Prop. 1980/81:174

Prop.
1980/81:174

Regeringens proposition 1980/81:174

om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.:

beslutad den 12 mars 1981.

Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har
tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARL BOO

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens första avsnitt rör frågor om anslag ur
kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till en ijänsl som stiftsadjunkt för
invandrarfrågor vid ärkebiskopens kansli och lill en tjänst som sekreterare hos
svenska kyrkans diakoninämnd för sjukhusprästverksamhelen. Vidare föreslås
anslag för ulbildning av sjukhuspräster, för ombyggnad av lokaler vid
ärkebiskopens kansli och till ett nordiskt folkkyrkosekrelarial. Uppräkning
föreslås bl. a. av bidraget till svenska kyrkan i ullandet saml av anslagen lill
fortbildningskurser för präster och kyrkomusiker.

I ett andra avsnitt föreslås provisoriska bestämmelser om boställsränia.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 174

Prop.
1980/81:174 2

Förslag till

Lag med provisoriska bestämmelser om boställsränta

Härigenom föreskrivs följande.

Vid uträkning av den boställsränta som avses i kungörelsen
(19.'S0:41.3) angående lönelillgångar vid kyrkomusikertjänsl och som skall
gälla fr. o. m. år 1982 skall alltjämt gälla del enhelsvärde på åker som länsslyrelsen
har fastställt enligt lagen (1975:363) med provisoriska bestämmelser om beräkning
av boställsränta.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

Prop. 1980/81:174

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-12

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

I. Vissa anslag ur Icyrkofonden

1 Inrättande av en tjänst som stiftsadjunkt för
invandrarfrågor

1979 års kyrkomöte anhöll att kyrkofondsmedel skulle
anslås för inrättande av en Ijänsl som stiftsadjunkt för invandrarfrågor knuten
till ärkebiskopens kansli (moi. 1979:3 och 75, 2TU 5, kskr 15).

I prop. 1979/80:152 förklarade jag alt frågan om hur
svenska kyrkans arbete bland invandrare skall organiseras enligl min mening
borde övervägas ytterligare. Jag var därför inte beredd all tillstyrka
förslaget om inrättande av en Ijänsl som siiflsadjunkt för invandrarfrågor vid
ärkebiskopens kansli.

Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och
församlingsarbete anhåller i en ny skrivelse all den av kyrkomötet begärda ijänsten
som invandrarsekreterare inrättas fr. o. m. den 1 juli 1980 och alt medel
anslås lill denna tjänst och lill en halv bilrädestjänst. Centralrådet föreslår
alt tjänsterna i första hand inrättas vid ärkebiskopens kansli. En av arbetsuppgifterna
för invandrarsekreteraren skulle vara att inspirera svenska kyrkans
riksorganisationer, stift och församlingar till insatser för invandrarna. Invandrarsekreteraren
skulle vidare utveckla kontakterna med invandrarnas egna kyrkor i Sverige och
deras hemkyrkor där del är möjligt. Han eller hon skulle samverka med statliga
och kommunala organ i invandrarfrågor saml med ekumeniska organ i Sverige och
utomlands. Invandrarsekreteraren skulle också inspirera till och verka för
konstruktiv kristen opinion i invandrarfrågor. Arbetet skulle vara förankrat i
en invandrarnämnd med representanler för alla organ som svarar för delar av
svenska kyrkans invandrararbeie.

1* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 174

Prop.
1980/81:174 4

Del iir angeläget atl svenska kyrkan får bättre
möjligheter alt ta sitt ansvar för inviindrarna. Jag har inte någol all erinra
mot centralrådets förslag om hur svenska kyrkans arbete bland invandrare skall
organiseras. Jag tillstyrker därför nu atl en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor
får inrättas vid ärkebiskopens kansli fr. o. m. den 1 juli 1981. Förslagel atl
en halv bilrädestjänst samlidigl skall inrättas är jag däremol inte beredd alt
tillstyrka.

