Sök i Ratio Lex

om ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar m. fl.

106 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 105 av 106 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:38, om ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar m. fl.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 Regeringens proposition

1979/80:38

om
ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar m.fl.

beslutad
den 25 oklober 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att statlig ersättning lill kommunerna införs för den
hjälp till försörjning som ges till utlänningar under den tid då deras
ansökningar om uppehållstillslånd behandlas. Samtidigt föreslås enklare regler
för den statliga ersättningen till kommunerna för socialhjälp till flyktingar.
Ersättning skall lämnas för hjälp som utgivits under det år dä beslutet om
uppehållstillstånd fattas saml två år därefter. Andra insatser för flyktingar,
t. ex. barnomsorg och lolkhjälp, skall också ersättas. Denna ersättning skall
schablonberäknas lill 25 % av den statliga ersättning som kommunerna får för
sina socialhjälpskoslnader för flyktingar.

Vidare
innehåller propositionen förslag om atl decentralisera handläggningen av
ersättningarna från socialstyrelsen och rikspolisstyrelsen lill
länsstyrelserna. Statens invandrarverk skall kontrollera att ansökningarna
avser sådana personer som kommunen har rält att få ersättning för. Förslaget
innebär kortare handläggningslider och snabbare utbetalningar av ersäUning-arna
än f n.

De
nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1980.

1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 2

Uldrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-10-25

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo,
Wikslröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam
Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell.

Föredragande:
statsrådet Söder

Proposition
om ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar m.fl.

1 Inledning

Med
anledning av proposition (1978/79:95) om den kommunala ekonomin beslutade
riksdagen (FiU 78/79:35, rskr 78/79:335) att ersättningen till kommunerna för
obligatorisk socialhjälp för ulländska medborgare skulle avvecklas. I
propositionen uttalade dåvarande socialministern att ersällningen till
kommunerna för hjälp lill flyktingar borde behållas och atl kommunerna borde få
ersättning för socialhjälp till utländska medborgare under den lid som deras
ansökningarom uppehållstillslånd behandlades. En arbetsgrupp' med uppgift alt
utforma ell enkelt syslem för dessa ersältningar hade tillsatts inom
regeringskansliel.

Arbelsgruppen
har upprättat en promemoria (DsS 1979:7) Ersällning lill kommunerna för hjälp
till flyktingar och personer som väntar på uppehållstillstånd. I promemorian
föresläs ändrade regler för den slalliga ersättningen för socialhjälp till
bl.a. flyktingar.

Departementspromemorian
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian
har remissbehandlats.

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet som bilaga 2.

2 Föredragandens
överväganden

2.1
Allmänna utgångspunkter

I
propositionen on den kommunala ekonomin anfördes att en förskjutning av
statsbidragen frän specialdestinerade bidrag lill bidrag i mer generella

I
Arbetsgmppens sammansättning, se bilaga 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 3

former
borde ske så att ansvaret för prioriteringen mellan olika kommunala
verksamheter i ökad grad kommer att vila på de kommunala beslutsinstanserna. I
linje med denna principiella uppfattning beslulade riksdagen atl slopa bl.a.
den nuvarande statliga ersättningen för socialhjälp enligt 12 § .socialhjälpslagen
(s,k, obligatorisk socialhjälp) lill icke svenska medborgare, Ytteriigare motiv
för detta var att finansieringen av denna hjälp inte borde särbehandlas i
förhållande till socialhjälp lill svenska medborgare saml atl administrationen
av ersältningarna var omständlig, Ersäuningen uppbörden 1 januari 1980,

En
följd av riksdagens beslut skulle, ulan ytteriigare ändring av ersättningsreglerna,
bli atl kostnaderna för socialhjälp till personer som väntar pä atl deras
ansökningar om uppehållstillstånd behandlas hell skulle falla pä kommunerna.
Dessa kostnader är ojämnt fördelade på kommunema. De personer som väntar på
tillstånd fär inte försörja sig genom egel arbele. Många av dem blir därför
beroende av socialhjälp för sitt uppehälle under väntetiden. Kommunernas
kostnader är alltså i stor utsträckning beroende av den lid de slatliga
myndighelerna behöver för att pröva ansökningarna,

I
propositionen om den kommunala ekonomin uppmärksammade dåvarande chefen för
socialdepartementet denna följd av förslaget. Han gav däri utlryck för
uppfattningen alt ersättning borde lämnas lill kommunerna för socialhjälp till
personer som väntar på uppehållstillstånd, och hänvisade till att en
arbetsgrupp tillsalts för all se över bl,a, denna fråga. Motivet för denna
ståndpunkt var främst atl ett fåtal kommuner inte skulle belastats med
kostnaderna.

Riksdagen
anslöl sig i princip till uppfattningen att kommunerna borde ersättas för denna
socialhjälp. Vid utskottsbehandlingen av propositionen förutsatte
socialutskottet (SoU 1978/79:5 y) att förslaget om dessa ersättningar skulle
föreläggas riksdagen i sådan tid alt bestämmelser på området kunde träda i
kraft den 1 januari 1980,

I
propositionen uttalade dåvarande socialministern vidare atl nuvarande
ersättning för hjälp till flyktingar och organiserat överförda utländska
medborgare utan flyktingstatus borde behållas. Motivet var även i detta fall
att dessa kostnader belastar endast vissa kommuner.

Del
förslag jag nu lägger fram utgår från ställningstagandena i propositionen om
den kommunala ekonomin och innehåller riktlinjer för ersättning lill kommunerna
för hjälp till flyktingar och personer som väntar på uppehålls-lillsländ.

2.2
Personer för vilka ersättning bör lämnas

Flyktingar

Enligt
Kungl. brev den 27 februari 1959 angående bemyndigande för socialstyrelsen att
meddela vård och undersiöd ät flyktingar (flyktingbrevet)

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 4

ersätter
socialstyrelsen kommunerna för kostnader avseende socialhjälp m.m. till
flyktingar.

Socialslyrelsen
ulgår vid sin tillämpning av fiyktingbrevet från invandrarverkets bedömning av
vem som är flykting eller jämslälld med flykting i bidragshänseende. Följande
grupper har bedömts som flyktingar eller jämställda.

1. Utlänningar som fått komma till Sverige genom
särskilda regeringsbeslut, s.k. kollektiv överföring. Sädana utlänningar kan
vara politiska flyktingar enligt 2 § andra slycket utlänningslagen (1954:193)
eller haflykunglik-nande skäl och då omfattas av beslämmelsen i 2 § tredje
slycket utlänningslagen. Bland kategorin kollektivt överförda kan dessutom
finnas personer som fått komma till Sverige av rent humaniiära skäl, t.ex.
medicinska. Slulligen kan i den här kategorin även finnas anförvanter till
sådana utlänningar som redan tidigare tillåtits bosätta sig i Sverige därför
att de är flyktingar eller har flyktingliknande skäl.

2. Utlänningar som kommer till Sverige på egen hand
och bedömls vara politiska flyktingar enligt 2 § andra slycket utlänningslagen
eller ha flyktingliknande skäl som omfaUas av bestämmelsen i 2 § tredje
stycket utlänningslagen.

3. Vissa grupper av utlänningar som varken är
kollektivt överförda eller flyktingar men som regeringen har beslutat skall
jämställas med flyktingar.

4. Enstaka personer som beviljals uppehållstillstånd
av rent humanitära skäl. Sådana humanitära skäl kan vara sjukdom eller ålderdom
i kombination med svåra förhållanden i hemlandet.

Flyktingbrevet
har också tillämpats pä de personer som i socialhjälpshänseende tillhör
flyktingens familj, dvs make/maka och hemmavarande ogifta bam under 18 år.

Härutöver
har socialstyrelsen - vid sidan av invandrarverkets bedömning -i samband med
prövning av kommunernas ansökningar ersatt koslnader för vissa andra personer.
Det gäller nära anhöriga, t.ex. föräldrar som kommit till Sverige för att
förena sig med flykting, s.k. anknytningsfall.

Arbetsgruppen
anser att statlig ersättning bör lämnas för hjälp till de personer som enligt
invandrarverkets bedömning är flyktingar och till deras familjer. Däremot
innebär det enligt arbetsgruppen besvärliga gränsdragningsproblem att utge
ersättning till andra personer än dessa. Sådan ersättning borde därför inle
komma ifråga.

Socialstyrelsen
har i sitt remissyttrande gett uttryck för en annan uppfattning. Att utgå från
den svenska kärnfamiljens sammansättning är enligt socialstyrelsens erfarenhel
alltför snävt. De bedömningar som socialslyrelsen har gjort i detta sammanhang
har hittills inle vållat några större svårigheter. Därför bör ersättning enligt
slyrelsens mening också lämnas för hjälp till dem som av invandrarverket medgivits
rätl att stanna i landet på grund av alt de bedömts såsom
"anknytningsfall" till en flykting.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 5

- -i

Invandrarverket,
som anser att krelsen av ersältningsgrundande personer inte bör vara mera
inskränkt än idag, menar atl starka skäl lalar för att kommunerna får
ersättning även för insatser ål personer som beviljats uppehållstillstånd av
humanitära skäl. Dessa utgör en lilen grupp.

För
egen del anser jag atl slallig ersättning lill kommunerna skall lämnas för
hjälp till de grupper som regeringen eller invandrarverket bedömt vara
flyktingar eller i bidragshänseende jämställda med flyktingar, d.v.s. de
personer som jag nyss redovisat under punklerna I till 4, och deras familjer.
Jag avser att i del följande använda begreppet flykting om alla dessa personer.
Jag vill dock understryka att alla dessa inte är flyktingar i utlänningslagens
mening.

Däremol
anser jag av samma skäl som arbetsgruppen anfört att kommunerna inte bör
ersättas för kostnader för den lilla grupp som anknytningsfallen ulgör.

Utlänningslagkommitlén
(A 1975:04) har nyligen avgivit sitt andra delbetänkande (SOU 1979:64).
Kommilién föreslär vissa lagändringar som berör flyktingar och utlänningar som
fär stanna i Sverige av flyktingliknande skäl. Dessa förslag rör emellertid
inte frågor som hänger samman med rätten för kommunerna till ersättning för
utgiven socialhjälp. Kretsen av personer som kommunerna kan få ersällning för
påverkas därför inte av dessa förslag.

Andra
utländska medborgare

Somjag
tidigare sagt bör kommunerna ersättas för socialhjälp lill personer som väntar
på uppehållstillstånd (UAT-sökande). Regler om detla föreslås träda i kraft den
1 januari 1980.

Enligt
riksdagsbeslut är 1966 har kommunerna i vissa fall kunnat få ersättning för
socialhjälp enligt 13 § socialhjälpslagen (frivillig socialhjälp) till
arbetsföra utländska medborgare som, utan att vara flyktingar, anlänt till
landet för att här skaffa sig arbete.

Som
tidigare nämnts kommer kommunernas generella rätl till ersättning för
obligatorisk socialhjälp till utländska medborgare all upphöra. Motiveringen
för delta har varil bl.a. all socialhjälp till utländska medborgare som har
uppehållstillstånd och inte är flyktingar bör finansieras pä samma säll som
hjälpen till svenskar. Arbetsgruppen anser att denna speciella
ersätl-ningsmöjligheten enligl 1966 års riksdagsbeslut, som tillämpats endast i
begränsad omfattning, av samma skäl nu bör avskaffas.

Jag
instämmer i arbetsgruppens bedömning och föreslår att rätten till ersättning
enligt 1966 års riksdagsbeslut avskaffas.

2.3
Ersättning för socialhjälpskostnader

De
regler som idag gäller för kommunernas ersättningar för olika kostnader för
flyktingar medför en krånglig och tidsödande administration. En av

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 6

arbetsgruppens
huvuduppgifter har varit atl föreslå ett enklare ersättningssystem.

I
sin promemoria har gruppen övervägt olika möjligheter atl schablonisera
bidragsgivningen. Bl.a. har man undersökl om det skulle gå att ersätta
kommunerna med ell fasl belopp per flykting och UAT-sökande som är bosatt i
kommunen. Gruppen har emellertid funnit att del f n. inte finns förutsättningar
för ett sådanl ersättningssystem. Bl.a. saknas säkra uppgifter om antalet
flyktingar och UAT-sökande i varje kommun. Det går inte heller att få en klar
bild av socialhjälpsbehovet bland dessa personer. Gruppen har därför stannat
vid atl föreslå ett ersättningssystem som ulgår från de koslnader som
kommunerna faktiskt har haft för socialhjälpen. Man har samtidigt understrukit
det önskvärda i alt frägan om ett schablonsystem om en tid tas upp till nytt
övervägande.

Många
remissinstanser, däribland stalskontorel och riksrevisionsverket, har uttalat
sig i denna fråga. Samtliga har därvid instämt i att ersättningarna även under
de närmast kommande åren bör grunda sig på kommunernas faktiska
socialhjälpskoslnader. Flertalel av dem har också framhållit att frägan om
schablonberäkning av ersältningarna bör tas upp till förnyad prövning så snart
del finns elt tillföriilligl underlag för detta.

Inte
minst i förhållandet mellan stat och kommun är del viktigt att undvika
bestämmelser som är administrativt betungande. Jag hade därför gärna velal se
en konstruktion av ersättningarna för socialhjälpskoslnader som byggde på någon
form av schablon, även till prisei av vissa avsleg från absolul rättvisa i
ersättningen. Liksom arbetsgruppen finner jag dock att tiden ännu inte är mogen
för ett sådant system. Fortsatt uppmärksamhet måste dock riktas mot möjligheten
alt införa en schablon så att frägan om ett enklare ersättningssystem kan tas
upp pä nytt så snart som del finns fömtsättning för del.

Jag
anser säledes att kommunerna liksom hittills skall få ersättning för sina
faktiska kostnader för socialhjälp till flyktingar, under förutsätlning alt den
utgivna hjälpen i huvudsak stämmer överens med gällande praxis inom
socialvården.

Min
företrädare har i proposition (1979/80:1) om socialtjänsten lämnat förslag till
en ny sociallagstiftning. I förslagel ulmönstras begreppet socialhjälp.
Behovsprövad ekonomisk hjälp kallas i propositionen för socialbidrag. Vad jag
nyss sagt om ersällning lill kommunerna för socialhjälpskostnader bör, om
socialtjänstlagen anlas, gälla kommunernas kostnader för socialbidrag.

Beträffande
de UAT-sökande har arbetsgruppen föreslagit att slaten skall ersätta kommunernas
kostnader för dessa personers försörjning under väntetiden. Med försörjning
avser gruppen mat, hyra och nödvändig utrustning.

Samtliga
remissinstanser som berört frågan instämmer i att ersättning bör lämnas för
kostnader för denna kategori människor. Svenska kommunförbundet menar dock att
rätten till ersällning inte skall begränsas till enbart

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 7

hjälp
lill försörjning ulan avse all socialhjälp.

Själv
anser jag atl ersättning lämpligen bör lämnas för hjälp till livsuppehälle och
erforderlig vård. Med delta utlryckssätt avser jag då hjälp av sädan omfattning
som sägs i 12 § socialhjälpslagen. Jag menar också att under begreppet
"erforderiig vård" bör kunna ingå ersättning för kostnader som har
uppkommil till följd av beslul om omhändertagande för samhällsvård enligt
barnavårdslagen. Det förekommer i vissa fall atl UAT-sökande som inte längre
önskar slanna i Sverige men som saknar medel till hemresan, får socialhjälp
lill resan. Enligt min mening bör sådan hjälp kunna likställas med hjälp till
livsuppehälle.

2.4
Ersättning för kostnader för social service

Flyktingar

Ersättning
enligl flyktingbrevet för kommunernas åtgärder för flyktingar lämnas f n. inte
bara för kostnader för socialhjälp utan också för viss social service, dvs. barn-
och äldreomsorg, social hemhjälp, vård enligl barnavärds-och
nykterhetsvårdslagarna, lolkhjälp samt familjepedagogisk verksamhet.

Kostnaderna
för dessa åtgärder är - med undantag för den familjepedagogiska verksamhelen -
ännu krångligare att särredovisa än socialhjälpskostnaderna. Nägra kommuner
har till och med avstått från atl söka ersättning för vissa kostnader på grund
av svårigheten att få fram underiag för ansökan. Här lalar särskill starka skäl
för all kostnaderna bör ersättas enligt någon schablonmetod.

Arbetsgruppen
föreslår att ersättning för andra kostnader än sådana för familjepedagogisk
verksamhet lämnas med en viss proceni av ersait socialhjälp. Detla innebär
visserligen atl det inte blir någon exakt överensstämmelse mellan kommunernas utgifter
och den statliga ersättningen. Det medför emellertid en belydande förenkling av
kommunernas administration. Procentsatsen bör enligt gruppen bestämmas så att
ersättningen motsvarar dels de kostnader som kommunerna idag har för social
service utom familjepedagogisk verksamhel, dels deras koslnader för visst
psykiatriskt, psykologiskl och kuralivt slöd som f n. inle ersätls.

Arbetsgruppen
har studerat socialstyrelsens utbetalningar under budgetåret 1977/78 för
kostnader för social service. Gruppen har också hafl kontakt med olika kommuner
för atl fl en bild av kostnadernas storlek. Undersökningen visar att
ersättningarna för barnomsorg idag som regel motsvarar 10-12 % av den statliga
ersällning som kommunerna fn. får för sina socialhjälpskostnader. Övriga
kostnader som skall omfattas av schablonlill-lägget uppges i flertalet kommuner
vara mindre än barntiilsynskoslnaderna och torde genomsnittligl ligga på 5-10 %
av socialhjälpskoslnaderna.

På
grundval av socialstyrelsens utbetalningar och de uppgifter som inhämtats från
vissa kommuner föreslår arbelsgruppen att ersättningen till

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 8

kommunerna
för andra koslnader än socialhjälp skall molsvara 25 % av de kostnader för
socialhjälp till flyktingar som kommunerna får ersatta. Bl.a. för atl
åstadkomma en enkel administration föreslår arbetsgruppen också att
schablontillägget beräknas på basis av socialhjälpskostnaderna under hela del
år då uppehållstillstånd beviljats för flykting.

Älskilliga
remissinstanser, bl.a. de kommuner som yttrat sig i frågan, stödjer förslaget
att ersättning för vissa sociala kostnader ulgår genom en schablon. Slockholms
kommun har anfört att de nuvarande formerna för ersättning är så administrativt
betungande för kommunen alt de inle ens har sökt någon ersättning. Norrköpings
och Hallstahammars kommuner anser all barnomsorgskoslnaderna bör ersättas
uianför schablonsystemel.

Några
remissinstanser, däribland statens invandrarverk och Svenska kommunförbundet
och ett par kommuner, menar att den föreslagna procentsatsen är för läg med
hänsyn till de kostnader som avses bli täckta. Malmö kommun anser atl 25 %
ungefär motsvarar den nuvarande slatliga ersättningen. Riksrevisionsverkei
finner det inle vara styrkt atl ersättningsnivån behöver vara så hög som 25 %.
Invandrarverket anser vidare, liksom kommunförbundet och flera kommuner, att
kommunernas koslnader för vissa andra aktiviteter, såsom kultur- och
fritidsverksamhet samt administration, bör ersättas.

Svenska
röda korsel, som befarar atl den föreslagna schabloniseringen kan få till följd
att vissa angelägna områden inte blir föremål för insalser, förordar en
särskild ersättning för de olika sociala insatserna, ålminslone vad gäller
barnomsorg och psykiatriskt, psykologiskt och kuralivt stöd ål flyktingar.

Socialstyrelsen
befarar att den föreslagna schablonersättningen kan komma au slå mycket ojämnt
mellan kommunerna. Dessutom ulgår större bidrag till den kommun, som underlåter
alt sätta in förebyggande åtgärder av olika slag föratt bl.a. motverka behovel
av socialhjälp och i stället nöjer sig med atl belala ut socialhjälp. Styrelsen
förordar mot denna bakgmnd elt bidrag per capita.

Som
jag redan tidigare sagt anser jag alt man bör eftersträva administrativt enkla
regler för statlig ersättning till kommunerna, även om resultatet kan bli att
ersättningen i vissa fall avviker från de verkliga kostnaderna. Kommunerna har
omvittnat sina problem all redovisa sina faktiska kostnader för den sociala
servicen till flyktingar. Jag har särskilt fäst mig vid att vissa kommuner inte
ens söker ersättning för dessa kostnader.

Del
som socialstyrelsen och Svenska röda korsel anfört om möjlighelen alt slyra
kommunernas användning av de statliga ersättningarna är naturligtvis i och för
sig riktigt. Jag anser emellertid att varje reform av statsbidragsgivningen
som leder till större kommunal handlingsfrihet är ett viktigi led i den
fortlöpande decentraliseringen av samhällets uppgifler. Del är inte möjligt att
genom statsbidragsbestämmelser ge garanlier för att vissa åtgärder kommer till
ständ. Ytterst är det ändå det politiska ansvaret hos kommunerna som är
avgörande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 9

Jag
inslämmer således i arbetsgruppens förslag alt kommunernas kostnader för
social service lill flyktingar bör ersättas schablonmässigt med en viss proceni
av ersalt socialhjälp. Likaså häller jag med arbelsgruppen om atl denna
schablon för enkelhetens skull bör beräknas på socialhjälpen under hela det år
då uppehållstillslånd meddelats.

Procentpåslagel
bör täcka de koslnader - med undantag av familjepedagogisk verksamhet - som
idag ersätts. Dessutom bör påslaget täcka vissa kostnader som lidigare inle
ersatts, nämligen för psykiatriskt, psykologiskt och kuralivl stöd. Del har
inte varit aktuellt alt härulöver i detta sammanhang överväga några andra utvidgningar
av ersättningarna.

Den
familjepedagogiska verksamhelen är myckel olika ulbyggd i kommunerna.
Kostnaderna för verksamhelen är således ojämnt fördelade mellan kommunerna och
är inle heller svåra att redovisa. Jag anser därför all dessa kostnader, som
idag uppgår lill närmare 9 miljoner kr. eller omkring 15 % jämfört med ersatt
socialhjälp, inte bör ingå i schablonpåslaget, utan tills vidare ersältas på
samma sätt som hittills. Min förelrädare har i proposition (1979/80:6) om
socialstyrelsens uppgifter och organisation, m.m. förutsatt all den
familjepedagogiska verksamhelen skyndsamt utvärderas. Jag kommer all i annal
sammanhang ålerkomma till denna fråga.

All
fastställa den procentsals, som ger kommunerna avsedd täckning för deras
kostnader, innebär naturiigtvis ett problem. Arbetsgruppen har föreslagil
ersättning med 25 96 av ersatt socialhjälp. Flera remissinstanser, bl.a.
Svenska kommunförbundet, har hävdat att denna nivå skulle vara för läg, dock
utan att närmare precisera motiven för sin inställning. Andra har ansett den
vara lagom eller för hög. För min del anser jag atl arbetsgruppens undersökning
av socialslyrelsens utbetalningar ger fog för uppfattningen atl 25 % av ersalt
socialhjälp i genomsnitt ger kommunerna den avsedda ersättningen. Jag vill
samtidigt framhålla att avsikten är atl noggrant följa kostnadsutvecklingen i
kommunerna.

Etl
par remissinstanser har förl fram förslag om rätl till bidrag i extraordinära
situationer, t.ex. vid en stor, plötslig invandring till en kommun. Enligt min
mening bör del inle finnas några sådana särskilda bestämmelser. Behovel av
statliga insatser får bedömas från fall lill fall då särskilda skäl finns. Jag
vill i delta sammanhang dessutom erinra om atl speciellt höga kostnader för
invandrare hör lill de faklorer som kan ulgöra grund för exlra
skatteutjämningsbidrag.

Personer
som väntar på uppehållstillstånd (UA T-sökande)

Arbetsgruppen
anser att man under normala förhållanden inte bör vidla några särskilda
åtgärder för UAT-sökande under väntetiden. Sådana åtgärder kan läll uppfattas
som etl halvt löfte att få stanna i landel. Elt negativt beslut i
lillsiåndsfrågan kan sedan kännas än hårdare. 1 konsekvens härmed menar gmppen
att statlig ersättning i princip inte skall lämnas lill kommunerna för

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 10

koslnader
som dessa kan ha haft för annat än den UAT-sökandes försörjning.

Gruppen
har i detla sammanhang betonat att den viktigaste åigärden för alt förbällra de
spontant hitresias situation är atl göra väntetiderna så korta som möjligt.

Alla
remissinstanser, som utlalal sig i denna fråga instämmer i belydelsen av alt
förkorta väntetiderna. Flera remissinstanser har dock varil kriliska mot
förslagel all inte ersätta kommunernas kostnader för social service till de
UAT-sökande. Arbelsmarknadsstyrelsen anför alt, trots de ätgärder som redan
vidlagils för alt förkorta handläggningsliden, många spontant hitresla
utlänningar fortfarande måsle vänta lång tid oä del slutliga avgörandel. Denna
väntan kombinerad med sysslolöshet har visat sig ha en nedbrytande effekt på de
sökande. Man kan därför enligl styrelsens uppfattning inle begränsa sig lill
atl enbarl försörja dem under väntetiden.

Även
invandrarverket anser att statlig ersällning bör ges för andra insalser än
socialhjälp. Strävan bör givetvis vara att göra väntetiderna sä korta som
möjligt. Trots della kan det även i fortsättningen i många fall ta lång lid
innan beslut fattas.

Länsstyrelsen
i Slockholms län påpekar att kommunernas skyldighet att lämna hjälp och vidta
ålgärder enligl de sociala vårdlagarna gäller samtliga personer som vistas i
kommunen. Vissa av dessa ålgärder kan vara synnerligen kostnadskrävande.
Kostnaderna för lolkhjälp m.m. är inte heller mindre för personer som inte fåll
tillståndsfrågan prövad. Administrationen skulle dessutom avsevärl förenklas om
samma regler gällde för samtliga ersältningsberälligade personer.

Svenska
kommunförbundel samt Stockholms, Norrköpings och Botkyrka kommuner anser också
all kommunema skall ersättas för sociala kostnader för UAT-sökande.

Jag
är väl medvelen om under vilka besvärliga förhållanden de personer många gånger
lever som här i landet avvaktar besked om uppehållstillstånd. Ofta har de svåra
upplevelser i hemlandet bakom sig. De har inle rält att försörja sig genom
arbete medan de väntar på besked i tillståndsfrågan.

Jag
instämmer i arbetsgruppens uppfattning att vad som bäst gynnar de väntande är
alt väntetiderna förkortas. Under år 1978 beslulade riksdagen om vissa åtgärder
för all nå kortare handläggningstider i utlänningsärenden. Enligl vad jag har
erfarit har den genomsnittliga handläggningstiden hos invandrarverket också
minskal. Däremol krävs ytteriigare ålgärder för au minska handläggningstiderna
hos polisen och inom regeringskansliet.Utlänningslagkommittén har i sitt
lidigare nämnda delbetänkande lagl fram ytteriigare förslag i syfte atl
förkorta handläggningstiderna. Förslagen behandlas nu inom regeringskansliet.
Ocksä polisens handläggning av ullänningsärenden är f n. föremål för översyn.

Arbetsgruppens
lanke var att kommunerna normalt inte bör vidta åtgärder utöver hjälp till
försörjning för de UAT-sökande under väntetiden och att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 11

kommunerna
därför inte heller borde uppmunlras lill detla genom statlig ersättning. Från
invandringspolitiska utgångspunkter kan jag inslämma i detta principiella
synsätt. Det finns risk för att sådana åtgärder av den enskilde kan uppfattas
som ett ställningstagande i tillståndsfrågan. Jag anser därför att statlig
ersättning i princip inte skail lämnas för koslnader för de åtgärder, ulöver
hjälp lill uppehälle och erforderlig värd, som kommunerna kan vidla för
personer som väntar pä uppehållstillstånd.

Jag
har nyss redogjort för mitt förslag till beräkning av ersättning för kostnader
för social service för flyktingar. Förslaget innebär av praktiska skäl ett
procentpåslag på ersatt socialhjälp under hela det år då uppehållstillstånd
meddelals, dvs. även på socialhjälp.som utgivits före beslut om tillstånd.

2.5
Tidsgränser

Flyktingar

Enligt
beslämmelserna i flyktingbrevet får kommunerna ersättning för socialhjälp m.m.
som givits till flyktingar tills dess att de haft stadigvarande arbele i
sammanlagl ell år. Denna regel hör lill de delar av bidragssystemet som kräver
särskilt omfaltande administration för kommunerna.

Arbetsgruppen
föreslår en regel som innebär att ersättning lämnas för hjälp under viss lid
efter del atl flyktingen fått sitl första uppehållstillstånd. Denna regel bör
utformas så att ersättning lämnas för hjälp under ungefär lika lång lid som
tidigare.

Gruppen
har varit medvelen om svårigheterna att fastställa det antal år som molsvarar
den nu gällande eltårsregeln. En sludie som gmppen har genomfört visar dock atl
hjälpbehovet för de flyktingar som invandrade under första hälften av
1970-talet i flertalet fall har upphört inom tre år och kvarslår för omkring 5
96 av fallen efter fem år. Gruppen har antagit all anpassningstiden inte är
längre för de flyktingar som anlänt hit under senare år. Man har stannat för
atl föreslå ersättning för kostnader under del år beslut om uppehällslillstånd
fattades samt tvä är därefter.

Samtidigt
påpekar arbetsgruppen alt det ibland skulle kunna bli svårt atl bosladsplacera
flyktingar som är sjuka eller handikappade om kommunerna vet atl de inom
kortare lid än tre år själva kan få stå för flyktingarnas försörjning. Gruppen
föreslår därför en undanlagsregel med innebörd alt ersättning under längre tid
än enligt huvudregeln skall kunna lämnas för flyktingar, som inom huvudregelns
tidsram, inte kunnat försörja sig på grund av sjukdom eller handikapp, som
fanns vid hitkomsten eller som har sin grund i flyktingsitualionen.
Tillämpningen av denna regel måste bygga på en särskild ulredning i varje
enskilt fall.

Samtliga
remissinsianser, som uttalar sig i denna fråga, hälsar med lillfredsslällelse
förslaget all ta bort den tidsgräns som gällt hittills. Flera remissinstanser
framhåller dock alt del är svärl att bedöma de ekonomiska

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 12

konsekvenserna
av förslagel. Några kommuner anser all den föreslagna lidsregeln kan ge lägre
ersättning än f n. Vissa kommuner, liksom invandrarverket, har därför
föreslagit en längre tid än två är. Arbetsmarknadsstyrelsen anser all man inle
borde sätta någon gräns för hur länge kommunerna skall ha rätt lill ersällning.
Socialstyrelsen menar att en tväärsregel kan visa sig vara alltför snäv, inte
minst under lågkonjuklurer. 1 stället bör ersällning kunna lämnas tills
flyktingen har möjlighet att bli svensk medborgare enligt gällande
bestämmelser. Med en sådan tidsgräns skulle man enligl slyrelsens mening inte
behöva någon undantagsregel.

Södertälje
kommun har presenterai en ekonomisk utredning som visar att kommunen i
nuvarande silualion skulle få lägre statsbidrag med de föreslagna reglerna.
Detta beror på elt storl anlal flyktingar som efter många års vistelse i
kommunen fortfarande är beroende av socialhjälp för sin försörjning.

Jag
tillstyrker arbetsgruppens förslag alt ersällning skall lämnas för kostnader
som uppkommit under det är uppehållstillstånd som flykting beslulades samt etl
vissl anlal år därefter.

Som
jag redan nämnt har arbetsgruppen funnit det svårl att bestämma för hur många
är ersättning skall lämnas så alt det i princip motsvarar vad som utges f n.
Avsiklen med den föreslagna regeln är att ersättning skall lämnas i samma
utsträckning som f n. Ju längre tid man väljer, desto fler av de personer som
fortlöpande får socialhjälp, och som kommunerna f n. flr ersättning för, fångar
man in. En längre tid medför ä andra sidan att vissa flyktingar, som en gäng
kommil i arbel men som efler några år fält behov av socialhjälp, kommer med i
systemet, vilket inte är avsikten. Gruppen har föreslagit två år eflersom
flertalet flyktingar efler den tiden inte längre uppbär socialhjälp.

Jag
instämmer i arbetsgmppens åsikl all tillförlitligt underlag för alt faslslälla
en lämplig tidsregel saknas.Jag kan dock godla arbetsgruppens förslag all
ersättning skall lämnas lill kommunerna för socialhjälp m.m. som givits
flyktingar under det år beslutet om uppehållstillstånd meddelades saml under
tvä kalenderår därefter. Med hänsyn lill del osäkra beslutsunderiaget bör dock,
parallelll med den uppföljning av kostnadsutvecklingen i kommunerna som jag
nyss nämnl, effeklerna av denna tväärsregel utvärderas.

Jag
anser atl det utöver huvudregeln bör finnas en möjlighet att ersätta kommunerna
för socialhjälp lill flyktingar som inom huvudregelns tidsram inte kunnal
försörja sig på grund av sjukdom eller handikapp som fanns vid ankomsten hit
eller har sin grund i flyktingsituationen.

Enligl
nuvarande regler upphör kommunernas rätt lill ersättning när flyktingen gifter
sig med en svensk medborgare. Jag finner det svårt att hävda att flyktingens
situation i och med äktenskapet förändras på etl sådanl sätt att ersättning
inte längre bör lämnas. Jag anser därför att kommunernas rält lill ersättning
skall bestå även om flyktingen är gift med en svensk medborgare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 13

Personer
som väntar på uppehållstillslånd (UA T-sökande)

Arbelsgruppen
föreslår all den ställiga ersättningen för socialhjälp lill personer som fått
uppehållstillstånd av något annal skäl än att de är flyktingar skall upphöra
när deras uppehållstillständ har beviljats. För dem som fär avslag på sin
ansökan om uppehållstillstånd bör rätlen till ersättning gälla tills beslut om
förpassning eller, i förekommande fall, beslul om verkställighet av förpassning
vunnil laga kraft. När ell förpassningsbeslui vunnit laga kraft brukar det
alltid dröja ett tag, utan att det är utlänningens fel, innan beslutel kan
verkställas. Denna lid varierar men kan enligl uppgift vara mer än två månader.
Arbelsgruppen anser att kommunerna bör få ersättning för sina koslnader också
under denna tid.

För
all åstadkomma en enkel administration föreslår gruppen en schablonregel som
innebär ersällning för hjälp som utgivits inom tre månader efler det atl beslul
om förpassning eller, i förekommande fall, beslut om verkställighet av
förpassning har vunnit laga kraft.

Riksrevisionsverket
föreslår två månader i stället för tre medan Svenska kommunförbundet anser att
ersättning bör lämnas för kostnader fram lill dess att förpassningen har
verkställts. Stockholms och Botkyrka kommuner, som menar att tiden från
beslutel om uppehållstillstånd lill dess att tryggad försörjning genom arbete
eller utbildning ordnats kan vara lång, föreslår atl en motsvarande regel bör
gälla även dem som får uppehållstillstånd på annan grund än att de är
flyktingar.

Jag
ansluter mig till arbetsgruppens förslag.

2.6
Ersättning till landstingskommuner och organisationer

Enligt
flyktingbrevet ersätts landstingskommunerna för värd av flyktingar på
sjukvårdsinrättningar. Ersättning lämnas i enlighet med bestämmelserna i det
s.k. utomlänsavlalel.

Även
enskilda organisationer har enligt flyktingbrevet möjlighel atl fl ersättning
för vård av eller undersiöd lill flyktingar.

Arbelsgruppen
föreslär alt dessa ersältningar avskaffas. Ersättningen lill
landstingskommunerna är av liten betydelse för sjukvårdshuvudmännen. Den medför
ett adminislralivt merarbete som inte står i rimlig proportion till dess
storiek. Arbetsgruppen har inte tagit ställning till frågan om kompensation
lill landstingskommunerna för minskat statsbidrag.

Ersättningen
till organisationerna ärav mycket lilen omfattning. För båda bidragen gäller
att de inte går att inordna i del förenklade ersättningssystem som arbetsgruppen
föreslär.

Landslingsförbundel
framhåller i sitl remissvar alt ersättningen på samma sätt som gäller för
kommunema är ojämnt fördelad och atl vissa sjukvårdshuvudmän erhåller ett inle
oväsentligt bidrag till sina koslnader. Ersättningen medför endasi ett
obetydligt merarbete för sjukvårdshuvudmännen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 14

Förbundet
kan därför inte tillstyrka arbetsgruppens förslag. 1 den mån nuvarande regler
för ersättning av statsmedel för flyktingar skall ses över, bör detla enligl
förbundets mening ske vid ordinarie överläggningar i dessa frågor mellan
förelrädare för sjukvårdshuvudmännen och regeringen om den allmänna
försäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen.

