Sök i Ratio Lex

om bostadsanvisningslag, m.m.;beslutad den 6 december 1979.

161 sidor, varav 122 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 122 av 161 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:72, om bostadsanvisningslag, m.m.;beslutad den 6 december 1979.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 Regeringens proposition

1979/80:72

om
bostadsanvisningslag, m, m.;

beslutad
den 6 december 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

BIRGIT
FRIGGEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag till en bostadsanvisningslag. Lagen är avsedd
att vara ett medel för kommunerna att genom förmedling av lediga
bostadslägenheter skapa ökade förulsältningar för en allsidig befolkningssammansättning
i kommunemas bostadsområden.

Med
stöd av bostadsanvisningslagen fär en kommun rätt att besluta att ett eller
flera bostadsområden i kommunen skall vara bostadsanvisningsområde och att alla
eller en del av bostadslägenheterna inom området - med vissa undantag - skall
upplåtas enligt bestämmelsema i bostadsanvisningslagen.

Ett
beslut om bostadsanvisningsområde medför skyldighet för husägarna i området att
underrätta kommunen så snart nägon lägenhet, som omfattas av beslutet, blir
ledig. Om kommunen vill förmedla en ledig lägenhet, kan kommunen antingen
föreslå att lägenheten skall upplåtas till en viss bostadssökande eller
bestämma att upplåtelsen skall ske till kommunen. Husägaren kan vägra
upplåtelse till en bostadssökande men är skyldig att upplåta lägenheten till
kommunen om den begär det. Sker upplåtelsen till kommunen, kan kommunen upplåta
lägenheten i andra hand utan att något medgivande från husägaren behövs.

Lagförslaget
innehåller ocksä regler om villkoren för de upplåtelser som sker med stöd av
lagen och om ersättning i vissa fall för utebliven hyra m. m.

I
propositionen föreslås ocksä ändringar i bl.a. 12 kap. jordabalken (hyreslagen)
och i bostadsrättslagen (1971:479).

De
nya bestämmelsema föreslås träda i kraft den 1 juli 1980.

Enligt
lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter -den s. k.
bristortlagen - är det förbjudet att utan tillstånd av hyresnämnden hyra ut
bostadslägenheter för väsentligen annat ändamäl. I propositionen föreslås att
lagen snarast ändras så att lägenheter får tas i anspråk för utbyggnad av
bamomsorgen utan att tillstånd behöver inhämtas frän hyresnämnden.

1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 72

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72

1
Förslag till Bostadsanvisningslag

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
Om det behövs för bostadsförsörjningen inom en kommun eller inom ett

område i vilket kommunen ingår och som kan anses utgöra en enhet i

bostadsförsörjningshänseende, fär ett eller flera bostadsområden i kommu

nen förklaras vara bostadsanvisningsområde.

Inom
bostadsanvisningsområde är denna lag tillämplig på samtliga bostadslägenheter,
såvida ej fråga är om lägenhet, som utgör en del av husägarens egen bostad,
eller lägenhet i ett enfamiljshus, som inte är avsett att upplåtas varaktigt,
eller i ett tvåfamiljshus eller beslutats att i övrigt endast lägenheter av
visst slag inom området skall omfattas av lagen.

2
§ Beslut i fråga om
bostadsanvisningsområde skall fattas av kommunstyrelsen. Beslut i andra frågor
om bostadsanvisning enligt denna lag skall fattas av den nämnd
kommunfullmäktige bestämmer.

3
§ Innan kommunstyrelsen avgör
ett ärende om bostadsanvisningsområde, skall de husägare och
hyresgästorganisationer som kan beröras av beslutet lämnas tillfälle att yttra
sig, om det ej är uppenbart obehövligt. Detta fär ske genom delgivning.

Som
ägare av hus anses, när omständigheterna föranleder det, annan som innehar
huset. Om ett hus omfattas av beslut om tvångsförvaltning enligt
bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall vad som sägs om husägaren i stället
avse förvaltaren.

Med
organisation av hyresgäster avses i denna lag organisation som har avtal om
förhandlingsordning för huset eller, om förhandlingsordning ej gäller,
riksorganisation eller förening, som är ansluten till sådan organisation och
inom vars verksamhetsområde huset är beläget.

4§
Kommunstyrelsens beslut i fråga om bostadsanvisningsområde skall delges de
husägare och hyresgästorganisationer som berörs av beslutet.

Delgivningen
fär ske genom kungörelse enligt 17 § delgivningslagen (1970:428) även i annat
fall än som anges i 15 och 16 §§ nämnda lag. I sädant fall skall ett meddelande
om beslutet sändas med posten till var och en av husägarna.

5
§ När ett beslut i fråga om bostadsanvisningsområde har vunnit laga kraft skall
genom kommunens försorg underrättelse om beslutet och om att det har vunnit
laga kraft delges de husägare som berörs av beslutet. I samband därmed skall
husägaren erhålla besked om de inskränkningar i rätten att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 3

upplåta
hyresrätt eller bostadsrätt eller medverka till överlåtelse eller upplåtelse av
hyresrätt som gäller enligt denna lag. Även de berörda
hyresgästorganisationerna skall underrättas om beslutet och om att det har
vunnit laga kraft.

Förbud
att upplåta lägenheter m. m.

6 §
När en husägare har delgetts en underrättelse enligt 5 §, fär han inte

upplåta en lägenhet, som omfattas av beslutet, med hyresrätt eller bostadsrätt

till nägon annan än en bostadssökande, som kommunen anvisar, eller

kommunen. Han fär inte heller medverka till att hyresrätten till en sådan

lägenhet överiåts eller lägenheten upplåts i andra hand utom när förhållan

dena är sådana att de i 12 kap. 34 och 34 a §§, 35 § första stycket och 40 §

jordabalken med avseende på hyresgästen angivna förutsättningarna för

tillstånd föreligger.

Förbudet
enligt första stycket gäller inte sedan kommunen underrättat husägaren om att
kommunen inte önskar anvisa nägon bostadssökande eller fä lägenheten upplåten
till sig. Förbudet gäller inte heller om upplåtelse av lägenheten beror av
anställning hos husägaren och lägenheten även tidigare var upplåten till följd
av sådan anställning eller om lägenheten upplåts enligt bestämmelserna i 12
kap. 46 § tredje stycket jordabalken.

Meddelande
om upplåtelse

7 §
När en lägenhet som omfattas av förbud enligt 6 § skall upplåtas med

hyresrätt eller bostadsrätt, skall husägaren snarast möjligt meddela kommu

nen detta. Meddelandet skall vara skriftligt och innehålla uppgift om

lägenhetens adress, storiek och belägenhet i huset, villkoren för upplåtelsen

och tillträdesdagen.

Upplåtelsen
och villkoren för den m. m.

8 §
Om kommunen inte anvisar någon bostadssökande eller om husägaren

inte godtar den bostadssökande som kommunen anvisar eller inte kan träffa

avtal med denne, är husägaren skyldig upplåta lägenheten till kommunen,

om kommunen begär det.

Om
annat inte avtalas, skall upplåtelse lill kommunen anses ha skett vid den
tidpunkt då kommunens begäran enligt första stycket kommit husägaren till hända
och på de villkor som angetts i meddelandet enligt 7 §. Avser upplåtelsen
bostadsrätt, skall den dock inte anses ha skett innan de i 3 och 5 §§
bostadsrättslagen (1971:479) angivna förutsättningarna är uppfyllda.

9 §
Om en lägenhet enligt 8 § andra stycket skall anses ha upplåtits till

kommunen med hyresrätt eller bostadsrätt och lägenheten på grund av

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 4

dröjsmål
från husägarens sida inte kan tillträdas den dag som angetts i meddelandet
enligt 7 §, fär hyresnämnden på ansökan av kommunen föreskriva att upplåtelsen
skall gälla från en senare tidpunkt. Avser upplåtelsen en hyreslägenhet, får
hyresnämnden föreskriva att för upplåtelsen skall även i övrigt gälla andra
villkor än de som har angetts i meddelandet. Ansökan om hyresnämndens prövning
skall göras inom två mänader från den dag då upplåtelsen skall anses ha skett.

Vid
prövning av hyresvillkoren tillämpas 12 kap. 48 § första-tredje styckena
jordabalken. Om hyra för lägenheten har bestämts i förhandlings-överenskommelse
enligt hyresförhandlingslagen (1978:304), skall dock den hyran gälla. Om
hyresnämnden nedsätter hyran, skall den lägre hyran gälla frän och med den dag
då hyresförhållandet började.

Föreskriver
hyresnämnden att upplåtelsen skall gälla från en senare tidpunkt eller att
hyran skall utgä med ett lägre belopp än som har angetts i meddelandet enligt 7
§, skall husägaren samtidigt åläggas att till kommunen betala tillbaka vad han
till följd därav har uppburit för mycket jämte ränta. Räntan skall beräknas
enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från dagen dä husägaren mottog
beloppet till dess att beslutet har vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen
för tiden därefter.

Ersättning
för skada

10 §
Kan husägaren, i fall dä han fär förfoga över lägenheten, på grund av

förfarandet enligt denna lag inte träffa avtal om upplåtelse för tiden från och

med den i meddelandet enligt 7 § angivna tillträdesdagen och har han gjort

vad som skäligen kan fordras av honom för att fä lägenheten upplåten, har

han rätt till ersättning av kommunen för skada som han lider genom

dröjsmålet med upplåtelsen.

Fråga
om skyldighet att betala sådan ersättning prövas av hyresnämnden. För att kunna
prövas skall ansökan ha kommit in till hyresnämnden inom en månad frän den dag
då avtal om upplåtelse av lägenheten träffades.

Övriga
bestämmelser

11
§ Om förfarandet vid
hyresnämnden finns bestämmelser i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder.

12
§ Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot 6 § döms till böter. Gämingen fär åtalas endast efter
anmälan av kommunen.

13
§ Kommunstyrelsens beslut i
fräga om bostadsanvisningsområde kan överklagas hos länsstyrelsen genom besvär.

Länsstyrelsens
beslut kan överklagas hos regeringen genom besvär.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 5

14
§ Beslut i fråga som enligt
denna lag skall prövas av hyresnämnden kan överklagas hos bostadsdomstolen
genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Besvärshandlingen skall ges in till domstolen.

15
§ I mäl enligt 9 § första
stycket om villkoren för upplåtelsen skall vardera parten svara för sin
rättegångskostnad i bostadsdomstolen, i den män inte annat följer av 18 kap. 6
§ rättegångsbalken.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1980.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 6

2 Förslag till

Lag om
ändring i jordabalken

Härigenom
föreskrivs i fråga om jordabalken'

dels
att 12 kap. 1, 32, 37, 39 och 70 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i
balken skall införas en ny paragraf, 12 kap. 34a§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§
Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus upplåtes till nyttjande
mot vederlag. Detta gäller även om lägenheten upplåtils genom tjänsteavtal
eller avtal i anslutning till sädant avtal.

Innefattar
avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas i förening med lägenheten, äger
detta kapitel tillämpning på avtalet, om jorden skall användas för
trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål än jordbruk.
Förenas tjänsteavtal, som ej är av ringa betydelse, med upplåtelse av såväl
lägenhet för bostadsändamål som jord, äger kapitlet tillämpning, om upplåtelsen
av lägenheten är mera betydelsefull än upplåtelsen av jorden. Med
bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till icke
oväsentlig del användas som bostad.

Förbehåll
som strider mot bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot hyresgästen
eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges.

Om
upplåtelse i vissa.fallav bostadslägenheter ftnns bestämmelser i bostadsanvisningslagen
(1980:000).

32
§ Hyresgästen fär icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, om ej annat
följer av 34-36 §§.

Vägras
samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked inom tre
veckor efter det att samtycke begärdes, fär hyresgästen uppsäga hyresavtalet.

Om.förbud
i vissa fall for hyresvärden au medverka Ull överlåtelse av hyresräuen Ull en
bostadslägenhet finns bestämmelser 16 § bostadsanvisningslagen (1980:000).

I
12 kap. omtryckt 1979:252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

34
a §

Haren
bostadslägenhet upplåtits till en kommun, får kommunen överlåta hyresrätten
till lägenheten, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant
tillstånd skall lämnas, om överlåtelsen kan ske utan påtaglig olägenhet för
hyresvärden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

37 §

Tillstånd som avses i 34,
35 eller 36 § kan förenas med villkor.

Tillstånd som avses i 34,
34 a, 35 eller 36 § kan förenas med villkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

39
§

Hyresgästen fär ej utan
hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet utom i
fall som avses i 40 §.

Hyresgästen
fär ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess
helhet utom i fall som avses i andra stycket eller i 40 §.

Har
en bostadslägenhet upplåtits till en kommun, får kommunen upplåta lägenheten i
dess helhet i andra hand. Hyresvärden skall genast underrättas om upplåtelsen.

Omförbud i vissa fall
for hyresvärden att medverka till att en bostadslägenhet upplåts i andra hand
.finns bestämmelser i 6 § bostadsanvisningslagen (1980:000).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mot hyresnämnds beslut i
fråga som avses i 35,40,45,56 eller 59 § fär talan ej föras.

70 §

Talan
mot hyresnämnds beslut i fråga som avses i 16 § andra stycket, 24 a §. 34, 36,
49, 52, 55 eller 62 § föres genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet
meddelades.

Talan
mot hyresnämnds beslut i fråga som avses i 16 § andra stycket, 24 a, 34,34 a. 36,49,52,55
eller 62 § föres genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1980.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 8

3
Förslag till

Lag
om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom
föreskrivs att 1, 2, 6, 11, 30 och 33 §§ bostadsrättslagen (1971:479) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§
Upplåtelse av hus eller del av hus till nyttjande mot vederlag utan begränsning
till tiden sker enligt bestämmelsema i denna lag.

Om
upplåtelse i vissa fall av bostadslägenheter finns bestämmelser 1 bostadsanvisningslagen
(1980:000).

2§
Nyttjanderätt enligt 1 § fär upplåtas endast av bostadsrättsförening.
Upplåtelse fär icke ske till annan än medlem i föreningen. Medlems rätt i
föreningen på gmnd av upplåtelse kallas bostadsrätt.

En
kommun till vilken bostadsrätt skall anses upplåten enligt bostadsanvisningslagen
(1980:000) .förvärvar medlemskap i föreningen genom upplåtelsen. Med
bostadslägenhet avses lägenhet som är avsedd att helt eller till icke
oväsentlig del användas som bostad.

6§

Bostadsrätt upplåtes skriftligen. I Bostadsrätt upplåtes skriftligen,

upplätelsehandlingen skall anges om Inte annat följer av bostadsanvis-

parternas namn, den lägenhet upplå- ningslagen (1980:000). 1 upplåtelse-

telsen avser samt de belopp varmed handlingen skall anges partemas

gmndavgift och årsavgift skall utgå. namn, den lägenhet upplåtelsen

Om särskild avgift för upplåtelse av avser samt de belopp varmed grund

bostadsrätt (upplåtelseavgift) skall avgift och årsavgift skall utgä. Om

uttagas, skall även den anges. särskild avgift för upplåtelse av bo-

stadsrätt
(upplåtelseavgift) skall uttagas, skall även den anges.

11§

Den till vilken bostadsrätt över- Den till vilken bostadsrätt över

gått fär ej vägras inträde i föreningen, gått fär ej vägras inträde i föreningen,

om han uppfyller de villkor för om han uppfyller de villkor för

medlemskap som föreskrives i stad- medlemskap som föreskrives i stad

garna och föreningen skäligen kan garna och föreningen skäligen kan

nöjas med honom som bostadsrätts- nöjas med honom som bostadsrätts-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

havare.
Den som förvärvat bostads- havare. En kommun som har förvärvat

rätt vid exekutiv försäljning eller vid bostadsräu till en bostadslägenhet får

offentlig auktion enligt 10, 12 eller ej vägras medlemskap. Ej heller får

37 § får dock ej vägras medlemskap den som förvärvat bostadsrätt vid

på den gmnd att ersättning för exekutiv försäljning eller vid ofFent-

bostadsrätten icke beräknats enligt lig auktion enligt 10, 12 eller 37 §

grunder som anges i stadgama. vägras medlemskap på den gmnd att

ersättning
för bostadsrätten icke

beräknats
enligt gmnder som anges i

stadgarna.

Har
bostadsrätt övergått till bostadsrättshavarens make, lär inträde i

föreningen
vägras maken endast om hinder möter på grund av bestämmelse i

stadgarna
att medlem skall tillhöra viss sammanslutning eller uppfylla

liknande
villkor och det skäligen kan fordras att maken uppfyller villkoret.

Vad
som sagts nu äger motsvarande tillämpning, om bostadsrätt till

bostadslägenhet
övergått till bostadsrättshavaren närstående som varaktigt

sammanbodde
med honom.

I
fräga om andel i bostadsrätt äger första och andra styckena tillämpning endast
om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar. Vad som sagts nu gäller ej,
om annat bestämts i stadgarna.

30
§

Bostadsrättshavaren fär ej utan Bostadsrättshavaren fär ej utan

styrelsens samtycke i andra hand styrelsens samtycke i andra hand

upplåta lägenheten i dess helhet till upplåta lägenheten i dess helhet till

annan än medlem utom i fall som annan än medlem utom i fall som

avses i andra stycket. avses i andra eller tredje styckel.

Bostadsrättshavare,
som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet, fär
upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd
till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har
beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen ej har befogad anledning att
vägra samtycke. Tillstånd kan begränsas till viss tid och förenas med villkor.

Har
en kommun bostadsrätt Ull en bostadslägenhet, får kommunen upplåta lägenheten
I dess helhet i andra hand till annan än medlem. Styrelsen skall genast
underrättas om upplåtelsen.

33
§ Nyttjanderätten till lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts
är förverkad och föreningen således berättigad att uppsäga bostads-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

rättshavaren
till avflyttning,

1. om bostadsrättshavaren dröjer med betalning av
grundavgift eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som
kan vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen
anmanat honom att fullgöra sin betalningsskyldighet eller om bostadsrättshavaren
dröjer med betalning av årsavgift utöver två vardagar efter förfallodagen,

2. orn bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke
eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,

3.
om lägenheten användes i strid
med 25 eller 31 §,

4. om bostadsrättshavaren eller den, till vilken
lägenheten upplåtits i andra hand, genom vårdslöshet är vållande till att ohyra
förekommer i lägenheten elierom bostadsrättshavaren genom underiåtenhet att
utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om förekomst av ohyra i lägenheten
bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om
bostadsrättshavaren eller den, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand,
åsidosätter något av vad som enligt 28 § skall iakttagas vid lägenhetens
begagnande eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger
bostadsrättshavare,

6. om i strid med 29 § tillträde till lägenheten
vägras och bostadsrättshavaren ej kan visa giltig ursäkt,

7. om bostadsrättshavaren åsidosätter skyldighet, som
går utöver hans åligganden enligt denna lag, och det mäste anses vara av
synneriig vikt för föreningen att skyldigheten fullgöres; dock kan skyldighet
för bostadsrättshavaren att inneha anställning i visst företag eller liknande
skyldighet ej åberopas som grund för förverkande.

Nyttjanderätten
är icke förverkad, Nyttjanderätten är icke förverkad,

om det som ligger bostadsrättshava- omi det som ligger bostadsrättshava

ren till last är av ringa betydelse. ren till last är av
ringa betydelse. Inte

heller är nyttjanderätten
till en bostadslägenhet förverkad på grund av au en skyldighet som avses i
första stycket 7 åsidosätts, om bostadsrättshavaren är en kommun och skyldigheten
inte kan fullgöras av en kommun. Uppsägning pä grund av förhållande som avses
i första stycket 2,3 eller 5-7 fär ske endast om bostadsrättshavaren underiäter
att pä tillsägelse vidtaga rättelse utan dröjsmål.

Uppsäges
bostadsrättshavaren till avflyttning, har föreningen rätt till ersättning för
skada.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1980.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 11

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder'
dels att nuvarande 16 d § skall betecknas 16 e §, dels att rubriken närmast före
16 d § skall sättas närmast före 16 e §, dels att 4, 22, 23 och 32 §§ skall ha
nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 16 d §,
och närmast före 16 d §

en
ny mbrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Af
Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1.
medla i hyres- eller
bostadsrättstvist,

2.
pröva tvist om
reparationsföreläggande enligt 12 kap. 16 g andra stycket, skadestånd enligt 12
kap. 24 a §, överiåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34-36 §§, upplåtelse av
lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, föriängning av hyresavtal eller
villkor för sådan föriängning enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 kap.
55 § eller uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 §, allt jordabalken,

2
a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen
(1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3.
pröva tvist om hyresvillkor
enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra
stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut
som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5.
vara skiljenämnd i hyres- eller
bostadsrättstvist,

5 a.
pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt
hyresförhandlingslagen,

6.
pröva frågor enligt
bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagen (1977:792),

7.
pröva frågor enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

'
Lagen omtryckt 1974:1090. 2 Senaste lydelse 1978:306.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 12

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8.
pröva frågor enligt bostadsanvisningslagen (1980:000). Ärende upptages av den
hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen. Ärende som avses i 9,17
eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. upptages dock av
hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säte eller, i fråga om
handelsbolag, där förvaltningen föres.

Ärende angående bostadsanvisning m. m.

16
d§

Ansökan
i enfråga som avses i 4 § första slycket 8 skall vara skriftlig. Den skall
innehålla uppgift om det berörda huset och dess ägare samt sökandens yrkande
och grunderna för detta.

Bestämmelserna
i 8 § andra-femte styckena skall tillämpas ifråga om en sådan ansökan.

Förhandling
skall hållas inför nämnden, om det inte är uppenbart au någon förhandling inte
behövs. Om en part skall Inställa sig personligen får nämnden förelägga vite.
Om sökanden har kallats men inte kommer Ull förhandlingen, avskrivs ärendet.
Att motparten uteblir hindrar inte att ärendet avgörs.

22 §3

Beslut
av nämnd äger, sedan tid Beslut av nämnd äger, sedan tid

för klander eller besvär
utgått när för klander eller besvär utgått när

talan fär föras
mot beslutet, talan fär föras mot beslutet,

rättskraft, såvitt
därigenom avgjorts rättskraft, såvitt därigenom avgjorts

fråga som avses i 1 §
första stycket 2 fråga som avses i 1 § första stycket 2

eller 4 § första stycket
2,2 a, 3,5 a, 6 eller 4 § första stycket 2,2 a, 3,5a, 6,

eller 1. Vad som sagts nu
gäller dock 7 eller 8. Vad som sagts nu gäller

ej beslut, varigenom
ansökan om dock ej beslut, varigenom ansökan

reparationsföreläggande
enligt 12 om reparationsföreläggande enligt

kap.
16 § andra stycket eller tillstånd 12 kap. 16 § andra stycket eller till-

3
Senaste lydelse 1978:306.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

enligt
12 kap. 34-36 eller 40 § jordabalken eller 30 § andra stycket
bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 §
jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2a §
bostadssaneringslagen (1973: 531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning
enligt 9 § hyres-förhandlingslagen (1978:304) lämnats utan bifall.

Föreslagen lydelse

stånd
enligt 12 kap. 34-36 eller 40 § jordabalken eller 30 § andra stycket
bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 §
jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2 a §
bostadssaneringslagen (1973: 531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning
enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304) lämnats utan bifall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om fullföljd av talan
mot hyresnämnds beslut i ärende enligt 12 kap. jordabalken eller
hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ärende angående bostadsrätt,
bostadssanering eller särskild förvaltning eller i ärende enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. eller enligt
bostadsanvisningslagen (1980:000) finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken,
31 § hyresförhandlingslagen, 76 § bostadsrättslagen (1971: 479), 21 §
bostadssaneringslagen (1973:530,34 § bostadsförvaltningslagen (1977:792), 25
§ lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. samt

23
§" Om fullföljd av talan mot hyresnämnds beslut i ärende enligt 12 kap.
jordabalken eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ärende angående
bostadsrätt, bostadssanering eller särskild förvaltning eller i ärende enligt
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. finns bestämmelser i 12
kap. 70 § jordabalken, 31 § hyresförhandlingslagen, 76 § bostadsrättslagen
(1971:479), 21 § bostadssaneringslagen (1973: 531), 34 §
bostadsförvaltningslagen (1977:792) samt 25 § lagen om förvärv av
hyresfastighet m. m.

Mot beslut av hyresnämnd
fär talan föras särskilt, om nämnden

1.
avvisat ansökan som avses i
8, 11, 14-16, 16 a W/e/-16 c §,

2.
avskrivit ärende enligt 8-10,
15 a, 16,16 a eller 16 c §, dock ej när ärendet kan åtempptagas,

3.
förordnat angående ersättning
för någons medverkan i ärendet,

4.
utdömt vite eller annan
påföljd

14
§ bostadsanvisningslagen. Mot hyresnämnds yttrande enligt 12 a § fär talan ej
föras.

Mot
beslut av hyresnämnd fär talan föras särskilt, om nämnden

1.
avvisat ansökan som avses i 8,
11,14-16,16 a, 16 c e//er 76 rf #,

2.
avskrivit ärende enligt 8-10,
15 a, 16,16 a, 16 c eller 16 d §, dockej när ärendet kan åtempptagas,

3.
förordnat angående ersättning
för någons medverkan i ärendet,

4.
utdömt vite eller annan påföljd

»
Senaste lydelse 1979:253.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

för
underiåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i
förfarandet,

5. utlåtit sig i annat
fall än som avses i 3 i fråga som gäller allmän rättshjälp.

Föreslagen lydelse

för
underiåtenhet'att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i
förfarandet,

5.
utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fräga som gäller allmän rättshjälp.

Särskild
talan föres genom besvär hos bostadsdomstolen inom tre veckor från den dag
beslutet meddelades. Besvärshandlingen skall inges till domstolen.

32
§5

Föres ej talan mot
nämnds beslut enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a § jordabalken, 22, 23, 26
eller 27 § hyresförhandlingslagen (1978:304), 13 a § denna lag eller 13 eller
15 § eller 25 § första stycket bostadsförvaltningslagen (1977:792), fär beslutet
verkställas såsom lagakraftägande dom.

Föres
ej talan mot nämnds beslut enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a § jordabalken,
22, 23, 26 eller 27 § hyresförhandlingslagen (1978:304), 13 a § denna lag eller
13 eller 15 § eller 25 § första stycket bostadsförvaltningslagen (1977:792)
eller 9 eller 10 § bostadsanvisningslagen (1980:000), fär beslutet verkställas

såsom
lagakraftägande dom. Har hyresnämnd med stöd av 31 § första stycket
bostadsförvaltningslagen förordnat att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 §
första stycket nämnda lag skall lända till efterrättelse genast, fär även
sädant beslut,om bostadsdomstolen ej förordnat annat, verkställas såsom
lagakraftägande dom.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1980.

5
Senasle lydelse 1978:306.

opaginerad Kontrollera mot PDF

S
Försiag till

Lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs
att 28 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 §'

Beslut av bostadsdomstolen
äger rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fräga som avses i 4 § 2, 2 a, 3, 5
a, 6 eller 1 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Vad som
sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om reparationsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34 eller 36 §
jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen
(1973:531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 9 §
hyresförhandlingslagen (1978:304) lämnats utan bifall.

Beslut av bostadsdomstolen
äger rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 4 § 2,2 a, 3,5 a,
6, 7 eller 8 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Vad som
sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om reparationsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34, 34 a eller
36 § jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2 a §
bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om rätt.till förhandlingsordning
enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304) lämnats utan bifall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1980.

1
Senaste lydelse 1978:307.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 16

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser

för
vissa orter

Härigenom
föreskrivs att 3 § lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa
orter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§'
Bostadslägenhet eller lägenhet, som är avsedd att helt eller till ej oväsentlig
del nyttjas för hotell- eller pensionatrörelse, fär ej utan hyresnämndens
tillstånd uthyras eller tagas i bruk av ägaren för väsentligen annat
ändamål"-. det avsedda.

Första
stycket gäller ej lägenhet som Första stycket gäller ej lägenhet som
tages 1 anspråk.för ändamål som angl- las i anspråk

ves
i 82 a $ första stycket byggnads- l..för ändamål som anges i 82 a §

stadgan
(1959:612). .forsla stycket byggnadsstadgan

(1959:612) eller

2..for
utbyggnad av barnomsorgen enligt lagen (1976:381) om barnomsorg.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Senaste
lydelse 1977:1178.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 17

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-05-31

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén,Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Friggebo

Lagrådsremiss med försiag till bostadsanvisningslag m. m.

1 Inledning

Boendeutredningen'
tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 november 1970 för att
utreda bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m.

Bostadsfinansieringsutredningen
tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 augusti 1972 för att
göra en översyn av bostadsfinansieringen.

De
båda utredningama, som har haft ett nära samarbete, har gemensamt utarbetat ett
slutbetänkande (SOU 1975:51 och 52) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag,
vilket avlämnades i augusti 1975. Där behandlar utredningarna
bostadsförsörjningen inför 1980-talet, ökat hyresgästinflytande och förbättrade
bostadsbidrag. Delar av utredningarnas förslag har tidigare föranlett förslag
till riksdagen, senast genom prop. 1977/78:93 angående riktlinjer för
ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen m. m.

Yttrande
över betänkandet har efter remiss avgetts av justitiekanslern (JK),
bostadsdomstolen, Svea hovrätt, domstolsverket, hyresnämnderna i Stockholm och
Göteborg, datainspektionen, socialstyrelsen, statens handikappråd,
riksförsäkringsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisions-

1 Riksdagsledamoten Per
Pergman, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson,

direktören Sten Källenius, direktören Gunnar Leo, direktören Olle Lindström,

riksdagsledamoten Ivar Nordberg, länsrädet Maj-Britt Sandlund,
förbundsordföranden

Erik Svensson, riksdagsledamoten Bo Turesson och numera statsministern Ola

Ullsten.

2 Riksdagsledamoten
Per Pergman, ordförande, riksdagsledamoten Birgitta Dahl, f. d.

riksdagsledamoten Einar Henningsson, riksdagsledamöterna Kjell Mattsson och
Ivar

Nordberg, direktören Arne Näverfell, förbundsordföranden Erik Svensson,
riksdags

ledamoten Bo Turesson och numera slatsministem Ola Ullsten.

2
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 72

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 18

verket,
riksskatteverket, konjunkturinstitutet, skolöverstyrelsen, statens ungdomsråd,
statens råd för samhällsforskning, centrala studiestödsnämnden, konsumentverket,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, bostadsstyrelsen, statens råd
för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens
planverk, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Värmlands,
Örebro, Västerbottens och Norrbottens län, socialutredningen (S 1974:29),
barnmiljöutredningen (S 1973:08), pensionärsundersökningen (S 1974:06),
kommunalekonomiska utredningen, 1972 ärs skatteutredning (Fi 1972:02),
bostadssociala delegationen, decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01),
fullmäktige i riksbanken. Svenska kommunförbundet. Försäkringskasseförbundet,
Kommunalförbundet för Stor-Stockholms bostadsförmedling (KSB), LO, TCO,
SACO/SR, Konungariket Sveriges Sladshypotekskassa, Svenska
byggnadsentreprenörföreningen. Svenska byggnadsarbetareförbundet.
Hyresgästernas riksförbund, Sveriges fastighetsägareförbund. Svenska
riksbyggen, HSB:s riksförbund, Stockholms kooperativa bostadsförening ek. för.
(SKB), Näringslivets byggnadsdelegation, Kommun-Data AB, Pensionärernas
riksorganisation. Föreningen Sveriges kronofogdar, Sveriges villaägareförbund,
Stockholms, Norrköpings, Jönköpings, Kristianstads, Malmö, Halmstads,
Göteborgs, Ulricehamns, Örebro, Gävle, Sundsvalls, Skellefteå, Gällivare och
Luleå kommuner.

Bostadsstyrelsen
har bifogat yttranden från vissa länsbostadsnämnder. Vid länsstyrelsernas
remissyttranden har fogats yttranden från kommuner och vissa länsorgan m. m.

Vissa
kommuner har bifogat yttranden från kommunala nämnder och förvaltningar.

SAF
och Svenska bankföreningen har hänvisat till remissyttrandet från Näringslivets
byggnadsdelegation.

Vidare
har yttranden inkommit från kriminalvårdsstyrelsen, MS-förbun-det.
Handikappförbundens centralkommitté. De handikappades riksförbund, Stockholms
bostadsföreningars centralförening ek. för.. Grupp 8 Stockholm, Ensamståendes
intresseorganisation och Föreningen Familj och rätt.

I
det följande tas upp utredningarnas förslag om anvisnings- och företrädesrätt
för kommunen till bostäder(avsnitt 6.7). Till protokollet i detta ärende bör
fogas en redogörelse för nuvarande ordning som bilaga I samt en redogörelse för
utredningsförslaget och utredningarnas lagförslag som bilaga 2. En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Bl.
a. bostadssociala delegationen och KSB har gett in framställningar till
regeringen, vilka barett nära samband med utredningarnas förslag i den nu
berörda delen. Dessa framställningar har inte remissbehandlats. En redogörelse
för framställningarna från bostadssociala delegationen och KSB lämnas i bilaga
2 (avsnitt 2).

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 19

2
Allmän motivering 2.1 Inledning

Svensk
bostadspolitik har sedan länge gmndats på uppfattningen att invånarna skall
erbjudas en god och tillräckligt rymlig bostad i en god miljö. Inom ramen för
de bostadspolitiska åtgärderna har man genom bostadssociala åtgärder sökt
stärka de svagare gruppernas ställning. Att öka förutsättningarna för en
allsidig sammansättning av hushållen i bostadsområdena är alltjämt en mycket
angelägen uppgift. Människor i olika yrken och inkomstgrupper skall kunna bo i
samma bostadsområde, och barn från olika grupper skall kunna gå i samma
barnstugor och skolor. Bostadsområdena bör planeras för olika lägenhets- och
hustyper och för olika upplåtelseformer.

I
syfte att motverka segregerade bostadsområden föreslogs i motioner till 1970
års riksdag en översyn av anvisningsnormerna för kommunal bostadsförmedling och
prövning av frågan om återkrav av statliga bostadslån från låntagare som utan
skälig anledning vägrar acceptera bostadssökande som anvisas av den kommunala
bostadsförmedlingen. Enligt riksdagens mening (SU 1970:50, rskr 152) borde en
översyn göras av de krav om bostadsförmedling som staten ställer som villkor
för statliga lån. Även möjligheterna att som lånevillkor eller eljest kunna
stadga påföljd enligt motionäremas intentioner borde prövas. Boendeutredningen
fick i uppdrag att göra denna översyn.

I
sitt slutbetänkande (SOU 1975:51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag tar
boendeutredningen och bostadsfinansieringsutredningen upp olika aspekter pä
bostadsförsörjningen inför 1980-talet. Som har nämnts i det föregående har
delar av utredningarnas förslag tidigare föranlett förslag till riksdagen. Det
gäller t. ex. frågorna om förbättrade bostadsbidrag, bostadssociala
inventeringar, kommunala bostadsförsörjningsprogram och skydd mot vräkning. Jag
vill också erinra om möjligheten att fä lån och om den ändring av villkoren för
bidrag till förbättring av boendemiljön som infördes den 1 juli 1977 resp. den
1 juli 1978 och som har lett till projekt framför allt i bostadsområden med
sociala problem och uthyrningssvårigheter. Jag vill nu ta upp utredningarnas
förslag om anvisnings- och företrädesrätt för kommunen till bostäder
(betänkandet avsnitt 6.7).

Bostadssegregation
innebär enligt utredningarna att det finns påtagliga skillnader mellan olika
bostadsområden i fråga om befolkningens sammansältning. Segregation i form av
en stor andel resurssvaga hushåll i vissa bostadsområden ger upphov till
sociala störningar samt kvantitativt och kvalitativt försämrad service. Dessa
hushåll har inte haft någon frihet vid bosladsvalet - en effekt som förstärkts
av all de som upplåter bostäder ställer villkor när del blir fråga om vem som
skall erbjudas en bostad. Om t. ex. invandrarkoncentrationen är stor i sådana
områden, förstärks de sociala konflikterna, framhåller ulredningarna. 1
bostadsområden med bra lägenhe-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 20

ter,
rimlig lägenhelsfördelning och i övrigl acceptabla förutsätlningar uppkommer
ofla isolering och vandalisering. Kontakten människor emellan uteblir och de
som kan flyttar därifrån. Området blir än mer instabilt. En ond cirkel är etl
faktum, om inle ålgärder sätts in som förbättrar den fysiska och sociala miljön
och som ger upphov till verksamheler av olika slag.

1
likhel med utredningarna anser jag atl man med bostadspolitiska åtgärder inte
kan skapa någon garanti för att segregation inte uppkommer. Sådana åtgärder kan
emellertid öka förutsättningarna för en allsidig hushållssam-mansätlning i olika
bostadsområden. Jag tänker inle bara på ålgärder av del slag jag nyss nämnde,
t. ex. sådana som rör pris- och kostnadsförutsättningar samt
kvalitetsförbättringar i vissa bostadsområden, utan också på åtgärder som ger
hushållen möjligheter alt få tillgång lill goda bostäder. De förslag som jag nu
tar upp avser åtgärder av det sisl nämnda slagel.

Som utredningama
framhåller är möjlighelerna atl motverka bostadssegregation i samband med
förmedling av bostäder begränsade. Förmedling är emellertid ett av de medel som
kan och bör användas. Kommunen skall medverka aktivt för att tillfredsställa
bostadsbehovet och ge förulsällningar fören allsidig hushållssammansätlning.
Kommunen måste därför ha formella och prakliska möjligheter att anvisa
bostadslägenheter åt hushåll som har svårt att lösa sin bostadsfråga. Vissa
möjligheter finns redan i dag, t. ex. i 12 kap. jordabalken (hyreslagen), som
jag strax skall återkomma lill. Del är givetvis angeläget att kommunen använder
sig av dessa möjligheter för att få förmedlingsrätt till lediga lägenheter.
Även möjligheterna alt iräffa avlal med fastighetsägarna om förmedlingsräil bör
naturiigtvis utnyttjas liksom möjligheterna alt förvärva bostadsrätter och
småhus.

Det
kan emellertid konstateras alt bostadsförmedlingarna, särskill i de större
kommunerna, i dag många gånger har svårt alt skaffa bostäder åt vissa
bostadssökande. Del gäller dem som saknar förvärvsarbele, som har fått
betalningsanmärkningar, som har sociala problem eller som tillhör vissa
invandrargrupper. Det kan också vara problematiskt att skaffa lämpliga bostäder
åt dem som måsle flytta inför en rivning eller en ombyggnad. Även för ungdomar
som vill flylta lill en egen lägenhet och för slora familjer kan det vara svårt
att lösa bostadsfrågan. Ofta är det ekonomiska faklorer som orsakar atl
hyresgäster som bosladsförmedlingen anvisar inle godlas av hyresvärdarna. Att
hyresgästen kan få bostadsbidrag påverkar många gånger inte värdarnas
bedömning. I en del fall har placeringen av s. k. sociala förturer lelt till
att vissa bostadskvarter eller t. o. m. vissa hus har ett stort antal
hyresgäster med sociala eller ekonomiska problem.

Det
är mot den nu angivna bakgrunden som förslagen i det följande skall ses.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 21

2.2
Behovet av lagstiftning

Ansvarsfördelningen
mellan slalen och kommunerna när det gäller bostadsförsörjningen innebär för
kommunernas del att de har det lokala ansvarel. En kommun skall verka för alt
dess invånare och de som skall bosätta sig inom kommunen får tillgång lill
rymliga, väl utmstade och ändamålsenliga bostäder och en i övrigt god
bosladsmiljö. I denna skyldighet ligger bl. a. att kommunerna skall verka för
att sammansättningen av olika hushållstyper i kommunens bostadsområden blir så
allsidig som möjligt. Kommunens samlade handlingsprogram pä delta område kommer
till utlryck i det bostadsförsörjningsprogram som skall upprättas varje år.

Lagen
(1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.
(omtryckt 1975:131, ändrad senasl 1978:379) - bostadsförsörjningslagen-ger
kommunen befogenhet alt som villkor för förmedling av bostäder kräva all
bostadssökanden medverkar till att den boslad, som han hyr eller innehar med
bostadsrätt och som han lämnar i samband med inflyttningen i den nya bostaden,
överiåts på en bostadssökande som kommunen anvisar (5 §). Dessa bestämmelser
kompletteras av regler i 35 § hyreslagen som innebär att kommunen fär ansöka
hos hyresnämnden om tillstånd till överiåtelse av hyresrätten till en
bostadslägenhet, om kommunen har medverkat till atl hyresgästen fär en annan
boslad genom att anvisa eller förmedla bostaden. Om hyresvärden inte godtar den
hyresgäst som kommunen anvisar, kan kommunen således fä frågan om överiåtelse
prövad av hyresnämnden.

Av
större betydelse för kommunens möjligheler alt förmedla lägenheter är
emellertid beslämmelserna om kommunal anvisningsrätt som villkor för statliga
bostadslån. Beslämmelserna infördes i 1967 års bostadslånekungörelse
(1967:552) på förslag i prop. 1967:100 angående rikllinjer för bostadspolitiken
m. m. och har oförändrade förts över lill den nu gällande
bosiadsfinansieringsförordningen (1974:946, omlrycki 1976:788, ändrad senast
1979:30). Enligt 64 § första stycket förordningen kan länsbostadsnämnden på
framslällning av kommunen beslula atl bostadslån för hus med hyres- eller
bostadsrätlslägenheler kommer att beviljas och fä övertas endasi om
lånesökanden tillförsäkrar kommunen rält alt förmedla upplåtelse av
lägenheterna. Om denna förmedlingsräil skall utnyttjas, krävs att kommunen senast
två månader före beräknad inflyttningsdag anvisar innehavare som skäligen bör
godtas. Har inle kommunen inom den föreskrivna tiden anvisal nägon som
låntagaren - dvs. hyresvärden eller bostadsrättsföreningen - kan godta, fär
denne själv förfoga över lägenheten (66 §).

Det
förekommer också atl kommunen tillförsäkras förmedlingsrätten till
bosladslägenheler genom avlal med fastighetsägaren, t. ex. i samband med
tomträttsupplåtelser eiler när kommunen hjälper fastighetsägaren i samband med
evakuering av hus som skall rivas eller byggas om.

Som
jag nyss nämnde biföll riksdagen är 1970 elt motionsyrkande om

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 22

översyn
av bl. a. anvisningsnormerna för kommunal bosladsförmedling. Frågan har
därefter återkommit i riksdagen vid flera tillfällen. Bl. a. föreslogs i
motionen 1971:451 riksdagen beslula om obligatorisk kommunal bosladsförmedling.
Civilulskottet (CU 1971:12) framhöll atl liknande förslag hade behandlals vid
tidigare riksdagar och därvid avstyrkts under hänvisning bl. a. till att en
sådan förmedling skulle kräva en omfattande lagstiftning. Tillämpningen skulle
bli tungrodd och fömtsatta en omfattande konlrollapparat för att bli effektiv.
Enligl utskottets mening borde andra medel tillgripas. Bl. a. hänvisades till
kommunernas ökade möjligheter att tillförsäkra sig anvisningsrätt. I enlighet
med utskottets förslag avslogs motionen av riksdagen (rskr 1971:92). Motioner
om bostadsförmedlingsverksamheten har väckts i riksdagen även under senare år.
De har avslagits med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Den
nuvarande situationen på bostadsmarknaden avviker i många avseenden frän den
som rådde långl fram under 1960-talet och som låg till grund för överväganden
om generell eller obligatorisk bostadsförmedling. Efterfrågan på bostäder
översleg dä avsevärt tillgängen, och det gällde att finna en lämplig form för
fördelning av bostäder till de bostadssökande. Tillgången på bostäder har
visserligen ökat under senare tid. Det har under vissa perioder även förekommil
atl ett stort antal bostadslägenheter har stått tomma på gmnd av att ingen har
efterfrågat dem. Under samma perioder har del emellertid varit brist på vissa
typer av bostäder. Förändringarna har medfört bl. a. att bostadsförmedlingarna
har haft svårigheter atl förse värdarna med tillräckligl antal anvisningar med
intresserade bostadssökande inom den lid som anges i
bostadsfinansieringsförordnir.gen, dvs. senasl två mänader före beräknad
inflyttningsdag. Värdarna har därför i många fall successivt övertagit arbetet
med att skaffa hyresgäster till nyproducerade bostadslägenheter. I fråga om
äldre lägenheter slår i allmänhet endasi elt begränsat anlal till förfogande
för bostadsförmedlingama alt erbjuda de bostadssökande.

