Sök i Ratio Lex

om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m.m.

39 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:39, om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:39

Regeringens proposition

1979/80:39

om
avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m.;

beslutad
den 25 oktober 1979.

Regeringen
föreslär riksdagen atl anta de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Den
som driver rederirörelse, yrkesmässigt fiske eller luflfartsrörelse kan f n. fl
avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på konlraklerade fartyg och luftfartyg
med sammanlagl högsl 30 % av kontraktsprisel. Reglerna är tidsbegränsade och
gäller t. o. m. 1980 års taxering. I fråga om fysiska personer och s. k. flmansbolag
kompletteras reglerna med bestämmelser om alt underskott, som uppkommit lill
följd av konlraktsavskrivning på annal farlyg än fiskefartyg, inte flr kvittas
mot annan inkomst än inkomsl av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse. Samma kviilningsförbud
gäller i fräga om underskott som uppkommit genom att avdrag för avskrivning pä
fartyget som sådant har yrkats med mer än 10 96 av fartygels anskaffningsvärde
eller-beträffande luftfartyg-med mer än 15 96 av anskaffningsvärdet. Syftel med
nu nämnda bestämmelser är atl motverka att reglerna om konlraktsavskrivning
och reguljär avskrivning används för alt uppnå ej avsedda skatteförmåner.

I
propositionen föreslås aU reglerna om rätt lill konlraktsavskrivning på sådana
fartyg som är aU anse som skepp görs permanenta. Permanenta regler föreslås
också beträffande kontrakt pä luftfartyg. Vidare läggs fram förslag om alt kvittningsförbudet
skall utvidgas till aU omfatta alla skattskyldiga utom börsnoterade svenska
aktiebolag och dotterföretag till sådana bolag. Kvittningsförbudet skall
enligt förslagel gälla också fiskeskepp och kontrakt på sådana skepp i de fall
då den skattskyldige inte är yrkesfiskare.

De
nya beslämmelserna skall enligt förslagel tillämpas första gången vid 1981 års
taxering.

1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen rör
avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg m. m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avskrivning pä köpekontrakt som avser fartyg m. m.',

dels
alt 3 § skall upphöra att gälla,

dels
att rubriken till förordningen samt 1 och 2 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om avdrag för
avskrivning på skeppskontrakt m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

If

Nuvarande
lydelse

Den
som driver rederirörelse eller yrkesmässigt fiske och som under beskattningsår,
för vilket taxering till statlig och kommunal inkomstskatt I första instans
sker något av åren 1967-1980, slutit skriftligt avtal om leverans av fartyg med
en bruttodräktighet av minst 20 registerton avsett för stadigvarande bruk i
rörelsen fär utan hinder av punkt I av anvisningarna till 41 § kommunalskallelagen
den 28 september 1928 (nr 370) vid taxeringen nämnda dr åtnjuta avdrag för
avskrivning pä det ej fullgjorda köpekontraktet med sammanlagt högsl 30 proceni
av det avtalade priset.

Avdrag
enligt första stycket får åtnjutas även av den som driver luftfartsrörelse och
som under beskattningsår, för vilket taxering till statlig och kommunal
inkomstskatt i första instans sker nägot av åren 1969-1980. slutit skriftligt
avtal om

Föreslagen
lydelse

Den
som driver rederirörelse eller yrkesmässigt fiske och som har sluia skriftligt
avtal om leverans av skepp avsett för stadigvarande bruk i rörelsen, har, ulan
hinder av punkt 2 av anvisningarna till 41 § kommunalskallelagen (1928:370),
vid beräkning av rörelsens nettointäkt rätt till avdrag för avskrivning på del
ej fullgjorda köpekontraktet med sammanlagl högst 30 procent av det avtalade priset.
Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

Avdrag
enligt första styckel medges även den som driver luftfartsrörelse och som har
slufit skriftligt avtal om leverans av luftfartyg avsett för stadigvarande bmk
i rörelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse av 3 § 1973:28 förordningens mbrik 1969:631.

2
Senaste lydelse 1973:28.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

leverans
av luftfartyg avsell för stadigvarande bruk i rörelsen.

//örskatlskyldig
erhållit avdrag för avsättning lill investeringsfond enligt förordningen den
19 februari 7954(nr-/Oom särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.,/aV
avdrag enligt denna paragraf åtnjutas endasi med belopp varmed 30 procent av
det avtalade priset översliger beloppet av fondavsättningen vid beskattningsårels
utgång.

Vid
beräkning av värdeminskningsavdrag enligt kommunalskattelagen skall avdrag enligt
denna förordningattses åtnjutet enligt punkt 1 av anvisningarna fill 41 §
nämnda lag.

Föreslagen
lydelse

Skattskyldig
som har medgetts avdrag för avsättning till investeringsfond enligl
förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.,
har rätt Ull avdrag er\liglförsta eller andra stycket med högst det belopp
varmed 30 procent av det avtalade priset överstiger beloppet av fondavsättningen
vid beskattningsårets ut-gäng.

Vid
beräkning av värdeminskningsavdrag enligl kommunalskallelagen skall avdrag enligt/ors/o
eller andra stycket anses ha medgetts enligt punkl 2 av anvisningarna fill 41 §
nämnda lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 § 3

Har den som åtnjutit
avdrag enligt denna förordning avyttrat del köpekontrakt som avdraget avser
eller det fartyg eller luftfartyg som köpekontraktet gäller eller andel av
tillgång av nu nämnt slag utan vederlag eller till pris, som väsentligen
understiger det i köpekontraktet avtalade priset, och motsvarar ej det pris
vartill avyttringen skett tillgångens verkliga värde vid tidpunkten för avyttringen,
skall det belopp som motsvarar tillgångens verkliga värde, dock högst det i
köpekontraktet avtalade priset, upptagas som intäkt av rörelse för honomför
del beskattningsår då avyttringen ägde rum.

Har
den som är beräuigad till avdrag enligl 1 § denna förordning

3
Senaste lydelse 1973:28.

1*
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 39

Har skattskyldig fått
avdrag enligt 1 § och överlåts kontraktet, skeppet eller luftfartyget eller
andel av sådan tillgång utan vederlag skall som intäkt av rörelse tas upp eu
belopp motsvarande det lägsta av egendomens marknadsvärde vid överlåtelsetillföllet
och det 1 köpekontraktet avtalade prisei. Vad nu sagts gäller också om överlåtelsen
har skett till ett pris som är lägre än marknadsvärdet och dessutom väsentligt
understiger det i köpekontraktet avtalade priset.

Avdrag
enligt 1 § medges Inte om den skatlskyldige har flyttat ulom-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvurunde lydelse

eller som åtnjuUt sådant avdrag flyttat utomlands eller
har fasl driftställe för den förvärvskälla vari tillgång, som avses i första slyckel.
Ingår flyttats ulomlands, skall avdragel ej medges och redan åtnjutet avdrag
återföras till taxering hos den som åtnjutit avdraget såsom intäkt av rörelse
för det beskattningsår då flyttningen skedde.

Första
och andra slyckena lillämpas icke i fråga om avyttring eller flyttning ulomlands,
som skell senare än fem år efter leveransen av fartyget eller luftfartyget, oc/i
ej heller i fråga om avdrag för köpekontrakt beträffande fartyg, som är avsett
att användas eller som användes för yrkesmässigt fiske, eller I fråga om
svenskt aktiebolag eller svensk ekonomiskförening utom 1 fall då aktierna
eller andelarna till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt
innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk
person eller ett fåtal fysiska personer.

Föreligger synnerliga skäl flr Konungen eller myndighet,
som Konungen bestämmer, för särskih fall medge undantag från första eller
andra stycket. Bryter skattskyldig mol villkor som uppställts vid medgivandet,
skall taxering ske enligt första eller andra slycket på samma sätt som vid eflertaxering
för beskattningsår som medgivandet avser.

Föreslagen
lydelse

lands. Avdrag medges Inle heller om fast driftställe för
förvärvskälla, /' vilken ingår egendom som avses i försia slycket, har flyttats
ulomlands. Har avdrag medgetts för tidigare beskattningsår skall elt belopp
motsvarande avdragel tas upp som intäkt av rörelse för det beskaUningsår då
flyttningen ägde rum.

Första och andra styckena tillämpas inte i fräga om

1)
överlåtelse
eller flyttning utomlands som har skett senare än fem år efter leveransen av
skeppet eller luftfartyget,

2)
svenskt akUebolag
vars aktier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller
dotterföretag till sådant bolag,

3)
den som
har licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske eller är
medlem i fiskelag som har sådan licens, såvida köpekontraktet avser ett skepp
som är avsett att användas eller som används för yrkesmässigt fiske.

