Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (1971:380) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.

44 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 31 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:86, om ändring i lagen (1971:380) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 Regeringens proposition 1978/79:86

om
ändring i lagen (1971:289) om aUmänna förvaltningsdomstolar, m. m.;

beslutad
den 18 januari 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de föi'slag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

SVEN
ROMANUS

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås de lagändringar som behövs för genomförandel av länsdomsiolsreformen.
Denna reform, som beslöis av riksdagen under våren 1978, innebär all de
nuvarande lansdomslolarna skall bryias ul från länssiyrelserna och omvandlas lill
frislående allmänna förvaliningsdomsio-lar, en i varje län. De föreslagna
lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 86

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:86 2

1 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs i fråga o.m lagen (1971:289) om allmännu
lörvall-

ningsdomslolar " '............

dels au 18 § skall upphöra all gälla,

dels all nuvarande 12 a och 13-17 §§ skall belecknas 13
respektive 22-26 §§,

dels all 1 § och de nya 13 och 24 §§ skall ha nedan
angivna lydelse,

dels all rubriken närmast före nuvarande 13 § skall sällas
närmasi före nya 22 §,

delsan i lagen skall införas åtla nya paragrafer, 14-21 §f;,av
nedan angivna lydelse,

dels all i lagen, närmast före 14 och 19 §§, skall införas
nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

1§' Regeringsrätten är, i enlighel med vad i
regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sin säie i Siockholm.

Kammarrätt är allmän förvallningsdomstol närmast under
regeringsrätten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i
Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsrätl är allmän förvaltnings-domsiol närmasi under kammarräii.
I varje län finns en länsräll.

12 a §2 13 §

I kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas
nämndemän till det antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer
för varje län inom domkretsen del anial nämndemän som skall ulses. Kammarrätten
fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efier samråd med dem.

Nämndeman i kammarrån utses genom val. I fråga om val av
samt valbarhet, rätl till avsägelse, mandal-period och behörighet Jör nämndeman
i kammarräii äger vad som föreskriviis om nämndeman i länsskatterält och

1 Senaste lydelse 1976:401.

2 Senaste lydelse 1976:562. Ändringen innebär atl
andra och iredje styckena

upphävs.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

länsrätl motsvarande lillämpning.

Regeringen får för visst län förordna an nämndemän i kammarräii
skaU väljas bland dem som för samma mandatperiod har uisetls till nämndemän i hovräu.
Nämndeman i hovrän får även iannatfaU, om han är behörig dänill, ijånsigöra som
nämndeman i den kammarräii inom vars domkreis han är kyrkobokförd.

L ä nsr ä tterna

14 §

Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-,

uppbörds- och folkbokföringsförfatt

ningarna i den utsträckning som är

föreskrivet i dessa författningar,

2. mäl enligt barnavårdslagen

(1960:97), lagen (1954:579) om nyk

terhetsvärd, utlänningslagen (1954:

193), smittskyddslagen (1968:231) och

lagen (1970:375) om utlämning till

Danmark, Finland, Island eller Norge

för verkstäUighet av beslut om värd

eller behandling i den utsträckning

som är föreskrivet i dessa lagar samt

mäl enligt 21 kap. föräldrabalken,

3. såvitt gäller svenskt körkort,

trafikkort eller traktorkort, mål om

varning eller återkallelse och, såvitt

gäller utländskt körkort, mål om

varning eller vägran att godkänna

körkortet, aUt enligt vad därom är

särskUt föreskrivet.

15§

/ länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer
annat, en eller flera rådmän. I de länsrätter som

1* Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 86

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86

Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse

regeringen bestämmer finns också en eller flera
chefsrådmän.

Lagman, chefsrådman öch rådman skall vara lagfarna. De ut
namnes av regeringen.

16 §

Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i
avdelningar. Avdelning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är
lagmannen eller en chefsrådman.

Om sårskild sammansåiining av länsrätt vid behandUng av
mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).

17§

Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre
nämndemän om inte annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän får inte sitta i
rätten.

Om domförhet vid behandUng av mäl om fastighetstaxering
finns, förutom i 18 §, besiämmelser 1 taxeringslagen (1956:623).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas
i varie län för tjänstgöring 1 länsrätten. Länsrätten fördelar tjänstgöringen
mellan nämndemännen efter samråd med dem.

18§

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls

beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller

sakkunnig som begärts av annan läns-

rån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lyddse

s. 3 Kontrollera mot PDF

3.
vid beslul
som avser endasl rällelse av felräkning, felskrivning eller annal uppenbart
förbiseende,

4.
vid
beslut, såviil gäller svenskl körkort, traflkkori eUer iraklorkort, om åierkallelse
tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort, om vägran ilUs vidare all
godkänna körkortet, när del är uppenbart alt sådani beslut bör meddelas,

5.
vid
annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning atl målet
prövas av full-suiten rätl, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid
beslut som ime innefattar prövning av målel i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2.
mäl
enligt bevissäkringslagen (1975:1027)förskatte- och avgiftsprocessen, enligi
lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifier, om
handlings undantagande från taxeringsrevision, skaiterevision eller annan
granskning och om befrielse från skyldighei alt lämna kontrolluppgift enligt
taxeringslagen (1956:623)

3.
mål om
omhändertagande för uiredning enligt 30 § barnavårdslagen (1960:97),

4. mål enligt uppbörds- och folkbok-

föringsförfaitningarna med undantag

av mål om arbetsgivares ansvarighet

för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxerings

värde enligt 8§ 3 mom. sista stycket

kommunalskatielagen (1928:370),

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6.
mål som
avser ändring av taxerad inkomsi med högst 500 kronor,

7.
mål
enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer
med parternas samstämmiga mening,

8.
mål i
vilket saken är uppenbar.

Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt

19§

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Valförrättas
av landstinget eller, om i länet finns kommun som Inte Ingår 1 landstingskommun,
av landstinget och kommun-fuUmäktige med den fördelning dem emellan som
länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas val av
kommunfullmäklige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportioneUt, om det begärs av minst sä
många ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid
sådant proportioneUt val är sårskilt föreskrivet.

Vart tredje är väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt
och länsrätt. När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandUng av
mål om fastighetstaxering skall ske framgår av taxeringslagen (1956:623).

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i
kammarrätt skaU väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till
nämndemän i hovrätt. Nämndeman i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

hovrätt fär även 1 annat faU, om han är behörig därtill,
tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

20 §

Valbar tUl nämndeman i kammarrätt och lånsrätt är myndig
svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte harfyUt sjunio år.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd
eller under lånsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträdande länsläkare,
socialvårdskonsulent, lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som
har tiU yrke an föra andras talan inför rätta fär inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrän fär inte samtidigt vara nämndeman I
kammarrätt.