Inte
ens i de fall då kommunen utnyttjar sin förmedlingsräil till nybyggda
bostadslägenheter enligl bostadsfinansieringsförordningens regler fungerar det
alltid sä att alla hushåll kan beredas lämpliga bostäder. Det beror till en del
på att det inte finns nägra sanktioner som kan tillgripas i de fall då
fastighetsägaren inte vill godta den hyresgäst som kommunen anvisar. De
formella och praktiska möjligheterna till kommunal påverkan av flyttningarna
inom det äldre bostadsbeståndet är ännu mer begränsade. Det är en följd bl. a.
av den i sig värdefulla bytesrätten.

Utredningarna
anser atl nuvarande bestämmelser om kommunens möjligheter att anvisa bostäder
behövs och åsyftar då 5 § bostadsförsörjningslagen, 35 § hyreslagen och 64-66
§§ bostadsfinansieringsförordningen. Vissa positiva effekter kan åstadkommas
med hjälp av dessa, men ulredningarna finner bestämmelserna otillräckliga och
föreslår en lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall, som ger
kommunen möjlighet att i begränsad omfattning tilldela bostad åt ett visst
hushåll i ett visst hus.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 23

Flertalet
av de remissinsianser som yllrar sig över utredningsförslaget i denna del
tillstyrker lagstiftning. Av de instanser som har en negativ inställning till
förslaget anser några att det inle finns något behov av lagstiftning, eflersom
kommunernas nuvarande befogenheler är tillräckliga. Andra framhåller all del
inte har redovisats något behov av en så ingripande lagstiftning som förslaget
innebär.

Som
jag nyss anförde är det i dag många gånger svårt för kommunerna att ordna
lämpliga bostäder åt en del hushåll. Enligl en utredning som har gjorts inom
KSB (bilaga 2, avsnitt 2) släller i allmänhet de privala värdarna slörre krav
på bostadssökandena än de allmännyttiga bolagen. Variationer förekommer dock
inom de olika värdkalegorierna. Enligl samma utredning finner man naturiigt nog
de mest restriktiva allmännyttiga bolagen bland dem, i vars bostadsområden
redan bor en betydande andel problemhushåll och där kommunens serviceapparal -
social service, skolor m. m. - är överbelastad.

Om
kommunen på elt tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra de uppgifter som
är förenade med ansvarel för bostadsförsörjningen, måste kommunen som jag
tidigare har framhållit ha formella och praktiska möjligheter att anvisa
bostäder åt vissa hushåll. I likhet med flertalet remissinstanser ansluter jag
mig till utredningarnas uppfattning atl nuvarande möjligheter är
otillräckliga. Del beror till en del på atl kommunerna i allmänhel har tillgång
endast till ett litet antal av de lägenheter som blir lediga i de äldre
bostadshusen. Men det beror också på att det - bortsett från de fall som avses
i 35 § hyreslagen - är husägaren ensam som bestämmer om den bostadssökande som
kommunen anvisar skall godtas eller inle. Kommunens ställning på detta område behöver
således stärkas så alt kommunen i större utsträckning än i dag kan fä tillgång
till lediga lägenheler och förmedla upplåtelsen av dessa. I likhet med
utredningama anser jag att de bestämmelser som behövs för detta bör meddelas i
en särskild lag. Den bör benämnas bostadsanvisningslagen.

2.3
Lagens tillämpningsområde

Utredningarna
har inte funnit anledning att förorda att en generell bostadsförmedlingsskyldighet
införs för kommunen eller atl en obligatorisk förmedling av bostäder skall
genomföras. Skälen mot så genomgripande åtgärder är mycket starka. Åtgärder av
detta slag torde enligt utredningarna inte heller behövas för att de åsyftade
förbättringarna skall kunna åstadkommas.

Utredningarna
avvisar också tanken att införa skärpta bestämmelser enbart för de bostäder som
har byggts eller byggts om med statliga bostadslän, eftersom en sådan lösning
inle skulle ge kommunen tillgång lill vare sig äldre slatsbelänade bostäder
eller bostäder i hus som inte är statligt belånade. I stället föreslår utredningarna
en lag som ger kommunen möjlighet att besluta atl en viss lägenhel, en viss typ
av lägenheter eller lägenheterna inom en viss

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 24

del
av kommunen skall upplåtas lill kommunen om den begär det.

Lagen
skall i princip vara tillämplig på lägenheter soni husägaren regelmässigt hyr
ut för annal ändamål än fritidsändamål. Vissa undanlag har dock föreslagils.
För bostadsrättslägenheter skall lagen gälla endast upplåtelsen. Överlåtelse
av bostadsrätt skall vara undantagen.

För
egen del vill jag till att börja med helt ansluta mig lill utredningarnas
ställningstagande att avvisa en lösning som innebär generell bostadsförmedlingsskyldighet
eller obligalorisk bostadsförmedling. I likhel med utredningarna anser jag att
det av bl. a. principiella och praktiska skäl är vikligl alt kommunerna lämnas
stor frihet all själva bestämma verksamhetens omfattning och innehåll. Jag
ansluler mig också till utredningarnas uppfattning all lagen - med vissa
undantag - bör vara tillämplig på alla bostadslägenheter. En begränsning t. ex.
till statsbelånade lägenheler skulle som utredningarna påpekar vara en
otillräcklig lösning.

Bostadsanvisningslagen
skall ge kommunerna ökade möjligheter att förmedla upplåtelser av lediga
lägenheter. Beträffande de lägenheter som kommeratt omfattas av lagen bör
därför gälla ett förbud mot upplåtelse innan kommunen har haft tillfälle att
utnyttja de möjligheter som lagen erbjuder. Jag återkommer strax till frågan om
vilka befogenheter kommunen bör ha i detta avseende.

Att lagen skall omfatta
hyreslägenheter har utsatts för krilik endast av remissinstanser som helt
motsätter sig att förslaget genomförs. När del gäller lägenheter som upplåts
med bostadsrätt är meningarna delade även bland dem som tillstyrker förslaget i
övrigt. Bostadsslyrelsen anser att det skulle strida mot den grundläggande
bostadsrättsidén att införa bestämmelser som ger kommunen absolut rätt att
förvärva bostadsrätt och fä medlemskap i en bostadsrättsförening. Liknande
synpunkter anförs av bl. a. Svea hovrätt och bostadsdomstolen. Svenska
riksbyggen däremol anser alt varken bostadsrättsföreningar eller andra
fastighetsägare bör ha rätt all undandra silt bostadsutbud, som ofta har
tillkommit med samhällels finansiella stöd, från kommunala åtgärder som syftar
till att uppnå en allsidig hushållssammansättning i bostadsbeståndets olika
delar. Även HSB godtar utredningsförslaget i denna del. SABO anser att
förslaget inte fär nägon reell betydelse om det inte gär all finna en form för
att anvisningsräiien skall gälla även vid överiåtelse av bostadsrätt. SKB
finner att utredningsförslaget innebär sä allvariiga ingrepp i
bostadskooperationens verksamhet att det inte kan tolereras. Om förslaget
genomförs fömtsätter SKB att samma regler införs för SKB:s lägenheter som för bostadsrättslägenheter.

Att lagen bör omfatta
hyreslägenheter har framgått av vad jag förut har anfört. När det gäller
bostadsrättslägenhetema vill jag särskilt peka på alt 64 §
bostadsfinansieringsförordningen inte gör något undantag för dessa lägenheter.
Förmedlingsvillkor kan alltså knytas ocksä till bostadslån som avser hus med
bostadsrättslägenheter. Kommunen kan m. a. o. redan i dag ställa anspråk pä att
fä förmedla upplåtelse av sådana lägenheter. En annan sak är

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 25

alt
kommunerna, t. ex. då lägenheterna är avsedda atl enligl särskild turordning
tilldelas medlemmar i en kooperativ förening, i rimlig ulsträckning torde ta
hänsyn till detla liksom lill de regler som gäller i fräga om lägenheler som
förvaltas av SKB. Man kan enligl min mening utgå från alt samma hänsynstaganden
sker när hyreslägenheter omvandlas till bostadsrättslägenheter och
bostadsrätten upplåts till de fömtvarande hyresgästerna. Med hänsyn bl. a. lill
det nu anförda anser jag att man inte behöver hysa några betänkligheter mot att
låta också upplåtelse av bostadsrätt omfattas av lagen. Inte heller behövs
några särregler av det slag som SKB föreslår. 1 likhel med utredningarna anser
jag atl överlåtelse av bostadsrätt bör undanlas. Om kommunen önskar överta en
bostadsrätt är det naturiigtvis ingel som hindrar atl kommunen förvärvar
bostadsrätten på vanligt sätt.

Utredningarnas
lagförslag är utformat sä att lagen skall vara lillämplig på bostadslägenheter
som husägaren regelmässigt hyr ut för annat ändamål än fritidsändamål och som
inte utgör del av hans egen bostad. Alt den också skall tillämpas på
upplåtelser av bostadsrättslägenheter harjag nyss nämnt. Uttryckligen
undantagna från lagen är lägenheler i hus som ägs av staten eller kommun,
lägenheler som skall upplåtas ål anställda och lägenheter som utgör möblerat
rum. I denna del har utredningsförslaget fått krilik endasi i detaljfrågor.

Jag
kan i allt väsentligt anslula mig till förslaget att upplåtelser av detta slag
bör vara undantagna. Med den uppläggning av lagförslaget somjag föreslår kommer
undantagsreglerna emellertid att få en annari utformning. Jag återkommer till
den frågan i specialmotiveringen. I etl avseende föreslår jag avsteg från
ulredningsförslagel. Enligt min mening finns del nämligen inle anledning att
särskill undanla lägenheter i hus som tillhör staten eller kommuner.

I
detta sammanhang vill jag la upp en annan fråga med anknylning lill lagens
tillämpningsområde, nämligen hur man bör se pä lägenhetsbyten m. m. Enligt
utredningsförslaget skall lagen inte vara tillämplig när en hyresrätt överläts
eller när en lägenhet upplåts i andra hand. För egen del anser jag atl man
knappast kan ha sådana undanlag, om lagen skall fä avsedd effekt.

Bestämmelser
om överiåtelse av hyresrätt finns i bl. a. 32-35 §§ hyreslagen. Som huvudregel
gäller enligl 32 § att hyresgästen fär överiåta hyresrätten endast om
fastighetsägaren samtycker till det. Enligt 33 § får dock hyresgästens make
under vissa förutsätlningar träda i hyresgästens eller, i händelse av dennes
död, i dödsboets ställe. Motsvarande gäller när någon har övertagit en
hyresräll enligt lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma boslad. Om
fastighetsägaren inle går med på en överiåtelse, kan hyresgästen i vissa
situationer fä tillstånd till överiåtelsen av hyresnämnden. Det gäller t. ex.
då hyresgästen vill överiåta hyresrätten till någon som varaktigt bor
lillsammans med honom och - del utan tvekan vanligaste fallet - då det är fråga
om byle av bostad. Hyresnämnden skall i dessa fall lämna

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 26

tillstånd
lill överiåtelsen, i det försia fallel om hyresvärden skäligen kan nöjas med
förändringen och i bytesfallet om hyresgästen har beaktansvärda skäl för bylel
och det kan ske ulan påtaglig olägenhel för hyresvärden (34 och 35 §§). När det
gäller upplåtelse av en lägenhel i andra hand finns bestämmelser i 39 och 40 §§
hyreslagen. För att en hyresgäst skall fä upplåta sin bostadslägenhet krävs
antingen samtycke av hyresvärden eller tillstånd av hyresnämnden. 1 likhet med
ulredningarna anser jag alt lagen inte bör omfatta de nu nämnda övertagande-
och överiåtelsefallen i 33-35 §§ eller upplåtelse i andra hand enligt 40 §.
Däremot måste enligl min mening bestämmelser meddelas som förhindrar att
hyresvärden och hyresgästen i andra fall träffar en överenskommelse om
överiåtelse av hyresrätten eller om upplåtelse av lägenheten i andra hand.
Effeklen av lagen kan annars bli försvagad i en alltför stor utsträckning. På
grund härav bör i lagen föreskrivas förbud för husägaren, inte bara atl hyra ut
en lägenhet, som omfattas av lagen, utan också att i dessa fall medverka till
överiåtelse av hyresrätten till en sådan lägenhet eller medverka till alt den
upplåts i andra hand. Del medför atl husägaren, när en hyresgäst t. ex. begär
att fä överiåta hyresrätten lill sin lägenhet, måste undersöka om det är fråga
om ett sådant fall som avses i 34 eller 35 § hyreslagen eller inte. Om någon av
dessa paragrafer är tillämpliga, kan husägaren medge överiåtelsen. I motsatt
fall fär han däremot inle medverka lill att hyresrätten överiåts. Det kan
emellertid enligt min mening inle krävas att husägaren skall ha någon mera
omfattande kontrollskyldighel. Det bör vara lillräckligl alt han företar den
undersökning som han i allmänhel gör i sädana fall redan i dag.

2.4
Kommunens befogenheter enligt lagen

2.4.1
Beslutel om bostadsanvisningsområde m. m.

Enligt
utredningsförslaget skall kommunen kunna besluta i fråga om en viss lägenhet,
en viss typ av lägenheter eller lägenheterna inom en viss del av kommunen att
husägaren skall underrätta kommunen när en lägenhet är ledig. Av denna
skyldighet skall enligt utredningarna följa atl husägaren inte fär leckna avtal
om upplåtelse med någon annan än kommunen förrän det är klarl att kommunen inte
önskar disponera lägenheten. Om kommunen vill fä tillgång till en ledig
lägenhet och meddelar husägaren detta, skall avlal om upplåtelse av lägenheten
anses ha träffals mellan denne och kommunen. Därefter skall kommunen från fall
till fall kunna avgöra om hyres- eller bostadsrätten skall överlåtas till en
viss bosiadssökande eller om lägenhelen skall upplåtas i andra hand. Nägot
samiycke frän husägaren till detla skall inte behövas.

Utredningarna
fömtsätter att det principiellt viktiga beslutel - för vilka fasligheter och
vilka lägenheter kommunen skall utöva sin rätt - skall fallas av kommunens
styrelse. Enligt utredningarna bör emellertid fullmäktige kunna besluta att ett
annat organ än kommunstyrelsen skall utöva dessa befogenheter. För den
efterföljande handläggningen kan exempelvis social-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 27

nämnden
eller bostadsförmedlingen svara. Kommunens tillämpning av lagen skall stå i
överensslämmelse med intentionerna all skapa förutsättningar för en allsidig
hushållssammansätlning. Utredningarna förutsätter därför atl anlalel fall i
vilka kommunen utövar sin rätt kommer att bli litet i varje enskild fastighet
och att någol ensidigt utnyttjande av vissa förelag eller förelagskategorier
inte kommer i fråga.

Av
de remissinsianser som tillstyrker förslaget anser några atl lagen bör lillämpas
med återhållsamhet medan andra förordaren tillämpning i relativt stor
omfattning. Om företrädesrätten utnyttjas endast i begränsad omfattning för att
lösa bostadsfrågan för elt litet antal svårplacerade hushåll, finns det enligt
bosladssociala delegationen risk för att de bostäder som anvisas kommer all
stämplas som en form av "socialbostäder". Delegationen anser att
denna nya möjlighet i stället bör utnyttjas för att tillsammans med andra medel
långsiktigt förändra slmkturen på hela bostadsmarknaden i kommunen och
därigenom molverka segregationen.

Flera
av de remissinstanser som motsätter sig förslagel framhåller att del innebär
ett långlgående ingrepp i den avtalsfrihet som nu råder på områdel. Vissa
remissinsianser karakteriserar förslaget som en sorts förfogandelag-sliftning.
Om elt förslag av denna innebörd genomförs, måste det enligl dessa instanser
öppnas en möjlighet till överprövning av kommunens anvisningsbeslut. Krav på
överprövning förs fram även av sådana remissinstanser som tillstyrker eller
lämnar förslagel i stort utan erinran.

Inledningsvis
framhöll jag som angeläget att kommunen aklivi verkar för atl få
förmedlingsrätt till lediga lägenheter bl. a. genom att utnyttja de möjligheter
som hyreslagen erbjuder och genom avtal med fastighetsägarna.
Bostadsanvisningslagen är avsedd atl utgöra ett komplement till de möjligheter
kommunerna nu har på detta omräde. Det är bl. a. på grund härav nödvändigt atl
kommunerna själva kan bestämma i vilken utsträckning lagen skall utnyttjas.
Bestämmelserna bör därför utformas så att kommunen fär rätt men inle skyldighet
all i den omfattning som behövs föratt förverkliga de bostadspolitiska målen
bestämma att upplåtelse av lediga lägenheter skall ske enligt
bostadsanvisningslagens bestämmelser.

Enligt
utredningsförslaget skall kommunens beslut i detta avseende kunna vara
begränsat till en viss bestämd lägenhet. En sådan ordning anser jag vara mindre
lämplig. Del kommunala beslutet bör inte kunna avse enstaka lägenheter eller
lägenheterna i ett visst hus. Något praktiskt behov av en sådan möjlighel torde
f. ö. inte heller finnas. Kommunens beslut bör enligt min mening omfatta ett
eller flera slörre områden (bostadsanvisningsområ-den). Däremot bör det inte
krävas alt beslutel skall avse alla bosläder i områdena. Del bör t. ex. vara
möjligt alt bestämma all ett vissl område i kommunen skall vara
bostadsanvisningsområde men atl begränsa beslutel till att avse bostäder av en
viss storlek inom området. Av vad jag förut har anfört framgår atl lagen inte
är avsedd all användas som etl medel att införa en obligatorisk
bosladsförmedling.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 28

Beslämmande
för den avgränsning som görs i beslutet skall vara bostadsförsörjningens
behov. I kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen ligger som jag förut nämnde
bl. a. en skyldighet alt verka föratt sammansättningen av olika slags hushåll
blir så allsidig som möjligt i kommunens bosladsområden.
Bostadsförsörjningsprogrammet kommer alt ulgöra en viktig del i
beslutsunderlaget när bosladsanvisningsområden skall beslämmas. Jag återkommer
lill avgränsningsfrågan i specialmoliveringen.

Enligl
min mening är del vikligl all kommunens beslut om bostads-anvisningsområden är
väl förankrat i den lokala politiska debatten och atl frågan behandlas i sådan
ordning atl de som berörs av besluten fär möjlighel till insyn och påverkan av
beslutsprocessen. På grund härav anser jag alt det i lagen bör föreskrivas atl
husägare och hyresgäster skall ges lillfälle att framföra sina synpunkter innan
beslutet fattas. Hyresgästerna bör i detla sammanhang företrädas av
hyresgästorganisationer som har sin verksamhel inom det aktuella området. Jag
återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.

Med
hänsyn lill del nyss nämnda kravet på förankring i den lokala politiska
debatten anser jag all kommunens beslul bör fattas av kommunslyrelsen. Någon
möjlighet att anförtro etl annat kommunalt organ denna uppgifl bör alltså inle
finnas. Däremot bör, som utredningarna har föreslagit, handläggningen av
enskilda anvisningsärenden kunna handhas av annal kommunall organ. Det bör
ankomma på kommunerna själva alt anordna denna verksamhel på etl lämpligt
sätt.

Ulredningsförslagel
innehåller inte några särskilda bestämmelser om överklagande av kommunens
beslut. Reglerna om kommunalbesvär enligt kommunallagen (1977:179) blir
följaktligen lillämpliga. Detla innebär, något förenklat, alt det är
lagligheien och inte lämpligheten hos beslutel som prövas.

Förslagel
i denna del har som jag lidigare har angett utsatts för kritik av flera
remissinstanser. Inte heller jag anser att den föreslagna ordningen är
godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt. Det bör enligl min mening införas
bestämmelser som gör det möjligt att genom en prövning av någol opartiskt organ
fä till stånd en avvägning mellan kommunens och berörda enskildas inlressen.
Det bör ankomma på länsslyrelsen och i sista hand regeringen att efter besvär
göra denna avvägning. Kommunens beslul om bostadsanvisningsområde bör kunna
överklagas av berörda husägare och hyresgästorganisationer. Om länsstyrelsen
ändrar beslutet, bör kommunen givetvis ha besvärsräll. Jag återkommer lill
frågan om besvärsreglemas utformning i specialmotiveringen.

Det
är enligt min mening knappasi möjligt atl nu ange vilken lyngd husägarnas och
hyresgästernas intressen bör lillmälas. Förhållandena i olika fall är alllför
skiftande för att delta skall kunna ske. Den frågan får därför överiämnas åt
rättstillämpningen.

Som
framgår av vad jag tidigare har föreslagit skall en bostadslägenhet som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 29

omfattas
av kommunens beslut i princip inte få upplåtas innan kommunen har besläml om
den skall utnyttja sina befogenheler enligl iagen eller inte. För alt detta
upplåtelseförbud skail börja gälla måste det krävas atl husägaren har fåu del
av kommunens beslul. Lagen bör därför som utredningarna har föreslagil
innehålla en föreskrift om att beslutet skall delges ägare av hus där det finns
en lägenhet som omfattas av beslutet.

Hyresnämnden
i Göteborg har i silt remissyttrande pekat på atl utredningarnas förslag kan
ge anledning till tveksamhet om vem som skall delges det kommunala beslutel.
Nämnden ifrågasätter om det är tillräckligt att delgivningen sker med den
lagfarne ägaren eller om kommunen skall vara skyldig att undersöka vem som
verkligen äger huset. Nämnden finner vidare att det är oklart om kommunens
beslul efler en överiåtelse av huset måsle delges den nye ägaren för alt bli
gällande mot denne. JK påpekar atl del inle finns något som hindrar en
husägare, som vill kringgå lagen, att överlåta fastighelen lill t. ex. en
anhörig. Förvärvaren blir då inte bunden av lagen förrän han själv har fått
underrättelse om kommunens beslut.

För
egen del anser jag att det bör krävas att beslutet delges den faktiske ägaren.
Någon bestämmelse som ger kommunen rätl atl alltid vända sig till den lagfarne
ägaren bör således inte tas in i lagen.

Jag
anser inte heller att lagen bör innehålla någon bestämmelse om att kommunens
beslut utan delgivning skall gälla mot en ny ägare av huset. En sädan
bestämmelse torde förutsätta alt beslutet anlecknas i faslighelsboken eller
lomlrätlsboken så atl en köpare med säkerhet fär informalion om beslutet. Detta
skulle föra alltför längt. Man bör enligt min mening sträva efler en rimlig
avvägning mellan effekten av bestämmelserna och del byråkratiska förfarande
som dessa medför. Visserligen kan det finnas risk för att en del husägare
kommer att försöka kringgå lagen. Jag bedömer emellertid inte risken för detla
som särskilt stor. Skulle del visa sig atl del uppslår olägenheter, fär frågan
då tas upp till förnyat övervägande. Detta innebär alltså att kommunen blir
tvungen att underrätta en ny ägare om beslutet för att det skall bli gällande
gentemot denne. På grund av föreskrifter i bl. a. förköpslagen får kommunen
underrättelser om fastighetsöverlåtelser. Det bör därför normalt inte uppstå
några svårigheier alt fä beslutet gällande mot den nye ägaren.

2.4.2
Kommunens befogenheter i övrigt

När
det härefter gäller kommunens befogenheter i övrigt framför som jag nyss nämnde
en del remissinsianser kritik mol förslaget. JK anser att det innebär etl
långlgående ingrepp på avtalsfrihetens område även i fall då kommunen inte på
något sätt medverkar vid finansieringen av ny- eller ombyggnad av fastigheten i
fråga. Med hänsyn till lagstiftningens karaklär måsle lagen enligt JK
kompletteras med någon regel om materiell överprövning av ett kommunalt beslut
om att ta en lägenhet i anspråk. JK anser att det

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 30

måste
vara möjligt att i något organ få till slånd en avvägning mellan kommunens
önskemål och fastighetsägarens önskemål att få hyra ut en lägenhet, exempelvis
till en nära anhörig. Liknande synpunkter anför bosladsdomslolen.

En husägares möjligheter
alt förfoga över lägenheterna i sill hus är redan i dag i viss utsträckning
begränsade, bl. a. till följd av reglerna i 35 iJ hyreslagen som ger kommunen
rätl atl i vissa fall få hyresnämndens tillstånd atl överlåla en hyresrätt.
Utredningsförslaget innebär emellertid en begränsning som är betydligt mera
långtgående. Jag har därför en viss förslåelse för remisskritiken. Samtidigt
vill jag emellertid framhålla att en husägare måste anses skyldig atl tåla elt
vissl inlrång om det är nödvändigt för atl bostadsförsörjningens intressen
skall kunna tillgodoses. Jag anser emellertid att syftet med förslaget kan nås
på ett mindre ingripande sätt än del som utredningarna föreslår.

En tänkbar lösning är att
införa en reglering som innebär att husägaren i princip skall vara skyldig att
som lägenhelsinnehavare godta den bostadssökande som kommunen anvisar, men att
det samtidigt öppnas möjlighet för husägaren alt i varje enskilt fall påkalla
hyresnämndens prövning av denna skyldighet. - Givetvis skulle skyldigheten
gälla bara i fråga om sådana lägenheter som omfattas av beslutet om
bostadsanvisningsområde. - Därmed skulle del krav på överprövning som flera
remissinstanser har väckt bli tillgodosett. För egen del anser jag emellertid
att en sådan lösning är mindre lämplig. Som utredningarna påpekar är det
nödvändigt att kommunen har möjlighet att handla snabbt. Det gäller t. ex. när
bostäder måste anskaffas lill följd av evakuering för en ombyggnad eller en
rivning. Om husägaren i en sådan situation har möjlighet att påkalla prövning
hos hyresnämnden kan det dra långt ul på liden innan det är avgjort om
lägenheten skall upplåtas till den anvisade bosladssökanden eller inte. Även
för den bostadssökande måste en sådan lösning vara otillfredsställande.

Det bör enligl min mening
vara en utgångspunkl för kommunen alt de lägenheter som förmedlas med slöd av
bostadsanvisningslagen upplåts till de bostadssökande. Det bör m. a. o. vara
bostadssökanden som fär kontraktet på lägenheten. Om husägaren inte vill godta
den lägenhetsinnehavare som kommunen föreslår, bordet emellertid finnas en
möjlighet för kommunen att trots detta kunna disponera över lägenheten. Jag
vill därför förorda en lösning som mnebär att kommunen kan antingen föreslå att
den lediga lägenheten skall upplåtas lill en viss bostadssökande eller bestämma
att upplåtelsen skall ske till kommunen. Husägaren skall alltid vara skyldig
att godta kommunen som lägenhelsinnehavare men kunna vägra upplåtelse lill den
anvisade bostadssökanden. I de fall då kommunen är lägenhetsinnehavare, bör
husägaren inte kunna hindra atl kommunen upplåter lägenheten i andra hand.
Denna lösning, som nära ansluler till utredningsförslaget, innebär alltså alt
husägaren alltid måste godta kommunen som lägenhetsinnehavare och att han
idessa fall inte hellerfärbestämma vem som skall bo i lägenheten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 31

Även
om man beaktar att bestämmelserna sannolikl inte kommer atl behöva tillgripas i
särskilt mänga fall, medför denna lösning jämfört med dagens regler på området
ett ingrepp i husägarens slällning. Samtidigt måste man hålla i minnel att det
i dessa fall är kommunen som i förhållande lill husägaren svarar för alla
förpliktelser som följer med upplåtelsen. Ekonomiskt måsle detta normall
innebära alt husägarens slällning blir bältre än när han upplåter en lägenhet
till en privatperson.

Utredningsförslaget
innebär att husägaren inte heller skall kunna hindra att kommunen överiäter
hyresrätten eller bostadsrätten till någcn annan. På denna punkt är förslaget
enligt min mening onödigt långtgående. Jag föreslår i slällel att del
visseriigen skall vara möjligt för kommunen atl överiåta rälten till lägenheten
men bara i sådana fall då husägaren medger del eller hyresnämnden lämnar
tillstånd till överiåtelsen. Tillstånd bör lämnas, om förändringen inte innebär
någon pålaglig olägenhet för hyresvärden. När det gäller överlåtelse av en
bostadsrätt måsle förvärvaren dessutom uppfylla de villkor för medlemskap som
föreskrivs i bostadsrättsföreningens stadgar. Hyresnämndens prövning av den
blivande hyresgästens lämplighet bör i allt väsentligt vara densamma som
nämnden i dag gör i bytesärenden enligt 35 § hyreslagen. Jag återkommer till
denna fråga i specialmotiveringen.

Den
avvägning som i lagstiftningsärenden av detta slag måsle göras mellan allmänna
och enskilda intressen ger enligt min mening till resultat atl de
inskränkningar i husägarens förfoganderätt som, lillsammans med de rådande, kan
uppkomma med den angivna lösningen inte är slörre än att de utan tvekan ligger
inom ramen för vad husägaren är skyldig atl låla. Något hinder mot förslaget
med hänsyn härtill finns således inte enligt min mening.

2.5
Förfarandet när en lägenhet blir ledig

Det
är givetvis nödvändigt atl kommunen lär underrättelse från husägaren när en
lägenhel, som omfattas av ett beslul om bostadsanvisningsområde, är ledig och
skall upplåtas. Som utredningarna har föreslagit bör underrättelsen vara
skriftlig och innehålla uppgift om lägenhetens adress, dess storlek och läge i
huset, hyresvillkoren och tillträdesdagen. Är det fråga om en
bostadsrättslägenhet, bör underrättelsen innehålla uppgift också om storieken
av grundavgift, årsavgift och upplätelseavgift.

Det
kan ifrågasällas om i lagen bör anges någon tidsfrist för husägarens
underrättelse. När lägenheter i slatsbelänade ny- eller ombyggda hus, som
omfattas av villkor om kommunal förmedlingsräil, skall upplåtas för första gången
skall enligt bostadsstyrelsens föreskrifter till
bostadsfinansieringsför-ordningen uppgift om beräknad inflyttningsdag lämnas
till kommunen senast fyra månder före den dagen. För förslagångsuppläielser
borde det därför i och för sig vara möjligt att ha en tidsfrist på fyra månader
i lagen.

När
en lägenhel i annat fall blir ledig för uthyrning är det emellertid inte

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 32

möjligt
alt beslämma en för alla fall lämplig tidpunkt när husägaren senast skall
underrätta kommunen. Uppsägningstiden för hyresavtal är vanligtvis tre månader,
men den kan ocksä vara kortare eller längre. 1 vissa fall upphör hyresavtalet
att gälla genast efler uppsägningen. En del avtal kan upphöra utan uppsägning.

Jag
kommer i det följande att föreslå regler om ansvar för hyresförluster m. m. när
en lägenhel inte kan tillträdas vid den tidpunkt då den blir ledig. Dessa
regler bör utformas så atl både husägaren och kommunen fär ett direkt intresse
av alt nödvändiga underrättelser lämnas ulan dröjsmål. Någon annan föreskrift
än alt underrättelserna skall lämnas snarast möjligt behövs därför inte.

I
lagen bör också meddelas bestämmelser om kommunens svar på husägarens
underrällelse. Som jag lidigare har föreslagit skall husägaren alltid vara
skyldig all godla kommunen som lägenhelsinnehavare. Om kommunen själv vill hyra
den lediga lägenheten eller förvärva bostadsrätten, skall husägaren underrättas
om detta. Föreslår kommunen all upplåtelsen skall ske till en viss
bostadssökande, bör underrättelsen innehålla tillräckliga uppgifter om denne
för att husägaren skall kunna bedöma om han skall upplåta lägenheten till den
bostadssökande eller inte. Tillsammans med dessa uppgifter måste också lämnas
en förklaring av sökanden att han samtycker till att lägenheten upplåts lill honom
och godtar de villkor som husägaren eller-som jag strax kommer att föreslå -
hyresnämnden beslämmer.

Om
husägaren går med på att upplåta lägenheten till bosladssökanden iräffas
upplålelseavtalel mellan dem. Kommunens roll upphör därmed. Godtar inte husägaren
den föreslagna bostadssökanden, skall kommunen i enlighet med förslaget i del
föregående kunna kräva att lägenhelen upplåts lill kommunen. Det gör det
nödvändigt all husägaren ocksä i denna situation underrättar kommunen. Oavsett
om kommunen utnyttjar sin rätt lill upplåtelse eller inte, måsle kommunen
därefter informera husägaren om sitt ställningstagande. Först då vet husägaren
om han själv får utse lägenhets-innehavaren eller om lägenheten skall upplåtas
till kommunen. Inte heller för dessa underrällelser behövs någon särskild
tidsfrist. En föreskrift att de skall lämnas snarasl möjligt bör vara
lillräcklig.

2.6
Upplåtelsen och villkoren för den m. m.

Om
kommunen vill ta en lägenhet i anspråk och meddelar husägaren delta skall
enligt utredningarna avtal om upplåtelse av lägenhelen anses ha träffats mellan
husägaren och kommunen på de villkor som husägaren har ställt. Hyresvillkoren
kan på kommunens begäran prövas av hyresnämnden, som vid en sådan prövning
skall tillämpa hyreslagens regler om hyra och andra villkor vid föriängning av
hyresavtal.

I
likhet med utredningarna anser jag att det bör föreskrivas att avtal om
upplåtelse av lägenhelen skall anses ha träffats i och med att antingen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 33

husägaren
förklarar alt han godtar den bostadssökande som kommunen har föreslagil eller
kommunen har förklarat att den vill hyra eller förvärva bostadsrätten till
lägenhelen. Avtalet uppkommer således i och med att dessa förklaringar avges.
Om del är fråga om ett hyresavtal skall delta enligt 2 § hyreslagen ges
skriftlig form om någon av parterna begärdet. 1 bostadsrättslagen (1971:479,
ändrad senast 1978:309)siällsemellertid krav på skriftlig form när en
bostadsrätt upplåts. En viss jämkning mäsle därför ske av dessa regler. Jag
återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.

För
upplåtelsen bör gälla de villkor som husägaren har angett i underrättelsen
till kommunen, om inte parterna kommer överens om andra villkor. Det är
emellertid av flera skäl nödvändigt att komplettera en sådan regel. I likhet
med utredningama anser jag nämligen att det bör finnas möjlighet alt få den s.
k. förstagångshyran prövad. Enligt utredningsförslaget skall kommunen inom en
månad frän det hyresförhållandet började kunna begära atl hyresnämnden prövar
de hyresvillkor som hyresvärden uppställt. Skälet till detta är att hyresvärden
annars skulle kunna ställa sådana villkor för upplåtelsen, exempelvis om hyrans
storlek, atl kommunens rätt i praktiken inte kan utövas. Jag ansluter mig
alltså till utredningamas bedömning i denna fråga och föreslär att i lagen tas
in bestämmelser som ger möjlighet att påkalla hyresnämndens prövning av
villkoren för upplåtelsen. Vid denna prövning bör hyreslagens regler om hyra
och andra hyresvillkor vid föriängning av hyresavtal tillämpas. Om hyran har
bestämts i förhandlingsöverenskommelse enligl hyresförhandlingslagen
(1978:304) bör dock den hyran gälla även vid upplåtelser enligt
bostadsanvisningslagen. Lagen bör också innehålla en bestämmelse om
äterbetalningsskyldighet för husägaren, om hyresnämnden sätter ned hyran.

I
en del fall kan del ocksä vara befogat att bestämma en annan tillträdesdag än
den som husägaren har angett. Jag tänker på fall då husägaren dröjer med alt
skicka underrällelse till kommunen så länge att del inte finns tid atl lösa
upplåtelsefrågan före den angivna tillträdesdagen. Om parterna inte kan komma
överens om alt Hytta fram tillträdesdagen, bör det finnas möjlighel för
hyresgästen eller bostadsrättshavaren att ansöka hos hyresnämnden om
förordnande atl upplåtelsen skall gälla från en senare tidpunkt än den som
husägaren har angett i sin underrättelse till kommunen. Jag återkommer till
denna fråga i specialmotiveringen.

2.7
Ansvaret för hyresförluster m. m.

Utredningsförslaget
innebär för det helt övervägande antalet fall att frågan om kommunen skall ta
en lägenhet i anspråk hinner klaras av i god tid innan uppsägningstiden löper
ut. Tillträdet kan då ske när det löpande hyresavtalet upphör att gälla, och
några kostnader i form av uteblivna hyresintäkter m.m. behöver inte uppstå. Det
förekommer emellertid fall där uppsägningstiden är mycket kort eller där
hyresavtalet skall upphöra att gälla genast efter

3 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 72

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 34

uppsägning,
t. ex. när hyresrätten i vissa fall är förverkad. I sådana silualioner kan det
naturligtvis dröja någon tid efter lilllrädesdagen innan det blir klargjort om
kommunen eller någon annan skall disponera lägenheten. Del framgår inte av
förslagel vem som skall svara för den hyresföriusi som uppstår i sädana fall.
Ulredningarna utgär emellertid från au den föreslagna ordningen inte fär
medföra all husägaren åsamkas föriuster. Elt par remissinsianser har framhållit
vikten av atl frågan får en tillfredsställande lösning.

Också
med den utformning av lagen somjag har föreslagit kommer upplä-telsefrågan i
flertalet fall att hinna klaras av så att lägenheten inte behöver stå tom i
avvaklan på au det blir klariagt vem innehavaren blir. Avtal skall som jag nyss
anförde normalt anses ha träffats pä de villkor som husägaren har angett i sitt
meddelande lill kommunen. Pä grund av den nyss föreslagna regeln om möjlighet
för hyresnämnden att i vissa fall bestämma att upplåtelsen skall börja löpa
från en senare tidpunkt än husägaren har angett kommerdet att ligga i husägarens
intresse all se till alt upplåtelsen klaras av så snart som möjligt. Det kan
emellertid uppkomma situationer då det är befogat all husägaren fär ersättning
för uteblivna intäkter på grund av atl lägenheten inte har kunnal upplåtas vid
avsedd tidpunkt. Jag länker närmast på det fallel att kommunen meddelar all den
inte har inlresse av atl föreslå någon innehavare till en ledig lägenhet och
att tillträdesdagen vid denna tidpunkt redan är förbi eller ligger sä nära i
liden alt husägaren till dess inle hinner skaffa någon ny innehavare.
Undantagsvis kan samma situation tänkas inträffa om kommunen dröjer med atl
lämna svar på husägarens underrättelse. Jag föreslår därför att i lagen skall
tas in bestämmelser som tillförsäkrar husägaren ersättning av kommunen i fall
av delta slag. Med sådana bestämmelser bör det ligga också i kommunens intresse
att upplålel-sefrägan klaras av så snart som möjligt. Del bör lämpligen ankomma
på hyresnämnden alt pröva dessa ersättningsfrågor.

2.8
Påföljdsfrågan

Enligt
utredningsförslaget kan husägaren dömas till böler om han inte underrättar
kommunen om en ledig lägenhel, om en underrällelse inte innehåller föreskrivna
uppgifler eller om husägaren i strid mot kommunens beslut upplåter en lägenhet
till någon annan än kommunen innan den föreskrivna tidsfristen har gått till
ända.

Jag
delar utredningarnas uppfattning att husägaren skall kunna dömas till böter vid
överträdelser. Jag anser emellertid inle att det finns anledning att ha
straffsanktion för andra fall än när husägaren antingen överträder förbudei att
upplåta en lägenhet utan att kommunen har beretts tillfälle att utnyttja sina
befogenheter enligt lagen eller i strid mot förbudet medverkar lill överlåtelse
av en hyresrätt eller till en upplåtelse i andra hand. Intresset av att
underrättelsen är fullständig och avlämnas så snart som möjligt torde enligt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 35

min
mening i tillräcklig utsträckning bli tillgodosett genom den nyss berörda
regeln om atl hyresnämnden kan flytta fram tillträdesdagen. Jag föreslär alltså
atl straffljestämmelserna skall avse enbart fall då de nämnda förbuden
överträds.

2.9
Överprövning, ikraftträdande m. m.

Som
jag fömt har anfört bör kommunens beslut alt utse bostadsanvisningsområde
kunna överklagas av husägare och hyresgästorganisationer som berörs av
beslutet. Detta bör gälla även i fräga om beslul, varigenom kommunen ändrar elt
beslut om bostadsanvisningsområde. En husägare, som av någon anledning själv
vill förfoga över lägenheterna i sitt hus, kan begära att kommunen ändrar silt
beslut om bostadsanvisningsområde så att lägenheterna blir undantagna. Även etl
beslut i sådant ärende bör kunna överklagas. Besvär över kommunens beslut skall
som jag förut har föreslagit kunna anföras hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens
beslut bör kunna överklagas till regeringen. Mina förslag innebär vidare att
det skall ankomma på hyresnämnden att pröva bl. a. upplåtelsevillkoren i vissa
fall och frågor om skyldighet atl svara för hyresföriuster. Nämndens avgöranden
i dessa frågor bör kunna överklagas lill bostadsdomstolen.

Vad
härefter gäller ikraftträdandet 'år det enligl min mening angelägel att lagen
kan börja tillämpas så snart som möjligt. Jag föreslår därför alt
ikraftträdandet bestäms till den I januari 1980.

Som
redan har framgått medför lagförslaget behov av ändring i annan lagstiftning.
Det gäller jordabalken, bostadsrättslagen, lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder (omlrycki 1974:1090, ändrad senasl
1979:373)ochlagen(1979:1082)om bostadsdomstol (ändrad senast 1978:307). Jag
återkommer lill dessa ändringar i specialmotiveringen.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats
förslag till

1.
bostadsanvisningslag,

2.
lag om ändring i jordabalken,

3.
lag om ändring i
bostadsrättslagen (1971:479),

4.
lag om ändring i
lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

5. lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol.

Förslagen bör fogas till regeringsprolokollel i detla ärende som bilaga 4.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 36

4
Specialmotivering

4.1
Förslaget till bostadsanvisningslag

Inledande
bestämmelser

1§

Om
det behövs för bostadsförsörjningen inom kommunen eller inom område i vilket
kommunen ingår och som kan anses utgöra en enhet i
bostadsförsörjningshänseende, fär e« eller flera bosladsområden i kommunen
förklaras vara bostadsanvisningsområde. Om inte något annat beslutas med stöd
av 2 §, skall samlliga bostadslägenheter inom ett bostadsanvisningsområde
omfattas av denna lag.

