Sök i Ratio Lex

om vissa pensionsfrågor

98 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 78 av 98 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:75, om vissa pensionsfrågor

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75

Regeringens proposition

1978/79:75

om
vissa pensionsfrågor;

beslutad
den 30 november 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

GABRIEL
ROMANUS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att möjlighet öppnas för dem som uppbär förtidspension
att tjäna in pensionspoäng för ATP på förvärvsinkomster vid sidan av pensionen.
Samma möjlighet föreslås öppnad även för dem som under en del av ett år har
uppburit hel ålderspension. Vidare föreslås att villkoren för beräkning av
förtidspension med antagandepoäng mildras liksom att rätten till barnpension
för förfluten tid utsträcks till två år före ansökningsmånaden.

Förslag
läggs också fram om ändrade regler för utlandssvenskars och invandrares rätt till
pension. Siorieken av folkpensionen till svenska medborgare som bosätter sig
utomlands graderas i förhållande till det antal år under vilka de har varit
förvärvsverksamma i Sverige. Utländska medborgare som är bosatta i Sverige
tillförsäkras likställdhet med svensk medborgare i fråga om rätt till
folkpensionsförmåner under förutsättning att de har varit bosatta en viss tid
här i riket. Utländska medborgare föreslås även fl möjlighet alt åberopa
övergångsbestämmelserna inom ATP.

Huvuddelen
av de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya reglerna om
intjänande av pensionspoäng för ATP träder dock enligt förslaget i kraft den 1
januari 1980.

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 75

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring'

dels
att 15 kap. 3 § skall upphöra att gälla,

dels
att nuvarande 5 kap. 2 § skall betecknas 5 kap. 6 §,

dels
att 5 kap. 1 § och nya 5 kap. 6 §, 9 kap. 6 §, 11 kap. 1, 2, 4 och 6 §§,

13
kap. 2 och 4 §§, 15 kap. 2 §, 16 kap. 4-6 §§, 17 kap. 1 och 4 §§, 18 kap. 15 §,

19
kap. 2, 3, 5 och 9 §§, 21 kap. 2 § samt 22 kap. 2 § skall ha nedan angivna

lydelse,
dels att i lagen skall införas fem nya paragrafer, 5 kap. 2-5 §§ och 15 kap.

I a §, av nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Svensk medborgare, som är
bosatt i riket eller som varit manlalsskriven härstädes för det år varunder hanfyUt
sextiotvå år och för de fem åren närmast dessförinnan, är berättigad till
folkpension enligt vad nedan sägs.

Svensk medborgare, som är
bosatt i riket, är berättigad till folkpension enligt vad / denna lag sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Lagen omtryckt 1977:630.

2§

Vid
bosättning utom riket är svensk meåborgare, som har rätl tiU Ulläggs-pension
enligt denna lag, berättigad tiU folkpension i form av ålderspension, förtidspension
eller familjepension ävensom tillägg t IU pension i form av barntillågg eller
handikappersättning. I fall som nu sagts utgår folkpensionsförmånen i
förhållande tiU det antal år, för vilka åen pensionsberättigade eller, när
fråga är om familjepension, den avlidne vid tilläggspensionens beräkning lillgodoräknais
pensionspoäng

Har
pensionspoäng tillgodoräknats för minst trettio år, utgår folkpensionsförmånen
med oavkortat belopp. / annat fall utgår förmånen med så stor andel därav som
svarar mot förhål-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

landet mellan det antal år, för vilka pensionspoäng
tillgodoräknats, och talet trettio.

TiU den som har rätl tUl tilläggspension i form av
änkepension skall folkpension enligt denna paragraf i form av ålderspension
alltid utgå beräknad på grundval av minst det antal år, för vilka den avUdne
tillgodoräknats pensionspoäng.

Åro
makar båda berättigade tiU folkpension enligt denna paragraf och skulle
pensionen för en av makarna, om endast denne varit berättigad UU pension, ha
utgått med högre belopp än det sammanlagda beloppet av makarnas enligt andra
stycket beräknade pensioner, skall ett tUlägg motsvarande skUlnaden utgå UU
pensionerna med fördelning efter förhållandet mellan dessa.

3§

Vid beräkning av folkpension enligt 2§ skaU med år som där
avses jämställas

1.
år, för
vilket bestämmelserna i Il kap. 6 § första stycket eller 11 kap. 7 § första
stycket haft tUl följd att pensionspoäng icke tillgodoräknats,

2.
år före
år 1960, för vilkel beräknats tiU statlig inkomstskatt taxerad Inkomst eller eriagts
sjömansskatt, samt,

3.
såviu
gäller person som uppburit ersättning som avses I 11 kap. 2§ fjärde stycket, år
före år 1963, för vilket skulle ha beräknats UU statlig inkomstskatt taxerad
inkomst om skattskyldighet hade förelegat för ersättningen.

Utan hinder av att rän UU tilläggs-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

pension icke föreligger utgår folkpension enligi 2 § om
antalet år som i denna paragraf sägs, när så erfordras sammanlagt med år för
vilka pensionspoäng lillgodoräknais, uppgår till minst tre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4§

Den som ej år svensk medborgare, men är bosatl i Sverige,
är på samma villkor och med samma tilläggsförmåner som svensk medborgare berättigad
tUl folkpension i form av

a) ålderspension, om han är bosatt i Sverige
sedan minst fem år och efter fyUda sexton år har varU bosatt i Sverige under
sammanlagt minst tio år,

b) förtidspension eller handikappersättning,
om han antingen är bosatt i Sverige sedan minst fem år eller, om han år bosatt
i Sverige sedan kortare tid än fem år, har varit normalt arbetsför oavbrutet
minst ett år under bosättningstiden,

c)
familjepension,
antingen om den avUdne omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige
minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige eller om
den efterlevande är bosatt I Sverige sedan minst fem år och den eflerievande
eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt I Sverige,

d) vårdbidrag för barn, om föräl

dern är bosatt i Sverige sedan minst ett

år.

Med bosättningstid likställes, såvitt gäller sjöman, tid
för vilken sjömansskatt eriagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5§

Förtidspension eller änkepension, vartiU rän föreligger
enligt 4 §, ersattes utan hinder av 4 § första stycket a) med ålderspension
från och med den månad, varunder den pensionsberätiigade fy Uer sextiofem år.

Barn,
för vilket förålder åtnjutit vårdbidrag enligt 4 § första stycket d), är
berättigat UU förtidspension eller handikappersättning utan hinder av 4 §
första stycket b).

opaginerad Kontrollera mot PDF

2§

Den, som
kommit i åtnjutande av folkpension enligt vad i 1 § sägs men vars rätt enligt
nämnda lagrum upphört, må även i fortsättningen åtnjuta folkpension, därest
regeringen för vissa fall så förordnat eller det med hänsyn till
omständigheterna skulle framstå såsom oskäligt att indraga pensionen. Vid
tillämpning av 6-10, 16, 17 och 20 kap. skall pensionsberättigad som i denna
paragraf sägs likställas med försäkrad, även om han icke uppfyller
förutsättningarna i 1 kap. 3 § första stycket.

6§

Den, som
kommit i åtnjutande av folkpension enligt vad i 1,4 eller 5 § sägs men vars
rätt enligt nämnda lagrum upphört, må även i fortsättningen åtnjuta
folkpension, därest regeringen för vissa fall så förordnat eller det med hänsyn
till omständigheterna skulle framstå såsom oskäligt att indraga pensionen.
Vid tillämpning av 6-10, 16, 17 och 20 kap. skall pensionsberättigad som i
denna paragraf sägs likställas med försäkrad, även om han icke uppfyller
förutsättningarna i 1 kap. 3 § första stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 kap. 6§ Om pensionstillskou, hustrutill- Om
pensionstillskott, hustrutill-lägg och kommunalt bostadstillägg lägg och
kommunalt bostadstillägg förordnar regeringen med riksdagen. gälla
särskilda bestämmelser.

11 kap.

1§

Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av
förvärvsarbete.

För varje år, varunder någon varit För varje år, varunder någon varit

försäkrad enligt 1 kap. 3 § första eller försäkrad
enligt 1 kap. 3 § första eller

andra stycket, skall för honom enligt andra stycket,
skall för honom enligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

vad
nedan sägs beräknas pensions- vad nedan sägs beräknas pensions

grundande inkomst på gmndval av grundande inkomst på grundval av

hans inkomst av anslällning och hans inkomsi av anslällning och

inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete

under året. Sådan beräkning skall under året. Sådan beräkning skall

icke göras för år före del då den icke göras för år före det dä den

försäkrade uppnår sexton års ålder, försäkrade uppnår sexton års ålder,

ej heller för år då den försäkrade ej heller för år då den försäkrade

avlidit eller för år efter det då han avlidit eller för år efter det då han

fylll sextiofyra år eller för lidigare år, fyllt sextiofyra år eller för lidigare år,

varunder han åtnjutit förtidspension varunder han för hela året åtnjutit

eller hel ålderspension enligt denna hel ålderspension enligt denna lag.

lag.

2§
Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i
form av kosl eller bostad, som försäkrad åtnjutit säsom arbetstagare i allmän
eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme
arbetsgivare åtnjuten lön som under ett år ej uppgått till femhundra kronor.
Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380)
om arhetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgårenligl annan
författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst.

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets

marknadsstöd,

O
utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning och
stimulansbidrag,

g) timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),

h)
delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

i)
dagpenning till värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds-
och katastrofutbildning under repetitionsutbildning, läkare under försvarsmedicinsk
tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j)
utbildningsbidrag för doktorander,

k)
timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna,

1)
livränta som utgår enligt lagen 1) livränta enligt 4 kap. lagen om om
arbetsskadeförsäkring eller eljest arbetsskadeförsäkring eller motsva-bestämmes
med tillämpning av sag- rande livränta som bestämmes med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

da
lag. tillämpning av sagda lag.

I
fråga om ersättning i penningar eller naturaförmåner som i försia stycket sägs
för arbete som någon ulfört för annans räkning ulan att vara anslälld i dennes
tjänst skall vad i 3 kap. 2 § andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning.

Vid
beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tagas till lön eller annan
ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatl utom
riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts
här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskl handelsfartyg. Vad i
detla stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframl
svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, svensk
juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska
juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har
att svara för avgift till försäkringen för lilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

Hänsyn
skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande makts
härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken
tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare.
Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare
eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt
utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen
förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension
enligt 19 kap. 1 §.

Den
som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde slyckel skall anses såsom
arbetsgivare.

4§

Till
grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete
under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt
avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej sammanfaller med
kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det
kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.

Närmare
bestämmelser rörande Närmare bestämmelser rörande

beräkningen av inkomst av anställ- beräkningen av inkomst av anställ

ning och inkomst av annat förvärvs- ning och inkomst av annat förvärvs

arbete beslutas av regeringen med arbete beslutas av riksdagen sär-

riksdagen. skih.

Angående
beräkningen av inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är skaltskyldig
här i riket eller för vilken den försäkrade har att erlägga sjömansskatt,
stadgas särskilt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6§
För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för försäkrad, skall
pensionspoäng tillgodoräknas honom. 1 den mån pensionsgrundande inkomst härrör
från inkomst av annat förvärvsarbete må dock pensionspoäng tillgodoräknas den
försäkrade endasl såvida lilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 § för året till
fullo eriagts inom föreskriven tid. Utan hinder av atl sådan avgiftsbetalning
icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för de båda år
som närmast föregått del då pension vid bifall till ansökningen skulle börja
utgå. Pensionspoäng skall vidare alltid tillgodoräknas för pensionsgrundande
inkomst härrörande från inkomst som avses i 3 § första stycket d).

Pensionspoäng
som i försia stycket sägs är den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid
årets ingång gällande basbeloppet. Pensionspoäng beräknas med två decimaler.

Har
försäkrad under minst halva årei älnjuiil halv elter två tredjedelar av hel
förtidspension enligt 13 kap. 2 §. skaU han, utöver pensionspoäng enligt första
stycket tillgodoräknas, om han åtnjutit halv förtidspension, hälften och, om
han åtnjutit två tredjedelar av hel förtidspension, två tredjedelar av det poängmedehal
som avses i andra stycket av nämnda paragraf. Vad nu sagts skaU icke gälla om
pensionen enligt 6 kap. 1 § lagen (1976:380j om arbetsskadeförsäkring är
samordnad med livränta. Ar endast en del av pensionen samordnad med livräntan,
beaktas dock så sior del av poängmedeltalet som svarar mot förhållandet mellan
den del av pensionen, som Icke är samordnad med livräntan, och pensionen.

Harförsäkrad under olika tider av året åtnjutit hel förtidspension,
två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, skaU vid tUlämpning
av tredje stycket den pension som utgått under den längsta tiden anses ha
utgått under hela tiden. Har pensionerna utgått under Uka lång tid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75

Nuvarande
Ivdelse

6
§ tredje stycket

För
år, varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 §, skall den
försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda paragraf
skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma år.

Föreslagen
lydelse

av
året, skall den för den jörsäkrade gynnsammaste beräkningsgrunden tillämpas.

Oavsett
bestämmelserna i denna paragraf skall försäkrad för år, varunder han åtnjutit
förtidspension enligt 13 kap. 2 §, allUd tillgodoräknas lägst pensionspoäng
motsvarande vad enligt nämnda paragraf skall antagas hava tillgodoräknats
honom för samma år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 kap.

2§

Hel förtidspension
motsvarar den tilläggspension i form av ålderspension, som skulle tillkomma
den försäkrade, därest sådan pension skulle börja utgå från och med den månad
varunder han fyller sextiofem år. Härvid skall ålderspensionen beräknas under
antagande att den försäkrade för varje år från och med det då
förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextiofyra års
ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de
pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som

Uppgår den försäkrades sjukpenninggmndande
inkomst vid tidpunkten för pensionsfallet lägst lill ett belopp som motsvarar
det vid årets ingång gällande basbeloppet, eller har pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade för minst tre av de fyra år, som närmast föregått det år då
pensionsfallet inträffar, skall förtidspension utgå med tillämpning av
bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla då vid tidpunkten för
pensionsfallet sjukpenninggmndande inkomst uppgående till belopp som nu sagts
icke fastställts, men skulle ha fastställls, därest den allmänna
försäkringskassan haft kännedom om samtliga de förhållanden som skola ligga lill
grund för fastställandet.

Uppgår den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomsi vid lidpunkten för pensionsfallet lägst till ett
belopp som motsvarar del vid årets ingång gällande basbeloppet, eller har
pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst två av de fyra år, som
närmast föregått det år då pensionsfallet inträffar, skall förtidspension utgå
med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla då vid
tidpunkten för pensionsfallet sjukpenninggrundande inkomst uppgående till belopp
som nu sagts icke fastställts, men skulle ha fastställts, därest den allmänna
försäkringskassan haft kännedom om samtliga de förhållanden som skola ligga till
grund för fastställandet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

närmast
föregått det år då pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir
större, under samtliga år från och med det då han fyllt sexton år till och med
det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal
bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej
tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension
enligt denna paragraf må ej utgå, om undantagande enligt 11 kap. 7 § ägde
giltighet för den försäkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet
tillika föranlett, att den försäkrade för något av de fyra närmast föregående
åren gått föriustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts
utgå, om den försäkrade vid sextiofem års ålder icke kan komma i åtnjutande av
ålderspension enligt 12 kap.

4§
Om förtidspension utgår för tid efter det atl ålderspension med stöd av 12 kap.
3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsvarande tillämpning
av 12 kap. 3 och 4 §§.

Vid
beräkning av förtidspension skaU hänsyn icke tagas tiU pensionspoäng som
enligt 11 kap. 6 § första och tredje styckena tUlgodoräknats den försäkrade för
Ud då förtidspension enligt denna lag utgått med anledning av samma
inkomstförlust.

15 kap. la§

År försäkrad, som ej är svensk medborgare, född under år 1923 eller lidigare,
skaU vid tillämpning av 12 kap. 2 § första stycket från talet trettio avräknas
det antal år före år 1960, för vilka tlU statlig inkomstskatt taxerad inkomst
beräknats för honom.

Avräkning får ske med högst tio år. År den försäkrade född under något
av åren 1915-1923 minskas dock det antal dr som får avräknas med ett för varje
år som han är född senare än år 1914.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 11

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§

För
försäkrad, som är född under För försäkrad, som är född under

något
av åren 1911-1927, skall vid något av åren 1911-1927, skall vid tillämpning av
11 kap. 1 § andra tillämpning av 11 kap. 1 § andra stycket pensionsgrundande inkomsi
stycket pensionsgrundande inkomsi beräknas även för det år varunder beräknat .iven
för det år varunder han fyllt sextiofem år, dock ej för det han fyllt sextiofem
år, dock ej för det fall han under nämnda år åtnjutit fall han under hela
nämnda år förtidspension enligt denna lag eUer åtnjutit hel ålderspension
enligt den-hel ålderspension enligt 6 kap. I § na lag. Iredje siycket eller 12
kap. 1 § tredje stycket.

Beräkning
av förtidspension skall under förutsättningar som angivas i 13 kap. 2 § för
försäkrad som avses i denna paragraf ske under antagande att den försäkrade
tillgodoräknats pensionspoäng även för det år då han uppnår sextiofem års
ålder.

Vid
beräkning av ålderspension som avses i 12 kap. 1 § försia siycket skall, om
pensionen därigenom blir större, försäkrad som avses i denna paragraf tillgodoräknas
pensionspoäng som om han blivit berättigad till förtidspension enligt 13 kap. 1
§ från och med januari månad det år han uppnår sextiofem års ålder.

3§
År pensionsberättigad ej bosatt I riket, må riksförsäkringsverket med hans
samtycke utbyta tilläggspension UU honom mot ett engångsbelopp, motsvarande
lägst fyrtio procent av kapitalvärdet av den pension vartiU han är berättigad.
Har utbyte ägt rum, föreligger ej rätt UU vidare ersättning på grundval av pensionspoäng,
som dessförinnan tUlgodoräknats den försäkrade. Grunderna för beräkningen av
kapitalvärde som nu sagts fastställas av regeringen.

16
kap.

4§

Pension utgives månadsvis. Pension utgives månadsvis. År

den pensionsberättigade ej bosatl i riket, kan dock
riksförsäkringsverket

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 12

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

med
hans samtycke förordna att pensionen skall utgivas på annat sätt än nu
sagts, om skäl föreligga därtill. Vid beräkning av pensionsbelopp för månad
skall den årspension, från vilken beräkningen utgår, avrundas till närmaste
hela krontal, som är jämnt delbart med tolv. Är årspensionsbeloppet lägre än lolv
kronor, bortfaller pensionen förden månad som beräkningen avser. Vid
tillämpning av vad nu sagls skola samtliga den pensionsberätiigade tillkommande
pensionsförmåner anses som en pension. Avrundning skall i första hand göras å folkpension
enligt 6, 7 eller 8 kap.

5§
Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem
år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgå tidigare eller senare,
från och med den månad som angives i pensionsansökningen.

Förtidspension,
barntillägg, handikappersättning och vårdbidrag utgå från och med den månad,
varunder rält till förmånen inträtt. I fall som avses i I § andra stycket utgår
dock förtidspension från och med månaden näst efter den, då beslutet om pension
meddelats.

Familjepension
utgår från och med den månad då den försäkrade avlidit eller, om han vid sin
död åtnjöt ålderspension eller förtidspension, från och med månaden näst efter
den, varunder dödsfallet inträffat.

Inträder
rätt UU ålderspension eller

familjepension vid annan lidpunki än

som åsyftas i första och tredje styck

ena, utgår pensionen från och med den

månad, varunder rätten inträn.

Pension må ej utgå för längre tid Pension må ej utgå för längre tid

tillbaka än Ire månader före ansök- tillbaka än tre månader eller, såvitt

ningsmånaden. gäller barnpension, två år före ansök-

ningsmånaden.
Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid till försäkrad, vars make uppbär
folkpension, skall pensionen så minskas, att det sammanlagda beloppet för båda
makarna motsvarar vad som skall utgå enligt 6 kap. 2 § eller 7 kap. 4 §.

Från det belopp som först förfaller tiU betalning efter beslut om
barnpension enligt 8 kap. 5 § skall avdragas vad som enligt 9 kap. 1 §
utbetalats I barntilläggför den Ud som penslonsbe-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

loppet avser
utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid utbetalningen
av barntUlägget. På motsvarande sätt skall avdrag göras från barnpension enligt
14 kap. 4 §för vad som utbetalats med för högt belopp i änkepension enligi 14
kap. 2§-

opaginerad Kontrollera mot PDF

motsvarande tillämpning.
Vad i denna paragraf stadgas skall ej äga tillämpning i fråga om ändring av pension
i anledning av förändring av basbeloppet.

6
§ andra stycket

Ändring av pension iandrafaUän
i första stycket sägs skall gälla från och med månaden näst efter den varunder
anledning till ändringen uppkommit.

6
§ första stycket

Vad
i 1 § försia, andra och fjärde styckena, 2 §, 3 § första stycket samt 5 § andra
och sista styckena stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ökning
av förtidspension.

6§

Ändring
av pension skall gälla från och med månaden näst efter den varunder anledning till
ändringen uppkommit.

Vad
i 1 § första, andra och fjärde styckena, 2 § samt 3 § första stycket stadgas
skall äga motsvarande tilllämpning i fråga om ökning av pension. I faU då
ökning av pension kräver ansökan av den pensionsberättigade skaU 5 § femte
stycket äga

opaginerad Kontrollera mot PDF

17
kap. 1§

Del pensionsbelopp, som
först förfaller till betalning efter beviljande av förtidspension, skall minskas
med den försäkrade tillkommande sjukpenning enligt denna lag i den mån pension
och sjukpenning belöpa på samma månad. Beviljas förtidspensionen att utgå i
omedelbar anslutning till sjukbidrag, skall minskning dock göras endast å belopp,
varmed pensionen i anledning av ytterligare nedsättning av

Det pensionsbelopp, som
först förfaller till betalning efter beviljande av förtidspension, skall minskas
med den försäkrade tillkommande sjukpenning enligt denna lag i den mån pension
och sjukpenning belöpa på samma månad. Minskning som nu sagts skall ske även
med sjukpenning som utgår enligt lagen (1976:380j om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

den
försäkrades förmåga eller möj- grund av regeringens förordnande.

lighet att bereda sig inkomst genom Beviljas förtidspensionen att utgå i

förvärvsarbete överstiger sjukbidra- omedelbaranslulning till sjukbidrag,

get. 1 första hand minskas folkpen- skall minskning dock göras endast å

sion. belopp, varmed pensionen i anled-

ning
av ytteriigare nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet all
bereda sig inkomst genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget. I första hand
minskas folkpension. Har vid omprövning jämlikt 3 kap. 5 § första stycket c)
befunnits att den försäkrade även efter det pensionen beviljats är berättigad
att vid sjukdom uppbära sjukpenning, skall för dag, då hel sjukpenning
utgivits, sjukpenningen föranleda minskning av pensionen endast i den mån den
överstiger vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter det
pensionen beviljats.

Vad
i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande
belopp, varmed förtidspension ökas i anledning av ytteriigare nedsättning i den
försäkrades förmåga eller möjlighet all bereda sig inkomst genom
förvärvsarbete.

4§
Har pensionsberättigad i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna medel,
må den myndighet som tillhandahållit försörjningen uppbära sådan del av det
pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om pension som
motsvarar vad myndigheten visar sig ha utgivit för den pensionsberätligades
samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som
pensionsbeloppet avser.

Från
det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpension
enligt 8 kap. 5§ skall avdragas vad som enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott
utbetalats i bidragsförskott för den tid som pensionsbeloppet avser utöver vad
som skulle ha utgått om pensionsbeslulet förelegal vid utbetalningen av
bidragsförskottet.

Har livränta som utgår enligt eller eljest bestämts med tillämpning av
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring utgivits tUl någon som beviljas pension
enligt denna lag, skall från det pensionsbelopp som först förfaller UU betalning
avdragas vad som utgivits i livränta utöver vad som skulle ha

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 15

Nuvaiande
lydelse Föreslagen lydelse

utgått om pensionsbeslutet förelegat vid Ulbelalningen av livräntan.

Har pensionsberättigad
uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshels-kassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om konlanl arbetsmarknadsstöd, skall
det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om
ålderspension eller förtidspension minskas med den del av arbetslöshetsstödet,
som visas ha utgivits för tid som pensionsbeloppet avser, utöver vad som skulle
ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid utbetalningen av stödet. Vad nu sagis
skall, när kontant arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslut om
änkepension.

Har delpension enligt lagen(I975:380)om
delpensionsförsäkring utgått till någon som beviljas ålderspension eller
förtidspension enligt denna lag, skall det pensionsbelopp som först förfaller till
betalning efter beslutet minskas med delpensionsbelopp som avser samma tid som
ålders- eller förtidspensionen.

Vad i denna paragraf föreskrives
skall äga motsvarande tillämpning vid beslut om ökning av pension eller
upphävande av förordnande som avses i 16 kap. 3 § andra stycket.

18 kap.

15 §

Då bokslut är uppgjort för
allmän försäkringskassa, skall vad av kassans inkomster avseende sjukförsäkring
enligt 2-4 kap. ej åtgått för löpande ulgifter under det år bokslutet avser
avsättas till en fond för den obligatoriska sjukförsäkringen.

Fondens
kapital och avkastning må tagas i anspråk allenast i den mån kassans inkomster
avseende försäkringen ej förslå till täckande av löpande utgifter.

Angående
förvaltningen av fond FondenförvaUas enligt grunder som som avses i
denna paragraf förordnar riksdagen fastställer särskUt. regeringen med
riksdagen.

19 kap.

