med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
95 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 78 av 95 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:25, med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:25 Regeringens
proposition
1979/80:25
med
förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80;
beslutad
den I november 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och de ändamål
som framgår av föredragandenas hemställan.
På
regeringens vägnar INGEMAR MUNDEBO
JAN-ERIK
WIKSTRÖM
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m.m. på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för innevarande budgetår.
De anslag som begärs uppgår till ca 1 239 milj.
kr., varav drygt 625 milj. kr. på driftbudgeten pch ca 613 milj. kr. på
kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå tiU vissa
energibesparande ätgärder inom bostadsbeståndet m.m. samt FN-styrkors
verksamhet utomlands. De största anslagen på kapitalbudgelen avser anskaffning
av ny tågfärja samt särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i
Norrbottens län.
1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 25
Prop. 1979/80:25 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Närvarande: statsrådet Mundebo, ordförande, och statsråden
Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Adelsohn
Föredragande: stalsråden Mundebo, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Adelsohn
Proposition med förslag om tilläggsbudget I till
statsbudgeten fbr budgetåret 1979/80
Statsråden föredrar förslag till
rikdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp.
departement.
Statsrådet Mundebo anför: I prop. 1979/80: 13 har
regeringen föreslagit att 138 milj. kr. anvisas för lån till Volvo Flygmotor
AB. 1 prop. 1979/80: 3 har regeringen föreslagit atl 50 milj. kr. anvisas för
lån lill ett av Bofors helägt smidesbolag. I prop. 1979/80: 18 har regeringen
föreslagit att 41,6 milj. kr. anvisas för medelstiUskott liU Studsvik
energiteknik AB, m.m. Vidare har regeringen föreslagit att 6 milj. kr. anvisas
till AB Asea-Atoms verksamhet. 1 prop. 1979/80:37 har regeringen föreslagit att
35 mrlj. kr. anvisas till läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus,
m.m. Regeringen har i prop. 1979/80:41 föreslagit att 25 milj. kr. anvisas som
statskredit till Turkiel. De ytteriigare medelsbehov som nu kan överblickas
bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget
1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80. SkuUe anslagsframställningar
därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör
dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 i enlighet med de
förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till
föredragandenas överväganden och beslutar all genom proposition förelägga
riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som
föredragandena har hemställt om.
Prop. 1979/80:25 3
Regeringen förordnar atl de anföranden som
redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som
regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1- 13.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:25
Bilagu 1
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Wikström
Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[1] 1. Polishus m.m. Under denna rubrik har i
statsbudgeten anvisats ett investeringsanslag av 10,4 milj. kr. Vid budgetårets
ingång fanns en behållning av ca 107 milj. kr. under anslaget.
Från anslaget bestrids utgifter för
investeringar i byggnader för i första hand polisen samt kostnader för inlösen
av polishus som har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden.
Medelsförbrukningen under anslaget
för redan beslutade byggprojekt har för budgetåret 1979/80 beräknats lill 135
milj. kr. Tillgängligt på anslaget finns avmndat 117,5 milj. kr. varför ett
tilläggsanslag på avrundat 17,5 milj. kr. erfordras.
Med hänvisning till vad jag har
redovisat i det föregående förordar jag att 17,5 milj. kr. utöver tidigare
anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1979/80.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
att till Polishus m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa eU investeringsanslag
av 17500000 kr.
[2] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
invesleringsanslag av 20 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången
av budgetåret ca 10,3 milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifter för
större byggnadsföretag inom kriminalvården.
I beslut den 12 oktober 1978 uppdrog regeringen ål
byggnadsstyrelsen
Prop.
1979/80:25 6
att i samråd med kriminalvårdsstyrelsen projeklera en
lokalanstalt för 30 intagna i Umeå. Byggnadsstyrelsen redovisade i maj 1979
sysiemhandling-ar för nybyggnaden och hemställde om uppdrag att utföra arbetena
inom en kostnadsram av 21,5 milj. kr. i prislägel den I april 1979. I avvaklan
på att objektet skulle kunna anmälas för riksdagen uppdrog regeringen i beslut
den 5 juli 1979 åt byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 4,5 milj. kr.
utföra vissa förberedande arbeten för nybyggnaden. Kostnaderna för arbetena
skulle förskottsvis belasta den i investeringsplanen under investeringsanslaget
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning uppförda koslnadsramen Diverse objekl
(jfr prop. 1975: 1 bil. 9 s. 143, FiU 1975: 2, rskr 1975:64).
Jag förordar att en lokalanstalt i
Umeå får ulföras inom en kostnadsram av 21,5 milj. kr. enligl följande
investeringsplan.
Investeringsplan
(I OOO-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Koslnadsram Medelsförbmkning
79-04-01 ------------------
Faktisk
l.o, m. 79-06-30
Beräknad
för
79/80
80/81
Byggstart år-mån
Färdigställande år-mån
opaginerad Kontrollera mot PDF
Umeä
(lokalanstali) 21500
1208
9000
9000
79-09
81-03
opaginerad Kontrollera mot PDF
För vissa objekl som upplagils i
gällande investeringsplan kommer medelsförbrukningen under innevarande
budgetår att bli större än som beräknades i statsbudgeten. Jag beräknar den
sammanlagda medelsförbrukningen - inkl. utgifterna forden föreslagna
lokalanstalten i Umeå - till ca 51,5 milj. kr. Behovel av ytterligare medel
under innevarande budgetår uppgår alltså till 21 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen atl beslula om
utförande av en lokalan-stall i Umeå inom den kostnadsram som jag har förordat
i det föregående,
2.
till Vissu
byggnudsurbelen för kriminulvården pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa elt investeringsanslag av 21000000 kr.
Prop. 1979/80:25 7
Bilugu
2
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-n-OI
Föredragande:
statsrådet Burenstam Linder
Anmälan
till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H.
Övrig verksamhet
[I] H 9. FN-styrkors
verksamhet utomlands. Medel för en svensk mililär styrka i FN-tjänst anvisades
första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 19.56/57 (prop.
1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956:539). Därefter har årligen ytterligare
medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.
Medel
för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera
den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkomas
verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt fr.o.m. den 1 juli 1967 - för observatörer i
FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för
FN-styrkomas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet
hittills anvisats 1 144265000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har
75 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern,
FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari-juni 1979
samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1978/79:125 bil. 3, FöU 1978/79:26,
rskr 1978/ 79:332).
Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av
FN. Intill den 1 juli 1979 har frän FN influtit 533 509379 kr. Sveriges fordran
hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f n. till 112 727381 kr.
Ersättningar som
Prop. 1979/80:25 8
flyter in från FN tillgodoförs slalsbudgelens inkomstlilel
Övriga diverse inkomsler.
FN har inle förlängl mandalet för
sin fredsstyrka i Mellersta Östern efter den 24 juli 1979 men har begärt att en
svensk FN-styrka på 320 man skall stanna kvar i Mellersta Östern under
ytterligare ca sex månader för att underlätta tillbakadragandet av
fredsstyrkan.
Genom beslut i augusti 1979
förordnade regeringen att högst 320 man skulle ställas till FN:s förfogande för
tjänstgöring i Mellersta Östem under ca sex månader. Utgifterna beräknas till
ca 3,1 milj. kr. för månad eller för liden juli-december 1979 sammanlagt 18,5
milj. kr.
Genom beslut i juli 1979 har tiden för
den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1979.
Utgifterna beräknas till ca 5.3 milj. kr. för månad eller för tiden
juli-december 1979 sammanlagt 31,5 milj. kr.
En allmän medelsreserv av 3 milj.
kr. bör beräknas med hänsyn lill eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare
kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av
konlingentema.
Antalet observatörer i FN-ljänsl
uppgick den 1 juli 1979 till 42. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till
633000 kr. för månad eller för tiden juli-december 1979 sammanlagt 3,8 milj.
kr.
Vid utgången av juni 1979 kvarstod
en behållning på ca 454000 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet ulomlands.
Behovet av ytterligare medel för
FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså
till (18500000-1-31 500000-t-3 000 000-H 3 800000-454000) avrundat 56,5 milj.
kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas uianför utgiftsramen för det militära
försvarel.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer
ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigl all även i fortsättningen
förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget lill
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-slyrkors
verksamhet ulomlands. Frågan om deras täckning bör fä las upp senare.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till FN-styrkors verksamhet
utomlands på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 56500000 kr.
[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag
i prop. 1953; 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 1%, rskr 1953:431) på
lilläggsstal 1 till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och
repatrieringskon-tingenten i Korea.
Den svenska
repalrieringskonlingenlen upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars 1954.
Övervakningskonlingentens uppdrag står alltjämt kvar
Prop.
1979/80:25 9
men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till
sju personer mot omkring 90 personer år 1955.
För övervakningskontingentens
fortsatta verksamhel har riksdagen under anslaget Svenska
övervakningskontingenlen i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt
Övervakningskontingenlen i Korea, efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat
sammanlagt 27 620000 kr. (]{r senast prop. 1978/ 79:25 bil. 3, FöU 1978/79: 10,
rskr 1978/79:96). Hittills har alltså anvisals 32620000 kr. för ifrågavarande
ändamål. De medel som anvisades senast beräknades täcka utgifterna för
kontingentens verksamhet t.o.m. juni 1979.
Det kan inte bedömas hur länge
övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för
verksamhelen bör emellertid beräknas för liden t.o.m. utgången av budgetåret
1979/80. Jag anser alt kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör
hållas så låg som möjligt.
För den fortsatta verksamheten
räknar jag med ett medelsbehov av 137 500 kr. för månad. Vid utgången av
budgetåret 1978/79 kvarstod en behållning på ca 246 500 kr. under anslaget.
Anslagsbehovet för budgetåret 1979/80 uppgår därf"ör lill (I
650000-246500) avrundat 1,4 milj. kr.
Beräkningen av medelsbehovet för
budgetåret 1979/80 måste betraktas som ungefarlig med hänsyn till svårighetema
att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av
kontingentens verksamhel. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får
tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om
att täcka utgifter som bestrids på detta sätt bör få tas upp senare.
Med hänvisning till vad jag har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Övervakningskontingenlen i
Korea på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl
reservationsanslag av 1400000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
[3] 1. Statens datamaskinfond: Försvarets delfond:
Anskaffning av datamaskiner. Under denna rubrik har på statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisats ett investeringsanslag av 14,8 milj. kr. Under
anslaget fanns den 1 juli 1979 en behållning av 3 019000 kr. För budgetåret
1979/80 har beräknats en medelsförbrukning av 14,8 milj. kr.
I prop. 1978/79: 100 (bil. 7 s.85
och 305) anmälde min företrädare alt ett ställningstagande till att anskaffa
dalamaskinutrustning för försvarets
Prop.
1979/80:25 10
forskningsanstalt borde anslå lill dess alt del fanns
underlag för anskaffningen.
Regeringen
har i juni 1979 bemyndigat statskontoret atl ingå avtal om köp av en datamaskin
till försvarets forskningsanstalt inom en kostnadsram av 1,5 milj. kr. exkl.
mervärdeskatt. Jag förordar att för detta ändamål I 810000 kr. (inkl.
mervärdeskatt) anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår. 1,2 milj.
kr. av beloppel bör inte belasta utgiftsramen för det mililära försvarel. Jag
hemställer atl legeringen föreslår riksdagen
att till Slutens duiumasklnjönd:
Försvarets delfond: Anskuffning uv duiamuskiner på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa elt investeringsanslag av 1 810000
kr.
11
Bilugu 3
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Holm
Anmälan tiU tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[I] Lån till Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet. Något
anslag för detta ändamål finns inle uppfört på statsbudgeten för budgetåret
1979/ 80.
Stiftelsen har ansökt om medel för
upprustning av stiftelsens fastighet, del s. k. Nalenpalatset i Slockholm.
Fasligheten är centrum för stiftelsens riksomfattande verksamhet samt för vård
och rehabilileringsverksamhel i Stockholm.
Föredrugunden
Den av stiftelsen bedrivna verksamheten har ur
vårdsynpunkt intressanla inslag och utgör ett vikligl lillskott till
socialvården och rehabiliteringen av missbrukare. Det s. k. Nalenpalatset
används numera som centrum för stiftelsens riksomfattande verksamhel. 1
fastigheten bedrivs också en omfaUande hjälpverksamhel bl.a. för rehabililering
av alkohol- och narkolikaskadade personer. Slifldsen harar 1978 förvärval
fastighelen för etl belopp av I inilj. kr. och har påbörjat en omfattande
renovering som i en första etapp har koslat ca 3,6 milj. kr. För att bidra lill
alt täcka vissa kostnader för att slutföra upprustningen av fastighelen bör
stiftelsen beviljas ett ränte- och amorleringsfritt lån av statsmedel. För
ändamålet bör därför anvisas I milj. kr. på tilläggsbudget lill slatsbudgelen
för budgetåret 1979/80. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
alt till Lån llll Lewi Pethrus Stiflelse för filuntropisk
verksumhet på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
anvisa
ett invesleringsanslag av I OOOOOO kr.
Prop.
1979/80:25 13
Bilugu 4
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Adelsohn
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE HUVUDTITELN
B. Vägväsendet
[1] B 3. Byggande av statliga vägar. Under rubriken
Byggande av statliga vägar har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts
upp ett reservationsanslag av 900 milj. kr., alt avräknas mot automobilskattemedlen.
Under år 1978 upptäcktes betydande
skredrisker vid väg 968 i Alafors, Ale kommun i Älvsborgs län. För att trygga
den allmänna vägens fortbestånd infördes hastighetsbegränsning till 30
kilometer per timme. Vidare skedde en uppdämning av Sköldsån. Därigenom kunde
på kort sikl jordmassorna stabiliseras och även fyra inlilliggande
fastigheters säkerhet garanteras. Geotekniska kontrollmätningar av markrörelser
har fortlöpande genomförts. Genom regeringens (kommundepartementet) beslut den
15 februari 1979 gavs länsstyrelsen i Älvsborgs län i uppdrag att följa
genomförandet av de stabiliseringsåtgärder som planerades av vägförvaltningen
i länet. Länsstyrelsen har den 11 september 1979 lämnat delredovisning av
uppdraget.
Vägförvaltningen har under sommaren
och hösten 1979 genomfört markarbeten intill väg 968 bestående av i huvudsak
kulvertering av Sköldsån samt flyttning av massor saml vissa arbeten på berörda
fastigheter. Kostnaderna för arbetena har uppgått till ca 2,5 milj. kr. Med
hänsyn till att medel för dessa arbeten inte har anvisats tidigare bör de nu
tas upp på tilläggsanslag.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen
Prop. 1979/80: 25 14
au till Byggunde av slutliga vägar
på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ell
reservarionsanslag av 2500000 kr., all avräknas mol automobilskattemedlen.
[2] B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. Under
denna rubrik har pä
statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp elt
reservationsanslag av 198,5 milj. kr., atl avräknas mol automobilskallemedlen.
L.änsslyrelserna i Kalmar,
Krisiianslads och Malmöhus län har var för sig hemställt om extra
medelstilldelning för alt läcka merkoslnaderna för vinterväghållningen på
enskilda vägar med slatsbidrag. Under den gångna vintern drabbades länen av ett
flerlal svåra snöoväder som fick lill följd all vägarna helt blockerades. Den
enskilda väghållningen drabbades av belydande koslnadsökningar i förhållande
lill normalkostnaden för vinterväghållningen. I Malmöhus län uppgick
exempelvis enligl länsstyrelsens redovisning väghållarnas koslnader för
vinlerväghållningen lill i medeltal 5.6 gånger normalkostnaden.
Statens vägverk har granskat
framställningarna från länen. Länsstyrelsen i Kristianstads län har ansökt om
1 889000 kr., vilket ulgör 70% av beräknade kostnader. Länsstyrelsen i Malmöhus
län har ansökt om 3 150000 kr., vilkel utgör 85% av beräknade koslnader.
Framställningen från Kalmar län innehåller ansökningar från Mönsterås.
Borgholms och Mörbylånga kommuner om största möjliga statsbidrag för all läcka
kommunernas kostnader för vinterväghållningen.
Enligl min mening bör länen erhålla
lika täckning för de extra kostnaderna. Del innebär alt statsbidrag bör utgå
med högst 70% pä de redovisade merkostnadema utöver normalkostnaden för
vinlerväghållningen på det enskilda statsbidragsberättigade vägnätet.
Det sammanlagda medelsbehovet för
att bidrag till merkostnaderna skall kunna utgå till den enskilda väghållningen
i de tre länen utgör med detta beräkningssätt 5 737000 kr. enligt följande
fördelning:
Län
Kommun
Kr.
Kr.
Kalmar
Kristianslads Malmöhus
Mönsterås Borgholms Mörbylånga
405000 523 000 331000
Summa kr.
1259000 1889000 2589000
5737 000
Med hänvisning lill vad jag nu har
anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
alt till Bidrug till drift av
enskildu vägur m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1979/80 anvisa eli reservarionsanslag av 5 737 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Prop.
1979/80:25 15
KAPITALBUDGETEN
1. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
C. Statens järnvägar
[3] 2. Anskaffning av ny tågfärja. 1 prop. 1978/79: 49 (NU
1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) om vissa varvsfrågor angav regeringen alt del
under ett övergångsskede var nödvändigt att med arbetsmarknadspolitiska medel
stödja varvens fortsatta drift för att skapa ökat rådrum för omställningen inom
varvsindustrin. Detta angavs kunna ske genom tidigareläggning av statliga
beställningar, bl.a. en av statens järnvägar (SJ) planerad beställning av en
tågfärja.
1 beslut den 8 februari 1979 uppdrog regeringen åt SJ all
upphandla en planerad tågfärja hos svenskt varvsföretag. Samråd skulle ske med
nämnden för fartygskreditgarantier vid val av anbudsgivare och prövning av
givna anbud. Upphandlingen skulle underställas regeringens prövning. 1 samband
därmed skulle SJ redovisa den merkostnad som följer av tidigareläggningen av
färjebeställningen vid svenskl varv och som föranleder behov av särskild
kompensation.
I skrivelse den 23 april 1979
redovisade SJ upphandlingen och tillstyrkte därvid en beställning vid Svenska
Varv AB - Öresundsvarvet - av en tåg-, bil- och passagerarfärja avsedd för
lågfärjeleden Trelleborg-Sassnitz.
I beslut den 23 maj 1979 uppdrog
regeringen åt SJ att fullfölja upphandlingen i enlighet med verkets
redovisning. Vidare föreskrev regeringen, med anlitande av finansfullmakten,
att SJ förskottsvis i avvaktan på särskild medelsanvisning fick bestrida
utgifter med högst 72 milj. kr. för ändamålei, utöver vad som gäller för
invesleringsanslaget Järnvägar m. m. Regeringen skulle senare ange vilken
kompensation som skulle utgå.
Kontraktsprisel för färjan beräknas
till ca 280 milj. kr., vartill kommer koslnader för bl. a. SJ:s egna leveranser
till fartygsbygget och anpassning av tågfärjdäget i Trelleborg på sammanlagt 8
milj. kr. Färjan skall sättas in på leden Trelleborg-Sassnitz, där den skall
ersätta lågfärjan Svealand, vilken SJ f. n. chartrar.
Betalningen av kontraktssumman till
varvet delas upp i fyra lika stora rater, som infaller vid nedan nämnda
tidpunkter;
rat I vid kontraktstecknande = 1979 (ca 70
milj. kr. 1979/80)
rat 2 vid kölslräckning =
hösten 1980 (ca 70 milj. kr. 1980/81)
rat 3 vid sjösättning = våren 1981 (ca 70 milj. kr. 1980/81)
ral 4 vid leverans = hösten 1981 (ca 70 milj. kr. 1981/82)
SJ har i sin nämnda skrivelse den
23 april 1979 redovisai de merkostnader som uppkommer lill följd dels av att
beställningen tidigareläggs, dels att den läggs ut vid ett svenskt varv.
Merkostnaden för tidigareläggningen
Prop. 1979/80:25 16
jämfört med SJ:s ursprungliga färjeanskaffningsplaner har
beräknats till 70 milj. kr. Merkostnaden för atl lägga beställningen vid
svenskt varv jämfört med annat västeuropeiskt varv har bedömts till 90 milj.
kr. Den lolala merkostnaden uppgår således lill 160 milj. kr.
Eftersom de medel som fordras för
upphandlingen inte kan rymmas inom SJ:s ordinarie investeringsramar, förordar
jag alt etl särskilt anslag för detla ändamål tas upp på statsbudgeten och
ställs till SJ:s förfogande i den takt som betalningen skall ske. Anslaget bör
få disponeras under Ire år. För alt kompensera SJ för de merkoslnader som
upphandlingen ger upphov till kommer chefen för budgetdepartementet i senare
sammanhang all föreslå alt ett avskrivningsanslag om 160 milj. kr. ställs till
SJ:s förfogande i samma relativa takt som betalningarna sker.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
all lill Anskaffning uv ny tägfärju
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
investeringsanslag av 288000000 kr.
[4] 3. Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i
Norrbottens län. I
beslul den 22 febmari 1979 uppdrog regeringen åt SJ att
efter samråd med arbetsmarknadsverket, länsstyrelsen i Norrbottens län samt i
förekommande fall Luossavaara-Kiimnavaara Aktiebolag inom en ram av 250 milj.
kr. inventera och föreslå sysselsättningsfrämjande åtgärder inom Norrbottens
län i form av investeringar i SJ:s fasta anläggningar. Uppdraget har tidigare
redovisats för riksdagen i prop. 1978/79: 127 (bil. 3, TU 1978/79; 16, rskr
1978/79; 274) om ålgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten.
