Sök i Ratio Lex

om medelstillskott till Studsvik Energiteknik AB, m.m.

14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:18, om medelstillskott till Studsvik Energiteknik AB, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 Regeringens proposition 1979/80:18 om medelstillskott till Studsvik
Energiteknik AB, m.m.

beslutad den 13 september 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

CARLTHAM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om medelstillskott till
Studsvik Energiteknik AB under budgetåren 1979/80 och 1980/81 med sammanlagl
80,2 milj. kr. Vidare föresläs eftergift av statliga lån till bolaget med drygt
11 milj, kr. Syftet med åtgärderna är att möjliggöra en ekonomisk rekonstruktion
av företaget och ge det ökade möjligheter till egna utvecklingsinsatser pä nya
områden. För budgetåret 1979/80 föresläs 41,6 miij. kr. anvisas.

I Riksdagen 1979180. I saml. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-09-13

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Tham

Proposition om medelstillskott till Studsvik Energiteknik
AB, m. m.

1 Inledning

Studsvik Energiteknik AB, tidigare AB Atomenergi, är
statens största samlade resurs för energitekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete. Bolaget har ca 900 anslällda i Studsvik och Nyköping. Inom
svenska dotterbolag och delägda bolag, bl.a. Svensk Metanolutveckling AB, Studsvik
Instrument AB och Kabi-Diagnostica AB, arbetar omkring 60 personer. En
detaljerad redovisning av bolagets situation lämnades senast i prop. 1977/ 78:
110 om energiforskning m. m. (s. 96 och s. 163). Föredraganden beräknade då
behovet av statsanslag till bolaget under treårsperioden 1978/79 1980/81 till
sammanlagt 140 milj. kr. För budgetåren 1978/79 och 1979/80 har anvisats 46
resp. 47 milj. kr.

Studsvik Energiteknik AB anmälde i en skrivelse till
regeringen den 24 november 1978 bolagets resultat för verksamhetsåret 1977/78
och framhöll att dess budget för 1978/79 pekade mot ett fortsatt
otillfredsställande rörelseresultat. Den pågående omstruktureringen av
verksamheten ställde enligt bolaget stora krav på invesleringar och
kapitalbehovet under de kommande åren bedömdes av bolaget bli betydande.
Bolaget aviserade sin avsikt att senare återkomma med beskrivning av
alternativa utvecklingsvägar.

Jag framhöll vid min anmälan av frågan om anslag till Studsvik
Energiteknik AB i budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79: 100 bil. 17 s. 190)
att de ramar som tidigare hade angivits för bolagets verksamhet alltjämt borde
gälla. 1 flera frågor konstaterade jag atl underlag saknades för slutligt slällningstagande
från statsmakternas sida. Detta gällde bl.a. en framställning från bolaget om
särskilda medel för utvecklingsarbeten i fråga om hanlering av radioaktivt
avfall och av bolaget begärt statligt övertagande av dess förpliktelser i fråga
om återställningsarbelen i Ranstad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:18 3

Näringsutskottet
framhöll vid sin behandling av frågan om anslag till bolaget (NU 1978/79: 60 s.
73) att Studsvik är en viktig resurs i samhällets satsning på energiteknisk
forskning och utveckling. Utskottet noterade att det i flera avsnill i prop.
1978/79: 115 om rikllinjer för energipoliliken påpekas att Studsviksbolaget har
en viktig uppgifl i sirävandena att utveckla ny teknik när det gäller förnybara
bränslen och metoder för hantering av kol. Utskottet förutsatte därför att
regeringen skulle ta initiativ till åtgärder för att säkra att verksamheten vid
Studsvik Energiteknik AB kan vidmakthållas på en hög teknisk nivå. Riksdagen
beslöt att som sin mening ge regeringen tillkänna vad utskottet hade anfört.

Inom
Studsvik Energiteknik AB gjordes våren 1979 i nära samarbete med företrädare
för regeringskansliet och särskilt anlitad ekonomisk expertis en genomgång av
bolagets ekonomiska situation. Arbelet resulterade i en omfattande åtgärdsplan
för vilken vissa kostnader för såväl ekonomisk rekonstruktion av bolaget som
för ökade utvecklingsinsatser på nya lekniska områden inte kan rymmas inom de
ramar som tidigare har angivits för statsanslaget till bolaget. Bolaget har
därför i skrivelse den 26 juni 1979 hemställt om särskilda bidrag lill
verksamheten samt om kapitaltillskott för rekonstruktion av bolagets fmansiella
ställning.

