om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
44 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 36 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:60, om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:60
Regeringens proposition
1978/79:60
om
åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
beslutad
den 26 okiober 1978
Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de forslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regerings prolokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
HÄDAR
CARS
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1 proposilionen
föreslås ålgärder i syfte alt säkra erforderlig läderskopro-duktion på den nivå
som är önskvärd från försörjningsberedskapssynpunki. Bl.a. föreslås generellt
stöd i form av offertlån för perioden 1979-1981 under vilken lid den svenska
industrins konkurrenskraft förutsätts stärkas. Efter år 1981 fömtsätts
skoindustrin ha uppnått en sådan lönsamhet au ytterligare offertlån inte
erfordras. Behovei av offertlån för budgetåret 1978/79 kan tillgodoses med
disponibla medel.
För
investeringar i maskiner och byggnader föreslås för budgetåret 1978/79 2,5
milj. kr.
Vissa
strukturförändringar erfordras inom skobranschen. Ett holdingbolag med
arbetsnamnet Skokartongen föreslås bildas i vilkel avses ingå åtta skoförelag.
För budgetåret 1978/79 föreslås för delta ändamål skostmkturlån på sammanlagt
5,5 milj. kr.
1
propositionen föreslås vidare all ell skoinstilut inrättas. Inslilulel avses bl.
a. all få lill uppgifi att vara ell centralt service- och rådgivningsorgan i
fråga om bl.a produkt- och designulveckling samt marknadsföring.
Kreditgarantier
inom en ram av 17 milj. kr. föreslås för skoföretags behov av säsongskrediier.
För
tryggande av försörjningsberedskapen i fråga om gummistövlar föreslås för
budgetåret 1978/79 8 milj. kr. i försörjningsberedskapslån och 4 milj.kr. i statlig
kreditgaranti till Tretorn AB. Vidare föreslås åtgärder för att siödja
sysselsättningen vid Företaget.
1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 60
Prop. 1978/79:60 2
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-10-26
Närvarande:
statsminister Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo,Winén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
de Geer, Cars, Gabriel Romanus, Tham och Bondestam.
Föredragande:
statsråden Cars och Wirtén
Proposition
om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
Statsråden
föredrar förslag om ålgärder för försörjningsberedskapen på skoområdei.
Anförandena redovisas i underprolokollen för resp. departement.
Statsrådet
Cars hemställer att regeringen i gemensam proposition föreslår riksdagen
atl
antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposiiion
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen
förordar att de anföranden som redovisas i underprolokollen skall bifogas proposilionen
som bilagor 1-2.
Prop.
1978/79:60
Bilaga
1
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-10-26
Föredragande:
statsrådet Cars
Anmälan
till proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
1.
Inledning 1.1 Allmänt
Det
ekonomiska försvarets omfattning och inriktning bestäms i allt väsentligt av
vår säkerhetspolitik saml vårt näringslivs struktur i dag och bedömda struktur
i framtiden. De planerings- och andra beredskapsåtgärder som vidlas i fred syfiar
lill att göra del möjligt alt vid krig, avspärrning eller annan kris täcka de
mest oundgängliga behoven av förnödenheter och tjänster.
Den under efterkrigstiden
starkt ökade utrikeshandeln har bidragit till en alltmer utpräglad
internationell arbetsfördelning. Denna utveckling har påskyndat
strukturomvandlingen inom den svenska industrin. Detla gäller i hög grad
beklädnadsindustrin, dvs textil-, konfektions-, läder- och skoindu-slrierna.
Inom dessa branscher har under del senaste decenniet skett en drastisk
minskning av produktion och sysselsättning. Denna utveckling har fåll
konsekvenser för möjlighelerna all i en krissituation lillgodose behoven av beklädnadsvaror.
Under 1970-lalet har statsmaklerna vid flera tilirällen beslutat om särskilda
åtgärder för att molverka den från försörjningsberedskapssynpunki negativa utvecklingen.
Under år 1977 fattade riksdagen beslul om särskilda mål för försörjningsberedskapen
på sko- och lekoområdena (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238
resp, prop. 1977/ 78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Enligt dessa beslul
bör uthålligheten på beklädnadsområdei bestämmas med uigångspunki i en avspärrningssi-luation
på ca ell år följd av en efterkristid av ungefär den längd som har studerats i
försöken med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvaret. Denna
uthållighet, som läcker en lidsperiod på ca tre år, innebär en högre ambitionsnivå
än på de flesta andra försörjningsområden.
Prop.
1978/79:60 4
1.2 Utvecklingen på läderskoområdet
Som framgår av följande tabell har importen av läderskor varil
relalivi konstant under de senaste åren. Då konsumtionen och exporten samiidigi
har minskat har utrymmet för den svenska produktionen minskal. Produktionen
var år 1977 ca 40 % mindre än år 1973.
Produktion, import, export och tillförsel av läderskor
åren 1970-1977 samt första halvåret 1977 och 1978 (1 000 par)
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1 hå 1977
1 hå 1978
Produktion
6 005
5 036
4 669
4 663
4 034
3 847
3 270
2 870
1 721
1 176
Import
11 371
10 126
11 576
8 689
8515
10 029
9 540
9 866
5 277
3 766
Export
721
708
1 109
1035
737
637
555
673
358
271
TilHorsei
16 655
14 454
15 136
12317
11 812
13 239
12 255
12 063
6 640
4 671
Den svenska importen av läderskor kommer lill myckel stor
del från EG och EFTA medan importen från u-länder är liten. Importens fördelning
på länder framgår av följande labell.
Importen av läderskor fördelad på länder åren 1976 och
1977 samt första halvåret 1977 och 1978 (%)
L ä nderomr å de
1976
1977
1 h å
1977
1 h å
1978
EG
62,1
62,2
63,8
63,2
EFTA
16,0
17,1
12,9
17,7
Ö vriga industril ä nder
9,5
8,8
8,0
7,2
Statshandelsl ä nder
7,0
5,8
8,0
7,2
U-l ä nder
5,4
6,1
7,4
4,6
1.3 Riksdagens beslut om försörjningsberedskapen på
läderskoområdet våren 1977. Tillsättandet av en särskild skodelegation
Somjag nämnt i det föregående fållade riksdagen våren 1977
beslul om mål för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop, 1976/77:85, FöU
1976/ 77:11, rskr 1976/77:238), Enligt beslutet bör bl. a. en åriig produktion
om ca 2 milj. par läderskor säkerställas.
För att möjliggöra en nödvändig omstmkturering av
skoindustrin beslöt riksdagen vidare att särskilda lån skulle kunna utgå till läderskoinduslrin.
Följande låneformer har kommit till användning.
- Skostrukturlån kan utgå lill förelag, företagare eller
anställda för förvärv av skoföretag eller delar av företag. Lån kan utgå med
upp till 75 % av köpeskillingen och är ränte- och amorleringsfrill. Lånet
skrivs av successivt
Prop.
1978/79:60 5
om låntagaren uppfyller åtaganden om produktion och
produktionskapacitet. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har sammanlagt
anvisats 15 milj. kr.
- Försörjningsberedskapslån kan under
omsimktureringsfasen utgå till skoförelag som bedöms ha en roll all spela i den
framtida skoindusirin. Lånet som är ränte- och amorleringsfrill kan utgå under högsl
ett år och skrivs av vid lånetidens utgång under förutsättning att låntagande
företag uppfyllt åtaganden om produktion och produktionskapacitet. För
budgetåren 1977/78 och 1978/79 har sammanlagt anvisats 18 milj. kr.
-
Lån mol offer!
kan utgå till företag .som åtar sig att efter omsimktureringsfasen
upprätthålla åtaganden om produktion och produktionskapacitet under viss tid.
Lån mol offert utgår för ett år i tagel och är ränte- och amorleringsfrill.
Lånet skrivs av vid årets slut om åtagandet uppfyllts. Enligt regeringsbeslut i
juni 1977 skall offeriavial avse en period av minsl fem år. För budgetåren
1977/78 och 1978/79 har sammanlagt anvisats 10 milj. kr.
- Avskrivningslån kan utgå till
företag för investeringar i maskiner och byggnader. Avskrivningslån kan uppgå lill
högsl 50 % av investeringskostnaden. Lånet är ränte- och amorleringsfrill och
skrivs av under en tio- till femtonårsperiod om låntagande företag uppfyller
åtaganden om produktion och produktionskapacitet. För budgetåren 1977/78 och
1978/79 har för avskrivningslån sammanlagt anvisats 15 milj. kr. Vidare kan
statlig kreditgaranti utgå för 25 % av investeringskostnaden.
Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen i juni 1978
att bemyndiga överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) all inom en ram av 22
milj. kr. ge kreditgaranti för säsongskrediter till läderskoförelag. Kreditgaranti
skall kunna utnyttjas för att täcka en temporär ökning av behovei av
rörelsekapital för tidigareläggning av produktionen av höst- och vinlerskor för
hösten 1978 och vintern 1979.
Regeringen tillsatte i april 1977 en särskild delegation ,"skodelegalionen'med uppgifi atl leda omstruktureringen och effekliviseringen av skoindustrin.
I delegationen ingår bl.a. företrädare för staten, arbetstagare- och
branschorganisationer.* Delegationen har lämnal förslag lill ÖEF om all bevilja
lån av de olika slag som jag här har redovisat.
Skodelegationen överlämnade i augusti 1978 till chefen för
handelsdepartementet en "sammanfattande rapport med förslag till
säkerställande av viss minimiprodukiion av läderskor".
Rapportens innehåll redovisas i underbilaga 1.
Efter remiss har yllranden över rapporten lämnals av näringsfrihelsom-budsmannen
(NO), ÖEF, kommerskollegium (KK), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som inhämtat
yttrande från länsarbetsnämnden i Örebro län, statens industriverk (SIND),
Svenska skofabrikanlföreningen, Sveriges gros-
* Professor Ulf af Trolle, ordf, dir Gunnar Lagnell, dir
Erling Persson, förbundsord-förande Karl-Erik Persson, dir Gösla Rehnqvisi,
ombudsman Christina Högmark och byråchef Anders Öhrling.
2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 60
Prop.
1978/79:60 6
sistförbund, Sveriges handelsagenters förbund, Sveriges
industriförbund, Sveriges skohandlarförbund. Landsorganisationen i Sverige (LO)
som inhämtat yttrande från Beklädnadsarbelarnas Förbund saml Tjänsiemännens
centralorganisation (TCO). En sammanställning över remissinstansernas yttranden
återfinns i underbilaga 2.
2. Föredragandens överväganden och förslag
2.1 Skodelegationens verksamhet och dess förslag i stort
Riksdagens beslut våren 1977 om försönningsberedskapen påläderskoom-rådei
innebar att särskilda insirumeni skapades och medel beviljades för atl
möjliggöra en omstmkturering och effektivisering av skoindustrin. Skodele-galionen,
som tillsattes för att administrera omstrukturerings- och effektivi-seringsprocessen,
har nu under drygt ett år analyserat branschens konkurrensförutsättningar och
prövat olika vägar alt åstadkomma en ändamålsenlig branschstruktur.
Delegationen har under sin verksamhei behandlal 93
ansökningarom lån av olika slag och i samband härmed föreslagit ÖEF atl bevilja
lån enligt följande.
Typ av lån Antal lån Totalt belopp
(milj. kr.)
Skostrukturlån 3 1,0
Avskrivningslån 15 6.8
Försörjningsberedskapslån och offertlån 75 17,9
ÖEF har i samtliga fall beslutat i enlighel med
delegationens förslag.
De förslag som skodelegationen lade fram i augusti detla
år har en långsiktig karaktär och syftar lill all genom särskilda ålgärder
säkra den från försörjningsberedskapssynpunkt erforderliga
produktionskapaciteten under perioden 1979-1981. Om inie sådana långsiktiga ålgärder
vidlas, bedömer skodelegalionen att en fortsatt svensk årsproduktion om 2 milj.
par inie kan upprätthållas.
Skodelegationen anser all om den svenska konkurrenskraften
allmänt sett återställs och lämpliga åtgärder vidtas mol lågprisimporten bör
det finnas möjligheter för en tekniskt genomraiionaliserad läderskoinduslri med
god produktutveckling och marknadsföring alt överleva av egen kraft.
Delegationens förslag innebär i korthet följande.
-
Ett aUmänt produkiionssiöd
i form av offertlån bör utgå lill samtliga skoföretag mot åtaganden om bl.a.
upprätthållande av viss produktion. Siödet föreslås utgå med 107,0 milj. kr. för
perioden 1979-1981. Slödel avses vara högsl i början av perioden för all därefier
avirappas.
-
Fortsatt
investeringsstöd till branschen i form av avskrivningslån och
Prop.
1978/79:60 7
kreditgarantier.