Regeringen angav därvid alt de ålgärder som kunde bli aktuella med anledning av
SJ;s redovisning, torde få finansieras med finansfullmakten i avvaktan på att
ställning kan tas till den slutliga finansieringen.
I skrivelse den 30 mars 1979 lämnade SJ den begärda
redovisningen.
I beslul den 3 maj 1979 medgav
regeringen att SJ inom en ram av 250 milj. kr. fick genomföra sysselsättningsfrämjande
åtgärder inom Norrbottens län i huvudsaklig överensstämmelse med SJ:s förslag.
Vidare föreskrev regeringen, med anlitande av finansfuUmakten, att SJ
förskottsvis i avvaktan på särskild medelsanvisning fick bestrida utgifter med
högsl 20 milj. kr. för ändamålet, utöver vad som gäHer för investeringsanslaget
Järnvägar m.m. Regeringen skulle senare ange vilken kompensation som skuUe
utgå.
Bland de investeringar som sålunda
planeras inom ramen för de 250 milj. kr. ingår fiera stora arbeten på
Malmbanans olika delar. Del största avser en upprustning av sträckan
Gällivare-Kiruna till en banslandard som bl. a. medger att den största tillåtna
axellasten kan höjas från 20 till 25 lon.
Prop. 1979/80:25 17
Tillsammans med vissa broombyggnader, förstärkning av
kontaklledning-en m. m. beräknas uppmstningen av denna sträcka kosta ca 185
milj. kr. På Malmbanans södra del mellan Luleå och Gällivare kommer en del
broar och bangårdar att byggas om, vilkel tillsammans med en ombyggnad av
verkstaden i Not viken beräknas kosta ca 25 milj. kr. På Malmbanans norra del
mellan Kiruna och Riksgränsen ingår vissa byggnadsarbeten och en komplettering
av elförsörjningen till en sammantagen kostnad av ca 20 milj. kr.
SJ har i nämnda skrivelse den 30
mars 1979 förklarat sig bereti atl förränta 55 milj. kr. av det totala
investeringsbeloppet 250 milj. kr.
Eftersom de medel som fordras för
sagda investeringar inte kan rymmas inom SJ:s ordinarie investeringsramar, förordar
jag att ett särskilt anslag för detta ändamål tas upp på statsbudgeten och
ställs till SJ:s förfogande i den takt som utbetalningarna sker. Anslaget bör
få disponeras under sex år räknat fr. o. m. innevarande budgetår. På sedvanligt
sätt bör en tioprocentig marginal beräknas. Eftersom investeringama inte
beräknas kunna ge full förräntning kommer chefen för budgetdepartementet i
senare sammanhang att föreslå att ett avskrivningsanslag om 195 milj. kr.
ställs till SJ:s förfogande i den takt som åtgärderna genomförs.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Särskilda Invesleringar i
järnvägsanläggningar i Norrbottens län på tillläggsbudget I tiU statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 275000000 kr.
D. Luftfartsverket
[5] 1. Flygplatser m.m. Riksdagen beslöt år 1975 att
Kalmar flygflottilj, F 12, skall läggas ned (prop. 1975:75, FöU 1975: 14, rskr
1975: 172). 1 propositionen uttalade föredragande departementschefen att han
förutsatte att den civila flygtrafiken i Kalmar skulle kunna bedrivas på ett
för regionen tillfredsställande sätt, även om den militära verksamheten vid F
12 avvecklas. Nedläggningen av flottiljen påbörjades den I oktober 1979.
Mol bakgrund härav gav regeringen i
maj 1978 luftfartsverket i uppdrag att i samråd med chefen för flygvapnet och
Kalmar kommun vidta behövliga åtgärder för bedrivande av civil flygtrafik på
Kalmar flygplats. Åtgärderna skulle vara av övergångskaraktär intill beslut
fattats med anledning av förslag av kommittén med uppdrag att göra en utredning
av vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik m.m.
(lufttransportutredningen). Huvuduppgiften för utredningen är att med
utgångspunkt i en översiktlig analys av det inrikes flyglinjenätel föreslå en
lämplig flygplatsstruktur som i första hand tillgodoser kraven på tillfredsställande
interregionala flygtransporter. 2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 25
Prop.
1979/80: 25 18
Luftfartsverket svarar f. n. för
den civila trafiken på Kalmar flygplats. Flygplatsen trafikeras av Linjeflyg
med jetflygplanet Fokker F-28. Den inrikes linjefarten på Kalmar flygplats
ökade under perioden 1966-1970 från 28 500 till 43 300 ankommande och avresande
passagerare, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökning med 9%. Under
perioden 1971-1975 minskade passagerarfrekvensen något men ökade åter från 1976
för att år 1978 uppgå till ca 57 000 ankommande och avresande passagerare.
Antalet flygplansrörelser ökade med i genomsnitt 1,5% per år under perioden
1965- 1970 och med 4,0% per år under perioden 1970-1978.
Enligt luftfartsverkets nuvarande
prognoser beräknas den inrikes trafiken på Kalmar flygplats öka till 65 000-75
000 ankommande och avresande passagerare år 1980, vilket innebär en något
snabbare ökning än för riket som helhel.
Efter flottiljens nedläggning den 1
oklober 1979 kommer Kalmar flygplats för flygvapnets räkning att dels fungera
som militär övningsflygplats förvaltad av Blekinge flygflottilj (F 17), dels
utgöra slart- och landningsplats för de flygplan av typ J35 på vilka
översynsarbeten skall utföras vid den på Kalmar flygplats belägna verkstaden.
Verkstaden kommer enligl gällande planer att avvecklas före utgången av år
1982.
Luftfartsverket har studerat två
altemativa lösningar vad gäller den fortsatta civila trafiken på flygplatsen. I
det ena alternativet förutsätts fortsatt användning av start- och landningsbana
05/23 medan det andra alternativet innebär överflyttning av den civila
flygtrafiken till bana 16/34.
En sammanvägd bedömning av de olika
krav som ställs från bl.a. operativ, säkerhets- och miljösynpunkt ger enligl
verket vid handen att en överflyttning av den civila trafiken lill bana 16/34
är gynnsammare än fortsatt trafik på bana 05/23. En överflyttning av den civila
trafiken lill bana 16/34 överensstämmer med av luftfartsverket i samarbete med
olika intressenter framtagna planer för flygplatsens långsiktiga utveckling. En
överflyttning är också att föredra med hänsyn till kommunens utbyggnadsplanering.
Beträffande de ekonomiska
konsekvensema konstaterar verkel atl fortsatt användning av bana 05/23 för
civil trafik skulle kräva omfattande investeringar. En överflyttning till bana
16/34 kräver också vissa investeringar. Sammantaget bedömer verket dessa vara
mindre omfattande än erforderliga investeringar på bana 05/23. I sammanhanget
bör också beaktas att den militära flygverksamheten även i fortsättningen
skall utnyttja bana 16/34. Flygvapnet har dessutom för avsikt att göra viss
upprustning av banan.
Mot bakgrund härav föreslår
luftfartsverket att planeringen av flygplatsens fortsatta användning skall
inriklas på att före utgången av år 1982 överflytta den civila flygtrafiken
från bana 05/23 till bana 16/34.
För fortsaU drift av flygplatsen
och för att överflyua trafiken tiH bana 16/ 34 krävs enligt luftfartsverket
investeringar om totalt ca 16,9 milj. kr. I
Prop.
1979/80: 25 19
koslnaden ingår bl.a. investeringar i fältanläggningar, ny
inflygningsbe-lysning samt nytt instrumentlandningssyslem.
Luftfartsverket förutsätter att under övergångsperioden
erforderliga invesleringar finansieras på sedvanligt sätt. Enligt gällande
regler för kommunernas finansiella medverkan i flygplatsinvesteringar m.m. har
den kommunala finansieringsandelen för investeringar under övergångsperioden
beräknals lill ca 6,2 milj. kr. Av de totala investeringsulgifterna beräknas
ca 2,3 milj. kr. falla på budgetåret 1979/80, varav ca 1,6 milj. kr. utgör
statlig andel.
Luftfartsverket hemställer vidare om att ett anslag om 2
milj. kr. för budgeiårel 1979/80 anvisas för merkostnader för övergångsvis
drift av Kalmar flygplats.
Slalens planverk, chefen för
flygvapnet, chefen för luftfarlsinspek-lionen, länsslyrelsen i Kalmar län,
Kalmar kommun och Linjeflyg AB har avgell yttrande över luftfartsverkets
förslag lill dispositionsplan för de civila anläggningarna på Kalmar flygplats.
Samtliga remissinstanser lillslyrker förslaget om en överflyttning av den
civila flygtrafiken till bana 16/ 34. Vissa remissinstanser framhåller
betydelsen av att även ett nytt stationsområde byggs.
Lufttransportulredningen har också
avgivit yttrande över luftfartsverkets förslag till övergångsåtgärder på Kalmar
flygplats. Utredningen, som enligl direktiven har att utgå ifrån att
flygplatssystemet även fortsättningsvis skall drivas enligt
affärsverksprincipen, anser i syfte att handlingsfriheten skall bibehållas -
att de åtgärder som nu behövs för att den civila trafiken skall kunna
upprätthållas bör vidtas.
Föredrugunden
Enligt luftfartsverket och samtliga
remissinstanser måste vissa åtgärder vidlas på Kalmar flygplats för att den
civila flygtrafiken skall kunna upprätthållas när Kalmar flygflottilj läggs
ned. Med hänsyn till angelägenheten av att den civila regelbundna
inrikestrafiken på Kalmar flygplats kan fortgå utan avbrott förordar jag atl de
föreslagna åtgärderna vidtas. Investeringskostnaderna har beräknats till
totalt 16,9 milj. kr. varav statlig andel 10,6 milj. kr. För innevarande
budgetår bör på tilläggsbudget I anvisas 1,6 milj. kr. för ändamålei.
Med hänsyn lill att
lufttransportutredningen f. n. överväger de luftfarts-politiska riktlinjerna
bör de föreslagna investeringarna betraktas som övergångsåtgärder.
Investeringskostnaden bör vidare, i avvaktan på utredningens förslag, fördelas
mellan stal och kommun enligt nuvarande regler.
Luftfartsverket har även hemställt om ersättning om 2
milj. kr. för innevarande budgetår för merkostnader för övergångsvis drift av
Kalmar flygplats. Den ekonomiska målsättningen för luftfartsverket innebär krav
på full täckning av verkets tolala kostnader. Då var och en av de statliga
flygplatserna ingår i ett integrerat system har kostnadstäckningskravet
Prop.
1979/80:25 20
bestämts atl gälla verksamheten i dess helhet. Jag är
därför inte beredd all nu tillstyrka luftfartsverkets förslag om bidrag lill
driften av Kalmar flygplats. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till Flygpluiser m.m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
investeringsanslag av 1 600000 kr.
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[6] Bemyndigande att teckna borgen för lån m.m. I
skrivelse den 28 juni 1979 har televerket hemställt om att få teckna borgen för
lån till SOS Alarmering AB, SOSAB, intill elt belopp om 25 milj. kr., vilket
innebär en höjning av verkels nuvarande borgensåtagande med 12,5 milj. kr.
SOSAB, som är samägt av televerket.
Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet bildades efter beslut av
riksdagen i december 1972 (prop. 1972:129, TU 1972:20, rskr 1972:329).
Riksdagen beslöt därvid bl.a. att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det
konsortialavtal om bildande av bolaget som träffats mellan parterna. SOSAB:s
aktiekapital som f. n. uppgår till 2 milj. kr., innehas till 50% av televerket
och lill 25 % av vartdera Svenska kommunförbundel och landslingsförbundet.
Bolaget har till uppgift att genom samordning av samhällets
alarmeringsfunktioner möjliggöra snabba och effektiva hjälpinsatser. För
ändamålet bygger och driver bolaget alarmeringscentraler, vilka i ett fullt
utbyggt skede kommer att uppgå till 20 st. F.n. är 15 centraler i drift och
resterande del av alarmeringsnätet planeras vara utbyggt år 1981.
I prop. 1972: 129 anförde dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet att parterna skulle sträva efter att i
så stor utsträckning som möjligt använda den tekniska utmstning som fanns på de
s. k. SOS-centralema och på primär- och landstingskommunala
alarmeringscentraler. Detta beräknades medföra att bolagets kapitalbehov
skulle kunna begränsas till ca 20 milj. kr. Parterna var också överens om att
bolaget skulle ha ett begränsat aktiekapital för att minimera de direkta
kapitaltillskotten från delägarna. Parterna förband sig att utöver
aktieteckning vara beredda atl teckna borgen för lån till bolaget intill ett
högsta belopp av 25 milj. kr., varvid varje part skulle svara för så stor del
av borgensåtagandet som motsvarar andelen av aktiekapitalet. Televerkets
borgensåtagande maximerades därmed till 12,5 milj. kr. och Kungl. Maj:t
föreslog riksdagen att medge att televerket bemyndigades slälla borgen för lån
till bolaget intill detta belopp. Riksdagen beslöt i enlighet med
propositionen.
Av flera skäl har nu gränsen för
borgensåtagandet visat sig vara alllför snäv. Den allmänna kostnadsstegringen,
utvecklingen av ny teknik och oförutsedda ökningar av organisationskostnaderna
har väsentligt förändrat de kostnadsberäkningar som förelåg år 1972.
Ylterligare en bidragande
Prop. 1979/80:25 21
orsak till ökade koslnader är all bolaget inte har kunnat
utnyttja befintliga radioulrustningar i så slor utsträckning som planerats.
Bolagets behov av extern upplåning kommer av dessa skäl att öka under de
närmaste åren ulöver vad som förutsattes då bolagel bildades. Enligt SOSAB:s
flerårsplan för anskaffning av erforderligt kapital för den fortsatta
uppbyggnaden av verksamheten kommer kapitalbehovet att redan i slutet av år
1979 översliga parternas sammanlagda borgensåtaganden. Kapitalbehovet beräknas
under åren därefter atl komma atl uppgå till högst 37 milj. kr. Med hänsyn till
uppkommande oförutsedda behov har bolagel hemställt hos ägarna om att
borgensåtagandena utsträcks till 50 milj. kr. Televerket har därefter hemställt
hos regeringen om bemyndigande att ställa borgen intill halva detta belopp.
Verket förutsätter att konsortialavlalet ändras i enlighet härmed.
Jag har ingen erinran mot att leleverkel bemyndigas att
öka sitt borgensåtagande i enlighet med verkels förslag. Riksdagens medgivande
härtill bör inhämtas. Regeringen bör även inhämla riksdagens bemyndigande att
godkänna den ändring av konsortialavlalet som erfordras på grund av det ökade
borgensåtagandet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge all
televerket bemyndigas teckna borgen för lån till SOS Alarmering AB intill etl
belopp av 25 000000 kr.,
2.
bemyndiga
regeringen att godkänna den ändring av konsortialavlalet mellan televerket.
Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet som erfordras på grund av det
ökade borgensåtagandet.
Prop.
1979/80: 25 23
Bilugu 5
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: stalsrådel Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser budgetdepartementets
verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1] 8 8. Inredning av byggnader for statlig förvaltning.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 12 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning
av ca 14,4 milj. kr. under anslagel. Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för
inredning och till lokalerna knulen ulrustning som behöver anskaffas i samband
med omlokaliseringen av statlig verksamhet. Enligt bemyndigande av riksdagen
får regeringen besluta om beställning av viss inredning och ulrustning i
avvaklan på all kostnadsramar redovisas för riksdagen (jfr prop. 1976/ 77: 100
bil. II, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77:
169). Bemyndigandet gäller i de fall riksdagen har beslutat om det
byggnadsobjekt för vilket inredningen eller utrustningen är avsedd. Redovisning
av beslut om beställning av inredning eller utrustning som har fattats med stöd
av detta bemyndigande lämnas normalt i samband med redovisningen av förslag
till nya eller ändrade kostnadsramar.
Byggnadsstyrelsen har redovisat
förslag till nya kostnadsramar för inredning och utrustning till byggnader för
statlig förvallning. För de förslag till nya kostnadsramar som med hänsyn till bl.a.
föreliggande tidplaner bör behandlas nu kommer jag att lämna en redogörelse i
det följande.
STOCKHOLM
Ulruslning för om- och nybyggda
lokaler för regeringskanshet i Södra Klara. En redogörelse för nu pågående om-
och nybyggnadsarbeten för regeringskansliet i Södra Klara har lämnats senast i
prop. 1977/78: 100 (bil.
Prop. 1979/80:25 24
II, FiU 1977/78:23, rskr 1977/78:229) och prop. 1978/79:25 (bil. 6. FiU
1978/79: 13, rskr 1978/79:80). Genom beslul den 16 seplember 1976 uppdrog
regeringen åt byggnadsslyrelsen atl i nära samverkan med departementens
organisationsavdelning svara för samordning av planeringen av ulrustning för de
ny- och ombyggda lokalema för regeringskansliet i Södra Klara. Med uppdraget
avsågs sådan ulrustning som är byggnadspåverkande eller som behövs för
planerade lokaler som är gemensamma för flera departement. I beslutet
föreskrevs vidare all ulrustningsnämnden för universitet- och högskolor (UUH)
bör anlitas för projektering och upphandling av denna utrustning inom områden
där nämnden besitter särskild kompetens.
Byggnadsstyrelsen har redovisat
förslag till kostnadsramar som upptar sammanlagt 25.7 milj. kr. för ulrustning
till de om- och nybyggda lokalerna i kvarteren Rosenbad, Tigem och Björnen.
Därav har beräknats 9,7 milj. kr. för anskaffning av en ny telefonväxel med 3
700 anknytningar och 1,5 milj.kr. för dragning av ledningsnät för
snabbtelefoner. Byggnadsstyrelsen avser alt efter ylterligare utredningsarbete
återkomma med förslag till växelutruslning m. m. för det planerade
snabbtelefonsystemet. Kostnaderna för installation av en rörpostanläggning har
beräknals till 2,8 milj. kr. För A V-utrustning i gemensamma lokaler i berörda
kvarter beräknas kostnaderna till 1,8 milj. kr. Övrig utmstning - bl. a.
larmanläggningar, utrustning för intema transporter och godshantering,
lokalvårdsutruslning samt utrustning för restauranger och pentryn - har
kostnadsberäknats till sammanlagt 9,8 milj.kr.
Genom beslut den 26 april och den
13 september 1979 har regeringen bemyndigat byggnadsstyrelsen atl beställa
delar av nämnda utrustning intill ett sammanlagt belopp av 3 865000 kr.
Besluten avser sådan byggnadspåverkande utrustning för kvarteren Tigern och
Björnen som bör upphandlas tillsammans med generalentreprenaderna för
byggnadsarbete-
Föredruganden
Med Ulgångspunkt i de förslag som
har redovisais av byggnadsslyrelsen förordar jag att följande nya kostnadsramar
i 1 000-lal kr. förs upp i ulruslningsplanen för innevarande budgetår.
Utruslningsobjekt
Kostnadsram
defi-
del-
nitiv
ram
Stockholm
Om- och
nybyggda lokaler för
regeringskansliel
i Södra Klara:
telefonväxel m.m.
14000
övrig gemensam ulruslning
11000
Prop.
1979/80: 25 25
Under kostnadsramen för
telefonväxel m. m. harjag beräknal medel för redovisade koslnader för ny
telefonväxel med anknytningsapparaler. ledningsdragning för snabbtelefoner
samt rörpostanläggning.
Jag förordar atl de utgifter som
hänger samman med de nu redovisade utrustningsobjekten får bestridas av
tillgängliga medel under detla reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss utrustning för byggnader för
statlig förvaltning inom de kostnadsramar somjag har förordat i del föregående.
2.
godkänna vad
jag har förordal i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss
ulrustning av byggnader för statlig förvallning.
KAPITALBUDGETEN
11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 400 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning
av 150.9 milj. kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för
investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig
verksamhet i den mån medel inte har anvisats under annat investeringsanslag.
För byggnadsobjekt som beräknas kosla mer än 2 milj. kr. förs separala
kostnadsramar upp i den investeringsplan, som finns upptagen under anslaget.
Följande byggnadsobjekt bör med hänsyn till tidplanen för arbetena nu
redovisas för riksdagen.
Stockholm. Ombyggnad för
driftcentral m.m. i kv. Cephalus. Byggnadsstyrelsen har redovisai att
riksdagen avser att anlita styrelsen för drift och skötsel av de om- och
nybyggda lokalema för riksdagen på Helgeandsholmen och i Gamla stan. Med
hänvisning främsl till de utökade arbetsuppgifter detta förvänlas medföra, har
slyrelsen föreslagit att den nuvarande områdescentralen för fastighetstjänsl i
Gamla stan ges utökade lokaler i kv. Cephalus (kanslihusannexet) samt atl en ny
centralutmstning för fastighetsövervakning anskaffas och installeras i dessa
lokaler. Byggnadsstyrelsen har beräknal kosinadema för anskaffning av den nya
centralutrustningen till 1,9 milj.kr. i prisläget den 1 april 1979. Enligt
styrelsen bör upphandling av denna utrustning ske samtidigt med planerad
upphandling av de anläggningar för fastighetsövervakning som skall installeras
i de nya lokalerna för riksdagen. Redovisat byggnadsprogram för driftcentralen
i kv. Cephalus omfattar även arbeten för atl ansluta kvarteret till fjärrvär-
Prop.