2§

Försäkrad,
som vid utgången av Försäkrad, som vid utgången av

vissl år är inskriven hos allmän visst år är inskriven hos allmän

försäkringskassa och ej fyllt sextio- försäkringskassa och ej fyllt sextio

fem år och ej heller för december fem år och ej heller för någon del av

månad samma år åtnjutit ålderspen- samma år åtnjutit hel förtidspension

s/one/Zer förtidspension enligt denna enligt denna lag eller för hela året

lag, skall för nämnda år till kassan åtnjutit hel ålderspension enligt sam-

eriägga sj ukförsäkringsa v- ma lag, skall för nämnda år till

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

16

opaginerad Kontrollera mot PDF

gift under förutsättning
att han under året haft inkomsi av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 §.

kassan eriägga sjukförsäkringsavgift
under förutsäitning att han under året haft inkomst av annat förvärvsarbete
enligt 3 kap.

2§.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid beräkning av
avgift enligi första stycket äger 3 § andra och fjärde styckena samt 11 kap. 4
§ motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försäkrad,
som vid utgången av vissl år är inskriven hos allmän försäkringskassa, skall
för nämnda år eriägga social försäkringsavgift till folkpensioneringen under
förutsättning att han under året haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11
kap. 3 §. Avgift eriägges dock ej av den som vid årets ingång uppnått sextiofem
års ålder och ej heller av den som för december månad samma år åtnjutit ålderspension
eller förtidspension enligt denna lag.

3 §

Försäkrad,
som vid utgången av vissl år är inskriven hos allmän försäkringskassa, skall
för nämnda år erlägga social försäkringsavgift lill folkpensioneringen under
förutsättning alt han under året haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11
kap. 3 §. Avgift eriägges dock ej av den som vid årets ingång uppnått sextiofem
års ålder och ej heller av den som för någon del av samma år åtnjutit hel
förtidspension enligt denna lag eller för hela året åtnjutit hel ålderspension enligt
samma lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
beräkning av avgift enligt första stycket tages icke hänsyn till inkomst som
för år räknat ej uppgått till femhundra kronor.

Försäkrad,
för vilken för visst år fastställts pensionsgrundande inkomst på grundval av
inkomst av annat förvärvsarbete, skall för nämnda år eriägga tilläggspensionsavgift
å den pensionsgrundande inkomsten, i vad denna härrör från inkomst av annat
förvärvsarbete.

Avgifl erlägges
icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket d).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgift
till försäkringen för lill-läggspension enligt 1 § samt tilläggspensionsavgift
enligt 3 § skola utgå efter en procentsats, som faslställes av regeringen med
riksdagen. Pro-

5§

Avgift
till försäkringen för till-läggspension enligt 1 § samt tilläggspensionsavgift
enligt 3 § skola utgå efter en procentsats, som fastställes / särskild lag.
Procentsatsen skall vara

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 17

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

centsalsen
skall vara så avvägd alt så avvägd att avgifterna i förening

avgifterna i förening med andra till- med andra tillgängliga medel förslå

gängliga medel förslå lill bestridande till bestridande av pensionsutbetal-

av pensionsutbetalningar, förvalt- ningar, förvaltningskostnader och

ningskostnader och andra försäk- andra försäkringen för tilläggspen-

ringen för lilläggspension åvilande sion åvilande utgifter ävensom lill

utgifter ävensom till den fondering den fondering som finnes erforder-

som finnes erforderiig. lig.

Beslut
om den procentsals, som skall tillämpas för visst år, skall fattas senast under
året dessförinnan. Riksförsäkringsverket åligger att vart femte år framlägga
förslag beträffande procentsatserna under nästföljande sju år, i den mån
uttaget icke redan beslutats.

De avgifier,
som avses i första stycket, skola ingå till en fond, benämnd allmänna pensionsfonden,
med vars lillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skola
bestridas.

Allmänna
pensionsfonden förval- Allmänna pensionsfonden förval-

las
på sätt regeringen med riksdagen las enligt grunder som riksdagen/asr-

förordnar. ställer särskiU.

9§

Om debitering och uppbörd av Om debitering och uppbörd av

avgifier enligt I § samt av tilläggs- avgifier enligt I § saml
av tilläggs

pensionsavgifter enligt 3 § ävensom pensionsavgifter enligt 3 § ävensom

angående befrielse i vissa fall från angående befrielse i
vissa fall från

skyldighet att eriägga avgift av sist- skyldighet atl
eriägga avgift av sist

nämnda slag förordnar regeringen nämnda slag gälla särskUda bestäm-

med riksdagen. melser.

21
kap. 2§

Närmare
förutsättningar och villkor för försäkring som i 1 § sägs bestämmas av
regeringen.

Till
allmän försäkringskassa utgår Till allmän försäkringskassa utgår

statsbidrag för den frivilliga försäk- statsbidrag för den frivilliga försäk

ringen enligt vat/regÉT/wgenwe/rZ/cs- ringen enligt särskilda beståmmel-

dagen beslutar. ser.

Då
bokslut är uppgjort för allmän försäkringskassa, skall vad av inkomsterna för
den frivilliga försäkringen ej åtgått för löpande utgifter under det år bokslutet
avser avsattas till en särskild fond för den frivilliga sjukförsäkringen.
Angående denna fond skall vad som stadgas i 18 kap. 15 § andra och tredje
styckena äga molsvarande tillämpning.

2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 75

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 18

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

22
kap. 2§

Försäkringstekniska
grunder för den frivilliga pensionsförsäkringen fastställas av regeringen,
varvid bestämmelserna i 264 § 1 mom. lagen om försäkringsrörelse skola äga
tillämpning.

De eriagda
avgifterna ingå till en De erlagda avgifterna ingå till en fond, benämnd fonden
för den fond, benämnd fonden för den frivilliga pensionsförsäk- frivilliga pensionsförsäkringen,
vilken förvaltas och an- ringen, vilken förvaltas och användes enligt de gmnder
som vändes enligt grunder som riksdagen bestämmas av regeringen med riksda-
fastställer särskilt. gen.

Om
regelbundet återkommande försäkringsteknisk undersökning av den frivilliga
pensionsförsäkringen förordnar regeringen.

Denna
lag träder i kraft, såvitt avser 5 kap. 1-6 §§,9 kap. 6 §, 11 kap. 4 §, 13 kap.
2 §, 15 kap. 1 a och 3 §§, 16 kap. +-6 §§, 17 kap. I och 4 §§, 18 kap. 15 §, 19
kap. 5 och 9 §§, 21 kap. 2 § samt 22 kap. 2 § den 1 juli 1979, och i övrigt den
1 januari 1980.

1. Den som är född år 1929 eller lidigare, så ock den som är född senare men
vid lagens ikraftträdande uppbär folkpension, får för rätt till folkpension vid
bosättning utom riket åberopa äldre bestämmelser i 5 kap.

2. Den som gör anspråk på pension med åberopande av de nya bestämmelserna
i 5 kap. och 15 kap. la§ skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa och, i
den mån det behövs, styrka att förutsättningarna för pensionsrätt föreligger.

3. Äldre bestämmelser i 13 kap. 2 §, 16 kap. 5 § och 17 kap. 1 och 4 §§
äger alltjämt tillämpning på pensionsfall som har inträffat före
ikraftträdandet.

4. Äldre bestämmelser i 16 kap. 6§ äger alltjämt tillämpning i fall då
anledning till ändring av pension uppkommit före ikraftträdandet.

5. Äldre bestämmelser i 19 kap. 2 och 3 §§ gäller
fortfarande i fråga om avgifl som belöper på tid före ikraftträdandet.

6. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 19

2
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att i lagen (1959:551) om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3a §

Pensionsgrundande inkomst behöver icke fastställas om
pensionspoängen beräknad enligt 11 kap. 6§ första och iredje styckena lagen (1962:381)
om allmän försäkring uppenbarligen skulle understiga pensionspoäng som avses i
sista stycket samma paragraf och tilläggspensions-avgift enligt 19 kap. 3 §
nämnda lag ej heller skall påföras den försäkrade för året.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik
1976:1015.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 20

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg
till folkpension

Härigenom
föreskrivs atl 13 § lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13
§

Där ej annat följer av vad ovan Där ej annat följer av vad ovan

sägs skall vad i lagen om allmän sägs skall vad i lagen om allmän

försäkring eller eljest är stadgat om försäkring eller eljest är stadgat om

folkpension äga motsvarande till- folkpension äga motsvarande till

lämpning med avseende å förmån lämpning med avseende å förmån

enligt denna lag. enligt denna lag. Ökning av kommu-

nah bostadstillägg skaU dock gälla från och med den månad varunder
anledning tiU ökningen uppkommit.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Lagen
omtryckt 1976:1014.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 21

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-11-30

Närvarande:
statsminislern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Wikström, Friggebo,
Wirtén, Huss, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars,
Gabriel Romanus, Bondestam

Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus Proposition om vissa
pensionsfrågor

1
Inledning

Pensionskommittén'
har i augusti 1977 i ett delbetänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m.
redovisat överväganden och förslag beträffande en rad frågor rörande förmåner
och avgifter inom socialförsäkringarna.

Efter remiss har yttranden
över betänkandet avgells av kammarrätten i Jönköping, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, statens handikappråd, riksskatteverket, statskontoret,
riksrevisionsverket, statens avtalsverk, statens personalpensionsverk,
försäkringsinspektionen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk,
statens kulturråd, konstnärsnämnden, styrelsen för Sveriges författarfond,
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges haniverks-
och industriorganisalion, Sveriges industriförbund. Svensk industriförening. Svenska
företagares riksförbund. Handikappförbundens centralkommitté. De handikappades
riksförbund, Pensionärernas riksorganisation, Sveriges folkpensionärers
riksförbund. Försäkringskasseförbundet, Svenska Personal-Pensionskassan,
Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Kommunernas pensionsanstalt.
Kooperationens pensionsanstall. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.
Utlandssvenskarnas förening, ILO-kommittén och statens råd för
byggnadsforskning. Vissa remissinstanser har bifogat yttranden som de har
inhämtat.

'
(S 1970:40) Ledamöier presidenten Liss Granqvist, ordförande,
riksdagsledamöterna Alvar Andersson och Britta Bergström, departementsrådet Gustav
Jönsson, riksdagsledamöterna Göran Karlsson och Ivar Nordberg samt f. d.
riksdagsledamoten Carl Göran Regnéll.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 22

Yuranden
har dessutom kommit in från Föreningen Auktoriserade Revisorer, Ensamståendes
Intresseorganisation, Sveriges advokatsamfund. Opinionsgruppen För Rättvisa Al
Pensionärer samt Immigrant-Institutet.

I
del följande tarjag upp vissa frågorom intjänande av tilläggspension saml utlandssvenskars
och invandrares rätt till pension. Jag avser att återkomma till kommitténs
förslag i Övrigt när beredningen därav i socialdepartementet har avslutats.

2
Gällande bestämmelser m. m.

2.1
Förmåner inom den allmänna pensioneringen

2.1.1 Inledning

Den
allmänna pensioneringen enligt lagen (1962:38I)om allmän försäkring (AFL)omfattar/o//cpe«s/onoch
tilläggspension(Al). Inom båda dessa system utgår pension i form av
ålderspension, förtidspension/sjukbidrag och familjepension (änkepension och
barnpension). Dessulom förekommer inom folkpensioneringen vissa särskilda
förmåner.

1
syfte atl anpassa de allmänna pensionsförmånernas storiek lill penningvärdesutvecklingen
relateras dessa jämte flertalet av de särskilda förmånerna lill det s. k. basbeloppet.
Basbeloppet, som fastställs av regeringen för varje månad, följer på grundval
av konsumentprisindex skiftningar i det allmänna prisläget. Prisläget skall ha
ändrats med minsl tre procent för att basbeloppet skall förändras. Utgående
pensioner påverkas andra månaden efter den månad då konsumentprisindex har
stigit eller gått ned i sådan mån att ändring skall vidtas av basbeloppet.

Den
som vill erhålla en pensionsförmån enligt AFL måste i regel göra ansökan härom
till allmän försäkringskassa. Ålderspension utgår fr.o. m. den månad vamnder
den försäkrade fyller 65 år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgä
vid annan tidpunkt, fr. o. m. den månad som anges i pensionsansökningen.
Förtidspension utgår fr. o. m. den månad varunder rält till förmånen har
inträtt. Familjepension utgår fr. o. m.den månad då den försäkrade har avlidit
eller, om denne vid sin död uppbar ålderspension eller förtidspension, fr.o.m.
månaden näst efter den varunder dödsfallet har inträffat. Pensionsförmåner kan
beviljas att utgå retroaktivt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader
före ansökningsmånaden.

2.1.2 Folkpension

Folkpension
lillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosatt i Sverige eller som
har varil mantalsskriven här för del år under vUket han fyllde 62 år och för de
fem åren närmast dessförinnan. Utländska medborgares rätt till folkpension
regleras genom konventioner.

Ålderspension
utgår fr. o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 65

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 23

år.
På framställning av försäkrad kan ålderspension utgå tidigare, dock tidigast
fr. o. m. den månad då han uppnår 60 års ålder. Förtida pensionsuttag, som kan
begränsas till atl avse hälften av pensionen, skall göras samtidigt för
folkpension och tilläggspension. Möjlighet finns också att uppskjuta uttag av
hela eller halva pensionen mellan 65 och 70 års ålder (6 kap. AFL).

Tas
ålderspensionen ul i förtid, minskas pensionen med 0,5 % för varje månad som,
då pensionen börjar utgå, återstår lill ingången av den månad varunder den
försäkrade fyller 65 år. Uppskjuts uttaget ökas pensionen med 0,6 % för varje
månad som, då pensionen börjar utgå, har förflutit från ingången av den månad
varunder den försäkrade fyllde 65 år. Härvid tas dock inte hänsyn lill tid
efter den månad under vilken den försäkrade fyller 70 år och inte heller lill tid
då den försäkrade har uppburit lilläggspension i form av ålderspension eller
inte har varil berättigad till folkpension. Då ullag avser hälften av
ålderspension skall minskning eller ökning av pensionen beräknas med
tillämpning av de nämnda reglerna enbart på den hälft som las ut före resp.
lämnas outtagen efter 65 års ålder. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag
är liksom ökningen vid uppskjutet uttag livsvarig och bygger på försäkringsmatematiska
beräkningsgrunder. Den försäkrade har rätt att närhelsl han så önskar återkalla
sitt uttag av ålderspension.

Ålderspension som tas ut
vid 65 år utgör för år räknat för en ensam pensionär 95 % av basbeloppet, dvs.
11 970 kr. vid basbeloppet för december 1978,12 600 kr. För vardera av två
makar ulgör ålderspensionen för år räknat 77,5 % av basbeloppet, dvs. 9 765 kr.

Förtidspension
utgår lill försäkrad som har fyllt 16 år för tid före den månad då han fyller
65 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå lill honom, om hans
arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller
psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minsl hälften och nedsäliningen kan
anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan
den antas bli bestående avsevärd lid, har den försäkrade rätt till folkpension
i form av sjukbidrag. Sjukbidraget är begränsat till viss tid men i övrigt
gäller vad som är stadgat om förtidspension även sjukbidrag (7 kap. AFL).

Rätt
till förtidspension lillkommer också arbetslös försäkrad som har fyllt 60 år
och som till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa
under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller uppburit kontant
arbetsmarknadsstöd under450 dagar eller dessförinnan har uttömt sin rätt till
stöd. Såsom ytteriigare fömtsättning för rält till förtidspension i dessa fall
gäller att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomsi genom
sådant arbete som han tidigare har utfört eller genom annat för honom
tillgängligt lämpligt arbele är nedsatt med minst hälften och att nedsättningen
kan anses varaktig.

Förtidspensionens
sioriek graderas efter den försäkrades förmåga eller möjlighel atl bereda sig
inkomst genom arbele så, att försäkrad vars förmåga eller möjlighet är nedsatt
i sådan grad att intet eller endast ringa del därav

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 24

återstår,
erhåller hel förtidspension. Är förmågan eller möjligheten nedsatt i mindre
grad men likväl med avsevärt mer än hälften, utgår två tredjedelar av hel
förtidspension. I övriga fall utgår halv förtidspension.

Om
förmågan eller möjlighelen alt bereda sig inkomst genom arbete väsentligt
förbättras för en försäkrad som uppbär förtidspension, skall pensionen dras in
eller minskas med hänsyn till förbättringen.

Hel
förtidspension ulgår med samma belopp som en ålderspension som las ut vid 65
års ålder.

Ålders-
och förtidspension kan höjas med barntillägg, hustrutiUägg och kommunalt
bostadstillägg. Nämnda tillägg kan dock inte utgå till ålderspension förrän 65
års ålder har uppnåtts. Handikappersättning kan utgå dels som tilläggsförmån
till ålders- och förtidspension, dels som självständig förmån till försäkrad
som har fyllt 16 år och som inte uppbär pension. Vårdbidrag utgår till
försäkrad förälder för vård av bam som inte har fyllt 16 år om barnel på grund
av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd lid
är i behov av särskild tillsyn och vård.

Familjepension
ulgår i form av änkepension och barnpension.

En
änka har rätt till änkepension under förutsättning att hon inte uppbär ålderspension
och antingen har uppnått 36 års ålder vid mannens död och har varit gift med
honom i minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor lillsammans
med barn under 16 år som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem
eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet skall vid
bedömande av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen hade
avlidit då barnet upphörde att påverka rälten till pension och äktenskapet hade
varat till nämnda tidpunkt (8 kap. AFL).

För
änka vars rält till änkepension grundar sig på sammanboende med barn under 16
år eller som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten har fyllt
50 år utgår änkepensionen med samma belopp som ålderspension från 65 år för en
ensam ålderspensionär, dvs. med 95 % av basbeloppet. För annan änka minskar
pensionen med 1/15 för varje är varmed änkans ålder vid mannens död eller den
tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

Änkepension
dras in om änkan ingår nytt äktenskap men börjar ånyo utgå om det nya
äktenskapet upplöses inom fem år. Samma gäller om änkan stadigvarande börjar
sammanbo med man med vilken hon har eller har haft bam eller förul har varil
gift.

Med
änka likställs i fråga om rätt till änkepension ogift eller fränskild kvinna
eller änka som stadigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild man eller
änkling vid dennes död och som har varit gift med eller har eller har haft barn
med honom. Däremot har kvinna inte rält lill änkepension efter sin make om hon
levde åtskild frän honom vid hans död och efter det sammanlevnaden upphörde
stadigvarande har sammanbott med annan man

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 25

med
vilken hon har varil gift eller har eller har haft bam.

I
förekommande fall kan jämte änkepension utgå kommunalt bosiadsiill-lägg.

Fr.
o. m. den månad då änkan fyller 65 år utbyts - i motsats lill vad som är fallel
inom tilläggspensioneringen - änkepension mot ålderspension.

Barnpension
utgår lill barn under 18 år vars fader eller moder eller båda föräldrar har avlidil.
Rätt lill barnpension föreligger dock inte om barnel är adopterat av annan än
den avlidne eller dennes make. Har avliden förälder enligt avtal som är
bindande för barnet åtagit sig atl till dess underhåll ulge visst belopp en
gång för alla, föreligger rätt till barnpension endasl i den mån pensionen
överstiger en livränta som har köpts eller kunnat inköpas ål barnel för
engångsbeloppet (8 kap. 5 § AFL).

Barnpensionen
utgör för år räknat 25 % av basbeloppet. Barnpension ulgår dock alltid med
sådant belopp att pensionen i förening med barnet tillkommande ATP i form av
barnpension utgör 60 % av basbeloppet om båda föräldrarna har avlidit, 30 % av
basbeloppet om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964:143)
om bidragsförskott saml 40 % av basbeloppet i övriga fall då barnet uppbär
pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan
folkpension i form av änkepension som utgår till kvinna som är barnets mor
eller som har varit gift med barnets far eller har eller har haft barn med
denne, under fömtsättning all barnel och kvinnan stadigvarande sammanbor. Om fiera
barn är berättigade lill barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen
lika mellan barnen.

Till
folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension utgår pensionstillskou
enligt lagen (1969:205) om pensionstillskou lill pensionärer som inte har ATP
eller har låga ATP-belopp. PensionstillskoUet lill en ålderspension uppgår f. n.
till 33 % av basbeloppet. Del ökar med 4 % av basbeloppet åriigen den Ijuli till
dess att det den Ijuli 1981 uppgår till 45 96 av basbeloppet. Tillskottet till
en hel förtidspension utgör f n. 66 % av basbeloppet och ökar med 8 96 av
basbeloppet åriigen till dess alt del den 1 juli 1981 utgör 90 3 av
basbeloppet. Pensionstillskottet utgår med samma belopp till gift och ogifl
pensionär. För december 1978 (basbelopp 12 600 kr.) ulgör tillskottet till
ålderspension och änkepension 4 158 kr. saml till hel förtidspension 8 316 kr.

Pensionstillskott
lill halv ålderspension eller till förtidspension som utgår med två tredjedelar
eller hälften av hel förtidspension utgör molsvarande andel av helt
pensionstillskott. Till änkepension som ulgår med viss andel av hel sådan
pension utgår pensionstillskott med motsvarande andel av helt tillskott. Om
ålderspension på grund av förtida eller uppskjutet uUag har minskats eller
ökats med visst procenttal minskas eller ökas pensionstillskottet i molsvarande
mån.

Pensionstillskottetärinkomstprövat
mot ATP-pension. Avräkningen är så konstruerad att den som uppbär ATP-pension
med belopp överstigande den s. k. garantinivån inte får något
pensionstillskott. Till den som uppbär ATP-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 26

pension
med lägre belopp ulgår pensionstillskott i den mån de sammanlagda förmånerna inie
överstiger garantinivån. Garantinivån är f. n. 42 % av basbeloppet såvitt
gäller ålderspensionerna och änkepensionerna samt 84 % av basbeloppet avseende
förtidspensionerna. Garantinivån höjs den I juli 1979 till 45 resp. 90 % av
basbeloppet.

2.1.3
Försäkringen för tilläggspension (ATP)

Tilläggspensioneringen
innefattar ålderspension, förtidspension och familje-pension. Pensionsräiten är
relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft under sin aktiva
tid. Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek (11-15
kap. AFL).

Pensionsgrundande
inom ATP blir den försäkrades inkomsi av förvärvsarbete under åren fr. o. m.
det år då han fyller 16 år t. o. m.det år då han fyller 64 år. För försäkrad
som är född under något av åren 1911-1927 beräknas pensionsgrundande inkomst
även fördel år då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den
försäkrade har avlidit eller uppburit förtidspension eller hel ålderspension
enligt AFL är dock inte pensionsgrundande. Vid förtida uttag av halv
ålderspension beräknas pensionsgrundande inkomsi för fortsatt förvärvsarbete.
Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete (11 kap. I § AFL). Till grund för beräkning av pensionsgrundande
inkomst läggs i princip den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt.

Med inkomsi
av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller
bostad som den försäkrade har erhållit såsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst. Som inkomst av anslällning anses även ersättning för arbete som
någon ulfört för annans räkning utan atl vara anställd i dennes tjänst. Är
ersättningen atl hänföra till inkomsi av rörelse eller jordbruk betraktas den
som inkomst av anställning dock endast om uppdragsgivaren och uppdragstagaren
kommer överens härom genom att träffa ett s. k. likslällighetsavial. Till
inkomst av anställning hänförs inte lön eller ersättning från en och samma
arbetsgivare som för år inte uppgår till 500 kr. Såsom inkomst av anställning
anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL,
delpension enligt lagen om delpensionsförsäkring, dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen om kontant
arbetsmarknadsstöd saml livränta enligi lagen om arbetsskadeförsäkring (11 kap.
2 § AFL).

Med inkomsi
av annat förvärvsarbete avses främst inkomst av rörelse och av
jordbruksfastighet (11 kap. 3 § AFL).

Den
pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss
minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket
avräknas i första hand mot inkomsi av anställning. För

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 27

januari
månad 1978 ulgör basbeloppet 11 8(X) kr. Maximigränsen för beräkning av den
pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång
gällande basbeloppet. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i försia
hand från inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 5 § AFL).

För
varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen ulgör den
pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång. I den mån
den pensionsgmndande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning tillgodoräknas den försäkrade i regel pensionspoäng endast om lilläggspensionsavgift
för året lill fullo eriagts inom föreskriven lid. Å andra sidan kan
pensionspoäng enligt särskilda regler tillgodoräknas försäkrad för år då han
har uppburit förtidspension från tilläggspensioneringen trots atl ingen
pensionsgrundande inkomst beräknas för sådant år (11 kap. 6 § AFL).

För
försäkrad som är född under något av åren 1911-1927 skall under vissa förutsättningar
beräknas pensionspoäng även för det år varunder han fyller 65 år. Pensionspoäng
för det året fastställs med lillämpning av reglema om beräkning av
antagandepoäng inom förtidspensioneringen. Om det senare visar sig att den
pensionsgrundande inkomsien fördel sextiofemte levnadsåret ger en faktisk
pensionspoäng som är högre än den poäng som har gottskrivits enligt meloden med
antagandepoängberäkning tillgodoräknas den försäkrade denna högre, faktiska
poäng (15 kap. 2 § AFL).

Ålderspension
utgår under förutsäitning alt pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade
för minsl tre år. Pensionen ulgår fr. o. m. den månad under vilken den
försäkrade fyller 65 år med möjlighet till förtida och uppskjutet uttag av hela
eller halva pensionen efter samma regler som inom folkpensioneringen. Om den
försäkrade gör förtida uttag av ålderspension tas vid pensionsberäkningen
hänsyn även till f)ensionspoäng som kan föreligga för det år som närmast
föregår det varunder pensionen börjar utgå. Tas pensionen ul under det år
varunder den försäkrade fyller 64 år, eller tidigare, bestäms först pensionen
provisoriskt. Den omräknas sedan kännedom har vunnits om pensionsgrundande
inkomst och därmed pensionspoäng även för det sista året före pensioneringen.
Om försäkrad har gjort förtida uttag av halv ålderspension kan han
tillgodoräknas pensionspoäng även för år då sådani uttag är gällande. 1 dylika
fall omräknas den utgående pensionen åriigen med hänsyn till de tillkommande
pensionspoängen (12 kap. AFL).

