om reglering av priserna på. jordbruksprodukter. m.m.
170 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 119 av 170 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:162, om reglering av priserna på. jordbruksprodukter. m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:162 Regeringens proposition
1979/80:162
om
reglering av priserna på .jordbruksprodukter, m. m.;
beslutad
den 13 mars 1980.
Regeringen
föreslår riksdagen atl anlaga de förslag som har upplagils i bifogade uidrag av
regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ANDERS
DAHLGREN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen läggs fram förslag till prisreglering på jordbruksprodukter utom
sockerbetor och socker för regleringsåret 1980/81 och för sockerbelor och
socker för tiden efter den 30 juni 1980. Vidare föreslås ett förbättrat
prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Slutligen föreslås vissa ålgärder
lill stöd för irädgårdsnäringen.
I Riksdagen 1979180. 1 .saml. Nr 162
Prop. 1979/80:162 2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område
Härigenom
föreskrivs att 8 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukels område'
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
8*)'
Om pris på vete, råg, havre eller korn höjes, erlägger den
som driver kvarnrörelse eller spannmålshandel eller som yrkesmässigl tillverkar
fodermedel avgifi för lager av sådan spannmål och blandningar därav.
Föreslagen
lydelse
Om pris på vele. råg. havre eller korn höjs. erlägger den
som driver kvarnrörelse, spannmålshandel eller mälieii eller som yrkesmässigl
lillverkar fodermedel avgifi för lager av sådan spannmål och blandningar
därav.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I juli 1980.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865. "
Senaste lydelse 1974:473.
Prop. 1979/80:162 3
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-03-13
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Mundebo, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg.
Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Proposition om reglering av priserna på
jordbruksprodukier, m. m.
1
Inledning
Enligt riksdagens beslut våren 1978 om reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m, m. för tiden den I juli 1978 - den 30 juni
1981 (prop. 1977/78: 154. JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall jusleringar
av mill-priser, prisgränser och införselavgifier lör jordbruksprodukter ulom
sockerbetor och socker göras dels halvårsvis på grundval av utvecklingen av
kostnaderna inom jordbruket och viss uppsamling och förädling, dels den I juli
varje år för att nå följsamhel för jordbrukarnas inkomster till
inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Våren 1979 beslöt riksdagen (prop.
1978/79: 208. JoU 1978/79: 36. rskr 1978/79: 417) om prisregleringen för
sockerbetor för tiden den I juli 1979 - den 30 juni 1982 och för socker för
tiden den 1 juli 1979 - den 30 juni 1980.
Regeringen godkände den 21 juni och den 13 december 1979 förslag
av statens jordbruksnämnd om kompensation lill jordbruket och viss livsmedelsindustri
fr.o.m. den I juli 1979 resp. den I januari 1980 till följd av
koslnadsulvecklingen, m. m. Förslagen hade lagls fram efier överläggningar och
i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation.
1 skrivelse den 6 december 1979 har slalens jordbruksnämnd
redovisal elt förslag till system för styrning av fiäskproduktionen. Nämnden
anmäler atl i samband med de avslutade överiäggningarna inför den I januari
1980 mellan jordbruksnämndens konsumentdelegation och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation
har den senare delegalionen presenieral ell inom Lantbrukarnas riksförbund
(LRF) utarbetat förslag. Nämnden framhåller att efiersom förslagen delvis har
olika syften har parlerna enats om atl
Prop. 1979/80: 162 4
underslälla båda syslemen regeringens prövning. Utdrag ur
jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som
biluga 1.
Regeringen uppdrog den 25 oklober 1979 ål statens
jordbruksnämnd all efier överläggningar med företrädare för
sockerlillverkningen och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om
den närmare ulformningen av prisregleringen för socker för tiden efter den 30
juni 1980. Regeringen uppdrog vidare åt nämnden att efter överläggningar med
företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen saml konsumentdelegationen
avge förslag om sockerbetsareal och arealbidrag för 1980 års odling samt
kostnadskompensation lill betodlarna för liden den I juli 1980 - den 30 juni
1981. Förslagen skulle ulformas med utgångspunki i riksdagens beslut med
anledning av proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m.
(prop. 1977/78: 19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103) samt riksdagens beslut
med anledning av proposiiion om reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m.m. (prop. 1978/79:208. JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417). Vid
överläggningarna skulle beaklas del avtal som den 4 juli 1979 träffats mellan
regeringen. Svenska sockertäbriks AB och Sveriges betodlares cenlralförening
angående fortsatt drift vid sockerbruket i Karpalund.
Den 25 oktober 1979 fick jordbruksnämnden även i uppdrag
att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation avge de förslag som krävs för att genomföra prisregleringen
pä jordbruksprodukter, med undantag för sockerbetor och socker, för liden den
Ijuli 1980 - den 30 juni 1981. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i
riksdagens beslut med anledning av proposition om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. jämle motioner (prop. 1977/ 78: 154, JoU 1977/78; 34,
rskr 1977/78: 348).
1 skrivelse lill regeringen den 24 januari 1980 bar
jordbruksnämnden lagt fram förslag lill prisreglerande ålgärder på jordbrukets
område efter den 30 juni 1980, m.m. med anledning av nämnda uppdrag. Nämnden
har innan förslagen lagts fram haft överläggningar med och nått samförstånd med
berörda parter. Vad gäller prisregleringen för jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker lämnas endasl förslag om införselavgifismedel och dessas
disposition. Jordbruksnämndens förslag till prisreglerande ålgärder på
jordbrukels område efter den 30 juni 1980. m. m. bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 2.
Jordbruksnämnden har den 28 februari 1980 överlämnat en
rapport angående livsmedelssubventionernas effekter. Rapporlen bör fogas lill
prolokollet i detla ärende som hilaga 3.
Regeringen uppdrog den 8 februari 1979 ål statens
jordbruksnämnd att göra en översyn av prisstödet lill jordbruket i norra
Sverige. Översynen skulle även omfatta frågan om stöd till äggproduktionen.
Jordbruksnämnden fick vidare i uppdrag att samiidigi se över prisstödet till
rennäringen. Nämnden skulle vid fullgörande av uppdragen samråda med
lanlbruksstyrelsen.
Prop. 1979/80:162 5
Jordbruksnämnden har den 6 december 1979 med anledning av
sistnämnda uppdrag lagt fram förslag angående prisstödet till jordbmkel i
norra Sverige fr.o.m. den I juli 1980. Nämndens förslag bör fogas till protokollet
i delta ärende som bilaga 4.
Efter remiss har yttranden över förslagel avgelts av
länsslyrelserna i Uppsala, Älvsborgs. Skaraborgs. Värmlands, Örebro.
Västmanlands. Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorrlands. Jämtlands.
Väslerboliens och Norrboltens län samt LRF och Svenska samernas riksförbund
(SSR). Härulöver har skrivelser inkommit från Sveriges geiuvelsförbund och Sveriges
slakleriförbund.
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i deila ärende som bilaga 5.
1 skrivelse den 4 mars 1980 har lanlbruksstyrelsen
hemslälll alt ramen för kreditgarantier lill irädgårdsnäringens rationalisering
m. m. ökas med 5 milj. kr. lill 40 milj. kr. för innevarande budgelår.
1 skrivelse den 14 februari 1980 har 1974 ärs
irädgårdsnäringsutredning hemställt om bemyndigande för lanlbruksstyrelsen all
efter prövning i varje särskilt fall skriva av vissa lån till växthusföretag.
Efler remiss har yttranden över sistnämnda skrivelse
avgells av riksrevisionsverkei, lantbruksslyrelsen och Trädgårdsnäringens
riksförbund.
I prop. 1979/80: 100 (bil. 13 s. 41 och 47) har regeringen
föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på sårskild proposiiion i ämnel, lill
Prisreglerande ålgärder på jordbrukels område för budgeiårei 1980/81 beräkna
ell förslagsanslag av 3 837000000 kr. och lill Stöd lill jordbruket i norra
Sverige för budgetårel 1980/81 beräkna etl förslagsanslag av 141000000 kr. Jag
anhåller all nu få la upp dessa frågor.
2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den I
juli 1979 den 30 juni 1980
2.1 Justering av införselavgifter, m. m, den I juli 1979
Det belopp som enligt gällande regler lolall skulle
tillerkännas jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den I juli 1979
utgjorde enligt jordbruksnämndens förslag 400 milj. kr. räknal per hell är. Av
beloppel hänförde sig 346 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbruket
och 54 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling.
In-komstförbällringen skulle uigöras av rationaliseringsvinsten inom jordbruket.
Nägot särskilt belopp för inkomslföljsamhelen skulle dårför inle ulgä.
Fördelningen av lolalbeloppel på olika varuslag i form av
pris- och avgiftshöjningar framgår av följande tablå.
Prop. 1979/80:162
Höjning av pris
Beräknat belopp
eller avgifi,
till jordbruket
öre/kg (för
och viss livs-
mjölk öre/I) i
medelsindustri,
prisreglerings-
milj. kr.
ledet
Vete
4'
18,00
Råg
4
4,40
Kom
2
1,26
Havre
2
2,50
Matpotalis
3
20,04
Potatisstärkelse
4
2,80
Oljeväxter
7
20,23
Summa vegetabilier
69,23
Konsumlionsmjölk
vid mejeri
(utom
nedan angivna slag)
8
104,24
Filmjölk
11
14,85
Kefir,
långfil, kämmjölk
13
4,94
Konsumtionsmjölk
utanför mejeri
8
3,92
Grädde
22
13,20
Smör
20 (+15)'
8,60
Ost
40
33,20
Mjölkpulver
30
6,30
Summa mjölk och mejeriprodukter
189,25
Nöt-,
kalv- samt får- och lammkött
20
29,30
Rask
40
112,68
Summa kött och fläsk
141,98
Totalt
400,46
' Pristillägget för kvalitetsvete höjdes dämtöver med 2
öre/kg lill 6 öre/kg. Denna höjning finansierades av medel inom fördelningsplanen.
' Prisgränsema höjdes med 20 öre. Därutöver förutsattes en
höjning av smörpriset med ytterligare 15 öre.
Regeringen godkände den 21 juni 1979 jordbruksnämndens
förslag om ersällning lill jordbruket. Regeringen beslöl samlidigt att
kosinaderna för forlsall prisstöd på broiler skulle finansieras genom en
motsvarande minskning av subventionerna på kött och fiäsk. Införselavgifierna
på kött och fiäsk höjdes i motsvarande mån. Regeringen fastställde i övrigl de
av jordbruksnämnden föreslagna avgifisändringarna för de olika produklerna och
därav föranledda ändringar i mitipriser och prisgränser.
Regeringen godkände vidare jordbruksnämndens förslag att
införselavgiftsmedel från malt och från fodermedel för sällskapsdjur fr. o. m.
regleringsårel 1978/79 inte skulle hänföras lill fodermedelsavgifterna utan
föras ulanför fördelningsplanen. Regeringen godkände all ett beräknai belopp av
12 milj. kr. av dessa medel för regleringsårel 1978/79 skulle få las i anspråk
för utbyteshandel med kött och fiäsk avseende andra länder än öststaterna.
Regeringen medgav vidare alt nämnden av den rörliga kredii
på 120 milj. kr. som riksdagen ställt till förfogande under regleringsårel
1979/80 får disponera högst 15 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk
avseende andra länder än öststaterna samt även att använda krediten för alt
under
Prop.
1979/80:162 7
regleringsårel 1979/80 läcka ökade räntekostnader för
säsongmässig lagring av smör och köttvaror i avvaktan på en slullig lösning av
frågan hur nämnda räntekostnader skall täckas.
Regeringen godtog också nämndens förslag rörande den
närmare ulformningen av slödel till vallfröodlingen. Enligt förslaget skall
stödel i genomsnitl för en längre period lill minsl 50 % ulgå i form av
arealbidrag. För enskilda grödor och enskilda år skall slödel emellerlid kunna
ulgå i huvudsak i form av pristillägg. Pristillägg och arealbidrag skall, inom
anvisad medelsram, varje regleringsår fastställas av Sveriges
oljeväxlin-iressenler efler förslag av vallfrönämnden.
Regeringen bemyndigade vidare jordbruksnämnden alt
genomföra vissa lekniska ändringar i prisregleringen för olika produkter.
2.2 Justering av införselavgifter, m. m. den 1 januari
1980
Det totala belopp som enligt gällande regler skulle ulgå
lill jordbruket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den I januari 1980
uppgick lill 850 milj. kr. räknat per helt år. Av beloppet hänförde sig 646
milj. kr. lill kostnadsutvecklingen inom jordbruket. 71 milj. kr. till
kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt 134 milj. kr. till
inkomstföljsamheten för eget arbete och egel kapital. 1 sisinämnda belopp
ingick ca 69 milj. kr. som ersättning för ändrade arbetsgivaravgifter och 65
milj. kr. för förtjänst/ löneulvecklingsgaraniin. Av det totala beloppel
föreslog jordbruksnämnden alt 60 milj. kr. skulle avsättas för bl.a. utökad
avbylarverksamhel. Detta belopp skulle enligt förslaget finansieras med
prislilläggsmedel vilka ersätter uleblivna prishöjningar på grund av
livsmedelssubventioner. Regeringen godkände den 13 december 1979 nämndens
förslag. Fördelningen av del lolala beloppet på olika varuslag i form av pris-
och avgiftshöjningar framgår av följande tablå.
Höjning av pris Beräknai belopp
eller avgifi. lill jordbruket
öre/kg (för och viss livs
mjölk öre/Il i medelsindusln.
prisreglerings- milj. kr.
ledel
FeltvaruavgiOen 24' 26.01
Summa vegetabilier 26.01
Konsumtionsmjölk
vid mejeri
17
Konsumtionsmjölk
ulanför mejeri
17
Grädde,
tjock
85
Grädde,
tunn
55
Osl
85
Smör
60
Mjölkpulver
29
250.92 8.33 34.00 11.00 70.55 25.80 6.09
Summa mjölk och mejeriprodukter 406,69
Avgiften höjdes därutöver med 2 öre/kg på grund av ändrad
omräkningskalkyl.
Prop. 1979/80: 162
Höjning av pris eller avgift, öre/kg (för mjölk öre/I) i
Beräknat belopp till jordbruket och viss livsmedelsindustri.
prisregleringsledet
milj. kr.
Nöl-,
kalv- samt får- och lammkött
97
142.11
Fläsk
70
197.19
Broiler
65
24.25
Kalkon
KK)
1.60
Agg
50
52.00
Summa kött. fläsk, fjäderfä och ägg
417,15
Tolall
849,85
Regeringen bemyndigade vidare jordbruksnämnden alt
forisällningsvis t. o. m. den 30 juni 1980 pröva ell modifierat prisgränssystem
för kött och fiäsk.
2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m. m. fr.
o. m. den 1 januari 1980
Mittpriser, prisgränser och införsduvglfter
(normulavgifter) fr.o. m. den 1 januuri 1980 (öre/kg. för mjölk öre/l).
Nedre
Mitt-
l)vre
Inf ö rsel-
pris-
pris'
prisgr ä ns
avgifi i
gr ä ns
normalfallet
Vete
85
R ö riig
R å g
79
R ö riig
Korn
79
R ö rlig
Havre
78
R ö riig
Matpotalis
6/7 -
14/11
48
.S4.5
61
41.5
15/11
-30/11
52
58.5
65
44.5
1/12- 10/12
55.5
62
68.5
44.5
11/12-31/12
59
65.5
72
44.5
1/1 -20/1
61
67.5
74
44.5
21/1 -
15/2
62,5
69
75,5
44.5
16/2 -
10/3
64.5
71
77.5
47..5-
11/3 -
15/4
66.5
73
79.5
47.5
16/4
- 5/7
67
73.5
80
47.5
Potatisst ä rkelse
209
238
267
169
Oljev ä xtfr ö
147
160
173
290'
Kok ä rler
63
Bruna b ö nor
185
Konsumtionsmj ö lk
0.5%fetlhall
166.3- 166.8
109.14
Konsumlionsmj ö lk
3 % felthalt
169.3- 169.8
114.14
Gr ä dde, tjock
884
Gr ä dde, tunn
596
Sm ö r
1004
1 032''
1231
557
För spannmål definiiivi inlösenpris. Normalavgiflen höjs
den 1 mars lill 47,50 öre/kg. Fellvaruavgift. S. k. ingångspris.
Prop. 1979/80:162
Nedre
Mitt-
Ö vre
Inf ö rsel-
pns-
pris'
pnsgrans
avgift i
gr ä ns
normalfallet
Osl
1 141
1274
1407
941"
Mj ö lkpulver, magert
497
579
661
479
Mi ö lkpulver. fett
680
779
878
509
Vasslepulver
163
H ä slk ö tl
844
Nolk ö tl
1 175
1350
1 525
981
Kalvk ö ll
1272
1496
1720
981
F ä r- och lammk ö tt
1019
1 194
1369
789
Fl ä sk
795
920
1 045
540"
Broiler'
951
1 035
1 119
597
Kalkon
1 188
1308
1428
772
Agg
624
683
742
369
Hel ä ggmassa
703
810
917
556
Hel ä ggpulver
2 943
3 324
3 705
2116
Aggulepulver
2913
3 284
3 657
1940
För s. k. mögelosl m. m. 1 203 öre/kg.
Avser hela och halva kroppar med huvud.
I höjningen ingår en leknisk justering av mittprisel med
37 öre/kg.
De direkta livsmedelssubventionernas storlek fr. o. m. den
I Januari 1980 (dvs. den ersällning öretkg.för mjölk örelliter, som av
budgetmedel utgår till jordbruket som kompensalion för uteblivna
avgiftshöjningar och företagna prissänkningar för berörda varor).
Vara Subvention i prisregle-
ringsledel öre/kg (för mjölk öre/I) marknadsförd vara
inom landel
Br ö ds ä d
Vele
22
R å g
21
Konsumlionsmi ö lk vid meieri (ulom
mi ö lk som
ing å r i chokladmj ö lk
och fruklyoghui
rl)
med 3 9? och 0.5% felthalt
127.36
med 0.05% felthalt
138.36
F ä rskosl och oslmassa av Ivp kvarg
250
Sm ä llost och h å rdosl
262
Mi ö lkpulver
124
Nol- och
h ä slk ö tl
358
Kalvk ö ll
373
Fl ä sk
166.3
Broiler
ca 55
Förulom dessa subventionsbelopp ulgår viss ersällning lill
jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar för kött. fläsk och
ost, vilkas priser annars skulle ha höjls lill följd av siigande
världsmarknadspriser. Denna form av subvention varierar under årel. För
regleringsårel 1979/80 beräknas den uppgå till ca 25 öre per kg för fläsk och
ca 55 öre per kg för ost.
Prop. 1979/80:162 10
3 Föredragandens överväganden
3.1 Prisregleringen på Jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker
Som jag redovisal i del föregående har regeringen med stöd
av riksdagens bemyndigande fastställt införselavgifier m. m. för liden fr. o.
m. den I juli 1979 och liden fr.o.m. den I januari 1980 efler förslag av
slatens jordbruksnämnd. Fr. o. m. den 1 juli 1979 tillerkändes jordbruket och
viss livsmedelsindustri 400 milj. kr. och per den I januari 1980 850 milj. kr.,
räknal per hell år. Beloppen får tas ut i form av pris- och avgiftshöjningar.
Jag har i det föregående även redovisal de mitipriser, prisgränser
och normalinförselavgifier som gäller fr.o.m. den I januari 1980 saml de
fr.o.m. samma tidpunkt utgående livsmedelssubventionerna. Jag återkommer
senare till beräkningen av kosinaderna för livsmedelssubventionerna vid
behandlingen av anslaget Prisreglerande åtgärder pä jordbrukels område.
Jordbruksnämnden har forlsall sitl arbele med all
karllägga och analysera livsmedelssubventionernas ejfekter för staten,
konsumenterna och jordbruket (se bilaga 3). 1 rapporten redovisas en
aktualisering av lidigare av nämnden utförda beräkningar av subventionernas
effekter. Nämnden avser all fortsätta utredningsarbetet.
Jag vill med anledning härav erinra om att subventionema
tillkommit som ett stöd till bamfamiljer och låginkomsttagare. Subventioner
utgår också för sådana livsmedel som är av störst betydelse för dessa gmpper.
Möjlighelema alt subventionera olika livsmedel är begränsade av bl. a. lekniska
skäl, l.ex. spliltrad marknadsföring. Livsmedelssubvenlionerna har i huvudsak
varit oförändrade sedan den 1 januari 1979.
Jordbruksnämnden har i sina redovisningar beskrivii
subventionernas effekler med hjälp av tillgängligt maierial rörande konsumlion.
priser m. m. När resultat framkommit från den av statistiska centralbyrån
nyligen slutförda hushållsbudgeiundersökningen, bör ett ytterligare underlag
kunna föreligga för bedömningar av subventionernas effekler för l.ex. olika
hushållstyper.
Jag vill vidare erinra om det arbele som påbörjals i den
beredning för livsmedels- och näringsfrågor som tillsattes år 1978. 1
beredningen ingår experter på områdel. Genom beredningens arbele kommer
regeringen all fä ett bredare underlag för sina ställningstaganden till olika
frågor inom livsmedelspolitiken, däribland vilka medel som kan användas för att
styra konsumtionen med hänsyn till bl. a. kost- och näringsaspekler.
I anslutning lill alt riksdagen år 1977 beslutade om
rikllinjer för jordbrukspolitiken beslutade riksdagen också om riktlinjer för
styrning av animalieproduklionens utbyggnad (prop. 1977/78: 19, JoU 1977/78:
10, rskr 1977/78: 103).
I nåmnda proposiiion betonade jag vikten av alt
jordbrukspolitiken fick en sådan inriktning att uppbyggandet och
vidmakthållandet av effektiva
Prop. 1979/80:162 11
familjeföretag främjas. Som jag därvid framhöll
förutsätter det i fiertalet fall alt någon form av animalieproduklion bedrivs
vid förelagen. En begränsning av utbyggnaden av större företag med slaktsvins-
och äggproduktion kan ge uirymme för en uiökad animalieproduklion vid
ulvecklings-bara familjeförelag.
1 enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen all
när överskott uppstår på fläsk och slakldjursavgift behöver las ul så skall
avgiften eller motsvarande avräkning från prisstödet differenlieras efler
besällningarnas storlek. Härigenom skall en rationell animalieproduklion kunna
bedrivas på elt familjeförelag, ulan atl denna produklion i en
överskollssilualion belastas med extra avgifter. 1 riksdagsbeslutet framhölls
all avgifterna även kommer att medföra en inkomstomfördelning från slörre
producenier lill familjejordbrukare och att detta ligger helt i linje med
stråvan all nå en ökad uljämning av inkomsterna mellan olika
jordbrukarkalegorier.
Även våren 1978 och våren 1979 behandlades frågan om
system för slyrning av animalieproduktionens utbyggnad av riksdagen (prop.
1977/ 78: 154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348 och prop. 1978/79:208, JoU
1978/79:36, rskr 1978/79:417). 1 sistnämnda proposition redovisades bl.a. att
jordbruksnämnden fr.o.m. den 1 januari 1979 infört ett syslem med
differentierade avgifier inom äggproduktionen.
Jordbruksnämnden har nu redovisat dels ett inom nämnden
utarbetat förslag till syslem för styrning av fiäskproduktionen, dels ell inom
LRF utarbetat förslag framlagt av Lantbrukarnas förhandlingsdelegalion.
Del av nämnden utarbetade förslaget innebär all en
differentierad pro-duklionsavgift skall tas ut för svin som levereras till
slakt. Avgiften skall i första hand erläggas genom alt ell avdrag görs från det
allmänna pristillägget vid avräkning lill producent. Enligt nämnden kommer lämpliga
avgifter och gränser för differentieringen bl. a. atl vara beroende av den
situation som råder när systemet sätts i krafl, varför del inle ansetts möjligt
atl nu redovisa de avgifier som kommer alt tas ul.
LRF:s förslag innebär all ell differentierat pristillägg
på fläsk införs i stället för en differentierad avgift. LRF föreslår all ett
tillägg av 10 kr. per svin skall utgå upp lill 1 500 levererade svin per år.
För svin däruiöver erhålls inget tillägg. I förslaget förutsätts att inga nya
prisregleringsmedel tillförs. Enligt förslaget skulle nuvarande pristillägg
komma all höjas med 2:50 kr. per svin vid leveranser upp till I 500 svin per år
och sänkas med 7:50 kr. per svin vid leveranser utöver I 500 svin per år för
atl åsladkomma den åsyftade skillnaden i pristillägg med 10 kr. per svin.
Jordbruksnämnden
framhåller atl det inom nämnden utarbetade förslagel till differentierade
avgifter ligger i linje med de riktlinjer till ell system för styrning av
animalieproduktionen som nämnden redovisade vären 1978 och som i huvudsak
godtogs av regering och riksdag. 1 fråga om LRF:s förslag framhåller nämnden
atl del förutsätts bli permaneni och vara i krafl även när del inte råder något
prislryckande överskoll på fläsk. Tyngdpunkten i LRF:s förslag är lagd vid att
genom en inkomstomfördelning främja en rationell produktion inom
familjejordbruket.
Prop. 1979/80: 162 12
Enligt min mening bör det system som införs vara sä
beskaffat all de posiliva effekler som en styrning av slaklsvinsproduklionens
uppbyggnad ger kan uppnås så snart som möjligt. Jag vill därvid särskilt
framhålla det angelägna i atl ell utökat avsätlningsulrymme kan ulnylljas av de
ulveck-lingsbara företagen. Statsmakterna godtog i 1977 ärs jordbrukspolitiska
beslul 1972 ärs jordbruksulrednings bedömning all en ulbyggnad av
svin-produktionen vid de utvecklingsbara förelagen är fördelaktigare från samhällels
synpunkt än om molsvarande ulbyggnad skulle ske vid de myckel slora förelagen.
En begränsning av de senares utbyggnad ger också fördelar frän miljöskydds-
och djurhälsosynpunkler.
Kosinaderna för exporten av fläsk uppgår f. n. lill ca 70
milj. kr. räknal per år. Någon slakldjursavgift tas inte ul för all finansiera
dessa kosinader. Medel för ändamålel avsalls i stället från det belopp som står
lill förfogande för pristillägg. Exportkostnaderna sänker därmed
avräkningspriserna för samtliga producenter med samma örestal per kg. 1
enlighel med vad riksdagen beslulat bör en större andel av exportkoslnaderna i
fortsättningen belasta de slörre producenterna. Härigenom bör risken för en
expansion som verkar sänkande pä avräkningspriserna kunna minskas. Genom en
inläktsomfördelning från slörre producenier till familjelantbrukare kan den
senare gruppen lättare få lillgång lill del marknadsutrymme som efler hand
tillkommer.
1 jordbruksnämndens framslällning har redovisals tvä olika
system för styrning av fläskproduktionen. Del ena sysiemel bygger på
differentierade avgifter och del andra pä differentierade pristillägg. Enligi
min mening år skillnaden mellan systemen av enbart leknisk natur. Båda systemen
kan därför användas för att uppnå de avsedda syftena. Etl uteblivet pristillägg
kan jämföras med en avgifi.
För egen del anser jag att etl system med differentierade
pristillägg är all föredra som medel när del gäller att uppnå de mål somjag
tidigare redovisat. De belopp som står till förfogande för pristillägg på
fläsk bör därför fördelas så att de mindre producentema erhåller ett högre
pristillägg än de större producenierna.
Det är angeläget alt skillnaden mellan del högsta och det
lägsta pristillägget bestäms så att syftet med riksdagens beslul uppnås, som
bl.a. är att effeklivl begränsa de slörre företagens utbyggnad. Enligt vad
riksdagen uttalat bör differentieringen göras trappstegsformad. Om så bedöms
mera lämpligl bör dock enligt min mening i ett inledningsskede kunna lillämpas
endasl en gräns. Gränsen kan därvid lämpligen sättas vid leverans av 2000
slaktsvin per år. Graden av differentiering och prislilläggsskalan i övrigt bör
efter hand bestämmas med hänsyn lill rådande läge. Om tillgängliga
pristilläggsmedel inte räcker, bör avgifi kunna tas ul. Jag vill framhålla atl
den möjlighel som sedan länge föreligger atl ta ut slaktdjursavgift för att
finansiera bl. a. exportkostnader kvarstår.
Prop. 1979/80: 162 13
Mol bakgrund av vad jag tidigare anfört om kostnaderna för
expon bör enligi min mening differentierade pristillägg i fortsättningen
tillämpas när pristryckande överskott råder för atl åstadkomma den avsedda
styrningen av svinproduktionen.
Det bör ankomma på slalens jordbruksnämnd alt med
utgångspunkt i de av mig förordade riktlinjerna och efler överläggningar med
nämndens konsumentdelegation och Lanibrukarnas förhandlingsdelegation
fastställa differentierade pristillägg och besluta om de regler som skall gälla
härför. Dessa bör dä lillämpas fr. o. m. den I januari 1981.
I bilaga 2 redovisas användningen av injörselavgiftsmedd
m. m. under regleringsåret 1978/79 liksom också beräkningen av
införselavgifismedel som inflyter under regleringsåren 1979/80 och 1980/81. Den
huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsårel 1978/79 framgår av tabell
på s. 14. i vilken även den preliminära disposilionen för regleringsårel
1979/80 redovisas.
Förddningsplanen för regleringsåret 1979/80 utgör enligt riksdagens
beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifier för
fodermedels-importen, f.n. beräknade lill 160 milj. kr., varvid
fördelningsplanen blir 427.2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla
inkomslerna av införselavgifier lill 539.2 milj. kr., vilket innebär ell
beräknai överskott av 112 milj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen.
Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1979/80 kan fastställas först
efter ulgången av detta år.
De ändamål utanför fördelningsplanen som får läckas av
införselavgifismedel beräknas för regleringsåret 1979/80 helt ta i anspråk det
beräknade överskottet av 112 milj. kr.
Beräkningarna av medelsbehovet skiljer sig från de
beräkningar som gjordes i prop. 1978/79:208 om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. till följd av att ersättningen för utbyleshandel med
nötkött med de s. k. öststaterna har höjts från 18 lill 25 milj. kr.,
prisåterbäringen till pälsdjursuppfödare har minskats med I milj. kr. och
restilutionen av införselavgifier har ökats med 2 milj. kr. Stöd lill
mallproduktionen har tagits upp med 2 milj. kr. i enlighet med regeringens
beslut den 13 december 1979. Vidare har ersättningen för utbyleshandeln med
kött och fläsk lagils upp med beräknade lillgängliga medel, 44,8 milj. kr. 1
den mån medel ulanför fördelningsplanen inte räcker till för att medge en
utbetalning av 50 milj. kr. för utbyteshandeln med kött och fläsk får, enligt
regeringens beslul, den rörliga krediten hos riksgäldskonlorel användas lill
ell belopp av 15 milj. kr. för nämnda ersällning. Enligt jordbruksnämndens
beräkningar behöver således 5,2 milj. kr. av den rörliga krediten utnyttjas.
Jordbruksnämnden framhåller att i den mån tillgängliga
införselavgifismedel överstiger 112 milj. kr. bör dessa i första hand användas
till att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp av 50
milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.
m. regleringsåren 1978/79 och 1979/80
1978/79 1979/80
I OOO-lal kr. I OOO-lal kr. prel.
Inkomster
4 125'
3 166'
Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifier
Under resp. regleringsår influtna införselavgifier.
343 762 I7LS40
376000 I600(H)
539 166
exkl. fodermedel
Summa
519427
fodermedel
opaginerad Kontrollera mot PDF
427 200
III 966
539 166
O
Uigifier
24 900
-
31 500
19 500
24 000
-
178252
199 700
53 588
10000
75 500-
47 500
5 000
-
5 000
12.500
5 000
5 000
8 500
8 5(K)
24 000
25 000
2 500
2 500
700
700
300
500
-
95 800
a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan
Svensk spannmålshandel
Sveriges polalisinlressenter
Sveriges oljeväxlinlressenter
Föreningen för mejeriprodukter
Svensk kötthandel
Svensk ägghandel
Marknadsreglerande åtgärder för slaklkyckling
Koslnadskompensalion mjölk, norra Sverige Regionall bidrag, köllregleringen
Upplysningsverksamhel och utvecklingsarbete Djurhälsovård, kontrollverksamhet
m. m. Slöd lill odling av konservärler och andra köksväxler
Slöd lill odling av bruna bönor Fonden för kollekliva
åtgärder inom biodlingen Reserv lill jordbruksnämndens förfogande
438740
Summa
23 000
25 000
18911
44 846
12665
14 500
3 897
5 425
1995
1070
1950
2 050
475
475
281
300
4000
3 000
4000
4 000
300
300
6 143
9000
2000
2000
b) Ulanför fördelningsplanen
Ulbyteshandel. nötkött från öststaterna
Utbyleshandel, kött och fläsk, annan
Pristillägg för får- och lammkött
Svensk matpotatiskontroll
Sveriges ulsädesförening, potatisförädling
Sveriges potatisodlares riksförbund
Bidrag till Sliftelsen för ackordhäst-
organisalionens bevarande
Bidrag lill fraktkostnader för mjölk och grädde
Prisålerbäring till pälsdjursuppfödare
Stöd till odling av vallväxtfrö
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
Restitution av införselavgifier på slyck-
ningsdetaljer av kött och fläsk saml av
införselavgifier pä osl
Slöd till mallproduktionen
79617
Summa
c)Täckning av underskott frän föregående år I 070
Summa utgifter 519427
Saldo vid ulgången av resp. regleringsår O
' Inläktsräntor från föregående år.