Svenska
röda korset menar att när det finns starka skäl som talar för speciella
barnomsorgsinsatser fören viss grupp flyktingbarn, och den aktuella kommunen
inle anser sig ha råd eller möjlighet all lillgodose dessa behov, skall en
frivilligorganisation kunna ta initiativ till en lösning och också ha möjlighet
till statsbidrag för ändamålet. Ocksä Stockholms kommun anser alt möjligheten
till bidrag till frivilliga organisationer bör finnas kvar.

Med
hänsyn till vad landstingsförbundet har anfört i sitt remissvar anser jag att
landstingskommunerna tills vidare liksom idag skall kunna få ersättning från
socialslyrelsen för vissa koslnader för flyktingar. Vad jag nyss sagt om
tidsgränser för kommunernas ersätlningar för flyktingar bör härvid gälla.
Möjlighelerna au förenkla administrationen genom samordning med andra
ersättningar bör tas upp lill prövning i samband med kommande överiäggningar
med sjukvårdshuvudmännen om ersättning från den allmänna försäkringen eller i
annal lämpligt sammanhang.

Ersättning
till organisationerna som utges med stöd av flyktingbrevet och som har utnyttjats
i myckel lilen omfattning, bör enligt min mening avskaffas. Här kan nämnas atl
slatliga bidrag lill enskilda organisationer för åtgärder för flyktingar och
invandrare f n. kan utgå även från andra håll.

2.7
Administration

Ansvarel
för ersällningen lill kommunerna för socialhjälp till utländska medborgare är f
n. splittrat pä flera myndigheler. Kommunerna ansöker om ersättning hos säväl
länsslyrelserna som socialstyrelsen och rikspolisstyrelsen. Dessutom är själva
ansökningsförfarandet krångligt. En omfaltande granskning och kontroll görs av
ansökningarna. En huvuduppgift för arbetsgruppen har varit all förenkla
ersättningssystemet.

Arbelsgruppen
föreslär atl ansökningarna slälls lill länsslyrelserna som får elt samlat
ansvar för handläggningen av ersättningsärenden. Kommunerna bifogar därvid en
förteckning över icke nordiska medborgare som filt socialhjälp under året. För
all kommunerna skall kunna veta för vilka personer ersättning kan lämnas bör
invandrarverket avisera kommunerna om besluten om uppehällslillstånd.
Invandrarverket fär i uppdrag atl med utnyttjande av sitt datasystem
kontrollera att ansökningarna avser personer som kommunerna har rält till
ersättning för. Länsslyrelserna flr ansvarel för kontrollen av atl den
socialhjälp kommunerna utgivit slär i överensstämmelse med gängse praxis.
Länsslyrelserna ansvarar ocksä för utbetalning av ersätiningarna som görs
kalenderårsvis i efterskott. Förslaget innebär att socialstyrelsen och
rikspolisslyrelsen inte längre skall betala ut ersättningar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 15

lill
kommunerna för socialhjälp.

Många
remissinstanser, däribland samtliga kommuner som lämnat synpunkler i denna
del, anser atl förslagel medför slora administrativa förenklingar. 1 stort
sett samlliga de remissinstanser som berört frågan om ansvariga myndigheler
tillstyrker förslagel. Socialstyrelsen menar dock alt förslaget har både för-
och nackdelar. En fördel är alt länsstyrelserna genom sin lillsynsuppgifl bör
ha slörre möjlighel att följa kommunernas handläggning i sociala frågor. En
nackdel är all centrala myndigheter - däribland speciellt invandrarverket - kan
komma att få konlakl med etl stort antal tjänstemän. Vidare påpekar
socialslyrelsen alt en av anledningarna till att ersättningsärendena
ursprunglingen lades på styrelsen var önskvärdheten av en enhetlig praxis.

Jag
finner att arbetsgruppens förslag, som det har skissats i promemorian, kommer
att medföra stora förenklingar och innebära väsentligen snabbare utbetalningar
jämförl med vad som gäller.

I
likhel med den uppfattning som min företrädare har gett uttryck för i samband
med proposition (1979/80:6) om socialstyrelsens uppgifler och organisation m.m.
anser jag att administrationen av ersätiningarna bör föras över till
länsstyrelserna och invandrarverket. Ersättningarna bör utbetalas
kalenderärsvis i efterskott. Adminislralionen av ersätiningarna för den
familjepedagogiska verksamhelen liksom ersätiningarna lill landslingen bör dock
lills vidare ligga kvar på socialstyrelsen. Denna adminislralion är av
jämförelsevis lilen omfattning.

Berörda
myndigheter kommer all i samråd närmare utforma detaljerna för
ersätlningsadministrationen. En utgångspunkt för delta arbete blir att de
uppgifter som kommunerna skall lämna i sina ansökningar är lätta alt ta fram.
Jag förutsätter all samräd även sker med Svenska kommunförbundel och med
kommuner med stor invandring.

Mitt
förslag innebär att polisen normalt inte skall ha ansvarel för utlänningars
inkvartering. Polismyndigheten bör, så snart den fär kännedom om behovet av
hjälp, sätta utlänningen i förbindelse med socialförvaltningen. 1 de fall som
en utlänning anlräffas när socialförvaltningen inte håller öppet kan dock viss
hjälp från polisen behövas. I likhet med arbetsgruppen förutsätter jag därvid
alt lokala överenskommelser träffas mellan polisen, kommunerna och lämpliga
hotell om att polisen flr ordna inkvartering som därefter belalas av
kommunerna. Dessa koslnader ersätts sedan liksom kommunernas övriga kostnader i
efterhand av länsstyrelsen.

2.8
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Arbetsgruppen
har föreslagit att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1980, dvs.
samtidigt som kommunernas nuvarande rätt till ersättning för hjälp enligt
socialhjälps- och barnavärdslagarna till icke svenska medborgare upphör.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 16

Invandrarverket
har hävdat all det nya systemet inte kan börja fungera i alla delar redan från
den 1 januari 1980. För alt invandrarverkets datasystem skall kunna användas
för att kontrollera kommunernas ansökningar måste vissa förändringar i verkets
dalarutiner göras. Nya dataruliner går i varje fall inte all tillämpa på
ärenden som gäller personer, där beslut om uppehållstillstånd fattals före den
1 januari 1980.

Enligt
arbetsgruppens promemoria har invandrarverket tidigare bedöml atl de nödvändiga
förändringarna skulle kunna göras ulan störte svårigheier eller tidsspillan.
Numera bedömer verkel atl förändringarna inle hinner genomföras innan de nya
ersältningsbeslämmelserna träder i kraft. Konlrollen kommer därför i vissa
avseenden atl försvåras. Manuell granskning av kommunernas ansökningar
beträffande flyktingar måsle inledningsvis ske i många fall. Jag anser del dock
vara synnerligen angeläget all de nya ersättningsreglerna träder i kraft
samtidigt som reglerna om ersättningen för hjälp lill ulländska medborgare
försvinner. Mot denna bakgrund förordar jag atl de nya reglerna träder i kraft
den 1 januari 1980.

Enligt
arbetsgruppen skall nu gällande bestämmelser tillämpas på koslnader som
uppkommil före den 1 januari 1980. Enligt dessa bestämmelser finns ingen
lidpunki då ansökan om ersättning från socialstyrelsen eller rikspolisslyrelsen
mäsle ha kommil in. Det är angeläget att en sådan tidpunkt besläms sä all
nuvarande adminislralion snarasl kan upphöra. Gmppen har föreslagit aU ansökan
om ersättning enligt de gamla reglerna skall ha inkommit till socialstyrelsen
resp. polismyndigheten senast den 30 juni 1980.

Bl.a.
elt anlal kommuner har i sina remissvar anfört att den lid som föreslagils för
avveckling av ersättningarna enligt de gamla reglerna är alltför kort.

Jag
anser att de ersättningar som skall lämnas enligt den gamla ordningen bör
slulregleras snarasl möjligt. Med hänsyn lill vad flera kommuner har anförl i
sina remissvar anser jag dock att ansökningstiden för dessa ersätlningar bör utsträckas
till utgången av år 1980.

2.9
Kostnader

Arbetsgruppen
har inte kunnat göra några säkra beräkningar av förslagens ekonomiska
konsekvenser. Huvuddelen av kostnadsökningen för staten hänför sig till
ersällningen för hjälp lill UAT-sökande.

De
tolala socialhjälpskostnaderna för UAT-sökande har preliminärt uppskattats
lill 25-30 milj. kr. för år 1978. Socialhjälpen till dem som sedermera får
uppehållstillstånd som flykting ersätts redan idag av slaten. För övriga
UAT-sökande ersätter staten den obligaloriska socialhjälpen. Genom rikspolisstyrelsen
ersätts många gånger även uppehälle för utlänningar som inle får obligalorisk
socialhjälp. En stor del av socialhjälpskostnaderna för UAT-sökande lorde
därför redan idag ersällas av slaten. Arbetsgruppen uppskattar atl dess förslag
medför en merkostnad för staten i storleksord-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 17

ningen
10-15 milj.kr./år i 1978 års penningvärde

Mitt
förslag, i den del som gäller flyktingar, innebär inte någon påtaglig ökning av
statens kostnader. Socialhjälp skall ersättas efler i huvudsak samma grunder
som idag. När arbetsgruppen beräknade det schablonpåslag som skulle täcka
kostnaderna för olika sociala serviceålgärder log man hänsyn till de
utvidgningar av den slatliga ersättningen som föreslagils. Dessa utvidgningar
har i annal sammanhang kostnadsberäknats lill ca 1,4 milj. kr.

Arbetsgruppen
har föreslagit atl ersättningarna utbetalas kalenderårsvis i efterskott. Därför
kommer det inte all behövas ytteriigare medel förrän under nästa budgetår. Vid
anmälan av budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 återkommer jag till de
koslnader som mina förslag medför. Jag vill redan nu nämna alt det till följd
av de snabbare utbetalningarna kommeratt bli särskilt stora kostnader för
staten under nästa budgetär.

Genom
den förenkling av ersättningsreglerna och ansökningsförfarandel som föreslås
kommer kostnaderna för den administrativa hanleringen att minskas väsentligt.
Slörst blir besparingarna för kommunerna, men även statens kostnader för
administrationen kommer att kunna bli lägre. Länsstyrelsema bör kunna fullgöra
sina nya uppgifter inom ramen för nuvarande resurser. Förslagel kan dock -
särskilt i inledningsskedet - komma aU medföra ökade kostnader för
invandrarverket, bl.a. som en följd av att en väsentlig del av verkets kontroll
till en början måste uföras manuellt. Samtidigt kommer verkets nuvarande
uppgift att besvara remisser från socialstyrelsen i ersättningsärenden
emellertid successivi att minska. Effeklerna av förslagen för invandrarverkets
del är f n. svåra alt bedöma. De flr i stället bedömas när erfarenheter vunnits
av de nya reglerna.

Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag, efter samräd med
statsrådet Andersson, att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de rikllinjer som jag har förordat för
ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar och personer som väntar på
uppehållstillständ.

2. godkänna de riktlinjer som jag har föreslagil för
en omorganisation av systemet för betalning av dessa ersättningar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

2 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 38

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 18

Bilaga
I SOCIALDEPARTEMENTET

Ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar och
personer som väntar på uppehållstillstånd

Förslag från en arbetsgrupp inom regeringskansliet

Ds S 1979:7

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 19

Till
statsrådet och chefen för socialdepartementet

Genom
beslut den 27 december 1978 förordnade chefen för socialdepartementet,
statsrådet Romanus, att en särskild arbetsgrupp skulle se över Slalsbidragen
till kommunerna för sociala koslnader för flyktingar och vissa andra ulländska
medborgare.

I en
promemoria som fogats till beslutet påpekades alt bl.a. socialulredningen
föreslagil atl staten skall ge kommunema ersättning för socialhjälp lill
ulländska medborgare under den lid deras ansökningar om uppehållstillstånd
behandlas.

Vidare
framhölls atl nuvarande bidragssystem är komplicerat och administrativt
betungande. Därför skulle gruppen lämna förslag till bidragsbeslämmelser som
är enkla och möjliggör snabba utbetalningar. Statsbidragen borde handhas av en
enda myndighet. Möjlighelerna atl ur slalens invandrarverks datasystem inhämta
uppgifter angående flyktingstatus o.d. skulle uppmärksammas.

De
kostnader som uppslår i samband med polismyndighets inkvartering av utlänning
skulle beaktas. Vidare skulle gruppen ta hänsyn till de förslag till ändrade
statsbidrag för kostnader för flyktingar som arbetsgruppen för flyktingfrågor
inom arbelsmarknadsdeparlementel (FLYG) fört fram i promemorian Sverige och
flyktingarna (Ds A 1978:1). Det nära sambandet mellan en förkortning av
väntetiderna för uppehålls- och arbetstillstånd och kostnaderna för socialhjälp
skulle uppmärksammas.

En
utgångspunkt skulle vara att kommunerna inte skall ersältas för kostnader under
den lid som arbetsmarknadsstyrelsen har ansvar för det första omhänderlagandel
av flykting saml att gruppens förslag inte borde medföra några andra påtagliga
merkoslnader för staten än vad som kunde följa av att ersättning flr utgå för
dem som väntar pä uppehållstillständ.

Gruppen
borde arbeta i samråd med socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, statens
invandrarverk och övriga berörda verk samt borde härutöver la kontakt med
kommuner och andra organ i syfle alt tillvarata kunskaper och erfarenheter på
området. Dess arbete borde avslutas före sommaren 1979.

Till
ordförande i arbelsgruppen förordnades depariementsrådet i socialdepartementet
Nils Magnusson. I arbetsgruppen har vidare ingått biträdande länspolischefen
Nils Erik Ähmansson, justitiedepartementet, departementssekreterarna Örjan
Sjögren och Karin Lund, socialdepartementet, Elisabeth Krausz och Hans Jelf,
budgetdepartementet, och Birgitta Holm, arbetsmarknadsdepartementet.
Sekreterare har varit kanslisekreteraren i socialdepartementet Cari-Johan
Eberstein. Gruppen har biträtts av byrådirektören Lars G. Johansson.

Arbelsgruppen
överiämnar härmed sitl förslag. Slockholm i juni 1979

Nils
Magnusson

Carl-Johan Eberstein

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 20

Innehåll

1.
Den aktuella invandringen............................... ..... 24

2.
Bestämmelser för invandringen......................... 24

3.
Bestämmelser för statlig ersällning
lill kommunerna m.m 27

3.1
Ersättning genom länsstyrelsen................ ..... 28

3.2
Ersättning genom socialslyrelsen............... 29

3.3
Ersättning genom rikspolisstyrelsen............ 30

4. Administration.............................................. .... 31

4.1
Kommunernas administration.................... .... 31

4.2
Länsstyrelsernas administration................ .... 34

4.3
Socialstyrelsens administration................. 35

4.4
Rikspolisstyrelsens administration.............. .... 37

5. Kostnader för
socialhjälp m.m.......................... .... 38

5.1 Statens
kostnader.................................. 38

5.1.1
Ersättning genom länsstyrelsen........ 38

5.1.2
Ersättning genom socialstyrelsen...... 38

5.1.3
Ersättning genom rikspolisstyrelsen... ... '40

5.2 Kostnader
för UAT-sökande...................... .... 40

6. Vissa förslag m.m. i
fräga om ersältningarna....... .... 42

6.1
Propositionen om den kommunala ekonomin. 42

6.2
Socialutredningen.................................. .... 42

6.3
FLYG................................................... 43

6.4
SoS-gmppen......................................... 44

6.5
Rikspolisstyrelsen................................... .... 45

7. Arbetsgruppens
överväganden och förslag......... .... 45

7.1
För vilka utländska medborgare skall
ersättning utgä? .. 45

7.2
Allmänna överväganden om
bidragssystemets ulformning 48

7.3
Vilka kostnader skall ersättas?.................. .... 51

7.4
När skall statlig ersättning upphöra
att utgä? 56

7.5
Administration....................................... 60

7.6
Kostnadsberäkningar............................... 64

7.7
Ikraftträdande....................................... 65

8............................................................... Förslag
till förordning om ersättning för socialhjälp till flyktingar

m.m........................................................... .... 66

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 21

Sammanfattning

Idag
har kommunerna räll till ersättning frän slaten för socialhjälp och vissa andra
kostnader som de haft för flyktingar. De har också rätt till statlig ersättning
för socialhjälp enligl 12 § socialhjälpslagen (obligatorisk socialhjälp) som
lämnats till icke svenska medborgare.

Riksdagen
har med anledning av propositionen om den kommunala ekonomin beslutat att
sistnämnda ersättning skall upphöra fr.o.m. den 1 januari 1980.

Detta
inneoär att kommunerna helt får svara för kostnaderna för de personer som här i
landel söker men inle får uppehållstillstånd som flykting. Olika ulredningar
har emellertid föreslagit att slaten skall stå för socialhjälpskostnaderna
under väntetiden.

I
olika sammanhang har ocksä påpekats att det nuvarande ersättningssystemet är
krångligt och kräver en omfattande administration.

Mot
denna bakgrund tillsattes vår arbetsgrupp för atl se över dessa ersältningar
saml lämna förslag lill enklare bestämmelser.

Enligl
riksdagsbeslutet med anledning av propositionen om den kommunala ekonomin
skall ersältningarna för socialhjälp till flyktingar och till vissa kollektivt
överförda utländska medborgare utan flyktingstatus behällas. I vissa fall
ersälter socialstyrelsen idag kostnader för andra personer än de som Ull
uppehållstillstånd som flyktingar och de som kollektivt överförts saml deras
familjer Enligt vär mening bör staten endast ersätta kostnader för flyktingar
och kollektivt överförda med familjer.

Vi
föreslär all staten även skall ersätta kostnader för hjälp till icke svenska
medborgare under den tid deras ansökningar om uppehållstillstånd behandlas.

Vi
föreslår att socialhjälp till flyktingar och personer som väntar pä
'oslul om uppehållstillstånd ersätls med kommunernas faktiska koslnader.

Idag
ersätts vissa andra kostnader som kommunerna haft för flyktingar.
Administrationen av dessa ersättningar är särskill betungande. Vi föreslår att
ersällning för andra kostnader än socialhjälpskoslnader ulgär med 25 96 av
ersatt socialhjälp lill flyktingar.

Däremol
anser vi belräffande de personer som väntar på beslut om uppehållstillslånd atl
ersättning inte skall utgä för andra koslnader än för försörjning. Beträffande
dessa personer bör kommunerna normalt inte vidta några särskilda åtgärder.
Detla skulle kunna uppfaUas som ett halvt löfte att fl stanna i landel. Vi vill
i della sammanhang betona alt den viktigasle åigärden för alt förbättra de
spontant hitresias situation är atl göra väntetiden för beslut om
uppehållstillstånd så kort som möjlig.

Del
25-procenliga påslaget på socialhjälpen avses täcka dels de kostnader som
kommunen idag fär ersatta, nämligen för barn- och äldreomsorg, social hemhjälp,
vård enligt barnavärds- och nykterhetsvårdslagarna och lolkhjälp, dels vissa
kostnader som i annal sammanhang föreslagits bli ersatta i

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 22

framtiden,
nämligen för vissl psykialriskl, psykologiskl och kuralivt slöd ål flyktingar.

Utanför
det schablonmässiga påslaget ligger koslnader för familjepedagogisk
verksamhet. Dessa kostnader bör ersättas på samma säll som idag i avvaktan på
utvärdering av verksamheten.

För
atl kommunerna inte skall behöva särskilja den socialhjälp som lämnals en
person före och efter beslut om uppehållstillstånd som flykting föreslår vi alt
det 25-procentiga påslaget beräknas på all socialhjälp som personen fått under
del är han fält sådant uppehållstillstånd, alltså inle bara på den socialhjälp
som lämnals efler beslutet.

Idag
utgår ersättning för socialhjälp m.m. tili flykting tills dess att flyktingen
haft stadigvarande arbete i sammanlagt etl år. Tillämpningen av denna regel
kräver myckel arbete. Vi föreslår som huvudregel att ersättning i stället skall
utgå för socialhjälp m.m. som lämnats flyktingen under hela det år del första
beslutel om uppehållstillstånd som flykting fattades saml två kalenderår därefter.

En
del flyktingar har vid hitkomsten sjukdom eller handikapp. Vi föreslår en
undantagsregel som ger kommunerna rätt till ersättning för socialhjälp m.m.
till dessa personer under längre tid än enligl huvudregeln.

För
personer som fått uppehållstillständ pä annan grund än att de är flyktingar bör
ersättning till kommunerna inte utgå för socialhjälp som lämnats sedan
uppehållstillständ har beviljats. Förde personer som fär avslag på ansökan om
uppehållstillslånd bör ersäUning ulgå lills dess atl de förpassats eller eljest
lämnat landet. För enkelhetens skull föreslär vi här en schablonregel.

Idag
utgår viss ersäUning av statsmedel för kostnader som landstingskommun haft.
Dessa ersättningar är mycket små i förhållande till landstingskommunernas
totala kostnader. Även enskilda organisationer har möjlighel alt få viss
ersättning för vård av eller understöd till flykting. Båda dessa ersättningar
är svåra att inordna i ett administrativt enkelt ersättningssystem och bör
enligt vår mening avskaffas.

Vi
föreslär alt polismyndigheternas ansvar för inkvartering av utländska
medborgare inskränks till de tillfällen då en utlänning anträffas när socialförvaltningen
inte håller öppet.

Länsstyrelserna
bör vara den myndighet som beslutar om ersättning. Statens invandrarverk bör
stå för kontrollen av om de personer för vilka kommunerna söker ersättning är
flyktingar eller väntar pä beslut om uppehållstillstånd. Ersällning bör
utbetalas för kalenderår i efterskotl. Genom förenklad handläggning kan
utbetalningarna till kommunerna göras väsenlligt snabbare än idag.

Vårt
förslag innebär atl kommunerna i fortsättningen kommer att söka ersäUning hos
en myndighet.

Vi
anser atl ett mer schabloniserat ersättningssystem hade varit önskvärt men f n.
inte möjligt alt genomföra. Etl sådant system bör dock kunna aktualiseras igen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 23

De
nya statsbidragsreglerna bör träda i kraft den 1 januari 1980. För socialhjälp
m.m. som utbetalats före denna lidpunki skall de gamla reglerna gälla. För aU
nuvarande administration skall kunna upphöra föreslår vi aU ansökan om
ersättning enligt de gamla reglerna skall ha inkommil före den 30 juni 1980.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 24

1.
Den aktuella invandringen

Invandringen
lill Sverige har varierat kraftigl både vad gäller omfattning och sammansättning.
Under slörre delen av 1960-talel förekom en slor arbetskraftsinvandring, som
kulminerade åren 1969-1970 då netloinvandringen sammanlagt översteg 100 000
personer. Därefter följde etl par år med liten invandring och slor utvandring.
I mitlen på 1970-talel ökade invandringen åler. Under de senaste åren har
bruttoinvandringen av utländska medborgare varit ca 40 000 personer per år.
Ungefär hälften av invandrarna har kommil frän de nordiska ländema.

Medan
invandringen tidigare har följt konjunkturen i Sverige har de senaste årens
omfattande invandring kommit till stånd trots lågkonjunktur. DeUa förklaras
bl.a. av sysselsättningsutvecklingen i Finland samt av det faklum alt
invandringen av utomnordiska medborgare har ändral karaklär. Medan Sverige
lidigare i huvudsak hade arbetskraftsinvandring består den utomnordiska
invandringen numera till stor del av flyktingar och nära anhöriga till redan i
Sverige bosatta personer.

Invandringens
sammansättning framgår av nedanstående tabell över det ungefäriiga åriiga
genomsnittet av bruttoinvandringen åren 1975-1977.

nordbor

icke nordbor

adoptivbarn

2000

kvotflyklingarö

1250

spontant
inresta som fått

uppehållstillstånd
som flykting enl. 2 §

utlänningslagen
(UtlL)

3 750

uppehållstillstånd
p.g.a. familjeanknytning

10000

utomnordisk
arbetskraft

1000

gäststuderande

1000

21000

19000

" Jfr sid. 9

Huvuddelen
av flyktinginvandringen har under de senaste åren kommit från Latinamerika. En
stor invandring har också skett från Turkiet. Ett hundratal flyktingar per år
har kommit från vardera Bangladesh, Etiopien, Irak, Syrien, Polen, Ungern och
Tjeckoslovakien.

2.
Bestämmelser för invandringen

Utländska
medborgare I allmänhet

Invandringen
till Sverige från ulomnordiska länder är reglerad sedan år 1967. 1 princip
måsle var och en som vill bosätta sig och arbeta här ha arbetstillstånd (AT)
klart före inresan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 25

Enligl
32 § ullänningskungörelsen (UtlK) fär utlänning inte uppehålla sig här mer än
tre månader ulan uppehållstillstånd (UT). Barn under 16 år behöver dock inle UT
om det har vårdnadshavaré som är bosall i Sverige och har tillstånd atl vislas
här.

För
alt få UT för stadigvarande vistelse krävs i regel atl sökandens försörjning är
tryggad. Eftersom försörjningen i allmänhel endasi kan Iryggas genom egel
arbete får AT en avgörande betydelse för om UT skall kunna beviljas. Beviljas
AT anses försörjningskravet uppfyllt och även UT kan beviljas.

Den
grundläggande bestämmelsen för den reglerade invandringen finns i 46 § UtlK.
Beslämmelsen innebär atl annan utlänning än nordbo, som kommer hil för all
arbeta, i regel skall ha ordnat arbele och AT före inresan. Ansökan inges till
svensk beskickning och avgörs av statens invandrarverk sedan yttrande inhämtats
från arbetsmarknadsstyrelsen. Avgörande för om AT skall beviljas är en
arbetsmarknadsbedömning. Den görs av arbelsmarknadsstyrelsen i samråd med
arbetsmarknadens parter. Bosladsfrågan måste vara lösl. Invandrarverket följer
så gott som undantagslöst slyrelsens yttrande.

AT
före inresan ges för närvarande med stor restriktivitet. Detla beror framför
allt på atl arbetsmarknadspolitiken i första hand inriktas på att bereda
sysselsättning ål arbetssökande som redan finns i landel, bäde infödda och
invandrare.

Från
huvudregeln att icke nordisk medborgare som vill invandra lill Sverige måsle ha
sin tillståndsfråga lösl före inresan finns vissa undantag (46 § UtlK). Den som
är gift med svensk medborgare behöver inle ha AT. Däremol måsle han ha UT,
vilket i sådana fall kan beviljas även efter inresan. Vidare kan AT beviljas
efler inresan, då sökanden har kommit hil för att förena sig med familjemedlem
som är stadigvarande bosatt här eller då del föreligger "annat särskilt
skäl". Regeln om familjeförening har i praxis tillämpats på make eller sammanboende
samt ogifta barn under 20 år och annan nära släkting som i hemlandet tillhört
samma familjegemenskap som den som redan har tillstånd. Särskilda skäl atl ge
AT har ansetts finnas bl.a. när sökandens samtliga släktingar är bosatta i
Sverige saml då utlänningen anför slarka politiska skäl mot att återvända lill
hemlandet. Andra fall är när slarka humanitära skäl åberopats.

Den
som haft arbels- och/eller uppehållstillslånd (UAT) etl år kan få permanent
uppehållstillstånd (PUT). Ungdomaröverlöårkan direkt få PUT, om de lidigare
varit befriade från alt ha UT samt bott här minsl ett år. Brottslighet och
annan asocialitel kan medföra att man vägras PUT.

Ullänning
som redan är i Sverige skall ansöka om UAT hos polismyndigheten i den ort där
han är bosalt eller huvudsakligen vislas. Polismyndigheten skall, då ansökan om
UAT ges in, göra en ulredning om sökandens person och de skäl han åberopar för
alt få UAT. Ärendei överlämnas lill invandrar-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 26

verkel
som beslutar om tillstånd skall ges. Om begäran om tillstånd avslås meddelar
invandrarverket samtidigt beslul om förpassning. Besluten kan överklagas hos
regeringen.

Om
en ullänning åberopar vissa omständigheter, t.ex. att han i del land som han
skall befordras till löper risk alt bli utsatt för politisk förföljelse, skall
polisen underställa invandrarverket frågan om verkställighet av förpass-ni
ngsbesl utet. Invandrarverkels beslut kan överkalagas hos regeringen.

Slutligen
kan regeringen genom återbrylning upphäva beslut om förpassning om nya
belydelsefulla uppgifter framkommer som inte tidigare prövats.

Vissa
myndigheter, bl.a. socialnämnd, är enligl 59 § UtlK skyldiga atl underrätta
polisen när myndigheten försia gängen vidlar åtgärd belräffande utlänningar
från utomnordiskt land, som varken har eller har sökt UAT i Sverige.
Ytteriigare bestämmelser härom finns intagna i SFS 1971:749 "Cirkulär till
samlliga arbetsförmedlingskontor, socialnämnder och barnavårdsnämnder om
underrättelseskyldighet enligl utlänningskungörelsen (1969:136)".

Flyktingar
m.fl.

Sverige
har biträtt 1951 års Genévekonvention om flyktingars rällsliga slällning. Den
reglerar de fördragsslutande staternas behandling av politiska flyktingar.

Politisk
flykting är enligt 2 § utlänningslagen (UllL) "utlänning som i sitt hemland
löper risk att bliva utsatt för politisk förföljelse. Med politisk förföljelse
förslås all någon på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss
samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning eller eljesl på grund av
politiska förhållanden utsattes för förföljelse, som riktar sig mol hans liv
eller frihet eller eljest är av svår beskaffenhet, eller att på gmnd av
politiskt brott allvariigt straff ålägges honom".

Föratt
en politisk flykting skall få asyl gäller dessutom alt han skall vara "i
behov därav". Den som redan fått en fristad i annat land anses i praxis
inte vara i behov av asyl. Principen är atl den stat dil flyktingen först
kommit skall pröva asylfrågan.

I
anslutning till asylbestämmelserna lillkom den 1 januari 1976 bestämmelser som
lagfäster tidigare praxis om skydd för vissa andra utlänningar som är i
särskill behov av det. Det gäller utlänning som har övergett krigsskådeplats
eller som har flytt från sitt hemland för att undgå förestående krigstjänslgöring
(krigsvägrare). Det gäller också den som, utan att vara politisk flykting, inte
vill återvända till hemlandel på grund av de politiska förhållandena där och
som kan anföra tungt vägande skäl. Utlänning som tillhör sistnämnda gmpper ska
inte utan "särskilda skäl" vägras stanna i Sverige. Vid bedömningen
av dessa särskilda skäl får, till skillnad från vad som gäller belräffande
politiska flyktingar, nödvändig hänsyn tas lill Sveriges möjligheter att ta
emol

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 27

utlänningar
vid sidan om den reglerade invandringen.

Varje
år fastställer regeringen del anlal flyktingar som får överföras lill Sverige,
den sk. flyklingkvolen. Vid sidan av den organiserade överföringen äger också
en spontan invandring rum av personer som får slanna som flyktingar. Under
senare år har denna invandring varil slörre än den organiserade överföringen.
De som kommit hit på egel initiativ och filt slanna som flyktingar har inte
avräknats på flyktingkvoten.

Invandrarverket
är den myndighet som har ansvaret för uttagning av kvotflyktingarna medan
arbetsmarknadsverket ombesörjer deras resa till Sverige och står för mottagning
och omhänderlagande av dem. Efler ankomsten till Sverige inkvarteras
flyktingarna vanligen i föriäggningar.

Länsarbetsnämnden
ansvarar för föriäggningarna. Under förläggningsliden svarar nämnden för att
flyktingen får mat, husrum, kläder, fickpengar och sjukvård samt psykisk vård
och social rådgivning m.m. Vidare ges undervisning bl.a. i svenska språkel och
information om del svenska samhällel. Den som är skolpliktig skrivs in i
grundskolan.

Arbetsmarknadsverket
lar också hand om de personer som på egen hand rest in i landet och fält status
som flykting. Dessa placeras vanligen av länsarbetsnämnden i s.k. enskild
inkvartering. Härmed menas alt flyktingen bor pä hotell, pensionat eller i egen
lägenhet. Dessa flyktingar uppbär förmåner och fär undervisning och information
som motsvarar vad som gäller för dem som inkvarteras i föriäggning.

Inkvartering
pägår tills flyktingen filt arbef;, börjat ulbildning eller fått försörjningen
tryggad genom socialvårdens försorg. Vid ulplacering från föriäggning ordnas
bostad ål flyktingen genom arbetsmarknadsstyrelsen, i vissa fall i samarbete
med socialslyrelsen.

För
den som börjar arbete eller i vissa fall utbildning (t.ex. med stöd av utbildningsbidrag
eller studiemedel) utgår startbidrag, som avses täcka kostnaderna för
uppehälle, bostad, kläder m.m. under den försia tiden efter avslutad
inkvartering. Vidare kan flyktingen fl startlån, som utgår lill inköp av bohag.

3.
Bestämmelser för statlig ersättning till kommunerna m.m.

Från
socialhuvudlitelns anslag Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska
medborgare, flyktingar m.m. utgår ersättning från staten lill kommunerna enligl
socialhjälps- och barnavårdslagarna för viss vård som meddelals icke svenska
medborgare. Medlen utbetalas genom länsslyrelsen.

Från
anslagel utgår också ersättning för kostnader för vissa flyktingar m.fl. Dessa
ersältningar betalas av socialstyrelsen.

Från
justitiedepartementets anslag Polisverket: Diverse utgifter bestrids

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 28

vissa
kostnader i samband med av polismyndighet föranstaltad inkvartering m.m. av
utlänning.

3.1
Ersättning genom länsstyrelsen

Enligl
socialhjälpslagen (ShjL) skall varje kommun se till att den som vistas i
kommunen erhåller tillfredställande omvårdnad. Kommunen skall vidare sörja för
att den som är i behov av socialhjälp flr sädan hjälp. Bistånd skall således
lämnas även utländska medborgare.

ShjL
skiljer mellan obligatorisk och frivillig hjälp. Obligatorisk socialhjälp (12
§) är sådan hjälp som den enskilde har rätt alt kräva och samhället skyldighet
atl lämna. Frivillig socialhjälp (13 §) utges av kommun eller dess socialnämnd
efter eget bedömande.

För
att obligalorisk socialhjälp skall utgå krävs att den hjälpbehövande aniingen
är minderårig, d.v.s. under 16 år, eller alt han på grund av ålderdom, sjukdom
m.m. inte kan försörja sig genom arbele. Sådan socialhjälp ulgär till
livsuppehälle och till behövlig vård. I fräga om minderårig skall socialhjälpen
ocksä avse uppfostran. Obligatorisk socialhjälp ulgår inte till personer över
16 år, vilkas hjälpbehov är föranlett av arbetslöshet.

I
fräga om den frivilliga socialhjälpen gäller atl kommunerna har oinskränkt
rält att ge ul sådan hjälp i all den utsträckning de anser lämpligt.

Socialutredningens
förslag till ny sociallagsliftning innebär bl.a. alt begreppen obligatorisk
och frivillig socialhjälp utmönslras och ersätts med en allmän räu till
"bislånd av socialnämnden för försörjning och livsföringen i övrigt".

Icke
svenska medborgare, som är arbetsföra men saknar AT, har idag inte någon rätt
till socialhjälp. Inte sällan får de i stället frivillig socialhjälp.
Socialutredningens förslag ger dessa personer samma rätl till bistånd som
gäller för svenskar.

Socialutredningens
förslag bereds f n. inom regeringskansliet.

Ersättning
för socialhjälp lill utländska medborgare regleras idag i ShjL. 23 § andra
stycket ger kommunerna rält lill ersättning för obligatorisk socialhjälp till
icke svenska medborgare. Ersättningen utgår med det belopp vartill kommunens
kostnader för hjälpen skäligen kan uppskattas (24 §). Ansökan om ersättning
skall göras hos länsstyrelsen (31 §). Om utlänningen är i varaktigt behov av
socialhjälp kan han under vissa fömtsättningar hemsändas.

71
§ barnavårdslagen (BvL) ger motsvarande rält lill ersättning frän länsstyrelsen
för utgift som föranlelts av omhändertagande för samhällsvård.

I
propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin' föreslogs att

1
Prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35, Rskr 1978/79:335.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 29

dessa
slalsbidrag skulle avvecklas. Riksdagen har beslutat i enlighel med förslaget.

3.2
Ersättning genom socialstyrelsen

I
Kungl. brev den 27 februari 1959 (flyktingbrevet) uppdrog regeringen ål
socialslyrelsen att bistå flyktingar, som inle omhändertagits av annan statlig
myndighet, samt atl se till att flyktingarna erhöll vård och understöd i
huvudsak enligl gällande praxis inom socialvården. Socialslyrelsen bemyndigades
att av statsmedel ersätta socialnämnd för koslnader avseende socialhjälp m.m.
lill dels flykting som sedan ankomsten lill riket varil arbetsoförmögen eller
haft väsenlligen nedsatt arbetsförmåga, dels annan flykting som efler ankomslen
till Sverige inte haft stadigvarande arbele i sammanlagt ell år ("eltårsregeln").

