Sök i Ratio Lex

om elevers och föräldrars medinflytande i skolan

29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:182, om elevers och föräldrars medinflytande i skolan

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 Regeringens proposition

1979/80:182

om
elevers och föräldrars medinflytande i skolan;

beslutad
den 5 juni 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BRITT
MOGÅRD

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Propositionen
innehåller förslag som syftar lill all förstärka elevernas och föräldrarnas inflytande
i grundskolan och gymnasieskolan. Bl. a. föreslås atl rektor skall ha viss
skyldighet att informera och samråda med företrädare för eleverna på
grundskolans högstadium och i gymnasieskolan samt företrädare för föräldrarna till
eleverna på grundskolans samtliga stadier.

Vissa
ändringar föreslås även i fråga om konferenser och samarbelsnämnder. De senare
skall inte längre vara obligatoriska. Det föreslås också atl skolstyrelsen
eller utbildningsnämnden - i stället för som nu samarbetsnämnden i särskild
sammansättning - skall avgöra ärenden om avstängning eller förvisning av elev
i gymnasieskolan.

Ändringarna
föreslås gälla fr.o. m. den Ijuli 1981.

I Riksdagen 1979180. I saml. Nr 182

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-06-05

Närvarande:
slalsminislern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo,
Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenslam Linder, Johansson, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande:
statsrådet Mogård

Proposition
om elevers och föräldrars medinflytande i skolan

1
Inledning

Riksdagen
fattade år 1976 beslul om reformering av skolans inre arbete, den s.k. SIA-reformen
(prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76: 367).

SIA-reformen
innebär bl.a. all slor vikt läggs vid samverkan mellan skolans personal, elever
och föräldrar. På grundval av 1976 års beslul har betydande förändringar skett
i skolans konferenssystem. Dessa förändringar har bl. a. gett eleverna
möjlighet till ett större inflytande över främsl frågor som rör den egna
klassen eller arbetsenheten.

Utredningen
om skolans inre arbete (SlA-ulredningen), vars betänkande (SOU 1974: 53)
Skolans arbetsmiljö ligger lill grund för SIA-reformen, förordade inte bara ett
bättre konferenssystem. Uiredningen föreslog också att det i ledningen för ett
rektorsområde eller en skolenhet inom grundskolan och gymnasieskolan skulle
finnas en s. k. bestyrelse med beslutsbefogenheter. Beslyrelsen skulle vara
sammansatt av representanter för skolans personal, elever och föräldrar och ha
rektor som ordförande.

I
propositionen om SIA-reformen uttalades att elt lokall ledningsorgan bestående
av elever och personal och i vissa fall även föräldrar borde kunna inrättas.
Innan del kunde ske måste dock visst ytteriigare beredningsarbete avvaktas.
Riksdagen anslöt sig tili dessa uttalanden.

Frågan
har sedan behandlats av en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet i
promemorian (Ds U 1977:20) Medinflytande i skolan. Promemorian innehåller ett
principförslag om samråds- och ledningsorgan kallade skolnämnder. Dessa skulle
i regel ha rektor som ordförande och i övrigi vara sammansatta av företrädare
för personal, elever och föräldrar. Enligt arbetsgruppen gäller det främsl att
tillgodose elevernas och föräldrarnas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 3

anspråk på inflytande i frågor som rör eleverna och dei as
arbetsförhållanden i skolan, eftersom personalen i sin egenskap av
arbetstagare genom bl.a. lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har
möjligheter till inflytande via sina fackliga organisationer i frågor som rör
förhållandet till arbetsgivaren. Arbetsgruppen har vidareutvecklat sitt förslag
i promemorian (Ds U 1978:3) Skolnämnds beslutsområde m.m. Enligt förslaget
skulle skolnämnderna kunna fatta beslut i vissa frågor, de flesta hämtade från
vad som nu är rektors beslutsområde, och i övrigt ha uppgifter av samrådskaraklär.
Promemoriorna har remissbehandlats.

Av skäl
som Jag anger i del följande ärjag inte nu beredd att ta slutlig ställning till
förslaget om skolnämnder. Jag anhåller emellertid om alt få la upp frågan om
vissa förbättringar av elevernas och föräldrarnas möjligheter till inflytande
i grundskolan och gymnasieskolan såviti gäller förhållanden som inte är
begränsade lill klassen eller arbetsenheten.

Innan jag redovisar mina överväganden i frågan vill jag
som bakgrund lämna vissa uppgifter om nuvarande förhållanden samt om
utredningsförslag som har framlagts under senare år och om utredningsarbete
som f. n. pågår.

2 Nuvarande forhållanden

2.1 Skolans organisation i huvuddrag

En kommuns grundskola och gymnasieskola

Skolväsendets organisalion är i huvuddrag fastlagd i
skollagen (1962: 319, ändrad senast 1979:721) och skolförordningen (1971:235,
omtryckt 1979: 717, ändrad senasi 1980: 22).

Skolstyrelsen
är den kommunala nämnd som är styrelse för kommunens grundskola och
gymnasieskola. Enligt skollagen ankommer det på skolstyrelsen all ombesörja
förvaltning och verkställighet i fråga om skolväsendet i kommunen. Undantag
gäller bl. a om det i bestämmelser som regeringen meddelar föreskrivs all
vissa sådana uppgifier tillkommer annan. Del finns bestämmelser som lägger
vissa uppgifter på t.ex. skolchefen, rektor eller samarbelsnämnd.

Under år 1979 har riksdagen fattal vissa beslut som rör
den kommunala förvaltningen i allmänhet och som därmed kan få betydelse även på
skolans område.

Lagen (1979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna (omlrycki
1979: 1167) gör det möjligt för kommunerna att fr. o. m. den I Januari 1980
bedriva försöksverksamhet med politiskt valda lokala organ. För skolsektorns
del innebär lagen att kommunfullmäktige på ett lokalt organ med en del av
kommunen som verksamhetsområde får lägga uppgifter som enligt lag eller annan
författning eller enligt en stadig förvaltningsmyndighets beslut

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 4

med stöd av författning ankommer på skolstyrelsen. En
förutsättning är att uppgifterna på grund av sin anknytning till kommundelen
och sin beskaffenhet i övrigt lämpar sig för handläggning i etl lokalt organ.
Del kan också nämnas att samma lokala organ får tilldelas uppgifter från såväl
skolsektorn som exempelvis den sociala sektorn och kultur- och fritidssektorerna.

Genom lagen (1979:409) om ändring i kommunallagen (1977:
179) har det fr. o. m. den 1 juli 1979 blivit möjligt för kommunfullmäktige atl
inrätta partssammansaiia organ bestående av förelrädare för kommunen som arbetsgivare
och för arbetstagarna. Partssammansaiia organ kan svara för beredning,
förvaltning och verkslällighet i ärenden som rör förhållandet mellan kommunen
som arbetsgivare och dess arbetstagare. Ett partssammansatt organ får inte
tilldelas uppgifter som enligt specialförfattningar -till vilka
skolförfattningarna hör - ankommer pä t. ex. viss nämnd eller tjänsteman (se prop.
1978/79: 188 s. 44 och 58). Ytlerligare begränsningar gäller i främst den
politiska demokratins intresse.

Enligt skollagen skall del i varje kommun finnas en
skolchef som närmasl under skolstyrelsen är ledare av skolväsendet i kommunen.
Vissa uppgifter för skolchefen följer av skolförfattningarna. Häriill kommer atl
skolstyrelsen i mån av befogenhet genom delegation kan uppdra åt skolchefen atl
fatta beslut på styrelsens vägnar.

För den omedelbara ledningen av gmndskolan och
gymnasieskolan finns rektorer som förestår en eller flera skolenheter. I skolförordningen
finns särskilda föreskrifier om rektors åligganden. Dessutom kan skolstyrelsen
i mån av befogenhet genom delegation uppdra åt rektor att fatta beslut på
styrelsens vägnar. Motsvarande gäller elt lokalt organ enligt den nyss nämnda
lagen om sådana organ.

Enligt skolförordningen skall det för varje skolenhet med
gymnasieskola finnas en samarbetsnämnd i vilken bl.a. elever ingår. Samarbetsnämnden
är etl rådgivande organ, som emellertid i särskild sammansättning - i vilken
eleverna inte ingår - har att avgöra frågor om avstängning eller förvisning av
en elev.

Med stöd av särskilda föreskrifter bedrivs såväl inom
gymnasieskolan som på grundskolans högstadium en omfattande försöksverksamhel
med samarbelsnämnder i olika sammansättningar och med olika befogenheter.

Som organ för samverkan finns dessutom olika slags
konferenser m.m. enligt bestämmelser i skolförordningen. I gmndskolan och
gymnasieskolan finns personalkonferenser, klasskonferenser,
elevvårdskonferenser och vissa andra konferenser saml klassråd. 1 grundskolan,
där två eller flera klasser sammanförs i arbetsenheter, finns dessutom
arbetsenhetskonferenser. I en del av dessa organ medverkar elever.

En landstingskommuns gymnasieskola

För en landstingskommuns gymnasieskola gäller med få
undantag det-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 5

samma som för en kommuns gymnasieskola. I stället för
skolstyrelse har landstingskommunen en utbildningsnämnd som styrelse för
skolan. Lagen om lokala organ gäller inte landstingskommunerna. En annan
skillnad är alt föreskrifter om skolchef inte gäller för landstingskommuner.
Inte heller förekommer i landstingskommunernas gymnasieskolor samarbelsnämnder
inom försöksverksamhet ulan endasl samarbelsnämnder enligt skolförordningens
bestämmelser.

2.2 Närmare om reguljära samverkansorgan m. m.

De grundläggande bestämmelserna om konferenser och andra
samverkansorgan i grundskolan och gymnasieskolan finns i skolförordningen. Rertalet
av bestämmelserna fick sitt nuvarande innehåll är 1978 som ett led i SIA-reformen.
Då lades grunden till bl. a. en väsenllig förstärkning av elevinflylandel inom
klassen och arbetsenheten.

