Sök i Ratio Lex

om vissa frågor inom industridepartementets verksamhetsområde

26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:33, om vissa frågor inom industridepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33

Regeringens proposition

1979/80:33

om
vissa frågor inom industridepartementets verksamhetsområde;

beslutad
den I november 1979.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan

På
regeringens vägnar INGEMAR MUNDEBO

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås åtgärder inom industridepartementets omräde. vilka
förutsätter besllut av riksdagen före årsskiftet 1979-1980. Sålunda föreslås
ett kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB av totalt 300 milj. kr. fördelat
med hälften på vardera av statens vattenfallsverk och Statsföretag AB.
Tillskottet hänför sig till den betydande ökning av Svenska Petroleums rörelse
som har skett under året och de avtal som bolaget har iräffat för att säkra
tillgång till raffineringskapacitet. Vidare föreslås en tjänst som generaldirektör
bli inrättad för chefen för statens kärnkraftinspektion. Ett anlal frågor inom valtenfallsverkets
område anmäls också, nämligen en överenskommelse mellan verkel och
Mellansvensk Kraflgrupp AB om utbyggnad av block 3 vid Forsmarks kraftstation,
teckning av borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands, en av
Oskarshamnsverkets Kraftgmpp AB gjord framställning om ersättning för
förseningskostnader för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk, godkännande av ett
konsortialavtal mellan vattenfällsverket och Bodens kommun om samverkan i
fråga om energiförsörjning samt slutligen utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid
Vietas kraftstation.

I
Riksdagen 1979180. I sam. Nr 33

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-01

Närvarande: statsrådet Mundebo, ordförande, och stalsråden
Wikström, Friggebo. Mogård, Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo. Adelsohn

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om vissa frågor inom industridepartementets
verksamhetsområde

1 Inledning

Riksdagen fastställde under rik.smötet 1978/79
statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Tidigare denna dag har regeringen
beslutat förelägga riksdagen en gemensam proposition om tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Härulöver har inom industridepartementets
verksamhetsområde beretts vissa frågor som är av den arten att möjlighet bör
föreligga för riksdagen att falla beslut före årsskiftet 1979-1980. Dessa
frågor bör nu föreläggas riksdagen i en särskild proposition.

I detta sammanhang bör nämnas att riksdagen våren 1978
bemyndigade regeringen att ikläda staten garantier för län till skogsindustrin
med sammanlagt högst 900 milj. kr. (prop. 1977/78: 123, NU 1977/78:74, rskr
1977/ 78: 360). Riksdagen beslöt bösieri 1978 att sådana garantier för lån
skall kunna beviljas även under år 1979 (prop. 1978/79:25 s. 103, NU 1978/ 79:
16, rskr 1978/79: 122). Till utgången av oktober 1979 har kreditgarantier
beviljats för 485 milj. kr. Nämnda bemyndigande löper ut vid utgången av år
1979. I anslutning härtill villjag nämna att frågan om skogsindustrins
fortsatta strukturomvandling kommer att behandlas i en särkild proposition
våren 1980 och atl behovet av statens medverkan då kommer att prövas.

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN E. Energihushållning

[I] E 2. Statens kärnkraftinspeklion: Förvaltningskostnader. I samband med
att resurserna hos delegationen för atomenergifrågor förstärktes och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 3

dess namn den 1 juli 1974 ändrades till statens
kärnkraftinspektion, vilket bättre svarar moi myndighelens uppgifter (jfr prop.
1974: I bil. 15 s. Ill, NU 1974:26. rskr 1974: 198), ändrades också den
dåvarande tjänsten som avdelningschef hos delegationen lill tjänst som
föreståndare. Innehavaren av denna tjänst blev ledamot av inspektionens
styrelse och chef för inspektionen (SFS 1974: 427 3 och 4 M).

Efter ombildningen har inspektionens arbetsområde varit
föremål för omfattande förändringar. Ulvecklingen pä kärnkraftområdet under 1970-talel
har vidare medfört krav på förstärkta insatser från inspektionens sida.

Det ökade antalet objekt för kärnkraftinspektionens arbete
tillsammans med de myckel höga krav som slälls på säkerheien vid de
kärntekniska anläggningarna innebär alt betydelsen av den verksamhet som
inspektionen bedriver har ökat. För att möta dessa ökade krav har inspektionen
fortlöpande anpassat sin organisation till rådande förhållanden. Detta innebär
bl. a. alt personalstyrkan har mer än fördubblats under de senaste fem åren.

Mot bakgrund av den angivna utvecklingen bör chefen för
kärnkraftinspektionen, i likhet med vad som är vanlig vid andra myndigheter,
förordnas för bestämd tid. Jag förordar därför att regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att för inspektionens chef inrätta en ordinarie tjänst
med beteckningen p. Tjänstebenämningen bör vara generaldirektör och tjänsten
inträttas den 1 januari 1980, varvid den nuvarande tjänsten som föreståndare kan
utgå ur organisationen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att för chefen för statens
kärnkraftinspektion inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p.

[2] E 11. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB. Svenska
Petroleum AB bildades i juni 1975 som ett helägt dotterbolag till Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB). Del egna kapitalet uppgick vid bildandet till 2 392 000 kr. Kort
därefter träffades etl konsortialavtal mellan LKAB och slalens vattenfallsverk
av innebörd att vattenfallsverkel skulle inträda som hälftendelägare i Svenska
Petroleum. Enligt avtalet skulle ägarna i proportion till sina andelar bidra
till finansieringen av bolagets verksamhet genom aktieteckning, delägarlån och
borgen.

Avtalet godkändes av statsmakterna våren 1976 (prop.
1975/76: 124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262). I samband därmed beslöts att
det egna kapitalet i Svenska Petroleum skulle höjas lill 25 milj. kr.
budgetåret 1976/ 77 och till 50 milj. kr. budgetåret 1977/78, varav 40 milj.
kr. skulle utgöra aktiekapital och 10 milj. kr. reservfond.

För LKAB:s aktieteckningar anvisades sammanlagt 22608000
kr. i form av lån till moderförelaget Statsföretag AB under fonden för
låneunderstöd. Det förutsattes att motsvarande lån sedan skulle lämnas av
Statsföretag till LKAB. Med hänsyn lill att normal förräntning av del insatta
kapitalet inte

11 Riksdagen 1979180. I sam. Nr 33

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 4

kunde väntas under Svenska Petroleums uppbyggnadsskede
föreskrevs att lånen till Statsföretag t. v. skulle vara ränte- och amorteringsfria.

För vattenfallsverkels del skedde aktieteckningarna genom
att sammanlagl 25 milj. kr. ställdes till förfogande från investeringsanslaget
Kraftstationer m.m. 1 syfte att nå överensstämmelse med villkoren för lånen
till Statsföretag anvisades särskilda avskrivningsmedel för vattenfallsverkets
aktieteckningar.

Del förutsattes vidare all ägarna skulle kunna slälla
borgen med 50 milj. kr. för Svenska Petroleums förpliktelser. I enlighel härmed
höjdes ramen för vattenfallsverkels borgensåtaganden med 25 milj. kr.

I början av år 1978 övertog Statsföretag LKAB:s aktier i
Svenska Petroleum.

Mot bakgrund av att Svenska Petroleums verksamhet under år
1979 har expanderat starkt har statens vattenfallsverk och Statsföretag i
skrivelser den 17 oktober 1979 hemställt om särskilda statliga medel för att
kunna lämna Svenska Petroleum nödvändiga kapitaltillskott.

Aktieägarnas framställningar

Statens vattenfallsverk lämnar inledningsvis en
redogörelse för Svenska Petroleums verksamhet. Under åren 1976-1978 hade verksamhelen
som sin ena huvudinriktning att utveckla och konsolidera en oljehandel baserad
på eldningsoljor, varav merparten tjock eldningsolja. Detta skedde efter två
linjer, lagerhandel och cargohandel. Lagerhandeln, som volymmässigt upptar den
mindre delen av omsättningen, avser leveranser från förhyrda lager och
distributionssystem ut till medelstora kunder utan egna lagerresurser.
Lagerhandeln är den mest rörelsekapitalkrävande men också normalt den mest
vinstgivande delen av handelsverksamheten. Cargohandeln avser storleveranser
till återdistributörer och kunder med egna lager, bl. a. industrier och
kommuner. Vattenfallsverkel har varit den under perioden siörsta enskilda cargokunden
för tjock eldningsolja men också den kund som har det mest varierande årsbehovet.
Detta framgår av följande uppställning över Svenska Petroleums leveranser i 1 OOO-tal
m.

1976 1977 1978

Lagerhandel 30 300 400

Cargohandel 400 1400 600

varav valtenfallsverket (300) (970) (70)

430 1700 1000

Hela försäljningen t.o.m. tredje kvartalet 1978 baserades
på inköp av färdiga produkter på den internationella marknaden.