För åren 1979-1981 föreslås 21,0 milj. kr. för avskrivningslän.
- Bildandet av ett skoiiisiluit med uppgifi atl bistå
skoindustrin bl. a. med rationalisering, produktutveckling och marknadsföring.
Statens kostnader för institutet beräknas för perioden 1979-1981 till ca 8,2
milj. kr.
- Bildandet av holdingholagci Skokartongen i vilket till
en början avses ingå åtta av landets skoförelag. För främst detta ändamål
föreslås utgå skosimk-turiån om sammanlagt 22.5 milj. kr.
2.2
Den svenska skoindustrins konkurrensförutsättningar
Skodelegalionen
framhåller i sin rapport att den svenska skoindustrin har att arbeta under ett
jämfört med andra länder högt kostnadsläge. Delegationen anför vidare all
många skoförelag har stora tekniska brister och alt marknadsföringen vanligen
är dåligt utvecklad. Anledningen härtill ärenligt delegationen otillräckliga
resurser hos de små och medelstora företag som nu återstår inom branschen. De
förelag som finns kvar har salsal på mindre delar av marknaden, s. k.
marknadsnischer, medan skoföretag med siandardtill-verkning har slagils ut i
konkurrensen med länder med ett lägre kostnadsläge. Under de senaste åren har
enligt delegationen siluaiionen förvärrats genom ökad importkonkurrens och
vikande efterfrågan på hemmamarknaden. Den negativa utvecklingen har medfört
att en nödvändig simklurralionalisering genom sammanslagning av förelag har
uteblivit. Det har inte funnits köpare då förelag har varit lill salu.
Ingen
av remissinsianserna har några väsentliga invändningar mot delegationens
bedömning av vilka fakiorer som har förorsakat den svenska läderskoindustrins
svårigheter. Då det gäller frågan vilken betydelse lågprisimporten har haft
betonar dock både KK och Sveriges handelsagenters förbund alt den svenska
skoimporten i allt väsentligt sker från EG/EFTA-oni rådet.
Svenska
skofabrikantföreningen framhåller all en av orsakerna lill skoin-dusirins
svårigheter är alt detaljhandeln i prissättningen tillämpar ett system med
procentuella pålägg vilket missgynnar svensktillverkade skor.
Jag
kan i stort ansluta mig till delegationens analys av läderskoindustrins konkurrenssituation.
De brister hos branschen som delegationen pekar på kan enligt min mening ses
som en konsekvens av den snabba nedgång som sedan ett par decennier pågått inom
branschen. En sådan utveckling medför lätt en bristande framtidstro som i sig
förstärker den negativa tendensen. Sålunda minskar t.ex. investeringsviljan hos
branschen liksom dess möjligheler all dra till sig nya företagare. Skoinduslrins
problem har vidare inneburit att nyrekryteringen av personal försvårats.
Medelåldern hos de anställda är därför relativt hög. Vadjag här har anfört
leder enligt min mening till slutsatsen all del är av största belydelse all molverka
en negaliv framtidstro inom skoindustrin. Jag bedömer alt åtgärder i
huvudsaklig
Prop. 1978/79:60 8
överensstämmelse
med skodelegaiionens förslag bör kunna få sådana effekter. Däremot anserjag i likhel
med KK och Sveriges handelsagenters förbund att åtgärder riktade mol den s.k.
lågprisimporten inte kommer alt ha nämnvärd effekt. Lågprisimporten svarar f n.
för högst 5-6 ", av den loiala importen. Jag återkommer i avsnitt 2.6 till
frågan om lågsprisimportens belydelse.
2.3
Allmänt produktionsstöd m.m.
Under
skodelegaiionens verksamhei har ÖEF på förslag av delegaiionen lämnat
försörjningsberedskapslån lill skoföreiagen på ca 18 milj. kr. Della stöd har
haft en generell karaktär och har utgått för atl förhindra att från försörjningsberedskapssynpunki
väsentlig produktionskapacitet skulle läggas ned under delegationens omslrukiureringsarbete.
Delegaiionen
har, som jag redan nämnt, utformat ett förslag till generellt slöd för perioden
1979-1981. Därvid har man utgått från att den svenska konkurrenskraften under
denna lid kommer att återställas. Del generella siödet om totalt 107,0 milj.
kr. föreslås därför trappas ned från 44,0 milj. kr. år 1979 lill 35,0 milj. kr.
år 1980 och 28,0 milj. kr. år 1981. Därefier fömtsätls under vissa
förutsättningar en från försörjningsberedskapssynpunki tillräcklig produktion
kunna upprätthållas ulan statligt stöd. Slödel föreslås utgå i form av offertlån.
För all beviljas sådana lån föreslås all företagen skall uppfylla vissa
villkor. Förutom åtagande om viss produktion under perioden 1979-1981 skall
företag kunna visa all del inte avser att upphöra med skotillverkning efter år
1981. Stödet bör inte få användas till t.ex. punkiak-tioner riktade mol andra
svenska företag.
Antagandet
om en successivt försiärki konkurrenskrafi ifrågasätts av Sveriges
industriförbund som bedömer atl skoindusirin lorde få räkna med en fortsatt
oförmånlig kostnadsutveckling. Behovei av slöd lorde kvarslå och lill och med
kanske öka. NO instämmer däremot från en principiell utgångspunkt med
delegationen i att det är främsi genom en generell ekonomisk politik som
näringslivets konkurrensförutsättningar bör förbättras. En selekliv politik
medför alltid risk för konkurrenssnedvridning. Svenska skofabrikantföreningen
förordar att siödet skall bibehållas på 1979 års nivå under de tre åren
1979-1981 och alt det försl därefter sker någon form av avtrappning. LO anser
att regeringen i god lid före treårsperiodens slut bör la ställning lill om del
allmänna stödet skall kunna avtrappas hell ellerom det måsle föriängas
ytterligare för atl produktionsmålet skall kunna upprätthållas.
Jag
vill för egen del framhålla all de föreslagna generella åtgärdema måsle ses i
samband med de övriga åtgärder som delegationen föreslår för omstrukturering av
branschen saml förstärkning i tekniskt avseende och framförallt i fråga om
marknadsföring. Utgående härifrån fömlsäiier jag alt skoindustrins behov av produkiionssiöd
successivt kan minska under
Prop.
1978/79:60 9
perioden
1979-1981. Därefter bör effekliviseringen och omstruktureringen av skoindusirin
lillsammans med de omfattande stödåtgärderna ha förbättrat skoindustrins
konkurrenssituation, så alt ytterligare stödinsatser från statens sida inie
erfordras.
Flera
remissinsianser tar upp det föreslagna produkiionssiödeis nivå. KK beräknar all
stödet molsvarar 25-32 % av branschens förädlingsvärde år 1976 resp. 40-50 % av
lönesumman samma år men anser sig i avsaknad av närmare redovisning av
beräkningsgrunder inte kunna ha någon bestämd mening om stödet. Sveriges
handelsagenters förbund framhåller atl produk-tionsstödei innebären subvention
av 20 kr. per par skor år 1979 och 13 kr. per parar 1981. Räknat per anställd
blir stödet enligt föreningenca 30000 kr. förår 1979. SIND anser atl del
allmänna produktionsslödel kan synas lågt med hänsyn lill redovisad skillnad
för arbeiskosinaden gentemot vikliga importländer men all del ändå bör vara
tillräckligt om produktgrupper med den starkaste imporikonkurrensen erhåller
del slörsla stödet.
Som
jag redan har framhållil avses åren 1979-1981 utgöra en anpassningsperiod
under vilken skoindusirin bedöms fä förmåga att leva vidare av egen krafl. Skodelegalionen
har beräknat branschens behov av produktionsstöd under denna tid med
målsättningen alt någoi väsentligt bortfall av produktionskapacitet inte skall
ske. Det av delegaiionen föreslagna produktions-stödet innefattar även stöd för
gummistöveltillverkningen hos Tretorn AB.
Skodelegationen
har beräknat all produkiionssiöd skall utgå för en produktion som något
överstiger målet 2 milj. par skor per år. Jag är för egen del beredd all
förorda stöd till en produktion som motsvarar målet 2 milj. par läderskor per
år.
NO
anser att de stödåtgärder delegationen föreslår måste riktas mot de förelag som
bedöms ha de bästa förutsättningarna att på lång sikl driva sin rörelse med
lönsamhet. I annat fall konserveras enligt NO en orationell företagsstruktur. ÖEF
ulgår från att produkiionssiöd även framgent skall lämnas till de företag som
under överskådlig lid bedöms kunna vara av belydelse från försörjningsberedskapssynpunki.
Jag
vill föregen del framhålla att det av skodelegationen föreslagna stödet har en
generell utformning och därmed inte verkar snedvridande på konkurrensen. Jag vill
vidare framhålla att delegationens förslag beträffande den s.k. Skokartongen
innebär atl en inte oväsentlig strukturomvandling sker av skoindustrin.
Mol
bakgrund av vad jag här har anförl förordarjag all medel beviljas föratt möjliggöra
avtal med skoföretag om upprätthållande av en produktion av 2 milj. par per år
under perioden 1979-1981. Jag vill betona all mina förslag i denna fråga enbart
motiveras av önskemålet all upprätthålla en från försörjningsberedskapssynpunkt
tillräcklig produktion.
Jag
beräknar att 15 milj. kr. erfordras för budgetåret 1978/79. ÖEF disponerar
under anslaget V:7 Försörjningsberedskapslån 15 milj. kr. för lån
Prop. 1978/79:60 10
till
skoindusirin varför ytterligare medel inie erfordras under innevarande budgetår.
Del bör ankomma på ÖEF au förhandla med skoföreiagen och besluta om
produktionsstöd upp till en produktion av 2 milj. par per år.
Om
del skulle visa sig atl det föreslagna produktionsslödel tillsamnians med
övriga föreslagna åtgärder är otillräckligt för atl under åren 1979-1981 upprätthålla
produktionsmålet 2 milj. parskor perår får behovei av ytterligare åtgärder
vägas mot de slalsfinansiella kostnaderna härför. Redan kostnaderna för de åtgärderjag
här föreslår föratt upprätthålla angiven försörjningsberedskapsnivå innebär
enligt min mening au nuvarande produktionsmål kan komma atl behöva omprövas
under perioden 1979-1981. Härvid bör bl. a. en lösning med produktionskapacitet
i malpåse övervägas.
Skodelegationen föreslår
att avskrivningslån skall ställas till förfogande för investeringar i maskiner
och byggnader. Delegaiionen föreslår vidare alt statliga kreditgarantier som
hittills skall kunna utgå för 25 '/i> av investeringskostnaden.
Bl.a. med anledning av den
lidigare nämnda bristande framtidstro som länge präglat branschen har
företagens ny- och reinvesteringsverksamhet legat på en låg nivå. En grundfömtsälining
för att svenska skoförelag skall kunna hävda sig i framliden är enligt min
mening all de ges möjlighet alt utveckla sig tekniskt samt all bedriva
verksamheten i rationella lokaler. Delegationens förslag syftar lill alt göra detla
möjligt. Jag tillstyrker därför i stort delegationens förslag. Av medelsbehovel
för avskrivningslån bör 6,5 milj. kr. kunna tillgodoses under våren 1979. ÖEF
disponerar f n. 4 milj. kr. för ändamålet. Under budgetåret 1978/79 erfordras
därför ytteriigare 2,5 milj. kr. Jag återkommer härtill i det följande vid min
anmälan av anslagsfrågor. Del bör ankomma på ÖEF att förhandla med skoföretagen
om avskrivningslån och besluta om sådana.
Den
ram som ÖEF disponerar för krediigarantier i samband med medgivande av
avskrivningslån bör vara tillräcklig föratt tillgodose de behov som kan uppstå
i samband med investeringar inom skoindusirin.
2.4
Skoinstitutet
Det
finns f n. två centrala serviceorgan på skoområdei. I Skojörsknlngsin-siituiet
ingår som medlemmar 24 läderskoförelag lillsammans med nio leveranlörsföretag
samt fack- och branschorganisationer. Skoforskningsinsii-lutet utför
servicetjänster fränisi på det produktionstekniska området saml då det gäller
produktutveckling och konsumeniteknisk forskning. Skobransch-rådei har som
huvudmän Svenska garveriidkareföreningen, Skoleveraniö-rernas förening vilken
representerar både tillverkare och importörer samt Sveriges skohandlarförbund. Skobranschrådel
har således en bredare intres-senikrels än Skoforskningsinsiiluiei. Gentemot
skoindustrin har Skobranschrådel sedan ett antal år bedrivit viss
informations- och utbildningsverksamhet i designfrågor.
Prop.
1978/79:60 11
Både
Skoforskningsinsiiluiei och Skobranschrådel uppbär statliga bidrag för sin verksamhet.
