Sök i Ratio Lex

om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter m. m.

29 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:172, om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:172 Regeringens proposition

1979/80:172

om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och
nykterheisvårdsanstalter m. m.;

beslutad den 17 april 1980.

Regeringen föresl;'ir riksdiigen
;ill ;iiil;i de förslag som har lagits upp i bifog;ide utdrag av
regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att
riksdagen sk;ill bemyndiga regeringen ;itt godkänna en överenskommelse som har
träffats med landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om ändrat
huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykierhetsvårdsansialier m. m.
Överenskommelsen ansluter niira till de förslag som i dessa delar har lagls
fram i propositionen (1979:80:1) om socialtjänsten, som f. n. behandlas av
riksdagen.

Enligt överenskommelsen skall
berörda kominuner och landstingskommuner den I januari 1983 la över dels
huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och
nykterhelsvårdsanstalterna. dels de rättigheter och åtaganden som staten har i
fråga om Margrelelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda
nykierhetsvårdsansialier samt inackorderingshem och behandlingshem för
alkohol- och narkotikamissbrukare.

Personalen vid de institutioner som
tas över av landstingskommun eller kommun skall erbjudas anställning hos den
nye huvudmannen.

Överenskommelsen innebär att
kommuner och landslingskommuner geinensamt skall svara för atl behovet av hem
för vård eller boende inom socialtjänsten blir tillgodosett. Kommuner och
landstingskommuner skall i samverkan upprätta en vårdplan för
institutionsvården inom länet. Planeringen - som bl. a. gäller vård av barn
och ungdom och vård av alkohol- och narkotikamissbrukare - förutsätts vara
avslutad före den I oktober 1981.

Parlerna iir vidare överens om att
före den 1 ;ipril 1981 träffa en överenskomiTielse om statsbidrag till
verksamheten. Slatens nuvarande bidrag lill den avsedda verksamhelen skall
upphöra den 31 december 1982.

Senasl den I m;irs 1982 skall
staten iräffa avtal med berörd kommun/ landstingskoinmun i enlighet ined den nu
triiffade överenskommelsen.

Överenskommelsen föranleder vissa
smärre ändringar i lörshiget lill socialijiinsllag. I Riksdugen I979',S0. / saml. Nr
172

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 2

Förslag till

Lag om ändring i förslag till socialtjänstlag

Hiirigenom föreskrivs i fråga om soci;iltjiinstlagen
(I98():()()0)'

dels att nuvarande 70-75 SS skall beleckiKis 71-76 SS,

dels att 22, 68, 69, 71. 74 och 75 SS skall ha nedan
;uigivna lydelse.

dels atl rubrikern;i niirinasl före 71. 72, 74 och 75 SS
sk;ill sättas niirmast

före 72. 73. 75 och 76iiS,

dels au i lagen skall införas en ny paragraf, 70 S. av
nedan angivna

Ivdelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

71 S

Del behov av hein för vård eller boende som är geinensamt
för kommunerna inom en landstingskommun skall tillgodoses av
landstings-koininunen och kommunerna i området.

Behovet av sådana hem och ansvaret för deras inrättande
och drift skall redovisas I en plan. Planen upprättas av landstingskommiiiieii
och kommunerna i områdel gemensaml. Den skall redovisas för länssiyrelsen.

Behovel av hem för vård eller
boende inom varje landstingskommun skall lillgodoses av landstings-koninutnen
och kommunerna i området.

Landsiingskommunen och kommunerna
upprätiar gemensamt en plan över behovet av .sådana hem och fördelningen av
ansvarei för deras inriillande och drift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68 S

Länsstyrelsen skall inom länet

följa socialnämndernas tillämpning av denna lag,

informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör
socialtjänsten,

biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,

främja sainverkan på
socialtjänstens område mellan kommunerna och iindra .samhällsorgan.

iiven i övrigt se till att
socialnämnderna fullgör sina uppgifter på etl ändamålsenligt sätt.

Hem för vård eller boende som drivs
av en kommun eller landsiingskommun står under länsslyrrl.sens lillsvn.

Eiilial lorslag i prop. 1979/80:1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Niivaianile lydelse Föreslagen Ivddsc

den
kommun där hemmet är beläget. Nämnden har rätt att inspekter: verksamheten
vid hemmet.

69 S

Vill en enskild person eller sam- Vill en enskild person eller sam

manslutning inrätta ett hem för vård manslutning inrätta ett hcni för vård

eller boende, skall tillstånd sökas eller boende, skall lillsliind sökas

hos länsstyrelsen. Ett sådanl hem hos länsstyrelsen. Ett hem för vård

står under tillsyn av socialnämnden i eller boende som inie ingår I den plan

.som sägs i 22 § andra siyckei står under löpande tillsyn
av socialnämnden i den kommun där hemmet är beläget. Niimnden har rätl att
inspektera verksamheten vid hemmet.

Vad som sägs i första stycket
gäller även hem som har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.

Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.

70

Hem för vård eller boende slår
under socialstyrelsens lillsyn. Den plan över sådana hem som skall upprällas
enligt 22 f) andra slyckel skall ges in till styrelsen.

Socialstyrelsen har rän atl inspektera verksamhelen vid
hemmen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70 §

Om det föreligger något missförhållande vid ett hem för
vård eller boende, skall länssiyrelsen förelägga ledningen för hemmet alt
avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och länssiyrelsens
föreläggande inte efterkoms, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

71 #

Om det föreligger något missförhållande vid ett hem för
vård eller boende, skall socialslyrelsen förelägga ledningen för hemmet att
avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och socialstyrelsens
föreläggande inte efterkoms, fär socialslyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

73 § 74 a

Länsstyrelsens beslut i ärenden Länsstyrelsens beslut i ärenden

oin tillstånd enligt 69 S eller om om tillstånd enligt 69 S oc/Moc/«/i7v-

föreläggande eller förbud enligt 70 S relsens beslut om föreläggande
eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

får överklagas hos kammarrällen genom besvär.

Länssiyrelsens beslut om föreläggande
eller förbud enligt 70 S och kammarrättens motsvarande beslul gäller
omedelbarl.

Föreslagen
lydelse

förbud enligt 71 S får överklagas hos kammarrätten genom
besvär.

Socialstyrelsens beslut om föreläggande
eller förbud enligt 71 § och kammarrättens motsvarande beslut gäller
omedelbart.

s. 4 Kontrollera mot PDF

74 § 75 §

Till böter döms den som

4. i strid mot etl förbud som har meddelats enligt 70 S
fortsätter verksamheten vid elt hem för vård eller boende.

1.
åsidosätter
bestämmelserna i 25 S eller 31 S första stycket, om inte gärningen i sistnämnda
fall är belagd med straff i lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp.

2.
överträder förbud
som har meddelats med slöd av 27 eller 28 S.