Del fmns dels samverkansorgan i vilka endast personal
ingår, dels organ där även elever medverkar i åtminstone vissa fall.

Organ i vilka endast personal ingår är personalkonferenser
och dev-vårdskonferenser. Det finns en personalkonferens för varje skolenhet
med grundskola eller gymnasieskola. Belräffande elevvårdskonferenser finns en
sådan för varje skolenhet med gymnasieskola och en för varje arbetsområde för
rektor vid gmndskolan, vilket omfattar ledningen av en eller flera skolenheter.

Det syslem med samverkansorgan och liknande som innefattar
medverkan av eleverna har klassråden som bas.

Klassr å d

För varje klass i grundskolan och gymnasieskolan finns etl
klassråd. Detta består av samtliga elever i klassen och deras
klassföreståndare. Klassrådet behandlar frågor om planering och uppföljning av
klassens verksamhei, pedagogiska frågor av allmän karaktär och sådana frågor om
skolmiljön som särskill berör klassens verksamhei. Klassrådet behandlar också
frågor som handläggs av konferenser i vilkas överläggningar företrädare för
eleverna deltar samt övriga frågor som är av gemensamt intresse för klassens
elever.

Enligt anvisningar som skolöverstyrelsen har meddelat
skall klassrådsarbetet stimulera viljan till medinflytande och medansvar. Det
framhålls som väsentligt alt arbetet leder fram till förslag som av elevrepresentanter
kan tas upp i l.ex. arbetsenhets- och klasskonferenser saml elevråd. Vidare bör
lid anslås till informaiion till klassen om diskussioner och beslut i sådana
organ. Denna information bör om möjligt ges av elevrepresentanter. I
anvisningarna eninras om all klassföreståndaren enligt skolförordningen har
det allmänna ansvarel för klassen och därmed också för atl
klassrådsverksamheten kommer lill stånd och fungerar. Ledningen av

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 6

och formerna för verksamhelen får anpassas efler elevernas
ålder och lidigare träning lill samverkan.

Arbetsenhetskonferenser och klasskonferenser

X både grundskolan och gymnasieskolan finns klasskonferenser. 1
grundskolan, där klasser sammanförs i arbetsenheter, finns också arbels-enhetskonferenser.

För varje arbetsenhet inom en skolenhet i grundskolan
finns en arbels-enhetskonferens. Den handlägger bl.a. frågor om planering och uppfölj-rung
av arbetsenhetens verksamhei, pedagogiska frågor av allmän karaktär och sådana
frågor om skolmiljön som särskill berör arbetsenhetens verksamhet.
Arbetsenhetskonferensen består av rektor och den personal som stadigvarande
tjänstgör inom arbetsenheten. När arbetsenhetskonferensen behandlar frågor av
nyss nämnda slag skall även förelrädare för eleverna i arbetsenheten kallas att
della i konferensens överläggningar. Förelrädare för eleverna i en arbetsenhet
på grundskolans högstadium får delta i besluten. Antalet företrädare för
eleverna skall vara lika stort som antalet ledamöler i arbetsenhetskonferensen.
Företrädare för eleverna utses av eleverna i arbetsenheten i den ordning som
styrelsen för skolan bestämmer.

Om en fråga berör endast en klass i en arbetsenhet,
behandlas frågan av en klasskonferens. Därvid gäller reglerna för arbetsenhelskonferens
i tilllämpliga delar.

1 gymnasieskolan finns det för varje klass en
klasskonferens med samma uppgifter som grundskolans motsvarande konferenser.
Klasskonferensen består av rektor och den personal som tjänstgör i klassen
samt, i vissa fall, biträdande rektor. Belräffande elevmedverkan gäller samma
regler som för grundskolans högstadium.

Sammaiikimister om studie- och yrkesorientering

Lärare och andra arbetstagare, som tjänstgör vid en
skolenhet med grundskola eller gymnasieskola och som skall medverka vid studie-
och yrkesorientering, skall på kallelse av rektor sammanträda för atl överlägga
om planering och samordning av verksamheten. Rektor skall kalla även
företrädare för eleverna vid skolenheten att delta i sammanträdet. Antalet
företrädare för eleverna skall vara lika slort som antalet arbetstagare. Förelrädare
för eleverna ulses av eleverna vid skolenheten i den ordning som styrelsen för
skolan besiämmer.

Vissa andra sammankomster

Ulöver vad som följer av bestämmelserna om
personalkonferenser, arbetsenhets- och klasskonferenser, klassråd och
sammankomster om studie- och yrkesorientering, får rektor vid en skolenhet med
grundskola eller gymnasieskola kalla arbetstagare som tjänstgör vid skolenheten
för all

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 7

överlägga om frågor som rör skolenheten. Om del vid en
sådan sammankomst behandlas pedagogiska frågor av allmän karaktär eller sådana
frågor om skolmiljön som särskill berör skolenhetens verksamhet, skall rektor
även kalla förelrädare för eleverna vid skolenheten att della i sammanträdet.
Antalet förelrädare för eleverna skall vara lika stort som antalet
arbetstagare. Företrädare för eleverna ulses av eleverna vid skolenheten i den
ordning som styrelsen för skolan bestämmer.

Biblioteksnämnder

Vid en skolenhet med gymnasieskola kan finnas en
biblioteksnämnd med uppgift att avge förslag lill bokinköp för skolenhetens
bibliotek. Biblioteksnämnden består av rektor, som är nämndens ordförande,
bibliotekarien och högst fyra lärare saml två elever. Ledamot som skall vara
lärare utses av lärarna i personalkonferensen, medan ledamol som skall vara
elev ulses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan besläm.mer.

Samarbelsnämnder

Enligt skolförordningen skall det för varje skolenhet med
gymnasieskola finnas en samarbelsnämnd som beslår av rektor, två lärare, två
elever och två andra ledamöter.

De ledamöler som inte är självskrivna och suppleanter för
dem utses för elt år i sänder. Ledamot som skall vara lärare utses av lärarna i
personalkonferensen. Ledamol som skall vara elev ulses av eleverna i den
ordning som styrelsen för skolan besiämmer. De återstående två ledamölerna ulses
av styrelsen för skolan. Av dessa två ledamöter förordnar styrelsen den ene
till ordförande och den andre lill vice ordförande i nämnden.

Samarbetsnämnden har alt som rådgivande organ främja etl
gott samarbete mellan alla som är verksamma inom skolenheten saml atl verka
för alt eleverna iakttar god ordning och gott uppförande.

Undanlag från principen om samarbetsnämnden som rådgivande
organ gäller i frågor om avstängning eller förvisning av en elev. Sådana frågor
avgörs av samarbelsnämnden. I beslulel deltar dock endast rektor och de ledamöler
som styrelsen för skolan har utsett.

Samarbelsnämnden sammanträder på kallelse av ordföranden
så ofta omsiändigheterna föranleder eller när två ledamöler begär del. Nämnden fär
bereda representanter för annan personalgrupp än lärare och representanter för
elevernas föräldrar tillfälle alt della i nämndens överläggningar, dock inte i
ärenden om avstängning eller förvisning.

Skolöverstyrelsen har meddelat anvisningar för
verksamheten i samarbelsnämnder. Anvisningarna är avsedda som underlag för en
arbetsordning som styrelsen för skolan fastställer for en samarbetsnämnd. I
anvisningarna anges som samarbelsnämndens väsentligaste uppgift atl överlägga
om frågor som rör trivsel, samarbete och regler för ordning och uppförande
inom skolenheten saml all i dessa avseenden verka för goda förhål-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 8

landen i skolan. Vidare anges atl samarbelsnämnden skall
avge yttrande över förslag till sådana ordningsföreskrifter som rektor
meddelar. Samarbetsnämnden skall också samverka med skolans olika
befattningshavare, elevernas föräldrar och inom kommunen befintiiga organ för barna-
och ungdomsvård.

I anvisningarna framhålls att man inom nämnden kan föreslå
och diskutera åtgärder i syfte atl främja god ordning, gott uppförande,
trivsel och samarbete. Sådana åtgärder kan gälla dispositionen av skolans
lokaler, skolmåltidsverksamhelens uiformning, de gemensamma samlingarna, friluftsdagarnas
planering, vissa slipendiefrågor och skolans medverkan vid elevernas
fritidssysselsättningar. I anvisningarna uttalas att det även vid utarbetandet
av skolans anslagsframställning lill styrelsen för skolan kan finnas goda skäl atl
låta samarbetsnämnden medverka genom all lämna synpunkler och förslag i frågor
som rör exempelvis elevvården, ekonomiskt eller annat stöd lill elev verksamhelen,
lokalutformningen och hygieniska förhållanden vid skolan.

2.3 Samarbelsnämnder inom rörsöksverksamhet

Såsom redan nämnts förekommer såväl inom gymnasieskolan
som på gmndskolan högstadium en omfattande försöksverksamhel med samarbelsnämnder
i olika sammansättningar och med olika befogenheter.

Det författningsmässiga stödet för försöksverksamheten är Kungl.
Maj:ts ämbetsskrivelse den 13 april 1973 Ull skolöverstyrelsen angående
försöksverksamhet med samarbelsnämnder. I ämbetsskrivelsen bemyndigas
kommunernas skolstyrelser all under läsåren 1973/74-1975/76 bedriva
försöksverksamhet i fråga om samarbelsnämnder med iakttagande av vissa angivna
föreskrifter. Giltighetstiden har flera gånger föriängls för ett läsår i
sänder, senasi enligt förordning den 29 maj 1980 för läsåret 1980/81.

Enligt föreskrifterna ankommer det på skolstyrelsen att beslula
om samarbelsnämndernas sammansättning och funktion. En samarbetsnämnd med försöksverksamhel
får åläggas all fullgöra uppgifter som enligt gällande bestämmelser ankommer
på biblioteksnämnd. Däremol får samarbetsnämnden inte åläggas alt fullgöra uppgifier
som ankommer på skolstyrelsen eller på rektor eller annan skolledare eller
tjänsteman hos kommunen med stöd av delegation från skolstyrelsen.