- Härav 10 milj. kr. med återbelalningsskyldighet.
Prop. 1979/80:162 15
Därefter evenluelll kvarstående överskoll bör enligt
nämnden användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31.1
milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utom
fördelningsplanen togs från fördelningsplanen regleringsåret 1978/79. Jag har
inle någon erinran mol vad jordbruksnämnden anfört rörande
införselavgifismedlens disposiiion under regleringsåren 1978/79 och 1979/80.
Jordbruksnämnden beräknar all det under regleringsåret
1980/81 inflyter 560 milj. kr. i form av införselavgifismedel, inkl. ränlor
från föregående år. Härav avser 160 milj. kr. fodermedel.
Jordbruksnämnden föreslår alt fördelningsplanen för
regleringsårel 1980/81 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande
fodermedelsavgifter, som beräknas till 160 milj. kr., eller lolalt 427 milj.
kr. Jag bilräder nämndens förslag.
Med hånsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins
utveckling lägger nämnden inte fram någon fullständig fördelningsplan för del
preliminärt beråknade beloppet. Nämnden bör åierkomma med fullständigt förslag
till preliminär fördelning i samband med förslaget till justering av
införselavgifter m.m. fr.o.m. den 1 juli 1980. Nämnden bör liksom tidigare,
efler hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen,
få jämka fördelningen av delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och
även besluta om det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.
Jag har inget alt erinra mot att Svensk spannmålshandel
liksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyleshandel med brödsäd.
Vidare bör som hittills Sveriges oljeväxlinlressenter lillföras de avgiftsmedel
som inflyter till följd av de höjningar av avgifter för fettvaror som har ägt
rum fr. o. m. den 1 juli 1974 eller som kan komma att ske. Jag har heller inget
att erinra mot att inflytande införselavgifter på vissa
livsmedelsinduslripro-dukter (biandvaror) l.o.m. regleringsåret 1980/81 får
fördelas till resp. produktområde i förhållande till utbetalda exportbidrag.
Medelsbehovet
under regleringsårel 1980/81 för de åndamål utanför fördelningsplanen som jag
anger i det följande bör i första hand täckas av införselavgifismedel.
De införselavgifter som inflyter till följd av s. k.
ulbyteshandel med kött och fläsk har av nämnden beräknats komma atl uppgå lill
75 milj. kr. Av detla belopp skall 25 milj. kr., som avser utbyteshandel med
öststaterna, föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som
avser utbyteshandel med andra länder, skall föras över till Svensk kötthandel i
enlighet med de grunder som redovisades i prop. 1978/79; 208.
Kostnaderna för pristillägg Jör får- och lammkött av 530
öre per kg beslrids under regleringsåret 1979/80 med 11 milj. kr. från anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och med 14,5 milj. kr. av
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jordbruksnämnden
beräknar
Prop. 1979/80: 162 16
koslnaden för pristilläggel till 25.5 milj. kr. under
regleringsåret 1980/81. Jag loreslär att av pristillägget på får- och lammkött
bekosias 10 milj. kr. från anslagei Prisreglerande åtgärder på jordbrukels
område och reslerande belopp, 15,5 milj. kr., med införselavgifismedel utanför
fördelningsplanen. Härulöver kan nämnas att regeringen har bemyndigal nämnden
all under regleringsåret 1979/80, inom ramen för prisstoppet på kött av andra
djurslag, utbetala pristillägg utöver 530 öre per kg inlill ell belopp av 11,5
milj. kr.
Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för
regleringsårel 1979/80 reserverats högst I 015 000 kr. för upplysningsverksamhet
på matpotaiis-området. För regleringsåret 1980/81 föreslås en höjning av
beloppet lill högsl 1050000 kr. Ersällningen till SMAK för kontrollkostnuder i
samband med kvalitetsmärkning av matpotatis föreslås sänkt från 4410000 kr.
lill högst 3 375 000 kr. för regleringsåret 1980/81. Jag har ingel atl invända
mot dessa förslag.
Jordbruksnämnden föreslår alt bidraget till Sveriges
potatisodlares riksförbund för ejjektivisering av matpotatisodlingen höjs från
2050000 kr. till 2 200000 kr. för regleringsåret 1980/81. Jag har inget all
erinra mot detta.
Vidare föreslås att nämnden under regleringsåret 1980/81
får disponera högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för
återbäring till pälsdjursuppjödare av den del av priset pä inhemskt foder för
pälsdjursuppfödning som är hänförlig lill införselavgifterna på fodermedel. Jag
bilräder även detta förslag.
Stiftelsen Jör ackordhästorganisalionens bevarande bör i
enlighet med nämndens förslag tillföras oförändrat 475 000 kr. under
regleringsåret 1980/ 81.
Bidraget för att begränsa Jraktkostnaderna Jör mjölk och
grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör, som nämnden föreslagit,
utgå med 300000 kr. under regleringsåret 1980/81.
För stöd lill valljröodlingen föreslår jordbruksnämnden för
regleringsåret 1980/81 en ökning av stödet till 8 milj. kr., varav 2 milj. kr.
tas av medel inom fördelningsplanen och 6 milj. kr. av medel utanför
fördelningsplanen. Jag har inget att erinra mol delta förslag.
Till Jönden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har
under regleringsårel 1979/80 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och
300000 kr. ulom fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår att molsvarande
belopp skall utgå under regleringsåret 1980/81. Jag har inget att invända mol
delta under förutsättning att högst 300000 kr. anslås utom fördelningsplanen.
Kostnaderna för restitution av införselavgifter för
slyckningsdetaljer av kört och fiäsk saml Jör ost beräknas av nämnden till 9
milj. kr. för regleringsåret 1980/81. Jag har inget alt erinra mol denna
beräkning.
För stöd till maltpioduktionen bör enligt nämndens förslag
högst 2 milj. kr. utgå under regleringsåret 1980/81. Jag biträder även detta
förslag.
Prop. 1979/80: 162 17
Det förslag till fördelning av införselavgifter inom ocb
utom fördelningsplanen somjag nu har lagt fram medför ett beräknat överskott i
regleringsekonomin av 14,2 milj. kr.
Med hänsyn
till ovissheten om den fakiiska avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden alt
den rörliga krediten pä 120 milj. kr. farstå kvar åven under regleringsåret
1980/81 och atl den får användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen
saml för sockerregleringen. Nämnden föreslär även atl Sveriges
polalisinlressenter, till följd av ell beräknai underskoll för
stärkelseregleringen, uiöver tilldelal belopp inom fördelningsplanen får låna
högst 15 milj. kr. av den rörliga krediten. Jag bilräder förslagel. Det bör
ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur kredilen får utnyttjas och
villkoren för detta.
Riksdagen medgav våren 1979 atl statens jordbruksnämnd för
säsongmässig lagring av Jordbruksprodukier för budgetåret 1979/80 fär
disponera en röriig kredii på högsl 175 milj. kr. i riksgäldskontoret.
Jordbruksnämnden har föreslagit alt denna kredit höjs till 225 milj. kr. och
atl den får utnyttjas för budgetårel 1980/81 främsl för uljämningslagring av
smör och köttvaror. Även enligt min mening bör en höjning ske av den rörliga
krediten. Höjningen bör dock nu begränsas till 20 milj. kr. Jag föreslår
således att en rörlig kredit på högst 195 milj. kr. i riksgäldskontoret ställs
lill nämndens förfogande för säsongmässig lagring av jordbruksprodukier för
budgetåret 1980/81.
1 detta sammanhang villjag även nämna att regeringen den
13 september 1979 bemyndigade jordbruksnämnden atl beräkna införselavgift och
exportbidrag för malt i enlighet med elt av nämnden lämnal förslag. Nämndens
förslag föranleder även ändring av 8 § lagen (1967: 340) om prisreglering pä
jordbrukets område. Enligt detta lagrum skall bl. a. den som driver
kvarnrörelse erlägga avgift för lager av vissa slag av spannmål, om prisei på
dessa höjs. Delsamma bör i fortsättningen också gälla den som driver mälteri.
Förslag lill sådan lagändring har upprättats inom jordbruksdepartementet.
Slutligen vill jag ocksä nämna atl jag denna dag, mol
bakgrund av riksdagens beslut våren 1979, fått regeringens bemyndigande att
tillkalla en kommitté med uppdrag all utreda vissa frågor angående
kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas inkomstförhällanden.
3.2 Sockerregleringen
För sockerbetsodlingen gäller f. n. en treårig
prisregleringsperiod omfattande tiden den I juli 1979-den 30 juni 1982. Areal
och belpris skall dock fastställas för varje regleringsår efter överläggningar.
Gällande prisreglering för socker avser endast regleringsåret 1979/80 (prop.
1978/79: 208. JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417).
Genom beslut den 22 november 1979 medgav regeringen all
sockerbola- 2
Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162
Prop. 1979/80:162 18
get fick kompensation under innevarande regleringsår med ca
9 milj. kr. för iniräffade prishöjningar på eldningsolja.
Jordbruksnämnden lägger nu, efter överläggningar och i
samförsiänd med konsumentdelegationen och betodlarnas cenlralförening, fram
förslag angående sockerbetsareal och kompensalion lill betodlarna fr. o. m. den
I juli 1980. Vidare föreslår nämnden efter överenskommelse med sockerbolaget
och konsumentdelegationen en tvåårig prisregleringsperiod för socker
omfattande liden den I juli 1980-den 30 juni 1982.
Vad gäller sockerbeisarealen för 1980 års odling föreslår
nämnden all den hålls oförändrad vid 51 500 ha. Nämnden föreslår vidare all
arealbi-dragel för 1980 års areal bör vara oförändrat 400 kr. per konlraklerad
ha lill odlarna inom Mörbylångabrukels upptagningsområde och 500 kr. per ha
lill odlarna på Gotland. Bidraget bör liksom hiuills finansieras med medel ur
sockerregleringsfonden. I de fall arealen vid kontroll befinns vara mindre än
den kontrakterade föreslås bidragel ulgå efler den uppmätta arealen.
Kostnadskompensationen till betodlarna har enligt
förslaget beräknals till 36,3 milj. kr., vilket innebär att grundpriset för
1980 ärs betskörd bör höjas med 1:56 kr. till 19:46 kr. per 100 kg betor med en
sockerhalt av 16 %. Höjningen av betpriset motsvarar en parliprishöjning för
socker med 12:25 kr. per 100 kg.
Jag biträder nämndens förslag till sockerbetsareal,
arealbidrag och kostnadskompensation till betodlarna. Det bör ankomma på
regeringen atl fastställa areal, bidrag och kompensation under
regleringsperioden.
Vad gäller kompensationen till sockerbolagei innebär
förslaget all prisregleringen endasl avser strösocker. Av bolagets verksamhel
vid raffinaderiet i Arlöv ingär i regleringen endast raffineringen av
råsocker, såväl inhemskt som importerat. Detta innebär att bl.a. bilsocker- och
sirapslillverkningen lämnas utanför regleringen. Även fodertillverkning lämnas
utanför.
Förslagel innebär vidare att sockerpriset en gång per är.
den I juli 1980 och den I juli 1981. bör jusleras på grund av ökade kosinader,
andra än oljekoslnaderna. Korrigering av sockerpriset pä grund av ändringar i
oljepriset bör ske den 1 juli 1980 med hänsyn till oljeprisels förändring
sedan oktober 1979. Härvid skall basen vara 827 kr. per m (fobpris plus
bikost-nader). Basen skall jämföras med det ovägda medeltalet av
Rollerdamno-leringen under perioden den 15 maj-den 15 juni 1980 ökal med
bikoslna-dernaperm'den 15 juni. Därefter bör enligt förslaget sockerpriset
jusleras under prisregleringsperioden så snart oljepriset enligt löpande
30-dagars-genomsnitl av Rotterdamnoteringen ändrats med minst ±160 kr. per m'.
En gång om året bör sockerpriset slutjusieras med hänsyn fill förändringar av
sockerbolagels oljekostnader mellan två tolvmånaders jämfbrelseperio-der. Om
sockerbolagels oljekostnader ökal väsentligt mer än vad utvecklingen på
oljemarknaden motiverar, bör kostnadskompensalionen kunna reduceras.
Prop. 1979/80: 162 19
Jordbruksnämndens förslag innebår atl sockerbolagei för
regleringsårel 1980/81 tillerkänns 28.6 milj. kr. för ökade kostnader i
sockerproduktionen exkl. oljekoslnaderna. 1 koslnadskompensationen ingår viss
ökad ersättning för merkostnaderna för bruken på Öland och Gotland. Tolall
ulgör denna ersällning, inkl. lidigare beslutad ersättning. 10 milj. kr.
Däruiöver erhåller bolagel 4.3 milj. kr. från sockerregleringsfonden som
kompensalion för dessa merkoslnader.
Kostnadskompensationen om 28,6 milj. kr. innebär enligt
nämnden en höjning av strösockerprisel (kvalilel K 5 i säck om 50 kg) med 9:70
kr. per 100 kg den 1 juli 1980. Däruiöver justeras sockerpriset för
förändringar i oljepriserna från oktober 1979 till juni 1980. Tillsammans
medför de föreslagna ökningarna av betpriset och sockerbolagets andel av
partipriset på socker atl strösockerpriset siiger med sammanlagt 21:95 kr. per
100 kg till 293: 50 kr. per 100 kg. Nämnden begär att få genomföra
prishöjningarna på sådanl säll att minsta möjliga störning uppslår på
marknaden. Nämnden föreslår vidare all ersättningen för raffinering och lagring
av importerat socker höjs för inträffade koslnadsökningar med utgångspunkt i
den genomsnittliga koslnadsulvecklingen för strösockertillverkningen.
Jord-bmksnämndens förslag i övrigt innebär inga förändringar i förhållande tiU
vad som gäller under innevarande prisregleringsperiod.
Jag bilräder jordbruksnämndens förslag till reglering av
sockerlillverkningen för liden den I juli 1980-den 30 juni 1982 saml förslaget
lill ersällning till sockerbolaget under regleringsårel 1980/81. Del bör ankomma
pä regeringen alt fastställa ersällning till sockerbolaget under
regleringsperioden.
1 della sammanhang vill jag även nämna all jag denna dag.
mol bakgrund av riksdagens beslul våren 1979, fåll regeringens bemyndigande all
lillkalla en kommillé med uppdrag all uireda den svenska sockernäringens framtida
omfallning. inriktning, organisation och siruktur.
3.3 Prisstödet till jordbruket i norra Sverige
Sårskilt slöd ulgår sedan länge lill jordbruket i norra
Sverige. Genom beslul av 1971 ärs riksdag förstärktes prisstödel lill
mjölkproduklionen där och prisstödel utvidgades till nya produkler. Ar 1973
utvidgades siödet lill all ocksä avse ren. En översyn av grunderna lör
prisslödel företogs av 1972 ärs jordbruksulredning. På grundval härav beslutade
riksdagen år 1977 (prop. 1977/78: 19. JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103) atl
slödel liksom lidigare skulle ulgå i form av prislillågg på mjölk, koll och
fläsk samt all slödel fr.o.m. den I juli 1978 skulle ulvidgas lill all omfalta
åven smägrisproduklion och getskölsel. Syflel med prisslödel är alt höja
lön-samhelen hos jordbrukel i norra Sverige lill en nivå som är jämförbar med
den som uppnås vid del mellansvenska jordbrukel. Beiräffande prisslödel lill
smågrisproduklionen och gelskölseln uttalade riksdagen all detla förbättrar
sysselsättnings- och inkomslmöjlighelerna främsl vid mindre familjejordbruk.
Stödet ulgär inom olika stödområden. För mjölk ulgår dessulom vissa personliga
pristillägg. Bestämmelserna om prisstödel finns i
Prop.
1979/80: 162 20
förordningen (1978:472) om prisstöd lill vissa jordbruk
(ändrad senasl 1979:913) och i kungörelsen (1973:508) om prisstöd till
rennäringen (ändrad senast 1977: 171).
Kostnaderna för prisstödet lill jordbrukel i norra Sverige
uppgick för budgelåret 1978/79 lill lolalt 139 milj. kr. Kosinaderna fördelar
sig med 110.2 milj. kr. lill mjölk, varav 1,2 milj. kr. för de personliga
pristilläggen. 24.0 milj. kr. till kött, 2.6 milj. kr. lill fläsk, 1,9 milj.
kr. lill smågrisproduktionen samt 0.3 milj. kr. till gelskölseln. Härtill
kommer 3.1 milj. kr. för prisstödet till rennäringen.
Enligt riksdagens beslut år 1977 skall prisstödel lill
jordbrukel i norra Sverige ses över vart tredje år. Riksdagen uttalade även atl
prisslödel lill rennäringen samiidigi skall ses över. Slalens jordbruksnämnd
har nu företagit en sådan treårsöversyn och efter samråd med
lantbruksslyrelsen lämnat förslag till vissa förändringar i prisstödet fr.o. m.
den I juli 1980. Till nämndens förslag bar fogats en reservation från två av
nämndens ledamöter.
Jordbruksnämnden
har lämnal förslag lill nya stödnivåer för produkterna, varvid nämnden som
utgångspunki hafl bl.a. lantbruksslyrelsens beräkningar avseende skillnader i
produktionskostnad för mjölk och kött mellan norra och mellersta Sverige saml
den allmånna kostnadsstegringen i lantbruket. Nämnden har vidare föreslagit
vissa justeringar av områdesindelningen saml en utvidgning av siödet till
flera produkter. Slutligen har nämnden tagit upp frågan om tätare översyner av
siödet.
Nästan alla remissinstanserna har framfört förslag om
ändringar av prisstödel som går utöver vad jordbruksnämnden föreslagit.
Flerlalel remissinstanser framhåller det angelägna i att tätare översyner av
prisslödel bör äga rum.
Innan jag
tar ställning till de olika delarna i nämndens förslag vill jag betona den
slora betydelse som jordbruket i norra Sverige har från inle minsl
regionalpolitisk synpunkt. Som framgår av nämndens redovisning har prisstödet
hafl avsedd effekl. Således har produktionsutvecklingen gått i positiv
riktning. Det är angeläget att jordbruket i norra Sverige ges fortsatta
möjligheter att i enlighet med gällande jordbrukspoliliska rikllinjer nå en
med det mellansvenska jordbrukel jämförbar lönsamhel. Mot denna bakgrund finner
jag jordbruksnämndens förslag i huvudsak väl avvägt.
I likhet med nämnden anser jag atl en uppräkning av
slödnivåerna för mjölk bör ske enligt följande uppställning.
Område Nuvarande Förslag
stödbelopp
öre/kg öre/kg
1
27.2 }9.t)
2
22,0 27,6
3
19.4 24.0
4
11,2 16.0
5 4.6 6.8
Prop. 1979/80:162 21
Jag kan även biträda nämndens förslag till vissa ändringar
i områdesindelningen för mjölk (se bilaga 4, s. 101 och 102).
Beiräffande de s. k. personliga pristilläggen på mjölk
föreslår jag i enlighet med nämndens förslag alt en avveckling bör ske fr. o.
m. den 1 juli 1980 genom att detta pristillägg för budgelåret 1980/81
minskasmed I öre/kg och under budgetåret 1981/82 med ytterligare I öre/kg för
alt fr. o. m. den I juli 1982 helt upphöra all utgå.
Nämndens förslag till nya stödnivåer för kött och fläsk
inom resp. område framgår av följande tablå. Jag har inget atl erinra mol detta
förslag.
Omr ä de
K ö tt av
n ö lkrealur
F å rk ö ll
Fl ä sk
Nuvarande
F ö rslag
Nuvarande
F ö rslag
Nuvarande
F ö rslag
sl ö dbelopp
sl ö dbelopp
sl ö dbelopp
ö re/kg
ö re/kg
ö re/kg
ö re/kg
ö re/kg
ö re/kg
1
175
223
175
223
39
50
-)
130
165
130
165
26
33
3
71
90
71
90
13
17
4
26
33
26
33
-
-
1
enlighet med nämndens förslag bör siödet till smågrisproduktionen ulgå med de
belopp som framgår av följande tabell.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Område
Nuvarande
F ö rslag
sl ö dbelopp
kr./sugga
kr./sugga
300
345
200
230
150
175
75
85
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stödet till getskötseln bör som nämnden föreslagit höjas
från 130 kr. till 150 kr. per mjölkproducerande get.
I fråga om prisstödet till rennäringen föreslår nämnden, i
avvaktan på resultatet av den utredning som tillsatts rörande rennäringens
ekonomiska förhållanden, atl slödel bör höjas från 100 kr. till 130 kr. per
slaktad ren. Jag har heller inget att erinra mol delta förslag.
Jordbmksnämnden har även prövai frågan om slöd till
äggproduktionen. Nämnden har därvid funnit alt om ell slöd skall införas bör
delta utgå som etl särskilt packeribidrag för ägg invägda vid
mnmärkesberälfi-gade packerier. Med hänsyn till föreliggande
överskollssilualion för ägg och då äggproduktionen inte är särskilt
arbetsintensiv har jordbmksnämnden dock ställt sig tveksam till att nu införa
ett särskilt packeribidrag för norra Sverige.
Mot bakgrund av vad jordbruksnämnden anfört ärjag inte
beredd alt nu ta ställning till om och när ett särskilt prisstöd lill
äggprodukfionen i norra Sverige bör införas.
Prop. 1979/80: 162 22
Nämnden har vidare föreslagil alt ell driftsbidrag om
150000 kr. per år får Utgå tills vidare för all täcka vissa regionall betingade
merkostnader för slakt av värphöns i Norrland. Jag kan godta della förslag.
Jordbruksnämnden föreslår vidare all etl arealbidrag för
potatis införs på försök fr. o. m. den I juli 1980 för atl motverka en
ytterligare nedgång i odlingen. Jordbruksnämndens förslag om slöd lill
potatisodlingen motiveras av den minskning av arealen som skelt under
1970-talel och syftar till alt motverka en yllerligare nedgång i odlingen. Jag
är dock nu inte beredd att ta ställning till om och när elt sådant stöd till
potatisodlingen bör införas.
De förslag till förbällring av prisstödet lill jordbrukel
i norra Sverige och till rennäringen somjag nu lagl fram beräknas öka
kosinaderna för siödet med sammanlagi 42,6 milj. kr. per är. Därtill kommer en
kostnadsökning av 5 milj. kr. med hänsyn lill beräknad produklionsulveckling
för budgetåret 1980/81.
Jordbruksnämnden har också lagil upp frågan om tätare
översyner av stödet. Om kosinaderna för jordbruksproduktionen fortsättningsvis
utvecklas i samma takt som under de senasle åren, anser nämnden alt nästa
översyn bör ske inom två år.
För egen del villjag framhålla följande i denna fråga.
Prisstödet har under 1970-talet setts över vart tredje år.
Om kostnadsutvecklingen inom jordbruket fortsätter på samma sätt som under
senare delen av 1970-talel lorde detta, som också jordbruksnämnden framhåller,
medföra all under en ireårsperiod stödets realvärde sjunker hastigare än vad
som ursprungligen lorde ha varit länkl. Jordbruksnämnden föreslår därför
översyn inom ivå år.
En allmän översyn av prisstödel bör enligt min mening som
hittills ske vart tredje år. Riksdagen har fastställt atl etl huvudsyfle för
jordbmkspoli-tiken skall vara atl lillförsäkra dem som är sysselsatta inom
jordbmkel i alla delar av landel en ekonomisk och social slandard som är
likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Detla förulsäller enligt min
mening atl prisstödets syfte inte urholkas under ireårsperioden. Under perioden
bör därför, om produktionskostnaderna ulvecklas på ell ogynnsamt sätt,
jusiering av prisslödel kunna ske så all dess syfte upprätthålls. En av
utgångspunkterna för bedömningen bör därvid vara förändringama i del s. k.
produklionsmedelsprisindex (PM-index).
Vid den allmänna översyn som bör ske av prisstödet inför
utgången av Ireårsperioden bör det nu tillämpade prisstödet ulvärderas. Del får
ankomma på regeringen alt besluta hur översyn bör ske.
3.4 Kreditgarantier lill trädgårdsnäringens
rationalisering m. m.
Lantbruksslyrelsen hemställer att garantiramen för lån
till trädgårdsnäringens raiionalisering m.m. ökas med 5 milj. kr. lill 40
milj. kr. för innevarande budgelår och all samtidigt molsvarande ram för län
lill jordbrukets rationalisering minskas med samma belopp. Slyrelsen anför alt
Prop. 1979/80: 162 23
den ekonomiska situationen för IrädgårdslÖrelagen medfört
atl eflerträgan på kredilgarantier ökat mer än vad som tidigare förutsetls. Bl.
a. har inom yrkesfruklodlingen behov uppställ av driftslän för anskaffning av
rörelsekapilal samt för kreditsanering lill följd av den gångna säsongens
priser och avsätt ningsproblem.
För innevarande budgetår har riksdagen medgivit att
statlig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till
inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagi
högst 613 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med
högst 35 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med högsl
2,5 milj. kr. saml för lån till inköp av avelshäslar och ridhästar med
sammanlagt högsl 500000 kr. (prop. 1979/80: 101, JoU 1979/80:28, rskr 1979/80:
166).
Enligt min mening är del med hänsyn lill de nuvarande
problemen inom trädgårdsnäringen angelägel atl kreditgarantier slår lill
näringens förfogande i lillräcklig omfattning. Ifrågavarande ram bör dårför i
enlighet med lantbruksstyrelsens förslag för innevarande budgetår ökas med 5
milj. kr. till 40 milj. kr. Ramen för garanlier för lån lill jordbrukels
raiionalisering bör som slyrelsen också föreslagil minskas i molsvarande mån.
Jag övergår härefter lill 1974 års
trädgårdsnäringsulrednings förslag om bemyndigande för lantbruksstyrelsen att
efter prövning i varje särskilt fall skriva av vissa lån till växthusjöretag.
Ulredningen anför all växlhusodlarna sedan den s. k.
oljekrisen år 1974 haft lönsamhetsproblem lill följd av oljeprisökningar och
olillfredsslällande prisulveckling för flerlalel produkler. Situalionen har
uppmärksammats av statsmakterna och vid flera lillfällen har stödåtgärder satis
in. vilka ocksä haft effekt. Sålunda beslutade 1975 ärs riksdag om etl
temporärt stöd i form av lån och bidrag till förelag med odling i växthus och
förelag med champinjonodling (prop. 1975:85, JoU 1975: 16, rskr 1975: 183). I
samband härmed uttalade jordbruksulskollel alt del föruisaile all ulredningen i
sitl fortsatta arbete med uppmärksamhet skulle följa utvecklingen av detla stöd
till irädgårdsnäringen. Ulredningen skulle därvid bl.a. vara oförhindrad att
även pröva möjligheten att - däresl så befanns moUveral - i förekommande fall
slopa återbetalningsskyldigheten för lånen. Även år 1977 beslutade riksdagen om
fortsatt slöd till företag med produktion av sniltblommor i växthus (prop.
1976/77: 100 bil. 13, JoU 1976/77; 13, rskr 1976/77; 182). Ar 1978 ändrades
beslämmelsema så att slöd kunde utgå lill alla företag med produktion i växthus
med uppvärmning (prop. 1977/ 78: 101, JoU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 131).
Sisinämnda siödform upphörde vid utgången av juni månad år 1979. Totall hade
då 73 lån beviljats från anslaget Lån till irädgårdsnäringen under fonden för
låneunderstöd på kapitalbudgeten med sammanlagi 13,2 milj. kr.
Av de företag som på dessa säll fäll slöd är enligi
ulredningen mänga nu åler i ett svårl läge på grund av den ogynnsamma
lönsamhelsuivecklingen i branschen. Till denna utveckling har bl.a.
räntehöjningarna med 3.5 procentenheter sedan mitten av är 1979 starki
medverkat, eftersom de företag del här år fråga om är högt skuldsalla. I
januari 1980 sleg vidare oljepri-
Prop.
1979/80:162 24
serna med ytterligare 10%. Odlingen befinner sig f. n. i
en akut ekonomisk kris. Under senare lid har enligt utredningen minsl tre
större Iradgårdsföretag avvecklals och sex förelag inställt betalningarna
eller gåll i konkurs. Utredningen anger att 13,2 milj. kr. har beviljats som
lån enligt de med stöd av riksdagens nämnda beslut ulfärdade förordningarna
(1975:545 och 1977: 174) om statligt stöd till vissa trädgårdsföretag. Härav
återstår f. n. ca 7,4 milj. kr. att amortera. Reslerande del av lånen, ca 5, 8
milj. kr., har redan skrivits av i samband med ackord eller konkurser eller
återbetalats då förelag lagls ned.
1 december 1979 beslutade riksdagen om ett temporärt lånestöd
till sädana trädgårdsföretag som fått likviditetsproblem lill följd av den
senasle tidens oljeprisökningar (prop. 1979/80:47, JoU 1979/80:23. rskr 1979/
80: 83). Flera av de företag som ansöker om dessa nya lån är belastade med
äldre lån från anslaget Lån till trädgårdsnäringen. För dessa företag är det
enligt utredningen nödvändigt för atl öka kreditvärdighelen all få de äldre
lånen hell eller delvis avskrivna. Ulredningen framhåller att avskrivning bör
ske efler prövning i varje särskilt fall. Ett villkor skall vara att företaget
har förutsättningar för rationell drift i framtiden.
Av remissinstanserna lillstyrker lantbruksstyrelsen och
Trädgårdsnäringens riksförbund förslaget. Lantbruksslyrelsen anför samtidigt
att förslagel i dagslägel inte är lillräckligl som slöd åt näringen, eftersom
det är begränsat till dem som redan tidigare fått stöd i form av statliga lån.
I samband med fullgörandet av regeringens uppdrag den 7 februari 1980 till
styrelsen att kartlägga situationen för högl skuldsatta lantbrukare och
trädgårdsföretagare kommer dock även andra kategoriers situation alt
analyseras. Trädgårdsnäringens riksförbund framhåller att avskrivningarna bör
ske på ett sådant sätt att de inle skapar snedvridna konkurrensför-håUanden och
därmed skadar livskraftiga företag. Riksrevisionsverkei anser att man i första
hand bör undersöka om anstånd med betalning av räntor och amorteringar kan
säkra företagens fortbestånd eller om ansiånd bör beviljas med amortering och
befrielse ges från alt beiala ränla under molsvarande tid. Med hänsyn till all
nyssnämnda ålgärder i vissa fall inle kan vara tillräckliga för att företagen
skall kunna fortsätta driflen vill verket inte motsätta sig att vederbörande
myndighel bemyndigas atl efter ulredning och prövning i varje särskilt fall
helt eller delvis medge befrielse från återbelalningsskyldighet.
För egen del vill jag anföra följande. Den ekonomiska och
finansiella situationen för växthusföretagen har avsevärt försämrats under år
1979. Som nyss har nämnls beslutade riksdagen hösten 1979 om ell temporärt
lånestöd till sådana trädgärdsförelag som fått likviditelsproblem till följd av
oljeprisökningarna under året. Vidare har regeringen den 17 december 1979
bemyndigal lantbruksstyrelsen att efler prövning i varje särskilt fall besluta
om ansiånd med betalning av räntor och amorteringar för lån som beviljats
enligt förordningarna (1975: 545 och 1977: 174) om statligt stöd lill
Prop.
1979/80: 162 25
vissa trädgärdsförelag, om del är nödvändigl för
förelagens fortbestånd. Förelagens ekonomiska situation har dock därefter
ytterligare försämrals bl. a. på grund av höjd ränta och ökade oljepriser.
Enligt min mening är det nödvändigt all med hänsyn till
rådande siluaiion förbällra de mesl utsatta företagens soliditet och kreditvärdighet.
Del f. n. lämpligaste sättet för detla är enligt min mening atl ge möjlighet
att efter prövning i varje särskilt fall helt eller delvis efterge län som har
beviljals enligt förordningarna (1975: 545 och 1977: 174) om slalligl stöd till
vissa trädgårdsföretag även i andra fall än dem som omfattas av riksdagens
lidigare lämnade bemyndigande (prop. 1940:281, SU 1940:210, rskr 1940; 373).
