Sök i Ratio Lex

om ändring i sjömansbeskattningen, m.m.;beslutad den 2 november 1978.

73 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 6,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 26 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:56, om ändring i sjömansbeskattningen, m.m.;beslutad den 2 november 1978.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 56

Regeringens proposition

1978/79:56

om
ändring i sjömansbeskattningen, m. m.;

beslutad
den 2 november 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås alt ett inflationsskydd, motsvarande del som finns vid
den statliga inkomstbeskattningen, införs även för sjömansskatten. Vidare
föresläs att sjömansskatten anpassas till de ändringar som tidigare har
föreslagits i fråga om den statliga inkomstskatten för 1979 års inkomster. I
propositionen föreslås också att det s. k. omkoslnadsavdraget som innefallas i
sjömansskattetabellerna höjs från 3 000 kr. till 4000 kr. i fjärrfart och från
1 500 kr. lill 2000 kr. i närfart. Den särskilda månatliga skattereduktionen
för sjömän om 300 kr. i Qärrfart och 125 kr. i närfart räknas upp till 400 kr.
resp. 175 kr. Värdet av fri kost föreslås justeras. Sjömansskatten föreslås
också ändrad med hänsyn till nuvarande genomsnittliga kommunala utdebitering.
Dessutom läggs förslag fram om vissa mer tekniskt betonade ändringar, bl.a, i
fråga om jämkningsmöjlighetema i vissa fall.

Det
föreslås också att del intas en bestämmelse i taxeringslagen (1956:623) som ger
regeringen, eller den myndighet regeringen förordnar, rätt atl vidta ändringar
i taxeringar m. m. i de fall någon har beskattats i strid med avtal som Sverige
har ingått med annan stat för att undvika dubbelbeskattning.

1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 2

I Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1958: 295) om
sjömansskatt'

dels att 2 och 9 a SS, 10 S I mom., 12 S I och 3 mom,, 13 S,
14 § I mom,, 15 S 2 mom.. 16 S 1 mom., 17 S 3 mom. och 36 8 1 mom. samt
anvisningarna till 2. 7. II och
12 SS skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i lagen skall införas nya bestämmelser, 8 a S, 12
S 5 mom, och 36 § 4 mom,, av nedan angivna lydelse,

dels alt
de tabeller som avses i 7S 1 mom. och 8§ skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 denna lag försläs med

.sjönuin: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282)
anses som sjöman,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfarl
eller resandes fort-skaffande eller till annal ändamål, som äger gemenskap med
handelssjöfarten,

luirftiri: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen
kust eller utom-skärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk
hamn, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,

fjärrfiirt: annan fart än inre fiirt och närfart,

inkomst
ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin
anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt komniunalskatlelagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

beskattningsbar
inkomst: kontant inkomst ombord, i förekommande fall minskad med belopp, som
fastställts genom beslul om jämkning och, i den män det medgivits av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbelsgivar-
och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisklilllägg eller motsvarande
ersättning.

beskattningsbar
inkomst: inkomst ombord med undanlag jÖr sådan fri kost som har beaktats vid hestäinningen
av labellema i 7§ I mom. och 8S samt fritt logi, i förekommande fall minskad
med belopp, som har fastställts genom beslul om jämkning och, i den mån det
hur medgivits av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, med
belopp som enligt avtal mellan arbelsgivar- och arbetstagarorganisationer
utgör krigs-risklillägg eller motsvarande ersättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

beskauningsår: det kalenderår, under vilkel sjömansskatt
erlägges.

(Se vidare
anvisningarna.)

Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974: 777. Senaste lydelse 1975:948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreshiiicii
Ivdelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 a ii

De idheller som awses i 7!i I nioin. och 81} skall årligen
iiiipus-sus lill hiisenhelen enligt Ingen (1977:10711 om hasenliel enligi 10 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomslskall.

Del unkoininer på regeringen uti utfärda de Kiheller som lörunleds
av iiiipiissningen.

9
a S'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringen
eller den myndighei som regeringen bestämmer fastställer, med ledning av de
vid denna lag fogade tabellerna, de sjömansskattetabeller som behövs för beräkning
av sjömansskall.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer fiist-ställer, med ledning av de
vid denna lag fogade tabellerna, de sjömans-skattetabeller som beh()vs för beräkning
av sjömansskatt. Hur regeringen ulfärdal liihcller enligi 8 a S skall dessa lubeller
ligga lill grund jör sjömansskiitlelubellerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lOS

/ mom. Del åligger sjöman, som är bosatt här i rikel, att
omedelbart efter mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa
densamma för redaren. Uppvisar sjömannen icke sädan debetsedel, åligger det
redaren all från lokal skattemyndighet införskaffa debetsedeln eller
erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna
ä debetsedeln för del löpande aret angående den kolumn, som jämlikt uppbördslagen
skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har
sjöman icke erhällii debetsedel, som nu sagts, eller har redare icke kunnat
införskaffa debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll, mä
skatteavdrag under januari och februari mänader ske enligt den kolumn som
senast tillämpats under nästföregående beskatt-ningsär. Om det senare av
debetsedel eller pä annat sätt tillföriitligen framgår, all avdrag
rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall del åligga redaren alt vid
därnäst följande löneavräkning företaga erforderlig rällelse. Har
skatteavdrag

Har sjöman icke erhållil debetsedel, som nu sagts, eller
har redare icke kunnat införskaffa debetsedeln

eller erforderliga uppgifter om dess innehåll, må
skatteavdrag under januari och februari månader ske enligt den kolumn som
senast tillämpats under nästföregående beskattningsår. Om det senare av
debetsedel eller på annal sätt tillföriitligen framgår, att avdrag rätteligen
bort ske enligt annan kolumn skall de' åligga redaren all vid därnäst följande
löneavräkning företaga erforderlig rättelse. Rättelse må dock

' Senaste lydelse \91A:111.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

icke ske senare än vid löneavräk- under januari och
februari skett en-

ningen för mars manad. Ugi kolumn 2 -3 eller 4 med ledning

av debetsedeln jör nästföregående beskauningsår. skall rättelse
till kolumn I alltid företagas, om inie debetsedel uppvisas eller om det inte
på annal sätt kan utrönas vilken kolumn som skull tUlämpas. Rättelse skall ske
senast vid löne-avräkningen för april månad.

Sjöman mä jämväl med intyg frän lokal skattemyndighet
eller beslut frän sjömansskattenämnden eller pä annal sätt som bestämts av sjömans-skatlenämnden
visa enligt vilken kolumn i sjömansskaltelabell avdrag skall ske. Besked om
sålunda tillämplig kolumn skall av redaren iakttagas frän och med den löneavräkning,
som sker näst efter det alt beskedet uppvisats för redaren.

12§ / mom.'' Gör sjöman, som har alt erlägga sjömansskatt
enligt 7 S, sannolikt att han aret efter beskattningsåret vid taxering enligt
lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a)
underskott ä
egen eller makes förvärvskälla,

b)
Ulbetalning av
periodiskt understöd,

c)
avgift för
sådan pensionsförsäkring, som avses i 46S 2 mom, första slyckel 6) kommunalskatielagen
(1928: 370),

d) sådant underhäll av icke hem- d) sådant underhäll av icke hem

mavarande barn, som avses i 46S 2 mavarande
barn, som avses i 46 § 2

mom, 4) kommunalskatielagen, el- mom. första
stycket 4) kommunal-

ler skaltelagen, eller

e) nedsatt skalteförmäga

mä genom beslul om jämkning föreskrivas, alt den eljest
beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sädanl
avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd laxering.

Jämkning i fall som avses vid a)-d) må dock endasl medgivas,
om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med
minst 600 kronor.

3 mom. Sjöman, som har atl eriägga sjömansskatt enligt 7§,
må genom beslut om jämkning medgivas nedsättning i skälig mån av skatten under förutsäitning,

all den tid under beskattningsärel alt den tid under beskattningsärei

då han haft inkomst ombord, i före- då
han haft inkomst ombord, i före

kommande fall tillsammans med kommande
fall tillsammans med

den tid under samma år då han haft den
tid under samma år då han haft

Senaste lydelse 1975: 1351.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomst i land av eget arbete, upp- inkomst i land av
egel arbele, upp

går till högsl sex mänader, gär till högst sex månader och

(Ul kun under mer än tre månader av året bedrivit
studier, fullgjort inililärljänslgöring eller varit sjuk ulan ati åtnjuta
sjuklön och

att under året eriagd sjömansskall och beräknad slutlig
skatt pä inkomst i land sammanlagt väsentligt överstiger den slutliga skatt som
han kan beräknas bli påförd om även inkomsten ombord utgjort inläkl av tjänst
enligt kommunalskatielagen.

Slutlig skatt skall, om icke särskilda skäl föranleda annal,
vid skallejämförelsen beräknas med ledning av den för beskattningsåret
gällande skattetabell för beräkning av preliminär A-skatt som närmasi molsvarar
den utdebitering lill kommunal skatt som utgör grund för sjömansskatletabel-lerna.
Vid beräkning av slutlig skatt för gift sjöman skall hänsyn lagas även lill
makens inkomst.

5 m o m. Sjöman som har deltidstjänstgöring, och som har
fåll vidkännas väseniligi för högt skal-teavdrag, får genom beslut om jämkning
medgivas nedsättning av skatten i skälig mån. Därvid gälla bestämmelserna 13
mom. i tiUämpliga delar.

(Se vidare
anvisningarna.)

I3§

Beslut om jämkning meddelas av sjömansskatlenämnden.
Nämnden har rätt att, där så anses påkallat, uppskjuta prövning av
jämkningsärende till följande beskatlningsär.

Ansökan om jämkning skall vara inkommen lill sjömansskaiiekonloret
före utgången av andra kalenderåret näst efter beskattningsåret.

Har under beskattningsåret änd- Har jöre eller under beskatt-

ring inträffat i förhållande, varom ningsåret
ändring inträffat i förhål

sjömannen lämnat uppgift i ansö- lande, varom
sjömannen lämnat

kan om jämkning, är han skyldig alt uppgift
i ansökan om jämkning, är

omedelbart underrätta sjömans- han skyldig
att omedelbart under-

skatlekonloret, rätta sjömansskaiiekonloret.

I beslut om jämkning skall angivas, under vilken lid
detsamma skall iakttagas vid verkställande av avdrag för sjömansskatt, saml vad
sjömannen har atl iakttaga, om ändring inträffar i förhållande, varom han
lämnat uppgift i ansökan om jämkning,

14S

/ mom. Det åligger redare att till sjömansskaiiekonloret
för varje period om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala
och redovisa under perioden innehållen sjömansskatt.