Om försöksverksamhet anordnas skall sådan samarbetsnämnd
som avses i skolförordningen inte fullgöra andra uppgifter än dem som ankommer
på nämnden i fråga om avstängning och förvisning. Del finns möjlighet att låta
en samarbelsnämnd med försöksverksamhel fullgöra uppgifter i fråga om
avstängning och förvisning. I etl sådanl fall skall lillämpas samma regler om
särskild sammansättning m.m. som gäller för samarbelsnämnder enligt
skolförordningen. Om en samarbetsnämnd med försöksverksamhet fullgör sådana
uppgifter, skall samarbetsnämnd enligt skolförordningen inte finnas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 "

2.4 Bestämmelser om yttranderätt m. m.

Utöver nyss berörda bestämmelser om samverkansorgan och
sammankomster (se avsniti 2.2) finns i skolförordningen vissa bestämmelser om
att elever och personal skall eller bör höras.

En sådan bestämmelse gäller ärende hos styrelsen för
skolan om allmänna föreskrifier om ordningen vid skolenheterna. 1 beslämmelsen
sägs atl personal och elever bör beredas tillfälle att yttra sig.

Enligt en annan beslämmelse skall skolchefen, om det
behövs, överlägga med lärare, annan personal och elever.

Beträffande rektor föreskrivs för enstaka frågor en
skyldighet att bereda elever och personal tillfälle att framföra synpunkter.
Sålunda skall rektor innan han meddelar ordningsföreskrifter bereda personal
och elever lillfälle alt ytlra sig. Vidare skall rektors förslag till
styrelsen för skolan om antagande av läromedel avges efler hörande av berörda
lärare och företrädare för berörda elever. Därvid skall antalet företrädare
för eleverna vara lika stort som antalet lärare. Företrädarna för eleverna
utses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer.

Vad föräldrarna beträffar finns inga liknande bestämmelser
om skyldighet alt höra dem. Det finns endasl allmänna föreskrifter om alt
styrelsen för skolan, skolchefen och rektor skall främja samarbetet mellan hem
och skola.

Del bör påpekas all här har talals endast om personal,
elever och föräldrar som kollekliv och således inte om bestämmelser rörande
skyldighet att höra någon i en fråga som avser en enskild individ.

2.5 Elevinflytande med stöd av arbetsmiljölagen

Enligt arbelsmiljölagen (1977: 1160) skall vid lillämpning
av vissa av lagens bestämmelser med arbetstagare likställas den som genomgår
utbildning, dock ej elev i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan eller
motsvarande. De bestämmelser det gäller handlar om bl. a. arbetsmiljöns beskaffenhel
och allmänna skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare.

Med angivna begränsningar gäller arbelsmiljölagen i
princip allt praktiskt och teoretiskt arbete som utförs under utbildning.
Bakgrunden till att elevarbete i stor utsträckning likställs med annat arbete
är uppfattningen att likartade arbetsuppgifter bör omges av samma
skyddsbestämmelser vare sig de utförs inom ramen för utbildning eller i
förvärvslivet. Häri ligger också förklaringen till alt elever i grundskolans
sex första årskurser inte omfattas av lagen (prop. 1976/77: 149 s. 201). I
förarbetena sägs uttryckligen alt det i första hand är yrkesinriktad
utbildning som arbetsmiljölagen avses gälla på elevområdet (prop. s. 386).

Beträffande
de bestämmelser som gäller även pä elevomrädel kan här nämnas följande. 11 Riksdagen 1979180. 1 samt. Nr
182

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 10

Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till
arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.
Arbetsförhållandena skall anpassas till människans förulsältningar i fysiskt
och psykiskt avseende. Det skall eftersträvas atl arbetet anordnas så. att
arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation.

Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren.
Denne skall vidta alla ålgärder som behövs för alt förebygga att arbetstagare
utsätts för ohälsa eller olycksfall. Han skall ägna uppmärksamhet ål att
arbetet planläggs och anordnas så, all en tillfredsställande arbetsmiljö
skapas. Även de anställda åläggs emellertid etl skyddsansvar. En arbetstagare
skall medverka lill alt åstadkomma en tillfredsställande arbetsmiljö. Han skall
använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigi som behövs
för alt förebygga ohälsa och olycksfall.

Arbelsmiljölagen innehåller en allmän regel om all arbetsgivare
och arbetstagare skall samverka för all åsladkomma en god arbetsmiljö. Den allmänna
regeln gäller även på elevområdet. Däremot gäller inte lagens regler om
skyddsombud och skyddskommittéer. Del ansågs inte all dessa regler ulan vidare
kunde föras över lill elevområdet. I förarbetena (prop. s. 202) uttalades alt
regelsystemet behövde anpassas till elevernas ålder och erfarenhet och att
skilda former kunde behövas för olika åldersgrupper. I det sammanhanget
uttalades också att det inte skulle vara i linje med samverkansreglerna alt
låta föräldrarna direkt gå in i den lokala skyddsorganisationen. Däremot
skulle det kunna vara värt att pröva syslemet all eleverna utser skyddsassislenler
och adjungerade ledamöler i skyddskommitté. I propositionen aviserades ett
uppdrag lill bl.a. skolöverstyrelsen att närmare utreda hithörande frågor. .Av
propositionens uttalanden följer all man bör sträva efter all i så slor
utsträckning som möjligt nå överensslämmelse med arbelsmiljölagens principerför
samverkan i skyddsfrågor.

Del i propositionen aviserade uppdraget har lämnais genom
beslut av regeringen den 16 februari 1978 (se vidare avsniti 3.2).

3 Utredningsförslag m.m.

3.1 Inledning

Under senare år har framlagts vissa utredningsförslag som
rör bl. a. frågan om ökat inflytande för elever och föräldrar. Visst pågående
utredningsarbete är också av intresse i detta sammanhang.

En del framlagda eller förväntade utredningsförslag är
inriktade på skolområdet, medan andra gäller den kommunala förvaltningen i
allmänhet och därmed inbegriper skolområdet som en av många sektorer.

Till den förra kategorin hör förslag som framlagts om inlressentsamman-satla
organ med vissa beslutsbefogenheter på rektorsområdes- och skol-enhelsnivå.
först SlA-utredningens förslag om bestyrelser och sedan en ar-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 "

betsgrupps förslag om skolnämnder. Dessutom pågår visst
utredningsarbete. Såsom redan framgått har bl. a. skolöverstyrelsen i uppdrag
att utreda elevernas medverkan i arbetet med skolans arbetsmiljö. Vidare finns
en utredning (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola.

Vad
beträffar den kommunala förvaltningen i allmänhet pågar utredningsarbete med
inriktning på den kommunala demokratin och på frågor om medinflytande för
anställda och nyttjare av kommunal service sett i relation till den kommunala
demokratin. Del är arbete som bedrivs av kommunaldemokratiska kommittén (Kn
1977:07) och kommittén (Kn 1978: 02) för medbestämmandefrågor.

3.2 Utredningsarbete på skolområdet

Förslag om inlressenlsammansatia organ

SIA-reformen som riksdagen fattade beslul om år 1976
innebär bl. a. alt slor vikt läggs vid samverkan mellan dem som närmast berörs
av skolans verksamhet. I reformen ingår därför belydande förändringar i skolans
konferenssystem, vilka bl. a. ger eleverna större möjligheter lill inflytande
över främst frågor som rör den egna klassen eller arbetsenheten. Dessa
förändringar trädde i kraft år 1978.

SIA-utredningen.
vars belänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö ligger till grund för SIA-reformen,
föreslog utöver förbättringar i konferenssystemet att del i ledningen för elt
rektorsområde eller en skcilenhet inom grundskolan och gymnasieskolan skulle
finnas en s.k. besiyrdsc. Detta organ skulle vara sammansatt av representanter
för skolans personal, elever och föräldrar och i regel ha rektor som
ordförande.

Enligt
utredningens förslag skulle bestyreisen få beslutanderätt dels i frågor i vilka
beslut enligt gällande bestämmelser skall fattas inom rektorsområdet eller
skolenheten, dels i frågor som styrelsen för skolan delegerar lill bestyreisen.
Undantagna från besiyrelsens besluiskompelens skulle endast vara frågor i vilka
beslutanderätten uttryckligen förbehålls annan, främsl frågor som rör enskild
tjänsteman eller elev samt val av stoff och metodik i undervisningsarbetet.

I
propositionen (1975/76:39) om SIA-reformen uttalades att elt lokall
ledningsorgan bestående av elever och personal och i vissa fall även föräldrar
borde kunna inrättas. Vissl ytterligare beredningsarbete mäste dock avvaktas.
Riksdagen anslöt sig lill dessa uttalanden (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:
367).

Frågan har
sedan behandlats av en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet.
Arbetsgruppen har i promemorian (Ds U 1977: 20) Medinflytande i skolan
framlagt ett principförslag om samråds- och ledningsorgan pä rektorsområdes-
eller skolenhetsnivå inom en kommuns grundskola och gymnasieskola samt en
landstingskommuns gymnasieskola. Dessa organ skall enligt förslaget kallas skolnämnder.
Arbetsgruppen har vidareut-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 12

vecklat sitl principförslag i promemorian (Ds U 1978:3) Skolnämnds
beslutsområde m. m.

Enligt förslaget skall en skolnämnd i regel ha rektor som
ordförande och i övrigt vara sammansatt av företrädare för personal, elever och
föräldrar. Antalet förelrädare för personalen skall vara lika stort som antalet
företrädare för de båda andra grupperna tillsammans. De som skall företräda
personalen utses av en församling bestående av dem som tjänstgör inom skol-nämndens
verksamhetsområde. Belräffande elevförelrädare innebär förslaget följande. Har
elevorganisationer tillsammans såsom medlemmar mer än hälften av de elever som
har rätt all bli företrädda genom ledamöter i en skolnämnd, tillkommer det
elevorganisationerna all utse elevföreträdare i nämnden. Saknas
elevorganisationer med sådan medlemsanslutning, tillkommer det en för
ändamålet bildad elektorsförsamling alt utse elevföreträdare. För utseende av föräldraföreträdare
gäller i princip samma regler som för utseende av elevföreträdare.

