Sök i Ratio Lex

om markförvärv för ett nytt övnings- och skjutfält för Hallands regemente

29 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:70, om markförvärv för ett nytt övnings- och skjutfält för Hallands regemente

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:70 Regeringens proposition

1978/79: 70

om
markförvärv för ett nytt övnings- och skjutfält för Hallands regemente;

beslutad
den 23 november 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

LARS
DE GEER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att mark anskaffas för ett nytt övnings- och skjutfält
för Hallands regemente (1 16) med infanteriets kadett- och aspirantskola (InfKAS).

1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 70

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-11-23

Närvarande:
Statsministem Ullsten, statsråden Sven Romanus, Mundebo,Wikström, Friggebo, Wirtén,
Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet De Geer

Proposition
om markförvärv för ett nytt övnings- och skjutfäh för Hallands regemente

1
Inledning

1 prop.
1977/78:100 (bil. 7 s. 288) anmälde min företrädare bl. a. att chefen för
armén hade föreslagit att mark skulle anskaffas för ett nytt övnings-och skjutfålt
för Hallands regemente (I 16) och att den föreslagna markanskaffningen på hans
uppdrag utreddes av försvarets fastighetsnämnd. 1 den mån regeringen skulle
finna atl markanskaffningen borde genomföras förklarade han att han räknade
med att förslag skulle kunna läggas fram under 1977/78 års riksmöte. 1 avvaktan
på detta beräknade han 2 milj. kr. under budgetåret 1978/79 för att kunna
påbörja markanskaffningen.

Fastighetsnämndens
utredning, som har tagit något längre tid i anspråk än vad som tidigare
beräknades, har numera slutförts. I skrivelse till regeringen har
fastighetsnämnden redogjort för utredningen och lagt fram förslag om ett nytt
övnings- och skjutfält för I 16. Fastighetsnämndens skrivelse, som också
innehåller en redogörelse för de nuvarande markförhållandena vid I 16 och för
chefens för armén förslag i markanskaffningsfrå-gan, bör fogas till protokollet
som bilaga. I bilagan har inte tagits med de kartor som har bifogats
fastighetsnämndens skrivelse.

2
Föredragandens överväganden

Hallands
regemente (I 16) med infanteriets kadett- och aspirantskola (InfKAS) har f, n.
för små och splittrade övnings- och skjutfält. Frågan om förbandets brist på
mark har tidigare behandlats ingående av försvarets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79: 70 3

fredsorganisationsutredning i Slutbetänkande Del 2: Armén
och del av marinen (Ds Fö 1977:3), Utredningens förslag låg till grund för prop,
1977/78:65 om vissa organisationsfrågor m,m, rörande försvaret. Riksdagens
beslut (FöU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 173) med anledning av propositionen
innebär bl, a, att nuvarande förbandsorganisation i Halmstad behålls. Det är
därför nödvändigt att skaffa ytteriigare mark för atl bereda I 16 och InfKAS
tillfredsställande utbildningsmöjligheter.

Jag vill i detta sammanhang erinra om atl regeringen i beslul
i mars 1975 om program för fullföljande av riktlinjer för den fysiska
riksplaneringen i Hallands län uttalade bl.a. att mark borde reserveras så att
en framtida utvidgning av flygvapnets skjutfålt i Tönnersjö för I I6:s räkning
blir möjlig.

Möjlighetema att skaffa I 16 tillräckliga övningsområden
har undersökts noga. Bl. a. har en arbetsgmpp under länsstyrelsen i Hallands
län med representanter för berörda civila och militära myndigheter ingående granskat
olika altemativ till markfrågans lösning. Det slutliga valet har stått mellan
ett område vid Slättåkra ca 26 km norr om Halmstad och tre alternativa områden
vid Mästocka ca 30 km öster om Halmstad, benämnda Mästocka I, II och III. Närmare uppgifter om
areal, antal mantalsskrivna personer m.m. inom de fyra områdena finns i den
tidigare (s. 2) nämnda bilagan. Försvarets fastighetsnämnd har på min
företrädares uppdrag närmare utrett frågan och föreslagit att ett nytt
övnings- och skjutfält för I 16 anordnas inom det område om ca 3 300 ha som
kallas Mästocka II.

Det är uppenbart att det, i varje fall i södra Sverige, är
omöjligt att anskaffa ett sammanhängande område av den storlek som det här är
fråga om utan atl det medför konflikter med andra samhällsintressen. Del är
därför viktigt att frågan om en sådan markanskaffning utreds noggrant. Jag
anser att de utredningar som har gjorts fyller de anspråk på objektivitet och
noggrannhet som rimligen kan ställas. All möjlig hänsyn har tagits till övriga
samhällsintressen. I likhet med fastighetsnämnden finner jag atl ett nytt
övnings- och skjutfält enligt alternativet Mästocka II ger de slörsla möjlighetema att begränsa de sociala
konsekvensema förde människor som berörs av markanskaffningen. Även från andra
samhälleliga synpunkter, t. ex. när det gällerjord- och skogsbrukets intressen,
är det fördelaktigt att välja detta alternativ. Mästocka II är inte det bästa alternativet från
militär övningssynpunkt men det uppfyller i huvudsak kravet på att ge förbandet
tillfredsställande övningsmöjligheter. Jag konstaterar vidare all länsstyrelsen,
landstinget och Halmstads kommun har biträtt förslaget att lägga det nya
övningsfältet i Mästocka och att Laholms kommun inte direkt motsätter sig en
sådan lokalisering. Jag förordar därför att mark för ett nytt övnings- och
skjutfält för I 16 med InfKAS anskaffas i enlighet med fastighetsnämndens
förslag. Anskaffningen omfattar ca 3 300 ha, varav ca I 600 ha skogsmark, 80 ha
åkermark, 75 ha ängsmark och I 450 ha icke produktiv mark. Området ligger inom
Laholms kommun i omedelbar anslutning till flygvapnets skjutfält Tönnersjö.
Dess läge och omfattning framgår av följande karta (intagen på s. 4).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70

LiberKartor, Stocktiolm 1978

1.
Alternativet Sl ä tt å kra

2.
Flygvapnets
skjutf ä lt T ö nnersj ö

3.
F ö rordat nytt ö vnings-
och skjutf ä lt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 J>V: 5

Atl
ta i anspråk del förordade markområdet för militära övningsändamål medför
naturligtvis nackdelar för de människor som bor inom området och främst för dem
som är beroende av marken för sin utkomst. Även människor som bor utanför
fältet kan få olägenheter genom att de måste avslå mark. Det är av största vikt
atl alla möjliga åtgärder vidtas för att begränsa olägenheterna för de personer
som berörs av markanskaffningen. Inom själva fältet bor enligt nuvarande
uppgifter 22 personer. Enligt vad som framgår av utredningen är det möjligt att
åtminstone övergångsvis låta flertalet av dem bo kvar i sina bostäder, om de
önskar det och anser sig kunna godta bullret från övningarna. Det är angeläget
att detta medges i så stor ulsiräckning som det är möjligt från
säkerhetssynpunkt. För dem som inte kan medges eller inte vill bo kvar liksom
för dem som kommer atl sakna möjlighel lill fortsatt försörjning på platsen
måste särskilda åtgärder vidtas. Jag ulgår från atl den delegation för
anskaffning av fältet, somjag förordar i del följande, i samverkan med de
regionala och lokala myndigheterna ingående undersöker vilka möjligheter som
finns att erbjuda dessa personer annan bostad. Stora ansträngningar måste
göras för att försöka skaffa ersättningsmark ål dem som är sysselsatta med
jord- och skogsbruk och som önskar fortsätta med denna verksamhet. Detla gäller
även dem som bor utanför fältet och som genom all de tvingas avstå mark inom
detta kommer alt få väsentligt försämrade möjligheter atl fortsätta med jord-
och skogsbruk. Jag noterar med tillfredsställelse att såväl landstinget som Halmstads
kommun har förklarat sig beredda att medverka aktivt bl. a. genom atl
inventera sina egna markinnehav. Det ankommer på lantbruksnämnden att medverka
i detta sammanhang. Lämpligt belägen domänmark bör också kunna komma i fråga
som ersättningsmark.

Jag
vill i detta sammanhang anmäla att länsläkarorganisationen i Hallands län har överiämnat
en sociologisk undersökning bland befolkningen inom och omedelbart utanför det
föreslagna skjutfältsområdet sedan fastighetsnämnden lade fram sitt förslag.
Undersökningen har utförts av naturvårdsverkets omgivningshygieniska avdelning
på länsläkarorganisatio-nens initiativ. Undersökningen bygger på intervjuer och
frågeformulär. Den försöker belysa de psyko-sociala och sociala konsekvenser
som redan har uppkommit eller kan väntas uppkomma i samband med skjutfältspla-nema.
Jag har inhämtat yttrande över undersökningen från länsstyrelsen i Hallands
län. Länsstyrelsen konstaterar bl.a. att det är ofrånkomligt att en skjutfältsutbyggnad
medför förändringar för de människor som berörs av den. Detta har
uppmärksammats redan vid utredningen om skjutfältets placering och omfaUning
och har bl. a. lett till att alternativen Mästocka 11 och 111 har tagits fram.
Dessa alternativ medför minskade stömingar i olika avseenden i förhållande till
det ursprungliga Mästockaalternativet. Länsstyrelsen framhåller att både
styrelsen och övriga berörda myndigheter, däribland fastighetsnämnden, har
varit medvetna om konsekvenserna för de berörda människorna och därför
föreslagit olika åtgärder från samhäl-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 6

lets
sida för att motverka dessa. Som framgår av vad jag har anfört i del föregående
är jag medveten om att genomförandet av den föreslagna skjutfältsanskaffningen
kommer att medföra allvarliga förändringar i levnadsförhållandena för dem som
berörs av åtgärderna. Jag anser dock att man vid utarbetandet av förslaget har tagil
så stor hänsyn till konsekvenserna för befolkningen som det har varit möjligt
utan alt i alltför hög grad beskära de militära övningsmöjlighetema.

