Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.m.

97 sidor, varav 87 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 87 av 97 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:175, om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 Regeringens proposition 1979/80:175 om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m. m.;

beslutad
den 17 april 1980.

Regeringen
föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens viignar THORBJÖRN FÄLLDIN

ERIC
KRÖNMARK

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen framläggs förslag om vissa ändringar i tullskyddel på
trädgårdsområdet. Förslagel innebär bl.a. att värdetullarna för tomater och
slanggurkor under del av tullperioden kombineras med minimivikttul-lar för atl
ge elt bättre skydd mot lågprisimport.

I
propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som har ägt rum
med EG beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna i
GATT. Den överenskommelse som träffats under omförhandlingarna innebär att de
ändringar som har beslutats av 1978/79 års riksmöte kan genomföras fullt ut.

Ändringarna
i tulltaxan förslås träda i kraft den I juli 1980.

1
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 175

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs all 6-8 kap. lagen (1977:975) med
tulltaxa' skall ha nedan angivna lydelse.

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar,
rötter, o.d.; avskurna blommor och prydnadsblad

Anmärkningar

1.
Oella kapitel
omfattar endast levande träd och varor (inbegripel köksväxtplan-lor) av sådana
slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller
blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsiindamål; kapitlet inbegriper
dock ej potatis, ätbar lök och andra produkter enligi 7 kap.

2.
Till nr 06.03
och 06.04 hänföres även buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande
artiklar, helt eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor, även
om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i
vila, un

der tillväxt eller i blomning:

A. inkommande utan jord:

1.
med blommor
eller blomknoppar 100 kg 350:

2.
andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje .............. fri

b. andra .................................... 100 kg 18: 70

B. inkommande med jord:

1. gladiolus och liljekonvalje ................. .............. fri

I 2. andra slag .......................................... 8 %

06.02 Andra levande växter, inbegripet träd, buskar,
rötter,

sticklingar och ympkvistar:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok. ek, gran,

lind, lärk, lönn, poppel och tall ................. fri

B. azalea, erica, kamelia och rododendron .. fri

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:

1. förädlade ............................................. 6 %

2. andra slag .......................................... 3 %

D. andra växter ............................................ 8 %

E. rötter, sticklingar och ympkvistar ............. fri

06.03 Avskurna blommor oeh blomknoppar av sådana slag

som är lämpliga lill buketter eller annat prydnadsända

mål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade el

ler på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa, ljung och ginst ....................... fri

2. nejlikor:

a. under tiden I mars-30 november .. 100 kg
1000:

b. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 400;

3. gladiolus:

a. under liden I maj-30 september ... 100 kg 300:

b. under tiden 1 oktober-30 april ........ .............. fri

' Senasle lydelse 1979; 1188.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 3

4. rosor:

a. under tiden I mars-30 november .. 100 kg 1000;

b. under tiden 1 december-31 januari fri

c. under tiden 1 februari-29 februari .. 100 kg 500:

5. tulpaner;

a. under tiden I mars-31 maj .... 100 kg 750;

b. under tiden I juni-30 seplember .... fri

c. under tiden 1 oktober-30 november 100 kg 750:

d. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 500:

6. andra:

a. under tiden 1 mars-30 november .. 100 kg
1000;

b. under tiden I december-29 februari 100 kg 500:

B. andra slag ............................................... fri

06.04 Blad, kvistar och andra delar (andra än blommor och
knoppar) av träd, buskar och andra växter samt mossa, lavar och gräs, utgörande
varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål,
friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade;

A. adianlum och asparagus, friska ..... 100 kg 350:

B. andra slag ............................................... fri

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller
rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03
skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater,
potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja,
körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana),
pepparrot och vitlök.

Nr 07.04
omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sädana
slag som är hänföriiga till nr 07.01-07.03 andra än;

a. torkade
spritade baljväxlfrön (nr 07.05);

b. målen
sötpaprika (nr 09.04):

c. mjöl av
torkade baljväxlfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04);

d. mjöl,
gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda; A. kål:

1. blomkål;

10%

fri

10%

17%

20%

fri

20%

fri

20%

fri

a. under tiden I juni-.30 november .....

b. under tiden I december-31 maj ......

2. vilkål och rödkål;

a. under tiden I maj-30 november ......

b. under liden 1 december-30 april ....

3. grönkål och brysselkål;

a. under tiden 1 juni-31 december .....

b. under tiden I januari-31 maj ............

4. salladskål;

a. under liden 1 april-31 december ....

b. under liden I januari-31 mars ..........

5. annan:

a. under tiden 1 mars-31 december ...

b. under tiden 1 januari-29 februari ...

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 175

B. gurkor;

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars-31 maj .......... 20 %

b. under liden I juni-30 juni ................ 20%,

dock minst

50:per

100 kg

c. under tiden I juli-30 september ...... ......... 20%,

dock minst

70: per

100 kg

d. under tiden 1 oklober- 15 mars ....... fri

2. andra;

a. under tiden 16 juni-30 seplember . 20%

b. under tiden I oktober-15 juni ......... .............. fri

C. lök;

1.
vitlök ................................................... .............. fri

2.
purjolök,
buntlök och gräslök:

a. under tiden I maj-30 november ...... ........... 10 %

b. under tiden 1 december-30 april .... fri

3. annan;

a. under tiden 16 juli-29 februari ........ 20%,

dock minst

25; per

100 kg

b. under liden 1 mars-15 juli ............... .............. fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni-5 juli .... ......... 20%,

dock minst

25: per

100 kg

2. annan .................................................. .............. fri

E. sparris;

1. under liden I maj-30 juni .................... 14 %

2. under liden 1 juli-30 april .................... fri

F. svampar och tryffel ................................ 10 %

G. tomater;

1.
undertiden 16
april-15 maj ................... 10%

2.
under liden 16
maj-30 juni ................. 17%

3.
under tiden I
juli-30 september .......... .......... 17%,

dock minst

70: per

100 kg

4. under tiden 1 oktober-31 oklober ....... 17 %,

dock minst

50; per

100 kg

5. under tiden I november-15 april ......... fri

H. sallad:

1. isbergssallad;

a. under tiden 1 april-30 april ..... 100 kg 30;

b. under liden 1 maj-30 november ...... 11 %

c. under tiden 1 december-31 mars .... fri

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 175 5

2. annan;

a. under tiden I mars- 15 december ... ........... 11 %

b. under tiden 16 december-29 februiiri fri

IJ. baljfrukter:

1. ärter:

5%

fri

7%

fri

fri

10%

3%

5%

10%

fri

10%

fri

16%

10%

a. undertiden I mars-31 december .....

b. under tiden 1 januari-29 februari ...

2. andra;

a. under liden I mars-31 december ....

b. under tiden I januari-29 februari ....

K. sötpaprika .............................................

L. rotfrukter:

1. morötter ...............................................

2. pepparrot ............................................

I 3. andra ................................................

M. kronärtskockor:

I 1. under tiden I juli-30
november .........

2. under tiden 1 december-30 juni .........

N. andra slag:

I I. under tiden I maj-30
november .........

2. under liden I december-30 april .........

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

A................................................................. morötter,
ärter, bönor och spenat samt morötter

och ärter, blandade .................................

B. broccoli ....................................................

C. andra slag;

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högsl lullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i
saltvatten, sva-

velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning

ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion;

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst lullbelagda

07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks

växler, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulverise-

rade, men ej vidare beredda;

A. potatis ..................................................... fri

B. vitlök ....................................................... fri

C. andra slag ............................................... 3 %

07.05 Torkade spritade baljväxlfrön av sådana slag som
an

vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller

kluvna ......................................................... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrol, jordärtskockor,
batater

(sötpolalis) och andra liknande rötter, stam- eller rot

knölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska

eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm .... fri

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 6

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller
citrusfrukter

Anmärkningar

1. Detla kapitel omfaltar ej icke ätbara nötter och
frukter.

2. Ordet "färska" skall även anses avse kylda
varor.

08.01 Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötler,
kasjunötter,

ananas, avokadofrukter, mango, guava och mango-

slan, färska eller torkade, även skalade ..... fri

08.2 Citrusfrukter, färska eller
torkade ................ fri

08.3 Fikon, färska eller torkade ............................. ............. fri

08.4 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska;

1.
undertiden I
juli-31 oktober ..... 100 kg 12:50

2.
under tiden 1
november-30 juni .......... fri

B. torkade ................................................... .............. fri

08.5 Nötter och liknande frukter, andra
än sådana som är hänförliga till nr 08.01, färska eller torkade, även skalade ........................................................... .............. fri

08.6 Äpplen, päron och kvitlenfrukter,
färska:

A. äpplen;

25:

fri

25;

fri

5 %

fri

15%

fri

fri

7%

fri

11 %

fri

14%

fri

fri

18%

fri

fri

1.
under liden 16
juli-29 februari .. 100 kg

2.
under liden 1
mars-15 juli ...................

B. päron och kvitlenfrukter:

1.
under tiden 16
juli31 december 100 kg

2.
under tiden 1
januari-15 juli ...............

08.07 Stenfrukter, färska:

A. körsbär:

I 1. undertiden 16juni-31 juli ....................

2. under liden 1 augusti-15 juni ............

B. plommon;

I 1. under liden 16 juli-30
seplember ........

2. undertiden 1 oktober-15juli..................

C. andra .......................................................

08.08 Bär, ej hänföriiga till nr 08.07, färska;

A. hallon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär;

1.
under tiden 1
juni-31 augusli ..............

2.
under liden 1
september-31 maj ........

B. svarta vinbär;

1. under liden I juni-31 augusti..................

2. under tiden 1 september-31 maj .......

C. jordgubbar:

I 1. under tiden 8 juni-31
augusti .............

2. undertiden 1 september-7juni ............

D. andra .......................................................

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1.
under tiden 16
juni-30 september ......

2.
under tiden I
oklober-15 juni ..............

B. andra .......................................................

08.10 Frukter (även kokta), frysta, ulan tillsats av
socker:

A. jordgubbar ..................................... 100
kg 50;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 7

B.
andra;

belägges
under hela ärel med samma lull som molsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst lullbelagda

08.11 Frukter,
tillfälligt konserverade (l.ex. med svaveldi

oxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighelsvallen eller

andra konserverande lösningar) men i föreliggande

skick olämpliga för direkt konsumtion;

A. jordgubbar
...................................... ........ 17 %

B. äpplen
......................................... ........ 20 %

C. andra;

belägges
under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst lullbelagda

08.12 Frukter, torkade, andra
än sådana som är hänförliga lill

nr
08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05 fri

08.13 Skal
av meloner eller citrusfrukter, färska, frysta, tor

kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel-

syrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar . fri

Denna
lag träder i kraft den I juli 1980.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 8

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-04-17

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
Johansson, Wirlén, Holm, Boo, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Krönmark

Proposition om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.
m.

1 Inledning

1974 års trädgårdsnäringsutredning' har den 18 december
1979 avlämnat en promemoria Skyddsåtgärder mot lågprisimport av
trädgårdsprodukter. Promemorian torde fogas som bilaga I till protokollet.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av
lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, generaltullstyrelsen,
slalens pris- och kartellnämnd (SPK), slatens industriverk. Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund (TRE), Svenska lantarbetareförbundet,
Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund. Kooperativa förbundet (KF),
IC A-förbundet, Sveriges frukt- och grön-saksdistribulörers förening.
Landsorganisationen i Sverige (LO) och imporikontorel för u-landsprodukler
(IMPOD).

Kommerskollegium har bifogat yttranden av Stockholms
handelskammare, Skånes handelskammare samt handelskammaren i Gävle.

Trädgårdsnäringens riksförbund har i särskild skrivelse
framfört kompletterande synpunkter på trädgårdsnäringens svårigheter.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet som bilaga 2.

Med anledning av de ändringar i tulltaxan som beslutades
av 1978/79 års riksmöie har omförhandlingar ägl rum beträffande ett antal
produkler för vilka tullarna har varit bundna inom ramen för det allmänna tull-
och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade. GATT). Sedan
dessa förhandlingar numera avslutats får jag anmäla resultatet för riksdagens
godkännande.

' Departementsrådet Rune Henriksson, ordförande, samt
kommunalrådet Villiam Björk, f. riksdagsledamöterna Valdo Carlslröm och
Anna-Lisa Nilsson och riksdagsledamoten Håkan Sirömberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 175 9

2
Föredragandens överväganden

1974
års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974; 09) framlade i augusti 1978 i
betänkandet (SOU 1978:51) Svensk trädgårdsnäring - Produktion, rationalisering
och internationella förhållanden bl. a. förslag till förändringar av det
svenska gränsskyddel på trädgårdsområdet. Ulredningens förslag, som omfattade
kapitlen 6-8 i tulltaxan, innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och
ändringar av tullperioderna. I syfte alt värdesäkra tullnivåerna föreslogs en
övergång frän vikttullar till värdetullar för vissa produkler. För vissa
varupositioner borde enligt utredningen värdetullarna kompletteras med
vikttullar. Vikltullarna skulle utgöra minimivikttullardå risken för
lågprisimport för dessa varupositioner var särskilt stor.

Trädgårdsnäringsutredningen
föreslog också införandet av elt system med importminimipriser för tomater och
slanggurkor varigenom import av dessa varuslag inle skulle kunna ske till
priser som underskrider vissa särskilt fastställda nivåer. Systemet med
importminimipriser skulle sättas in genom regeringsbeslut, om lågprisimport som
allvarligt stör avsättningen av svensk produktion pågår under en längre tid.

Tullskyddet
för trädgårdsprodukter togs upp till behandling i regeringens proposiiion
1978/79; 136 om Irädgårdsnäringen. Regeringens förslag innebar en övergång
från vikttull till värdetull för vissa produkler, höjningar och sänkningar av
tullen saml vissa justeringar av tullperioderna. I propositionen framhöll
dåvarande chefen för handelsdepartemenlet bl.a. följande.

"När
det gäller utredningens förslag om en övergång till värdetullar är det
nödvändigt att beakla alt Irädgårdsområdel är svårbemästrat från lulllaxerings-
och konlrollsynpunkt. Priserna varierar slarki och fastställs många gånger
först efler importtillfället. Fastställandet och kontrollen av vikt är mot
denna bakgrund enklare än fastställandet och kontrollen av värden som
deklareras. Jag har emellertid fäst stort avseende vid de av utredningen angivna
skälen för en övergång lill värdetullar även på irädgårdsområdel, i likhei med
vad som lidigare har sketl med tullarna i allmänhel i den svenska tulltaxan. En
vidgad lillämpning av värdelullar innebär alt lullni-vån värdesäkras och att
tullens skyddseffekt inle minskar i takt med inflationen. Det synes inle heller
vara rationellt att bibehålla vikllullaroch tillämpa ett system med
ålerkommande revideringar av tullarna, med hänsyn till ändringar i
penningvärdet".

Beiräffande
ulredningens förslag att för vissa varupositioner komplettera värdetullarna
med minimivikllullar pekade dåvarande departementschefen på att kombinerade
vikt- och värdetullar är mycket arbetskrävande framför allt när det rör sig om
varor med växlande värde per kvanlitelsen-hel och borde enligt hans mening
därför inte komma i fråga. Beträffande importminimipriser anförde
departementschefen att han inte var beredd att föreslå någon form av permanenta
ålgärder med åtföljande administrativa

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 10

belastning.
I proposilionen pekades på att det dock kunde visa sig nödvändigt att i vissa
fall närmare följa utvecklingen av importen, bl. a. för att få bättre underlag
för alt pröva behovel av ålgärder i situationer med onormalt låg prissättning
av importvaror. Det fick ankomma på regeringen att i sådana fall ge berörda
myndigheter i uppdrag atl bevaka imporlutvecklingen och om situationen så
kräver föreslå lämpliga åtgärder.

Propositionen
om trädgårdsnäringen behandlades i riksdagen dels av jordbruksutskottet (JoU
1978/79:29), dels av skatteutskottet (SkU 1978/ 79:47).

Riksdagen
biföll regeringens förslag om övergång till värdetullar (rskr 1978/79:400).
Riksdagen gjorde dock vissa ändringar i tulltaxeförslagen. Bl. a. beslöts att
höja de föreslagna värdelullarna för mallök under tiden 16 juli-29 februari och
nyskördad potatis under tiden 6 juni-5 juli samt att införa minimivikttull för
dessa produkler.

De
av riksdagen beslutade ändringarna i tulltaxan skulle i huvudsak träda i kraft
den dag regeringen besiämmer. Bakgrunden härtill var att vissa av ändringarna
inle kunde genomföras ulan omförhandlingar i GATT.

I
samband med alt regeringen i proposiiion 1979/80: 24 redovisade resultatet av
de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT konstaterades att
de nödvändiga omförhandlingarna betr. Irädgårdspro-dukterna skulle komma att
dra ut på liden. Med hänsyn härtill föreslogs all de av riksdagen beslutade
ändringarna i 68 kap. tulltaxan där så var möjligt skulle sällas i kraft
samtidigt som de svenska medgivandena på tullområdet i de multilaterala
handelsförhandlingarna började genomföras. Därigenom skulle genomförandet av
lullmedgivandena och uppställningen av tulltaxan förenklas. Undantag måsle
emellerlid göras för de lullsatser som var bundna i GATT, varför lulltaxeförslaget
innebar att viktlullar temporärt bibehölls i de undantagna fallen i avvaktan på
atl omförhandlingarna i GATT kunde avslutas.

1
enlighel med riksdagens beslut (rskr 1979/80; 138) har ändringarna i 6-8 kap.
tulltaxan trätt i kraft den 1 februari 1980.

Med
anledning av propositionen 1978/79: 136 yrkades i molionen 1978/ 79:2473 bl.a.
atl regeringen skyndsami skulle uiarbeta skyddsålgärder som omedelbart skulle
kunna sättas i krafl i situationer med onormalt låg prissätlning av
importvaror. Trädgårdsnäringsutredningen borde få i uppdrag atl omgående
uiarbeta förslag till åtgärder mot sådan lågprisimport som blir särskilt
besvärande genom att värdetullarna under vissa tider ger etl sämre gränsskydd
än de dittills gällande vikltullarna.

Skatteutskottet
delade motionärernas uppfattning alt förslag borde ularbelas snabbt och
faslslällas av regeringen så all det vid behov skulle kunna tillämpas redan
under 1980 års produklionssäsong.

Riksdagen
biföll ulskotlets förslag alt begära alt regeringen skyndsamt skulle uiarbeta
skyddsåtgärder mot lågprisimport i enlighet med vad som föreslagils i molionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:175 II

Trädgårdsnäringsulredningen
erhöll den 2 augusti 1979 i uppdrag av regeringen att före den 1 januari 1980
lämna förslag till skyddsålgärder av nämnda slag. Utredningens förslag
redovisades den 18 december 1979 i promemorian Skyddsåtgärder mol lågprisimport
av trädgårdsprodukter.

Utredningen
redovisar i promemorian olika alternativ när det gäller alt ulforma syslem för
skydd mot lågprisimport, nämligen utjämnings- eller antidumpinglullar,
kombinalionslullar och importminimiprissystem. Det är enligt utredningen av
stor betydelse att det system som väljs medger alt åtgärder kan sällas in
snabbi. Systemet bör vidare vara lälladminislreral och överskådligt saml stå i
överensslämmelse med Sveriges handelspolitiska åtaganden. Konsumenternas
intressen måste också beaktas i sammanhanget.

Beträffande
utjämnings- eller antidumpingtull anför ulredningen att sådana kräver en viss
tidsåtgång innan beslut kan fattas om införande. Vederbörande myndighet skall
först konstatera att subvenlionering eller dumping föreligger och att denna
allvarligt skadar näringen i fråga samt därefler lägga fram förslag till
regeringen, som slutligen fattar beslul. Della tillvägagångssätt är enligt
ulredningen alltför omständligt för att passa i della sammanhang. Regeringens
möjligheter att agera är dessutom begränsade genom all bestämmelserna i GATT:s
subventionskod respektive anti-dumpingkod måsle iaklagas.

Utredningen
menar att kombinationstullar (värdetull -\- minimivikttull) ger etl bäitre
skydd mol lågprisimport än värdetullar och kan därför kompleltera det skydd som
ges genom de nya värdetullarna. För att behålla sin skyddsverkan i en period av
fortgående inflation måsle minimi-vikttullarna höjas med jämna mellanrum och
anpassas till penningvärde-försämringen. Med hänsyn lill del administrativa
merarbete som förorsakas bl. a. tullverket genom kombinalionslullar bör de
enligt utredningens uppfallning begränsas till etl så litet antal varor som
möjligt.

Etl
importminimiprissystem innebär alt en utjämningsavgift tas ut som ell lillägg
till lull så snart importpriset understiger ett fastställt referens-eller
minimipris. Avgiften motsvarar skillnaden mellan referenspriset och
importpriset. Utredningen anser att ett system med importminimipriser på ett
mer effektivi sätt än kombinalionslullar kan lindra effeklerna av lågprisimport.
En nackdel är dock den omfallande administrativa apparat som kan behöva byggas
upp. En annan nackdel är svårighelerna atl fastställa lämpliga nivåer på
importminimipriserna i förhållande till producenter, konsumenter och
exportländer.

Utredningen
har undersökt behovel av skydd mot lågprisimport för de trädgårdsprodukler som
enligi riksdagens beslul skall omfattas av värde-tull. Utredningen har därvid
funnil atl fem produkter f. n. är i behov av sådant skydd. Dessa, som samtliga
är av väsentlig betydelse för svensk trädgårdsnäring, är morötter, vitkål,
tomater, slanggurkor och sallad. Av de nämnda produkterna förekommer enligt
utredningen såväl offerter som

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 175 12

genomförd import lill så låga priser att prissättningen på
den svenska marknaden störs. Utredningen föreslår därför för tre av dessa
produkler, nämligen morötter, vitkål och sallad, att de nya värdetullarna
kombineras med specifika minimivikllullar.

Beiräffande tomater och slanggurkor menar utredningen att
ett syslem med minimivikllullar inle utgör ell tillräckligt effekiivt skydd mot
lågprisimport. För dessa produkter bör därför enligt ulredningens mening ett
importminimiprissystem införas. Vid ett sådant system bör importminimipriserna
fastställas en gång varje år och avse kommande odlingssäsong.

Utredningens förslag till skyddsålgärder mot låprisimporl
har i huvudsak lillstyrkls av de remissinslanser som förelräder odlare saml
anslällda inom näringen och av lantbruksstyrelsen. Från handelns och industrins
sida har framförts åsikter av innebörd att det närmare bör utredas fömtsätiningarna
för lillämpning av den nya subvenlionskoden och den reviderade
anlidumpingkoden inom GATT.

Vissa remissinstanser anser att utredningen inte på ett
tillräckligt ingående sätt analyserat begreppet lågprisimport och att
utredningen föreslår åtgärder som kan leda till alt möjligheterna till en reell
importkonkurrens utesluts. Flerlalel av de remissinstanser som avslyrker
ulredningens förslag anser alt behovel av särskilda skyddsålgärder inte
dokumenterats. Flera remissinstanser framhåller att utredningens förslag i
alllför liten ulslräckning beaklar konsumenternas iniressen. Några
remissinslanser anser att utredningen inte beaktat förslagets biståndspolitiska
konsekvenser.

Flera remissinstanser anför alt ulredningens förslag atl
införa kombinalionslullar för vissa produkler skulle leda till administrativt
krångel och ökade administrativa kostnader för näringsliv och myndigheler. Del
framhålls också att etl syslem med kombinalionslullar medför problem vid
tullbehandlingen och skapar betydande kontrollsvårigheter.

Generallullslyrelsen redovisar de administrativa
svårigheter och kontrollproblem som sammanhänger med värdetullar på
trädgårdsområdet och som enligt slyrelsen blir mer svårbemästrade med
kombinerade tullar. Slyrelsen anser all den mesl ändamålsenliga lösningen
skulle vara alt återgå lill enbart viktlullar. Från handelns sida pekas också
på möjligheten att återinföra vikttullar, om detla anses motiverat med hänsyn
till skydd mot lågprisimport.

Ulredningens förslag om ett importminimiprissystem för
tomater och slanggurkor avstyrks av handelns och industrins organisationer. Man
pekar bl. a. på att ett flertal problem möler vid användningen av minimipriser,
såsom risken för elt kringgående av systemet, svårigheterna alt genomföra en
effektiv kontroll samt den krävande administrativa belaslningen.

Även statens jordbruksnämnd avvisar av nyssnämnda skäl
lillämpning av importminimipriser. I valel mellan olika ålgärder som skydd mot
låg-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 13

prisimport förordar nämnden kombinerade värdetullar och
vikttullar. Nämnden framhåller härvid som väsentligt att åtgärder vidtas för
elt så begränsat antal varor som möjligt. Enligt nämndens mening bör
minimi-viktlullarna anpassas efler behovet av skydd under den lid då svenska
produktionen avsäits. Vikttullarna bör fastställas med beaktande jämväl av
konsumenternas intresse av så låga priser som möjligt.

Kommerskollegium anser beträffande de problem som
aktualiserats i samband med import av tomater från EG att dessa i första hand
bör lösas genom tillämpning av GATT;s artikel VI angående aniidumping- och ul-jämningstullar. Om
detta ej skulle visa sig vara en framkomlig väg anser kollegiet att en lösning
får sökas genom tillämpning av andra handelspolitiskt vedertagna älgärder.
Kollegiet vill härvid ej motsätta sig atl man som ett alternativ överväger ett
system med minimivikllullar som skulle kunna säsonganpassas.

Skånes handelskammare lillstyrker ulredningens förslag att
införa kombinalionslullar för vissa produkter.

Trädgårdsnäringens riksförbund framhåller att de kraftigt
höjda oljepriserna i förening med import av trädgårdsprodukter lill onormalt
låga priser har medfört atl den svenska trädgårdsnäringen har kommit i en
mycket svär ekonomisk situation. Förbundet finner det därför angeläget att
åtgärder snarast vidtas, som förbättrar trädgårdsnäringens situation. När det
gäller lomalodlingen pekar förbundel på atl läget är ytlerst allvarligt genom
alt EG under viss lid subventionerar sin export av tomater. Enligt förbundet
kan della motverkas genom ett importminimiprissystem eller genom att
värdetullen kombineras med en minimivikttull som inte får undersliga 1 krona
per kg. Förbundet anser det vidare angeläget att för tomater liksom för övriga
akluella produkter kombinationstull får gälla för hela tullperioden. Förbundel
erinrar om att EG tillämpar såväl importminimiprissystem som kombinerade tullar
för här berörda produkler.

För egen del villjag anföra följande.

Den övergång från viktlullar lill värdetullar på
irädgårdsområdel som beslutades av 1978/79 års riksmöte syftade till all
värdesäkra lullnivån och förhindra atl tullarnas skyddseffekt minskar i takt
med inflationen. Riktpunkten var att allmänt sett inte höja tullnivån utöver
genomsnittsnivån för åren 1975-1977.

I enlighel med riksdagens begäran har trädgårdsnäringsutredningen
redovisal de olika möjligheter som föreligger när del gäller skyddsåtgärder
mot lågprisimport som kan bli besvärande genom övergången till värdelullar.

Frågan om särskilda åtgärder för alt möla lågprisimport i
allmänhet måsle enligt min uppfallning bedömas mol bakgrund av den svenska
inslällningen alt så långt som möjligt främja ett fritt vamutbyte länderna
emellan. Samiidigi bör konsumenternas inlresse av möjligheterna lill fritt val
av olika produkter och så låga priser som möjligt beaktas. Del är därför

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 14

angelägel
alt åtgärder vidtas endast i sådana fall då det finns risk för import av
tillfälliga partier till särskilt låga priser som kan störa den normala
handeln.