Skodelegationen
framhåller i sin rapport atl många av de svenska skoföretagen är alltför små
för atl själva kunna bekosta erforderliga insatser (or produkt- och
designutveckling, svensk marknadsföring samt exportförsäljning. Delegationen
föreslår med hänsyn härtill atl en stiftelse benämnd Skoiiisiiiuiei bildas med uppgifi
atl bistå branschen i bl. a. här nämnda avseenden. Siifielsens huvudmän skall
enligt förslaget vara staten, skoindusirin, berörda arbelsiagarorganisalioner saml
skodelaljhandeln. Finansieringen av institutet föreslås av delegationen ske
dels genom avgifier från de skoförelag som köper tjänster från institutet, dels
genom statliga bidrag.
Skodelegalionen
föreslår att institutet skall organiseras i två avdelningar. Den ena
avdelningen ulgörs av det nuvarande Skoforskningsinsiiluiei som med oförändrade
uppgifteröverförs till Skoinstitutel. Den andra avdelningen nybildas och utgör
marknadsavdelning. Dess uppgifter skall vara atl bistå skoindustrin då del
gäller bl.a. marknadsföring, designverksamhei, ekonomisk planering och kalkylering.
Skodelegalionen
anser atl Skobranschrådel inte bör inlemmas i det nya Skoinstitutel. Skälei
härtill är bl.a atl Skobranschrådet har en myckel bredare iniressentkrets än Skoinstitutel
avses få. Enligt delegaiionen bör Skoinsli-tutet ingå som huvudman i
Skobranschrådet. Detta innebär att skoföretag inte skall behöva vara medlemmar
i Skoleverantörernas förening föratt få del av Skobranschrådels tjänster.
Enligt
delegationens uppfattning bör, om förslaget genomförs. Skobranschrådet inte
längre erhålla statligt slöd. Della bör i stället tilldelas Skoinstitutel.
Delegationen
beräknar de totala kosinaderna för Skoinstitutel under åren 1979, 1980 och 1981
till 3,3, 3,7 och 4,2 milj. kr. Efter avdrag för beräknade intäkter återstår
ett behov av statliga bidrag med 2,5, 2,7 resp. 3,0 milj. kr. Delegationen har
härvid förutsatt atl ca 25 % av kostnaderna bestrids med intäkter vid
försäljning av tjänster till skoföreiagen.
Flertalet
av remissinsianserna tillstyrker eller lämnar utan erinran delegationens
förslag beträffande ett skoinstilut. Enligt Sveriges skohandlareför-bund kan Skoinstitutel
i längden komma alt bli den utslagsgivande faktorn när del gäller skoinduslrins
framtid. SIND pekar på lämplighelen av all koncentrera teknologi-, design-,
marknads- och ledningskunnande lill skoinstitut;!. Detla bör kunna utgöra en
central för utveckling och utbildning inom branschen. Koncentrationen av vitala
branschfunktioner är enligt SIND nödvändig efiersom de olika företagen även i
den omstrukturerade industrin är för små för alt enskilt bära alla
utvecklingskostnader.
Sveriges
grossistförbund anför vissa kritiska synpunkier på föreslaget. Förbundel
framhåller atl Skoleverantörernas förening inte beretts tillfälle alt framföra
synpunkter på bildandet av ett skoinstilut. Förbundel påpekar atl 31 skotillverkande
förelag är medlemmar i Skoleverantörernas förening och
Prop. 1978/79:60 12
föreslår
alt en överläggning med berörda parter snarast kommer lill stånd för att
diskutera olika frågor angående ett eventuellt bildande av ell skoinstilut. Grossisiförbundel
framhåller vidare att även om Skoinstitutel nalurligen bör bedöma behovet av
och svara för samordningen av statliga stödinsatser är det inte lämpligt atl uppgifier
om handläggning av slöd till enskilda förelag delges andra än berört förelag
och i särskilda fall branschorganisaiionen. En uppdelning måste enligt förbundel
härvidlag ske av institutets olika kompetensområden. När det gäller förslaget
att inslilulel skall förstärka skoföretagens marknadsföring anser grossisiförbundel
all utan kännedom om produkturval samt varuinformation om importerade skor som
svarar för 85 proceni av det totala utbudet, lorde eventuella åtgärder på
marknadsföringssidan för återstående 15 % av tillförseln att bli av myckel
ringa betydelse. Den svenska marknadens stmklur och i marknaden inbyggda
mekanismer måste enligt förbundel noggrant beakias då olika aktiviteter
övervägs. Grossistförbundet pekar även på frågor som sammanhänger med kreditinformaiion
och krediibedömning samt betydelsen av moderna och rationella betalnings- och leveransvillkor.
Jag
vill för egen del anföra följande. Den långt gångna stmkturomvandlingen inom
läderskoindustrin har medfört att framförallt små förelag återstår i branschen.
Små förelag kan generellt selt i sig ha vissa konkurrensfördelar då det gäller t.ex.
möjligheterna att snabbi ändra produktionsinriktning och att vara allmänt
följsamma gentemot marknadens förändringar. Denna fiexibilitet har dock inte
fullt så stor belydelse då det gäller skoindusirin som inom vissa andra branscher.
Denna bransch tillverkar i stor utsträckning på order inför kommande säsong.
Det är mindre vanligt att del krävs av förelagen atl på kort tid tillgodose en
plötsligt uppkommande efterfrågan. Däremot är det viktigt atl de produkter som
visas upp vid t.ex. mässor inte bara har hög kvalitet reni tillverkningsmässigt
ulan även är attraktiva från design- och modemässiga synpunkier. Dessutom
erfordras en aktiv marknadsföring. Små företag har oftast inte tillräckliga
resurser atl ligga väl framme i dessa avseenden.
Mina
förslag i del följande om bildande av holdingbolagei Skokartongen innebär au
ett förelag skall byggas upp med resurser som är tillräckliga för alt upprätthålla
en hög kompelens när del gäller bl.a. marknadsföring och designverksamhei. Del
bör vidare finnas goda möjligheter all lill Skokartongen knyta en väl
kvalificerad företagsledning. Det är emellertid viktigt ali även de mindre
skoföretagen skall ha tillgång lill kompetens av det slag jag här har nämnt.
Det är därför angelägel atl ett centralt organ bildas som till en rimlig
kostnad kan sälja tjänster lill skoföreiagen.
Skofabrikanlföreningen
säger sig inte kunna förstå varför ett nytt organ skall behöva skapas. Enligt
föreningen skulle det vara en betydligt enklare framkomstväg atl Föreningen Skoforskningsinsiiluiei
får den roll som i skodelegaiionens förslag lilldelas Skoinstitutel.
Jag
vill framhålla att skodelegationens förslag inte innebär alt ytterligare ett
Prop.
1978/79:60 13
organ
bildas. Skoforskningsinsiiluiei avses ju ingå som en del av Skoinsli-lutel.
Mot
bakgrund av vad jag här har anfört tillstyrker jag bildandet av Skoinstitutet.
Enligt min mening kan emellertid vissa frågor beträffande Skoinstitutets
uppgifter, organisaiion och finansiering behöva övervägas ytteriigare. Jag
anser därför att en närmare precisering i dessa avseenden bör ske snarast
möjligt.
Jag
förordar atl statliga bidrag ulgår för verksamheten under år 1979 i enlighel
med skodelegationens förslag. Bl.a. med hänsyn lill atl lönsamheten inom
skoindustrin därefter bör successivt kunna förbättras anser jag au finansieringen
av institutet fr.o.m. år 1980 i ökande utsträckning bör ske genom avgifier från
skoföretagen. Målet bör vara atl ett permanent inrättat skoinstilul skall avgifisfinansieras
i sin helhet.
De
samordningsvinster som kan uppnås genom Skoinstitutel torde komma atl medföra
betydande fördelar för skoföretagen. Genom avgiftsfinansiering skapas
förutsättningar för att institutets verksamhei anpassas lill skoföreiagens
behov.
Jag
vill framhålla att Skoinstitutel inte bör behandla frågor rörande statligt stöd
lill enskilda skoföretag. Detta är frågor som hör till berörda statliga myndigheters
ansvarsområden, i första hand ÖEF:s. Däremot bör, som jag redan har nämnt.
Skoinstitutet ha till uppgift att lämna förslag till berörda myndigheter om
vilka statliga åtgärder som kan behöva vidtas för atl bistå skoindustrin och om
vilka principer som bör iakttas vid fördelning av stöd mellan olika skoföretag.
SIND
framhåller i sill yttrande att den nuvarande läderskoinduslrin kan vara för
liten för att upprätthålla en från försörjningsberedskapssynpunki erforderiig
infrastruktur i form av maskinservice, komponenttillverkning etc. Enligt SIND
bör Skoinstitutel arbeta även för träskoindustrin. Denna bransch utnyttjar till
stor del samma infrastmktur som läderskoinduslrin och skulle genom en sådan
åtgärd ha goda möjligheter att vidareutvecklas. ÖEF anför liknande synpunkier.
Jag vill
för egen del betona alt de åtgärder som jag här föreslår för läderskoinduslrin
motiveras av försörjningsberedskapsskäl. Motsvarande förhållanden kan inte
sägas föreligga beträffande träskoindustrin. Jag kan mot denna bakgrund inte
tillstyrka ÖEF:s och SlND:s förslag.
Skodelegalionen
bör ges i uppdrag au snarast inkomma lill regeringen med förslag hur Skoinslilutels
verksamhei bör byggas upp och organiseras i stort under år 1979.
I
anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anförde
dåvarande chefen för handelsdepartementet att han senare skulle återkomma lill
frågan om finansieringen av viss utökad verksamhei vid Skoforskningsinsiiluiei
och Skobranschrådet. ÖEF har i skrivelse den 16 juni 1978 hemställt att för
budgetåret 1978/79 få överskrida anslagsposten Samarbetsprojeki inom
skoindustrin under anslaget F 1. Överstyrelsen för
3 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 60
Prop.
1978/79:60 14
ekonomiskt
försvar med 640 000 kr. för verksamheien vid Skoforskningsinsiiluiei och
Skobranschrådet. Skodelegalionen har i skrivelse den 25 augusti 1978 anmält att
375 000 kr erfordras under återstående delen av år 1978 för verksamheien vid Skoforskningsinsiiluiei
och Skobranschrådel. Jag avser atl senare lämna förslag om hur dessa
medelsbehov skall tillgodoses. När del gälller medelsbehovet för Skoinstitutel
beräknar jag för budgetåret 1978/79 1,25 milj. kr. Jag återkommer härtill vid
min anmälan av anslagsfrågor.
2.5
Skokartongen
Inom
skoindustrin finns ett antal företag vars ägare önskar sälja sina förelag eller
avveckla verksamheten. Som redan nämnts framhåller skodelegalionen atl det hittills
har varit mycket svårt alt finna köpare lill skoföretag som varit till salu. De
åtta företag det här är fråga om svarar tillsammans för omkring hälfien av den
svenska läderskolillverkningen. För atl trygga fortsalt verksamhei vid
förelagen har delegaiionen slutit preliminära avtal om försäljning av dessa lill
ett tänkt holdingbolag benämnt "Skokartongen". Vid företagsurvalel
har del bedömts angeläget au
- så effektiva enheter som möjligt bildas,
-
skokunnandei inom de för produktionen
väsentliga regionerna utnyttjas,
- en fördelning på olika skotyper erhålls samt atl
-
för teknisk och ekonomisk ledning samt
för marknadsföring väl kvalificerad personal finns lillgänglig.
Preliminära
avtal har slutits med sammanlagt åtta företag om försäljning till Skokartongen
för ett belopp av 20,2 milj. kr. Dessa företag redovisas i följande tabell.
F ö retag
Produktion
Produktions-
Antal
å r
1977
inriktning
anst ä llda
(1 000 par)
AB
Carlsson & Aqvist,
Ö rebro
-
Import
78
AB
Skofabriken Rex,
Ö rebro
135
Damsko
103
Aristokrat
Skoindustri AB
180
Herrsko
127
Ymer AB,
Ö rebro
145
Barnsko
44
Skokompaniet
i Mj ä llom AB
245
Grovsko
188
AB Ivar E
Norlins Skofabi
ik
AB, Mj ä llom
100
Grovsko
64
Docksta
Skofabrik
AB, Docksta
180
Grovsko
112
AB
Norrvikens Skofabrik,
Skee
240
Arbeissko
112
Summa
1 225
758
Prop.
1978/79:60 15
Fördelarna
med den föreslagna strukturrationaliseringen är enligt delegationen lägre kolleklionskostnader,
möjligheter lill produkifördelning, sorti-menlbegränsning och saniordning av
vissa funklioner samt att en stark förhandlingspart bildas gentemot t.ex.
varuhus och kedjeföretag.