3.
utan tillstånd
driver ett sådant hem för vård eller boende som avses i 69 S,

4. i strid mot etl förbud som har
meddelats enligt 71 S fortsätter verksamheten vid ett hem för vård eller
boende.

Allmänt åtal får väckas endast om
gärningen har anmälts lill ålal av socialnämnden, länsstyrelsen eller
socialslyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssanimanlriide 1980-04-17

Närvarande: statsministern Fiilldiii, ordförande,
stiitsråden Bohman. Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
.loh;inssoii, Wirlén, Holm, Boo, Adelsohn, Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor
och nykterheisvårdsanstalter m. m.

1 Inledning

Socialvårdens institutioner drivs
f. n. av olika huvudmän. Såväl staten som landstingskommuner och kommuner
driver institutioner. Vissa institutioner har stiftelse eller annan juridisk
person som huvudman. Staten är huvudman för ungdomsvårdsskolorna och vissa av
de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Genom statsbidrag till
investering och drift har staten tagit på sig ett ansvar för de enskilda
anstalterna för alkoholmissbrukare liksom för behandlingshemmen och
inackorderingshemmen för alkohol- och narkotikamissbrukare.

I prop. 1979/80:1 om socialtjänsten
(del A s. 324 ff) har föreslagits att staten inte längre skall vara huvudman
för några institutioner inom det sociala vårdområdet. Landstingskommunerna och
kommunerna skall i fortsättningen ha ansvaret för samtliga institutioner inom
socialtjänsten. Dessa kallas i den nya lagstiftningen för hem för vård eller
boende. Behovet av sådana hem och ansvaret för deras inrättande och drifl skall
redovisas i en plan för varje landsiingskommun.

I propositionen om socialtjänsten
har vidare föreslagils att huvudmannaskapet för de nuvarande statliga
ungdomsvårdsskolorna och allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare skall
gå över till i första hand landstingskommunerna. När propositionen beslutades
den 28 juni 1979 pågick sedan början av år 1978 förhandlingar med landstings-
och kommunförbunden om ett ändrat huvudmannaskap för dessa institutioner.
Resultatet avförhandlingarna skulle, enligt vad som sades i propositionen,
redovisas för

1* Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 172

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 (

riksdagen i en särskild proposition senare under
riksmötet. 1 den propositionen skulle också konsekvenserna för den berörda
person;ilen av ell iiiulrat huvudmannaskap tas upp.

Vidare frainhölls i propositionen
om socialtjänsten att övervägandeniv om den framtidii institutionsvården måste
ses mot bakgrund av atl lorliandling-arna ännu inle var avslutade. Skulle
förhandlingarna i något avseeiule led;i lill förändringar i de rikllinjer som
hade förordats, skulle iiven detta komina att behandlas i den särskilda
propositionen.

Propositionen om socialljiinsteii
behandlas f. n. av riksdagen. 1 socialutskottets betänkande den 15 november
1979 (SoU 1979/80:12) har utskotlel uttalat bl. a. följande med anledning av
vissa motioner som hade viickis i anslutning till propositionen och som hade
avsett de nämnda förhandlingarna rörande bl. a. elt iindral huvudmannaskap för
ungdomsvårdsskolorn;i och de iillmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukiire.

En lösning av frågan om
huvudmannaskapet för institutionerna och därmed sammanhängande problem är
enligt utskottets mening en nödviindig förutsättning för tillämpningen av de vägledande
principerna för socialtjänsten och därmed också för socialljänsireformens
genomförande. Ulskollet anser därför atl riksdagen inle bör la sliillning till
proposilionen om socialtjänsten innan den närmare organisationen av
institutionsvården tillförlitligen kan bedömas. Förhandlingarna mellan staten,
å ena sidan, och landstings- oeh kommunförbunden, å andra sidan, måste därför
drivas med sådan intensitet att man inom en mycket nära framtid vinner klarhet
i de här aktuella frågorna. 1 annal fall kommer riksdagen inle att kunna
behiindla propositionen om socialtjänsten i sådan tid att reformen i enlighet
ined vad som föreslagits i propositionen kan träda i kraft vid årsskiftet
1980-1981.

Utskottet hemställde att riksdagen
som sin mening skulle ge regeringen till känna vad ulskottet anfört om
förhandlingarna rörande ett ändral huvudmannaskap. Riksdagen biföll hemställan
(rskr 1979/80:34).

Förhandlingarna om det ändrade
huvudmannaskapet har förts mellan å ena sidan statens förhandlingsnämnd som
företrädare för staten enligt regeringens uppdrag den 29 december 1977 och å
andra sidan landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Mellan parterna har den 10 april
1980 träffats en överenskommelse om att statens ansvar för socialvårdens
institutioner skall tas över av landstingskommunerna och kommunerna.
Förhandlingsnämndens skrivelse till regeringen samt den träffade
överenskommelsen bör fogas till detta protokoll som bilagor I och 2.

2 Socialvårdens institutioner

Enligt 64 § barnavårdslagen
(1960:97, BvL) inrättar och driver staten ungdomsvårdsskolor, vilka har till
ändamål alt bereda vård, fostriin och utbildning åt dem som har omhändertagits
för samhällsvärd och inskrivils som elever vid skolorna. Vid vissn
skolor bedrivs i das; också viss

opaginerad Kontrollera mot PDF

försöksverksiimhet ined frivillig värd iiv uiigdoniiir som
inle iir oniliiinder-tagnii för siimhällsvård. F. n. finns det 18 ungdomsvårdsskolor
med lillsammans 514 platser, viiriiv 135 på sluliiii iivdelningar. Dessulom
finns ilel inom orgiinisiiiionen 9 ulskrivningsiivdeliiingiir med toliill 68
platser. Skolornii fördelar sig på 6 regioner och 13 liin. Två av skolorna
-Margretelund och Råby - ägs formellt av var sin stiftelse men disponcriis och
drivs av staten som ens;im iinsvarig huvudmiin.

Enligt 40 S lagen (1954:579) om
nykterhetsvård (NvL) är de allmänna vårdanstiillerna för alkoholmissbrukare
dels anstalter som har inriittats av staten för sfidant ändamål, dels anstalter
.,om har anordnats av landstingskommun, kommun, förening, stiftelse eller
iinnan och som regeringen har erkänt sorn allmiinna vårdanstalter. F. n. finns
det dels fyra statliga anstalter, varav en iir anordnad i Frösöklinikerna, dels
19 erkända anstiiiter med i regel sammanslutningar som huvudmän. Sammiinlagda
antalet vårdplatser uppgår till 1 556. Anstalterna fördeliir sig på 17 län.

Härutöver finns del 26 enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukiire (853 platser), på vilka del inte kiin ske
någon ivångsintagning enligt NvL. Huvudmän för dessa är kommuner,
landslingskommuner, ideella organisationer och stiftelser. Enskilda anstalter
finns i 17 län. Andrii vårdresurser inom nykterhetsvården är de i huvudsak
kommunala inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare med ca 1 600 vårdplatser.
Utöver den reguljära öppna nykterhetsvården finns vidare de s. k.
alkoholpoliklinikerna för öppen vård som i huvudsak drivs av kommunerna.