Bolagets
skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Bolagel
hemställer för budgetåren 1979/80 och 1980/81 sammanfaUningsvis om

- ett särskilt bidrag till verksamheten för att täcka
underskott och extra ordinära kostnader med 27 milj. kr.

- ett särskilt anslag för företagsutveckling med 55
milj. kr.

- kapitaltillskou
för aU täcka behov av likvida medel med 85 milj. kr.

Bolaget hemställer vidare att det skall garanteras full kompensation för

eventuella
framtida kostnader för att infria dess åtaganden i fråga om avveckling av
bolagets anläggningar i Ågesta och Ranstad samt Rl-reak-tom i Stockholm.

Statens
kärnkraftinspektion har på regeringens uppdrag redovisat de krav på åtgärder
som enligt inspektionen bör ställas enligl atomenergilagen i fråga om
bearbetning, lagring och förvaring av radioaktivt avfall i Studsvik.

2
Föredragandens överväganden

Studsvik
Energiteknik AB har under de senaste åren successivt utvidgat sin verksamhet
utanför det kärntekniska området samtidigt som kämener-giverksamheten delvis
har fått bedrivas med osäkerhet om den långsiktiga inriktningen. Detta har
inneburit stora påfrestningar för bolaget och dess ekonomiska ställning är nu
mycket otillfredsställande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:18 4

Bolagels resultat för de senasle verksamhetsåren framgår
av följande sammanställning (milj. kr.).

1977/78 1978/79

(prognos)

Intäkter

Statsanslag
(disponerat) 58.4 50,0

Övriga
intäkter
142,3 127,8

200,7 177,8

Koslnader

Löner
84,9 85,0

Malerial och lönebikostnader 113,3 98,6

198,2 183,6

Rörelseresultat före
avskrivningar 2,5 5,8

2,6

- 3,5

0,4

-20,1

12,2

-17,2

Finansiellt netto Extraordinära poster Avskrivningar enligl
plan

Resultat före twkslutsdispositioner och
skatt -11,9 46,6

Studsvikskoncernens balansräkning vid föregående
budgetårsskifte samt en mot bakgrund av den redovisade resultatprognosen för
1978/79 upprättad balansräkning visar i sammandrag följande huvudsakliga situation
(miij. kr.).

1978-06-30 1979-06-30

(prognos)

Tillg å ngar

Omsättningstillgångar
59,3 77,9

Anläggningstillgångar
151,4 126,9

d:o övervärde 18,1

210,7 222,9

Skulder och eget kapital

Kortfristiga
skulder 55,7 64,4

Långfristiga
skulder 43,0 93,5

Obeskallade
reserver 72,0 24,3

Egel kapilal
40,0 40,5

210,7 222,9

Det står i detta läge helt klart att de planer för
bolagets verksamhet som låg till grund för den av riksdagen år 1978 biträdda
beräkningen av en treårig ram för statsanslag till Studsvik Energiteknik AB budgetåren
1978/ 79-1980/81 (prop. 1977/78: 110 s. 165, NU 1977/78:68, rskr 1977/78:341)
inte har kunnat innehållas. Bolaget behöver nu tillföras medel i särskild
ordning för att fortsatt kvalificerad verksamhet skall kunna säkerställas.
Bolaget har redovisat en omfattande åtgärdsplan för tvåårsperioden 1979/ 80 och
1980/81 med i huvudsak följande innehåll:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 5

-
kostnadsbesparingar
och ralionaliseringsakliviteler för verksamhetsgrenar som kommer atl bibehålla
sin nuvarande inriklning och omfattning,

-
marknadsmässig
kostnads- och intäktsanpassning, främsl för vissa typer av ulbud av
konsulttjänster,

-
anpassning av
personella och fysiska resurser till det minskade behov som förutses främsl
inom det kärntekniska området,

-
slruklurella
ingrepp för att avskilja vissa typer av verksamhet.

-
förstärkta
insatser på nya och utvecklingsbara befinlliga verksamhelsgrenar.

Intäkterna beräknas kunna ökas lill de reala nivåer som
uppnåddes 1976/ 77 och 1977/78. Utfallet av ålgärderna förväntas bli atl
utvecklingen mot allt större underskott bryts men full effekl beräknas inte
kunna näs under ivåårsperioden.