Föreligger synneriiga skäl fkr regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från första eller andra slycket.
Bryter skattskyldig mot villkor, som har uppställts vid medgivandel, skall
taxering ske enligt första eller andra stycket pä samma sätt som vid eflertaxering
för det beskattningsår som medgivandet avser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas
första gången vid 1981 års taxering. Äldre bestämmelser i 1 § försia slycket
samt 2 § första och tredje styckena tillämpas dock alltjämt i fråga om avtal om
leverans av fartyg och luftfartyg som har slutits före uigången av år 1979.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 5

2
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att
46 § 1 mom. och punkt 1 av anvisningarna lill 28 § kommunalskallelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

46 §

1
mom.' Därest vid beräkning enligt ovan angivna grunder av skattskyldigs
inkomst från särskild förvärvskälla uppkommer underskou, må, med nedan i detta
mom. angivna undantag och med iaktiagande av föreskriften i 74 ,sådant underskou,
i den mån det med tillämpning av de i 56-59 §§ meddelade bestämmelser om
beskattningsort är att hänföra Ull en kommun, avräknas å sådan den skattskyldiges
inkomst, som skall tagas till beskattning i samma kommun.

Avdrag
är icke medgivet för underskott o icke yrkesmässig avyttring av fasl eller lös
egendom eller å dellagande i lotteri,yö> underskott å fastighet och
rörelse i utlandet eller för underskott, som uppstått därigenom, atl avdrag,
varom förmötes i 45 §, överstigit nettointäkten av förvärvskällan, och ej
heller för underskott i den mån hänsyn därtill taghs vid beräkning av
sjömansskatt.

Har
/' rederi- eller luftfartsrörelse avdrag gjorls för värdeminskning av fartyg
eller luftfartyg eller för avskrivning på köpekontrakt enligl 1 § förordningen
(1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning pä köpekontrakt som
avser fartyg m. m..

I
mom. Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får, med
de undantag som anges i detla moment och med iaktiagande av föreskriften i 74 §,
underskottet avräknas från den skaltskyldiges Inkomst från andra förvärvskällor
i den mån underskottet och inkomsten enligt 56-59 §§ hänför sig till samma
kommun.

Avdrag
medges inie för

1)
underskott av icke yrkesmässig avyttring
av fast eller lös egendom eller av deltagande i lotteri,

2)
underskott av fastighet eller rörelse
i utlandet,

3)
underskott som har uppkommit på
grund av atl avdrag enligt 45 § överstigit nettointäkten av förvärvskällan,

4)
underskott i den mån hänsyn Ull
det har tagils vid beräkning av sjömansskatt.

Har
avdrag gjorts enligt 1 § lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på
skeppskontrakt m. m. och uppkommer underskou i förvärvskällan flr den del av
underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från inkomst av rederi-, luft-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse 1974:769.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

flr
underskott I sådan förvärvskälla med belopp som motsvarar slörre avskrivning
för år räknal än 10 procent av anskaffningsvärdetyöy/orryg eller 15 procent av
anskaffningsvärdet för luftfartyg eller avskrivning på köpekontrakt enligt
nyssnämnda förordning avräknas endast från Inkomst av rederi-, luftfarts-
eller varvsrörelse. För underskott som sålunda Icke kunnat utnyttjas/ar avdrag
åtnjutas senast det beskaUningsår, för vilket taxering sker sjätte kalenderåret
efter det kalenderår då taxering sker för del beskattningsår då underskottet uppkom.
Avdrag får därvid icke åtnjutas med belopp som överstiger sammanlagda
beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse / den mån därifrån
ej avräknats annat underskott som avses i detta stycke.

Vid
tillämpning av tredje styckel anses koncernbidrag enligt 43 § 3 mom. som intäkt
av rederirörelse, varvsrörelse eller luftfartsrörelse endast i den mån
bidraget lämnals av rederiföretag, varvsföretag eller luftfartsföretag och
bidragsgivaren under det beskattningsår då bidraget lämnals ej mottagit sådant
bidrag.

Tredje
och fjärde styckena tillämpas ej ifråga om fartyg som användes för yrkesmässigt
fiske eller I fråga om avskrivning på köpekontrakt för fartyg som är avseU för
sådant ändamål. I fråga om svenskt akUebolag och svensk ekonomisk förening
tillämpas tredje och Jjärde styckena endast om aktierna eller andelarna Ull
huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt säu Innehavas - direkt eller
genom för-

Föreslagen
lydelse

farts-
eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för värdeminskning av skepp eller
luftfartyg och överstiger avdraget för år räknat 10 procent av anskaffningsvärdet
av skepp eller 15 proceni av anskaffningsvärdet ov luftfartyg gäller samma
begränsning av rälten att avräkna underskott Ifråga om den överskjutande delen
av avdraget. För underskott som Inte har kunnat utnyttjas föreligger rätl till
avdrag senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter del kalenderår
dä taxering skeu för det beskaUningsår då underskottet uppkom. Sådant avdrag flr
dock inte överstiga det sammanlagda beloppel av inkomst av rederi-, luftfarts-
och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat
underskott som avses i delta stycke.

Vid
tillämpning av tredje stycket anses koncernbidrag enligt 43 § 3 mom. som intäkt
av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör avdragsgill
omkostnad för givaren i rörelse av angivet slag.

Tredje
stycket Ullämpas inte ifråga om svenskt aktiebolag vars aktier noteras på börs
eller är föremål för liknande notering eller Ifråga om dotterföretag Ull
sådant bolag. Tredje stycket tillämpas inte heller på fiskeskepp eller köpekontrakt
som avser fiskeskepp, om den skattskyldige har licens enligt förordningen
(1978:517) om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan
licens.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:39 7

Nuvurunde
lydelse Föreslagen lydelse

medling
av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer.

Föreligger synneriiga
skäl, äger Föreligger synneriiga skäl, får

regeringen eller myndighet, som regeringen eller (Sew myndighet som

regeringen bestämmer, för särskdt regeringen bestämmer medge

fall medge undantag från tillämp- undantag från tillämpning av iredje

ning av tredje stycket. Bryler skatt- stycket. Bryter skattskyldig mot vill-

skyldig mol villkor som uppställts kor som/tar uppställts för medgivan

för medgivandet, skall taxering ske det, skall taxering ske enligt tredje

enligt tredje stycket på samma sätt stycket på samma sätt som vid efter

som vid eflertaxering för beskatt- taxering för det beskattningsår som

ningsår som medgivandel avser. medgivandet avser.

Anvisningar

lill 28 §

1.
Till intäkt av rörelse hänföras samtliga intäkter i penningar eller varor, som
influtit i rörelsen. Detta innebär, alt intäkten skall vara av sådan beskaffenhel,
all den normalt är att räkna med och ingår såsom ett led i den förvärvsverksamhet,
varom fråga är. Hit räknas alltså inflytande betalning för varor eller produkler,
som den skattskyldige för i handel eller tillverkar, och gäller detta även för
del fall, att rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen till annan låter i överiåtelsen
ingå befintliga varor eller produkter. Denna överlåtelse utgör dä sä att säga
den sista affärshändelsen i hans rörelse. Däremol räknas icke hil sådan intäkt,
som till den skatlskyldige kan inflyta vid sidan av rörelsen eller utanför vad
som normalt är att anse såsom driftinkomst, såsom exempelvis vid avyttring av
personlig lösegendom eller för stadigvarande bmk i rörelsen avsedda fastigheter
eller andra tillgängar -angående för sådant bruk avsedda maskiner och andra invenlarier
så ock patenträtter och liknande tidsbegränsade rälligheler ävensom hyresrätter
och rättigheter av goodwills natur, se dock andra och tredje styckena här
nedan. Den intäkt, som erhålles genom en dylik, oberoende av rörelsen
verkställd avyttring, skall tagas i betraktande vid inkomstberäkningen för förvärvskällan
tillfällig förvärvsverksamhet och bedömas efter de för denna förvärvskälla
stadgade gmnder. Såsom skattepliktig intäkt räknas icke statligt avgångsvederiag
i form av engångsbelopp till renskötselutövare i samband med att han upphör med
sin renskötsel.

Till
intäkt av rörelse hänföres in- Till intäkt av rörelse l;än/ö>s intäkt

2
Senasle lydelse 1973:26.

!
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 39

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

läkt
vid avyttring av för stadigvaran- vid avyttring av för stadigvarande de bruk
avsedda maskiner och andra bruk avsedda maskiner och andra invenlarier samt
därmed vid beräk- invenlarier samt därmed vid beräkning av
värdeminskningsavdrag lik- ning av värdeminskningsavdrag likställda tillgängar
(jfr punklerna 7 och ställda tillgångar (jfr punkterna 7 och 16 av
anvisningarna till 29 §). Till 16 av anvisningarna lill 29 §). Till intäkt av
rörelse hänföres även intäkt intäkt av rörelse hänförs även intäkt vid
avyttring av patentrält eller vid avyttring av patenträtt eller liknande
tidsbegränsad rättighet, liknande tidsbegränsad rättighet. Detsamma gäller
intäkt vid avyttring Detsamma gäller intäkt vid avyttring av hyresrätt och av
varumärke, fir- av hyresrätt och av vammärke, firmanamn eller annan rättighet
av manamn eller annan rättighet av goodwills natur. Om beräkning i goodwills
natur Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överiåtelse av vissa fall av
intäkt vid överiåtelse av fartyg och luftfartyg m. m. finnas skepp och
luftfartyg m. m. finns bestämmelser i 2§ förordningen bestämmelser i 2 §/agen
(1966:172) (1966:l72)om avdrag vid inkomsttax- om avdrag för avskrivning på s/cepps-eringen
för avskrivning på köpekon- kontrakt m. m. trakt som avser.fartyg m. m.

