Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift m.m.

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:65, om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:65 Regeringens proposition

1978/79:65

om
ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift m. m.;

beslutad
den 2 november 1978

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att en särskild arbetarskyddsavgift på 0,03 procentenheter
skall uttas under år 1979 i enlighet med vad som lidigare anmälts i prop.
1977/78: 101.

1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 65

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:65 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom
föreskrivs att 5 § lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgifi skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5 §'

För ett vart av åren 1976 och För ell vart av åren 1976, 1977

1977 skall arbetarskyddsavgift utgå och 1979 skall arbetarskyddsavgift

med ytterligare tre hundradels pro- utgå med ytterligare tre hundradels

cent av lönesumman enligt 3 §. procent av lönesumman enligt 3 §.

Förhöjd avgift skall dock ej erläg- Förhöjd avgift skall dock ej eriäg

gas av kommun eller landstings- gas av kommun eller landstings

kommun, kommun.

Genom
tilläggsavgiften influtna medel skall föras till en fond benämnd fonden för
arbetsmiljöförbättringar, som förvaltas enligt grunder som regeringen
fastställer.

Medlen
skall enligt särskilda bestämmelser användas för att bekosta ränlelätinader och
täcka vissa andra kostnader i samband med statligt kreditslöd för arbelsmiljöförbättringar.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1979

Senaste
lydelse 1975:353

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:65 i

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTÖKOI.I.

vid regeringssammanträde 1978-11-02

Närvarande: Statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham,
Bondeslam.

Föredragande: Slalsrådet Wirtén

Inledning

Sedanden 1 september 1975 finns särskilda stimulansätgärder
llir arliels-miljöföi bättringar, garanlilån för arbelsmiljöförbättringar.
Dessa är i första hand avsedda för mindre och medelstora företag (SFS 1975:632,
ändrad 1978:82), Riksdagen beslutade i maj 1975 (prop. 1975:66, SoU 1975: 16, rskr
1975: 191) atl staten fick teckna garanti för län för att finansiera
förbättringar av arbetsmiljön i dessti förelag. Garantin avsäg lan om högst lOOOOO
kr. per företag. Länen skulle löpa pä sju år med de iva första åren amorieringsfria.
För att stimulera föietagen till arbetsmiljöfiirbätiringar beslöts också att
staten skulle betala ränian för de iva första åren. Det statliga garantiåtagandel
skulle avse totalt 200 milj. kr. under tiden den I september 1975-den 31
december 1976.

Vid utgången av september 1976 hade garantier endasl
tecknats för knappt 55 milj. kr. och riksdagen beslutade i december samma år (prop.
1976/77:35, SoU 1976/77:20, rskr 1976/77:70) alt stödet, inom dess tidigare
ram av 200 milj, kr., skulle utgå även under är 1977.

I förslag lill tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetårel
1977/78 (prop. 1977/78: 101) föreslog regeringen bl.a. att slödel skulle utgå
även under år 1978 och atl ramen skulle utvidgas med ytterligare 100 milj. kr.
samt att beloppet per företag skulle höjas till 125000 kr. Riksdagen godkände
i mars 1978 förslaget i vad avsåg garanlilån för arbelsmiljöförbättringar (SoU
1977/78:21, rskr 1977/78: 138),

Lånegarantier tecknas sedan den I juli 1978 för statens
räkning av de s,k, utvecklingsfonderna i resp, län (SFS 1978: 19). Dessförinnan
tecknades de av företagareföreningen i länet. Som villkor för att garanti skall
tecknas gäller all lånet avser förbättring av arbetsmiljön i redan befintlig
anläggning och atl möjligheter lill annan finansiering saknas. Låneansökan skall
ha tillstyrkts av de anställdas företrädare i skyddsfrågor.

De kostnader som följer av garantilånesystemet beslår främsi
av riinte-tl Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 65

Kariong: S, 3, rad 13 Tillägges: (SFS - - - 1978:82).