Möjligheterna
att tillgripa skyddsåtgärder i situationer som avviker från vad som är att anse
som normala regleras av Sveriges handelspolitiska åtaganden. Enligt GATT:s
artikel VI kan sålunda under särskilda förutsättningar
tillämpas antidumpingtull eller utjämningstull. Enligt artikel XIX i GATT, som
avser nödfallsåtgärder beträffande import av särskilda varor, kan också
åtgärder vidtas om ökad import av viss vara förorsakar eller hotar att
förorsaka allvarlig skada på produktionen av en vara inom ett land. Även om
dessa bestämmelser i allmänhet inte kan tillämpas utan omfattande
undersökningar bör del enligt min uppfallning inte vara uteslutet att de i
särskilda fall skall kunna tillämpas i fall av dumping eller subventioner eller
på annan grund i enlighel med artikel XIX.

Ett
syslem med importminimipriser skulle såsom ell flertal remissinstanser har
framhållit vara administrativt betungande både för myndigheter och handeln.
Betydande svårigheter föreligger atl kontrollera att mini-mipriserna lillämpas
på avsett sätl. Stora möjligheter finns också alt kringgå systemet.

När
det gäller valel av skydd mol s. k. lågprisimport torde elt system med
kombinalion av minimivikttull och värdetull vara att föredra. Kombinerade
tullar på Irädgårdsområdel medför dock administrativa svårigheter såväl för
importörer sorn för tullverket och kan därför bli mycket arbetskrävande. Med
hänsyn härtill ärjag inte beredd alt förorda införande av kombinerade tullar
uiöver vad som kan anses nödvändigl med hänsyn lill den svenska produktionen.

När
del gäller tomater visar tillgängliga importsiffror atl importpriserna under de
senasle åren legal på en mycket låg nivå under månaderna juli-oktober, dvs. den
från svensk produktionssynpunkt viktigaste tiden. Förhållandena har varil
motsvarande för slanggurkor under tiden juni-seplember. För tomater gäller
också att exportörer inom EG under denna lid har erhållil särskilt exportstöd,
under det senaste året med ungefär 28 öre per kg.

Mot
denna bakgrund förordar jag alt värdelullen för tomater kompletteras med en
minimivikttull av 70 kr. per 100 kg under månaderna juli-september och 50 kr.
per 100 kg under oktober månad. För slanggurkor föreslår jag atl värdetullen
kompletteras med en minimivikttull av 50 kr. per 100 kg under juni månad och 70
kr. per 100 kg under månaderna juli-seplember. Såsom framgår av redogörelsen i
det följande lägger de nya bindningarna av tullar som har överenskommits i
omförhandlingarna inom GATT inga hinder i vägen för införande av de förordade
minimiviktlul-larna.

Importsituationen
för tomater och slanggurkor under andra tullperioder synes inte ha varit sådan
atl tillräckliga skäl föreligger för införande av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 15

minimivikllullar. Detsamma gäller för de övriga produkter
beträffande vilka trädgårdsnäringsulredningen föreslagit införande av
minimivikllullar, nämligen morötter, vitkål och sallad. Jag är därför inle
beredd att nu förorda minimivikllullar för dessa produkter.

Det kan emellertid finnas skäl att för olika produkler på
trädgårdsområdet närmare följa utvecklingen av importen, bl. a. för att kunna
bedöma verkningarna av de nya värdetullarna och för att få bättre underlag alt
pröva behovet av åtgärder i situationer med onormalt låg prissättning av
importvaror. Det får ankomma på regeringen atl ge berörda myndigheler i uppdrag
att bevaka imporlutvecklingen i sådana fall. Delta kan avse såväl de produkter
beträffande vilka trädgårdsnäringsulredningen föreslagit särskilda ålgärder
som andra produkter där det finns anledning att följa importutvecklingen.
Beiräffande vitkål gäller speciella förhållanden som följd av de höga
lagringskostnaderna. Myndigheterna bör därtör särskilt noga följa
importprisutvecklingen för vitkål för att kunna bedöma behovel av
minimivikttull för denna produkt.

Jag övergår till atl redovisa resullatet av de
omförhandlingar som har ägt rum inom GATT;s ram med anledning av de ändringar i
tulltaxan som har beslutats av 1978/79 års riksmöte.

Flera av tullarna på trädgårdsområdet är bundna i GATT. I
den män höjningar av bundna lullar aktualiseras krävs omförhandlingar med berörda
länder. Delta gäller även vid en övergång till värdetull i de fall bindningen
avser en viktlull.

Bestämmelser om sådana omförhandlingar finns i artikel XXVIII i GATT. Enligt dessa bestämmelser
lillkommer rätl atl påyrka förhandling varje avtalsslutande part med vilken
ursprungligen förhandlades om medgivandena och med varje annan avtalsslutande
part som bedöms ha ställning som huvudleverantör. Samråd skall också på
begäran ske med varje annan avtalsslulande part som bedöms ha ett väsentligt
intresse i medgivandena. Vid dessa omförhandlingar, som också kan avse
kompensalion med avseende på andra varor, skall parlerna sträva efter att
bibehålla en allmän nivå av reciproka och ömsesidigt fördelaktiga medgivanden
som inte är mindre gynnsam än vad som gällde innan sådana förhandlingar ägt
rum.

Sedan GATT nolifierats om önskemål om att omförhandla elt
antal medgivanden på trädgårdsområdet inleddes förhandlingar under hösten

1979 med EG som på flertalet positioner på området har
ställning som

huvudleverantör. Några andra avtalsslutande parter har inte begärt för

handling eller samråd.

Omförhandlingarna har nu slutförts, sedan Sverige och EG
den 19 mars

1980 enats om förslag till överenskommelse.
Överenskommelsen innebär

atl Sverige i fråga om flertalel produkter som har varit bundna i GATT

erbjuder återbindning vid de nya värdetullsatserna. Vidare erbjuds förbätt

ringar av vissa tidigare bindningar och ell antal nya bindningar, dock på en

nivå som motsvarar gällande tulltaxa.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 16

Som
kompensalion för återtagandet av de tidigare svenska tullbindningarna lämnas
därutöver erbjudanden om vissa sänkningar av de av riksdagen beslutade
tullarna. För tomater under tiden 16 april-15 maj lämnas en bindning av 10 % i
stället för den beslutade tullen 17 % (f. n. gäller tullfrihet för denna
lidsperiod). Bindning lämnas för jordgubbar under liden 1 juni-31 augusli vid
14 % (i stället för den beslutade tullen 15 %). Den nya bindningen för
jordgubbar motsvarar i stort sett genomsnittet för nuvarande tull för åren
1976- 1978.

Bindningarna
för tomater och slanggurkor innebär alt värdelullarna under vissa delar av året
kombineras med minimitullar beräknade efter vikt. Minimivikllullarna skall
kunna justeras i förhållande till utvecklingen av produktionskostnaderna för
dessa produkter i Sverige. Denna justering får dock inte i något fall
överskrida utvecklingen av levnadskostnadsindex i Sverige under samma tid.

En
förteckning över de GATT-bindningar som ingår i förslaget till överenskommelse
bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Överenskommelsen
innebär vidare atl Sverige enligt särskild skriftväxling åtar sig att bevilja
EG vissa tullförmåner som tillägg till de förmåner som Sverige redan beviljat i
skriftväxling i anslutning lill frihandelsavtalet 1972. Enligt skriftväxlingen
1972 beviljade Sverige bl. a. en nedsältning av tullen för vindmvor från kr.
12; 50 för 100 kg lill 6; 25 för 100 kg. Enligt den nu föreliggande
överenskommelsen avskaffas den svenska tullen för vindruvor hell för varor med
ursprung i gemenskapen. Det kan nämnas att tullfrihet för vindruvor gäller vid
import från u-länderna i enlighet med det allmänna lullpreferenssystemet.

Enligt
skriftväxlingen sänks också tullen för champinjoner från 10 % till 8 % vid
import från EG.

Jag
förordar alt regeringen föreslår riksdagen all godkänna den föreslagna
överenskommelsen om GATT-bindningarna liksom förslagel om skriftväxling ang.
tullförmåner betr. vindruvor och champinjoner.

Förslaget
till ändring av lagen (1977; 975) med tulltaxa har utformats med beaktande av
de åtaganden som överenskommelsen innebär för Sveriges del. I enlighel med vad
jag lidigare har anfört föreslås kombinerade lullar för tomater under månaderna
juli-oklober och för slanggurkor under månaderna juni-september. Förslaget lill
ändringar i tulltaxan överensslämmer i övrigt med vad 1978/79 års riksmöie har
beslulat med anledning av proposilionen om trädgårdsnäringen.

Genomförandet
av de särskilda lullförmånerna betr. vindruvor och champinjoner kan ske med
utnyttjande av de bemyndiganden som har lämnals regeringen enligt 4 §
tullförordningen (1973:979). Jag finner del naturligt, atl ifrågavarande
lullättnader - i likhet med som var fallet med de lullförmåner som lämnades
enligt skriftväxlingen 1972 - skall kunna utsträckas att gälla även i
förhållande till EFTA-länderna.

Jag
förordar att ändringarna i tulltaxan iräder i kraft den 1 juli 1980.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 17

Detsamma
bör gälla genomförandet av de särskilda lullförmånerna för vindruvor och
champinjoner.

3
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1977; 975) med tulltaxa.

4
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna förslaget till
överenskommelse med Europeiska gemenskapen beträffande bindningarna i GATT och
beträffande tullförmåner för vindruvor och champinjoner,

2.
antaga förslaget till lag om
ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

2
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 175

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 18

Bilaga I

1974
Å RS

TR Ä DS Å RDSN Ä RINGSUTREDNIN6

SKYDDS Å TG Ä RDER MOT L Å GPRISIMPORT
AV TR Ä DGARDSPRODUKTER

PROMEMORIA
1979-12-18

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 19

Till Statar å det och
chefen f ö r jordbrukadepaxtementat

G « nom bealut den 13 september 1974
bemyndigade Kungl. Haj:t chefen f ö r
jordbruksdepartementet att tillkalla hogat fem sakkunniga att utreda tr ä dg ä rdanaringen.
Mad st ö d av bemyndigandet har aom
sakkunniga, f ö rordnats departementsr å det Rune Henriksson, tillika ordf ö rande, komrmmaIr å dat
Tilliam Bj ö rk, direkt ö ren Valdo Carlstr ö m,
handelstr ä dg å rdsm ä staren Anna-Lisa Nilsson och
riksdagsledamoten H å kan Str ö mberg.

Som experter å t
de sakkunniga har f ö rordnats professorn M å rten Carlason, avdelningschefen Henry Gustafsson,
aigro-nomen Herbert L öö w, direktorerna Uagnar 'loberg och
Holger ilystr ö m samt f ö rbxuadsordf ö randen
B ö rje Svensson.

Till sekreterare har f ö rordnata
avdelningadirekt ö ren Lars Scik Gradin och till bitr ä dande sekreterare bl.a. departementssekreteraren
Stefan le Mar é .

Utredningen har antagit namnet 197'! å rs tr ä dg å rdsn ä rings-utredning
.

Utredningen erh ö ll
den 2 augusti 1979 i uppdrag att f ö re
den 1 januari 198O l ä mna f ö rslag till skydda å tg ä rder mot l å gprisimport av tr ä dg å rdaprodoikter.

Utredningen har i fr å gan
haft ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r ber ö rda myndigheter och organisationer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 20

Utredningen f å r
h ä rmed ö verl ä mna promemorian Skydds å tg ä rder mot l å gprisimport av tr ä dg å rdaprodukter aom inneh å ller utredningens ö verv ä ganden och f ö rslag.

Utredningen ä r
enig i sina f ö rslag.

S ä rskilt yttrande har avgetta av experten Holger Uystr ö m.

Stockholm den 18 december 1979

Rune Henriksson

/Stefan de Mar é

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 21

IMEHIlL Sid.

1 Bakgrund 1

1.1 Tr ä dg å rdan ä ringsutredningens be

t ä nkande SOTJ 1978:51 1

1.2 Heaiasinatanaemaa
yttranden ö ver

bet ä nkandet 2

1.3 Propositionen
1978/79-.136 om tr ä d

g å rdan ä ringen 5

1.4. Riksdagsbehandlingen av propositionen 4

2
titredningens
uppdrag 5

3
Jl ö jliga syatem f ö r
skydd mot l å gprisimport 6

3.1 S ä rskild tull 6

3.2 Antidumping- eller utj ä mningstullar 6

3-5 Sombinationatullar T

5.4 Importmiaimipriaer T

3-5 kvantitativa restriktioner 9

4 Ö verv ä ganden och f ö rslag 11

4.1 L å gprisimport 11

4.2
J ä mf ö relse
mellan, olika system 13

4.3
ybrslag till
skydds å tg ä rder 15

4.4
L å gprisimport av frukttr ä d 21

Bilaga 24

Särskilt
yttrande av experten

Holger JSlystrom 29

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 175

PROMEMCEU

SSrSPSÅTOÄRDER MOT LÅG?RISI?CPORT kT TRAJGÅHDSTROP UTCTi:

zxBSMMtmt I
II
II g---------------------------------- '---- ------- ---------

1 '>grund

t_.t_ _Tx ä dg å rd3n ä tingautre_dningen3_ bet ä nkandejSQTI_1278.*.5.1

1974 å rs tr ä dg å xdsn ä ringsutredning (Jo 1974:09) gjorde i bet ä nkandet (sou 1978:51) Svensk tr ä dg å rdsn ä ring - Produktion, rationalisering och
internationella f ö rh å llanden en ö versikt av den svenska tr ä dg å rsn ä ringens produktionaf ö rh å llanden samt av Sveriges handel med
tr ä dg å rdsprodukter och det nuvarande svenska gr ä nsskyddet. Konkurrensen mellan i-l ä nder och u-l ä nder
p å tr ä dg å rdsomr å det redovisades ocks å . Utredningen f ö retog en genomg å ng av gr ä nsakyddet
och lade fram f ö rslag till f ö r ä ndringar av
detta med utg å ngspunkt fr å n att skyddet skulle bibeh å llas p å
i stort sett of ö r ä ndrad niv å . Utredningens f ö rslag, som omfattade kapitlen 6, 7 och 8 i
tulltaxsui (197?: 975), innebar s å v ä l tullhcjningsir som tulls ä nkningar och ä ndringar
av tullperiodema. 2 syfte att v ä rdes ä kra tullniv å ema
f ö reslogs en ö verg å ng fr ä n vikttullar till v ä rdexuilar f ö r vissa produkter.

Tr ä dg å rdan ä ringautredningen f ö reslog ocks å
i bet ä nkandet att ett system med
importminimipriser inf ö rs f ö r tomater och slanggurka, varigenom import av dessa varuslag inte
skulle kunna ske till priser som underskrider visaa a ä rakilt fastst ä llda
niv å er. Systemet med importminimipriser
skulle s ä ttas in genom regeringsbeslut om l å gprisimport som allvarligt st ö r avs ä ttningen av
svensk produktion p å g å r under en l ä ngre tid.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 23

Utredningen f ö reslog
vidare f ö r elva varupositioner (d ä ribland tomater) att v ä rdetullama borde kompletteras med vikttiillar. De av utredningen f ö raalagna vikttullama skulle utg ö ra minimi vikttullar d å risken f ö r
l å gprisimport f ö r dessa varupositioner vax s ä rskilt stor.

1_.2, _He_mi33inaanaerna3 trden ö ver_bet ä nkaadet

M å nga remlsainatasser delade
utredningens uppfattning att tullaiv å eraa
borde v ä rdes ä kras s å att tullena akyddaeifekt inte
mipgira-p i takt med inflationen. Med h ä nsyn
till kontroll-sv å righeter n ä r det g ä ller
importen av tr ä dg å rdsprodukter avstyrktes dock en ö verg ä ng till v ä rdetullar
fr å n viaaa myndigheter och handeln, p ö rslaget om minimitullar i form av vikttullar aom
komplement till v ä rdetullar m ö tte ocks å
kritik fr å n viasa remiaainatanaer.

Betr ä ffande v ä rdetullar kombinerade med viktminimitullar (kombinationatullar)
framh ö ll generaltullstyrelaen bl.a. att
kom-binatiojTSttU-lar ger ett b ä ttre skydd
mot prisbilliga varor ä n enbart v ä rdetullax f ö rutaatt
att vikttullen a ä tta tillr ä ckligt h ö gt.
Man pekar dock p å kontrollproblemen f ö r v ä rdetulldelen
och de praktiska sv å righeter i handhavandet av
kombinerade tull-aatser n ä r fr å ga ä r om a ä nd ni. ngar med m å nga
olika slags varor. Ä ven kommerakollegium pekade i sitt
yttrande p å sv å righeten ur tullbehandlingssynpunkt att administrera
kombinationatullar. Dessa borde d ä rf ö r endast f ö rekomma
i mycket begr ä nsad omfattning och d å uteslutande i fall d ä r ett starkt behov h ä rav f ö religger.

Vad g ä ller de av utredningen f ö reslagna importminimipriaema f ö r tomater och slanggurka anf ö rde kommerskollegium bl.a. att

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 175 24

det inte torde f ö religga
n å gra formella hinder s å vitt g ä ller
h ä nsynen till v å ra å taganden mot
EPTA och EG f ö r ett inf ö rande av ett s å dant
syatem. EG till ä mpar ett eget importminimiprissystem
och torde d ä rf ö r knappast kritisera en s å dan
å tg ä rd f ö rutsatt att importminimipriserna
endast har till syfte att skydda mot import till onormalt l å ga priaer. Statens jordbrukan ä mnd pekade bl.a. p å av å rietema att effektivt kontrollera
att ett minimiprisayatem till ä mpas p å avsett s ä tt
samt att avv ä ga niv å n f ö r ett
imporxminimipris.

J.. _i'S °£°ä i. £ S.'_''2.78/i9i.1l6_om t_r ä dg ä rd3n ä ringen

I propositionen 1978/79:136 om tr ä dg å rdsn ä ringen framh ö ll
chefen f ö r handelsdepartementet bl.a. f ö ljande.

H ä r det g ä ller utredningens f ö ralag om en ö verg å ng till v ä x-detullar ä r det n ö dv ä ndigt att beakta att tr ä dg å rdsomr å det ä r sv å rbem ä strat fr å n tulltaxeri ngs- och kontrollaynpunkt. Priserna
varierar starkt och fastst ä lls m å nga g å nger f ö rsx efter importtillf ä llet . Fastst ä llandet och kontrollen av vikt ä r mot denna bakgrund enklare ä n fastst ä llandet
och kontrollen av v ä rden som deklareras.

Jag har emellertid f ä st
stort avseende vid de av utredningen angivna sk ä len for en ö verg å ng till v ä xdetullar ä ven p å tr ä dg å rdsomr å det, i likhei: med vad som tidigare har akett med
tullarna i allm ä nhet i den svenska tulltaxan. Hii
vidgad till ä mpning av v ä rdetullar inneb ä r
att tullniv å n v ä rdea ä kras och att tullens skyddseffekt
inte minskar i takt aed inflationen. Bet synes inte heller vara rationellt att
bibeh å lla vikttullar och till ä mpa ett syatem med å terkommande revideringar av tullarna, med h ä nsyn till ä ndringar
i penningv ä rdet.

I syfte att v ä rdes ä kra tullniv å n
och f ö rhindra att tullans skyddseffekt iji-i-aj- i takt med inflationen f ö reslog allts å regeringen
en ö verg å ng fr å n vikt- till v ä rdetull f ö r
vissa tr ä dg å rdsprodukrter h ä iu' ö rliga till 7 kap. (k ö ksv ä xter) i tulltaxan samt tulltaxenumren 06.01
(planterade blomsterl ö kar),

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 25

06.02 (prydnadsv ä xter
och andra v ä xter), 08.07 (stenfrukter), 08.08
(f ä rska b ä r), 08.09 (meloner) och 08.11 (tillf ä lligt konserverade frukter). Undantag gjordes f ö r visaa varupositioner, fr ä mst snittblommor, (kap.. 6) aamt ä pplen och p ä ron
(kap. 8), d ä r kontrollav å righetema ä r
a ä rakilt p å tagliga vid en ö verg å ng till f ä xdetullax
och d ä r Sveriges å tagande i GATT talade f ö r att beh å lla
vikttullama.

I propositionen f ö reslogs
inte n å got permanent system med importminimipriser.
Set skulle dock ankomma p å regeringen att vid import till
onormalt l å ga priser ge ber ö rda myndigheter i uppdrag att bevaka
importutvecklingen och om situationen s å
skulle kr ä va f ö resl å l ä mpliga å tg ä rder.

2_.A_ _Hi_k3dag3_behandlinsen av_pro £ oa_it_ionen

Propositionen om tr ä dg å rdsn ä ringen
behandlades i riksdagen dels av jordbrukautskottet (JoU 1978/79:29), dels av
skatteutskottet (SkU 1978/79:47).

Riksd é igen bif ö ll f ö rslaget om ö verg å ng till v ä rdetullar. Rikadagen gjorde dock viasa ä ndringar i tulltaief ö rslaget. Bl.a. besl ö ts i fr å ga om matl ö k
(16/7-29/2) och ayakcrdad potatis (6/6-5/7) viss h ö jning av den f ö reslagna
v ä rdetullen samt inf ö randet av minimivikttull. Vidare beg ä rdes att regeringen skyndsamt skulle utarbeta skydds å tg ä rder mot l å gprisimport i enlighet med vad som f ö reslogs i oenterpartimotionen 1978/79: 2473-

I motionen h ä vdas
bl.a. att det f ö r gr ö nsaker ä r n ö dv ä ndigt att tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen f å r i uppdrag att omg å ende
utarbeta f ö rslag till å tg ä rder mot s å dan l å gprisimport
aom genom v ä rdetullama under vissa tider ger
ett aämrs gr ä ns-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 26

skydd ä n nu utg å ende vikttullar. Man h ä nvisar dels till att 3G-3tatema f ö rutom
h ö gre v ä xdetullar har v ä rdetullama kombinerade med
vikttullar som skydd mot import till onormalt l å ga priser, dels till att tr ä dg å rdsn ä ringautredningen
i aitt bet ä nkande f ö reslog kombinerad vikt- och v ä rdetull f ö r
vissa produkter samt importminimipriser f ö r
tomater och slanggurka.

2 Utredningens unpdrag

Regeringen uppdrog den 2 augusti 1979 å t gr ä dg å xdsn ä ringsut-redningen
att l ä mna f ö rslag till skydds å tg ä rder mot l å gprisimport i enlighet med vad som
f ö resl å s i riksdagsmotionen 1978/79:2475. T ö rslaget akall l ä mnas f ö re den 1 januari 198O.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 27

3 M ö jliga ayatem f ö r skydd mot l å gpriaimraort

Det finna flera m ö jliga
altemativ n ä r det g ä ller att utforma, skydd mot l å gprisimport. Dessa å tg ä rder beskriva i det f ö ljande.

i-l _S ä rakild tull

F ö r ä ndring av tullar kr ä vs i princip
riksdagens godk ä nnande. Om s ä rskilda, sk ä l
f ö religger kan dock regeringen enligt
2 § tullf ö rordningen (1973:979, ä ndrad senast
1975:94) f ö rordna att varor som f ä rtullas skall bel ä ggas
med s ä rskild tull. S å dant f ö rordnande
skall underst ä llas riksdagen f ö r godk ä nnande
inom en m å nad eller, om riksm ö te inte p å g å r, inom en m å nad
fr ä n b ö rjan av n ä sta riksm ö te.

Bemyndigande s å som
det i 2 § tullf ö rordningen har funnits sedan, l ä nge. Det har emellertid kommit till anv ä ndning endast i ett f å tal fall, n ä r en tullh ö jning ansetta n ö dv ä ndig av handelspolitiska ak ä l eller ux akyddsaynpunkt. Det skedde senast å l 1958 d å
minimitullar inf ö rdes f ö r gummid ä ck
samt vissa textil- och porslinsvaxor. Dessa tullar som underst ä lldes riksdagen genom propositionen 1959:59 har
sedermera arbetats in i tulltaxan.

i-2. _Antidumning; £ 11
ut ä mnin £ stullar

Por att motverka att dumping eller subventionering i
utlandet skadar svenakt n ä ringsliv kan regeringen enligt 3 § tullf ö rordningen
f ö rordna att varor som f ö rtuLlaa skall bel ä ggas
med antidumping- eller utj ä mningatull.

Bemyndigande att f ö rordna
om antidianpingtull har funnits, sedan å r
1950. F ö rordnanden om s å dan tull hat varit i kraft vid ett

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 175 28

par tillf ä llen. I
likhet med flertalet andra industril ä nder
har Sverige anslutit sig till ö verenakommelaen
om till ä mpning av artikel VI i GATT, dan s.k. antidumpingkoden.
Koden regle rar ing å ende under vilka f ö ruts ä ttningar och
p å vilket a ä tt å tg ä rder mot dumping f ä x vidtas. Fr.o.m. den 1 Januari 198O tr ä der an ny GATT-kod om subventioner och utj ä mningstullax i kraft d ä r skadebegreppet och sambandet mellan skaxla. och subventionering n ä rmare dafinaeraa.

Regeringens m ö jligheter
att agera mot p å st å dd dumping ä x be-gr ä naade genom att best ä mmelaema i antidimpingkoden m å ste
iakttaa..

i* i _Kombi na.t_i £ natullax

De nya v ä xdetullaxna
kan kombineras med minimivikttullar, som om de s ä tts p å l ä mplig niv å kan mildra maxknadsst ö rnxngar till f ö ljd
av l å gprisimport. F ö r att beh å lla
sin akyddsverkan i en period av fortg å ende
inflation m å ste ai.ni mi vikttullama h ö jas med j ä jana
mellanrum och anpassas till penningv ä rdei ö rs ä mxingen. I
regeringens proposition om tr ä dg å rdsn ä ringen f ö rordades inte i n å got
fall kombinationatullar med h ä nvisning
till att de ä r administrativt betungande f ö r ber ö rda
myndigheter. Riksdagen besl ö t emellertid
att minimivikttull skulle g ä lla under
tullperiodema f ö r matl ö k och nysk ö rdad
potatia.

l-é. _Impo,xtminimipri3,er

I bet ä nkandet SOU 1978:51 f ö realog tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen
att 9tt system med importmi ni mi priaer (referenspriser) utformas. f ö r att s ä ttas
in genom regeringsbeslut om l å gprisim-poirt
som allvarligt st ö r avs ä ttningen av svenska tomater och slanggurka p å g å x under en l ä ngre tid. 2tt s å dant
sys t em..liknar det referensprisayatem aom anv ä nds inom HG, men kan utformas s å
att en omfattande adminiatration undviks.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 29

Ett importminimdprissystem inneb ä r att en utj ä mningsavgift
tas ut aom att till ä gg till tull s å snart referens- eller minimipriset underatigs. Utj ä mningsavgiften motsvarar skillnaden mellan
referenspriaet och importpriset. Med an a å dan
avgift kan verkningarna av en l å gprisimport
helt neutraliseras. Likaom miniaii vikt tullarna m å ste referenspriserna justeras med j ä mna mellanrum f ö r
att inte inflationen akall urholka deras skyddaverkan.

EK till ä mpar sedan l ä nge ett referensprissystem p ä vissa tr ä d-g ä xdaprodukter.

Referenspriset ä r
den prisniv å , vilken importen av deaaa produkter
fr å n nigot tredje land till EG inte f å r understiga utan att an utj ä mningsavgift p å l ä ggs. Referenspriserna fastst ä lla av den a.k, f ö rvaltningskommitt é n f ö r frukt och
gr ö nsaker f ö re vaxje reglerings å rs b ö rjan och ä x enhetliga f ö r
alla medlemsstater. Referenspriserna varierar dock i allm ä nhet med h ä nsyn
till a ä songm ä saiga sv ä ngningar. F ö ljande varugrupper omfattas f.n. av
referenaprissystemet: tomater, apelsiner, mandariner, ci.troner, plommon,
bordsdruvor, ä pplen, p ä ron, persikor, gurkor och k ö rsb ä r.