öm
socialstyrelsen finner synneriiga skäl föreligga fär enligl bemyndigandet
ersättning lämnas även om flykting haft stadigvarande arbele under längre tid
än ett år. Socialslyrelsen har tillämpat denna undantagsregel när flykting
exempelvis p.g.a. slor försörjningsbörda vid upprepade tillfällen fått
socialhjälp och när flykting drabbats av sjukdom som av läkare bedömts bli
långvarig och ha samband med hälsotillståndet vid ankomslen till Sverige.
Vidare har kommunerna ersatts för hjälp lill flykting med särskilda
anpassningssvårigheter, som har sin grund i flyktingsituationen, även om
flyktingen arbetat i Sverige mer än ett är

Flykting
som vid studier i Sverige uppburit studiestöd, utbildningsbidrag eller liknande
och klarat sin försörjning härigenom under minst tvä år likställs i
ersättningshänseende enligl praxis med den som arbetat stadigvarande i Sverige
mer än ell år.

Ersättning
lill kommuner ulgår för obligatorisk och frivillig socialhjälp, barnomsorg,
äldreomsorg, social hemhjälp, vård enligt barnavårds- och
nykterhetsvårdslagarna, lolkhjälp inom social- och sjukvärd samt familjepedagogisk
verksamhet. Kommunerna flr retroaktiv ersättning också för kostnader för sådana
åtgärder före beslut om uppehållstillslånd för flykting.

Socialhjälp
enligl 12 och 13 §§ ShjL ersätls i princip med vad som faktiskt utgivits om det
kan hänföras till "praxis inom socialvården". Nettokostnaderna för
barntillsyn i daghem, familjedaghem och fritidshem ersätts enligt praxis
schablonmässigt med 20 kr. per bam och inskrivningsdag. Vad beträffar
familjepedagogisk verksamhel ersätts lönekostnader och handledning under
förutsättning att förhandbesked lämnats av socialstyrelsen. För social hemhjälp
åt flyktingar ersäUs hela den koslnad som inte täcks av reguljärt statsbidrag.
Kostnaderna för vistelse på ålderdomshem och servicehus för äldre ersätts med
de fakliska nettokostnaderna. Detsamma gäller kostnaderna för åtgärder enligt
barnavårds- och nykterhetsvårdslagarna samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 30

tolkning
inom socialvård och sjukvård.

Ersättning
enligt bestämmelserna i flyktingbrevet kan ges lill organisation eller annan
som enligt avtal med socialstyrelsen bereder flykting vård eller understöd i
huvudsak enligt gällande praxis inom socialvården.

Vidare
bemyndigas styrelsen i brevet att till landstingskommunerna ulge viss
ersättning för värd på sjukvårdsinrättning av flykting.

I
Kungl. brev den 3 april 1959 bemyndigade regeringen socialstyrelsen atl i vissa
fall bevilja flyktingar som omfattas av flyktingbrevet län för att anskaffa
bostadsrätt.

Genom
beslut den 16 juni 1972 föreskrev Kungl. Maj:l alt socialstyrelsen som
försöksverksamhet fick utge ersättning för värd och understöd resp. utlämna lån
för underiätlande av bostadsanskaffning i fråga om sådana utomnordiska socialt
handikappade zigenare som med stöd av Kungl. Maj:ts beslut överfördes lill
Sverige för varaktig vistelse här. Bemyndigandet har i olika omgångar
föriängls. Kungl. Maj:t har fattat olika beslut av motsvarande innehåll
beträffande vissa personer av asiatisk härkomst och vissa andra gmpper.

Vid
prövning av om rätt lill statlig ersättning föreligger utgär socialstyrelsen
från invandrarverkets beslut om flyktingstatus. Styrelsen ersätter normalt
ocksä hjälp som lämnats flyktingens make och hemmavarande barn. Med flykting
avses i slalsbidragssammanhang i det följande den som av invandrarverket
bedömts vara flykting samt de personer som i socialhjälpshänseende betraktas
som medlemmar av hans familj.

I
vissa fall ersätter slyrelsen också kostnader för s.k anknytningsfall, d.v.s.
annan nära anhörig till flykting som själv av invandrarverket inle har bedömls
vara flykting. Ersättning utgår inte om flykting är gift med svensk medborgare.
Som gift räknas den som sammanbor med någon med vilken han har barn.

I
stalsbidragsbestämmelserna finns inte angivet någon tidpunkt före vilken
ansökan om ersättning ska göras.

1966
års riksdag medgav regeringen att efter framställning av socialstyrelsen
bevilja viss ersättning av statsmedel för socialhjälp till arbelsföra ulländska
medborgare som, ulan att vara flyktingar, anlänt lill landet för att här skaffa
sig arbete. Nordiska medborgare omfattas inle av beslutet. Medgivandet avser
sädana kommuner som i förhållande lill sina samlade socialutgifter har
speciellt höga kostnader för dessa invandrare. Beslutet avser frivillig
socialhjälp; obligatorisk socialhjälp till dessa invandrare ersätts i vanlig
ordning genom länsstyrelsen.

I
brev den 15 december 1961 föreskrev Kungl. Maj:t att flyktingbrevet i
tillämpliga delar skulle gälla sådana personer som avses i kungörelsen
(1950:383) angående bistånd åt utlandssvenskar som återvända till Sverige m.m.
och som bereds vård på sjukvårdsanstalt eller ålderdomshem. Ersättning utgår
under fömtsättning att utlandssvensken inte mantalsskrivits i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 31

riket
för det år hjälpen lämnats eller hans manlalsskrivningsort för della år inle
kunnal utrönas.

3.3
Ersättning genom rikspolisstyrelsen

Enligt
föreskrift i regleringsbrev för polisväsendet skall rikspolisslyrelsen från
anslaget B 5. Polisverket: Diverse utgifter, ersätta "sådana kostnader i
samband med av polismyndighet föranstaltad inkvartering m. m. av ullänning
vilka är föranledda av åtgärd enligt 21 § första stycket punkterna 1 och 2
utlänningslagen (1954:193)".

Föreskriften
gäller när

1. utlänning anträffats av polismyndighet vid ankomsten till Sverige
eller inom en vecka efter ankomstdagen och fråga om utlänningens rält att
inresa eller kvarstanna i Sverige därvid tagits upp lill prövning,

2. ullänning, vars rätl atl inresa i Sverige inle prövats enl. 1, första
gången uppsökt eller anträffats av polismyndighet eller inom en vecka därefter,
dock ej senare än tre månader efter ankomsten.

I
rikspolisstyrelsens anvisningar för polisväsendet sägs att polismyndighet som
finner atl behov föreligger av inkvartering av utlänning själv skall vidta
åtgärder härvidlag.

I
begreppet "inkvartering m.m." inryms logi, förplägnad, fickpengar,
läkarvård, akut tandvård saml annan förnödenhet, t.ex. kläder och skodon.

Kostnader
avseende andra ändamål flr inte beslridas av polismyndighet utan
rikspolisstyrelsens medgivande.

Vanligen
kommer polismyndigheten överens med socialnämnden om att nämnden skall
praktiskt ombesörja inkvarteringen. Socialnämnden inger därefter räkning till
myndighelen.

4.
Administration

4.1
Kommunernas administration

Kontakter
med ett antal kommuner har visat att administrationen kring den statliga
ersättningen är krånglig och kräver betydande arbetsinsatser.
Handläggningsrutinerna varierar mellan kommunerna men följande beskrivning gäller
i stora drag för flertalet av de slora och medelstora kommuner som kontaktals
under utredningsarbetet.

Kommunerna
har som regel eU socialregister på data. Uppgift om socialhjälp och vissa andra
åtgärder belräffande en familj samlas under en persons namn, den s.k.
registeriedaren. Finns del någon man i familjen är han registeriedare.

Vid
utbetalning av socialhjälp anges registerledarens personnummer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 32

datum
för ulbelalning och belopp på elt slansunderiag som ligger till grund för dalaregistrering.
För ulländska medborgare anges en särskild kod på stansunderlagel. Om den
socialassistent som har hand om elt hjälpfall vel alt hjälplagaren är flykting
antecknas detta i allmänhet i socialhjälpsaklen. I akten anges också
hjälpstagarens nationalitet liksom på många håll om han väntar på beslut om
UAT. Till aklen brukar fogas meddelanden från polisen om den period för vilken
polisen skall slä för kostnaderna.

Efter
varje års utgång framställs i kommunen en återsökningslisla pä data. Av listan
framgår alla utländska medborgare som fått socialhjälp under året. Förutom namn
och personnummer framgår bl.a. datum för varje hjälptillfalle och belopp.
Datalistan ligger till gmnd för kommunens arbete med att söka ersäUning från
staten.

1
flertalet slörre kommuner svarar socialförvallningens ekonomienhet för
ansökningarna om statlig ersättning. Innan ansökan kan göras måsle
ekonomienheten som regel begära in akterna eller andra handlingar från resp.
socialbyrå för samtliga hjälpfall som finns med på återsökningslistan.
Ekonomienheten går igenom akterna för att få fram hur slor statlig ersättning
som kan sökas i varje fall och hos vilken slallig myndighet ansökan skall
göras. Del gäller därvid bl.a. alt särskilja flyktingar frän andra invandrare
och att för dem som inte är flyktingar avgöra vad som är obligatorisk och vad
som är frivillig socialhjälp.

Det
kan många gånger vara svårt alt avgöra hos vilken myndighet ersäUning skall
sökas. Ofta saknas information om flyktingstatus i akten. Den information som finns
kan ibland vara felaktig. En del kommuner gör förfrågningar om flyktingstatus
hos invandrarverket innan ansökningarna lämnas. Många gånger har dock
invandrarverket ännu inle fattat beslul i tillståndsfrågan. Det går då inle alt
avgöra vilken myndighet som skall lämna ersättning. Åtskilliga kommuner ansöker
om ersättning hos socialstyrelsen i de osäkra fallen, öm socialstyrelsen avslår
ansökan p.g.a. att vederbörande inte är flykting söker kommunen ersäUning för
obligatorisk socialhjälp hos länsstyrelsen.

Oavsell
om ersättning skall sökas hos länsslyrelsen, socialstyrelsen eller polisen är
det fråga om elt individuellt ansökningsförfarande. Ansökan om ersättning från
polisen är ganska enkel. Det är endasi vissa persondata, periodens längd samt
kommunens kostnader som behöver anges. I ansökan till länsstyrelsen skall
normalt även vissa uppgifter om kommunens ersätlningsnormer och den utgivna
hjälpens beskaffenhet lämnas.

Mest
komplicerad är ansökan om ersättning hos socialstyrelsen. I varje individuellt fall
skall anges vilka bidrag och vilken annan social service som utgått. Gäller del
ersättning för socialhjälp skall ansökan bl.a. innehålla uppgifter om inkomster
som flyktingarna har haft. Den tidigare nämnda "eltårsregeln" (se
avsnill 3.2) medför alt man frän kommunernas sida måste göra en särskild
utredning om flyktingens försörjningsförhällanden under

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 33

lång
tid tillbaka. Sådana utredningar görs i allmänhel inte i en socialnämnds
vanliga ärenden varför kompletteringar ofta måsle göras i efterhand.

Vad
gäller flyktingar ersätter staten fömtom socialhjälp även kommunernas
koslnader för bl.a. barnomsorg, social hemhjälp, tolkservice och familjepedagogisk
verksamhet. Alt söka ersällning för dessa koslnader är med undantag för den familjepedagogiska
verksamheten ännu mer komplicerat. En orsak tiil detta är att dessa kostnader
normalt inte redovisas för varje individuellt fall.

Barnomsorgen
ersätts idag mol denna bakgmnd schablonmässigt med 20 kr. per barn och
inskrivningsdag. Trots delta medför ålersökningen en omfattande administration
i flertalet kommuner. Då flyktingar anlilar den kommunala barnomsorgen
registreras inte deras flyktingstatus.

Det
mäsle därför normalt i varje socialhjälpsärende undersökas om det finns barn
som kan vara placerade i den kommunala barnomsorgen. Därefter får kontrolleras
om dessa barn verkligen har kommunal barnomsorg och under hur slor del av året
barnet i så fall har varil inskrivet.

Stockholms
kommun har inle sökt ersällning för barntillsynskoslnader p.g.a. svårigheter
att få fram uppgifterom kostnaderna. Det finns även andra kommuner som inle har
sökt ersättning för koslnader som är ersättningsberättigade därför atl del
kräver alltför omfattande och dyr adminislralion.

Ersättning
utgår till landstingskommuners koslnader för sjukvärd för flyktingar. I vissa
landstingskommuner har man elt centralt ansökningsförfarande medan
administrationen i andra, t.ex. Stockholms läns landsting, är decentraliserad
till de lokala sjukvårdsförvaltningarna. Administrationen innebär atl man måsle
klariägga om en patienl i sluien vård som är utländsk medborgare har
flyktingstatus. Detta sker normall genom förfrågan hos invandrarverket. När
flyktingstatus har fastställts beräknas ersättningens storiek efter den s.k.
ulomlänslaxan.

I
samlliga de kommuner vi besökt, vilka alla har fåU mer än 1 milj. kr. i
ersättning från staten, finns del minst en person vars huvudsakliga sysselsältning
är all ansöka om ersättning från staten. I mänga kommuner rör del sig om fler
än tre personer Enbart i Slockholms kommun sysselsätter den direkla
bidragsadministrationen 18 årsarbetskrafter.

1
flertalet kommuner tar ansökningen om ersättning frän länsstyrelsen störst
resurser i anspråk eftersom länsstyrelseärendena utgör merparten av ärendena. 1
vissa kommuner uppges dock ansökningen från socialstyrelsen la lika stora
resurser i anspråk trots alt antalet ärenden är färre.

På
basis av uppgifter från de kommuner vi varit i kontakt med kan de direkta
kostnaderna för kommunernas administration uppskattas till minsl 5 milj. kr.
Till delta bör läggas de kostnader som åsamkas av alt socialassislenler m.fl.
kan få ell merarbete lill följd av de krav på registrering, uppgiftslämnande
m.m. som bidragssystemet släller. Det har inte varil möjligt all beräkna hur
slora dessa kostnader är eller hur stor del av de

3 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 38

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 34

administrativa
kosinadema som kan hänföras lill ersättning från socialstyrelsen,
länsslyrelsen resp. polisen.

4.2
Länsstyrelsernas administration

Kommunerna
skall ansöka hos länsstyrelsen om ersättning för obligatorisk socialhjälp och
bamavård som lämnats lill ulländska medborgare senast den 30 april året efter
det atl hjälpen utgivits. Om skäl finns kan länsstyrelsen pröva ansökningar som
kommit in senare.

Om
frågan om flyktingstatus inte är avgjord vid den lidpunkt ansökan normalt skall
inlämnas får kommunerna i regel komma in med komplettering till ansökan i
efterhand. Sådan komplettering blir aktuell om flyktingstatus inte beviljas och
ersättning inte kan sökas hos socialstyrelsen för hela den utgivna
socialhjälpen.

På
vissa håll söker kommunerna ersättning hos länsslyrelsen vid ordinarie lidpunki
även för utlänningar som väntar på beslul om UAT och kan tänkas fä
flyktingstatus. Gm ersättning i dessa fall senare utbetalas av socialstyrelsen
för hela den utgivna hjälpen måste den ersättning som länsstyrelsen betalat ul
återbetalas.

I
ansökan till länsstyrelsen skall lämnas personuppgifter om de socialhjälpslagare
för vilka ersättning sökes. Ansökan skall vidare för varje hjälplagare
innehålla uppgifter om hjälpens beskaffenhet och tiden för dess meddelande saml
om hjälpkostnaden och de grunder, efter vilka den begärda ersättningen
beräknats.

Vid
länsstyrelsen svarar förvallningsavdelningens allmänna enhet för granskning av
kommunernas ansökningar och beslul om ersättningsbelopp. Vid behandlingen av
ansökningarna har länsstyrelsen all i varje enskill fall bl.a. undersöka dels
alt socialhjälpslagare är utländsk medborgare, dels all den lämnade socialhjälpen
är obligalorisk.

Länsslyrelsens
granskning och konlroll av kommunernas ansökningshandlingar var tidigare
myckel noggrann och arbetskrävande. Som exempel kan nämnas att
granskningsarbelet sysselsatte sex befattningshavare enbarl vid länsslyrelsen i
Stockholm år 1973.

Under
senare är har länsstyrelsernas administration av bidragsgivningen minskal
avsevärt i omfattning. Etl skäl till delta är att kommunerna numera överiag
lämnar fullständiga uppgifter i sina ansökningar och normalt endast söker ersättning
för obligatorisk hjälp.

Delta
är i sin tur ett resultat av bl.a. information från länsslyrelserna och av
genomförda kommunsammanslagningar. En annan orsak lill länsslyrelsens minskade
bidragsadministration är all granskningen idag inte är lika detaljerad som
lidigare.

Vid
flertalet länsstyrelser sker fortfarande en granskning - om än översiktlig - av
varje enskilt ärende. Vid några länsstyrelser sker dock enbart

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 35

stickprovsgranskning.
Länsstyrelserna kontrollerar normalt inte om ersättning har sökts eller kan
sökas hos socialstyrelsen eller polisen.

Vid
länsstyrelsen i Stockholms län, som handlägger del största antalet ärenden, är
drygt en årsarbetskraft sysselsatt med granskning av kommunernas ansökningar.
Vid övriga länsstyrelser kräver granskningen en mindre arbetsinsats. Totalt för
hela landet kan bidragsadministralionen beräknas ta 5-10 årsarbetskrafter i
anspråk. Delta innebär en administrationskostnad för länsstyrelserna på mellan
en halv och en milj, kr.

4.3
Socialstyrelsens administration

Ärenden
rörande ersäUning till kommunerna för utgiven socialhjälp m.m. handläggs inom
socialstyrelsen av en särskild enhet - flyktingenheten - vid socialvårdsbyrån
(LÅ 4). Fömtom handläggningen av ersättningsärenden svarar flyktingenheten
också för socialstyrelsens övriga arbete med flykting-och zigenarfrågor. Della
arbete omfallar bl.a. medverkan vid uttagning och placering av flyktingar,
information till kommuner och enskilda, samt kurser och konferenser för
familjepedagoger, socialarbetare m.fl.

För
främst dessa ersättningsärenden finns f n. sju tjänster. För atl avarbela
balanser har styrelsen sedan hösien 1978 dessulom fem beredskapsarbetare.

De
tolala kostnaderna för socialstyrelsens administration kan beräknas till ca 1,2
milj. kr. innevarande budgetår.

Totalt
omfattar flyktingenheten 21 personer exkl. de 5 AMS-avlönade. Kostnaderna för
de personer som avlönas av socialstyrelsen bestrids nästan helt från anslaget 1
4. Socialstyrelsen uppskattar personalkostnaderna över detla anslag till ca
2,2, milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Antalet
ersätlningsärenden har vuxit mycket snabbt under de senaste åren. År 1978 inkom
ca 7 000 ersätlningsärenden till flyktingenheten, vilkel är en ökning med ca 1
000 ärenden jämfört med föregående är. Av ärendena avsåg ca 6 750, eller 97 96,
flyktingar medan ca 3 96 avsäg svenska zigenare. Den 1 mars 1979 fanns det 3
045 icke avgjorda ärenden.

Handläggningstiden
för ersätlningsärenden är för närvarande i genomsnitt ca fem mänader. Det
förekommer emellertid belydande variationer i handläggningstid. I en del nya
ärenden där flyktingstatus inte är känd för socialstyrelsen kan
handläggningsliden vara ca ett år.

Det
finns inga bestämmelser om lidpunkt för ansökan om ersättning till
socialslyrelsen. Enligl socialstyrelsens rekommendationer till kommunerna bör
dock ansökningarna inte omfatta längre tid än elt är och om möjligt skickas in
till socialstyrelsen senasl under året efler del atl hjälpen utgivits. Ärenden
som i kommunen anses avslutade bör enligt socialstyrelsens rekommendationer
omgående sändas in till styrelsen för att anhopning av ärenden till viss tid av
året skall undvikas. Vissa kommuner kommer in med

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 36

ansökningar
kontinuerligt under året medan andra kommer in med alla ärenden vid en och
samma tidpunkt.

Ansökan
görs på speciellt blankettset. Till ansökan skall fogas en särskild bilaga med
uppgifter om bl.a. hjälptagarens ekonomiska förhållanden under den lid ansökan
avser, dennes anställningar och ulbildning i Sverige samt orsaken till
hjälpbehovet.

Socialslyrelsens
utredning består av sak- och siffergranskning av kommunernas ansökningar. De
bifogade uppgifterna om hjälptagarens förhållanden m.m. gås därvid igenom. Vid
bedömning av om ersättning skall ulgå kontrollerar man bl.a. följande:

a) Flyktingstatus

b) När
vederbörande kom lill Sverige

c) Om flyktingen fått svenskt medborgarskap eller gift sig med svensk
medborgare sedan ankomslen

d) Om
flyktingen arbelal stadigvarande eller studerat så länge i Sverige atl

rätl till slallig ersättning inte föreligger (den s.k. eltårsregeln)

e) Den
lämnade hjälpens omfaUning i förhällande lill gängse praxis inom

socialvården.

Kontrollen
av nyklingslatus ulgör inte något problem om den person ansökan avser är
registrerad hos socialstyrelsen genom lidigare ansökningar eller sty relsen pä
annal sätt filt kännedom om status. I motsatt fall, remitteras ärendet lill
invandrarverket för fastställande av flyktingstatus. Enligt uppgift från
socialstyrelsen sker detta i mer än 25 % av fallen vilkel innebär 1 500-2 000
remisser per år.

Socialslyrelsens
egen ulredning kan i dessa fall påbörjas försl när svar inkommit från
invandrarverket. Delta tar ofta läng tid. Ibland är frågan om UAT ännu inte
avgjord varför verket inle kan lämna besked om flyktingstatus. Antalet
remisser från socialstyrelsen som genomsnittligt flnns för handläggning hos
invandrarverket är ca 200 st.

Konlrollen
av eltårsregeln är besväriig och kräver ofta kompletterande uppgifter från den
sökande kommunen. Även vad gäller medborgarskap och släktförhållanden är
kommunernas ansökningar ibland ofullständiga.

Någon
konlroll av om ersättning också har sökts från polismyndighet eller
länsstyrelsen sker normalt inle. I några fall har stickprov gjorts.

För
vissa typer av ersättningsärenden finns särskilda rutiner. För atl ersättning
skall utgå för familjepedagogisk verksamhet krävs förhandsbesked av
socialslyrelsen. Det finns en särskild blankett för förhandsansökan. På denna
blankett skall bl.a. redovisas verksamhelens omfattning och syfle, flyktingarnas
synpunkter på verksamheten, personalinsats och beräknad totalkostnad.

Vad
gäller ersäUning för tolk.service har socialslyrelsen träffat avtal med vissa
kommuner om schabloniserad bidragsgivning och etl förenklat ansök-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 37

ningsförfarande
där inle insatserna för varje flyktingfamilj behöver redovisas.

Södertälje
kommun har genom beslul av regeringen sedan år 1976 fått förskott för sina
koslnader för socialhjälp m.m. lill vissa assyrier. Handläggningen av dessa
ärenden, som görs i särskild ordning, är besvärlig för socialslyrelsen bl.a.
därför att utgiven hjälp tidsmässigt måsle redovisas för samma period som
förskollen har beviljals.

Med
hänvisning till 1966 års riksdagsbeslut kan kommuner i vissa fall ansöka om
ersättning av statsmedel för frivillig socialhjälp till utomnordiska
medborgare, som inte är flyktingar. Ansökan om sådan ersättning skall göras på
särskilda formulär och inges lill socialslyrelsen. Ansökan bör ske en gång om
årel. I dessa ärenden, som endast har varit elt fåtal under årens lopp, skall
socialslyrelsen granska kommunens ansökan och därefter i förekommande fall
hemställa hos regeringen om bemyndigande att få utbetala medel.
Handläggningstiden av dessa ärenden har varit mycket lång vid såväl
socialslyrelsen som socialdepartementet.

Vad
gäller ansökningar från landstingskommunerna för kostnader för hälso- och
sjukvärd är handläggningen i princip densamma som för ansökningar från
kommunerna för ersättning av socialhjälp. En skillnad är emellertid att
ansökningarna är mer spridda över året och i regel kommer direkt från sjukhusen
och inte från en cenlral förvaltning.

4.4
Rikspolisstyrelsens administration

I
anvisningarna till polisdistrikten påpekas all polismyndigheterna själva skall
vidla ätgärder vid inkvartering men alt, eftersom del här gäller en form av
social omvårdnad som bäst kan ske genom försorg av socialnämnden, det som regel
är lämpligt och fördelaktigt att polismyndigheten vänder sig till socialnämnden
med framslällning alt nämnden prakliskl ombesörjer den erfoderiiga omvårdnaden
för polismyndighetens räkning. Det åligger därvid polismyndigheten aU för
socialnämnden klargöra vilka kostnader för inkvartering m.m. polismyndigheten
kan bestrida. Räkning på koslnader som socialnämnden förskotterat skall
tillställas polismyndigheten för betalning. Beloppel ulbelalas av
rikspolisstyrelsen. Polisens handläggning är administrativt betungande
eftersom en slor gmpp ärenden måste granskas.

I
praktiken finns ofta en överenskommelse mellan det berörda polisdistriktet och
resp. social myndighel om överiåtelse av den praktiska omvårdnaden till
socialnämnden. Så sker regelmässigt i Stockholm där den största delen av
spontaninvandrarna söker tillstånd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 38

5.
Kostnader för socialhjälp m.m. till flyktingar och andra utländska medborgare

År
1976 utbetalades 146,4 milj. kr. i socialhjälp Ull utländska medborgare, vilket
utgör 22 % av hela socialhjälpen detta år och innebär en ökning med ca 50 %
sedan år 1975. För senare år finns ännu inte några uppgifler om storieken på
den utgivna hjälpen.

Den
starka stegringen av kostnaderna under åren 1975-1976 kan förmodligen
förklaras dels av det hårdare ekonomiska läget i landet, dels av en ökande
sponlaninvandring frän utomnordiska länder i kombination med långa väntetider
för beslut om UAT. Samtidigt har antalet socialhjälpstagare bland svenska
medborgare minskal som en följd av bl.a. att förtidspensioneringarna har ökat
starkt. Detta gör atl den andel av den totala socialhjälpen som har utgivits
till utländska medborgare har ökat.

5.1
Statens kostnader

5.1.1 Ersättning
genom länsstyrelsen

Länsstyrelsernas
ersältningar till kommunerna för obligatorisk socialhjälp och barnavård åt
utländska medborgare uppgick under budgetåret 1916/11 till ca 69 milj. kr. och
under budgetåret 1977/78 till ca 81 milj. kr. Under budgetåret 1978/79 har
länsstyrelserna fram till den 1 april 1979 betalat ut ca 62 milj. kr.

Statistik
över storieken av utbetalningarna från resp. länsstyrelse och kostnadernas
fördelning pä nordiska och utomnordiska medborgare finns tillgängliga t.o.m. år
1976. Under detta kalenderår betalade länsstyrelserna ul ca 67 milj. kr., varav
42 milj. kr. avsåg nordiska medborgare och 25 milj. kr. andra utlänningar.
Drygt 24 milj. kr. betalades ul av länsslyrelsen i Stockholms län, därav 11
milj. kr. avseende ulomnordiska medborgare.

5.1.2 Ersättning
genom socialstyrelsen

Under
budgetåret 1977/78 betalade socialstyrelsen ut ersättningar för sociala
kostnader för flyktingar med följande belopp (avrundade siffror):

Socialhjälp 26,4 milj. kr. (inkl. tolkkostnader)

Institutionsvård 3,4 milj. kr (främst sjukvärd)

Barnomsorg 2,8 milj. kr (inkl. vård enl. BvL)

Familjepedagogisk
verksamhet 3,8 milj. kr. (inkl. social hemhjälp)

Totalt 36,4 milj. kr

Ersättning
för institutionsvård gick nästan uteslutande till sjukvårdshuvudmännen.
Ersättningen till kommunerna var därför 33 milj. kr. Del

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 39

innebar
en ökning med 10,5 milj. kr. från föregående budgetår.

Socialstyrelsens
ersältningar har ökal än snabbare under budgetåret 1978/79. Fram till den 1 maj
1979 hade 47,8 milj. kr utbetalats lill kommunema för hjälp åt flyktingar Härav
avsåg 37,8 milj. kr socialhjälp, 3,3 milj. kr. barnomsorg och 6,7 milj. kr,
familjepedagogisk verksamhet. Ersättningen till sjukvårdshuvudmännen uppgick
under samma period till 4,7 milj. kr.

1
ovanslående kostnadsredovisning ingår inle de medel vilka förskottsvis
beviljats Södertälje kommun. Dessa förskottsbetalningar, som belastar
förslagsanslaget "Oförutsedda utgifter", uppgår för perioden 1975-1978
totalt till 22,5 milj. kr Dessulom har Södertälje under perioden fått 5,1 milj.
kr i särskill bidrag för vissa administrationskostnader.

Utbetalningen
av ersättning från socialstyrelsen sker i efterhand. Kommunernas ansökningar
om ersättning för ulgiven hjälp under etl är kommer som regel till
socialstyrelsen under våren eller sommaren året efler. Handläggningsliden vid
socialslyrelsen är i genomsnill sex månader. Det innebär att socialstyrelsens
utbetalningar under budgetåret 1978/79 till största delen torde ha avsett
socialhjälp som utbetalats under år 1977.

För
atl bl.a. få en bild av vilka kommuner som erhåller ersättning från
socialstyrelsen - och säledes har sociala kostnader för flyktingar - har
arbelsgruppen lålil socialslyrelsen gå igenom samtliga ersätlningsärenden med
beslul år 1978. De flesla av dessa ärenden avser hjälp som utgivits under år
1976 eller 1977. Förskott lill Södertälje kommun för är 1978 ingår också.

87
av landets kommuner sökte och fick ersättning av socialslyrelsen under år 1978.
Totalt söktes ersättning med 48,8 milj. kr. saml utbetalades 42,2 milj. kr. för
socialhjälp, barnomsorg och annan social service (exkl. familjepedagogisk
verksamhet). 86 % av de sökta medlen beviljades således. De flesta avslagen
berodde på att ansökan avsåg socialhjälp till personer som inle var flyktingar.
Endast i ca 1 % av det totala antalet ärenden var avslagsgrunden att den
utgivna socialhjälpen inte överensstämde med gängse praxis.

Ca
54 96 av de utbetalda ersättningarna gick till kommuner i Slockholms län.
Stockholms kommun hade flest flyktingar som erhållit socialhjälp och fick den
största ersättningen, ca 9 milj. kr. Södertälje kommun fick 6,9 milj. kr. och
Botkyrka kommun 2,5 milj. kr.

Vad
gäller övriga delar av landel gick de siörsta ersättningarna lill Göieborgs
kommun (3,4 milj. kr.), Malmö kommun (2,7 milj. kr.) och Norrköpings kommun
(2,5 milj. kr.). 1 övrigt var det främsl slora och mellanstora industriorter i
syd- och mellansverige som hade flyktingar med socialhjälpsbehov. Tre kommuner
i Norrland fick ersättning med lillsammans mindre än 100 000 kr.

Del
lolala anlalel ersättningsgrundande hjälpfall i hela landet var ca 3 500.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 40

Därav
var ca 46,6 % ensamslående flyktingar och ca 45 % barnfamiljer. Resterande 9 % var
gifta eller sammanboende flyktingar utan barn.

I
36 av de 87 kommuner som fick ersättning av socialstyrelsen fanns
familjepedagogisk verksamhet bland flyktingar. Totall betalades 5,4 milj. kr.
ut under år 1978 för sådan verksamhel. Här var inle storstockholmsområdel lika
dominerande ulan de största ersältningarna gick till Norrköpings, Örebro och
Västerås kommuner.

Ersättning
för sjukhusvård av flyktingar utgick år 1978 lill tio landstingskommuner, de
bägge landstingsfria kommunerna Göleborg och Malmö saml Karolinska sjukhusel
(KS). Totalt betalades 4,1 milj. kr ut för sjukhusvård. Därav gick 1,4 milj.
kr. till Stockholms läns landsting och drygt 900 000 kr. lill KS. Göieborgs
sjukvårdsförvaltning och Uppsala läns landsting fick vardera ca en halv miljon
kronor i ersättning.

Tvä
organisationer fick under år 1978 ersättning för barntillsyn med lillsammans
171 000 kr.

Som
ovan nämnts kan socialstyrelsen enligl Kungl. brev den 3 april 1959 bevilja lån
lill insatslägenhel ål flykfingar. Under budgetåret 1977/78 beviljade styrelsen
län med 370 000 kr. Under de första tio månaderna av budgetåret 1978/79 har lån
beviljals med 780 000 kr.

I
detla sammanhang kan avslutningsvis nämnas alt statens kostnader för
omhändertagande av flyktingar i föriäggningar och enskild inkvartering uppgick
till ca 75 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Dessa koslnader belaslar anslag
under arbetsmarknadsdepartementet.

5.1.3
Ersällning genom rikspolisslyrelsen

Polisens
sammanlagda kostnader för inkvartering m.m. uppgick under budgetåret 1976/77
fill närmare 3,1 milj. kr. och under budgetåret 1977/78 lill över 7,1 milj. kr.
Knappt 3 milj. kr. härav var ersättning lill Stockholms kommun. Det är endast
ett mindre antal polisdistrikt som har koslnader för inkvartering av lill
landet inkomna ufiänningar. Del finns enligt uppgift från polisen såväl
polisdistrikt som socialförvaltningar, som inte känner lill gällande
föreskrifier om inkvartering m.m. eller möjligheterna att få ersättning för
kostnaderna för della.

5.2
Kostnaderna för socialhjälp för personer som väntar på UAT (UAT-sökande)

Enligt
sina direkliv bör gruppen uppmärksamma del nära sambandet mellan en förkortning
av väntetiderna för UAT och kosinadema för socialhjälp. Vi har därför sökt
uppskatta hur stora kostnaderna är för socialhjälp lill UAT-sökande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 41

Någon
säker beräkning av kostnaderna har inte varit möjligt att göra inom ramen för
vårt arbele. 1 den officiella socialhjälpsstalistiken skiljer man inte på de
ulländska socialhjälpslagarna som har UAT och de som söker sådant tillstånd.
Elt undantag är Slockholms kommun.

Det
är inle heller möjligt atl med utgångspunkt från de statliga myndigheternas
utbetalningar beräkna hur stora socialhjälpskostnaderna än Dels ersätts inte
kostnaderna för alla UAT-sökande av staten, dels kan man inte utläsa hur slor
del av resp. myndighets kostnader som avser UAT-sökande. Socialstyrelsen
ersäller hjälp som utgivits under väntetiden lill dem som får slanna som
flyktingar. Det gär dock inle aU utläsa hur mycket som är ersällning för hjälp
före resp. efler beviljat lillslånd. Hur slor del av länsstyrelsens ersättning
för obligatorisk socialhjälp som avser UAT-sökande är svårt atl uppskatta.
Polisens koslnader avser däremot endast utlänningar som .saknar tillstånd.

1
Stockholm har det varit möjligt all få ganska säker redovisning av kostnaderna
för UAT-sökande. Där finns nämligen en särskild utlännings-sektion som
behandlar ärenden avseende utlänningar som har ansökt om UAT. Ulvecklingen i
Stockholm är av belydelse eftersom iroligen en myckel stor del av de
utlänningar som väntar på beslul i tillståndsfrågan finns där.

Kostnaderna
i Stockholm för de UAT-sökande var tämligen blygsamma i början av 1970-lalet,
men har vuxit mycket snabbi från år 1975. De nästan tredubblades på eU år och
uppgick år 1976 lill 12,3 milj. kr. År 1977 var kostnaderna ca 17 milj. kr och
1978 drygl 19 milj. kr. År 1978 uigjorde dessa kostnader ca 35 % av kostnaderna
för socialhjälpen till alla utlänningar och mer än hälften av kostnaderna för
icke-nordiska medborgare.

Samtidigt
går numera mer än en tredjedel av den utgivna socialhjälpen i Stockholm lill
ulländska medborgare.