I
överensstämmelse med vad jag har föreslagit i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.4.1) skall kommunen enligt 1 § kunna besluta atl ett eller flera
bostadsområden skall vara bostadsanvisningsområde. EU sädant beslut fär
meddelas om del behövs för alt främja bosiadsförsörjningen inle bara inom
kommunen utan också inom bostadsförsörjningsomräde i vilkel kommunen ingår. Att
kommunens beslut om bostadsförsörjning kan avse även förhållanden utanför
kommunens eget område framgårav 1 § bostadsförsörjningslagen. Däremol kan
beslutet om bostadsanvisningsområde enligt denna lag givetvis inte avse andra
bostadsområden än de som finns i kommunen.

Kommunens
beslut att förklara ett visst bostadsområde för bostadsanvisningsområde
innebär i princip att alla bosladslägenhetema inom området kommer aU omfattas
av de särskilda bestämmelserna om upplåtelse m. m. i lagen. Som jag har
föreslagit i den allmänna motiveringen, bör det emellertid vara möjligt alt
begränsa lagens tillämpning till lägenheler av e« visst slag inom området, t.
ex. alla tre- och fyrarumslägenheter. I 1 § har denna möjlighet kommit lill
uttryck genom en hänvisning till 2 §.

Eu
bostadsanvisningsområde skall inte kunna omfatta enbart ett eller eU fätal hus.
Inte heller är det avsett att lagen skall göra det möjligt att införa en
obligatorisk bosladsförmedling i kommunen. Detta torde tillräckligt tydligt
framgå av 1 §, där det föreskrivs att elt eller flera bostadsområden kan
förklaras för bostadsanvisningsområde. Alt ange en minimigräns för ett sådant
område är vanskligt med tanke på de skiftande förhållanden som råder i landets
kommuner. Denna fråga måste bedömas mot bakgmnd av omständigheterna i varje
särskilt fall.

Med
bostadslägenheter avses sådana lägenheter som är avsedda att helt eller till
inte oväsentlig del användas som bostad.

2 §

Beslut
i fräga om bostadsanvisningsområde skall fattas av kommunstyrelsen. När ett
omräde förklaras vara bostadsanvisningsområde kan i beslutet

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 37

bestämmas
att endasi bostadslägenheter av ett visst slag inom området skall omfattas av
denna lag.

Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.1) redovisat skälen för att beslut
att utse bostadsanvisningsområden bör faUas av kommunstyrelsen. Denna
befogenhel för styrelsen framgår av bestämmelsen i 2 första stycket. Av
bestämmelsen följer bl. a. att även sådana ärenden om bostadsanvisningsområden
som väcks av enskilda, t.ex. en husägare eller en hyresgästorganisation, skall
prövas av kommunslyrelsen. Som framgår av 7 § fär däremot kommunfullmäktige ge
ett annat kommunalt organ i uppdrag att handlägga enskilda anvisningsärenden,
dvs. att föreslå innehavare till de lägenheter som blir lediga inom
bostadsanvisningsområdet m. m.

I 2
§ andra stycket har tagits in den fömt berörda bestämmelsen som ger
kommunstyrelsen möjlighet aU föreskriva all endast lägenheter av ett visst slag
inom bostadsanvisningsområdet skall omfattas av lagen. Om inte nägon sådan
begränsning tas in i kommunstyrelsens beslut, kommer på grund av 1 § samtliga
lägenheter att omfattas.

Genom
ett beslut om bostadsanvisningsområde enligt 1 och 2 §§ avgränsas de lägenheter
som skall omfattas av lagen. Vilka konsekvenser beslutet fär för husägaren
anges i 6 § och de därefter följande paragrafema.

3 §

Innan
kommunstyrelsen avgör ett ärende om bostadsanvisningsområde skall de husägare
och hyresgästorganisationer som kan beröras av detta lämnas tillfälle all yttra
sig.

Som
ägare av hus anses, när omständigheterna föranleder del, annan som innehar
huset.

Om
etl hus omfattas av beslul om tvångsförvaltning enligl bostadsförvaltningslagen
(1977:792) skall vad som sägs om husägaren i slällel avse förvaltaren.

första stycket föreskrivs skyldighet för kommunen att inhämta synpunkter från
berörda husägare och hyresgästorganisationer innan ell ärende om
bostadsanvisningsområde avgörs. Jag har i den allmänna moiiveringen (avsnitt
2.4.1) föreslagit att kommunens beslut bör kunna överklagas hos länsstyrelsen
och i sista hand hos regeringen. Denna ordning innebär att förvaltningslagen
(1971:209) blir lillämplig på dessa ärenden och att både husägarna och hyresgästemas
organisationer är parter.

Varje
ägare av hus som ärendei kan angå skall givelvis lämnas tillfälle atl yttra
sig. När det däremot gäller hyresgästorganisationer kan det i vissa fall vara
svårt för kommunen atl avgöra vilka organisationer som kan vara berörda.
Kommunen bör dock alltid vara skyldig att inhämla yttrande från föreningar som
är anslutna lill Hyresgästernas riksförbund och inom vars verksamhelsområde det
finns lägenheter som kan bli berörda. Om kommunen känner till eller under eu
ärendes beredning fär kännedom om att det

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 38

finns
nägon annan organisation som har förhandlingsordning för de berörda
lägenheterna, skall även den organisalionen ges tillfälle alt yttra sig.

I
andra stycket har tagits in en bestämmelse om all som ägare av hus skall anses
- när omständighetema föranleder det - annan som innehar huset. Sådana
förhållanden kan föreligga exempelvis beträffande den som på grund av ell
testamente lyfter husets avkastning rned skyldighet att ombesörja skötsel och
underhäll. Bestämmelsen har utformats efter förebild i bl. a. 1 § andra stycket
bostadsförvaltningslagen.

I
tredje stycket ges bestämmelser för det fallet att en lägenhet omfattas av
beslut om tvångsförvaltning enligt bostadsförvaltningslagen. Ägaren är dä fräntagen
befattningen med förvallningen. Pä gmnd härav har föreskrivits att vad som sägs
om husets ägare i sådant fall skall avse förvaltaren.

4 §

Kommunstyrelsens
beslul i fråga om bostadsanvisningsområde skall delges de husägare och
hyresgästorganisationer som berörs av beslutel.

Delgivningen
fär ske genom kungörefse enligl 17 § delgivningslagen (1970:428). I sådant fall
skall ett meddelande om beslutet sändas med posten till husägarna.

5§

När
ett beslul i fråga om bostadsanvisningsområde har vunnit laga kraft, skall en
underrättelse om detta delges de husägare som berörs av beslutet. Även de
berörda hyresgästorganisationerna skall underrättas.

14
och 5 §§ ges bestämmelser om
vad som skall iakltas när kommunen har fattat beslut i en fråga om
bostadsanvisningsområde. Delgivningen enligl 4 § innebär att liden för
överklagande av beslutet börjar löpa. Eftersom beslutet vanligtvis lorde komma
att angå många husägare har i 4 § andra slycket föreskrivils all
kungörelsedelgivning fär användas. Delgivningen skall i sådanl fall ske enligt
17 § delgivningslagen. Besvärstiden beräknas med utgångspunkt från den dag då
enligl 19 § delgivningslagen delgivning skall anses ha skett. Om förfarandet
med kungörelsedelgivning används, skall de berörda husägarna även underrättas
om beslutel genom att ett meddelande sänds med posten i vanligl brev lill var
och en av dem.

15
§ föreskrivs att husägare och
hyresgästorganisationer skall underrättas även när ett beslul i fråga om
bostadsanvisningsområde har vunnit laga kraft. Underrättelsen till de berörda
husägarna skall ske genom delgivning. Först därigenom fär beslutet den effeklen
aU husägaren blir skyldig aU, beträffande de lägenheler som omfattas av
beslutet, iaktta bestämmelserna i bostadsanvisningslagen om upplåtelse m. m.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 39

Förbud
att upplåta lägenheter m. m. 6§

När
en husägare hardelgetls en underrättelse enligl 5 §, fär han inle upplåla en
lägenhel, som omfattas av beslutel, med hyresrätt eller bostadsrätt i annan
ordning än som föreskrivs i denna lag. Han fär inte heller medverka till aU
hyresrätten till en sådan lägenhet överiåts i annat fall än som avses i 12 kap.
34 och 34 a §§ samt 35 § första slycket jordabalken elleratt lägenheten upplåts
i andra hand i annat fall än som avses i 12 kap. 40 § samma balk.

Första
styckel gäller inte om

1.
lägenheten utgör en del av
husägarens egen bostad,

2.
lägenhelen är belägen i ett
enfamiljshus, som inle är avsett att upplåtas varaktigt, eller i ett
tvåfamiljshus,

3.
upplåtelsen avser en lägenhet
för fritidsändamål,

4.
lägenheten används för
upplåtelse ål någon som är anställd hos husägaren,

5.
huset har undergått en slörre
ombyggnad och lägenhelen enligl beslämmelserna i 12 kap. 46 § tredje stycket
jordabalken upplåts till någon som före ombyggnaden hyrde en lägenhet i huset.

I
överensstämmelse med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen har i 6
första stycket lagits in bestämmelser om upplåtelseförbud. Förbudei träder i
kraft sä snart husägaren har delgetts ett lagakraflvunnet beslut i fräga om
bostadsanvisningsområde. Som jag nämnde i anslutning till 1 § kan beslutet
gälla bl. a. lägenheter av en viss sloriek, t. ex. tre- eller
fyrarumslägen-heler. Förbudei behöver därför inte avse alla lägenheter i huset.
Finns där ocksä lägenheter av annan storiek, omfattas de således inte av förbudet
utan fär upplåtas på vanligt sätl.

Förbudet
innebär att husägaren inle fär upplåta lediga lägenheter i annan ordning än som
föreskrivs i denna lag. Först när det står klart att kommunen inle vill föreslå
någon innehavare till en ledig lägenhet eller själv iräffa avtal om upplåtelse,
fär husägaren förfoga över lägenheten och upplåta den lill vem han vill. I 8
och 9 §§ anges när denna räll uppkommer.

Förbudet
riktar sig således mot husägaren och gäller upplåtelser av bostadslägenheter.
När en bostadsrättshavare överiäter sin bostadsrätt eller hyr ut lägenhelen
gäller således inte förbudet. Vill däremot bostadsrättsföreningen i egenskap
av husägare hyra ul en lägenhet eller upplåta den med bostadsrätt, gäller
förbudei. Upplåter husägaren en lägenhet i möblerat skick, träffas också en
sädan upplåtelse av förbudet. Det finns emellertid anledning atl föreskriva
undanlag för bl. a. en del av dessa upplåtelser. Jag återkommer strax till den
frägan.

Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) framhållit att det är nödvändigt
att i lagen föreskriva inte bara upplåtelseförbud utan även förbud i vissa fall
att medverka dels till överlåtelse av hyresrätten till en lägenhet som omfattas
av beslutet om bostadsanvisningsområde och dels till att en sådan lägenhet upplåts
i andra hand. Förbudet att medverka i dessa fall har tagits in i 6 § första
stycket.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 40

Uttryckligt
undantagna från förbudei atl medverka till överlåtelse av hyresrätten är dels
sådana fall sorn regleras i 34 § och 35 § försia stycket hyreslagen, dels fall
då kommunen är hyresgäst, vilka kommer aU regleras i en ny paragraf i
hyreslagen, 34 a §. Elt gemensamt drag för de undantagna överiåtelsefallen är
all hyresnämnden mot hyresvärdens vilja kan ge tillstånd till överlåtelsen. Om en
hyresgäst vill överiåta hyresrätten till sin lägenhet därför att han inle avser
att använda den under den återstående hyrestiden, ulgör alltså det nu
föreslagna förbudet i 6 § försia slycket inte något hinder för hyresvärden alt
med stöd av 34 § hyreslagen samtycka till aU hyresrätten överiåts till en
närslående som varaktigt bor tillsammans med hyresgästen.

Från
förbudei skall ocksä vara undantagna sådana former av överiåtelse som avhandlas
i 33 § andra-fjärde styckena hyreslagen, dvs. när en hyresrätt har tillagts en
make genom bodelning m. m. eller när någon har övertagit hyresrätten enligt
lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad. Nägon bestämmelse om
detta har inte föreslagits, eftersom medverkan från hyresvärdens sida inte
behövs i dessa fall. Hyresrätten övergår här direkt på gmnd av föreskriftema i
33 §.

Inte
heller lorde del vara nödvändigt att uttryckligt undanta de fall som regleras i
47 och 47 a §§ hyreslagen. Där ges föreskrifter angående förlängning av
hyresavtalet bl. a. när en lägenhet har hyrts av flera gemensaml men en av
hyresgästema till följd av uppsägning eller annan anledning saknar rätt till
föriängning. Under vissa fömtsättningar har då medhyresgästen rätt att fä
hyresavtalet föriängt. Sädan rätt har också make och ogift samboende även om
han eller hon inte har del i hyresrätten.

När
det gäller upplåtelse av en lägenhet i andra hand har på motsvarande sätt som i
överiåtelsefallen tagits in ett uttryckligt undantag för upplåtelser, till
vilka hyresnämnden kan lämna tillstånd enligt 40 § hyreslagen. Detta innebär
atl husägaren fär medverka till en andrahandsupplåtelse om en hyresgäst, som
under en viss tid inte är i tillfälle att begagna sin lägenhel, har
beaktansvärda skäl för all vilja hyra ut lägenheten i andra hand.

Husägaren
skall alltså vara förhindrad att medverka till överiåtelse eller upplåtelse i
andra hand i de fall som omfattas av förbudet. De föreslagna bestämmelserna
innebär vidare, om husägaren t. ex. anser sig kunna gå med på en överlåtelse
enligt en paragraf i hyreslagen, atl han måste kontrollera att de objektiva
förutsättningarna för överiåtelse enligt paragrafen föreligger. Som jag har
framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) bör det därvid vara
tillräckligt att husägaren företar undersökning i den omfattning som han i dag
normalt gör i fall av detta slag.

16 §
andra stycket har tagits in bestämmelser om undantag från förbuden i första
stycket. Även om en lägenhet omfattas av kommunens beslut, gäller inte dessa
förbud om något av de i punkterna 1-5 angivna förhållandena råder.

I
punkt 1 har undantagits lägenhet som utgör del av husägarens egen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 41

boslad.
En motsvarighet till denna punkt finns bl. a. i 35 § andra slycket 2
hyreslagen, där det föreskrivs att hyresgästs bytesrält inle gäller när
lägenheten ulgör del av upplåtarens bostad. Jag framhöll nyss att det finns
anledning att undanta en del möblerade lägenheter frän upplåtelseförbudet i
försia stycket. Den nu föreslagna beslämmelsen i punkl 1 är tillämplig även på
en möblerad lägenhet som utgör del av husägarens egen boslad. Därmed bör
behovet av undanlag för möblerade lägenheter bli tillräckligt tillgodosett. När
husägaren upplåter andra lägenheter i möblerat skick, bör således några andra
undantagsregler inte gälla än de som anges i punkterna 2-5.

Även
när det gäller 6 § andra stycket 2 och 3 finns motsvarigheter i bl. a. 35 §
andra stycket hyreslagen (punkterna 3 och 5). I 6 § andra stycket 4 har
föreslagits undantag för lägenheler som används för upplåtelse åt anställda.
Undantaget gäller lägenhet som innan den blev ledig nyttjades som
tjänstebostad. Tänker husägaren upplåta lägenheten ät någon som inte är
anställd hos honom, är undantagsregeln inte tillämplig.

De
föreslagna undantagen i punkterna 1, 3 och 4 kan sägas ha sin motsvarighet i
utredningamas lagförslag (1 §). Vid remissbehandlingen ifrågasatte hyresnämnden
i Göteborg bl. a. om det inte finns skäl atl begränsa kommunens anvisningsrätt,
t. ex. efter en omfattande ombyggnad, när en hyresgäst på grund av 46 § tredje
stycket hyreslagen har rätt att flytta tillbaka till en likvärdig lägenhet 1
huset. Jag delar hyresnämndens uppfattning. Som ett ytteriigare undantag från
förbuden i första stycket har därför i punkten 5 angetts dessa s. k.
ålerflyttningsfall.

Meddelande
om upplåtelse m. m.

7§

När
en lägenhet skall upplåtas med hyres-eller bostadsrätt, skall husägaren snarast
möjligt lämna meddelande om detla till den kommunala nämnd som enligl
kommunfullmäktiges beslut prövar frågor som avses i 8 och 9 §§. Meddelandet skall
vara skriftligt och innehålla uppgift om lägenhetens adress, dess storiek och
belägenhet i huset, villkoren för upplåtelsen saml tillträdesdagen.

Medan
det principielll viktiga beslutet om bostadsanvisningsområde skall fattas av
kommunslyrelsen bör, som jag föreslog i den allmänna motiveringen (avsniu
2.4.1), handläggningen av enskilda anvisningsärenden kunna skötas av något
annat kommunalt organ. Det bör, som jag också föreslog, ankomma på kommunerna
själva att anordna anvisningsverksamheten på lämpligt sätt.

1
paragrafen åläggs därför husägaren att till den kommunala nämnd som enligl
kommunfullmäktiges beslut skall pröva anvisningsärenden meddela när en lägenhel
blir ledig för upplåtelse. Denna skyldighet gäller givetvis inte sådana
upplåtelser som enligt 6 § andra slycket är undanlagna från upplåtelseförbudet.

De
uppgifler som meddelandet enligt 7 § skall innehålla torde vara

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 42

tillräckliga
för att nämnden skall kunna bedöma om den skall utnyttja sin anvisningsrätt
eller inle. Som jag anfiirde i den allmänna moiiveringen (avsnitt 2.5) bör
meddelandet, om lägenhelen skall upplåtas med bostadsrätt, innehålla uppgift om
storieken av sådana avgifler som anges i 6 § bostadsrätlslagen, dvs.
grundavgift, årsavgift och upplätelseavgift.

I
den allmänna moiiveringen (avsnitt 2.5) har jag även redovisai min inslällning
till behovel av tidsfrisler för de underrättelser som nämnden och husägaren
måste lämna varandra. Jag framhöll då att sådana frister kan undvaras med
hänsyn lill de kompensationsregler som kan bli tillämpliga om kommunen eller
husägaren inte lämnar sina underrättelser tillräckligt skyndsamt. I paragrafen
föreskrivs därför endast atl husägarens meddelande skall lämnas snarasl
möjligt. När kommunen skall förmedla förslagångsuppläielser av lägenheler i
hus med statligt bostadslån skall husägaren - som jag förul anmärkte - lämna
uppgift om beräknad inflyttningsdag senasl fyra månader före den dagen.
Kommunen å sin sida skall då anvisa innehavare lill lägenhelen senasl tvä
mänader före den beräknade inflyttningsdagen. Dessa tidsfrister kan enligt min
mening tjäna som riklmärke vid tillämpningen av de nu föreslagna 7 och 8 §§ på
förslagångsuppläielser. I andra fall kan förhållandena vara så skiftande alt
det enligt min mening inte kan anges något annal riktmärke än att
upplåtelsefrågan bör vara avgjord vid den tidpunkt då lägenhelen skall
tillträdas. Husägaren och nämnden fär alltså med hänsyn till detta från fall
till fall bedöma hur snabbi underrättelserna bör lämnas.

Jag
återkommer till kompensationsfrågan i anslulning till 12 och 14 §§.

8§

Anser
den nämnd som avses i 7 § att lägenheten skall upplåtas lill en viss
bostadssökande eller att upplåtelsen skall ske till kommunen, skall nämnden
snarast möjligt lämna husägaren en skriftlig underrättelse om detta. Om
lägenheten skall upplåtas lill en bostadssökande, skall underrättelsen innehålla
dels de uppgifter om denne som behövs för att husägaren skall kunna ta
ställning till upplåtelsen, dels en förklaring av bostadssökanden att han samtycker
till all lägenheten upplåts till honom på de villkor som husägaren har angett
eller som kan komma att fastslällas enligl 12 §.

Om
nämnden inte begär att lägenheten upplåts till en viss bostadssökande eller
till kommunen, skall en skriftlig underrättelse snarast möjligt lämnas om
detta. En sådan underrättelse innebär att förbudet i 6 § inle längre hindrar
husägaren atl upplåta lägenheten.

Enligt
denna paragraf har nämnden skyldighel alt skriftligt underrätta husägaren inte
bara när nämnden vill utnyttja sin företrädesrätt till lägenheten utan också
när man avstår från atl utnyttja den möjlighelen. Om nämnden anser att
lägenheten skall upplåtas till en bostadssökande, skall underrättelsen
enligtyörs/a stycket innehålla nödvändiga uppgifter om denne. I underrättelsen
bör anges den bostadssökandes namn och adress, hans ålder.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 43

hans
betalningsförmåga, hushållels storlek samt övriga förhållanden som kan vara av
betydelse för att husägaren skall kunna bedöma om sökanden kan godtas som
lägenhetens innehavare eller inte. Det torde redan nu finnas en fast praxis på
hyresmarknaden angående innehållet i och omfattningen av sådana uppgifter.

Del
är emellertid inte tillräckligt att uppgifter lämnas om den bostadssökande. För
husägaren måsle det vara nödvändigt att fä bekräftelse pä att bostadssökanden
godtar de villkor för upplåtelsen som har angetts i meddelandet lill nämnden
eller som på grund av bestämmelserna i 12 § kan fastställas av hyresnämnden
eller bostadsdomstolen. En sädan bekräftelse torde vara nödvändig också för den
lösning som har valts i 11 och 12 §§, nämligen att hyresavtalet uppkommer
formlöst och på de villkor som husägaren har angett i sitl meddelande enligt 7
§. Bestämmelsen om sädan bekräftelse har tagits in i 8 § första slycket. Den
gäller inte om upplåtelsen skall ske till kommunen. Kravet på bekräftelse fär
här anses uppfyllt i och med förklaringen att upplåtelsen skall ske till
kommunen.

Enligl
andra stycket skall nämnden lämna husägaren en underrättelse också i de fall då
man från kommunens sida inle har några anspråk på lägenheten. En sådan
underrättelse innebär atl fastighetsägaren fär förfoga över lägenheten och
upplåta den till vem han vill.

9§

Om
den kommunala nämnden begär det, skall lägenheten upplåtas till kom.munen.

Har
nämnden i underrättelsen enligt 8 § föreslagit att lägenheten skall upplåtas
till en viss bostadssökande, skall husägaren snarast möjligt meddela nämnden om
han godlar förslagel eller inle.

Vill
husägaren inte upplåta lägenheten till bostadssökanden, skall nämnden snarast
möjligt underräua husägaren om lägenheten skall upplåtas till kommunen eller
inte. Begär nämnden inte upplåtelse, skall förbudei i 6 § inte längre hindra
husägaren atl upplåla lägenheten.

Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.2) föreslagit att nämnden skall
kunna välja mellan all föreslå en bostadssökande som innehavare av lägenheten
eller att bestämma att upplåtelsen skall ske direkt till kommunen. Jag framhöll
därvid också att nämnden bör ha som utgångspunkt att upplåtelsen skall ske
till bostadssökanden. Om nämnden väljer det senare alternativet, skall
husägaren vara skyldig att upplåta lägenheten. En föreskrift om detta ges i
första stycket.

Däremot
skall husägaren, som jag också föreslog, kunna vägra atl upplåta lägenheten
till den bostadssökande som nämnden föreslär. Vid en sådan vägran skall
emellertid nämnden kunna fordra atl lägenhelen upplåts lill kommunen. Denna
ordning fömlsäller bestämmelser om information mellan husägaren och nämnden. I
andra stycket har därför föreskrivits alt husägaren så snarl som möjligt skall
underrätta nämnden om han godtar alt

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 44

lägenhelen
upplåts till bostadssökanden eller inle. En molsvarande skyldighel för nämnden
har föreskrivils i iredje slyckel.

Beslämmelserna
innebär alllsä för husägarens del att han inte kan upplåla lägenheten lill
någon annan än den bosiadssökande som nämnden har föreslagit eller till
kommunen, förrän nämnden har meddelat att den inle önskar disponera lägenheten.
Om nämnden lämnar ell sådanl meddelande ulgör förbudet i 6 § inte längre något
hinder för husägaren aU själv förfoga över lägenheten. Detta framgår av sista
meningen i tredje styckel.

När
det gäller föreskriften all underrättelserna skall lämnas snarast möjligt
hänvisar jag lill vad jag lidigare har anförl i den allmänna moiiveringen
(avsnitt 2.5) och i anslutning lill 7 §.

Det
bör i detta sammanhang anmärkas atl den kommunala nämndens beslut givelvis kan
överklagas genom kommunalbesvär enligl kommunallagen.

10
§

Om
etl meddelande enligt 7 eller 9 § är avsänt i rekommenderat brev under
motiagarens vanliga adress, skall husägaren anses ha fullgjort vad som ankommer
på honom. Delsamma gäller i fråga om en underrättelse enligt 8 eller 9 § frän
den kommunala nämnden till husägaren.

Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8) föreslagit alt husägaren inle
skall kunna straffas om han underiäter alt fullgöra sin underrättelseskyldighet,
utan bara om han överträder nägol av förbuden i 6 §. Fullgör han inle
underrättelseskyldigheten tillräckligl snabbt, kan han drabbas av kostnader om
upplåtelsefrågan inte är avgjord pä tillträdesdagen. Samma effekt kan uppkomma
för kommunen om nämnden har varit försumlig. I vissa situationer kan det därför
vara av värde för nämnden och husägaren att kunna styrka när en underrättelse
har lämnals. Mol denna bakgmnd har i 10 § lagils in bestämmelser om hur
informationsskyldigheten enligt 7-9 §§ kan fullgöras. Paragrafen har ulformals
efter förebild a v 63 § hyreslagen, som reglerar vissa meddelanden mellan
hyresvärd och hyresgäst. Det kan ifrågasällas om inte krav på delgivning bör
slällas. Det skulle innebära all informationsskyldigheten anses fullgjord
endast om föreskrifierna i delgivningslagen iakttas. Ett sådant krav skulle
emellertid mänga gånger kunna medföra onödig omgång och besvär. Det enklare
förfarande som har föreskrivits i 10 § bör vara tillräckligl.

Upplåtelsen
och villkoren för den m. m.

11 §

Om
husägaren godtar alt lägenheten upplåts till bostadssökanden eller om den
kommunala nämnden begär att upplåtelsen skall ske lill kommunen, skall avlal om
upplåtelsen därmed anses ha träffats. Avser upplåtelsen

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 45

bostadsrätt
skall den dock inte anses ha skett innan de i 3 och 5 §§ bostadsrättslagen
(1971:479) angivna förutsättningarna är uppfyllda.

Om
husägaren meddelar atl han inle har nägot att invända mot atl lägenheten
upplåts till den av nämnden föreslagne bosladssökanden eller om nämnden har
begärt upplåtelse till kommunen, skall upplåtelseavtalet därmed normalt anses träffats.
En sådan bestämmelse måsle emellertid modifieras nägot på grund av vissa regler
i bostadsrättslagen. Enligt 3 § första stycket i den lagen gäller nämligen att
ekonomisk plan för föreningens verksamhet skall ha upprättats av föreningens
styrelse och godkänts av länsstyrelsen innan bostadsrätt upplåts. Inträffar det
sedan den ekonomiska planen har upprättats nägot förhållande som är av
väsentlig betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet, får enligl iredje
slycket samma paragraf bostadsrätt inte vidare upplåtas förrän en ny ekonomisk
plan har upprättats och godkänts. Vidare gäller enligt 5 § förbud att utan
tillstånd av länsstyrelsen upplåta bostadsrätt innan den slutliga kostnaden för
anskaffandet av föreningens hus har redovisats i en godkänd ekonomisk plan
eller på en föreningsstämma. På gmnd härav har i förevarande paragraf föreskrivits
att upplåtelse av bostadsrätt inte skall anses ha skett förrän de i 3 och 5 §§
bostadsrättslagen angivna förutsättningarna har uppfyllts. " Bostadsrätt
skall enligt 6 § bostadsrättslagen upplåtas skriftligt. En upplåtelse som sker
i strid mot denna bestämmelse är ogiltig (7 §). Jag kommer i det följande alt
föreslå en ändring i bestämmelsen, så att något hinder inte kommer att
föreligga mot att upplåtelse av bostadsrätt i de nu avsedda fallen sker
formlöst.

Jag
har i den allmänna moiiveringen (avsnitt 2.4.2) föreslagit alt kommunen, när
den är hyresgäst, skall ha rält att ulan krav på samiycke av husägaren hyra ut
lägenheten i andra hand och att överlåta hyresrätten efter tillstånd av
hyresnämnden. Jag har förordat en liknande ordning när bostadsrätt upplåts till
kommunen. De bestämmelser som detta föranleder har tagits in i hyreslagen och i
bostadsrättslagen. Jag återkommer i del följande till dessa frågor.

12
§

Om
inte någon annan överenskommelse träffas, skall för upplåtelsen gälla de
villkor som husägaren har angett i meddelandet enligt 7 §. Hyresnämnden fär
dock efter ansökan av hyresgästen eller bostadsrättshavaren föreskriva att
upplåtelsen skall gälla från en senare tidpunkt. I fråga om en hyreslägenhet
fär nämnden också föreskriva att för upplåtelsen skall gälla andra villkor än
de som har angetts i meddelandet. Ansökan om hyresnämndens prövning skall göras
inom tvä månader från den i meddelandet enligl 7 § angivna lilllrädesdagen.

Vid
prövning av hyresvillkoren tillämpas 12 kap. 48 § första-tredje styckena
jordabalken. Om hyran har bestämts i förhandlingsöverkommelse

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 46

enligl
hyresförhandlingslagen (1978:304) skall dock den hyran gälla. Om hyresnämnden
nedsätter hyran, skall den lägre hyran gälla från och med den dag dä
hyresförhållandet började.

Föreskriver
hyresnämnden all upplåtelsen skall gälla från en senare tidpunkt eller all
hyran skall ulgå med ett lägre belopp än som har angetts i meddelandet enligt 7
§, skall husägaren samtidigt åläggas att till hyresgästen eller
bostadsrättshavaren betala tillbaka vad han till följd därav har uppburit för
mycket jämte ränta. Räntan skall beräknas enligl 5 § räntelagen (1975:635) för
tiden från dagen då husägaren mottog beloppet lill dess atl beslutet har vunnit
laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

I
flertalet fall torde avtalet om upplåtelsen inte vålla några problem. Det är
emellertid nödvändigl att ha regler som anger vad som skall gälla om inle
parterna kommer överens. I första stycket har därför föreskrivils att för
upplåtelsen skall gälla de villkor som husägaren har angett i sitt meddelande
till kommunen, om inle någon annan överenskommelse träffas.

I
överensslämmelse med vad jag har anförl i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.6) har i första slyckel dessutom föreskrivils atl hyresnämnden fär bestämma
att upplåtelsen skall gälla från en senare lidpunkt än den som har angetts i
husägarens meddelande enligl 7 §. Bestämmelsen är avsedd för sädana fall då
lägenhelen inte kan tillträdas på den angivna lilllrädesdagen och della beror
på dröjsmål från husägarens sida med alt lämna meddelande enligl 7 eller 9 §.

Ansökan
om hyresnämndsprövning fär göras av den till vilken upplåtelsen har skett. En
sådan ansökan bör givetvis göras så snart som möjligt. I dessa fall är det dock
nödvändigl att ange en tidsfrist inom vilken ansökan skall göras. Det torde
vara lämpligast aU tidsfristen räknas från den dag dä lägenheten enligt husägarens
meddelande skall tillträdas. 1 en del fall, t. ex. när en lägenhet blir ledig
genast efter en uppsägning, kan det hända att upplåtelseavtalet inte iräffas
förrän nägon tid efter den angivna tillträdesdagen. För att det också i sådana
fall skall finnas möjlighet att fä en hyresnämndsprövning har tidsfristen
bestämts till två månader från nämnda dag.

Mitt
förslag om prövning hos hyresnämnden innebär som jag fömt har påpekal (avsnitt
2.6) att den s. k. förstagängsprövningen av hyran införs pä nytt. I 12 § andra
stycket finns bestämmelser för hyresnämndens prövning, vilka innebär att 48 §
första-tredje slyckena hyreslagen blir tillämpliga, dvs. samma regler som
gäller för prövning i förlängningsärenden. Om hyran har bestämts i en
förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen, skall dock den hyran
gälla. Pågår det förhandlingar enligt hyresförhandlingslagen när
upplåtelseavtalet träffas, har hyresgästen rält att - när en
förhandlingsöverenskommelse sedermera träffas - enligt 22 § nämnda lag ansöka
om ändring av överenskommelsen i den del den avser honom.

Finner
hyresnämnden eller bostadsdomstolen att hyran skall sänkas, skall den lägre
hyran gälla från och med den dag då hyresförhållandet började.

Det
kan således visa sig aU hyresgästen under en viss tid har betalat för

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 47

mycket
i hyra. Del kan inlräffa också i sädana fall dä beslul fattas om framflyttning
av den tidpunkt dä upplålelseavtalel skall börja löpa. Husägaren blir då
återbetalningsskyldig enligt bestämmelserna i 12 § tred.ie stycket, vilka har
utformats med 22 § tredje slyckel hyresförhandlingslagen som förebild.

13
§

Avser
upplåtelsen en bostadsrätt, fär hyresnämnden pä begäran av bostadsrättshavaren
förelägga bostadsrättsföreningen all inom viss tid utfärda en sädan
upplätelsehandling som avses i 6§ bostadsrättslagen (1971:479). Föreläggandel
fär förenas med vile.

Fråga
om utdömande av vilet upptas självmant av hyresnämnden. Vitet fär inte
förvandlas.

Enllglförsta
slyckel får hyresnämnden förelägga bostadsrättsföreningen att utfärda en sädan
upplåtelsehandling som avses i 6 § bostadsrättslagen. Handlingen skall
innehålla uppgift om parternas namn, den lägenhet upplåtelsen avser samt
storieken av gmndavgift, årsavgift och i förekommande fall upplåtelseavgift. Som
jag anmärkte i anslutning till 11 § kommer jag i det följande att föreslå en
ändring i 6 § bostadsrättslagen så att kravel på skriftlig form inte skall
gälla upplåtelser som sker enligt bostadsanvisningslagen. Även om en sådan
ändring görs, anser jag att bostadsrättshavaren bör ha möjlighet att få en
skriftlig upplåtelse. Enligt 13 § första styckel kan han således begära att
hyresnämnden förelägger bostadsrättsföreningen vid vite att utfärda en
upplåtelsehandling.

Enligt
andra stycket tar hyresnämnden självmant upp frågan om utdömande av vite. Del
innebär inte nägon skyldighel för hyresnämnden att efterforska om
bostadsrättsföreningen har uppfyllt föreläggandet. Man bör enligt min mening
kunna räkna med atl bostadsrättshavaren normalt kommer all underrätta
hyresnämnden om handlingen inle utfärdas. Skulle nämnden på annat sätt fä
kännedom om att föreläggandet inte har uppfyllts, kan nämnden på grund av andra
slycket ulan någon anmälan ta upp frägan om utdömandet av vitet.

14
§

Fär
husägaren förfoga över lägenheten har han rätt till skälig ersättning av
kommunen för skada, när avtal om upplåtelse inle kan träffas för tiden frän och
med den i meddelandet enligl 7 § angivna lilllrädesdagen och husägaren har
gjort vad som ankommer på honom.

Fräga
om skyldighet atl betala sådan ersättning prövas av hyresnämnden. För att kunna
tas upp till behandling skall ansökan ha kommil in till hyresnämnden inom en
månad från den dag då avtal om upplåtelse av lägenhelen träffades.

Bestämmelserna
Iförsta stycket har utformats i överensstämmelse med vad

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 48

jag
har anfört i den allmänna motiveringen (avsnill 2.7). De är avsedda för sådana
fall dä husägaren fär förfoga över lägenhelen - dvs. de fall som anges i 8 §
andra stycket och 9 § tredje stycket - men den kommunala nämndens besked lämnas
efter eller strax före den angivna tillträdesdagen. Det kan bero på alt nämnden
av någon anledning har dröjt för länge med atl lämna underrättelse lill
husägaren. För all rält lill ersällning skall uppkomma behöver det dock inle
vara fräga om någon försummelse. Att nämnden lämnar sin underrättelse kort före
eller t. o. m. efter den angivna lilllrädesdagen kan bero pä att lägenhelen
har blivit ledig med så korl varsel att nämnden inle har haft möjlighet all
lämna underrättelsen tidigare. I dessa fall skall alltså kommunen i princip
vara skyldig att betala skälig ersättning för den skada husägaren lider pä
grund av atl han inte kan iräffa avtal som gäller från den enligt 7 § angivna
tillträdesdagen. Eftersom lagen inte gäller i fräga om överiåtelse av
bostadsrätter, torde 14 § bli lillämplig enbart på hyreslägenheter.

Ersättningen
skall täcka det inkomstbortfall som orsakas av all husägaren inte fär träffa
någol avtal om upplåtelse förrän den kommunala nämnden har meddelat all den
inte har några anspråk på lägenhelen. Del innebär emellertid inle alt husägaren
under alla förhållanden är berättigad till ersättning för den tid lägenhelen
står oulhyrd. Om det t. ex. tidigare har visat sig vara svårl att fä
lägenheterna inom ell visst omräde upplåtna så snart de blir lediga, kan del
vara skäligt atl husägaren i etl sädant fall själv bär skadan eller en del av
den. Ersättningen bör bestämmas med utgångspunkl i den hyra som normalt utgår
för lägenhelen. Vanligtvis torde hyran ha bestämls genom en förhandlingsöverenskommelse
enligt hyresförhandlingslagen.

Som
ytteriigare förutsättning för ersättning gäller att husägaren skall ha gjort
vad som ankommer pä honom för atl fä lägenhelen uthyrd. Han skall m. a. o. ha
lagt ner så stora ansträngningar som han normall gör när han vill ha en ledig
lägenhet uthyrd.

Som
jag har föreslagit i den allmänna moiiveringen skall prövningen av
ersättningsanspråk ankomma på hyresnämnden. Bestämmelserna om delta ha tagits
in i andra styckel. Den tid inom vilken ansökan skall göras har bestämts till
en månad från den dag då avtalet om upplåtelse av lägenheten träffades.

Övriga
bestämmelser

15 §

Om
förfarandet vid hyresnämnden finns bestämmelser i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder.

Paragrafen
innehåller en hänvisning lill lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. Jag
kommer i del följande alt la upp de ändringar som bör göras i den lagen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 49

16
§

Den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 6 § döms till böter. Gämingen
fär åtalas endast efter anmälan av den nämnd som avses i 7 §.

I
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8) harjag föreslagit att en husägare, som
bryter mot förbuden i 6 § försia stycket, skall kunna dömas till böter.
Straffbestämmelsen i 16 § innebär att böter kan utdömas både om överträdelsen
sker med uppsåt och om den begås av oaktsamhet. Det är emellertid enligt min
mening lämpligt att gämingen fär åtalas endast om vederbörande kommunala nämnd
gör anmälan.

17
§

Kommunstyrelsens
beslut ifråga om bostadsanvisningsområde kan överklagas hos länsstyrelsen
genom besvär. Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos regeringen genom besvär.

Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) föreslagit att kommunstyrelsens
beslut om bostadsanvisningsområde skall kunna prövas av länsstyrelsen och i
sista hand av regeringen. Som tidigare har nämnts är förvaltningslagen
tillämplig på dessa ärenden. Några särskilda regler för förfarandet i
besvärsärenden behövs därför inte. Att hyresgästerna genom sina organisationer
skall anses som parter framgår av vad jag har anfört i anslutning till 3 §.

18
§

Beslut
i fråga som enligt denna lag skall prövas av hyresnämnden kan överklagas hos
bostadsdomstolen genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Besvärshandlingen skall ges in till domstolen.

Paragrafen
innehåller regler om överprövning av hyresnämndens beslut. Med beslut avses
nämndens avgörande av det ärende som det är fråga om. Frågan om andra beslut av
nämnden kan överklagas fär prövas med tillämpning av 23 § andra stycket lagen
om arrendenämnder och hyresnämnder.

När
det gäller rättegångskostnader hos hyresnämnden bör - liksom i andra ärenden
som prövas av nämnden - vardera parten bära sina kostnader.

19
§

I
mål enligt 12 § första stycket om villkoren för upplåtelsen och i mål om
utdömande av vite enligt 13 § andra stycket skall vardera parten svara för sin
rättegångskostnad i bostadsdomstolen, i den mån inte annat följer av 18 kap. 6
§ rättegångsbalken.

Paragrafen, som
innehåller en speciell regel om rättegångskostnader i 4 Riksdagen 1979/80. 1
saml. Nr 72

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 50

bostadsdomstolen,
överensslämmer med vad som i molsvarande typ av tvister gäller enligl 73 §
hyreslagen. Med mål om villkoren för upplåtelsen avses både mål om lidpunkten
för upplåtelsen och mål om hyresvillkoren.

Belräffande kostnaderna i
bostadsdomstolen i andra fall finner jag del naturiigt att de vanliga reglerna
om rättegångskostnader i 18 kap. rättegångsbalken skall tillämpas. I 17 §
första stycket lagen (1974:1082) om bostadsdomstol finns, förutom en hänvisning
till vissa bestämmelser i 52 kap. rättegångsbalken om besvär i hovrätt, en
hänvisning till vad som i balken är föreskrivet om tvistemål i den mån annat
inte följer av lagen om bostadsdomstol eller annan författning. Genom denna
hänvisning gäller även för bostadsdomstolen vissa allmänna bestämmelser om
förfarandel vid allmän domstol i tvistemål i tillämpliga delar, däribland 18
kap. om rättegångskostnad (jfr prop. 1974:151, s. 119 0. Någon ytteriigare
beslämmelse om rättegångskostnad i lagen behövs därför inte.

Ikraftträdandebestämmelser

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Som
jag har föreslagit i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9) bör lagen träda i
kraft den 1 januari 1980. För den enskilde husägaren fär lagen verkan först
genom att kommunstyrelsen fattar beslut om bostadsanvisningsområde och detta
beslut delges husägaren när det har vunnit laga kraft. Några särskilda
övergångsbestämmelser behövs därför inte.

4.2
Förslaget till lag om ändring i jordabalken

.12
kap. 1 §

Della
kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus upplåtes lill nyttjande mot
vederlag. Detla gäller även om lägenheten upplåtils genom tjänsteavtal eller
avtal i anslutning lill sådanl avtal.

Innefattar avtalet även
upplåtelse av jord att nyttjas i förening med lägenheten, äger detta kapitel
tillämpning på avtalet, om jorden skall användas för trädgårdsodling i mindre
omfallning eller för annat ändamäl än jordbruk. Förenas tjänsteavtal, som ej är
av ringa betydelse, med upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål som
jord, äger kapitlet tillämpning, om upplåtelsen av lägenheten är mera
betydelsefull än upplåtelsen av jorden.

Med
bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till icke
oväsentlig del användas som bostad.

Förbehåll
som strider mot bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot hyresgästen
eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges.

Om
upplåtelse av vissa bostadslägenheter flnns bestämmelser i bostadsanvisningslagen
(1979:000).

Som
ett nyll femte stycke har i 1 § tagits in en erinran om atl upplåtelse av

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 51

bostadslägenheter
i vissa fall kan ske enligt bestämmelsema i bostadsanvisningslagen.

12
kap. 32 §

Hyresgästen
fär icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, om ej annat följer av
34-36 §§.

Vägras
samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked inom tre
veckor efter det att samtycke begärdes, fär hyresgästen uppsäga hyresavtalet.