Elt villkor för eftergift bör vara alt förelaget bedöms ha fömtsättningar för
rationell drift i framtiden. Vidare bör åtgärden vara nödvändig för företagets
fortbestånd. Det bör ankomma på lantbmksstyrelsen att besluta om eftergift.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen föreslår riksdagen dels alt
1. antaga förslaget lill lag om ändring i lagen (1967:340) om
pris
reglering på jordbrukets område,
dels att
2.
godkänna vad
jag har förordat om slyrning av slaklsvinsproduklionens utbyggnad,
3.
godkänna vad
jag har förordat om regleringen av priser m. m. på sockerbetor,
4.
godkänna vad
jag har förordat om prisregleringen på socker för tiden den I juli 1980-den 30
juni 1982.
5.
godkänna vad
jag har förordal i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under
regleringsåret 1980/81 eller har influtit under tidigare regleringsår,
6.
medge att den
röriiga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes lill statens
jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför
fördelningsplanen för införselavgifismedel får under regleringsåret 1980/81
användas av regeringen eller, efier regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av
sockernäringen.
7.
medge att
statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter för
budgeiårei 1980/81 får disponera en rörlig kredit på högst 195 000000 kr. i
riksgäldskonlorel,
8.
godkänna vad
jag har förordal i fråga om prisstödet till jordbruket i norra Sverige,
opaginerad Kontrollera mot PDF
9. medge att för budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti
lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagi högst 608000000 kr.,
för lån lill trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högsl 40000000 kr.,
för lån till rennäringens rationalisering m. m. med högsl 2 500000 kr. samt
för lån till inköp av avelshäslar och ridhästar med sammanlagt högsl 500000
kr.,
10. godkänna vad jag har förordat om eftergift av vissa
lån till trädgårdsföretag.
Ärendel bör behandlas under innevarande riksmöie.
1 fråga om anslagsberäkningar för budgetårel 1980/81
ålerkommer jag i nästa punkt.
5 Anslagsfrågor för budgetåret 1980/81 TIONDE
HUVUDTITELN
C. Jordbruksprisreglering
C 3.
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
opaginerad Kontrollera mot PDF
1978/79
Utgift 1979/80 Anslag 1980/81 Förslag
3 880 203
596 3 837 000000 3 966 000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande
åtgärder. Frän anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen
saml pris-sloppsersättningen lill jordbrukel. Vidare ulgår medel lill
låginkomslsals-ningen, avbylarverksamheten och andra sociala satsningar inom
jordbruket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Från anslaget beslrids även kosinaderna för prisutjåmningen.
1979/80 Beräknad
ändring 1980/81
Slalens jord- Före-
bruksnämnd draganden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslag
Prisuljämning Ersällning lill följd av
livsmedelssubvenlioner. prisslopp m. m. Låginkomslsalsning m. m. inom
jordbrukel Ersättning för införsel-avgiftsmedel utanför fördelningsplanen
Särskilda undersökningar
Summa (avrundad)
190 000 000
+
lOOOOOOO
-t-
lOOOOOOO
3 280
000 000
-h]
20 000
000
-1-120000000
300000000
-
-
66000000
_
1000000
-
1000000
670 000
-
180 000
-
3 837
000000
-1-129 000000
+
129000000
Prop.
1979/80: 162 27
Statens Jordbruksnämnd
Från posten Prisutjämning beslrids kostnaderna för inlern
prisuljämning lill livsmedelsindustrin. Frän poslen ulgår också kompensalion
för den koslnadsfördyring som tullskyddet på vissa fettvaror medlor för livsmedelsindustrin
och den lekniska industrin. För budgetårel 1980/81 beräknar nämnden kostnaderna
lill sammanlagi 200 milj. kr.
Från
poslen Ersäitning till .följd av livsmedelssiibventioner. prisstopp m.m.
bestrids kosinaderna för ersättning till jordbrukel dels lill följd av
uteblivna införsel- och förmalningsavgifishöjningar saml föreskrivna avgiftssänkningar
på grund av livsmedelssubvenlionering och prisslopp, dels ersäitning till
jordbrukel för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vilkas
priser annars skulle ha höjls lill följd av siigande internationella priser.
Jordbruksnämnden beräknar - om prissloppel kommer atl
gälla oförändrat samt om nu utgående subventioner och konsumtionsmönster
består - ersättningsbeloppen för mejeri- och köttvaror lill ca 3 098 milj. kr.
för budgetåret 1979/80. Däruiöver tillkommer kosinader för broilerstödel med
högst 20 milj. kr. Kosinaderna för den ålagda reduktionen av
förmal-ningsavgiflerna kan beräknas uppgå lill ca 125 milj. kr. förbudgeiårei
1979/ 80.
Ersättningen lill jordbrukel lill följd av genom
prissloppel förhindrade prishöjningar på varor, vars priser annars skulle ha
höjls på grund av siigande inlernationella priser, beräknar nämnden lill 115
milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Sammanlagi beräknar jordbruksnämnden sålunda
medelsålgången för Ersättning till följd av livsmedelssubventioner, prisslopp
m.m. lill 3 358 milj. kr. för budgelåret 1979/80.
Jordbruksnämnden kan inle förulse vilka förändringar i
ulgäende subventioner och av prissloppet som kan komma att inlräffa under
budgeiårei 1980/81. Jordbruksnämnden lar därtor reservationsvis upp en
anslagspost om 3400 milj. kr. för budgelåret 1980/81.
Av anslagsposten lill Låginkomslsalsning m.m. inom
Jordbruket får högsl 175 milj. kr. användas för att bestrida kostnaderna för
leveranstillägg till mjölkproducenter, slöd lill smågrisproduktionen samt
avbylarverksamhel inom jordbruket. Vidare får 5 milj. kr. användas för
företagshälsovård inom jordbruket och 120 milj. kr. till socialförsäkringsskydd
för lantbm-karna.
För leveranslilläggel för mjölk har anvisals 115 milj. kr.
Slödel lill smågrisproduktionen har lagils upp lill 20 milj. kr. För
avbylarverksamheten har avsatts 40 milj. kr. Liksom hillills skall besparingar
resp. överskridanden av beloppel för leveranslillägg för mjölk eller slöd till
smägrisproduklion tillföras resp. avgå från beloppet för avbylarverksamheten.
Jordbruksnämnden föreslår alt 300 milj. kr. anslås för
budgeiårei 1980/ 81.
Prop.
1979/80:162 28
1 skrivelse den 6 december 1979 föreslog jordbruksnämnden
att, av del totala beloppet som enligt gällande regler skulle ulgå till
jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den I januari 1980, 60 milj. kr.
skulle avsällas för låginkomslsalsning m.m. inom jordbruket. Beloppel fördelar
sig med 10 milj. kr. lill leveranslillägg för mjölk, 5 milj. kr. till stöd åt
smågrisproduklionen, 41 milj. kr. till avbylarverksamhel inom jordbruket och 4
milj. kr. lill företagshälsovård inom jordbruket. Nämnden föreslog att beloppet
skulle finansieras med prislilläggsmedel, vilka ersätter uteblivna
prishöjningar på grund av livsmedelssubventioneringen.
Anslagsposten på 66 milj. kr. för Ersättning för
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen fördelar sig för budgetåret
1979/80 med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk
och med 11 milj. kr. på kostnader för pristillägg för får- och lammkött.
Anslagsposten för budgetåret 1979/80 innebår vad gäller får- och lammkött en
sänkning med 1 milj. kr. jämfört med föregående år. Molsvarande belopp tas i
stället från införselavgifter utanför fördelningsplanen. Detta har blivit möjligt
genom att potatisförädlingen vid Sveriges utsädesförening fr. o. m. år 1980
inte längre finansieras med införselavgiftsmedel utan över statsbudgeten.
Detta innebär att budgetåret 1980/81 ytterligare 1 milj. kr. av införselavgiftsmedel
friställs som kan finansiera pristillägg på får- och lammkött. Anslagsposten
föreslås därför sänkl med I milj. kr. till 65 milj. kr.
Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för elt
antal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret
1980/81 begär nämnden ett belopp av 850000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag
tidigare har anfört beräknarjag anslaget till 3 966 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Prisreglerande åtgärder på Jordbrukets område för
budgetårel 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 3 966000 000 kr.
C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige
1978/79 Utgift '140671271
1979/80 Anslag '141000000 1980/81 Förslag 193 600000 '
Anslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige.
Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för pristillägg
enligt förordningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbmk (ändrad senast
1979:913) och enligt kungörelsen (1973:508) om prisstöd lill rennäringen
(ändrad senast 1977:171).
Prop. 1979/80:162 29
Statens Jordbruksnämnd
Mjölkinvägningen vid mejeri har under budgetårel 1978/79
såväl i hela rikel som inom de områden i norra Sverige som uppbär exira
mjölkpristill-lägg ökat med drygt 3% i förhållande lill föregående år. 1 fråga
om slakl-djursproduktionen har någon större förändring inle inträffat.
Fr.o. m. den 1 juli 1979 genomfördes en ändrad
områdesindelning, vilken beräknas medföra en ökad kostnad per år av ca I milj.
kr. Med hänsyn till redovisade förändringar och till produktionsutvecklingen
beräknar nämnden utgifterna för stödet till jordbruket i norra Sverige till 146
milj. kr. för budgetåret 1979/80.
De föreslagna ändringarna av prisslödel fr. o. m. den I juli
1980 beräknas öka kostnaderna för stödet med 44.9 milj. kr. Därtill kommer en
kostnadsökning av 5 milj. kr. med hänsyn lill förväntad produktionsutveckling.
Nämnden beräknar del sammanlagda medelsbehovei för budgetårel 1980/ 81 till 196
milj. kr.
Föredraganden
Jag har i det föregående lämnat förslag till förbättring
av prisstödel till jordbmket i norra Sverige och till rennäringen. Med hänsyn
härtill och till vad jag nu har anfört beräknar jag medelsbehovet på anslaget
till 193,6 milj. kr. Jag förordar alt benämningen på anslaget ändras till
Prisstöd till jordbmket i norra Sverige. Jag hemställer alt regeringen föreslår
riksdagen
alt till Prisstöd till Jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 193 600000 kr.
6
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anlaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80: 162 30
TR.\NSraT Bilaga 1
STATENS
JCnDBRUKSN Ä MHD 1979-12-06 Dnr U09-968/79
Regeringen Jordbruksdepartementet
Statens jorrbrulcsr ä mnd
ang å ende kompei.siiticn till jorcbruKet
och
visa livsmedelsindustri fr o m den 1 januari 198O till f ö ljd av
kostr-.adsutveck] ingen . m m ___
1 2 bilacor
1 INLEDNING
Enligt statsaaicternas beslut v å ren 1978 (prop 1977/78:151, JcU 1977/78:311, rskr
1977/78:3'i8, regleringsskrivelse den 1 juni 1978) skall under l ö pande tre å riga
prisregleringsperiod (1 juli 1978 - 30 juni 1981) jordfcr-uksprisregleringens
mattpriser, prisgr ä nser och inf ö rselavgifter justeras varje halv å r den 1 juli oc.'-. den 1 ja.-uari. Detta inrefc ä r att justering nu skall g ö ras den 1 januari 1980 med h ä nsyn till den prisra ä ssiga ö kning av produktionsmedels- och f ö radlingskcstnaaer som ber ä knas iia skett efter senast gjc-da justering den 1
juli 1979.
Vid justefingst:. 1 l.r ä lle
under prisregleringsperiocen skall h ä nsyn
kunna tas till utvecklingen av v ä rldsmarknadspriserna
erligt de regler- scm har gillt under regleringsperioaerna den 1 juli 197"
- den 30 juni 1978.
H ä r uteslutna.
Prop.
1979/80: 162 31
Jordbruksn ä mnden har nu
ö verlagt med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsUi-nentdelegationen
ang å ende den justering av priserna som
skall ske den 1 januari 1980. I samf ö rst å nd med delegationerna l ä gger n ä mnden
fram f ö rslag ang å ende storleken och f ö rdelningen av det belopp scm skall tillf ö ras jordbruket och viss livsmedelsindustri. I anslutning h ä rtill f ö resl å s ä ndringar av
mittpriser, pr-isgr ä nser och inf ö rselavgifter m m.
Vid ö verl ä ggningarna har ä ven diskuterats f ö rslag till vissa ä ndringar i det prisgr ä nssystem som p å f ö rs ö k till ä mpats sedan v å ren 1979 och system f ö r styrning av fl ä skproduktionens utveckling. F ö rslagen redovisas i det f ö ljande (avsnitt 3.I* .3 och U].
Prop.
1979/80:162 32
4 System for styrning av fl ä skproduktionen
Statens jordbruksn ä irind
anm ä lde i skrivelse till regeringen
den 8 juni 1979 att n ä mnden i enlighet med regeringens
beslut hade fortsatt arbetet att ta fram ett system f ö r avgiftsbel ä ggning
av storproduktion av fl ä sk. N ä mnden anf ö rde
h ä rvid att den under h ö sten 1979 avs å g
att till regeringen redovisa ett s å dant
system.
Det nu redovisade f ö rslaget
till avgiftssystem ligger i linje med de riktlinjer till ett system fbr
styrning av animal ieproduktioner. som n ä mnden
presenterade f ö r regeringen i skrivelse den 13
mars 1978. I prop 1977/78:154 godtog departementschefen i huvudsak de av n ä mnden redovisade riktlinjerna till avgiftssystem.
I samband med de nu avslutade ö verl ä ggningarna
mellan jordbruksn ä mndens konsumentdelegation och
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation har den
senare delegationen presenterat ett inom LRF utarbetat f ö rslag till system f ö r styrning av fl ä skproduktionen. ' Eftersom f ö rslagen delvis har olika syften har parterna enats
om att underst ä lla b å da systemen regeringens pr ö vning.
4.1 Bakgrund
I 1972 å rs jordbruksutredning (SOU 1977:17) framh ö lls att en styrning av den totala
slaktsvinproduktionen var n ö dv ä ndig. Utredningen framh ö ll att "de st ö rre animalieproduktionsf ö retagen expanderar ofta genom att
ut ö ka samtliga sina resurser. Under en
period med besv ä rande ö verskott kan det d ä rf ö r vara motiverat att begr ä nsa de st ö rre f ö retagens utbyggnad genom att l å ta dessa f ö retag st å f ö r en st ö rre andel av exportkostnaderna.
Kostnaden f ö r exporten b ö r liksom nu finansieras med en
slaktdjursavgift r ö r att den totala produktionen skall
kunna begr ä nsas." Utredningen f ö reslog vidare att avgiften borde
kunna differentieras med h ä nsyn till f ö retagsstorlek.
1/ Jfr avsnitt 4.3
Prop. 1979/80:162 33
En differentiering av slaktdjursavgiften borde enligt
utredningen "endast tillgripas d å
marknadssituationen f ö r fl ä sk ä r s ä dan att det kan anses motiverat. De n ä rmare villkoren f ö r en differentiering b ö r utformas i samband med pris ö verl ä ggningarna
varvid storleken p å differentieringen och ö vriga villkor kommen att p å verkas av den aktuella marknadssituationen." N ä r marknadssituationen f ö rb ä ttras borde
enligt utredningen differentieringen ompr ö vas
eller upph ö ra.
Jordbruksministern ansl ö t
sig i prop 1977/78:19 till vad utredningen anf ö rde om syftet med en s å dan styrning
och fortsatte:
"N ä r
pristryckande ö verskott f ö religger inom fl ä sk-
och ä ggproduktionen, b ö r som utredningen framh å llit de st ö rre
producentE'-" st å f ö r en st ö rre andel av exportkostnaden. N ä r ö verskott
uppst å r p ä fl ä sk och slaktdjursavgift beh ö ver tas ut skall d ä rf ö r avgifts.-. eller motsvarande avr ä kning fr å n
prisst ö det differentieras efter bes ä ttningarnas storlek." Differentieringen borde
enligt departementschefen utformas "s ä
att den blir ett effektivt instrument f ö r
att begr ä nsa de st ö rre f ö retagens
utbyggnad. Det inneb ä r bl a att det b ö r vara m ö jligt
att bedriva en rationell animalie-produktion p å ett familjejordbruk utan att denna produktion i er, ö verskottssituation belastas med extra avgifter.
Differentieringe.n b ö r som utredningen framh å llit g ö ras
trappstegsformad."
Jordbruksutskottet (JoU 1977/78:10) f ö rklarade sig dela jordbruksministerns uppfattning
om behovet av och syftet med att t vissa avseenden styra animalieproduktionen.
Utskottet anf ö rde vidare att
"differentieringen b ö r som jordbruksministern har framh å llit g ö ras
trappstegsformad. Avgifterna kommer d ä rigenom
f ö rutom att p å verka produktionens utbyggnad ä ven att medf ö ra
en inkomstomf ö rdelning fr å n st ö rre
producenter till familjejordbrukare. Som i propositionen anf ö rs ligger detta helt i linje med str ä van att n ä
en ö kad utj ä mning av inkomsterna mellan olika
jordbrukarkategorier."
Departementschefen har ä ven
i prop 1977/78:154 samt i prop 1978/79:208 anf ö rt synpunkter p ä systemet med avgiftsbel ä ggning
3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 162
Prop.
1979/80: 162 34
av fl ä skproduktion. I den senare
propositionen framh å lls "att det ä r angel ä get
att arbetet med att ta fram ett effektivt fungerande system med differentierade
avgifter inom fl ä skproduktionen bedrivs skyndsamt s å att ett s å dant
system kan b ö rja till ä mpas vid, pristryckande ö verskott. Departementschefen utg å r fr å n "att
systemet kan utformas p å ett fr å n b ä de
producent- och konsumentsynpunkt tillfredsst ä llande
s ä tt."
Jordbruksutskottet (JoU 1978/79:35) ansl ö t sig till vad departementschefen hade framf ö rt: "Utskottet delar jordbruksministerns
uppfattning att det ä r angel ä get att arbetet med att ta fram ett effektivt
fungerande system raed differentierade avgifter inom fl ä skproduktionen bedrivs skyndsamt, s å att systemet kan tr ä da i funktion n ä r pristryckande ö verskott uppst å r."
Jordbruksn ä mnden har i
skrivelser till regeringen (13 mars 1978, 8 december 1978, 9 februari 1979 samt
8 juni 1979) l ä mnat redog ö relser f ö r
arbetet med att ta fram ett system f ö r
styrning av slaktsvinproduktionen. N ä mnden
har h ä rvid framh å llit att det visat sig att de administrativa sv å righeterna har varit st ö rre ä n vad man
tidigare hade kunnat f ö rutse. N ä mnden har i skrivelsen den 8 juni 1979 redogjort f ö r sin avsikt att under h ö sten 1979 i en s ä rskild
skrivelse till regeringen redovisa ett s å dant
system.
*-2 r ° CSl ä 3.ti]l__sstem_med_en_differentierad_Droduktions;
Systemet inneb ä r
att avgift utg å r f ö r svin som levereras till slakt. Avgiften skall i f ö rsta hand erl ä ggas
genom att ett avdrag g ö rs fr ä n det allm ä nna pristill ä gget vid avr ä kning
till producent fr ä n slakteri. I vissa fall ä r det n ö dv ä ndigt att avgiften erl ä ggs direkt till jordbruksn ä mnden.
Slakteriet blir skyldigt att alltid utta avgift -dvs ett
avdrag fr ä n pristill ä gget - f ö r
de producenter vilka under å ret har
levererat ö ver ett visst antal svin.
Slakteriet rapporterar d ä refter m å nadsvis till jordbruksn ä mnden vilka avdrag som gjorts samt l ä mnar vissa andra uppgifter ö ver de st ö rre
producenterna. Producenter som levererat svin till flera slakterier kan f ö r eri ä ggande av r ä tt avgift debiteras direkt av n ä mnden. Detta
Prop. 1979/80:162 35
kan ske genom att n ä randen
sammanst ä ller de leveransuppgifter ö ver de st ö rre
producenterna som erh å lls fr å n samtliga slakterier en g ä ng per m å nad.
4.2.1 Systemets inneb ö rd
avseende slakteriet
Varje slakteri skall fortl ö pande f ö lja upp de st ö rre slaktsvinproducenternas leveranser och varje m å nad rapportera dessa till jordbruksn ä mnden.
N ä r leveranserna under ett ä r fr å n en producent
blir s å stora att avgiftsskyldighet uppst å r eller h ö gre
avgiftsgr ä ns passeras, skall slakteriet p å eget initiativ g ö ra
avdrag fr å n pristill ä gget med vissa fastst ä llda belopp.
I de fall producenten levererar svin till flera
slakterier,har varje enskilt slakteri inte tillr ä cklig information f ö r att
debitera r ä tt avgift.
F ö r att komma till r ä tta med detta problem kommer jordbruksn ä mnden p å
basis av de uppgifter som slakterierna l ä mnar
att g ö ra en saiman-st ä llning ö ver
de producenter som levererat till flera slakterier. N ä mnden kommer d ä refter
att meddela respektive slakteri om vilken avgift som skall tas ut. Om det i
efterhand framg å r att en producert betalat f ö r liten avgift, kommer jordbruksn ä mnden att debitera resterande avgift direkt.
F ö r varje redovisningsperiod f ö r det statliga pristill ä gget (d v s i princip varje m å nad) skall slakteriet l ä mna uppgifter ö ver
debiterade proauktionsavgifter till jordbruksn ä mnden. Slakteriet skall ä ven
l ä mna uppgifter Ö ver vilka producenter som har levererat mer ä n ett visst fastst ä llt antal svin under periocen.
4.2.2 Systemets inneb ö rd
avseende producenten
Producenten skall avge deklaration till jordbruksn ä mnden n ä r
leveranserna under å ret uppg ä r till den niv å
d ä avgiftsskyldighet uppst å r. Deklaration skall ä ven avges om de totala leveranserna passerar n å gon ytterligare avgiftsgr ä ns. Efter å rets
slut skall slutligen producenten avge deklaration ö ver å rets samlade
leveranser
Prop.
1979/80:162 36
I deklarationerna skall anges dels hur m å nga svin som levererats, dels till vilka slakterier
detta har skett.
Producent som levererar svin till slakt genom ombud eller
s ä ljer till s k kreaturshandlare
skall via denne ö verl ä mna en deklaration till slakteriet. I deklarationen skall intygas att
svinen har uppf ö tts hos producenten i fr å ga.
Rven ombud eller kreaturshandlare som levererar svin till
slakt kommer att f å betala produktionsavgift,om
avgiftspliktigt antal uppn å s.
Den som har betalt avgift utan att ha producerat djuren
kan i efterhand ans ö ka hos jordbruksn ä mnden om å terbetalning.
S å dan medges dock endast under f ö ruts ä ttning att
intyg kan uppvisas som styrker att djuren har producerats av annan.
4.2.3 Kontroll å tg ä rder
Jordbruksn ä mnden avser
att uppr ä tta ett register ö ver de st ö rre
slaktsvinsproducenterna. Detta register kommer fortl ö pande att h å llas
aktuellt med hj ä lp av dels uppgifter fr å n slakterierna och producenterna ö ver antalet levererade svin, dels vissa uppgifter fr ä n lantbruksregistret och fr ä n pr ö vningar
enligt milj ö skyddskung ö relsen.
F ö r att systemet skall fungera p å ett tillfredsst ä llande
s ä tt kommer det att vara n ö dv ä ndigt att
fortl ö pande kontrollera verksamheten ute
p ä f ä ltet, dvs hos producenterna och slakterierna.
Kostnaderna f ö r
en s å dan kontroll kommer att bli
beroende av var gr ä nsen f ö r avgiftsuttag s ä tts.
Jordbruksn ä mnden f ö resl å r att
systemets kostnader f ö r uppb ö rd och kontroll finansieras av avgiftsmedel. Detta
ligger helt i linje med vad som f n sker i fr å ga om produktionsavgiften p å
agg.
I regleringsbrev ang "Reglering av priserna p ä vissa jordbruksprodukter, m m f ö r reglerings å ret
1979/80" har jordbruksn ä mnden
Prop. 1979/80:162 37
betr ä ffande styrning av ä ggproduktionen erh å llit ett s å dant bemyndigande. Under
avsnittet "Disposition av ö vriga
avgiftsmedel" punkt 5, s ä gs att
"de medel som inflyter genom upptagande av avgift f ö r innehav av v ä rph ö ns, skall av jordbruksn ä mnden - sedan d ä rav
t ä ckts kostnader f ö r uppb ö rd
och kontroll - anv ä ndas till prisreglerande å tg ä rder p å ä ggproduktionens
omr å de".
4.2.4 Inf ö rande
av systemet
Enligt v å rens
riksdagsbeslut (prop 1978/79:208, JoU 1978/79:36) skall systemet med
differentierade slaktdjursavgifter inf ö ras
n ä r pristryckande ö verskott f ö religger
inom fl ä skproduktionen. L ä mpliga avgifter och gr ä nser f ö r differentieringen kommer bl a
att vara beroende av den situation som r å der
n ä r systemet s ä tts i kraft. Det har d ä rf ö r inte
ansetts m ö jligt att nu redovisa de avgifter
som kommer att tas ut. I prop 1977/78:19 anf ö rs att det b ö r ankomma p å n ä mnden att
efter ö verl ä ggningar med delegationerna l ä mna
f ö rslag till hur denna
differentiering skall ske.
'* ' E ö rslag_till_differentierat_gristi21 ä gg g ä fl ä sk
LRF har i samband med ö verl ä ggningarna f ö reslagit
att ett differentierat pristill ä gg p ä fl ä sk inf ö rs i st ä llet
f ö r en differentierad
produktionsavgift. Till ä gget skall utg å per levererat svin till samtliga producenter upp
till ett visst antal levererade svin per å r.
F ö r leveranser d ä r ö ver utg å r inget till ä gg.
LRF f ö resl ä r att till ä gget blir 10 kr per svin upp till
1 500 svin per ä r. F ö r svin levererade d ä rut ö ver erh å lls
inget till ä gg.
I f ö rslaget f ö ruts ä tts att inga
nya medel tillf ö rs fr å n regleringskassan. Detta medf ö r
att pristill ä ggen kommer att ä ndras med f ö ljande
belopp,om skillnaden mellan det h ö gre
och det l ä gre pristill ä gget skall uppg å
till 10 kr:
+ 2,50 kr/svin f ö r
svin under 1 500 per å r - 7,50 kr/svin f ö r svin ö ver
1 500 per ä r
Prop.
1979/80: 162 38
Brytpunkten uppst å r
vid leverans av 2 000 svin, dvs producenter som levererar mer ä n 2 000 svin kommer att f å ett l ä gre totalt
pristill ä gg ä n f n.
Det f ö rslag som LRF har framf ö rt skiljer sig n å got
fr å n riksdagens teslut bl a genom att
systemet f ö ruts ä tts bli permanent och vara i kraft ä ven
n ä r det inte r å der n å got
pristryckande ö verskott p å fl ä sk.
Tyngdpunkten i LRFs f ö rslag
ä r lagd vid att genom en inkomstf ö rdelning fr ä mja
en rationell produktion inom familjejordbruket.
Fr ä n administrativ synpunkt kan det f ö rslag som LRF lagt fram i huvudsak utformas enligt
samma grunder sora f ö rslaqet med differentierade
avgifter.
Insamling och bearbetning av uppgifter ang å ende slaktsvinsleveranser kommer att beh ö va ske i samma omfattning i b å da systemen. Det blir s å ledes n ö dv ä ndigt att ä ven
i ett system med differentierade pristill ä gg
inh ä mta deklarationer fr å n producenter och leveransuppgifter fr å n slakterier och sammanst ä lla detta material p å jordbruksn ä mnden.
Kontroll av leveranser via ombud eller kreaturshandlare
samt av leveranser fr å n en producent till flera
slakterier kommer att beh ö va utf ö ras i b å da
systemen.
4.4 5dlI!i2l5rii2D5!i2 § Jl} ä§ I!.2 £ t!-fiD § !] § l § ''iD9
Av administrativa sk ä l
ä r det ö nskv ä rt att s ä tta gr ä nsen
f ö r differentiering s å h ö gt som m ö jligt.
Kostnaderna f ö r
uppb ö rd och kontroll kan i ett system
med differentierade slaktdjursavgifter finansieras av avgiftsmedel.
Motsvarande sker f n i fr ä ga om
produktionsavgiften p å ä gg.
Prop. 1979/80:162 39
Finansiering av de administrativa kostnaderna i ett
system med differentierade pristill ä gg
enligt LRFs f ö rslag m ä ste ske p å
annat s ä tt, t ex med budgetmedel eller
regleringsmedel.
4.5 !S2Qiy5 § !]5 § l?3 § i9G § [!5.ytta lande
Konsumentdelegationen har i fr ä ga om l ä mpligt
system f ö r styrning av fl ä skproduktionen uttalat:
"Konsumentdelegationen har tidigare deklarerat sin
tveksamhet till differentiering av slaktdjursavgifterna med h ä nvisning till de negativa konsekvenserna f ö r rationaliseringsutvecklingen. Inv ä ndningen g ä ller
ä ven LRFs f ö rslag om differentierade pristill ä gg. Delegationen vill starkt understryka att,
vilket system som ä n fastst ä lls av statsmakterna, b ö r detta vara i funktion bara om pristryckande ö verskott f ö religger.
Detta krav ä r i linje med riksdagens beslut
1978/79 (prop 1978/79:208, JoU 1978/79:36)."
1-6 i§§ly*.3y5§§G§.§5i§T§!]
Jordbruksn ä mnden har som tidigare n ä mnts f å tt statsmakternas principiella godk ä nnande att genomf ö ra ett avgiftssystem f ö r styrning av storproduktion av fl ä sk (prop 1977/78:154, JoU
1977/78:34). F ö rslag till ett s å dant system har redovisats i denna
skrivelse.
Med h ä nsyn till att det av LRF f ö reslagna systemet ej synes prim ä rt utg å fr å n ö verskottsproblemet utan mera syftar
till en permanent inkomstomf ö rdelning fr å n det
st ö rre jordbruket till
familjejordbruket, vill n ä mnden
å nyo underst ä lla regeringen fr å gan om val av system f ö r pr ö vning. Det b ö r enligt n ä mndens uppfattning ankomma p å n ä mnden att efter h ö rande av delegationerna besluta om
gr ä nser och differentieringens
storlek.
N ä mnden
vill i anslutning h ä rtill n ä mna att den av lantbruksstyrelsen
inh ä mtat synpunkter r ö rande den l ä mpliga omfattningen av en rationell
fl ä skproduktion vid familjejordbruk. H ä rvid har framkommit att styrelsen f ö rordar som riktlinje vid st ö d till nyinvesteringar i fl ä skproduktion vid familjejordbruk
ett h ö gre antal producerade svin per ä r ä n de 1 500 svin som anges som gr ä ns f ö r erh å llande av h ö gre pristill ä gg i det av LRF f ö reslagna systemet.
Prop. 1979/80: 162 40
Ikrafttr ä dandet av
endera av systemen anser n ä mnden kunna ske tre m å nader efter regeringens beslut i fr å gar, dock tidigast den 1 juli 1980.
Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Hillbom, Kristiansson, Lindfors och
Tiberg efter f ö redragning av avdelningscheferna
Olsson och Wcnker samt byr å cheferna Lebert, Sandqvist och
Hansson, var och en f ö r sitt sakomr å de.
Ingvar Lindstr ö m
Hans Lebert
Prop.
1979/80: 162 41
\t.r\ STATENS JORDB.RUKSN Ä MND Bilaga
2
1980-01-24 409-85/80
Regeringen Jordbruksdepartem.entet
Statens jordbruksn ä mnd ang å ende prisreglerande å tg ä rder
p ä jordbrukets omr å de efter den 30 juni 1980, m m
2
bilagor
Regeringen uppdrog den 25 oktober 1979 ä t jordbruksn ä mnden att efter ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r sockertill-verkningen och n ä mndens konsumentdelegation f ö re den 1 februari 1980 avge f ö rslag om den n ä rmare utformningen av
prisregleringen f ö r socker f ö r tiden efter den 30 juni 1980.
Regeringen uppdrog samtidigt å t n ä mnden att efter ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r sockerbetsodlarna och
sockertill-verkningen samt konsumentdelegationen avge f ö rslag om sockerbetsareal och
arealbidrag f ö r 1980 ä rs odling samt kostnadskompensation
till betodlarna f ö r tiden den 1 juli 1980 - den 30
juni 1981.
F ö rslagen
skulle enligt regeringens skrivelse utformas raed ' utg å ngspunkt i riksdagens beslut med
anledning av proposition om nya riktlinjer f ö r jordbrukspolitiken, m m (prop
1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) samt riksdagens beslut med
anledning av proposition om reglering av priserna p å jordbruksprodukter, m m (prop
1978/79:208, JcU 1978/79:36, rskr 1978/79:417).