Den som har fyUt sextio år eller uppger annat giltigt
hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått
som nämndeman år inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

21 §

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex är men
får avgå efter tvä år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, fär
rätten entlediga honom tidigare. Den som harjyllt sextio är har rätt att frånträda
uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdragei.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ledamot och föredragande
i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

De som slår i sådani
förhållande lill varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej
samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.

Prop. 1978/79:86

Nuvarande
lyddse

15
§3 Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara svensk
medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej ulöva befattning
som ledamot eller föredragande. 1 fråga om nämndeman i kammartätl gäller vad
som är särskilt föreskrivet.

Föreslagen
lydelse

Besiämmelser
om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i länsräll vid behandling av mäl
omfaslig-helstaxering finns i taxeringslagen (1956:623).

När
ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Andras antalet
nämndemän, får nytiUträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av
första siycket.

24
§ Ledamot och föredragande i allmän förvallningsdomstol skall vara svensk
medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd för ej utöva befattning
som ledamol eller föredragande. I fråga om nämndeman i kammarrätt och länsrätt
gäller 20 och 21 §§.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I juli 1979.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt prövas av länsrätl.

Om
uppdrag att vara nämndeman i länsskatterält, fastighetstaxeringsrält eller
länsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30juni 1979, skall uppdraget
från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

3
Senaste lydelse 1976:562.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86 9

2
Förslag till

Lag
om ändring i rättegångsbalken

Härigenom
föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels atl 1 kap. 2 § skall ha nedan
angivna lydelse, dels att punkt 4 i övergångsbestämmelserna lill lagen (1969:244)
om ändring i rättegångsbalken skall upphöra all gälla.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
kap.

2§'

I
tingsrätt skola finnas lagman och 1 tingsrätt skola finnas lagman

en eller fiera rådmän.
De skola vara och, om regeringen inte bestämmer

lagfarna. annat, en eller fiera rådmän. / de

tingsrätter
som regeringen bestämmer

skola också finnas en eller flera chefs

rådmän. Lagman, chefsrädman och

rådman skola vara lagfarna.

Tingsrätt mä vara delad i avdel- Tingsrätt må vara delad i avdel-

ningar, ningar. Ordförande på avdelning är

lagmannen
eUer en chefsrådman. Vid tingsrätt skall finnas kansli, som hålles öppet för
allmänheten å bestämda lider.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979. ' Senaste lydelse 1969:244.

3
Förslag till

Lag
om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom
föreskrivs i fräga om förvaltningsprocesslagen (1971:291)' dels att i 1, 9 och
33 §§ orden "skatterätt, fastigheistaxeringsrätt och

länsrätt"
i olika böjningsformer skall bytas ul mot "länsräll och den

mellankommunala
skatterätten" i motsvarande form, dels att 27 § skall ha nedan angivna
lydelse.

I
Senaste lydelse av 1 § 1978:29 Senaste lydelse av 9 § 1978:29 Senaste lydelse
av 33 § 1978:29.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 10

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse

27 §2

Finner skatterätt, fastighetstaxe- Finner länsrätt atl förhör med

ringsrätt
eller länsrätt alt förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör

vittne eller sakkunnig lämpligen bör hällas av annan länsrätt eUer av den

hållas av annan skatterätt, fastighets- mellankommunala skatterätten, får

taxeringsrått eller länsrätt, lär rätten rätten efter samråd med denna

efter samråd med denna besluta beslula härom. Vad nu har sagls

härom. gäller ocksä den mellankommunala

skatterätten,
om denna finner att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas
av länsrätt. I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10
och 11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2
Senaste lydelse 1973:1107.

4
Förslag till

Lag
om mellankommunal skatterätt

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Den mellankommunala
skatterätten prövar besvär över beslut av taxeringsnämnd enligt vad som
föreskrivs i taxeringslagen (1956:623).

2
§ Den mellankommunala
skatterätten har sill kansli i riksskatteverket.

Rätten
sammanträder på den orl där den har sill kansli. När del föreligger särskilda
skäl, får rälten sammanträda på annan ort.

3
§ I den mellankommunala
skatterätten finns en eller flera ordförande vilka förordnas av regeringen för
viss tid. Ordförande skall vara lagfaren.

4
§ Föreskrifierna i 17 § första
stycket, 18,22 och 24 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om domförhet,
omröslning, behörighet och domared är tillämpliga på den mellankommunala
skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt eller allmän
förvaltningsdomstol i stället avse den mellankommunala skatterätten.

5
§ Nämndeman i den mellankommunala
skatterätten förordnas av regeringen. Till nämndeman Hr utses endast myndig
svensk medborgare, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 11

inte
har fyllt sjuttio år.

Föreskrifterna
i 20 § andra, tredje och fjärde styckena samt 21 § försia och iredje styckena
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om behörighet och skyldighet
att vara nämndeman är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid
skall vad som sägs om länsrätl i stället avse den mellankommunala skatterätten.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1979.

Genom denna lag upphävs
lagen (1971:52) om skatterätt, fasiigheistaxeringsrätt och länsrätt.

5
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs i fråga om kommunalskatielagen (1928:370)' dels att i49 §,50 §2 mom.
och 75 § 1 mom.samtianvisningarnatill29 §3c

och
4 ordel "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätl"
i

motsvarande
form, dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Med
taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första
instans verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast
föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med
kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast
före den 1 mars under taxeringsåret.

Med
länsrätt försläs i denna lag åven den mellankommunala skatterätten, om inte
annat framgår av omständigheterna. (Se vidare anvisningarna.)

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste
lydelse av 49 § 1972:77

Senaste lydelse av 50 § 2 mom. 1977:572

Senaste lydelse av 75 § 1 mom. 1972:77

Senaste
lydelse av anvisningarna till 29§ 3c 1971:407 Senaste lydelse av anvisningama till
29 § 4 1971:407.

2 Senaste lydelse
1978:942.

1**
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Hr 86

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
Förslag tiil

Lag
om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs atl
4 och 7 §§ förordningen (1933:395) om ersättningsskatt skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 § i

7 §

nämndens
kansli. Vid bedömande av frägan, humvida utdelningen avsett genom ersätl-

1 Senaste
lydelse 1957:68.

2 Senaste lydelse
1957:68.

Nuvarande lydelse

Fråga
om taxering till ersättningsskatt prövas, efter framställning från
taxeringsintendent, av den prövningsnämnd, som har att upplaga besvär rörande
företagets taxering till statlig inkomsi- och förmögen-hetsskatt.

Framställning
om taxering skall ske hos prövningsnämnden senasi andra årei efter del år, då förelagel
rätteligen skolai taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin
inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

Därest
företagel före augusti månads utgång året efter det, då ersätl-ningsskatl
påförts företaget, lill delägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må
restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas
av prövningsnämnd, som i 4 § sägs, och verkställes av länsstyrelsen. Till
prövningsnämnden ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 september
vara inkommen till

Föreslagen lydelse

Fråga
om taxering till ersättningsskall prövas, efter framsiällning från taxeringsintendeni,
av den länsrätt, som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Framställning
om laxering skall ske hos länsrätten senast andra året efter det år, då
företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst-och förmögenhetsskatt
för sin inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

Med länsrätt förstås i dennaförord-ning
även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av
omständigheterna.