Om
.förbudför hyresvärden att i vissa falt medverka till överlåtelse av hyresrätten
till en bostadslägenhet .flnns bestämmelser i 6 bostadsanvisningslagen
(1979:000).

I
ett nytt tredje stycke har tagits in en erinran om den inskränkning i
avtalsfriheten när det gäller överiåtelse av hyresrätten som följer av den
föreslagna 6 § bostadsanvisningslagen. Jag har tidigare behandlat denna fråga i
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) och specialmotiveringen till 6 §.

12
kap. 34 a §

Har
en bostadslägenhet upplåtits till en kommun, fär kommunen överiåta hyresrätten
till lägenheten, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överiåtelsen. Sådant
tillstånd skall lämnas, om överiåtelsen kan ske utan påtaglig olägenhet för
hyresvärden.

Paragrafen
är ny. Den innehåller de regler som bör gälla då kommunen är hyresgäst och vill
överlåta hyresrätten till en bostadssökande. Jag har i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.4.2) föreslagit att hyresvärden inte skall vara skyldig
att sluta avtal med någon annan än kommunen om upplåtelse av en lägenhet.
Kommunen skall emellertid ha rätt att ulan samtycke av värden upplåta
lägenheten i andra hand. Jag återkommer till detta i anslutning till 39 §. Det
skall också finnas en möjlighet för kommunen att överiåta hyresrätten. Det
vanligaste torde bli att hyresrätten överiåts till den som hyr lägenheten i
andra hand av kommunen och som alltså faktiskt bor i lägenheten. Om hyresvärden
motsätter sig det, skall hyresnämnden kunna ge tillstånd till överiåtelsen. Som
förutsättning för tillstånd bör gälla att överiåtelsen kan ske ulan påtaglig olägenhet
för hyresvärden. Hyresnämndens avgörande skall kunna överklagas till
bostadsdomstolen. Någon särskild kvalifikationstid som villkor för överiåtelse
bör inte ställas upp, utan överiåtelsen bör kunna aktualiseras när kommunen
finner det lämpligt. Inte heller bör det ställas något krav på att kommunen
skall ha fatt hyresrätten till lägenheten med stöd av bostadsanvisningslagen.

Till
skillnad mot reglerna om t. ex. lägenhetsbyte i 35 § hyreslagen, enligt vilka
en avvägning skall göras mellan hyresgästens och hyresvärdens intressen, skall
den här aktuella prövningen avse enbart frägan om hyresvärdens intressen träds
för när om hyresrätten överiåts. Hyresnämnden skall således

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 52

inte
gå in på nägon prövning av kommunens inlresse av all överiåtelsen kommer till
ständ.

Jag
har i den allmänna motiveringen utlalal att hyresnämndens prövning av den
blivande lägenhetsinnehavarens lämplighet i dessa fall i allt väsentligt bör
vara densamma som nämnden i dag gör i bytesärenden enligt 35 § hyreslagen. En
redovisning av hyresnämndernas praxis i ärenden om lägen-hetsbyle och
andrahandsuthyrning har gjorts som ett gmpparbete till en konferens under år
1978 för hyres- och arrendenämnderna. I redovisningen behandlas bl. a. frågan
om vad som skall anses innebära påtaglig olägenhet för hyresvärden i samband
med lägenhelsbyte. När del gäller invändningar av hyresvärden mol
byteskontraheniens ekonomi framhålls att värdens intressen kan tillgodoses
genom villkor om borgen för hyran. Invändningar om påtaglig olägenhet har
godtagits om byteskontrahenten fält upprepade påminnelser att betala hyran.
Invändningar om aU det innebär en påtaglig olägenhet för hyresvärden att inte
kunna förfoga över lägenheten efter egen önskan eller efter givna riktlinjer
för uthyrningen har i allmänhet inte godtagits. Den invändningen att ett byte
medför slitage och krav pä upprustning och därför medför pålaglig olägenhel har
lämnats utan avseende i etl fall. Inte heller har det ansetts vara påtaglig
olägenhet att lägenheten är i dåligt skick och skall repareras. När hyresvärden
är en bosladsstiftelse, kommunalt bostadsföretag eller liknande har ibland
åberopats att särskilda fördelningsgmnder gäller och att ett åsidosättande av
dessa genom byte skulle innebära påtaglig olägenhet. Sådana invändningar har i
allmänhel inte godtagits. Inte heller har den turordnirig som gäller inom SKB:s
bostadsförvaltning ansetts hindra sådana byten som har medförl att
turordningen har satts ur spel.

Redovisningen
omfattar visseriigen ett förhållandevis litet anlal fall men ger enligt min
mening ändå en bild i stort av hyresnämndernas syn på rekvisitet påtaglig
olägenhet.

Ett
viktigt inslag i den prövning som skall göras enligt den nu föreslagna 34 a §
är givetvis den tilltänkta hyresgästens ekonomi och skötsamhet när det gäller
betalningar. Här bör prövningen ske med hänsyn tagen till förändringar i
betalningsförmågan och till orsaken till eventuella lidigare försummelser.
Hänsyn bör tas också till sociala förmåner i form av t. ex. bostadsbidrag och arbetsmarknadsstöd.

Även
när det gäller risken att fastighetsägaren vållas ekonomisk skada på gmnd av
onormalt slitage måste den bostadssökandes tidigare skötsamhet i detta avseende
påverka bedömningen. Hushållets storlek kan också ha en viss betydelse. Jag
utgår emellertid från att kommunen när den vill överlåta hyresrätten till en
lägenhet ser till att den är lämplig med hänsyn till hushållets storlek. Enligt
25 § hyreslagen är en hyresgäst skyldig att vid lägenhetens begagnande iaktta
allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten.
Husägaren bör inte vara skyldig att godta en hyresgäst som inte har rättat sig
efter dessa krav. Tidigare försummelser

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 53

bör
dock inte ha någon avgörande betydelse,om de ligger förhållandevis långt
tillbaka i tiden och hyresgästen numera kan antas sköta sig.

Hyresnämndens
prövning måste ges en objektiv innebörd i den meningen att vissa hushållstyper
eller kategorier av bostadssökande inte fär betraktas som särskilda riskgmpper
för husägaren. Det fär alltså inte förekomma att hushåll med mänga barn eller
bostadssökande som tillhör en viss folkgmpp inte godtas som hyresgäster enbart
på den grunden att en upplåtelse till dem påstås medföra större risker för
ekonomisk skada vid fastighetsförvaltningen än upplåtelser till andra. Ett
motsatt synsätt står i direkt strid med de allmänna bostadspolitiska
överväganden som utgör grund för lagstiftningen.

I
allmänhet torde en överiåtelse av hyresrätten i de nu avsedda fallen bli utan
betydelse för hyresvärden. Förändringen blir ofta rent formell. Ibland kan det
emellertid vara skäligt alt kommunen lills vidare kvarstår som ansvarig för de
ekonomiska förpliktelsema enligt avtalet eller att någon annan säkerhet ställs
för avtalels fullgörande. Sådana villkor kan enligt 37 § hyreslagen förenas med
ett tillstånd till överlåtelse. Detta bör gälla även då en överiåtelse sker
enligt de nu föreslagna bestämmelserna.

12
kap. 37 §

Tillstånd
som avses i 34, 34 a, 35 eller 36 § kan förenas med villkor.

Paragrafen
har i enlighet med vad jag nyss anförde ändrats så att den även omfattar
tillstånd till överiåtelse av hyresrätten enligt den nya 34 a §.

12
kap. 39 §

Hyresgästen
fär ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet
utom i fall som avses i andra stycket eller i 40 §.

Har
en bostadslägenhet upplåtits till en kommun får kommunen upplåta lägenheten i
dess helhet i andra hand. Hyresvärden skall dock genast underrättas om
upplåtelsen.

Omförbud
för hyresvärden att i vissa fall medverka Ull au en bostadslägenhet upplåts i
andra hand finns bestämmelser i 6§ bostadsanvisningslagen (1979:000).

1
ett nytt andra stycke har tagits in bestämmelser som ger kommunen rätt att
upplåta en lägenhet i andra hand ulan krav på samtycke av hyresvärden. Motiven
till detta har jag redovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.2). Även
om något samtycke frän värden inte skall behövas, är det givetvis nödvändigt
att han fär kännedom om dessa upplåtelser. I andra stycket föreskrivs därför
att hyresvärden genast skall underrättas. I likhet med vad som föreslås gälla
för överiåtelser enligt 34 a § saknar det betydelse om kommunen har fatt
hyresrätten till lägenheten med stöd av bostadsanvisningslagen eller på något
annat sätt. Med anledning av det nya andra stycket

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 54

har
gjorts ell tillägg \ första stycket första meningen.

I
etl nytt tredje stycke har på samma sätt som i 32 § tagits in en erinran om
förbudet i 6 § bostadsanvisningslagen att medverka till andrahandsuppiåtelser.

Mol
den föreslagna ordningen kan anföras atl den ger kommunen möjlighel alt även
om hyresrätten har förverkats på grund av andrahandshyresgästens handlande med
stöd av bostadsanvisningslagen fä lägenheten upplåten till sig på nyll och
därefter återigen upplåta lägenheten i andra hand till samma hyresgäst osv.
Risken att en kommun skulle utnyttja bestämmelserna på detta sätt fär
emellertid betraktas som enbart teoretisk.

12
kap. 70 §

Talan
mot hyresnämnds beslut i fråga som avses i 16 § andra stycket, 24 a §, 34,34 a,
36,49,52, 55 eller 62 § föres genom besvär inom tre veckor frän den dag
beslutet meddelades.

Mot
hyresnämnds beslut i fråga som avses i 35,40,45,56 eller 59 § fär talan ej
föras.

I
överensstämmelse med vad som gäller i fråga om överlåtelse av hyresrätt i
sådana fall som avses i 34 § bör part som är missnöjd med hyresnämndens beslut
i fräga om tillstånd till överiåtelse enligt den nya 34 a § kunna fä frågan
överprövad. Paragrafens första stycke har jämkats i enlighet härmed. Besvären
skall anföras hos bostadsdomstolen (71 §).

Ikrqftlrädandebestämmelser

Denna
lag träder i kraft den I januari 1980.

I
likhel med bostadsanvisningslagen bör ändringen i jordabalken träda i kraft den
1 januari 1980. De nya bestämmelsema i 34 a §, 37 § och 39 § andra stycket bör
gälla oavsett om kommunen har fält hyresrätten med stöd av
bostadsanvisningslagen eller inte. Det finns enligt min mening inte heller
anledning att begränsa paragrafernas tillämpning till hyresförhållanden som
uppkommer efter ikraftträdandet. Några särskilda övergångsbestämmelser torde
inte behövas.

4.3
Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

1§

Upplåtelse
av hus eller del av hus till nyttjande mot vederiag utan begränsning lill tiden
sker enligt bestämmelsema i denna lag.

Om
upplåtelse av vissa bostadslägenheter finns bestämmelser i bostadsanvisningslagen
(1979:000).

Som
ett nytt andra stycke har i 1 § tagits in en erinran om att upplåtelse av

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 55

bostadslägenheter
i vissa fall kan ske enligt bestämmelserna i
bostadsanvisningslagen.

6 §

Bostadsrätt
upplåtes skriftligen, om inte annat.följer av bostadsanvisningslagen
(1979:000). I upplåtelsehandlingen skall anges parternas namn, den lägenhel
upplåtelsen avser samt de belopp varmed gmndavgift och årsavgift skall utgå. Om
särskild avgift för upplåtelse av bostadsrätt (upplätelseavgift) skall uttagas,
skall även den anges.

Enligt
paragrafen krävs f n. skriftlig form för upplåtelse av bostadsrätt. I
överensstämmelse med vad jag har anfört i anslutning till 11 § förslaget till
bostadsanvisningslag har i 6 § bostadsrättslagen gjorts ett tillägg, som
innebär att kravet pä skriftlig form inte gäller upplåtelser som sker på gmnd
av bostadsanvisningslagen.

11
§

Den
till vilken bostadsrätt övergått fär ej vägras inträde i föreningen, om han
uppfyller de villkor för medlemskap som föreskrives i stadgarna och föreningen
skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare. En kommun som har
förvärvat bostadsrätt Ull en bostadslägenhet får ej vägras medlemskap. Ej
heller får den som förvärvat bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid
offentlig auktion enligt 10,12 eller 37 § vägras medlemskap på den gmnd att
ersättning för bostadsrätten icke beräknats enligt gmnder som anges i
stadgarna.

Har
bostadsrätt övergått till bostadsrättshavarens make, fär inträde i föreningen
vägras maken endast om hinder möter på grund av bestämmelse i stadgarna att
medlem skall tillhöra viss sammanslutning eller uppfylla likande villkor och
det skäligen kan fordras atl maken uppfyller villkoret. Vad som sagts nu äger
motsvarande tillämpning, om bostadsrätt till bostadslägenhet övergått till
bostadsrättshavaren närstående som varaktigt sammanbodde med honom.

I
fråga om andel i bostadsrätt äger första och andra styckena tillämpning endast
om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar. Vad som sagts nu gäller ej,
om annat bestämts i stadgarna.

Enligt
2 § första stycket bostadsrättslagen får upplåtelse av en bostadsrätt inte ske
till någon annan än en medlem i bostadsrättsföreningen. Fråga om antagande av
medlem i en bostadsrättsförening avgörs enligt 51 § i princip av föreningens
styrelse. När bostadsrätt har övergått till en ny innehavare, fär denne enligt
10 § första slycket utöva bostadsrätten endast om han är eller antas som medlem.
Föratt inle syftet med förslaget till bostadsanvisningslag skall omintetgöras
genom atl en kommun som har förvärvat bostadsrätt vägras medlemskap i en
bostadsrättsförening har i 11 första stycket införts etl tillägg som innebär
att en kommun som har förvärval bostadsrätt till en bostadslägenhet inte fär
vägras medlemskap i bostadsrättsföreningen. 1 likhet med vad jag har föreslagit
tidigare (avsnitt 4.2 och i anslutning till bl. a. 34 a §

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 56

hyreslagen)
bör denna bestämmelse gälla oavsett om kommunen förvärvar bostadsrätten med
stöd av den föreslagna bostadsanvisningslagen eller på något annat sätt. Om
kommunen vill överlåta bostadsrätten, bör däremot de vanliga reglema om
överlåtelse tillämpas. Jag föreslär därför inte nägra särskilda bestämmelser
för detta fall.

30 §

Bostadsrättshavaren
fär ej utan styrelsens samiycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet
till annan än medlem utom i fall som avses i andra eller tredje stycket.

Bostadsrättshavare,
som under viss tid ej är i tillfälle all använda sin bostadslägenhet, fär
upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd
till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har
beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen ej har befogad anledning att
vägra samtycke. Tillstånd kan begränsas till viss tid och förenas med villkor.

Har
en kommun bostadsrätt till en bostadslägenhet, får kommunen upplåta lägenheten
i dess helhet i andra hand till annan än medlem. Styrelsen skall dock genast
underrättas om en sådan upplåtelse.

Till
paragrafen har fogats ett nytt tredje stycke som innebär alt kommunen utan
samtycke av bostadsrättsföreningens styrelse fär upplåta en bostadslägenhet i
andra hand. Dessutom har första stycket kompletterats med en hänvisning till
tredje stycket. Jag har i den allmänna motiveringen (avsniu 2.4) och i
anslutning till 39 § hyreslagen redovisat skälen till ändringarna. Även när det
gäller bostadsrättslägenheter bör kommunen ha rätt att upplåta lägenheten oavsett
om bostadsrätten har förvärvats med stöd av bostadsanvisningslagen eller inte.

33 §

Nyttjanderätten
till lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad och
föreningen således berättigad atl uppsäga bostadsrättshavaren till avflyttning,

1.
om bostadsrättshavaren dröjer
med betalning av gmndavgift eller upplätelseavgift utöver tvä veckor eller den
längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter
förfallodagen anmanat honom att fullgöra sin betalningsskyldighet eller om
bostadsrättshavaren dröjer med betalning av årsavgift utöver tvä vardagar efter
förfallodagen,

2.
om bostadsrättshavaren utan
behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,

3.
om lägenheten användes i strid
med 25 eller 31 §,

4.
om bostadsrättshavaren eller
den, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand, genom vårdslöshet är
vållande till att ohyra förekommer i lägenheten eller om bostadsrättshavaren
genom underiåtenhet att utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om förekomst
av ohyra i lägenheten bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5.
om lägenheten på annat sätt
vanvårdas eller om bostadsrättshavaren

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 57

eller
den, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand, åsidosätter något av vad
som enligt 28 § skall iakttagas vid lägenhetens begagnande eller brisier i den
tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger bostadsrättshavare,

6.
om i strid med 29 § tillträde
till lägenheten vägras och bostadsrättshava-" ren ej kan visa giltig
ursäkt,

7.
om bostastadsrätlshavaren
åsidosätter skyldighel, som går utöver hans åligganden enligt denna lag, och
det måste anses vara av synneriig vikt för föreningen att skyldigheten
fullgöres; dock kan skyldighel för bostadsrättshavaren att inneha anställning
i visst företag eller liknande skyldighet ej åberopas som gmnd för förverkande.

Nyttjanderätten
är icke förverkad, om del som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa
betydelsen. Inte heller är nyttjanderätten Ull en bostadslägenhet förverkad på
grund av au en skyldighet som avses i första stycket 7 åsidosätts, om
bostadsrättshavaren är en kommun och skyldigheten inte kan fullgöras av en
kommun.

Uppsägning
på gmnd av förhållande som avses i första slycket 2,3 eller 5-7 (är ske endast
om bostadsrättshavaren underiäter att på tillsägelse vidtaga rättelse utan
dröjsmål.

Uppsäges
bostadsrättshavaren till avflyttning, har föreningen rätt till ersättning för
skada.

När
en kommun blir medlem i en bostadsrättsförening kan problem uppkomma till följd
av att föreningens stadgar föreskriver att medlemskapet är förenat med vissa
skyldigheler, t. ex. krav på medlemskap i någon annan organisation. Om dessa
villkor inte uppfylls, kan enligt försia styckel 7 bostadsrätten förverkas och
bostadsrättshavaren sägas upp lill avflyttning.

Föratt
fråga om förverkande av bostadsrätten till en bostadslägenhet inte skall
uppkomma i sädana fall där stadgarna föreskriver villkor som en kommun inle kan
uppfylla, har i paragrafens tredje stycke gjorts ett tillägg som klargör detta.
Även denna bestämmelse har generell giltighet. I likhet med 11 och 30 §§ gäller
den således inte bara när bostadsrätten har förvärvats på gmnd av
bestämmelserna i bostadsanvisningslagen.

IkrafUrädandebestämmelser

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

I
likhet med ändringen i jordabalken bör ändringen i bostadsrättslagen träda i
kraft samtidigt som bostadsanvisningslagen. Jag hänvisar här till vad jag
anförde i anslutning till ikraftträdandebestämmelserna till ändringen i
jordabalken.

4.4
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder

4 §

Hyresnämnd
som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att 1. medla i hyres-
eller bosladsrättsivisl.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 58

2. pröva
tvist om reparationsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra slycket,

skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, överiåtelse av hyresrätt enligl 12 kap. 34-36

§§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligl 12 kap. 40 §, föriängning av

hyresavtal eller villkor för sådan föriängning enligt 12 kap. 49 §,
hyresvillkor

enligt 12 kap. 55 § eller uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 §, allt

jordabalken,

2
a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen
(1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3.
pröva tvist om hyresvillkor
enligl 7 § sista slycket, upplåtelse av lägenhel i andra hand enligl 30 § andra
stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut
som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5.
vara skiljenämnd i hyres- eller
bosladsrättsivisl,

5 a.
pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt
hyresförhandlingslagen,

6.
pröva frågor enligl
bostadssaneringslagen (1973:531) och bostads-förvaltningslagen (1977:792),

7.
pröva frägor enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

8.
pröva frågor enligt
bostadsanvisningslagen (1979:000).

Ärende
upptages av den hyresnämnd inom vars omräde fastigheten är belägen. Ärende som
avses i 9, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. upptages dock
av hyresnämnden i den ort där bolagels slyrelse har sitt säte eller, i fråga om
handelsbolag, där förvaltningen föres.

Bland
de uppgifter som erxhglförsta stycket ankommer på hyresnämnden har som en ny
punkt upptagits skyldigheten att pröva frågor enligt bostadsanvisningslagen.
Hit hör t. ex. tvister om villkoren för upplåtelsen (12 §), om föreläggande att
utfärda upplåtelsehandling beträffande bostadsrättslägenhet (13 §) och om
ersättning för utebliven hyra m. m. (14 §).

Ärende
angående bostadsanvisning m. m. 16 d§

Ansökan
i en fråga som avses i 4 § första stycket 8 skall vara skriftlig. Den skall
innehålla uppgift om det berörda huset och dess ägare saml sökandens yrkande
och grunderna för detta.

Bestämmelserna
i 8 § andra-femte styckena skall tillämpas i fråga om en sädan ansökan.

Förhandling
skall hällas inför nämnden, om det inte är uppenbart att någon förhandling inte
behövs. Om en part skall inställa sig personligen fär nämnden förelägga vite.
Om sökanden har kallats men inte kommer till förhandlingen, avskrivs ärendet.
Att motparten uleblir, hindrar inte atl ärendei avgörs.

Paragrafen
är ny. Den nuvarande 16 d § föreslås bli betecknad 16 e §. Den nya paragrafen,
som innehåller bestämmelser om ansökan i ärenden enligt

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 59

bostadsanvisningslagen
och om hyresnämndens handläggning av sådana ärenden, har utformats med
nuvarande handläggningsbestämmelser som förebild. Paragrafen föregås av en ny
rubrik.

22 §

Beslut
av nämnd äger, sedan tid för klander eller besvär utgått när talan fär föras
mot beslutet, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 1 §
första stycket 2 eller 4 § första styckel 2,2 a, 3,5 a, 6, 7 eller 8. Vad som
sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om reparationsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34-36 eller 40
§ jordabalken eller 30 § andra stycket bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan
om uppskov enligt 12 kap. 59 § jordabalken eller ansökan om förbud eller
medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531)eller yrkande om
rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304)
lämnats ulan bifall.

Paragrafen
innehåller bestämmelser om rättskraft hos vissa beslut av hyresnämnd. Den
närmare innebörden av paragrafen har klargjorts i prop. 1973:23 s. 205. De
ärenden hyresnämnden fär att pröva enligt bostadsanvisningslagen är sådana att
nämndens avgörande bör äga rättskraft, om beslutet inte överklagas, dvs. tilläggas
samma verkan som domstols lagakraftvunna dom. Paragrafen har ändrats i enlighet
härmed.

Detta
bör emellertid inte gälla beslut varigenom hyresnämnden lämnar utan bifall en
ansökan om överlåtelse av hyresrätt enligt den föreslagna 34 a § hyreslagen.
Ett sådant beslut bör inte utgöra hinder för kommunen att fä lill stånd en ny
prövning av överiåtelsefrågan. På gmnd av paragrafens nuvarande utformning
behöver nägon ändring i lagtexten inle göras för att detta skall gälla.

23 §

Om
fullföljd av talan mot hyresnämnds beslut i ärende enligt 12 kap. jordabalken
eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ärende angående bostadsrätt,
bostadssanering eller särskild förvaltning eller i ärende enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. eller enligt bostadsanvisningslagen
(1979:000) finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken, 31 §
hyresförhandlingslagen, 76 § bostadsrättslagen (1971:479), 21 § bostadssaneringslagen
(1973:531), 34 § bostadsförvaltningslagen (1977:792), 25 § lagen om förvärv av
hyresfastighet m. m. samt 18 fi bostadsanvisningslagen.

Mot
hyresnämnds yttrande enligt 12 a § fär lalan ej föras.

Mot
beslut av hyresnämnd fär talan föras särskilt, om nämnden

1.
avvisat ansökan som avses i
8,11, 14-16, 16 a, 16 c eller 16 d §,

2.
avskrivit ärende enligl 8-10,
15 a, 16, 16 a, 16 c eller 16 d, dock ej när ärendei kan återupptagas,

3.
förordnat angående ersättning
för någons medverkan i ärendet,

4.
utdömt vite eller annan påföljd
för underiåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i
förfarandet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 60

5.
utlätil sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller allmän rättshjälp.

Särskild
lalan föres genom besvär hos bostadsdomstolen inom tre veckor frän den dag
beslutet meddelades. Besvärshandlingen skall inges till domstolen.

Uppräkningen
i första stycket av hänvisningar till den lagstiftning som innehåller
bestämmelser om talan mot hyresnämnds beslut har kompletterats med en
hänvisning till bostadsanvisningslagen. Även tredje stycket har kompletterats
så atl det gäller ärenden enligt den nya lagen.

32 §

Föres
ej talan mot nämnds beslut enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a § jordabalken,
22, 23, 26 eller 27 § hyresförhandlingslagen (1978:304), 13 a § denna lag eller
13 eller 15 § eller 25 § första stycket bostadsförvaltningslagen (1977:792)
eller 12 eller 14 § bostadsanvisningslagen (1979:000), fär beslutet verkställas
såsom lagakraftägande dom.

Har
hyresnämnd med stöd av 31 § första stycket bostadsförvaltningslagen förordnat
att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första stycket nämnda lag skall
lända till efterrättelse genast, fär även sädant beslut, om bostadsdomstolen
ej förordnal annat, verkställas såsom lagakraftägande dom.

1
paragrafen finns bestämmelser om att vissa beslut av nämnden, som innebär alt
någon skall ulge ett visst belopp eller avflytta frän en lägenhet, kan
verkställas i likhet med vad som gäller i fråga om domstols avgörande. Som en
förutsättning gäller att lalan inte förs mot beslutet. Verkställigheten följer
reglerna om verkställighet av lagakraftägande dom.

Enligt
bostadsanvisningslagen kan nämnden beslula om bl. a. återbetalning av för
myckel uppburen hyra (12 §) och om ersättning för kostnader i form av utebliven
hyra m. m. (14 §). Beslämmelsen i 32 § bör omfatta också sådana beslut.
Paragrafens första stycke har därför ändrats i enlighel härmed.

Ikraftträdandebestämmelser

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Lagen
bör träda i kraft samtidigt som bostadsanvisningslagen. Några
övergångsbeslämmelser behövs inte.

4.5
Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

28 §

Beslut
av bostadsdomstolen äger rättskraft, såviit därigenom avgjorts fråga som avses
i 4 § 2,2 a, 3,5 a, 6, 7 ellerS lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om
reparationsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd
enligt 12 kap. 34,34 a eller 36 § jordabalken eller ansökan om förbud eller
medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 61

yrkande
om rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304)
lämnats utan bifall.

Paragrafen
har på samma sätt som 22 § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder
kompletterats med en hänvisning till 4 § 8 nämnda lag. I paragrafen har
dessutom tagits in en hänvisning till den föreslagna 34 a § hyreslagen, sä att
avslagsbeslut i dessa ärenden undanlas frän rättskraftsregeln.

Ikrqftträdandebestämmelser

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Lagen
bör träda i kraft samtidigt som bostadsanvisningslagen. Några
övergångsbestämmelser behövs inle.

5 HemstäUan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen lill

1.
bostadsanvisningslag,

2.
lag om ändring i jordabalken,

3.
lag om ändring i bostadsrättslagen
(1971:479),

4. lag
om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder,

5. lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol.

6 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 62

Bilaga
I

Nuvarande orilning 1 Bostadsförsörjningslagen

Grunderna
för den nuvarande uppgiftsfördelningen och organisalionen inom bostadspolitiken
saml plan- och byggnadsväsendet fastlades i princip redan i mitlen och slutet
av 1940-talet. Enligt dessa ligger ansvaret för planering och
produktionsinitiativ saml ett ändamålsenligt byggande och en ändamålsenlig
förvaltning på kommunerna, medan staten i huvudsak står för de finansiella
insatser som behövs för att förverkliga de bostadspolitiska målen.

De
centrala bestämmelsema om kommunernas befogenheter och skyldigheter i fråga om
bostadsförsörjningen finns i lagen (1947:523)om kommunala åtgärder lill
bostadsförsörjningens främjande m.m. (omtryckt 1975:131, ändrad senast
1978:379) (bosladsförsörjningslagen).

Lagen
kan sägas innehålla fem huvudpunkter:

-
Kommunen är berättigad att
ställa medel till förfogande för åtgärder i syfte att nedbringa den enskildes
koslnader för all anskaffa eller inneha en fullvärdig bostad.

-
Kommunen är skyldig att
förmedla län och bidrag som staten ställer till förfogande i syfte att främja
bostadsförsörjningen samt i övrigt biträda vid handhavandet av låne- och
bidragsverksamheten.

-
Kommunen är skyldig att samla
in uppgifter om bostadsförsörjningen i kommunen samt förmedla sådana uppgifter.

-
Kommunen är skyldig alt
upprätta bostadsförsörjningsprogram.

-
Kommunen är skyldig alt anordna
avgiftsfri bostadsförmedling i erforderiig omfallning.

Dessutom
har en kommun eller ett kommunalförbund rätt att besluta alt anvisning eller
förmedling av bostäder genom den kommunala bostadsförmedlingen skall ske under
villkor att den bostadssökande medverkar lill all den boslad, som han hyr eller
innehar med bostadsrätt och som han lämnar i samband med inflyttningen i den
nya bostaden, överiåts på den bostadssökande som kommunen eller
kommunalförbundet anvisar.

Vari
denna medverkan skall bestå anges inte i lagen. Enligt uppgift brukar i fråga
om hyreslägenheter den ordningen tillämpas att förmedlingen i samband med att
anvisning lämnas på den nya bostaden avkräver hyresgästen en fullmakt för
förmedlingen att överiåta hyresrätten till den lägenhet som hyresgästen lämnar
till någon som förmedlingen finner lämplig. Hyresgästens medverkan kan också
bestå i att han själv skaffar en s. k. värdförbindelse från hyresvärden, dvs.
en skriftlig utfästelse från värdens sida att hyra ut den ledigblivna
lägenheten lill någon som anvisas av bostadsförmedlingen och som värden kan
godta som hyresgäst.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 63

Bostadsförsörjningslagen
ger således visst stöd för kommunen att öva inflytande på fördelningen av
hyres- och bostadsrättslägenheter. Kommunens möjligheter i detta avseende
begränsas emellertid genom bestämmelserna om hyra i 12 kap. jordabalken
(hyreslagen) och om bostadsrätt i bostadsrättslagen (1971:479, ändrad senast
1978:309). Både hyreslagen och bostadsrättslagen bygger pä principen alt det är
hyresvärden resp. bostadsrättsföreningen som avgör vem som skall godlas som
hyresgäst eller bostadsrättshavare. Som kommer atl framgå i det följande finns
emellertid undanlag från denna princip.

2
Hyreslagen

De
centrala bestämmelserna om hyra finns i 12 kap. jordabalken (hyreslagen).
Hyreslagen bygger pä att villkoren för förhyrning bestäms av hyresvärden och
hyresgästen genom hyresavtalet. Denna huvudregel har emellertid undantag. Dels
kan ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36 § lagen
(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
(avtalslagen), om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll,
omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och
omständigheterna i övrigt. Dels har hyresnämnderna enligl 51 och 55 §§
hyreslagen befogenhet att i en föriängnings- eller villkorstvist, som har
hänskjutits till nämnden, fastställa villkoren för den fortsatta förhyrningen.

I
princip innebär hyreslagen alt avtalsfrihet råder i fråga om hyrans storiek.
Hyran för en bostadslägenhet skall emellertid enligt 19 a § första styckel
hyreslagen vara till beloppet bestämd i avlalel eller, om avlalel innehåller en
förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen (1978:304), i en förhandlingsöverenskommelse.
Undantag görs för ersättning för kostnader som hänför sig till lägenhetens
uppvärmning m. m.

Hyreslagen
innehåller bestämmelser om lägenhetens skick och om hyresgästens skyldigheter
vid nyttjandet av lägenheten. Enligt 9 § skall hyresvärden tillhandahälla
lägenheten på tillträdesdagen i ett sådant skick alt den enligt den allmänna
uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. En motsvarande
skyldighet åligger hyresvärden under hela hyrestiden (15 § första stycket).
Enligl 15 § andra stycket skall hyresvärden med skäliga tidsmellanmm ombesörja
tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av
lägenhetens försämring genom ålder och bmk. Föratt hyresvärdens
reparationsskyldighet enligt beslämmelsen skall aktualiseras krävs att det
föreligger behov av reparation och atl en rimlig tid har förflutit sedan
motsvarande arbeten företogs i lägenheten.

Hyresgästen
är ä sin sida skyldig dels atl inte använda lägenheten för något annat ändamål
än det som har avsetts (23 §), dels alt väl vårda den under hyrestiden (24 §
första stycket). I hyresgästens vårdnadsplikt ligger att han är skyldig att
ersätta atl skada som han eller någon som hör lill hans husfolk

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 64

m.
fl. har vållat. Om en hyresgäst åsidosätter sin vårdnadsplikt kan hyresrätten
förklaras förverkad enligl 42 § hyreslagen.

En
hyresgäst befrias inte från silt värdnadsansvar för lägenheten om han ulan erforderiigt
samiycke eller tillstånd har överiåtil hyresrätten till någon annan eller
upplåtit lägenhelen i andra hand (24 § fjärde stycket). Hyresgästen kan alllsä
dä bli ersättningsskyldig även om han inte själv varit vårdslös eller försumlig
beträffande lägenhetens skötsel.

Om
en överlåtelse av hyresrätten däremol sker med hyresvärdens samtycke eller
efter tillstånd av hyresnämnden, är den avträdande hyresgästen enligt 38 § fri
från sina förpliktelser enligt hyresavtalet för tiden efter överiåtelsen, om
inte annal har avtalats eller bestämts. Vid andrahandsuthyrning ligger
vårdnadsskyldigheten på förstahandshyresgästen liksom ansvaret för övriga
kontraktsförpliktelser, oavsett om nägot samtycke eller tillstånd till
upplåtelsen har lämnats eller inle.

Enligt
24 a § har en bosladshyresgäsl rält atl på egen bekostnad utföra vissa
reparaiioner och andra arbeten i lägenheten. Om de åtgärder, som hyresgästen
har vidtagit, medför atl lägenhetens bmksvärde minskar blir hyresgästen
emellertid skadeståndsskyldig genlemot hyresvärden. Hyresnämnden prövar
ersättningsskyldighet enligt 24 a §, medan ersättningsfrågor enligt 24 § prövas
av allmän domstol. Nämndens beslut kan överklagas till bostadsdomstolen.

Enligt
25 § är hyresgästen skyldig atl iaktta allt som fordras för att bevara sundhet,
ordning och skick inom fastigheten. Liksom när det gäller vårdnadspliklen
ansvarar hyresgästen även för sitl husfolk m. fl. Om hyresgästen åsidosätter
sina förpliktelser enligt 25 §, kan hyresrätten förverkas enligt 42 §.

I
hyreslagen har bostadshyresgäster tillförsäkrats etl direkt besittningsskydd.
Det innebär alt hyresgästen i princip har rätt att vid hyrestidens utgång fä
hyresavtalet förlängl. Bestämmelserna om bosladshyresgästers rält till
föriängning av hyresavtal finns i 45-53 §§ hyreslagen. Något besittningsskydd
föreligger emellertid inle om hyresrätten är förverkad. Enligt 42 § hyreslagen
inträffar detta om hyresgästen inte uppfyller sina skyldigheler, t. ex. aU
betala hyra i rätt tid eller aU vårda lägenhelen.

För
atl besittningsskyddet inte skall sättas ur spel genom att hyresvärden
uppställer oskäliga hyreskrav eller andra obilliga hyresvillkor har skyddet
förenats med normer för hyressättningen, de s. k. bmksvärdereglerna,och för
andra hyresvillkor. Bestämmelserna om villkoren för den fortsatta förhyrningen
av bostadslägenheter finns i 48 § hyreslagen.

Enligt
48 § första stycket utgår vid föriängning av hyresavtal hyran med skäligl
belopp. Den hyra som hyresvärden fordrar skall godlas, om den inte är oskälig.
Den fordrade hy ran är att anse som oskälig, om den är påtagligt högre än hyran
för lägenheter som med hänsyn till bmksvärdel är likvärdiga. Härvid skall
bortses från lägenheter vars hyra inte är rimlig med hänsyn till det allmänna
hyresläget i orten för närmast jämföriiga lägenheter i nybyggda

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 65

bostadshus.
Vid bruksvärdeprövningen skall enligl 48 § andra stycket främst beaktas hyran
för lägenheter i hus som ägs och förvaltas av allmännyttiga Dosladsföretag.
Enligt 48 § tredje stycket skall andra av hyresvärden uppställda villkor
gälla, om de inte strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är
obilliga.

Vissa
inskränkningar i besittningsskyddet finns emellertid. Hyresgästens intresse av
att få bo kvar i lägenheten anses nämligen böra vägas mot hyresvärdens behov i
vissa fall av att kunna disponera över lägenhelen pä annat sätt. Bestämmelser
som närmare reglerar inskränkningarna i besittningsskyddet finns i 45 och 46
§§. 145 § anges vissa generella begränsningar i besittningsskyddet medan 46 §
reglerar under vilka omständigheter besittningsskyddet bryts i det enskilda
fallet.

Enligt
45 § undantas från besittningsskyddet bl. a. upplåtelse av lägenhet som utgör
del av upplåtarens egen bostad samt hyresförhållande som upphör på den gmnd all
hyresrätten är förverkad.

Bestämmelserna
i 46 § innebär att hyresgästen har rätt till förlängning av avtalet, om inte
nägon viss i paragrafen angiven situation föreligger. De
besittningsskyddsbrytande grunderna tas upp i särskilda punkter. De innebär bl.
a. alt besittningsskyddet bryts om hyresgästen har förverkal hyresrätten eller
i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan män att hyresavtalet skäligen
inte bör föriängas. Detsamma gäller om huset skall rivas, om det skall undergå
större ombyggnad och det inte är uppenbart att hyresgästen kan bo kvar utan
nämnvärd olägenhet för genomförandet av ombyggnaden samt om lägenhelen inle
vidare skall användas för bostadsändamål, allt dock under förutsättning alt det
inle är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör. Hyresgästen har
inte heller rätt till förlängning av hyresavtalet, om detla avser en lägenhet i
en- eller tvåfamiljshus och upplåtaren har sådant inlresse av att förfoga över
lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta. Även när en bostad har
upplåtils i anslutning till anslällning kan besittningsskyddet i vissa fall
brytas. Uppräkningen i 46 § av de besittningsskyddsbrytande grunderna avslutas
med etl allmänl hållet sladgande av innebörd alt förlängning kan vägras, om det
inte strider mol god sed i hyresförhållanden eller på annat sätt är obilligt
mot hyresgästen alt hyresförhållandet upphör. Om hyresgästen avträder
lägenheten eller en del av lägenheten med anledning av att huset skall undergå
större ombyggnad, skall enligt 46 § tredje slycket hyresgästen om möjligt
beredas tillfälle att efter ombyggnaden hyra en likvärdig lägenhet i huset.
Bestämmelsen skall tjäna som ledning vid den billighetsprövning som skall ske
när genomgripande ombyggnad äberopas som gmnd för upplösning av etl
hyresförhållande (prop. 1974:150, s. 495

fl).

Tvist
om föriängning av hyresavtal prövas av hyresnämnd.

Av
intresse i detta sammanhang är också hyreslagens bestämmelser om överiåtelse av
hyresräll till bostadslägenheter (32-35 och 37 §§) och om upplåtelse av
bostadslägenheter i andra hand (39 och 40 §§).

5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 72

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 66

Enligt
32 § gäller som huvudregel atl hyresgästen inte utan hyresvärdens samiycke fär
överiåta hyresrätten. Hyresgästens make fär dock under vissa förutsäitningar
träda i hyresgästens eller, i händelse av dennes död, i dödsboels ställe.
Motsvarande gäller när någon har övertagit hyresrätt enligl lagen (1973:651) om
ogifta samboendes gemensamma bostad (33 §). Dessutom kan i vissa situationer,
som närmare regleras i 34 och 35 §§, hyresvärdens samtycke ersällas av
hyresnämndens tillstånd lill överiåtelse.

Om
hyresgästen inle skall använda lägenheten för återstående hyrestid, får h m
sålunda enligt 34 § första stycket överlåta hyresrätten till närstående som
varaktigt sammanbor med honom, om hyresnämnden lämnar lillslånd till
överiåtelsen. Tillstånd skall lämnas, om hyresvärden skäligen kan nöjas med
förändringen. Dessa bestämmelser skall enligt paragrafens andra stycke äga
motsvarande tillämpning, om hyresgästen avlider under hyrestiden och dödsboet
vill överiåta hyresrätten till sådan dödsbodelägare eller annan hyresgästen
närslående som varaktigt sammanbodde med honom.

I
35 § (ändrad senast 1978:305) finns bestämmelser för det fall att hyresgästen
vill överlåta hyresrätten i syfte att genom byte fä en annan bostad. Om
hyresvärden inte samtycker till överiåtelsen, kan hyresnämnden enligt
paragrafens första stycke lämna tillstånd lill den. Lägenhetsbyte i lagens
mening föreligger så snart hyresgästen avstår från sin hyresrätt i syfle att
erhålla en annan bostad. Det förutsätts alt överiåtelsen är etl villkor för all
han skall fä den nya bostaden. Tillstånd till byte skall lämnas, om hyresgästen
har beaktansvärda skäl för bytet och det kan ske utan påtaglig olägenhet för
hyresvärden. Har hyresgästen fält lägenheten genom byle och innehaft den mindre
än tre år, fär tillstånd lämnas bara om det föreligger synneriiga skäl.
Bestämmelserna om bytesrätt gäller enligt paragrafens andra stycke inte om
lägenheten är förhyrd i andra hand, om den ulgör del av upplätarens boslad, om
den är belägen i enfamiljshus som inte är avsett att uthy ras-varaktigt eller i
tvåfamiljshus, om lägenheten har upplåtits av någon som innehade den med
bostadsrätt och lägenheten alltjämt innehas med sådan rätt eller om
hyresavtalet avser möblerat mm eller lägenhel för fritidsändamål och
hyresförhållandet inte varat längre än nio månader i fölid.

I
syfte atl stärka bostadsförmedlingarnas ställning infördes år 1973 ett tredje
stycke i 35 § med bestämmelser som ger kommunen rätl all ansöka om tillstånd
till lägenhetsbyte i de fall kommunen medverkar till att hyresgästen fär en
annan bostad (se prop. 1973:23 s. 132). För alt kommunen skall ha talerätt
fömtsätts att kommunen medverkar till att hyresgästen fär en annan bostad genom
alt anvisa eller förmedla den. Byten som sker direkt mellan hyresgäster utan
kommunens medverkan omfattas alltså inle av dessa bestämmelser.

Tillstånd
enligt 34 eller 35 § kan förenas med villkor (37 §).

Enligt
70 § andra stycket fär talan inte föras mol hyresnämndens beslut i fräga som
avses i 35 §.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 67

Bestämmelserna
i 35 § första och andra styckena grundades på ell förslag av
hyreslagstiftningssakkunniga i betänkandet (SOU 1966:14) Ny hyreslagstiftning
(s. 355-363). Såvitt gäller förutsättningarna för byte stämmer 35 § överens med
de sakkunnigas förslag utom pä en punkl. Enligt förslaget krävdes nämligen att
bytet skulle kunna äga rum utan påtaglig olägenhet inle bara för hyresvärden
ulan också för annan hyresgäst.

