om vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret
48 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 34 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:96, om vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:96
Regeringens proposition
1978/79:96
om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret;
beslutad den 15 febraari 1979,
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
CARL THAM
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås atl Kariskrona öriogsskolors
(KÖS) förvaltningsenheter förs över till Sydkustens örlogsbas (ÖrlB S), Intendenturför-valtningen
och förrådsavdelningen vid ÖriB S slås samman, Kariskrona
kustartilleriregemente (KA 2) slås ihop med Blekinge kustartilleriförsvar och
Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) till en myndighet, varvid verkstadsenheten
vid BK/Fo 15 organiseras som en sektion ingående i ma-lerielenheten. De
anläggningar i Gräsvik som tillhör KA 2 avvecklas och huvuddelen av
utbildningsverksamheten vid KA 2 föriäggs till Rosenholm och Kungsholms fort.
Västkustens öriogsbas (ÖrlB V) och Göteborgs kuslarlilleriförsvar
med Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) samt Älvsborgs kustartilleriregemente
(KA 4) slås ihop till e n myndighet i fred. Härvid dimensioneras den
förbandsbundna verkstaden vid ÖrlB V med utgångspunkt i att generalöversyner
och andra större arbeten på fartyg flyttas till Östersjön. Den sammanslagna
myndighetens slabs- och förvaltningsorganisation jämte KA 4 m. m. lokaliseras
till Käringberget och delar av dess förvaltningsorganisation till Nya Varvet.
Baskompaniet Gullmarn, helikopterdetache-mentet och västra vämpliklskontoret (VKV)
behåller nuvarande lokalisering.
Västmanlands flygflottilj (F I) Västerås läggs ned den Ijuli 1983 och vissa
ytterligare besparingsmöjligheter utreds och tas till vara.
1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 96
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:96
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-02-15
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Tham
Proposition om vissa organisationsfrågor m.m. rörande
försvaret
1 Inledning
1974 års försvarsulredning (FU 74) anförde i betänkandet (SOU
1977:1) Totalförsvaret 1977-82 att det var nödvändigt att minska koslnader och
personalbehov för fredsorganisalionen så långl som det över huvud taget var
möjligt. Därvid borde reduceringar genomföras inom armén och marinen motsvarande
tre till fyra regementsadministrationer samt vissa förvaltningsenheter. Även
inom flygvapnet borde enligt utredningen ytterligare förband avvecklas.
Dåvarande departementschefen anslöt sig till utredningens bedömning (prop.
1976/77: 74 bil. 1). Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77: 311) hade inte
något atl erinra mot förslaget.
Försvarets fredsorganisaiionsuiredning (FFU - Fö 1968:20)'
fick därför i mars 1977 genom tilläggsdirektiv i uppdrag att bl.a. redovisa
förslag till denna minskning. Genom Slutbetänkande del 2 (Ds Fö 1977:3) i maj
1977 lämnade utredningen förslag om förändringar i arméns fredsorganisation.
Riksdagen (prop. 1977/78:65, FöU 1977:78:11, rskr 1977/78:173) godtog i
huvudsak dessa förslag. 1 del 3 av slutbetänkandet (Ds Fö 1978:3) i juni 1978
har utredningen övervägt och lämnat förslag till fredsorganisationens
utformning vid marinen och flygvapnet. Till protokollet i detta ärende bör
fogas en redogörelse för nuvarande organisation som bilaga 1 och en sammanfattning
av utredningens överväganden som bilaga 2.
'Generaldirektören Gunnar Gustafsson, ordförande,
riksdagsledamöterna Gunnar Björk, Gusti Gustavsson, Per-Olof Strindberg och
Gudrun Sundström samt förre riksdagsledamoten Gunnar Hylländer.
Prop. 1978/79:96 3
Yttranden
över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för
marinen, chefen för flygvapnet, fortifikationsförvaltningen, försvarets
materielverk, vämpliktsverket, försvarets rationalise-ringsinstilut, försvarets
fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, statens personalnämnd, statens
naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Västmanlands
och Jämtlands län, Uppsala, Karlskrona, Ronneby, Ängelholms, Klippans,
Göteborgs och Västerås kommuner, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S),
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR) samt Sveriges redareförening. Särskilt
yttrande har därutöver avgetts i augusti 1978 av Västerås Socialdemokratiska
Arbetarekommun och i november 1978 av personalorganisationerna vid Västmanlands
flygflottilj (F 1) i Västerås, En sammanslällning av remissyttrandena bör fogas
till protokollet i della ärende som bilaga 3.
2
Föredragandens överväganden
I
enlighet med direktiven och de principer för fredsorganisatoriska förändringar
som försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) har slagit fast i tidigare betänkanden
har utredningen behandlat möjlighetema till strukturtörändringar vid lägre
regionala och lokala myndigheter. Utredningen har sålunda prövat myndighetemas
organisation i stort, lokalisering och inbördes förhållanden men inle deras
detaljorganisation. De besparingsmöjligheter som utredningen har övervägt
omfattar dels möjligheterna att omlokalisera verksamhet så att
administrationer kan läggas ned och anläggningar frigöras, dels möjligheterna
alt samordna skilda myndigheters verksamhet så atl åtgången på resurser
minskar. En sådan samordning kan erhållas genom att myndigheter byter eller
köper tjänster, genom att uppgifter och resurser förs över till en myndighei
som åläggs all lämna understöd åt andra myndigheler eller genom alt
myndigheter slås ihop.
När det gäller marinen har
utredningen vid det fortsatta arbetel koncentrerat intresset lill
organisationen i Karlskrona resp, Göteborg, Utredningen har därvid än en gång pröval
giltigheten av de slutsatser om utbildningsorganisationen inom kustartilleriet
som har redovisats i del 2 av slutbelänkandet (Ds Fö 1977:3), För flygvapnets
del har utredningen övervägt dels indragning av en flottiljadminislration, dels
andra strukturella åtgärder som också skulle kunna ge besparingar.
Som ett resultat av
utredningens avvägningar i fråga om ekonomiska, miliiära och andra samhäUeliga
förhållanden föreslås vid de marina myndighetema i Karlskrona alt Karlskrona
örlogsskolors (KÖS) förvaltningsenheter förs över lill Sydkustens örlogsbas (ÖrlB
S) och alt ÖrlB S intendenturförvaltning och förrådsavdelning slås samman till
en enhet. Vidare
Prop.
1978/79:96 4
förordas att Kariskrona kustarlilleriregemenie (KA 2) och
Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) slås
ihop till en myndighei och att verkstadsenheten vid BK/Fo 15 organiseras som en
sektion ingående i materielenheten. Slutligen rekommenderas atl KA 2:s anläggningar
i Gräsvik avvecklas och att huvuddelen av utbildningsverksamheten vid KA 2 föriäggs
till Rosenholm och Kungsholms fort.
Vid myndigheterna i Göteborg föreslår ulredningen att
Västkustens örlogsbas (ÖriB V) och Göteborgs kustartilleriförsvar med
Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) slås ihop tiil en myndighei i
fred och att Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) t. v. förblir en egen myndighei
men att regementets ställning studeras ytterligare i samband med organisationens
detaljutformning. Vidare föreslås all stabsorganisationen samt KA 4 och vissa vämpliktsförläggningar
lokaliseras till Käringbergel och att förvaltningsorganisationen med vissa
undantag förläggs lill Nya Varvet, att baskompaniet Gullmam och helikopterdetachementel
behåller nuvarande lokalisering samt att västra vämpliklskontoret (VKV) blir
kvar i Säve.
1 fråga om
flygvapnet föreslår FFU alt Väslmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås läggs
ned samt att vissa ytterligare besparingsmöjligheter av strukturell art utreds
och tas tili vara. FFU föreslår sålunda bl.a. alt frågan om en samordnad verksladstjänst
vid Skånska flygflottiljen (F 10) och Blekinge flygflottilj (F 17) utreds.
Vidare föreslås att all underhållstjänsl för flygmateriel ses över. FFU anser
också alt man bör utreda frågan om transportflygorganisationens lokalisering
till en plats samt möjlighelerna lill utbildning av flygförare för
trafikflygets behov vid flygkrigsskolan (F 5) i Ljungby hed.
Remissinstanserna biiräder med några undanlag utredningens
förslag. Invändningama berör huvudsaklingen delar av förslaget lill omorganisation
av myndigheterna i Göteborg. Överbefälhavaren avstyrker förslaget atl slå
samman ÖrlB V och GbK/Fo 32 till en myndighet i fred när det gäller
stabsorganisationen. Överbefälhavaren förordar två myndigheter - ÖrlB V och Fo
32 - varvid GbK bör delas upp på dessa. Han biträder ulredningens förslag i den
del som avser en gemensam mobiliserings- och förvaltningsorganisation i
Göteborg och anser att denna skall vara underställd chefen för ÖriB V, Chefen
för marinen anser atl de nuvarande myndighetema ÖrlB V och GbK/Fo 32 t, v.
skall bibehållas utan principiell förändring av organisationen. Om den
ekonomiska situationen tvingar fram en integration i enlighet med ulredningens
förslag, måste man särskilt studera hur ledningskraven skall kunna
tillgodoses.
Överbefälhavaren biträder inte utredningens förslag att KA
4 skall förbli en egen myndighet. Han anser del nödvändigi att dra in KA 4,
eftersom tilldelningen av värnpliktiga till marinen vid mitten av 1980-lalet
enligt hans uppfattning kommer atl vara minst I 000 färre än i dag. Kustarlilleri-els
radarskola bör dock l.v. vara kvar i Göteborg. Överbefälhavaren föreslår alt
de lokaler som frigörs vid KA 4 enligt hans förslag till organisation
Prop.
1978/79:96 5
skall utnyttjas av VKV som flyttar från Säve samt av den medicinalfack-skola
som planeras för försvarsmakiens behov.
Chefen för marinen anser att KA 4 inte längre skall vara
en självsiändig utbildningsmyndighet ulan organisatoriskt ingå i GbK/Fo 32. Han
anser vidare atl kustartilleriels radarskola och marinens sjukvårdsskola alltjämt
skall vara lokaliserade lill Göteborg. Frågan om utbildningsorganisationen i övrigi
vid KA 4 bör inte avgöras förrän underlag finns bl.a. för organisation av
utbildningen för atl uppfylla de krav som den nya befälsordningen ställer.
Jag vill
till en början framhålla att den ekonomiska utveckling som har ägt rum efter
1977 års försvarsbeslut och som FFU inte har haft möjlighel att beakta vid sina
överväganden ställer krav på siörre besparingar än vad som har angetts
tidigare, Bl.a, som en följd av detta utreder chefen för marinen
förutsättningarna för en ökad samordning inom marinen. Det ankommer vidare på
1978 års försvarskommilté att lämna förslag lill bl. a. ändringar i
fredsorganisationen. 1 avvaklan på atl ytterligare beslutsunderlag blir
tillgängligt behandlar jag nu enbarl de förslag lill ändringar i
fredsorganisationen som FFU har framfört. Mina ställningstaganden görs mol den
bakgrunden all det inle kan uteslutas atl ytterligare ändringar i
fredsorganisationen inom hela försvaret ganska snart kan tvingas fram av den
ekonomiska utvecklingen. I likhel med huvuddelen av remissinstanserna biträder
jag i huvudsak FFU:s förslag lill strukturrationalisering av marinens och
flygvapnets fredsorganisation. Jag vill emellerlid särskilt utveckla min syn
på några av de föreslagna åtgärderna. Därvid granskar jag först möjlighelema
att lägga ned anläggningar inom marinen, därefter lednings-, utbildnings- och verkstadsorganisalionen
i Göteborg och slutligen valet av F 1 för nedläggning,
FFU har vid
sin granskning av möjligheterna att lägga ned anläggningar funnil alt
tillräckligt stora besparingar uppnås bara om en anläggning kan utrymmas helt
och hållet, 1 Göteborg kan basplutonen ur flygvapnet eller helikoplerdetachemenlet
inte lämna Säve, Inte heller de anläggningar som KA 4 använder kan överges
helt. Några besparingar erhålls inte genom att byta innehåll i verksamheten på
dessa två platser. Tvärtom krävs icke obetydliga investeringar vid KA 4. Den
enda anläggning som enligt utredningen kan överges hell är Gräsvik i
Karlskrona som nu disponeras av KA 2. Delta förutsätter att verksamheien vid KA
2 koncentreras lill Rosenholm och Kungsholms fort. Kostnadema minskar på lång
sikt samtidigt som utbildningsbetingelsema förbättras. Men FFU framhåller all
det är angelägel atl snabbt kunna avveckla anläggningen i Gräsvik.