Jag
anser mig vidare böra anmäla att de markägare som berörs av förslaget genom en
särskild förening. Föreningen för Meslockabygdens Bevarande, i skrivelser till
olika myndigheter kraftigt har motsatt sig all ell övnings- och skjutfält
anordnas inom Mäslockaområdel. Man har bl.a. pekat på risken för icke
godtagbara bullerstörningar från den planerade verksamheten på skjutfåltet.

Risken
för bullerstörningar har övervägts inom länsstyrelsens arbetsgmpp. Arbetsgmppen
har bedömt all verksamheten på flygvapnets skjulfält Tönnersjö har högre
bullernivå än vad verksamheten inom det nya fältet kommer att få. På
fastighetsnämndens initiativ har bullermätningar gjorts vid skjutningar inom
området, varvid de vapentyper som åstadkommer mest buller har använts.
Resultatet av dessa mätningar har bedömts på olika sätt av de myndigheter m.
fl. som har yttrat sig i frågan. Jag konstaterar att länsstyrelsen, som har
ansvaret för miljövården inom länet, inte har funnit att mätresultaten ger
anledning till någon annan ståndpunkt i skjutfältsfrågan än styrelsen har
redovisat till fastighetsnämnden. Jag förutsätter emellertid att allvarliga
ansträngningar görs för att i möjligaste mån undvika bullerstörningar från den
militära verksamheten på fältet. BI. a. bör skjutstationemas och anfallsbanomas
placering studeras noggrant, framförallt när det gäller skjutningar med de
vapen som åstadkommer mest buller. Det ankommer på fortifikationsförvaltningen
och chefen för armén att studera denna fråga i nära samråd med länsstyrelsen
och berörda kommuner. Öm det ändå visar sig atl de som bor utanför fältet blir
särskilt störda, måste försvaret vara berett att lösa in vederbörande fastigheter
om ägarna kräver detta.

Enligt
vad som framgår av utredningen medför det föreslagna övnings-och skjutfältet
inte några intrång av betydelse från regional planeringssynpunkt eller från
naturvårds- och kulturminnessynpunkt.

Jag
anser att det är viktigt att man så mycket som möjligl tar till vara skogens
produktionsförmåga inom det föreslagna övnings- och skjutfältet. Vidare finner
jag det angelägel att allmänheten får tillträde till fältet som frilufts- och
strövområde i den utsträckning som detta är möjligt utan att
utbildningsverksamheten störs eller gällande säkerhetsbestämmelser överträds.

En
särskild delegation bör inrättas för att genomföra markanskaffningen m. m. för
det nya fältet. Delegationen bör också ha till uppgift att pröva i vilken
utsträckning fastigheter utanför skjutfältet skall lösas in på grund av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 - 7

bullerstörningar.
Det ankommer på regeringen att besluta om att inrätta delegationen.

Fortifikationsförvaltningen
har överslagsmässigt beräknat kostnadema för att anskaffa erforderiig mark m. m.
till 20 milj. kr. Somjag har nämnt i det föregående har medel beräknats för
budgetåret 1978/79 för alt kunna påbörja markanskaffningen.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
medge atl mark anskaffas för ett nytt övnings- och skjutfält för Hallands
regemente med infanteriets kadett- och aspirantskola i enlighet med vad jag har
angett i det föregående.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70

Bilaga

FÖRSVARETS FASTIGHETSNÄMND Stockholm 1978-09-

D.Nr 46/1976

Försvarsdepartementet

Nytt övnings- och skjutfält för Hallands regemente och försvarsområde
med infanteriets kadett- och aspirantskola

Genom försvarsdepartementets remiss 1976-06-30 har
försvarets faslig-hetsnämnd anmodats att verkställa utredning rörande ett av
chefen för armén 1976-06-17 framlagt förslag till anskaffning av nytt övnings-
och skjutfält för Hallands regemente och försvarsområde (I 16/Fo 31, i fortsättningen
benämnt I 16) med infanteriets kadett- och aspirantskola (InfKAS) saml alt till
departementet inkomma med det yttrande och förslag vartill utredningen kunde ge
anledning. Efter avslutad utredning får fastighelsnämnden anföra följande.

Nuvarande markinnehav

I 16 med InfKAS disponerar för närvarande ett övningsfält
(inklusive kasernområde) vid Halmstad om cirka 110 hektar. Nyårsåsens skjutfält
om cirka 625 hektar och lägerområdet Skedalahed om cirka 35 hektar. För i
huvudsak grupperingsövningar arrenderas det söder om övningsfältet belägna Galgberget
om cirka 50 hektar av Halmstads kommun. InfKAS arrenderar av enskilda
sammanlagt cirka 510 hektar. För vissa skjutningar kan regementet använda
Ringenäs skjutfält. Detta är emellertid ett luft-värnsskjutfält, som främst
används av Göta luflvärnsregemenle (Lv 6). Fältet omfattar cirka 130 hektar
mark men har riskområde över havet. Vid vissa lillfällen kan regementet också
disponera flygvapnets skjutfålt Tönnersjö om cirka I 600 hektar.

På bifogade översiktskarta (bilaga A) har av försvaret
ägda markområden angivits med svarla begränsningslinjer.

Del vid Halmstad belägna övningsfältet uppfyller inte de
krav som ställs på ett övningsfält för infanteriregemente. Fältets yta medger
endast att ett mindre antal övningsavdelningar samtidigt kan bedriva enskild
utbildning och förbandsutbildning i gmpp. Flera övningsavdelningar måste bedriva
utbildning utanför fältet. Området medger skjutning med skarp ammuni-

tl Riksdagen 1978179. I saml. Nr 70

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 10

tion på skjutbanor och i övrigt relativt goda övningsmöjligheier
inom plutons ram. Endasl en (reducerad) kombinerad anfalls- och försvarsövning
för kompani får plats.

Nyårsåsen nyttjas främst som strids- och fäitskjutningsområde.
Det medger bland annat samtidig, men inte av varandra oberoende, stridsskjutning
enligt alternativ: tre förstärkta skytteplutoner eller ett skytlekompani och en
skyttepluton. Båda alternativen medger understöd av granatkastar-och infanterikanonpluton.

Ringenäs medger vissa stridsskjutningar med pluton -
reducerat kompani förstärkta med granatkastar- och infanterikanonpluton. Det
är även ett mycket lämpligt luftvärns- och värnkanonskjutfält. Området disponeras
- som fömt nämnts - främst av Lv 6.

Skedalahed utnyttjas främst som förläggningsplats vid krigsförbandsul-bildning.
Endast formella övningar inom kompani samt föriäggnings- och fältarbetsövningar
kan bedrivas inom området.

Galgberget disponeras i begränsad omfattning för formella
övningar såsom grupperingsövningar, stridsulbildning med lös ammunition och
liknande.

Övriga arrenderade områden utgörs av ett antal
"skräddarsydda" områden, vilka utnyttjas främst för InfKAS behov.

Tönnersjöfältet disponeras av 1 16 med InfKAS 25 å 30
dagar per år för begränsade pansarvärns- och granatkastarskjutningar, för
försvarsstrid i kompani med skarp ammunition samt för artillenskjutningar.
Fältet är på gmnd av svårframkomliga mossmarker inte lämpligt för övriga
infanteriövningar såsom till exempel anfallsövningar.

Chefens för armén förslag till nytt övnings- och skjutfålt

En arbetsgrupp under länsstyrelsen i Hallands län med
representanter för länsstyrelsen, skogsvårdssiyrelsen, lantbruksnämnden,
landstinget, domänverket, Halmstads och Laholms kommuner samt företrädare för I
16 med InfKAS och flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) har med anledning av
regeringens (bostadsdepartementets) beslut 1975-03-13 angående 'Program
för fullföljande av riktlinjer för den fysiska riksplaneringen i Hallands
län" kompletterat en av militärbefälhavaren för Västra militärområdet på
chefens för armén uppdrag tidigare genomförd utredning av möjligheterna att
anskaffa eU nyU övnings- och skjutfält för I 16 med InfKAS. Den av
arbetsgruppen företagna översynen stöder tidigare framkommen uppfattning att
ett nyU övnings- och skjutfält bör ligga antingen vid Slättåkra, cirka 26 km
norr om Halmstad, eller vid Mästocka, cirka 30 km öster om Halmstad.
Arbetsgruppen förordar Mästocka. Tre alternativ, betecknade I, II och III, omfattande respektive
cirka 2700, 3 300 och 3400 hektar har utarbetats för ett övnings- och skjulfält
vid denna plats. Samtli-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 11

ga alternativ gränsar i norr direkt till flygvapnets skjutfält
Tönnersjö. Alternativ I är bäst ul övningssynpunkl. Alternativen II och III erbjuder emellertid
betydande fördelar ur social synpunkt. Arbetsgruppen förordar därför dessa
alternativ. Chefen för armén ansluter sig till denna uppfattning. Av alternativen
II och III bedömer chefen för armén
alternativ III vara lämpligare. Chefen för armen hemställer i sin skrivelse
1976-06-17 till regeringen atl den av arbetsgruppen verkställda utredningen
får ligga till grund för beslul om anskaffning av ell nytt övnings- och skjutfäh
för I 16 med InfKAS.