1979/80:25 26
menälel och därmed sammanhängande ombyggnad av nuvarande
ulrym-men för pannceniral. Kosinadema för projektet bar av byggnadsslyrelsen
preliminärt beräknats till totall 6.5 milj. kr. i prislägel den I april 1979.
Stockholm. Ombyggnad för SIPRI.
Stiftelsen Stockholms internalionella fredsforskningsinstitut har till ändamål
att bedriva vetenskaplig forskning i konflikl- och samarbelsfrågor av
betydelse för internationell fred och säkerhel (prop. 1966: 76, SU 1966: 88,
rskr 1966: 203). Institutet sysselsätter f. n. ett 40-tal personer och är
lokaliserat till förhyrda lokaler i Wenner-grens Center i Stockholm. Enligl
byggnadsstyrelsen är de nuvarande lokalerna inle tillräckliga för
verksamheten.
I samband med omlokaliseringen av
statens växtskyddsanstalt friställs under hösten 1979 anstaltens nuvarande
byggnad i Bergshamra i Solna. Byggnadsstyrelsen har efter samråd med SIPRI
föreslagil atl de friställda lokalerna byggs om för koniorsverksamhet och
disponeras för SIPRI. Kostnaderna för en ombyggnad som ger generellt användbara
kontorslokaler har av byggnadsstyrelsen beräknats till 4 milj.kr. i prisläget
den 1 april 1979.
Borås. Nybyggnud i kv. Bulder.
Nuvarande enheten för företagsutveckling (SIFU) vid statens industriverk skall
enligt beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973:55. InU 1973:22, rskr 1973:220)
omlokaliseras till Borås. Regeringen har genom beslut den 8 juni 1978
föreskrivit att omlokaliseringen skall omfatta SIFU:s ledning och samtliga
sektioner med undantag för elektronikenheten inom sektionen för elteknik (en
omlokalisering av motsv. 120 tjänster i mars 1978). Planeringen av
omlokaliseringen till Borås skall enligt beslut av regeringen den 28 juni 1979
inriktas på att flyttningen skall ske under sommaren 1982.
Regeringen har tidigare denna dag
godkänt elt avtal om förvärv av tomtmark i kv. Balder i Borås till en kostnad
av ca 11,7 milj. kr. Regeringen har samtidigt uppdragit åt byggnadsstyrelsen
alt på grundval av redovisade programskisser m.m. projeklera en nybyggnad i kv.
Balder. Projektet omfattar lokaler för SIFU, högskolan i Borås,
länsbostadsnämnden, yrkesinspektionen, åklagarmyndigheten samt en gemensam
restaurang. Regeringen har tidigare prövat behovet av nybyggnad för högskolan
i Borås och har genom beslut den 30 juni 1977 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att projektera en nybyggnad för främst bibliotekarielinjen. Planeringen var då
inriktad på att uppföra en separat nybyggnad för högskolan. Någon projektering
av en sådan nybyggnad har dock aldrig inletts till följd av senare planer för
nybyggnad i kv. Balder. Genom en samlad förläggning av i första hand SIFU och
högskolan till nybyggda lokaler i kv. Balder tillvaratas möjligheterna till
samplanering och gemensamt utnyttjande av vissa lokaler. Nuvarande lokaler för
högskolan i Borås är spridda i olika förhyrningar. Nybyggnadsprojektet i kv.
Balder omfattar lokaler motsvarande en programarea, exkl. kapprum etc, av ca
7(X)0m för högskolan och ca 5 200 m för SIFU. Vidare ingår i projektet lokaler
motsvarande en programarea.
Prop. 1979/80: 25 27
exkl. kapprum etc. av ca 2000 m- för åklagaren,
yrkesinspektionen och länsbostadsnämnden. Omfattningen av de senare lokalerna
bestäms huvudsakligen av förutsättningarna för en rationell exploatering inom
kvarteret. Vidare ingår lokaler för en gemensam restaurang.
Kostnaderna för nybyggnaden härav
byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till 115 milj. kr. i prislägel den I
april 1979. Enligl redovisad tidplan beräknas byggstart kunna ske i april 1980,
varvid inflyttningen kan påbörjas under sommaren 1982.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag anförl
i det föregående förordar jag all följande nya kostnadsramar i I OOO-tal kr.
förs upp i investeringsplanen.
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 79-04-01
Medelsförbrukning
Byggstart år-mån
Färdig-
slällande
år-mån
Beräknad för 1979/80 1980/81
Stockholm
Ombyggnad för driftcentral m. m. i kv. Cephalus
Ombyggnad för SIPRI
Borås
Nybyggnad
i kv. Balder
6 500' 4000
115 000"
400 1000
10000
300 2 500
25000
79-12 80-03
80-04
83-05 80-10
82-05
' preliminärt beräknad koslnadsram.
Jag förordar all de ulgifier som
hänger samman med de redovisade byggnadsarbelena får beslridas av tillgängliga
medel under detta investeringsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de
kostnadsramar som jag har förordal i det föregående,
2.
godkänna vad
jag förordal i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten
för slallig förvaltning.
Prop. 1979/80:25 29
Bilaga 6
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Wikström
såvitt avser punktema 1-5 och 8-16; statsrådet Mogård såvitt avser punktema 6,
7 och 17
Anmälan till tilläggsbudget 1 tiil statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
B. Kulturändamål
[1] Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Från statsbudgetanslaget B 7.
Bidrag lill de handikappades kulturella verksumhet utgår bidrag till
Synskadades riksförbund (SRF) för förbundets allmänna biblioteksverksamhet och
för vissa kostnader vid framställningen av studielitteratur för synskadade
högskolestuderande. Det statliga bidraget täcker i huvudsak kostnaderna för
verksamheten. För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av 12428000 kr.,
varav 6214000 kr. får tagas i anspråk utan särskilt medgivande av regeringen.
I enlighet med regeringens förslag
beslutade riksdagen vid 1978/79 års riksmöte att SRF:s bibliotek skulle
överföras till statligt huvudmannaskap (prop. 1978/79: 100 bil. 12, KrU
1978/79:24, rskr 1978/79:234). Som lämplig tidpunkt angavs den 1 januari 1980.
Efter regeringens bemyndigande
tillsatte chefen för utbildningsdepartementet den 1 mars 1979 en kommitté (U
1979: 02) för biblioteksverksamhel med talböcker och punktskriftsböcker' med
uppdrag alt förbereda ett statligt övertagande av SRF:s bibliotek och därmed
sammanhängande frågor. Kommittén antog namnet talbokskommittén.
' Kanslichefen Bertil Andersson, ordförande,
departementssekreteraren Désireé Edmar, organisationsdirektören Olov Höglund, kanslichefen
Jan Persson och bitr. bibliotekschefen Elisabel Thorell Riltby.
Prop.
1979/80: 25 30
Talbokskommiltén har i april 1979
avgett förslag rörande verksamhetsform och organisation för talboks- och
punktskriftsbiblioieket. Vidare har kommittén överlämnat förslag till
anslagsframställning för talboks- och punklskriftsbiblioteket avseende tiden
den I januari-den 30 juni 1980.
Kommittén föreslår att SRF:s
bibliotek under namnel talboks- och punktskriftsbiblioieket får form och
stäHning som fristående myndighel med egen slyrelse inom kulturrådets
ansvarsområde. Verksamheten vid biblioteket bör enligt kommittén omfatta
SRF-bibliotekets nuvarande organisatoriska enheter med undantag för folkbildningssektionen.
Kommittén berör det i budgetpropositionen redovisade förslaget om en
överföring av studidilleralursekiionen vid biblioteket till rikscentralen för
pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN). Kommittén förordar för sin
del inte en sådan lösning, eftersom fördelarna med den är svårbedömda i
nulägel.
I styrelsen för talboks- och
punklskriftsbiblioteket föreslås ingå företrädare för staten. Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet som represenlanler för allmänintressen
och vidare företrädare för kungl. biblioteket och folkbiblioteken samt för
universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen eller statens institut
för läromedelsinformation och för statens handikappråd. Användarintressena
föreslås företrädas genom intresseorganisationer för de huvudsakliga
avnämargruppema, främst SRF och Handikappförbundens centralkommitté.
Biblioteket föreslås vidare få anlila kammarkollegiets redovisningscentral för
personal- och ekonomiadministraliv service på uppdragsbasis.
Efter remiss har yttranden över
kommitténs förslag avgivits av kammarkollegiet, statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), statens personalpensionsverk, kungl. biblioteket
(KB), universilets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), statens
institut för läromedelsinformation (SIL) - efter hörande av RPH-SYN -,
Tomtebodaskolan, statens kulturråd, statens handikappråd, handikappinstitutet,
inlegrationsulredningen. Svenska kommunförbundet, Landslingsförbundet,
Slockholms läns landstingskommun, Stockholms kommun. Bibliotekstjänst AB,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Handikappförbundens centralkommitté
och Synskadades riksförbund. Härutöver har skrivelser inkommit från HTF-klubben
vid SRF och DlK-föreningen vid SRF:s bibliotek.
Remissinstansema tillstyrker i allt
väsentligt talbokskommitténs förslag. Ingen invänder mot att biblioteket
föreslås få ställning som fristående myndighel med egen styrelse inom området
för kulturrådets samordningsansvar. När det gäller avgränsningen av
bibliotekets verksamhet tar några instanser upp frågan om
studieliiteratursektionens ställning. SIL föreslår en sammanslagning mellan
studielitteratursektionen och RPH-SYN. SRF lar också upp möjligheten av en
sådan sammanslagning, men kan inte i nuläget tillstyrka den. Tomlebodaskolan
och statens kulturråd anför att frågan om ett samlat statligt ansvar för
framställningen av läromedel för
Prop. 1979/80: 25 31
synskadade bör prövas. Inlegrationsulredningen anmäler att
den kommer att behandla denna fråga i sill fortsatta arbete. Även när det
gäller frågan om styrelsens sammansättning framför ell anlal remissinsianser
särskilda synpunkter, i huvudsak i syfte alt komplellera slyrelsen med
förelrädare för ylterligare intressegrupper.
1 sitl förslag till kompletterande
anslagsframställning för innevarande budgetår ulgår talbokskommitlén från alt
SRF:s bibliotek i enlighet med kommitténs förslag övergår lill statligt
huvudmannaskap den 1 januari 1980 i form av en självsländig myndighet med namnet
talboks- och punklskriftsbiblioteket. Biblioteket föreslås omfatta enheter för
allmän produktion och utlåning samt för sludielitteratur och vidare en funktion
för utveckling och information samt ett gemensaml kansli.
Kommittén har beräknal
lönekostnaderna för biblioteket på grundval av den faktiska kostnaden för
personalstaten den I juli 1979 enligt gällande lönenivå. Kommilién har räknal
med behov av fyra nya ijänster, nämligen en chef, en registralor, en
materielförvallare och en assistent. Sammanlagl räknar kommittén med 16
helårstjänster för handläggande personal och 32 helårstjänster för övrig
personal. I lönekostnaderna har inräknats kostnader för expertis och
ersättning till styrelseledamöter (2 501 000 kr.). I sina beräkningar av
lokalkostnaderna utgår kommittén från att biblioteket även efter den 1 januari
1980 kommer atl vara inrymt i SRF:s fastighet. 1 avvaktan på utgången av
pågående förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och SRF om
hyreskostnaden m.m. har kommittén beräknat lokalkostnaderna till ett oförändrat
belopp (360000 kr.). För expenser har kommittén räknat med ett sammanlagt behov
av 560000 kr. (varav för engångsulgifter 147000 kr.). Talboks- och
punktskriftsbibliotekets sammanlagda förvaltningskostnader uppgår därmed
enligl kommitténs beräkningar för liden den I januari-den 30juni 1980 till 3
426000 kr.
Talbokskommittén föreslår att ett
särskilt reservationsanslag inrättas i statsbudgeten för bestridande av
koslnader för produktion av talböcker och punktskriftsböcker, kataloger och
annal publikationstryck i samband med bibliotekets produktions- och
informationsverksamhet. För innevarande budgetår har kommittén beräknat en
oförändrad ambitionsnivå för framställning och förvärv av talböcker och
punklskriftsböcker. Kommittén har vidare räknat med medel föratt täcka
kostnader för mervärdeskatt. Kommittén visar härvid på den alternativa
möjligheten att undanta biblioteket från skatteplikt enligt lagen (l%8:430) om
mervärdeskatt. Sammanlagt beräknar kommittén för produktionskostnader etl
behov av 3 937000 kr.
Talbokskommittén föreslår att de
medel som f. n. utgår till SRF:s biblioteksverksamhet under anslaget B 7.
Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet fr. o. m. den 1 januari 1980
ställs till talboks- och punktskrifts-bibliotekets förfogande.
Prop. 1979/80:25 32
Föredrugunden
1 budgetpropositionen för
innevarande år (prop. 1978/79 100 bil. 12) visade jag hur synskadades försörjning
med litteratur de senaste åren hade ägnats ökad uppmärksamhet från samhällets
sida. Jag förordade att staten skulle la över hela ansvaret för SRF:s allmänna
biblioteksverksamhet samt den till biblioteket knutna
studielitteratursektionen. Jag anmälde därvid att jag hade för avsikt att
senare föreslå regeringen atl en särskild organisationskommitté tillkallades.
Jag anförde vidare att jag avsåg all ge slalens föihandlingsnämnd uppdrag att
förhandla rörande vissa frågor med sikle på alt den nya biblioleksorganisalionen
kunde träda i kraft den I januari 1980. Det var min avsikt, anmälde jag, all
återkomma till regeringen i sådan tid alt förslag kunde föreläggas riksdagen
under hösten 1979.
Förberedelserna för förstatligandet
av SRF:s bibliotek har under året foriskridii i enlighel med de planer jag har
redovisat. Statens förhandlingsnämnd har avslutat förhandlingama med SRF.
Förhandlingar med Stockholms kommun pågår. Därmed är vi framme vid det sista
stegel i utvecklingen mot ett ökat statligt ansvarstagande förde synskadades
liiteraturför-sörjning.
Jag ansluler mig i stort till
talbokskommitténs förslag om förstatligandet av SRF:s bibliotek. Biblioteket
bör den 1 januari 1980 erhålla formen som myndighel med egen styrelse.
Myndigheten bör få namnet talboks- och punklskriftsbiblioteket. Biblioteket bör
ligga inom slalens kulturråds ansvarsområde.
Som grund för beräkningarna av
anslaget till den nya myndigheten för tiden den I januari-den 30 juni 1980 bör
ligga del material som talboks-kommittén redovisar. Jag förordar att
verksamhelen fortsätter på den ambitionsnivå som förutsågs i
budgetpropositionen. Bibliotekets administration bör tillföras vissa nya
funktioner. Riksdagens bemyndigande bör inhämlas för inrättandet av en tjänst
som chef för den nya myndigheten.
Medel till myndighetens
förvaltningskostnader bör utgå över ett förslagsanslag. Del bör beräknas till
4073 000 kr. för perioden januari-juni 1980. 1 det föreslagna anslagsbeloppet
ingår en engångsanvisning om 680000 kr. för inlösen av inventarier m. m.
Medel lill myndighetens kostnader
för produktion och förvärv av talböcker och punktskriftsböcker m. m. bör, i
enlighet med kommitténs förslag, utgå över ett särskilt reservationsanslag.
Vid beräkningar av anslagels storlek har jag beaktat att biblioteket i och med
förstatligandet skall erlägga mervärdeskatt.
Medel till SRF:s
biblioteksverksamhel har t. om. innevarande budgelår anvisats över anslaget
Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. För verksamheten under
försia halvåret 1980 har bidrag från slaten därvid beräknats med 6 214 0(X) kr.
Från den 1 januari 1980 kommer bibliotekets verksamhet att finansieras över de
två föreslagna anslagen, varför något behov inte föreligger att disponera det
tidigare beräknade beloppet.
Prop.
1979/80: 25 33
Med hänvisning lill det anförda
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna all en
myndighel för biblioteksverksamhet med tal-och punktsskriftsböcker inrättas den
1 januari 1980 i enlighet med vad jag förordat,
2.
bemyndiga
regeringen atl vid talboks- och punktskriftsbiblioteket inrätta en exlra
ordinarie ijänsl som chef för myndigheten,
3.
till Tulboks-
och punklskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl förslagsanslag av 4073000 kr.,
4.
till Talboks-
och punktskriftsbiblioieket: Produktionskostnader på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 3937000
kr..
[2] B 13. Bidrag tiU Svenska riksteatern. I statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 72448000 kr. 1 tilläggsbudget III för budgetåret 1978/79
har till bidrag till Svenska riksteatern anvisats etl reservationsanslag av 5
225000 kr. (prop. 1978/79: 125, KrU 1978/79: 29, rskr 1978/79: 351) med hänsyn
till kostnadsökningar med anledning av 1978 och 1979 års löneavtal saml ökade
traktamentskostnader m. m. Riksteatern har gett in en framställning om ytterligare
medel för budgetåret 1979/80 för täckande av kostnadsökningar till följd av
nyss nämnda avtal m. m.
Föredraganden
Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag i
prop. 1978/ 79: 100 (bil. 12 s. 67) anförde jag att jag avsåg att återkomma
senare angående medelsbehov under budgetåret 1979/80 till följd av ökade lönekostnader,
ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Med hänvisning till de
kostnadsökningar som redovisats i teatems framställning förordar jag att
anslaget till Svenska riksteatern höjs med 8 392 000 kr., varav för löner med
högsl 4 712 000 kr. Jag har för avsikt atl återkomma i annat sammanhang
beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1980 års löneavtal m. m.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svensku
riksteutern på tilläggsbudet I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 8 392 000 kr.
[3] B 14. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 136 320000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret
1978/79 har 3
Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 25
Prop.
1979/80:25 34
till bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats
ett reservationsanslag av 10724000 kr. (prop. 1978/79:125. KrU 1978/79:29,
rskr 1978/ 79:351) med hänsyn lill kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979
års löneavtal saml beslutade ökningar av de sociala avgifterna. Operan och
Dramatiska teatern har gett in framställningar om ytterligare medel för
budgetåret 1979/80 för läckande av kostnadsökningar till följd av nyss nämnda
avtal samt ändrade sociala avgifter.
Föredrugunden
Då medelsbehovel under delta anslag anmäldes i prop.
1978/79: 100 (bil. 12 s. 70) anfördejagattjag hade för avsikt att ålerkomma
senare belräffande medelsbehov under budgetåret 1979/80 till följd av ökade
lönekoslnader samt ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till det ökade
medelsbehovet till följd av 1978 och 1979 års löneavtal m. m. förordar jag att
anslagen till Operan och Dramatiska teatern höjs med 10407 000 kr. resp 5 546
000 kr., varav för löner högsl 7 247000 resp. 3 874000 kr. Jag har för avsikt
alt återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med
anledning av 1980 års löneavtal. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att till Bidrug tdl Operun och
Dromatiska teatern på tilläggsbudget I till stalsbudgelen för budgetåret
1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 15 953 000 kr.
[4] B 15. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 30419000 kr. I tilläggsbudet III för budgetåret 1978/79
har lill rikskonserl-verksamhel anvisals ett reservationsanslag av 241000 kr.
(prop. 1978/ 79: 125, KrU 1978/79: 29, rskr 1978/79:351). Institutet för
rikskonserter har nu begärt yllerligare medel för budgetåret 1979/80 bl.a. med
hänsyn lill kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979 års löneavtal.
Föredraganden
Med hänvisning till kostnadsökningar till följd av 1978
och 1979 års löneavtal m. m. förordar jag atl anslaget till Institutet för
rikskonserter för innevarande budgetår höjs med 738000 kr. Jag hemställer atl
regeringen föreslår riksdagen
att till Rikskonsertverksamhet på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 738000 kr.
[5] Svenska akademien. År 1787, elt år efter Svenska
akademiens instiftande, startade akademien arbetet all skapa en ordbok över
svenska språ-
Prop. 1979/80:25 35
ket. Det nuvarande arbetet på detla område bedrivs inom
Svenska akademiens ordboksredaklion i Lund. Vid redaktionen flnns f.n. 18
anställda, vilka avlönas av akademien.
Konung Gustaf III gav akademien
privilegiet all utge Post- och Inrikes Tidningar, som hade börjat utkomma redan
år 1645. Inkomslerna från Positidningen används för alt bekosta ordboksarbetet.
På grundval av vissa underhandskontakter för ca 20 år
sedan mellan företrädare för akademien och dåvarande riksförsäkringsanslallen
numera riksförsäkringsverket har akademien inte betalt in arbetsgivaravgifter
för persorialen vid ordboksredaktionen. Sedan skattemyndigheterna krävt
akademien på sådana avgifter, har riksförsäkringsverket under år 1977
uppmärksammat förhållandet och efter närmare ulredning konstaterat att
skyldighel föreligger för akademien att eriägga arbetsgivaravgifter för personalen
vid ordboksredaklionen. Fr.o.m. år 1978 betalar akademien sådana avgifter. 1
enlighel med den praxis som riksförsäkringsverket tillämpar i liknande ärenden
har akademien krävts på arbetsgivaravgifter re-troakiivi också för åren 1976
och 1977. En ansökan av akademien om befrielse för erläggande av avgifler för
åren 1976 och 1977 har av regeringen lämnals utan åtgärd. Avgifterna för de
båda åren har av riksförsäkringsverket beräknals till 866000 kr.
