Sök i Ratio Lex

om utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan

22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:71, om utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 Regeringens proposition

1978/79: 71

om utbildning av sjöbefäl samt drift- och
underhållsteknisk personal i högskolan

beslutad den 23 november 1978

Regeringen föreslär riksdagen att antaga det förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om en reformerad
utbildning av sjöbefäl samt drifts- och underhållsteknisk personal. Förslaget
innebär att de utbildningar till styrman och sjökapten, maskintekniker och
sjöingenjör, driftingenjör samt radiotelegrafist vilka anordnas vid landels
fem sjöbefälsskolor skall inordnas i organisationen av statliga högskoleenheter.
Den kommunala högskoleutbildningen till drifttekniker föreslås ocksä bli
inordnad i denna organisation. Propositionen innehåller vidare förslag om
riktlinjer för ändrad studieorganisation. Fyra nya allmänna utbildningslinjer
och tre påbyggnadslinjer för utbildning av sjöbefäl, drift- och
underhållsteknisk personal samt radiotelegrafisler föreslås bli inrättade.
Utbildningen till styrman, maskintekniker och drifUekniker skall enligt
förslaget förlängas från ett till två år. Enligt förslaget skall den nya
utbildningen starta läsåret 1980/81.

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 71

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-11-23

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winter,
De Geer, Gabriel Romanus, Tham och Bondestam

Föredragande:
statsrådet Wikström

Proposition
om utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i
högskolan.

1
Inledning

I
prop. 1971: 1 (bil, 10 s. 205) angav dåvarande chefen för utbildningsdepartementet
vissa riktlinjer för en av skolöverstyrelsen (SÖ) planerad utredning om
utbildning för all slags sjöpersonal. Den 25 februari 1971 tillsatte SÖ
utredningen som antog benämningen Utredningen sjöpersonalens utbildning (UTSJÖ).
UTSJÖ avgav följande rapporter. UTSJÖ 1 utbildningsgång 1973, UTSJÖ II
sjöutbildningen i gymnasieskolan och högskolan 1975 och UTSJÖ III
lokaliseringen och lärarutbildningen m. m. 1976.

UTSJÖ:s
rapporter remissbehandlades av SÖ. SÖ överlämnade till regeringen med skrivelse
den 1 december 1976 rapporterna jämte remissyttranden och
remissammanställning. Sedan regeringen remitterat SÖ:s skrivelse den 1 december
1976 överlämnade regeringen skrivelsen jämte remissvar till universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) för att beaktas i samband med utarbetande av förslag om
utbildning av sjöbefäl samt drifts- och underhållsteknisk personal i högskolan,

SÖ
tillsatte den 10 september 1973 en teknisk arbetsgrupp för behovsanalys och
planering av utbildning av driftpersonal inom områdena värme- och kraftvärmeanläggningar,
reningsanläggningar för vatten och avlopp, fastighetsanläggningar,
processindustriella anläggningar m, m. Arbetsgruppen antog benämningen DRIFT
73. Arbetsgmppen avgav i juni 1976 en delrapport med förslag om grundläggande
gymnasial driftpersonalutbildning samt vissa riktlinjer för sådan utbildning
på högskolenivå. Arbetsgruppen avgav i juni 1977 en slutrapport som behandlade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 3

dels vissa frågor angående den gymnasiala utbildningen och
dels den högre utbildningens utformning och innehåll. Rapporterna remissbehandlades
av SÖ.

SÖ överlämnade till UHÄ i januari 1978 ett förslag om
samordnad drift- och sjöpersonalutbildning i högskolan. Förslaget utgick frän UT-SJÖ:s
och DRIFT 73:s rapporter samt DRIFT 73:s slutrapport med remissyttranden,

UHÄ överlämnade i maj 1978 till regeringen förslag om
inrättande av en drift- och sjöteknisk linje i högskolan jämte SÖ:s till UHÄ
ingivna förslag om samordnad drift- och sjöpersonalutbildning i högskolan samt
DRIFT 73:s slutrapport med remissyttranden.

En sammanfattning av utredningsförslagen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

2 Nuvarande ordning 2.1 Sjöpersonal

Den högre utbildningen av sjöpersonal sker vid
sjöbefälsskolor, Sjö-befälsskolorna är statliga enheter och står under SÖ:s
tillsyn. Kommunernas skolstyrelser utövar den lokala tillsynen.

Sjöbefälsskolor
finns i Stockholm, Kalmar, Malmö, Göteborg och Härnösand, Vid samtliga skolor
anordnas utbildning till styrman och sjökapten på nautisk linje och utbildning
till maskintekniker och sjöingenjör på maskinteknisk linje. Dessa utbildningar
räknas från den 1 juli 1977 som högskoleutbildningar. Vid skolorna i Stockholm,
Kalmar, Göteborg och Härnösand utbildas även radiotelegrafisler.

Såväl den
nautiska som den maskintekniska utbildningen omfattar en längre utbildning om
tre läsår och en kortare utbildning om 1016 studieveckor. Den längre
utbildningen omfattar sjökaptens- och sjöingenjörskurser om vardera två år som
bygger på styrmans- resp. maskintek-nikerkurserna som är ettåriga. För
tillträde till utbildningarna fordras grundskolekompctens. För tillträde lill
styrmanskursen krävs 27 månaders praktik till sjöss. Även för tillträde till maskinteknikerkursen
krävs 27 månaders praktik, varav större delen till sjöss. Styrmans- och
maskin-teknikerkurserna är i sig avgångsetapper och fullständiga kurser utgör i
teoretiskt avseende grund för styrmans- resp. maskinteknikerbrev. Sjökaptens-
och sjöingenjörskurserna avslutas med examen som jämte viss praktik ulgör grund
för sjökaptens- resp. sjöingenjörsbrev de nuvarande högsia nautiska och
maskintekniska behörigheterna för sjötjänst.

Den
kortare utbildningen omfattar dels en skepparkurs av l:a klass om 16 veckor som
anordnas i Göteborg och Härnösand, dels en fartygsmekanikerkurs om 10 veckor
som anordnas i Malmö, Göteborg och

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 4

Härnösand. Hit hör också skepparexamen för vilken
utbildning endast själva examinationen är förlagd till sjöbefälsskolorna.

Radiotelegrafistutbildningen omfattar tre terminer.

Antalet antagningsplatser vid sjöbefälsskolorna är f, n,
ca 240 för vardera av styrmans- och maskinteknikerutbildningarna och ca 180 för
vardera av sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna. De studerande är
fördelade på klasser om 24 elever. Av platserna i sjöingenjörsutbildningen är
48 reserverade för utbildning av driftingenjörer. För radiotelegrafistutbildningen
finns 60 antagningsplatser.

Även fortbildnings- och vidareutbildningsverksamhet för
aktivt sjöbefäl förekommer vid sjöbefälsskolorna.

2.2 Drift- och underhållsteknisk personal

Den grundläggande utbildningen av drift- och
underhållsteknisk personal är förlagd till gymnasieskolan. Den drift- och
underhållstekniska linje som är anordnad som försöksverksamhet från den 1 juli
1978 ersätter en tidigare tvåårig specialkurs, driftmaskinistkurs.

Den högre utbildningen omfattar en ettårig
driftteknikerlinje i kommunal högskola och en tvåårig utbildning till
driftingenjör vid de fem sjöbefälsskolorna.