Jag ser del som nödvändigl att stålen nu lämnar bolaget
stöd för att genomföra den redovisade älgärdsplanen och därvid ocksä ge bolaget
möjligheter alt göra egna kompelens- och leknikuivecklande satsningar i fråga
om främsl ny energiteknik.

Mot bakgrund av den genomgång av bolagets situation som
har gjorts inom industridepartementet förordar jag att Studsvik Energiteknik AB

- dels lillförs medel i särskild ordning för
täckning av beräknal rörelseun

derskott inkl. vissa kostnader,

- dels ges resurser för egna utvecklingsinsatser, nya sulsningur.

Min beräkning av medelsbehovel härför redovisar jag i det
följande.

Staten bör vidare efterge återstoden av vissa lill
dåvarande AB Atomenergi lämnade län.

Rörelseunderskoll m.m.

För alt täcka kostnader för beräknat rörelseunderskoll,
bl. a. lill följd av atl bolagets nuvarande organisation är för slor för den
förutsedda verksamhelen, och för vissa ej förutsedda rörelsefrämmande
kostnader bör bolagel tillföras följande belopp (milj. kr.).

1979/80 1980/81 Summa

37,6 17,6 55,2

Jag har därvid dels förutsatt all bolaget under
tvåårsperioden skall kunna genomföra en planerad anpassning av de personella
resurserna till den beräknade långsikliga efterfrågesituationen, dels beräknat
vissa medel för engångsåtgärder och rörelserisker under budgetåret 1979/80,
dels beaktat behovet av särskilt utvecklingsarbete i fråga om hantering av
radioaktivt avfall. Jag förutser att bolagel under sommaren 1980 redovisar del
då kända uifallel av innevarande budgetårs verksamhet och all en förnyad

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 6

prövning av vissa frågor kring bolagels åtgärdsprogram
därefter kan bli aktuell.

Nyu sulsningur

TiU bolagets förfogande bör ställas sammanlagt 40 milj.
kr. för att ge bolaget möjlighet att i enlighet med bolagets framställning
under de närmaste åren bygga upp kompetens och möjliggöra egna
utvecklingsinsatser inom främst den icke-kämtekniska energitekniken. Vissa av
de resurser som har beräknats inom Huvudprogram Energiforskning (jfr prop.
1977/ 78:110 och prop. 1978/79: 115 bil. 1 s. 190) bör enligt min mening kunna
få disponeras av Studsvik Energiteknik för detla ändamål. Det ankommer på
regeringen att meddela erforderliga föreskrifter härvidlag. Jag återkommer
senare i dag till regeringen med förslag i denna fråga.

Utvecklingsverksamhet inom de delar av det icke-kämtekniska
energiområdet som berörs i bolagets skrivelse ingår som en viktig del av
energipolitiken och flera myndigheter och organisationer har uppgifter inom olika
delar av området. Jag ser det som angeläget att bolagets nya satsningar kan
komplettera den verksamhet som pågår på annat håll.

Sammanfattningsvis beräknar jag för Nya salsningar
följande belopp (milj. kr.).

1979/80 1980/81 Summa

Nya satsningar 19 21 40

Härav inom Huvudprogram

Energiforskning 15 15

Återstår att tillföra

över statsbudgeten 4 21 25

Studsvik Energiteknik AB bör sålunda under budgetåren
1979/80 och 1980/81 tillföras särskilda medel med totalt 95,2 milj. kr. Härav
bör i form av medelstillskotl till bolaget anvisas 80,2 milj. kr.

Eftergift av lån

För alt underlätta för bolaget att göra
engångsavskrivningar av vissa omoderna eller i övrigt icke-förräntningsbara
anläggningar och viss utrustning förordar jag att staten efterger lån som
tidigare har lämnals till dåvarande AB Atomenergi. Lånen har lämnats för dels
utbyggnaden av materiallaboratoriet, dels anskaffning av uran till R2-reaktorn
(jfr prop. 1970: 1 bil. 15, SU 1970: 13, rskr 1970: 13, prop. 1971:1 bil. 15 s.
164, NU 1971: 13, rskr 1971: 120, prop. 1973: 170 bil. 11, NU 1973:71, rskr
1973:384, prop. 1978/79:25 bil. 13, FiU 1978/79: 15, rskr 1978/79:82) och
uppgår f n. till sammanlagt 11075 000 kr. Avskrivningen bör göras per den 1
juli 1979.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 7