Expertgmppen
för invandringsforskning (EIFO) har hos statistiska centralbyrån beställt en
undersökning av socialhjälpskostnaderna för icke kyrko-bokförda utlänningar
under åren 1976 och 1977 för aU därigenom bl.a. kunna beräkna storleken på
kostnaderna för socialhjälp till personer som väntar på UAT.

Resultaten
av EIFO:s undersökning är ännu inle klara. Enligt preliminära uppgifter var
totalkostnaden för socialhjälp lill icke kyrkobokförda utomnordiska medborgare
ca 16 milj. kr. år 1976. 84 % av hjälpfallen fanns i Slockholms län. Om man
utgår frän dessa siffror och den redovisade hjälpen i Slockholms kommun kan man
preliminärt uppskatta den totala socialhjälpen i landet till utländska
medborgare som väntar på UAT lill 25-30 milj. kr, för år 1978.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 42

6.
Vissa förslag m.m. i fråga om ersättningarna

6.1 Propositionen
om den kommunala ekonomin

1
propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin framhöll föredraganden atl
statsbidrag lill hjälp för flyktingar borde utgä även i fortsättningen.
Härutöver borde liksom hittills slatsbidrag kunna ulgå för hjälp till
organiserat överförda utländska medborgare utan flyktingstatus, som varaktigl
fär kvarstanna i landet och som behöver särskild omvårdnad. Som exempel härpå
visade föredraganden på de ulomnordiska zigenare som av humanitära skäl
överförts till Sverige.

Föredraganden
framhöll vidare all slalsbidragen till hjälp för utländska medborgare borde
avvecklas. I .samband med delta borde kommunerna ges räu lill ersäUning för
socialhjälp som utgivits lill ulländska medborgare under den tid deras
ansökningar om uppehållstillstånd behandlats.

Riksdagen
beslöt på finansutskottets hemställan godkänna vad som anförts i propositionen
om slopande av nuvarande statsbidrag för socialhjälpskostnader m.m. för vissa
grupper.

6.2 Socialutredningen

I
sitl principbetänkande (SOU 1974:39) ullalade socialulredningen att
statsbidragen var betydelsefulla för finansieringen av socialvården, inle minst
dä statsmaklerna önskar påskynda utvecklingen av viss verksamhet.

Å
andra sidan anförde ulredningen att specialdestinerade bidrag som kvarstod
under länga tider kunde verka konserverande, all en del av bidragsreglerna var
svåra alt lillämpa och atl vissa av bidragen hade lilen ekonomisk betydelse.

1
slutbelänkandel (SOU 1977:40) tog utredningen ställning till de olika
specialdestinerade bidragen. Hjälpen till flyktingar, som ofla avser helt
blottställda människor, borde inte falla pä några fä kommuner. Gällande rält
till ersättning borde därför behållas.

På i
huvudsak samma gmnder som 1976 års kommunalekonomiska utredning föreslog
socialutredningen alt ersättning för hjälp till utländska medborgare skulle upphöra.

Etl
speciellt problem utgörs av den gmpp utlänningar som kommer lill Sverige utan
atl först ha skaffat sig UAT och som efter ankomsten begär politisk asyl.
Beviljas flyktingstatus flr kommunen ersättning för både obligatorisk och
frivillig socialhjälp. Om utlänningen däremot förpassas fär kommunerna
framdeles slå för hela hjälpkostnaden om inle reglerna ändras.
Socialulredningen ansäg alt kommunerna inte skall belastas med dessa koslnader,
som till följd av långa handläggningsfider i vissa fall kan bli betydande.
Reglerna borde enligi utredningen ändras så atl ersättning från staten ulgår i
dessa fall.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 43

6.3
FLYG

1
promemorian "Sverige och flyktingarna" (Ds A 1978:1) föreslog arbetsgruppen
för flyktingfrågor inom arbetsmarknadsdepartementet (FLYG) en rad ändringar i
nuvarande ersättningsregler.

En
förenkling av bidragsadministralionen borde ulredas. Utgångspunkten borde
liksom hiuills vara alt kommunerna skall ersältas för sina fakliska kostnader.
Möjligheterna alt ulge ersättning ulan ingäende prövning i varje enskill fall
borde prövas:»Man borde undersöka om det är möjligt att begränsa
uppgiftsskyldigheten för koslnader för social service saml alt ulge ersällning
med fasta belopp för olika lyper av insatser. Det borde undersökas om
ersällningsprövningen kan överlålas på en enda myndighel.

Slaten
borde ersätta kommunerna för uppehälle förde personer som väntar på beslut om
UAT.

Den
s.k. "eltårsregeln" borde tas bort. Bällre vore all ersälla hjälp som
utgivits under viss tid - förslagsvis tre år - efler del att flyktingen fåU
sitt första UAT. Skulle flyktingen över huvud inle ha fält stadigvarande arbete
eller påbörjal sludier under denna tid borde en undanlagsregel medge ersättning
under längre tid.

Om
synneriiga skäl föreligger borde del finnas möjlighet atl ersätta kostnader för
flykting som blivit svensk medborgare, gift sig med svensk medborgare eller bor
under äklenskapliknande förhållanden med svensk medborgare med vilken han har
barn.

Socialstyrelsen
borde ha möjlighet att efter särskild framställan ersätta kostnaderna för
psykologiskt och psykiatriskt stöd lill flyktingar och för särskilda kurativa
insalser för dem, t.ex. speciella mottagningar eller personal med adekval
kulturell och språklig bakgmnd.

Ersällningen
för kommunernas kostnader för barnomsorg för flyktingar borde höjas från
nuvarande 20 kr. per barn och inskrivningsdag i daghem, familjedaghem och
fritidshem lill mellan 55 och 60 kr.

Socialstyrelsens
bemyndigande atl ge flykting lån till att köpa bostadsrätt borde omfalla också
flyktingar som skall utplaceras från föriäggning.

Socialstyrelsen
borde ges möjlighet atl i exlraordinära situationer ge ersättning i utvidgad
omfattning. Möjligheten atl i dessa fall utge ersällning som förskott borde
undersökas.

Representanterna
för Svenska kommunförbundet och statens invandrarverk anförde i särskill
yttrande bl.a. följande.

Bidragssystemet
borde vara så utformat alt kommunernas insatser för flyktingar så långl möjligt
kan inlegreras i den normala kommunala verksamheten.

Kommunerna
borde fl full kompensation för ulgiven socialhjälp till flyktingar och personer
som väntar på UAT. Övriga kostnader som idag ersätls borde med undanlag för
barnomsorgskostnaderna inordnas i elt enda

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 44

statsbidrag,
Della borde omfalta också kostnader för administration och fritids- och
kulturverksamhet. Bidraget föreslogs utgå i form av en procentsats av den
socialhjälp som ulgår till flyktingar och UAT-sökande.

Kontakter
med ett antal kommuner hade visat atl kommunernas kostnader för
adminislralion, fritids- och kulturinsatser, lolkservice, äldreomsorg,
hemtjänst och åtgärder enligt barna- och nykterhetsvårdslagarna minsl uppgår
lill 30 ä 35 procent av utgiven socialhjälp.

För
barnomsorgen borde ersättning utgå med ett belopp per barn som molsvarar
nellokoslnaderna. Ersällning borde omfatta såväl flyktingbarn som barn till
UAT-sökande.

För
atl så långt möjligt nedbringa kommunernas förskotteringar borde
sialsbidragsansökningarna kunna ske två gånger per år i efterskott,

FLYG:s
förslag har remissbehandlats och därvid utföriigt kommenterats av flera
remissinstanser. Samtliga som kommenterat frågorna var posifiva till ell större
ekonomiskt åtagande från statens sida både vad gäller fly klingar och
UAT-sökande. Vissa remissinstanser tyckte att majoritetens principiella
inställning lill hur långl statens åtagande borde siräcka sig var tillfredställande,
medan andra anslöt sig till de tankar som det särskilda yttrandet ger uUryck
för.

Så
gotl som alla remissinsianser som berörl arbetsgmppens förslag har tillstyrkt
att vissa frägor, främst de administrativa problemen med nuvarande
ersättningssystem, uireds närmare. Stockholms kommun menade att varken
arbetsgruppens förslag eller förslagel i del särskilda yttrandet förenklar det
administrativa förfarandel och framförde synpunkler på hur ett sådant bör vara
konslmerat.

Förslagel
om ökade möjligheter lill särskilda slatliga ålgärder i exlraordinära
situationer har tillstyrkts överiag. Vidare var alla eniga med arbelsgruppen
om all korlare handläggningslider i utlänningsärenden är nyckeln till en bältre
situation för dem som väntar på tillstånd.

6.4
Beredningsgruppen för socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation
(SoS-gruppen)

1 en
rapport som SoS-gruppen avgav den 5 april 1979 lämnades vissa förslag om
socialslyrelsens verksamhet för flyktingar. SoS-gruppen konstaterade att
flyktingfrågorna tar belydande resurser i anspråk inom socialslyrelsen och alt
detla lill stor del hänger samman med att ersältningssyslemet är föråldrat. SoS-gmppen
fömtsatte en längtgäende schablonisering av ersättningen och förordade att
bidragsverksamheten överförs till invandrarverket.

SoS-gmppen
ifrågasatte även i övrigt socialstyrelsens roll i sammanhanget. Slyrelsen fick
hand om vissa uppgifler av.seende flyktingar innan invandrarverket kom till
och innan arbetsmarknadsverket byggl ul sina resurser för

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 45

flyktingar.
Splittringen på flera huvudmän ärenligt SoS-gruppen orationell och obehövlig,

SoS-gruppen
föreslog att de fyra tjänsterna för flyktingkonsulenter vid styrelsen borde
avvecklas. I den mån vissa län.sslyrelser har behov av deras sakkunskap skulle
motsvarande Ijänsler kunna inrällas vid de sociala enheterna, 1 princip ansåg
dock SoS-gmppen all del borde vara en uppgift för vederbörande kommun,
invandrarverket och arbetsmarknadsverket all svara för bosladsanskaffning,
social och annan service saml arbetsmarknadsinsatser för flyktingarna. De två
verken skulle också kunna svara för information etc, till kommunerna.

Socialslyrelsens
övergripande myndighetsuppgifter när det gäller invandrare och flyktingar
skiljer sig i princip inte från dem som gäller svenska medborgare som är i
behov av sociala insatser De kan fullgöras inom ramen för resp. fackbyrå.
Enligt SoS-gmppen behövs därför inte någon särskild enhel för
flyktingverksamhet inom styrelsen.

6.5
Rikspolisstyrelsen

Rikspolisslyrelsen
har under senare år, bl.a. i yttrande över FLYG, framhållit all polisen inle
bör vara del organ som har del ekonomiska ansvaret för inkvartering m.m.
eftersom det rör sig om sådan hjälpverksamhel som bör ankomma pä annan
myndighel. Del är dessutom förenal med avsevärt administrativt arbete för såväl
socialnämnderna, som har alt rikta sina krav till olika myndigheler, som
polisen, som före utbetalning måsle kontrollera att kostnaderna är av det slag
som angetts i rikspolisstyrelsens anvisningar,

7.
Arbetsgruppens överväganden och förslag

7.1
För vilka utländska medborgare skall ersättning utgå?

Arbetsgruppens
uppgift har varil alt - i anslulning lill beredningen av förslagen från
socialutredningen, 1976 års kommunalekonomiska ulredning (KEU 76) och
arbetsgmppen för flyktingfrågor inom arbelsmarknadsdepartementet (FLYG) - se
över statsbidragen för socialhjälp m.m. åt dels flyktingar, dels utländska medborgare
under den tid deras ansökningar om uppehållstillstånd behandlas.

Beträffande
övriga ulländska medborgare fär kommunerna idag ersättning från länsstyrelsen
för utgiven obligatorisk socialhjälp. Denna ersättning upphör fr.om. den 1
januari 1980 som en följd av riksdagens beslul med anledning av propositionen
om den kommunala ekonomin.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 46

Personer
som söki arbels- och/eller uppehållstillslånd (UAT-sökande)

Idag
finns det inle någon generell rätt lill ersättning från staten för utgiven
hjälp till UAT-sökande. Polisen kan i vissa fall stå för koslnader för
inkvartering m.m, av utlänning.

1
det fall utlänningen lar status som flykting utgår ersättning från
socialslyrelsen i efterhand även för den tid prövningen av tillstånd pågick, såvida
inte polisen står för kostnaderna. Denna ersättning avser både obligalorisk och
frivillig hjälp.

I
del fall utlänningen inle får status som flykting ulgår ersäUning för
obligatorisk socialhjälp från länsstyrelsen. Denna ersättning skall som nyss
nämnls upphöra fr.o.m, den 1 januari 1980.

Frågan
om ersättning till kommunerna för socialhjälp till UAT-sökande har varit
aktuell under flera år. Under senare år har problemet fått särskild aktualitet
genom au slora grupper på egel initiativ kommil till landel. Såväl
socialulredningen som FLYG har föreslagit atl ersättning från staten skall utgå
för hjälp som lämnats åt UAT-sökande.

Genom
alt länsstyrelsens ersättningsmöjligheter kommer atl upphöra fr.o.m. nästa år
skulle kommunerna helt få svara för utgifterna under väntetiden för de spontant
hitresla som inle får flyktingstatus eller inkvarteras av polisen om inte
ersättningsbestämmelserna ändras. I prop. 1978/ 79.95 framhöll föredraganden
därför att slatsbidrag bör ulgä lill kommunerna för socialhjälp lill utländska
medborgare under den tid deras ansökningar om uppehållstillstånd behandlas.
Något konkret förslag på denna punkl lämnades dock inle i propositionen utan
man hänvisade till all vår arbelsgmpp tillsatts för att bl.a. se över denna
fråga. Vid utskottsbehandlingen av propositionen anslöl sig socialutskottet i
princip till föredragandens uppfattning (SoU 1978/79:5 y, sid 5 a).

Vi
föreslår mot denna bakgrund att slaten skall ersälla hjälp till ulländska
medborgare under liden deras ansökan om UAT behandlas. Denna ersättning bör
utgå fr.o.m. den 1 januari 1980 dä nuvarande ersällning för obligatorisk
socialhjälp lill utländska medborgare upphör.

Enligl
riksdagsbeslut år 1966 har ersättning i vissa fall kunnal utgå för frivillig
socialhjälp till arbelsföra utländska medborgare som, utan att vara flyktingar,
anlänl lill landet för alt här skaffa sig arbete.

Enligt
vår uppfattning bör denna speciella ersättningsmöjlighet av flera skäl nu
avskaffas. Dels kommer kommunerna enligt vårl förslag ändå att fortsällningsvis
få ersättning för utgiven socialhjälp under väntetiden för den som kommer hil
för alt skaffa arbele. Dels har riksdagen som tidigare nämnts beslutat alt
slopa kommunernas generella rätt lill ersättning för obligatorisk socialhjälp
till utländska medborgare. Motiveringen fördella har varil bl.a. att
socialhjälp till utländska medborgare som har UAT och inte är flyktingar bör
finansieras på samma sätt som hjälpen till svenskar Av samma skäl bör inte

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 47

heller
frivillig socialhjälp till andra än flyktingar och UAT-sökande ersältas av
staten.

Vårt
förslag innebär all endast hjälp lill sådana utländska medborgare som har
ansökt om UAT skall ersällas av statsmedel. Slallig ersättning skall således
inle heller i fortsättningen utgå för hjälp till I.ex, luri,sler. Hjälp som
ulgålt lill utlänning innan han sökt UAT skall inle heller ersättas Det kan
förekomma alt utlänning som befinner sig illegalt i landet och inle har sökt
UAT får socialhjälp. Statlig ersättning skall inle heller kunna ulgå i sådana
fall.

Vi
vill i delta sammanhang erinra om att socialnämnd enligl ullänningskungörelsen
är skyldig alt underrätta polisen när nämnden försia gången vidtar åtgärder
beträffande person från utomnordiskt land, som varken har eller har sökt UAT i
Sverige, För att kunna leva upp till denna beslämmelse bör socialnämnden la
reda på om en ullänning som söker socialhjälp har ansökt om UAT. I många
kommuner - bl.a. Stockholm dit flerlalel av de utlänningar som saknar UAT
kommer - krävs enligl uppgift alt en utlänning ska kunna uppvisa all han har
tillstånd all vislas i landel eller har sökt UAT för all han skall få
socialhjälp. En sådan rutin vore enligt vår mening önskvärd i samlliga
kommuner.

När
en person fåll UAT skall staten inte ersätta kommunen för utgiven socialhjälp
såvida det inte rör sig om en flykting.

Flyktingar
m.fl.'

Statsbidrag
lill kommunerna för socialhjälp m.m. till flyktingar saml vissa andra icke
svenska medborgare som överförts lill Sverige med stöd av särskilda
regeringsbeslut skall enligl riksdagens beslul med anledning av prop.
1978/79:95 utgå även fortsäUningsvis.

Enligt
gällande regler ulgår ersättning från socialslyrelsen för socialhjälp och vissa
andra koslnader avseende dessa personer.

I
praxis har socialstyrelsen i vissa fall också ersatt kostnader för vissa andra
personer som vid invandrarverkels tillståndsprövning inte har bedömls vara
flyktingar. Del gäller nära anhöriga, t.ex. föräldrar, som kommit till Sverige
för alt förena sig med flyktingen resp. den kollektivt överförde.

Idag
bedömer invandrarverket vem som är flykting. Därefter bedömer socialslyrelsen
för vilka personer kommunema skall ha rätt lill ersällning enligt
flyktingbrevet. Dessa bedömningar kan skilja sig frän varandra.

Denna
ordning är enligt vår mening mindre lämplig. Alt avgöra för vilka personer
ersättning skall utgå trots att de inle är flyktingar eller kollektivt
överförda medför besvärliga gränsdragningsproblem.

'
Med flykting avses i statsbidragssammanhang här den som av invandrarverket
bedömts vara flykting samt de personer som i socialhjälpshänseende beiraktas
som medlemmar av hans familj.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 48

Arbetsgruppen
anser mol denna bakgrund att statlig ersättning i framtiden endasi skall kunna
utgå för koslnader för personer som invandrarverket har bedömt vara flyktingar
saml för dem som överförts med stöd av särskilda regeringsbeslut.

Vad
som i fortsäUningen sägs om flyktingar avser också kollektivt överförda
personer som omfattas av ersättningssystemet.

Enligt
uppgift rör del sig endasi om ett fåtal fall i vilka socialstyrelsen har lämnat
ersällning för personer som invandrarverket inle har bedöml som flyktingar. Den
inskränkning av den statliga ersällningen i jämförelse med nuvarande praxis som
gruppens förslag innebär kommer därför inle att få några nämnvärda ekonomiska
konsekvenser för kommunerna.

När
en flykting haft stadigvarande arbete i sammanlagt ell år upphör kommunens rätl
till ersällning enligl gällande regler, liksom när flyktingen eller hans make
blir svensk medborgare eller flyktingen gifter sig med svensk medborgare, FLYG
har föreslagit vissa förändringar av dessa regler. Vi behandlar frågan om hur
länge ersättning skall utgå till flyktingar i avsnitt 7.4,

Vi
vill redan här slå fasl atl den som blivit svensk medborgare skall behandlas
som alla andra svenskar. Således skall ersättning för socialhjälp lill den som
fåll svenskt medborgarskap inte komma ifråga.

7.2
Allmänna överväganden om bidragssystemets utformning

Syftet
med översynen av ersättningen för koslnader för flyktingar har främst varil all
åstadkomma en förenklad administration. Vi har också haft i uppdrag atl
behandla vissa förslag av FLYG till vidgningar av ersättnings-möjligheterna.

Vad
gäller utlänningar, som väntar på beslut om UAT, har gruppens huvuduppgift
varit att utforma etl nytt statsbidrag. Även i fråga om detla bidrag har
betonats alt det är nödvändigt atl åstadkomma en enkel administration.

Som
framgått av avsnitt 4 är de nuvarande slalsbidragen förenade med en omfattande
administration såväl för staten som kommunerna. De rena
administrationskostnaderna kan uppskattas till 10 % av beviljade ersäu-ningar.
Administrationen kring ålersökningen av ersättning är elt belydande problem för
kommunerna. Några kommuner har på grund av dessa problem avstått från al', söka
ersättning för vissa kostnader,

Mesl
betungande för kommunerna är den slora mängd uppgifter av olika slag som
ansökningarna om ersättning måsle innehålla. Det är enligl vår uppfaUning
nödvändigt att skapa eU statsbidragssystem som väsentligt minskar behovet av
uppgiftslämnande från kommunema.

Den
omständigheten att del finns flera ersätiningsbeviljande myndigheter medför
problem för kommunerna. När nuvarande möjlighet alt få ersällning

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 49

för
obligalorisk socialhjälp från länsslyrelsen upphör fr.o.m. år 1980 minskar
dessa problem. Genom att lägga bidragsgivningen till flyktingar och UAT-sökande
på samma myndighet och samtidigt samordna ansökningsförfarandet kan man
åstadkomma ytteriigare förenkling.

Enligt
FLYG bör utgångspunkten för ett förenklat statsbidragssystem vara att
kommunerna liksom hittills får ersättning förde faktiska kostnaderna för
omhändertagande av flyktingar För UAT-sökande föreslår FLYG att staten bör
ersätta kommunernas kostnader för uppehälle.

Etl
system där staten liksom idag direkl ersätter kommunernas faktiska kostnader
har vissa pålagliga fördelar. Kommuner, som har merulgifler för omhändertagande
av flyktingar och UAT-sökande, får ett ekonomiskl tillskott från staten som
står i direkl relalion lill dessa merulgifler. Ylleriigare en fördel med etl
kostnadsrelateral bidrag är all hänsyn las till skillnaden i pris- och
hyresnivå mellan olika kommuner.

Samtidigt
medföreli system, genom vilkel kommunerna får ersättning för de faktiska
kostnaderna, med nödvändighet en relativt omfattande adminislralion. Det
gäller även om man begränsar uppgiftslämnandet från kommunerna och lägger hela
bidragsgivningen pä en enda myndighet. I kommunerna krävs en särredovisning av
kostnaderna för ålgärder för flyktingar och UAT-sökande. En sådan
särredovisning är inte nödvändig för något annat ändamål och är många gånger
också svår att genomföra för kommunerna. Svårigheterna alt särredovisa
kostnaderna för flyktingar är särskilt stor för tolkservice och de olika former
av social service som i dag berättigar fill ersäUning och för vilka vi anser
att ersättning även i fortsättningen bör utgä. För utgiven socialhjälp är en
särredovisning något enklare. Det kan dock i vissa fall välla kommunen problem
att ta reda pä om en socialhjälpstagare är flykting eller UAT-sökande.
Kommunerna har normalt inte heller något intresse - annat än för ansökan om
ersättning för socialhjälp - att få uppgifl om vilka socialhjälpstagare som är
flyktingar.

Föruiom
dessa adminislraliva problem finns det vissa andra nackdelar med etl
statsbidrag som är direkl baserat på kommunernas redovisade fakliska kostnader.
Bl.a. kan skillnader i redovisningssystem mellan olika kommuner påverka
ersättningens storiek. En annan nackdel är all ersättningen lill kommunema kan
faslslällas försl i efterhand.

Mol
bakgrund av dessa administrativa och andra problem har gruppen diskuterat om
slalsbidragsgivningens syfle kan uppnås med andra bidragssystem som är enklare
att administrera. Vi har därvid särskill övervägl olika möjligheler att
schablonisera bidragsgivningen.

En
form av schablon som diskuterats ingående är atl ersätta kommunerna med ett
fast belopp för varje flykting och UAT-sökande som är bosatt i kommunen
oberoende av om socialhjälp lämnals eller inte. Med ett sådanl bidragssyslem
skulle kommunerna inle behöva särredovisa kostnaderna för insatser för
flyktingar och UAT-sökande. Det skulle inle heller krävas något

4 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 38

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 50

ansökningsförfarande.
Utbetalningarna lill kommunerna skulle kunna göras snabbi.

Ett
schablonsysiem av detla slag bygger på förutsättningen att kommunernas
fakliska kostnader för flyktingar och UAT-sökande har ett nära samband med
antalet sådana personer i kommunen, Socialhjälpsbehovel bland flyktingar och UAT-sökande
bör vara någorlunda likartat i olika kommuner Vidare måsle det vara möjligt att
ulan en omfaltande administration fä tillräckligt säkra uppgifter om antalet
bidragsberättigande personer i varje kommun. Helst bör befinlliga
adminislraliva syslem och register kunna utnyttjas.

Arbetsgruppen
har i sitt arbele sökt klarlägga om dessa förutsäitningar är uppfyllda.
Tillgängliga uppgifler ger emellertid inle någon klar bild av
socialhjälpsbehovel bland flyktingar och UAT-sökande. Belräffande flyktingar varierar
utgifterna sannolikt kraftigl från fall lill fall och de kan också variera från
kommun till kommun. Beträffande UAT-sökande tvingas sannolikl ett stort anlal
leva på socialhjälp eflersom de inle får arbela, men även här kan stora
variationer förekomma. Bältre statistiskt underiag krävs innan del går alt ta
slällning till om det skisserade schablonsystemet kan användas för all ge alla
kommuner ersällning som i stort selt motsvarar de faktiska kostnaderna.

Den
andra förulsällningen för etl sådant bidragssystem, dvs. tillgång lill säkra
uppgifter om antalet bidragsberättigade personer i varje kommun, är i dag inte
uppfylld. Uppgifter om UAT-sökande finns hos den lokala polismyndigheten.
Fr.o.m. den dag polisens utredning är klar och ansökan kommer in till
invandrarverket finns alla UAT-sökande också i verkets dataregister, Den av
polisen och invandrarverket registrerade uppgiften om bostadsort är dock
osäker. Beträffande flyktingar ger invandrarverkels register säkrare uppgifler
om bostadsort. Det krävs endast några smärre kompletleringar för alt det skall
kunna ge ett tillföriilligl mått på anlalel flyktingar i varje kommun. På
längre sikt torde det även vara möjligt atl få ett någorlunda säkert mått på
anlalel UAT-sökande.

Sammantaget
finns i dag inle förutsättningarna för etl bidragssystem som innebär alt
ersättning ulgår med elt fast belopp för varje flykting och UAT-sökande som är
bosatt i kommunen. Etl sådanl system bör dock kunna aktualiseras igen. Genom de
förändringar av ersällningsreglerna som gruppen i det följande föreslår och
genom att utbetalningarna samlas till en myndighet bör det bli lättare att få
fram uppgifter om omfattningen på socialhjälpen lill flyktingar och
UAT-sökande. Som lidigare nämnls bör del också på sikl bli möjligt atl ulnyllja
invandrarverkets dataregister för atl få ett mått pä antalet bidragsberättigade
personer i varje kommun.

Särskilt
vad gäller UAT-sökande vore det av flera skäl önskvärt atl på sikt övergå från
ell system där de redovisade fakliska kostnaderna ersätts i efterhand till ett
schablonsystem av här skisserat slag med t.ex. kvartalsvisa

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 51

utbetalningar.
Därigenom skulle kommunerna snabbt få ersällning om del kommer slora
oförutsedda strömmar av spontaninvandrare.

Pä
grundval av vad som ovan sagts anser vi all ett slalsbidrag som är baserat på
kommunernas redovisade fakliska koslnader bör bibehållas under de närmaste
åren. Inom ramen för ett sådant bidrag bör dock vissa schabloner kunna användas
för alt förenkla administrationen. Sådana schabloniseringar är tänkbara både
belräffande vilka kostnader som skall ersättas och när slallig ersättning skall
upphöra.

Som
lidigare nämnts är del särskilt vid redovisning av kostnaderna för tolkservice
och olika former av social service till flykfingarna som de administrativa
systemen kan bli ohanteriiga. Del gäller i försia hand i kommuner med många
flyktingar. Vi lämnar i följande avsnitt förslag till schablonberäkning av
dessa kostnader. Vidare föreslås vissa schablonregler för när statlig
ersättning skall upphöra.

7.3
Vilka kostnader skall ersättas?

UA
T-sökande

Enligl
FLYG bör samhällel svara för de spontant hitresias försörjning, d.v.s. mal,
hyra och nödvändig ulrustning. Däremot bör man under normala förhållanden inte
vidta några särskilda ålgärder för dessa invandrare under väntetiden. Sådana
åtgärder kan läll uppfattas som etl halvt löfte alt fl stanna i landet. Elt
negaiivi beslut i tillståndsfrågan kan sedan kännas än hårdare.

Arbetsgruppen
instämmer i FLYG:s bedömning. Som följd härav menar vi all ersäUning i princip
inte skall utgå till kommunerna för kostnader som dessa kan ha haft för annat
än den UAT-sökandens försörjning.

Som
framgår i det följande föreslår vi dock att del för personer som fått
flyktingstatus skall utgå ersällning lill kommunen för olika former av social
service under hela del år UAT beviljats,

Arbelsgruppen
vill i detta sammanhang betona att den viktigaste åtgärden för atl förbättra de
spontant hitresias situation är alt göra väntetiderna så korla som möjligt.
Under år 1978 beslutades vissa åtgärder för atl nå kortare handläggningstider i
utlänningsärenden. Enligt uppgift härden genomsnittliga handläggningstiden hos
invandrarverket minskat. Handläggningsliderna vid vissa polisdistrikt och inom
regeringskansliet är dock fortfarande alltför långa. Kvaliteten på polisens
utredningar varierar också enligt uppgifl från invandrarverket. Gruppen vill
mot denna bakgrund framhålla att polisens utredningscentraler i ökad
ulslräckning borde kunna utnyttjas för ulredningar i ullänningsärenden.
Därigenom skulle snabbare och bällre utredningar kunna åstadkommas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 52

Flykungar

För
flyktingar ulgår idag ersättning till kommunerna för kostnader avseende
socialhjälp, barn- och äldreomsorg, social hemhjälp, vård enligl barnavårds-
och nykterhetsvårdslagarna, lolkhjälp samt familjepedagogisk verksamhel. Med
undanlag för bamomsorgen ersätts i princip kommunernas faktiska kostnader.
Barntillsynen ersalls schablonmässigt med 20 kr. per barn och inskrivningsdag,

FLYG
har föreslagit att ersällning också skall ulgå för psykiatriskt, psykologiskt
och kuralivt stöd åt flyktingar. Sådant slöd kan ges både av kommuner och
landstingskommuner. Vidare har FLYG föreslagit en höjning av bidragel lill
barnomsorgen,

Arbelsgruppen
anser att kommunerna även i framtiden bör få kostnaderna täckta för de insalser
som idag ersätts. En höjning av ersättningsnivån bör ske med hänsyn till de av
FLYG föreslagna utvidgningarna. Det är emellertid inte nödvändigt alt liksom
hittills ersätta de faktiska kostnaderna för varje typ av insatser om det går
att finna enklare former för atl beräkna ersättningen som i slorl sett ger
samma resullal.

Ersättning
för utgiven socialhjälp bör liksom hittills baseras på de faktiska utgifter som
kommunen haft. Vad som faktiskt utgivits i socialhjälp bör liksom idag ersättas
under förutsättning all del i huvudsak överensslämmer med gällande praxis inom
socialvården.

De
faktiska kostnaderna för lolkhjälp och olika former av social service för
flyktingar är som tidigare nämnts mycket svårare att särredovisa än de faktiska
socialhjälpskoslnaderna. Åtminstone i kommuner med många flyktingar krävs det
ohanteriiga administrativa system för detta. Slarka skäl talar för att dessa
kostnader ersätls enligt någon schablonmetod.

FLYG
ansåg vad gäller koslnader för ulgiven social service att man borde pröva
möjligheten att ulge ersättning med ledning av en fastslagen tariff som upptar
fasta belopp för olika typer av insatser.

Enligt
vår uppfattning skulle emellertid ersättning med sådana fasta belopp inle
innebära någon slörre förenkling eftersom del ändå skulle krävas någon form av
särredovisning eller kontroll av vilka insalser som görs för flyktingar.

Kostnaderna
för barnomsorg ersätts idag på detta säll. Från flera kommuner har framhällits
atl nuvarande ersättningssystem för barnomsorgskoslnader är administrativt
betungande. All kontrollera hur många flyktingbarn som är placerade i
barnomsorgen och hur lång lid av året de har varit inskrivna är i vissa
kommuner myckel arbetskrävande. Mol denna bakgrund bör en ny form av
schablonersältning för social service o.dyl. även omfalta
barnomsorgskostnaderna.

I
det särskilda yttrandet lill FLYG från kommunförbundels och invandrarverkets
representanler föreslogs atl bidrag för bl.a. social service skulle

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 53

utgå
i form av en procentsals av den utgivna sociahjälpen till flyktingar och
personer som väntar på UAT. Enligl förslaget skulle procentpåslagel även
inkludera koslnader för adminislralion och vissa insalser som idag inte ersätts
av staten.

Att
ersätta andra kostnader än socialhjälpskoslnaderna med en viss proceni av
ersatt socialhjälp skulle inle innebära alt någon exakt relalion mellan
kommunernas ulgifier och den slatliga ersättningen uppnås. Del skulle
emellertid medföra en belydande förenkling av kommunernas adminislralion. Vi
föreslår därför alt ersällning utgår för social service med ell procentuelli
tillägg, beräknat på de ersälla socialhjälpskoslnaderna.

Denna
procenlsals bör beslämmas så alt ersättningen motsvarar de kostnader som
kommunerna idag får ersatta fömtom kostnaderna för familjepedagogisk
verksamhel, dvs. koslnader för barnomsorg, äldreomsorg, social hemhjälp, värd
enligt nykterhets- och barnavärdslagarna saml lolkhjälp. Dämlöver bör även
räknas in de av FLYG föreslagna utvidgningarna av ersättningen, dvs.
kommunernas kostnader för visst psykiatriskt, psykologiskt och kuralivt slöd
samt en höjning av ersättningen för barnomsorgen.

Vad
gäller den familjepedagogiska verksamheten finns inle samma administrativa skäl
som för de andra verksamheterna alt ge ersättning i form av ett schablonlillägg
eflersom en särredovisning av kommunernas kostnader är enkel. Den
familjepedagogiska verksamheten är också myckel olika ulbyggd i olika kommuner.
Med en schablonersältning i form av etl procentuellt tillägg lill
socialhjälpskoslnaderna skulle man därför inle åstadkomma en rättvis ersättning
av kommunernas faktiska kostnader.

Mot
denna bakgrund bör kommunernas koslnader för familjepedagogisk verksamhet tills
vidare ersättas på samma sätt som hittills. Vi vill emellertid samtidigt
föreslå en ulvärdering av verksamhelen. Denna ulvärdering bör bl.a. ligga till
grund för elt ställningstagande lill om nuvarande ersättningar bör behållas.
Enligl uppgift försvårar idag den speciella finansieringen av
personalkostnaderna och socialstyrelsens direkla inflyiande över verksamheten
en integrering av den familjepedagogiska verksamheten med kommunernas normala
socialvårdsverksamhet.

Under
budgetåret 1977/78 utgick enligl socialslyrelsens redovisning ersättning för
socialhjälp för flyktingar med ca 26,4 milj. kr. Härav avser dock en mindre del
kostnader tolkservice m.m. som inte är redovisad som socialhjälp i kommunerna.
För barnfillsyn, som är den mesl omfattande av de verksamheter som skall
omfattas av det nya schablonpåslaget, utgick under budgetåret 1977/78
ersättning med 2,8 milj. kr. För denna tid sökte emellertid inte Stockholms
kommun ersättning för barntillsynskostnader. Nuvarande ersättning för övriga
sociala kostnader som skall inrymmas i schablonpåslaget framgår inte av
socialstyrelsens redovisning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 54

Arbetsgruppen
har genom atl studera socialstyrelsens utbetalningar och genom kontakt med
några kommuner sökt få en bild av variationerna i fråga om kostnader mellan
olika kommuner. Denna undersökning visar att ersättningarna för bamomsorg idag
som regel utgör 10-12 % av de ersatta socialhjälpskostnaderna. Övriga koslnader
som skall omfattas av schablonlilläggel uppges i flertalet kommuner vara
mindre än barntiilsynskoslnaderna och lorde genomsnittligt ligga på 5-10 % av
ulgiven socialhjälp.

På
basis av socialstyrelsens utbetalningar under budgetåret 1977/78 och de
uppgifter vi inhämtat från vissa kommuner föreslår vi alt ersättning lill
kommmunerna för andra kostnader än socialhjälp och familjepedagogisk verksamhel
ulgår med 25 % av ersatt socialhjälp lill flyktingar. När vi har fastställt
denna procentsats har vi som tidigare nämnls tagit hänsyn till de utvidgningar
av den slatliga ersättningen som FLYG föreslagit.