Jämsides med ansträngningarna att etablera handelsrörelsen
strävade Svenska Petroleum efter att säkra försörjning med råolja. Detta
lyckades från fjärde kvartalet 1978. Genom ett finansieringsavtal med det
norska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 5

företaget NOCO, som möjliggjordes av en svensk statlig
kreditgaranti, fick Svenska Petroleum rätt att köpa hela NOCO:s andel av
råoljeproduktionen från Tor- och Valhallfälten inom Ekofiskområdet i den norska
delen av Nordsjön. Under år 1978 tecknades också råoljekontrakt med bl.a. några
av producentländerna i Mellersta Östern. De på detta sätt säkrade råoljeleveranserna
följdes upp med avtal om legoraffinering.

Genom dessa åtgärder hade Svenska Petroleum befriat sig
från beroendet av köp på den internationella spotmarknaden. Som följd härav
kunde bolagel möta den under våren 1979 av händelserna i Iran utlösta nya
oljekrisen med elt relativt gynnsaml utgångsläge försörjningsmässigt och
ekonomiskt.

Utvecklingen under år 1979 medförde bl.a. att flera av de
mindre oljehandelsföretagen i Sverige begränsade och i vissa fall inställde
leveranserna till sina återdistributörer och gamla kunder. Åtskilliga av dessa
vände sig i stället till Svenska Petroleum. I syfte atl möta dessa anspråk
intensifierade bolaget under våren och sommaren 1979 ansträngningarna att öka
sin tillgång på råolja. Dessa ansträngningar har varit framgångsrika. Svenska
Petroleum räknar nu med att väsentligt öka sina leveranser i förhållande lill
ursprungliga planer. Preliminära bedömningar ger vid handen alt lagerhandeln
kommer att öka till ca 1,3 milj. m' redan under år 1979 för att under de första
åren på 1980-talet stabiliseras på en nivå av ca 2 milj. m'. Det innebär en
volymökning om tre resp. fem gånger 1978 års nivå. Även cargohandeln beräknas
öka.

Nettoförsäljningsvärdet i handelsrörelsen uppgick år 1978
till ca 440 milj. kr., varav i lagerhandel ca 200 milj. kr. År 1979 bedöms
försäljningen öka till ca 3 300 milj. kr., varav lagerhandel ca 900 milj. kr.
Under 1980-talets första år räknar Svenska Petroleum med en försäljning av 3
500 ä 4 500 milj. kr. om året fördelad på lagerhandel med ca 40% och på cargohandel
med ca 60%. Försäljningsvärdet ökar således betydligt snabbare än leveranserna
huvudsakligen på grund av stigande oljepriser. Vattenfallsverket framhåller
att del i första hand är lagerhandelns i förhållande till år 1978 sju- till niofaldiga
omsätlningsökning, som reser anspråk på kraftig förstärkning av bolagets
rörelsekapital.

Svenska Petroleums hittillsvarande förädling av råolja har
skett som legoraffinering hos olika raffinaderier i Sverige. Lagerhandelns
produktleveranser har baserats på förhyrd lager- och distributionskapacitet
bl. a. hos Svenska BP. Övergången till långsiktigt råoljebaserad och väsentligt
utökad verksamhet reser enligt vattenfallsverket krav på mer stabila engagemang
i raffinering samt i lagring och distribution av produkter. Bl. a. för att
säkerställa framtida råoljeleveranser från vissa producentländer är det
angeläget för Svenska Petroleum att kunna styrka lillgång till egen raffinaderikapacitet
antingen genom delägarskap i raffinaderier eller genom långsiktiga
raffineringsavtal.

Vattenfallsverket framhåller att det från allmän
försörjningssynpunkt är

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 6

viktigi att den till Svenska Petroleum levererade råoljan
i siörsta möjliga ulsträckning kan raffineras i Sverige eller i Norden. Det är
också viktigt atl i Sverige bibehålla befintlig raffinaderikapacitel. För delta
ändamål bör eftersträvas högt kapacitetsutnyttjande av och därmed bästa
driftekonomi i de enskilda raffinaderierna. Den totala inhemska
raffinaderikapaciteten kommer trots kraftigl dämpad inhemsk oljeförbrukning att
vara betydligt lägre än det lolala produktionsbehovet. För flera av de enskilda
raffinaderierna beräknas emellertid föreligga viss långvarig överkapacitet i
förhållande till ägarföretagens svenska marknader.

Vidare framhålls att den raffineringskapacitet som Svenska
Petroleum anskaffar bör svara mot olika råoljekvaliteter och produktutfall.
Detta leder bl.a. till ett behov av att kunna utnyttja flera av de befintliga
raffinaderierna. Valtenfallsverket påpekar att särskilt det modema Scanraff
ger möjlighet att förädla även de svavelhaltiga råoljor, som kan komma att
svara för huvuddelen av Svenska Petroleums råoljebas, till eldningsoljor som
uppfyller de svenska miljöskyddskraven.

Härefter lämnar vattenfallsverket en redogörelse för de preliminära
avlal som Svenska Petroleum hartriiffat med dels Svenska BP AB i juni 1979,
dels Oljekonsumenternas förbund (OK) och Texaco Oil AB i september 1979 om
förvärv av andelar i BP-raffinaderiet i Göteborg resp. det av OK och Texaco
gemensamt ägda Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff i Lysekil. Slutliga avtal
skall ha träffats före utgången av år 1979. Detta förutsätter att beslut
dessförinnan skall ha fattats som säkerställer fullgörandet av Svenska
Petroleums åtaganden för förvärven.

Avtalet med OK och Texaco ger Svenska Petroleum rätt att
utnyttja 17 % eller ca 1,7 milj. ton av Scanraffs totala årliga
processkapacitet om ca 10 milj. ton råolja. Avtalet omfattar inle den särskilda
anläggningsdel, reformern. som ulgör slutsteg för bensinframslällning. Svenska
Petroleum kommer därför att ur sin andel av produktionen erhålla nafta i
stället för bensin. Förvärvet avses komma att slutligt utformas som ett
aktieförvärv i Scanraff.

Avtalet med BP består av tre huvuddelar. Den första omfattar
22% av BP-raffinaderiets fulla kapacitet eller ca I milj. ton råolja om året.
Svenska Petroleum kommer genom aktieförvärv atl inträda som delägare i BP:s
nuvarande helägda aktiebolag för raffinaderiet. Den andra delen omfattar 20% av
BP:s nuvarande svenska lager- och distributionssystem. Den förvärvade andelen
motsvarar BP:s nuvarande bedömning av tillgänglig överkapacitet. Svenska
Petroleum har option att öka förvärvsandelen till 35%. Etl av BP och Svenska
Petroleum samägt aktiebolag skall bildas för att äga och driva det gemensamma
lager- och distributionssystemet. Den tredje delen gäller leveranser under en
tioårsperiod av mellan 500000 ton och 1 milj. ton om årel uteslutande lägsvavlig
råolja från BP:s världsomfattande råoljetillgångar. Därutöver innehåller BP-avlalel
vissa allmänna utfästelser från BP om samarbete angående prospektering och
utvinning av råolja.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 7

Vattenfallsverket framhåller att Svenska Petroleum genom
avtalen med OK-Texaco och BP säkrar raffinaderikapacitet som motsvarar ungefär
hälften av den nu bedömda totala årliga omsättningsvolymen av produkler t. o. m.
de första åren på 1980-talet. Därtill har Svenska Petroleum i augusti träffat
ett tvåårigt legoraffineringsavtal på 1,5 milj. ton om året med det finska
statliga oljeföretaget Neste OY. Ytteriigare raffineringskapacitet bedöms komma
att förvärvas eller hyras i andra svenska raffinaderier. Förhandlingskontakler
härom har tagits upp.

Vattenfallsverket övergår härefter till frågan om
finansieringen av de angivna kapacitetsförvärven. Verket påpekar att förvärven
har allmänna försörjningsmässiga syften. De utvecklingssteg, som Svenska
Petroleum nu tar, är väsentligt större än vad som motsvaras av en mer normal
och balanserad företagsutveckling. Detta är av särskild betydelse för att bedöma
den finansiella förslärkning av bolaget som nu är nödvändig.

Huvuddelen av behovet av ökade rörelsemedel och av medel
för kapacitetsförvärv bör enligt vattenfallsverket täckas av lån på allmän
kapitalmarknad. Detta kräver en för branschen normal andel eget kapital. Svenska
Petroleum har med utgångspunkt från främst den ökade lagerhandeln beräknat
behovet av tillskott av eget kapital till 175 milj. kr.

De preliminära avtalen med BP och OK-Texaco är f. n.
föremål för fortsatta utredningar och förhandlingar för slutlig utformning. För
förvärven från BP är den kvarvarande osäkerheten om storleken av utfallande likvider
ringa. Ett kapitaltillskott av 75 milj. kr. bedöms erforderligt.

Avtalet med OK och Texaco har ännu inte hunnit vidarebearbetas
lika ingående. Vattenfallsverket återkommer till frågan om det erforderliga
kapitaltillskottet för förvärv av andelen i Scanraff.

Vattenfallsverkel bedömer alltså att det kapitaltillskott
som nu bör tillföras Svenska Petroleum uppgår till 250 milj. kr. Det föreslås
att tillskottet fördelas med 125 milj. kr. på nytt aktiekapital, 25 milj. kr.
på överkurs alt tillföras reservfond och 100 milj. kr. pä särskilt
aktieägartillskott. Ett sådant tillskott är enligl vattenfallsverket motiverat
av bolagets f. n. svaga konsolidering och syftar till att åstadkomma en lämplig
sammansättning av det egna kapitalel med hänsyn till de betydande ekonomiska
risker, som är förenade med bolagets verksamhet. Tillskottet skall inom bolagel
avsättas till en beskattad fri reserv.