Skattskyldig,
som driver tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall
såsom intäkt av rörelsen upptaga vad som influtit vid försäljning av sådan
fastighet eller del därav, oberoende av sättet för fastighetens förvärvande och
tiden för innehavet, varefter frägan om och i vad mån nettointäkt uppstått
genom försäljningen kommer all bero på resultatet av rörelsen i dess helhet
under beskattningsåret. Därvid iakttages utöver vad som gäller enligt
anvisningarna lill 27 § följande. Om fastighet, som utgör lagertillgång i
tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, förvärvats innan
rörelsen påbörjats, beräknas fastighetens värde vid tiden för rörelsens
påbörjande pä samma sätt som vid beräkning av realisationsvinst enligt punklerna
1 och 2 av anvisningarna till 36 §. Detta värde utgör fastighetens uppräknade
ingångsvärde i rörelsen även vid senare års taxeringar. Om en skattskyldig, som
bedriver eller tidigare bedrivit rörelse, avyttrar fastighet eller del av
fastighet som han för stadigvarande bruk använt i rörelsen, skall den del av
försäljningssumman som belöper på sädana till fastigheten hörande tillgängar,
vilka vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföras eller hänförts till
maskiner och andra inventarier (jfr punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29
§), upptagas såsom intäkt av rörelse, varemot återstående delen av
försäljningssumman skall upptagas säsom intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet, i den mån de i 35 § angivna förutsättningarna för
skattepliktig realisationsvinst föreligga.

Utskiftar
svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening tillgång på annat sätl än
genom sädan fusion som avses i 28 § 3 mom. och skulle vid en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

försäljningav
tillgången köpeskillingen ha varit skattepliktig i förvärvskällan, anses
bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomsl, som om tillgången
sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1980 och tillämpas försia gången vid 1981 ärs
taxering. Äldre bestämmelser i 46 § 1 mom. tredje-femte styckena lillämpas dock
alltjämt i fräga om avtal om leverans av fartyg och luftfartyg som har slutits
före utgången av år 1979.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs
all 4 § 1 mom. lagen (1947:576) om slafiig inkomstskatt skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

4 §

1
m o m . 1 Från sammanlagda beloppet av den skaltskyldiges inkomster från olika
förvärvskällor flr, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från
annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag Icke
får göras för underskon Iden mån hänsyn därtill tagits vid beräkning av sjömansskau
eller för underskou av rederi- eller luftfartsrörelse i vidare mån än som
följer av 46§ 1 mom. tredje-sjätte styckena kommunalskattelagen, samt au avdragför
realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller
lotterivinst;

allmän
kommunalskatt, som påförts den skattskyldige under årel näst före
taxeringsåret, dock endast såvitt gäller annan skattskyldig än fysisk person,
oskiftat dödsbo och familjestiftelse.

Skatlskyldig,
som varil här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret,
äger åtnjuta avdrag som avses i 46 §2 mom. första stycket 2)
kommunalskattelagen (1928:370) saml, i den omfattning som i nämnda moment sägs,
jämväl för periodiskt

Föreslagen
lydelse

1
mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika
förvärvskällor flr, med iaktiagande av föreskriften i 22 §, avdrag göras för
underskott 1 förvärvskälla. Vidare får annan skattskyldig än fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse avdrag för allmän kommunalskatt som har påförts den
skattskyldige under året före taxeringsåret. I fräga om underskott i förvärvskälla
iakttas au

1)
avdragför
realisationsförlust fär göras endast frän realisationsvinst eller lotterivinst,

2)
avdrag inte får göras
för underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3)
avdrag inte får göras
för underskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på
köpekontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare mån än som följer av 46 § 1
mom. kommunalskattelagen (1928:370),

4)
avdrag Inte får göras
för underskou i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av
sjömansskatt.

Skattskyldig,
som har varil bosalt här i riket under hela beskattningsåret eller del av
detta får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier m. m.
i den omfattning som anges 1 46 § 2 mom. kommunalskattelagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse 1976:461.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 11

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

understöd
eller därmed jämförlig periodisk utbetalning samiför avgifter för
pensionsförsäkring och för annan personförsäkring ävensom för underhåll åt ej
hemmavarande barn.

Har
sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som i 28 § 3 möm.
första eller andra stycket kommunalskallelagen avses, äger moderbolaget eller
den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den
övertalande föreningens skalt, vilken enligl försia slyckel skulle hava varit
avdragsgill för dotterbolaget eller den överiåtande föreningen. Vad nu sagts
skall äga molsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 §
lagen den 3 juni 1955 om sparbanker saml då ell bankaktiebolags hela
bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela
försäkringsbestånd övertagils av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande
bolaget avstår frän atl yrka avdraget i fräga.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1979:612) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs atl punkt 3 av ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1979:612) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

3.
Hänvisningen i 20 § lagen (1972:741) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) till punkt 1 av anvisningarna till 41 § skall fr. o. m. 1981 års
taxering avse punkl 2 av anvisningarna till 41 § i dess nya lydelse.

Föreslagen lydelse

3.
Hänvisningen i 20 § iagen (1972:742)om Ikraftträdande av lagen (1972:741) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) lill punkl 1 av anvisningarna fill 41
§ skall fr. o. m. 1981 års taxering avse punkt 2 av anvisningarna lill 41 § i
dess nya lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I januari 1980.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 13

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-10-25

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm,
Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m.

1
Inledning

Enligl
förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på
köpekontrakt som avser farlyg m. m., FAK, kan den som har träffat avtal om
förvärv av ell fartyg eller ell luftfartyg fl avdrag med sammanlagl högsl 30 96
av det avtalade priset. Förordningen gäller t. o. m. 1980 års taxering.

Budgetdepartementet
har getl vissa myndigheler och organisationer lillfälle atl lämna synpunkter
inför en eventuell föriängning av giltighetstiden av de särskilda reglerna om konlraktsavskrivning.
Till budgetdepartemenlets förfrågan fogades en inom departementet upprättad
promemoria om reglerna om kontraktsavskrivning och vissa bestämmelser som nära anknyler
till dessa regler. Promemorian bör fogas till protokollet i delta ärende som
bilaga 1.

Med
anledning av budgetdepartemenlets förfrågan har yttranden avgetts av riksskatteverket
(RSV), kommerskollegium, länsstyrelserna i Stockholms samt Göieborgs och Bohus
län, sjöfartspoliliska ulredningen (K 1977: 05), AB Aerotransport (ABA) och
Sveriges redareförening. Kommerskollegium har fill silt yUrande fogat yttranden
från Sveriges varvsinduslriförening samt Stockholms och Skånes handelskammare.

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill prolokollet i della ärende
som bilaga 2.

2
Föredragandens överväganden

Den
svenska rederinäringen arbetar under stark internalionell konkurrens. Konkurrensläget
påverkas av att många sjöfartsländer ger sina inhemska

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 14

rederier
stalligl slöd och lättnader i beskaltningen. Rederinäringen kännetecknas också
av all investeringsobjekten är fl men mycket kapilalkrävande.

Mol
bakgrund av dessa förhållanden infördes är 1966 regler om rätl till avdrag vid
inkomsttaxeringen för avskrivning på fartygskontrakt. Reglerna, som
ursprungligen gällde t. o. m. 1974 ärs taxering och sedermera har förlängts till
atl gälla 1. o. m. 1980 års taxering, ger rederiföretag möjlighet lill avskrivning
redan pä konlraklsstadiet med belopp motsvarande 30 96 av det avtalade priset för
etl farlyg. De allmänna bestämmelserna i punkl 2 (tidigare punkl l)av
anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928: 370), KL,om alt sädan
avskrivning flr ske bara när prisfall inträffat eller risk för prisfall föreligger,
gäller således inte i fråga om farlyg. Med hänsyn till alt luflfartsnäringen i
de angivna hänseendena företer stora likheter med rederinäringen utvidgades
tillämpningsområdet av FAK är 1969 till atl gälla också luftfartyg.

I
samband med atl giltighetstiden av FAK förlängdes är 1973 infördes vissa begränsningsregler
i FAK och i 46 § 1 mom. KL. Bestämmelserna gäller i princip för fysiska
personer och s. k. flmansbolag. Reglerna i FAK är avsedda alt förebygga atl den
skattskyldige gör en definitiv skattevinst genom atl flytta utomlands eller
genom all överlåla den ifrågavarande lillgången utan vederiag eller till
underpris. Reglerna i 46 § 1 mom. KL innehåller vissa begränsningar i rälien
alt kvitta underskou i rederi- och luftfartsrörelse mot inkomst av annan
verksamhet. Avsikten är att motverka uppkomsten av skatlekrediler som inte är
motiverade frän konsolideringssynpunkt.