Skodelegationen
har förhandlat med ell antal investmentbolag atl gå in som ägare till
Skokartongen. Del har därvid förutsatts alt ett riskkapital i storieksordningen
6-8 milj. kr. erfordras. Skodelegalionen har redovisat resultatet av
förhandlingarna. Av redovisningen framgår att ett antal bolag har förklarat sig
villiga all åta sig alt gemensamt bilda holdingbolagei Skokartongen och ställa nödvändigi
kapital lill bolagets förfogande för förvärv av lidigare nämnda åtta förelag.
Förhandlingarna
har förts under bl.a. förutsättningen atl holdingbolagei Skokartongen kan
erhålla sedvanliga skostrukturiån vid köp av de åtta skoföreiagen.
Av
remissinstanserna har endasl Sveriges handelsagenters förbund invändningar alt
göra mot skodelegationens förslag på denna punkl. Förbundel framhåller att i
den föreslagna Skokartongen kommer alt ingå företagsdelar vars dominerande verksamhei
utgöres av grossiströrelse med importerade skor. Om denna verksamhet skall
fortgå inom Skokartongens ram lorde detla medföra en snedvridning av
konkurrensen, efiersom företaget som helhet åtnjuter statligt stöd. Förbundel
anser att ett villkor för mottagandet av stödinsatser bör vara atl stöden ej
lämnas för import av skor.
För
egen del anserjag det vara angelägel all det sker en viss omstmkturering av
den svenska skoindusirin. En sådan omstrukturering måste dock växa fram på ell
naturligt sätt och inte innebära en mereller mindre tvångsvis sammanslagning av
olika företag. Bildandet av Skokartongen innebär enligt min mening att ell
slagkraftigt företag skapas där de olika produktionsenheterna bör kunna
komplettera varandra väl. Väsentliga samordningseffekter bör kunna uppnås bl.a.
då del gäller marknadsföring och designverksamhet. Jag vill betona alt
delegationens förslag inte innebär alt Skokartongen på något sätt skall inta en
särställning jämfört med övriga skoföretag då del gäller de statliga
stödåtgärder som föreslås för perioden 1979-1981. För all produktionsmålet 2
milj. par per år skall kunna upprätthållas förutsätts att produktionen hos
förelag utanför Skokartongen inte minskar i någon påtaglig utsträckning. När
del gäller de farhågor om snedvridning av konkurrensen i fråga om
importverksamheten som Sveriges handelsagenters förbund framför, vill jag
framhålla atl det föreslagna produktionsslödel är beräknat med uigångspunki
från i Sverige tillverkade skor. Med hänsyn härtill synes riskerna för
snedvridning av konkurrensfömisättningarna i fråga om import av skor inte vara
stor.
Beklädnadsarbelarnas
förbund förordar med instämmande av LO atl staten skall gå in som ägare till
Skokartongen. Enligt TCO bör staten på lämpligt sätt la ansvar för
finansieringen av holdingbolagei för det fall privata
Prop. 1978/79:60 16
bolag
inte skulle vara iniressserade av all satsa kapital.
Jag
kan för egen del inte se att några väsentliga vinsler skulle uppnås genom ell
statligt ägarengagemang. Ett statligt förelag kan inte ges andra möjligheter, rätiigheier
och skyldigheter än andra företag. Det väsentliga är alt Skokartongen får ägare
som har goda fömtsättningar atl driva ett förelag av Skokartongens karaktär.
Mot
bakgrund av vad jag här har anförl tillstyrker jag skodelegaiionens förslag om
att skostrukturlån för bildande av Skokartongen skall medges. Enligt
delegationens förslag erfordras härför totalt 16 milj. kr. i skostrukturlån.
Med hänsyn till att ÖEF fn. disponerar 14 milj. kr. erfordras således under
budgetåret 1978/79 ytterligare 2 milj. kr. för delta ändamål. Del bör ankomma
på ÖEF att sluta avtal om skostmkturlån och besluta om sådana.
Skodelegationen
föreslår vidare en reserv på 6,5 milj. kr. för ev. ytteriigare köp av företag.
Jag beräknar för egen del 3,5 milj. kr. som reserv lill regeringens
disposition. Jag återkommer härtill vid min anmälan av anslagsfrågor.
2.6
Behov av handelspolitiska åtgärder
Skodelegalionen
framhåller i sin rapport atl den inte anser del i längden vara möjligl att utan
orimliga kostnader för staten lösa skoindustrins problem om inte också
handelspolitiska ålgärder vidlas. Delegaiionen betonar emellertid samtidigt
att lågprisimporten hittills i mindre utsträckning berört läderskor än skor av annal
slag, främsi lextilskor och stövlar.
Av remissinsianserna
anser LO att del nu finns skäl atl införa en allmän licensiering i fråga om
import av läderskor. Beklädnadsarbelarnas förbund anser atl ett skydd bör ske mol
lågprisimporten av skor. Enligt Svenska skofabrikanlföreningen bör regeringen
ta upp frågan om i försia hand beredskap och i andra hand skydd för den
verkliga lågprisimporten.
Av
övriga remissinstanser är flertalet negativa lill alt handelspolitiska ålgärder
skall vidlas. KK anser således att de åtgärder som torde åsyftas av skodelegalionen
är åtgärder vid gränsen. För att få effekt måste enligt KK en begränsning
omfatta en stor del av importen. På lädersskoområdel svarar emellertid EG/EFTA
för ca 80 % av importen. KK hänvisar i della sammanhang lill sin vid fiera
tidigare tillfällen framförda negativa inställning till införandel av importrestriktioner
gentemot EG- och EFTA-länderna. Utvecklingen då det gäller importen från övriga
länder - frånsell importen från stalshandelsländerna - tyder enligt KK inte på atl
importrestriktioner kan anses påkallade.
Både
Sveriges grossistförbund och Sveriges handelsagenters förbund pekar på
lågprisländernas begränsade andel av den svenska läderskoimporten och avstyrker
all imporlbegränsningar vidlas mot dessa länder. Grossisiförbundel framhåller
vidare all ungefär hälften av svensk produktion ulgörs av
Prop.
1978/79:60 17
arbelsskyddsskor
och motsvarande och atl dessa slag av skor inte lorde ha någon betydande
känning av importkonkurrens.
NO
framhåller atl den internationella arbetsfördelningens fördelar bör tillvaratas.
Den betydande skoimporlen torde ha bidragit lill den under en följd av år från
konsumentsynpunkt fördelaktiga prisutvecklingen i fråga om skor.
För
egen del vill jag framhålla följande.
Som
jag har nämnt i del föregående är del enligt min mening den minskade inhemska
efterfrågan på skor som medfört de största problemen för branschen.
Våra
möjligheter att förbättra den svenska industrins läge genom att ingripa mot
importen begränsas av våra inlernaiionella åtaganden. För ell litet, starkt
exportberoende land som Sverige finns särskild anledning all slå vakt om
frihandeln och de internationella regler som värnar den. Avsieg från dessa
regler från svensk sida riskerar - något som inte nog starkt kan understrykas
när krav på ökade protektionistiska åtgärder nu förs fram från olika håll - all
mötas av motåtgärder från andra länder. Sådana motåtgärder skulle kunna bli
besvärande och leda till arbetslöshet i andra viktiga branscher. Vårt bästa
skydd mot en tilltagande proteklionism är och förblir det regelsystem som har
utvecklats i GATT, det allmänna tull- och handelsavtalet.
Som
framhålls av KK kommer ca 80 % av vår läderskoimport från länder inom EG/EFTA.
De importrestriktioner som vidtogs hösten 1975 riktade sig bl.a. mot dessa
länder och uppfattades av dessa som brott mol våra internationella avtal.
Importen
från statshandelsländer är bilateralt reglerad gentemot resp. land. Statshandelsländernas
andel av läderskoimporien uppgår till 6-7 %. Lågprisimporten av läderskor dvs.
import från länder som Sydkorea, Hongkong, Taiwan, Brasilien och Argentina,
uppgick år 1977 lill ca 6 % av den totala importen. Andelen lågprisimport var l:a
halvåret 1977 7,4 96 och l:a halvåret 1978 4,6 %. Lågprisimporten ulgör således
f n. ingen väsentlig del av läderskoimporien. Jag vil! emellertid samtidigt
framhålla betydelsen av atl importutvecklingen från lågprisländerna noga följs.
2.7
Alternativa metoder att tillgodose försörjningsberedskapen
Statens
kostnader för all upprätthålla försörjningsberedskapen på skoområdei harökai
kraftigt underde senaste åren. Det är med hänsyn härtill enligt min mening
angeläget atl nya möjligheler all täcka behoven i en krissituation noga övervägs.
1
prop. 1976/77:85 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdei, som
förelades riksdagen våren 1977, framhöll dåvarande chefen för
handelsdepartementet att den bäsia metoden att uppnå önskad försörjningsberedskap
på skoområdei är alt inom landet vidmakthålla en löpande
Prop. 1978/79:60 18
produktion.
Han betonade dock samtidigt atl del kan bli nödvändigi att kombinera den
löpande produktionen med en viss produktionskapacitet i malpåse. Vidare skulle
enligt dåvarande chefen för handelsdepartementet maskiner från nedlagda skoföretag
kunna köpas av staten och placeras hos andra skoföretag.
NO
och Sveriges industriförbund anser all möjlighelerna att i viss utsträckning låta
försörjningsberedskapen tryggas med maskinutrustning i malpåse nu bör närmare
övervägas. Sveriges skohandlareförbund anför liknande synpunkter.
Malpåsefrågan
har sedan våren 1977 ytterligare studerats. På uppdrag av regeringen har
således ÖEF utrett olika möjligheter atl upprätthålla försörjningsberedskapen
på lekoområdei. Utredningsresultatet tyder på alt svårigheterna med all
utbilda ny arbetskraft är det stora problemet då del gäller all lita till maskinutrustning
i malpåse. ÖEF framhåller i ulredningen all antagandena i planeringen om ökad
skiftgång i en krissituation innebär att en betydande malpåsekapacitei då fömtsätts
kunna tas i bruk.
Utredningsresultaten börenligt
min mening i viss utsträckning kunna vara giltiga även för skoområdei. Även om
det således kan finnas vissa problem i alt låta kapacitet i malpåse utgöra ell
komplement till den löpande produktionen, är det dock enligt min mening
angeläget att undersöka om det genom särskilda förberedelser är möjligl alt
minska dessa svårigheter.
2.8
Statlig garanti för skoföretags behov av säsongskrediter
Riksdagen
beslöt våren 1978 att siailig kreditgaranti skulle kunna utgå inom en ram av 22
milj. kr. för lån till läderskoföretag att utnyttjas för att täcka behovet av
rörelsekapital för tidigareläggning av produktionen av höst- och vinlerskor för
hösten 1978 och vintern 1979 (prop. 1977/78:125, FöU 1977/ 78:24, rskr
1977/78:287).
ÖEF har i skrivelse den 19
okiober 1978 efter förslag av skodelegalionen hemställt atl slallig
kreditgaranti för skoföretags behov av säsongskrediier skall utgå även för vår-
och sommarsäsongen 1979 samt för höst- och vintersäsongen 1979-1980 inom en ram
av 30 milj. kr.
Verksamheten
inom läderskobranschen karaktäriseras av atl produktion och försäljning sker
säsongsvis. Stora lager byggs upp under en längre period och säljs därefter
under relativt kort tid. Den dåliga lönsamheten under en följd av år har
medfört alt skoindustrins möjligheter alt möta temporära likvidiletspåkänningar
är begränsade. Erfarenheterna av de garantier som lämnats under år 1978 är
enligt min mening goda. Mol bakgmnd härav och med hänsyn till att den svenska
läderskoindustrins tillverkning alltmer kommit atl inriktas på höst- och vinlerskor
och därmed koncentreras till endast en försäljningssäsong, är jag beredd att
föreslå att vissa kreditgarantier lil! läderskoförelag skall medges. Mol
bakgrund av del ökade siödet lill skoindustrin i form av bl.a. allmänt
produktionsstöd och skostmkturlån,
Prop.
1978/79:60 19
vilket
bör förbättra skoföretagens kreditvärdighei, anserjag dock all garantier inom
en ram av 17 milj. kr. bor kunna lillgodose behovei. Jag återkommer härtill i
del följande vid min anmälan av anslagsfrågor.
2.9
Stöd för tillverkning av gummistövlar
I
prop. 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret
1977/78 lillslyrkle dåvarande chefen för handelsdepartementet ell förslag till
avtal mellan svenska staten genom ÖEF och Tretorn AB om upprätthållande av viss
försörjningsberedskapsviklig produktionskapacitet vid förelaget i fråga om
gummistövlar, läderskor och läderstövlar under perioden 1979-1981. Avtalet
innebar bl.a. alt Tretorn AB för denna period skulle erhålla sammanlagt 25,5
milj. kr. i försörjningsberedskapslån.