Driftteknikerlinjen är förlagd till Stockholm, Kalmar,
Göteborg, Härnösand, Örebro och Västerås. Antalet antagningsplatser är 330. De
studerande är fördelade på klasser om 30 elever.

För utbildningen av driftingenjörer finns 48 platser
reserverade på sjöingenjörskurserna vid sjöbefälsskolorna.

3 Föredragandens överväganden 3.1 Allmänna synpunkter

Frågan om reformering av den högre utbildningen av
sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal har varit föremål för en
omfattande beredning. Ett flertal intressenter, däribland arbelsgivar- och arbetstagarorganisationer
samt sjöbefälsskolornas studerandeorganisationer, har visat frågan stor
uppmärksamhet.

Jag anser att tillräckligt underlag nu föreligger för att
förslag skall kunna föreläggas riksdagen om reformering av utbildningen av sjöbefäl
samt drift- och underhållsteknisk personal. Samtidigt tar jag också upp frägan
om hur denna utbildning skall inordnas i högskoleorganisationen.

Vid mina överväganden har jag i huvudsak utgått från UHÄ:s
förslag till regeringen om inrättande av en drift- och sjöteknisk linje i högskolan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 5

Jag har samrått i de frågor som berör
kommunikationsdepartementets verksamhet med chefen för detta departement och i
de frågor som berör gymnasieskolan med statsrådet Rodhe.

För överblickens och sammanhangets skull behandlar jag i
det följande åtskilliga frågor i vilka det ankommer på regeringen eller
berörda myndigheter att besluta.

3.2 Studieorganisation

Genom högskolereformen har utbildningen av sjöbefäl samt
drift- och underhållsteknisk personal kommit att tillhöra den grupp av utbildningar
som bör inordnas i högskolans organisations bl. a, av det skälet att de för de
studerande utgör alternativ till annan högskoleutbildning.

Sjöbefäl utbildas i dag vid statliga sjöbefälsskolor som
står under SÖ:s tillsyn. Vid sjöbefälsskolorna utbildas även driftingenjörer
och radiotelegrafisler. Driftteknikerutbildningen är kommunal
högskoleutbildning.

Frågan om dessa utbildningars inordnande i den nya
statliga högskoleorganisationen behandlades först av 1968 års
utbildningsutredning (U 68), U 68 förde i sitt förslag upp sjökaptens-,
sjöingenjörs- och drifUek-nikerlinjerna bland allmänna utbildningslinjer i den
framtida högskolan. Enligt beslut av riksdagen vid 1976/77 års riksmöte räknas
utbildningarna till drifttekniker, sjökapten och sjöingenjör fr, o, m, den 1
juli 1977 som högskoleutbildning och finns upptagna i förteckning över allmänna
utbildningslinjer inom sektorn för utbildning för tekniska yrken (prop. 1975:
9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179 samt prop, 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr
1976/77: 246).

Fr. o. m.
den 1 juli 1978 pågår försöksverksamhet med en tvåårig linje i gymnasieskolan
för gemensam utbildning av sjö- och driftpersonal benämnd drift- och
underhållsteknisk linje. Denna gymnasieskoleutbildning är avsedd att ersätta
flertalet av de nuvarande grundutbildningarna för sjö- och driftpersonal och
skall om den permanentas bli en grund för högskoleutbildningen för dessa
kategorier. Till grund för försöksverksamheten ligger ett förslag från SÖ.
Förslaget innebär i huvudsak följande. I årskurs 1 är utbildningen till stor
del gemensam för sjö- och driftpersonalen. I årskurs 2 inriktas utbildningen
mot respektive sektor och delas därför på tre grenar, nämligen en gren för
energiteknik, en gren för fartygsteknik och en gren för eldriftsteknik. Inom
varje gren skall möjlighet ges till ytterligare yrkesprofilering.

UHÄ har föreslagit en allmän utbildningslinje i högskolan
benämnd drift- och sjöteknisk linje. Ämbetet avser att i beslut om
utbildningsplan för en sådan linje inrätta fyra grenar nämligen

drift- och underhållsteknisk gren (leder till
drifttekniker- och driftingenjörskompetens)

fl Riksdagen 1978179.1 saml. Nr 71

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 6

maskinteknisk
gren (leder lill maskintekniker- och sjöingenjöiskompe-

tens)

nautisk gren (leder till
styrmans- och sjökaptenskompetens)

radiotelegrafistgren
(leder till radiotelegrafistkompetens).

UHÄ:s
förslag innebär att de tre förstnämnda grenarna skall omfatta 120 poäng
exklusive praktik. UHÄ avser att i utbildningsplan senare fastställa styrmans-
och sjökaptens- resp. maskintekniker- och sjöingen-jörsutbildningainas längd, Radiotelegrafistutbildningen
omfattar enligt förslaget 80 poäng, UHÄ föreslår att utbildningarna skall
grundas på genomgången minst tvåårig gymnasieskola.

I
förslaget påpekar UHÄ att UTSJÖ tagit upp frågan om inrättande av en allmän
utbildningslinje för sjöintendenter i högskolan. Denna fråga bör enligt UHÄ
utredas ytterligare innan beslut kan fattas.

För
egen del får jag anföra följande.

Kraven
på säkerhet inom sjöfartens område har skärpts och en tydlig utveckling mot
ytterligare skärpta säkerhetskrav kan skönjas i det internationella samarbetet
mellan sjöfartsnationerna. Sjösäkerhetsfrågorna måste därför ges ökad vikt i
utbildningen. Därav följer t, ex. att maskinbefälsutbildningen med vilken
jag avser utbildning till maskintekniker och sjöingenjör såsom jag senare
kommer att förorda bör få en utformning som mer än hittills skiljer denna
utbildning från driftutbildningen. Vissa delar av utbildningen av sjöbefäl
samt drift- och underhållsteknisk personal bl. a, de rent maskintekniska
kommer alltjämt att ligga nära varandra och möjliggöra ett gemensamt
utnyttjande av lärare, lokaler och utrustning. De krav som dessa yrken ställer
kommer däremot att vara sådana att utbildningarna får anses syfta till skilda
arbetsmarknader. Driftteknikerutbildningen kommer att sakna sådana moment som
skulle göra det möjligt för drifttekniker att söka arbete även till sjöss.
Maskintekniker däremot kommer att kunna utnyttja arbetsmarknaden både på land
och till sjöss.

