om vissa varvsfrågor, m.m.
172 sidor, varav 139 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 139 av 172 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:165, om vissa varvsfrågor, m.m.
Dokumentets text
Prop. 1979/80:165 Regeringens proposition
1979/80:165
om vissa varvsfrågor, m. m.;
beslutad den 20 mars 1980.
Regeringen föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som
har upplagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS G. ÅSLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposilionen föreslås omfattande åtgärder som syflar
lill alt skapa förutsättningar för den svenska varvsindusirin all öka sin
konkurrenskraft. En anpassning av kapaciteten lill eflerfrågan är nödvändig.
Åtgärder föreslås också för atl skapa sysselsättning för dem som inte längre
kan beredas arbete i varvsindustrin.
Förslag läggs vidare fram all avskrivningslänen lill
beställare av fartyg upphör och ersälts av avskrivningslån lill varven om
sammanlagt 830 milj. kr. Vidare föreslås vissa ändringar i riktlinjerna för
fartygskredilgarantier och garantier lill beställare av fariyg saml alt
beslutsordningen ändras i ärenden om stöd till varvs- och sjöfartsnäringarna.
Räntestöd om sammanlagt 300 milj. kr. föreslås kunna lämnas under vissa
villkor lill svenska beställare av fartyg.
1 proposilionen föreslås all fullmäktige i
riksgäldskonlorel bemyndigas all t.o.m. år 1983 ikläda staten garanlier
avseende den svenska varvsindustrins produklion - inkl. redan lämnade
garantier - inlill etl vid varje tidpunkt sammanlagi belopp av högsl 23 655
milj. kr.
I propositionen läggs fram förslag om finansiellt slöd
till Svenska Varv AB med sammanlagt 2 591 milj. kr.
För de mindre och medelstora varven föreslås stöd om sammanlagi
20 milj. kr för all förbällra deras förutsättningar för export.
1 proposilionen föreslås också att regeringen får besluta
om atl kommun inom Landskronaregionen får ingå i stödområde under viss lid och
all yllerligare 170 milj. kr. i samband därmed får beviljas i regionalpoliliskl
stöd. 1
Riksdagen 1979/80. I .saml. Nr 165
Prop. 1979/80: 165
Uidrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1980-03-20
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren,
Åsling, Söder. Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg.
Adelsohn, Danell, Petri.
Föredragande: statsrådet Åsling
Proposition om vissa varvsfrågor, m. m.;
1 Inledning
Frågan om den svenska varvsindustrins kapacilet
behandlades av riksdagen senast i december 1978 (prop. 1978/79:49, NU
1978/79:17, rskr 1978/79: 115). Riksdagen beslöt därvid bl. a. all kapaciteten
hos de statliga nybyggnadsvarven i ell första steg skulle minskas med minsl 20%
jämförl med nivån vid ulgången av är 1977. 1 anslutning till den förordade
kapaci-letsminskningen beslöl riksdagen vidare att de anställda vid slorvarven
inom Svenska Varv AB skulle ges en anslällninggaranti lill ulgången av år 1980.
Beträffande de mindre och medelstora varven ansåg sig
riksdagen inle kunna medverka lill den av regeringen föreslagna
kapacilelsminskningen pä ca 30%. Riksdagen gav regeringen som sin mening lill
känna alt en särskild kommission skulle tillsättas med uppgift att bl.a.
utarbeta etl konkret förslag om de mindre och medelslora varvens
slruklumtveckling.
Våren 1979 beslöl riksdagen (prop. 1978/79: 124. NU
1978/79:47, rskr 1978/79:356) att godkänna ett avtal mellan staten och Kockums
AB om förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. Kockums varvsrörelse ingår fr. o.
m. den 15 juni 1979 i Svenska Varv. Riksdagens beslut innebar även att de
anställda inom Kockums varvsrörelse fr. o. m. övertagandetidpunk-len skulle
omfallas av den förut nämnda anslällningsgaranlin.
En inom Svenska Varv tillsatt slrukturulredning har
analyserat de marknads- och konkurrensförutsättningar som förutsätts komma all
råda vid minen av 1980-talel och pä grundval därav föreslagit lämplig
långsiklig
Prop.
1979/80: 165 ' 3
siruklur för de olika verksamhelerna inom koncernen. De
olika delprojekten inom sirukturulrcdningen har ulförls av frislående
konsuller. Till siriikturulredningen har varil knuien en referensgrupp som
beställ av Svenska Varvs koncernledning, de fackliga organisationerna, externa
experler säsom förelagsledare och ekonomer samt represenlanler för industridepartementet.
Struktumlredningen har behandlat följande
verksamhetsområden inom Svenska Varv.
Slorvarven. I denna del har utredningen undersökt de
svenska stora nybyggnadsvarvens långsikliga marknads- och
konkurrcnsfömtsatlningar för olika fartygstyper (inkl. offshore-produkier) vid
millen av 1980-talel samt lämnat förslag till lämplig struktur för
slorvarvssektorn inom Svenska Varvkoncernen vid samma tidpunkt.
Farlygsreparation. Ulredningen har undersökt koncernens
långsiktiga marknads- och konkurrensförutsällningar vad gäller farlygsreparation
vid milten av 1980-talel och lämnal förslag i fråga om lämplig siruklur.
Rederi. Ulredningen har i denna del avsell de ekonomiska
konsekvenserna av alternativa sätt alt hanlera koncernens rederiengagemang och
ulformningen av en långsiklig policy för rederiområdet.
Industribolagen. Ulredningen har gällt strukturen för
koncernens industrigrupp inför 1980-lalet och omfallar även långsikliga strategier
för industribolagen.
Prefabricerade anläggningar. Utredningen har undersökt den
långsiktiga marknaden för prefabricerade anläggningar och bedömi koncernens
långsiktiga konkurrensförmåga pä marknaden.
Nya verksamhetsområden. Utredningen innefattar en utvärdering
av verksamhetsområden inom vilka koncernen kan utveckla nya ekonomiskt
bärkraftiga verksamheter.
Svenska Varvs slyrelse härden lOjanuari 1980 med
ulgångspunkl i bl. a. nämnda utredning fastställt en struklurplan för
koncernens verksamhet under perioden 1980-1985 och hemställt hos ägaren all
lillskjuia i planen angivet kapital för planens genomförande. Svenska Varv har
med skrivelse den 28 Januari 1980 överlämnat siruklurplanen lill
induslridepariemenlei. En sammanfattning av strukturplanen bör fogas lill
proiokollei i detta ärende som bilaga I.
Med anledning av det förut nämnda riksdagsbeslutet i
december 1978 lillkallade dåvarande chefen för induslrideparlemenlet med stöd
av regeringens bemyndigande en kommission (I 1979:04) med uppdrag att uireda
frågor om de mindre och medelslora varvens strukturanpassning och behov av
stöd. Kommissionen har i november 1979 avgelt beiänkandei (Ds I 1979: 16)
Mindre och medelstora varv. En sammanfallning av belänkandet bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilaga 2.
En arbelsgrupp inom induslridepariemenlei har behandlat
fiågor om slöd lill varvsindustrin. Gruppen har upprällat en promemoria härom.
Prop.
1979/80:165 4
Finansieringsanalyser, vilken bör fogas till protokollet i
della ärende som bilaga 3.
Med slöd av regeringens bemyndigande lillkallade dåvarande
chefen för induslrideparlemenlet vidare en särskild uiredare (1 1979: 03) med
uppdrag all se över handläggningen av ärenden om fartygskredilgarantier m.m.
Utredaren har i seplember 1979 avgell beiänkandei (Ds 1 1979:8) Handläggning
av varvsslöd m. m. En sammanfattning av beiänkandei liksom en sammanslällning
av remissyllrandena över belänkandet bör fogas lill prolokollet i delta ärende
som bilaga 4.
Vidare har inom induslrideparlemenlet sysselsällnings- och
regionalpolitiska konsekvenser av olika slruklurallernaliv analyserats. Därvid
har ell frislående konsultföretag utfört en samhällsekonomisk ulvärdering av
olika allernaliv till framlida siruktur för Svenska Varv. En sammanfallning av
konsultföretagets rapport bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga
5.
1 frågan har kommit in skrivelser från bl. a. berörda
länsstyrelser, kommuner och företag, fackliga och andra organisationer saml
enskilda personer.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Varvsindustrins marknadssituation
Orderslockarna vid världens varvsindustrier sjönk t. o. m.
år 1978 kontinuerligt från den mycket höga nivån under åren 1973 och 1974.
Varvens orderstockar nådde då sin hittills högsta nivå och molsvarade mer än
fyra års produklion vid fulll kapacilelsuinyiljande. Underår 1978 hade varvsindustrin
sin lägsla nivå av inneliggande order. År 1979 vände ulvecklingen och
orderslockarna ökade med närmare 15% vid jämförelse mellan inneliggande order
vid årets början och dess slut.
Orderstockarna
medgav ell myckel högt kapaciielsuinyttjande i varvsindustrin l.o.m. är 1977,
trots den låga orderingången efter år 1974. Sedan de inneliggande orderna
arbetats av, har kapacitetsutnytijandet fr. o. m. år 1978 sjunkit. Mätt i s. k.
kompenserade bmtloregislerion, dvs. den varvs-kapacilet som erfordras för alt
producera fariyg, uppgick leveranserna åren 1974- 1977 lill ca 20 milj. lon per
år. År 1978 uppgick de till drygl 16 milj. ton och under är 1979 beräknas ca 13
milj. ton ha levererats. För Sverige är molsvarande siffror 890000 ton, 510000
ton resp. 490000 lon.
De
minskande leveranserna av fartyg har medfört att anlalel varvsan-slällda i
flera vikliga varvsländer ha minskats. 1 Västeuropa har antalet varvsanställda
minskal med ca 40% i Nederländerna, Danmark och Sverige under perioden
1975-1979. Relativt betydande minskningar har också ägt rum i Slorbrilannien
och i Förbundsrepubliken Tyskland under samma lidsperiod. 1 genomsnitt uppgår
minskningen till ca 25% i Västeuropa. 1
Prop.
1979/80:165 5
Japan
uppgår molsvarande minskning lill ca 50%. Jag kan därför nu konstalera atl del
finns lecken på all varvskapacitelen börjar anpassas lill efterfrågan. De
hittillsvarande erfarenheterna tyder dock på all den fortsatta anpassningsprocessen
kommer att ta ytterligare ett anlal år i anspråk.
Den
ökade orderingången till varvsindustrin får ses mot bakgrund av en förbättrad
fraktnivå under år 1979. Framför allt har frakterna ökat för transport av olika
oljeprodukler samt för lorra bulkprodukler. Även fraktnivåerna för råolja har
ökat men är för slörre tankfartyg fortfarande olillfredsslällande. Den höjda
fraklnivån orsakas bl.a. av en minskning av transporlkapacitelen föranledd av
en minskning av fartygens hastighet. De höjda bunkerpriserna har medförl att
det är ekonomiskt fördelaktigt med en sädan fartminskning. En annan faktor är
all transporteffektivilelen för oljelransporter temporärt har minskal lill
följd av det osäkra lägel på oljemarknaderna. Den sålunda förbättrade sjöfartskonjunkturen
har haft till följd att priserna vid försäljning av äldre fartyg har ökal
betydligt. För flera typer har priserna mer än fördubblats Jämförl med
prisläget för endast något år sedan, då priserna dock var extremt låga. Under
början av är 1980 har fraktnivåerna åler försämrats. Priserna på
andrahandstonnage har dock i huvudsak kunnat hållas uppe.
Bedömningar
i fråga om orderingången till varvsindustrin under 1980-talel har gjorls av
flera internationella organisaiioner inom varvs- och sjöfartsnäringarna.
Gemensaml för bedömningarna är alt efterfrågan på fartyg bedöms väsentligl
komma att understiga varvskapacitelen under flera år framöver. En viklig orsak
till den väniade låga efterfrågan är atl sjötransporterna av råolja väntas öka
mycket långsamt. Denna låga eflerfrågan vänlas endasl i begränsad omfallning
kompenseras genom ökade sjötransporter av kol på grund av atl leverans- och
mottagningskapaciteten av kol ännu under flera år kommer att vara en
begränsande faktor och all en slor del av den ökande konsumtionen av kol kan
tillgodoses genom landtransporter.
Efterfrågan
på tankfartyg, som under 1970-lalel svarade för ca Ivå tredjedelar av
produklionen vid världens varvsindustri, bedöms därför huvudsakligen komma all
avse nu befintligt tonnage. Då lankflollan har förnyats i slor utsträckning
under 1970-lalel uppslår ersällningsbehovet i huvudsak under senare delen av
1980-talet.
För
andra fartygstyper som bulkfartyg, gas- och kemikaliefartyg, ro/ ro-fartyg,
containerfartyg, färjor m. m. vänlas efterfrågan öka något.
Vad
avser kapacitetsutvecklingen fortsäller de nya varvsnationerna all bygga ul
sina anläggningar för fartygsproduklion. Trots en svag konkurrenssituation för
de traditionella varvsländerna hålls kapaciteten uppe genom statliga stödåtgärder.
Överkapaciteten
på varvens traditionella marknader leder lill ett intensivt sökande efter nya
marknasområden där varvens produktionsanläggningar kan utnyttjas på ell
ralionellt sätl. Exempel på sådana områden är
Prop.
1979/80: 165 (,
offshore-anläggningar och prefabricerade fabriker.
Den föreliggande överkapaciteten inom varvsindustrin är
etl världsomspännande problem som har blivit föremål för ålgärder såväl
inlernalionellt som i de berörda varvsländerna. Liksom för andra
induslriprodukler i internationell handel finns det för fartyg vissa
begränsningar när del gäller statliga subventioner och andra stödåtgärder. En
särskild överenskommelse inom OECD träffades är 1976 om rikllinjer
('"guidelines") för regeringarnas varvsindustripolitik. Ett
väsentligt elemenl i överenskommelsen är atl varvskapaciteten skall skäras ned
men att temporära statliga stödåtgärder i detta sammanhang kan accepleras.
Genom 1976
års riksdagsbeslut om varven (prop. 1975/76: 121, NU 1975/ 76: 73, rskr
1975/76: 386) blev Sverige det försia land som deklarerade elt konkret mål för
kapacitetsminskningen och beslutade om elt program för dess genomförande. Med
viss eftersläpning har åtgärder av liknande innebörd numera beslutats i de
övriga större varvsländerna inom OECD. Under den nu fyraåriga
omslällningsperioden har en betydande minsk-ninga av varvskapacitelen ägl rum
och ytterligare minskningar kan förulses.
Varvsslödets temporara karaklär och ändamål all genomföra
omställningen i socialt acceptabla former har emellerlid hela liden varit en
ullalad föruisättning inom OECD. Vid OECD-överläggningarna har därför under år
1979 frågan aktualiserats om slutpunkt för omställningsperioden och en
avveckling av del nu myckel omfattande varvsstödet. Beslut har fattals om all
varvsslödets omfattning inte får öka och all en särskild procedur skall
lillämpas i det fall stödåtgärder i något medlemsland anses böra förlängas.
2.2 Svensk varvsindustris struktur
Från näringspolitiska utgångspunkter är del väsentligt all
varvens produktionsvolym anpassas till marknadsförutsättningarna. Skälen år
flera.
Statens kosinader för varvsindusirin har enbari under åren
19771979 uppgåll lill ca 12000 milj. kr. En slor del av dessa kosinader har
varit ofrånkomliga lill följd av lidigare ålaganden. Från induslripoliliska och
samhällsekonomiska synpunkter år det enligt min mening oförsvarligt all
fortsätta att salsa en så stor del av våra knappa resurser på stöd till varven.
Våra ekonomiska resurser bör i stället satsas på näringsgrenar med goda framtidsulsikler.
Solidariielen mellan skilda landsdelar kräver också att samhällets
arbetsmarknadspoliliska insalser kan koncenlreras till de delar av landet där
behovet är störst.
Svenska Varv bildades är 1977 bl.a. för all de svenska
siorvarvens strukturproblem skulle kunna lösas på ell rationellt och
övergripande sätt. Hiuills har detla inle skelt. Avsaknaden av elt långsiktigt
realistiskt slnik-lurbeslui har allvarligt förvarat planeringen av koncernens
verksamhel och försenat en nödvändig förändring av verksamhetens inriktning.
Prop. 1979/80: 165 7
i-'.-
Jag ser det därför som nödvändigl all en långsiklig och
realistisk struklurplan kan fastställas för Svenska Varv, som innebär all
företagel efler en lämplig övergångstid kan klara sig på egen hand ulan
ställiga lillskotl. En sädan plan är vidare nödvändig för atl skapa den
arbetsro som behövs för atl förelagel på ell framgångsrikt sätt skall kunna
ålerslälla varvens konkurrenskraft.
Svenska
Varvs slyrelse härden lOjanuari 1980 faslslälll en struklurplan för koncernen
och hemslälll all ägaren, staten, skall lillskjuta visst kapital för planens
genomförande. Planen omfallar perioden 1980- 1985.
Jag avser
att i min redovisning av Svenska Varvs struklurplan endasl behandla de från
slruktursynpunkt cenirala frägeställningarna. Planen behandlar även flera andra
aspekler av Svenska Varvs verksamhet. Dessa frågor ankommer del i huvudsak på
bolagel alt behandla.
Svenska Varv konstaierar att planen i flera fall baseras
på osäkra förutsållningar och atl de ekonomiska riskerna för verksamhelen är
stora. Erfarenhelen av de affärsområden som varven skall arbela inom är i vissa
fall begränsad och det kan dröja länge innan konkreta affärer kan genomföras.
En snabb och kraftfull omslruklurering av förelagel kombinerad med ell
omfattande utvecklingsarbete är nu nödvändig för all ulsikler lill framgång
och överlevnad skall finnas.
Sirukturplanens
mål är all hela koncernen senast är 1985 skall visa lönsamhet. För att på sikl
kunna trygga anslällningen för dem som skall arbela vidare inom koncernen är
del nödvändigl all verksamhelen blir ekonomiskl bärkraftig. Jag delar därför
Svenska Varvs uppfallning om målel för koncernens verksamhet.
1 strukturplanen har koncernens verksamhet delals in i en
kommersiell seklor, en omslmkiureringssektor och en syssdsältningspolitisk
seklor.
I den kommersiella seklorn skall ingå de företag vilkas
verksamheter är förelagsekonomiskt moliverade. Till denna grupp räknas f. n.
industriföretagen.
I
omsiruklureringsseklorn skall ingå de verksamheter vilka efler en
omslruklurering bedöms kunna bli företagsekonomiskt moliverade. Denna seklor
omfattar f. n. främsl nybyggnadsvarven och reparalionsenhelen Gölaverken
Cilyvarvet AB.
Sysselsällningspolitiska seklorn består av förelag som
koncernen föreslår skall avvecklas men där ägaren har beslulat alt koncernen
mot särskild ersällning l.v. skall fortsätta med verksamhelen. Hit hör
verksamhelen nom Projekl 80 AB i Göleborg.
2.2.1 Slorvarven
De svenska siorvarvens konkurrenssilualion Jämförd med
konkurrenternas i Japan och Republiken Korea har i flera sammanhang
analyserats, varvid stora koslnadsskillnader till svensk nackdel har kunnal
konstateras. Svenska Varv bedömer alt de svenska slorvarven i dag har ca 25%
högre
Prop.
1979/80:165 8
kosinader för standardfartyg jämförl med Japanska varv.
Denna kostnads-nackdel vänlas i huvudsak bestå under 1980-lalel. Jämförelser
har även gjorls med koreanska varv och dessa visar en likartad koslnadsnackdel.
Svenska Varv har med utgångspunkt i analyserna av de
svenska varvens kostnadsnackdelar i förhållande lill konkurrenterna i Japan och
de nya varvsnalionerna vid produklion av siandardfartyg bedömt möjligheterna
alt utveckla affärsområden där nackdelen kan kompenseras. Svenska Varv menar
atl det i viss ulslräckning är möjligt atl utveckla befintliga fartygstyper eller
atl konslmera hell nya fartyg där beställarna är villiga atl beiala ell högre
pris än för slandardfarlygen. En yllerligare fördel är om sådana fariyg kan
ingå i hela transportsystem som varvet offererar kunden. Sådana ålgärder
vänlas dock inle helt kunna kompensera kostnadsnackdelen. Dessutom krävs en
försäljningsstrategi som drar nylla av de stora skillnaderna mellan hög- och
lågkonjunktur på fartygsmarknaden.
För alt utvecklingsarbetet skall nå avsell resullal
fordras all resurserna koncenlereras till etl begränsat antal affärsområden och
alt etl varv får huvudansvaret för utvecklingen av etl sådanl affärsområde.
De affärsområden Svenska Varv bedömer främst värda alt
satsa på f n. är tank/bulkfartyg, enhetslastfartyg, gas- och kemikaliefartyg,
prefabricerade industrianläggningar och offshore-anläggningar. Därutöver
bedöms all även affärsområdena färjor saml offshore-service är värda att
bearbeta.
Till tank/bulkfartygen räknas fartyg för iransporler av
väta och torra varor, kombinationsfarlyg och produkltankers. Svenska Varv anser
bl. a. atl de höjda råoljepriserna ger utrymme för nya konstruktioner som minskar
fartygens bränsleförbrukning.
Till enhetslaslfartygen räknas roll on/roll off (ro/ro-),
lift on/lifl off (lo/ lo-), container-, timmer-, biltransport- och kylfarlyg.
Även inom della område bedömer Svenska Varv atl åtskilligt utvecklingsarbete
kan genomföras avseende bl. a. skrovulformning och lasthanleringssyslem.
Till gas- och kemikaliefartygen räknas bl.a. de
fartygstyper som transporterar flytande naturgas, pelroleumgas eller andra
flytande kemiska produkter, LNG-farlyg (LNG = Liquified Natural Gas),
LPG-farlyg (LPG = Liquified Petroleum Gas). Svenska Varv avser all
vidareutveckla Kockums erfarenhet från detla affärsområde.
Inom området prefabricerade industrianläggningar har
Svenska Varv bedrivii utvecklingsarbete främsl inom pelrokemi-, pappers- och
massaområdet. Svenska Varv anser sig ha möjligheter all konkurrera inom detta
affärsområde.
Till offshore-området räknas borrplallformar, bosladsplallformar,
transport- och lagringsutruslning m. m. Svenska Varv har främst genom
Aren-dalsvarvet viss erfarenhei inom della område.
Svenska Varv har under de senaste åren vidareutvecklat
beskrivningarna av de affärsområden som de svenska storvarven bör verka inom.
Som Jag redan har påpekat kommer konkurrensen inom samtliga affärsområden
Prop.
1979/80:165 9
att bli utomordentligl hård. Riskerna alt misslyckas är
därför myckel stora. Svenska Varv har moderna anläggningar väl lämpade för
produktion inom de valda affärsområdena. Erfarenhelen inom företaget av
utvecklingsarbete är dock inle stor. Effektiviteten är i dagslägel klart
otillfredsställande. För alt framgång skall uppnås fordras målmedvetna
ansträngningar från ledning och anslällda vid varven.
Under föruisättning av atl ell framgångsrikt
utvecklingsarbete kan genomföras inom de nämnda affärsområdena bedömer Svenska
Varv den genomsnittliga årliga försäljningsvolymen under perioden 1980-1984 motsvara
4,9 milj. direkla produktionslimmar varav 2,2 milj. timmar avser de båda
affärsområdena tank/bulk- och enhelslaslfaryg, 1,1 milj. limmar gas-och
kemikaliefarlyg, 0,9 milj. limmar offshore-anläggningar och 0,7 milj. limmar
prefabricerade industrianläggningar. Under år 1980 uppgår kapaciteten lill ca
10 milj. limmar vid storvarven.
Riskerna för atl inle lillräckligt framgångsrikt kunna
genomföra del nödvändiga utvecklingsarbelel är stora inom samtliga
affärsområden ulom möjligen för bulkfartyg. Del är därför osäkeri om en lönsam
volym av ca 5 milj. direkta produktionslimmar per år kan uppnås.
Svenska
Varv framhåller, alt den proportionella minskningen av produktionsvolymen vid
vart och etl av slorvarven under senare år har gjort all samtliga storvarv i
dag har ett lågl kapacilelsutnyltjande. Della har försämrat varvens
konkurrenskrafi. Fortsatta proportionella minskningar skulle yllerligare
försämra konkurrensförmågan pä etl sådanl sätt alt varje varv blir
nedläggningsholal. Den starka minskning av produktionsvolymen som förulses är
därför inte möjlig att genomföra genom ytterligare proportionella minskningar
vid varje varv. Del blir därför nödvändigl att lägga ned en eller flera
varvsenheter.
De
minskningar av kapaciteten vid kvarstående enskilda varvsenheter, vilka trots
nedläggning av en eller flera enheter blir nödvändiga, kommer enligt Svenska
Varv atl kräva ändrade organisaloriska lösningar för alt eliminera delar av
omkoslnadsökningarna och ökad kapitalbindning. Om dessa åtgärder inle blir
framgångsrika är riskerna slora atl omslruklureringen inle lyckas.
Jag kan för egen del ansluta mig till Svenska Varvs
bedömning av de svenska siorvarvens försäljningsvolym under åren 1980-1984. Jag
vill emellertid stryka under vad Svenska Varv har framhållil, nämligen all den
framlida kapaciteten blir helt beroende av hur myckel av sin produklion de
enskilda varven kan sälja lönsaml.
De valda
affärsområdena släller myckel olika krav på varven vad gäller såväl
anläggningar som affärskompetens. Ingel av varven har i dag erfarenhet inom
samtliga affärsområden. Dock har varven sammanlagna erfarenhet från vari och
ell av de valda områdena. Mot bakgrund härav är del väsenlligl alt söka den
varvsslruklur som effektivast lar lill vara möjligheterna att snabbast nä
framgång inom de valda affärsområdena. Etl gemen-
Prop.
1979/80: 165 10
saml drag är atl affärsgenombrott måsle ske tidigare än
för flertalet konkurrenter för atl de svenska varven skall få elt sådanl
försleg att deras koslnadsnackdelar kan kompenseras genom högre priser.
Svenska Varv anser alt de kriterier som är väsentliga vid
valet av siruklur är förmågan till snabbi affärsgenombrolt,
kapacitelsutnytljandel, specialiseringen och leveransförmågan.
För affärsområden som offshore-anläggningar,
prefabricerade industrianläggningar, gas- och kemikaliefarlyg där varven är
relativt oerfarna är snabba affärsgenombrolt nödvändiga. Detla innebär atl
möjligheterna all flytta erforderiiga kunskaper mellan varven är begränsade,
eftersom sädana överföringar skulle medföra lidsfördröjningar som kan
omöjliggöra genombrott. Överföring av kunskaper mellan varven bör därtör enligt
Svenska Varv endast ske inom de affärsområden där elt snabbi affärsgenombrott
inle krävs och där erfarenhelerna inom områdel är relativt små.
Affärsområden bör inle delas mellan flera varv. Inom
affärsområdet prefabricerade industrianläggningar bedömer dock Svenska
"Varv all det är möjligt att dela upp produktionen mellan flera varv.
Vidare bör varven specialisera sig inom vissa affärsområden. Detla är
nödvändigt för atl undvika störande konkurrens* mellan varven och för all
undvika splittring av utvecklingsinsatserna. Av detla följer även atl varven
inle skall ges möjlighet att bryta in pä ann
Förmågan all inom begränsad lid kunna leverera ell antal
produkter inom ett visst affärsområde år av stor betydelse. En konsekvens av
detla är all stora projekt kräver större varvsenheler. Exempel på delta är
LNG-fartyg, medan däremot de i resursinsatser Jämförbara prefabricerade industrianläggningarna
genom ett modulariseral produktionssätt med fördel kan produceras på flera
mindre enheler ulan atl leveransförmågan minskar.
Förutom nämnda generella kriterier har Svenska Varv
dessutom vid val av lämplig struktur för slorvarven lagil hänsyn till
storvarvens anläggningar, marknadsposition, utvecklingskapacitet och
organisalion.
Av betydelse är anläggningarnas fysiska begränsningar vad
gäller projeklstorlek, lämpligheten för produktion inom olika affärsområden,
flexibiliteten i form av möjligheten atl parallellt producera olika objekl
samt framtida investeringsbehov för rationell produklion.
Med marknadsposition avses den kunskap och erfarenhet i
form av bl. a. kundkontakter, marknadskuiiskap och goodwill på marknaden som
finns i nuläget.
Utvecklingskapacitet är förmågan atl kunna utveckla såväl
marknad som produkl för alt kunna uppnå försprång på marknaden och därmed skapa
erforderlig prisfördel.
Prop.
1979/80: 165 II
Med organisation avses förmågan all framgångsrikt klara en
förändring och lämplig utformning av organisationen inför de nya uppgiflerna.
På grundval av nämnda kriterier har slyrelsen för Svenska
Varv beslutat om följande struktur för de i koncernen ingående slorvarven.
Uddevallavarvet AB inriklas mot bulk-, tank- och
enhelslastfartyg. Omstruktureringen skall senast år 1985 ha placerat företagel
i den kommersiella sektorn. Om detla inle lyckas skall verksamhelen avvecklas.
Produktionsvolymen får inle översliga den nuvarande kapaciteten om 2,2 milj.
limmar.
Götaverkan Arendal AB inriktas mot offshore-anläggningar
samt prefabricerade industrianläggningar. Vidare skall företaget ansvara för
affärsområdet offshore-service. Omslmklureringen skall senast år 1985 ha placerat
företagel i den kommersiella seklorn. Om delta inle lyckas skall verksamheten
avvecklas. Produktionsvolymen beräknas vara 1,5 milj. timmar vid utgången år
1982, men får under perioden inle översliga 1980 års produktionsvolym om 2,5
milj. limmar.
Kockums AB inriklas mot gas/kemikaliefartyg saml
prefabricerade industrianläggningar. Härutöver skall företagel ansvara för
affärsområdet färjor samt under perioden vid behov arbeta inom områdena tank-,
bulk-och enhelslastfartyg, för att finna överbryggnadsproduktion. Dessutom
skall reparalionsverksamheten successivt övertas från Öresundsvarvet och
nuvarande verksladsproduktion vidareutvecklas. Omstruktureringen skall senasl
år 1985 ha placerat förelaget i den kommersiella seklorn. Om della inle lyckas
skall verksamheten avvecklas. Produktionsvolymen beräknas vara 2,4 milj.
timmar vid ulgången av år 1982, men får under perioden inle överstiga 1980 års
produktionsvolym om 3,5 milj. limmar.
För de nämnda förelagen gäller all omslmklureringen skall
ske inom en i förväg definierad ekonomisk ram och att verksamhetsvolymen
anpassas i enlighel därmed. För Götaverken Arendal och Kockums fär produktionsvolymen
överstiga 1,5 resp. 2,4 milj. limmar om uthållig lönsamhel nås inom varvens
affärsområden.
Vad avser Öresundsvarvet AB bör enligt Svenska Varv beslut
om nedläggning fallas snarasl. Verksamheten bör enligt siruklurplanen vara avslulad
senasl vid ulgången av år 1983.
Enligt Svenska Varvs bedömning kommer genomförandet av
struktur-planen atl slälla stora krav på de anställda. En effektiv bemanning av
företagen är nödvändig för atl klara de stora kapacitetsreduklionerna med
bibehållen konkurrenskraft. Särskilda överenskommelser måste träffas mellan
förelagsledningar och lokala fackliga organisationer om bemanningen.
Jag delar Svenska Varvs bedömning atl del är angelägel all
samtliga parter samverkar för att varvens konkurrenskraft skall bli så god som
möjligi. För atl från slatens sida underlätta nämnda överenskommelser avser jag
i det följande föreslä vissa sysselsällningspolitiska åtgärder.
Prop.
1979/80:165 12
Jag delar i princip de slulsalser som Svenska Varv dragit
i sin struklurplan. Del är uppenbart alt en krafiig kapacitetsminskning vid
slorvarven är nödvändig för atl uppnå lönsamhet för koncernen även vid en
oplimistisk bedömning av de framlida marknadsulsikterna. Avgörande för hur slor
kapacilelsminskningen behöver bli vid de kvarvarande storvarven, är ulvecklingen
av varvens konkurrenskrafi och marknadsansträngningar. Del är därvid väsentligt
all de enskilda varven bibehåller en sådan flexibilitet atl framtida
marknadsgenombrott inom varvens olika affärsområden kan utnyttjas.
För Landskrona blir konsekvensema för regionen och för de
anställda mycket slora vid en nedläggning av Öresundsvarvet. Antalet anställda
vid Öresundsvarvet i Landskrona uppgår f n. till 2850 och varvet är därmed
kommunens största induslri. Vidare är åtskillig annan verksamhel såväl ulanför
som inom kommunen beroende av varvet. Jag finner del därför vara svårt att nu
binda sig för att inom den lidsram som stmkturplanen fömtsätter avveckla all
verksamhel vid varvet. Avvecklingstakten bör beslämmas med hänsyn till
möjligheterna för de anslällda atl få nya arbeten. För att underlätta varvels
avveckling och förbättra fömtsätiningarna för att nya arbetstillfällen skapas i
Landskrona-regionen bör staten vidta vissa ålgärder. Jag återkommer härtill i
det följande. Svenska Varv bör därför få i uppdrag att driva verksamheten
vidare vid Öresundsvarvet på ekonomiskt minst förluslbringande sätt. Hänsyn
måste därvid tas till atl produktionsinriktningen inle skadar andra enheter
inom koncernen eller övrig svensk industri. Svenska Varv bör eftersträva atl
finna avvecklingsuppgifter som ianspråktar personalens kompelens och
anläggningarnas beskaffenhet. Kostnaderna för denna fortsatta verksamhet har
inte räknals in i de kapilalbehovsberäkningar som Svenska Varv har presenterat.
Staten bör enligt min mening täcka de uppkommande kosinaderna för den fortsatta
driften. Del bör ankomma på Svenska Varv atl beräkna kostnaderna för den
fortsalla driften under åren 1980-1982 och inkomma med dessa beräkningar lill
regeringen. Jag avser återkomma till denna fråga hösten 1980.
Enligt vad jag har inhämtat ämnar Svenska Varv vidta
särskilda åtgärder som bidrar till atl öka industrisysselsättningen i
Landskrona med lönsam och därmed varaklig sysselsättning.
Kapitalbehovet för atl genomföra planen har Svenska Varv
beräknat till närmare 6500 milj. kr. För att kunna bedöma om det är försvarbart
alt skjuta till dessa medel har jag låtil analysera de samhällsekonomiska
konsekvenserna av olika strukturalternativ för de svenska storvarven. Med
utgångspunkt i den kalkylmodell som Svenska Varv har använt i sin stmkturplan
har samhällsekonomiska beräkningar gjorts för flera olika stmkturalternativ.
Dessa beräkningar visar att de samhällsekonomiska kostnaderna, exkl. de
företagsekonomiska effekterna, för nedläggning av Göta verken Arendal är 423
milj. kr., av Öresundsvarvet 482 milj. kr., av
Prop. 1979/80:165 13
Uddevallavarvet 519 milj. kr. och av Kockums 724 milj. kr.
De viktigaste slutsatserna av analyserna är atl en minskning av de svenska
siorvarvens kapacitet är samhällsekonomiskt motiverad. Från samhällsekonomisk
synpunkt är del Irevarvsallemativ med Uddevallavarvel, Gölaverken Arendal och
Kockums som Svenska Varv förordar i sin stmkturplan likvärdigt med
trevarvslösningarna Öresundsvarvet och Kockums samt Uddevallavarvet eller
Götaverken Arendal. Vidare är det från samhällsekonomisk synpunkt avsevärt
dyrare att bibehålla samtliga slorvarv än att endasl bibehålla tre varv. Det
bästa alternalivel bedöms vara alt endasl bibehålla två varv, aniingen Kockums
och Gölaverken Arendal eller Kockums och Uddevallavarvel.
De analyser
som Jag Just har redovisat visar att den mycket stora finansiella insats som
behövs från slatens sida för atl genomföra Svenska Varvs stmkturplan är svår
all moiivera från både förelags- och samhällsekonomiska synpunkter. Med hänsyn
lill de regionalpoliliska och sociala problem som ett genomförande av planen
medför är jag dock beredd atl förorda alt medel ställs till Svenska Varvs
förfogande så atl finansiella fömtsättlningar skapas för att få i gång en
nödvändig omstmktureringspro-cess och la till vara möjligheter titl utveckling
och förnyelse av varvsnäringen. Jag ålerkommer till detta i det följande.
2.2.2 Reparationsverksamheten
Reparationsmarknaden kännetecknas i dag av en betydande
överkapacitet och konkurrens såväl internationellt som regionalt förorsakad av
framför allt expansionen av dockkapacileten under 1960-lalet och i början av
1970-talel.
Sedan
mitten av 1970-talel har eflerfrågan på reparalionsvarvsljänsler på grund av
bl. a. oljekrisen och den stora sjöfartsnedgången minskal krafligl. Trols della
kommer utbyggnadsplaner all finnas för alt ta nya dockor i bmk under
1980-lalel. Bl. a. kommer ny kapacilet alt utbjudas av s. k. lågkoslnadsländer
dels på gmnd av dessa länders tillväxlslrategi, dels på grund av branschens
relativt låga krav på teknologiskt kunnande. Etl ökat slatligt ägande i
reparationsvarven i förening med dessa varvs belydelse för lokal
sysselsättning förhindrar en väsenllig kapacilelsneddrag-ning. Balans mellan
utbud och efterfrågan på reparalionsvarvsljänsler synes däiför enligt min
bedömning inle trolig före millen av 1980-talet.
Reparationsvarvsbranschen kommer därför under 1980-talets
första hälft atl karaktäriseras av krafiig överkapacitet och därav följande
låga priser och dålig lönsamhet.
Av Svenska
Varvs olika varvsenheler med reparalionsverksamhel är Götaverken Cilyvarvet AB
det helt dominerande. Affärsidén bakom bildandel av Cilyvarvet i början av
1970-lalet var alt varvet skulle vara bl. a. ett stort specialiserat coch
internationellt inriktat reparaiionsvarv med ca 3 000 anställda och ca 3 milj.
arbetstimmar per år. Struktur- och konjunk-
Prop.
1979/80: 165 14
lumlveckling i förening med höga kosinader och låg
effektivitet har lell till all Cilyvarvet sedan starten har redovisat
förlusler.
För alt minska förlustema har Cilyvarvels kapacitet
minskals så all den nu uppgår till ca I 900 anslällda och ca 2 milj.
arbetstimmar per år. Trots minskningen är Cilyvarvet fortfarande ett slort
specialiserat och inlernalionellt inriktat reparaiionsvarv. Som sådanl
konkurrerar City varvet direkl med reparaiionsvarv i Danmark,
Förbundsrepubliken Tyskland och Slorbrilannien och delvis med sådana varv i
Nederländerna. Konkurrensförmågan är f n. otillräcklig vilkel leder till all
föriuster vänlas uppstå under 1980-talels första är.
Cilyvarvet skall enligt Svenska Varvs stmkturplan
omstmklureras till ell reparationsvarv som i huvudsak skall tillgodose den
regionala marknaden. På denna marknad kan Cilyvarvet erhålla bättre priser och
därmed få störte möjlighel all uppnå lönsamhet. Som en följd av della måste
Cilyvarvels personalsiruktur anpassas lill de villkor som gäller för
branschen. Vidare innebär Svenska Varvs stmkturplan rörande Cilyvarvet att
varvet inriklas mol konventionell reparalionsverksamhel och kompletterande
produktion. Omstruktureringen skall enligt Svenska Varvs plan ske inom en av
moderbolaget given ekonomisk ram som senast år 1982 skall ha placerat
Cityvarvet i den kommersiella sekiom. Under år 1980 skall pågående
anslrängningar fullföljas för all minska omkosinaderna och öka den nuvarande
låga effektiviteten. Produktionsvolynen anpassas under året mol den regionala
marknad där konkurrenskraften är bäst och får framdeles anpassas efter
ekonomiskt utfall. Vid slulel av år 1980 när effeklerna av genomförd omkoslnadsreduktion
och resultatet av beslutade produkti-vitetsförbältrande ålgärder kan bedömas
skall den framlida produktionsvolymen omprövas. Ci'yvarvet beräknas komma all
sysselsätta ca 1 340 personer under åren 1981-1984, vilket moisvarar en
produktionsvolym på ca 1,4 milj. arbetstimmar per år.
Jag delar Svenska Varvs uppfallning alt en anpassning av
Cilyvarvels kapacitet till marknadsfömtsättningarna bör ske. En föruisättning
för att lönsamhet skall uppnås är alt kraftfulla åtgärder vidlas för att
förbällra effektiviteten vid varvet. Jag har inle några erinringar mot den
inriktning och omfattning av verksamheten vid Cilyvarvet som Svenska Varvs styrelse
har fastställt.
Svenska Varv bedriver i övrigl större
reparalionsverksamhel vid Öresundsvarvet AB. Somjag lidigare nämnl planeras
reparalionsverksamheten vid Öresundsvarvet atl successivt överföras lill
Kockums.
2.2.3 Kommersiell sektor
Den kommersiella seklorn omfaltar somjag tidigare har
nämnl Svenska Varvs relativt betydande industriverksamhet. De viktigaste
industriföretagen är Calor-Celsius AB, Götaverken Ångleknik AB och Götaverken
Molor AB. Till induslrisidan räknas även Gölaverken Aluminium AB.
Prop. 1979/80:165 15
Efter
svaga resultat under åren 1977-1979, beroende på den allmänl svaga induslrikonjunkturen
och en stor omställning inom Götaverken Molor, vänlas de nämnda bolagen under
år 1980 omsätta ca 1 800 milj. kr. och ge etl resullal före skalt på ca 40
milj. kr. Resultatet beräknas förbättras yllerligare under åren 1981 - 1984
enligt Svenska Varvs stmkturplan. Anlalel anslällda i bolagen är ca 5 800.
I
del följande lämnas en kort beskrivning av de vikligasle industriföretagen i
Svenska Varv-koncernen.
Calor-Celsius
är ett av Europas största installationsföretag med dotterföretag i Skandinavien
och Förbundsrepubliken Tyskland. Produklpro-grammel omfattar rör- och
elinsiallationer av alla slag i såväl bosläder och sjukhus som
industrianläggningar. Rörinstallationsverksamheten är hell dominerande och
svarar för ca 90% av den toiala verksamheten.
Den
fakturerade försäljningen för Calor-Celsius uppgick år 1978 till drygt 800
milj. kr., varav exporten svarade för ca 20%. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt uppvisade en föriusl av 2 milj. kr. För år 1979
väntas omsättningen öka någol och resultatet slarki förbällras. Anlalel
anställda är ca 3 500.
Under
senare år har Calor-Celsius genom företagsförvärv i utlandet, framför allt i
Finland, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland, ökal sin verksamhet. Den
utländska delen svarar för ca en fjärdedel av omsättningen.
Gölaverken
Ångleknik tillverkar och monterar återvinningsanläggningar för
cellulosaindustrin, krafiverkspannor, induslriångpannor och marinångpannor.
Produktprogrammet omfallar också tillverkning och montage av komponenter Jämle
revisionsarbeten inom energi- och petrokemiområ-dena. Tillverkningen sker vid
anläggningar i Göleborg, Gävle, Karishamn och Resende i Brasilien. Leveranser
till cellulosaindustrin svarar för ca 60% av den lotala omsättningen.
Den
fakturerade försäljningen år 1978 uppgick till ca 170 milj. kr. Resultatet
före bokslulsdisposilioner och skall visade en vinst på 8 milj. kr.
Under
år 1979 förvärvades AB Svenska Maskinverkens rörelse. Avsiklen med förvärvel
var att få ett komplett produklprogram för skog och energi med möjligheter till
effektivare marknadsföring, produktulveckling och produklion. Omsättningen för
år 1979 beräknas ha ökats väsentligl, medan resultatet bl. a. till följd av
sammanläggningskostnader med Maskinverken beräknas ha försämrats. Åren 1980-1984
väntas resultatet successivt förbältras. Antalet anslällda är ca 1 300.
De
slora tillväxtområdena för cellulosaindustrin i framliden ligger utanför
Skandinavien. Götaverken Ångleknik har därför intensifierat sina
marknadsansträngningar främst i Nord- och Sydamerika.
Gölaverken
Motors verksamhel har hillills främsl varit inrikiad på tillverkning av
huvudmotorer för fartyg byggda vid Götaverken Arendal och Öresundsvarvet.
Därtill kommer försäljning av reservdelar och leknisk service för fartygsmotorer.
Prop.
1979/80:165 16
Den
fakturerade försäljningen år 1978 uppgick till ca 265 milj. kr. Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt blev en förlust på 8 milj. kr.
För
år 1979 väntas den fakturerade försäljningen sjunka till drygt 200 milj. kr.
Även resultatet beräknas försämras lemporärt. Åren 1980-1984 beräknas
resultaten successivt förbättras. Antalet anställda är ca 800.
Den
minskade fartygsproduktionen inom Sverige har medfört att företaget försöker
omorientera produktionen mot nya produkter och marknader för atl minska
beroendet av fartygstillverkningen.
Svenska
Varv anger i sin stmkturplan att målet för industriverksamheten inom koncernen
är, fömtom atl lämna normal avkastning, att skapa mereffekter för andra
koncernföretag och då specielll för varven. Industriföretagen ger i dagsläget
obetydliga mereffekter fömtom Götaverken Motors leveranser av fartygsmotorer.
Svenska Varv anser dock att mereffekter gentemot varven finns inom
affärsområdet prefabricerade fabriksanläggningar där tillgången till
Götaverken Ångleknik, Calor-Celsius och Götaverken Motor ger trovärdighet till
koncemens förmåga att genomföra affärer.
Svenska
Varv räknar med en stigande lönsamhet för industriföretagen fram till år 1985.
Antalet anställda väntas öka till drygt 6500 vid mitten av 1980-talet.
Jag
har inga erinringar att göra mot Svenska Varvs wål för industriföretagen inom
koncernen.
2.2.4
Sysselsättningspolitisk sektor
Den
sysselsällningspolitiska sektorn omfattar i dagsläget endast den verksamhet som
bedrivs inom ramen för Projekt 80 AB (P80).
1
enlighet med riksdagens beslut höslen 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17,
rskr 1978/79:115) om s. k. anställningsgaranti för anställda vid storvarven
inom Svenska Varv AB uppdrog regeringen den 25 Januari 1979 åt Svenska Varv AB
att i nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna träffa avtal med berörda
fackliga organisationer om en anställningsgaranti för personal vid de aktuella
varven. Anslällningsgaranlin gäller t.o.m. utgången av år 1980 och omfattar
anställda vid Kockums AB, Uddevallavarvet AB, Götaverken Cilyvarvet AB,
Götaverken Arendal AB och Öresundsvarvet AB.
Det
avtal som Iräffades i frågan mellan Svenska Varv AB och de fackliga
organisationerna innebar bl. a. alt P80 bildades. P80 ingår i Svenska Varv AB.
Målet för P80 är att inom ramen för anslällningsgaranlin för den personal som
överförs från Göteborgsvarven till bolagel underlätta en övergång till nya och
varaktiga arbeten. Personalen skall individuellt förberedas för sådan
anställning eller bli pensionerad. Förberedelserna skall ske bl. a. genom
intern och exlern utbildning såväl teoretisk som praktisk. I väntan på atl lill
företagel överförd övertalig personal skall erhålla nya anställningar skall
bolaget sysselsätta personalen med utbildning eller ar-
Prop.
1979/80:165 17
bete. P80 skall kunna bidra ä ven lill utveckling av projekt som i framliden kan ge nya arbetstillf ä llen. P80 ä r
s å lunda en tillf ä llig organisalion som tillsammans med
arbelsmarknadsmyndighelerna m.fl. hj ä lper
ö vertalig personal lill nya anst ä llningar eller andra l ö sningar. Under å r 1980 ber ä knas en slor del av de ö vertaliga kunna beredas nya exierna anst ä llningar eller forlsall verksamhel i enlighel med de
mellan regeringen och Svenska Varv AB ö verenskomna
rikllinjema.
Antal anst ä llda i P80 var i november 1979 ca 500 personer varav
ca 100 genomg å r riklad utbildning som i slor
ulslr ä ckning v ä ntas medf ö ra
nya anst ä llningar. Kostnaderna f ö r P80 under å r
1979 uppgick lill 26 milj. kr. De budgeterade kostnaderna f ö r å r 1980 uppg å r lill 240 milj. kr. avseende dels kosinader f ö r anvisad verksamhel, s å som utbildning, produktion, interna
beredskapsarbeten och utvecklingsarbete, dels kosinader f ö r extraordin ä ra
å tg ä rder s å som f ö rtidspensionering, slumulansbidrag till nya arbetsgivare och sl ö d till nya verksamheter. Den lotala koslnaden f ö r ansl ä llningsgaranlin
under å ren 1979-1980 ber ä knas s å lunda
komma att uppg å lill 266 milj. kr.
2.3 Mindre och medelstora varv
Av det bet ä nkande som
kommissionen f ö r de mindre och medelstora varven
har avgetl framg å r bl. a. f ö ljande.
De mindre och medelstora varven i Sverige, med huvudsaklig
produktionsinriktning mol nybyggnad av handelsfartyg, omfattar f. n. lio f ö retag med ca 4000 anst ä llda. F ö retagens slorlek varierar krafligl
fr å n det av Svenska Varv ä gda Kariskronavarvet AB med ca I 540 anst ä llda lill del privat ä gda Marinteknik Verkstads AB med ca 60 ansl ä llda. De prival ä gda
mindre och medelstora varven svarar f ö r
ca 10% av del lolala antalet anst ä llda
inom varvsindusirin. Den sammanlagda oms ä ttningen
uppgick å r 1978 lill I 040 milj. kr., varav
reparationer svarade f ö r 166 milj. kr.
Eflerfr å gan p ä de fartygstyper som den n ä mnda gruppen av f ö retag
lillverkar har i huvudsak varil of ö r ä ndrad under perioden 1976 1978 J ä mf ö rl med de n ä rmasl
f ö reg ä ende å ren. Alt efterfr å gan har kunnat h å llas
uppe lorde delvis vara en f ö ljd av del
slatliga si ö det lill best ä llare av fartyg. Ä ven
tidigarel ä ggning av st ä lliga farlygsbesl ä llningar
har bidragit lill all h å lla produktionen uppe.
J ä msides med egen fartygsproduklion
levererade vissa av de mindre och medelslora varven lidigare avsev ä rda m ä ngder
sektioner lill slorvarven. Ell m å n p å omfaliningen av dessa leveranser ä r att de. m ä tt
i lon st å l per å r. uppgick till samma volym som den som ulnylljades
i de mindre och medelslora varvens egen produklion.
Leveranser av farlygsseklioner har numera i del n ä rmaste fallit bort. Vidare har besi ä llningar fr å n den svenska marinen minskal i
omfattning. Detla har medf ö rl atl en sl ö rre
del av kapaciteten p å
Kariskronavarvet har 2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 165
Prop. 1979/80: 165 IS
måsl användas för produklion av civila fariyg. Samiidigi
har konkurrensen från slorvarven ökal genom all dessa varv har börjal lillverka
fartygstyper och farlygsstorlekar som de under tidigare år normall inle har
producerat.
De mindre och medelstora varven är numera slarki
hemmamarknads-orienterade. Deras orderslock utgörs f. n. huvudsakligen av
leveranser lill svenska redare. Uiöver de svenska redarna består varvens kunder
främsl av statliga beställare såsom sjöfartsverkei. vägverkel och
generallullslyrelsen. Av avgörande betydelse för varvens marknadsulsikler är
därtör dels benägenhelen hos svenska redare atl beställa hos svenska varv. dels
marknadsutvecklingen inom de områden där svenska redare opererar.
Importen till Sverige av fartyg under 40000 dwi uppgick
till drygt 40% av anskaffningen av sådana fariyg under perioden 1973-1978.
Imporlen avsåg endast i begränsad omfattning mindre och medelstort tonnage och
imporlandelen har minskat krafligl sedan beslällarstödel infördes. Del kan
noleras att de mindre redarna har en slor benägenhet atl beställa hos svenska
varv.
Enligi kommissionens analys av marknadsiiivecklingen finns
del anledning alt befara en viss överkapacitet för flera fartygstyper som är
aktuella för produktion vid de mindre och medelslora varven. Della gäller bl.a.
olika slag av tankfartyg. För vissa andra fartyg såsom avancerat handelstonnage
och vissa specialfartyg finns det enligt kommissionens analys bälire
marknadsutsikter. Della gäller också under vissa föruisäiiningar i fråga om
mindre fariyg för kuslsjöfari. En ulföriig redogörelse för marknadsutvecklingen
har lämnals i kommissionens betänkande.