Flertalet
av de myndigheter och organisationer som har getts tillfälle aU lämna synpunkler
inför en eventuell föriängning av giltighetstiden av FAK tillstyrker all de
särskilda reglerna flr tillämpas även efler 1980 års taxering och att avskrivningsrätten
pä konlraklsstadiet behälls vid 30 % av det avtalade priset. Vid
remissbehandlingen har också förts fram önskemål om atl reglerna skall göras
permanenta. I nägra av de yttranden som kommerskollegium har överiämnat
framhålls att det med hänsyn till sjöfartsnäringens kapitalanskaffningsproblem
finns anledning alt överväga att mjuka upp eller helt slopa de regler som
begränsar möjligheten atl kvitta underskott i rederi-och luflfartsrörelse mot
annan inkomst. RSV och länsstyrelserna anser däremot att ytterligare
begränsningsregler är motiverade. Begränsningsreglerna föreslås t. ex. göras
tillämpliga på fiskefartyg och kontrakt på sådana fartyg. Det anges också som
angeläget att begränsningsreglerna ändras så all de kan lillämpas även på vissa
bolag som inle kan hänföras lill kategorin flmansbolag.

För
egen del vill jag anföra följande. Förhållandena inom rederi- och luftfartsnäringarna
måste alltjämt betecknas som särpräglade. Investeringarnas storiek i förening
med den länga lid som förflyter mellan beställning och leverans ställer mycket slora
krav på förelagens finansiella styrka. Reglerna om kontraktsavskrivning ger
företagen ökade möjligheter till resultalutjäm-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 15

ning
och kan därmed förbättra likviditeten på kort sikt. Kontraklsavskriv-ningen
leder också till slörre flexibilitet i fråga om valel av beställnings- och leveranstidpunkt.
Till della kan läggas att de senasle årens erfarenheler visar att
fartygspriserna reagerar kraftigt även på små ändringar i balansen mellan ulbud
och efterfrågan på fraktmarknaden. Så skulle t. ex. sannolikl mänga
rederiföretag-även om de särskilda konlraktsavskrivningsreglerna inte hade funnits
- under senare år ha haft möjlighet atl göra avskrivningar pä kontrakterade
fartyg enligt de allmänna reglerna i anvisningarna lill 41 § KL.

Del
anförda visar enligt min mening att goda skäl kan anföras föratt rederi-och
luftfartsförelag även i fortsättningen bör ha rätl lill en schablonmässig avskrivning
pä kontrakterade fartyg resp. luftfartyg. Av vikt i sammanhanget är också atl
liknande regler finns i åtskilliga andra länder. Jag föreslär därför att de
särskilda reglerna om konlraktsavskrivning skall gälla framdeles i slort sell
som hittills. Den största tillåtna kontraklsavskrivningen bör sälunda behållas
vid 30 96 av det avtalade priset. All, som RSV har ifrågasatt, göra rätten till
kontraktsavskrivning beroende av att bankgaranti lämnas skulle i viss Ulsträckning
molverka syftet alt underiätta finansieringen av en fartygsanskaffning. Av bl.
a. detla skäl bör ell sådant krav inle ställas.

Föriängningen
bör denna gång inte begränsas lill all gälla eU vissl anlal års taxeringar. Rälien
till avdrag för konlraktsavskrivning på fartyg m. m. bör alltså göras permanenl.
Jag vill dock betona all della naturiigtvis inle hindrar alt reglerna senare
kan komma aU ändras eller upphävas om förhållandena motiverar det.

De
skäl som låg till grund för 1973 års begränsningar i rätten aU kvitta underskott,
som uppkommit till följd av överavskrivning, har fortfarande giltighet. Jag är
därför inle beredd au tillmötesgå önskemålen om lättnader i dessa regler. De
erfarenheter rörande utnyttjandet av avskrivningsreglerna som har redovisais av
RSV och länsstyrelserna motiverar enligt min mening i stället en viss
utvidgning av kvittningsförbudet. Jag återkommer strax lill detla.

Länsslyrelsen
i Göieborgs och Bohus län har tagit upp frågan om inrättande av ett centralt regisler
för kontrakt på fartyg som byggs i Sverige och i Ullandet. Utan elt sädani regisler
finns del enligt länsstyrelsen risk för aU taxeringsmyndigheterna inte kan
följa upp vad som händer med de i kontrakten angivna byggena. Jag anser atl det
bör ankomma på RSV aU bedöma om det är lämpligt alt föra elt centralt regisler
eller om konirollfrä-gorna kan klaras ulan större ändringar i nuvarande
administrativa rutiner.

I
det följande kommer jag något mer ingående att redogöra för de ändringar i
nuvarande regler som jag anser bör göras. Jag inleder med bestämmelserna i FAK.
Därefter behandlar jag ändringama i 46 § 1 mom. KL och övriga lagändringar. De
ändringar som jag inte kommenlerar särskill är av redaktionell natur.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 16

Ändringar
i FAK

Enligt
/ § kan kontraktsavskrivning f n. medges i fräga om farlyg med en brultodräktighet
av minst 20 regislerton. Flertalet fartyg med en sådan dräkfighet varenligt
äldre regler registreringspliktiga. Numera knyts registreringsplikten till
begreppet skepp. Med skepp förstås enligl sjölagen (1891: 35 s.l) fartyg med en
minsla storiek av 12 x 4 meter medan fartyg av mindre sloriek kallas båt. I
praktiken sammanfaller gränsen 12x4 meter ganska väl med gränsen 20 brultoregisterton.
Jag föreslär att den särskilda avskrivnings-rätten förbehålls sådana fartyg som
enligt sjölagen utgör skepp. Liksom hittills bör även utländska fartyg och
fartygsbyggen, om storiekskraven är uppfyllda, ge rält lill
kontraktsavskrivning.

1
2 § första stycket finns en
regel som kan lillämpas om den som har medgells avdrag enligl 1 § överiäter
kontraktet, fartyget eller andel av delta utan vederiag eller till underpris.
Med bortseende från det vid överiåtelsen avtalade vederlaget skall dä elt
belopp motsvarande marknadsvärdet tas upp som intäkt av rörelse. Är det i det
ursprungliga köpekontraktet avtalade priset lägre än marknadsvärdet skall i
stället detta lägre värde vara avgörande för beskallningen. Syftet med dessa
regler är att garantera aU överiåtelsen skall medföra att åtminstone lidigare
medgivna överavskrivningar återförs lill beskattning. Detta hindrar emellertid
inte atl tillämpningen av andra skattebestämmelser kan föranleda atl överiåtelser
av nu nämnt slag skall Iräffas av en högre beskattning. Här kan erinras t. ex.
om de allmänna principerna för beskattning vid uttag ur rörelse och de
särskilda regler som gäller vid överlåtelser mellan ett flmansföretag och
förelagsledaren i förelagel eller denne närstående personer. Jag saknar dock
anledning att nu gå in pä frågan om behovet av samordning mellan, reglerna i
FAK och andra beskattningsregler som lar sikle på överiåtelse lill underpris.
Denna fråga flr i slällel behandlas av den kommitté som jag nyligen filt
bemyndigande att tillkalla för atl se över beskattningsreglerna för
familjeförelag (Dir 1979: 106). Jag begränsar mig därför i delta sammanhang lill
att föreslå att bestämmelsen i 2 § första stycket ändras i redaktionellt
hänseende.

2
§ andra stycket innehåller
regler om att medgivna avdrag för kontrakts-avskrivning skall återföras till
beskattning vid flyllning utomlands. Jag föreslår inga ändringar i sak av dessa
bestämmelser. Däremol bör undantagen i 2§ iredje styckel inskränkas. Således
bör endast börsnoterade svenska aktiebolag och vissa närslående företag till
sådana bolag vara generellt undanlagna från tillämpningen av 2 § första och
andra slyckena. För övriga skattskyldiga bör dispens krävas. Vidare bordet i
fråga om avdrag som hänför sig lill fiskeskepp eller kontrakt pä sädana skepp
göras skillnad mellan yrkesfiskare och "passiva" ägare. Jag
återkommer till den närmare utformningen av och skälen för dessa
ändringsregler vid min behandling av bestämmelserna i 46 § 1 mom. KL.

Jag
vill i sammanhanget nämna all utebliven leverans normalt lorde

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 17

medföra
beskattning som vid avyuring. Någon särskild regel om au medgivna avdrag skall ålerföras
till beskattning om köpekontraktet annulleras e. d. behövs således enligt min
mening inle. Denna fråga bör överiåtas lill de rättstillämpande myndigheternas
prövning. Delsamma gäller det vid remissbehandlingen väckta problemel om hur
reglerna om kvitlningsförbud skall lillämpas i de fall då den skatlskyldige
bedriver flera av varandra oberoende rederirörelser.

Enligt
regeringsformen ankommer del på regeringen alt beslula om verkslällighetsföreskrifter
till lagar. Beslämmelsen i i # om alt regeringen Hr meddela närmare
föreskrifter för fillämpningen av FAK är därför obehövlig och kan upphävas.