Jag delar ulredningens
uppfattning och förordar atl den anläggning som KA 2 använder i Gräsvik
avvecklas. Tidpunkten för den slutliga avvecklingen bör dock få bero på de
ekonomiska möjligheterna att genomföra erforderliga byggnadsinvesteringar i
Rosenholm, Del ankommer på regeringen atl fastställa tidsplan härför,
tl Riksdagen 1978179. I saml. Nr 96
Prop.
1978/79:96 6
När det gäller ledningsorganisationen i fred på lägre regional
nivå i Göleborg föreslår utredningen atl ÖrlB V och GbK/Fo 32 skall slås samman
lill en myndighei.
Överbefälhavaren delar inte denna uppfattning. Han pekar
på några krav av allmängiltig art som ställdes på den lägre regionala nivån i
den utredning rörande ledningsorganisationen som han gjorde år 1971. Enligt
denna utredning bör de staber som är underställda militärbefälhavare i krig och
som leder stridsverksamhet så långt som ekonomiska och personella resurser
medger finnas organiserade med del av krigsorganisationen i fred. Staber som
leder territoriell verksamhet bör likaså vara organiserade med del av
krigsorganisationen i fredstid. För alt säkerställa samverkan inom totalförsvaret
både i fred och vid övergång till i krigsverksamhel börockså
försvarsområdesstaber delvis finnas organiserade i fred.
Överbefälhavaren delar inte FFU:s uppfattning att en godlagbar
ledningskapacitet i fred kan uppnås om stabsdelar med de uppgifier som nyss
harangetts samlas i en integrerad stab i Göleborg. Överbefälhavaren biträder
däremot, bl. a. med hänsyn lill den minskning av den marina krigsorganisationen
inom Västra militärområdet som nu är planerad, FFU:s förslag atl en gemensam
marin mobiliserings- och förvaltningsmyndighet skapas i Göteborg. Denna bör
enligt överbefälhavaren vara underställd chefen för ÖriB V.
Chefen för marinen anser atl den bästa lösningen av
ledningsproblemen i Göteborg är atl behålla ÖrlB V och GbK/Fo 32 med nuvarande
stabs- och förvaltningsorganisation. En sådan överensstämmelse mellan freds-
och krigsorganisation är en viktig förutsättning för att kunna genomföra mobilisering
och leda stridskrafter i övergången mellan freds- och krigsorganisation.
Chefen för marinen kan tänka sig en fullständig inlegralion av myndigheterna i
Göteborg i enlighet med FFU:s förslag, om de ekonomiska förhållandena tvingar
fram en sådan lösning.
Ulredningen redovisar principiellt samma grundsyn när det
gäller organisationerna i Karlskrona (ÖriB S, BK/Fo 15) och på ostkusten
(Ostkustens örlogsbas - ÖrlB O - och Stockholms kustartilleriförsvar - SK). 1
Göteborg är emellertid förhållandena enligt utredningen något annorlunda. Med
bibehållen myndighetsstruktur är enligt utredningen möjlighetema lill besparingar
genom ytterligare samordning praktiskt laget uttömda. FFU anser emellerlid alt
det bör finnas möjlighel alt skapa en integrerad myndighet i Göteborg, om man
gör avsteg från det principiella synsättet. Detta skulle möjliggöra ytterligare
besparingar.
Gällande planering för västkustens försvar innebär en omfatlande
minskning av den marina krigsorganisationen. De stamfarlyg som ÖrlB V
disponerar kommer huvudsakligen alt vara rustade i fred, vilket enligt FFU
medför atl mobiliseringsverksamheten för dessa blir liten. Nuvarande ansvar
för mobilisering av civila fariyg blir i stort sett oförändrat. Enligt
utredningen kommer organisalionsbeslämmande materiel att förekomma i
Prop. 1978/79:96 7
så lilen utsträckning vid ÖrlB V att en
förvaltningsorganisation som är integrerad med GbK/Fo 32 inte ter sig
olämplig.
Ulredningen har därför jämfört en helt integrerad
organisation med en organisation som i princip överenssiämmer med den av
överbefälhavaren förordade. Den har därvid funnil alt likvärdig
ledningskapacitet i fred för att lösa örlogsbasens och kuslartilleriförsvarets
uppgifter samt territoriella uppgifter kan åstadkommas också i en integrerad
stab. En föruisättning är att denna stab får en för ändamålei lämplig
sammansättning med hänsyn till uppgiftema i krig för chefema för ÖrlB V och GbK/Fo
32. Därav följer enligt FFU att nyckelbefatlningar bör vara besatta i fred och
alt uppgifterna bör fördelas mellan chef och ställföreträdare på ell sätt som
överensstämmer med ansvarsfördelningen i krig.
För atl lösa övergången från en integrerad
förvaltningsorganisation i fred till en underhållsorganisalion i krig ställs
enligt ulredningen stora krav på stabens styming och ledning av
förvaltningsverksamheten. Eftersom båda förslagen förutsätter en integrerad
förvaltningsorganisation är de i princip likvärdiga i fråga om ledningen av den
verkslällande förvaltningen. Ulredningen framhåller alt en integrerad stab dock
ger bättre förutsättningar för alt stabens styrning av
förvaltningsverksamheten skall fungera.
Utredningen framhåller särskilt den besparingseffekt som
kan uppnås. Fördelama med ell enmyndighetsallemativ jämfört med det av
överbefälhavaren förordade ligger enligt FFU inte så myckel i det minskade
personalbehovet som i möjlighelema alt göra fredsverksamheten effektivare med
en integrerad förvallning. Två staber skulle i prakiiken innebära atl den
verkställande förvaltningen fick order från två håll. Delta skulle komplicera förvallningsverksamheten
och innebära sämre förutsättningar för kostnadsbesparande prioriteringar och
avvägningar. Utredningen föreslår därför atl en lösning med en integrerad
myndighet. ÖriB V - GbK/Fo 32, väljs.
Jag vill
framhålla betydelsen av alt ledningsorganisationen i Göleborg ges en sådan uiformning
och sådana resurser alt våra samlade försvarsansträngningar på västkusten kan
samordnas och myndigheterna samverka på ell effektivt sätt. Kraven på
samordning och samverkan mellan försvarsmaktens enheier och myndigheter och
organisationer med uppgifter inom de civila delarna av totalförsvaret på
västkusten är stort. Jag anser alt dessa krav kan uppfyllas inom ramen fören
integrerad myndighet. Som jag har framhållit tidigare är kravel på besparingar
starkt. Jag bedömer därför alt det inle är möjligt att avstå från den
besparing som den av utredningen föreslagna integrerade organisationen medför.
En sammanslagning enbart av mobiliserings- och förvaltningsorganisationen som
överbefälhavaren förordar eller en bibehållen myndighetsstruktur enligt
chefens för marinen förslag ger enligt min mening inte så stora fördelar av
lednings- eller förvaltningsmässig art atl de motiverar de kostnader som dessa
strukturer medför jämfört med de besparingar som en sammanslagen myndighei
beräknas ge. En sammanslagen myndighet bör därför skapas.
Prop.
1978/79:96 8
Vad beträffar utbildningsorganisationen vid kustartilleriet
i Göteborg föreslår ulredningen att KA 4 skall vara kvar i kustartilleriels
utbildningsorganisation med i stort sett samma utbildningsinriktning som nu.
Överbefälhavaren anser däremot att KA 4 bör läggas ned och alt endast kustarlilleriels
radarskola l.v. skall vara kvar på Käringberget. 1 stället bör VKV flyttas från
Säve till Käringberget. Den för försvarsmakten planerade gemensamma medicinalfackskolan
börenligt överbefälhavaren också lokaliseras till Käringbergel. Chefen för
marinen anser alt radarskolan och marinens sjukvårdsskola fortfarande skall
vara lokaliserade till Göteborg. En fortsalt granskning av övrig
utbildningsverksamhet vid KA 4:s skolor är enligt chefen för marinen nödvändig,
bl.a. med hänsyn lill hur befälsutbildningen skall organiseras i den nya befälsordningen
och var försvarets medicinalfackskola skall lokaliseras.
Utredningen har visal alt de lokaler som kan frigöras vid
KA 4 rymmer anlingen VKV eller den föreslagna medicinalfackskolan. En
lokalisering av VKV lill Käringbergel medför ett investeringsbehov av ca 25
milj. kr. Motsvarande kostnad för medicinalfackskolan uppgår till ca 15 milj.
kr. En sådan omlokalisering finner utredningen olönsam, både på kort och lång sikl.
Utredningen föreslårdärföratt VKV ligger kvar i Säve och atl KA 4:s storlek
inte kopplas ihop med framtida beslut om medicinalfackskolans lokalisering.
Mark finns för att uppföra byggnader på Käringberget, om det blir aktuellt alt
lokalisera medicinalfackskolan till Göteborg.
För egen del finner jag alt några ekonomiska vinster inte
kan göras genom att flytta VKV från Säve till Käringbergel. VKV bör därför
ligga kvar i Säve. När det sedan gäller frågan om vilken utbildning som skall
vara förlagd till Käringberget konslalerar jag att KA 4:s
utbildningsorganisation i dag lill större delen består av centrala skolor som
är gemensamma för marinen och kuslartilleriel. Grundutbildningen för Västra
militärområdets krigsorganisation är bara en mindre del av
utbildningsverksamheten. Därtill kommer den gmndutbildning som bedrivs vid KA
4, nämligen ulbildningen vid kustartilleriels radarskola och marinens
sjukvårdsskola. Grundutbildningskontingenten tjänstgör samtidigt vid behov som
övningstrupp till skoloma och svarar dessutom för erforderiig service till GbK/Fo
32:s mobiliserings- och förvaltningsdelar samt KA 4. En väsentlig kuppför-svarsuppgift
kan även enligt min mening lösas av KA 4 året runt.
Enligt FFU är det inte lönsamt att flytta skolorna från Göleborg.
Erforderliga utbildningsanordningar saknas i stor utsträckning vid de andra regementena.
En flyllning lorde därför medföra investeringskostnader vid andra förband.
Minskningen enligt vämpliktsplanen av grundutbildningskontingenten till
marinen med ca 1000 vämpliktiga t.o.m. budgetåret 1987/88 minskar
kustartilleriets kontingent med högsl 400 man. De lönsamhetsberäkningar som FFU
har gjort med denna minskning som utgångsvärde visar alt en principielll
ändrad utbildningsverksamhet på Käringberget ändå inte ger några vinsler,
varken när del gäller skolutbildningen eller övrig grundläggande utbildning.
Prop. 1978/79:96 9
Med
del beslutsunderiag somjag nu har tillgång till anserjag alt kustar- tilleriuibildning
för bl. a. Väsira militärområdets behov skall bedrivas i Göteborg.
Utbildningsorganisationens omfattning och storiek bör granskas närmare i
samband med utformningen av detaljorganisalionen mot bakgrund av det pågående
arbetet med atl utforma den nya befälsordningen för del militära försvarel.
Ställning til! medicinalfackskolans lokalisering bör tas när pågående utredning
har lämnat förslag om lokaliseringen.
Utredningen föreslår också
att KA 4 t. v. skall vara en egen myndighet men att regementets ställning bör
prövas i samband med detaljutformningen av den marina organisationen i
Göteborg. Principiellt har utredningen den uppfattningen att samtliga kustarlilleriregemenlen
bör slås ihop med resp. kustartilleriförsvar. Vissa stabsfunktioner kan då
föras samman och renodlas. Därigenom kan viss personal sparas in. Ulredningen
föreslår därför att BK/Fo 15 och KA 2 i Karlskrona integreras och framhåller
att inga särskilda förhållanden talar mol detta. Utredningen anser också att
Stockholms kustartilleriförsvar(SK) och Vaxholms kuslartilleriregemente (KA 1)
i princip bör integreras, även om det bör ske försl efter viss utredning. Förutsättningama
för att integrera KA 4 i Göteborg är enligt utredningens mening något
annorlunda därigenom att förbandet måste integreras med den av utredningen
föreslagna sammanslagna myndigheten ÖrlB V - GbK/Fo 32. Utredningen menar att
fortsatt delaljutredning får ge svar på frågan om vilken lösning som bör
väljas.
För egen del anserjag atl
de skäl som ligger lill grund för utredningens principiella slällningslagande
är lillräckliga, både när det gäller organisationen i Kariskrona och i
Göteborg. KA 2 bör därför integreras med BK/Fo 15. Jag anser inte heller att KA
4 bör vara kvar som självständig myndighet. Chefen för den integrerade
myndigheten ÖriB V - GbK/Fo 32 bör leda den ulbildningsverksamhel som kommer
att äga rum vid KA 4:s nuvarande anläggning på Käringberget. Eftersom ulredningen
inte alls har studerat förhåUandena vid SK och KA 1, anserjag att en
integration där bör anstå till dess aU det finns bättre underlag för beslul i
frågan.