I
kravet att bytet inte fär medföra påtaglig olägenhet för hyresvärden skulle
enligt de sakkunniga ligga bl. a. att den som hyresgästen vill sätta i sitt
ställe skäligen skall kunna godtas som hyresgäst. Därvid skall hänsyn tas till
den nya hyresgästens förmåga att fullgöra sina skyldigheler som hyresgäst säväl
med avseende på hyresbelalningen som belräffande vårdnadspliklen och
iakttagandet i övrigt av ordning och skick i fastigheten.

Som
nyss anmärktes gällde som fömtsättning för byte enligt de sakkunnigas förslag
att bytet skulle kunna ske utan olägenhet inte bara för hyresvärden utan också
för annan hyresgäst. Även om en person i och för sig skäligen kan godlas som
hyresgäst kunde det enligt de sakkunniga likväl finnas befogad anledning för
hyresvärden att motsätta sig bytet, nämligen om detta kunde anlas vålla
påtaglig olägenhet för hyresvärden eller för annan hyresgäst i huset. Som
exempel anförde de sakkunniga att en i huset boende har fält hyresvärdens
utfästelse atl vid närmaste tillfälle fä flytta till ledigbliven lägenhet.

I
prop. 1968:91 angående ny hyreslagstiftning anslöt sig departementschefen i
allt väsentligt till de sakkunnigas förslag (prop. 1968:91 s. 56 och 57, 80-82
samt Bihang A s. 193). I ett avseende förordade dock departementschefen avsteg
från förslagel. Enligt hans mening borde nämligen intresseavvägningen i
bylesfallen inte ske under hänsynstagande även till önskemål från annan
hyresgäst som bor i huset att fä byta till sig den omtvistade lägenheten. Någol
krav att bytet skall kunna ske utan olägenhet för annan hyresgäst uppställdes
därför inte (prop. 1968:91 Bihang A s. 220 och 221).

För
upplåtelse av en bostadslägenhet i dess helhet i andra hand gäller som
huvudregel att sådan upplåtelse inte fär ske utan hyresvärdens samiycke (39 §).
Om en hyresgäst under en viss tid inte är i tillfälle att utnyttja sin lägenhet
kan hyresnämnden enligt 40 § lämna tillstånd till upplåtelsen. Sädant tillstånd
skall lämnas om hyresgästen har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och hyresvärden
inle har någon befogad anledning att vägra samtycke. Enligt paragrafens andra
stycke kan tillståndet begränsas till viss tid och förenas med villkor. Mot
hyresnämndens beslut enligt 40 § fär lalan inte föras (70 § andra stycket).

Förbudet
för hyresgäst att upplåta hela lägenheten i andra hand avser endast det fallet
att hyresgästen ät tredje man upplåter en självsländig rätt att nyttja
lägenhelen. Hyresgästens husfolk och gäster omfattas alltså inte av förbudei.

Det
nyss nämnda kravet för tillstånd till upplåtelse - alt hyresvärden skall sakna
befogad anledning att motsätta sig denna - innebär att den föreslagna

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 68

andrahandshyresgästen
skäligen skall kunna godtas som faktisk utövare av nyttjanderätten. Hans
förmåga att betala hyra saknar däremot i allmänhel belydelse i detta
sammanhang, eftersom upplåtaren inle utträder ur rättsförhållandet med
hyresvärden utan kvarstår som ansvarig för avtalets ekonomiska förpliktelser,
om inte hyresvärden befriat honom frän det. Enligt uttalanden i förarbetena
(prop. 1968:91, Bihang A s. 226) bör hyresgästen inle ha rält att upplåla
lägenheten utan hyresvärdens samtycke, om sådana förhållanden föreligger som
enligl 35 § andra slyckel utgör hinder för hyresgästen att överiåta hyresrätten
utan samtycke.

3
Bostadsrättslagen

Upplåtelse
av hus eller del av hus till nyttjande mol vederiag ulan begränsning till tiden
sker enligt bestämmelserna i bostadsrättslagen (1971:479, ändrad senast
1978:309) (1 §). Sädan nyttjanderätt får upplåtas endast av en
bostadsrättsförening till någon som är medlem i föreningen (2 §).

Bostadsrätt
kan upplåtas även för annat ändamål än bostad. I detta sammanhang är endast de
regler som gäller bostadslägenheter av intresse och då främst de som gäller för
upplåtelse och medlemskap i bostadsrättsförening.

Innan
bostadsrätt upplåts, skall ekonomisk plan för föreningens verksamhet ha
godkänts av länsstyrelsen (3 §). Upplåtelsen skall vara skriftlig och innehålla
uppgift om parternas namn, den lägenhet som avses samt vilka belopp som skall
eriäggas som gmndavgifl (insats), årsavgift och eventuell särskild
upplätelseavgift (6 §). Uppfylls inle formkravet är upplåtelsen ogiltig (7§)
och bostadsrättsföreningen kan bli skadeständsskyldig. Detsamma gäller om
upplåtelsen har skett innan ekonomisk plan har upprättats.

Bestämmelserna
om bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter har utformats med
motsvarande regler i hyreslagen som förebild (se avsnitt 2.2) och stämmer i
allt väsentligl överens med dessa. I fråga om bostadsrättslägenheter finns
dock inte något förbud alt upplåta lägenhelen i dess helhel i andra hand, om
upplåtelsen sker till någon som är medlem i bostadsrättsföreningen.

Den
som har övertagit en bostadsrätt fär - med visst undantag - utöva den endast om
han är eller antas till medlem i föreningen (10 §). Han fär inte vägras inträde
om han uppfyller de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna och
föreningen skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare. Särskilda
regler gäller då bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavarens make (11
§). Fråga om antagande av medlem avgörs av föreningens styrelse (51 §). Vägras
förvärvaren inträde, kan han inom en månad efter det atl han fick del av
beslutet hänskjula tvisten till hyresnämnden (52 §). Mot hyresnämndens beslut
kan talan föras hos bostadsdomstolen (76 §).

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 69

Om
den som har förvärval bostadsrätten inte blir anlagen som medlem, är
överiåtelsen ogiltig. Detta gäller dock inte om förvärvet har skett vid
exekutiv försäljning eller offentlig auktion. Antas förvärvaren i sädant fall
inte till medlem, är föreningen skyldig att lösa bostadsrätten mot skälig
ersättning (13§).

4
Bostadsflnansieringsförordningen m, m.

Bestämmelser
om statliga bostadslån finns i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946,
omtryckt 1976:788, ändrad senast 1979:30). Förordningen trädde med vissa
undanlag i kraft den I januari 1975 och ersatte dä bostadslånekungörelsen
(1967:552) som hade gällt sedan den 1 januari 1968. Övergängsregleringen
innebär i allt väsentligt atl några nya lån inte fär beviljas med stöd av
kungörelsen och att denna efter utgången av år 1974 skall tillämpas i huvudsak
endast på dessförinnan beviljade lån.

Enligt
2 § bostadsfinansieringsförordningen kan bostadslån utgå för ny-eller ombyggnad
av hus till den del del i färdigt skick innehåller utrymmen för bostadsändamål
eller vissa i 24 § närmare angivna utrymmen för annat ändamäl (lokaler).
Bostadslån ulgår i särskilda fall också för förvärv av hus som har uppförts
eller byggts om med stöd av sådant lån.

En-
och tvåfamiljshus - friliggande eller sammanbyggda till radhus eller kedjehus -
kallas i förordningen småhus. Övriga hus kallas flerfamiljshus (4§).

Bestämmelserna
om kommunal bostadsförmedling

Bedriver
kommun förmedling av bosläder i flerfamiljshus eller i småhus som inle skall
bebos av låntagaren, kan länsbostadsnämnden enligt 64 § första stycket på
kommunens begäran besluta atl bostadslån för sädant hus kommer att beviljas och
fär övertas endasi om sökanden tillförsäkrar kommunen rätt att förmedla
upplåtelse av lägenheterna. Stadgandet är likalydande med 51 § första stycket
bostadslånekungörelsen och är gmndat pä beslut av riksdagen (prop. 1967:100,
SU:100, rskr 265).

Enligt
64 § andra stycket förordningen kan länsbostadsnämnden på begäran av kommun
besluta att lån för småhus, som skall bebos av låntagaren, kommer alt beviljas
endast om han medverkar till att kommunen fär rätt att förmedla upplåtelse av
den bostad som han hyr eller innehar med bostadsrätt och som han lämnar i
samband med inflyttningen i huset. Om låntagaren hyr sin bostad och om han
medverkar till att kommunen fär förmedlingsrätt, kan kommunen med stöd av den
fömt nämnda bestämmelsen i 35 § Iredje slycket hyreslagen föra talan om
tillstånd till lägenhetsbyte. Någon molsvarande talerätt för kommunen finns
inte i fråga om bostadsrättslägenheter.

Enligt
66 § första stycket förordningen fär låntagaren utan hinder av villkor

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 70

som
avses i 64 § förfoga över bosläder, till vilka kommunen inte senast två månader
före den beräknade inflyttningsdagen har anvisal innehavare som skäligen bör
godlas.

Någon
möjlighet att pröva låntagarens beslut om vem som bör godlas som innehavare av
bostaden finns inte. Låntagaren kan alltså ensam bestämma om en bostadssökande
är godlagbar som hyresgäst eller inte.

Som
har framgåll av det föregående fär länsbostadsnämnden besluta om kommunal
bostadsförmedlingsrätt som villkor för statliga bostadslän endast om kommunen
bedriver bostadsförmedling. Enligt 65 § krävs dessutom att den kommunala
bostadsförmedlingen omfatlar i princip samlliga hus som uppförs med stöd av
statliga bostadslån. Kommunen kan dock undanta vissa bosläder från den
kommunala förmedlingen utan att detta medför hinder att uppställa
förmedlingsrätt som villkor för län. Ytteriigare en fömtsättning för beslul om
villkor enligl 64 § är att bosladsförmedlingen bedrivs på visst i 65 § andra
styckel närmare angivet sätt.

Bedriver
kommunen bostadsförmedling i strid mot de regler som uppställs i 65 §, skall
länsbostadsnämnden återkalla beslut som har meddelals enligt 64 § (66 § andra
styckel).

Länsbostadsnämnds
beslut kan överklagas till bostadsslyrelsen genom besvär. Talan mot
bostadsstyrelsens beslut förs hos regeringen.

Bakgrunden
till bestämmelserna om kommunal bostadsförmedling

Som
redan har nämnls tillkom bestämmelserna om kommunal bosladsförmedling på
förslag i prop. 1967:100 angående riktlinjer för bostadspolitiken m. m. I
propositionen (s. 252) anförde föredraganden, chefen för dåvarande
inrikesdepartementet, bl. a. att det är en väsentlig förutsättning att staten
ger byggherrarna finansiellt stöd för atl kommunerna skall kunna fullgöra sina
uppgifter all tillförsäkra medborgarna goda bosläder till rimliga kostnader.
Del ligger även i statens intresse att de bostäder som tillkommer med sädant
stöd blir fördelade inom kommunen så rättvist som möjligt. Det samspel som
råder mellan staten och kommunerna på bostadsförsörjningens område var enligt
departementschefens mening tillräcklig motivering för atl staten på kommunens begäran
skall ställa förmedlingsrätt som lånevillkor om det är lämpligt från
bostadsförsörjningssynpunkt. Departementschefen föreslog därför att
bestämmelserna om de statliga bostadslänen kompletterades pä sä sätt att de
långivande organen på framställning av kommunen skall ställa sådant villkor för
beslut om lån, som tillförsäkrar kommunen förmedlingsrätten till de bostäder
som med stöd av statliga lån tillkommer i flerfamiljshus och småhus som inle
skall bebos av låntagaren. Vid lån till småhus som skall bebos av låntagaren
borde kunna fästas villkoret att han medverkar till atl bostadsförmedlingen fär
förmedlingsrätt till den bostad han lämnar. Tillämpningen av lånevillkoret
innebär enligl departementschefen ett vissl ingrepp i byggherramas och bostadsupplåtarnas
verksamhel. Staten måste

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 71

därför
ha möjlighel atl se lill atl den kommunala förmedlingsverksamhet som
länevillkorel avser bedrivs på etl sätt som är förenligt med allmänna
bostadsförsörjningssynpunkter. Departementschefen ansåg det därför nödvändigt
att förena villkoret med vissa minimikrav som kommunerna skall iaktta vid
tillämpningen. I vissa hänseenden måste säledes anvisningsnormer knytas till
villkoret.

Kommun,
som har förmedlingsrätt på grundval av lånevillkoret, borde enligt
departementschefen inte åläggas det ekonomiska ansvaret för hyra om bostaden
inte blir uthyrd till inflyttningsdagen. Däremot borde staten trygga
byggherrens rätt genom att förena länevillkoret med en föreskrift om alt denne
fär disponera bostäderna för att själv anvisa dem ät bostadssökande, om den
kommunala bostadsförmedlingen inte har anvisat en godtagbar hyresgäst en viss
tid före inflyttningen. Med en godtagbar hyresgäst borde enligt
departementschefen avses den som vid en objektiv prövning bör godtas med hänsyn
till sin förmåga att betala hyran, skötsamhet och familjens storiek i
förhällande till bostaden. Departementschefen framhöll vidare atl den tid inom
vilken en godtagbar hyresgäst skall anvisas inte bör sältas alltför kort. Det
är en fördel för alla parter om förmedlingen och byggherren pä ett tidigt
stadium måste bestämma hyresgästerna. Enligt departementschefen borde korlare
tid än två mänader inle förekomma.

Om
låntagaren-byggherren underiäter att lämna lediga bostäder lill kommunens bostadsförmedling,
borde påföljden enligt departementschefen inle bli att länet sägs upp, eftersom
en sädan ålgärd drabbar de boende. Departementschefen påpekade emellertid att
en illojal byggherre äventyrar sina möjligheter all få framlida låneansökningar
tillstyrkta av kommunen och att det därför i allmänhet inte torde bli
nödvändigt alt använda den av bostadsförmedlingsutredningen (SOU 1967:1)
förordade utvägen alt förbinda byggherrarnas åtagande att tillhandahålla
kommunen förmedlingsrätlen med en vitesbestämmelse.

Departementschefen
framhöll vidare att förslaget innebäratt staten skall se till att kommunens
förmedlingsverksamhet är förenlig med allmänna bostadsförsörjningssynpunkter.
Tillsynen borde anförtros de statliga lånemyndigheterna, dvs. länsbostadsnämnderna
och bostadsstyrelsen och omfalla de anvisningsnormer som departementschefen
lidigare hade förordat som vägledande. Om kommunen bedriver
bostadsförmedlingsverksamhet i strid mot normerna, uppfylls inte
förutsättningarna för den med långivningen förenade förmedlingsrätten och
påföljden borde enligt departementschefen dä bli atl villkoret om
lägenhetsanvisning genom kommunal förmedling inte längre skall gälla i fråga om
lån inom kommunen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 72

5
De kommunala bostadsförmedlingarnas roll m. m.

Enligt
boende- och bosladsfinansieringsutredningarnas slutbetänkande finns förutom i
storstadsområdena kommunala bostadsförmedlingar i 100 kommuner, varav 39 med
mer än 30 000 invånare. Svenska kommunförbundet har på olika sätt följt
bostadsförmedlingsverksamheten och har bl. a. i två PM den 4 maj 1970 resp. den
30 augusti 1974 rekommenderat kommunerna att beakta vissa riktlinjer
(betänkandet s. 250 och 251).

11970
ärs PM anförs i fråga om målsättningen för bostadsförmedlingen alt den skall vara
ett serviceorgan för både den bostadssökande allmänheten och för
fastighetsägarna. Den skall lämna en allsidig information samt beakta behovet
av en jämn befolkningsstruktur i nya och gamla bostadsområden. Särskild omsorg
bör ägnas sädana sökande som saknar bostad eller eljest har svåra
bostadsförhållanden. Förmediingsarbetet bör bedrivas aktivt och anpassas till
marknadsläget. För att få tillgång till lägenheter föresläs kommunerna utnyttja
möjligheten till förmedlingsrätt för bostäder som finansieras med statliga län
och iräffa avtal med fastighetsägare eller organisationer av fastighetsägare om
förmedling av bäde nybyggda lägenheter och s. k. successionslägenheter, dvs.
ledigblivna lägenheter i det äldre beståndet.

Det
förändrade läget på bostadsmarknaden har medfört att inriktningen av
bostadsförmedlingens verksamhet diskuteras i många kommuner. 1974 års PM skall
ses bl. a. mot den bakgmnden. Den är avsedd att utgöra ett diskussionsunderiag
vid förändringar av förmedlingsverksamheten i kommunerna. Inledningsvis anförs
att den under 1960-talet rådande bristsituationen har medfört att verksamheten
hittills i hög utsträckning inriktats pä att registrera bostadssökande och i
turordning förmedla det knappa utbudet av lägenheter. Arbetet att aktivt medverka
till att förverkliga kommunens sociala målsättning har därmed kommit i andra
hand. Den förändrade situationen borde enligt promemorian skapa förutsättningar
för en högre grad av måluppfyllelse vad gäller den sociala inriktningen.
Registrering anses kunna upphöra, åtminstone i kommuner med ett belydande
lägenhelsöver-skott. Bostadsförmedlingsverksamhelen bör i ökande utsträckning
kunna inriktas på information om det aktuella och planerade bostadsbyggandet
samt om möjlighetema att erhålla etl eget hem eller en lägenhet i olika delar
av kommunen. Det kan ske genom t. ex. en permanent bostadsulställning. Vidare
bör upplysningar lämnas om var lediga lägenheter finns och om vem som svarar
för uthyrningen.

1
promemorian anges alt särskilda insalser krävs för vissa grupper av
bostadssökande. För speciellt svårplacerade fall kan kommunen skaffa bostäder
för att hyra ut i andra hand. Det kan gälla säväl hyreslägenheter som
bostadsrättslägenheter och småhus. Många byggherrar, såväl privata som
allmännyttiga, ställer ofta krav på en viss inkomst för att den bostadssökande
skall godkännas som hyresgäst. Detta förhällande försvårar en jämn

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 73

befolkningssammansättning
i bostadsområdena och måsle motverkas pä olika sätt. Genom sitl ägarinflytande
i de allmännyttiga bostadsföretagen har kommunerna goda möjligheter alt
tillförsäkra sig förmedlingsrätlen till lägenheter i dessa företag. De
allmännyttiga företagen bör i likhet med bostadsförmedlingen ses som elt medel
att genomföra kommunens sociala målsättning för bostadsförsörjningen. Det
starka sambandet mellan kommunen och företagen bör sålunda enligt promemorian
kunna utgöra en gmndval för ett närmare samarbete vid anvisning av lägenheter.

1
början av år 1977 genomförde bostadsstyrelsen en enkät till kommunerna
beträffande förekomsten av bostadsförmedling. Uppgifterna avser förhållandena
vid årsskiftet 1976/77. Enligt enkätsvaren fanns kommunala bostadsförmedlingar
i 79 kommuner, förutom i storstadsområdena. Det är emellertid vanskligt atl
jämföra dessa uppgifter med dem som utredningarna har lämnal. Uppfattningen om
vilka kommuner som ingår i storsladsområdena kan ha ändrats. Inle heller är
det klart när man kan säga atl del finns en kommunal bostadsförmedling.
Uppenbart är emellertid all några kommuner på senare tid har lagt ner sin
bostadsförmedling och att nya har tillkommit. Ett par tidigare nedlagda har
också åtempptagits. Bostadsförmedlingsverksam-hel förekommer även i kommuner
som inte uppger att de har kommunal bostadsförmedling. 80 kommuner hänvisar
till att kommunalt bostadsföretag bedriver förmedlingsverksamhet. 37 kommuner
uppger att bostadsförmedling bedrivs av kommunstyrelsen, fastighetsnämnden
eller annat kommunalt organ.

Bostadsstyrelsen
har infordrat uppgifler från länsbostadsnämnderna angående beslut om
förmedlingsräil enligt 64-66 §§ bostadsfinansieringsförordningen (tidigare
51-53 §§ bostadslånekungörelsen). Av följande tabell framgår vilka kommuner
som har erhållit sådanl beslut t. o. m. år 1975 samt det antal lägenheter som har
färdigställts fr. o. m. året efter beslutel och t. o. m. år 1977.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Beslut år

Antal lägenheler färdigställda i

Allmän-

Kooperativa
Flerfamiljshus

nyttiga bo-

bostads-
med privata

stadsföretag

förelag
byggherrar

Stor-Slockholm

1968

66 620

18 490 16 880

Linköping

1968

6 020

1 680 2 750

Nässjö

1969

240

210 30

Visby

1968'

1 560

530 60

Malmö

1969

4 600

7 070 7 200

Helsingborg

1968

3 180

3 050 1 460

Trelleborg

1968

790

710 180

Lund

1969

1700

850 1080

Kävlinge

1969

930

-

Göteborg

1972/73

4 490

3 030 3 650

Huskvarna/Jönköping

1968

3190

900 560

Borås

1968

1850

10 1800

Sunne

1970

200

-

Sundsvall

1975

190

180

Skellefteå

1970

1420

1 270 140

Summa

96 980

37 980 35 790

Hela
anlalel lägenheter

170 750

'
Beslutet upphörde all tillämpas år 1971 i samband med au Gotlands kommun
bildades. Ny ansökan från Gotlands kommun väntas.

I
hela riket färdigställdes under motsvarande tid, dvs. under åren 1969 t.o.m.
1977, 798 116 lägenheter. Förmedlingsrätt gäller således endast beträffande 21
% av lägenheterna. Under år 1977 har beslul om förmedlingsrätt meddelats för
Eskilstuna kommun.

Förbehåll
om förmedlingsräil till säväl nyproducerade som ledigblivna lägenheter brukar
också las in i lomträltsavial och i avtal som träffas i samband med att
kommunen bilräder enskilda fastighetsägare med evakuering av rivnings- eller
ombyggnadshus.

KSB
förmedlade år 1976 ca 14 000 lägenheter. Av dessa var 19 96 nyproducerade medan
81 % utgjordes av successionslägenheter. I Göteborg förmedlades 6 392
lägenheler varav I 031(16 %))varnyproducerade. IMalmö förmedlades ca 6 000
lägenheter varav ca 1 500 (25 %) var nyproducerade.

Beträffande
successionslägenhelerna har KSB uppgett atl ca 3 000 lägenheter (21 % av
samlliga förmedlade) hade friställts genom någon kommunal förmedlingsåtgärd. Av
dessa var drygt 2 600 inbyteslägenheter efter sökande som hade fält lägenhet
genom bosladsförmedlingen och lägenheter till vilka förmedlingen hade fått
förmedlingsrätt genom tomträttsavtal. Av de resterande lägenhetema hade det
slora flertalel erhållits från pensionärer som hade fält pensionärslägenhet
eller lägenhet i pensionärshotell eller intagits på ålderdomshem eller vårdhem.

Ca
8 000 successionslägenheter (56 % av samUiga förmedlade) hade blivil disponibla
för förmedlingen till följd av bestämmelsema om förmedlingsrätt i

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 75

bosladslänekungörelsen
eller bostadsfinansieringsförordningen. Det var i huvudsak ledigblivna
lägenheter i fasligheter som har uppförts med statliga lån efter år 1967 och -
till en mindre del - lägenheter som hade bebotls av hushåll som tilldelats
småhus med statlig belåning.

När det gäller
omfattningen av kommunernas förhyrning eller förvärv av bostäder för
vidareulhyrning till speciellt svårplacerade bostadssökande är det statistiska
materialet ännu mera bristfälligt. Inom statens institut för byggnadsforskning
har emellertid genomförts intervjuer i fem kommuner om svaga grupper pä
bostadsmarknaden (statens institut för byggnadsforskning meddelande/bulletin M
77:11). I samtliga av dessa fem kommuner, som är i storleksordningen 100 000
invånare, finns någon form av försöks- eller övergångslägenheter.
Socialförvaltningen är då hyresgäst och hyr i sin tur ut lägenheterna i andra
hand. Inom kriminalvården finns ocksä övergångslägenheter. En del kommuner har
lägenheter, i vilka personer som har avvisats på bostadsmarknaden, fär bo
"på prov". Om de klarar provperioden är avsikten att de skall flytta
vidare till egna lägenheter. I andra kommuner överiåts övergängslägenhetema på
hyresgästen, om provperioden anses ha varit tillfredsställande. I en av de
undersökta kommunerna hade socialförvaltningen 174 bostadsrättslägenheter och
57 hyreslägenheter (handikapp-och pensionärslägenheter ej medräknade). I två
kommuner fanns 10 fasta övergångslägenheter för ensamstående. I den fjärde
kommunen hade kommunen tillgäng till 20 hyreslägenheter som successivi överläts
pä hyresgästerna efler en provperiod, varefter kommunen hyrde nya
övergängs-lägenheter. I den femte kommunen hade socialförvaltningen tillgång
till 6 å 7 övergångslägenheler.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 76

Bilaga
2

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarnas förslag m.
m.

1 Sammanfattning av utredningarnas förslag

1.1 Inledning

I
sin behandling av bosiadsförsörjningen inför 1980-lalet lar utredningarna upp
bl. a. frågan om bostadssegregationen. Enligl utredningarna innebär
bostadssegregation au del finns pålagliga skillnader mellan olika
bostadsområden i fråga om befolkningens sammansättning. Utredningarna skiljer
mellan olika lyper av segregation, nämligen ålderssegregalion, socio-ekonomisk
segregation (efter exempelvis inkomst och utbildning) samt etnisk segregation
(som följd av invandrarnas bosättningsmönster). De olika typerna av segregation
är enligt utredningarna dock inte oberoende av varandra.

Det är en angelägen bostadspolitisk
uppgift att avlägsna hinder mot och öka förutsättningarna för en allsidig
hushållssammansätlning inom olika bostadsområden, vilket enligt utredningarna
till en del kan åstadkommas med bostadspolitiska ätgärder. Sådana åtgärder kan
dock inte skapa någon garanti för att segregation inte uppkommer och inte
heller ensamma bidra till en attitydförändring. Förståelse mellan olika grupper
kan inte åstadkommas om inte levnadsvillkoren samtidigt blir mer lika. För
detta krävs genomgripande ätgärder. Åtgärder inom bosladspolitiken som kan
bidra till en allsidig befolkningssammansättning kan enligt utredningarna avse
bl. a. pris- och bostadskostnadsförutsättningar, kvalitetsförbättringar i vissa
bostadsområden, ändrad lägenhelssammansäitning samt ekonomiska och formella
möjligheter för hushällen att fä tillgång till goda bostäder. Utredningarna
lägger fram ett flertal förslag med detta syfte. Som har framhållits tidigare
tas nu upp endast ett förslag om anvisningsrätt för kommunerna i fråga om
hyres- och bostadsrättslägenheter.

1.2 Några
frägor vid anvisning av bostad

Utredningarna
erinrar inledningsvis bl. a. om atl kommunerna i förhållandevis liten
utsträckning har utnyttjat möjligheterna atl kräva anvisningsrätt till
bostadslägenheter som villkor för statliga lån. Enligt utredningarna
tillämpades denna anvisningsrätt vid tiden för betänkandet i färre än tio
kommuner, storstadsområdena oräknade.

Den
nuvarande bosiadsmarknadssitualionen avviker i många avseenden från den som
rådde långt fram under 1960-talet. Förändringarna på marknaden har enligt
ulredningarna medfört bl. a. att bostadsförmedlingarna har haft svårigheter att
förse värdarna med tillräckligt antal intresserade

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 77

bostadssökande
två månader före inflyttningen till nybyggda lägenheter, dvs. den tidsgräns som
anges i bostadsfinansieringsförordningen. Fastighetsägarna har därför i många
fall successivt övertagit arbetet med alt skaffa hyresgäster till nyproducerade
bostadslägenheter. Detta gäller oavselt om kommunen har skaffat förmedlingsrätt
enligt bostadsfinansieringsförordningen eller träffat frivilliga avtal med
hyresvärdarna.

Bostadsförmedlingarna
har i allmänhet endast liten tillgäng till äldre lägenheler atl anvisa
bosiadssökande. Detta kan enligt utredningarna förklara varför i vissa fall
placeringen av s. k. sociala förturer i bostadsförmedlingarnas regi har
bidragit till att vissa bostadskvarter eller t. o. m. vissa hus har fått ta
emot ett slort antal familjer med sociala eller ekonomiska problem.

Vad
utredningarna särskilt vill uppmärksamma är svårigheterna alt anvisa bostad
till vissa hushåll. Det kan gälla hushåll som av fastighetsägarna bedöms ha för
svag ekonomi eller som inle anses vara önskvärda av andra skäl. Det kan
emellertid även gälla hushåll utan dessa svårigheter. Ibland kan det vara svårt
att finna lämpliga bostäder för dem som måsle flytta inför en rivning eller
ombyggnad. Rör det sig exempelvis om elt pensionärshushåll som under lång tid
har bott i en och samma lägenhet är skälen ofta starka för att bereda hushållet
bostad i samma eller angränsande omräde.

Direkt
uthyrning av bostadslägenheter, dvs. ulan atl kommunen/ bostadsförmedlingen har
varil inkopplad, innebär ofta att själva uthyrningen kan bedrivas mer
effektivt. Förfarandet blir enligt utredningarna sannolikt ofta smidigare bäde
för bostadssökande och hyresvärdar. Det ökar emellertid värdarnas möjligheter
alt gallra bland sökande som anmält silt inlresse. Det finns då uppenbara
risker för att t. ex. mångbarnsfamiljer, personer som i någon form har haft
ekonomiska problem - inte nödvändigtvis med hyran -och vissa invandrargrupper
blir diskriminerade.

Utredningarna
framhåller att det inte ens i de fall då kommunen utnyttjar sin förmedlingsrätt
till nybyggda bostadslägenheter enligt bostadsfinansieringsförordningens
regler alltid fungerar så att alla hushåll kan beredas en lämplig bostad. Del
beror på atl del inte finns några sanktionsmöjligheter som kommunen eller
statliga myndigheter kan tillgripa i de fall då fastighetsägare inle godtar den
som anvisas av kommunen.

De
formella och prakliska möjligheterna till kommunal påverkan av flyttningarna
inom det äldre bostadsbeståndet är enligt utredningarna ännu mer begränsade.
Bl. a. är en naturiig följd av den i sig värdefulla lagstadgade bytesrätten att
kommunerna och i viss mån även värdarna undandras möjlighet att påverka till
vem en lägenhet hyrs ut i samband med byte.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 78

1.3
Inriktning av åtgärder

Flera
undersökningar bekräftar atl del är de som har den minsta valfriheten på
bostadsmarknaden som utgör en slor del av bostadsförmedlingarnas kundkrets. De
kan inte av egen kraft ordna sin bostadsfråga. Utredningarna framhåller att
möjlighelerna atl i samband med anvisning av bostad molverka bostadssegregation
givetvis är begränsade. Bostadssegregationen är etl resullal av mångåriga
processer inom näringslivet och i samhällel och av den ojämna
resursfördelningen mellan hushållen. Anvisning av bostäder är emellertid ett av
de medel som kan och enligt utredningarnas uppfattning bör användas.

Kommunen
skall enligt utredningarna medverka aktivt för att tillfredsställa
bostadsbehovet och ge förutsättningar fören allsidig hushållssammansätlning.
Kommunen måste därför ha en formell och prakiisk möjlighet atl anvisa
lägenheter äl de hushåll som har svårt all lösa sin bostadsfråga. Ulredningarna
avser därmed i första hand de hushåll som har svårt att bli accepterade av
bostadsupplåtarna, t. ex. som följd av svag ekonomi eller tidigare
betalningsförsummelser, men ocksä hushåll som av sociala skäl, t. ex. till
följd av evakuering för ombyggnad eller rivning, bör beredas boslad av ett
vissl slag eller i ett vissl område. I dessa fall måste kommunen kunna agera
med viss snabbhet för atl nå rimliga lösningar för hushällen.

Utredningarna
finner inte anledning förorda att en generell bostadsförmedlingsskyldighet
införs för kommunen eller att obligatorisk förmedling av bostäder skall äga mm
genom något kommunalt organ. Utredningarna avvisar också utvägen att genom
påföljdsbestämmelser i bosladsfinansie-ringsförordningen minska
fastighetsägarnas möjligheter att undandra sig ansvaret för att ta emot hushåll
av alla slag. Med en sådan lösning tillgodoses inle behovel att fä tillgång
till äldre slatsbelänade bostäder och till lägenheter som inte är statligt
belånade.

Ulredningarna
anser att de nuvarande legala bestämmelserna om kommunens möjlighet att anvisa
bostad behövs. Ulredningarna avser därvid 5 § bostadsförsörjningslagen, 35 §
hyreslagen och 64-66 §§ bostadsfinansieringsförordningen. Med dessa bestämmelser
kan vissa positiva effekter nås. Reglerna är emellertid otillräckliga, och
utredningarna föreslår därför att en kommun i begränsad omfattning skall ges
möjlighet att tilldela bostad ät visst hushåll i visst hus. Det bör i sådana
fall ankomma på kommunen ensam att ha avgörandet över vem som skall tilldelas
bostad. Väsentligt är enligl utredningarna att kommunens rätt skall kunna
utövas oberoende av om kommunen bedriver bostadsförmedling eller inte.

1.4
Utredningarnas lagförslag

Utredningarnas
lagförslag innebär att kommunen ges möjlighet att, när det är påkallat med
hänsyn till bostadsförhållandena på orten och omständighe-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 79

terna
i det enskilda fallet, tilldela bostad som upplåts med hyres- eller bostadsrätt
ål ett vissl hushåll. Ulredningarna framhåller alt kommunens handlande i dessa
avseenden skall stå i överensstämmelse med intentionerna att förutsättningar
skall skapas för allsidig hushållssammansättning och förutsäller därför att
antalet fall i vilka kommunen ulövar sin rätt kommer att bli litet i varje
enskild faslighet och alt nägot ensidigt utnyttjande av vissa företag eller
företagskategorier inte kommer i fråga. Huvuddragen i lagförslagen är följande.

Förslaget
till lag om upplåtelse av bostadslägenhet I vissa.fäll

Lagen
skall enligt 1 § vara tillämplig dels på bostadslägenhet som husägaren
regelmässigt hyr ut för annat ändamål än fritidsändamål och som inte ulgör del
av hans egen bostad, dels på bostadslägenhet som upplåts med bostadsrätt.
Undanlagna från lagens tillämpning är lägenheter i hus som ägs av staten eller
kommun, lägenhet som upplåtaren behöver förfoga över för upplåtelse åt anställd
samt lägenhet som ulgör möblerat rum.

Kommunen
fär enligt 2 § besluta i fråga om viss lägenhet eller viss eller vissa kategorier
av lägenheter eller lägenheterna inom viss eller vissa delar av kommunen att
husägaren skall underrätta kommunen när en lägenhel är ledig. Av denna
skyldighet följeratt husägaren inle får teckna hyresavtal med någon annan än
kommunen, förrän kommunen har klargjort att den inte önskar disponera
lägenheten.

Om
kommunen vill ta en viss ledigbliven lägenhet i anspråk och meddelar upplåtaren
della, skall hyresavtal belräffande lägenheten anses ha träffats mellan
husägaren och kommunen på de villkor som husägaren uppställt i sin
underrättelse. Villkoren för upplåtelsen skall på kommunens begäran kunna
prövas av hyresnämnden. Vid sådan prövning skall hyreslagens regler om hyra och
andra villkor vid förlängning av hyresavtal äga motsvarande tillämpning. Förslaget
i denna del innebär alltså ett återinförande av möjligheterna att fä den s. k.
förstagångshyran prövad.

Bestämmelserna
om hyreslägenhet skall äga molsvarande tillämpning i fräga om lägenhet som
upplåts med bostadsrätt. Villkoren vid en sådan upplåtelse skall på begäran av
kommunen kunna jämkas av hyresnämnden om de inte är skäliga. Lagen skall
däremol inte vara tillämplig på överiåtelse av en redan upplåten bostadsrätt.
Frågan om vem som skall få överta en bostadsrätt är oftast beroende pä det pris
en förvärvare är beredd att betala. Om kommunen önskar överta en bostadsrätt,
bör den enligl utredningarna vara hänvisad att konkurrera med andra
spekulanter.

Sedan
kommunen fält dispositionsrätten till en lägenhet skall kommunen från fall till
fall kunna beslämma dels vilken bostadssökande som skall tilldelas lägenheten,
dels avgöra i vilken form den bostadssökande skall få disponera lägenheten.
Antingen kan hyres- eller bostadsrätten överiåtas eller också kan lägenheten
upplåtas i andra hand. Kommunen skall inte behöva

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 80

husägarens
tillstånd för atl överlåta eller hyra ut lägenheten i andra hand.

Om
husägaren inle fullgör sin underrättelseskyldighet, om underrättelsen inte
innehåller föreskrivna uppgifter samt om husägaren i strid mol kommunens beslut
upplåter en lägenhel skall han kunna ådömas böler.

Kommunens
befogenheter enligt lagförslaget bör enligl utredningarna tillkomma kommunens
styrelse. Fullmäktige bör kunna besluta atl ett annal organ än kommunstyrelsen
skall utöva dess befogenheter. Utredningarna förutsätter dock att det
principiellt viktiga beslutel - för vilka fastigheter och vilka lägenheter
kommunen vill utöva sin rätl - fattas av kommunens styrelse. För den
handläggning som därefter erfordras torde ett annal organ, exempelvis
socialnämnd eller bostadsförmedling, eller en befullmäktigad tjänsteman kunna
svara.

En
ordning som innebär att kommunen fär bestämma åt vem en lägenhet skall upplåtas
får inte medföra att husägaren åsamkas förlust till följd av uteblivna
hyresintäkter eller avgifter genom att upplåtelse av en lägenhet inte kan ske i
avvaktan pä all kommunen anvisar hyresgäst eller bostadsrättshavare.
Utredningarna anser därför atl, när den lägenhet som kommunen vill disponera
blir ledig, kommunen i första hand skall bära ansvarel för de ekonomiska
förpliktelser som ett ianspråktagande av lägenhelen medför.

Utredningarnas
förslag innebär att den nu rådande avtalsfriheten pä området inskränks.
Inskränkningarna kan emellertid enligt ulredningarna inte anses vara så
betydande att de fär ulgöra hinder mol den föreslagna lagstiftningen. För de
grupper som utredningarna främst velal värna om kan avtalsfriheten vara av
ringa värde även i ett läge då det råder god tillgäng på lägenheter.
Utredningarna anser del därför moliverat atl för särskilda fall göra ett så
långlgående ingrepp i avtalsfriheten som har föreslagits.

När
det gäller bostadsrättslägenheter fömtsätter utredningarna atl kommunen utövar
sin rätt till upplåtelse i förhållandevis begränsad omfattning i varje
särskild bostadsrättsförening. Bostadsrätten gmndas pä att de boende är
medlemmar i föreningen och tar etl bäde individuellt och kollektivt ansvar för
föreningens ekonomi och praktiska förvaltning. Utredningarna pekar också pä att
ett slorl antal bostadsrättsföreningar organiseras och kommer till stånd inom
ramen för en kooperativ organisation och att bostadsrätterna därvid upplåts
till medlemmarna i turordning efler den tid de inträtt i föreningen och
uppfyllt vissa villkor för anvisning till bostadsrättslägenhet. Det ligger
enligt utredningarna i sakens natur att kommunen för varje särskild
bostadsrättsförening bör utöva sin rält så att tilldelning av lägenheter kan
ske till medlemmarna i rimlig utsträckning.

Förslagen
till ändring i hyreslagen och bostadsrättslagen

Som
fömt har anmärkts innebär utredningsförslaget att kommunen, sedan den har
förvärvat hyresrätt eller bostadsrätt till en lägenhet, skall kunna

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 81

överiåta
hyres- eller bostadsrätten till en bostadssökande. I fråga om hyresräll krävs enligt
32 § hyreslagen hyresvärdens samtycke till överiåtelse. För att kommunen inte
skall kunna hindras att överlåta hyresrätten föreslår ulredningarna att i
paragrafen tas in ett undantag i fråga om bostadshyresgäst som är kommun.

Om
det i nägot fall inte är lämpligt eller möjligt att överlåta hyresrätten eller
bostadsrätten till bostadssökande, skall kommunen kunna upplåta lägenheten i
andra hand. Enligt 39 § hyreslagen och 30 S första stycket bostadsrättslagen
krävs husägarens samtycke till sådan upplåtelse. Även i dessa paragrafer bör
enligt utredningarna införas ett generellt undantag i fråga om bostadshyresgäst
eller bostadsrättshavare som är kommun.

Enligt
2 § första slyckel bostadsrättslagen får upplåtelse av bostadsrätt inte ske
till annan än medlem i bostadsrättsförening. När bostadsrätt har övergått till
ny innehavare, fär denne enligt 10 § försia stycket utöva bostadsrätten endast
om han är eller antas till medlem. För att inte syftet med den föreslagna
ordningen skall omintetgöras genom att kommunen eller den som har förvärvat
bostadsrätt av kommunen vägras medlemskap i bostadsrättsföreningen, föreslår
utredningarna att i 52 § bostadsrättslagen införs bestämmelser om att kommun,
till vilken har upplätits bostadsrätt till en bostadslägenhet, anses genom
upplåtelsen förvärva medlemskap i föreningen och att den som har förvärvat
bostadsrätt av kommunen inte fär vägras medlemskap. Även vissa ytteriigare
ändringar föreslås i bostadsrättslagen.

1.5
Reservation

Tre
ledamöter har reserverat sig mot de anförda förslagen.

Reservanterna
vänder sig till att börja med mot den av majoriteten föreslagna kommunala
rätten atl överta lägenheter som skall upplåtas med bostadsrätt och framhåller
därvid bl. a. all bostadsrätten grundas på förutsättningen att de boende är
medlemmar i föreningen och tar ett både individuellt och kollektivt ansvar för
föreningens ekonomi och praktiska förvaltning. Ett i varje särskild
bostadsrättsförening mera omfattande kommunall innehav av bostadsrätter
upplåtna till uthyming eller anvisade till icke medlemmar skulle kunna innebära
minskat inlresse från bostadsrättshavarnas sida att engagera sig i föreningens
angelägenheler. Vidare rubbas själva grundförutsättningen för bostadsrätten -
del kooperativa ägandet. Till detta kommer enligt reservanterna att
majoritetens förslag inte kan väntas fä nägon reell betydelse för kommunens
möjligheler att tillgodose bostadsbehovet för särskilda hushåll.

Vad
gäller hyreslägenheter framhåller reservanlerna att den marknadsbalans som
finns pä hyreshussidan gör att kommunerna har möjlighet att erhålla lägenheter
i tillräcklig omfattning.

Om
förslaget genomförs medför det risk för godtycke vid behandling av olika
fastighetsägare. En sådan möjlighet skulle ytterligare försvåra

6 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 72

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 82

konkurrensneutralitet
mellan kommunala och enskilda förvaltare.

Reservanterna anser att
förslaget är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Redan kommunens
beslut om anvisningsrält till lägenheter enligl 2 § i lagförslagel får
vittgående rättsverkningar. Fastighetsägaren får dä inte längre disponera över
lägenheten och hyra ut den lill någon annan än kommunen. Del kommunala beslutet
har med andra ord samma karaktär som en rekvisitions- eller förfogandelagsliflning.
Det ter sig enligl reservanterna därför anmärkningsvärt, att ingen särskild
prövningsordning har anvisals, sä alt dessa förfoganden kan underkastas
rältslig prövning.