Enligt vattenfallsverkets bedömning är de utvecklingssteg
för Svenska Petroleum som svarar mot det angivna kapitaltillskottet
självständigt kommersiellt motiverade även om de samtidigt bör tillmätas
betydande tilläggsvärden från försörjningssynpunkt. Förutsatt att
oljemarknaden inte utsätts för nya kraftiga störningar, som t.ex. skulle
innebära stopp i Svenska Petroleums råoljetillförsel, räknar vattenfallsverket
med att kapitaltillskottet kommer atl ge avkastning. Avkastningen bör enligt
verkets mening i första hand utnyttjas för konsolidering genom
kapitaluppbyggnad i bolaget bl. a. för att möta förlustrisker. Under de
närmaste åren innan bolaget har

t2 Riksdagen I979I80. 1 sam. Nr 33

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 8

konsoliderat sig i sin nya och utvidgade verksamhet bör
därför enligt vattenfällsverket inte krävas någon utdelning på det av ägarna nu
insatta kapitalel.

För vattenfallsverkels del skulle kapitaltillskottet
utgöras av 75 milj. kr. som likvid för nyteckning av aktier om nominellt 62,5
milj. kr. samt etl aktieägartillskott om 50 milj. kr. Vattenfallsverket har
tidigare inte lämnat tillskott till nägot av sina hel- eller delägda företag i
denna form. Verkel förutsätter att invesleringsanslaget till Kraftstationer m.m.
får användas såväl för ökningen av aktiekapitalet som för aktieägartillskottet
och alt de medel som ställs till verkels förfogande l.v. lämnas utan krav på
förräntning.

Stat.sföreiug AB ansluter sig till den beskrivning och
bedömning av utvecklingen inom Svenska Petroleum som har lämnals av statens
vattenfallsverk. Statsföretag anser, alt förslagel till kapitaltillskott
innebär en rimlig fördelning mellan aktiekapitalhöjning och aktieägartillskott
med hänsyn lill dels kravet på upplåningskapacitet, dels de risker som nu är
förenade med Svenska Petroleums av försörjningsskäl snabbt ökade verksamhet
och stora engagemang i råoljehandeln. Statsföretag kan emellertid inle i
nuläget ikläda sig tlnansiella ålaganden av denna storleksordning. Statsförelag
önskar därför från staten erhålla erforderliga medel, dvs. 125 milj. kr., i
form av ägartillskott.

Föredrugunden

I prop. 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken
anmäldes (bil. I s. 143) att avlal hade träffats i februari 1979 mellan
regeringen och vissa oljeföretag, nämligen AB Nynäs Petroleum,
Oljekonsumenternas förbund (OK), Svenska BP AB jämte BP Trading Ltd och Texaco Oil
AB. Avtalen innebar att parterna åtog sig att föra förhandlingar om samverkan
rörande bl.a. råoljeanskaffning och raffinering. Avsikten var atl
förhandlingarna skulle slutföras före uigången av år 1979. Det förutsattes att
statens kommersiella intressen skulle företrädas av Svenska Petroleum AB.

Regeringens beslut att ta upp förhandlingar med
oljeföretagen utgjorde ett led i elt oljepolitiskt handlingsprogram med målet
att åstadkomma ökad säkerhel i den svenska oljeförsörjningen på både kort och
lång sikt. I nämnda proposition framhöll föredraganden att strukturproblemen
inom oljebranschen, framför alli svagheten i råolje- och raffineringsleden,
måste angripas på bred front för att detla mål skulle kunna nås. Del bedömdes
som särskilt angeläget att minska den svenska marknadens beroende av den
internationella s.k. spotmarknaden förfärdiga produkter.

Riksdagen godkände de i propositionen angivna riktlinjerna
för försörjning med olja (NU 1978/79: 60, rskr 1978/79:429).

Riksdagens beslut fattades mot bakgrund av de störningar
på den internationella oljemarknaden som blev följden av att Irans export av
råolja praktiskt tagel upphörde under årels första månader. Bortfallet ledde lill

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 9

kraftiga prishöjningar på spotmarknaden för såväl råolja
som produkter, delvis med spekulativa inslag, som nådde sin kulmen i juni 1979.
Flera av de intemationella oljebolagen skar ned leveranserna till sina svenska
dotterbolag under åberopande av minskad råoljetillgång.

För de oljeföretag i Sverige, som var hänvisade till atl
köpa färdiga produkter på spotmarknadens villkor, uppstod akuta svårigheter.
Flera av dessa företag tvingades alt begränsa eller inställa sina leveranser
till kunderna, däribland många kommuner och industriföretag. Samtidigt skedde
en snabb minskning av oljehandelns lager särskilt av tunn eldningsolja.

Under våren och sommaren 1979 vidtog regeringen vissa
åtgärder i syfte att förbättra försörjningsläget. Bl.a. skedde höjningar av
gällande högstpriser och vissa statliga oljeköp genomfördes av överstyrelsen
för ekonomiskt försvar.

Parallellt med dessa ålgärder på myndighetsplanet arbetade
Svenska Petroleum på att i möjligaste mån ersätta det bortfall av leveranser
som hade skett genom att vissa oljeföretag inle kunde fullgöra sina åtaganden
gentemot tidigare kunder. Svenska Petroleum hade etl relativt gott utgångsläge
genom atl bolaget under hösien 1978 hade lagt om sin försörjning från köp av
färdiga produkler till råoljeköp på kontrakt och legoraffinering. Läget under
våren och sommaren ställde emellertid krav på en kraftig ökning av bolagets
leveranser. För att kunna tillgodose dessa krav sökte Svenska Petroleum
ytterligare bredda sin försörjning.

Kontrakt om betydande leveranser av råolja tecknades med
de nationella oljebolagen i Irak, Iran, Nigeria och Saudiarabien, delvis inom
ramen för regeringsavial om bilateralt samarbete. Föratt säkra det ökade
behovet av raffineringstjänster träffades i slutet av juni 1979 ett preliminärt
avtal med Svenska BP om förvärv av 22 % av BP:s raffinaderi i Göteborg. I
uppgörelsen med BP ingick även bl. a. förvärv av en andel på 20% av BP:s
svenska distributionsrörelse och leveranser från BP av betydande kvantiteter lägsvavlig
råolja under en tioårsperiod.

1 september 1979 träffades ett preliminärt avtal med OK
och Texaco, som gemensaml äger Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff i Lysekil,
om förvärv av 17% av kapaciteten i Scanraff. I uppgörelsen ingick inte raffinaderiets
anläggning för framställning av bensin. Genom de två avtalen skulle Svenska
Petroleum förvärva en sammanlagd raffineringskapacitet av 2,7 milj. lon om året,
vilket utgör ca 12% av den totala kapaciteten i Sverige.

Enligt min mening utgör de två träffade avtalen ett
viktigt steg mot alt stärka strukturen i den svenska oljebranschen. Genom
avtalen skapas bättre möjligheter atl inom landet förädla och distribuera olja
som lillförs Sverige direkt från de oljeproducerande länderna. Utvecklingen på
den internationella oljemarknaden pekar ockå på att dessa länder i ökande grad
kommer att sträva efter direkl försäljning till konsumentländerna.

Samtidigt innebär avtalen en närmare samverkan mellan
staten och tre av de raffinaderiägande företagen i Sverige. Av dessa företag
ingår två i

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 10

internationella koncerner med världsomfattande verksamhet,
medan del kooperativa OK är det största oljeföretaget på den svenska marknaden.
Avtalen kommer att innebära ett bättre utnyttjande av raffineringskapaciteten
i landet och därmed också bättre förutsäitningar för att upprätthålla driften
vid anläggningarna även under perioder då det ekonomiska utbytet av raffinering
är litet. Delta är enligt min mening av väsentlig belydelse från
försörjningssynpunkt.

Vid sidan av förhandlingarna med raffinaderiföretagen har
Svenska Petroleum även diskuterat frågor om samverkan beträffande långsiktig
anskaffning av råolja och produkter med Nynäs Petroleum och OK. Diskussionerna
har i oktober 1979 lett fram till elt avtal om samordning av de tre svenskägda
företagens uppträdande gentemot leverantörer i oljeproducerande länder.
Avsikten är att de tre företagen - den s. k. ONS-gruppen -skall bilda ett
särskilt inköpsråd för informationsutbyte och samordning av inköp.