Om för I 16 med InfKAS anskaffas ett övnings- och skjutfålt
av angiven siorieksordning anser chefen för armén all anbefalld skjutulbildning
hell och annan utbildning lill övervägande del kommer atl kunna genomföras på
försvarets egen mark. Fälten vid Halmstad kommer därvid alt fylla behovet av närövningsmark
för regementet. De av chefen av armén föreslagna alternativens belägenhet har
på översiktskartan, bilaga A, markerats med svart skraffering. Områdenas
närmare avgränsning framgår av bifogade ekonomiska kartor (bilaga B och C),

Försvarets fredsorganisationsutrednings synpunkter och
statsmakternas beslut 1978 om arméns fredsorganisation

Försvarets fredsorganisaiionsuiredning konstaterar i sitt
slutbetänkande del I att vissa arméförband, däribland I 16 med InfKAS, har
otillräcklig lillgång pä mark för all medge tillfredsställande utbildningsresullat.
För sådana förband behövs särskilda åtgärder för ytterligare markanskaffning.
Där detla inte är möjligt bör övervägas all, med hänsyn till de otillfredsställande
utbildningsbetingelser som bristen på mark ger, flytta eller lägga ner
förbanden. Som särskilt allvariigt har ulredningen belraklat förhållandel alt
arméns störsla skola för utbildning av blivande chefer vid stridande förband, InfKAS,
inte har tillräckligt goda utbildningsbelingelser,

Fredsorganisalionsutredningen återkommer i sitt
slutbetänkande del 2 till de markfrågor som berör I 16 med InfKAS, Utredningen
har ansett sig böra undersöka om man inte kunde undvika att skaffa ytteriigare
mark genom att lägga ner I 16 och flytta InfKAS till annan ort. Därigenom
skulle förutom markanskaffningen omfaitande nybyggnads- och islåndsätlnings-arbelen
kunna undvikas. Mol nedläggning talar emellertid dels nackdelar från värnpliktssocial
synpunkt och för anslälld personal dels de negativa konsekvensema för sysscisällningen
i Halmstad och för mobiliseringsberedskapen inom försvarsområdet. Mol
flyttning av InfKAS talar också rekryteringsskäl. Ulredningen hardärför funnit atl
såväl I 16 som InfKAS bör vara kvar i Halmstad. Utredningen förutsätter därvid
att förbandets behov av övningsmark blir tillgodosett genom att ett nyll skjutfäh
anskaffas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 12

Regeringen har i proposilionen 1977/78:65 behandlat de
förslag till förändringar i arméns organisaiion som fredsorganisalionsutredningen
lagt fram i sitt slutbetänkande del 2. Därvid har regeringen liksom utredningen
utgått från atl nuvarande förbandsorganisation i Halmstad bibehålles. Riksdagen
(FöU 1977/78: II,
rskr 1977/78: 173) har
godtagit regeringens förslag.

Skjutfältsfrågans tidigare handläggning

Frågan om anskaffning av ett nyll övnings- och skjutfålt
för Hallands regemente började uiredas av de militära myndigheterna i början
av 1970-talet. Sedan försvarels fredsorganisationsutredning i sin s.k.
nyårspromemoria 1971-12-31 konstaterat atl tillgången på mark för I 16 med InfKAS
var klart otillräcklig undersökte regementschefen i samråd med bl.a. berörda
kommuner och länsstyrelsen i Hallands län 1971-1972 ett flertal områden för
lokalisering av ett nytt övnings- och skjutfäh. I undersökningen enades man om
att två alternativ framstod som tänkbara, nämligen Slättåkra och Tönnersjö,
vilket senare kom atl benämnas Mästocka, Förnyade undersökningar av dessa
alternativ gjordes under 1973.

Försvarets fredsorganisaiionsuiredning uppdrog 1974-03-15
ål chefen för armén atl undersöka möjlighetema atl skaffa I 16 med InfKAS övnings-och
skjutfålt som uppfyllde de av honom uppställda kraven. I samråd med
länsstyrelsen, berörda kommuner m.fl. civila myndigheter genomförde chefen för
I 16, under militärbefälhavaren för Västra militärområdet, en sådan utredning.
Inledningsvis undersöktes och grovgranskades 24 olika områden inom ell avstånd
av fyra mil från Halmstad, För fortsatt detaljgranskning av fem områden som
efter denna inledande granskning bedömdes som realistiska aliernativ bildades
en samrådsgmpp med reprcjcntan-ter för länsstyrelsen, landstinget, Halmstads
och Laholms kommuner, lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrelsen och länsbrandinspektören
saml företrädare för de lokala militära förbanden. Efter avslutad detaljgranskning
anförde samrådsgruppen sammanfattningsvis: "Samrådsgruppen finnerall
övervägande skäl lalar för atl Mästocka är det bästa alternativet, Gmppen
stöder sig därvid främst på del faktum att området redan rymmer ett skjutfält,
som är mer störande från bullersyn-punkl än vad del eveniuelli tillkommande
fältet bedöms bli. All militär skjulverksamhet samlas till ett område i
regionen vilket är en betydande fördel för den civila planeringen och även en
fördel med hänsyn till möjligheten till militär samordning. Gruppen är
medveten om all ett fall av dessa dimensioner inte kan anordnas utan alt civila
intressen berörs, fasl boende, boende i fritidshus och markägare. Gruppen
förutsätter att alla rimliga ansträngningar görs för att hålla invånare och
markägare skadeslösa. Mesta möjliga hänsyn måste las lill enskildas önskemål
oavsett vilket fält man slutgiltigt stannar för,"

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 13

I redovisning till försvarets fredsorganisationsutredning
1974-06-27 angav chefen för armén, i prioriteringsordning, fem områden som
efter genomförd utredning kvarstod som huvudalternativ, nämligen Mästocka, Slättåkra
norra, Kragared, Slättåkra södra och Asige. De båda sisinämnda angavs som andrahandsallemativ,
Altemativet Mästocka bedömdes sammantaget vara något lämpligare än övriga
redovisade huvudalternativ.

Kommunfullmäktige i Laholm riktade i beslut 1974-08-27
anmärkningar mol del av chefen för armén redovisade utredningsmaterialet.
Föreningen för Slättåkrabygdens Bevarande, som bildats i syfte att hindra atl
ett militärt övnings- och skjutfält föriäggs till trakten, framförde i
skrivelse 1974-10-01 till chefen för armén protester mot den framlagda
utredningen. Föreningen för Meslockabygdens Bevarande framförde i skrivelse
1975-04-19 till försvarsdepartementet kritik mol ulredningen,

I beslut 1975-03-13 över de upprättade programmen för
fullföljande av riktlinjer för den fysiska riksplaneringen i Hallands län
uttalade regeringen genom bostadsdepartementet bland annat: "Vad beträffar
skjutfåltet i Tönnersjö bör erforderlig mark reserveras så alt en framlida
utvidgning för

I I6:s räkning möjliggörs",--- "Den arbetsgrupp
som bildats i länel

med representanter för kommuner, landsting, länsstyrelse och
lokala militära förband bör med utgångspunkt i dessa förutsättningar under
planeringsskedet pröva möjligheten att komma fram till lösningar som tillgodoser
olika intressen," Åt länsstyrelsen uppdrogs att biträda länets kommuner i
planeringsskedet.

Med hänvisning till det uppdrag som givits av regeringen
samt uttalade önskemål om komplettering av tidigare utredningsmaterial bildades
en arbetsgrupp under länsstyrelen och med representanter för länsstyrelsen,
skogsvårdsstyrelsen, lantbruksnämnden, landstinget, domänverket, Halmstads och
Laholms kommuner samt företrädare för de lokala militära förbanden.

Arbetsgruppen har i vad avser altemativen Mästocka och Slättåkra
norra kompletterat den av chefen för armén tidigare redovisade ulredningen, Delaljutredningen
i det urspmngliga förslaget har särskilt granskats med avseende på de båda
nämnda altemativen. För att med bibehållande av militär användbarhet minimera
de negativa sociala konsekvensema av en lokalisering enligt Mästockaaltemativel
har arbetsgmppen framlagt två nya förslag till avgränsning av detta område,
benämnda Mästocka II och Mästocka III.

Arbetsgruppen har angivit att dess utredningsarbete haft
som målsättning alt försöka finna lösningar som i möjligaste mån kan undanröja
konflikter och motsättningar. Den sammanfattande bedömning som gjorts av de
olika alternativa områdena har, liksom i den tidigare utredningen, omfattat
befolkning, influens på närliggande områden, bebyggelse, markägare och
markinnehav, näringsliv (främsi jord- och skogsbruk), natur och miljö,
friluftsliv samt vägnät. Ur arbetsgruppens utredningsmaterial - med viss senare
införskaffad komplettering - må här anföras följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 14

Områdenas belägenhet framgår av vad som redan anförts
under rubriken "Chefens för armén förslag lill nytt övnings- och skjutfålt".
För Slättåkra-området uppgår totalarealen till cirka 2 900 hektar, varav cirka
1 900 hektar utgör produktiv skogsmark, cirka 50 hektar åkermark och cirka 50
hektar ängsmark medan återstoden består av vattenområden och impediment. För
området Mästocka I uppgår totalarealen, som tidigare angivits, till cirka 2
700 hektar, varav cirka 1600 hektar produktiv skogsmark, cirka 90 hektar åkermark
och cirka 75 hektar ängsmark. Återstoden av detta område utgörs i huvudsak av
möss- och myrmarker. Totalarealen för området Mästocka II uppgår lill cirka 3 300 hektar. Arealen produktiv
skogsmark inom detla område är cirka 10 hektar mindre än inom området Mästocka
1, Åkerarealen är likaledes ca 10 hektar mindre. Omfattningen av ängsmark är
praktiskt taget densamma. Totalarealen för området Mästocka 111 uppgår till
cirka 3 400 hektar. Den produktiva skogsmarken utgör cirka 1 630 hektar. Åker-
och ängsmarksareal är i stort densamma som för område Mästocka II.

Beträffande områdenas natur och miljö har angivits, all
inget av dem bedöms ha särpräglade naturvärden eller unika miljöer, som inte
finns på andra håll. Mäslockaområdena är delar av det gamla halländska
svedjelandet, vilkel ännu delvis sätter sin prägel på landskapsbilden.

Höjdvariationerna är relativt ringa och skogklädda partier
omväxlar med möss- och myrområden. Skogen är i huvudsak medelåldrig tallplantering,
omväxlande med nyplanterade grankulturer. På några ställen finns äldre bland-
och bokskogsområden. Inom Mästocka I-området saknas sjöar, medan däremot
områdena II
och III inrymmer Bästhultasjön.
Slällåkra-områdel kännetecknas av den varierande topografin med stenblocksrika höjdpartier
omväxlande med myrmarker och inägor. Inom området finns ell flertal sjöar,
vilka i viss män är svårtillgängliga och därför har ett begränsat värde från friluftssynpunki.
Siörre delen av området är skogbe-vuxel med gran som dominerande trädslag.
Vissa mindre områden med tallskog och blandskog finns liksom enstaka dungar med
bok. Genom stormfällning har bildats kalområden, som dock återplanterats med
gran.