Enligt kommissionens beräkning av de mindre och medelslora
varvens kapacitet i förhållande till efterfrågad volym är dessa varvs nuvarande
kapacitet väsenlligl slörre än vad som kan täckas genom besiällningar från
varvens traditionella kunder. Om emellertid hänsyn las lill pågående eller
planerade förändringar av arbetsstyrka och produktionsinriktning - innefattande
en avveckling av nybyggnadsverksamheten vid Finnboda. Sölvesborg och Lödöse
varv och en neddragning av den civila nybyggnadsverksamheten vid
Karlskronavarvci - finns det enligt kommissionens bedömning anledning all för
den civila nybyggnadssidan räkna med en relaiivt liten sådan fri kapacitet.
Kommissionen undersiryker emellerlid krafligl alt
känsligheten för förändringar i förutsättningarna är myckel slor, varför
enstaka beställningar kan få avgörande belydelse för bedömningen. Tillskotl av
kapacitet med inrikining mol de lonnagekalegorier som är akluella för de mindre
och medelstora varven skulle hell förändra bilden.
Under förulsältning all de kapacitelsminskningar som jag
har redovisat fullföljs, borde det, enligt kommissionens mening, inle vara
omöjligl all belägga också den angivna fria kapaciteten. En förutsätlning
härför är att varven i slörre utsträckning än f.n. inriktar sig på export och
nya produkler. Slörsia möjligheterna lill framgång på exportmarknaden står atl
Prop. 1979/80: 165 19
vinna främsl när dei gäller avancerat handelstonnage och
specialfartyg. En omslällning mol exporl och nya produkler kan med någon
framgång knappasl komma lill stånd ulan vissa slalliga siödinsaiser. Enligt
kommissionens bedömning är behovet av sådana insalser pålagligl. främst när
del gäller kosinader för exportmarknadssalsningar och för åtgärder i samband
med anbudsgivning.
Kommissionen föreslår i fråga om exportsatsningar all
sialen lämnar slöd till kostnader för marknadsundersökning och
marknadsbearbelning. Slödel bör ulgå i form av lån till högst 70% av de
slödberältigade kostnaderna. Amorterings- och räntefrihet bör kunna medges de
lörsia ivä åren.
Kommissionen föreslår vidare att slödel lill
exportmarknadssalsningar kompletteras med etl slöd lill kosinader för atl la
fram anbud. De älgärder som kan vara akluella i detla sammanhang är bl, a.
projekteringsarbete och prisbearbetning. Siödet bör ges i form av län lill
högsl 50% av kostnaderna. Lånet jämte marknadsränta bör ålerbeialas om anbudei
leder lill leveransavlal. I annal fall bör lånel efterges.
För egen del ansluter Jag mig i huvudsak till de av
kommissionen föreslagna stödåtgärderna.
De bör ses
som ett medel alt under en omslällningsperiod underiälla för de mindre och
medelslora varven all slarka sina marknadsföringsresurser m. m. Stödåtgärderna
bör därtör vara lemporära och komma i fråga endast för kosinader som läggs ned
före utgången av år 1983. Medelsbehovei beräknas enligi kommissionen till 10
milj. kr. per är eller totalt 40 milj. kr. under den angivna perioden
1980-1983.
Jag är inle nu beredd alt ta ställning lill medelsbehovei
för perioden t, o, m. är 1983 ulan endasl för de två försia åren. Jag delar
dock kommissionens bedömning alt 10 milj. kr. per år är erforderiigl i slöd.
Jag
förordar därför all 20 milj. kr. anvisas på statsbudgeten för budgelåret
1980/81 under ell särskili anslag för lån lill mindre och medelslora varv.
avseit för exportmarknadssalsningar och för älgärder i samband med
anbudsgivning avseende åren 1980 och 1981. Del bör ankomma pä regeringen att
ange villkoren för stödel. Frågan om yllerligare stöd under åren 1982 och 1983
bör framdeles tas upp lill prövning dä de erfarenheter som vunnils under de Ivå
försia åren kan beaktas.
Kommissionen anser vidare atl det bör övervägas alt under
slallig medverkan bilda ell utvecklingsbolag med syfte all utveckla ett syslem
för svensk kuslsjöfari. Regeringen har lidigare denna dag beslulal all avlåia
en proposiiion om sjöfartspolitiken, m.m. och därvid bl.a. föreslä riksdagen
atl anta etl förslag om sjöfarlspolitiskl program. 1 delta förslag behandlas
bl. a. vissa frägor om den mindre skeppsfarten. 1 samband därmed aviseras alt
en särskild utredning skall tillsättas med uppgift att behandla sjöfartens roll
i den svenska trafikpolitiken. Utredningen skall vidare studera behovet av det
föreslagna utvecklingsbolaget.
Uiöver nämnda insalser av generell natur har kommissionen
övervägt i
Prop. 1979/80: 165 20
vad mån del för vissa av varven behövs ytterligare
stödinsatser från sialsmaklemas sida. 1 likhei med kommissionen bedömer Jag all
sådana insalser i flertalel fall inle kan anses motiverade. 1 fråga om några
enskilda varv villjag anföra följande.
Svenska Varvs slyrelse beslutade i november 1978 alt Götaverken
Finnboda AB, numera AB Finnboda Varf skulle laggas ned. Efter riksdagsbeslulet
om varvsfrågorna i december 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/ 79: 17, rskr
1978/79: 115) beslutade koncernledningen all en ny budgel skulle upprällas för
varvet under förulsältning atl varsel om uppsägning inte lämnades de anslällda
under år 1979. Nedläggningsbeslutet gäller dock forlfarande.
Som bakgrund lill nedläggningsbeslutet kan nämnas atl
Finnboda har varil förluslbringande underen följd av år. Under perioden 1974-1978
har förlusterna uppgåll till tolall 295 milj. kr. före bokslulsdisposilioner
och skalt. Föriuslen är 1976 var särskilt hög och uppgick lill ca 125 milj. kr.
För perioden 1979- 1982 har yllerligare förluster beräknals.
På uppdrag av den regionala ulvecklingsfonden i Stockholms
län har elt konsultförelag utarbetat en rapporl Framlida planer för Götaverken
Finnboda AB. Enligi rapporlen är del möjligt för Finnboda Varf all under vissa
förulsältningar ge acceplabel lönsamhel fr. o. m. är 1982. En förulsältning
anses vara alt verksamhelen inriktas mol reparationer.
Enligt
kommissionen finns del anledning att på flera punkler ifrågasätta
konsullutredningens bedömning och kommissionen anser alt del från företagsekonomisk
synpunkt mesl realitiska är att varvet läggs ned. Kommissionen anser inle
heller alt arbetsmarknadspoliliska, försvarspolitiska eller andra liknande skäl
lillräckligl motiverar atl varvet hålls vid liv genom särskilda ålgärder från
sialsmaklemas sida.
Enligt kommissionens bedömning bör nedläggningsbeslutet
vad gäller varvsverksamhelen därför verkställas. Med hänsyn lill behovel av
kalaslrofberedskap vid haverier och andra olyckshändelser föreslär kommissionen
atl Svenska Varv får i uppdrag atl mot ersällning vidmakthålla och underhålla
härför erft)rderlig dockkapaciiei och atl lillhandahålla personal i
katastrofsituationer. Kommissionen nolerar vidare all det vid förelagel finns
en bra mekanisk verkstad som kan behållas och evenluelll ulvecklas.
I ett särskilt yltrande föreslär tre av kommissionens
experter, som represenlerar fackliga organisaiioner, atl regeringen ulser en
särskild förhandlare med uppdrag att med olika länkbara iniressenler diskutera
varvels framtid. Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse hemslälll
an regeringen lar fasla på förslagel om cn särskild förhandlare.
Jag
ansluter mig till kommissionens bedömning all det inle ar motiverat med
särskilda ålgärder från siatsmakternas sida i syfle all söka fä lill slånd en
ändring i koncernledningens nedläggningsbeslut av Finnboda Varf. Jag finner
inle all skälen är lillräckligl slarka för atl av beredskaps-, arbelsmarknadspolitiska
eller andra orsaker behälla förelagel. Efter samråd med
Prop. 1979/80: 165 21
cheferna för försvars-, handels- och
arbetsmarknadsdepartementen harjag kommii till uppfaltningen atl inle heller
behovet av katastrofberedskap vid haverier och andra olyckshändelser är
tillräckligt föi" atl upprällhålla en varvskapacitet, med hänsyn lill alt
lillräcklig annan varvskapacitet finns på ostkusten.
Jag vill
vidare framhålla alt kommissionen har lagit iniliativ lill förhandlingar
mellan Svenska Varv och utomstående intressenter om etl överlagande av
förelagel. Dessa förhandlingar har hillills varit resultatlösa. Jag anser inle
att det finns något skäl för regeringen all utse en särskild förhandlare i
frågan.
Till della
vill Jag lägga alt det, såsom kommissionen har anfört, f n. föreligger etl
belydande överskoll på kapacitet inom den aktuella delen av varvsindusirin och
atl del framstår som klart all en neddragning av kapaciteten måste ske. Enligt
min mening har Stockholmsregionen betydligt bäitre förutsättningar atl möta en
nedläggning än flertalel andra varvsorter.
Karlskronavarvet
AB uppfördes under senare delen av 1600-lalet för nybyggnader och reparationer
för den svenska flottan. Varvet blev akliebolag år 1960. Svenska marinen
svarade vid 1970-lalels början för ca 75 % av beläggningen. Under 1970-talet
har etl flertal försök gjorls all minska beroendet av den svenska marinen, vars
beställningsvolym kontinuerligt har minskal. Kariskronavarvet arbelade därför
som underieveranlör till slorvarven under deras högkonjunktur i början av
1970-talet. År 1977 övergick företaget lill den civila marknaden för mindre
handelsfartyg och på exportmarknaden lill marina fartyg. Det ekonomiska
ulfallel av den civila fartygsproduklionen har varil otillfredsställande.
Karlskronavarvet har arbetat inom det plaslteknologiska
området sedan milten av 1960-lalet och därvid såväl utarbetat som utvecklat
meloder för fartygsproduktion inom detla område. Varvet har under de senasle
åren både tillverkat och sålt såväl civila som marina fartyg i glasfiberarmerad
plasl till vissa svenska köpare. Bland dessa kan nämnas ulsjöbevakningsfarlyg
för den svenska kustbevakningen och fiskefartyg för den svenska fiskeflottan.
Varvet bedömer alt den framtida ulvecklingen medför all nya områden visar sig
myckel lämpade för plaslfarlyg. Inom t. ex. del marina områdel visar varvels
marknadsanalyser att ulvecklingen mot plaslfarlyg kommer all gå mycket fort.
Kariskronavarvet vill därt"ör fortsätta utvecklingen av plaslfarlyg för
marina ändamål och därvid satsa speciellt på exporl av sådana fartyg. För all
lyckas med denna exporl behöver enligi varvet vissa referensfartyg eller
prolotyper byggas och leslas.
Vidare startade Karlskronavarvet höslen 1976 ell
omfallande projektarbete inom vindkraflområdel. Målsättningen var atl
analysera de leknolo-giska. industriella och kommersiella förulsällningarna och
på sikl tillföra svensk induslri en bärande affärs- och produktidé. Det stod
redan från början klart all en produklion av vindkratjaggregal för varvels del
väl skulle stämma med de personella och maleriella resurser som kunde kom-
Prop. 1979/80: 165 22
ma all frigöras i Sverige på grund av den förulsebara
volymnedgången i fartygsnybyggnad. I Sverige är nu ivå stora
prolotypanläggningar av vindkraftaggregat under uppförande. Båda är beställda
av nämnden för energiproduktionsforskning (NE) inom ramen för del slalliga
energiforskningsprogrammet. Etl av dessa aggregal har uivecklals av
Karlskronavarvet i samarbele med det amerikanska företaget Hamilton Standards
Inc och konstrueras och byggs av Kariskronavarvet. Varvet har vidare nyligen
fått en order som underleverantör på ell stort vindkraflaggregat lill del
amerikanska inrikesdepartementet. Detla visar all Karlskronavarvet ligger väl
framme vad gäller utveckling, tillverkning och försäljning av
vindkraft-aggregat. Mot bakgrund av energisitualionen både utomlands och i
Sverige delar Jag Karlskronavarvels bedömning atl vindkraflaggregat kan bli en
intressant marknad för varvets del och tror all detta i framliden kan bli etl
viktigt komplemenl till varvels fartygsproduktion.
Enligt de långsiktiga planerna för varvet skall den civila
fartygsproduklionen minskas. En belydande del av varvets resurser kommer i
stället att koncentreras lill marin nybyggnad med speciell inrikining på exporl
och i viss män pä aliernativ produktion.
Jag delar kommissionens och Svenska Varvs uppfattning om
Karlskronavarvets framlida inrikining. Enligt Svenska Varvs bedömning är en
förulsältning för alt de långsikliga planerna skall kunna genomföras atl vissa
av den svenska marinens beställningar tidigareläggs för atl varvet skall lyckas
med sin exportsatsning av marina fartyg. Jag måsle dock konstatera alt de
ekonomiska möjligheterna för marinen all nu besiälla ytterligare fariyg saknas.
Då jag delar Karlskronavarvels bedömning av de framlida
exporlmöj-ligheterna för plaslfarlyg för marina ändamål bör ekonomiska
möjligheter skapas för varvel all ytterligare utveckla sin kunskap inom del
plasllekno-logiska området. Ell särskilt anslag bör tas upp för ändamälei. Jag
bedömer all 75 milj. kr. utgör ett erforderiigl slöd för kosinader i samband
med varvels vidareulveckling inom det plaslteknologiska området för marina
ändamål. Jag förordar alltså all 75 milj. kr. anvisas pä slalsbudgeten för
budgeiårei 1980/81 under etl särskilt reservalionsanslag, benämnl
Medelslillskoll för Kariskronavarvet för kostnader i samband med uiveckling
inom del plaslleknologiska området för marina ändamål.
Kommissionen konslalerar att Karlskronavarvels primära
funkiion är all vara underhålls- och nybyggnadsvarv för den svenska marinen.
Med hänsyn lill beredskapsinlressen förulsäller della enligi kommissionen all
varvet erhåller en så slor andel av marinens underhålls- och nybyggnadsbeställningar
som möjligt. Del underhållsarbele. som f.n. ulförs vid varven i Göleborg och
vid Finnboda Varf i Siockholm bör, enligi kommissionen, överföras lill
Karlskrona och också omfalla isbrytarunderhållet med undanlag av del
isbrylarundeihall som avses komm;; atl ske vid Lunde varv. Beträffande
den marina nybyggnadsverksamheten anser
Prop. 1979/80: 165 23
kommissionen atl möjligheterna all på sikt koncentrera ulbålsproduk-lionen
till Karlskrona hör övervägas. Kommissionen konslalerar vidare all en
inrikining på marin exporl förulsäller all Karlskrohåvarvel erhåller svenska
besiällningar som kan tjäna som referensobjeki.
Efler
samråd med chefen för kommunikaiiönsdepariemeniei bedömer Jag atl del i fräga
om isbrytamnderhällel inte längre finns anledning atl lämna dispens från
upphandlingskungörelsen. När nu gällande avial avseende isbrytamnderhällel
upphör får alltså sedvanligt anbudsförfarande ske för kommande avtalsperiod.
Ar 1978 påbörjades arbelet med en ändring av strukturen
hos Götaverken Sölvesborg AB. Ändringen syflar lill atl förelagel skall
upphöra alt vara nybyggnadsvarv och i stället inrikla sig på annan produklion.
För egen del ansluter Jag mig till kommissionens bedömning
atl del inte är motiverat med några åtgärder från statsmaklemas sida i syfle
atl försöka åsladkomma annan utveckling.
Kostnaderna för omstruktureringen vid Finnboda Varf,
Karlskronavarvci och Sölvesborgs Varv ingår, med undanlag för Karlskronavarvels
utvecklingskostnader inom det plaslteknologiska området, i del av Svenska Varv
angivna kapitalbehovet för omslruklureringen. Jag ålerkommer i det följande
lill denna fråga.
Kommissionen bygger sip ananlys på förutsättningen all de
statliga beställningarna kommer att minska de närmasle åren, inte minst mot
bakgrund av del slalsfinansiella läget. Det kan emellertid inte uteslutas atl
sysselsätlningsläget främst förde mindre och medelstora varven i vissa fall kan
moiivera all slalliga beställningar tidigareläggs. 1 regeringskansliel
förbereds f n. ålgärder för alt vid behov beställa varvsprodukter för all läcka
behov inom vägverkel, sjöfartsverket och tullverket.
2.4 Stöd till varvsindustrin
Innan jag går närmare in på frågan om finansieringen av
varvens produklion villjag i anslulning lill den proposition om
sjöfarlspoliliken, m. m. som regeringen tidigare i dag har beslulal avlåta
redovisa några synpunkter på fiågan om samordningen av varvs- och
sjöfarlspoliliken.
Slödel lill varven avser primärl all underiälla
omställningen mot konkurrenskraftig produklion. Jag finner det emellertid
naluriigt all slödel ges en sådan ulformning att även de svenska rederierna kan
dra fördel av delta bl. a. genom atl erhålla en långfrislig finansiering.
Inriktningen hos såväl svenska varv som svenska rederier
mol avancerade fartyg, vilka ulgör delar av hela transportsystem, innebär alt
del inom flera områden bör finnas föruisäiiningar för etl fruktbart lekniskl
och kommersiellt samarbele mellan de båda näringsgienarna. Sädanl samarbete
bör underiälias finansiellt av sialen. Jag vill i detta sammanhang peka på
möjlighelema till finansiering via slyrelsen för teknisk uiveckling och
Prop. 1979/80: 165 24
Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden).
Även inom ramen för fartygskreditgarantisystemet och Skeppshypotekskassornas
kredilgivning bör sådant samarbele understödjas.
De svenska rederiernas beslållningsplaner för åren
1980-1984 uppgår till ca 6000 milj. kr. Skeppshypotekskassornas bruttoulläning
har de senaste åren varit 200-300 milj. kr. per är. Rederierna har i sin
nuvarande besväriiga ekonomiska siluaiion slort behov av atl finna långfristig
finansiering av sina invesleringar för all minska riskerna för
likviditelsproblem och uppnå en finansiering där avskrivningarna av fartygen
och amorteringarna på länen överensstämmer sä långl del är möjligt.
Bl.a. kapitalmarknadsulredningen har föreslagit en
sammanslagning av kassorna. Jag avser all senare åsladkomma med förslag om en
sammanslagning som då bör kunna genomföras den I Januari 1981. Den
skeppshy-potekskassa som bildas genom sammanslagningen bör ha förulsältningar
all kunna spela en akliv roll i den långfristiga finansieringen av rederiernas
invesleringar. Delta fordrar i sin lur all lillräckligt utrymme bereds kassan
på kreditmarknaderna.
Chefen för kommunikationsdepartementet har lidigare
redovisal förslag om inriktningen av sjöfartspolitiken och lagl fram etl
sjöfartspolitiski program. Kassorna bör i sin utlåning prioritera projekt som
ligger inom ramen för detta program. Samtidigt bör kassorna särskilt beakla de
möjligheter som enligi min mening finns alt utveckla samarbetet mellan svenska
varv och rederier för atl konstruera tekniskl avancerade fariyg.
2.4.1 Skäl för forlsall stöd till varvsindustrin
Enligt bedömningen i prop. 1978/79:49 avseende höslen 1978
avvek det svenska kostnadsläget siarkt från de lägsta internationella priserna
för slandardlonnage såsom tank-, bulk- och ro/ro-farlyg. Della innebar all de
svenska varven vid försäljning på den internationella marknaden inte kunde
erhålla högre självkoslnadsläckning än som svarade mol mellan 55 och 80 % av
den svenska självkosinaden för olika slandardfarlygstyper.
En Jämförelse mellan svensk och Japansk koslnadsnivå
visade alt de Japanska kostnaderna var ca 25 % lägre för siandardfartyg.
Priserna på nybyggnadslonnage har stigit kraftigt under är
1979. Prisnivåerna ligger i dag mellan 30 och 85 % högre än under år 1978.
Beiräffande slandardlonnage erbjuder Japan i dag priser som vanligen ligger ca
15-20 % under den västeuropeiska nivån. För fartygstyper som kräver nykonstruktion
ligger de Japanska priserna oftast ca 10 15 % under de västeuropeiska.
Prisutvecklingen pä andrahandsmarknaden har visal en ännu
högre uppgång än den på nybyggnadssidan. Priserna har under år 1979 för olika
lyper av andrahandstonnage och åldersgrupper stigii med mellan ca 10 % och ca
110 %.
Under åren 1976 och 1977 var sannolikl skillnaden mellan
svensk och
Prop. 1979/80:165 25
Japansk självkostnad som slörsl. Mot bakgrund av bl.a.
ändral värde för den Japanska valulan och ökade kostnader för material och
löner har denna skillnad minskal.
Japan kommer även under 1980-talel atl vara den
dominerande varvsna-lionen och den Japanska självkostnadsulvecklingen kommer
alt vara ledande för den långsiktiga prisulvecklingen på slandardlonnage. Det
är sannolikl alt kostnadsskillnaden mellan Japan och Sverige kommer alt minskas
något under perioden lill år 1985.
Jag har
tidigare redovisat huvuddragen i Svenska Varvs struklurplan. Elt genomförande
av planen innebär all kapaciteten vid storvarven successivt minskar från 12
milj. direkta produktionstimmar år 1979 till ca 5 milj. år 1982. Därefter
bedöms volymen vara oförändrad t. o. m. år 1984. För de mindre och medelslora
varven sker samtidigt en minskning av kapaciteten för produktionen av
handelsfartyg från ca 3 milj. timmar år 1979 till ca 1.7 milj. timmar är 1983.
Sammanlaget minskar alltså den svenska varvskapacitelen frän ca 15 milj.
limmar år 1979 lill ca 7 milj. limmar år 1983.
De senasle åren har närmare 90 % av nya order vid de
svenska varven kommii från svenska beställare. Rederierna bedömer själva att
deras totala beställningar under åren 1980-1984 kommer att molsvara ca 40 % av
den varvskapacilet under samma tidsperiod som Jag nyss har redovisal. De
sjöfarlspolitiska älgärder som chefen för kommunikationsdepartementet tidigare
denna dag har förordal torde lillsammans med de åtgärder som Jag i det följande
kommer all förorda för alt finansiellt underlätta beställningar vid svenska
varv kunna öka det svenska beställarintresset. Det synes dock Iroligl all en -
jämfört med de senasle åren ökad andel av varvens produktion måsle avsällas
på exportmarknaden.
De bedömningar som Jag har redovisat pekar pä all skillnaden
mellan världsmarknadspriset för olika fartygstyper och de svenska
självkoslna-derna har minskal under år 1979. En ytterligare förbättring av
marknadslägel och en kraftfull satsning från varvens sida för atl minska sina
produktionskostnader är dock nödvändig för att varven skall kunna konkurrera
om order av egen kraft. Del är värt all observera atl de låga marknadspriserna
delvis är en följd av slatliga slödsystem i flertalet varvsländer. Del behövs
alltså slöd i yllerligare några år för alt varvens omställning skall ha
förulsältningar att lyckas. Jag anser emellertid alt liden nu är mogen all
sälta en slutpunkt för de statliga stödel till varvsindustrin till de delar
della avser direkla subventioner. Moiiven lill della är all Jag dels bedömer all
de slalliga subventionerna ulomlands kommer all avvecklas, dels atl marknadspriserna
kommer alt förbällras. Även samhällsekonomiska skäl motiverar all stödet
avvecklas. Rimliga förutsättningar skulle därigenom skapas för alt varven
genom egna ansträngingar kan bli konkurrenskraftiga. Del slöd som ulgår i from
av statliga garanlier lill varv och rederier finns del forlfarande skäl atl
bibehålla.
Som jag redan har nämnl är del vikligl att varvens
planering atl slödel
Prop.
1979/80: 165 26
omfallar en längre lidsperiod än vad som hittills varil
fallel. En bedömning av avvecklingstakten för de slatliga slöden ulomlands och
marknadsprisutvecklingen över en längre tidsperiod är i prakliken omöjlig atl
göra med någon slörre säkerhet. Jag finner emellertid att fördelarna från
varvens sida atl vela förulsällningarna för sin ekonomiska planering är
vikligare än den osäkerhet som är förenad med framtidsbedömningarna.
Jag bedömer atl Ire år än en skälig avvecklingslid för de
slatliga subventionerna lill varvsindusirin. Då varven genom siödet lill
beställare av fariyg redan fåll slöd för i del närmasle hela sin produklion
under år 1980 bör stöd utgå först fr. o. m. år 1981.
Ett slöd direkt till varven skulle medge alt varven bälire
skulle kunna anpassa sina offertvillkor till den rådande konkurrensen för varje
enskild order. 1 speciella fall skulle siödet kunna användas också för export.
De fall Jag här länker på gäller enbari då konkurrens föreligger frän länder
som subventionerar sin exporl av fariyg.
2.4.2 Ändring av slöd tdl beställare av Järtyg
För all underlätta beställningar av fartyg vid svenska
varv ulgär enligt beslut av riksdagen (prop. 1976/77: 139. NU 1976/77:53, rskr
1976/77:343, prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377, prop.
1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115 och prop. 1978/79:211, NU
1978/79:58, rskr 1978/79:449) statligt slöd lill beställare av fartyg vid
svenska varv i form av kreditgarantier och avskrivningslån. För kreditgarantier
har fastställts en ram om 6665 milj. kr. och för lån har sammanlagt 2 460
milj. kr. anvisals.
Kreditgarantin får motsvara högst 70 % av konlraklspriset
och lån kan lämnas med belopp motsvarande högst 25 % av konlraklspriset för
beställt fariyg eller större ombyggnad av fartyg. Stödet är temporärt och avser
beställningar som har gjorts senast den 31 mars 1980. Del beställda fartyget
skall levereras före den 1 april 1981. Till lånen är knuien en
återvinnings-rätt för staten. Villkoren för siödet finns angivna i förordningen
(1977: 500) om slatligt stöd lill beställare av fartyg (omlryckt 1978:995 och
ändrad senast 1979: 555). Hittills har ca 85 fariyg beställts vid svenska varv
och ca 15 fariyg byggis om med beställarslöd. Av slödel har närmare 30 %'gäll
till de mindre och medelstora varven, medan återstoden har gåll lill storvarven.
Av garantiram och anvisade medel återstod den 15 februari 1980 -efter vissa
reservalioner för ränlor om drygt 300 milj. kr. - sammanlaget ca 63 milj. kr.
Slödel har nu varil i krafl i tre är. Enligt min mening
finns nu skäl all ulvärdera sysiemel och överväga om och i så fall hur ell
framlida slöd lill varven skall ulformas.
Ell väsentligl motiv för atl införa stödel var att ge
varvsindustrin en omställningslid under vilken varven kunde inrikl;i sin
produklion mol mer konkurrenskraftiga produkler. Huvuddelen av de order som
svenska varv
Prop. 1979/80: 165 27
har tecknat de senaste åren hade inte varit möjliga ulan
delta slöd. Slödel har vidare inneburil atl sysselsällningsminskningen vid
varven har kunnal ske i socialt acceptabla former.
Jag vill erinra om alt de senaste tre åren har varil
utomordentligl bekymmersamma frän ekonomisk synpunkt för bäde varv och
rederier. Anlalet pontiella köpare av fartyg har varil begränsai. Detla har
inneburil att siaten som garantigivare tvingats acceptera slora kreditrisker.
Trots
delta har staten ännu inte drabbats av några förluster pä grund av lämnade
garantier. Inom nämnden för fartygskredilgarantier har slatens förlustrisker på
grund av lämnade lån och garantier bedömis. Denna bedömning av föriuslriskerna
pekar på att dessa i dagsläget inle skulle överstiga 2 % av lämnade garanlier
och garantiutfästelser. Förlustriskerna kan naluriigitvis öka vid försämrade
fraktnivåer för rederierna. Med hänsyn till de förhållanden som har rätt vid
garantigivningen finner Jag ändå atl förlustriskerna måsle betraktas som
relativt begränsade.
Del
ekonomiska ulfallet för varven av de order som har tecknats med beställarslöd
har varieral kraftigl mellan olika varv. För flera varv har slödel gett utrymme
för mindre vinster medan andra har redovisat ett otillfredsställande ekonomiskl
ulfall. Den slutsats somjag kan dra av del redovisade förhållandel är all för
effektiva svenska varv har skillnaden mellan marknadspris och självkoslnad
ungefär motsvarat länenivån.
Slödel har
dock hafl vissa nackdelar, bl. a. har stödet avsett alltför korta tidsperioder.
Detla är i sin lur en följd av all etl långsiktigl
strukturbeslut hittills inle har kunnal fallas. Enligt min uppfattning bör
därför elt framtida stödsystem omfatta en längre lidsperiod för alt varven
skall kunna planera sin verksamhel på etl rationellt säll.
Som en
följd av den allvariiga slrukturkris som världens varvsindustri sedan några år
tillbaka befinner sig i har de olika varvsländerna vidlagil omfattande slatliga
stödåtgärder för denna industri. Dessa stödåtgärder har sålunda underen längre
lid ulgjorl elt viktigt inslag i den inlernalionella varvskonkurrensen.
Konkurrensen om den begränsade beslällningsvolymen har medfört all de olika
ländernas slödsystem successivi har utvidgats för atl i dag vara relaiivi
omfattande.
Bakom de
olika typerna av slödformer ligger olika hänsynsiaganden. Vanligl förekommande
är stöd riklat till rederier i del egna landel. Andra Slödformer är inriklade
pä l.ex. vissa fartygstyper. Som Jag nyss har nämnt har dock under de senaste
åren iniräffal en väsenllig förändring dä länder som Förbundsrepubliken
Tyskland. Storbritannien, Frankrike och Spanien infört slödformer som innebär
subvenlionering av exporlorder.
En Jämförelse mellan del svenska slödel lill beställare av
fariyg och molsvarande slöd ulomlands visar all länder som Frankrike.
Förbundsrepubliken Tyskland och Slorbrilannien har samma eller högre
subvenlions-grad. Finland och Danmark har däremoi lägre subventionsgrad.
Prop.
1979/80: 165 28
Inom OECD pågår nu överläggningar om att avveckla de
omfattande varvsstöden. Del är f. n. svårl atl överblicka i vilken takt
avvecklingen kan ske.
Under den av mig förordade treåriga avvecklingsliden för
subventionsdelen av siödet till svensk varvsindustri bör enligt min mening
slödel ändras på sådanl säll all det även i vissa fall kan underiälla
konkurrens om exportorder.
Denna ändring bör ta sig utiryck i att siödet till
beställare inte längre skall innefatta direkta subventioner i form av
avskrivningslån, utan begränsas lill statliga garanlier.
Garanti lill svenska beställare bör, av skäl somjag
närmare redogör för i del följande, kunna uppgå lill högst 90 % av
konlraklspriset för fartyg. F. n. belalar beställare konlanl minst 5 % av
konlraklspriset. Jag anser atl denna andel i fortsättningen bör höjas till
minst 10%. För utländska beställare lämnas högst 80% i garanti enligt
överenskommelse inom OECD.
2.4.3 Ändring av stöd till varven
Höslen 1978 bemyndigade riksdagen fullmäktige i
riksgäldskontoret all lill utgången av är 1981 ikläda staten garanlier lill
svensk varvsindustri -inkl. lidigare lämnade garanlier - inlill etl vid varje
lidpunkl sammanlagi belopp av högst 17 000 milj. kr. för finansiering i
anslutning lill produklion vid varven (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17. rskr
1978/79:115).
Som jag redan nämnl, har fullmäklige bemyndigats alt
ikläda staten garantier till beställare av fartyg vid svenska varv till ell
sammanlagt belopp av högst 6665 milj. kr. (prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58,
rskr 1978/79:449). Sammantaget kan alllsä fullmäklige ikläda staten garantier
för atl finansiera varvens produktion för högsl 23 665 milj. kr.
Den 1 Januari 1980 uppgick statens garantiåtaganden inom
nämnda ramar lill ca 13 200 milj. kr. Härulöver har fullmäklige ulfäst sig all
senare teckna garanlier för län lill etl sammanlagi belopp av ca 4 500 milj.
kr.
Jag behandlade nyss frågan om ändring av siödet till
beställare. Jag framhöll därvid alt direkta subventioner i form av
avskrivningslån inte längre bör ulgå. Subvenlionsdelen av del allmänna
varvsstödet bör enligt min uppfattning i stället lämnas direkl lill varven.
Vid lämnande av sådanl slöd uppkommer frågan om hur delta
skall kunna ske för all bästa möjliga effekl skall kunna uppnås. Del är vikligl
atl slödel ulformas på ett sådant sätt alt den affärsmässiga optimeringen av
verksamhelen underlättas. Detta uppnås bäsl om siödvolymen görs oberoende av
de akluella affärsbesluten inom varven. Elt lämpligt sätl alt uppnå della är
alt stödel relateras till den nu planerade kapaciletsulvecklingen -män i antal
direkta produktionstimmar - vid varven under perioden 1981-1983. Varven kan då
i förväg bedöma hur slor del av siödet som tillkommer del enskilda varvel.
Incitament saknas med andra ord för all Iräffa '"felaktiga"'
företagsekonomiska beslut för all maximera slödel.
Prop.
1979/80: 165 29
Somjag redan har framhållit bör de statliga subventionerna
inom slödel lill varvsindusirin avvecklas under en treårsperiod. Denna del av
slödel bör successivi trappas av under åren 1981 - 1983.
På
grundval av den skillnad som nu råder mellan de svenska varvens självkoslnader
och marknadspriset bedömer Jag atl en rimlig nivå för slödel år 1981 bör vara
15% av konlraklspriset, dvs. en minskning med lio procentenheter från vad som
nu kan utgå som avskrivningslån lill beslälla-re av fariyg. Under åren
1982-1983 bör lånedelen av siödet varje år kunna minska med fem procenlenheler.
Fr. o. m. år 1984 bör län inle utgå.
Slorieken
av avskrivningslånen bör för vart och ell av de privala mindre och medelstora
varven beräknas pä grundval av en plan för kapaciletsulvecklingen under åren
1981-1983. Kapaciieien bör inle överskrida den nuvarande. Planerna bör granskas
och godkännas av nämnden för fartygskredilgarantier. För Svenska Varvs del
görs molsvarande beräkning från den lolala volym som har angivils i koncernens
struklurplan för slorvarven. Avskrivningslånen bör beräknas med ulgångspunkl i
produk-lionslimmar och nämnda procentsatser för konlraklsbeloppen.
För år 1981 uppstår vissa övergångsproblem genom all
beställarslöd i form av avskrivningslån har lämnats för viss del av
produktionen. Antalet produklionslimmar som berättigar lill stöd delta år bör
därför minskas med del anlal som åtgår för den produklion som har fått
beställarslöd.
Den
nuvarande formen för lånestödet, dvs. att lånel kan efterges under vissa
angivna förutsättningar, bör med vissa ändringar kunna bibehållas. Länen bör
kunna göras tolvåriga med fem ärs amorieringsfrihel. Marknadsränta bör ulgå,
dock först efter fem är. Eftergift bör normall kunna ske varje år med belopp
som moisvarar vad varvel investerar i rationalise-ringshöjande syfte och i
marknads- och utvecklingsarbete. Regeringen bör kunna medge slörre eftergift
eller göra återbetalningen villkorad av resultatutvecklingen vid varvel om
detta skulle bedömas nödvändigl med hänsyn till varvels soliditet.
Utbetalningen
av lånen bör administreras av nämnden för fartygskredilgarantier. För att
likvidilelssvårigheler inle skall uppstå i de enskilda varven bör en viss del
av lånen kunna utbetalas under löpande stödår. Slutbetalning kan ske i början
av påföljande år då underlag för beräkning föreligger.
Med hänsyn
till den kapacitelsulveckling somjag lidigare har redovisal för varvsindustrin
och med hänsynslagande lill all slöd till beställare av fariyg redan har
lämnals för år 1981 beräknarjag behovel av medel för avskrivningslån lill den
svenska varvsindusirin lill sammanlagi 830 milj. kr, för åren 1981-1983.
Jag förordar sålunda atl slödel lill varvsindusirin
utformas i enlighel med vad jag nu har anförl och atl 830 milj. kr. anvisas
till avskrivningslån till svensk varvsindustri för budgelåret 1980/81.
De förändringar i slödel lill de svenska varven som Jag
har förordat
Prop.
1979/80: 165 30
medför all del inte längre finns anledning all ha Ivå
skilda ramar för garanlier till svenska varv och lill beställare. För atl fä
bäitre överblick av det slatliga garanliengagemanget bör de Ivå ramarna slås
samman.
För ell genomförande av Svenska Varvs slmklurplan och de
minskningar av de mindre och medelslora varvens kapacilet som Jag lidigare har
redovisal beräknarjag all det nu gällande bemyndigandel om sammanlagt 23665
milj. kr. för kredilgarantier till svensk varvsindustri och garanlier lill
beställare inte behöver uiökas. Jag förordar sålunda all fullmäktige i riksgäldskonlorel
bemyndigas all ikläda staten garanlier avseende de svenska varvens produklion
till utgången av år 1983 - inkl. lidigare lämnade garanlier - inlill etl vid
varje tidpunkt sammanlagt belopp av högsl 23 665 milj. kr.
Jag vill i della sammanhang erinra om atl chefen för
kommunikaiiönsdepariemeniei lidigare denna dag har förordal all förslag läggs
fram om värdegaranlier lill svenska redare. Värdegaranlin avses uigöra ell
komplement till kreditgarantin med huvudsakligt syfte all soliditelsmässigt
underlätta beställningar av fariyg vid i försia hand svenska varv.
Införande av det direkla varvsslöd som jag har förordat
medför vissa ändringar av de regler som hillills har tillämpats i garanlisyslemet.
Under byggnadstiden har hittills lämnats garantier
molsvarande högsl 70% av konlraklspriset. Detta procenttal har bedömis motsvara
vad varvel likvidiletsmässigt har belastats med under byggnadstiden. Nägon anledning
att ändra denna praxis har inle funnits, eftersom kontraktspriset på grund av
det stöd som staten lämnade i form av lån till beställare av fariyg har kunnat
hållas på en nivå som molsvarade varvets kostnader för byggnationen. Del
direkta varvsstödet medför emellertid all kontraklspriserna i vissa fall kan
komma alt understiga varvens kosinader. Under byggnadstiden bör därför
garanlier kunna slällas i sådan ulslräckning all varvens likviditet inle
förändras Jämförl med nu gällande ordning.
För liden efter leverans utgår f n. till svenska
beställare enligt vad Jag nyss har nämnl garantier molsvarande högsl 70% av
konlraklspriset. 25% erhåller beställaren dessulom i lån från siaten och
återstående 5% betalas kontant. Vid ulländska beställningar lämnas högsl 80% i
garanlier enligt de villkor som överenskommits inom OECD. Avskrivningslånen
lill beställare av fartyg avses nu i enlighel med vad Jag har förordal
ersättas av avskrivningslän lill varven. I nuvarande ekonomiska situation för
svenska beställare, då dessa inte fulll ul har återhämtat sig från de senasle
årens besvärliga ekonomiska läge, bör dessa enligt min mening även i fortsättningen
kunna påräkna en bättre finansiering än vad som ges ulländska redare.
Efler
samråd med chefen för kommunikalionsdepartementel förordar Jag därför all
garanlier får lämnas upp lill 90% av kontraktsprisel om beställaren är svensk.
Minsl 10% bör alllsä belalas kontant. Löptiden för de lån som las upp med
statlig garanti bör liksom hittills i normalfallet vara
Prop.
1979/80: 165 ?l
högsl lolv år. För all skapa bälire finansiella
förutsättningar för ell utvidgat samarbele mellan svenska varv och rederier
vad gäller atl konstruera och bygga lekniskl avancerade fartyg inom ramen för
del lidigare nämnda sjöfarlspolitiska programmet bör vid byggande av sådana
fartyg garantier kunna slällas för lån med en löptid på upp lill 15 år.
2.4.4 Statligt stöd vidJärtygse.xport
Exporl av fariyg omfattas av en särskild överenskommelse
som har träffats inom ramen för OECD och som innebär bl.a. alt räntan pä fartygskredit
som omfattas av statlig garanii i allmänhet inle får understiga 8%. 1 enlighet
med beslut av riksdagen (prop. 1977/78:155, NU 1977/ 78: 73, rskr 1977/78: 379)
har för perioden den I juli 1978-den 30 Juni 1981 införts elt
krediifinansieringssyslem som skall underlätta svenska företags
exportförsäljning. AB Svensk Exportkredil (SEK) kan enligi detla syslem under
vissa förulsältningar lämna lån för finansiering av exportkrediter i svenska
kronor eller lämplig ulländsk valuta till fast ränla som baseras på de lägsla
räniesatserna som har överenskommits internaiionelll för statligt stöd lill
exportkreditgivning. Enligt beslul av riksdagen hösten 1978 får SEK lämna
sådana lån för fartygsexport upp till 2 500 milj. kr. (prop. 1978/ 79: 49, NU
1978/79:17. rskr 1978/79:115). De närmare bestämmelserna för exporlkredilslödel
återfinns i förordningen (1978: 404 ändrad 1978: 996) om exporlfinansiering med
statligt slöd, m.m.
Den 31 december 1979 hade SEK lämnal statsstödda lån vid
farlygsex-porl för 600 milj. kr. Denna kredilgivning har verksami bidragil lill
atl exporten någorlunda har kunnat hällas uppe.
Jag har tidigare framhållit vikten av all de svenska
varvens export kan öka. För all bl.a. lillgodose del ökade behovel all
finansiera krediler för fartygsexpori har regeringen i prop. 1979/80:125 (bil.
11) lidigare denna dag föreslagit all ramen för statsstödda län ökas från 10000
milj. kr. till 18000 milj. kr.
De svenska redare som har beställt fariyg vid svenska varv
betalar normall högre räntor än vad som enligt det nyss nämnda systemet gäller
vid exportorder, liksom vad de normall kan erhålla från ulländska varv. I
enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1977/78:155, NU 1977/78: 73, rskr
1977/78: 379) kan Sveriges Investeringsbank AB - i de fall dä konkurrens från
ulländsk stalsstödd kredilgivning kan påvisas - efler beslul av regeringen
lämna krediter med villkor som motsvarar de som gäller vid export. Denna
möjlighet har dock förutsatts komma atl ulnylljas restriktivt och har hittills
inte uinyltjats vid fartygsbeställningar.
Om de svenska varven skall ha möjlighel att lyckas med sin
omslällning och kunna konkurrera framgångsrikt med ulländska varv är del i
många fall väsentligt all de räntor de svenska varven kan erbjuda för
fariygsfinan-siering inte alllför markant skiljer sig från vad ulländska
konkurrenter erbjuder. Jag anser därför all möjligheter till ränleslöd vid
beställningar
Prop.
1979/80: 165 32
frän Sverige bör finnas. En sådan möjlighel lill statligt
ränleslöd bör vara förknippad med en resirikliv prövning. Vid prövningen bör
det sammanlagda ställiga stöd som kan utgå om beställningen görs i Sverige
beaklas. liksom del slöd uiöver förmånliga räntevillkor som kan ulgå om beställningen
läggs ulomlands. Även övriga fakiorer av belydelse vid val av leverantör, t.
ex. valutarisker och leveranssäkerhel bör beaktas. Med hänsyn till alt nämnden
för fartygskredilgarantier (FKN) redan nu prövar de enskilda fartygsaffärerna
anser jag all FKN är bäsl lämpad alt pröva frågan om statligt ränleslöd. Ränleslödel
skall alltså i fortsättningen inle prövas av Sveriges Investeringsbank AB. Jag
beräknar medelsbehovet härför till 300 milj. kr. avseende kontrakt tecknade
senasl den 31 december 1983. Jag förordar alltså all ett reservalionsanslag av
300 milj. kr. för ränleslöd lill varvsindusirin tas upp på statsbudgeten för
budgetårel 1980/81.
I den mån anspråken pä räntestöd, trots den restriktiva
prövningen, överstiger de anslagna medlen bör i första hand ansökningar som
avser tekniskt avancerade fartyg prioriteras. Samiidigi bör särskilt
möjligheterna atl lämna ränleslöd lill projekl som ligger inom ramen för del
lidigare nämnda sjöfartspoliliska programmet beaklas.
Enligt beslut av riksdagen får 125 milj. kr. användas för
stöd lill utvecklingsländer för imporl av fariyg från Sverige (prop.
1978/79:49, NU 1978/ 79:17, rskr 1978/79:115). Fullmäktige i riksgäldskontoret
kan i samband med sådan imporl slälla kreditgarantier för län med löplid på 15
är och däröver. De lån som las upp med sådan garanti kan lämnas av SEK inom den
ram för fartygsexpori somjag har nämnt. Garantin får omfalla högsl 95% av
kontraktsprisel för fartyget. En förutsättning är dock all fartyget beställs
före den I Juli 1980 och levereras före utgången av år 1981.
Hittills har denna möjlighet inle ulnylljas av de svenska
varven. Skälen lill detla är flera. De svenska varvsföretagen har haft liten
erfarenhei av all sälja fariyg lill utvecklingsländer. F.n. pågår dock
underhandlingar med flera utvecklingsländer om försäljning av fariyg och andra
produkter. Hos FKN fanns den I mars 1980 sju ansökningar om slöd lill
utvecklingsländer för imporl av fariyg från Sverige. De ulvecklingsländer
ansökningarna avser är bl. a. Barbados, Costa Rica, Egypten och Tanzania.
Ansökningarna avser en sammanlagd konlraklssumma om ca I 100 milj. kr.
Sannolikl kommer någon eller några av dessa underhandlingar atl resultera i
försälj-ningsavial. För alt varven skall ha samma möjligheter lill
framförhällning i sin planering vid affärer med utvecklingsländer som vid
övriga affärer förordar Jag all lidsgränserna för slödel utsträcks till all
avse konlrakl som tecknas före den 31 december 1983. Någon avgränsning framål i
liden när leverans skall ske finner jag inte nödvändig.
Stödet bör kunna utgå även vid försäljning av sådana nya
produkter som varven kan komma all producera inom ramen för sin ändrade
produktionsinriktning.
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1978/79:49, NU
1978/79:17. rskr 1978/
Prop.
1979/80:165 33
79:115) fär garanlier utställas även för alternativ
produklion vid varven. Siödet är dock avgränsat till sådana kontrakt som
tecknas senast den 31 december 1981. Även på della område förordar Jag all
lidpiihklen förlängs till att avse sädana kontrakt som tecknas senast den 31
december 1983.
2.5 Finansiellt stöd till Svenska Varv AB
Svenska Varv-koncernen erhöll vid bildandet år 1977 etl
eget kapital på I 524 milj. kr., varav aktiekapital 600 milj. kr., reservfond
300 milj. kr., fritt eget kapital 435 milj. kr. samt en koncernreserv om 189
milj. kr. Koncern-reserven uppstod genom att dotterbolagens aktier togs upp
lill lägre värde i Svenska Varv AB:s balansräkning än deras beräknade
substansvärde. Vidare bemyndigades fullmäktige i riksgäldskonlorel atl teckna
garanlier för koncernen om högst 800 milj. kr. avseende föriusttäckning för
verksamheten under åren 1977-1979. Riksdagen anvisade dessulom 859 milj. kr. i
bidrag lill Svenska Varv för nedläggning av Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB.
Kapitaltillskottets
slorlek grundades på överväganden om vad som vid denna tidpunkt ansågs kunna
uigöra en acceplabel nivå i ell varaktigt skede för koncernens soliditet och
likviditel. Del fömlsatles sålunda alt huvuddelen av de förluster som vid denna
lidpunkl beräknades för åren 1977-1979 skulle kunna täckas dels genom atl nya
konlrakl om farlygsbeslällningar skulle tecknas med utnyttjande av det slöd
lill beställare av fartyg som samlidigt infördes, dels genom utnyttjande av
nyss nämnda föriusttäckningsgaranlier (s. k. värdegarantier) om sammanlagt 800
milj. kr.
I prop. 1977/78: 174 och prop. 1978/79:49 har redovisals
all de bedömningar som låg till gmnd för de ekonomiska beräkningarna vid
koncernens bildande inte i lillräcklig utsträckning hade beaktat
förlustriskerna för koncernens valulaengagemang samt på fordringarna på olika redare.
Återhämtningen från den låga nivån på fraktraler och priser pä nybeställningar
skedde inte heller i den takt som hade fömtsätts.
Svenska
Varvs redovisade förlust för år 1977 uppgick till 2 242 milj. kr. För år 1978
redovisade bolagel en förlust om 2 149 milj. kr. De verkliga förluslerna var
ännu slörre om del stöd som har lämnats lill beställare av fartyg beaktas. Om
så sker hade den sammantagna förlusten för de båda åren varit 475 milj. kr.
slörre.
För alt läcka förluslerna har Svenska Varv genom beslut av
slalsmakterna erhållit 3 350 milj. kr, i medelslillskotl och I 050 milj. kr. i
värdegarantier (prop. 1977/78: 174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377 och prop.
1978/79: 49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115). Tillskonen var i huvudsak
avsedda alt täcka redovisade förlusler för åren 1977-1978 och den bedömda
förlusten för år 1979. 200 milj. kr. av tillskollen avsåg all täcka Svenska
Varvs beräknade utvecklingskostnader under åren 1979-1980. 3 Rik.sdagen 1979/80. 1 .saml.
Nr 165
Prop.
1979/80:165 34
Av sisinämnda medel har hillills 100 milj. kr. utbetalats.
Svenska Varv har använt medlen huvudsakligen för atl finansiera verksamheten i
silt utvecklingsbolag.
Staten förvärvade ijuni 1979 samtliga tillgångar i Kockums
AB - med undanlag av aktierna i Kockums Fastighets AB - för 20 milj. kr. Jämle
etl belopp som svarade mot Kockums skulder på tillträdesdagen (prop. 1978/ 79:
124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356). Varvs- och rederiverksamheten överläts
lill Svenska Varv AB. 1 samband härmed anvisade riksdagen 1 075 milj. kr. till
medelslillskoll till Svenska Varv och medgav alt ytteriigare 1 500 milj. kr.
tecknades i värdegaranlier. Tillskottet och värdegarantierna skulle täcka dels
de föriuster som uppstod genom alt Kockums tillgångar omvärderades, dels väntad
förlust under år 1979 och öka del egna kapilalel så att Svenska Varvs soliditet
skulle bibehållas.
Svenska Varv har - på grundval av sin struklurplan -
bedömt resultatutvecklingen för åren 1979- 1984. För är 1979 baserar sig
bedömningen på den helårsprognos som upprättades i samband med bolagels
delårsbokslul i augusli 1979. För år 1980 baseras prognosen pä bolagels budgel
föraret. För åren 1981-1984 gmndas beräkningama i huvudsak på de slulsalser
beiräffande olika marknaders utveckling, konkurrensförmågan hos olika bolag i
koncernen saml möjlig resultatutveckling som de av Svenska Varv i samband med
stmklumtredningen anlilade konsultföretagen har redovisal. De ekonomiska
beräkningarna och fömtsätiningarna för dessa har analyserats inom industridepartementet.
För år 1979 bedöms föriuslen bli ca 1 200 milj. kr. Vid
bedömningen har hänsyn inle lagils lill de höjda marknadsvärdena på koncemens
fartygsengagemang. Dessa höjningar medför all reserveringarna för
förlustrisker bör kunna minska väsentligl. För perioden 1979-1984 har Svenska
Varv bedömi all ca 1 350 milj. kr. i förlustreserveringar skall kunna återföras
och påverka resultatet positivt. Del har inte ansells möjligt atl nu fördela
älerföringarna på enskilda är. I beräkningen av Svenska Varvs kapitalbehov för
åren 1980- 1984 kommer de dock all beaktas. Jag bortser därför i del följande
från den inverkan som de återförda förlustreserverna får på 1979 års resullal.
Den sammanlagda förlusten åren 1977-1979, beslående av redovisade förlusler i
Svenska Varv, kosinader för nedläggningen av Eriksbergsvarvet om 859 milj. kr.,
omvärdering av övertagna tillgångar och skulder i Kockums om I 500 milj. kr.,
skulle därigenom bli drygt 7900 milj. kr.
De sammanlagda tillskotten frän staten till Svenska Varv -
fömtom det tillskjutna egna kapitalet - uppgår under samma period lill ca 8634
milj. kr. Sedan hänsyn har lagils lill den omvärdering av Kockums lillgångar
som Jag nyss har nämnt skulle Svenska Varv vid utgången av år 1979 kunna
redovisa elt eget kapital om ca 2 240 milj. kr.
En bedömning av resultaten för åren 1980-1984 är
förknippad med betydande osäkerhet. Smä avvikelser i förhållande till anlagen
kostnads-
Prop. 1979/80: 165 35
täckning på produklionen, minskning av omkosinader,
försäljningspriser för koncernens fartygsinnehav, valutakurser och räntenivåer
kan komma alt påverka resultatulfallel belydligl. För alt bedöma vilket
kapitallillskoU som behövs för alt genomföra siruklurplanen har Svenska Varv
redovisat beräkningar, vilka efter vissa justeringar inom induslrideparlemenlet
sammanfallas i följande sammanslällning. Hänsyn har vid beräkningarna inle
lagils lill de risker somjag nyss har nämnt.