Utbildningarna
till sjökapten, sjöingenjör och driftingenjör utgör en påbyggnad på resp.
styrmans-, maskintekniker- och driftteknikemtbild-ningarna. Dessa
påbyggnadsutbildningar leder till en snävare arbetsmarknad än de underliggande
utbildningarna varför de förstnämnda måste ha en lägre antagningskapacitet. Så
är redan nu fallet. Detta leder till att utbildningarna inom sjö- och
driftområdet måste planeras var för sig ifråga om studietidens längd,
dimensionering, lokalisering och behov av resurser. Enligt riksdagens beslut om
högskolereformen ankommer det på riksdagen att inrätta allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer, alt ange deras längd och dimensionering
samt i fråga om flertalet av de allmänna utbildningslinjerna att besluta om
linjernas lokalisering. Beträffande dimensioneringen bör dessa linjer enligt
min mening hänföras till den grupp av utbildningslinjer för vilka riksdagen
fastställer antagningstalen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 7

UHÄ:s förslag om att all sjö- och driftpersonalutbildning
skall samordnas inom en allmän utbildningslinje med olika grenar är ett
uttryck för strävandena att inom högskolan forma allmänna utbildningslinjer som
täcker breda arbetsmarknadssektorer. Detta synsätt stämmer väl överens med
intentionerna bakom högskolereformen och delas självfallet av mig. Men det bör
enligt min mening normalt inte få till följd att inom en allmän
utbildningslinje fogas samman utbildningsinriktningar som redan i
inledningsskedet måste präglas av yrkesspecifika krav och som leder till
arbetsuppgifter som inte kan fullgöras av personer med annan
utbildningsinriktning inom linjen. Beteckningen allmän utbildningslinje får då
endast en formell innebörd som snarare försvårar än underlättar information
till de utbildningssökande om utbildningens mål och innehåll. Mot bakgrund av
vad jag nyss har anfört om behovet av särplanering för de olika utbildningarna
är jag således inte nu beredd att biträda UHÄ:s förslag. Jag förordar därför
att fyra allmänna utbildningslinjer och tre påbyggnadslinjer inrättas för
utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal. Mot
bakgrund av att styrmän, maskintekniker och drifttekniker har det största
utbildningsbehovet och en större arbetsmarknad förordar jag att utbildningarna
till sådan personal skall vara längre och ha större antagningskapacitet än de
därpå byggda utbildningarna till sjökapten, sjöingenjör och driftingenjör. Jag
återkommer i det följande till detta.

Följande allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
bör således enligt min mening inrättas i högskolan.

AUmän utbildningslinje Påbyggnadslinje

styrmanslinjen sjökaptenslinjen

maskinteknikerlinjen sjöingenjörslinjen

driftteknikerlinjen driftingenjörslinjen

radiotelegraf istlinjen

Liksom UHÄ anser jag att högskoleutbildningen för sjöbefäl
samt drift- och underhållsteknisk personal bör grundas på kunskaper som
motsvarar slutförd lärokurs på den för närvarande som försöksverksamhet
inrättade tvååriga drift- och underhållstekniska linjen i gymnasieskolan. De
som utan att ha gått igenom denna linje har kunskaper som motsvarar slutförd
lärokurs på linjen skall också i enlighet med den ordning som gäller för
högskolan ha tillträde till utbildningen.

Det ankommer på UHÄ att bestämma de särskilda förkunskapskrav
som skall gälla för tillträde till de allmänna utbildningslinjer som jag nu har
föreslagit. De särskilda förkunskapskraven måste enligt min mening vara
uppfyllda innan de studerande antas till högskoleutbildningen. Jag avser att
föreslå regeringen att ge SÖ direktiv att inom ramen för de resurser som finns
tillgängliga för kommunal vuxenutbildning inrymma

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 8

medel
för de kompletteringskurser som kan bli erforderliga bl. a, för de studerande
som inte har genomgått den drift- och underhållstekniska gymnasieskolelinjen.

Jag biträder UHÄ:s förslag
att utbildningarna till driftingenjör, sjökapten och sjöingenjör skall jämte
underliggande utbildningar till drifttekniker, styrman och maskintekniker
totalt omfatta 120 poäng exklusive praktik.

UHÄ har föreslagit att den
drift- och underhållstekniska utbildningen skall bestå av en första etapp om 80
poäng varav 40 poäng föreslås utgöra inledande praktik. Denna första etapp
skall leda till driftteknikerkompetens. Den andra etappen skall också bestå av
80 poäng och leda till driftingenjörskompetens. UHÄ har vidare föreslagit att
utbildningarna till styrman och sjökapten resp. till maskintekniker och
sjöingenjör skall delas i två etapper där den första etappen skall leda till styrmans-resp.
maskinteknikerkompetens och den andra etappen till sjökaptens-resp.
sjöingenjörskompetens. Bestämmandet av utbildningsetappernas längd bör enhgt
UHÄ anstå till dess att arbetet med utbildningsplaner har påbörjats.

Jag har nyss förordat att
sjöbefälsutbildningen skall anordnas på allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer. Riksdagen skall besluta om linjernas längd. De starkt ökande
krav på kunskaper i sjösäkerhet som i dag ställs på kategorin styrmän
nödvändiggör enligt min mening en förlängning av sådan personals utbildning.
Samma förhållande gäller maskintekniker såsom ansvariga för den numera mycket
komplicerade tekniska utrustningen ombord.

Jag förordar därför att
styrmans- och maskinteknikerlinjerna skall omfatta 80 poäng. Detta innebär en
förlängning med 40 poäng i förhållande till nuvarande utbildning. Samtidigt
bör behörighetskraven höjas från grundskoleutbildning till
gymnasieskoleutbildning. Mitt förslag innebär följaktligen en betydande
förbättring av dessa utbildningar.

De studerande som har
genomgått den nu föreslagna styrmans- och maskinteknikerutbildningen kommer att
ha väsentligt förbättrade förkunskaper då de söker till påbyggnadslinjer för
utbildning till sjökapten eller sjöingenjör. Med hänsyn härtill anser jag att
påbyggnadslinjerna till sjökapten och sjöingenjör bör begränsas till vardera 40
poäng. Den nuvarande utbildningen till sjökapten resp. sjöingenjör bör dock
finnas kvar övergångsvis.

Jag biträder UHÄ:s förslag
i fråga om längden av utbildningen till drifttekniker/driftingenjör och
förordar att driftteknikerlinjen skaU omfatta 80 poäng, varvid jag förutsätter
att 40 poäng skall utgöra inbyggd praktikutbildning, och att påbyggnadslinjen
till driftingenjör likaledes skall omfatta 80 poäng.

Utbildningarna
till maskintekniker/sjöingenjör och drifttekniker/driftingenjör har, som jag
nyss har nämnt, i många delar ett innehållsmäs-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79; 71 9

sigt nära samband. Vissa kurser torde därför kunna ges
samma innehåll så att samläsning kan komma till stånd. Det ankommer på UHÄ att
utarbeta utbildningsplaner och på högskoleenheterna att inom ramen för dessa
utforma lokala planer och kursplaner. Jag utgår från att berörda myndigheter
kommer att ta rill vara de möjligheter som finns till gemensamt utnyttjande av
resurserna för utbildning på de olika linjerna.

Utbildningen till radiotelegrafist kräver ytterligare
översyn bl. a, i fråga om innehåll och längd. Åt UHÄ bör uppdras att se över radiotelegrafistutbildningen
i samverkan med berörda myndigheter och organisationer. I avvaktan på
resultatet av en sådan översyn bör utbildningen behålla nuvarande längd, dvs.
tre terminer. Jag förordar atl en allmän utbildningslinje benämnd radiolelegrafistlinjen
inrättas. Linjen bör tills vidare omfatta 60 poäng. Jag avser även att föreslå
regeringen att ge UHÄ i uppdrag att se över frågan om utbildning av
sjöintendenter inom ramen för högskolan.

De nuvarande kortare utbildningarna skepparkurs av l:a
klass och fartygsmekanikerkurs av l:a klass bör även fortsättningsvis anordnas
i anslutning till berörda högskoleutbildningar. Jag avser att senare föreslå
regeringen att ge UHÄ i uppdrag att i samråd med SÖ lämna förslag om ur vilket
anslag kostnaderna för dessa kurser skall bestridas. UHÄ bör därvid också
utreda om dessa utbildningar skall höra till grundskolans kompetensområde
eller utgöra högskoleutbildningar.