* Senaste lydelse 1972:570.

t I Riksdagen 1978179. I saml. Nr. 56

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Redovisning
av skallen skall ske i den ordning riksskatteverket bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För varje
redovisningsperiod utom november-december skall redaren senasi den sista dagen
i andra månaden efter periodens utgång ä sjömansskultekonlorels postgirokonto
insätta den skatt som skall inbetalas. För redovisningsperioden
november-december skall inbetalning ske senasi den 15 därpå följande februari. Sjömansskatlenämnden
må efier därom gjord framsiällning bevilja anslånd med skallens inbetalning och
redovisning, i regel dock högsl en månad. Ansländ för redovisningsperioden
november-december må beviljas endasl om synnerliga skäl föreligga.

För varie
redovisningsperiod iilom november-december skall redaren senasi den sisla dagen
i andra månaden efter periodens utgång å sjömansskatlekonlorets postgirokonto
insätta den skall som skall inbetalas. För redovisningsperioden
november-december skall inbetalning ske senast den 15 därpå följande februari. Sjömansskaitc-koniorei
får efter därom gjord framställning bevilja anstånd med skattens inbetalning
och redovisning, i regel dock högsl en månad. Ansländ för redovisningsperioden
no-vember-december/«j' beviljas endasl om synnerliga skäl föreligga.
Inbetalning av sjömansskatt sker kost nad.sfrilt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15$
2 mom. Har under beskaiiningsårei ändring inlräffat i förhållande, varom
sjömannen lämnat uppgift i ansökan om rättelse, är han skyldig att omedelbart
underrätta sjömansskattekonloret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I beslul
om rättelse som avser befrielse från skatt, medgivande all skall skull erläggas
enligi 8§ eller besked om tillämplig kolumn, skall angivas under vilken lid besluiel
skall iakllagas samt vad sjömannen har all iakllaga, om ändring iniräf-far i
förhållande, varom han lämnal uppgifi i ansökan om rällelse.

I beslul
om rällelse som avser befrielse frän skall eller besked om lillämplig kolumn,
skall angivas under vilken lid beslutet skall iakttagas samt vad sjömannen
har att iakttaga, om ändring inträffar i förhällande, varom han har lämnat
uppgift i ansökan om rättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom.
Redare för handelsfartyg, som omförmäles i I S första stycket, skall årligen
enligt formulär, som faslställes av sjömansskatlenämnden, före den I oktober
till sjömansskattekonloret lämna uppgifter avseende nästkommande är

a)
om storleken av
de fartyg, som han avser all använda i sin rörelse,

b)
om den fart, i vilken
fartygen äro avsedda atl nyttjas.

I mom.
Redare för handelsfartyg, som omförmäles i I § första slyckel, skall årligen enligi
formulär, som fastslälles av sjömansskatlenämnden, före den 1 okiober lill sjömansskallekonlorel
lämna uppgifter avseende näslkommande år om

a)
storleken av de
fartyg, som han avser att använda i sin rörelse,

b)
den fart, i
vilken fartygen äro avsedda att nyttjas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56

Nuvurande lydelse

c) om antalet anställda ombord,

saml

d) om övriga förhällanden, som

kunna vara av belydelse för sjö

mansskatlenämnden vid handlägg

ning av ärenden enligt 21 S 1 mom.

vid I) och 2).

Föreslagen lydelse

c) antalet anställda ombord,

d) entreprenör,
som han tinliliir

för verksamhet ombord, samt

e) övriga
förhållanden, som kun

na vara av belydelse för sjömans-

skallenämnden vid handläggning av

ärenden enligt 21 S 1 mom, vid 1)

och 2),

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inträffar ändring i förhållande, varom uppgift lämnals, är
redaren skyldig alt ofördröjligen anmäla detla lill sjömansskattekonloret.

17 §
3 mom. Revisionskrav skall, utom i fall som avses i andra stycket, riktas mol
redaren. Sjömannen skall underrättas om krav mol redaren, om detla avser siörre
belopp för hans del eller särskilda skäl eljest föreligga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Krav skall riktas mol sjömannen,

om
skatteavdrag ifall som avses i 10 § I mom. Iredje stycket verkställts med för
lågt belopp och redaren icke kunnat företaga erforderlig rättelse,

om kravel
grundas på felaktighet som föranlett beslul om rättelse enUgt 15 § 3 mom.,

om
skatteavdrag 1 annat jall underlåtits på grund av oriktig uppgift av
sjömannen, eller

om
skatteavdrag icke kunnat verkställas på grund av meddelad införsel för
underhållsbidrag.

Krav
skall riktas mol sjömannen, om nlehlivel ellerför lågt skatteavdrag beror på
omständighet som redaren icke kan lastas för.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36 S / mom." Innebär beslut av sjömansskatlenämnden
om jämkning eller rättelse all redare eller sjöman äger älerfå eriagd skatt,
skall återbetalning verkställas ulan särskild ansökan. Belopp under tjugofem
kronor återbetalas dock icke.

Återbetalning i anledning av heslut om jämkning enligt 12
§ 1 mom. får icke ske med högre belopp ån vud som motsvarar jämkningsbeloppet.

Bestämmelserna i 68 § 3 och 4 mom. uppbördslagen skall i
den omfattning riksskatteverket bestämmer äga molsvarande lillämpning vid reslitution
av sjömansskall.

Senaste lydelse 1974:862.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 mom. Ilar skull rcsiitiierais ined för högt belopp skall
redaren eller sjömiinnen lill statsverket ålerheluln V(ul luin jelukligl har upphiirit.
Beslul om helulningsskyl-di:ghel enligi detta inomenl jår icke fiiiiiis senare
ån fyru år efter utgången av del år. under vilkel skallen Jelukligl hur resliluerals.
Besiåmmelserna (lill revisloiiskrav lill-länipas i övrigt på beslul om beUil-ningsskyldigliei.

.Anvisningar

lill 2 S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till gollgörelse.
som sjöman uppbär pä grund av sin anslällning ombord, hänföres icke bloll vad
sjömannen uppbär frän redaren ulan även sädana ersäiiningar som
drickspenningar och dylikt.

Till
kontant inkomsi ombord räknas icke sedvanlig kontant ersättning för naluraförmäner
i form av kost och bostad och icke heller sedvanlig kontant ersiittning för
kojutrustning, för förlust av effekter vid fartygs förolyckande eller för sädan
av redaren utbetald kontant ersättning, som ätgätt för bestridande av
särskilda med anställningen ombord förenade kostnader.

Redare,
som utbetalat krigsrisktillägg eller molsvarande ersäiining, skall ange ersällningens
storlek i redovisning enligt 14 S 1 mom.

Till gollgörelse,
som sjöman uppbär pä grund av sin anslällning ombord, hänföres icke bloll vad
sjömannen uppbär frän redaren ulan även sådana ersäiiningar som drickspenningar
och dylikl.

Till inkomsi
ombord räknas icke sedvanlig konlanl ersäiining för naluraförmäner i form av kosl
och boslad och icke heller sedvanlig kontant ersättning för kojutrustning,
föl förlust av effekter vid fartygs förolyckande eller för sädan av redaren
utbetald kontant ersättning, som har åtgått för bestridande av särskilda med
anställningen ombord förenade kostnader.

Redare, som har utbetalat krigs-risklillägg eller
motsvarande ersättning, skall ange ersällningens sioriek i redovisning enligi
14 S 1 mom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lill 7 S
Frägan huruvida sjöman är bosall här i riket skall bedömas i enlighet med vad
därom stadgas i kommunalskatielagen.

Ar
sjöman svensk medborgare, skall sjömansskatt alltid utgä enligt de
bestämmelser, som gälla för här i riket bosatt sjöman, därest han icke med beslul
av sjömansskattenämnden visar atl han är skallskyldig 1 unnat land för
inkomsten.

För
sjöman som är svensk medborgare, skall sjömansskatt alltid utgä enligt de
bestämmelser, som gälla för här i rikel bosall sjöman, om han icke på grund av atl
skaii-skyldighel i annal land jör inkomsten jörellgger med beslul av sjö-mansskallenämnden
visar, att skai-leuvdriig ej skull verkställds.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56 9

Niivarunde lydelse Föreslagen lydelse

För semesterlön och semesierer- För semesterlön, senieslerei-

sättning skall sjömansskatt beriik- sättning, vederhigslön.
vederlugs-

nas enligt den för sjömannen i an- ersäiining. sjuklön och IILiuinde

ställningen ombord senasi gällande löner och ersäiiningar skall sjö-

tabellen, mansskait beräknas enligt den för

sjömannen i anslilllningen ombord senasi gällande tabellen.

till II S

Kvitio pä innehållen sjömans- Kvitto pä innehallen sjönians-

skatt skall lämnas i den avräknings- skall skall lämnas i löneuvräkning.

bok, med vilken .sjömun skall förses såvitt icke sjömansskatlenämnden

jumliki 11 § .sjömanslagen, såvitt efter ansökan av redaren medgiver,

icke sjömansskatlenämnden efter att kvitto mä liimnas i annan ord-

ansökan av redaren medgiver, all ning. Har rättelse, som avses i lOS

kvitto mä lämnas i annan ordning. | mom. tredje stycket eller 2 mom..

Har rättelse, som avses i lOS I företagits skall anteckning härom

mom. iredje stycket eller 2 mom., ske i löneavräknlngen.

förelagils skall anteckning härom

ske i avräknlngsboken.

lill 12 S

Jämkning i fall som avses i 12 S 1 mom, vid e) mä för är
räknat medgivas med högst ell belopp, som molsvarar summan av icke utnyttjat
grundavdrag och del belopp, med vilket avdrag för väsentligen nedsatt skatleförmåga
högst skulle hava kunnat medgivas vid laxering lill statlig inkomstskatt,

I fräga om sjöman, som ulan alt vara bosatt i Sverige har
all betala sjömansskall enligt 7S, må vid jämkning enligt 12 S I mom. hänsyn
lagas lill sådana i sistnämnda förfallningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen
med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle hava
kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda
laxering avdrag kunnai utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall
jämkning dock ej medgivas.

Vid jämkning enligt 12 S 3 mom. Vid jämkning enligt 12 S 3 och 5

för i Sverige icke bosatt .sjöman mom. för i Sverige icke
bosalt sjö

skall slutlig skatt beräknas med till- man skall slutlig skall beräknas

lämpning av svenska beskattnings- med tillämpning av svenska be-

regler. skaltningsregler.