En myndighei bör sålunda
skapas i Göteborg bestående av nuvarande Västkustens öriogsbas, Göteborgs
kustartilleriförsvar med Göteborgs och Bohus försvarsområde samt Älvsborgs
kustartilleriregemente. Den sammanslagna myndighetens stabs- och
förvaltningsorganisation jämte KA 4 bör lokaliseras lill Käringberget och delar
av dess förvaltningsorganisation till Nya Varvel. Chefen för myndigheien bör
tillhöra flottan eller kustartilleriet. Övriga chefsbefattningar inom
myndigheten bör tillsättas så att erforderiig ledningskapacilel för
krigsorganisationen erhålls. Det ankommer på regeringen att besluta om den
närmare utformningen av organisationen.
För
underhåll av vapen- och skeppsteknisk materiel i Göte borg disponerar ÖriB V
en förbandsbunden verkstad. Egna resurser för underhåll av telemateriel saknas,
varför teleservicebasorganisationen utnyttjas för detla underhåll. Vid ÖriB V
minskas, som har framhållits tidiga-
Prop.
1978/79:96 10
re,
underhällsverksamhetens omfattning lill följd av krigsorganisationens
utveckling. FFU har ifrågasatt om den framtida volymen på fartygsunder-hållel blir
tillräcklig för atl medge en rationell underhållsproduktion inom ÖriB V. Enligt
FFU skulle det kunna vara aktuellt alt minska ÖriB V:s förbandsbundna verkstad
och alt därifrån flytta skeppsteknsikl underhåll samt farlygsbundet vapen- och
teletekniskt underhåll i en omfattning som motsvarar ca 50 personår (den
arbetsinsats som krävs för general- och års-översyner av ÖriB V tilldelade fariyg
och båtar) lill endera ÖriB O (Muskö) eller ÖriB S pjäsverkstad och Kariskronavarvet
(KkrV). På västkusten måste i så fall finnas kvar resurser för alt stödja
utbildnings- och övnings-verksamheten pä flottans fartyg och kustartilleriets
båtar och för underhåll i samband med haverier och driftstörningar. För dessa
uppgifter krävs ca 20 personår. En sådan verksamhei kan organiseras inom ÖriB V
-GbK/Fo 32 - KA 4. Utredningen tar inte ställning i denna fråga utan förutsätter
att den granskas i samband med marinchefens och försvarets materielverks (FMV)
utredning om ÖriB V:s förbandsbundna verkstad.
Chefen
för marinen anser att underhåUsorganisationen i Göteborg av ekonomiska skäl
skall dimensioneras med utgångspunkt i att general- och årsöversyner av fartyg
flyttas till Östersjön. Härigenom kan balansen mellan Muskövarvel och KkrV
tillgodoses och kostnaderna hållas nere. Underhållsorganisationens på
västkusten främsta uppgift när det gäller fartygsunderhåll skall vara atl
svara för det omedelbara underhåll som krävs för ulbildningen av patrullbåts-, minsvepar-
och kustartilleriförband saml för kuslflottans övningsverksamhei. Chefen för
marinen anmäler atl underhållsorganisationen i Göteborg under den kommande programplaneperioden
fortlöpande kommeratt anpassas i denna riktning under medverkan av FMV.
Jag
har den uppfattningen att beslut nu bör fattas alt i princip ulforma organisationen
för underhåll av vapen- och skeppsteknisk materiel i Göteborg på del säll som
chefen för marinen har föreslagit, även om konsekvenserna av en flyttning av fartygsunderhället
från västkusten inte har hunnit penetreras i alla detaljer. Härvid
dimensioneras den förbandsbundna verkstaden med utgångspunkt i alt
generalöversyner och andra större arbeten på fartyg flyttas till Östersjön. Äv
ekonomiska skäl ärdet nödvändigt att snabbt anpassa underhållsorganisationen lill
den minskade krigsorganisationen på västkusten. Hänsyn bör därvid las till
behovet av alt -förutom med civila resurser - siödja mobiliseringen av hjälpfartygsför-band
och underhållet av de stridsfartygsförband som i vissa lägen skall kunna
utnyttjas på västkusten. Det ankommer på regeringen all besluta om
organisationens omfattning.
Beträffande
förslaget att lägga ned F 1 i Västerås konstaterar utredningen alt ekonomiska
förhållanden tvingar fram indragning av ytterligare en flottiljadminislration.
Detta medför en allvariig effeklföriusl i operativt avseende och en minskad
handlingsfrihet för flygvapnets krigs-
Prop. 1978/79:96 11
förband. Vid valet av flottilj för nedläggning måste
därför enligt utredningen de militära effekliviielskraven väga tyngre än de
allmänt samhälleliga kraven. Vid sin granskning av de operativa förhållandena
har utredningen funnit all valel måste slå mellan jaktflottiljerna F 1 i
Västerås, F 10 i Ängelholm, F 16 i Uppsala och F 17 i Ronneby. Vid
utredningens fortsatta granskning av dessa fyra flottiljer - där militära
faktorer har vägts mol allmänt samhälleliga faktorer såsom regionalpolitiska
förhållanden, markfrågor, flygbuller och konsekvenser för berörd personal -
har de operativa och ekonomiska faktorerna pekal på F 1. De regionalpolitiska
faktorerna motsäger inte detta resultat. Utredningen föreslårdärföratt F 1
läggs ned. Utredningen förutsälteratt flygplatsen behålls som krigsflygbas.
Både överbefälhavaren och chefen för flygvapnet biträder FFU
:s förslag liksom huvudparten av de övriga remissinsianserna. Invändningar kommer
från länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås kommun och Västerås
Socialdemokratiska Arbetarekommun, vilka anser alt det med hänsyn till de
regionalpolitiska förhållandena i länet och kommunen är klart olämpligt att dra
in F 1, men att alternativ verksamhet måsle lillföras Västerås och länet om F
1 ändå läggs ned. TCO-S vill alt resultatet av försvarskommitténs arbete skall
avvaktas innan något beslut om nedläggning av ytterligare en flottilj fattas.
SACO/SR och de lokala personalorganisalionerna vid F 1 anser det motiverat med
en fömyad prövning av vilken flottilj som bör väljas.
För egen del anserjag att det av ekonomiska skäl är
nödvändigt att nu besluta om nedläggning av ytterligare en
flottiljadministration. Det förslag som utredningen har lagt fram innebär att
nackdelarna från operativa och regionalpoliliska synpunkier liksom för
personalen enligt min mening blir mindre än vid något annat möjligt alteraativ.
Jag förordar därför att Västmanlands flygflottilj (F 1) läggs ned men atl
flottiljens flygplats behålls som krigsflygbas.
Beträffande genomförandet av förslagen framhåller FFU alt
det är angeläget att beslut fattas snabbt om sirukturen i stort vid de marina
myndigheterna i Karlskrona och Göteborg så att nödvändigt detaljarbete kan
komma i gång tidigt. Eljest försenas utfallet av de föreslagna besparingsåtgärderna.
Enligt utredningen vore del ocksä olyckligt för den anställda personalen om
osäkerheten om verksamhetens framtida inriktning och organisation förlängdes.
FFU anser att genomförandet är mera kompliceral för flygvapneis
del än för marinens, eftersom det gäller nedläggning av ett förband. Erfarenheterna
från lidigare förbandsnedläggningar lyder på att fyra år räknat från tidpunkten
för beslut om nedläggning allmänt sett är en lämplig avvecklingslid. FFU anser
därför atl F I bör läggas ned den I juli 1983.
Utredningens synpunkter på tiden för genomförandet av
förslagen godtas i stort setl av de remissinstanser som har yttrat sig i
frågan.
Enligt min mening bör de föreslagna organisationsförändringama
ge-
Prop.
1978/79:96 12
nomföras skyndsamt, bl.a. för alt snabbt uppnå de avsedda
besparingarna. Jag vill särskilt framhålla nödvändigheten av alt bygga ul
Rosenholm så att anläggningen i Gräsvik kan läggas ned så snarl som möjligt.
De föreslagna åtgärdema jämte vissa rationaliseringsåtgärder
och anpassning med hänsyn till ändrade uppgifter innebär enligt utredningen
när åtgärderna är genomförda en besparing som för marinens del i Karlskrona
uppgår till nära 10 milj. kr. för budgetår, varvid personalbehovel minskarmed
ca 140 anställda, och i Göteborg till drygt 13 milj. kr. för budgetår med ett
minskat personalbehov av ca 195 anslällda. Vid flygvapnet sparas ca 28 milj.
kr. per budgelår, varvid personalbehovet minskar med ca 250 anställda.
Tillsammans utgör besparingarna ca 50 milj. kr. per budgetår och minskningen
av personalbehovet ca 585 anställda. HärtiU kommer de besparingar som kan
bedömas uppstå genom förslaget om minskning av ÖrlB V:s verkstadsavdelning i Göleborg.
Utredningen har uppskattat behovet av investerings medel,
där huvuddelen krävs för byggnadsåtgärder, till ca 50 milj. kr. i Karlskrona
för atl kunna lägga ned anläggningen i Gräsvik och lill knappt 10 milj. kr. i Göleborg
för att slå samman ÖrlB V och GbK/Fo 32 till en myndighet. Inom flygvapnet beräknas
engångskostnadema huvudsakligen för flyttning och avveckling av personal uppgå
till omkring 15 milj. kr. för att kunna lägga ned F I i Västerås.
Jag vill erinra om alt det krävs investeringar för att
besparingar skall bli möjliga. Medel för att genomföra förslagen behövs
dessutom i en nära framtid medan besparingarna erhålls belydligt senare. Detta
får enligt min mening inte hindra att de föreslagna åtgärdema, som syftar till
att behålla den långsiktiga balansen mellan freds- och krigsorganisationen,
genomförs. Det är också angeläget att de besparingar som kan uppnås genom de
åtgärder som jag nu har förordat inom marinens och flygvapnets fredsorganisation
liksom genom de organisationsförändringar inom armén som riksdagen tidigare har
beslutat om (prop. 1977/78:65, FöU 1977/78:11, rskr 1977/78:173) kan las till
vara för krigsorganisationens utveckling på lång sikt.
Som jag har förordat tidigare bör de föreslagna åtgärderna
genomföras snabbt. Jag anser därför att invesleringsmedel för marinens del bör
planeras in med början redan budgelårel 1981/82. Della innebären tidigareläggning
med ett år i förhållande till överbefälhavarens planering. Jag återkommer i
del ordinarie budgetarbetet med förslag hur en sådan tidigareläggning bör ske.
Utredningens förslag innebär vidare att de anställda vid
myndigheterna i Kariskrona och Göteborg kan behålla sina bostadsorter. Besväriiga
omställningsproblem kan därför enligt FFU undvikas. Nedläggningen av F I
innebär att antalet anställda minskar med ca 250 och atl ca 80 anställda måste
omfördelas till andra militära myndigheler. Utredningen förutsätter att
personalminskningen både vid marinen och flygvapnet sker genom na-
Prop. 1978/79:96 13
luriig
avgång och en effektiv omplaceringsverksamhet. Enligt utredningen är det också
viktigt atl berörd personal får medverka tidigt i planläggningen. Särskilda ätgärder
bör vidtas för att underiåta övergången för den personal som berörs. De
remissinstanser som har uttalat sig i frågan anser att ulredningens förslag är
realistiskt.
Jag
förutsätter att de problem som kan uppstå för personalen begränsas så långl som
det är möjligt. Jag utgår vidare från att organisationsförändringarna i
Karlskrona och Göteborg genomförs i nära samverkan mellan militära myndigheter,
statens personalnämnd, försvarets personalnämnd och berörda
personalorganisationer. De förutsatta personalminskningarna bör liksom lidigare
genomföras i samband med naturlig avgång och i förening med en effektiv
omplaceringsverksamhet.
När
det gäller Västerås anserjag att läget är annoriunda än i Göteborg och Kariskrona
därför atl en militär anläggning skall överges och att viss personal förutsätts
flytta från orten. Civil flygtrafik skall kunna bedrivas också när den militära
verksamheien har avvecklats. 1 fortsättningen kommer endast en baslropp ur
flygvapnet atl vara föriagd till Västerås. Mot denna bakgrund finns det enligt
min mening skäl alt i särskild ordning överväga hur de tillgångar som lämnas
skall kunna nyttiggöras på annat säll. Enligt vad jag har inhämtat kommer
chefen för arbetsmarknadsdepartementet att föreslå regeringen att en särskild
arbetsgrupp tillkallas för att bevaka sysselsättningsutvecklingen på orten och
följa den samlade planeringen av avvecklingen. 1 arbetsgruppen kommer att ingå
företrädare för kommunen saml för berörda myndigheter och
personalorganisationer. Liksom i Göteborg och Karlskrona bör dock ansvaret för
avvecklingen och genomförandet av organisationsförändringarna ligga hos de
militära myndigheterna i nära samverkan med lidigare angivna myndigheler och personalorganisationer.