Behovet av fortbildning och vidareutbildning för de nu
aktuella personalkategorierna kommer att vara betydande även i framtiden.
Sådan utbildning bör kunna ordnas vid berörda högskoleenheter. Jag förutsätter
att högskolemyndigheterna uppmärksammar de behov av fortbildning och
vidareutbildning som kan finnas för sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk
personal.

3.3 Dimensionering och lokalisering

Utbildningarna av sjöbefäl samt drift- och
underhållsteknisk personal har f. n. följande ungefärliga antal
antagningsplatser. Antalet varierar vid olika antagningstillfällen.

Utbildning till Antagningsplatser

styrman 240

sjökapten 180

maskintekniker 240

sjöingenjör 132

drifttekniker 330

driftingenjör 48

radiotelegrafist 60

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 10

De
studerande som genomgår utbildning till styrman/sjökapten och
maskintekniker/sjöingenjör är fördelade på klasser om 24 studerande.
Driftteknikerna är fördelade på klasser om 30 studerande.

UHÄ
har föreslagit en ökning med 60 antagningsplatser för driftteknikerutbildningen.
I övrigt föreslår UHÄ oförändrad dimensionering.

Frågor
om energiförsörjning och energihushållning blir allt väsentligare. Av
utredningar och myndighetsförslag framgår att behovet av utbildad drift- och
underhållsteknisk personal bedöms öka. Jag delar denna bedömning.

UHÄ:s
förslag innebär en försiktig ökning av driftteknikerutbildningens kapacitet.
Med hänsyn till det underlag för bedömningen av det framtida behovet av
drifttekniker som UHÄ har haft att utgå från kan en sådan försiktighet vara
befogad. Behovet av drifttekniker påverkas bl. a. av de former för
energiproduktion som kan komma att väljas för framtiden och av utbudet av
maskintekniker. När det gäller energiproduktionen kommer regeringen att under
1978/79 års riksmöte bereda riksdagen tillfälle att ange riktlinjer för utvecldingen
under 1980-talet. Maskinteknikerna har till lands i stort sett en gemensam
arbetsmarknad med driftteknikerna. För maskinteknikerutbildningen kommer jag i
det följande att förorda en minskad utbildningskapacitet. Med hänsyn till vad
jag nu har anfört bör det enligt min mening beträffande utbildningen av
drifttekniker vara möjligt att inför antagningen till läsåret 1980/81 pröva
möjligheten att öka antagningstalet för denna kategori.
Driftingenjörsutbildningen påverkas av motsvarande faktorer varför en
utvidgning av dess kapacitet också bör prövas. Det ankommer på UHÄ att i sina
förslag till anslagsframställning för budgetåret 1980/81 lägga fram förslag i
dessa frågor.

Den
ekonomiska utvecklingen under de senare åren har lett till påtagliga
svårigheter för sjöfartsnäringen. En följd härav har blivit att den svenska
handelsflottan har minskat. Den svenska sjöfartsnäringens efterfrågan på
sjöbefäl kommer därmed med stor sannolikhet att minska. Samtidigt har, såsom
jag har påpekat i det föregående, kraven på sjösäkerhet höjts, vilket ställer
ökade krav på kvaliteten i utbildningen. UHÄ:s förslag om en oförändrad
kapacitet inom sjöbefälsutbildningen utgår från UTSJÖ:s och SÖ:s bedömningar,
vilka ligger ett antal år tillbaka i tiden. Någon ny prognos över utvecklingen
inom sjöbefälens arbetsmarknad har inte kunnat göras. Den pågående
förändringen inom sjöfartens område bör enligt min mening föranleda att
sjöbefälsutbildningens kapacitet minskas. Den fortsatta planeringen bör därför
utgå från ett lägre antagningstal för sjöbefälsutbildningarna än det som gäller
idag. Jag har nyss förordat en förnyad prövning av utbildningskapaciteten för
utbildning av drift- och underhållsteknisk personal bl. a. med hänsyn till att
maskinbefälspersonal samt drift- och underhållsteknisk personal har en i
huvudsak gemensam arbetsmarknad till lands. Jag avser föreslå rege-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 11

ringen
att ge UHÄ i uppdrag att med utgångspunkt i vad jag här har anfört göra en
samlad bedömning av utbildningskapaciteten när det gäller utbildning av såväl
sjöbefäl som drift- och underhållsteknisk personal. Jag utgår från aU UFIÄ i
sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1980/81 lägger fram
förslag även i dessa frågor.

Styrmans- och
sjökaptensutbildningen samt maskintekniker- och sjöingenjörsutbildningen
anordnas vid sjöbefälsskolorna i Stockholm, Kalmar, Malmö, Göteborg och
Härnösand. Radiotelegrafistutbildning anordnas vid alla sjöbefälsskolor utom
vid den i Malmö. Driftteknikerutbildningen finns på de orter dit
sjöbefälsskolorna är lokaliserade, förutom Malmö, samt i Västerås och Örebro.

UHÄ
har föreslagit oförändrad lokalisering.

Sveriges fartygsbefälsförening
har i skrivelse till regeringen föreslagit att den nautiska utbildningen skall
i sin helhet förläggas till Göteborg. Enligt föreningens mening skulle man
kunna minska investeringskostnaderna för utbildningen genom att koncentrera
den till en enda ort. Föreningen har vidare framhållit att den anser att man
måste sätta utbildningens kvalitet högst och att man av det skälet föreslår en
lokalisering av utbildningen till Göteborg.

Jag har förordat att den
fortsatta planeringen grundas på en minskning av antalet antagningsplatser för
sjöbefälsutbildningen samtidigt som jag också har förordat att möjligheten att
höja antagningstalen för drifttekniker- och driftingenjörsutbildningen ånyo
prövas. De resurser som därvid kan komma att friställas bör användas för att
bekosta den höjning av kvaliteten i sjöbefälsutbildningen som de föreslagna
studieorganisatoriska förändringarna syftar till. En god kvalitet i
utbildningen fordrar dessutom tillgång till dyrbar utrustning. För att nå en
sådan kvalitet är det därför angeläget att skapa en utbildningsorganisation där
såväl personal som tekniska resurser kan utnyttjas effektivt. Sjöbefälsutbildningarna
har vad gäller studerandeanlal en jämförelsevis liten omfattning. Från de
utgångspunkter som jag nyss har angett blir därmed en bibehållen lokalisering
av dessa utbildningar till fem orter en ur utbildningsekonomisk synvinkel
mycket dyrbar lösning. Tillgängliga resurser måste enligt min mening koncentreras
på att ge utbildningarna en internationellt godtagbar standard. Mina
överväganden leder sålunda till slutsatsen att sjöbefälsutbildningen bör
anordnas på färre orter, förslagsvis på tre av de nuvarande sjöbefälsskoleorterna.
Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att i samband med
ämbetets prövning av dimensioneringen av utbildningarna också föreslå till
vilka orter sjöbefälsutbildningen bör koncentreras. I uppdraget bör också ingå
att UHÄ vid sin prövning av möjligheten att höja planeringstalen för drifttekniker-
och driftingenjörsutbildningen skall undersöka möjligheten att förlägga
utbildningsplatserna rill de orter där sjöbefälsutbildningen kan komma att
läggas ner. Jag utgår från att i försia hand en utbyggd ulbild-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 12

ning för drift- och underhållsteknisk personal bör komma
ifråga. Jag har tidigare angett att jag räknar med att förslag skall kunna
lämnas i sådan tid att de kan beredas i budgetbehandlingen inför budgetåret
1980/81.