En skolnämnd skall enligt förslaget förmedla information,
fungera som etl forum för överläggningar samt göra det möjligt för elever,
föräldrar och personal alt gemensamt samråda med rektor, innan denne fattar beslul.
I vissa frågor skall beslut kunna fattas av skolnämnden. Befogenheter och uppgifter
i övrigt bör enligt arbetsgruppen vara koncentrerade till den dagliga
verksamheten och den gemensamma miljön.

Vad först gäller en skolnämnds möjligheter till inflytande
i frågor som avgörs av styrelsen för skolan, innehåller förslagel en allmän regel
om alt skolnämnd med vis.sa undantag skall beredas tillfälle att yttra sig
innan styrelsen för skolan avgör viktigare ärende som rör viss skolenhet.
Oavsett om del skulle följa av den allmänna regeln eller inte skall styrelsen
för skolan i vissa särskill angivna frågor normalt inhämta yttrande, ibland
förslag, från skolnämnd. Sålunda skall en skolnämnd för skolenheter inom silt
verksamhetsområde avge budgetförslag lill styrelsen för skolan. Vidare skall
beslut av styrelsen för skolan om antagande av läromedel föregås av förslag
från skolnämnd. Ytterligare exempel är att skolnämnderna skall få yttra sig
innan styrelsen för skolan beslutar om uppläggningen i stort av de fria
aktiviteterna i grundskolan eller meddelar allmänna föreskrifier om ordningen
vid skolenheterna.

Beträffande skolchefen föreslås all denne vid behov skall
höra skolnämnd.

Rektor föreslås bli skyldig att fortlöpande informera skolnämnd
i viktigare frågor rörande skolverksamheten inom skolnämndens
verksamhels-område. Beträffande frågor som avgörs av rektor föreslås vissa
allmänna regler om samrådsskyldighet för rektor. Om hinder inte möler skall
denne i frågor av stor belydelse för elevema självmant hålla samråd i skolnämnden,
innan han fattar sitl beslul. I andra frågor som rör eleverna skall samråd ske
om skolnämndsledamol begär det. Oavsett om det skulle följa av de allmänna
reglerna eller inte skall skolnämnd höras i vissa särskilt angivna frågor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 13

Vad
angår skolnämndens eget beslutsområde föreslår arbetsgruppen att en skolnämnd
skall kunna få beslutanderätt i särskilt angivna slag av frågor på två vägar.
Den ena är genom beslämmelse i lag eller i författning som regeringen meddelar
med stöd av lag. Den andra är genom delegation från styrelsen för skolan.
Arbetsgruppen tänker sig atl beslutsområdet huvudsakligen skall bestå av vissa
av de frågor som f n. avgörs av rektor med stöd av författningsbestämmelse
eller efter delegation från styrelsen för skolan på dess vägnar.

Som exempel på
beslutanderätt med stöd av författningsbestämmelser kan nämnas alt en skolnämnd
föreslås få beslula om indelningen i arbetsenheter, bestämma ordningen för
utseende av elevföreträdare i arbelsen-helskonferenser och klasskonferenser,
inrätta ej föreskrivna samverkansorgan med beredande och rådgivande funktioner
samt meddela sådana ordningsföreskrifter som kompletterar dem som styrelsen för
skolan utfärdar. Ytterligare kan nämnas alt en skolnämnd föreslås få vissa på
olika säll begränsade beslutsbefogenheter såsom att ge allmänna direktiv i
fråga om den närmare utformningen av fria aktiviteter inom den enskilda skolenheten
och atl fastlägga principer för schemaläggningen, i båda fallen med möjlighet
för rektor till vissa avsteg.

Delegation
från styrelsen för skolan är beroende av atl styrelsen av fullmäktige har
utrustats med delegationsbefogenhet och vill utnyttja den. Arbetsgruppen anger
som exempel på fall där del kan vara lämpligt med delegation bl. a. mindre
reparationer o. d. av lokalerna, inköp av vissa slag av inventarier och utbildningsmateriel
och vissa irivselfrämjande ålgärder, i samtliga fall inom ramen för vissl
belopp.

Vissa
frågor borde enligt arbetsgruppen hell undantas från behandling i skolnämnd.
Del gäller främsl frågor som avser enskild individ.

Arbetsgruppens
promemorior har remissbehandlats. Remisstiden utgick i början av hösten 1978.
Remissyttrandena gav uttryck åt en allmän uppslutning kring tanken alt elever
och föräldrar bör få ökade möjligheter lill medinflytande. I övrigi var
remissbilden myckel splittrad.

En del remissinstanser
ansåg atl förslagel inte ger skolnämnderna tillräckligt slora befogenheter.
Andra menade att befogenheterna var för långtgående. Vissa remissinstanser
kunde inte tänka sig skolnämnder med beslutsbefogenheter. En del ville över
huvud taget inte atl elt ökat inflytande för elever och föräldrar skulle
utövas inom ramen för etl inlressent-sammansalt organ. I många remissyttranden
uttalades obestämda farhågor om konflikter, åtminstone på sikt, med den
politiska demokratin eller med fackliga intressen. Åtskilliga remissinstanser
ville avvakta utvecklingen inom den närmaste framtiden när det gäller den
kommunala organisationen, medbestämmandeavtal och samverkan på arbelsmiljölagens
gmnd.

I
övrigt kan nämnas att flera remissinstanser ansåg att förslaget innehåller ell
alllför omfattande och detaljerat regelsystem.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 14

Utredningen om jörstärkta kontakter mellan hem och skola

Utredningen (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem
och skola har till uppgift att se över frågor som rör kontaktverksamheten
mellan hemmen och skolan. 1 direktiven omnämns förslaget om skolnämnder. Det
sägs att frågan bereds inom utbildningsdepartementet och atl utredaren bör
följa behandlingen av frågan.

Elt betänkande från utredningen väntas inom kort.

Utredning angående elevmedverkan i arbctsmiljöfrågor

Såsom aviserades i den proposition som låg lill grund för arbelsmiljölagen
har bl. a. skolöverstyrelsen fåll regeringens uppdrag att ulreda frågan om
elevernas medverkan i arbetet med skolans arbetsmiljö (se avsniti 2.5).

Enligt uppgift kan uppdraget inte redovisas förrän
tidigast sommaren 1980.

3.3 Utredningsarbete som rör den kommunala förvaltningen
i allmänhet

Kommunaldemokratiska kommittén

Såsom tidigare nämnts (se avsnitt 2. 1) har riksdagen under år 1979 fallat
beslut som gör det möjligt för kommunerna all fr. o. m. den I januari 1980
bedriva försöksverksamhel med politiskt valda lokala organ.

Kommunaldemokraliska kommittén (Kn 1977:07) skall enligt
sina direktiv (se Dir 1977: 96 och 1979:68) utreda bl. a. frågan om en
permanent lagstiftning om lokala organ i kommuner och landstingskommuner. Vid
tillkomsten av lagstiftningen om försöksverksamhet har förutsatts atl kommittén
noga följer och utvärderar försöksverksamheten så att erfarenheterna av denna
kan las till vara i kommitténs arbete på en permanent lagstiftning.

Under arbetet med lagstiftningen om försöksverksamhel
uppmärksammades all det finns författningsbestämmelser som lägger vissa
uppgifter inte på vederbörande kommunala nämnd ulan på t. ex. rektor och som
därför begränsar det möjliga uppgiflsområdet för ell lokall organ (Jfr bilaga lill
prop. 1979/80: 54 om försöksverksamhel med lokala organ för specialreglerad
förvaltning i kommunerna, s. 182). Kommittén har därför anledning atl i sitt arbete
på en permanent lagsliftning se över sådana författningsbestämmelser.

Till kommunaldemokraliska kommitténs uppdrag hör också all
överväga frågor om inflytande för dem som nyttjar kommunal service.

Det finns samband mellan kommunaldemokratiska kommitténs
uppdrag och det uppdrag som har getts ål kommittén (1978:02) för medbestämmandefrågor.
Sambanden gäller såväl de lokala organen och författningsbestämmelser om
beslutsfunktioner för bl.a. rektor som formerna för intressenters inflytande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 15

Komnuttén för medbestämmandefrågor

Efter 1976 års arbetsrätlsreform har utredningsarbete
bedrivits kring frågor om medinflytande för de anställda sett i relation till
den kommunala demokratin.

Hösten
1978 tillkallades kommittén (Kn 1978:02) för medbestämmande-frägor för att mot
bakgrund av en lidigare utrednings förslag överväga frågor om bl.a.
parissammansatta organ och rätl för personalförelrädare att närvara vid
kommunala och landstingskommunala nämnders sammanträden. Direktiven för
kommittén (se Dir 1978:63) har senare ändrats (se Dir 1978: 87 och 1979:54).

Frågan om
möjligheten att inrätta partssammansatta organ löstes genom lagstiftningar 1979
(se avsniti 2.1). I kommitténs uppdrag ingår emellertid fortfarande att se över
bl.a. författningsföreskrifter om chefstjänstemännens beslutsfunktioner. Till chefsljänstemännen
hör t.ex. skolchef och rektor. I direktiven pekas på att föreskrifter om chefstjänslemännens
befogenheter kan utgöra hinder för elt ökat personalinflytande. Vidare sägs i
direktiven att det naturliga är all de politiska organen fortlöpande tar ställning
till vilken beslutanderätt som skall delegeras till chefstjänstemännen. Enligt
direktiven bör kommittén också överväga behovet av andra ändringar i specialförfattningarna
i syfte att klargöra förutsällningarna för överlämnande av förvaltnings- och verkställighetsuppgifler
till partssammansaiia organ på de specialreglerade områdena.

Med stöd
av lagen (1972:271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller
landstingskommunal nämnd har sedan år 1973 pågått en försöksverksamhel med
sådan närvarorätt för personalföreträdare. Kommittén skall följa den fortsatta
försöksverksamheten och överväga frågan om närvarorätt med hänsyn lill bl.a.
den kommunala demokratins krav och samspelet med medbestämmandelagen och
parissammansatta organ.