Andringar
I 46 § 1 mom. KL

Som
jag tidigare nämnt anser jag det inte påkallat att göra nägra mer genomgripande
ändringar i de regler i tredje stycket som begränsar rätten att utnyttja
underskott i rederi- och luftfartsrörelse. Liksom tidigare bör ett underskott,
som föranleds av konlraktsavskrivning, inle fl utnyttjas mot annan inkomst än
inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Motsvarande kvitlningsförbud
bör också i fortsättningen gälla i fråga om underskott som uppkommil lill följd
av större åriig avskrivning än 10 96 av anskaffningsvärdet av skepp och 15 %
av anskaffningsvärdet av luftfartyg. Vidare bör den särskilda föriustuljämningsregeln
behållas. Jag anser det säledes inle befogal all - i syfle alt nä
överensstämmelse med reglerna i lagen (1960: 63) om rält till föriustutjämning
vid taxering för inkomst - förlänga föriusl-uljämningsperioden för aktiebolag
och ekonomiska föreningar från sex till fio år.

Enligt
fjärde stycket kan ett mottaget öppet koncernbidrag kvittas mot underskott i
rederi- eller luftfartsrörelse endast under förutsättning alt bidraget har
lämnats av etl rederi-, luftfarts- eller varvsförelag. Om en sådan regel inte
fanns skulle kvittningsförbudet kunna kringgås i en koncern med flera
verksamhetsgrenar. För alt bidragel skall kunna utnyttjas för kvittning krävs f
n. ocksä alt givaren inte har mottagit öppet koncernbidrag under det beskattningsår
då bidraget har lämnats.

Reglerna
om beskattning av öppna koncernbidrag har nyligen ändrats (prop. 1978/79:210, SkU
57, rskr 389, SFS 1979:612). Fr.o.m. 1981 års taxering gäller bl. a. att den
som mottar etl öppet koncernbidrag för vilket givaren fått avdrag inte själv
under samma beskattningsår kan fl avdrag för elt sädant bidrag. Bestämmelsen i
fjärde stycket bör redan av detta skäl ändras. Enligl min mening bör vidare
bidraget fl beaktas vid prövning av mollagarens kviltningsrätt endast om bidragel
hos givaren ulgör omkostnad i rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. För delta
krävs normalt att givarens huvudsakliga verksamhet avser rörelse av någol av de
angivna slagen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 18

Jag
har lidigare förklarat att jag anser det befogat att i några avseenden skärpa
de år 1973 införda reglerna om förbud alt kvitta underskott lill följd av överavskrivning
mot annan inkomst. Dessa regler bör liksom hittills samordnas med reglerna i
FAK om skatteeffekten vid överiåtelse av skepp till underpris m. m.

Enligt/em/e
stycket i 46 § 1 mom. KL träffas akiiebolag och ekonomiska föreningar f n. av kvittningsförbudet
endasi om aktierna resp. andelarna lill huvudsaklig del innehas - direkl eller
genom förmedling av juridisk person -av en fysisk person eller eU fltal fysiska
personer. Del kan, som RSV och länsstyrelsen i Slockholms län påpekat,
förekomma att bolag bildas med en vidsträcki ägarkrets i syfte bl. a. att
undvika förbudet mot kvittning. Slarka skäl talar därför föratt undantaget från
kvittningsförbudet bör begränsas. Jag föreslär au reglerna om förbud mot
kvittning i fortsäUningen skall tillämpas på alla skattskyldiga föruiom svenska
aktiebolag som är noterade på börs eller föremål för liknande notering och
dotterföretag till sådana bolag. Vad som avses med dotterföretag framgår av 1
kap. 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385). Jag vill i sammanhanget framhålla att
möjligheten lill dispens bör finnas kvar.

F, n.
undanlas också avskrivning på fartyg som används för yrkesmässigt fiske och
köpekontrakt avseende sådant farlyg från kvittningsförbudet. Länsstyrelserna i
Stockholms samt Göteborgs och Bohus län har föreslagit alt detta undanlag
slopas. Länsstyrelserna framhåller bl. a. alt många av de personer som tecknar
kontrakt pä fiskefartyg inte själva är yrkesfiskare och att det vidare kan vara
svårt att kontrollera alt fartyget inte byggs om för att användas för annat
ändamål än fiske.

Jag
instämmer i stort med de synpunkter som länsstyrelserna har fört fram. Jag
anser det dock inte riktigt att helt slopa förmånsbehandlingen av fartygsförvärv
till fiskenäringen. Enligt min mening bör nägot kvitlningsförbud inte gälla i
fråga om yrkesfiskares förvärv av fiskeskepp. Med yrkesfiskare avses den som
har licens enligt förordningen (1978: 517) om licens för yrkesfiske eller som
är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Reglerna
i tredje-sjätte styckena gäller f n. enbart i fräga om avskrivning i rederi-
och luftfartsrörelse. Del kan förekomma att avdrag för avskrivning av t. ex. etl
fiskeskepp inte skall göras frän intäkt av rederirörelse. Av bl. a. detta skäl
bör kopplingen i tredje stycket till viss förvärvskälla tas bort.

Övergångsbeslämmelser

Som
jag redan nämnt gäller de nuvarande reglerna om kontraktsavskrivning t. o. m.
1980 års taxering. De nya reglerna bör därför tillämpas försia gången vid 1981
års taxering. För atl undvika risken för effekter av retroaktiv natur bör dock
nuvarande avdrags- och begränsningsregler tillämpas även vid 1981 och senare
års taxeringar såvida avtalet om fartygsförvärvet har träffals före utgången av
är 1979.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 19

Övriga
lagändringar

Ändringarna
i FAK föranleder konsekvensändringar i punkl 1 av anvisningarna lill 28 § KL
och i 4 § 1 mom. lagen (1947: 576) om slafiig inkomstskatt.

I
detla lagstiftningsärende bör slulligen en felaktigt utformad hänvisning i ikrafllrädandebestämmelserna
till lagen (1979: 612)om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) rättas.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen atl anta inom budgetdepartementet upprätlade förslag fill

1.
lag om ändring i förordningen
(1966: 172) om avdrag för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg m. m.,

2.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),

3.
lag om ändring i lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt,

4.
lag om ändring i lagen (1979:
612) om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370).

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 20

Bilaga 1

PM
om avdrag för avskrivning på fartygskontrakt m.m.

1
Inledning

Allmänna
bestämmelser om avdrag för nedskrivning av värdel på rättigheter till leverans
av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligl ej
fullgjorda köpekontrakt finns i punkl 1 tolfte slyckel av anvisningarna till 41
§ kommunalskattelagen (1928: 370), KL. Sådant avdrag får endast medges under fömtsäUning
alt den skatlskyldige visar alt inköpspriset för tillgängar av samma slag på
balansdagen understiger det kontraherade priset eller del görs sannolikt atl
dylikt prisfall kommer alt inträffa innan tillgångarna levereras. Erhålls
avdrag för nedskrivning pä leveranskontrakt kommer anskaffningsvärdet för
tillgången i fråga - på vilkel värdeminskningsavdrag efter leverans kommer alt
baseras - alt utgöras av den faktiska anskaffningskostnaden för tillgången
minskad med kontrakts-avskrivningen. Med stöd av bestämmelserna i punkt 1 av
anvisningarna till 41 § KL utfärdade dåvarande riksskattenämnden till ledning
vid 1952-1968 års laxeringar anvisningar beträffande avskrivning på kontraherade
fartyg. De procentsatser som föreskrevs varierade frän år lill år.

Genom
lagstiftning år 1966 (prop. 1966: 88, BeU 1966: 37, rskr 1966: 225, SFS 1966:
172) infördes särskilda regler för avskrivning pä köpekontrakt som avser
fartyg. Reglerna finns intagna i förordningen (1966: 172) om avskrivning pä
köpekontrakt som avser fartyg m. m., FAK. År 1969 utsträcktes bestämmelserna fill
all omfatta även luftfartyg. Lagstiftningen var urspmngligen begränsad i tiden
lill 1966-1974 års taxeringar. År 1973 föriängdes giltighetstiden av
bestämmelserna t. o. m. 1980 års taxering (prop. 1972: 147, SkU 1973: 2, rskr
1973: 9, SFS 1973: 28). 1 detta sammanhang infördes vissa begränsningar i
rätten att göra avdrag för underskott i rederi- och luftfartsrörelse mot
inkomst av andra förvärvskällor saml vissa andra bestämmelser som var riktade
mot skallenyktsålgärder. Dessa nya regler finns dels i FAK, dels i 46 § 1 mom.
KL. Lagstiftningen gmndades på en av företagsskatlebe-redningen avgiven
promemoria (Ds Fi 1972: 8).