Referansprisema fastst ä lls
p å grandval av de producentpriser som
under f ö reg å ende tre å rsperiod .-loterats p å de viktigaste producentmarlmadema d ä r priserna i aullm ä nhet ä r l ä gst, i varje medlemsstat. Dessutom beaktas den genomsnittliga
utvecklingen av de bas- och ink ö papriser,
som f ö r dea. interna marknadsregleringen
vaxje å x fastst ä lls av ministerr å det.
F ö r att f å fram interna priser med vilka importprisema >an j ä mf ö ras, i samma
handelsled, ing å r ä ven kostnaderna f ö r transport fr å n produktionsplats till konsumtionacentra i
referenspriserna. Referenspriserna fastst ä lls
f ö r kvalitetsklass I medan det f ö r andra kvalitetsklasser finns s ä rskilda omr ä kningakoeffi-oienter.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 30

Kommisaionen f ö rses
dagligen med informationer r ö rande importprisar
m.m. p å de mest representativa
grosaiatmaxknadema f ö r frukt och gr ö nsaker i EG:s medlemsl ä nder s å att priserna f ö r importerade produkter av i allm ä nhet kvalitetaklaas I kan ber ä knas. Fr å n
dessa noteringar g ö rs avdrag f ö r utg å ende tull
och eventuella avgifter varefter ett a ä rakilt
importpria fastst ä lla varje marknadsdag f ö r varje land som till EG exporterar produkter, vilka
ing å r i referenaprissystemet.

En utj ä mningaavgift
inf ö ra d ä refter i princip om det s ä rskilda
importpriaet f ö r att exportland understiger
referenspriset med mer ä n 0,50 kontoenheter (ke) per 100 kg
under tv å p å varandra f ö ljande marknadadagar. Utj ä mningsavgiften motavaxar skillnaden mellan g ä llande referenspris och genomsnittet f ö r de senaste tv å
dagarnas s ä rskilda importpris f ö r ifr å gavarande

land. Avgiften f ö r
exportlandet, r fs å ga appg å r-ill sanma___

belopp oberoende av i vilket SG-land aom importen å ker och utg å r
aom till ä gg till g ä llande tull.

Inf ö rda utj ä mningaavgifter avskaffas n ä r det s ä rskilda
im-Dort-prisex f ö r exporxlandet uppg ä r till eller ö verstiger
referenspriset under tv å p å varandra f ö ljande naxknadsda-g3x. Utj ä mningaavgiften avakaffaa ä ven n ä r n å got pris f ö r
det aktuella exportlandet ö verhuvudtaget inte kunnat noteras f ö r ifr å gavarande
produkt under sex p å varandra f ö ljande marknadadagar.

i-l. _Kvan.titativa restriktikoner

Importen av vaxor till Sverige regleras med viasa undantag
ge-aom kung ö relsen (l974:82) ang å ende allm ä nt
importf ö rbud. Enligt lenna kung ö relae f å r
import inte ä ga rum utan tillst å nd av jord-jruksn ä mnden
n ä r det g ä ller jordbruksvaror och kommerskollegium L ö vrigt. Jordbruksn ä mnden
hax frilistat n ä stan alla varor inom iitt omr å de. Licenstv å ng
g ä ller bl.a. f ö r ä pplen, p ä ron (alla . ä nder)
och potatis ( ö st l ä ndema).

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 31

Kvantitativa restriktioner ä r enligt GATT:a artiksl XI principiellt
f ö rbjudna. F ö rutom visaa allm ä nna
undantag h ä rifr å n ing ä x i avtalet undantag f ö r importreatriktioner till akydd f ö r betalningsbalansen (artikel XII) och f ö r vissa fall av oaxknadsst ö ming (artikel XXX) aamt undantag med h ä nsyn till vissa v ä sentliga s ä kerhetsintressen (artikel XXI).

Importreatriktioner inom ramen f ö r bilaterala avtal med GATT-l ä nder hax trota f ö rbudet
i artikal XI
och under å beropande av undantagabest ä fflmelsema inte ansetts strida mot GATT-avta-lat s å l ä nge auidxa
avtalsalutanda parters v ä sentliga intressen inte ber ö rts. Avsiktsf ö rklaringar
hax dock avgetta om avveckling av dlakxi mi nerande restriktioner till viaaa ö atl ä nder i deras
analutningaprotokoll till GATT. I enlighet med deaaa protokoll akall
restriktioner som uppr ä tth å lls efter å r 1974 undarkaataa a ä rskild granakningsprocedur i ayfte att m ö jligg ö ra
en avveckling av restriktionerna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 32

4. Ö verv ä ganden och f ö ralag

å -1
L å gpris import

Riksdagens beslut i maj 1979 om tr ä dg å rdan ä ringen (prop. 1978/79:136, JoU 1978/79:29, SkU
1978/79:47, rskr 1978/79:400) innebar en ö verg å ng fr å n vikttullar
till v ä rdetullax f ö r flertalet tr ä dg å xdaprodukter. Inf ö randet
av v ä xdetullai medf ö r p å sikt avsev ä rda f ö rb ä ttringar i tullskyddet. Framf ö r allt blir tullskyddets storlek of ö r ä ndrad vid f ö r ä ndringar i
prisniv å n.

En nackdel med v ä rdetullax
ä x att de vid import till l å ga priser kan ge ett s ä oxe skydd ä n
vikttullar. Den ö verg ä ng fr å n vikttullar till v ä rdetullax som riksdagen besl ö t kan allts å inneb ä ra att tullskyddet f ö rs ä mras vid import till l å ga priser. Av denna anledning bar riksdagen beg ä xt skydds å tg ä rder mot l å g-
_ prisimport i enlighet mod vad aom f ö resl å s i motionen 1978/79: 2473.

Import till priser, som avsev ä rt understiger de priser som normalt g ä ller vid den ifr å gavarande
tidpunkten, f ö rekommer f ö r i stort sett alla tr ä dg å xdaprodukter. L å gprisimporten kan avsa a å -v ä l atorre som
mindre partier och f ö rekomma under l ä ngre eller kortare tid. Importen kommer fr å n olika delar av v ä rlden; det Iran Vara fr ä n ö ststaterna. Medelhavsl ä nderna, de v ä steuropeiska l ä ndema eller '""'' " del av v ä rlden.
Ofta r ö r det sig om ö ver-akottaproduktion som man ö nskar f å
avsatt i Sverige.

En bidragande orsak till att andra l ä ndera ö verskottsproduktion
p å detta s ä tt avs ä tts
p å dan svenska markn ä iien ä x det f ö rb å llandet att
Sverige under l å nga perioder av produktlonaa ä aongen ä r
den enda marknad i norra och v ä stra Europa
som varken ä x st ä ngd f ö r import (s å aom Morge och Finland) eller skyddas av
importminl-mipriaer och kombi nationatullar (a å aom EG).

Handeln med frukt och gr ö nsaker sker ofta genom s.k. konsigna-tionsaff ä rer. Denna handel tillg å r s å att ett
parti av t.ex.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 33

slanggurka overl å tes till an svensk grossist utan att priset fastst ä llts. Groaalaten a ä ljer aadan paxtiet till
detaljbandela-ledet till det pris aom maxkaiaden vill betala. D ä xefter erh å ller leverant ö ren i utlandet betalning efter det
att grossisten dragit av ers ä ttning f ö r sina kostnader.
Konalgnationahandeln kan s ä gaa utg ö ra en knimnisaionaf ö rs ä l jning utan faistat ä llda priaer.

ihligt utredningens mening skapar detta alag av handel l ä ttare f ö ruta ä ttnlngax f ö r l å gprisimport ä n andra haadalafoxmer..

Ä ven om det ä r
avart att apekulera cm den framtida marknadsutvecklingen ä r det mycket som talar f ö r att konkurrensen p å tr ä dg ä xdaomr å det kommer att ytterligare ö ka i framtiden och d ä rmed ocks å risken f ö r ö kad avs ä ttning av ö verskottspaxtier till l å ga priser. Taktorer som talar h ä ff ö r ä r bl.a..det allt effektivare
utnyttjandet av produktionspotentialen i Medelahavs-offlx å dat, EG:3 f ö rest å ende utvidgning med tre l ä nder fr å n detta omr å de aamt m å nga u-l ä nders och ö stl ä nders ö kade satsning p å export av tr ä dg å rdsprodtiktar.

Omfattningen av l å gprisimporten ä r det sv å rt att redovisa. Den avenaka
importstatistiken omfattar endast medelpriset per m'in'"1 f ö r de olika tr ä dg ä xdsprodnktema. N å gon redovisning f ö r prissv ä ngningarna mellan olika dagar f ö rekommer inte i den officiella

atatiatiken. IVaH jaTHg-nä-rlnggnt-rnrfTi-ingon Van
däxfÖX inte 1 ämnn

n å gon s å dan redovianing, vilket bada vaxlt ö nskv ä rt.

Redan av m å nadamedeltalen framg å r dock att importprisema f ö r viaaa produkter tidvis ä r mycket l å ga. Srf ä xenhetsm ä ssigt kan dessutom konstateras att
stora prisaklllnader f ö religger
vid aamma tidpunkt mellan olika importpartier. Storlekarna av desaa prisav ä ngnlngax varierar f ö r de olika produkterna.

Riksdagen har angett att ö verg å ngen till v ä rdetullax int* b ö r inneb ä ra att en v ä xa bel ä ggs med ett l ä gre tullbelopp per vikt-

3 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 175

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 34

enhet ä n nu utg å ende vikttullar medf ö r. Enligt utredningens mening b ö r
den av rikadagen s å lunda angivna minimiskyddsniv å n i allm ä nhat
ge tr ä dg å xdapxoduktema ett godtagbart skydd mot import till l å ga priser.

Inom BG definiaraa l å gprisimport
som s å dan import som skar till priser som
understiger s ä rskilt fastst ä llda referensniv å er.
Dessa referenspriser fastst ä lla i
princip p å grundval av de producentpriser
som under n ä raaat f ö reg å ende tre å rsperiod noterata p å de viktigaste producantmaxknadama d ä r priserna i allm ä nhet ä x lagat, i vaxje medlemastat. BG:a definition ä r dock sv å r
att till ä mpa i Sverige med tanke p å den svenska marknadens begr ä nsade storlek och importens starka p å verkan p å
den inhemska prisniv å n.

Med l å gprisimport avser utredningen i
denna promemoria s å dan import aom med v ä xdetull ger ett l ä gre
tullbe+opp per viktenhet ä n vad en motsvarande vikttull
skulle inneb ä ra.

å '2.
'É?'iP'LkS. meil_olika_33rst_em

De i avsnitt 3 tidigare redovisade systemen f ö r skydd mot l å gprisimport
har vart och ett aina f ö r- och nackdelar som f å r v ä gaa mot den
grad av akydd man ö nskar f å ut av systemet. Det system som v ä ljs b ö r s å ledes ge att tillfredsst ä llande skydd i olika avseenden mot l å gprisimport. Samtidigt ä r det av stor betydelse att systemet medger att å tg ä rder kan s ä ttas ln snabbt.

Systemet b ö r vidaxe
vaia n å gorlunda l ä ttarlmi nistrerat och ö versk å dligt . Det b ö r st å i ö verensst ä mmelse
med Sveriges handelspolitiska å taganden.
Konsumentemas intresse av att erh å lla
tillg å ng till gr ö nsaker som ä r
billiga men ocks å av god kvalitet och med j ä mnt tillf ö rsel
m å ste ocks å beaktas i aammanhanget.

Sveriges handelapolitiaka å taganden f ö ruts ä tter att tullarna f ö r de
produkter som ing å r i systemet inte ä r bundna i GATT. I det fortsatta resonemanget utg å r d ä rf ö r utredningen fr å n
att Sverige vid de f ö rest å ende GATT-f ö rhandli ngama lyckas frig ö ra tomaterna fr å n
bindningar och att tullarna f ö r ö vriga h ä r
aktuella varor h å lls fria fr å n nya binriningax.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 35

S ä Mkild_tull 2ch antid\impin £ tull. Leveranserna med l å gpris-varor kommer ofta ov ä ntat. De kan ocks å
som tidigare framh å llits upph ö ra after relativt kort tid. De å tg ä rder som
akall s ä ttas in m å ste f ä rf ö r kunna vidtas utan tidsutdr ä kt f ö r att f å effekt.

Den m ö jlighat regeringen har att inf ö ra s ä rskild tull
enligt 2 § tullf ö rordningen Isx ä ver
en visa tida å tg å ng i nnan bealut kan fattas om tullens inf ö rande. Vederb ö rande
myndighet akall f ö rat konstatera att l å gprisimport f ö religger
samt d ä xefter g ö ra framst ä llning
till regeringen, som slutligen fattar beslut. Vid denna tidpunkt torde skadan
redan v ä xa skedd. Detta tillv ä gag å ngss ä tt ä x d ä rf ö r alltf ö r omst ä ndlgt
f ö r att passa i l å gprla-aammaiibang. Detaamma g ä ller i ä n
h ö gre grad m ö jligheten att in f ö ra antidimpingtull.

Kvantitativa_re3tri_ktioner ä r i handelspolitiska sammanhang ett. mycket grovt medel och i princip
f ö rbjudet. Det skulle heller knappast
vara f ö renligt med artikel 15 i
frihandelsavtalet mellan Sverige och EG. Utredningen anser d ä rf ö r inte att
kvantitativa restriktioner b ö r komma ifr å ga som ett medel mot l å gprisimport .

Kombinat i,onstullar. Som tidigare n ä mnts har riksdagen redan beslutat att
kombinationstullar (v ä rdetull + minimivikttull) skall inf ö ras under tullperiodema f ö r matl ö k
och nysk ö rdad potatia.

Vikttullar ger som f ö rut
n ä mnts ett b ä ttre skydd mot l å gprisimport
ä n v ä rdetullax och kan d ä rmed
komplettexa det skydd som ges genom v ä rdetullama.
Vikttullen s ä tts automatiskt in mot inkommande l å gprispaxtier och medf ö r i det avseendet ett effektivt skydd. Eftersom vikttullar urholkas
av inflationen b ö r de med j ä mna mellanriim, t.ex. vartannat å r, sea ö ver
a å att de >an beh å lla sin skyddaeffekt. Med h ä nsyn till det administrativa merarbete aom f ö rorsakas bl.a. tullverket genom
kombinations-tullarna b ö r de begr ä nsas till ett s ä
litet antal varor som m ö jligt, dvs. varor som ofta ä r utsatta f ö r
l å gprisimport och som ä r av stor betydelse f ö r den svenska produktionen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 36

Imnprtminiminrisr kan i princip effektivt, skydda mot l å r prisimport. En nackdel ä r dock den omfattande administrativa apparat aom kan
beh ö va byggas upp å tmlnatone om ett referena-prlssystem liknande det
som anv ä nda inom EG skulle inf ö ras. En arman nackdel ä r av ä righetema att faatat ä lla l ä mpliga niv å er p å
importmiaimiprisama i f ö rh å l lande till producenter, konstimenter och exportl ä nder. Importnlnlmlprisema kan dock effektivare ä n kombi nationatullama lindxa effektema av l å gprisimport.

£ -i
-'S.l ä S-i-'-!. .llsdds å tj ä xder

Utredningen hax unders ö kt
behovet av akydd mot l å gpriaimport f ö r de tr ä dg å xdaprodukter som enligt riksdagens bea.lut akall
omfattas av v ä rdetiUl. Utredningen har d ä rvid funnit att fem produkter f.n. ä r i behov av a å dant
akydd. Deaaa, aom aactliga ä r av v ä sentlig betydelae f ö r svenak tr ä dg å rdsn ä ring, ä x morot » .
ter, vitk å l, tomater, slanggurka och sallat.

Av de n ä nmda.
produkterna f ö rekonmier s å v ä l offerter
aom genomf ö rd import liill l å ga priser vilka at ö r priaa ä ttjairgsri o å den. . svenska marknaden. Erfarenhetam ä -iaigt ä r
jlet ocks å k ä nt att enbart offerter kan vara tillr ä ckligt f ö r att preasa priaema. Det kan a ä lades inta alltid utl ä sas av importatatiatiken att en p å verkan
av priset p å den svenska marknaden f ö rekommer. Det ä x
vidare inte m ö jligt att konstatera hur priss ä ttningen skett av olika partier d å importatatiatiken redoviaaa m å nadsvis.

Utredningen tax i det f ö ljande
upp de fem produkter f ö r vilka s ä xakilda å tg ä rder mot l å gprisimport
b ö r s ä ttas in.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 37

I en bilaga till promemorian redovisas f ö r vaxje produkt me-delinportpriset m å nadavis f ö r
å ren 1976-1978 och importens storlek
m å nadsvis f ö r aamma period. Den svenska produktionens omfattning
framg å r ocks å liksom tulltaxenumren.

F ö r mor ö tter (bilagan sid. 24) f ö real å r utredningen en kombinationatull med v ä rdetull p å
10 och med minimivilrttull p å 10 kr./lOO
kg. Av tullstatistiken framg å r att
prisniv å n under å ren 1976-1978 genomsnittligt legat ö ver den gr ä ns
vid vilken minimivikttull enligt f ö ralaget
skulle b ö rja till ä mpas. D ä remot
uppvisar enstaka m å nader l ä gre priser. F ö r
att bibeh å lla im-portakyddeta effekt ä ven under s å dana
m å nader f ö real å s d ä rf ö r en kombinationatull
p å ovanst å ende a ä tt.

Vitk å l (bilagan sid. 25) bar under å ren 1977 och 1978 importerats till mycket l å ga priser. Det r ö r
aig om import fr å n V ä sttyskland som aedaa å x 1975 Ö kat exporten till Sverige med ca 700 %. Det finns anledning f ö rmoda att det ror sig om ö verskottspartier
aom inte g å tt å t vid surkilatillverkning. M å nads-medelpriser
vid import omkring 40 ö re per kg f ö rekom å x
1978. Den svenska pToduktionskostnaden torde uppg å till omkring 100 ö re per kg.
Utredningen finner det n ö dv ä ndigt att v ä rdetullen kombineras med en
vikttull. I annat fall uppat å r en kraftig
s ä nkning av tullskyddet under de
tider d å l å gprisimport av ovan beskrivet slag f ö rekommer.

Utredningen f ö resl å r d ä rf ö r tull p å
f ö ljande s ä tt.

1/5 - 30/11 v ä xdetull
p å 10 % minimivikttull p å 10 kr./i00 kg 1/12 - 30/4 v ä xdetull p å
17 % minimivikttull p å 15 kr./lOO kg.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 175 38

Sallat (bilagan sid. 26) omfattax isbergsaallat och vanlig
sallat, som ä x tv å helt skilda produkter. Prism ä ssigt
ligger isbergasallaten omkring-2 kr. l ä gre
ä n vanlig sallat. 1978 å ra genomsnittspriser vax vid import av isbergssallat
4,23 kr./kg och vid import av vanlig sallat 6,79 kr./kg.

De st ö rsta exportl ä nderna av isbergsaallat ä x USA, Spanien och Italien. Vanlig sallat kommer
till ca SO % fr å n Holland. Import till l å gpris
upptr ä der tidvis v å r och h ö st.
Utredningen hax funnit att det ä r av v ä sentlig betydelse att l å ga priser inte alltf ö r mycket f å r till å tas reducera tullens skyddaaffekt och f ö resl ä r d ä rf ö r an
kombinerad tull under resp. tullperiod med en v ä rdetull p å 11 % samt en minimivikttull p å 45 kr./100 kg.

F ö r att minlmivikttullaxna akall beh å lla aln akyudseffekt p å l ä ngre sikt ä x det v ä sentligt
att de med j ä mna mellanrum, f ö rslagsvis vartannat å r, ses ö var.

Utredningens f ö ralag
i fr å ga om kombiaationatullar fr å ng å r av tabell
1.

Tabell 1. Kombinationstullax enligt utredningens f ö rslag samt import och svenak produktion

Produkt

T ä rde-

Minimivikt-

Import

Sv. prod.

tull

tull

1 000

1 OO Ö ton

io

kr./lOO

'i «

ton

Mor ö tter

1/7-50/4

10

10

9

44

Vitk å l

1/5
-30/11 1/12-30/4

10 17

10 15

}'

23

Sallat

Isberg 1/4-30/11

11

45

0

3

Vanlig 1/3-15/12

11

45

3

3

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 39

Tomater oeh slanggurka (bilagan sid. 27 och 2S iiar mycket
stor betydelse f ö r den svenska tr ä dg å rdaproduktionen.
Odling av tomat f ö rekommer vid ca 1 100 v ä xthuaf ö retaig
och odling av gurka vid ca 430 f ö retag. Den
odlade arealen upptar f ö r tomat ca 20 % av den totala v ä xthuaarealen och f ö r gurka drygt 11 %.
Deaaa b å da produkter upptar s å ledes n ä stan en tredjedel av all v ä xt-husaxeal. St ö rningar
i avs ä ttningsf ö rh å llandena f ö r deaaa produkter medf ö r d ä rigenom
allvarliga problem f ö r hela odlingen i v ä lthus. Det ä r
d ä rf ö r enligt utredningens me nin g ytterst angel ä get att å stadkomma
ett verkningsfullt akydd mot l å gpriaimport
f ö r b å da produkterna.

Produktionakostnaden f ö r
ett kg tomater ber ä knas å x 1979 uppg å till 7 kr. och å r 1980 till ca 7,70 kr. med of ö r ä ndrade
energipriser. Motsvarande kostnad f ö r
gurka ber ä knas till 4 kr. resp. 4,50 kr. D ä rav utg ö r
25 % kostnad f ö r uppv ä rmning.

Ett ayatem med kombinationatullar ger f ö r tomat en v ä xdetull
p å 17 % och en minimivikttull p å 50 kr./i00 kg under tullperioden aom str ä cker aig fr ä n
den 16 april till den 31 oktober. F ö r
gurka blir v ä xdetullen 20 % och minimivikttullen 50 kx./lOO kg f ö r tullperioden den 16 mars - den 30 aeptember.

Minimi vikttullar av denna storleksordning medf ö r enligt utred-nlngena mening inte n å got tillr ä ckligt akydd mot l å gpriaimport av deasa produkter. Mer effektiva å tg ä rdar beh ö vs om inte produktionen akall ä ventyras genom de st ä ndigt å terkommande im-portst ö mlngama. F ö r
tomater och gurka b ö r d ä rf ä r ett import-minimipriasystem inf ö ras.

Vid ett s å dant ayatem
b ö r importminimipriserna fastst ä llas en g ä ng
vaxje å r och avse kommande odlingaa ä song. Inledningsvis kan deasa a ä ttaa med ledning av den definition av l å gprisimport

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 175 40

som tidigare get-ts. F ö r
tomat skulle minimipriset d å uppg å till 2,94 kr./kg och f ö r gurka till 2,50 kxi/kg. F ö r
enkel-hpts skull utj ä mnas minimipriset f ö r tomat till 3 kr./kg.

Qn import f ö rekommer
till priser som underskrider deasa priaer skall en till ä ggaavgift tas ut a å att importpriset motsvarar det fastst ä llda importminimlpriset. Tullen ber ä knas
d ä refter p å detta pris. F ö r
tomater kommer det sammanlagda skyddet (till ä ggsavgift
och tilLl) att uppg å till 3,50 kr./kg. Ä ven om andra tekniska l ö sningar - ä n
den utredningen f ö resl å r - v ä ljs m å ste det iiinata importpriset enligt utredningens mening ligga pl"
denna aiv å , 3.50 kr./kg.

Den n ä rmare utformningen av ett system
med imnortmininiloriser bor enligt utredningens mening ske p å f ö ljande a ä tt.

Utredningen har vid en genomg å ng av EG:a referansprisaystem funnit detta v ä xa alltf ö r
administrativt tungt och inte ä gnat att p å ett n ö jaktigt
s ä tt kunna l ö sa behovet av ett svenakt skydd mot l å gprisimport. Utredningen har d ä rf ö r
konstruerat ett enklare system som w-ari fungera till f ö ljd av den tullprocedur acm till ä mpas i Sverige.

Den tullbehandling aom till ä mpas i Sverige bygger p å en tulldeklaration
fr å n import ö ren. Underlaget f ö r
denna ä r en faktura. F ö r att faatat ä lla
den utg å ende tullen behovs f.n. en viktangivelse
och f ö r att fastst ä lla merv ä rdeaakatten,
vilket tullen ocks å g ö r, beh ö va en v ä xdeangivelse.

Vid en kombinerad v ä rde-
och vikttull ber ä knas tullen alternativt efter de b å da uppgifterna och det hogata tullbeloppet debiteras
ianort ö ren.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 41

Med ledning av de uppgifter aom skall bilda underlag f ö r tulluppb ö rd
m.m. kan ett genomsnittligt pris fraor ä knaa
om det inte redan finna angivet i tuUhandllngama. Importpriset j ä mf ö rs a å med det fastst ä llda
importmlnimipriset. Om det faktiska importpriset ä x l ä gra taa
mellanaklllnaden ut aom en till ä ggsavgift av
tullverket i samband med tull- och momadebiteringen.

Genom att l å ta tullen
kontrollera prisniv å n p ä vaxje paxti kan ett admlnlatrativt tungt ö vervaknlngaaystem undvikas. Systemet medf ö r visat merarbete f ö r tullen. Om debiteringen av avgiftema blir betungande eller inte ä x sv å xt att f ö rutse d å l å gprisimportens hela omfattning inte ä x k ä nd.

Snjimianfattning Tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen
f ö real å r s å ledes att

iaportminimlprisaystam inf ö rs f ö r tomater och slanggurka .. samt
att

kombinationstullar inf ö ra
(v ä xdetullar -) minimi vikt
tullar) f ö r mor ö tter, vitk å l och sallat.

Deasa å tg ä arder b ö r
vidtaa snarast m ö jligt.

Utre dnin gen har ä ven
unders ö kt behovet av skydds å tg ä rder mot l å gprisimport f ö r
andra tr ä dg ä xdsprodukter, framf ö r allt blomk å l och sallatsk å l.

Betr ä ffande blomk å l konstaterar utredningen att, ä ven om l å gprisimport
tidvis f ö rekommer f ö r denna produkt, a å ä r l å ga priaer p å den svenska mrknaden oftast f ö rorsakade av stor inhemsk produktion som drivits
fram p.g.a. v ä dersituationen. Utredningen finner
d ä rf ö r att blomk å l tills vidare inte b ö r bel ä ggas med kombinationstull.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 42

Sallatsk ä l ä r en relativt ny produkt aom f å tt stor efterfr å gan.
Utredningen hax inte nu funnit tllli ä okliga
sk ä l f ö r att f.n. bel ä gga denna produkt med
kombinationstull.

Utredningen vill understryka att de å tg ä rder aom f ö resl å s grundar sig
p å f ö rh å llandena fram till h ö sten 1979. Snabba f ö r ä ndringar kan uppst å p å importen
och l å gprisproblem uppkomma f ö r nya produkter, t.ex. champinjoner. Det ä r d ä rf ö r angel ä -
get att vederb ö rande myndigheter noggrant f ö ljer import- och prisutvecklingen s å att skydda å tg ä rder kan vidtas i tid.

4 _L å g2,risia2.ort_av frukttr ä d

I skatteutskottets bet ä nkande
s ä ga bl.a. att utskottet ä r medvetet om att det f ö rekommer en besv ä rande
l å gprisimport av frukttr ä d. Denna skulle p å
sikt kunna ä ventyra den inhemska plantskoleverksaahetens
existens. Enligt utskottets mening skulle den f ö reslagna tull ä ndringen inta r ä cka till f ö r
att m ö ta denna import. Generella å tg ä rder aom
snabbt kan a ä ttaa in f ö rordaa.

Utredningen hax f ö r
att ö verv ä ga l ä mpliga å tg ä rder inh ä mtat upplyaningar om import m.m.