S. 3, rad 33 Stär: 197.V 3.59 :«: Rattad till; 1978: 19.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. l«>7S/79:6. 4

nch ;idMiinisiiaiuiiiskosiii:idci samt kostnader för infrianden
av ställda gaianiiei. F()i atl finansiera verksamheien inom den första ramen om
200 milj. kl. togs for aren 1976 och 1977 ul en särskild avgift om 0,03 procent-cnhclcr
enligt lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift (paragrafen införd 195:353). Medlen
fördes till fonden för arbelsmiljöförbättringar. Stal, komnuin och
landstingskommun är undantagna från garanlisystemet. Staten har dock beUilat avgift
för ändamålet. För atl läcka de kostnader som skulle följa av att ramen
utvidgades med 100 milj. kr. anförde föredraganden i piop. I977/7H: 101 all han
senare ämnade föreslå riksdagen atl en särskild arbetarskydds:ivgift om 0,03 procenlenheler
skall las ul även för är I97'J, enligt de leglei" som gällde för åren 1976
och 1977.

Siaicns mdusiiivcik (SIND). som har tillsynen över verksamheien,
har fortlöpande rapporterat utfiillei. Vid utgången av september månad i år h.idc
uaiaiiiici icckntils om ca 245 milj. kr., fördelat påknäppt 3 900 företag med iippsktiiliiingsvis
55 000 anställda. Vid samma tidpunkt fanns hos ulvccklingsfoiidciiia 300
inneliggande ansökningar om sammanlagt 22 milj. kl. Den htnsvisa loidelningen
av beviljade resp. avslagna och inneliggande ansökningai per den 30 september
1978 redovisas i följande labell.

lordelning [>ii lan: 1 sept. iy75-.3() sepl. 197S
(belopp i I(KK)-tal kr.)

I iin Hcviljadi.' anscikningtii Avslagna
ansökningar Inneliggande ansök-

ningar per den

30 sept. 1978

Antal Belopp Anlai Belopp Anial Belopp

AU

2.50

15 287

66

4 423

34

2 699

t.'

97

6 597

20

1.364

4

179

D

117

7 646

20

1757

6

535

K.

233

15 083

16

1 152

22

1518

r

202

13 365

29

1800

23

1504

G

122

8077

10

740

11

841

H

I5K

10 926

27

2 223

6

610

1

16

1008

__

1

35

K

113

7 670

12

950

3

298

L

184

11 305

42

2 751

9

686

M

250

14918

62

3 529

21

1340

N

192

11761

31

2 476

24

1705

f)

439

25 869

16

723

42

2 832

P

220

14 099

54

3 449

24

1988

R

190

11 675

19

1049

18

1 108

S

151

7 673

28

1999

5

186

1

135

8604

13

741

10

652

LI

67

3 973

23

1674

3

375

W

112

6 852

17

851

3

238

X

134

8 205

5

450

14

1280

Y

65

4 205

21

1308

7

525

Z

55

3 651

II

835

4

269

AC

26X

18661

10

611

4

309

BD

109

7459

28

2 122

4

295

Totalt

.3H79

244 570

5K0

38 977

302

22 007

Gal aniiläncn bc-gränsas inte till viss bransch.
Tillverkningsindustrin har dock dominerat och svarar för 557i. av de beviljade
ansökningarna under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:65 5

perioden den I september 1975-den 30 juni 1978.
Reparations-, tvätteri-och annan serviceverksamhet svarar för 14%,
byggnadsverksamhet för 11%, varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet för
10% och övriga näringsgrenar sammantaget för 10%.

Ålgärderna avser huvudsakligen förbättring av ventilation
och luftrening, 40%, saml förbättring av personalrum och sanitära
förhållanden, 25%.

I proposition 1977/78: 101 anförde föredraganden alt verksamheien
med dessa garanlilån borde utvärderas under år 1978 för att ge underlag för
bedömningar om behovet av framtida stimulansåtgärder i syfte atl förbättra
arbetsmiljön.

SIND har sålunda på regeringens uppdrag sökt utvärdera
effekterna av verksamheien. Verkei framhåller i sin rapport atl utvärderingens
omfattning fick begränsas p.g.a. tidsskäl och atl den därför inte kan göra
anspråk på alt ge en hell representativ bild av låneformens effekter.
Utvärderingen bör därför närmast ses som en översiktlig undersökning.

Undersökningen omfattar 240 förelag. Varje utvecklingsfond
har, med utgångspunkt från ett frågeformulär, intervjuat företagsledning och
skyddsombud i tio slumpmässigt utvalda företag som respektive fond beviljat arbetsmiljögarantilån.
I de fall där yrkesinspektionen eller annan tillsynsmyndighet har haft kontakt
med företagel, har även dessa besvarat vissa frågor.