Flera
remissinstanser har tagil upp frågan om förmåner till den personal som berörs
av de föreslagna ålgärderna. Sådana frågor bör i sedvanlig ordning bli föremål
för förhandling mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna.
Jag vill dock erinra om att trygghetsavtalels bestämmelser om bl.a. åriig ersältning
numera är tillämpliga på såväl civil som militär och civilmilitär personal.
Beiräffande
tidsplan för alt genomföra organisationsförändringama föreslår jag atl
lidpunkten för indragning av F 1 fastställs till den 1 juli 1983. Tidsplan för
övriga organisationsförändringar bör fastställas av regeringen.
3
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslår
riksdagen alt
n
Riksdagen 1978179, I saml. Nr 96
Prop. 1978/79:96 14
1.
godkänna de förslag lill
ändringar i marinens och flygvapnets fredsorganisation somjag har förordat,
2.
bemyndiga regeringen atl vidta
de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra vad
jag har förordat.
4
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden lagl
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:96
Bilaga I
Nuvarande
organisation
Den
del av fredsorganisationen vid marinen och flygvapnet som försvarets
fredsorganisationsutredning (FFU) har ägnat särskiU intresse redovisas i det
följande.
1
Marinen
1.1
De berörda myndigheternas lokalisering och uppgifter
Av
bilden och det följande textavsnittet framgår de berörda marina myndighetemas
lokalisering samt uppgifier i stort.
BoLu
NK/KA 5
KSS
KAS
Ö rlB O, B Ö S, l.hkpdiv
SK, KAI
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö rlB V, l.hkpdiv:s detachement GbK/Fo
32, KA 4
GK/KA3
opaginerad Kontrollera mot PDF
BoM ö
Ö rlB S, K Ö S BK/Fo 15, KA 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Örlogs
b åser (ÖriB S, ÖriB V och ÖriB O) och kustartilleriförsvar (BK, GbK, SK, GK
och NK) är underställda militärbefälhavare (GK är dock underställt chefen för
Gotlands militärkommando) men lyder under chefen för marinen i fråga om
utbildning, taktik, organisaiion, utrustning och personal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/7996 16
Integration mellan kuslarlilleriförsvar och
försvarsområden finns vid BK/Fo 15 saml GbK/Fo 32. Nuvarande organisation för
örlogsbaser och kuslarlilleriförsvar fastställdes år 1973 (OLLl-marinen).
Örlogsskolor (KÖS och BÖS) och helikopterdivision (1. hkpdiv.
med detachement) är underställda örlogsbaschefer men lyder under chefen för
marinen i fråga om centralt organiserad utbildning och försök. KÖS organisaiion
fastställdes år 1958 och BÖS organisation år 1963. Helikoplerdivisionen ingår i
försöksverksamhet med gemensam organisation för försvarels lunga helikoptrar m.m.
Kustarlilleriregemenlen (KA 1 - KA 5) är underställda kustartil-leriförsvarschefer
och saknar egna förvaltningsresurser. KA 3 och KA 5 är integrerade med kuslarlilleriförsvar
(GK/KA 3 och NK/KA 5) och hargemensam chef och stab med dessa. Nuvarande
organisation för kustartilleriregemente fastställdes åren 1960 och 1973 (regementsstab).
Marina bevakningsområden (BoMö och BoLu) är underställda
militärbefälhavare och saknar egna förvaltningsresurser.
Kustfioltan (Kfl), kustartilleriets skjutskola (KAS) samt sjökrigsskolan
(KSS) är underställda chefen för marinen. Kfl och KAS understöds i
förvaltningshänseende av örlogsbaser resp. kustartilleriförsvar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79 96
1.2
Stabs- och förvaltningsorganisationen i Karlskrona
17
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö rlB Soch K Ö S
BK/FO
15 med KA 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Chef
Stab
Teknisk f ö rvaltning
----
Intendenturf ö rvaltning
Sjukv å rdsf ö rvaltning
----
Ekipageavdelning
F ö rr å dsavdelning
Kameral-avdelning
----
Kariskrona radio
Ruda
radio
K Ö S
60
239
54
22 81 89 33
7
9
3681/2
959 1/2
54
2301/2
14
115
14
54
313
799
1/2
Chef
Stab
Materiel-enhet
Sjukv ä rds-enhet
Fort- och byggnadsenhet
Kameral-enhet
Verkstadsenhet
KA2
Anm ä rkning
Siffrorna avser antalet tj ä nster enligt fastst ä lld organisation.
Lokalv ä rds-personal, viss ekonomipersonal,
anst ä llda elever vid KA 2 och v ä rnpliktig personal har inte medtagits
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/7996
1.3
Stabs- och förvaltningsorganisationen i Göteborg
18
opaginerad Kontrollera mot PDF
Orl B V
GbK/Fo 32 med KA 4
opaginerad Kontrollera mot PDF
65 489
Chef
Stab
Teknisk f ö rvaltning
Intendenturf ö rvaltning
Sjukv å rdsf ö rvaltning
Verkstadsavdelning
Ekipageavdelning
F ö rr å dsavdelning
Kameralavdelning
Baskompani Gullmarn
Ä lvsborgs
radio
Hkpdetachement
45
511/2
971/2
217 1/2
241/2
17
6
89
114
141/2
44
245
521/2
20
121/2
6341/2
1 Chef
Stab
Materiel-enhet
Sjukv ä rds-enhet
Fort- och byggenhet
Kameral-enhet
KA4
Anm ä rkning
Siffrorna avser antalet tj ä nster enligt fastst ä lld
organisation. Lokalv ä rds-personal, viss
ekonomi-personal, anst ä llda elever vid KA 2 och v ä rnpliktig personal har inte medtagits
Prop. 1978/7996 19
1.4
Undantagna enheter
Med
hänsyn till FFU:s inriktning av sitt arbete och till andra pågående utredningar
har följande marina enheter undantagits, nämligen
-
G K / K A 3 i fråga om slabs-
och förvaltningsorganisationen. FFU har i delbetänkande 10 (Ds Fö 1974:1)
avgett förslag om fredsorganisationen på Gotland, vilket delvis har lett till
beslut. Överbefälhavaren har därefter fåll regeringens uppdrag att utreda vissa
frågor som bl.a. berör GK/KA 3:s uppgifter och ställning. Detta ärende bereds f
n. inom försvarsstaben och torde överlämnas till regeringen inom kort. ;
-
Kfl. 1 del 1 av sill
slutbetänkande har FFU behandlal flottans utbildningsorganisation och bl.a.
framhållit atl Kfl bör vara kvar som sammanhållet utbildningsförband i fred. Kfl:s
lydnadsförhållande har därefter behandlats av försvarsmaktens
ledningsutredning och riksdagen (FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174) har beslutat
om dess ställning rned anledning av prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens
centrala ledning m.m. Kfl saknar, som har framhållits tidigare, egna verkslällande
förvaltningsresurser.
-
KAS, som har till uppgift att
vidareutbilda, befäl vid kustartilleriet. Skolan är vintertid föriagd till
Stockholm i anslutning till marinsiaben. Kursverksamheten genomförs under ca
sju månader om året och förläggs huvudsakligen till kustartilleriets
fredsförband, varvid erforderlig utrustning och förvallning erhålls på
platsen.
-
B o M ö och BoLu, som är små
enheter vilka inte har några uppgifier i fråga om mobilisering och därmed
sammanhängande förvaltning.
- 1
. hkpdiv. och dess detachement i Säve, som ingår i pågående
försök med gemensam organisation för försvarets tunga helikoptrar. För
söksperioden sträcker sig till den 1 juli 1979, varefter överbefälhavaren
skall komma in med de förslag i fråga om organisation m.m. som försöken
kan föranleda.
2
Flygvapnet
2.1
Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås ;
Väslmanlands
flygflottilj (F I) är föriagd till Hässlö ca 5 km sydost om Västerås
centrum. Den ligger i Östra militärområdet.
F I
är år 1978 en jaktflottilj med två divisioner utrustade med flygplan J 35 F.
Vid flygfäUel finns en civil flygstation. Reguljär luftfart bedrivs dagligen
av SAS. Härtill kommer tung chartertrafik och taxiflyg.
F 1
är sektorflottilj för luftförsvarssektor O 5. Dess ansvar för krigs- och
mobiliseringsplanläggning samt förvaltning, bl.a. av friliggande stridslednings-
och luflbevakningsanläggningar i fredsdrift, är mycket stort.
Utbildningsförhållandena
för flygutbildningen är goda. Tillgäng till öv-
Prop.
1978/7996 20
ningsområden
finns nära basen. Stridsledningsmöjlighetema i området är också goda.
Antalet
anställda var den 1 januari 1978 enligt uppgift från flygstaben ca 970, varav
ca 400 vid Hässlö och ca 570 på platser utanför anläggningen. Av de senare
tillhör ca 350 mellersta teleservicebasen (TSB-M). Personalläget är gott och
överensstämmer i princip med personalförteckningen.
Kasern-
och flygfältsområdet upptar en yta av ca 450 ha. Flygfältet har en start- och
landningsbana som är 2 500 m lång. Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren
1943-1944. Byggnaderna har inte genomgått normal modernisering, varför en belydande
iståndsättning krävs. Hangarerna och flygverkstaden är omoderna, starkt
nedslitna och olämpliga för flygplan 37. Flottiljen är lill en del lokaliserad
på Västerås vattentäkt, vilket enligt fortifikationsförvaltningen kommer atl
kräva kostsamma miljövårdsåtgärder. På grundval av uppgifter om bedömt
investerings- och iståndsätt-ningsbehov för perioden 1978/79-1993/94 som har
lämnats av chefen för flygvapnet och fortifikationsförvaltningen har FFU beräknal
kosinaderna till ca 170 milj. kr.
2.2
Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm
Skånska
flygflotfiljen (F 10) är belägen vid Barkåkra ca 6 km norr om Ängelholm. Den
ligger i Södra militärområdet.
F 10
är år 1978 en jaktflottilj med tre divisioner utrustade med flygplan J 35 F.
Vid flygfältet finns en civil flygstation. Linjeflyg utnyttjar flygfältet för
sin reguljära flygtrafik.
F 10
är sektorflotfilj för luftförsvarssektor S 1. Flottiljens ansvar för krigs- och
mobiliseringsplanläggning samt förvaltning, bl.a. av friliggande slridslednings-
och luflbevakningsanläggningar i fredsdrift, är mycket stort.
Utbildningsförhållandena
för flygutbildning är i stort sett goda. Övningsområdena ligger med hänsyn
till civilt kontrollerat luftrum och F 5:s flygövningsområde i nordostlig
riktning från flottiljen och an- och återflyg-ningsvägar kan delvis bli långa. Stridsledningsmöjlighetema
är goda.
Antalet
anställda var den 1 januari 1978 ca 1 150, varav ca 475 vid Barkåkra och ca
675 (varav ca 325 i södra teleservicebasen - TSB-S) på platser utanför Barkåkra.
Personalläget är gott med viss övertalighet i förhållande till organisalionen.
Kasern-
och flygfältsområdet upptar en yta av ca 400 ha. Flygfältet har två korsande
start- och landningsbanor som är ca 2 000 resp. ca 1 950 m långa. Huvuddelen av
byggnaderna är uppförda åren 1943-1944. Byggnaderna är f.n. i behov av
relativt omfattande underhålls- och iståndsätt-ningsåtgärder. Hangarer och
flygverkstad är omoderna och nybyggnad krävs vid införandet av flygplan JA 37.
På grundval av uppgifter om inves-
Prop. 1978/7996 21
terings-
och islåndsättningsbehov för perioden 1978/79-1993/94 har FFU beräknal koslnadema
till 140 milj. kr.
2.3 Upplands
flygflottilj (F 16) i Uppsala
Upplands
flygflottilj (F 16) är belägen ca 3 km nordväst om Uppsala centrum. Flygfältet
gränsar till Europaväg 4 norr om Uppsala. Flottiljen ligger i Östra
militärområdet.
F 16
är en jaktfiollilj med två divisioner utrustade med flygplan J 35 F. Till F 16
är även föriagt typinflygningsskedet (TIS) på flygplan 35. För denna verksamhet
disponerar flottiljen ett antal flygplan SK 35 C (tvåsitsigt skolflygplan).
F
16 är inte regelbundet upplåtet för civil flygverksamhet. Allmänflyget disponerar
i stället det kommunägda Sandbro flygfält ca 3 km norr om F 16.
1 F 16:s
organisation ingår en stridslednings- och luflbevakningsenhel, varför
flottiljen har ansvar för förbandsproduktion och förvaltning vid ett antal
verksamhetsställen utanför flottiljen.
Utbildnings-
och stridsledningsförhållandena för flygutbildning är goda med god tillgång till
övningsområden. Samordningen med den civila luftfarten på Arlanda medför inga
märkbara inskränkningar för flygtrafikverk-samhelen vid F 16.