Med stöd av kungörelsen (1955:426)
om statsbidrag till driftkostnader för vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.
m. utgår årligen statsbidrag till nettokostnaderna för driften av de erkända
och enskilda vårdanstalterna samt inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare.
Bidrag till vårdanstalterna utgår i form av dels garantibidrag (per dag och
vårdplats), dels beläggningsbidrag (per dag och vårdad person). För budgetåret
1979/80 utgår garantibidrag med högst 118 kr. och beläggningsbidrag med högsl
63 kr. (133 kr. resp. 66 kr. enligt förslag för budgetåret 1980/81). Till
inackorderingshemmen ulgår bidrag med högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna
för hemmens drift.

Statligt bidrag beviljas
landstingskommuner, kommuner och stiftelser för att anordna erkända eller
enskilda vårdanstalter enligt kungörelsen (1957:144) om statsbidrag till
anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. Bidrag utgår också
för att anordna inackorderingshem för alkoholmissbrukare. För bl. a. ny- och
ombyggnadsarbeten beviljas också statliga lån via Fonden för låneunderstöd.

Inom narkomanvården har staten
aldrig varit huvudman för någon behandlingsinstitution. Däremoi utgår
statsbidrag till driften av såväl behandlingshem som inackorderingshem.
Statsbidraget utgår för budgetårel

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 8

1979/80 med ett belopp som niotsv:ir:ir högsl 75 % av de
styrkta godkiinda nettokostnaderna (Vir hemmets drift. Bidriiget får dock inte
överstiga 63 00(1 kr. perpliitsoehår(68 OOOkr. förbudgeiårei 1980/81). Bidrag ulgår
oeksa för att anordna hem inom niirkoiniinvården. F. n. finns det 24
behiindlings- oeh inaekorderingshein (291) pliilser) lill vilkii det utgår
siiiisbidrag. Behandlingshemmen har konnnuner, landstingskominuner eller
enskildii sammansliil-ningiir som huvudinän.

Inom ungdomsvårdsskolornii fanns
det den I april 1980 inriittade totiilt ca 880 tjänster. Härutöver fiinns del
medel iivsatta för extrapersonal m. m. Personiilen h;ir på grund ;iv
verksiimhetens inriktning domiiicriits iiv befiitlningshavare inom vård- och
utbildningsområdena.

På de statligii vård;instaltern:i
för iilkoliolmissbrukare finns Siinimiinliigt cii 200 ijänster. De erkändii
anstalterna redovisiir lillsiitnmans cii 550 tjänster och de enskilda
iinstaltern:i 345. Hiirutöver finns medel för viss extrapersonal. Huvudmännen
för de båda sistnämndii anstiiltskiiiegorierna svarar själva för inriiitandet
av tjiinster inom ramen för de ekonomiska stater som upprättas varje år i
samråd med socialstyrelsen. När det gäller vissii högre tjänster gör
socialstyrelsen enligt särskilda bestämmelser en lämplighetsprövning av
sökanden men anstaltsstyrelsen tillsätter tjänsterna. Huvudmännen för de
erkända och enskilda anstalterna har genom Nykierhetsvårdens Anstaltsförbund
(NAF) uppdragit ål arbetsgivarverket att sköta förhandlingarna med
personalorganisationerna.

3 Förslaget i propositionen om socialtjänsten

1 prop. 1979/80:1 om socialtjänsten
har min företrädare i anslutning till socialutredningen och flertalet
remissinstanser föreslagit ntl staten inte längre skall vara huvudman för några
institutioner inom socialtjänsten utan att landstingskommunerna oeh kommunerna
skall ha ett gemensnmt ansvnr för institutionsvården (prop. del A s. 324-353).

1 förslaget till socialtjänsting
har detta uttryckts så (22 S första stycket) att det behov av hem för vård
eller boende som är gemensamt för kommunerna inom en landstingskommun skall
tillgodoses av landstingskommunen oeh kommunema i området. Behovet skall
redovisas i en plan som också anger ansvarsfördelningen med avseende på
inrättandet och driften. Planen upprättas nv landstingskommunen och kommunerna.
Den skall redovisas för länsstyrelsen.

Med hem för vård eller boende avses
inslitutionernn för dygnsvård inom socialvården-socinltjänsten, såsom bnrn- och
ungdomshem, ungdomsvårdsskolor, nykterheisvårdsanstalter. behandlingshem och
inackorderingshem för nikohol- och narkotikamissbrukare. Däremoi avses inle
ålderdomshem och de servicehus som svarar mot dessa inom socialljänsien.

1 proposilionen utvecklar föredrngande
departementschefen hur en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:172 9

liimplig iinsvnrsfördelning mellan landstinget oeh
kominuneriiii skulle se ut. Härvid anviinder han termerna resursiinsvnr,
kostnadsansviir. vårdiinsviir oeh behandlingsansvar. Jag återger här i korthet
innebörilen i det friimliigdii förslaget.

Med resursansvarel avses ansvaret
att pliinera. iinordnii och driva institutioner och att administrativt
tillhandahållii därtill knutna resurser. Både landslingskommuner och kommuner
bör kunna hii ett sådant iinsviir. Fördelningen dem emellan får bestämmas efter
gemensammii överliiggning-iiroch kan komma atl variera beroende på loknia
förhålkinden. Det får antas att liindstingskommunen normalt kommer att svarii
för "tyngre" institutioner (typ ungdomsvårdsskolor) och
institutioner för sådiina vårdbehövande som kräver differentierade insatser, l.
ex. både sjukvård oeh sociala insatser. Koslnad.sansvaret anges i propositionen
primärl kommii ntt åvila institutionens huvudman. Det förutsätts dock atl
kommuneriiii. i del tall landstingskommunen är huvudman, skall ha ett visst
kostnadsansvar t. ex. i form av avgifter förde platser som tas i anspråk.
Vårdansvaret åvilar kommunen. Del innebär bl. a. att det åligger kommunen att
se lill all den enskilde vid behov fär vård ulanför del egna hemmet, alt följa
vården vid institutionen, alt vid behov medverka till alt den enskilde bereds
vård i annan institution och att efter institutionsvårdens avslutande ge den
enskilde det slöd och den hjiilp som hnn behöver därutöver (prop. del A s.
339). Behandlingsansvaret. slutligen, sägs åvila den som är huvudman för
institutionen. Med behandlingsansvar menas ansvaret för de omedelbara
insatserna vid institutionen och för det praktiska vård- och
behandlingsarbetet.

Som jag har nämnt redan i
inledningen anges del i proposilionen om sociiiltjänsten att övervägandena om
den framtida institutionsvården måste ses mot bakgrund av att förhandlingarna
om ett ändral huvudmannaskap då inte var avslutade. Om förhandlingarna i något
avseende skulle leda till förändringar i de förordade riktlinjerna, så skulle
även delta liksom konsekvenserna för den berörda personalen tas upp i den
särskilda proposition som redovisade resultatet av huvudmannaskapsförhandlingarna.