I det följande redovisas de huvudsakliga resultaten av
undersökningen.

Skyddsombuden anser sig vara initiativtagare till åtgärden
i fråga i 47% av fallen, och att företagsledningen varit initiativtagare i 42%
av fallen. Företagsledningen däremot anser att initiativet i 74% av fallen
kommit från ledningen och att initiativet i 16% av fallen kommit från
skyddsombuden. Båda parter anser att tillsynsmyndigheten varit initiativtagare
till åtgärden i fråga i ca 10% av fallen.

Företagsledningen har i 39% av fallen fått impuls till
denna finansieringsform genom länets utvecklingsfond och genom direktulsänd
broschyr i 22% av fallen. Skyddsombudens främsta informationskälla har varit
facklig information (21 % av fallen) samt massmedia (15% av fallen) och direktulsänd
broschyr (12% av fallen).

Mer än hälften (55 %) av företagsledarna anser att
investeringen i fråga hade genomförts även utan finansiering med hjälp av
garantilånen. Däremot anser 75% av de tillfrågade alt investeringen i fråga
kunnat tidigareläggas lack vare låneformen.

Cirka 40% av företagsledarna och skyddsombuden anser atl
del fortfarande finns lika angelägna åtgärder kvar att genomföra i företagel,
som de som finansierats med hjälp av arbetsmiljögarantilån.

Företagen som ingick i undersökningen hade i genomsnitt 23
anställda och hade beviljats arbetsmiljögarantilån med i genomsnitt 66000 kr.
per förelag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:65 6

I samband med undersökningen sammanställdes också vilka
anledningar som legat till grund för beslut om avslag på inlämnade ansökningar.
(Sammanlagt har ca 12% av behandlade ansökningar, ca 550, lett till avslagsbeslut.)
34% av avslagsbesluten grundas på alt ålgärderna i realiteten inte avsåg rena arbelsmiljöförbättringar.
1 24% av fallen hade det sökande förelaget bankmässig säkerhet och kunde därmed
inte beviljas arbetsmiljögarantilån. Företagets ekonomiska ställning och
lönsamhet var alltför svag i 18% av de ansökningar som tett till avslagsbeslut.

Föredraganden

Det är nu drygt tre år sedan systemet med garantilån för arbelsmiljöförbättringar
infördes för mindre och medelstora företag (prop. 1975: 66, SoU 1975: 16, rskr
1975: 191). Möjligheten att på detla säU komma till rätta med brister i
arbetsmiljön har utnyttjats av drygt 3 800 företag. Totalt har under perioden
den I september 1975-den 30 september 1978 garantier tecknats för nästan 245
milj. kr. Garantilånen har bidragit till att förbättra arbetsmiljön för många
tusen anställda i de mindre och medelstora företagen.

Statens industriverk (SIND) har på regeringens uppdrag
gjort en utvärdering av verksamheien med garantilån för
arbetsmiljöförbättringar. Syftet med utvärderingen har varit atl ge ett bätire
underlag för en bedömning av behovei av framtida stimulansåtgärder för
arbetsmiljöförbättringar. Utvärderingen kan enligt verket inte göra anspråk på
att ge en helt representativ bild av låneformens effekter utan den bör närmast
ses som en översiktlig undersökning. Företagsledning och skyddsombud i 240 av
företag som beviljats garanlilån har bl.a. intervjuals om vem som varit
initiativtagare till att investeringen i fråga kommit till stånd, om det
fortfarande finns lika angelägna arbetsmiljöinvesleringar kvar att genomföra i
företagen, saml om låneformens betydelse för åtgärdernas genomförande.

Jag delar SIND:s uppfattning atl utvärderingen bör
betraktas som en översiktlig undersökning. Det kan därmed enligt min mening
inte utgöra en tillräcklig grund för ett beslut om arbetsmiljögaranlilånens
fortsatta existens. Jag vill ändå redovisa några av de resultat som har
framkommit.

På frågan om arbetsmiljöinvesteringarna skulle ha
genomförts utan finansiering via arbetsmiljögarantilån, svarade mer än hälften
av företagsledarna ja. Av de tillfrågade företagen anser dock 75% aU deras
arbetsmiljöinvesteringar har kunnat tidigareläggas med hjälp av lånen. Undersökningen
tyder på att merparten av de investeringar som genomförts med hjälp av
garantilånen ändå skulle ha genomförts förr eller senare. Lånen synes således
främst ha inneburil atl de berörda investeringarna lidigarelagts.