Bolagets likvidilelssiiuulion

Studsviksbolagets likviditet förutses även med de kapitaltillskoll
jag nu har tagit upp kunna bli ansträngd främsl mot slutet av den nu akluella ivåårsperioden.
Jag anser emellertid atl behov av ylterligare likvida medel i så fall bör få
tillgodoses genom sedvanlig upplåning och kommer all senare i dag föreslå
regeringen all meddela erforderliga föreskrifier i frågan.

Förpliktelser ifråga om avveckling av vissa anläggningar

Studsvik Energiteknik AB kan som ägare till de numera
avställda reaktorerna Rl och Ågesta i Stockholm och som tidigare ägare till Ranstadsanläggningen
komma att åläggas ansvar för framtida avvecklingskostnader, vilka i dag svårligen
kan beräknas eller uppskattas. Bolaget har av staten begärt garanti för full
kompensation för eventuella framtida kostnader härvidlag. Dessa frägor har nära
samband med arbetet inom atomavfailsut-redningen (1 1978:07) och utredningen (I
1978:05) om översyn av lagstiftningen på atomenergiområdet. I avvaklan på de
förslag som kan komma att läggas fram av dessa utredningar är jag inte beredd
att nu förorda någon särskild statlig garanti för Studsvik Energiteknik AB
förde aktuella anläggningarnas framtida avvecklingskostnader. Med hänsyn till
de former för finansiering av bolagets arbete som tidigare har tillämpats anser
jag det dock orimligt att kräva att bolaget nu skulle göra särskilda
avsättningar för evenluellt uppkommande koslnader.

Driften uv R2-reuktorn

Frågan om den fortsatta verksamhelen vid R2-reaktorn i Siudsvik
behandlas f.n. av en särskild utredningsman (I 1978:08). Arbelel beräknas slulföras
inom kort. Ställningstagande till de förslag som utredaren kan komma att lägga
fram kan inte beräknas påverka den ekonomiska siluationen för Studsvik
Energiteknik AB under den tid som omfattas av den nu aktuella åtgärdsplanen.

Bolagets verksamhet i storl

Mot bakgrund av de åtgärder jag nu har förordat och som
komplement till de riktlinjer som tidigare har meddelats för bolagels
verksamhet (prop. 1977/78:110 och 1978/79:115) är det enligt min uppfattning
rimligt au framhålla, att ett bolag av Studsviks karaktär givetvis inte kan
beräknas uppnå företagsekonomisk lönsamhet i gängse bemärkelse. De krav som slaten
som ägare bör ställa på bolaget bör uttryckas dels i termer av bidrag till den
tekniska utvecklingen inom energiområdet (kompetens, resultat av forsknings-
och utvecklingsarbete, efterfrågan på företagets tjänster etc.)

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:18 8

dels i form av att planer och budget följs. Dessa frågor
bör enligt min uppfattning kunna tas upp till närmare behandling sedan bolagets
nu inledda åtgärdsprogram för del kortare tidsperspektivet fram till år 1981
har börjal avsätta resultat.

3 Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80

På tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1979/80 bör under fjortonde huvudtiteln uppföras etl nyll reservationsanslag
benämnt MedelsilUskittt tdl Studsvik Energiteknik AB. Under anslaget bör i
enlighet med vad jag har redovisat anvisas (37.6+4) 41,6 milj. kr.

4 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna den
ram för medelslillskotl till Studsvik Energiteknik AB somjag har förordat i det
föregående,

2.
medge eftergift
av lån till Studsvik Energiteknik AB med 11 075 000 kr. i enlighel med vad jag
har anfört,

3.
lill Medelstillskotl
till Siudsvik Energiteknik AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 41 600000 kr.

5
Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anlaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 9

Bilaga

Studsvik Energiteknik AB Särskilda bidrag till
verksamheten samt kapitaltillskott for rekonstruktion av bolagets finansiella ställning

I samband med årsredovisningen för verksamhetsåret 1977/78
lämnades en redogörelse för bolagels allvarliga ekonomiska läge.
Verksamhetsvolymen har gått ned, främst på grund av en minskad efterfrågan på
den inhemska kärnkraftmarknaden, som inle kunnat kompenseras på andra områden.
Bolaget avsåg alt ålerkomma lill frågan efler atl ha utfört förnyade analyser
av resultatutvecklingen och de åtgärder som krävs för den pågående
omstruktureringen.