Riksdagen
hade ingen erinran mot förslagen (FöU 1977/78:24, rskr 1977/ 78:287).
En
av fömtsättningama för giltigheten av avtalet mellan ÖEF och Tretorn AB var att
företaget genom banklån eller på annat sätt skulle kunna finansiera verksamheien
under år 1978. Eftersom detla villkor inte har kunnai uppfyllas av Tretorn har
avtalet förfallit.
Tretorn
har i skrivelse den 7 augusti 1978 och i en promemoria som överiämnats den 28
augusti 1978 redovisat vissa planer för omstrukturering av koncernens
verksamhet och behovet av statliga insatser för att upprätthålla bl.a. från
försörjningsberedskapssynpunkt väsentlig produktionskapacitet.
Skodelegationen har på
uppdrag av regeringen granskat de av Tretorn AB redovisade planerna.
Delegationen har i skrivelse till regeringen den 22 september 1978 lämnat
synpunkter på Tretorns förslag till omstrukturering och på de finansiella fömtsättningama
härför saml rekommenderat regeringen all i huvudsak godta Tretorns förslag.
Skodelegationens rekommendation innebär dels alt försörjningsberedskapsviktig
produktionskapacitet i fråga om gummistövlar skall tryggas dels att statlig
garanti för lån, s.k. IG-lån, ulgår för all möjliggöra rekonsimkiionen. Rekonsimklionen
fömtsätter uppsägning av viss personal. Särskilt arbeismarknadspoliiiskl stöd
föreslås av detla skäl utgå.
Delegaiionen
konstaterar alt den från försörjningsberedskapssynpunki inte funnit del vara möjligl
all säkra tillverkningen av läiigummiskor vid Tretorns fabriker i Hjärsås och
Helsingborg.
Skodelegationen
har i den sammanfallande rapport med förslag lill säkerställande av viss
produktion av läderskor som jag redogjort för i det föregående räknat med au
ett försörjningsberedskapslån på 8 milj. kr. skall lämnas till Tretorn AB för
upprätthållande under år 1979 av försörjningsberedskapsviklig produktion på gummisiövelområdei.
ÖEF
har den 25 oktober 1978 lämnal förslag till avtal mellan staten och Tretorn AB
om upprätthållande av erforderiig produktionskapacitet i fråga
Prop. 1978/79:60 20
om
gummistövlar under åren 1979-1981. För hela perioden erfordras enligt avtalet
19,5 milj kr. i försörjningsberedskapslån. Härav avser 8 milj. kr. år 1979.
Riksdagen
medgav våren 1978 all Tretorn AB i samband med övertagandel av Embla AB:s i
konkurs tillverkning av läderstövlar erhöll statlig kreditgaranti på 8 milj.kr.
för rörelsekapital (prop. 1977/78:125, FöU 1977/78:24, rskr 1977/78:287).
Med
anledning av att Tretorn AB hösten 1978 sålt Embla AB upphör den ställiga
garantin alt gälla vid årsskiftet 1978-1979.
Enligt
ÖEF:s avialsförslag skall 4 milj.kr. av garantin till Tretorn AB föriängas atl
gälla under år 1979 och avse rörelsekapital för förelagets tillverkning av
gummistövlar.
Jag vill
framhålla atl genom en sådan garanti förbättras Tretorn AB:s möjligheter atl
klara sin likviditet. Några ytterligare statliga insatser under perioden
1979-1981 är därför inte erforderliga. En förutsäitning för avtalet är således
alt företaget i forlsällningen kan tillgodose sitt likviditetsbehov på den
allmänna kreditmarknaden.
Mot
bakgrund av vad jag här har anfört förordarjag att medel anvisas och alt
statlig kreditgaranti lämnas så aU det blir möjligt atl träffa avtal med Tretorn
AB om upprätthållande av försörjningsberedskapsviktig produktionskapacitet av
gummistövlar under åren 1979-1981.
Jag
återkommer härtill vid min anmälan av anslagsfrågor.
Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att lägga fram förslag
beträffande de arbelsmarknadspoliliska ålgärder som erfordras till följd av
omstruktureringen av förelaget.
3. Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag här har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen
atl
godkänna de ålgärder för försörjningsberedskapen på skoområdei som jag har
förordat.
4. Anslagsfrågor
för budgetåret 1978/79
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
F.
Ekonomiskt försvar
F 1.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna mbrik har i statsbudgeten för
innevarande år anvisats ett förslagsanslag av 234 180 000 kr. Medel har bl.a.
beräknats för programmet Beklädnad m.m. Under anslaget
Prop. 1978/79:60 21
får
ÖEF under innevarande budgetår på driftbudgeten disponera högsl 50 737 000 kr.
för detta program, varav 500000 kr. under anslagsposten Samarbetsprojekt inom skoindusirin.
Ytteriigare medel har på kapilalbudgeten anvisats under invesieringsanslagen V:7
Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier, V:9 Försörjningsberedskapslån och
V: 10 Skostrukturlån. I del föregående har jag lillslyrkt skodelegaiionens
förslag om bildande av ell skoinstilut. För budgetåret 1978/79 beräknar jag 1
250 000 kr. ÖEF bör medges alt för ändamälet överskrida förslagsanslaget F 1.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Jag har vidare förordat atl slallig
garanti skall utgå för läderskoförelags behov av säsongskrediter samt för behov
av rörelsekapital vid Tretorn AB:s tillverkning av gummistövlar. Med hänvisning
härtill hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl
1. medge
att statlig kreditgaranti får ingås för säsongskrediier till
läderskoföretag inom en ram av 17 000 000 kr.,
2. medge
att statlig kreditgaranti får ingås för lån på 4 000 000 kr
lill rörelsekapital till Tretorn AB:s tillverkning av gummistöv
lar.
KAPITALBUDGETEN
V
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
V:7
Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier. Av vad jag har anfört i del föregående
framgår atl för avskrivningslån för skoindustrin erfordras 6 500 000 kr under
budgetåret 1978/79. ÖEF disponerar fn. 4 000000 kr. Med anledning härav
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
lill Lån lillieko-. sko- och garveriinduslrier på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisa ett invesleringsanslag av 2 500 000 kr.
V:9
Försörjningsberedskapslån. Med hänvisning lill vad jag har anförl idel
föregående om siöd lill Tretorn AB:s tillverkning av gummistövlar hemställer
jag all regeringen föreslår riksdagen
alt
lill Försöriningsberedskapslån på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel
1978/79 anvisa ett invesleringsanslag av 8 000 000 kr.
V:10
Skostrukturlån. Av vad jag har anfört i del föregående framgår atl för skostrukturiån
erfordras totalt 19 500 000 kr. Beloppet erfordras i sin helhet under budgetårel
1978/79. ÖEF disponerar f n. 14 000 000 kr. Med anledning härav hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen
all
lil! Skostrukturiån på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret
1978/79 anvisa ell invesleringsanslag av 5 500 000
kr.
Prop. 1978/79:60 22
Underbilaga f SKODELEGATIONEN
Till
Chefen för Handeisdepariemeniet
Sammanfattande
rapport med förslag till säkerställande av viss minimiproduktion av läderskor
Skodelegationen
tillsattes enligt proposition 1976/77:85 1977.04.28 och påbörjade sin verksamhei
1977.06.08. Den har till uppgift att föreslå sådana ålgärder, som anses vara
nödvändiga förall trygga en produktion i fredslid av minsl 2 miljoner, dock helsl
2,5 miljoner par läderskor inom Iandel. Delegationen, vars arbete skall vara
avslutat senast 1978.12.31, ber härmed att få överlämna en samnianfatlande
rapport över sin verksamhet jämte ett förslag till ålgärder för alt säkerställa
den angivna minimiproduktionen.
Rapporten
inleds med en kort översikt över delegationens hittillsvarande arbete. Därefier
sammanfattas de erfarenheter som ligger till grund för del nu framlagda
förslaget, innan detla presenteras.
Skodelegationens
hittilsvarande arbete
Skodelegationen
har under sitt arbeie fram till dagens datum haft 24 protokollförda sammanträden.
Hela delegationen eller delar därav har besökt 36 företag, som lillsammans
representerar 95 % av läderskoproduktionen inom landet.
1978.06.29
ägde en hearing mm till vilken alla tillverkare med en produktion av minsl
50.000 par läderskor per år hade inbjudits. Samtliga inbjudna förelag var
representerade vid denna hearing.
Delegationen
har under sitt arbete överiämnat ett antal lägesrapporter till Handelsdepartementet
och även vid olika tillfällen framlagt sina egna och tagit del av
departementets synpunkier vid samtal med handelsministern, statssekreteraren
och tjäns teman vid departementet.
Lägesrapporterna
bifogas denna skrivelse i en särskild bilaga som med hänsyn till de lämnade
informationerna bör betraktas som konfidentiellt material, (ej här)
Delegationen
har under sin verksamhet haft möjligheter föreslå Överstyrelsen för Ekonomiskt
Försvar (ÖEF) ulbetalning av skostrukiur-, avskrivnings-, jörsöriningsberedskaps-
och offertlån, vilka samtliga efter varierande tid och efter uppfyllande av
gjorda åtaganden avskrives. Dessutom har garantier för lån i bank kunnai lämnas
i samband med investeringar. ÖEF har i samtliga ärenden som tillstyrkts av
delegationen träffal slutliga avtal med berörda företag.
Prop.
1978/79:60 23
Delegaiionen
har under sin verksamhet behandlat 93 ansökningar om lån av olika slag och
därvid beslutat föreslå ÖEF atl bevilja desamma enligt nedanstående
uppställning:
Antal
lån Totalt belopp
ca
mkr
Skostrukturl å n
3
1,0
Avskrivningsl å n
15
6,8
Garantier
i anslutning lill avskrivningsl å n
4
1,6
F ö rs ö riningsbcredskaps-
och offertl å n
75
17,9
Delegaiionen
har tidigare dämlöver framlagt ett antal förslag som delvis genomförts,
nämligen följande:
Garantier
för lån tål rörelsekapital (säsongöverbryggning) har beviljats inom en ram på
22 mkr, varav hittills använts 4,5 mkr.
Utökat
.stöd för teknisk hjälp samt modellör- och deslgnhjälp. Vår hemställan härom
har i avvaktan på vårt nu framlagda mer omfattande förslag ännu ej genomförts.
Sammanfattande
bakgrund till nu framlagt förslag
När
delegaiionen bökade sitt arbeie uppgick den svenska produktionen av läderskor lill
drygt 3 milj. par läderskor på årsbasis. Förelagen hade bakom sig ett från lönsamhetssynpunkl
acceptabelt år 1976.
Delegationens
studier av industrin har påvisat stora tekniska brister inom mänga förelag samt
en nästan allmänt bristfällig marknadsföring som följd av alltför små resursser
inom flertalet av de små och medelstora företag som återstår inom branschen. De
tidigare storföretagen med standardskor på sitt program har dukat under för den
övermäktiga konkurrensen från låglöneländerna. De företag som överlevt har i
regel kunnat göra detla genom alt söka och finna s k nischer, vilka emellertid
oftast är små och företrädesvis ger överlevnad åt mindre företag. Därtill
kommer osäkerheten i sysselsättningen och produktion på gmnd av plagiering av
nischföretagens produkter. De tekniska resp marknadsmässiga bristerna anses
emellertid kunna repareras genom insatser på dessa områden, vilket ingått i
framlagda föreslag.
Utvecklingen
därefter har emellertid blivit starkt negaliv, vilkel avspeglat sig i
delegationens löpande rapporter Produktionen har stadigt minskat, såväl genom
bortfall av företag som genom produktionsminskningar inom ett stort antal
kvarvarande företag.
Det
finns många anledningar härtill:
Främsta
orsaken till den minskade produktionen är successivt inträffad och ytterligare
förväntad ökad importkonkurrens. (Bil. 1 Prod. import, export och tillförsel av
skodon 1970, 76, 77 saml l:a kv. 76, 77 och 78). Lönekosinadsgapel till de
främsta konkurrentländerna har fortfarande ökat.
Prop. 1978/79:60 24
trots
den svenska devalveringen (Bil. 2). Ett resultat har blivit försämrad lönsamhet
samt bristande framtidstro. Under 1978 har situationen även förvärrats för skoindusirin
liksom andra hemmamarknadsinduslrier som följd dels av den genomförda ålsiramningspoliiiken,
dels av betydande lagerminskning inom skodetaljhandeln.