Föredrugunden
Regeringen har enligl gällande
lagstiftning inle möjlighet atl ge avgiftsbefrielse eller på annat sätt
efterskänka den av riksförsäkringsverket fastställda arbetsgivaravgiften. Den
för akademien ej förutsedda utgiften för åren 1976 och 1977 bör inle belasta
akademiens fonder eller övriga lillgångar. Slalen bör därför i särskild
ordning som elt engängsbidrag tilldela akademien 866000 kr. för att bestrida
akademiens kostnader för arbetsgi-vai avgifter för åren 1976 och 1977.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till Svensku ukudcmien på
tilläggbudgel I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ell anslag av
866000 kr.
C. Skolväsendet
[6] C 19. Bidrag till driften av riksinternatskolor. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals
ett förslagsanslag av 11277 000 kr.
Från anslagel bestrids kostnader
för bidrag till driften av Grännaskolan och Siglunasliflelsens Humanistiska
läroverk. Vidare bestrids kostnaden för bidrag till den internalverksamhel vid
Sigtunaskolan som bedrivs av
Prop. 1979/80: 25 36
Siglunaskolåns AB. Mellan stålen och resp. huvudmän gäller
olika avtal som närmare reglerar resp. verksamhet.
1 prop. 1978/79: 100 (bil. 12 s,
352) anmälde min förelrädare att hon avsåg att under första halvåret 1979 ta
upp förhandlingar med Sigtunasliftelsen (stiftelsen) angående den framtida
verksamheten vid Humanistiska läroverket. Hon räknade endasi med förändringar
av automatisk natur under anslagel. Om etl nyll avlal skulle slutas skulle hon
återkomma i frågan.
Jag vill nu anmäla atl
förhandlingar har ägl rum med både Sigtunastiftelsen (stiftelsen) och
Sigtunaskolans AB (bolaget) angående den framlida skol- och
internatverksamheten i Sigtuna. Dessa har lett fram lill elt nytt avtal mellan
företrädare för samtliga tre parter, dvs. staten, stiftelsen och bolaget. Detta
avtal bör fogas till detta protokoll som bilaga 6.1.
1 stort innebär det nya avtalet följande.
Som framgår av ingressen till
avtalet har stiftelsen och bolaget träffat elt preliminärt avtal om atl
gemensamt bilda en ny stiftelse (skolstiftelsen). Denna skall med vissa
ändringar i förhållande lill vad som gäller nu fr. o. m. den I juli 1980 driva
den skol- och inlernatverksamhet som f. n. ankommer på stiftelsen och bolaget.
Staten åtar sig i sin tur att på vissa villkor ingå ett särskill avtal med
skolstiftelsen om riksinternatskola m. m. i Sigtuna. Detta avtal skall avse
tiden den 1 juli 1980 - den 30 juni 1985 om inte förlängning sker (punkt 4 k i
avtalet), jag återkommer inom kort till vissa av de övriga villkoren.
Nuvarande avtal mellan staten och
stiftelsen resp. bolaget skall upphöra atl gälla vid utgången av juni 1980
(punkt 1 i avtalet).
Senasl den 28 december 1979 skall
staten betala 1 milj. kr. till stiftelsen och bolaget. Därmed har stiftelsen
och bolaget inte några andra anspråk gentemot staten än sådana som avser
slatsbidrag enligt gällande förordningar för verksamhel fram till den I juli
1980 (punkt 2 i avtalet).
Stiftelsen och bolaget skall bilda
skolstiftelsen genom all tillskjuta tillgångar i form av mark. byggnader och
inventarier m. m. till etl värde av sammanlagl ca 79 milj. kr. (punkl 3 i
avtalet).
Skolstiftelsen skall driva skol-
och inlernatverksamhet som riksinternatskola med utbildning enligl läroplanen
för gymnasieskolan (punkl 4 a i avlalel). I en särskild prolokollsanleckning
lill avtalet har dessulom antecknats att parterna är ense om att i samråd med
Sigtuna kommun vidare diskutera frågan om att i skolsliftelsens regi få bedriva
viss utbildning i årskurserna 7-9 i grundskola enligt gällande läroplan för
grundskolan. Dessutom har partema i en annan protokollsanteckning förklarat sig
beredda att diskulera frågan om en internationell gymnasielinje efter del atl
skolöverslyrelsen har lämnal visst förslag i frågan.
För inlernatelever skall finnas
sammanlagl minst 200 inlernatplatser i riksinternatskolan (punkt 4 d i
avtalet). Det förutsätts även atl elever intas som externatelever (dagelever).
Prop. 1979/80:25 . 37
För alt stärka den ekonomiska
grundvalen för riksinlernalskolan skall slalen senast den 28 december 1979
lämna elt lån på 5 milj. kr. (punkl 4 b i avlalel). Detta lån skall vara ränte-
och amorteringsfriii under tiden fram lill den Ijuli 1985. Lånet skall dock
amorteras eller ålerbeialas under vissa förulsällningar. För lånei skall
slällas säkerhel i form av pantbrev i vissa av skolsliftelsens fastigheter.
Skolsliftelsen skall svara för alt
riksinlernalskolan har erforderliga lokaler och anläggningar. Till byggnadskoslnader
för elevhem skall ulgå slalsbidrag enligt förordningen (1979: 452) om
statsbidrag lill vissa elevhem (punkl 4 h i avlalel).
För driften av skol- och
inlernalverksamheten skall utgå statsbidrag i den omfattning som följer av
gällande statsbidragsbesiämmelser för riksin-lernaiskoloma (punkt 4 i i
avtalet).
De koslnader för
riksinternalskolans verksamhel som inle läcks av slalsbidrag eller ersällning
från kommuner skall täckas av skolsliflelsen genom elevavgifter eller på annat
sätt (punkt 4 j i avlalel).
I en särskild protokollsanleckning
lill avtalet står att parterna är ense om att den personal som nu är anställd
av stiftelsen och bolaget skall erbjudas fortsatt anställning på oförändrade
villkor hos skolstiftelsen. Personalen skall därvid i samtliga hänseenden
tillgodräkna sig sin lidigare anställningslid vid stiftelsen resp. bolaget.
Riksinternatskolan skall ledas av
skolsliftelsens styrelse (punkt 4 e i avlalel). Styrelsen skall bestå av ålta
ledamöter. Hälften av ledamölerna skall uises av stiftarna eller av någon som
kan anses ha motsvarande slällning. Bland dessa fyra skall ordföranden utses.
Sigtuna kommun skall ha rätt all ulse en ledamot. Regeringen skall ulse tre
eller, om kommunen inle utnylljar sin rätt, fyra ledamöter. Staten skall vidare
utse en av stiftelsens revisorer.
Närmare bestämmelser om redovisning
och revision av styrelsens verksamhel skall meddelas av skolöverstyrelsen i
reglemente för riksinlernalskolan (punkl 4 g i avtalet).
Mark och anläggningar som anges i bilagor till det nya
avtalet får under avtalstiden inte avyttras, ylterligare belånas eller annat än
tillfälligt upplåtas utan legeringens medgivande (punkl 4 f i avlalel).
För egen del villjag anföra följande.
Det internationella samarbetet, biståndsinsatserna och det
svenska näringslivets verksamhet i utlandet medför att ett slort anlal
svenskar engageras utomlands. Jag anser del angeläget att tillgodose behovet
av inackordering och undervisning för barn och ungdom som har ullandssvenska
föräldrar. Sedan sin tillkomst har riksinternatskolorna haft lill uppgift atl
ge undervisning motsvarande läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.
Jag finner det glädjande att förutsättningar nu skapats för fortsatt sådan
skol- och internalverksamhel i Sigtuna. Härigenom säkerställs möjligheterna
för ullandsstationerade svenskar att ordna sina barns skolgång i hemlandel
under trygga förhållanden. Likaså bevaras härigenom en möj-
Prop.
1979/80: 25 38
lighei all erbjuda inlernalformen ål bam och ungdom som
kommer från glesbygd eller som är i behov av miljöbyte.
Den ekonomiska uppgörelse som nu är
träffad innebär att staten ger ett engängsbidrag på I milj. kr. Medlen bör
bestridas från förslagsanslaget Bidrag lill driften av riksiniernalskolor som
följaktligen kommer att merbelaslas med detta belopp. Vidare skall staten
lämna ett lån på 5 milj. kr. som under fem år är ränte- och amorteringsfriii.
Detta tillsammans med den mark och de anläggningar m.m. till ett värde av ca 79
milj. kr., som stiftelsen och bolaget tillskjuter, ger enligt min mening den
nya skolstiftelsen en god grund för atl driva och vidareutveckla skol- och
intematverk-samhel i Sigtuna. Vidare kommer de befintliga resurserna atl kunna
utnyttjas mer rationellt och driftekonomin för verksamheten atl bringas under
konlroll.
Engångsbidraget på 1 milj. kr. bör
anvisas över förslagsanslaget Bidrag till driften av riksiniematskolor. Med
lanke på det lån på 5 milj. kr. som avtalet med skolstiftelsen förutsälls
innebära bör en lånefond inrättas under fonden för låneunderstöd på
kapitalbudgelen. Jag återkommer till detta i det följande.
Den ordning för internatskolans
ledning som jag redogjort för skiljer sig på vissa punkter från vad som
föreskrivs i nu gällande bestämmelser för riksinternatskolorna. Till all börja
med skall enligt dessa bestämmelser ledningen av en riksinternalskola utövas av
en för skolan särskilt utsedd slyrelse. Enligl det nya avtalet skall däremol
riksinlernalskolan ledas av skolsliftelsens styrelse. När en huvudman för en
riksinternalskola såsom i detta fall under avtalstiden inte bedriver annan
verksamhet av nämnvärd omfattning och har nästan all sin egendom såsom bas för
riksinlernalskolan. bör enligl min mening regeringen ha möjlighet atl låta
huvudmannen leda riksinlernalskolan genom sin egen styrelse, under
förutsättning att staten tillförsäkras etl rimligt mått av inflytande. Enligl
gällande föreskrifter om särskild slyrelse för riksinternatskola skall hälften
av antalet ledamöler i sådan slyrelse tillsällas av eller utses i enlighel med
förslag av regeringen, vartill kommer alt ordföranden skall uises i samma
ordning bland ledamölerna i slyrelsen. Om, såsom jag föreslår, regeringen ges
möjlighel alt låta huvudmannen leda riksinlernalskolan genom sin egen slyrelse,
kan inle krävas alt regeringen direkt eller indirekl får beslämma vilka som
skall besälia hälften av slyrelseposlerna och vem som skall vara ordförande.
Del bör i ell fall som del aktuella räcka om regeringen får utse närmare
hälften av ledamöterna eftersom statens inflytande ändå blir tillräckligt inte
minst med hänsyn tiil atl skolsliftelsens mark och anläggningar inte får
avyiiras eller yllerligare belånas utan regeringens medgivande. För de
riktlinjer somjag nu har angett bör riksdagens godkännande inhämtas. Däremol
bör regeringen utan riksdagens hörande kunna besluta om de övriga ändringar i
gällande föreskrifter om riksinternatskola som kan krävas för alt avtalet med
skolsliflelsen skall kunna Iräffas.
Prop. 1979/80:25 39
Slulligen vill jag påpeka atl den
internatskola som skolsliftelsen skall driva får anses vara en ny
riksinternatskola. Därför bör regeringen inhämla riksdagens bemyndigande att
inrätta den som riksinternalskola.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen au
1.
godkänna vad
jag har förordal angående styrelse för riksinternatskola,
2.
bemyndiga
regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av avtalet
med Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB,
3.
bemyndiga
regeringen atl bestrida kostnaderna för del angivna engångsbidraget på det sätl
somjag förordal i det föregående,
4.
bemyndiga
regeringen alt - under förulsällning all lilllänkl avlal träffas med skolstiftelsen
- inrätla skolsliftelsens skola såsom riksinternalskola.
[7] C 29. Bidrag till undervisningsmateriel inom
gymnasieskolan m.m. I
stalsbudgelen för innnevarande budgetår har under
ifrågavarande anslag, mot bakgrund av den stora reservation som förelåg,
anvisals etl reservationsanslag av endast I 000 kr.
Föredraganden anförde att om det visade sig erforderligt,
borde dock skolöverstyrelsen (SÖ) återkomma till regeringen med hemställan om
ylleriigare medel på tilläggsbudget (prop. 1978/79: 100 bil. 12 s. 376, UbU
1978/79: 28, rskr 1978/79: 246).
SÖ har i skrivelse den 19 juni 1979
hemställt om att 406000 kr. för nyanskaffning av utrustning till specialkurser
i mätningsteknik bör anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1979/80 under
ifrågavarande anslag.
SÖ har i skrivelse den 20 augusti
1979 hemställt om att 79 milj. kr. bör anvisas på tilläggsstat för budgetåret
1979/80 under anslaget.
SÖ har i skrivelse den 17 september
1979 - med ändring av sin hemställan den 20 augusri 1979 - hemställt om atl 72
510000 kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1979/80 under anslaget.
SÖ har den 27 september 1979
inkommil med yllerligare en skrivelse i ärendet.
Den av riksrevisionsverket angivna reservationen vid
utgången av budgetåret 1978/79 uppgår till ca 37 milj. kr. Av SÖ:s handlingar
framgår emellertid att av denna reservation är ca 14 milj. kr. bundna genom
tidigare budgetår fattade beslut om bidrag som är under utbetalning. Vidare har
SÖ beräknat att ca 10 milj. kr. bör reserveras för ansökningar som är under
utredning. Enligl SÖ är således högst 13 milj. kr. av reservationen disponibelt
belopp. Mot bakgrund av den utökning av gymnasieskolans kapacilel Som skett
inför innevarande bugetår finns enligt min mening skäl att ytterligare medel
ställs till förfogande för statsbidrag lill anskaffande av första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel vid gymnasieskolorna och vid kommunal
högskoleutbildning. Jag är dock inle beredd att tillstyrka ett medelsbehov av
den omfallning som SÖ föreslagit. Jag har
Kartong: S. 39. rad 10 Tillkommer: bemyndigii regeringen
atl
Prop. 1979/80:25 40
vid en jämförelse mellan utlagd organisation för
gymnasieskolan för innevarande läsår och behovet av utrustning härför kommit
fram till ett ytterligare medelsbehov av 52 milj. kr. Mot bakgrund av
reservationens storlek jämte viss eftersläpning i utbetalningarna bör dock på
tilläggsbudget I till statsbudgeten föras upp ett medelslillskotl av 30 milj.
kr.
Jag vill i della sammanhang även föreslå att regeringen
anmäler för riksdagen alt regeringen genom förordning den 14 juni 1979 bl. a.
föreskrivit att statsbidrag till koslnader för anskaffande av första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel får användas även lill
förhyrande av sådan undervisningsmateriel. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
all lill Bidrug lill
undervisningsmuieriel inom gymnusieskolun ni. rn. på tilläggsbudget 1 lill
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservarionsanslag av 30000000
kr.
D. Högre utbildning och forskning
[8] D7. Utbildning för vårdyrken. Tandläkamtbildningen
inom högskolan bedrivs f. n. på fyra orter med en sammanlagd årlig
antagningskapacitet av 500 studerande. Karolinska institutet i Stockholm svarar
för 220 av dessa platser, fördelade på lokaler i anslulning till Huddinge
sjukhus (120 platser) och äldre lokaler vid Holländargaian (100 platser).
I samband med att statsmakterna
fattade beslut om inrättande av Huddingeenheten år 1970 (prop. 1970: 122, SU
1970: 135, rskr 1970:309) beslöts att enhelen vid Holländargaian skulle finnas
kvar under en övergångstid. Denna avsågs omfatta minst fem antagningsårgångar
fr.o.m. hösten 1972, dvs. t.o.m. antagningen våren 1977. Dimensioneringsfrågan
borde enligt riksdagens beslut prövas mot bakgrund av bl.a. det framtida
behovel av tandläkare och de tekniska möjligheterna all på längre sikt bedriva
tandläkarutbildning i de akluella lokalerna.
På förslag av regeringen antog
riksdagen i våras riktlinjer för en reformerad tandläkarutbildning fr.o. m.
den Ijuli l979(prop. 1978/79: 41, UbU 1978/79:23, rskr 1978/79:205). Reformen
innebär bl.a. att den grundläggande tandläkarutbildningen förkortas från tio
till nio terminer. Denna förkortning uppnås bl.a. genom en viss
tidigareläggning av de kliniska momenten i utbildningen. De studerande kommer
sålunda i kontakt med patientarbete redan under de två första åren, en period
som enligt äldre studieordning ägnas enbarl ål teoretiska studier. Bl. a. av
detta skäl ställer genomförandet av den nya utbildningsplanen höga krav på
lokaler och ulrustning för den kliniska verksamheten.
För dessa krav är utrymmes- och
utrustningsstandarden vid Holländargaian otillräcklig. I nyssnämnda
proposition om tandläkamas utbildning
Prop.
1979/80:25 41
anförde jag därför atl ulbildningen där borde avvecklas i
den laki förutsällningarna medger. Med hänsyn bl.a. till atl socialstyrelsen
då ännu inte hade redovisat resultaten av sin utredning om den långsikliga efterfrågan
på tandvårdspersonal var jag dock inte beredd all la ställning till frågan om
avveckling av enhelen vid Holländargaian utan tillkännagav min avsikt alt
ålerkomma till frågan i 1980 års budgetproposition.
Socialslyrelsens tandvårdspersonalsutredning. TPU, har
sedermera avgivit sina förslag (Den framtida efterfrågan på tandvårdspersonal,
rapport nr III, DsS 1979:9). Rapporten remissbehandlas f.n. Ulredningen har
bl.a. i sin analys av den lotala långsikliga efterfrågan på tandläkartimmar
funnil det vara möjligt all reducera utbildningskapaciteten för tandläkare med
100 utbildningsplatser fr.o.m. år 1981. Denna reduktion bör enligt utredningens
uppfattning åtföljas av en kraftig ökning belräffande ulbildning av
profylaxpersonal och då i första hand tandhygienister. Ulredningen förordar en
planering för en ytterligare ökning med ett lOO-tal plalser i
landhygienistutbildning under perioden 1980- 1990.
1 syfte att bredda
beslutsunderlaget inför det kommande ställningstagandet till frågan om den
fortsatta verksamheten vid Holländargaian uppdrog vidare regeringen ijuli 1979
åt byggnadsstyrelsen att i samråd med berörda organ inom karolinska institutet
saml ulrustningsnämnden för universilel och högskolor ulreda de lokalmässiga
förutsättningarna för tandläkarul-bildningen vid karolinska inslitutel under
den övergångstid då ulbildning enligt den nya ordningen sker jämsides med den
gamla - den s. k. dubbelgången, Ulredningen borde ske i två huvudalternativ
med avseende på studerandeintaget till den vid Holländargaian bedrivna
utbildningen, nämligen med antagande om dels oförändrat inlag, dels slopal
inlag fr.o.m. hösUerminen 1980. De erforderliga lokalmässiga förutsällningarna
vid Holländargaian borde i första hand åsladkommas genom tillfälligt
intensiv-utnyttjande av lokalerna i Huddinge, i andra hand genom ulökade
lokaler vid Holländargaian. Med hänsyn till behovens tillfälliga nalur borde utgångspunkten
vara att eventuellt tillkommande lokaler iordningställs med minsta möjliga
ingrepp och till lägsta möjliga kostnad.
Byggnadsslyrelsen har med skrivelse
den I oktober 1979 redovisai uppdragel. Av redovisningen kan utläsas bl.a.
följande. Dubbelgången löper t. o. m. utgången av år 1983. Enligt båda
huvudalternativen ger den upphov till en temporär merbelaslning med avseende på
det yllerligare antal behandlingsplatser som krävs framförallt som en följd av
att de kliniska momenten har tidigarelagts i den nya utbildningen.
Merbelastningens storlek blir dock olika i de båda alternativen. Vid
oförändral inlag kulminerar behovet vid Holländargaian redan vårterminen 1981
med ett 50-tal nya platser, medan ett slopat intag fr. o. m. hösten 1980
beräknas reducera behovet till som mest ett 30-tal nya platser under samma
termin. I del senare allemativet har det emellertid med hänsyn till behovets
tillfälliga natur bedömts vara möjligt att med hård schemaläggning och kompro-
Prop.
1979/80:25 42
misser beträffande studieplanen genomföra utbildningen med
etl faktiskt tillskott av endast ca 15 behandlingsplatser. Nedräkningen av
behovet hänger även samman med att del vid påbörjad avveckling av enheten går
alt i viss Ulsträckning avstå från den ersättningsanskaffning av modem och
betydligt mera utrymmeskrävande utrustning som oundgängligen erfordras vid
fortsatt oförminskad verksamhel.