Med dellldsijänslgöring enligt 12 § 5 mom. förstås Ijänslgöring
som enligt unslållnlngsavial skall juUgöras på korlare lid än hellid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

10 Bilaga

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tabeller för beräkning av sjömansskatt'

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjiiman utan barn)

Beskauningsbar

SkaU på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1500-

1800

10,50

-t-29,5%

1800-

2 400

99

-f30,0%

2400-

3 000

279

-1-35,5%

3 000-

3 600

492

+41,0%

3 600-

4 200

738

4-48,5%

4 200-

4 800

1029

-1-55,0%

4 800-

5 400

1359

-1-59,5%

5400-

6000

1716

H-63,5%

6000-

6600

2 097

+ 69,5%

6600-

7 200

2514

+ 72,5%

7 200-

7 800

2 949

+ 74,5%

7 800-

8 400

3 396

+ 74,5%

8400-

9000

3 843

+ 77,5%

9000-

9600

4 308

+ 78,5%

9600-

10000

4 779

+ 78,5%

10000-

12 600

5 093

+ 78,5%

12 600-

7 134

+ 83,5%

Tabell
F kolumn 2-3

(Gift
sjöman)

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomst

Skall på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktels nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 030-

2 400

10,15

+ 30,5%

2 400-

3000

123

+ 35,5%

3 000-

3 600

336

+ 40,5%

3 600-

4 200

579

+ 48,5%

4 200-

4 800

870

+ 55,0%

4 800-

5400

1200

+ 59,5%

5400-

6000

1557

+ 63,0%

6000-

6600

1935

+ 69,5%

6600-

7 200

2 352

+ 72,5%

7 200-

7800

2 787

+ 74,5%

7 800-

8 400

3 234

+ 74,5%

8400-

9000

3 681

+ 77,0%

9000-

9600

4 143

+ 78,5%

9600-

10000

4614

+ 78,5%

10000-

12600

4 928

+ 78,5%

12 600-

6 969

+ 83,5%

' Senaste lydelse 1977; 1072

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskauningsbar

Skalt på inkomst

Skall på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

ulöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 190-
2400

10,05

+ 29,5%.

2 400-
3 000

72

+ 33,5%

3000-
3 600

273

+ 39,5%

3 600- 4
200

510

+45,5%

4 200-
4 800

783

+ 53,5%

4 800- 5
400

1 104

+ 58,5%

5 400-
6000

1455

+ 62,0%

6 000-
6600

1827

+ 68,0%

6600- 7
200

2 235

+ 71,0%

7 200-
7800

2 661

+ 74,5%

7 800-
8400

3 108

+ 74,5%.

8400-
9000

3 555

+ 76,5%

9000-
9600

4014

+ 78,5%.

9600-10000

4 485

+ 78,5%

10000-12
800

4 799

+ 78,5%

12800-

6997

+ 83,5%

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskauningsbar

Skatt på inkomst

SkaU pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1 550-

1800

10,25

+ 11,5 %

1 800-

2400

39

+ 12,0%

2400-

3 000

111

+ 32.0%.

3 000-

3600

303

+ 36,5%

3600-

4 200

522

+43,5%

4200-

4800

783

+49,5 %

4800-

5400

1080

+ 53.5%

5400-

6000

1401

+ 56,5%

6000-

6600

1740

+ 63,0%

6600-

7 200

2118

+65,0%

7 200-

7800

2 508

+67,0%

7 800-

8400

2910

+67,0%

8400-

9000

3312

+ 69,5%

9000-

9600

3 729

+70,5%

9600-

10000

4 152

+ 71,0%

10000-

12600

4436

+ 70,5%

12600-

6269

+ 75,0%

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskauningsbar

Skall på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

Ulöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

740-

1200

11,50

+ 27,5%

1200-

1800

138

+ 29,0%.

1800-

2 400

312

+ 30,5%

2400-

3 000

495

+ 37,0%

3 000-

3 600

717

+42,0%

3 600-

4 200

969

+ 50,0%

4 200-

4 800

1269

+ 56,5%

4 800-

5 400

1608

+60,0%

5 400-

6000

1968

+64,5 %.

6000-

6600

2 355

+ 70,5%

6600-

7 200

2 778

+ 73,0%

7 200-

7 800

3216

+ 74,5%

7800-

8400

3 663

+ 74,5%

8400-

9000

4110

+ 78,5%

9000-

9600

4581

+ 78,5%

9 600-

10000

5 052

+78,5%

10000-

12 600

5 366

+ 78,5%

12 600-

7 407

+ 83,5%

Tabell N kolumn 2- (Gift sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomsi

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1300- 1800

11,00

+ 29,0%

1800- 2 400

156

+ 30,5%

2 400- 3
000

339

+ 36,5%

3 000-
3 600

558

+42,5%

3 600- 4
200

813

+49,5%

4 200- 4
800

1 110

+ 56,0%

4 800-
5400

1446

+ 60,0%

5400- 6000

1806

+ 64,5%

6000-
6600

2 193

+ 70,5%

6 600- 7200

2616

+ 73,0%

7 200- 7800

3 054

+ 74,5%

7 800- 8400

3 501

+74,5%

8 400- 9000

3 948

+ 78,0%

9000- 9600

4416

+ 78,5%

9600-10000

4 887

+ 78,5%

10000-12
600

5 201

+78,5%

12600-

7 242

+ 83,5%

s. 4 Kontrollera mot PDF

Niiviirdude Ivdelse

Tabell
N kolumn 4

(Ogifl sjiiman
med barn)

Beskatt

ningsbar

Skatt

p å inkomst

Skall p å inkomsi

m å nadsinkomst.

vid skiktets nedre

ut ö ver skiktels

kr.

gr ä ns.

.kr.

nedre gr ä ns

1470-

1800

II,

30

+ 29.0%

1800-

2400

107

+ 29.5%,

2400-

3000

284

+ 35,0%

3000-

3 600

494

+ 40,5%

3 600-

4 200

737

+ 47,5%

4 200-

4 800

1022

+ 55,0%

4 800-

5400

1 352

+ 59,0 %

5 400-

6000

1706

+63,0%

6000-

6600

2 084

+ 69,0%

6600-

7 200

2 498

+ 72,0%.

7 200-

7 800

2 930

+ 74,5%

7 800-

8400

3 377

+ 74,5%.

8400-

9000

3 824

+ 77,0%

9000-

9600

4 286

+ 78,5%

9600-

10000

4 757

+ 78,5%.

10000-

12 800

5 071

+ 78,5%

12800-

7 269

+ 83,5%

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomsi

Skall på inkomsi

månads

inkomsi,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

760-

1200

10,20

+ 17,0%,

1 200-

1800

85

+ 18,0%

1800-

2 400

193

+ 19.0%

2 400-

3 000

307

+ 32.5%.

3 000-

3 600

502

+ 38,5%

3 600-

4 200

733

+ 44,5%)

4200-

4 800

1000

+ 50,5%.

4 800-

5 400

1303

+ 54,0%,

5 400-

6000

1627

+ .58,0%.

6000-

6 600

1975

+ 63,0%

6600-

7 200

2 353

+66,0%,

7200-

7 800

2 749

+ 67,0%

7800-

8400

3 151

+ 67,0%,

8400-

9000

3 553

+ 70,5%,

9000-

9600

3 976

+ 70,5%

9600-

10000

4 399

+ 70,5%.

10000-

12 600

4 681

+ 70,5%,

12 600-

6514

+ 75,0%r,

12 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 56

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56

Föreslagen lydelse

14 Bilaga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tabeller f ö r ber ä kning av sj ö man.sskatt

Fj ä rrfart

Tabell F kolumn I

(Ogift sj ö man utan
barn)

Beskatt:

ningsbar

Skatt på inkomsi

Skall på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

ulöver skiktets

kr.

gräns. kr.

nedre gräns

1710-

1800

10,20

+ 32,0%

1 800-

2 400

39

+ 32,0%

2400-

3 000

231

+ 36,5%

3 000-

3600

450

+ 42,0%

3 600-

4 200

702

+46,0%

4 200-

4 800

978

+ 52,5%

4 800-

5 400

1293

+ 57,0%

5400-

6000

1635

+60,5%

6000-

6600

1998

+68,5%

6600-

7 200

2409

+ 73,0%

7 200-

7800

2 847

+75,5%

7 800-

8400

3 300

+ 77,0%

8400-

9000

3 762

+ 77,0%

9000-

9600

4 224

+ 79,5%

9600-

10000

4 701

+81,0%

10000-

13 800

5 025

+ 81,0%

13 800-

8 103

+86,0%

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sj ö man)

Beskatt

ningsbar

Skatt p å inkomst

Skatt p å inkomsi

m å nadsinkomst.

vid skiktets nedre

ut ö ver skiktets

kr.

gr ä ns, kr.

nedre gr ä ns

2 200-

2400

11,00

+ 32,0%

2400-

3000

75

+ 36,5%

3 000-

3 600

294

+42,0%

3 600-

4 200

546

+46,0%

4 200-

4800

822

+ .52,0%

4 800-

5400

1 134

+ .57,0%

5 400-

6000

1476

+ 60,5%

6000-

6600

1839

+68,0%

6600-

7 200

2 247

+ 73,0%

7 200-

7 800

2685

+75,5%

7 800-

8400

3 138

+ 77,0%

8400-

9000

3 600

+ 77,0%

9000-

9600

4 062

+79,5%

9600-

10000

4 539

+ 81,0%

10000-

13 800

4 863

+ 81,0%

13 800-

7941

+86,0%

s. 4 Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Tabell
F kolumn 4

(Ogifl
sjöman med barn)

Beskatt

ningsbar

Skall på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 370-

2400

12,40

+ 32,0%.

2400-

3000

22

+ .34,5%.

3000-

3 600

229

+40,5 %,

3 600-

4 200

472

+ 45,0%,

4 200-

4 800

742

+ .50,0%,

4 800-

5400

1042

+ 56,0%,

5 400-

6000

1378

+ .59,5%.