2
Kontraktsavskrivning

Enligt
1 § första stycket FAK har den, som driver rederirörelse eller yrkesmässigt
fiske och som sluter skriftligt avtal om leverans av fartyg med bruttodräktighet
av minst 20 registerton och avsett för stadigvarande bruk i rörelsen, rält lill
avdrag för avskrivning på del ej fullgjorda köpekontraktet med sammanlagt högst
30 procent av det avtalade priset. Motsvarande rält tillkommer även den som
bedriver luftfartsrörelse och tecknar avlal om 'everans av luftfartyg. Som
redan nämnts är förordningen tidsbegränsad. En

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:39 21

förutsättning
för avdrag är atl avtalet ingås under beskattningsår för vilkel taxering i
första instans sker nägot av åren 1967-1980 (för luftfartyg åren 1969-1980).
Överstiger kontraktstiden ett år kan avdrag för konlraktsavskrivning komma i
fråga vid flera taxeringar. Rälien till konlraktsavskrivning upphör i och med
alt fartyget levereras.

Har
skattskyldig erhållil avdrag för avsättning till investeringsfond enligl förordningen
(1954: 40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m. medges avdrag
enligt FAK endasi med den del av 30 procent av kontraktsprisel som överstiger
fondavsättningen vid beskattningsårets ulgång (1 § iredje stycket FAK). Har
fondavsättning gjorls med exempelvis I milj. kr. och kontrakt tecknas om
leverans av fartyg för 10 milj. kr. begränsas säledes avdraget enligt FAK till
2 milj. kr. (3 milj.-l milj.).

Sedan
fartyget eller luftfartyget har levererats beaktas avskrivning enligl FAK vid
beräkning av värdeminskningsavdrag för fartyget eller luftfartyget genom all avskrivningsunderiagel
reduceras med avskrivningen på köpekontraktet (1 § fjärde slycket FAK). Rälien
till kontraktsavskrivning innebär säledes inte atl avdrag medges med högre
belopp än vad som följer av vanliga regler för värdeminskningsavdrag pä
maskiner och invenlarier. Effekten blir endast atl sädani avdrag kan medges lidigare
än enligl annars gällande regler.

Överiåts
kontraktet följer av allmänna regler att köpeskillingen utgör skattepliktig
intäkt i den förvärvskälla vartill kontraktet är hänförligt. Avdrag medges i
sådant fall för oavskriven del av konlraktsbeloppet.

3
Begränsningar i rätten till avdrag för underskott i rederirörelse, m. m.

Som
redan antytts infördes år 1973 vissa begränsningar i rätten all avräkna underskott
i rederi- och luftfartsrörelse mol inkomst som härrör från annan verksamhet.
Reglerna, som finns i 46 § 1 mom. tredje-sjätte slyckena KL, gäller för alla
kategorier av skattskyldiga utom sådana svenska aktiebolag och ekonomiska
föreningar som inte utgör flmansbolag. Reglerna är således tillämpliga bl. a.
på fysisk person som bedriver rederirörelse som delägare i partrederi.
Bestämmelserna är inle lillämpliga beträffande farlyg som används för yrkesmässigt
fiske.

Begränsningsreglerna
innebär följande. Har avdrag gjorts i rederi- eller luftfartsrörelse för
värdeminskning av farlyg eller luftfartyg eller för avskrivning på
köpekontrakt som avser fartyg eller luftfartyg flr underskott i sådan förvärvskälla
med belopp som motsvarar större avskrivning för år räknat än 10 proceni av
anskaffningsvärdet för farlyg eller 15 procent av anskaffningsvärdet för
luftfartyg eller avskrivning på köpekontrakt endasi avräknas från inkomst av
rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag för värdeminskning gjorts
med högre procenttal reduceras underskottsavdraget i motsvarande mån (se regeringsrättsavgörandet
RRK R 74 1: 59). Regeln kan belysas

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 22

med
följande exempel. Överskott i rederirörelse före avskrivningar uppgår lill 500
000 kr Värdeminskningsavdrag för fartyg yrkas med 800 000 kr. motsvarande 10
procent av anskaffningsvärdet. Underskottel 300 000 kr. får dras av mot andra
inkomster. Yrkas däremol värdeminskningsavdrag med 1,2 milj. kr., vilkel medför
etl underskott på 700 000 kr., begränsas den del av underskottet som får
avräknas mol andra inkomster lill 300 000 kr. För underskott som på grund av
begränsningsregeln inte kan utnytljas vid viss taxering medges avdrag mol
inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse vid taxering för något av de
sex närmasl följande åren.

En
särskild regel infördes även för alt förhindra all effekten av begränsningsregeln
sätts ur spel genom att koncernbidrag lämnas till den som yrkar avdrag för
avskrivning på köpekontrakt, fartyg eller luftfartyg.

Enligl
46 § 1 mom. sjätte stycket KL kan regeringen medge undantag frän tillämpning av
begränsningsregeln om synneriiga skäl föreligger. Vid riksdagsbehandlingen av prop.
1972: 147 underströk skatteutskollet atl lagstiftningens syfle var all
förhindra uppkomsten av skatlekrediler, som inle var motiverade från konsolideringssynpunki.
Dispensreglerna borde därför behandlas med erforderlig restriktivitet.
Regeringen har i sin dispensprövning också varit mycket restriktiv. Frånsett elt
övergångsskede i samband med alt de nya reglerna trädde i kraft har sälunda
fysiska personer ej flit dispens. I de fall då dispens har medgivits har det
regelmässigt varil fråga om aktiebolag vars övriga verksamhet hafl myckel nära
anknytning till sjöfartsnäringen.

För
atl förhindra kringgående av bestämmelserna i 46 § 1 mom. KL infördes genom
1973 års lagstiftning även vissa regler av skatteflyklskaraklär i FAK. En av
dessa lar sikle på del fall atl köpekontrakt eller det fartyg eller luftfartyg
som kontraktet avser avyttras till underpris lill närslående person eller till
förelag med vilket överlätaren har intressegemenskap (2 § första styckel FAK).
Sker sådan överlåtelse inom fem år från det fartyget eller luftfartyget
levererats skall ett belopp molsvarande tillgångens verkliga värde, dock högst kontraktsprisel,
upptas som intäkt av rörelse för överiåla-ren under år då avyttringen äger rum.
Vidare finns i 2 § andra stycket FAK särskilda bestämmelser dels för det fall
då skattskyldig som är berättigad lill avdrag enligl FAK flyttar utomlands,
dels för det fall dä det fasta driftstället för den förvärvskälla vari fartyget
eller luftfartyget ingår flyttas utomlands. Sker sådan utflyttning skall avdrag
enligt FAK inte medges och redan medgivna avdrag ålerföras lill beskattning som
inläkt av rörelse för del beskattningsår då utflyttningen sker. Bestämmelsen är
tillämplig under fem år efter leverans av fartyget, I likhet med
begränsningsregeln i 46 § 1 mom. KL är de här angivna beslämmelserna i FAK inte
tillämpliga för sådana aktiebolag eller ekonomiska föreningar som inte är fåmansbolag
eller belräffande fartyg som används för yrkesmässigt fiske.

Regeringen
kan enligt 2 § fjärde stycket FAK medge undantag från tillämpning av
bestämmelserna i 2 § första och andra styckena FAK. Endast ett par ärenden har varil
föremål för regeringens prövning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 23

Bilaga
2

Remissammanställning

1 Inledning

Kommerskollegium,
sjöfartspoliliska utredningen, Sveriges redareförening och ABA tillstyrker alt
FAK: s giltighetstid föriängs. De tre sistnämnda remissinstansema - liksom
Stockholms handelskammare - anser att bestämmelserna bör göras permanenta och
i del sammanhanget hänvisas till atl motsvarande regler i Danmark och Norge inle
är begränsade i tiden.

RSV
diskuterar möjlighelen alt i olika avseenden begränsa rätlen till avdrag för
avskrivning på kontrakt avseende fartyg och luftfartyg. Kan sädana åtgärder
inte vidtas bör enligt RSV FAK: s giltighetstid i alla fall inte förlängas med
mer än högst två år. Länsstyrelserna I Slockholms samt Göieborgs och Bohus län
anser att en föriängning inte skall omfatta vissa typer av kontrakt.

2 Remissinstanser
som tillstyrker förlängning av FAK

Kommerskollegium
säger sig sakna erfarenheter av tillämpningen av FAK under den gångna
förlängningsperioden. Med hänvisning lill inkomna yttranden från Sveriges varvsinduslriförening
saml Stockholms och Malmö handelskammare tillstyrker dock kollegiet alt
förordningens giltighetstid ånyo förlängs. I yttrandena anförs bl. a.

Sveriges
varvsindustriförening:

I
den situation som råder såväl för svensk rederirörelse som för svensk
varvsindustri anser föreningen det vara av största vikl atl nybeställningar av fartyg
kan stimuleras. Föreningen anser därför att nuvarande möjlighet atl göra
avskrivning på fartygskontrakt enligt huvudregeln bör bibehållas.

Föreningen
anser vidare att begränsningar i rätten till avdrag för underskott i rederirörelse
innebär att redan etablerade redare har en icke obetydlig fördel jämfört med
andra rörelseidkare och fysiska personer. Detta lorde medverka till alt
nyetableringen inom rederinäringen försvåras, vilket är en av anledningarna
till all begränsningsreglerna bör slopas.