Odlingen av plantakolealster synes ha haft en gynnsam l ö nsam;-hetsutveckling framf ö r allt under 60-talet och b ö rjan av 70-talet. kV vissa produktslag importeras emellertid betydande kvantiteter till l å ga priaer. Importen av-t.ex. f ö r ä dlade
frukttr ä d har atigit med 50 %. 'jnder de aenaate tre å ren. ir 1976 vax importen 67 ton (675 000 kr.), å r 1977 var importen 99 ton (1 042 000 kr.) och å r 1973 var len 105 ton (i dl 3 000 kr.). Av importen
å r 1973 kom 43 ton (416 000 kr.) fr å n visaa

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 43

ö ststater.
Under len senaste fem å rsperioden har importen fr ä n Polen stigit fr ä n
3 till 36 ton. Under ä r 1978 har ocks å import fr å n
Ungern skett med 10 ton (23 000 kr.).

Den svenska produktionen uppg ä r till ca 210 ton.

Den nuvaranda tullan p å
frukttr ä d uppg å r till 60 kr./i00 kg r ö r f ö r ä dlade och 30 kr./i00 kg f ö r
andra. Ett normalt frukttr ä d med
utbildad krona v ä ger oa 1 kg. Detta inneb ä r att tullen uppg ä r till ca 60 ö re f ö r ett a å dant frukttr ä d.

Med den nya tullen, vilken ä r 6 %, kommer frukttr ä d, aom
koa-tax mindre ä n 10 kr. vid importer att f å l ä gre
tullbelaatning ä n f.n. De importpriser som hax f ö rekommit fr å n
viaaa ö atata-ter har i allm ä nhet varit l ä gre
ä n 10 kr. F ö r importen fr ä n
Ungem å r 1979 uppgick importpriset endast
till 2,35 - Motsvarande priaer p å inhemskt producerade frukttr ä d uppg å r
till ca 40 kr.

De statistiska uppgifter, som h ä r redoviaaa, underatryker den situation aom
akatteutskottet p å talat betr ä ffande importkonkurrensen f ö r inhemsk frukttr ä dsproduktion.
Utredningen ä x helt inf ö rst å dd med att
dessa prisdifferenser mellan importerad och inhemsk v ä xa p å aikt
utg ö r
den svenska frukttr ä dsproduktionens fortbest å nd. Utredningen ä r
medveten om att det finns betydande v ä rden
i en best å enda svensk frukt-tr ä dsproduktion.

Utredningen anaer att de atora prisdifferenserna mellan
importerad och inhemsk vara skapar s å v ä l prismassiga aom tekniska mojligheter att ö ka en export till Sverige. Det framg å r smellertil av priadifferenaema att en kombinerad v ä rde- och vikttull ä r helt verkningsl ö s i sammanhanget.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 44

Den andra v ä gen att m ö ta l å gprisimport ä r genom importminimipriser. N ä r det g ä ller
frukttr ä d skulle en a å dan å tg ä rd kunna till ä mpaa.
TnnaTi en Uportniinimiprlaniv å emellertid
faatat ä lla, anser utredningen att man
ytterligare b ö r f ö ra ä kra sig om tendensen i
importutvecklingen. Utredningen ansar d ä rf ö r; att fr å gan
om skydd f ö r l å gprisimport f ö r frukttr ä d b ö r ompr ö vas efter ytterligare n å got ä x. Under
denna tid b ö r importutvecklingen noggrant och
kontinuerligt f ö ljas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1 (5

MOR Ö TTER (7.01.211 och 219)

Medelim-oort-pris m å aadsvla
kr/kg

1976 1977 1978

Januari

o;93

1,72

1,11

Februari

1,27

1,91

1,27

Mars

1.51

1,95

1,36

April

1,32

1,99

1,58

Maj

1,38

2,19

1,61

Juni

1,36

2,08

2,16

Juli

1.31

1,36

2,15

Augusti

1,56

1,40

1,94

September

1,33

1,04

1,41

Oktober

1,20

1,10

1,37

November

1,38

1,00

1,29

December

1,42

1,04

1,34

Imnort

m å nadsvis

i ton

s. 1 Kontrollera mot PDF

Januari

993

358

523

Februari

860

395

786

Mara

1

250

1 186

944

April

1

199

1 034

1 425

-Maj

336

1 791

1 672

Juni.

1

067

1 138

1 184

Juli

1

281

598

907

Augusti

554

457

326

September

341

163

188

Oktober

147

90

227

November

136

161

263

December

216

281

319

Sunins

8

380

7 652

3 364

kr/kg

1,33

1,90

1,63

Svenak produktion ca 14 000 ton

opaginerad Kontrollera mot PDF

VIT-_OCH_RÖrKlL (7.01.410)

Medelim-port-pris gånad.ivis kr/kg

1976 1977 1978

Januari

0,74

0,67

0,44

Febmari

0,84

0,78

0,41

Mara

0,95

0,87

0,38

April

1,31

1,57

0,49

Maj

1,90

2,05

1,22

Juni

1.98

1,56

1.25

Juli

1,38

1,09

1,10

Augusti

-

0,55

-

September

-

0,46

-

Oktober

-

0,45

-

November

-

0,45

0,46

December

0.79

0,35

0,53

Imuort

m å nadsvis

i ton

s. 1 Kontrollera mot PDF

Januari

871

280

598

Februari

440

903

1 128

Maxs

967

1

538

1 078

April

735

1

387

1 733

Maj

285

1

260

1 714

Juni

367

1

467

1 286

Juli

887

532

98

Augusti

12

481

1

September

2

428

-

Oktober

-

267

-

November

11

60

189

December

231

639

670

9

308

9

251

3 475

kr/kg

1,28

1,16

0,74

Svensk produktion ca 23 000 ton

s. 2 Kontrollera mot PDF

SAiLAT (7.01.851, 852. 853 och. 854)

Medelim-Dort-pria m å nadsvis
kr/kg

1976 1977 1978

vanl. isbergs- vanl. isbergs- vanl. isbergssallat
sallat sallat sallat sallat sallat

Jaa-aaxi.

4,25

2,94

7.71

3.31

6,01

4,27

Februari

6,45

3,29

7.32

3,97

7,25

6,59

Maxa

6,31

4.00

5,19

4,01

6,76

4,96

April

5,24

2,72

5,94

4,98

6,49

4,81

Maj

4,94

3.47

7.00

4,45

8,63

4,11

Juni

5,09

3,10

-

4.64

7,04

2,98

Juli

-

2,29

-

-

-

-

Augusti

-

-

-

-

-

-

September

-

-

-

-

-

5,62

Oktober

5,17

4,46

5,22

2,76

6,92

3,41

November

4,62

2,67

5,18

2,77

7,59

2,92

December

4,34 Imuort

2,61 m å nadavis

5,63 i ton

5,28

6,43

3.94

1976 vanl. isberga-sallat sallat

1977
vanl. isbergsaallat aallat

1978 vanl.
isberj /sallat sallai

Januari

897

165

338

611

424

777

Februari

453

462

351

606

369

488

Mara

450

416

456

716

494

670

April

507

522

323

639

253

735

Maj

207

346

34

432

73

903

Juni

100

567

23

319

25

623

Juli

16

230

42

28

55

32

Augusti

24

2

45

2

38

12

September

28

-

24

1

129

39

Oktober

64

79

87

356

225

455

November

263

521

327

491

298

578

December

352

418

404

453

352

424

3 361

3 723

2 509

4 654

2 735

5 736

kr/kg

5.20

3.32

6,12

a,02

6,79

4.23

Svenak
produktion isbergssallal vanl. sallat

: 2 ;00
3 300

ton ton

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 48

TOMAT
(7.01.701 och 702)

Medelimnort-oris m å nadsvis
kr/kg 1976 1977 1978

Januari

4,01

4,44

5,54

Februari

4,42

4,93

5,74

Maxs

4,63

5,45

6.67

April

6,45

5,90

8,01

Maj

4,45

4,17

5.76

Juni

3,48

3,74

4,69

Juli

3,05

2.95

3,28

Augusti

2,88

2,56

3,16

September

2,03

2,74

2,78

Oktober

2,18

2,32

3,07

November

2,49

3,23

4,02

December

3,47

4,37

5.49

Im-Dort

m å nartavia

i ton

1976 1977 1978

Januari

3 055

2 877

2 953

Februari

2 281

2 699

2 645

Mars

2 967

2 971

2 930

April

2 588

3 226

3 002

Maj

3 325

3 907

3 703

Juni

3 634

3 425

3 213

Juli

3 479

3 076

2 918

Augusti

2 924

3 070

2 .600

September

2 167

2 454

2 286

Oktober

2 217

2 325

3 165

November

3 190

4 110

3 644

December

3 144

2 875

2 916

34 371

37 516

35 975

to/lcg

3,65

3,95

4.39

Svensk produktion sa 12 000 ton

opaginerad Kontrollera mot PDF

SLANGGJBEA (7.01.801 och' 302)

Medelim-portpris
m å nadsvia kr/kg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jani:axi

3.76

3,33

3,78

Februari

3,50

3,54

3,59

Maxs

3,40

3,05

4,53

April

2,61

3,36

5,46

Maj

2.23

2,74

2,88

Juni

2,22

2,54

3,33

Juli

2,10

2,38

2,70

Augusti

2,58

2,43

2,88

Septembex

2,67

2,14

2,75

Oktober

2,55

3,22

3,90

November

3,55

2,87

3,94

Deconbex

2,61

3,35

3,37

Im-Dort

m ä nadavis

1 i ton

1976

1977

1978

Januari

1 384

1 577

1 531

Februari

1 185

1 397

1 513

Maxs

1 649

1 952

1 857

April

1 420

1 566

1 393

Maj

1 063

1 096

878

Juni

1 101

797

740

Juli

765

396

348

Augusti

410

441

240

September

473

868

1 033

Oktober

1 039

1 563

1 314

November

1 563

1 797

1 698

Dec
ember

1 517

1 539

1 557

13 569

14 989

14 602

kr/kg

2,91

3,05

3,62

Svenak produktion 12 000 ton 4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
175

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 50

S ä rskilt yttrande av experten Holger
Nystr ö m

Utredningens uppdrag ä x
s å utformat, att anledning saknas att
ing å p å den principiella fr å gan om akydd
mot a.k. l å gprisimport.

L å gprisimport definieras av
utredningen aom s å dan import, aom med de nya v ä rdetullama ger ett l ä gre tullbelopp per viktenhet ä n
de ursprungliga tullarna. Eftersom beslut just fattats om en ö verg ä ng fr ä n an mot s.k. l å gprisimport
effektivare tullform till en annan, skall n å gon
diskussion om klokheten h ä ri inte å terupptas.

Begreppet l å gprisimport ä r - oavsett utredningens f ö rs ö k till
definition - ytterst vagt och avart att precisera. Alltf ö r ofta torde i f ö rest ä llningsv ä rlden
hos dem aom ivrar f ö r å tg ä rder mot s.k. l å gprisimport finnas den tanken, att vaxje import, som
oavsett bakgrunden å ker eller kan ska till l ä gre pris ä n
egna eller inhemska produktionskostnader, b ö r
motverkas ä ven om denna tanke s ä llan framf ö rs
i en a å renodlat protektionistisk form. I
s å dana branscher, d ä r l å gprisimport
diskuterats sedan l ä nge, framf ö rallt inom bekl ä dnad,
hax man dock mot bakgrund av de principer, aom kn ä satta f ö r den internationella handeln,
inte ansett aig kunna g å a å l å ngt och vidta å tg ä rder genom
t.ex. minimlpriaer mot den atora och f ö r
den inhemska tekoindustrin baav ä xande
konkuxrenaen fr å n Finland. D ä remot har man i vissa fall ingripit mad olika begr ä nanings å tg ä r-der mot import till l å ga priser fr å n
s.k.. l å gl ö nel ä nder, i praktiken u-l ä nder, samt fr ä n
statshandelsl ä nder med den motiveringen, att inf ö rseln fr å n
sistn ä mnda l ä nder ibland ej skulle ske till marknadsm ä ssiga priser. Hittills hax uttrycket l å gprisimport 1 allm ä nhet varit f ö rbeh å llet nu n ä mnda fall, d ä r man bed ö mt
m ö jligheter f ö religga att utan att kr ä nka allm ä nt
vedertagna principer f ö r den intemationella handeln eller
ing å ngna ivtal kunna vidta å tg ä rder f ö r att begr ä nsa
a å dan inf ö rsel.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 51

Alla fr ä gor r ö rande import till l å ga priaer Innefattar intressemots ä ttningar
mellan producent- och konaumentintresaen. Ä gare
och anst ä llda i olika produktionsgrenar vill
naturligtvis g ä rna ö ka vinster och l ö nsamhet genom h ö gre priser, medan konsumenterna har intresse av l å ga priaer. Avv ä gningen
av de b å da intressena ä Lr sv å r men borde
enligt min mani ng ha ä gnats st ö rre uppm ä rksamhet
av utredningen » Om man vill a ä tta ett golv f ö r
priserna, borde man t.ax. ocks å best ä mma ett tak f ö r
prisutvecklingen under perioder i b ö rjan
av s ä songen, d å de svenska odlarna kan ta ut mycket h ö ga priser.

Utredningen f ö refaller
ej heller ha tillr ä ckligt beaktat det f ö r mig sj ä lvklara
f ä ktimi, att det ä r det samlade resultatet f ö r en hel odlingaa ä song,
aom ä r det relevanta f ö r bed ö mningen av
sk ä lig l ö naamhat, inte enstaka f ö reteelaer p ä prisomr å det,
aom s ä rskilt med hittillavaxande
auktlonssystem >aTi vara att h ä nf ö ra till en rad olika omst ä ndigheter varav impoirtpriset endast ä r en.

Utredningen f ö resl å r kombinationstullax f ö r ett antal produkter. Man anf ö r,
att s ä dana tullar bor begr ä nsas till ett s å litet
antal varor aom m ö jligt, dva. varor som ofta ä r utsatta f ö r
vad man kallar l å gpriaimport och aom ä r av ator betydelae f ö r den svenska produktionen. I detta ligger att varorna ocks å ä r viktiga fr ä n
konsumtionsaynpunkt. Det visar aig emellertid avart f ä r utredningen att statistiskt eller erfarenhetsm ä ssigt bel ä gga,
att l å gprisimport ofta akulle f ö rekomma av de produkter, f ö r vilka kombinerade tullar nu f ö resl å s. Att i fr å ga om viaaa produkter import kan ake till l å ga priaer vid enataka tillf ä llen ä r oveders ä gligt, men enahanda f ö reteelser ä r inte ovanliga i internationell
.handel. Ä ven fr ä n v ä rt eget land
blir ibland mottagarl ä nder utsatta f ö r l å gprisimport.

Utredningens allm ä nna
resonemang om f ö rekomsten av l å gprisimport st ä mmer
knappast in p å verkligheten. Utg å ngspunkt f ö r
sn seri ö s

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 52

diskussion av import och l å gprisimport b ö r vara, att det av tradition f ö rekommer en mycket omfattande internationell handel
med olika tr ä dg ä rdsprodukter, som ä r av v ä sentlig betydelse f ö r den svenska aarlotadens behovst ä ckning.
Handelns import ä x noga planerad l å ng tid i f ö rv ä g och ink ö paprogrammen
ger inte n å got utrymme f ö r en speciell l å gpriaimport
av dan impulstyp, som utredningen tycks f ö rest ä lla aig. Att beakriva den f ö r m ä nga l ä nder betydelsefulla exporthandeln och
exportproduktionen p å detta omr å de s å som "
ofta r ö r det sig om ö verskottaproduktion, aom man ö nekax f å
avsatt i Sverige" vittnar om d å lig
k ä nnedom om faktiaka f ö rh å llanden. Ej
hellax ä r det riktigt att p å st å , att
"Sverige under l ä nga perioder av produktionas ä songen ä r
den enda marknad i norra och v ä stra Europa,
som varken ä r st ä ngd f ö r import eller skyddad". Man s ö ker d å t.ax.
bortse fr ä n den utomordentligt skarpa
konkuxrenaen mellan alla l ä nder inom det v ä atauropeiska blocket. H ä r ifan erinras om engelska odlares bekymmer ö ver konkurrensen med ä pplen fr ä n Frankrike och tomater fr å n Holland f ö r
att bara ta n å gra aktuella exempel.

Det b ö r ocks å uppm ä rkaammaa,
att V ä steuropa ä x sn marknad med en starkt exportorienterad
produktion och att det d ä rf ö r ä x naturligt att importintreaaet fr å n utomat ä ende
l ä nder ä r begr ä n-aat. Utredningen hax enligt min å sikt inte kunnat bel ä gga, att den stora och f ö r
marknadena behov v ä sentliga importen i n å gon anm ä xknlngsv ä xd utatr ä ckning
skulle ske annat ä n p å betingelser, som ä x allm ä nt vedertagna f ö r
internationell handel. Skrivningen i detta avsnitt har d ä rf ö r
beklagligtvis. f å tt en mer tendenti ö s ä n informativ
karakt ä r.

Vad d ä xefter g ä ller utredningens skrivning om konaignationsaff ä -rer - aom det ö verhuvudtaget
ä r sv å rt att inse vad den har i aammanhanget att g ö ra - m ä ate
den betecknas som uppseendev ä ckande.
Veterligen har utredningen varken studerat eller f å tt n å gon

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 175 «

mera allsidig eller ing å ende
information om konsignationsaff ä -rer i
frukt- och gr ö nsaksbranschen. Vid olika
lantbruksuniversitet i T ä steuropa har f ö rts an seri ö s
diskussion om f ö r- respektive nackdelar f ö r odlaxna med f ö rs ä ljning till faata priser respektive i konsignation.
Jag vill h ä nvisa t.ex., till de studier i ä mnet, som publicerats av professorerna Kirk och
Ellia i Wye College, London University. Den primitiva form av konaignationaaff ä rer, som utredningen redovisar, torde knappast f ö rekomma i n å gon
omfattning 1 praktiken. D ä remot finns i Sverige liksom i hela
V ä steuropa inklusive EG en allm ä nt vedertagen utbredd konaignationahandel i frukt
och gr ö nsaker parallellt mad aff ä rer i fast r ä kning.
Konsignationsaff ä xer f ö rekommer f ö r svensk del mellan leverant ö rer och import ö rer,
som hax v ä l etablerade, kontinuerliga f ö rbindelser med varandra. Uppn å dda priser p å
konsignarade varor allar fast f ö rs å lda produkter blir desamma, eftersom det ä r marknadapriaet som i b å da fallen blir avg ö rande. En f ö rs ä ljning till underpris skulle snabbt leda till avbrutna aff ä rarelationer, vilket man ej vill riskera. N å gon form av s ä rskilt
spekulativa aff ä rer ä r det allts å inte fr å ga om.

P å samma a ä tt aom aff ä rerna
i faat r ä kning iag ä r konsignationsaff ä xer i Sverige likaom i ö vriga V ä steuropa i den planerade import, som handeln omh ä nderhar f ö r
att fylla marknadans behov. "L ö sa"
konsignationer, som utredningen tycka tro att det handlax om, skulle f ö r ö vrigt i hog
grad atora handelns noggranna planering och aff ä rauppl ä gpilng. Eftersom utredningen
uppenbarligen i grund miasf ö rst å tt konsignationsaff ä rema finns aj heller underlag f ö r
slutsatsen, att detta alag av handel l ä ttare
skapar f ö ruts ä ttningar f ö r l å gpriaimport.

Betr ä ffande detaljema i utredningena f ö ralag vill jag anf ö ra f ö ljande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 54

Mor ö tter importeras inte, i varje fall
f ö r konaumtions ä ndam å l, om h å llbar svensk vara erbjuds. .Medalpriset f ö r importen enligt tullstatistiken ä x under alla m å nader
h ö gre ä n det pris, vid vilket vikttull skulle uttas enligt Tdrslaget. S å som, framh å llits
inom utredningen å ker kompletterande import av vitk å l, fr ä mst under
vintern och v å ren, medan normalt svenak
produktion svarar f ö r behovet under h ö stm å naderna fram
till december, d å varan sparas f ö r upplagring och senare f ö rs ä ljning. Inf ö rande av en minimivikttull f ö rmodas knappast bli av st ö rre betydelse varken f ö r odling eller import. Utredningens uppgift om att den ö kade importen av vitk å l fr ä n V ä sttyskland skulle avse ö verskottspartier,
aom inte g å tt å t vid surk å lstillverkningen, st ä ller jag mig fr å gande
till. Handeln hax i stor utstr ä ckning under
senare å r skiftat ö ver importen av vitk å l fr å n Holland till T ä sttyskland beroende p å att frakten ä r h ä lften s å h ö g fr å n T ä sttyskland som fr å n Holland och kvaliteterna desamma.
Dan vitk å l som importeras till Sverige fr ä n V ä sttyskland k ö ps till samma priaer aom g ä ller p å
den atora inhemska konsumtionsmarknaden i T ä sttyskland.
Vad g ä ller sallad kommer aom bekant n å gon svensk iabergsaallad inta i marknaden f ö rr ä n under
juni/juli. En minimivikttull kan d ä rf ö r av sakliga sk ä l
knappast ifr å gakomma f ö rr ä n tidigast
fr.o.m. den 1 juni. Att deaaf ö rinnan inf ö ra en a å dan
tull om kr 45:-/ 100 kg inneb ä r inte n å got
annat ä n an extra konaumtionaakatt och en on ö dig prisf ö rdyring,
n å got som givetvia b ö r undvikas. N å gon
anm ä rkningsv ä rd l å gprisimport
av vanlig sallad ä x inte k ä nd av handeln och jag ifr å gas ä tter
uppgiften om att l å gprisimport till kr 4:-/kg skall ha
f ö rekommit i n å gon omfattning av betydelse.

Sammantaget saknas mer v ä sentliga ak ä l till att p å f ö reslaget a ä tt kr å ngla till
tullbehandlingen. Utredningen hax inte kunnat at ö dja aina f ö rslag p å framtagna fakta i at ö rre utstr ä ckning. Skrivningen om offertemas
betydelse ä x knappast ö vertygande . Det kan d ä rf ö r med fog
ifr å gas ä ttas, om den ö kning av det allm ä nnas at ö d
till odlingen som f ö resl å s bli genomf ö rd p ä detta s ä tt ä r av s å dan betydelse, att ö l ä genheterna
av kombine-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 55

rade tullar uppv ä gs.
Vad g ä ller en framtida ö versyn av mini-miviktttullaxna i anledning av
fortsatt inflation f ö ruts ä tter jag, att deasa kommer att behandlas p å aamma a ä tt
aom ö vriga oilnimivikttullar i tullt axan .

Utredningen f ö resl å r vidare inf ö rande
av ett imsortminimi -pria-system f ö r
viaaa prodxikter. Detta hax getta en a å
generell utformning, att det i princip kan avak ä nna inf ö rsel ä ven i s å dana fall, d å ett l ä gre
importpria ä n miniml priset beror p å en affaktivare produktion med st ö rre arealutbyte och allts å l ä gre produktionskostnader
i exportlandet ä n i Sverige. Detta kan ej vara
godtagbart fr ä n allm ä nna aynpuntkter. Visaa intemationella regler har ju
stadf ä sts och nyligen ö veraetta och kompletterats f ö r att fastst ä lla
n ä r s å dana situationer anses f ö religga,
att å tg ä rder mot export till l å ga priaer ä r ber ä ttigade.

Den i dagarna av rikadagen bifallna propositionen om de
multilaterala handelsf ö rhandlingarna (1979/80:24) inneh å ller bl.a. dels en ö verenskommelse om tolkning och till ä mpning
av ajrtiklama VT, XVI och XXIII i det allm ä nna tull- och handelsavtalet (den
s.k. subventionskoden), dels en ö verenskommelse
om till ä mpning av artikel VI i aamma avtal (den reviderade s.k.
antidumpingkoden).

Vad g ä ller r å varor, jordbrukaprodukter o lika har enligt den nya
aubventionakoden bl.a. p å avenak tillskyndan exportsubventioner
godk ä nts under f ö ruts ä ttning att
exportlandet inte tillf ö r-akanaar sig mer ä n ak ä lig andel av
v ä rldserporxen och att man ej genom
subventionen å atadkommer ett exportpria, aom v ä sentligt underskrider andra leverant ö rers priaer. Internationell pr ö vning ä r
f ö rutsedd och om subventionerna v å llar allvarlig skada f ö r en produktionagren, kan utj ä mningstullar
uttaa i avvaktan p ä att f ö rh å llandet r ä ttas till.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 56

Den reviderade antidumpingkoden inneb ä r i f ö rh å llande till den ursprungliga koden viaaa
uppmjukningar av n ä gra viktiga kriterier, bl.a.
akadekriteriet. Vid bed ö mning av den v å llade akadan skall man forts ä ttningsvis inte bara beakta f ö rh å llandet mellan
exportpris och hemmamarknadspris i exportlandet utan ocks å relationen mellan exportpriset och priset i
importlandet. P å ansvarigt h å ll r ä knar man med
att antidumpingingripanden framdeles kommer att ö ka i b å de Sverige och utlandet. Med andra
ord f ö rutaea den reviderade
antidumpingkoden bli ett mera operativt instrument ä n sin f ö reg å ngare.

Det f ö refaller egendomligt om
atatsmaktema å ena aidan h ä lsar dessa intemationella best ä mmelsers tillblivelse med stor tillfredsst ä llelse men å
andra sidan, n ä r fall under koderna aktualiseras,
skulle kringg å den just etablerade ordningen genom
unilaterala arrangemang. Detta skulle knappast befr ä mja svensk tro-v ä rdiet
i intemationella handelssammanhang n å got
som ä r viktigt f ö r Sverige med desa atora totala
utrikeahandalsberoende.

Enligt min mening hax fr å gan om de nya kodernas betydelse i f ö r-handenvarande sammanhang, d ä r
de svenska odlarna uppgivit sig li da akada till f ö ljd av dumping och exportaubventioner, inte utretts
och analyserats tillr ä ckligt. Jag f ö ruts ä tter att s å m ä ate ake,
innan gt ä llnlng kan tas till utredningens f ö rslag. Jag v ä nder
mig mot utredningens f ö rs ö k att skriva bort kodamas betydelse. Tv ä rtom skulle n å gra ingripanden enligt dessa - under
f ö ruts ä ttning att de befinns ber ä ttigade
- kunna p å verka utvecklingen.

Betr ä ffande f ö reslagna importmin i mi priser f ö r gurka och tomat vill jag l ä mna f ö ljande
kommentarer.

F ö r slanggurkor uppg ä r den 20iga v ä rdetullen
till 0:50 kr/kg _ vid ett importpris om 2:50 kr/kg. Under 1973 och_l979 bar
aedel-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 57

importpriaet inte -'7-_ n å gon m å nad varit s ä l å gt, att
minimi-tull, f ö reslagen till 0:50 kr/kg, akulla ha
uttagits. Vad som trän
ä ventyxa l ö nsamheten f ö r
gurkodlingen ä r den atora ö kning av produktionen i Sk å ne, aom enligt prelimin ä ra uppgifter l ä r
planeras f ö r n ä sta s ä song.

F ö rh å llandena f ö r tomater vax extra-ord i n ä ra i Europa under augusti/september i ä r p å grund av
viss ö verproduktion i Holland. Detta g ä ller importerande l ä nder b å de inom och utom EG. Med h ä nsyn till å rets
erfarenheter b ö r man ha grundad anledning tro, att
odlingen i Nederl ä ndema kommer att krympas n ä sta s ä song. Enligt
min mening borde det inte vara om ö jligt
att ta upp holl ä ndska exportf ö rh å llanden
under vissa perioder av å ret till behandling enligt den nya
aubventionskoden f ö r att f å konstaterat, att det verkligen varit fr ä ga om export under otillb ö rliga betingelser. Jag vill dock till ä gga, att enligt flera uppgifter ä r den holl ä ndska
tomatodlingen mycket effektiv med en mycket . , h ö g produktivitet. Att l ä gga ett å rs speciella f ö rh å llanden till grund f ö r introduktion av ett fr ä n
handelspolitiska och konsumentsynpunkter i h ö g grad diakutabelt importminimipriaayatem f ö refaller mig d ä remot
vara en mindre l ä mplig å tg ä rd. Jag vet
inte p å vad utredningen kan at ö dja aitt tal om "st ä ndigt ä ter-kommande
importst ö mingax", vilket uttryck m å ste ayfta till n å got
alag av upprepade och normalt f ö rekommande f ö reteelaer.