En
följd av den negativa utvecklingen har varit atl det inte funnits några möjligheter
atl genomföra nödvändiga strukturrationaliseringar genom sammanslagning av
förelag. Del har varit företag lill salu som följd av problem vid
generationsväxling, den allmänt inträffade eller förväntade negativa
utvecklingen etc, med det har i regel inte funnits köpare, inte ens med
erbjudna skostrukturlån. Delegaiionen har endasl i två fall kunnat medverka vid
övergång till ny ägare, och i båda fallen har det varil fråga om ren övergång
för atl säkra produktionsvolym ulan samband med simklurralionalisering.
V
i står nu inför en situation, där del synes vara helt orealistiskt atl förvänta
oss en fortsatt svensk produktion om ens 2 miljoner par, om inte mer långsiktiga
åtgärder vidtages. Det är mol denna bakgrund som föreliggande förslag måsle
ses. Det bör vidare observeras, atl det från regeringens sida gällt som en
bestämd föruisättning fördelegalionens arbete, att Sverige inte har för avsikt
att bygga upp några handelshinder, möjligen med undantag gentemot importen från
vissa låglöneländer. Delegationen anser det emelertid icke i läng den möjligt
utan orimliga kostnader för statsverket atl lösa skoinduslrins problem utan alt
också handelspolitiska åtgärder vidtages. Denna fråga synes emellertid inte
kunna aktualiseras så snart, att den får någon belydelse för delegationens arbele.
Det bör också nämnas, att låglöneimporten hittills i mindre utsträckning berör
läderskor än skor av annal slag, fränisi lextilskor och stövlar.
Precisering
av de problem som måste lösas
Ur
ovanstående framställning och de övelämnade lägesrapporterna kan utläsas eu
anta! delproblem, som måste lösas för au del skall vara möjligl alt säkerställa
en beredskapsproduktion om minst 2 miljoner, helsl 2,5 miljoner par läderskor, d.v.s.
en svensk produktion som motsvarar ca 20 % av den svenska efterfrågan på
läderskor under normala förhållanden.
1. Det är nödvändigt atl hell allmäni stärka de
svenska förelagens konkurrenskraft på lång sikl, så alt de vid en
tillfredsställande lönsamhet kan uppnå den angivna andelen av den svenska
marknaden, eller alternativi avsätta felande kvantiteter på exportmarknaderna.
2. Det är nödvändigt alt söka skapa möjlighel till
ägarbyte för sådana förelag, som i annal fall kommer atl avvecklas, även om
målet enligt punkt I. kan uppnås. Del bör också observeras, atl frågan om
ägarbyte i fiera fall är akut, medan målet enligt punkt 1. inte kan nås annai
än på längre sikl.
3. Såsom tidigare nämnts, upphör
Skodelegationens uppdrag med
Prop.
1978/79:60 25
utgången
av år 1978. Oavsett vilka åtgärder som kommer all beslutas för alt lösa
problemen enligt punkterna l.och2. kommerdetalt kvarståeit behov av ett organ,
som löpande kan övervaka utvecklingen inom branschen och vid behov föreslå och
genomföra behövliga ålgärder. Ett sådant organ måste skapas.
Paketlösning
Skodelegationen
söker i sill förslag atl lösa de angivna tre delproblemen genom ett paket, vars
delar tillsammmans är avsedda att säkerställa den önskade produktionen. Nedan
återges korlfallad komponenterna i paketlösningen, innan de behandlas uifdriigare
i den följande framställningen samt i bilagorna. Alla detaljer återges i
bilagor 3-5, som med hänsyn till de lämnade informationerna bör belraklas som
konfidentiella, (ej här)
I. Den
väsentligaste komponenten i paketet utgöres av eu allmänt
produkiionssiöd, som med avtrappande storiek utgår under de närmaste tre
åren.
II. En
andra, i det närmaste lika väsentlig komponent, omfattar skapandet
av eu holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen, vilkel med stöd av
skostrukturiån i första hand uppköper ett mindre antal företag som eljesl
skulle löpa risk all upphöra med sin verksamhet på kort sikl men dämlöver
även några företag med ett önskvärt, kompletterade sortiment. Detta
nyskapande företag skulle givetvis fä del av de allmänna stöden.
III. Del är nödvändigt all fortsätta den tekniska
rationaliseringen inom branschen, vilket bl.a. sker genom fortsatta
avskrivningslån för investeringar. Därutver krävs emellertid även förstärkta
resurser för teknisk rådgivning av det slag som fn. lämnas genom Skoforskningsinsiiluiei.
Se nedan under punkt V.
IV. Såsom tidigare nämnts är de fiesta av de
kvarvarande företagen inom branschen relativt små eller medelstora. De är ofta
alltför små för atl själva kunna bekosta erforderliga insatser för produkt- och
designulveckling, inhemsk marknadsföring och exportförsäljning. Läll lillgängliga,
gemensamma resurser på överkomliga ekonomiska villkor måste skapas. Se nedan under
punkt V.
V. Skodelegalionen
ersattes lämpligast genom ett utvidgat Skoinstilul, i
vilkel nuvarande Skoforskningsinsiiluiei infogas och samordnas med nuva
rande Skobranschråd, och ges samiidigi ökade resurser för såväl teknisk
rådgivning som rådgivning ifråga om produkt- och designulveckling, svensk
och utländsk marknadsföring. Vid sidan av det sålunda skapade Skoinstitutel
förutsätts ÖEF liksom hittills handha all fördelning och kontroll av olika
slöd.
I
del följande behandlas de olika komponenterna i vårt förslag lill lösning.
Prop. 1978/79:60 26
Det
allmänna produktionsstödet
Såsom
lidigare nämnls, möter den svenska skoindustrin idag mycket svåra konkurrensförhållanden
på en stagnerande marknad. Della gäller emellertid inte enbart skoindustrin
utan också en rad andra industrier, såsom stora delar av verkstadsindustrin. Vi
nämner detla för alt motivera vår grundläggande uppfattning, atl den svenska
regeringen under de närmaste åren tvingas atl föra en politik, som återställer
den senska konkurrenskraften hell allmänt. Närdetta skett och lämpliga ålgärder
vidtagits som skydd mol lågprisimport, bordet även finnas möjligheter fören
teknisk genomraiionaliserad läderskoinduslri med god produktutveckling och
marknadsföring atl överleva av egen kraft. Vi har haft delta som arbetshypotes
i vårt förslag till allmänt produkiionssiöd enligt ett offertförfarande, som
innebär att företag, som ålar sig atl under närmaste treårsperiod upprätthålla
en viss konlrakterad produktion samt vidtaga nödvändiga
rationaliseringsåtgärder, för delta erhåller ett preciserat ekonomiskt stöd,
som är av avlrappande storlek. Avtrappningen reflekterar vår uppfattning, atl
den svenska konkurrenskraften helt allmänt måste stärkas.
Såsom
allmänt villkor för produktionsslödel gäller sålunda ett åtagande alt
upprätthålla viss preciserad produktion under tre års lid. Vid sidan härav har emellertid
ytterligare två villkor uppställts:
1. Det företag som emotiager stöd måsle bedriva produktionen
under förhållanden, som ådagalägger företagets avsikt atl föbli inom branschen även
efter uigången av stödperioden. Det krävs t.ex. att produktionen bedrivs i
lokaler av tillfredsställande kvalitet samt atl den maskinella utrustningen på ekonomiska
grunder förnyats i takt med den tekniska utvecklingen.
2. Produktionsslödel får inte användas på ett sätt,
som motverka syftet med slödel, nämligen att hjälpa industrin att överieva
under en övergångsperiod. Stödet bör sålunda inte användas till t ex
punktaktioner, riktade mol andra svenska företag.
Del
i bilaga 3 närmare preciserade stödet beräknas medföra följande kostnader för
de tre åren:
1979
44,0 mkr
1980
35,0 mkr
1981
28,0 mkr
Totalt 107,0
mkr
Den
s.k. Skokartongen
Förhandlingar
har genomförts med ett antal skoindustriföreiag, vars ägare Önskar sälja eller
alternativt avveckla sina företag, t.ex. därför att de uppnått pensionsåldern
och saknar efterträdare, men även av andra skäl. Förhandlingar har även ägt
rum med några andra förelag med kompletterande
Prop.
1978/79:60 27
sortiment.
Såsom resultat av dessa förhandlingar har träffats preliminära avial med 8
företag om köp av aktierna i dessa eller i några fall övertagande av tillgångar
och skulder för ett sammanlagt belopp på 21,1 mkr. Härvid har förutsatts, att
säljarna erhåller befrielse från skatt på realisationsvinst.
Förhandlingar
har skett för räkning av ell tänkt holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen
och med eu aktiekapital på 6-8 mkr. Alternativt kan det vara lämpligare, att
aktiekapitalet i något av de sålunda "köpta" företagen ökas till
motsvarande belopp, och alt delta sedan står som köpare lill de övriga.
Del
har fömtsätts, att köpen sker med stöd av s k skostrukturiån, som uppgår lill
75 % av köpesumman, som sedan avskrivs på vissa villkor.
När
detta förslag framställes, finns det ännu ingen ägare lill Skokartongen, d.v.s.
någon som är villig atl ställa del nödvändiga riskkapitalet på 6-8 mkr lill förfogande.
Delegaiionen har emellertid fört samtal med tänkbara inires-senier och därvid
funnit, alt det inte är orealistiskt atl tänka sig, att något investmentbolag
eller en gmpp av sådana skulle vara villiga att ingå som ägare. Det har
emellertid inte varit möjligt all genomföra några konkrela förhandlingar förrrän
det klargjorts vilka företag, som skall ingå i Skokartongen och utarbeta ell
prospekt på denna gmndval. Arbetet härpå pågår nu.
Genomförande
av de redan gjorda preliminära avtalen kräver skostrukturlån på 16 mkr. Dämlöver
bör det emellertid finnas en reserv på ytteriigare 6,5 mkr för att möta
eventuellt kommande behov för köp av ytterligare företag. Kosinaderna för
genomförandet av redan träffade avla! kan förutsättas inträffa senare.
Beloppet bör emellertid finnas lill förfogande redan från 1979.
I
bil 4 (ej här) återges erforderliga uppgifter om de förelag, som fömtsattes ingå
i Skokartongen från dess bildande. Ekonomiska utvecklingen rörande de ingående föreigen
har sammanställts i en särskild bilaga, (ej här)
Stöd
i form av avskrivningslån
Såsom
inledningsvis framgått har avskrivningslån beviljats unde flera år. Det
förutsattes au sådant slöd kan lämnas även i fortsättningen. Delegationen har
beräknat, att under våren 1979-1981 ett sammanlagt stöd av 21 mkr kommer atl
behövas. Av detta belopp avser 12 mkr beräknade investeringar i de företag, som
ingår i den planerade koncernen, och fömtsäiies au merparten härav komer att
lagas i anspråk under 1979. Resterande 9 mkr avser i huvudsak löpande
investeringar under perioden.
Prop. 1978/79:60 28
Stöd
till rationalisering, produktutveckling och marknadsföring
Såsom
nämnls föreslås bildandet av ett övergripande Skoinstilut, som i sin verksamhet
inkorporerar den verksamhei, som idag bedrives inom Skoforskningsinsiiluiei
och samordnas med Skobranschrådet. För atl kunna sköta de utvidgade uppgifier
som Skodelegalionen föreslår atl det nya inslilulel skall få, måste det få
betydligt ökade resurser ulöver vad som idag ges till de existerande organen.
De utvidgade resurserna skulle gå dels till utökad personalstyrka, dels lill
stöd i annan form, t.ex. för utbildning av designer och modellörer, gemensam
varuinformation, konsultation betr marknadsföring och ekonomi, kredilfrågor
etc.