4 Överenskommelsen

Genom den överenskommelse som
träffades den 10 april 1980 har staten och de två kommunförbunden enats om att
stntens nuvarnnde ansvar för institutioner inom socialvården skall tas över nv
landstingskommuner och konimuner på i huvudsak följande villkor. Den
fullständiga överenskommelsen återfinns i bilaga 1.

Det ändrade huvudmannaskapet
föreslås träda i krafl den 1 januari 1983. Kommuner och landstingskommuner
skall gemensamt svara för ntt behovet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 ID

av hem för vård eller boende som avses i förslaget till
socialtjänstlag blir tillgodosett. Huvudman för hem lör vård eller boende
skiill vara kommunen, landsiingskommunen eller en juridisk person som
företräder samverkiinde kommuner eller landstingskommuner. Institution kan vnra
belägen utanför länet. Organisation eller annan kan i vissa fall varii
huvudman.

Lnndstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet har kommit överens om atl kommuner oeh landstingskommuner i
samverkan snarasl sknll påbörja länsvis inslitutionsplnnering och med denna som
underlag avtnlsre-glern huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolor, statliga, erkända
och enskilda nykterheisvårdsanstalter, behandlingshem och icke-kommunala/
landstingskommunalii innckorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare
snml hithörande samarbetsfrågor. Instiluiionsplanen skall utvisa vilka
institutioner - hem för vård eller boende - som skiill finnas inom länet och
vilka institutionsresurser som disponeras ulanför länet. Institutionsplaneringen
förutsätts vara avslutnd före den 1 oktober 1981.

Berörda kommuner/landstingskommuner
skall övertii huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och
nykterhetsvårdsanslalterna. Staten skall ulnn vederlag till berörda
kommuner/landstingskommuner överlåta de markområden med där befintlig fast och
lös egendom som behövs för driften av ungdomsvårdsskolor oeh nyklerhetsvårdsnnstnlter
och som ägs av staten.

Berörda kommuner/landstingskommuner
skall överta stntens rättigheter och skyldigheter rörande Margrelelunds och
Råby yrkesskolor enligt särskilda avtal.

Berörda kommuner/landstingskommuner
sknll vidare överta de rättigheter och åtaganden som staten har beträffande
erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstnlter, behnndlingshem och
inackorderingshem för alkohol-och narkotikamissbrukare. Statens ekonomiska
åtaganden för driften av dessa institutioner tas över av de nya huvudmännen.
Till dessa överför staten bl. a. sina fordringar på institutionerna. De
institutioner som f. n. drivs av icke-kommunal/landstingskommunal huvudmnn och
som inte får ändrat huvudmannaskap förutsätts ingå i institutionsplanen och
knytas till denna genom vårdavtal.

Statsbidrag för verksamheten skall
ulgå till kommun/landstingskommun. Statsbidragets ulformning skall medge
handlingsfrihet för kommunerna/ landstingskommunerna vid utveckling oeh
förändring av verksamhelen. Vid den närmare utformningen av bidraget skall
eftersträvas en schablonisering. Statens nuvarande bidrag skall upphöra den 31
december 1982. Pnrternn skall vidare komma överens om statsbidrag under en
övergångsperiod för upprustning m. m. av institutionsvården. En överenskommelse
mellan parterna om statsbidrag avses bli träffad under kalenderåret 1980 och
senasl före den 1 april 1981.

Anställda vid institutioner som
omfattas av överenskommelsen och som övertas av kommuner/landstingskommuner,
skall erbjudas anställning hos

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 H

den nve huvudniiinnen fr. o. m. den I januari 1983.

Avtal melliin staten oeh berörda
kommuner/landstingskommuner med nnledning nv överenskommelsen skall träffas
före den I miirs 1982. Avtalen sknll godkännas iiv regeringen saml av var och
en av berördii kommuner/ landslingskommuner.

5 Föredragandens överväganden

Det är med stor tillfredsställelse
jag konstaierar ntt en uppgörelse har kunnat träffas med Inndstingskommunerna
och kommunerna om huvudmannaskapet för institutionerna inom den framtida
socialtjänsten.

Den överenskommelse som har
träffats ligger väl i linje med de principer och förslag rörande
institutionsvården som har presenterats i propositionen om socialtjänsten.
Genom överenskommelsen skapas organisnloriska förutsättningar för en
sammanhållen planering av ungdoms- och missbruksvården i kommuner och
landstingskommuner och en fungerande vårdkedjn från medicinsk vård till den
sociala rehabiliteringen. Jag ansluter mig därför till uppgörelsen. Jag skall i
det följnnde något närmnre gå in pn de olikn frågor som behandlas i
överenskommelsen.

5.1 Överenskommelsens omfattning

Överenskommelsen omfattar samtliga
institutioner inom socialvårdens område. Förulom de statliga
ungdomsvårdsskolorna, statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare och de
erkända och enskilda vårdanstalterna för alkoholmissbrukare omfattar
uppgörelsen även innckorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Överenskommelsen innebär bl. a. alt
kommunerna och landstingskommunen i ett län skall gemensamt svara för alt hela
behovet av hem för vård eller boende inom länet blir tillgodosett.
Överenskommelsen går därmed längre än den föreskrift om ansvaret för planering,
inrättande och drift av institutioner som i propositionen om socialtjänsten har
föreslagits i 22 S socialtjänstlagen. Denna bestämmelse tar främst sikte på de
större institutioner som kan behöva flera kommuner för att få ett tillräckligt
underlag.

Att landstingskommunerna och
kommunerna nu är beredda att ta elt gemensamt ansvar för alla institutionstyper
inom ett län och inte bara för de tyngre institutionerna ser jag som en stor
fördel. Det ökar huvudmännens möjligheter att bedöma de olika delarna av
institutionsvården utifrån en helhetssyn. Detta bör underlätta en rationell
pinnering och ett effektivt genomförnnde av den snmlade institutionsvården. Jag
ansluter mig till överenskommelsens omfnllning, som i dennn del bör föranleda
vissa justeringar i 22 S förslaget till socialtjänstlag.

Som framgår av överenskommelsen kommer
landstingskommunerna och

opaginerad Kontrollera mot PDF

koinmunernii snarasl all påbörja sin länsvisii
instiuitionsphinering med svfte all komma överens om hur ansvaret för de
enskilda institutionernii skiill fördelas mellan dem på det sätt som iir
liimpligasi med hänsvn lill de lokiila förutsättningarna.
Inslilulionsplnneringen skall vnra avsluliid före den I oktober 1981.