2 Bidrag till avlönande av en sekreterare hos svenska
kyrkans

diakoninämnd för andlig vård vid sjukhus

Svenska kyrkans diakoninämnd anhåller om bidrag ur
kyrkofonden för avlönande av en sekreterare hos diakoninämnden med uppgift att
svara för samordningen av svenska kyrkans verksamhel på sjukhus. Innehavaren av
tjänsten skulle ha ansvaret för utvecklingsarbete på såväl stifts- som
riksplanen, utbildningsverksamhet och ekumeniskt samarbele med Sveriges frikyrkoråd.
Verksamheten skulle ledas av en delegalion med representanler för ärkebiskopen,
diakoninämnden, svenska kyrkans centralråd, Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Landstingsförbundet,
Svenska kyrkans personalförbund och Sjuk-huspräslföreningen.

Kammarkollegiet tillstyrker att bidrag för den föreslagna Ijänslen
får ulgå ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. Bidraget föreslås ulgå efler
samma grunder som gäller för bidraget till ijänsten som generalsekreterare vid
diakoninämnden. För denna Ijänsl utgår bidrag med belopp som molsvarar 70 % av
stiftsadjunkts lön och viss reseersättning.

Riksdagen har vid föregående års riksmöte beslutat om en
ny organisation för den andliga vården vid sjukhusen (prop. 1979/80:152, KrU
1979/80:29, rskr 1979/80:357). För samordningen av svenska kyrkans verksamhet
på detta område behövs en särskild tjänst. Tjänsten bör i enlighel med vad som
föreslagits knytas till diakoninämnden. Jag tillstyrker alt till diakoninämnden
får utgå bidrag ur kyrkofonden för denna tjänst enligl samma principer som
gäller beträffande det tidigare bidraget till en sekreterare (generalsekreteraren)
hos diakoninämnden.

3 Andlig vård vid sjukhus m. m.

Svenska kyrkans utbildningsnämnd och Sveriges frikyrkoråd
har i en gemensam skrivelse anhållit om anslag till utbildning för andlig vård
vid sjukhus. Ulbildning av präster och pastorer för andlig vård vid sjukhus
kommer att ordnas gemensamt av berörda trossamfund. Medelsbehovet för
utbildningen har för budgetåret 1981/82 beräknats lill 200 000 kr.

Jag har tidigare i prop. 1980/81:100 (bil. 18 s. 99)
förklarat att det bör ankomma på svenska kyrkan och övriga trossamfund alt
svara var och en för

Prop. 1980/81:174 5

sin del av kostnaderna för utbildningen. Kostnaderna för
utbildning av de frikyrkopastorer som skall verka inom della område får
bestridas ur del under femtonde huvudtiteln uppförda anslaget C 10. Bidrag lill
trossamfund. Svenska kyrkans del av kostnaderna för ulbildningen bör bestridas
ur kyrkofonden. Bidrag för ifrågavarande ändamål bör utgå med av regeringen för
varje år fastställt belopp. För budgetåret 1981/82 räknar jag med ell bidrag på
50 000 kr.

I motion 1979/80:1973 yrkades bl. a. all riksdagen hos
regeringen skulle begära förslag rörande den andliga vården vid omsorgsvårdens
institutioner. Kulturutskottet förklarade sig förutsätta att förslag i denna
fråga skulle läggas fram för riksdagen så snart som möjligt efter den beredning
inom vederbörande departement som ansågs behövlig (KrU 1979/80:29).

Med anledning av kullurulskotlels uttalande vill jag
framhålla alt det enligt min mening bör ankomma på de församlingar där
omsorgsvårdens institutioner är belägna atl svara för den andliga vården vid
dessa.

4 Bidrag till upprättande av ett nordiskt folkkyrkosekretariat

I en på ärkebiskopens uppdrag gjord ulredning om Nordiska
ekumeniska institulets framlid har förslag lagts fram om inrättande av ett
samarbetsorgan förde nordiska folkkyrkorna. Enligt förslaget skall
sekretariatet fungera som elt samordningsorgan som under perioderna mellan de
nordiska biskopsmötena permanent upprätthåller kontakt, förbereder ärenden och
verkställer fattade beslut.