Vi
har lidigare i princip utlalal oss för aU statlig ersättning till kommunerna
under den tid en utlänning väntar på UAT inte skall ulgå för annat än
försörjning. Detta innebär alt det föreslagna schablontillägget vars syfte är
alt täcka kommunernas kostnader för bl.a. sociala serviceålgärder, i princip
bör läggas endasi på kommunernas koslnader för socialhjälp till flyktingar

Om
man i praktiken helt vill följa denna princip måste schablonpåslaget för det är
beslut om UAT har fatlats baseras pä socialhjälpskostnaderna efter beslutet.
Della skulle kräva atl man för varje ufiänning som flr uppehållstillslånd som
flykting särskiljer socialhjälpskostnaderna före resp. efter
tillständsbeslutet. En sådan särredovisning är inte nödvändig idag och skulle
medföra etl omfaltande merarbete för säväl kommunerna som utbetalande
myndighet. Bl.a. för att åstadkomma en enkel administration föreslår vi därför
att schablonlilläggel beräknas på basis av socialhjälpskoslnaderna under hela
det år UAT beviljals för flykting. Ytteriigare ett skäl för della förslag är
all socialstyrelsen idag i allmänhel ersälter kostnader som kommunerna haft för
social service under väntetiden för personer som sedermera har filt
flyktingstatus.

FLYG
föreslog atl socialstyrelsen i extraordinära situationer, t.ex. vid stora
flyktingströmmar, skulle kunna utge ersättning för kostnader som normalt inte
täcks. Ersättning skulle enligt FLYG:s förslag t.ex. kunna utgå för särskilda
insatser under väntetiden. I frågor av större principiell vikt eller då det
gäller betydande belopp borde sädana ärenden enligt förslaget underställas
regeringen.

Enligl
vår mening bör det inle finnas några särskilda bestämmelser om räll lill bidrag
i extraordinära situationer. Vi vill dock erinra om att specielll höga koslnader
för invandrare kan ulgöra grund för erhållande av extra skatteutjämningsbidrag.

Hittills
har endast den statliga ersättningen till primärkommunerna behandlats. För
närvarande utgär också ersättning till landstingskommuner-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 55

na
för vissa kostnader beträffande flyktingar, framför allt för sjukvård.
Ersättning utges enligt del s.k. utomlänsavlalel. Landstingskommunerna kan
också få ersättning för koslnader för dem som är intagna på hem för psykiskt
utvecklingsstörda. Detla förekommer dock sällan. FLYG föreslog alt nuvarande
ersätiningsmöjligheler borde utökas med möjlighel alt även ersätta kostnaderna
för psykialrisk, psykologisk och kuraliv rådgivning. Denna verksamhet är till
stor del en uppgift för landstingskommunerna.

Under
1978 utbetalades drygt 3,2 milj. kr. i ersäUning fill landstingskommunerna.
Dessutom utbetalades knappt 1 milj. kr fill Karolinska sjukhuset, som idag är
statligt. För landstingskommunernas del är ersättningen - till skillnad mot
ersäuningen till kommuner för socialhjälpskostnader - i samtliga fall mycket
liten i relalion till de totala kostnaderna för verksamhetsområdet. På samma
sätl som gäller för kommunerna är ersältningarna ojäml fördelade mellan
huvudmännen. Ersättning utgick år 1978 till lolv av landets sjukvårdshuvudmän.
Nästan hälften av de beviljade medlen utgick till Slockholms läns landsting.

I
syfte att förenkla handläggningen av ersättningsärenden föreslog riksförsäkringsverket
- som en del av etl slörre paketförslag som totalt innebar viss ökad ersättning
till sjukvårdshuvudmännen - att ersättningen som utgär från socialstyrelsen för
sluien vård som meddelas slatslösa och flyktingar skall upphöra.
Landslingsförbundet stod bakom verkets förslag. Riksförsäkringsverkets
paketförslag kunde i sin helhet inte godlas av regeringen vid uppgörelsen om
ersättning från sjukförsäkringen för åren 1980 och 1981. Det blev därför inte
heller aktuelll att i det sammanhanget genomföra nägot av de delförslag som
innebar minskad ersättning till huvudmännen.

Ersättningen
medför ett administrativt merarbete för stat och landstingskommun som inte
står i rimligt förhållande till dess storiek. Ersättningen är vidare av ringa
ekonomisk betydelse. Dessulom kan inte det enkla ansökningssystem, som vi
föreslår, användas för ersättning till landstingskommunerna. Vi föreslår
därför alt bidragel för sjukvårdskostnader för flyktingar avskaffas. I samband
härmed bör ocksä motsvarande möjlighet till ersäUning för kostnader för
hemvändande utlandssvenskar upphöra. Sädan ersättning har under senare är
endast förekommit i enstaka fall. Under budgetåret 1977/78 utbetalades
ersäUning med 62 000 kr. till landstingskommunerna.

Det
ankommer inte på arbelsgmppen att ta slällning till frägan om eventuell
kompensation till landstingskommunerna för bortfallet av statsbidraget.

Även
enskilda organisationer har enligt flyktingbrevet möjlighel alt få ersättning
för vård av eller understöd till flykting. År 1978 fick tvä organisationer
sådan ersättning för kostnader för barnomsorg med sammanlagl 171 000 kr.

I
den män en enskild organisation svarar för en verksamhel pä uppdrag av

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 56

en
kommun är det enligt arbetsgruppens mening nalurligt atl kommunen slår för
kostnaderna eftersom kommunerna enligt förslaget skall få statsmedel för
åtgärder av olika slag för flyktingar.

Också
beträffande ersätlningar till organisationer gäller att de inte kan inordnas i
det generella system som vi föreslår ulan ell särskill ansökningsförfarande
vore nödvändigl. Arbelsgmppen föreslår all ersättning inle skall utgå av
statsmedel för ifrågavarande kostnader som organisationer haft.

Socialstyrelsen
har möjlighel att i vissa fall bevilja flyktingar lån för att anskaffa
bostadsrätt. FLYG har lämnat förslag beträffande dessa lån. Det är dock inie fråga
om ersättning till kommuner ulan direkl hjälp till flyktingar. Vi anser därför
att denna fråga inte faller inom ramen för värt arbete och tar inte upp den i
detta sammanhang.

7.4
När skall statlig ersättning upphöra att utgå?

UA
T-sökande

a) Personer
som flr uppehållstillständ som flykting

Som
framgått ovan skall slaten även i fortsättningen ersätta kommunerna för
socialhjälp till flyktingar. När en person flit uppehållstillständ som flykting
skall statlig ersättning således inte upphöra.

De
personer som flr uppehållstillstånd som flyktingar skall omhändertas av
arbetsmarknadsverket i mottagningsföriäggning eller enskild inkvartering i
syfte att förbereda flyktingen för den fortsatta vistelsen i landel. Ofla tar
det viss tid från tillständsbeslutet tills enskild inkvartering genom
arbetsmarknadsverket kan ordnas. Under denna tid utgår ofta socialhjälp, som
bör ersättas av staten.

Under
den tid flyktingen är omhändertagen av arbetsmarknadsverket svarar
länsarbetsnämnden för flyktingens uppehälle. Någon socialhjälp från kommunen
skall inte utgå under denna lid.

I
princip borde ersättning under väntetiden endast ulgä för utgiven hjälp som
avser personens försörjning medan även andra sociala insatser borde ersättas
när personen i fråga filt uppehållstillstånd som flykfing. Bl.a. för att få en
enklare administration bör dock, som tidigare framhållits, elt procentuellt
tillägg lill socialhjälpskostnaderna utgå på socialhjälpskostnaderna för hela
det år under vilket beslutet i tillståndsfrågan fattades.

Hur
länge staten skall ersätta utgiven socialhjälp till den som blir flykting
behandlas nedan.

b) Personer
som flr uppehållstillstånd på annan gmnd än att de är

flyktingar

För
personer som flr uppehållstillständ pä annan grund än alt de är flyktingar
skall statlig ersättning för socialhjälp upphöra när uppehällslillstånd har
beviljats. Detta kräver att kommunerna flr information om

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 57

tillståndsbeslutet
så alt de vel för hur lång tid de kan ansöka om ersättning.

Idag
får kommunerna inte någon sådan informalion. Utan denna informalion skulle del
vara myckel svårt och administrativt betungande för kommunerna att ansöka om
ersättning för hjälp ål dessa personer. Vi föreslår därför att kommunerna
aviseras om alla tillständsbeslut. Idag sker avisering till polismyndigheten,
som har i uppgift att delge beslutet lill den sökande. Del bör inte vara några
större svårigheteratt samtidigt avisera kommunen om beslutet. Ell problem kan
dock vara alt uppgifterna om bosladskommun ibland är felaktiga. Aviseringen kan
antingen göras direkl från invandrarverket eller genom polismyndigheten som
har större möjligheter att hålla reda på flyttningar mellan olika kommuner.
Idag aviseras Stockholms kommun om tillslåndsbeslul från den lokala
polismyndigheten.

Kommunerna
bör även uianför statsbidragssystemet ha inlresse av att känna till besluten i
tillståndsfrågan. Del är t.ex. önskvärt om kommunerna på ett tidigt sladium fär
reda på om en ullänning flr flyktingstatus så att arbetsmarknadsverket skall
stå för inkvarteringen under en lid eller om kommunen omedelbart måste vidta
egna ätgärder för atl personen skall komma in i det svenska samhällel.

c)
Personer som fär avslag på UAT-ansökan

Ersättning
bör utgå för hjälp som utgivits tills dess atl invandrarverket fattat t»eslut i
fråga om UAT. I de fall beslutel innebär avslag bör rätlen lill ersättning
gälla lills verkets eller, efter besvär, regeringens beslut om förpassning
eller verkställighet av förpassning vunnil laga kraft. Invandrarverkets beslut
vinner laga kraft tre veckor efter delgivning. Regeringens beslut vinner laga
kraft omedelbarl.

När
förpassningsbeslui vunnit laga kraft tar det alllid, ulan utlänningens
förskyllan, viss tid innan beslutet kan verkställas. Denna tid varierar men kan
enligl uppgift vara upp lill två och en halv månad. Enligt vär mening bör
ersättning för hjälp som utgivits under denna lid ocksä lämnas.

För
alt åstadkomma en enkel administration föreslår vi en schablonregel med
innebörden atl ersättning får utgä för hjälp som utgivits inom tre månader
efter det att beslut om förpassning eller verkställighet av förpassning har
vunnit laga kraft.

Flyktingar

Enligt
de regler som gäller idag lämnas ersättning för socialhjälp m.m. som givits
flyktingar lills dess att flyktingen haft stadigvarande arbete i sammanlagl
ett år. FLYG har påtalat att denna regel hör till de delar av bidragssystemet
som kräver särskilt mycket administration för kommunerna. FLYG har föreslagit
en regel som innebär all ersättning ulgår för hjälp under viss lid efler del alt
flyktingen fält sitt försia UAT. Denna tid bör enligt FLYG

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 58

bestämmas
så all ersättning ulgår för hjälp under ungefär lika lång tid som lidigare.
FLYG är medveten om svårigheterna att fastställa en sädan tid men bedömer atl
tre år borde vara lämpligt.

Arbetsgruppen
ansluler sig till FLYG:s uppfaUning om en ny tidsregel. Belräffande lidens
längd har vi studerat elt urval ersältningsfall.

Det
är endast beträffande personer som fått socialhjälp före år 1976 som det går
alt uttala sig någoriunda säkert om socialhjälpsbehovets varaktighet.

För
dessa personer har socialhjälpsbehovel upphört inom två år i 65 96 av de fall
där socialhjälp överhuvudlagel utgivits. Inom tre år har socialhjälpsbehovel
upphört i drygt 70 % av fallen. Efler tre år kvarstår socialhjälpsbehovet i
drygt 15 % av de studerade fallen. Efter fyra år kvarslår socialhjälpsbehov
för drygt 8 % och efter fem år för ca 5 96. Av de flyktingar i undersökningen
som har haft socialhjälp i mer än tre är är ca hälften kollektivt överförda
flyktingar.

För
knappt 15 % av de fall där UAT beviljats före år 1976 vet man ännu inte om
socialhjälpsbehovet kommer alt kvarstå mer än tre är. Det gäller personer som
fått UAT åren 1974 och 1975 och där socialhjälp fortfarande utgick år 1977, som
är det senasle år för vilket uppgifter om utgiven socialhjälp har varit
tillgängliga.

Om
socialhjälpsbehovet bland de flyktingar som kommil under senare år kan antas
vara detsamma som för dem som fått UAT före år 1976 kan två till tre år enligt
arbetsgmppens mening vara en lämplig tidsperiod under vilken slalen alltid bör
ersätta socialhjälp som utgivits till flyktingar. Inom denna tidsperiod torde
socialhjälpsbehovet upphöra för ca 2/3 av de flyktingar som nägon gäng får
socialhjälp.

Det
är inte lämpligt alt ha etl visst antal år efter beslut om UAT som tidsgräns.
Den ersättningsberättigade tiden skulle då alllid upphöra under loppet av ett
kalenderår. Vid ansökan om ersättning vore kommunen tvungen atl särskilja
socialhjälp före och efter lidpunkten. Vi föreslår därför som huvudregel atl
ersällning skall utgå för socialhjälp m.m. som utgivits till flykting under del
år beslut om uppehållstillstånd som flykting fattades samt två år därefter.

Regeringen
har vid olika tillfällen beslutat om kollektiv överföring lill Sverige av
flyktingar. I några av dessa beslut har man stadgat att sjuka eller
handikappade flyktingar skulle få ingå i den överförda gmppen. Också andra
flyktingar kan vid ankomsten till landet ha sjukdom eller handikapp. Flertalel
av dessa kan sedan inte beredas sådanl arbete atl de kan försörja sig själva.
Hiuills har ersättning utgått för kostnader för dessa flyktingar.

Frän
såväl socialstyrelsen och invandrarverket som ätskilliga kommuner har man
framfört farhågan att det med den föreslagna nya tidsregeln skulle bli avsevärt
svårare att få kommunerna atl ta emot dessa flyktingar. Alla kommuner skulle
inte alllid efter förmåga medverka vid bostadsplaceringen om de visste att de
inom kortare tid än tre är själva skulle få stå för

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 59

flykfingarnas
försörjning.

FLYG
har föreslagit en undantagsregel med innebörd atl ersättning skall kunna utgå
under längre tid om flyktingen under den försia perioden inte hunnit få
stadigvarande arbele eller påbörja ulbildning.

Det
är också vår mening att en undantagsregel kan behövas i vissa fall. Eftersom
tillämpning av en sådan regel måste bygga på särskild utredning i varje enskilt
fall är det av vikt att den får en snäv avgränsning. Antalet fall a v
ersätlningar med stöd av regeln bör vara litet.

Vi
föreslår aU ersäUning under längre tid än enligt huvudregeln skall kunna utgå
för flyktingar, som på grund av sjukdom eller handikapp, som fanns vid
hitkomsten eller som har sin gmnd i flyktingsituationen, inom huvudregelns
tidsram inte kunnat försörja sig. Ansökan om ersättning enligl undanlagsregeln
måste göras vid försia ansökningstillfället efter del atl tiden enligl
huvudregeln gäll ul.

Ersättning
ulgår idag inle för hjälp till flykting som är svensk medborgare, gift med
svensk medborgare eller sammanlever med svensk medborgare med vilken han har
barn. Enligt FLYG:s mening bör kostnader för sådana personer kunna ersättas om
synneriiga skäl föreligger

Vi
har redan tidigare slagil fast all ersättning inte bör utgå för socialhjälp
lill den som är svensk medborgare.

I
det förenklade ersättningssystem som vi föreslår skulle del i många fall bli
svårt för kommunerna att skilja ut de personer, vars socialhjälp inte längre är
ersällningsbar sedan de gift sig med svenska medborgare och än svårare för
myndigheterna atl kontrollera ansökningarna. Detla blir särskill pålagligl i de
fall en manlig flykting, som är registeriedare i kommunens socialregisier,
gifter sig med en svensk kvinna.

I
de fall när socialhjälp utgår till en flykting även efter giftermål med en
svensk medborgare är del svårt atl hävda alt flyktingens situation i och med
äktenskapet skulle ha förändrats på elt sådanl sätt all ersättning inle längre
bör utgå.

Det
speciella ansvar för flyktingarna som staten tagit på sig bör därför inte
upphöra på grund av sådant äktenskap. Vi föreslår därför att nuvarande praxis
ändras på denna punkt så att ersättning för socialhjälp under de två närmaste
åren efter del år beslut om första UAT fattades utgår även i de fall flyktingen
är gift med svensk medborgare.

Enligl
den lidigare föreslagna undantagsregeln skall ersättning i vissa fall kunna
utgå under längre tid än två år efter det år beslul om första UAT fattades. De
nyss nämnda skälen för att ersätta socialhjälp till den som är gift med svensk
medborgare med vilken han har barn gäller inte här. Enligt vär mening bör
undantagsregeln inte omfalta dessa personer.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 60

7.5
Administration

Ansvarig
myndighel

Som
tidigare nämnls är ersättningen lill kommunerna för socialhjälp till ulländska
medborgare idag splitlrad på flera myndigheten Detta innebär problem för
kommunerna. En utgångspunkt för vårt arbele har därför varil atl en enda
myndighet i framtiden bör utge ersättning.

Av
de myndigheter som idag utbetalar ersättning kan enligl vår mening länsstyrelserna
och socialslyrelsen komma i fråga för all ha hand om utbetalningen av
ersättningar. Denna uppgift skulle också kunna läggas på invandrarverket som är
den myndighel som har fullständig information om flyktingstatus o.dyl.

Vid
länsstyrelserna finns en kompetens för alt administrera ersältningarna som inte
enbart grundar sig på att man idag lämnar ersättning för obligatorisk
socialhjälp. Varje länsstyrelse har även lill uppgift att som tillsynsmyndighel
följa kommunernas socialhjälpsverksamhet. De flr därigenom lokal kännedom om
vad som är gängse socialhjälpspraxis. Genom att ersällningen för obligatorisk
socialhjälp till ufiändska medborgare slopas fr.o.m, år 1980 bör
länsslyrelserna ha lillräckliga resurser för atl klara administrationen av del
nya bidragel lill kommunerna för flyktingar och UAT-sökande.

Även
socialslyrelsen har f n. kompetens och resurser för att kunna ta hand om de nya
ersättningarna. Socialstyrelsen har dessutom lång erfarenhel frän att ersätta
kostnader för flyktingar. SoS-gmppen har emellertid i sin rapport ifrågasatt
socialstyrelsens roll vad gäller verksamhet för flyktingar Gmppen har
föreslagit att större delen av styrelsens uppgifter överförs lill kommunerna,
invandrarverket och arbetsmarknadsverket.Förslaget innebär alt den särskilda
flyktingenheten vid socialstyrelsen försvinner.

När
det gäller ersättning till kommunerna anser SoS-gmppen atl en långtgående
schablonisering bör ske och att verksamheten bör överföras till
invandrarverket. Som framgått av våra allmänna överväganden finns det idag inte
förutsätlningar för en långtgående schablonisering.

Ersätiningarna
måsle lills vidare vara direkt bundna till kommunernas socialhjälpsinsalser.
Detta innebär enligt vår mening atl den myndighet som skall ha hand om prövning
och utbetalning av ersättningarna bör ha kompetens inom socialvårdsområdel.
Invandrarverket har inte någon sådan kompelens och bör därför inte ha ansvaret
för utbetalning av ersättning. Däremol finns del ingel som hindrar att
invandrarverket får ansvar för dels information till kommunerna om vilka
personer som ersättning kan sökas för, dels kontroll av om kommunernas
ansökningar avser sädana personer.

Sammanlaget
anser vi med hänsyn till ersättningssystemets ulformning atl länsslyrelsen är
den myndighet som bör ha ansvaret för utbetalning och konlroll av
ersättningarna. Kommunernas ansökningar bör därför slällas till länsstyrelsen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 61

Ansvarel
för anslagel bör samordnas centralt. Enligl vår mening är invandrarverket den
centrala myndighel som är mesl lämpad för denna uppgift, som främsl innebär att
beräkna anslagsbehovet och lämna anslagsframställning till statsmakterna.
Härvid är bl.a. bedömningar av invandringens utveckling nödvändig vilkel redan
idag är en uppgift för invandrarverket. När del gäller atl uppskatta
utvecklingen av socialhjälpsbehov och socialhjälpskostnader bör invandrarverket
samräda med länsstyrelserna.

Som
framgått ovan bör kommunerna vid sidan av det ordinarie bidragel tills vidare
kunna få ersättning för familjepedagogisk verksamhel bland flyktingar. Ansvaret
fördella speciella bidrag bör ligga kvar på socialslyrelsen i avvaklan på den
ulvärdering som vi har föreslagit.

Konlroll

När
kommunens ansökningar om ersällning avslås idag är orsaken i flertalet fall atl
ansökan avser person som inle berättigar lill ersättning. Endasi i mycket lilen
ulsträckning avslås ansökningar på den grunden att beloppen varil för höga.

Del
är arbetskrävande för kommunerna att skaffa uppgifter om hjälptagarna är
flyktingar eller väntar på tillstånd. Det är ocksä svärl att uppnä nägon högre
grad av exakthet. Många gånger vänder sig kommunerna till invandrarverket med
begäran om upplysning om flyktingstatus. För att kommunen skall få reda på om
socialhjälpen skall ersältas även sedan beslul om UAT har fattats föreslår vi
att invandrarverket aviserar hemortskommunen när beslul om UAT fattas.
Härigenom underiättas kommunernas arbele avsevärt.

Även
när elt sådant aviseringsförfarande har införts behöver enligl vår mening
konlroll göras av att de personer för vilka kommunen söker ersättning
berättigar till sädan.

Denna
kontroll kräver medverkan från invandrarverket eftersom den nödvändiga
informationen finns hos verket. Idag medverkar invandrarverket i
ersältningshanleringen dels genom att sända en kopia av beslut till
socialstyrelsen när någon fär UAT med flyktingstatus, dels genom atl svara på
remisser och underhandsförfrågningar från socialstyrelsen. Enligt vår
uppfattning kan denna konlroll göras enklare och effektivare om invandrarverket
får det direkta ansvare» för den. Därigenom undviker man också alt uppgifter om
flyktingar registreras vid ytteriigare en myndighet.

Med
hjälp av invandrarverkels dala bör kontrollen kunna förenklas avsevärt.
Kommunerna bör i ansökan upprätta en lista som innehåller namn och person-
eller födelsenummer på varje person som, med hänsyn till nationalitet och de
upplysningar i övrigt kommunen har om honom, kan antas vara berättigande till
ersättning. Under vilken tidsperiod socialhjälpen utgivits bör också framgå av
ansökan. Invandrarverket flr denna lista och matar in uppgifterna i sin egen
dator. Denna programmeras alt skilja de

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 62

personer
för vilka ersättning skall lämnas från dem som ersättning inte ska lämnas för.
För personer som saknar fullständigt personnummer kan inte alltid en sädan
uppdelning göras ulan viss kompletterande kontroll kan vara nödvändig. Jämförl
med dagens system alt remittera ärenden från socialstyrelsen lill
invandrarverket innebär förslaget en rationalisering.

Föratt
de föreslagna rutinerna skall kunna fungera måste vissa justeringar göras i de
uppgifler som idag finns inmatade i invandrarverkets dalasystem. Nu ges de som
får flyktingstatus en särskild markering, men denna markering försvinner efter
etl år. Den måste få bli kvar under två kalenderår efler det år beslutet om
uppehållstillstånd fattades. Idag registreras inte dagen för UAT-ansökan. Denna
uppgift finns emellertid med i polismyndighelens yttrande till invandrarverket.

Enligl
uppgift från invandrarverket kan dessa förändringar göras ulan större
svårigheier eller tidspillan.

Arbetsgruppen
föreslår säledes att invandrarverket får i uppdrag atl med hjälp av sitt
datasystem kontrollera kommunernas ansökningar om ersättning i vad avser
ersätlningsberättigande personer.

Som
nyss sagts är del ovanligt att kommunerna får avslag på sina ansökningar om
ersättning av annat skäl än att ansökan avser person som inte berättigar lill
ersällning.

Konlrollen
av att utgiven socialhjälp överensstämmer med gängse praxis bör därför kunna
ske stickprovsvis. Denna kontroll bör göras av länsstyrelsen. Även på andra
punkter kan sfickprovskonlroll av länsslyrelsen vara motiverad. Del gäller
t.ex. alt ansökan inte avser koslnader för hjälp som lämnats för tiden före
ansökan om UAT.

I
övrigl bör länsstyrelsen följa ulvecklingen av den yrkade ersättningen är från
år och kunna granska del material som kommunen baserar sin ansökning på och
särskilt observera om de yrkade beloppen på etl markerat sätt skiljer sig från
andra kommuners.

Ansökan

Del
ersättningssystem som vi föreslär kräver liksom dagens system ett individuellt
ansökningsförfarande. Vår strävan har varil att kommunernas uppgiftslämnande
jämfört med idag skall minskas väsentligl i syfte atl förenkla
bidragsadministralionen. Minimikravet på innehåll i kommunernas ansökningar om
ersättning är uppgift om till vilka personer hjälpen lämnats, sökt belopp i
varje enskill fall samt under vilken period hjälpen lämnats. Dessa uppgifter
torde i flertalel kommuner vara lätta alt fä fram med hjälp av dataframställl
individsammandrag och kräver inle att varje enskild akt gås igenom.

Del
går inle idag atl i delalj förulse vilka övriga uppgifter myndigheterna kan
behöva vid sin granskning av ersättningsansökningarna. Vi föreslår därför att
ansvaret för utformningen av de närmare detaljerna i ansöknings-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 63

förfarandel
överiåts på länsstyrelsernas organisalionsnämnd i samråd med invandrarverket.
Härvid fömtsäUs att nämnden även har kontakt med Svenska kommunförbundet.

En
utgångspunkt vid utformningen av ansökningsbestämmelser måste vara att
uppgifterna skall vara lätta för kommunerna atl la fram och inle förutsätta att
varje enskild akt gås igenom. Detla gäller inte för tillämpning av
undantagsregeln för flyktingar. I dessa ärenden krävs etl delaljerat och
individuellt förfarande där kommunen måsle ange de skäl som åberopas till stöd
för ansökan.

Genom
det förenklade ansökningsförfarandet bör kommunerna kunna vara klara med sina
ansökningar väsentligt lidigare än för närvarande. Därigenom minskar behovel av
förskottsbetalningar. Vi föreslår atl ersättning utbetalas för kalenderår i
efterskott.

De
uppgifter som bör lämnas i ansökan om ersättning skall till slor del ocksä
lämnas lill statistiska centralbyrån senasl del 1 april varje år. En samordning
av arbetet bör vara möjlig. Vi föreslår därför att ansökan om ersällning bör
inges lill länsslyrelsen senast den 1 april året efter det är för vilkel bidrag
söks. Genom den förkortade ansökningstiden bör utbetalningarna till kommunerna
kunna göras snabbare än idag.

Värt
förslag beträffande familjepedagogisk verksamhet innebär atl ansökan skall
inges till socialslyrelsen. För atl bidrag skall utgå bör liksom idag
förhandsbesked lämnas av socialslyrelsen.

Polisens
uppgifter

Enligt
gällande bestämmelser skall polismyndigheten i vissa fall slå för kostnader för
inkvartering m.m. av utlänning. Detla gäller personer som varit en kort tid i
Sverige, högst tre månader. Praktiskt ordnas detta ofta genom uppdrag åt
socialförvallningen, som får ersättning för utgifterna frän rikspolisstyrelsen.

Rikspolisslyrelsen
har vid flera tillfällen framfört att ombesörjandet av inkvartering av
utlänningar inte är en polisiär fråga, varför denna uppgift inte bör åvila
polisen.

Arbetsgruppen
anser att varken praktiska eller formella skäl lalar för atl polismyndigheten
normalt skall ha ansvarel för dessa utlänningars inkvartering.
Polismyndigheten bör, så snart den får kännedom om behovet av hjälp, sätta
utlänningen i förbindelse med socialförvaltningen som sedan bör vidla
sedvanliga ålgärder. Så sker som nyss sagts ofta i praktiken redan idag.

I
de fall som en utlänning anlräffas när socialförvaltningen inle håller öppet
kan dock viss hjälp från polisens sida behövas. I samband med länghelger kan
det bli fräga om ätskilliga dagar. Under denna tid är del lämpligl att polisen
liksom idag ordnar med inkvartering och får elt formellt ansvar för delta.

De
kostnader som uppstår för inkvartering m.m. under helger och kvällar

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 64

kommer
atl bli förhållandevis små. Idag finns på många häll lokala överenskommelser
mellan polisen, kommunerna och hotell om alt polisen kan ordna inkvartering på
etl hotell, men kommunen senare betalar kostnaden. Vi förutsätter att sådana
överenskommelser ingås i hela landet.

De
koslnader en kommun har hafl för socialhjälp för en person som påträffats av
polisen skall enligt vårt förslag ersällas på samma sätt som
socialhjälpskostnaderna förändra UAT-sökande,d.v.s. genom länsslyrelserna.
Rikspolisstyrelsen skall således inte ha några medel för ersättning lill
kommunerna.

7.6
Kostnadsberäkningar

Del
är inte möjligt atl med någon slörre exakthet beräkna de ekonomiska
konsekvenserna av våra förslag. Det gäller särskilt förslagel om statlig
ersättning för hjälp lill utländska medborgare under tiden deras ansökan om UAT
behandlas. Kostnaderna för detta förslag blir bl.a. beroende av den framlida
spontaninvandringens sloriek, hur väntetiderna för UAT ulvecklas samt
spontaninvandrarnas socialhjälpsbehov.

Av
de 25-30 milj. kr. som de lotala socialhjälpskostnaderna för UAT-sökande
preliminärt har uppskattats till för år 1978 torde huvuddelen redan idag
ersättas av staten. All socialhjälp till dem som sedermera Utt flyktingstatus
ersätts i efterhand. För övriga UAT-sökande ersätter staten alllid den
obligatoriska socialhjälpen och genom rikspolisstyrelsen ersätts mänga gånger
även uppehälle för utlänningar som inle är berättigade lill obligatorisk
socialhjälp. Vi uppskattar att värt förslag medför en merkostnad för staten i
slorieksordningen 10-15 milj. kr., räknal för år 1978.

Vad
beträffar flyktingar innebär våra förslag inte någon pålaglig ökning av statens
koslnader. Socialhjälp skall ersättas efter i huvudsak samma grunder som idag.
Vid fastställande av schablonpåslaget för att täcka kostnaderna för olika
sociala serviceåtgärder har vi tagit hänsyn till de utvidgningar av den
statliga ersättningen som FLYG föreslagit. Dessa utvidgningar kostnadsberäknades
av FLYG till ca 1,4 milj. kr. för år 1978.

Vårl
förslag till hur länge ersäUning skall lämnas för socialhjälp till flyktingar
har som utgångspunkl atl kostnadsfördelningen mellan stal och kommun inle skall
förändras. Här finns dock en viss osäkerhet eftersom resultatet påverkas av den
framtida utvecklingen av flyktingarnas socialhjälpsbehov.

Vårl
förslag alt avskaffa ersättningen för sjukvårdskostnaderna innebär en
kostnadsminskning för staten med ca 4 milj. kr. och elt motsvarande
intäktsbortfall för landstingskommunerna. Frågan om eventuell kompensation
till landstingskommunerna för detta bortfall får som tidigare nämnls prövas i
annal sammanhang.

Genom
den förenkling i ersättningsregler och ansökningsförfarande som

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 65

föreslås
kan kostnaderna för den administrativa hanteringen minskas väsentligt. Störst
blir besparingarna för kommunerna, men även statens kostnader för
administrationen bör kunna nedbringas avsevärl. Socialslyrelsens koslnader
kommer nästan helt all försvinna. Länsslyrelserna bör med hänsyn fill att
ersättningen för obligatorisk socialhjälp till ulländska medborgare avskaffas
kunna klara adminislralionen av det nya ersättningssystemet inom ramen för
nuvarande resurser. Vid invandrarverket tillkommer vissa nya arbetsuppgifter,
men å andra sidan försvinner remissärenden och förfrågningar från socialstyrelsen
som idag kan beräknas ta minst en årsarbetskraft i anspråk.

Vårt
förslag kommer all medföra ökade datakostnader för invandrarverket. För
förändring av datasystemet blir det också nödvändigt att avsätta särskilda
medel i inledningsskedet. Dessa kostnader för invandrarverket kommer emellertid
att bli marginella i jämförelse med de besparingar för staten som kan göras pä
annat häll.

7.7
Ikraftträdande

I
prop. 1978/79:95, bil. 2-3, föreslås alt kommunernas rält till ersättning för
socialhjälp lill icke svenska medborgare skall upphävas den 1 januari 1980.

I
socialutskottets yttrande i anledning av propositionen förutsatte utskottet atl
förslag angående ersättning för socialhjälp till ufiändska medborgare under den
tid deras ansökningar om UAT behandlas föreläggs riksdagen i sådan tid att
bestämmelser på området kan träda i kraft vid samma tidpunkt.

Vi
föreslår att de nya ersättningsreglerna Iräder i kraft den I januari 1980.
Första ansökningstillfälle enligl de nya reglerna blir därigenom våren 1981.

Beträffande
kostnader som kommun, landstingskommun eller organisafion haft före den 1
januari 1980 skall nu gällande bestämmelser tillämpas. Enligt dessa regler
finns ingen tidsgräns före vilken ansökan om ersättning från socialstyrelsen
eller rikspolisstyrelsen mäste ha inkommit. För atl administrationen av de
gamla ersättningarna skall kunna upphöra måste en sista tidpunkt beslämmas,
före vilken ansökan om ersällning enligt de gamla bestämmelserna måsle ha
kommit in. Det är angeläget alt denna tid blir sä kort som möjligt så att
nuvarande administration snarast kan upphöra. Vi föreslär att ansökan om
ersäUning enligt de gamla reglerna skall ha inkommit till socialstyrelsen resp.
polismyndigheten senast den 30 juni 1980. Ansökan om ersättning från länsstyrelsen
skall enligt socialhjälpslagen ha kommit in senasl den 30 april.

5 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 38

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 66

8.
Förslag till

Förordning
om ersättning för socialhjälp till flyktingar m.m.

utfärdad
den

Regeringen
föreskriver följande.

1
§ Kommun har räll lill ersättning för socialhjälp enligt 12 eller 13 §
socialhjälpslagen (1956:2) som har lämnats till

1. flykfing

2. icke svensk medborgare utan flyktingstatus som har överförts till
Sverige enligt beslut av regeringen.

3. familjemedlem
till person under 1-2.

2§
För andra åtgärder för den som avses i 1 § ulgår ersättning med 25 procent av
ersatt socialhjälp.

3 § Ersättning enligt 1 eller 2 § utgär för de kostnader som har
uppkommit under hela det år del första beslutet om uppehållstillstånd
meddelades och två kalenderår därefter. Rätt till ersättning föreligger även
efter utgången av denna fid om socialhjälp enligt 12 § socialhjälpslagen
(1956:2) har lämnats den som på grund av sjukdom eller handikapp som förelåg
vid ankomslen lill landel alltjämt inte kan försörja sig.

4 § Kommun har även i annat fall än som avses i 1 § rätt till ersättning
för socialhjälp enligt 12 eller 13 § socialhjälpslagen (1956:2) som har lämnats
för försörjningen av den som har ansökt om uppehållstillstånd, om kostnaderna
har uppkommit under den lid då ansökan behandlades och, om ansökan avslagits,
inom tre mänader efter laga kraft vunnet beslul om förpassning eller
verkställighet av förpassning.

5 § Ansökan om ersättning skall göras skriftligen hos länsstyrelsen
senast den 1 april året näsl efler det är då hjälpen har utgivits.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd fastställer efler samiåd med statens
invandrarverk formulär till ansökan.

6 § Länsstyrelsen skall översända inkommen ansökan till statens
invandrarverk, som skall yttra sig över om ansökan avser flykting eller annan
som omfattas av bestämmelserna i denna förordning.

7 § Är det inte uppenbari alt ansökan skall lämnas utan bifall, skall
länsslyrelsen i väntan pä att ärendet slulligl prövas, utbetala ersättning till
kommunen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 67

8 § Finner länsstyrelsen vid ärendets avgörande atl för hög ersättning
har utbetalats, fär avräkning ske på den ersättning som beslutas pä grund av
senare ingiven ansökan.

9 § Slutligt beslut i fråga om ersättning överklagas genom besvär till
kammarrätlen. Mot kammarrättens beslut får lalan inte föras.

Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre
bestämmelser gäller för kostnader som har uppkommit före ikraftträdandet.
Ansökan om ersättning för sådana koslnader skall dock ha inkommit till
socialstyrelsen resp. polismyndigheten senast den 30 juni 1980.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 68

Bilaga 2

Sammanställning
av remissyttranden över promemorian Ersättning till kommunerna för hjälp till
flyktingar och personer som väntar på uppehållstillstånd (DsS 1979:7)

Yttranden
har avgivits av kammarrätten i Stockholm, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen,
stalskonlorel, riksrevisionsverkei, arbelsmarknadsslyrelsen, statens
invandrarverk, länsstyrelsernas organisationsnämnd, länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, utlänningslagkommitlén,
expertgruppen för invandringsforskning. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Stockholms, Malmö, Norrköpings, Södertälje, Botkyrka,
Hallstahammars, Laxå och Perstorps kommuner sami Svenska röda korset.

Kammarrätten
i Stockholm

Kammarrätten,
som delar uppfaUningen att kommunerna bör i skälig mån ersältas av slaten för
kostnader för hjälp till flyktingar och personer som väntar pä
uppehållstillstånd, finner förslagets avgränsning av ersätlningsberättigande
kostnader lämplig. Även principerna för beräkningen av ersättningsbeloppen och
föreslagna administrativa bestämmelser synes godtagbara. Möjligheterna alt än
ytteriigare schablonisera och förenkla bestämmelserna bör emellertid enligt
kammarrätlens mening framdeles ånyo prövas. Just i relationen staten-kommunerna
synes högst rimligt atl undvika bestämmelser som är administrativt betungande
och detta även om priset härför innefattar vissa avsteg frän någol
"rättviselänkande".

Kammarrätten
vill tillfoga några yUeriigare synpunkter.

I 2
§ i den föreslagna författningen synes "åtgärder" böra ersättas med
"kostnader" och texten i övrigl justeras enligt följande.

"2
§ För andra kostnader för den som avses i 1 § utgår ersättning molsvarande 25
procent av ersaU socialhjälp."

Den
ersäUning som föreslås enligt 4 § i den föreslagna författningen skall endast
avse vad som utgått för "försörjning". Kammarrätten, som inte har
nägon erinran mot ifrågasatt begränsning, vill emellertid förorda atl ordel
"försörjning" byts ut mot de ordalag som i motsvarande hänseende
används i 12 § socialhjälpslagen. Härigenom kan en anknytning göras till ett i
lagtext vedertaget uttryckssätt. Paragrafen bör dessulom förtydligas såvitt
gäller omfattningen av socialhjälpsersättning för den som skall förpassas. Vid
en omarbetning av lagtexten enligt kammarrättens förslag skulle texten kunna
lyda som följer.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 69

"4
§ Kommun har vidare rätt lill ersättning för socialhjälp som för livsuppehälle
och vård enligt 12 § socialhjälpslagen (1956:2) lämnats den vilken ansökt om
uppehållstillstånd i den mån kostnader uppkommit under tiden för ansökningens
behandling. Har ansökningen avslagils, äger kommunen därjämle räU till
ersättning för sina koslnader för socialhjälp som nu sagts i vad dessa
uppkommil under tre månader räknat från del beslul om förpassning eller, om
kommunen det begär, beslut om verkställighet av förpassning vunnit laga
kraft."

I
5 § försia slyckel i den föreslagna förordningen knyts tidpunkten för ansökan
om statsbidrag till när "hjälpen" utgivits. Med hänsyn lill att del
är fräga om bäde socialhjälp och andra kostnader föreslås följande lydelse av
angivna lagrum.

"Ansökan
om ersättning skall göras skriftligen hos länsstyrelse senast den 1 april året
näst efter det vamnder kostnaderna uppkommit."

Statens
invandrarverk skall lämna för verket lillgängliga upplysningar i och för
tillämpningen av 1 och 4 §§. Stadgandet härom i 6 § kan ges följande lydelse.

"6
§ Länsstyrelsen skall översända inkommen ansökan till statens invandrarverk,
som skall avge yttrande till ledning för tillämpningen av 1 och 4 §§."

7
och 8 §§ bör enligt kammarrättens uppfattning sammanföras och i visst avseende
förtydligas, förslagsvis enligt följande.

"Är
det inte uppenbart att ansökan skall lämnas utan bifall skall länsstyrelsen,
innan ärendet slutligt kan avgöras, utbetala ersättning till kommunen. Finner
länsstyrelsen vid ärendets slutliga avgörande att för hög ersättning har
utbetalats, skall kommunen återbetala vad som för mycket utbetalats, om inte
avräkning lämpligare kan ske från ersättning som beslutats på gmnd av annan
ansökan enligt denna förordning."

Enligt
9 § i den föreslagna författningen skall kammarrättens beslut inte kunna
överklagas. Detta är emellertid i strid mot de principer som anseUs böra gälla
inom förvallningsdomslolsväsendet. Endast i nägra högst speciella fall är
stadgal alt kammarrättens beslut ej flr överklagas. Kammarrätten föreslär
alltså alt andra meningen i 9 § utgår. Det kan tilläggas alt bestämmelserna om
prövningstillstånd kan fömtses medföra att regeringsrätten endast undantagsvis
kommer att gå in i sakprövning; när så sker är fråga om mål däri utgången är av
betydelse för den fortsatta rättstillämpningen. Det saknas anledning till
särregler just på det nu akluella rättsområdet.

Rikspolisstyrelsen

Arbetsgruppens
förslag i vad det berör polisväsendet ligger i allt väsentligt i linje med vad
styrelsen redan tidigare framfört i förevarande sammanhang.
Lagstiftningsförslaget tillstyrkes därför.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 70

Socialstyrelsen

Personer
som söker arbets- och/eller uppehållstillslånd (UAT-sökande)

Socialstyrelsen,
vilken i tidigare skrivelser till departementet framfört förslag om att
ersättning borde lämnas till kommunerna för den socialhjälp, som lämnats till
utländsk medborgare i avvaklan pä att hans ansökan om alt fä slanna i Sverige
behandlades, tillstyrker förslaget om alt ersättning skall utgå för den hjälp
som lämnats till ulländska medborgare i avvaklan på alt deras UAT-ansökan
behandlas.

Ersällning
enligl 1966 års riksdagsbeslut

Socialstyrelsen
anser i likhet med arbetsgmppen att denna speciella ersättningsmöjlighel nu bör
upphöra.

Ersättningför
lämnad socialhjälp till flyktingar m.fl. Flyktingstatus

Den
föreslagna ordningen att ersättning i fortsättningen endast utgår för dem som
av statens invandrarverk bedömts vara flyktingar liksom för dem som överförts
med stöd av särskilda regeringsbeslut kan inle utan vissa kompletteringar
tillstyrkas. Ersättning bör även utgå för de personer som i socialhjälpshänseende
betraktas som medlemmar av hans/hennes familj. Att utgä från den svenska
kärnfamiljens sammansättning är enligt socialstyrelsens erfarenhet alltför
snävt. Den bedömning som socialstyrelsen gjort i ersättningshänseende
beträffande familjesammanföring har hittills inte vållat några större
svårigheter. Därför bör det enligt styrelsens uppfattning utgä ersättning för
dem som av invandrarverket medgivits stanna i landel pä gmnd av alt de bedömts
säsom "anknytningsfall" till flykting.

När
det gäller förslaget att med hjälp av invandrarverkets data erhålla uppgift om
flyktingstatus är delta ett förslag som socialstyrelsen tidigare prövat hos
invandrarverket, men då erhållit besked att detta inte skulle kunna genomföras,
bl.a. av säkerhetsskäl. Förslaget innebär att 24 myndigheter flr gå in på SIV:s
data. Socialstyrelsen ställer därför i detta sammanhang frågan om man i
förslaget tagit med en prövning av sekretess- och säkerhetsskyddet för
flyktingarna. Det kan dessutom ifrågasättas om del nu föreliggande förslaget
verkligen innebär en rationaliseringsvinst för kommunerna. Stor tveksamhet kan
även anföras mot förslaget att kommunerna skall aviseras om alla
tillståndsbeslut.

De
personer vilka hos socialstyrelsen arbetar med flyktingar och ersättningsfrågor
mäste genomgå s.k. säkerhetsundersökning. Detta anser socialstyrelsen måste
krävas för att flyktingarna skall ha nägon garanti för sin säkerhet. Genom
gruppens förslag skulle 24 länsstyrelser erhålla samma

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 71

uppgifter
.som socialstyrelsen nu har varför, om arbelsgmppens förslag går igenom, samma
krav bör ställas på dessa tjänstemän. Della gäller även de personer i
kommunerna, som skall handlägga dessa frågor.

Överväganden
om bidragssystemets ulformning

I
förslagen blandas begreppen bidrag och ersättning pä elt sätt som inte alltid
är relevant.

Mot
det föreslagna ersättnings- och bidragssystemets utformning finns ingen
erinran. Socialstyrelsen får dock underslryka att frågan om schablonsystem bör
bli föremål för ylleriigare utredning, exempelvis i samband med atl
socialtjänstlagen träder i kraft.

Förslaget
att länsstyrelserna i fortsättningen skall handha ersällningen till kommunerna
synes ha både för- och nackdelar. Fördelarna är att länsstyrelserna genom sin
lillsynsuppgifl bör ha slörre möjlighel al följa och evenluellt påverka
kommunerna i sociala frågor.

Nackdelarna
är att centrala myndigheter - däribland speciellt invandrarverket - kan komma
att fä kontakt med minsl ett lOO-tal olika tjänstemän. Dessutom bör nämnas att
en av anledningarna till att ersätlningsärenden lades pä socialslyrelsen var
önskvärdheten av en enhetlig socialhjälpspraxis i dessa ärenden.

Socialstyrelsen
delar inte arbetsgruppens uppfaUning att förslaget, som återges på sid. 58 i
PM, kommer att innebära en "avsevärd förenkling".

Enligt
förslagel skall ersättning utgå till kommunerna för den hjälp vilken lämnats
till dem som ansöker om aU fl stanna i landet i avvaktan pä utredning. Detta
kräver speciella mtiner och stor risk synes föreligga för att felaktigheter och
merarbete av manuell art uppkommer. Tveksamhet kan även anföras mot att den
myndighet, vilken har atl pröva UAT-frågan för en person och dess anhöriga,
mfinmässigt skall ha uppgift om tidsperioden för utgående socialhjälp. Här kan
föreligga risk att erhållen socialhjälp kan komma att påverka UAT-ansökan.

Den
familjepedagogiska verksamheten synes inte vara kopplad till socialhjälp.
Denna verksamhet, som vunnit slor uppskattning i kommunerna, synes även i
fortsäUningen komma alt hand läggas av socialslyrelsen. Frågan är då om man kan
bortse från tiden för utgiven socialhjälp och flyktingstatus vid ersättning för
familjepedagogisk verksamhet.

Arbetsgruppens
förslag att för andra kostnader än socialhjälp och familjepedagogisk
verksamhet skall utgå ersäUning med 25 96 av lämnad socialhjälp kan komma atl
fl ett myckel ojämnt utslag mellan kommunerna. Mot förslaget kan även anföras
att den kommun, som underiäter att sätta in förebyggande ätgärder av olika slag
för att bl.a. motverka behovet av socialhjälp och istället nöjer sig med att
utbetala socialhjälp,erhällerett större, extra bidrag. Istället borde ett
bidrag per capita utgå för bidragsberättigade flyktingar till kommunerna.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 72

Arbetsgruppen
föreslår alt tidsperioden för atl ersättning skall utgå för lämnad socialhjälp
skall fastställas fill två år efter det år flyktingen beviljals UAT. Detta kan
i vissa fall visa sig vara alltför kort tid och framförallt under
lågkonjunkturer. Som exempel kan anföras atl en person med UAT som flykting kan
vistas pä en AMS-föriäggning upp till ett år utan att kunna beredas arbete
eller boslad. I ett annat fall kan vederbörande beredas en
arbetsmarknadsutbildning på närmare två år. Svårigheier uppslår efter
ulbildningen alt erhålla arbele och socialhjälp blir nödvändig för familjens
försörjning och eventuell omplacering till annan kommun.

Arbetsgruppen
föreslåren undantagsregel för dem som vid hitkomsten var sjuka eller
handikappade. Enligt socialstyrelsens uppfattning skulle denna undantagsregel
inle behövas om man istället medgav att ersäUning skulle utgä tills de enligt
gällande bestämmelser (dvs. för närvarande fem är efter ankomsten till Sverige)
hade möjlighet alt bli svensk medborgare. Nägon större kostnad för staten synes
ell sådant förslag inte komma att innebära, vilkel styrks av den utredning som
arbetsgmppen gjort och redovisai pä sid. 53 i PM.

Del
kan synas egalt vilken myndighet som i fortsättningen skall disponera anslaget.
Här gäller det anslag för täckande av sociala behov och dä synes det naturiigt
att anslagel läggs pä den myndighet som i övrigt har att handlägga sociala
frågor.

Arbetsgruppens
förslag skulle enligt departementschefens direktiv inle få medföra några
påtagliga merkostnader för staten.

Arbelsgruppen
har emellertid helt utelämnat en redovisning av vad det ur administrativ
synpunkt kommer att kosta om man lägger ut ersättnings- och bidragsärendena på
länsstyrelserna eller behåller dem hos socialslyrelsen.

Efter
det rationaliseringsförslag som föreligger skulle socialstyrelsen klara
uppgiften med tre utredare och två personer i kontorskarriären.

Frän
flera kommuner har under hand till socialstyrelsen anförts att övergångstiden
för framställan om ersättning enligt nu gällande regler är alltför kort.

Statskontoret

Statskontoret
biträder utredningens förslag alt staten skall ersätta kommunerna för
socialhjälp fill utländska medborgare under tiden som deras ansökan om arbets-
och uppehållstillslånd (UAT) behandlas. När en person beviljats UAT skall
staten inte ersätta kommunen för utgiven socialhjälp såvida det inte rör sig om
en flykting, dvs. person som invandrarverket har bedömt vara flykting, eller de
som överförts med stöd av särskilda regeringsbeslut.

Statskontoret
tillstyrker utredningens förslag att statsbidragen även under de närmaste
kommande åren baseras på kommunernas redovisade faktiska kostnader samt de
schabloner för tolkservice och olika former av social

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 73

service
som föresläs. Men statskontoret vill framhålla atl frågan om schablonberäkning
av samtliga bidrag bör las upp lill förnyad prövning sä snart etl
tillföriilligl statistiskt material föreligger.

Stalskonloret
har utifrån sina ulgångspunkler ingel all anföra mot utredningens förslag
beträffande vilka kostnader som skall ersättas för lämnad hjälp till
UAT-sökande och flyktingar och under vilken tid bidragen skall lämnas.

Ulredningens
uppfattning alt en enda myndighel i framliden bör ulge ersättning lill
kommunerna delas av statskontoret. Vi instämmer ocksä i ulredningens bedömning
att länsslyrelsen är den myndighet som bör ha ansvaret för ulbelalning och
kontroll av ersättningarna. Beträffande ersättning för familjepedagogisk
verksamhet föresläs den ligga kvar på socialstyrelsen i avvaktan på en
ulvärdering av denna verksamhel. Stalskonloret vill även här underslryka det
angelägna i att hitta en lösning som möjliggör en schablonberäkning så atl även
denna ersättning kan erhållas från länsslyrelsen.

Statskontoret
delar utredningens uppfattning om invandrarverkels uppgifter i
ersättningsadministrationen. Vidare tillstyrks förslaget atl de närmare
detaljerna i ansökningsförfarandel överiåles på länsstyrelsernas organisationsnämnd
i samräd med invandrarverket.

Riksrevisionsverket
(RRV)

Bidragssystemets
utformning

RRV
vill peka pä atl ersättning för hela den faktiska kostnaden kan leda fill
minskat koslnadsmedvetande hos kommunerna. Härtill kommer den varierande
praxis hos kommunema som RRV pekar pä i det följande. RRV vill därför
ifrågasätta om inte statsbidraget borde begränsas till visst maximibelopp
eller viss proceni av de faktiska kostnaderna. RRV anser, liksom arbetsgruppen,
att ett mer schabloniserat ersättningssystem hade varit önskvärt. För atl fl eU
underiag för en framtida bedömning av förutsättningarna för ett schabloniserat
system krävs enligt RRVs mening särskilda överväganden om statliga
uppföljningsälgärder och i samband därmed viss särredovisning av kostnaderna.

Arbetsgruppens
förslag synes innebära flera administrativa förenklingar. Bl.a. för aU nå
ytteriigare enkelhet i administrationen bör enligt RRVs åsikl ocksä prövas
möjlighetema att framdeles införa ett enhetligt, schabloniserat
ersättningssystem för samfliga utländska medborgare.

Kostnader
som skall ersättas

Enligt
RRVs mening finns del nu inte någon praxis för vad som skall bedömas som
frivillig socialhjälp, bortsett från när denna hjälp utgår för enbart
försörjning. Ersättningen till kommunerna i vad avser utgiven frivillig

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 74

socialhjälp
kan bli varierande i sloriek, liksom omfattningen av det föreslagna
procentuella påslaget som skall baseras på de faktiska hjälpkoslnaderna.

RRV
lillslyrker arbet.sgruppens förslag om atl vissa andra kostnader för fiyktingar
än socialhjälp ersätls enligl en särskild procentsats som baseras på
kostnaderna för socialhjälp. Del synes dock inle styrkt att procenttalet
behöver vara sä högt som 25. Ej heller bör enligt RRVs mening procenttalet
tillämpas under hela UAT-ärel utan endast för tiden efter UAT-beslutel. Den av
arbetsgruppen pålalade nackdelen med särredovisning av koslnader före resp.
efter beslutet bör kunna undvikas genom fördelning av kostnaderna
proportionellt mol liden.

Enligt
RRVs mening är det angeläget att den av socialstyrelsen (SoS) nu bedrivna
familjepedagogiska verksamheten så snart som möjligt inordnas i kommunernas
sociala verksamhet. RRV anser alt arbetsgmppen borde ha behandlal frågan om SoS
möjlighet atl bevilja flyktingar län för anskaffning av bostadsrätt.
Arbetsgmppen borde även ha redovisat synpunkter på hur ärenden som rör lån
eller bidrag för bohagsutrustning skall handläggas och ersältas av
länsarbetsnämnden, SoS och kommunala organ.

Vad
beträffar ersättning till landstingskommunerna för vissa kostnader för
utlänningar tillstyrker RRV att bidragsformen slopas, bl.a. med hänsyn till
bidragsgivningens ringa omfattning.

När
skall ersättning upphöra?

Vad
gäller ersättning för flyktingar anser RRV lill skillnad från arbetsgmppen att
ersättning skall ulgå t.o.m. två år efter dalum för UAT-beslul. Eftersom
flyktingersättningarna enligt arbetsgmppens mening ändå kräver ingående
individuell handläggning kan det inte vara någon avgörande nackdel att
ersättningsgrunden upphör under löpande är. Den av RRV förordade lösningen
framstår som mer rättvisande och mer oberoende av omständigheterna kring själva
UAT-beslutet.

I de
fall UAT-ansökan avslås bör den ersällningsgmndande tiden kunna begränsas till
två månader efter beslutet i stället för tre.

Adminislralion

RRV
tillstyrker att länsslyrelsen blir den myndighet som bör ha ansvaret för
utbetalning och för kontroll av atl ersättning till kommunerna överensstämmer
med gängse praxis samt alt statens invandrarverk bör utföra kontrollen av om
vederbörande är flyktingar eller väntar på uppehållstillständ.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 75

Kostnadsberäkningar

Enligl
RRVs mening hade det varit önskvärt atl arbetsgruppen gjort mera preciserade
kostnadsberäkningar. Arbelsgruppen har bl.a. anfört atl förslagen beträffande
UAT-sökande medför en merkostnad i storieksordningen 10-15 Mkr medan förslagen
belräffande flyktingar inte innebär nägon påtaglig ökning av statens koslnader.
RRV - som inom ramen för ett remissyttrande inte kunnat göra några mera
ingående undersökningar - vill endast peka på alt statens utgifter för
socialhjälp torde komma att minska väsentligl i förhållande lill den ordning
som gäller fram till 1980-01-01, bl.a. beroende på atl -såvitt framgår av
förslaget - kostnaderna för nordiska medborgare inte kommer att ersättas. Den
föreslagna begränsningen för ersättning för personer som beviljats UAT kan även
innebära en kostnadsminskning för staten jämförl med nu gällande regler för
ersättning av obligatorisk socialhjälp utan någon tidsbegränsning.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Arbetsmarknadsstyrelsen
tillstyrker i alla väsentliga delar de förslag som arbetsgruppen presenlerar i
fråga om statsbidrag för socialhjälp m.m. ät dels flyktingar, dels ufiändska
medborgare under den tid deras ansökningar om uppehållstillständ behandlas.
Styrelsen vill samtidigt understryka vikten av atl staten helt kompenserar
kommunerna för de utgifter de har i dessa sammanhang, eftersom det här rör sig
om uppgifter som staten normalt bör ha ansvar för. På följande punkter finns
emellertid vissa erinringar atl göra.

Beträffande
personer som väntar pä beslul om uppehållstillstånd anser arbetsgruppen att
ersättning inte skall utgå för andra kostnader än försörjning och atl
kommunerna belräffande dessa personer normalt inte bör vidta några Särskilda
åtgärder. Detta skulle nämligen kunna uppfattas som elt halvt löfte att få
stanna i landel. Trots de åtgärder som vidtagits för att förkorta
handläggningsliden av UAT-ansökningarna för spontant hitresla utlänningar
måste många fortfarande vänta mycket lång tid på det slutliga avgörandet. Denna
väntan kombinerad med sysslolöshet har visal sig ha en mycket nedbrytande
effekt på de sökande. Man kan därför enligl styrelsens uppfattning inte
begränsa sig till att enbart försörja dem under väntetiden. Det är rikligt all
man inle skall vidta åtgärder som kan ge dem förespeglingar om att de skall fä
stanna i landel. Å andra sidan är det nödvändigt atl man ordnar något slag av
aktiviteter för de sökande i de fall där invandrarverket räknar med lång
handläggningstid av ansökningarna. Aktiviteterna skulle lämpligen kunna ordnas
i form av kortare ulbildningar som de sökande skulle kunna ha nytta av även om
de måsle återvända lill hemlandet.

Vid
kollektiv överföring av flyktingar till Sverige prioriteras sjuka och
handikappade personer. Även åldringar och stora barnfamiljer förekommer.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 76

Flertalet
flyktingar kan efter hand beredas arbete, men många kan inte försörja sig hell
på egen hand. De kommunala myndighelerna på bosättningsorten mäste därför vara
beredda atl ingripa med stödåtgärder av olika slag. Med hänsyn härtill bör man
inte sätta någon gräns för hur länge kommunerna skall ha rätt till ersällning
för socialhjälp m.m.

Styrelsen
är tveksam till det rationella i att till invandrarverket överflytta
slalsbidragsfrågor gällande flyktingar så länge frägan om socialslyrelsens
framtida uppgifter och o-ganisation inte är faslslälld.

Statens
invandrarverk (SIV)

För
atl genomföra flyktingpolitiken krävs kommunernas medverkan. Denna medverkan är
bl.a. beroende av i vilken utsträckning kommunerna får ersättning för sina
kostnader. Kommunerna har visal elt sligande motstånd mot att ta på sig de
kostnader för flyktingarnas omhändertagande som de inte kunnat få ersättning
för.

Kommunerna
skall förverkliga politiska ambitioner på en rad områden; barnomsorg, skola,
äldrevård, fritid och kullur. Tillväxlen i den kommunala ekonomin har inte
räckt lill för att klara dessa åtganden med skattehöjningar som följd. Särskilt
besvärande är den ekonomiska siluationen i vissa expansionskommuner och
kommuner med stora strukturförändringar inom industrin och/eller överskott på bostäder.
Dessa kommuner har ofta en hög andel flyktingar och andra invandrare, men torde
ändå av olika skäl komma ifråga för nya flyktinggmpper.

Flyktingpolitiken
bestäms genom beslut av statsmakterna. Kostnaderna mäste solidariskt bäras av
hela befolkningen. Därför mäste den statliga ersättningen till kommunema för
omhändertagande av flyktingar vara generösl ulformad och innebära full
kostnadstäckning för gjorda insatser.

Arbetsgruppens
förslag innebär förbättringar för kommunerna främst genom en förenklad
handläggning av ersättningsfrågorna. Men enligt invandrarverkets bedömning flr
kommunerna, enligl förslaget, otillräcklig ersättning för sina kostnader. Detta
kommer alt molverka ett genomförande av de ambitioner för flyktingpolitiken som
föreslagits i departementspromemorian "Sverige och flyktingarna"
(FLYG)och som riksdagen beslutat under våren 1979.

Liksom
arbelsgruppen anser SIV att ett mer schabloniserat ersättningssystem hade
varit önskvärt. Det hade givit ytterligare administrativa vinsier. När erfarenheter
vunnits av det system som nu föreslagits bör en ökad schablonisering
aktualiseras på nytt.

Arbetsgruppen
föreslär att de nya stalsbidragsreglerna bör träda i kraft den 1 januari 1980.
Man förutsätter därvid att väsenfiiga förändringar i invandrarverkets
datasystem hinner ske innan dess. Detta är emellertid inte möjligt atl
genomföra till den 1 januari 1980.

s. 77 Kontrollera mot PDF

En
annan nackdel med ett forcerat genomförande av de nya ersättningsreglerna är
alt det förslag frän Utlänningslagkommitlén (ULK), som väntas inom kort, kan
ändra förulsäUningarna. Hänsyn måste ocksä las till konsekvenserna av
förändringar i sociallagssliflningen. Bedömningen av arbetsgruppens förslag
försvåras ocksä av osäkerhelen om socialslyrelsens framlida organisation.

Administration

SIV
instämmer i arbetsgmppens förslag alt endasi en myndighel bör utge ersättning
och atl länsstyrelserna fär ansvaret för utbetalning och konlroll av
ersättningen.

Verkel
delar arbetsgruppens uppfattning atl ansvarel för anslaget bör samordnas
centralt. Ansvarig central myndighet bör ha kompetens pä socialvårdsområdet.
Enligt SIV:s mening bör därför socialstyrelsen även i fortsättningen vara mest
lämpad atl lämna anslagsframställning till statsmakterna.

Verket
har framhållit till arbetsmarknadsdepartementet atl en samordning av
invandrarfrågorna under alla omständigheter erfordras på socialslyrelsen.

Som
arbetsgruppen föreslagit måste en konlroll ske på invandrarverket av atl
kommunerna sökt ersättning för utbetalningar till ersätlningsberätfigade
personer. De förändringar i SIV:s dataruliner, som fömtsattes, kan emellertid
ej genomföras till den 1 januari 1980. Som arbelsgmppen anger samlas uppgifler
om socialhjälp m.m. som ges till en familj under en persons namn, den s.k.
registeriedaren. Del bör uppmärksammas att det kan förekomma att
registeriedaren ej bedömts som flykting men väl en medlem av hans familj.
Registeriedarens status kan således vara en otillföriitlig uppgift för aU
bedöma om ersättning skall utgå.

Enligt
dagens rutiner registreras av slatistiska skäl grunden för tillslåndsbeslul i
datasystemet, när förstagängslillstånd ges. När nytt beslut fattas -t.ex.
föriängning av UAT - försvinner denna markering. Del är möjligt efter ändring
av systemet att låta markeringen stanna kvar.

Den
dag dä UAT-ansökan mottas av polisen registreras ej för närvarande.
Arbetsgruppen föreslår atl så skall ske i framliden. Denna förändring är
emellertid svår atl genomföra. Därtill skulle ett extra registreringsmomenl för
100 000 ansökningar per år bli mycket tidskrävande. Som arbetsgmppen framhåller
är socialnämnden enligt ullänningskungörelsen skyldig alt underrätta polisen,
när nämnden första gängen vidlar åtgärder beträffande person från utomnordiskt
land, som varken har eller har sökt UAT i Sverige. För alt kunna tillämpa denna
bestämmelse bör socialnämnden ta reda på om en utlänning som söker socialhjälp
har ansökt om UAT. I mänga kommuner krävs att en ullänning kan uppvisa atl han
har tillstånd att vislas i landet eller har sökt UAT för all han skall fl
socialhjälp. Om en sådan mlin tillämpas i

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 78

samtliga
kommuner kan del ifrågasättas om en konlroll av dagen för UAT-ansökan är
nödvändig pä invandrarverket.

Nya
datamtiner går i vart fall inle alt tillämpa på ärenden rörande personer som
beviljals uppehållstillstånd innan de nya reglerna träder ikraft. Kontrollen
av kommunernas ansökningar beträffande dessa personer bör därför ligga kvar på
socialstyrelsen.

Arbetsgruppen
föreslår atl verket lill kommuner aviserar när lillslånd beviljas en flykting.
En sådan direktavisering är svår atl genomföra ur datasynpunkl. Däremol är det
enkelt atl sända en extra kopia till den polismyndighet, som insänt ansökan,
med uppdrag alt vidareavisera kommunen.

Arbetsgruppen
föreslår att invandrarverket i samband med tillståndsgivningen skickar
meddelande till den kommun där vederbörande är bosatt alt denne är all anse som
flykting. Ur sekretessynpunki bör kommunerna inle hälla register över
flyktingar. Om krelsen av ersältningsgrundande personer omfattar även andra än
flyktingar behövs inga separata register över flyktingar i kommunerna. Verket
återkommer till denna fråga nedan.

Ersättningens
omfattning

Arbelsgruppen
föreslår ett schablonsystem med ett procentpåslag ovanpå ersättningen för den
faktiska socialhjälpskostnaden. Invandrarverket finner del inte möjligt att på
föreliggande utredningsmaterial precisera procentpå-slagets sloriek. Men det
slår klarl atl det bör vara avsevärt högre än vad som föreslagits. En
gmndligare undersökning av kommunernas verkliga koslnader är nödvändig bl.a.
av följande skäl.

Barnomsorgskoslnaderna
ersätts idag med 20 kronor per inskrivningsdag för flyktingbarn. Kommunernas
nettokostnader per dag är emellertid nu ca tre gånger så slora.

Till
kommunernas koslnader hör ocksä kullur- och fritidsverksamhet, som aren viktig
del i kommunernas insalser för flyktingar. Även dessa kostnader bör ligga lill
gmnd för beräkningen av ersättningen.

Invandrarverket
anser - i motsats till arbetsgruppen - alt även kommunernas administrativa
koslnader bör ersättas. Särskilt för kommuner som mottar elt stort antal
flyktingar blir de administrativa kostnaderna myckel betungande.

T.ex.
har uppgivits frän Norra Botkyrka, som tagit emol många flyktingar under de
senaste åren, att invandrarärendena tar ca 70 96 av socialassistenternas
handläggningstid.

Arbetsgruppen
föreslår att koslnader för psykiatriskt, psykologiskt och

kuralivt stöd bör ersättas. Behovel av sådan hjälp har blivil alltmer påtagligt

under senare år och kan i allmänhel inte ges inom den reguljära organisa

tionen. Det ställs därför ökade krav på insalser från kommunernas sida med

ökande koslnader till följd.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 79

FLYG
föreslog att vid extraordinära silualioner t.ex. vid stora flyktingströmmar
eller då annars särskilda insatser krävs av en kommun ersällning bör utges för
koslnader som normalt inle täcks, t.ex. personalkostnader. Erfarenheterna av
den stora assyrie/syrieinvandringen i Södertälje visar att stora nytillkommande
flyktinggrupper kräver extra personalinsatser En planerad utflyUning i kommuner
av båtflyktingarna kommer också att slälla krav pä exlra åtgärder för t.ex.
frilids- och kulturell verksamhet samt informationsverksamhet. Endast ett
generöst tilltagel schablonpåslag skulle kunna ersätta behovet av särskild
ersättning vid extraordinära situationer.

Som
invandrarverket framhållit i olika sammanhang - i särskill yttrande samt remissvar
lill FLYG - bör statlig ersättning ges för även andra insatser för UAT-sökanden
än socialhjälp. Till ofrånkomliga kostnader hör t.ex. tolkersältning och
personal för att administrera socialhjälpen.

Skolplikliga
barn lill föräldrar, som väntar på UAT, skall så snart som möjligt tas emot i
del svenska skolväsendet. Samma skäl talar för all barn till sådana föräldrar
vid behov placeras i daghem, familjedaghem och fritidshem. Upprörande exempel
har kommit lill verkels kännedom, dä bam lidit allvariig psykisk skada lill
följd av lång sysslolös väntan i ett trångt hyresmm tillsammans med
föräldrarna.

Även
om strävan givetvis bör vara att väntetiderna blir sä korta som möjligt, kan
det även fortsättningsvis i mänga fall la lång lid innan beslut föreligger. En
väntetid pä ett halvt år kan av en tillståndssökande uppfattas som mycket
påfrestande.

I
praktiken har del visat sig att behovet ofta är stort av psykologiska
stödåtgärder just under väntetiden. Sådan hjälp mäste ges oavselt hur
resultatet av UAT-ansökan kan bli. Det mäste för den hjälpbehövande vara ett
egendomligt argument att ingen hjälp kan ges, för att han inte skall tro att
han därigenom får stanna i Sverige.

Invandrarverket
anser därför all ersättningsreglerna bör vara desamma för UAT-sökande som för
flyktingar.

SIV
anser att de beräkningar som arbetsgruppen gjort av socialhjälpsbehovets
varaktighet för flyktingar är en olillräcklig gmnd för atl bedöma
ersättningsbehovets längd. Under senare år har det varil vanligl att flyktingar
efter del försia omhändertagandet i föriäggning eller enskild inkvartering
fortsatt i arbelsmarknadsutbildning eller andra studier. Först därefter har det
blivit aktuellt atl söka arbele. Om i det läget arbete inle stått atl fl har
socialhjälpsbehov uppstätt. Som exempel kan nämnas all de nu akluella
bålflyktingarna beräknas vistas i föriäggning 6 å 7 mänader. Därefter kan en
yrkesutbildning ta ytteriigare 1,5 ä 2 år. I sädana fall kan säledes
socialhjälpsbehovet komma alt uppstä försl efter 2 ä 2,5 år efter ankomslen till
Sverige, om svårigheter uppstår på arbetsmarknaden.

Invandrarverket
anser att ersättningen till kommuner bör utgå under del år det första beslutet
om UT meddelas och tre kalenderår därefter.

Verket
instämmer i arbetsgmppens förslag alt ersättning under längre lid

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 80

än
enligl huvudregeln skall kunna ulgå för flyktingar "som på grund av
sjukdom eller handikapp, som fanns vid hitkomsten eller som har sin gmnd i
flyktingsitualionen, inom huvudregelns tidsram inle kunnat försörja sig".
Arbelsgruppen föreslår alt för UAT-sökande, som flr UT pä annan grund än
flyklingskäl, skall ersättningen upphöra, när uppehållslillsländet ges. Med
hänsyn till att det regelmässigt förflyter viss tid mellan dagen för beslutet
och den dag sökanden flr del av beslutet vore en regel enligl vilken ersäUning
utgår till och med den månad UAT beviljas att föredra.

För
vilka utländska medborgare skalt ersättning utgå?

Arbetsgruppen
föreslår atl ersättning frän slaten skall utgå för utgiven hjälp till
fiyktingar, personer som väntar på tillstånd samt för dem som överförts med
stöd av särskilda regeringsbeslut.

Arbetsgruppen
definierar flykting i slalsbidragssammanhang som den som av invandrarverket
bedöms vara flykting samt de personer som i socialhjälpshänseende betraktas
som medlemmar i hans familj.

Invandrarverket
gör idag på begäran av olika myndigheter en bedömning av vem som är alt
betrakta som flykting. Med flykting avses då den som beviljas
uppehållstillstånd enligt § 2 Ufiänningslagen. Invandrarverket har från ULK
erfarit att kommittén kommer att föreslå väsentliga förändringar i UL:s
bestämmelser rörande flyktingar. SIV fömtsätter att verket får tillfälle att
yttra sig över de konsekvenser för arbetsgruppens förslag som ändringar i UL
kan föranleda.

Verket
anser atl krelsen av ersältningsgrundande personer i vart fall inte bör vara
mera inskränkl än vad som gäller idag. Därutöver har SIV i skilda sammanhang,
bl.a. i remissvar till FLYG, framhållit att vissa invandrare i realiteten har
samma behov av stöd och hjälpåtgärder som flyktingar. Det kan bero på atl dessa
på gmnd av analfabetism, dålig skolutbildning och markant avvikande kulturella
särdrag har svårt att finna sig lillrälta i det svenska samhället. I vissa fall
har ett omhändertagande i föriäggning genom arbetsmarknadsverket befunnits
nödvändigt. Arbetsgruppen har också påtalat att socialstyrelsen i vissa fall
har ansett det rimligt att ersätta kostnader för vissa personer som av
invandrarverket ej bedömts vara flyktingar. I remissvar över FLYG föreslog SIV
en särskild kvot för familjeåterförening pä humanitära gmnder. Regeringen har
nu beslutat införa en sådan kvot för turkiska assyrier/syrianer. Som framhölls
i remissvaret bör den statliga ersättningen även omfatta personer som tas emot
inom en familjeäterför-eningskvot.