Saminanställning av bedömd resultatutveckling åren
I98fl-I984 för Svenska Varv (milj. kr.)
1980
1981
1982
1983
1984
Tolall
Kvarvarande
slorvarv
-728
-.S96
-642
-521
-468
-2955
Slöd
lill beslällare
av
fartyg
662
178
840
Avveckling
av
Öresundsvarvet
och
Finnboda
varv saml
nedskrivning
av an-
läggningar
övr. varv
-59)
-675
-115
- 69
-1450
Egel
fartygsinnehav
206
523
425
- 20
13
1 147
Utveckling
och inlro-
duklion
av nya verk-
samhelsvolymer
- 60
-185
-185
-185
-185
- 800
Projekl
80
-240
- 240
Kommersiella
sektom
20
64
72
79
88
323
Återföring
törlusl-
reserv
Eriksberg
184
184
Övrigl
-133
- 59
- 25
- 12
- 3
- 232
Summa
-680
-750
-470
-728
-555
-3183
Tillkommer;
Ej års-
fördelal
Återförda
fordrings-
reserver
596
Återlämnade
värde-
garanlier
- 30 -2617
De beräknade föriusterna för perioden 1980-1984 uppgår
således till merän 2 600 milj. kr.
Resultatprognosen för de slorvarv som Svenska Varv har
beslulal behälla. Arendalsvarvet, Kockums och Uddevallavarvet, gmndas på ett
antagande om atl kostnadstäckningen för produklion successivi ökar från
budgeterat genomsnitt är 1980 pä 73% till 99% år 1984. För vissa affärsområden
vänlas full kostnadstäckning erhållas medan för andra, t. ex. bulk-och
enhetslasl, kostnadstäckningen beräknas uppgå endasl lill 90%.
Storvarvens resullal är redovisat före inverkan av
statligt stöd till beställare av fartyg. Del stöd som kommer atl lämnas
avseende beställningar av fartyg vid Svenska Varv har därför redovisats
särskilt.
Kosinaderna för avveckling av Öresundsvarvet, Finnboda
Varf' samt nedskrivningar av anläggningar vid de kvarvarande storvarven ocn
City-
Prop. 1979/80:165 36
varvel
beräknas till 1450 milj. kr. Av beloppet avser 782 milj. kr. Öresundsvarvet,
62 milj. kr. Finnboda Varf och 606 milj. kr. nedskrivning av anläggningar vid
kvarvarande varv.
Beräkningarna
för Öresundsvarvet fömtsätter atl avvecklingen av varvet påbörjas omgående och
avslulas under år 1983. Detta innebär atl nuvarande orderstock fullföljs och
alt hämtöver vissa nya order las. Kalkylerna fömtsätter all övertalig personal
successivt kan friställas ulan alt Svenska Varv åsamkas extra kosinader härför.
Av de lotala kosinaderna för Öresundsvarvet avser 192 milj. kr. av- och
nedskrivningar på anläggningar samt extrakostnader vid annullering av
kontrakt.
Den del av Svenska Varvs
fartygsinnehav som omfaltar direkt ägda fartyg vänlas ge betydande
resullaltillskolt till koncernen under de närmaste åren. Enligt stmkturplanen
avvecklas del nuvarande fartygsengagemanget. Det positiva resultatet för
verksamheten om 1 147 milj. kr. beräknas uppkomma bl.a. genom att
föriustreserveringar på egna fartyg och fordringar beräknas kunna lösas upp med
788 milj. kr. Större delen av dessa reserveringar har gjorts möjliga genom atl
statliga värdegaranfier har ställts ut. Hämtöver beräknas fartygsvärdena öka så
all en vinsl om 226 milj. kr. kan erhållas. Driften av fartygsinnehavet fram
lill försäljningstid-punkten beräknas ge etl nettoöverskott av 133 milj. kr.
Jag vill i delta sammanhang erinra om att riksdagen beslutat att de
fartygskredilgarantier som avser Svenska Varvs fartygsengagemang skall
avvecklas (prop. 1978/ 79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Avvecklingen av
koncernens fartygsengagemang som nu håller pä atl genomföras måsle emellertid
ske successivi där marknadsbetingelserna beaktas för att de nämnda resultaten
skall kunna uppnås. I vissa fall kan del även i framliden bli nödvändigl för
Svenska Varv att som etl led i samarbele med olika rederier om all bygga
tekniskt avancerade fartyg äga minoritetsandelar i dessa. Jag har utgått från
all sådant samarbete i första hand kommer all ske med svenska rederier och
under svensk flagg.
Kostnaderna
för att utveckla och introducera nya verksamhelsgrenar, 800 milj. kr., avser
dels den verksamhet som bedrivs inom Swedyards Developmeni Corporation AB
avseende utveckling, projektering och marknadsföring av prefabricerade
processanläggningar för 360 milj. kr., dels verksamhet inom nya områden
beräknade lill 440 milj. kr. Konkreia planer för sistnämnda verksamhet saknas
dock f. n.
Kostnaderna
för Projekt 80 AB beräknas till 240 milj. kr. för år 1980. Även för år 1979 har
kostnader för Projekt 80 belastat Svenska Varv. Beloppet är 26 milj. kr. för
vilkel någon ersättning inte utgått. De toiala kostnadema för
anslällningsgaranlin kan i dag således beräknas till 266 milj. kr.
Baserat
på långsiktsplaner för de i den kommersiella sektorn ingående industribolagen
bedöms dessa uppnå en gynnsam resultatutveckling.
De
förändringar som stmkturplanen medför innebär all de kosinader
Prop.
1979/80:165 37
som är hänförliga till Eriksbergsnedläggningen inle längre
kan särskiljas efter år 1980. Den reserv som bedöms vara kvar vid utgången av
år 1980, 184 milj. kr., kan därför lösas upp.
Till poslen övrigl hänför Jag bl. a. Cityvarvet,
Kariskronavarvet, Sölvesborgs varv samt vissa mindre bolag. Resullatet för
dessa bolag bedöms under de närmasle två till tre åren kunna vändas från en
nivå med förhållandevis stora förluster till etl resullal som ligger nära
noll.
I Svenska
Varvs räkenskaper uppgår, före de återföringar i 1979 års bokslut av
förlustreserveringar som Jag tidigare har nämnl, reserver för
kundfordringsrisker och borgensåtaganden lill 2 307 milj. kr. Mol bakgmnd av
förbättringen av fraktnivåerna och ökal marknadsvärde för koncernens
fartygsengagemang bedömer Svenska Varv atl 596 milj. kr. bör kunna återföras av
reserverna.
Enligt vad
Jag tidigare har nämnl har fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigats att
ikläda staten garanlier till Svenska Varv AB till ell sammanlagt belopp av 3
350 milj. kr. avseende förlusUäckning för kundfordringar och fartygsproduktion
avseende verksamhelsåren 19771979. Del kan emellertid under åren 1980-1984
visa sig nödvändigt att inom det givna beloppet ändra garantiåtagandel avseende
enskilda fartyg med hänsyn till prisulvecklingen för fartygen och redarnas
betalningsförmåga. För att möjliggöra detla bör värdegaranlier även kunna
ställas ul för åren 19801984. Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas. Den
31 december 1979 hade 527 milj. kr. av garantierna infriats och utbetalats
till Svenska Varv. Under de närmasle åren väntas förlustrisker avseende
pågående fartygsproduktion och vissa kundfordringar komma atl realiseras så
att 2 243 milj. kr. skulle komma all utbetalas. De utställda garantierna har
redan beaktats i Svenska Varvs bokslut såsom fordran på siaten. Infriandet
medför därför inte någon resultatpåverkan. Med undanlag av 30 milj. kr.
beräknas samtliga i dag utställda värdegarantier komma atl infrias.
Svenska
Varv har hemställt om 6435 milj. kr. i kapitaltillskott, varav 2825 milj. kr.
avses all höja soliditeten och 3 610 milj. kr. avses alt täcka förluster m. m.
Den av Svenska Varv beräknade föriuslen är 993 milj. kr. större än den förlust
som Jag lidigare har redovisal. Skillnaden utgör etl netto av posler som verkar
i motsatta riktningar. Å ena sidan har Svenska Varv i sina beräkningar ulgåll
från en soliditet om ca 25%. En sådan soliditet skulle innebära all koncernens
räntenetto förbättras med ca 1 100 milj. kr. under åren 1980-1984. Å andra
sidan har Svenska Varv endast delvis beaktat att siaten genom ulfärdade
värdegaranlier redan har ålagil sig att täcka förlusler. Härigenom och med
beaktande av vissa övriga korrigeringar i beräkningarna minskar de av Svenska
Varv redovisade förlusterna med 2093 milj. kr.
Det äskade kapitaltillskottet för höjning av soliditeten
har beräknals så all denna skulle uppgå till 25 % vid utgången av år 1984.
Sedan hänsyn har lagils lill den inverkan på soliditeten som varvens refinansieringsverksam-
Prop.
1979/80: 165 38
hel av kundfordringar har, skulle Svenska Varv få en
soliditet som med ca fem procentenheter översteg svensk verksladsinduslri i
övrigl. Den högre soliditeten motiverar Svenska Varv med del exceptionella
risktagande som åvilar koncernens verksamhel. De risker som här främsl bör
uppmärksammas är följande.
En avvikelse om 5 % i pris på siorvarvens toiala
fakturering åren 1981 -1984 ändrar resultatet med ca 600 milj. kr. Om
omkostnaderna ändras med 10% medför della alt resultatet påverkas med ca 300
milj. kr. under åren 1981-1984. En avvikelse om 10% i försäljningspris för
koncernens fartygsinnehav ändrar resultatet med ca 250 milj. kr. under perioden
1981 -1984.
I den förlustprognos som jag har redovisat har varken valutaförluster
eller vinster beaktats. Svenska Varv budgeterar för år 1980 en valutaförlust
på 100 milj. kr. Valutariskerna för efterföljande år har inle beräknals.
Koncernen bör efler det kapilallillskolt somjag i del följande kommer alt
förorda ha förhållandevis goda möjligheter all hanlera valutariskerna. Dessa
lorde dock inte hell kunna elimineras.
Prognoserna baseras på ell anlagande alt inlåningsränlorna
i genomsnitl är ca fyra procentenheter högre än utlåningsräntorna. En
procentenhets avvikelse i räntenivån påverkar härvid resultatet med ca 100
milj. kr. årligen.
Slutligen finns risken att genombrott inle kan nås inom
samtliga affärsområden.
Genomförandet av stmkturplanen kommer enligt min bedömning
atl ställa utomordentligt slora krav på koncernen. Jag finner del därför angelägel
att koncernen får tillräckliga finansiella resurser att genomföra omslmklureringen.
Mol denna bakgrund vill jag förorda all de ekonomiska ramarna anges för hela
omstruktureringsperioden, dvs. l.o.m. år 1984. Efler delta är bör koncernens
verksamhel kunna vara lönsam.
Jag har redan förordal all avskrivningslån lill beställare
av fartyg i fortsättningen inle skall lämnas ulan ersältas med lån till varven
som avses utgå under åren 1981 -1983. För Svenska Varvs vidkommande skulle
della tillsammans med möjligheterna alt erhålla bidrag vid fartygsexport till
utvecklingsländer innebära etl kapilallillskolt om ca 700 milj. kr.
1 Svenska Varvs stmkturplan ingår utveckling och
introduktion av nya verksamheter om sammanlagi 800 milj. kr. Satsningar av
denna art utgör en väsenllig grund för all lyckas med planen. Jag anser alt del
angivna beloppel behövs för ändamålet och förordar därför att 800 milj. kr.
lämnas som bidrag till bolaget för vissa utvecklingskostnader. Medlen bör anvisas
på stalsbudgelen för budgelåret 1980/81. Konkreta planer för hur medlen skall
användas föreligger endast i begränsad omfattning, vilket är naturligt med
hänsyn lill alt utvecklingsakliviieterna delvis ligger flera år fram i tiden.
Jag vill i delta sammanhang erinra om alt statsrådet Petri höslen 1980 avser
föreslå regeringen alt lägga fram förslag på del energipoliliska
Prop. 1979/80: 165 39
områdel. Jag ulgår från att de frägor som därvid kommer
all behandlas bör vara av inlresse för varven när det gäller inriktningen av
deras utvecklingsverksamhet.
Avvecklingen av varvsverksamheten vid Öresundsvarvet och
Finnboda Varf samt kapacilelsneddragningen vid de kvarvarande slorvarven anser
jag vara alt betrakta som särskilda åtaganden av Svenska Varv, för vilka staten
bör svara för kosinaderna. Dessa är beräknade lill 1 450 milj. kr. Jag finner
beräkningen rimlig och förordar att ett belopp av 1 450 milj. kr. ställs lill
förfogande för ändamålel. Av beloppet avser 606 milj. kr. nedskrivning av
anläggningar vid de kvarvarande slorvarven, som kommer all ske för
verksamhetsåren 1980 och 1981. Nedskrivningen molsvaras inte av några
utbetalningar från Svenska Varv. Med hänsyn härtill behövs inte heller någon
likviditetspåfyllnad till bolaget från statens sida. För atl läcka den föriusl
som uppstår genom nedskrivningen behöver bolagel lillföras en intäkt av
molsvarande slorlek. Jag finner alt en lämplig form härför är att siaten
utfärdar ett skuldebrev lill bolagel av 606 milj. kr.
Skuldebrevet bör ha en löplid på 15 år. På skuldbeloppet
bör ränta utgå med belopp som regeringen besiämmer med hänsyn lill del allmänna
räntelägel. Under de fem försia åren behöver, med hänsyn lill bolagets
likviditet, inte någon amortering ske. Återstoden skall amorteras under tio år
med belopp som regeringen bestämmer. Ett villkor för att full amortering skall
ske är dock atl varvens kapacitet minskar på del sätt som är förutsatt i
siruklurplanen. I den mån kapaciteten blir högre äger siaten rätt atl i
motsvarande mån minska medelsfillskotlel och del härav föranledda
skuldbeloppet. En sådan minskning av skuldbeloppet bör - om det bedöms
behövligt med hänsyn lill bolagets soliditet - kunna ersättas med statlig
värdegaranti. Värdegarantin får högsl motsvara minskningen av skuldbeloppet. Återstående
844 milj. kr. bör kunna betalas ut som medels-tillskott till bolaget efter hand
som kostnaderna uppstår. Medlen bör anvisas på statsbudgeten för budgetårel
1980/81.
De kostnader som Svenska Varv har haft för den s. k.
anslällningsgaranlin bör ersättas i särskild ordning. Svenska Varv har
beräknat kosinaderna lill 266 milj. kr. Kosinaderna fördelar sig med 26 milj.
kr. på år 1979 och ca 240 milj. kr. på år 1980. För att täcka kostnaderna för
år 1979 förordar Jag atl ett anslag av 26 milj. kr. las upp på lilläggsbudgel
III till sladsbudgelen för år 1979/80. Eftersom de verkliga kosinaderna för år
1980 är svåra att beräkna förordar jag att ett förslagsanslag om 240 milj. kr.
anvisas för budgeiårei 1980/81 för all täcka de angivna koslnadema.
De medelslillskotl och bidrag lill Svenska Varv somjag i
del föregående har förordat uppgår sålunda lill sammanlagt 2 516 (800-fl
450-1-266) milj. kr. avseende perioden 1980-1984. Därtill kommer Svenska Varvs
andelar av del direkla varvsstödet och stödet till utvecklingsländer. Jag har
beräknat detla lill ca 700 milj. kr. Tillsammans skulle därigenom tillskotten
uppgå lill ca 3 200 milj. kr. under åren 1980-1984. Därtill kommer ell
Prop. 1979/80:165 40
beräknat
infriande av värdegaranlier om ca 2 800 milj. kr. i enlighel med tidigare
utfästelser av siaten.
Dessa
resurser bör ge Svenska Varv rimliga fömisältningar all genomföra de
förändringar som är nödvändiga för all verksamheten skall bli bärkraftig
senast år 1985. Genom de medelstillskott som Jag har förordal kommer koncernens
soliditet all uppgå till ca 16%. Denna soliditetsnivå bör ge Svenska Varv
rimlig beredskap all möta olika risker under planens genomförande.
Soliditetsnivån ger Svenska Varv möjligheter all läcka eventuella ytterligare
förluster om ca 2250 milj. kr. innan aktiekapitalet skulle behöva börja tas i
anspråk. Enligt min bedömning bör en sådan soliditetsnivå vara
lillfredsställande för all siruklurplanen skall ha fömlsätlningar alt kunna
genomföras med erforderlig finansiell stadga. I den mån förlusterna under
omstmktureringsperioden bedöms öka utöver vad som nu förutses bör del åligga
Svenska Varv att anpassa verksamhelen till den av ägaren givna ekonomiska
ramen. Jag vill i detla sammanhang nämna all en effekt av SEK-syslemt och det
av mig förordade ränleslödel till varvsindusirin är att Svenska Varvs
räntenetto väsentligl bör kunna förbättras. Effekten härav är inle inräknad i
de av mig redovisade beräkningarna av koncemens resultat och soliditet.
2.6
Handläggning av varvsstöd m. m.
Staten
har sedan början av 1960-talet lämnat kreditgarantier för att underlätta de
svenska varvens refinansiering av kundkrediter resp. finansiering av pågående
produktion (fartygskreditgarantier). Siödet har under senare år snabbi byggts
ut och riktlinjerna för del har ändrats flera gånger. Närmare bestämmelser om
fartygskreditgarantisystemet finns i förordningen (1976:482) om
fartygskredilgaranli m. m. (omlryckl 1978:994).
Sedan
år 1977 lämnas lån och garantier lill beställare av fartyg. Villkoren för detta
stöd finns i förordningen (1977: 500) om statligt stöd lill beställare av
fartyg (omtryckt 1978:995, ändrad senast 1979:555). År 1977 infördes ocksä etl
likvidiletsslöd i form av kreditgarantier lill svenska rederiförelag.
Föreskrifter om dessa garantier finns i förordningen (1977: 497) om statlig
kreditgaranti till svenskt rederiföretag (ändrad senast 1979: 259).
Under
år 1979 infördes också möjlighel alt erhålla kreditgarantier för alt underlätta
finansieringen av alternativ produktion vid varven och bidrag vid fartygsexport
till utvecklingsländer. Regeringen har den 20 seplember 1979 resp. den 23 maj
1979 och den 28 juni 1979 meddelat förskrifter om dessa stödformer.
Fråga
om statligt stöd skall beviljas beställare av fartyg och om garanti skall
beviljas för finansiering av alternativ produktion prövas av regeringen.
Regeringen prövar också frågor om bidrag till fartygsexpori lill ulvecklingsländer.
I övrigt ankommer prövningen av stödfrågor i princip pä fullmäktige i
riksgäldskontoret.
Prop.
1979/80:165 41
Beträffande såväl fartygskredilgaranlierna som redarslödel
gäller all riksgäldsfullmäktige kan utfäsla sig alt vid senare tidpunkt utfärda
kreditgaranti mol viss säkerhet (garanliutfästelse). I fråga om
beslällarstödel och siödet till allernaliv produktion kan regeringen medge atl
fullmäklige utfäster sig alt vid senare lidpunkl utfärda garanti eller lämna
lån.
Utöver
regeringen och riksgäldsfullmäktige dellar ytterligare elt organ i
handläggningen av stödärendena, nämligen nämnden för fartygskredilgarantier.
Denna myndighet inrättades den 1 juli 1976 som ett rådgivande organ ät
regeringen och riksgäldsfullmäktige i slödärendena.
Nämnden yttrar sig regelmässigt till riksgäldsfullmäklige
i ärenden om garanti- eller låneutfästelse men endast undantagsvis i anslutning
till ärenden om att utfärda garanti eller atl lämna lån.
Arbetsfördelningen mellan nämnden och fullmäklige är den
atl nämnden bedömer ärendena från ekonomisk synpunki och
sysselsättningssynpunkt medan fullmäktiges granskning särskilt är inriktad på
atl villkoren för det lån som garanteras är godtagbara, bl. a. i Jämförelse med
villkoren för slalens egen upplåning, och på atl erforderliga säkerheler finns.
Fullmäklige har emellertid, bortsett från de fall som prövas av regeringen,
hela beslutsansvaret.
Den nuvarande ordningen med ett rådgivande och etl
beslulande organ innebär risker för en onödig förlängning av
handläggningstiderna och även för ell inle ändamålsenligt dubbelarbete. Min
företrädare har därför låtil en särskild utredare se över den nuvarande
handläggningsordningen.
1
slödärendena kan regelmässigt två olika skeden urskiljas, utfästelse-skedet och
utfärdandeskedet. Ansökan om uifärdande av garanti eller beviljande av lån görs
ofta lång lid efter det alt utfästelse har lämnals. Utfästelsen är bindande för
staten och innebär atl sökanden tillförsäkras etl utrymme av den av riksdagen
beviljade garantiramen. På utfäslelsesla-diet sker en prövning av statens
risktagande. Nämnden har inrättats för att göra denna bedömning och detta avspeglar
sig i nämndens sammansällning och kansliresurser. Det har fömtsätts att
riksgäldsfullmäktige inte utan slarka skäl skall frångå nämndens bedömning i
detta hänseende. Fullmäktige har också endast rent undantagsvis avvikit från
nämndens rekommendalioner.
1 samband med alt garanii ulfärdas kontrollerar
fullmäktige bl.a. alt villkoren för det lån som skall garanteras är godlagbara
och all erforderliga säkerheter finns.
Den kriiik som kan riktas mot den nuvarande
beslutsordningen för dess risk för dubbelarbete m. m. gäller ärenden om
utfästelser eflersom nämnden endast undanlagsvis hörs i anslutning till
ärenden om alt utfärda garanii eller att bevilja lån. I fråga om det senare
slaget av ärenden föreslår utredaren att den nuvarande ordningen, som enligt
hans mening, i alll väsentligl uppfyller de krav på snabb handläggning som
rimligen kan ställas, bibehålls. Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnal
uiredarens
Prop. 1979/80:165 42
förslag i denna del utan erinran. För egen del tillslyrker
jag förslagel.
I syfle alt undanröja brislerna med den nuvarande
handläggningsordningen i ulfäslelseärendena föreslår utredaren all nämnden får
rätt atl med bindande verkan för staten lämna utfästelser om garantier och lån
medan riksgäldsfullmäktige även fortsättningsvis skal! utfärda garanlier och
bevilja lån. Enligt uiredarens förslag skall den föreslagna beslutsordningen
gälla fartygskredilgaranlierna, garantierna och lånen till beställare av fartyg
saml garantierna lill rederiföretagen.
Samtliga remissinslanser har anslutit sig till den av
utredaren föreslagna beslutsordningen. Riksgäldsfullmäktige har dock anmärkt
atl en uppdelning av beslulsansvarel på säll som har föreslagils förutsätier
alt en klar distinktion görs mellan de två beslutsleden. Utfästelsen får
innebära endasl att sökanden tillförsäkras elt visst utrymme av den av
riksdagen beviljade garanti- eller låneramen och enligt fullmäktige måsle del
göras hell klart all ulfästelsebeslulet inte får göra intrång på fullmäktiges
suveränitet när det gäller prövningen av frågor som rör utfärdandet av
garanlier eller beviljandet av lån. Fullmäklige ifrågasätter om begreppel
"utfästelse" är lämpligt i sammanhanget.
Enligt min mening är fördelarna med utredarens förslag
väsentliga. Fördelarna är dels alt viss lid vinns, dels all
ansvarsförhållandena anpassas lill vad som nu sakligt gäller. Jag förordar
därför atl den föreslagna beslutsordningen genomförs. Med anledning av
riksgäldsfullmäktiges påpekande vill jag siryka under all del inle är meningen
att den prövning som föresläs bli överförd till nämnden skall få etl annal
innehåll än den nuvarande utfäslelseprövningen.
Som utredaren har påpekal, kan det undantagsvis förekomma
stödärenden där ansökan om stöd görs direkl utan all utfästelse lidigare lämnals.
Också dessa ärenden måsle givetvis bli föremål för den riskprövning som sker i
samband med en utfästelse. Liksom uiredaren finner Jag alt denna prövning bör
ske hos nämnden.
Även om vissa skäl föreligger för all överföra
beslutanderätten i ärenden om amorteringsanslånd och ägarbyten till nämnden
delar Jag i likhei med remissinslanserna utredarens uppfattning att det
framstår som mest ändamålsenligl atl i dessa ärenden i huvudsak behålla den
nuvarande beslutsordningen. Riksgäldsfullmäklige bör sålunda ha
beslulsansvarel men nämnden bör regelmässigt höras i dessa ärenden. Jag delar
vidare utredarens uppfattning all en ansökan i elt sådant ärende som kommer in
sä tidigt att frågan om utfärdande ännu inte har hunnit avgöras bör behandlas
som en ansökan om ändring av utfästelsen, som sålunda skall prövas av nämnden.
I ärende om beställarslöd prövar f.n. regeringen frågor
huruvida slöd skall beviljas. 1 övrigl prövas stödfrägorna av fullmäklige.
Kravet på regeringsprövning infördes år 1977. Till slöd härför anfördes alt
regeringen borde pröva varje enskilt fall för alt stödet skulle anpassas dels
lill den
Prop.
1979/80:165 43
nedlrappning av kapaciteten vid varven som ansågs böra
påbörjas snarast, dds fill mer livskraftig produktion (prop. 1977/78: 174, NU
1977/78:76, rskr 1977/78:377).
Utredaren har föreslagil att det nuvarande kravet på
regeringsprövning i varje enskilt beslällarstödsärende avskaffas. I enlighet
med vad jag tidigare har förordal bör siödet lill beställare av fartyg ersättas
med ell direkt slöd till varven, vad avser lånedelen av siödet. Av ramen för
stöd lill beställare av fariyg återstår outnyttjat endast ca 63 milj. kr.,
vilka avses bli fördelade enligt gällande regler för stöd till beställare av
fartyg. Beslällarstödel kommer därmed endast att utgå övergångsvis och i ell
begränsat antal fall. Med hänsyn lill detta finns det inte anledning atl ändra
beslutsordningen för beslällarstödel. Den nuvarande regeringsprövningen i
beställarslöds-ärenden bör därför stå kvar.
I fråga om utredarens förslag alt prövningen av frågor om
eftergift av krav på återbetalning av lån till beställare av fartyg överförs
från regeringen till nämnden vill Jag även där hänvisa till vad Jag tidigare
har anfört om del statliga stödets framtida utformning. Innebörden av mitt
förslag är bl.a. all frågor om eftergift inte längre kommer att vara aktuella
vid kontrakteringen.
I samband med eftergift eller ålerkrav av lån till
beställare av fartyg är del för att faslställa avskrivnings- och
ålerkravsbelopp nödvändigt atl fastställa värdet av del fariyg som lånet avser.
Enligt nuvarande ordning ankommer del på riksgäldsfullmäktige att fastställa
delta värde. Utredaren föreslår atl denna prövning fortsätiningsvis skall åvila
nämnden. Utredaren motiverar sill förslag med all del är nämnden som med
hänsyn lill sin kompelens är bäst skickad atl svara för värderingen.
Riksgäldsfullmäklige har riklat kriiik mol delta förslag och anfört all
värderingsfrågorna görs vid tidpunkt då ärendel i övrigl administreras av
riksgäldskontoret. För all undvika oklarhet i beslutssystemen borde därför
enligt fullmäktiges mening beslut i dessa frågor ligga kvar hos
riksgäldskontoret. Jag delar dock utredarens bedömning och förordar
följaklligen all prövningen av de angivna värderingsfrågorna överförs på
nämnden.
De ändringar som Jag har förordal i beslutsordningen berör
riksgälds-kontorets verksamhetsområde. Ändringsförslagen bör därför
underslällas riksdagen.
2.7 Insatser för att avhjälpa sysselsättningsproblem i
varvsregionerna
2.7.1 Sysselsättningspolitiska åtgärder i varvsregionerna
enligt 1978 års riksdagsbeslut
Den pågående omslruklureringen inom varvsindustrin har
medfört belydande problem pä de arbeismarknader som berörs. Med anledning
härav beslöt riksdagen år 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/
79:115) om vissa åtgärder för atl avhjälpa sysselsättningsproblem i de berörda
regionerna.
Prop. 1979/80:165 44
Åtgärderna
bestod i
Särskilt
regionalpolitiskt stöd i varvsregionema med 300 milj. kr.
Medelstillskott
till regionala utvecklingsfonder inom varvsregionema med tillsammans 105 milj.
kr.
Stöd
till altemativ produktion vid varven med 200 milj. kr.
Bidrag
till fartygsexport till utvecklingsländer med 125 milj. kr.
Bidrag
till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionema med 265 milj. kr. Dessa medel
skulle användas dels för att vid behov ytterligare förstärka regionala
utvecklingsfonder, dels för att ytterligare stödja alternativ produktion vid
varven och dels för att efter beslut av regeringen i särskilda fall stödja
projekt som är särskilt omfattande.
Anställningsgaranti
för de anställda vid storvarven.
Hämtöver
anmäldes möjlighet all lidigarelägga statliga investeringar inom främst
kommunikationssektorn med drygl 1 200 milj. kr.
För det särskilda
regionalpolitiska stödet har riksdagen anvisat medel under två anslag, nämligen
med 290 milj. kr. under Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån inom
varvsregionema och med 10 milj. kr. under Regionalpolitiskt stöd: Bidrags
verksamhet i Uddevallaregionen. För stöd med medel från det sistnämnda anslaget
finns bestämmelser i förordningen (1979:59) om särskilt regionalpolitiskt stöd
i vissa varvsregioner. Reglema för stödet anknyter i huvudsak till de regler
som före den 1 juli 1979 gällde för regionalpolitiskt stöd i allmänhet enligt
förordningen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd.
Det särskilda stödel till
varvsregionerna fömlsatles utgå tillfälligl och avbrytas när arbetsmarknaden
åter fungerade normalt. Regeringen har föreskrivit atl arbetsmarknadsstyrelsen
skulle följa utvecklingen på arbetsmarknaden i de berörda kommunema och
föreslå om stödet skulle få utnyttjas även efter år 1979.
I
skrivelse den 20 november 1979 konstaterade arbetsmarknadsstyrelsen att slödel
i de berörda regionerna dittills har utgått i relativt blygsam omfattning. Det
kunde dock till en del förklaras av den begränsade tid stödbestämmelserna hade
varit i kraft. Med tanke på detta och med hänsyn till den planering på
företagsnivå som stödet kan ha föranlett ansåg styrelsen atl den tid under
vilken stödel fick lämnas borde förlängas till den 30 april 1980. Regeringen
beslutade därför den 20 december 1979 att föriänga ansökningstiden för stödet
t. o. m. april 1980.
Till
minen av mars 1980 har 30 företag erhållit 2,6 milj. kr. som bidrag och 86,4
milj. kr. som lån för investeringar inom varvsregionerna. Dessa företag räknar
med atl som en följd av investeringarna kunna nyanställa drygt 500 personer.
1
fråga om medelstillskott tiU utvecklingsfonderna i varvsregionema av sammanlagi
30 milj. kr. har dessa hittills fördelats så, att Malmöhus läns utvecklingsfond
har tillförts 10 milj. kr., Hallands läns utvecklingsfond 3 milj. kr.,
Göleborgs och Bohus läns utvecklingsfond 14 milj. kr. och
Prop.
1979/80:165 45
P"
Älvsborgs läns utvecklingsfond 3 milj. kr. Medlen får
användas av utvecklingsfonderna för att ge lån enligt förordningen (1978:506)
om statligt kreditstöd genom regional utvecklingsfond. Utlåning skall ske
främst i de kommuner som omfaUas av det särskilda regionalpoliliska siödet inom
vissa varvsregioner.
Vidare har
sammanlagt 75 milj. kr. anvisals som särskilt medelstillskott till de regionala
utvecklingsfonderna för utveckling av näringslivel inom varvsregionema.
Regeringen har fördelal detta belopp så, att Malmöhus läns utvecklingsfond har
tillförts 35 milj. kr. och Göteborgs och Bohus läns utvecklingsfond 40 milj.
kr. Dessa medel får användas dels för att lämna lån på det sätl somjag nyss
nämnde, dels för att bilda särskilda investmentbolag med verksamhet i
varvsregionerna. Jag har erfarit atl båda utvecklingsfonderna nu har bildat
sådana bolag. Verksamheten i dessa har dock ännu inte fått någon större
omfattning.
Riksdagen
anvisade 265 milj. kr. under ett särskilt anslag benämnt Bidrag tdl
sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna, som skulle användas för att
förstärka regionala insatser inom varvsregionema och för att stödja alternativ
produktion vid varven. Enligt senare beslut av riksdagen (prop. 1978/79:211, NU
1978/79:58, rskr 1978/79:449) omfördelades av dessa medel 150 milj. kr. till
avskrivningslån till beställare av fartyg. Från den återstående delen av
anslaget har regeringen beslutat om lån till större projekt till ett belopp om
51,2 milj. kr. Av anslaget återstår alltså ca 63 milj. kr. som Jag bedömer
kommer att las i anspråk under innevarande år.
För
tidigareläggningar av statliga bestäUningar vid svenska varvsföretag har medel
anvisats av riksdagen under flera anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetårel
1978/79. Sålunda har vägverket erhållit 130 milj. kr. för att bygga
Stallbackabron, vars stålkonstmktion skulle ulföras inom varvsindusirin. Rederi
AB Gotland 56 milj. kr. till investeringsbidrag vid beställning av två färjor
vid svenskt varv och sjöfartsverket 28 milj. kr. till ett arbetsfartyg (prop.
1978/79: 101, TU 1978/79: 13, rskr 1978/79: 138). Vidare har tullverket
erhållit dels 33,6 milj. kr. för anskaffning av ett bevakningsfartyg m.m.
(prop. 1978/79: 101, SkU 1978/79:24, rskr 1978/79; 152), dels 25 milj. kr. för
anskaffning av eU miljöskyddsfartyg (prop. 1978/79: 101, CU 1978/79:9, rskr
1978/79: 141).
På tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetårel
1979/80 har 288 milj. kr. anvisats för att av slatensjärnvägar användas för
anskaffning av en ny tågfärja (prop. 1979/80: 25, TU 1979/80:7, rskr 1979/80:
101).
När det gäller statliga tidigareläggningar utanför
var\'sföretagen har riksdagen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgeiårei 1978/79 anvisat 380 milj. kr. till byggande av statliga vägar, varav
190 milj. kr. var avsedda att användas inom varvsregionema (prop. 1978/79; 125,
TU 1978/ 79: 23, rskr 1978/79:374). Vidare har regeringen den 1 mars 1979 med
stöd av sin finansfullmakt ställt 55 milj. kr. till arbetsmarknadsstyrelsens
förfogande till Jämvägsarbeten på sträckorna Halmstad-Getinge och Munke-
Prop. 1979/80:165 46
dal
Lysekil. Situationen på arbetsmarknaden j varvsregionerna har dock letl till
atl vissa projekt inte har påbörjats ännu eller drivs i mindre omfattning än
som tidigare fömtsågs.
För
att underlätta övergången till annan sysselsättning för vissa varvsanställda i
Göteborg uppdrog regeringen den 25 januan' 1979 åt Svenska Varv att, i enlighet
med riksdagens beslut, i nära konlakl med arbetsmarknadsmyndigheterna Iräffa
avtal med berörda fackliga organisaiioner om en anställningsgaranti för den då
anslällda personalen. 1 maj 1979 iräffades etl sådant avtal som bl.a. innebar
att ett aktiebolag, Projekt 80 AB (P80), bildades. Till della bolag överförs,
somjag redan har nämnt, den övertaliga personalen vid varven. Bolagets
uppgifter är alt förbereda den överförda personalen för anställning utanför
varvsföretagen eller pensionering. På länsarbetsnämndens initiativ har en
omställningsgrupp vid P80 bildals. 1 denna grupp ingår representanter för
företagsledning, de fackliga organisationerna vid Svenska Varv,
arbetsmarknadsverket, trygghetsrådet och Göteborgs kommuns
näringslivssekretariat. Dessutom har en särskild arbetsförmedlingsenhet
upprättats vid P80.
I
prop. 1978/79: 49 bedömdes att antalet anställda vid varven i Göteborg översteg
behovet med ca 2300 personer. I september 1979 uppgick motsvarande antal till
drygt 1 600 personer. Ca 400 personer har sedan dess slutat sin anställning
antingen före eller efter inträde i P80. Ytterligare ca 100 personer har åter
anställts i varvsföretagen. Närmare 300 genomgår f. n. sådan utbildning eller
praktik som bör kunna leda till anställning. Av resterande ca 850 är 250
långtidssjuka eller tjänstlediga och står därför f n. inte till
arbetsmarknadens förfogande. Av de urspmngligen 1 600 övertaliga återstår nu
ca 600 personer som ännu inte har kunnat beredas nya arbeten.
2.7.2
Aktuell arbetsmarknadssituation
Samtliga
slorvarv ligger inom tätbefolkade områden med välutvecklade kommunikalioner och
goda pendlingsmöjligheler. Vad som i del följande nämns om arbetsmarknaden i
resp. region avser del område som kan nås genom daglig pendling från resp.
varvskommun (jfr prop. 1978/79:49 bil. 4).
Arbetsmarknadsläget
i de fyra regionerna - Uddevalla, Göteborg, Landskrona och Malmö - har förbättrats
påtagligt i jämförelse med situationen vid riksdagens beslul i varvsfrågan år
1978. Det finns i samtliga regioner en ökad efterfrågan på arbetskraft, framför
allt inom induslri- och byggnadsverksamheten, samiidigi som sysselsältningen
inom den offentliga sektorn har fortsatt atl öka. Den ökade efterfrågan på
arbetskraft inom metall- och verkstadsindustrin har i vissa fall inle kunnat
tillgodoses. Arbetskraftsefterfrågan mätt i antalet kvarstående lediga platser
har ökat kraftigt i samtliga varvskommuner. Inom tillverkningsarbele har
uppgången varil speciellt märkbar. Antalet kvarstående arbetssökande hos
arbets-
Prop.
1979/80:165 47
förmedlingen
har minskal i Göteborgsregionen, medan del för de övriga varvsregionerna har
legal kvar på samma nivå som år 1978. Andelen kvarstående sökande av
befolkningen inom åldrarna 1664 år var i september 1979 något högre i de
berörda varvsregionerna än för rikel i sin helhet.
Bedömningar av den
långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden i resp. region har gjorts inom
ramen för länsplaneringen. Därvid har fömtsetts en minskad sysselsättning
under perioden 1979-1983 inom industrisektorn i samtliga regioner och en
ökning inom servicesektorn - främst den offentliga - som mer än väl kompenserar
bortfallet av sysselsättning inom andra samhällssektorer i Malmö-, Landskrona-
och Uddevallaregio-nerna och som leder till i stort selt oförändrad
sysselsättning i Göteborgsregionen. I dessa beräkningar har hänsyn tagils lill
riksdagens beslul år 1978 om sysselsältningsminskning vid varven. De enskilda
kommuner i vilka varven f. n. ligger fömtses dock samtliga få en svag
befolkningsutveckling. I vissa fall beror detta på sysselsältningsminskning
inom induslrin, i andra fall på en förskjutning av boendet till andra kommuner
i regionen.
2.7.3
Behov av ökade insatser i vissa varvsregioner
Som
Jag redan har anfört bör den av Svenska Varv beslutade stmkturplanen ligga
till gmnd för den fortsatta omstruktureringen av varvsindustrin med den
ändringen att avvecklingen av Öresundsvarvet bör ske i den takt som nya
arbetstillfällen kan skapas för de anställda vid varvet. Någon säker lidpunkt
för när avvecklingen är avslulad kan inle anges nu. Avvecklingen leder till en
ytterligare minskning av antalet sysselsättningstillfällen i Landskronaregionen
med ca 2 500 i förhållande till riksdagens beslut år 1978 (prop. 1978/79: 49,
NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115). För Uddevallavarvet beräknas
sysselsättningen i huvudsak förbli oförändrad. För varven i Göleborg och Malmö
blir sysselsättningskonsekvenserna av stmkturplanen enligt
överslagsberäkningar inom Svenska Varv atl antalet arbetstillfällen minskar
med ca 2400 resp. 1800 lill ulgången av år 1982. Det ekonomiska utfallet av
verksamheten vid enskilda varv blir avgörande för sysselsältningsnivån. Om
lönsamheten blir lillfredsställande kan alltså produktionsvolymen vid varven
bli högre och därmed sysselsättningsminskningen mindre. Det är därför svårt
att i dag göra en mer precis bedömning för dessa senare båda regioner.
Elt genomförande av
stmkturplanen får ringa effekler på sysselsättningen i Uddevalla. Effekterna i
Göleborgs- och Malmöregionerna är osäkra. Dessa senare båda regioner har en så
slor arbetsmarknad atl de sysselsättningseffekter som uppstår till följd av en
neddragning av berörda varv i slor utsträckning bör kunna lösas med sedvanliga
sysselsällningspolitiska medel. Jag avser efter samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet hösten 1980 återkomma med en bedömning av vilka
sysselsättningsskapande ålgärder som kan behövas.
Prop.
1979/80:165 48
Ansvariga
myndigheter på länsplanet och centralt har att noga följa utvecklingen på
berörda arbetsmarknader och föreslå regeringen de åtgärder som behövs för att
lösa uppkommande problem. Jag vill i det sammanhanget erinra om att
länsstyrelserna som en följd av beslutet om varven år 1978 och om
regionalpolitiken år 1979 (prop. 1978/79: 112, AU 1978/79: 23, rskr
1978/79:435) har tilldelats särskilda medel för att kunna fullgöra sådana
uppgifter.
För
att i Landskrona stödja de varvsanställdas anpassning till arbele utanför
varvsindustrin kan vissa åtgärder från Svenska Varvs sida bli behövliga.
Sålunda kan lämnande av avgångsvederlag i vissa fall vara ell sätt att
kompensera dem som gör ekonomiska uppoffringar när de anställs av andra
förelag. Det synes rimligt att staten finansiellt medverkar för att täcka de
kostnader som Svenska Varv åsamkas genom en sådan åtgärd.
Olika
slag av arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan utnyttjas i omställningsarbetet.
Av dessa kan nämnas bidrag vid flyttning till annan bostadsort och utbildning
i olika former, huvudsakligen vid AMU-center. För alt intensifiera den
arbetsförmedlande verksamheten kan särskild arbetsförmedling upprättas på
varvet.
Jag
avser att i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet hösten 1980
återkomma beträffande frågoma om avgångsvederlag och övriga
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
För
att möjliggöra en så snabb avveckling som möjligt av Öresundsvarvet måste
särskilda åtgärder vidtas för att skapa altemativ sysselsättning för de
varvsanställda. Fortsatt regionalpolitiskt stöd kan därvid bli nödvändigt.
Enligt
riksdagens beslut om regionalpolitiken (prop. 1978/79:112, AU 1978/79: 23, rskr
1978/79:435) trädde den 1 Juli 1979 nya regler i kraft som innebär att det regionalpolitiska
stödel förstärktes. Bestämmelser om detta finns i förordningen (1979:632) om
regionalpolitiskt slöd. Fömtom förstärkt stöd för de delar av landet där de
största sysselsällningsproblemen finns gavs ökade möjligheter för företagen all
få stöd i samband med utbyggnader och elableringar. Numera kan praktiskt taget
alla verksamheter inom näringslivel som är av regionalpolitiskt intresse få
stöd. Dessutom är stödet inte längre begränsai lill anskaffning av byggnader
och maskiner utan hela kedjan från produktulveckling lill uppbyggnad av produktionsapparat
och marknadsföring kan stimuleras med regionalpolitiskt stöd.
Vid
en avveckling av Öresundsvarvet bör enligt min mening företag inom
Landskronaregionen kunna erhålla regionalpolitiskt stöd i samma omfattning som
förelag inom stödområdena. De nya och mer gynnsamma bestämmelser för
regionalpolitiskt stöd som tillämpas utanför varvsregionerna bör således
tillämpas även i Landskronaregionen. Därigenom kan näringslivet i regionen få
en väsenllig stimulans och förutsättningarna för expansion av befintligt
näringsliv förbättras samtidigt som möjligheterna
Prop.
1979/80:165 49
lill
nyetableringar ökar. I sammanhanget villjag erinra om att del slöd som redan
utgår i varvsregionerna hafl goda effekler. Invesleringar lill följd av redan
fattade beslut vänlas som Jag redan nämnl bidra lill att drygl 500
arbetstillfällen skapas inom varvsregionerna.
Med
hänvisning till vad Jag nu anfört föreslår Jag atl regeringen inhämtar
riksdagens medgivande att få besluta att kommun inom Landskronaregionen för
viss tid får ingå i stödområde om utvecklingen på arbetsmarknaden ger
anledning härtill. I övriga varvsregioner kan regionalpolitiskt stöd lämnas
enligt de riktlinjer som gäller för stöd utanför stödområdena.
I
och med all den ordning som jag nu förordal för regionalpoliliskl stöd träder i
kraft finns inte längre behov av alt lämna slöd från de fömt nämnda anslagen
rörande särskilt regionalpolitiskt slöd i vissa varvsregioner. Av denna
anledning räknar jag med atl ell sammanlagt belopp av ca 170 milj. kr. på de
båda anslagen inte kommer atl utnyttjas. I stället kommer stöd som framöver
lämnas inom varvsregionerna att belasta anslagen till regionalpoliliskt stöd i
enlighet med reglerna i förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt stöd. Med
hänsyn till denna ökade belastning på de regionalpolitiska anslagen förordar
jag atl den ram av 7400 milj. kr. för beslut om regionalpolitiskt stöd, som
riksdagen har medgivit för budgetåren 1979/ 80-1983/84 (prop. 1978/79: 112, AU
1978/79:23, rskr 1978/79:435), ökas med 170 milj. kr.
Delegationen för
etableringsfrågor inom industridepartementet kommer att aktivi verka för att
företag etablerar verksamhet i Landskrona. Delegationen kommer därvid att på
lämpligl sätt samarbeta med Stalsföretags-gmppen, Landskrona kommun och det
investmentbolag - Malmöhusin-vest - som Malmöhus läns utvecklingsfond har
faildal för insatser i varvsregionema i länet.
Även
andra åtgärder än regionalpolitiskt stöd kan bli nödvändiga för att stimulera
sysselsättningen i Landskronaregionen. Länsstyrelsen i Malmöhus län och
Landskrona kommun har förl fram en rad förslag. Bland dessa kan nämnas
anläggning av en kolhamn i Landskrona, förstärkning av ulvecklingsfonden i
Malmöhus län, fortsalt slöd till alternativ produktion i varvsregionema,
inrättande av vissa forsknings- och utvecklingsinstitut, som miljöiekniskl
centmm och finmekaniskl centrum, fortsatt slöd lill näringslivsdelegationen i
Malmöhus län, ökal väg- och galubyggande och bidrag till täckning av
hyresförluster för lägenheter som blir lomma i Landskrona tiil följd av
nedläggningen av Öresundsvarvet. Om sysselsättningsutvecklingen i
Landskronaområdet gör del nödvändigt atl vidta åtgärder av de slag som här har
nämnls, harjag för avsikt att återkomma härtill.
4 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 165
Prop. 1979/80:165 50
3 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna de
industripolitiska riktlinjer för svensk varvsindustri som jag har förordat,
2.
godkänna de
riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som Jag har förordat,
3.
godkänna den
ändrade beslutsordning för handläggning av ärenden rörande stöd till
varvsindustrin och till beställare av fartyg som jag har förordat,
4.
bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1983 ikläda staten
garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska
varv - inkl. tidigare lämnade garantier intill ett vid varje tidpunkt
sammanlagt belopp av högst 23665000000 kr.,
5.
medge att
tidigare lämnade bemyndiganden till fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garantier till Svenska Varv AB avseende förlusttäckning för
kundfordringar och fartygsproduktion om sammanlagt 3 350000000 kr. får
utnyttjas till utgången av år 1984,
6.
bemyndiga fullmäktige
i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv AB på 606 000 000
kr.,
7.
till Lån till
mindre och medelstora varv för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.,
8.
till
Medelstillskott för Karlskrona varvet AB för budgetåret 1980/ 81 under Qortonde
huvudliteln anvisa ett reservationsanslag av 75 000000 kr.,
9.
till
Avskrivningslån tUl varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under Qortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 830000000 kr.,
10. till Räntestöd till varvsindustrin
för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 300000000 kr.,
11. till Medelstillskott tiU Svenska
Varv AB för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 844000000 kr.,
12. till Bidrag till Svenska Varv AB
för vissa utvecklingskostnader för budgetåret 1980/81 under Qortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 800000000 kr.,
13. till Bidrag till Svenska Varv AB
för vissa personalkostnader på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 26000000
kr.,
14. till Bidrag tUl Svenska Varv AB för
vissa personalkostnader för
Prop. 1979/80:165 51
budgetårel
1980/81 under fjortonde huvudliteln anvisa ett förslagsanslag av 240000000
kr.,
15.
bemyndiga regeringen att
besluta att kommun inom Landskronaregionen får ingå i stödområde under viss
tid,
16.
all medge all under budgelåren
1979/80-1983/84 regionalpolitiskt stöd får beviljas med ytterligare 170000000
kr. uiöver de 7400000000 kr. som riksdagen lidigare har medgivit för nämnda
budgetår.
Ärendel
bör behandlas under innevarande riksmöie.
4
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1979/80:165 52
Bilaga I
SAMMANFATTNING AV SVENSKA VARVKONCERNENS STRUKTURPLAN
Innehåll
1
Stmkturplanens
innebörd ............................................ 52
2
Stmkturplan
åren 1980-1984 ....................................... 53
2.1 Omstmktureringssektorn ........................................ 53
2.1.1 Marknadsbedömningar..................................... .. 53
2.1.2 Stmkturplan .................................................. .. 55
2.2 Den kommersiella sektorn ...................................... 58
3 Kvantifiering
av stmkturplanen .................................... .. 59
3.1 Resultatutveckhng ................................................ ... 59
3.2 Behov av kapitaltillskott ........................................... ... 60
3.3 Kapitalbindning ...................................................... ... 61
3.4 Sysselsättning ....................................................... 61
1 Sirukturplanens innebörd
Riksdagens senaste beslut om varvsindustrins struktur
avser liden t. o. m. år 1980 (prop. 1978/79: 49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79:
115).
Svenska Varv har utarbetat en struklurplan, som
fastställdes av dess styrelse den lOjanuari 1980, för liden fram lill milten av
1980-lalel.
Siruklurplanen medför myckel omfallande förändringar inom
koncernen. Ell framgångsrikt genomförande av planen kräver ell genombrott på
flera nya affärsområden där koncernens erfarenhet är begränsad. Osäkerheten i
framtidsbedömningarna är därför slor. En anpassning av planen lill nya
förutsättningar bedöms därför fortlöpande behöva ske. Siruklurplanen bör enligt
Svenska Varvs mening uppfattas som en beskrivning av koncernens mål för
1980-lalet och dess styrningsfilosofi. Vidare innehåller planen en beskrivning
av vilka konsekvenser målen och prognoserna har för koncemens verksamhet vid
milten av 1980-lalel saml slutligen ell handlingsprogram för genomförande av
omstruktureringen och förslag till elt anlal älgärder som omedelbart bör
vidlas.
Svenska Varv bedömer att en ny övergripande struklurplan
kan bli aktuell om ca 34 år.
Svenska Varv AB:s uppgift är bl.a. att lösa
strukturproblemen för de svenska storvarven. Lösningen skal! vara sådan atl
lönsamhel nås i samtliga verksamhelsgrenar på längre sikt. På korl sikl skall
verksamhelen styras pä ekonomiskl bästa sätt inom av ägaren angivna rikllinjer
och lämna ekonomiska ramar.
Svenska Varv-koncernen består f. n. av förelag med olika
inriktning, problem och utvecklingssitualion.
Prop. 1979/80:165 53
Svenska
Varv har delal in koncernens verksamhel i en kommersiell seklor, en
omslmkiureringssektor och en sysselsättningspolitisk sektor.
I
den kommersiella sektorn ingår de företag vilkas verksamheter f n. är
företagsekonomiskt motiverade. Moderbolaget ställer normala ekonomiska krav på
verksamheten. F. n. ingår Svenska Varvs industridel i denna sektor.
I
omstmktureringssektorn ingår de verksamheter vilka efter en omstmkturering
bedöms kunna bli lönsamma senast år 1985, dvs. de ingår då i den kommersiella
sektorn. I dagsläget räknas varven till denna seklor. Svenska Varv bedömer att
bolaget fr. o. m. år 1985 kan lämna skälig utdelning till ägaren.
Den
sysselsättningspolitiska sektorn består av företag som koncernen föreslår skall
avvecklas men där ägaren beslutat aU koncernen t. v. skall fortsätta med
verksamheten. F. n. ingår P80 i denna sektor.
2
Struklurplan åren 1980-1984
Stmkturplanen
omfaUar många riskelement. För att målet med planen skall nås krävs att
koncernens enheter når marknadsgenombrott tidigare än konkurrenterna på ett
flertal områden. Om strategin i stmkturplanen i något avseende inte visar sig
hålla måsle snabbt korrigeringar ske. Detta kan innebära ytterligare
minskningar av kapaciteten eventuellt i form av nedläggningar av vissa enheter.