1 1979 års budgetproposition ställs frågan om kapitaltillskoll
på framtiden tills bolagets totala ekonomiska situation klarlagts. I
näringsutskottets betänkande (NU 1978/79: 60) uttalas förståelse för bolagels
situation:

"Etl annat akul problem för bolagel är frågan om
kapitaltillskott. Bolagel önskar få möjlighel all disponera och generera egel
riskkapital för att säkra att ny teknik snarasl möjligt kan föras fram till
exploatering. Ulskollel har förslåelse för bolagets synpunkter. Studsvik är en viklig
resurs i samhällets salsning på energiteknisk forskning och utveckling. 1
propositionen 1978/ 79:115 påpekas i flera avsnitt den uppgift som Studsviksbolaget
har i strävandena att utveckla ny teknik när det gäller förnybara bränslen och
metoderna för hantering av kol. Utskottet förutsätter därför att regeringen
snarast tar initiativ till åtgärder för att säkra att verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB kan vidmakthållas på en hög teknisk nivå. I det föregående har
utskottet uttalat sig för att utvecklingsbolag inrättas bl. a. för energiområdet
och för transportteknik. Utskottet förutsätteratt Studsviksbolaget lillförsäkras
möjligheter till nära samarbete med det utvecklingsbolag som kan komma att
inrättas för energiområdet. Det är viktigt atl tillgängliga resurser i fråga
om såväl utveckling som organisation utnyttjas så effektivt som möjligt."

Arbetet med översynen av de ekonomiska planerna har
genomförts under ledning av den nye verkslällande direktören, som tillträdde
1979-03-15, och under medverkan av ekonomisk expertis, som ställts till
förfogande från departementet. Material som närmare belyser de frågor som behandlas
nedan har i särskild ordning ställts till departementets förfogande.

Vi ber härmed alt få redovisa bolagels - dvs. styrelsens
och företagsledningens - förslag till rekonstruktion av den finansiella
ställningen samt planer för en successiv reduktion av underskolten på
verksamheten.

Resultatutveckling

Som tidigare anmälts har verksamhelen visat otillfredställande
ekonomiska resultat de senaste åren. Del preliminära utfallet för 1978/79 är väsenlligl
sämre än budget, huvudsakligen beroende på atl omsättningen sjunkit.
Resultatutvecklingen är otillfredsställande inte bara för den kärntekniska
divisionen; även divisionen för ny energiteknik visar ett visst underskott,
främst på grund av förseningar i energiforskningsprogrammen. Ulvecklingen av
resultaten före extraordinära poster och boksluisdisposilioner under
1976/77-1978/79 visas i labell 1. Med nuvarande statsanslag och uppdragsvolym
från myndigheter uppgår underskottet till ca 25 milj. kr./år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:18 10

TabeU 1

Resultat i sammandrag (milj. kr.)

1976/77

1977/78

Prognos 1978/79

Rörelsens
intäkter' '

177,0

191,7

177,8

Rörelsens
kostnader'

156,2

189,2

180,9

Rörelseresultat före avskrivningar

20,8

2,5

- 3,1

Avskrivningar
enligt plan

11,6

12,2

17,2

Rörelseresultat efler avskrivningar

9,2

- 9,7

-20,3

Finansiellt
nello

-0,3

- 2,6

- 3,5

Resultat
efter finansiellt netlo

8,9

-12,3

-23,8

Extraordinära intäkter och kostnader

- 1,9

0,4

3,7

Resultat före boksluts-dispositioner och skatt

7,0

-11,9

-20,1

' Inkl. förändring av pågående arbelen »Exkl. Ranstad

13,9

- 8,5

- 2,0

Tvåårsplan 1979180-1980181

En plan har utarbetats för tvåårsperioden 1979-07-01 -
1981-06-30, vilken innehåller åtgärder av skilda slag för att på kort sikt -
2-3 år - genomföra de resultatförbätlringar som bedömts möjliga för den
nuvarande verksamheten. Åtgärderna har i huvudsak följande karaktär:

-
kostnadsbesparingar
och rationaliseringsaktiviteter för verksamhetsgrenar som kommer att bibehålla
sin nuvarande inriktning och omfattning

-
marknadsmässig
kostnads- och inläklsanpassning, främsl för vissa typer av utbud av
konsulttjänster

-
anpassning av
personella och fysiska resurser till det minskade behov som förutses främst
inom det kärntekniska området

-
strukturella
ingrepp för att avskilja vissa typer av verksamhet

-
förstärkta
insatser på nya och utvecklingsbara befintliga verksamhetsgrenar.