Därest
företaget före augusti månads utgång året efter det, då ersättningsskatt
påförts företaget, till delägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må
restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas
av länsrän, som i 4 § sägs, och verkställes av länsstyrelsen. Till länsrätten
ställd ansökan om sädan restitution skall senast den 1 september vara inkommen till
rättens kansli.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 13

ningsskali
beskallal belopp, skall iakllagas, all senare inijänad vinsl, i den mån den ej använis
för lagsiadgad avsättning lill reservfond eller för erforderiig avsättning lill
på vinsten belöpande skatter, skall anses utdelad före lidigare intjänad vinsl.
Å medel, som i enlighel med vad ovan sagls restilueras, ulgår ej ränla.

Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1979.

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'

dels
all i 9 § 2 mom., 15 § 1 mom. och 27 § ordel "skatterätt" i olika böjningsformer
skall bytas ut moi "länsrätt" i molsvarande form,

dels
all 1 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Till
staten skall årligen eriäggas inkomstskatt enligt i denna lag givna bestämmelser.

Beträffande
statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskl akiiebolag
och beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes särskili siadgal.

Angående
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid laxering till statlig inkomstskatt
stadgas i taxeringslagen.

Med
länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte
annat framgår av omständigheterna.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770

Senaste
lydelse av 9 § 2 mom. 1977:573

Senaste
lydelse av 15 § 1 mom. 1974:770

Senaste
lydelse av 27 § 1974:770. 2 Senaste lydelse 1974:773.

8
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom
föreskrivs att 15 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt'
skall ha nedan angivna lydelse.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

15§

1
mom. Har här i riket bosall skattskyldig avlidit och efteriämnal bodelägare,
som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har
dödsboet atl på grund av laxering för förmögenhet enligt denna lag eriägga
kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller
avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter föreligga, befrielse
från erläggande hell eller delvis av nämnda skall medgivas efter framställning
från dödsboet. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne
eller, såviti angår del beskattningsår vamnder dödsfallet inträffade, oskift
dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skall, som påförts på grund av eftertaxering
och som rätteligen skolat erläggas under uppbördsiermin, vilken ägt mm före
dödsfallet.

Beslut
i ärende angående befrielse Beslut i ärende angående befrielse

meddelas av den skatterätt, som har meddelas av den länsrätt, som har att

all upplaga besvär rörande boets upplaga besvär rörande boets taxe

taxering till statlig inkomstskatt. ring lill statlig inkomstskatt, eller om

sådana
besvär förs hos den mellankommunala skatterätten, av denna.

Framställning
om befrielse skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1979. 2 Senaste lydelse 1974:859.

9
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst

Härigenom
föreskrivs i fräga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst'

dels
att i 6-9 §§ samt i anvisningarna till 4 § ordel "skatterätt" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels
att 4 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4
§2

Skattskyldig, som vill
åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §, har att därom göra ansökan. I
fråga om sådan ansökan och beslut i anledning

' Sena.sle
lydelse av lagens rubrik 1974:860

Senaste
lydelse av 6 § 1978:317

Senaste
lydelse av 7 § 1971:411

Senaste
lydelse av 8 § 1978:317

Senaste
lydelse av 9 § 1978:317. 2 Senaste lydelse 1978:317.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 15

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

därav
skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om yrkanden och beslut
rörande laxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i denna lag.

Med
länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte
annat framgår av omständigheterna. (Se vidare anvisningarna.)

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

10
Förslag till

Lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels
att i 83 § och 85 § 1 mom. ordet "länsskalterätlen" skall bytas ut mol
"länsrätten",

dels
alt i 73 § och 85 § 1 mom. ordet "skatterätt" skall bytas ut mol "länsrätt",

dels
alt 2 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§
1 mom. Där beteckningar, som användas i kommunalskattelagen, lagen om statlig
inkomstskatt, lagen om statlig förmögenhetsskatt eller taxeringslagen,
begagnas i denna lag, hava de, såvida ej annat angives eller av sammanhanget
framgår, samma innebörd som i nämnda författningar.

Med
länsrän förstås i denna lag även den mellankommunala skatte-ränen, om inte
annat framgår av omsländighelerna.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

'
Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 Senaste
lydelse av 73 § 1978:355 Senaste lydelse av 83 § 1978:318 Senaste lydelse av 85
§ 1 mom. 1978:318.

2 Senaste lydelse
1974:773.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fräga om taxeringslagen (1956:623)'
dels atl i 67 och 73 §§ ordel "länskatterätl" i olika böjningsformer
skall byias ul mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels atl i 39 § 4 mom., 56 § 4 mom., 72 a, 75,
76,96,99,103,104,108,111, 113, 115, 116, 116d, 116j, 1161, 116m, 116n, 116o och
124 §§ ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"länsrätt" i motsvarande form,

dels au i 102,147,156,158och 159 §§, 164 § 1-3 mom., 167 §
3och 4 mom., 168, 169, 184, 191 och 193 §§, 195 § 3 och 5 mom. samt 197 § ordet
"fasiigheistaxeringsrätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"länsrätt" i motsvarande form, dels att 2 § 1 mom. och 105 § 2 mom.
skall ha nedan angivna lydelse, dels all i lagen skall införas ire nya
paragrafer, 160-162 §§, av nedan angivna lydelse.

2§

1 mom.2 I denna lag förslås med

inkomsnaxering: taxering lill kommunal inkomslskall och lill
statlig inkomstskatt;

förmögenheisiaxering: taxering till slallig
förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan laxering av fastighei,
som enligt 12 § kommunalskattelagen skall verkställas vart femte är; saml

särskUd fastighetstaxering: sådan taxering av fastighei,
som skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering
och förmögenhelstaxering samt särskild fastighetstaxering innefattas under
benämningen åriig laxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Lagen
omiryckt 1971:399

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773 Senaste lydelse
av 72 a § 1974:773 Senaste lydelse av 73 § 1974:868 Senaste lydelse av 76 §
1978:316 Senaste lydelse av 99 § 1978:316 Senaste lydelse av 102 § 1973:1106
Senaste lydelse av 115 § 1978:196 Senaste lydelse av 116 § 1978:196 Senaste
lydelse av 116 d § 1978:116 Senaste lydelse av 116 j § 1978:196 Senaste lydelse
av 116 I § 1978:196 Senaste lydelse av 116 m § 1978:196 Senaste lydelse av 116 n
§ 1978:196 Senaste lydelse av 116 o § 1978:196 Senaste lydelse av 124 §
1978:316 Senaste lydelse av 147 § 1973:1106

2 Senaste lydelse 1974:773.

Senaste
lydelse av 156 § 1974:773' Senaste lydelse av 158 § 1973:1106 Senaste lydelse
av 159 § 1973:1106 Senaste lydelse av 164 § 1 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av
164 § 2 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 164 § 3 mom. 1973:1106 Senaste
lydelse av 167 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 167 § 4 mom. 1973:1106 Senaste
lydelse av 168 § 1973:1106 Senaste lydelse av 169 § 1973:1106 Senaste lydelse
av 184 § 1973:1106 Senaste lydelse av 191 § 1973:1106 Senaste lydelse av 193 §
1973:1106 Senaste lydelse av 195 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 195 § 5
mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 197 § 1973:1106.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86 ,7

Nuvarande lyddse Föreslagen Ivddse

Till den åriiga laxeringen hänföres varje beslul som skall
antecknas i laxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.