Till kommitléns
uppgifter hör också alt överväga om och i vilken utsträckning
inflytandeformerna facklig vetorätt och fackligt självbestämmande kan
tillämpas inom den kommunala sektorn.

De lokala
organen är kommunala nämnder och kommitténs uppdrag täcker därför också dem.

4 Föredragandens överväganden

4.1 Allmänna synpunkter

I skollagens inledande paragraf fastslås alt skolan i
samarbete med hemmen skall främja elevernas utveckling till harmoniska
människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

I
förordningen (1980:64) om mål och rikllinjer i 1980 års läroplan för
grundskolan som regeringen utfärdade den 14 februari i år understryks att
huvudansvaret för de ungas fostran alltid vilar på hemmet. 1 samarbete

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 16

med hemmen har dock skolan etl medansvar för alt barnen
utvecklas till demokratiska och ansvarstagande människor. De vuxna i skolan
skall stödja föräldrarna i deras uppgift att fostra. Skolan har å sin sida rätt
alt förvänta att föräldrarna stöder dess arbete.

Skolans uppgifl all fostra innebär enligt läroplanens mål
och riktlinjer att skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn
och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis gmndläggande värderingar och låta
dessa komma lill ullryck i prakusk. vardaglig handling. Skolan skall därtör
utveckla sådana egenskaper hos eleverna, som kan bära upp och förslärka
demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande mellan
människorna.

I departementspromemorian (Ds U 1977:20) Medinflytande i
skolan (se avsnitt 3.2) anges som en utgångspunkt för de förslag som där
framläggs atl det är ett vitall samhällsintresse att skolan utformas så alt den
aktivt främjar elevernas sociala utveckling. Det är därför väsentligt all
eleverna flir uppleva sig själva som medansvariga och inte endasl som föremål
för påverkan. Detla kan endasl uppnås om eleverna tillerkänns ett reellt medinflytande
och medbestämmande i skolan.

Jag delar denna uppfattning. För all skolan skall kunna
fullgöra de uppgifter som här har angells krävs atl inte bara personalen utan
också elever och föräldrar har etl medinflytande över skolverksamheten och
därigenom känner elt medansvar för denna. Jag vill även peka på alt skolan enligt
målen i 1980 års läroplan för gmndskolan har skyldighel all ge eleverna ökat
ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad.

Av grundläggande betydelse är möjligheterna alt påverka
den dagliga verksamhelen. För all kunna göra detla behövs i försia hand
inflytande på klassnivå saml, i gmndskolan där två eller flera klasser bildar
arbetsenheter, också på arbetsenhelsnivå.

1 grundskolan och gymnasieskolan finns klassråd och
klasskonferenser, i grundskolan dessutom arbetsenhetskonferenser. Dessa samverkansorgan,
av vilka Jag särskilt vill framhålla klassråden med deras ställning som bas för
elevinflytandet (se avsnitt 2.2), kan ge eleverna goda möjligheter lill
inflytande på klass- och arbetsenhelsnivåerna.

När del gäller föräldrarna är deras möjligheter till
inflytande på klass-och arbetsenhetsnivåerna mer begränsade. Kontakterna mellan
hem och skola - vilka på dessa nivåer bl.a. sker vid klassmöten - kan enligt
min mening behöva förslärkas. Jag avser alt återkomma till denna fråga när utredningen
(U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola har redovisat sitt
uppdrag (se avsnitt 3.2).

Del räcker emellertid inte med möjligheter till inflytande
inom klasserna och arbetsenheterna. Åtskilliga frågor som elever och föräldrar
bör ha möjlighet atl påverka - inte minst för att bästa möjliga sakliga
resultat skall kunna nås - är inte begränsade till en klass eller en
arbetsenhet. En

s. 17 Kontrollera mot PDF

del frågor kan röra hela skolenheten, ibland alla
skolenheter inom ett rektorsområde.

På sistnämnda nivåer fallas beslut normalt av rektor. Som
Jag tidigare har redovisat (se avsnitt 2.4) föreskrivs bara för enstaka frågor
skyldighet för rektor all bereda eleverna tillfälle att framföra synpunkter.
Sådan skyldighel gäller innan rektor meddelar ordningsföreskrifter eller avger
förslag lill styrelsen för skolan om antagande av läromedel. Vad föräldrarna beträffar
finns inga liknande föreskrifter om skyldighel för rektor att höra dem. Vad som
finns är endast allmänna föreskrifier om skyldighet för rektor all främja
samarbetet mellan hem och skola. Elever och ibland också föräldrar kan
emellertid i en del frågor ulöva inflytande genom medverkan i de samarbelsnämnder
som enligt skolförordningen eller särskilda föreskrifter om försöksverksamhet
förekommer inom gymnasieskolan och pä grundskolans högstadium (se avsnitten 2.2
och 2.3). Det bör också nämnas, att elevföreträdare har rält all medverka vid
sammankomster om studie- och yrkesorientering och vid andra sammankomster för
överläggning om vissa frågor som rör skolenheten, nämligen pedagogiska frågor
av allmän karaktär och sådana frågor om skolmiljön som särskilt berör
skolen-helens verksamhei (se avsnitt 2.2).

Denna reglering ger enligt min mening inte eleverna och
föräldrarna tillräckliga möjligheter till inflytande på skolenhets- och reklorsområdesni-vå.
Regleringen lar huvudsakligen sikte på eleverna och ger inte heller dem
inflytande i mer än en del av de frågor som de kan ha berättigade anspråk på
att kunna påverka. Dessulom vilar inte reglerna om de olika frågorna och
formerna för inflytande på enhetliga principer. De bildar inte heller någol
sammanhållet mönsier.

Del torde sedan länge vara en allmän uppfattning all en
reform behövs. Däremol är del inte givet hur reformen bör utformas.

Hillills framlagda utredningsförslag bygger på tanken att samarbetsnämnderna
skall ersättas med andra inlressenlsammansatia organ som har siörre befogenheter.
Dessa utredningsförslag - SIA-utredningens förslag om bestyrelser och det
förslag som en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet lade fram om skolnämnder
- har jag lidigare redovisat i korthet (se avsnitt 3.2). I samband därmed har
Jag också redogjort för remissutfallet i slorl av arbetsgruppens förslag.

Innan jag ger min allmänna syn på vilket slags reform som
kan och bör genomföras nu, villjag också erinra om att riksdagen nyligen har
fattat beslut som gör del möjligt alt i form av försöksverksamhet inrätta
kommunala nämnder med etl lokall begränsat verksamhetområde (lokala organ).
Möjlighet har också öppnats alt i kommuner och landstingskommuner inrätta
organ beslående av förelrädare för arbetsgivare och arbetstagare (partssammansaiia
organ). Jag har i del föregående lämnat närmare uppgifter om den nya
lagstiftningen i dessa frågor (se avsnitt 2.1).

Som jag också har nämnt bedriver kommunaldemokratiska
kommittén

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 18

och kommittén för medbestämmandefrågor utredningsarbete
som avser den kommunala förvaltningen i allmänhet och som är inriktat på den
kommunala demokratin och på frågor om medinflytande för anställda och nyttjare
av kommunal service sett i relation lill den kommunala demokratin (se avsnitt
3.3).

I rådande läge med pågående utredningsarbete är jag inte
beredd att ta ställning vare sig för eller emot förslaget om
intressentsammansatta skolnämnder med beslutsbefogenheter. Slullig ställning lill
frågan om inflytande för elever och föräldrar kan tas försl när klarhet
vunnits i de frågor som nu är under ulredning. Della hindrar emellertid inte
alt vissa förändringar genomförs redan nu, en uppfattning som också har
uttalats av chefen för kommundepartementet i propositionen (1979/80:54) om
försöksverksamhet med lokala organ för specialreglerad förvaltning i kommunerna
(s. 15).

Som jag lidigare har nämnt (se avsnitt 3.2) gav
remissyttrandena över skolnämndsförslaget uttryck åt en allmän uppslutning
kring tanken att elever och föräldrar bör få ökade möjligheter till
inflytande. Jag är själv övertygad om atl elev- och föräldrainflylandet måste
förstärkas redan nu, inte minst med lanke på skolans fostrande roll. Problemen
i skolan är slora. Samtidigt visar undersökningar att siörre inflytande och
ansvar har en mycket positiv inverkan när det gäller alt komma till rätta med
bl. a. brister i skolans arbetsmiljö. Skolan intar i viss mån en särställning
genom sin fostrande roll och det är därför motiverat alt låla elever och
föräldrar få ett större inflytande än nyttjare av offentlig service i andra
sammanhang tillerkänns. Så har i viss mån redan sketl genom samarbetsnämnderna
och systemet med konferenser och klassråd. Fortsatt reformverksamhet pä detta
område förutsätts i 1976 års SlA-beslut. Elever och föräldrar har länge fått
vänta på förbäliringar. Dessa grupper har därför ett berättigat anspråk på all näsla
steg nu tas.

I mina överväganden om vad som kan och bör göras nu har
Jag tagit fasta på ell enligt min mening väsentligt inslag i förslaget om skolnämnder,
nämligen principen om samrådsplikl för rektor. Åtskilliga för eleverna viktiga
beslut fattas av rektor. Genom en samrådsplikt för rektor bör därför
möjligheterna till inflytande för elever och föräldrar kunna påtagligt
förbättras.

Innan jag redovisar mitt förslag vill Jag nämna atl
informella överläggningar i saken har förekommit mellan förelrädare för
utbildningsdepartementet och representanter för Svenska kommunförbundets
kansli. Riksförbundet Hem och Skola, Sveriges Elevers Centralorganisation och
Elevförbundet. Dessa representanter har därvid ställt sig positiva lill alt samrådsplikl
för rektor införs.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 l*

4.2 Reformen i huvuddrag

Åtminstone tills vidare bör den reform rörande samrådsplikl
för rektor som jag föreslår begränsas till kommunernas grundskolor och gymnasieskolor
saml landstingskommunernas gymnasieskolor. För andra skolformer med jämföriig
utbildning är det för dagen inte möjligt att ta ställning lill om förändringar
av liknande slag bör genomföras. Till samordningen i fall där grundskola eller
gymnasieskola bedrivs i samma skolenhet som en skolform utanför reformen
återkommer Jag i det följande (se avsniu 4.3).