Ersättning
avseende personer som får stanna av renodlat humanitära skäl motiveras av atl
det aren liten gmpp, att starka skäl talar för all kommunerna flr ersättning
även belräffande dem och att det i hög grad skulle förenkla invandrarverkets
handläggning av kontrollen samlidigl som kommunerna

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 81

dä
inte skulle fl ett register över flyktingar. Man skulle inle belräffande
enskild person vela om han flU stanna av politiska eller humanitära skäl.

Invandrarverket
anser atl ersättning från slaten skall utgå för insalser tili personer som
väntar pä tillstånd, som beviljats UAT av politiska och humanitära skäl samt
personer som överförs med slöd av särskilda regeringsbeslut.

Som
ovan anförts finns flera skäl till alt ett nytt ersättningssystem ej kan
införas den 1 januari 1980.

SIV
föreslår därför atl - i avvaktan på alt ett nytt system genomföres -ersättning
för kommunernas insalser för UAT-sökanden provisoriskt löses genom ett tillägg
till SoS:s bemyndigande i Kungl. Brev den 27 febmari 1959.

Verket
förutser att, innan etl nytt syslem hinner träda i kraft, betydande
extrainsatser kommer att krävas i de kommuner som mottar båtflyktingar. För atl
underiätta kommunernas förmåga att åta sig dessa, föresläs att regeringen genom
särskilda beslul förordnar om ersättning på samma satt som Södertälje kommun
flit ekonomiskt tillskott från staten för sina extrakostnader för invandringen
av assyrier/syrianer.

Verket
anser även atl tiden innan ett nytt ersättningssystem införes bör utnyttjas
fören gmndligare undersökning av kommunernas totala kostnader för flyktingar.

Länsstyrelsernas
organisationsnämnd (LON)

Enligt
6 § skall länsstyrelsen bl.a. översända inkommen ansökan till statens
invandrarverk (SIV) för yttrande. LON anser atl man bör överväga att låta
kommunen i stället sända ansökan direkl till SIV varefter SIV skulle överlämna
ansökan tillsammans med yttrande till länsslyrelsen. Därigenom undviker man en
remissomgång, vilket medför att handläggningstiden av dessa ärenden kommer att
förkortas och att de administrativa rutinerna förenklas hos länsstyrelsen.

I
8 § sägs att "Finner länsstyrelsen vid ärendets avgörande att för hög
el-sättning har utbetalats, flr avräkning ske pä den ersättning som beslulats
pä gmnd av senare ingiven ansökan". Enligl LONs mening kan delta medföra
att länsstyrelsen mäste lägga upp etl särskilt bevakningsregister, som kan bli
betungande ur adminisirativ synpunkl och även fördröja handläggningsliden av
dessa ärenden. LON föreslär i slällel alt länsstyrelsen fär möjlighet aU kräva
kommunen direkt om det visar sig att ersättningen till kommunen var för hög.

6 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 38

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 82

Länsstyrelsen
i Stockholms län

Allmänna
synpunkter

Länsslyrelsen
biträder i huvudsak arbetsgmppens förslag till konstmktion av
statsbidragssystemet. En förenklad administration, innebärande minskade
koslnader för stat och kommun har länge ansetts önskvärd. Länsstyrelsen
tillstyrker ocksä atl ersättning skall utgä även för personer under den tid då
deras ansökan om uppehållstillslånd behandlats. De spontaninvandra-de är idag
koncentrerade till vissa kommuner för vilka den ekonomiska påfrestningen kan
bli kännbar. Då man inte kan skilja mellan flyktingar och övriga invandrare
innan tillståndsfrägan avgjorts och då kommunerna inte kan påverka
handläggningsliderna är statlig ersättning för kommunernas kostnader för dessa
personer motiverad.

Allmänna
överväganden om bidragssystemets ulformning

Förslaget
innebär att administrationen förenklas jämfört med de rutiner som lillämpas
idag. Trots aU det av förslaget inte framgår i detalj hur ansökningsrutinerna
skall utformas är det helt klart att handläggningstiderna för varje ärende
kommer att minska både hos kommunerna och staten. Länsslyrelsen vill dock
understryka vikten av att möjligheterna till etl än mer schabloniserat
ersättningssystem utreds för framtiden.

Länsstyrelsen
tillstyrker att kostnader utöver utgiven socialhjälp ersätts genom etl
generellt procentpåslag. Länsstyrelsen saknar dock möjlighet att bedöma om den
föreslagna procentsatsen kommer att motsvara kommunernas kostnader i detla
avseende.

Vilka
kostnader skall ersättas?

Länsstyrelsen
finner att ersättning för kostnader utöver utgiven socialhjälp bör ulgä även
för personer som väntar på uppehållstillständ. Kommunernas skyldighet alt lämna
hjälp och vidla åtgärder enligt de sociala vårdlagarna gäller samtliga personer
som vistas i kommunen. Vissa av dessa ätgärder kan vara synneriigen
kostnadskrävande. Kostnaderna för lolkhjälp m.m. är inte heller mindre för
personer som ej fåU fillständsfrågan prövad. Administrationen skulle dessulom
avsevärt förenklas om samma regler gällde för samtliga ersäuningsberättigade
personer.

När
skall siadig ersällning upphöra alt ulgå?

Länsslyrelsen
delar arbetsgmppens uppfattning att ersättningstiden, med vissa undantag,
bestäms schablonmässigt. Länsstyrelsen finner det dock ej möjligt att på i
förslaget angivna uppgifter ta ställning till ersättningstidens längd. När det
gäller flyktingar anser länsstyrelsen emellertid att undantag

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 83

bör
kunna göras även för personer som vid ankomsten lill Sverige uppnått så hög
ålder atl del inte kan anlas alt de i framtiden kan försörja sig. Undantaget
bör gälla fram lill dess att de har möjlighel att erhålla svensk ålderspension.

Adminislratlon

Ansvarig
myndighet

Länsstyrelsen
tillstyrker atl administrationen av det nya bidraget läggs på en myndighet. Då
nuvarande slatsmedelsgranskning upphör lorde länsstyrelserna, med beaktande av
det antal flyktingar och UAT-sökande som för närvarande finns i landet, ha
tillräckliga resurser för atl administrera bidraget. I förslaget anförs att
länsslyrelserna, i egenskap av tillsynsmyndighet över kommunernas
socialhjälpsverksamhel, erhåller lokal kännedom om gängse socialhjälpspraxis.
Tilläggas kan att den hittillsvarande granskningen av kommunernas ansökningar
om ersättning för obligatorisk socialhjälp till utländska medborgare varit av
värde för tillsynsverksamheten.

Kontroll

Länsstyrelsen
ifrågasätter nödvändigheten av att ansökningshandlingarna sänds till
invandrarverket för kontroll. Istället bör kommunernas uppgifter om
statusförhållande m.m. kunna godtas.

Ansökan

Länsstyrelsen
fömtsätter att möjlighet att bevilja anstånd med ingivande av ansökan kommer
att finnas. För närvarande hemställer en stor del av länets kommuner om anstånd
med ingivande av statsmedelsansökningar, vilkel regelmässigt beviljas.
Förfarandel har inte medfört några nackdelar för länsslyrelsen ulan har
inneburit alt ansökningama har kunnat inges i sådant skick att tids- och
arbetskrävande kompletteringar till stor del kunnat undvikas. Även om det
föreslagna ansökningsförfarandet är administrativt enklare än det nuvarande kan
man inte utesluta möjligheten av att det för vissa kommuner kan föreligga svårigheter
au före angivet datum ta fram för ansökningarna erforderiiga uppgifter.

Ikraftträdande

Länsstyrelsen
finner att tiden för att inkomma med ansökningar enligt nu gällande
ersättningsbestämmelser bör föriängas. Åtminstone i Stockholms län synes mänga
invandrartunga kommuner ej ha praktiska möjligheter att hälla angiven
tidsgräns.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 84

Förslaget
lill förordning

Fömtom
de ändringar som kan föranledas av ovan gjorda påpekanden vill länsstyrelsen
lämna följande synpunkter.

1
§ punkt 3 Innebörden av ordet "familjemedlem" bör förtydligas. Om
make/maka saml barn upp fill en viss ålder avses bör detta anges.

4 § Länsslyrelsen fömtsätter atl även personer som avses under 1 § punkt
3 skall omfattas av paragrafen. Detta bör i sä fall anges.

5 § Länsslyrelsen ifrågasätter nödvändigheten av alt i
författningstexten ange vilken myndighet som skall utarbeta ansökningsformulär.

6 § Om invandrarverket skall ytta sig över ansökningarna synes det mest
rationellt att dessa sänds direkt dit. Invandrarverket översänder sedan
ansökningarna fillsammans med yttrande till beslutande myndighet.

7 och 8 §§ Paragraferna bör sammanföras till en. För att undvika ett
betungande bevakningssystem bör efter slutligt beslut återbetalning av för hög
ersättning ske.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län

Utredningens
förslag innebär ett förenklat administrativt förfarande och en
schablonersältning i vissa fall. Länsstyrelsen har inte funnit nägon anledning
till erinran mot förslaget. Detta gäller även frågan om ansvarig myndighet.

Länsstyrelsen
ifrågasätter om inte förskott för senare avräkning pä statsbidraget borde kunna
beviljas kommuner med höga flyktingtal i likhet med vad som förekommer ifråga
om vissa landstingsbidrag till kommunerna.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län

Länsslyrelsen
tillstyrker förslaget.

Utlänningslagkommittén

Arbetsgruppen
föreslår att ersättning skall utgä till kommunerna för hjälp som utbetalats
till personer som väntar på uppehållstillstånd. Enligt arbetsgmppen skall
kommunerna i princip endast ersättas för vad de lagt ut för utlänningens
försörjning.

Emellertid
inträffar det att en ufiänning önskar resa hem men inte kan betala för sin
hemresa. En möjlighet är att han - under de tre första månaderna

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 85

~
låler sig avvisas. Resan hem betalas då av polisen. Om personen ifråga av olika
skäl inte är avvisningsbar och inte är berättigad till socialhjälp skall han
hänvisas till sitl hemlands konsulat eller ambassad för att få medel till
hemresan. Det händer emellertid au sådana kontakter inte leder till resullal
tillräckligt snabbi eller atl resultatet uleblir helt och hållet.

I
en sådan situation skulle många gånger en praktisk lösning vara att
socialförvaltningen betalade ul medel till hemresan. Alternalivel skulle kanske
i annal fall vara alt utlänningen såg sig tvungen atl söka UAT för all
därigenom fä pengar till sitt uppehälle, ett alternativ som förmodligen skulle
ställa sig dyrare för kommunerna. Självklart fick det inle utvecklas därhän alt
ansvarel hell avlastades hemländernas ambassader eller konsulat. Liksom vid
tidigare tillfällen får man - om så bedöms nödvändigt - vid genomgång med
ambassaderna och konsulaten poängtera atl det i princip inte är Sveriges sak
att slälla upp som garant för hemresor. Men om socialförvaltningen vid
belalningstillfället bedömer atl en ulbelalning skulle vara den smidigaste
lösningen, bör det också medföra alt ersättning skall kunna utgå från slaten
för kostnader. En fömtsättning för en sådan ulbelalning är självfallel atl
utlänningen vill åka hem.

Arbetsgruppen
betonar i övrigl att den viktigasle ätgärden för atl förbättra de spontant
hitresias situation är att göra väntetiderna så korta som möjligt. Särskilt tas
hadläggningsliderna hos polisen och regeringen upp. Vidare understryks vikten
av att polisens utredningscentraler utnyttjas i ökad ulsträckning. De framförda
åsikterna delas till fullo av kommiuén. Vad handläggningstiderna belräffar har
kommittén nyss lagt fram ytteriigare förslag i syfte att förkorta dem, se
betänkandet Ny utlänningslag (SOU 1979:64). I belänkandel har kommittén
dessulom återigen pekal på vikten av alt utredningscentralerna lillförs
kvalificerad personal och att fortlöpande utbildning ordnas.

I
övrigt har kommittén från sina ulgångspunkler inget atl anföra mot
arbetsgruppens förslag.

Expertgruppen
för invandringsforskning (EIFO)

Begreppel
socialhjälpslagare

Som
arbetsgmppen anger samlas uppgifterom socialhjälp m.m. som ges till en familj
under en persons namn, den s.k. registeriedaren. Detta innebär atl statistiken
över socialhjälp lill utländska medborgare inte avser hjälp som har getts till
utländska medborgare utan sådan hjälp som har getts hjälpfall dären ulländsk
medborgare är registeriedare. Hjälp som har getts lill en utländsk medborgare
som är medlem i en familj dären svensk medborgare har valts till registeriedare
ingår således inte i redovisningen, däremot kan naluriiglvis svenska medborgare
ingå i de familjer vars socialhjälp redovisas under en

7 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 38

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 86

utländsk
registeriedare. Della innebär ocksä alt, såväl i det föreslagna systemet som
enligt nu gällande regler, statsbidrag för kostnaderna för socialhjälpen kan
bli beroende av vilken person som väljs som registeriedare.

Om
detta har påverkat valet av registerledare har veleriigen aldrig undersökts och
det lorde inle vara möjligt all undvika den beskrivna svårigheten. Inle heller
vet man hur vanligt del är alt både ulländska och svenska medborgare ingår i de
familjer som erhållit socialhjälp. All i en familj kan ingå både ulländska och
svenska medborgare, liksom all familjen kan bestå av både personer skrivna i
Sverige och inle skrivna i Sverige, bör uppmärksammas vid lolkning av
socialhjälpsstalistiken liksom om man genomför mera ingående studier av
socialhjälpsberoendet bland utländska medborgare. Det kan t.ex. tänkas alt om i
en familj ingår både personer som är skrivna i Sverige och inte är det, den i
Sverige skrivna personen i regel väljs som registeriedare. Detta skulle medföra
atl eventuella socialhjälpstagare bland personer som väntar pä beslut om UAT
inte skulle synas i statistiken i de fall anknytning lill en i Sverige bosatt
person åberopas som skäl. I det av arbetsgruppen föreslagna systemet blir val
av registeriedare betydelsefull ur ersätlningssynpunkt bl.a. om en familjemedlem
är flykting, men inte de övriga, eller om i familjen ingår flyktingar som
kommit vid olika tidpunkter (treärsregeln).

A
nsökningsförfarandet

Arbelsgruppen
föreslår all ansökningarna om ersättning för utgiven socialhjälp skall lämnas
fill länsslyrelserna som sedan skall överlämna ansökningarna till
invandrarverket för kontroll av de lämnade uppgifterna. Enligt förslaget skall
kommunerna i sin ansökan endast ta upp personer som enligl kommunens åsikt
berättigar till ersättning. För att ge kommunerna nödvändigt underiag för detla
föreslås bl.a. att invandrarverket skall avisera kommunerna om beslul i
tillståndsfrågor.

Samtidigt
med att kommunen skall ansöka om ersättning från länsstyrelsen skall den
avisera statistiska centralbyrån om alla socialhjälpsfall med en ufiändsk
registerförare. Aviseringarna har samma innehåll fömtom att i aviseringarna
till SCB inte krävs uppgift om tidpunkt (och belopp) för varje hjälptillfalle.
Det bör övervägas om dessa tvä aviseringar kan samordnas i ännu högre grad än vad
arbetsgruppen föreslår. Detla skulle innebära att kommunerna lämnade till
invandrarverket (ev. via länsstyrelsen) uppgifter om samtliga socialhjälpsfall
med utländsk (eller med icke-nordisk) registerförare. I den mån uppgifterna
från kommunen kan lämnas på maskinellt läsbart underiag skulle ett sådant
system knappast innebära någon slörre belaslning för invandrarverket medan
kommunema slapp göra uppdelningen på ersättningsberälligade/icke berättigade
socialhjälpsfall.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 87

Stallstik
m.m.

Enligt
arbetsgruppens förslag skall kommunernas ansökningar om ersättning för
socialhjälp lill flyktingar och personer som söker UAT granskas maskinellt hos
invandrarverket. Della gör del möjligt atl föra över uppgifter om vilka
socialhjälpstagare som är flyktingar resp. UAT-sökande lill statistiska
cenlralbyrån. Socialhjälpen till utländska medborgare skulle därmed kunna
redovisas efter hjälptagarens status som UAT-sökande, flykting eller utländsk
medborgare med UAT. En sådan redovisning är enligt EIFO:s åsikl värdefull, inte
minst mot bakgrund av de överväganden som arbetsgruppen gör om behovet av
framlida översyn av det föreslagna ersältningssyslemet. Helsl bör en sådan
redovisning ingå i den löpande statistiken och las fram åriigen.

Det
är troligt alt en betydande och under senare år slarkl växande andel av
samhällets kostnader för olika ätgärder för invandrare avser åtgärder för
personer som söker UAT. Detla gäller inte enbart socialhjälpskoslnader ulan
även koslnader för t.ex. invandrarbyråer, lolkservice elc. Mot den bakgmnden
är det en allvariig brisl i vår kunskap om invandringen och invandrarna atl vi
saknar nästan all kunskap om de utlänningar som vislas i Sverige utan atl vara
eller bli kyrkobokförda.

Delta
gäller såväl gmppens sloriek som sammansättning med hänsyn till ålder,
medborgarskap och kön, liksom vistelsetider i Sverige, anledning till inresa
och sätl alt försörja sig här. Del torde inte vara möjligt atl fä en
heltäckande sådan statistisk redovisning, del är ej heller realistiskt alt räkna
med löpande statistiska redovisningar av delta slag under de närmaste åren. Men
det borde vara möjligt alt utan alllför stora koslnader genomföra
engängsundersökningar som belyser åtminstone vissa kalegorier bland de aktuella
personerna. Den kalegori som då i första hand bör närmare kartläggas är
utomnordiska medborgare som söker UAT efter inresa till Sverige.

Undersökningar av della
slag synes vara en förulsällning för att som arbetsgruppen föreslår ompröva det
föreslagna systemet för ersätlningar lill kommuner med sikte på mera
schablonmässiga ersältningar. EIFO är givetvis beredd att medverka vid
planeringen och genomförandel av sådana undersökningar.

Svenska
kommunförbundet

Slyrelsen
beklagar atl arbetsgmppen inte ansett fömtsättningar föreligga atl gå över till
etl schablonsystem som tar hänsyn säväl till insatser för flyktingar som till
insatser för personer som väntar på arbets- och uppehållstillständ. Genom det
föreslagna systemet kommer statsbidragsadministralionen också fortsättningsvis
atl vara betungande. Styrelsen beklagar också all kommunerna, genom det
föreslagna systemet, inle heller kommer atl få

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 88

ersättning
för de olika kommunala insatser som görs för att hjälpa personer som väntar på
uppehållstillstånd. Styrelsen anser vidare atl den föreslagna procentregeln
skall utgöra en viss proceni av hela den utgivna socialhjälpen till flyktingar
och personer som väntar på uppehållstillstånd och inte begränsas till aU avse
enbarl proceni av ersatt socialhjälp till flyktingar. Styrelsen anser dessutom
all den föreslagna procenlnivån är för lågt satt med hänsyn till de kostnader
som avses bli läckta.

Den
s.k. nyktingulredningen föreslog atl kommunerna skulle få extra ersättning från
slaten vid extraordinära situationer exempelvis vid slora flyktingströmmar.
Slyrelsen beklagar atl inte arbelsgruppen beaktat della förslag vid
siatsbidragsöversynen. Della med tanke på den stora anspänning som kommunerna
får kännas vid när ett stort antal flyktingar eller personer som väntar på uppehållstillstånd
oväntat bosätter sig i kommunen.

De
föreslagna ersällningsreglerna medför också att tre olika myndigheter
fortfarande blir inkopplade ifråga om statsbidragen vilkel får anses olyckligt
ur administrativ synpunkl. Om förslagen genomförs blir del länsstyrelsen som
får ansvaret för utbetalning och kontroll av ersättningarna. Invandrarverket
fär ansvaret för den centrala samordningen av anslagel medan ansvarel för
statens ersäUning för den familjepedagogiska verksamhelen bland flyktingar
ligger kvar på socialstyrelsen.

Slyrelsen
anser au statlig ersättning till kommunerna för tid under vilken ufiändsk
medborgare väntar på uppehållstillstånd inle skall begränsas til! enbart hjälp
till försörjningen ulan avse all ulgiven socialhjälp enligt 12 eller 13 § ShjL.
Styrelsen anser vidare att någon regel inte skall intas i lagen om alt
ersättningen skall begränsas till atl omfalla en lid om högsl tre månader efter
laga kraft vunnet beslul om förpassning för den vars ansökan om uppehällslillstånd
avslagits. Ersättningen bör i dessa fall ulgå tills dess förpassningen
verkställs.

Slyrelsen
vill slutligen sammanfattningsvis framhålla att arbetsgruppens förslag inte
tillgodoser kraven från bl.a. Kommunförbundet på ell rimligl statsbidrag och en
enkel administration. Förslagen i dess nuvarande utformning bör därför-enligt
styrelsens mening- inte läggas till grund för ett beslut om förändrat
statsbidrag.

Landstingsförbundet

I nu
föreliggande utredning behandlas de ersättningar av statsmedel för flyktingar
som utgår till sjukvårdshuvudmännen myckel kortfattat. Ersättning för sjukvård
för personer med flyktingstatus utgår enligt det s.k. utomlänsavlalel. Under är
1978 utbetalades drygt 3,2 miljoner kronor. Utredningen hävdar att denna
ersättning är av ringa ekonomisk belydelse för sjukvårdshuvudmännen och all den
medför ell administrativt merarbete som inte står i rimlig proportion till
ersäUningens storlek. Med anledning härav föresläs atl bidraget fill
sjukvårdskostnader för flyktingar avskaffas.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 89

Arbetsgruppen
ultalar vidare atl den inle har atl ta ställning till eventuell kompensation
lill landstingen för bortfallet av statsbidraget.

Landslingsförbundel
delar inle arbelsgmppens uppfattning. På samma sätt som gäller för kommunerna
är ersättningen ojämnt fördelad mellan sjukvårdshuvudmännen. De huvudmän som
inom silt förvaltningsområde har att bereda vård för relativt slora gmpper
flyktingar erhåller ett icke oväsentligt bidrag till sina koslnader. Vad avser
erforderiiga rutiner för ansökan om statsbidraget medför detta etl myckel
obetydligt merarbete för sjukvårdshuvudmännen. Vid varje inskrivning i sluten
vård måste nämligen alltid patientens bosätlningsförhällande utredas, dvs. man
måsle klariägga om patienten är inomläns- eller ulomlänsbo, och då det gäller
ulländsk patient som saknar bosättning i riket huruvida vederbörande omfattas
av konvention eller ej. Del är främsl detta oundvikliga arbete som kan vara
betungande.

Mot
bakgrund härav kan landstingsförbundet inte tillstyrka arbetsgruppens förslag
i de delar det berör sjukvårdshuvudmännen. I den mån nuvarande regler för
ersällning av statsmedel för flyktingar skall ses över, bör della enligt
förbundels mening ske vid ordinarie överiäggningar i dessa frägor mellan
företrädare för sjukvårdshuvudmännen och regeringen om den allmänna
försäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen.

Stockholms
kommun

Stockholms
kommun har som svar på remissen åberopat vad sociala centralnämnden och
drätselnämnden anfört. Nämnderna har i sin tur åberopat av socialförvaltningen
resp. kammarkontoret angivna tjänsteutlåtanden.

Socialförvaltningens
synpunkter Förenklad administration

Socialförvaltningen
är i huvudsak positiv till arbelsgmppens förslag till konstruktion av
statsbidragssystemet. Nuvarande ersättningsregler är myckel krångliga och
tidsödande att hantera. Ansökningsförfarandet kräver en gmndlig genomgång av
socialregisterakten i varje individuelll hjälpfall och har även inneburit alt
kommunen fått avstå frän att söka vissa former av ersättning.

Förslagel
innebär atl administrationen förenklas även om del individuella
ansökningsförfarandet kvarstår belräffande socialhjälpen. Före detaljutformningen
av ansökningsmlinerna är det dock svårt att uttala sig om hur stor den
administrativa vinslen blir. Förvallningen framhållei att rutinerna bör
ulformas så att kommunerna kan anpassa den lill säväl hell manuell hanlering
som databearbetning i större eller mindre ulslräckning. Antalet
ansökningsärenden kommer för Slockholms kommun atl röra sig om 3 000-4 000 per
år. Del är iveksamt om datamtiner över huvud taget går atl tillämpa

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 90

och/eller
att de kommer alt medföra några ytterligare administrativa besparingar.
Förvaltningen förutsätter alt detaljutformningen av ansökningsrutinerna kommer
atl ske i nära samräd med de kommuner som har de flesla flyklingärendena.

Förvaltningen
instämmer i arbetsgruppens bedömning att det i nulägel inte gär att genomföra
en längre gående schablonisering av ersättningen. Förvaltningen är också
positiv till bibehållandet av nuvarande ersättning för familjepedagogisk
verksamhet enligt arbetsgruppens förslag. Bidraget bedöms ha stor effekl på
utvecklandet av verksamheten.

Utvidgad
ersällning

Under
är 1978 fick kommunen 9 miljoner kronor i ersättning för socialhjälp fill
flyktingar och 3 miljoner kronor för personer som väntar på uppehållstillständ.
Dä ersällning enligl nuvarande regler sökes kontinueriigt kan inte siffrorna
relateras till samma år som den utgivna hjälpen. Ersättningens sloriek har dock
under de tre senasle åren sfigit snabbt. Knappl en fjärdedel av den totall i
landet utgivna ersättningen för socialhjälp lill flyktingar och nästan hälften
av ersättningen för personer som väntar på uppehållstillstånd går lill
Stockholms kommun, räknal på ersättningen för år 1978. Någon uppskattning av
hur mycket Stockholm teoretiskt skulle kunna erhålla i ersättning med nuvarande
regler är inte möjligt all göra.

Med
arbetsgmppens förslag beräknas Stockholms kommun fl en utökad ersättning för
personer som väntar på uppehållstillständ. Del är dock svårt alt med nägon
högre grad av exakthet uppskatta ökningens storiek, vilket sammanhänger dels
med bristfällig statistik och dels med det faktum att invandringen till Sverige
ändrat karaklär under senare år.

Kommunen
kommer även atl få en utökad ersättning med anledning av det 25-procentiga
påslaget på utgiven socialhjälp till flyktingar, då ersättning tidigare inte
sökts för kostnader ulöver socialhjälp. Kommunens storiek och det stora antalet
ulomnordiska medborgare har medfört svårigheter att särskilja
ersättningsberättigade personer från övriga ulomnordiska medborgare. Under år
1979 har Stockholm dock börjat alt söka ersättning för bantillsynskostnader och
lolkhjälp i den utsträckning som bedömts möjlig.

Förvattningens
förslag lill ändringar

Arbetsgruppen
förutsätter atl nuvarande ersättningsnivå kommer att upprätthållas för de
personer som filt flyktingstatus. Förvaltningen anser dock att förslaget inte
garanterar detta dä de administrativa förenklingarna i vissa siycken sker på
bekoslnad av den individuella prövningen av ersätl-ningstidens längd.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 91

En
stor del av flyktingarna har kommil lill Sverige frän mitlen av 1970-talet
varför det är svårt att i nulägel ultala sig om hur pass varaktigt deras hjälpbehov
kommer alt bli. Invandringen av åldriga nära anhöriga till personer redan
bosatta i landet kan beräknas öka de närmasle åren Den framtida
arbetsmarknadsutvecklingen inverkar på flyktingarnas hjälpbehov. Familjer med
många barn kan bli socialhjälpsberoende under relalivi lång tid. Förvaltningen
anser därför alt varaktigt hjälpbehov bör utgöra grund för rätt till ersättning
utöver huvudregeln och att arbetsgmppens förslag mäste omarbetas i detta
stycke.

Förvaltningen
kan av skäl som ovan redovisats inle ultala sig om det procentuella påslagets
sloriek verkligen täcker den ersättning som utgär enligt nuvarande regler
Påslaget bör dock även omfalta personer som väntar på beslut om
uppehållstillstånd. Kommunen kan inte påverka handläggningsliderna för beslut
om uppehållstillstånd. Länga väntetider medför både höga socialhjälpskostnader
och koslnader i övrigt som inte nämnvärt skiljer sig från kostnaderna för dem
som filt besked om flyktingstatus. Barntillsyns-kostnader förekommer inte i
någon större utsträckning men kostnaderna för lolkhjälp och andra insatser kan
mänga gånger bli högre för dem som går i ovisshel om de skall fl stanna i
landet eller ej. Administrationskostnader ingär inte i påslaget, men det
förtjänar alt påpekas i detta sammanhang, atl dessa kostnader kan vara högre
för nyanlända personer. Härtill kommer att ersättning för de kostnader påslaget
omfaltar, enligl nuvarande regler ulgår i efterhand under tid då flyktingen
omhändertagits av arbetsmarknadsverket. Förvaltningen inslämmer i alt förkortade
väntelider för beslut om uppehällslillstånd är mycket angelägna. Påslagets
konstruktion kommer också aU innebära att kommunens ersättning automatiskt
sjunker i kronor räknat då väntetiderna förkortas.

Ersättning
bör utgå för personer ulan flyktingstatus en viss lid efler det all beslul om uppehällslillstånd
meddelals, förslagsvis enligt samma schablonregel som gäller för dem som
förpassas eller eljest lämnar landel. Tiden från beslutet om uppehållstillstånd
till dess atl tryggad försörjning genom arbele eller ulbildning ordnats kan
ibland vara läng.

Förvaltningen
finner del angeläget att frivilliga organisationers möjligheter till värd av
eller understöd till flyktingar inte försämras. Enkla former för statsbidrag
till sådana organisationer bör vara möjliga att utforma och utesluter inte
kommunala bidrag till verksamheten.

A
nsökningsperioder

Ansökningstiden
för ersätlningsärenden före år 1980 enligl del gamla systemet måste kraftigt föriängas.
Avveckling pä så kort lid som föreslås är inle möjlig för Stockholm. De
nuvarande handläggningsrutinerna innebär aU ersättning i flyktingärenden för hjälpfall
under är 1979 i huvudsak påbörjas

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 92

under
hösien 1980. Kommunen kan inle ulan stora förstärkningar av sin ansökningsenhet
tidigarelägga ansökningarna, då interkommunal ersällning och ersättning frän slaten
för obligatorisk socialhjälp sökes jämsides med flyklingärendena. Länsslyrelsen
har medgivit dispens från den i socialhjälpslagen fastställda ansökningstiden,
vilkel innebär atl kommunen söker statlig ersällning hela året efter den
utgivna hjälpen. Varje är granskas över 15 000 socialregisterakter i
ersättningshänseende. En successiv avveckling av det gamla ersättningssystemet
i flyktingärenden måste därför ske under är 1980 och försia halvåret 1981 för
all kommunen inte skall gå miste om ersättning för sä gott som hela år 1979. En
konsekvens av delta blir alt en föriängning av försia ansökningsperioden enligt
de nya reglerna också är nödvändig. Om Stockholm inte kan tillgodoses i sina
önskemål om föriängda ansökningslider enligt ovan bör dispens kunna medges.

Före
detaljutformningen av ansökningsrutinerna finner förvaltningen del svårt atl ta
slällning lill om ansökningarna enligl de nya reglema framledes hinner
färdigställas på sä kort lid som föreslås. Dataframställda individsammandrag
över ulgiven socialhjälp framslälles efter hjälparets utgång och kan inte
beräknas vara distribulionsklara förrän i slutet av januari månad, vilket
innebär en ansökningslid på enbart två månader.

Ansökan
om särskild invandrarersättning ligger flera är tillbaka i tiden för atl
eventuella besked om flyktingstatus skall kunna erhållas. Förvallningen
föreslåratt överiäggningar upptas mellan kommunen och socialslyrelsen om
förslag till schablonersättning för åren fram till 1980.

Kammarkontorets
synpunkter

I likhel
med socialförvaltningen finner kammarkontoret alt det föreliggande
utredningsförslaget inrymmer betydande förtjänster, inte minst i administrativt
hänseende. Tillämpningen av nu gällande bidragsregler kräver en omfaltande
administration. Enligt vad som redovisats i utredningen ägnar sig enbart i
Stockholms kommun 18 årsarbetskrafter ät den direkla bidragsadministrationen
och då har kommunen ändå inte sökt ersättning för alla kostnader som är
ersättningsbara därför att detta har bedömts kräva alltför omfattande arbete.

Socialförvaltningen
har dock i sitt yttrande pekat på vissa ofullständigheter i
utredningsförslaget. Bl.a. framhåller förvaltningen att kommunens kostnader
för lolkhjälp och administration m.m. för de som väntar på uppehållstillständ lill
sin lotala storlek inte nämnvärt skiljer sig frän kostnaderna för de som
erhållit flyktingstatus. Den finner det därför väl så motiverat med det 25-procentiga
påslaget pä socialhjälpsbidraget för även dessa. På angivna gmnder biträder
kammarkontoret denna slutsats och detta i synnerhet som behovet, och därmed
kommunens kostnader, för insatserna är avhängig den tid de statliga organen
behöver för sin handläggning av de respektive ansökningarna om
uppehållstillstånd.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 93

Kammarkontoret
biträderockså socialförvaltningens synpunkt att även för viss lid efter det att
positivl besked om uppehållstillstånd lämnats bör ersättning lill kommunerna
för utgiven socialhjälp etc. medges. Ihägkommas skall ju atl det enbart är
fråga om ersättning för havda koslnader. Det syns inle kammarkontorel rimligt
att kommunen belastas med koslnader som är avhängiga omständigheter kommunen inle
ytterst råder över såsom beträffande t.ex. arbetsmarknadspoliliska åtgärder.

De
här berörda ersättningsfrågorna är av stor betydelse för Slockholm eflersom
kommunen i egenskap av rikets "centralort" kommil alt fä ulge mnt
hälften av den totala socialhjälpen lill personer som väntar på beslut om
uppehållstillstånd. Runl hälften av de s.k. spontaninvandrarna söker sig
således till Stockholm.

De i
utredningens och socialförvaltningens yttrande redovisade ekonomiska
konsekvenserna vid elt genomförande av förslagen är endast av mycket summarisk
karaktär. Klart lorde dock vara att i varje fall Stockholm får bättre
kostnadsläckning än vad som eljest blivit fallet. Härtill kommer de besparingar
som förväntas kunna göras på den administrativa sidan och som en följd av den
föreslagna förenklade hanteringen av bidragsansökningarna. De ersättningsbelopp
del rör sig om för kommunens del kan på årsbasis och med utgångspunkt från 1978
års förhållanden uppskattas ligga i intervallet 15-20 Mkr.

Malmö
kommun

Kommunstyrelsen
får, med hänvisning lill vad som anförts i bilagt ufiätande från sociala cenlralnämnden,
för kommunen tillstyrka de i utredningen redovisade förslagen.

I
förslaget konstateras med rätta att nuvarande ersättningsregler är olympliga
och kräver en omfaltande administration såväl hos kommunerna som hos de
statliga myndigheler som behandlar kommunernas ansökningar om ersättning.
Förslaget innebär atl beräkningsgmnderna och ansökningsförfarandet förenklas
samt att ersättningen till kommunema betalas ut väsentligt snabbare än idag.

Sociala
centralnämnden instämmer i utredningens förslag all kommunerna även i
framtiden skall fl ersättning för socialhjälp till flyktingar och utländska
medborgare som väntar under den lid deras ansökningar om uppehållstillstånd
behandlas. Dessa invandrare tenderar att bosätta sig främst i några fl
kommuner, varför etl slopande av den stafiiga ersättningen skulle få orimliga
konsekvenser för dessa kommuner.

Sociala
centralnämnden ser också posilivt pä utredningens förslag atl socialhjälp skall
ersättas under 2 är efter del år då uppehållstillstånd beviljats. Utredningen
föreslår vidare att övriga kostnader för social service såsom barn- och
äldreomsorg skall ersättas av staten genom ett 25-procentigt påslag pä
socialhjälpen. Såvitt sociala cenlralnämnden kan bedöma kommer detta

8 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 38

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 94

schablonmässiga
tillägg att ungefäriigen molsvara de nuvarande slatliga ersättningarna för
samma ändamål. Under alla förhållanden kommer den snabbare utbetalning som blir
följden atl ge vinsier för kommunen genom att ränteförlusterna minskar
betydligt.

För
närvarande måsle kommunen söka ersättning för sina kostnader för flyktingar hos
tre olika slalliga myndigheter. Förslaget innebär alt endast en myndighel, länsslyrelsen,
kommer alt handlägga dessa ärenden, en förändring som förenklar handläggningen
för kommunen.