Intäkterna beräknas kunna ökas till de reala nivåer som
uppnåddes 1976/ 77 och 1977/78.

Utfallet av åtgärderna förväntas bli att trenden mot allt
större underskott brytes. Full effekt erhålles dock ej under tvåårsperioden.

Residtatrisker

Vi har försökt bedöma riskerna för att de prognostiserade
resultaten ej kommer atl kunna innehållas. Den labila situationen inom energipoliliken
kan medföra tidsförskjutningar i programorganens beslutsprocess samt osäkerhet
inom kraftindustrin om förutsättningarna för dess framtida planering.
Speciellt bör det påpekas alt vi kan träffas av liknande extrakostnader och inläktsbortfall
som kraftinduslrin erfarit genom beslutet om folkomröstning, exempelvis i form
av avbeställningar eller önskemål om

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 11

senareläggningar av beordrat arbete. Oljeprisulvecklingen
påverkar kraftigl bolagets koslnader för energiförbrukning och transporter och
kan förorsaka inflatoriska kostnadsökningar i övrigt, som ej omedelbart kompenseras
i taxehöjningar och höjda anslag. En resultatrisk av storleksordningen 5- 10
milj. kr. per år kan därför icke uteslutas.

Extraordinära poster

En särskild genomgäng har gjorts av behovet av
extraordinära åtgärder för atl anpassa verksamheten samt värderingen av lillgångar
och skulder lill de förändrade förutsätlningar som tvåårsplanen bygger på.

Under tvåårsperioden krävs bl.a. åtgärder för
avfallshanteringen. SKI har numera tillstyrkt de planer för den framtida
hanteringen som framlagts av bolaget. Kostnader som beräknas falla på perioden
har medtagits i resultalplanen. En särskild ansökan om medel för detta ändamål
har lämnats utan åtgärd av departementet i avvaktan på SKI:s yttrande.

I balansräkningen finns upptaget (planenliga) värden för
vissa anläggningstillgångar, som ej har en rationell användning eller är förräntnings-bara
enligt våra planer. Dessa tillgångar föreslås skrivas av i sin helhet under
1979/80.

Vissa andra anläggningar, främst avseende
bränslelaboratoriet, förväntas få en avsevärt kortare livslängd, varför de
årliga avskrivningarna ökats i resultalplanen, vilket ställer krav på
motsvarande höjningar av de framtida intäkterna.

En viktig fråga är de framtida garantiansvar som för
närvarande åvilar bolaget för eventuell dekontaminering respektive
återställning av anläggningar på Drottning Kristinas väg, i Ågesta och Ranstad.
I fråga om Ranstad finns dessutom ett åtagande från bolaget att genom
aktieägartillskott täcka underskott i Ranstad Skifferaktiebolag i förhållande
till ägarandelen. Inom bolaget finns ej några finansiella resurser för att
infria dessa.

För budgetåren 1979/80 och 1980/81 beräknas extra medel erforderiiga
för en anpassning av personalresurserna till den nya verksamhelens omfattning
och inriktning. Avsikten är att dessa skall användas för att bereda övertalig
personal inom vissa organisationsenheter ny sysselsättning inom eller utom
företaget.

FörelagsutveckUng

Vi anser att bolagets erfarenhet av utveckling av nya
energitekniska processer är en viktig tillgång som nu kan utnyttjas för att i
ökande omfattning sättas in i arbetet med till kärntekniken alternativ
energiteknik, saml att den infrastruktur av kunnande och resurser som vi
besitter verksamt kan bidra till att påskynda utvecklingen inom dessa områden.

Det är av stor betydelse för företaget att den närmaste
tvåårsperioden användes för atl bygga upp den grundläggande kompetens som under
alla förhållanden och i stort sett oberoende av framtida beslut om energipolitiken
kommer aU erfordras för att bedriva ett seriöst forsknings- och utvecklingsarbete
på det energitekniska området.