5.2 Statsbidrag

I den nu redovisade
principöverenskommelsen har piirlern;i enats om att statsbidrag för
verksamheten skall ulgå till kommuner/landstingskommuner fr. o. m. den 1
junuiiri 1983. Parterna hnr vidnre cn;ils om ntt sinlsbidragels utformning
skall medge handlingsfrihet för kommuner/lnndstingskommuner vid utveekling och
föriindring av verksamheten samt atl vid den närniiire utformningen av bidragel
eftersträva en schablonisering. Parterna skiill vidare komma överens om statsbidrag
under en övergångsperiod för upprusining m. tn. av institutionsvården.

Som frningår iiv överenskommelsen
har parterna enats om att - ulifrån nämnda principer - träffa överenskommelse
om statsbidrag före den I april 1981. Jag avser all därefler återkommn till
riksdngen med mina förslag avseende statsbidrag till verksamheten resp.
slalsbidrag under en övergängs-period för upprustning m. m. Jag vill emellertid
redan nu framhålla atl ulgångspunkten är alt statsbidraget till verksamheten
skall täcka de kostnader staten vid lidpunkten för övertagandet bär för den här
aktuella verksamheten. Därmed uppnås syftet ntt åstndkomma en vid detta
tillfälle oförändrad, kostnadsfördelning mellan å ena sidan staten och å andra
sidiin den kommunala/landstingskommunala sektorn. Slatens nuvarnnde kostnader
kan-enligt mina förslag i budgetpropositionen 1980- beräknas till ca 445 milj.
kr. budgetåret 1980/81.

Jag vill vidare mot bakgrund nv vad
jag hnr anförl tidignre om en helhetssyn på vården understrykn viklen av att
statsbidraget utformas på etl sätt som medger handlingsfrihel för
kommuner/landstingskommuner vid utveckling och förändring av verksamheten.
Därför bör man vid den närmare utformningen eftersträva en så långt gående
schablonisering som möjligt.

5.3 Tillsynen m. m.

I propositionen om socialtjänsten
föreslås atl den plan som landstingskommunen och kommunerna skall upprättn
över ansvarsfördelningen för institutionerna skall ges in till länsstyrelsen. I
anslutning härtill har länsstyrelserna också enligt förslaget ålagts ntt ha
tillsynen över inslilulionerna med befogenhet ntt vid missförhållanden meddeln
föreläggnnden eller förbjuda fortsatt verksamhet.

I snmband med förhandlingarna hnr det diskuterats att som
en följd av den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 13

iräffiide överenskommelsen genomföra vissii ändringiir i
försliigel lill ny socialtjiinsilag.

De diskuterade ändringiirn;i
innebär iitt den phm som liindstingskonmui-nen och kommunerna gemensamt skiill
upprättii över institutionsvården för områdel i stiillet skall ges in lill
socialstyrelsen. Tillsynen över de institutioner som tas upp i pinnen skall
vidare åviki socialstyrelsen med de befogenheier som följer med denna lillsyn
enligt försliigel lill sociiilijiinstliig.

Socialtjänstlagen h:ir i
proposilionen om sociiilljnnsleii uilbniiiits i avvaktan på resultatet av de då
iinnu pågående förhandlingiirniioin ett iindriil huvudmnniiiiskap. Som jag har
niimnt har del i proposilionen lörutskickiils att evenluella förändringar i
förslagen skulle behiindliis i delta saniniiinhiing. Socialstyrelsen skall
enligt det tidigare friiinlagdn förslaget hii den övergripande tillsynen över
socialtjänsten. Del har också förulsälts all stiiten genom redovisningen nv
institutionspliineringen skall hii möjlighet :iti loljii utvecklingen oeh vid
behov tn uppöverläggningar med huvudmännen. Del iir med lanke pn frågornas vikt
naturligt ntl staten vid sådanii överliiggningar företräds av den eentriila
myndigheten. Jag kiin därför ansluta mig till den ändring som har diskuterats
och som innebär att planerna över institutionsvården skiill ges in direkt till
socialstyrelsen. Det iir också följdriktigt ntl tillsynen över inslitutionernn
- som inle sällan hiir en landsiingskommun som huvudman -görs till en uppgifl
för socialstyrelsen. Ett eentrnit tillsynsansvar innebär dessutom en
administrativ förenkling. Jag förutsätter alt organisationskommittén (S
1979:12) för socialstyrelsen beaktar det personalbehov som förslagen medför i
förhållande lill socialtjänslproposilionen.

Den närmare innebörden av
ändringsförslagen framgår av specialmotiveringen. I denna kotnmenterns ocksn
23 S. som föreslås oförändrad, ytterligare.

Undervisningen iiv skolplikiiga
elever i ungdomsvårdsskolorna oeh annan undervisning där bör liksom nu stå
under skolöverslyrelsens och vederbörande länsskolnämnds lillsyn. Det ändrade
huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna föranleder vissa ändringar i
skolförfatlningarnii. Dessa far övervägas i annat sammanhang.

5.4 Genomförande, personalfrågor

Överenskommelsen innebär all del
ändrade huvudmnnnaskiipet m. m, skall gälln fr. o. m. den 1 januari 1983. Denna
lidpunkl är väl avvägd med hänsyn till den tid som behövs förden länsvisa
inslilulionsplnneringen och för de avtal som med anledning :iv överenskommelsen
sknll träffns nielinn sUiien och berördn kommuner och landstingskommuner.
Tidpunkten är också motivernd av den tid som behövs för de förhnndlingiir om
anställnings- och avlöningsvillkor som skall kommu lill slånd mellan de övertagiinde
huvudmännen och berörda personiilorganisationer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 I'*

De anstälkla vid en insliiulion som
tiis över av en kommun eller landstingskommun skiill enligt överenskonniielsen
erbjudits nnsiiillning hos den nya huvudmiinncn fr. o. m. den I januari 1983.
Jag iinser det liimpligi :ill del så snart riksdiigsbeslutet iir fntliii bildas
en beredningsgrupp med förclrädiire för stiiien. den
kommunala/liiiidstingskommunala seklorn oeh berörda personalorgiinisationer för
iitt knrtliiggii och samordna frågor iiv gemensiimt inlresse röriinde löne- och
anstiillningsvillkor i syfle att så långl soin möjligt underlätta dessa
förhiindlingar.

6 Upprättat lagförslag

I enlighet med viid jiig har
iinfört nu hiir det inom socialdepartementet upprättats förslng lill lag om
iindring i förslag till socialtjänstlag.