Jag har hittills uppehållit mig vid de allmänna
försörjningspolitiska aspekterna på Svenska,Petroleums verksamhet under det
senaste året. Bolaget har under trycket av akuta försörjningsproblem på den
svenska marknaden haft en utomordentligt snabb expansion. Denna har inneburit
en volymmässig ökning av rörelsen under år 1979 med ca fyra gånger jämfört med
år 1978. Den värdemässiga ökningen beräknas bli drygt sju gånger. Sett från
företagsekonomisk synpunkt kräver denna expansion dels en ökning av
rörelsekapitalet dels vissa investeringar. Svenska Petroleum har under sina
första verksamhetsår avstått från att förvärva egna anläggningstillgångar.
Behovet av raffinerings- och distributionstjänster har tillgodosetts genom
avtal. Med hänsyn till rörelsens expansion och till de slora åtagandena i fråga
om råoljeköp har Svenska Petroleum nu ansett det önskvärt att skaffa en fastare
bas för sin verksamhet i form av ägarandelar i raffinaderier och
distributionssystem. Delta utgör den affärsmässiga motiveringen för avtalen med
BP och OK-Texaco.

Statens vattenfallsverk och Statsföretag AB, som äger 50%
var av aktierna i Svenska Petroleum, har hemställt om medel för att möjliggöra
de kapitaltillskott till Svenska Petroleum som krävs för att finansiera verksamhetens
expansion. Aktieägarna har beräknat behovet av kapital för oljehandelsrörelsen
till 175 milj. kr. och för åtagandena enligt avtalet med BP till 75 milj. kr.
Utgångspunkten har därvid varit att andelen eget kapital skall vara sådan att
bolaget kan låna upp återstoden av sitt kapitalbehov på marknaden.

Aktieägarna har inte tagit hänsyn lill behovet av tillskoU
för förvärvet av andelen i Scanraff, eftersom betydande oklarhet fortfarande
rådde om Svenska Petroleums kostnader för förvärvet då framställningama ingavs.
På grundval av uppgifter somjag senare har inhämtat beräknar jag behovet av tillskott
för förvärv av andelen i Scanraff till ca 150 milj. kr. Det sammanlagda behovet
av kapitaillillskott till Svenska Petroleum skulle därmed uppgå till 400 milj.
kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:33 ii

Enligt
min uppfattning kan det totala behovet av tillskott minskas i förhållande fill
denna beräkning. Jag har därvid tagit hänsyn till bl.a. att Svenska Petroleums
handelsrörelse f.n. visar god lönsamhet, vilket innebär att kravet på
tillskott för soliditetsförbättring för denna del av rörelsen kan sättas något
lägre. Enligt min mening bör ocksä den fortsatta uppbyggnaden av Svenska
Petroleums lagerhandel kunna ske i långsammare tempo än vad som framgår av de
prognoser som har redovisats i valtenfallsverkets framställning. Jag vill
erinra om vad föredraganden i prop. 1978/ 79:115 (bil. I s. 141) anförde om
inriktningen av Svenska Petroleums verksamhet i marknadsledet. Bolagels egen
försäljning bör liksom hittills inriktas på storförbrukare främst inom den
offentliga sektorn och andra kundkategorier som i stor utsträckning har grundat
sin försörjning på spotmarknaden. I övrigt bör Svenska Petroleum i första hand
söka samverkan med andra branschföretag för att säkra avsättningen av den olja
som bolaget tillför landet. Genom en sådan inriktning av verksamheten kan behovet
av kapital för bolagets handelsrörelse begränsas.

Mot
bakgrund av dessa överväganden beräknar jag det sammanlagda behovet av
kapitaltillskott till Svenska Petroleum till 300 milj. kr. Detta belopp
innefattar de medel som behövs för att bolaget skall kunna fullfölja de
preliminära avtalen med såväl OK och Texaco som Svenska BP. Jag förordar att
beloppet ställs till vattenfallsverkets och Statsförelags förfogande på det
sätt somjag närmare anger i det följande. Någol ställningstagande från
statsmakternas sida till de av Svenska Petroleum träffade avtalen är i övrigt
inte påkallat.

Av
beloppet 300 milj. kr. bör 180 milj. kr. tillskjutas av aktieägarna genom
aktieteckning till en överkurs av 20%. Därmed kommer aktiekapitalet i bolaget
att höjas från f n. 40 till 190 milj. kr. och reservfonden från 10 till 40
milj. kr. Återstoden 120 milj. kr. bör tillskjutas i form av ett särskilt
aktieägartillskott, att inom bolaget avsättas till en beskattad fri reserv. Som
vattenfallsverket har framhållit utgör Svenska Petroleums nuvarande svaga
konsolidering motiv för att en betydande del av tillskottet omvandlas till
obundet eget kapital.

I
enlighet med rådande ägarförhållanden bör tillskottet till Svenska Petroleum
lämnas genom statens vattenfallsverk och Statsföretag med 150 milj. kr. var.

Aktieägarna
har gett uttryck åt uppfattningen att Svenska Petroleums utveckling är
kommersiellt motiverad. De har dock samtidigt pekat på de risker som är
förenade med att bolagets verksamhet av försörjningsskäl har ökat så stiäbbt.
Statsföretag har för sin del hemställt att de nödvändiga medlen ställs till
förfogande i form av ett ovillkorat ägartillskott från staten.

Enligt
min mening bör den del av statens tillskott till Statsföretag som svarar mot
detta företags aktieteckning i Svenska Petroleum betraktas som en investering
som i princip bör kunna väntas ge normal avkastning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 12

Däremot bör ett sådant krav inte ställas på den del av
tillskottet som hos Svenska Petroleum skall redovisas som en fri reserv. Avsällning
av en sådan reserv får beiraktas som en konsekvens av alt bolaget av försörjningsskäl
har rhåst expandera myckel snabbare än vad som från förelags-synpunkt hade
varit naturligt.

I enlighet med detla synsätt bör statens tillskoll lill
Statsföretag lämnas i form av dels etl lån på 90 milj. kr. dels elt
ägartillskott på 60 milj. kr. För lånet bör i princip förräntningsplikt gälla
så snart utdelning lämnas på aktierna i Svenska Petroleum. I likhet med
aktieägarna räknar jag med all de överskott som kan vänlas uppslå i Svenska
Petroleums rörelse under de närmaste åren kommer att användas för
konsolidering. Jag återkommer lill frågan om detta lån vid min anmälan i det
följande av medelsanvisning för aktieteckningen (jfr s. 22).

Ägartillskottet till Statsföretag bör anvisas över elt
särskilt anslag på driftbudgeten benämnt Kapitaltillskott till Svenska Petroleum
AB. Något krav på avkastning bör i enlighet med vad jag har anfört inte knytas
till detta tillskoU.

För vattenfallsverkets del bör medel ställas till
förfogande från invesleringsanslaget Kraftstationer m. m. lag avser att vid
min anmälan av detta anslag förorda en höjning av vattenfallsverkets
investeringsram för budgetåret 1979/80 med 150 milj. kr. för angivna ändamål.
1 överensstämmelse med de villkor som gäller för lån och tillskott till
Statsföretag bör av medlen 90 milj. kr. i princip vara förräntningspliktiga,
även om krav på omedelbar förräntning inte ställs. Äterstoden 60 milj. kr. bör
ses som ett rent ägartillskott.

Jag vill slutligen erinra om att statsföretagsulredningen
i betänkandet (1978: 85) Statligt företagande i samhällets tjänst har lagt fram
vissa förslag som berör bl.a. organisationen av de statliga företagen på
energiområdet. Förslagen berör bl. a. Svenska Petroleum. Jag avser att la upp
denna fråga i annat sammanhang.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att till Kapitaltillskott lill Svenska Petroleum AB på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 60000000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F. Statens vattenfallsverk

[3] 1. Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret
1979/80 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 830
milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 13

(prop. 1978/79: 115 bil. 1 s. 326, NU 1978/79: 60, rskr
1978/79: 429). Statens valtenfallsverks investeringsram för innevarande
budgetår uppgår lill 2 054,4 milj. kr. inkl. 200 milj. kr. som verket har medgetts
att överföra från investeringsramen för budgetåret 1978/79, 16,2 milj. kr. som
vid budgetårets ingång inle förbrukats av medel som har anvisals ur konjunklurreser-ven
och 2,2 milj. kr. som verket av sysselsättningsskäl har medgetts ta i anspråk
ur konjunkturreserven under innevarande budgetår.

Riksdagen har bemyndigat regeringen alt teckna borgen för
lån till bolag i vilka statens valtenfallsverk förvaltar statens aktier intill
sammanlagt 5 813 milj. kr., varav 160 milj. kr. för lån till
eldistributionsföretag (prop. 1978/79: 115 bil. 1 s. 325, NU 1978/79:60, rskr
1978/79:429).

1 skrivelse den 6 juni 1979 har riksdagen anmält sina
beslut med anledning av bl.a. propositionen 1978/79: 115 (bil. 1) om
riktlinjer för energipolitiken. Besluten innebär bl. a. att riksdagen anslutit
sig till vad näringsutskottet anfört om den fortsatta utbyggnaden av block 3 i
Forsmarks kärnkraftverk (NU 1978/79: 60 s. 76-77).

I skrivelse den 24 augusti 1979 har statens
vattenfallsverk hemställt att regeringen skall godkänna en mellan verket och
Mellansvensk Kraftgrupp AB träffad principöverenskommelse om ulbyggnaden under
budgetåret 1979/80 av block 3 i Forsmarks kraftstation och ställa erforderliga
medel till förfogande för de åtaganden som den medför.