Inom Slättåkraområdet äger domänverkei, Sperlingsholms och
Fröslida gods lillsammans cirka 60% av totalarealen. Äterstoden är i enskild
ägo, uppdelad på 23 markägare. Inom de tre Mäslockaområdena är Hallands läns
landsting den störsla markägaren med ett innehav av drygt 20%. Inom området Mästocka
I innehas återstoden av 58, inom Mästocka 11 av 50 och inom Mästocka III av 59
enskilda markägare. Slättåkraområdet innefattar omkring åtta utvecklingsbara
jordbruk samt fyra deltidsjordbmk. Delvis belägna inom detla område finns också
cirka tre utvecklingsbara jordbruk och tre deltidsjordbruk. Antalet fritidshus
uppgår till cirka tio. 27 personer är mantalsskrivna inom området Det finns
ringa möjlighet atl genom gränsjusteringar minska antalet boende inom området.
Inom området Mästocka 1 finns möjligen fyra utvecklingsbara jordbruk samt 26 deltidsjordbmk.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 15

Två utvecklingsbara jordbruk har mindre delar av sina
ägoinnehav inom området. Antalet fritidshus uppgår lill 13. 48 personer är
mantalsskrivna inom området, varav dock två avflyttat lill annan ort.
Möjligheter finns för ell mindre antal boende atl bo kvar på sina fastigheter
efter ett förvärv. Detta gäller i ytterkanterna av området, främst vid Mörkhult.
Områdena Mästocka II och III
rymmer möjligen två å tre utvecklingsbara jordbruk. Vidare finns några
deltidsjordbruk. Ett fåtal utvecklingsbara jordbruk har mindre delar av sitt
ägoinnehav inom områdena. Det finns 13 fritidshus inom områdena. 30 personer är
mantalsskrivna inom områdena. Möjlighet finns för omkring 20 personer atl bo
kvar på sina fastigheter efter ett förvärv. Detta gäller längs vägen Mörkhult-Lossbygget
samt vid Torp.

Länets skogsvårdsstyrelse har angivit, att Mästockaalternativet
är det som ur skoglig synpunki klart är all föredra eftersom
produktionsbortfallet och värdet av detta på grund av lägre bonitet och
besvärliga drivningsförhållanden är avsevärt lägre för delta altemativ.

Lantbruksnämnden har anfört, att skadorna ur jord- och skogsbmkssynpunkt
blir klart lägst inom Mäslockaområdel, vilkel ur enbart dessa synpunkter
därför är att föredra. Alternativen Mästocka II och 111 har framför Mästocka I bland annat den
fördelen att större delen av de av sistnämnda alternativ berörda lantbrukarna
kan bo kvar och fortsätta att bmka sina jordbruksföretag. Sett enbart från
jord- och skogsbrukets synpunkt synes alternativen II och 111 därför vara bättre än alternativ 1.
Alternativ II
framstår som
obetydligt bättre än alternativ III. Lantbruksnämnden har funnit att en
lokalisering till Mästocka enligt något av de senast redovisade alternativen -
med utgångspunkt i de synpunkter lantbruksnämnden har att företräda - än
klarare pekar mot Mästocka i jämförelse med varje annat tidigare redovisat
område för ett skjutfält.

Brandchefen i Halmstads kommun har anfört, att Slättåkraområdet
ur brandrisksynpunkt är normalt, medan Mäslockaområdel bedöms som farligare än
normalt, främst beroende på den rikliga förekomsten av brandkänsliga mossar i
stora stråk. Vägnätet inom Slättåkraområdet är normalt, men behöver delvis
byggas ut. Vattentillgången är bra med en förhållandevis jämn fördelning av
sjöar. Inom Mäslockaområdel är vägnätet svagt. Att bygga ut detta för att
därigenom förbäura åtkomligheten bedöms dock inte möta några hinder i de västra
och inre delama. Förhållandena anges vara sämst i de östra delarna mot de stora
mossmarkema vid Bästhult. Öppet vatten saknas i form av sjöar eller större
vattendrag, även om området i stora delar är vattensjukt. Dammar kan emellertid
lätt anläggas pä flertalet platser. Med hänsyn till den samordning och
samverkan som kan etableras med brandberedskapsorganisationen på flygvapnets
intilliggande skjutfält har brandchefen funnit att Mäslockaområdel är att
föredra trots de nackdelar som vidlåder detta område i form av högre brandrisk
och högre kostnader för vägbyggen, brandhinder och branddammar. De altemativa Mäslockaområdena
11 och III betraktas ur brandrisksynpunkt som sämre än område I. Av altemativen
11 och 111 förordas altemativ 111.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 16

Luftfartsverket och chefen för flygvapnet har bedömt
luftfartens inverkan inom aktuella områden. Av denna bedömning framgår, att Slättåkraområdet
delvis ligger inom inflygningsriktningen mot Halmstad, men all flygtrafik här
ganska lätt kan ledas förbi. För att utnyttja området måste dock ett nytt
restriktionsområde inrättas, vilkel innebär tillskott av ytterligare ett hinderöch
fariigt område för luftfarten, varvid invanda luftfartsrutiner måste ändras. Mästocka
I föredras främsi på grund av befintligt restriktionsområde, vilkel alllid
medger skjutning upp till 1350 m.ö.h., oftast upp till 2000 m. ö. h. och
enstaka gånger upp till 3 050 m. ö. h.

Beträffande influens på närliggande områden har för
samtliga Mästoc-kaalternativ bedömts att verksamheten på flygvapnets
intilliggande skjut-fäll har högre bullernivå än vad del nya fältet kommer alt
medföra. Vid Slättåkra-alternativet bedöms bullret inte medföra nämnvärda
problem.

Arbetsgruppen anför sammanfattningsvis, att den företagna
översynen och kompletteringen av tidigare utredning stöder uppfattningen om atl
ett nytt övnings- och skjutfält - under föruisättning att laga eller andra
hinder inte kommer att möta - bör väljas vid Mästocka eller Slättåkra. Sett
från militära synpunkter anför arbetsgruppen atl Mästocka I bäst svarar mot de
krav som ställs upp för ett övnings- och skjutfält av här aktuellt slag. Av de redovisade
förslagen i Mästocka erbjuder alternativen 11 och 111 från civil/social
synpunkt fördelar framför alternativ 1, även om det inte heller vid
genomförande av dessa förslag kan undvikas olägenheter för enskilda människor i
området. Eftersom antalet boende som nödvändigtvis måste flytta minskas
avsevärt om altemativ II och 111 väljs anser sig arbetsgruppen bland de tre
områdena i Mästocka böra förorda dessa alternativ.

I samband med att arbetsgruppen slutförde sin undersökning
lämnade den vid ett informationsmöte i Mästocka de berörda markägama information
om utredningsresultatet.

Fastighetsnämndens undersökningar

Fastighetsnämnden vill först redovisa att den tagit del av
Föreningens för Meslockabygdens Bevarande skrivelser 1975-04-21 till chefen för
armén och 1976-06-05 till försvarets fredsorganisationsutredning, Laholms
kommuns skrivelse 1976-10-20 samt Hallands läns kommuners och Hallands läns
landstings skrivelser 1977-02-25 och 1977-03-16 (i vilken även länsstyrelsen
deltagit) till fredsorganisationsutredningen samt slutligen Södra Hallands
naturskyddsförenings skrivelse till fredsorganisalionsutredningen 1976-08-30.
Alla dessa handlingar finns fogade till akten i ärendet.

Föreningen för Meslockabygdens Bevarande har framfört
synpunkter i skrivelser ull fastighetsnämnden 1977-03-10 och 1977-04-26. Även
enskilda markägare har tillskrivit fastighetsnämnden. Dessa handlingar har
också fogats till akten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 17

För
att få närmare kännedom om förhållandena har fastighetsnämnden besökt Halmstad
och därvid bland annat besiktigat de föreslagna skjut-fältsområdena. Nämnden
har också sammanträffat med länsstyrelsen, berörda kommuner samt andra berörda
civila och militära myndigheter. Vid eU offentligt möte i Mästocka har
fastighetsnämnden berett de av Mä-stockaalternativen berörda markägama och
andra intresserade tillfälle att framföra synpunkter på förslaget.

Vid sammanträdet
deklarerade markägama sin motvilja mot det ingrepp som anordnandet av ett
skjutfält i Mäslockaområdel skulle medföra för dem. Skarp kritik riktades mol
föreliggande utredningar såväl i sak som beträffande slutsatser och förslag.
Bland annat hävdades därvid att utredningarna i stället för att söka komma
fram till ett lämpligt övnings- och skjutfält inriktat sig på att försöka
konstruera ett sådant. Möjlighetema att föriägga ett skjutfält till området
norr och nordost eller öster om de föreslagna Mäslockaområdena ansågs böra
närmare undersökas. Farhågor uttalades för att bygden skulle komma att
utsättas för kraftiga bullerstörningar. Att någon bullemndersökning inte
utförts ansågs vara en allvarlig brist i ulredningen. Krav framställdes på att,
därest ett övnings- och skjutfält ändock skulle förläggas till Mästockaområdet,
berörda markägare skulle ges full kompensation, i första hand genom
ersättningsmark.

Fastighetsnämnden
har inhämtat länsstyrelsens i Hallands län yttrande i ärendet. Därvid har
länsstyrelsen också beretts tillfälle atl bemöta den kritik, som från intresseföreningama
i Slättåkra och Mästocka riktats mot de föreliggande utredningarna.

Länsstyrelsen
har i sin tur inhämtat yttrande från Halmstads och Laholms kommuner.
Länsstyrelsen har vidare samråti med Hallands läns landstingskommun, vars
förvaltningsutskott i yttrande 1977-08-22 över fredsorganisationsutredningens
slutbetänkande del 2 behandlat frågan om övnings- och skjutfält för I 16 med InfKAS.
Halmstads kommun har sammanfattningsvis anfört: "Kommunen anser atl I 16
skall vara kvar som infanteriförband. Enligt uppgift krävs ett nytt övnings-
och skjutfält för att detta skall vara möjligt. Kommunen är därför positiv till
att 1 16 får Ullgång till nytt fält. Della fält bör förläggas till den plats,
där det bedöms bäst vid en samlad civil och militär bedömning oavsett
kommungräns. Kommunen anser att storieken på fältet bör kunna minskas genom
ökad rationalisering. Kommunen betonar alt alla rimliga åtgärder bör vidtas
för att minska intrånget för de boende och för markägarna. Kommunen
understryker möjligheten att ordna ersättningsmark särskilt till dem som är
beroende av marken för sin utkomst."