Undersökningen visar vidare att skyddsombuden spelat en
viktig roll när det gällt att ta initiativ till arbetsmiljöinvesteringar. Av de
tillfrågade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:65 7

skyddsombuden anser 47% all de själva varit
initiativtagare lill investeringen i fråga, och att företagsledningen varit
del i 42 % av fallen. Företagsledningen å sin sida anser all skyddsombuden varil
initiativtagare i 16% av fallen och företagsledningen själv i 74% av fallen.
Båda parter är eniga om atl tillsynsmyndighet genom föreläggande varil den som lagit
initiativ till den genomförda investeringen i 10% av fallen. Det faktum atl
skyddsombuden anser sig vara initiativtagare i nära hälften av fallen visar
enligt min mening atl de anställda genom sina företrädare i skyddsfrågor fåll
ökad möjlighet aU påverka arbetsmiljö, vilket också var ell av syftena när arbetsmiljögaranlilånen
infördes.

SIND har i
samband med aU resultaten av utvärderingen överiämnades till regeringen även
bifogat synpunkter på låneformen från verket och tio utvecklingsfonder.

Från SIND
framhålls att erfarenheten visar att miljöförbättringar vanligtvis genomförs i
samband med effektivitets- och produktionsslimule-rande investeringar.
Stimulansinslagen i arbetsmiljögaranlilånen är enligt verket tämligen begränsade
varför låneformen i sig knappast lockar fram miljösatsningar som inte har även
andra motiv och som förr eller senare ändå skulle kommit till stånd. Antalet
lån är slorl samtidigt som det genomsnittliga lånebeloppet är lågt. Detta
medför en betydande administrativ hantering. Det kan enligt verkels mening
ifrågasättas om denna står i rimlig proportion till effekten av insatserna.
Enligt verkels mening bör finansieringen av arbetsmiljöinvesteringar kunna
lösas inom ramen för nuvarande system för industrigarantilån och rörelselån
från utvecklingsfonderna. Enligt vad jag erfarit kommer Lö i skrivelse lill
regeringen framföra liknande synpunkter beträffande finansieringen av arbelsmiljöförbättringar
i de små och medelstora företagen. LO kommer vidare föreslå atl verksamheten
med garantilån för arbelsmiljöförbättringar inte skall förlängas efter 1978 års
utgång.

Från
utvecklingsfonderna framhålls dock all erfarenheterna av arbetsmiljögaranlilånen
är goda. Följaktligen anser nio av de tio fonderna atl det finns skäl att
förlänga tiden för systemets giltighet. Även Sveriges hantverks- och
industriorganisation - Familjeföretagen anser atl arbetsmiljögaranlilånen
fungerat väl, men att ett osäkerhetsmoment ligger i atl det är fråga om en
temporär lagstiftning. Organisationen hardärför i skrivelse till regeringen
hemställt att låneformen borde permanentas.

Av vad jag
nu anfört framgår att meningarna om låneformen är delade. Jag är därför inte
beredd att förorda en ytteriigare föriängning av verksamheten.

Arbelsmiljöproblem återfinns på många olika arbetsställen
vare sig de är stora eller små, har privata eller offentliga huvudmän. Del
finns därför enligt min mening principiellt ingen anledning atl särskilt
prioritera vissa typer av företag. Om problemen i de små och medelstora
företagen är så stora eller deras ekonomiska läge så ansträngt atl de anställda
i dessa

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 65 8

företag löper risken atl få en sämre arbetsmiljö än sina
kolleger på andra typer av arbetsplatser kan dock finnas skäl lill en annan
bedömning. Jag har därför för avsikt atl senare inhämta regeringens
bemyndigande atl lillsätla en uiredning med uppgift att bl.a. se över de små
och medelstora förelagens möjligheler all inom ramen för befintliga
kreditmöjligheter klara av sina arbetsmiljöinvesleringar.