Föreningen
anser att begränsningsreglerna dessutom bör slopas för atl tillgodose redarnas
efterfrågan på erforderiigt riskvilligt kapital.

Stockholms
handelskammare:

Den
ökade internationella konkurrensen inom sjöfarts- och luftfartsnäringarna
ställer kontinuerligt stora krav på förnyelse och utveckling av säväl fartyg
som luftfartyg. Delta sker med belydande insalser av kapilal. Konsolideringsbehovet
är därför stort i dessa näringar. Härvidlag har den

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 24

ifrågavarande
forordningen erbjudit värdefulla möjligheler för de bägge branscherna.

Del
finns inle anledning förmoda att behovel av den ifrågavarande avskrivningsmöjligheten
kommer alt minska i framliden. Tvärtom är det iroligt att konkurrensen från
utländska rederier och flygbolag bl. a. medhjälp av olika statliga stödåtgärder
kommer att öka ytterligare. Behovet av erforderiiga konsolideringsmöjligheter
torde därför komma att bestå under överskådlig tid.

Skånes
handelskammare:

Med
hänsyn lill den situation som råder för närvarande för svensk sjöfartsnäring
och för svensk varvsindustri talar enligl handelskammarens mening övervägande
skäl för en förlängning av förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avskrivning pä köpekontrakt som avser fartyg m. m. Genom en föriängning av
förordningens tillämpningstid åstadkommes ett angeläget slöd till näringen och
den berörda industrin.

Vad
gäller skatteflykisproblematiken får handelskammaren tillfoga all nu gällande
begränsningsregler jämle prisfallsrisken - om än skiftande beroende på typ av
tonnage - väl torde lillgodose detta syfle hos lagstiftningen. Det kan enligl
handelskammarens mening rent av ifrågasättas om ej en uppmjukning av begränsningsreglerna
kunde diskuteras med hänsyn lill marknadens i gmnd ändrade karaklär.

Sjöjärispolitiska
utredningen betonar risken för värdefall på fartygskontrakt. Utredningen anför
vidare:

De
nuvarande möjligheterna lill avskrivning på fartygskontrakt har utnyttjats av
många rederier och härav dem bedömts vara värdefulla. Ett skäl härtill är att
det föreligger risk för värdefall på ett beställt fartyg under den tid på ett ä
två, ibland fler, år, som kan förflyta mellan kontraktstecknande och leverans.
Denna risk har snarasl accentuerats genom den nuvarande internationella
varvssituationen, där överkapacitet och motvilja mot marknadsbetingade
nedskärningar kan leda till politiskt baserade beslut om varvssubventioner i
olika länder som kan påverka prisnivån för nya kontrakt pä liknande fartyg.
Ytterligare elt skäl är de kraftiga fluktuationer över liden i fraklnivåer och
vinstnivåer som förekommer inom rederinäringen, framförallt inom masslaslfarten.
Möjlighelen till konlraktsnedskrivning utgör en möjlighet till
resultatutjämning över tiden, samtidigt som de toiala avskriv-ningsmöjligheterna
inte päverkas.

Sjöfartspoliliska
utredningen förordar därför alt nu gällande regler för kontraktsavskrivning föriängs.
- Någol särskill skäl att ändra den hittills tillämpade procentsatsen för
kontraktsavskrivning synes inte föreligga.

Sveriges
redareförening anför:

Del
är för svensk rederinäring av slor belydelse att nu gällande regler angående
avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg ges föriängd giltighet även efter
1980 års taxering. Föreningen förordar att nu gällande regler förlänges utan
begränsning av giltighetstiden och med bibehållande av nu tillämpad
procentsals.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 25

Uppgifler
inhämtade från medlemsrederier bekräftar alt många företag regelmässigt
utnyttjat möjlighelerna till kontraktsnedskrivning och att denna möjlighet av
samtliga tillfrågade bedömes som värdefull och av stor praktisk belydelse. -

I
bilagan till budgetdepartementets remiss behandlas i inledningen också de
allmänna bestämmelserna om avdrag för nedskrivning av värdet på rättighet till
leverans av maskiner och vissa andra invenlarier och del påpekas atl möjlighelen
lill sådant avdrag är kopplad lill en risk för prisfall innan leverans av
sådana lillgångar. Redareföreningen vill också i samband med avskrivning på
köpekontrakt som avser fartyg fästa departementets uppmärksamhet vid den
betydande prisfallsrisk som enligt föreningens uppfattning föreligger i
samband med beställningar som nu tecknas av rederier. Utbudet frän väridens
varv präglas fortfarande av en mycket slor överkapacitet och en skarp
konkurrens i fråga om pris och andra villkor vid fartygsbeställningar.
Samtidigt har allt flera varvsländer valt att erbjuda nationella redare mycket fördelakliga
villkor vid beslällningar vid flagglandets varv, låt vara aU Hertalet OECD-länder
söker vid expori upprälthålla riktlinjerna för överenskommelsen angående
exportkrediter för farlyg. Dessa senare villkor binder dock icke de mänga nya varvsnalioner,
t. ex. Korea och Taiwan, som offererar synneriigen fördelakliga priser till
redare i utlandet.

I
Sverige lillämpas ell beställarslöd som innehåller ell element av indirekt subventionering
i form av ell avskrivningslän. Produktionskostnaderna i Sverige är dock forlfarande
så höga jämförda med prisnivån i många andra varvsnationer att etl
avskrivningslån om 25 procent knappasi överbryggar existerande prisklyftor.
Samtidigt som det svenska beställarstödet otvivelaktigt uppmuntrat svenska
rederier alt beställa farlyg vid inhemska varv föreligger alltså en belydande
risk för aU sådana fartyg vid leveranstidpunkten har elt betydligt lägre värde
på den internationella marknaden än vad som molsvarar 75 procent av kontraktsprisel.
Med tanke på flera varvsnationers ovilja atl effektivi reducera produklionskapacileten
finnes skäl förmoda alt en sådan prisfallsrisk kommer att bestå under avsevärd
lid framöver.

ABA
åberopar den skrivelse frän bolaget som låg till gmnd för den år 1969 beslutade
utvidgningen av FAK:s tillämpningsområde. ABA uttalar vida-

Vad
som anfördes i skrivelsen angående luftfartsnäringens behov av ekonomiska
resurser och konsolidering gäller alltjämt och kommer atl vara för handen även
framdeles och därvid - i likhet med tidigare - i en allt stigande omfattning.
Den ökande internationella konkurrensen inom näringen medför nämligen bl. a.
snabba stmkturförändringar, vilka i sig medför krav på snabb kontinuerlig
förnyelse av flygplansfloltan med ty åtföljande behov av kapital. Det må i
sammanhanget anmärkas atl SAS vid lidpunkten för senasle bokslut hade
utestående flygplansorder lill elt värde av omkring 700 milj. kr.

ABA
finner sakförhållandena vara sådana alt möjlighelen lill konsolidering genom konlraktsavskrivning
självfallel bör bibehållas saml aU rälien lill sådan avskrivning i vart fall
inte bör inskränkas i förhållande lill vad som nu gäller

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 26

3
Remissinstanser som anser att en förlängning av FAK bör förenas med ytterligare
begränsningsregler

RSV:

Gällande
skatteregler ger förhållandevis stort utrymme för atl skapa obeskattade
reserver. Största belydelsen har därvid inkomstbeskattningens reglerom av-och
nedskrivning på bl. a. lager och invenlarier vid beräkning av inkomsl av rörelse
saml de olika avsättnings- och uppskovsreglerna. Lagstiftningen har vanligen
vissa bestämda syften, t.ex. atl påverka de skattskyldigas handlanden i vissa
avseenden eller atl underlätta viss ekonomisk verksamhet. Reglerna fungerar
följaktligen bl. a. som styrmedel i den ekonomiska politiken. Sålunda möjliggör
exempelvis av- och nedskriv-ningsreglerna atl vinsten inom vissa givna ramar
kan behällas inom förelagel ulan skattekonsekvenser sä länge medlen disponeras
för investeringar i lager och maskiner. Företaget flr m a o en räntefri skatlekredit,
som antas främja tillväxten av verksamheten. Det enskilda företagets tillväxt
påverkas emellertid endast i den mån avskrivningarna ligger inom ramen för
årsvinsten, dvs. så länge ytteriigare skatlekredit kan skapas. Om det finns
andra inkomsler än av den rörelse, som de av- och nedskrivna tillgångarna
tillhör, kan dessa regler innebära all skattekredilen i praktiken ändå kan
skapas genom att skatten på inkomsterna lindras genom underskotts- eller
förlustavdrag.