Beträffande
frågan om möjlighetema att ordna ersättningsmark till de markägare som är
beroende av marken för sin utkomst har kommunen pekat på att
staten-markköparen har det största ansvaret. Uppgiften är enligt kommunens
uppfattning inte omöjlig eftersom det allmänna har stora

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 18

markinnehav i attraktiva lägen. Kommunen har förklarat sig
beredd att i samma syfte inventera sitt eget markinnehav.

Laholms kommun betonar att den anseratt det ur
rättvisesynpunkt hade varit rimligt att skjutfältet placerats inom Halmstads
kommun, som inrymmer regementet och som har flertalet vid regementet anställda
som skattebetalare. 1 sitt yttrande har kommunen vidare anfört:

"Kommunstyrelsen anser emellertid atl det för länet
är av betydelse all regementet bibehålls och att kommunen inte bör motsätta sig
en vidare utredning av skjutfältets lokalisering under följande
förutsättningar:

1.
Skjutfältsområdet
inskränks till ytvidden och möjligheler till samordning med skjutfält för
övriga vapenslag undersöks.

2.
Skogs- och
jordbrukare, som har sin utkomst av de areella näringarna inom området erbjuds
ersättningsmark genom statliga myndigheter.

3.
Fastighetsägare,
som berörs av skjutfältet, lämnas full kompensation.

4.
Statsmakterna
medverkar till anskaffandet av bostäder för de personer, som tvingas lämna
sina hem.

5.
Samarbetskommitté
mellan militära, statliga och kommunala myndigheter samt berörda sakägare
bildas."

Kommunen har också pekat på möjligheterna att, genom
placering av en skjutstation i nordväst och en i nordöst med skjutriktning in
mot flygvapnets skjutfält, kunna begränsa områdets omfattning.

Hallands läns landstings förvaltningsutskoti har i sitt
ovannämnda yttrande över fredsorganisationsulredningens slutbetänkande del 2
anfört bland annat:

"En fömtsättning för att 1 16/Fo 31 och InfKAS skall
kunna kvarbli i Halmstad är enligt utredningen alt förbandets behov av
övningsmark blir tillgodosett genom ett nytt skjutfält. Förvaltningsutskottet
har för sin del övertygats om att också denna utredningens slutsats är riktig.
Utskottet har intet atl erinra mot uttalandet att förslaget om nytt skjutfält
i Mästocka bör läggas till grund för anskaffningen. Landstingskommunen har
varit representerad i den arbetsgrupp som gjorde en översyn av de tidigare
utredningarna rörande alternativ för förläggning av nytt skjutfält.
Förvaltningsutskottet anser att del vid förläggning av ett sådant till det
förordade området i Mästocka bör vara möjligt att i rimlig utsträckning
tillgodose både det allmänna länsintresset av att bl. a. från regionalpolitiska
och värnpliklssociala utgångspunkter kunna behålla 1 16/Fo 31 och InfKAS och de
enskilda intressen som kan beröras av skjutfältsan-läggningen. Utskottet utgår
från att så stor hänsyn som möjligt tas till den befolkning som är bosatt inom
området och att offentliga organ - i första hand staten - aktivt medverkar till
anskaffning av ersättningsmark åt dem som genom anläggningen kan lida intrång
i sina markinnehav.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 19

Landstingskommunen lorde vara den största enskilda
markägaren inom del berörda området. Utskottet erinrar om atl det redan i
remissyttrandet den 19 februari 1973 förklarade sig berett alt ta upp överiäggningar
om marköverlålelser till staten för det angivna ändamålet. Med hänsyn lill
landstingskommunens förhållandevis stora markinnehav inom andra delar av Veinge-Tönnersjöområdel
synes det ej uteslutet att sådana överläggningar även kan få avse att ge staten
möjligheter att tillhandahålla ersättningsmark åt av skjutfältsanläggning
berörda markägare som kan vara i behov därav.

Förvaltningsutskottet utgår från atl möjligheterna till
samordning och samutnytljande av ett nytt infanteriskjulfält med flygvapnets
angränsande målplats Tönnersjö tillvaralages i syfte all begränsa den totala
arealen."

Länsstyrelsen har i sitt yttrande 1977-08-25 till
fastighetsnämnden anfört, atl del länge stått klart att den övnings- och skjutfältsmark
som 1 16 med InfKAS disponerar i och kring Halmstad är otillräcklig och att det
därför är nödvändigt att nya markområden förvärvas om utbildningsverksamheten
vid regementet och kadett- och aspirantskolan skall kunna bedrivas rationellt
och meningsfullt. Länsstyrelsen pekar också på att den vid olika tillfällen
betonat förbandets stora regionalpolitiska betydelse inte bara för Halmstads
kommun utan för hela länet och att den hela liden hävdat att det därför inte
bör komma ifråga att den militära verksamheten i Halmstad minskar. Cirka
450-500 militära och civila befattningshavare sysselsätts vid etablissementet
i Halmstad. Utbildningsverksamheten omfattar årligen cirka 800-900 vämpliktiga
i grundutbildning och cirka 3000 i repetitionsutbildning jämte frivillig
utbildning av hemvämsmän och personal ur frivilligorganisationerna, något som
enligt länsstyrelsen understryker förbandets kommunal- och regionalpolitiska
betydelse. Länsstyrelsen har också betonat de fördelar från vämpliklssocial
synpunkt som ett inom rekryteringsområdet lokaliserat förband rymmer.

Beträffande valet av plats för ett nytt övnings- och skjutfålt
för förbandet delar länsstyrelsen uppfattningen att mark i första hand bör
sökas vid Mästocka eller Slättåkra. Av dessa båda alternativ förordar
länsstyrelsen Mästockaområdet. Om vid den fortsatta prövningen av ärendet befinnes
att områdets areal kan och bör minskas förordar länsstyrelsen en sådan åtgärd.
Fortsatta överväganden om ytteriigare samordning mellan å ena sidan
flygvapnets anspråk på Tönnersjöfältet och I 16 markbehov bör ske.

Under utredningsarbetets gång har samråd skett med
länsstyrelsen både i vad avser plan- och naturvårdsfrågor. Då några väsentliga
erinringar därvid inte framförts föreligger från plan- och naturvårdssynpunkt
inga hinder mot ett genomförande av utredningsförslagen. Ej heller från
kulturminnesvårdens synpunkt har några erinringar framförts.

Länsstyrelsen beklagar att del inte varil möjligt att
lokalisera ett lämpligt område enligt de uppställda kraven som helt utesluter
konflikter med det

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 20

civila
samhället. I varje fall i södra Sverige torde det vara omöjligt att finna ett
sammanhängande område av den storlek det här är fråga om som inom sig icke
rymmer konfliktanledningar.

Länsstyrelsen bemöter
också kritiken från intresseföreningarna mot de verkställda utredningarna.
Länsstyrelsen understryker att utredningarna enligt länsstyrelsens uppfattning
bedrivits med omsorg och med slörsla respekt för inblandade parters önskemål
och krav. Länsstyrelsen kan därför inte finna att de invändningar som riktats
mot utredningens slutsatser är sakligt motiverade. Härom anför länsstyrelsen
vidare bl. a. följande: "De påpekanden om sakliga felaktigheter i 1974 års
utredning har beaktats vid den året efter gjorda kompletteringen. Dessutom bör
det påpekas, att vissa uppgifter av föränderlig karaktär, som t.ex. folkmängd,
antal fritidshus m.m., kan variera något beroende på frän vilken tidpunkt
uppgiften härstammar. Det har från 1975 års arbetsgrupp framhållits, att
förekommande uppgifter om folkmängd, fastigheter, taxeringsvärden m.m.
härstammar från under utredningsarbetet senast publicerad offentlig statistik
eller andra offentliga källor. Uppgifter efter den I juni 1975 har utredningen,
som avlämnades i augusti 1975, inte kunnat beakta. De förändringar, som i olika
hänseenden kan ha inträffat sedan denna tidpunkt i fråga om antalet boende,
fastigheter m.m. torde för övrigt endast vara av marginell betydelse för
utredningens slutresultat. Mästockaföreningen har i olika sammanhang riktat
invändningar mot de värderingar av och slutsatser om jordbruks- och
skogsbruksförhållandena inom de olika områdena. Dessa har, enligt vad
länsstyrelsen inhämtat, följt de principer och graderingar som tillämpas i
länet i andra sammanhang och det torde närmast få bli en förhandlingsfråga
mellan parterna om kvalitetsbedömning och prissättning i händelse av att
försäljning skall ske." Länsstyrelsen uppehåller sig också vid vissa
frågor som avser genomförandet av markförvärvet och anför härvid:

"Utredningarna
om övnings- och skjutfält för I 16 m. fl. har, som tidigare framhållits i
detta yttrande, starkt understrukit angelägenheten av att samhället aktivt
medverkar bl. a. vid anskaffning av ersättningsmark till de markägare som vid
genomförandet av något av förslagen kan komma att lida intrång i sitt mark- och
fastighetsinnehav. Länsstyrelsen delar utredningarnas uppfattning och är för
sin del beredd att ta initiativ till en samarbetsgrupp som kartlägger och
redovisar möjligheterna till ersättningsmark både vad avser jord och skog.
Länsstyrelsen förutsätter, att det fortsatta arbetet med alt anskaffa mark för
I 16/ Fo 31 med InfKAS, sker i nära samverkan med berörda regionala och lokala
myndigheter och den befolkning som direkt berörs av frågan." Länsstyrelsen
har i sitt yttrande också föreslagit, att fastighetsnämnden i samband med sin
handläggning av frågan om ett nytt övnings- och skjutfält för I 16 med InfKAS
ville aktualisera frågan om försvaret inte kan av-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79: 70 21

slå från flygvapnets målplats Hökafället, belägen inom
kustzonen i Laholms kommun.