De ökade möjligheterna till inflytande för elever och
föräldrar gäller alltså beslul som fattas av rektor inom en kommuns grundskola
eller gymnasieskola eller en landstingskommuns gymnasieskola. För tydlighetens
skull villjag påpeka, attjag avser endast sådan rektor som har den omedelbara
ledningen av en eller flera skolenheter.

Mina förslag om samrådsskyldighet för rektor avser
eleverna på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan saml föräldrarna lill
elever på gmndskolans samtliga stadier. Dessa grupper bör få utse förelrädare
med vilka rektor skall samråda. Företrädare bör ulses lill del antal, för den
tid och i den ordning som styrelsen för skolan besiämmer. När det gäller att
bestämma hur förelrädare skall ulses vill Jag peka på alt styrelsen för skolan
redan har en sådan uppgift beträffande elevrepresentanter i olika samverkansorgan
inom skolan, l.ex. samarbelsnämnden (se avsnitt 2.2). Jag ser inte anledning
all förorda någon viss metod för utseende av elev- och föräldraföreträdare men
vill understryka viklen av all myckel slor hänsyn tas till de synpunkler och
önskemål som elev- och föräldrakollektiven själva har i denna fråga. Det är
självklart att de som utses måste vara representativa för de grupper som de
företräder.

En del frågor gäller bara en skolenhet, medan andra berör
kanske alla skolenheterna inom rektorsområdet. Som exempel på del senare fallet
kan nämnas frågor om fördelning av resurser mellan rektorsområdets skolenheter.
Från bl. a. den synpunkten kan del vara lämpligl att företrädare ulses för
varje skolenhet för sig och inte för hela rektorsområdet. Andra hänsyn kan dock
tala för all förelrädare utses för hela rektorsområdet. Styrelsen för skolan
bör få bestämma i denna sak efter vad styrelsen bedömer vara den lämpligaste
lösningen.

För grundskolans låg- och mellanstadier innebär milt
förslag, såsom redan framgått, atl rektor skall ha samrådsplikl endasl i
förhållande till företrädare för elevernas föräldrar. Till frägan om medverkan
av eleverna i della sammanhang återkommer jag i del följande (se avsnitt 4.3).
Jag behandlar då också frågan om medverkan av föräldrarna lill elever i gymnasieskolan.

Vad gäller samrådsskyldighelens omfattning och närmare
innehåll förordar Jag följande.

Samrådsplikten bör kunna gälla oberoende av om rektors
beslutsbefogenheter grundar sig på en författningsbestämmelse eller på
delegations-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 20

uppdrag från styrelsen för skolan eller från elt lokall
organ att fatta beslut på styrelsens eller det lokala organets vägnar. Som
beslut av rektor bör räknas även förslag och yttranden som t. ex. styrelsen för
skolan eller ett lokall organ infordrar från rektor.

I detta sammanhang bör också nämnas att det i varierande
omfattning förekommer att rektor uppdrar åt t. ex. studierektor att fullgöra
vissa uppgifter inom rektors ansvarsområde. Den samrådsplikl för rektor som
kan föreligga bör gälla även när ett sådant uppdrag har lämnais. Rektor bör då
kunna låta även samrådsuppgiften fullgöras av den som har fått uppdraget, men
den fullgörs i sä fall på rektors ansvar.

Av naturliga skäl bör endasl frågor som har betydelse för
eleverna omfattas av samrådsplikien. Från samrådsplikten bör undantas frågor
som är begränsade till klassen eller arbetsenheten. I sådana fall bestäms
möjligheterna lill inflytande genom reglerna om samverkansorgan för en klass
eller en arbetsenhet (Jfr avsnitten 2.2 och 4.1). Vidare bör undantas vissa andra
frågor för vilka särskild handläggningsordning gäller (se avsnitt 4.3). Inte
heller frågor som avser viss anställd, elev eller förälder bör omfattas av samrådsplikien.
Ett och annat ytteriigare undantag kan behöva göras.

Om en fråga har slor betydelse för elevema, bör rektor
vara skyldig att själv ta initiativ lill samråd, innan han fattar sitt beslul.
I övriga frågor bör samrådsplikien kunna göras beroende av all elev- eller föräldraföreträdare
begär samråd.

Till frågor som får anses har stor belydelse för eleverna
hör i regel bl. a. budgetförslag lill styrelsen för skolan, fördelning av medel
som anvisas rektorsområdet, schemaläggningen, den närmare utformningen av de
fria aktiviteterna, anordnande av gemensamma samlingar, högiidlighållande av
minnesdag, ordningsföreskrifter, friluftsverksamhetens innehåll och uiformning,
bokinköp lill skolbiblioteket, hur lokalerna skall användas inom
skolverksamheten, ändringar och reparationer av lokalerna, inköp av inventarier
och utbildningsmateriel, åtgärder för jämställdhet mellan könen, formema för
kontakter mellan hem och skola, samverkan mellan skolan och närsamhället,
anordnande av årsavslulning och trivselfrämjande åtgärder.

Rektor bör också ha skyldighet att fortlöpande informera
elev- och för-äldraföreträdarna om skolverksamheten. Viss information bör
lämnas även om sådanl som elev- och föräldraföreträdarna inte kan begära samråd
om, t. ex. därför att det inte hör till rektors beslutsområde.

Av praktiska skäl måste det finnas vissa begränsningar i
samråds- och informaUonsplikten. Rektor bör t. ex. inte vara skyldig att hålla
samråd innan han fattar beslul, om tidsnöd lägger hinder i vägen. Rektor bör
inte heller vara skyldig att ställa upp för samråd och information med elev-
och föräldraföreträdarna i obegränsad omfattning. Normall bör del för samråd på
egel initiativ och på begäran saml för sådan information som lämnas muntligt
kunna räcka med tillsammans fyra lillfällen per termin för vardera gruppens förelrädare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 21

Bestämmelser om samråds- och informationsskyldighet bör
meddelas enligt i huvudsak de riktlinjer som jag nu har förordat.

Milt
förslag bör kunna genomföras utan ökade kostnader för vare sig slalen eller kommunema
och landstingskommunerna. Jag vill i sammanhanget peka på alt del nuvarande
systemet med samarbelsnämnder, när del fungerar väl, innebär betydande
arbetsinsatser av rektor. Som framgår av det följande (se avsnitt 4.3) ersätts
nu dessa arbetsuppgifter i princip av samrådsplikten. Jag vill också peka på
alt rektorerna har tolalreglerad arbetstid. Del innebär bl.a. alt de alltid
måste överväga hur de lämpligen skall fördela sina arbetsuppgifter inom den
givna tidsramen. Den av mig nu föreslagna samrådsplikten är en mycket viktig uppgifl
för rektor och måste därför ges hög prioritet inom denna tidsram. Jag vill för
övrigt nämna att frågan om skolledarnas arbetsuppgifter i sin helhet är
föremål för analys och översyn inom utbildningsdepartementet.

Det ökade inflytandet är till för dem som ingår i de
representerade grupperna och fär därför inte begränsas tili elev- och föräldraföreträdarna.
Det bör i princip vara elevernas och föräldrarnas sak att se till detta.
Viktigare frågor, som elev- och föräldraföreträdarna skall samråda med rektor
om, kan genom företrädarnas försorg försl tas upp i klassråden och vid klassmöten.

En fråga som jag ännu inte har berört är i vilka former
rektors skyldigheter gentemot elev- och föräldraföreträdarna skall utövas.
Frågan har många aspekter. Härtill kommer att förhållandena skiftar, liksom
uppfattningarna. Jag tror därför inte atl formerna för kontakterna bör bindas
genom föreskrifter som innebär all samma lösning skall lillämpas i alla fall.

1 första hand bör rektor och företrädarna gemensamt
bestämma i vilka former kontakterna skall ske. De får då ta ställning till om
kontakterna skall ske med vardera gruppens företrädare separat eller med de
båda gmppernas företrädare tillsammans och vilka närmare regler som skall gälla
för kontakterna. Om det någon gång inte är möjligt alt komma överens, bör
styrelsen för skolan bestämma formerna för kontakterna.

En särskild fråga är vilka möjligheter som bör finnas alt
välja en kontaktform som innebär alt även personal inom skolverksamheten
deltar.

Det kan givetvis vara av stort värde atl personal, elever
och föräldrar har möjlighet atl gemensamt med rektor diskutera olika frågor.
Enligt min mening finns det etl behov av att rektor kan kalla till en konferens
med deltagare från alla grupperna. En sådan konferens skulle också kunna bli en
naturlig beredande instans i förhållande till styrelsen för skolan och ell
lokall organ. Som Jag redovisar närmare i det följande anserjag därför att del
bör finnas regler om en sådan vad Jag vill kalla skolkonferens. Elev-och föräldraföreträdarna
i skolkonferensen bör vara desamma som de företrädare gentemot vilka rektor
har samråds- och informationsskyldighet.

Rektor bör alltid kunna kalla lill skolkonferens, om han
anser att en viss fråga bör diskuteras av personal, elever och föräldrar
gemensamt. Det bör

s. 22 Kontrollera mot PDF

också kunna tänkas alt regeringen för en fråga av särskilt
angivet slag föreskriver att skolkonferensen skall höras. I sådana fall bör
rektor inte dessutom vara skyldig alt ta upp frågan vid kontakter med elev- och
föräldraföreträdarna i annan form.

Del bör finnas en möjlighel all välja skolkonferensen som
den normala formen för kontakterna mellan rektor och elev- och föräldraföreträdarna.
Eftersom även personalen berörs av elt sådant ställningstagande och saken
dessutom kan anses ha principiell betydelse, bör en sådan ordning kräva beslul
av styrelsen för skolan på samma sätt som idag gäller för inrättande av samarbelsnämnd
med försöksverksamhet.