3.4 Praktikfrågan

UHÄ har föreslagit att driftteknikerutbildningen skall
inledas med 40 poäng inbyggd utbildning (praktik).

Som jag tidigare har nämnt biträder jag UHÄ:s förslag i
denna del. Statens förhandlingsnämnd bör få i uppdrag att förhandla med berörda
kommuner om de ekonomiska villkoren för denna praktik.

För tillträde till sjöbefälsutbildningarna krävs f. n. 27
månaders förpraktik varav större delen till sjöss.

Beträffande sjöbefälsutbildningen påpekar UHÄ att det är
svårt att nu lägga praktiken inom utbildningslinjen. Anledningen till detta är
att de ekonomiska konsekvenserna av en sådan ordning ej är utredda och alt
berörda parter i UTSJÖ har slutit upp bakom kravet på förpraktik. UHÄ anser
dock att möjligheterna att förlägga handledd praktik inom linjen bör utredas.
UHÄ föreslår att kravet på förpraktik tills vidare skall stå kvar.

Även jag anser att kravet på 27 månaders förpraktik för
tillträde till styrmans- och maskinteknikerutbildningarna tills vidare bör
behållas. Det bör ankomma på UHÄ att uppmärksamt följa denna fråga och komma
med förslag till ändringar om behov skulle föreligga.

3.5 Antagning

Antagning till här berörda allmänna utbildningslinjer bör
göras centralt vid UHÄ. Det bör ankomma på UHÄ att besluta om antagningen till
påbyggnadslinjerna skall ske centralt vid UHÄ eller lokalt vid högskoleenheterna.
Vad gäller antagning till utbildning för sjöbefäl utgår jag från alt UHÄ
uppmärksammar de särskilda problem bl. a. rörande ansökningstider och informationen
om dessa som orsakas av att många av de sökande befinner sig till sjöss.

3.6 Institutionell organisation

Sjöbefälsskolorna är som jag förut har nämnt statliga och
står under SÖ:s tillsyn. Driftteknikerlinjen är en kommunal högskoleutbildning.

Ett av syftena med den reform jag nu förordar är att
inordna sjö- och driftutbildningen i den statliga högskoleorganisationen. Vid
1976/77 års riksmöte uttalade riksdagen att sjöbefälsutbildningen borde räknas
som högskoleutbildning fr. o. m. den 1 juli 1977 men alt man i avvaktan på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 13

resultatet
av den pågående översynen av utbildningen inte borde ändra dess organisation (UbU
1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).

UHÄ har föreslagit
statligt huvudmannaskap för de nya högskoleutbildningarna. Utbildningen av
sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal bör enligt förslaget
inordnas i de stafliga högskoleenheterna enligt följande.

Ort Högskoleenhet

Stockholm Tekniska
högskolan i Stockholm

Kalmar Högskolan i Kalmar

Malmö Universitetet i Lund

Göteborg Chalmers tekniska högskola

Härnösand Högskolan
i Sundsvall/Härnösand

Örebro! Högskolan i Örebro

Västerås Högskolan i Eskilstuna/Västerås

Jag
biträder UHÄ:s förslag i denna fråga. Jag erinrar i detta sammanhang om det
uppdrag jag avser föreslå regeringen att ge UHÄ angående utbildningens
lokalisering till färre orter.

Mitt
ställningstagande innebär att den kommunala högskoleutbildningen av
drifttekniker skall förstatligas. Ett villkor för ett förstatligande måste
dock vara att en godtagbar ekonomisk överenskommelse kan träffas med
huvudmännen for den nuvarande driftteknikerutbildningen. Jag avser att senare
föreslå regeringen att ge statens förhandlingsnämnd i uppdrag att förhandla med
berörda kommuner om villkoren för ett förstathgande. Under förutsättning av att
godtagbara överenskommelser kan träffas i denna fråga avser jag att återkomma
till regeringen i sådan tid att förslag kan föreläggas riksdagen vid 1979/80
års riksmöte. En organisation i enlighet med UHÄ:s förslag bör då kunna träda i
kraft den 1 juli 1980.

Från
myndigheters och olika organisationers sida har påpekats vikten av att
utbildningen av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal samordnas.

Från
vissa håll har krav förts fram på en integration av utbildningarna av
maskinbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal. Ett viktigt motiv för
en samordning av utbildningarna är vilket bl. a. SÖ har framhållit i samband
med överlämnande av UTSJÖ:s förslag att lokaler och utrustning då kan
utnyttjas gemensamt.

Redan
i dag sker på många håll ett omfattande sambruk av lokaler och utrustning.
Enligt min mening finns inte nu något omedelbart behov att närmare samordna
utbildningarna än det som ett gemensamt resursutnyttjande innebär. Jag erinrar
om vad jag tidigare har anfört om möjligheten av att ordna gemensamma kurser.

UTSJÖ
föreslog att ett centralt organ för sjöbefälsutbildningen skulle

1
Avser driftleknikerutbildningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 14

inrättas.
Där skulle berörda parter kunna behandla olika frågor gemensamma för
sjöbefälsutbildningen. UHÄ har anmält sin avsikt att inrätta ett till
planeringsberedningen för sektorn för utbildning för tekniska yrken in. m.
knutet rådgivande organ för utbildning av sjöbefäl saml drift- och
underhållsteknisk personal i högskolan.

Även
jag är övertygad om att ett sådant organ fyller en viktig funktion och att det
därför bör inrättas i sådan tid att det kan medverka i planeringen av de nya
utbildningarna. Det ankommer på UHÄ att besluta i denna fråga.

Det
ankommer på UHÄ att lägga fram förslag till regeringen om de förändringar av
administrativ natur som inordnandet av berörd utbildning i de statliga
högskoleenheterna kan komma att innebära.

3.7 Lärare
och läromedel

Jag
avser att senare föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att utreda vilket
behov av ny lärarutbildning och vidareutbildning av nu yrkesverksamma lärare
som kan finnas för att tillgodose de krav den nya högskoleutbildningen ställer
samt att lämna förslag om hur detta bör ske. Jag avser även att föreslå
regeringen att ge UHÄ i uppdrag att se över vilket behov av fortbildning som
kan finnas för dessa lärare.

Jag
har från skilda håll bl. a. från studerandeorganisationerna vid
sjöbefälsskolorna erfarit att det råder stor brist på lämpliga läromedel
främst för sjöbefälsutbildningen. Det är av vikt att högskolemyndigheterna
beaktar dessa behov i det fortsatta planeringsarbetet.

3.8 Utrustning
och lokaler

För
att ge den som skall utbilda sig till styrman eller sjökapten en modern
utbildning krävs att varje enhet med nautisk utbildning utrustas med s. k. navigeringssimulator.
Radarsimulatorn i Härnösand måste inom kort ersättas och i Malmö uppstår samma
situation om några år. I Kalmar och Stockholm har man under senare år börjat
bygga upp moderna simulatorer men ingen av anläggningarna är fullt utbyggd.
Behovet av att anskaffa navigeringssimulatorer blir beroende av de ställningstaganden
som kommer att göras beträffande utbildningens lokalisering och dimensionering
i 1980 års budgetproposition.