Det
kan visserligen hävdas att reserverna förr eller senare kommer atl tas fram lill
beskattning. Från principiell synpunkl föreligger därför inle några
betänkligheter med syslemel. Detla gäller emellertid endasi under förutsättning
alt systemet inte ger möjlighet till kringgående eller missbruk. Att missbruksrisken
är stor har uppmärksammats i skilda sammanhang. Genom att genomföra
transaktioner, som i många fall inte har annat syfle än att undvika
beskattningen av de uppkomna reserverna, kan den framtida beskattningen hell
eller delvis elimineras. Uppenbart missbruk av reglerna kan i och för sig
försvåras genom effektivare kontrollinsatser från skattemyndigheternas sida. Erfarenhelerna
visar dock au dessa möjligheler Hr anses ytterst begränsade. Enligl RSVs mening
bör därför dessa förhållanden noga övervägas vid en prövning av behovet alt
införa och behålla stimulansåtgärder av hithörande slag.

RSV
är medveten om de svårigheter som är förenade med den avvägning som här måste
göras. Hittills har problemen ofta lösts genom särbestämmelser för sådana
situationer där missbruk förekommer eller kan anlas förekomma. 1973 års
lagstiftning för begränsning av möjlighelerna att utnyttja underskott av
fartygs- och luftfartygsrörelse för avdrag mot inkomster av annal slag är ett
exempel på en sådan lösning. Begränsningsreglerna är en av anledningarna lill atl
reglerna utnyttjas mindre. Dessutom har sannolikl den vikande konjunkturen och
överkapaciteten på fraktmarknaden bidragii till en minskning av antalet
nedskrivningsobjekt.

RSV
vill dock påpeka atl riskerna för missbmk inte hell kunnat elimineras genom
1973 års begränsningsregler. Begränsningarna gäller endast fysiska personer och
flmansbolag. Det har sålunda förekommit att reglerna kringgåtts på så sätt att
ett tillräckligt antal personer gäll samman för att undgå atl omfattas av fåmansbolagsreglerna.
Det har kunnat konstaleras att reglerna för kontraktsavskrivning utnyttjats för
atl eliminera beskattningen vid reservernas upplösning t. ex. i samband med
avveckling av företag med slora obeskattade reserver. Riskerna för missbmk är
av förklariiga skäl överhäng-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 27

ande
i de fall underskotten enbart har sin gmnd i avskrivning på kontrakt. Det finns
nämligen exempel på fall där kontraktets reella bakgrund på goda gmnder
ifrågasatts. Enligt RSVs mening kan därför ifrågasättas om stimulansåtgärderna
är ändamålsenliga för atl tillgodose önskemålen från den åsyftade målgmppen,
dvs. rederi- och varvsnäringen, även om RSV är medvetet om reglernas effekt alt
tillföra näringarna ett ökal riskkapital.

Enligt
RSVs mening bör övervägas om inte andra metoder än skattestimulanser bör
användas för ändamålet. Närmast till hands ligger därvid direkta stödåtgärder.
Dessa skulle kunna kombineras med ytteriigare begränsningar för rälten lill
avskrivning på fartygs- och luftfartygskonlrakt. Begränsningarna vad gäller
underskottsavdrag skulle exempelvis kunna innefatta en sänkning av
procentsatserna för beräkning av avskrivningsbeloppet. Denna ytteriigare
begränsning bör dock inte avse levererade fartyg m. m. Dessutom bör
begränsningsreglerna gälla generellt dock med undanlag för börsnoterade eller
därmed jämställda bolag. Möjligheterna tiil dispens bör dock behållas.

Alternativt
skulle avskrivningsreglerna på kontrakt förses med vissa ytteriigare villkor.
Det kunde exempelvis föreskrivas atl avdraget för kontraklavskrivning skulle
återföras till beskattning om någon leverans inte kommer lill ständ. För den
därav följande framlida skattebelastningen skulle kunna krävas en särskild bankgaranli,
som samtidigt utgjorde ett villkor för avdragsrällen.

Om
sådana ålgärder inte kan vidtas bör enligt RSVs mening giltighetstiden av nu
gällande förordning i vart fall inte föriängas med mer än högsl tvä år.

Länsstyrelsen
i Stockholms län erinrar om att de begränsningsregler som år 1973 infördes i 46
§ 1 mom. KL inte gjordes tillämpliga på "flermansbolag" och inte
heller på fartyg som används i yrkesmässigt fiske. Länsstyrelsen visar med
exempel att taxeringsmyndigheterna kan ställas inför svåra utredningsproblem,
särskilt när kontrakten har förvärvals utomlands. Länsstyrelsen anför vidare:

Mot
bakgrund av dessa iakttagelser vill länsstyrelsen i första hand förorda den
ändringen all även fiskefartyg omfattas av begränsningsreglerna saml atl i
övrigt reglerna utsträcks så alt endast börsnoterade företag (inkl. företag
noterade på fondhandlariistan) undantas. Anses del vara ett för slort steg atl
ta föreslår länsstyrelsen i andra hand atl begränsningsreglerna utsträckas så att
kontrakt förvärvade i utlandet inte grundar rätl till underskotlsavdrag. En sådan
mera begränsad ändring av avskrivningsreglerna mäste, för atl bli effektiv,
kompletteras med en omvänd bevisbörderegel i avytiringsfallen (2 § första slycket
kontraktsavskrivningsförordningen). För räll till avdrag för föriust i samband
med försäljning av fartyg eller kontrakt skall det således åvila den
skattskyldige atl förete handlingar som styrker alt prissättningen är riklig.
Eventuellt skulle den omvända bevisbördan kunna införas endast i de fall del är
fräga om försäljningar till utlandet,

Även
länsstyrelsen I Göieborgs och Bohus län anser att kontrakt på fiskefartyg bör
jämställas med kontrakt på konventionella fartyg. Länsslyrelsen anför vidare:

Då
begränsningsreglerna infördes 1973 undantogs köpekontrakt för fartyg

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:39 28

som
användes i yrkesmässigt fiske. Det var främst sociala skäl som var anledningen lill
undantaget. Fiskerinäringen utövades då av fiskelag, som för sin verksamhet
anskaffade etl fiskefartyg. Fiskets karaktär har undan för undan ändrals.
Sålunda användes numera fiskefartyg, som i anskaffning kan kosla tiotals
millioner kronor Många av de personer som tecknar kontrakt på fiskefartyg är
inte själva aktiva inom fiskerinäringen. Några fall har uppmärksammals där kontrakt
tecknats för en fiskebåt men all denna, sedan den färdigställts, inte använts
för yrkesmässigt fiske. Bålen har i slällel salts in i vanlig fraktfart.
Undantagsregeln har i vissa fall missbmkats genom atl kontrakt tecknats för
fiskebåt med de fördelar detla har fört med sig vid delägarnas laxeringar, men
alt båten sedan den levererats använts för annat ändamål än yrkesmässigt fiske.
Gränsen mellan vad som är fiskefartyg och handelsfartyg har genom utvecklingen blivil
diffus. Detta talar för att reglerna för nedskrivning på kontrakt m. m. för
konventionella fartyg även bör gälla fiskefartyg.

Länsstyrelsen
vill också påminna om alt möjligheterna att avsätta lill investeringsfond för
avyttrat fartyg vid fartygsförsäljning gäller alla slag av fartyg således även
fiskefartyg. Även detla lalar för att kontrakt avseende fiskefartyg bör
jämställas med kontrakt på andra typer av fartyg.

Länsstyrelsen
I Göteborgs och Bohus län anser att möjligheterna att missbruka
avskrivningsreglerna skulle bli mindre om de bara gjordes tillämpliga på
beställningar vid svenska varv. Även sysselsättningsskäl kan enligl
länsstyrelsen i det enskilda fallet lala för en begränsning till svenska kontrakt.
Länsstyrelsen tar också upp vissa andra frågor:

En
skattskyldig redovisar överskott av en rederirörelse och underskott av en annan
rederirörelse, där avskrivningen uppgår till högst 10 procent av fartygets
anskaffningsvärde. Han yrkar därutöver avdrag för nedskrivning av köpekontrakt
för etl fartyg. Fråga uppkommer då om överskottet och underskottet av de två försia
rörelserna måste kvittas mol varandra, innan någon del av
kontraktsnedskrivningen får utnyttjas eller om man flr kvitta kontraktsnedskrivningen
mot det redovisade överskottet för den förstnämnda rörelsen. Det är önskvärt
med ett klariäggande i denna fråga.

1
2 § sjölagen föreskrives all för skepp under byggnad i Sverige skall föras ett
skeppsbyggnadsregister hos myndighet som regeringen bestämmer. För att ge
skaltemyndigheterna ökade möjligheler alt följa upp laxeringen i alla de fall
där avdrag medgivits för nedskrivning av fartygskontrakt bör etl särskilt
register upprättas för fartyg som bygges säväl i Sverige som i utlandet. Det finns
exempel pä fartygskontrakt som helt enkelt "försvunnit". Den myndighel
som i så fall skall föra detta register bör då också löpande följa upp vad som
händer med kontrakten.

GOTAB 62702 Slockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar i 3 dokument.

  1. Prop. 1980/81:103 1980/81:103 i texten
  2. Rskr. 1979/80:97 i texten
  3. Bet. 1979/80:SkU14 Med anledning av propositionen 1979/80:39 om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m. s. 1 · s. 14 i texten