De båda huvudalternativen skiljer
sig också åt i fråga om möjligheterna att lösa dubbelgångsproblemen genom
ombyggnadsåtgärder m.m. i lokalerna i Huddinge. En sådan lösning står utom
räckhåll i alternalivel med oförändrat intag. Vid slopat inlag harjag
emellertid med ledning av byggnadsstyrelsens uppgifler och efter förnyat
samråd med de ulbildningsan-svariga funnil förulsättningar föreligga att
förlägga de 15 nya behandlings-platser som då övergångsvis erfordras till
lokalerna i Huddinge. Delta förutsäller emellertid ovillkorligen atl intaget
lill Holländargaian slopas höstterminen 1980. Ett tillskott då om ylterligare
50 studerande omintetgör en sådan möjlighet och kommer i slällel all påkalla
ombyggnadsålgärder vid Holländargaian, i strid med riksdagens år 1970 fattade
principbeslut om avveckling av enheten.
Med dessa utgångspunkter framträder
belydande skillnader vad gäller kostnaderna för genomförandel av de olika
alternativen. Den sammanlagda kostnaden för ombyggnad och ulrustning vid
Holländargaian i allernalivet med oförändrat intag har beräknats lill ca 18
milj. kr. På sikt får man därtill räkna med kostnader för arbetsmiljöåtgärder,
handikappanpassning m. m. inom övriga befinlliga delar av lokalerna vid
Holländargaian. allt i den mån dessa lokaler överhuvudtagel kan anses tjänliga
för forlsall klinisk verksamhet. Kostnaden förde ålgärder som vid slopat intag
hösten 1980 skulle behöva vidtas i Huddinge kan beräknas lill slorieksordningen
3 milj. kr. Skulle man tvingas gå in med ombyggnadsålgärder vid Holländargaian
lill följd av uppskov med avvecklingen under yllerligare en termin, skulle
detla enligt myndighelemas beräkningar medföra kostnader i storleksordningen 8
milj. kr.
Jag har alltjämt för avsikt att
inom kort ålerkomma till regeringen med förslag som gör det möjligt för
riksdagen alt under innevarande budgetår ta slutlig ställning till frågan om
avveckling av enheten vid Holländargaian. All jag delvis lar upp frågan redan
nu sammanhänger med vissa tidsmässiga förhållanden. Riksdagens
slällningstagande lill elt förslag i t.ex. budgetpropositionen skulle komma
att föreligga först under senvåren 1980, dvs. vid en tidpunkt då arbetet med
antagning till höstterminens utbildning vid Holländargaian redan är i full
gång. Dessförinnan saknas även förulsättningar för alt ge byggnadsslyrelsen
direkliv om vilkel ombyggnadsal-lernaiiv som skall gälla, något som i sin tur
skulle medföra att styrelsen inle i någol fall skulle hinna slutföra de
åtgärder som genomförandet av riksdagens beslut förutsätter. 1 samlliga fall
måsle nämligen ombyggnadsåtgärderna inledas redan i början av år 1980 för att
färdiga lokaler skall
Prop. 1979/80:25 43
finnas tillgängliga vårterminen 1981 utan all arbetena
dessförinnan förorsakar avbrott i utbildnings- och forskningsverksamheten.
Jag är nu inställd på att återkomma till hithörande frågor
aniingen i 1980 års budgetproposition eller under våren i samband med förslag
föranledda av TPU:s slutrapport. Med hänvisning till vad jag anförl finner jag
det dock nödvändigt att i avvaktan härpå föreslå åtgärder för att på kort sikl
undvika en ohållbar situation för verksamheten vid Holländargaian. Med hänsyn
till rådande lokalförhållanden bör enligl min mening intagningen till enheten
tillfälligt upphöra till dess att klarhel vunnits om den fortsatta
dimensioneringen av tandläkarutbildningen och om de tekniska förutsättningar
som gäller vid olika alternativ. Jag förordar sålunda att någon intagning lill
Holländargaian inie sker inför hösUerminen 1980, vilkel skulle innebära ell
tillfälligt bortfall av 50 utbildningsplatser. I samband härmed bör
byggnadsslyrelsen snarasl ges i uppdrag att genomföra de ombyggnadsåtgärder i
Huddinge som behövs för att den kvarvarande verksamheten skall kunna bedrivas
planenligt.
I avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning i
ärendet bör regeringen därför inhämta riksdagens bemyndigande att dels besluta
om att någon antagning till tandläkarutbildningen vid Holländargaian inte skall
ske höstterminen 1980, dels uppdra åt byggnadsstyrelsen att genomföra nyssnämnda
ombyggnadsåtgärder i Huddinge. Jag vill åter betona all sådana bemyndiganden i
sig inte innebär någon inskränkning av riksdagens handlingsfrihet inför dess
slutliga ställningstagande. De tillkommande resurserna i Huddinge kommer under
alla omständigheter att kunna utnyttjas för framtida utbildning av
tandvårdspersonal. Det står också riksdagen frilt att besluta om oförändrad
dimensionering av tandläkarutbildningen i landet efter vad som då utgör en
tillfällig reducering. Till grund för elt sådant beslut kommer då att finnas
ett ytterligare bearbetat underlag om de invesleringar och övriga åtgärder som
i så fall erfordras och om de tidsmässiga förutsättningarna för en återgång
till den tidigare utbildningskapaciteten. Härvid får också prövas till vilken
ort eller vilka orter som ett eventuellt kapaciletstillskotl bör förläggas.
I samband med mina slutliga förslag
i ärendet avser jag även att återkomma till frågan om den framtida
dimensioneringen av landhygienistut-bildningen.
Mina överväganden har skett i
samråd med det för hälso- och sjukvården ansvariga statsrådet. Med hänvisning
till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta
om att antagning till tandläkar
linjen vid Holländargaian inte skall ske höstterminen 1980,
2. bemyndiga regeringen att uppdra
åt byggnadsstyrelsen att ge
nomföra vissa ombyggnadsåtgärder i Huddinge.
Prop.
1979/80:25 44
[9] D 10. Lokala och individueUa linjer och enstaka
kurser. I skrivelse 1979-09-24 framhåller universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att universitetet i Göleborg under budgetåret 1978/79 beviljades ett
extra anslag av I 605000 kr. tiil följd av ett tekniskt fel vid beräkningen av
resurstillskottet för ulbildningsområdel med fritt tillträde hösten 1978
(prop. 1978/ 79: 125, UbU 1978/79: 39, rskr 1978/79: 312). Enligt UHÄ bör dessa
medel - i likhet med övriga resurstillskott för ökad tillströmning av
studerande inom det fria området under budgetåret 1978/79 - räknas in i
anslagen för budgetåret 1979/80 lillsammans med en pris- och löneomräkning. UHÄ
föreslår att ytterligare 1717(XX) kr. anvisas under reservationsanslaget D 10.
Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, anslagsposten 5. Göieborgs
högskoleregion.
Föredrugunden
Jag inslämmer i UHÄ;s förslag och
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lokulu och individuellu
linjer och ensiaka kurser på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1 717000 kr.
[ 10] D 53. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m. m.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna
anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 100 milj. kr. Av beloppet
disponerar enligt regleringsbrev byggnadsslyrelsen 22 milj. kr. enligt en
särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor
77,5 milj, kr. enligt en särskild ulruslningsplan. Anslagsposten Diverse objekt
är uppförd med 500000 kr. (prop. 1978/79:82, UbU 1978/79:43. rskr 1978/ 79:
410). Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 49,8 milj. kr. I sin
anslagsframställning för budgetåret 1980/81 har byggnadsstyrelsen lagl fram
förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inredningsobjekt.
Uppsala
Institutionen jör juridik.
Regeringen medgav genom beslut den 5 oktober 1978 att lokaler motsvarande en
programarea av 1 700 m exkl. kapprum etc. får tas i anspråk för institutionen
för juridik. Byggnadsstyrelsen föreslår att lokalbehoven tillgodoses genom
förhyrning inom f. d. Stadshotellet och f. d. Oxenstiemska huset. Den inredda
arean uppgår till I 850 m och byggnadsstyrelsen beräknar kostnaden för
inredning till I 875000 kr. Inflyttning beräknas påbörjas sommaren 1980.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Göteborg
Etnologi m.m. Byggnadsstyrelsen har
med skrivelse den 5 juni 1979 redovisai lokalsituationen för etnologiska
institutionen och bebyggdsean-tikvariska linjen vid universitetet i Göteborg
samt för dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg. Verket har beräknal
kostnaderna för erforderlig ny inredning i utökade, förhyrda lokaler till
720000 kr. och föreslår att en definitiv kostnadsram av nämnda belopp förs upp
i inredningsplanen.
Övrigt
Elevbosläder för specialskolan. I
gällande inredningsplan är uppförd en definitiv kostnadsram av 1,3 milj. kr. för
anskaffning av inredning till tolv elevbosläder för specialskolan (prop.
1978/79: 25 s. 57). Under budgeiårel 1979/80 planeras anskaffning av
ytterligare fyra elevbostäder (prop. 1978/ 79: 100 bil. 12 s. 328). Regeringen
har under 1979 medgivit aU högst I 220 000 kr. tas i anspråk från kostnadsramen
för inredning till sammanlagt elva elevbostäder vid Manillaskolan i Stockholm,
Hällsboskolan i Sigtuna, Ekeskolan i Örebro, Östervångskolan i Lund,
Vänerskolan i Vänersborg och Kristinaskolan i Härnösand. För inredning av
återstående planerade elevbostäder beräknar byggnadsstyrelsen en kostnad av
460000 kr. utöver anvisade medel. Byggnadsstyrelsen föreslåren höjning av
kostnadsramen till (1 300000-1-460000=) 1 760000 kr.
Föredrugunden
För att inredning och utrustning ulan försening skall
kunna anskaffas till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i
följande sammanställning angivna kostnadsramama - i 1 OOO-tal kr. - föras upp
i inrednings- och utrustningsplanema. Jag har därvid tagit hänsyn till
prisökningar under upphandlingstiden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Objekt
Förordad ram Kostnadsram
eller
förordad ----------
ändring av Definitiv
tidigare
ram ram
Del ram
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inredning
Uppsala
Inslilulionen för juridik -(- 900 900
Göteborg
Icke laboraliva institutioner m. m. -l- 550 5000
Övrigt
Elevbosläder för specialskolan -(- 460 1760
Utrustning
Uppsala
Ombyggnad av synkrocyklotron vid
Gustaf Wemers institut -1-900 5 200
jag har beräknat 900000 kr. för
inredning till institutionen för juridik i Uppsala, motsvarande den föreslagna
utökningen av lokalema.
Prop. 1979/80: 25 46
De av byggnadsslyrelsen föreslagna
lokalerna för etnologi m.m. vid universitetet i Göteborg bör i avvaktan på utbyggnaden
i Renströmsparken ställas till universitetets förfogande som en gemensam resurs
för icke-laborativa verksamheler. Jag har beräknal 550 000 kr. för inredning av
dessa lokaler. I inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 4 450 000 kr.
för inredning främst av förhyrdra lokaler för icke-luborutiva inslilulioner
m.m. (prop. 1973:61 s. 25). Jag föreslår alt denna koslnadsram höjs lill
(4450000-1-550000=) 5 milj. kr.
I ulruslningsplanen är uppförd en
definitiv kostnadsram av 4.3 milj. kr. för ombyggnud uv synkrocyklotron vid
Gustaf Werners institut i Uppsala (prop. 1975/76; 117 s. 20 och 33). Med hänsyn
till förändringar i valutakurser föreslår jag att nämnda kostnadsram höjs lill
5.2 milj. kr.
Jag förordar att de ökade utgifter
som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga
medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning av lokaler vid
högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar somjag har förordat i del
föregående.
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
[I I] D
54. Extra resurser för lönekostnader inom högskolan. Universitets-och
högskoleämbetet (UHÄ) framhåller i skrivelse 1979-09-24 atl de medel som
anvisals till högskoleenhetema i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 är för
lågt beräknade med avseende på kompensationen för avtalsenliga löneökningar.
UHÄ hemställer att ytterligare 23 milj. kr. anvisas med följande fördelning
mellan högskoleenheter:
'opp.
tkr.
2 535
1245
1030
485
180
175
50
2 180
235
365
260
510
Högskoleenhet
Universitetet i Stockholm
Tekniska
högskolan i Stockholm
Karolinska institutet
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Grafiska institutet och institutet för
högre kommunikations- och reklamutbildning
Konsthögskolan
Musikhögskolan
Universitetet i Uppsala
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Högskolan i Falun/Boriänge
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Örebro
Prop. 1979/80:25 47
Universitetet i Linköping 1 680
Högskolan i Jönköping 350
Universitetet i Lund 4 640
Högskolan i Kalmar 240
Högskolan i Kristianstad 110
Högskolan i Växjö 370
Universitetet i Göteborg 1 895
Chalmers tekniska högskola 960
Högskolan i Borås 175
Högskolan i Karlstad 460
Universitetet i Umeå 1 995
Högskolan i Luleå 635
Högskolan i Sundsvall/Härnösand 240
Summa 23 000
Föredraganden
Avtalsrörelsen 1978 ledde bl. a.
till vissa spedalåtgärder för högskolelärarnas del. De kostnadsmässiga
effekterna av dessa har blivit större än den uppskattning som utgjorde ett
underlag i regeringens budgetarbete. Avvikelsen är av mindre omfattning med
hänsyn till att anslagen är av storleksordningen 2,7 miljarder kr. Speciella
omständigheter föreligger emellertid inom högskoleområdet varför jag anser att
en uppräkning med 23 milj. kr. bör ske. Medlen bör senare fördelas mellan
högskoleenheter i överensslämmelse med UHÄ;s förslag.
Med hänvisning till vad jag har
anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen
att till Exiru resurser för
lönekosinuder inom högskolun på tilläggsbudget I till slatsbudgelen för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 23000000 kr.
E. Vuxenutbildning
[12] E 1. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Sveriges
Utbildningsradio AB (UR) ingår sedan den 1 juli 1978 i koncernen Sveriges Radio
AB (SR). Antal anställda är f. n. omkring 340.
UR kommer enligt beslul av
regeringen atl lokaliseras till Tyresö kommun. Byggnadsstyrelsen har
regeringens uppdrag att i samråd med UR före utgången av år 1979, redovisa ett
byggnadsprogram för nybyggnad av lokaler i Lindalen i Tyresö kommun, med
beräknad inflyttning 1984. F. n. disponerar UR lokaler med en totalyta av 9200
m, varav ca 4 100 m i Stocksund samt ca 3 300 m på A I i Stockholm. Övriga
lokaler är utsprid-
Prop.
1979/80:25 48
da i Slockholm. Dessutom disponerar UR lekniklokaler genom
inhyrning hos SR.
SR hat hos regeringen hemställt all
UR tillfälligt far disponera nya och ändamålsenliga lokaler i avvaktan på
inflyttning i egna lokaler i Lindalen. UR framhåller för sin del att nuvarande
lokaler ej möjliggör en rationell produktion och kan ej heller anses svara mol
en för personalen god arbelsmiljö. SR föreslår därför atl UR beieds möjlighet
att, för liden fram till inflyttning i Lindalen i Tyresö, disponera samlade
kontorslokaler i kv. Amsterdam i Slockholm. UR skall enligl förslagel fortsälla
all ulnyllja nuvarande lekniklokaler i Stocksund.
SR har förhyrt nybyggda lokaler i
kv. Amsterdam för all möjliggöra en evakuering av TV 2:s adminislralion från
nuvarande baracker i kv. Förrådsbacken. Evakueringen sammanhänger med krav
från Slockholms kommun alt riva barackerna. SR och byggnadsslyrelsen har
redovisat förslag lill nybyggnad i kv. Förrådsbacken, bl. a. för TV 2.
Regeringen har inle tagit förslaget om utbyggnad i kv. Förrådsbacken. Däremot
har regeringen medgivit byggnadsstyrelsen dispens för atl intill den I
september 1982 på oförändrade villkor utnyttja kv. Förrådsbacken. SR har mol
denna bakgrund förordat alt barackerna i kv. Förrådsbacken under ytterligare
tid disponeras för TV 2 i avvaktan på beslut om hur lokalfrågan permanent skall
lösas.
SR har därför övervägt alternativ
användning av kv. Amsterdam och förordat att UR bereds möjlighet att, i avvaktan
på flyttning till Lindalen i Tyresö, få disponera lokalerna.
UR har beräknat att en provisorisk
flyttning berör ca 293 arbetsplatser. Lokalema i kv. Amsterdam medger 296
arbetsplatser inkl. vissa tekniklokaler. Totalt skulle UR disponera 7078 m i
kv. Amsterdam.
SR beräknar merkostnaderna för UR:s
flyttning lill 2253000 kr. avseende budgetåret 1979/80 och till 3 767 000 kr.
avseende budgetåret 1980/81. Angivna belopp motsvaras av en minskning av
kostnaderna i den avgiftsfinansierade verksamheten. Således avser SR att för
1979/80 återlämna motsvarande belopp i överskott av den avgiftsfinansierade
verksamheten.
Utöver angivna koslnader får UR
merkostnader av engångskaraktär för vissa inredningsarbeten för totalt 200000
kr, samt för anskaffning av administrativa inventarier för totall 600000 kr.
SR hemställer att företaget i
tilläggsanslag för verksamheten inom Sveriges Utbildningsradio budgetåret
1979/80 tilldelas 3 053 000 kr.
Föredraganden
Regeringen har beslutat att
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skall förläggas till Lindalen i Tyresö kommun
och har den 20 april 1979 uppdragil ål byggnadsstyrelsen att före utgången av
år 1979 i samråd med UR redovisa ett byggnadsprogram för nybyggnad i Tyresö.
Sveriges Radio AB (SR) har i skrivelse till regeringen
hemställt om all
Prop.
1979/80:25 49
UR, i avvaktan på inflyttning i egna lokaler i Tyresö,
bereds möjlighel att provisoriskt förlägga huvuddelen av UR:s verksamhel till
gemensamma och ändamålsenliga lokaler. SR föreslåratt UR får disponera 7 078 m
i kv. Amsterdam.
Enligt min mening bör UR beredas
möjlighet att i avvaktan på flytlning till Lindalen i Tyresö utnyttja lokalerna
i kv. Amsterdam. Jag utgår härvid från att hyrestiden anpassas till den
planerade tidpunkten för flyttningen till Tyresö 1984 och att arbetet med
planeringen av de nya lokalerna i Lindalen bedrivs skyndsamt och i enlighet med
meddelade riktlinjer.
Jag beräknar ökade kostnader för
lokalhyra och förvaltning lill 2 253 000 kr. för innevarande budgetår. Jag
beräknar vidare kostnader för administrativa inventarier till 600000 kr. Det
senare beloppet minskar anskaffningsbehovet vid flyttningen till Lindalen.
jag anser också i likhet med vad SR
har föreslagit atl de ökade lokalkostnaderna för UR skall molsvaras av
minskade kostnader i den avgiftsfinansierade verksamheten till etl belopp av 2
253000 kr. och balanseras av motsvarande överskott i den avgiftsfinansierade
verksamheten 1979/80, vilket bör framgå av SR:s bokslut.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges Utbildningsradio
aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa
ett anslag av 2 853 000 kr.
[ 13] E 10. Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett förslagsanslag av 90057000 kr. Från anslaget bestrids bl.a.
kostnader för grundläggande undervisning i svenska språket med
samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i
Sverige. Undervisningen, som bedrivs som försöksverksamhet, får omfatta högst
850000 studietimmar under budgetåret 1979/80, Av dessa får 400000 studietimmar
användas till undervisning som ges enligt lagen (1972: 650 ändrad 1976: 590)
om rätl till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
och 450000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning.
Undervisningen, som skall vara kostnadsfri för deltagama, bedrivs av
skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens
invandrarverk och anordnas av studieförbunden.
Folkbildningsförbundet har inkommit
med en skrivelse angående statsbidragen till cirkelledare i svenska med
samhällsorientering för invandrare inkl. lagstadgad undervisning.
Föredraganden
Sedan den I januari 1978 utgär
statsbidrag med 100 kr. 25 öre per studietimme i studieförbundens undervisning
för invandrare i svenska 4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 25
Prop.
1979/80:25 50
språket m.m. Den allmänna kostnadsutvecklingen har ställt
studieförbunden i en svår situation vad gäller svenskundervisning för
invandrare eftersom denna undervisning skall vara kostnadsfri för deltagarna.
Med hänsyn härtill förordar jag att statsbidraget per studietimme fr.o. m. den
1 januari 1979 höjs från nuvarande högst 100 kr. 25 öre lill högst 102 kr. 45
öre per studietimme. Av delta belopp räknar jag med att bidrag till ledare och
materiel skall ulgå med högst 65 kr. 45 öre per studietimme. Fr. o. m. den I juli
1979 beräknar jag en ytterligare höjning med 2 kr. 25 öre lill högsl 104 kr. 70
öre per studietimme, varav högst 67 kr. 70 öre beräknas avse bidrag till ledare
och maleriel. Till verifierade lönebikostnader utgår statsbidrag med högsl 2
kr. per studietimme. Med hänsyn till atl studieförbundens lönebikostnader för
ledarna i undervisningen för invandrare i svenska språkel m. m. har ökat
kraftigt under senare tid förordar jag att statsbidraget för lönebikostnader
höjs från högst 2 kr. till högst 3 kr. 50 öre per studietimme fr. o. m. den 1
juli 1979.
De av mig förordade
bidragsförändringarna kan beräknas medföra ett ylterligare medelsbehov under
detta anslag om ca 6,3 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordal i
fråga om höjningar av statsbidragsbelopp till undervisning för invandrare i
svenska språket m. m.