På begäran av fastighetsnämnden har chefen för armén genom
IFM-Akuslikbyrån AB låtit utföra bullermätningar för all utröna eventuella störningar
för den bofasta befolkningen i närheten av områdena Mästocka 11 och III. Syfiet
har också varit att bedöma förutsättningarna, i berört hänseende, för atl låta
viss del av befolkningen bo kvar inom del tilltänkta övnings- och skjulfältet.
Bullermätningarna, som utförts under medverkan av militärområdesstaben,
hälsovårdsnämnderna i Halmstads, Ljungby och Laholms kommuner samt länsläkarorganisationen
i Hallands län, har skett vid provskjutningar 1977-09-27, 1977-11-22 samt
1977-11-29. Skjutningarna har genomförts med de mest bullrande vapentyper som
planeras användas på skjutfåltet. På begäran av Föreningen för Meslockabygdens
Bevarande har skjutning även företagits med kulspruta. Av IFM-Akustikbyråns
redovisning framgår alt skjutningama genomförts främst på de av I 16 planerade
skjutplatserna. Två skjutstationer har dock tillkommit efter önskemål från
nyssnämnda förening. Skjulstationerna har inte placerats på de skjut-tekniskt
bästa platserna inom skjuiomrädena utan varit högt belägna i förhållande till
omgivande terräng. Även mätpunkterna har placerats på högt belägna punkter.

För att ge ytterligare underlag för bedömning av antagna
bullerstörningar har chefen för 1 16 gjort en översiktlig bedömning av
nyttjande- och skjutfrekvenser inom föreslaget övnings- och skjutfält.

Fastighetsnämnden
har inhämtat länsstyrelsens yttrande över den redovisade bullermätningen.
Länsstyrelsen har vid sin bedömning haft tillgång jämväl lill chefens för I 16
nyssnämnda bedömningav nyttjande-och skjutfrekvenser. Länsstyrelsen har
erinrat om att den i sitt tidigare yttrande av 1977-08-25 redogjort för de skäl
och undersökningar som legat lill grund för länsstyrelsens rekommendation av
plats för skjutfält inom länet. Buller-problemen har därvid uppenbarligen
ägnats uppmärksamhei vid de översiktliga bedömningarna. Som huvudregel har
gällt att ändamålet skall vinnas med minsta intrång och olägenhet.
Länsstyrelsen konstaterar, att av bullemtredningen framgår att störningsområdel
från redovisad skjutning är relativt välcentreral lill skjulfälten. Det noteras
att det inte vid något av skjutlillfällena rått nordlig vind, varför stömingsområdei
vid sådan vindriktning kan komma att utbreda sig ytterligare i sydlig riktning
utöver vad gränskurvorna i utredningen utvisar. Länsstyrelsen anför vidare:

"Då det av andra skäl bl.a. alt området redan är bullerslöri
framstått lämpligt att lokalisera nu ifrågavarande skjutfält intill flygvapnets
redan befintliga skjulfält bör i detla sammanhang erinras om all störningarna
från sisinämnda fäll från såväl nivå- som frekvenssynpunkt har en höjande
effekt på störningarna. Länsstyrelsen har den uppfattningen atl skjutningarna
på flygvapnets skjutfäh momentant är den slörsla slör-ningskällan inom området.
Atl uireda de loiala störningarna från de bå-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 22

da skjutfälten har dock ej ingått i IFM-Akuslikbyråns
uppdrag.Bortsett från bullerstörningarna från flygets skjulfält framgår av
utredningen atl störningsområdel kan begränsas genom all skjutningar med mest
bullrande vapen och ammunition förläggs antingen lill den östra eller den
västra delen av skjutfåltet. Slörningsfrekvensen kommer uppenbarligen att öka
inom det område till vilket lokaliseringen av skjutplatserna sker.Enligt
miljöskyddskungörelsen föreligger skyldighet att förpröva anordnandet av
skjutbanor för olika verksamhetsgrenar inom ell skjutfält för att
bullerstörningar skall kunna undvikas eller minimeras. Som skyddsåtgärder torde
därvid komma ifråga att i försia hand begränsa användandet av den mest
bullrande ammunitionen samt uppföra avskärmningar vid skjutplatserna. En sådan
prövning sker sedan sökanden gjort anmälan enligt MK § 8: 33."

Länsstyrelsen anför avslutningsvis alt de utförda
bullerundersökningarna inte givit länsstyrelsen anledning till annat
ställningslagande än vad som redovisats i yttrandet 1977-08-25 till
fastighetsnämnden.

Hälsovårdsnämnden och kommunstyrelsen i Laholms kommun har
med skrivelser 1978-01-12 respektive 1978-01-13 till fastighetsnämnden, mot bakgijund
av bullermätningen, begärt att del föreslagna övnings- och skjutfältet i Mästocka
ur omgivningshygienisk synpunki begränsas till att omfatta endast området
öster om vägen Ebbared-Lossbygget fram till länsgränsen. Vidare begärs att
inga fasta skjutstationer förläggs söder om vägen Lossbygget-Porsabygget.
Hälsovårdsnämnden har funnit att del ur omgivningshygienisk synpunkt förefaller
myckel olämpligt atl inom övnings- och skjulfältet ha civila kvarboende i en
korridor längs vägen mellan Ebbared-Lossbygget. Kommunstyrelsen har
understrukit den tidigare framförda synpunkten att det skjulfält som gränsar
till det föreslagna och som används av flygvapnet även ska brukas av armén.
Efter viss begränsad utvidgning åt öster och nordost bör, enligt
kommunstyrelsens uppfattning, flygvapnets fält täcka del aktuella behovet av
skjutfält.

Även Föreningen för Meslockabygdens Bevarande har till
fastighetsnämnden inkommit med synpunkter med anledning av bullermätningen.
Föreningen anger bl.a. atl utredningen visar på oacceptabla störningar inom
stora områden med såväl fast- som fritidsbebyggelse. Föreningen anser att ytteriigare
undersökningar behövs.

Med anledning av vad kommunstyrelsen och hälsovårdsnämnden
i Laholms kommun saml Föreningen för Meslockabygdens Bevarande anfört har
fastighetsnämnden inhämtat yttrande från chefen för armén. I sitt yttrande
redovisar chefen för armén hur flygförbandens och arméförbandens övningar
förhåller sig till varandra. Han avvisar också uppfattningen att Tönnersjöfältet
efter en begränsad utvidgning åt öster och nordost skulle vara tillräckligt
även för 1 16 med InfKAS. Chefen för armén anför bland annat:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 23

"De flygande förbanden utnyttjar Tönnersjöfältet
främst för mindre till-lämpningsskjutningar men också för skolskjulning och
större tillämpningsövningar. Vid alla dessa tre slag av skjutningar måste
riskområdena på Tönnersjöfältet vara utrymda.Skolskjutningarna och de större till-ämpningsskjulningarna
pågår ett begränsat antal veckor om året. De medför oftast sådana
inskränkningar i arméförbandens skjutmöjligheter även pä Mästockafältet att
skarpskjutning där under dessa tider ersätts med andra övningar (ex
gruppering, strid med lös ammunition som förberedelser för stridsskjutning etc)
enligt den samordningsplan som myndigheterna inbördes gör upp.

De mindre tillämpningsskjutningarna innebär inte
inskränkning av samma karaktär. I samband med inflygningen avbryts
arméförbandens skarpskjutning för atl inte eventuellt felnavigerande plan skall
skadas. Sådana enstaka korta avbrott kan tolereras. Eftersom arméförbanden inte
befinner sig inom flygförbandens riskområde kan verksamheien omedelbart
fortsätta. Skulle arméförbanden i stället vara hänvisade till Tönnersjöfältet
måste de i princip utrymma detla varje gång en mindre tillämpningsövning med
någon enstaka division skulle äga rum. Tönnersjöfältet kan inte ensamt ge
arméförbanden de övnings- och skjutmöjligheter som är nödvändiga.

En begränsad utvidgning åt öster och nordost förbättrar
inte i tillräcklig grad dessa förhållanden. Den föreslagna terrängen utgör i
huvudsak myr- och mossmarker och är olämplig som övningsmark för infanteriförband."

Chefen för armén avvisar också kommunstyrelsens och
hälsovårdsnämndens begäran atl skjutfältet begränsas atl omfatia endasl
området öster om vägen Ebbared-Lossbygget. Därvid hänvisas till att de värden
som i bullermälningen bedömts störande orsakas främsi av 8,4 cm granatgevär
och 9 cm pansarvärnspjäs. Skjutningar med dessa vapen ulgör endast en ringa
del av den loiala ammunilionsinsatsen. Detta buller skall, enligt chefen för
armén, också sättas i relation lill det buller som uppslår vid flygförbandens
verksamhet. Chefen för armén anför vidare:

"Huvuddelen
av arméförbandens skjutningar kommeratt omfatta skjutning med finkalibriga vapen.
En stor del utförs som lösskjutningsöv-ningar. Härtill skall läggas att de
förhärskande vindarna är västliga, att momentant buller måste skiljas från mera
kontinueriigt buller på en viss nivå och att medelbuller måste medge en viss
spridning med enstaka toppar. Mot denna bakgrund skall ställas skyldigheten för
chefen för armén atl skapa goda betingelser för en effektiv utbildning av de
värnpliktiga. Den korta utbildningstiden och del begränsade antalet repeli-tionsövningar
ökar behovei att låta flera förband skjuta samiidigi." Kommunstyrelsens
begäran att inga skjutstationer skall förläggas söder om vägen Lossbygget-Porsabygget
skulle enligt chefen för armén innebära atl fältet ytteriigare halverades,
vilket denne inte på något säU kan acceptera.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 24

Länsstyrelsen i Hallands län har i samråd med
länsstyrelsen i Kronobergs län på fastighetsnämndens begäran yttrat sig över
kommunstyrelsens, hälsovårdsnämndens och Föreningens för Meslockabygdens Bevarande
skrivelser. Länsstyrelsen, som inte funnit anledning att frångå den uppfattning
som tidigare redovisats, förordar än en gång att mark för skjut-och övningsfält
för I 16 med InfKAS anskaffas vid Mästocka. I sitt yttrande anför länsstyrelsen
bl. a.:

"I förhållande till de betydande olägenheter som
skulle uppstå för såväl samhälle som enskilda om I 16/Fo 31 med InfKAS nödgas flytta
till annan ort i brist på lämplig övnings- och skjutfältsmark i Halmstad med
omnejd är störningarna för människor och miljö i Mästockaområdet trots allt
ringa. Det bör i della sammanhang uppmärksammas, att i endast ett fall har
bullernivåns medelvärde för kulspruta, som kommer att bli det avgjort mesi
använda vapnet på det blivande skjutfältet vid sidan om gängse handeldvapen,
nått över acceptabelt utomhusbuller. Det kan således slås fasl alt oavsett från
vilken tilltänkt skjutplals inom det föreslagna området skjutning med
kulspruta sker kommer detta endasl undanlagsvis att orsaka oacceptabelt
buller. Inte heller från andra vid provskjutningen använda vapen är slörningseffekterna
anmärkningsvärda om man beaktar den förhållandevis ringa mängd ammunition som
kommer att avlossas med dessa vapentyper under ett år. Att störningar momentant
kommer atl uppträda inom och i anslutning till skjutfältet bestrider
länsstyrelsen inte men det bör observeras atl del i ytterst få fall kan komma
alt röra sig om kontinuerliga störningar. Dessutom bör det inte vara förenat
med alltför omfattande vare sig arrangemang eller kostnader alt anlägga sådana
anordningar för bullerdämpning all störningarna ytterligare minskas.
Undersökningar härom bör ingå i den fortsatta detaljplaneringen."