7 Specialmotivering

22 S

Genom ändringarnii görs det klart
atl bestämmelserna gäller snmtligii hem för vård eller boende. Inle bara de
slörre institutionerna, oftast drivna av Inndstingskommunen. berörs således nv
den gemensnmmn planeringen utan bl. a. också inackorderings- och
behandlingshemmen. Behovel av hem kiin tillgodoses antingen genom att
landsiingskommunen eller komniunernii själva är huvudinän för institutionerna
eller genom atl de använder sig av andra huvudmäns resurser i eller utanför
länet. Jiig vill erinra om ntl det i propositionen om socialtjiinsten har
frnmhållits all planen över institutionsvården i landstingsområdet givetvis
får ta hänsyn till institutioner som drivs av enskild eller sammanslutning. Del
kan tilläggas atl de alkoholpolikliniker för mestadels öppen vård som vid sidan
av den reguljära öppna nykterhets-vården drivs av främst kotmnunerna utgör en
belydelsefull resurs när det gäller vården av alkoholmissbrukare. Det får
därför förulsätlns att också dessa kliniker blir viktigii komponenter i
planeringen av behovet av hem för vård eller boende.

Pinneringen sknll också enligt del
nya försingel vara en gemensiim uppgift för landstingskonnnunen och kommunerna
i området. Däremoi har redovisningsskyldigheten till länsstyrelsen slopats. I
stället finns i den nyn 70 S. som behandlar socialstyrelsens tillsyn, en
bestämmelse om ntl den uppriit-tade pinnen sknll ges in lill socinlslyrelsen.

23 S

Lnglexlen föreslås oförändrad.
Bestämmelsen i första stycket om att vården i bl. a. hem lör vnrd eller boende
skiill bedrivns i samråd med socialnämnden kan emellenid behöva koinmenteras
ytterligare.

Principen om sociiilnämndens övergripande vårdansviir iir
en hörnsten i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:172 15

den framtidii socialtjänsten. Sociahiiimnden k:m inte
befriii sig från nnsvarel för klienten under någon del av vardkecljiin. Det iir
på socialnänindeiis ansvar som klienten hiinvisiis till en insiitutioii viirs
vårdprogiiim oeh övriga förhållanden bedöms liimpligii. Del övergripiinde
viircliinsviirel hiii bl. ii. avgörande betydelse för hur den vård eller del
slöd skiill ordniis som kan behövas efler institutionsvistelsen. Men det iir
också viktigt tor kontinuiteten i vården att kontakten hålls uppe mellan
sociiilnämnden, institutionen och klienten under den pågående vistelsen.

Samtidigt är det givet ntl del är
huvudmannen för institutionen som självständigt utformar och svarar för den
vård och behandling som bedrivs i institutionen. Socialnämnden kiin diirför
inte vare sig tvinga på institutionen en viss klient eller ha bestiimmanderiilt
över hur vården skiill bedrivas. Socialtjänsten förutsälter atl socialnämnden
och huvudmannen samråder om t. ex. inskrivning, längre permissioner och
utskrivning nv klienten. De niirmnre rutinerna för deltii samnrbete får i alll
väsentligt lämnas lill landsiingskommunerna och kommunerna att utformii.

I detta sammanhang finns det skäl
ntt beröra 11 S i lagen med särskildii bestämmelserom vård av unga. I denna
anges de befogenheier som elt beslut om vård med stöd av Ingen ger
socialnämnden. Bl. a. sägs det ntt socialnämnden bestämmer hur vården av den
unge skiill ordniis och var han skall vistas under vårdtiden. Dessn
befogenheter syftnr till ntt reglern förhållandet lill den unge själv och hans
föriildrar. De innebär således ingrepp inte bara i den unges frihet utan också
i den rätt atl bestämma över den unge som föräldrarna eller annan
vårdnadshavare har enligt föräldrabalken. Däremoi är paragrafen inte avsedd
alt reglera förhållandet mellan socialnämnden och huvudmannen fören
institution. Tveksamma placeringsfall förutsätts bli lösta genom samråd med
sociiilnämnden som känner den unge och hans situation och huvudmannen som bäst
känner institutionens karaktär och kapacitet.

Det bör till sist anmärkas att vård
i första hand bör sökas i hem inom den egna institutionsplanen. Jag vill erinra
om att pinnen skall ulvisii vilkii institutioner- hem för vård eller boende -
som skall finnas inom länet oeh vilka inslitutionsresurser som disponeras
utanför länet. Instilulionsplane-ringen förutsätts i den träffade
överenskommelsen vara avslutad före den I oktober 1981. Del finns mindre
grupper av klienter som har så omfattande vårdbehov nit de kräver särskilda
resurser hos de institutioner som skall ta sig an dem. Det kan röra sig om
kraftigt utagerande ungdomar eller äldre gravt alkoholskadade personer.
Landsiingskommunerna oeh konimunerna måste gemensamt ta på sig ansvaret för ntt
behovet av vård ocksn hos dessa störande eller annars svårbehandlnde vårdtagnre
blir tillgodosett.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 I,:,

68-71 SS

Här föreslås iitl sociiilstyrelsen
i stället för liinsstyrelsernii skiill liii lillsvneii över allii hem för vård
eller boende. Som ett led i tillsynsverksiimheien skall den plan över
institutionsvården som kommunerna och liindstingskommunen upprälliir gemensamt
enligt 22 S ges in till socialslyrelsen. Styrelsen får diirmed en överblick
över institutionsvården i landel oeh k:in om del behövs tn upp överliiggningar
med oeh ge huvudmännen synpunkter pä och råd om institutionsvårdens ulformning.

Det hiir inte anseits lämpligt alt
lägga på socialstyrelsen uppgiflen atl godkiinna priviita hem för vård eller
boende. Liksom fallet är belriiffande de enskildii vårdhemmen bör
liinsstyrelsernii vara tillslåndsmyiidighet och socialnämnden utöva löpande
tillsyn.

I den nyii 71 S liiir del däremot lagts
på sociiilstyrelsen iitt besluta om föreläggande iitt avhjälpa missförhållanden
vid hem för vård eller boende och. i sista hand. förbjudil fortsatf
verksiimhel.

8 Hemställan

Jiig hemsiiiller alt regeringen föeslår riksdngen atl

A. antn försingel till

Ing om ändring i förslag lill socialtjänstlag;

B. bemyndiga regeringen alt enligt
de förutsätlningiir oeh på de villkor

som jag har förordiit i det föregående godkänna

1. överenskommelsen mellan staten
samt landstingsförbundet och Svens-

kii kommunförbundet om iindrat huvudmaniiiiskap för ungdomsvårdsskolor

och nykterheisvårdsanstalter m. m..

2. avtal mellan siaten och berördii
kommuner/landstingskommuner med

anledning av överenskommelsen.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till
föredragandens övervägiinden och beslutar att genom proposiiion föreslå
riksdagen nit anla de förslag som föredraganden har Ia2t fram.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172

Bilaga I

Stålens förhandlingsnämnd 1980-1)4-10 Doss 6957-5/.36

RegeriiigtMi Soeiiikle|iiirteineiilet

Överenskommelse om iintlriit
hiivtidnianniiskiip lör iiiigtlomsvårdsskolor oeh nykterhetsvårclsiinstalier
ni. m. (1 överenskommelse Siiml 1 proinemo-ria).

Sliitens förhiindlingsniimnd (SFN)
imderstiiller regeringen överenskommelse om iindriit huvudniannnskiip för
ungdomsvårdsskolor oeh nyklerhels-vårdsanstiiller ni. ni.