[14] E 14. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag:
Kompensation for prisutvecklingen. Riksdagen beslöt våren 1978 i enlighel med
regeringens förslag i propositionen om radio och TV att programföretagen skall
erhålla kompensation för den allmänna kostnadsutvecklingen som den avspeglar
sig i konsumentprisindex (KPl) (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/
78:337).
I prop. 1978/79:25 hemställde
regeringen om bemyndigande att slutligt fastställa kompensation för automatiska
pris- och löneökningar för Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UR) enligt
samma principer som gäller för den övriga rundradioverksamheten. Riksdagen
beslöt i enlighet med regeringens förslag (UbU 1978/79: 15, rskr 1978/79:
124).
UR har hemställt, dels att
förelaget erhåller ett tilläggsanslag för budgetåret 1978/79 om 500000 kr, för
att täcka kostnadsökningen, dels aU kompensation för kostnadsökning i
fortsättningen utbetalas som tilläggsanslag inom resp. budgetår, dels att
företaget fr. o. m. budgetåret 1979/80 erhåller medel på reservationsanslag.
Föredrugunden
Riksdagen har vid 1978/79 års
riksmöte bemyndigat regeringen atl slulligl fastställa kompensation för
automatiska pris- och löneökningar för
Prop. 1979/80:25 51
Sveriges Utbildningsradio akiiebolag (UR) med ulgångspunkt
i den allmänna koslnadsulvecklingen som den avspeglar sig i konsiimenlprisinde.x
(KPl). enligl samma principer som gäller för den övriga rundradioverksämhelen
(prop. 1978/79:25. UbU 1978/79: 15, rskr 1978/79: 124).
UR har f n. ell obetecknat anslag. Fr.o. m. budgeiårel
1980/81 bör UR erhålla ett reservationsanslag, efteisom del slutliga uifallel
av kostnadsökningarna enligt KPl inte kan faslslällas förrän efter budgetarets
slut. Riksdagen bör enligl min mening för varje budgelår anvisa medel på en
särskild anslagspost till kompensation lorden allmänna koslnadsulvecklingen som
tien avspeglas i KPl. Medlen skal! utbetalas till UR kvartalsvis i ellerskoli.
Anslagsposten, som enbarl skall kunna användas för delta ändamål, hiir vara så
generösl beräknad all medlen räcker även för koslnadsökningar som översliger
vad som i nuläget kan förvänlas.
Den kompensation för allmän kostnadsutveckling som den
avspeglas i KPl som bör utgå tili UR for budgetåret 1978/79 har beräknals till
4047 400 kr. I regeringens förslag till budget för UR för budgetåret 1978/79.
som faslsiälles genom riksdagsbeslut (prop. 1977/78:91. KrU 1977/78: 24. rskr
1977/78:337). hade beräknals medel för löne- och prisomräkning med 3 610700 kr.
Den kompensafion som bör utgå sedan inedlen för löne- och prisomräkning har
avräknats uppgår lill 436 700 kr. Dessa medel bör anvisas lill UR även för
budgetåret 1979/80. Vidare bör riksdagen till UR anvisa medel för den
kompensation som kan komma att ulbelalas under innevarande budgelår. För delta
ändamål bör enligt min mening beräknas 10 milj. kr.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges Utbildningsradio
aktiebolag: Kompensation för prisiiiveckUngen på lilläggsbudgel I lill
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 10 873
400 kr.
Prop.
1979/80:25 52
KAPITALBUDGETEN
11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[15] 13. Radio- och televisionshus. I statsbudgeten för
innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
investeringsanslag av 2416000 kr. Behållningen under anslaget var vid ingången
av budgetåret ca 2,8 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet
under budgetåret till ca 7,5 milj. kr., varför ytterligare 2,3 milj. kr.
behöver anvisas på tilläggsbudget. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att till Radio- och televisionshus
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
invesleringsanslag av 2 300 000 kr.
[16] 14. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 135 milj. kr. (prop. 1978/79:82,
UbU 1978/79:43, rskr 1978/79:410). Under anslagel är uppförda två investeringsplaner,
nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kulturändamål m.
m. Behållningen vid budgetårets början uppgick till 49 milj. kr. Någon
medelsanvisning på tilläggsbudget beräknas f.n. inte bli erforderlig. Däremot
bör följande objekt redovisas i detta sammanhang. Kostnaderna redovisas i det följande
i prisläget den 1 april 1979.
Stockholm
Om- och lillhyggnud av restaurang
m. m. inom Frescatiområdet. I prop. 1977/78; 106 (s. 4) lämnades senasl
redogörelse för ombyggnad av den nuvarande restaurangen Lantis och nybyggnad av
det s. k. Allhuset med lokaler för bokhandel, kårservice, kafé och godscentral.
Regeringen uppdrog den 8 juni 1978
åt byggnadsstyrelsen au inom en kostnadsram av 33 250000 kr. i prisläget den 1
april 1977 utföra nämnda om- och tillbyggnad samt provisorisk restaurang under
tiden för ombyggnaden. Byggnadsarbelena påbörjades i december 1978. Uppräknad
till prisläget den I april 1979 blir koslnadsramen 39,3 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen har den 26 juni
1979 redovisat att kostnaderna för projektet nu beräknas till 46,7 milj. kr.
Byggnadsslyrelsen bedömer att kostnadsökningen i försia hand beror på att
projektels svårighetsgrad som har sin grund i det komplexa innehållet och den
ovanliga utformningen, underskattades i systemkalkylen. Kostnadsökningen sammanhänger
enligt styrelsen också med utvecklingen av byggnadskostnaderna under den
utsträckta tiden från projekteringen av systemhandlingar till byggstarten.
ca
4 år. Enligt byggnadsstyrelsens erfarenhet kan i enskilda fall en indexmässig
uppräkning av kostnadsramar över så lång tid vara behäftad med osäkerhet.
Nybyggnud uv Idrottshallar m. m.för
gymnastiklärarulbildning. Av den redogörelse som lämnades i prop. 1978/79:82
(s. 8) för detta projekt framgår att nybyggnaden omfattar två idrottshallar,
varav en mindre. 1 gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram av
12050000 kr., motsvarande 13 150000 kr. i prisläget den I april 1979, som
omfattar den större hallen och vissa sprängningsarbeten för den mindre hallen.
Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar
för den mindre idrottshallen om 710 m programarea. Byggnadsarbetena planeras
kunna ske i direkt anslutning till färdigställandet av den större hallen.
Kostnaden beräknas till 3 050000 kr. exkl. sprängningsarbeten.
Byggnadsstyrelsen föreslåratt kostnadsramen för nybyggnaden höjs till (13
150000-1-3 050000=) 16,2 milj. kr.
Lund
Ombyggnad uv dalacentral. Regeringen uppdrog den 10
maj 1979 ål byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 3 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1978 projektera ombyggnad av datacentralen vid
universitetet i Lund t. o. m. bygghandlingar. Regeringen har samma dag
bemyndigat byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 2 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1978 utföra sådana ombyggnadsåtgärder som direkt följer
med den planerade installationen av datorutrustningen. Kosinadema har
förskottsvis belastat kostnadsramen Diverse objekt. Övriga planerade åtgärder
innefattar bl.a. kundutrymmen och arbetsrum m.m. Byggnadsstyrelsen föreslåren
kostnadsram av 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979 för hela ombyggnaden
av datacentralen.
Föredrugunden
Med hänvisning till vad jag har anfört i det
föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar i 1
OOO-tal kr.
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbmkning
Byggstart
Färdig-
etällandp
78-04-01
79-04-01
Faktisk
Beräknad för är-mån
år-mån
t.o. m.
1979/80
79-06-30
Utbildning
och forskning
Slockholm
Om- och
tillbyggnad av
restaurang
m.m. inom
Frescatiområdet
36050
46700
8242
15000
79-02
81-02
Nybyggnad
av idrottshallar
m. m.
för gymnastiklärar-
ulbildning
12050
16200
6126
5000
78-09
80-12
Lund
Ombyggnad
av dalacentral
3 300
1 100
79-09
80-09
Prop.
1979/80:25 54
Under invesleringsanslaget
Byggnadsarbeten för slallig förvallning har budgelminislern lidigare denna dag
redovisai ell förslag till nybyggnad i kvarteret Balder i Bor;'is. I denna
nybyggnad planeras lokaler för statens industriverks enhel för
företagsutveckling (SIFU) m. fl. myndigheler saml för högskolan i Borås.
Regeringen har föreskrivii alt högsl 7000 mexkl. kapprum etc. får disponeras
för högskolan, innefallande biblioleka-rielinjen, förskollärar- och
frilidspedagogutbildning, lokala linjer, ensiaka kurser och förvallning.
Redovisning av byggnadsprojektet i sin helhet har lämnats under nämnda
investeringsanslag.
Jag föiordar alt de ökade utgifter
som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av lillgängliga
medel under förevarande anslag.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen all besluta om byggnadsarbeten m.m. inom Litbildningsdepartementels
verksamhelsområde inom de kostnadsramar somjag har förordal i det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordal i det föregående angående bestridande av ulgiftema för vissa
byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[17] Länefonden för riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna.
1 anledning av vad jag anfört under anslaget C 19. Bidrag till driften av
riksinlernatskolor angående etl ränte- och amorleringsfritt lån för skol- och
inlernatverksamhet i Sigtuna hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen
alt lill Lånclöiulen för riksinlernulskoleverksuinhet i
Siglunu på
lilläggsbudgel 1 lill slatsbudgelen för budgetåret 1979/80
anvisa
ett invesleringsanslag av 5 000 000 kr.
Prop. 1979/80:25 55
Bilaga 6.1
AVTAL 1979-09-13
angående riksinternulskolu m.m. i Sigtuna
Enligt avlal den 2 mars 1970 och
den 26 maj 1975 mellan staten och Sigtunasliftelsen. nedan kallad stiftelsen,
driver stiftelsen sill humanisliska läroverk med tillhörande elevhem som
riksinternalskola.
Siglunaskolåns akiiebolag, nedan
kallat bolagel, bedriver enligl avtal med slalen den 21 juni 1976
internalverksamhel för elever som anvisas av intagningsnämden för
riksinternalskolorna.
Stiftelsen och bolaget har funnit att de har ett gemensaml
inlresse av all låta den skol- och inlernalverksamhet, som de nu driver, fr. o.
m. den I juli 1980 med vissa ändringar forisätta i regi av en stiftelse, nedan
kallad skolstiftelsen, som siiftdsen och bolaget bildar för ändamålei.
(Stiftelsen och bolaget har iräffal preliminärt avtal härom den 9 februari
1979).
Med anledning härav har staten, å
ena. samt stiftelsen och bolagel, å andra sidan, enals om följande.
1.
Avtalen den 2
mars 1970, den 26 maj 1975 och den 21 juni 1976 skall upphöra att gälla vid
utgången av juni 1980.
2.
Slalen erlägger
senasl den 28 december 1979 en milj. kr. till stiftelsen och bolaget. 1 och med
att beloppel erläggs har stiftelsen och bolaget -utöver slalsbidrag som kan
utgå enligl gällande förordningar - inte något anspråk genlemol staten med
anledning av den verksamhel som avses med de under punkt I angivna avtalen
eller eventuellt underskott i verksamhelen för perioden fram till den I juli
1980.
3.
Om stiftelsen
och bolaget bildar den tilltänkta skolsliflelsen genom all tillskjuta de
tillgångar som anges i bilagu I resp. bilagu 2. skall stålen erbjuda
skolsliflelsen alt med staten ingå avtal om riksinternalskola m. m. på de
villkor som framgår av punkt 4.
Som ytterligare förutsättningar för att etl sådant
erbjudande skall göras gällei följande. Skolsliftelsen får inte vara skyldig
alt, i vidare mån än som framgår av bilagoma I och 2, svara för skulder och andra
förpliktelser som har uppkommil i verksamhel som har driviis av annan än
skolstiftelsen. Det får inte heller finnas något förbehåll rörande den
tillskjutna egendomen eller något moment i skolsliftelsens stadgar som kan
innebära svårigheter för skolsliflelsen alt fullgöra sin del av avtalet. Slaten
skall ulse en av stiftelsens revisorer såvill gäller lid som omfattas av
avtalet.
4. De villkor på vilka staten
enligl punkt 3 skall erbjuda skolstiftelsen att
sluia avlal är följande.
a) Den skol- och internalverksamhel
för vilken skolsliflelsen har fått medel enligt bilagoma I och 2
skall av skolstiftelsen bedrivas som
Prop.
1979/80:25 56
riksinternatskola med utbildning som motsvarar ulbildning
enligt läroplanen för gymnasieskolan. Del fömtses att vissa elever skall gå i
Sigtuna kommuns grundskola eller gymnasieskola och att eleverna anvisas av
intagningsnämnden för riksinternalskolorna.
b) För att stärka den
ekonomiska grundvalen för riksinlernalskolan skall
slaten senast den 28 december 1979 lämna skolstiftelsen elt lån på fem milj.
kr. Detta lån skall vara ränte- och amorteringsfriii under tiden fram till den
1 juli 1985, om annat inte följer av sista stycket under 4 b).
Som underlag för eventuella
förhandlingar om förlängning av lånet för tid efter utgången av juni 1985 skall
skolstiftelsen till regeringen inge en plan över hur skolstiftelsen tänker sig
att mark och andra anläggningar fortsäUningsvis skall disponeras.
För lånet skall skolstiftelsen
ställa säkerhet i form av pantbrev i skolsliftelsens fastigheter till belopp
som vid varje tilirälle skall motsvara lånets restbelopp. Då lånet utlämnas
skall pantbreven ha bästa förmånsrätt i skolsliftelsens fastigheter,
stadsägoma41 och 42 L.
Om skolstiftelsen skulle försälja
någon faslighet eller någon del därav, skall skolstiftelsen erlägga 25 % av
köpeskillingen till slaten som amortering på lånet. Detta skall dock inte
gälla om annat följer på grund av regeringens beslut vid medgivande enligl 4
f). Om skolsliftelsens verksamhel läggs ned eller om dess ändamål i väsentlig
mån ändras skall då kvarstående del av lånet omedelbart återbetalas. Delsamma
skall gälla om skolstiftelsen upplöses.
c) 1 riksinternatskolan intas både
intematelever och extemalelever (dag
elever).
Riksinternatskolan skall omfatta de
linjer och studievägar inom dessa som skolöverstyrelsen bestämmer för varje
läsår. Förslag skall lämnas av skolstiftelsen efter samråd med Sigtuna kommun.
d) För inlernatelever vid riksinternatskolan
skall finnas sammanlagt
minst 2(K) inlernatplatser.
e) Riksinlernalskolan skall ledas
av skolsliftelsens styrelse. Det förut
sätts därvid dels att skolstiftelsen under avtalstiden inte bedriver annan
verksamhet av nämnvärd omfattning, dels att skolsliftelsens sladgar för
avtalstiden föreskriver följande om styrelsen.
Styrelsen skall bestå av åtta
ledamöter som utses för högst tre år. Hälften av ledamölerna utses av sliftama
eller av någon som kan anses inta motsvarande ställning. Bland dessa utses
ordföranden. Sigtuna kommun skall ha rätt att utse en ledamot. Regeringen utser
tre eller, om kommunen inte utnyttjar sin rätt, fyra ledamöter. Slyrelsen utser
inom sig vice ordförande.
För varje ledamol skall en
personlig suppleant utses för samma tid och i samma ordning.
I frågor som rör den avtalade
verksamheten gäller följande. Styrelsen är beslutför, när mer än halva antalet
ledamöter eller suppleanler för dem är
Prop. 1979/80:25 57
närvaiande. Som slyielsens beslut gäller den mening som
biträds av mer än hälften av anlalel närvarande ledamiiler och ijiinsigörandc
suppleanter eller, vid lika röstetal, den mening som biträds av ordförande.
Slalen har inlel alt erinra mol all
i skolsliftelsens stadgar tas in en bestämmelse om au vissi anlal förelrädare
för de anställdas (irganisationei skall ha närvarorätl och yltranderäll vid
sammanlräden med styrelsen.
f) Den mark och de anläggningar som
anges i bilagorna I och 2 får under
avialstiden inle avyttras, ytterligare belånas eller annat än lillfälligl upplå
tas utan regeringens tnedgivande.
g) Styrelsen skall väl vårda
den egendom som slår lill förfogande för den
avtalade verksamhelen och svaia för driften av verksamhelen. Därvid
skall slyrelsen anslälla personal för verksamhelen. om inte annal följer av
privalskolförordningen (1967:270). faslslälla elevavgifter samt årligen upp
rälla budgel och lill skolöverslyrelsen lämna redovisning för verksamhe
len.
Räkenskaperna för den avialade
verksamhelen skall föras åtskilda från stiftelsens övriga räkenskaper.
Närmare bestämmelser om redovisning
och revision av slyrelsens verksamhel enligl g) meddelas av skolöverstyrelsen
i reglemenie för riksinlernalskolan.
h) Skolstiftelsen svarar för all
den avtalade verksamheten har erforderliga lokaler och anläggningar.
Till byggnadskostnader för elevhem
utgår statsbidrag enligt förordningen (1979:452) om statsbidrag till vissa
elevhem eller de bestämmelser som kan komma att ersätta berörda bestämmelser i
denna förordning. Vad sålunda har ulgått i slalsbidrag skall ålerbeialas, om
stiftelsen upplöses.
1 fråga om ny-, om- eller
tillbyggnad eller köp av andra lokaler i)ch anläggningar än elevhem skall
staten och skolstiftelsen överlägga om de ekonomiska konsekvenserna utifrån de
regler som gäller för statlig medverkan vid finansiering av skolbyggnader inom
det allmänna skolväsendet. Sådana överläggningar skall företrädesvis äga rum
med ledning av plan över hur skolstiftelsen tänker sig alt mark och andra
anläggningar fortsällningsvis skall disponeras.
i) För driften av
riksinlernalskolan och riksinlernaiverksamheien utgår slalsbidrag av den
omfattning som följer av 20, 22 och 23 S§ förordningen (1970:333) om
riksinlernatskolor.
j) De kostnader för den avtalade verksamheten
som inte täcks av statsbidrag eller ersättning från kommuner skall läckas av
skolstiftelsen genom elevavgifter eller på annal säll.
k) Avtalet skall gälla för liden
den I juli 1980-30 juni 1985. Om avlalel inte sägs upp senast tio månader före
avtalstidens utgång, skall det förlängas varje gång med ett år.
1) Om endera parten inle iakttar
villkoren i avtalet, får den andra parlen säga upp avtalet till upphörande
nästkommande I juli. Dock skall uppsäg-
Prop.
1979/80: 25 58
ningstiden vara lägst fyra månader.
4. Del nu slutna avtalet mellan staten saml
Siglunaslifielsen och Siglunaskolåns akiiebolag är från statens sida iräffat
under förulsällning av regeringens godkännande.
Till detta avtal har fogals vissa prolokollsanteckningar
som bilugu 3.
Della avtal har upprällals i tre
likalydande exemplar av vilka parterna har lagil var sitt.
Slockholm den 13 seplember 1979
För slaten För Sigtunasliftelsen
Ulf W Lundin Curt Nicolin Ingvar Bohman
För Siglunaskolåns akiiebolag Ulf Hellners
Mot ovanstående avtal har vi inlel atl erinra
För Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Jacob Wallenberg
Peter Wallenberg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilugu I till avlal mellan
Slaten, Siglunastiftelsen och
Sigtunaskolans AB
1979-09-13
Specifikation
av tillgångar som Sigtunastiftelsen skall tillskjuta vid grundandet av
Skolstiftelsen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tillgångar
Värde, I
OOO-tal kronor
Invenlarier Byggnader
Skollokaler och elevhem
Fyra villor
Bostäder (tidigare S:l Göran, del)
Gymnastikhus med slöjdsalar, m. m.
Tennisbana med Barracudahall,
ishockeyrink saml div. byggnader å Aludden
Mark Skollokaler och elevhem,
Stg 41, 41 A, 42, 42 N,42 1
42 J och 42 L Fyra villor, Stg 42
D. 42 E,
42 F och 42 G Del av Aludden,
områden
1 och 2 Skogsområde norr
skolområdel,
Stg 42 K
Omsätlningslillgångar och kortfristiga skulder till samma
värde
Summa tillgångar
Avgår
Ränte- och
amorteringsfriii lån enligl K. brev 1963-06-05 Saldo tillskott
21600 1000
1700
1600
900
9000
644
3 400
2 145
1500
26800
15189
43489
1 150 42339
Bilugu 2 till avtal mellan
Staten, Sigtunastiftelsen och
Sigtunaskolans AB
1979-09-13
Specifikation
av tiUgångar som Sigtunaskolans AB skall tillskjuta vid grundandet av
skolstiftelsen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tillgångar
Värde. 1
OOO-tal kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 andelar
i brf Sigtunahus I 2 andelar i brf Koppardosan 4 Invenlarier Fasligheter
Omsätlningslillgångar och
kon-fristiga skulder till samma värde
Summa tillgångar
540 180
1030 34 890 36640
36640
Prop. 1979/80:25 60
Bilaga 3 lill avlal mellan
Staten, Siglunastiftelsen och
Sigtunaskolans AB
Protokollsanteckningar till avtal 1979-09-13 angående
riksinternatskola m. m. i Sigtuna
Gemensamma protokollsunteckningur
1. Parterna är medvetna om att
skolöverslyrelsen utreder förutsättning
arna för en internationell gymnasielinje vid riksintematskolan och att
skolöverslyrelsen kan väntas redovisa sitt förslag inom kort. Parterna är
också medvetna om att denna fråga är av intresse för skolsliftelsen och är
därför beredda att diskulera frågan efter det att skolöverstyrelsen har
lämnal sitt förslag.