Förslagel har sedan behandlats i flera omgångar, dels i de
enskilda biskopsmötena i de berörda länderna, dels i del nordiska biskopsmötet,
dels i sammanträde med Nordiska ekumeniska institutets styrelse och arbetsutskott.

Biskopsmötet i Sverige beslöt vid sitt sammanträde i
oktober 1980 att för sin del godkänna upprättandel av ett nordiskt folkkyrkosekrelarial.

Ärkebiskopen begär med anledning härav på Biskopsmötets
vägnar att ur kyrkofonden fr.o. m. budgetåret 1981/82 få ett anslag på 50 000
kr. för bestridande av svenska kyrkans kostnader för ett nordiskt
folkkyrkosekretariat. Av handlingarna i ärendei framgår all kostnaderna för
sekretariatet beräknats till 125 000 kr. Bidraget från Sverige skulle alltså
täcka 40 % av kostnaderna för sekretariatet.

Inrättandet av etl nordiskt folkkyrkosekrelarial skulle
stimulera det nordiska samarbetet på det kyrkliga området och medverka til! att
föra de nordiska kyrkorna närmare varandra. Jag har därför inte något att
erinra mot att ett sådant sekretariat inrättas. Den föreslagna
kostnadsfördelningen mellan de nordiska länderna liknar den som gäller i fråga
om kostnaderna för Nordiska rådels verksamhel. Jag tillstyrker alt ur
kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får bestridas 40 % av kostnaderna för ett
nordiskt folkkyrkosekretariat, dock högst 50 000 kr.

Prop.
1980/81:174 6

5 Bidrag till svenska kyrkan i utlandet

Ur kyrkofonden utgår f. n. lill styrelsen för svenska
kyrkan i ullandet 23 bidrag om vartdera 84 600 kr. för budgelår för avlöning av
präster som är anslällda i styrelsens tjänst i utlandel. Tre av dessa bidrag är
avsedda för luristpräster. Vidare utgår fem bidrag om vartdera 53 000 kr. för
budgetår för avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden vid
utlandsstationerna. För två sekreterare hos styrelsen utgår bidrag med belopp som
for varje tjänst molsvarar 70 % av stiftsadjunkts lön och viss reseersättning.

Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet anhåller

a)
att utöver
nuvarande lönebidrag för präster får ulgå ett bidrag för avlönande av vikarie
för prästen i regionalkyrkan i Schweiz,

b)
alt varje
lönebidrag räknas upp enligt lidigare tillämpade principer,

c)
all retroaktivt
bidrag får ulgå enligl tidigare tillämpade principer,

d) alt löne- och resebidrag får ulgå för ytterligare en
sekreterare hos

styrelsen.

Kammarkollegiet tillstyrker att ur kyrkofonden får lill
styrelsen för svenska kyrkan i utlandet utgå

dels 23 bidrag om vartdera i avrundat belopp 88 200 kr.
för budgetär - däri inräknat etl bostadstillägg om 6 000 kr. - för avlöning av
präster som är anställda i styrelsens tjänst i ullandel,

dels ett avlöningsbidrag om 88 200 kr. för avlöning av
sjukvikarie för den hos regionalkyrkan i Schweiz anställde prästen,

dels fem bidrag om vartdera 56 100 kr. för budgelår för
avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden vid utlandsslationerna,

dels löne- och resebidrag för tre hos styrelsen anslällda
sekreterare,

dels retroaktivt avlöningsbidrag med 107 000 kr.

De ökade lönekostnaderna motiverar en uppräkning av varje
bidrag för avlöning av präster med 4 000 kr. till 88 600 kr. och av varje
bidrag för avlöning av tjänstebiträden med 5 300 kr. till 58 300 kr. För liden
den 1 januari 1980-den 30 juni 1981 bör utgå ett retroaktivt tillägg med
sammanlagt 127 500 kr.