1 skrivelse den 4 oktober 1979 har Oskarshamnsverkets
Kraftgrupp Aktiebolag hemställt att bli tillerkänt ersättning för
förseningskostnader för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk.

I skrivelse den 13 .september 1979 har riksgäldskontoret
tagit upp vissa frågor om formerna för statens borgensteckning för lån som tas
upp utomlands av Forsmarks Kraftgrupp AB.

I skrivelse den 19 juni 1979 har statens vattenfallsverk
hemställt om regeringens medgivande att bl.a. ingå konsortialavtal med Bodens
kommun om bildande av ett akiiebolag för energiförsörjning inom kommunen.

I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 har vattenfallsverkel
bl.a. hemställt om medgivande att bygga en ny tilloppstunnel vid Vietas
kraftstation och om aU högst 165 milj. kr. av utgiften härför skall tillföras
det förräntningspliktiga statskapitalet.

Föredraganden

Med hänvisning till den förestående folkomröstningen om
kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen anförde näringsutskottet i
betänkandel 1978/79:60 att investeringarna i fortsatt utbyggnad av kärnkraftanläggningar
borde begränsas. Under den ifrågavarande perioden kunde inskränkningen enligt
utskottet avse enbart block 3 i Forsmarks kraftstation. Det var dock viktigt
att bevara full handlingsfrihet i avvaktan på resultatet av folkomröstningen.
Begränsningen av utbyggnaden borde, enligt utskottet, därför inte ske på ett
sådant sätt alt den kan

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:33 14

äventyra
ett genomförande av Forsmark 3-projektet. Blocket Forsmark 3 borde byggas
vidare i en sådan reducerad takt och omfattning som garanterar sysselsättning
åt de vid Forsmarksbygget redan anställda. Extern rekrytering av
anläggningsarbetare under budgetåret 1979/80 borde enligt utskottet i princip
undvikas.

Utskottet
konstaterade vidare att en reducerad byggnadstakt förutsatte en överenskommelse
därom mellan delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB och utgick från att
förhandlingar om en sådan överenskommelse skulle komma till stånd. Utskottet
förordade också att regeringen, inom ramen för under invesleringsanslaget Kraftstationer
m. m. beräknade medel för Forsmark 3, skulle bemyndigas all medge vattenfallsverkel
atl temporärt lämna delägartillskolt till projektet i större utsträckning än
som svarar mot verkets andel av aktiekapitalet om det av regeringen befanns
vara ändamålsenligt att träffa en överenskommelse om neddragen utbyggnadstakt under
budgetåret 1979/80.

Jag
avser att i det följande redovisa resultatet av de förhandlingar som har skett
i syfte att begränsa arbetstakten i Forsmark 3-projektet på av näringsutskottet
angivet sätt. Förhandlingama, som har skett under medverkan av en särskilt
utsedd statlig förhandlare, har lett till en överenskommelse mellan statens
vattenfallsverk och Mellansvensk Kraftgrupp AB. Överenskommelsen, som för
vattenfallsverkets del blir bindande först genom regeringens godkännande, bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Överenskommelsen innebär i
huvudsak följande.

Utbyggnaden
av block 3 skall under budgetåret 1979/80 bedrivas enligl de riktlinjer som
anges i näringsutskottets betänkande (NU 1978/79:60 s. 76, tredje stycket).
Detta innebär, enligt överenskommelsen, för verksamheten i Forsmark all
arbetena skall fortgå på ett sådant sätt att sysselsättning kan beredas dem
som var anställda hos vattenfallsverket vid Forsmarksbygget vid månadsskiftet m

Vattenfallsverket
åtar sig enligt överenskommelsen att ersätta Forsmarks Kraflgrupp AB för merkoslnader
föranledda av dels den neddragning av utbyggnadstakten i Forsmark 3-projektet
som redan har sketl genom tidigare beslut av regeringen, dels den nu aktuella
neddragningen. Ersättning skall utgå för ökade anläggningskostnader och för
ökade kostnader för att producera elektricitet på annat sätt och/eller för att
anskaffa ersättningskraft. Vidare innebär överenskommelsen bl.a. att
Mellan-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:33 15

svensk
Kraftgrupp AB under budgetåret 1979/80 befrias från skyldigheten atl ge delägarlån
till Forsmarks Kraftgrupp AB i proportion till sitt aktieinnehav. I och med
att denna befrielse upphör skall dock Mellansvensk Kraftgrupp AB inträda med
sin andel av de delägarlån som under budgetåret 1979/80 har lämnats av
vattenfallsverket.

Som
framgår redan av näringsutskottets betänkande i den del det avser Forsmark 3-projektet
kunde en sådan omläggning av arbetena som utskottet förordade ske endast efter
att en överenskommelse därom träffats mellan delägarna i projektet. För att nå
den åsyftade neddragningen av arbetena under budgetåret 1979/80 var det därför
nödvändigt att omedelbart efter riksdagens beslut våren 1979 ta upp
förhandlingar och skyndsamt träffa en överenskommelse härom. Det fanns i denna
situation ingen möjlighet att i detalj beräkna de merkostnader som
omläggningen medför i form av ökade anläggningskostnader och högre kostnader
för kraftanskaffning under den tid som blockets färdigställande försenas och
följaktligen inte heller att beloppsmässigt fastställa den ersättning till
Forsmarks Kraftgrupp AB som den icke-statliga kontrahenten i projektet. Mellansvensk
Kraftgrupp AB, krävt för att acceptera den reducerade arbetstakten.

Den
nu träffade överenskommelsen innebär således att arbetena i Forsmark kommer
att dras ned under innevarande budgetår enligt vad näringsutskottet har
förordat men att så sker endast under fömtsättning av att staten ikläder sig en
ersättningsskyldighet gentemot Forsmarks Kraftgrupp AB för de merkostnader som
orsakas av den neddragna arbetstakten.

Fortsatta
förhandlingar sker nu i syfte att närmare klarlägga konsekvenserna av de
neddragningar av arbetena som har skett efter politiska beslut. Innan det går
att fastställa hur höga anläggningsmerkostnaderna blir är det bl.a. nödvändigt
att träffa nya avtal med huvudleverantörerna. Merkostnaderna för
kraftanskaffning under den tid blocket försenas beror bl. a. på hur elefterfrågan,
oljepriser, uranpriser och tillgången till andra kraftslag utvecklas. Det finns
således flera skäl till att det nu inte är möjligt att beloppsmässigt ange den
ersättning som Forsmarks Kraftgrupp AB enligt överenskommelsen är berättigat
till.

Genom
beslut den 30 augusti 1979 har regeringen godkänt den nu träffade
överenskommelsen i de delar riksdagens medgivande inte krävs. Jag förordar nu
att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen
i de delar den medför ekonomiska förpliktelser för staten. Jag avser att
återkomma i fråga om det belopp varmed Forsmarks Kraftgrupp AB bör ersättas för
fördyrade anläggningskostnader i sådan tid att ersättning kan utgå under
budgetåret 1980/81. I samband därmed avser jag också att närmare redogöra för
hur merkostnadema för kraftanskaffning skall beräknas och ersättas.

Med
hänvisning till den nu träffade överenskommelsen om Forsmark 3 har
Oskarshamnsverkets Kraftgmpp AB (OKG) i en skrivelse till regering-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 16

en hemställt att ersättning skall utgå för förseningskostnader
för del tredje blocket i Oskarshamns kraftverk på samma grunder som regeringen
har godkänt för Forsmark 3. Förseningskostnaderna har enligl skrivelsen
åsamkats OKG till följd av osäkerheten om kärnkraftens roll i den framlida
energiförsörjningen. Kostnaderna är enligt OKG av samma art som dem som drabbar
Forsmarks Kraftgrupp AB för Forsmark 3. OKG framhåller vidare att
förseningskostnaderna uppstått i samband med att man sökt följa andemeningen i
lagen (1977: 140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m.m.
(villkorslagen) rörande ersättning för ätgärder före resp. efter lagens
ikraftträdande genom att driva projektet sä att kostnaderna vid ett eventuellt
avbrytande skall bli så låga som möjligt.

Med anledning av OKG:s framställning vill jag anföra
följande. Statsmakternas befattning med den överenskommelse som har trätfats
mellan delägarna i Forsmarks Kraflgrupp AB är hell betingad av atl staten via
vattenfallsverket är delägare i Forsmarksbolaget och som sådan bunden av det konsortialavtal
i vilket bl.a. utbyggnaden av Forsmark 3 regleras. Som framgår av
näringsutskottets belänkande 1978/79:60 (s. 76-77) kunde den neddragning av
utbyggnadstakten i Forsmark 3-projektet som utskottet förordade inte ske om
inte konsotlieparterna var överens därom. Den nu träffade överenskommelsen får
därför enligt min mening ses som en affärsmässig uppgörelse mellan ägarna till
Forsmarks Kraftgrupp AB. Att statens förhandlare och valtenfallsverket såsom
företrädare för del statliga ägariniressel har handlat på riksdagens uppdrag
ändrar inte detla förhållande. Jag vill, för alt undvika missförstånd,
understryka atl överenskommelsen inte har något samband med de ersättningar som
reaktorinnehavare i vissa andra situationer är berättigade till enligt
villkorslagen eller lagen (1979:335) om förbud mot alt under viss tid tillföra kärnreaktor
kärnbränsle, m. m. (rådrumslagen).