Vid ö verl ä ggningarna skulle beaktas det avtal
som den 4 juli 1979 tr ä ffades
mellan staten. Svenska Sockerfabriks AB (SSA) och Sveriges betodlares centralf ö rening (SBC) ang å ende
H ä r uteslutna.
Prop. 1979/80:162 42
fortsatt drift vid sockerbruket i Karpalund.
Jordbruksn ä mnden har nu
avslutat de f ö reskrivna ö verl ä ggningarna
och framl ä gger h ä rmed resultatet d ä rav.
Vid motsvarande ö verl ä ggningar kring å rsskiftet
1978/79 tr ä ffades en tre å rig ö verenskommelse
med SBC g ä llande tom den 30 juni 1982, vilken
ö verenskommelse godk ä nts av statsmakterna. Med SSA n å ddes d å
ingen uppg ö relse, varf ö r n ä mnden och
konsumentdelegationen l ä mnade ett f ö rslag om utformningen av prisregleringen f ö r socker f ö r
reglerings ä ret 1979/80. Ocks å detta f ö rslag
godtogs av statsmakterna.
Genom beslut den 22 november 1979 medgav regeringen att
SSA i enlighet med f ö rslag fr å n jordbruksn ä mnden
erh ö ll kompensation under innevarande
reglerings å r med ca 9 milj kr f ö r intr ä ffade
prish ö jningar p ä eldningsolja.
Vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna har ö verenskommelse
n å tts ocks å med SSA f ö r
tiden tom den 30 juni 1982.
Vid ö verl ä ggningarna med SSA har jordbruksn ä mnden
bitr ä tts av expertis fr å n Statens pris- och kartelln ä mnd (SPK).
I skrivelsen l ä mnas
ocks å en redog ö relse fbr inf ö rselavgiftsmedel
och dessas disposition.
I12 Ä
Prop. 1979/80:162 43
INF Ö RSELAVGIFTER M M
2.1 Inf ö rselavgif
tsmedel jii_m_f ö r_1278/79
Jordbruksn ä mnden har i
skrivelse den 8 juni 1979 ber ä knat de
disponibla inkomsterna av inf ö rselavgifter
till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r reglerings å ret 1978/79 till ca 505,1 milj kr, varav 166,0 milj
kr f ö r fodermedel.
De definitiva inkomsterna utgjorde totalt oa 617,3 milj
kr, h ä rav ca 519,1 milj kr inf ö rselavgifter till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.
Fodermedelsavgifterna, som ing å r i det
senare beloppet, utgjorde ca 171,5 milj kr. H ä rut ö ver har influtit inf ö rselavgifter f ö r
br ö ds ä d med 5,9 milj kr, som enligt g ä llande
regler har
dvs totala summan av inf ö rselavgifter (minus restitutioner) exkl inf ö rselavgifter f ö r
sockerregleringsvaror, br ö ds ä d och vissa livsmedelsindustriprodukter samt den del av influtna
fettvaruavgifter som tillf ö rts f ö reningen Sveriges oljev ä xt-intressenter
men inkl r ä ntor fr å n f ö reg å ende å r.
I de fall inf ö rselavgiften
satts l ä gre ä n normaiavgiften (s k f ö rhandsneds ä ttning) finns n å gra
belopp ej redovisade hos jordbruksn ä mnden.
Restitutioner i form av å terbetalning fr å n jordbruksn ä mnden
uppgick 1978/79 till 17,5 milj kr. Restitutioner av inf ö rselavgifter p å
styokningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter
p ä ost redovisas bland posterna under
rubriken ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen och uppgick 1978/79 till 6,1 milj kr.
Prop.
1979/80:162 44
ö verf ö rts till regleringsf ö reningen Svensk spannm å lshandel f ö r s k utbyteshandel. Vidare har i fettvaruavgifter
influtit 77,3 milj kr, vilka h ä nf ö r sig till av statsmakterna beslutad avgiftsh ö jning och enligt g ä llande regler ö verf ö rts till f ö reningen Sveriges oljev ä xtintressenter. Inf ö rselavgifter p å
vissa
livsmedelsindustriprodukter (biandvaror) har uppg å tt till 111,7 milj kr och har f ö rdelats
i f ö rh ä llande till utbetalda exportbidrag. S å ledes har till regleringsf ö reningarna
Svensk spannm å lshandel, Svensk Ä gghandel, F ö reningen
f ö r mejeriprodukter och Sveriges
potatisintressenter ö verf ö rts resp 6,0, 2,1, 4,2, och 1,7
milj kr. Vidare har av inf ö rselavgifter f ö r biandvaror 0,7 milj kr avseende fettvaror f ö rdelats i enlighet raed g ä llande regler f ö r
disposition av fettvaruavgiftsmedel, varvid s å ledes den del som h ä nf ö r sig till av statsmakterna beslutad avgiftsh ö jning ö verf ö rts till f ö reningen
Sveriges olje-v ä xtintressenter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Av nedanst å ende
samraanst ä llning framg å r de f ö r
f ö rdelning disponibla avgiftsmedlen f ö r de olika varuslagen (efter avdrag f ö r restitutioner) f ö r reglerings å ret 1978/79-
( 1 000 kr)
'
071
7
567
5
083
15
736
27
027
89
172
196
769
1
331
313
762
171
510
1
125
Ärter och bönor (för människoföda)
Potatis
St ä rkelse och st ä rkelseprodukter
Malt
Fettr å varor och fettvaror
Mj ö lk och mejeriprodukter
Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )
Ä gg
och ä ggprodukter m m
Summa inf ö rselavgifter
exkl fodermedel
Fodermedel
R ä ntor fr å n f ö reg å ende å r
Summa 519 127
Prop. 1979/80:162 45
F ö rdelningsplanen f ö r 1978/79 utg ö r
enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr. H ä rtill
skall l ä ggas inflytande avgifter fr å n fodermedelsimporten med 171,5 milj kr. F ö rdelningsplanen blir d ä rmed 138,7 milj kr.F ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
kan s å ledes disponeras (519,1-138,7=)
80,7 milj kr.
Av nedanst å ende
sammanst ä llning framg å r n ä rmare hur f ö rdelningen till olika ä ndam å l inom jordbruksregleringens ram
har skett.
(1 000
kr)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Svensk
spannmålshandel
Sveriges
potatisintressenter
Sveriges
oljeväxtintressenter
Föreningen
för mejeriprodukter
Svensk
kötthandel
Svensk
ägghandel
Marknadsreglerande
åtgärder för slaktkyckling
Kostnariskompensation
mjölk, norra Sverige
Regionalt bidrag köttregleringen
Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete
Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m
Stöd till odling av konservärter och andra
köksväxter
Stöd till odling av bruna bönor
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
21
900
31
500
21
000
178
252
53
588
75
500'
5
000
5
000
5
000
8
500
21
000
2
500
700
300
Summa 138 710
H ä rav 10 milj kr ned ä terbetalningsskyldighet till senare å rs f ö rdelningsplaner.
F ö rdelningen till regleringsf ö reningarna har skett i samf ö rst å nd raed
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.
Prop. 1979/80:162 46
De definitiva kostnaderna f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen inkl t ä ckande av
underskott fr å n 1977/78 uppgick till oa 80,7 milj
kr med f ö rdelning enligt f ö ljande sammanst ä llning.
Samtliga underskott fr å n tidigare reglerings å r ä r nu t ä ckta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(1
OOC
) kr)
23
000
18
911
12
665
3
897
1
995
1
950
Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna
Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg
f å r- och lamnk ö tt Svensk matpotatiskontroll
6
113
2
000
1
070
Sveriges uts ä desf ö rening, potatisf ö r ä dling
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä st-
organisationens bevarande 175
Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk
och gr ä dde 281
Pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare 1 000
St ö d till odling av vallv ä xtfr ö
1 000
Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom
biodlingen 300
Restitution av inf ö rselavgifter p å stycknings-
detaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rsel-
avgifter p å ost
St ö d till maltproduktionen
T ä ckning av underskott 1977/78
Summa 80 687
Dispositionen av inf ö rselavgiftsmedel
reglerings å ret 1978/79 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 2.1.
Prop. 1979/80:162 47
2 .2 Införs£lavgi ftsmed£l_m_m_f ör_ 1972/0
För 1979/80 kan f n inkomsterna av införselavgifter som
gär till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför
fördelningsplanen beräknas till ca 539,2 milj kr - därav 160,0 milj kr
för fodermedel - enligt nedanstående sammanställning.
(1 000
kr)
Ä rter och b ö nor (f ö r
m ä nniskof ä da)
Potatis
St ä rkelse och st ä rkelseprodukter
Malt
Fettr å varor och fettvaror
Mj ö lk och mejeriprodukter m m
Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )
Ä gg
och ä ggprodukter
Summa inf ö rselavgifter
exkl fodermedel
Fodermedel
R ä ntor fr å n f ö rg å ende å r
1
000
9
000
1
000
11
000
35
000
85
000
230
000
1
000
376
000
160
000
3
166
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa 539 166
dvs totala summan av inf ö rselavgifter (minus'restitutioner) exkl inf ö rselavgifter f ö r
sockerregleringsvaror, br ö ds ä d och vissa livsmedelsindustriprodukter samt den del av influtna fettvaruavgifter
som tillf ö rs f ö reningen Sveriges oljev ä xtintressenter
men inkl r ä ntor fr å n f ö reg ä ende å r.
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö rdelningsplanen f ö r 1979/80 utg ö r
enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, enligt ovan ber ä knade till 160,0 milj kr. F ö rdelningsplanen blir d ä nned 127,2 milj kr. Ber ä kningsm ä ssigt f ö religger
s å lunda (539.2-127,2:) 112,0 milj kr
att anv ä nda f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.
Jordbruksn ä mnden f ö resl å r i samf ö rst å nd med delegationerna och med utg å ngspunkt fr å n
det ber ä knade f ö rdelningsbeloppet 127,2 milj kr f ö ljande prelimin ä ra
f ö rdelningsplan. Denna skiljer sig i
vissa avseenden fr å n den plan som redovisades av jordbruksn ä mnden i skrivelse den 8 Juni 1979 (1 000 kr).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Svensk
spannm å lshandel
Sveriges
potatisintressenter
Sveriges
oljev ä xtintressenter
F ö reningen f ö r
mejeriprodukter
Svensk k ö tthandel
Svensk ä gghandel
Kostnadskcopensation mj ö lk,
norra Sverige
Regionalt bidrag, k ö ttregleringen
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m
Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m
St ö d till odling av konserv ä rter och andra k ö ksv ä xter
St ö d till odling av bruna b ö nor
Fonden f ö r kollektiva
å tg ä rder inom biodlingen
Reserv till f ö rfogande
0
19
500
0
199
700
10
000
17
500
12
500
5
000
8
500
25
000
2
500
700
500
95
800
opaginerad Kontrollera mot PDF
Definitiv f ö rdelningsplan
f ö r 1979/80 kan fastst ä llas f ö rst
efter utg å ngen av reglerings å ret d å de verkliga
inkomsterna av inf ö rselavgifter f ö r fodermedel ä r
k ä nda.
Prop. 1979/80:162 49
Medelsbehovet under regleringsåret 1979/80 för sådana
ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel
beräknas till ca 112,0 milj kr i enlighet med följande sanman-ställning.
(1 000 kr)
25
000
11
816
11
500
5
125
1
070
2
050
175
300
3
000
1
000
300
Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna
Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg
f å r- och lamnk ö tt Svensk matpotatiskontroll Sveriges uts ä desf ö rening,
potatisf ö r ä dling Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä st-organisationens bevarande
Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde
Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare
St ö d till odling av vallv ä xtfr ö
Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen
Restitution av inf ö rselavgifter p å stycknings-
detaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter
p ä ost 9 000
St ö d till maItproduktionen 2 000
Summa 111 966
Ovanst å ende
samraanst ä llning skiljer sig p å n å gra punkter
fr å n de ber ä kningar som lagts fram i prop 1978/79:208. S å lunda har utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna h ö jts
fr å n 18 till 25 milj kr, utbyteshandel
k ö tt och fl ä sk, angivet till 50 milj kr, har tagits upp med ber ä knade tillg ä ngliga
medel, 11,8 milj kr, pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare har minskats med 1 milj kr till 3 milj kr,
restitution av inf ö rselavgifter ö kats med 2 milj kr till 9 milj kr samt st ö d till maltproduktionen tagits upp med 2 milj kr
enligt regleringsbrev den 13 december 1979 s 5.
Till utbyteshandel k ö tt
och fl ä sk har i ovanst å ende prognos avsatts 11,8 milj kr. Enligt
regeringsbeslut (regleringsbrev den 21 juni 1979) skall, i den m å n medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen inte r ä cker till f ö r
att medge utbetalning av 50 milj kr f ö r
4 Riksdagen 1979/80. I .saml. Nr 162
Prop.
1979/80:162 50
n ä mnda ä ndam å l, resterande belopp, enligt
prognosen 5,2 milj kr, upp till ett belopp p ä
15 milj kr kunna finansieras av en r ö rlig
kredit hos riksg ä ldskontoret.
Ber ä knade tillg ä ngliga medel 112,0 milj kr (jfr s 8) g å r helt å t
till ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen. I den m ä n
n å gra ö verskott uppst å r b ö r dessa i f ö rsta hand anv ä ndas till att betala utbyteshandel k ö tt och fl ä sk
upp till ett belopp p ä 50 milj kr. Till detu ber ä knas f ö r
1979/80 å tg å 50 milj kr ./. 11,8 milj kr =5,2 milj kr. D ä refter ev kvarst å ende
ö verskott b ö r anv ä ndas till ä ndam å l inom f ö rdelningsplanen med h ä nsyn till att 31,1 milj kr f ö r
utbyteshandel k ö tt och fl ä sk 1978/79 i brist p å medel utom f ö rdelningsplanen togs fr ä n detta ä rs
f ö rdelningsplan (jfr prop 1978/79:208
s 20).
Dispositionen av inf ö rselavgiftsmedel
reglerings å ret 1979/80 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 2.1.
n £ö£ se lavgi f t £ med £ l_m_m_f ö r_ 1 £ 80/81
Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av inf ö rselavgifter m m f ö r reglerings å ret 1980/81 blir beroende av
importens storlek o å ngspunkt fr å n de avgiftssatser som till ä mpas f n kan inflytande medel till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
inklusive r ä ntor fr å n f ö reg ä ende ä r nu ber ä knas till ca 560 milj kr, varav 160 milj kr f ö r fodermedel. Det slutliga utfallet kan emellertid
komma att avvika v ä sentligt fr ä n denna ber ä kning.
F ö r st ä rkelseregleringen , dvs fabrikspotatissektionen inom f ö reningen Sveriges potatisintressenter , ber ä knas reglerings-
St ä rkelseregleringen utreds f n av r ä varukostnadutj ä mnlngs-kommitt é n (RAK).
Prop. 1979/80:162 51
å ret
1980/81 vid normal sk ö rd medf ö ra ett underskott p å ca 12 milj kr. Vid ö verl ä ggningarna har b å da
delegationerna tillstyrkt att Sveriges potatisintressenter, sedan f ö reningen tilldelats normalt belopp inom f ö rdelningsplanen, vid behov f å r l å na h ö gst 15 milj kr av den r ö rliga kredit om 120 milj kr som tidigare å rligen st ä llts
till jordbruksn ä mndens f ö rfogande. Utnyttjad del av krediten skall - om ej
annat ö verenskoms - å terbetalas av medel inom f ö rdelningsplanen.
Med h ä nsyn h ä rtill och till ovissheten om utfallet av
avgifts-uppb ö rden f ö resl å r Jordbruksn ä mnden att denna kredit f å r kvarst å ä ven
under reglerings å ret 198O/81. Krediten skall, 1 den
m å n inflytande inf ö rselavgifter inte st ä r till f ö rfogande, kunna anv ä ndas f ö r
finansiering av ä ndam å l inom och utom f ö rdelningsplanen, f ö r sockerregleringen samt f ö r underskott i st ä rkelse-regleringen
med h ö gst 15 milj kr . Krediten torde ej
utam regeringens s ä rskilda medgivande f å anv ä ndas fUr finansiering av utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk.
F ö rdelningsplanen f ö r 1980/81 f ö resl å s uppta samma belopp som f ö r 1979/80 eller 267,2 milj kr plus beloppet av
inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, enligt ovan
ber ä knade till 16O milj kr, allts å totalt 127 milj kr. Liksom hittills blir det
definitiva beloppet beroende av de verkliga int ä kterna av inf ö rselavgifter p å fodermedel. Med h ä nsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av
regleringsekonomin f ö r de olika varuomr å dena har det inte ansetts m ö jligt att nu l ä gga
fram n å gon fullst ä ndig plan f ö r
f ö rdelning av det prelimin ä rt ber ä knade
beloppet.
Jordbruksn ä mnden avser
att å terkomma med ett utf ö rligare f ö rslag
till prelimin ä r f ö rdelning i maj 198O. Ett s å dant
f ö rslag kan d å avges efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i
samband med f ö rslag till avgifts ä ndringar fr o m den 1 juli 198O. Det f ö ruts ä tts h ä rvid att jordbruksn ä mnden liksom hittills
1979/80 f ä r krediten ä ven anv ä ndas
f ö r r ä ntedifferens p ä l å n f ö r tillf ä llig lagring av sm ö r och k ö ttvaror samt f ö r utbyteshandel k ö tt och fl ä sk med h ö gst 15 milj kr.
Prop. 1979/80: 162 5'
skall kunna, efter h ö rande
av de b å da delegationerna, j ä mka delbeloppen mellan de olika regleringsf ö reningarna och besluta ora f ö rdelning av det belopp san kan komma att st å till n ä mndens
f ö rfogande. Vidare f ö ruts ä tts att,
liksom hittills, Svensk spannm å lshandel f ä r tillf ö ras
inf ö rselavgifter f ö r viss s k utbyteshandel av br ö ds ä d, att
Sveriges oljev ä xtintressenter f å r tillf ö ras
de inf ö rselavgiftsmedel som inflyter till
f ö ljd av h ö jningar av avgifter f ö r fettvaror som har ä gt rum per
den 1 juli 1971 och senare samt att inflytande inf ö rselavgifter p å vissa
livsmedelsindustriprodukter (biandvaror) tom reglerings- å ret 1980/81 f å r
f ö rdelas till resp produktomr å de i f ö rh å llande till utbetalda exportbidrag. N ä mnden avser att senare - efter ö verl ä ggningar med
de b å da delegationerna - framl ä gga f ö rslag om anv ä ndningen av s å dana
avgifter fr o m reglerings å ret 1981/82.
Jordbruksn ä mnden har
under nu l ö pande regleringsperiod å rligen bemyndigats att anv ä nda inf ö rselavgifter
som inflyter utanf ö r f ö rdelningsplanen till ett antal olika ä ndam å l. N ä mnden har f ö rut redovisat de ber ä kningar som i detta avseende g ä ller f ö r
1979/80. F ö r 1980/81 f ö resl å s medel f å tas i anspr å k
enligt f ö ljande uppst ä llning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(1 000
kr)
25 000
50 000
( +
5 151)
15 500
( +
1 000)
1 125
(-
1 000)
2 200
( +
150)
300
1 000
(+ 1 000)
6 000
(+ 2 000)
Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna
Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk
Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt
Svensk matpotatiskontroll
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä st-
organisationens bevarande 175
Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk
och gr ä dde
Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom
biodlingen 300
Restitution av inf ö rselavgifter
p å
styckningsdetaljer av
k ö tt och fl ä sk
samt av inf ö rselavgifter p å ost 9 000
St ö d till maltproduktionen Z 000
119 200
Prop. 1979/80: 162 53
Vid bed ö mningen av
anslagskraven fr å n Svensk matpotatiskontroll (SMAK)
och Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
har n ä mnden f ö ljt de anvisningar scm g ä ller f ö r
myndigheternas anslagsframst ä llningar f ö r budget å ret
1980/81.
Till SMAK har f ö r
1979/80 av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen reserverats h ö gst
1 015 000 kr f ö r upplysningsverksamhet p å matpotatisomr ä det.
F ö r 1980/81 har beg ä rts en h ö jning
av detta belopp till 1 100 000 kr p g a ö kade
kostnader (bilaga 1).
Fr o m reglerings å ret
1977/78 har ers ä ttning utg å tt till SMAK:s arbete med den officiella
kvalitetskontrollen. Ar 1979/80 reserverades h ö gst 4 110 000 kr f ö r detta ä ndam å l. F ö r reglerings ä ret
1980/81 har SMAK beg ä rt 3 650 000 kr. Minskningen beror
enligt SMAK p å gynnsam utveckling av kostnaderna
f ö r kontroll av kvalitetsm ä rkningen.
N ä mnden f ö resl å r efter samr å d med lantbruksstyrelsen att SMAK av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
tillf ö rs erforderliga belopp f ö r upplysningsarbete och f ö r den officiella kontrollen med h ö gst 1 050 000 kr resp h ö gst 3 375 000 kr. I det senare beloppet ing å r 100 000 kr f ö r
utvecklingsarbete. Vid ber ä kningen av beJcppen har l ö neh ö jningarna h ö sten 1979 Pga f ö rtj ä nst - och l ö neutvecklingsgarantin
inte kunnat beaktas eftersan ö verl ä ggningarna h ä rom
inte ä r klara. Jordbruksn ä mnden avser att å terkomma
r ö rande l ö ne ö kningar fr o
m h ö sten 1979.
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund har f ö r
1979/80 erh å llit ett belopp om 2 050 000 kr f ö r f ö rbundets
verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen . F ö r reglerings ä ret
1980/81 beg ä rs en ö kning av n ä mnda
belopp med 350 000 kr med motivering att uppr ä kningen av anslaget under senare å r
ej motsvarar inflationstakten. Lantbruksstyrelsen tillstyrker framst ä llningen (bilaga 2) .
Prop.
1979/80:162 54
Av de tillf ö rda medlen f ö rbrukas normalt ca 15 procent f ö r instrukt ö rsverksamhet
och 55 procent f ö r forsknings ä ndam å l p ä matpotatisomr ä det.
N ä mnden tillstyrker en uppr ä kning av anslaget med 7,1 procent till 2 200 000 kr.
I uppr ä kningen ing å r pris-och l ö neh ö jningar under 1979. Jordbruksn ä mnden avser att å terkomma
r ö rande l ö neh ö jningar
1980.
Jordbruksn ä mnden har
bemyndigande att ta i anspr å k medel
utanf ö r f ö rdelningsplanen f ö r å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare
av den del av priset f ö r inhemskt foder f ö r p ä lsdjursuppf ö dning som ä r
h ä nf ö rlig till inf ö rselavgifterna p ä fodermedel. Jordbruksn ä mnden hemst ä ller
att 1980/81 f å disponera h ö gst 1 milj kr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r ä ndam å let.
F ö r st ö d till vallfr ö odlingen har sedan 1971/75 utg å tt 1 milj kr per å r
av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen. Utvecklingen p å v ä rldsmarknaden har under de senaste å ren medf ö rt
ö kade m ö jligheter till billig import av fr ö , vilket f ö rsv å rar m ö jligheterna
att n å acceptabla odlarpriser f ö r i synnerhet timotej. En f ö rst ä rkning av
resurserna f ö r st ö det erfordras d ä rf ö r. Parterna har enats om att f ö resl å att beloppet till vallfr ö st ö det ö kas till 8 milj kr samt att 2 milj kr tas av medel
inom f ö rdelningsplanen och 6 milj kr av
medel utanf ö r f ö rdelningsplanen.
Till fonden f ö r
kollektiva å tg ä rder inom biodlingen har 1979/80 f ö rts
800 000 kr, varav 300 000 kr utanf ö r
och 500 000 inom f ö rdelningsplanen. Lantbruksstyrelsen
har under hand f ö reslagit att fonden ig80/8l skall
tillf ö ras of ö r ä ndrat 800
000 kr, vilket jordbruksn ä mnden tillstyrker.
F ö r st ö d till maltproduktionen har upptagits of ö r ä ndrat h ö gst 2 milj kr.
En prelimin ä r
disposition av inf ö rselavgiftsmedel reglerings å ret 1980/81 har sammanf ö rts i sammanst ä llning
nedan under 2.5.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2.1
Huvudsaklig medelsdisposition av inf ö rselavgiftsmedel
m m reglerings ä ren 1978
och 1979/80___________________
1978/79
1 OOO-tal
kr
1979/80
1 OOO-tal kr
prel
Inkomster
Fr ä n f ö reg å ende reglerings å r
kvarst å ende inf ö rselavgifter Under resp reglerings ä r influtna inf ö rselavgifter
exkl fodermedel
fodermedel
1 125''
,313 762 171 510
3 1661
376 000 160 000
SuiIIlD3
519 127
539 166
opaginerad Kontrollera mot PDF
Int ä ktsr ä ntor fr å n f ö reg ä ende ä r
Utgifter
a)Av
medel inom resp regleringsärs fördelningsplan
Svensk spannmålshandel
Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtintressenter
Föreningen för mejeriprodukter
Svensk kötthandel
Svensk ägghandel
Marknadsreglerande åtgärder för slaktkyckling
Kostnadskompensation mjölk, norra Sverige
Regionalt bidrag, köttregleringen
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete
Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m
Stöd till odling av konservärter och andra
köksväxter
Stöd till odling av bruna bönor
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
Reserv till jordbruksnämndens förfogande
Summa
21 900
-
31 500
19 500
21 000
-
178 252
199 700
53 588
10 000
75 5001
17 500
5 000
-
5 000
12 500
5 000
5 000
8 500
8 500
21 000
25 000
2 500
2 500
700
700
300
500
-
95 800
138 710
127 200
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härav
10 milj kr med äterbetalningsskyldighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
b) Täckning av underskott från förgående år
Härefter kvarstående införselavgiftsmedel
1 070
79 617
111 966
Prop.
1979/80: 162 56
c)Utanf ö r f ö rdelningsplanen
23 000
25 000
18 911
lil 816
12 665
11 500
3 897
5 125
1 995
1 070
1 950
2 050
175
175
281
300
1 000
3 000
1 000
1 000
300
300
6 113
9 000
2 000
2 000
Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna
Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg
f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll Sveriges uts ä desf ö rening,
potatisf ö r ä dling Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisa-tionens bevarande
Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde Pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom
biodlingen Restitution av inf ö rselavgifter
p ä styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk
samt av inf ö rselavgifter p å ost St ö d
till maltproduktionen
Summa 79 617 111 966
Saldo vid utg å ngen
av resp reglerings å r O O
Prelimin ä r disposition av inf ö rselavgiftsmedel reglerings ä ret
196O/8I (1 OOOkr)
2979/80
1 000
9 000
1 000
11 000
35 000
85 000
230 000
1 000
376 000
160 000
O
3 166 539 166
2.5
Ä rtor
och b ö nor
Potatis
St ä rkelse
Malt m m
Fettvaror (exkl del till SOI)
Mj ö lk m m
Slaktvaror
Ägg m m
Summa inf ö rselavgifter
exkl fodermedel
Fodermedel
ö verskott
fr å n f ö reg ä ende å r
R ä ntor fr å n f ö reg å ende å r
Summa
2980/82
1 000
9 000
1 000
11 000
50 000
95 000
220 000
1 000
391 000
160 000
O
9 587
560 587
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö rdelningsplan: 1979/80 267 200 +
I60 000 = 127 200 1980/81 267 200 + 160 000 = 127 200
a) Prelimin ä r f ö rdelning
inom f ö rdelningsplanen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Svensk spannm å lshandel
Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljev ä xtintressenter
F ö reningen f ö r mejeriprodukter
Svensk k ö tthandel
Svensk ä gghandel
Kostnadskompensation mj ö lk,
norra Sverige
Regionalt bidrag, k ö ttregleringen
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete
Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m
St ö d till odling av konserv ä rter
och andra k ö ksv ä xter
St ö d till odling av bruna b ö nor
St ö d till odling av vallv ä xtfr ö
Fonden f ö r kollektiva
å tg ä rder inom biodlingen
Reserv till f ö rfogande
Summa
h) T ä ckning av underskott fr å n f ö reg ä ende å r
H ä refter kvarst å ende inf ö rselavgiftsmedel
0
0
19 500
19 500
0
0
199 700
167 000
10 000
0
17 500
17 500
12 500
7 500
5 000
5 000
8 500
8 .500
25 000
25 000
2 500
2 500
700
700
0
2 000
500
500
95 800
111 500
127 200
127 200
0
0
111 966
133 387
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) Ber ä knade
kostnader f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplan
25 000
25 000
11 816
50 000
11 500
15 500
5 125
1 125
1 070
0
2 050
2 200
175
175
300
300
3 000
1 000
1 000
6 000
300
300
9 000
9 000
2 000
2 000
ill 966
119 200
Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna
Utbyteshandel k ö tt
och fl ä sk
Pristill ä gg r å r- och lamnk ö tt
Svensk matpotatiskontroll
Sveriges uts ä desf ö rening, potatisf ö r ä dling
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Ackordh ä storganisationen
Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk o gr ä dde
Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare
St ö d till odling av vallv ä xtfr ö
Fonden f ö r kollektiva
å tg ä rder inom biodlingen
Restitution av inf ö rselavgifter
p å
styckningsdetaljer k ö tt
och fl ä sk samt
IV inf ö rselavgifter
p å ost
St ö d till maltproduktionen
Summa
opaginerad Kontrollera mot PDF
Saldo vid
utgången av resp regleringsår.
11 187
Prop. 1979/80:162 58
3 SOCKERBETOR OCH SOCKER
3.1 2."_l_ednj_n £
I enlighet med riksdagsbeslut ang å ende jordbruksprisregleringen (prop
1977/78:19. JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) g ä ller fr o m reglerings ä ret 1978/79 f ö ljande f ö r prisregleringen p ä sockerbetor och socker:
1 Den direkta anpassningen av bet- och sockerpriserna
till de f ö r
ä ndringar som ä ger rum inom EG har upph ö rt. Vid best ä mningen av
de svenska priserna skall dock f ö rh å llandena inom EG analyseras.
2
Betprisets
niv å skall avv ä gas med beaktande av kostnadsutvecklingen
inom den inhemska odlingen och priserna p å ö vriga
vegetabilier. Niv å n p ä sockerindustrins ers ä ttning f ö r sockerframst ä llningen b ö r av jordbruksn ä mnden analyseras med hj ä lp av s ä rskild expertis.
3
Sockerbetsarealen
skall fr o m 1978 å rs odling avpassas s å att den vid normalsk ö rd ger ett importutrynme av 10 - 15
procent av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om detta p ä grund av ö kande arealavkastning eller vikande
konsumtion leder till en minskning av arealen, f å r denna minskning inte inskr ä nka sockerbetsodlingen p ä Ö land och Gotland, d ä r odlingen bed ö ms ha st ö rst betydelse ur syssels ä ttningssynpunkt.
Med h ä nsyn till dessa riktlinjer har n ä mnden dels analyserat kostnadsutvecklingen f ö r betodlingen, dels med bist ä nd av s ä rskild expertis fr ä n SPK granskat SSAs ekonomi och
kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling
analyserats. Utvecklingen inom EG har belysts.
Prop. 1979/80: 162 59
Med SBC n å ddes 1979 ö verenskommelse om en tre å rig prisregleringsperiod omfattande reglerings ä ren ' 1979/80 - l981/82.DverenskoiiiTiel-sen har
sedermera godk ä nts av statsmakterna (prop
1978/79:208, JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417). Enligt ö verenskommelsen skall sockerbetsodlarna f ä en å rligen
fastst ä lld kompensation f ö r ö kningen av
produktionsmedelspriserna samt i princip samma inkomstf ö ljsamhet som tillerk ä nns jordbruket i ö vrigt.
Erforderliga justeringar av betarealen skall g ö ras i sm å steg.
Jordbruksn ä mnden har
haft ö verl ä ggningar med konsumentdelegationen och betodlarnas f ö rhandlingsdelegation om kostnadskompensation och
inkomstf ö ljsamhet f ö r betodlarna 1980/81. I samf ö rst å nd med
delegationerna l ä gger n ä mnden h ä rmed
fram f ö rslag ang å ende kompensationen till betodlarna fr o m 1 juli
1980.
Efter ö verl ä ggningar med SSA har ö verenskommelse n ä tts om en tv åå rig prisregleringsperiod omfattande tiden 1 juli
1980 - 30 juni 1982. Ä ven denna ö verenskommelse har bitr ä tts av konsumentdelegationen.
3.2 trB?l °P!1. i''iii''lS.
Sockerkonsumtionen ber ä knas i genomsnitt under 1970-talet ha
varit 338 000 ton. Aren 1977 och 1978 minskade den till 331 000 resp 323 000
ton. Ar 1979 ö kade den å ter till 342 000 ton. Med h ä nsyn till nedg å ngen av sockerkonsumtionen
minskades den ö verenskomna betarealen 1978 fr å n 53 000 ha till 52 000 ha och 1979
till 51 500 ha. Parterna har enats om att arealen 1980 b ö r h ä llas of ö r ä ndrad vid 51 500 ha.
Betr ä ffande
sockerbetsarealen inom sockerbrukens p ä Oland och Gotland ( ö bruken) upptagningsomr ä den kan konstateras att denna under
de senaste aren har varit i stort sett konstant inom Mbrbyl ä ngabrukets upptagningsomr å de. P ä Gotland har betarealen minskat
alltsedan 1974. Ar 1979 h ö jdes
arealbidraget till odlarna p ä Gotland till 500 kr/ha. Arealminskningen f ö rbyttes sauma å r i en ö kning med 75 ha. Mot bakgrund h ä rav har parterna enats om att
arealbidraget f ö r 1980 ä rs areal b ö r vara of ö r ä ndrat
' reglerings å r = budget ä r
Prop. 1979/80:162 60
400 kr per kontrakterad ha till odlarna inom M ö rbyl å ngabrukets
upptagningsomr å de (exkl Ö sterg ö tland) och
500 kr/ha till odlarna p å Gotland. I de fall arealen vid
areal kontrollen befinns vara mindre ä n
den kontrakterade, b ö r bidraget utg å efter den uppm ä tta
arealen.
3.3 jCompnsation_tj_l_l_ hetodla_rna_
Kompensationen till betodlarna f ö r ö kningen av
produktionsmedelspriserna skall r ä knas
fram med utg å ngspunkt fr å n de del index som ing å r i produktionsmedelsprisindex (PM-index) f ö r jordbruket i ö vrigt.
Vid sammanv ä gningen av indextalen f ö r de olika delposterna skall kostnads-andelarna
enligt en av jordbruksn ä mnden uppr ä ttad normkalkyl f ö r
sockerbetsodlingen anv ä ndas som vikter. Denna index
multipliceras sedan med totala kostnadsvolymen f ö r f ö rn ö denheter, tj ä nster, kapital och lejt arbete i
sockerbetsodlingen. Index registrerar inte f ö r ä ndringar i kost naderna f ö r den lejda arbetskraften. Kostnads ö kningen har enligt till-l ä mpad index varit 12,8 procent mellan oktober 1978
och oktober 1979. Under samma tid har kostnaderna f ö r lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen ö kat med 8,6 procent. Eftersom skillnaden har ansetts
vara markant, har kostnadskompensationen f ö r
lejt arbete ber ä knats separat. Kostnadskompensationen
fbr reglerings å ret 1980/81 blir d å f ö r lejt
arbete 3 505 500 kr och f ö r ö vriga kostnader 33 588 100 kr.
Som en avdragspost skall upptas den merint ä kt som odlarna har erh å llit under 1979 genom att SSA har h ö jt
ers ä ttningen f ö r den melass som bol ä f;Pt har k ö pt av odlarna. Parterna har enats
om att h ä rvid ta h ä nsyn ä ven till v ä rde ö kningen p ä melass som odlarna har å tertagit. Kompensationsbeloppit minskar d å med 4 532 000 kr till 32 561 600 kr.
Uppr ä ttade bidragskalkyler visar att den
relativa l ö nsamheten (m ä tt genom t ä ckningsbidraget)
ä r h ö gre inom sockerbetsodlingen ä n
inom annan j ä mf ö rbar vegetabilieproduktion. De speciella omst ä ndigheter scm f n ä r f ö rknippade med sockerbetsodling
motiverar emellertid en n å got h ö gre l ö nsamhet f ö r denna odling.
Betodlarna skall i princip ha lika stor procentuell ö kning av arbetsoch kapitalinkomsterna i betodlingen
som tillerk ä nns jordbruket i ö vrigt.
Prop.
1979/80: 162 61
Jordbruket i ö vrigt
har under 1979 erh å llit en ö kning av inkomsterna for eget arbete och kapital
med 4,3 procent. Till ä mpat p å betodlingen ger detta procenttal 3 705 500 kr.
Totalt b ö r betodlarna s å ledes tillf ö ras
36 267 200 kr enligt f ö ljande:
Kostnadskompensation
f ö r lejt arbete 3
505 500
ö vriga
kostnader 33 588 100
Inkomstf ö rst ä rkning 3 705 600
Totalt 40 799 200
Avg å r int ä kts ö kningar
f ö r biprodukter 4
532 000
Att tillf ö ra
betodlarna 36 267 200
Med utg å ngspunkt fr ä n det nyss anf ö rda
b ö r grundpriset h ö jas med 1,56 kr per 100 kg betor med en sockerhalt
av 16 procent, vilket motsvarar en partiprish ö jning f ö r socker raed 12,25 kr/100 kg.
3.4 J £ n £ a_ti £ n_t_i_ll_ so £ k £ r £ oJ_a £ e_t
3.4.1 Al Im ä nj ö versk t
Parterna ä r eniga om
att prisregleringen b ö r avse endast str ö socker.
Av verksamheten vid raffinaderiet i Arl ö v ing å r
raffineringen av s å v ä l inhemskt som importerat r å socker
samt konsumentf ö rpackningen av str ö socker, ö vrig
verksamhet vid Arl ö v l ä mnas utanf ö r regleringen. Detta inneb ä r att bl a bitsocker och sirapstillverkningen l ä mnas utanf ö r
regleringen. Ä ven fodertillverkningen l ä mnas utanf ö r
sockerreglerincen men n ä mnden f ö rbeh å ller sig r ä tten att beakta utfallet av densamma. De varor som
faller utanf ö r sockerprisregleringen omfattas dock
av SPKs pris ö vervakning.
Parterna har enats om att SSA b ö r kompenseras f ö r
intr ä ffade kostnads ö kningar. Ber ä kningen
av kostnads ä ndringarna baseras s å l ä ngt m ö jligt p å
en generell branschkalkyl i st ä llet
f ö r p å f ö rh å llandena vid SSA.
Prop.
1979/80: 162 62
Alla ber ä kningar
bygger p å en normerad sk ö rdevolym och sockerhalt. F ö r oljekostnaderna ber ä knas ä ndringen f ö rsta g å ngen
f ö r perioden oktober 1979 - maj/juni
1980 och d ä refter l ö pande med prisjusteringar n ä r priset har ä ndrats
med minst 160 kr/m3. Betr ä ffande personalkostnaderna tas h ä nsyn till vid ö verl ä ggningarna kring å rsskiftet
k ä nda l ö neavtal. F ö r ö vriga kostnader baseras ber ä kningarna
p å uppgifter f ö r de n ä rmast
f ö rflutna 12 m å naderna med oktober som slutpunkt.
3.4.2 J £ iv_S £ cJ £ e_t £ £ £ £ ndrj_n £ a £ 2 2}iSrl.-.
3.4.2.1 A £ 0 £ t £ -j_u £ t £ r2n £
Den 1 juli 1980 justeras sockerpriset med h ä nsyn till oljeprisets ä ndring sedan oktober 1979. H ä rvid
skall basen vara 827 kr/m3 (fobpris 687 kr/m3 + bikostnader 140 kr/iTi3). Basen
skall j ä mf ö ras med det ov ä gda medeltalet av
Rotterdamnoteringen under perioden 15 maj - 15 juni 1980 ö kat med bikostnaderna per m3 den 15 juni. Pris ä ndringen r ä knas
fram i kr/m3 och multipliceras med den normala å rsf ö rbrukningen i den reglerade
sektorn, 72 800 m3. Det s å erh å llna beloppet sl å s ut p å den normala å rsproduktionen
socker, 295 000 ton. D ä refter justeras sockerpriset under
prisregleringsperioden s å snart oljepriset enligt ett l ö pande 30-dagars-genomsnitt av Rotterdamnoteringen
(inkl bikostnaderna) har ä ndrats med minst - 160 kr/m3.
3.4.2.2 ii"!!! J.'li'"i"S
En g å ng om å ret - vid utg å ngen
av j ä mf ö relseperioden - slutjusteras sockerpriset med h ä nsyn till f ö r ä ndringen av SSAs oljekostnader mellan tv å tolvm å naders
j ä mf ö relseperioder. Den f ö rsta
slutjusteringen baseras p å en j ä mf ö relse av SSAs normerade faktiska
kostnader f ö r eldningsolja under perioder 1
november 1979 - 31 oktober 1980 och kostnadsniv å n i oktober 1979 ber ä knad som 827
kr/m3 multiplicerad med normal volymen. F ö r
efterf ö ljande å r j ä mf ö rs perioderna 1 november - 31 oktober respektive
å r. Sockerpriset justeras f ö r skillnaden mellan oljekostnaderna under de tv å perioderna uttryckt per kg socker och justerad f ö r nettot av gjorda a conto pris ä ndringar.
Prop. 1979/80: 162 63
Justeringsbeloppet fir p å verka sockerpriset vid n ä stkommande sockerpris ä ndring till f ö ljd av a conto-kompensationen eller
ordinarie kostnadskompensation.
Om SSAs oljekostnader ö kar
v ä sentligt mer ä n utvecklingen p å
oljemarknaden motiverar, b ö r kostnadskompensationen
enligt ovan kunna reduceras.
3.4.3 Korrigering av sockerpriset pga ä ndringar av ö vriga
J £ t £ ade £ ______________________________
Sockerpriset skall en g ä ng
om å ret (1/7 1980 resp 1/7 1981)
justeras pga ä ndringar i andra kostnader ä n oljekostnaderna enligt en ö verenskommen modell. Denna inneb ä r att man f ö rsta
å ret utg å r fr ä n en
normerad kostnadsvolym om totalt 320 694 000 kr. Andra å ret ö kas volymen
med erh å llen kostnadskompensation f ö rsta å ret om 28
612 000 kr liiinus 629 000 kr avseende eng å ngsers ä ttning enligt nedan och blir d å 348 677 000 kr. Kostnads ä ndringen fastst ä lls
i procent genom j ä mf ö relse mellan produktionsmedelspriserna under oktober ett å r och oktober ett å r tidigare.. F ö r personalkostnaderna ber ä knas emellertid ä ndringarna
med utg å ngspunkt fr å n tariffl ö ner
och sociala kostnader inom den kemiska industrin och avser en v ä gd tidsj ä mf ö relse mellan tv ä
tolvm å nadsperioder motsvarande SSAs
verksamhets å r.
Ä ndringarna
f ö r de skilda kostnadsslagen v ä gs samman med respektive kostnadsvolymer som vikter.
Vikterna beh å lls of ö r ä ndrade under
den aktuella tv ää rsoerioden. Den s å ber ä knade
genomsnittliga ä ndringen - uttryckr i procent -
multipliceras med den totala kostnadsvolymen. F ö r ber ä knad produktivitetsf ö rb ä ttring
avdras 2 procent av kostnaderna f ö r
kollektivanst ä lld personal. Det s å lunda erh å llna
kompensationsbeloppet f ö rdelas p å den normerade sockerproduktionen. Kompensationen f ö r kostnads ö kningen
oktober 1978 - oktober 1979 har - med undantag f ö r oljekostnaderna -ber ä knats till
28 612 000 kr, vilket blir 9,7 ö re/kg
socker. Personalkostnaderna har i enlighet med ovanst å ende baserats p å
en j ä mf ö relse mellan v ä gda genomsnitt f ö r SSAs verksamhets å r 1978/79 och 1979/80 med kostnadsniv å n i januari 1980 som sista m ä tv ä rde. I kompensationsbeloppet ing å r avskrivningar med 3 458 000 kr och i fr å ga om personc, kostnaderna dels kompensation f ö r eng å ngsers ä ttningen h ö sten
1979 om
Prop. 1979/80: 162 64
629 000 kr, dels ers ä ttning
f ö r en f ö r SSA speciell arbetstidsf ö rkortning, v ä rderad
till 930 000 kr.
3.4.4_____________________________________ Ers ä ttning for merkostnaderna vid bruken p å Ö land och
oland____________________________________
Fbr merkostnader vid ö bruken
tillerk ä nns SSA f ö r reglerings å ret
1980/81 dels 3,41 kr/100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir 10
060 000 kr, dels 4 300 000 kr ur sockerfonden. I kostnadskompensaticnen ing å r s å ledes viss ö kad ers ä ttning
f ö r merkostnaderna vid ö bruken.
3.4.5 £ r £ä ttning f ö r_ra_f £ i £ eM £ g_av 2m £ 0 £ t £ r £ t_r å s £ cke £
Ers ä ttningen f ö r raffinering och lagring av importerat r å socker h ö js
f ö r intr ä ffade kostnads ö kningar
med utg å ngspunkt fr å n den genomsnittliga kostnadsutvecklingen f ö r str ö sockertillverkningen
vilket inneb ä r att den tidigare anknytningen
till EG upph ö r. F ö r 1980/81 har h ö jningen ber ä knats till 6,60 kr/100 kg.
3.5 Sammanfattning av f ö rslag till prisreglering p å sockerbetor
£ c sockerJf'or-_req]sr\ngs é kret_ j_98082__________
Jordbruksn ä mndens f ö rslag till sockerreglering f ö r perioden 1 juli 1980-30 juni 1981 har till alla
delar bitr ä tts av konsumentdelegationen. SBC
har godtagit f ö rslaget i de delar det r ö r betodlarnas
villkor och SSA i de delar som avser bolaget. F ö rslaget kan sammanfattas i f ö ljande
punkter;
1
Sockerbetsarealen
f ö r 1980 å rs odling f å r
uppg å till 51 500 ha. Erforderlig
kvotering av odlingen f å r inte utan n ä mndens medgivance drabba de omr å den som normalt levererar betor till ö bruken.
2
Priset p å sockerbetor skall uppg å till 19,46 kr/100 kg betor med en sockerhalt av 16
procent
3
Till de odlare
i Sm å land och Blekinge samt ö land som levererar bet' till bruket i M ö rbyl å nga skall
liksom f ö reg å ende å r utg å ett arealbidrag om 400 kr/ha kontrakterad areal. Till odlare p å Gotland skal! utg å of ö r ä ndrat 500 kr/ha. I de fall arealen vid arealkontrollen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:162 6"
befinns vara mindre ä n den kontrakterade, skall bidraget utg å efter den uppm ä tta arealen. Bidraget skall finansieras
med medel ur sockerregleringen.
4 SSAs nettopris f ö r baskvaliteten i sortimentet, str ö socker K5 i s ä ck
om 50 kg, skall vid oljepriset 827 kr/m3 vara 293,50/100 kg. Priset
justeras den 1 juli 1980 f ö r oljepris ä ndringar under perioden oktober
1979 - maj/juni 1980 samt d ä refter n ä r oljepriset har ä ndrats med
i 160 kr/n3.
5 Gr ä nsskyddet f ö r
socker skall utg ö ras av en inf ö rselavgift som skall
tas ut f ö r importerade kvantiteter under
perioder d å v ä rldsmarknad.s-
priset understiger det fastst ä llda avr ä kningspriset p å socker ur
svenska betor. De uppburna medlen skall - liksom hittills - tillf ö ras
sockerregleringsfonden. Som v ä rldsmarknadspris p å f ä rdigt socker skal I
d ä rvid g ä lla Parisb ö rsens spot-notering f ö r vitsocker. Denna noterino
skall ö kas med 8,10 kr/100 kg, motsvarande
dels kostnader f ö r frak';
m m till svensk hamn och dels korrigeringar f ö r kvalitetsskillnad mellan den
svenska baskvaliteten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som m å tt p å v ä rldsmarknadspriset p å r å socker skall g ä lla den nominella London-noteringen
p å r å socker. B å da noteringarna skall omr ä knas till svensk valuta enligt den
s ä ljkurs som g ä ller noteringsdagen.
Inf ö rselavgiften
f ö r f ä rdigt socker skall utg ö ra skillnaden mellan SSAs nettopris
enligt punkt 4 och v ä rldsmarknadspriset
p ä f ä rdigt socker, m ä tt p å nyss angivet s ä tt.
Inf ö rselavgiften
f ö r r ä socker skall anpassas s å att svensk raffi-nerinosindustri,
som k ö per in r å socker till g ä llande London-noterinc och s ä ljer den raffinerade varan till
SSAs nettopris enligt punkt 4, erh å ller en ers ä ttning
f ö r raffineringen som inklusive ers ä ttning f ö r s ä ckkostnader och viss utfrakt samt
lagringsbidrag uppg å r till 47,60 kr/100 kg raffinad.
Raffineringen skall h ä rvid
f ö ruts ä ttas medf ö ra ett svinn om 8 procent.
Inf ö rselavgiften
f ö r sirap, sockerl ö sningar och sockerkul ö r b ö r liksom hittills motsvara
avgiften f ö r f ä rdigt socker, varvid h ä nsyn ts.
5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162
Prop. 1979/80:162 66
till produktens sockerinneh å ll.
Inf ö rselavgifterna skall utom vid pris ä ndringar i princip justeras en g å ng varje m å nad
samt dessutom vid st ö rre variationer i de utl ä ndska noteringarna.
6 D ä v ä rldsmarknadspriset f ö r f ä rdigt socker ö verstiger
SSAs nettopris enligt punkt 4 skall jordbruksn ä mnden f å ta ut en f ö rs ä ljningsavgift
p å allt socker som s ä ljs inom landet. D ä rvid kommer det inhemska partipriset att h ö jas med ett belopp som motsvarar f ö rs ä ljningsavgiften.
De insamlade medlen skall anv ä ndas f ö r att subventionera sockerimporten. Under s å dana perioder skall ers ä ttningen f ö r
SSAs raffineringsverksamhet regleras enligt den s k garanti regeln. Denna
inneb ä r att man halv å rsvis i efterhand g ö r en avr ä kning som beaktar skillnaden
mellan de genomsnittliga v ä rldsmarknadspriserna p å f ä rdigt socker
enligt Paris-noteringen och r å socker
enligt London-noteringen. Skillnaden mellan dessa noteringar skall i princip
ge utrymme f ö r raffineringssvinn,
raffineringsers ä ttning och lagringsbidrag. Om den
utvunna ers ä ttningen fbr raffineringen avviker
fr å n den fastst ä llda marginalen, b ö r avr ä kning kunna ske mellan SSA och
regleringsfonden.
7 Sockerregleringsfonden skall, liksom hittills, bekosta
dels frakt-subventioneringen till de fyra nordligaste l ä nen och Kopparbergs l ä n med 1,2 mkr samt dels f ä ltm ä tning i erforderlig utstr ä ckning av sockerbetsarealen. Fonden skall dessutom
finansiera dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan
levererar betor till ö bruken till en ber ä knad kostnad av 3,5 - 4,0 mkr, dels den ers ä ttning om 4,3 mkr som skall utg å fbr SSAs merkostnader f ö r driften vid dessa bruk. Dessutom skall 1980 utg å 3,3 mkr och 1981 3,7 mkr som ers ä ttninc f ö r
driften av Karpalunds bruk.
3 F ö reslagna pris ä ndringar skall i princip g ä lla fr o m ing å ngen
av ett reglerings å r. N ä r det g ä ller socker har erfarenheten visat
att k ä nnedom om prish ö jningar resulterar i forcerade ink ö p under tiden n';r-mast f ö re h ö jningen och
motsvarande stark nedg å ng i ink ö pen under tiden n ä rmast
d ä refter. Jordbruksn ä mnden b ö r
d ä rf ö r bemyndigas att medge att pris ä ndringarna
f ö rdelas i tiden p å ett s å dant
s ä tt, att minsta m ö jliga st ö rning
uppst å r p å marknaden. Systemet b ö r utformas
Prop.
1979/80: 162 67
s å att varken SSA eller dess kunder
kalkylm ä ssigt g ö r n å gon vinst
eller f ö rlust.
9 P å grund av fr ä mst h ö ga sk ö rdar under de senaste å ren har socker-regleringsfondens int ä kter blivit otillr ä ckliga. F ö r n ä rvarande har
12,9 milj kr av den r ö rliga krediten utnyttjats f ö r att t ä cka
underskott i fonden. Utvecklingen av sk ö rd
och v ä rldsmarknadspris kan bli s å dan att ytterligare kredit erfordras.P å grund h ä rav
f ö resl å s att den r ö rliga kredit hos riksg ä ldskontoret som n ä mnden
ä ger disponera f å r liksom hittills anlitas ä ven f ö r ifr å gavarande ä ndam å l.
4 BESLUTSMENING
Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Hillbom, Kristiansson, Lindfors och
Tiberg samt personal-f ö retr ä darna Fallquist och Skavhellen efter f ö redragning av byr å chefen Sandqvist i n ä rvaro av avdelningscheferna Olsson och Wenker.
I ä rendets beredning har ä ven avdelningsdirekt ö rerna Friedner och Wigstrand deltagit.
Ingvar Lindstr ö m
Eje Sandqvist
Prop.
1979/80: 162 69
Bilaga 3
STATENS JORDBRUKSN Ä MND
1980-02-26
LIVSMEDELSSUBVENTIONERNAS EFFEKTER
Prop.
1979/80: 162 70
1 Inledning
I denna rapport redovisas en aktualiering av tidigare ber ä kningar av subventionernas effekter.
Av tidigare publicerade rapporter motsvaras denna n ä rmast av
"Livsmedelssubventionernas effekter", 1979-01-09. I rapporten
"Livsmedelssubventionernas effekter f ö r jordbruket, staten och konsumenterna", 1977-11-02,
redovisas s å v ä l ber ä kningsteknik som ber ä kningsunderlag i detalj.
Avsikten ä r att en mera genomarbetad genomg ä ng av problemomr å det skall ske senare under å ret n ä r mera definitiva uppgifter f ö r 1979 kan erh å llas. Vid denna genomg å ng kommer ä ven underlaget f ö r de statistiska analyserna att aktualiseras.
1.1 Bakgrund
Sedan l ä ng tid tillbaka har priserna p ä jordbruksbaserade livsmedel sprodukter i stort sett best ä mts med ledning av jordbrukets
kostnader f ö r produktionen samt f ö r viss f ö r ä dling och marknadsf ö ring. H ä rigenom f ö ljer prisutvecklingen p å jordbruksbaserade
livsmedelsprodukter i stora drag den allm ä nna l ö nekostnads- och prisutvecklingen i samh ä llet.
Den allm ä nna prisutvecklingen var under 1960-talet relativt lugn. Under 1969
och 1970 intr ä ffade dock en f ö r ä ndring varefter en perioa f ö ljde med kraftiga prish ö jningar. F ö r att bem ä stra den kraftiga prisutvecklingen
under de f ö ljande å ren inf ö rdes s ä rskilda å tg ä rder i form av tillf ä lliga prisstopp och en
intensifierad pris ö vervakning. Trots dessa å tg ä rder blev prish ö jningarna under andra halv å ret 1972 dock st ö rre ä n v ä ntat.
Mot denna bakgrund besl ö t regeringen att med verkan fr o m
den 1 januari 1973 inf ö ra
subventioner och prisstopp p å vissa s k baslivsmedel. Detta innebar att de beslutade prish ö jningarna f ö r dessa produkter helt eller delvis
kom att betalas med statliga budgetmedel i st ä llet f ö r med konsumentprish ö jningar.
Motivet f ö r detta beslut var enligt prop 1973:96 "att en ytterligare h ö jning av livsmedelspriserna p å de viktigaste livsmedlen inte
kunde godtas, s ä rskilt med h ä nsyn till barnfamiljer och l å ginkomsttagare".
Prop.
1979/80: 162 71
Fr o m den 1 januari 1973 och toml juli 1978 har subventionerna
successivt h ö jts f ö r ett stort antal av de jordbruksprodukter som ber ö rs av jordbruksregleringen. S å ledes har prisstegringstakten f ö r flera jordbruksbaserade livsmedelsprodukter
kunnat d ä mpas genom att ers ä ttning utg å tt
till jordbruket i form av statliga medel.
De totala subventionerna uppg ä r iaag till ca 20 % av jordbrukets totala int ä kter
fr å n produkter som ber ö rs av jordbruksregleringen. Detta medf ö r i sin tur att konsumentpriserna p å dessa produkter i genomsnitt ligger p ä en niv å
ca 15 ? under den prisniv å som skulle g ä llt i ett l ä ge
utan subventioner.
1.2 Utredningsarbetets inriktning
1972 å rs jordbruksutredning gjorde i en
delutredning en bed ö mning av framtida subventioners
effekter f ö r staten, konsumenterna och
jordbruket. I denna iapport arbetade man med olika antaganden om
kostnaasutvecklingen inom jordbruket och subventionernas storlek.
Livsmedelssubventionernas effekter f ö r staten bed ö mdes
med ledning av de framtida subventionernas storlek enligt olika alternativ. En
bed ö mning av konsumt-lons-utvecklingen
f ö r olika subventionsalternativ
gjordes med leaninq av vissa uppgifter om hur konsumtionen f ö r ä ndras vid
pris ä ndringar.
I detta sammanhang studerades ä ven livsmedelssubventionernas ekonomiska effekter f ö r olika hush å llstyper
och konsumentgrupper. I utredningen gjordes ocks ä f ö rs ö k att studera livemedel ssubventionernas effekter f ö r jordbrukec samt f ö r livsmedelsindustrin ocn handeln. Rapporten omfattade slutligen en
bed ö mning av de regleringstekniska
'
1 "Livsmedelssubventioner". Promemoria avgiven
av 1972 å rs jordbruksutredning (Ds Jo
1974:12).
Prop. 1979/80: 162 72
SPK och JN gjorde i en gemensam PM å r 1975 en bed ö mning
av livsmedelssubventionernas effekter. I denna PM ber ö rdes konsumtionseffekterna relativt ö versiktligt medan huvudvikten lades vid en utv ä rdering av de regleringstekniska konsekvenserna av
subventioneringen.
F ö religgande studie ä r ett f ö rs ö k till utv ä rdering
av i f ö rsta hand subventionernas effekter
f ö r konsumenterna. Ur prop
1977/78:19 framg å r att det ä r "angel ä get
att livsmedelssubventionernas effekter i olika avseenden blir kartlagda och
analyserade, d ä ribland deras inverkan p ä avs ä ttningen f ö r svenska jordbruksprodukter". De produkter
som studeras ä r k-mj ö lk, gr ä dde,
ost, fl ä sk, n ö t- och kalvk ö tt, fj ä derf ä och br ö ds ä d. Oe
faktiska f ö rh å llandena avseende konsumtionen m n under 1973-1979 j ä mf ö rs med ett t ä nkt l ä ge utan
livsmedelssubventioner.
2 Livsmedelssubventioner
Statliga budgetmedel till jordbruket utg å r i olika former. I detta arbete har intresset
koncentrerats till s å dana budgetmedel som brukar ben ä mnas livsmedelssubventioner. I utredningen
studeras effekterna av statens kostnader f ö r
o beslutade prish ö jningar p å prisstcppade produkter inom
jordbruksprisregleringen som kompenserats med buagetmeael
, o regeringens stimulans å tg ä rder 1974, o ers ä ttning f ö r
uteblivna prish ö jningar inom ramen fbr de
fastst ä llda prisgr ä nserna, o s ä nkning av partipris p å mj ö lk enligt beslut fr å n 1967 samt o jordbrukets l å ginKomstsatsning.
Subventioner och prisstopp p å vissa baslivsmedel, november 1975. Statens jordbruksn ä mnd och statens pris- och kartelln ä mnd.
Prop. 1979/80: 162 73
Det finns emellertid budgetmedel som utg å r till jordbruket men som dock inte behandlas i
detta sammanhang - pristill ä gg p ä f å r- och lammk ö tt. Norrlandsst ö det,
medel till sk ö rdeskade-skyddet och annat statligt
ekonomiskt st ö d till jordbruket.
De produkter som studeras ä r fl ä sk, n ö t- och kalvk ö tt, fj ä derf ä , k-mj ö lk, ost, gr ä dde
och br ö ds ä d. Andra produkter som subventionerats, men sora inte studeras h ä r ä r mj ö lkpulver (subventionerat fr ä n januari 1974) och h ä stk ö tt (subventionerat fr ä n januari 1973). F ö r potatis utgick importsubventioner under 1975/76.
Tabell 2.1 Statliga budgetmedel till jordbruket
1972-i978, '1kr
Ar Studerade produkter ö vriga Summa
budgetmedel
1972 55
1973 323 102
1974
1 450 67
1975
2 398 120
1976
2 785 143
1977
3 290 57
1978
3 423 77
Subven- Ers ä ttn.
till Summa
tioner f ö ljd av den in
ternationella
________ prisutvecki._______
=55
38
93
425
102
527
1 517
109
1 626
2 518
182
2 700
2 928
262
3 190
3 347
197
3 z4A
3 SCO
219
3 719
Subventionernas storlek f ö r enskilda produkter ir 1978 framg å s-av
f ö ljande tabell.
Prop. 1979/80: 162 74
Tabell 2.2. Subventioner f ö r studerade produkter ä r )nj\ ."kr
57 7
15
16
1
4
100
Procent
Ar
Subvention
K-mjblk
1 818
Ost
247
N ö t- och
kal
vk ö tt
486
Fl ä sk
505
Fj ä derf ä
20
Br ö ds ä d
121
Summa
3 197
Som framg å r utg å r merparten (2/3) av subventionsmedlen till
mejeriprodukterna medan ca 1/3 utg å r
till k ö tt och fl ä sk.
3 Allm ä nt
om sambandet mellan subventioner, konsumtion och produktion
Livsmedelssubventionerna och prisstoppet som inf ö rdes 1973 har medf ö rt att prisniv å n p ä subventionerade varor har stabiliserats eller s ä nkts. F ö r
statens del har subventionerna inneburit successivt ö kade kostnader i form av subventionsmedel. Genom den
l ä gre prisniv å som har f ö relegat
j ä mf ö rt med ett l ä ge utan subventioner har staten
ocks å f ö rlorat int ä kter i form av merv ä rdeskatt.
I utredningen antas att statens medel f ö r subventionerna inklusive f ö rlorade int ä kter
av merv ä rdeskatt skulle tillfalla
konsumenterna i ett l ä ge utan subventioner i form av h ö jda disponibla inkomter (t ex l ä gre skatter, h ö gre
barnbidrag). Hur staten verkligen finansierat subventionerna kan dock ej
fastst ä llas. F ö rutom skattev ä gen
kan den ocks ä t ä nkas ha skett genom en ö kad uppl å ning.
Som regel medf ö r
en s ä nkning av den reala prisniv å n f ö r en produkt
att denna blir mer attraktiv f ö r
konsumenterna j ä mf ö rt med andra produkter. Konsumtionen av den subventionerade varan b ö r d ä rf ö r ö ka. Denna
konsumtions ö kning kan dock motverkas av att
konsumenternas inkomster ä r l ä gre i ett l ä ge med subventioner ä n i ett l ä ge
utan eftersom subventionsmedlen i ett l ä ge
utan subventioner skulle å terf ö ras till konsumenterna. I praktiken ä r det dock inte bara pris och
1 Med subventioner avses h ä r ers ä ttning till f ö ljd av uteblivna prish ö jningar -i- stimulanspaketet 1974 och ers ä ttning fill f ö ljd
av den internationella prisutvecklingen.
Prop.
1979/80: 162 75
inkomst som p ä verkar
konsumtionens storlek utan ett stort antal faktorer spelar roll, t ex prisniv å n f ö r andra
varor och f ö r ä ndringar i konsumtionsm ö nstret.
Vid ber ä kning av priserna i ett l ä ge utan subventioner har antagits att handelns ö resmarginaler ä r
of ö r ä ndrade.
F ö r ä ndrad konsumtion av en produkt kan medf ö ra f ö r ä ndrad relation mellan export och import. I den m å n exporten f ö r ä ndras p å verkas
jordbrukets exportkostnader och d ä rmed
regleringsf ö reningarnas ekonomi. F ö r ä ndrad
konsumtion av mejeriprodukter medf ö r
en viss omst ä llning av produktionen vid
mejerierna. S å dan omst ä llning medf ö r
ocks å att mejeriernas kostnader f ö r ä ndras. Under
f ö ruts ä ttning att regleringsf ö reningarnas
och f ö r ä dlingsindustrins ekonomiska slutresultat skall vara detsamma s å v ä l i ett l ä ge med som i ett l ä ge utan subventioner leder en f ö r ä ndring av konsumtionens och exportens storlek till
f ö r ä ndrade avrakmngs-priser. S å dana
f ö r ä ndringar kan.inverka p å
produktionens storlek, varvid Subventionernas effekter p ä avr ä kningspriserna
eventuellt d ä moas n å got.