Vad
därefter gäller behovet av ersättningsanskaffning av generell utrustning för
sjöbefälsutbildningen erinrar jag om att 1 milj. kr. har an-visals för detta
ändamål budgetåret 1978/79 (prop. 1977/78: 106, UbU 1977/78: 23, rskr 1977/78:
288). Behovet av ny utrustning för sjö- och driftutbildningen får prövas på
vanligt sätt i det årliga budgetarbetet. Behov av ersättning av försliten
utrustning m. m. får bekostas inom kostnadsramen till UHÄ:s disposition i
utrustningsplanen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 15

Som
jag tidigare har nämnt bedrivs sedan den 1 juli 1978 försöksverksamhet med
tvåårig drift- och underhållsteknisk linje i gymnasieskolan. I prop. 1977/78:
100 bil. 12 anförde dåvarande statsrådet Mogård att gymnasielinjen ställde
mycket stora krav på utrustning. Hon räknade med en femårig uppbyggnadsperiod i
fråga om utrustning för linjen med 6 milj. kr. i medelsbehov första året.
Planeringen borde vidare utgå från att denna utrustning skulle sambrukas med
högskolan. Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1977/78: 22, rskr 1977/78:
338).

De
nu angivna medlen står till SÖ:s förfogande. De är dock som framgår av nämnda
proposition även avsedda för högskoleutbildningens behov. Jag avser därför
att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ och SÖ att gemensamt planera
hur dessa medel skall disponeras för gymnasieskole- och högskoleutbildningarna
för sjöbefäl samt drift-och underhållsteknisk personal.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att befintlig utrustning redan i dag i stor
utsträckning sambrukas inom gymnasieskole- och högskoleutbildningen på sjö-
och driftområdet.

3.9
Genomförande

Jag
har i det föregående förutsatt att regeringen skall ge UHÄ i uppdrag att
undersöka möjligheten att minska dimensioneringen av sjöbefälsutbildningarna.
Jag förutsätter att UHÄ i detta sammanhang särskilt uppmärksammar om detta kan
medföra övertalighetsproblem bland berörda arbetstagare och i vad mån dessa i
så fall kan beredas annan anställning inom eller utom högskolan.

Högskolemyndigheterna
behöver viss tid för att planera utbildningen enligt de riktlinjer som jag har
förordat. En utgångspunkt vid planeringen bör därför enligt min mening vara
att den nya utbildningen skall starta höstterminen 1980.

Som
jag tidigare har påpekat är det väsentligt att studerandegrupper med annan
behörighet än den som slutförd lärokurs på drift- och underhållsteknisk
gymnasieskolelinje eller motsvarande ger får tillträde till utbildningarna för
sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan. I det uppdrag
som jag avser föreslå regeringen att ge SÖ angående anordnande av
kompletteringskurser för dessa studerandegrupper bör ingå att SÖ skall
undersöka om dessa kurser kan anordnas redan under budgetåret 1979/80.

Det
bör därför vara möjligt för dessa studerandegrupper att påbörja den nya
utbildningen höstterminen 1980.

Antagning
lill de nuvarande utbildningarna av sjöbefäl samt drift- och underhållsleknisk
personal bör ske sista gången inför läsåret 1979/80. Som framgår av vad jag
nyss har anfört bör de av mig föreslagna allmänna utbildningslinjerna och
påbyggnadslinjerna inrättas den 1 juli

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 16

1980,
Vissa övergångsanordningar kan givetvis behövas för dem som genomgått
nuvarande styrmans- eller maskinteknikerutbildning och som önskar fortsätta på
nästa nivå.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

besluta
om att inrätta de allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer som jag har
föreslagit och godkänna de riktlinjer för utbildningen av sjöbefäl samt drift-
och underhållsteknisk personal som jag har förordat i det föregående.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 17

Bdaga

Utredningsförslag

LlTSJÖ:s
förslag om utbildning av sjöpersonal i högskolan

UTSJÖ
föreslår att de nautiska och maskintekniska utbildningarna och utbildningen av radiotelegrafisler
blir linjer i högskolan inom sektorn för utbildning för tekniska yrken. UTSJÖ
föreslår vidare att en ny utbildningslinje för sjöintendentutbildning skall
inrättas inom sektorn för utbildning för ekonomiska, administrativa och sociala
yrken.

De
nautiska och maskintekniska utbildningarna föreslås omfatta en s. k. allmän
studiekurs om 80 poäng för vardera styrmän och maskintekniker som leder till
styrmans- resp. maskinteknikerexamen samt en därpå följande s. k. högre
studiekurs om 60 poäng som leder till sjökaptens- resp. sjöingenjörsexamen.

Sjöbefälsutbildningen
förlängs enligt förslaget med en termin från tre till tre och ett halvt år.
Förslaget innebär att styrmans- och maskinteknikerutbildningarna förlängs från
ett till två år och sjökaptens- och sjöingenjörskurserna kortas ned från två
till ett och ett halvt år.

Som
behörighetskrav för tillträde till utbildningen föreslås allmän behörighet för
högskolestudier och särskild behörighet i matematik. För tillträde till nautisk
och maskinteknisk hnje föreslår UTSJÖ tolv månaders obligatorisk förpraktik
vilket på grund av tjänstgöringsförhållandena till sjöss i realiteten innebär
tjugofyra månaders praktik inklusive sjötjänst. För tillträde till de s. k.
högre studiekurserna för utbildning till sjökapten och sjöingenjör föreslår UTSJÖ
att styrmans- och maskin-teknikerbehörighet skall ha erhållits. Detta innebär
att viss praktisk tjänstgöring skall fullgöras även mellan de högre och lägre
studiekurserna.

Radiolelegrafistlinjen
föreslås omfatta 80 poäng innebärande en förlängning med en termin i
förhållande till nuvarande utbildning.

UTSJÖ
föreslår att en ny utbildning för chefspersonal inom intenden-turavdelningen, sjöintendentllnjen,
skall inrättas.

UTSJÖ
framhåller att det finns ett nära samband mellan utbildningarna av sjöbefäl
samt högre drift- och underhållsteknisk personal. UTSJÖ finner därför att en
teknisk samverkan mellan dessa båda utbildningar är befogad men avstyrker en innehållsmässig
integrering av utbildningarna. Den av UTSJÖ föreslagna samverkan skulle omfatta
gemensamt utnyttjande av kursmateriel, utrustning och i viss utsträckning även
av lärare.

UTSJÖ
föreslår statligt huvudmannaskap,

UTSJÖ
föreslår att styrmans- och maskinteknikerutbildningarna skall anordnas på
samtliga nuvarande sjöbefälsskoleorter medan sjökaptens-och
sjöingenjörsutbildningarna enligt förslaget skall anordnas endast i Göteborg. Radiotelegrafistutbildningen
föreslås få oförändrad lokalisering.

UTSJÖ
förutser att den föreslagna reformen kommer att medföra ett ökat lärarbehov. UTSJÖ
anser att den nuvarande lärarutbildningen behöver kompletteras i vissa ämnen.