2.
Staten avser
alt se över konslruklionen av driflbidragssystemet för riksinternatskolorna.
3.
Parterna är
ense om att den personal som nu är anställd dels av bolagel, dels av stiftelsen
för den av humanisliska läroverket bedrivna verksamhelen skall erbjudas
fortsatt anställning på oförändrade villkor hos skolstiftelsen samt därvid i
samtliga hänseenden tillgodoräkna sig sin tidigare anställningslid vid bolaget
resp. humanistiska läroverket.
Parterna är vidare ense om att de
särskilda koslnader som kan uppstå för skolsliftelsen på grund av övertalighet
skall bäras av skolstiftelsen. Något statsbidrag skall således inte utgå som
bidrag till kostnader för löner m. m. för övertalig personal.
4. Partema är ense om att i samråd med Sigtuna kommun
vidare disku
tera frågan om att i skolsliftelsens regi få bedriva viss utbildning i årskur
serna 7-9 i grundskola enligt gällande läroplan för gmndskolan.
ProioktAlsunteckning av staten
Framställning enligt punkt 4 f om
avyttring, ytterligare belåning eller annan än tillfällig upplåtelse av mark
eller anläggning som tillhör skolsliftelsen kommer normall att medges om detta
kan bedömas vara till förmån för skolsliftelsens verksamhet.
Prop.
1979/80:25 61
Bilagu 7
Uldrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan tiU tiUäggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
F. Service och kontroU
[I] F 9. Statens utsädeskontroll: Utrustning. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 80000 kr.
Slutens utsädeskontroU
Vid slalens utsädeskontrolls enhel
i Solna finns en specialgroningsan-läggning. Under vintem 1979 gick denna
anläggning sönder. En reparation av anläggningen är oekonomisk. Därtill är
anläggningen synnerligen energikrävande.
Utsädeskontrollen föreslår därför
att anläggningen byts ut mot gronings-skåp. Detta ger lägre analyskostnader
samt är energibesparande. Kostnaden för inköp och instaUation av två
groningsskåp beräknas till 180000 kr. Anvisat anslag krävs för andra nödvändiga
investeringar. Utsädeskontrollen hemställer därför om ett tilläggsanslag av
180000 kr.
Föredraganden
Jag biträder statens utsädeskontrolls förslag om tilläggsanslag
för inköp av groningsskåp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens uisädeskonlroll:
Utrustning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 180000 kr.
Prop.
1979/80:25 62
[2] Utökad garanti tiU förenade fabriksverken och SMT
PuUmax AB. Med
anledning av förslag i prop. 1978/79:25 (bil. 5 p. 10, TU
1978/79:8, rskr 1978/79: 100) har riksdagen bemyndigat regeringen att ikläda
staten garanlier för täckning av kostnader intill ett belopp av högst 2
milj.kr. för utprovning av en avgaskontrollmetod hos förenade fabriksverken och
SMT Pullmax AB. Med stöd av detla bemyndigande har regeringen godkänl det i
nämnda proposition redovisade avtalet mellan staten, å ena, samt förenade
fabriksverken och SMT Pullmax AB, å andra sidan, rörande utprovning och
utveckling av ett system för förenklad avgasprovning.
Mot bakgrund av att den i avtalet
angivna utprovningsfasen inte såsom fömtsätts kunnat slutföras till den 30
september 1979 har parterna i ett tilläggsavtal av den 17 september 1979
överenskommit om att förlänga utprovningsfasen t.o.m. den 30juni 1980. Enligt
tilläggsavtalet kommer regeringen att slutligt godkänna detta under
förutsättning att riksdagen faltar de beslul som behövs härför.
Under den förlängda delen av
uiprovningsfasen skall utförda avgasprov utvärderas. Vidare skall visst
kompletterande systemarbete och vissa kon-stmktionsprov genomföras. Det i
huvudavtalet gjorda garantiåtagandet från statens sida avseende utprovningsform
har i tilläggsavtalet utökats med elt belopp av 2 milj. kr. Detta belopp
exkluderar indexuppräkning och vissa avvecklingskostnader intill ett belopp av
175 0(X3 kr. Innan arbetet påbörjas med en ny fas efter den 30 juni 1980 skall
parterna enligt tilläggsavtalet ha träffat överenskommelse om det fortsatta
arbetets omfattning och koslnad.
För alt tilläggsavtalet slutgiltigt
skall kunna godkännas förordar jag all regeringen inhämtar riksdagens
bemyndigande att ikläda staten ytterligare garantier avseende eventuell
ersättning till de aktuella företagen.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att
utöver tidigare beslutade garantier - ikläda staten ytterligare garantier för
täckning av kostnader intill ett belopp av högst 2 500000 kr. för utprovning av
en avgaskontrollmetod hos förenade fabriksverken och SMT PuUmax AB.
Prop. 1979/80: 25 63
KAPITALBUDGETEN
11. STATENS ALLMANNA FASTIGHETSFOND
[3] 15. Byggnadsarbeten vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. På
statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna
anslagsrubrik anvisals ell invesleringsanslag av 90 milj. kr. Anslaget
disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen
godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen hemställeratt en
kostnadsram förföljande objekt las upp i investeringsplanen.
Sveriges luntbruksuiiiversitel Ullunu
Ökud uniagning till veterinärlinjen, om- och lillhyggnud,
KC. Enligl riksdagens beslul har den årliga anlagningen till veterinärlinjen
ökats från 50 till 75 siuderande per år fr. o. m. höstterminen 1978. De första
två åren sker undervisningen vid husdjursvetenskapligl centrum (HVC). Fr.o.m.
höstterminen 1980 startar undervisningen med del ökade antalet siuderande vid
klinikcenlmm (KC), vilkel kräver en om- och tillbyggnad av detta.
Den 22 febmari 1979 uppdrog
regeringen åt byggnadsstyrelsen atl projeklera denna om- och tillbyggnad inom
en kostnadsram av högst 4,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978. Denna
kostnad motsvarar 5,1 milj. kr. i prislägel den 1 april 1979.
Byggnadsslyrelsen, som den 18
september 1979 inkommil med programhandlingar, beräknar på gmndval av dessa
att kostnaderna för byggnadsarbetena skall rymmas inom den av regeringen satta
kostnadsramen. Om vissa av lokalerna skall kunna tas i bruk redan vid
höstterminens början den I september 1980 måste bygguppdrag ges i mitten av
december 1979. Byggnadsslyrelsen anser därför atl ärendet bör redovisas för
riksdagen i samband med tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1979/80.
Föredruganden
Med hänvisning till vad
byggnadsslyrelsen anfört föreslår jag att en kostnadsram för objektet förs upp
i gällande investeringsplan med ett belopp av 5,1 milj. kr.
Investeringsplan (I OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekl Kostnadsram Byggstart Färdig-
ställande
1979-04-01 år-mån år-mån
Sveriges lantbruksuniversitet
Ullunu
Ökad antagning till veteri
närlinjen, om- och tillbygg
nad, KC 5 100 80-03 81-08
Prop.
1979/80:25 64
Kostnaderna för objektet bör få
bestridas av lillgängliga medel under anslagel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all
1. bemyndiga regeringen atl beslula
om byggnadsarbelen vid Sveri
ges lanlbriiksuniversitei m. m. inom i invesleringsplanen uppförd
kostnadsram i enlighet ined vad jag har förordal i del föregående.
2. godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestri
dande av ulgiftema för vissa byggnadsarbeten vid Sveriges lant
bruksuniversitet m.m.
Prop.
1979/80:25 65
Bilugu 8
Uldrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: stalsrådel Burenstam Linder
Anmälan till tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
B. Främjande av utrikeshandeln m. m.
B 2, Handelssekreterare. Under denna rubrik har för
innevarande budgelår anvisats etl reservationsanslag om 24 413 000 kr.
1 detta belopp ingår medel avsedda
för att täcka handelssekreteramas löneförmåner.
Riksdagen har beslutat om ändring
av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda ulomlands i
statens tjänst m.m. (prop. 1978/79:58, SkU 1978/79: 15, rskr 1978/79:84).
Riksdagen har för budgetåret 1978/79 anvisal etl reservationsanslag av 604 000
kr. för ökade lönekostnader under budgetåret 1978/79 föranledda av de nya
reglerna (prop. 1978/79: 125 bil. 8, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447). Under
innevarande budgetår beräknar jag ökningen av lönekostnaderna för 26
handelssekreterare och för Ivå andra personer med löneförmåner motsvarande
handelssekreterares till I 253 000 kr. På grund härav behöver anslaget B 2.
Handelssekrelerare räknas upp med motsvarande belopp.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Hundelssekreterure på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 1 253000 kr.
5 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 25
Prop. 1979/80:25 67
BUuga9
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Wirtén
Anmälan tiU tilläggsbudget I till statsbudgeten fiir
budgetåret 1979/80 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE
HUVUDTITELN
C. Arbetsmiljö
[1] Cl. Arbetarskyddsstyrelsen. Genom proposition
(1979/80: 10) om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning har regeringen
föreslagit att en delegation för hybrid-DNA-frågor skaH inrättas. Delegationen
skall yttra sig till berörda tillsynsmyndigheter i frågor rörande
riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Den skall också göra
myndighelema uppmärksamma på sådana förhållanden inom hybrid-DNA området som
kan vara av värde för deras tillsynsverksamhet. Delegationen skall vidare yttra
sig till statliga institutioner samt till institutioner, företag m.fl. utanför
den offentliga sektom i frågor om riskklassificering samt i andra frågor än de
som är föremål för tillståndstvång eller offentlig tillsyn. Delegationen skall
även följa utvecklingen med avseende på de etiska villkoren för användningen av
hybrid-DNA-tekniken och anmäla till regeringen om någon planerad användning av
tekniken kan ifrågasättas från etiska och humanitära utgångspunkter. Slutligen
skall delegationen ha till uppgift att informera allmänheten om utvecklingen
inom delegationens ansvarsområde på ett sådant sätt att intresset för frågoma
upprätthåUs och den allmänna debatten stimuleras. Delegationen bör knytas till
arbetarskyddsstyrelsen i administrativt hänseende och föreslås inrättad
fr.o.m. den I januari 1980.
I propositionen föreslås att två
handläggare knyts till delegationens sekretariat. De skall ha sådan
naturvetenskaplig kompetens att de behärskar ämnesområdet. Vidare behöver
delegationen personalresurser för kansliuppgifter samt medel för vissa
omkostnader m. m.
Prop.
1979/80:25 68
Enligl propositionen blir
informationsverksamhet en viktig uppgift för såväl delegationen som för del
sekrelariat som kommer att knytas till denna. Vissa medel bör därför beräknas
speciellt för informalion om hybrid-DNA. informationsinsalserna bör i och för
sig ingå som en ordinarie del i främst arbelarskyddsslyrelsens
informationsverksamhet men kommer på gmnd av delegationens övergripande
uppgifler när det gäller hybrid-DNA-frågor också all omfalla hithörande frågor
som faller inom ramen för andra myndighelers lillsynsområden. I sådana fall är
del enligl proposifionen givetvis väsentligt alt informationen ulformas i
samråd med berörda tillsynsmyndigheter och med utnyttjande av deras
informationsresurser.
Totalt beräknar jag medelsbehovet
för delegationen för hybrid-DNA-frågor lill 200000 kr. under budgetåret
1979/80.
Med hänvisning till vad jag nu
anförl hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
att lill Arbetarskyddsstyrelsen på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 200 000 kr.
C 7. Bidrag till Stiftelsen Samhällsröretag
[2] Sekretess för uppgifter om anvisade arbeisiugure inom
de regionala stiftelserna för skyddat arbele. Arbetsvårdsföretagen drivs f. n.
som offentliga förvaltningar i myndighetsform. Detta innebär bl.a. att
tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet
gäller för arbetsvårdsföretagen. Det medför emellertid också att arbetsvårdsföretagen
måste iaktta de begränsningar i rätten att få tillgång till allmänna handlingar
som finns i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar, den s. k. sekretesslagen. Handlingar som rör personliga
förhållanden för arbetstagare, som har anvisats skyddat arbete av
arbetsförmedlingen, kan därför inte lämnas ut av arbetsvårdsföretagen annat än
under de fömtsättningar som anges i sekretesslagen (14 och 25 §§).
Vid årsskiftet 1979/80 övergår
huvudmannaskapet för den skyddade verksamheten i landel enligt riksdagens
beslut (prop. 1977/78:30, AU 16, rskr 74) till de regionala stiftelserna för
skyddat arbete. Stiftelsema är privaträtlsliga subjekt utan
myndighetsfunktioner och de regler om offentlighet och sekretess som gäller i
dag för arbetsvårdsföretagen kommer därför inte alt bli tillämpliga på
stiftelserna.
Den skyddade verksamheten bygger på
atl de anvisade arbetstagarna kan känna förtroende för alt uppgifler om deras
personliga förhållanden, t. ex. i form av intyg från läkare och psykologer
eller i form av utredningar av deras arbetsförmåga och sociala situation, inte
lämnas ul till obehöriga.
Prop. 1979/80:25 69
Del är därför vikligl att det vid övergången från
offenllig lill privat drift inle lämnas uirymme för några tvivel om atl skyddel
för de anvisade arbetstagarna i detta avseende är lika starkt som lidigare.
Mot denna bakgrund bör enligl min mening sekrelessfrägan inte lösas avlalsvägen
vilkel annars är del vanliga på den privata arbelsmarknaden, ulan genom
lagsliflning. I lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddal arbele bör
del därior införas en beslämmelse som förbjuder den som deltar i eller har
deltagit i verksamheten hos en regional stiftelse atl obehörigen röja vad han
därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.
Lagförslaget fogas till detta protokoll som bilaga.
Den föreslagna bestämmelsen gäller var och en som deltar i
eller har deltagit i verksamheten hos stiftelsen - aniingen som anställd eller
i någon annan funktion i.ex. som siyrdseledamol - och som därvid har tagil
befattning med ett ärende som rör en anvisad arbetstagare eller annars har fåll
reda på någon uppgift om en sådan arbetstagares personliga förhållanden. En
sådan uppgift får inle röjas obehörigen. Della innebär alt uppgiften normall
inle får lämnas ui vare sig munlligen eller genom att en handling företes eller
lämnas ut. Uppgifter som rör anvisade arbetstagares personliga förhållanden
skall således i princip vara lika skyddade hos den regionala stiftelsen som
hos arbetsförmedlingen.
Den som bryler mot bestämmelsen kan
straffas enligl 20 kap. 3 § brottsbalken för brott mot tystnadsplikt. I den
bestämmelsen föreskrivs atl den som yppar vad han till följd av lag eller annan
förfaUning är pliktig atl hemlighålla eller olovligen utnyttjar sådan hemlighet
döms för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högsl ett år. För
den som av oakl-samhel begår sådan gäming är straffet böler. Del bör framhållas
atl som brott mot lystnadsplikt betraktas även att någon röjer något som han
skall hemlighålla genom att förete eller lämna ut en handling (jfr NJA 1953 s.
654). Med hänsyn till den allmänna strafft)estämmelsen bör dei inte tas in
någon särskild straffbestämmelse i lagen om regionala stiftelser för skyddal
arbele. Det har dock ansetts lämpligl all erinra om atl straffansvaret regleras
i brottsbalken.
Jag vill i detta sammanhang nämna
atl den föreslagna lagsliftningen får betydelse även för arbetet hos
arbetsförmedlingarna. Arbetsförmedlingarna bör fortsättningsvis som regel
kunna utgå från att sekretesslagens skaderekvisil inle är uppfyllt när en
handling överlämnas till den skyddade verksamheten och atl handlingar därför
kan vidarebefordras i samma ordning som nu gäller.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga inom
arbelsmarknadsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen
(1979: 47) om regionala stiftelser för skyddal arbete.
Prop.
1979/80:25 70
[3] C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett anslag
av 214 milj. kr. Härav har under delprogrammet Institutet för metodutveckling
och forskning beräknals 7 150000 kr.
Medlen disponeras av
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för överföring till
arbetsmarknadsutbildningsfonden.
Föredraganden
Under delprogrammet Institutet för
metodutveckling och forskning har medel anvisats för verksamhet vid ett
institut för metodutveckling m. m., som avsågs bli inrättat den 1 januari 1980.
Av skäl som jag strax skall redovisa kommer institutet inte att inrättas vid
den avsedda tidpunkten. Behov har därför uppkommit all disponera om de medel
som beräknats för institutets verksamhet under andra hälften av budgetåret
1979/80,
Riksdagen barden 8juni 1979 (prop.
1978/79:216, AU 1978/79:40, rskr 1978/79:441) beslulal om fortsatt utredning av
frågan om förläggning av institutet för metodutveckling, forskning och
personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Regeringen har
genom beslut den 16 augusti 1979 meddelat direktiv för en sådan utredning.
Först när utredningsarbetet har
avslutats och riksdagen tagit ställning till förslag om lokalisering av
institutet, kan AMS genomföra rekrytering av personal till institutet och
påbörja verksamheten där.
I avvaktan härpå måste provisoriska
lösningar tillskapas så att de uppgifter som under tiden den 1 januari-den 30
juni 1980 skulle ha utförts av institutet kan fullgöras i annan ordning.
Vid ulformningen av sådana
provisoriska lösningar måste även frågan om övertalig personal beaktas.
Institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen skall bildas genom en sammanläggning av bl. a.
vissa delar av statens arbelsklinik och viss verksamhet vid Psykotekniska
Institutet vid Stockholms universitet (PTI). Medel för de båda sistnämnda
institutionemas verksamhet har beräknats endast för första hälften av
budgetåret 1979/80 eflersom den planerade sammanläggningen, somjag nyss har
nämnt, bedömdes komma till stånd den 1 januari 1980, samtidigt som den
regionala organisationen med arbetsmarknadsinstitut för yrkesinriktad
rehabililering träder i kraft.
Personal vid statens arbelsklinik
och PTI med i huvudsak klientinriklade uppgifter kommer att beredas arbete inom
den regionala klientinriklade verksamhelen med arbetsmarknadsinstitut i
Stockholms län. I ett övergångsskede - innan rekryteringen till det centrala
metodutvecklingsinsti-tutel har avslutats - kommer emellertid arbelskliniken
och PTI att ha kvar viss personal, som inte kan beredas arbete i den regionala
organisationen. Samtidigt saknas medel och arbetsuppgifter för en fortsatt
verksamhet vid arbelskliniken och PTI. Enligt min mening bör därför statens arbelsklinik
tillföras medel för viss fortsatt verksamhet under andra hälften av budget-
Prop. 1979/80:25 71
året 1979/80. Personal inom den arbetspsykologiska
verksamheten som staten erbjudit anställning, men som inle kan beredas plats i
den regionala organisationen med arbetsmarknadsinstitut i Slockholms län, bör
erbjudas arbete vid statens arbelsklinik under samma tidsperiod.
Bland de uppgifter som skall åvila
det centrala institutet för metodutveckling m. m. är alt svara för utbildning
av personal samt utveckling av metoder och arbetsformer vid
arbetsmarknadsinstituten. Dessa uppgifler är av särskill slor belydelse i ett
inledningsskede, när den nya organisationen byggs upp och etableras. I sin egenskap
av huvudman för den yrkesinriktade rehabiliteringen har AMS alt ansvara för
att dessa uppgifter blir utförda på ett sådant sätl att fältorganisationen ges
erforderiigt stöd i uppbyggnadsskedet. Del bör därför, enligt min mening,
ankomma på AMS att svara för att den personal som övergångsvis sysselsätts vid
statens arbelsklinik på lämpligt sätt kan medverka i sådant utbildnings- och ulvecklingsarbete
och därigenom beredas meningsfulla arbetsuppgifter.
Dämtöver behöver AMS temporärt ges möjlighet att använda
under delprogrammet anvisade medel för att på projektbasis eller i annan form
Ulföra de uppgifler, som åvilar styrelsen.
Mot bakgrund av vad jag här har anfört förordar jag att
AMS får använda de medel som har anvisats under delprogrammet Institutet för
metodutveckling och forskning dels för verksamhet som statens arbelsklinik
föreslås bedriva under andra hälften av budgetåret 1979/80, dels också för
sådana ytterligare kostnader för metodutveckling och personalutbildning
avseende verksamheten vid de regionala arbetsmarknadsinstituten som
övergångsvis kan erfordras.
Jag vill för riksdagens kännedom meddela att regeringen
den 16 augusli 1979 har godkänt avtal som träffats mellan statens
förhandlingsnämnd och vissa arbetspsykologiska institut om överlåtelse av
tillgångar m.m. från instituten. Ytterligare avtal kan komma att underställas
regeringen för godkännande. Dessa övertagandekostnader bör bestridas med medel
som har anvisals under anslaget C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering.
Det ankommer på AMS alt senast den 28 december 1979 till dessa institut
utbetala i avtalen överenskomna ersältningar som godkänts av regeringen.