Förslaget
åierges i detalj i bil. 5. Del medför följande årliga nettokostnader for
staten, sedan hänsyn tagits lill atl Skoinstitutel kan debilera företagen en viss
del av sina tjänster:
Kostnader
per år 1979 2.430 tkr
1980
2.710 tkr
1981
3.030 Ikr
BeFmtliga
resurser för stöd
När
detta förslag avges finns vissa ännu ej disponerade belopp tillgängliga för atl
täcka stöd av ovanstående slag fr.o.m. 1979.01.01. Följande belopp har ännu
inte disponerats för slöd per dagens datum:
Skostmkturlån ca 14,0 mkr
Avskrivningslån ca 8,0 mkr
Försörjnings-, beredskaps-
och
offertlån ca 15,0 mkr*
Säsongskrediter ca 17,5 mkr
Skodelegationen
fömiser, att följande belopp kommer att utnyttjas under hösten 1978:
Skostmkturlån
Avskrivningslån ca 4,0 mkr
Försörjnings-,
beredskaps-
och
offertlån ca 15,0 mkr
Säsongskrediier ca 17,5 mkr
Sammanfattande
ekonomiska behov för förslaget
Med stöd av ovanstående
anhåller Skodelegationen atl följande belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
s
lälles till förfogande för
genomförande av delegationens olika förslag:
opaginerad Kontrollera mot PDF
*inkluderar
gjorda och förväntade återbetalningar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totalt
behov
Mkr
Avgår
be- Kvar-
fintligi
belopp
Ivlkr
Slående behov
Mkr
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skostrukturlån
1979-81
22,5
14,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
.Avskrivningsl å n
1979
\
1980
\ 21.0
1981
1
Allm ä nt produkiionssi ö d
enl. offertfort ä rande
1979
44,0
1980
35,0
1981
28,0
Sl ö d till nybildal Skoinstilut
1979
2,5
1980
2,7
1981
3,0
4,0
15,0
17,0
29,0 35,0 28,0
2,5 2,7 3,0
92,0
8,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avslutande synpunkt
Skodelegalionen anser att ell genomförande av dess förslag
i förening med ev nödvändigi skydd mol lågprisimport med god sannolikhet kommer
au ge den svenska läderskoinduslrin möjlighel att överleva på längre sikt. De
närmaste åren kan förväntas bli besvärliga, innan en allmän anpassning av
svensk konkurrenskraft skett. De föreslagna åtgärderna kommer emellertid atl
förbättra lönsamheten dels omedelbart på kort sikl genom direkta slöd, dels på
längre sikl genom rationellare produktion och förbätirad design och
marknadsföring.
Skodelegalionen
vill emellertid avslutningsvis reservera sig för möjligheten alt den svenska
konkurrenskraften som helhet inte utvecklats på ett tillräckligt positivs sätl.
Detla skulle i så fall kunna innebära, atl de föreslagna åtgärdema trots allt
inte visar sig vara tillräckliga. Det kan då bli nödvändigt för del nya Skoinstitutel
att i samarbete med Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar ta upp frågan om ytteriigare
ålgärder, t.ex. i form av långsammare avtrappning av försörjnings-, beredskaps-
och olTertlån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm
1978-08-23
Ulf af Trolle Ordförande
Christina
Högmark
Anders Hörnlund
Gunnar Lagnell
Erling
Persson
Karl-Erik Persson
Gösia Rehnqvisi Lennart Sijernström
Prop. 1978/79:60 30
Underbilaga
2
Sammanställning
av remissyttranden över skodelegationens rapport
1. Den
svenska skoindustins konkurrensförutsättningar
Remissinstanserna
delar i stort skodelegaiionens uppfattning om vilka faktorer som varil
avgörande för den svenska skoindustrins utveckling.
I
fråga om lågprisimportens betydelse i sammanhanget erinrar dock KK och Handelsageniernas
förbund om alt läderskoimporien i allt väsentligt kommer från EG/EFTA-området niedan
importen från lågprisländer endast har mindre omfallning.
Svenska
skofabrikanlföreningen framhåller all det sagis au en orsak lill branschens
problem är alt den inte allild kunnai följa med i modeulveck-lingen. Mol detta
kan enligt föreningen invändas all styrkan i svensk skoindustri lidigare var standardiillverkade
skor av god kvalitet medan tillverkare med inrikining på modeskor undantagslöst
tvingades upphöra med verksamheien på eti tidigt stadium.
Enligt
föreningen är skodetaljhandelns prissättningssysteni med procent-pålägg en av
anledningarna lill skoinduslrins svårigheter. Genom denna prissältningsmetod
accentueras del svenska skokosinadshandikappel.
2. Allmänt
produktionsstöd
Skodelegationen
framhåller i rapporten atl förutsättningen föratt produktionsslödel skall
kunna trappas ned under perioden 1979-1981 äralt en sådan ekonomisk politik
kommer atl återföras som stärker Sveriges internationella konkurrenskraft.
Realismen
i detla antagande ifrågasätts av några remissinsianser. Enligt Sveriges indusiriförbund
torde skoindusirin i relation lill sina utländska konkurrenter få räkna med en
fortsatt oförmånlig kostnadsutveckling. Branschen torde därför vara beroende av
slöd även efter år 1981 och kanske I.o.m. ett ökande sådani slöd. NO instämmer
med delegationen i att det är främst genom en generell ekonomisk politik som
näringslivets konkurrensförutsättningar skall förbättras. En selekliv politik
medför alltid risk för snedvridning av konkurrensen och därmed minskad effektivitet.
LO
anser atl den fömtsedda avirappningen av det allmänna siödet bör kunna
omprövas. I god lid innan treårsperioden är till ända bör regeringen överväga
om detta stöd kan avtrappas helt eller om det måste förlängas ytterligare för
att beredskapsmålet skall kunna upupräilhållas.
Enligt
Svenska skqfabrikaniJÖreningen lar det alldeles säkert tre år alt bygga upp
Skokartongen med dotterföretag. .Även för övriga företag krävs del lid atl reparera
lidigare ev. brister. Det är därför enligt föreningen nödvändigt alt siödet Ulgår
med 100 % under hela treårsperioden och att en avtrappning sker
Prop.
1978/79:60 31
försl
därefter.
Flertalet
remissinstanser kommenterar produkiionslödels nivå. SIND bedömer atl produktionsslödel
motsvarar i genomsnitt ca 14 kr. per par läderskor. Verket anser atl detta kan
synas lågt med hänsyn lill den redovisade arbeiskostnadsskillnaden gentemot
viktiga importländer men atl det ändå bör vara tillräckligt om produktgruppen
med den starkaste importkonkurrensen erhåller del största stödet. AÄ'beräknar att
produktions-stödet motsvarar mellan 25 och 32 "; av branschens
förädlingsvärde år 1976 och mellan 40 och 50 % av lönekostnaden samma år.
Enligt Sveriges handelsagenters förbund kan produktionsslödel beräknas lill 20
kr. per par år 1979 och 13 kr. per parar 1981. Per anslälld i branschen skulle
detta motsvara 30 000 kr. år 1979. Sveriges skohandlarförbund bedömer atl del
föreslagna stödet vid jämförbar arbetstakt bör någorlunda utjämna lönekosinadsskill-naden
lill länder som Finland och Italien. Svenska skor bör enligt förbundet däriör
kunna hävda sig prismässigt så länge stödet utgår. Skohandlarför-bundet
ifrågasätter om ett produktionsstöd kan fa effekt eftersom tillverkare knappast
tillverkar på lager bara för atl få stöd för tillverkningen.
KK
diskuterar del föreslagna slödel från handelspolitiska utgångspunkier och
framhåller att även om avsikten med stödet är alt säkerställa en svensk minimiproduktion
av läderskor, kan det inte uteslutas att stödet kan uppfattas som en subvention
i strid mol internationella regleroch avtal. Detta gäller särskilt om dei
utformas så all del kan uppfattas som en exportsubvention. KK betonar all del
för ett litet exportberoende land som Sverige är angeläget att disciplinen på
det internationella planet upprätthålls då det gäller offentlig upphandling,
exportsubventioner m.m. Del föreslagna produktionsslödel bör därför endasl
komma i fråga om del kan utformas och utbetalas på sådana villkor all del inte
medverkar till ökning av exporten.
Frågan
om selektiviiei i produktionsstödet är önskvärd eller inte tas upp av ett par remissinsianser.
Enligt ÖEF kan del inte uteslutas alt de företagsekonomiska betingelserna för
förelag inom skobranschen försämras. ÖEF Ulgår från att produktionsstödet även
framgent skall lämnas endasl till företag som under överskådlig tid bedöms
kunna att vara av belydelse för försörjningsberedskapen. ÖEF finner det därför
rimligt att frågan om produktionsstöd prövas i varje enskilt fall, även om det
i bollen finns avtal med resp. företag om treårigt slöd. A'0 anför liknande synpunkier.
öm inte stödet ges lill de förelag som har de bästa föruisätiningarna
konserveras en orationell företagsstruktur. NO betonar vikten av att åtgärderna
blir lidsbegränsade så atl normala konkurrensförhållanden snarast möjligl kan
återinträda.
3.
Skoinstitutel
Frågan
om bildandet av ett skoinstilul behandlas relalivi ingående av fiertalet remissinsianser.
De flesta av dessa är posiliva till att ell centralt organ
Prop. 1978/79:60 32
byggs
upp för all dels svara för service ål skoföretag i fråga om bl.a.
marknadsföring, förelagsledning, designverksamhei och produktutveckling, dels
överta vissa av skodelegaiionens uppgifier. SIND framhåller således all en
koncentration av vitala branschfunktioner är nödvändigt eftersom de olika företagen
även i en omstrukturerad skoindustri är försmå föran enskili bära alla uivecklingskoslnader.
Del nuvarande Skoforskningsinsiiluiei torde enligt SIND vara en lämplig bas för
verksaniheten. Den föreslagna juridiska formen och samarbetet med
Skobranschrådet bedöms också vara lämpliga. SIND betonar nödvändigheten av en
kompetent, vä! förankrad och aktiv styrelse för institutet. Även Lånsarbeisnämnden
i Örebro län finner mot bakgrund av de samordningsproblem som lidigare
förelegat, att ett övervakande organ i Skoinslilutels form är en lämplig
lösning.
ÖEF
framhåller au de uppgifter som föreslås läggas på Skoinsviiuiet ligger vä! i linje
med vad ÖEF anser vara erforderligt för skoindusirin. Enligt ÖEF bör del dock vid
den mer detaljerade uppläggningen av institutets verksamhet beakias atl
kompetens för dessa uppgifter även komnier att finnas inom Skokartongen. Det
borde vara möjligt för företag utanför Skokartongen all i viss utsträckning
köpa tjänster därifrån. ÖEF betonar vidare vikten av att såväl del reella som
del formella ansvarsförhållandet då del gäller beslut om statligt slöd lill
företag klariäggs.
Både
ÖEF och SIND påpekar atl träskoindustrin befinner sig i ekonomiska svårigheter.
Även för denna bransch skulle det enligt dessa remissinstanser vara värdefullt
alt ha vissa funklioner samlade i ett centralt organ. ÖEF och SIND föreslår däri"or
au Skoinstitutel även bör arbeta för iräskoindusirin.
Sveriges
skohandlarförbund bedömer an Skoinstitutet i längden kommer all bli den mest
utslagsgivande faktorn när det gäller skoindustrins framtid. Skoinstitutel har
en viktig uppgift i att söka upp och hålla sig a jour med vad som kan förväntas
bli populära skodon och därmed hjälpa den del som finns kvar av svensk
skoindustri att finna någorlunda skyddade nischer för sin tillverkning. Vidare
bör Skobranschrådet kunna hjälpa till alt finna de skor som kan bli breda
bruksartiklar och Skoforskningsinsiiluiei se til! att felaktigheter i passform
och detaljer rättas til! så all svensktillverkade skor blir synonymt med god
kvalitet. Skoiiliverkarna bör enligt förbundet för all la lillvara erfarenheter
stimuleras lill bättre koniaki med sina kunder.
Sveriges
grossisljörbund ifrågasätter på vissa punkter skodelegaiionens förslag om
bildande av ell skoinstilut. Förbundet framhåller atl Skoleverantörernas
förening inte beretts lillfälle att lämna synpunkter på det föreslagna centralorganet.
Förbundet konstaterar att i Skoleverantörsföreningen ingår 45 företag varav 31
tillverkar skor. Förbundet anseratt frågorom statligt stöd til! enskilda
företag inte bör delges andra än berörda förelag och i särskilda fall vederbörande
industriorganisalion. En uppdelning bör därför ske av det planerade organets olika
kompetensområden. När det gäller frågan om ökade insatser på marknadsföringsområdei
ärdet enligt förbundel en hell felaktig satsning au begränsa insatserna lill
den relativt ringa del av skotillförseln som
Prop.
1978/79:60 33
utgörs
av svensktillverkade skor. Om man inte tillgodogör sig erfarenheterna från de
leverantörsgrupper som svarar för 85 "o av utbudet av skor torde
eventuella ålgärder på marknadsföringssidan för de återstående 15 ". bli
av mycket ringa betydelse. Den svenska marknadens struktur och i marknaden inbyggda
mekanismer måste enligt förbundet noggrant beakias då olika akliviteierövervägs.
Grossisiförbundel tar även upp de frågorsom sammanhänger med kreditinformaiion
och krediibedömning samt betydelsen av moderna och rationella
betalningsvillkor. En samverkan krävs mellan olika slag av leverantörer.
Ändamålsenlig information och utbildning saml effektiva former härför måste
skapas för samråd mellan branschens leveran-lörsorganisalioner och del
planerade centralorganet.
Grossisiförbundel
anser atl bl.a. här nämnda fråga snarast bör diskuteras mellan berörda parter
om målsättningen för det föreslagna centralorganet skall kunna förverkligas.