UTSJÖ
framhåller att det framtida behovet av utbildad sjöpersonal är svårt att
bedöma. UTSJÖ föreslår därför oförändrad utbildningskapacitet i vart fall t.
o. m. år 1980.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 18

DRIFT
73:s förslag om drift- och underhållsteknisk utbildning i högskolan

DRIFT
73 föreslår att den högre drift- och underhållstekniska utbildningen skall
omfatta fyra år, 160 poäng. Utbildningen skall enligt förslaget delas i två
etapper. Etapp ett, driftteknikerutbildningen, skall inledas med 40 poäng
inbyggd praktik följd av 40 poäng teoretisk utbildning. Etapp två, driftingenjörsutbildningen
skall omfatta 80 poäng teoretisk utbildning.

DRIFT
73 föreslår att en tvåårig drift- och underhållsteknisk gymnasielinje
inrättas. Linjen skall enligt förslaget ge direkt behörighet till motsvarande
högskoleutbildning.

För
tillträde till den högre utbildningen föreslår DRIFT 73 förutom allmän
behörighet för högskolestudier särskild behörighet i matematik och i ämnet
maskinteknik.

DRIFT
73 förordar en samordning av den maskintekniska utbildningen för sjöpersonal
och den mot kraft- och värmeproduktion inriktade drift- och underhållstekniska
utbildningen.

DRIFT
73 anser det klarlagt att behovet av väl utbildad personal kommer att öka såväl
för drift som för underhåll av energiproduceran-de, energikonsumerande och
miljöförbättrande anläggningar. DRIFT 73 föreslår minst 390 intagningsplatser
för utbildning till drifttekniker och minst 150 platser för utbildning till
driftingenjörer. En successiv ökning bör därefter enligt DRIFT 73 ske till dess
balans nåtts mellan rekryteringsbehov och intagningsplatser.

DRIFT
73 föreslår att driftteknikerutbildningen behåller nuvarande lokalisering och
förläggs till en ny ort, Malmö. Driftingenjörsutbildningen bör enligt
förslaget finnas vid de fem sjöbefälsskoleorterna och på en ny ort, Västerås
samt senare även i Luleå.

DRIFT
73 framhåller vikten av att samordna utnyttjandet av utrustning för kraft- och
värmeteknisk utbildning och maskinbefälsutbildningen vid sjöbefälsskolorna.

SÖ:s
skrivelse den 1 december 1976 i samband med överliimnande av UTSJÖrs rapporter

SÖ
framhåller att man inte ansett sig böra bearbeta UTSJÖ:s material för den del
av sjöpersonalutbildningen som efter högskolereformens genomförande skulle
komma att tillhöra högskolan innan regeringen tagit ställning till den högre
sjöpersonalutbildningens institutionella tillhörighet. SÖ framför därför i
skrivelsen endast synpunkter av principiell natur på denna del av utbildningen.
SÖ framhåller bl. a. det nära sambandet mellan utbildningarna av sjöpersonal
samt drift- och underhållsteknisk personal och att en samordning mellan dessa
båda utbildningar skulle innebära många fördelar i fråga om utnyttjande av
lokaler, utrustning och lärare. Enligt SÖ:s mening borde därför frågan om en
samordning övervägas ytterligare och slutligt prövas i senare sammanhang.

UHÄ:s
förslag om inrättande av en drift- ocb underhållstcknisk linje i högskolan

(Till
UHÄ överlämnat förslag från SÖ om samordnad drift- och sjöpersonalutbildning i
högskolan överlämnades samtidigt till regeringen.) Förslaget innebär i huvudsak
följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 19

Studieorganisation

UHÄ ansluter sig till SÖ:s förslag om att inrätta en ny
allmän utbildningslinje i högskolan för utbildning av sjöbefäl samt drift- och
underhällsteknisk personal. SÖ föreslår att linjen skall kallas drift- och
sjö-tekniklinjen. Inom linjen skall finnas fyra grenar:

drift- och underhållsteknisk gren (leder till
drifttekniker- och driftingenjörskompetens)

maskinteknisk gren (leder till maskintekniker- och
sjöingenjörskompetens)

nautisk gren (leder till styrmans- och
sjökaptenskompetens)

radiotelegrafistgren (leder till radiotelegrafistkompetens).

SÖ föreslår att de tre förstnämnda av grenarna skall omfatia
120 poäng exklusive praktik. Radiotelegrafistgrenen föreslås omfatia 80 poäng.

SÖ föreslår en förkortad studiegång för elever som
genomgått fyraårig teknisk linje i gymnasiet.

UHÄ föreslår i enlighet med SÖ:s förslag att en drift- och
sjöteknisk linje med fyra grenar med av SÖ angiven längd skall finnas i
högskolan från och med budgetåret 1979/80 inom sektorn för utbildning för tekniska
yrken.

UHÄ anser att UTSJÖ:s förslag om särskild sjöintendentutbildning
i högskolan bör utredas ytterligare.

UHÄ föreslår att grenarna skall delas upp pä etapper. Den
drift- och underhållstekniska grenen bör enligt UHÄ delas i etapper på sätt
som DRIFT 73 och SÖ föreslagit. Den första etappen skall bestå av 80 poäng med
40 poäng inledande praktik följd av 40 poäng teoretisk utbildning. Etappen
skall leda till driftteknikerkompetens. Den andra etappen skall bestå av 80
poäng och leda till driftingenjörskompetens.

UHÄ föreslår att de nautiska och maskintekniska grenarna
delas i två etapper där etapp ett leder till styrmans- resp. maskinteknikerexamen
och etapp två till sjökaptens- resp. sjöingenjörsexamen. SÖ framhöll i sitt
förslag, påpekar UHÄ, att utbildningsetappernas längd skulle bestämmas först
sedan bl. a. innehållet i utbildningen närmare preciserats. Enligt UHÄ bör
etappuppdelningen av den nautiska och maskintekniska grenen lösas inom ramen
för UHÄ:s utbildningsplanearbete.

Behörighetsvillkor

UHÄ följer i vissa delar SÖ:s förslag om
behörighetsvillkor. SÖ föreslår som behörighetskrav förutom allmän behörighet
särskild behörighet i matematik två årskurser samt för tillträde till
respektive gren av drift-och sjötekniklinjen särskild behörighet i följande
ämnen från den som försöksverksamhet anordnade drift- och underhållstekniska
gymnasielinjen

gren för
energiteknik: maskinteknik två årskurser, gren för fartygsteknik: maskinteknik
en årskurs och fartygsteknik, gren för eldriftteknik: maskinteknik en årskurs
och eldrifUeknik. SÖ anser att den drift- och underhållstekniska linjen i gymnasieskolan
bör bli den naturliga rekryteringsbasen för drift- och sjöteknisk utbildning i
högskolan.

De elever
som genomgått gymnasielinjen uppfyller enligt SÖ:s förslag samtliga
behörighetsvillkor för högskolelinjens olika grenar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 20

För den kompletteringsutbildning som kan behövas för att
få behörighet i ämnen på drift- och underhållsteknisk linje i gymnasieskolan
avser SÖ att föreslå att särskilda kurser i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning
ordnas på de orter där högskoleutbildningen kommer att finnas.