Med länsräll förslås i denna lag även den mellankommunala
skånelänen, om Inie annai framgår av omsländighelerna.

105 §

2 mom.' Bestämmelserna i I 2
mom. Bestämmelserna i 1 mom.

mom. äga motsvarande lillämpning äga molsvarande lillämpning på

på skatteräii. Därest hos tänsskaiie- länsrän. Därest hos länsräll
fråga

rän fråga uppkommer om ålgärd uppkommer om ålgärd enligt
1

enligt 1 mom. beträffande taxering mom. beiriiffande taxering inom

inom annat län, skall målel i hela annal län, skall målet i hela dess
vidd

dess vidd överlämnas lill avgörande överlämnas lill avgörande av den

av den mellankommunala skatleräl- mellankommunala skatterälien.

ten.

160 §

Vid prövning av mål om fastighetstaxering består
länsrätten av ordförande, värderingstekniska ledamöter och nämndemän.

Rätten är domför med ordföranden och tre andra
ledamöter, varav minst en väråeringsteknisk ledamot och minst två nämndemän, om
ej annat följer av 18 § lagen (1971:289) om aUmänna förvaltningsdomstolar. Fler
än fyra ledamöter, utöver ordföranden, får inte tjänstgöra i rätten. Sammanträde
med samtliga ledamöter får dock hällas för överläggning rörande de
värderingsgrunder som avses skola tillämpas.

3 Senaste lydelse 1971:399.

'' Förutvarande
160 § upphävd genom 1971:399

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18

opaginerad Kontrollera mot PDF

161 §-

Värderingsieknisk ledamoi i länsrän skall vara myndig
svensk medborgare och ha sakkunskap i fråga om fasiighci.svärdcrlng. Bland de värde-ringsiekniska
ledaniöicrna skall jinnas föreirädd sådan sakkunskap beiräffande ohka slag av fasiigheier.

Besiämmelsen i 20 i) andra stycket lagen (1971:289) om aUmånnaJÖirali-ningsdomsiolar
skall också lillämpas beiräffande värderingsieknisk ledamot.

162 §'

Nämndeman som avses i 160 § utses för tiden frän och
med den IjuU det år, dä aUmän fastighetstaxering äger rum, till och med den 30
juni det år dä sädan taxering sker nästa gång.

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av
länsstyrelsen för tid som sägs i första stycket.

Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1979.

Om uppdrag alt vara värderingsteknisk ledamot i fastigheistaxeringsrätt
inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 1979, skall uppdragei
frän och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

I iiiiilviii.inik- l<>l 5 ii|)|)li.i\il iLiKiiii
I'''I '"''

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 19

12
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskatt

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskall' dels alt i 25 § ordet
"prövningsnämnd" skall bytas ut mot "länsrätt", dels alt i
30 § ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ul mol "länsrän"
i motsvarande form, dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§
I denna lag förstås med

sjöman:
arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,

handelsfartyg:
fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaf-

fande
eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfan:
linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utom-

skärs
vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej

linjefart
bortom linjen Hansiholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,

fjärrfart:
annan fart än inre fart och närfart,

inkomst
ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anslällning
ombord och som skulle hava utgjort intäkt av ijänsl enligt kommunalskatielagen,

beskattningsbar
Inkomst: inkomsi ombord med undantag för sådan fri kost som har beaktats vid
bestämningen av tabellerna i 7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi, i förekommande
fall minskad med belopp, som har faslsiällis genom beslut om jämkning och, i
den mån det har medgivits av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbelsgivar- och
arbetstagarorganisationer ulgör krigsrisklillägg eller motsvarande ersättning,
beskattningsår: det kalenderår, under vilkel sjömansskatt eriägges.

Med
länsrätt förslås i denna lag även den mellankommunala skatlerätten, om inte annal
framgår av omständigheterna.

(Se
vidare anvisningarna.)

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Lagen omiryckt 1970:933

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777

Senaste lydelse av 25 § 1974:777

Senaste lydelse av 30 § 1978:319. 2 Senaste lydelse
1978:916.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 20

13
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

Härigenom
föreskrivs att i 9 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning'
ordet "länsskatterält" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"länsrätt" i motsvarande form.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:863 Senaste lydelse av 9 § 1971:401.

14
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1960:63) om rätt till förlustutjämning vid

taxering för inkomst

Härigenom
föreskrivs alt i 10 § lagen (1960:63)om rält till förlustutjämning vid taxering
för inkomst' ordet "skatterätt" skall bytas ut mot "länsrätt
eller den mellankommunala skatterätten".

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:53 Senaste lydelse av 10 § 1978:53.

15
Förslag tiU

Lag
om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av

fideikommissbo,
m. m.

Härigenom
föreskrivs att 3-5 §§ förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo,
m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§

Fråga om befrielse från beskatt- Fråga om befrielse från beskatt

ning och om överförande av rätt till ning och om överförande av rätl till

värdeminskningsavdrag för täckdik- värdeminskningsavdrag för täckdik

ningsanläggningar och skogsvägar ningsanläggningar och skogsvägar

handlägges av prövningsnämnden i handlägges av/ärtsroV/É-w i del län, där

det län, där fastigheten är belägen, fasligheten är belägen. Är fråga om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 § i

5§

Är
fråga om faslighet eller faslighels-komplex i mer än ett län, skall ärendet
handläggas av mellankommunala prövningsnämnden.

Framställning om befrielse
och överförande ingives eller insändes lill prövningsnämndens kansli och skall
vara lill kansliel inkommen före uigången av året efter det varunder fasiighelen
överförts Ull bolagei. Har ansökan gjorts hos annan prövningsnämnd än i första stycket
sägs, skola handlingama omedelbart översändas till kansliet hos den
prövningsnämnd som har att pröva ansökningen.

Om
handläggning av framställning som avses i denna förordning, så ock om
fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förordningen skall i
tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av
besvär över taxeringsnämnds beslul och om fullföljd av lalan mot prövningsnämnds
beslul rörande laxering.

Berör
beslul enligi 3 § första stycket åsati laxering, skall av besluiel beiingad
ändring i taxering-

fasUghei eller fasUgheiskomplex
i mer än ell län, skall ärendet handläggas av den mellankommunala skatterätten.