SFN har träffiit överenskommelsen
med företrädiire för lantlstingsförbuii-det och Svenska komnninförbundel.
Överenskommelsen giiller under förbehåll iitt den godkänns iiv regeringen och
iiv respektive förbundsstyrelse.

Regeringen uppdrog den 29 december
1977 at SFN iitl tii upp förhandlingar med landslingskommunernii och
ifrågavarande kommuner om iindrnl huvudmnnnaskap för de statliga
ungdoinsvnrdsskolorna. statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare siiiiil de
erkändii oeh de enskilda vårdansiiilternn för nikoholniissbrukare jämte därmed
sammanhängande frågor.

Regeringen hnr i proposition
1979/80:1 liigt fram förslag lill ny socialtjänstlag. Riksdiigen har vid sin
behandling av denna fråga bland iinnat anförl att en lösning av frågiin om
huvudmiinnnskapet för institutionerna inom soeinlvården är en nödvändig
förutsiitlning för tilliimpningen iiv de viigledande principerna för
socialtjänsten (SoU 1979/80:12).

Såsom underlag för den fortsatui
handläggningen av frågan om huvudmannaskapel för nämnda institutioner
överliininade regeringen den 13 december 1979 till SFN riksdagens skrivelse den
28 november 1979. nr 1979/80:34, snml därjämte rapporten "Ungdomsvårdsskolor
och nykterheisvårdsanstalter i framtida perspekliv".

Den nu träffade överenskommelsen
innebär iiii kommuner och landstingskommuner gemensamt svarar för iill behovel
nv hem för vnrd eller boende som avses i förslaget till ny socialtjänstlag blir
tillgodosett.

Berörda kommuner och
landstingskoniniuner övertar dels huvudinannii-skapei för de statliga
ungdonisvårdsskolornii och nykierhetsvardsiiiistiiller-na. dels statens
rättigheter och skyldigheter röriinde Miirgretelunds och Råby yrkesskolor, dels
ock de riittigheler oeh åliigiinden sliiten hiir iivseende erkända och enskilda
nyklerhetsvårdsiinstiilier siinii behiiiidlingslieni och inackorderingshem för
alkohol- och narkotikamissbrukare.

Kommuner och liindsiingskoininuner
skall i siiniverkan påbörja liinsvis institutionsplanering m. m. Parterna har
förutsatt att institutionsplaneringen sknll varil avslutad före den I oklober
1981.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 18

Piirlernii skiill före den I april
1981 triiffii en övcrenskoninielse om slalsbidrag till verksamheten. Senasl den
I mars 1982 skall stiiien triiffa avtiil ined berörd
koiiiniun/liindstingskoniinun i enlighet ineil ilen nu träffade överenskommelse
11.

I siiniband med lorhiuidlingiiriiii
h;ir diskuterats iilt som en följd ii\ den nu triiffiide övereiiskoiiinielsen
bör vissii iiiulriiigiir i torshiget lill nv soeiiill jiinst-liig kommii lill
stånd. Pronieinoriii mecl iindringsförslag bifogiis.'

SFN hemsläller att regeringen
godkiiiiner den överliiiniiiide överenskoni-iiiclsen. Sa sniirt
förhiindlingiirnii om sliilsbidriig lill verksamheten respektive iivtal med
berörd koniniuii/liindslingskonnnuii slutfiirls kominer SFN iill undcrstiillii
regeringen överenskommelser i dessii frågor.

Beslut i deltii ärende har
fiitliits nv ledaniölernii Englund, ordförande. Söderqvist. vice ordförande,
iif Siindeberg och Striiiul. Dessutom har i ärendeis slutliga hiinclliiggniiig
deltiigit byråchefen Tengwall oeh försie byråsekreleriiren Berglind,
föredragande,

Svante Englund

Eva Berglind

Kopia till

budgetdepartementet

sociiilstyrelsen

kiimmiirkollegiet. revisionskontoret

riksrevisionsverkei

riksdiigens upplysningstjänsl (10)

liindslingsförbundel

Svenska koniniiinförbundel

' Into iiK'tl i iMopciiiionoii.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 1

Bilaga 2

Protokoll, f ö rl vid f ö rliiindlingiir
den 10 iipril 19SI) melliin sliiiens IVirhiiiullingsiiiimnd siiiiil f ö retriidiire for liiiulstingslorhundet oeh Sveiiskii
kt)niinunf ö rbiindel om iindiiil
huviidniiiniiiiskiip fiH uiigdonisvardsskolor och nykterhelsv ä rdsiiiistiiller in. ni.

N ä rvarande:

Silllens f ö rliandlingsii ä nind.
Ö verilirekt ö ren Sviinte Engliiml. expetlitions-chefeii Bengt S ö derqvist, departeinenlsr å det Kiirl-Erik Striiiid. finste bvr å sekreteraren Evii Berglind.

Landslingsf ö rbundel. F ö rbundsordf ö riinden B ö rje
Hiirnliind. liindslings-r å det Nils Hiillerby.
iivdelningschelen Wiilter Slunge. sekreteriireii Anders Hedberg.

Svenska kommiinf ö rbiindet. F ö rbundsordf ö riinden S\en Wiklund, direkt ö ren Sune Eriksson.

Regeringen har i proposiiion
1979/80:1 lagl friim f ö rslng till ny sociiilijiinstliig.
Riksdngen hnr vid sin behnndling av dennii fr å gii bliind iinniit iinf ö rt iitt en l ö sning av fr å gan
om huvudmannaskapel f ö r inslilulionerna inom socialv å rden iir en n ö dviindig
f ö ruls ä ltning f ö r till ä mpningen nv de viigle-diinde principerna f ö r socialtjiinsten.

Svenska stiiien, landstingsf ö rbundet och Svenskii koniniiinf ö rbundel iir ense om f ö ljande. D ä r ej annat s ä gs giiller ö verenskommelsen
fr å n och med den I januari 1983.

1 Kommuner och landstingskommuner
sviiriir gemensiimt f ö r iitt behovet

iiv hem f ö r v å rd eller boende som iivses i f ö rsliigel
till sociiiltjiinstlag blir

tillgodosett.

Prolokollsanleckning

Med hem f ö r v ä rd eller
boende avses i f ö rsliig till socialtj ä nstlag bliind iinnat ungdomsv å rdsskolor, stntliga. erk ä ndii oeh enskilda nykterheisv å rdsanstalter samt behandlingshem och iniickorderingshem
f ö r alkohol- oeh
niirkotikitniissbrukiire.