Jag tar allta ä
best ä mt avst å nd fr ä n det f ö reslagna mlnimiprla-ayatemet. Det beh ö va inte aakligt aett. Det ä r med a ä kerhet
vidare i aln praktiska till ä mpning
betydligt-mar komplicerat ä n vad utredningen menar. Hur man
med anspr å k p å att objektivt avv ä ga
skyddsbehovet under en kommande odlingss ä song
i f ö rv ä g akall kunna fastst ä lla ett
minimipris, f ö refaller mig avart att inse. Det
finns betydande risker f ö r att s å dana priaer inom kort kommer att relateras till
svenska produktionskostnader och d ä rmed

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 58

utesluta m ö jligheterna
till en reell importkonkurrens. Politiskt satta priaer inom 3G inneb ä r inte samma risker, eftersom EG har en stor export
orient erad prodtiktion och en omfattande konkurrens f ö religger p å
dan gemensamma marknaden mellan driv-huaproduktion och frilandsodling (ibland
under enkla plastskydd). Systemets av utredningen uppgivna atora f ö rdel f ö r
konaumentema ä r mycket sv å r att inse, eftersom de å syftade j ä mna
priserna riskerar ligga p ä en f ö rh ö jd genomsnittlig prianiv ä .

Sammanfattninggvia vill jag avatyrka a å v ä l f ö realagna kombinationstullar som
importminimiprisaystemet. Jag f ö rordar, att
san n ä rmare utreder m ö jligheterna att komna till r ä tta med enstaka, tillf ä lliga, a ä rakilt l å ga priser genom till ä mpning av den nya subventionakoden och den reviderade antidumpingkoden
inom GATT.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80; 175 59

BUaga2

Sammanställning av remissyttranden över 1974 års
trädgårdsnäringsutrednings promemoria 1979-12-18 Skyddsåtgärder mot
lågprisimport av trädgårdsprodukter

1
Allmänna överväganden

Lantbruksslyrelsen
instämmer i utredningens bedömning att speciella regler beträffande
importskyddet är motiverat för morötter, vitkål, tomater, slanggurka och
sallat samt anför vidare.

Enligt
den av riksdagen fastlagda trädgårdsnäringspolitiken kommer den svenska
produktionens omfattning liksom tidigare att bestämmas av den internationella
konkurrenskraften. Dock bör subventionerade produkter eller dumping inte få
inverka på produktionens omfattning. Riksdagsbeslutet innebar dock inga beslut
om åtgärder som kunde förhindra eller mildra verkningarna av dumping eller
annan lågprisimport.

De
nu av trädgårdsnäringsutredningen framlagda förslagen synes kunna innebära
vissa möjligheter härtill och därigenom ge förutsättning för stabilare
förhållanden vid odling av de viktigare basprodukterna. I sin tur kan detta
verka stabiliserande även för andra produktslag genom att minska tendenser till
svängningar i odlingsarealerna.

Utredningen
pekar på svårigheten att kvantitativt beräkna den lågprisimport av
dumpingkaraktär som förekommer. Även om sådan import ej skulle vara av någon
större omfattning i förhållande till den totala importvolymen kan dess inverkan
på den inhemska prisnivån dock vara avsevärd. Lantbruksstyrelsen vill därför
starkt understryka betydelsen av att ett system väljs som innebär att
kriterierna för att åtgärder skall vidtas lätt kan konstateras och att åtgärder
då också omedelbart kan sättas in. Utredningens förslag synes fylla detta krav.
Sättet för att bestämma importminimipriser finner styrelsen ändamålsenligt och
administrativt lätthanterligt.

Trädgårdsnäringens
riksförbund anför i sitt yttrande över utredningens promemoria i denna del
följande.

Tullarna
på trädgårdsområdet har varit oförändrade under flera decennier. Det medför
att inte bara penningvärdeförändringen utan även tekniska och odlingsmässiga
förändringar motiverar, att man i någon mån återställer det gränsskydd, som
statsmakterna tidigare ansett, att trädgårdsodlingen bör ha.

De
kraftigt höjda oljepriserna i förening med import av trädgårdsprodukter till
onormalt låga priser har medfört, att den svenska trädgårdsnäringen kommit i
en mycket svår ekonomisk situation. Allt fler och fler inser också de
olägenheter, som en krympande trädgårdsnäring skulle medföra för
sysselsättningen och konsumenterna.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80; 175 60

Vad
vi ovan redovisat, visar trädgårdsnäringens svåra ekonomiska situation. Det
visar också, atl detta är allmänt känt och har medfört stor oro även bland
arbetstagare och konsumenter. Då lågprisimport och EG-sub-ventioner skapat
stora problem, är det synnerligen angeläget, alt regering och riksdag redan i
vår vidtager ålgärder, som förbättrar trädgårdsnäringens situation.

De
svenska grönsakstullarna är vid en internationell jämförelse mycket låga. Det
blir även fallet efter de måttliga höjningar, som för vissa produkter trädde i
kraft den I februari i år. EG-staterna har inte bara högre värdetullar än de
som beslutats och föreslagits som skydd för den svenska trädgårdsodlingen. Inom
dessa länder har man ocks,å föv vissa pvoduklev värdetullen kombinerad med en
vikttull för att fä skydd mot lågprisimport.

Riksdagsbeslutet
om införande av värdetullar istället för vikttullar utgör på sikt en
förbättring för den svenska trädgårdsproduktionen, eftersom tullen säkras mot
inflationens inverkan. Däremot ger värdetullen ett sämre skydd mot
lågprisimport.

I
vetskap om detta införde fjolårets riksdag lågprisskydd för matlök och
färskpotatis i form av en kombinerad värde- och vikttull.

När
det gäller övriga produkter begärde en enhällig riksdag "att regeringen
skyndsamt utarbetar skyddsåtgärder mot lågprisimport". Detta enhälliga
riksdagsuttalande om ett utbyggt lågprisskydd var en viktig del av Qolårets
riksdagsbeslut om trädgårdsnäringen. Det borde därför vara förpliktande för
regeringen att utbygga lågprisskyddet och detta så snabbt, att det fungerar
redan under denna produktionssäsong.

Svenska
lantarbetareförbundet som erinrar om att situationen för den svenska
trädgårdsnäringen har kraftigt försämrats under senare år vartill bidragit dels
kostnadsstegringen på oljan, dels den konkurrens som importen från andra
länder innebär, anför vidare.

Det
beslut som riksdagen fattade i maj 1979 innebar för flertalet trädgårdsprodukter
övergång från vikttullar till värdetullar. Detta innebär avsevärda
förbättringar i tullskyddet, framförallt genom att skyddets storiek blir
oförändrad vid svängningar i prisnivån.

Genom
de generösa tullbestämmelser som Sverige tillämpar är den svenska marknaden den
enda som under produktionssäsongen tillåter import och som heller inte har
några speciella skyddsåtgärder mot import till mycket låga priser. Således
orsakade lågprisimport av tomater under 1979 års svenska produktionssäsong
stora avbräck för de svenska producenterna. De av riksdagen beslutade
tullförändringarna är vid sådan import av föga värde. Förbundet finner det
därtor ytterst angeläget att något skydd mot lågprisimport tillskapas som ett
komplement till de tidigare beslutade förändringarna i tullsystemet. Det
förslag som utredningen framlägger om ett system med importminimipriser på
tomat och gurka bör därför genomföras snarast. Förbundet vill även tillstyrka
att ett system med kombination av värdetullar och minimivikttullar genomföres
för morötter, vitkål och sallat.

Statens
industriverk säger sig inte ha haft möjlighet att göra någon mer ingående
bedömning av förslagets tekniWdel och inte he\ier av dess konsekvenser för
producent- och avnämarsida. Verket finner dock i princip inget

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 61

. r

att
erinra mot utredningens förslag vad gäller teknikdelen. Beträffande
konsekvenserna för eller påverkan på olika intressenter av de föreslagna
skyddsnivåerna anför verket att dessa behandlas mycket summariskt av
utredningen samt att det inte varit möjligt för industriverket att med
utgångspunkt från utredningens förslag och dess redovisade överväganden bedöma
dessa aspekter. Verket avstår därför från att ta ställning till de föreslagna
skyddsnivåerna.

Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening har i sitt yttrande bl.a. anfört.

Det
är förståeligt, att försök görs i det särskilda yttrandet alt anknyta till den
diskussion om s. k. lågprisimport, som förekommit i andra sammanhang, för att
definiera en import, som i ett eller annat avseende kan anses som
"unfair" och därför bör kunna föranleda motåtgärder. I avsaknad av en
klar definition hamnar man annars lätt i det läget att bli misstänkt för att
vilja skydda inhemska produktionskostnader - alltså en ren proteklionism

- något
som inte skulle vara i överensstämmelse med hittills tillämpade

riktlinjer för Sveriges handelspolitiska handlande.

Det
är överhuvudtaget oklart vad utredningen menar med priser, som
"normalt" gäller. 1 frukt- och grönsaksbranschen är det fråga om dagspriser
pä marknaden, vilka påverkas av många omständigheter. Främst gäller det dock
tillgång och efterfrågan vid ett visst tillfälle, eftersom det sällan är fråga
om lagringsdugliga produkter. Dessa förhållanden avser priserna både utomlands
och pä den svenska marknaden. Jämför auktionspriserna i Helsingborg med
belydande variationer t. o. m. under en och samma dag! Några speciella,
avsiktliga lågprisimportpartier förekommer knappast på vår marknad. Men
priserna på exportmarknaderna rör sig upp och ned allt efter variationer i den
akluella tillgången och efterfrågan. Har vädret t. ex. varil mycket varmt, kan
en viss produkt gå fram i större kvantiteter än beräknat och tillgången
överstiga eflerfrågan med fallande priser som följd. Regn eller kallare
temperaturer än normalt kan föranleda knapphet med åtföljande väl hävdade
priser etc. Detta är för branschen hell normala föreleelser. För odling liksom
handel i denna bransch gäller och måste gälla både internationellt och i Sverige,
att det är det samlade utfallet för en viss säsong eller för en viss slörre
produkl som är del avgörande, inte enstaka, prismässigt dåliga dagar eller de
tillfällen, då man uppnår toppriser.

En
annan omsländighet av grundläggande belydelse är att den svenska odlingen är
otillräcklig för atl möta konsumtionsbehovet av elt stort antal produkter även
under den svenska högsäsongen. Sverige måsle därför ha och upprätthåller också
traditionellt en betydande import även under denna lid. Eftersom flertalet
europeiska länder producerar och säljer till lägre priser, blir importpriserna
ofta lägre än de svenska.

Utredningen
talar vidare om en överskottsproduktion som på detta sätl

- dvs.
genom lågprisimport - avsätts på den svenska marknaden, som om

importen skulle vara någol slags irreguljär föreleelse av osund karaktär.

Det kan därför vara angeläget att komplettera skildringen ovan av impor

tens högst reguljära och nödvändiga natur med att peka på ytterligare ett

par omständigheter av betydelse.

Sverige
är en liten marknad om drygt åtla miljoner konsumenter. Det

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 62

finns
inget land, som lägger upp sin produktion med särskild tanke på alt exportera
elt överskott till Sverige, som är av marginell betydelse i sammanhanget. Ett
intresse för Sverige skulle möjligen kunna ligga däri, alt vi för bra
kvaliteter ofta kan betala ett högre pris än mänga andra länder på grund av vår
höga levnadsstandard. Men det rubbar inte vad nyss sagts om vår marknads
marginella natur.

Ett
annat förhållande av betydelse när man talar om den svenska marknadens
försörjning med trädgårdsprodukter av olika slag är, att handeln lillämpar
veckoprogram för sina inköp, det må gälla inhemska eller utländska produkter.
Impulsvis uppdykande lågprispartier av utredningens modell har inte något att
göra med en så planerad handel och förekomsten härav torde i huvudsak vara en
teoretisk konstruktion. Ulredningen har heller inte kunnat belägga sina
påståenden.

En
annan sak är alt ej så sällan förseningar förekommer med järnvägen eller andra
transportmedel och att varupartier därför anländer i inte fullvärdig kondition
utan måste realiseras. Levererade storiekar stämmer inte alltid med den
överenskomna specifikationen (t. ex. för mycket smått eller för mycket slort)
med prisnedsättningar som följd. Trots de sorlerings-regler som finns kan också
vid både in- och utländska leveranser förekomma, att sorteringen är mindre
tillfredsställande och atl priset måste jämkas nedåt. Under en följd av år har
Trädgärdshallen i Helsingborg haft för vana alt lill Jordbruksnämnden anmäla
vad man ansett vara störande importpartier till för låga priser. I intet fall
har anmälningarna efler undersökning föranlett någon åtgärd från
Jordbruksnämndens sida och ej så sällan har de avsett just på grund av
brislande kondition "nödlidande" partier.

Av
svårförståeliga skäl ger sig utredningen i sammanhanget in på frågan om fasla
köp eller konsignationshandel i branschen, en fråga som länge diskuterats i
Europa med utgångspunkt från vilket som är fördelaktigast från odlarsynpunkt.
Det gäller två traditionella, utomordentligt väl förankrade och allmänl
respekterade försäljningssyslem med vart och ett sina förespråkare i den
vetenskapliga och prakliska diskussionen. I debatten torde det vara en
innovalion, när Trädgårdsnäringsutredningen påstår, atl konsignationssyslemet
speciellt skulle främja låga priser. Experterna på området har i allmänhet
hävdat motsatsen. Konsignalionshandeln, som alltså är en i branschen allmänl
vedertagen och utbredd form för konlinuerliga affärer mellan för varandra väl
kända leverantörer och importörer/ distributörer, anses genom det speciella
förhållandet mellan affärsparterna ge producenten bättre garantier för att
uppnå en högsta ersättning jämförl med fasta köp i en fri marknad, där
importörens/distributörens ansvar gentemoi leverantören upphör i och med att
köpesumman betalats och varan övertagits. Det brukar också hävdas från deras
sida, som från odlarsynpunkt anser försäljning i kommission vara att föredra
framför försäljning till fasta priser, att systemet bidrar lill större
marknadsstabili-tel. Delta sägs bero på att kraven på effektiv marknadsföring
av distributören skulle vara större vid kommissionsförsäljning på grund av det
nära förhållandet mellan säljare och distributör än vid fast försäljning, där
samma kontakt mellan parlerna enligt detta synsätt inte skulle föreligga.

Utredningen
finner det vidare anmärkningsvärt, att stora prisskillnader kan föreligga vid
samma tidpunkt mellan olika imporipartier. Om ulredningen närmare studerat
förhållandena, hade den kunnal konstatera, att svenskproducerade
trädgårdsprodukler säljs till starkt varierande priser varje dag på grund av t.
ex. skillnader i kvalitet, försäljningsort och kvanti-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 63

tet.
Naturligtvis föreligger också prisskillnader mellan olika importpartier
beroende på varierande kvalitet, varans kondition, noggrannhet i sortering,
inköps- och försäljningssituationen, ankomstdag, frågor som sammanhänger med
disposition av järnvägsvagn och många andra faktorer.

Vad
gäller definitionen av lågprisimport måste den innebära, att som lågprisimport
anses varje import som underskrider ett visst tänkt, acceptabelt svenskt
minimipris alldeles oavsett hur del lägre imporlprisel uppnåtts. Man kommer då
lätt fram till att om imporlprisel är lägre än svenska produktionskostnader,
man skall ingripa, d. v. s. en effektiv importkonkurrens bör motverkas. Som
tidigare nämnts skulle detta innebära ett mycket längre gående ingripande än
man diskuterat beträffande tekoimporten. Inte heller vad gäller
trädgårdsprodukter kan man bortse från det i den internationella diskussionen
hävdade kravet, att ingrepp mot importen måste förutsätta en i något avseende
"unfair" konkurrens.

1
avsnitt 4.2 behandlar utredningen olika system för åtgärder mot lågprisimport,
av allt att döma utan alt beakta den omfattande diskussion om denna
problematik, som förekommit hos olika myndigheter, departement och även i
riksdagen i skilda sammanhang, främsl vad gäller beklädnadsområdel.

Utjämnings-
och antidumpinglullar utmönstras snabbt med omdömet att de inte passar i
lågprissammanhang. Man kan i så fall undra, när de skall användas, då de är
konslruerade just för att möta internationellt inte godtagbara lågpriser. Som
framhålls i det särskilda yttrandet har ju de internationella reglerna om
subventioner, utjämnings- och antidumpinglullar nyss översens och att döma av
proposilionen i ärendet gjorts mer effektiva samlidigt som kriterier
fastställts för tillämpningen. Ingen har gjort gällande, alt dessa regler som
de nu föreligger inte skulle vara operativa. Dock måste man vid omedelbara
ingripanden senare kunna moiivera sina åtgärder och göra troligt, att skada
vållats eller hotat och man måste se till alt vissa andra kriterier verkligen
är uppfyllda. Den omständigheten att exportlandet på grund av en effektivare
produktion kan hålla lägre priser än den inhemska produktionen är t. ex. inte
något godtagbart skäl. Vill man ingripa mot en besvärande konkurrens, som
enligt inlernationella regler inte kan betecknas som "unfair" i ett
eller annat avseende, kan utredningens försök att skriva borl dessa instrument
te sig mer förståeliga. Men då blir det fräga om ett i allmänhel förhöjt
tullskydd, vilket är något annat än åtgärder mol lågprisimport. Del bör alltså
vara uteslutet att ingripa l.ex. mol ett europeiskt marknadspris, som ligger
under den svenska prisnivån, om inle aniidumping- eller subventionskoden
medger detta. Annars är man hänvisad lill att ompröva det allmänna tullskyddet,
om delta är möjligt med hänsyn lill internationella förpliktelser och
handelspolitiska förhållanden.

Utredningen
anser kombinationstullar vara lämpliga för alt motverka en lågprisimport. Det
erinras om alt sådana lullar beslutats av riksdagen för matlök och färskpotatis
liksom att de förekomner för enstaka andra produkler i tulltaxan.

Förulom
alt kombinerade tullar är besvärliga från administrativ sypunkt för såväl
näringslivet som tullmyndigheterna finns också vissa principiella erinringar
atl anföra mot delta slags tullar. Föreligger nämligen en stor prisklyfta
mellan importen och den inhemska produktionen, kan det vara svårt att med en
rimlig värdelull uppnå en tillräckligt stor prisutjämnande effekt utan att
också icke-lågprisvaror drabbas av en höjd tullbelastning. Det kan ifrågasättas
om, i ett hårdare konkurrensläge med låga priser.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 64

kombinalionslullar
verkligen innebär etl effektivare skydd än minimivikt-lulldelen. Den för
producenten intressanta skyddseffekten skulle i praktiken alltså kunna uppnås
även med en ren vikttull. Eflersom det inie ovänlat visat sig att betydande
praktiska svårigheler föreligger att pä ett rikligl säll lillämpa värdetullar
på Irädgårdsområdel - EG har som bekant på väsentliga avsnitt nödgats tillgripa
speciella hjälpregler - och vikttullar enligt all doktrin är effektivare vid
imporl till låga priser, vill vi ifrågasätta, om man inte för de i promemorian
berörda produkterna i stället borde faslställa lämpligt avvägda vikttullar.
Tidigare framförda invändningar om all dessa med hänsyn lill den belydande
inflationen måste överses med bestämda intervaller fäster ju utredningen numera
inle något avseende vid, eftersom man yrkar på en sådan översyn av
minimivikttullen vid kombinerade tullar.

Vid
kombinerade tullsatser blir del besvärliga och svårkontrollerbara jämförelser
mellan de båda alternativen för varje ingående enskild varupost i en sändning
med hänsyn till dess specifika pris beroende på kvalitetsskillnader,
varierande förpackningskostnader etc. Del föreligger vidare en uppenbar risk
att minimivikllullarna så som de nu föreslås främst kommer att drabba varor,
som av kondilionsskäl åsälts etl lägre pris och endasl sällan kommer att avse
en import av fullvärdiga varor till anmärkningsvärt låga priser. Naturligtvis
kan också risker föreligga för snedvridningar i konkurrensen beroende på atl
vissa överföringar av delar av likvider sker mellan skilda sändningar under
olika säsonger eller mellan olika produkter för all undvika en tillämpning av
minimivikllullar. Den lojala handeln måste kräva, att möjligheter lill fiffel
effektivt motverkas. Men frågan är om Tullverket har tillräckliga resurser för
en förebyggande kontroll.

Ett
alternativ till de framlagda förslagen om kombinerade tullar bör därför vara
rena viktlullar. Eftersom det inte är möjligt atl finna sakliga grunder varför
man inom berörda varuområde ibland fastställt värdetullar och i andra fall
bibehållit vikttullar, kan principiella skäl inte anföras mot en återgång till
vikttullar i dessa fall, om detla anses motiverat av att imporl lill låga
priser bör tillmätas större avseende vid utmätningen av tullskyddel än som
gjorls i och med övergången lill nya tullar den I februari 1980.

Sveriges
grossistförbund instämmer i och hänvisar lill de synpunkier och förslag som
framförs i yttrandet från Sveriges Frukt- och Grönsaksdi-slributörers Förening.
Förbundet uttalar vidare:

Del
är beklagligt, att utredningen inte gjort en klarare analys av importens
struktur. Man har därför inle observerat den principiella skillnaden mellan en
lågprisimport på grund av speciella förhållanden som internationellt anses
motivera motåtgärder t. ex. dumping - och en normal import av produkler till
låga priser på grund av en effektiv produktion. I avsaknad av en klar och
godlagbar definition av begreppet lågprisimport förefaller utredningen närmast
åsyfta en allmän försiärkning på vissa punkter av det nyligen översedda
tullskyddel inom kap. 6-8 i tulltaxan.

Vi
vill också instämma i den kritik, som framförs i Sveriges Frukt- och Grönsaksdistributörers
Förenings åberopade yttrande, mot utredningens starkt förenklade och
onyanserade syn på den omfattande inlernationella handel med
trädgårdsprodukler, i vilken Sverige traditionellt deltar. Vidare verkar som
bekant Sverige genom Inlernational Trade Centre (ITC) i

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 65

Geneve och genom IMPOD för uppbyggande av en frukt- och
grönsaksproduktion i flera u-länder och för en ökad import till Sverige av
ifrågavarande produkter från sådana länder. Därför bör inte tillgripas några åtgärder
som, i likhet med de föreslagna, försvårar införseln från u-länder, vilket
skulle stå i strid med Sveriges allmänna u-landspolilik.

Vad gäller möjligheten att motverka speciella
lågprisattacker mot den svenska marknaden - något som inte torde förekomma i
större utsträckning och som inte närmare utretts av utredningen - bör reglerna
i den nya koden om subventioner och utjämningstullar samt i den reviderade antidumpingkoden
kunna komma till användning. Dessa koder möjliggör som bekant också snabba
ingripanden men ställer krav på att vidlagna åtgärder senare skall kunna
motiveras enligt de fastställda kriterierna.

ICA-förbundet ansluter sig i huvudsak till de synpunkter
som framförts av Holger Nyström i dennes särskilda yttrande. Förbundet ställer
sig också i princip bakom del remissyttrande som avgivits av Sveriges Frukt-och
Grönsaksdistribulörer. Vidare vill förbundet i anslutning till dessa yttranden
och med utgångspunkt från sin verksamhet och erfarenhet kring handeln med
trädgårdsprodukter peka på några faktiska förhållanden. I del avseendet ullalar
förbundet följande.

Genom olika ålgärder från bl. a. Socialstyrelsen,
Livsmedelsverket och också genom medverkan från handelns sida har konsumtionen
av trädgårdsprodukter stadigt ökat under senaste 10-årsperioden. Detta har kunnal
ske med ell ökat varuutbud som mer och mer fått årel-runt-karaktär och till för
konsumenten rimliga priser. Detta har framförallt varit möjligt genom en mycket
omfattande internationell handel med olika trädgårdsprodukler. Denna handel är
av väsentlig belydelse för att täcka den svenska konsumentmarknadens behov. I
detta sammanhang är det angelägel betona att handelns imporl är noga planerad
lång lid i förväg. Detta gäller framförallt för kampanjaktiviteter. Inköpen kan
därför inte baseras på uppdykande lågprispartier.

En annan omständighet av väsentlig betydelse är att den
svenska odlingen - även under högsäsong - är otillräcklig för att möta
efterfrågan på ett stort anlal produkter.

Enligt vår uppfattning finns en uppenbar risk för att elt
genomförande av de föreslagna åtgärderna kan leda till elt sämre utbud och ett
högre pris för konsumenterna. En sådan utveckling skulle motverka de strävanden
som bl. a. gjorts för alt förbättra kostvanorna.

1 likhei med utredningen anser vi det angeläget att
"konsumenternas intresse av att ehålla tillgång till grönsaker som är
billiga men också av god kvalité och med jämn tillförsel måste också beaklas i
sammanhanget".

Även om vi är medvetna om de svårigheler som måsle finnas
i att göra en riktig avvägning mellan producent- och konsumentintressena
förefaller dock de senare att ha kommit i bakgrunden. Det borde ha varit
angeläget för utredningen atl ha ägnal konsumentintressena större
uppmärksamhet.

Vi har ett långvarigt bretl och givande samarbele med de
svenska odlarna av trädgårdsprodukler. Vi anser del angeläget att
förutsättningen skapas för deras fortbestånd. Vid bedömningen av lönsamheten är
det emellertid nödvändigt atl se på det samlade resultatet för en hel odlingssäsong
snarare än enstaka föreleelser på prisområdet.

5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 175

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 66

Utredningen
konstaterar att det varit önskvärt men inle möjligt au lämna en redovisning för
omfaltningen av lågprisimporten. Della måste innebära att det ej varit möjligt
faslställa den ekonomiska effekten för de svenska odlarna som
"lågprisimporten" inneburil. Detta är en allvarlig brist då
utredningen trots avsaknad av denna information föreslår åtgärder som kan leda
till att möjligheterna lill en reell importkonkurrens uteslutes inom vissa
produktområden. Åtgärder av detta slag av mer eller mindre protektionistiskt
slag kan också få effekt på handelsutbytet inom andra varuområden.

Vi
delar därför den uppfattning som kommer till uttryck avslutningsvis i experten
Holger Nyströms särskilda yttrande:

"Systemets
av utredningen uppgivna stora fördel för konsumenterna är mycket svår atl inse,
eftersom de åsyftade jämna priserna riskerar ligga på en förhöjd genomsnittlig
prisnivå".

I
likhet med Holger Nyström vill vi avstyrka säväl föreslagna kombinalionslullar
som imporlminimiprissystemel. Vi förordar, att man närmare utreder
möjligheterna alt komma till rätta med enstaka, tillfälliga, särskilt låga
priser genom tillämpning av den nya subventionskoden och den reviderade
anlidumpingkoden inom GATT.

Kooperativa
förbundet erinrar om att del i sill remissyttrande över betänkandet
"Svensk trädgårdsnäring" (SOU 1978:51) framfört synpunkter på flera
av trädgårdsnäringsulredningens förslag och ställningstaganden. Bl.a. framhöll
KF därvid atl "man inle onödigtvis skall fördyra produkterna för
konsumenterna och atl man i möjligaste mån skall beakta
u-landsintressena". Vidare framhölls att utredningens genomgång av värdelullar
och viktlullar var bristfällig och att KF av praktiska skäl förordade
viktlullar bl.a. på grund av möjligheterna lill fusk vid användning av
värdetullar. Vidare avstyrkte KF bestämt ett system med importminimipriser för
lomat och gurka, bl. a. eftersom några negativa verkningar av s. k. lågprisimport
inte kunnal påvisas. När nu trädgårdsnäringsutredningen föreslär införande av
importminimipriser för tomater och gurka anser KF fortfarande atl etl sådant
system är olämpligt av flera skäl: dels fördyrar det onödigtvis varorna för
konsumenien, dels stämmer det illa överens med GATT:s tullvärdekod och vidare
är det svårt att kontrollera, varför möjligheter finns att kringgå systemet som
dessulom är administrativt krångligt. KF anför vidare.