6000-

6600

1735

+ 65.5%,

6600-

7200

2 128

+ 72,5%,

7 200-

7800

2 563

+ 74,5%)

7 800-

8400

3 010

+ 77,0%,

8400-

9000

3472

+ 77,0%

9000-

9600

3934

+ 78,0%

9600-

10000

4 402

+ 81,0%.

lOOOO-

14 000

4 726

+ 81,0%

14000-

7966

+ 86,0%

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktels nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1790-

2400

10,05

+ 9,5%

2400-

3000

68

+ 32,5%

3000-

3600

263

+ 38,0%

3 600-

4 200

491

+41,5%

4200-

4 800

740

+46,5%

4800-

5400

1019

+ 51,5%

5400-

6000

1328

+ 54,5%

6000-

6600

1655

+61,0%

6600-

7 200

2021

+ 66,0%

7200-

7800

2417

+ 67,5%

7800-

8400

2 822

+69,5 %

8400-

9000

3 239

+69,5 %

9000-

9600

3 656

+ 71,5%

9600-

10000

4085

+ 72,5%

10000-

13 800

4 375

+ 73,0%

13 800-

7 149

+77,5%

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56

Föreslagen lydelse

N ä rfarl

Tabell N kolumn 1

(Ogift sj ö man utan
barn)

Beskalt;

ningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

810-

1200

12,00

+ 30,0%

1200-

1800

129

+ 31,5%

1 800-

2400

318

+ 32,5%

2 400-

3000

513

+ 38,5%

3000-

3 600

744

+ 43,0%

3600-

4 200

1002

+ 47,5%

4 200-

4 800

1287

+ 54,0%

4 800-

5400

1611

+ 58,0%

5 400-

6000

1959

+ 62,5%

6(K)0-

6600

2 334

+ 70,0%

6 600-

7200

2 754

+ 73,0%

7 200-

7 800

3 192

+77,0%

7 800-

8400

3 654

+ 77,0%

8400-

9000

4 116

+ 77,0%

9000-

9600

4 578

+80,5%

9600-

10000

5 061

+ 81,0%

10000-

13 600

5 385

+81,0%

13 600-

8301

+86,0%

Tabell N kolumn 2-3 (Gift sjöman)

Beskatt

ningsbar

Skall på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1330-

1800

11,60

+ 32.0%

1800-

2400

162

+ 32,5%

2400-

3000

357

+ 38,0%

3000-

3600

585

+43,0%

3 600-

4 200

843

+48,0%

4 200-

4800

1 131

+ 53,5%

4 800-

5400

1452

+ 58,0%

5 400-

6000

1800

+62,0%,

6000-

6600

2 172

+ 70,0%

6600-

7200

2 592

+ 73,0%

7200-

7 800

3 030

+ 76,5%

7 800-

8400

3 489

+ 77,0%

8 400-

9000

3 951

+ 77,0%

9000-

9600

4413

+ 81,0%

9600-

10000

4 899

+ 81,0%

10000-

13600

5 223

+81.0%

13 600-

8 139

+ 86,0%

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogifl sjöman med barn)

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1490-

1800

10,35

+ 31,5%

1800-

2400

108

+ 32,0%

2400-

3 000

300

+ 36,5%

3 000-

3600

519

+42,0%

3 600-

4 200

771

+46,0%,

4 200-

4 800

1047

+ 52,0%

4 800-

5400

1359

+ 57,0%

5 400-

6000

1701

+ 60,5%

6000-

6600

2 064

+ 68,0%,

6600-

7 200

2 472

+ 73,0%

7 200-

7 800

2910

+75,5%

7 800-

8400

3 363

+ 77,0 %o

8400-

9000

3 825

+ 77,0%

9000-

9600

4 287

+79,5%

9600-

10000

4 764

+ 81,0%

10000-

13 800

5 088

+ 81,0%

13 800-

8 166

+ 86,0%

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar

Skatt pä inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

830-

1200

10,70

+ 19,0%

1200-

1800

81

+ 19,5%

1800-

2400

198

+ 20,5%

2400-

3000

321

+ 34,5%

3000-

3600

528

+ 38,5%

3 600-

4 200

759

+43,0%

4 200-

4800

1017

+48,5%

4 800-

5 400

1308

+ 52,0%

5 400-

6000

1620

+ 56,0%

6000-

6600

1956

+63,0%

6600-

7200

2 334

+65,5%

7 200-

7800

2 727

+69,0%

7800-

8400

3 141

+69,0%

8400-

9000

3 555

+69,5%

9000-

9600

3 972

+ 72,5%

9600-

10000

4407

+ 73,0%

10000-

13 600

4 699

+ 73,0%

13600-

7 327

+77,5 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1979. Äldre lydelse
gäller beträffande sjömansskatt som har eriagts eller hade skolat erläggas
före ikrafttrii-dandet.

De nya tabellerna tillämpas frän och med ikraftträdandet
vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst.
Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som
har avräknats eller hade bort avräknas frän beskattningsbar inkomst före
ikraftträdandet av denna lag.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all 46 S 2 mom. och 48 S 3 mom. kommunalskatielagen
(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 S 2 mom.' 1 hemortskommunen äger skattskyldig, som varil
här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1)
för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk ulbetalning, som icke fär avdragas
från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;

2)
för påförda egenavgifter
i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b S;

3)
för premier och
andra avgifier, som skattskyldig eriagt för försäkringar av följande slag,
vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall. hans make eller hans
omyndiga barn, nämligen kapilalförsäkring, lill den del avdrag för premien ej
medges enligt punkt 2 av anvisningarna lill 22 § eller punkl 9 av anvisningarna
lill 29 §, arbetslöshetsförsäkring samt sädan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för
begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt
2-4 kap. lagen om allmän försäkring;

4)
för belopp som
den skatlskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat
skriftligt bevis under beskattningsåret utgivit för eller tillgodoräknats som
underhäll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller
intill dess del fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller
därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med

3 000 kronor för varje barn;

6) för under beskattningsårei av den skattskyldige eriagd
avgift avseende annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges
av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skatiskyldig under beskattningsåret varit skyldig
erlägga sjömansskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för
pensionsförsäkring

Lydelse enligt prop. 1978/79: 50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Niivdrunde
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

och underhällsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här
ovan sägs, åtnjutas allenast i den män hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt
icke tagils lill understödet, avgiften eller underhållsbidraget,

Däresi
skallskyldig endast under en del av beskattningsärel varit här i rikel
bosalt, skall avdrag, som nu sagls, åtnjutas allenast i den mån del belöper å
nämnda lid.

Avdrag
för premier och andra avgifter, som avses i försia stycket 3) här ovan, mä ej
för skallskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om
skattskyldig under beskattrii-

Avdrag för
avgift som avses i första stycket 6) fär ej översliga den skallskyldiges
A-inkomst för an-lingen beskattningsärel eller året närmast dessförinnan och
beräknas med hänsyn till storieken av sådan inkomst. 1 fräga om sådan A-inkomst
som hänför sig lill jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig lill
anslällning, om den skatlskyldige helt saknar pensionsrält i anslällning och
icke är anslälld i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant
bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till
29 S, fär avdraget uppgå till sammanlagt högsl 35 procent av inkomsten lill
den del den icke överstiger tjugo gånger del basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring beslämls för januari månad årei närmasi före
taxeringsåret samt högsl 25 procent av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får
avdraget uppgå till högst 10 proceni av inkomsten till den del den tillsammans
med A-inkomsl enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av
detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande
angivet basbelopp

Avdrag för
avgift som avses i försia stycket 6) fär ej överstiga den skatlskyldiges
A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmasi dessförinnan och
beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fräga om sädan A-inkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig
till anställning, om den skattskyldige hell saknar pensionsrätt i anställning
och icke är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant
bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna
till 29 §, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten
till den del den icke överstiger tjugo gånger del basbelopp som enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring beslämls för januari månad året närmasi före
laxeringsåret saml högsl 25 procent av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får
avdragei uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans
med A-inkomsl enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av
detta stycke fär avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande
angivet basbelopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56

Nuvurunde Ivdelse

Föreslagen lydelse

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

jämte 30 proceni av inkomst som hiinför sig till jordbruksftislighet
eller rörelse intill en sammanlagd A-inkonisi molsvarande tre gånger samma
basbelopp. Avdraget beriiknas i sin helhet aiilingen pä inkomst som skall
upptagas till beskaiining under beskattningsärel eller pä inkomst året närmasi
dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomsi som enligt 9S 3 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är all anse som A-inkomsl.

jämte 30 procent av inkomst som hiinför sig till jordbruksftislighet
eller rörelse inlill en sammanlagd A-iiikomst molsvarande tre gånger samma
basbelopp. Avdraget beriiknas i sin helhet antingen pä inkomst som skall
upptagas lill beskattning under beskattningsärel eller pä inkomst ärel närmast
dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomsi som enligt 9S 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. '/'/// A-inkoiiisi
räknas även inkomsi (iiiihord enligi lagen (1958:295) om sjönuinsskdll sann enligi
I § 2 mom. nuinndd lag skdilepliklig dagpenning. Om särskilda skäl föreligga, fär
riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för
pensionsförsäkring fär ätnjutas med högre belopp än som följer av
bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som .A-inkomsl endasl av
tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, fär medges avdrag
högst med belopp, beräknat som för inkomsi av jordbruksfastighet eller rörelse
pä del sätl som föreskrivits i föregående stycke, Sädanl avdrag fär dock icke
beräknas för inkomst som härrör frän aktiebolag eller ekonomisk förening vari
den skatlskyldige har sådant bestämmande inflylande som avses i punkt 2 e femte
stycket av anvisningarna till 29S. Har skattskyldig, som drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under
verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, fär avdrag
beräknas iiven pä sådan inkomst som enligt 9S 3 mom. andra stycket lagen (1947:
576) om statlig inkonistskati iir alt anse som B-inkomsl. Avdraget fär i detta fill
beräknas med beakiande av det antal är varunder den skattskyldige dtivii
jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högsl för tio år. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek tagas lill den skatlskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter lill avdrag för avgift som avses i första
stycket 6). Avdraget fär dock ej översliga ett belopp som för varje är som
driften pägätl molsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän
försäkring beslämts föi januari månad det är varunder driften i förvät vskällan
upphört och ej heller summan av de belopp som under beskaUningsärel redovisats
som nellointäkl av förvärvskällan och sädan inkomst av tillfällig förviirvsverksamhet
som är alt hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan.
Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke fär lalan ej
föras.

Har skaltskyldig eriagt avgift som avses i första stycket
6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt
bestämmelserna i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskattningsärel, Sädanl avdrag får dock icke
åtnjutas med belopp som tillsammans med eriagd avgift sistnämnda är överstiger
vad som angives i femte stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oavsett föreskriftema i de föregående styckena fär avdrag
för avgift som avses i försia stycket 6) ej ätnjutas till högre belopp än
skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster frän förvärvskällor, som äro
skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan
avdrag för avgift som avses i första slyckel 6) icke utnyttjas i hemortskommunen,
mä avdrag för äterstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra
avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid laxeringen i kommunen. Vad som
sålunda ej kunnat avdragas får den skatlskyldige tillgodoföra sig genom avdrag
senast vid laxering för själie beskattningsåret efter del är dä avgiften eriades.
Ej heller i sistnämnda fall fär avdragei överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf ätnjutits.

48 S

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom,2
Skattskyldig fysisk person, som varil här i riket bosall endast under en del av
beskattningsåret, äger i hemortskommunen åtnjuta kommunalt grundavdrag som
för varje kalendermånad eller del därav, varunder han varit här i riket bosatt,
utgör en tolftedel av 4 500 kronor. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles,
avrundas uppåt lill helt tiotal kronor.