Till länsstyrelsens yttrande har fogats synpunkter från länsläkarorganisationen
i Hallands län. Länsläkarorganisationen har därvid påtalat all de utförda
bullermätningarna ger i första hand endast en siffermässig uppskattning av
bullernivån. De sociala och socialmedicinska konsekvensema för markägama om de
tvingas lämna sina fastigheter är enligt länsläkarorganisationen således helt
förbisedda och ej heller är dessa intressenters upplevelse av sin situation
belyst tillräckligt i utredningsmaterialet. Läns-läkarorganisationens
uppfattning är atl ulredningen bör kompletteras med en sociologisk undersökning
innan frågan om erforderiigt markförvärv avgörs.

Från statens naturvårdsverk har under hand meddelats till
fastighets-nämnden atl verkets omgivningshygieniska avdelning i anledning av läns-läkarorganisationens
yttrande avser atl genomföra en forskningsuppgift beträffande det föreslagna
skjutfältet vid Mästocka. Forskningsuppgiften avser att undersöka de
sociologiska verkningama av en skjutfältsetable-ring. Som ett försia led i
undersökningen genomförs en enkälförfrågan lill

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 25

berörda hushåll. Därest skjutfältet anskaffas avses
enkätundersökningen följas upp och utvärderas efter ett antal år.

På fastighetsnämndens begäran har chefen för flygvapnet i
samarbete med luftfartsverket granskat konsekvenserna för militär och civil
luftfart om det till Mästocka föreslagna övnings- och skjutfältet skulle
förläggas öster eller nordost om flygvapnets skjutfält Tönnersjö. Även konsekvensema
för främst militär luftfart om huvudanfallsriktningen ändras radikalt vid Tönnersjöfältet
har granskats. Granskningen har visat att ingen av de ifrågasatta anordningarna
kan godtas. 1 yttrandet till fastighetsnämnden anförs bl.a.: "Nuvarande huvudanfallsriktning
vid Tönnersjömålet är optimerad med utgångspunkt från utbildningskrav, civil
och militär luftfart samt miljöhänsyn. En radikal förändring av
anfallsriktningen medför sådana nackdelar vad avser funktion, säkerhei och
kostnader att någon sådan förändnng inte kan godtas.

Område Mästocka 2 och 3 kan godtas från luftfartssynpunkt
förutsatt alt kraven på samordning, prioritet och säkerhet uppfylls. En
marginell utökning av ES R50 söderut erfordras och är genomförbar."

"En förskjutning av arméns skjutfält ål öster eller
nordost på sådant sätt att restriktionsområde för luftfart måste utökas eller
tillskapas öster om ES R50 östligaste gräns blockerar framkomstmöjligheter för
den civila luftfart som idag framförs under luftlederna öster om nuvarande ES R50.
Därmed tvingas denna trafik att välja flygvägar öster luftleds-sträckningen.

Luftfartsverket framhåller som ytterst väsentligt att
förbipassage enligt nuvarande förutsättningar bibehålls längs luftlederna G5
och G15E sträckningar. En blockering enligt ovan innebär enligt luftfartsverket
allvarlig risk för otillåten genomflygning av skjutfältets riskområden.
Ovannämnd förskjutning kan genom sin inverkan på civil luftfart få sådan
återverkan på flygvapnets förbandsproducerande verksamhet att uppställda
utbildningsändamål äventyras."

Fastighetsnämnden har av chefen för 1 16 begärt kontroll
av bland annat antalet mantalsskrivna personer inom de altemativa områdena Mästocka
Il och 111. Av regementschefens redovisning framgår att 24 personer 1977-10-06
var mantalsskrivna inom området. Av dessa uppges två ej äga fastigheten och ej
heller sedan länge ha bott på densamma. Regementschefen anför, att cirka 22
personer kommer att vara mantalsskrivna inom området 1978. Vid bedömning ur
enbart säkerhetssynpunkt uppges att 16 personer kan bo kvar på respektive
fastighet, medan sex måste flytta.

Föreningen för Meslockabygdens Bevarande har med skrivelse
till fastighetsnämnden 1978-09-02 överiämnat kopior av listor med namn på
drygt I 800 personer, som stöder föreningen och motsätter sig all utbyggnad av
skjutfält inom Mästockaområdet. Föreningen har därmed velat visa på "den
stora och breda allmänna opinion, som vuxit fram" mot skjutfalts-förslaget.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 26

Fastighetsnämndens
överväganden

Enighet
råder om atl de markområden som 1 16 med InfKAS för närvarande disponerar är
otillräckliga för att den ålagda utbildningen skall kunna genomföras. Försvarets
fredsorganisationsutredning har undersökt om man kan dra in 1 16 och flytta InfKAS.
Utredningen har emellertid funnit att såväl I 16 som InfKAS bör vara kvar i
Halmstad. Utredningen förutsätter därvid att förbandets behov av övningsmark
blir tillgodosett genom att ett nytt skjutfålt anskaffas. Regering och riksdag
har i år på gmndval av utredningens undersökningar behandlal frågan om
ändringar i arméns fredsorganisation. Statsmakterna har därvid utgått från atl
nuvarande förbandsorganisation i Halmstad bibehålles.

Mol
bakgrunden av det anförda kan försvarels fastighetsnämnd inte finna annat än
att det är nödvändigt att tillföra I 16 med InfKAS ytterligare mark. I första
hand behövs mark för stridsskjutningar. Men marken bör vara sådan att den
möjliggör även andra övningar, främsi i högre förband. De nu använda
skjutfälten Nyårsåsen och Ringenäs kan inte utvidgas så att de blir
tillräckliga. Ett nytt skjutfält måste därför anskaffas på annan plats inom
acceptabelt avstånd från Halmstad.

Omfaitande
utredningar på regional och lokal nivå har genomförts föratt finna ett område i
Halmstadstrakten dit det nya övnings- och skjutfåltet kan lokaliseras utan
större intrång på andra allmänna och enskilda intressen än som är nödvändigt.
Vid utredningsarbetet har redan tidigt skett samråd med länsstyrelsen, berörda
kommuner och andra civila organ. Denna gmndläggande utredningsverksamhet har
avslutats genom en arbetsgrupp som tillsatts på initiativ av länsstyrelsen som
ett led i den fysiska riksplaneringen. Arbetsgruppen har haft en bred
sammansättning. Fastighetsnämnden har vid sina kompletterande undersökningar
inte funnit belägg för att den grundläggande utredningen inte skulle ha
utförts med, i väsentliga frågor, tillfredsställande grad av omsorg och
noggrannhet.

Nyssnämnda
arbetsgmpp har funnit att det behövliga övnings- och skjutfältet bör
lokaliseras antingen till trakten av Slättåkra eller till trakten av Mästocka.
Beträffande lokalisering till Mästockatrakten föreligger tre alternativ för
områdets närmare utformning. Arbetsgmppen har av dessa altemativ förordat de av
gruppen framtagna Mästocka II och 111. Chefen för armén har anslutit sig till
arbetsgruppens uppfattning. Av de båda alter-nafiven anser han Mästocka 111
lämpligast. Även länsstyrelsen har förordat lokalisering till Mästockaområdet.

Altemativen
Mästocka 11 och III framstår, främst med hänsyn till de sociala konsekvensema,
som klart överlägsna alternativet Mästocka I. Fastighetsnämnden har därför
inskränkt sin slutliga bedömning till en jämförelse mellan alternativen Slättåkra,
Mästocka 11 och Mästocka 111.

Vid
sin granskning har även fastighelsnämnden funnit atl lokalisering av det nya
övnings- och skjutfältet till Mästockatrakten är att föredra framför

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop
1978/79:70 27

en lokalisering till Slättåkra. Mästockaområdet synes väl
lämpat för den militära verksamhet som skall bedrivas där. Det innehåller mer
åker och ängsmark än Slättåkraområdet, men skillnaden synes inte vara av sådan
storlek atl den bör tillmätas någon avgörande betydelse. Detta understryks
också av förhållandel att jordbruket inom båda områdena i första hand synes
framstå som ett komplement till skogsbruket. Arealen produktiv skogsmark är
större inom Slättåkraområdet, där ett övnings- och skjutfält också ur skoglig
synpunkt skulle innebära ett större produktionsbortfall. Sammantaget synes från
jord- och skogsbrukssynpunkt skadorna bli lägst vid en lokalisering lill Mästockaområdet.

Antalet boende inom områdena är ungefär lika stort,
omkring 30 personer enligt arbelsgmppens uppgifter. Senare verkställd kontroll
tyder på atl antalet numera i vart fall inte är högre. Inom Mästockaområdet
synes det möjligl för ett inte oväsentligt antal personer att åtminstone
övergångsvis bo kvar på sina fastigheter om vissa bullerstörningar godtas. Från
denna synpunki är Mästockaområdet att föredra framför Slättåkraområdet där det
anges att, med hänsyn till bebyggelsens lokalisering, motsvarande möjlighet
inte finns.