Kommunens anspråk riklas
för övrigt inte bara mot den berörde fastighetsägaren utan också mot
hyressökande som efterfrågar den bostad som kommunen kräver att fä förmedla. I
praktiken kan det ofta bli så, atl kommunens anspråk kommer atl gå före någon
annan bostadssökande, vars inlresse rimligtvis också borde bli föremål för hänsynslagande.
Denna inlresseavvägning mellan olika enskilda hushåll bör knappast behandlas i
politisk ordning av den kommunala förvaltningen utan borde bli föremål för en
rättslig bedömning.

Enligl reservanterna är
det vidare uppenbart att kommunens rekvisitionsvis begärda förfogande medför
problem vid upplåtelsen, som avviker frän normala hyresförhållanden. Också
dessa frågor förtjänar särskild rättslig bedömning. Genom kommunens förfogande
kan hyresföriuster uppstä. Skadegörelse kan inträffa liksom vanvård och ökal
slitage av lägenheten. Reservanterna anser det rimligt att enskilda, som pä
antytt sätt kan lida inträng genom samhällets bostadsrekvisilioner, kan fä sina
intressen lillgodosedda. Kommunens ersättningsskyldighet i dylika fall borde
kunna utkrävas på ett snabbt och effektivt sätt efter utlåtande av
fastighetsskötare eller annan besiktningsman, om vanvård eller skadegörelse
uppkommer.

Självfallet måste också
hyreslagens normala regler om förverkande av hyresräll och kontrakt kunna göras
gällande mot kommunen och de personer som nyttjar kommunens rekvirerade
lägenheter. Detta visar enligt reservanterna yllerligare hur det är ogörligt
att lösa problemen för mera allvariigt missanpassade personer inom den
reguljära hyresmarknadens ram, eftersom kommunens rekvisitioner inte rimligtvis
kan göras gällande i lägen där förhållandena helt urartar. Samhällets sociala
omsorgsvärd måste ges huvudansvaret för att återanpassa personer med sä
utpräglade samlevnadsproblem att övriga boende blir starkt störda i sina hem.

2
Bostadssociala delegationen och KSB

Bosladssociala
delegationen anför i sin framställning att det i dag skapas många problem i
bostadsområdena pä grund av att befolkningssammansättningen är onaturiig. En
stor andel invandrare med olika hemspråk gör situationen inom skolan
svårbemästrad. En stor andel barnfamiljer överbelastat barnomsorgen och andra
sociala institutioner. En jämn befolknings-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 83

sammansältning
ger bältre möjligheler för myndigheterna atl planera social service och verka
förebyggande. Det blir lättare att möta förändrade och nya behov.

Delegationen
fram!:äller att kommunen skall sörja för atl den enskilde får en lämplig bostad
som i största möjliga utsträckning svarar mot hans behov och önskemål. Kommunen
bör siräva efter att skapa en allsidig sammansättning av befolkningen i ell
område och förebygga sociala problem. Detta kräver att kommunen ser
förmediingsarbetet som en del av det övriga sociala arbetet i kommunen. Elt
sådant förebyggande, integrerande arbete förutsätter enligt delegationen en
övergripande kommunal boendeplanering och ett verkslällande organ, en
bosladsförmedling, med undanlag för de mindre kommunerna. För ett efteklivt
förmedlingsarbele krävs tillgång åtminstone till samlliga lediga lägenheler i
det statsbelånade bostadsbeståndet.

En
aktiv bostadsförmedling bör enligt delegationen beakta sin förhands rätt till
lägenheter även om det råder överskott av lägenheter på marknaden. Om man
inskränker kommunens förmedlingsarbete till att fungera endast i
bristsituationer, vilket händer i vissa kommuner, innebär del dels att
integrationssträvanden motverkas och dels all planeringen inte kan följas upp.
Den svagare som inte själv kan ordna sin bostadsfråga hamnar då i del minst
attraktiva bostadsområdet med de problem som följer. Om balansen pä marknaden
ändras har kommunen ingen beredskap för att möta t. ex. en ökad efterfrågan pä
bostäder och molverka att en sådan blir kraftigt segregerande.

En
aktiv bostadsförmedling bör ha regelbunden kontakt med skolor,
AMS-föriäggningar och andra organ som förorsakar plötsliga förändringar i
efterfrågan på bosläder.

En
kommunal boendeplanering förutsätter emellertid inte bara ett aktivt
förmedlingsarbete. Kommunen bör enligt delegationen t. ex. skapa ekonomiska
möjligheter att erbjuda bostadssökande bostad i småhus och
bostadsrättslägenheter. Kommunen kan också ställa sig som garant för hyran för
betalningssvaga kommuninvånare.

Mol
bakgrund av de erfarenheter delegationen har gjort under sitt arbete hemställer
delegationen att regeringen lägger fram förslag i enlighet med det nu anförda.

Inom
KSB har gjorts en ulredning angående bostadsförmedlingens problem alt i vissa
fall bereda de sökande bostad. Ulredningen har överlämnats till
bostadsdepartementet med hemställan om ätgärder.

I
utredningen konstateras sammanfattningsvis att bosladsförmedlingen i mänga fall
har svårl att ordna bostäder åt de bostadssökande, främst åt dem som saknar
förvärvsarbete, som har fält betalningsanmärkningar, som har sociala problem
eller som tillhör vissa invandrargrupper. Under år 1976 har svårigheterna ökat
markant för den sistnämnda kategorin.

Enligt
utredningen måste, generellt selt, de privala värdarna anses ställa större krav
på de sökande än de allmännyttiga bolagen. Detta gäller även med

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 84

beaklande
av all de allmännyttiga bolagen på senare tid har blivit mer restriktiva mol
nyinkomna invandrargrupper. Toleransnivån inom resp. värdkalegori varierar
dock. För de allmännyttiga bolagens del är naturiigt nog de bolag mesl strikta
i vars bostadsområden redan bor en belydande andel problemhushåll och/eller
invandrarfamiljer och där kommunens serviceapparat (social service, skolor m.
m.) är överbelastad. Hyresvärdarnas mer eller mindre restriktiva bedömning av
de bostadssökande är enligl ulredningen uppenbarligen grundad på rädsla för att
följdproblem (ökad hyresgäst-omsättning, ökad förslitning, hyresföriuster elc.)
skall uppstå om de godtar reella/misstänkta problemhushåll eller nyanlända
invandrarfamiljer som hyresgäster.

I
utredningen framhålls alt en organisationskommitté, lillsall av
kommunalförbundets bostadsförmedlingsnämnd, har faslslälll rikllinjer för den
framtida bostadsförmedlingsverksamhelen i Stor-Stockholm med innebord alt
förmedlingen i fortsättningen skall fä en betydligt mer social inriktning än
lidigare och koncentreras till sådana sökande som av skilda skäl är mer eller
mindre utslagna från den normala bostadsmarknaden och därför behöver råd, stöd
och hjälp att skaffa bostad. I riktlinjerna förutsätts även att förmedlingen i
sin verksamhet motverkar segregalionstendenser. I utredningen framhålls att
dessa båda målsättningar är intimt förknippade med de problem som behandlats.
En väsentlig målsättning när det gäller att motverka bostadssegregation är alt
förmedlingen i sin verksamhet inte skall behöva anpassa sig efter värdarnas
normer utan enbart beakta de sökandes behov och önskemål samt den sociala
målsättningen för resp. bostadsområde.

Om
bosladsförmedlingen skall lyckas förverkliga de angivna målen behövs vissa
förändringar. De hyresvärdar som i dag intar en restriktiv hållning utan att en
sädan kan anses motiverad måsle bli avsevärt mer generösa i sin bedömning av de
sökande. I princip bör varje sökande godtas som bostadsförmedlingen anvisar. En
sådan attitydförändring skulle enligt ulredningen kunna underiättas pä flera
säll. Socialvärdande myndigheter skulle kunna ställa sig som garanter för
hyresbelalningen. Hyresvärden bör emellertid enligt utredningen fä viss
möjlighet att inverka på de föreslagna hyresgästernas placering i en viss
fastighet eller ett visst område, förutsatt att det inte innebär någon
förskjutning av tidpunkten för deras inflyttning.

I ulredningen konstateras
dock att del inte finns någon garanti för atl en frivillig linje kommer att ge
lillräckligl resultat och att del därför är nödvändigt att ocksä beakta det
förslag till lagstiftning som har lagts fram i boende- och
bostadsfinansieringsutredningarnas slutbetänkande (SOU 1975:51 och 52). En
sådan lagstiftning jämte en attitydförändring hos hyresvärdarna är enligt
utredningen etl minimikrav för att bostadsförmedlingen skall kunna bedriva en
mer socialt inriktad förmedlingsverksamhet och motverka segregationstendenser.
Det är emellertid Iveksamt om de angivna åtgärderna räcker lill för atl klara
problemen. Huvuddelen av de lägenheter som KSB förmedlar - under 1976 över 80
proceni - återfinns

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 85

nämligen
i det allmännyttiga beståndet och är ofta belägna i kommuner och områden med
slora andelar problemhushäll och invandrarfamiljer. För att nä en slörre
spridningseffekt mäste ytteriigare åtgärder till. Utredningen pekar bl. a. pä
att det är nödvändigl alt bostadsbyggandet i Stor-Stockholm planeras pä sådant
sätt alt det finns lägenheter att förmedla till alla typer av hushåll i
regionens alla delar och inte bara i relativt fä kommuner och områden som
fallet är nu. Det kan även finnas anledning atl fundera över om de hushåll ät
vilka bostadsförmedlingen i dag har svårt att skaffa bostad nödvändigtvis måsle
placeras i flerfamiljshuslägenheter upplåtna med hyresrätt och om inte
anvisningsrätt i enlighet med boende- och bostadsfinansieringsutredningarnas
förslag skall avse också upplåtelse av bostadsrätter. Man skulle vidare kunna
överväga atl viss del av husen i nyproducerade eller befinlliga småhusområden
köps av vederbörande kommun för vidare upplåtelse till hushåll som
bostadsförmedlingen har svårt att placera, exempelvis hushål! med begränsad
betalningsförmåga eller slora invandrarfamiljer.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 86

3
Utredningarnas lagförslag

3.1
Förslag till

Lag
om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall

Härigenom
förordnas följande.

1 §
Denna lag äger tillämpning på bostadslägenhet som husägaren regelmäs

sigt hyr ut för annat ändamål än fritidsändamål och som ej ulgör del av hans

egen bostad samt på bostadslägenhet som upplåtes med bostadsrätt. Lagen

gäller ej bostadslägenhet i hus som ägs av staten eller kommun.

Lagen
äger ej heller tillämpning, om

1.
del är nödvändigt för
upplåtaren att förfoga över lägenhelen för upplåtelse ät anställd,

2.
lägenheten utgör möblerat rum.

2 §
Kommunen fär i fräga om viss lägenhet eller viss eller vissa kategorier av

lägenheter eller lägenheterna inom viss eller vissa delar av kommunens

område beslula alt husägaren skall underrätta kommun om atl lägenheten är

ledig för uthyrning. Sädant beslut skall delges husägare som beslutet

angår.

Husägare
fär ej ulom i fall som anges i 4 § andra stycket hyra ut lägenhet som avses med
beslut enligt första stycket till annan än kommunen, om lägenheten blir ledig
för uthyrning efter det att husägaren fält del av kommunens beslut.

3
§ Underrättelse som avses i 2 §
första slyckel skall vara skriftlig och innehålla uppgift om lägenhetens
storlek och belägenhet i huset, tillträdesdagen och de hyresvillkor som husägaren
önskar.

4
§ Meddelar kommunen husägaren
skriftligen inom tre veckor efter det att denne fullgjort vad som ålagls honom
med slöd av 2 § försia styckel atl kommunen gör anspråk på lägenheten, anses
hyresavtal beträffande lägenhelen ha träffats mellan husägaren och kommunen på
de villkor som husägaren har uppställt i sin underrättelse till kommunen.

Iakttages
ej liden enligt försia slyckel, får husägaren hyra ul lägenheten ät annan.

5 §
Kommunen fär begära att hyresnämnden prövar de hyresvillkor som

enligt 4 § första stycket gäller för upplåtelsen. Vid prövningen äger 12 kap.

48 § första-tredje styckena jordabalken molsvarande tillämpning. Nedsättes

hyra, skall den lägre hyran gälla från och med den dag hyresförhållandet

började.

Begäres
ej prövning av hyresvillkoren inom en månad från det att hyresförhållandet
enligl 4 § första stycket började, är rälten till sådan prövning föriorad.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 87

6 §
Beslämmelserna i 2-4 §§ äger molsvarande tillämpning i fråga om

lägenhel som upplåtes med bostadsrätt.

Villkor
för upplåtelse av bostadsrätt ål kommun som ej kan anses skäliga får jämkas av
hyresnämnden på begäran av kommunen. Sådan begäran skall framställas inom tid
som anges i 5 § andra stycket.

Om
rätl för kommun som förvärval bostadsrätt till lägenhel atl erhålla medlemskap
i bostadsrättsförening finns bestämmelser i bostadsrättslagen (1971:479).

7 §
Hyresnämnden fär på ansökan av kommunen förelägga bostadsrättsför

ening att utfärda sådan upplåtelsehandling som avses i 6 § bostadsrättslagen

(1971:479). I föreläggandet, som fär förenas med vile, skall beslämmas viss tid

inom vilken handlingen skall ha utfärdats.

Hyresnämnden
fär självmant upptaga fråga om utdömande av vite som avses i försia stycket.

8
§ Är sådan underrällelse som
avses i 3 § eller meddelande som avses i 4 § första stycket avsänt i
rekommenderat brev under moUagarens vanliga adress, skall avsändaren anses ha
fullgjort vad som ankommer på honom.

9
§ Husägare som underiäter att
fullgöra vad som ålagts honom med stöd av 2 § första stycket eller som bryter
mot föreskrifterna i 2 § andra stycket dömes till böter. Gärningen fär icke
åtalas av åklagare, om ej åtal finnes påkallat frän allmän synpunkt.

10
§ I fråga om förfarandet vid
hyresnämnden i ärenden enligl denna lag finnes bestämmelser i lagen (1973:188)
om arrendenämnder och hyresnämnder.

11
§ Talan mot hyresnämnds beslut
i fräga som avses i 5 § första slycket, 6 § andra stycket och 7 § föres hos
bostadsdomstolen genom besvär inom tre veckor frän den dag beslutet meddelades.
Besvärshandlingen skall inges till domstolen.

12
§ I tvist som avses i 5 §
försia slycket och 6 § andra styckel skall vardera parten svara för sin
rättegångskostnad i bostadsdomstolen, i den mån annat ej följer av 18 kap. 6 §
rättegångsbalken.

Denna
lag träder i kraft

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 88

3.2 Förslag till

Lag om ändring i Jordabalken

Härigenom förordnas i fråga om 12 kap. jordabalken'

(dels atl i kapitlet skall införas två nya paragrafer, 15
a och 61 a §§, av nedan angivna lydelse,)

dels atl (26), 32, 39, (44, 62, 70 och 73) §§ skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 kap.

32 §

Hyresgästen
fär icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, om ej annat följer
av 34-36 §§.

Hyresgästen fär icke överlåta hyresrätten ulan
hyresvärdens samtycke, om ej annat följer av andra stycket eller av 3436 §§.

År
bostadshyresgäst kommun, behövs ej samtycke som avses i första stycket. Vägras
samtycke ulan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked inom tre
veckor efter det att samtycke begärdes, fär hyresgästen uppsäga hyresavtalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

39 §

Hyresgästen
fär ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess
helhet utom i fall som avses i 40 §.

Hyresgästen fär ej ulan hyresvärdens samtycke i andra hand
uppläta lägenheten i dess helhet utom i fall som avses / andra stycket eller i
40 §.

År bostadshyresgäst kommun, behövs ej samtycke som avses
i försia stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft

1 Kapitlet omtryckt 1974:1083.

2 De ändringsförslag som har satts inom parentes
har utelämnats här.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 89

3.3
Förslag till

Lag
om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom
förordnas ifräga om bostadsrättslagen (1971:479) dels atl 11, 30 och 52 §§
skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 53
a §, av nedan angivna lydelse

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

11
§

Den till vilken bostadsrätt över- Den till vilken bostadsrätt över

gått fär ej vägras inträde i föreningen, gått färej vägras inträde i
föreningen,

om han uppfyller de villkor för om han uppfyller de villkor för

medlemskap som föreskrives i stad- medlemskap som föreskrives i stad

garna och föreningen skäligen kan garna och föreningen skäligen kan

nöjas med honom som bostadsrätts- nöjas med honom som bostadsrätts

havare. Den som förvärvat bostads- havare. Kommun som förvärvat bo-

rätt vid exekutiv försäljning eller vid stadsrätt eller den som förvärvat bo-

offenllig auktion enligt 10, 12 eller stadsrätt av kommun får ej vägras

37 §§ fär dock ej vägras medlemskap medlemskap. Ej heller får den som

pä den gmnd alt ersättning för förvärvat bostadsrätt vid exekutiv

bostadsrätten icke beräknals enligt försäljning eller vid offentlig auktion

gmnder som anges i stadgama. enligt 10, 12 eller 37 §§ vägras med-

lemskap
pä den grund att ersättning för bostadsrätten icke beräknats enligt
gmnder som anges i stadgarna. Har bostadsrätt övergått till
bostadsrättshavarens make, får inträde i föreningen vägras maken endast om
hinder möter på grund av bestämmelser i stadgarna att medlem skall tillhöra
viss sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och det skäligen kan
fordras att maken uppfyller villkoret. Vad som sagts nu äger motsvarande
tillämpning, om bostadsrätt till bostadslägenhet övergått till
bostadsrättshavaren närstående som sammanbodde med honom.

I
fråga om andel i bostadsrätt äger första och andra stycket tillämpning endast
om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar. Vad som sagts nu gäller ej,
om annat bestämts i stadgarna.

30
§

Bostadsrättshavaren fär ej utan Bostadsrättshavaren fär ej utan

styrelsens samtycke i andra hand styrelsens samtycke i andra hand

upplåla lägenheten i dess helhet lill uppläta lägenhelen i dess helhel till

annan än medlem utom i fall som annan än medlem utom i fall som

avses i andra styckel. avses i andra och tredje slyckena.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 90

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Bostadsrätlshavare,
som under viss tid ej är i tillfälle atl använda sin bostadslägenhet, fär
upplåta lägenhelen i dess helhel i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd
lill upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har
beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen ej har befogad anledning att
vägra samtycke. Tillstånd kan begränsas till tid och förenas med villkor.

Komniun som är bosiadsrällshava-re får upplåta bostadslägenhet I dess
helhet I andra hand.

52
§

Kommun till vilken
upplåtits bostadsrätt till bostadslägenhet anses genom upplåtelsen fönmrva
medlemskap I föreningen. Förvärvare av bostadsrätt, som vägrats inlräde i
föreningen, kan inom en månad från det han fick del av beslutet härom hänskjula
Ivisten till hyresnämnden.

53
a §

Föreskrift i bostadsrättsföreningens stadgar som icke kan uppfyllas av
envar äger ej tillämpning på kommun som föiyärval bostadsrätt Ull bostadslägenhet
eller på den till vilken kommun överlåter sådan bostadsrätt.

Denna
lag träder i kraft

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 91

Bilaga
3

Sammanställning av remissyttrandena över boende- och
bostadsfinansieringsutredningarnas förslag

Boende-
och bosladsfinansieringsulredningarnas förslag att i lag ge kommunen rätt att
anvisa bostad tillstyrks av ett flertal remissinstanser. Barnmiljöutredningen
och bosladssociala delegationen anser att utredningarnas förslag kommer atl
underlätta för kommunen att motverka bostadssegregationen. Delegationen
underslryker emellertid att lagstiftningen kommer att ställa stora krav på en
akliv och långsiktig bostadssocial planering från kommunernas sida. Om
företrädesrätten utnyttjas endast i begränsad omfattning för att lösa
bostadsfrågan för ett litet antal svårplacerade hushåll, finns risken atl de
bostäder som anvisas genom förtursrätten kommer atl stämplas som en form av
"socialbostäder". Delegationen anser att denna nya möjlighet i
stället bör utnyttjas för att tillsammans med andra medel långsiktigt förändra
slmkturen pä hela bostadsmarknaden i kommunen och därigenom motverka
segregationen. En aktiv bostadsförmedling har här en given roll. Att den
allmänna bristsituationen pä bostadsmarknaden nu har hävts medför enligt
delegationen inte att behovet av en kommunal bosladsförmedling har upphört.
Kriminalvårdsstyrelsen anser, mot bakgrund av sina erfarenheter från
verksamheten med att skaffa bostäder åt kriminalvårdens klienter, att
utredningsförslaget är ytterst viktigt.

Enligt
KSB är den föreslagna lagstiftningen väl motiverad. Fömtsatt att den lillämpas
i någoriunda stor utsträckning skulle den komma alt förbättra
bostadsförmedlingarnas möjligheter all hjälpa dem som har svårast atl hävda sig
på bostadsmarknaden och att motverka bostadssegregation. KSB framhåller
emellertid atl en metodik måste utvecklas som gör det möjligt för kommunen att
snabbt och på ett enkelt sätt fä reda på när lägenheter man har sagt sig vilja
disponera över blir lediga och att man således inte blir hell beroende av att
hyresvärden fullgör sin skyldighet. Likaså är det angeläget att kommunen fär
möjlighel alt utan någon större kontrollapparat avgöra om byten m. m. gäll
regelrätt lill eller om de varit fingerade i syfle att undandra kommunen dess
dispositionsrätt. KSB framhåller också alt påföljden för
husägaresomunderiåteratt underrätta kommunenellerhyrul lägenheten till nägon
annan än kommunen måste göras kännbar.

SABO
stöder förslaget och utgår frän att den kommunala anvisningsrätten när det
gäller allmännyttiga bostadsföretag kommer all avse bostadsområden och inte
enskilda lägenheler. Om del inle går alt finna en form för att anvisningsräiien
skall gälla även vid överlåtelse av bostadsrättslägenhet, kommer förslaget i
denna del enligt SABO inte alt fä nägon reell betydelse, eftersom antalet
nyproducerade bostadsrättslägenheter är mycket litet i förhållande lill
beståndet av sädana lägenheter. Den typ av segregation, som består i att vissa
hushållsgrupper koncentreras på ell i förhållande till hela bostadsbeståndet
alltför begränsat bestånd, kommer dä i slort sett alt bestå

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 92

trots
i och för sig lovvärda salsningar i fråga om etl allsidigare lägenhelsbe-ständ.
Del säger sig självt, anför SABO, att kommunal anvisningsrält vid överiåtelse
av bostadsrätt måsle följas av en kommunal vilja atl använda medel för inköp,
om det anvisade hushållet saknar medel.

Enligt//5fi
innebär anvisningsräiien till bostadsrättslägenheter ell ingrepp i gmnderna för
en bostadsrättsförenings verksamhet som emellertid fär accepteras i den
begränsade omfattning som förslaget innebär. HSB framhåller emellertid att
kommuner, som utövar anvisningsrätten, också bör la ansvar för de eventuella
ekonomiska konsekvenser som kan uppkomma för fastighetsförvaltningen.
Föreskrifterna om anvisningsrätt bör enligl HSB kompletteras med en uttrycklig
föreskrift om kommunens ekonomiska ansvar. Svenska riksbyggen anser att varken
bostadsrättsföreningar eller andra fastighetsägare bör ha möjlighet alt
undandra sitt bostadsutbud - ofta tillkommet med samhällels finansiella stöd -
från kommunala åtgärder i syfte att uppnå en allsidig hushållssammansätlning i
bostadsbeståndets olika delar. Frän principiell bostadskooperaliv synpunkt kan
man hysa betänkligheter mot de föreslagna ändringarna i bostadsrättslagen.
Svenska riksbyggen anser dock att de kan accepteras, om den praktiska
tillämpningen av beslämmelserna bidrar till en allsidigare
hushållssammansättning i olika bosladsområden och minskar riskerna för en
segregering. Det finns dock skäl som talar för att andrahandsuthyrning av
bostadsrättslägenheter i själva verkel kan skapa risker för en inle önskvärd
social segregering. Om de föreslagna åtgärderna skall fylla sitl syfte, mäste
tillämpningen ske i nära samförstånd mellan kommunen och bostadsrättsföreningens
slyrelse. Fömtsättningarna för att uppnå syftet skulle dessutom väsentligt
förbättras om kommunen genom län till det berörda hushållet eller på annat sätt
ställde sig som garant för grundavgiften till bostadsrättsföreningen och
hushållet självt kunde bli medlem och delta i föreningen pä samma villkor som
övriga boende. Svenska riksbyggen tillstyrker utredningsförslaget med den
ändringen all bostadsrättsföreningens styrelse skall ha samma möjlighet som
hittills att anta medlemmar i föreningen utom i de fall dä kommunen vill anvisa
bostadsrättshavare och som garant i nägon form medverkar till förvärv av
bostadsrätt. Innebörden är att den som med kommunens medverkan förvärvat
bostadsrätt inle skall kunna nekas medlemskap i bostadsrättsförening. Samma
synpunkter anför Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Till
de remissinstanser som tillstyrker utredningsförslaget hör ocksä
socialstyrelsen, statens invandrarverk, länsstyrelsen 1 Stockholms län. Svenska
kommunförbundet (majoriteten). LO, TCO, Hyresgästernas riksförbund och några
kommuner. Länsstyrelsen i Slockholms län anser dock alt kommunerna måste
iaktta stor återhållsamhet vid tillämpningen av den föreslagna
anvisningsrätten. Hyresgästernas riksförbund betraktar utredningsförslaget som
en nödvändig reform och menar att erfarenheterna av den föreslagna
lagstiftningen fär utvisa om det finns behov av att gå vidare mol en
obligalorisk kommunal förmedlingsräil.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 93

Länsstyrelsen
i Norrbottens län och länsbostadsnämnden i Örebro län anser atl förslagel fär
en alllför begränsad effekt och ifrågasätter om inte en obligatorisk
bostadsförmedling i stället borde övervägas.

Länsbostadsnämnden
i Väslmanlands län upplyser att prakliskl taget all bostadsproduktion i länet
sker på kommunägd mark och att förmedlingsrätlen pä ett smidigare sätt kan
tillförsäkras kommunen i samband med markupplåtelsen. Enligt nämnden kan
emellertid den föreslagna anvisningsrätten bli av värde. Länsbostadsnämnden i
Jönköpings län anser att överenskommelser i första hand bör eftersträvas. Även
länsbostadsnämnden I Västernorrlands län ifrågasätter behovet av lagstiftning.

Några
remissinstanser, däribland bostadsstyielsen, tillstyrker förslaget vad gäller
lägenheter som upplåts med hyresrätt men anser att det skulle strida mot den
grundläggande bosladsrätlsidén alt införa en beslämmelse som ger kommunen
absolut rätl att förvärva bostadsrätt och erhålla medlemskap. Bostadsrätten är
en form av kooperativt ägande där de boende gemensamt handhar
fastighetsförvaltningen. Bostadsrättslagstiftningen ger garantier för att
föreningen genom beslul av dess styrelse eller föreningsstämma skall kunna
förvalta en bostadsfastighet på ell sätt som tillgodoser medlemmarnas
gemensamma bäsla. Hit hör bl. a. föreskriften om att medlem skall antas av
föreningen, framhåller styrelsen. Om utredningsförslaget genomförs kan det
uppkomma situationer där den boende såsom hyresgäst inte kan antas ha den
samhörighetskänsla i fräga om fastighetsförvaltningen som bör fömtsättas hos
boende med bostadsrätt. Om kommunen anvisar bostadsrättshavare måste enligt
bostadsstyrelsen alltjämt förutsättas alt föreningen kan anta denna som medlem.
Vid uthyrning av bostadsrättslägenheter bör dock samma regler gälla som för
hyreslägenheter.

JK
anser att utredningsförslaget innebär ett långtgående ingrepp pä
avtalsfrihetens omräde även i fall dä kommunen inte pä något sätl medverkar vid
finansieringen av ny- eller ombyggnad av fastigheten i fråga. Om förslaget,
trots de betänkligheter som frän olika synpunkter kan anföras mot detsamma,
anses böra genomföras, mäste del enligt JK bli föremål för en gmndlig juridisk
bearbetning. Beträffande förslagel såvitt gäller bostadsrättslägenheter anser
JK att såväl kommunen som den som har förvärvat bostadsrätt av kommunen mäste
uppfylla de krav som stadgarna uppställer för medlemskap. För kommun måste dock
gälla undantag i fräga om villkor i stadgarna som är av sådan art att de endast
kan uppfyllas av fysisk person. Med hänsyn lill den föreslagna lagstiftningens
karaktär måste lagen enligt JK kompletteras med någon regel om materiell
överprövning av elt kommunalt beslut om att ta en lägenhel i anspråk. Det måsle
vara möjligt alt i någol organ fä till stånd en avvägning mellan kommunens
önskemål och fastighetsägarens önskemål om atl få hyra ut en ledig lägenhet
till exempelvis en nära anhörig. Även bostadsstyrelsen anser att det bör finnas
möjlighet till överprövning.

Bostadsdomstolen
anser att i betänkandet inte har redovisais att behov

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 94

föreligger
av så genomgripande förändringar som utredningarna har föreslagit. Vad gäller
förslaget som sädant anser bosladsdomslolen alt åtskilliga belänkligheler kan
anföras. I likhet med JK anser domslolen sålunda all del måsle finnas möjlighel
lill prövning av kommunens beslul. Denna prövning bör kunna ske vid hyresnämnd.
Bosladsrältsupplålelser bör enligt domstolen hell undanlas från lagens
tillämpningsområde. Varie inbrytning i en bostadsrättsförening av nägon som
står uianför föreningen och som inle delar eller känner solidaritet med
bostadsrättshavarnas gemensamma intressen kan ävenlyra syftet med
bostadsrätlsformen och bostadsrättshavarnas gemensamma strävanden. Domstolen
anser vidare bl. a. alt lagförslaget bör kompletteras med bestämmelser som
reglerar ansvarel för hyresföriuster och andra förvaltningskostnader, som kan
anses ha uppkommil på grund av att kommunen utövar sin anvisningsrätt.

Även hyresnämnden I
Göteborg ifrågasätter om det är nödvändigt atl införa en sä genomgripande
lagstiftning som den föreslagna. Nämnden inslämmer i utredningarnas
rekommendation om ett bättre ulnyltjande av de regler som f n. ger del allmänna
möjlighet atl påverka fördelningen av lägenheter mellan bostadssökande. Enligt
hyresnämndens uppfattning har utredningarna emellertid inle tillräckligt
ingående diskuterat andra former för inflytande över bostadsupplåtelserna,
vilka ansluter sig lill nu gällande syslem för bosladsanvisning och för
lägenhetsupplåtelse. En tänkbar form, som bör utredas närmare, är alt kommunen
ges en omfattande rätt alt anvisa hyresgäst till en lägenhet, som blivit ledig
för uthyrning, utan att husägaren helt föriorar sina möjligheter alt få
anvisningen prövad. Hyresnämnden, som framför åtskilliga synpunkter pä
lagförslagen, ifrågasätter dock bl. a. om det inle finns skäl att i vissa fall
begränsa kommunens anvisningsrält, t. ex. vid tillämpning av bestämmelsen i 46
§ sista stycket hyreslagen om rätt för en hyresgäst atl vid omfaltande
ombyggnad återflytta lill en likvärdig lägenhel i huset.

Helt
negaliva till utredningsförslaget är Svea hovrätt, hyresnämnden i Stockholm,
SACO/SR, Sveriges fastighetsägareförbund. Näringslivets byggnadsdelegallon och
några kommuner. Svea hovrätt framhåller all förslagel innebär en avsevärd
inskränkning i den nu rådande avtalsfriheten pä området. Redan av denna
anledning bör enligt hovrätten starka skäl krävas för att regleringen skall
godtas. Härtill kommer att förslagel har karaktär av rekvisitions- eller
förfogandelagstiftning, mol vilken inga effektiva rättsmedel anvisas. Slutligen
införs, konstaterar hovrälten, moment i bostadsrätlslagen, som är främmande för
bostadsrätten som boendeform. Den omständigheten att bristen på lediga bostäder
i stort sett har upphört i förening med att samhället redan nu disponerar
ålskilliga andra medel mot segregation - främst den styrning som kan ske
beträffande statligt finansierade hus - leder hovrätten lill slutsatsen att en
lagstiftning, som så kraftigt inskränker avtalsfriheten och innehåller så
principiellt betänkliga inslag som den föreslagna, inte bör genomföras.
Hyresnämnden i Stockholm anför i allt

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 95

väsentligt
samma synpunkter som bostadsdomstolen och Svea hovrätt.
Sveriges.fästigheisägaie.fÖibund konstaterar i likhet med bl. a. Svea hovrätt
att den föreslagna lagen innebär ett radikalt ingrepp i den avtalsfrihet som
principielll råder inom hyres- och bostadsrällsseklorn och i hyresvärdens
principiella rätt att avgöra vem som skall få hyra ledigblivna lägenheter. För
den enskilde hyresvärden skulle lagen enligt förbundets uppfattning få närmast
konfiskatoriska konsekvenser om den skulle komma att utnyttjas i större
omfattning. Ges kommunen möjlighet all ta ifrån hyresvärden hans rätl att själv
beslämma över vem som skall bo i huset, urholkas äganderätten ytteriigare på ett
för hyresvärden diskriminerande sätt. Enligt förbundel bör en sädan
befogenhelsinskränkning inte tillåtas annal än under krig eller särskilda
krisförhållanden. Förbundel anser vidare bl. a. att förslaget i vissa avseenden
kommeratt molverka även hyresgästernas intressen. Boendetriv-seln är i hög grad
avhängig av hyresgästerna själva och förhällandel dem emellan. Varje
ansvarsmedveten fastighetsförvaltning vinnlägger sig därför också om en
grannlaga prövning av nya hyresgäster- inte sällan i samräd med de gamla
hyresgästerna. Urvalel sker regelmässigt med avgörande hänsyn till kraven på
ordning och trevnad inom fastigheten. Hyresvärdens möjligheter att på detta
sätt lillgodose de boendes egna inlressen i delta viktiga hänseende och alt
vidareutveckla samräd och boendeinflytande härvidlag kan enligt förbundet bli
helt imaginära, om lagförslagel genomförs. Förbundet, som från principiella
synpunkter helt tar avstånd från utredningsförslaget, riktar kritik även mol
förslagets utformning i flera avseenden. Bl. a. anser förbundet alt fränvaron
av regler för överprövning av kommunens beslut innebär risk för godtycke och
rättsosäkerhet. Näringslivets byggnadsdelegation anser att förslaget, bortseU
frän utpräglade krissituationer på bostadsmarknaden är helt obehövligt.
Kommunernas befogenheler i olika hänseenden är så omfattande att de föreslagna
reglerna inte kan få någon positiv effekt. Delegationen anför härulöver i allt
väsenlligl samma synpunkter som Sveriges fastighetsägareförbund och
reservanterna i ulredningen.

SKB
framhåller att redan den anvisningsrält som kommun med stöd av
bostadsfinansieringsförordningen har möjlighet atl skaffa sig är svårförenlig
med de principer som gäller för SKB:s hyresbostadskooperation. Att låta
kommunen bestämma att kooperativt ägda lägenheter skall upplåtas till den som
kommunen anvisar är ett sä allvarligt ingrepp i bostadskooperationens
verksamhet atl det inte kan tolereras. Sädan lagstiftning hade varit mer
förståelig för några decennier sedan då av kommunen direkt eller indirekt ägda
bostadslägenheter förekom i ytleriigl ringa utsträckning, men i dag är antalet
lägenheter i kommunägda allmännyttiga bostadsföretag så stort atl ifrågavarande
slag av problem måste kunna lösas pä annal sätt än genom tvångsmässigl
ianspråktagande av hyres- och bostadsrättslägenheter. Om förslaget genomförs,
förutsätter SKB att kommunen beträffande SKB-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 96

lägenheter
endasi erhåller rekvisilionsrätt vid den första upplåtelsen, dvs. samma ordning
som för bostadsrättslägenheter. Del skulle enligl SKB te sig egendomligt om
bostadsrättskooperationen fick en favör i förhållande till hy
resrätlskooperationen därför att spekulation med nyttjanderätt till bostadslägenheter
är tillåten inom bostadsrällskooperalionen.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 97

Bilaga
4

De remitterade lagförslagen

1
Förslag till Bostadsanvisningslag

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1
§ Om det behövs för
bostadsförsörjningen inom kommunen eller inom omräde i vilket kommunen ingår
och som kan anses ulgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende, fär ett eller
flera bostadsområden i kommunen förklaras vara bostadsanvisningsområde. Om
inte något annat beslutas med stöd av 2 §, skall samtliga bostadslägenheter
inom ett bostadsanvisningsområde omfattas av denna lag.

2
§ Beslul i fråga om
bostadsanvisningsområde skall fattas av kommunstyrelsen.

När
ett område förklaras vara bostadsanvisningsområde kan i beslutet bestämmas att
endast bostadslägenheter av ett visst slag inom området skall omfattas av denna
lag.

3 §
Innan kommunstyrelsen avgör ett ärende om bostadsanvisningsområde

skall de husägare och hyresgästorganisationer som kan beröras av detta läm

nas tillfälle att yttra sig.

Som
ägare av hus anses, när omständighetema föranleder det, annan som innehar
huset.

Om
etl hus omfattas av beslut om tvängsförvallning enligt bostadsförvaltningslagen
(1977:792) skall vad som sägs om husägaren i stället avse förvaltaren.

4§
Kommunstyrelsens beslut i fråga om bostadsanvisningsområde skall delges de
husägare och hyresgästorganisationer som berörs av beslutet.

Delgivningen
fär ske genom kungörelse enligt 17 § delgivningslagen (1970:428). I sådant fall
skall ett meddelande om beslutet sändas med posten till husägarna.

5
§ När ett beslut i fräga om bostadsanvisningsområde har vunnil laga kraft,
skall en underrättelse om detta delges de husägare som berörs av beslutet. Även
de berörda hyresgästorganisationerna skall underrättas.

7 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 72

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 98

Förbud
att upplåta lägenheter m. m.

6§
När en husägare har delgetts en underrättelse enligt 5 §, fär han inte uppiäta
en lägenhel, som omfattas av beslutet, med hyresrätt eller bostadsrätt i annan
ordning än som föreskrivs i denna lag. Han fär inte heller medverka till att
hyresrätten till en sådan lägenhet överiåts i annat fall än som avses i 12 kap.
34 och 34 a §§ samt 35 § första stycket jordabalken eller att lägenheten
upplåts i andra hand i annat fall än som avses i 12 kap. 40 § samma balk.
Första stycket gäller inte om

1.
lägenheten utgör en del av husägarens
egen bostad,

2.
lägenheten är belägen i ett
enfamiljshus, som inie är avsett att upplåtas varaktigt, eller i ett
tvåfamiljshus,

3.
upplåtelsen avser en lägenhet
för fritidsändamål,

4.
lägenhelen används för
upplåtelse åt någon som är anställd hos husägaren,

5.
huset har undergått en större
ombyggnad och lägenheten enligt bestämmelserna i 12 kap. 46 § tredje stycket
jordabalken upplåts till någon som före ombyggnaden hyrde en lägenhet i huset.

Meddelande
om upplåtelse m. m.

7§
När en lägenhel skall upplåtas med hyres- eller bostadsräu, skall husägaren
snarast möjligt lämna meddelande om detta till den kommunala nämnd som enligt
kommunfullmäktiges beslul prövar frågor som avses i 8 och 9 §§. Meddelandet
skall vara skriftligt och innehålla uppgift om lägenhetens adress, dess storiek
och belägenhet i huset, villkoren för upplåtelsen samt tillträdesdagen.

8 §
Anser den nämnd som avses i 7 § att lägenheten skall upplåtas till en viss

bosiadssökande eller att upplåtelsen skall ske till kommunen, skall nämnden

snarast möjligt lämna husägaren en skriftlig underrättelse om detta. Om

lägenhelen skall upplåtas till en bostadssökande, skall underrättelsen inne

hålla dels de uppgifter om denne som behövs för atl husägaren skall kunna ta

slällning lill upplåtelsen, dels en förklaring av bosladssökanden atl han

samtycker lill att lägenheten upplåts till honom på de villkor som husägaren

har angett eller som kan komma atl fastställas enligl 12 §.

Om
nämnden inte begär att lägenheten upplåts till en viss bostadssökande eller
till kommunen, skall en skriftlig underrättelse snarast möjligt lämnas om
della. En sådan underrättelse innebär att förbudet i 6 § inte längre hindrar
husägaren alt upplåta lägenheten.

9 §
Om den kommunala nämnden begär det, skall lägenheten upplåtas till

kommunen.

Har
nämnden i underrättelsen enligt 8 § föreslagit att lägenheten skall upplåtas
till en viss bosiadssökande, skall husägaren snarast möjligt meddela

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 99

nämnden
om han godtar förslaget eller inte.

Vill
husägaren inte upplåta lägenheten till bostadssökanden, skall nämnden snarast
möjligt underrätta husägaren om lägenheten skall upplåtas lill kommunen eller
inte. Begär nämnden inte upplåtelse skall förbudet i 6 § inte längre hindra
husägaren att upplåta lägenhelen.

10 §
Om ett meddelande enligt 7 eller 9 § är avsänt i rekommenderat brev

under mottagarens vanliga adress, skall husägaren anses ha fullgjort vad som

ankommer på honom. Detsamma gäller i fråga om en underrättelse enligt 8

eller 9 § från den kommunala nämnden till husägaren.

Upplåtelsen
och villkoren för den m, m.

11
§ Om husägaren godtar atl
lägenhelen upplåts till bosladssökanden eller om den kommunala nämnden begär
att upplåtelsen skall ske till kommunen, skall avtal om upplåtelsen därmed
anses ha träffats. Avser upplåtelsen bostadsrätt skall den dock inte anses ha
skett innan de i 3 och 5 §§ bostadsrättslagen (1971:479) angivna
förutsättningarna är uppfyllda.

12
§ Om inte nägon annan
överenskommelse träffas, skall för upplåtelsen gälla de villkor som husägaren
har angett i meddelandet enligl 7 §. Hyresnämnden fär dock efter ansökan av
hyresgästen eller bostadsrättshavaren föreskriva att upplåtelsen skall gälla
från en senare tidpunkt. 1 fräga om en hyreslägenhet fär nämnden ocksä
föreskriva alt för upplåtelsen skall gälla andra villkor än de som har angelts
i meddelandet. Ansökan om hyresnämndens prövning skall göras inom två mänader
från den i meddelandet enligt 7 § angivna tillträdesdagen.

Vid
prövning av hyresvillkoren tillämpas 12 kap. 48 § första-tredje styckena
jordabalken. Om hyran har bestämts i förhandlingsöverenskommelse enligt
hyresförhandlingslagen (1978:304) skall dock den hyran gälla. Om hyresnämnden
nedsätter hyran, skall den lägre hyran gälla från och med den dag då
hyresförhållandet började.