Framställning om
befrielse och överförande ingives eller insändes till länsrättens kansli, eller
om ärendet skall handläggas av den mellankommunala skatterätten lill den mellankommunala
skatterättens kansli, och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året
efter del vamnder fastigheten överförts till bolaget. Har ansökan gjorts hos annan
länsrätt än i försia stycket sägs eUer hos den mellankommunala skatterätten,
skola handlingarna omedelbart översändas till kansliet hos den länsrätt som
har atl pröva ansökningen. Har ansökan gjorts hos länsrätt, dä den mellankommunala
skatterätten har att pröva ansökningen, skola handlingarna omedelbart översändas
tUl den mellankommunala skatterättens kansU.

Om
handläggning av framställning som avses i denna förordning, så ock om
fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förordningen skall i
tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av
besvär över taxeringsnämnds beslut och om fullföljd av talan mot länsrätts och
den mellankommunala skatterättens beslut rörande taxering.

Berör
beslul enligt 3 § försia Slyckel åsätt laxering, skall av beslutet betingad
ändring i taxering-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse 1974:773.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86 22

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse

en
vidtagas. Ändringen ankommer en vidtagas. Ändringen ankommer

pä den prövningsnämnd, som har all på den länsrätt, som har alt taga

laga befallning med taxeringen, befattning med taxeringen, eller på

eller, om besvär rörande laxeringen den mellankommunala skatterälien

äro föremål för prövning i högre om denna har att taga befattning med

instans, på denna. taxeringen, eller, om besvär rörande

taxeringen
äro föremål för prövning i högre instans, på denna. Underrättelse angående
beslut enligt 3 § första stycket skall i förekommande fall tillställas den myndighei
som har att vidtaga ändringen i taxeringen samt länsstyrelsen i del län där
bolagets styrelse har sitt säte för att tillställas den taxeringsnämnd, som har
att verkställa laxering av bolaget.

Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1979.

16
Förslag till

Lag
om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom
föreskrivs att i 37,44-50och 57 §§ folkbokföringsförordningen (1967:198)' ordet
"länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätl"
i motsvarande form.

Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1979.

1
Senaste lydelse av 37 § 1971:310 Senaste lydelse av 44 § 1971:310 Senaste
lydelse av 45 § 1971:310 Senaste lydelse av 46 § 1971:310 Senaste lydelse av 47
§ 1971:310 Senaste lydelse av 48 § 1971:310 Senaste lydelse av 49 § 1971:310
Senaste lydelse av 50 § 1971:310 Senaste lydelse av 57 § 1971:310.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86 23

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om
mervärdeskatt'

dels att i 46, 51, 52, 54 och 57 §§ ordel
"länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"länsrätt" i motsvarande form,

dels att i 64 g och 69 §§ ordel "skatterätt" i
olika böjningsformer skall bytas ul mol "länsrätt" i motsvarande
form,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

75 a §

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala
skatterätten, om inte annat framgår av oms tändigheterna.

Denna lag iräder i kraft den I juli 1979.

' Lagen omtryckt 1969:237. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:885 Senaste lydelse av 46 § 1973:928 Senaste lydelse av 51 §
1978:197 Senaste lydelse av 52 § 1971:400 Senaste lydelse av 54 § 1971:400
Senaste lydelse av 57 § 1971:400 Senaste lydelse av 64 g § 1978:197 Senaste
lydelse av 69 § 1978:322.

18
Förslag tiU

Lag om ändring i
kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskatielagen
(1970:624)' dels all i 23 § ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mol
"länsrätten", dels atl i 27 § ordel "skatterätt" skall
bytas ut mot "länsräll, den mellankommunala skatterätten".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996 Senaste
lydelse av 23 § 1974:996 Senaste lydelse av 27 § 1974:996.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 24

19
Förslag till

Lag
om upphävande av lagen (1971:398) med anledning

av
inrättande av skatterätter, m. m.

Härigenom
föreskrivs all lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatterätter, m.
m. skall upphöra all gälla vid utgången av juni 1979.

20
Förslag till

Lag
om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och

avgiftsprocessen

Härigenom
föreskrivs an i 8, 15, 18, 20, 25 och 26 §§ bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgifisprocessen ordet "länsskaiterätt" i olika böjningsformer
skall bytas ul mot "länsrätt" i motsvarande form.

Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1979.

21
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag

vid
taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs au i 4 § lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid
taxering till statlig inkomstskatt ordet "länsskatterätten" skall bytas
ul mot "länsrätten".

Denna
lag träder i kraft den I juli 1979.

22
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1978:880) om betalningssäkring för skatter,

tullar och avgifter

Härigenom
föreskrivs att i 3,17 och 20 §§ lagen (1978:880).om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter ordet "länsskatterält" i olika böjningsformer
skall bytas ut mot "länsrätl" i motsvarande form.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 25

23
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1978:970) om uppskov med beskattning av

realisationsvinst

Härigenom
föreskrivs att 12 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

12
§

Uppskov erhålles endasl om den Uppskov erhålles endasl om den

skallskyldige framsiäller ell
yrkande skallskyldige framsiäller ell yrkande

om detta hos taxeringsnämnden om detla hos taxeringsnämnden

eller, såvida besvär har anförts, hos eller, såvida besvär har anförts, hos

sA:o»erarfen. Yrkandet skall göras på länsrätten, eller om besvären skaU

blanketlenligtett formulärsom riks- prövas av den mellankommunala

skatteverket fastställer. Till självde- skatterätten, hos denna. Yrkandet

klaraiion skall fogas två exemplar av skall göras på blankett enligt ett

blanketten. formulär som riksskatteverket fast-

ställer.
Till självdeklaration skall fogas tvä exemplar av blanketten.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

24
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen
om allmän försäkring, m. m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.'

dels
att i 35 och 42 §§ ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels
att i 42 § ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot
"länsrätten",

dels
att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2f
1 denna lag förstås med

arbetsgivaravgift: summan
av arbetsgivarens avgifter enligt 1 § första stycket; avgiftsunderlag: belopp varå
avgift, som avses i 1 § försia stycket, skall

'
Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938

Senaste
lydelse av 35 § 1978:321

Senaste
lydelse av 42 § 1971:1174. 2 Senaste lydelse 1977:283.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 26

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

beräknas
för arbetsgivaren;

utgiftsår:
del kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas;

sluUig
avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den åriiga avgifisdebiie-ringen för
nästföregående utgiftsår;

preliminär
avgift: belopp som enligi debitering skall erläggas eller eljesl eriägges i
avräkning på slutlig avgifl;

kvarstående
avgift: avgiftsbelopp som återstår atl erlägga sedan preliminär avgifl
avräknats från slutlig avgift;

tillkommande
avgifi: arbeisgivaravgifi som skall erläggas enligt beslul om debitering fattat
sedan den årliga avgiftsdebiieringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av
avgiftsunderiag för avgift till sjukförsäkringen, fokpensioneringen,
försäkringen för lilläggspension och arbetsskadeförsäkringen samt för
arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta arbetsmarknadsstödet
skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sädan ersättning, som enligt 3
kap. 2 § andra stycket sista punkten och 11 kap. 2 § andrastycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring anses säsom inkomst av anställning. Vad nu
sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen utgått lill Ulomlands
bosatt person och avser arbeie utom riket eller där bevillningsavgift eriagts
enligt lagen (1908:128 s. l)om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter.