Svenska kyrkan i ullandet skall enligt förordningen
(1976:155) om styrelsen för svenska kyrkan i utlandel ha ansvarel för svenska
kyrkans verksamhel bland svenskar i utlandet. Det enda undantag som gjorts
gäller verksamheten vid de svenska utlandsförsamlingarna med av regeringen fastställd
kyrkoordning, vilka lyder under domkapitlet i Uppsala. Jag finner det med
hänsyn till de i nämnda förordning fastställda stadgarna naturligt atl
styrelsen för svenska kyrkan i ullandet nu svarar för anställande av vikarie
för den hos regionalkyrkan i Schweiz anställde prästen. Jag tillstyrker att ur
kyrkofonden får utgå bidrag för denna tjänst.

Fr. o. m. den 1 juli 1981 bör alltså t. v, till styrelsen
för svenska kyrkan i ullandet utgå 24 bidrag om vartdera 88 600 kr. för budgelår
för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet och fem
bidrag om

Prop.
1980/81:174 7

vartdera 58 300 kr. för budgetår för avlöning av
tjänstebiträden.

Förslagel om bidrag för ytterligare en sekreterare är jag
inte beredd att biträda.

6 Biträdeshjälp åt biskoparna

För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av 430
000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna. Med hänsyn lill de ökade
lönekostnaderna bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 45 000 kr. lill
475 000 kr.

7 Anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av
kyrkliga ärenden

Med slöd av 12 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader
(ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag för anlitande av biträde vid
handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement. Anslaget är
innevarande budgelår uppfört med 140 000 kr. För nästa budgetår räknar jag med
en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 155 000 kr.

8 Anslag för anordnande av fortbildningskurser för präster

Sedan budgetåret 1953/54 utgår ett årligt anslag ur
kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för
anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster. Ur anslaget bestrids
fr. o. m. budgetåret 1978/79 även kostnader för anordnande av kurser i
arbetsledning för kyrkoherdar. Anslaget är nu uppfört med 285 000 kr. För näsla
budgelår föreslår jag all anslaget räknas upp med 25 000 kr. till 310 000 kr.

9 Anslag för anordnande av fortbildningskurser för
kyrkomusiker

Sedan budgetåret 1976/77 utgår etl årligt anslag ur
kyrkofonden för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker. Anslaget är
innevarande budgelår uppfört med 125 000 kr. Jag föreslår att anslaget fr. o. m.
nästa budgetår räknas upp med 15 000 kr. lill 140 000 kr.

10 Anslag ur kyrkofonden till extra utgifter

Enligl 12 § 5 lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader
(ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag till exlra utgifter med elt av
regeringen och riksdagen bestäml belopp för år. Anslaget, som för det kyrkliga
området molsvarar anslagen till exlra utgifter under statsbudgetens särskilda
huvudtitlar, är innevarande budgetår uppfört med 330 000 kr. Svenska kyrkans
medverkan i internationellt kyrkligt samarbele har under senare år medfört

Prop.
1980/81:174 8

en ökad belastning på anslaget. Med hänsyn härtill och
till de ökade kostnaderna behöver anslaget för näsla budgetår räknas upp med 35
000 kr. till 365 000 kr.

11 Anslag till ombyggnadsarbeten vid ärkebiskopens kansli

Sliflsnämnden i Uppsala anhåller all 2 500 000 kr. anvisas
till ombyggnad av ärkebiskopsgården och ärkebiskopens kansli i enlighet med ett
av domkyrkoarkitekten Åke Porne utarbetat förslag. Enligl förslagel skall det
garage, som finns kvar i stallbyggnaden, byggas om till kontorslokaler. Vidare
planeras vissa omändringar dels inom de nuvarande kanslilokalerna, dels i östra
flygelbyggnaden för atl där anordna personalutrymmen som lunchrum och vilrum.
Garage för ärkebiskopen m. fl. beräknas kunna uppföras genom inschaktning i
marken.