Utredningens
motiv lill införande av importminimipriser för tomater och gurka anges bl. a.
vara att produktionen ävenlyras genom de ständigt återkommande
importstörningarna. KF har bl. a. belydande praktisk erfarenhet beträffande
förmedling av frukt och grönsaker och måste därför konstatera att utredningens
antagande om importsiörningar och lågprisimport av s. k. överskottsproduktion
är sällsynt dåligt underbyggt, eftersom det inte alls stämmer med verkligheten.
Relativt låga priser har stundom förekommit, liksom även relativt höga, men
ingalunda "under en längre tid".

Ulredningens
föreställning om hur konsignalionshandeln fungerar i

praktiken är också verklighetsfrämmande och dess definiiion av begreppel

lågprisimport är för övrigt betecknande: " sådan import som med

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 67

värdetull
ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad en motsvarande viktlull skulle
innebära". Det kan nämnas att riksdagen lidigare påförslag av
trädgårdsnäringsutredningen infört värdetullar i stället för vikttullar för
flera varor. Enligt KF;s uppfattning torde syftet med utredningens förslag
således vara att skydda den inhemska produktionen på ett sätt som kommer atl
motverka konsumentintresset genom att alltför mycket fördyra konsumentpriserna
på tomater och gurka. Detta anser KF olyckligt, särskilt under sådana tider på
året då svensk produktion är relativt dyr på grund av vårt klimat och beroende
av oljeförbrukning, medan en import från varmare länder bättre utnyttjar
solenergin. Flera u-länder visar ökat intresse för produktion av frukt och
grönsaker och kan få viss hjälp härvid av bl.a. IMPOD (Importkontoret för
u-landsprodukter) i Sverige. Ulredningens andra förslag att införa
kombinalionslullar (värdetullar-l-minimi-vikttullar) för morötter, vitkål och
.sallat anser KF vara direkt emot konsumenternas intressen och leder bl.a.
till krångel och ökade administrativa kostnader. KF får slutligen erinra om de
möjligheter som står till buds genom GATT:s artikel VI om
antidumping- och uljämningstullar, som kan användas i sådant lågprissammanhang
som t. ex. innebär skada eller hol om väsentlig skada för den svenska näringen.

Sammanfattningsvis
avstyrker KF utredningens förslag angående skyddsåtgärder mot s.k.
lågprisimport av trädgårdsprodukler främst av hänsyn lill konsumentintresset
men även på grund av att utredningen enligt KF icke varil tillräckligt
allsidig.

Statens
pris- och kartellnämnd anför i silt yllrande i denna del följande.

Nämnden
konslalerar alt endasl producenlernas intressen beaklas i utredningens nu
framlagda förslag, medan konsumentintresset av valmöjlighet och så låga
konsumentpriser som möjligt åsidosätts. Som exempel kan nämnas det föreslagna
systemet med kombinalionslullar för vissa produkter, där utredningen föreslår
minimivikttullar, vilka gynnar producenterna. Utredningen diskuterar inte ens
en övre gräns för tullarnas storlek, vilket åtminslone i någon män skulle ha
beaktat konsumentintresset.

Det
förslag till kombinalionslullar för vissa produkter och till system med
importminimipriser för tomater och slanggurka, som utredningen lade fram i
betänkandet SOU 1978: 51, avvisades i regeringens proposition 1978/79:136. Vid
remissbehandlingen av detta belänkande anförde slalens jordbruksnämnd att de
fall av marknadsstörande import, som från trädgårdsnäringens sida vid enslaka
lillfällen har påståtts förekomma, vid närmare granskning visat sig sakna
större betydelse.

Något
nyll sakmaterial har inte tillkommit i ulredningens nu framlagda promemoria.
Utredningen anger att omfattningen av lågprisimporten är svår att redovisa och
har inte i något fall kunnat kvanlifiera vilka ekonomiska skador de inhemska
producenterna skulle ha åsamkats genom lågprisimport. Den tidigare analysen i
betänkandet SOU 1978:51 av trädgårdsodlarnas ekonomiska situation visade all
del var främst odlarna av snittblommor som hade ekonomiska svårigheter. Då det
enligt nämndens mening fortfarande saknas ekonomiskl analysunderlag, som visar
om trädgårdsnäringen är i behov av särskilda skyddsåtgärder mot lågprisimport,
kan nämnden inte tillstyrka ulredningens förslag om skyddsålgärder mol
lågprisimport av trädgårdsprodukter.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 68

Under
1979 antog riksdagen en proposition om de multilaterala handelsförhandlingarna
(prop. 1979/80: 24). Denna proposition innehåller bl. a. en överenskommelse om
tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet - den
reviderade s.k. anlidumpingkoden. Om lågprisimport av dumpingkaraktär skulle
förekomma i framtiden - och skadeverkningarna därav inte skulle kunna
undanröjas genom det multilaterala handelsavtalet ~ bör särskilda åtgärder
kunna vidtagas i efterhand för att ersätta berörda producenter av
trädgårdsprodukter för faktiskt påvisade ekonomiska skador. Åtgärderna skulle
härigenom komma att begränsas till den grupp som lidit ekonomisk skada. En
sådan ordning är ur konsumenternas synpunkt att föredra framför generellt
konkurrenshämmande och prishöjande skyddsålgärder mot eventuellt uppkommande
lågprisimport av trädgårdsprodukler.

Landsorganisationen
i Sverige hänvisar till sitl yttrande över trädgärds-näringsutredningens
belänkande "Svensk trädgårdsnäring - Produktion, Rationalisering,
Internationella förhållanden" (SOU 1978:51). I det yttrandet uttalade
organisationen mycket stor tveksamhet till ulredningens tankegångar och
förslag. LO moliverade därvid sin avvisande hållning med såväl
konsumentpoliliska som handelspolitiska och biståndspoliliska skäl. LO säger
sig nu inle ha funnit anledning att ändra detla synsätt, ulan organisalionen
vill avstyrka säväl det föreslagna imporlminimiprissystemel som de föreslagna
kombinationslullarna.

IMPOD
avslyrker såväl kombinationstullar som importminimipriser. I andra hand
föreslår IMPOD att u-länderna undantas från de höjningar av importtullar, som
skulle bli följden av alt ulredningens förslag genomförs. Till ytterligare
utveckling av skälen för sitt ställningstagande i denna del anför IMPOD vidare.

I
biståndspolitiska utredningen SOU 1977:13 diskuteras bl.a. Sveriges handel med
u-länderna och en anpassad näringspolitik. En av slutsatserna är (6.5.4.) all
"ett sysselsättnings-, regional- eller försörjningspolitiskt motiverat
skydd för en inhemsk produktion så längt möjligt ges en sädan ulformning alt
det inle motverkar Sveriges biståndspolitiska mäl. Delta innebär att åtgärderna
inte bör ha karaktär av gränsskydd". 1 6.9. Anpassad näringspolitik sägs
bl.a. följande: "Sveriges villighet till anpassning bör vara stor när det
gäller import från u-länder". Det förefaller inte som om den föreliggande
utredningen hade beaktat dessa synpunkter. U-länderna har överhuvudtaget inte
nämnts i ulredningens förslag annat än i experten Holger Nyströms särskilda
yttrande.

Den
nuvarande importen från u-länder av sådana produkter som skulle drabbas av
tuilökningar enligt utredningens förslag är visserligen obetydlig. Det är
emellerlid elt område som u-länderna ställer stora förhoppningar på eftersom
det här bör finnas naturliga förutsättningar. FN:s olika organ, inle minsl ITC,
som Sverige ger betydande stöd, lägger stor vikt vid dessa produkler, speciellt
för de minst utvecklade länder, som Sverige särskilt framhållil bör
priorileras. Konsekvenserna av en tillämpning av Trädgårdsnäringsulredningens
förslag skulle komma att framstå som hell stridande mol Sveriges officiella
ställningstagande i biståndssammanhang.

De
produktområden som här särskilt avses är tomater, isbergssallad och vanlig
sallad. Morötter och vitkål torde på grund av fraklförhållanden

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 69

knappast
bli aktuella som exportprodukter lill Sverige. De kombinerade tullarna skulle
drabba nya länder, dvs. u-länder, mycket hårdare än länder som redan är
elablerade på marknaden.

För
att en importör skall ta risken med en import från ett nytt land, är det
rimligt att man begär en ersättning för denna risk i form av ett lägre pris
-som ofta pä grund av de högre riskerna inte slår igenom i konsumentpriset och
därmed påverkar marknaden. Den föreslagna konstruktionen av ett
lågprisimportskydd skulle alltså beröva u-länderna denna konkurrensmöjlighet
genom att de hindras att lägga sina priser de erforderliga procenten under de etablerade
exportörernas.

Sveriges
Industriförbund, som i sitt yttrande över trädgårdsnärings-utredningens
huvudbetänkande avstyrkte införandet av kombinerade vikl-och värdetullar, säger
sig nu inte finna anledning att ändra denna uppfattning. Industriförbundet
anför vidare.

Utredningens
förslag till importminimipriser för tomater och slanggurkor är enligt
förbundets mening sällsynt illa underbyggt. Redan dess hemmagjorda definiiion
av begreppet lågprisimport är minsl sagt anmärkningsvärd. Vi anser ej heller
all det faktiska behovel av särskilda skyddsålgärder för ifrågavarande
produkter lillfredsställande dokumenterats.

Analysen
av de olika alternativa åtgärder som kan komma i fråga för alt skydda den
inhemska produktionen mot marknadsstörande imporl är dessutom synnerligen
bristfällig. Industriförbundet vill därför bestämt avstyrka ell införande av
ulredningens förslag lill importminimipriser. Vi vill i stället föreslå att
hela frågan om eventuella skyddsåtgärder mot lågprisimport av
trädgårdsprodukler blir föremål för förnyad ulredning - förslagsvis av
expertis från Kommerskollegium, Jordbruksnämnden och Generallullslyrelsen. En
sådan utredning bör bl. a. få lill uppgifl

-
att prestera en mera adekvat
och internationellt försvarbar definition av begreppel lågprisimport

-
att fastlägga det reella
behovet av särskilda skyddsåtgärder mot sådan import

-
atl objektivt utvärdera olika
tänkbara alternativ till skyddsåtgärder, varvid även de handelspolitiska
aspekterna - inte minst med avseende på våra relationer till EG - bör beaktas

-
att om ulredningen skulle ge
vid handen att behov verkligen föreligger av ett mera permanent skydd mol
lågprisimport av vissa produkter framlägga förslag som är godtagbara även ur
handelspolitiska och konsumentpolitiska synpunkter.

Statens
Jordbruksnämnd föreslår att man avstår frän att tillämpa importminimipriser och
i stället väljer kombinerade värdetullar och viktlullar för att skydda mol
lågprisimport. Dessa skyddsåtgärder bör enligt jordbruksnämnden vidtagas för
ett så begränsat anlal varor som möjligt. Vidare föreslår nämnden att
vikttullarna fastställs säsongmässigt för att skydda avsättningen av den
svenska skörden samt med beaklande jämväl av konsumenternas inlresse av så låga
priser som möjligt. Nämnden anför vidare:

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 70

I
den av trädgårdsnäringen framlagda promemorian har begreppet lågprisimport
getts följande definiiion: "Med lågprisimport avser utredningen sådan
imporl som med värdelull ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad
motsvarande viktlull skulle innebära". Nämnden finner denna definition
oklar men har utgått ifrån alt vad ulredningen avser med lågprisimport är en
siluaiion då de nya värdelullarna ger ett lägre lullbelopp per viktenhet än de
lidigare gällande vikttullarna.

Ulredningen
har redovisat olika ålgärder som kan komma ifråga för alt motverka de
skadeverkningar på den inhemska marknaden som en lågprisimport kan medföra.
Därvid har behandlals särskild tull. antidumping- och uljämningstullar,
kombinalionslullar, importminimipriser samt kvantitativa reslriktioner.

Nämnden
har i sina överväganden rörande de förutnämnda till buds slående ätgärderna
kommii till all en kombination av minimivikttull och värdetull är all föredra
om man vill få lill stånd elt snabbt och effeklivl lägprisskydd utan alllför
slora administrativa olägenheler.

Kombinalionslullar
lillämpas redan i dag för vissa industrivaror (textilier m.m.) liksom för
mallök och potatis. Enligt vad nämnden erfarit har systemet kunnat tillämpas på
etl godtagbart sätt. Med hänsyn till del merarbete som dock förorsakas
tullverket bör kombinationstullar pä irädgårdsområdel begränsas till så få
varor som möjligt. Nödvändigheten av atl i framtiden kunna uppjuslera minimivikllullarna
medför dessutom atl evenluella GATT-bindningar för berörda varor måste
lösgöras, vilket ytterligare understryker vikten av att tillämpningen av kombinalionslullar
inte blir alltför omfattande, della särskilt som ett stort antal
trädgårdsprodukter bundits i GATT. Dessa synpunkier torde ha beaktats av ulredningen
genom att förslaget lill åtgärder begränsats till fem varuslag. Vid
tillämpningen av kombinationstullar för ovannämnda produkler bör enligt
nämndens uppfattning olika lullperioder kunna fastställas med minimivikttlullarnas
nivåer anpassade efler behovet av skydd under den lid då den svenska produklionen
avsätts. För tomat och gurka bör således vikttulldelen vara högsl under juli seplember,
då normalt priserna på dessa produkler är som lägst i Europa. Nämnden vill dock
i sammanhanget varna för alllför högt satta minimivikttullar, då man därigenom
kan åstadkomma en omotiverad fördyring av de svenska varorna. Av
konsumenthänsyn bör i viss utsträckning priser noterade hos traditionella
grönsaksproducenter i Västeuropa tillåtas slä igenom på den svenska marknaden.

Nämnden
anser ulredningens förslag lill minimivikttullar acceptabla dä dessa i huvudsak
anknyler lill de gamla vikltullarna.

För
atl minimivikllullarna skall behålla sin skyddseffekt på längre sikt anser ulredningen
det väsenlligl att de med jämna mellanrum ses över. Nämnden menar att denna
möjlighet bör stå till buds men atl tidsintervaller härför inle fastläggs. Vid
en översyn är del naluriigt att produk-lionskostnadsutvecklingen i Sverige pä
visst sätt beaklas. Frågan om en eventuell "indexering" bör dock även
ses ur allmän GATT-synpunkl och bedömas i ljuset av den prejudicerande verkan elt
sådant arrangemang kan få.

Generaltullstyrelsen
anför i sitl yttrande.

Överväganden
rörande importskydd mol lågprisimport inrymmer komplicerade frågeställningar
rörande tullverkels handläggning och

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 71

kontroll av införseln. Delta är särskilt fallet ifråga om
trädgårdsprodukter, för vilka kraven pä snabbhet i tullbehandlingen är stora,
samtidigt som kontrollen av deklarerade kvantiteter och värden är besvärlig på
grund av varornas karaktär och i många fall speciella leveransförhållanden.
Administrations- och kontrollfrågor borde därför ha vägts in i utredningens
överväganden om tullskydd tillsammans med exempelvis närings- och
handelspolitiska aspekter. Generaltullstyrelsen finner del mot denna bakgrund
anmärkningsvärt att kontakt inte tagits med slyrelsen under utredningens gång.
Helst borde en lullexpert ha fått biträda vid fullgörandet av del särskilda
uppdraget om skydd mot lågprisimport. Om inte annat hade härigenom förslaget
kunnat ges en klarare utformning - bl.a. genom användandet av en adekvat
terminologi.

Med lågprisimport avses i promemorian 1979-12-18 sådan
import som med värdetull ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad en
motsvarande vikttull skulle innebära. Innebörden härav är oklar. Emellertid
torde härmed avses vad som framgår av del särskilda yttrandet av experten
Holger Nyström, nämligen att lågprisimport fär anses föreligga när de nya
värdetullarna ger ett lägre tullbelopp än de ursprungliga vikltullarna - för
varje enskild imporlsändning. Med en sädan utgångspunkt är det egentligen inte
ell skydd mot lågprisimport som övervägs, utan snarare en förstärkning av de
nyligen beslutade värdetullarna. Traditionellt avses nämligen med lågprisimport
- i Sverige och i andra länder - en imporl som lill följd av låga priser
(underpriser) förorsakar skada för inhemsk produktion. En ökad import som blir
en följd av en allmän försämring av den svenska produktionens relativa
konkurrensförutsättningar kan inle sägas utgöra en lågprisimport. Import från
de med Sverige i koslnadsmässigi hänseende jämförliga länderna i Västeuropa
och Nordamerika har i andra sammanhang i allmänhel inte ansetts utgöra
lågprisimport som i stället närmasl gälll viss imporl från länder i exempelvis
Ostasien och statshandelsländer. Självfallet förekommer fall av konkurrens
till mycket låga priser även i vad avser import från med Sverige jämförliga
länder. Sådana fall ger emellertid ingen allmän karakteristik av förhållandena
i handeln mellan Sverige och dessa länder och måste därför lösas med speciella
metoder (kommersiella motaktioner, förhandlingar, eventuellt antidumping-
eller utjämningstullar). Att det förekommer enstaka imporipartier till mycket
låga priser gäller för alla varuområden och är inte särskilt accentuerat för trädgårdsprodukler
annat än när fråga är om varor vars kvalitet väsentligt avviker från normalkvalitel.

Utredningen har med utgångspunkt frän den officiella
statistiken inte kunnal belägga förekomsten av "lågprisimport".
Enligt utredningen hade det emellertid varit önskvärt att lämna en redovisning
av prissvängningarna och därmed i vilken utsträckning som särskilt låga priser
föreligger i imporlen. Statistik för sådan analys finns emellertid tillgänglig
på generallullslyrelsen. Av importstatistiken för de försia nio månaderna
under 1979 framgåratt trycket från lägprispartier inte kan ha varil särskih
besvärande för avsättningen av motsvarande svenska produkter. Endasl en mycket
liten del av importen har kilopriser som väsentligt understiger medelpriserna
för de redovisade månaderna. Ytterligare kommenlarer härtill lämnas i
anslutning lill synpunkterna i del följande avseende tullskyddet för enskilda
produkter.

En förstärkning av tullskyddet på det sätl som anges i
uppdraget lill utredningen kan givelvis övervägas från andra uigångspunkter än
med

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 175 72

syftet att skydda svensk trädgårdsnäring mot
lågprisimport. Syftet kan vara att skydda näringen mot utländsk konkurrens över
huvud taget eller mot en framtida försämring av konkurrensmöjligheterna. Sådana
överväganden måste dock göras mer allmänt och med andra utgångspunkter än
skydd mot lågprisimport.

Det kan till en början noleras att den svenska
produktionen av de akluella varorna fält tullskyddel omprövat helt nyligen och
härvid förstärkt samtidigt som tullskyddet gjorts inflationsbeständigt genom
övergången till värdetullar. Frågan är nu i vilken utsträckning de föreslagna minimitullarna
ytterligare förstärker det samlade skyddet till förmån för svensk odling och om
de minskar risken för egentlig lågprisimport, alternativt höjer priset frilt förlullat
upp till mer "normala" priser.

Härom yttrar generaltullstyrelsen atl de föreslagna minimivikllullarna
för morötter, vitkål, rödkål och sallat får en myckel liten skyddseffekt selt
såväl från total skyddssynpunkt som från en isolerad lågprissyn-punkl. Eflersom
vinslen i skyddseffekt för dessa produkter blir liten måste de administrativa
problem och de kontrollsvårigheter som uppkommer, enligt generaltullstyrelsens
mening, få stor betydelse i sammanhanget.

Kommerskollegium säger i sitt yttrande:

I det av utredningen framlagda förslagel lill
skyddsåtgärder mol lågprisimport av trädgårdsprodukler definieras
lågprisimport som sådan import som med värdetull ger elt lägre lullbelopp per
viktenhet än vad motsvarande viktlull skulle göra. Härvid torde med "motsvarande
viktlull" avses den före den 1 februari 1980 gällande vikttullen. Detta
innebär att all import lill ell pris som ligger lägre än etl visst efler vikttullen
fastställt pris skulle utgöra lågprisimport oberoende av om skillnader i kvalilel
eller andra faktorer som påverkar prissättningen föreligger. Denna definition
av lågprisimport tar dock inte hänsyn lill förhållandet atl ingripande mot
sådan import normall förutsätter atl den förorsakar eller hotar att förorsaka
skada för inhemsk produklion. Import från länder som i konkurrenshänseende är
jämförbara med Sverige brukar ej heller klassificeras som lågprisimport även om
imporlen i enslaka falt kan ske lill låga priser. Enligt kollegiets mening är
därför utredningens definition av lågprisimport ej tillfredsställande från
handelspolitisk synpunkt.

Vid valel av skyddsåtgärder mot lågprisimport säger
utredningen sig ha beaktat Sveriges handelspolitiska åtaganden. Ulredningen
förutsätter dock härvid bl. a. alt Sverige lyckas frigöra tomaterna från
bindningen i GATT samt atl övriga här akluella produkter hålls fria från nya
bindningar.

Möjligheten att i de nu aktuella fallen tillgripa
skyddsåtgärder mot lågprisimport i situationer som avviker från vad som är alt
anse som normala regleras av Sveriges handelspolitiska åtaganden, exempelvis GATT:s
artiklar VI
och XIX. Gemensaml för
dessa är atl det slälls krav på alt skada eller hot om skada skall föreligga.
Vidare skall åtgärderna vara av temporär natur. För åtgärder av mer permanent nalur
av det slag som föreslås av ulredningen är det enligt kollegiel rimligl all slälla
minst samma eller liknande krav på saklig motivering när det gäller atl bedöma
behovet av skydd samt alt påvisa skadan.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 73

Kollegiet
vill i samband härmed erinra om att EG i särskilt hög grad kommer att beröras
av de föreslagna åtgärderna. Även om Sveriges frihandelsavtal med EG formellt
inte utgör något hinder mot att vidta de föreslagna åtgärderna kan dock EG
komma att hävda att dessa inte står i överensstämmelse med åtagandet i artikel
15 i avtalel att främja en harmonisk utveckling av handeln med
jordbruksprodukter. Kollegiet vill varna för att ett ensidigl införande av
åtgärder som medför väsentligt minskade exporlmöjligheler för EG kan komma alt
medföra motåtgärder frän EG:s sida l.ex. återtagande av koncessioner. Det är
därför angeläget att man söker nå fram till en samförslåndslösning med EG,
delta även mot bakgrund av svenska exportintressen på jordbruksområdet.

Stockholms
handelskammare som avstyrker utredningens förslag till skyddsålgärder mol
lågprisimport av trädgärdsprodukter, föreslår att jordbruksnämnden får i
uppdrag atl noggrant följa importutvecklingen för de i utredningspromemorian
berörda trädgårdsprodukterna för att möjliggöra atl i förväg utarbetade skyddsålgärder
snabbt sätts in när import lill onormalt låga priser förekommer.

I
yttrandet säger handelskammaren vidare.

I
detta sammanhang bör erinras om att ett fritt varuutbyte med utlandet är en
nödvändighet för elt så utrikeshandelsberoende land som Sverige. Förstärkning
av gränsskydd måste därför föregås av noggranna överväganden. Vidare bör
handelspolitiska skyddsåtgärder inte stå som alternativ till erforderlig
anpassning av svensk produktion.

Ålgärder
i andra länder t. ex. i form av dumping och exportsubventio-nering kan dock få
till följd att tillfälliga ålgärder behöver vidtas mot importen lill Sverige. Härulöver
lorde undanlagsvis få godlas att temporära skyddsåtgärder sätts in för att
möjliggöra en smidig anpassning i produktionsstrukturen.

Utredningen
har gjort den bedömningen all det i stort sett för alla trädgårdsprodukter
förekommer import lill priser som avsevärt understiger de priser som normalt
gäller vid den ifrågavarande tidpunkten. Ulredningen har emellertid inle kunnal
lämna någon redovisning av lågprisimportens omfallning. Särskilda åtgärder mot
lågprisimport behövs enligt utredningen i fråga om morötter, vitkål, tomater,
slanggurka samt isbergs- och annan sallad.

Utredningens
förslag innebär all skyddsåtgärderna träder i funkiion så snart importvarans
pris går under viss nivå, oavsett skälet härtill. 1 ulredningens definition av
begreppel lågprisimport finns inle heller någol om all importen i fråga skall
anses skada svenskl näringsliv innan föreslagna åtgärder vidtas. Detta får
anses i högsta grad betänkligt mol bakgrund bl. a. av de nyligen från svensk
sida ratificerade överenskommelserna om subventioner och utjämningstullar saml
antidumping.

Skånes
handelskammare säger sig kunna hysa viss förståelse för önskemålen om atl
införa kombinalionslullar för vissa produkter, syftande lill atl inte
övergången till värdetullar i väsentlig mån ska urholka skyddet för den svenska
produktionen i vissa situationer. Såviit handelskammaren kan bedöma torde inte
de föreslagna åtgärderna få någon råvarukoslnadshö-jande effekt för industrin
men om så skulle bli fallet kan kompensations-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 74

krav
för fördyringen förväntas från induslrin. Sammanlaget har Handelskammaren
sålunda ingen erinran mot utredningens förslag. Handelskammaren anför vidare.

Handelskammaren
vill emellerlid avslulningsvis erinra om det olämpliga i den ryckighet som
präglat förändringarna på delta omräde. Det nu diskuterade förslaget är
daterat dagen innan riksdagen fattade beslut om värdetullar för tre av de
ifrågavarande produkterna. Redan innan riksdagen fatlat sitt beslut hade alltså
den utredning som arbetat pä området kunnal konstalera att beslutet skulle bli
felaktigt och behöva ändras. Om det fattade riksdagsbeslutel inle forcerats
fram hade det varit möjligt alt samiidigi som systemet med värdetullar infördes
ästadkomma de modifikationer i systemet som nu föreslås. Lagstiftningsarbetet
har bedriviis på ett sätt som enligt Handelskammarens mening uppenbarligen inte
framslår som föredömligt.

2
Kombinationstuilar på morötter, vitkål och sallat

Lantbruksstyrelsen
ultalar att ulredningen förhoppningsvis har rätt i sin bedömning då man anser
alt en kombinalion av vikl- och värdetull skall kunna vara tillfyllest
beträffande morötter, vilkål och sallat. Lantbruksslyrelsen ifrågasäller dock
om inte åtminslone för morötter och vilkål samma system för tomat och gurka
borde kunna sättas in vid behov. Sådanl behov kan i vissa lägen med höga
skördar säväl i exportländerna som i Sverige inle uteslutas. Möjligen kan del
pris som skall utlösa lilläggel därvid sättas lägre än vad som enligt
utredningens definiiion skall beiraktas som lågpris.

Lantbrukarnas
riksförbund har ingenting att invända mot att systemet med kombinalionstull
prövas på de produkler och med den lullnivä som föreslagits.

Trädgårdsnäringens
riksförbund tillslyrker alt sysiemel med kombinalionstull införes för
morötter, vitkäl och sallat. Förbundet kan i inledningsskedet tillstyrka de
föreslagna minimivikllullarna trots att de enligt förbundel är låga. För att
de skall bibehälla sin skyddseffekt på längre sikt, anser förbundet liksom ulredningen
atl det är väsentligt atl de med jämna mellanrum ses över. Förbundet anser
liksom utredningen, att detla bör ske vartannat år.

Sveriges
grossistförbund anser att förslaget atl införa kombinerade tullar för morötter,
vilkål och sallat strider mot konsumentintresset och leder till krångel och
ökade administrativa kosinader för näringsliv och myndigheler. Anses inte
värdetullarna fungera på önskat säll under vissa perioder, borde man i stället
enligt förbundel överväga en åiergång till vikttullar i sådana eventuella fall.
Tullsystemet på ifrågavarande varuområde uppvisar ju en sådan blandning av vikl-
och värdelullar, att några principiella

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 75

grunder
varför det ena eller det andra valts inte kan påvisas i det enskilda fallel, framhäller
förbundet.

Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening anför rörande utredningens förslag
i denna del följande.

För
morötter föreslär utredningen, att värdetullen om 10 % kombineras med en minimivikttull
om 10 kr/100 kg. Som framhålls i det särskilda yttrandet importeras inte
morötter, i varje fall för konsumiionsändamål, om hållbar svensk vara erbjuds.
En kompletteringsimport sker från Danmark under svensk säsong på grund av lillfälliga
kvalitetsvariationer. Under andra kvartalet importeras nyskördade morötter
frän Italien, Israel och USA, när svensk vara börjar svikta kvalitets- och kvantitelsmässigt.
Den svenska marknadsandelen för morötter har ökat under senare år och torde nu
uppgå till 85 %. Också industrin kan ibland köpa morötter från utlandet, främst
på grund av slränga krav pä särskild sloriekssorlering. Vidare är redovisade
medelpriser för importen, med undanlag för januari månad 1976, högre än det
pris, vid vilket vikttull skulle utgå enligt förslaget. Vi har inle hafl
tillfälle undersöka förhållandena i januari 1976 men förmodar, att det finns
särskilda skäl till denna prisbild. Av allt att döma kommer det föreslagna
kombinerade systemet inte alt fä några större effekter men innebär, atl elt adminislralivi
krångel lillkommer för näringsliv och myndigheter.

Vad
sedan gäller vilkål förmodas införandel av minimivikttull (10 resp. 15 kr/IOO
kg) i och för sig knappast bli av slörre betydelse för varken odlingen eller
importen. Importen av vitkål sker till 55-60 % under andra kvartalet och som
färsk, nyskördad kål från Polen, Ungern och Italien i juni. Under svensk
huvudsäsong, dvs. tredje, fjärde och första kvartalen, utgör importen endasl 3
5004000 ton och marknadsandelen för importerad vara uppgår till 13-14 %. De
jämförelsevis låga priserna för tysk vilkål för några år sedan förekommer inle
längre. Orsaken lill att Tyskland numer dominerar framför Holland som ulländsk
leverantör av vitkål till den svenska marknaden är, atl odlingen till stor del
är koncenlrerad till områden intill Danmark, varför fraktkostnaderna för tysk
kål blir betydligt lägre än för holländsk. Kvaliteterna är likvärdiga. Någon överskoltsexporl
sammanhängande med surkålslillverkningen är del inte fräga om ---.

De
problem, som kan ha förekommit för vitkålsodlarna i Sverige, är i alll
väsentligt inhemska till sin karaklär.

Beiräffande
sallad föreslås, alt värdelullen om 11 % kombineras med en minimivikttull om 45
kr/lOO kg under tullperioden. Chefen för köksväxls-odlingsinstilulionen i Alnarp
har nyligen bekräftat, all man inte får fram isbergssallad på friland i Sverige
förrän i slulel av juni. Enligt svenskt medgivande i Tokyorundan kommer tullen
att avskaffas i april månad. Någon minimivikttull kan givetvis inte ulgå under
april i enlighel med gjorda överenskommelser. Tull bör vidare inle ifrågakomma
i maj, eftersom det då inte finns någon svensk produktion att skydda, utan
tullen är av rent fiskal natur. I försia hand bör tullen därför avskaffas under
maj, då något giltigt motiv för dess införande inte föreligger. En minimivikttull
under denna tid skulle givetvis falla på sin egen orimlighet, eftersom
kombinerade tullar inle är tänkbara i avsaknad av skyddsmotiv. Under den
svenska odlingssäsongen är importen obetydlig. Skälen för att introducera
kombinerade tullar för isbergssallad är alltså synnerligen svaga.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:175 76

Beträffande vanlig sallad uppger ulredningen, att import
till lågpris skulle uppträda tidvis vår och höst. En tidigare i utredningen
cirkulerande uppgift om alt lågprisimport skulle ha förekommit till etl pris av
4 kr/kg syns ha utgått i den remitterade versionen av utredningspromemorian. Vi
tror, atl uppgifter skulle kunna lämnas från Tullverket om importen och alt man
då knappast skulle få något underlag för att den kritiserade importen
förekommit i någon omfattning av belydelse. Svårigheler för svenska
salladsodlare beror på övergången till växlhusodlad vara, medan frilands-sallad
inte längre lycks ha någon marknad oavsett priset. De presenterade
månadsmedelvärdena syns ocksä vara sä höga, att viktlull knappasl blir aktuell.
Några bärande moliv för införande av kombinalionslullar torde alltså inle
föreligga.

Som framhålls i det särskilda yttrandet saknas alltså vad
gäller de aktualiserade fallen väsenlliga skäl lill alt genom kombinalionslullar
krångla lill lullbehandlingen, skapa administrativa problem och betydande
kontroll-svårigheter. Vinsten i skyddseffekt blir däremoi ringa. Vi vill
instämma i hr Nyströms uttalande att, om kombinerade tullar beslutas, samma
regler bör gälla som för andra minimivikttullar i tulltaxan vad avser en
eventuell framlida översyn av sådana tullar i anledning av en fortsall
inflation.

Kommerskollegium vill slarki understryka att lillämpningen
av etl system med kombinerade lullar är förenad med belydande administrativa olägenheler.
Vidare kan del föreligga svårigheler alt avväga nivån för minimitul-len så all
inte import till normalpris Iräffas. En annan nackdel är alt minimivikttullar inle
bara träffar lågprisimport utan även lågkvalilativ import. Som följd av
nyssnämnda olägenheter är anlalet tullar av denna typ myckel begränsai i den
svenska tulltaxan. Enligt vad kollegiet erfarit kommer också de nyligen införda
minimivikllullarna för bl.a. mallök att medföra stora administrativa
svårigheter för lullverkel. Minimivikttullar bör därför enligt kollegiets
mening endast komma i fråga i myckel begränsad omfattning och då uteslutande i
fall där ett starki behov därav föreligger. En bedömning av det befogade i de
föreslagna åtgärderna bör enligt kollegiels mening i första hand baseras på en
utredning om det faktiska skyddsbehovet för den inhemska odlingen i fråga. De uppgifler
i nämnda avseenden som lämnas av trädgårdsnäringsulredningen anser kollegiet ej
vara lillräckliga för etl slutligt ställningslagande. Ytteriigare belysning är
enligt kollegiets mening erforderlig. Bl.a. saknar kollegiet uppgifler som
närmare belyser marknadsutvecklingen saml utvecklingen för den inhemska
odlingen samt dess konkurrenssituation liksom även åtgärdernas effekter för
konsumenterna. Om man enbart ser till tillgängliga uppgifter om importen och
dess utveckling ger dessa enligt kollegiets uppfattning inte stöd för så
långtgående och så administrativt betungande åtgärder som utredningen föreslår.
Kollegiel anser sig mol den bakgrunden inle kunna tillstyrka de framlagda
förslagen om införande av kombinerade tullar för morötter, vitkål och sallad.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 77

Enligt
Stockholms handelskammare mildrar minimivikttullen i en kom binerad tullsats
marknadsstörningar till följd av lågprisimport. Handelskammaren anser att
syslem med minimipriser (referenspriser) torde vara ett effeklivare skydd mot
sådan import och erinrar om att såväl minimivikttullar som minimiprissystem är
administrativt betungande för inblandade parter och att bl. a. av tulltekniska
skäl man i största möjliga utsträckning har undvikit kombinationstullar i den
svenska tulltaxan. Även fortsättningsvis bör enligt handelskammaren etl klart
dokumenterat behov föreligga innan en ökad användning av sådana lullar
övervägs. De skäl som trädgårdsnäringsutredningen anfört för införandet av
permanenta skyddsåtgärder mol importen har inle övertygat Handelskammaren om
behovet härför och framhåller all exiraordinära marknadsförhållanden inte bör
läggas till grund för permanenla skyddsåtgärder.

Generaltullstyrelsen
har i sitl yttrande anfört följande rörande förslaget om kombinationstullar på
morötter, vilkål och sallat.

Del
lägsta månadsmedelpriset för morötter under perioden januari 1978-september
1979 var 1:11 kr/kg. 10% härav ger lullbeloppet 11 öre, medan en minimivikttull
skulle ge 10 öre per kg. Eftersom importposter med priser under I kr per kg är
sällsynta blir en minimivikttull praktiskt tagel verkningslös från
skyddssynpunkt medan den likväl alltid förorsakar administrativa besväriigheter.
Härtill kommer atl Sverige genom skriftväxling den 21 juli 1972 med de
europeiska gemenskapernas kommission förbundit sig atl för nyskördade morötter
från Europeiska ekonomiska gemenskapen la ul en tull av (högst) 10 öre per kg
under tiden 1 maj-30 juni. Slörre delen av imporlen synes komma just från detta
omräde. Samma tullsatsbegränsning gäller för övrigl även för EFTA-området.

För
vit- och rödkål däremot noteras månadsmedelpriser på 50 öre per kg och därunder
och här skulle de föreslagna minimivikllullarna komma i tillämpning.
Förstärkningen av tullskyddel blir dock marginell (omkring 5 ä 10 öre per kg)
och verkningslös under den "billiga" perioden mot bakgrund av
utredningens uppgift atl de svenska produktionskostnaderna uppgår till ca 1 kr
per kg.

För isbergssallal
får den föreslagna minimivikttullen en skyddseffekt endasl under den svenska
odlingssäsongen, då emellertid importen är negligerbar.

När
del gäller vanlig sallat ligger mänadsmedelvärdena sä högt alt den föreslagna minimivikttullen
normalt aldrig kommer all utgå.

Tillsammantaget
kan noteras alt de föreslagna minimivikttullarna för morötter, vilkål, rödkål
och sallat får en mycket liten skyddseffekt sett såväl från total
skyddssynpunkt som från en isolerad lågprissynpunkt. Eflersom vinsten i
skyddseffekt för dessa produkler blir liten måste de administrativa problem och
de kontrollsvårigheter som uppkommer få stor belydelse i sammanhanget.

1
yttrande den 27 september 1978 över Irädgårdsnäringens belänkande, anförde
styrelsen bl. a. följande.

Trädgårds
varuområdet är svårbemästrat från tulltaxerings- och kontrollsynpunkt - och
detta oavsell vilken tullprocedur som lillämpas. Detla beror bl.a. på att
importen i stor utsträckning äger rum utom ordinarie

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 78

tullklareringstid
och ofta kräver en snabb behandling. Varusortimentet varierar i hög grad beroende
pä bl.a. varornas art, kvalitet, odlings- och inköpsslälle m.m. Fastställande
eller kontroll av vikt är mot denna bakgrund avsevärt lätlare än kontroll av
uppgivna fakluravärden. Priset för varor inom irädgårdsområdel fastställs många
gånger efler tidpunkten för införseln, vilket är administrativt och kontroltmässigl
betungande för tullverket. En rimlighetskontroll av värden ter sig för en
tulltjänsteman oftast mycket vansklig. Kontroll av uppgivna fakturavärden kan
visserligen göras vid bokföringsgranskning hos importörerna men även en sådan
kan inom trädgårdsvaruområdet mänga gånger inte ge tillfredsställande resultat
av de skäl som framförs i yttrandet till handelsdepartementet. Beträffande
värdetullar som är kombinerade med minimitullar beräknade efter vikt kan sägas
alt de - under förutsättning alt vikttullen sätts tillräckligt högt - ger en
bättre skyddseffekt mol prisbilliga varor än enbart värdetulldelen i en sådan
kombinerad lullsals. Men samma verkan mot lågprisimport erhålles givelvis med enbari
viktdelen. Kontrollproblemen för värdedelen i sådana kombinerade tullsatser
blir självfallel lika besvärande som kontrollproblemen för rena värdetullar.
Härtill kommer de särskilda svårighelerna i det praktiska handhavandel av kombinerade
tullsatser när fräga är om sändningar med mänga olika slags varor. En
bedömning av om vikt- eller värdetull skall utgå i sådana fall mäste göras för
varje varuslag, ja, i vissa fall l.o.m. för varje enskild vara för sig,
exempelvis då varorna - som levande växter med varierande vikt - säljs efler
styckepris, men den specifika tullen beräknas efler vikt.

Styrelsen
har nyligen - i enlighet med önskemål frän frukt- och grönsaksimporlörer hafl
en genomgång av importförfarandel med representanter för ett 40-tal
importföretag i grönsaks- och fruklbranscherna. Genomgången har visal alt
problemen när det gäller atl beräkna tullen för konsignationspartier av sådana
varor som är belagda med värdetull eller alternativ värdetull/vikttull till och
med blir större både för importörerna och lullverkel än vad som framgick av
yttrandet den 27 september 1978. Motsvarande erfarenheter har gjorls i andra
länder där - som i EG-länderna avsteg görs frän de allmänl antagna reglerna
för fastställande av tullvärde. En kombinalion av värdefull och minimivikttull
gör problemen än mer svårbemästrade. Även om de föreslagna minimivikllullarna
mer sällan kommer alt lillämpas, sä erfordras dock en jämförelse mellan
alternativen värdetull och viktlull för varje enskild varupost. En importsändning
innehållande varor i olika prislägen kan således inte bedömas som en enhet när
alternativa tullsatser finns. Till detta kommer alt stora svårigheler
föreligger att kontrollera att prisöverföringar inte görs i import-fakturor
mellan olika säsonger eller olika produkter för att undvika att minimivikttullar
tillämpas (exempelvis höjning av fakturerade värden för tullfria
trädgårdsprodukter från samma leverantör).

Det
bör noteras atl de angivna administrativa svärighelerna och kontrollproblemen
inte föreligger vid en lillämpning av rena viktlullar. Även om det bedöms vara
besvärande atl återgå till enbart vikttullar så vill styrelsen ändock påpeka
att detta vore den mest ändamålsenliga lösningen för alla trädgårdsprodukter.
Vikttullarna bör i sä fall anpassas lill del reella skyddsbehovet och
kontinuerligt jusleras med hänsyn till bl.a. penning-värdeförsämringen. En sädan
justering föresläs för övrigt av utredningen i samband med kombinerade
tullsatser.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 79

3
Importminimiprissystem på tomater och slanggurka

Lantbruksstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag och anför vidare:

Den
nivå på importprisema som enligt förslagel skall nås för all reglerna om minimivikttull
eller tilläggsavgift skall tillämpas innebär att åtminstone hitlills endast i
undantagsfall det genomsnittliga importprisel legat under denna nivå. Systemet
kommer därför knappast all fördyra imporlproduk-lerna i för konsumenterna
märkbar grad. Däremot bör systemet ha förutsättningar att få en stabiliserande
effekt pä den svenska prissättningen. Del kan därmed bidra lill tryggare
förhållanden för de i näringen verksamma vilket ingår i målsättningen för
trädgårdsnäringspolitiken.

Lantbrukarnas
riksförbund erinrar om atl tomater och slanggurka odlas under glas och alt de
är av stor belydelse för svensk handelsträdgårds-näring samt atl produktionen
har drabbats mycket hårt av de snabbt stigande energipriserna varför ett
effektivare skyddssysiem än vad kombinationslullarna ger krävs för all säkra
fortsatt odling.

Då
det inle förefaller helt klarl om tullen kommer atl räknas på faktiskt
importpris eller minimiprisel vill riksförbundet deklarera sin uppfattning atl imporlpris
inklusive tull bör uppgå till etl lägsta belopp om 3:50 för lomat och 3 kronor
för slanggurka. Riksförbundet har inget atl invända mol de föreslagna importminimipriserna.

Enligt
riksförbundet är importmlnimipriset den effektivare av de föreslagna
skyddsåtgärderna. Riksförbundet skulle därför helst ha sell all den
skyddsformen införts för samtliga produkter som f. n. är i behov av skydd. Nu
bör islället efter en kort försöksperiod de båda skyddsmetodema ulvärderas. Pä
grundval av resultaten bör sedan enligt riksförbundet för varje produkl införas
ett så effektivt skydd som behovet påkallar. Dessulom bör möjlighelen skapas
alt med kort varsel uividga skyddet till att omfatta flera produkler.

Riksförbundet
anser vidare atl de föreslagna åtgärderna bör genomföras så snart som möjligt,
helst före årets säsong. Eventuellt återstående GATT-förhandlingar för tomat
bör inle hindra införandet av lågprisskydd för de övriga produkterna. Med
relativt korla intervaller 2-3 år bör behovet av det särskilda lågprisskyddet
sedan omprövas, såväl beiräffande vilka produkter som skall omfattas av det som
den nivå skyddel skall ligga på.

Riksförbundet
vill även framhålla behovet av en aktuell helst daglig importstatistik vilken
skulle möjliggöra etl snabbare inrättande av kortvariga skyddsålgärder vilkel
i sin lur skulle medge effeklivare skydd i den akuta situationen. Med en sådan
statistik skulle enligt riksförbundet behovet av importskydd kunna utvärderas
på ett helt annal sätt än vad nu är fallet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 80

Trädgårdsnäringens
riksförbund instämmer med utredningen i alt tomater och slanggurka har en
mycket stor betydelse inom den svenska Irädgårdsproduktionen och anser det
därför ytterst angeläget all åsladkomma elt verkningsfullt skydd mol
lågprisimport för dessa båda produkter. Alt kombinera de av riksdagen
beslutade värdetullarna med importminimipriser anser förbundet vara del bästa
skyddssystemet. De av utredningen föreslagna importminimipriserna är dock
enligt förbundel myckel låga. Oavsett den tekniska lösningen är del därför
angeläget att del sammanlagda gränsskyddel (imporlminimipris + tull) kommer att
uppgå till minst 350 kr/IOO kg för tomater och 300 kr/IOO kg för gurka.
Förbundet anser alt de föreslagna ätgärderna bör genomföras så snart som
möjligt. Förbundet anför vidare.

För
den svenska tomatodlingen är läget ytterst allvariigl genom atl EG under viss
tid subventionerar sin exporl av tomater. Denna subvention, eller exportreslitution
som EG benämner den, uppgick i fjol lill ungefär 28 öre per kg. Den svenska tomaltullen
på 50 öre per kg reduceras därigenom nära 60%. Elt sådant förfaringssätt kan vi
från den svenska trädgårdsnäringens sida inle acceptera. TRF kräver därför
åtgärder från regeringens sida, som eliminerar reslilutionens skadliga effekter
för den svenska lomatodlingen.

Trädgårdsnäringens
Riksförbund begär därför, atl regeringen konstruerar elt lågprisskydd för
tomater, som även eliminerar de skadliga effeklerna av EG-subventionen på denna
produkl. Del kan ske genom del av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna importmlnimipriset
eller genom all värdetullen kombineras med en minimivikttull, som då inte får
understiga 1 krona.

För
tomater liksom för övriga aktuella produkler är det angelägel all man på samma
sätt som riksdagen beslutat för matlök och potatis har kombinalionstull under
hela tullperioden. Om man jämför flera år, visar del sig nämligen, att
lågprisimport förekommer vid olika lidpunkter under tullperioden. Ofta döljs
denna lågprisimport av ett högre medelpris under månaden. Då emellertid dessa
lågprispartier är mycket marknadsslörande, bör kombinalionslullar finnas under
hela lullperioden. Så är också EG:s lågprisskydd utformat.

Sveriges
grossistförbund anser att importminimipriser för tomater och gurka skulle
fördyra produklerna för konsumenterna och atl etl sådant system innebär en
administrativt otymplig åtgärd som är alltför läll alt kringgå. På
trädgårdsområdet bör enligt grossistförbundet prisavhängiga skyddssystem
avvisas, såsom redan skelt på andra varuområden.

Grossistförbundel
anför därutöver följande.

Frågan
om prisavhängiga skyddssysiem har som bekant lidigare övervägts vid flera
tillfällen, i första hand med lanke på tekoimporten. Del brukar då framhållas,
alt sådana syslem ofta är svåra att administrera, bl.a. med hänsyn till uttaget
av en varierande utjämningsavgift för atl uppnå ett faslslälll grundpris. Svårigheler
föreligger också att fastställa etl

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 81

lämplig
grundpris, eftersom man uppenbarligen snabbi möter starka producentkrav på en
grundprisnivå, som skyddar de inhemska produktionskostnaderna. Importminimipriser
kan endast vara motiverade för att motverka sådana marknadsslörningar, som för
del egna landets produklion försvårar eller omöjliggör en successiv anpassning
till på längre sikt ändrade konkurrensförhållanden eller för alt skydda en
beredskapsproduktion. De kan däremot inte gärna tillgripas som etl ordinarie
gränsskydd.

Som
hr Nyström framhåller i det särskilda yttrandet har imporlminimiprissystemel
av Trädgårdsnäringsulredningen getts en så generell utformning, alt del i
princip kan avskärma införsel även i de fall, då elt lägre importpris än det
fastställda minimipriset beror pä en effektivare produktion i exportlandet än
i Sverige. Detta kan, som också sägs i yttrandet, inte vara godtagbart från
allmänna synpunkier.

Vidare
kan ifrågasättas, om ett importminimiprissystem är tillåtet enligt den nya lullvärdekoden,
som för svensk del kommer atl tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981. Tilläggslullen
innebär också som ovan framhållils problem när det gäller att skilja på import
av varor, som på grund av sin kvalitet eller kondition är lågl prissatta, och
speciella lägprispartier.

Vid
sidan av problem, som gäller faslslällande av grundpriset, finns uppenbara
risker för etl kringgående av prisavhängiga älgärder genom en skenhöjning av
prisnivån. Möjligheterna alt genomföra en kontroll av prissättningen är också
begränsade genom del tillämpade tulldeklarations-förfarandet.

Den
lojala handeln måste kräva sådan ålgärder, att man inte kan sätta eventuella lilläggstullar
ur spel genom dubbelfakturering, kreditnotor etc. Hittills har man i Sverige
avvisat importminimiprissystem främst med hänsyn till de stora frestelser att
kringgå bestämmelserna som systemet innebär och att i prakliken transaktioner i
sådant syfle är mycket svära att kontrollera. Trädgårdsnäringsutredningen har
för sin del inte kunnat anföra några nya skäl, som ger anledning all frångå den
hittillsvarande avvisande inställningen lill prisavhängiga skyddssystem i
Sverige.

Föreningen
vill slutligen undersiryka uttalandet i det särskilda yttrandet atl del är
mycket svårt atl inse systemets av ulredningen uppgivna stora fördel för konsumenterna,
eftersom de åsyftade jämna priserna av allt att döma kommer atl ligga på en
förhöjd genomsnittlig prisnivå. Överhuvudtagel har såsom utvecklas i det
särskilda yttrandet utredningen knappast gjort någon avvägning av sina förslag
i förhållande till konsumentintresset.

Statens
Jordbruksnämnd erinrar i detta sammanhang om de synpunkter som framfördes i
nämndens yttrande av den 28 september 1979 (Dnr 409-665/78) över Irädgårdsnäringens
betänkande (SOU 1978:51). Däri pekade nämnden på ett flertal problem som möter
vid användningen av minimipriser, bl. a. svårigheterna att effektivi
kontrollera att dessa tillämpas på avsett sätt, möjligheterna att kringgå
systemet samt den krävande administrativa belastningen. Nämnden framhöll
därvid dessutom att de fall av marknadsstörande import som av Irädgårdsnäringen
vid enstaka tillfällen påståtts förekomma vid närmare granskning visat sig
sakna större betydelse, varför införandet av ett importminimiprissystem skulle
vara en alltför långtgående åtgärd.

Som
motiv för sitt nu presenterade förslag till importminimipriser för

6
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 175

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 82

tomater
och gurka lalar utredningen om risken för atl "produktionen skall ävenlyras
genom de ständigt återkommande importslörningarna". Om man härvid har i
åtanke möjlighelen av väsentlig skada eller hot om väsenllig skada för den
svenska näringen till följd av dumping frän exportländernas sida exempelvis
genom etl myckel högt exportstöd i EG som åsidosätter effekten av en vikttull -
vill nämnden erinra om de möjligheter som slår till buds genom GATT:s Artikel VI (antidumping-
och utjämningstullar) och Artikel XIX (nödfallsåtgärder beträffande import av
särskilda varor).

Kommerskollegium
pekar på att förslaget i praktiken får samma effekt som en extra lull och dessulom
under vissa förhållanden även kan jämslällas med kvantitativa restriktioner.
Kollegiet anför vidare.

Om
Sverige frigör sig från gällande lullbindning för tomater föreligger inget formelll
hinder från GATT-synpunkt att införa sysiemel, givetvis under förulsältning att
det ulformas så alt del inte i prakliken får samma effekl som ell importförbud
(och atl lullberäkning sker i enlighet med GATT:s tullvärdekod - se nedan). Det
kan dock noleras att importminimi-prissystemen tenderar att uppmärksammas
internationellt i högre grad än tidigare. Bl. a. har inom EFTA på senare tid kriliken
skärpts mol de länder som infört importminimipriser för industrivaror. Om
alltfler länder tillgriper möjlighelen all införa minimiprissystem mot
importen kan detta enligt kollegiels mening på sikl få långtgående negaliva
återverkningar pä världshandelns utveckling, vilkel framför allt skulle drabba
ett land som Sverige med dess slarka utrikeshandelsberoende. Därför bör som
allmän princip dylika åtgärder tillämpas ytlerst restriktivt och endast i fall
där skaderekvisitet är uppfyllt.

Kollegiet
vill vidare erinra om den i MTN framförhandlade överenskommelsen om
tillämpning av GATT:s artikel VII (den s. k. lullvärdekoden), vilken för svensk
del kommer att tillämpas frän den 1 januari 1981. Enligt kodens huvudregel
(artikel 1) skall tullvärdel vara varans transaktionsvärde, dvs. det pris som
betalas för varan vid export lill det land där förtullningen skall ske. Alt
såsom det tycks föresväva ulredningen basera lullvärdeberäkningen för tomater
och gurka pä importpriset uppjusterat med en tilläggsavgift är därför inte
förenligt med kodens bestämmelser. I kodens artikel 7 förbjuds dessutom
uttryckligen användandet av minimi-tullvärden som bas för lullvärdeberäkningen.

Det
system med importminimipriser som utredningen föreslår synes ha haft EG:s
system med referenspriser för frukt och grönsaker som förebild. Ulredningen har
emellertid funnit EG:s syslem vara alllför adminislralivt betungande och inte
ägnat atl på etl nöjaktigt sätt kunna lösa behovet av ett svenskt skydd mot
lågprisimport. Utredningen har därför konstruerat etl enklare syslem som man
anser kunna fungera lill följd av den tullprocedur som tillämpas i Sverige.
Det av utredningen föreslagna systemet skiljer sig från EG-systemet på en rad
olika punkler. Bl. a. las i del svenska systemet inte hänsyn till säsongmässiga
förändringar i prisnivåerna. Ej heller beaktas prisskillnader till följd av
olika kvaliteter. Vidare redovisas ej i förslaget hur minimiprisnivåerna i
fortsättningen skall fastställas. Eflersom utjämningsavgiften enligt ulredningsförslagel
skall beslämmas på grundval av prisei på den individuella leveransen torde detla
dessutom innebära atl de inhemska producenierna i praktiken kan omöjliggöra im-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 83

port
genom alt hålla priserna något under minimiprisnivån.

Även
om ulredningens förslag således innehåller oklarheter säväl vad beträffar
systemels utformning som tillämpning synes det dock i jämförelse med EG-systemet
ge större utrymme för automatiska och godlyckliga ingripanden. Härigenom ökar
givetvis risken för handelspolitiska komplikationer. Med hänsyn härtill och
till del förhållandet alt utredningen enligt kollegiet inte heller här kunnat
klart dokumentera behovet av så långtgående åtgärder som föreslås kan kollegiel
ej tillstyrka förslaget vad avser importminimipriser för tomater och
slanggurka.