Föreskriver
hyresnämnden alt upplåtelsen skall gälla från en senare tidpunkt eller att
hyran skall ulgå med elt lägre belopp än som har angells i meddelandet enligt 7
§, skall husägaren samtidigt åläggas atl till hyresgästen eller
bostadsrättshavaren belala tillbaka vad han lill följd därav har uppburit för
myckel jämte ränta. Räntan skall beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för
liden från dagen då husägaren mottog beloppel till dess att beslutet har vunnit
laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

13
§ Avser upplåtelsen en bostadsrätt, fär hyresnämnden pä begäran av
bostadsrättshavaren förelägga bostadsrättsföreningen alt inom viss lid utfärda
en sådan upplätelsehandling som avses i 6 § bostadsrätlslagen (1971:479).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 '

Föreläggandet
fär förenas med vile.

Fråga
om utdömande av vitet upptas självmant av hyresnämnden. Vitet fär inte
förvandlas.

14
§ Får husägaren förföga över lägenheterf, har han rätt till skälig ersättning
av kommunen för skada, när avlal om upplåtelse inle kan träffas för tiden från
och med den i meddelandet enligl 7 § angivna tillträdesdagen och husägaren har
gjort vad som ankommer på honom.

Fråga
om skyldighet att betala sådan ersättning prövas av hyresnämnden. För att kunna
las upp till behandling skall ansökan ha kommil in till hyresnämnden inom en
månad från den dag dä avtal om upplåtelse av lägenheten träffades.

Övriga
bestämmelser

15
§ Om förfarandet vid
hyresnämnden finns bestämmelser i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder.

16
§ Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot 6 § döms till böter. Gämingen fär åtalas endast efter
anmälan av den nämnd som avses i 7 §.

17
§ Kommunstyrelsens beslut i
fråga om bostadsanvisningsområde kan överklagas hos länsstyrelsen genom besvär.

Länsstyrelsens
beslut kan överklagas hos regeringen genom besvär.

18
§ Beslut i fråga som enligt
denna lag skall prövas av hyresnämnden kan överklagas hos bostadsdomstolen
genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Besvärshandlingen skall ges in lill domstolen.

19
§ I mål enligt 12 § första
stycket om villkoren för upplåtelsen och i mål om utdömande av vite enligt 13 §
andra stycket skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad i
bostadsdomstolen, i den mån inte annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 101

2 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom
föreskrivs i fråga om jordabalken'

dels
atl 12 kap. 1, 32, 37, 39 och 70 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i
balken skall införas en ny paragraf, 12 kap. 34 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§
Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus upplåtes till
nyttjande mot vederiag. Detta gäller även om lägenheten upplåtils genom
tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avlal.

Innefattar
avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas i förening med lägenheten, äger
detta kapitel tillämpning pä avtalet, om jorden skall användas för
trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål än jordbruk.
Förenas tjänsteavtal, som ej är av ringa betydelse, med upplåtelse av säväl
lägenhet för bostadsändamål som jord, äger kapitlet tillämpning, om upplåtelsen
av lägenheten är mera betydelsefull än upplåtelsen av jorden. Med
bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att hell eller till icke
oväsentlig del användas som bostad.

Förbehåll
som strider mot bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot hyresgästen
eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges.

Om
upplåtelse av vissa bostadslä-genheterfinns bestämmelser i bostadsanvisningslagen
(1979:000).

32
§ Hyresgästen fär icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, om ej
annat följer av 34-36 §§.

Vägras
samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked inom tre
veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen uppsäga hyresavtalet.

Om förbud för hyresvärden att i vissa fall medverka Ull överlåtelse av
hyresrätten Ull en bostadslägenhet finns bestämmelser i 6 § bostadsanvisningslagen
(1979:000).

1
12 kap. omtryckt 1979:252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72

Nuvarande
lydelse

102

Föreslagen
lydelse

34a
§

Har
en bostadslägenhet upplåtits till en kommun, får kommunen överlåta hyresrätten
till lägenheten, om hyresnämnden lämnar Ullstånd till överlåtelsen. Sådant
Ullstånd skall lämnas, om överlåtelsen kan ske utan påtaglig olägenhet för
hyresvärden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

37 §

Tillstånd som avses i 34,
35 eller 36 § kan förenas med villkor.

Tillstånd som avses i
34,34 a, 35 eller 36 § kan förenas med villkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hyresgästen fär ej utan
hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenhelen i dess helhet ulom i
fall som avses i 40 §.

39
§

Hyresgästen
fär ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess
helhet utom i fall som avses i andra stycket eller i 40 §.

Har
en bostadslägenhet upplåtits Ull en kommun, får kommunen upplåta lägenheten i
dess helhet i andra hand. Hyresvärden skall dock genast underrättas om
upplåtelsen.

Om
förbud för hyresvärden att i vissa fall medverka till att en bostadslägenhet
upplåts i andra hand finns bestämmelser i 6 § bostadsanvisningslagen
(1979:000).

opaginerad Kontrollera mot PDF

70!

Talan mot hyresnämnds
beslut i fråga som avses i 16 § andra styckel, 24 a §, 34, 36,49, 52, 55
eller 62 § föres genom besvär inom tre veckor frän den dag beslutet
meddelades.

Talan mot hyresnämnds
beslut i fråga som avses i 16 § andra stycket, 24 a §, 34, 34 a, 36, 49, 52, 55
eller 62 § föres genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Mot hyresnämnds beslut i fråga som avses i 35,40,45,56 eller 59 § fär talan ej
föras.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Förslag till

Lag
om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom
föreskrivs au 1,6,11,30 och 33 §§ bostadsrättslagen (1971:479) skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1§

Upplåtelse
av hus eller del av hus lill nyttjande mot vederiag utan begränsning till tiden
sker enligt bestämmelserna i denna lag.

Om upplåtelse
av vissa bostadslägenheter finns bestämmelser i bostadsanvisningslagen
(1979:000).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bostadsrätt
upplåtes skriftligen. I upplåtelsehandlingen skall anges parternas namn, den
lägenhet upplåtelsen avser samt de belopp varmed gmndavgift och årsavgift
skall utgä. Om särskild avgift för upplåtelse av bostadsrätt (upplåtelseavgift)
skall uttagas, skall även den anges.

6§

Bostadsrätt
upplåtes skriftligen, om inte annat,följer av bostadsanvisningslagen
(1979:000). I upplåtelsehandlingen skall anges parternas namn, den lägenhet
upplåtelsen avser samt de belopp varmed gmndavgifl och årsavgift skall ulgä.
Om särskild avgift för upplåtelse av bostadsrätt (upplåtelseavgift) skall uttagas,
skall även den anges.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 §

Den lill vilken
bostadsrätt över-gåu färej vägras inträde i föreningen, om han uppfyller de
villkor för medlemskap som föreskrives i stadgarna och föreningen skäligen kan
nöjas med honom som bostadsrättshavare. Den som förvärvat bostadsrätt vid
exekutiv försäljning eller vid ofientlig auktion enligt 10, 12 eller 37 § får
dock ej vägras medlemskap pä den gmnd att ersättning för bostadsrätten icke
beräknats enligt gmnder som anges i stadgama.

Den till vilken
bostadsrätt övergått fär ej vägras inlräde i föreningen, om han uppfyller de
villkor för medlemskap som föreskrives i stadgama och föreningen skäligen kan
nöjas med honom som bostadsrättshavare. En kommun som harförvärvat bostadsräu
till en bostadslägenhet får ej vägras medlemskap. Ej heller får den som
förvärval bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid offentlig auktion
enligt 10, 12 eller 37 § vägras medlemskap på den grund alt ersättning för
bostadsrätten icke beräknals enligt gmnder som anges i stadgarna.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 104

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Har
bostadsrätt övergått till bostadsrättshavarens make, fär inträde i föreningen
vägras maken endast om hinder möler på grund av bestämmelse i stadgarna atl
medlem skall tillhöra viss sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och
det skäligen kan fordras atl maken uppfyller villkoret. Vad som sagts nu äger
motsvarande tillämpning, om bostadsrätt till bostadslägenhet övergått till
bostadsrättshavaren närstående som varaktigl sammanbodde med honom.

I
fråga om andel i bostadsrätt äger första och andra styckena tillämpning endast
om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar. Vad som sagts nu gäller ej,
om annat bestämts i stadgarna.

30
§

Bostadsrättshavaren fär ej utan Bostadsrättshavaren fär ej utan

styrelsens samtycke i andra hand slyrelsens samiycke i andra hand

upplåta lägenheten i dess helhet till upplåta lägenheten i dess helhet till

annan än medlem utom i fall som annan än medlem utom i fal! som

avses i andra stycket. avses i andra eller tredje styckel.

Bostadsrättshavare,
som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet, fär
upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd
till upplåtelsen. Sädant tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har
beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen ej har befogad anledning aU
vägra samtycke. Tillstånd kan begränsas till viss tid och förenas med villkor.

Har
en kommun bostadsrätt till en bostadslägenhet, får kommunen upplåta lägenheten
i dess helhet i andra hand till annan än medlem. Styrelsen skall dock genast
underrättas om en sådan upplåtelse.

33
§ Nyttjanderätten till lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts
är förverkad och föreningen således berättigad att uppsäga bostadsrättshavaren
till avflyttning,

1.
om bostadsrättshavaren dröjer
med betalning av gmndavgift eller upplätelseavgift utöver två veckor eller den
längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det atl föreningen efter
förfallodagen anmanat honom att fullgöra sin betalningsskyldighet eller om
bostadsrättshavaren dröjer med betalning av årsavgift utöver två vardagar efter
förfallodagen,

2.
om bostadsrättshavaren utan
behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenhelen i andra hand,

3.
om lägenheten användes i strid
med 25 eller 31 §,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 105

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4.
om bostadsrättshavaren eller
den, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand, genom vårdslöshet är
vållande till att ohyra förekommer i lägenheten ellerom bostadsrättshavaren
genom underlåtenhet att utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om
förekomst av ohyra i lägenheten bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om
bostadsrättshavaren eller den, till vilken lägenheten upplåtils i andra hand,
åsidosätter något av vad som enligt 28 § skall iakttagas vid lägenhetens
begagnande eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger
bostadsrättshavare,

6. om i strid med 29 § tillträde till lägenheten
vägras och bostadsrättshavaren ej kan visa giltig ursäkt,

7. om bostadsrättshavaren åsidosätter skyldighet, som
gär ulöver hans åligganden enligl denna lag, och det måste anses vara av
synneriig vikt för föreningen att skyldighelen fullgöres; dock kan skyldighet
för bostadsrättshavaren att inneha anslällning i vissl företag eller liknande
skyldighet ej åberopas som gmnd för förverkande.

Nyttjanderätten
är icke förverkad, Nyttjanderätten är icke förverkad,

om det som ligger bostadsrättshava- om det som ligger bostadsrättshava

ren till last är av ringa betydelse. ren till last är av
ringa betydelse. Inte

heller är nyttjanderätten
till en bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet som avses i
första stycket 7 åsidosätts, om bostadsrättshavaren är en kommun och skyldigheten
inte kan fullgöras av en kommun. Uppsägning på grund av förhällande som avses
i första stycket 2,3 eller 5-7 fär ske endast om bostadsrättshavaren underiäter
atl på tillsägelse vidtaga rättelse utan dröjsmål.

Uppsäges
bostadsrättshavaren lill avflyttning, har föreningen rätt till ersättning för
skada.

Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1980.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 106

4
Förslag till

Lag om ändring i
lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder'
dels au nuvarande löd § skall betecknas 16e §, dels att rubriken närmast före
16 d § skall sättas närmasl före 16 e §, dels att 4, 22, 23 och 32 §§ skall ha
nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 16 d §,
och närmast före 16 d §

en
ny mbrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4 § 2

Hyresnämnd
som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift aU

1.
medla i hyres- eller
bostadsrältstvist,

2.
pröva tvist om
reparationsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket, skadestånd enligt 12
kap. 24a§, överiåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34-36 §§, upplåtelse av
lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, förlängning av hyresavtal eller
villkor för sådan föriängning enligl 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 kap.
55 § eller uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 §, allt jordabalken,

2
a. pröva tvist om hyresvillkor enligl 22-24 §§ hyresförhandlingslagen
(1978:304) eller om äterbetalningsskyldighet enligl 23 § samma lag,

3.
pröva tvist om hyresvillkor
enligl 7 § sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra
stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken eller av beslul
som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5.
vara skiljenämnd i hyres- eller
bostadsrältstvist,

5
a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligl
hyresförhandlingslagen,

6.
pröva frågor enligt
bostadssaneringslagen (1973:531) och bostads-förvaltningslagen (1977:792),

7.
pröva frägor enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m..

'
Lagen omlrycki 1974:1090. 2 Senaste lydelse 1978:306.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8.
pröva frågor enligt bostadsanvisningslagen (1979:000). Ärende upptages av den
hyresnämnd inom vars område fastighelen är belägen. Ärende som avses i 9,17
eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. upplages dock av
hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säte eller, i fråga om
handelsbolag, där förvallningen föres.

Ärende angående bostadsanvisning m. m.

16d§

Ansökan
i enfråga som avses i 4 § första stycket 8 skall vara skriftlig. Den skall
innehålla uppgift om det berörda huset och dess ägare samt sökandens yrkande
och grunderna för delta.

Bestämmelserna
i 8 § andra-femte styckena skall tillämpas ifråga om en sådan ansökan.

Förhandling
skall hållas inför nämnden, om det inte är uppenbart att någon förhandling inte
behövs. Om en part skall inställa sig personligen får nämnden förelägga vite.
Om sökanden har kallats men inte kommer till förhandlingen, avskrivs ärendet.
Att motparten uteblir hindrar inte au ärendet avgörs.

22 §

Beslul
av nämnd äger, sedan lid Beslul av nämnd äger, sedan lid

för
klander eller besvär ulgålt när för klander eller besvär ulgålt när

lalan
fär föras mot beslutet, talan fär föras mol beslutet,

rättskraft,
såvitt därigenom avgjorts rättskraft, såviit därigenom avgjorts

fråga
som avses i 1 § första stycket 2 fråga som avses i 1 § försia slycket 2

eller
4 8 första slycket 2,2 a, 3,5 a, 6 eller 4 § försiastycket 2,2a,3,5 a,6,

Wfer
7. Vad som sagts nu gäller dock 7 eller 8. Vad som sagts nu gäller

ej
beslut, varigenom ansökan om dock ej beslut, varigenom ansökan

reparationsföreläggande
enligt 12 om reparalionsföreläggande enligt

kap.
16 § andra stycket eller tillstånd 12 kap. 16 § andra stycket eller lill-

3
Senaste lydelse 1978:306.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

enligt
12 kap. 34-36 eller 40 § jordabalken eller 30 § andra slyckel
bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 §
jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2a §
bosladssaneringslagen (1973: 531) eller yrkande om räll till förhandlingsordning
enligl 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304) lämnals utan bifall.

Föreslagen lydelse

ständ
enligl 12 kap. 34-36 eller 40 § jordabalken eller 30 § andra slyckel
bostadsrätlslagen (1971:479)eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 §
jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2a §
bostadssaneringslagen (1973: 531) eller yrkande om räU lill förhandlingsordning
enligt 9§ hyres-förhandlingslagen (1978:304) lämnats utan bifall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
fullföljd av talan mot hyresnämnds beslut i ärende enligt 12 kap. jordabalken
eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ärende angående bostadsrätt,
bostadssanering eller särskild förvaltning eller i ärende enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. finns bestämmelser i 12 kap. 70
§ jordabalken, 31 § hyresförhandlingslagen, 76 § bostadsrättslagen (1971:479),
21 § bostadssaneringslagen (1973: 531), 34 § bostadsförvaltningslagen
(1977:792) samt 25 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.

Mot
hyresnämnds yttrande enligt Mot beslut av hyresnämnd fär lalan föras särskilt,
om nämnden

1.
avvisat ansökan som avses i 8,
11,14-16,16 a e/fer 16 c §,

2.
avskrivit ärende enligl 8-10,
15 a, 16,16 a eller 16 c §, dock ej när ärendet kan återupptagas.

3.
förordnat angående ersättning
för någons medverkan i ärendei,

4.
utdömt vite eller annan påföljd

23 §

Om
fullföljd av talan mot hyresnämnds beslut i ärende enligl 12 kap. jordabalken
eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ärende angående
bostadsrätt,bostadssanering eller särskild förvaltning eller i ärende enligt
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. eller enligt
bostadsanvisningslagen (1979:000) finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken,
31 § hyresförhandlingslagen, 76 § bostadsrättslagen (1971: 479), 21 §
bostadssaneringslagen (1973:531), 34 § bostadsförvaltningslagen (1977:792), 25
§ lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. samt 18 § bostadsanvisningslagen.
12 a § fär talan ej föras.

Mot
beslut av hyresnämnd fär lalan föras särskilt, om nämnden

1.
avvisat ansökan som avses i 8,
11,14-16,16 a, 16 c e//er 76 (/*,

2.
avskrivit ärende enligt 8-10,
15 a, 16,16 a, 16 celler 16 d§. dockej när ärendet kan åtempptagas,

3.
förordnal angående ersättning
för någons medverkan i ärendet,

4.
utdömt vite eller annan påföljd

opaginerad Kontrollera mot PDF

"
Senaste lydelse 1979:253.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskild talan föres
genom besvär hos bosladsdomslolen inom tre veckor från den dag beslutet
meddelades. Besvärshandlingen skall inges till domslolen.

32
§5

såsom lagakraftägande
dom. Har hyresnämnd med stöd av 31 § första stycket bostadsförvaltningslagen
förordnat att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första slycket nämnda
lag skall lända lill efterrättelse genast, fär även sådant beslut, om
bostadsdomstolen ej förordnat annat, verkställas såsom lagakraftägande dom.

för
underiåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i
förfarandet,

5.
utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller allmän rättshjälp.

Föres ej talan mot nämnds
beslut enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a § jordabalken, 22, 23, 26 eller 27
§ hyresförhandlingslagen (1978:304), 13 a § denna lag eller 13 eller 15 § eller
25 § första stycket bostads-förvaltningslagen (1977:792), fär beslutet
verkställas såsom lagakraftägande dom.

för
underiåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt slraff för förseelse i
förfarandet,

5.
utlåtit sig i annal fall än som avses i 3 i fräga som gäller allmän rättshjälp.

Föres ej talan mot nämnds
beslut enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a § jordabalken, 22, 23, 26 eller 27
§ hyresförhandlingslagen (1978:304), 13 a § denna lag eller 13 eller 15 § eller
25 § första stycket bostads-förvaltningslagen (1977:792) eller 12 eller 14 § bostadsanvisningslagen
(1979: 000). fär beslutet verkställas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag iräder i krafl den 1 januari 1980.

5
Senaste lydelse 1978:306.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom
föreskrivs att 28 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 §'

Nuvarande lydelse

Beslut av bostadsdomstolen
äger rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fräga som avses i 4 § 2, 2 a, 3, 5
a, 6 eller 7 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Vad som
sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om reparations-föreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34 eller 36 §
jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen
(1973:531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 9 §
hyresförhandlingslagen (1978:304) lämnats utan bifall.

Föreslagen lydelse

Beslut
av bostadsdomstolen äger rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fräga som avses
i 4 § 2,2 a, 3,5 a, 6,7 eller 8 lagen (1973:188) om an-ende-nämnder och
hyresnämnder. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om
reparationsföreläggande enligl 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd
enligt 12 kap. 34, 34 a eller 36 § jordabalken eller ansökan om förbud eller
medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande
om räu till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304)
lämnats utan bifall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I januari 1980.

1
Senaste lydelse 1978:307.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 111

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanlräde 1979-11-19

Närvarande:
justitierådet Holmberg, regeringsrådet Hellner, justitierådet Persson, justitierådet
Vängby.

Enligt
lagrådet den 6 augusti 1979 tillhandakommet utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 31 maj 1979 har regeringen pä hemställan av statsrådet
Friggebo beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

bostadsanvisningslag,

lag
om ändring i jordabalken,

lag
om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

lag
om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren Kerstin Kåks.

Förslagen
föranleder följande yttranden inom lagrådet.

Lagrådet:

Det
framlagda förslagel till bostadsanvisningslag syftar till att ge kommunema
större möjligheter än för närvarande alt till fullgörande av vad deras ansvar
för bostadsförsörjningen kräver verka för att befolkningssammansättningen i
bostadsområdena blir sä allsidig som möjligt. Lagen skall komplettera de
möjligheter kommunerna nu har att förmedla upplåtelser av bostadslägenheter.

Lagrådet
kan inte bedöma huruvida den föreslagna lagen i nämnvärd mån kommer att
medverka till att det uppställda mälet nås. Mot den valda metoden alt tillskapa
en särskild lag vari kommunemas befogenheter att ingripa med förmedling direkt
anges har lagrådet emellertid ingen erinran.

Lagstiftningen
innebär en begränsning av avtalsfriheten på förevarande område och medför att
upplåtelser av hyresrätt och bostadsrätt underkaslas ökad reglering. Vissa
lösningar i de framlagda förslagen kan diskuteras från principiell ulgångspunkt.
Sålunda utgör en kommuns absoluta rätt till upplåtelse av bostadsrätt och
medlemskap i bostadsrättsförening ett avsteg från de gmnder på vilka
bostadsrättslagen bygger. De synpunkter som nu anförts föranleder emellertid
inte att lagrådet finner hinder föreligga mot att de framlagda förslagen godlages.

Lagrådet
föreslår likväl en i några avseenden förenklad reglering av förfarandet vid
upplåtelse av lägenhet inom bostadsanvisningsområde, i syfte

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 112

bland
annat atl begränsa avstegen från vad som eljesl gäller vid slutande av avlal.
Även i vissa andra avseenden föreslår lagrådet jämkningar av förslagen.

Förslaget
till bostadsanvisningslag

I
och 2 §§

Holmberg,
Persson och Vängby:

Såsom
föredragande statsrådet framhållit i remissen är det viktigi att kommunens
beslut om bostadsanvisningsområde är väl förankrat i den lokala politiska
debatten och atl frägan behandlas i sädan ordning att de som berörs av besluten
fär möjlighet till insyn och påverkan av beslutsprocessen. Delta talar för alt
uppgiften att fatta beslut om bostadsanvisningsområde snarare skulle läggas på
kommunfullmäktige än säsom enligt förslaget pä kommunstyrelsen. En sädan
ordning skulle också bältre överensstämma med grunderna för den kommunala organisalionen
och befogenhetsfördelningen.

Den
lösning som det remitterade förslaget innehåller har valts med beaktande av
rättssäkerhetssynpunkter. Det har befunnits påkallal att beslut om bostadsanvisningsområde
skall kunna överprövas efter förvaltningsbesvär, varigenom det blir möjligt atl
fä till sländ en avvägning mellan kommunens och berörda enskildas intressen. En
sådan avvägning nås inte om överklagande skall ske genom kommunalbesvär, som är
den enda besvärsform som kan komma i fråga beträffande ett beslut av kommunfullmäktige.
När det gäller beslut av det slag som här är i fräga torde visseriigen
kontrollen över kommunens handlande inte bli avsevärt mycket effektivare genom
att förvaltningsbesvär kan anlitas än om talan endasi kan föras efter
kommunalbesvär. De fördelar frän rättssäkerhetssynpunkt som härigenom likväl vinnes
gör all den ordning det remitterade förslagel upptar, trots de invändningar som
kan resas från principiell synpunkt, bör godtas.

Etl
beslut av kommunslyrelsen om bostadsanvisningsområde kan inte tillämpas i
praktiken utan att del flnns en organisation och medel för tillämpningen. I
vart fall mäsle finnas en bosladsförmedling, oavsett vilket kommunalt organ som
handhar den, för att anvisa bostadssökande. Kommunfullmäktige kan genom sina beslul
styra säväl organisationen som medelstilldelningen. Det fär därför betraktas
som uteslutet att kommunstyrelsen beslutar om bostadsanvisningsområde utan att
del finns politisk förankring för ätgärden i fullmäktige. 1 samband med atl
kommunfullmäktige fattar beslut om organisation och medel kan fullmäktige
också ta ställning till mål och inriklning för verksamheten, och den önskade offentliga
debatten kan på så sätt komma till stånd.

När
det gäller frågan vilket eller vilka organ som skall handha tillämpningen av
lagen sedan ett beslut om bostadsanvisningsområde har vunnit

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 113

laga
kraft bör det lämnas åt kommunerna att fritt bestämma inom den ram som kommunallagen
ger. Härvid synes det lämpligl att ge lagen en sådan utformning att kommunerna
får möjlighet atl lägga avgöranden av olika räckvidd för kommunen på skilda
organ. Det kan exempelvis befinnas rationellt från samordningssynpunkt eller
nödvändigt för hushållningen med de kommunala resurserna att fastighetsnämnden fär
besluta huruvida kommunen skall själv inträda som hyresgäst eller bostadsrättshavare
i enskilda anvisningsfall medan någol mera socialt i nrikiat organ får handha
de uppgiftersom hänför sig till bosladsförmedling i mera traditionell bemärkelse.

Från
systematisk synpunkt bör de regler som behövs i kompetens- och
organisationsfrågor finnas samlade i en paragraf, lämpligen 2 §. När det i
lagens fortsättning föreskrivs att åtgärd skall vidtagas eller beslut fattas på
kommunens sida behöver då inte särskilt anges vilket kommunall organ som avses
utan det blir tillfyllest all endast ange kommunen.

Iförslagets
1 § stadgas att, om inte annal beslutas med stöd av 2 §,samtliga bostadslägenheter
inom bostadsanvisningsområde skall omfattas av lagen. Vad här utsägs framstår i
någon mån som missvisande. Av vad som föreslås i andra stycket av 6 § framgår
nämligen, att lagens centrala bestämmelser om förbud alt upplåta eller överiåta
lägenheter inte skall gälla i fråga om ålskilliga lägenheler inom bostadsanvisningsområdet.

Den
avfattning 1 § erhållit medför att bestämmelserna i 3-5 §§ har avseende på
sådana lägenheter som nämns i 6 § andra slyckel. När del gäller lägenheter som
avses i punkterna 1 och 2 i nämnda stycke synes anledning knappast finnas att
de skall dras in i förfarandel vid bildande av bostadsanvisningsområde. Dessa
lägenheter bör lämpligen lämnas helt utanför lagens tillämpningsområde.
Stadgande härom bör upptagas i 1 §.

Godtages
vad nu föreslagits bör i 1 § upptagas även den i förslagets 2 § intagna
bestämmelsen angående begränsning av lagens tillämplighet till att gälla endast
bostadslägenheter av visst slag.

I
enlighet med vad nu anförts föresläs att 1 § ges det innehållet, i ett första
stycke, att om det behövs för bostadsförsörjningen inom en kommun eller inom
ett område i vilkel kommunen ingär och som kan anses utgöra en enhet i
bostadsförsörjningshänseende, får ell eller flera bostadsområden i kommunen förklaras
vara bostadsanvisningsområde, samt, i ett andra stycke, att inom bostadsanvisningsområde
är denna lag lillämplig på samUiga bostadslägenheter, såvida ej fråga är om
lägenhet, som utgör en del av husägarens egen bostad, eller lägenhet i ett enfamiljshus,
som inte är avsett att upplåtas varaktigl, eller i ett tvåfamiljshus eller
beslutats att i övrigt endast lägenheter av vissl slag inom området skall
omfattas av lagen. 12 § bör stadgas, att beslut i fråga om bostadsanvisningsområde
skall fattas av kommunstyrelsen och att beslut i andra frägor om
bostadsanvisning enligt denna lag skall fattas av den nämnd kommunfullmäktige beslämmer.

8 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 72

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 114

Hellner:

Den
föreslagna lagstiftningens inpassning i rättssystemet påkallar frän
förvaltningssynpunkt uppmärksamhel särskill i tvä hänseenden, nämligen dels hur
anvisningssystemet skall förhälla sig till de förvaltningsuppgifter som
kommunerna redan har inom bostadsförsörjningen, dels hur beslutsbefogenheterna
i anvisningssystemet skall fördelas för att ansluta till organisationen av
kommunal förvaltning i övrigl.

Bostadsförmedling
åt allmänheten är en uppgift som faller inom den kommunala kompetensen enligl 1
kap. 4 § kommunallagen. Kommunerna kan därför bedriva bostadsförmedling som en
frivillig, av staten oreglerad verksamhel efter normer och i former som varje
kommun kan fritt bestämma inom kommunallagens ram. Om det emellertid behövs för
bostadsförsörjningens främjande inom kommunen eller inom område, som kan anses
Ulgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende och vari kommunen ingär, är
kommunen enligt 4 § lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande m. m. skyldig att anordna bostadsförmedling. Sådan obligalorisk
bostadsförmedling är då en av staten specialreglerad kommunal verksamhet, låt
vara att de slatliga reglerna är fä. Om en kommun inle fullgör sin skyldighet
all anordna bostadsförmedling som behövs för bostadsförsörjningens främjande
kan regeringen ingripa med ett åläggande för kommunen att iaktta skyldigheten.

I de
hänseenden där statliga regler saknas för den obligaloriska förmedlingen,
exempelvis i fråga om grunderna för verksamheten eller i fråga om kommunernas
organisation av denna, får kommunerna själva beslämma pä samma sätt som när de
bedriver bostadsförmedlingen som ell frivilligt åtagande. Olika organisatoriska
lösningar förekommer. I vissa fall har kommunfullmäktige beslutat utse en
särskild nämnd eller slyrelse för att handha verksamhelen, i andra fall har
verksamheten inordnats under någon redan befintlig kommunal förvaltning,
exempelvis lagts under fastighets-nämndens ansvarsområde.

Den
nu aktuella lagsliftningen avser att tillhandahälla kommunerna ett medel atl
bereda de av kommunen utsedda bostadssökandena bostad i fall, då husägarna
annars skulle ha upplåtit bostaden ät nägon annan. En förutsättning för att en
kommun skall kunna göra bruk av delta instrument är enligt det remitterade
förslaget att det behövs för bostadsförsörjningen inom kommunen eller område
som kan anses som en enhel i bostadsförsörjningshänseende. Denna fömtsättning
är praktiskt sett densamma som angivits som förutsättning i 4 §
bostadsförsörjningslagen för att en kommun skall vara skyldig alt anordna
bostadsförmedling.

Man
kan inte gärna tänka sig att bostadsförsörjningsläget i en kommun skulle
påkalla en möjlighet att mot husägarnas vilja åstadkomma vissa bostadsuppläielser,
om själva förmedlingen av bostäder inte behövs för bostadsförsörjningens
främjande, dvs. inte är en obligatorisk kommunal verksamhet utan är en
frivilligt anordnad service. En grundläggande

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 115

förutsättning
för alt de föreslagna ingreppen i avtalsfriheten skall få ske bör därför vara
att skyldighet inträtt för kommunen enligt bostadsförsörjningslagen atl
anordna bostadsförmedling. Först när denna skyldighet föreligger bör frågan
kunna aktualiseras om kommunen behöver ha tillgäng lill ett anvisningssystem
med ivångsinslag för att kunna fullgöra sin bostadsförmedling.

Beslut
om anordnande av bostadsförmedling enligt 4 § bostadsförsörjningslagen fattas
av kommunens beslulande organ, fullmäktige, som i anslutning till sådant beslut
måste lägga fast behövliga riktlinjer för verksamhelen, fastställa organisationen
för dess handhavande och anvisa medel för verksamhetens finansiering. Det
remitterade förslaget anger kommunstyrelsen som den kommunala myndighet som har
att besluta om att kommunen skall göra bruk av möjligheten att tillhandahålla
bostadssökande bostad även om husägaren motsätter sig upplåtelsen. Lagförslagel
förutsätter inte atl kommunfullmäktige beslutat om att kommunen överhuvudtaget
skall anordna bosladsförmedling, än mindre faslslällt riktlinjer för
verksamheten, beslutat om organisationen och anvisat erforderiiga medel. En
ordning där kommunstyrelsen, som är ett förvaltande och verkställande organ,
tilläggs befogenhet att träffa ett avgörande som rör mål och inriklning för
kommunens verksamhet och etablerar konkurrens om kommunens resurser, strider
mot gmnderna för den kommunala organisationen och befogenhetsfördelningen. En
förutsättning för att kommunslyrelsen skall fä besluta om tillämpning av bostadsanvisningslagen
bör därför vara att kommunens beslutande organ, fullmäktige, beslutat att
kommunen skall anordna bostadsförmedling. Så blir alllid fallet om
anvisningslagen kan komma i tillämpning försl om skyldighel inlrätl för
kommunen alt anordna bostadsförmedling.

Anpassningen
av det föreslagna anvisningssyslemet såväl till kommunens nuvarande uppgifter i
fråga om bostadsförmedling som till den kommunala organisalionen och befogenhelsfördelningen
kan lagtekniskt åsladkommas genom att det i I § anges som en fömtsättning för
lagens tillämpning att dess anvisningssystem behövs för bostadsförmedling som
kommunen bedriver till fullgörande av sin skyldighet enligt 4 §
bostadsförsörjningslagen. Bedriver kommunen ingen bostadsförmedling blir dä
tillämpning av bostadsanvisningslagen utesluten, och bedriver kommunen
bostadsförmedling, men behövs inte denna för bostadsförsörjningens främjande
utan är alt anse som en frivillig service kan bostadsanvisningslagen inte
heller komma till användning. Är ä andra sidan kommunen skyldig att anordna
bostadsförmedling är det enligt vanliga regler fullmäktige som har att besluta
om att denna skyldighet skall fullgöras och hur det skall ske, varefter det fär
ankomma på kommunstyrelsen att pröva om bosladsförmedlingen kan lösa sina
uppgifter ulan att ha tillgång till bostadsanvisningslagens särskilda instmment
eller ej. Finner styrelsen att dessa instrument behövs kan den besluta om bostadsanvisningsområde.
Vid besvär över styrelsens beslut

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 116

kommer
den slulliga prövningen all ligga hos regeringen, som ocksä är den instans
vilken i bostadsförsörjningslagen tillagts befojgenhet all ålägga kommun alt
anordna bostadsförmedling.

I fräga
om ulformningen av etl andra stycke i 1 § har jag ingen annan mening än
lagrådets övriga ledamöter.

Av
vad som anförts i det föregående framgår att någon invändning inte kan riktas
mot atl beslut om bostadsanvisningsområde fattas av kommunstyrelsen, när
fullmäktige väl träffat det grundläggande avgörandet om att kommunen skall
anordna bostadsförmedling. Det skulle visseriigen i och för sig kunna övervägas
alt - i enlighet med tanken all kommunema skall ha största möjliga frihet atl
själva besluta om formerna för sin verksamhet -lämna öppet vilkel förvallande
och verkställande organ i kommunen som befogenheten skall tillkomma. I detta
fall är det emellertid fräga om en kommunal verksamhet med sådana
återverkningar pä enskildas rällsförhällanden att skäl finns alt i
specialregleringen utse det organ som skall handha avgörandet huruvida bostadsanvisningslagen
skall komma till användning i kommunen eller ej. Att därvid välja kommunens
främsta förvaltande och verkställande organ synes välgrundat. 1 övrigt ansluter
jag mig till vad lagrådets övriga ledamöler anfört angående 2 §.

Gemensam
kommunal bostadsförmedling inom område som omfattar flera kommuner kan
ombesörjas av kommunalförbund, vare sig bostadsförmedlingen är obligalorisk
eller frivillig. Är den obligatorisk och har den anordnats efter åläggande av
regeringen för kommunen att fullgöra sin skyldighet enligl 4 § bosladsförsörjningslagen
skall de deltagande kommunerna handha förmedlingen i kommunalförbund. Handhar
kommunalförbund angelägenhet som det enligt särskild författning åligger
kommun att vårda gäller författningens bestämmelser om kommun i stället förbundet
enligt 2 § lagen (1957:281) om kommunalförbund.

Om i
enlighet med vad som förordals i det föregående bostadsanvisningslagen skall
kunna komma till användning endast när kommunen är skyldig alt anordna
bostadsförmedling kommer, i fall då förmedlingen lagts på ett kommunalförbund,
lagens bestämmelser om kommun att utan vidare vara lillämpliga pä
kommunalförbundet enligt 2 § kommunalförbundslagen. Kommunstyrelsens befogenheler
att besluta i frågor om bostadsanvisningsområde tillkommer följaktligen då
förbundsstyrelsen, och kommunfullmäktiges uppgift att utse organ för handhavandet
av olika frägor i de särskilda anvisningsärendena åvilar förbundsfullmäktige.

Förvaltningsuppgift
som ligger pä kommunalförbund faller uianför förbundsmedlemmarnas kompetens. Nägon
konkurrens mellan kommunalförbund och kommun behöver därför inte befaras, när
bostadsförmedlingen i ett omräde i sin helhel överförts på ett kommunalförbund.
Men om förmedling inom förbundels verksamhetsområde till viss del ligger kvar hos
medlemskommunerna - nägot som kan tänkas som en frivilligt vald lösning av
organisationen, när nägol regeringsäläggande inte föregått anordnandet av

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 117

den
gemensamma bostadsförmedlingen - måste en samordning ske sä att inte bäde
förbundsstyrelsen och kommunstyrelserna i medlemskommunerna förklarar samma omräde
för bostadsanvisningsområde. Att genom en särskild lagbestämmelse säkra en
sådan samordning synes emellertid inte nödvändigt.

3§
Lagrådet:

Enligt
första stycket av 3 § i det remitterade förslaget skall, innan kommunslyrelsen
avgör ett ärende om bostadsanvisningsområde, de husägare och
hyresgästorganisationer som kan beröras av delta lämnas tillfälle att ytlra
sig. En motsvarande bestämmelse finns i 15 § förvaltningslagen, som föreskriver
att ärende ej fär avgöras innan klagande, sökande eller annan part underrättats
om det som tillförts ärendet av annan än honom själv och tillfälle beretts
honom att ytlra sig över det. Förslaget har ulformals i syfte att under
beredningen av fräga om bostadsanvisningsområde en mera allmän debatt i frägan
skall komma lill ständ. Detta kan motivera alt en särskild bestämmelse om
kommunikation under beredningen upptas i den föreslagna lagen. Som följer av 1
§ andra styckel förvaltningslagen ersätter en sådan bestämmelse vad som i
motsvarande hänseende föreskrivs i nämnda lag. Därvid bör emellertid hithörande
frägor regleras fullständigt i den föreslagna lagen.

I 15
§ förvaltningslagen föreskrivs alt underrällelse som avses där fär ske genom
delgivning. Detta bör gälla också vid tillämpning av den nu föreslagna
bestämmelsen. Delgivning bör med tillämpning av 16 § delgivningslagen kunna ske
genom kungörelse. Genom sådan kungörelse kan antas atl ocksä övriga inlresserade
fär kännedom om frägan och den åsyftade allmänna debatten sälunda främjas.

Av
de i 15 § första slycket förvaltningslagen uppiagna undantagen frän skyldighelen
alt underrätta part om underlaget för avgörandet och att bereda honom tillfälle
all ytlra sig bör i den föreslagna lagen upptas motsvarighel till bestämmelsen
att ärendet fär avgöras utan sådan kommunikation, om åtgärderna är uppenbart
obehövliga. Av specialmotiveringen till 2 § i den föreslagna lagen framgår, all
ärenden om bostadsanvisningsområde kan väckas av enskilda, bl. a. husägare. När
del exempelvis gäller framställning som gjorts av enskild husägare om
upphävande av redan inrättat bostadsanvisningsområde, lorde det ej sällan
framstå som uppenbart att framställningen inie kan vinna bifall. Det kan då
inte begäras att kommunen skall sälta i gång det omfattande
beredningsförfarande som följer av förevarande bestämmelse. Framställningen bör
omedelbart kunna avslås. I andra fall kan en underrällelse före beslutel
framstå som överflödig, t. ex. om det gäller att underrätta enskilda husägare
när fräga är om ändring av elt tidigare beslut om bostadsanvisningsområde och
del nya beslutet innebär att området inte vidare skall omfalla deras hus. Det lorde
dä vara tillräckligl att de underrättas

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 118

om
beslutet och dess lagakraftvinnande, så att de därigenom fär kännedom om atl de
inle vidare behöver lämna meddelande till kommunen om lediga lägenheter.

Första
stycket bör därför, med viss ytteriigare redaktionell jämkning, kunna innehålla
att innan kommunstyrelsen avgör ett ärende om bostadsanvisningsområde, skall
de husägare och hyresgästorganisationer som kan beröras av beslutet lämnas
tillfälle att yttra sig, om det ej är uppenbart obehövligt, och atl detta fär
ske genom delgivning.

Specialmotiveringen
synes ge vid handen, all med hyresgästorganisation i det remitterade förslaget
åsyftas - utom föreningar som är anslutna till Hyresgästernas riksförbund och
inom vars verksamhelsområde finns lägenheter som kan bli berörda - annan
organisation som har förhandlingsordning för berörda lägenheler. Vilka
hyresgästorganisationer som avses i den föreslagna lagen har betydelse främst
när del gäller fullfoljdsrälten. Om meningen är atl göra en begränsning till organisationer
som har förhandlingsordning, måste denna begränsning komma till uttryck i
lagtexten, förslagsvis efter mönster av 1 § tredje stycket
bostadssaneringslagen.

4§
Lagrådet:

Innebörden
av det föreslagna stadgandet i andra stycket lorde vara alt delgivning genom
kungörelse fär ske även dä de förutsättningar som anges i 15 och 16 §§
delgivningslagen inte är uppfyllda. Detta torde böra komma till uttryck i
lagtexten genom att i första meningen lillägges "även i annal fall än som
sägs i 15 och 16 §§ nämnda lag".

När
delgivning sker genom kungörelse med tillämpning av den föreslagna bestämmelsen
skall meddelande om beslutet sändas med posten till husägarna. Lagtexten torde
böra förtydligas så alt det klart framgår all meddelande skall sändas till var
och en av husägarna.

5§
Lagrådet:

Enligt
det föreslagna stadgandet skall alla husägare som berörs av beslutet
underrättas, när beslutet har vunnit laga krafl. Det framgår ej klarl vad
underrättelsen skall avse. Enligt lagrådets mening torde underrättelsen böra
avse såväl beslutet - vilket slutligen kan ha annat innehåll än det av
kommunstyrelsen fattade - som besked om att det har vunnit laga kraft. Delgivningen,
som det bör ankomma på kommunslyrelsen att svara för, skall ske enligt
delgivningslagen. Tillämpning av 16 § delgivningslagen synes i detta fall
knappast kunna komma i fråga.

Delgivningen
av underrättelsen har till följd alt förbud att förfoga över

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 119

lägenheten
m. m. i annan ordning än lagen föreskriver gäller för husägaren. Enligt
lagrådets mening är det lämpligt all husägaren, i samband med underrättelsen om
beslutet, fär besked härom.

I enlighel
med vad nu anförts kan stadgandet ges del innehållet, i en första punkt, all
när elt beslut i fråga om bostadsanvisningsområde har vunnit laga kraft skall
genom kommunens försorg underrättelse om beslutet och om att det har vunnil
laga kraft delges de husägare som berörs av beslutel, samt, i en andra punkt,
att i samband därmed husägaren skall erhålla besked om de inskränkningar i
rätten att upplåta hyresrätt eller bostadsrätt eller medverka till överiåtelse
eller upplåtelse av hyresrätt som gäller enligt lagen. Som en tredje punkt
upptas att även de berörda hyresgästorganisationerna skall underrättas om
beslutet och om att det har vunnit laga krafl.