3 mom, Skatiskyldig
fysisk person, som varil här i riket bosatt endast under en del av
beskattningsåret, äger i hemortskommunen åtnjuta kommunalt grundavdrag som
för varje kalendermånad eller del därav, varunder han varit här i rikel bosalt,
utgör en tolftedel av 4 500 kronor. Härvid gäller bestämmelserna i 2 mom.
andra stycket. Del avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas uppåt till hell
tiotal kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas
första gängen vid 1980 ärs laxering.

Senaste lydelse 1974:769.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 22

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 2 S 5 mom. uppbördslagen (1953:
272/ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvurande Ivdelse Föreslagen lydelse

5 iiioiii.- Skaltskyldig fysisk person, som varit bosatt
eller stadigvarande vislals här i rikel under nägon del av beskaiiningsårei älnjuler
särskild skatlereduklion med del belopp varmed 0,4 basenheler, enligi lagen
(1977: 1071) om basenhei enligi 10 S I mom, lagen (1947:576) om slallig inkomslskall,
överstiger 1 6(X) kronor.

I fråga om särskild skattereduk- 1 fräga om särskild skallereduk

tion iiga bestämmelserna i 4 mom. tion
äga bestämmelserna i 4 mom.

femte och sjätte styckena motsva- .fjärde,
femte och själie styckena

rande lillämpning, motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och lillämpas
första gängen i fråga om preliminär skatt för år 1979 samt slutlig och
tillkommande skatt pä grund av 1980 ärs laxering.

Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:771. Lydelse enligt prop. 1978/79; 50.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56 23

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom
föreskrivs att 127 S taxeringslagen (1956: 623)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringen äger meddela de föreskrifter med avseende å taxeringsförfarandet,
som ftnnas erforderliga för tillämpning av överenskommelse med främmande stal lill
förekommande av eller lindring i dubbelbeskattning.

Föranleder
heståinmelse I avial Jör undvikande av eller lindring i dubbelbeskattning. S(nii
Sverige har träff (It med annan Mal, ull ändring skall y ull ägas i fråga om
taxeringar som rör statlig eller koiuinn-nal skall eller 1 jråga om aniuiii ål-gurd
varigenom sådan skal t har påförts, äger regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar vidtaga sådan ändring.

Regeringen äger meddela de föreskrifter / fråga om taxeringsförfarandet,
som finnas erforderliga för tillämpning av överenskommelse med främmande stal lill
förekommande av eller lindring i dubbelbeskattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1979.

Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:773. Senaste lydelse 1974:773.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 24

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-11-02

Närvarande: statsministem Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström. Friggebo, Winén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam

Föredragande: statsrädet Mundebo

Proposition om ändring i sjömansbeskattningen, m. m.

1 Inledning

Genom lagstiftning år 1977 infördes ett inflationsskydd
för den statliga inkomslskalteskalan (prop, 1977/78:49, SkU 1977/78: 14, rskr
1977/78:48, SFS 1977: 1070 och 1071), Inflationsskyddet, som gäller fr. o. m.
1979 ärs taxering, erhålls genom atl skatteskalan grundas på en s. k. basenhet.
Basenheten för taxeringsåret 1979 utgör ett belopp av 5 000 kr. Denna basenhei
skall ärligen omräknas med hänsyn till konsumentprisindex, rensat från
effekten av ändringar i mervärdeskalteullaget. För taxeringsåret 1980 har
basenheten numera beslämls lill 5 400 kr, (SFS 1978:687),

1 den nyssnämnda propositionen uttalade jag (s, 39-40) all
även den särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, borde omfattas
av inflationsskyddet. Jag nämnde ocksä atl den rent tekniska utformningen härav
krävde ytterligare överväganden och alt frägan skulle tas upp senare. Jag
avser nu atl föreslå ett inflationsskydd för sjömansskatten.

Sjömansskatten är bestämd bl, a, genom sin anknyining till
den statliga inkomstskallen. De förslag lill ändringar i fräga om den statliga
inkomstskatten för 1979 ärs inkomster somjag tidigare har lagt fram
förutsätter all även sjömansskatten justeras pä motsvarande sätt. Vidare bör en
anpassning till nu aktuella belopp ske i fräga om de inslag i
sjömansbeskattningen som avser värdet av fri kost, det s,k, omkoslnadsavdraget
samt den månatliga särskilda skattereduktionen för sjömän. Detsamma gäller
beträffande den kommunala utdebitering som räknas in i sjömansskatten, F,n,
grundas sjömansskatten i dessa delar på belopp som har beslämts med hänsyn till
förhållandena är 1975 eller 1976,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 56 25

Riksskatteverket, RSV, har i skrivelse den 12 april 1978
till budgetdepartementet föreslagit ändringar i sjömansbeskaltningen av mera
teknisk natur. Till grund för skrivelsen ligger ändringsförslag som utarbetats
inom sjömansskattekonloret. Sjömansskattenämnden har yttrat sig över förslaget.
Förslaget innebär bl.a. all möjlighetema till jämkning av skall vid korllidstjänstgöring
utvidgas och att jämkningsmöjlighel införs för personal med koncentrerad
deltidstjänstgöring. Jag avser nu atl ta upp även dessa frågor.

Jag vill ocksä behandla en ftåga som inte har samband med
sjömansbeskattningen. Den gäller regler i anslutning till
dubbelbeskattningsavtal. Sverige har ingått avtal med mänga stater för att
undvika dubbelbeskattning. I avtalen ftnns regler, som ger person rätt att
göra framställning lill behörig myndighei i hans hemvislstat om åtgärd har
vidtagits som medför beskattning i strid mot avtalet. Om framställningen anses
grundad skall frågan om möjligt lösas. Oftast sker detta sedan överenskommelse
har träffals med den behöriga myndigheten i den andra staten. När nytt avtal
har ingåtts föreslås i proposition att riksdagen skall godkänna det. I dessa
propositioner har regeringen hittills begärt riksdagens bemyndigande alt i den
män det föranleds av avtalet, meddela föreskrifter om ändring i taxeringar och
i fräga om andra åtgärder varigenom skall har påförts. Jag avser nu att föreslå
atl regeringen eller den myndighei regeringen förordnar får bemyndigande i lag
all vidla ändringar av nu angivet slag.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Inflationsskydd för sjömansskatten

Det inflationsskydd för den statliga inkomslskalteskalan
som infördes genom lagstiftning är 1977 (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78: 14, rskr
1977/ 78:48, SFS 1977: 1070 och 1071), har i korthet följande utformning. Den
beskattningsbara inkomsten i skalleskalans olika inkomstskiki uttrycks inte i
krontal utan i basenheter. Dessa utgör ett belopp av 5 000 kr. multiplicerat
med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet anger förhällandet mellan det allmänna
prisläget i augusti månad andra året före laxeringsåret och augusti månad 1977.
De nya reglerna tillämpas försia gängen vid 1979 års taxering och basenheten
utgör dä 5 000 kr. Basenheten har för 1980 års laxering beslämls lill 5400 kr.
(SFS 1978:687).

1 propositionen med förslag till inflationsskydd ullalade
jag alt även sjömansskallen borde omfattas av inflalionsskyddet men atl den
tekniska utformningen härav krävde ytterligare överväganden.

Sjömansskatten är annoriunda utformad än den vanliga
inkomstskatten. Den är en definitiv källskatt. som las ul av ombordanställda.
Skatten är bestämd med anknyining till den statliga inkomstskatten. När den
statliga inkomstskatten ändras brukar ocksä sjömansskatten anpassas härtill.
Se-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 26

nast skedde detla år 1977 (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78:
14, rskr 1977/ 78:48, SFS 1977: 1072). Sjömansskatten bestäms ocksä med hänsyn
till kommunernas utdebitering och är f n. baserad pä en kommunal utdebitering
av 25: 50 kr. per skattekrona. Det finns också andra komponenter när man
bestämmer sjömansskatten. Hänsyn tas till värdet av fri kost och vidare medges
ett schablonmässigt beräknat omkostnadsavdrag. Dessutom beakias de speciella kosinaderna
och förhållandena i övrigt vid anställning till sjöss genom ett särskilt avdrag
pä den uträknade skatten. För utomnordiska sjömän medges en ytterligare
minskning av skallen.

Pä grundval av nu redovisade förhällanden fastställs
särskilda tabeller för sjömansskallen. Dessa tabeller är fogade till lagen
(1958:295) om sjömansskatt, SjL, (jfr 7 S I mom. och 8S SjL). Olika tabeller
gäller vid anställning ombord pä fartyg som huvudsakligen används i fjärrfarl
och vid anställning ombord på annat fartyg. Tabellerna visar i särskilda
kolumner siffermässigt gmnden för skatt som avser gift sjöman, ogift sjöman
utan barn, ogifl sjöman med barn och utomnordisk ("utländsk") sjöman.
Dessa tabeller visar också inkomstskiki, skallen vid skiktels början och det
procentuella påslaget för inkomstbelopp inom skiktet. De egentliga sjömansskattetabellerna
som behövs för beräkning av sjömansskatten i de enskilda fallen fastställs av
RSV (13 c§ sjömansskattekungörelsen (1958:301), SjK, jämförd med 9 aS SjL).

Den omständigheten att den statliga inkomstskatteskalan
numera är inflationsskyddad ger inte automatiskt ett motsvarande skydd för sjömansskatten.
Sjömansskattens anknytning till den statliga inkomstskatten innebär f.n. bara
att när sjömansskatten fastställs sä sker detta med utgångspunkt i den statliga
inkomstskattens avvägning vid det tillfälle när riksdagen beslutar om ändrad
sjömansskatt. För alt inflalionsskyddet av den statliga inkomslskalteskalan
skall ha någon effekt på sjömansskatten krävs därför med nuvarande bestämmelser
att riksdagen varje höst när basenheten har ändrats, beslutar om ändring av
sjömansskatten på samma sätt som fär göras när den statliga inkomstskatten pä annat
sätt ändras.

Enligt min mening bör ell inflationsskydd för
sjömansskatten ges en sädan form att i stort sett samma effekter uppnås som i
fråga om den statliga inkomstskatten. Detla bör ske genom all sjömansskatten inflationsskyddas
i samma mån som den statliga inkomstskatten och att sålunda ändringar i fråga
om skiktgränser och den särskilda skattereduktionen enligt uppbördslagen (1953:272),
UL, fär slå igenom. Ett sådani syslem bör enligt min mening utformas på
följande sätt.