Planen anger etl antal
erforderliga beslut vilka måsle fallas omedelbart. Dessutom anger den allmänna
riktlinjer för genomförandet och en beskrivning av hur koncemen kan se ut
efter genomförd omstmkturering i mitten av 1980-talet. Den definitiva stmkluren
måste dock bli etl resultat av genomförandet av anvisade program och styras av
den grad av framgång som nås vid genomförandet av de olika delarna i
programmen.
En
ny stmkturplan kan bli aktuell all utarbeta under år 1984.
2.1
Omstruktureringssektorn
2.1.1
Marknadsbedömningar
Överkapaciteten
inom världens varvsindustri förväntas bestå fram lill milten av 1980-talet.
Efterfrågan väntas därefter öka jämförl med nuvarande myckel låga nivå men
fortfarande klart understiga den höga efterfrågan som fanns i början av
1970-talet.
Svensk
varvsindustri förväntas dessulom inte kunna förbällra nuvarande
kostnadsnackdel Jämförl med länder som t. ex. Japan och Sydkorea. Även under
andra hälflen av 1980-talet kommer kostnadsnackdelen alt uppgå till ca 25 %
Jämfört med dessa länder.
För
alt eliminera denna kostnadsnackdel för den efterfrågan som förvän-
Prop.
1979/80:165 54
tas
måste därför olika möjligheter att skapa prisfördelar åstadkommas. Exempel på
åtgärder som kan vidtas för att uppnå sådana prisfördelar är ökad
produktkomplexitet, intensifierad marknads- och produktutveckling, genom högre
intäkt för kunden motivera ett merpris och systemförsäljning.
Uppnådd
prisfördel kan dock inte helt kompensera kostnadsnackdelen utan en lönsam
verksamhet kräver dessutom kraftiga insatser på den osäkra fartygsmarknaden.
Mot
bakgmnd av bedömd framtida efterfrågan och konkurrenskraft har de i tabell 1
angivna affärsområdena ansetts intressanta för varvsföretagen i koncemen. För
resp. område har dessutom gjorts en bedömning av den volym en framgångsrik
satsning på resp. segment skulle kunna ge.
TabeU
1. Storvarvens framtida marknad (mil), timmar/år)
Aflarsområde
Potentiell marknadsandel
%
Marknadsvolym 1980-1984
Marknadsvolym 1985-1990
Bulk-,
tank- och enhelslastfartyg Gas- och kemikaliefartyg Prefabricerade industrianläggningar
Offshore
Totalt
3,5
3
20' 15
2,2 1,1
0,7 0,9
4,9
3,2 1,7
0,7 0,9
6,5
' Av
marknadssegment under bearbetning ammoniak/urea, metanol samt cellulosa Av
marknadssegment under bearbetning
Utöver
dessa affärsområden skall koncernen följa utvecklingen inom områdena
offshore-service och färjor. Marknaden inom dessa områden kan uppgå till totalt
ca 0,7 milj. timmar per år. Dessa områden bedöms som intressanta och har
medtagits i storvarvsstrukturen som kompletterande affärsområden.
För
koncernen är prefabricerade anläggningar, gas- och kemikaliefartyg saml
offshore-produkier de mest utvecklingsbara områdena att skapa en stark
konkurrensposition.
Möjligheterna
att nå angiven totalvolym måste anses som relativt osäkra. Slor risk ligger i
satsningarna på områdena gas- och kemikaliefartyg, prefabricerade
industrianläggningar och offshore.
Produktionsvolymen
vid de fyra storvarven uppgår år 1980 till ca 10 milj. timmar. Av tabell 1 ovan
framgår att den lönsamt tillgängliga marknaden inom valda affärsområden uppgår
till ca 5 milj. timmar per år under perioden 1980-1984 och till ca 6,5 milj.
timmar under perioden 1985-1990. Härtill kommer affärsområdena offshore-service
och lokala färjor uppgående till lolalt ca 0,7 milj. timmar per år. En krafiig
minskning av produktionskapaciteten vid storvarven är därför nödvändig.
Angivna
affärsområden ställer olika krav på varvens anläggningar och affärskompetens.
F. n. finns inte något varv som har erfarenhet av samtliga affärsområden. De i
koncernen ingående varven har dock gemensamt
Prop.
1979/80:165 55
erfarenhei från samtliga av de angivna affärsområdena. Mol
bakgmnd härav är del väsenlligl alt bedöma vilken varvsslmktur som effektivast
tillvaralar möjligheterna atl snabbast nå framgång inom valda affärsområden.
Svenska Varv anser atl de kriterier som är väsentliga vid
valel av simktur är: förmåga till snabbt affärsgenombrott,
kapacitetsutnyttjande, specialisering och leveransförmåga.
Fömtom nämnda generella kriterier har Svenska Varv vid val
av lämplig simktur för storvarven tagit hänsyn till storvarvens anläggningar,
marknadsposition, utvecklingskapacitet och organisation.
2.1.2 Struklurplan
Uddevallavarvet inriktas mol bulk-, tank- och
enhetslastfartyg. Omslmklureringen skall ske inom given ekonomisk ram och
senast år 1985 ha placerat varvet i den kommersiella sektom. Produktionsvolymen
anpassas efter ekonomiska ramar, men får under omstmktureringsperioden inte
överstiga 2,2 milj. timmar. Omprövning av omslmklureringen görs årligen av
koncemledningen. Erforderliga huvudmotorer levereras från Götaverken Motor AB.
Motorproduktionen fömtses kunna avvecklas i och med fullföljande av den
orderstock, som fanns vid årsskiftet 1979-1980. Skan-diaverken AB skall
avyttras snarast.
Götaverken
Arendal innktas mot offshore samt prefabricerade industrianläggningar. Vidare
ansvarar varvet för affärsområdet offshore service. Omslmklureringen skall ske
inom given ekonomisk ram samt senast år 1985 antingen ha placerat varvel i den
kommersiella sektom eller givit beslul om avveckling av verksamheten.
Produktionsvolymen inriktas mot en produktionsvolym om 1,5 milj. timmar vid
utgången av år 1982. Om varaktig lönsamhet inom angivna affärsområden uppnås
kan denna få motivera en större produktionsvolym. Produktionsvolymen får dock
under perioden inle överstiga 1980 års produktionsvolym, dvs 2,5 milj. timmar.
Omprövning av omslmklureringen görs årligen av koncemledningen.
Kockums
inriktas mot gas- och kemikaliefartyg samt prefabricerade industrianläggningar.
Vidare ansvarar varvet för affärsområdet färjor. Hämtöver skall varvel under
omslällningsperioden arbeta inom affärsområdet tank-, bulk- och
enhelslastfartyg för all erhålla överbryggnadsproduktion. Dessutom övertas successivt
reparationsverksamheten från Öresundsvarvet. Befintlig verkstadsproduktion
vidareutvecklas. Omslmklureringen skall ske inom given ekonomisk ram saml
senast år 1985 antingen ha placerat varvet i den kommersiella sektorn eller
givit beslul om avveckling av verksamheten. Produktionsvolymen totall inriklas
mot 2,4 milj. timmar vid utgången av år 1982. Om varaktig lönsamhet inom
angivna affärsområden uppnås kan denna motivera en större produktionsvolym.
Volymen får dock under perioden inle överstiga 1980 års produktionsvolym, dvs
3,5 milj. timmar. Omprövning av omstruktureringen görs årligen
Prop.
1979/80:165 56
av koncernledningen. Ubåtsproduktionen skall under
planperioden successivt överföras fill Karlskronavaravet.
För Öresundsvarvet fattas omedelbart beslul om
nedläggning. Inga ytterligare nybyggnadsorder tecknas av varvel.
Koncernledningen beslutar om lämplig avslutningsproduktion så atl verksamhelen
är nedlagd snarasl möjligt, dock senast år 1983. Reparalionsverksamheten
överförs successivt under nedläggningsperioden till Kockums, medan
dotterbolaget Bruces Mekaniska Verkstad avyttras.
Cityvarvet. Reparationsmarknadens överkapacitet förvänlas
successivt minska fram till åren 1982-1983. Cityvarvet har inte någon avgörande
faktorkostnadsnackdel jämfört med flertalel nordeuropeiska konkurrenter.
Konkurrenssvårigheter existerar dock på gmnd av svag effektivitet samt
oförmånlig lokalisering, vilket i vissa fall leder till högre
devialionskosl-nader än för flertalet konkurrenter.
För att möjliggöra en bättre prisnivå måste varvets
produktionsvolym anpassas till den regionala marknaden. Exakt var denna volym
bör ligga är svårt att fastställa, men en kraftig minskning kan fömtses.
Cilyvarvet inriktas mot konventionella reparenter och
kompletterande produktion. Omslmklureringen skall ske inom given ekonomisk ram
saml senast år 1982 ha placerat varvet i den kommersiella faktorn. Under år
1980 skall pågående ansträngningar för all minska omkosinader och höja
produktiviteten fullföljas. Produktionsvolymen anpassas under årel mol den
regionala marknaden, där konkurrenskraften är bäst och får framledes anpassas
efter ekonomiskt utfall. Vid slutet av år 1980, då effekterna av genomförd
omkostnadsreduktion samt resultat av beslutade produktivi-tetsförbältrande
åtgärder kan bedömas, skall den framlida produktionsvolymen och bolagels
organisation omprövas. Ulvärdering av omstruktureringen görs årligen av
koncernledningen.
Karlskronavarvet. Beställningar från svenska marinen har
under 1970-talet successivt minskat. För planperioden fömtses en någol minskad
underhållsvolym och inga väsenlliga militära nybeställningar. Under andra
hälflen av 1980-talel bedöms all svenska marinen behöver ersälla såväl över-
som undervattenstonnage.
Möjligheter till export av militära fartyg är
svårbedömbara även om Karlskronavarvet har vissa fömtsättningar.
Kariskronavarvet inriktas mot marin nybyggnation och underhållsverksamhel för
svenska marinen samt för export. Ubåtsproduktionen övertas successivt under
planperioden från Kockums. Satsningen på plastteknologi och vindkraft
fullföljs. Omstruktureringen skall ske inom given ekonomisk ram och senasl år
1985 ha placerat varvel i den kommersiella sektorn. Produktionsvolymen anpassas
efter ekonomiska ramar, men får under omstmktureringsperioden inle överstiga
1.0 milj. limmar. Omprövning av omstruktureringen görs ärligen av
koncernledningen.
Götaverken Sölvesborg. Är 1978 beslöl Gölaverken
Sölvesborgs styrel-
Prop. 1979/80:165 57
se
all omstmklurera verksamheten med inriktning på industriproduktion. Om denna
salsning senast år 1981 inte överfört verksamhelen till den kommersiella sektom
skall verksamheten avvecklas. Någon anledning alt ompröva detta beslut finns
inte.
Finnboda
Varf. Reparationsmarknaden i Stockholmsregionen varierar kraftigt och motiverar
volymmässigt inte varvsverksamhet vid Finnboda Varf. Konkurrenskraften är
dessutom svag på gmnd av låg effektivitet.
Redan år 1976 beslöt
dåvarande Götaverkes styrelse att Finnboda Varf skulle inriktas mol
reparationsverksamhet. Om denna satsning inle lyckades skulle verksamheten
avvecklas. Awecklingsbeslutei bekräftades av Svenska Varvs styrelse år 1978.
Verksamheten har, efter riksdagens beslut i december 1978 avseende de mindre
och medelstora varven, upprätthållits i avvaktan på kommissionens för de mindre
och medelstora varven rekommendationer.
F.
n. pågår överläggningar mellan Svenska Varv och lokala intressenter om
ekonomiska garantier för en omstmkturering av Finnboda Varf till en mindre
reparationsstation med sysselsättning för ca 100 personer.
Några
ändrade fömtsättningar för att upprätthålla driften vid Finnboda Varf har inte
framkommit, varför verksamheten, om ovan nämnda överläggningar blir
resultatlösa, föreslås avvecklas i och med fullföljande av befintlig
orderstock, dock senast under år 1981.
Varven kommer framdeles
att ha behov av att på olika sätl eliminera produktionskostnadsnackdelar
Jämfört med vissa konkurrenter. Utnyttjandet av ett eget rederiengagemang,
såväl i form av fartygsandelsägande som genom befraktningsverksamhet, kommer
att bli delar av Svenska Varvs marknadsföringsstrategi. Den kompetens, som
därmed upprätthålls, utgör även en bättre beredskap för hantering av framtida
kundbortfall. Befraktningskunnandet skall samlas centralt i Rederi AB Zenit för
all undvika både alt resurser byggs upp på flera ställen och atl intem konkurrens
uppkommer samt för att möjliggöra en från varven oberoende kommersiell
prövning av engagemangen. Rederiverksamheten skall drivas med lönsamhetskrav
och med en lågprisprofil där investeringar endasl får göras inom givna
ekonomiska ramar. Under speciellt 1980-talels första år skall
rederiverksamhelen i samarbete med varven aktivt söka utveckla affärsidéer för
atl skapa bättre beställningar hos varven.
Sedan
koncernens bildande har utveckling bedrivits inom ett flertal produkl- och
marknadsområden. Effekter av utvecklingssatsningar tar erfarenhetsmässigt
mycket lång lid att uppnå.
I
vissa fall är kanske två till tre år lillräckligt när nya marknader söks för
befintliga produkler men normall erfordas mer än fem år. Inom varven -där
utveckling fått drivas parallelll med akuta lönsamhetsproblem och
verksamhetsreduktioner saml där ulvecklingserfarenheten och affärsorienteringen
varit liten kan effekter av utvecklingssatsningar förväntas ta längre lid.
Trots della befinner sig vissa affärsområden, som l.ex.
Prop. 1979/80:165 58
offshore
och prefabricerade industrianläggningar, nära ell affärsgenombrolt och har
därför i planen inarbetats för storvarven.
Övriga
inlressanla utvecklingsområden under perioden för stmkturplanen är
undervattensleknologi och arktis.
Tolall
setl måsle dock effekten av dessa senare utvecklingssatsningar under försia
hälflen av 1980-talet bedömas bli begränsad. Med en utvecklingssatsning
uppgående till totalt 200 milj. kr. utöver redan beviljade medel bedöms de
årliga sysselsättningseffekterna i mitten av 1980-talel lill ca 500 anställda.
Vid
kommande affärsutveckling ansvarar koncernledningen för kon-cemstmktur samt
stödjer dotterbolagen i deras affärsutveckling. Dotterbo-lagsledningama
ansvarar för affärs- och produktutveckling inom befintliga produktområden saml
för att generera uppslag till nya verksamhetsområden.
2.2
Den kommersiella sektorn
Den
kommersiella sekiom omfattar f. n. industriföretagen inom Svenska Varv. Fömtom
avkastningskrav är elt mål att industriföretagen skall skapa mereffekter för
speciellt varven.
Gölaverken
Ångleknik. Företagel har en stark position inom främst återvinningsanläggningar
och barkpannor för cellulosaindustrin inom Skandinavien och Sydamerika.
Företaget har också en stark ställning i Sverige för slörre anläggningar för
industriånga och inom kraft- och hetvattensektorn. Positionerna kan förstärkas
genom fortsatt produktutveckling och ytterligare internationalisering. För företaget
fömtsätts en relativt stark expansion inom befintliga affärsområden.
Calor-Celsius.
Calor-Celsius starka ställning på VVS-installationer förvänlas kunna
bibehållas. Den goda positionen på induslriinstallationer förvänlas kunna
förslärkas.
Marknadsställningen
i Sverige bör totalt sell kunna bibehållas. Viss expansion bör kunna ske genom
ökad internationalisering. För Calor-Celsius fömtses sålunda viss expansion
inom befintliga affärsområden.
Götaverken
Motor. Koncernens behov av motorer förväntas med beslutad simktur uppgå fill
6-8 motorer per år. Vid en sådan volym blir en intern motorförsörjning
ekonomiskt motiverad med hänsyn till den lönsamhel som ligger i
efterleveransmarknaden.
Svenska
Varv föreslår därför alt all motortillverkning i koncernen koncentreras til!
Götaverken Motor. Vidare skall företagel minska beroendet av den inlerna
molorförsörjningen genom fortsalt salsning på dels exportmotorer, dels det
verkstadssortiment saml de komponenter för prefabricerade industrianläggningar
som f. n. är under uppbyggnad.
Götaverken
Aluminium har få kopplingar till koncernen. Företagel är i sig självt
kommersiellt sunt men bedöms kunna utvecklas bättre genom ny
Prop. 1979/80:165 59
ägarkonslellation. En avyttring av Götaverken Aluminium
planeras därför. Götaverken Modul. I samband med avvecklingen av Eriksbergs
Mekaniska Verkstad AB beslöl Svenska Varv atl ge trä- och plålverkstaden
möjligheter att fortsätta med en extern verksamhel i ett nybildat företag. I
samband därmed bildades Götaverken Modul. Företagel gavs ett startbidrag men
skulle fr.o.m. år 1982 vara lönsamt. Verksamhetens omfattning styrs utifrån
redan tilldelade ekonomiska ramar och omprövas årligen av koncemledningen. Om
företaget kan utvecklas bälire hos annan ägare, skall avyttring prövas.
3 KvantiHering av strukturplanen
Svenska Varv har på grundval av marknadsprognosema bedömt
det ekonomiska utfallet av stmkturplanen och sysselsättningskonsekven-
3.1 Resultatutveckling
Tabell 2. Resultatutveckling m. m. åren 1980-1984 (mi.
kr.)
1980 1981 1982 1983 1984 Totalt
Fakturerad försäljning 6750 7000 6800 6500 7 200
Resultat före finansiella
kosinader -220 -210 -670 -140 -I- 30 -1210
- räntenetto exkl. effekt
av soliditetsförstärkning -580 -435 -455 -515 -565 -2550
-
ränteeffekt av
soliditetsförstärkning - -1-235 -1-235
-1-235 -t-235 -t- 940
-
nedskrivning av
anläggningar -360 -430 - - - - 790
Resultat före boksluts
dispositioner och skatl -1160
-840 -890 -420 -300 -3610
Resullatsammanställningen är gjord i löpande penningvärde
med en inflationsuppräkning om 10% per år.
I resullatet ingår fömtom i tidigare avsnitt redovisade
verksamheter kosinader för moderbolaget, utvecklingsbolaget, utveckling av nya
produkter samt för avveckling av P80.
Koncernen har vid periodens början en skuldexponering i
såväl dollar som schweizerfranc. I planen har emellertid inte kunnat göras
någon bedömning av framtida valutarisker eller andra risker.
Räntenettot totalt förbättras under perioden som en effekt
av att ägaren fömtsafts lillskjuta medel så aft soliditeten höjs fr. o. m. år
1980.
Resullatet förutsätter atl satsningarna på samtliga
angivna affärsområden lyckas. Om exempelvis satsningarna på offshore,
prefabricerade fabriksanläggningar och gasfartyg misslyckas försämras
resullatet ca 1 100 milj. kr.
Prop.
1979/80:165 60
Känsligheten för ändringar i de anlaganden som
resultatberäkningama bygger pä belyses av atl för storvarven påverkas
resultatet under perioden med 650 milj. kr. om kostnadstäckningen ändras med 5
%. 10% i ändrade omkostnader påverkar resultatet med 300 milj. kr. 10% i ändrad
kapitalbindning i pågående produktion ändrar resultatet med 100 milj. kr.
3.2 Behov av kapitaltillskott
Tabell 3.
Kapitaltillskottsbehov åren 1980-1984 (milj. kr.)
1980 1981 1982 1983 1984 Totalt
100
50
50
50
50
300
100
100
100
100
100
500
130
270
110
40
-
550
Löpande verksamhet Utveckling Introduktion Avveckling
360
430
-
-
-
790
-
-235
-235
-235
-235
-940
900
840
890
420
300
3350
260
-
-
-
-
260
1160
840
890
420
300
3610
2365
-
-
-
460
2825
3525
840
890
420
760
6435
Överbryggning exkl. ned
skrivning av anläggningar 210 225 865
465 385 2150
Nedskrivning av anlägg
ningstillgångar
omstrukturerade enheler
Ränteeffekter soliditets
förstärkning
Summa löpande verksamhet
Speciella åtaganden Täckande av kostnader P80
Summa förlusttäckning
Kapitalisering till 25 % soliditet
Totalt
Utveckling täcker kostnader för nya produkter.
Introduktion avser kostnader för utvecklingsbolaget samt satsning på
ytterligare en applikation av prefabricerade fabriksanläggningar utöver
ammoniak/urea.
Avveckling täcker i planen ingående kostnader för nedläggning
av Öresundsvarvet och Finnboda Varf och överbryggning täcker kosinader för
verksamhet i omstmktureringssektom med avdrag för de överskott företagen i den
kommersiella sektom genererar.
Ränteeflfekten av soliditetsförslärkningen är beräknad som
10% av den soliditetsförstärkning som fömtsätts erhållas i slutet av år 1980.
Övriga kapitaltillskott för att täcka förluster aniages utbetalas i mitten av
resp. år så att någon räntefördel eller -belastning inte uppkommer.
Täckande av kostnader P80 är drifts- och
avvecklingskostnader för anslällningsgaranlin som riksdagen beslöt om höslen
1978 (prop. 1978/ 79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115).
Kapitaliseringen innebär atl koncemen ges en soliditet
uppgående till 25 % vid utgången av år 1980 samt molsvarande vid utgången av år
1984.
3.3 Kapitalbindning
Tabell 4. Balansräkningar åren 1980-1984 (mitj. kr.)
1980
1981
1982
1983
1984
Likviditet
1187
1057
983
800
800
Kundfordringar
6778
8038
7 490
8627
9812
Övriga
fordringar
953
733
550
550
550
Maierial
och pågående arbeten
3552
3 548
3157
3503
3855
Anläggningar
1768
1339
1339
1339
1339
Övriga
tillgångar
2289
2076
1759
1814
2025
Summa
tillgångar
16527
16791
15278
16633
18381
Kortfristiga
skulder
1960
1310
818
795
851
Räntebärande
skulder
7606
8 295
7 374
8881
9789
Övriga
skulder
2829
3054
2954
2825
3146
Eget
kapital
4132
4 132
4 132
4132
4 595
Summa
skulder och eget kapital
16527
16791
15278
16633
18381
Kapitaltillskotten
enligt 3.2 är inarbetade i det egna kapitalet. Den kraftiga ökningen av
kundfordringarna beror på en återgång till konventionella betalningsvillkor med
70% kredit över sju år från nuvarande kontantaf-färer med beställarslöd.
3.4
Sysselsättning
Tabell 5. Sysselsättningsutveckling åren 1980-1984
1979
1980
1981
1982
1983
1984
Gölaverken
Arendal AB
3488
3013
2 300
1930
1930
1930
Uddevallavarvet
AB
2915
2606
2 570
2530
2 530
2530
Öresundsvarvet
AB
2842
2 500
1350
860
550
-
Kockums
AB
4 700
4 700
3 400
2 820
2820
2820
Götaverken
Cilyvarvet AB
2 227
1600
1340
1340
1340
1340
Finnboda
Varf AB
440
420
-
-
-
-
Kariskronavarvet
AB
1543
1487
1300
1250
1250
1250
Götaverken
Sölvesborg AB
221
210
150
150
150
150
Götaverken
Motor AB
842
812
840
880
880
880
Calor-Celsius
AB
3470
3 650
3 500
3500
3680
3 860
Götaverken
Ångleknik AB
1297
1402
1430
1430
1500
1570
Gölaverken
Aluminium AB
223
226
-
-
_
Götaverken
Modul AB
266
295
320
320
_
_
Övriga
1419
461
450
450
450
450
Summa
25893
23382
18
950
17460
17080
16780
För
varvsorterna innebär planen personalminskningar med totall ca 8000 anställda,
varav ca 2400 anslällda i Göteborg (exkl. P80 ca 1000 anslällda), ca 360
anställda i Kariskrona och Sölvesborg, ca 2840 anställda i Landskrona, ca 1 880
anslällda i Malmö, ca 440 anslällda i Stockholm och ca 100 anställda i Uddevalla.
Prop.
1979/80:165 62
Bilaga
2
SAMMANFATTNING AV BETÄNKANDE AV KOMMISSIONEN (I 1979:04)
FÖR DE MINDRE OCH MEDELSTORA VARVEN
Innehåll
1 Inledning
...................................................... 63
1.1
Utredningens syfte och arbelsuppgifler ........ .. 63
1.1.1
Ulredningsarbelet ................................. .. 64
1.1.2
Arbetets uppläggning ........................... .. 64
2 Nulägesbeskrivning m.m...................................... .. 65
2.1
Orderslock ................................................ .. 65
2.2
Anlalet anställda ........................................ 65
2.3
Omsällningsfördelning .................................. 66
3 Marknadsfömtsättningar
för de mindre och medelstora varven .. 68
3.1............................................................. Marknadsbedömning
för de svenska mindre och medelstora
varven (nybyggnadsverksamheten) ............... .. 68
3.1.1
Inledning ........................................... .. 68
3.1.2
Fartygsimporten till Sverige ................... .. 68
3.1.3
Marknaden för handelstonnage.................. .. 69
3.1.4
Förändringar i varvens
kapacitet ............. 71
3.1.5
Varvens kapacitet i förhållande
lill efterfrågevolymen .. 71
3.1.6
Export och konkurrenlländer ................... .. 73
3.2 Reparalionsverksamheten
....................... ........ 74
4
Arbelsmarknads- och
regionalpoliliska bedömningar .. .. 74
5
Kommissionens överväganden och
förslag............... .. 76
5.1
Allmänna överväganden .............................. 76
5.2
Stöd till produktutveckling och
marknadsföring . .. 78
5.3
Slöd till investering i
fiskefartyg m.m................. 80
5.4
Slöd lill kustsjöfarten ................................... 80
5.5
Beslällarstödel ........................................... .. 81
5.6
Överväganden rörande de skilda
varvsenheterna 81
5.6.1
Varven inom Svenska
Varv-koncernen........ .. 81
5.6.2
De rederianknutna varven .................... .. 86
5.6.3
Övriga varv .......................................... .. 87
5.7 Övrigl
...................................................... .. 88
Särskilt
yttrande ............................................... .. 89
Prop.
1979/80: 165 63
1 Inledning
1.1 Utredningens syfte och arbetsuppgifter
De mindre och medelstora varven i Sverige, med huvudsaklig
produktionsinriktning mot nybyggnalion av handelsfartyg, omfaltar f. n. lio
företag med ca 4400 anställda. Förelagen är Falkenbergs Varv AB,
Fartygsen-treprenader AB, Gölaverken Finnboda AB, Kalmar Varv AB,
Karlskrona-varvet AB inkl. Götaverken Sölvesborg AB, Lunde Varv och Verkstads
AB, AB Lödöse Varv, Marinteknik Verkstads AB, AB Oskarshamns Varv och AB
Åsiverken. Förelagens sloriek varierar krafligl från Karlskrona-varvet med ca 1
540 anställda till Marinteknik Verkstads AB med ca 60 anställda.
Efterfrågan på de fartygstyper som den nämnda gmppen av
foretag tillverkar har i huvudsak varil oförändrad under perioden 1976-1978 Jämfört
med de närmast föregående åren. Den oförändrade efterfrågan lorde delvis vara
en följd av del statliga beslällarstödel.
Jämsides med egen fartygsproduktion levererade vissa av de
mindre och medelslora varven tidigare avsevärda mängder sektioner till storvarven.
Ell måll på omfaltningen av dessa leveranser är atl de, mätt i lon stål per år,
uppgick till samma volym som den som utnyttjades i de mindre och medelslora
varvens egen produklion. Leveranser av sektioner har numera helt fallit bort
som en följd av krisen för de större varvsföretagen. Vidare har beställningar
från den svenska marinen minskat i omfattning. Detta har lell till alt en
slörre del av de mindre och medelstora varvens kapacitet har måst användas för
produktion av civila fartyg. Samtidigt har konkurrensen från slorvarven ökal
genom att dessa varv har börjat tillverka fartygstyper och fartygsslorlekar som
de under senare år normall inte har producerat.
Frågan om kapacitetsneddragning vid de mindre och
medelslora varven har behandlals i prop. 1978/79:49 om vissa varvsfrågor.
Riksdagen beslöl i december 1978 all ge regeringen lill känna vad
näringsutskoitet hade anfört i sitl betänkande nr 17 (prop. 1978/79:49, NU
1978/79:17, rskr. 1978/ 79:115).
Utskottet anförde atl ett konkret förslag rörande de
mindre och medelstora varvens stmktumtveckling borde utarbetas. En särskild
kommission borde tillsättas för detta ändamål.
Regeringen bemyndigade den 8 febmari 1979 chefen för
industridepartementet all lillkalla en särskild kommission med högst tre
ledamöier med uppdrag all uireda frågor om de mindre och medelslora varvens
slmktur-anpassning och behov av slöd. 1 direktiven (Dir. 1979: 21) angavs i
huvudsak atl kommissionen skulle
- på grundval av dels de svenska mindre och medelstora
varvens konkurrensförmåga, dels efterfrågan på fartyg överväga hur de enskilda
varvens kapacilet bör anpassas lill den förvänlade eflerfrågan inom delta
område.
Prop. 1979/80: 165 64
-
beakta
möjligheterna atl inrikta produklionen mol nya produktområden och all samordna
resurserna mellan olika varv,
-
bedöma vilka
företag som på sikl är konkurrenskraftiga utan slalligl slöd,
-
samråda med
Svenska Varv AB och ulredningen om alternativ produktion vid varven (1
1978:05) avseende siorvarvens kapacilet och inriktning.
-
redovisa de
arbetsmarknads- och regionalpoliliska konsekvensema av struklurförslagel liksom
beredskapskonsekvenser,
-
framlägga de
förslag om statligt stöd som kommissionen anser behövs under en
övergångsperiod,
-
bedriva arbetet
i samråd med berörda företag och anslällda.
1.1.1 Utredningsarbetet
Ledamöier, experter och sekretariat.
Med slöd av regeringens bemyndigande lillkallade dåvarande
chefen för industridepartementet, statsrådet Erik Huss, den 27 febmari 1979
såsom ledamöier generaldirektör Folke Rydbo, direktör Jan Eriksson och bankdirektör
Lars-Gunnar Åberg. Departementschefen utsåg Rydbo atl vara ordförande.
Som experler i kommissionen har medverkai civilingenjör
Göran Efraimsson, Sveriges Civilingenjörsförbund (CF-STF), l:e ombudsman
Jan-Erik Lindgärde, Sveriges Arbetsledareförbund (SALF),
deparie-menlssekreierare Thomas Lutiropp, arbelsmarknadsdeparlemenlel, ombudsman
Inge Mårtensson, Svenska Induslritjänslemannaförbundei (SIF), f. d. biir.
förbundsordförande Holger Olsson, Svenska Metallindustriarbc-larförbundet
(Metall), avdelningsdirektör Lars Rekke, induslrideparlemenlet. och direktör
Torgny Thornström, Sveriges Varvsindustriförening.
Kommissionens huvudsekrclerarfunklion har under slörre
delen av kommissionens arbele fullgjorls av departemenlssekreleraren Herlha
Bengtsson, induslridepariemenlei. Fr.o.m. den I september 1979 har också
avdelningsdireklör Lars Rekke medverkai i arbelel inom sekrelarialel.
1.1.2 .Arbetets uppläggning
För all fä underlag lör sin bedömning i fräga om bl. a.
varvens marknads-förutsäilningar, ekonomi saml tekniska och organisatoriska
slandard har kommissionen anlilal utomstående konsulter.
Kommissionen har vidare sammanlräflal med förelrädare för
samtliga förelag och anslällda.
Kommissionen har hafl överläggningar med rederiföieningen
för Sveriges mindre sjöfart, förelrädare för Örlogsbas Osl (Muskövarvei) och
Försvarels malerielverk. Svenska Varv AB:s koncernledning, företrädare för
fiskerisiyrelsen, utredningen orn alternativ produklion vid varven, länsstyrelsen
och landstinget i Stockholms län, Nacka kommun, ulvecklings-
Prop. 1979/80: 165 65
fonden i Stockholms län saml personalorganisationerna vid
Finnboda Varf.
Kommissionen har dämiöver mottagit etl anlal skrivelser.
Kommissionen har i skrivelse till regeringen den 25 juni
1979 särbehandlat frågan om varvens borgensåtaganden.
2 Nulägesbeskrivning m. m.
2.1 Orderstock
Den 1 Juli 1979 fanns vid de akluella varven i beställning
sammanlagi 65 fartyg för leverans under åren 1979-1981. Huvuddelen av
leveransema kommer all ske under åren 1979-1980.
Orderlägel är för flertalet av varven f. n. sådanl atl del
ur såväl produktions- som sysselsättningssynpunkt är nödvändigl all beslul om
nya order fallas senast under första kvartalet 1980.
Samtliga varv uppger all de förhandlar med olika
beställare med förhoppningar alt få nya order. I förhandlingama är dock frågan
om erhållande av statligt beställarslöd av cenlral betydelse och kan sägas
vara avgörande för möjlighelema att kunna teckna nya order.
2.2 Antalet anställda
Nedansiående sammanfattning utvisar antalet anställda åren
1977-1979.
Varv
Totalt
antal
Totalt
antal
Totalt
antal
Förändring
anställda
anställda
anställda
1977-1979
år 1977
år 1978
1979-07-01
%
Falkenbergs
Varv AB
326
325
325
± 0
Fartygsentreprenader
AB
Marstrands varv
182
180
180
- 1
Karistads varv
72
43
12
-83
Götaverken
Finnboda
AB
550
499
383
-30
Kalmar
Varv AB
298
319
320
-1- 7
Karlskronavarvet
AB
1608
1542
1542
- 4
Lunde
Varv och
Verkstads AB
147
130
141
- 4
AB
Lödöse Varv
314
266
170
-46
Marinteknik
Verkst. AB
57
59
60
+ 5
AB
Oskarshamns Varv
611
626
623
-t- 2
Götaverken
Sölves-
borg AB
317
314
299
- 6
AB
Åsiverken
88
89
100
-H4
Totalsumma
4 570
4 392
4 155
- 9
Av labellen framgår all anlalet anslällda reducerats med 9
% under perioden 1977- 1979-07-01. De berörda företagen planerar yllerligare
redu-
5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 165
opaginerad Kontrollera mot PDF
ceringar under år 1980. Om dessa planer fullföljs blir
reduceringen för perioden 1977-1980 ca 13 %.
2.3 Omsattningsfördelning
Med hänsyn lill den historiska omsättningsutvecklingen m.
m. vid de aktuella varven kan varven sammanföras i fyra olika ägargmpper:
-
Medelstora
varv; omfattande Oskarshamn, Lödöse, Kalmar och Falkenberg (rederianknutna)
-
Fartygsentreprenader
AB (frislående)
-
Mindre varv;
omfattande Åsiverken, Lunde samt Marinteknik
-
Kariskronavarvet
(Svenska Varv AB), Sölvesborgs Varv (Svenska Varv AB), Finnboda Varf
(Svenska Varv AB)
Medelslora varv;
Dessa varv har alllsedan 1960-lalel - med ett avbrott
under åren 1975 och 1976 - hafl en slor tillväxt av omsättningen. Della gäller
såväl nybyggnalion som övrig verksamhet, främsl reparationer. De medelslora
varven levererade år 1975 fartyg till ell värde av 211 milj. kr., vilkel kan
jämföras med leveransema år 1978, vilka uppgick till 511 milj. kr.
Den
lotala omsätlningsfördelningen i milj. kr. under åren 1975-1978 framgår av
följande tabell:
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975
1976
1977
1978
Totalt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nyb.
Övr.
Nyb.
Övr.
Nyb.
Övr.
Nyb.
Övr.
Nyb.
Övr.
Oskarshamn
85
22
42
21
194
16
249
23
570
82
Lödöse
68
6
31
7
115
4
149
5
363
22
Kalmar
37
10
56
11
28
5
49
14
170
40
Falkenberg
21
23
34
17
-
19
64
17
119
76
Summa
milj. kr
211
61
163
56
337
44
511
59
1222
220
Som framgår av labellen varierar varvens omsättning för
nybyggnation (Nyb.) relativt krafligl mellan de olika åren. Detla kan lill slor
del förklaras av atl samtliga varv har kapacitet att bygga ca Ivä fartyg i
genomsnili per år. Dä resullatavräkningen i allmänhel sker vid leverans kan
därför även en måttlig förskjutning i tiden få till effekt alt man vissa år
resultalavräknar tre leveranser under det all man ell annat år endasl har en
leverans.
För reparationsverksamheien (Övr.) vände den tidigare
tillväxten lill en nedgång under åren 1976 och 1977, varefler en ökning skell
år 1978. Svängningarna beror enligt varven pä konjunkturerna och den
stagnerande omsättningen saml på en hårdnande konkurrens.
Fartygsentreprenader AB:
Historiskt setl har Farlygsenlreprcnader AB bedrivit lego-
och enire-
opaginerad Kontrollera mot PDF
prenadverksamhet för slorvarven. Egen varvsproduklion
harendast bedrivits i mindre skala och då omfattat skrovbyggen. Som framgår av
följande omsällningssiffor för åren 1975- 1978 har därtor övrig verksamhel
dominerat Krafligl i relalion till varvsverksamhelen. Omsällningsfördelning
under åren 1975- 1978
1975 milj. kr.
1976 milj.
kr.
1977 milj.
kr.
1978 milj.
kr.
Tolall milj. kr.
Varvsverksamhel Enirep. verksamhel och ö vrigl
52 64
48 76
77 84
55 97
232 321
Summa
milj. kr.
116
124
161
152
553
Under senare delen av perioden har mol bakgrund av
siorvarvens minskade behov av lego- och enireprenadverksamhel
Farlygsentreprenader AB slräval efter alt ersätta della med ökad
varvsproduklion i egen regi. Dä koncernens varv i såväl Karislad som Marstrand saknar
ulrustningskapa-ciiel omfattar denna nybyggnalion fortfarande endast skrov till
fariyg. Jämfört med de medelslora varven är Farlygsentreprenader AB f. n.
alllsä inle nägol direkl nybyggnaiionsvarv för leverans av hell färdiga fariyg
annal än i samarbele med andra varv.
Mindre varv:
Omsäilning i milj. kr, under åren 1975- 1978 för gruppen
av mindre varv framgår av följande labell.
1975
1976
1977
1978
Toliill
Nyb,
Ö vr.
Nyb,
Ö vr.
Nyb,
Ovr.
Nyb.
Ovr.
Nyb.
()vr.
Å siverken
Luniie
Marinteknik
27 9
5 K 1
25 16
5
4 5 3
32
13
s
7 3
25 13 6
7 3
109 51 21
II
27 10
Summa
milj kr.
41
14
46
12
50
12
44
10
181
48
Tillväxten i omsättningen för dessa varv har varil liten
och Jämfört med de medelstora varven har svängningarna mellan åren varit små.
För de mindre varven gäller att huvuddelen av såväl nybyggnalion som reparationer
avsell beställningar frän olika slalliga myndigheter och verk saml försvaret.
Slorieken av medelsanslag hos de senare har därför haft storl inflytande pä
tillväxten.
Beträffande Åsiverken kan anmärkas atl
omsättning-"'övrigr" avser en produklion ulanför varvsrörelsen, som
nedlagts år 1977, saml atl varvet ej bedriver någon reparationsverksamhet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Medelslora
varv i Svenska Varv-koncernen:
Omsättningen
i milj. kr. under åren 19751978 för rubricerade varv framgår nedan. För
Karlskronavarvet ingår i nybyggnadsverksamheten både mililär och civil
nybyggnalion.
1975
1976
1977
1978
Totalt
Nyb.
Övr.
Nyb.
Övr.
Nyb.
Övr.
Nyb.
Övr.
Nyb.
Övr.
Kariskronavarvet Sölvesborgs varv Finnboda Varf
84 34
60 16
43
142 71
67 37 40
95
33
180
71
4
21
84 61
22
64
2
31
405 128
273
262 59
135
Summa
milj. kr.
118
119
213
144
308
96
167
97
806
456
Omsättningens
storlek har för samtliga tre varv under de i labellen redovisade åren varil
mycket känslig med avseende på leveranstidpunkten för nybyggnationer. Della gör
det svårt att utläsa någon trend. Således har Karlskronas omsättning sjunkit
konslani under de senasle tre åren från 209 milj. kr. år 1976 lill 148 milj.
kr. år 1978. Med beaklande av Kariskronas i jämförelse med lidigare år myckel
höga värde av pågående arbeten vid slutet av år 1978 blir bilden dock en annan.
Beträffande
Sölvesborg framgår av labellen att nybyggnationen de två senasle åren utgjort
den huvudsakliga produklionen. Under seplember 1978 påbörjades emellertid
arbelel med alt avveckla nybyggnadsverksamheten vid varvet.
3
MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR FOR DE MINDRE OCH MEDELSTORA VARVEN
3.1
Marknadsbedömning för de svenska mindre och medelstora varven (nybyggnadsverksamheten)
3.1.1
Inledning
De
svenska mindre och medelstora varven är numera slarki
hemma-marknadsorienterade. F.n. ulgörs deras orderstock huvudsakligen av leveranser
lill svenska redare. Uiöver de svenska redarna, beslår varvens kunder främst av
statliga beställare (slalliga verk). Av avgörande belydelse för varvens
marknadsulsikler är därför dels benägenhelen hos svenska redare all beställa
hos svenska varv och dels marknadsutvecklingen inom de områden där svenska
redare opererar.
3.1.2
Fartygsimporlen till Sverige
Den
svenska varvsindusirin domineras av storvarven, som främsl satsat på slort
volymtonnage för export. Tolall har svenska redare belagt i genomsnitt 0.5
milj. kbri. per år under 1970-talel, varav 0.2 milj. krbt.
Prop.
1979/80:165 69
avsett tonnage mindre än 400(K) dwl. De tre varv sägande
rederigmppernas kontroll över en betydande del av de mindre och medelslora
varvens kapacitet, har bidragil lill all andra redare i belydande utsträckning
beslälll ulomlands, särskilt innan beslällarstödel infördes.
För fartyg under 40000 dwl uppgick importandelen lill
drygt 40% under perioden 1973-1978. importen avsåg endast i begränsad
omfattning mindre och medelstort tonnage. Vidare har importandelen minskal
kraftigt sedan beslällarstödel infördes. Del kan här noleras alt de mindre
redarna av olika skäl har en viss benägenhet alt beställa hos svenska varv.
3.1.3 Marknaden för handelstonnage
När det gäller marknadsutsikterna för handelstonnage
redovisar kommissionen sammanfattningsvis följande analys.
Tonnage större än 1 000 dwl:
1) Tankfartyg
Befraktningsmarknaden har varit god under år 1979 efler
ett antal svåra år. Intresset för skeppning av småkvantiteter olja har ökal. 1
slorleksklas-serna 6000-10000 och 30000 dwl är fartygsbeståndet relativt nytt,
men kontraktering sker ändå främst inom denna gmpp. Mindre tankfartyg på
2000-3000 dwl är äldre, men relativt få beställningar sker. Det har varil
alltför dyrt att bygga ersätlningstonnage vid rådande fraktsatser. Dessa har nu
förbättrats. Det är dock vanligl all små redare med gammalt tonnage har
svårigheter att klara kontantinsatsen vid beställningar.
De redare som beställt nylt tonnage hävdar all marknaden
kommer all tåla tonnagetillskottet. Flera mäklare och redare (som inle
beställt) hävdar motsatsen.
2) Produkttankfartyg
Mäklare rapporterar atl man i mitten av 1970-talel fömlsåg
en snabbare tillväxt än vad som blivit fallel. Åven för produkllankfartyg
befaras en viss överkontraktering ha skett. En viss slorlekstillväxt kan dock
förväntas för denna fartygstyp.
3) Kemikalietankfartyg
En stadig marknadstillväxt vänlas för bl.a. lälta,
flytande och farliga ämnen. Marknaden är i utveckling och nya konstmktioner och
transport-lösningar kan komma. Detta drar till sig ny konkurrens, speciellt som
marknaden bedöms som mindre god för övrigl lanklonnage. Risk finns således för
lokal överkapacitet. En viktig faktor är humvida redarna förmår att konkurrera
också utanför Nordsjöområdet.
4) Gastankfartyg
Gastankfartyg kräver rederier som opererar
inlernalionellt. F. n. anses marknaden god i Sydoslasien lack vare en
lillfällig kapacitelsbrisl. Della
Prop.
1979/80:165 70
gäller storleksgmppema 8000-15000 m' och 18000-20000 mFör det mindre tonnagel (1000-3000 m') är utvecklingen i de gasimporterande
ländema avgörande (l.ex. Marocko och Portugal). Svenska redare opererar f. n.
inte med denna lyp av tonnage och svenska mindre och medelstora varv har
överhuvudtaget endast byggl något enstaka fartyg av typ gaslank-fartyg.
5) Ro/ro-fartyg
Ro/ro-fartyg har dominerat beställningama till svenska
varv under de senaste åren. Åven i Norge och Danmark har en omfattande
kontraktering skett t. ex. Mercandia med sju mindre fartyg vid Fredrikshavns
varv. Såväl mäklare som varv befarar att en överkontraktering skett, men fartygstypen
är flexibel och man expanderar till nya användningsområden och godstyper.
Insatsen av ro/ro-fartyg på Nordsjön har l.ex. inneburit en kraftig
rationalisering av godstransporterna och därmed minskal behovel av konventionellt
tonnage.
6) Små bulkfartyg
Del har varit en viss uppgång i beställningarna
internationellt. 1 inrikesfart skeppas idag bl.a. kol, Jäm och kalksten med
minibulkfartyg. Pä sikt torde behovet av bulkfartyg öka i kustfarten.
Torrlasttonnage mindre än 1 000 dwl:
Intresset för att segla i detta tonnage ökar i takt med
den övriga handelsflottans minskning. Konkurrensen från utländskt tonnage har
minskat betydligt sedan de utländska fartygen blivit alll slörre och klyftan
mellan svenska och utländska driftkosinader minskal.
Fömtsättningar torde finnas för all bygga fartyg i dessa
storlekar. Redar-stmkturen med hög andel av enbåtsredare försvårar emellertid
beställningar av lillräckligl långa serier. Del är dock möjligt all samarbetet
mellan redarna kan komma atl öka, specielll om kustlraftken framgenl får slarka
inslag av systemtänkande. På kort sikt torde en eventuell modernisering komma
att ske genom inköp av nyare andrahandstonnage.
Bogserbålsefterfrägan kan inom Sverige beräknas vara
oförändrad på medellång sikt, vilket innebär 7000 kompenserade bruttolön per år
molsvarande tre bogserbåiar om 500 brt. och 5 000 hk. per år. Marknaden för
försörjningsfartyg till oljeindustrin beräknas genomgå strukturförändringar och
få fartygsmarknader torde erbjuda en så rik möjlighet lill teknisk utveckling
och ekonomisk rationalisering som denna marknad.
De svenska statliga beställningarna kommer sannolikt all
minska de närmasle åren. Omfaltningen härav är givelvis beroende av
budgeluliym-met.
Prop.
1979/80:165 71
3.1.4 Förändringar i varvens kapacUet
Under de senaste tre åren har del skell en ökning av den
nybyggnadska-pacilet som varit inrikiad mol de lonnageslorlekar, som är
akluella för de mindre och medelstora varven.
Skälen till kapacitetsökningen är i huvudsak tre.
1)
Vissa mindre
och medelslora varv var tidigare hell eller delvis engagerade som
underleverantörer till slorvarven. Den försämrade efterfrågan för storvarven
har föranlell atl de mindre varven fätl en avsevärd fri kapacitet som
huvudsakligen använls för nybyggnadsverksamhet. FEAB och Kariskronavarvet har
trätt in på nybyggnadsmarknaden för handelstonnage. För FEAB: s del har detta
skett i samarbete med andra nybyggnadsvarv.
2)
Till följd av
vikande efterfrågan på större tonnage har storvarven i viss utsträckning gått
ned i storieksklassen.
3)
Fartygsstorlekarna
har även vid de mindre och medelslora varven ökal och fartygen har blivil
betydligt mer malerialinlensiva varför omsättningen ökal starki utan
motsvarande ökning av antalet anställda.
3.1.5 Varvens kapacitet i förhållande till efterfrågevolymen
Nuvarande kapacitet och beläggning
De aktuella varven har lämnal uppgifler om beräknad
limförbmkning är 1979 och beläggning per den I Januari 1979.
Beläggningsuppgiflerna grundas på orderboken den 15 oktober 1979.
Den för dessa varv totala timkapaciteten år 1979 på civila
nybyggen inkl. entreprenadarbeten (främst stål- och rörarbelen utförda av
inhyrda förelag) uppgär till knappt 3 milj. timmar, varav 432 000 timmar avser
entreprenadarbeten. Inräknal marina fariyg uppgår timkapaciteten till knappl
3,45 milj. limmar.
Beläggningen den 1 januari 1980 motsvarar ca 2,91 milj.
limmar i civil produktion och ca 0,720 milj. timmar i marin produklion.
Beräknad beläggning 1981-1982:
En kalkyl beiräffande framlida beställningar måsle
självfallel bli osäker. Ell försök till en rimlig beräkning skulle emellertid
kunna göras enligt följande:
a) EJ varvsägande mindre rederiers ersältningsbehov'
Åven om säkert underiag saknas torde man kunna räkna med
atl beläggningar av detta slag ianspråktar 10-15% av kapaciteten år 1979, dvs.
345000-515 000 timmar perår i genomsnitl.
' De större rederiernas ersältningsbehov har inte
medräknats. Dessa rederier har genomgående en modern Oolla och äldre mindre
enheter kommer sannolikl atl ersälias med större tonnage.
opaginerad Kontrollera mot PDF
300000
timmar 130000 limmar 100000 limmar
530000
timmar 265 000 timmar
b)
Civila slalliga beställningar 1981-1982
Sjöfartsverket
ca Vägverket ca Kustbevakningen ca
summa
genomsnitt/år
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) Marina
beställningar
De
marina beställningarna inkl. export beräknas motsvara ca 350000 timmar per år i
genomsnitl.
d) Varvsägande
rederier
År
1979 beräknas dessa rederier ha lagil i anspråk ca 1,15 milj. timmar hos de
egna varven, molsvarande hela nybyggnadskapacitelen vid varven i Oskarshamn och
Lödöse, slörre delen av nybyggnadskapacitelen vid Kalmar Varv och en liten del
vid Falkenbergs Varv. Ianspråktagandet fömlsatles i denna kalkyl sjunka till
90000 limmar.
Kapacitetsbalans
vid oförändrad kapacitet;
Under
de förutsättningar som nyss angetts skulle kapacitetsbalansen kunna beräknas
enligt följande:
timmar/år
procent av kapaciteten 1979
Ej
varvsägande mindre rederiers
345000-515000
10-15
beställningar
Slalliga
beställningar
615000
18
(inkl. marina)
Varvsägande
rederiers
900000
26
beställningar
S:a
1860000-2030000
54-59
Att
upparbeta pä export m. m.
1420000-1590000
41-46
Kapacitetsbalans
den 1 januari 1983 med hänsyn lill pågående/planerade förändringar:
Den
nyss gjorda kalkylen fömlsåtler alt nybyggnadskapacitelen bibehålles vid 1979
års nivå. Om man emellertid tar hänsyn till pågående eller planerade
förändringar skulle den civila nybyggnadskapacitelen år 1983 kunna beräknas
till ca 1,60-1,65 milj. timmar.
Utöver
angivna kapacilet lorde alllid en viss entreprenadvolym behövas. En viss
begränsning härav bör dock kunna genomföras om varvens planeringstider blir
längre än de senaste åren. Det kan antas atl det i genomsnitt kommer alt
behövas en entreprenadvolym på ca 7% av varvens egen timkapacilet. Detta
moisvarar drygt lOOOOO timmar.
Mot
bakgmnd av del anförda kan den lolala civila nybyggnadskapaciteten beräknas
till 1,70-1.75 milj. limmar. Den lotala marina nybyggnadska-
Prop. 1979/80:165 73
paciteten
beräknas lill 0,5 milj. limmar, varav 0,3 milj. timmar avser export.
Det
sagda föranleder följande kapaciletsbalansräkning avseende civil produktion:
timmar/år
procent av citeten
kapa-
Ej
varvsägande mindre rederiers
beställningar
Slalliga civila beställningar Varvsägande rederiers
beställningar
S:a Alt
upparbeta pä export m. m.
340000
265000
900000
1505000
195000-
245000
19-
15-
52-
86-11-
-20
-16
-53
-89 -14
Som
redan lidigare nämnts är beräkningar av detla slag något osäkra. Del lorde
emellertid stå klart atl del totalt setl för de mindre och medelstora varven
f. n. föreligger en icke obetydlig fri kapacitet uiöver vad som de närmaste
åren kan läckas genom påräkneliga beställningar. Pågående eller planerade
förändringar av arbetsstyrkan och produktionsinriktningen kan emellertid
beräknas väsentligt reducera detta överskott.