I
fråga om inkomst från fåmansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna
till 32 § kommunalskatielagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning vid
beräkning av avgiftsunderiag.

Vad
i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses
äger motsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligt förevarande
lag.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 27

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1979-01-18

Närvarande:
statsråden Sven Romanus, ordförande, och Mundebo, Wikström, Friggebo, V/irtén, Huss,
Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars,
Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Sven Romanus

Proposition
om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m.

1
Inledning

Under
våren 1978 beslöt riksdagen om riktlinjer för en ny länsrätlsorga-nisation.
Beslutet innebär alt de nuvarande länsdomstolarna, dvs. länsrätterna,
länsskatterätterna och fastigheistaxeringsrätterna, skall brytas ut från länsstyrelserna
och omvandlas till en fristående allmän förvaltningsdomstol i varje län (prop.
1977/78:170, KU 1977/78:47, rskr 1977/78:308).

1
budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 tas upp frågor om medel och närmare
organisation för de nya allmänna förvaltningsdomstolarna. Det föresläs i
propositionen atl utbrytningen av de nuvarande lansdomslolarna genomförs den 1
juli 1979 (prop. 1978/79:100, bU. 5 s. 56).

Jag
avser nu att ta upp frägan vilka ändringar i lag som länsrällsreformen fordrar.

2
Föredragandens överväganden 2.1 Huvuddragen i gällande ordning

Förvaltningsräiiskipningen
i första instans är i huvudsak knuten till länsstyrelserna. Genom den partiella
omorganisation av den statliga länsförvaltningen, som genomfördes den 1 juli
1971, delades varje länsstyrelse i tre avdelningar, en för samhällsplanering,
en för skatteförvaltning och en för allmän förvaltning och
förvaltningsrättskipning. Länsstyrelsen i Stockholms län fick dessutom
ytterligare två avdelningar. Till varje läns förvaltningsav-delning är numera
knutna de tre länsdomstolarna - länsrätten, länsskatte-"

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86 28

rätten
och fasiighetsiaxeringsräiten.

Angående
lansdomslolarna finns en särskild lag, lagen (1971:52) om skailerätl, fasligheisiaxeringsrält
och länsräll (ändrad senasi 1978:897). Vid länsskalieräll handläggs mål enligi
skalle-, laxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfatlningama (3 ij). Mål om fasiigheislaxering
handläggs vid fasligheisiaxeringsrält. Vid länsrän handläggs bl.a. körkorlsmål,
barnavårds- och nykierheismål, mål enligi 21 kap. föräldrabalken och mål om ulvisning
(4 §).

Lansdomslolarna
består av ordförande och nämndemän (5 §). I fastigheistaxeringsrätt ingår även
värderingstekniska ledamöier. För samiliga dessa domstolar gäller att bl. a.
vissa enklare mål kan avgöras av ordföranden ensam (6 §). Ordföranden skall
vara jurist (7 §). Domartjänslerna lillsälis av regeringen. Nämndeman ulses
genom val (8 §). Lagen innehåller vidare bestämmelser bl. a. om vem som är
valbar lill nämndeman och värderings-teknisk ledamot i faslighelslaxeringsräti
(9 och 9 a §§) saml vilken lid en nämndeman ulses för(10 §). Hagen finns även
reglerom vilka som samiidigi får sitta i rätlen (12 §) och om omröslning (13 §).

Lagen
om skatterätt, fasligheisiaxeringsrält och länsrätl gäller också för mellankommunala
skatterätten, vilken enligt 2 § har sitt kansli i riksskatteverket. Enligt 73
§ taxeringslagen (1956:623, omtryckt 1971:399, ändrad senasi 1978:945) prövar mellankommunala
skatlerätten bl. a. mål där den skatlskyldige har förvärvskälla som i fräga om
beskattningsort är att hänföra till mer än ett län. I mellankommunala
skatterätten finns en eller flera ordförande vilka förordnas av regeringen för
viss tid (7 § lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt).

Del processuella
förfarandet i länsdomstolarna och mellankommunala skatterätten regleras i förvaltningsprocesslagen
(1971:291, ändrad senast 1978:29). Lagen gäller också för kammarrätterna och
regeringsrätten.

De
allmänna förvaltningsdomstolarna är enligt lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar(ändrad
senast 1976:562) regeringsrätten och kammartäiterna i Siockholm, Göleborg,
Sundsvall och Jönköping.

I lagen regleras bl. a. vilka
mål som prövas av regeringsrätten och kammarrätterna, vilka domare som skall
ingå i domstolarna samt när domstolarna är domföra. I lagen finns också vissa
gemensamma bestämmelser i fråga om bl. a. omröstning samt behörighetsvillkor
för ledamot och föredragande i domstolarna.

2.2
Huvuddragen i den nya länsrättsorganisationen, m. m.

Den
nya allmänna förvaltningsdomstolen skall kallas länsräll. Del skall finnas en
länsrätt i varje län. Länsrätterna skall i administrativt hänseende samordnas
med regeringsrätten och kammarrätterna till en gemensam allmän förvaltningsdomstolsorganisaiion.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 29

De
nya länsrätterna skall överta de uppgifter som ankommer på nuvarande länsskatleräller,
fasiighetstaxeringsräller och länsrätter.

Domargöromålen i länsräll
skall i princip fullgöras av domare som har ordinarie tjänst i länsrätten.

Enligt
riksdagens principbeslul skall mellankommunala skatlerätten bryias ul från riksskatteverket
och adminisirativi samordnas med länsrätten i Stockholms län. Som jag har framhållil
i budgetpropositionen bör riksdagens beslul i denna del inie verksiällas nu, efiersom
mellankommunala skaiieräi-lens siällning och uppgifier kan komma ail ändras
inom en nära framlid.

Beiräffande
den närmare innebörden av den nya länsrälisorganisaiionen får jag hänvisa lill
vad jag har anfört i budgelproposilionen.

2.3
Behovet av lagstiftning

Till
grund för principproposilionen låg länsdomslolskommilléns belänkande (SOU
1977:80) Lansdomslolarna. Enligi kommittén torde den viktigaste
författningskonsekvensen av reformen bli att länsrätl får ställning av allmän förvallningsdomstol
och all som en följd därav lagen on skatterätt, fasligheisiaxeringsrält och
länsrätt arbetas in i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Kommittén
redovisar ett förslag lill sådan lagändring. Förslaget bör fogas till regeringsprotokoUet
i detta ärende som bUaga.