Om produktionen av subventionerade varor har ö kat medf ö r
detta dels ö kade int ä kter inte bara fir jordbruket utan ocks å f ö r
livsmeaelsindustrin, handeln samt t ex de f ö retag, som f ö rser jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin
med produktionsmedel, dels f ö rb ä ttraa syssels ä ttning
i dessa branscher. I pi-aktiken har livs-medelssubventionerna p å verkat den allm ä nna
prisniv å n i samh ä llet vilket kan ha f å tt å terverkningar
i hela den svenska ekonomin. Det framg å r
h ä rav att en fullst ä ndig och r ä ttvisande
analys av livsmedelssubventionernas effekter ber ö r ett vidstr ä ckt omr å de i samh ä llet
- och ä r i det n ä rmaste om ö jlig
att genomf ö ra.
4 Utvecklingen i stora drag
Under perioden 1972 1979
h ö jdes den allm ä nna prisnivin nud i genomsnitt ca 9 ', per å r (m ä tt ired
KPl). Motsvarande f ö r å ren 1968 1972 var 4 %. F ö r jordbruksregierade varor var prisutvecklingen i
genotsnitt Z % --er å r f ö r å ren 196S 1972. Genom subvention-
Prop. 1979/80:162 76
erna kunde denna prisutveckling under å ren 1972
1976 begr ä nsas till 6 X per å r medan utvecklingen f ö r
å ren 1976--1979 uppgick till drygt
8 % per å r.
De disponibla inkomsterna ö kade under å ren 1972--1976 med n ä rtnare 70 %. P ä
grund av den kraftiga prisstegringen under dessa å r begr ä nsades den reala inkomst ö kningen till 13 %. Detta var dock en starkare
inkomstutveckling ä n f ö r å ren 1968 1972 d å
den blev endast 5 *. (realt). F ö r å ren 1976
1978 ber ä knas de reala disponibla
inkomsterna ha minskat n å got.
Genom subventionerna har v ä rdet av de subventionerade varorna i f ö rh å llande till den totala privata
konsumtionen minskat fr ä n i genomsnitt 8,2 % far å ren 1968 1972
till 7,5 % f ö r å ren 1975-1979.
F ö r samtliga subventionerade varor
har konsumtionen ö kat under 1970-taiet till f ö ljd av dels subventionerna, dels den allm ä nna standa-dstegringen. Samtidigt kan konstateras
att konsumtionen av ö vriga livsmedelsvaror har ö kat eller å tminstone
varit relativt stabil under dessa å r.
:nte f ö r n å gon st ö rre produkt har konsumtionen
uppvisat markant minskning.
Den ö kade
konsumtic-nen av livsmedel har ocks å p å verkat kostens n ä ringsinneh å ll. S å lunda har under 1972--1979
intaget av energi per person ö kat med ca 3 %, animal iskt protein n-ed 17 %., vegetabiliskt
protein med 4 % och fett med 6 ' D ä remot
har kostens inneh å ll av kolhydrater minskat med
drygt 1 %.
5 Subventionernas effekter p å prisutvecklingen
I f ö ljande diagram redovisas
prisutvecklingen med och utan subventioner f ö r
k-mj ö lk, ost, fl ä sk, n ö t- och kalvk ö tt, fj ä derf ä och vetemj ö l.
Priserna i ett l ä ge utan subventioner har ber ä knats med ledning av r å dande priser med till ä gg '' ö r subvention och mer-v ä rdeskatt p å subventionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 5.1 Utveckling av l ö pande och fasta priser f ö r
k-mj ö lk, ost och vetemj ö l
=
priser med subventioner = priser utan subventioner
opaginerad Kontrollera mot PDF
L ö pande priser K-mj ö lk
kr/1
kr/1
1977 å rs prisniv å
-I-- 1-- 1-- 1- 1-- 1-- 1- 1-
72 74 76 78
- » --- 1--- 1 1---- 1--- 1--- 1-
76 78
72 74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ost kr/kg
25 --
kr/kg 25
15
H---- 1--- » -
-i---- 1--- 1--- h
72 74 76 78
Vetemj ö l kr/kg
15
kr/kg
I I------ 1--- 1--- 1--- -
76
72 74
t- 78
i
i *------ 1--- 1--- 1--- 1--- 1 h
72 74 76 78
- » --- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- (-
76
78
72 74
kr/kg 40
30 -
20 ..
Diagram
5.2 Utveckling av l ö pande och fasta priser f ö r n ö t- och och
kalvk ö tt, fl ä sk och fj ä derf ä
------ =
priser med subventioner
Löpande priser Nöt- och kalvkött
------ = priser utan subventioner
1977 å rs prisniv å kr/kg
40
30
20 ..
25
kr/kg
11I---------- 1IIt-
72 74 76 78
Fl ä sk
kr/kg 25
-I ---- 1--- 1--- 1---- 1 I
72
74
76
\__ .
78
kr/kg
16
14
12 10 ..
t I--- 1-
72 74
Fjäderfä
-I---- 1--- 1--- 1-
75 78
kr/kg
16 14 4.
12
10 f
I---- 1--- 1--- 1--- 1--- 1---- 1--- 1-
72 74 76 78
H---- 1--- 1--- 1--- (--- h
-I---- » 1-- 1 1--- 1--- 1 I
72
74
76
78
72
74
76
78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 162 74
Under antagandet att v ä gningstalen
i konsumentprisindex ä r desamma i ett l ä ge med resp utan subventioner, medf ö r subventionerna att utvecklingen av
konsumentprisindex inte har varit s å
kraftig som den skulle ha varit i ett l ä ge
utan subventioner.
Tabell 5.1. Utvecklingen av KPl och
livsmedelskomponenten i KPl i ett l ä ge
med resp utan subventioner (1972=100)
Faktisk
KPl
med
Ber ä knad utan
subventioner
Livsmedelskomponenten Faktisk med Ber ä knad utan subventioner
1972
100.0
100,0
100,0
100.0
1973
106.7
107,0
105.9
107.1
1974
117,3
118,9
112,5
118,7
1975
128.8
130,9
125.8
134.0
1975
142,0
144,5
141,8
151,9
1977
158,2
160,7
162,5
172,6
1978
173,9
176,4
177,9
188,0
1979
190,9
193,4
189.6
199,6
Som framg å r ber ä knas konsunentrisindex varit ca 1 ,3 % h ö gre å r 1979 i ett
l ä ge utan subventioner. Motsvarande ö kning f ö r
livs-medelskoraponenten ä r ca 5,3 % å r 1979.
6 Subventionernas effekter p å konsumtionen
6.1 Kotisuntionsmodel ler
De viktigare faktorerna f ö r konsurationsutvecklingen sammanfattas nedan:
o utvecklingen av konsumentpriset f ö r produkten i fr å ga.
o utvecklingen av konsumentpriserna f ö r utbytbara
(substi tuerbara) produkter,
o prisutvecklingen f ö r livsmedel
j ä mf ö rt med pris-
utvecklingen f ö r
andra produkter,
o den disponibla inkomstens storlek och f ö r ä ndring
(i viss m å n ett
uttryck f ö r v ä lst å ndsutvecklingen och befolkningens
konsumtionsniv ä ),
Prop.
1979/80:162 80
o befolkningens storlek, struktur och f ö r ä ndring samt
0 marknadsf ö rings å tg ä rder och
andra former av p å verkan.
1 f ö religgande arbete har det inte
varit m ö jligt att beakta
alla faktorerna utan subventionernas p å verkan
p å konsumtionen
har uppskattats med ledning av vissa modeller som tar h ä nsyn
till bl a priset p å varan ifr å ga, inkomstutvecklingen samt i
vissa fall priserna p å andra varor som kan st å i ett konkurrens
f ö rh å llande till den studerade varan. De modeller som anv ä nts har
anpassats till data ö ver konsumtion, priser och
inkomster f ö r
perioden 1960--1977. I modellerna har ocks å
beaktats befolk
ningens storlek och den allm ä nna
prisutvecklingen. Modellernas
utformning varierar fr ä n produkt till produkt.
Med ledning av ber ä knade
pris- och inkomstelasticiteter har subventionernas inverkan p ä konsumtionen kunnat ber ä knas. En priss ä nkning
f ö r en produkt m ä tt i fasta priser medf ö r att konsumtionen av ifr å gavarande
rrodukt "--.a- (negitiv priselastici tet . I dessa ber ä kningar har antagits att i ett l ä ge utan subventioner skulle de utbetalda
subventionsmedlen p å verkat konsumenternas ekonomi genom
l ä gre direkta skatter vilket skulle
medf ö rt att den disponibla inkomsten
skulle varit st ö rre . Enligt modellerna medf ö r en inkomsts ä nkning
att konsumtionen minskar (positiv inkcrast-elasticitet) och motverkar s å ledes i viss m å n
ovan n ä mnda priseffekt, I dessa ber ä kningar redovisas endast ber ä kningar av suD-ventionernas effekter f ö r den totala
konsumtionen. Uppdelningen efter hush å llstyp
eller inkomstklass kan inte g ö ras eftersom
aktuellt bakgrundsmaterial av detta slag saknas.
I modellerna har det inte varit m ö jligt att beakta subventic.ernas och prisstoppets
effekter f ö r t ex olika styckningsdetaljer f ö r k ö tt eller
andra produkter som ryms inoni de produktgrupper som h ä r studeras. Det b ö r
d ä rf ö r ytterligare understrykas att gjorda ber ä kningar resulterar i grova uppskattningar av
subve.itionernas effekter p ä
konsumtionen.
1. Om man ist ä llet
antar att subventionerna helt eller delvis
finansierats genom statlig uppl å ning blir resultaten n ä got annorlunda.
Prop. 1979/80: 162 81
6.2 Konsumtionseffekter
F ö r fl ä sk har subventionerna medf ö rt
en s ä nkning av priset med ca 10 % 1979 j ä mf ö rt med ett l ä ge
utan subventioner. Detta har enligt ber ä kningarna
medf ö rt en konsumtions ö kning med knappt 3 « . F ö r n ö t- och kalvk ö tt ä r pris ä ndringen n å got st ö rre
ä n f ö r fl ä sk. Enligt ber ä kningarna tycks dessa produkter ha en st ö rre pris- och inkomstk ä nslighet ä n fl ä sk. Subventionerna bed ö ms ha medf ö rt drygt 5 % ö kning
av konsumtionen av n ö t- och kalvk ö tt.
Fj ä derf ä var ej subventionerat under å ren 1973 - 1975. Det reala priset
sj ö nk med ca 9 % under denna period. J ä mf ö rt med t ex fl ä sk var prisutvecklingen
ogynnsammare ur konsumentsynpunkt. N ä r subventioner inf ö rdes p å fj ä derf ä 1976 sj ö nk det reala priset ytterligare ca
3 %. Till f ö ljd av konkurrensen till annat k ö tt har livsmedelssubventionerna i
viss m å n motverkat konsumtionsutvecklingen
f ö r fj ä derf ä . I ett l ä ge utan subventioner ber ä knas konsumtionen ha varit ca 1 % h ö gre mellan 1974 och 1978. Under
1979 ber ä knas ö kningen i ett l ä ge utan subventioner uppg å till ca 0,5 %.
Subventioneringen har för k-mj ö lk medf ö rt en s ä nkning av konsumentpriset med 40 % å r 1979 j ä mf ö rt med ett l ä ge utan subventioner. Trots den
kraftiga subventioneringen har - enligt ber ä kningarna -konsumtionen till f ö ljd av subventionerna ö kat med endast drygt 9 %, vilket
tyder p å att mj ö lk ä r n ä stan helt ok ä nslig f ö r prisf ö r ä ndringar. Detta g ä ller å tminstone vid de prisniv å er som när studerats. F ö r ost har subventionerna lett till
en 10 % priss ä nkning ä r 1979 j ä mf ö rt med ett l ä ge utan subventioner.
Konsumtionseffekten har emellertid uppg å tt till endast knappt 4 %.
6 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162
opaginerad Kontrollera mot PDF
Otagram 6.1
Konsumtion
per person och år av vissa
subventionerade produkter_______
w « M~* faktisk konsumtion
ber ä knad konsumtion i ett l ä ge utan subventioner
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kq per person
52
50 -|-
48 --
46
44 .-
42 --
Not- och
kalvkött su.nl fMisk
1970
K-mjölk
H---- 1--- h
1968
Kg per person 1
1972
1974
1976
-- i---- 1
19-8
opaginerad Kontrollera mot PDF
15U
t
1963
1970
1972
1974
1976
H----- 1
19"S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kg per person 12 --
11 --
10 9 --
8
-EL
196B
Ost
1970
1972
1974
1976
H---- h
lo-S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1979/80:162 83
Tabell 6.1 Konsumtionseffekter. Procentuell for ä ndring
Produkt
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
K-mj ö lk
3
8
11
n
11
10
9
Gr ä dde
0
0
0
-0.5
-0,5
-0,5
-0,5
Ost
1
3
4
5
5
5
4
N ö t- och kalvk ö tt
0
5
7
7
6
6
5
Fl ä sk
2
4
5
4
3
3
3
Fj ä derf ä
0
-1
-1
-1
-1
-1
-0,5
Br ö ds ä d
-1
-2
-3
-3
-3
-3
-3
Konsurationseffekten f ö r
br ö ds ä d iiar ber ä knats med ledning av en ef terf r å gemodell d ä r
konsumtionen f ö rklaras av, f ö rutom hush å llens
inkomster, av sammanv ä gda priser f ö r dels br ö d
och spannm å lsprodukter, dels ö vriga subventionerade produkter. Orsaken till att en
negativ konsumtionseffekt erh å lles ä r att prisf ö r ä ndringarna f ö r
subventionerade produkter j ä mf ö rt med ett l ä ge
utan subventioner, enligt ber ä kningarna p å verkar konsumtionen av br ö ds ä d me-a ä n subventionerna p å br ö ds ä d.
7 Subventionernas effekter f ö r konsumenterna
7.1 Ekonomiska effekter f ö r studerade produkter
Konsumenternas ekonomi har p å verkats av 1 ivsmedelssubventionerna dels genom att
priserna p ä de subventionerade varorna inte
har ö kat i den takt de skulle ha
gjort i ett l ä ge utan Subventioner, dels genom
att konsumtionen av subventionerade varor har ö kat. Om subventionerna inte skulle ha p å verkat konsumtionens storlek.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 162 '
hade konsumenternas utdifter minskat med utbetalt subventionsbelopp
uppr ä knat raed merv ä rdeskatt. Sora framg å tt av avsnitt 6 bed ö ttis
konsumtionen vara l ä gre i ett l ä ge utan subventioner och h ä rav blir utgiftsminskningen f ö r de studerade varorna l ä gre ä n
subventionsbeloppet (inkl merv ä rdeskatt).
Tabell 7.1 Konsumenternas utgifter f ö r studerade produkter, Mkr
Ar
med subv
utan subv
F ö r ä ndring
Utbetalda subventioner' inkl merv ä rdeskatt
1973
9 672
10 007
335
500
1974
10 574
11 811
1 237
1 756
1975
11 285
13 392
2 107
2 962
1976
12 893
15 368
2 474
3 445
1977
14 039
16 755
2 717
3 995
1978
15 579
18 179
2 fiOO
4 222
1979
17 293
19 994
2 701
Eftersom konsumtionen ber ä knas ha ö kat till f ö ljd av subventionerna minskar konsumenternas
utgifter f ö r de studerade produkterna med
mindre ä n utbetalat subventionsbelopp.
Skillnaden mellan det totala subventicnsbeloppet och konsumenternas utgiftsminskning
har g å tt till tidigare led i
marknadskedjan som ers ä ttning f ö r ö kad inhemsk
f ö rs ä ljning.
Under å ren 1969-1972 ö kade
de studerade animalieprodukternas andel av den totala privata konsumtionen fr å n 8,0 till 5,6 ". Under de ä r som subventionerna utg å tt har denna andel minskat varje å r till 7,5 % 1978. Enligt ber ä kningarna ö ver konsumtionen i ett l ä ge utan subventioner, skulle de
studerade produkternas andel av den totala privata konsumtionen varit p å en t ä mligen konstant niv å vid omkring 9 %.
1) Avser subventioner och ers ä ttning till f ö ljd
av den internationella prisutvecklingen f ö r
studerade produkter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
J,UU--
De
studerade produkternas andel av den totala privata konsumtionen
" faktisk utveckling
,..
uppskattad utveckling i ett l ä ge utan
subventioner
y
opaginerad Kontrollera mot PDF
ä,'A}..
B,00--
7,iO--
i
opaginerad Kontrollera mot PDF
7.2
Subventionernas effekter f ö r olika hush ä lIsgrupper
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutredningen har i sin promemoria om
"Livsmedelssubventioner" i samverkan med finansdepartementets
statistiska sekretariat gjort vissa uppskattningar av subventionernas effekter
f ö r olika hush ä lIsgrupper. Ber ä kningarna bygger p ä subventionsniv å n
1 "Livsmedelssubventioner". Promemoria avgiven
av 1972 å rs jordbruksutredning (Ds Jo
1974:12).
Prop. 1979/80: 162 86
per den 16 september 1974, och ä e skatteskalor som anv ä nts avsir å r 1975. Vidare har ber ä kningarna baserats p ä konsumtionsm ö nstret inom olika hush å llstyper enligt 1969 å rs hush å llsbudgetunders ö k-ning. Eftersom det f ö r n ä rvarande
inte f ö religger n å gon ny hush å ll
sbudgetunders ö kning har inte heller n å gra nya ber ä kningar
gjorts vad g ä ller subventionernas effekter f ö r olika hush å llsgrupper.
Inkomsteffekternas storlek f ö r olika hush ä l Isgrupper har berai-nats f ö r typhush å ll
med olika inkomstniv å er och barnantal. Bruttoinkomsteffektens
storlek f ö r ett hush å ll beror p å
storleken ocn inriktningen av dess livsmedelskonsumtion. Nettoinkomsteffekten
ber ä knas som skillnaden mellan
bruttoinkomsteffekt och skatteh ö jning f ö r resp hush å ll.
Den anger hur mycket resp hush ä llstyp
skulle vinna eller f ö rlora p ä subventionerna.
I nedanst å ende
tabell redovisas s å v ä l brutto- som nettoinkomst-effekterna f ö r n å gra olika hush å llstyper. Vidare anges ocks å ncttoinkomsteffekten i f ö rh å llande till
de ber ä knade totala å rliga utgifterna f ö r jordbruksbaserade 1 ivsmedeisvarcr i ett l ä qs utan subventioner.
Tabell 7.2 Bruttoinkomsteffekter och ber ä knade nettoinkomst-effekter f ö r olika hush å llstyper
till f ö ljd av subventionerna. Kronor per
hush å ll och ä r.
inaa barn
tre barn
inkomstniv å l å g
medel
h ö g
l å g
medel
h ö g
Bruttoinkomsteffekt
-1- 695
650
+ 615
+] 395
l
270
-1 295
Nettoinkomsteffekt
(inkomst-skattefinansiering) -f 480
- 50
-1 350
+ 1 180
+ 570
- 570
Ber ä knade totala å rliga
utgifter f ö r jordbruksbaserade livsmedel
(1975) 4 960
4 900
4 780
8 280
8 030
8 460
-inkl subv
belopp 5 653
5 530
5 395
9 575
9 300
8 755
Procentuell
nettoeffekt -t- 8,5
- 0,9
-25,0
-12,2
- Cl
- 7,7
Prop.
1979/80: 162 87
Det framg å r att subventionerna nar haft mycket varierande effekter f ö r olika hush å llstyper. L å ginkomsttagare och barnfamiljer med
medelinkomster kan uppvisa positiva nettoeffekter av subventionerna, medan
huvudsakligen h ö ginkomsttagare md och jtan barn kan
uppvisa negativa nettoeffekter. F ö r l å ginkomsttagare med tre barn blev
de totala å rliga utgifterna f ö r jordbruksbaserade livsmedel
ca 12 * l ä gre med subventioner ä n utan. F ö r en h ö ginkomsttagare utan barn blev d ä ren:ot motsvarande utgifter ca 25 '
h ö gr. Dessa resultat avser ä r 1974, men i stora drag torde de
g ä lla ä ven under senare Sr. S ä rskilt b ö r understrykas att subventionerna
av k-fflj ö lk haft dessa effekter f ö r barnfamiljerna.
Bed ö mningen av subventionernas effekter
f ö r olika hush å llstyper ä r
att de inte bara har haft en inkomstcmf ö rdelande
effekt mellan olika inkomstniv å er utan ocks å en inkomcto;iif ö rdelande
effekt mellan familjer med olika antal barn.
7.3 Effekter p å kostens n ä ringsinneh å ll
Ber ä kningar av subventionernas efrskter
pi de studerade produkternas n ä ringsinneh å ll framg å r
av nedanst å ende tabeil. De ber ä kningar som redovisas i tabellen 3v;e endast subventionernas
effekter p ä k-mj ö lk, ost, gr ä doe, n ö t- och kalvx ö tt,
fl ä sk, fj ä derf ä och mj ö l. Ber ä kningar
av subventionernas effekter p å det totala naringsintaget
har s å ledes inte gjor:s.
Prop. 1979/80:162 88
Tabell 7.3. Subventionernas effekter fbr de studerade
produkternas
n ä ringsv ä rde. (Index 1972=100)________________________
Ar Energi Protein Fett
Faktisk utveckling____________________________________
1970
99,5
98,2
1971
99.5
98.6
1972
100,0
100.0
1973
101,2
100,9
1974
105,7
107,3
1975
107.9
111,3
1976
111,8
116,2
1977
113,3
117,1
1978
111.1
115.2
1979
113,1
117.6
I ett l ä ge utan subventioner
1973
100,6
99,8
1974
104.0
104.0
1975
105.4
106,6
1976
109,2
111.2
1977
110.9
112.5
1978
109,0
110.9
1979
111,4
113.9
99,5 98,5 100,0 100.3 108,0 113,3 117,3 117,4 117,2 121.5
99,1 103,8 107,4 110.9 111.6 111,5 116,2
7.4 effekter p å
andra produkter
Effekter av subventionerna p å andra produkter ä n de subventionerade kan antas f ö religga eftersom dels inkomsterna ä r h ö gre i ett l ä ge utan subventioner och dels att prisutvecklingen
f ö r subventionerade och andra
produkter inte ä r densamma. I detta saimianhang
har i princip endast effekten av de h ö gre
inkomsterna i ett l ä ge utan subventioner studerats.
F ö r andra livsmedelsprodukter ä n de studerade produkterna ber ä knas konsumtionen i ett l ä ge utan subventioner ö ka med 1 - 2 ". under 1976 och 1977. Detta motsvarar ett belopp
om 300 - 600 Mkr.
Prop. 1979/80: 162 89
Enligt dessa ber ä kningar
skulle d ä rf ö r merparten av de ö kade
inkomster konsumenterna skulle f å i ett l ä ge utan subventioner anv ä ndas f ö r
konsumtion av livsmedel med eh f ö rskjutning
fr å n de - idag - subventionerade
produkterna till icke subventionerade varor.
8 Subventionernas effekter f ö r jordbruket
Den annorlunda konsumtionsutveckling som skulle ha f ö relegat i ett l ä ge
utan subventioner skulle troligen ha p å verkat
handelsutbytet. F ö r mejeriprodukter skulle en s ä nkt konsumtionsniv å ha p å verkat produktionen vid mejerierna
- mot ö kad produktion av handelsvarorna
sm ö r och mj ö lkpulver. Den ö kade
exporten i ett l ä ge utan subventioner skulle ha ö kat jordbrukets export-kostnader, vilka i sin tur
skulle ha f å tt negativ inverkan p å jordbrukarnas avr ä kningspriser.
De l ä gre avr ä kningspriser som skulle ha g ä llt i ett l ä ge
utan subventioner skulle ha gjort produktionen i jordbrukarledet mindre l ö nsam. Effekten skulle ha blivit minskad produktion.
I ett l ä ge utan
subventioner har bed ö mts att produktionen av mj ö lk skulle ha varit ca 138 Mkg (4 ') l ä gre under 1577 ocn f ö r n ö t- och kalk ö tt ca 1 milj kg l ä gre. F ö r fl ä sk har ir.te n å gra effekter p å produktionen kunnat konstateras. En minsxning av
produktionen skulle ha medf ö rt ett
minskat bidrag till jcrd-brukarnas inkomster av eget arbete och eget
kapital.
Den totala nettoeffekten f ö r jordbruket av ö kade exportkostnader och minskad
produktion i ett l ä ge utan subventioner har ber ä knats leda till en minskning av jordbrukarnas
inkomster av eget arbete och eget kapital som uppg å r till ca 200 Mkr i genomsnitt per ä r under 1975-1977.
Prop. 1979/80: 162 90
Bilaga 4
2TATZ:;ö :onDBRUK2;.'XMNO 1S:9-12-C6 Dnr 15-394/75
Till regeringen Jordbruksdepartementet
Statens jordbruksn ä mnd
ang å ende prisst ö det till jordbruket i
norra Sverige fr o m den 1 juli 1980___________________
Regeringen har i beslut den 8 februari 1979 gett
statens jordbruksn ä mnd i uppdrag att efter samr å d med lantbruksstyrelsen inkomma med f ö rslag med anledning av den i propositionen
1978/79:100 bil 13 n ä mnda tre å rs ö versynen av
prisst ö det ti 11 jordbruket i norra
Sverige, ö versynen skall ä ven omfatta fr å gan
om st ö d till ä ggproduktionen. I uppdraget ing å r ocks ä
att se ö ver prisst ö det till renn ä ringen.
1. Inledning
1
.1 ililt £ rj_k_
De nuvarande formerna f ö r
prisst ö det till jordbruket i norra
Sverige tillkom efter beslut av 1971 å rs
riksdag (prop 1971;7i Jou 1971:33, rskr 1971:149) och har till ä mpats sedan den 1 juli 1971. F ö rslaget till riksdagen f ö regicks av en utredning "Jordbruket i
norra Sverige" (SOU 1970:72). Enligt g ä llande best ä ramelser (f ö rordningen (1973:472) om prisst ö d till vissa jordbruk, senast ä ndrad 1979:355) har jordbruksn ä mnden r ä tt
att oesluta om mindre ä ndringar i gr ä nsdragningen mellan st ö domr å dena. Detta f å r ses mot bakgrund' av att utredningen fann det sv å rt att exakt bed ö ma
var gr ä nslinjen mellan st ö domr å dena borde
dras. Under tiden n ä rmast efter det att st ö det inf ö rts
f ö retog n ä mnden ett antal gr ä ns-justeringar, vilka var f ö ranledda
av ett flertal framst ä llningar. N ä mnden har dock under de senaste å ren ansett sig b ö ra
iaktta stor restriktivitet i fr å ga
om gr ä nsjusteringar och har inte sedan
den 1 februari 1977 f ö retagit n å gra ä ndringar i omr ä desgr ä nserna. Tva
f ö rsamlingar i V ä sterbotten flyttades da upo till st ö domr å de-1 i fr ä ga om pristill ä gg
p å mj ö lk.
Enligt beslut av 1973 ä rs riksdag utvidgades prisst ö det fr o m den 1 juli 1973 att ä ven omfatta ren.
Prop. 1979/80:162 91
En ö versyn av prisst ö det f ö retogs h ö sten 1973 och medf ö rde v ä ndringar betr ä ffande st ö domr å den och en uppr ä kning
av st ö dbe loppen med till ä mpning fr å n
den 1 juli 1974.
En ny ö versyn f ö retogs v ä ren
1977 som medf ö rde en uppr ä kning st ö dbeloppen
fr å n den 1 juli 1977 1 princip inneb ä rande kompei sation f ö r kostnadsutvecklingen under den g å ngna
tre ä rsperioc
I uppdraget till 1972 å rs
jordbruksutredning ingick aet pr ö va grunderna
f ö r utformningen av st ö det till jordbruket i norra Sverige. Utredningen l ä mnade den 11 november 1976 en promemor (Os Jo
1976:9) vari framh å lls att utvecklingen tydde p å att st ö det
hade haft avsedd effekt och varit v ä l
avv ä gt i fr ä ga o storlek, geografisk avgr ä nsning och omr å desindelning.
Vidare f ö reslog utredningen att prisst ö det skulls j-vidaas f-ill -m ä or produktion ocn getsk ö tsel.
I proposition 1977/78:19 l ä mnade regeringen f ö rslag om att
st skulle inf ö ras f ö r sm å grisar ocb getter, vilket godk ä ndes av dagen. St ö det
tr ä dde i kraft den 1 juli 1978.
Regeringen uppd vidare den 2 februari 1978 å t
jordbruksn ä nnden att eftar samr, med
lantbruksstyrelsen och med beaktande av vad som anf ö rts i position 1977/78:19 och f ö rekommit under riksdagsbehandlingen ö ver prisst ö det
till jordbruket i norra Sverige. Med anledning h ä rav l ä mnade jordbruksn ä mnden i skrivelse den 2 juli 1978 f ö rslag till vissa gr ä nsjusteringar, vilka tr ä dde i kraft
den 1 ji 1979.
1.2 t £ det £ nuvarande om £ att £ i £ g_o £ h_f £ rm
Prisst ö det utg å r i form av pristill ä gg p å mj ö lk som levereras mejeri samt p å
k ö tt av n ö tkreatur, f ä r
eller svin som godk ä nt? vid besiktning enligt lagen
(1959:99) om kozttesiktning
a m, Rt st ö det utg å r i form av ett fast belopp per slaktad ren.
St ö det till getsk ö tseln ges i form av ett ä rligt belopp per t
prcQucerande get. Det regionala st ö det
till sm ä grisproduktionei utg å r med olika ä rliga
belopp per modersugga med h ä nsyn till p duktionens
bel ä cenhet.
Prop.
1979/80: 162 92
De n ä rmare best ä mmelser som nu g ä ller
å terfinns i jordbruksn ä mndens kung ö relser,
f ö r mj ö lk 1979:69, f ö r k ö tt och fl ä sk 1979:68, f ö r renn ä ringen
1973:85, senast ä ndrad genom 1977:82, f ö r getsk ö tseln
1979:72 och f ö r sm å grisproduktionen i norra Sverige 1978:140.
St ö domr å den och st ö dbelopp framg å r av nedanst å ende
ö versikt.
1.2.1 Mj ö lk
Omr å de ö re/ka
1)
Norrbottens l ä ns och V ä sterbottens
l ä ns 27,2 inland, J ä mtlands fj ä lltrakter,
H ä rjedalen samt S ä rna och Idre f ö rsaml
inga;'- i Kopparbergs l ä n
2)
,(or:--j'jtteiis
l ä ns och V ä sterbottens lans 22,0 kustland, ö stra J ä mtland,
inre delen av Å ngermanland
3)
Kustomr å det av Å ngermanland,
ileaelpad ig,4 samt norra delen av H ä lsingland
4)
S ö dra delen av H ä lsingland,
mellersta 11.2 Dalarna samt nor-a och v ä stra
V ä rmland
5)
G ä strikland, s ö dra
delen av Dalarna, s ö dra 4,6 och syd ö stra delen av V ä rmland,
norra och noriv ä stra delen av Ö rebro l ä n
samt norra
de en av Dalsland.
Oessutjm
utg å r tom det kalender å r d ä vederb ö rande fyller 57 ä r
person! i gt pri s"-i 1 lagj ti 11 fysi sk parson so.m vi J utg å ngen av juni 1978 bedrev jordbruk i Uppsala,
Skaraborg eller V ä stmanlands l ä n eller 1 de delar av Å lvsborgs och ö reoro
l ä n som inte ing å r i st ö domr å de 5 och som enligt ä ldre cest ä mmelser erh ö ll e/.tra mj ö lkpristi1
l ä gg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.2.2 K ö tt och fl ä sk
ö re/kg
Omr å de K ö tt av F å rk ö tt Fl ä sk
n ö tkreatur _____
1)
Norrbottens, V ä sterbottens 175 175 39 och J ä mtlands
lan
2)
V ä sternorrlands l ä n
130 130 Z5
Prop. 1979/80: 162 93
öre/ka
Omr å de K ö tt av Fark ö tt Fl ä sk
n ö tkreatur ______ _____
3) Av G ä vleborgs l ä n: 71 71 13
H ä lsingland, Ockelbo kommun
samt Hamr å nge f ö rsamling i G ä vle
kommun
4) V ä rmlands och
Kopparbergs 26 26
l ä n samt av G ä vleborgs l ä n:
den del som ej ing å r
i omr å de 3.
1.2.3 Renn ä ringen
Prisst ö det till renn ä ringen
utg å r i form av ett pristill ä gg cm 100 kr per slaktad ren som
godk ä nts vid oesiktning enl.gt lacen
(1959:99) om k ö ttbesiktning m m.
1.2.4 Getsk ö tseln
Prisst ö det till getsk ö tseln utg å r
till f ö retag med minst 10 mj ö lkproducerande getter i Norrbottens, V ä starbottens, J ä mtlands,
V ä sternorrlands, G ä vleborgs, Kopparbergsoch V ä rmlands l ä n.