Riksantikvarieämbetet har inte något atl erinra mot förslagel.

Ärkebiskopens kansli behöver få ytterligare
kontorslokaler. Del bör emellertid vara möjligt att tillgodose detta behov
genom väsenlligl mindre omfaltande ombyggnadsarbeten än de av stiftsnämnden
föreslagna. Det lokaltillskotl som skulle erhållas enligt förslaget hänför sig
huvudsakligen till ombyggnaden av garageutrymmet. Denna ombyggnad svarar för en
relativt liten del av det beräknade medelsbehovet. Jag tillstyrker atl ur
kyrkofonden får utgå 400 000 kr. för ombyggnadsarbeten vid ärkebiskopens
kansli. Detta belopp bör även täcka övriga kostnader till följd av ombyggnadsarbetena,
bl. a. kostnaderna för inredning av de nya lokalerna.

II. Provisorislia bestämmelser om boställsränta

Vissa klockar- och organisttjänster i svenska kyrkan var lidigare
förenade med rätt lill boslällsjord. Denna rätl avvecklades i samband med 1938
års klockarboslällsreform. Ett mindre antal förhållandevis stora och värdefulla
boställen fördes över till kyrkofonden som klockarhemman. De utgör numera s. k.
kyrkofondsfastigheler och förvaltas av sliflsnämnderna. De flesta klockarboslällena
övertogs emellertid av resp. församlingar med äganderätt. De blev kyrkokommunal
egendom, som församlingarna fritt förfogade över. I vederlag fick kyrkofonden
resp. församlingarna ikläda sig ansvar för kapitalvärdet av de överförda
fastigheterna, det s. k. boställska-pitalet. Detta fastställdes av sliflsnämnderna
efter ett visst omräkningsför-farande och angavs i areal åkerjord. För detla
kapital betalar kyrkofonden och församlingarna årligen s. k. boställsränta till
pastoraten enligl en av stiftsnämnderna fastställd avkastningsprocent. Boställsräntan
utgör kyrko-musikerlönetillgång för vederbörande pastorat.

Den för boställskapitalet fastställda arealen åkerjord
samt avkastnings-procenten har bestämts en gång för alla. Boställsräntan är
emellertid

Prop.
1980/81:174 9

föränderlig. Den skall fastslällas på nytt i samband med
varje allmän fastighetstaxering med hänsyn lill det vid taxeringen tillämpade
enhetsvärdet på åker av högsla godhetsklass inom orten vid en medelstor
jordbruksfastighet med normalt byggnadsbestånd. Sådant enhetsvärde har
länsstyrelserna att fastställa för varje församling. Bestämmelserna härom
finns i kungörelsen (1950:413) angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänsl
(ändrad senast 1971:864).

På grund av ändringar i kommunalskattelagen (1928:370) och
taxeringslagen (1956:623) hade emellertid vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering bestämmelserna om fastställande av enhelsvärde för uträkning
av boställsränta blivil inaktuella. I de för 1975 års fastighetstaxering
gällande bestämmelserna skilde man nämligen på åkervärde och byggnadsvärde.

I propositionen 1975:61 föreslog dåvarande kyrkoministern
därför en provisorisk ändring av bestämmelserna om beräkning av boställsränta.
Förslaget antogs av riksdagen (KrU 1975:11, rskr 1975:163). I den därefter
utfärdade lagen (1975:363) med provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta
angavs hur enhetsvärdet skulle bestämmas vid uträkning av den boställsränta som
skulle gälla fr. o. m. år 1976 t. o. m. del senare år under vilket allmän
fastighetstaxering första gången därefter verkställdes. Enligt lagen (1977:455)
om tid för allmän fastighetstaxering sker detta år 1981.