En jämförelse mellan arbetsgruppens och de av Föreningen
för Meslockabygdens Bevarande lämnade uppgiftema ger vid handen att Mästockaområdet
rymmer ett 20-taI fritidshus. Inom Slättåkraområdet finns ett tiolal. Inget av
områdena synes i någon större grad vara utnyttjat för rörligt friluftsliv.

Varken Slättåkra- eller Mäslockaområdel bedöms ha
särpräglade naturvärden eller unika miljöer, som inte finns på annat håll.
Allvarliga konflikter med naturvårdens intressen synes inte föreligga
beträffande något av områdena.

Slättåkraområdet ligger delvis inom inflygningsriktning
mot Halmstad och nödvändiggör för att kunna utnyttjas att ett nytt
restriktionsområde för luftfarten etableras. Mästockaområdet ligger inom ett
redan etablerat restriktionsområde och synes därför vad angår den civila
luftfarten vara att föredra.

Mästockaområdet gränsar till flygvapnets skjutfält Tönnersjö,
inom vilket verksamhet som medför omgivningspåverkande buller redan etablerats.
Med sin omedelbara anknytning till Tönnersjö skjutfält är Mästockaområdet
därför ur regional planeringssynpunkt att föredra framför Slättåkraområdet.

Möjligheterna till samordning med flygvapnets på Tönnersjöfältet
etablerade verksamhei erbjuder beaktansvärda fördelar. Sålunda kan riskområden
vid arméförbandens skjutningar läggas över Tönnersjöfältet när flygvapnets
övningar och annan verksamhet inte pågår där. Likaså synes den erforderliga
brandberedskapen med fördel kunna samordnas med den inom Tönnersjöfältet redan
etablerade.

Fastighetsnämnden anser emellertid att det inte är möjligt
att driva sam-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 28

ordningen
på Tönnersjöfältet så långt att det för I 16 med InfKAS behövliga fältets
areal på något betydelsefulU sätt skulle kunna reduceras. Man måste härvid
hålla i minnet att fältet inte enbart skall medge skarpskjutningar utan också
andra övningar, främst i större förband. Den kompletterande utredning som
fastighetsnämnden låtit verkställa har inte heller givit vid handen att
ifrågasatt förskjutning av Mästockaområdet åt nort, nordost eller öster kan
anses utgöra något realistiskt alternativ till övnings- och skjutfältets
lokalisering. En sådan förskjutning skulle medföra alltför allvarliga
konsekvenser för den civila och militära lufttrafiken samt för flygvapnets
verksamhet på Tönnersjöfältet.

Efter
ovan redovisad granskning har fastighetsnämnden funnit övervägande skäl tala
för att förorda att det nya övnings- och skjutfältet lokaliseras till Mästockaområdet.

Alternativet
Mästocka III omfattar cirka 80 hektar större areal än alternativet Mästocka II.
Riskområdet för en vid Rävshult planerad skjutplats har i alternativet Mästocka
111 kunnat vridas mot sydväst varigenom det blivit möjligt att uppfylla ett med
hänsyn till flygvapnets verksamhet tidigare uppställt krav på riskområdets
belägenhet. Det har dock senare utrönts att arméförbanden inte kan skjuta
skarpt inom Mästockaområdet samtidigt som flygförbanden övar tillämpade anfall
och skolskjulning på Tönnersjöfältet, Vid sådant förhållande synes det
fastighetsnämnden att några betydande fördelar inte står att vinna om
alternativet Mästocka 111 skulle väljas framför Mästocka 11, Fastighetsnämnden
anser därför att det nya övnings- och skjutfältet bör utformas enligt
sistnämnda alternativ.

Mätningar
har utförts av det buller som kommer att uppstå om det nya fältet lokaliseras till
Mästockaområdet. Resultatet av dessa mätningar har bedömts såväl av länsstyrelsen
som av hälsovårdsnämnden och kommunstyrelsen i Laholms kommun. Bedömningarna
skiljer sig åt i vissa avseenden. Kommunen har framfört önskemål om minskning
av fältets omfattning. Länsstyrelsen har ansett att skjutningar med kulspmta
eller handeldvapen inte utgör något problem och att störningarna från de
tyngre vapnen (granatgevär och pansarvärnspjäs) ej är anmärkningsvärda, om man
beaktar den förhållandevis ringa mängd ammunition som kommer atl avlossas med
dessa vapenlyper. - Omfattningen av bullerstörningarna är givetvis beroende av
vilken placering de olika anläggningarna får på fältet. Genom en lämplig
lokalisering synes man endast i undantagsfall behöva befara störande buller
för kringboende vid skjutningar med kulspruta eller handeldvapen, vilka
vapentyper blir de mest använda på fältet. Däremot kan sådant buller uppstå
för vissa boende vid skjutningar med de tyngre vapnen. Fastighetsnämnden anser
- liksom kommunen och länsstyrelsen - att rimliga ansträngningar måste göras
för att minska eller undvika bullerstörningar. Möjligheter härtill borde
finnas vid den kommande detaljplaneringen av skjutfältet. Åtgärder kan därvid
avse förutom placeringen av anläggningarna även inskränkningar i såväl tid som
rum. Såsom länsstyrelsen framhållit

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 29

ankommer
del främsi på länsstyrelsen att, i samråd med statliga och kommunala
myndigheter, ge råd och anvisningar härom. Delta sker när fältet skall ställas
i ordning. Försvarets myndigheter skall då i god lid anmäla till länsstyrelsen
tilltänkt placering av skjutbanorna pä fältet, - Fastighetsnämnden vill också
peka på möjligheten aU lösa in särskilt bullerexpone-rad fastighei utanför
fältet om ägaren begär detta. Sådan fråga bör dock bedömas enligt vanliga immissionsrättsliga
principer, - Atl minska fältets omfattning sä som Laholms kommun önskat anser
fastighetsnämnden inte möjligt. Man skulle då försämra fältets användbarhet på sådani
sätt att syftet med anskaffningen inte uppnås.

Fastighetsnämnden
delar länsstyrelsens uppfattning att det i varje fall i södra Sverige torde
vara omöjligt atl finna ett sammanhängande område av den storlek det här är
fråga om som inom sig inte rymmer konfliktanledningar,

Hallands läns landstings
förvaltningsutskott häri yttrande över fredsorganisationsutredningens
slutbetänkande del 2 ställt i utsikt att genom överlåtelse av mark inom andra
delar av Veinge-Tönnersjöområdel kunna erbjuda staten möjlighet att
tillhandahålla ersättningsmark åt av skjutfältsan-läggningen berörda markägare
som kan vara i behov därav. Även Halmstads kommun har förklarat sig beredd att
inventera sitt markinnehav i samma syfte. Fastighetsnämnden anser att dessa
förslag bör ingående prövas vid genomförandel av anskaffningen. I första hand
bör tillses att de inom området permanent boende får andra fastigheter liksom
att ersättningsmark i möjligaste mån bör erbjudas markägare som nödgas avstå mark
och som vill fortsätta sin verksamhet inom jordbruksnäringen.

Arbetet
med att vid skjutfältsanskaffningen försöka medverka till anskaffning av andra
gårdar för berörda jordbrukare och till markbyien, när särskilda skäl därför
kan föreligga, torde bli av så speciell art alt en särskild delegation bör
tillsättas för att handha anskaffningen.

Fortifikationsförvaltningen
har gjort överslagsvisa bedömningar rörande kostnaderna för genomförande av den
av nämnden förordade skjutfältsanskaffningen. Enligt vad nämnden underhand
erfarit har det inte framkommit något som tyder pä att skjutfältsanskaffningen
inte skulle kunna genomföras till rimlig kostnad, Fortifikationsförvaltningen
avser att direkt till regeringen redovisa resultatet av gjorda
kostnadsberäkningar.

Vad
angår den av länsstyrelsen berörda frågan om fortsau utnyttjande av flygvapnets
målplats Hökafältet har överbefälhavaren i sin redovisning till regeringen av
den fysiska riksplaneringens planeringsskede 1977-12-02 anfört att han avser
att initiera chefen för flygvapnet att utreda möjligheterna att tiil annat
skjutområde flytta den verksamhet som nu bedrivs på Hökafället. Mol denna
bakgrund anser sig fastighetsnämnden inte vidare behöva beröra denna fråga.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop 1978/79:70 30

Fastighetsnämndens
förslag

Fastighetsnämnden
föreslår följande.

1 16 med InfKAS behov av ytteriigare
mark för utbildningen tillgodoses genom anskaffning av ett nytt övnings- och
skjutfält om cirka 3 300 hektar vid Mästocka och i omedelbar anslutning till
flygvapnets skjutfält Tönnersjö cirka 30 km öster om Halmstad.

Fältet bör omfatta i huvudsak
den mark som på kartan bilaga C angivits som altemativ Mästocka 11.

Vid anskaffningen prövas möjlighetema
att medverka till anskaffning av ersättningsmark i den utsträckning som
angivits i det föregående.

En
särskild delegation tillsätts för att genomföra den föreslagna mark-

anskaffningen.

Remissaklen
återgår. Vid densamma fogas vissa handlingar som kommit in till fastighelsnämnden
vid dess handläggning av ärendet.

I
den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit undertecknad ordförande
samt ledamöterna Ahlberg, Andersson, Björk, Esping, HeimbiJrger, Höljer, Hörnquist
och Persson.

Samtliga
har varit ense om beslutet.

VALTER
ÅMAN

LARS
ERIK PERSSON

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (10)

10 kopplingar i 6 dokument.

  1. Bet. 1978/79:FöU23 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1979/80 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 197… s. 39 i texten
  2. Rskr. 1978/79:236 i texten
  3. Bet. 1978/79:FöU20 med anledning av propositionen 1978/79:70 om markförvärv för ett nytt övnings- och skjutfält för Hallands regemente jämte motioner s. 1 · s. 3 · s. 4 · s. 7 · och 1 till i texten
  4. Prop. 1978/79:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1979/80. i texten
  5. Prop. 1978/79:213 med redovisning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen. i texten

Visa alla 6

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Blom, Sjölagens bestämmelser om redaransvar, 1985 s. 118 i texten