En sådan satsning är av avgörande betydelse för
personalens och förelagets framtida vitalitet och är nödvändig för att man
skall kunna undvika allvarliga ingrepp i företagets struktur.

De insalser som här avses kan förväntas vara av följande
eller likartad karaktär: - vidareutbildning och omskolning av den nuvarande
personalstyrkan för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 12

att bredda och fördjupa dess kompelens och öka flexibilileten
inför en ändrad inriktning

-
nyrekrytering
av specialister med kompelens inom verksamhetsområden som nyetablerais inom
företaget

-
egel
forsknings- och utvecklingsarbete som erfordras för att bygga upp eller komplellera
kompetens i basorganisalionen

- förvärv av teknik som erfordras för verksamheten
men som redan finns

ulvecklad på annat håll

- initialkostnader i samband med övertagande av
projekt från andra in

tressenter.

Inom divisionen för ny energiteknik planeras således en
fortsatt satsning inom områdena förbränning och förgasning av organiska
bränslen. Resurser skall byggas upp för kolanalys och -karakterisering samt
systemstudier av kolhantering och -beredning. Vidare planeras utökade förbränningsstudier
avseende kolpulver och -slurry. En liknande resursbas planeras inom området förgasning.
Inom solenergiseklorn kan nya initiativ eller samarbeten aklualiseras.

Bolagets nuvarande planer baseras på förutsättningen att
kärntekniken även i fortsättningen kommer att utnyttjas för den inhemska
energiförsörjningen. Utbyggnaden av kärnkraften kommer dock att stagnera inom
landet medan exportmarknaden bedömes möjlig att utveckla vidare. Mot denna
bakgrund inriklas bolagets kärntekniska resurser gradvis alltmer mot
bränsleundersökningar, avfallsteknik samt säkerhet och skydd vid drift och
underhåll av kämkraftanläggningarna.

De nu föreslagna reduktionerna av bolagets resurser som
erfordras av företagsekonomiska skäl kan medföra effekter som ur andra
synvinklar ej är önskvärda med hänsyn till behovet av att bibehålla en
tillfredsställande kärnteknisk kompelens inom landel. Ett område som särskill
bör observeras är inhemsk kärnbränsleulveckling, för vilken bolaget för
närvarande ej får full täckning för sina kostnader.

Inom divisionen för kärnteknik kan de fortsatta
satsningarna komma att avse metoder för koncentrering, inneslutning och lagring
av radioaktivt avfall, samt beträffande reaktorsäkerhet såväl teoretisk som
experimentell verksamhel avseende man-maskin-problemel. Kommersiellt lovande
produkter utanför kärnkraftområdet kan i samarbete med andra företag komma atl
framställas genom bestrålning i R2-reaktom.

Vi har under senare år etablerat ett industriellt
samarbete såväl inom kärntekniken som på andra områden. Dylikt samarbete har främsl
arrangerats med utnyttjande av de möjligheter som de s. k.
kollektivforsknings-avtalen har erbjudit. I företagets planer ingår alt
fortsätta det på detta sätt redan etablerade samarbetet under tvåårsperioden.
Det är emellertid nu angeläget att kunna gå vidare genom överenskommelser
med'nya industri-partners och under mindre bundna former än vad kolleklivforskningsavta-len
hittills har erbjudit.

För de ändamål som här ovan angivits beräknas behovet av
medel utgöra totall 55 milj. kr. under tvåårsperioden. Vi föreslår att medlen
ställs till vårt förfogande som ett ramanslag, för vilket styrelsen från fall
till fall har all besluta om disposilionen.

En långsikiig plan med förslag till inriktning och
omfattning av bolagets framlida insatser kräver en nära samordning med andra
intressenter inom del energitekniska området i Sverige. En fast planeringsgrund
kommer inte att stå till buds före folkomröstningen om kärnkraften och
statsmaktemas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 13

beslut om energipolitikens framtida inriklning. Vi avser
därför att återkomma med vår syn på företagels långsiktiga profil och en
redovisning av bolagels långsiktiga planering i samband med anslagsskrivelse
för 1981/82.

Investeringur

Under senare år har bolaget ålagts att utföra betydande invesleringar
av iniljöskäl, som ej kunnal kompenseras genom ökade intäkter.