Stockholms
handelskammare ifrågasätter om inte utredningen har tagit alltför lätt på det merarbete
ett sådant system medför då man anser atl ett minimiprissystem vid import kan
utformas så att en omfattande administration undviks. Det torde enligt
handelskammaren inte kunna genomföras utan ökade insatser från bl. a.
tullmyndigheternas sida, vartill kommer den svåra avvägning som fastställandet
av minimipriser innebär. För att vederbörlig hänsyn skall kunna tas till de
olika parternas iniressen torde enligt handelskammaren inle kunna uteslutas
behovet av särskilda förhandlingar.

Generaltullstyrelsen
anför i sitt yttrande över utredningens förslag i denna del.

För
tomater och slanggurka föreslår utredningen ett importminimiprissystem.
Beskrivningen i utredningens promemoria ger inte någon klar bild av hur ett
sådant system skulle fungera i praktiken. Påståendet alt "det sammanlagda
skyddet (tilläggsavgift och tull)" för tomater kommer alt uppgå till 3,50
kr/kg kommer - med det av ulredningen föreslagna skydds-systemet - att gälla
endast i tvä fall nämligen då importpriset pä tomater är antingen ell öre per
kg eller nägot under 21 kr per kg. Del mest sannolika är mol denna bakgrund att
ulredningen i själva verket menar atl lomatpriset "fritt förtullat"
blir 3:50 kr per kg vid ett verkligt imporlpris av högst 3 kr per kg. Är
inköpspriset högre blir däremot priset "fritt förtullat" högre. Det
är vidare oklart vad ulredningen avser med ullrycken "genomsnittligt
pris", "importprisel" och "prisnivån" i första och
andra slyckena på sid. 20 i promemorian.

Det
är sålunda svårt alt i delalj bedöma effeklerna i olika hänseenden av del
föreslagna minimiprissystemet. 1 del följande lämnas dock vissa allmänna
synpunkter på sådana syslem, främst med hänsyn lill tullverkels handläggnings-
och kontrollproblem.

Till
en början bör det fastsläs att det inle synes bli möjligt att tillämpa importminimiprissystem
enligt den tullvärdekod som utarbetats inom ramen för de under år 1979
avslutade GATT-förhandlingarna. Enligt artikel 1 skall nämligen del pris som
har betalats eller skall betalas för varan läggas till grund för lullvärdeberäkningen.
I artikel 7, moment 2 (O och (g) föreskrivs för övriga fall uttryckligen atl
tullvärde inte får fastställas med stöd av minimilullvärden eller godtyckliga
eller fingerade värden. Sverige har accepterat koden, och de nya bestämmelserna
kommer atl införas den 1 januari 1981.

Minimipriser
har under lång tid övervägts för alt komma till rätta med lågprisimport av
textil- och konfektionsvaror. Orsaken härtill är atl prisav-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 84

hängiga
skyddssystem lill sin verkan ålminstone teoretiskt ger ett effektivt skydd mot
import av varor med exceptionellt låga priser. De medverkar inte till atl
konsumentpriset trappas upp onödigtvis för dyrare varor eller högkvalilativa
varor.

Trots
dessa fördelar från konkurrenssynpunkt har några prisavhängiga syslem inle
införts i Sverige. Detla har sin förklaring i alt sädana syslem är svära alt
hantera i elt löpande importflöde och inrymmer stora kontrollproblem. Del
gäller exempelvis att skilja "lågprisvaror" från lågkvalitativa
varor, alt definiera dessa, allmänt och i tulltaxan, och alt fastställa jämförelsepriser
som är normala med ulgångspunkl frän bl a. svenska produk-lionsförutsältningar.
Vissa av dessa problem kan vara mindre på iräd-gårdsvaruområdet, exempelvis
definitionsproblemen, medan andra är slörre, exempelvis det förhållandel att
priserna varierar starkt även under relativt korta lidsperioder. De av utredningen
föreslagna jämförelsepriserna för gurka och tomat är ej underbyggda med en
analys i egentlig bemärkelse. Än mindre har berörts av vem och pä vad sätt
jämförelsepriser fortlöpande skall fastställas. Svagheten hos prisavhängiga
syslem är dock främst risken för skenhöjningar av fakturapriser.
Mellanskillnader kan aniingen föras över på tullfria varor, som faktureras lill
lägre priser än de överenskomna, eller föras över lill importören genom
särskilda kreditnotor. Pengar kan också länkas föras över på importörens konlo
i exportlandet eller i annat land. Sådana lendenser sägs ha förekommit
exempelvis när vissa länder fillämpade minimipriser vid exporl av vissa
frukter. Åtgärder av dessa slag är mycket svåra all komma lill rätla med. Givetvis
bör man inle räkna med att oegentligheter skulle förekomma mer allmänt. I den
mån de förekommer förorsakar de emellertid besvärande snedvridningar i
konkurrensen. Det är i slor utsträckning detla skäl som gjort atl prisavhängiga
skyddssysiem hittills inte har tillgripils av Sverige. Det kan för övrigt
tilläggas att ett minimiprissystem av den föreslagna typen icke synes stå i överensslämmelse
med konventionen den 15 december 1950 angående varors tull värde (jfr 6§
tullförordningen, SFS 1973: 979).

3.1
Tullen på tomater (07.01.701 och 702)

Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening anför i denna del följande.

För
tomater föreslås, all värdetullen om 20% kombineras med elt minimipris om 3
kr/kg för tullperioden den 16 mars-30 september. Systemet är endast skisserat
i promemorian och det är därför svårt att bedöma verkningarna mera i delalj.
För tomater anger utredningen produktionskostnaderna 1979 till 7 kr/kg och
förmodar, alt de 1980 kommer atl närma sig 8 kr/kg. Importpriset är i allmänhel
lägst under seplember, men några speciella lågprissändningar torde knappast
förekomma utan det är normalt fråga om genomgående jämförelsevis låga priser
beroende på en effektiv produktion i vederbörande exportländer.

Som
framhålls i det särskilda yttrandet var förhållandena för tomater av extra
ordinär natur under augusti/september 1979 pä grund av en viss överproduktion i
Holland och en samiidigi minskande efterfrågan från konsumenterna både ute i
Europa och i Sverige. Om man fastställer en sådan ordning alt import ej ullåts lill
priser under 3 kr/kg cif utan tilläggsavgift, fördyras en mycket stor del av
importen under augusti/september. Skulle det anses nödvändigl atl öka gränsskyddel
under denna period, bör

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:175 85

detta
enligt vår mening inte ske genom elt importminimiprissystem utan i stället
genom en lämpligt avvägd vikttull. Utredningens tal om "ständigt ålerkommande
importstörningar" är egendomligt. Egentligen borde man väl lala om svensk
produktions brislande förmåga att priskonkurrera med importvaror på grund av
olikheter i kostnader, arealutbyte m. m. trots de betydande prisfavörer, som
inhemska tomater har på marknaden. Som nämns i det särskilda yttrandet har
emellertid förhållandena under 1979 i många avseenden varit speciella och det
är knappast Iroligl, alt de kommer atl upprepas. I utredningen anförda
uppgifter om svenska produktionskostnader upp mol 8 kr/kg innebär priser, som
är helt orealisliska från konsumentsynpunkt och som måste leda till en vikande eflerfrågan.
Svensk lomatodling syns därför stå inför belydande problem på grund av
kostnadsutvecklingen.

Kommerskollegium
ullalar beiräffande ulredningens förslag i denna del bl.a. följande.

För
tomater (16/4-31/10) föreslår ulredningen elt minimipris som inledningsvis
sätts till 3 kr/kg. Genomsnittspriset för importen av tomater har under 1979
för den lullbelagda perioden varierat mellan 2:20 kr/kg (september) och 4: 54
(juni). Det låga prisei under seplember månad 1979 får dock ses mot bakgrund av
de exceptionella förhållanden som vid den tiden rådde på tomalmarknaden på
grund av överproduktion i Nederiänderna. Till detta kommer EG:s system med
exportsubventioner som för tomater under 1979 utgått med ca 28 öre/kg.

Frågan
om åtgärder till följd av EG:s exportsubventioner har tidigare varit föremål
för kollegiets prövning. I yttrande till statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet så senl som 1979-09-10 (KK dnr 513/79) över en framslällning
från Trädgårdsnäringens Riksförbund om utjämningslull för tomater avstyrkte kollegiel
att sådana åtgärder vidtogs tills vidare. Kollegiet hade därvid på den korta
lid som stått till buds inte hafl möjlighet alt närmare utreda om EG:s
subventioner förorsakat eller hotade atl förorsaka sådan väsentlig skada som
avses i GATT:s artikel VI och som utgör förutsättning för att utjämningstull
skall kunna tas ut. Det föreföll också Iveksaml huruvida en utjämningslull
under den korta tid som återstod av dåvarande säsong kunde uppväga den
irritation på det handelspolitiska planel som en dylik åtgärd sannolikl skulle
innebära. Kollegiet ansåg vidare det kunna vara svårt atl påvisa alt det just
var EG-subvenlionerna som försatt de svenska odlarna i svårigheter.

Några
nya uppgifter som ger anledning till ett ändrat ställningstagande anser
kollegiet ej ha framkommit. Skulle det emellertid visa sig all del finns ett
klart dokumenterat behov av åtgärder och att del därvid finns ett klart samband
mellan EG:s subventioner och den svenska odlingens svårigheter vill kollegiel
förorda alt problemet med importen av tomater i första hand löses genom en
tillämpning av GATT:s artikel VI.
Om detta inte skulle visa sig vara en
framkomlig väg får andra handelspolitiskt vedertagna älgärder prövas. Kollegiet
vill härvid inte motsätta sig att man som ett alternativ överväger elt system
med minimivikttullar, som skulle kunna säsonganpassas.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 175 86

Generaltullstyrelsen -anför i sitl yltrande bl. a.

För tomater beräknas produktionskostnaden i Sverige år
1979 ha varit 7 kr per kg. Medelimportpriset varierade under tullskyddsperioden
1979 mellan 2:20 kr (seplember) och 4: 54 kr (juni) per kg. Medelpriset är som
regel lägst under september månad vilket särskilt visade sig under år 1979, dä
exceptionella förhållanden rådde på tomatmarknaden. Sändningar med priser
markant under medelpriserna förekom emellerlid normalt inte för några betydande
kvantiteter. De låga priserna för importen från Rumänien förklaras av alt dessa
tomater har en annan kvalilel än exempelvis holländska och danska tomater.
Prisbilden på importen lyder på att förslaget snarast innebär en förstärkning
av tullskyddet till följd av en allmän kostnadsskillnad i förhållande till
utlandet och inte ett skydd mot lågprisimport i egenllig mening.

Tullen uppgick under hela den undersökta perioden till 50
öre per kg. Det kan noleras alt importen, trols låga importpriser, likväl inte
kraftigt stigit under sommarmånaderna. Detla lyder pä atl de inhemska produkterna
- om än till pressade priser - kan avsättas. Atl detla skelt år efter år utan
all svensk produktion i stor utsträckning slagits ul tyder på atl svenskodlade
tomater genom kvalitetsförtjänsler och närheten till konsumenterna har
konkurrensfördelar jämfört med de importerade vilket i viss mån kompenserar för
prisskillanden. Denna fråga är givetvis intressant i sammanhanget och borde
närmare ha analyserats av utredningen.

Ulredningens förslag leder teoretiskt till alt priset "frilt
förlullat" pä importerade tomater blir lägsl 3:50 under den svenska
odlingssäsongen. För alt uppnå della måsle importminimipriser tillämpas för
nära nog alla imporlsändningar under seplember och iroligen ålskilliga under
juli, augusli och oklober (1978 års siffror). Det kan noteras atl
prisskillnaden jämfört med svenskodlade tomater ändock blir sä slor som 3: 50
kr per kg. En något bättre effekt mol "lågprisimport" kan uppnås med
en ren viktlull på en krona per kg. Härigenom skulle importerade tomater med
priser från något över 2: 50 kr per kg upp till ca 6 kr/kg komma atl belastas
med högre tull än vad som blir följden om den lolala avgiften enligt
utredningens förslag med minimiprissystem och 17% tull genomförs. Praktiskt
tagel hela importen under skyddsperioden ligger inom dessa prisgränser. En
sådan viktlull skulle innebära all man undvek atl konsumentpriset blev onödigt högl
för dyra, ofta med flyg importerade tomater. Man undvek också de tullpolitiska,
handelspolitiska, administrativa och kontrollmässiga problem som är
förknippade ni'" importminimiprissystem.

3.2 Tullen på slanggurka (07.01.801 och 802)

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anför
i sill yttrande över ulredningens förslag om alt värdetullen om 20% kombineras
med etl importminimipris om 2:50 kr/kg för tullperioden den 16 mars-30 seplember
följande.

Som framhålls i det särskilda yttrandet har under de
senaste åren medelimportpriset inle någon månad varit så lågt, alt minimivikttullen
skulle ha utlagits. Under senare är har importen lill Sverige av växthusgurka
minskat, medan importpriserna stigit markant. Resultaten för de svenska odlarna
har varit hell tillfredsställande, vilket också avspeglas i alt allt fler

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 87

odlare
intresserar sig för produktion av gurka och anser, att den ger ett bra
ekonomiskt utbyte. Ålgärder för atl ytteriigare skydda och stimulera denna
odling kommer alt leda till en alltför stor produktion i landet. Vi delar den
av hr Nyström framförda uppfatlningen, att vad som i första hand äventyrar
lönsamheten för den inhemska gurkodlingen är den slora ökning av produklionen i
Skäne, som enligt tillgängliga uppgifter planeras för nästa säsong och som
riskerar överstiga konsumtionsutrymmel. En introduktion av ett importminimiprissystem
syns inle heller befogad vad gäller slanggurka.

Generaltullstyrelsen
anför i denna del.

Med
en ren viktlull om 1 kr per kg kommer priset för importerad slanggurka
"fritt förtullad" att i stort sett motsvara den svenska produktionskostnaden.
Detla kan vara skäligt med hänsyn lill att svenskproducerade slanggurkor inte
kan förutsättas ha lika starka kvalitetsfördelar som tomater jämfört med de
importerade. En viktlull bör även i della fall kunna justeras med hänsyn till
bl.a. penningvärdeförsämringen.

Utredningen
påpekar att förslagen om kombinalionslullar och minimiprissystem ställer krav
på resurser inom tullverket men någon närmare analys härav har inte gjorts. Mot
bakgrund bl. a. av att det är oklart hur skyddssystemen skall fungera i
praktiken är del inte möjligt all nu precisera merbelaslningen. Enligt
styrelsens mening är det emellertid - särskilt med hänsyn till nuvarande
statsfinansiella läge - en brist att en analys inte har gjorts av kostnader för
syslemen jämfört med kostnader för andra åtgärder som får motsvarande eller
kanske starkare och mer ändamålsenlig effekt, nämligen rena vikttullar. Kosinaderna
för adminislralion och kontroll måste i det akluella fallet vägas mot
kostnaden för en revision av enbart vikttullar, exempelvis vartannat är.

Frågan
om resurskrav kommer, om förslagen genmförs, all tas upp i tullverkets
anslagsframställning.

4 Andra produkter

Trädgårdsnäringens
riksförbund vill kraftigl undersiryka vad ulredningen säger om att
lågprisproblem kan uppstå för nya produkler. Det är enligt förbundet angeläget
att vederbörande myndigheter noggrant följer import-och prisutvecklingen, så
att skyddsåtgärder kan vidtagas i tid. Enligt förbundets mening bör
lågprisskyddet omprövas med korta intervaller såväl beträffande vilka produkler
som skall omfattas av del som den nivä skyddet skall ligga på.

Förbundet
vill även framhålla behovet av en aktuell, helst daglig importstatistik. En
sådan skulle möjliggöra snabbare inrättande av kortvariga skyddsåtgärder, vilka
skulle medge effektivare skydd i den akuta siluationen. Med en sådan statistik
skulle även behovel av importskydd kunna utvärderas på ett helt annat sätt än
vad nu är fallel.

Beträffande
tullskyddet ifråga om blomkål, sallatskål och fruktträd har förbundet vidare
anfört.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 88

Blomkål
är en belydelsefull produkl inom den svenska Irädgårdsproduktionen.
Produktionsvärdet uppskattas till 20 miljoner kronor. Trädgårdsnäringsutredningens
ställningslagande att blomkål lills vidare inle bör beläggas med kombinalionstull
torde bygga på en sammanslällning av medelimportpriserna månadsvis under åren
1976-1978. En sådan sammanslällning redovisas i promemorian endast för de produkler
för vilka utredningen föreslår omedelbara skyddsåtgärder mot lågprisimport.
Under år 1979 har dock lågprisimport förekommit under den svenska produktionssäsongen.
Kvantiteterna har visserligen varit smä, men även sådana är slörande i en prispressad
marknadssituation.

Med
denna bakgrund hemställer förbundet, att värdelullen kombineras med en minimivikttull
på 30 kr./lOO kg.

Sallalskål
är som ulredningen framhållit en relativt ny produkl som fått slor efterfrågan.
Om elt lägprisskydd inte införes, är del dock mycket stor risk för atl handeln
kommer att styra denna ökade efterfrågan lill importvaror. I nuvarande
samhällsekonomiska läge borde man istället främja den svenska produklionen.
Enligt senaste beräkningar odlas i landet ca 300 ha sallatskål till ett
produktionsvärde av ca 35 miljoner kronor. Genom lillkomslen av nya sorter
finns goda förutsättningar för att den svenska produktionen ytterligare skall
öka.

Trädgårdsnäringsulredningen
föreslog i sitt belänkande 1978:51 lullbe-läggning av sallalskål under liden 1 april-31
december. Enligt ulredningens förslag skulle lull ulgå med 50:- kr./lOO kg, om
vikttullsystemel bibehålls och med 20% om värdetull infördes. I regeringens proposiiion
föreslogs en värdetull på 20% under tiden 1 april-31 december och detta blev ocksä
rikdagens beslul. Förbundel anser, att denna värdetull bör kombineras med en minimivikttull
på 50: - kr./lOO kg.

I
förbundets remissyttrande överTNU:s belänkande 1978:51 framhölls beträffande
tullskyddet för fruktträd och grundstammar atl detta reducerats med mer än 50%
under perioden 1970-77 samt all en lågprisimport från särskilt Polen utgör ett
synnerligen allvarligt hol mot en bestående svensk produktion. Förbundet
yrkade på en väsentlig förstärkning av tullskyddel. Vid riksdagens behandling
av frågan förklarade man sig medveten om den besvärande lågprisimporten och
all denna på sikt kan äventyra den svenska plantskolenäringens existens.
Generella åtgärder som snabbi kan vidlas förordades.

Utredningen
har i sina överväganden här givit ytterligare belysning äl denna
lågpriskonkurrens. Elt ytterligare allvarligt hot utgör nu importen av
fruktträd frän Ungern, vilken enligt vad förbundet erfar kommer alt öka i
omfattning under våren 1980.

Mot
denna bakgrund och med hänvisning till ulredningens klarl uttalade insikt om
hotet mot fruktträdsproduklionens fortbestånd finner vi det mycket
anmärkningsvärt att man inte velal föreslå ell rimligt importminimipris trots
att man anger detta vara en lillämpbar åtgärd. Förbundel anser del idag inte
kunna råda någon tvekan om tendensen i importutveckhngen. Att först avvakta
utvecklingen ytterligare någol år är förbundet därför inte berett acceptera.

Dä
importen från Ungern äger rum under våren, kan förbundet inse att en åtgärd som
den nämnda inte skulle hinna sättas i kraft som skydd detla år. Förbundel
kräver emellertid att så sker före säsongen 1981. Detta ger möjUghet att
registrera importpriser m. m. under 1980.

Med
hänsyn till att lågprisimporten från Polen sker under hösten anser förbundet atl
i avvaktan på ovannämnda åtgärd skydd häremot ges genom

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:175 89

atl
tullen för 06.02.002-003 höjs i enlighet med förbundels tidigare yrkande.
Tullen bör därvid utgå med 8% i likhet med vad som nu gäller för övriga planlskoleväxter.

Svenska
lantarbetareförbundet anser alt det redan nu föreligger skäl för införande av importminimipriser
för fruktträd, med hänsyn till prisskillnaderna mellan importerade och
inhemskt producerade alster. Förbundet hänvisar därvid lill att importen har stigii
mycket krafligl under senare år. Prisei för importerade varor är i vissa fall
endast en tiondel av priset pä inhemskt producerade fruktträd. Dessa
prisdifferenser utgör enligt förbundel på sikl ett myckel allvarligt hot mot
den svenska produktionen av fruktträd.

Statens
Jordbruksnämnd anför i sitl yttrande över utredningens promemoria i denna del
följande.

1 anslulning
lill sitl förslag framhåller ulredningen att snabba förändringar kan uppstå beiräffande
importen och alt lågprisproblem kan uppkomma för nya produkter, t. ex.
champinjoner. Det bedöms därför "angeläget alt vederbörande myndigheter
noggrant följer import- och prisutvecklingen så att skyddsåtgärder kan vidtas i
tid". Det framgår inle av texten huruvida det här är fråga om ett förslag
från utredningens sida beträffande omedelbara åtgärder eller om avsikten är
att då import- och prisutvecklingen så motiverar beslut skall fattas angående
importövervakning. Nämnden utgår emellertid från alt här avsedd övervakning
införs först sedan man har grundad anledning befara atl skadevållande
lågprisimport förekommer eller hotar att förekomma. I detta sammanhang vill
nämnden erinra om den särskilda uppmärksamhet som ägnades importen av tomater
från Danmark under perioden 1975-1977. Regeringen gav sålunda tullverket i
uppdrag att särskilt registrera varje enskilt importparti med uppgifl om dels
värde och kvantitet, dels importörens namn. Uppgifterna tillställdes jordbruksnämnden
som därigenom erhöll ett underlag för bedömning av huruvida åtgärder mot
importen var befogade. Vidare kan noteras att nämnden i samband med att Kungl. Maj:t
den 15 september 1965 bemyndigade statens jordbruksnämnd att geniemot
öststaterna villkorligt frilista sådana varor som omfattas av
importförbudskungörelsen ålades att med uppmärksamhet följa importutveckligen
för de i kapitlen 6-8 i tulltaxan upplagna varuslagen. Nämnden redovisar genom
rapporter lill jordbruks- och handelsdepartementen årsvis (lidigare kvartalsvis)
importen av nämnda varuslag från öststaterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

I förhandlingarna med EG nytillkomna eller ändrade svenska
tullmedgivanden inom GATT

Tulltaxe- Varu- Varuslag Tidigare Överenskomna

nummer
nummer bindning medgivanden

J_______ 2______ 3_______________________________ 4_____ 5_________

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer.

i vila, under tillväxt eller I blomning:

inkommande utan Jord:

002 med blommor eller blomknoppar
... 100 kg 500:- 350:-

inkommande med jord:

005 andra än gladiolus och
liljekonvalje . 100 kg 50:- 8%

06.02 Andra levande växter, inbegripet träd,

buskar, rötter, sticklingar och ymp

kvistar:

prydnadsväxter, andra än azalea,

erica, kamelia och rododendron:

005 andra än krukväxter ................... ...... - 10%

06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av

sådana slag som är lämpliga till bu

ketter eller annat prydnadsändamål,

friska, torkade, färgade, blekta,

impregnerade eller på annat sätt

preparerade:

friska rosor:

ur 012 under tiden 1 december-31
januari . 100 kg 500:- fri

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

rödbetor:

294 nyskördade under tiden

1 maj-30 juni ..................... 100 kg
20:- 5%

295 andra .................................. 100
kg 10:- 5%

304 lök:

puijolök, buntlök och gräslök: under tiden 1 maj-30 november
... I(X) kg 40:- 10% blomkål:

423 undertiden 1 december-30 april 100
kg 10:- fri

salladskål:

ur 496 under
tiden 1 januari-29 februari ... - fri

kål, annan än vitkål och rödkål, blomkål, grönkål och
brysselkål samt salladskål:

498
under tiden 1 mars-31
december .. - 20%

499
under tiden 1 januari-29
februari ... ...... - fri

tomater:

ur 702 under
tiden 16 april-15 maj ........... fri 10% dock minst

50:-per 100 kg'

ur 701 undertiden 16 maj-30 juni ..... 100
kg 50:- 17% dock minst

50:- per 100 kg'

ur 701 under tiden Ijuli-30 september 100
kg 50:- 17% dock minst

70:- per 100 kg'

ur701 undertiden 1 oktober-31 oktober ..
lOOkg 50:- 17%dock minst

50:- per 100 kg'

' Minimivikttullarna kan komma att Justeras i förhållande
till utvecklingen av produktionskostnaderna för dessa produkter i Sverige.
Denna justering får dock inte i något fall överskrida utvecklingen av
levnadskostnadsindex i Sverige under samma tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

07.02

07.04

08.07

08.08

08.09

610

751

ur 801 ur 801

ur 801

802

ur 806

904 ur 905

908

001 002 003 004 005 006

004, 005, 009

101 401

201, ur 202

103, 104

svampar och tryffel:

champinjoner .................... 100 kg 75: -

sparris:

under tiden 1 maj-30 juni .... 100 kg 100:-

gurkor:

slanggurkor:

under tiden 16 mars-30 april ........ -

under tiden I maj-30 juni .......... ...... -

under tiden 1 juli30 september .... -

under tiden I oktober- 15 mars .... -

andra gurkor:

under tiden I oktober-15 maj ..... -

kronärtskockor:

under tiden I juli-30 november 100 kg
40:-

under tiden I maj-30 juni ..... 100 kg 40:-

andra köksväxter än potatis, rotfrukter, lök, kål, baljfrukter,
tomater, svampar och tryffel, sparris, gurkor, sallad, sötpaprika och
kronärtskockor:

under tiden 1 maj-30 november 100 kg 40:-

Köksväxter (även kokta), frysta:

morötter ......................................... -

ärter ............................................. -

morötter och ärter, blandade ........... ..... -

bönor ............................................ ..... -

spenat ............................................ ..... -

broccoli ......................................... ..... -

Torkade, dehydratiserade eller evaporerade

köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade

eller pulveriserade, men ej vidare beredda:

andra än vitlök och potatis ................. ...... -

Stenfrukter, färska: körsbär:

under tiden 16 juni-31 juli....... 100 kg 30:

plommon:

under tiden 16 juli-30 september ... 100 kg
35:

Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska: jordgubbar:

under tiden 1 juni-31 augusti . 100 kg 100:

Andra färska frukter:

meloner:

under tiden 16 juni30 seplember .. ...... -

10%

14%

20%

20% dock
minst

50:- per
100 kg'

20% dock
minst

70:- per
100 kg'

fri

fri

10% fri

10%

16% 16% 16% 16% 16% 10%

3%

5% 15%

14% 18%

opaginerad Kontrollera mot PDF

08.11

ur 009

Frukter,
tillfälligt konserverade (t. ex. med

svaveldioxidgas eller i saltvalten, svavel-

syrlighetsvatten eller andra konserverande

lösningar) men i föreliggande skick olämpliga

för direkt konsumtion:

körsbär, i svavelsyrlighetsvatten:

under tiden 16 juni-31 juli............. 100 kg

35:

5%

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Minimivikttullarna kan komma att justeras i förhållande
till utvecklingen av produktionskostnaderna för dessa produkter i Sverige.
Denna justering får dock inte i nåaot fall överskrida utvecklingen av
levnadskostnadsindex i Sverige under samma tid.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 6 dokument.

  1. Bet. 1982/83:SkU39 om tullar på vissa trädgårdsprodukter s. 2 i texten
  2. Prop. 1981/82:120 om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa m.m. s. 18 i texten
  3. Bet. 1980/81:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 105 i texten
  4. Rskr. 1979/80:407 i texten
  5. Bet. 1979/80:SkU60 Med anledning av propositionen 1979/80:175 om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m. m. jämte motioner s. 1 · s. 7 · s. 8 · s. 12 i texten

Visa alla 6

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Carlson, Searching for equality, 2007 s. 129 i texten