3.1.6
Export och konkurrentländer
De
mindre och medelstora svenska varven har f.n. endast elt fåtal beställningar
för export.
Tidigare
levererade den här gruppen varv en avsevärd del av sin produktion lill
utlandet (ca 37% åren 1972-1978). Exporten avsåg främst tankfartyg. Exporten
inriktades i huvudsak mot Europa och medelhavsmarknaden.
Den
svenska utvecklingen mol ell i del närmasle totalt hemmamarknadsberoende har
inle någon motsvarighet i konkurrentländerna. Flera av våra konkurrentländer
har betydande exportandelar för olika fartygstyper i de aktuella
siorieksklasserna. Japan dominerar denna export men också högkostnadsländer som
Västtyskland, Holland och Norge har stora andelar. Typiska lågkoslnadsländer
som Singapore, Taiwan och Sydkorea svarar endast för en mindre del.
Som
en betydelsefull förklaring lill det svenska hemmamarknadsberoen-del kan nämnas
att först under år 1979 etablerades i Sverige ell exportfinansieringssystem
för varven med villkor liknande dem som kan erbjudas varv i vissa andra länder.
Subventioner lill redare som beställer vid inhemska varv i andra länder är
också försvårande.
Del
kan slutligen nämnas alt biständsanknutna u-landsleveranser utgjorde 7-8% av
den lolala exportmarknaden för mindre tonnage.
Prop.
1979/80:165 74
3.2 Reparationsverksamheten
Under perioden 1966-1976 skedde en belydande lillväxl av
världens reparationskapacilet. Uttryckt i dock-kapacitet var ökningen 250% för
dockor över 50000 dwl. Den största tillväxten ägde rum i Japan, Fjärran Östern
och på Iberiska halvön.
Åven om tillväxten på andra håll i Europa inle varil lika
stor som pä Iberiska halvön har det under 1970-talet uppstått en allt hårdare
konkurrens i Europa. I Sydeuropa har såväl den grekiska som den franska
reparationsinduslrin byggis ul. I norra Europa har slora reparationsdockor
tagits i bmk i bl. a. Belgien, Västtyskland, Sverige och Norge.
Den stora tillväxten av antalet reparationsdockor har letl
till en global överkapacitet och obalans mellan utbud och eflerfrågan på
reparationskapacilet. Efter oljekrisen och den krafiiga sjöfarlsrecessionen
från millen av 1970-lalet, upphörde den tidigare efterfrågelillväxten. På gmnd
av den långa ledtiden i investeringarna har emellertid ulbyggnaden av dock-kapacitet
fortsatt och nya dockor kommer all tas i bmk även under början av 1980-talel.
Den globala överkapacitelen inom reparalionsvarvsindustrin
gäller också Europa. Enligt olika beräkningar uppgick skillnaden mellan utbud
och efterfrågan (uttryckt i reparationslimmar) år 1978 lill 20-30%. När det
gäller marknadsutvecklingen kan det dessutom tilläggas att flera av de ledande
europeiska sjöfartsländerna drabbats hårt av sjöfärtskrisen. Handelsflottorna
har reducerats avsevärt i flera europeiska sjöfartsnationer och
reparationsvarvens hemmamarknad har därmed minskat.
I Östersjö- och Katlegattområdel finns det f. n. 95
reparationsdockor (Sovjetunionens dock-kapacitet ej inräknad). Flertalet har en
dockbredd understigande 30 m. Del lorde inte råda någon tvekan om atl delta
utbud av fysiska resurser för fartygsreparalion klart överstiger efterfrågan.
De mindre och medelstora varven, vars
reparalionsverksamhel är relativt liten arbetar dock inom en lokal och
relativt skyddad marknad, vilket innebär all det anförda av dessa varv inte f.
n. upplevs som allvarligt. Några möjligheter lill expansion inom denna marknad
synes dock inle föreligga.
4 Arbetsmarknads- och regionalpolitiska bedömningar
Varvens belydelse för befolknings- och
sysselsättningsutvecklingen, såväl i de kommuner där de är belägna som lill
viss del i omkringliggande kommuner, spelar en slor roll vid en övergripande
samhällsekonomisk värdering av branschens förulsältningar och problem.
Kommissionen har gjort en analys av resp. kommuns befolknings- och
sysselsättningsutveckling under 1970-talet, yrkesverksamhetsgraden för kvinnor
och män, pend-
Prop.
1979/80:165 75
lingsutbyte med omgivande kommuner saml den genomsnittliga
arbetslösheten under år 1978. En redogörelse lämnas också för länsslyrelsernas
befolknings- och sysselsätlningsprognoser. Vidare görs en bedömning av
befolknings- och sysselsättningsutvecklingen fram till år 1982 vid en förändring
av anlalet sysselsatta vid resp. varvsenhet.
Efter en avvägning mellan olika faktorer som kan påverka
kommunernas förutsättningar all klara evenluella sysselsältningsförändringar,
kan enligt kommissionen följande grova rangordning göras:
Kramfors kommun, varifrån huvuddelen av arbetskraften vid
Lunde Varv kommer, uppvisar sämst förulsältningar av här redovisade kommuner
när del gäller alt klara eventuella sysselsältningsförändringar. Lunde Varv och
Verkstads AB är visserligen ell litet varv, men allernaliva
sysselsättningstillfällen i kommunen är få och föreliggande prognoser visar
inle på några förbättringar under den närmasle framliden.
Sölvesborgs kommun har svag befolkningsutveckling,
uppvisar låga sysselsätiningstal och är beroende av Götaverken Sölvesborg AB,
som är kommunens näst största arbelsplals. Omgivande kommuner erbjuder få
alternativa sysselsättningstillfällen.
Åmåls kommun (AB Åsiverken) har förhållandevis goda
prognoser för sysselsättningsutvecklingen, både tolall och inom
tillverkningsindustrin, men i övriga avseenden redovisas en relativt dyster
utveckling. Åmåls kommun hade t. ex. under år 1978 den högsia arbetslösheten
bland de här redovisade kommunerna.
Karlskrona kommun (Karlskronavarvet) ligger liksom
Sölvesborgs kommun i etl län med sysselsättningsproblem. Karlskrona är länets
primära centmm och kommunens arbetsmarknad har belydelse även för omgivande
kommuner. Bland här redovisade kommuner väntas enligt länsstyrelsens prognos
den svagaste sysselsättningsutvecklingen fram till år 1982 för Karlskrona
kommun.
Lilla Edets kommun (AB Lödöse Varv) har en förhållandevis
hög andel sysselsalla inom tillverkningsindustrin, främst inom massa- och
pappersindustrin. Kommunen har de senasle åren hafl en viss sysselsältningsminskning
inom induslrin men har ändock hafl en positiv befolkningsutveckling till följd
av närheten till Göteborgsregionen. Den positiva befolkningsutvecklingen
väntas beslå.
Oskarhamns kommun (AB Oskarshamns Varv) har under
1970-lalel hafl en sysselsättningsexpansion inom tillverkningsindustrin.
Andelen sysselsatta inom metall- och verkstadsindustrin är hög i förhållande
lill både länel och rikel. Under prognosperioden vänlas en dämpning av såväl
den lolala sysselsättningslillväxlen som av befolkningsutvecklingen.
Karlstads kommun (Karlslads varv) är belägen i stödområde
två. Kommunen har de senasle åren haft en relativt positiv utveckling både vad
gäller sysselsättning och befolkning. Denna utveckling väntas bestå under
prognosperioden. Karlslads varv är ell relativt litel varv både i absoluta tal
Prop. 1979/80:165 76
och
i relation till den lolala sysselsättningen. Kommunens arbetsmarknad har betydelse
även för utvecklingen i omgivande kommuner.
Östhammars
kommun (Marinteknik Verkstads AB) är belägen i stödområde två. Kommunen har
haft en relativt gynnsam sysselsättnings- och befolkningsutveckling under
1970-talel. Della beror främsl på byggandet av kärnkraftverk i Forsmark.
Kalmar
kommun (Kalmar Varv AB) har under 1970-lalel hafl en förhållandevis
gynnsammare sysselsättningsutveckling än befolkningsutveckling. Kommunen är
dock en av de få kommuner i länet som hafl en posiliv folkmängdsutveckling. Fram
till år 1982 väntas en bättre befolkningsutveckling. Kommunens betydelse för
omgivande kommuner framgår av den ganska omfattande inpendlingen från dessa
kommuner.
Kungälvs
kommun (Marstrands varv) har under 1970-talet haft en mycket positiv befolkningsutveckling.
Denna beror framför alll på utflyttningen från Göteborgs kommun. Kommunen har
en omfattande utpendling till den övriga regionen. Kungälvs utveckling
sammanhänger med utvecklingen i hela Göteborgsregionen.
Falkenbergs
kommun (Falkenbergs Varv AB) har under 1970-talet hafl en god
befolkningsutveckling och en relativt positiv sysselsättningsutveckling.
Kommunen har en förhållandevis känslig näringslivsstmktur. Enligt
länsstyrelsens prognos väntas emellertid den positiva sysselsättningsutvecklingen
beslå.
Nacka
kommun (Götaverken Finnboda AB) är belägen i Stockholmsregionen. Denna region
har haft en sysselsättnings- och befolkningsexpansion under 1970-talel. Slora
stmkturella förändringar har iniräffal under denna tidsperiod, vilket medförl att
industrisysselsätlningen minskat och servicesektorn blivit allt mer belydande.
Gölaverken Finnboda AB som har en relativt marginell betydelse för
sysselsättningen i regionen kan dock ha en viss betydelse för näringslivels
differentiering.
5
Kommissionens överväganden och förslag
5.1
Allmänna överväganden
Den
sammanfattning av marknadsanalysen som redovisas i avsnitt 3 ger anledning alt
anta att en globall setl någol förbättrad marknadssituation för varv som
producerar mindre och medelstort tonnage inträffar om några år. Förbättringen
kommer dock knappasl att i någon väsentlig ulslräckning föranledas av en
volymexpansion på gmnd av ökad ekonomisk tillväxt ulan snarare av etl
ersältningsbehov och en fortsatt neddragning av väridens totala varvskapacilet.
Beiräffande vissa lonnagekalegorier, främsl bogserbåiar och andra arbetsfartyg,
saml speciallonnage som kemikalie-och gasfarlyg, kan man dock förvänla en viss
volymexpansion. Del kan
Prop.
1979/80:165 77
vidare inle uteslutas all prishöjningarna på drivmedel i
viss utsträckning kommer all gynna kusllrafik och sjöburna Iransportsyslem på
bekosinad av lastbilstransporter.
De svenska mindre och medelstora varven är numera siarkt
hemma-marknadsorienlerade. De svenska redarnas eflerfrågan blir således avgörande
för dessa varvs framtidsutsikter. Svenska rederier opererar vanligen inom etl
relativt begränsai område, främst i nordsjö- och östersjöfart. Della gäller
särskilt de smärre rederierna. De tre varvsägande rederierna har ett vidare
verksamhetsområde. För de geografiska områden, där huvuddelen av det mindre
och medelslora svenska tonnaget sysselsätts, måsle marknadsulsikterna på
medellång sikt (1981-1983) bedömas vara mindre ljusa än vad som gäller för
världen som helhel.
Kommissionen har i avsnitt 3.1.5 sökt beräkna de mindre
och medelstora varvens kapacitet i förhållande lill efterfrågevolymen. Åven om
beräkningarna inte gör anspråk på exakthet anser sig kommissionen kunna
konstatera atl varvens nuvarande kapacitet i betydande grad överstiger vad som
kan täckas av mer eller mindre säkra beställningar de närmast kommande åren. Om
man emellertid tar hänsyn lill pågående eller planerade förändringar av
arbetsstyrka och produktionsinriktning - innefattande en avveckling av
nybyggnadsverksamheten i fråga om fartyg vid Finnboda, Sölvesborgs och Lödöse
varv saml en nedlrappning av den civila nybyggnaden vid Kariskronavarvet -
finns del enligt kommissionens bedömning anledning alt för den civila
nybyggnadssidan räkna med en relativt liten sådan fri kapacitet. Möjligheter
att täck också denna kapacitet får anses föreligga. Kommissionen ålerkommer
strax till dessa möjligheter.
Del
anförda leder lill slulsalsen atl man de närmast kommande åren kan förvänla att
de mindre och medelslora varvens kapacitet kommer atl anpassas till en rimlig
nivå. Kommissionen vill emellertid kraftigl understryka atl känsligheten för
förändringar i förutsättningama är mycket stor, varför enslaka beställningar
kan få avgörande betydelse för denna gmpp varv. Yllerligare tillskott av
kapacitet med inriktning mol de lonnagekalegorier som är aktuella för de
mindre och medelstora varven l.ex. från någol eller några av slorvarven eller
genom all ytterligare mindre varvsenheler etableras - kommer all hell förändra
bilden.
Som kommissisonen nyss antytt borde del - under
föruisättning atl de berörda pågående eller planerade förändringarna fullföljs
- inte vara omöjligt atl belägga också den angivna fria kapaciteten. En
förutsättning härför måsle vara all varven i slörre utsträckning än f. n.
inriktar sig på exporl. De exportmarknader som kan komma ifråga är främst
europamarknaden och u-ländema. Enligt kommissionens bedömning är en exporl till
dessa områden möjlig under förutsättning atl varven söker specialisering för
all koncentrera sina resurser och därmed nå såväl hög kompelens som relaliva
kostnadsfördelar. Det är emellertid samtidigt nödvändigl att varven
Prop.
1979/80:165 78
inom sina specialområden söker tillägna sig en god
problemlösningskunskap utifrån kundernas behov, vilkel kräver viss
flexibilitet. Kommissionen har kommii lill slulsalsen atl de största
möjligheterna lill framgång på exportmarknaden på sikl står atl vinna främst
när det gäller avancerat handelstonnage och specialfartyg.
Vissa möjligheter borde också finnas att inrikta
produktionen mol delvis nya produkter. Kommissionen har noterat att sådan
produklion f. n. har blygsam omfattning men alt det finns vissa projekl som
förefaller lovande. Den omslällning mot export och nya produkter som sålunda
blir aktuell kan enligt kommissionens bedömning knappast med någon framgång komma
till slånd ulan vissa statliga stödinsatser. Kommissionen kommer i det följande
att närmare överväga sådana insatser. Enligt kommissionens mening måsle en
utgångspunki vid ulformningen av insatserna vara att de skall vara temporära
och underlätta en smidig omställning. En annan utgångspunkt bör vara att del är
förelagen själva - enskilt eller i samarbete med andra förelag - som har alt ta
initiativet lill behövliga ålgärder. Enligt vad kommissionen erfarit föreligger
redan vissa planer på samarbele mellan några varv i detta hänseende. Det är
således väsentligt att stödinsatserna görs betingade av insatser från
företagen själva. Slutligen bör de statliga åtgärderna vara så utformade alt de
inte leder till en likriktning av branschen.
Med angivna utgångspunkter kommer kommissionen först att
ta upp några för branschen generella statliga insatser som syftar till att
underlätta exportinriktningen. Därefter kommer kommissionen atl lämna vissa
andra förslag av mera generell nalur saml slutligen redovisa vissa överväganden
rörande de skilda varvsföretagen.
5.2 Stöd till produktutveckling och marknadsföring
Åven om de rederianknutna varven har en fördel genom
rederiemas marknadspositioner kan man konslalera atl de mindre och medelstora
varven i regel kännetecknas av begränsade marknadsföringsresurser. Också
produktulvecklingskapacileten är relativt liten.
Den omslällning mot export och nya produkter, som
kommissionen nyss angett som angelägen, kommer alt kräva betydande och
kostnadskrävande satsningar på marknadsföring, produktutveckling m. m. I första
hand måste del ankomma på varven själva atl enskill eller i samarbete
genomföra dessa satsningar. Enligt kommissionens mening kan del emellertid vara
fråga om sä kosinadskrävande åtgärder all statligt stöd framstår som motiverat.
Kommissionen kommer i del följande all föreslå vissa sådana stödåtgärder.
De nuvarande stödformerna kan självfallet komma i fråga
också för de mindre och medelslora varven. Dessa stödformer är emellertid inle
i alla avseenden särskilt väl anpassade för varvsindustrins speciella
förhällan-
Prop.
1979/80:165 79
den.
Enligt kommissionens mening är behovet av slalliga stödinsatser påtagligt
främst när det gäller kosinader för exportmarknadssalsningar och för åtgärder i
samband med anbudsgivning. De existerande statliga slöd-formema kan i dessa
hänseenden komma i fråga för de mindre och medelstora varven endast i vissa
fall och under alltför speciella fömtsättningar. Enligt kommissionens mening
bör därför de stödformer som f. n. finns att tillgå kompletteras med särskilda
statliga stödinsatser för de mindre och medelslora varven inom angivna områden.
Analysgmppen
för mindre och medelstora varv föreslog på sin tid ett för dessa varv gemensamt
marknadsföringsbolag under statlig medverkan. Det finns flera skäl för att
avstyrka detta förslag. Kommissionen vill framför alll peka på att den här
gmppen varv är synnerligen heterogen och omfattar varv med såväl skilda
kundkategorier som olika strategier. Det finns också anledning att anta att
antalet intressenter i etl sådant bolag skulle bli alltför stort och att de
enskilda varven skulle fjärmas från marknaden mer än vad som är fallet idag.
Kommissionen
vill i stället föreslå att staten lämnar stöd lill exportsatsningar, som de
mindre och medelstora varven själva, enskill eller gemensamt, tar initiativet
till. Stöd bör lämnas till kostnader för marknadsundersökning och för
marknadsbearbetning. Stödet bör utgå i form av lån, vars villkor bör utformas i
nära överensstämmelse med vad som gäller för lokaliseringslånen. Lånen bör
således uppgå högsl lill belopp molsvarande 70% av de stödberättigade
kostnadema. Lånen bör vidare vara räntebärande och betalas åler enligt plan.
För att slimulera påbörjandet av ålgärder av del här slaget bör amorterings-
och ränlefrihel kunna medges de försia två åren.
Stödet
till exportmarknadssatsningar bör komplelleras med slöd lill kostnader för
framtagande av anbud. De åtgärder som kan vara akluella i delta sammanhang är
bl.a. viss produktutveckling, projekteringsarbete och prisbearbetning.
Kostnaderna härför är inte oväsentliga. Del kan röra sig om ca 2 % av
anbudssumman. Härtill kommer alt de flesta mindre och medelstora varvens
resurser är begränsade på della område.
Siödet
för framtagande av anbud bör enligt kommissionens mening ges i form av lån till
belopp motsvarande högsl 50% av kostnaderna. Lånet Jämle marknadsmässig ränla
bör återbetalas om anbudet leder lill leveransavlal; i annat fall bör lånet
efterges.
Enligt
kommissionens mening bör det här skisserade stödsystemet ges en så flexibel
utformning som möjligt. Utrymme bör ges att stödja salsningar av de mesl
skilda slag och även sådana som innefatlar ett högt risktagande. Del bör inle
begränsas till ålgärder som rör enbari fartygsproduklion ulan bör kunna
omfatta också annan produklion, som är lämpad för varvsindustrin. Frågor om
slöd bör prövas av nämnden för fartygskredilgarantier (FKN).
Stödinsatserna
bör slutligen ses som ell medel all under en omställnings-
Prop. 1979/80:165 80
period
underlätta för de mindre och medelslora varven atl stärka sina
marknadsföringsresurser m. m. Stödinsatserna bör därför vara temporära och
komma i fråga endast för kostnader som nedläggs före utgången av år 1983.
Kommissionen räknar med etl medelsbehov av 10 milj. kr. per år.
Enligt
kommissionens mening är det under denna omställningsperiod inte tillräckligt
att staten ställer medel till varvsföretagens förfogande för
exportmarknadssatsningar m. m. Staten bör också medverka till att företagen
får information och rådgivning rörande olika förhållanden på tänkbara
exportmarknader. Detta måste i viss utsträckning ske genom intensifierade
insatser från ohka exportfrämjande organ såsom Sveriges exportråd m. fl. Enligt
kommissionens uppfattning är det emellertid också angeläget att FKN:s särskilda
kunskaper om förhållandena på de exportmarknader, som är av intresse i detta
sammanhang, ställs till de berörda företagens förfogande. FKN bör således få en
roll också som informations- och rådgivningsorgan. I viss utsträckning bör
denna roll kunna klaras inom ramen för ordinarie personaluppsättning. FKN kan
emellertid i vissa fall behöva anlita utomstående konsulter för denna
verksamhet. För detta bör FKN erhåUa ett särskilt anslag som kan beräknas till
ca 1 milj. kr. per år under en övergångsperiod fram t. o. m. år 1983.
5.3 Stöd
till investering i fiskefartyg m. m.
Fiskeristyrelsen
har nyligen föreslagit bl.a. att det statliga stödet till fiskets
rationalisering förstärks i fråga om stöd till investering i nybyggt
fiskefartyg.
Kommissionen
saknar fömtsättningar att bedöma detta förslag ur fis-keripolitisk synvinkel.
Enligt kommissionens mening skulle förslaget emellertid kunna medföra
betydande nybyggnadsmöjligheter för de svenska mindre och medelstora varven.
Kommissionen tillstyrker därför förslaget från de synpunkter kommissionen har
att beakta. En fömtsättning för att erhålla det förstärkta stödet bör dock vara
att beställningen läggs hos svenskt varv.
5.4 Stöd
till kustsjöfarten
Ett
väl utvecklat svenskt kustsjöfartssystem skulle innebära väsentliga
sysselsättningsmöjligheter för de mindre och medelstora varven i fråga om såväl
nybyggnads- som reparations- och underhållssidan.
Även
en begränsad expansion av kustsjöfartsflottan skulle fa stor betydelse för
dessa varv.
Inom
den nuvarande kustsjöfarten transporteras i första hand bulklaster såsom olja,
spannmål, kalksten, cement osv. medan styckegodstransporter knappast sker alls
på detta sätt. Sådana transporter sker i huvudsak med lastbil.
Prop. 1979/80:165 81
Sjötransporter medför förhållandevis små miljörisker och
är relativt bränslesnåla. Enligt kommissionens bedömning har prishöjningarna på
drivmedel skapal fömtsättningar för en förbättrad marknad för kustsjöfarten.
En väl fungerande kustsjöfart kräver att den framgenl får
starka inslag av systemlänkande. Enligt kommissionens mening framstår det som
angeläget att statsmakterna medverkar till att utveckla ett system för svensk
kustsjöfart.
Kommissionen anser därför att det bör övervägas att under
statlig medverkan bilda ett ulvecklingsbolag med syfte att utveckla ett system
av angivet slag. Intressenter i ett sådant bolag skulle kunna vara - fömtom
staten - mindre rederier, varv m. fl. Uppskattningsvis kan ett sådant bolag
behöva ett aktiekapital på 15 milj. kr. Staten bör vara majoritetsägare. Det
måste också fömtsättas att bolaget på sikt får resurser att utveckla l.ex.
prototypfartyg.
5.5 BestäKarstödet
Beslällarstödel - särskilt avskrivningslånet - har varit
av avgörande betydelse för svenska rederiers benägenhet alt beställa hos
svenska varv. Stödet har emellertid också fåll vissa för marknadsutvecklingen
mindre posiliva effekler.
Enligt
kommissionens uppfallning lalar myckel för alt beslällarstödel bör avvecklas. Det
är emellertid inte realistiskl atl länka sig en omedelbar avveckling. 1 slället
bör avvecklingen ske successivt för all underiätta en smidig och planerad
anpassning till en marknad ulan beställarslöd. Självfallet måste därvid
konkurrentländernas åtgärder i della hänseende beaklas. Kommissionen lämnar
emellerlid inte något konkret förslag i denna fråga eftersom della inte ingår i
kommissionens uppgift. Del är emellerlid under alla förhållanden myckel
väsentligt atl beslällarstödel utformas så atl varven får tillfälle till
långsiklig planering med hänsyn till sina ledlider.
5.6 Överväganden rörande de skilda varvsenheterna
5.6.1 Varven inom Svenska Varv-koncernen Gölaverken
Finnboda AB
Kommissionen vill beträffande della vaiv anföra följande.
Svenska Varvs slyrelse beslutade i november 1978 all Finnboda skulle läggas
ner. Efler riksdagsbeslutel om varvsfrågorna i december 1978 beslutade koncernledningen
all en ny budgel skulle upprättas för varvet under den fömtsättningen att
varsel om uppsägning ej fick ske under år 1979. Nedläggningsbeslutet gäller
fortfarande.
Som bakgrund lill nedläggningsbeslutet kan nämnas att
Finnboda varit 6
Rik.-dagen 1979180. I saml. Nr 165
Prop. 1979/80: 165 82
föriustbringande
under en följd av år. Under perioden 1974-1978 har förlusterna uppgått till i
genomsnitt 49,6 milj. kr. per år före bokslutsdispositioner och skatt. För
perioden 1979-1982 har ytteriigare föriuster prognosticerats.
På
uppdrag av den regionala utvecklingsfonden i Stockholms län har
konsultföretaget Maynard Shipbuilding Consultanls AB utarbetat en rapport,
"Framtida planer för Götaverken Finnboda AB". Rapporten har den 21
augusti 1979 överlämnats till kommissionen. Den har den 7 september 1979
överlämnats till regeringen.
Enligt
rapporten är det möjligt för Finnboda att uppvisa acceptabel lönsamhet, ca 5 %
av omsättningen, fr. o. m. år 1982.
Helt
kortfattat anges i rapporten följande målsättning för verksamheten den kommande
femårsperioden. Reparationsverksamheten skall öka med 60% jämfört med nuvarande
volym. Av en sammanlagd produktionsvolym på 400000 timmar per år skall 250000
timmar belöpa på reparationer. Industriproduktionen (50 000 timmar) skall
inriktas på service- och legoar-beten till tung industri samt till kommunal
verksamhet. Övrig produktion (100000 timmar) skall inriktas mol speciella
produkter, lämpade för serieproduktionen, t. ex. pontoner, oljeskyddsutmstning
och byggmoduler. Personalstyrkan skall minska från nuvarande 469 personer till
320 år 1984. Produktiviteten bedöms öka med 40-50% under perioden 1980-1982.
Det
finns enligt kommissionens bedömning anledning atl på flera punkter
ifrågasätta den Maynardska rapporten.
När det först gäller
marknadsmålsättningen beräknar man i rapporten att antalet reparenter skall öka
från 306 år 1978 till 434 år 1982. Vidare beräknas en ökning ske av andelen
utländska repa-enter från 27 % år 1978 till ca 35 % år 1982. Eftersom
genomsnittligt antal arbetstimmar är väsentligt högre för utländska reparenter
än för svenska skulle förskjutningen enligt beräkningama medföra en markant
produktionsökning (under år 1978 uppgick det genomsnittliga anlalet
arbetstimmar per svensk reparent till drygt 200 och per utländsk till drygt 1
000). Fömtom den väsentliga ökningen av antalet reparenter och förskjutningen mot
högre andel utländska objekt framstår det enligt rapporten som realistiskt atl
räkna med en ökning av reparationsvolymen per fartyg med ca 10%.
Kommissionen
har tidigare (se avsnill 3.2) någol beröri marknadssituationen på
reparationssidan. Utöver vad som där anförts vill kommissionen anmärka
följande. Den planerade uiökningen av reparationsvolymen förutsätter atl
Finnboda blir framgångsrikt i konkurrensen med varv i bl. a. södra Östersjön.
Konkurrenssituationen i detla område är utomordentligt hård och kapaciteten
överstiger i belydande grad dockningsbehovel. Möjligheterna alt med acceptabel
lönsamhet utveckla den sovjetiska reparationsmarknaden måsle vidare bedömas
som utomordentligt små. Ett stort antal varv i Nordeuropa konkurrerar om denna
marknad. Dessa svårigheler är inle lillräckligl belysta i den Maynardska
rapporten och kommis-
Prop. 1979/80:165 83
sionen anser atl rapportens bedömningar är alltför
optimistiska. 1 fråga om den beräknade ökningen av reparationsvolymen per
fartyg anser kommissionen all rapportens beräkningar inle är lillräckligt
underbyggda.
En brist i rapporten är vidare att man inle gör någon
skillnad på reparation och underhåll.
Produkiiviieisuivecklingen för direkl och indirekl
produktivt arbele bedöms i rapporten kunna utvecklas på följande säll (% av
1979 års nivå).
1980 1981 1982 1983 1984
Perår
10
9
4
3
2
Ackumulerat
10
20
25
28
31
Vid övriga varvsenheler prognosliceras
produktiviletsökningen till 2-3% per år. Rapportens målsättning får således
bedömas som utomordentligt optimistisk och kommissionen kan inte finna atl man
i rapporlen lämnal underlag som lillräckligt väl moiiverar en sådan optimism.
I fråga om beråkningen av kapacitetskostnaderna räknar
rapportförfattarna bl. a. med följande prisulveckling för indirekl produktiv
personal.
1980 1981 1982 1983 1984
Prisutveckling/anställd 66 Ikr 73 tkr 80 tkr 88 tkr 97
tkr
Enligt kommissionens bedömning får dessa beräkningar anses
i anmärkningsvärd grad tilltagna i underkant. Om man för år 1980 kalkylerar
med en månadslön per anställd på 6000 kr., vilket får anses realisliskl, skulle
man inkl. sociala avgifier om 37,9% erhålla en kostnad på 99000 kr. eller ca
50% högre koslnad än vad som beräknas i rapporlen.
För prisutvecklingen inom reparationsverksamheten görs i
rapporlen följande anlaganden i fråga om täckningsbidrag 1 (fakturering -
materialkostnader):
1980 1981 1982 1983 1984
TB I/timme 150 kr. 160 kr, 172 kr. 184 kr. 197 kr.
Förär 1978 har ulfallel varit mindre än 125 kr. per timme.
Underår 1979 har dock högre nivåer kunnal uppvisas. Pä Cityvarvet beräknas f.
n. motsvarande täckningsbidrag till väsentligl lägre belopp. Enligt vad kommissionen
har erfarit ger den utländska reparationsmarknaden etl belydligl lägre
täckningsbidrag än den svenska. Eftersom rapporlen förulsäller en förskjutning
mot allt slörre andel utländska reparationer anser kommissionen att de avgivna
beräkningarna inte är att anse som realistiska.
1 fråga om investeringarna kräver bl.a. den nya
generationen färjor (Finlands- och Gotlandsfärjor) av slörre format, en docka
med större kapacitet än Finnbodas nuvarande dockor. Investeringskostnaden för
en sädan slörre docka kan beräknas lill mellan 10 och 80 milj. kr., beroende
Prop.
1979/80: 165 84
på vilkel av olika länkbara allernaliv som väljs. I
Maynards rapporl berörs inte della nyinvesieringsbehov. Också i fråga om
behövliga miljöinvesteringar är rapporten ofullständig.
Avslutningsvis kan anmärkas all Maynards rapport
innefaltar belydande stmkturella ingrepp i företagels hillillsvarande
organisalion och verksamhel. Sådana insalser kräver erfarenhetsmässigt inle
bara kraftfulla insalser ulan också förnyelse av förelagels ledningsresurser.
Del kan ifrågasättas humvida behövliga resurser kan uppbringas för denna
uppgifl. Del bör vidare framhållas atl man också förulsäller en väsentlig
omstrukturering ifråga om bl.a. åldersstruktur och utbildningsnivåer hos de
kollektivanställda. Åven om man i dessa hänseenden skulle kunna komma en bit
på väg framstår rapportens målsättning enligt kommissionens bedömning som något
av etl önsketänkande med hänsyn lill Finnbodas utgångsläge.
Sammanfattningsvis anser kommissionen all Maynards rapport
inte kan läggas lill grund för etl ställningstagande till Finnbodas framlid.
Kommissionen har under arbetets gång lagit inilialiv lill
förhandlingar mellan Svenska Varv AB och privalägda varvsförelag om ell
överlagande av Finnboda i starki reducerat skick. Dessa förhandlingar har
emellertid avslutats utan atl någon uppgörelse kunnal träffas.
Med hänsyn lill del anförda anser kommissionen alt
koncernledningens nedläggningsbeslut framslår som del ur företagsekonomisk
synpunkt mest realistiska alternativet.
När det gäller ställningstagandet till eventuella
särskilda insatser från siatsmakternas sida för atl av andra skäl än renl
företagsekonomiska upprällhålla verksamhelen vid varvet vill kommissionen
anföra följande.
I ell lidigare avsnitt (se avsnitt 4) har kommissionen
redovisat de olika varvens arbetsmarknads- och regionalpolitiska betydelse.
Kommissionen anser sig med hänsyn till den redovisningen inte kunna av
arbeismarknads-eller regionalpolitiska skäl förorda särskilda insalser från
statsmakternas sida i syfte att hälla varvel vid liv; della särskilt som del i
varje fall pä reparalionssidan finns elt belydande överskott på varvskapacilet.
Elt bibehållande av varvel kan inte heller förordas av försvarspolitiska eller
andra liknande skäl. Del nuvarande marina underhållet vid Finnboda kan förläggas
vid andra varv. Kommissionen ålerkommer lill denna fråga.
Det har från företrädare från Slockholmsregionen gjorls
gällande att en hamn av Stockholms hamns slorlek behöver etl reparationsvarv.
Kommissionen har viss förståelse för denna synpunkt. Kommissionen anser sig dock
bcira lonstaiera att farhågorna beiräffande konsekvensema för Stockholms hamn
av en nedläggning av Finnboda varv är någol överdrivna. Man måste i
sammanhanget skilja mellan del underhäll och de reparationer som sker löpande
och planerat å den ena sidan och reparationer till följd av haverier o. dyl. å
den andra, .avsaknaden av möjligheter till löpande underhäll i
Stockholmsområdet kan knappast i nägon mera pålaglig utsträckning inverka
menligl på utvecklingen för Stockholms hamn.
Prop.
1979/80:165 85
När det gäller haverier och andra olyckshändelser anser
kommissionen att det är motiverat med katastrofberedskap i Stockholmsområdet.
Med hänsyn till del anförda anser kommissionen alt
koncernledningens nedläggningsbeslut såviit gäller varvsverksamhelen bör
verkställas. Vid detta ställningstagande har kommissionen särskilt beaktat
storleken av den toiala nybyggnads- och reparalionskapacileten i landel i
förhållandel lill lillgängligl marknadsutrymme. Kommissionen vill emellertid
anmärka alt det vid företagel finns en bra mekanisk verkstad som kan bibehållas
och eventuellt ulvecklas. Med hänsyn lill katastrofberedskapen föreslår kommissionen
alt Svenska Varv får i uppdrag atl mol ersättning vidmaklhålla och underhålla
härför erforderlig dockkapacitel saml lillhandahålla personal i
katastrofsituationer. Svenska Varv bör fä i uppdrag alt beräkna kostnaderna
härför.
Kariskronavarvet AB och Gölaverken Sölvesborg AB
Kariskronavarvet genomgår f. n. en
omslruklureringsprocess. Enligt de långsiktiga planema för varvet skall den
civila fartygsproduklionen reduceras. En betydande del av varvets resurser
kommer i stället att koncentreras till marin nybyggnad med speciell inriktning
på export samt i viss mån på s. k. alternativ produktion. Det kan i
sammanhanget nämnas att varvel f. n. arbetar med en speciell byggteknik i
plast.
Del kan konstateras att Karlskronavarvels primära funktion
är att utgöra ell underhålls- och nybyggnadsvarv för den svenska marinen.
Detla fömtsätter all varvet erhåller en med beaktande av beredskapsintressena
största möjliga andel av marinens underhålls- och nybyggnadsbeslällning-ar. Det
underhållsarbete, som f. n. utförs i Göteborg och vid Finnboda varv, bör
överföras lill Karlskrona. Detla bör omfalta också isbrytamnderhällel med
undanlag av del isbrytamnderhåll som kommer atl ske vid Lunde varv.
Kommissionen ålerkommer lill denna fråga. I fråga om den marina
nybyggnadsverksamheten bör möjligheterna att på sikl koncentrera
ubålsproduktionen till Karlskrona övervägas. Kommissionen vill vidare anmärka
att en inriktning på marin export förulsäller all Kariskronavarvet erhåller
svenska beställningar, som kan tjäna som referensobjeki.
1 september 1978 påbörjades arbetet med en förändring av
stmkluren hos Gölaverken Sölvesborg AB. Förändringen syftar lill alt företaget
skall upphöra all vara ell nybyggnadsvarv och i stället inrikla sig på annan
induslriell produktion.
Den angivna inriktningen hos dessa varv mot delvis nya
produkler lorde komma all kräva betydande utvecklingskostnader m. m. Kommissionen
vill i fråga om sådana kosinader hänvisa lill all Svenska Varv-koncernen genom
riksdagsbeslutet hösten 1978 erhållil ett stöd på 200 milj. kr. lill alternativ
produklion.
Några
särskilda slatliga insatser för dessa företag uiöver vad som här angetts
bedömer kommissionen ej som erforderliga.
Prop. 1979/80:165 86
5.6.2 De rederianknutna varven
De rederianknutna varven, dvs. AB Oskarshamns Varv, AB
Lödöse Varv, Kalmar Varv AB och Falkenbergs Varv AB, har i Jämförelse med andra
mindre och medelslora varv en påtaglig fördel genom rederiernas
marknadskännedom och kontakter.
Oskarshamns Varv ingår liksom Lödöse Varv i den s. k.
Johanssongruppen, som bedriver, förutom varv, också rederirörelse, spedition,
skeppsmäkleri, handelsrörelse (petroleumprodukter) och därmed förenlig
verksamhel.
Varvet är inriktat på en blandad nybyggnads- och
reparalionsverksamhel. Produklionen omfattar ro/ro-fartyg, produkttankfartyg
och asfaltlank-fartyg. Varvet förutser en kraftig värdemässig tillväxt i
nybyggnadsverksamheten. Det genomsnittliga resultatet före
bokslulsdisposilioner och skall kommer enligt prognoserna atl förbältras
avsevärt.
För Lödöse Varv har beslul fatlals att
nybyggnadsverksamheten skall läggas ned fr. o. m. ulgången av år 1979 saml att
verksamheten skall inriklas mol alternativ produktion, förelrädesvis lyngre
stålkonstruktioner (bl. a. farlygsseklioner till Oskarshamns Varv). Genom de
invesleringar som gjorls i varvel sedan år 1974 får förelaget bedömas ha en
effektiv produktionsapparat för den tilltänkta produktionsinriktningen.
Inom Kalmar Varv, som ingår i Kihiinvesl-gruppen, har från
år 1972 investerats belydande belopp, vilket resulterat i bl.a. en modern
anläggning för skrovframställning och en flytdocka för reparationsarbete.
Varvel inriktar sig i princip på en produktion av två fartyg per år. Hittills
har varvet byggt bl.a. kemikalietankfartyg, skogsproduklfarlyg saml
ro/ro-fartyg. Beläggningen kan tryggas till halvårsskiftet 1981 genom en
fäijebe-ställning från Gotlandsbolaget. Sluiförhandlingar pågår f. n. mellan
parlerna om detta projekt.
Falkenbergs Varv år dotterbolag till Thunrederierna AB.
Sedan år 1972 har varvel gradvis moderniserats. Etl betydande investeringsbehov
finns dock fortfarande. På nybyggnadssidan inriktar sig varvet pä specialfartyg
upp till ca 7000 dwl. I genomsnitt byggs etl fartyg per år. Fördelningen mellan
nybyggnad och reparation har de senaste åren inneburit att man lagt ca 60 % pä
nybyggnadsverksamhet och ca 40 % på reparalionsverksamhel. För framtiden
beräknas nybyggnadsverksamheten uppgå till 50-60%. Varvet förutser en
genomsnittligt högre omsättning för åren 1979 och 1980 än för de närmast
föregående åren. Resultatutvecklingen under prognosperioden 1979-1980
kännetecknas av måttliga åriiga vinsler.
Genom de rederianknutna varvens förhållandevis gynnsamma
marknadspositioner kan det - även om den ekonomiska grunden i någol fall får
bedömas som osäker - inte anses motiverat med andra statliga insatser för denna
grupp varv än de generella ålgärder som kommissionen lidigare föreslagit.
Prop. 1979/80:165 87
5.6.3 Övriga varv
Lunde Varv och Verkstads AB
Lunde Varv befinner sig f. n. i en myckel känslig
ekonomisk siluaiion. Som särskilt bekymmersam framstår förelagels stora
upplåning. En betydande del av upplåningen avser lokaliseringslån och
industrigarantilån. Enligt prognoserna kan företagel inle av egen krafl klara
en skuldsättning av den nuvarande omfaltningen.
Åven om företaget har relativt få anslällda, ca 130 år
1979, är förelagels betydelse för i försia hand Kramfors kommun väsenllig.
Allernaliva sysselsättningstillfällen är få och några förbättringar är inle
all vänta inom den närmasle framtiden.
Mol den angivna bakgmnden framslår det ur allmän synpunki
som angelägel alt företagets lånebild förstärks. Kommissionen vill därför föreslå
att ålgärder vidlas i della syfle. En utgångspunki bör därvid vara alt
evenluella eftergifter från statens sida kombineras med rimliga ålaganden från
förelagels ägare.
Hämtöver anser kommissionen all del isbrylarunderhäll som
f. n. ulförs av Lunde Varv (Oden och Thule) också nästkommande kontraktsperiod
bör föriäggas dit. Dessutom föreslår kommissionen all underhållet av en av de
isbrylare som f. n. underhålls vid Finnboda flyttas till Lunde.
En förutsättning för att kunna använda den torrdocka, som
disponeras av varvet men ägs av staten (forlifikalionsförvaltningen), är atl
portarna blir föremål för renovering.
Fartygsentreprenader AB (Marstrands och Karlstads varv
saml Fart ygskonstru kl ioner AB)
Farlygsentreprenader AB (FEAB) har lidigare under
1970-talel fungeral som underieveranlör av fartygssektioner till slorvarven
från främsl Marstrands varv. FEAB:s produktionsinriktning är numera baserad pä
samarbete med andra varv i fråga om nybyggnad samt större förlängnings- eller
ombyggnadsarbeten.
Karlstads varv ulför f. n. endasl reparationsarbeten i
mindre omfattning. Förelaget har i väsenllig ulslräckning reduceral antalet
anställda.
FEAB;s resultatutveckling för de närmaste åren förulses
bli något sämre än lidigare år men får ändå betecknas som god. Kommissionen
anser inte några särskilda statliga stödinsatser vara behövliga.
Marinteknik Verkstads AB
Lönsamheten för Marinteknik har de senaste åren varil låg,
men några förluster har hittills inle redovisals. Företagels eget kapital är
blygsamt. Finansiering av planerade investeringar får förulsällas kunna ske med
lokaliseringsstöd och industrigaranlilån, som förelagel ansökt om. Frågan om
sådanl stöd är f. n. föremål för överväganden av den regionala ulveck-
Prop. 1979/80:165 88
lingsfonden.
Kommissionen föreslår inga ytterligare åtgärder från statsmakternas sida.
AB
Åsiverken
Åsiverken
har arbelal främsl på den skandinaviska marknaden. I Sverige har bl. a. hamnar
och slatliga verk varit kunder. Förelaget har redovisat god lönsamhet och hög
soliditet. Enligt kommissionens marknadsanalys är en nedgång i de statliga
beställningarna att vänta. Detta kan på sikt komma att påverka Åsiverkens
situation. Det framstår därför som sannolikl att företagel i viss utsträckning
måste inrikta sig på andra tänkbara beställare. Fömtsättningarna för en sådan
ändrad inriktning får bedömas som relativt goda. För den omställning som
därvid kan komma ifråga bör de i avsnitt 5.2 angivna stödformerna vara av
betydelse. Något särskilt mot Åsiverken inriktat stöd föreslås inle.
5.7
Övrigt
Under
sitt arbete har kommissionen noterat en viss kritik mot Svenska Varv-koncernen
från de mindre och medelstora varvens sida. Kritiken har närmare bestämt gått
ut på alt de statliga storvarven genom en oriktig kalkylering gjort osunda
intrång på de mindre varvens marknader.
Kommissionen
vill understryka att den inte noterat något konkret fall där sådant intrång
klart kunnal konstateras. Kommissionen är emellertid medveten om de risker som
med hänsyn till storvarvens speciella situation kan föreligga i detta
hänseende. Svenska Varv AB är också enligt vad kommissionen erfarit medvetet om
kriliken.
För
kommissionen är det angeläget att framhålla att en strävan måste vara att
konkurrensen mellan de olika varven bedrivs på lika viUkor under iakttagande av
den skilda finansiella bakgrunden. Den framförda kritiken utgör enligt
kommissionen skäl för att FKN ägnar särskild uppmärksamhet åt denna fråga i
samband med prövningen av stödärenden.
Kommissionen
vill vidare anmärka att de mindre varv, som i stor utsträckning får statliga
bestäUningar, regelmässigt har en relativt liten administration. Detta har för
dessa varv föranlett vissa svårigheter i samband med anbudsgivning och
kontroll. Kommissionen anser att en strävan bör vara att den statliga
upphandlingen på detta område i mesta möjliga utsträckning samordnas.
Kommissionen
har slutligen noterat att några av de små varv som inte omfattas av
kommissionens uppdrag också är mycket beroende av statliga beställningar.
Kommissionen utgår från att sådana beställningar även fortsättningsvis i
väsentlig grad kommer att bidra till sysselsättningen vid dessa varv.
Prop. 1979/80:165 89
Särskilt
yttrande
av
expertema Lindgärde, Mårtensson och Olsson
Kommissionen
föreslår beträffande verksamheten vid Finnboda Varf att varvsrörelsen skall
upphöra i enlighet med koncernledningens tidigare ställningstagande. Dämtöver
föreslår kommissionen att en viss beredskap för katastrofsituationer skall
upprätthållas för vilken Svenska Varv skall erhålla ersättning. Dessutom
föreslås att Svenska Varv får till uppgift att undersöka möjUgheten att bedriva
viss verkstadsindustri med utgångspunkt från den nuvarande mekaniska
verkstadens produktionsinriktning.
Med
hänvisning till ovanstående och kommissionens förslag beträffande Finnboda Varf
får undertecknade anmäla följande.
Vi
anser inte att alla vägar är prövade beträffande varvets fortsatta verksamhet.
Den kompakta uppslutningen från de fackliga organisationerna på varvet,
kommunala och statliga myndigheter m.fl., för en fortsatt verksamhet av driften
kan ej nonchaleras.
Enligt
vår uppfattning måste den framtida verksamheten vid varvet bli föremål för
särskilda överläggningar under ledning av en av regeringen utsedd förhandlare.
Denne skall få till uppgift att noga pröva olika åtgärder i syfte att
verksamhet även i fortsättningen skall kunna bedrivas vid varvet. I uppgiften
skall även ingå att med tänkbara intressenter diskutera varvets framtida
verksamhetsinriktning. En sådan diskussion bör inte enbart föras med nuvarande
och eventuell ny ägare av varvet, utan även med de olika samhällsorgan, som
visat starkt intresse för varvets försatta existens. Vi fömtsätter att de
lokala fackliga organisationerna deltager i sådana diskussioner.
Med
hänvisning till ovanstående föreslår vi
att
regeringen utser en särskild förhandlare med uppgifter enligt vårt förslag.
Prop. 1979/80:165 90
BUaga3
FINANSIERINGSANAL YSER
Promemoria
upprättad inom industridepartementet
En
arbetsgrupp inom industridepartementet har hafl till uppgift att framlägga
förslag om formerna för varvsstödets successiva avveckling. För atl fullgöra
uppdraget har gmppen tagil del av Svenska Varvs stmkturplan, kommissionens för
de mindre och medelstora varven belänkande samt genomfört vissa kompletterande
analyser.
Innehåll
1
Intemalionell Jämförelse ................................... .. 90
2
Den svenska varvsindustrins
produktionskapacitet . 95
2.1
Beräknad produktionsvolym åren
1979-1983 .... 95
2.2
Beställningar av fartyg från
svenska rederier ..... 95
3
Bedömning av framtida
prisnivåer ...................... 97
4
Statens stöd till
varvsindustrin .......................... 98
4.1
Fartygskreditgarantier.................................... 98
4.2
Exportstöd ................................................ 99
4.3
Stöd till beställare av
fartyg ........................ 99
5 Förslag
till ändrad form för stöd till varvsindustrin . . 101
5.1
Skäl för fortsatt statligt stöd
till varvsindustrin 101
5.2
Avveckling av stödet till
beställare av fartyg ... 102
5.3
Stöd till varven ......................................... 103
5.4
Fartygskreditgarantier,
exportstöd m.m.............. 104
1
Internationell jämförelse
Varvsindustrin
i världen befinner sig sedan några år tillbaka i en allvariig stmkturkris. Som
en följd av detta har omfattande statliga ekonomiska stödåtgärder vidtagits för
denna industri. Dessa stödåtgärder har under en längre tid spelat en
framträdande roll i den internationella varvskonkurrensen. 11, ex. Sverige har
fartygskreditgarantier alltsedan de infördes år 1963 utgjort ett betydande
inslag i den svenska varvspolitiken. För att öka fömtsättningama för de svenska
varven att konkurrera med utländska varv om den begränsade beställningsvolymen
har det svenska stödsystemet i likhet med övriga länders - successivt
utvidgats för att i dag vara relativt omfattande.
Prop.
1979/80:165 91
Vanligt
förekommande är stöd riktat till rederier i del egna landel. Här har dock under
de senasle åren inträffat en väsenllig förändring dä länder såsom Västtyskland,
Storbritannien, Spanien och Frankrike infört stödformer som innebär att varven
kan arbeta direkl på exportmarknaden genom att exporten subventioneras. Dessa
länder tillhör också den kalegori av länder som klart uttalat atl
varvsindusirin på sikl måste bli lönsam. Andra stödformer har införts för alt
inrikla varvsindustrin mot produktion av vissa fartygstyper.
Mot
bakgmnd av bl. a. skilda redovisningsprinciper, ofullständig information och
olika ägarförhållanden är en direkt Jämförelse mellan varvs-länders stödsystem
svår att göra helt rättvisande. En sammanslällning av stödformer i olika
varvsländer och därtill hörande finansiella villkor framgår av labell 3.1. För
att erhålla en uppfattning om slödels omfattning har subventionsgraden i olika
varvsländer beräknals och jämförts.
Sverige,
Finland, Frankrike och Japan är de länder som har högst omsättning per
anställd, vilket avspeglar såväl hög produktivitet som produktion av främst
högförädlal tonnage. För dessa länder varierar omsättningen per anställd från
ca 280000 kr. i Finland lill ca 35000 kr. i Frankrike. Den lägsla omsättningen
per anställd redovisar Storbritannien med ca 130000 kr.
Om
hänsyn endast las lill direkta beställarslöd som gär aniingen lill köparen
eller varvel, så har Frankrike den högsta subventionsgraden. År 1978 molsvarade
den 30% av varvens omsättning. Åven om subventionsgraden mäts som lotal
subvention per anställd låg Frankrike högst med ca 104000 kr. per anställd.
Förklaringen till della är bl.a. de höga räntesubventioner som ges i
Frankrike. Sverige, Västtyskland och Slorbrilannien hade under 1978 ungefär
samma subventionsgrad uppgående till mellan 18-21 % av omsättningen. Däremot
innebär den låga produktiviteten och det stora antalet anslällda i
Slorbrilannien att subventionen per anställd där var väsentligt lägre än i
Sverige och Västtyskland. I Sverige var subventionen per anställd ca 54 000 kr.
medan den i Slorbrilannien var ca 27000 kr. Norge och Holland ingår i en tredje
kalegori beiräffande subventionsgrad. I dessa länder uppgick subventionen lill
ca 12% av omsättningen. Lägsl subventionsgrad uppvisade länder som Danmark,
Finland och Japan med subventioner varierande mellan 1-8%.
För
perioden 1981-1985 bedöms del som sannolikt atl en förbällring inträffar
avseende balansen mellan efterfrågan och utbud av varvskapacilet. Behovel av
subventioner kan därför för perioden 1981-1985 antas bli väsenlligl lägre. Elt
störte behov av subventioner får antas komma all kvarstå i de länder som trols
en ogynnsam koslnadsposilion önskar bibehålla sin varvsindustri av mililära
eller andra skäl.
För
de olika varvsinduslriländerna kan ingen entydig lendens spåras beiräffande den
framtida ulvecklingen av ekonomiska stödåtgärder för
Tabell 3.1 Sammanst ä llning
av st ö dformer mi. sek
Sverige
V.Tyskland
Norge
Holland
Danmark
A.
FXPORTORDER
A.l
Krediter/Garantier
1. %
av konlraktspris
80
80
80
80
80
2. Tid
är
8,5
8,5
8,5
8,5
8,5
3.
Moratorium år
4.
Räntesats %
8,0
8,0
8,0
8,0
8,0
5.
Kreditram
2 500
fr.o. m.-t.o. m.
-800331
3.
Gäller för lev. fr. o. m.
-t.o. m.
-810331
4.1
Avsatta medel
2460
410
4.2
Avser period
79
5.1
Använda medel
995
585
5.2
Avser period
78
78
C.
U-LANDSSTÖD(ex)
1.