Liksom f n. skall del ankomma på riksdagen alt bestämma
sjömansskallens storlek vid en viss tidpunkt, alltsä samma förhållande som
råder i fräga om den statliga inkomstskatten. Sjömansbeskaltningen bör alltså
behälla sin nuvarande utformning men bör förses med ett automatiskt verkande
inflationsskydd såvitt avser den statliga inkomstskatt som ingår i
sjömansskatten. Till de nu gällande bestämmelserna för beräkning av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56 27

sjömansskatt bör därftii knytas en bestämmelse om alt när
regeringen fastsliillei ny basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet
enligt 10S I mom. lagen (1947:576) om statlig iiikomstskatt, skall de i 7 S I
mom. och 8S SjL nämnda tabellerna justeras med hänsyn till ändringen av basenheten.
Inflalionsskyddet Rir den särskilda skaltereduktionen enligt 2S 4 och 5 mom. UL,
kommer aulomatiskt till uttryck genom att reduktionen beaktas när siöniansskatteiabellerna
bestäms pä sätl framgår av en i avsnitt 2,2 närmare behandlad promemoria.
Enligt ett sädanl system kommer riksdagen all ha bestämt sjömansskattens
storlek för framliden i förhällande till inflalionsskyddet av den statliga
inkomstskatten tills beslut fattas om en iindrad avvägning. Nämnda justering
bör göras av regeringen och innebär att regeringen genom en förordning
fastställer nya tabeller med hänsyn tagen lill ändringar i basenheten. RSV fär
sedan pä vanligt sätt fastställa de nya sjömansskalletabellerna. Jag föreslär
att en ny paragraf införs, 8 aS, med denna innebörd. Förslaget medför även
ändring i 9 aS,

2.2 Sjömansskattens storlek

Jag har i det föregående föreslagit att ett inflationsskydd
införs för sjömansskatten motsvarande det som gäller vid den statliga inkomstbeskattningen,
I del följande avser jag all redovisa mina överväganden och förslag i fräga om s)ömansskaltens
storlek i olika inkomstlagen.

När den
statliga inkomstskatten ändras brukar regelmässigt också sjömansskallen
anpassas lill den nya skalleskalan. Sä skedde senasi vid 1977 ärs
skatteomläggning (prop, 1977/78:49, SkU 1977/78: 14. rskr 1977/78:48, SFS
1977:1072). 1 propositionen till 1978/79 ärs riksmöte (prop. 1978/ 79:50 bilaga
2) har förslag framlagts om ändringar i den statliga inkomstskatteskalan främst
för att dämpa marginalskatleeffekterna i de inkomst-skikt där det stora
flertalet heltidsarbetande befinner sig. Den nya skalan avses bli lillämplig pä
1979 ärs inkomster. Jag föreslår en anpassning av sjömansskatten lill de nya
reglerna enligt nämnda proposition.

När sjömansskallen beräknas medges bl.a. ett s.k. omkoslnadsavdrag
med ärsbelopp om 3 000 kr. i fjärrfarl och 1 500 kr. i närfarl. Dessa belopp
fastställdes genom lagstiftning är 1976 och lillämpas sedan januari 1977.
Prisutvecklingen motiverar enligt min mening atl dessa avdrag höjs. En viss
reell förbäitring anserjag ocksä påkallad. Relationen mellan omkosl-nadsavdragen
bör vara oförändrad. Jag anser alt dessa avdrag bör bestämmas till 4 000 kr. i
fjärrfart och 2 000 kr. i näifart.

Vid beräkningen av sjömansskatten beakias även värdel av
fri kosl. Detla värde har enligt RSV:s anvisningar höjts vid landtaxeringen
frän 400 kr. per manad år 1976 och till 535 kr. per månad är 1978. Molsvarande
förmän för sjömän tas sedan den 1 januari 1977 upp till 400 kr. per månad. Jag
föreslår all värdel bestäms lill 535 kr.

Vid sjömansskallens beräkning medges ett särskilt avdrag
från den

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 28

framräknade skatten. Della avdrag motiveras bl. a. av att ombordanställda
har mindre möjligheter än andra atl utnyttja de förmåner som samhället
erbjuder. Avdraget, som har varil oförändrat sedan 1976 ärs ingång, utgår per
månad med 300 kr. i tjärrfart och 125 kr. i närfart, lika i alla inkomstlagen.
Med hänsyn lill penningvärdeuivecklingen och till att en viss reell förbättring
är motiverad ocksä pä denna punkl föreslårjag alt dessa skal-tereducerande
avdrag höjs lill 400 kr. i fjärrfart och 175 kr. i närfarl.

Slutligen bör förändringarna i den kommunala
utdebiteringen beakias. Kommunalskatten ingår f n. i sjömansskatten efter en
utdebitering av 25: 50 kr. per skallekrona, vilkel bestämdes år 1976 och har
gällt sedan den I januari 1977, Medelutdebiteringen har för år 1978 stigit Ull
ca 28: 25 kr. i de relativt typiska sjömanslänen, nämligen Stockholms, Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län. Den är något högre för hela riket. Jag föreslår
mot denna bakgrund att sjömansskatten fr.o.m. år 1979 beräknas på grundval av
en kommunal utdebitering om 28 kr.

Inom budgetdepartementet har gjorts en promemoria som
anger grunderna för sjömansskatten enligt mina förslag. Denna promemoria bör
fogas till regeringsproiokollet i delta ärende som bilaga 1. Relationen mellan
den nuvarande och den föreslagna sjömansskatten framgår av en labell, som lorde
få fogas lill regeringsproiokollet som bilaga 2.

2.3 Övriga iindringar av sjömansskatten

Som jag tidigare har nämnt har RSV föreslagit en del
ändringar i sjömansskatten av mer teknisk natur. De förslag som verket har
lagt fram bygger på en framställning från sjömansskattekonloret. Sjömansskattenämnden
har i yttrande över framställningen förklarat sig kunna biträda densamma utom
såvitt avser beskattningen av engångsbelopp. I denna del innebär förslaget all
bestämmelserna revideras sä att en mera rättvis och likformig beskattning av
sjömännen ernäs. Delta föresläs ske genom alt man liksom vid landbeskattning marginalbeskattar
engångsbeloppen. F. n. beskattas engångsbelopp i princip enligt den
genomsnittliga skallesats som gäller för den ombordanslälldes månadsinkomst den
månad engångsbeloppet avräknas. Sjömansskatlenämnden som har motsatt sig
förslaget menar att frågan inte skall avgöras i delta sammanhang ulan vid en
mera allmän översyn av sjömännens beskattning.

För egen del anserjag att den nuvarande behandlingen av
engångsbelopp kan kritiseras från skilda utgångspunkter. Bestämmelserna är
inte lätta alt tillämpa i praktiken och vidare har del visal sig all reglerna
kan missbrukas i vissa fall. Emellertid bör dessa frågor övervägas ytteriigare
och las upp lill behandling i ell senare sammanhang. Detsamma gäller ett
förslag om all bestämmelserna i SjL även skall tillämpas i fräga om sjöman som
är anställd av arbetsgivare som har förhyrt eller arrenderat fartyget av
redaren. Jag är därför f n. inte beredd atl ta upp denna del av RSV:s förslag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56 29

2.3.1 Jämkning av .sjömansskatt

F.n. gäller i korthet följande i fräga om möjligheterna
alt fä jämkning (I2§ 3 mom. SjL). Sjöman som är bosall i Norden kan fä skatten
nedsatt genom jämkning om den tid under beskattningsåret dä han har haft inkomst
ombord, i förekommande fall lillsammans med den tid under samma år dä han haft
inkomst i land av egel arbete, uppgår till högsl sex mänader. Vidare krävs att
han under mer än tre mänader av året bedrivit studier, fullgjort militärtjänst
eller varit sjuk ulan all få sjuklön och atl under året eriagd sjömansskatt och
beräknad slutlig skatt på inkomst i land sammanlagt väsentligt överstiger den
slutliga skatt som han kan beräknas bli påförd om även inkomsien ombord har
utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskatielagen (1928:370), KL.

Sjömansskallekonlorel har föreslagil atl möjlighelerna lill
s.k. korttidsjämkning utökas och att jämkningsmöjlighel införs för personal
med koncentrerad deltidstjänstgöring.

Som kontoret har påpekat är nuvarande regler om korltidsjämkning
inte anpassade lill dagens arbetsmarknadssituation. Del kan finnas godtagbara
skäl til! att sjöman har korttids- eller deltidstjänstgöring. Det kan sålunda
vara hälsoskäl utan att fråga är om sjukdom som grundar sjukskrivning, problem
med barnpassning osv. Det kan också vara fall där arbetsmöjligheterna är
begränsade till en kortare tid (högsäsong) och där existens-minimireglerna inte
är tillämpliga.

Villkoret för jämkning att sjömannen mer än tre månader av
beskattningsåret mäsle ha studerat, fullgjort militärtjänstgöring eller varit
sjuk utan all uppbära sjuklön medför en begränsning av jämkningsmöjlighe-terna,
som numera fär anses olämplig. Del är emellertid svärl alt finna en lämplig
lösning för alt modifiera villkoret. Del torde över huvud taget knappast gä att
närmare ange vilka skäl för korltidsanslällning som av billighetsskäl bör tillåtas
grunda rätt lill jämkning. Den bästa lösningen är enligt min mening alt slopa
villkoret. Antalet jämkningsärenden kommer med denna lösning alt öka något men
ökningen lorde inte bli alltför stor. Jag föreslär alltså att nämnda villkor
slopas.

Den föreslagna ändringen löser beskattningsproblemet för
deltidstjänst-görande för de fall där totala anställningstiden uppgår lill högsl
sex mänader. För alt lösa problemet för övriga fall mäste antingen
sexmånaders-gränsen höjas eller särskild jämkningsregel införas. Sexmånadersgränsen
har emellertid visal sig vara väl avvägd och bör därt"ör inte ändras.

Problemet bör därför enligt min mening lösas genom att en
särskild jämkningsregel införs för de dellidsljänstgörande sjömännen.

Vid s.k. koncentrerad deltidstjänstgöring uppkommer
beskattnings-problem. Av naturliga skäl kan sädan Ijänslgöring endasl förekomma
pä passagerarfärjorna i närfarl och innebär att vederbörande sjöman tjänstgör ell
begränsat antal dagar per månad.

Om den sjöman, som fullgör koncentrerad dellidsljänslgöring,
inte har

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 30

nägon annan inkomsi än sjöinkomslen, blir sjömansskallen
pä hans inkomsi ombord för hög vid lillämpning av 9S 1 mom, SjL, Sjömansskalle-niimnden
har emellertid efter ansökan av nägra dellidsljänstgörande medgivil atl
inkomsten varje månad skall anses som intjänad under 30 dagar. Om sjömannen
utom sjöinkomsten ocksä har landinkomst medför metoden emellertid den
komplikationen all laxeringen mäste ändras. Grundavdraget påverkas niimligen
av alt den sjömansskatlepliktiga liden ökas.