Antalet
anställda var den 1 januari 1978 ca 500, varav ca 450 inom flottiljområdet.
Personalläget är gott.
Kasern-
och flygfältsområdet upptar en yla av ca 675 ha. Flygfältet har två korsande
landningsbanor som är 2 000 resp. 1 930 m långa. Huvuddelen av byggnaderna är
uppförda åren 1943-1944. Kasernbeståndet genomgår f n. en omfatlande
renovering.
Flottiljen
har berghangar. Ovan jord finns såväl ett antal jordläckta betonghangarer som
en hangar av trä. Den senare utnyttjas för betjäning av skolflygplan i F 20:s
flygverksamhet. Flottilj verkstaden är nybyggd och anpassad för en division
utrustad med flygplan JA 37. En ny hangar behövs vid införandet av flygplan JA
37.
Inom
F 16: s kasemområde ligger även F 20, flygvapnets krigsskola. Chefen för F 20
lyder direkl under chefen för flygvapnet men är för sin verkställande
förvaltning, bl.a. lokalförsörjning,hänvisad lill F 16. För sin flygtjänst
betjänas F 20 av ett stationskompani ur F 16.
På
grundval av uppgifter om investerings- och islåndsättningsbehov för perioden
1978/79-1993/94 har FFU beräknat kostnadema till 75 milj. kr.
2.4 Blekinge
flygflottilj (F 17) i Ronneby
Blekinge
flygflotfilj (F 17) är förlagd till Kallinge ca 5 km norr om Ronneby centrum.
Flottiljen ligger i Södra militärområdet. Den är fr.o.m. den I juli 1978 sektorflotfilj
för luftförsvarssektor S 2.
Prop. 1978/7996 22
Flottiljen
har fr.o.m. den 1 juli 1978 en jaktdivision utrustad med flygplan S 37. Till
flottiljen är förlagd en tung helikoptergmpp samt en helikoptergrupp ur TSB-S.
Vid F
17:s flygfält finns en civil flygstation som betjänar reguljär civil luftfart,
tungt charterflyg och allmänflyg.
Flottiljens
ansvar för mobiliserings- och krigsplanläggning samt förvaltning, bl.a. av
friliggande stridslednings- och luflbevakningsanläggningar i fredsdrift, är
stort.
Betingelserna
för flygutbildningen är i huvudsak goda med god lillgång till luftrum. En stor
del av flygövningarna kan bedrivas över hav. Stridsledningsmöjlighetema är
goda. Flottiljen har två skjutmål i Blekinge skärgård.
Antalet
anställda den 1 januari 1978 var enligt uppgift från flygstaben ca 450, av
vilka ca 420 vid anläggningen och 30 på plals utanför denna. Vid övertagandel
av sektoransvar samt en stridslednings- och luftbevaknings-enhet från F 12 den
1 juli 1978 lillkommer ca 100 personer med placering huvudsakligen utanför kasernområdel.
Personalläget är gott. Viss övertalighet på personal finns och bedöms komma atl
öka genom överförande av personal i samband med nedläggningen av F 12.
Kasern-
och flygfältsområdet omfattar en yta av ca 440 ha. Flygfältet har en start- och
landningsbana i nord-sydlig riktning som är 2 300 m lång.
Flertalet
av flottiljens byggnader uppfördes åren 1945-1946 och är till övervägande del
av god standard. För anpassning till flygplan 37 har en ny hangar byggts och
nybyggnad av en tillsynsverkstad och ytteriigare en hangar pågår resp. är
beslutad.
På
gmndval av uppgifter om investerings- och islåndsättningsbehov under perioden
1978/79-1993/94 har FFU beräknat kostnadema till ca 125 milj. kr.
Prop. 1978/7996
2.5
Flygvapnets skolorganisation
23
opaginerad Kontrollera mot PDF
STRILS
KAS/M FHS
TU-STRIL
Flygvapnets Halmstads; skolor
Basbef ä lsskola Sambands- och stabstj ä nstskola Teknisk skola Flygmateriel-skola
Flygvapnets krigsskola,
Uppsala
Regementsofficersutbildning
Flygvapnets SOdert ö rnsskolor,
Tullinge
Stridslednings- och luft-
bevakningsskola Kadett- och aspirantskola f ö r marklinjen Teleteknisk skola Grupp
f ö r taktisk utprovning av strilan-i ä ggning
Flygkrigsskolan, Ljungbyhed (Herrevadskloster)
Grundl ä ggande flygf ö rarutbildning
f ö r
stridsflygare
meteorologer
flygingenj ö rer
trafikledare
reservofficerare
flygf ö rare ur arm é n och
marinen
Prop. 1978/7996 24
Bilaga 2
Sammanfattning
av försvarets fredsorganisationsutrednings överväganden
Den
sisla etappen av utredningsarbetet har försvarets fredsorganisationsutredning (FFU)
ägnat åt marinens och flygvapnets fredsorganisation på lägre regional och lokal
nivå. 1 fråga om marinen har FFU tidigare redovisat utgångsvärden och vissa
överväganden i Slutbetänkande del 1 och del 2.
1
Marinen
1.1 Bakgrund
Del
fortsatta arbetet har främst avsett stabs- och förvaltningsorganisationen.
Marinens utbildningsorganisation har FFU behandlat ulföriigt i tidigare betänkanden,
men förändrade utgångsvärden i fråga om krigsorganisationens utveckling och utbUdningsverksamhetens
omfattning har föranlett FFU att ånyo pröva giltigheten av tidigare dragna
slutsatser.
1.2 Principiella
synpunkter
Flottans
utbildningsorganisation är i stort setl rationellt uppbyggd. Karlskrona
örlogsskolor och Berga örlogsskolor bör vara kvar som centrala
utbildningsanstalter och utbildningen ombord bör alltjämt ske i ett sammanhållet
utbildningsförband, kustflottan. Inom kustartilleriet sker utbildningen till
stor del vid de fasta krigsförbandens grupperingsplatser. Sambandet mellan
utbildningsverksamheten och övrig förbandsproduktion är starkt. FFU anser del
vara mest rationellt att behålla fem utbildningsenheter med nuvarande
lokalisering i anslutning lill mobiliserings-och förvaltningsmyndigheterna. Befälsordningsreformen
innebär relativt stora förändringar, främst i flottans rekrytering och
utbildning av anställt befäl. Det organisatoriska arbetet med att genomföra
befälsutbildningen bör enligt FFU:s mening inriktas så att sjökrigsskolans
anläggningar i Täby kan avvecklas.
Stabs-
och förvaltningsorganisationen för örlogsbaser och kuslarlilleriförsvar faststäUdes
senast år 1973 (OLLl). Därvid behölls vid örlogsbaserna i allt väsenUigt 1966
års struktur medan kustartilleriförsvaren fick en sektionsindelad stab och en
integrerad materielför-valtning. FFU anser mot bakgmnd av erfarenhetema från
nuvarande organisation, besparingskraven och krigsorganisationens utveckling
alt förvaltningsorganisationen vid öriogsbasema bör integreras ytterligare.
Den struktur som tillämpas vid försvarsområdesregementena i armén och vid
Prop. 1978/7996 25
kustariilleriförsvaren
är dock mindre väl lämpad för örlogsbaserna enligt FFU:s mening. En bättre
lösning är att slå samman intendenturförvalt-ningen och förrådsavdelningen lill
en enhet, huvudsakligen riktad mol be-slåndsförvaltning. Vidare bör
underhållsproduktionen, som engagerar den tekniska förvaltningen och
verkstadsavdelningen (motsvarande), föras ihop organisatoriskt under örlogsbaschefen,
varvid motsvarande organisation vid flygvapnets flottiljer lämpligen bör uigöra
förebild.
Kusiartilleriförsvar
och kuslartilleriregementen är i två fall integrerade med gemensamma chefer,
staber och förvaltningar. Tre regementen är egna myndigheter, underställda
resp. kustartilleriförsvar. FFU anser atl en integrerad organisation i princip
är att föredra med hänsyn lill uppgifterna. Härigenom åstadkoms en renodling av
förekommande stabsfunktioner.
Behovei
av samverkan mellan örlogsbaser och kustartilleriförsvar är stort. FFU bedömer atl
detta behov kommer atl öka genom föreslående personalminskningar i
milostabsorganisationen och genom strävan att decentralisera
beslutsbefogenheter från central och högre regional nivå till lägre regionala
myndigheter. En ökad organisaiorisk samordning bör mot bakgrund härav och av
ekonomiska skäl eftersträvas.
1.3 Förslag
till förändringar av den marina organisationen i Karlskrona
FFU
föreslår följande strukturella förändringar vid de marina myndigheterna i
Karlskrona.
-
Karlskrona örlogsskolors (KÖS)
förvaltningsenheter förs över till Sydkustens öriogsbas (ÖriB S).
-
ÖrlB S förvaltningsorganisation
integreras ytterligare genom atl intendenturförvaltning och förrådsavdelning
slås samman.
-
Karlskrona kuslartilleriregemente
(KA 2) slås ihop med Blekinge kuslarlilleriförsvar jämte Karlskrona
försvarsområde (BK/Fo 15) till en myndighet.
-
Verkstadsenheten vid BK/Fo 15
organiseras som en sektion ingående i materielenheten.
Beträffande
olika enheters lokalisering i Karlskrona föreslår FFU att KA 2:s anläggningar i
Gräsvik avvecklas, varvid huvuddelen av KA 2:s utbildningsverksamhet förläggs till
Rosenholm och Kungsholms fort.
Dessa
förslag jämte vissa rationaliseringsåtgärder och anpassning med hänsyn till
ändrade uppgifter innebär en åriig besparing på nära 10 milj. kr., varvid
personalbehovet minskar med ca 140 anställda. Härtill kommer redan inplanerad
personalminskning som följd av tidigare fattade beslut.
1.4 Förslag
till förändringar av den marina organisationen i Göteborg
FFU
föreslår följande strukturella förändringar.
- Västkustens
örlogsbas (ÖrlB V) och Göteborgs kustartilleriförsvar jämte
Prop. 1978/7996 26
Göteborgs
och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) slås ihop till en integrerad myndighet i
fred, organiserad på stab, materielenhel, sjukvårdsenhet, fortifikations- och
byggnadsenhet, kameralenhet, baskompanier, Älvsborgs radio saml 1.
helikopterdivisionens detachement i Säve. - Älvsborgs kustartilleriregemente
(KA 4) förblir t.v. egen myndighet men regementets ställning studeras
ytterligare i samband med organisationens detaljutformning.
Beträffande
lokaliseringen av de olika enhetema föreslår FFU att stabsorganisationen jämte
KA 4 och vissa värnpliktsförläggningar lokaliseras till Käringberget och att
förvaltningsorganisationen med vissa undantag lokaliseras till Nya Varvet samt
att baskompani Gullmarn och 1. helikopterdivisionens detachement behåller
nuvarande lokalisering.
Dessa
förslag jämte vissa rationaliserings- och anpassningsåtgärder innebär en årlig
besparing på drygt 13 milj. kr., varvid personalbehovet minskar med ca 195
anställda. Härtill kommer redan inplanerad personalminskning som följd av
tidigare fattade beslut.
Västra
vämpliklskontoret bör vara kvar på Säve tillsammans med bl.a. helikopterverksamhelen
och basplutonen ur flygvapnet. 1 fråga om den för försvarsmakten gemensamma medicinalfackutbildning
som övervägs saknas ännu underlag för att slutligt utvärdera olika lokaliseringsaltemaliv.
Klart är dock enligt FFU all en eventuell föriäggning till Göteborg inte blir
billigare totalt sett av att utbildningsverksamheten vid KA 4 minskas. FFU anser
att KA 4 i slort setl skall behålla nuvarande utbildning.
1.5
Genomförande m.m.
Organisationsförändringama
i Kariskrona och Göteborg måste genomföras snabbt för att faslslällda
personalminskningsmål inom marinen skall kunna uppnås. Det är med hänsyn till
detta och till berörd personal angeläget med ett tidigt beslut om strukturen i
stort. FFU anser alt detaljorganisalionen och den långsiktiga lokalplaneringen
bör tas upp i ett sammanhang så snart beslul i strukturfrågoma föreligger och förutsätier
alt detta arbete i sedvanlig ordning ankommer på ansvariga myndigheter.
Byggnadsåtgärder
krävs främst för att kunna avveckla en anläggning i Karlskrona och i någon mån
för att tillgodose del lokalbehov som föranleds av föreslagna
organisationsförändringar. Behovet av investeringsmedel för detta har inte
inplanerats i erforderlig omfattning. Hur resurser skall frigöras och i vilken
takt detta kan ske kan FFU inte avgöra, eftersom detta måste bedömas parallellt
med planeringsförutsättningarna i övrigt för försvaret.