Krediler
350
2.
Siöd/ram
125
1 100
3.
Avser period
78-81
11
4.
Villkor
15 års kred.g.
Lev, sen, 791231
D.
ALTERNATIV PRODUKTION
1,
%av kapitalkostn.
50
2.
Ram
3 500
34
3.
Avser period
-811231
78
4,
Kredit
5,
Villkor
15 år
Konlr-pris>M.SEK gar.avg, 1 %
12 år 3-års Mor, 7
o.m.-t.o.m.
A.2 Beställarslöd - Varv \. % av konUaklspris
2.
Gäller för
order fr.o. m.-t.o. m.
3.
Gäller för lev.
fr.o.m.-t.o.
4.1 Avsatta medel
4.2 Avser period
5.1 Använda medel
5.2 Avser period
B. HEMMAORDERIGarantier B.l KrediterlGaranlier
1.
% av
kontraktspris
2.
Tid år
3.
Moratorium år
4.
Ränta %
5.
Kreditram
B.2 Beställarslöd - Varv
1. % av konlraktspris
2.
Gäller för
order fr.o.m.-l.o.m.
3.
Gäller för lev.
fr
4.1 Av salta medel
4.2 Avser period
5.1 Använda medel
5.2 Avser period
B.3 Beställarslöd - Rederi
1. % av konlraktspris
2. Gäller för order
Max 20
780101--811231 1540
70
70
12
12
2
M-r ä nta
8,0
6665
Max 20
780101--811231 1540
25
12,5
80 12 3 M-ränta
10-12 -821231
425 79-300 78
70 10 3 9,5
20
2 860
76-80
1400
76-78
80 14 4 8,0
100
78-
35 år, 10 år
morator.
r ä nlefr.
Tabell 3.1 Sammanställning av stödformer milj. sek (forts)
Finland
U. K.
Frankrike
Spanien
Japan
A.
EXPORTORDER
A. 1
Krediter/Garantier
1. ?f
av konlraktspris
80
80
80
80
80
2.
Tid är
8,5
8,5
8.5
8,5
8,5
3.
Moratorium år
4.
Räntesats %
8,0
8,0
8,0
8,0
8,0
5.
Kreditram
16700
opaginerad Kontrollera mot PDF
1050
79-81
1360
11-1%
41
A .2 Beställarslöd Varv
1.
% av
kontraktspris
2.
Gäller för
order fr.o. m.-t.o. m.
3.
Gäller för lev.
fr. o. m,-l. o. m.
4.1 Avsalta medel
4.2 Avser period
5.1 Använda medel
5.2 Avser period
B. HEMMAORDER/Garanlier B.l Krediter/Garantier
1.
% av
konlraktspris 80
2.
Tid å r 8
3.
Moratorium år
4.
Ränta % 8,25
5.
Kreditram
B.2 Beställarslöd - Varv
3. Gäller lör lev, fr. o. m.-t.o, m.
4 4 5 5
B.3 Beställarslöd - Rederi I.
->
1.
% av
kontraktspris
2.
Gäller för
order fr.o, m.-t.o. m. Gäller för lev, fr. o. m. Avsalla medel 70 Avser
period 7879 Använda medel Avser period
% av konlraktspris Gäller för order fr.o. m.-t.o. m.
3. Gäller
för lev. fr. o. m.-t.o. m.
4.1 Avsatla medel
4.2 Avser period 5.) .Använda medel
s.2 .Avser period
C. U-LANDSSlÖn (e.x)
1.
Krediler
2.
Stöd/ram
i. Avser period
4. Villkor
ALTFRN.-A nv PRODUKTION
''i av kiipilalkosln, Kinr.,'--
Ram
3.
A\el"
period
4.
Kredii Villkor
13-20
25-30
-781231
79-
-801231
79-
1050
79-81
1360
1 100
77-78
78
70
70
80
65-75
10
7
12
13
3
2
3
8,0
8,0
8
2.8-3,
12 700
25-30
15
79-79-
13-20
-781231 -801231
I 100
78
Max 15
760101--801231
I IIO
74-78
420
78
30 år, in år mor. 2 % rta
50
End. BS.
50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
3.1 Sammanställning av stödformer milj. sek
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sverige
V.Tyskland
Norge
Holland
Danmark
opaginerad Kontrollera mot PDF
E.
INDUSTRISTÖD
- VARV
1.
Invesl.bidrag (Prioritets-
15
regioner) % av kap.kostnad
2.
Prototypulveckling
50
3.
Forskning, utveckling
1. Avsatta medel
2. Avser period
3. Använda medel
100
30
4. Avser period
71-79
77-78
25 65
8 78
25
20
Förhandl-bart
2 79
opaginerad Kontrollera mot PDF
varven.
Huvudsakligen kan varvsindustriländernas intentioner om kommande stödåtgärder
indelas i tre kategorier.
1.
Länder som klart indikerat att
en nedlrappning av slödålgärdema är nödvändig. Till denna kategori hör länder
som Storbritannien, Norge, Västtyskland, Holland och Japan. Nedtrappningen av
slödålgärderna skiljer sig ål mellan de olika länderna. I l.ex. Storbritannien
och Norge utvisar de senaste avsatta stödmedlen en klar nedlrappning i början
av 1980-talel. För Västtyskland innebär stödformernas konsimktion att varven
måsle uppnå lönsamhet under 1980-talet. Holland har klart uttalat all om inte
varven uppnår lönsamhet får de gå i konkurs. I Japan ges visseriigen slora
subventioner till "Domestic Building Program" men oviljan alt
subventionera exportorder innebär närmasl direktiv lill varven avseende
kapacitelsnivåer"under 1980-lalet. Avsiklen är atl begränsa
kapaciletsut-budel för att få upp de Japanska priserna till lönsamma nivåer.
2.
Länder som under år 1979 infört
vissa begränsade stödformer. Finland, Danmark och Spanien är varvsländer som
lillhör denna kalegori. 1 dessa länder har man kommit till den uppfatlningen
alt någon form av stödåtgärder måste införas. De införda subventionerna är dock
mycket begränsade och specielll beträffande Danmark mycket restriktiva.
3.
Länder som inte givit uttryck
för alt någon reducering av stödformerna kommer att ske. Till denna kalegori
räknas endasl Frankrike och Brasilien. Frankrike synes ha för avsikt atl
behålla en viss kapacitet och även i framliden subventionera denna om detla
visar sig nödvändigt.
Del
sammantagna intrycket är alt en reducering av stödåtgärderna kommer att ske i
början av 1980-talet. Orsakerna härtill är framför alll återhållsamhet med
allmänna medel samt en bättre marknadsutveckling och därmed bäitre lönsamhet
för varvsindustrin.
Prop.
1979/80:165 95
Tabell 3.1 Sammanställning av stödformer milj. sek (forts)
Finland U. K. Frankrike Spanien Japan
E. INDUSTRISTÖD - VARV
1.
Invesl.bidrag
(Prioritets- 22 20 regioner) % av kap.kostnad
2.
Prototyputveckling 50 Förh-
bart
3. Forskning,
utveckling
1.
Avsatta medel 10
2.
Avser period 79
3.
Använda medel 4,5 -~
4.
Avser period 78-79
2 Den svenska varvsindustrins produktionskapacitet
2.1 Beräknad produktionsvolym åren 19791983
Produktionsvolymen, mätt i anlal direkta produklionslimmar,
uppgick år 1979 förde fyra slora nybyggnadsvarven inom Svenska Varv-koncernen
till ca 12 milj. timmar. Enligt den stmkturplan som slyrelsen för Svenska Varv
faslslälll avses volymen successivt minska så all den för åren 1980, 1981 och
1982 kommer att utgöra resp. 10 milj., 5,9 milj. och 5,3 milj. limmar. Den
senare nivån beräknas kunna bibehållas under åren 1983 och framåt. Därutöver
kommer viss produktion alt ske vid Öresundsvarvet och Finnboda Varf under den
lid dessa båda varv avvecklas.
För de mindre och medelstora varven uppgick den lolala
timkapaciteten år 1979 för handelsfartyg till ca 3 milj. timmar, varav drygt
0,4 milj. timmar avsåg enlreprenadarbele.
Nybyggnadskapacitelen år 1983 hos de mindre och medelslora
varven kan beräknas uppgå lill ca 1,7 milj. limmar varav 0,1 milj. limmar avser
enlreprenadarbeien. Sammantaget beräknas alltså de svenska varvens kapacitet
för produktion av handelsfartyg minska från ca 15 milj. limmar år 1979 till ca
7 milj. limmar år 1983.
2.2 Beställningar av fartyg från svenska rederier
För den kommande femårsperioden, dvs. t.o.m. år 1984,
föreligger klara beslållningsplaner endasl för elt fåtal rederier. Intresset är
huvudsakligen inriktat mol atl täcka reinvesteringsbehovel. 1 föregående
varvsproposition (prop. 1978/79:49) konstaterades en förskjutning av intresset
från konventionella tank- och bulkfartyg mol en slörre andel speciallonnage.
Denna utveckling fortsälter även nu.
Resultatutvecklingen hos rederierna frän år 1974 t. o. m.
år 1978 kännetecknades av starkt försämrade resultalnivåer. För samiliga
rederier innebar detla alt resultatet före bokslulsdisposilioner och skall
sammanlaget sjönk från en total vinst på ca 815 milj. kr. är 1974 lill en tolal
föriust pä ca
Prop. 1979/80: 165 96
850
milj. kr. år 1978. Resultaten varierar dock starkt mellan de olika rederierna.
Fyra av de tolv största rederierna redovisade ell negativt resultat före
bokslulsdisposilioner och skatt under det sämsla året 1978. Bland de övriga
redovisades således posiliva resultat, men för flertalet pä en begränsad och
långsiktigt icke acceptabel nivå.
Under
det senaste årel har en återhämtning sketl och för år 1979 beräknas en
belydligl bättre resullatnivå. För samtliga rederier har resultatet före
bokslulsdisposilioner beräknals ge en vinst pä ca 60 milj. kr. 1 förhållande
till verksamhetens omfattning är denna vinstnivå klart otillräcklig. För därpå
följande år beräknas successivi högre vinster.
Resultatutvecklingen
efler år 1974 och fram t. o. m. år 1978 innebar att rederiernas
solidiletssilualion försämrades betydligt. År 1978 uppgick egel kapital och
obeskattade reserver till 23 % av det lolala kapilalel vilkel skall jämföras
med 39% år 1974 och 31 % år 1977. Till detla skall läggas en dold reserv till
följd av att fartygens marknadsvärden översiiger restvärdet efter planenliga
avskrivningar. Den dolda reserven uppgick den 31 december 1978 för samtliga
rederier lill ca 11 % av del lotala kapilalel. Under är 1979 har en belydande
ålerhämlning av fartygens marknadsvärden skell vilket medfört en ökning av den
dolda reserven. Det bör dock framhållas all förhållandena varierar belydligl
mellan de olika rederierna.
Redan
gjorda beställningar för leverans under år 1980 och senare uppgick för de tolv
största rederierna i slutet av år 1979 till 23 fartyg om sammanlagt ca 300000
dwl. Fartygen fördelade sig pä åtta färjor, fem kemikalielankfartyg, fem
ro/ro-fartyg, två offshore-fartyg, två bilbulkfar-tyg och ell bulkfartyg.
Detta
har inneburil alt, förutom redan gjorda beställningar för leveranser t.o.m. år
1982, endasl ett begränsat anlal klarl definierade beställningar redovisals. De
polenliella beställningarna har angivits till den senare delen av perioden och
är slarki beroende av framlida sjöfartspolitik, antaganden om fraklmarknadsulveckling,
kostnadsutveckling och konkurrenssilualion. Förskjutningen av
beställningsplanerna mot den senare delen av perioden ökar även osäkerheten alt
beslällningsplanerna yllerligare kommer att skjutas på framliden om inle
hillillsvarande marknadsuppgäng beslår och förbättras.
Trots
de nämnda osäkerheterna i rederiernas planering kan beställnings-intresset
uppskallas lill mellan 25-35 fartyg under femårsperioden 1980-1984 motsvarande
en produktionskostnad av ca 5 500-6500 milj. kr.
En
fördelning av beställningsinlressel på farlygsslag visar på 5-10 oceangäende
ro/ro-fartyg och färjor, ca 5 kemikalieiankfarivg samt ett mindre antal fartyg
inom områdena för kyl-, kusitank-. mindre lorrlasi-och offshoremarknaderna.
Enligt en myckel grov uppskattning motsvarar detta ca 15 milj. direkla
produklionslimmar eller etl genomsnitl av ca 3 milj. timmar per är. En sädan
beslällningsvolym motsvarar ca 40% av den nedtrappade produklionskapacileten
vid de svenska varven.
Prop.
1979/80:165 97
3
Bedömning av framtida prisnivåer
År
1978 gjorde en inom industridepartementet arbetande marknadsgrupp vissa
bedömningar av pris- och kostnadsläge för olika fartygstyper. En sammanfattning
av gruppens rapport bifogades prop. 1978/79:49. Sedan denna rapport avgavs har
såväl fartygsprisema som varvens produktionskostnader ökal.
Enligt
marknadsgmppens då gjorda bedömning avvek det svenska koslnadsläget starkt
från de lägsta internationella priserna för standardtonnage såsom tank-, bulk-
och ro/ro-fartyg. Detta innebar atl de svenska varven vid försäljning på den
intemationella marknaden erhöll priser som inle täckte självkostnaden för olika
standardfartygstyper med mer än mellan 55-80%. En Jämförelse mellan svensk och
Japansk koslnadsnivå visade att de Japanska kosinaderna var ca 25 % lägre än de
svenska för standard-fartyg. För vissa fartyg av specialkaraktär bedömdes dock
koslnadsläget som mindre ogynnsamt för de svenska varven.
Priserna
på nybyggnadslonnage har stigit kraftigt under år 1979. Prisnivåerna ligger i
dag mellan 30-85% högre än under år 1978. De största prisökningarna redovisas
för stort tanktonnage, produkttankers och mellanstora bulkbåtar. Orsaker till
dessa prisökningar är bl. a. reduceringen av varvskapaciteten i Västeuropa och
Japan samt en markant förbättrad marknad för bulk- och tanktonnage. Beträffande
standardtonnage erbjuder Japan i dag priser som ligger ca 15-20% under den
västeuropeiska prisnivån. För fartygstyper som kräver nykonstmktion ligger de
japanska priserna ca 1015% under de västeuropeiska.
Prisökningarna
på andrahandsmarknaden har varit ännu kraftigare än den på nybyggnadssidan.
Priserna har under år 1979 för olika typer av andrahandstonpage och
åldersgmpper sligil med alltifrån ca 10% för mindre s.k. sheltei'deckers på
15000 dwl byggda år 1974 till ca 110% för tankfartyg på 220000 dwl byggda år
1969. Denna utveckling har inneburit att andrahandspriset för etl flertal olika
typer av tonnage och åldersgmpper har stigit så mycket alt nybyggnad är ett
ekonomiskt bärande altemativ.
Under åren 1976-1977 var
sannolikl differensen mellan svensk och japansk självkoslnad som störst.
Beräkningar vid den tidpunkten indikerade att japansk självkostnad för
slandardlonnage låg på ca 65 % av svensk självkostnadsnivå. Del ökade värdet av
yenen tillsammans med ökade kostnader för bl. a. material och löner medförde
atl den Japanska kostnadsnivån ökade under år 1977 för att vid årsskiftet
1977-1978 uppgå till endast till ca 75-80% av de svenska kostnadema.
Utvecklingen därefter är svårbedömbar. Å ena sidan har antalet effektiva timmar
per anställd i Japan kraftigt sjunkit under de senaste 2-3 åren. Å andra sidan
har värdet av yenen minskat.
Japan
kommer även under 1980-talel att vara den dominerande varvsna- 7 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
165
Prop. 1979/80:165 98
tionen
med ca 3050% av världens lotala varvskapacitet. Detta innebär även att den
Japanska kostnadsutvecklingen kommer att vara ledande för den långsiktiga
prisutvecklingen på standardtonnage. Den framtida prisutvecklingen för olika
fartygstyper är helt beroende av förändringar av olika faktorer såsom
produktivitet, material- och lönekostnader, kapitalkostnader, valutakurser,
konkurrensstmkturer inom sjöfarten och miljövårds-krav.
Det
är sannolikt att kostnadsdifferensen mellan Japan och Sverige ytterligare
kommer att reduceras under perioden fram till år 1985. Bl. a. beroende på
vilken typ av fartygsobjekt och vilka varv Jämförelsen görs mellan samt även
marknadsbetingade effekter kan den Japanska kostnadsnivån för leverans år 1984
uppskattas till 85-95 % av den svenska nivån. Spridningen i
kostnadsdifferensen är också beroende av om objekten är en-stycksproduktion,
hur väl fartyget passar på det Japanska eller det svenska produktsortimentet
och vilket varv som i en viss situation utgör konkurrenten till det svenska
varvel.
4
Statens stöd till varvsindustrin
4.1
Fartygskreditgarantier
Systemet
med statliga fartygskreditgarantier infördes år 1963 på gmnd av de begynnande
svårigheterna för den svenska varvsindusirin att hävda sig på marknaden.
Systemet innebär att staten genom att ställa garantier underlättar för varven
att finansiera produktion och kundkrediter. Garantierna hade lill en början en
ganska blygsam omfattning. Varvsindustrins svårigheter ökade betydligt under
1960- och 1970-talen. De statliga åtagandena kom därför efter hand atl öka
mycket kraftigt.
Statens
nuvarande åtagande gmndar sig på beslut av riksdagen i december 1978 (prop.
1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115), enligt vilket fullmäklige i
riksgäldskontoret bemyndigats alt till utgången av år 1981 ikläda staten
garanlier till svensk varvsindustri inkl. tidigare lämnade garanlier - inlill
ell vid varje lidpunkt sammanlagt belopp av högst 17000 milj. kr. Av detla
belopp är 3 500 milj. kr. avsedda atl underlätta finansieringen av alternativ
produktion vid varven. Vidare får högsl 5 500 milj. kr. avse garantier för de
svenska siorvarvens engagemang i varvens direkt eller indirekt ägda fartyg.
Enligt
den praxis som lillämpas av nämnden för fartygskredilgarantier och
riksgäldskontoret lämnas garantier under byggnadstiden till belopp som högsl
motsvarar 70% av konlraklspriset för fartyg. För efterleverans-finansieringen
får garantier slällas för lån med en löptid av högst 15 år. Vid export gäller
villkoren i överenskommelser inom OECD beiräffande omfallning, löplid och
amorteringsvillkor. Enligt överenskommelserna får garanii slällas till belopp
som högst moisvarar 80% av kontraktsprisel.
Prop.
1979/80:165 99
' .1
löptiden på del garanterade lånel får vara högsl 8,5 år
och amorteringarna skall ske halvårsvis med lika slort belopp varje
amorteringslillfälle.
Slalens ulestående garanlier för varvens krediler uppgick
den 31 december 1979 till ca 11 350 milj. kr. För altemativ produklion hade
vid samma tidpunkt garantiutfäslelser lämnals avseende produktion till elt
sammanlagt kontraktsbelopp om ca 200 milj. kr.
4.2 Exportstöd
1 enlighet med beslul av riksdagen (prop. 1977/78: 155, NU
1977/78:73, rskr 1977/78:379) har för perioden den 1 juli 1978 - den 30 Juni
1981 införts elt system som skall underlätta företags exportförsäljning. AB
Svensk Exportkredit skall enligt detta syslem kunna lämna lån för finansiering
av exportkrediter i svenska kronor eller lämplig utländsk valuta till fast
ränta som baseras på de lägsta räntesatser som har överenskommits intemationelll
för statligt slöd vid exportkredilgivning. Av anvisad ram på 10000 milj. kr.
beslöl riksdagen (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/ 79: 115) att 2500
milj. kr. skulle avse export av fartyg.
Den 31 december 1979 hade ca 600 milj. kr. lämnals i
krediler i samband med export av fartyg.
4.3 Stöd till beställare av fartyg
Del statliga slöd till beställare av fartyg som infördes
år 1977 har till syfte atl under en övergångstid utjämna skillnaden mellan
världsmarknadspriser för nybyggnad av fartyg och de svenska varvens
självkostnader härför. Avsiklen med stödel är att intressera rederierna för att
göra sina beställningar vid svenska varv. Under övergångstiden fömtses de
svenska varven ställa om sin produktion så atl de kan konkurrera
internationellt Ulan statligt slöd. För ändamålet har riksdagen genom olika
beslut (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343, prop. 1977/78:174,
NU 1977/78:76, rskr 1977/78: 377, prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/
79: 115 och prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449) under tiden den
1 Juli 1977 - den 31 mars 1980 faslslälll ramar om sammanlagi 6665 milj. kr.
för kreditgarantier och anvisal sammanlagi 2 460 milj. kr. lill lån för stöd
till beställare av fartyg vid svenska varv.
Stödet ges i form av statliga kreditgarantier motsvarande
högst 70% av kontraktsprisel och lån som kan uppgå lill belopp motsvarande
högsl 25 % av kontraktspriset för beställt fartyg eller större ombyggnad av
fartyg. 1 de fall då lån inte lämnas eller lämnas lill lägre belopp än som
maximall kan erhållas kan om särskilda skäl föreligger kredilgarantier lämnas
till högre belopp än 70% av konlraklspriset. Lån och kreditgaranti får dock sammanlagt
uppgå till högsl 95% av kontraktsprisel. Minsl 5% av kontraktsprisel måsle
alltså belalas kontant av beställaren. Siödet är lidsbe-
Prop. 1979/80:165 100
gränsat
och avser beställningar som görs senasl den 31 mars 1980 och med leverans av
del beställda fartyget före ulgången av mars månad 1981. För fartyg med
särskilt lång byggnadslid kan regeringen dock medge alt leverans sker vid en
senare tidpunkt. Till lån är knuten en viss återvinningsrätl för staten.
Villkoren för stödet finns angivna i förordningen (1977: 500) om statligt stöd
till beställare av fartyg (omtryckt 1978:995).
För
atl de svenska varven skall kunna sälja fartyg lill ulvecklingsländer med
förmånliga villkor har riksdagen anvisat 125 milj. kr. atl användas som stöd härför
(prop 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115). Stöd kan lämnas för
fartyg som beställs före den 1 juli 1980 och som levereras före utgången av år
1981.
Beslällarstödel
har medfört all ca 85 fartyg beställts vid svenska varv och att order på fartyg
vid varven som lämnats före den 1 Juli 1977 har kunnal fullföljas. Därtill har
ca 15 större ombyggnader genomförts med beställarslöd. Siödet har avsett olika
typer av fartyg. Ca hälften av de beställda fartygen har varil torrlastfartyg,
varav huvuddelen ro/ro-fartyg. Ca en fjärdedel har varit tankfartyg.
Återstående fjärdedel har varil kylfarlyg, passagerarfartyg, fartyg för
offshoresektorn, bogserfartyg m. m.
Närmare
30% av stödet har gått till de mindre och medelstora varven. Den 15 febmari
1980 återstod efter vissa reservationer för ränlor avseende de av staten
garanterade lånen - ca 16 milj. kr. för lån och 47 milj. kr. för garantier.
För
de privata mindre och medelstora varven har stödel lill beställarna varit
tillräckligt för att kontraktsprisel skall vara lika med eller överstiga
varvets självkostnader för ordern. En redovisning av del ekonomiska resultatet
för denna gmpp av varv lämnas i bil. 2. Sammanfallning av kommissionens för de
mindre och medelslora varven belänkande.
För
varven inom Svenska Varv-koncernen har det ekonomiska ulfallet varierat
kraftigl. I flertalel fall har dock självkoslnaderna avsevärt överskridit
kontraktspriset, vilkel medfört slora förlusler vid flera av varvsen-heterna.
En
av de viktigaste orsakerna till detta förhållande anges vara all omställningen
mot nya och mer komplicerade produkler har varil svårare än beräknat. En
redogörelse för Svenska Varvs resultat lämnas i avsnill 2.5 i Föredraganden.
Fullmäktige
i riksgäldskontoret har alltså sedan den 1 juli 1977 garanterat eller ulfäst
sig att senare garantera lån till beställare av fariyg för ca 6300 milj. kr.
vilkel innebär atl med en räntereservalion på ca 300 milj. kr. är nästan hela
garantiramen förbrukad.
För
atl staten skall åsamkas förluster lill följd av dessa garanlier fordras dels
att beställaren går i konkurs, dels att marknadsvärdet av de säkerheter
främst panlbrev i fartyg som staten har för garantin är lägre än del
garanterade lånet. Staten kräver regelmässigt också borgen från de varv som
levererar fartygen. En ytterligare fömtsättning för att föriusl skall
Prop.
1979/80:165 101
uppstå för staten som garanligivare är därför atl varvel
inte kan infria sin borgen.
Hittills har inte några förlusler inträffat för siaten
avseende de garanlier som lämnats till beställare av fartyg. Inom nämnden för
fartygskredilgarantier har statens förlustrisker bedömts med hänsyn till
beställarens ekonomiska styrka och värdet av slalens säkerheler. Hänsyn har
inle lagits lill varvens förmåga atl infria sin borgen. De beställande
rederierna har delats in i tre klasser.
Klass I. Rederier som aniingen har en väl
konsoliderad balansräkning, stora övervärden i fartyg, förmånliga
befraktningsavtal med solida företag eller lågt belånade fartyg. Till denna
klass räknas 28 beställare vilka placerat order på 38 fariyg och sex
ombyggnader. De lån som garanterats eller utfästs att senare garanteras uppgår
till ca 3 000 milj. kr.
Klass 2. Rederier med acceptabel ekonomisk ställning eller
acceptabla befraktningsavtal men som har begränsade möjligheter all möla
perioder utan sysselsällning för fartygen. Till denna klass räknas 16
beställare vilka har beställt 32 fartyg och fem slörre ombyggnader till ett
sammanlagt värde av ca 2000 milj. kr.
Klass 3. Rederier som f. n. visar ell driftsunderskott och
som är beroende av en förbättrad marknad, både avseende frakt och
fartygspriser för att överlevnaden skall anses tryggad. Denna klass omfaltar
fem beställare vilka beställt nio fariyg. De garanterade lånen uppgår lill ca 1
200 milj. kr. Dagens marknadsvärde pä berörda fartyg understiger lånen med ca
150 milj. kr. Statens förlustrisker är dock mindre genom all siaten har andra
säkerheter fömtom fartygsinteckningar.
5 Förslag till ändrad form för stöd till varvsindustrin
5.1 Skäl för fortsatt statligt stöd till varvsindustrin
Som redan nämnts är de svenska varvens kosinader för
fartygsbyggna-lion fortfarande högre än fartygspriserna på världsmarknaden
även om skillnadema har minskal något under år 1979 jämförl med åren 1977 och
1978.
De svenska varven har inriklal sig pä atl försöka få order
på olika slag av specialfartyg. Del är lättare alt för sådana fartyg fä ul
priser som kompenserar det höga svenska kostnadslägel. En mer belydande
inriktning på specialfartyg kräver all utvecklingsarbetet på sådana
intesifieras hos varven. Del behövs ell anlal år för att detla arbete skall ge
resullal. Den här angivna anpassningen lill nya marknadsförhållanden, i varje
fall för de delar av den svenska varvsindustrin som kan bedömas vara
internationellt konkurrenskraftiga i ett längre perspektiv, är dock beroende av
en förbättrad balans på fartygsmarkanden för att uppnå ekonomisk
självbärighel.
Statligt stöd lill varvsindusirin lorde därför behövas
under ytterligare etl
Prop. 1979/80:165 102
antal år. Del är förknippat med slora svårigheler all
bedöma den tid som behövs innan stödel kan avvecklas. Uiöver de skäl som redan
nämnls kommer del all ha slor belydelse hur en avveckling sker av stödel lill
varven i våra konkurrenlländer.
Osäkerheten kan lala för att ell fortsall statligt slöd
besläms för en kortare tid och atl frågan därefler tas upp lill förnyad
prövning. Å andra sidan finns hos varven etl mycket starki behov av alt veta
förutsättningarna i stöd- och finansieringshänseende för alt på etl rationellt
säll kunna planera sin verksamhel.
Gruppen har bedömt att den sistnämnda faktorn väger tyngst
och förordar alltså atl avvecklingstiden redan nu - trols den stora
osäkerheten -fastläggs. En skälig avvecklingstid bedömer gmppen vara tre år.
Den sammanlagda slödperioden uppgär därmed lill knappl sex år.
5.2 Avveckling av stödet till beställare av fartyg
De svenska varven har traditionellt exporterat en stor del
av sin produktion samiidigi som svenska redare i slor omfallning beställt
fartyg ulomlands.
Detta mönsier bröts år 1977 genom införandet av stödet
lill beställare, eftersom delta huvudsakligen har förbehållits svenska redare.
Orsaken till detla är Sveriges internationella ålaganden inom ramen för OECD.
Av svenska redares toiala beställningar under tiden den 1 Juli 1977-den 31
december 1979 om ca 11 lOOmilj. kr. har ca 70% lämnals till svenska varv, medan
återstående ca 30% gått lill ulländska, främst polska och Japanska varv.
Fördelarna med beslällarstödel har varil, under de svåra
förhållanden som rått de senasle åren både för varvs- och rederinäringarna, all
varven har kunnat säkra sin sysselsättning samiidigi som rederierna kunnal fä
en fördelaktig finansiering.
Beslällarstödel har ocksä medförl nackdelar, främsl i
fråga om sin påverkan på fartygspriserna och på fraktmarknaden för vissa
tonnagetyper. En bidragande orsak härtill är att även mindre rederier kunnat
göra beloppsmässigt myckel slora beställningar, som påverkal konkurrensläget på
de trader där fartygen satts in.
En ytterligare nackdel är alt varvskapacitelen
upprätthållits på en högre nivå än som skulle varil fallel om naturiiga
marknadsförhållanden fåll råda.
Den svenska varvsindustrin kommer som lidigare nämnls all
behöva öka exportens andel av produktionen under de närmasle åren. Beställningarna
från svenska redare synes nämligen otillräckliga för atl upprällhålla
sysselsättningen även med de minskningar av den svenska varvskapacitelen som
Svenska Varv redan beslutat. Inriktningen mol specialfartyg kräver även etl
slörre kundunderlag än vad som finns i Sverige.
Prop.
1979/80:165 103
Del nuvarande systemet där både avskrivningslån och
garantier är inriktat enbart mol svenska beställare är därför inle längre
lämpligl. Det är vidare föga sannolikt atl någon nämnvärd exporl kan ske från
Sverige så länge flera av våra viktigaste konkurrenter subventionerar sin
export utan all den svenska varvsindustrin har motsvarande möjlighet.
Av dessa
skäl bedömer gmppen del nödvändigl atl avveckla lånen till beställare och
ersälla det med stödform som vad avser avskrivningslån riklas direkt till
varven. En sådan siödform kan bedömas bli effektivare i fräga om varvens
marknadsmöjligheter. Möjligheter alt lämna garantier direkt till beställare av
fartyg bör dock bibehållas.
5.3 Stöd till varven
Ett slöd direkl till varven kan tekniskl sell ulformas på
flera olika sätt. Gmppen har övervägt följande olika allernaliv.
1.
Siödet
relateras till antalet produklionslimmar vid varven.
2.
Stödet
relateras till antalet sysselsatta vid resp. varv.
3.
Siödet relateras
till upparbetade kostnader för produklionen vid varvet.
4.
Stödet
relateras lill förädlingsvärdet för produktionen.
5.
Stödet
relateras lill kontraktsbelopp/omsättning vid varvel.
Siödet kan
i sin tur avse all produktion vid varvsförelagen eller en begränsad del därav.
Vidare kan siödet ulgå med samma eller med olika belopp för skilda produkler.
Vid utvärderingen av alternativen har gruppen använl sig
av två kriterier.
1.
Systemet bör
ulformas på ell sådant sätt atl varvens marknads- och affärsmässiga optimering
av sin verksamhet på längre sikl underlättas. Systemet bör med andra ord
utformas så atl "felaktiga" företagsekonomiska affärsslut inte
träffas i syfte att maximera stödel.
2.
Systemet bör
vara enkelt, dvs. möjligt atl mäta och kontrollera inom ramen för befintliga
administrativa resurser.
Efter att
ha analyserat för- och nackdelar med olika tekniska lösningar har gmppen
stannal för atl föreslå följande modell.
Under den
treårsperiod som lånedelen av siödet avvecklas bör för del försia året, dvs. år
1981. avskrivningslån ulgå molsvarande 15% av kon-iraktsvärdel, för år 1982 10%
och för år 1983 5 %. Fr. o. m. år 1984 bör lån inle längre lämnas. För atl
erhålla jämförbarhet med stödet till beställare av fartyg avses i detta
sammanhang med konlraktsvärde värdel inkl. del slöd som lämnas beställare eller
varv.
Tekniskt
bör storleken av avskrivningslånen beräknas på följande sätt. För vart och etl
av de privala mindre och medelstora varven utarbetas en plan för
kapaciletsulvecklingen åren 1981-1983. Kapaciteten bör inte överskrida den
nuvarande. Det får ankommma på nämnden för fartygskredilgarantier all pröva och
godkänna planerna. För Svenska
Prop.
1979/80:165 104
Varvs
del görs molsvarande beräkning utifrån den totala volym som har angivits i
koncernens struklurplan för storvarven. Lån bör beräknas med utgångspunkt från
produktionslimmar och från nämnda procentsatser för konlraklsbeloppen.
För
år 1981 uppstår vissa övergångsproblem genom atl varven fått beställarslöd för
viss del av produklionen. Gmppen föreslår all antalet stödberättigade
produktionstimmar minskas för detta år med det anlal som åtgår för produktionen
för beställarslöd.
Den
nuvarande formen för siödet, dvs. lån som dock kan skrivas av under vissa
angivna fömtsättningar bör bibehållas.
Gmppen
föreslår följande modell.
Lånen
blir tolvåriga, med fem års amorteringsfrihel. Marknadsränta utgår efter fem
år. Eftergift kan ske med belopp som motsvarar vad varvel investerar i
rationaliseringshöjande syfle och i marknads- och utvecklingsarbete. I vissa
fall kan del vara motiverat av soliditelsskäl alt medge ytterligare
eftergifter. Detla bör ankomma på regeringen.
5.4
Fartygskreditgarantier, exportstöd m. m.
Vissa
ändringar av reglema för fartygskredilgarantier och garantier för beställare av
fartyg bör vidtas som en följd av förslaget att avskrivningslånen lämnas till
varven i stället för till beställare av fartyg.
Vad
avser garantier under byggnadstiden gäller enligt den praxis som fullmäktige i
riksgäldskontoret tillämpar att högst 70% av kontraktsprisel garanteras av
staten. En oförändrad praxis skulle i realiteten medföra alt
finansieringsgraden sjunker. Skälet är atl kontraktspriset för fartygen har
kunnal hållas över världsmarknadspriset genom avskrivningslånen lill beställare
av fartyg. Då dessa nu föreslås försvinna kommer kontraktspriserna på fartygen
att sjunka och normalt sett vara lägre än varvens självkostnader för fartygen.
För atl kompensera varven härför bör garanlier under byggnadstiden kunna lämnas
upp till 80% av kontraktsprisel för fartyget. Höjningen möjliggör för varven
atl i stort setl bibehålla en oförändrad självfinansieringsgrad.
För
finansieringen efter leverans lämnas som lidigare här nämnls län och garantier
lill 95 % av kontraktsprisel, varav garanlierna normall motsvarar högst 70% av
kontraktspriset. Då lånen föreslås upphöra skulle oförändrade regler medföra
att beställarnas kontantinsats ökar från lägsl 5 % till lägst 30% av
kontraktsprisel. I det besväriiga ekonomiska lägel för rederierna vore en sådan
höjning orealistisk. Å andra sidan har fraklnivåerna förbättrats och del kan
därför vara rimligt atl elt mindre sleg tas mot mer normala
finansieringsvillkor. Gruppen föreslår därför, atl kontantinsatsen höjs från
lägst 5% till lägsl 10% av konlraklspriset och att följaklligen garantierna
höjs från högst 70% lill högsl 90% av kontraktsprisel.
Någon
ändring av löptiden för de lån som garanteras bedöms inle vara nödvändig, utan
den tolvåriga löptiden bör bibehållas.
Prop.
1979/80:165 105
För
exportorder får självfallel liksom hittills reglerna inom OECD, dvs. högsl 80%
av kontraktspriset under längst 8,5 är får garanteras, tillämpas.
För alt få en mer
överskådlig bild av det statliga garantiengagemanget för fartygskredilgarantier
och garanlier lill beställare av fartyg bör en teknisk förändring göras i
garantisyslemel. De båda ramarna för respeklive typ av garantier bör slås
samman lill en gemensam ram. Denna ram bör fortsätiningsvis anges som etl
högsta belopp för slorieken av de uleslående garanlierna under en viss lidsperiod.
Denna leknik används för övrigl redan beträffande ramen på 17000 milj. kr. för
fartygskredilgarantier.
För atl varven skall fä en
lillräcklig framförhållning i sin planering bör garantier kunna ges för
kontrakt som tecknas senasl den 31 december 1983.
Mol bakgmnd av den inom
Svenska Varv beslutade kapacilelsminskningen behöver ramen för
fartygskreditgarantier inle uiökas uiöver de sammanslagna ramarna om vardera
17000 milj. kr. och 6665 milj. kr. för fartygskredilgarantier resp. garantier
till beställare av fartyg. Det är sålunda tillräckligt för perioden t. o. m.
år 1983 med en ram om 23665 milj. kr. för garanlier till svensk varvsindustri
och till beställare vid svenska varv.
Prop.
1979/80:165 106
Bilaga
4
SAMMANFATTNING AV (Ds I 1979:8) BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN
(I 1979:03) OM ÖVERSYN AV HANDLÄGGNINGEN AV ÄRENDEN OM FARTYGSKREDITGARANTIER
M.M. SAMT SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDEN
Utredare
har varil Hans Svahn. Tord Amemp och Lars Rekke har tjänstgjort som experter
medan Rune Brenner varil sekrelerare och Hertha Benglsson bitr. sekrelerare.
Innehåll
1
Inledning ...................................................... 107
2
Nuvarande ordning ......................................... . 107
2.1
Utredningsdirektiven m.m................................ 110
2.2
Inhämtade synpunkier på
handläggningsordningen 111
2.3
Handläggningstider ..................................... 111
2.4
Behovet av snabb handläggning
.................... . 112
2.5
Förstärkningar -
rationaliseringar .................... 112
2.6
Andrad beslutsordning ................................. . 113
2.7
Frågor om besvärsordning ............................ . 121
2.8
Försiärkning av FKN:s kansli
........................ . 123
3 Remissyttranden
............................................. 123
Prop.
1979/80: 165 107
1 Inledning
Siaten har sedan början av 1960-lalet lämnat
kredilgarantier för all underlätta de svenska varvens refinansiering av
kundkrediler resp. finansiering av pågående produktion. Stödel har under
senare år snabbt byggts ul och riktlinjerna för det har ändrats flera gånger.
Sedan år 1977 lämnas lån och garantier också till beställare av fartyg. Samma
år infördes även ett likvidiletsslöd i form av kreditgarantier till svenska
rederiföretag.
Fråga humvida slatligt stöd skall beviljas beställare av
fartyg prövas av regeringen. I övrigt ankommer prövningen av stödfrågor i
princip på riksgäldskontoret (RGK).
Nämnden för fartygskredilgarantier (FKN) inrättades den I
juli 1976 som ett rådgivande organ åt regeringen och RGK i stödärenden.
Slödärendena kräver i regel en snabb handläggning. Den
nuvarande beslutsordningen har kritiserals varvid bl. a. anförts atl den
innebär risker för onödigl långa handläggningslider och etl inte ändamålsenligl
dubbelarbete.
2 Nuvarande ordning
Kreditvillkoren har under en längre tid spelat en
framträdande roll i den inlernationella varvskonkurrensen. Varvens ökade
kundkredilgivning har medfört etl successivi växande upplåningsbehov. För
finansiering av kundfordringar har de svenska varven utnyttjat såväl inhemska
som utländska kredii- och kapitalmarknader.
Varvens ökade upplåning har slälll frågan om säkerheter i
förgmnden. En utbyggnad och förbättring av realsäkerhetsinslituten skedde under
1960-lalel. Av avgörande och successivi ökande betydelse har emellertid varil
det statliga fartygskreditgarantisystemet som infördes år 1963 (prop. 1963:28,
SU 1963:40, rskr 1963: 100).
Fartygskreditgarantisystemet var till en bönan av blygsam
omfallning. Redan under 1960-talel råkade emellertid varvsindustrin i
ekonomiska svårigheler och del blev efler hand nödvändigl all avsevärt öka
stödel. Ett särskilt bekymmersamt läge för varvsindustrin uppkom genom
händelserna på den internationella oljemarknaden under hösten 1973, då en
betydande och långvarig obalans uppstod på främsl oljefraklmarknaden. Sedan
mitten av 1970-lalel har stödel snabbi måsl byggas ul och riktlinjerna för del
har ändrats flera gånger.
De nu gällande riktlinjerna för
fartygskreditgarantisystemet anlogs av riksdagen höslen 1978 (prop. 1978/79:49,
NU 1978/79:17, rskr 1978/ 79: 115). De närmare föreskrifierna finns i förordningen
(1976:482) om fartygskredilgaranli m. m. (omlryckl 1978: 994).
Prop. 1979/80:165 108
Fartygskreditgarantisystemet
innebär atl staten genom att ställa garantier underlättar varvens
refinansiering av kundkrediter resp. finansiering av pågående produktion.
Garantiramarna fastställs av riksdagen som etl högsta belopp för storleken av
de utgående garantierna under en viss tidsperiod. F. n. gäller till utgången
av år 1981 - inkl. lidigare gällande garantier -en ram för garanlier till
varvsindustrin om 17000 milj.kr. Häri ingår garantier till alternativ
produklion vid varven. Statens åtaganden för fartygskreditgarantier uppgick
den 30 juni 1979 till ca 10900 milj. kr.
Kreditgaranti
kan meddelas för tre olika slag av lån, nämligen refinan-sieringslån, fartygsbyggnadslån
och beställares borgenslån. Den senare lånetypen avser lån som beställaren tar
upp med borgen från varvet. Oberoende av låneform gäller atl garanti får
ställas för lån med en löptid av i princip högst 15 år. För refinansieringslån
och fartygsbyggnadslån innebär garantin atl staten tecknar s. k.
proprieborgen. I fråga om beställares borgenslån ställs garantier som närmast
är atl betrakta som eflerborgen. För kreditgaranti skall ställas säkerhet
hänförlig till fartyg som kan bli föremål för garantistöd.
Mot
bakgmnd av varvens otillfredsställande orderläge och en väntad ökning av
fartygsprisema mot slutet av 1970-talet infördes år 1976 (prop. 1975/76:121, NU
1975/76:73, rskr 1975/76:386) särskilda garantier för produktion av fartyg i
varvens egen regi, dvs. fartyg som byggs för varvens egen räkning för
försäljning till extem köpare vid senare tillfälle* iliksda-gen beslöt hösten
1978 att ytteriigare garantier för lagerproduktion inte skall ges.
Genom
beslul av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77: 139, NU 1976/ 77:53, rskr
1976/77:343) infördes i syfte att underlätta beställningar av fartyg vid
svenska varv elt särskilt statligt stöd till beställare av fartyg.
Riktlinjerna
för stödel modifierades år 1979. Stödel omfattar nu sådana beställningar som
görs senast den 31 mars 1980 och där fartyget levereras senast den 31 mars
1981.
Stödet
till fartygsbeställare ges i form av dels avskrivningslån som kan uppgå till
25% av konlraklspriset, dels kreditgarantier intill 70% av kontraktspriset.
Till lån är knuten en återvinningsrätt för staten. De närmare villkoren för
stödel finns angivna i förordningen (1977: 500) om statligt stöd till
beställare av fartyg (omtryckt 1978:995, ändrad 1979:555).
För
garanlier lill beställare gäller f. n. - inkl. tidigare bemyndigande -en ram om
6665 milj. kr. Slatens åtaganden uppgick den 30 Juni 1979 till I 294 milj. kr.
För lån har anvisats sammanlagi 2460 milj. kr. Härav hade den 30 Juni 1979 758
milj. kr. tagits i anspråk.
Med
anledning av rederinäringens svåra ekonomiska situation infördes under år 1977
ell tidsbegränsat likvidiletsslöd i form av statliga kreditgarantier till
svenska rederiföretag (prop. 1976/77: 146, TU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 344).
Kreditgaranti får sedan riksdagen beslutat föriänga stödel ges l.o. m. den 30
juni 1980 (prop. 1978/79: 116, TU 1978/79: 20, rskr 1978/
Prop. 1979/80:165 109
79:
276). För stödet gäller en ram om 500 milj. kr. Slatens ålagande uppgick den 30
juni 1979 till 106 milj. kr. Närmare föreskrifter om garantierna finns i förordningen
(1977: 497) om statlig kreditgaranti till svenskl rederiföretag (ändrad senast
1979: 259).
För
alt de svenska varven skall kunna sälja fartyg till utvecklingsländer med
förmånliga villkor har riksdagen anvisat 125 milj. kr. alt användas som slöd härför
(prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79:115). Stöd kan lämnas för
fartyg som beställs före den 1 Juli 1980 och skall levereras före ulgången av
år 1981. Regeringen har den 23 maj 1979 och den 28 Juni 1979 meddelat närmare
föreskrifter för stödet.
Riksgäldskonlorets
(RGK:s) huvuduppgift är att ta upp lån och att förvalta lån till staten.
Alltsedan fartygskreditgarantisystemet infördes har fullmäktige i RGK också
haft till uppgift att ikläda staten garantiema. Denna ordning gäller alltjämt.
Fullmäklige kan eller skall hänskjuta vissa ärenden till regeringens prövning.
Fråga humvida statligt stöd (garanti eller lån) skall beviljas beställare av
fartyg prövas av regeringen. I övrigt prövas frågor som gäller sådant stöd av
RGK. Fullmäklige prövar också med undantag för vissa frågor, som ankommer på
regeringen att pröva, ärenden om kreditgarantier till rederiföretag.
RGK
har f. n. 116 anställda, varav 33 handläggande och 83 övrig personal.
Fartygskreditgarantiema samt beställar- och redarslödet sysselsätter -
omkräknat på helårsarbetande - ca 4,5 handläggare och ca 2 av övrig personal.
RGK utfärdar och förvaltar garantier och administrerar i övrigt siödet.
Nämnden
för fartygskreditgarantier (FKN) inrättades den I juli 1976 (prop. 1975/76:
121, NU 1975/76:73, rskr 1975/76: 386) som elt rådgivande organ åt regeringen
och RGK i nu aktuella ärenden. Nämnden har sålunda enligt instmklionen
(1979:459) till uppgift att yttra sig lill RGK eller regeringen i frågor om
fartygskreditgaranti, beställarslöd och redarstöd. Nämnden skall bl. a. bedöma
de risker som är förenade med statligt garantiåtagande eller långivning och i
övrigt pröva fömtsättningarna för att stöd skall lämnas. Häri ligger bl. a. att
FKN, såvitt gäller fartygskredilgarantier och beställarslöd, bedömer varvets
och beställarens ekonomiska möjligheter att fullfölja kontraktet liksom det
beställda fartygets marknadsutsikter och därmed förmåga atl generera intäkter.
1 uppgiften ingår vidare att utreda värdet av de säkerheter sökanden kan
erbjuda och att bedöma beställarens betalningsförmåga. Det åligger vidare
nämnden att beakta kravet att garanti eller långivning anpassas till
fömtsättningama vad gäller sysselsättningsutvecklingen vid enskilda varv.
Nämnden
har en styrelse bestående av ordförande, två vice ordförande och högst nio
andra ledamöter. I styrelsen finns represenlanler för bl.a. departemenl, RGK
och bankväsendel. Hos nämnden finns ett utskott, som avgör frågor som inte
skall avgöras av styrelsen och som denna överlämnar till utskottet. Kansliet
består f.n. av en kanslichef, fem handläggare, varav en med halvtidstjänst, och
tvä assistenter.
Prop.
1979/80:165 IIO
Beiräffande såväl varvsstödel som redarslödet gäller atl
RGK kan utfäsla sig att vid senare tidpunkt utfärda kreditgaranti mot viss
säkerhet (garanliutfästelse). I fråga om beslällarstödel kan regeringen medge
alt fullmäklige utfäster sig att vid senare lidpunkl utfärda kredilgaranli
eller lämna lån.
Utfästelsen innebär, såviit avser fartygskredilgaranli och
beställarslöd, att visst projekt godlas som garanti- och i förekommande fall
lånegmn-dande. Sökanden tillförsäkras genom utfästelsen med bindande verkan
visst uirymme inom de av riksdagen fastställda ramarna.
Beslut om uifärdande av garanii och beviljande av lån är
helt skilt från utfästelsebeslutet. Vid utfärdandel beaktas utfästelsen med
avseende på att säkerhetema är godtagna som säkerhet för garanii och lån.
Projektet som sådant prövas inte på nytl i samband med utfärdandel. 1 praxis
utnyttjas möjlighelen atl i ett tidigt skede av etl projekt få en utfästelse om
garanti eller lån så gott som undantagslöst. Ansökan om atl garanti skall
utfärdas eller lån lämnas görs ofta långt senare.
FKN yttrar sig regelmässigt till RGK i ärenden om garanti-
eller låneutfästelse men endast renl undantagsvis i anslutning till ärenden om
utfärdande av garanti eller lämnande av lån.
Arbetsfördelningen mellan FKN och RGK är i grova termer
den alt nämnden bedömer ärendena från ekonomisk synpunkt och sysselsättningssynpunkt
medan RGK:s granskning särskilt är inrikiad på alt villkoren för det lån som
garanteras är godtagbara, bl. a. i Jämförelse med villkoren för statens egen
upplåning och för all erforderliga säkerheler finns. RGK har emellertid,
bortsett från de fall som prövas av regeringen, hela beslulsansvarel. Frågor om
bidrag vid fartygsexport till ulvecklingsländer prövas av regeringen efter
yttrande av FKN och RGK.
2.1 Utredningsdirektiven m. m.
Stödärendena kräver i regel en snabb handläggning. Den
nuvarande beslutsordningen har kritiserals från utgångspunkten att den innebär
risk för onödigt långa handläggningslider och även för ett inte ändamålsenligl
dubbelarbete. Sveriges Varvsindustriförening har i skrivelse lill chefen för
induslridepartementelet den 15 seplember 1978 särskilt framhållil betydelsen
av en snabb behandling av ansökningar om avskrivningslån inom beslällarslödels
ram. Näringsutskoitet har (NU 1978/79: 17 s. 42) uttalat sig för en översyn av
beslutsordningen och framhållil atl del är angelägel atl man undersöker möjligheterna
atl förkorta handläggningsliderna.
I direkliven för uiredaren framhålls atl handläggningen av
ärenden om stöd lill varv och rederier bör allsidigl belysas. Vidare bör
ålgärder för atl förkorta handläggningsliderna saml förbällra och förenkla
hanteringsordningen föreslås. Frågan om var beslutanderätten i stödfrägorna
skall läggas i fortsättningen bör övervägas.
Prop.
1979/80:165 III
2.2 Inhämtade synpunkter på handläggningsordningen
Uiredaren har inhämtat synpunkter på den nuvarande
handläggningsordningen från bl.a. företrädare för RGK, FKN, varven och
rederierna. Från varvens och rederiernas sida har starki betonats all del är
nödvändigt all slödärendena behandlas snabbare än som nu är fallet.
Konkurrensen på marknaden är sådan att även små tidsvinster kan vara
belydelsefulla. Kravel på snabbhet gör sig särskilt siarkt gällande på
utfästelsesladiet, när förhandlingar med kunden ofta fortfarande pågår. Elt
genomgående tema i dessa synpunkier är att den nuvarande ordningen med etl
rådgivande och ell beslulande organ i ärenden om utfästelser innebär
fördröjning och risk för dubbelarbete. Flertalet förelrädare för varven och
rederierna anser alt beslutsfunktionerna i mesta möjliga utsträckning bör
överföras till FKN. I första hand gäller detta utfästelserna.
Sveriges Varvsindustriförening har särskilt framhållil
betydelsen av all ansökningar om avskrivningslån behandlas snabbi. Fömtom
ulfästelsebe-skeden anser föreningen att också besluten om omedelbar
avskrivning av avskrivningslånen bör överföras från regeringen lill FKN.
RGK har särskilt pekat på all huvuddelen eller ca 80% av
garantierna numera avser lån i utländsk valuta och att staten själv har en
betydande upplåning utomlands. Den statliga upplåningen och garantigivningen
måste samordnas och detta talar starkt för att garantier även framgent bör
utfärdas och förvaltas av RGK.