St ö det utg å r med ett belopp om 130 kr per mj ö lkproducerande djur och å r, dock f ö r
h ö gst 50 djur per f ö retag.
1.2.5 Sm å grisproduktionen
Prisst ö det utg å r i form av olika st ö dbelopp per sugga och ar Beroende p ä produktionens bel ä genhet. St ö det litgar med f ö ljande
belopp.
Omr å de St ö d per sugga
1)
Norrbottens, V ä sterbottens och J ä mtlands
l ä n 300 kr
2)
V ä sternorrlands l ä n 200 "
3)
Av G ä vleDorgs l ä n:
landskapet H ä lsingland 150 "
4)
Kopparbergs och
V ä rmlands lan samt den del av 75 "
G ä vleDorgs l ä n som ints ing å r
i omr å de 3
St ö d 'tgar f ö r hog;: 53 Suggor per fUr-atag.
Prop.
1979/80:162 94
1.3 _Ko £ t £ ae £ n £ _f Ö£ £ t £ d £ t_u £ der_r £ gj_e £ i £ ig £å£ et 1'LL ltii'"i-_
11
029
53
244
24
579
10
916
9
276
Mj ö lk Omr å de 1
2
3
4
5
109 044 109 044
Personliga till ä gg
1 162
Totalt 110 206
K ö tt
Omr å de 1 16 178
2
3 742
3
1 880
4
2 168
23 968 23 968
Fl ä sk
Omr å de 1 2 252
2
234
3
146
opaginerad Kontrollera mot PDF
135
644
1
152
1
887
340
139
"033
2 632 2 632
Omr å desbundna pristill ä gg
Personliga
pristill ä gg
Sm å gris st ö d
Getst ö d
Total
kostnad f ö r jordbruksprodukter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prisst ö det f ö r ren uppgick till 3,1 Mkr.
De f ö r ä ndringar av omr ä desgr ä nserna som skeade den Ijuli 1979 De-r ä knas vid aktuell produktionsvolym ge en ö kad kostnad pa ca 1,1 - 1,2 Mkr.
Prop. 1979/80: 162 95
1.4 Pr £ dktion £ Utv £ ckl_i_n £ e £
Sedan 1975/76 har produktionsutvecklingen f ö r de viktigaste pro
dukterna utvecklats p å f ö ljande s ä tt.
1.4.1 Mj ö lk (vid mejeriinv ä gd mj ö lk)
75/76 76/77 lPl pcp 77/78 'Hlpp 78/79
78/7975/75
Omr å de
Mkg Mkg » llkg ", Mkg %
1 38,0 38,5 101,3
39,4 103,7 40,5 105,6
2
234,9 235,2
100,1 231,7 98, ö 242,j
ij3,0
3
119,3
120,6 101,1 122,2 102,4 126,7 106,2
4 87,7 89,5 102,1
93,7 106,3 97,5 111,2
5 183,7 186,9 101,7
191,9 104,5 201,7 109,8
Totalt 663,6 670,7 101,7
678,9 102,3 708,4 105,3
Hela 3119,1 3087,7 99,0
3111,3 55,7 3215,5 103,1
landet
1.4.2 N ö tkreatur
(besiktigad slakt)
75/76 76/77 76/77,,.,,, 77/78 77/78,-.,-,, 78/79 78/75,-:-,,,
//J//0 //:;//D /jD//o
Omr å de
ton
ton
M
ton
%
ton
:/
1
8950
9306
104,0
9440
105,5
8895
99,4
2
2419
2699
111,6
2693
111 ,3
2675
110,6
3
2453
2542
103,0
2562
103,3
252 Ö
102,4
4
7332
7249
98,9
7565
104,5
7953
108,5
Totalt
21159
21796
103,0
2235 Ö
105,6
22054
104,2
Hela*
148491
147384
99,3
143696
100,1
148759
100,2
landet
* Inkluderar hemslakt
Prop.
1979/80: 162 96
1.4.3 F å r och
lamm (besiktigad slakt)
75/76 76/77 11' pip TTP '''''/lS/16 '''' ''/IS/lS
Omr å de
ton
ton
0
ton
%
ton
%
1
286
340
118,9
357
124,8
350
122,4
2
142
196
138,0
205
144,4
203
143,0
3
109
127
116,5
126
115,6
122
111,9
4
368
390
106,0
392
106,5
381
103,5
Totalt
905
1053
116,4
1080
119,3
1055
116,7
Hela
landet
4194
4576
100,1
4759
113,5
4654
111,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.4.4
Fl ä sk (besiktigad slakt)
''/75/76
,,,,, ,,,-,-, .,,,,., 77/78 77/78,-,-,-, 78/79
78/79,-,,,-,-
75//6 76/77 76/77,-,,-,, /7o//5 /75//o
Omr ä de
ton
ton
SI
ton
0!
ton
lO
1
4407
5533
126,7
5926
134,5
5775
131,0
2
753
773
102,7
8S7
115,1
901
119,7
3
4
Totalt
1056
1085
102,7
1051
99,5
1125
106,5
6215
7441
119,7
7844
125,2
7802
125,5
Hela *
287495
303030
105,4
303570
105,6
312532
108,3
landet
* Inkluderar hemslakt
1.4.5 Av tabellerna under 1.4.1 - 1.4.4 framg å r att produktionsutvecklingen med n å gra undantag varit b ä ttre och i n å gra fall mycket b ä ttre i st ö domr å dena ä n i
landet scm helhet.
Prop.
1979/80:162 97
1.5 xtra £ e £ i £ n £ l £ idrag_0 £ h_k £ s_tn £ d £ tj_lj_ ä£ g_
I detta sammanhang vill n ä mnden erinra om att medel inom reglerings ekonomin numera omf ö rdelas f ö r
att kompensera vissa omr å den bel ä gna huvudsakligen i norra Sverige, f ö r en i f ö rh å llande till ö vriga
delar av landet of ö rm å nlig utveckling av frakt- och driftskostnader vid mejerier och
slakterier.
Redan innan nuvarande st ö dformer inf ö rdes omf ö rdelades vissa medel inom utj ä mningssystemet f ö r
mj ö lk s å att utj ä mningsbidraget f ö r inv ä gd mj ö lk utgick med h ö gre
belopp i norra Sverige. Denna anordning har beh å llits ä ven sedan de nya st ö dformerna
inf ö rdes den 1 juli 1971. I de omr å den d ä r prisst ö d utg å r f ö r mj ö lk erh å ller mejerierna till f ö rst ä rkning av avr ä kningspriset s å lunda
ett utj ä mningsbidrag som ä r 2 ö re h ö gre per kilogram inv ä gd mj ö lk ä n i ö vriga landet.
Fr o m den 1 februari 1975 inf ö rdes ett extra regionalt till ä gg f ö r mj ö lk och fr o m den 3 mars samma å r inf ö rdes ett
kostnadstill ä gg f ö r k ö tt. Dessa st ö dformer har d ä refter
blivit f ö rem å l f ö r h ö jningar.
Fr o m den 1 juli 1979 utg å r det regionala till ä gget f ö r mj ö lk med 3 ö re per kg f ö r
mj ö lk inv ä gd inom Nedre Norrlands Producentf ö rening, Å ngermanlands
Mejerif ö rening, Norrmejerier, Norrbettens l ä ns Producentf ö rening,
med 1,5 ö re/kg inom S ö dra H ä lsinglands
mejerif ö rening och med 0,5 ö re/kg f ö r
den mj ö lk som erh å ller Statligt pristill ä gg inom Arla, Norra Dals mejerif ö rening.
V ä stra Dals mejerif ö rening. V ä rmlandsmejerier,
Dalarnas mejerif ö rening och Gefleortens Mejerif ö rening.
F ö r n ö tk ö tt utg å r fr o m den 2 juli 1979 kostnadstill ä gget i Norrbottens l ä n med 23 ö re/kg f ö r fl ä sk, med 50 ö re/kg f ö r
k ö tt av n ö tkreatur samt med 20 ö re/kg f ö r f å r- och lammk ö tt. 1 V ä sterbottens, J ä mtlands,
V ä sternorrlands l ä n samt H ä lsingland
utg ö r kost nadsti1 l ä gget 18 ö re/kg
f ö r fl ä sk, 20 ö re/kg f ö r k ö tt av n ö tkreatu- och 19 ö re/kg
f ö r f å r- och lammk ö tt. Koslnadsti1 l ä gget utg å r
i G ä st rikland samt Kopparbergs, V ä rmlands och Gotlands lan med 12 ö re/kg f ö r
fl ä sk och 14 ö re f ö r k ö tt av n ö tkreatur,
f å r och lamm. I ö vrig; delar av Sverige med undantag
av Sk å ne, Blekinge och Halland j:;;:- kostnadsti1 l ä gget med 4 ö re/kg
f ö r fl ä sk ocn 5 ö re/kg f ö r kcct av n ö tkreatur, f å r
och lamm.
7 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162
Prop.
1979/80: 162 98
Oe medel som omf ö rdelades
genom extra regionala bidrag och kost-nadstill ä gg uppgick under 1978/79 till 8 resp 15 Mkr. Fr o m den 1 juli 1979
omf ö rdelas ytterligare 5 Mkr vardera f ö r extra regionala bidrag och kostnadstill ä gg.
1.6 Til_l_j £ rdbjruks £ amne £ 2.nkomn £ X Ö£ sl_a £ £ m_ ä ridH]igar_av !ilJ £ ]il''.ll
- 1975-04-28 fr å n
Norrbottens l ä ns producentf ö rening ang å ende
ö verf ö ring av Haparanda och Kalix kommuner till h ö gre prisst ö dsomr å de.
1973-01-17 fr ä n
Lantbrukarnas l ä nsf ö rbund i Uppsala om att reglerna cm s ä rskilt st ö d till lantbrukare inomC , U, P, R
och I l ä n bibeh å lls och jtbygges s å att samtliga brukare er-h ä ller
samma betalning.
1978-05-03 fr å n
Gefleortens mejerief ö rening ang å enda norra Upplands st ö domr å destillh ö righet.
1979-03-16 fr å n
l ä nsstyrelsen i Uppsala l ä n ang å ends statligt
stod till jorabrukct i N:)rd.p:l5rd.
1979-08-15 fr å n
Gefleortans .nej er i f ö rening samt Lantbrukarnas l ä nsf ö rbund i G ä vleborg, Uopsala och V ä stmanland om att ett nytt omr å de
inr ä ttas f ö r statligt mj ö lkoristill ä gg i norra Uppland.
1979-33-15 fr å n
V ä rmlands mejerier ang å ende h ö jd
niv å och ä ndrade gr ä nsdragningar inom V ä rmland.
1979-10-01 fr å n
lantbruksn ä mnden i V ä sternorrlands l ä n
om att jordbruksn ä mnden beaktar i skrivelsen framf ö rda synpunkter i den f ö rest å ende ö versynen av prisst ö det till
jordbruket i norra Sverige.
1979-10-10 fr å n
Norroottens l ä ns producentf ö rsning och Lantbrukarnas l ä nsf ö rbund i Norrbotten
vari bl a yrkas att hela Norrbottens l ä n
f ö rs till omr å de 1 och att en f ö rdubbling
sker av st ö dbeloppen.
1979-11-15 fr ä n
Lantor;:karria5 prcviMsf ö rDund i Angermanlanc resp Meaeipad
vari bl a beg ä rs att vrssa f ö rsamlingar f ö rs
ti omr å de I och att ö vriga delar av V ä sternorrlands
l ä n f ö rs til" ornr å de 2.
Prop.
1979/80: 162 99
1.7 Till jordbruksn ä mnden
inkomna f ö rslag r ö rande ö vriga_s_t ö -_ former m_m
I vissa av de framst ä llningar
som redovisas i avsnitt 1.5 framf ö rs
ocks å synpunkter r ö rande st ö d
till ä ggproduktion och potatisodling.
Vidare har bl a f ö rslag l ä mnats om t ä tare
uppr ä kningar av norrlandsst ö det.
2. J ä mf ö rande produktionskostnadskalkyler for mj ö lk- och k ö tt-produktion
i mellersta och norra Sverige 1979/80
1972 å rs jordbruksutredning utf ö rde 1975/75 ber ä kningar
f ö r att belysa skillnader i
produktionskostnader till f ö ljd av
naturliga, produktionstekniska och marknadsm ä ssiga
olikheter mellan omr å den. Dessa ber ä kningar har av lantbruksstyrelsen f ö rnyats h ö sten
1379. Samma ber ä kningsmetod har anv ä nts .medan ing å ende
data ä ndrats till g ä llande niv å
f ö r resp å r.
Ber ä kningama har utf ö rts f ö r ett antal typomr å den
(2 till -i i varje l ä n samt ett referensomr å de i vardera R och T l ä n) som har valts ut i sarar å d
med resp lantbruksn ä mnd. Typomr å dena skall avspegla de olika l ä nens varierande naturliga produktionsf ö ruts ä ttningar s å som de lokalt kan avgr ä nsas med resp lantbruksn ä mnds k ä nnedom
om dessa f ö rh å llanden.
2.1 £ e £ä jcn jngsmo £ e2l £ n_
Ber ä kningarna utf ö rs p å s å s ä tt att
arbetsers ä ttningen i kr/timme ber ä knas f ö r
referensomr å det med det aktuella mj ö lkpriset. Denna timers ä ttning h å lls sedan konstant f ö r alla f ö retag
och man r ä knar fram vilket mj ö lkpris som erfordras i respektive omr å de f ö r att
arbetsers ä ttningen skall bli lika stor r ä knat i kr/tiimie. Ett f ö retag med st ö rre
arbetsbehov f å r s å ledes en st ö rre total arbetskostnad och kr ä ver d ä rmed ett h ö gre mj ö lkpris.
Prisrelationerna mellan mj ö lk och k ö tt ansluter mycket n ä ra till f ö rh å llandet 1:10. Det g ä ller s å v ä l 1975/75 som 1979. I ber ä kningsmodellen
har d ä rf ö r gjorts approximationen att I kg k ö tt
motsvarar 10 kg :lij ö lk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 162 KM)
Ber ä kningsmodellen ä r konstruerad f ö r
att belysa skillnader mel Is omr å den.
Vid j ä mf ö relser mellan olika å r masta man
ta h ä nsyn till att det faktiska mj ö lkpriset i referensomr å det styr arbetsers ä ttningen. Ju h ö gre mj ö lkpris och d ä rmed
arbetsers ä ttning, desto st ö rre skillnader mellan omr å dena eftersom arbetsbehovet varierar
2.2 Resultat
Ber ä kningarna visar, med de givna f ö ruts ä ttningarna,
att produk-tionskostnadsskilInaderna ä r
betydande och att skillnaderna har ö kat
med tiden. 1976 var merkostnaderna f ö r
de unders ö kta omr å dena l ä gst
11 och h ö gst 40 ö re per kg mj ö lk.
1979 ä r motsvar;-. tal 15 resp 49 ö re per kg. Timers ä ttningen
i kalkylen var 17,78 kr 1976 och ä r
19,24 kr 1979.
Oen genomsnittliga merkostnaden f ö r typg å rdarna
i varje omr å de j ä mf ö rt med referenscitr ä det i R och T l ä n
f ö r produktion av mj ö l och k ö tt
1976 och 1979 (f ö rutsatt egen foders ä d) framg å r
av f ö l; tabell.
Omr ä de Merkostnad ö re/kg mj ö lk,
medeltal f ö r respektive omr å de
1976 1979 ö kning
76 - 79
1
34 41 7
2
24 29 5
3
23 28 5
4
22 26 4
5
12 14 2
./. En mera ing å ende
beskrivning av lantbruksstyrelsens ber ä kningar
ges i bi 1 1.
H ä r utesluten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 162 IOI
3. F ö rslag till ä ndringar av st ö dbelopp
och omr å desf ö r ä ndrinqar
f ö r nu befintliga st ö dformer
3.1 Mj ö l_k
3.1.1 St ö dniv ä er
N ä mnden har i de f ö rslag till nya st ö dniv ä er som redovisas i det f ö ljande utg å tt
fr å n lantbruksstyrelsens ber ä kningar och den allm ä nna kostnadsstegringen i lantbruket, m ä tt med PM-index, samt tagit h ä nsyn
till produktionsutvecklingen i de olika omr å dena.
PM-index har under perioden oktober 1975 - oktober 1979 stigit med 29,3
procent. Vidare har n ä mnden ansett sig b ö ra iakttaga f ö rsiktighet
n ä r det g ä ller uppr ä kning
i de mest sydliga omr å dena, detta med h ä nsyn till de besv ä rliga
gr ä nsdragningsproblem som finns vid
femte omr å dets sydgr ä ns.
N ä mndens f ö rslag
till nya st ö dniv å er inom respektive omr å de framg å r av nedanst å ende
uppst ä llning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Omr å de
Nuvarande st ö dbeloDp
ö re/kg
F ö rslag ö re/kg
27,2
39,0
22.0
27,6
19,4
24,0
11.2
15,0
4,6
6,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnaden f ö r denna uppr ä kning baserad p å
mj ö lkinv ä gningen under 1978/79 ber ä knas
till 33,3 Mkr.
3.1.2 St ö domr å desindelning
N ä mnden har i sitt f ö rslag till gr ä nsjusteringar
i viss m å n beaktat de framst ä llningar som redovisats i avsnitt 1.6. Med utg å ngspunkt fr å n
produktionsf ö ruts ä ttningarna kan det s å lunda vara
motiverat att flytta f ö rsamlingarna Ramsele, Edsele, Adalsliden,
Junsele, .Anundsj ö , Bj ö rna, Treh ö rningsj ö , Skorped, Gide å ,
Grundsunda och Haver ö i V ä sternorrlands l ä n fr å n omr å de 3 till omr å de 2.
Prop.
1979/80:162 102
N ä mnden f ö resl å r vidare att
Norra och S ö dra Finnskoga samt Dalby f ö rsamlingar i V ä rmlands
l ä n, Lima, Transtrands, Ä lvdalens, V ä rn-hus
och norra delarna av Mora f ö rsamlingar
i Kopparbergs l ä n flyttas fr å n omr ä de 4 till
omr å de 3. H ä rigenom undviks att omr å de 4 kommer att gr ä nsa direkt till omr ä de 1. Dessa uppflyttningar
ä r motiverade ä ven ur produktionsteknisk synpunkt.
Kostnaderna for de f ö reslagna
omr å desf ö r ä ndringarna kan ber ä knas till ca 1 Mkr per å r.
3.2 K ö tt
och fl ä sk
Utg å ngspunkten f ö r n ä it.ndens f ö rslag har varit den allm ä nna kostnads
stegringen m ä tt med PM-index.
F ö rslag till nya st ö dniv å er inom
respektive omr å de framg å r av nedanst å ende
tabl å .
Omr å de K ö tt av F å rk ö tt Fl ä sk
n ö tkreatur
Nuvarande F ö rslag
Nuvarande " ö rslag Nuvarande F ö rslag
st ö dbelopp st ö dbelopp st ö dbeloop
ö re/kg
ö re/kg ö re/kg ö re/kg
ö re/kg ö re,/kg
1
175 223
175 223 39 50
2
130
165 130 165 26 33
3
71
90 71 90 13 17
4
26
33 26 33 -
Kostnaderna f ö r
denna uppr ä kning baserade p å slakten under 1978/79 ber ä knas till 7,2 Mkr per å r.
Prop. 1979/80:162 103
3.3 Smg ri spjodujt jo £ e £
Nuvarande st ö dbelopp
vilka utg å r- sedan den 1 juli 1978 grundar
sig p å kostnadsl ä get under h ö sten
1977. N ä mnden anser sig d ä rf ö r b ö ra f ö resl å en uppr ä kning
i stort sett motsvarande den allm ä nna
produktionskostnadsstegringen i lantbruket (PM-index) under perioden oktober
1977 - oktober 1979 vilken uppg å r till 16,3
procent.
F ö rslag till nya st ö dbelopp framg å r
av nedanst å ende tabell:
ir å de
Nuvarande
F ö rslag
st ö dbelopp
kr/sugga
kr/sugga
1
300
345
2
200
230
3
150
175
4
75
85
Kostnaden f ö r st ö det ber ä knas
med of ö r ä ndrat antal suggor ö ka med 0,3 Mkr.
3.4 Ge_tsjc ö _tS £ l £
D å ä ven denna st ö dform inf ö rdes fr o m den 1 juli 1978 f ö resl å r n ä mnden h ä r
liksom f ö r sm å grisproduktionen en uppr ä kning
i huvudsak motsvarande PM-index under den senaste tv åå rsperioden. St ö dbeloppet
f ö resl å s h ö jt fr å n 130 kr till 150 kr per mj ö lkproducerande
get. Kostnaden f ö r st ö det till getsk ö tseln ber ä knas med of ö r ä ndrat antal getter ö ka med 0,1 Mkr per å r.
3.5 er)n £ r2n £ e £
Oetta st ö d har
tidigare ansetts b ö ra f ö lja utvecklingen f ö r nbt-k ö ttsst ö det. I
avvaktan p å resultatet av den utredning som
tillsatts r ö rande renn ä ringens ekonomiska f ö rh å llanden f ö resl å r n ä mnden en uppr ä kning
motsvarande PM-index inneb ä rande att st ö det b ö r h ö jas fr å n
100 kr till 130 kr per slaktad ren. Kostnaden f ö r st ö det ber ä knas vid of ö r ä ndrad slakt ö ka
med 0,9 Mkr per å r.
Prop.
1979/80: 162 104
4. 2__k_Pir £ 0 £ l2g £ £ r £ Sti l_l £ g £ e £
1 jordbruksn ä mndens
skrivelse till regeringen den 2 juni 1978 an
g å ende prisst ö det till jordbruket i norra Sverige f ö reslog n ä mnden
en avveckling av de s k personliga till ä ggen.
En plan f ö r avveck
lingen skulle utarbetas och f ö rslag skulle
senare l ä mnas till
regeringen.
Nu g ä llande best ä mmelser f ö r
de personliga pristill ä ggen redovisas p å sid 3.
Antalet st ö dber ä ttigade har sedan 1971 minskat fr å n 937 till 533 3t. Minskningen har skett genom att
fr å n b ö rjan ber ä ttigade leverant ö rer har upph ö rt
med mj ö lkproduktion eller passerat 57- å rsgr ä nsen.
Kostnaden f ö r de
personliga till ä ggen var under 1978/79 ca 1,2 Mkr.
F ö r den .-nj ö lk f ö r vilken det utg å r
statligt Dristill ä qg p å 3 ö re/kg enligt best ä mmelserna f ö r
personligt pristill ä gg betalas dessutom fr å n F ö reningen f ö r mejeriprodukter ett med
2 ö re f ö rn ö jt utj ä mningsbidrag enligt samma grunder som aaller
f ö r de omr å den i norra Sverige d ä r prisst ö d utg å r. Detta inneb ä r
att den faktiska skillnaden i avr ä kningsprish ä nseende kan uppg å
till 5 ö re. Det l ä r
dock f ö rekomma att mejerier f ö rdelar tv å
ö ringen p å all inv ä gd
mj ö lk varf ö r skillnaden i praktiken inte
blir 5 ö re utan ca 4 ö re/kg.
En avveckling f ö resl å s ske fr o m den 1 juli 1980 aenom att det statliga
pristill ä gget f ö r 1980/81 minskas med 1 ö re/kg och under 1981/32 med ytterligare 1 ö re/kg f ö r
att fr o m den I juli 1932 helt upoh ö ra
att utg å .
Kostnaden ö ver budgeten
f ö r de personliga till ä ggen ber ä knas
h ä r-;-genom uppg å till ca 0,3 Mkr under 1930/81.
Prop.
1979/80:162 105
5. Ä ggproduktionen
5.1 lliilnt
Norrland ä r i fr å ga om ä ggf ö rs ö rjningen ett
underskottsomr å de. Antalet v ä rph ö ns i norrlandsl ä nen och Kopparbergs l ä n uppg å r enligt uppgifter fr å n lantbruksr ä kningen
1978 till ca 390 000, varav 90 % finns i ca
150 bes ä ttningar med mer ä n 200 h ö ns.
Produktionen av ä gg
i n ä mnda l ä n ber ä knas under
1978 till ca 6 000 ton. Detta inneb ä r
att ca 1/3 av de i Norrland konsumerade ä ggen
ocks å produceras d ä r. De mindre ä ggproducerande
f ö retagen dvs f ö retag med f ä rre
ä n 200 h ö ns ber ä knas
producera ca 500 ton. Av den totala produktionen 1978 levererades 2 800 ton
till run-m ä rkesber ä ttigade packerier inom omr å det. F ö r
1979 ber ä knas in-v ä gningen till packerierna bli ca 2 500 ton. Viss del
av produktionen levereras till packerier som ligger s ö der om n ä mnda
omr å de. I huvudsak g ä ller detta f ö r
den produktion inom Kopparbergs och G ä vleborgs
l ä n som levereras till Svenska Ä gghandelsf ö rbundets
packeri i Kungs ä ngen. Enligt uppgift fr å n ä gghandelsf ö rbundet ber ä knas
dessa leveranser fr ä n Kopparbergs och G ä vleborgs l ä n
uppg å till ca 800 ton. Den totala inv ä gningen till runm ä rkesber ä ttigac-packerier av ä gg producerade inom norrlandsl ä nen
uppskattas f ö r 1979 s å ledes till ca 3 400 ton.
Slakten av v ä rph ö ns sker i huvudsak vid Kronf å gels slakteri i ö rn-sk ö ldsvik. Antalet slaktade h ö ns uppgick 1973 till 149 300.
5.2 _Pr £ djjk_ni £ n £ k £ S_tn £ d £ ski2l £ ae £ £ ch £ llsr' £ t £ V £ £ o £ m £ r_av l' £ '_
I likhet med andra produktionsgrenar inom jordbruket ä r produktionskostnaden f ö r ä gg h ö gre i norra Sverige. Enligt ber ä kningar utf ö rda
av Lantbrukets Utredningsinstitut (LUI) uppg å r
kostnadsdifferensen i j ä mf ö ra!se med mellersta Sverige till 44 ö re/kg i Norrbettens och V ä sterbottens
l ä n, till 32 ö re/kg i J ä mtlands,
V ä sternorrlands och G ä vleborgs l ä n
samt till 16 ö re/kg i Kopparbergs l ä n.
8 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162
Prop.
1979/80: 162 106
Skillnaden i produktionskostnad ä r fr ä mst betingad
av ett h ö gre foderpris men ä r ocks å
beroende av byggnads- och uppv ä rmningskostnader.
I f ö rsta hand torde f ö ljande former f ö r
ett st ö d till ä ggproduktionen kunna diskuteras:
1)
Ett s ä rskilt packeribidrag f ö r ä gg inv ä gda
vid runm ä rkesbe-r ä ttigade packerier.
2)
Bidrag direkt
till producenten i relation till produktionens storlek.
3)
Fraktbidrag f ö r foder.
4)
Helt eller
delvis t ä ckande av merkostnader som ä r regionalt betingade vid Kronf å gels slakteri i Ö rnsk ö ldsvik. St ö det
kan utformas antingen som ett fast driftsbidrag eller g ö ras beroende av den slaktade kvantiteten.
N ä mnden har studerat de olika
alternativen bl a ur administrativ synpunkt. N ä randen har d ä rvid funnit att om ett st ö d skall inf ö ras
b ö r detta utg å enligt 1 och 4 ovan.
5.3 l' £ d £ ts_ £ t £ r2ek
Med beaktande av de kostnadsskillnader som f ö religger i j ä mf ö relse med mellersta Sverige cch med h ä nsyn tagen till norrlandsst ö det f ö r andra
produktionsgrenar skulle ett st ö d till ä ggproduktionen i norra Sverige av ca 1 Mkr per å r vara motiverat.
5.4 £ a £ k £ r £ bj_d £ a £
Om ett packeribidrag anses b ö ra inf ö ras b ö r det l ä mpligen utg å med f ö ljande
belopp f ö r ä gg som producerats inom resp omr å den.
Omr å de ö re/kg
1
Norrbottens och
V ä steroottan l ä n 35
2
V ä sternorrlands, J ä mtlands
och G ä vle- 25 borgs l ä n
3
Kopparnergs l ä n 10
Prop. 1979/80: 162 107
Kostnaden kan vid en volym motsvarande 1978 å rs inv ä gning
ber ä knas till ca 455 tkr i omr å de 1, ca 325 tkr i omr å de 2 och ca 80 tkr i omr å de 3. Totalt s å ledes
ca 860 tkr per å r.
Produktionsutvecklingen inom ä ggn ä ringen har
emellertid sedan n å gra å r tillbaka medf ö rt betydande avs ä ttningsproblem. H ä rigenom har regleringsf ö reningen
Svensk ä gghandel tvingats att vidta s ä rskilda st ö d å tg ä rder, vilka
tagit i anspr å k regleringsmedel i en
storleksordning som inte kan anses vara normalt f ö r n ä ringen.
Med h ä nsyn till f ö religgande ö verskottssituation
och d å ä ggproduktionen inte ä r s ä rskilt ar ö ets
in tans i v liar n ä mndens majoritet d ä rf ö r st ä llt sig tveksam till att nu inf ö ra ett s ä rskilt
packerioidrag f ö r norra Sverige.
5.5 lt £ d_ti_ll
Ji'" £ nf. ä£ ej_s_s2ak.t £ rj_ i_ r £ sk ö j_d £ V £ k_
Kronf å gels slakteri i Ö rnsk ö ldsvik ä r det anda fj ä derf ä slaktariet i Norrland och drivs sedan n å gra å r med f ö rlust, vilken under 1978 var 204 000 kr.
Slakteriet tillf ö rs
sedan den 1 juli 1977 ett driftsbidrag p å 150
000 per å r av regleringsmedel under f ö ruts ä ttning att
ingen ers ä ttning utg å r f ö r de
inlevererade slakth ö nsen. Detta driftsbidrag
motsvarar i stort sett skillnaden i intransportkostnader i j ä mf ö relse raed
mellersta Sverige.
Om de medel som nu utg å r som driftsbidrag i st ä llet
skulle ha tillf ö rts slakteriet som ett bidrag per
slaktad n ö na, skulle detta bidrag ha
utgjort ca en krona per n ö na. Utslaget p å ä ggproduktionen
motsvarar detta ca fem ö re per kg agg. N ä mnden vill emellertid f ö rorda att st ö d
fr o m den 1 juli 1980 t v f å r
utg å i form av ett driftsbidrag om
150 tkr per å r att bestridas med budgetmedel.
Det ä r dock enligt n ä mnden angel ä get
att man s ö ker finna alternativa former f ö r omh ä ndertaganas
av siakthcnsen i Norrland.
Prop. 1979/80:162 108
6. St ö d till
potatisodlingen i Norrland
LRF har i skrivelse den 19 oktober 1979 till jordbruksn ä mnden aktualiserat fr å gan om ett st ö d till potatisodlingen och hemst ä llt om att n ä mnden
skulle ta upp fr å gan vid sin ö versyn. I skrivelsen ./. har f ö rbundet bifogat en utredning (bil 2) vari f ö resl å s att
st ö det b ö r utg å som ett arealbidrag med 500 kr/ha
i G ä vleborgs l ä n, med 1 000 kr/ha i V ä sternorrlands, J ä mtlands och V ä sterbottens l ä n
samt med 1 500 kr/ha i Norrbottens l ä n.
Enligt f ö rslaget skall n ä got st ö d
inte utg å f ö r det f ö rsta halva hektaret. F ö r areal ö verstigande
15 ha f ö resl å s st ö det utg å med 60 procent.
Hot bakgrunden av den minskning som arealen f ö r potatisodling i Norrland underg å tt p å 1970-talet
anser n ä mnden att det finns sk ä l f ö r att gencm
s ä rskilda st ö d å tg ä rder s ö ka
motverka en ytterligare nedg å ng i odlingen.
N ä mnden vill d ä rf ö r f ö resl å att ett
areal-baserat st ö d inf ö rs p å f ö rs ö k fr o m den 1 juli 1980. H ä rvid b ö r
man kunna utg å fr å n LRF:s f ö rslag men detta b ö r modifieras n å got
och likas å b ö r en mindre reducering i de f ö reslagna
st ö dbeloppen f ö retas. N ä mnden
f ö resl ä r att st ö det utformas p å f ö ljande s ä tt.
Arealbidrag b ö r
utg å med 400 kr/ha i G ä vleborgs l ä n,
800 kr/ha i V ä sternorrland, J ä mtlands och V ä sterbottens
l ä n och med 1 200 kr/ha i Norrbottens
l ä n. N ä mnden anser em.ellertid att man b ö r
undvika att potatisodlarna i Norrland m ä ste
erl ä gga den arealavgift scm uttas vid
odling av potatis genom en s ä rskild
inbetalning. Avgiften utg ö r f n 300 kr/ha. Vid odlingar
understigande 0,5 ha utg å r ingen avgift.