Stabs-
och förvaltningsorganisationen vid Ostkustens örlogsbas och Stockholms
kustartilleriförsvar med KA 1 bör ses över i ett sammanhang
Prop.
1978/7996 27
med utgångspunkt i den principiella inrikining som FFU
föreslår. Denna översyn kan påbörjas när beslul föreligger om strukturen i
stort i Karlskrona och Göleborg.
2 Flygvapnet
2.1 Bakgrund
FFU anmälde i delbetänkande nr 9 (Flygvapnet:5) i november
1973 att utredningen hade slutfört sina uppdrag i fråga om flygvapnet. 1
slutbetänkande del 1: Utgångsvärden i mars 1976 behandlades därför endasl utgångsvärden
rörande armén och marinen. När nu enligt direktiven ekonomiska förhållanden
tvingar fram överväganden rörande möjlighetema till ytterligare besparingar
inom flygvapnet har utgångsvärdena hämtats ur delbetänkande nr 9.
Med uigångspunki i della betänkande - där FFU föreslog att
två flottiljadministrationer skulle läggas ned medan man borde avvakta med
nedläggning av en tredje - har FFU tolkat regeringens direktiv år 1977 så att
utredningen nu skall föreslå ytterligare en flottiljadministration till indragning.
Det ekonomiska läget i allmänhet medför att FFU anser sig behöva granska även
andra möjligheler till besparingar av strukturell art än indragning av en floltiljadministration.
2.2 Förslag till indragning av en flottilj
FFU har funnit att valet måste stå mellan fyra
jaktflottiljer i Mellan- och Sydsverige. Två av dessa, F 1 i Västerås och F 16/
F 20 i Uppsala, ligger inom den blivande luftförsvarssektorn Mitt. De två
återstående, F 10 i Ängelholm och F 17 i Ronneby, ligger inom den blivande sektom
Syd.
FFU har beräknat de ekonomiska konsekvenserna av att lägga
ned endera av dessa fyra flottiljer. FFU konstaterar att F 16 är den flottilj
som ger den minsta besparingen, ca 22 milj. kr. per år. Beträffande övriga
flottiljer erhålls på lång sikt i stort setl samma besparingseffekt, vilken
flottilj som än väljs (F 1 ca 28, F 10 ca 27 och F 17 ca 26 milj. kr. per år).
Inom sektor Syd finns lotalt bara två jaktflottiljer medan
sektor Mitt innehåller tre. En indragning av en jaktflottilj i sektor Syd
skulle innebära ett onödigt slort risktagande från skyddssynpunkt. Allt jaktflyg
skulle då i fredstid vara lokaliserat till endera Ronneby eller Ängelholm.
Handlingsfriheten beträffande en nionde jaktdivision skulle gå förlorad.
Valel bör således göras inom sektor Mitt mellan Fi. och F
16. Operativa skäl talar för atl F 16 behålls i fredsorganisalionen, bl.a.
därför att flottiljen har högre skyddsnivå än F I. Berghangarer använda i fred
har hög beredskap och ger utan särskilda ålgärder gott skydd vid överraskande
anfall.
Prop. 1978/7996 28
Ekonomiska
skäl lalar också för atl F 16 behålls i fredsorganisalionen framför F 1,
eftersom flygvapnets krigsskola (F 20) måste flyttas till någon annan flottilj
om F 16 läggs ned. Då uppslår ett investeringsbehov inom den närmasle liden av
ca 25 milj. kr. Något sådant behov uppstår inte om F 1 läggs ned. F I ger
därtill siörre besparing.
De
miliiära faktorema pekar således åt samma håll, nämligen mot Västmanlands
flygflottilj (F 1) i Västerås. Operativt blir ölägenheterna minsl. Ekonomiskt
blir besparingen något siörre än om någon av de andra flottiljerna skulle
läggas ned. Stora investeringar kan undvikas.
De
regionalpolitiska bedömningar som har gjorts visar att Ronneby inle bör väljas.
Ängelholm bör undvikas. Särskilt Uppsala men också Västerås är de två kommuner
som bäst kan klara följdema av en flottiljindragning. De regionalpoliliska faktorema
lalar för indragning av F 16 och F 1 i nu nämnd ordning.
Några
bullerproblem av sådan grad att de utpekar viss flottilj för nedläggning före
någon annan finns inte. Däremoi skulle oacceptabla problem uppstå om F 10 drogs
in och en eller två jaktdivisioner föriades till F 5 och Ljungbyhed. En
sammanslagning i Ljungbyhed av F 10 och F 5 kan därför inte göras.
Det
finns inte nu och bedöms inte heller i framtiden uppslå så allvarliga luftrumsproblem
alt de äravgörande vid valet av nedläggningsförband. Inte heller är
kostnaderna för att behålla en nedlagd flottiljs flygplats för civilt bmk
avgörande för valet av flottilj. Samhällsekonomiskt är inverkan marginell.
Vissa
krav på smärre utvidgningar av skjutområden för markstridsut-bildning skulle
kunna uppstå i framtiden. De är emellertid inte sådana atl de påverkar flotliljvalel
nu. Frågan om Bärbyledens dragning i Uppsala påverkar inle heller valet av
flottilj för nedläggning, eftersom regeringen har förklarat att det inte finns
skäl atl upplåta mark härför inom F 16:s flottiljområde.
Konsekvenserna
för fast anställd personal blir minst ogynnsamma om F 1 väljs. Detsamma gäller
för de värnpliktiga.
Regionalpolitiskt
utpekas sålunda F 16 och F I.
Konsekvenserna för personalen talar
för F 1. Flygbuller, krav från civilflygets sida eller markkonkurrens är
däremot inte av avgörande betydelse för valet av flottilj för nedläggning. De
allmänt samhälleliga faktorerna sammantagna talar sålunda för att en
jaktflottilj i sektor Mitt bör läggas ned.
Sammanfattningsvis
konstaterar FFU att de operativa och ekonomiska faktorerna pekar på F 1. De
allmänt samhälleliga faktorerna motsäger inte ett sådant val, även om det av
regionalpolitiska skäl vore något fördelaktigare att välja F 16. Med den vikt
som de operativa och ekonomiska faktorerna måste tillmätas i detta fall
föreslår FFU att F 1 läggs ned. Besparingen blir ca 28 milj. kr. för år.
Omkring 250 tjänster kan sparas in.
FFU
utgår från att proposition med anledning av dess förslag lämnas
Prop. 1978/7996 29
riksdagen
sent höslen 1978 och atl riksdagen fattar beslul våren 1979. Om man vid
planläggningen och genomförandel av avvecklingen tar hänsyn till den tid som
erfarenhetsmässigt krävs för omflyttning och avveckling av personal och maieriel
saml anpassar tilldelningen av medel efter detta bör tidpunkten för indragning
av F 1 sättas till den 1 juli 1983.
2.3
Övriga strukturella besparingsmöjligheter. Sammanfattande förslag.
Underhålls
tjänst. Chefen för flygvapnet bör låta utreda inle bara samordnad verksladstjänst
vid F 10 och F 17 utan också underhållstjänsten för flygmateriel i ett vidare
perspektiv för att utröna vilka vinster som därvid skulle kunna göras.
Samordning
av förband. Det är inte lämpligt att slå samman F 10 och F 5, vare sig detla
sker i Ängelholm eller i Ljungbyhed. De samordningsmöjligheter i övrigt av viss
verksamhei som kan finnas mellan flottiljerna i Ängelholm och Ljungbyhed
förutsätter FFU att chefen för flygvapnet tar lill vara.
I
fråga om en eventueU sammanslagning av F 10 och F 17 konstaterar FFU alt F 10
som sektorflottilj har många och betydelsefulla uppgifter, även om antalet
jaktdivisioner skulle gå ned till en enda. Storieken - ca 870 tjänster - är
tillräcklig för atl motivera att flottiljen förblir en självständig myndighei.
Målflygorganisationen.
Övervägande skäl talar för att målflygar-organisationen med särskilda
målflygplan bör vara lokaliserad till Malmslätt.
Transportflygorganisationen.
Det vore fördelaktigt att lokalisera allt transportflyg till en plats.
Ekonomiskt är detta emellertid f n. mindre gynnsamt. Chefen för flygvapnet bör
dock fortlöpande följa upp verksamheten vid transportflygenheterna för att få
underlag för senare ställningstagande.
Skolorganisationen.
Det är rationellt att behållaF 5, flygkrigsskolan, på Ljungbyhed. Snabba
åtgärder är dock nödvändiga för all rekrytera och vidmakthålla erforderligt
antal stridsflygare vid flygvapnet i konkurrens med flygbolagens aktuella
rekryteringsbehov. F 5:s resurser för flygförarutbildning även för
flygbolagens del bör övervägas i detta sammanhang. En flyttning av F 20, flygvapneis
krigsskola, från Uppsala är inte meningsfull så länge F 16 kvarstår i
organisationen.
Mobiliserings-
och förvaltningsorganisationen. Ansvaret för mobilisering och förvaltning bör
även i fortsättningen ligga hos flottiljcheferna som också kan vara
sektorchefer. Samordnande åtgärder kan dock komma alt behövas. Chefen för
flygvapnet bör låta studera denna fråga närmare.
Blandflottilj.
Man bör inte ändra på sammansättningen av de nyligen beslutade blandade flottiljema
F 13, F 17 och F 21 eller övriga blandade
Prop. 1978/7996 30
förband.
Slrävan måste dock vara alt i framtiden inte skapa fler blandade flottiljer.
Basorgan
i sationen. Det är mycket viktigt alt effekten i krig av flygvapnets relativt
ringa antal flygplan blir så stor som möjligt. Flygvapnets uthållighet får
därför inte äventyras genom för få baser med för många sårbara flygplan per
bas eller otillräcklig lillgång lill basförband.
Prop. 1978/7996 31
Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena 1 Allmänna synpunkter
Det förslag som försvarets fredsorganisaiionsuiredning (FFU)
har lagt fram om marinens organisaiion i Karlskrona och Göleborg samt om flygvapnet
godtas i stort sett av remissinstansema. Några remissinsianser har dock
invändningar mot förslagen och andra synpunkter på dem. Dessa redovisas i det
följande. Invändningama berör främst delar av förslaget till organisaiion i
Göteborg.
Överbejälhavaren framhåUer alt ytterligare minskningar av
marinens och flygvapnets fredsorganisation - utöver dem som riksdagen har beslutat
för arméns del vid 1977/78 års riksmöte - är ofrånkomliga. Han underslryker
alt förutsättningama för att nå de krigsorganisatoriska mål som sattes upp i
1977 års försvarsbeslut har försämrats kraftigt genom den ekonomiska
utvecklingen sedan dess. Överbefälhavaren har därför i vissa avseenden utgått
från mer långtgående förändringar än vad som framgår av FFU:s slutbetänkande
del 3.
Försvarels rationaUseringsinstitut finner att förslagen i
allt väsentligt är lämpliga, men anser atl den ekonomiska utvecklingen efter
1977 års försvarsbeslut medför krav på ytterligare åtgärder. Det kan bli
nödvändigt att avveckla ytterligare anläggningar och att kraftigt minska
antalet anställda.
1 fråga om möjligheterna till snabba besparingar pekar
chefen Jör flygvapnet på svårigheter. Knapphet på investeringsmedel och i
många fall långvariga planeringsprocesser medför att ralionaliseringsvinstema
erhålls först efter flera år.
Chefen för marinen framhåller att ett beslutsunderlag som
tar hänsyn till förändringar långt fram i liden till stor del har saknats. Han
har den uppfallningen alt utredningar av FFU:s karaktär också bör ha en
långsiktig inriktning. Han pekar därvid på flera viktiga områden som enligt
hans mening inte har kunnai undersökas tillräckligt detaljerat, bl.a. frågan
om flyttning av det kvalificerade farlygsunderhållet från Västkusten och
frågan hur den nya befälsordningen inverkar pä utbildningsverksamheten vid
Älvsborgs kuslartilleriregemente (KA 4). Tidspressen har också i slutskedet av
FFU:s arbete inneburit begränsade möjligheter till samarbele.
Chefen för armén kan tänka sig en senare översyn av
ledningsorganisationen på lägre regional och lokal nivå. En sådan bör ledas av
överbefälhavaren och grundas på erfarenheterna av OLLl. Härvid bör på lång
sikt ledningsstrukturen göras lika inom armén och kustartilleriet. Chefen för
armén anser också alt mobiliseringsverksamhelen inom försvarsmakten bör
samordnas i högre grad än vad utredningen anger.
Beträffande följderna av de föreslagna
strukturförändringarna framhåller
Prop.