Jag vill i delta sammanhang framhålla atl kostnader för
all förbättra arbetsmiljön måste ingå som en naturiig del av företagens
produktionskostnader. Del bör därför belalas av produktionen. Della har vid
flera lillfällen slagits fast av riksdagen, bl.a. i samband med behandlingen av
förslaget lill arbetsmiljölag (prop. 1976/77: 149, SoU 1977/78: I, rskr 1977/
78: 18). SocialuiskoUet anslöt sig i sitt betänkande också till föredragandens
uppfattning atl samhället inte bör avlasta arbetsgivarna deras ansvar för
arbetsmiljön.

Jag övergår nu till atl behandla vissa frågor om
finansiering m. m. av den redan beslutade verksamheten med arbetsmiljögarantilån.
I tilläggsbudget Il till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (prop. 1977/78:
101, SoU 1977/ 78:21, rskr 1977/78: 138) behandlades bl.a. frågan om
förlängning av systemet med arbetsmiljögarantilån. 1 propositionen anförde
dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet att de kostnader i form av
räntebefrielse, garantiinfrianden, administration m. m. som skulle uppstå
under år 1978 enligt gjorda beräkningar förskottsvis skulle kunna täckas av de
medel som fanns innestående på fonden för arbelsmiljöförbättringar. För tiden
därefter framhöll han emellertid atl fonden måste tillföras nya medel och
föreslog atl en särskild arbetsgivaravgift på 0,03 procentenheter skulle las ut
för år 1979 enligt samma regler som gällde för åren 1976 och 1977. Han anförde
vidare att detta krävde ändring i lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgifi och
all han hade för avsikt atl senare återkomma i denna fråga. Med anledning härav
förordar jag atl lagen ändras i enlighet med förslaget.

Utvecklingsfonden i Östergötlands län har i skrivelse till
statens industriverk bl. a. anhållit om atl verkei skall föreslå regeringen
alt amorteringstiden för arbetsmiljögaranlilånen skall föriängas från sju till
tio år. Med anledning härav har SIND inkommii med en skrivelse till regeringen.
I skrivelsen föreslår verket alt utvecklingsfonderna lämnas möjlighet, om alt
synnerliga skäl föreligger, medge företag som beviljats arbetsmiljögarantilån föriängning
av amorteringstiden med sammanlagt högst tre år. Verkei anser atl denna ändring
bör genomföras, även om låneformen inte förlängs och påpekar atl de
investeringar som finansierats med lånen inte syfiar till atl förbättra det
ekonomiska utfallet av företagens verksamhet. Därmed ökas inte heller
amorteringsförmågan på sätt som normalt sker vid företagsekonomiskt betingade
investeringar. Enligt industriverket är det troligt att lågkonjunkturen under
de senaste åren får återverkningar på amorteringsförmågan i många av de företag
som beviljats arbetsmiljöga-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:65 9

ranlilån. Vidare erinrar verkei om all mera fiexibla
regler beträffande amorteringsförhållandena för industrigarantilån och
rörelselån genom regional utvecklingsfond har trätt i krafl den I juli 1978.

Jag har förståelse för de synpunkier som framförs av
statens industriverk beiräffande amorleringsförmågan hos de förelag som
beviljats arbetsmiljögarantilån. Efiersom vi ännu inte vet om
amorteringsproblem kommer atl uppstå i dessa företag är jag dock inte beredd
all nu föreslå en föriängning av amorteringstiden för lånen. Jag förordar
därför all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl få besluta om
ändring av lånens amorteringstid, om del visar sig att amoteringsproblemen blir
betydande för företagen.

Med hänvisning lill vad jag nu har anföll hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen all:

1.
aniaga förslag
till lag om ändring i lugen (1971: 282) om arbelarskyddsavgifi m. m.,

2.
bemyndiga
regeringen att, om den finner det påkallat, ändra de regler som gäller
amorteringsvillkoren för garantilån för arbelsmiljöförbättringar under de
förutsättningar jag angett i det föregående.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. Prop. 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora företagen samt om innovationspolitikens inriktning s. 154 i texten
  2. Bet. 1978/79:SoU24 med anledning av i propositionen 1978/79:100 gjorda framställningar inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller arbetarskyddsstyrelsen, y… s. 4 i texten
  3. Rskr. 1978/79:103 i texten
  4. Bet. 1978/79:SoU20 med anledning av propositionen 1978/79:65 om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift m. m. jämte motion s. 1 · s. 3 · s. 5 i texten