I propositionen anförde föredraganden att en förenkling av
hela systemet med boställskapital och boställsränta borde eftersträvas och alt
han avsåg att i annal sammanhang föreslå regeringen alt besluta om en översyn
av systemet. En sådan översyn har sedermera skett genom kammarkollegiets
försorg. Kollegiet har den 9 juni 1977 avgett förslag till en avveckling av
systemet. Regeringen har emellertid ansett atl frägan borde övervägas
ytterligare i samband med en översyn av avräkningsförfarandet med kyrkofonden.
Enligt beslut av regeringen den 18 december 1980 skall denna översyn göras av
en särskild utredare (Kn 1980:05). Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt
och med sikte på all förslag bör kunna föreläggas ett kyrkomöte våren 1982.

En avveckling av systemet med boställskapital och boställsränta
bör alltså kunna ske fr. o. m. år 1983. I avvaktan härpå måste emellertid
provisoriska bestämmelser meddelas för beräkning av boställsränia för liden fr.
o. m. år 1982 och till dess beslut om en ändrad ordning har trätt i kraft.

Enligt de provisoriska bestämmelser som meddelades i 1975
års lag skulle länsstyrelserna bestämma enhetsvärden med hjälp av en av riksskatteverket
fastställd koefficient. Sedan detta hade sketl kunde sliflsnämnderna fastställa
den boställsränia som kyrkofonden och församlingarna skulle betala årligen.

Del är enligt min mening knappast motiverat all riksskatteverket,
länsstyrelserna och stiftsnämnderna tas i anspråk för ett omständligt omräkningsförfarande
för fastställande av boställsränta som antagligen kommer att betalas endasi för
år 1982.

Prop. 1980/81:174 10

Mot bakgrund härav anser jag att man bör kunna godta en
provisorisk lösning som innebär alt nuvarande värden på boställskapital och boställs-ränlor
förblir oförändrade i avvaklan på alt systemet med boställskapital och boställsränta
avvecklas.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen all

1.
medge alt ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t, v. får bestridas kostnaderna för en
tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor vid ärkebiskopens kansli,

2.
medge att ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får utgå bidrag för avlöning av
ytterligare en tjänsteman hos svenska kyrkans diakoninämnd enligt de grunder
som jag har förordat,

3.
medge alt ur
kyrkofonden får bestridas kostnader för andlig vård vid sjukhus enligl vad jag
har förordat,

4.
medge alt ur
kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får utgå anslag till etl nordiskt
folkkyrkosekretariat med högst 50 000 kr.,

5.
medge alt ur
kyrkofonden till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet får ulgå

dels för liden den 1 januari 1980-den 30 juni 1981
ytterligare avlöningsbidrag med 127 500 kr.,

dels fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v, 24 bidrag om vartdera
88 600 kr, för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens
tjänst i utlandet,

dels fr, o. m. den 1 juli 1981 t. v. fem bidrag om
vartdera 58 300 kr. för budgetär för avlöning av tjänstebiträden,

6.
medge atl ur
kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får ulgå anslag med högst 475 000 kr. för biträdeshjälp
åt biskoparna,

7.
medge alt ur
kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får utgå anslag med högsl 155 000 kr. för
anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom kommundepartementel,

8.
medge atl ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får utgå anslag med högst 310 000
kr. för budgetår för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall
och för anordnande av fortbildningskurser för präster,

9.
medge att ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får ulgå anslag med högst 140 000
kr. för budgelår för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker,

10. medge alt ur kyrkofonden fr. o. m.
den 1 juli 1981 t. v. får ulgå anslag med 365 000 kr. för budgelår lill extra
utgifter,

11. medge atl ur kyrkofonden får utgå
högst 400 000 kr. för ombyggnadsarbeten och inredning av nya lokaler vid
ärkebiskopens kansli.

Prop. 1980/81:174 11

12.
anta inom kommundepartementet upprättat förslag till lag med provisoriska
bestämmelser om boställsränta.

Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

GOTAB
66747 Slockholm 1981