1978/7996 32
försvarets materielverk all man kan vänla temporära
nedgångar i mobiliserings- och krigsberedskapen. Dessa förändringar måste -
främst vid marinen - i tiden inpassas så att det blir minsta möjliga negativa
effekter. Materielverket biträder dock i allt väsentligt den argumentation som
ligger till grund för FFU:s förslag om fioltans, örlogsbasernas och
kustartilleriets organisationsstruktur i framtiden.
2 Förslag om marinens fredsorganisation
2.1 Organisationen i Karlskrona
Utredningens förslag biträds i allt väsentligt av
huvuddelen av remissinstanserna, bl.a. av överbefälhavaren, chefen för marinen,
fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk ochförsvarets
rationaliseringsinstitut.
Föreslagna ändringar i förvaltningsorganisationen vid Sydkustens
örlogsbas (ÖrlB S), Karlskrona örlogsskolor (KÖS) och Blekinge kustartilleriförsvar
med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) stöds av överbefälhavaren ochchefen
för marinen. Försvarets materielverk anser däremot att FFU inte har redovisat
tillräckligt bärande motiv för förslaget atl organisera verkstadsenheten vid BK/Fo
15 som sektion i materielenheten och anser att en sådan organisationsförändring
inte leder till högre rationalitet i verksamheien.
Statsanställdas förbund (SF) anför atl vissa frågor bör
studeras ytterligare innan beslut fattas. Verkstads- och forlifikationsresurser
bör prövas mot bakgrund av behoven och entreprenadverksamheten. Detta gäller
inte minst farlygsunderhåll. Tjänstemännens centralorganisation - statstjänstemannasektionen
(TCO-S) finner inte all KÖS förvaltningsenheter bör föras över till ÖriB S. TCO-S
tar inte ställning lill förslaget att BK/Fo 15:s verkstadsenhet skall
organiseras som sektion i materielenheten. Centralorganisationen SACOISR (SACOISR)
är något tveksam om KÖS förpläg-nadsenhet skall föras över till ÖriB S. SACO/SR
anser vidare alt förslaget att göra BK/Fo 15:s verksladsenhel till sektion inom
materielenheten bör utredas ytterligare.
I fråga om förslaget att slå samman Karlskrona kustartilleri-regemente
(KA 2) och BK/Fo 15 till en myndighet anser öier-befälhavaren att begreppet
kustartilleriförsvar bör kunna utgå och föreslår därför att KA 2 och BK/Fo 15
slås samman till ett försvarsområdesförband, KA 2/ Fo 15. Chefen för marinen
tillstyrker däremot utredningens förslag.
Förslaget att lägga ned anläggningen på Gräs vik
tillstyrks av berörda remissinstanser. TCO-S godtar emellertid inte några
provisoriska arrangemang under en övergångslid. SACOISR godtar däremoi, om än
Prop. 1978/7996 33
med någon ivekan, provisorier vid KA 2 när Gräsvik läggs
ned. Organisalionen vill dock ha del av konsekvensema av eventuella
provisorier och vid behov få förhandla om dem.
Överbejälhavaren - som i allt väsentligt biiräder
utredningens förslag -anseratt utbildningsorganisationen i Karlskrona inte får
ses isolerad från den marina organisalionen i övrigt. Viss del av skolorganisationen
i den nya befälsordningen, bl.a. KA 4:s befälsskola, kan komma all bli förlagd
till Karlskrona om överbefälhavarens förslag beträffande Göleborg och KA 4
genomförs.
1 frågaom förslaget till personalminskningar finner ar/jefi/MarÄ:-nadsstyrdsen
och berörd länsarbetsnämnd det angelägel att sysselsättningsbortfallet i Kariskrona
på något sätt kompenseras.
Lånsslyrelsen i Blekinge tån konstaterar atl FFU:s förslag
innebär atl ytterligare 150 arbelstillfällen försvinner från Karlskrona.
Länsstyrelsen betonar alt försvarets betydelse för sysselsättningen i länet
sträcker sig långl lillbaka i tiden och erinrar om chefens för
industridepartementet uttalande om atl staten självfallet har ett särskilt
ansvar för sysselsättningen i kommuner som Kariskrona, där staten är en stor
arbetsgivare. Länsstyrelsen har med hänvisning till denna uppfattning i
augusti 1978 hemställt att statlig verksamhet lokaliseras till länet.
Kartskrona kommun - som också yttrar sig enbarl över
förslagels konsekvenser för sysselsättningen - framhåller att
sysselsättningsutvecklingen i Karlskrona inger allvarliga farhågor. Den
minskning av sysselsältningen i Karlskrona som utredningen föreslår bör få
genomföras bara under förutsäitning alt kommunen garanteras en möjlighet till
positiv sysselsättningsutveckling inom andra områden av den statliga sektorn.
2.2 Organisationen i Göteborg
FFU:s förslag att Västkustens örlogsbas (ÖrlB V) och Göteborgs
kustartilleriförsvarjämte Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) slås
samman till en myndigheti fred med gemensam mobiliserings- och förvaltningsorganisation
biträds inte av överbefälhavaren. Överbefälhavaren förordar att ÖrlB V behålls
som självsiändig myndighet. GbK/Fo 32 bör däremot omorganiseras till Fo 32,
varvid kustartilleriförsvarets - GbK - nuvarande uppgifter delas upp på ÖrlB V
och Fo 32. Begreppet kustartilleriförsvar har därmed enligt överbefälhavarens
mening ingen verklig innebörd och kan därför las bort i både fred och krig.
Överbefälhavaren anser däremot atl den minskning av den marina organisationen
inom Västra militärområdet som nu är planerad påverkar mobiliserings- och
förvaltningsorganisationen i Göteborg. Han biträder därför utredningens förslag
till en gemensam marin mobiliserings-och förvaltningsorganisation i Göteborg
och föreslår att denna skall vara underställd örlogsbaschefen.
Prop.
1978/7996 34
Chefen,för marinen anser inte att FFU:s förslag till
sammanslagning av ÖriB V och GbK/Fo 32 i fred f n. är lämpligt. Han anser
liksom överbefälhavaren alt ledningsorganisationen i krig på Västkusten skall
bygga på två lägre regionala mobiliserings- och förvaltningsmyndigheter i fred.
Chefen för marinen menar dock till skillnad från överbefälhavaren att de
nuvarande myndigheterna skall behållas ulan principiell organisalionsändring.
Han finner det inte heller lämpligt att slå samman mobiliserings- och förvaltningsorganisationerna
vid ÖriB V och GbK/Fo 32. Chefen för marinen medger att en gemensam
organisation enligt utredningens förslag skulle kunna innebära yiierligare
besparingar. Om den ekonomiska utvecklingen framtvingar en sådan organisation
måste dock särskilt studeras hur ledningskraven skall kunna tillgodoses.
Chefen för armén biträder utredningens uppfattning att
mobiliserings-ansvaret för arméförbanden inom södra delen av Fo 32 alltjämt
skall ligga hos den marina myndigheten i Göleborg. ForiifikaiionsJÖrvaltningen
har från sina synpunkter inte något att erinra mot den föreslagna marina organisationen
i Göteborg. Organisationsförändringama påverkar inte den nya organisationen av
fortifikations- och byggnadsförvaltningen på lägre regional och lokal nivå
inom marinen. Försvarets materielverk biträder de skäl som utredningen anför
för olika utformning av förvaltningsorganisationen i Karlskrona och Göteborg.
Försvarets rationaliseringsinstitut godtar i allt väsentligt utredningens
förslag till förändringar i myndigheternas organisation. Detla innebär att
institutet av rationaliseringsskäl - bland vilka kravet på en effektiv
ledningsorganisation väger tungt - förordar att bara en marin myndighet
organiseras i Göteborg. Institutet kan godla att en lösning med två
myndigheter prövas, om en sådan kan genomföras med gemensamt utnyttjande av
stödfunktioner och inom samma personalram som i en myndighet. Göleborgs kommun
betonar atl den avveckling av ÖrlB V:s förbandsbundna verkstad som chefen för
marinen och försvarets materielverk skall utreda är oantagbar av sysselsältningsskäl.
Följden blir att friställda arbetare inte kan få nya arbeien vid varv och att civila
mindre varv i Göteborg får färre arbeten. Landets störsla importhamn behöver
ett starkt kuppförsvar. De marina fredsförbanden bör hållas så intakta som möjligl.
TCO-S motsätter sig organisationsförändringar i Göteborg innan ytteriigare
detaljutredningar har gjorts. SACOISR anser alt ytterligare studier bör
genomföras för att utröna om inte tillfredsställande personalbesparingar kan
göras utan att ÖriB V och GbK/Fo 32 slås ihop.
FFU:s förslag att KA 4 t.v. skall förbli en egen myndighet
biträds inte av överbefälhavaren. Han anser att en indragning av KA 4 är
nödvändig, eftersom enligt hans uppfattning marinens filldelning av värnpliktiga
i mitten av 1980-talel kommer att vara minst 1 000 färre än i dag.
Kustartilleriels radarskola bör dock vara kvar i Göteborg l.v.
Chefen Jör marinen förordar däremot all KA 4 blir kvar i Göleborg
och att radarskolan och sjukvårdsskolan fortfarande skall vara lokaliserade
till
Prop.
1978/7996 35
Göteborg. Chefen för marinen anser all en fortsatt
granskning av utbildningsverksamheten vid KA 4 är nödvändig. Även om
befälsskolan och grundutbildningskonlingenlen kan lokaliseras till andra
förband har de ekonomiska konsekvenserna inte undersökts lillräckligi. Hur
utbildningen i den nya befälsordningen skall ske har inle heller penetrerats i
erforderlig grad. Chefen för marinen anser alt KA 4 eller dess framtida
motsvarighet organisatoriskt skall ingå i GbK/Fo 32.
Värnpliklsverket påminner om atl en forUöpande uttunning
av utbildningskapaciteten har skett i de folkrika militärområdena. Detta
skapar efter hand en sämre värnpliktssocial situation med ökade risker för
avgångar under grundutbildningen. Värnpliktigas resor fördyras. Detla förhållande
påverkas ytterligare i negativ riklning om KA 4 och F 1 läggs ned. KA 4 lo-kalrekryterade
budgetåret 1977/78 31 % av sina vämpliktiga från Göleborg och 23 % från Väsira
militärområdet. Försvarets rationaliseringsinstitut anser atl del är nödvändigi
atl koncentrera ulbildningen vid kustartilleriet till ett färre antal
utbildningsplatser lill följd av en minskande utbildnings-kontingent. KA 4 är
det förband som bör komma i fråga.
Länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus tån finner all alla
skäl - försvarspolitiska, regionalpolitiska och värnpliklssociala - entydigt lalar
mot de förslag lill indragning-av marina förband i Göteborgsområdet som överbefälhavaren
och chefen för marinen har aktualiserat. Länsstyrelsen tillstyrker all den
marina organisationen i Göteborg utvecklas i huvudsak enligt de riktlinjer som FFU
har föreslagit. Göteborgs kommun ser allvarligt på den nedskärning av antalet
tjänster som FFU föreslår. Kommunen noierar däremot med tillfredsställelse att
utredningen har funnit alt utbildningsverksamheten vid KA 4 bör behållas. En
minskning av utbildningen vid KA 4 skulle få svåra värnpliktssociala
konsekvenser.
SACOISR finner det angeläget att KA 4:s
utbildningsverksamhet så långt möjligt behålls i nuvarande omfattning. Kan viss
verksamhei effektiveras - t.ex. personaltjänsten - kan även en integration
enligt förslaget om BK/Fo 15-KA 2 vara motiverad.
Sveriges redare,förening önskar all ÖrlB V behålls som nu
och uttrycker oro över att verkstadsorganisationen krymps.
Beiräffande förslaget om enheternas lokalisering i Göleborg
anser överbefälhavaren att ÖrlB V:s och Fo 32:s staber skall samlokaliseras
och att alla länkbara samordningsåtgärder skall vidtas. De lokaler som blir
lediga när KA 4 läggs ned vill överbefälhavaren utnyttja för kustartilleriets
radarskola, västra vämpliklskontoret (VKV) samt den nya medicinalfackskolan för
försvaret. Denna kommer att bildas av marinens sjukvårdsskola (KA 4) och arméns
medicinalfackskola (Västra Frösunda i Solna). Dessa skolor m.m. får enligt
överbefälhavarens uppfattning rum på KA 4. VKV:s lokaler i Säve bör avvecklas.
Kvar i Säve blir helikopterdetachementel och basplulonen ur flygvapnet.
Chefen för marinen vidhåller sin uppfattning atl
kustartilleriets radar-
Prop.
1978/7996 36
skola och marinens sjukvårdsskola fortfarande skall vara
lokaliserade till Göteborg (KA 4) och håller frågan rörande KA 4:s ulbildningskontingent
i övrigt öppen. En ökad samlokalisering av ÖrlB V och GbK/Fo 32 kommer att göra
skillnaden i personalbehov så liten som möjligt jämfört med utredningens
alternativ med en myndighet.