Storieken
av den ålderspension som börjar utgå vid 65 års ålder molsvarar 60 % av
produkten av basbeloppet förden månad för vilken pensionen skall utges och
medeltalet av de pensionspoäng som har tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng
tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen
(15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas
pensionen med 1/30 för varje felande år (30-årsregeln).l pensioneringens
inledningsskede har för försäkrad

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 28

som
är svensk medborgare 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för den som är
född något av åren 1896-1914. För den som är född något av åren 1915-1923
fordras i stället för 30 år 21 år för den som är född år 1915,22 år för den som
är född år 1916 osv. Dessa övergångsregler-sammanställda medde förul angivna
reglerna om beräkning av pension grundande inkomst för det sexiiofemte
levnadsåret för äldre försäkrade - innebär att personer som är födda år 1914
och senare har möjlighet att förvärva full pension.

Förtidspension utgår till
försäkrad för tid före den månad då han fyller 65 år eller ålderspension
dessförinnan börjar utgå till honom. Då en förtidspensionär har uppnått 65 års
ålder utbyts förtidspensionen mot ålderspension (13 kap. AFL).
Förutsättningarna för rält lill förtidspension är desamma som inom
folkpensioneringen. Är nedsättningen av arbetsförmågan inte att anse såsom
varaktig, kan den försäkrade liksom inom folkpensioneringen erhålla sjukbidrag,
som är begränsat till viss tid men för vilket i övrigt gäller samma regler som beiräffande
förtidspension. Invalidiietsgraderingen är likaså densamma som inom
folkpensioneringen. En ytterligare förutsättning för rätt till förtidspension
frän tilläggspensioneringen är all den försäkrade kan tillgodoräkna sig
pensionspoäng för lid före det år då pensionsfallet har inlräffat.

Storleken av hel
förtidspension molsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle
bli berättigad lill om han hade börjat uppbära sådan pension fr. o. m.den månad
då han uppnår 65 års ålder. Härvid skall, så snart vissa förutsättningar är
uppfyllda, pensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år
fr. o. m. det år då pensionsfallet inträffar t. o. m. det år då han uppnår 64
års ålder (65 års ålder för försäkrad född under något av åren 1911-1927) har
tillgodoräknats vissa pensionspoäng (antagandepoäng). För att
pensionsberäkning med antagandepoäng skall fä äga mm fordras atl den försäkrade
antingen vid tidpunkten för pensionsfallet har haft en sjukpenninggrundande
inkomst som svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete lägst lika med det vid
årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräkna sig
pensionspoäng för tre av de fyra åren närmast före året för pensionsfallel.

Antagandepoäng
skall beräknas enligt den av två alternativa metoder som ger det för den
försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att
antagandepoängen sätts lika med medeltalet av de två högsta poängtalen under de
fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär atl
antagandepoängen beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år t.
o. m. året närmast före pensionsfallet. Antagandepoängen sätts därvid lika med
medeltalet för halva antalet av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn
i första hand tas till åren med de högsta poängtalen (13 kap. 2 § AFL).

Förtidspension
enligt reglerna om aniagandepoäng förutsätter att den försäkrade vid 65 års
ålder kan uppbära ålderspension. Antalet poängår skall alltså, inberäknat åren
med antagandepoäng, i regel vara minst tre.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 29

Om
förutsättningar inte föreligger för au den försäkrade skall kunna få förtidspension
med tillgodoräknande av antagandepoäng fordras för rätt till förtidspension att
den försäkrade har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år före del år
under vilket pensionsfallet inträffade. Förtidspensionen beräknas då på gmndval
av föreliggande fakiiska pensionspoäng enligt samma metod som för
ålderspension.

Familjepension
utgår till försäkrads änka och barn under förutsättning atl den försäkrade vid
sin död var berättigad lill förtidspension eller ålderspension från
tilläggspensioneringen eller skulle ha varit berättigad lill förtidspension om
hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som krävs för rätt
lill sådan pension (14 kap. AFL).

Änkepension
ulgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet har varat minst fem år och
har ingåtts senasi den dag då den försäkrade fyllde 60 år. Efterlämnar den
försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan, oavsett om barnet är
minderårigt eller har uppnått vuxen ålder, berättigad till änkepension även om
nyssnämnda fömtsättningar inte är uppfyllda. I motsats till vad som gäller för rätl
lill änkepension från folkpensioneringen krävs för rätt till änkepension från
tilläggspensioneringen alltid alt legail äktenskap har förelegat.
Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äktenskapet
innan det har bestått i fem år skall änkepensionen ånyo börja utgå.

Änkepensionen
utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, dvs. den förtids- eller
ålderspension som utgick lill den avlidne eller - om sådan pension inte utgick
-den förtidspension som han skulle ha erhållit om rätt till hel sådan pension
hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den avlidne uppbar partiell
förtidspension, beräknas änkepensionen ändå med utgångspunkt i hel
förtidspension. Var han ålderspensionär räknas med en ålderspension av den
storlek som gäller vid uttag från 65 års ålder (14 kap. 3 § AFL).

Änkepensionens
storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade förutom änkan efteriämnar
barn som är berättigat lill pension efter honom. Finns inte något pensionsberättigat
barn, utgör änkepensionen 40 % av den försäkrades nyss beskrivna egenpension.
Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn, utgör änkepensionen 35 % av
samma pension.

Barnpension tillkommer försäkrads
barn under 19 år. Adoptivbarn har pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men
inte efter sina naluriiga föräldrar. Har underhållsskyldighet mot bam avlösts
genom ett engångsbelopp, gäller motsvarande regel som beträffande barnpension
inom folkpensioneringen (14 kap. 4 § AFL).

Storieken av barnpensionen
är beroende av humvida pensionsberättigad änka finns samt av
familjemedlemmarnas antal. Finns änka och ett pensionsberättigat barn blir
barnets pension 15 96 av faderns egenpension. Är ett barn ensamt pensionsberättigat,
blir barnets pension 40 % av den avlidnes egenpension. Finns nerabarnänetl,ökasde
nu angivna procenttalen med tio

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 30

för
varie barn utöver det första och del sammanlagda bampensionsbeloppet fördelas
lika mellan barnen.

2.2
Utlandssvenskars och utlänningars rätt till pension

2.2.1
Den svenska lagstiftningen

Det
svenska pensionssystemet består av folkpensioneringen och försäkringen för
tilläggspension (ATP). Folkpensionen fyller en dubbel funktion. Dels utgör del
ett socialt grundskydd som träder in vid ålderdom, annan nedsättning av
försörjningsförmågan eller, för eflerievande, då försörjaren har avlidit. Dels ulgör
den grundbeloppet för ATP-pension. Folkpension utges oberoende av tidigare
avgiftsbetalning eller förvärvsverksamhet. Rätten till ATP är däremot baserad
på förvärvsinkomster över det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Pensionsskyddet för inkomstdelar under basbeloppet ges genom
folkpensioneringen, medan tilläggspensioneringen svarar för skyddet för den
överskjutande delen av inkomsten.

Berättigade
lill folkpension är enligt AFL endast svenska medborgare. Svensk medborgare som
är bosatt i Sverige har alltid rätt till folkpension oavsett bosättnings- eller
försäkringstidens längd och oberoende av om han har förvärvsarbetat eller inte.
Kommunall bostadstillägg kan dock utgå bara till den som är mantalsskriven i
svensk kommun.

För
rätt atl uppbära folkpension vid bosättning utomlands krävs att den försäkrade
har varit manlalsskriven i Sverige för det år varunder han fyllde 62 åroch
förde fem åren närmast dessförinnan (5 kap. 1 § AFL). Härutöver finns vissa
dispensregler som kan åberopas av den som inte uppfyller nämnda villkor och som
har fiyttat ulomlands sedan han har beviljats pension i Sverige. Reglerna
innebär att pensionen kan få behållas efter prövning i det enskilda fallet, om
den försäkrade vistas utanför Sverige för vård av hälsan eller för behandling
för sjukdom och det finns skälig anledning att anta att vården eller
behandlingen har avsevärd betydelse för honom. Också i andra fall, då det med
hänsyn till omständigheterna skulle framstå som oskäligt att dra in pensionen,
kan beslutas atl försäkrad som har fiyttal utomlands skall få behålla pensionen
(5 kap. 2 § AFL och kungörelsen 1962:516 med föreskrifter rörande rätl till
folkpension utom rikel i vissa fall).

Från
folkpension som tillkommer försäkrad som inte är bosatt i Sverige skall, om
särskilda skäl inte föranleder annat, dras av molsvarande förmån vartill den
försäkrade är berättigad enligt utländsk lagstiftning (17 kap. 5 § AFL och
kungörelsen 1967:209 om avdrag från folkpension i vissa fall).

Utländska
medborgares rätt till folkpension regleras genom konventioner med andra länder.
En översikt över innehållet i vissa av konventionerna lämnas i avsnitt 2.2.2.

Tilläggspension
utgår i förhållande till de pensionsgrundande inkomsternas storlek och i förhållande
till antalet år för vilka pensionsgrundande inkomst

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 31

har
förvärvats eller annars tillgodoräknats. Enligt särskilda övergångsbestämmelser,
som gäller svenska medborgare födda under åren 1896-1923, kan full ATP utgå vid
ell lägre antal pensionsgrundande år än de 30 som fordras enligt huvudregeln.
För utländska medborgare krävs alltid minst 30 poängår för full pension.
Undantag från denna bestämmelse regleras genom konventioner. I övrigi är i
Sverige bosatta utlänningar likställda med svenska medborgare i fråga om såväl pensionsrätiens
intjänande som beräkningen av ATP. Intjänad rält till ATP kvarstår var den
försäkrade än bosätter sig. Pensionen utbetalas också utan inskränkningar vid bosättning
ulomlands.

Om
den pensionsberättigade - svensk eller utländsk medborgare - inte är bosatt i
Sverige kan med hans samtycke tilläggspensionen utbytas mot ett engångsbelopp
som molsvarar lägst 40 % av kapitalvärdet av pensionen. Genom sådant utbyte
upphör rälten lill vidare ersättning på grundval av pensionspoäng som
dessförinnan har tillgodoräknats den försäkrade (15 kap. 3 § AFL).

2.2.2
Konventioner på pensionsförsåkringsområdet

Sverige
har träffat en rad internationella överenskommelser om social trygghet som bl.
a. modifierar den svenska pensionslagstifiningen lill förmån för invandrare.

Av
utlänningarna i Sverige omfattades vid årsskiftet 1977/78 på gmnd av sin
nationalitet ca 87 % av konventioner och därmed jämföriiga överenskommelser
som Sverige har ingått eller bilrätt. Av återstående ca 13 % (56 000
personer)omfattades de fiesta inte av någon internationell överenskommelse som
har biträtts av Sverige och var därför bl. a. uleslutna från rätt till folkpension.
I den sistnämnda gruppen ingick dock personer som berördes av pågående
konventionsförhandlingar. I gruppen ingick också, till ett okänt antal,
personer som bl. a. på grund av status som politiska flyktingar var skyddade
oavsett nationalitet genom ingångna konventioner.

1 del
följande lämnas en redogörelse för det väsentligaste innehållet i vissa av de
konventioner som Sverige har ingått.

Inom
ramen för samarbetet i Europarådet har utarbetats en den 11 december 1953
undertecknad provisorisk överenskommelse jämte tilläggsprotokoll avseende
social trygghet vid ålderdom och nedsatt arbetsförmåga samt för efterlevande
(SFS 1955:563). Till denna överenskommelse, som för Sveriges del avser endast
folkpension, har - fömtom Sverige - anslutit sig Belgien, Cypern, Frankrike,
Grekland, Iriand, Luxemburg, Nederländerna och Turkiet. Därjämte har Danmark,
Island, Italien, Norge, Storbritannien och Västtyskland biträtt
överenskommelsen. Medborgare i dessa sistnämnda länder är emellertid genom
särskilda konventioner tillförsäkrade rätt till folkpension i Sverige på
fördelaktigare villkor än enligt den europeiska överenskommelsen. Enligt
tilläggsprotokollet skall fiyktingar erhålla folkpension på samma villkor som
är föreskrivna i huvudöverenskommelsen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 32

Medborgare
i land som är anslutet lill överenskommelsen är berättigad lill folkpension i
Sverige i samma omfallning som svenska medborgare under förutsättning att han
efter fyllda 20 år har uppehållit sig i Sverige i sammanlagt minsl 15 år, att
han omedelbart före ansökan om pension har varit stadigvarande bosatl i Sverige
under minst fem år i oavbruten följd och atl han därefter fortsätter atl vara
stadigvarande bosatt i Sverige. För rätt lill förtidspension krävs därjämte au
bosättningen i Sverige har skett innan den sjukdom som förorsakat arbet.soförmågan
eller nedsättningen av arbetsförmågan försia gången medicinskt konstaterades.

Mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge träffades den 15 september 1955 en
konvention om social trygghet (SFS 1956:491). Konventionen har senare
reviderats vid fiera tillfällen (senast SFS 1977:1015). Sverige har vidare
under 1950-och 1960-talen ingått bilaterala konventioner om bl. a. pensionering
med Schweiz, Storbritannien, Italien och Jugoslavien.

Den
11 november 1975 ingicks en konvention med Österrike om social trygghet (SFS
1976:722). Denna konvention avviker principielll från de äldre på fiera
punkter. I den av riksdagen godtagna propositionen 1975/76:51 framhålls att
behovet av att utveckla socialförsäkringsförbindelserna med andra länder under
senare år har blivit allt siörre i och med att invandringen har fått ökad
omfattning. Samtidigt, sägs det i propositionen, har det stått klart atl man
numera måste söka delvis nya lösningar på de problem på den sociala trygghetens
område som kan uppstå för utländska medborgare i Sverige liksom för svenskar i
utlandet. Det anförs att konventionen mellan Sverige och Österrike utgör det
första exemplet på strävandena att tillskapa tidsmässiga och ändamålsenliga
socialförsäkringskonventioner. Avsikten är att de principer som ligger till
grund för konventionen så långt det är möjligt och befogat skall tillämpas i
framtida överenskommelser som Sverige sluter.

Enligt
konventionen med Österrike är österrikisk medborgare, så länge han är bosatl i
Sverige, likställd med svensk medborgare i fråga om rätten till
folkpensionsförmåner i form av

ålåerspension
om han efter fyllda 16 år har varit bosalt i Sverige under sammanlagt minst tio
år, därav minst fem år omedelbart innan pension börjar utgå,

förtidspension
och handikappersättning om han antingen är bosalt i Sverige sedan minst fem år
eller, om bosättningstiden är kortare, har varit normalt arbetsför oavbrutet
minst ett år under den tid han har varil bosatt här,

änkepension
och barnpension om antingen den avlidne omedelbart före sin död har varit
bosatt i Sverige minsl fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt
här eller den eflerievande är bosatl i Sverige sedan minst fem åroch den
efterlevande eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt här.

Rätt
till vårdbidrag för handikappat barn föreligger om barnets fader eller moder
sedan minst eil år är bosatt i Sverige.

Del
principiellt nya med konventionen är att den också innehåller regler

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 33

om
rätt lill svensk folkpension för österrikisk medborgare som inte uppfyller de
angivna kraven för rätl till folkpension-1, ex. inte längre är bosatl i Sverige
- men som har förvärvsarbetat i Sverige och tjänat in en tilläggspension. Folkpension
enligt dessa till ATP-syslemet anknutna regler utgår oavsett bosältningsland
och utan särskilda karenstider.

Förutsättningen för att
folkpension skall kunna utgå enligt dessa regler är att ATP-pension utges. Storieken
av folkpensionen är beroende av antalet poängår inom ATP. Sålunda utgår full
folkpension lill den som uppbär ATP som är baserad på minst 30 poängår. Ulgår
ATP gmndad på mindre än 30 poängår, utges 1/30 av full folkpension för varje år
med ATP-poäng. I fråga om förtidspension tas hänsyn inte bara till faktiska poängår
utan även till år, för vilka s. k. antagandepoäng har tillgodoräknats vid
beräkningen av ATP. När det gäller familjepension anknyts pensionsberäkningen till
den avlidnes ATP-år. Även här kan år med antagandepoäng ha betydelse.

Enligt vissa
övergångsbestämmelser likställs år före år 1960, för vilka har beräknats till
statlig inkomstskatt taxerad inkomst, med år med pensionsgmndande inkomst.

Handikappersättning som
inte utgår som tillägg till folkpension samt vårdbidrag för handikappat barn,
pensionstillskott och inkomstprövade förmåner utges endast för tid då den till
förmånen berättigade är bosatt i Sverige.

I konventionen föreskrivs
i fråga om svensk ATP all en person, som inte uppfyller den svenska
lagstiftningens krav på minst tre år med ATP-poäng för rätt lill sådan pension,
har rätt alt lägga samman sina österrikiska försäkringsår med sitt eller sina
svenska ATP-år för att uppfylla treårskravet. Den svenska ATP-pensionens
storlek beräknas däremot enbarl på grundval av de år pension har intjänats i
Sverige och registrerade ATP-poäng.

De
övergångsregler för beräkning av pension som inom ATP gäller för svenska
medborgare födda före år 1924 tillämpas inte på österrikiska medborgare.

Sverige
har vidare den 27 febmari 1976 undertecknat en konvention med Västtyskland om
social trygghet (SFS 1977:740). I denna har bestämmelserna om folkpension och
ATP utformats på motsvarande sätt som i konventionen med Österrike.

Avtal,
i vilka bestämmelsema har utformats efter mönster av konventionen med
Österrike, har även träffats med Grekland, Jugoslavien, Portugal, Schweiz och
Turkiet. Förhandlingar pågår med ytteriigare länder.

Internationella
arbetsorganisationen (ILO) antog år 1962 en konvention (nr 118) om utlänningars
likställande med ett lands egna medborgare i fråga om social trygghet (SFS
1964:57). Genom att ratificera denna konvention förbinder sig ett land att - i
den omfattning konventionen föreskriver beträffande olika grenar av social
trygghet - med landets egna medborgare likställa medborgare i de andra länder
som har ratificerat konventionen. Även flyktingar och statslösa omfattas av
konventionen. Ratifikationen behöver

3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 75

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 34

inte
avse samtliga grenar av social trygghet utan kan begränsas lill att gälla en eller
flera sådana grenar. Sveriges ratifikation av konventionen avser inte pensionsförmåner.

Konventionen
föreskriver vad angår förmåner atl likabehandling skall garanteras utan villkor
med avseende på bosällning. Vissa undanlag från denna regel ges dock såvitt
gäller förmåner som utgår oberoende av inbetalda avgifter eller utfört
förvärvsarbete, dvs. för Sveriges del bl. a. folkpensioner. Sålunda gäller bl.
a. atl som villkor för att utge sådan pension till utländska medborgare och
likställda får uppställas krav på att personen i fråga skall ha uppehållit sig
i landet eller, när det är fråga om efterlevande, att den avlidne hade
uppehållit sig i landet under en lid som inte fär överstiga

när
det gäller ålderspension tio år efter fyllda 18 år, därav fem år i oavbruten följd
omedelbart före ansökan om pension,

när
fråga är omförtidspension eller efterlevandepension, fem år i oavbruten följd
omedelbart före ansökan om pension resp. före dödsfallet.

2.3
Finansiering

Socialförsäkringarna
finansieras genom arbetsgivaravgifter och avgifter från de försäkrade (egenavgifter)
samt genom allmänna medel. Arbetsgivare och försäkrade skall sålunda för varje
år erlägga socialförsäkringsavgifter till bl. a. folkpensioneringen,
försäkringen för tilläggspension (ATP) och sjukförsäkringen. Bestämmelser
härom finns i 19 kap. AFL.

Arbetsgivaravgifterna
till folkpensioneringen och sjukförsäkringen beräknas i princip på kontantlöner
och naturaförmåner i form av kosl eller boslad som under året har utgått till
arbetstagare. Försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning
skall erlägga socialförsäkringsavgifi till folkpensioneringen på nämnda inkomst
om han vid utgången av det år avgiften avser är inskriven i allmän
försäkringskassa, inte har fyllt 65 är vid årets början och inte heller har
uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad samma år. Under
i huvudsak samma förutsättningar skall sjukförsäkringsavgift erläggas av
försäkrad som har sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.
Avgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen utgör för år 1978 8,3
resp. 9,6 % av avgifts-underiaget.

Tilläggspensioneringen
finansieras helt genom avgifter. Arbetsgivaravgiften till ATP beräknas endast
på den del av utgiven lön som för arbetstagare och år ligger mellan det vid
årets ingång gällande basbeloppet och sju och en halv gånger delta belopp.
Innan avgiften beräknas görs därför ett s. k. basbeloppsavdrag och i
förekommande fall ett maximeringsavdrag. Vid beräkningen av nämnda avgift
medräknas inte heller lön till arbetstagare som har fylll 65 är vid ingången av
det år avgiften avser. Försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning skall eriägga egenavgift till ATP (tilläggspensionsavgift).
Tilläggspensionsavgiften beräknas på den

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 35

pensionsgrundande
inkomst av annal förvärvsarbete än anställning som har fastställts för den
försäkrade för året. Avgifterna till ATP utgör för år 1978 11,75 % av avgiftsunderiagei.

3
Kommitténs överväganden och förslag 3.1 Intjänande av ATP-pension m. m.

3.1.1
ATP-poäng vid förtidspension

Vid
sin bedömning av de frågor som rör intjänande av ATP har kommittén bl. a. haft
den utgångspunkten alt inkomst av förvärvsarbete eller viss ersättning som kan
anses träda i stället för sådan inkomst i princip alltid skall vara
pensionsgrundande för ATP. Mol bakgrund härav finner kommittén del angelägel atl
möjlighet öppnas för dem som uppbär partiell förtidspension att förvärva
pensionspoäng på inkomster vid sidan av pensionen.

Kommittén
erinrar om att, förutom arbetsinkomster, vissa specificerade ersättningar för
inkomstbortfall, t. ex. sjukpenning, är pensionsgrundande för ATP. Bland dessa
pensionsgrundande ersättningar ingår fr. o. m. den I juli 1977 livräntor från
den nya arbetsskadeförsäkringen. Skälet härför är att den arbetsskadades
åldersförmåner från den allmänna pensioneringen i princip skall motsvara de
förmåner han skulle ha fått om han inte hade skadats. Kommittén finner det
rimligt alt inte endast den som uppbär partiell förtidspension utan även den
som uppbär hel förtidspension bereds möjlighet att förvärva pensionspoäng på sin
arbetsskadelivränta. Kommittén föreslår således att den som uppbär förtidspension
- partiell eller hel - skall kunna få pensionsgmndande inkomst beräknad. Det
kan enligt kommittén visseriigen hävdas alt den som har hel förtidspension
normalt inte kan erhålla inkomster av betydelse för beräkningen av
pensionsgrundande inkomst genom eget förvärvsarbete utan att pensionen då skall
omprövas. Kommittén vill dock inte utesluta att möjligheten att tjäna in
pensionspoäng kan vara av värde för den som uppbär hel förtidspension. Det kan
gälla en person som har enbart folkpension eller ATP utan
antagandepoängberäkning eller med synneriigen låg antagandepoäng. Kommittén
pekar i sammanhanget på dem som arbetar i skyddade verkstäder. Förhållandena
kan i dessa fall vara sådana att skäl inte föreligger att ompröva
förtidspensionen, t. ex. för att man ännu inte kan avgöra om en förbättring av
arbetsförmågan kan väntas bli beslående.

Kommittén
diskuterar olika metoder för beräkning av pensionspoäng vid förtidspension.
Därvid avvisar kommittén tanken pä att den utgående förtidspensionen skulle bli
pensionsgrundande jämte sidoinkomsten. Kommittén avvisar ocksä en lösning som
skulle innebära att man vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst
verkställer ett i förhållande till invaliditeten reducerat basbeloppsavdrag
från sidoinkomsten. Som skäl härför anger kommittén att man inte vill medverka
till atl det öppnas en gynnsammare väg in i ATP-syslemet för förtidspensionärer
än för dem som

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 36

t.
ex. av olika anledningar arbetar deltid eller korttid. Kommittén stannar för alt
föreslå att pensionspoäng beräknas på restarbeisinkomsten enligt gällande bestämmelser
- således efter samma regler som gäller för övriga försäkrade. Den som uppbär
partiell förtidspension beräknad med ledning av antagandepoäng får emellertid
enligt förslaget dessutom tillgodoräkna sig en mot invaliditeten svarande del
av antagandepoängen, dvs. halva antagandepoängen vid halv förtidspension och
två tredjedelar av nämnda poäng vid två tredjedels förtidspension. Förtidspensionären
skall dock alltid vara garanterad minst sin aniagandepoäng. Den som uppbär hel
förtidspension med antagandepoäng föreslås få tillgodoräkna sig de på grundval
av förvärvsarbete intjänade poängen i den mån de överstiger antagandepoängen.

De
sålunda förvärvade pensionspoängen skall enligt förslaget beaktas vid bestämmandel
av den försäkrades ålderspension från ATP. Däremot bör enligt kommittén inte
komma i fråga att låta den förvärvade pensionspoängen påverka den utgående
förtidspensionen. Om emellertid förtidspensionären återvinner sin
arbetsförmåga och därefter åter blir invalidiserad skall man enligt kommittén
kunna ta hänsyn till de nya pensionspoängen.

Kommittén
framhåller att arbetsgivare, som i sin tjänst har arbetstagare som uppbär
förtidspension, redan enligt gällande bestämmelser erlägger arbetsgivaravgifter
på lön som utgår till sådana arbetstagare. Avgifter eriäggs däremot inte av egenföretagare
som under motsvarande förhållanden haft inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning. Öppnas möjlighet för förtidspensionärer alt tjäna in pensionspoäng
på sina sidoinkomster börenligt kommittén avgifter i fortsättningen eriäggas
även på sidoinkomst som härrör från annat förvärvsarbete än anställning.