Vid villkorslagens tillkomst överlämnades åt
reaktorinnehavarna att ta ställning Ull om utbyggnaden av nya kärnkraftblock
skulle fortsätta eller avbrytas. Detta har inneburit bl. a. alt även
avvägningar i fråga om utbyggnadstakt har fått göras av dem. Men därav följer
inte atl någon rätt till ersällning föreligger för de reaktorinnehavare som efler
lagens Ullkomst beslutade atl fortsätta påbörjade utbyggnader i stället för att
utnyttja den möjlighel som lagens ersättningsregler gav att avbryta utbyggnaden
och kompenseras främst för de före lagens lillkomsl nedlagda kostnaderna. Någon
rättslig grund för ekonomiska åtaganden från statens sida gentemot OKG
föreligger således inle. Jag avser att föreslå regeringen att lämna OKG:s
framställning utan ålgärd.

Jag föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört med anledning av OKG:s framställning.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om
formerna för statens borgensteckning för lån som Forsmarks Kraflgrupp

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 17

AB kan komma att ta upp på den internationella kapitalmarknaden.

Av den av riksdagen beviljade ramen för borgensteckning
för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier om
5 813 milj. kr. har 5 230 milj. kr. beräknats för Forsmarks Kraftgrupp AB:s
upplåning. Bolaget har hittills tagit upp lån på kapitalmarknaden om sammanlagt
ca 4010 milj. kr. Vid sex tillfällen har lån om sammanlagt ca 1071 milj. kr.
placerats hos utländska låneinstitulioner. Jag räknar härvid lån i utländsk valula
efler den vid tidpunkten för garantiåtagandena gällande säljkursen för valutan.

För borgensteckning för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB
tar upp på kapitalmarknaden gäller inte den begränsning till vattenfallsverkets
andel av aktiekapitalet som normalt gäller (prop. 1976/77:25 s. 116, NU 1976/
77: 13, rskr 1976/77: 55) förutsatt att övriga delägare ställer garanlier för
sin andel av säkerheten genom efterborgen.

Statens borgen för Forsmarks Kraftgrupp AB har hittills,
efter medgivande av regeringen i varje enskilt fall, utställts av
vattenfallsverket såväl för lån som tagils upp i Sverige som för lån som tagits
upp utomlands. Denna ordning ter sig naturlig med hänsyn till
vattenfallsverkets aktiva medverkan i bolaget i egenskap av både
majoritetsdelägare och huvudentreprenör för Forsmarksstationens uppförande. I
fråga om upplåning på kapitalmarknaden bör vattenfallsverket från affärsmässiga
utgångspunkter kunna påverka bl. a. upplåningens förläggning i tiden, dess
storlek, löptid och amorteringsvillkor.

När det gäller statlig borgen för upplåning utomlands
finns emellertid också, såsom framhålls i skrivelsen från riksgäldskonloret,
ett intresse av ett enhetligt och inbördes samordnat uppträdande från den
svenska staten gentemot den internationella kapitalmarknaden. Med undantag för
de borgensförbindelser som vattenfallsverkel har utfärdat för Forsmarks Kraftgrupp
AB har statens borgen regelmässigt tecknats av riksgäldskontoret. Från denna
utgångspunkt avviker de hittills tillämpade formerna för statens
borgensåtaganden för Forsmarks Kraftgrupp AB mot etl i övrigt enhetligt
förfarande. Även om den hittills tillämpade ordningen har vissa fördelar frän
affärsmässig synpunkt finns det enligt min mening skäl som talar för att den
statliga borgen för lån som detta bolag tar upp i utlandet får samma formella
utformning som annan, av riksgäldskontoret utfärdad, statlig borgen i samband
med utlandsupplåning. Enligl vad jag har erfarit under hand från
riksgäldskontoret och vattenfallsverket bör en sådan ordning kunna införas utan
att vattenfallsverkels relationer till kreditmarknaden försvåras i nämnvärd
utsträckning. Jag förordar med hänvisning härtill att regeringen föreslår
riksdagen alt bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att efter hemställan
av regeringen i varje enskilt fall teckna borgen för lån som Forsmarks
Kraftgrupp AB tar upp ulomlands inom den av riksdagen fastställda ramen för
borgensåtaganden för lån till bolag i

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 18

vilka statens valtenfallsverk förvaltar statens aktier.
För län som tas upp på den svenska kapitalmarknaden bör den hittills tillämpade
ordningen alltjämt gälla.

Jag går nu över lill frågan om bildande av ett aktiebolag
för energiförsörjning inom Bodens, kommun.

Eldistributionen inom Bodens kommun är f n. uppdelad
mellan statens vattenfallsverks lokalförvaltning, Norrbottens kraftverk, och
Bodens Energiverk. Kraftverket svarar huvudsakligen för distributionen inom
landsbygdsområdet, medan Energiverket svarar för distributionen inom tätorten.
Abonnentantalet är ca 5()00 resp. 10200. Den totala elenergiom-sällningen inom
kommunen uppgår till 220 GWh', varav Norrbottens kraftverk såsom distributör
svarar för ca 37%. Vattenfallsverket är råkraftle-verantör.

Fjärrvärmeförsörjningen inom kommunens tätort handhas av
Energiverket. Verksamheten är under uppbyggnad och energiomsättningen inom
denna rörelse är f n. ca 130 GWh.

Sedan några år tillbaka har förhandlingar om en samordning
av energiförsörjningen inom kommunen föils mellan valtenfallsverket och Bodens
kommun i syfte att åstadkomma en rationell energiförsörjning med lika villkor
för konsumenlerna inom hela kommunområdel. Förhandlingarna har resulterat i ett
konsortialavtal mellan verket och kommunen. Överenskommelsen, som för
vattenfallsverkets del har träffats med förbehåll för regeringens godkännande,
innebär atl verkel och kommunen går samman i ett bolag för såväl distribution
av elektrisk energi som försörjning med andra energiformer inom områdel. Ett
samgående innebär enligt vattenfallsverkel dels alt en konslruktiv strukturrationalisering
av elförsörjningen uppnås genom frivillig överenskommelse mellan statliga och
kommunala intressen, dels att ett organ skapas för en rationell samordning av
bl. a. värmeförsörjningen inom kommunen, där vattenfallsverket ges möjlighet lill
önskvärd fördjupning och breddning av engagemanget inom energiförsörjningsområdet.

Bolagets aktiekapital skall från början utgöra 1 milj. kr.
Valtenfallsverket och Bodens kommun överlåter mot revers sina dislributionsanläggningar
inom distributionsområdet till bolaget. De distributionsanläggningar som verket
avser att överlåta har värderats till 17,2 milj. kr., varav 1050000 kr. avser
fast egendom, och de som kommunen avser att överlåta har värderats till 29,3
milj. kr. På grundval av denna värdering har överenskommits att
aktiefördelningen skall vara 40%; för valtenfallsverket och 60% för Bodens
kommun.

Bodens kommun överiäter också sina fiärrvärmeanläggningar
inom distributionsområdet till bolagel för 48 milj. kr.

Bolagels finansiering skall ske genom eget kapilal och
upplåning. För att

' I GWh (gigawattimme) = I milj. kilowattimmar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 I9

upprätthålla nyssnämnda ägarandelar även för
fjärrvärmeverksamheten skall vattenfallsverket lämna ett delägarlån på 19,2
milj. kr., som av bolaget skall användas som dellikvid till kommunen för de tiil
bolagel överlåtna fjärrvärmeanläggningarna. Parterna skall vara skyldiga att
ikläda sig borgensansvar i proportion till sina aktieandelar för sådana av
bolaget på allmänna kapitalmarknaden upptagna lån som krävs för verksamhetens
fortsatta finansiering. Om sådana lån inte kan erhållas, skall parterna lämna
bolaget lån i proportion till sina aktieinnehav.

Bolagets styrelse skall bestå av åtta ordinarie ledamöter
jämte personliga suppleanter för var och en av dem saml personalrepresenlanter
enligt lag. Tre ledamöter jämte suppleanter utses på förslag av valtenfallsverket.
Fem ledamöter jämte suppleanter utses på förslag av kommunen. Ordförande utses
bland de ledamöter som kommunen har föreslagit och vice ordförande bland dem vattenfallsverkel
har föreslagit.

Om produktion av elenergi i samband med värmeverk eller annal
engagemang i utveckling och exploatering av nya energikällor - t. ex. lorv
eller flis - aktualiseras och är av ekonomiskl betydande omfattning jämfört med
bolagets övriga verksamhet, skall parterna bilda ett särskilt bolag för denna
verksamhet. Vardera avtalsparten skall vara hälftendelägare i etl sådant
produktionsbolag.

Statens industriverk har yttrat sig över förslaget att
bilda elt aktiebolag för energiförsörjningen inom Bodens kommun. Industriverket
har därvid, efter att ha granskal konsortialavtal, bolagsordning och
överlåtelseavtal, funnit att bildandet av bolaget ligger i linje med de
allmänna riktlinjer för strukturomvandling på eldistribulionsområdet som har angetts
i prop. 1975/76: 100 bil. 15 och tillstyrker därför att det föreslagna bolaget
bildas.