För att lösa denna svårighet bör införas en beslämmelse
med innebörd all sjöman med dellidsljänslgöring som har fält vidkännas
väsentligt för högt skatteavdrag kan fä skatten nedsatt i skälig män. Den skattejämförel-sen
bör ske enligt samma regler som gäller för den korttidsanställde. 1 sådani fall
behöver nämligen eventuell taxering inte påverkas. Denna metod är däriör adminslrativt
enkel att tillämpa.

Med deltidstjänstgöring i detta sammanhang bör förstås
tjänstgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras pä korlare tid än
hellid.

Jag föreslär alt bestämmelser med nämnda innebörd införs.
De bör tas in i ett nytt moment av 12 S SjL.

Jämkning kan vidare medges för påräknat avdrag för avgift
för sådan pensionsförsäkring som avses i 46§ 2 mom. försia slyckel 6) KL (12 S
I mom. c) SjL). Rätten lill avdrag enligt nämnda paragraf i KL är beroende av
den skattskyldiges A-inkomst. Med A-inkomsl avses inkomsi som enligt 9S 3 mom.
andra stycket lagen om slallig inkomstskatt är alt anse som A-inkomst. Till
A-inkomst räknas emellertid inte sjöinkomst. Emellertid skulle sjöinkomst ha varil
A-inkomst om den hade beskattats som inkomst av tjänst eniigt KL.

Jag anser atl ett tillägg bör göras i 46 S 2 mom. femte
stycket KL all till A-inkomsl även skall räknas inkomst ombord enligt SjL saml
enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Jag föreslär all en beslämmelse
införs med denna innebörd.

Har redaren inte fäti uppgift om enligt vilken kolumn
skalleavdrag skall göras fär avdrag under januari och februari ske enligt den
kolumn som senasi har tillämpats under nästföregäende beskattningsår. Om det
senare framgår atl avdrag rätteligen hade bort ske enligt annan kolumn äligger
det redaren att vid nästa löneavräkning göra rättelse. Sådan rättelse fär inte
ske senare än vid löneavräknlngen för mars månad (I0§ I mom. iredje slyckel SjL).
Rätlelsemöjlighet börenligt min mening emellertid föreligga under hela andra
redovisningsperioden, dvs, under månaderna mars och april.

Jag anser vidare all, om skatteavdrag har verkställts
under januari och februari enligt kolumn 2-3 eller 4 med ledning av debetsedeln
för nästföregående beskattningsår, bör rällelse lill kolumn I ske om inte
debetsedel uppvisas och del inte pä annal sätl kan utrönas vilken kolumn som
skall tillämpas.

Jag föreslär all 10 S I mom, Iredje stycket SjL ändras i enlighel
med vad jag nu har sagt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56 31

Om ändring inträffat under beskattningsärel i förhällande,
som sjömannen har lämnat uppgifi om i ansökan om jämkning, är han skyldig alt
omedelbart underrätta sjömansskallekonlorel (13 S tredje stycket SjL), För all
alla fall där underrättelse bör ske skall bli täckta föreslär jag all
bestämmelsen ändras så att den även omfattar ändring som inträffar före
beskattningsårets början men efter det ansökan har gjorts.

Vidare bör ändring ske av anvisningarna lill 11 S SjL pä
sä sätl alt kvitio pä innehallen sjömansskatt skall lämnas och rättelse ske i löneavräkning
i stället för i avräknlngsboken, eftersom avräkningsbok inte förekommer numera,

2.3.2 Beskattning av naturaförmån

Jag vill i det här sammanhanget även ta upp frägan om
beskattning av naturaförmån. Enligt nuvarande bestämmelser i 2 S SjL förslås
med beskattningsbar inkomsi endast "kontant inkomst ombord". Delta
medför all en sjöman, som fär sin lön delvis i nalura, t.ex. har förmän av bil
för privat bruk, inte kan beskattas för förmanen enligt SjL. Jag anser det vara
rimligt all sädan förmån som har lönekarakiär, t. ex. bil eller boslad i land
på arbetsgivarens bekostnad bör uigöra beskattningsbar inkomsi och således
beskallas enligt nämnda lag. Emellertid bör liksom f.n. förmånen av fritt logi
ombord vara skattefritt. Vidare bör inte heller fri kosl anses utgöra
beskattningsbar inkomst enligt denna beslämmelse eftersom värdet av den fria
koslen beakias vid bestämmande av de tabeller som avses i 7 § 1 mom. och 8 S SjL.
Jag föreslär att 2 S SjL ändras i enlighel härmed. En följdändring bör ske i
anvisningarna lill 2 S SjL.

2.3.3 Krav och återkrav av sjömansskall

Jag vill också ta upp frägan om införande av enklare
regler för krav mot sjöman pä för lagt eriagd skatt.

I 17 S 3 mom. SjL finns bestämmelser om i vilka fall krav
pä skatt skall riktas mol sjömannen. Dessa föreskrifier är detaljerade.
Emellertid krävs i vissa fall att sjömansskattenämnden först meddelat räitelsebeslut.
Sådant beslut kan ske när skatteavdrag obehörigen har underlåtits eller
verkställts med för lågt belopp när felaktigheten har berott på bl. a. att
sjömannen har lämnat oriktig uppgift i ansökan om jämkning eller rättelse eller
att ändring inträffat i förhållande, som påverkar kolumnbestämningen för honom.
Sådan ändring kan inträffa t. ex. när det för en gift sjöman, som av lokala
skattemyndigheten fått debetsedel för preliminär skatt med anteckningen
"Sjömansskatt kolumn 2-3", under ärel meddelas dom pä äktenskapsskillnad.
Skattemyndigheten ändrar då lill kolumn 1. Sjömannen kanske dröjer med alt visa
upp ändringsbeslutet ombord eller underlåter att visa upp det. Den skatt som på
grund härav har avdragits för lågt kan inte arbetsgivaren ställas ansvarig för.
Krav mol sjömannen pä denna skatt kan inte riktas förrän också sjömansskatlenämnden
har fattat ett räitelsebeslut.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 32

Enligt min mening bör inte som lörutsältning för att rikta
krav mot sjömannen i sädana fall gälla atl räitelsebeslut har meddelats. Krav
bör kunna riktas mot sjömannen även om sådant beslul inte har meddelats. Detta
innebär att krav mot sjömannen kan riktas mot honom tidigare än f. n. Sådant
krav framställs av sjömansskattekonloret (17 S 2 mom. försia stycket SjL).

Jag anser att reglerna om förutsättningarna för alt rikta
krav pä skall mol sjömannen kan ersältas med en bestämmelse om atl krav skall riktas
mot sjömannen, om uteblivet eller för lågt skalleavdrag beror pä omständighet
som redaren inte kan lastas för. Med denna lydelse täcks alla aktuella fall in.

Enligt 36 S I mom. SjL skall återbetalning av eriagd skall
efter beslut om jämkning eller rättelse verkställas ulan särskild ansökan.
Jämkning kan ske när sjömannen gör sannolikt att han året efter
beskattningsåret vid taxering till statlig inkomstskatt kan påräkna avdrag för
bl. a. underskott i förvärvskälla eller nedsatt skatleförmåga (12 S I mom. SjL).

Den situationen kan emellertid föreligga atl sjöman med
kort anställningslid får sädan jämkning med belopp som är ungefär lika slorl
som månadsinkomsten. Skalteomräkningen innebär atl skatten på månadsinkomsten
blir = O och också alt del procenttal efter vilket skatt skall utgå på
engångsbelopp enligt 9 S 2 mom. SjL blir = 0. Delta medför att all inbetald
skatt, säväl pä månadsinkomst som engångsbelopp, skall återbetalas. Denna
konsekvens av nuvarande regler anserjag bör rättas lill. Lämpligen kan det ske
genom att det i 36 S I mom. SjL intas en beslämmelse om atl återbetalning i
anledning av sådani jämkningsbeslul inte får ske med högre belopp än vad som molsvarar
jämkningsbeloppel. Även efter införande av en sådan beslämmelse kommer 100 proceni
av jämkningsbeloppel att återbetalas.

Del inträffar atl skatt återbetalas dubbelt eller pä annat
sätt med för högt belopp. Del finns emellertid ingen bestämmelse i SjL som
medger återkrav av beloppet i detla fall. Enligt min mening bör en sådan
bestämmelse införas. Den kan lämpligen ha molsvarande lydelse som bestämmelsen
i 70 § UL. Innnebörden av den föreslagna besiämmelsen är, alt om skall har restituerats
med för högt belopp skall redaren eller sjömannen till statsverket återbetala
vad han felaktigt har uppburit. Beslut om betalningsskyldighet får inte fattas
senare än fyra år efter utgången av det år, under vilkel skatten felaktigt resliluerals.
Vidare bör föreskrivas att bestämmelserna om revisionskrav i övrigt äger
motsvarande tillämpning på beslut om betalningsskyldighet.

Jag föreslär att del införs ett nytt moment i 36 § SjL med
denna innebörd .

2.3.4 Övriga frågor angående .sjömansbeskaltningen

Sjömansskallekonlorel har hemställt att befogenheten att
meddela an-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56 33

siänd med skallens inbetalning och redovisning enligt 14 S
I mom. SjL överförs frän nämnden lill kontoret. Jag instämmer häri och föreslär
all bestämmelsen ändras i enlighel härmed.

Vidare har nämnden och kontoret hemställt all inbetalning
av sjömansskatt fär ske kostnadsfritt. Jag anser alt sädan bör fä ske
kostnadsfritt liksom redan är ftillel med skatt som inbetalas enligt 52 S UL.
Jag föreslär atl en bestämmelse härom införs i 14 S I mom. SjL.

Fysisk person, som varit bosatt i Sverige under hela beskattningsärel
fär vid landbeskattningen grundavdrag med 4 500 kr. Har han uppburit sjöinkomst
under ärel reduceras dock grundavdraget med en tolftedel för varje period om 30
dagar för vilken han har uppburit beskattningsbar inkomsi eller skattepliktig
dagpenning enligt SjL (48 8 2 mom. KL).

Fysisk person, som varil bosall i Sverige endasl under en
del av året fär grundavdrag med en tolftedel av 4 500 kr. för varje månad han
helt eller delvis har varil bosatt här i riket (48 S 3 mom. KL).

Grundavdraget enligt 3 mom. reduceras emellertid inte av
sjöinkomst. Jag anser all grundavdraget på samma sätl som i 2 mom. bör
reduceras vid sjöinkomst. Jag föreslår alt en beslämmelse härom införs i 48 S 3
mom. KL.