Svenska
skofabrikanlföreningen anser inte atl ett nytt skoinstilut bör bildas. Den
ideella Föreningen Skoforskningsinstitutei vars styrelse bestämmer Skoforskningsinstiiutets
arbetsuppgifter och verksamhet, börenligt Skofabrikanlföreningen fä den rol!
som enligt skodelegationen skulle ges Skoinstitutel. Skofabrikanlföreningen
framhåller au bl.a. skattetekniska skä! spelade in då formen ideell förening
valdes för Skoforskningsinsiiluiei. Föreningen anser vidare all benämningen Skoinsiilulel
inte är lämplig eftersom förväxling kan uppslå med Skoforskningsinsiiluiei.
4.
Skokartongen
Delegationens
förslag om bildande av den s.k. Skokartongen får ett posilivi bemötande eller
lämnas utan erinran av remissinstansema. Sveriges haiidel-sageniers förbund ulgör
ell undanlag. Förbundel anser alt det kommeratt ske en snedvridning av
konkurrensen mellan importörer av läderskor eftersom en del av Skokartongen
utgörs av en rörelse som bedriver import av skor och del statliga stödet avser
Skokartongen som helhet. Ett klart villkor för mottagandet av stöd bör vara alt
stöd inte lämnas för import av skor. Förbundel anser vidare atl del är
förvånande alt skodelegalionen inte närmare har diskuterat den vikande
marknaden för läderskor. Tillförseln har gått ned från 16 milj. par år 1970 till
11 milj. par. Utan analys av marknadsförhållandena anser förbundel del vara
svårt alt bedöma den satsning som Skokartongen innebär.
Sveriges
skohandlarförbund och LO framhåller atl bildandel av Skokartongen kommer att
möjliggöra stora samordningsvinster. Skohandlarför-bundei anser dock atl i den
mån detaljhandelsföretag är knutna lill någoi av de förelag som ingår i
Skokartongen, måste de avskiljas från tillverknings-förelaget. Skohandlare har
nämligen enligi förbundet en utpräglad motvilja mol alt köpa varor från företag
som konkurrerar på samma plan. Enligt förbundel är del vidare anmärkningsvärt
all Norrviken AB, Skee, som
Prop. 1978/79:60 34
tillverkar
arbelarskyddsskor tagits med i Skokartongen. Eftersom denna lyp av skor säljs direkl
till industrin är förelaget befriat från normala detaljhandelskostnader och
utgör därför en form av skyddad tillverkning. Skohand-lareförbundei menar alt
dessa skor vidare har en "civil" utformning vilkel innebär alt de
kommer au konkurrera med skor från andra företag inom Skokartongen.
Konkurrensproblematiken
tas även upp av Svenska skofabrikantföreningen som betonar nödvändigheten av
att Skokartongen, som redan genom sin storiek far en dominerande plats på
marknaden, så långt möjligl förhåller sig konkurrensneutral till övriga svenska
tillverkare. De resurser Skokartongen erhåller - i hög grad med statliga medel
- (är inie användas för atl söka komma åt de nischer som de mindre företagen
kanske lyckats placera sig i. Föreningen understryker att Skokartongen och dess
tillverkande förelag inte heller i övrigt får särskilt gynnas av statsmaklerna.
Enligt
SIND år den kanske allvarligaste delen av branschbilden den inom skoindusirin
under många år eftersatta nyrekryteringen. SIND anser att utbildningsbehovet
underskattats i delegationens rapport. Rekrytering av VD och dennes närmaste
medhjälpare måste ske med omsorg.
Frågan
om slalligl ägande till Skokartongen diskuteras av de fackliga remissinsianserna.
Beklädnadsarbelarnas förbund anser atl staten bör äga holdingbolagei. Skälet
härför är att delta företag skall stå som ägare av andra företag inom branschen
som tillsammans skall svara för en samhällsviktig produktion. LO förklarar sig
dela förbundets uppfattning. TCO framhåller alt om privata bolag inte skulle
vara intresserade av all salsa kapital, bör staten på lämpligt säll ta ansvarei
för finansieringen av holdingbolagei.
5.
Behov av handelspolitiska åtgärder
Skodelegalionen
framhåller i sin rapport alt det inte i längden är möjligt all utan orimliga
kostnader för slaissverket lösa skoindustrins problem om inte också
handelspolitiska åtgärder vidlas.
KK,
NO, Sveriges grossisiförbund och Sveriges handelsagenters förbund redovisaren
negaliv inställning lil! införandel av handelspolitiska resiriklio-ner. Bl.a.
anförs all importrestriktioner för all få effekt måsle omfatta EG/ EFTA-området
som svarar för 80 "i av Sveriges läderskoimport, och all Sveriges avta!
med EG/EFTA inte medger alt sådana åtgärder vidtas. Vidare framhålls att
importen från lågprisländer är obetydlig. NO betonar alt den internationella
konkurrensen är oumbärlig som en effektivitelstefrämjande faktor. Den
omfattande skoimporlen har enligt NO sannolikt bidragit till atl prisindex för
skor under en följd av år har utvecklats långsammare än konsumentprisindex.
En
annan inställning redovisas av LO som anser atl mol bakgrund av skoinduslrins
betydelse från försörjningsberedskapssynpunki bör alla länkbara handlingsalternativ
övervägas. Detta gäller speciellt i en situation där
Prop.
1978/79:60 35
övriga
jämförbara länder vidtar handelspolitiska åtgärder på detla område. Enligt LO
finns det redan nu skäl att införa en allmän licensiering av läderskoiniporten.
Beklädnadsarbelarnas förbund anser atl ell skydd mol lågprisimport är nödvändigi.
Enligt
Svenska skofahrikaniförcningen bör den svenska skoindusirin kunna konkurrera
med länder som Finland, Danmark, Ösierrike och Västtyskland. Då del gäller
länder med väsentligt lägre kostnadsläge som Italien, England, Spanien och
Portugal bör svenska skor kunna hålla sin marknadsandel om man hittar nischer
och får behålla dessa i fred. Skofabrikantföreningen säger sig dock inte hysa
några illusioner om möjlighelerna att konkurtcra med u-ländernas priser. Med
hänsyn härtill är det enligt föreningen ofrånkomligt alt regeringen lar upp
frågan om i första hand beredskap och i andra hand skydd för den verkliga
lågprisimporten. Kan deitta ske i form av multilaterala överenskommelser desto bätire.
6.
Alternativa metoder att trygga försörjningsberedskapen
A'0
framhåller alt behovei av handelshinder kan reduceras om de aktuella produktionsvolymerna
tillämpas fiexibelt. Eftersom det väsentliga äralt den fastställda volymen skor
kan tillverkas i en kris, bör under normala lider viss produktionskapacitet
kunna förvaras i malpåse. NO hänvisar till all flera remissinstanser i sina yllranden
över promemorian (DsH:l976:7) Skor i krislid bedömde delta vara en länkbar
lösning. Sveriges indusiriförbund anför liknande synpunkier.
Sveriges
skohandlarförbund framhåWer all utsikterna atl kunna upprätthålla en åriig
produktion av 2 milj. par lädersskor måsle betraktas som ovissa och att frågan
då uppkommer hur helig denna siffra är. Förbundet hänvisar bl.a. till de
betydande lagertillgångar som finns i hushållens garderober och hos näringslivet.
Om de av delegationen föreslagna åtgärderna inte räcker lill återstår enligt
förbundet inte annal än alt lägga den utslagna delen av skoindusirin i malpåse
om inte staten skall åsamkas orimliga kostnader.
Prop. 1978/79:60 36
Bilaga
2
Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-10-26
Föredragande:
siairsrådet Wirtén
Anmälan
till proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
B
12 (1977/78) Särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB
1
avtal med staten förband sig Tretorn AB i febmari 1978 atl mot en ersättning av
5,6 milj. kr. förlänga avvecklingsperioden försådan verksamhet som då bedömdes
nödvändig all läggas ner för att möjliggöra fortsatt sysselsättning inom övrig verksamhei.
Behovei av personalminskning beräknades till 250 personer. Företaget förband
sig att inte säga upp några anställda med verkan före den I januari 1979, och
alt under perioden den 1 januari - den 30 juni 1979 inte avskeda mer än 100
arbetstagare. Avtalet upprättades under förutsättning av riksdagens
godkännande. Genom beslul den 17 maj 1978 godkände riksdagen avtalet (prop.
1977/78:125, AU 1977/ 78:34, rskr 1977/78:305)och anvisade 5,6 milj. kr. till
ett särskilt anslag under tolfte huvudtiteln benämnt B 12. (1977/78) Särskilt sysselsätiningssiöd
lill Tretorn AB. Bidraget skulle betalas ut med 2,9 milj. kr. i okiober 1978
och med 2,7 milj. kr. i januari 1979.
Fömtsättningama
för förelagets verksamhet har sedan avtalet undertecknades avsevärt försämrats.
Enligt den omsimktureringsplan som företagel nu har upprättat för all skapa
möjligheter för en fortsatt verksamhei behöver antalet anställda under första
halvåret 1979 minskas med omkring 500 personer, varav ca 460 i Helsingborg.
Förutsättningar för att uppfylla det i avtalet angivna sysselsällningsvillkorel
för 1979 föreligger därmed inte längre. Villkoret för sysselsättningen under
1978 har däremot uppfyllts.
Med
hänsyn till atl den nu aktuella utvecklingen ytterligare skärpt läget på den
lokala arbetsmarknaden i Helsingborg anser jag del angelägel alt de medel som
tidigare har an visats får användas föratt i möjligaste mån förlänga avvecklingsperioden
för de berörda verksamheterna och därigenom underlätta lösningen av
sysselsättningsfrågorna för personalen. Efter förhandlingar mellan
arbetsmarknadsdepartementet och Tretorn AB har därför utarbetats
Prop.
1978/79:60 37
ell
förslag till nytt sysselsättningsavtal mellan förelaget och staten.
Förslaget
innebär atl företaget utöver de 2,9 milj. kr. som man redan uppfyllt villkoren
för enligt det ursprungliga avtalet skall fä uppbära ytterligare 2,1 milj. kr. föratt
under hela år 1979 upprätthålla sysselsättningen för 75 personer vid blandnings-
och bollbeklädnadsenheterna som annars skulle fä lämna sina anställningar vid
utgången av april 1979. Företagel förbinder sig därutöver alt upprätthålla verksamheien
för ca 25 personer vid blandningsenheien lill och med uigången av 1981, eller så
länge det av chefen för handelsdepartementet tidigare denna dag förordade
gummistövelavtalet kommer all löpa.
Sysselsättningsbidraget
föreslås utgå med 2,9 milj. kr. när riksdagen godkänt förslaget till nytt avtal
och 2,1 milj. kr. i oktober 1979.
I
likhet med vad som gäller beträffande det av chefen för handelsdepartementet
tidigare denna dag föreslagna försöriningsberedskapsslödet, ulgår sysselsättningsbidraget
under förutsättning av att Tretorn AB i fortsättningen kan tillgodose sitt
likviditetsbehov på den allmänna kreditmarknaden.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen atl medge att del under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget B 12.
(1977/78) Särskilt sysselsätiningssiöd lill Tretorn AB får disponeras i
enlighet med vad jag här har förordat.
Prop. 1978/79:60 38
Innehåll
Proposition
...................................................... I
Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... 1
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1978 2
Bilaga
1 ........................................................... ...... 3
1. Inledning..................................................... ...... 3
1.1
Allmänt................................................ ...... 3
1.2
Utveckling på läderskoområdet................. 4
1.3
Riksdagens beslut om
försörjningsberedskapen på läder-skoområdel våren 1977. Tillsältandet av en
särskild skodelegation ........................ ...... 4
2. Föredragandens
överväganden och förslag........ 6
2.1
Skodelegaiionens verksamhei och dess
förslag i stort... 6
2.2
Den svenska skoindustrins
konkurrensförutsättningar.. 7
2.3
Allmänt produkiionssiöd m.m..................... 8
2.4
Skoinstitutel......................................... .... 10
2.5
Skokartongen........................................ 14
2.6
Behov av handelspolitiska åtgärder............ .... 16
2.7
Alternativa metoder att tillgodose
försörjningsberedskapen 17
2.8
Statlig garanti för skoföretags behov
av säsongskrediter. 18
2.9
Stöd för tillverkning av gummistövlar.......... 19
3.
Hemställan................................................... 20
4.
Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79............... 20
Bilaga
2............................................................ 36
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (20)
20 kopplingar i 11 dokument.
- Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling i texten
- Prop. 1981/82:148 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. s. 46 i texten
- Bet. 1980/81:NU47 över proposition 1980/81:100 i vad avser tekoindustrin och lädersko industrin jämte motioner s. 13 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Bet. 1979/80:NU61 Med anledning av motioner om gummiindustrin s. 8 · s. 10 om s. 17 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar i 1 dokument.
- Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 172 · s. 328 i texten