Jag har för egen del inget att erinra mot att valtenfallsverket
ingår i ett energibolag med de uppgifler och på de villkor som har redovisats.
Jag förordar därför att regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande att godkänna
konsortialavlalet mellan vattenfallsverket och Bodens kommun i vad staten genom
avtalet åtager sig att bilda bolag, leckna aktier och i övrigt ikläder sig
ekonomiska förpliktelser. Det ankommer på regeringen att besluta i övriga
frågor som aklualiseras av den tilltänkta bolagsbildningen.

Jag vill vidare ta upp frågan om byggande av ylterligare
en lilloppslunnel vid Vietas kraftstation i Luleälven.

Riksdagen framhöll med anledning av regeringens
proposition 1975: 30 om energihushållningen m.m. att den i princip ställde sig positiv
till en tillbyggnad av Vietas kraftstation och anläggande av en kraftstation i Jaurekaska
i Lule älv saml att ylterligare undersökningar av förutsättningarna härför
borde göras (NU 1975:30, rskr 1975:202). Med anledning av riksdagens uttalande
uppdrog regeringen den 17 juni 1976 åt statens vattensfallsverk att utreda
förutsättningarna för och konsekvenserna av de aktuella utbyggnaderna i Lule
älv.

Efter att ha genomfört en utredning, för vilken en
redogörelse har

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 20

lämnats i prop. 1978/79: 115 (bil. I s. 226-227), föreslog
vattenfallsverket bl. a. atl utförandet av en ny lilloppslunnel lill Vietas
kraftstation skulle övervägas yUeriigare.

I sistnämnda proposition redogjorde föredraganden för sin
syn på behovet av att genomföra vissa vattenkraftutbyggnader som f.n. inle kan
genomföras på strikt kraftekonomiska grunder (bil. 1 s. 229). Han anförde
därvid bl.a. att man får vara beredd atl skjuta till statliga medel för att
täcka den andel av kostnaderna för utbyggnaderna som inle kan förräntas i
kraftsystemet för atl tidigarelägga vissa projekt som därigenom kan bidra till
au mildra struktur- och sysseisätiningsprobiem. Som exempel på sådana
utbyggnader anfördes bl.a. den planerade nya tunneln vid Vietas kraftstation.

Projektet behandlades från likartade ulgångspunkter även i
prop. 1978/ 79: 127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten
(bil. 1 s. 21-23).

I samband med att näringsutskottet behandlade frågan om
bidrag till vattenkraftutbyggnader som inte är kraftekonomiskt motiverade
konstaterade utskottet att vissa icke kraftekonomiskt lönsamma utbyggnader
redan nu Ulförs av sysselsäUningsskäl (NU 1978/79:60 s. 82). Utskottet ansåg
vidare att ytteriigare utbyggnader borde komma till stånd i första hand på
orter med struktur- och sysselsättningsproblem. De särskilda medelstillskott
som kan behövas i samband härmed borde enligt utskottet anvisas över statsbudgeten.
Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om yllerligare utbyggnader av vattenkraftanläggningar (rskr
1978/79:429).

I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 har
statens vattenfallsverk hemställt att regeringen skall besluta om byggande av
ny tilloppstunnel i Vietas i sådan tid att arbetena kan inledas redan under
budgetåret 1979/80 och om att högst 165 milj. kr. av utgiften härför skall
tillföras verkets förräntningspliktiga kapital.

Av verkets redogörelse framgår att tunneln, som får en
längd av 5,5 km. minskar fallförlusterna i den befintliga tunneln varvid
produktionen i kraftstationen beräknas öka med 55 GWh/år. Projektet skulle ge
en sysselsättning på platsen motsvarande 720 årsverken. Arbetena kan, under
förutsättning av att behövliga tillstånd erhålls, påbörjas redan under
innevarande budgelår och beräknas pågå under fyra och ett halvt år.
Investeringsutgiften har beräknats till ca 320 milj. kr. varav enligt
vattenfallsverket högst 165 milj. kr. kan förräntas på normall sätt.

Enligt de bedömningar som tidigare har redovisats behövs
särskilda insatser för att mildra de struktur- och sysselsättningsproblem som
uppstår inom vaUenfallsverket (prop. 1978/79: 115 bil. I s. 229 och 318, prop.
1978/ 79: 127 s. 21-23, NU 1978/79:60 s. 80-83. rskr 1978/79:429) och som slår
särskilt hårt mot dem som är verksamma eller bor i närheten av de orter i vilka
vattenkraftsutbyggnader nu håller på att slutföras. Med hänvisning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 21

härtill bedömer jag atl den föreslagna tunnelutbyggnaden
bör genomföras enligt vattenfallsverkets förslag. En förulsätting för atl så
skall kunna ske är givetvis att nödvändiga tillstånd erhålls. Förutom tillstånd
enligl vattenlagen krävs att riksdagen medger visst inträng i Stora Sjöfallets
nationalpark. Den sist nämnda frågan avser chefen för jordbruksdepartementet
att ta upp i sin anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80.

Länsstyrelsen i Norrbotlens län har fått regeringens
uppdrag att utreda fömtsättningarna för att lokalisera näringsverksamhet lill
Jokkmokk enligt den mening riksdagen har getl regeringen till känna (NU
1978/79: 60 s. 83, rskr 1978/79:429). Det finns därför skäl som talar för att
avvakta med au ta ställning till tunnelbygget i Vietas lills en samlad
bedömning kan göras av förutsällningarna för att mildra ortens problem genom etablering
av annan näringsverksamhet. Resultaten av länsstyrelsens utredningsarbete bör
enligt uppdraget redovisas till regeringen så snart som möjligt eller senast i
länsrapport 1980. Det är f. n. inte möjligt att ange vilka förslag till
konkreta ätgärder länsstyrelsen kan komma att föreslå och i vad mån de kan leda
till nya arbetstillfällen före utgången av år 1980. Enligt vad jag har erfarit
är emellertid sysselsättningen för ca 60 personer inom vattenfallsverket redan
fr. o. m. våren 1980 beroende av alt tunnelarbelena kan påbörjas. Övervägande
skäl lalar därför enligl min mening för att snarast besluta genomföra
tunnelbyggnaden. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag det vara
befogat att regeringen redan nu bereder riksdagen tillfälle att ta slällning
till den föreslagna tunnelbyggnaden vid Vietas.

Tunnelbyggnaden bör finansieras under anslaget
Kraftstationer m.m. på sedvanligt sätt. Sedan utbyggnaden har slutförts och en efterkalkyl
av kostnaderna har skett får faslslällas hur slor andel som kan förräntas i
kraftverksrörelsen. Utgifterna för de arbelen som kan bli aktuella under
innevarande budgetår ryms inom ramen för anslagna medel.

Jag har tidigare denna dag anmält fråga om kapitaltillskott
till Svenska Petroleum A B. Vattenfallsverkel och Statsföretag äger vardera
hälften av aktierna i Svenska Petroleum. Tillskottet krävs för att Svenska
Petroleum skall kunna dels öka rörelsekapitalet inom den snabbt expanderande
oljehandelsrörelsen, dels fullgöra åtaganden enligt preliminärt träffade avlal
med Svenska BP AB och Oljekonsumenternas förbund (OK) jämte Texaco Oil AB,
Avtalen innebär bl.a. alt Svenska Petroleum förvärvar andelar i BP:s
raffinaderi i Göteborg och distributionsiörelse resp. det av OK och Texaco
samägda Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff i Lysekil.

Somjag har anfört bör kapitaltillskottet, som sammanlagt
uppgår till 300 milj. kr., tillföras Svenska Petroleum på så sätt att
aktieägarna tecknar aktier lill en överkurs av 20% för 180 milj, kr, och
därtill lämnar ell ägartillskott med 120 milj, kr,

I enlighel med rådande ägarförhållanden bör hälften av
dessa medel eller

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:33 22

150
milj, kr, tillföras via vattenfallsverkel genom alt invesleringsanslaget
Kraftstationer m. m. under budgetåret 1979/80 får belastas med ytterligare 150
milj. kr. utöver tidigare fastställd investeringsram. Ramökningen ryms inom
anslagna medel för budgetåret 1979/80. Av beloppet bör 90 milj. kr. svarande
mot verkets aktieteckning i Svenska Petroleum i princip vara förräniningsplikligt.
Regeringen bör dock kunna t. v. efterge kravel på förräntning med hänsyn till
behovet av konsolidering inom Svenska Petroleum. Återstående 60 milj. kr. bör
skrivas av direkt. Chefen för budgetdepartemenlet avser att i annat sammanhang
anmäla denna fråga. Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen dels föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen art
godkänna överenskommelsen mellan statens vattenfallsverk och Mellansvensk
Kraftgrupp AB om utbyggnaden av block 3 vid Forsmarks kraftstation i vad
staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall
teckna borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands inom den
av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens
vattenfallsverk förvaltar statens aktier,

3.
bemyndiga regeringen att
godkänna konsortialavlalet mellan statens vattenfaUsverk och Bodens kommun om
samverkan i fråga om energiförsörjningen inom kommunen i vad staten därigenom
åtager sig att bilda bolag, teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska
förpliktelser,

4.
godkänna vad jag har anfört i
fråga om utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation,

5.
bemyndiga regeringen 8.tt från
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. ställa 150000000 kr. till förfogande
för teckning av aktier i och ägartillskott till Svenska Petroleum AB i enlighet
med vad jag har förordat,

dels

6. bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört med

anledning av Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolags fram

ställning om ersättning för förseningskostnader för block 3 i

Oskarshamns kärnkraftverk.