Riksgäldsdirektören och chefen för FKN:s kansli har i ell
gemensaml yllrande bl.a. anfört atl de resurser som krävs för riskprövningen i
samband med utfälelsebeslulen i huvudsak byggis upp inom FKN och atl skäl
därför kan anföras för all FKN övertar beslulen i ulfäslelseärendena. Frågor om
uifärdande av garantier och beviljande av lån, amorteringsanslånd saml
ägarbyten bör dock enligt deras mening fortfarande avgöras av RGK.
2.3 Handläggningstider
Uiredaren har låtit göra en genomgäng av samtliga
stödärenden som inkommii lill FKN under år 1978. Genomgängen har utvisat atl
handläggningstiderna varierar kraftigl. 1 normalfallet uppgår
handläggningstiden inbegripel expediering av de ärenden som inle underställs
regeringen till ca 60-70 dagar. Härav faller pä FKN ca 40-50 dagar och pä RGK
ca 20-25 dagar. I de fall etl ärende underställs regeringens prövning
lillkommer ca 50-60 dagar. Expedieringstiden inom FKN uppgår vanligen lill ca
14 dagar medan den inom RGK normalt är ca 5-6 dagar.
Beiräffande ärenden om utfärdande av garanti eller
beviljande av lån, vilka sällan remitteras lill FKN, varierar
handläggningstiderna kraftigt beroende på ärendenas karaklär.
Prop.
1979/80:165 112
2.4 Behovet av snabb handläggning
Erfarenheterna ger vid handen atl del krävs snara beslul i
stödärendena. Särskilt gäller detta i fråga om beslällarstödel. I dessa ärenden
är del nödvändigt alt beställaren snabbi kan få besked om statligt stöd kan
påräknas eller om beställningen måsle läggas ulomlands. Från varvens och
rederiemas sida har man starki understmkit önskvärdheten av atl handläggningen,
särskilt av beställarslödsärenden, går snabbare än som nu är fallet.
Uiredaren har förståelse för all varven och rederierna i
del utsatta läge de befinner sig anser det angelägel att besked i stödärenden
lämnas utan onödig tidsutdräkt. Del har framhållils att konkurrensen ofta är
sådan atl bara någon eller några dagars försening kan avgöra om en order skall läggas
i Sverige eller utomlands. Alll bör därför givelvis göras för att påskynda
ärendebehandlingen.
Å andra
sidan finner utredaren det angeläget atl påpeka att kraven på en allsidig och
noggrann prövning av stödärendena inte kan efterges. Varie enskilt ärende
gäller i regel betydande värden och innebär stora ekonomiska risker för
staten. Sammantaget gäller det utomordentligt stora belopp. Här kan nämnas att
FKN enbart under år 1978 tillstyrkte ansökningar om beställarstöd för mer än 5
000 milj. kr. Del är att märka att beställarslöd i form av kreditgaranti och
lån kan beviljas med upp till 95 % av priset för beställt fartyg och att
marknadspriset för flertalet fartygstyper f. n. väsentligt understiger
självkostnaden för byggande av fartyg vid varven i Sverige. FKN inrättades för
atl man skulle få en allsidig prövning av riskerna med de statliga
garantiåtagandena. Sedan nämnden inrättades har svårigheterna för de närmasl
berörda branscherna ökat och statens risker i motsvarande mån accentuerats. Det
kan såsom redan antytts inte ifrågakomma atl ge avkall på de syflen som låg
bakom tillskapandet av FKN.
Vad som sagls om behovet av en ingående prövning närmast
med avseende på FKN gäller givetvis i lika mån RGK.
Utredaren övergår nu till all bedöma frågan i vilken
utsträckning det är möjligt att med beaktande av kravet på en allsidig och
noggrann prövning förkorta handläggningstiderna. Till en början diskuteras
härvid spörsmål om behovet av förstärkningar av resp. myndigheter och
ralionaliseringar av verksamheten inom dessa. Härefter prövas möjligheterna att
genom en ändrad beslutsordning nå tidsvinster.
2.5 Förstärkningar rationaliseringar
Bakgrunden lill övervägandena är i huvudsak följande.
Inom FKN har under den senasle tiden flera initiativ
tagils för att effektivisera verksamhelen. Sålunda har på inilialiv av FKN
genom instmklionsändring bestämls alt hos nämnden skall finnas elt utskott som
Prop. 1979/80:165 113
kan
avgöra ärenden, som inte är av principiell betydelse eller gäller större
belopp. Också chefen för FKN:s kansli kan avgöra vissa ärenden.
I
fråga om RGK har handläggarkompetensen vad gäller varvs- och rede-rislödet
successivi förstärkts. Vidare har riksdagen pä förslag av fullmäktige beslulal
om ny organisalion av RGK fr. o. m. den I juli 1979.
Syftet
med den nya organisationen har varit all skapa en effektivare organisation
såväl när del gäller kapacitet alt möla dagens krav som förmåga lill anpassning
till ändrade förhållanden. Funktionerna för planering och samordning samt för
personaladministration och utveckling har förslärkls. Vidare har
verksledningens kapacitet förslärkls och en ny enhetsindelning införts. Bl. a.
har en sakenhet benämnd garanti- och rättsen-helen bildals bl. a. för de
uppgifter rörande kreditgaranti m. m. vilka tidigare åvilade sekretariatet
inom kanslibyrån. Genom ändringar i lagen med reglemente för RGK har rätten att
delegera beslutanderätten i bl. a. frågor om statliga garantier till
riksgäldsdirektören utökats. Inom RGK planeras f. n. ytterligare
personalförstärkningar.
Utredaren
återkommer senare till frågan om behovet av förstärkning av FKN:s kansli. I
övrigt bedömer uiredaren att de åtgärder som redan vidtagils i allt väsentligt
motsvarar vad som f. n. kan göras inom FKN och RGK för att förkorta
handläggningstiderna. Ytterligare ålgärder synes kunna ge endast marginella
tidsvinster. Utredaren vill dock peka på att FKN bör kunna ge anvisningar om
kraven på den utredning som företagen måste redovisa för att FKN skall kunna ta
ställning. Utredaren har fått intrycket att företagen inle alltid har klart för
sig vad som behövs i detta hänseende. Infordrande av kompletterande utredning
medför förseningar och tynger FKN:s kansli. Vidare bör beredningsarbetet kunna
effektiviseras. Den genomgång av handläggningstider som sketl ger hämtöver vid
handen att det normalt tar omkring två veckor innan FKN:s yttranden expedieras.
Enligt uiredarens mening bör denna tid kunna förkortas. Inom FKN pågår arbete
med dessa frågor.
2.6
Ändrad beslutsordning
Kritiken
mot den nuvarande ordningen har framför alll riktat in sig på atl systemet med
FKN som rådgivande och RGK som beslutande organ innebär risker för onödig
förlängning av handläggningstiden och ett inte ändamålsenligl dubbelarbete.
Närmare bestämt gäller kriliken ärenden om utfästelser eftersom FKN endast
undantagsvis hörs i anslutning till ärenden om uifärdande av garanti. 1 fråga
om det senare slaget av ärenden ger vad som framkommil under utredningsarbelel
vid handen all den nuvarande ordningen i allt väsentligl uppfyller de krav på
snabb handläggning som rimligen kan slällas.
Det
är självklart att handläggningstiden föriängs när två myndigheter i stället för
en engageras i beslulsprocessen i ett och samma ärende. Utre- 8 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
165
Prop.
1979/80:165 114
dåren
har sökl bilda sig en uppfattning om omfattningen av den lidsuldräkl som följer
av tudelningen av ärendena mellan FKN och RGK. Ulgångspunkten har härvid varit
att den beredning som sker inom FKN lar i huvudsak lika lång lid oavsett om den
sker inom FKN eller RGK och att ärendena inte tillförs något nyll maierial av
väsenllig belydelse sedan de lämnat FKN. Vidare fömtsätts atl
expedieringstiderna är desamma. FKN synes f. n. ha onormalt långa
expeditionstider, men saken har uppmärksammats inom nämnden och uiredaren
räknar med atl de kommer all förkortas. Den genomgång av handläggningstider som
sketl ger vid handen alt RGK;s beslul normall expedieras inom ca två till tre
veckor från det FKN:s yttrande kommit RGK tillhanda. Denna tid skall Jämföras med
den totala handläggningstiden, som i normalfallet synes uppgå lill omkring två
månader (här bortses från fall som underställs regeringen). Som har framgått
under föregående avsnitt har inom RGK åtgärder vidtagits för att förkorta
handläggningstidema där. Åven om man kan räkna med alt dessa åtminstone på sikt
kan ytterligare nedbringa tidsålgången vid RGK har utredaren dragit slutsatsen
att vissa tidsvinster kan nås genom att sammanföra den handläggning som nu
sker vid FKN och RGK liil en myndighet. Nettotidsvinsten kan i normalfallet
uppskattas till en ä två veckor.
Uppdelningen på två
myndigheter medför också andra nackdelar som man inte bör bortse ifrån. FKN och
RGK har f. n. helt olika kompetens. FKN kan närmast beskrivas som ett
riskprövande organ medan RGK framför allt har kompetens i frågor som gäller
statlig upplåning och vad som sammanhänger därmed.
På
utfästelsestadiet står riskbedömningen i centmm. Varven och rederierna torde
med rätta uppfatta situationen så att nämnden i sak har det avgörande
inflytandet i dessa frågor. Formelll har emellertid RGK hela beslutsansvaret.
Detta är en uppenbar olägenhet bl. a. när en sökande vill under hand diskutera
l.ex. uppläggningen av en ansökan eller utsikterna att få bifall till en sådan.
Nämnden har emellertid med sin rådgivande ställning svårt att lämna besked i
sådana frågor och detsamma gäller ehuru av andra skäl - RGK. Inte ens när
nämnden ytlral sig lill RGK kan den sökande, även om RGK i regel följer FKN:s
rekommendationer, förlita sig på att FKN:s bedömning står sig. De sökande lorde
allmänt uppfatta RGK:s handläggning av utfäslelseärenden som en onödig omgång.
Enligt
direktiven skall utredaren överväga var beslutanderätten i stödfrågorna skall
läggas i fortsättningen.
Utredaren
har övervägt tre olika alternativ till ändrad kompetensfördelning mellan FKN
och RGK. Alternativen innebär i huvudsak följande.
A. RGK
behåller hela ansvaret för stödverksamheten och övertar
FKN:s funktioner.
B. FKN
övertar ansvaret för stödverksamheten.
C. FKN
får rätt att med bindande verkan för staten lämna utfästelser
om garantier och lån medan RGK utfärdar garanlier och beviljar lån.
Prop. 1979/80:165 115
Vad
först gäller alternativ A lalar främsl behovel av samordning mellan
garantigivningen och den slatliga upplåningen för det. RGK har i fräga om
samordningsbehovet annfört i huvudsak följande.
Garantigivningen
har sedan några är lillbaka i växande grad gälll län som tagits upp utomlands.
Samiidigi har slalens egen utlandsupplåning ökal kraftigl. Garantigivningen har
pä så sätl fåll en ny dimension. Vid bedömningen av en stats kreditvärdighel
betraktar nämligen långivarna de stats-garanterade utlandslånen som en
belastning på kreditvärdighelen som är i del närmaste likvärdig med de direkta
statslånen. Ur risksynpunkl för långivaren är del stalsgaranterade lånel
praktiskt laget jämställt med ett statslån. Detla avspeglar sig bl. a. i
räntekostnaden. Del är viktigt all en enskild lånlagare med slalsgaranli inle
bryler sig ul ur det mönsier som har utbildats och går med på för generösa
villkor. För bästa effekt av den samlade ställiga och stalsgaranterade
utlandsupplåningen bör den också fördelas på lämpligt sätt i tiden och på olika
marknader. Vidare bör garanliavtalen och de underliggande läneavtalen ulformas
så atl de beslämmelser som gäller staten som garanligivare så nära som möjligt
överensstämmer med dem som staten ikläder sig i andra garantiavtal och i sina
direkta låneavtal.
Enligt
regeringsformen skall ett organ under riksdagen svara för den slalliga upplåningen.
RGK har genom särskild lagsliftning fått i uppdrag all vara detta organ. I
fråga om statlig garantigivning finns ingen molsvarande reglering. I praxis
svarar RGK för merparlen av den statliga garantigivningen men även flera andra
myndigheler har befogenhet att på statens vägnar utfärda garantier. Med nägot
undantag rör del sig emellertid om garantier för lån inom landet.
Merparten
av de garantier som beviljas inom stödsystemets ram avser lån som varven och
rederierna tar upp på den inlernalionella marknaden. Vad RGK anfört om behovel
av samordning mellan den slatliga upplåningen och garantigivningen lalar
slarki för alt garantierna även framgent bör utfärdas och förvallas av RGK. Del
kan då lyckas ligga nära tillhands atl låla RGK överta även FKN:s funktioner.
Uiredaren anser sig emellertid av följande skäl inte kunna förorda detta
alternativ.
I
samband med all FKN inrättades anfördes i prop. 1975/76:121 all del nuvarande
garantisyslemel pä sikl bör ersättas av etl affärsmässigt inriktat system. Närmast
torde härvid ha åsyftats etl syslem liknade del som nu administreras av
Exportkreditnämnden (EKN). Tanken på att organisatoriskt anknyta FKN lill EKN
avvisades emellertid under hänvisning lill att en sådan knytning i viss mån
skulle föregripa ställningslagandel lill del mera längsikliga
fartygskreditgarantisystemets ulformning och organisaloriska inplacering.
Della talade för all FKN borde bli frislående under industridepartementet.
Sedan beslutet all inrätta FKN fattades har beslällarstödel och redarslödet
lillkommil. Båda slödformerna är tidsbegränsade och det har slarki betonats atl
fråga är om lillfälliga arrangemang i avbidan
Prop. 1979/80: 165 116
på atl sjöfarts- och varvskrisen är övervunnen. Ell
inordnande av nämnden och dess kansli i RGK skulle otvivelaktigt innebära atl
en mer fast organisalion tillskapades, vilkel - med hänsyn till atl fråga
delvis är om temporära stödsystem vore olyckligl. Vidare skulle på samma säll
som anfördes i fråga om en organisatorisk anknytning av FKN till EKN ställningstagandet
till utformningen av elt mer långsiktigt fartygskredilgaranli-system i viss mån
föregripas.
Åven konstitutionella skäl talar enligt uiredarens mening
för alt RGK inte bör överta FKN:s kreditbedömningsfunklioner. Uiredaren vill
härom anföra följande.
Regeringsformen bygger på en uppdelning av statens
uppgifter på olika organ. Riksdagen är det högsia statsorganet. På den ensam
ankommer att stifta lag. Riksdagen beslular vidare om skatt lill siaten och
besiämmer hur slalens medel skall användas (finansmaklen).
Riksdagen har till sitt förfogande två verk på
finansmaklens område, riksbanken och RGK. Riksbanken är landets centralbank och
har monopol på sedelutgivningsrätten. RGK blev ett riksdagens organ år 1789 i
samband med att riksdagen övertog ansvaret för statsskulden. Delta ansvar har
sedan dess bestått. RGK;s huvuduppgifl är som fömt nämnls atl la upp lån och
atl förvalta lån till staten. Vid sidan härav har RGK enligt särskilda
riksdagsbeslul ställt garantier för etl slort antal statliga verk och företag.
Nära besläktad härmed är garantigivningen till varv, beställare av fartyg och
redare.
Regeringen styr riket. Vad den styrande makten innebär är
inte definierat i regeringsformen. Allmänl lorde gälla all den styrande
funktionen är en restfunklion i relation lill riksdagens funklioner. Ell
viktigt element är förordningsmakten. Alll som ligger utanför lagområdet och
som inle heller skall beslutas av riksdagen ligger under regeringens kompetens
direkl på grund av regeringsformen, (reslkompeiensen; RF 8: 13). Della innebär
bl.a. alt den statliga förvaltningen i princip ligger under regeringens
normgivning. Reslkompeiensen omfallar också bidragsförfaltningar och andra
förfallningar som inle kan sägas innebära ingrepp i personliga eller ekonomiska
förhållanden. En sak för sig är all en statsbidragsförfatlning förtilsätter ett
anslagsbeslul av riksdagen till vilkel kan vara knutna villkor som binder
regeringen mer eller mindre. På regeringen ankommer traditionellt också all
avgöra elt stort anlal förvaltningsärenden av skifiande natur. Till väsenllig
del innefattar de en lillämpning av lagar och andra författningar på konkreia
fall.
Handläggningen av förvaltningsärenden, som inte är
förbehållna regeringen, avgörs av förvaltningsmyndigheterna. Hit hör bl.a. de
cenirala ämbetsverken och länsstyrelserna. Åven FKN är en statlig förvallningsmyndighel.
Förvaltningsmyndigheterna är underställda regeringen i den mån de inle är
myndigheter under riksdagen. Till den sistnämnda kategorin hör som redan nämnls
bl. a. RGK.
Prop.
1979/80:165 117
Förvaltningsmyndigheterna
har all inom sina resp. behörighetsområden självständigt träffa sina
avgöranden. Varken riksdagen eller regeringen får beslämma hur
förvaltningsmyndighel skall besluta i särskilt fall i ärende som rör
myndighetsutövning mot enskild eller som rör tillämpning av lag. Till
myndighetsulövning hör bl. a. alt besluta om stödåtgärder ål enskilda. Däremot
är förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen i princip skyldiga att
följa de föreskrifter av allmän natur eller direkliv för särskilda fall som
regeringen meddelar i ärenden som inle gäller myndighetsutövning. Regeringens
direktivrätt gäller inte organ som lyder under riksdagen, dvs. bl.a. RGK.
Dualismen
i vårt statsskick mellan riksdag och regering har med parlamentarismens
genomförande minskal i betydelse. Alltjämt är den dock en realitet.
Utfärdandet
av närmare föreskrifter om stödsystemen och handhavandel i övrigt av dessa är
otvivelaktigt en regeringsangelägenhel. Ur strikt konstitutionell synpunki
borde stödärendena således rätteligen prövas av regeringen eller myndighet som
är underställd regeringen.
Den
nuvarande ordningen innebär att RGK prövar slödärendena enligt av regeringen
utfärdade förordningar. I förordningarna har riksdagens uppdrag till RGK kommit
till uttryck på så sätt att däri anges att frågorom garanti eller annat slöd
enligt riksdagens beslul prövas av RGK. Praktiskt sell har ordningen fungerat
väl men den är konstitutionellt setl inle oantastlig och den innebär uppenbara
olägenheter när regeringen skall utöva sin direktivrält. Enligt utredarens
mening är de betänkligheter som kan resas mol systemet tillräckligt starka för
att man i vaije fall inle skall gå vidare på den inslagna vägen och låta RGK
överta FKN:s funktioner.
Om
elt sådant övertagande skall ske måste RGK förses med den kompetens
beträffande kreditbedömning m.m. som f.n. finns representerad i FKN. Enklast
kan behovet av sådan experlis tillgodoses på så säll atl nämnden knyts till RGK
som ett rådgivande organ. Ell annal alternativ är atl RGK:s beslutanderätt
efter mönster av valuiastyrelsen ulövas av en särskild styrelse sammansatt på
så sätt atl all expertis som behövs för prövning av stöd finns representerad.
Vilket allernaliv man än väljer måsle nämndens kansli knylas lill RGK.
För
allernaliv B lalar främsl att FKN redan nu har del i sak avgörande inflytandet
i ärenden om utfästelse av garanii. Del kunde ur del perspektivet vara en nära
till hands liggande lösning atl låla FKN överta beslulsansvarel inkl.
utfärdandet av garanlier och lån.
Slarka
skäl kan emellertid anföras mol en sådan lösning. Framför alll vad som nyss
anföris om behovel av samordning mellan den statliga garantigivningen och
upplåningen talar mot den. Inom RGK är arbetet med garantigivningen integrerat
med upplåningsverksamhelen. Uppenbarligen är detta en ändamålsenlig ordning som
inte bör frångås ulan tungt vägande skäl.
Prop. 1979/80:165 118
Också
praktiska skäl kan anföras mot alternativ B. Om det skulle genomföras blev det
nödvändigt att låta FKN överta administrationsansvaret också för nu ulestående
garantiåtaganden om över 12(X)0 milj. kr. Detta skulle fömtsätta en betydande
förstärkning av FKN:s kansli och risk för splittring av den personal vid RGK
som nu sysslar med förvaltningen av garantiema. FKN:s roll som expertorgan med
möjligheter till snabb och flexibel kreditbedömning skulle vidare kunna
förvandlas till en ren administrationsfunktion.
Utredaren
anser sig med hänsyn till det anförda inte kunna förorda alternativ B.
Vad
slutligen gäller alternativ C vill utredaren anföra följande. Som har framgått
i det föregående kan man i ett stödärende urskilja två olika skeden,
utfästelseskedet och ulfärdandeskedet. Ansökan om utfärdande av garanti eller
beviljande av lån sker ofta lång tid efter det att utfästelse har lämnats.
Utfästelsen är bindande för staten och innebär att sökanden tillförsäkras ett
visst utrymme av den av riksdagen beviljade garantiramen. Den syftar till atl
företaget skall kunna föra kontraklsför-handlingar i förlitan på att stöd
lämnas om avslut kommer till stånd. På utfästelsestadiet sker en prövning av
statens risklagande. FKN har inrättats för att göra denna bedömning och detta
avspeglar sig i nämndens sammansättning och kansliresurser. Det torde ha fömtsätts
att RGK inte utan starka skäl skall frångå den ståndpunkt FKN kommit till. RGK
har också endast rent undantagsvis avvikit från nämndens rekommendationer. I
samband med att garanti utfärdas kontrollerar RGK bl. a. att villkoren för del
lån som skall garanteras är godtagbara och all erforderliga säkerheter finns.
RGK har byggt upp en sådan kompelens i de frågor det här gäller och remiss till
nämnden sker bara om förhållandena ändrats i Jämförelse med vad som fömlsatles
när utfästelsen lämnades.
Reellt
sell är skillnaden mellan den nuvarande ordningen och alternativ C inle
särskilt stor. Fördelarna med alt överföra den formella beslutanderätten i
utfästelsefrågor till FKN är dels att man vinner tid, dels att
ansvarsförhållandena formellt anpassas till vad som nu sakligt sett gäller.
Sammantagna är dessa fördelar inte oväsentliga.
Mol
alternativ C har invänts all innebörden därav är all RGK har all fullgöra en
prestation som en under regeringen lydande myndighel beslutat om och atl RGK
inte kan anmodas all göra någol av en sådan myndighel. Enligt utredarens mening
gmndar sig denna invändning pä en felsyn. Innebörden av en utfästelse är alt
staten på vissa villkor gentemot den sökande blir med bindande verkan
förpliktad atl vid senare tidpunkt utfärda garanti mol viss säkerhet eller
lämna lån. Häri ligger ingen anmodan till den myndighel som senare skall
slutligt bevilja stödet. Vid elt genomförande av alternativ C kommer RGK:s
befattning med slödärenden att grundas inle på en anmodan från FKN ulan på elt
bemyndigande från riksdagen all bevilja slöd för vilket utfästelse har lämnals.
En sådan ordning slår inle i slrid med RGK:s konstitutionella ställning.
Prop. 1979/80:165 119
Det
har vidare sagls att en ordning där en myndighel fattar beslul som en annan
myndighet har att ta del fulla ansvarei för slrider mol gmndläggande
förvaltningsrättsliga principer. Inle heller denna invändning synes bärande.
För det första har självfallet varje myndighet det fulla Ijänsteansvaret för de
beslul den fattar. För del andra har siaten. inte RGK säsom myndighel, del
ekonomiska ansvaret för de nu ifrågavarande stödsystemen.
Vissa
praktiska olägenheler är givetvis alllid förenade med en ordning som innebär
att två olika myndigheler beslular i delar av vad som egentligen är ett
ärende. Skillnaden mellan utfästelseskedet och ulfärdandeskedet är emellertid
tidsmässigt och i övrigt så markant att några mer väsentliga olägenheler inte
behöver uppkomma vid en uppdelning av beslutsansvaret mellan FKN och RGK.
Uiredaren
stannar för atl föreslå alt alternativ C genomförs. Åven om -såsom anförts i
den gemensamma skrivelsen från riksgäldsdireklören och chefen för FKN:s kansli
- vissa skillnader finns mellan fartygskredilgaranlierna och beslällarstödel å
ena sidan och redarslödet å den andra anser uiredaren atl delta bör gälla alla
tre stödformerna.
Som
tidigare anmärkts föregås utfärdandet av garantier och lån så gott som
undantagslöst av en utfästelse. Någon tvingande regel härom finns dock inte
utan utfästelsen är en möjlighet som står varven och rederiema till buds för
atl ett projekt redan på ett tidigt stadium skall kunna tillförsäkras uirymme
inom de av riksdagen fastställda garanti- och låneramarna. Det kan således
förekomma fall då ansökan om stöd görs direkt utan att utfästelse tidigare
lämnals. Åven sådana ärenden måste givetvis bli föremål för samma prövning som
sker i samband med en utfästelse. Denna prövning måste enligt utredarens mening
rimligen ske hos FKN.
De
skäl som nyss anförts för att överföra beslutanderätten i utfäslelseärenden
till FKN talar i viss mån också för motsvarande överföring av beslutanderätten
i ärenden om amorteringsanstånd och ägarbyten. Sålunda slår också i dessa
ärenden riskbedömningen i centmm. Det måste emellertid också konstateras atl prövningen
av dessa ärenden är starkt förknippad med själva administreringen av garantin,
som handhas av RGK. Härtill kommer att den nuvarande ordningen visal sig
fungera väl i praktiken. Utredaren anser därför övervägande skäl lala för att
den nuvarande beslutsordningen behålls i dessa ärenden. RGK bör sålunda ha
beslutsansvaret men FKN bör regelmässigt höras i dessa ärenden. Vissa
ansökningar om t. ex. amorteringsanstånd i ärenden om garanti inkommer så
lidigl att frågan om utfärdande ännu inte hunnit behandlas. Enligt utredarens
mening bör man - såsom riksgäldsdirektören och chefen för FKN:s kansli anfört -
i sådana ärenden behandla ansökningen som en ansökan om ändring av utfästelsen,
som sålunda skall prövas av FKN.
Uiredaren
övergår härmed till all behandla vissa särskilda frågor rörande
beslällarstödel.
Beslällarstödel
inrättades fr. o. m. den 1 Juli 1977 och avsåg all möjliggö-
Prop.
1979/80: 165 120
ra för varven att övergå från produklion av fartyg i egen
regi lill orderpro-duktion.
1 ärende som gäller garanti- eller låneulfäslelse är
beslutsordningen följande. Ansökan ges in lill FKN som med egel yltrande
överlämnar handlingarna i ärendet till RGK. RGK överlämnar med eget yllrande
handlingarna till regeringen. Finner regeringen atl slöd skall beviljas medger
regeringen all fullmäktige i RGK lämnar garanti- och låneulfäslelse. RGK
utfärdar därefter utfästelse.
Den nuvarande beslutsordningen tillkom fr. o. m. den I
Juli 1978; lidigare svarade FKN och RGK i princip för garanii- och
långivningen. Till stöd för åndringen anfördes att regeringen borde pröva varje
enskill fall för alt stödet skulle kunna anpassas dels till den neddragning av
kapaciteten vid varven som ansågs böra påbörjas snarasl, dels lill mer
livskraftig produklion (prop. 1977/78: 174 s. 14).
Regeringsprövningen lar normalt ca två månader.
De skäl som föranledde ändringen äger i viss mån alltjämt
gillighel. Beslällarstödel skiljer sig emellerlid i princip inte från övriga
slödformer. Under den lid som gått synes vidare en så fast praxis ha bildats
alt del inle längre finns skäl bibehålla ordningen all regeringen prövar varje
enskill fall. Härtill kommer all avsevärda lidsvinster kan göras om FKN bemyndigas
att besluta i flertalel ärenden. Liksom är fallel med fartygskredilgaranlierna
och redarslödet får del anses fulll lillräckligl om vissa ärenden av särskilt
intrikat nalur underställs regeringen.
Här skall vidare beröras några speciella frågor rotande
avskrivningslånen.
Konsekvensen av den ordning som har föreslagits i del
föregående är att FKN lämnar utfästelse om lån medan RGK lämnar lån.
RGK:s befallning med stödsystemen har motiverats med att
de huvudsakligen avser garanlier och att en samordning måsle ske mellan den
slatliga upplåningen och garantigivningen. Della skäl gäller inle i någon mån
avskrivningslånen. Del sagda talar för atl man inle vad gäller dessa lån bör
avvika från den konstitutionellt korrekta ordningen all lån beviljas av
regeringsmyndighet, dvs. FKN. Samlidigt måsle beaktas alt även en sädan ordning
i hög grad skulle förutsätta RGK:s medverkan. Sålunda skulle RGK fortfarande
komma alt administrera lånen och förvalta säkerheler m. m. Enligt uiredarens
mening framslår del därför som mest ändamålsenligl atl RGK även
fortsättningsvis beviljar länen.
Om synnerliga skäl föreligger, kan krav på ålerbelalning
av lån efterges i samband med all lånel beviljas eller därefler. Fräga om
efiergifl prövas av regeringen. 1 praxis sker prövningen i samband med
utfästelsen. Frågor om eftergift av lån av den storleksordning del här är fråga
om är exceptionella. Della talar för atl de liksom hittills bör prövas av
regeringen. Av tidsskäl är del emellertid angeläget all frågor om ulfäsielse
och eftergift prövas i elt sammanhang. Uiredaren slannar därtör för all föreslä
atl frågor om eftergift prövas av FKN.
Prop.
1979/80:165 121
Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för
beställarslödet får lån avskrivas efter fem år från fartygets leverans.
Avskrivningsmöjligheten är dock begränsad genom en föreskrifl med innebörd alt,
om fartygets värde har stigit, avskrivningen i princip inle får omfalta ell
belopp som svarar mol hälflen av värdestegringen. För den händelse fartyg, för
vilkel län har beviljats, säljs inom tvä är från leverans gäller vidare alt
lånet omedelbarl skall betalas åler. Sker försäljning senare men före ulgången
av länels löplid, skall återbetalning ske med belopp som faslslälls med hänsyn
lill del vid försäljningstillfället rådande marknadsvärdet av fartyget.
Enligt nuvarande ordning ankommer det på RGK atl
faslställa fartygets värde i angivna fall. Del är emellerlid FKN som med hänsyn
lill sin kompelens är bäsl skickad alt svara för värderingen. Åven om del får
förutsättas all RGK i hithörande frågor normall följer FKN:s rekommendationer,
föreslår utredaren därför all det skall ankomma på FKN att fastställa de nu
ifrågavarande värdena.
Utredaren vill också något beröra handläggningsordningen i
ärenden om bidrag vid fartygsexpori till ulvecklingsländer. Fråga om bidrag
prövas av regeringen och för bidrag krävs bl. a. all avtal skall ha träffats
mellan den svenska regeringen och vederbörande u-landsregering om all
fartygsköpet skall klassificeras som u-landsbistånd. Del sägs vidare i de
föreskrifier som gäller på områdel all bidrag i försia hand lämnas lill u-länder
med vilka Sverige har avtal om uivecklingsamarbele och i andra hand lill övriga
u-länder enligt Förenta Nationernas klassificering. Med hänsyn lill alt bidragsprövningen
i sä hög grad innefatlar frågor som rör Sveriges förhållande lill främmande makter
anser utredaren all regeringen även framgenl bör pröva dessa bidragsärenden.
När del gäller fartygskredilgarantier som lämnas i samband med fartygsexport
till u-länder finns ej skäl att avvika frän den ordning som utredaren
föreslagit i del föregående.
2.7 Frågor om besvärsordning
Över de yllranden som FKN f. n. avger i garanii- och
låneärenden får talan inle föras.
1 det föregående har föreslagits alt FKN skall få till
uppgifl all självständigt pröva vissa stödärenden. Mol nämndens beslut bör
talan få föras. Endasl regeringen kan ifrågakomma som besvärsinstans. Utredaren
föreslår således all besvär över FKNis beslul i slödärenden skall anföras hos
regeringen.
F.n. gäller alt besvär över RKGis beslut i slödärenden
anförs hos riksdagens besvärsnämnd. Nämnden beslår enligt 9 kap. 5S riksdagsordningen
av ordförande, som skall inneha eller ha innehaft domarämbeie och ej vara
ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöier valda inom riksdagen.
Prop. 1979/80: 165 122
Inom den svenska förvaltningen upprätthålls i allmänhel
principen alt ärenden berörande enskilda och deras rättsställning skall kunna
prövas av mer än en instans. Endasl när särskilda skäl föreligger är rälien all
anföra besvär över myndighels beslut beskuren. Åven om beslutet fattas efter en
skälighetsbedömning och del är tveksamt om en säkrare bedömning kan göras av
högre myndighet anser uiredaren alt del inte finns skäl att begränsa paris
rätl alt besvära sig över fullmäktiges beslut i ärenden om utfärdande av
garanti. Frågan gäller om riksdagens besvärsnämnd eller regeringen skall vara
besvärsinslans.
I skrivelse till regeringen den 2 mars 1978 föreslog RGK
all reglerna för beslut i ärenden om stöd lill varv och rederier skulle ändras.
Fullmäklige ansåg all överklaganden av beslul i fullmäktige lämpligen borde
prövas av regeringen som en del av varvs- och rederipoliliken. Föredragande
slalsrådel anslöl sig i prop. 1978/79: 49 (s. 27) till denna uppfattning. 1
propositionen hemställdes atl riksdagen skulle vidta ålgärder för all få den
av fullmäklige föreslagna ordningen lill slånd.
Näringsutskotlei hänvisade emellerlid (NU 1978/79; 17 s.
43) till alt en översyn av hur det slalliga stödel lill varv och rederier skall
handläggas i första instans föreslod. Innan den saken var avgjord saknades en
grundläggande förutsättning för en omprövning av besvärsbestämmelserna. Ulskollet
hemställde därför all riksdagen skulle avslå propositionen på denna punkl.
Della blev även riksdagens beslul (rskr 1978/79; 115).
Konslilulionella skäl lalar som näringsutskoitet anfört
för att besvär över beslut av en myndighel som är underställd riksdagen prövas
av ell besvärsorgan som riksdagen har utsett. Besvärssladgan för riksdagen och
deras verk gör undanlag från denna princip bara beiräffande sådana frågor som
naturligen bör prövas av förvaltningsdomstol (jfr. prop. 1970: 23 med förslag
lill lag om besvär över beslut av riksdagens organ, s. 5). Konstitutionella
synpunkter lorde ha varil avgörande bl.a. när siaismaklerna år 1957 beslöl atl
besvär över valulaslyrelsens beslul i valularegleringsären-den skulle anföras
hos riksbanksfullmäktige och inte hos Kungl. Maj:l. Slåndpunktslagandel byggde
på förutsättningen alt valulavärden är en riksbankens angelägenhel. Mellan
valularegleringsärenden och riksbankens egen valulavårdande verksamhel ansågs
råda ell så inliml samband atl det svårligen läl sig göra alt lägga del
slulliga avgörandet i valulaären-den hos annal organ än riksbanken. Under
förarbelena lill lagändringen bröt sig emellerlid meningarna kraftigl. Bl. a.
förordade lagrådel all prövningen av besvär skulle ankomma på Kungl. MaJ:l.
Del bör således inle vara uteslulel all, når slarka skäl lalar för del, besvär
över beslul av etl riksdagens organ prövas av regeringen. Av belydelse i
sammanhanget synes vara bl. a. de kompetensproblem som uppkommer om ärenden
slulgilligi piövas av elt frän riksdagen frislående organ.
Som nyss har nämnts föreslog RGK år 1978 atl besvär över
fullmäktiges beslul i slödärenden skulle anföras hos regeringen. Regeringen
anslöl sig
Prop.
1979/80: 165 123
till denna uppfattning. Utgångspunkten var emellertid
härvid all stödärendena i sin helhet i princip prövades av fullmäktige.
Stödärendenas samband med den statliga varvs- och rederipoliliken talade dä
siarkt för atl det slulliga avgörandel borde ankomma på regeringen. Utredaren
föreslår nu atl fullmäktiges befattning med stödärendena skall begränsas lill
alt avse uifärdande av garanlier och lån. Skälel för alt bibehålla ordningen
all fullmäklige prövar frågor om utfärdande av garanlier är sambandet mellan
garantigivningen och den slalliga upplåningen. Alt svara för den senare är en
exklusiv uppgift för RGK.
Läget synes sålunda väsentligen vara detsamma som i 1957
ärs lagstiftningsärende. De skäl som i detla anfördes för att besvär över
beslut av en riksdagen underställd myndighel bör prövas av ell organ som
riksdagen har utsett synes alltjämt bärande.
Utredaren anser sig av nu angivna skäl inte böra föreslå
all besvär över fullmäktiges beslut skall prövas av regeringen. Inte heller i
övrigt finns anledning att föreslä ändring i de nu gällande besvärsreglerna.
2.8 Förstärkning av FKN:s kansli
De nya stödformer som infördes fr. o. m. den I juli 1977
har medförl all arbetsbelastningen på kansliel ökal kraftigt. Dels har antalet
ansökningar sligil, dels är ärendena nu genomsnittligt mer komplicerade än de
var tidigare. Följden har blivit bl.a. alt beredningsarbetet fåll bedrivas
under mycket pressande förhållanden och alt planeringsarbetet kommii i andra
hand; anslrängningarna har fält inriktas på att kortsiktigt lillgodose de mesl
trängande behoven från de sökandes sida. Det är uppenbart att
handläggningstiderna kan nedbringas genom försiärkning av FKN;s kansli.
De förslag som lagls fram i del föregående innebär att FKN
i någon mån får ökade arbelsuppgifter men framför alll all nämnden fär etl
större ansvar än f.n. Beslulsansvarel för med sig bl.a. att stor omsorg måsle
ägnas äl utformningen av beslut och den formella granskningen av dessa.
Arbetssituationen inom FKN:s kansli, behovel av atl
nedbringa handläggningstiderna och de ändrade arbetsuppgifterna motiverar
enligt utredarens bedömning all kansliet förstärks med tvä handläggare och ett
bilräde. Vidare bör en befintlig halvlidsljänst (jurist) omvandlas lill
heltidstjänst. De föreslagna personalförstärkningarna kan beräknas föranleda
en koslnad på ca 465 000 kr. per är.
3 Remissyttranden
Yttranden över betänkandet har avgivits av slalskontoret,
nämnden för fartygskredilgarantier, fullmäklige i riksgäldskontoret, Svenska
Bankför-
Prop.
1979/80: 165 124
eningen, Sveriges Redareförening, Sveriges
Varvsinduslriförening, Svenska Varv AB och Centralorganisationen SACO/SR.
Flertalel remissinslanser tillslyrker utredarens förslag
eller lämnar del utan erinran.
Nämnden för fartygskredilgarantier framhåller att del
främsla medlet för all via nämndens kansli förkorta handläggningstiderna är en
personalförslärkning.
Fullmäktige i riksgäldskontoret tillslyrker i stort
utredarens förslag i fråga om uppdelningen av beslulsansvarel när del gäller s.
k. utfästelse om garanii resp. utfärdande av garanii. Fullmäklige påpekar
emellertid alt del vid en uppdelning av beslulsansvarel är väsentligt, atl en
klar distinktion görs mellan de två beslulsleden. Fullmäklige anser alt del
klart bör anges alt del inledande skedet i ett slödärende (utfästelsesladiet)
bör resultera i ell beslul från statens sida med innebörden dels att ell
fartygsprojekl godkänns som stödgrundande under förutsätlning atl vissa angivna
säkerheter slälls, dels alt uirymme för stödet lilldelas sökanden inom
lillgängliga stödramar. 1 fråga om beslul om uifärdande av garanii anför
fullmäklige alt det i detla hänseende kommer in bedömningsgrunder av annan
karaktär och av del slag som RGK i egenskap av statlig upplånare och ulfärdare
av andra slalliga garantier har alt beakta. Del måsle då vara helt klart atl
utfästelsebeslulel inte kan binda fullmäktiges suveränitet i dessa bedömningar
när del gäller fullmäktiges prövning vid utfärdandet av en viss kreditgaranti.
Ullryckel "utfästelse om garanti"' kan därför enligt fullmäktiges
mening vara ägnal alt missleda sökanden i fräga om beslutets reella innebörd då
det kan tolkas som förhandsbesked i fråga om uifärdande av en viss
kreditgaranti. Ullryckel "'utfästelse om garanti'" bör ändras till
all närmare molsvara del uirymme på garantiramen som genom beslutet lilldelas
sökanden.
Utredarens förslag alt FKN skall överta beslulsansvarel i
frågan om fastställande av del fariygsvärde, som skall ligga till grund för
beslul om eventuell ålerbelalning av lämnal avskrivningslån inom
beslällarstödel lillslyrks inte av fullmäklige. Enligt fullmäktiges mening bör
beslul i dessa ärenden även i fortsättningen fallas av fullmäklige. Härom
anförs i huvudsak följande.
Värdering av fartyg sker f. n. på konsultbasis av AB
Svensk Exportkredit tillfrågade skeppsmäklaie. Uiredarens föreslagna
beslulsfördelning i övrigl kännetecknas bl.a. av alt de olika besluten från
resp. myndighel klart skall kunna åtskiljas såväl lill innebörd som
tidsmässigt. Enligt fullmäktiges mening är delta väsenlligl för all undvika
oklarhet om var beslulsansvarel ligger. Här berörd värdering av fartyg görs
vid tidpunkt dä ärendet i övrigt avses adminislreras av RGK. Fullmäklige anser
därför övervägande skäl tala för all beslulsansvarel i dessa värderingsfrågor
kvariigger hos fullmäklige.
Sveriges Varvsindustriförening anser all. även om den
föreslagna för-
Prop.
1979/80: 165 125
stärkningen av FKN:s kansli synes vara väl avvägd som ett
led i att bl.a. nedbringa handläggningstiderna, ell slutligt slällningstagande
lill de föreslagna personalförslärkningarna bör anslå lill dess att
varvsindustrins framlida omfallning och struktur har klarlagts närmare.
Svenska
Varv AB påpekar atl försiärkningen av FKN:s kansli bör baseras pä bedömningar
av framtida arbetsbelastning och inle lidigare eller nuvarande siluaiion.
Bolagel framhåller vidare att nuvarande slödformer är klart tidsbegränsade och
kommande slödformer är ännu ej faslställda. Med anledning härav bör
resursfrågan enligt bolaget anstå i avvaktan pä bälire beslutsunderlag.
Prop. 1979/80: 165 126
Bilaga 5
SAMMANFATTNING AV DE SVENSKA STORVARVEN -
SAMHÄLLSEKONOMISK STRUKTURUTREDNING
Innehåll
1
Bakgrund och
syfte ................................................... . 126
2
Melod och
uppläggning .............................................. . 126
3
Studerade
alternativ .................................................. . 129
4
Arbetsmarknaden
i varvsregionerna .......................... . 129
5
Sysselsättningsmöjligheter........................................... 130
6
Erfarenheter av
sysselsättningseffekter vid tidigare driftsinskränkningar 130
7
Arbetsmarknadsprognos
............................................ 131
8
Kostnads- och
intäktsposter i individkalkylerna .......... . 132
9
Individekonomisk
kalkyl .............................................. 132
10 Förelagsekonomiska
kalkyler 133
10.1 Inledning ............................................................. 133
10.2 Resullal ................................................................ 134
11
Effekler för
underieverantörer .................................... 136
12
Kommunfinansiell
kalkyl ............................................ 137
12.1 Generell omfattning ............................................ 137
12.2 Regional omfattning............................................... 137
12.3 Resullal ................................................................ 138
13
Stalsfinansiella
kalkyler ............................................. 138
14
Korrigering av
den förelagsekonomiska kalkylen till samhällsekonomiska delkalkyler 140
15
Slulsalser .................................................................... 145
1 Bakgrund och syfte
Inom industridepartementet har arbelsmarknads- och
regionalpoliliska konsekvenser av olika slruklurallernaliv analyserats. Därvid
har Institutet för industriell evolution (INDEVO) samhällsekonomiskt utvärderat
olika alternativ lill framlida siruktur för Svenska Varv AB.
Utredningsarbetet har bedriviis parallelll på de fyra
slorvarven och i de berörda arbelsmarknadsregionerna. Belydande insalser i
materialinsamlingen har gjorts av personal från varven. Vidare har material
erhållils från Svenska Varv och från induslrideparlemenlet.
2 Metod och uppläggning
En samhällelig ulvärdering av olika ålgärder omfattar
förulom ekonomiska effekler även icke-ekonomiska effekter, dvs. eftékter som
inte går att mäla i ekonomiska termer, som trygghel. De ekonomiska effekterna
är av två slag dels reala effekler, dels finansiella effekler.
Prop.
1979/80: 165 127
Med reala effekter avses effekler på den materiella
produklionen och därmed även på konsumtionen. Vanligen uppslår dessa
välfärdseflckler genom all delar av samhällels produklionsresurser (arbetskraft
eller kapital) används pä elt sådanl sätl all produktionsvolymen påverkas.
Förväntas en åtgärd leda lill alt produktionsvolymen minskar uppslår en
samhällsekonomisk kostnad. År fallel det motsatta uppstår en samhällsekonomisk
inläkt.
Med finansiella effekter avses effekter på samhällets
belalningssyslem, effekter i form av penningmässiga utgifter och inkomster.
Dessa utgifler och inkomsler måsle hänföras lill ell visst ekonomiskl subjekt.
Inkomsler för någol molsvaras av utgifter för elt annal. I den finansiella
analysen är del därtör av slörsia vikl alt särskilja och klarl definiera vilka
ekonomiska subjekt analysen gäller. lNDEVO:s ulredning särskiljer fyra olika
ekonomiska subjekt - individer, förelag, kommuner och stat.
En analys av arbetsmarknadssituationen i de fyra akluella
varvsregionerna är en väsenllig del av arbelet. På grundval av dessa analyser
las individuella arbelsmarknadsprognoser fram för berörd personal. Dessa
prognoser utgör sedan utgångspunkten för beräkning av ekonomiska effekler för
berörda individer.
1 figur I illuslreras arbetels uppläggning.
Av figuren framgåratt för atl kunna upprätta en
arbetsmarknadsprognos krävs:
dels en genomgäng och analys av de Jörutsättningar som
gäller på den lokala arbetsmarknaden, bl. a. för att klarlägga arbetsmarknadens
förmåga atl snabbt sysselsalla friställd arbetskraft.
dels en genomgång och analys av de förutsättningar som
gäller för berörda individer, eftersom individkarakterislika som ålder, kön m.
m. har slor belydelse för sysselsältningmöjligheler och
dels en genomgång och analys av tidigare företagsnedläggningar
för atl kunna beakla tidigare erfarenheter i beräkningarna.
Arbelsmarknadsprognosen redovisar vad som bedöms hända
berörda individer vid en friställning.
Dessulom beräknas ekonomiska nyckellal Jör
individkostnadcr som uppslår om friställning sker. Som exempel kan nämnas
kostnaden för individen atl gå arbelslös kortare eller längre lid. Kostnaden
uttrycks dä som skillnaden mellan nettolönen vid anställning i förelagel och
ersällning vid arbetslöshet.
Arbelsmarknadsprognoser och ekonomiska nyckeltal är de
väsenlligaste underlagen för individkalkylen. Denna kalkyl visar hur berörda
individer påverkas ekonomiskl av olika allernaliv.
På grundval av individkalkyl, företagsekonomisk kalkyl och
en genomgång och analys av institutionella förhållanden genomförs därefter
kom-munaljinansidla resp. stalsfinansiella kalkyler för olika allernaliv. Som
exempel på poster i de stats- och kommunalfinansiella kalkylerna kan
Prop.
1979/80: 165
Figur I. Struktur
av uppläggning av arbelet.
128
opaginerad Kontrollera mot PDF
bO
W
C
0)
u
-\
tu
M
T3
:0
tn
x:
:r ö
E
>
J
CD
:5
opaginerad Kontrollera mot PDF
rH
OJ
l/l
etl
C
-H
C-.
Irt
>.
P
j » ;
Cd
d
CO
a;
cr «
c
Ul
E
O
C
O
Jh
,ic
QJ
QJ
P
1
01
o
QJ
opaginerad Kontrollera mot PDF
(0
T
l/l
Ul
Ol
c
+-'
Cl
c
Qj
.i:
bD
-3
u
0
ni
vh
o;
h
a
1
01
1
t?
CJ
C
c ö
(h
tn
:3
:0
OJ
p
+J
H
l/l
r 1
It)
. 1
>;
n
01
UJ
,-.
c
Prop. 1979/80: 165 129
nämnas: andrad inkomslskall (ran anställda och
iinderlcveranuiicr. ändrade fureUigsskallcr. ändr;idc skaliciitiamningshidnig
mellan komniiinein;i. ändrade utgifter for skyddad sysselsällning och ändr;idc
utgiflci lör social-försiil.ringar.
I den samhällsekonomiska kalkylen kiirrlgcrii.\ den
företagsekonomiska kalkylen med hansyn till samhälKcki>nomiska värderingar.
Fxcmpel pä posler som lär korrigeras är kalkylränla. Häns\n mäslc ;iven las
till olika statliga bidrag. Vidare komplelleras den lörciagsckonuniiska
kalkylen med posler som är samhällsekonomiskt relevanta men som inie återfinns
i den företagsekonomiska kalkylen. Exempel harpa ar indirekla
sysselsälinings-cffckicr inom underleveraniörsledet och i prival och offenllig
service. Avcn kapitalförlusler av olika slag beaklas. Den samh;illsekonomisk;i
kalkylen belyser olika allernalivs påverkan på kindels produklion och konsumtion.
Dcii simliga analysen beslår av en samhällsekonomisk
ulvärdering av de olika alternativen för Svenska Varvs framlid.
3 Studerade alternativ
För de fyra slorvarven inom Svenska Varv har för varje
varv två allernaliv Jämförts dels fortsatt drift i nuvarande omfallning. dels
nedläggning genomförd den 31 december 1983. I båda alternativen har förutsättningen
varit forlsall drift vid de övrig;i tre varven.
Därefter har 16 olika slrukuiraliernaliv studerats. Dessa
är ett 4-varvsal-ternaiiv. fyra 3-varvsalternaliv. fem 2-varvs;ilternaliv samt
fyra l-varvsal-lernali\. Ett av 3-varvsalternaliven ar delsamma som Svenska
Varvs struklurplan. Åven de samhällsekonomiska eCfeklerna av
O-varvsalternali-vel har utvärderats.
4 Arbetsmarknaden i varvsregionerna
En omfattande beskrivning och analys har genomförls av
arbetsmarknadssituationen i de fyra berörda varvsregionerna Uddevalla,
Landskrona. Malmö och Göteborg. Redovisningen bygger
dels på sammanställnng och analys av oflentlig statistik
och offenlliga rapporter. Härvid har anlalet sysselsalla efter näringsgren
resp. industrigren, befolkningsutveckling, ftyllning, pendling,
yrkesverksamhelsgrad, arbetssökande, lediga platser, utvecklingstendenser på
arbetsmarknaden studerats och Jämförts.
dels på intervjuer med representanter för länsslyrelser.
länsarbetsnämnder och kommuner.
En Jämförelse av möjligheterna för arbeismarknaden att
absorbera en eventuell varvsnedläggning visar följande:
9 Rik.sdagen 1979/80. I saml. Nr 165
Prop.
1979/80: 165 130
Uddeviill;i. Landskrona Malm ö , G ö leborg
Siinisl. relaiivi ö vriga
varvsorler B ä sl. reliiiivi ovrigii
v;iTvs()r"ier
5 Syssels ä ttningsm ö jligheter
Bed ö mningar
av syssels ä llningsm ö jligheler f ö r de anst ä llda vid slorvarven vid en nedl ä ggning ä r resulialel fr å n en genomg å ng av samiliga anst ä llda.
En J ä mf ö relse mellan varven visar bl. a. atl medel å ldern bland de anst ä llda ä r ungef ä r lika h ö g
vid Arendal, Kockums och Uddevallavarvel medan den ä r l ä gre vid Ö resundsvarvet. 90 95
% av de ansl ä llda ä r m ä n.
Bed ö mningarna av resp. varv om m ö jligheterna lill nyll arbete vid en evenluell
varvsnedl ä ggning visar
att 12-19%
f ä r arbete i regionen under upps ä gningstiden eller ftyllar och f å r arbete under upps ä gningstiden.
atl 32-65% blir arbelsl ö sa
kortare eller l ä ngre tid,
alt 5-28% erh å ller
arbetsmarknadsutbildning,
« //6-33%
erh å ller skyddat arbele, sjukpension
eller f ö rtidspension och
att ö vriga erh å ller å lderspension.
6 Erfarenheter av syssels ä ttningseffekter vid tidigare
driftsinskr ä nkningar
Studier om effekter f ö r
direkl ber ö rda personer och samh ä llen vid industrinedl ä ggningar och personalinskr ä nkningar
ä r relativ! la. F ö r direkt ber ö rd
arbelskraft har sludierna oftast koncentrerat sig kring syssels ä lt-ningskonsekvenserna. Endast n å gra f ä sludier har
belyst personliga vinster och f ö rluster i
form av arbete, h ä lsa, sociala relalioner m. m. De
ftesla studierna avser mindre arbetsst ä llen.