Belänkandei
har remissbehandlats. Yllranden har avgells av bl. a. regeringsrätten saml
samtliga kammarrätter och länsstyrelser. Kommitténs förfaltningsförslag har i
huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Den
nya organisationen påkallar ändringar av i alli väsentligt teknisk natur i
gällande lagstiftning. Enligt min mening ärdet lämpligt all, som kommittén har
föreslagit, ändra lagen om allmänna förvaltningsdomstolar så atl den blir lillämplig
också pä länsrätterna. Därigenom kommer den grundläggande regleringen för de
allmänna förvallningsdomstolarna atl finnas i en och samma lag.

1
detta sammanhang bör huvuddelen av bestämmelserna i lagen om skatterätt, fastigheistaxeringsrätt
och länsrätl föras över till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Detta
gäller bl.a. flertalet regler om läns-domstolarnas kompetensområde,
sammansättning och domförhet. Vissa bestämmelser som inte rör huvuddragen av
domstolarnas organisation bör tas in i en inslrukiion för länsrätterna.

Chefen för länsrätt bör
kallas lagman och annan ordinarie domare rådman. De större länsrätterna bör
vara indelade pä avdelningar. Rådman som är chef för avdelning i sådan länsrätl
bör kallas chefsrådman. Bestämmelser i nu berörda hänseenden bör tas in i lagen
om allmänna förvaltningsdomstolar. 1 sammanhanget bör tjänstebenämningen
chefsrådman införas även i rättegångsbalken för rådman som är ordförande pä
avdelning i tingsräu.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86 30

Lagen
om skatterätt, fastigheislaxeringsräli och länsräll innehåller regler om
sammansättningen av faslighelslaxeringsräti och när sådan rätl är domför. Vad
som föreskrivs i dessa regler bör gälla även för länsrätt vid behandling av mål
om fasiigheislaxering. Reglerna härom bör, som kommittén har föreslagil, tas in
i taxeringslagen och inte i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (jfr 12 §
fjärde slyckel lagen om allmänna förvaltningsdomstolar).

Enligt
lagen om allmänna förvaltningsdomstolar ulses nämndeman i kammarrätt genom val.
I fråga om val saml valbarhet, rätl till avsägelse, mandatperiod m. m. för
nämndeman i kammarrätt äger vad som föreskrivits om nämndeman i länsskatterätt
och länsrätl motsvarande tillämpning. Dessa regler, som finns i lagen om skatterätt,
fastighetstaxeringsrätt och länsräll, kan i sak överföras till lagen om
allmänna förvaltningsdomstolar.

Regleringen
i lagen om skatterätl, fastigheislaxeringsräli och länsrätt gäller som framgår
av det föregående även mellankommunala skatterätten. Eftersom någon ändring
beträffande denna domstol f n. inie bör genomföras, måsle en motsvarande
reglering gälla t. v. Flertalet bestämmelser bör emellertid föras över till en
särskild lag. Återstoden kan las in i förordning. Därefter kan lagen om skailerätl,
fastigheistaxeringsrätt och länsrätt upphävas. Vid utformningen av den nya
lagen bör i viss ulsiräckning hänvisas till de'nya reglerna om länsrätt i lagen
om allmänna förvaUningsdomstolar.

1
övrigt måste ändringar göras i åtskilliga lagar. 1 huvudsak rör det sig endast
om ändringar som föranleds av att länsdomstolens namn blir länsrätl.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen alt antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag lill

1.
lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

2.
lag om ändring i
rättegångsbalken,

3.
lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),

4.
lag om mellankommunal
skatterätt,

5.
lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

6.
lag om ändring i förordningen
(1933:395) om ersättningsskatt,

7.
lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

8.
lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskall,

9.
lag om ändring i lagen (1951:763)om
beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

10.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

11.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86 31

12.
lag om ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskatt,

13.
lagom ändring i lagen
(1959:92)om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,

14.
lag om ändring i lagen
(1960:63) om rätt till föriustutjämning vid laxering för inkomsi,

15.
lag om ändring i förordningen
(1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.,

16.
lag om ändring i
folkbokföringsförordningen (1967:198),

17.
lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt,

18.
lag om ändring i
kupongskattelagen (1970:624),

19.
lag om upphävande av lagen
(1971:398) med anledning av inrättande av skatteräller, m. m.,

20.
lag om ändring i
bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

21.
lag om ändring i lagen
(1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskall,

22.
lag om ändring i lagen
(1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifier,

23.
lag om ändring i lagen
(1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst samt

24.
lag om ändring i lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.

De
under 4-23 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet.
Förslaget under 24 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:86 32

Bilaga

Förslag
till

Lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar dels
att 18 § skall upphöra atl gälla,

dels
att nuvarande 12 a, 13-17 §§ skall betecknas 13, 22-26 §§, dels atl 1 § och de
nya 13 och 24 §§ skall ha nedan angivna lydelse, ddsatti lagen skall införas
åtta nya paragrafer, 14-21 §§,av nedan angivna lydelse,

dels
att i lagen, närmast före 14,19 och 22 §§, skall införas nya rubriker av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§' Regeringsrätten
är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomslol.
Den har sitt säie i Stockholm.

Kammarrätt
är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrätten.

Kammarrätterna
är kammarrätten i Siockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall
och kammarrätten i Jönköping.

Länsräll
är allmän förvalinings-domslol närmasi under kammarräl-lerna. 1 varje län finns
en länsrätt.

13
§z

I
kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till del antal,
som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom domkretsen
det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar tjänstgöringen
mellan nämndemännen efter samräd med dem.

Nämndeman
i kammarrätt utses genom val. 1 fråga om val av samt valbarhet, rätt lill
avsägelse, mandatperiod och behörighet för nämndeman i kammarrätt äger vad
som

'
Senaste lydelse 1976:401. 2 Senaste lydelse 1976:562.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 33

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

föreskriviis
om nämndeman i länsskatterält och länsrätt motsvarande lillämpning. Regeringen
får för vissl län förordna all nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som
för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i
hovrätt fär även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som
nämndeman i den kammarrätt inom vars domkreis han är kyrkobokförd.

Länsråiterna

14 §
Länsrätt prövar

1.
mål enligt skalle-, taxerings-,
uppbörds- och folkbokföringsförfattning-arna i den ulsiräckning som är
föreskriven i dessa författningar,

2.
mål enligt barnavårdslagen
(1960:97), lagen (1954:579) om nykterhelsvård, utlänningslagen (1954:193), smiliskyddslagen
(1968:231) och lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island
eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling i den ulsiräckning
som är föreskriven i dessa lagar saml mål enligt 21 kap. föräldrabalken,

3.
såviti gäller svenskt körkort,
trafikkort eller iraklorkort, mål om varning eller återkallelse och såvitt
gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet,
allt enligt vad därom är särskilt föreskrivet.

15 § I länsräll finns lagman och, om regeringen inie besiämmer
annal, en eller flera länsdomare. De skall vara lagfarna. Lagman och länsdomare
uinämnes av regeringen.

16 § Länsrätt får efter beslut av regeringen vara
delad i avdelningar. Avdelning består av lagmannen eller en länsdomare som
ordförande och minsl två länsdomare.

Om
särskild sammansättning av länsrätl vid behandling av mål om fastighetstaxering
finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).

17 §
Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om

ej annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän fär ej tjänstgöra i rätten.

Om
domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i
taxeringslagen (1956:623).

Regeringen
bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänstgöring i
länsrätten.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 34

18 §
Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1.
när åtgärd som avser endasl
måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som
begärts av annan länsrätl,

3. vid beslut som avser endasl rättelse av felräkning,
felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut, såvitt gäller svenskl körkort,
trafikkort eller iraklorkort, om återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller
ulländskt körkort, om vägran tills vidare atl godkänna körkortet, när det är
uppenbart atl sådani beslul bör meddelas,

5.
vid annat beslul som ej
innefattar slutligt avgörande av mäl.

Om
det ej är påkallat av särskild anledning att målel prövas av fullsutien rätt,
är länsrätt domför med lagfaren domare ensam vid beslut som ej innefattar
prövning av målel i sak.

Vad
som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1.
mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen, om handlings undantagande från
taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från
skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

3. .mål om omhändertagande för uiredning enligt 30 §
barnavårdslagen (1960:97),

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfatlningama
med undanlag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 § 3
mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928:370),

6.
mäl som avser ändring av
taxerad inkomst med högst 500 kronor,

7. mäl enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i
vilket beslutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening,

8.
mäl i vilket saken är uppenbar.

Vissa
bestämmelser om kammarrätt och länsrätt

19 §
Nämndeman i kammarrätt och länsrätt ulses genom val. Val förrättas

av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskom

mun, av landstinget och kommunfullmäklige med den fördelning dem

emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län

förrättas val av kommunfullmäklige i Gotlands kommun.

Valet
skall vara proportionellt, om del begäres av minst sä mänga ledamöter som
motsvarar den kvot, vilken erhålles om antalet närvarande ledamöter delas med
det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart
tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och länsrätt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:86 35

Regeringen
får för vissl län förordna all nämndemän i kammurriill skall viiljas bland dem
som för samma mandatperiod hur uiseils lill nämndemän i hovrän. Nämndeman i
hovrätt får även i annal fall, om han är behörig därtill, ijänslgöra som
nämndeman i den kammarräii inom vars domkreis han är kyrkobokförd.

20 §
Valbar lill nämndeman i kammarräii och länsrätt är myndig svensk

medborgare, som är kyrkobokförd i länel och ej har fyllt sjuttio år.

Tjänsteman
vid länssiyrelse,länsnyklerhelsnämnd eller under länsstyrelse lydande
myndighet, länsläkare, biträdande länsläkare, socialvårdskonsuleni, lagfaren
domare, åklagare eller advokat eller annan som har lill yrke atl föra andras
talan inför rätta fär ej vara nämndeman.

Nämndeman
i länsräll fårej samiidigi vara nämndeman i kammarrätt.

Den
som har fylll sexiio år eller uppger annal gilligl hinder är ej skyldig all mollaga
uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är ej skyldig all
mottaga nyll uppdrag förrän efter sex år.

Rälten
prövar självmant den valdes behörighet.

21 §
Nämndeman i kammarrätt och länsräll ulses för sex år men får avgå

efter två är. Om nämndeman i sådan rätl visar giltigt hinder, får rälten

entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sexiio år har rält alt fråniräda

uppdragei. Upphör nämndeman au vara valbar eller behörig, förfaller

uppdragei.

Bestämmelser
om val av, om avsägelse, behörighet och mandatperiod för sådan nämndeman som
ingår i länsräll vid behandling av mål om fasiigheislaxering finns i laxeringslagen
(1956:623).

När
ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet
nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för kortare lid än som följer av försia
slyckel.

Gemensamma
besiämmelser

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

24 r

Ledamot
och föredragande i all- Ledamot och föredragande i all-

män förvaltningsdomstol
skall vara män förvaltningsdomstol skall vara

svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är

omyndig eMer i konkurstillstånd får omyndig eller i konkurstillstånd får

ej utöva befattning som ledamot ej fullgöra tjänst som ledamol eller

eller föredragande. 1 frågaom nämn- föredragande. 1 fråga om nämn

deman i kammarrätt gäller vad som deman i kammarrätt och länsrätt

är särskilt föreskrivet. gäller 20 och 2! §§.

Ledamot
och föredragande i allmän förvaltningsdomslol skall ha avlagt domared.

i
Senaste lydelse 1976:562.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
Stockholm 1979 59964

Doktrin (4)

  1. Michaela Ribbing, Förvaltningsprocessens karaktärsdrag och rättegångsbalkens betydelse för förvaltningsprocessen, FT 2021 nr 3 s. 495, på s. 499 · Fritt tillgänglig
  2. Jesper Blomberg, Är sammansättningsreglerna för förvaltningsdomstol i första instans ändamålsenliga i ett processrättsligt perspektiv?, FT 2021 nr 3 s. 399, på s. 401 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  3. Tormod Otter Johansen, Sebastian Wejedal, Mot ett funktionellt domstolsbegrepp, SvJT 2016 s. 100, på s. 118 · Fritt tillgänglig
  4. Göran Wahlgren, Administrativ rättspraxis. Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen m. m. (1976-1986), FT 1987 nr 5 s. 201, på s. 202 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (22)

22 kopplingar i 19 dokument.

  1. SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen s. 560 i texten
  2. Bet. 1993/94:JuU24 Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna i texten
  3. Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag s. 310 i texten
  4. Bet. 1989/90:JuU24 Anslag till domstolsväsendet s. 6 i texten
  5. Bet. 1985/86:JuU28 om rättskipningens organisation s. 7 i texten

Visa alla 19

Doktrin (4)

4 kopplingar.

  1. FT 2021 s. 399 Jesper Blomberg, Är sammansättningsreglerna för förvaltningsdomstol i första instans ändamålsenliga i ett processrättsligt perspektiv? s. 401 i texten
  2. FT 2021 s. 495 Michaela Ribbing, Förvaltningsprocessens karaktärsdrag och rättegångsbalkens betydelse för förvaltningsprocessen s. 499 i texten
  3. SvJT 2016 s. 100 Tormod Otter Johansen, Sebastian Wejedal, Mot ett funktionellt domstolsbegrepp s. 118 i texten
  4. FT 1987 s. 201 Göran Wahlgren, Administrativ rättspraxis. Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen m. m. (1976-1986) s. 202 i texten