V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDEIRSTÖD

[4]
21. Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB. Vid min anmälan tidigare
denna dag av fråga om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB har jag
förordat att sammanlagt 300 milj. kr. ställs till förfogande för aktieägarna i
bolaget, nämligen statens vattenfallsverk och Statsföretag

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 23

AB, med hälften var. Av medlen till Statsföretag skulle
därvid 90 milj. kr. anvisas i form av ett lån avsett för teckning av aktier i
Svenska Petroleum. Med hänsyn bl.a. till Statsföretags upplåningsmöjlighetcr i
övrigt bör del nu aktuella lånet vara ett förlagslån. Det ankommer på regeringen
att föreskriva villkoren för lånet. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

alt till Lån till aktieteckning i Svensku Petroleum AB på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl investeringsanslag
av 90000000 kr.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslular atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för den åtgärd eller del ändamål som föredraganden har hemställt om.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 24

Bilagu

I anslutning till konsortialavtal 1975-08-27 för utbyggnad
av blocken 3 och 4 i Forsmarks kärnkraftsstation har meUan Statens
Vattenfallsverk (SV) och Mellansvensk Kraftgrupp AB (MKG), nedan kallade
kontrahenterna, träffats följande

ÖVERENSKOMMELSE

Uppförandet av det tredje blocket i Forsmark (F3)
påbörjades 1976 med förutsättningen att det skulle färdigställas till
1982-10-01. Inför regeringens arbete att till hösten 1978 förelägga riksdagen
förslag om den framtida inriktningen av energipoliliken uppdrog regeringen
1977-07-07 åt SV att förhandla om och kartlägga konsekvenserna av en ändrad
planering för F3. I enlighel med uppdraget redovisade SV 1977-11-01 i en
utredning vilken verksamhel hos SV och andra berörda företag som oundgängligen
krävdes för att handlingsfrihet alt avbryta eller fullfölja projektet skulle
bibehållas till lägsla möjliga kostnad. I utredningen redovisades också av MKG
accepterade principer för hur ersättning bör utgå för de merkostnader, som
uppkommer för Forsmarks Kraftgrupp AB genom den ändrade planeringen. Resultat
av utredningen redovisas i prop 1977/78:116 med förslag till SVs anslag för
budgetåret 1978/79 m.m. Av propositionen framgår bl.a. att regeringen
1978-02-23 uppdrog ål SV att efter överenskommelse inom FKA ta upp
förhandlingar i syfle att tillse att sådan komponenttillverkning avbröts som
inte var nödvändig för att bevara handlingsfriheten. Riksdagen beslöt med
anledning av regeringens proposition atl för budgetåret 1978/79 inte anvisa
ytterligare medel för utbyggnaden av F3 utöver vad som redan hade anvisats för
budgetåret 1977/78. Sedan regeringen genom beslut 1978-11-23 hävt vissa
bestämmelser i SVs regleringsbrev för budgetåret 1978/79 har arbetena med F3
fram till maj 1979 bedrivits med den ökade aktivitet som planerades i SVs
utredning 1977-11-01.

Med anledning av atl det planerade energipoliliska
beslutet blivit uppskjutet i avvaktan på en rådgivande folkomröstning, som
avses bli anordnad i mars 1980, om kärnkraftens roll i den framtida energipoliliken,
har kontrahenterna godtagit en omläggning av utbyggnadsplanerna för F3.
Kontrahenterna förbinder sig att använda sitt inflytande i FKA så atl
bestämmelserna i denna överenskommelse jämväl från bolagets sida kommer att
följas.

1 § Arbetet under budgetåret 1979180

Utbyggnaden av F3 skall under budgetåret 1979/80 bedrivas
enligt de riktlinjer som anges i näringsutskottets betänkande (1978/79:60 s.
76, 3:e stycket).

För verksamheten i Forsmark skall gälla att

a) arbetena under budgetåret 1979/80 skall fortgå på ett
sådant sätl alt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 25

sysselsättning kan beredas de av huvudentreprenörens
anläggningsarbetare, som var anställda vid Forsmarksbygget (block 1-3) vid
månadsskiftet maj/juni 1979. Extern rekrytering av anläggningsarbetare under
budgetåret 1979/80 bör i princip undvikas. Vid evenluella avgångar får dock
ersättare anskaffas till befattningar som bör vara besatta för alt i göriig mån
upprätthålla en rationell verksamhet och för att undvika uppsägningar av andra
anställda.

b)
byggentreprenör
för reaktorbyggnaden ej skall engageras och underentreprenörer i övrigt ej
skall anlitas i syfte att ersätta huvudentreprenörens anställda.
Underentreprenörer skall kunna anlitas för att fullgöra begränsade
arbetsinsatser som erfordras för rationell verksamhet eller för att undvika
uppsägning av arbetskraft enligt punkt a).

c)
erforderliga
resurser får sättas in för planering av den verksamhet, som krävs för att
bibehålla handlingsfriheten efter utgången av budgetåret 1979/ 80.

2 § Ersättning för merkoslnuder

SV åtager sig att ersätta FKA för merkostnader föranledda
av dels regeringens uppdrag till SV 1977-07-07 och 1978-02-23, dels atl
arbetena under budgetåret 1979/80 begränsas enligt § 1. Ersättning skall utgå
dels för ökade anläggningskostnader, dels för ökade kostnader för atl producera
el på annat sätt och/eller för att anskaffa ersättningskrafl om ersättningsskyldigheten
härigenom begränsas. Om FKA försummar att vidta skäliga åtgärder för att
begränsa merkostnaderna skall ersättningen nedsättas i motsvarande mån.

Ersättningen för ökade anläggningskostnader skall
utbetalas under budgetåret 1980/81. Ersättning för ökade kostnader för att producera
el på annat sätt och/eller för atl anskaffa ersättningskraft skall - i den mån
inte annat överenskommes - utgå månadsvis under den tid F3s idrifttagning
försenas.

3 § Finunsiering

Under budgetåret 1979/80 beftias MKG från skyldigheten
enligt konsortialavlalet att vid behov för utbyggnaden av F3 lämna FKA lån i
proportion till aktieinnehavet. I och med att nämnda befrielse upphör skall MKG
inträda med sin andel av de delägariån som under budgetåret 1979/80 har lämnats
av SV.

4§ Handlingsfrihet för MKG

MKG har under budgetåret 1979/80 rätl att lämna projektet
utan hinder av

konsortialavtalets § 13.

5 § Överenskommelsens giltighet

Denna överenskommelse blir för kontrahenterna gällande
från och med

dagen för dess undertecknande. För SVs del blir
överenskommelsen bin-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:33 26

dande först genom regeringens godkännande. Därest
regeringens godkännande respektive åtagande att föreslå riksdagen att fatta
erforderliga beslut inte erhålles senast 1979-09-06 är MKG berättigat att frånträda
överenskommelsen. Om inget energipolitiskt beslut som klargör omutbyggnaden av
F3 skall fullföljas fattas av slalsmaklerna före utgången av budgetåret 1979/80
skall parterna uppta nya förhandlingar snarast möjligt. Parterna skall inrikta
sig på att slutföra dessa förhandlingar före den I juli 1980. Om
förhandlingarna ej slutförts till delta datum skall MKGs befrielse enligl S 3
att lämna FKA delägarlån förlängas.

6 § Skiljedomsklausul

Tvister i anledning av denna övei"enskommelse samt
tvister rörande däri omförmälda eller därav härflytande rättsförhållanden med
vad därmed äger samband skall slitas av skiljemän, utsedda enligt då gällande
skilje-mannalag.

Detla avtal är upprättat i tre exemplar, varav
kontrahenterna och FKA erhållit var silt.

Stockholm den 24 augusti 1979

Statens valtenfallsverk Mellansvensk kraftgrupp

aktiebolag

J. V. Norrby Jan Erik Ryman

Godkännes:

Forsmarks kraflgrupp aktiebolag

Erik Borgman

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

50 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (50)

50 kopplingar i 29 dokument.

  1. Prop. 1986/87:87 om statens vattenfallsverk s. 29 · s. 34 i texten
  2. Bet. 1986/87:NU19 om vissa anslag till energiändamål, m.m. (prop. 1986/87:100 delvis) s. 3 i texten
  3. Bet. 1985/86:NU36 Om vissa oljebolagsfrågor (prop. 1985/86:139) s. 3 · s. 4 i texten
  4. Bet. 1985/86:NU16 Om ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer (prop. 1985/86:100 bil. 14 delvis) s. 2 i texten
  5. Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten

Visa alla 29