En skolkonferens är etl organ som i vissa avseenden kanjämföras
med en samarbelsnämnd. Vad som bör ske med samarbetsnämnderna återkommer Jag
till i del följande (se avsnitt 4.3).

Den nya ordningen bör gälla fr.o. m. den Ijuli 1981.

Det bör ankomma på regeringen atl meddela de bestämmelser
som föranleds av mitt förslag. Eftersom del inte är fråga om inflytande i form
av beslutanderätt, bör man kunna nöja sig med ganska få och i en del avseenden
allmänt hållna regler.

4.3 Vissa särskilda frågor

Skolkonferensen

Jag har nyss talat om skolkonferensen. Denna bör beslå av
rektor såsom ordförande, personal som representerar olika delar av
skolverksamheten samt förelrädare för eleverna och föräldrarna.

Vad gäller företrädarna för eleverna och föräldrarna villjag
hänvisa till vad jag nyss har anföri. Jag vill för tydlighetens skull tillägga
följande. Om varken eleverna eller föräldrarna önskar utnyttja sin rätt att
utse företrädare, får detla till följd inte bara atl rektors samrådsskyldighet
bortfaller utan också att skolkonferens inte skall förekomma.

Representanterna för skolverksamheten bör ulses lill del anlal,
för den lid och i den ordning som styrelsen för skolan besiämmer. Det bör
finnas visst utrymme för olika uppsättningar av representanter beroende på vilket
slags fråga del gäller.

1 fall där flera skolenheter ingår i etl rektorsområde,
bör skolkonferensen kunna ges formen av antingen skolenhetskonferens eller reklorsområ-deskonferens
beroende på frågans arl.

Som jag lidigare har nämnt bör rektor få kalla
skolkonferensen, när han finner alt en viss fråga bör diskuteras gemensamt. Del
bör som Jag också redan anföri dessutom kunna meddelas bestämmelser om att
skolkonferensen skall höras i viss särskilt angiven fråga. En sådan beslämmelse
bör kunna gälla även elt ärende hos styrelsen för skolan, l.ex. ett ärende om
ordningsföreskrifter som styrelsen utfärdar.

Liksom för andra konferenser inom skolan bör del för
skolkonferensen

s. 23 Kontrollera mot PDF

kunna meddelas vissa bestämmelser om arbetsformer m.m. Jag
vill inte utesluta att del kan visa sig lämpligt med cn och annan regel som
gäller bara när skolkonferensen enligt särskild bestämmelse skall höras. En
sådan regel bör också kunna innebära krav på viss sammansättning av skolkonferensen
när ett ärende av delta slag behandlas.

Eleverna på låg- och mellanstadierna

Som framgår av vad Jag tidigare anfört (se avsnitt 4.2)
skall rektor när del gäller grundskolans låg- och mellanstadier ha samrådsplikt
endast gentemot företrädare för elevernas föräldrar. Företrädare för låg- och
mellanstadieeleverna bör inte heller ingå i skolkonferensen. Detta betyder
emellertid inte att låg- och mellanstadieeleverna måste hållas helt utanför i
dessa sammanhang. I den mån rektor och föräldraföreträdarna så finner lämpligt,
bör elever kunna delta i samråd mellan rektor och föräldraföreträdarna. Likaså
bör rektor efter samråd med föräldraföreträdarna kunna låla även förelrädare
för eleverna delta i överläggning i skolkonferensen. Jag vill särskill peka på
vikten av att man låter i försia hand mellanstadieeleverna stegvis växa in i
den roll som tillkommer dem när de blir högstadieelever.

Föräldrarna lill elever i gymnasieskolan

Jag har. såsom redan framgått (se avsnitt 4.2). inte
föreslagit samrådsplikl för rektor gentemot företrädare för föräldrarna till
elever i gymnasieskolan. Mol bakgrund av dessa elevers ålder - åtskilliga av
dem är myndiga - har jag funnit det vara naturligast alt reglerna om
samrådsplikt för rektor begränsas lill företrädare för eleverna. Detta
utesluter självfallet inte medverkan av företrädare för elevernas föräldrar. I
den mån rektor och elevföreträdarna så finner lämpligt, bör föräldrar kunna
delta i överläggningar mellan rektor och elevföreträdarna. Likaså bör rektor
efter samråd med elevföreirädarna kunna låta även förelrädare för föräldrarna
delta i överläggning i skolkonferens. Jag vill erinra om alt rektor enligt
uttryckliga föreskrifter i skolförordningen redan i dag har en skyldighet alt
främja samarbetet mellan hemmen och gymnasieskolan. Om en samrådsplikt i
förhållande lill företrädare för eleverna införs, bör detla givetvis inte få
till följd atl rektors samverkan med föräldrama försämras.

Samarbetsn ä mnderna

Mina förslag om dels samrådsskyldighet för rektor gentemot
elev- och föräldraföreträdare, dels skolkonferens gör atl det inte längre finns
behov av att som ett obligatoriskt organ ha en samarbetsnämnd med rådgivande
funktion. Däremot kan det finnas skäl atl som icke obligatoriska organ till-låta
rådgivande samarbelsnämnder enligt skolförordningens mönster (se avsnitt 2.2)
liksom att alltjämt tillåta försöksverksamhet med samarbelsnämnder inom i
huvudsak nuvarande ramar (se avsnitt 2.3), om styrelsen

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 24

för
skolan finner all en samarbelsnämnd kan och bör kombineras med den ordning som
jag föreslår. En sådan kombinaUon får alltså inte innebära alt elev- och föräldraförelrädares
möjligheter lill inflytande blir sämre än om samarbetsnämnd inte hade funnits.
Kombinationsmöjlighet bör inte uteslutas eftersom del ännu är för tidigt alt
uttala sig i frågan om lämpligheten av att ha samarbelsnämnder i framliden.
Dessutom kan det på vissa håU finnas en väl fungerande samarbelsnämnd som del
är olyckligt alt avveckla i nuvarande läge.

Enligt
nu gällande bestämmelser avgörs ärenden om avstängning eller förvisning av elev
i gymnasieskolan av samarbetsnämnd som avses i skolförordningen eller samarbetsnämnd
med försöksverksamhel. För grundskolan, där inte förvisning men väl
avstängning kan förekomma, är det styrelsen för skolan sorn beslutar. Jag anser
all styrelsen för skolan i fortsättningen bör avgöra även ärenden om
avstängning eller förvisning av elev i gymnasieskolan. Talan mot ell beslut om
avstängning eller förvisning av elev från gymnasieskolan bör liksom nu föras
genom besvär hos länsskolnämnden.

Mitt
förslag innebär alltså all samarbelsnämnder av del slag som avses i skolförordningen
inte längre skall vara obligatoriska, att försöksverksamhet med samarbelsnämnder
får bedrivas enligt i huvudsak nuvarande regler samt att ärenden om
avstängning eller förvisning skall avgöras av styrelsen för skolan oavsett om samarbetsnämnd
finns eller inte.

Belräffande
landstingskommunerna fordras en särskild kommentar. Dessa omfattas inte av
nuvarande regler om försöksverksamhel med samarbelsnämnder. Jag anser inte alt
det finns skäl atl utvidga dessa reglers tillämpningsområde till all omfatta
landstingskommunernas gymnasieskolor. Det bör räcka med möjligheten atl ha
rådgivande samarbelsnämnder enligt skolförordningens modell.

Biblioteksnämnder

Enligt
nuvarande bestämmelser kan det vid en skolenhet med gymnasieskola finnas en
biblioteksnämnd som beslår av rektor, som är nämndens ordförande,
bibliotekarien och högsl fyra lärare saml två elever. Biblioteksnämndens
uppgift är all avge förslag lill bokinköp för skolenhetens bibliotek. Jag ser
inte skäl all ha kvar särskilda bestämmelser om en biblioteksnämnd. När det
gäller förslag till bokinköp för biblioteket, i gymnasieskolan eller
grundskolan, bör rektor utan föreskrivna former kunna ta upp saken med elev-
och föräldraföreträdarna, bibliotekarien och lärarpersonalen.

Sammankomster
om pedagogiska frågor av allmän karaktär

X skolförordningen finns
föreskrifter om alt styrelsen för skolan beslular om antagande av läromedel
efter förslag av rektor. Denne skall avge sill förslag efter hörande av berörda
lärare och förelrädare för berörda elever.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 25

Vidare finns i skolförordningen föreskrifter om att rektor
vid en skolenhet

- utöver
vad som följer av reglema om bl. a. arbetsenhelskonferenser och

klasskonfcrenser - får kalla arbetstagare som tjänstgör vid skolenheten för

alt överlägga om bl.a. pedagogiska frågor av allmän karaktär. Vid be

handling av sådana frågor som nu nämnts skall rektor även kalla förelrä

dare för eleverna vid skolenheten att della i sammanträdet.

Det är naturiigast
atl beträffande vilka som skall delta tillämpa i princip samma system som för
klass- och arbetsenhelskonferenser när det gäller sädana pedagogiska frågor av
allmän karaktär som inte är begränsade lill klassen eller arbetsenheten ulan
rör t. ex. all undervisning i elt vissl ämne. Med samma system syftar jag på en
ordning som innebär atl i princip all berörd personal medverkar och atl
elevinflytande utövas genom företrädare för just de elever som berörs. Jag
anser därför att det även i fortsättningen bör finnas bestämmelser om all
rektor för överiäggning i sådana pedagogiska frågor av allmän karaktär, som
inte på grund av sin begränsning lill klassen eller arbetsenheten skall
behandlas av klass- eller arbetsenhetskonferens, får kalla berörda
arbetstagare och då också skall kalla företrädare för berörda elever. Rektor
är med andra ord inte skyldig alt ordna en sammankomst, men om han gör det
skall även förelrädare för berörda elever kallas. Beträffande förslag om
anlagande av läromedel bör emellertid rektor ha skyldighet att kalla till
sammankomst. En fråga som behandlas i den ordning som jag nu har beskrivit bör
rektor inte vara skyldig all ta upp till samråd med elev- och föräldraföreträdarna
enligt de allmänna reglerna.