2 Huvudman f ö r hem f ö r
v å rd eller boende som avses i deiniii
overens-

komnielse skall viira kommun, liiiidstingskommuii eller juridisk person som

f ö retriider samverkande koniniuiier
och/eller liindstiiigskominuner. Institu

tion kan viirii beliigen iitiiiif ö r
liinel. Oigiinisiilioii eller iiiiiiiiii kiiii i vissii fiill

viira huvudman.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:172 20

Prolokollsanleckning

Liindsiingstorhuiidet oeh Svenskii
kommunförbundet hiir kommii iiverens om iitt ki)innuiiier oeh
liindslingskommuiier i siimverkiin siiiiriisi skall pahörjii liinsvis
iiislitutionspliineriiig och med demiii som underliig iiviiilsre-glerii
huvudmiimiaskiip lör ungdomsvårdsskolor, statligii. erkiindii och enskildii
nyklerlietsvårdsanstiilter. beliiiiullingshem oeh ieke-komiiiuiiiila/
liUKlstingskommuiiiilii iiiiiekorileriiigsheni för iilkohol- och
niirkotikiimiss-brukiire snml hii höriinde siiiiiiirbelsfrågor.
Inslitulioiisplaiieii utvisiir vilka iiistiluiioiier som skiill finniis inom
hiiiet och vilkii instilulionsresurser som disponeras utom liinet.

Piirteriiii föriitsiiiter all
inslitiitionsplimeringen är iivslutiid före den I oktober 1981.

3 Berördii kommuner/liiiidstingskommuner
skiill överta huviidniiiiiniiskii-

pet för de sintligii ungdomsvårdsskolorna och nykterheisvårdsniisiiilterna.

Niimnda institutioner iir förteckniide i biliigii I till deltii protokoll.'

Stiiten skall iiiiin vederlag till
berörda komniuiier/liindsiingskommuner överlåtit de markområden med där
befintlig fiisl och lös egendom som erfordras för driflen av
ungdoinsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter, och som ägs nv stiiten.

4 Berördii
kommuner/lnndstingskommuner sknll överta statens rättighe

ter och skyldigheter rörande Margrelelunds och Råby yrkesskolor enligt

nvlal med Stiftelsen Aiinii-Lisa Lidbecks uppfoslringsiinstall i Lidköping

respeklive avtal med Stiftelsen Råby räddningsinstitut.

Prolokollsanleckning

Förhandlingar kommer under våren
1980 atl äga rum mellan siaten och respektive sliftelse om iindringar i nu
gällande avial.

Parterna är ense om att
dessförinnan överlägga om innehållet i dessa avtal.

5 Berörda
kommuner/landstingskommuner skiill överta de rättigheter och nlngnnden staten
h:ir avseende erkända och enskilda nykterheisvårdsanstalter. behandlingshem
och inackorderingshem för alkohol-och niirkotiknmiss-brukare.

Nämnda institutioner är förtecknnde
i bilngorna 2 (komniunal/liindslings-kotnniunal huvudmnn) oeh 3 (icke-kommunal/landslingskommunal
huvudman.)'

Prolokollsanleckning

Pnrternii är ense om att berörda
kommuner/liindstiiigskomniuner övertar sliiiens ekonomiska ansvar för driflen
av niimndii institutioner samt iitt staten

Inte med i propositionen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:172 21

till kommunerna/landstingskommunerna överför bland annat
sina fordringar pn institutioncrnn.

Beträffande de institutioner som för niirvariinde drivs
iiv icke-kommuniil/ landstingskommunal huvudniiin förutsätts den i
protokollsanteckning till punkl 2 angivna avtnlsregleringen kunna medföra
ändrat huvudmannaskap. Staten är därvid beredd att - om berörd
kommun/landstingskommun eller nuvnrnndc huvudmnn så begär - medverka i sådana
huvudmannaskapsför-hnndlingar.

De institutioner som för närvarande
drivs av icke-kommunal/landstings-komniunal huvudman och som ej får iindrnl
huvudmnnnaskap, förutsätts ingå i instiluiionsplanen och knytas till dennii
genom värdavial.

6 Stntsbidrag för verksamheten
sknll utgå till kommun/lnndstingskom-

mun.

Prolokollsanleckning

Parterna är ense om ntt
statsbidragets utformning sknll medge handlingsfrihet för
kommunerna/landstingskommunerna vid utveckling och förändring av verksamheten
samt att vid närmare utformning av bidraget eftersträva en schablonisering.

Sliitens nuvarande bidrag till den
i detta protokoll avsedda verksamheten skall upphöra den 31 december 1982.

7 Parterna skall överenskomma om
statsbidrag under en övergångsperiod

för upprustning m. m. av institutionsvården.

Protokollsanieckning

Parterna är ense om att sådanl
statsbidrag även kan användas bland annat för att reglera vissa frågor i
samband med den i protokollsanteckning till punkt 5 angivna avtalsregleringen.

8 Anställd vid institution som
omfattas av denna överenskommelse och

som övertas av kommun/landstingskommun, skall erbjudas anställning hos

den nye huvudmannen från oeh med den 1 januari 1983.

Protokollsanteckning

Parterna är ense om att vid
utformning av statsbidrag enligt punkt 6 beakta och reglera de ekonomiska
konsekvenserna av hittillsvarande lösning av pensionsåtagandena för de
anställda.

9 Överenskommelse mellan parterna
om statsbidrag enligt detta protokoll

bör träffas under kalenderåret 1980, dock senast före den 1 april 1981.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Avtal mellan staten och berördii
kommuner/liindstingskommuiier med anledning av denna överenskommelse skall träffas
före den 1 mars 1982. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av var och en
av berördii kommuner/landstingskommuner. Avtalen blir giilliinde sediin de
godkänts av regeringen oeh av samtliga berörda kommuner/landstingskommuner.

11 Dennn överenskommelse sknll för atl bli gälliinde
godkännas nv regeringen oeh styrelsen för landstingsförbundet respeklive
Svenskn kommunförbundet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm den 10 npril 1980

Vid protokollet Eva Berglind

Justeras:

För
svenska staten Stntens förhandlingsnämnd Svante Englund

För landstingsförbundet Nils Hallerby

För Svenskil kommunförbundet Svea Wiklund

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

59 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (54)

54 kopplingar i 29 dokument.

  1. SOU 2026:52 En reform av den statliga barn- och ungdomsvården s. 266 · s. 450 i texten
  2. SOU 2023:5 Från delar till helhet s. 111 · s. 112 · s. 507 i texten · dokumentnivå
  3. SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst - En ny socialtjänstlag s. 1243 i texten
  4. SOU 2006:24 Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen s. 158 i texten
  5. SOU 2004:3 Tvång och förändring - Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård - Del 1 s. 57 · s. 495 i texten

Visa alla 29

Doktrin (5)

5 kopplingar.

  1. Mattsson, Barnet och rättsprocessen, 2002 s. 489 i texten
  2. Gustafsson, Missbrukare i rättsstaten, 2001 s. 658 i texten
  3. Schiratzki, Vårdnad och vårdnadstvister, 1997 s. 378 i texten
  4. Conradson, Kommuners lag- och domstolstrots, 1995 s. 606 i texten
  5. Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 390 i texten