3.1.2
Vidgad rätt tiU beräkning av förtidspension frän ATP med antagandepoäng

Kommittén
föreslår att villkoren för beräkning av förtidspension med antagandepoäng
mildras. För att sådan beräkning skall få äga rum fordras enligt gällande
regler att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet har en
sjukpenninggrundande inkomst som svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete
lägst lika med det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan
tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av de fyra åren närmast före året för
pensionsfallet. Kommittén framhåller att gällande regler kan medföra att den
som av en eller annan anledning endast tillfälligt lämnar förvärvslivet föriorar
rätten att beräkna förtidspension efter den förmånligare metoden med
antagandepoäng. Det kan enligt kommittén många gånger vara otillfredsställande
att försäkrade efter så kort tid som något mer än ett år kan komma att ställas
utanför denna rätl. Kommittén pekar här på bl. a. dem som för värd av småbarn
måste avstå från förvärvsarbete i mer än ett år. Kommittén föreslår därför alt pensionsberäk-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 37

ning
med aniagandepoäng skall kunna ske även när pensionspoäng föreligger endast för
två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet.

3.1.3
ATP-poäng vid förtida uttag av hel ålderspension

Kommittén
föreslår atl försäkrad som under del av år gjort ett förtida uttag av hel
ålderspension skall få rätt att förvärva pensionspoäng på förvärvsinkomster
vid sidan av pensionen. Kommittén finner del otillfredsställande att den som
gör ett förtida uttag av hel ålderspension i slutet av ett år eller som återkallar
ett sådant uttag efter att ha uppburit pension under endast en del av året
enligt gällande bestämmelser inte har möjlighet att tillgodoräkna sig pensionspoäng
för förvärvsinkomster som han har haft under tid då pension inte har utgått. En
sådan möjlighet torde enligt kommittén vara av särskilt värde för dem som
tillhör den s. k. övergångsgenerationen inom ATP. Ett genomförande av förslaget
skulle också, framhåller kommittén, bidra till all öka röriigheten inom
pensioneringen. Kommittén föreslår en motsvarande utvidgning av skyldigheten
att eriägga egenavgifter.

3.2
Rätt tUl barnpension i vissa faU m. m.

3.2.1
Förlängd retroaktivtid för barnpension

Om
ett bams fader eller moder avlider har barnet rätt till barnpension från folkpensioneringen
fram till dess det har fyllt 18 år. Finns förutsäuningar därför kan barnel ocksä
bli berättigat till bampension frän tilläggspensioneringen fram till 19 års
ålder. Rätten till pension uppkommer i princip i och med dödsfallet. Pension
utgår fr. o. m. den månad föräldern avled eller, om föräldern vid sin död
uppbar ålders- eller förtidspension, fr. o. m. månaden näst efter dödsfallet.
För att pensionen skall börja utbetalas fordras dock i regel, liksom i fråga om
övriga pensionsförmåner, att det görs ansökan därom hos försäkringskassa. Om en
ansökan om pension inlämnas längre tid efter det att rätt till pension har
inträtt kan pensionen utges retroaktivt. En längsta tid för retroaktiv
utbetalning gäller dock för barnpension, liksom för andra pensionsförmåner.
Denna längsta retroaktivtid är tre månader före ingången av den månad under
vilken ansökan gjordes hos försäkringskassan.

I
det betänkande av socialförsäkringsutskottet (SfU 1975/76:3) som ligger till
grund för kommitténs uppdrag har anförts att det inte är uteslutet att
rättsförluster kan uppstå på grund av alt barnpensionsansökningar kommer in
senare än tre månader efter dödsfallet. Utskottet har funnit det angeläget atl
förhindra sådana föriuster och har ansett att en ändring bör ske i rätten att uppbära
barnpension retroaktivt.

Som
kommittén framhåller påminner försäkringskassan försäkrad om bl. a. ansökan om
ålderspension genom att skriftligen några månader innan den försäkrade fyller
65 år utsända en underrättelse jämte ansökningsblan-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 38

keit.
När det gäller familjepension finns också vissa underrällelseruliner. Sålunda får
försäkringskassan kännedom om ett dödsfall genom en s. k. snabbavisering från
länsstyrelsen ungefär en vecka efterdet atl dödsfallet har anmälts till
pastorsexpeditionen. Där så har varil möjligl har på snabbavise-ringen också
angivits eventuella efteriämnade bams personnummer. Försäkringskassan
inrapporterar uppgifter om dödsfallet lill riksförsäkringsverkets dataanläggning
från vilken i sin tur utsänds underrättelser lill dödsboet med-i förekommande
fall - ansökningsblankett för änkepension samt broschyr angående
familjepension. Varje vecka erhåller dessulom försäkringskassan från
riksförsäkringsverket en förteckning, grundad på uppgifterom folkbokföringsförändringar,
vilken upptar bl. a. dödsfall. Denna förteckning kommer till kassan ungefär
tre-fyra veckor efter del atl dödsfallet har anmälts till pastorsexpeditionen.
Innehåller förteckningen uppgifter om dödsfall, som inte redan har snabbaviserats,
underrättas dödsboet enligt ovan. Efter ungefär två månader tas de fall fram
vari ansökan om bampension ännu inte har kommit in. Detta material dalakörs mot
uppgifter om allmänna barnbidrag för att bl. a. undersöka att bamet inte har avlidil.
Försäkringskassan gör sedan i de fall där del är aktuellt en undersökning om
varför barnpensionsansökan inte har aorts och upplyser ånyo dödsboet om möjligheterna
till pension åt barnet. Systemet uppges fungera bra.

Enligt
kommitténs bedömning kan man trots successivt förbättrade underrättelserutiner
inte utesluta att ansökningar om barnpension även fortsättningsvis kan komma in
senare än tre månader efter dödsfallet. Kommittén pekar på t. ex. risken för
förbiseenden i något av de olika leden vid inrapportering av dödsfall och
efterföljande underrättelser. Det är enligt kommittén vidare tveksamt om det
med nuvarande system alltid kommer att gå att få fullständiga uppgifter om
efterlämnade barn i fall då förälder som inte är barnets vårdnadshavare har
avlidit. Kommittén anser det vara angeläget all rättsföriuster förhindras
såvitt gäller barnpension, särskilt mot bakgmnd av att barnpensionen är avsedd
alt trygga försörjningen för barn som har mist endera av eller båda sina
föräldrar. Kommittén förordar därför att det öppnas möjlighet att bevilja
barnpension retroaktivt för längre tid än tre månader. Det framhålls att
tidpunkten för pensionsrättens inträde normalt sett låter sig fastställas utan
svårigheter såvitt gäller barnpension. De skäl som kan tala för en kort
retroaktivtid beträffande bl. a. förtidspension gör sig således inte gällande
när fråga är om barnpension. Inte heller några andra skäl kan enligt kommittén
anföras mot en utvidgning av rätten att uppbära barnpension retroaktivt.

När
det gäller retroaktivtidens längd konstaterar kommittén att det knappast kan
komma i fråga att införa bestämmelser som innebär att pension kan uppbäras för
obegränsad tid efter den till vilken pensionen hänför sig och kanske t. o. m.
efter det att rätten till pension sedan länge har upphört. Retroaktiviteten bör
rimligen också begränsas till kortare tid än vad som skulle bli fallet om de
allmänna reglerna om tioårig preskription gjordes

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 39

tillämpliga
på pensionen. Kommittén erinrar om atl barnpensionens ändamål är atl lillgodose
barnels behov av medel lill sin löpande försörjning. En regel som ger utrymme
för utbetalning av mycket höga kapitalbelopp på en och samma gång skulle enligt
kommittén förta pensionen denna karaktär. En så lång retroakliviid skulle vidare
ge upphov till betydande merarbete för försäkringskassoma. Enligt kommitténs
bedömning skulle utredningen i del enskilda ärendet, avräkning mot och
samordning med andra sociala förmåner i sådant fall kunna bli mycket omfattande
och alltför svårbemästrad. För att nu påtalade olägenheter skall elimineras bör
sålunda retroaktivtiden begränsas. Kommittén stannar för atl föreslå att
barnpension skall kunna utgå retroaktivt för två år tillbaka före
ansökningsmånaden. Förslaget ansluter till vad som har förordats i den motion
som ligger till gmnd för kommitténs uppdrag i denna del. Inom den angivna
tidsramen torde enligt kommittén möjligheterna till utredning alltjämt vara
förhållandevis goda samtidigt som pensionens karaktär av löpande
konsumtionsstöd inte åsidosätts i alltför hög grad.

Kommittén
har i förevarande sammanhang övervägt möjlighetema att slopa kravet på ansökan
för beviljande av bampension. Kommittén konstalerar dock att en sådan ordning
alltför mycket skulle avvika från vad som gäller beträffande andra förmåner
inom socialförsäkringen. I åtskilliga fall fordras, också såvitt avser
barnpension, en ansökan med detaljuppgifter i olika avseenden för att rätten till
pension liksom pensionens storlek skall kunna fastställas. Kommittén vill på grund
härav inte förorda att ansökningsförfarandet avskaffas vid beviljandet av
barnpension.

Kommittén har också
övervägt om ändring av retroaktivtiden bör ske även i fråga om andra
pensionsförmåner än barnpension. Såvitt gäller änkepension framhåller kommittén
härvid atl frågan om efterievandepensioneringens framtida utformning kommer att
behandlas i kommitténs fortsatta utredningsarbete och att det intill dess
kommittén har tagit ställning i sistnämnda fråga synes mindre välbetänkt atl
lägga fram förslag om ändrad retroaktivtid för änkepension. Vad beträffar
förtidspension konstaterar kommittén att det i vissa fall kan erbjuda problem atl
längre lid efteråt fastslå vid vilken tidpunkt arbetsförmågan blev varaktigt
nedsatt i sådan grad som fordras föratt pension skall kunna utgå. Kommittén
påpekar också att samordningen mellan sjukpenning och pension minskar behovet
av retroaktiv förtidspension. Enligt 17 kap. 1 § AFL gäller atl pensionsbelopp,
som försl förfaller till betalning efter beviljande av förtidspension, skall
minskas med sjukpenning som enligt AFL har utgått för den tid som pensionen
avser. På grund härav och då sjukförsäkringen generellt sett ger högre
ersättning åt den försäkrade än förtidspensioneringen kommer en föriängning av
retroaktivtiden för förtidspension enligt kommittén att sakna större betydelse.
Kommittén avstyrker således en ändring av retroaktivtiden för förtidspension.
Av samma skäl avstyrks en föriängning av retroaktivtiden för sjukbidrag. Mot bakgmnd
av de påtalade utredningssvårigheterna bör man enligt kommittén inte heller

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 40

öppna
möjligheler att utge handikappersättning eller vårdbidrag för längre tid tillbaka
än tre månader. Kommittén anser vidare alt något ullalat behov av förlängd
retroaktivtid inte föreligger i fråga om ålderspension eftersom ansökan härom
som inkommer senare än tre månader efter 65-årsmånaden medför att den
försäkrade (år tillgodoräkna sig pension efter bestämmelserna om uppskjutet
uttag.

Med
nu angivna ståndpunkter såviti gäller huvudförmånerna saknas enligt kommittén
anledning alt förlänga retroakiiviiden för de särskilda tilläggsför-månerna
från folkpensioneringen, dvs. barntillägg, pensionstillskott, hustrulillägg
och kommunalt bostadstillägg.

Kommittén
erinrar om att 17 kap. AFL innehåller särskilda regler om samordning mellan å
ena sidan bl. a. barnpension och å andra sidan yrkesskadelivränta, socialhjälp
och bidragsförskott. Dessa regler är utformade på sådant sätt att de utan
ändring bör kunna tillämpas också vid den av kommittén föreslagna längre
retroaktivtiden för bampension. Vad däremot gäller samordningen mellan
barnpension och efierievandelivränta som utgår enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring finns enligt kommittén skäl att införa en särskild
bestämmelse om avräkning på retroaktivt beräknad barnpension för livränta som
med anledning av samma inkomstföriust har utgått förden tid pensionsbeloppet
avser. Likaså bör enligt kommittén införas en särskild föreskrifi om avräkning
på barnpension från folkpensioneringen, som utges för förfluten tid, för
barntillägg som har utgått med för högt belopp under den tid till vilken
pensionen hänför sig. En särskild reglering bör också genomföras i fråga om
avräkning på retroaktivt utgiven barnpension i form av ATP för änkepension från
tilläggspensioneringen vilken under retroaktivtiden har utgått med högre
belopp än som skulle ha varit fallet därest beslutet om barnpension hade
förelegat vid utbetalningen av änkepensionen. Kommittén föreslår således att
avräkning skall kunna göras på barnpension för vad som under retroaktivtiden
med för högt belopp har utgivits i barntillägg resp. änkepension till annan än bamet.
Det framhålls att de föreslagna avräkningsreglerna inte innebär någon nyhet i
principiellt hänseende eftersom de bygger på nuvarande bestämmelser om
samordning mellan samtidigt utgående barnpension å ena sidan och barntillägg
resp. änkepension å andra sidan.

3.2.2
Vissa frågor rörande ändring av pension

Enligt
16 kap. 1 § AFL gäller all den som vill erhålla allmän pension skall göra
ansökan därom hos försäkringskassa. Pension kan emellertid beviljas i vissa
fall utan hinder av att ansökan inte har gjorts. Sålunda kan försäkrad tillerkännas
pension i form av förtidspension eller sjukbidrag utan att han själv ansöker
därom då ett sjukdomstillstånd efter längre lids sjukskrivning av
försäkringskassan bedöms ha övergått till ett mera definitivt tillstånd av invaliditet
eller för framtiden beslående nedsättning av arbetsförmågan. Tid

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 41

för
vilken sjukbidrag eller Ull viss tid begränsad handikappersättning har
tillerkänts kan förlängas utan ansökan. Med hänsyn till den samordning som
föreligger mellan den allmänna pensioneringen å ena sidan och de statliga och kommunala
personalpensionssysiemen ä andra sidan finns vidare föreskrift att allmän
pension ulan ansökan därom kan tillerkännas den som är berättigad till sådan
avtalspension. Allmän pension kan sålunda utges efter framställning från
statens personalpensionsverk eller Kommunernas pensionsanstalt.

Enligt 16 kap. 5 § AFL
utgår ålderspension fr. o. m. den månad vamnder den försäkrade fyller 65 år
eller, om han vill all pensionen skall börja utgå tidigare eller senare, fr. o.
m. den månad som anges i pensionsansökningen. Förtidspension, barntillägg,
handikappersättning och vårdbidrag utgår fr. o. m. den månad under vilken rält till
förmånen har inträtt. I sådana fall där försäkrad beviljas förtidspension eller
sjukbidrag utan ansökan efter längre lids sjukskrivning utgår dock pensionen
fr. o. m. månaden näst efter den då beslutet om pension har meddelats.
Familjepension utgår fr. o. m. den månad då den försäkrade har avlidit eller,
om denne vid sin död uppbar ålderspension eller förtidspension, fr. o. m.
månaden näst efter den vamnder dödsfallet har inträffat. Nybeviljade
pensionsförmåner kan utgå retroaktivt tre månader före ansökningsmånaden.

116
kap. 6 § första stycket AFL stadgas atl även ökning av förtidspension i regel
kräver ansökan. Sådan ökning kan dock beviljas utan ansökan i fall då nybeviljad
förtidspension enligt de ovan nämnda reglerna kan tillerkännas även om ansökan
inte har gjorts. Den förhöjda förtidspensionen utgår i regel fr. o. m. den
månad varunder rätt till förmånen har inträtt men kan beviljas att utgå
retroaktivt under högst tre månader före ingången av den månad under vilken
ansökan om ökning av pensionen gavs in till försäkringskassan. 1 16 kap. 6 §
andra stycket AFL föreskrivs att ändring av pension i andra fall än när fråga
är om ökning av förtidspension skall gälla fr. o. m. månaden näst efter den
under vilken anledning till ändringen har uppkommit.

I
en till kommittén överiämnad framställning av riksförsäkringsverket har verket
framhållit att det i den praktiska tillämpningen råder oklarhet i vissa fall om
humvida ansökan skall krävas vid ökning av pensionsförmån och frän vilken
tidpunkt sådan ökning skall äga rum. Kommittén förordar med hänvisning till
riksförsäkringsverkets framställning all lagtexten preciseras på ifrågavarande
punkter.

Enligt kommittén finns
skäl att fastslå att ett ansökningsförfarande skall gälla i fall då de
omständigheter som föranleder ökning av pensionen normall inte på annat sätt
kommer till försäkringskassas kännedom. Som exempel på sådana omständigheter
anger kommittén försämring av hälsotillståndet, förändring av den försäkrades
ekonomiska förhållanden liksom upphörande av makars samboende. Kommittén
föreslår därför ett lagfästande av principen att ansökan skall krävas för
ökning av utgående pension. Enligt kommittén bör dock den förordade regleringen
inte omfatta de fall där

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 42

ansökan
uttryckligen inte fordras enligt nuvarande regler. I dessa fall fär försäkringskassan
ändå kännedom om anledningen till ändring av pensionen. Nuvarande föreskrifter
härom bör således enligt kommittén finnas kvar. Kommittén föreslår vidare atl
samma retroaktivregler som har förordats i fråga om nybeviljade
pensionsförmåner skall gälla i fråga om förhöjda pensioner i samtliga de fall
då ansökan krävs för ökning av pensionen.

Kommitténs
förslag tar endast sikte på ökning av utgående pensionsförmån. I fråga om
minskning av sådan förmån torde enligt kommittén inte finnas anledning alt
vidta någon förändring av gällande regler. Kommittén framhåller att det
knappast bör komma i fråga all uppställa något krav på alt ansökan skall göras
för att pension skall utges med lägre belopp eller hell dras in. 1 16 kap. 8 § AFL
finns, påpekar kommittén, särskilda föreskrifter om skyldighet för försäkrad
som uppbär förtidspension eller änkepension från folkpensioneringen eller
särskild folkpensionsförmån att hos försäkringskassa anmäla sådana ändrade
förhållanden som kan påverka rätlen till förmånen. Härtill ansluter vissa
föreskrifter i 20 kap. 4 § AFL om skyldighet att återbetala ersättning som på gmnd
av underiåten anmälningsskyldighet har utgått med för högt belopp. Dessa
bestämmelser lorde enligt kommittén vara tillfyllest när det gäller
underrättelseskyldighet i fråga om omständigheter som kan föranleda minskning
eller indragning av pension. I fall då minskning skall ske av pension skall,
enligt regeln i 16 kap. 6 § andra stycket AFL, ändringen gälla fr. o. m.
månaden näst efter den under vilken anledning till ändring har uppkommit. Inte
heller denna regel finns del enligt kommittén skäl att ändra.

3.3
Pension till utlandssvenskar och utländska medborgare

3.3.1
Folkpension vid bosättning utomlands

Kommittén
påpekar vid bedömningen av frågan om svensk medborgares rätt till folkpension
vid bosättning utomlands alt nuvarande 57-62-årsregel har kritiserats vid
upprepade tillfällen. Ifrågavarande regel lår stundom den konsekvensen att en
person, som har varit yrkesverksam i Sverige under i stort sett hela sin aktiva
tid och därvid tjänat in rält till ATP, vid bosättning utomlands som pensionär
kan gå miste om rätten till folkpension enbart på den grunden att han har varit
borta från Sverige under något enstaka år under tiden från det femtiosjunde till
det sextioandra levnadsåret. Medan en person i den beskrivna situationen
således går miste om hela folkpensionen kan en annan person, som inte har
utfört något förvärvsarbete över huvud taget i Sverige och kanske har vistals
utomlands huvuddelen av sitt liv men som uppfyller 57-62-ärsregelns krav, få
hel folkpension oavsett atl han är bosatt utomlands.

Enligt
kommittén saknas motiv för att Sverige skall svara för ett socialt gmndskydd
för personer som är bosatta utomlands. Den uppgiften

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 43

ankommer
på bosättningslandel. Såsom folkpensionssystemet är uiformat -utan krav på avgiftsbelalning,
intjänande eller försäkringslid och med schabloniserade belopp för alla
pensionärer - är det enligt kommittén rimligt att man iakttar försiktighet då
det gäller åtaganden om utbetalning av folkpension vid bosällning utomlands.

Man
kan enligt kommittén inte heller borlse från den kritik som från andra utgångspunkter
har riktats mot 57-62-årsregeln, nämligen att den strider mot likstäilighetsprincipen.
Denna internationellt vedertagna princip, som Sverige på andra områden av socialförsäkringslagstiftningen
har anslutit sig lill, innebär i delta sammanhang att medborgare i ett annal
land skall likställas med svensk medborgare när det gäller rätl lill
socialförsäkringsförmåner.

Kommittén
betonar att folkpensionen allljämt bör fylla den dubbla funktionen av socialt
grundskydd och gmndbelopp för ATP. Samtidigt torde det enligt kommittén vara
klart alt det inte är möjligt - inte minst av ekonomiska skäl - att låta en
eventuellt något mer fiexibel 57-62-årsregel omfatta alla som har varil bosatta
i Sverige under viss tid. Kommittén anser att en lösning av problemet bör sökas
i den metod som har använts i konventionen med Österrike. Kommittén föreslår
sålunda att en svensk medborgare vid bosättning utomlands får folkpension i förhållande
till intjänad rätt inom ATP resp. utfört förvärvsarbete i Sverige före är 1960.
Med denna inriktning får rälten till folkpension vid bosättning utomlands en
klar karaklär av intjänad rätt till första basbeloppet - ett system som på ett
enkelt sätt kan anslutas till vad som gäller i flertalet andra länder.

Kommittén
föreslår vidare att personer som uppbär folkpension eller har uppnått en ålder
av 50 år vid lagens ikraftträdande alltjämt skall ha rätt atl åberopa 57-62-årsregeln
om en tillämpning av denna ger högre folkpension.

Kommittén erinrar
slutligen om de dispensregler som f. n. gäller vid sidan av 57-62-ärsregeln och
som innebäratt den som flyttar ulomlands sedan han har beviljats folkpension
kan fä behålla pensionen efter prövning i del enskilda fallet, om flyttningen
har skett av hälsoskäl eller andra särskilda omständigheter föreligger. Behov
av dispens kan enligt kommittén föreligga också om det av kommittén förordade
förslaget genomförs. Kommittén anser att dispensreglerna därför bör finnas
kvar. Sedan erfarenhet har vunnits av de föreslagna reglerna om rätt till
folkpension vid bosällning utomlands kan det enligt kommittén finnas anledning
att se över dispensreglerna.

3.3.2
Invandrares rätt tiU folkpension

Kommitténs
förslag om rätl lill folkpension för utländska medborgare vid bosättning i
Sverige bygger på de överväganden som invandramiredningen redovisade i sitt
huvudbetänkande (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna. Invandramiredningen
konstaterade att den övervägande delen av

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 44

invandrarna
i Sverige täcks av de konventioner som Sverige har ingått eller eljesl anslutit
sig till. Det totala anialei invandrare uppgick vid årsskiftet 1977/78 till ca
425 000. Av dessa var ca 331 000 skyddade av konventioner med annal land,
omkring 38 000 omfattade av den europeiska överenskommelsen och 56 000 ej konventionsskyddade.

Invandramiredningen
underströk atl det även för medborgare i en del länder, med vilka Sverige inte
har ingått särskilda konventioner, på grund av den av Sverige biträdda
europeiska pensionsöverenskommelsen föreligger rält till folkpension i Sverige efier
15 års bosättning i riket, varav minst fem år skall ligga omedelbart före
ansökan om pension. Vissa invandrargmpper läcks emellertid varken av
konventioner eller av den europeiska överenskommelsen och saknar sålunda helt
folkpensionsskydd. Enligt invandrarut-redningens mening var det angeläget att
det för dessa tillskapades ett skydd av åtminstone den omfattning som
föreligger enligt den europeiska överenskommelsen. Invandramiredningen
föreslog därför all samtliga i Sverige bosatta utlänningar skulle tillförsäkras
ett lagfäst minimiskydd i form av rätt lill folkpension efter viss tids
vistelse i Sverige.

En
medborgare i stat som är ansluten lill den nämnda överenskommelsen är
berättigad till folkpension i samma omfallning som svenska medborgare under
följande fömtsättningar:

a) Han skall vara stadigvarande bosatt i Sverige.

b) Han skall efter fyllda 20 år ha uppehållit sig i Sverige i sammanlagt
minst 15 år.

c) Han skall omedelbart före ansökan om pension ha
varit stadigvarande bosall i Sverige minsl fem år i oavbmten följd.

d) För
rätt till förtidspension krävs därjämte atl personen i fråga stadig

varande bosalt sig i Sverige innan den sjukdom, som förorsakar nedsätt

ningen av arbetsförmågan, första gången medicinskt konstaterades.

Enligt
pensionskommittén talar flera skäl förden av invandramiredningen föreslagna
lösningen. Ett av dem är au man ansluter till ett redan känt regelsystem som
har vunnit internationellt erkännande och som har accepterats av flera länder. Eu
annat skäl är att en väntelid i form av intjänande under 15 år är det vanliga
kravet för ålderspension i flera länder på kontinenten. Kommittén anser att man
bör respektera önskemål av den som trots bosättning i Sverige vill behålla sitt
urspmngliga medborgarskap. Sådana önskemål, som ofta synes gmndade på
principiella skäl, bör enligt kommiuén inte medföra alt personen i fråga går
miste om möjligheter till folkpension. Kommittén förordar därför all invandramtredningens
förslag genomförs såvitt gäller ålders-, änke- och förtidspension.

Då
det gäller barnpension kan enligt kommittén en lösning efter mönster av den
provisoriska europeiska överenskommelsen emellertid knappast anses
tillfredsställande. Kommittén påpekar att Sverige i de bilaterala konventionernas
bestämmelser genomgående har tagit speciell hänsyn till

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 45

barnen.
Delsamma bör enligt kommittén gälla också för den kategori invandrarbarn som
här avses. Kommittén föreslår således efter mönster av vad som gäller enligt konventionerna
med Österrike och Västtyskland alt ett invandrarbarn av den kategori som nu
åsyftas skall få rätt till barnpension

a) om den avlidne föräldern omedelbart före sin död varit bosatt i
Sverige under minsl fem år och barnet vid dödsfallet var bosalt i Sverige eller

b) om barnet är bosatl i Sverige sedan minst fem år och barnet eller den avlidne
föräldern vid dödsfallet var bosatt i Sverige.

Kommittén anser alt
motsvarande synpunkter gör sig gällande beträffande vårdbidrag för svårt
handikappade barn. Del framstår enligt kommittén som stötande att stadga längre
väntelider i sådana fall. Dessutom bordet finnas en regel som möjliggör att
vårdbidraget kan övergå i förtidspension ulan ny prövning av alt
kvalifikationsvillkoren är uppfyllda. Kommittén föreslår därför alt vårdbidrag
för svårt handikappat barn skall kunna utgå sedan föräldern har varil bosatt i
Sverige under ett år och att vårdbidrag skall kunna ersättas med förtidspension
då barnel fyller 16 år utan att man återigen prövar om barnet eller föräldrama
uppfyller kvalifikationsvillkoren.

3.3.3
Övergängsbestämmelserna inom ATP för utländska medborgare

För
rält till oavkortad tilläggspension krävs enligt allmänna regler att den försäkrade
har tillgodoräknats pensionspoäng för minsl 30 år. För svenska medborgare som
är födda åren 1896-1923 fordras enligt särskilda övergångsbestämmelser ett
mindre antal poängår för full pension. Övergångsreglerna har sin gmnd i att de
nu angivna åldersklasserna vid ATP-systemets genomförande inte hade möjlighet
alt före pensionsåldem tjäna in en oavkortad ATP enligt vanliga regler. De
lindrigare villkoren enligt övergångsreglerna har motiverats med att dessa
äldre försäkrade genom sin insats i näringslivet har bidragit till den välståndsuppbyggnad
som gjort ATP-reformen möjlig. Med denna motivering begränsades också
bestämmelsernas tillämplighet till svenska medborgare. Enligt den nordiska
trygghetskonventionen gäller bestämmelserna också för medborgare i övriga
nordiska länder

Kommittén föreslåratt
utländska medborgare får möjlighet att åberopa sig på övergångsbestämmelsema
inom ATP i den mån de har varit förvärvsverksamma i Sverige före år 1960.
Invandrare som har varit förvärvsverk-samma här under längre tid före ATP-reformen
har, framhåller kommittén, genom sin insats i det svenska näringslivet - i
likhet med svenska medborgare - bidragit till att göra denna reform möjlig.
Visserligen förvärvar, enligt vad kommittén påpekar, många av de personer det
här gäller svenskt medborgarskap och de kan därmed också åberopa sig på
nuvarande övergångsbestämmelser. Erfarenheterna från bl. a.
konventionsförhandlingar ger emellertid vid handen atl personer som alltjämt
efter lång lids vistelse i ett

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 46

främmande
land väljer att behålla sitt ursprungliga medborgarskap ofta har mycket starka
principiella skäl för sill ställningstagande. Den förordade lösningen torde
enligt kommittén inte endast ha den fördelen atl den av flertalet bör kunna
upplevas som rättvis utan den skulle också på ett tillfredsställande sätt knyta
an till de principer som har kommit till ullryck i bl. a. konventionerna med
Österrike och Västtyskland.

Kommittén
föreslår att invandrares förvärvsverksamma år före år 1960 beaktas genom ett
särskilt avräkningsförfarande. Avräkningen föreslås utformad så att invandraren
genom sina yrkesverksamma år i Sverige före år 1960 får möjlighet atl erhålla
ATP efter samma beräkningsgmnder som gäller för en svensk medborgare i samma
ålder. De föreslagna reglerna bör enligt kommittén inte gmnda räu till pension
för tid före ikraftträdandet.

3.4
Kostnader och ikraftträdande

Kommittén
kan inte ange i vilken omfattning dess förslag om vidgade möjligheter att förvärva
pensionspoäng kommer att påverka pensionsutbetalningarna från ATP.
Kostnadsökningar kan emellertid väntas bli aktuella först på sikt. Kommittén
framhåller att till förslagen på förmånssidan inom ATP kopplas förslag om
motsvarande utvidgning av skyldigheten att eriägga ATP-avgift, i den mån avgift
inte erläggs redan enligt gällande bestämmelser.

Av
förslagen rörande pension till utlandssvenskar och utländska medborgare kan
enligt kommittén endast förslaget om ökade möjligheter för invandrare atl
erhålla folkpension vid bosättning i Sverige bedömas medföra kostnader av någon
betydenhet. Enligt kommittén kan med stor säkerhet sägas att dessa kostnader
per år inte kommer att överstiga 10 milj. kr. och att de troligen kommer att
stanna vid ca 5 milj. kr. Det kan antas att kostnaderna till en del inte
innebär någon reell kostnadsökning utan snarare en omfördelning. Mänga som f. n.
inte kan få folkpension torde nämligen erhålla socialhjälp med ungefär samma
belopp.

Kommittén
föreslår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1979.
Försäkrade som vid ikraftträdandet uppbär pension eller har uppnått 50 års
ålder föreslås få rätt atl alltjämt åberopa 57-62-årsregeln om en tillämpning
av denna ger högre folkpension vid bosättning ulomlands.

4
Remissyttrandena

4.1
Intjänande av ATP-pension m. m.

Kommitténs
förslag om m öj 1 i g h e t för förtidspensionär att förvärva pensionspoäng på
inkomster vid sidan av pensionen tillstyrks eller lämnas utan erinran av
flertalet remissinstanser som yttrar sig i denna fråga. Bland de
remissinstanser som är positiva till förslaget kan

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 47

nämnas
arbetsmarknadsstyrelsen. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, TCO,
LO, Lantbrukarnas riksförbund. De handikappades riksförbund. Försäkringskasseförbundet,
Pensionärernas riksorganisation. Kommunernas penslonsanstaU, Folksam och
Kooperationens pensionsanstalt. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
framhåller förslagets betydelse för dem som sysselsätts i verkstäder för
skyddat arbete.

Riksförsäkringsverket
framhåller att kommitténs förslag medför atl pensionsgrundande inkomsi skall
beräknas för ytteriigare mellan 275 000 och 300 000 försäkrade. Förslaget
innebär dessutom att lokal skattemyndighet i åtskilliga fall får besvära den
försäkrade med utredningar och beslut trots atl den pensionsgmndande inkomsien
inte är relevant därför atl anlagandepo-ängenärhögre. Verket föreslårdärföratt
en regel införs, som innebäratt lokal skaltemyndighet inte behöver fastställa
pensionsgrundande inkomsi om den nya pensionspoängen uppenbarligen blir lägre
än antagandepoängen och om egenavgifter inte skall debiteras. Verket
ifrågasätter också om inte pensionsgmndande inkomst skall beräknas även för år
då försäkrad avlider.

Handikappförbundens
centralkommitté ställer sig tveksam till den av kommittén anvisade metoden för
beräkning av pensionspoäng. Centralkommittén menar att det kan vara en bättre
metod att låta förtidspensionen grunda rätt lill ATP på samma sätt som
delpension. Statens handikappråd understryker vikten av att en sådan metod blir
föremål för fortsatt utredning.

Kommitténs
förslag om en mildring av villkoren för beräkning av förtidspension med s. k. antagandepoäng
godtas av de remissinstanser som yttrar sig häröver. Svenska försäkringsbolags
riksförbund ifrågasätter dock om inte sådan beräkning bör ske redan när
pensionspoäng har tillgodoräknats för ett av de fyra åren närmast före året för
pensionsfallet.

Även
kommitténs förslag om vidgade möjligheter att förvärva ATP-poäng i samband med förlida
uttag av ålderspension vinner allmän anslutning hos remissinstanserna. Svenska
kommunförbundet anser i likhet med kommittén att den som gör ett förlida uttag
av hel ålderspension i slutet av ett år eller som återkallar ett sådani uttag
efter att ha uppburit pension endasl under en kortare del av året bör kunna
tillgodoräknas pensionspoäng för förvärvsinkomster som han har haft under tid
då pension inte uppburits. Förbundet ifrågasätter emellertid om poäng bör få
tjänas in på inkomst som någon har förvärvat under månad då han har uppburit
hel ålderspension.

Kommitténs
förslag au egenavgift skall eriäggas av försäkrad som uppbär partiell
förtidspension liksom av försäkrad som under det av är uppbär förtida uttagen
hel ålderspension lämnas utan erinran av remissinstanserna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 48

4.2 Rätt
till barnpension i vissa fall m. m.

Det
övervägande antalet remissinstanser som yttrar sig i denna del tillstyrker
eller lämnar utan erinran kommitténs förslag om utsträckt rätl lill barnpension
för förfluten tid. Bland de remissinstanser som tillstyrker förslaget kan
nämnas kammarrätten i Jönköping, riksförsäkringsverket, TCO,
Försäkringskasseförbundet, Folksam och Kooperationens pensionsanstalt.
Riksförsäkringsverket släller sig dock tveksamt till kommitténs förslag atl vad
som har utgått för myckel i änkepension under retroakiiviiden skall räknas av
från den barnpension som fastställs att utgå för samma tid. Verket anseratt
sådan avräkning i varje fall endast bör ske i de fall änkan och barnet tillhör
samma familj. Liknande synpunkter anförs av statens personalpensionsverk.

LO
ifrågasätter behovei av begränsningar i fråga om retroaktiviteten och föreslår
därför att barnpension skall kunna beviljas oberoende av när ansökan härom
inges. Kommunernas penslonsanstaU finner inte behovet av en förlängd retroakliviid
i fråga om barnpension särskilt uttalat. Anstalten är dessutom tveksam till
särbehandlingen i detta hänseende av barnpensionen. De fall, där det för
framtiden kan vara sakligt berättigat alt sträcka ut relroaktivtiden, bör enligt
anstalten kunna lösas efter prövning i varje enskilt fall.

Kommitténs
förslag om avräkning på retroaktivt beräknad barnpension för vad som har
utbetalats i arbetsskadelivränta utöver vad som skulle ha utgått om
pensionsbeslutet hade förelegat vid utbetalningen av livräntan lämnas utan
erinran av remissinstanserna. Detsamma gäller kommitténs förslag med avseende
på reglerna om ändring av pension.

4.3 Pension
till utlandssvenskar och utländska medborgare

Kommitténs
förslag att svensk medborgare får folkpension vid bosättning utomlandsi förhållande
till intjänad rätt inom ATP resp. -övergångsvis - år då han utfört
förvärvsarbete i Sverige före år 1960 lår stöd av bl. a. riksförsäkringsverket,
statens avtalsverk, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands och Örebro län,
Svenska kommunförbundet, LO, TCO, Försäkringskasseförbundet, Svenska
Personal-Pensionskassan, Kommunernas pensionsanstalt, Folksam och
Kooperationens pensionsanstalt. LO fömtsätter dock atl tid varunder ulomlands
bosatt svensk sjöman har varit anställd i den svenska handelsflottan och eriagt
sjömansskatt jämställs med bosättningstid i Sverige såvitt avser de föreslagna
övergångsbestämmelserna.

Statens
invandrarverk har inget all invända mot att 57-62-årsregeln slopas. Verkei
anser emellertid att del finns risk för alt kvinnor kommer att missgynnas med
den av kommittén föreslagna lösningen. Man kan inte -framhåller verket - bortse
från att kvinnoma till följd av bl. a. den otillräckligt utbyggda barnomsorgen
och förhållandena på arbetsmarknaden har sämre förutsättningar än männen att
förvärva ATP. Verket vill därför föreslå att

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 49

rätten
till folkpension vid bosättning ulomlands i stället knyts an till antalet bosällningsår
i Sverige. De handikappades riksförbund anser atl försäkrade som på grund av
handikapp inte har haft möjlighet alt arbeta kommer alt missgynnas genom
kommitténs förslag. SACO/SR anser alt en svensk medborgare i princip bör vara
berättigad lill folkpension oavsett i vilket land han är bosatt. Enligt
centralorganisationen kan emellertid den begränsningen införas atl den som har
varit bosatl i Sverige under kortare tid än t. ex. 20 år erhåller folkpension
vid bosättning utomlands i förhållande till intjänad rätt inom ATP. Under alla
omständigheter bör den som uppbär folkpension vid utflyttningen få behålla sin
pension. Utlandssvenskarnas förening tillstyrker kommitténs förslag om rätt till
folkpension vid bosättning utomlands i förhållande till intjänad ATP.
Föreningen anser emellertid att nuvarande regler bör bibehållas som komplement
och byggas ul till att omfatta svenska medborgare som har varit mantalsskrivna
i Sverige minsl fem år mellan 50 och 62 års ålder.

Kommitténs förslag om rätt
till folkpension för utländska medborgare bosatta i Sverige tillstyrks eller
lämnas utan erinran av bl. a. riksförsäkringsverket, länsstyrelserna i
Stockholms, Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län. Svenska kommunförbundet,
TCO, Handikappförbundens centralkommitté, Försäkringskasseförbundet och Svenska
Personal-Pensionskassan. Enligt riksförsäkringsverket bör dock förslaget
kompletteras så att bam, för vilket har utgått vårdbidrag, kan bli berättigat till
handikappersättning utan kvalifikationstid.

Även
ILO-kommittén tillstyrker förslaget men anför samtidigt att det inte bidrar till
att undanröja återstående hinder mot ratifikation av i sammanhanget aktuella ILO-konventioner.

Statens
invandrarverk anser att målet måste vara att alla i Sverige bosatta utländska
medborgare skall ha rätt till pension pä likartade villkor och att dessa skall
överensstämma med vad som gäller för svenska medborgare. Som en etapplösning
kan emellertid enligt verket godtas en lagfäst rätt till folkpension i form av änke-,
förtids- och ålderspension i överensstämmelse med bestämmelserna i
Österrike-konventionen. För en sådan lösning uttalar sig även socialstyrelsen.
LO vill med hänsyn till bl. a. principerna för finansieringen av
folkpensionssystemet framhålla vikten av au kvalifikationstiden för rätt till
folkpension inte överstiger tio år för någon invandrar-gmpp. Statens
invandrarverk föreslår vidare att utländskt bam får rätt till bampension på
samma villkor som svenskt barn. Verkei anser slutligen - i likhel med LO - att
utländska medborgare som efter viss tids bosättning i Sverige har förvärvat
rätt till folkpension bör få rätt att exportera folkpensionen på samma villkor
som svenska medborgare.

LO
föreslär atl tid under vilken en utländsk sjöman har varit påmönstrad ombord pä
fartyg i den svenska handelsflottan eller- såvitt gäller tid efter år 1972 -
tid under vilken sjömannen har eriagt svensk sjömansskatt jämställs med
bosättningstid i Sverige. Folksam och Kooperationens penslonsanstaU

4 Riksdagen 1978/79. 1 sami Nr 75

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 50

anser
att folkpensionens dubbla funktion av socialt grundskydd och grundbelopp för
ATP liksom det förhållandet atl även utländska medborgare erlägger avgifter till
folkpensioneringen talar för ett mera långtgående förslag än kommitténs.

Kommitténs förslagom möjlighel
för utländska med borga re som har varit förvärvsverksamma i Sverige före år
1960 att åberopa sig pä övergångsbestämmelserna inom ATP får ett positivt mottagande
av de remissinsianser som yttrar sig i denna fråga. LO föreslår dock, såvitt
gäller utländska sjömän som ej är bosatta i Sverige, att tjänstgöringslid ombord
på fartyg i den svenska handelsflottan i förevarande hänseende jämställs med förvärvsverksam
tid i Sverige.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 51

5
Föredraganden

5.1
Intjänande av ATP-pension m. m.

5.1.1 Inledning

Beslul
om införande av ATP fattades år 1959. Tilläggspensioneringen fick därvid den
utformning som den i sina huvuddrag fortfarande har. Pensionsrätt började
tjänas in fr. o. m. år 1960. De försia ATP-pensionerna började belalas ut år
1963.

Pensionsräiten
inom ATP är knuten till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft under
sin aktiva tid. Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storiek.

Pensionsgrundande för ATP
är den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m.det år då han
fyller 16 år t. o. m.det år då han fyller 64 år (övergångsvis 65 år). Inkomsten
för år under vilket den försäkrade har avlidit eller uppburit förtidspension
eller hel ålderspension är dock enligt gällande regler inte pensionsgrundande.
Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar den inkomst som ligger mellan
basbeloppet vid årets ingång och sju och en halv gånger detla belopp. Den
försäkrade tillförs pensionspoäng som utgör den pensionsgrundande inkomsten
delad med basbeloppet vid årets ingång.

Hel
ålderspension från ATP utgår med 60 % av produkten av basbeloppet för den månad
för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som har
tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15
år beräknas pensionen på gmndval av medeltalet av de 15 högsta poängtalen. För
oavkortad pension fordras att pensionspoäng har tillgodoräknats för minsl 30
år. Enligt särskilda övergångsregler fordras dock endast 20 år för dem som är
födda senast år 1914 och för dem som är födda åren 1915-1923 gäller en
successiv upptrappning till den allmänna 30-årsregeln.

I betänkandet (SOU
1977:46) Pensionsfrågor m. m. har pensionskommittén redovisat sina
överväganden rörande en rad frågor som gäller intjänande av ATP. Vid sin bedöming
av hithörande frågor har kommittén bl. a. haft som utgångspunkt att de mera
centrala principerna för ATP-systemets utformning så långt det är rimligt bör
bibehållas oförändrade. Kommittén anser att inkomst av förvärvsarbete liksom
viss ersättning som kan anses träda i stället för sådan inkomst i princip alltid
skall vara pensionsgrundande för ATP. Denna princip börenligt kommittén gälla
även om den försäkrade är pensionerad och har viss arbetsinkomst vid sidan av pensionen.
Kommittén föreslår därför att möjlighet öppnas för dem som uppbär
förtidspension att tjäna in pensionspoäng på förvärvsinkomster vid sidan av
pensionen. Samma möjlighet föreslås öppnad för dem som underdel av år har gjort
ett förtida uttag av hel ålderspension. Kommittén föreslår vidare att villkoren
för beräkning av förtidspension med antagandepoäng

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 52

mildras.

Kommitténs
förslag har i stort vunnit allmän anslutning vid remissbehandlingen. Flertalet
remissinsianser tillstyrker i huvudsak förslagen eller har inte några principiella
erinringar mot dem, även om vissa invändningar framförs i enskilda frågor. Även
jag anser alt förslagen är väl ägnade alt läggas till grund för lagstiftning.
Jag kommer i det följande alt närmare redovisa de olika förslagen.

5.1.2
ATP-poäng vid förtidspension

Som
tidigare har nämnts beräknas inte pensionsgrundande inkomsi förår under vilket
den försäkrade har uppburit förtidspension. Kommittén föreslår, med hänvisning till
att förvärvsinkomster alltid bör vara pensionsgrundande, att möjlighet öppnas
för dem som uppbär förtidspension atl förvärva pensionspoäng inom ATP på
inkomster vid sidan av pensionen. Kommittén erinrar vidare om atl livräntor
från den nya arbetsskadeförsäkringen fr. o. m. den 1 juli 1977 skall beakias
vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi för ATP. Enligt kommittén måste det
anses vara rimligt all även livränleiagare som samtidigt uppbär förtidspension
i någon form bereds möjlighet atl förvärva pensionspoäng på sin arbelsskadelivränia.

Den
av kommittén förordade metoden för beräkning av pensionspoäng vid förtidspension
innebär att poäng beräknas på den försäkrades förvärvsinkomst efter samma
regler som gäller för övriga försäkrade. Uppbär den försäkrade partiell
förtidspension som har beräknats med ledning av s. k. antagandepoäng, läggs
enligt förslaget vid beräkningen av pensionspoängen i botten en mot
invaliditeten svarande del av antagandepoängen, dvs. halva antagandepoängen vid
halv förtidspension och två tredjedelar av nämnda poäng vid två tredjedels
förtidspension.

De
sålunda förvärvade pensionspoängen skall enligt förslaget beaktas vid bestämmandet
av den försäkrades ålderspension från ATP. Däremot bör enligt kommittén inte
komma i fråga att låta den förvärvade pensionspoängen påverka den utgående
förtidspensionen. Om emellertid förtidspensionären har återvunnit sin
arbetsförmåga och därefter ånyo blir invalidiserad skall man enligt kommittén
kunna ta hänsyn till de nya pensionspoängen.

Kommitténs
förslag har fått ett positivt bemötande av remissinstanserna. Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet framhåller särskilt i sina yttranden
förslagets betydelse för dem som sysselsätts i verkstäder för skyddat arbete.
Handikappförbundens centralkommitté släller sig dock i likhet med statens
handikappråd tveksam till den i förslaget anvisade metoden för beräkning av
pensionspoäng. Centralkommittén menar alt det kan vara en bättre metod att låta
förtidspensionen grunda rätt till ATP på samma sätt som delpension.

Jag
vill för egen del ansluta mig lill pensionskommitténs förslag. Den av

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 53

kommittén
förordade metoden för beräkning av pensionspoäng vid förtidspension bygger på
reglerna om aniagandepoäng. Dessa regler-vilka gäller för förtidspension till
skillnad från delpension - innebär alt pensionären alltid är garanterad all
pensionen på grundval av tidigare förvärvsinkomst fortsätter alt utgå och vid
uppnåendet av den allmänna pensionsåldern övergår i ålderspension. Den
komplettering som Handikappförbundens centralkommitté förordar är alltså inte erforderiig.
Jag förordar således atl pensionskommitténs förslag genomförs. Enligt min
mening bör de i samband med förtidspensionen förvärvade pensionspoängen beaktas
även vid bestämmandet av familjepension efter den försäkrade.

Den förordade möjligheten
för förtidspensionärer atl förvärva ATP-poäng på sidoinkomster bör, som
kommittén föreslår, medföra en motsvarande utvidgning av skyldigheten atl
erlägga egenavgifier. Jag återkommer härtill i avsnitt 5.1.4.

Riksförsäkringsverket
framhåller i sitt remissyttrande alt kommitténs förslag skulle medföra atl
pensionsgrundande inkomst måste beräknas för ytteriigare mellan 275 000 och 300
000 försäkrade. Verket föreslår att en regel införs, som innebär atl lokal
skattemyndighet inte behöver fastställa pensionsgrundande inkomst om den nya
pensionspoängen uppenbarligen blir lägre än antagandepoängen och egenavgifier
inte heller skall debiteras. Jag tillstyrker att en sådan regel införs.

Riksförsäkringsverket
ifrågasätter också i sitt remissyttrande om inte pensionsgrundande inkomst
skall beräknas även för år då försäkrad avlider. En sådan ändring skulle i prakiiken
endasl beröra familjepensioneringen. Jag förordar därför att frågan las upp till
prövning inom ramen för pensionskommitténs pågående översyn av bestämmelserna
om efterievandepensione-ring.

5.1.3
Vidgad rätt ull beräkning av förtidspension från ATP med antagandepoäng

Storieken
av hel förtidspension från ATP motsvarar som förut har nämnts i princip den
ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till om han hade börjat
uppbära sådan pension fr. o. m. den månad då han uppnår 65 års ålder. Är vissa
förutsättningar uppfyllda beräknas därvid förtidspensionen under antagande alt
den försäkrade för varje år fr. o. m. året för pensionsfallet t. o. m. det år
då han uppnår 64 års ålder har tillgodoräknats vissa pensionspoäng, s. k.
antagandepoäng. För att beräkning med antagandepoäng skall ske fordras enligt
gällande regler att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet
har en sjukpenninggmndande inkomst som motsvarar en årsinkomst av
förvärvsarbete lägst lika med basbeloppet vid årets ingång eller också har
tillgodoräknats ATP-poäng för tre av de fyra åren närmast före året för pensionsfallel.

Kommittén
föreslår att villkoren för pensionsberäkning med antagande-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 54

poängberäkning
mildras så alt sådan beräkning kan ske även då del finns pensionspoäng för
endast två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallel. Kommittén
hänvisar härvid till atl nuvarande regler många gånger leder till
otillfredsställande resultat. Reglerna kan, som kommittén påpekar, medföra alt
försäkrad som endasl tillfälligt lämnar förvärvslivet -exempelvis för vård av
småbarn - går miste om rätten att få sin förtidspension beräknad på gmndval av
antagandepoäng.

Jag
biträder kommitténs förslag som har godtagits av flertalet remissinstanser.
Jag är däremot inte beredd att, som har ifrågasatts av Svenska försäkringsbolags
riksförbund, förorda all pensionsberäkning med antagandepoäng sker redan när ATP-poäng
har tillgodoräknats den försäkrade för ett av de fyra åren närmast före året
för pensionsfallel. Med en sådan ordning skulle man enligt min mening alltför
ofta komma att tillämpa antagandepo-ängmetoden även i situationer då den
försäkrade vid tidpunkten för pensionsfallet i själva verket lämnat
förvärvslivet.

5.1.4
ATP-poäng vid förtida uttag av hel ålderspension

Enligt
gällande regler beräknas inte pensionsgrundande inkomst för år under vilket den
försäkrade har uppburit hel ålderspension. Vid uttag av halv ålderspension sker
däremot sådan beräkning för inkomst av fortsatt förvärvsarbete.

En
försäkrad som i slutet av ett år tar ut hel ålderspension eller som återkallar
ett sådant uttag efter att ha uppburit förmånen endast under en de! av året har
inte möjlighet att tjäna in ATP-poäng på förvärvsinkomster som han har haft
under den tid av året då pension inte har utgått. Kommittén finner detta
otillfredsställande och framhåller att en sådan möjlighet skulle vara särskilt
värdefull för försäkrade som tillhör den s. k. övergångsgenerationen inom ATP.
Kommittén förordar därför att försäkrad som under del av år har uppburit hel
ålderspension får rätt att tjäna in pensionspoäng på förvärvsinkomster vid
sidan av pensionen. Skyldigheten att erlägga egenavgifter bör enligt kommittén
utvidgas i motsvarande mån.

Kommitténs
förslag vinner allmän anslutning hos remissinstanserna. Svenska kommunförbundet
ifrågasätter emellertid om pensionspoäng bör få tjänas in på inkomst som
försäkrad förvärvat under månad då han samtidigt har uppburit hel
ålderspension.

För
egen del vill jag med anledning av Svenska kommunförbundets invändning erinra
om att den som uppbär halv ålderspension har möjlighet att förvärva ATP-poäng
enligt gällande regler. Det möter praktiska svårigheter om den försäkrades
förvärvsinkomst under året vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst måste
fördelas på tid under vilken han har resp. inte har uppburit hel ålderspension.
Jag förordar således att kommitténs förslag genomförs utan en sådan
inskränkning. Förslaget bidrar till att öka röriigheten i pensionssystemet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 55

Som
har framgått av den lidigare redogörelsen anser kommittén att förekommande egenavgifter
skall eriäggas av försäkrad som under avgiftsåret har uppburit partiell men
inte hel förtidspension. Avgifter skall enligt förslaget vidare eriäggas av
försäkrad som under avgiftsårel har uppburit i förtid uttagen ålderspension,
dock ej om hel sådan pension har utgått för hela året. Kommitténs förslag har
inte mött några invändningar vid remissbehandlingen. I sitt remissyttrande
förordar dock riksförsäkringsverket av administrativa skäl en längre gående
avgiftsskyldighet.

Jag vill i sammanhanget
erinra om att det för lön som utges till arbetstagare, vilka uppbär
förtidspension eller i förtid uttagen ålderspension, enligt gällande regler eriäggs
arbetsgivaravgifter i samma utsträckning som för lön som utges lill
arbetstagare i allmänhet. De av kommittén föreslagna ändringama innebär atl
skyldigheten att eriägga egenavgifter anpassas med hänsyn till de vidgade
möjligheterna att tjäna in pensionspoäng för ATP och till vad som sålunda
gäller beträffande arbetsgivares skyldighet att eriägga arbetsgivaravgifter.
Jag ansluter mig till kommitténs förslag. På en punkt finns dock anledning att
avvika från förslaget. Jag förordar sålunda att lilläggspensionsavgift skall eriäggas
även av försäkrad som under det år avgiften avser har uppburit hel
förtidspension, i den mån pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning har fastställts för honom. Jag återkommer i specialmotiveringen
till den närmare utformningen av förevarande bestämmelser.

5.2
Rätt till barnpension i vissa fall m. m.

Barnpension
utgår fr. o. m. den månad då föräldern avled eller, om denne vid sin död uppbar
ålderspension eller förtidspension, fr. o. m. månaden näst efter den vamnder
dödsfallet inträffade.

För att folkpension och
tilläggspension enligt AFL samt tilläggsförmåner skall beviljas fordras i regel
att den försäkrade gör en pensionsansökan hos allmän försäkringskassa. Om en
ansökan görs först någon tid efter det att pensionsrätt har uppkommit, kan
pension beviljas retroaktivt, dock längst för tre månader tillbaka.
Retroaktivtiden räknas från ingången av den månad under vilken
pensionsansökningen har gjorts. Retroaktivtiden är densamma för familjepension,
ålderspension och förtidspension.

Som
framgår av den tidigare redogörelsen finns ett väl fungerande system för avisering
med anledning av inträffade pensionsfall. Kommittén framhåller emellertid att
det likväl inte kan uteslutas att ansökningar om pension i undantagsfall kommer
in senare än tre månader efter pensionsfallet. Kommittén anser det angeläget
att rättsföriuster på grund härav förhindras uppstå såviti gäller barnpension
eftersom denna förmån är avsedd att trygga försörjningen för barn, som har mist
endera av eller båda sina föräldrar. Rätten till bampension för förfluten tid
bör därför enligt kommittén utsträckas.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 56

Kommittén
framhåller atl del knappast kan komma i fråga att låta barnpension utgå för
obegränsad tid efter den till vilken pensionen hänför sig. Kommittén föreslår atl
barnpension skall kunna utgå retroaktivt för två år tillbaka före
ansökningsmånaden. Praktiska skäl talar enligt kommittén för att
ansökningsförfarandet bibehålls.

Kommitténs
förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. LO
förordar dock en obegränsad retroaktivtid i fråga om barnpension.

Jag
anser i likhet med kommittén att del är angeläget atl rättsföriuster förhindras
uppslå. Kommittén harenligi min mening anvisat en lämplig väg att komma till
rätta med problemet. Den av kommittén föreslagna utsträckningen av
retroaktivtiden fär också anses vara så avvägd att den täcker det praktiska
behovet. En ytteriigare utsträckning skulle medföra att barnpensionens
karaktär av löpande konsumlionssiöd åsidosätts i alltför hög grad. Jag förordar
således all kommitténs förslag genomförs.

Kommittén
har, såvitt gäller retroaktivliden i fråga om änkepension, funnit alt ett
ställningstagande bör vänta till dess kommitténs överväganden beträffande den
framtida utformningen av efterievandepensioneringen föreligger. Jag instämmer
med kommittén även i denna del. Den längsta tiden för retroaktiv utbetalning
bör således även i fortsättningen vara tre månader före den månad då ansökan
gjordes såvitt gäller annan pension än barnpension.

Den
föreslagna föriängningen av retroaktivtiden i fråga om barnpension bör enligt
kommittén medföra en utökad samordning mellan barnpension och andra sociala
förmåner. Kommittén föreslår sålunda alt det införs en särskild bestämmelse om
avräkning på retroaktivt beräknad barnpension för efierievandelivränta enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring som har utgått med anledning av samma
dödsfall för den tid barnpensionen avser. Kommittén föreslår vidare atl
avräkning görs på retroaktivt beräknad barnpension från folkpensioneringen för bamtillägg
som har utgåu med för högt belopp under den tid till vilken barnpensionen
hänför sig. Slutligen föreslås att avräkning skall kunna göras på retroaktivt
utgiven barnpension från ATP för vad som under retroaktivtiden med för högt
belopp har utgått i änkepension från ATP.

Jag
förordar att de av kommittén sålunda föreslagna reglerna om avräkning införs.
Enligt min mening bör emellertid - oavsett att retroaktivtiden föreslås föriängd
enbart i fråga om barnpension - avräkning göras på samtliga former av
retroaktivt utgiven pension för vad som under retroakiiviiden med för högt
belopp har utgått i livränta från arbetsskadeförsäkringen. Härigenom åstadkoms
likformighet i behandlingen av de försäkrade i förevarande hänseende. Av samma
skäl bör bestämmelsen i 17 kap. 1 § AFL ändras så att det pensionsbelopp som
först förfaller till betalning efter beviljande av förtidspension skall minskas
även med sjukpenning som har utgått från arbetsskadeförsäkringen för den tid
pensionen avser. Jag återkommer i

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 57

specialmotiveringen
lill den närmare utformningen av nu aktuella bestämmelser.

Riksförsäkringsverket
har i en till kommittén överlämnad framställning påpekat alt det i den
praktiska tillämpningen råder oklarhet om ansökan i vissa fall skall krävas för
ökning av pension och från vilken tidpunkt sådan ökning skall ske. Kommittén
lägger med anledning härav fram förslag om precisering av bestämmelserna i AFL
i ifrågavarande hänseenden. Jag återkommer även till detta förslag i
specialmotiveringen.

5.3
Pension till utlandssvenskar och utländska medborgare

5.3.1
Inledning

Folkpensioneringen
syftar till att bereda dem som är bosatta i Sverige ett socialt gmndskydd vid
ålderdom, invaliditet eller familjeförsörjarens frånfälle. Svensk medborgare
som är bosatt i Sverige har alltid rätl till folkpension oberoende av tidigare
avgiftsbetalning eller förvärvsinsats. Utländska medborgares rätt till
folkpension regleras genom konventioner med andra länder.

Folkpension
kan under vissa förutsättningar utgå även vid bosättning utomlands. Härför
krävs att den försäkrade har varit manlalsskriven i Sverige för det år varunder
han har fylll 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan. Regeln har med
hänsyn lill sin utformning betydelse i stort seu enbart för ålderspension. 1
fråga om övriga pensionsformer är man vanligen hänvisad till att tillämpa vissa
dispensregler som gäller vid sidan av den nu angivna generella regeln. Dessa
dispensregler kan åberopas av den som fiyttar utomlands sedan han har beviljats
pension. De innebär alt pensionen kan få behållas efter prövning i del enskilda
fallet om flyttningen har skett av hälsoskäl eller det föreligger andra
särskilda omständigheter.

För
den som har förvärvsarbetat ingår folkpensionen som en del i den sammanlagda
pension, som i övrigt tilläggspensioneringen svarar för. Vid den åriiga
beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP görs ett bottenavdrag för den dei
av förvärvsinkomsten som motsvarar basbeloppet vid årets ingång.
Pensionsskyddet för denna inkomstdel ges genom folkpensioneringen, medan
tilläggspensioneringen svarar för skyddet för den överskjutande delen av
inkomsten. Som lidigare har nämnts fordras enligt huvudregeln för rätl till
oavkortad ATP att antalet år med pensionsgmndande inkomsi uppgår till minst
30. För svenska medborgare som är födda senast år 1914 fordras enligt särskilda
övergångsbestämmelser 20 år och för dem som är födda åren 1915-1923 gäller en
successiv upptrappning till den allmänna 30-årsregeln. För utländska medborgare
krävs alltid minst 30 poängår för full ATP-pension. Undantag från denna
bestämmelse har skett enbart genom den nordiska trygghelskonvenlionen.

ATP
belalas, i likhet med andra pensioner som grundar sig på intjänad

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 58

pensionsrält,
ut oberoende av om den försäkrade är bosalt i Sverige eller ulomlands.

Pensionskommittén
har lagt fram förslag till ändrade regler för utlandssvenskars och
utlänningars rätl lill folkpension och ATP. Kommittén föreslår all svenska
medborgare som bosätter sig utomlands i princip skall få rält till folkpension
i förhållande till det antal år under vilka de har varit förvärvsverksamma i
Sverige. Förslaget ansluter lill de principer som riksdagen har godkänt vid
behandlingen av konventionen mellan Sverige och Österrike om social trygghet.
Kommittén föreslår vidare att utländska medborgare som är bosatta i Sverige och
vars pensionsförhållanden inte regleras genom konvention tillförsäkras rätt till
folkpensionsförmåner fömisatt alt de har varit bosalla här en längre tid.
Kvalifikationsvillkoren föreslås utformade i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som gäller enligt den av Sverige biträdda europeiska
pensionsöverenskommelsen av år 1953. Kommittén föreslår också förbättringar för
utländska medborgare då del gäller övergångsbestämmelserna inom ATP.

Kommitténs
förslag om ändrad utformning av förutsättningarna för svensk medborgares rätt
till folkpension vid bosättning utomlands får stöd av fiertalet remissinstanser.
Även förslaget om införande av lagfasta minimiregler för invandrares rätt till
folkpension får i huvudsak ett positivt mottagande vid remissbehandlingen.
Flera remissinstanser anser dock att kraven för rätt till pension bör sättas
lägre än vad kommittén föreslär. Förslaget atl öppna möjligheter för utländska
medborgare atl åberopa övergångsbestämmelserna inom ATP godtas i stort av
remissinstanserna. Jag tar i det följande ställning till kommitténs olika
förslag.

5.3.2
Folkpension vid bosättning utomlands

Under
de år som har gåtl sedan möjligheten att uppbära folkpension ulomlands infördes
har 57-62-årsregeln kritiserats vid upprepade tillfällen. Man har t. ex. pekat
på konsekvenserna när en person, som i övrigt har haft anknyining till Sverige
hela sin aktiva tid, tar ett uppdrag utomlands nägot år under den enligt regeln
relevanta tiden från det femtiosjunde till det sextioandra levnadsåret.
Önskemål har därför framförts om en regel med större flexibilitet.

Enligt
kommittén saknas motiv för att det svenska samhället skall svara för ett
socialt gmndskydd för personer som är bosatta utomlands. Kommittén framhåller
också att folkpensionssyslemet är utformat utan krav på avgiftsbetalning,
intjänande eller försäkringstid och med schabloniserade belopp för alla
pensionärer. Mot bakgmnd härav bör enligt kommittén försiktighet iakttas då det
gäller åtaganden om ulbetalning av folkpension vid bosättning utomlands.
Kommittén betonar att folkpensionen allljämt bör fylla den dubbla funktionen av
socialt grundskydd och grundbelopp för ATP. Kommittén anser samtidigt att det
av bl. a. ekonomiska skäl inte torde vara

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 59

möjligt
atl låta en eventuellt något mer flexibel 57-62-årsregel omfatia samtliga
försäkrade som har varit bosatta här i rikel under viss tid. Kommittén föreslår
därför atl nuvarande bestämmelser ersätts med en regel som knyter an till den
metod som har använts i bl. a. konventionen med Österrike. Sålunda förordas att
svensk medborgare vid bosättning ulomlands får folkpension i förhållande till
intjänad rält inom ATP, dvs. oavkortad folkpension om antalet poängår som läggs
lill gmnd för ATP uppgår till minsl 30 och i annat fall en proportionellt
avkortad folkpension. Beträffande tid som ligger före införandet av ATP år 1960
föreslås en anknytning till år av utfört förvärvsarbete i Sverige. Kommittén
föreslår dock att försäkrade som uppbär folkpension eller har uppnått 50 års
ålder vid de nya reglernas ikraftträdande alltjämt skall ha möjlighet alt
åberopa 57-62-årsregeln, om en tillämpning av denna ger högre pension.

Kommitténs
förslag får slöd av flertalet remissinstanser. Statens invandrarverk uttalar
dock i sitt remissyttrande atl rätten till folkpension vid bosättning utomlands
i stället bör knytas an till antalet bosällningsår i Sverige.
Utlandssvenskarnas förening anser alt nuvarande regler bör bibehållas som
komplement till de av kommittén föreslagna reglerna och byggas ut till att
omfatta svenska medborgare som har varit mantalsskrivna i Sverige minsl fem år
mellan 50 och 62 års ålder.

I
likhet med kommittén anserjag att del svenska samhällel inte rimligen bör
åläggas ell generellt ansvar för det sociala grundskyddet för personer som vislas
Ulomlands med åberopande enbart av tidigare bosättning i Sverige. Jag är därför
inte beredd alt biträda de lösningar som företräds av statens invandrarverk
eller Utlandssvenskarnas förening. Med den inriktning kommitténs förslag har
får rätten till folkpension vid bosättning utomlands en klar karaktär av en
genom förvärvsarbete intjänad räu lill första basbeloppet. Den som bosätter sig
utomlands garanteras sålunda genom den förordade regeln ett fullständigt
pensionsskydd på grundval av förvärvsarbetet i Sverige. Systemet kan också,
som kommittén påpekar, på ett enkelt sätt anslutas till vad som gäller i
flertalet andra länder. Jag förordar således att kommitténs förslag genomförs.
Förslaget bör emellertid kompletteras så atl även år, då en förvärvsarbetande
har stått utanför ATP, beaktas vid bedömningen av rätt till folkpension vid
bosättning utomlands. Jag återkommer härtill i specialmotiveringen.

Liksom
hiuills bör finnas möjlighet till dispens i det enskilda fallet om flyttningen utomlands
sker av hälsoskäl eller andra särskilda omständigheter föreligger. Det är
härvid angeläget att dispensgivningen i praxis anpassas till de nya principerna
för rätt till folkpension vid bosättning utomlands. Oavkortad folkpension bör
exempelvis efter prövning i del enskilda fallet kunna utgå inte endast till
försäkrad som inte uppfyller villkoret om rätt till ATP utan även till
försäkrad som visserligen uppfyller delta villkor men som har tillgodoräknats
färre än 30 poängår eller därmed jämställda år. Jag anser i likhet med
kommittén att det inte finns anledning att nu gå in på en närmare

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 60

prövning
av dispensreglerna. Riksförsäkringsverket bör övervaka utvecklingen av praxis
i fråga om dispensgivningen.

Jag
vill betona alt förslaget endast berör rätten till folkpension vid bosättning
utomlands. För dem som är bosatta i Sverige bibehåller således folkpensionen
helt sin karaktär av socialt grundskydd, lika för alla oavsett lidigare förvärvsarbete.
Del bör också påpekas att del inte existerar några väntetider för svenska
medborgares rätt lill folkpension. En svensk medborgare som flyttar tillbaka
från utlandet och bosätter sig i Sverige blir följaktligen i och med
bosättningen berättigad lill de folkpensionsförmåner för vilka han i övrigt
uppfyller de allmänna förutsättningarna.

De
av kommittén föreslagna övergångsbestämmelserna får enligt min mening anses väl
avvägda. Jag är inte beredd alt tillstyrka den särbehandling av ulomlands
bosatta svenska sjömän som LO har förordat med avseende på möjligheterna att
övergångsvis åberopa 57-62-årsregeln. Rätten till folkpension i förevarande
avseende för svenska sjömän, som har varit bosatta utomlands under den enligt
regeln relevanta tiden, får enligt min mening bedömas på samma sätt som för
andra svenska medborgare i motsvarande situation. Med anledning av vad LO har
anfört i sitt remissyttrande bör emellertid de nya bestämmelserna om rätt till
folkpension vid bosättning utomlands utformas så att tid före år 1960, under
vilken utomlands bosatt svensk sjöman har varit anställd i den svenska handelsfiottan
och eriagt sjömansskatt till Sverige, jämställs med förvärvsverksam lid i
Sverige i förevarande hänseende.

5.3.3
Invandrares rän UU folkpension

Utlänningars
rätt till folkpension regleras som jag förul har anfört genom konventioner.
Flertalet av invandrarna i Sverige omfattas av konventioner som Sverige har
ingått med andra länder eller eljesl har anslutit sig till. Vissa
invandrargrupper täcks dock inte av konventioner. Kommittén föreslår nu att dessa
tillförsäkras ett lagfäst minimiskydd i form av likställdhet med svensk medborgare
i fråga om rätt till folkpension efter viss tids vistelse i Sverige.

Kommitténs
förslag ansluter till vad invandrarutredningen förordade i siU huvudbetänkande (SOU
1974:69) Invandrarna och minoriteterna, nämligen att rätt till folkpension
borde föreligga för alla i Sverige bosatta utlänningar åtminstone på de
kvalifikationsvillkor som gäller enligt den av Sverige biträdda europeiska
pensionsöverenskommelsen av år 1953. Denna innebär alt den som har vistats i
Sverige minst 15 är efter fyllda 20 år, varav minsl fem år omedelbart före
pensionsansökan, skall äga räu lill folkpension enligt samma regler som svensk
medborgare så länge han är bosatt i Sverige. Vissa särskilda villkor uppställs
för förtidspension.

Kommittén
påpekar att många invandrare i Sverige - ofta av principiella skäl - vill
behålla sitt ursprungliga medborgarskap. Önskemål härom bör

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 61

enligt
kommittén respekteras och inte medföra atl personen i fråga går miste om
möjligheten atl förvärva folkpension. Kommittén föreslår därför att invandrarutredningens
förslag genomförs såvitt gäller ålders-, änke- och förtidspension. Kommittén
framhåller att den förordade lösningen bygger på ett redan känt internationellt
regelsystem som har accepterats av åtskilliga länder. En väntetid i form av
intjänande under 15 år är dessutom del vanliga kravet för ålderspension i flera
länder på kontinenten.

När det gäller rätlen till
barnpension förordar kommittén en lösning efter mönster av konventionerna med Ösierrike
och Västtyskland. Förslaget innebär alt rätl lill barnpension föreligger om den
avlidne föräldern omedelbart före sin död hade varit bosall i Sverige under
minst fem år och barnet vid dödsfallet var bosatt i Sverige. Detsamma gäller om
barnet är bosalt i Sverige sedan minsl fem åroch barnet eller den avlidne föräldern
vid dödsfallet var bosatt i Sverige.

Kommittén föreslår vidare
alt vårdbidrag för handikappat barn skall kunna utgå om föräldern har varit
bosatt i Sverige under ett år. Vårdbidraget bör enligt kommittén kunna ersättas
med förtidspension då bamet fyller 16 år ulan ny prövning av att
kvalifikationsvillkoren är uppfyllda.

Införandel av lagfästa
minimiregler för invandrares rätt till folkpension tillstyrks vid
remissbehandlingen. Flera remissinstanser anser dock att kvalifikationstiden
för rätl till pension bör vara korlare än vad kommittén föreslår. Statens
invandrarverk ser som ett slutmål alt alla i Sverige bosatta utländska
medborgare skall ha rätt lill pension på lika villkor och att dessa skall
överensstämma med vad som gäller för svenska medborgare. Som en etapplösning
förordar verket en lagfäst rätt till folkpension i form av änke-, ålders- och
förtidspension i överensstämmelse med bestämmelserna i konventionen med
Österrike. För en sådan lösning ullalar sig även socialstyrelsen. Invandrarverket
föreslåralt utländskt barn får rätt till barnpension på samma villkor som svenskl
barn. Enligt LO bör bl. a. med hänsyn till principerna för finansieringen av
folkpensioneringen kvalifikationstiden för rält till folkpension inte överstiga
tio år för någon invandrargrupp. Vidare bör enligt LO tid under vilken utländsk
sjöman har varit påmönstrad ombord på fartyg i den svenska handelsflottan
-eller såvitt avser tid efter år 1972 - under vilken sjömannen har eriagt
svensk sjömansskatt jämställas med bosättningstid i Sverige. Folksam och
Kooperationens pensionsanstall anser att folkpensionens dubbla funktion av sociall
grundskydd och grundbelopp för ATP liksom det förhållandet atl
folkpensionsavgift även erläggs för utländska arbetstagare talar för ett mera
långtgående förslag än kommitténs.

För egen del ansluter jag
mig i likhet med remissinstanserna till kommitténs principförslag att del
skapas ett minimiskydd för samtliga i Sverige bosalla invandrare i den form alt
de skall vara likställda med svensk medborgare i fråga om rätt till folkpension
förutsatt att de har bott här en längre tid. Mot bakgrund av de synpunkter som
vid remissbehandlingen har

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 62

anförts
av bl. a. LO anser jag emellertid alt kvalifikationstiden bör göras korlare än
vad kommittén föreslår. Jag vill i detta sammanhang framhålla att den av ILO år
1962 antagna konventionen (nr 118) om utlänningars likställande med ett lands
egna medborgare i fråga om social trygghet får anses som en modernare
internationell standard på förevarande område än 1953 års provisoriska
överenskommelse och bygger på korlare kvalifikationstider än denna. De i ILO-konventionen
angivna kvalifikationsvillkoren har varil grundläggande för de nya
konventionerna med Österrike och Västtyskland.

Jag
förordar all kvalifikationsvillkoren för rätt till pension generellt utformas
efter mönster av sistnämnda konventioner. Ett i väsentliga delar gemensamt
regelsystem för samtliga i Sverige bosatta utlänningar såvitt gäller rätten lill
folkpension innebär givetvis också administrativa fördelar. Det förordade
systemet innebär att invandrare får rätt till folkpension i form av
ålderspension om han har bott i Sverige minst tio år efter fyllda 16 år, varav minst
fem år omedelbart innan pension börjar utgå. Rält till folkpension i form av
förtidspension eller handikappersättning föreligger om invandraren är bosatl i
Sverige sedan minst fem år. Är bosättningstiden kortare kan sistnämnda förmåner
utgå till den som har varit normalt arbetsför minst ett år under den lid han
har varil bosalt i Sverige. För rätl lill änkepension fordras alt den avlidne
maken omedelbart före sin död hade varit bosall i Sverige under minst fem år
och att änkan vid tidpunkten för dödsfallet var bosatt i Sverige. Rält till
änkepension föreligger också om änkan eller den avlidne var bosatt i Sverige
vid tidpunkten för dödsfallet och änkan dessulom när pensionen skall börja utgå
är bosaU här sedan minst fem år.

När
det gäller rätten till barnpension och vårdbidrag ansluter jag mig således till
kommitténs förslag vilket i denna del är uiformat i enlighet med vad som gäller
enligt konventionerna med Österrike och Västtyskland. Med anledning av vad
riksförsäkringsverket har anfört i sitt remissyttrande bör dock reglerna
kompletteras så att invandrarbarn, för vilkel har utgått vårdbidrag, kan bli
berättigat till handikappersättning utan att krav på särskilda
kvalifikationstider måste uppfyllas.

Del
förordade minimiskyddel bör omfatta samtliga invandrarkategorier, således även
utlänningar - däri inbegrips statslösa personer - vilka genom konvention har rätl
till folkpension enligt mindre förmånliga regler än de nu föreslagna. Vidare börenligt
min mening tid, för vilken svensk sjömansskatt har uttagits för utländsk sjöman
i den svenska handelsflottan, jämställas med bosältningstid i Sverige. Jag
återkommer närmare till de nu berörda reglerna i specialmotiveringen till
lagförslaget.

Den
lagfästa rätlen till folkpension tar som fömt har nämnts sikte på invandrare
som är stadigvarande bosatta i Sverige. Har folkpension beviljats -vilket
självfallet fömtsätter att invandraren uppfyller de vanliga kraven för pension
såsom exempelvis uppnådd pensionsålder för ålderspension - består rätten till
den så länge invandraren är bosatt här. Någon rätt för invandraren

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 63

att
uppbära den sålunda förvärvade folkpensionen vid bosättning ulomlands föreslår
kommittén däremot inte. Statens invandrarverk anser att invandrare bör få rätl atl
behålla folkpensionen vid fiytlning utomlands på samma villkor som svenska
medborgare. Jag är för egen del inte beredd att förorda en sådan generell räu till
folkpension vid bosättning utom Sverige. Erfarenheten ger vid handen att frågan
om rätt till pension vid vistelse utomlands bör lösas i konventionsförhandlingar
på grundval av ömsesidighel. F. n. pågår också förhandlingar med ett stort
antal länder rörande konventioner som bl. a. innefattar bestämmelser om rätt lill
folkpension ulomlands enligt de principer som har beskrivits i föregående
avsnitt. Däremot bör invandrare som flyttar ulomlands sedan han har beviljats
folkpension få samma möjlighet lill dispens som svensk medborgare om
flyttningen ulomlands har skett av hälsoskäl eller andra särskilda
omständigheter föreligger.

Jag
har redan nämnt att de föreslagna principerna för invandrares rätl till folkpension
vid bosättning här i riket innebär en anpassning av den svenska lagstiftningen lill
den standard som gäller enligt ILO-konventionen (nr 118) om utlänningars
likställande med ell lands egna medborgare i fråga om social trygghet. Frågan
om nämnda konvention till följd härav kan ratificeras såvitt avser
pensionsförmåner får las upp lill övervägande i annat sammanhang.

5.3.4
Övergångsbestämmelserna Inom ATP för utländska medborgare

De
lindrigare villkor för rätl till oavkortad ATP-pension som gäller för de s. k.
övergångsgenerationerna inom ATP kan som tidigare har nämnts inte åberopas av utomnordiska
medborgare. Motivet härför har varit att det inte i deras fall har funnits fog
för ett allmänt antagande att den arbetsinsats som har ulförts före
genomförandet av ATP-reformen kommit det svenska samhällel till godo.
Invandringen lill Sverige har nämligen först relativt sent fått större
omfattning. Dessa motiv äger givetvis alltjämt bärkraft. När det gäller
invandrare som faktiskt har varit verksamma i Sverige under lång tid före ATP-reformen
får man normalt räkna med att de förr eller senare förvärvar svenskt
medborgarskap. Därmed blir övergångsreglerna enligt praxis tillämpliga på dem.
För den som av en eller annan anledning inte söker svenskt medborgarskap kan
emellertid nuvarande bestämmelser slå mindre väl.

Kommittén
föreslår nu att utländska medborgare som har varit förvärvsverksamma i Sverige
före tillkomsten av ATP får möjlighet att åberopa sig på övergångsbestämmelserna
inom ATP och således kan förvärva en oavkortad tilläggspension på kortare tid
än huvudregelns 30 år. Förslaget innebär atl invandrares yrkesverksamma år
beaktas genom ett särskilt avräkningsförfarande. Avräkningen föreslås utformad
så atl invandraren genom sina yrkesverksamma år i Sverige före år 1960 får
möjlighet atl erhålla ATP efter samma beräkningsgrunder som gäller för en
svensk medborgare i samma ålder. Varje år som personen i fråga har taxerats lill
statlig inkomstskatt får

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 64

avräknas
från de 30 år som krävs enligt huvudregeln, inom de begränsningar som gäller
för svensk medborgare i molsvarande ålder. För den som är född senast år 1914
kan alltså maximalt tio år räknas av och för personer födda åren 1915-1923 blir
del en avtrappning enligt de vanliga övergångsreglerna.

Jag biiräder
kommitténs förslag som har fått ett positivt mottagande av remissinstanserna.

LO
föreslår att tjänstgöringstiden ombord på fartyg i den svenska handelsflottan
för utländska sjömän som inte är bosatta i Sverige jämställs med förvärvsverksam
tid före år 1960 i förevarande hänseende. Jag vill här erinra om att den
berörda kategorin sjömän kom in i ATP-systemet först fr. o. m. år 1974. Det
konstaterades därvid att del inte var möjligt att införa retroaktivt verkande
regler (prop. 1973:98 s. 27). Någon retroaktivitet såvitt gäller kvalifikation
för ATP under perioden 1960-1973 förekommer således inte. Jag är med hänsyn
härtill inte beredd alt tillstyrka all den av LO föreslagna särregeln införs.

5.4
Kostnader och ikraftträdande

Kommitténs
förslag om vidgade möjligheter aU tjäna in ATP-pension kan först på sikt väntas
medföra kostnadsökningar. Kostnaderna belastar AP-fonden. Som kommittén
framhåller knyts till förslagen på förmånssidan förslag om motsvarande anpassning
av skyldigheten att eriägga ATP-avgift, i den mån avgift inte eriäggs redan
enligt nuvarande regler.

Kostnaderna
fördel förordade minimiskyddel för invandrare i form av rätt till folkpension
kommer enligt kommitténs beräkningar att uppgå till mellan

5 och
10 milj. kr. per år. Inom denna ram torde också kostnadsökningen till

följd av de kortare väntetider jag har förordat rymmas. Kostnaderna belastar

anslaget för folkpensioner.

Huvuddelen
av de föreslagna nya bestämmelsema bör träda i kraft den I juli 1979.
Utvidgningen av rätlen atl tjäna in pensionspoäng för ATP och därmed
sammanhängande justeringar av skyldigheten att eriägga egenavgifter bör dock
genomföras först den 1 januari 1980. Skälet härför är att reglema om beräkning
av pensionspoäng och egenavgifter knyter an till kalenderår.

6 Upprättade
lagförslag

1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 65

7
Specialmotivering

7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän Försäkring

Utöver
de ändringar som har berörts i den allmänna motiveringen föreslås ett antal
ändringar i förevarande lag som föranleds av atl s. k. samfälld lagstiftning
inte längre förekommer. Ifrågavarande ändringar innebär att det i lagen anges
att riksdagen ensam genom lag beslutar vissa kompletterande föreskrifter.
Ändringarna, som avser 9 kap. 6 §, 11 kap. 4 §, 18 kap. 15 §, 19 kap. 5 och 9 §§,
21 kap. 2 § och 22 kap. 2 §, kommenteras inte närmare i det följande.

5
kap.

1§

Bestämmelserna
rörande svensk medborgares rält till folkpension vid bosättning ulom Sverige
har ändrats och tagits in i två nya paragrafer, 2 och 3 §g. Bestämmelserna har
utformats efter mönster av regleringen i konventionerna med Österrike och
Västtyskland m. fl. länder.

Som
har framgåti av den allmänna motiveringen har reglerna om svensk medborgares
rätt till folkpension i övrigt inte ändrats.

2 §

Bestämmelserna
i nuvarande 2 § har efter viss ändring tagits in i 6 §.

Den nya 2§ innehåller den
grundläggande bestämmelsen.om rätt till folkpension för svensk medborgare vid
bosättning utomlands. 1 paragrafen anges att folkpension i form av ålderspension,
förtidspension eller familjepension liksom lilläggsförmåner i form av bamtillägg
eller handikappersättning kan utgå vid bosättning ulom Sverige. Som har
framgått av den allmänna motiveringen skall rälten till folkpension i sådani
fall bestämmas med hänsyn till det antal år för vilka pensionspoäng inom ATP
har tillgodoräknats. 1 fråga om förtidspension skall hänsyn tas inte endast till
faktiska poängår utan även till år, för vilka s. k. antagandepoäng har lagts till
grund vid beräkningen av ATP. Rätten till folkpension i form av familjepension
grundas på det antal år för vilka pensionspoäng som nu har sagts har
tillgodoräknats den avlidne. Föreligger inte rätt till ATP kan enligt huvudregeln
folkpension inte utgå. Sålunda kan folkpension inte utgå vid bosättning
utomlands med mindre den försäkrade har tillgodoräknats pensionspoäng inom ATP
för tre år. Av 3 § följer emellertid att med år med pensionspoäng inom ATP i
vissa fall likställs bl. a. år med inkomst för vilken den försäkrade har
taxerats till statlig inkomstskatt.

Av
paragrafens andra stycke följer att det krävs sammanlagt 30 poängår inom ATP föratt
rätt till oavkortad folkpension skall föreligga vid bosättning

5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 75

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 66

utomlands.
Är det sammanlagda antalet poängår lägre än 30, reduceras folkpensionen i molsvarande
mån. Bosätter sig den svenske medborgaren i Sverige, utgår oavkortad
folkpension enligt bestämmelserna i 1 §.

Änkepension
grundas enligt första stycket på det antal år för vilka pensionspoäng har
tillgodoräknats den avlidne maken. Änkepension från folkpensioneringen utgår - till
skillnad från änkepension från tilläggspensioneringen - inte till en änka som
har uppnått den allmänna pensionsåldern. Bestämmelsen i tredje stycket innebär
att änkan garanteras en ålderspension frän folkpensioneringen som i likhel med
änkepensionen från tilläggspensioneringen grundas på den avlidne makens poängår,
för det fall då hon inte har egna poängår som kan grunda rätt till
ålderspension. Garantin gäller även dä hon har ett lägre antal poängår än den
avlidne maken och har belydelse såväl för kvinnor som blir änkor före den
allmänna pensionsåldern som för dem som blir änkor vid högre ålder.

Fjärde
stycket innehåller en garantiregel som innebäratt det sammanlagda
folkpensionsbeloppet för två makar aldrig kan bli lägre än det belopp som skulle
ha tillkommit en av makarna om den andre inte hade varit pensionsberättigad.
Regeln har belydelse för vissa ytterlighetsfall, där förhållandet att
folkpensionen för var och en av två gifta pensionärer är lägre än för
ensamstående spelar in.

3 §

Vid
beräkningen av folkpension till utomlands bosatt svensk medborgare enligt 2 §
skall enligt första siycket första punkten i förevarande paragraf beaktas också
år för vilket pensionspoäng skulle ha tillgodoräknats om undantagande från ATP
inte hade gällt resp. underlåtenhet att betala tilläggspensionsavgift inte hade
förelegat. För sådana år sker redan en registrering av fiktiv ATP-poäng.

Vidare
beaktas enligt andra punkten år före år 1960, då till statlig inkomstskatt
taxerad inkomst har beräknats eller sjömansskatt har eriagts.

Bestämmelsen
i tredje punkten innebär att vissa till ambassader eller konsulat knutna
svenska medborgare som i anställningen har uppburit inkomst, för vilken de har
varit frikallade från skattskyldighet i Sverige, får möjlighet att i
förevarande sammanhang tillgodoräkna sig år före år 1963 för vilka skulle ha
beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst om de hade varit
skattskyldiga för ersättningen. Före nämnda tidpunkt kunde ifrågavarande
personal inte vara försäkrad i ATP för inkomsten av sådan anställning.

Bestämmelsen
i andra stycket innebär att personer som inte har rätt till ATP ändå kan bli
berättigade till folkpension vid bosättning utomlands enligt 2 § under
förutsättning att det föreligger åtminstone tre sådana inkomstår som avses i
första stycket. Även en kombination av år med ATP-poäng och år

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 67

som
avses i försia stycket är möjlig, förutsatt alt antalet år sammanlagt uppgår lill
minsl tre.

Liksom
i 2 § är det i fråga om familjepension den avlidnes förhållanden som avses i
denna paragraf.

4 §

Paragrafen
innehåller de särskilda bestämmelserna om rätt lill folkpension för utlänningar
som är bosatta i Sverige. Folkpension, inräknat särskilda folkpensionsförmåner
enligt 9 kap., skall - om förutsättningarna angående bosättning i denna
paragraf och pensionsvillkoren i övrigt enligt 6-10 kap. är uppfyllda - utgå
med samma belopp som lill svenska medborgare.

Som
har framgått av den allmänna motiveringen har kvalifikationsvillkoren
utformats efter mönster av de nya konventionerna med Österrike och
Västtyskland. För rätt till ålderspension krävs således atl den utländske medborgaren
har varil bosalt i Sverige minst 10 år efter det han har fylll 16 år. Därjämte
krävs att han omedelbart innan pension börjar utgå har varil bosalt i Sverige minsl
fem år i följd ulan avbrott.

För
rätl till förtidspension och handikappersättning krävs att den utländske medborgaren
omedelbart innan pension börjar utgå har varil bosatt i Sverige minst fem år i
följd utan avbrott. Är tiden korlare kan förmånerna alternativt, ulan hinder av
nämnda väntetidsregel, utgå till den som har varit normalt arbetsför minsl ett
år under den tid han har varit bosatl här.

Rätt
till familjepension kan erhållas enligt endera av de i första siycket c) intagna
två alternativa reglema. Enligt den första krävs atl den avlidne maken eller
föräldern omedelbart före sin död hade varil bosalt i Sverige minsl fem år och
all den efterlevande vid tidpunkten för dödsfallet var bosatl i Sverige. Enligt
den alternativa regeln krävs att den eflerievande själv är bosalt i Sverige
sedan minst fem år och alt den eflerievande eller den avlidne vid dödsfallet
var bosatt här.

För
rätt lill vårdbidrag för utländskt barn som är bosalt i Sverige krävs enligt
paragrafens första stycke d) all den av barnets föräldrar som begär förmånen är
bosatt i Sverige sedan minst ett år. Av 9 kap. 4 § följer kravet att denne
förälder till huvudsaklig del ombesörjer vården av barnel.

Som
har föreslagits i den allmänna motiveringen skall, såviti gäller utländsk
sjöman, tid för vilken sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt har
eriagts för honom jämställas med sädan bosättningstid som avses i försia
stycket. Bestämmelsen i andra slyckel tar sikte på utländska sjömän som har
tjänstgjort ombord på fartyg i den svenska handelsflottan utan alt ha varit
bosatta i Sverige. Vid bosättning i Sverige får således ifrågavarande sjömän
för uppfyllande av karensvillkoren i första stycket a)-d) tillgodoräkna sig de
månader för vilka svensk sjömansskatt har eriagts.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 68

5§

I
paragrafen har tagils in bestämmelser som innebär alt bosättningstid enligt 4 §
i vissa situationer inte behöver beräknas på nytt. I första stycket anges således
att den utländske medborgarens förtids- eller änkepension ersätts med
ålderspension vid inträdet i den allmänna pensionsåldern. Härigenom undviks all
förmån som har börjat utgå därefter faller bort till följd av all
kvalifikationsvillkoren för de olika förmånerna inte överensstämmer.

Om
en förälder uppburit vårdbidrag för ett i Sverige bosatl utländskt barn kan
barnet enligt andra stycket vid 16 års ålder - om det uppfyller förutsättningarna
härför i övrigt enligt 7 resp. 9 kap. - få förtidspension eller handikappersättning
oavsett om kravel om bosättningstid i 4 § b) är uppfyllt.

6§

Paragrafen
har sin motsvarighet i nuvarande 2 § och har behandlats i den allmänna
motiveringen.

Hänvisningen
i paragrafens första punkt har kompletterats med hänvisning också till 4 och 5
§§, varigenom det blir möjligt att tillämpa dispensreglerna även för utländska
medborgare.

En
person som omfattas av bestämmelserna i 4 och 5 §§ kan före bosättningen i
Sverige genom förvärvsarbete ha förvärvat rätl till pension i annat land. I den
mån sådan pension utgår då personen i fråga är bosatl i Sverige bör den, på
samma sätt som sker beträffande svensk ATP, beaktas vid beräkning av
barnpension, barntillägg, pensionstillskott och inkomstprövade folkpensionsförmåner.
Detta bör gälla även om den utländska pensionen svarar också för grundbeloppet
i detta lands pensionssystem. Även svensk medborgares rätt till utländsk
pension bör beaktas på motsvarande sätt. Närmare föreskrifier härom kan
meddelas av regeringen, med slöd av bemyndigande i 17 kap. 5 § AFL.

Det
bör i detta sammanhang tillfogas att det med stöd av detta bemyndigande
tidigare har utfärdats en kungörelse (1967:209) om avdrag från folkpension i
vissa fall. Kungörelsen innebär att avräkning kan ske på folkpension som
tillkommer försäkrad vid bosättning utomlands för vad som utgår i form av
motsvarande utländsk förmån. Med hänsyn till att rätten till folkpension vid
bosättning utom Sverige föreslås få karaktären av ett genom förvärvsarbete
intjänat grundbelopp för ATP bör nämnda kungörelse upphävas.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 69

11
kap.

1§

Som
har föreslagits i den allmänna motiveringen skall försäkrad som uppbär
förtidspension ges möjlighet atl tjäna in pensionspoäng för ATP på förvärvsinkomster
vid sidan av pensionen. Samma räu har föreslagits tillkomma försäkrad som under
del av år har uppburit en i förtid uttagen hel ålderspension. Pensionsgrundande
inkomst skall beräknas på grundval av de inkomsler enligt II kap.
2 och 3 §§ som den försäkrade har haft under året. Alt lokal skaltemyndighet i
vissa fall kan underlåta att faslställa pensionsgrundande inkomst framgår av
den föreslagna 3a § i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2 §

Vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst inom ATP beaktas enligt gällande regler
i första siycket punkten 1) egenlivräntor som utgår enligt lagen (1976:380)om arhetsskadeförsäkring
(LAF) eller bestäms med tillämpning av LAF:s regler. Till följd av de ändrade
bestämmelserna i 11 kap. I § kommer pensionsgrundande inkomst att kunna
beräknas på sådan egenlivränta även i fall då livräntan utgår samtidigt med
förtidspension enligt förevarande lag. Är livräntan enligt bestämmelserna i 6
kap. I § LAF samordnad med pensionen varierar det faktiskt utgående
livräntebeloppet med hänsyn lill pensionens storlek. Avsikten med justeringen i
punkten 1) är atl dels ange tydligare vilka livräntor som avses, dels markera atl
livräntans bruttonivå före samordning skall läggas till gmnd vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst i dessa fall.

6§

Ändringarna
i förevarande paragraf är en följd av förslaget om möjlighet för den som uppbär
förtidspension att tillgodoräkna sig pensionspoäng pä förvärvsinkomst vid sidan
av pensionen.

Förslaget
innebär att pensionspoäng på grundval av sidoinkomsten skall beräknas enligt
samma regler som gäller för försäkrade som ej uppbär förtidspension, således
enligt reglema i paragrafens första siycke. Nuvarande regler har emellertid
kompletterats med särskilda bestämmelser om poängberäkning för dem som uppbär
förtidspension från ATP grundad på s. k. antagandepoäng. Ifrågavarande
bestämmelser har tagits in i tredje-femte styckena.

Försäkrad
som uppbär partiell förtidspension gmndad på antagandepoäng skall enligt
förslaget, utöver den pensionspoäng han kan komma att tillgodoräknas på gmndval
av sidoinkomslen, tillgodoräknas hälften av den

6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 75

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 70

för
honom fastställda antagandepoängen om han uppbär halv pension och två tredjedelar
av antagandepoängen om han uppbär två tredjedels pension. En förutsättning för atl
poängberäkning enligt vad nu har sagts skall ske är dock att förtidspension har
utgått för minsl hälften av defår poängen avser.

Förtidspension kan enligt
bestämmelserna i 6 kap. I § LAF vara helt eller delvis samordnad med arbelsskadelivränia.
Samordningen innebär alt livräntan utgår endast i den mån den överstiger den
pension som ulgår med anledning av samma inkomstförlust. Som har anförts i specialmoliveringen
lill 11 kap. 2 § skall emellertid livräntans bmltobelopp läggas lill grund för beräkningen
av pensionsgmndande inkomst. I de fall då livränta och förtidspension lill
fullo är samordnade, skall den försäkrade inte tillgodoräknas någon del av anlagandepoängen
utöver den pensionspoäng han kan komma att tillgodoräknas på grundval av
livräntan. Är emellertid livräntan och pensionen endasl delvis samordnade,
skall anlagandepoängen beaktas i molsvarande mån. Följande exempel kan
illustrera vad som åsyftas: Har en arbetsskada medfört 30 % invaliditet och
därefter en ny skada, som inte är arbetsskada, medför en ökning av
invaliditeten till 50 % och rätl till halv förtidspension, bör enligt vad som
uttalas i propositionen 1975/76:197 med förslag till lag om
arbetsskadeförsäkring, 3/5 av pensionen samordnas med livräntan. Enligt de nu
aktuella bestämmelserna skall den försäkrade som avses i exemplet
tillgodoräknas hälften av den del av antagandepoängen som svarar mot den del av
pensionen som inte är samordnad med livräntan, således hälften av 2/5 av
antagandepoängen. Härtill kommer den pensionspoäng som enligt första slyckel
tillgodoräknas på grundval av livräntan.

Har förtidspension under
ett och samma kalenderår utgått med olika invaliditetsgradering föreslås i
fjärde stycket det förhållande som har varat längst under året bli avgörande
för hur pensionspoäng skall tillgodoräknas. De föreslagna bestämmelserna i iredje
stycket är således inte tillämpliga, om den försäkrade under mer än halva året
har uppburit hel förtidspension och under resten av året partiell
förtidspension. Har nämnda förhållanden varat lika lång tid under året, skall
den för den försäkrade gynnsammaste beräkningsgmnden tillämpas.

Som
framgår av den allmänna motiveringen skall en försäkrad, vars förtidspension
har beräknats med hjälp av antagandepoäng, liksom nu alllid vara tillförsäkrad
en pensionspoäng för året som lägst motsvarar antagandepoängen. Bestämmelsen
härom har förts till ett nytt femte stycke i paragrafen.

Innebörden av förslaget
blir sålunda att pensionspoäng enligt första och tredje styckena skall
tillgodoräknas den försäkrade endasl om de sammanlagt överstiger
antagandepoängen. Försäkrad som uppbär hel förtidspension grundad på
antagandepoäng skall tillgodoräknas pensionspoäng enligt första stycket om
denna poäng överstiger antagandepoängen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 71

13
kap.

2§

För
att beräkning av förtidspension från ATP med antagandepoäng skall få äga rum
fordras enligt nuvarande regler att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallel
har eller-oavseU bestämmelsen i 3 kap. 5 § om 30 dagars väntetid för ändring av
sjukpenningens nivå - skulle ha haft en sjukpenninggrundande inkomsi som svarar
mot en årsinkomst av förvärvsarbete lägst lika med det vid årets ingång
gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av
de fyra åren närmast före året för pensionsfallel.

Ändringen
i förevarande paragraf innebär en uppmjukning av förutsättningarna för
beräkning av förtidspension med hjälp av aniagandepoäng. 1 första stycket anges
således att del för sådan beräkning enligt den alternativa regeln skall krävas
att pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade för två av de fyra år som
närmast har föregått det år då pensionsfallel inträffar.

4 §

Paragrafen
har behandlats i den allmänna motiveringen. Som där har framhållits skall
pensionspoäng som har tillgodoräknats den försäkrade för tid under vilken han
uppburit förtidspension inte påverka den utgående förtidspensionen.
Bestämmelser härom har tagits in i ett nytt andra siycke. Så länge
förtidspension utgår med anledning av samma inkomstföriust skall således de
pensionspoäng som har tillgodoräknats den försäkrade för den tiden inte
föranleda vare sig omräkning av utgående tilläggspension eller fastställande av
ny sådan pension. Detta innebär att pensionspoäng som har tjänats in för tid då
förtidspension eller sjukbidrag har utgått inte skall beaktas när fråga är om
att med anledning av samma inkomstföriust fastställa en ny förtidspension resp.
ett nytt sjukbidrag efter ett kortare avbrott. Sådan pensionspoäng skall inte
heller beaktas när förtidspension ändras i samband med omprövning som föranleds
av förbättring eller ytterligare nedsättning av arbetsförmågan. Undantaget tar
sikte på den situation då förtidspensionen dragits in till följd av att den
försäkrade har återvunnit sin arbetsförmåga och det därefter blir aktuellt att
fastställa en ny förtidspension på grund av annan sjukdom eller återfall i den
gamla sjukdomen. 1 det fallet skall alltså de pensionspoäng som kan ha förvärvats
dessförinnan beaktas.

Som framgår av den
allmänna motiveringen skall pensionspoäng som har tillgodoräknats den
försäkrade för tid då förtidspension har utgått vidare beaktas vid bestämmande
av ålderspension enligt 12 kap. och familjepension enligt 14 kap.
Familjepension från tilläggspensioneringen beräknas enligt nuvarande regler i
14 kap. 3 § på grundval av den förtids- eller ålderspension som utgick till den
avlidne eller - om sådan pension inte utgick - den

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 72

förtidspension
som han skulle ha erhållit om rält lill hel sådan pension hade inträtt vid
tidpunkten för dödsfallet. Uppbar den avlidne partiell förtidspension beräknas
familjepensionen ändå med utgångspunkt i hel förtidspension. Även om någon omformulering
i nämnda lagrum inte har ansetts nödvändig, får detta en delvis ny innebörd
genom förslaget om tillgodoräknande av pensionspoäng för lid då förtidspension
har utgått. Uppbar den avlidne förtidspension endast från folkpensioneringen
vid tidpunkten för dödsfallet, skall således familjepensionen beräknas på
grundval av den förtidspension från ATP enligt 13 kap. 2 eller 3 §§, vartill räu
förelåg vid dödsfallet med beaktande även av de pensionspoäng, som
tillgodoräknats den avlidne för tid då han uppbar förtidspension. Detsamma
skall självfallet gälla om den avlidne visseriigen inte uppbar förtidspension
vid tidpunkten för dödsfallet men hade uppburit sådan pension tidigare. Underiaget
för beräkning av familjepension efter avliden som vid tidpunkten för dödsfallet
uppbar förtidspension även från tilläggspensioneringen föreslås omräknat med hänsyn
till de pensionspoäng den avlidne hade tillgodoräknats för tid då han åtnjöt
förtidspension. Härvid skall förtidspensionen beräknas enligt bestämmelserna i
13 kap. 2 eller 3 §§ som om pensionsfallet hade inträffat vid tidpunkten för
dödsfallet. Av lagrummet följer emellertid att omräkningen aldrig får leda till
att familjepensionen blir lägre än den skulle ha blivit om den i stället hade
beräknats på grundval av den vid tidpunkten för dödsfallet faktiskt utgående
förtidspensionen.

15
kap. la§

1
paragrafen har tagits in bestämmelser om rätt för den som inte är svensk medborgare
att under vissa förutsättningar få tillgodoräkna år före år 1960 vid beräkning
av ATP. Fömtsättning härför är att för honom har beräknats till statlig
inkomstskatt taxerad inkomsi i Sverige för året i fråga.

Bestämmelsema
har kommenterats i den allmänna motiveringen. De är utformade så att utländsk
medborgare, som har uppnått erforderiigt antal år med taxerad inkomst i Sverige
före år 1960, blir jämställd med svensk medborgare i motsvarande ålder. Varje
år som personen i fråga har taxerats till statlig inkomstskatt fär således
avräknas från de 30 är som krävs enligt huvudregeln, inom de begränsningar som
gäller för svensk medborgare i motsvarande ålder. För den som är född senast år
1914 kan maximalt tio år räknas av och för personer födda åren 1915-1923 sker
en avtrappning enligt övergångsreglerna i 1 §. För en person som är född år
1915 kan således avräknas maximalt nio år etc.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 73

2 §

Som
framgår av specialmotiveringen till 11 kap. 1 § föreslås all försäkrade som
uppbär förtidspension eller som under del av år uppbär i förtid uttagen hel
ålderspension får möjlighet alt tjäna in pensionspoäng på förvärvsinkomster
vid sidan av pensionen. Ändringama i förevarande paragraf föranleds av dessa
förslag. Pensionsgrundande inkomst skall således kunna beräknas för dessa
kategorier försäkrade även för det år då de fyller 65 år.

3 §

Enligt
nuvarande bestämmelser i förevarande paragraf får riksförsäkringsverket efter
överenskommelse med pensionsberättigad som inte är bosatl i Sverige byta ut
tilläggspension mot ett engångsbelopp, motsvarande lägst 40 % av pensionens
kapitalvärde. Genom sådani utbyte upphör rätten till vidare ersättning på
grundval av de pensionspoäng som dessförinnan har tillgodoräknats den pensionsberättigade.

Möjlighelen
till utbyte av pension mot engångsbelopp utnyttjas i prakiiken främsi i syfte
att undvika de olägenheter som är förenade med utbetalningar lill utlandet av
obetydliga pensionsbelopp. Bestämmelserna om utbyte av pension står emellertid
inte i överensstämmelse med innehållet i artikel 32 i den av Sverige biträdda ILO-konventionen
(nr 128) om invaliditets-, älders-och eflerievandepensioner. De föreslås därför
upphävda. De praktiska olägenheterna i samband med utbetalningar till utlandet
av mycket små pensionsbelopp torde kunna begränsas genom att
riksförsäkringsverket i stället ges möjlighet att i nu avsedda fall förordna om
lämpligt sätt för den löpande utbetalningen av pensionen utan hinder av föreskrifien
om månatlig utbetalning i 16 kap. 4 § försia stycket. Bestämmelse härom har
tagils in i nämnda paragraf.

16
kap.

4§

Beträffande
tillägget till denna paragraf hänvisas till kommentaren avseende 15 kap. 3 §.

5 §

Nuvarande
regler i första-tredje styckena innebär i huvudsak att nybeviljad pension
utgår fr. o. m. den månad varunder pensionsfallet har inträffat. Såvitt gäller
ålderspension knyter härvid reglerna an till den tidpunkt då den försäkrade
fyller 65 år eller till den tidpunkt den försäkrade anger inom ramen för
bestämmelserna om förtida och uppskjutet uttag av ålderspension. Reglerna om
begynnelsetidpunkt för familjepension anknyter till tidpunkten

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 74

för
dödsfallet. De nämnda reglerna innefattar till sin lydelse således inte
situationer i vilka rätten lill ålderspension och familjepension uppkommer vid
annan tidpunkt än nu har sagts. Förslaget i avsnitt 5.3.3 innebär atl invandrare
får rätt lill folkpension efter viss tids bosättning i Sverige. Rätten lill pension
inträder enligt förslaget först då såväl de allmänna förutsättningarna för
pension som kravet på bosättningstidens längd är uppfyllda. 1 praktiken kommer
således rätten till ålders- och familjepension att kunna inträda vid en senare
tidpunkt än den som har angivits för normalfallen i första och tredje styckena.
Mot bakgrund härav har förevarande paragraf kompletterats med en bestämmelse av
den innebörden att ålderspension och familjepension i nu avsedda fall skall
utgå fr. o. m. den månad då rätt till pension inträder. Bestämmelsen har tagits
in i ett nytt fjärde stycke.

1
fall då rätten till ålderspension och familjepension har inträtt vid en senare tidpunkt
än som avses i paragrafens första resp. tredje stycke, skall sålunda pensionen
utgå fr. o. m. den månad då rätt till den har inträtt. Bestämmelsen får
betydelse i samtliga de fall som inte täcks av den nuvarande regleringen. Ett
exempel som redan har nämnts är när folkpension skall beviljas enligt de föreslagna
reglerna i 5 kap. 4 § i fall då villkoret om bosättning har uppfyUts först en
viss tid efter de allmänna förutsättningarna i övrigi för pension. Att molsvarande
gäller i fråga om förtidspension m. fl. förmåner följer av bestämmelserna i
paragrafens andra stycke. Någon ändring av nämnda bestämmelsei ärjäledes inte erforderiig.

1
paragrafens femte (nuvarande fjärde) siycke har intagits beslämmelse om den
föreslagna föriängningen av relroaktivtiden för barnpension. Förslaget har
behandlats i den allmänna motiveringen.

Rälten
till barnpension uppkommer i princip i och med att barnets förälder avlider.
Pension utgår, enligt reglerna i tredje stycket, fr. o. m. den månad under
vilken dödsfallet har inträffat eller, om föräldern vid sin död uppbar ålderspension
eller förtidspension, fr. o. m. månaden därefter. Om en ansökan om barnpension
kommer in först längre tid efter dödsfallet kan pensionen utgå för förfluten
tid. Enligt förslaget skall den längsta tid, för vilken barnpension skall kunna
utges retroaktivt, vara två år räknat från ingången av den månad vamnder
pensionsansökningen har gjorts.

1
ett nytt sjunde stycke i paragrafen har intagits de i den allmänna motiveringen
behandlade reglerna om avräkning på barnpension som utges för förfluten tid.
Vad som skall avräknas är barntillägg och änkepension som har utgått med för
högt belopp under den tid som den retroaktivt beräknade barnpensionen avser.

Enligt
9 kap. 1 § utgår barntillägg för varje barn under 16 år till försäkrad förälder
som uppbär ålderspension efter fyllda 65 år eller förtidspension. Rätt till barntillägg
tillkommer även, om en av föräldrarna har avlidit, pensionsberättigad make
till den efterlevande föräldern, om den efterlevande har vårdnaden om den
avlidnes barn under 16 år. Är flera försäkrade berättigade till barntillägg för
samma barn, utgår barntillägget enligt 10 kap. 5 § till den

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 75

pension
varom de träffar överenskommelse eller med halva beloppet till var och en av
dem. Barntillägg lill hel ålderspension eller hel förtidspension utgör för år
räknat 25 96 av basbeloppet. Är barnet berättigat till barnpension från folkpensioneringen,
ulgör barnlilläggel dock 10 % av basbeloppet. Barniill-lägg är således samordnat
med bampension från folkpensioneringen.

Förslaget
i sjunde siycket första punkten tar sikte på den situationen all barnpension
från folkpensioneringen beviljas atl utgå för förfluten tid och att under denna
tid bamtillägg har utgivits med högre belopp än vad som skulle ha varit fallel
om det hade varit känl alt barnet haft rätl till barnpension. Enligt
bestämmelsen skall i sådani fall avräkning ske mol det eller de belopp som
först förfaller till betalning efter beslutet om barnpension.

Änkepension
från tilläggspensioneringen samordnas med barnpension från ATP enligt regler i
14 kap. 3 och 5 §§. Enligt dessa ulgör änkepensionen för år räknat, om det
finns barn berättigat lill barnpension från tilläggspensioneringen efter den
avlidne, 35 % och i annal fall 40 % av den avlidnes egenpension. Bampension
från ATP ulgår för år räknat, om den avlidne efteriämnar änka berättigad till
änkepension från ATP, med 15 % och i annat fall med 40 % av den avlidnes egenpension.
Om de pensionsberättigade barnen är flera, ökas de angivna procenttalen med 10
för varje barn ulöver det första, och det sammanlagda barnpensionsbeloppet
fördelas lika mellan barnen.

En
änkepension från ATP kan således enligt dessa regler ha utgått med för högt
belopp under viss lid på grund av att det inte varit känt atl den avlidne efteriämnal
barn som varit berättigat till bampension från tilläggspensioneringen.
Samordningsregeln i 14 kap. 3 § har i sådana fall inte kunnat beaktas.

Andra punkten i sjunde
stycket innebäratt försäkringskassan vid utbetalning av barnpension från ATP,
som utges för förfluten tid och som avser tid för vilken änkepension från ATP
har utgivits med för högt belopp, skall korrigera den utbetalda änkepensionen
genom avdrag på barnpensionen. Avdrag skall göras på det eller de belopp som försl
förfaller till belalning efter beslutet om barnpension.

6§

Kommittén
har som har nämnts i den allmänna motiveringen lagt fram förslag om
förtydligande av bestämmelserna om ansökan som förutsättning för höjning av
pensionsförmän. Förslag har också lagts fram om precisering av bestämmelsema
rörande den tidpunkt från vilken ändring av pension skall gälla liksom relroaktivtidens
längd i sådana fall.

Kommitténs
förslag innebär alt krav på ansökan för ökning av utgående pension lagfästs som
en allmän princip. Praktiska motiv talar enligt kommittén för en sådan ordning.
Genom ansökan får försäkringskassan kännedom om de omständigheter som
föranleder ökning av pensionen. Den

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 76

av
kommittén förordade regleringen berör emellertid inte de fall som enligt nuvarande
bestämmelser skall prövas utan ansökan. Som kommittén framhåller får
försäkringskassan i sistnämnda fall ändå på annat sätl kännedom om de
omständigheter som skall leda lill ändring av pensionen.

Ändring
av pension bör enligt kommittén gälla fr. o. m. månaden näst efter den då
anledning lill ändringen har uppkommit. I de fall då ökning av pension förutsätter
ansökan bör vidare enligt kommittén gälla en retroaklivregel. Kommittén
föreslår att ökning av pension i dessa fall inte skall kunna utgå retroaktivt
för längre tid tillbaka än tre månader, eller, såviti gäller ökning av barnpension,
två år före ansökningsmånaden.

Jag
biträder kommitténs förslag som har lämnats utan erinran vid
remissbehandlingen. I det följande utvecklar jag närmare innebörden av
förslaget. Preciseringarna avser försia och andra styckena i paragrafen. Det har
dessutom ansetts lämpligt atl låta dessa båda stycken byta plats.

I
det nya första stycket anges alt ändring - dvs. såväl ökning som minskning-av
pension skall gälla fr. o. m. månaden näst efier den varunder anledning till
ändringen har uppkommit. Denna regel överensstämmer med vad som gäller enligt
nuvarande beslämmelse med del undantaget att också höjning av förtidspension
skall gälla först fr. o. m. månaden näst efter den under vilken orsaken till
ändring uppkom.

1
det nya andra stycket upptas genom en hänvisning till 1 § första stycket bestämmelse
om att som huvudregel skall gälla atl den som vill erhålla ökning av utgående
pension skall göra ansökan därom hos försäkringskassa. Genom hänvisningen till
1 § andra och fjärde styckena skall emellertid sådan ökning i vissa fall kunna
beviljas utan atl ansökan görs.

Om
den försäkrade uppbär sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt AFL,
skall försäkringskassa således kunna tillerkänna honom förhöjd förtidspension
ulan hinder av alt han inte har gjort ansökan om det. Vidare skall ökning av
pension kunna beviljas utan ansökan i sådana fall då regeringen eller
riksförsäkringsverket meddelar särskilda föreskrifter. Sådana föreskrifter
finns i dag för en mängd olika fall. Någon ändring av vad som gällerenligt
dessa föreskrifter avses inte. Tanken är således atl pension även i framtiden
skall kunna höjas utan ansökan i de situationer då försäkringskassan normalt
ändå får sådana uppgifter som föranleder ändring av pensionen.

I
del nya andra stycket hänvisas också, liksom i stadgandets nuvarande utformning,
till 2 § och 3 § första stycket. Hänvisningen medför att även för ökning av
förtidspension, sjukbidrag, handikappersättning eller vårdbidrag kan uppställas
villkor om viss sjukhusvård eller läkarundersökning. När det är skäl till det
kan ökning av pension beviljas för tid intill dess sluUigt beslut har fattats.

Bestämmelserna
i andra stycket avser enbart ökning av pension. 1 fråga om minskning av pension
uppställs däremot, som angivits i den allmänna

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 77

motiveringen,
inte något krav på atl en ansökan skall göras. För sådana fall finns i stället
särskilda regler om anmälningsskyldighet.

Andra punkten i samma siycke
innehåller en bestämmelse om retroakliviid vid ökning av pensionsförmån. 1
likhet med vad som nu gäller beträffande förtidspension stadgas där allmänt som
huvudregel atl förhöjd pension skall kunna utgå för längst tre månader före
ansökningsmånaden. Vad beträffar förhöjd barnpension skall retroakiiviiden dock
vara längst två år. Regeln avser emellertid bara de fall då ökning av pensionen
förutsätter ansökan. I andra fall skall den förhöjda pensionen kunna utgå
retroaktivt fr. o. m. månaden näst efier den under vilken anledningen lill
ökning uppkom.

17
kap.

1§

Ändringen
i paragrafens första stycke innebär alt sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen
samordnas med retroaktiv förtidspension på samma sätl som sjukpenning enligt AFL.
Detsamma gäller sjukpenning som utgår enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande. Samordningen omfattar följaktligen även
sjukpenning enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning lill sjömän liksom sjukpenning enligt äldre
motsvarande författningar, t. ex. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och militärersällningslagen
(1950:261).

4 §

Bestämmelser
om samordning mellan livränta från arbetsskadeförsäkringen och pension finns i
LAF. Av 6 kap. 1 § första stycket LAF framgåratt, om någon samtidigt är
berättigad lill förtidspension eller familjepension enligt AFL och livränta
enligt LAF med anledning av samma inkomstföriust, livräntan skall utgå endast i
den mån den överstiger pensionen. Enligt en garantiregel i 4 kap. 4 § LAF utgår
livränta fr. o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 65 år i den mån den
försäkrade inte har rält lill bl. a. ålderspension enligt AFL med belopp som
motsvarar 65 96 av den brutto-livränta som den försäkrade dessförinnan har hafi
räU till. En liknande garaniiregel gäller i fråga om änkelivränla. Enligt 6
kap. I § andra slyckel LAF ulgår således änkelivränta efter inträdet i den
allmänna pensionsåldern endasl i den mån änkans ålderspension från folkpensioneringen
och änkepension från ATP understiger en livränta beräknad på grundval av 65 % av
del lidigare livränteunderiagei.

Samordningsbeslämmelserna
medför atl arbelsskadelivränia, om livräntan men inte pension har utgått för
viss tid, kommer alt ha utgivits med högre

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 78

belopp
än vad som skulle ha varit fallel om också pension utgått för denna tid. Skulle
senare pension beviljas för den förflutna tiden, blir den pensionsberättigade
överkompenserad om avdrag inte görs på pensionen för vad som under
retroaktivtiden har utgått med för högt belopp i livränta.

Som
har anförts i den allmänna motiveringen bör en särskild beslämmelse införas om
avräkning i nu avsedda fall. Bestämmelsen har tagits in i ett nytt tredje siycke
i denna paragraf och innebär alt avdrag skall göras från det pensionsbelopp som
försl förfaller till betalning efter beslul om pension. Avdraget skall motsvara
vad som för den tid lill vilken pensionen hänför sig har utbetalats i livränta enligi
LAF ulöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet hade förelegat vid
utgivandet av livräntan. Avräkning skall göras inte bara för livränta som ulgår
enligt LAF utan även för sådan livränta som har fastställts med lillämpning av
bestämmelserna i LAF, t. ex. livränta enligt lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd.

Av
sjätte stycket (nuvarande femte siycket) framgår att vad som föreskrivs i del
nya tredje stycket skall äga molsvarande tillämpning vid bl. a. beslut om ökning
av pension. Också då pension höjs retroaktivt kan det sålunda bli aktuellt att
göra avdrag på grund av aU livränta enligt LAF har utgivits med för högt belopp
under retroaktivtiden.

19
kap. 2 och 3 §§

Ändringarna
i förevarande paragrafer föranleds av förslaget att försäkrade som uppbär
förtidspension eller som under del av år uppbär i förtid uttagen hel
ålderspension skall få möjlighet att tjäna in pensionspoäng för ATP på
förvärvsinkomster vid sidan av pensionen. Ändringarna innebär atl skyldigheten
att eriägga egenavgifter anpassas med hänsyn lill de vidgade möjligheterna att
tjäna in pensionspoäng för ATP och närmas till vad som i förevarande hänseende
gäller beträffande arbetsgivares skyldighet att eriägga arbetsgivaravgifter.

Ändringen
i 2 § innebär således att sjukförsäkringsavgift skall erläggas av den som under
någon tid av året har uppburit partiell men inte hel förtidspension. Avgift
skall vidare erläggas av den som under året har uppburit i förtid uttagen
ålderspension, dock ej om hel sådan pension har utgått för hela året. En fömtsättning
för att avgifisskyldighet skall föreligga för försäkrad som nu avses är
naturligtvis atl vederbörande under året har haft sjukpenninggmndande inkomst
av annat förvärvsarbete vid sidan av pensionen. Ifrågavarande ändring gäller
även avgift till arbetsskadeförsäkringen enligt 7 kap. 2 § tredje stycket LAF.

Ändringen
i 3 § första siyckei innebär att skyldigheten alt eriägga socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen utvidgas på motsvarande sätt.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:75 79

Enligt
tredje stycket samma paragraf skall tilläggspensionsavgift eriäggas på den
pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete som har fastställts för den
försäkrade för året. Till följd av den föreslagna ändringen i 11 kap. 1 §
kommer således tilläggspensionsavgift all få erläggas av den som under året har
uppburit förtidspension eller i förlid uttagen ålderspension, i den mån
pensionsgrundande inkomst av annal förvärvsarbete har fastställts för honom.

Övergångsbestämmelserna

1. Som har framgått av den allmänna motiveringen skall
såväl den som redan uppbär folkpension som den som senast under det år då de
nya bestämmelserna träder i kraft fyller 50 år ha rätt alt åberopa äldre bestämmelser
om rätt till folkpension vid bosättning ulomlands. I fråga om den som redan
uppbär folkpension med tillämpning av 57-62-årsregeln då de nya bestämmelserna
träder i kraft kan dessa inte medföra högre pension. 57-62-årsregeln ger
nämligen antingen oavkortad folkpension eller ingen folkpension alls. Förden
som uppbär folkpension i Sverige eller som senasi under året då bestämmelserna
träder i kraft fyller 50 år har givits möjlighel all åberopa antingen äldre
eller nya bestämmelser, dvs. det alternativ som ger den mest gynnsamma
beräkningen.

2. Enligt denna övergångsbestämmelse åligger det den
försäkrade att ansöka om och styrka sin rätt till pension enligt de nya
bestämmelserna i 5 resp. 15 kap. Någon mer omfaitande utredning avses dock inte
behöva tillhandahållas. Del bör inte ovillkorligen fordras atl uppgift om
taxering eller eriagd sjömansskatt företes. Även t. ex. intyg om anställning
från arbetsgivare bör kunna godtas, om uppgiftema i intyget ger fog för
antagande alt personen i fråga har haft arbete som gett inkomst av den storiek
som avses med bestämmelserna. I de flesta fall torde förhållandena vara
tämligen uppenbara och bevisning är då överflödig. Vad som nu har sagts om inkomstförhållanden
gäller även i fråga om bevisning beiräffande bosätl-ningstider etc.

3. Bestämmelsen innebär alt den föreslagna
uppmjukningen av villkoren i 13 kap. 2 § första stycket för beräkning av
förtidspension med antagandepoäng, föriängningen av relroaktivtiden för
barnpension och de föreslagna avräkningsreglerna m. m. i 16 kap. 5 § saml 17
kap. 1 och 4 §§ skall äga tillämpning försl på pensionsfall som inträffar efter
den 30 juni 1979.

4. De nya bestämmelserna i 16 kap. 6§ om ändring av
pension skall tillämpas endast i fall då anledningen lill ändringen uppkommer
efter den 30 juni 1979.

5. De nya avgiftsbestämmelserna i 19 kap. 2 och 3 §§
föreslås gälla fr. o. m. den 1 januari 1980. 1 fråga om avgifter som hänför sig
till tid före ikraftträdandet skall nämnda lagrum i dess äldre lydelse äga
tillämpning.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 80

7.2 Förslaget
tHI lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Bestämmelsen
i den nya 3a § i förevarande lag har behandlats i den allmänna motiveringen.
Bestämmelsen innebär alt lokal skattemyndighet i vissa fall inte behöver
fastställa pensionsgrundande inkomsi för försäkrad som under året har uppburit
förtidspension grundad på aniagandepoäng. Det gäller då det är uppenbart atl
den pensionspoäng, som med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 6 § försia och iredje
styckena AFL skulle ha kunnat beräknas på grundval av den pensionsgmndande
inkomsten, understiger antagandepoängen. Pensionsgrundande inkomst skall dock
alltid fastställas om den försäkrade skall påföras lilläggspensionsavgift
enligt 19 kap. 3 § AFL för året.

7.3 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg ocb

kommunalt bostadstillägg till folkpension

Genom
hänvisningen i förevarande paragraf är bl. a. bestämmelserna i 16 kap. 5 och 6 §§
AFL tillämpliga på hustrulillägg och kommunalt bostadstill-lägg. I fråga om
lidpunkten för ökning av kommunalt bostadstillägg tillämpas dock en från den
föreslagna regeln i 16 kap. 6 § AFL avvikande praxis. 1 praxis gäller atl
ökning av kommunalt bostadstillägg i likhet med ökning av bostadsbidrag enligt
förordningen (1977:392) om slalskommunala bostadsbidrag till vissa
folkpensionärer m. fl. görs fr. o. m. den månad varunder anledning till
ökningen har uppkommit. En regel av denna innebörd har tagits in i förevarande
paragraf.

8 Hemställan

Jag
hemställer aU regeringen föreslår riksdagen alt antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustmtillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 81

Innehåll

Propositionen.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... 1

Lagförslag........................................................ 2

Uldrag av
regeringsprotokollet den 30 november 1978 21

1
Inledning..................................................... .... 21

2
Gällande bestämmelser m.m............................ .... 22

2.1 Förmåner
inom den allmänna pensioneringen .... 22

2.1.1
Inledning..................................... .... 22

2.1.2
Folkpension.................................. .... 22

2.1.3
Försäkringen för lilläggspension (ATP) .... 26

2.2 Utlandssvenskars
och utlänningars rätt till pension 30

2.2.1
Den svenska lagstiftningen.............. 30

2.2.2
Konventioner på
pensionsförsäkringsområdet .. 31

2.3 Finansiering........................................... 34

3 Kommitténs
överväganden och förslag.............. 35

3.1 Intjänande
av ATP-pension m. m.............. .... 35

3.1.1
ATP-poäng vid förtidspension.......... .... 35

3.1.2
Vidgad rätl till beräkning av förtidspension
från ATP med antagandepoäng 36

3.1.3
ATP-poäng vid förtida uttag av hel
ålderspension 37

3.2 Rätt
lill barnpension i vissa fall m. m........... 37

3.2.1
Föriängd retroakliviid för barnpension. 37

3.2.2
Vissa frågor rörande ändring av
pension 40

3.3 Pension
lill utlandssvenskar och utländska medborgare. 42

3.3.1
Folkpension vid bosättning utomlands 42

3.3.2
Invandrares rätt lill folkpension......... 43

3.3.3
Övergångsbestämmelserna inom ATP för
utländska medborgare 45

3.4 Kostnader
och ikraftträdande................... ... 46

4 Remissyttrandena.......................................... 46

4.1
Intjänande av ATP-pension m. m............... 46

4.2
Rält till barnpension i vissa fall m. m........... 48

4.3
Pension till utlandssvenskar och
utländska medborgare. 48

5 Föredraganden.............................................. 51

5.1
Intjänande av ATP-pension m. m........... 51

5.1.1
Inledning...................................... 51

5.1.2
ATP-poäng vid förtidspension........... 52

5.1.3
Vidgad rätt lill beräkning av
förtidspension från ATP med antagandepoäng 53

5.1.4
ATP-poäng för förtida uttag av hel
ålderspension 54

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:75 82

5.2
Räu till barnpension i vissa fall m. m........... 55

5.3
Pension lill utlandssvenskar och
utländska medborgare. 57

5.3.1
Inledning...................................... .... 57

5.3.2
Folkpension vid bosäuning utomlands. .... 58

5.3.3
Invandrares rätt till folkpension ....... .... 60

5.3.4
Övergångsbestämmelserna inom ATP för
utländska medborgare 63

5.4 Kostnader
och ikraftträdande.................... 64

6
Upprättade lagförslag..................................... 64

7
Specialmotivering.......................................... .... 65

7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring 65

7.2
Förslaget till lag om ändring i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomsi enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring........ 80

7.3
Förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:392) om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension .......... ............................. ... 80

8
Hemställan................................................... 80

9
Beslut.......................................................... 80

Doktrin (3)

  1. Boris Melvås, En formaliserad rättsgrammatik, FT 2018 nr 5 s. 937, på s. 965 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Ruth Mannelqvist, HFD 2017 ref. 30: nytt eller fortsatt försäkringsfall, FT 2018 nr 2 s. 355, på s. 358 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  3. Eskil Nord, Från Högsta förvaltningsdomstolen. Juni–augusti 2017, FT 2017 nr 4 s. 545, på s. 551 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

33 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar i 18 dokument.

  1. Bet. 1990/91:AU17 Ny jämställdhetslag, m.m. om s. 74 i texten
  2. Bet. 1989/90:SfU9 Pensioner m.m. s. 10 · s. 22 i texten
  3. Bet. 1988/89:SfU13 Pensioner s. 11 i texten
  4. Prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m. s. 237 i texten
  5. Bet. 1984/85:SfU15 om folkpensioner m.m. (prop. 1984/85:100) s. 8 i texten

Visa alla 18

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. RÅ 2003 ref. 3 om s. 40 ur registret
  2. HFD 2017 ref. 30 om s. 71 i texten

Doktrin (5)

5 kopplingar i 4 dokument.

  1. Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 163 om s. 55 · s. 387 i texten
  2. FT 2018 s. 355 Ruth Mannelqvist, HFD 2017 ref. 30: nytt eller fortsatt försäkringsfall s. 358 i texten
  3. FT 2018 s. 937 Boris Melvås, En formaliserad rättsgrammatik s. 965 i texten
  4. FT 2017 s. 545 Eskil Nord, Från Högsta förvaltningsdomstolen. Juni–augusti 2017 s. 551 i texten