I likhet med LRF f ö resl å r n ä mnden att n å got arealbidrag inte skall utg å f ö r det f ö rsta halva hektaret. Arealavgiften b ö r dock
alltid kvittas mot utg å ende bidrag varf ö r detta b ö r
vara l ä gst lika med avgiften. N ä mnden f ö resl å r vidare att avtrappmngsgr ä nser, s ä nks
fr å n 15 till 10 ha samtidigt som st ö aprocenten s ä nks
fr å n 60 till 40 procent f ö r den del av arealen som ö verstiger 10 ha.
Kostnaderna f Ö r
det f ö reslagna st ö det blir givetvis beroende p å produktionsutvecklingen men ber ä knas vid 1978 ä rs
arealf ö rdelning medf ö ra en kostnad av ca 2,3 Mkr/ å r.
H ä r ut e. » ! lut en.
Prop. 1979/80: 162 109
7.
Anslagsber ä kning f ö r budget å ret 1980/81
I
regleringsbrevet f ö r budget å ret 1979/30 har anvisats ett f ö rslagsanslag
av 141 Mkr f ö r st ö d till jordbruket i norra Sverige. I anslagsframst ä llningen
f ö r budget å ret 1980/81 har n ä mnden r ä knat upp
utgifterna f ö r st ö det under 1979/80 till 146 Mkr med h ä nsyn till
bl a den ber ä knade produktionsutvecklingen.
I
å rets
anslagsframst ä llning har n ä mnden ber ä knat medelbehovet 1980/81 f ö r st ö det till
149 Mkr. N ä mnden har d ä rvid inte tagit h ä nsyn till de kostnads ö kningar
som f ö religganoe ö versyn kommer att leda till.
Oe
i denna redovisning angivna f ö rslagen till f ö r ä ndringar ber ä knas leda till f ö ljande ö kningar
av medelsbehovet f ö r bucget- å ret 1980/81.
Animalieomr å det
Mkr
Mj ö lk
+
33,3
" ,
omr å des ä ndri
ng
+
!,0
" ,
personliga t
ill
ä gg
./.
0,4
K ö tt
+
6,5
Fl ä sk
+
0,7
Sm å grisar
+
0,3
Getter
+
0,1
Ä gg
+
0,2
Ren
+
3,3
Vegetabi1ieomr å det
Mkr
Potatis
+
2,3
S:a
+
-4,9
Kostnads ö kning med
h ä nsyn
till
ber ä knad oroduktions- + 5,0 utveckling 1980/81
Totalt + 49,9
Prop. 1979/80:162 110
Detta inneb ä r att
medelsbehovet f ö r budget å ret 1980/81 med h ä nsyn
till f ö reslagna f ö r ä ndringar och
f ö rv ä ntad produktionsutveckling kan ber ä knas
till 195,9 Mkr enligt f ö ljande.
Mkr
Anvisat anslag f ö r 1979/80 141,0
Kostnads ö kning f ö r 1979/80
med h ä nsyn till ber ä knad produk
tionsutveckling och de omr å des-
f ö r ä ndringar som genomf ö rdes
fr o m den 1 juli 1979. + 5,0
ö kat
medelsbehov f ö r nu f ö reslagna ä ndringar
av st ö det -i- 44,9
Kostnads ö kning f ö r 1980/81
med h ä nsyn till produktions
utvecklingen - 5,0
Medelsbehov f ö r
1980/81 195,9
T ä tare ö versyner
I framst ä llningar
till jordbruksn ä mnden har vissa av LRF:s l ä nsf ö rbund p å talat att st ö det
till jordbruket i norra Sverige urholkas genom att uppr ä kning med h ä nsyn
till kostnadsutvecklingen g ö rs vart
tredje å r. Betr ä ffande denna fr å ga
vill n ä mnden framh å lla att om kostnadsutvecklingen inom jordbruket forts ä tter p å
samma s ä tt som under senare delen av
1970-talet, torde detta medf ö ra att st ö dets realv ä rde
sjunker hastigare ä n vad riksdagen ursprungligen torde
ha t ä nkt sig n ä r man uttalade sig f ö r tre å riga ö versyner.
Av administrativa sk ä l
anser n ä mnden det emellertid ol ä mpligt att g ö ra
alltf ö r t ä ta justeringar. Fr å gan har ocks ä en kostnadsaspekt. En å rlig uppr ä kning
skulle s å ledes mea en kostnads ö kning om 10 :; per å r och of ö r ä ndrad produktion f ö r den n ä rmaste tre- å rsperiodan
ge en ö kad kostnad p å 55 - 50 Mkr. Om kostnaden f ö r jordbruksproduktionen forts ä ttningsvis utvecklas i samma takt som under da
senaste å ren, anser n ä mnden emellertid att n ä sta ö versyn o ö r ske inom tv ä
å r.
Prop. 1979/80:162
Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Hillbom, Kristiansson, Lindfors och Tiberg
efter f ö redragning av avdelningschefen
Olsson och i n ä rvaroav avdelningschefen Wenker
och byr å cheferna Hansson och Sandevist.
Ledam ö terna Kristiansson och Tiberg f ö rklarade att de avs å g att senare inkomma med skriftlig reservation i fr å ga om vissa delar av beslutet. Reservationen bifogas
i direkt anslutning till denna skrivelse.
Ingvar Lindstr ö m
Bengt Olsson
Prop.
1979/80:162 112
RESERVATION
till statens jordbruksn ä mnds
skrivelse ang å ende
ö versynen av prisst ö det i norra Sverige__________
Enligt 1977 å rs
jordbrukspolitiska beslut b ö r ett
huvudsyfte med denna politik vara att tillf ö rs ä kra dani som ä r
sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet en ekoncinisk och social
standard, som ä r likv ä rdig med den som j ä mf ö rbara grupper uppn å r. Utformningen av 1977 å rs beslut inneb ä r
ocks å , att jordbrukens regionalpoiitiska
betydelse star.kare ä n tidigare beaktats.
Vi har velat eri.ira om detta som bakgrund till att vi i
vissa delar reserverar oss mot n ä mndmajoritetens
st å ndpunkt i vad g ä ller den ö versyn
av prisst ö det till jordbruket i norra Sverige
som n ä mnden p å regeringens uppdrag nu f ö retagit.
Prisst ö det ö verses f n vart tredje å r, vil.ket vi anser vara helt otillfredsst ä llande. Den bekymmer-samina ekoncniska situation i
vilket jordbruket i norra Sverige nu befinner sig beror till stor del p å att prisst ö det
inte uppr ä knats fortl ö pande utan successivt urholkats. M ä mndmajoritetsn har ocks å funnit sig b ö ra
f ö rorda, att i forts ä ttningen uppr ä kning
sker efter tv å å r. F ö r v å r del anser vi att sk ä l finns att
justera prisst ö det i norra Sverige halv å rsvis. Av praktiska sk ä l synes dock en s å dan justering kunna begr ä nsas till en g å ng
om å ret.
N ä mndmajoritetens f ö rslag inneb ä r,
att de totala kostnaderna f ö r
norrlandsprisst ö det ö kar med ca 50 mkr inkl antagen volym ö kning under 1980/81 som uppskattats ö ka kostnaderna med ca 5 mkr.
Under å beropande av
1977 å rs jordbrukspolitiska beslut om det
norrl ä ndska jordbrukets stora regionalpolitiska
betydelse och det sv å ra ekonomiska Laget f ö r n ä ringsut ö varna i norra Sverige vill vif ö r v å r del f ö resl å , att
nuvarande pristill ä gg uppr ä knas kraftigare ä n
vad majoriteten i n ä mnden f ö rordat eller med ytterligare 10 mkr. I detta sammanhang
m å anm ä rkas, att det norrl ä ndska jordbruket
kan ber ä knas ha g å tt f ö riustigt ett
belopp av storleksordningen 50 mkr under innevarande tre å rsperiod j ä mf ö rt med om pristill ä ggen mera kontinuerligt justerats upp å t i enlighet med P.'-!-index utvecklina.
Prop. 1979/80:162 113
Vi har funnit de f ö reslagna
ä ndringarna av omr å desindelningen f ö r
mj ö lkpristill ä ggen v ä lmotiverade.
Vi har vidare funnit, att sk ä l f ö religger f ö r
ytterligare omr å desjusteringar. Det g ä ller h ä r
omr å des ä ndringar, som har f ö rh å llandevis sm å
budgetm ä ssiga konsekvenser. Vi f ö ruts ä tter att s å dana ä ndringar ä ven i forts ä ttningen
ligger inom n ä mndens befogenheter.
I n ä mndens skrivelse redovisas den
tekniska utformningen av ett packeribidrag f ö r ä gg i norra Sverige. N ä .Tindens majoritet st ä ller sig emellertid tveksam till att nu inf ö ra ett s ä rskilt
packeribidrag i norra Sverige med h ä nvisning
till bl a f ö religgande ö verskottssituation inom ä ggproduktionen.
Enligt v ä r
uppfattning m å ste riksdagens beslut i denna fr å ga tolkas som om ett prisst ö d f ö r ä ggpro-duktionen i norra Sverige skall inf ö ras. Vi vill ocks å
framh å lla att norrlandsprisstcdet ej b ö r vara avh ä ngigt
variationer i den totala produktionen utan b ö r
syfta till att eliminera kost.nadsskillnader inom densamma. Vi f ö rordar d ä rf ö r att, vid sidan om det s ä rskilda st ö det
till slakteriet i Ö rnsk ö ldsvik som statens jordbruksn ä mnd
f ö rordar, ett packeribidrag .med den
utformning som statens jordbruksn ä mnd
presenterar i sin skrivelse aenomf ö rs
fr o m 1 juli 1960.
Vad g ä ller st ö d till potatisodlingen i Norrland anser vi att de
arealbidrag som LRF f ö reslagit ä r v ä l
underbyggda och b ö r utg å fr o m 1 juli 1980. Vi kan d ä remot
ansluta oss till n ä mndens f ö rslag betr ä ffande
avtrappningsregler vid stigande areal och att bidraget skall l ä gst motsvara utg å ende
arealavgift.
N ä mnden f ö resl å r vidare att
de s k personliga pristill ä ggen f ö r mj ö lk avvecklas
med 1 ö re UTider 1980/81 och med
ytterligare 1 ö re 1981/82 f ö r att helt upph ö ra
att utg å fr o m 1 juli 1982.
Om en avveckling av de personliga pristill ä ggen skall ske b ö r
enligt v å r uppfattning de h ä rigenom frist ä llda
beloppen tillf ö ras -lorrlandsprisst ö det.
I j ä mf ö relse med n ä mndens majoritetsbeslut inneb ä r v ä rt f ö rslag ö kade
kostnader f ö r st ö det till ä ggproduktionen och potatisodlingen
med sammanlagt 1-2 mkr. Vi f ö resl å r vidare att ett mindre belopp avs ä tts f ö r vissa begr ä nsade omr å desjusteringar,
som b ö r kunna handl ä ggas av statens jordbruksn ä mnd. Resterande belopp upp till 10 mkr b ö r f ö rdelas i
Prop.
1979/80: 162 114
f ö rsta hand p ä mj ö lk-, sm å gris-, k ö tt-och
fl ä skproduktionen. H ä rigenom b ö r
m ö jligg ö ras att n ä mnda produkter inom samtliga omr å den erh å ller
en uppr ä kning motsvarande l ä gst P-M-index.
Stockholm den 13 december 197 9
Axel Kristiansson Lennart Tiberc
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80: 162 11-"i
BUaga5
Sammanställning av remissyttranden över statens jordbruksnämnds
förslag angående prisstödet till jordbruket i norra Sverige fr. o. m. den 1
juli 1980
Nästan alla remissinstanser föreslär vissa ändringar i
statens jordbruksnämnds förslag i fråga om stödnivåer, gränser för stödområden
och utvidgning av stödet till flera produkter. Flertalet remissinstanser
förordar tätare översyner av stödet. Andringarna motiveras bl.a. av
regionalpolitiska skäl. sociala skäl. de naturliga förutsättningarna för
jordbruk, lönsamhets-och strukturförhållandena inom jordbruket,
produktionsutvecklingen inom jordbruket, möjligheterna till sysselsättning inom
andra näringar, kostnadsökningarna i norra Sverige sajnt problemen med de
personliga pristill-läggen.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att även om
jordbruksnämndens förslag innebär en påtaglig förbättring för område I är det ytlerst
tveksamt om det föreslagna prisstödet medför en lönsamhet jämförbar med del
mellansvenska jordbrukets.
Införandet av ett särskilt packeribidrag för ägg skulle
enligt länsstyrelsen knappast medföra att överskottssituationen i landet
förstärks genom tillkomsten av ny kapacitet. Även här bör gälla att de norrländska
företagen kompenseras för produktionsmerkostnader.
Länsstyrelsen anser att Kalix och Haparanda kommuner bör
föras till område I.
Länsstyrelsen I Västerbottens län anser att ytterligare
medel bör ställas till förfogande för prisstödet och att de i första hand bör
utgå till mjölk- och köttproducenterna.
Statens jordbruksnämnds förslag innebär enligt länsstyrelsen
att mjölkproducenterna inte helt kompenseras och att dessutom ingen hänsyn tas
till de kostnadsökningar som ägt rum efter beräkningarnas utförande.
Länsstyrelsen förordar därför en ytterligare höjning med minst 2 öre/kg mjölk
inom stödområde 2. Mot bakgrund av bl.a. kostnadsrelationerna mellan mjölk och
kött anser länsstyrelsen att prisstödet till kött inom område I bör höjas
väsentligt utöver statens jordbruksnämnds förslag.
Länsstyrelsen framhåller vidare att ett stöd till
äggproduktionen är motiverat från regional synpunkt och förordar ett stöd till
packerierna.
Länsstyrelsen understryker vikten av att ett arealbundet
prisstöd bör utgå till potatisodlingen i Norrland. Enligt länsstyrelsen äremellertid
lönsamhetsskillnaderna inte sådana att de motiverar att Västerbottens län
kommer i ett område med lägre prisstöd än Norrbotten. Norrbotten och
Västerbotten bör därför, i likhet med förhållandena inom animalieproduk-tionsgrenarna,
ingå i samma prisstödområde.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anför vad gäller den
föreslagna stödnivån för mjölk att det inte är möjligt att fastställa i hur
stor omfattning den allmänna kostnadsstegringen och produktionsutvecklingen var
för sig påverkat jordbruksnämndens förslag till prisstöd. Enligt länsstyrelsen
borde de jämförande produktionskostnadsberäkningarna direkt påverka
prisstödets storlek.
Prop.
1979/80:162 116
Beträffande det föreslagna prisstödet till kött och fläsk
samt smågrisproduklionen framför länsstyrelsen liknande invändningar.
Vad gäller det föreslagna stödet till getskötseln anser
länsstyrelsen att det är uppenbart att stödet till getskötseln är mycket lågt i
förhållande till det som utgår till mjölkföretag. En analys av getskötselns
lönsamhet i förhållande till mjölkproduktionens lönsamhet anses därför
angelägen. I avvaktan på en sådan utredning om getskötselns ekonomiska
förhållande kan enligt länsstyrelsen uppräkningen ske med ledning av PM-index.
Beträffande äggproduktionen anför länsstyrelsen att enligt
beräkningar utgör kostnadsdifferensen för länets del 32 öre/kg. Med denna
utgångspunkt borde därför prisstödet i första hand utgå med detta belopp. 1
andra hand förordar länsstyrelsen att prisstödet uppgår till de belopp som jordbruksnämnden
anger.
Vad gäller potatisodlingen förordar länsstyrelsen att ett
stöd i form av arealbidrag införs uppgående till minst I 0
Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår vissa
justeringar i områdesindelningen och förordar att Ramsele. Junsele och Haverö
församlingar ingår i stödområde I. När det gäller övriga delar av länet anser
länsstyrelsen att länet bör tillhöra stödområde 2 för mjölk och stödområde I
för kött och fläsk. För den händelse det av kostnadsskäl bedöms ogenomförbart
att överföra hela länet till stödområde 2 avseende mjölkproduktion anser
länsstyrelsen att, utöver de församlingar som av statens Jordbruksnämnd
föreslås ingå i detta område, åtminstone församlingarna Helgum, Gran-inge.
Viksjö. Holm. Liden och Borgsjö hänförs till stödområde 2.
Länsstyrelsen ifrågasätter vidare riktigheten av att
koppla samman överskottssituationen av ägg med frågan om prisstöd.
Beträffande potatisodlingen hälsar länsstyrelsen med
tillfredsställelse jordbruksnämndens förslag att ett arealbidrag införs.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att jordbruksnämndens
förslag missgynnar länet. Det är enligt länsstyrelsens uppfattning framför
allt angeläget att mjölkproduktionen lämnas ett stöd som står i bättre relation
till de verkliga produktionskostnaderna. Beträffande de mer utpräglade glesbygderna
i länet bör speciell hänsyn tas. Länsstyrelsen föreslår att skördeområde 932,
delen belägen inom Gävleborgs län, och Voxna församling förs till område 2 samt
att prisstöd för mjölk utgår med 20 öre för område 4 och med 10 öre för område
5. Vad avser kött föreslås för område 3 ett prisstöd utgå med 120 öre och för
område 4 med 50 öre. Prisstöd för fläsk föreslås utgå med 25 öre i område 3 och
med 10 öre i område 4. Prisstödet för smågrisuppfödning bör enligt
länsstyrelsen uppräknas i proportion till vad som gäller för kött och fläsk.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län kräver att kompensationen
för merkostnaderna för mjölk höjs i främst områdena 4 och 5 så att lika
ersättning relativt sett utgår i de fem stödområdena. Därefter bör en
uppräkning ske efter produktionskostnadsutvecklingen de senaste åren enligt
förslaget.
Vad gäller stödområdesindelningen för mjölk tillstyrker
länsstyrelsen att de norra delarna av Kopparbergs län får ett högre prisstöd
för mjölk än f. n. Länsstyrelsen föreslår dock vissa Justeringar så att område
3 kommer att omfatta även Ore församling samt Mora och Malungs kommuner i sin
helhet. Vidare föreslås att Ludvika kommun och Norrbärke församling i
Smedjebackens kommun förs från område 5 till område 4. Länsstyrelsen anser
slutligen att ett införande av ett sjätte prisområde bör övervägas.
Prop. 1979/80:162 117
Beträffande områdesindelningen för kött anser
länsstyrelsen att en uppdelning av Kopparbergs län bör ske så att den norra
och mellersta delen av länet förs från stödområde 4 till stödområde 3.
Områdesindelningen bör enligt länsstyrelsen i princip följa den som gäller för prisstödel
till mjölk. Länsstyrelsen förordar vidare att stöd till fläskproduktionen utgår
även i Kopparbergs län och atl områdesindelningen i princip följer den för prisstöd
till mjölk.
Vad gäller
äggproduktionen anför länsstyrelsen all den har förståelse för utredningens
tveksamhet på denna punkt men yrkar ändå på all packeribi-draget införs. En
överproduktion i södra Sverige riskerar annars att ytterligare slå ut äggproduklionen
i norr.
Länsstyrelsen i Värmlands län föreslår att även
församlingarna Nyskoga. Norra Ny, Lekvattnef och Bogen överförs till område 3
för mjölk eftersom det inte föreligger någon skillnad från odlings- och
näringslivssynpunkt mellan dessa och de tre församlingar som enligt
Jordbruksnämndens förslag bör överföras lill prisområde 3. Vidare bör
församlingarna Ramen. Gåsborn, Nordmark. Värmskog och Munkfors överföras från
område 5 lill område 4.
Enligt länsstyrelsen måste även prisstödel till kötl
differentieras inom länel. Ett område som motsvarar mjölkens prisområde 3 och 4
bör ingå i del tredje köttprisområdet. Enligt länsstyrelsens mening bör vidare
stöd utgå även till fläskproduklion ulanför mjölkprisomräde 5. Vad gäller stödets
slorlek ansluter sig länsstyrelsen till Jordbruksnämndens förslag.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser all hela Färgelanda
kommun bör ingå i område 5. Under alla omständigheter är del enligt
länsstyrelsens mening oacceptabelt att de som redan har personligt prisstillägg
skulle förlora del. Alternativt föreslär därför länsstyrelsen atl del
personliga pristillägget i norra delen av Färgelanda kommun bibehålls.
Länsstyrelsen föreslår vidare att socknarna Nössemark och Håbol i Dals Eds
kommun och Torrskog, Vårvik. Laxarby och Ärlemark i Bengisfors kommun
överföres från område 5 till område 4.
Länsstyrelsen i Örebro län ifrågasätter om inte prisstödet
även i område 5 borde kunna höjas så atl del läcker en större del av den
beräknade merkostnaden för mjölkproduktion.
Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att flera skäl
motiverar all elt generellt pristillägg för mjölk av samma slorleksordning som
i södra Dalarna och Gästrikland utgår även i norra delen av Väslmanlands län. Bl.a.
växlodlingssynpunkter och krav på Jämnare och baltre sysselsällning för de i
Jordbruket sysselsatta lalar enligt länsstyrelsen för önskvärdheten av en
utökad och effeklivare mjölkproduktion i länel och i synnerhet i norra
länsdelen. Enligt länsstyrelsen bör stödområdet utökas med i första hand de
områden av länet där pristillägg för mjölk utgick före den I Juli 1971 och
därutöver med Skinnskattebergs och Fagersta kommuner. Möklinta församling av
Sala kommun samt Enåkers församling av Heby kommun.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser förslagel om avveckling
av de personliga pristilläggen för mjölk myckel otillfredsställande. En
avveckling av det personliga pristilläggel är enligt länsstyrelsen i och för
sig befogad, men enbart under förutsättning att det ersälts med generelll
pristillägg. Läns-
Prop. 1979/80: 162 118
styrelsen föreslär att ett generellt pristillägg för mjölk
och viss övrig animalieproduklion utgår till Jordbrukare i ett omräde i den
norra delen av Uppsala län omfattande skördeområdena 13, 43, 44 och 53 dvs.
hela Älvkarleby kommun. Västlands, Österlövsta, Hållnas och Tegelsmora
församlingar saml öslra delen av Tierps församling och norra delen av Vendels
församling i Tierps kommun. Forsmarks, Valö, Films, Danne-mora, Börstils,
Öregrunds, Gräsö och Hargs församlingar i Östhammars kommun samt norra delen av
Tensta församling i Uppsala kommun.
Länsstyrelsen I Skaraborgs län framhåller att endasl förslagel
om avveckling av de personliga pristilläggen för mjölk berör länet och
beträffande detta har länsstyrelsen inget att erinra mot förslagel om successiv
avveckling.
Lantbrukarnas riksförbund anser att ett beslut i enlighet
med reservanternas förslag innebär ett minimiprogram för den aktuella
översynen av prisstödet i norra Sverige. LRF framhåller att en ökning av
jordbruksproduktionen i norra Sverige är ett av huvudsyftena med det regionalpoliliskl
motiverade prisstödet i norra Sverige. Det är därför inte hållbart enligt LRF
att begränsa höjningarna av pristilläggen under åberopande av all produklionen
av mjölk samt kött och lläsk sedan mitten av 1970-talel ökal mer i norra
Sverige än i landet i dess helhet.
LRF har
beträffande de utförda produktionskostnadskalkylerna som sädana inga erinringar
att göra. Emellerlid vill LRF starkt ifrågasätta det principiellt riktiga i atl
som nu sker jämföra etl företag med 15 kor i mellersta Sverige med ett företag
med samma antal kor i norra Sverige. Medelkoantalet i besättningar i norrlandslänen
är i allmänhet mindre än längre söderut i landet. Enligt LRF borde som underlag
för ett regionalpolitiskt motiverat slöd Jämförelse göras för i olika bygder
typiska familjejordbruk, så att Jämförelserna med utgångspunkt i de
mellansvenska företagen med 15 kor kommer att avse företag med ett mindre koantal
ju längre norrut man kommer.
LRF förordar atl mjölkprislilläggen yllerligare förstärks
i enlighet med vad som föreslagils i reservationen och inom den ekonomiska ram
som där angetts. Enligt LRF kan det inte för något pristilläggsområde accepleras
att uppräkningen blir procentuellt mindre än vad som betingas av PM-index"
uppgång.
LRF föreslår ocksä en del ytterligare ändringar i
områdesindelningen för mjölk i flertalet län utöver vad jordbruksnämnden
föreslagit. Vidare föreslår LRF att mjölkpristillägget bör ulgå per kg mjölk i
slället för per kg mjölkfetl.
Beiräffande kötl och fläsk saml smågrisproduktion foruisätler
LRF all uppräkning av pristilläggen lägsl sker med utgång från den allmänna
kostnadsutvecklingen. Vad gäller pristilläggen för kött och fläsk anser LRF
att såväl uppfödning som slakt mäste ske inom stödområdet för att pristilläggen
skall ulgå. 1 fråga om getskötseln föreslår LRF att stödbeloppen fördubblas.
Beträffande de personliga pristilläggen för mjölk anser
LRF att. om dessa pristillägg avvecklas, viss engångsersättning bör lämnas till
berörda mjölkproducenter. LRF påpekar även att en avveckling av de personliga pristillläggen
även påverkar utjämningsbidraget för mjölk.
Vad avser äggproduktionen förordar LRF att. förulom det
stöd till fjäderfäslakteriet i Örnsköldsvik som föreslagits, även etl packeribidrag
får
Prop.
1979/80:162 119
utg å . LRF anser att fr å gan om etl sl ö d
till ä ggproduklionen inte f å r sammankopplas med den aktuella
marknadssituationen i landel f ö r ä gg. Enligi LRF kan riksdagens beslul inte tolkas p ä annat s ä tt
ä n alt sl ö d till ä ggproduklionen
skall inf ö ras, om della ä r tekniskt m ö jligt.
LRF anser atl Jordbruksn ä mndens framst ä llning inte kan tydas p å annat s ä tl
ä n atl det inte bereder tekniska sv å righeter atl inf ö ra
elt packeribidrag f ö r ä gg.
F ö r st ö d till potatisodlingen f ö resl ä r LRF alt h ö gre
arealbelopp till ä mpas i enlighet med LRF:s tidigare
f ö rslag lill Jordbruksn ä mnden. H ä rvid
b ö r emellertid beaktas att inte i n ä got fall arealavgift ultas i st ö domr ä del.
Merkostnaderna f ö r denna ö kning av prisst ö del
kvittas mot all si ö det avlrappas redan fr å n 10 ha och att reduceringen f ö r sl ö rre odling
sker med 60%.
LRF f ö resl å r en ö kning av st ö dbeloppet ui ö ver
vad jordbruksn ä mnden f ö rordat med 10 milj. kr. H ö jda kosinader f ö r
st ö del till ä ggproduklionen och potatisodlingen ber ä knas uppg å
till sammanlagt 1-2 milj. kr. Resterande belopp b ö r i f ö rsta hand f ö rdelas p å
mj ö lk, sm å gris-, k ö tt-
och H ä skproduktionen. H ä rigenom borde enligt LRF m ö jligg ö ras att n ä mnda produkter inom samtliga omr å den erh å ller
en uppr ä kning motsvarande l ä gsl PM-index" uppg å ng.
LRF understryker att en t ä tare ö versyn av prisst ö det ä r ulomordenlligl
viktig och f ö resl å r att prisst ö det i forts ä ttningen uppr ä knas
å tminstone en g å ng om å ret.
De enligt Jordbruksn ä mnden ber ä knade kostnaderna f ö r en ä rlig ö versyn, 55-60 milj. kr., utg ö r
enligt LRF etl m å tt p å storleken av den inkomsteftersl ä pningJordbruket
i norra Sverige kan v ä ntas bli drabbat av, om ö versynen av prisst ö det inte sker å lminstone en g å ng om å ret.
Svenska samernas riksf ö rbund
finner det inte m ö jligt atl hell mekaniskt lill ä mpa PM-index inom Jordbruket till grund f ö r en h ö jning
av prisst ö det inom renn ä ringen. N ä rdet
g ä lleraii finna m ä tbara faktorer och J ä mf ö relsegrunder f ö r en uppr ä kning
av prisst ö det ser SSR det rimligt all g ö ra vissa allm ä nna
J ä mf ö relser med den ö kning av sl ö d i annan form som lillf ö rts jordbruket i norra Sverige. SSR erinrar om det
kostnadstill ä gg som sedan å r 1975 utg å r
f ö r produktionen av bl.a. n ö tk ö tt i norra
Sverige. Med h ä nsyn till den av riksdagen betr ä ffande prisst ö det
till renn ä ringen angivna medelslaktvikten
skulle ett motsvarande st ö d till renk ö ttet enligt SSR inneb ä ra en uppr ä kning med ca 25 kr./ren. Eftersom
del samtidigt ä r n ö dv ä ndigt att utg å fr å n att n å gon speciell ä ndring
av sl ö dformer riktade lill renn ä ringen inte kommer att genomf ö ras under perioden finner SSR del sk ä ligl att prisst ö det
uppr ä knas ui ö ver Jordbruksn ä mndens
f ö rslag med l ä gsl 25 kr. till totalt 155 kr./ren.
Sveriges getavelsf ö rbund
framh å ller att getmj ö lksproduklionen erh å ller knappl 25 % av vad komj ö lksproduktionen
erh å ller i sl ö d och kr ä ver
att sl ö del r ä knas upp s å att det blir J ä mf ö rbart med
vad ko ä garna erh å ller.
Sveriges slakterif ö rbund
hemst ä ller atl halva den h ö jning av norrlandssl ö -del f ö r n ö tkreatur och f å r som f ö resl ä s ske den I
Juli 1980 f å r utbetalas fr. o. m. den 2 Juni
och resterande del fr. o. m. den 4 augusli 1980 i syfte alt utj ä mna tillf ö rseln
till slakterierna.
Prop. 1979/80:162 120
Inneh å ll
Proposition ........................................................................... 1
Propositionens huvudsakliga inneh å ll ........................................ 1
F ö rslag till lag om ä ndring i lagen (1967:340) om prisreglering p å
Jordbrukets
omr å de .................................................................. 2
1
Inledning ........................................................................... 3
2
Prisreglerande å tg ä rder p ä Jordbrukets omr å de
den Ijuli 1979-den
30 Juni 1980 .................................................................... 5
2.1
Justering av
inf ö rselavgifter, m. m. den I Juli
1979 ...... 5
2.2
Justering av
inf ö rselavgifter, m. m. den I Januari
1980 ...... 7
2.3
Sammanfattning
av mitipriser, subventioner, m.m. fr.o.m. den 1 Januari 1980 8
3 F ö redragandens ö verv ä ganden ........................................... 10
3.1
Prisregleringen
p å Jordbruksprodukter utom
sockerbetor och socker 10
3.2
Sockerregleringen
.................................................... 17
3.3
Prisst ö det till Jordbrukel i norra Sverige .......................... 19
3.4
Kreditgarantier
till tr ä dg å rdsn ä ringens rationalisering m. m. .. 22
4
Hemställan .................................................... .. 25
5
Anslagsfr å gor f ö r budget å ret 1980/81 ............................... 26
6
Beslut ............................................................................... 29
Bilaga I Transumt ur statens Jordbruksn ä mnds skrivelse ang å ende
kompensation till Jordbruket och viss livsmedelsindustri
fr. o. m. den I Januari 1980 till f ö ljd
av kostnadsutveckling
en, m.m.................................................................
30
Bilaga 2 Statens Jordbruksn ä mnds skrivelse ang å ende prisreglerande
å tg ä rder p å Jordbrukets omr å de efler den 30Juni 1980, m. m.
.............................................................................
41
Bilaga 3 Statens Jordbruksn ä mnds rapport ang å ende livsmedelssub
ventionernas effekter .......................................... 69
Bilaga 4 St å lens
Jordbruksn ä mnds f ö rslag ang å ende
prisst ö del till
Jordbruket i norra Sverige fr. o. m. den I juli 1980 ... 90
Bilaga 5 Sammanst ä llning
av remissytlrandena ö ver statens jord
bruksn ä mnds f ö rslag ang å ende
prisst ö det till Jordbruket i
norra Sverige fr. o. m. den I juli 1980 .................... 115
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (23)
23 kopplingar i 19 dokument.
- Bet. 1983/84:JoU26 om prisstöd till jordbruket i norra Sverige (prop. 1983/84:100, bilaga 11 p. C 6) s. 3 i texten
- Prop. 1981/82:209 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 31 i texten
- Prop. 1981/82:103 1981/82:103 i texten
- Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 125 i texten
- Bet. 1981/82:JoU4 om etableringskontroll som metod för styrning av animalieproduktionens utbyggnad s. 2 i texten