Erforderliga reinvesteringar för att vidmakthålla
kapacitet och standard i Studsvik har fåll skjutas på framliden.

Tvåårsplanen innehåller förslag till investeringar till etl
belopp av närmare 60 milj.kr. för koncernen. Häri ingår dels reinvesteringar
av ovan nämnt slag, dels nyinvesteringar som hänger samman med de förslag till
satsningar på teknik som den grundläggande planen innehåller.

Rörelsekapital

Som framgårav resultatplanerna förväntas den externa
omsättningen för moderbolaget öka från ca 180 milj.kr. 1978/79 till 250 milj.kr.
1980/81 räknal i löpande penningvärde. Detta kommer att medföra ett behov av
ökat rörelsekapital som inte kan genereras inom rörelsen. Den erforderliga
ökningen beräknas till drygt 26 milj. kr. för tvåårsperioden.

Likviditet och soliditel

Den inledningsvis relaterade ogynnsamma
resultatutvecklingen har självfallet varit påfrestande för bolagets likvida
ställning. Det kan förefalla egendomligt att bolaget mot den bakgrunden har
kunnat bibehålla sin soliditet. Man måste vara medveten om att de
kapitaltillskott som tidigare skett under 1970-talet i allt väsentligt
tillkommit genom omvandling av skuldreverser till eget kapital och således utan
någon motsvarande likvidi-tetspåfyllning.

Likviditetsproblemen har därvidlag lösts främst genom
realisation av bolagets tillgångar.

Sammanfattningsvis byggs bolagets behov av tillskott av
likvida medel upp av följande ovan kommenterade komponenter (milj. kr.):

1. Resultatet före avskrivningar men efter
extraordinära

poster och riskgarderingar ger ett likviditetsmässigt

underskott av 27

2.
Rörelsekapital,
ökning 26

3.
Investeringar 59

Summa 112

Därtill kommer

4. Företagsutveckling 55

Totalt 167

Studsviks egna kapilal per 1979-06-30, beräknal inklusive minoriietsan-delar
och obeskattade reserver, bedöms komma att uppgå till 65 milj. kr., vilket
motsvarar en soliditet av 30% av balansomslutningen. Tvåårspro-gnosens
konsekvenser för kapitalutvecklingen innebär all ell kapilallill-skott
erfordras för att bevara den aktierättsliga soliditeten. För Studsviks
verksamhet bör soliditeten under inga förhållanden understiga 30% av
balansomslutningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:18 14

Askanden

De anslag som bolaget beräknat bli anvisade inom den
normala budgeten framgår av tabell 2.

TabeU2

Statsanslag förutsatta i prognos 1978/79, budget 1979/80
och plan 1980/81,

milj, kr.___________________________________________

1978/79 1979/80 1980/81

Bidrag till verksamheten vid Studsvik

Energiteknik AB 46,0 47,0 47,0

Energiteknisk grundforskning 2,25 2,5 2,75

Energiteknisk forskning och utveckling

vid Studsvik Energiteknik AB 12,0 12,0 6,0

Internationellt samarbete m. m. 2,2 2,8 2,8

62,45 64,3 58,55

Mot bakgrund av vad som ovan anförts om Studsviks
ekonomiska utveckling och finansiella ställning får vi härmed hemställa att för
budgetåren 1979/80 och 1980/81

- etl särskilt bidrag till verksamheten för att täcka

underskott och extraordinära kostnader beviljas med 27 milj. kr.

-
ell särskilt
anslag för företagsutveckling beviljas med 55 milj. kr.

-
samt ell kapilallillskoll
beviljas för läckande av övriga

behov av likvida medel med 85 milj. kr.

Vi hemställer dessutom atl bolaget garanleras full
kompensation för eventuella framtida kostnader för infriandet av dess åtaganden
avseende dekontaminering och återställning av anläggningar på Drottning
Kristinas väg, samt i Ågesta och Ranstad.

Studsvik 1979-06-26

STUDSVIK ENERGITEKNIK AKTIEBOLAG

KjeU Håkansson

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 13 dokument.

  1. Skr. 1983/84:80 1983/84:80 s. 158 i texten
  2. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  3. Skr. 1982/83:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 180 i texten
  4. Prop. 1981/82:115 om anslag till Studsvik Energiteknik AB, m.m. s. 3 · s. 4 · s. 6 i texten
  5. Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 152 i texten

Visa alla 13