Foriijikationsjörvaltnhigen anser inte alt en tillföriitlig
kostnadsberäkning har tagits fram när det gäller ombyggnaden av friställda
lokaler på KA 4 och det framtida underhållet av byggnadsbeståndet i Säve.
Förvaltningen bedömer atl ställning inte bör las innan en sådan beräkning har
gjorts.
Värnpliktsverket tillstyrker all VKV lokaliseras till Säve.
Lokaliseringen får dock inte längre betraktas som en tillfällig lösning.
Erforderliga investerings- och iståndsättningsarbeten måste genomföras.
Göteborgs kommun är angelägen om att framhålla all
försvarets gemensamma sjukvårdsskola bör förläggas till Göteborg, eftersom
tillgången till lärarkapacitet och andra viktiga utbildningsbetingelser är
mycket god i Göteborg. KA 4:s storlek bör inle sällas i samband med
lokaliseringen av sjukvårdsskolan.
SACOISR tillstyrker atl VKV stannar kvar i Säve.
3 Förslag om flygvapnets fredsorganisation
Utredningens förslag om flygvapnet biträds i allt
väsentligt av bl.a. överbejälhavaren, chefen för Jlygvapnel, Jörtijlkatioiisjörvaliningen,
försvarets materielverk, Jörsvarets rationaUseringsinstinn oc\\,försvarels fastighetsnämnd.
Närdet gäller indragning av en fredsflollilj utöver de
redan beslutade framhkller överbefälhavaren alt delta medför risk för att de
opera-liva möjlighetema all ulnyllja våra flygstridskrafter allvarligl
begränsas. Indragning av ytterligare en fredsflottilj minskar påtagligt
förutsättningarna för att snabbt utveckla full effekt vid ett överraskande
krigsutbrott och atl säkerslälla erforderlig uthållighet. En indragning av ytteriigare
en freds-administration vid flygvapnet får allvarliga konsekvenser för vår
försvarsförmåga. Överbefälhavaren anser dock all de ekonomiska omständigheterna
nu är sådana att ytterligare en flottiljadministration måste avvecklas och biiräder
utredningens förslag om avveckling av Västmanlands flygflottilj (F 1).
Inför nödvändigheten atl av ekonomiska skäl minska flygvapneis
fredsorganisation och med hänsyn till de fakiorer chefen,för jlygvapnel i sitt
underlag lill FFU har tillmätt avgörande betydelse vid valel av förband, finner
han det minsl olägligt atl dra in F 1. Han kan därför biträda utredningens
förslag saml de synpunkter i övrigt som utredningen framför beträffande
flygvapnet.
ForiifikaiionsJÖrvaltningen har inte något att erinra mot
den föreslagna
Prop.
1978/7996 37
indragningen av F 1. Försvarets materielverk biträder FFU:s
argumentation och förslaget att F 1 bör läggas ned.
Försvarets rationaliseringsinstitut har inte något atl
erinra mol valel av flottilj som skall avvecklas och de åtgärder i övrigt som
utredningen föreslår inom flygvapnet. Mol bakgrund av begränsningen av antalet
baser bör del dock inte betraktas som självklart att avvecklade fredsflottiljer
skall utnyttjas som krigsbaser.
Inte heller försvarets fastighetsnämnd har funnit
anledning atl motsätta sig förslaget att F I blir den flygflottilj som läggs
ned. Statens planverk anför att det förefaller som om flygverksamheten från F
1 är mindre störande än flygverksamheten från Upplands flygflottilj (F 16) och flygvapneis
krigsskola (F 20). öm bullerstörningar kommer atl inverka på det slulliga
ställningstagandet anser planverket atl en avveckling av uppsalaflottiljen kan
övervägas.
Länsstyrelsen i Uppsala län delar FFU:s uppfattning atl de
miliiära och samhälleliga faktorer som ligger fill grund för bedömningen
entydigt lalar mol en indragning av F 16. Särskilt regional- och
arbetsmarknadspolitiska skäl styrker förslaget atl behålla F 16. Länsstyrelsen
i Blekinge tån delar helt utredningens uppfattning att en nedläggning av
Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby förutsätter stor kompensation av
sysselsättning om inte konsekvenserna från regionalpolitiska utgångspunkter
skall bli oacceptabla. Länsstyrelsen anser dessutom att man från
sysselsättningssynpunkt bör undersöka möjligheterna till kompletterande
verksamhet vid F 17 för att Slärka Ronneby kommuns arbetsmarknad. Länsstyretsen
i Kristianstads län tillstyrker utredningens förslag i fråga om krigsflygskolan
(F 5) och Skånska flygflottiljen (F 10). Länsstyrelsen i Västermanlands län och
Västerås kommun anför att det med hänsyn till de regionalpoliliska förhåUandena
i länet är klart olämpligt alt dra in F 1. Fattas trots detta ett beslul att
lägga ned F 1, måste annan verksamhet tillföras Västerås och länet. En
möjlighet som bör prövas i detta sammanhang är alt ulnyllja F 1 :s resurser för
lokalisering av en så kallad CUFA-anläggning (civilförsvarels utbildnings- och
förrådsadministration). Västerås Socialdemokratiska Arbetarekommun anför
liknande synpunkter.
Uppsala kommun framhåller att kommunen mister Upplands
regemente samt Uppsala och Västmanlands försvarsområden (S 1/Fo 47/48) i början
av 1980-talet och alt det inte kan vara rimligt atl också lägga ned övriga militära
förband, F 16 och F 20. Enligt statsmaktemas beslut skall ell primärt centrum
som Uppsala ha en väl differentierad arbetsmarknad. Inte med bästa vilja i väriden
kan man enligt kommunen påstå atl Uppsala lever upp till den målsättningen. En
indragning av F 16 skulle ytterligare försvåra möjligheterna alt uppnå en väl
avvägd arbetsmarknad. Kommunen understryker därför betydelsen av att F 16 och F
20 blir kvar i Uppsala,
Ronneby kommun anser att det inte finns några
motsättningar mellan kommunens och F 17:s inlressen. F 17 har tväriom en
avgörande betydelse för samhällsutbyggnaden och kommunen vill därför underslryka
vikten av
Prop. 1978/79:96 38
atl F 17 behålls i enlighet med ulredningens förslag. Ångelholms
kommun anser all utredningen har strävat efter en objektiv belysning av
relevanta frågor och trycker på den betydelse som F 10 har för rikels försvar,
flottiljens anställda och Ängelholms kommun. Det är för kommunen uppenbart att
synnerligen siarka skäl måste tillkomma för alt F 10:s verksamhet skall kunna
ifrågasättas. Klippans kommun är i stort sett tillfreds med utredningens
slutsatser.
SF motsätter sig inte att en flotfilj läggs ned. TCO-S
hyser förhoppningen atl de av FFU föreslagna "ålgärderna i övrigt"
inom flygvapneis område (utöver förslaget att lägga ned en flottilj) skall
vara tillräckliga för att lösa de ekonomiska problemen i avvaktan på
försvarskommitténs betänkande. När detta har lämnats borde bättre underiag
föreligga, SACOISR anser atl det ur personalpolitisk synpunkt lorde vara av
värde att behålla ett flygvapenförband i närheten av Stockholmsområdet, Detta
ger nämligen möjlighet för regemenlsofficerarna att i sin karriär växla mellan
befattningar vid flygslaben och vid skolor och förband utan samtidiga
bostadsbyten, SACO/SR anser därför alt det är motiverat med förnyad prövning av
alternativet. De lokala personalorganisalionerna vid F I anser all en ny utredning
måste komma lill stånd innan ett eventuellt beslul fattas om nedläggning av F
1.
De förslag till övriga besparingsåtgärder inom flygvapnet som
utredningen har framförl godtas i huvudsak av överbefälhavaren, chefen för Jlygvapnel
ochförsvarets rationaliseringsinstitul samt länsstyrelsen I Kristianstad län
och Klippans kommun.
Överbefälhavaren underslryker särskilt viklen av att målflygorganisationen
behålls samt de goda erfarenheter som har dragits av lokaliseringen till Malmslätl.
Chefen för flygvapnet anser liksom utredningen att gemensam plats för transportflyget
bör väljas sedan de ekonomiska konsekvenserna har klariagts. Han anser också
att F 5 bör vara kvar på Ljungby hed och att man bör överväga alt förlägga även
annan utbildning dit, t.ex. planerad flygförarutbildning för trafikflygets
behov. Länsstyrelsen i Kristianstad län och Klippans kommun understryker atl
väderskolan vid Kalmar flygflottilj (F 12) i Kalmar bör flyttas lill F 5.
Beträffande trafikflygfö-rarutbildningen har man samma uppfaUning som chefen
för flygvapnet.
4 Genomförande av förslagen
Den tid för genomförandel av förslagen som ulredningen har
föreslagit godtas i stort sett av huvuddelen av de remissinstanser som har
yttrat sig i frågan.
Försvarets materielverk anför alt den organisation som slufligt
väljs måste genomföras så snart som den är beslutad. Försvarets rationaliseringsinstitut
anser atl avveckling av KA 4 bör påbörjas utan dröjsmål. För-
Prop. 1978/79:96 39
svarets personalnämnd bedömer att utredningens synpunkier
på genomförandet är tidsmässigt lämpliga. Statens personalnåmnd instämmer i
utredningens bedömning att beslut om organisationsförändringar i Karlskrona
och Göteborg bör fallas snarasi möjligt. Det vore olyckligt förden anställda
personalen om osäkerheten om verksamhetens inriktning och organisation
förlängs.
Länsstyrelsen i Västmanlands län och Västerås kommun
förordar emellerlid att lidpunkten för en eventuell nedläggning av F I utreds ytteriigare,
så att störsla möjliga hänsyn kan tas till personalsociala faktorer. TCO-S
motsätter sig också ett snabbt ställningstagande till organisationsfrågorna av
hänsyn till personalen. Personalens oro kan knappast minskas i ett läge där beslul
fallas på otillräckligt underlag. Beslul om F l:s nedläggning bör inle fattas
nu. 1978 års försvarskommittés betänkande bör avvaktas eftersom ett bätire
beslutsunderlag än del nuvarande borde föreligga vid denna tidpunkt.
Enligt chejénjör marinen krävs det särskilda inve ste rings
med el om förslaget lill personalbesparingar inom ramen för gällande personalminskningsmål
skall kunna genomföras. Chefen för marinen har därför i enlighet med
överbefälhavarens direktiv i programplan för perioden 1979/80- 1983/84 planerat
in vissa medel inom det utrymme för fredsorganisatoriska invesleringar som
överbefälhavaren har anvisat mol slutet av perioden.
Beiräffande konsekvenserna för den anställda personalen och
de åtgärder som mäste vidtas anser de remissinsianser som uttalat sig i frågan atl
utredningens förslag är realistiskt.
Överbefälhavaren trycker särskilt på att de hiltills
genomförda förbandsförändringarna har visat att personalsituafionen vid
förbandet/ truppslagei påverkas under 1020 år. Han framhåller vidare att
personal som omplaceras måsle ges förmåner som betraktas som verkligt attraktiva.
Arbetsmarknadsåtgärder även för anhöriga bör beaktas. Den personalminskning
som måste ske förutsätts liksom hittills bli genomförd genom naturlig avgång
och effektiv omplacering. Detta framhåller ocksä försvarets personalnämnd.
Slutens personalnämnd anser alt organisationsförändringar
av föreslagen omfattning och karaklär kan genomföras på ell sätl som är
godtagbart för personalen och för en effekliv verksamhet även om belydande
svårigheter kan uppslå.
Arbetsmarknadsstyrelsen konslalerar att förändringarna
berör relativt stora orter. Delta bör medverka till att
sysselsättningsproblemen på arbetsmarknaden begränsas. Tillräckligt rådrum
måste dock ges för arbetsmarknadsorganen att i samarbete med kommuner, berörda
förband och arbetstagare vidla erforderliga åtgärder.
Statsanställdas Jörbund ulgår från att - innan föreslagna förändringa-reller
omorganisationer genomförs - omplaceringar, ersättningar, utbild-
Prop. 1978/79:96 40
ningsbehov,
investeringar, information osv, samordnas i en utvecklingsplan i samråd med
företrädare för berörd personal, SACOISR framhåller också behovet av nära
samverkan med berörd personal vid planläggningen och förutsätter att minst
samma förmåner som utgår vid omlokalisering av statlig verksamhet kommer att
erbjudas också vid förbandsförändringar.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar i 9 dokument.
- Prop. 2021/22:131 Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden s. 217 i texten · dokumentnivå
- Prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m. s. 111 i texten
- Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling i texten
- Bet. 1981/82:FöU14 om förvaring av förutvarande Västmanlands regementes nattvardskärl i texten
- Bet. 1981/82:FöU9 om totalförsvaret i Västmanland s. 1 i texten