Sammankomster om studie- och yrkesorientering

I skolförordningen finns en föreskrift om att lärare och
andra arbetstagare som tjänstgör vid en skolenhet med grundskola eller
gymnasieskola och som skall medverka vid studie- och yrkesorientering skall
sammanträda för att överlägga om planering och samordning av verksamheten. Enligt
huvudregeln är rektor ordförande. Rektor skall kalla även företrädare för
eleverna atl delta i sammanträdel.

Jag anser inte att det behöver finnas kvar särskilda
bestämmelser om sammankomster rörande studie- och yrkesorientering. Många av
här aktuella frågor får sägas vara pedagogiska frågor av allmän karaktär. De
bör därför omfattas av de bestämmelser som jag nyss förordade. I övrigi bör
behovet av samverkan i frågor rörande studie- och yrkesorientering tillgodoses
genom de allmänna reglerna om samrådsskyldighet och möjlighel till
skolkonferens.

Andra överläggningar m. m.

De nuvarande föreskrifter i skolförordningen som Jag
delvis har redovisat innebär att rektor vid en skolenhet med grundskola eller
gymnasieskola

- utöver vad som följer av reglerna om
personalkonferenser, arbetsen-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 26

hetskonferenser, klasskonferenser och sammankomster om
studie- och yrkesorientering - får kalla arbetstagare som tjänstgör vid
skolenheten för atl överlägga om frågor som rör skolenheten. Om det vid en
sådan sammankomst behandlas frågor om skolmiljön som särskilt berör skolenhetens
verksamhet, skall rektor även kalla företrädare för eleverna vid skolenheten
alt delta i sammanträdet. Detsamma gäller som jag redan nämnt när pedagogiska
frågor av allmän karaktär behandlas.

Vad gäller pedagogiska frågor av allmän karaktär har jag
nyss redovisat vilka bestämmelser som enligt min mening bör finnas för sådana
frågor. Belräffande frågor om skolmiljön bör föreskrifterna om elevmedverkan
ersättas av de allmänna reglerna om samrådsskyldighet gentemot elev- och föräldraföreträdare
samt möjlighet lill skolkonferens.

1 skolförordningen bör finnas föreskrifier om att rektor -
utöver vad som följer av reglerna om personalkonferenser, arbetsenhelskonferenser,
klasskonferenser och sammankomster i övrigi om pedagogiska frågor av allmän
karaktär - får kalla arbetstagare för alt överlägga i andra frågor som rör
skolenheten eller rektorsområdet. Föreskrifter av detta slag om överläggningar
med enbari personal behövs, efiersom personalkonferensen, i vilken huvuddelen
av personalen normalt ingår, inte alltid är etl väl avpassat forum för sådana
överläggningar.

1 övrigi kan beträffande nuvarande bestämmelser nämnas att
rektor innan han meddelar ordningsföreskrifter skall bereda eleverna, liksom
personalen, tillfälle att yttra sig. Sådana särskilda bestämmelser om skyldighel
atl höra eleverna bör upphävas och ersättas av de regler som följer av mina
förslag om samrådsskyldighet och skolkonferens.

YilerUgare samordningsfrågor m. ni.

Som framgår av min tidigare redovisning (se avsnitten 2.5
och 3.2) har bl.a. skolöverstyrelsen fått i uppdrag att utreda frågor om
elevinflytande på arbetsmiljöområdet. Uppdraget har ännu inte redovisais. Mitt
förslag om samrädsskyldighet m. m. innebär allmänna regler för elev- och föräldrainflytande.
Elevinflylandel på arbetsmiljölagens gmnd får karaktären av specialsyslem i
förhållande till mitt förslag. Särskilda samordningsregler kan behövas, inte
bara i förhållande till de nu av mig föreslagna reglerna ulan också i
förhållande till vissa nuvarande regler som inte rubbas av mitt förslag. Till
frågan om samordning på detla område avser Jag all återkomma, när uppdraget
har redovisats.

Åtskilliga av de sakfrågor som omfattas av mitt förslag om
samrådsskyldighet och skolkonferens är av den arten att förhandlingsskyldighet
gentemot en arbetstagarorganisation kan föreligga enligt 11-14 88 lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. För tydlighetens skull vill Jag
påpeka att intetdera syslemet - medbestämmandelagens eller det som Jag föreslår
- avses få inkräkta på det andra. Mitt förslag skall alltså inte medföia någon
begränsning av den förhandlingsskyldighet som följer av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 27

medbestämmandelagen.
Ä andra sidan får inte förhandlingsskyldigheten enligt medbestämmandelagen
eller medbestämmandeavtal som träffas på den lagens grund hindra tillämpningen
av de bestämmelser som följer av milt förslag.

Förhandlingsskyldigheten
enligt nämnda bestämmelser i medbestämmandelagen innebär i princip att
förhandlingar skall las upp innan arbetsgivaren kan sägas ha bestämt sig, så
alt vad som kommer fram under förhandlingarna får ingå i beslulsunderiaget.
Syftet med förhandlingarna är alt de om möjligt skall leda fram lill en
uppgörelse mellan parterna om vilket beslut som skall fattas av arbetsgivaren.
Mot denna bakgrund bör den samrädsskyldighet som Jag föreslår fullgöras innan
förhandlingar enligt medbestämmandelagen kommer in i elt avgörande skede.
Annars skulle samrådsskyldighelen kunna bli meningslös. Samråd skall hållas i
så god tid, all vad elev- och föräldraföreträdarna anför verkligen kan beakias
av rektor. När samråd hålls får rektor göra reservationen att den ståndpunkt han
ger uttryck åt under samrådet endast är preliminär i avvaktan på synpunkler
från arbetstagarorganisationen och kan komma atl ändras i samband med
förhandling enligt medbestämmandelagen.

Som Jag lidigare har
uttalat (se avsnitt 4.2) avser mitt förslag endast kommunernas grundskolor och
gymnasieskolor saml landstingskommunernas gymnasieskolor. En sådan begränsning
gäller även när annan skolform bedrivs i samma skolenhet. Detta hindrar
naturligtvis inte aft det på frivillig gmnd och informell väg ordnas samråd
över skolformsgränserna i gemensamma frågor. Tvärtom bör så ske. Del torde för övrigi
förekomma redan med nuvarande ordning.

Beträffande
vuxenutbildningen finner Jag, efler samråd med chefen för ulbildningsdeparlementel,
anledning till etl par särskilda kommentarer.

För varje skolenhet med
kommunal eller statlig vuxenutbildning finns en samarbetsnämnd. Den behandlar
endast frågor som berör vuxenutbildningen. Om även gymnasieskola ingår i
skolenheten, får styrelsen förordna att del skall finnas en för
vuxenutbildningen och gymnasieskolan gemensam samarbelsnämnd. Nu nämnda regler
avser reguljära samarbelsnämnder. Liksom på grundskolans högstadium och i
gymnasieskolan förekommer även inom vuxenutbildningen samarbelsnämnder inom
försöksverksamhet. Vid skolenhet med vuxenutbildning får också finnas en biblioteksnämnd
enligt samma bestämmelser som gäller för gymnasieskola. Även belräffande
samverkansorgan i övrigt gäller delvis samma regler för vuxenutbildningen och
gymnasieskolan.

Som Jag lidigare har
anfört bör samarbelsnämnder inom gymnasieskolan inte längre vara
obligatoriska. Jag anser inte att man utanför försöksverksamheten behöver ha
kvar möjligheten lill en för vuxenutbildningen och gymnasieskolan gemensam samarbelsnämnd.
Samverkan får ske på informell väg. 1 övrigt bör ingen ändring nu ske
beträffande vuxenutbildningens samarbelsnämnder. Vad gäller biblioteksnämnd
ser jag inte an-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:182 28

ledning
att i det här lägel föreslå alt vuxenutbildningens regler om sädana organ skall
avskaffas. Inte heller beträffande samverkansorgan i övrigt ser jag skäl att nu
föreslå ändringar för vuxenutbildningens del.

Regleringen

Belräffande
de särskilda frågor som jag har behandlat i detta avsnitt bör del ankomma på
regeringen alt meddela erforderliga bestämmelser. Dessa bör i huvudsak
överensstämma med vad jag här har förordat.

5
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen alt

1. godkänna
vad Jag har förordat om informations- och samråds

sky Idighel för rektor,

2. godkänna vad jag har förordat angående
skolkonferenser, samarbelsnämnder och andra samverkansorgan,

3. godkänna all ärenden om avstängning eller förvisning
av elev i gymnasieskolan skall avgöras av styrelsen för skolan.

6
Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:182 29

Innehåll

Proposition......................................................... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ I

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1980-06-05 2

1 Inledning......................................................... ... 2

2 Nuvarande förhållanden...................................... ... 3

2.1 Skolans organisation i huvuddrag..................... ... 3

2.2 Närmare om reguljära samverkansorgan m.m ..... ... 5

2.3 Samarbelsnämnder inom försöksverksamhel........ ... 8

2.4 Bestämmelser om yttranderätt m.m.................. ... 9

2.5 Elevinflytande med stöd av arbelsmiljölagen....... 9

3 Utredningsförslag m.m........................................ 10

3.1 Inledning..................................................... 10

3.2 Utredningsarbete på skolområdet..................... 11

3.3 Utredningsarbete som rör den kommunala
förvaltningen i allmänhet 14

4 Föredragandens
överväganden............................ . 15

4.1 Allmänna synpunkter .................................... 15

4.2 Reformen i huvuddrag.................................... 19

4.3 Vissa särskilda frågor..................................... 22

5 Hemställan...................................................... 28

6 Beslul ......................................................... 28

Norstedts Trycken, Sfockhotm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar i 14 dokument.

  1. Bet. 1988/89:UbU7 Skolans utveckling och styrning s. 31 i texten
  2. Skr. 1986/87:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 42 i texten
  3. Skr. 1985/86:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 52 i texten
  4. Skr. 1984/85:75 1984/85:75 s. 63 i texten
  5. Prop. 1983/84:169 om kommunal och statlig utbildning för vuxna s. 48 i texten

Visa alla 14