Under vissa förutsättningar fär skaltskyldig vid landlaxeringen
skattereduktion. Som taxerad inkomsi anses även under beskattningsåret uppburen
inkomst enligt SjL samt skattepliktig dagpenning enligt I § 2 mom. samma lag.
Skattereduktion som tillkommer skaltskyldig skall minskas med en tolftedel för
varje period om trettio dagar, för vilken den skatlskyldige har uppburit sädan
inkomsi (2 § 4 mom. första-fjärde styckena UL).

Enligt 2 8 5 mom. samma lag fär fysisk person, som har
varit bosall eller stadigvarande har vislals här i rikel under nägon del av
beskattningsåret, särskild skattereduktion med f n. 400 kr. Enligt förslag i prop.
1978/79: 50 bilaga 2 avses beloppet för är 1979 vara 560 kr.

Några särbestämmelser för sjömän liknande dem 12 8 4 mom. UL
förekommer inte. Detla innebär atl sjöman fär särskild skallereduktion med
fullt belopp, även om han är till sjöss under t.ex. 11 månader och därvid fär
motsvarande reduktion genom all särskild skaltereduktion är inräknad i
sjömansskattetabellerna. Jag föreslär att 2 8 5 mom. UL justeras i konsekvens
med innebörden av 2 8 4 mom. fjärde slyckel UL.

Redare skall enligt 16 8 1 mom. SjL ärligen lill sjömansskattekonloret
lämna vissa uppgifier avseende nästa år om bl. a. fartygs storlek, den fart, i
vilken fartygen är avsedda alt nyttjas och antalet anställda ombord. Genom
ändring i nämnda lag gäller sedan den I januari 1976 (prop, 1975:109, SfU
1975/76: 5, rskr 1975/76: 5, SFS 1975: 948) att lagen är tillämplig även på
sjöman som är anställd av annan arbetsgivare som redaren har antagit som
entreprenör. Med hänsyn härtill bör redareuppgiften innehålla uppgifi även om
entreprenör som redaren anlitar för verksamhet ombord. Jag föreslär alt en
bestämmelse härom införs.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 56 34

2.4 Ändring av taxering m. m.

Sveriges avtal med främmande makter för att undvika
dubbelbeskattning, (dubbelbeskattningsavtal), innehåller regler som ger person
rätt atl göra framställning lill den behöriga myndigheien i hans hemvislstat om
åtgärd vidlagils i en avlalsslulande stat eller i båda staterna, som för honom
medför en mol avtalet stridande beskattning. Om den behöriga myndigheten finner
framställningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande
lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom överenskommelse med den
behöriga myndigheien i den andra avtalsslulande staten. Uttrycket behörig
myndighet åsyftar i avtalen för Sveriges del budgetminislern eller hans befullmäktigade
ombud. Avtalen förutsätter att ändring skall vidtas om taxeringar eller annan
åtgärd har vidtagits varigenom skatt har påförts i strid med ingånget avtal.
När nytt dubbelbe-skiuiningsavtdl har ingätis föreläggs delta riksdagens godkännande
genom proposiiion. I dessa propositioner har hittills inlagils hemställan alt
bemyndiga regeringen atl, i den mån del föranleds av avtalet, meddela beslut
om ändring i taxeringar och i fräga om andra åtgärder varigenom skall har
påförts. För atl undvika att sådan hemställan skall behöva göras var gång ett
nytt dubbelbeskattningsavtal har ingåtts. föreslårjag att en ny bestämmelse
införs i 127 § taxeringslagen (1956:623) enligt vilken regeringen, eller den myndighei
regeringen förordnar, äger, om bestämmelse i avtal för undvikande eller
lindring i dubbelbeskattning del föranleder, vidta ändring i fräga om
taxeringar som rör statlig eller kommunal skatt eller i fråga om annan åtgärd
varigenom sådan skatt har påförts.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

all antaga inom budgetdepartemeniet upprättade förslag lill

1.
lagom ändring i
lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

2.
lag om ändring
i kommunalskatielagen (1928: 370),

3.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),

4.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956: 623).

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:56 35

Bilaga I

PM

angående de föreslagna tabellerna för sjömansskatt

Som utgångspunkt för de tabeller enligt 7 och 8 SS SjL,
som skall gälla fr. o.m, den I januari 1979, skall ligga skattebeloppen enligt preliminär-skaltetabellen
för är 1979 vid kommunal utdebitering av 28 kr. per skattekrona.

Omräkning av preliminärskattetabellen

Avdrag för försäkringspremier tillgodoräknas med 250 kr.
för ogifl och 500 kr. förgift sjöman. Vidare tillgodoräknas sjöman i närfarl
schablonavdragfrän löneinkomsten med 2 000 kr. och sjöman i fjärrfart sådant
avdrag med 4 000 kr. per är. Den uträknade preliminärskatl som svarar mol olika
månadsinkomster, bestäms under förutsättning atl sjömannen erhåller avdrag med
dessa belopp utöver avdrag enligt 4 8 I mom. uppbördslagen (1953:272).

Värdering av naturaförmåner

Förmän av fri kost värderas lill 535 kr. Värde av fritt
logi upptas ej.

Skatt enligt 7 § SJL

Skatten för gift sjöman bestäms med beaktande av att denne
skall ha skattereduktion enligt 2 S 4 mom. uppbördslagen med 150 kr. per månad
oavsett makens inkomst och särskild skattereduktion enligt 2 § 5 mom.
uppbördslagen. Skatten pä den kontanta månadsinkomsten och värdet av fri kost
beräknas enligt den omräknade preliminärskattetabellen. De framkomna
skallebeloppen för månadsinkomst reduceras för sjöman i fjärrfarl med 400 kr.
och för sjöman i närtart med 175 kr.

Skatt enligt 8 8 SjL

Skallen bestäms särskilt för fjärrfarl med utgångspunkt i
tabellerna enligt 7 S SjL. Skatten på en beskattningsbar månadsinkomst av 2 400
kr. eller däröver upptas till 90% av skallen enligt 7 S för gift sjöman med
samma månadsinkomst. Vid lägre inkomster bestäms skallen enligt 8 § lill en
viss procentandel av sjömansskatten enligt 7 S för ogifl sjöman utan barn.
Procentandelen i fräga erhålls genom alt sjömansskatten enligt 8 S vid en
beskattningsbar månadsinkomst av 2400 kr. uttrycks i procent av sjömansskatten
enligt 7 S för ogifta sjömän med samma beskattningsbara månadsinkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö vriga grunder

Beräkning av skallebeloppen sker i första hand pä
beskattningsbar månadsinkomst med 600 kronors intervall. Skallen för
mellanliggande inkomster bestäms genom interpolering med rät linje.
Skallebelopp som understiger K) kr. för manad upptas ej i tabellen.

BUaga
2

opaginerad Kontrollera mot PDF

no \o r

fi ri '

+ -*- +
+ +

. (N rf
\or - Os

+ 111
I I + I+++ + +

opaginerad Kontrollera mot PDF

~ O \r) - ir\ " C Å r r~\

+ + +
+ +

+ IIII 1+ + + +++ +

opaginerad Kontrollera mot PDF

\C 'x t a
o "" (jr*-, mrjr- r4r-~r-

r-i m r-i rJ ri - r- r On

+
+

+ ++ + ++1111
1 + )++ +

opaginerad Kontrollera mot PDF

\D oo r- r*-i 00

(1 r*-) -

+ + +
+ +

r*"! - Tf

rsi r>J n

+ I I I I

a\ O r*-\ 0\ -vt 1 + I + +

1? * -

v r- On + + +

opaginerad Kontrollera mot PDF

(ITj-Ttr*"*]- \Dr0OON

I I I I I I I I 1 I

OO rr r* \0
-O

OC r r \D r.

I
I I I I 11 +

opaginerad Kontrollera mot PDF

rj r- rJ r--
OC cc ri O rj oo

vor~-ooov ooooor--"

f

r4

I I I

opaginerad Kontrollera mot PDF

lO v/~j O v. O O

a\ 00 OO
£) TT

opaginerad Kontrollera mot PDF

ra

c X

o c :a u -.o b

v £ )Trr*-ii/-i % £ ;OOOvOO O\00Q0\ Ö "

I I I
I I I I I I I I
I I I I III

OOOOO ooo
ooooo ooo oo-ooo ooo

ooooo ocooo

ooooo ooooo

OOTtO\D © *!

ri r*-, r « n sO ' r

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:56 37

Innehåll

Sid.

Propositionen.................................................................... I

Propositionens huvudsakliga innehåll .............................. .... 1

Lagförslag

1.
lag om ändring
i lagen (1958: 295) om sjömansskatt.... 2

2.
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928: 370) .... 18

3.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272).................. .. 22

4.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623).................. .. 23

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 2
november 1978 24

1
Inledning......................................................................... .. 24

2
Föredragandens
överväganden...................................... .. 25

2.1 Inflationsskydd för sjömansskatten .......................... .. 25

2.2 Sjömansskattens storlek........................................... 27

2.3 Övriga ändringar av sjömansskatten......................... 28

2.3.1 Jämkning av sjömansskatt................................. .. 29

2.3.2 Beskattning av naturaförmån ........................... 31

2.3.3 Krav och återkrav av sjömansskatt.................... 31

2.3.4 Övriga frågor angående sjömansbeskaltningen
32

2.4 Ändring av taxering m.m............................................ 34

3
Hemställan...................................................................... .. 34

4
Beslul ........................................................................... .. 34

Bilaga I PM angående de föreslagna tabellerna för
sjömansskatt .... 35

Bilaga 2 Förändringar i sjömansskatten 1978- 1979......... .. 36

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin (1)

  1. Dan Hanqvist, Kanonisk förvaltningsrätt IV - Förvaltningsproceduren och rättsmedlen, FT 2004 nr 4 s. 373, på s. 389 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (21)

21 kopplingar i 11 dokument.

  1. Prop. 2010/11:165 Skatteförfarandet s. 1165 om s. 34 i texten
  2. SOU 2009:58 Skatteförfarandet, del 1 s. 1535 om s. 34 i texten
  3. SOU 2008:58 Egenansvar - med professionellt stöd s. 1535 om s. 34 i texten
  4. Prop. 1981/82:197 om reformerad inkomstbeskattning s. 253 i texten
  5. Rskr. 1978/79:107 i texten

Visa alla 11

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. Carlson, Searching for equality, 2007 s. 128 i texten
  2. FT 2004 s. 373 Dan Hanqvist, Kanonisk förvaltningsrätt IV - Förvaltningsproceduren och rättsmedlen s. 389 i texten