Sociala
centralnämnden biträderockså förslagen om de tidsperioder under vilka
ersättning skall ulgå. Det är adminislralivt krävande att särskilja kostnader
som uppstått före och efter beviljande av uppehällslillstånd och en sådan särredovisning
är idag inte nödvändigt för någol annat ändamål än för ersättning från staten.

Sociala
centralnämnden vill med hänvisning lill del anförda tillstyrka
utredningsförslag till ersättningssystem som enligt sociala centralnämndens
bedömning innebär väsentliga administrativa förenklingar.

Norrköpings
kommun

Ersättningsregler

Kortfattat
innebär förslaget att kommunens samlliga socialhjälpskostnader för dessa
personer ersattes av statsmedel med tillägg av 25 procent för administration,
barnomsorg, fritidsoch kulturinsatser, tolkservice, äldreomsorg, hemtjänst och
ätgärder enligt värdlagarna. Vidare innehåller förslaget en förenkling av ersällningsreglerna,
vilkel sociala centralnämnden finner angeläget atl tillstyrka.

Norrköpings
kommun åsamkas varje år stora koslnader för sociala stödåtgärder till
flyktingar och personer som väntar på beslut om uppehålls-tillstånd/arbetstillsländ.
Socialslyrelsen har under är 1978 beviljat kommunen ersällning med 2,5 milj.
kr. avseende år 1977.

Promemorians
förslag lill nya ersättningsregler kan bedömas ge kommunen avsevärt lägre
bidrag än nuvarande bestämmelser. Enligt sociala centralnämndens uppfattning
borde ersättningsregeln ändras sä att full läckning ges för
barnomsorgskostnader och därutöver minst 50 procent på ulgiven socialhjälp.
Denna ersättningsregel bör även omfatta person under tid dä ansökan om uppehållstillslånd
behandlas och, om ansökan avslages, inom tre månader efter lagakraflvunnet
beslut om förpassning eller verkställighet av förpassning.

Skälet
härför är, att även den spontana invandringen är en slallig angelägenhet och
skall således ej drabba vissa enskilda kommuner. För att garantera samma
service för dessa som den reglerade invandringen, bör

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 95

schablonersättningen
molsvara kommunens kostnader.

1
en lidigare promemoria i ärendet anförde bl.a. kommunförbundet atl kommunernas
ersättning för administration, fritidsoch kulturinsatser, tolkservice,
äldreomsorg, hemtjänst och ätgärder enligt barnavärds- och nykter-helslagarna
borde ulgå med högre belopp.

Familjepedagogisk
verksamhel

Sociala
centralnämnden tillstyrker promemorians förslag att kostnader för familjepedagogisk
verksamhet lägges utanför det schablonmässiga påslaget och tills vidare
ersattes på samma sätl som hittills.

Nämnden
önskar samtidigt erinra om familjepedagogernas osäkra anställningsförhållanden
genom atl medgivande lill fortsatt verksamhel inle sällan erhålles mycket sent
under gällande tillståndsperiod. För arbetstagare som saknar annan
anställningsform hos kommunen upplevs anställningsvillkoren osäkra. För
sociala centralnämnden medför delta ibland svårigheier att rekrytera lämplig
personal lill familjepedagoguppgifterna.

Övergångsbestämmelser

I
föreliggande förslag anges alt "äldre bestämmelser gäller för kostnader
som uppkommit före ikraftträdandet. Ansökan om ersättning för sådana kostnader
skall ha inkommit lill socialslyrelsen resp. polismyndigheten senast 30 juni
1980."

Nämnden
vill erinra om att ansökan om ersättning enligt nuvarande bestämmelser kräver
betydande personalinsatser och vill därför förorda att ansökan enligt äldre
bestämmelse framskjutes och skall ha inkommit senast den 31 december 1980.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis
vill sociala centralnämnden som yttrande över förslagel till nya
ersättningsbestämmelser föreslå

att
promemorians förslag lill förenkling av ersättningsregler tillstyrkes, med den
ändringen

atl
kommunens kostnader för barnomsorg lill dessa personer i sin helhet

ersattes av statsmedel

all
ersättning för "andra åtgärder" föresläs ulgå med 50 procent av ulgiven
socialhjälp

att
ersäUning för "andra åtgärder" utgår även för personer utan flyktingstatus
under tid då ansökan behandlas eller om ansökan avslagits, inom tre mänader
efter lagakraflvunnet beslul om förpassning eller verkställighet av förpassning

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 96

att
kostnader för familjepedagogisk verksamhet ersattes enligt särskilda regler som
hittills, alt ålgärder vidtages för att motverka familjepedagogernas osäkra
anställningsförhållanden, samt att senaste datum för ansökan enligl äldre
bestämmelser anges lill 31 december 1980.

Södertälje
kommun

Södertälje
kommun har erhållit ovanstående rapport för yttrande. De ekonomiska
konsekvenserna för Södertälje kommun skulle bli att kommunen föriorar
statsbidrag på närmare 9 000 000 kronor 1980, om förslaget genomförs. Orsaken
till att Södertälje kommun drabbas sä hårt ekonomiskl av förslaget, är att
kommunen under senare är haft en betydande assyrisk invandring. Regeringen har
hittills ersatt kommunen för de särskilda kostnader som denna invandring
medfört.

Södertälje
kommun hemställer all särskild hänsyn las till den assyriska invandringen.
Denna är idag koncentrerad till Södertälje kommun av särskilda orsaker, som kan
vidimeras av invandrarverket. Del synes rimligl atl anla att del tar lång lid
innan de assyriska invandrarna hell inlemmats i del svenska samhället. Det kan
då inle vara rimligl atl Södertälje kommun ensamt skall bära dessa kostnader.

Södertälje
kommun finner det nödvändigl atl förslagel revideras, så alt vissa undantag kan
göras beträffande rätt till slallig ersättning för socialhjälp, enligl 12 §
socialhjälpslagen, som lämnats till icke svenska medborgare. Ett exempel på
sådant undantag bör vara när en kommun ensam får svara för en betydande
invandring, jämfört med riket i sin helhet.

Botkyrka
kommun

Administration

Socialkontoret
är i huvudsak positiv till arbetsgruppens förslag till konstruktion av
statsbidragssystemet. Nuvarande ersättningsregler är bäde administrativt
besvärliga och kostsamma för kommunen. Ansökningsförfarandet kräver en
grundlig genomgäng av socialregisterakter i varje individuellt fall och
ersättningar för kostnader ätersökes från tre statliga myndigheter.

Arbetsgruppens
förslag innebär alt administrafionen av bidragssystemet förenklas även om det
individuella ansökningsförfarandet kvarstår beträffande socialhjälpen.
Socialkontoret anser att det är svårt att uttala sig om hur stor den
administrativa effektiviseringen blir eftersom detaljutformningen av ansökningsrutinerna
inle är beskrivna. För att effektivisera administrationen förutsätter
socialkontoret att detaljutformningen av ansökningsrutinerna kommer att ske i
nära samråd med de kommuner som har flest flyktingärenden.

Arbetsgruppen
bedömer att det i nuläget inte är möjligt alt genomföra en

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 97

längre
gående schablonisering av ersättningssystemet. En längre gående schablonisering
skulle innebära att ersättning utgär med elt fasl belopp för varje flykting och
person som sökt uppehålls- och arbetstillstånd och som är bosatt i kommunen.
Arbetsgruppen påpekar att ell sådant system bör kunna aktualiseras igen.

Socialkontoret
inslämmer i arbetsgruppens bedömning att del i nuläget inle går att genomföra
en längre gående schablonisering av ersättningen eftersom det statistiska underiaget
är bristfälligt vad avser socialhjälpsbehovet bland flyktingar och UAT-sökande.
Socialkontoret förutsätter att del försatta utredningsarbetet med
ersättningssystemet bedrivs i nära samarbele med kommuner som har slor erfarenhel
av flyktingverksamhet.

Ersättning

Under
år 1978 ansökte kommunen om ersättning för 10 miljoner kronor hos
socialstyrelsen och länsstyrelsen. Då ersättning enligt nuvarande regler sökes kontinueriigt
kan inte siffrorna relateras till samma är som den utgivna socialhjälpen.
Ersättningens storlek har dock under de senaste åren ökat kraftigt.

Med
arbetsgruppens förslag beräknas Botkyrka kommun fä en utökad ersättning för
personer som väntar på uppehållstillslånd. Det är dock svårt alt med någon
högre grad av exakthet uppskatta ökningens storlek, vilket sammanhänger dels
med bristfällig statistik och dels med det faktum atl invandringen till Sverige
ändrat karaktär under senare år.

Socialkontorets
förslag till ändringar

Arbetsgruppen
förutsätter att nuvarande ersättningsnivå kommer att upprätthållas för de
personer som erhållit flyktingstatus. Socialkontoret anser atl förslaget inte
garanterar detla eftersom de administrativa förenklingarna i vissa stycken sker
på bekostnad av den individuella prövningen av ersättningens längd.

En
stor del av flyktingarna har kommit lill Sverige under den senare delen av 1970-talel
varför det är svårt att i nuläget uttala sig om hur varaktigt deras hjälpbehov
kommer att bli. Invandringen av åldriga nära anhöriga till personer redan bosatta
i landet kan beräknas öka de närmaste åren. Den framtida utvecklingen av
arbetsmarknaden i Sverige inverkar pä flyktingarnas hjälpbehov. Familjer med
mänga barn kan bli socialhjälpsberoende under relativt lång tid. Socialkontoret
anser därför att varaktigt socialhjälpsbehov skall utgöra grund för rätt till
ersättning utöver huvudregeln och au arbetsgruppens förslag måste omarbetas i
detta stycke.

Av
skäl som tidigare redovisats anser socialkontoret det svårt atl med exakthet
uttala sig om det föreslagna procentuella tilläggets storlek verkligen

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 98

läcker
den ersättning som ulgår enligt nuvarande regler. Vid försök till jämförelse
mellan nuvarande och föreslaget nytt ersättningssystem visar socialkontorets
resultat att nu gällande ersättningssystem är ekonomiskl fördelaktigare för
kommunen. Med ulgångspunkt från verksamheten under

1978 visar
kontorets beräkningar pä ett intäktsbortfall netlo pä mer än 2

miljoner kronor. Beräkningarna visar vidare atl förslagel innebär en ekono

misk omfördelning mellan slal och kommun som kan förväntas få konse

kvenser för invandrartäla kommuner. Som tidigare påpekats är socialkonto

ret i huvudsak positiv till arbetsgruppens förslag till konstruktion av

statsbidragssystemet. Däremot anser socialkontoret det av arbetsgruppen

föreslagna procentuella lilläggel dåligt underbyggt och för lågt beräknat och

alt arbetsgruppens förslag i detta slycke måste bli föremål för omarbetan

de.

Socialkontoret
anser vidare atl det procenluella schablonlilläggel också skall omfatta de
personer som väntar på beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. Kommunen kan
inte påverka handläggningstiden för beslut om uppehålls- och arbetstillstånd.
Långa väntetider medför både höga socialhjälpskostnader och kostnader i övrigt
som inte nämnvärt skiljer sig från kostnaderna för dem som fåll besked om nyklingslatus.
Kostnader i samband med besök på socialbyrå och kostnader för lolkhjälp samt
andra insatser är normalt högre för de personer som gär i ovisshet om de skall
få stanna i landet eller inle. Administrationskostnader ingår inle i det
föreslagna procentuella påslaget men dessa kostnader är i de flesta fall högre
för nyanlända personer. Till detla kommer alt ersättning till kommunen för de
kostnader lilläggel omfattar enligt nuvarande ersättningsregler utgår i
efterhand under väntetiden för de personer som erhållit flyktingstatus.
Socialkontoret instämmer i det angelägna atl förkorta väntetiden för beslut om
uppehållstillstånd.

Socialkontoret
anser att ersättning skall utgä för personer utan flyktingstatus en viss lid
efter del att besked om uppehållstillslånd meddelals. Tiden för beslut om
uppehållstillstånd till dess atl tryggad försörjning genom arbete eller
utbildning ordnats kan erfarenhetsmässigt vara lång. Socialkontoret anser att
för dessa fall bör någon schablonregel kunna utarbetas.

Arbetsgruppens
förslag om att statsmedel inte skall ulgå till frivilliga organisationer som
arbetar med flyktingar kan socialkontoret inte instämma med. Socialkontoret
finner det angeläget alt frivilliga organisationers arbete med flyktingar inte
försämras. Ersättningssystemet lill sådana organisationer bör vara möjligt att
utforma och utesluter inle kommunala bidrag till verksamheten.

Ansökningstiden
för ersätlningsärenden före är 1980 enligl nuvarande regler måste förlängas. En
avveckling på så kort tid som föreslås av arbelsgruppen är inte möjlig för
Botkyrka kommun. Nuvarande handläggningsruliner innebär att ersättning i
flyktingärenden för hjälpfall under år

1979 i
huvudsak påbörjas under våren 1980 då interkommunal ersättning från

staten för obligatorisk socialhjälp ätersökes jämsides med flyktingärenden.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 99

Varje
år granskas drygt 2 500 socialregisterakter i ersättningshänseende. En
successiv avveckling av det nuvarande ersäuningssystemet i fiyktingärenden
måste därför ske under år 1980 för atl kommunen inte skall gå miste om
ersättning. En konsekvens av delta blir alt en förlängning av första
ansökningsperioden enligt de nya reglerna också är nödvändig. Om kommunen inte
kan tillgodoses i sina önskemål om förlängda ansökningstider bör dispens kunna
medges.

Före
detaljutformningen av ansökningsrutinerna kan socialkontoret inle ta ställning
till om ansökningar enligt de nya reglerna hinner färdigställas på så korl lid
som arbetsgruppen föreslår. Del individsammandrag över utbetald socialhjälp som
det av kommunen anlilade dataföretaget framställer efter hjälparets utgång, kan
enligl nuvarande rutiner inte vara distributionsklar lidigasl förrän under
februari månad. Del skulle för Botkyrka kommun innebära i bästa fall en
ansökningstid pä en månad.

Hallstahammars
kommun

Beskrivningen
av kommunernas, länsstyrelsens, socialstyrelsens och rikspolisstyrelsens adminislralion
som finns återgiven på sidorna 17 och följande är hell riklig enligt de
erfarenheter vår kommun har haft av flyktingfrågor. Hallstahammar har en rik erfarenhel
av flyktingfrågor eftersom kommunen både under 60- och 70-talet tagit emot ett
stort antal både organiserat och illegalt invandrade flyktingar.

Förslagel
att slaten även skall ersätta kostnader för icke svenska medborgare under den
tid deras ansökningarom uppehållstillstånd behandlas och atl ansvarel för denna
hjälp hell läggs på kommunen hälsas med tillfredsställelse. Förslaget att
ersättning skall ulgå för socialhjälp m.m. som lämnas flyktingen under hela det
år det första beslutet om uppehållstillstånd som flykting fattades saml tvä
kalenderår därefter med möjlighet till föriängning p.g.a. sjukdom eller
handikapp kan under perioder med svår arbetslöshet vara synneriigen
ofördelaktigt för den mottagande kommunen.

Förslaget
att överflytta beslutanderätten i ersättningsfrågor till länsstyrelserna anses
fördelaktigt under förutsättning att länsslyrelsernas personal får den Ulbildning
som behövs.

Förslaget
att del 25 96 påslaget skalt täcka koslnader som kommunen idag får ersatta
avseende barnomsorg, social hemhjälp, åtgärder enl. barnavårds-och nykterhetsvårdslagarna,
lolkhjälp samt den föreslagna ersättning för visst psykiatriskt, psykologiskt
och kuralivt stöd åt flyktingarna kan kommunen absolul inte acceptera.

Orsaken
till detta är resultatet av en ekonomisk översikt som gjorts över den hjälp som
ersatts av staten avseende flyktingar under tre år tillbaka i tiden. Ersällning
har sökts och erhållits för barnomsorg, hemhjälp samt lolkhjälp.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 100

Dessa
ersätlningar utgjorde andra halvåret 1976 117 96 av den socialhjälp som
ersatts. År 1977 utgjorde de 70 96 av socialhjälpen. År 1978 utgjorde de 52 %
av socialhjälpen och under försia halvärel 1979 hårde ulgjorl 41 % av den
socialhjälp som utbetalats. Siörsta ersäitningsposien efter socialhjälpen utgör
barnomsorgen.

För
att bereda barn till flyktingar plats i kommunal barnomsorg krävs extra insalser
i form av ökad personaltäthet eller förminskade barngrupper beroende på att
dessa barn inle enbart har språksvårigheter utan oftast också psykiska
störningar. Den slalliga ersällningen för hemspråksträning läcker bara en
bråkdel av dessa extrakostnader. Den situationen alt samlliga flyktingfamiljer
klarar sin ekonomi utan kommunalt stöd, men alt deras barn finns i kommunal
barnomsorg kan mycket väl vara en realitet inom något år, och med det nuvarande
förslaget skulle della innebära att kommunen inte erhöll någon som helst ersällning
för den fördyring av barnomsorgen som man fått kännas vid. Vi hävdar därför
bestämt att ersättningen för fördyrade kostnader inom barnomsorgen skall ligga
utanför schablonpåslaget,

Schablonpåslaget
bör endast ses som en ersättning för den administrativa merbelaslning som en
kommun helt självklarl får då den tar emol flyktingar. Vissa smärre svåradministrerade
bidrag såsom ersättning för hemhjälp, åldringsvärd, lolkservice m.m. bör räknas
in i 25 96 regeln.

Hallstahammars
kommun är i stort positiv till den föreslagna förordningen, men kräver att
ersättningen till barnomsorgen skall ligga utanför det schablonmässiga
påslaget.

Laxå
kommun

Laxå
kommun har under en följd av år tagit emot flyktingar och invandrare från de
nordiska länderna. Hjälpbehoven hos dessa människor har varit varierande, frän
fullständig utmstning till tillfällig hjälp till livsuppehället. Större delen
av dessa kostnader har ersatts av statsmedel via länsstyrelsen.

Med
tanke pä de ofla stora utgifter delta medför för en liten kommun med hårt
ansträngd ekonomi, skulle det i fortsättningen bli svärl att utan en
standardsänkning efter en social nedrustning klara omtanken om vara invandrare.
Vi behöver bara som exempel nämna att delkontot socialhjälp under år 1978
kostade 762 000 kronor. Av denna summa gick 170 600 kr. som hjälp till
utländska medborgare. Till delta får man sedan lägga ej särskilt specificerade
kostnader för administration.

Av
här anförda skäl är det helt naturiigt att nämnden finner socialutredningens
principbetänkande (SOU 1974:39) böra ligga fill gmnd för ett kommande beslut i
ärendet. Nämnden ansluter sig även till vad som framkommit i promemorian
"Sverige och flyktingarna" (Ds A 1978:1), där arbetsgruppen talar om
en förenkling av bidragsadministrationen, utgivande

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 101

av
ersättning med fasta belopp för olika typer av ersättning m.m.

Vi
ansluter oss även lill förslaget om borttagande av "ettårsgränsen"
och förordar atl ersättning av statsmedel flr utgå lill dess all flyktingen kommil
i ordnade förhållanden.

När
det gäller administrationen av hjälpen borde nägon form av kompensation för
delta arbele kunna utgå. Den föreslagna överflyttningen av alla flyktingfrågor
till en verksamhelsgren finner vi vara bra. Detla skulle bäde praktiskt och
administrativt resultera i snabbare handläggning lill gagn för alla parter.

Perstorps
kommun

Efter
atl ha tagit del av arbetsgruppens överväganden och förslag, tillstyrkes förslagel,
emedan det är synnerligen angeläget atl staten påtar sig koslnader för de
personer och grupper del här är fråga om.

Arbelsgruppen
föreslår alt ersättning under längre lid än huvudregeln skall kunna utgå för
flyktingar, som inom huvudregelns tidsram inte kunnat försörja sig på grund av
sjukdom eller handikapp som fanns vid hitkomsten eller som har sin grund i
flyktingsituationen. Perstorps kommun anser att det är synnerligen angelägel
all undanlag från huvudregeln görs för ylleriigare gmpper och dä för personer
som på grund av älder inte kan fä nägol arbele och personer som uppnått
pensionsåldern.

Vidare
är det synneriigen angelägel att del för dessa grupper utgår ersättning för
socialhjälp som lämnas enligt §§ 12 och 13 i socialhjälpslagen och inte endast
enligt § 12 socialhjälpslagen som arbetsgruppen föreslår.

Svenska
röda korset (SRK)

För
vilka utländska medborgare skall ersättning ulgå?

Personer
som sökt arbels- och/eller uppehållstillslånd (UAT-sökanden)

SRK
tillstyrker varmt förslaget att staten skall ersälla hjälp lill UAT-sökande och
välkomnar alt UAT-sökanden därmed i fortsäliningen inle, som tidigare skett i
mindre kommuner, behöver riskera atl socialhjälp nekas där sådan är av nöden.
När kommunerna nu kan påräkna full kostnadsersättning från staten för utgiven
hjälp till dessa personer finns förutsätlningar att se generöst på sådana
hjälpsökanden, vilka lidigare hafl stora försörjningssvårigheter under
väntetiden. SRK vill i sammanhanget uppmärksamma en annan aspekt än den
ekonomiska, som i vissa fall har lagts pä frågan om huruvida kommunerna skall
utge socialhjälp eller inle till UAT-sökanden. Det har förekommil atl
socialhjälp nekats också av del skälet alt det samlade invandrartryckel i kommunen
varit förstört. Avsikten har dä varit alt förmå

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 102

den
UAT-sökande atl söka sig lill annan kommun. I samband med att staten nu
beslutar ersälla kommunerna för utbetald socialhjälp till dess fakliska koslnad
anser SRK det angeläget atl hjälpen ska vara obligatorisk för att undvika
ställningstaganden av nämnd karaklär.

Flyktingar
m. fl.

SRK
noterar med tillfredsställelse bibehållandet av slalsbidrag till kommunerna
för socialhjälp m.m. lill flyktingar saml vissa andra icke svenska medborgare
och ansluter sig också lill ulredningens förslag att rälten till sädan
ersättning förlängs till 3 år.

Vissa
andra personer

SRK
delar inte utredningens synpunkl att statlig ersällning i framtiden endasi
skall kunna utgå för koslnader för personer som SIV bedöml vara flyktingar samt
för den som överförts understöd av särskilda regeringsbeslut. Även om
möjligheterna till socialhjälp för dessa personer inte utnyttjats i särskilt
stor ulslräckning saknas underiag i utredningen beträffande behovet av sådan
hjälp. Vid tillståndsgivningen för anknytningsfall finns eu försörj-ningskrilerium
knutet till den flykting som önskar ta hit en nära anhörig t.ex. en äldre
förälder. Konsekvensen är i många fall att en flykting tar pä sig en
försörjningsbörda som sträcker sig längre än till sin egen familj (make/maka
och minderåriga barn). Detta kan ofla leda till en tung ekonomisk belaslning
och utgöra etl svårt hinder för flyktingens möjligheler till anpassning i
Sverige.

Till
följd av del försörjningskrav som uppställs redan vid tillståndsgivningen
torde redan idag många flyktingfamiljer leva under mer knappa ekonomiska
omständigheter än övriga invånare.

SRK
anser därför atl försörjningskravet lill tillståndsprövningen i anknytningsfall
bör avskaffas.

SRK
vill i anledning av del ovanslående anföra slarka skäl emot utredningens
förslag om att ersättningen för socialhjälp lill dessa personer skall upphöra. SRK
förordar således atl staten även fortsättningsvis ska ersätta koslnader för av
kommunerna utgiven socialhjälp till dessa personer.

Allmänna
överväganden om bidragssystemets utformning samt vilka koslnader som skall
ersättas

SRK
inser fördelarna med en schablonberäkning av ersättningen för olika sociala Insalser,
inte minst för systemels administrativa enkelhet. Samtidigt uppstår risken alt
viktiga sociala behov inle blir lillgodosedda

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 103

enär
hela avgörandet om vilka insalser som skall ulföras läggs i kommunernas
händer. Detta gäller särskilt FLYG:s (Fly ktinguiredningens) förslag om
psykiatriskt, psykologiskl och kuralivt slöd ål flyktingar.

Erfarenhelerna
har visat att nya behov av nämnt slag tillgodoses bäst genom specialdestinerade
anslag. Utan sådana tränger svåriigen nya åtaganden igenom hos redan hårt
ansträngda kommunala organ. En schablonisering över så många sociala
behovsområden som det här är frägan om (lolkservice, barn- och äldreomsorg,
social hemhjälp, värd enligl barna- och nykterhetsvårdslagarna och psykiatriskt,
psykologiskt och kuralivl stöd) kan fä till följd all vissa angelägna områden
inte kommer i åtnjutande av insatser p.g.a. kommunernas brister eller ovilja
alt ta upp nya verksamheler. Sådana brisier, och olikheter i behandlingen av
flyktingar i olika kommuner, kommer dä att kvarstå trots att statsbidrag
förutsätts utgå för verksamheten. Med undantag av barnomsorgen, som idag
ersätts med ett schablonmässigt bidrag om 20 kr. per barn och inskrivningsdag,
har i princip kommunernas fakliska kostnader ersatts pä de idag bidragsberättigade
områdena. Flera kommuner har framhållit all nuvarande ersättningssystem för barnomsorgskoslnader
är administrativt betungande varför man förordat ell schablonmässigt bidrag. Della
har således också utredningen tagit fasta på och föreslår atl bidragel till
barnomsorgskostnader inlemmas i del föreslagna schablonmässiga bidraget.

Även på denna punkl vill SRK
anföra tveksamhet lill utredningens förslag. FLYG föreslog en höjning av bidragel
för barnomsorg till 55-60 kr. per bam och inskrivningsdag, vilket ansågs bättre
svara mot behovet. Erfarenhelerna från SRK:s barnstuga för latinamerikanska
flyktingbarn i Göleborg 1977/78 visar också att flyktingbarnen har sådana behov
att särskilda insatser är befogade. Införs ett schablonbidrag ökar risken atl
flyktingbarnen går miste om de särskilda insalser som de sä väl kan behöva.

SRK
förordar, mot bakgrund av det ovan sagda, alt ersällning ulgår lill kommunernas
redovisade faktiska koslnader för utgiven socialhjälp samt atl specialdestinerade
bidrag bibehålls för de olika sociala insatserna, åtminstone vad gäller
barnomsorg och psykiatriskt, psykologiskl och kuralivt slöd ål flyktingar.

SRK
tillstyrker vidare att, som ulredningen föreslagil, bidrag tiil familjepedagogisk
verksamhet utgär som tidigare.

Belräffande
ersättningens storlek har ulredningen föreslagil att schablonbidragel till
olika sociala insatser utgår med 25 96 av ersalt socialhjälp,
familjepedagogiska insatser undantagna. SRK har inte möjlighel att beräkna
kostnaderna för de förslag, var för sig, som vi lämnat beträffande specialdestinerade
anslag för vissa områden. Ulredningen har emellertid beräknal all del
föreslagna 25 96-iga bidraget skall täcka även den utvidgning som FLYG föreslagil,
inklusive en ökning av barnomsorgsbidraget. Vi förutsätter därför att frågan om
fördelning av bidraget på de olika delområdena kan lösas inom

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 104

ramen
för den av utredningen föreslagna kostnadsnivån.

Utredningen
föreslår vidare att den slatliga ersättningen till landsUngskommunerna för
vissa kostnader för flyktingar, framför allt sjukvård, avskaffas.

SRK
delar utredningens förslag när man lalar om de flyktingar som har UAT och som
är i behov av sjukvård. Sådan sjukvård bör ges efter samma gmnder som för
svensk medborgare och kostnaderna täckas av respektive landsting.

Däremot
delar vi inle utredningens förslag när del gäller de utlänningar som väntar på beslul
i tillståndsfrågan. Enligt SRK:s erfarenhet har det inträffat alt sådana
personer vägrats sjukvård av icke-akui karaklär, trols att behov av sjukvärd kunnal
anses föreligga. Skälet har uppgelts vara oklarhet om kostnadsersättningen. 1
vissa fall har utlänningar som under viss lid vistats i Sverige, i väntan pä
tillstånd, återsänts till sitl ursprungsland sedan ansökan avslagits, ulan att
adekvat sjukvård erhållits. Så har även skett med velskap om atl möjligheler
till adekvala sjukvårdsinsatser i hemlandet saknats eller varit längt mindre än
i Sverige.

Ylleriigare
ett exempel kan vara en flyklingkvinna som önskar få abort, ofta av det skälet atl
graviditeten allvariigl försvårar den redan mycket besväriiga och ovissa
situation som familjen befinner sig i. Sä länge tillstånd inte är klart
beviljas dock inte abort p.g.a. oklarheten om vem som skall stå för
kostnaderna. Dei är myckel sällsynt atl flyktingfamiljen själv kan klara dessa.

Sä
uppstår dä den situation atl tillståndet antingen kommer för sent, och liden
för ingreppet har överskridits, eller atl ansökan avslås och kvinnan förpassas
åter till hemlandel. I det första fallel kan den oönskade graviditeten medföra ytteriigare
anpassningssvårigheter i Sverige. I det andra fallet är det sannolikt att
familjens tillvaro blir långl värre än den var innan de kom till Sverige och
sökte tillstånd och återanpassningen i hemlandel försväras avsevärt.

SRK
är medvetet om de svära gränsdragningsproblem som här kan uppstå. Rälten till
sjukvård är, och bör självfallel vara, förbehållen svenska medborgare och
utlänningar som har tillstånd att vistas i Sverige såvida det inte gäller
direkt akutvård av en utlänning som besöker landet. Risken för missbruk av icke
svenska medborgare lorde dock lätt kunna undvikas genom konlroll av utlänningens
UAT-ansökan m.m.

SRK
föreslår därför att den statliga ersättningen till landstingskommunerna och
andra sjukvårdshuvudmän fortsättningsvis ska utgä lill kostnader för sjukvård
för utlänningar som väntar på beslut om UAT. Starka humanitära skäl talar för atl
människor som sökt sig till Sverige, i avsikt att stanna här, inte ska förmenas
rätlen lill den sjukvärd som erbjuds svenska medborgare och utlänningar som har
tillstånd att vistas i Sverige. Det bör heller inle vara så att människor,som
kommit hit i förhoppningen att fä stanna här, återsänds

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:38 105

utan
atl adekvala sjukvärdsinsaiser genomförts när så erfordrats. Det gäller även
när insatserna inte är av akul karaklär, men sä allvariiga alt del på sannolika
grunder kan anlas au adekvat sjukvård inte kan erhållas i hemlandet. Vi avser
här även abortsökande utländska kvinnor som söker UAT men vars lillslånd ej
avgjorts vid tiden för ansökan om abort.

Utredningen
tar slutligen upp frågan om ersättning till organisationer för vård och
understöd till flyktingar.

SRK
delar ulredningens uppfattning att om en organisation agerar på en kommuns
uppdrag del är kommunens sak all svara för kostnaderna.

Däremot
menar SRK att den omsländigheten atl ell bidrag inte kan inordnas i ett generelll
bidragssyslem inle får vara anledning till atl angelägna behov inte kan
tillgodoses, då sådana behov uppträder och särskilda lösningar kan vara
lämpliga.

SRK
vill här peka pä tvä angelägna områden där vär medverkan har varit, och lill
stor del fortfarande är, betydelsefull där kommuner eller andra samhällsorgan
ännu inte tagit över verksamheten:

a)
År 1977/78 bedrev SRK verksamhet i en barnstuga för latinamerikanska
flyktingbarn i Göleborg. Anledningen var att kommunen inte ansåg sig kunna
tillgodose de speciella behov som flyktingbarnen hade, inom ramen för den
ordinarie bamomsorgen. Myckel goda erfarenheler gjordes under de 3 terminer som
SRK:s barnstuga var i drift. Bl.a. bereddes föräldrar till flyktingbarnen anslällning
i projektet, och när kommunen hösten 1978 tog över ansvaret för verksamheten
var barnen längl bältre rustade och förberedda för en integrering i den
ordinarie barnomsorgsverksamheten. Kostnaderna visade sig bli lägre till följd
av SRK:s inle obetydliga egensats-ning. Projektet hade inle kunnal genomföras
ulan anslag frän socialstyrelsen.

SRK
menar att när del finns slarka skäl som talar för speciella barnomsorgsinsatser
fören viss grupp flyktingbarn, och den akluella kommunen inle anser sig ha råd
eller möjlighet, eller av annat skäl inte kan tillgodose dessa behov, skall en
frivilligorganisation kunna ta initiativ till en lösning och därmed också ha
möjlighet till statsbidrag för ändamålet. Etl liknande exempel, som medger
möjlighet till statsbidrag, är när en grupp föräldrar anordnar etl egel
barndaghem, ulan all därmed behöva underordna sig kommunens daghemskö. Vid
sådana initiativ kan slatsbidrag utgå även till dessa privata daghem. Etl
sådant arrangemang som SRK:s barnsluga i Göteborg innebar torde tillhöra sällsynhelerna
och endast inrättas då särskilda behov uppstår, t.ex. i samband med en oväntad lillslrömning
av flyktingar till en kommun eller region, och då kommunen inte kan lillgodose
de särskilda behov dessa barn har i den ordinarie verksamhelen.

SRK
föreslår således att bidragsmöjligheten bibehålls och att socialstyrelsen
bemyndigas möjlighet att ge finansiellt stöd för nämnda insalser. b) Sedan år
1975 har SRK, i samarbele med invandrarorganisationer,

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:38 106

anordnat
lägerverksamhel för flyktingbarn. Är 1978 deltog ca 350 barn i verksamheten,
varav 120 av barnen var med på s.k. integrerade läger dvs. tillsammans med
svenska barn och ungdomar. Under år 1979 deltog ca 500 bam i molsvarande
verksamhet. Ekonomiskt slöd för denna verksamhet har ulgåll från
socialstyrelsen. Det administrativa och praktiska arbelet har ulförts av
Ungdomens Röda Kors.

Utredningen
berör över huvud laget inle dessa verksamheter i sin rapport. När man nu kategoriskt
föreslår att statsmedel inle skall utgå till organisationer måste det antagas
all bidraget till flyktingbarnens sommarlägerverksamhet också kommer alt
upphöra.

SRK vill starkt framhålla
betydelsen av au nämnda bidragsmöjligheter bibehålls. Erfarenhetema från sommariägerverksamheten
är omvittnat goda, vilkel vid upprepade tillfällen framhållits av socialslyrelsen
vid underhandlingar om verksamheten med Ungdomens Röda Kors.

En frivilligorganisation
har utomordentligt små möjligheter all på egen hand svara för de slora koslnader
som är förknippade med verksamhelen, ulöver de frivilliga insalser som redan
görs. Även anställd personal inom organisalionen engageras i verksamheten
liksom organisalionens egna kurs-och konferensgårdar ställs till förfogande.

Den
ekonomiska egensalsningen är svär alt beräkna, eftersom insatserna är spridda
på ett 15-tal distrikl runt om i landel. Totall sett torde den vara av
aktningsvärd siorieksordning.

Hur många flyktingbarn som
på detla sätt bereds meningsfull koloni- och sommariägervistelse i
organisationernas regi känner vi inte lill. Flera organisationer torde vara
berörda av liknande anslag.

Del
är inte troligt att alla dessa flyktingbarn skulle erbjudas liknande verksamhet
omedelbart om slalsbidraget upphör och verksamhelen överförs lill kommunema.
Det är dessulom mycket tveksamt om kommunerna skulle kunna klara av motsvarande
verksamhet inom de kostnadsramar som organisationerna håller sig inom tack vare
frivilliginsalserna.

Enligt
SRK:s mening vore del myckel olyckligt om statsbidraget till denna verksamhel
upphörde med de konsekvenser del skulle fä för såväl flyktingbarnen som för
flyktingfamiljerna i sin helhet.

SRK
föreslär därför all bidrag till frivilligorganisationers insalser för
flyktingar, särskilt för flyktingbarnen, bibehålles i lämpliga former.

Med
de avvikelser som anförts i det föregående tillstyrker SRK i övrigt
utredningens överväganden och förslag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

19 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (19)

19 kopplingar i 15 dokument.

  1. SOU 2018:22 Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande s. 549 i texten
  2. SOU 2009:19 Aktiv väntan - asylsökande i Sverige s. 63 i texten
  3. Prop. 1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylsökande m.m. s. 6 · s. 104 i texten
  4. Bet. 1983/84:SfU8 om vissa invandrarfrågor s. 6 · s. 9 i texten
  5. Bet. 1982/83:SoU17 om vård av invandrarbarn m.m. s. 4 i texten

Visa alla 15