Vidare vill jag för riksdagens kännedom meddela att
regeringen genom beslut den 13 september 1979 har bifallit en framställning av
skolöverstyrelsen om medel för anordnande av fortsatta korta anpassningskurser
Under tiden den 1 januari-den 30 juni 1980. I avvaktan på visst utredningsarbete
rörande kursernas framtida anordnande, överföring av vissa medel till den nye
kursanordnaren m.m., har medel för verksamheten tillgodo-förts anslaget C 8.
Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Regeringen har bemyndigat
skolöverstyrelsen att hos AMS rekvirera högst 1,9 milj. kr. för Verksamhet med
korta anpassningskurser under andra hälften av budgetåret 1979/80. AMS har
samtidigt bemyndigats att bestrida riksförsäkringsverkets kostnader för
utbildningsbidrag till deltagare i korta anpassnings-
Prop.
1979/80:25 72
kurser under den angivna lidsperioden. Kostnaderna
belaslar tolfte huvud-lilelns anslag C 8. Bidrag till yrkesinriktad
rehabililering. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl godkänna den disposition av
anslaget Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering som jag har förordat i det
föregående.
Prop. 1979/80: 25 73
Bilagu
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:47) om regionala stiftelser
för skyddat arbete
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:47) om
regionala stiftelser för skyddal arbele dels atl nuvarande 5 S skall belecknas
6 S, dels all den nya 5 § skall ha nedan angivna lydelse.
5 § Den som dellar i eller har deltagit i verksamhelen hos
den regionala siiftdsen får inle obehörigen röja vad han därvid har fått veta
om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.
Om ansvar för den som bryter mot
första slyckel finns besiämmelser i 20 kap. 3 S broUsbalken.
Denna lag iräder i krafl den I januari 1980.
6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 25
Prop.
1979/80: 25 75
Bilagu 10
Uldrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Friggebo
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE HUVUDTITELN B. Bostadsdepartementet m. m.
[I] B 11. Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.
Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande
budgelår anvisals ell reservarionsanslag av 498,5 milj. kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för statens ekonomiska
stöd lill energibesparande åtgärder i slalliga byggnader - exkl. byggnader för
slatliga bolag och affärsverk - bostadshus, allmänna samlingslokaler saml
kommunala och landslingskommunala byggnader m. m. Från anslagel belalas också
bidrag lill energiinriktad ulveckiings- och demonslralionsverk-samhet inom
bostadsseklorn, bidrag lill kommuner för rådgivning m. m. i
energisparverksamhel samt vissa koslnader för informations- och utbildningsverksamhet
i energifrågor med inriktning på energiförbmkningen i byggnadsbeståndet.
För disposition av anslagefför
olika ändamål under ett budgelår gäller vissa av riksdagen fastställda ramar
för beslut om lån och bidrag. I fråga om lån och bidrag för energibesparande
åtgärder i bostadshus fastställde riksdagen för budgetåret 1978/79 en ram av
864 milj. kr. (prop. 1977/78: 100 bil. 16, CU 1977/78:31, rskr 1977/78:345).
Med hänsyn till bl.a. sysselsättningseffekterna skulle ramen fördelas jämnt
under budgetåret. Därjämte bemyndigade riksdagen genom detta beslut regeringen
au inom ramen för elt belopp av 400 milj. kr. besluta om utökning av de olika
ramarna för lån och bidrag till energibesparande åtgärder i befinllig
bebyggelse på det säll som är lämpligl med hänsyn lill främst
sysselsättningslägel.
Den 15 juni 1978 meddelade regeringen bestämmelser om
dispositionen
Prop.
1979/80:25 76
av anslaget. 1 fråga om ramen för beslut om lån och bidrag
för energibesparande ålgärder i bostadshus föreskrev regeringen bl. a., atl av
anslagel fick las i anspråk före den 1 november 1978 högsl 576 milj. kr. och
före den 1 mars 1979 högst 288 milj. kr.
Genom beslul den 24 augusti 1978
föreskrev regeringen med ändring av beslutel den 15 juni 1978 all ytteriigare
100 milj. kr. fick tas i anspråk av ramen om 864 milj. kr. före den I november
1978.
Vidare medgav regeringen med slöd
av riksdagens i det föregående nämnda bemyndigande att - ulöver vad som
tidigare hade medgetts -ytterligare 300 milj. kr. får tas i anspråk för beslul
om bidrag och lån för energibesparande ålgärder i bostadshus.
Föredrugunden
I skrivelser den 16 november 1978
och den 19 febmari 1979 hemställde bostadsslyrelsen att ramama för beslul om
lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus och i kommunala och
landstingskommunala byggnader skulle vidgas. Enligt skrivelserna beräknades 495
milj. kr. av anslagel om 576 milj. kr. och 288 milj. kr. av anslagel om 300
milj. kr. ha lagils i anspråk vid uigången av febmari 1979.
Genom beslut den 17 maj 1979 medgav
regeringen att ramen för beslut om bidrag enligt 38 a § kungörelsen om statligt
stöd lill allmänna samlingslokaler fick tas i anspråk för vidgning av ramen
för beslul om bidrag enligl förordningen om statsbidrag för energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. i motsvarande mån.
Vidare medgav regeringen med stöd
av riksdagens bemyndigande att -utöver vad som lidigare har medgetts - 74,5
milj. kr. fick las i anspråk för beslul om bidrag och lån för energibesparande
åtgärder i bostadshus saml 10 milj. kr. för beslut om bidrag för
energibesparande åtgärder i kommunala och landslingskommunala byggnader m.m.
Enligl beslutet skall beloppen användas i första hand för sådana
energibesparande åtgärder som ger sysselsällning ät anställd arbetskraft i
andra län än Slockholms län.
Den ram- och anslagsteknik som hittills
har tillämpats innebär att anslag har anvisats med samma belopp som ramar m. m.
Med tillämpning av samma teknik bör ett anslag nu anvisas som motsvarar den av
regeringen beslutade ramvidgningen om 84,5 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
all lill Vissu energibespurunde
åtgärder inom bostudsbeståndel m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 84 500000 kr.
Prop. 1979/80:25 77
Bilaga 11
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Äsling
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
A.
Industridepartementet m. m.
[I] A 3. Kommittéer m.m. Under denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 tagits upp ett reservationsanslag av 20 milj. kr. I detta
belopp har inte räknats in utgifter för energisparkommittén (I 1974:05) och
expertgmppen (1 1979: E) för forskning om regional utveckling.
Belräffande e ne rgi s park o mm i 11 é n får jag anföra
följande. Energisparkommitténs verksamhel har redovisats senast i prop. 1978/
79: 115 om
riktlinjer för energipolitiken (bil. I s. 109). Sedan denna redovisning
lämnades har kommittén på regeringens uppdrag genomförl två särskilda
energisparkampanjer. Bakgrunden lill regeringens beslut om dessa kampanjer var
all problem hade uppstått avseende oljetillförseln till Sverige-Regeringen
fattade beslul om den första kampanjen den I mars 1979. Kampanjen som i första
hand inriktades mot besparingsåtgärder avseende uppvärmningsenergi hade som mål
att spara 7 % av den energi som normalt används under perioden mars maj.
1 en rapport lill regeringen den 29 augusli 1979 har
kommilién lämnal en sluilig redovisning för sparkampanjen. I rapporten
konstaterar sparkommiltén bl.a. atl kampanjen, som har koslat sammanlagt 2,5
milj. kr. (jfr prop. 1978/79: 125 s. 49), har haft en betydande genomslagskraft
och atl den har hafl en direkl inverkan på energianvändningen. Vidare anser
Prop.
1979/80:25 78
kommittén all del finns underlag för att konslalera atl en
tolal besparing av uppvärmningsenergi har skell i flerfamiljshusen under den
akluella perioden och atl denna besparing sannolikt uppgår till nära l''/r-.
Vad gäller energianvändningen i småhusen har kommittén inle kunnat göra
liknande beräkningar. Den anser del dock iroligt att energianvändningen varil
lägre än normalt under perioden även i dessa hus.
Mot bakgrund av bl. a. fortsatta
problem med oljeförsörjningen uppdrog regeringen den 7 juni 1979 åt
energisparkommittén all, inom en kostnadsram av 6,4 milj. kr., genomföra en
andra särskild informationskampanj för all slimulera lill ökal energisparande.
Kampanjen syftade lill att minska
personbilarnas energiförbrukning men omfattade också energianvändningen inom
andra områden. Regeringens uppdrag omfattade förutom informationskampanjer även
viss rådgivning och frivilliga överenskommelser om energisparålgärder.
Kommilién har i en rapport den 10
augusti 1979 redovisai vilka överenskommelser som den inom ramen för sitt
uppdrag har träffat med företrädare för olika samhällssektorer för att minska
energianvändningen. Överenskommelserna avser tiden till den I december 1979.
Av kommitténs rapport framgår att överenskommelser har träffats med mer än 20
olika organisationer och att överläggningar om ytterligare överenskommelser
förs.
Kommittén anser det inte möjligt
alt nu uppskatta effekterna av dessa överenskommelser. Kommittén framhåller
dock att det inom många organisationer finns en stark vilja att verka för att
målsättningen med överenskommelserna nås.
1 prop. 1978/79: 115 (bil. 1 s.
Ill) beräknades medelsbehovel för kommitténs verksamhet under budgetåret
1979/80 till 17 milj. kr. Härtill kommer medel för att täcka kostnaderna för
den senaste kampanjen. Mot denna bakgrund beräknar jag medelsbehovel för
kommitténs verksamhet under innevarande budgetår till (17-1-6,4 =) 23.4 milj.
kr.
I prop. 1978/79: 112 om
regionalpolilik lades fram förslag om bl. a. organisalionen av den
regionalpolitiska forskningen (s. 126, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435). 1
anledning härav bildades den Ijuli 1979 expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU). Kostnaderna för ERU under innevarande budgelår beräknades i
nämnda proposition till 2,9 milj. kr. (s. 130).
Med hänvisning lill det anförda
förordar jag att anslagel tillförs ytterligare (23,4-1-2,9 =) 26,3 milj. kr.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen I
all lill Kommittéer m. m. pä
lilläggsbudgel 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 26 300 000 kr.
Prop. 1979/80:25 79
D. Mineralförsörjning m. m.
Verksamheten vid Sveriges
geologiska undersökning (SGU) bedrivs inom fyra program, nämligen Kartering,
Information och dokumentation, Prospektering samt .Speciella undersökningar.
Medel för verksamhelen anvisas över anslagen Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk kartering saml information och dokumentation, Sveriges geologiska
undersökning: Prospektering m. m. och Sveriges geologiska undersökning: Ulruslning.
Anslagen är reservarionsanslag. Under förslagsanslaget Sveriges geologiska
undersökning: Uppdragsverksamhet redovisas uppdragsverksamheten vid SGU.
Sveriges geologiska undersökning
SGU har i skrivelse den 17 april
1979 redovisat kostnadsökningar under budgetåret 1978/79 lill följd av pris-
och löneökningar.
Kosinadema för höjda löner och
traktamenten m. m. till SGU:s personal beräknas av SGU uppgå till sammanlagt
8949000 kr., varav dock 4676000 kr. avser personal som sysselsätts inom
uppdragsverksamhet. SGU hemställer alt återstående belopp - 4 273000 kr. -
anvisas till SGU. Härav bör 3082000 kr. utgå över anslaget Sveriges geologiska
undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation och I 191
000 kr. över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.
Kostnadsökningarna på grund av
höjda priser på material beräknas av SGU uppgå till 3 357 000 kr., varav 2 115
000 kr. avser uppdragsverksamhet. Av återstoden - 1242000 kr. - bör 671000 kr.
utgå över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt
information och dokumentation och 571000 kr. över anslaget Sveriges geologiska
undersökning: Prospektering m. m.
Under åttonde huvudtiteln finns
uppfört etl förslagsvis betecknat anslag Täckning av merkostnader för löner och
pensioner m. m. Vissa av de av SGU angivna kostnadsökningarna är av sådant slag
att de bör täckas från delta anslag. Regeringen har den 14 juni 1979 beslutat
att över detta anslag anvisa ytteriigare 2414000 kr. till SGU för budgetåret
1978/79.
[2] Dl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kartering samt information och dokumentation. För detta ändamål har för
budgetåret 1979/80 anvisats ell reservationsanslag av 30517000 kr. Under
anslaget redovisas kostnader och inläkter för programmen Kartering och
Information och dokumentation.
Föredrugunden
Under detla anslag beräknar jag
299000 kr. för ökade kostnader på gmnd av höjda löner och traktamenten m. m.
för SGU:s personal.
Prop.
1979/80:25 80
Jag hernsläller all regeringen föreslår riksdagen
all lill Sveriges getdogisku
undersökning: Geologisk kartering saml informalion och dokumentation på
lilläggsbudgel 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 299000 kr.
[3] D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
m.m. För detta ändamål har för budgetåret 1979/80 anvisats ett
reservationsanslag av l5 2l60(M)kr.
Anslagel avser täcka sådana
kostnader för programmen Prospektering och Speciella undersökningar som inle
kan finansieras genom uppdragsin-läkier.
Föredrugunden
Jag beräknar under detta anslag 318 000 kr. förökade
kostnader på gmnd av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal, jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl lill Sveriges geologiska
undersökning: Prospektering m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 318000 kr.
E. Energihushållning
[4] E 6. Vissa utbildningsåtgärder m.m. i energibesparande
syfte. 1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna mbrik anvisats
ett reservationsanslag av 5 milj. kr. Av anslaget får 1,8 milj. kr. användas
för rådgivningsverksamhet i energifrågor.
Mot bakgmnd av att problem hade
uppstått avseende oljetillförseln till Sverige i början av år 1979 och kvarstående
problem beslutade regeringen den 7 juni 1979 om en rad ålgärder för att dämpa
energianvändningen. Därmed skulle risken minska för en allvarlig brist på olja
och bensin under den kommande hösien och vinlem.
Som etl led i dessa ansträngningar
uppdrog regeringen samma dag till statens industriverk att bedriva en
intensifierad rådgivningsverksamhet i energihushållningsfrågor. Verksamheten
skulle inriktas främst mot de mindre och medelstora företagen och syfta till
att stimulera dessa att vidta energisparåtgärder som på kort sikt kunde dämpa
energianvändningen inom industrin. Dessa särskilda insatser skulle inledas
omgående och avslulas senast den 15 november.
Industriverket har anlitat tolv
konsulter med uppgift att bedriva rådgivningsverksamhet delvis motsvarande den
som på försök redan bedrivs med energikonsulenter placerade på fyra av
utvecklingsfonderna. Konsulterna ger vid besök på förelagen kostnadsfri
rådgivning om vad företagen
Prop.
1979/80:25 81
kan göra för att utan stora investeringar spara energi.
Rådgivningen är främst inriktad på åtgärder avseende uppvärmning, styr- och
reglerulmsl-ning saml ventilation.
Verket räknar med att 500-700 företag skall få del av den
särskilda rådgivningsverksamheten till kampanjens avslutande i november 1979.
Regeringen
har medgivit att för verksamheten högst 2 milj. kr. förskottsvis får
disponeras från Qortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m.m. Förevarande anslag
bör nu tillföras dessa medel för rådgivningsverksamhet i energifrågor. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa utbildningsåtgärder
m.m. i energibesparande syfte på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 2000000 kr.
Prop.
1979/80:25 83
Bilagu 12
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster
DRIFTBUDGETEN
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. På
fonden för oreglerade kapilalmedelsförlusler, vilken förvaltas av
riksgäldskonloret, redovisas förluster som har uppkommit på statens
kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning regeringen har bestämt i
varje särskill fall.
I statsbudgeten för budgetåret
1979/80 finns uppfört ett anslag av I milj. kr. för reglering av uppkommande
kapitalmedelsförluster.
Avskrivning mot fonden för
oreglerade kapitalmedelsförluster görs vanligen per den 30 juni varje år.
Kockums AB erhöll år 1978 enligt beslut av riksdagen
(prop. 1977/78: 174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377) under fonden för låneunderstöd
ett lån av 340 milj. kr. I samband med att Svenska Varv AB den 15 juni 1979
övertog Kockums varvsrörelse m.m. övertogs även betalningsansvaret för lånet.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1978/79: 124, NU 1978/79:47, rskr
1978/79:356) beslöt regeringen den 31 maj 1979 atl efterge lånet i samband med
att betalningsskyldigheten övergått till Svenska Varv AB. Under fonden för
låneunderstöd uppkommer härigenom ett avskrivningsbehov av 340 milj. kr., som
bör täckas med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Stigtex AB erhöll år 1971 enligt
beslul av riksdagen (prop. 1970: 165, SU 1970:219, rskr 1970:434) under fonden
för låneunderstöd etl lån av 2,7 milj. kr. Enligt beslut av riksdagen får lånet
på vissa villkor efterges (prop. 1978/79 bil. 11, NU 1978/79: 21, rskr 1978/79:
167). I samband med att lånet lämnades ut anvisades 810000 kr. till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar under fonden för låneunderstöd (prop. 1971:75 bil.
II, FiU 1971:32, rskr 1971:231). Under
denna fond uppkommer genom eftergivande av
Prop.
1979/80:25 84
lånet etl ytterligare avskrivningsbehov av 1890000 kr.,
som bör täckas genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att lill Avskrivning uv oreglerude
kupitulmedelsförlusier på lilläggsbudgel 1 till slatsbudgelen för budgetåret
1979/80 anvisa ell anslag av 341 890000 kr.
Prop.
1979/80:25 85
Bilagu 13
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop. 1979/80:25
begärda anslag på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
IV . Försvarsdeparteineniel
H 9 FN-slyrkors verksamhet utomlands,
reservatlons-
unslug
56500000
H 10
Övervakningskontingenten i Korea, reservations-unslug
1400000
VI. Koininiinikuiionsdepurienientei
B 3 Byggande av statliga vägar,
reservaiionsanslag, att
avräknas mol automobilskattemedlen 2 500000
B 6 Bidrag
till drift av enskilda vägar, reservationsun-
slug all avräknas mol automobilskattemedlen 5 737000
IX. UibUdningsdepuriementet
B 13
B 14
B 15
C 29
D 10
D54
E 1
Talboks- och punktskriftsbibliolekel: Förvaltnings
kostnader,/öri/aio/ii/ag 4 073 000
Talboks- och punklskriftsbiblioteket: Produktions
kostnader, reservulionsanslug 3 937 000
Bidrag lill Svenska riksteatern, reservulionsanslug 8 392 000
Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern, reservu-
tionsunslug
15 953 000
Rikskonsertverksamhel, reservaiionsanslag 738000
Svenska akademien 866000
Bidrag lill undervisningsmalerid inom gymnasie
skolan m.m., reservaiionsanslag 30000000
Lokala och individuella linjer och enstaka kurser,
reservulionsunslag
1717 000
Extra resurser för lönekostnader inom högskolan,
reservutionsunslug
23 000000
Sveriges Utbildningsradio aktiebolag 2 853 000
Prop.
1979/80:25 86
E 14 Sveriges Utbildningsradio
akiiebolag; Kompensa-
tion för prisutvecklingen, reservulionsanslug 10873 400
A'. Jordbruksdepurtementet
F 9 Statens utsädeskontroll:
Utrustning, reservutions-
unslug 180000
XI. HUlldelsdepurlemenlel
B 2 Handelssekreterare,/ £'i('n'ör/o/ii«/?.s-/a 1253
000
.XII. Arbctsmurknudsdepurienienlei
C I Arbelarskyddsstyrelsen,/öri/ai,',s«/j,v/«i' 200 000
XIII. Bostudsdepurteineniet
B 11 Vissa energibesparande åtgärder
inom bostads-
beståndet m. m.. reservationsanslag 84 500000
XIV. Induslrideparlementet
A 3 Kommittéer m. m..
reservulionsanslug 26300000
D I Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk kar-
lering samt informalion och dokumentation,
reservulionsanslug 299000
D 3 Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering
m. m., reservationsanslag 318000
E 6 Vissa utbildningsåtgärder m. m. i
energibesparande
syfte, reservulionsanslug 2 000000
Summa egentliga slaisutgifter 283589400
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II, Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
I Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 341890000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 341 890000
Summa för driftbudgeten 625479400
KAPITALBUDGETEN Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder C. Statens järnvägar
2 Anskaffning av ny tågfärja 288000000
Prop.
1979/80:25 87
3 Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i
Norrbot
tens län 275 000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
D, Luftfartsverket
1 Flygplatser m. m.
II, Statens allmänna fastighetsfond
Juslitiedeparlementel I
Polishus m. m. 3 Vissa byggnadsarbelen för kriminalvården
Ulbildningsdeparlemenlel 13
Radio- och lelevisionshus
1600000
17500000 21000000
1300000
opaginerad Kontrollera mot PDF
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet
Lån till Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet
1000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utbildningsdepartementet
Lånefonden för riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna
5 000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
IX. Diverse kapitalfonder
Försvarsdepartementet
Statens daiamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaff
ning av datamaskiner 1810000
Summa för kapitalbudgelen 613210000
Norstedts Trycken, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
75 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (75)
75 kopplingar i 54 dokument.
- Bet. 2012/13:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i texten
- Prop. 2012/13:1 Budgetproposition för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor i texten
- SOU 2003:56 Inte bara Samhall - del 1 s. 288 i texten
- Prop. 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m. s. 24 i texten
- Prop. 1985/86:68 om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå s. 9 i texten