6-14
§§ Lagrådet:

Sedan
ett bostadsanvisningsområde slutgiltigt bildats och de berörda husägarna delgetts
besked härom inträder enligt 6 § i det remitterade förslaget som primär
rättsverkan av beslutet ett förbud för husägarna att upplåla lägenheter, som
omfattas av beslutet, i annan ordning än som föreskrivs i den föreslagna lagen.
Vad denna ordning innebär framgår främsl av 7-10 §§. Föreskrifierna i dessa
paragrafer bildar ett formbundet system av skriftliga underrättelser mellan
husägare och den kommunala nämnd som svarar för anvisningsverksamheten.
Husägaren skall sålunda underrätta nämnden om att en lägenhet är ledig för
upplåtelse och skall därvid lämna uppgifter om lägenheten och om villkoren för
upplåtelsen. Vill nämnden anvisa en bostadssökande skall nämnden i sin lur
underrätta husägaren och lämna erforderliga uppgifterom bostadssökanden jämle
en förklaring från denne att han godtar de av husägaren angivna villkoren.
Husägaren skall svara humvida han godtar den föreslagna bostadssökanden eller
inte. Nämnden kan också kräva alt lägenheten skall upplåtas till kommunen och
detta anspråk kan husägaren inte motsätta sig. Om husägaren godtagit en anvisad
bostadssökande eller om nämnden begärt att lägenheten skall upplåtas till
kommunen, skall avtal om upplåtelse därmed anses ha skett. Därvid krävs
emellertid inte att det besked som konstituerar upplåtelsen kommit motparten
tillhanda. Del räcker enligt 10 § i förslaget med atl beskedet avsänts i
rekommenderat brev.

För
atl en illojal husägare inte skall kunna omintetgöra en upplåtelse genom att
fördröja förfarandet eller uppställa oacceplabla villkor föreslås i 12 § regler
som innebär att hyresnämnden skall kunna flytta fram upplåtel-selidpunkien samt
sänka hyran eller eljest ändra hyresvillkor. Husägaren å sin sida bereds ett
skydd mot föriuster pä gmnd av förseningar genom atl han enligt 14 §
tillförsäkras viss rätt till skadestånd av kommunen.

Mot
den föreslagna ordningen kan kritik riktas pä vissa väsentliga punkter.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 120

Del
är oklart vad en avvikelse frän del reglerade förfarandet fär för konsekvenser.
Varje avvikelse av någon betydelse synes formellt sett vara ett åsidosättande
av lagen, eftersom den grundläggande rättsverkan av etl beslut om bostadsanvisningsområde
är att upplåtelse inte fär ske "i annan ordning" än den föreskrivna. Förslagel
att ett upplålelseavial skulle komma till stånd redan genom avsändande av ett acceplerande
besked är oförenligt med allmänna avtalsrättsliga principer. Detta kan ocksä
medföra ekonomiska risker inte minst för den enskilde bostadssökanden.

Enligt
lagrådets mening bör syftel med den föreslagna lagen kunna näs med en lagtekniskt
enklare lösning ulan att man behöver ändra på de grundläggande principer som
utgör hörnpelarna i förslaget, nämligen att husägaren inte får fritt förfoga
över en ledig lägenhet, förrän det blivit klart atl kommunen inte önskar anvisa
någon bostadssökande eller fä lägenheten upplåten lill sig, all husägaren skall
kunna vägra att godta en anvisad bostadssökande men vara skyldig all uppläta
till kommunen, att viss kontroll av upplätelsevillkoren skall kunna ulövas av
hyresnämnden och att husägaren skall hällas skadeslös om ulan hans förskyllan
upplåtelse fördröjs på grund av anvisningsförfarandet. Genom att utnyttja de
incitament lill en snar lösning av upplåtelsefrågan som ligger inbyggda i dessa
principer bör man kunna åstadkomma elt i och för sig effektivi förfarande utan
någon tyngande "pappersexercis". En tänkbar modell från dessa
utgångspunkter är följande.

1
6 § fastsläs i försia slycket som den grundläggande rättsverkan av ett lagakraftvunnet
beslut om bostadsanvisningsområde att husägaren, när han delgetts underrättelse
om beslutet, inte får upplåta en lägenhel, som omfattas av beslutet, med
hyresrätt eller bostadsrätt till någon annan än bostadssökande, som kommunen
anvisar, eller kommunen. Stycket bör också innehålla de i del remitterade
förslaget intagna förbuden mot medverkan till vissa överiåtelser och
upplåtelser med vissa modifikationer som anges i det följande. I andra stycket intas,
förutom undantagen beträffande vissa slag av upplåtelser, en regel om att
upplåtelse- och medverkansförbuden inte gäller sedan kommunen underrättat husägaren
om att kommunen inte önskar anvisa någon bostadssökande eller fä lägenheten
upplåten till sig. Detta betyder att husägaren efter att ha fält en sädan
underrättelse kan fritt förfoga över lägenheten. Någon anledning att föreskriva
viss form för underrättelsen finns inle. Upplåtelseförbudet och den härtill
kopplade straffbestämmelsen medför att det ligger i husägarens intresse att
bevaka att kommunen lämnar besked. 1 samma riktning verkar det förhållandet att
- säsom nedan närmare berörs - möjligheterna till skadestånd för husägaren är
beroende av att han inte själv fördröjer förfarandet. Risken för förhalning
från kommunens sida mäste bedömas som liten, eftersom hela
anvisningsförfarandet fär fömtsättas ha tillkommit i kommunens intresse för att
råda bot pä akuta bosladsan-skaffningssvårigheter. Kommunen har dessutom den
press på sig som ligger i den föreslagna skadeståndsskyldigheten. Vad som sagts
nu om partemas

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 121

intresse
av att åstadkomma en snabb lösning har naturligtvis tillämpning på alla moment
i förfarandet fram lill dess en uppgörelse föreligger eller skall anses ha
kommit lill stånd.

För atl
kommunen skall fä besked om aktuella lägenhetsupplätelser krävs en
underrättelse från husägaren av det slag som avses i 7 § i det remitterade
förslaget. Eftersom denna underrättelse är av grundläggande betydelse för det
fortsatta förfarandet bör skriftlig form krävas. Det kan antas att standardiserade
formulär för dessa underrättelser kommer att ställas till husägarnas
Förfogande.

I
praktiken torde förfarandet, sedan kommunen fått besked om att en lägenhet är
ledig, bli det att kommunen anvisar husägaren en eller flera bostadssökande som
kommunen önskar få placerade. Det kan säkeriigen förutsättas att kommunen i
regel inte själv träder in som hyresgäst eller bostadsrättshavare förrän man
misslyckats med att placera de enskilda bostadssökandena. Husägarens skyldighet
atl upplåta lill kommunen -vilken föreligger oavsett om kommunen först anvisat
en bostadssökande eller direkt kräver att få lägenheten upplåten till sig- bör
komma till uttryck i 8 §. 1 och för sig skulle paragrafen inte behöva innehålla
mera för att det molsättningsvis skulle framgå atl husägaren inte har någon upplålelseskyl-d
ighet när det gäller en anvisad bosiadssökande. Med hänsyn till avfattningen
av 6 § och till den betydelse man i det remitterade förslagel tillmätt
husägarens obundenhet gentemot den som anvisats, synes det lämpligt all avfatta
8 § så att därav kan utläsas att husägaren har full frihet alt vägra godta en bosiadssökande.

Den
nu föreslagna ordningen innebär alltså att, när det gäller en anvisad
bostadssökande, husägaren kan på vanligl sätt förhandla och teckna avlal med
denne. Kommunen har, bl. a. mol bakgrund av den föreslagna skadeståndsregeln,
ett intresse av att sådana förhandlingar inte drar ut på tiden. Detta kan antas
i många fall leda lill att kommunen biträder den bostadssökande eller föredrar
att med stöd av fullmakt från den bostadssökande förhandla för dennes räkning.
Incitamenten lill elt sådant engagemang från kommunens sida - något som enbart lorde
vara till fördel för alla inblandade intressenter - är starkare i det nu
föreslagna systemet med fria förhandlingar mellan parterna än i det remitterade
förslagets mera formaliserade system.

Även
när kommunen begär att få lägenheten upplåten till sig - utan föregående
anvisning eller sedan en anvisning skell men inle lett till uppgörelse - kan
det antas att villkoren för upplåtelsen i regel kommer att bestämmas genom
överenskommelse. För de fall då sä inte sker mäste, liksom enligt det
remitterade förslaget, regler finnas som fastslår från vilken tidpunkt och på
vilka villkor den upplåtelse som kommunen krävt skall anses ha skett. Dessa
regler kan lämpligen tas in i ett andra stycke av 8 §. Där bör föreskrivas alt
upplåtelsen skall anses ha sketl vid den tidpunkt, då kommunens begäran om att lägenhelen
skall upplåtas lill kommunen

9 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 72

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 122

kommil
husägaren lill banda, saml på de villkor som angetts i meddelandet enligt 7 §.
Här föreligger en avvikelse frän del remillerade förslagel, vilket innebär atl
redan avsändandet av kommunens krav skulle konstituera en upplåtelse. Uttrycket
"kommil till hända" har valls för all få överensstämmelse med
avtalslagens terminologi (se 2 och 7 §§ avtalslagen). Att ett meddelande kommit
någon lill hända innebär alt meddelandet kommil fram till adressaten på sådant sätl
atl han är i tillfälle att omedelbart ta del av del (se prop 1975:102 s. 203).

Även med den ordning som
nu föreslås behövs en motsvarighet lill 12 § i del remitterade förslaget.
Stadgandet - här som 9 § - bör avse det fallet att kommunen själv trätt in som
part saml, i brist pä överenskommelse, upplåtelse skall anses ha sketl vid den
i den nu föreslagna 8 § angivna tidpunkten och på de villkor som husägaren angett
i sitt meddelande enligl

7 §.
1 konsekvens med den ordning som här föreslagits kommer stadgandet

inte att gälla upplåtelser lill enskilda. Hyresnämnden skall på kommunens

ansökan kunna bestämma en senare upplåtelsetidpunkt och, i hyresfallen,

jämka andra villkor för upplåtelsen, främst naturiigtvis hyresbeloppet. Det

lorde kunna förutsättas att bestämmelsen fär sin främsta betydelse därige

nom atl blotta vetskapen om den verkar avhållande pä oskäliga hyresvill

kor.

Nägon
motsvarighet till 13 § i det remitterade förslaget behövs knappast med den nu
föreslagna ordningen. I de fall bostadsrätt upplåts lill en anvisad bostadssökande
blir bostadsrättslagens nuvarande regler lillämpliga. När bostadsrätt skall
anses ha upplåtits till kommunen enligt den nu föreslagna

8 §
torde kommunen knappast ha något behov av att ivångsvis fä en

upplåtelsehandling.

Såsom i det föregående
påpekats innebär skadeståndsregeln i 14 § i det remillerade förslaget ett viktigi
incitament för kommunen atl undvika en förhalning av anvisningsförfarandet.
Skadeståndsregeln behövs därför -kanske med än större fog - i del nu föreslagna
förenklade systemet. Stadgandet behöver dock kompletteras så atl därav framgår
dels alt endast dröjsmål som orsakas av det särskilda förfarandet skall beaktas
och dels all husägaren mäste ha gjort vad som skäligen kan krävas av honom för
att undviKa dröjsmål. I kravet pä husägaren ligger både att han skall undvika förhalning
när det gäller förfarandet enligt bostadsanvisningslagen och att han, när han
fritt fär förfoga över lägenheten, skall lägga ned så stora ansträngningar som
normalt görs när en husägare vill ha en ledig lägenhet upplåten.

Utöver
vad nu sagts fär lagrådet beträffande 6 och 12 §§ i det remitterade förslaget
anföra följande.

Svårigheter
föreligger att ge begränsningarna av förbuden i 6 § första stycket för husägare
att medverka till alt hyresgäst överlåter hyresrätten till lägenheten eller
upplåter lägenheten i andra hand en lämplig utformning i sådana fall när
hyresvärdens medverkan kan ersättas av tillstånd av

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 123

hyresnämnden.
Självfallet skall såsom förutsätts i remissen hyresvärden inte behöva
framtvinga en prövning i hyresnämnden för att undgå ansvar. Enligl remissen bör
det vara tillräckligl att hyresvärden företar undersökning i den omfattning som
han i dag normalt gör i fall av detta slag. Såvitt tillåtligheten av
överlåtelsen eller upplåtelsen beror av hyresvärdens egen inställning lill den
nye hyresgästen resp. andrahandshyresgästen eller till att han inle själv kan
disponera över lägenhelen bör det aldrig kunna läggas honom till last att han
med bortseende från egna intressen samtycker till överlåtelsen eller
upplåtelsen. Vad nu sagts gäller exempelvis vid tillämpning av 12 kap. 35 §
jordabalken frägan om byte kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden
eller vid tillämpning av 40 § samma kapitel frågan om hyresvärden har befogad
anledning att vägra samtycke till upplåtelse i andra hand. Vad som kan begäras
av hyresvärden är all han gör en objektiv bedömning av de förhållanden på
hyresgästens sida som lalar för eller emot den tilltänkta åtgärden, t. ex. om
hyresgästen enligt nyssnämnda 35 § har beaktansvärda skäl för byle av lägenhelen
eller enligt 40 § har beaktansvärda skäl för upplåtelse i andra hand av en
lägenhet som han under viss tid ej är i tillfälle att använda. Det sagda bör
komma lill tydligare uttryck i lagtexten.

Det mäste
understrykas alt den bedömning det här är fråga om många gånger kan ställa sig
svår för hyresvärden. En felaktig bedömning av de faktiska omsländighelerna
eller vad som krävs för att beaktansvärda skäl för den ena eller andra åtgärden
skall anses föreligga torde ofla ej kunna läggas hyresvärden lill lasl såsom
sådan oaktsamhet som kan föranleda ansvar enligt den föreslagna 16 §. Även med
en sädan tillämpning lorde nu behandlade förbud kunna göra nytta som ett medel
att komma ät åtgärder som framstår som elt kringgående av upplåtelseförbudet
enligt 6 §.

I
andra slyckel 3 av 6 § görs undanlag från upplåtelseförbudet enligt första
stycket, när upplåtelsen avser en lägenhel för fritidsändamål. Eftersom situationen
här är en annan än när lägenheter för fritidsändamål särbehandlas enligt 12
kap. jordabalken eller bostadssaneringslagen - där undantag görs från vissa
bestämmelser vilka har till syfle att skydda bosladshyresgäster- är del svårt
alt äsladkomma en rationell avgränsning av det föreslagna undantaget. En
lägenhet som är inrättad för permanenlboende och ligger inom ett omräde med
andra sädana lägenheter torde inle böra undantas från upplåtelseförbudet enbart
därför att det finns någon som vill nyttja den för fritidsändamål, t. ex. för
tillfälliga uppehåll i en storstad för nöje och rekreation. A andra sidan torde
det inle finnas anledning alt över huvud inrätta bostadsanvisningsområde, när
bebyggelsen huvudsakligen är av fritidskaraktär. Skulle slulligen lägenheter
som typiskt sett är avsedda för fritidsändamål finnas insprängda bland
permanentbebyggelse i ett bostadsanvisningsområde, kan det inte medföra någon
större omgång för husägaren att lämna meddelande om upplåtelse lill kommunen,
som i sä fall självfallet avböjer upplåtelse. Undanlaget framstår därför som
obehövligt och kan lämpligen utgå.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 124

Enligt
andra stycket 4 görs undantag från upplåtelseförbudet i första stycket för del
fall att lägenheten används för upplåtelse åt någon som är anställd hos
husägaren. Anknytningen mellan anställningsförhållandet och upplåtelsen framgår
ej av lagtexlen. I specialmotiveringen till sladgandel talas på etl ställe om
tjänstebostad. Att fråga skall vara om tjänstebostad i egenllig mening synes ej
vara avsett. Å andra sidan torde det ej vara motiverat atl göra undantag om en
person av en ren händelse bor i en faslighet som ägs av hans arbetsgivare. En
lämplig avgränsning torde kunna göras efter mönsler av regleringen i 12 kap. 46
§ 7-9 jordabalken, sä atl undantaget får gälla när upplåtelsen beror av
anställning hos husägaren. Detta lorde innebära alt lägenheten upplåts i
anslutning lill anställningen, vanligen på villkor att personen i fråga
avflyttar från lägenheten om anställningen upphör. Till denna typ av s. k.
kopplade avtal hör ofla industrins upplåtelser av bostäder till de anställda.

Avsikten
med förslagel torde vara atl undantag, för att kringgående skall hindras, skall
gälla bara om lägenhelen bäde varit och skall vara upplåten till anställd hos
husägaren.

Del
kunde ifrågasättas att införa ett undantag också för det fall att lidigare
upplåtelse till kommunen har upphört. Frägan har nägol berörts i specialmotiveringen
till ändringen av 12 kap. 39 § jordabalken. Om kommunen har uppsagt hyresavtal
till upphörande, torde emellertid utan särskild bestämmelse fä anses klart,
att kommunen avböjer vidare upplåtelse, och husägaren behöver då inte lämna
nytt meddelande till kommunen. Om husägaren säger upp kommunen och denna
påkallar förlängning, torde det mera sällan komma i fråga att vägra förlängning
för andra fall än när huset skall rivas eller byggas om. I sä fall är ny
upplåtelse inte aktuell, i vart fall inte innan ombyggnad har ägl rum och upplåtelseförbudet
äter bör gälla. Vad angår generalklausulen i 12 kap. 46 § lOjordabalken tordedet
inte komma i fråga all vägra kommunen förlängning på grund av en inlresseavvägning
lill förmån för hyresvärden, när av den föreslagna lagen följer all en sådan
avvägning inte skall göras vid upplåtelse. Övriga mera disparata fall torde
också kunna lämnas oreglerade. Ett undantag av ifrågasatt art bör därför inte
upptagas.

Enligt
12 § första slycket i det remitterade förslaget - som i lagrådets förslag
motsvaras av 9 § första stycket-skall hyresnämnden kunna jämka villkor för
upplåtelsen som husägaren uppställt. Ansökan om hyresnämndens prövning skall
göras inom två månader från den i meddelandet i 7 § angivna tillträdesdagen. En
lämpligare ordning synes vara alt tvåmånaderstiden räknas från den dag dä
upplåtelsen skall anses ha skett. Därigenom skulle bl. a. förebyggas att tiden
utlöper innan nägot hyresförhållande ännu uppkommit. Att med en sådan
bestämmelse prövningen av villkoren stundom kan komma atl fä ske innan
tillträdesdagen inträffat torde inte behöva vålla nägon olägenhel.

1
enlighet med vad nu anförts och med beaktande av vad som förordats

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 125

beträffande
avfattningen av 1 § andra stycket föreslår lagrådet att 6-14 §§idet remitterade
förslaget, sedan även vissa redaktionella jämkningar företagits, ersätts med
följande bestämmelser under nedan angivna mbriker:

Förbud
alt upplåta lägenheter m. m. 6§

När
en husägare hardelgetls en underrättelse enligt 5 §, får han inte upplåta en
lägenhet, som omfattas av beslutet, med hyresrätt eller bostadsrätt till någon
annan än en bosiadssökande, som kommunen anvisar, eller kommunen. Han får inte
heller medverka till att hyresrätten till en sådan lägenhet överiåts eller
lägenheten upplåts i andra hand utom när förhållandena är sådana all de i 12
kap. 34 och 34 a §§, 35 § första stycket och 40 § jordabalken med avseende på
hyresgästen angivna förutsättningarna för tillstånd föreligger.

Förbudet
enligt första stycket gäller inte sedan kommunen underrättat husägaren om att
kommunen inle önskar anvisa någon bostadssökande eller fä lägenheten upplåten
till sig. Förbudet gäller inte heller om upplåtelse av lägenheten beror av
anställning hos husägaren och lägenheten även tidigare var upplåten lill följd
av sådan anställning eller om lägenhelen upplåts enligt betämmelserna i 12 kap.
46 § iredje stycket jordabalken.

Meddelande
om upplåtelse

7§

När
en lägenhet som omfattas av förbud enligl 6 § skall upplåtas med hyresrätt
eller bostadsrätt, skall husägaren snarast möjligt meddela kommunen detta.
Meddelandet skall vara skriftligt och innehålla uppgifl om lägenhetens adress,
storlek och belägenhet i huset, villkoren för upplåtelsen och tillträdesdagen.

Upplåtelsen
och villkoren för den m. m. 8§

Om
kommunen inte anvisar någon bostadssökande eller om husägaren inte godtar den
bostadssökande som kommunen anvisar eller inte kan träffa avtal med denne, är
husägaren skyldig upplåta lägenhelen till kommunen, om kommunen begär det.

Om
annat inte avtalas, skall upplåtelse till kommunen anses ha skett vid den
tidpunkt då kommunens begäran enligl försia stycket kommit husägaren till banda
och pä de villkor som angetts i meddelandet enligt 7 §. Avser upplåtelsen
bostadsrätt, skall den dock inte anses ha skett innan de i 3 och 5 §§
bostadsrättslagen (1971:479) angivna fömtsättningarna är uppfyllda.

9 §

Om
en lägenhet enligt 8 § andra stycket skall anses ha upplätits till kommunen med
hyresrätt eller bostadsrätt och lägenheten på grund av

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 126

dröjsmål
från husägarens sida inte kan tillträdas den dag som angetts i meddelandet
enligt 7 §, fär hyresnämnden på ansökan av kommunen föreskriva att upplåtelsen
skall gälla från en senare tidpunkt. Avser upplåtelsen en hyreslägenhet, får
hyresnämnden föreskriva all för upplåtelsen skall även i övrigt gälla andra
villkor än de som har angetts i meddelandet. Ansökan om hyresnämndens prövning
skall göras inom tvä månader frän den dag då upplåtelsen skall anses ha skett.

Vid
prövning av hyresvillkoren tillämpas 12 kap. 48 § första-tredje styckena
jordabalken. Om hyra för lägenheten har bestämts i förhandlingsöverenskommelse
enligt hyresförhandlingslagen (1978:304), skall dock den hyran gälla. Om
hyresnämnden nedsätter hyran, skall den lägre hyran gälla från och med den dag
då hyresförhållandet började.

Föreskriver
hyresnämnden att upplåtelsen skall gälla frän en senare lidpunkt eller att
hyran skall ulgä med ett lägre belopp än som har angelts i meddelandet enligl 7
§, skall husägaren samtidigt åläggas att till kommunen betala tillbaka vad han
till följd därav har uppburit för myckel jämte ränta. Räntan skall beräknas enligl
5 § räntelagen (1975:635) för tiden från dagen dä husägaren mottog beloppet
till dess att beslutet har vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för
tiden därefter.

ErsäUning
för skada 10 §

Kan
husägaren, i fall då han får förfoga över lägenheten, på grund av förfarandet
enligt denna lag inte iräffa avtal om upplåtelse för tiden från och med den i
meddelandet enligt 7 § angivna tillträdesdagen och har han gjort vad som skäligen
kan fordras av honom för att fä lägenheten upplåten, har han räll till
ersättning av kommunen för skada som han lider genom dröjsmålet med
upplåtelsen.

Fråga
om skyldighet att belala sådan ersättning prövas av hyresnämnden. För alt kunna
prövas skall ansökan ha kommit in lill hyresnämnden inom en månad från den dag
då avtal om upplåtelse av lägenheten träffades.

Om
den reglering av förfarandet vid upplåtelse av lägenheter som lagrådet nu
föreslagit inte skulle godtagas, fär lagrädel anföra följande beträffande de i
del remitterade förslaget uppiagna bestämmelserna.

Vad
i lagrådets förslag i det föregående upptagits beträffande 6 § första stycket
andra punkten och andra stycket andra punkten gäller även i det fall att den
reglering av förfarandet det remitterade förslaget upptar bibehålles.

Om
vad lagrådet föreslagit i fråga om 2 § godtages, bör i 7,8,9,10 och 11 §§ inte
anges någon kommunal nämnd. Vad som sägs om nämnden bör gälla kommunen utan
angivande av kommunalt organ. 17 § torde böra utsägas att fråga är om lägenhet
som omfattas av förbud enligt 6 §.

1
12 § försia stycket lorde sista punkten ges den lydelse som föreslagits belräffande
9 § försia stycket sista punklen i lagrådets förslag.

Den
i 14 § försia stycket upptagna ersättningsbestämmelsen torde kunna erhålla den
lydelse som föreslagits i 10 § första styckel i lagrådets förslag.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 127

15-19
§§ Lagrådet:

Godtages
lagrådets förslag att ersätta remissens 6-14 §§ med bestämmelser upptagna under
6-10 §§, bör 15-19 §§ i del remitterade förslagel få beteckningen 11-15 §§
samt i det därvid såsom 15 § upptagna stadgandet vad som sägs om mål om
utdömande av vite utgå och "12 §" ändras lill "9 §".

I
det nu säsom 12 § (det remitterade förslagets 16 §) upptagna sladgandel bör
anges att anmälan om ätal göres av kommunen.

Om vad som förordats under
6-14 §§ ej godtages, fär lagrådet anföra följande beträffande den i 16 §
upptagna straftbestämmelsen. Enligt vad föredragande statsrådet uttalat, är
avsikten med stadgandet att straff skall kunna drabba den som överträder
förbudet atl upplåta en lägenhet utan att kommunen fält tillfälle att utnyttja
sina befogenheter enligt lagen eller medverkar lill överlåtelse eller
upplåtelse i andra hand. Däremot skall straff inte kunna följa om husägaren
inte iakttager allt vad som föreskrivs i fråga om innehållet i meddelanden och
själva gängen av förfarandet. Denna begränsning av straObestämmelsens
tillämplighet framgår ej klart genom hänvisningen till 6 §, i vilken sladgas
förbud bl. a. mot alt upplåla lägenhel "i annan ordning än som föreskrivs
i denna lag". Paragrafen torde därför böra underkastas någon jämkning. Om
första stycket första punkten i 6 § avfattas så som lagrådet förordat i det föregäende,
föreligger emellertid inte detta behov att ändra avfattningen av 16 §.

Förslaget
till lag om ändring i jordabalken

Lagrädel
lämnar förslaget utan erinran.

Förslaget
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

11
§ Lagrådet:

1
avsikt alt förebygga att syftet med förslaget till bostadsanvisningslag såvitt
gäller bostadsrätter omintetgöres har i ett tillägg till första stycket av
förevarande paragraf föreslagits en bestämmelse om att en kommun som förvärvat
bostadsrätt lill en bostadslägenhet ej fär vägras medlemskap i
bostadsrättsföreningen. Vad som eftersträvas torde emellertid inte uppnäs med
den föreslagna bestämmelsen. Genom dess placering i en paragraf och en
avdelning av lagen som behandlar frågor om övergång av bostadsrätt lorde
bestämmelsen kunna ges endast den innebörden att den avser kommuns förvärv av
bostadsrätt i andra fall än dä bostadsrätten upplåts ål kommunen på säll anges
i bostadsanvisningslagen.

Lagrådet
fär vidare framhålla följande. En gmndtanke i bostadsrättslagen

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 128

är
att annan än medlem i bostadsrättsföreningen inte skall vara innehavare av
bostadsrätt (se t. ex. 2 och 13 §§). En kommun, till vilken bostadsrätt upplåts
enligt bostadsanvisningslagen, bör därför inte ha möjlighet att slä utanför
föreningen genom att ej söka medlemskap. För att förebygga detla och samtidigt
tillgodose förslagets syfte kan föreskrivas, att en kommun i fall som här avses
automatiskt blir medlem i föreningen i och med att upplåtelsen kommil till
stånd.

Lagrådet
föreslår, att en bestämmelse härom upptages i bostadsrättslagen, lämpligen säsom
ett nytt andra stycke i 2 §, med det innehållet, att en kommun till vilken
bostadsrätt skall anses upplåten enligl bostadsanvisningslagen förvärvar
medlemskap i föreningen genom upplåtelsen.

Lagrådets
förslag föranleder, om det godtages, en jämkning av ingressen till
lagförslaget.

Förslaget
nödvändiggör inte någon ändring av det tillägg i förevarande paragraf som
upptas i del remitterade förslaget. Detta blir, såsom framgår av vad fömt
sagts, tillämpligt i de fall då bostadsrätt överiåtits till en kommun.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

23
och 32 §§

Lagrådet:

Godtages
vad lagrådet föreslagit beträffande förslaget lill bostadsanvisningslag bör
hänvisningen till bestämmelser i bostadsanvisningslagen ändras sä att den i 23
§ första styckel avser 14 § och i 32 § avser 9 och 10 §§.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 129

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-12-06

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam
Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande:
statsrådet Friggebo Proposition om bostadsanvisningslag, m. m.

1
Anmälan om lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag lill

1. bostadsanvisningslag,

2.
lag om ändring i jordabalken,

3.
lag om ändring i
bostadsrättslagen (1971:479),

4.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

5. lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget
till bostadsanvisningslag

Lagrådet
har i allt väsentligt godtagit det framlagda förslaget. I en del avseenden har
lagrådet dock framfört erinringar mot förslagets utformning.

Om
det behövs för bostadsförsörjningen får enligt det remitterade förslaget en
kommun förklara att ett eller flera bostadsområden i kommunen skall vara bostadsanvisningsområde.
De ingrepp i avtalsfriheten som lagförslaget innebär börenligi en av lagrådets
ledamöter få ske endast under fömtsättning att skyldighet enligt
bostadsförsörjningslagen att anordna bostadsförmedling har inträtt för
kommunen. Först när denna skyldighet föreligger bör frågan kunna aktualiseras
om kommunen behöver ha tillgång till ett anvisningssystem med tvångsinslag för
att kunna fullgöra sin bostadsförmedling. En förutsätlning för att
kommunstyrelsen skall få besluta om tillämpning av bostadsanvisningslagen bör
enligt denna ledamot vara att kommunens 'Beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 31 maj 1979.

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:72 130

beslulande
organ, fullmäktige, beslutat alt kommunen skall anordna bostadsförmedling.
Eftersom det ankommer pä fullmäktige atl besluta om anordnande av
bostadsförmedling enligt 4 § bosladsförsörjningslagen skulle denna
förutsättning alltid vara uppfylld om anvisningslagen kan komma i tillämpning försl
om skyldighet inträtl för kommunen atl anordna bostadsförmedling. En
anpassning till kommunens nuvarande uppgifter i fråga om bosladsförmedling och
till den kommunala organisationen och befogenhetsfördelningen kan enligt ledamolen
ske genom att det i I § anges som en förutsättning för lagens tillämpning att
dess anvisningssysiem behövs för bostadsförmedling som kommunen bedriver till
fullgörande av sin skyldighet enligt 4 § bostadsförsörjningslagen.

För
egen del kan jag inte finna att en sådan ordning skulle innebära några fördelar
vare sig från kommunaldemokratisk synpunkt eller för kommunen eller de enskilda
husägarna. I praktiken skulle denna ordning inte innebära något annat än det
som föreslås i remissen. När möjligheten att besluta om bostadsanvisningsområde
behöver tas i anspråk, torde nämligen förhållandena undantagslöst vara sådana
att kommunen är skyldig att anordna bostadsförmedling. Jag ansluter mig till
vad lagrådets majoritet har anfört i denna fråga och vidhåller således den i
remissen föreslagna ordningen.

Lagrådet
har föreslagit vissa ändringar i 1-5 §§. Jag ansluter mig till vad lagrådet har
anfört i anslutning till dessa paragrafer och tillstyrker alltså de föreslagna
ändringarna.

1
ärenden enligl bostadsanvisningslagen bör, i likhet med vad som f. n. gäller
enligt 1 § tredje slycket bostadssaneringslagen (1973:531), hyresgästerna
företrädas av sådan organisation som har avlal om förhandlingsordning för huset
eller, om förhandlingsordning saknas, av riksorganisation av hyresgäster eller
av förening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars
verksamhetsområde huset är beläget. Som lagrådet påpekar mäste denna
begränsning komma till uttryck i laglexlen. Jag föreslår därför att en
bestämmelse om delta las in som ett nytt tredje stycke i 3 §.

Jag
ansluter mig till vad lagrådet har förordat beträffande 6-14 §§ i det
remitterade förslaget och föreslår alt dessa bestämmelser ersätts med de av
lagrådet föreslagna 6-10 §§ och atl mbrikerna ändras enligl lagrådets förslag.

Jag ansluler
mig ocksä till vad lagrådet har anfört i anslutning till 15-19 §§ i det
remitterade förslaget.

Bostadsanvisningslagen
skall enligt det remitterade förslaget träda i kraft den 1 januari 1980.
Eftersom riksdagsbehandling av förslaget sannolikt inte kan ske före utgången
av år 1979, föreslår jag nu att ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 1980.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:72 131

Förslaget
till lag om ändring i jordabalken

Lagrådet
har lämnat förslaget utan erinran. Redaktionella ändringar bör dock göras i 12
kap. 1,32,39 och 70 §§. Ändringarna i jordabalken bör träda i kraft samtidigt
som bostadsanvisningslagen, dvs. den 1 juli 1980.

Förslaget
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Jag
ansluter mig till vad lagrådet har anfört vid 11 § och förordar att en beslämmelse
med det innehåll som lagrådet har föreslagit tas in bostadsrätlslagen som ett
nytt andra slycke i 2 §. Ingressen till lagförslaget bör på grund härav jämkas.
Jag föreslår också vissa redaktionella ändringar i 1, 6och 30 §§. Även de
föreslagna ändringarna i bostadsrättslagen bör träda i kraft den 1 juli 1980.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

De
förslag till ändringar och tillägg beträffande bostadsanvisningslagen som jag i
det föregående har biträtt innebär att paragrafindelningen i lagen avviker frän
den i det remitterade förslaget. Som lagrådet har förordat bör därför de
hänvisningar till lagen som har föreslagits i 23 § första stycket och 32 §
lagen om arrendenämnder och hyresnämnder ändras till att avse 14 resp. 9 och 10§§.
Även ändringarna i denna lag bör träda i kraft den 1 juli 1980.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Lagrådet
har lämnat förslaget utan erinran. Ändringen bör träda i kraft den

1 juli
1980.

2 Förslag
till lag om ändring i lagen (1973:189) med särskilda

hyresbestämmelser för vissa orter

I
detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör de s. k. kontorise-ringsärendena
enligt lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter (ändrad
senast 1978:308), bristortlagen.

Enligt
bristortlagen är det förbjudet atl ulan lillslånd av hyresnämnden hyra ut en
bostadslägenhet för väsentligen annal ändamål, t. ex. som kontor, butik eller
lager. Inte heller hotell- och pensionatslägenheter fär utan nämndens lillständ
ändras till kontor eller liknande.

Huvudregeln
om atl användningssättet inte får ändras utan hyresnämndens tillstånd är
försedd med etl undantag. Om en lägenhet behöver tas i anspråk för att ställa i
ordning sopmm eller iransportleder för avfallslransport

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 132

inom
byggnaden i enlighet med föreskrifterna i byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt
1972:776, ändrad senast 1979:902), behöver hyresnämndens tillstånd till
ändringen inte inhämtas (prop. 1977/78:50 s. 21 och 22).

Vid
tillståndsprövningen har hyresnämnden bl. a. att beakta i vad mån en ändrad
användning av lägenheten kan anses försvariig med hänsyn till
bostadssituationen i orten. Vidare bör avseende fastas vid det tillämnade nya
ändamålets betydelse, lägenhetens storlek och beskaffenhet m. m.

Stockholms
kommun har i en skrivelse till regeringen den 21 mars 1979 hemställt atl bristortlagen
ändras så att bostadslägenheter kan las i anspråk för att anordna barnstugor
utan att tillstånd behöver inhämtas från hyresnämnden. Enligt kommunens
uppfattning är byggnadsnämnden fullt kompetent att bedöma de konflikler som
kan uppkomma mellan önskemålet att snabbt tillskapa barnstugor i innerstaden
och önskemålet att säkerställa lägenheters användning som bostäder. Kommunen framhåller
vidare att de fastighetsägare som snabbi vill komma igång med en sanering av en
fastighet kan komma att dra sig för att inrätta barnstugor på grund av det
krångel och den tidsfördröjning som kan bli följden av en hyresnämndsprövning.
Mot denna bakgrund anser kommunen att den dubbla prövning som nu sker i dessa
ärenden bör upphöra och atl byggnadsnämnden ensam bör få pröva frågan.

För
egen del vill jag erinra om att del av statsmakterna antagna
utbyggnadsprogrammet för barnomsorgen omfattar bl. a. 100 000 nya daghemsplatser
och 50 000 nya platser i fritidshem under femårsperioden 1976-1980 (prop.
1975/76:92, SoU 1975/76:28, rskr 1975/76:219). Genom lagen (1976:381) om
barnomsorg har barnomsorgen gjorts till en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet
för kommunerna alt svara för en planmässig ulbyggnad. I kommunen skall finnas
en av kommunfullmäktige anlagen plan för barnomsorgen. I planen skall redovisas
behovet av förskolor, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och
fritidsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovel skall tillgodoses.
Planen skall avse en period av minst fem år.

Enligt
min mening fär den angelägna utbyggnaden av bl. a. daghem och fritidshem
självfallet inle fördröjas genom onödig byråkrati. I de fall som del här är
fråga om fyller en hyresnämndsprövning enligt bristortlagen inte samma viktiga
funktion som när det rör sig om konlorisering i egentlig mening. En väl
fungerande barnomsorg är i stället etl viktigt och värdefullt
bostadskomplement. De bosladsförsörjningsmässiga aspekterna bör i dessa fall
kunna beaktas av de kommunala organen själva, bl. a. i samband med
byggnadslovsprövningen. Jag förordar därför att bristortlagen ändras sä att
lägenheter som omfattas av lagen får tas i anspråk för utbyggnad av
barnomsorgen utan att tillstånd behöver inhämtas frän hyresnämnden. Ändringen
bör träda i kraft så snart det kan ske och bli tillämplig också på tillständsärenden
som är föremål för prövning vid lidpunkten för ikraftträ-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:72 133

dandet.
Ett sådant ärende skall alltså avskrivas från vidare handläggning. I enlighel
med vad jag nu har anförl har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag om ändring i lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för
vissa orter. Något yttrande av lagrådet över detla lagförslag har inte
inhämtats eftersom lagrådets hörande enligl min mening skulle sakna betydelse
pä grund av frågans beskaffenhet.

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga dels de av lagrådel
granskade lagförslagen med vidtagna ändringar, dels förslaget till lag om
ändring i lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition
föreslå riksdagen atl anlaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 134

Innehåll

Propositionen.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... I

Lagförslag........................................................ 2

1. Bostadsanvisningslag.............................. 2

2.
Lag om ändring i jordabalken.................... 6

3.
Lag om ändring i
bostadsrättslagen (1971:479) 8

4.
Lag om ändring i lagen (1973:188)om
arrendenämnder och hyresnämnder 11

5.
Lag om ändring i lagen
(1974:1082) om bostadsdomstol. 15

6.
Lag om ändring i lagen
(1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter 16

Uldrag
av regeringsprotokollet den 31 maj 1979....... 17

1
Inledning..................................................... 17

2
Allmän molivering.......................................... 19

2.1
Inledning.............................................. 19

2.2
Behovet av lagstiftning............................ 21

2.3
Lagens tillämpningsområde....................... 23

2.4
Kommunens befogenheter enligt
lagen....... 26

2.4.1
Beslutet om bostadsanvisningsområde
m. m 26

2.4.2
Kommunens befogenheter i övrigt..... 29

2.5
Förfarandet när en lägenhel
blir ledig......... 31

2.6
Upplåtelsen och villkoren för
den m. m....... 32

2.7
Ansvaret för hyresföriuster m. m............... 33

2.8
Påföljdsfrågan....................................... 34

2.9
Överprövning, ikraftträdande m.
m............ 35

3
Upprättade lagförslag.................................... 35

4
Specialmolivering.......................................... 36

4.1
Förslaget till bostadsanvisningslag............. 36

4.2
Förslaget till lag om ändring i
jordabalken.... 50

4.3
Förslaget till lag om
ändring i bostadsrätlslagen (1971:479) 54

4.4
Förslaget till lag om ändring
i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder 57

4.5
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1974:1082) om bostadsdomstol 60

5
Hemställan.................................................. 61

6
Beslut........................................................ 61

Bilaga
1 Nuvarande ordning.................................. 62

1
Bostadsförsörjningslagen............................. 62

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:72 135

2
Hyreslagen.................................................. 63

3
Bostadsrättslagen......................................... 68

4
Bostadsfinansieringsförordningen
m. m.............. 69

5
De kommunala
bostadsförmedlingarnas roll m.m... 72

Bilaga 2 Boende- och bosladsfinansieringsutredningarnas
förslag

m.
m...................................................... ... 76

1 Sammanfattning
av utredningarnas förslag......... ... 76

1.1
Inledning.............................................. 76

1.2
Nägra frågor vid anvisning av
bostad......... 76

1.3
Inriktning av åtgärder............................. 78

1.4
Utredningarnas lagförslag........................ 78

1.5
Reservation.......................................... 81

2
Bostadssociala delegationen och
KSB................ 82

3
Utredningarnas lagförslag................................ ... 86

3.1 Förslag
till lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa

fall...................................................... ... 86

3.2
Förslag lill lag om ändring i
jordabalken....... 88

3.3
Förslag till lag om ändring i bostadsrätlslagen
(1971:479) 89 Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena
över boende- och

bosiadsfinansieringsutredningarnas
förslag..... 91

Bilaga
4 De remitterade lagförslagen...................... 97

Utdrag
av lagrådets protokoll den 19 november 1979 .. 111

Utdrag
av regeringsprotokollet den 6 december 1979 129

1
Anmälan om lagrådsyttrande........................... ... '29

2
Förslag till lag om ändring i
lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter ................................................................ '31

3
Hemställan.................................................. ... 133

4
Beslut......................................................... ... 133

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB Slockholm
1979 63230

Doktrin (1)

  1. Anders Svensson, Kommunal bostadsförmedling - några rättsliga frågor, FT 1984 nr 3 s. 144, på s. 147, 150 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

34 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (22)

22 kopplingar i 12 dokument.

  1. SOU 2021:50 Fri hyressättning vid nyproduktion s. 243 om s. 52 i texten
  2. SOU 2001:95 Att motverka hemlöshet - del 1 i texten
  3. SOU 2001:27 Allmännyttiga bostadsföretag och kommunernas boendeplanering - del 1 s. 328 i texten
  4. Prop. 1990/91:92 med förslag till ny bostadsrättslag, m.m. s. 118 om s. 30 · s. 206 om s. 57 i texten
  5. Prop. 1987/88:35 om kommunal bostadsanvisningsrätt m.m. s. 17 · s. 39 om s. 30 · s. 40 om s. 123 · s. 49 om s. 23 · och 5 till i texten

Visa alla 12

Rättsfall (3)

3 kopplingar.

  1. RH 1995:115 om s. 52 ur registret
  2. NJA 2014 s. 465 »Läckaget hos snabbmatsserveringen« om s. 30 i texten
  3. NJA 1985 s. 226 i texten

Doktrin (9)

9 kopplingar i 5 dokument.

  1. JT 2011/12 s. 722 s. 727 · s. 728 om s. 30 · s. 729 om s. 30 i texten · dokumentnivå
  2. JT 2011/12 s. 225 s. 231 · s. 232 om s. 30 i texten · dokumentnivå
  3. FT 1984 s. 144 Anders Svensson, Kommunal bostadsförmedling - några rättsliga frågor s. 147 · s. 150 i texten
  4. JT 2014/15 s. 533 s. 539 om s. 30 i texten
  5. JT 2010/11 s. 3 s. 13 om s. 63 i texten