UHÄ anser att kraven för tillträde till
högskoleutbildningen inte bör kopplas så hårt till en enda linje i
gymnasieskolan. Således bör kravet på maskinteknik utgå som särskilt förkunskapskrav
och i stället bör varianter inom grenarna inrättas för de elever som inte har
genomgått drift- och underhållsteknisk linje i gymnasiet. Dessa varianter
skulle i början innehålla de utbildningsmoment som behövs för de fortsatta studierna
inom linjen. Genom denna utformning öppnas fler vägar direkt till drift- och sjötekniklinjen
och rekryteringsbasen vidgas.

Praktik

UHÄ hänvisar till UTSJÖ:s och DRIFT 73:s förslag om
praktikens organisation.

UHÄ anser att arbetsmiljön på fartyg är så speciell att
praktisk erfarenhet av denna är av stort värde för sjöbefälsutbildningen. UHÄ
ifrågasätter dock om det av utbildningsskäl är nödvändigt med så lång praktik
som UTSJÖ föreslagit dvs. i realiteten 24 månader inklusive sjötjänst.

För driftpersonalutbildningen (den drift- och underhållslekniska
grenen) torde det vara möjligt, anser UHÄ, att i enlighet med DRIFT 73:s
förslag placera praktiken inom ramen för utbildningslinjen.

För sjöbefälsutbildningen (nautisk och maskinteknisk gren)
är det enligt UHÄ svårt att f. n. lägga praktiken inom utbildningslinjen. De
ekonomiska konsekvenserna av ett sådant arrangemang är inte utredda påpekar
UHÄ. Vidare har berörda parter (sjöfartsverket, redarna och personalorganisationerna)
i UTSJÖ, framhåller UHÄ, slutit upp bakom kravet på förpraktik. UHÄ anser dock
att möjligheterna att även för sjöbefälsutbildningen förlägga styrd praktik
inom utbildningslinjens ram bör utredas men i avvaktan på detla arbete bör
nuvarande krav på förpraktik kvarstå.

Antctgiiing

UHÄ anser att antagningen av elever till utbildningen i
princip skall vara central. Med anledning av de speciella förhållanden som
råder vid antagning av studerande som är till sjöss bör dock särskilda
anordningar vidtagas för dessa menar UHÄ.

Fortbildning och vidareutbildning av aktiv sjöpersonal

UHÄ påpekar vikten av att den speciella
säkerhetsutbildning som f. n. anordnas vid vissa sjöbefälsskolor får finnas även
i fortsättningen. Behovet av fortbildning och vidareutbildning bör enligt UHÄ
kunna tillgodoses bl. a. genom uppdragsutbildning.

Forskningsanknytning

UHÄ framhåller att det är väsenUigt att den drift- och
sjötekniska utbildningen får nära kontakt med annan högre teknisk utbildning
och med forskning och utvecklingsarbete inom området. Genom att delar av
utbildningen knyts till de tekniska högskolorna skapas enligt UHÄ
förutsättningar för ett ömsesidigt resursutnyttjande och erfarenhetsutbyte

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 71 21

och härigenom får även den drift- och sjötekniska
utbildningen möjlighet att utveckla egen forskningsverksamhet.

Institutionell organisation

UHÄ föreslår statligt huvudmannaskap och att drift- och
sjöpersonalutbildningen inordnas i organisarionen av statliga högskoleenheter
enligt följande.

Ort Högskoleenhet

Stockholm tekniska
högskolan i Stockholm

Göteborg Chalmers tekniska högskola

Malmö universitetet i Lund

Kalmar högskolan
i Kalmar

Härnösand högskolan
i Sundsvall/Härnösand

Västerås högskolan
i Eskilstuna/Västerås

Örebro' högskolan
i Örebro

Centralt rådgivande organ

UHÄ föreslår att ett centralt organ för
sjöbefälsutbildningen skall inrättas. Motivet härför är enligt UHÄ att
tillgodose vissa normkrav på utbildningens innehåll grundat såväl på
internationella som nationella krav. I ett sådant organ skulle, påpekar UHÄ,
berörda parter kunna behandla frågor om utbildningens innehåll och
organisation, forskning inom området, läromedel, utrustning m. m. UHÄ avser
därför att inrätta ett till planeringsberedningen för sektorn för utbildning
för tekniska yrken m. m. knutet rådgivande organ för drift- och sjöpersonalutbildning
i högskolan.

Lärare

Behovet av utbildning och fortbildning av lärare får
enligt UHÄ övervägas i samband med att utbildningsplaner m. m. utarbetas.

Dimensionering

Behovet av utbildning av drift- och underhållspersonal
har, anser UHÄ, klart framkommit i olika utredningar. Utvecklingen av behovet
av sjöbefäl är däremot enligt UHÄ osäker och det har, framhåller UHÄ, visat sig
svårt att få fram tillförlitliga prognoser,

SÖ har föreslagit följande dimensionering.

Intagningskapacitet till drift- och sjötekniklinjen
1979/80

utbildning
tiil

antal platser

styrman

sjökapten

maskintekniker

sjöingenjör

drifttekniker

driftingenjör

radiotelegrafist

240 180 240 180 390 48 60

Förslaget innebär oförändrad kapacitet utom för driftleknikerutbildningen
som ökas med sextio platser.

1 Avser driftleknikerutbildningen

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 71 22

SÖ
har föreslagit en utbyggnad av driftingenjörsutbildningen till 150 platser
budgetåret 1982/83. För sjöbefälsutbildningen föreslår SÖ oförändrad
utbildningskapacitet de närmaste åren.

UHÄ
anser att SÖ:s förslag kan ligga till grund för dimensioneringen av utbildningen
budgetåret 1979/80, I likhet med vad som sker beträffande annan
högskoleutbildning kommer utbildningskapaciteten på den drift- och sjötekniska
linjen att årligen prövas. Enligt UHÄ:s mening bör man härvid överväga en
snabbare utbyggnad av driftingenjörsutbildningen än vad SÖ föreslagit. Även
dimensioneringen av sjöbefälsutbildningen kommer enligt UHÄ naturligtvis att
prövas i detta sammanhang.

Lokalisering

UHÄ
föreslår att den nya högskolelinjen skall finnas på de orter som i dag har
sjöbefälsutbildning och dessutom i Västerås och Örebro som i dag har
driftteknikerutbildning.

UHÄ
anser liksom SÖ i sitt förslag att den nautiska och den maskintekniska
grenen inte bör förläggas till några nya orter, UHÄ är inte beredd att nu
föreslå en förläggning av driftteknikerutbildningen till fler orter.

Driftingenjörsutbildningen
bör enligt UHÄ i första hand finnas på samma orter som i dag dvs. sjöbefälsskoleorterna.

Utrustning

UHÄ
understryker att behovet av resurser för utrustning är stort eftersom sjöbefälsskolorna
under så gott som hela 1970-talet med hänvisning till pågående
utredningsarbete blivit eftersatta i detta hänseende.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780679

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

35 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (35)

35 kopplingar i 18 dokument.

  1. Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten
  2. Bet. 1982/83:UbU24 om anslag till utbildning för tekniska yrken (prop. 1982/83:100 och prop. 1982/83:120 bil. 2) s. 6 i texten
  3. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 s. 413 i texten
  4. Prop. 1982/83:103 med överlämnande av 1983 års kommittéberittelse i texten
  5. Bet. 1981/82:UbU24 om vissa anslag till grundläggande högskoleutbildning, m.m. (prop. 1981/82:100) s. 16 i texten

Visa alla 18