INDEVO har sammansl ä llt
fyra studier d ä r effekler av driftsinskr ä nkningar har unders ö kts. Studierna avser
-
87 f ö relag med lolall 11 461 ansl ä llda under perioden 1966- 1970,
-
8 f ö retag med lolalt 2 103 ansl ä llda under perioden 1970- 1971,
-
273 f ö relag med lolall 7 083 ansl ä llda under perioden 1974- 1976,
-
20 f ö retag med totalt 236 anst ä llda under perioden 1977- 1978. Situationen f ö r de frist ä llda
6-9 m å nader efter nedl ä ggningslidpunklen
framg å r av labell 6. 1.
Prop. 1979/80: 165 131
Tabell 6.1 Situation för de rriställda 69 månader efter
företagsnedläggningen. En jämförelse mellan fyra undersökningar
Unders ö kning
1
2
3
4
1966-70
1970-
71
1974-
-76
1977-78
Effekl
87 f ö relag
8 Corel
lag
283 f ö relag
20 f ö relag
Placerade
p å
ö ppna marknaden
69,6
64,4
66.4
59.8
AMS-utbildning
4,6
6.8
4.8
7.2
Skyddad
seklor
4.1
3,9
1.8
3.8
Pensionerade
3.1
8.3
> 2
5.1
Sjuka
3.3
2.9
2.6
3.0
Ö vriga ej
arbetss ö kande
4.2
-VI
9.1
4.7
Arbelsl ö sa
10.8
8.0
12.8
\6.
Som framgår har allt färre erhållit arbele på den öppna
marknaden ju senare period studierna avser.
7 Arbetsmarknadsprognos
En förutsättning för arbelsmarknadsprognosen för de
anställda vid slorvarven är all det egna varvel läggs ned den 31 december 1983
samiidigi som övriga tre varv finns kvar i oförändrad omfattning.
Prognoserna grundas dels på arbetsmarknadsläget i berörda
varvsregioner, dels på de anställdas åldersfördelning, utbildningsnivå m. m.,
dels på bedömningar av förelrädare för fackliga organisationer och förelagsledning
och dels på erfarenheler från lidigare driftsinskränkningar.
Sysselsättningsmöjligheter bedöms för den personalstyrka
som finns kvar den 31 december 1983, dvs. efler den nalurliga avgången under
åren 1980- 1983 (exkl. ålderspension). Den nalurliga avgången framgår av labell
7.1. Vid nedläggning av elt varv har alltså förutsatts att den naturliga
avgången inte ersätls.
Tabell 7.1 Personalstyrka på varven i december 1979 resp.
efter naturlig avgång åren 1980-1983
Varv
Personal
Naturlig avgång
Bedömd perso-
dec. 1979
1980-1983
nalstyrka i
Procenl
Abs.
dec. 1983
Arendal
3415
20
683
2 732
Kockums
4721
20
944
3 777
Uddevalla
2 732
10
273
2 459
Öresund
2 863
15
429
2 434
Arbelsmarknadsprognoser för personalstyrkan i december
1983 sammanfattas i tabell 7.2.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7.2 Prognos för sysseisättningskonsekvenser för
anställda vid storvarv. om del egna varvel liiggs ned före Ulgången av år 1983
. ' \ren da
1
Kocki
UMls
Liddevalla
Oiesund
Proc
Anlal
Proc
.Antal
Proc
Anlal
Pioe
.Anlal
Far
arhelc i regionen under
upps ä gningstiden
18
492
12
453
3
74
>
122
Fivllar'
och lar arbele under
uppsagninusliden
s
137
6
226
7
172
10
243
Arbelsl ö s. koilare nd
10
273
8
302
s
123
8
195
Arbetslos,
l ä ngre lid
26
710
31
1 171
42
1 033
.38
925
Arbeismarknadsulbildning
15
410
15
567
10
246
15
365
Skvddai
arbele/Siiikpension
h
164
10
378
9
221
M
219
Uiliade
ur arbelskiatlen
1
27
1
38
1
44
->
49
K ö rlidspension
10
273
V
340
12
295
6
146
Å lderspension
9
246
8
.302
10
246
7
170
Tolall
100
2 732
100
3 777
100
2 45'i
100
2 434
8 Kostnads- och intäktsposter i individkalkylerna
För atl frän arbeismarknadsprognoserna beräkna toiala
ekonomiska effekter för berörda individer Jämförs disponibel inkomsi vid
fortsatt anslällning vid varvel med disponibel inkomsi av alternativa
sysselsättningar enligi arbeismarknadsprognoserna. Alternativen till fortsatt
anställning är arbetslöshet. AMS-utbildning. utlräde ur arbetskraften, skyddad
sysselsättning, ftyllning och förtidspensionering. Dessulom har avgångsvederlagen
beräknats.
9 Individekonomisk kalkyl
De sammanlagda individkoslnaderna, ullryckl i beräknad
minskning av disponibel inkomst, sammanfattas i tabell 9.1.
labell 9.1 - Sammanlagd påverkan på de anställdas
disponibla inkomst vid en eventuell lotal nedläggning av det egna varvet under
en tioårig kalkylperiod räknat från nedläggningstidpunkten, medan övriga varv
hestår
Typ av
"kostnad"
Arendal
Kockums
Uddevalla
(Vesund
Flvllningskoslnad
2 055
3 375
2 580
3 645
Kosinader
vid kortare
arbeisl ö shel
1377
16.54
477
1441
Kosinader
vid l ä ngre
arbeisl ö shel
7 165
12 829
8 008
13 675
Kostnader
vid AMS-ulbildning
(inkl
arbeisl ö shel)
3 597
6 514
2818
7 131
Kostnader
i skyddad sektor
(inkl
arbetsl ö shet)
12 123
.30626
17312
20658
Kostnader
vid l ö rlidspension
(inkl
arbetsl ö shet)
6317
8 327
7 384
4 695
Kosinader
vid ultriide ur
arbeismarknaden
(inkl
arbetsl ö shet)
7 337
10.367
13 262
13.598
Arbetsl ö shet i anslulning
till
ordinarie pension
1783
3 457
2 105
2519
Totalkostnad
41 7.54
77 149
53 946
67 352
Prop.
1979/80: 165 133
Av lahellen ft-anig;ir all de ansialkla vid resp, varv vid
en nedläggning av del egna varvet, samtiiligl som de övriga besiiii. kommei-
all i disponibel inkomsi förlora sammanlagt:
-
ca 42 milj. kr.
vid Arendal
-
ca 77 milj. kr.
vid Kockums
-
ca 54 milj. kr.
vid Uddevallav;iivel
-
ca 67 milj. kr.
vid Öresundsvarvet
Avgångsvederlagen har beräknats under förutsätlning atl
lurordnings-reglerna följs. De uppgär därvid lill 15-20 milj. kr. för Arendal
och Uddevallavarvet. 20-25 milj. kr. för Kockums och 10-15 mi|i. kr. för
Öresundsvarvet.
10 Företagsekonomiska kalkyler
10.1 Inledning
Svenska Varv har redovisal företagsekonomiska kalkyler
enbart för den av styrelsen faslställda strukturplanen.
I den samhällsekonomiska struklurutredningen skall Svenska
Varvs struklurplan Jämföras med övriga slruklurallernaliv. Eftersom de företagsekonomiska
kalkylresultaten ulgör en väsentlig del av de samhällsekonomiska kalkylerna
fanns tvä möjliga utvägar:
1.
Atl beräkna del
samhällsekonomiska resultatet av atl genomföra Svenska Varvs struklurplan och
att beräkna samhällskostnaderna (exkl. det företagsekonomiska utfallet) för
övriga alternaiiv.
2.
Atl ulföra
samhällsekonomiska kalkyler för samtliga alternativ. Detla innebär all. med hjälp
av den meiodik och de förutsättningar och antaganden som finns i Svenska Varvs
datamaterial, genomföra sä korrekta företagsekonomiska beräkningar som är
möjligt utan direkt medverkan från Svenska Varv. Delta medför i sin tur
självfallet slora svårigheler. bl.a. eflersom det inte varit möjligt atl mer
ingående kontrollera rimligheten i förutsättningar, antaganden etc. Sådana
beräkningar får därigenom i huvudsak betraktas som indikationer pä slorieken
av de företagsekonomiska konsekvenserna.
Den senare utvägen har valts. Med hjälp av Svenska Varvs
kalkylmodell och med beaklande av varvens orderslock har det företagsekonomiska
resultatet för åren 1981 - 1985 beräknats för följande alternativ: O-varv
Samtliga varv läggs ned. I-varv Arendal, Kockums, Uddevallavarvet resp.
Öresundsvarvet kvar(-
3.8 milj. lim.). 2-vai-v Kockums-Uddevallavarvet,
Kockums-Arendal, Kockums-Öre-sundsvarvel. Uddevallavarvet-Arendal,
Uddevallavarvel-Öresundsvarvet, Arendal-Öresundsvarvel (3,2-5,7 milj. tim.).
Prop. 1979/80: 165 134
3-varv Kockums-Uddevallavarvet-Öresundsvarvel
(enligt Svenska Varvs struklurplan),
Kockums-Uddevallavarvel-Öresundsvarvet,
Kockums-Arendal-Öresundsvarvel, Uddevallavarvet-Arendal-Öresundsvarvet
(5,3-7,2 milj. lim.). 4-varv Arendal Kockums-Uddevallavarvet-Öresundsvarvel
(7,6 milj. lim.). Efterföljande analyser av de samhällsekonomiska
konsekvenserna visar alt de företagsekonomiska kalkylerna får en avgörande
inverkan pä den lolala samhällsekonomiska bedömningen. Om annat än del av
Svenska Varv valda strukturalternativet väljes bör detta föregås av en
fördjupad utredning av de företagsekonomiska konsekvenserna.
10.2 Resultat
En sammanslällning av de förelagsekonomiska kalkylerna för
de valda alternativen ålerfinns i tabell 10.1. Det bör observeras alt
beräkningarna är gjorda i 1980 års penningvärde och således inte Juslerade för
väntad inftation'. Vidare inkluderas den positiva ränteeffekten av del
kapilallillskoll om ca 2 800 milj. kr. från siaten som Svenska Varv har begäri
för att öka bolagels soliditet.
I beräkningarna ingär inle de särskilda ulvecklingsbidrag
om sammanlagt 800 milj. kr. och räntekostnaderna för de förlustläckningsbidrag
som Svenska Varv begäri alt staten skall slälla lill bolagets förfogande.
Tabell 10.1 Företagsekonomiskt resultat åren 1981 1985
vid olika alternativ för Svenska Varvs framtida struktur. Modellresultat i 1980
års penningvärde. Resursbehov för utvecklingskostnader och räntekostnader på
förlustläckningsbidrag ingår inte.
0
A
B
C
D
AB
A C
AD
Pröd.
volym
(milj.
tim.)
3.8
2,2
2.8
1.5
4.8
5.7
5.1
Anlal
sysselsatta
-
4 626
2 736
3 386
1820
5 970
7 300
6 520
Friställda:
varven
13 668
9 042
10932
10 282
11748
7 698
6 368
7 148
Resultat
(milj.
kr.)
-2 794
-1927
-2
934
-2475
-2
873
-1973
-2041
-2665
(marknadsge-
nömbroll)
varav
(Avveckling)
(-2794)
(-1818)
(-2278)
(-2003)
(-2 283)
(-1302)
(-1027)
(-1307)
Avskrivn.
( -)
(-
98)
(-
175)
(-
52)
(-
35)
(- 273)
(-
1-50)
(-
133)
Nedskrivn.
(-1009)
(-
733)
(-
732)
(-
900)
(-
917)
(-
4.56)
(-
624)
(-
641)
Resultat
(ej
marknads-
-2 794
-3
543
-2
934
-3
573
-2
873
-3
954
-4030
-3
556
genombrott)
' Motivet för detla är alt INDEVO har vall all i samtliga
kalkyler som mgår i den samhällsekonomiska struklurutredningen uttrycka dessa i
1980 års penningvärde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BC
BD
CD
ABC
ABD
ACD
BCD
ABCD
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.8
3.2
3.8
6.1
6.3
7.2
5.3
7.6
460
3 935
4 935
7 280
7 525
9.365
6 280
9 100
208
9 733
8 733
6 388
6043
4 303
7 388
4 568
(-1487)
(-1767) (-1492) (- 511) (- 791) (-(- 227) (- 210) (- 87) (- 325) (- 308) (-(-
623) (- 640) (- 808) (- .347) (- 364) (-
-3
306 -3792 -4 223 -4393 -4469
Prod. volym
(milj. lim.)
Anlal
sysselsalla
Friställda:
varven
Resullal (milj. kr.)
(marknadsge.
nombröll)
varav
(Avveckling)
Avskrivn.
Nedskrivn.
Resullal (ej marknads-genombron)
-2 526 -3 306
-3 598
-2631
-2
965
-2699
-2192 -2412 -2480
516) (- 976) ( -) 185) (- 262) (- .360) 532) (-531)
(- 255)
-4037 -4 583
opaginerad Kontrollera mot PDF
A = Kockums. B = Uddevalla, C = Arendal, D = Öresund
Som framgår av tabell 10.1 är de alternativ som vid
marknadsgenom-brolt bedöms leda till lägsla förluster åren 1981-1985 följande:
1
Kockums (A)
2
Kockums-Uddevalla
(AB)
3
Kockums-Arendal
(AC)
4
Kockums-Uddevalla-Arendal
(ABC)
Mot bakgrund av den ovan påpekade osäkerheten beträffande
Svenska Varvs möjligheier lill marknadsgenombrotl på de nya affärsområdena offshore,
prefabricerade industrianläggningar och gas/kemikaliefartyg, ärdet nödvändigl
all genomföra de företagsekonomiska kalkylerna även under antagande att marknadsgenombrotl
inle nås under perioden 19811985, och att sysselsättningen hälls uppe med s.k.
utfyllnadsproduktion. Koslnadsläckningsgrad för uifyllnadsproduktion har av
Svenska Varv anlagits bli ca 94Cf av självkostnaderna före kapitalkostnader.
Kalkylerna representerar således de Ivå ylierligheterna marknadsgenombrotl
på samtliga affärsområden eller misslyckande på samtliga affärsområden. Dessa
två kalkylresuliai anger del intervall inom vilkel del verkliga ulfallel lorde
komma all ligga.
Som framgår av labell 10.1 innebär salsningar på nya
affärsområden större risk för avsevärda företagsekonomiska förlusler.
Ell beslutsunderlag i en strukturfråga innehåller självfallel
fter delar än ekonomiska kalkyler, l.ex. bedömningar av organisalion,
möjligheter lill framgång på nya affärsområden.
Prop. 1979/80: 165 136
11 Effekter f ö r underleverant ö rer
Med hi ä lp av slalisiik
fr å n varven har resp. varvs ink ö p fr ä n olika
regioner i Sverige och fr ä n utlandet under ä r 1979 st ä llts
samman.
Varvsindustrin å ren
monterings- och sammans ä tlningsindusiri. Ink ö pen ä r f ö ljaklligen omfattande. I tabell ll.l redovisas de
fyra storvarvens ink ö p å r 1979 fr å n olika regioner i Sverige och
utlandet. I f ö ljande sammansl ä llning har ink ö pen
fr å n del f ö rsia underleverani ö rsledet ber ä knats. Indirekta effekler f ö r underleverani ö renias
leveranl ö rer ing å r allts å
inle h ä r.
Tabell 11.1 De fyra siorvarvens ink ö p å r 1979 fr å n olika regioner i Sverige och fr å n utlandet, (milj. kr.)
AV
KV
UV
ÖV
Tolall
Från
Göleborg
4.59.0
112,2
34
146,5
751,7
Malmö
2.1
151,5
0
79,0
232,6
Uddevalla
0.7
2,6
49
14,5
66,8
Landskrona
1,8
11.6
0
43.1
56,5
Övriga
Sverige
297.2
187,4'
214'
181,3=
879,9
Ullandel
159,0
25,0
III
1.56,3
451,3
Totalt
919,8
490,3
408
620,7
2438,8
' 1 detta belopp ing å r
ink ö p fr å n G ö leborgs och Bohus l ä n - exkl. Uddevalla och
G ö leborg - saml fr ä n norra Å lvsborgs
l ä n med 39 milj. kr.
- 1 detla belopp ing å r
ink ö p Iran Malm ö hus l ä n - exkl.
Malm ö och Landskrona -
med 21.9 milj. kr.
' 1 detta belopp ing å r
vissa belopp fr ä n ö vriga delar av ber ö rda l ä n.
Av labellen framg å r
au
a)
varven betyder
olika mycket f ö r underleverant ö rerna Arendal k ö per
f ö r drygt 900 milj. kr., varav 761 i
Sverige Ö resundsvarvet k ö per f ö r drygl 600
milj. kr., varav 465 i Sverige Kockums k ö per
f ö r n ä stan 500 milj. kr., varav 465 i Sverige Uddevallavarvel k ö per f ö r drygl 400
milj. kr., varav 297 i Sverige
b)
varven betyder
olika myckel f ö r sin region Arendal k ö per f ö r 459 milj.
kr. i G ö teborgsregionen Ö resundsvarvet k ö per
f ö r 43 milj. kr. i Landskronaregionen
Kockums k ö per f ö r 152 milj. kr. i Malm ö regionen
Uddevallavarvet k ö per f ö r 49 milj. kr. i Uddevallaregionen
c)
ink ö pen utanf ö r
varvsregionerna ligger kring 200 milj. kr. ±
10% f ö r samtliga varv.
Tabell ll.l kan ocks å
med hj ä lp av l ä mpligl nyckellal (en anst ä lld moisvarar 215000 kr.) omr ä knas i anlal sysselsalla. Della redovisas i tabell
11.2.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80: 165 1.37
Tabell 11.2 De fyra storvarvens inköp år 1979 från olika
regioner i Sverige omsatta i sysselsättningstal
AV
KV
UV
ÖV
Tolall
Från
Göteborg
2 135
522
158
681
34%
Malmö
10
705
367
1082
Uddevalla
3
12
228
67
311
Landskröna
8
54
-
200
263
Övriga
Sverige
1383
872
995
843
4093
Totall
3 539
2 165
1381
2 158
9245
12 Kommimflnansiell kalkyl
12.1 Generell omfattning
Den kommunfmansiella kalkylen för berörda kommuner och
landsting omfattar beräkningar av:
- Sysselsättning
-
direkt genom
varvet
-
indirekt genom
andra företag i kommunen
- Skatteintäkter från
- varvsanställda
-
underleverantörer
-
servicesysselsatta
som berörs av en varvsnedläggelse
- Efterfrågan på offentlig service vad gäller
-
skolor
-
förskolor
-
bostäder
(kommunala kostnader).
För varje kommun summeras de primär- och sekundärkommunala
utgifter och inkomsler som alla på olika sätt kan antas beröras av vad en
nedläggning representerar. Denna kommunfinansiella "maximum"-effekt
korrigeras därefler med
dels antaganden om olika kompensatoriska krafter,
dels evenluella kommunalekonomiska konsekvenser av de
statliga skai-leuljämningsbidragen,
dds konsekvenser av eventuella partiella neddragningar i
produktionsvolymen vid etl enskilt varv.
På så vis erhålls en bedömning av de kommiinfinansiella
effekterna av olika nedläggningsallernaliv.
12.2 Regional omfattning
Av praktiska skäl beräknas inte effekten för samtliga
kommuner där någon varvsanslälld är bosatt. De kommuner som medtagits framgår
av
labell 12.1.
Kl Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 165
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 12.1 Kommuner som ingår i den kommunfinansiella
kalkylen fordelat på resp. varv.
Arendal
Kockums
Uddevallavarvet
Öresundsvarvet
Kommun
Andel boende
Kommun
Andel boende
Kommun
Andel boende
Kommun
Andel boende
Göleborg
Kungälv
87,4 2,9
90,3
Malmö
Burlöv
Vellinge
Lund
Lomma
80,0 3,6
2,7 2,5 2,8
90,8
Uddevalla Munkedal Färgelanda
83,7 6,3
2,5
92,5
Landskrona
Svalöv
Helsingborg
Kävlinge
Eslöv
74,1 9,0 7,1 3,1
2,5
95,8
För de pendlingskommuner som anges i labellen begränsas
dock analysen till skattebortfallet från de varvsanställda. Förden kommun där
varven är lokaliserade beräknas dessutom de övriga effekler som nämns i avsnitt
12.1 ovan. Beräkningsmässigt skiljs på landstings- och kommunfinanser. För all
få jämförbarhet har "landstingsdelen" i Göteborgs och Malmös
utdebiteringar uppskattats - dessa kommuner är Ju "landstingsfria".
Därvid har landstingsdelen i utdebiteringen anlagils ligga i nivå med övriga
länet.
De varvsanställda som inle är bosalla i någon av de
angivna kommunerna är spridda på ell flertal kommuner. Den direkta effekten i
var och en av dessa kommuner är förhållandevis marginell.
12.3 Resultat
Beräkningarna av de kommunfinansiella kostnaderna i de
olika varvsal-temativen redovisats i tabell 12.2.
Tabell
12.2 Kommunfinansiella kostnader i olika berörda kommuner vid en total
varvsnedläggning på resp. ort under åren 19801985 medan övriga orter inte
berörs (milj. kr.).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Göteborg
Malmö
Uddevalla
Landskrona
opaginerad Kontrollera mot PDF
ca 115
ca 190
ca 165
ca 175
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den främsta orsaken till skillnaden mellan Uddevalla och
Landskrona är det högre löneläget vid Öresundsvarvet.
13 Statsfinansiella kalkyler
De olika allernaliven lill framtida siruklur för Svenska
Varv påverkar slalens budgetar på ell flertal säu. Inledningsvis kan dessa
indelas i: - Påverkan på slalens utgifler. Exempel härpå är
* förlusttäckning och bidrag av olika slag lill varven
arbetslöshetsersättning lill direkt och
indirekt berörda
opaginerad Kontrollera mot PDF
*
arbetsmarknadsutbildning
*
skyddad verksamhel
- P å verkan p å slalens inkomster. H ä r inbegrips minskade skatteinkomster fr å n ansl ä llda vid Svenska Varv resp.
indirekt ber ö rda vilka hamnar i
*
arbetsl ö shet
*
arbetsmarknadsutbildning
*
skyddad syssels ä ttning
*
f ö rtidspension samt
*
de som slutar f ö rv ä rvsarbela
1 tabell 13.1 sammanfallas ber ä kningar av slalsfinansiella effekler.
Tabell 13.1 Sammanfattning av statsnnansiella effekter
under en tio å rig kalkylperiod fr å n nedl ä ggningstidpunkten.
Imilj. kr.)
Ö kade
statsutgifter
Nedl ä ggning
Svens slrukt
ka Varvs urallernaliv
AV
KV
UV
Ö V
AV
KV Ö V
Arbetsl ö shetsers ä ttn. AMS-utbildning Skyddad verksamhel F ö rtidspension
Totalt
95
27 32 31
185
141
37 73 39
290
120 16
42 34
212
92
24 42 18
176
32 8 9
49
23 101
6 27
8 42
18
.17 188
Minskade
statsinkomster
(skatter)
Nedl ä ggning
Svenska Varvs slrukturaltemativ
AV
KV
UV
Ö V
AV
KV Ö V
Arbetsl ö shetsers ä ttn. AMS-utbildning Slutar f ö rv ä rvsarbela
Skyddad verksamhel F ö rtidspension
Totalt
14 2 9 9
2
36
22
3
13
23
4
65
11
1
16 8
2
38
16
2
16
15
2
51
3
1
3
7
4 17
1 3
16
3 15
2
7 53
Dessutom tillkommer det kapital som kr ä vs fr ä n staten f ö r all t ä cka
siorvarvens f ö rlusler.
Hur detla framr ä knats
framg å r av tabell 10.1 och tabeil 15.3.
Resultaten sammanfattas i tabell 13.2. Svenska Varvs beg ä ran om ytterligare kapitaltillskott om ca 2 800
milj. kr. har inle tagils med. eflersom det ä r
oklart om och i vilken omfallning s å danl
kapilaltillskoll erh å lls.
Prop. 1979/80: 165 140
Tabell 13.2 Statsnnansiella effekter av förväntade driftsforlusler
och kapitaltillskottsbehov i Svenska Varv 1981 1985. 1980 ärs penningvärde,
(milj. kr.)
Driflsunderskotl 1981-1985
4-varvs(illernaliv
AV - KV - UV - OV 4 268
3-vansiilteniiiliv'
AV - KV -
UV iSver
iska
Varvs
slruklurallernaliv)
3 633
KV - UV -
OV
3 904
AV - KV -
OV
3 849
AV - UV -
OV
4 527
2-varvsallciiuiti\-'
KV - UV
3 288
KV - AV
3 233
KV - OV
4 042
UV - AV
3912
UV - OV
4 938
AV - OV
3 975
()-1'(/m'
3 183
' Preciseringen av alternativens innebörd ålerfinns i kapilel
10,
INDEVO har analyserat varvsindustrins belydelse för
handelsbalansen under 1970-lalet, Sammanfailningsvis visar analysen atl
nybyggnadsverksamheten vid de svenska varven under slörre delen av 1970-lalel hafl
en posiliv effekt på den svenska handelsbalansen, men att utvecklingen de
senaste åren blivil sådan atl nellobidraget f n. är negativt.
14 Korrigering av den företagsekonomiska kalkylen till
samhällsekonomiska delkalkyler
Den förelagsekonomiska kalkylen behöver ofta korrigeras
med hänsyn lill elt samhällsekonomiskt betraktelsesätt. De vanligaste
korrigeringarna är:
1. Korrigering av kostnaderna för anlitad arbetskraft
behöver göras, om
arbetskraftens allernalivkostnadcr är lägre än de faktiska utbetalningarna.
2.
Korrigeringar
av vissa andra kostnadsposter. Om priserna på varor och tjänster markanl
avviker frän vad som kan antas vara den samhällsekonomiska kostnaden för produklion
av varorna och tjänsterna eller den bäsla allernaliva användningen av
resurserna, bör den uppskallade samhällsekonomiska koslnaden användas.
3.
Korrigeringar
för statliga bidrag. För atl en kalkyl sk;ill kunna sägas vara
samhällsekonomisk bör alla kostnadsposter mätas före slalliga bidiag i form av slöd
till beställare av fariyg och kapilallillskoll lill Svenska Varv.
En genomgång av den förelagsekonomiska kalkylen visar att
del främst är aktuellt med korrigeringar för arbetskraflskosin;ider. för
kapitalkostnader (avskrivningar, nedskrivningar) och för bidrag.
Prop.
1979/80: 165 141
Vidare bör den förelagsekonomiska kalkylen kompletteras
med hänsyn lill:
a)
Indirekta sysselsäitningseffekler
i underleveranlörsleden
b)
Indirekta
sysselsättningseffekter i servicenäringarna
c)
Övriga realekonomiska
kosinader Ikostnad för AMS-ulbildning, skyddad verksamhet m.m.)
Korrigering av arbetskraftskoslniiden
Tidigare har konstaterats att Svenska Varvs koslnad för
anlitad arbetskraft bör korrigeras, om arbetskraftens alternativkoslnader är
annorlunda ån de fakiiska ulbelalningarna för löner och sociala kosinader. Den
samhällsekonomiska vinsten av en strukturförändring ulgörs bl.a. av all resurser
friställs, vilka kan användas lill mer produktiv produklion.
På delta säll skapas förutsättningar för att öka samhällels
samlade produklion och därmed möjligheter lill konsumtion. Här gäller emellerlid
all ell nödvändigl villkor för all en sädan samhällsekonomisk vinst i form av etl
produktionslillskoll skall uppkomma, är all de produktionsresurser som frislälles
kommer till användning någon annanstans i samhället, dvs. atl resurserna har allernaliv
användning.
I den mån de friställda resurserna inle har alternativ
användning innebår detla all de kan beiraktas som "fria nyttigheier"
och dess användning är ej förenad med någon samhällsekonomisk koslnad (allernativkostnad).
Den företagsekonomiska kalkylen har inte tagit hänsyn lill
de effekler i form av arbetslöshet m. m. som nedläggningar skapar och alt olika
slruklurallernaliv därför skall belasias med den "arbelslöshelskoslnad"
som de innebär.
Den samhällsekonomiska kalkylen skall sålunda inbegripa "koslnaden"
för ouinytijade produklionsresurser. Härvid måste alltså produklionslill-skottel
per sysselsatt fastställas. En allmänt accepterad utgångspunkt för elt sådant
värde är all värdel av de friställdas produktionskraft tämligen väl avspeglas
av rådande arbetskraftskostnad (lön plus kollekliva avgifter).
Med utgångspunki från den genomsnittliga
arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin 1979 kan de friställdas egen
produktionskraft värderas lill ca 90 000 kr. per år. Beiräffande dem som
bedöms komma i skyddad sektor i någon form kan allerniilivkosinaden beräknas
till ca 4.5 000 kr.
Härvid måste noleras all den kostnad eller korrigering som
detla leder fram lill inle avser produktionsbortfallet vid varven. Kalkylen
över arbetskraftens användning i viirvsindiistrin skall ingå i den
förelagsekonomiska kalkylen över varvens framtid.
På grundval av arbelsmarknadsprognosen har den toiala
liden i form av arbetslöshet, AMS-ulbildning. skyddad vciksamhel m.m. räknats
fram. Därefter har den samhällsekonomiska koslnaden kunnat beräknas ined hjälp
av de nyss nämnda alternaiivkoslnaderna.
Prop.
1979/80: 165 142
I tabell 14.1 sammanfallas beräkningarna avseende arbelslösheiskoslna-derna
i de olika nedläggningsallernaliven förde direkt berörda.
Tabell 14.1 Samhälleligt produktionsbortfall pä grund av
arbetslöshet bland varvsanställda vid ev. nedläggning resp. neddragning vid
varven. Kalkylperioden avser tio är.
1.
Arendal,
nedläggning, ca 290 mil.i. ki.
2.
Arendal. neddragning
enligt slruklurallernalivel. ca 45 milj. kr.
3.
Kockums,
nedläggning, ca 470 milj. kr.
4.
Kockums,
neddragning enligt slrukluialternativet, ca 55 milj. kr.
5.
Uddevalla, nedläggning,
ca 355 milj. kr.
6.
Öresund, nedläggning.
Cii 305 milj. kr.
7.
Öresund,
neddragning enligt slrukluralleinalivel. ca 315 milj. kr.
Korrigering av kapitalkostnaden och markvurdel
Ur samhällsekonomisk synvinkel kan kapilalutriislningen i
varvsindustrin antagas ha ell relativt litel allernalivvärde. De investeringar
som har gjorts i varvsindusirin representerar redan inträffade
samhällsekonomiska förluster. Detta innebär all en samhällsekonomisk kalkyl inte
bör innefatta kapitalkostnader, som hänför sig till nu existerande kapiial.
Framlida investeringar måste däremot las med i kalkylen.
Den företagsekonomiska kalkylen bör alllsä korrigeras så
all avskrivnings- och nedskrivningskostnader exkluderas frän kalkylen och invesleringskoslnader
tillförs denna. I Svenska Varvs kalkyler har inveslcringarna antagils vara
lika stora som avskrivningarna. Detta innebär att den förelagsekonomiska
kalkylen bör korrigeras enligt följande.
Alternativ ABC -
Beiräffande övriga allernaliv hänvisas till labell 10.3.
Vid en avveckling av elt varv kvarstår dock etl värde for mark och anläggningar
(restvärde).
Komplettering för indirekla syssclsätlnlngscffcklcr Underleveranlörseffckler
Underleverantörerna i varvsregionerna drabbas i genomsnitt
hårdare än Sverige i övrigl. Neddragningen i eflerfrågan pä underleverantörernas
produkter och därmed sammanhängande minskade arbetskraftseflerfrågan sker med
viss tidsefiersläpning i förhållande lill neddragningen vid respeklive varv.
Med utgångspunkt från elt genomsnillligi omsätlningsvärde
per ansiälld pä 21.5 000 kr.,' kan del teoretiska frislällningshehovet beräknas
lill följande iinUil i de olika orterna i de ulika alternativen.
' Ku vägt genomsnitl av omsiillningcn per ansUilkl 1979 i nicliillvi\ru-
och maskinin-duslim. tramlaget vin SCB:s nyckcisliilislik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 14.2 Beräknade sysselsättningseffekter i olika orler
inom underleveranlorssy-stemet under avvecklingsperioden
\
NedI;
ip
Arendal
Kocki
jms
Uddevall;i-
(jresunds-
\ varv
varvel
varvel
Viirvsort
\
Fr å n
G ö leborg
Malm ö
Uddevalla
Landskrona
1708 8
->
7
522
705
12
54
158
228
681
367
67
200
Tolall
1725
1293
386
1315
Vissa underleverantörer balanserar borlfallel inom den
givna kapaciteten eller skaffar ersättningsproduktion. Andra förelag kan helt
slås ul pä grund av minskningen av varvsefterfrågan.
Då ttnderfeveranlörerna har möjligheter atl kompensera
bortfallet av eflerfrågan från varven med försäljning lill andra kunder har INDEVO
anlagil an ca 20 % av de teoretiskt beräknade sysselsällningseffekterna leder lill
arbetslöshet i varvsorterna och ca 10 % på övriga orler. 1 labell 14.3
sammanfallas de i så fall beräknade arbetslöshelskostnaderna i under-leverantorsledet.
Tabell
14.3 Samhälleligt produktionsbortfall på grund av arbetslöshet i underleverantörsledet.
Kalkylperiod fem år (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Varvsorl
Göleborg Malmö Uddevalla Landskrona
Summa
Arendal
35.8
35,8
Kocki
jms
Uddevalla-
Ö resunds-
varvel
varvet
5.5
2.4
7,2
17.6
-
4.6
6.8
1.0
0.8
-
5.6
23,9
9,2
18,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Indirekla sysselsällnin gseffe kter i servicenäringarna
1 den kommunfinansiella kalkylen redovisades de indirekla
sysselsättningseffekterna i servicenäringarna. Dessa beräknades lill:
Göteborg 636
sysselsätiningslillfällen
Malmö 649 sysselsättningstillfällen
Uddevalla 340
sysselsällningslillfällen
Landskrona 324 sysselsällningslillfällen
Med samma anlaganden som gäller för underleverantörerna
lokall innebär della arbelslöshelskoslnader. dvs. behov av korrigeringar för arbels-kraflskostnaden,
på följande belopp:
Arendal ca
12 milj. kr.
Kockums ca
I? milj. kr.
Uddevallavarvel ca 9 milj. kr.
Öresundsvarvet ca 7 milj. kr.
Prop.
1979/80: 165 144
Påverkan på övriga arbetssökande på resp. regional
arbetsmarknad
En nedläggning av etl varv påverkar inte bara dem som
friställs utan även övriga arbeissökande inom regionen. Den lokala arbeismarknaden
påverkas främst av två faktorer.
För det första innebär friställningen av personal från
varven all dessa konkurrerar med övriga arbeissökande i resp. region. Detla
påverkar naturligtvis de senares möjligheter alt erhålla arbete, eflersom fler
personer konkurrerar om samma antal lediga arbeten.
För det andra innebär en nedläggning all den nalurliga ersältningsrekry-leringen
till varven försvinner.
Dessa effekter bedöms av INDEVO uppgå till ca en fjärdedel
av de direkla effekterna i första ledet. I tabell 14.4 sammanfattas de
samhällsekonomiska kosinader som uppslår genom ökad arbetslöshet för övriga arbetssökande.
Tabell 14.4 Arbetskraftskostnader för andra arbetssökande
än varvsanställda vid en nedläggning eller neddragning av varven
1.
Arendal,
nedläggning, ca 70 milj. kr.
2.
Arendal,
neddragning enligt strukturalternativet, ca 10 milj. kr.
3.
Kockums,
nedläggning, ca 115 milj. kr.
4.
Kockums,
neddragning enligt strukturalternativet, ca 15 milj, kr,
5.
Uddevalla,
nedläggning, ca 90 milj. kr.
6.
Öresund,
nedläggning, ca 75 milj. kr.
7.
Öresund,
neddragning enligt slrukturallernalivel. ca 80 milj. kr.
Realekonomisk kostnad vid AMS-utbildning
Den samhällsekonomiska kostnaden av resurser i form av
lärare, lokaler, material m. m. vid AMS-utbildning beräknas lill ca 15 000 kr.
perår och plats. Med en anlagen genomsnittlig arbetsmarknadsulbildningslid på elt
år, innebär della arbetsmarknadsutbildningskostnader i de olika nedläggningsallernaliven
enligt labell 14.5.
Tabell 14.5 Realekonomisk koslnad för AMS-utbildning vid
en ev. nedläggning eller neddragning av varven
1. Arendal. nedläggning, ca 6 milj. kr.
2.
Arendal,
neddragning enligi slruklurallernalivel, ca 2 milj. kr.
3.
Kockums,
nedläggning, ca 9 mi|j. kr.
4.
Kockums, neddragning
enligt slruklurallernalivel, ca I milj. kr.
5.
Uddevalla, nedläggning,
ca 4 milj, kr,
6.
Öresund,
nedläggning, ca 6 milj. kr.
7.
Öresund,
neddragning enligt slruklurallernalivel. ca 6 milj. kr.
Realekonomisk koslnad vid skyddad sysselsättning
Som ell mätt på den samhällsekonomiska koslnaden för
skyddad verkstad och arkivarbeie används driftunderskottet per plals i de
skyddade verksiäderna. Delta varierar, men kan beräknas lill ca 30000 kr. per
plats och år. Vidare antages behovet för de drabbade i genomsnitl uppgå till
åtta år (lio års kalkyllid och två års arbetslöshet).
Prop.
1979/80:165 145
Detta innebär atl den samhällsekonomiska
resursuppoffringen i samband med del ökade behovet av skyddad sysselsättning i
de olika nedläggningsalternativen kan beräknas till följande belopp.
Tabell 14.6 Samhällsekonomisk kostnad för skyddad
verksamhet vid en ev. nedläggning eller neddragning av resp. varv
Arendal. nedläggning, ca 39 milj. kr,
Arendal, neddragning enligt strukturalternativet, ca 12
milj. kr.
Kockums, nedläggning, ca 91 milj. kr.
Kockums, neddragning enligt slruklurallernalivel, ca 10
milj. kr.
Uddevalla, nedläggning, ca 53 milj. kr.
Öresund, nedläggning, ca 53 milj. kr.
Öresund, neddragning enligt struklurallernalivel, ea 53
milj. kr.
Samhällsekonomisk kostnad vid flyttning
Den samhällsekonomiska kostnaden vid flyitning består av
de reala resurser som las i anspråk. Dessa utgörs av direkla
flyttningskostnader m. m. om ca 8000 kr. per familj. Med utgångspunkt från
arbetsmarknadsprognosen kan den totala kostnaden beräknas lill mellan 1-2
milj. kr. i de olika nedläggnings- och neddragningsallernativen.
15 Slutsatser
Utredningen syftar till alt ge en samhällsekonomisk ulvärdering
av olika alternativ för Svenska Varvs framtida struktur. De förelagsekonomiska
kalkylerna uigören myckel väsenllig grund. Dessa kompletteras och korrigeras
sedan med olika samhällskostnader för att genomföra olika alternativ. Vissa
korrigeringar sker även på grund av att slatliga bidrag ingär i det
företagsekonomiska resultatet.
I INDEVO:s utredning har omfattande datainsamling, analys-
och kalkylarbete utförts för att bestämma de samhällsekonomiska kosinader som
är förknippade med olika slruklurallernaliv. Svårighelerna har uppståti pä
grund av alt Svenska Varv redovisat genomarbetade företagsekonomiska kalkyler
enbart för del av Svenska Varv beslutade strukiurallernaiivet. Med utgångspunki
från Svenska Varvs kalkylmodell har företagsekonomiska beräkningar gjorts för
ytterligare 15 olika slruklurallernaliv |4-. 3-. 2- och l-varvsallernativ).
De samhällsekonomiska kosinaderna exkl. de
företagsekonomiska effeklerna av en nedläggning av resp. varv redovisas i tabell
15.1.
Tabell 15.1 Samhällsekonomiska kostnader av en
nedläggning av resp. varv. De företagsekonomiska effekterna är exkluderade.
1980 års penningvärde
Arendal 423
milj. kr.
Öresund 482
milj. kr.
Uddevalla 519
milj. kr.
Kockums 724
milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
De samhällsekonomiska kostnader som uppslår vid olika slruklurallernaliv
uiöver de förelagsekonomiska förluslerna vid varven framgår av tabell 15.2.
Tabell
15.2 Samhällsekonomiska kostnader åren 1981 1990 vid olika strukturalternativ
för Svenska Varv. Milj. kr. i 1980 års penningvärde
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöshetskostn. varvsanställda
Arbelslöshetskosln.
underieverantörer
Arbetslöshetskostn.
servicenäring
Arbetslöshetskostn.
andra arbetssökande
AMS-ulbildning
Skyddad verksamhel
Flyttning
ABCD
ABC
ABD
ACD
BCD
124
414
368
426
5.19
26
40
46
22
37
II
17
17
19
19
31
104
85
106
135
4
9
8
6
II
27
74
50
70
107
2
3
2
2
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totall
254
661 576
651
851
2-varv'
O-varv
AB
AC AD BC
BD
CD
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöshetskostn.
varvsanställda
Arbetslöshetskostn.
underleverantörer
Arbetslöshetskostn.
servicenäring
Arbetslöshetskostn.
andra arbetssökande
AMS-utbildning
Skyddad
verksamhet
Flylining
Totalt
647 60 23
165 14
102 4
1015
672 28 16
168 10
105 3
829 55 26
207 14
155 4
666 49 22
168
II
98
3
1002 1016 1291
809 66 30
202 16
140 4
849 37 25
212 13
148 4
1428
87
43
357
25
201
6
1268 1288 2 147
opaginerad Kontrollera mot PDF
Se kapitel K) för närmare precisering av alternativens
innebörd. A = Kockums. B = Uddevalla. C = .Arendal. D = Öresund.
Av labell 15.2 framgår:
4-varvsalternativel
* Samhällskostnaderna i 4-varvslösningen uppgår lill ca
254 milj. kr.
3-varvsaliernailven
Samhällskostnaderna uppgår lill
* 576 milj. kr. i del alternativ där Arendal läggs ner
*
651 milj. kr. i
det ahernaliv dår Uddevallavarvel läggs ner
*
661 milj. kr. i
del alternativ där Öresundsvarvet läggs ner
*
851 milj. kr. i
del alternativ där Kockums läggs ner
2-var\sallernali\en
Kalkylresultatcn bygger på arbetsmarknadsbedömningar vid
nedskärning av ell varv medan övriga tre varv bibehålls. De överlagrande
effekter-
Prop.
1979/80:165 147
na vid slörre nedskärningar skapar ytteriigare arbetsmarknadseffekler
vilkel gör alt kostnaderna absolut selt kommer all vara nägot större än de
angivna. Den relaliva fördelningen mellan kosinaderna vid olika 2-varvsal-lernativ
torde dock vara rällvisande. Samhällskostnaderna blir med denna restriktion:
*
I 002 milj. kr.
i det alternativ där Uddevallavarvet/Öresund läggs ner
*
1 015 milj. kr.
i det allernaliv där Arendal/Öresund läggs ner
*
I 016 milj. kr.
i del alternativ där Arendal/Uddevalla läggs ner
*
I 268 milj. kr.
i det alternativ där Kockums/Arendal läggs ner
*
I 288 milj. kr.
i del alternativ där Kockums/Uddevalla läggs ner
*
I 291 milj. kr.
i del alternativ där Kockums/Öresund läggs ner.
O-varvsalt ernativel
Samhällskostnaderna uppgär till ca 2 147 milj. kr.
De företagsekonomiska beräkningarna i tabell 15.3 bygger bl.a.
på kalkyler som är utförda efler Svenska Varvs kalkylmodell. Beräkningarna
avser perioden 1981-1985 och förutsätter marknadsgenombrotl på de valda
affärsområdena.
Resultaten visar:
*
all av 3- och 4-varvsalternativen
är del av Svenska Varv beslutade det minsl förluslbringande
*
all
skillnaderna mellan Svenska Varvs slrukturaltemativ och 3-varvslös-ningarna AV-KV-ÖV
resp. KV-UV-ÖV är 2-300 milj. kr. Skillnaderna i sammanlagda föriuster
1981-1985 uppgär således till 6-7,5% Jämfört med Svenska Varvs slruklurallernaliv
*
atl en 4-varvslösning
är ca 635 milj. kr. sämre än Svenska Varvs slruklurallernaliv fram lill år
1985. Beräkningar tyder pä all 4-varvslösningen efler år 1985 blir markant
sämre än 3-varvslösningarna
*
all 2-varvslösningar
med KV-UV resp. KV-AV ur förelagsekonomisk synpunki är klart bälire än någon 3-resp.
4-varvslösning. Dessulom torde utvecklingskostnaderna kunna bli någol lägre i 2-varvslösningarna
än de beräknade 800 milj. kr.
*
all
O-varvslösning fram till år 1985 är kalkylmässigt bättre ur företagsekonomisk
synpunkt är någol annal alternativ.
Tabell 15.3 Företagsekonomiskt resultat åren 1981 1985
samt korrigeringar från etl .samhällsekonomiskt synsätt vid olika
strukturalternativ för Svenska Varv. Milj. kr. i 1980 års penningvärde.
Vid marknads- 4-varv 3-varv
ABCD
ABC
ABD
ACD
BCD
-2631
-2 192
-2412
-2480
-2 965
- 800
- 800
- 800
- 800
- 800
-1072
-1013
-1 120
-1 140
-1347
-1-
235
+ 347
+ 364
-1- 532
+ 531
-
-1- 25
-H 64
+ 39
4- 54
genombrott
Företagsekonomiskt resultat Särskilda utvecklingskostn.
Räntekostnad på förlusttäckningsbidrag Korrigering för nedskrivningar*)
Marknadsvärde för anläggning och mark
Summa: -4268 -3633 -3904 -3849 -4527
Prop. 1979/80: 165 148
Vid marknads- 2-varv O-varv
AB
AC
AD
BC
BD
CD
-1973
-2041
-2 665
-2 526
-3 306
-2699
-2 794
- 800
- 800
- 800
- 800
- 800
- 800
-1060
-1080
-1321
-1288
-1 590
- 1 369
-1580
+ 456
-f 624
-1-
641
-F 623
-1-
640
-1-
808
-1-1009
-1-
89
-h 74
-f 103
+
79
-1-
118
-1-
93
-1-
182
-3288
-3233
-4042
-3912
-4938
-3
975
-2383
genombrott
Företagsekonomiskt resultat Särskilda utvecklingskostn.
Räntekostnad pä föriusttäckningsbidrag Korrigering för nedskrivningar*)
Marknadsvärde för anläggning och mark
Summa:
*) Skall ej belasta en kalkyl som skall jämföra alternativ
för framtida struktur.
Av labell 10.3 har framgått att om marknadsgenombrotl inle
sker till år 1985 blir resultaten:
*
4-varvsallernalivel
yllerligare 2 miljarder kr. sämre
*
3-varvsallernaliven
ytterligare 1-2 miljarder kr. sämre
*
2-varvsalternaliven
ytteriigare 0-2 miljarder kr. sämre oförändrai i alternalivel UV-ÖV.
Uiöver de reala effekterna har också de finansiella effeklerna
som redovisats i föregående kapilel sammanslållls för de slruklurallernaliv på
3-och 4-varvsnivå som definierats i kapilel 10 (se labell 15.4).
Tabell 15.4 Sammanställning av de finansiella effekterna
vid olika strukturalternativ
AV/KV/
AV/UV/
AV/KV/
KV/UV/
AV/KV/
UV
OV
OV
ÖV
UV/O V
Individ
89,2
95,0
83,9
63,3
.-10,0'
Direkl
berörda
310,5
202,2
232,6
254,6
170,0
Stat
- driflskatl
(till Sv Varv)
3 633,0
3 904,0
3 849,9
4 527,0
4 268,0
- ökade
statsutgifter
175.2
2.59,3
211,9
183,9
125.7
-
minskade stats-
inkomster
50.2
65,3
37,7
34,7
17,2
' För ÖV har överslagsmässigi anlagits att de
individ-ekonomiska kostnaderna är 9,5 milj. kr. i 4-varvsalternativet.
Av labellen framgår:
* alt den övervägande delen av kosinaderna, omkring
90%, belastar slals
budgeten. Slörre delen av denna koslnad ulgör täckande av driflsunder
skotl i Svenska Varv
*
atl 5-7% av
kostnaderna belastar kommunekonomin
*
att 2-3% av
kostnaderna drabbar individen i form av minskad disponibel inkomsi.
Summeras kalkvlerna för företagsekonomiskt resullal och
samhällskostnader lill samhällsekonomiska kalkyler framkommer följande resullal:
Prop.
1979/80: 165 149
2-varv 3-varv
KV/AV KV/UV AV/KV/ KV/UV/ AV/KV/
UV öv öv
Företagsekonomiskt resullal-3 233 -3 288 -3 633 -3 904 -3 849
Samhällskostnader
-1002 -1015 - 661 - 576 - 651
Samhällsekonomiskt resultat-4235 -4303 -4294 -4480 -4515
Skillnader
O - 68 - 59 -
245 - 280
Om marknadsgenombrotl inle sker är 2-varvsalternaliven
mindre riskfyllda än övriga alternativ, exkl. 0-varvsallernativel.
Den
samhällsekonomiska ulvärderingen där även effeklerna efler är 1985, alternativt
utnyttjande inom samhällsekonomin av de resurser som ovan kan beräknas gå lill
Svenska Varv och valutaeffekter m. m. beaklas leder till följande slutsatser:
*
2-varvsallernaliven
Arendal-Kockums resp. Kockums-Uddevalla är ur samhällsekonomisk synpunkt
Jämbördiga och på sikl att föredra. Riskerna att inte nå marknadsgenombrotl
bedöms mindre i dessa allernaliv än i övriga slruklurallernaliv. De rena
samhällskostnaderna i dessa alternativ är dock högre än i nämnda 3-varvsalternaliv.
*
Mellan de
nämnda 3-varvsallernativen finns inle tillräckligt slor skillnad i
samhällsekonomiskt resultat för att någon säker rangordning skall kunna göras.
Fördelning av affärsområden och produktionsvolym inbördes mellan varven har hafl
slor belydelse för de resullatskillnader som finns. Den ovan redovisade
samhällsekonomiska ulvärderingen leder således
fram till
följande:
* Anpassa
långsiktigt kapaciteten inom storvarven lill tvä varv.
Prop.
1979/80:165 150
Innehåll
Proposition .................................................................... ...... I
Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. ...... I
1
Inledning 2
2
Föredragandens
överväganden 4
2.1 Varvsindustrins marknadssituation
........................ 4
2.2 Svensk varvsindustris struktur ............................... ..... 6
2.2.1 Storvarven ..................................................... ..... 7
2.2.2 Reparationsverksamheten .............................. ... 13
2.2.3 Kommersiell sektor............................................ 14
2.2.4 Sysselsättningspolitisk sektor ....................... ... 16
2.3 Mindre och medelstora varv ................................... ... 17
2.4 Stöd lill varvsindustrin ............................................ ... 23
2.4.1 Skäl för fortsatt stöd till
varvsindustrin............. 24
2.4.2 Ändring av stöd lill beställare av
fartyg .......... 26
2.4.3 Ändring av stöd till varven ............................. ... 28
2.4.4 Statligt stöd vid fartygsexport .......................... 31
2.5 Finansielll slöd till Svenska Varv
AB ........................ ... 33
2.6 Handläggning av varvsslöd m. m............................... 40
2.7 Insalser för atl avhjälpa
sysselsättningsproblem i varvsregionerna 43
2.7.1 Sysselsällningspolitiska ålgärder i
varvsregionerna enligt 1978 års riksdagsbeslut 43
2.7.2 Aktuell arbetsmarknadssituation .................... .. 46
2.7.3 Behov av ökade insatser i vissa
varvsregioner 47
3
Hemställan ................................................................... .. 50
4
Beslut.............................................................................. .. 51
Bilaga 1 Sammanfattning av Svenska Varv-koncernens struklur
plan ..................................................... 1....... .. 52
Bilaga 2 Sammanfattning av belänkande av
Kommissionen (I
1979:04) för de mindre och medelslora varven 62
Bilaga 3 Finansieringsanalyser ................................ 90
Bilaga 4 Sammanfallning av (Ds 1 1979:8) belänkande av ulred
ningen (I 1979:03) om översyn av handläggningen av
ärenden om fartygskredilgarantier m. m. saml samman
ställning av remissyttranden ........................ 106
Bilaga 5 Sammanfatining av De svenska slorvarven -
samhälls
ekonomisk strukturutredning .......................... 126
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
85 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (85)
85 kopplingar i 36 dokument.
- Bet. 1986/87:FöU11 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1986/87:95) s. 207 · s. 310 i texten
- Prop. 1986/87:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88 i texten
- Prop. 1985/86:120 om vissa varvsfrågor m.m. i texten
- Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten
- Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten