Sök i Ratio Lex

om godkännande av konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:31, om godkännande av konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1980/81:31

om
godkännande av konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar;

beslutad
den 9 oktober 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen all antaga del förslag som har upptagils i bifogade utdrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar. Konventionen undertecknades av 33 stater
vid ett miljöministermöte inom FN;s ekonomiska kommission för Europa (ECE) i
november 1979. Enligt konventionen åtar sig de fördragsslulande staterna att
begränsa och så långt möjligt gradvis minska och förhindra spridning av
luftföroreningar. Konventionen innebär också att ell omfattande
informationsutbyte och forskningssamarbete skall utvecklas när det gäller bl.
a. åtgärder för att minska utsläpp av svavelföreningar och andra
luftföroreningar.

1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 31

Prop.
1980/81:31

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-10-09

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo.
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder. Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo. Winberg, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om godkännande av konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

1 Inledning

Sedan
slutet av 1960-lalel har Sverige sökt få till stånd åtgärder på del internationella
planet för all lösa problemet med luftföroreningar som sprider sig över långa
avstånd och orsakar miljöproblem i andra länder. Ell viktigt exempel på sådana
problem är försurningen av mark och vatten i bl.a. Sverige. Efler inledande
studier inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) togs
frågan upp i FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) i samband med
förberedelserna för ett miljöministermöte. Efler flera års förhandlingar kunde
parterna enas om texten till en konvention om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar. Under miljöministermötel, vilkel ägde rum i Geneve den 13-
15 november 1979, undertecknades konventionen av 33 länder, däribland Sverige,
samt av de europeiska gemenskaperna (EG). Den engelska konventions-texten och
en översättning lill svenska bör fogas till regeringsprotokollel i delta ärende
såsom bilaga I.

Konventionen
har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i detla ärende som bilaga 2.

2 Föredragandens
överväganden

2.1
Försurningsproblemet i Sverige

Belastningen
på miljön av de stora utsläppen av försurande ämnen från olika verksamheter är ell
av de allvarligaste miljöproblemen. Huvudorsaken till försurningen är den
svaveldioxid som släpps ul i luften vid förbrän-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 3

ning av olja och kol samt vid olika industriella
processer. F. n. släpps omkring 60 milj. lon svaveldioxid ut per år i Europa
varav Sverige svarar för omkring I %. Av det försurande nedfallet i Sverige
beräknas 70-80% härröra från utländska källor. Även kväveföreningar utgör en
väsentlig och troligen ökande andel av det sura nedfallet. Den ökade barrskogsplanle-ringen
samt användningen av sura gödselmedel har vidare diskuterats som bidragande
orsaker till den försurning som sker vid sidan av den naturliga utlakningen.

De
försurande ämnena medför att markens och vattnens kemiska balans rubbas, vilkel
leder lill alt växter och djur påverkas. Genom försurning hämmas den biologiska
aktiviteten, vilkel bl.a. beror på att tillgången på växtnäringsämnen minskar.
Med tilltagande försurning reduceras antalet organismer i ekosystemen. I en slarkl
försurad sjö saknas l.ex. fiskar, djur- och växtvärlden i övrigl är tydligt
förändrad.

Miljöns motståndskraft mot försurande ämnen varierar i
olika delar av landet, men ärför huvuddelen av landet liten. År 1975
uppskattades antalet sura sjöar till omkring 10000. Påfrestningarna blir i
samband med snösmältningen och islossningen särskilt stora. Sannolikt kan
numera 20000 sjöar i samband med snösmältningen få sä tåga pH-värden från
vattenytan och ner till tvä meters djup all den biologiska produktionen störs.
Denna del av sjöarna omfattar slrandzonen som är den viktigaste från biologisk
synpunkt. Även vissa rinnande vatten är starkt påverkade av försurningen.

Utvecklingen i landet de senasle åren pekar mol all allt
flera vallen kommer att försuras. Utförda mätningar visar alt pH-värdena under
åren 1977 och 1978 har varil 0,5 enheter lägre än fem år tidigare.

Försumingen påverkar även markens ekosystem. Inom områden
nära större utsläpp kan märkas direkta skador på vegetationen i form av minskad
tillväxt eller i svåra fall alt vegetationen dör. En ökning av markens syraförtäd
leder vidare till ullakning av t. ex. aluminium och vissa tungmetaller, vilket
i sin lur medför förorening av yl- och grundvatten.

Försurningens effekt pä skogsproduktionen har ännu inle kunnal
helt klariäggas bl. a. på grund av den långa tid det tar för skogens ekosystem
all reagera på inverkan av försurande ämnen. Forskningsresultat tyder dock på
att försurningen inverkar negativt på skogsproduktionen. De områden där
effekterna först kan bli märkbara i större skala torde återfinnas inom delar av
västkusten, där man finner en kombination av hög luftfuktighet, syradeposition
och känsliga skogsjordar.

Bland
de långväga gränsöverskridande luftföroreningarna intar de försurande ämnena
en särställning genom att de orsakar så allvariiga miljöproblem. Även andra
luftföroreningar som t.ex. sol, stoft, metaller och kolväten sprids med
vindarna över nationsgränserna. Dessa ämnens miljörisker har dock ännu inte klariagts
i samma utsträckning. Ell fortsatt inlernationellt forskningssamarbete är
viktigt för all dessa frågor skall kunna bli ytteriigare belysta, ti Riksdagen 1980/81. I saml.
Nr31

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 4

2.2 Nationella svenska åtgärder

Genom lagen (1968:551) om begränsning av svavelhallen i
eldningsolja infördes ett förbud mot förbränning inom landet av eldningsolja
med högre svavelhall än 2,5 viktprocent.

Riksdagen beslutade (prop. 1976/77:3. JoU 1976/77:4, rskr
1976/77:24) den 24 november 1976 om ytterligare ätgärder för att motverka
negativa effekter av svavdulsläpp. Beslutet innebär dels kraftfulla nationella
åtgärder för att minska våra egna utsläpp, dels internationella initiativ för
att förmå andra länder lill motsvarande åtgärder.

Som målsättning för de svenska ulsläppsbegränsningarna
angavs all svavelutsläppen till år 1985 skall ha minskats till den nivå som
gällde i börian av 1950-talel. Samtidigt antogs en ny lag (1976: 1054) om svavdhal-tigt
bränsle. Enligt lagen får regeringen i fråga om fossilt bränsle meddela
föreskrifter som gäller förbränning, handel, överlåtelse och import och som
påkallas från miljöskyddssynpunkl. Med stöd av lagen har regeringen i
förordningen (1976: 1055) om svavdhaltigl bränsle beslutat alt utsläppen skall
begränsas lill högst 0,24 g svavel per megajoule bränsle, motsvarande
eldningsolja med högst 1,0 viktprocent svavel, i hela Götaland saml Stockholms,
Södermanlands. Värmlands och Örebro län.

Regeringen beslöt är 1979 att ändra förordningen om svavdhaltigl
bränsle så all del område inom vilkel utsläppen fär uppgå lill högsl 0,24 g
svavel per megajoule bränsle den I oktober 1981 utvidgas med Uppsala, Västmanlands,
Gävleborgs och Kopparbergs län och den I oktober 1984 lill all gälla hela
landet. I fråga om begränsningen av svavelutsläppen från industrin angavs i prop.
1976/77: 3 all dessa utsläpp borde halveras fram till år 1985 och alt det i
första hand ankom pä naturvårdsverket att med slöd av miljöskyddslagens
bestämmelser vidta åtgärder för att delta syfte skulle uppnås.

Riksdagsbeslutet år 1976 innebar också att åtgärder skulle
vidtas för all restaurera redan försurade sjöar och vattendrag genom kalkning.
Riksdagen har ställt 10 milj. kr. om året till fiskeristyrelsens förfogande
för en försöksverksamhel med statsbidrag till kalkning av sjöar och vallendrag.
Statsbidrag ulgår normalt med 75% av de godkända kostnaderna. Om särskilda skäl
föreligger kan dock statsbidraget i enstaka fall utgå med högre bidragsprocent.
Vid beräkning av bidrag las hänsyn lill den belydelse kalkningen har för
allmänhetens fritidsfiske eller för bevarande av ett växt- eller djurbestånd
vilket framstår som värdefullt från vetenskaplig eller annan allmän synpunkt. De
närmare bestämmelserna framgår av förordningen (1976: 1056) om statsbidrag lill
kalkning av sjöar och vattendrag.

Regeringen uppdrog år 1979 åt fiskeristyrelsen och statens
naturvårdsverk att i samarbete sammanställa och utvärdera erfarenheterna av den
pågående försöksverksamheten. I en första rapport betecknas resultaten av de hittills
utförda kalkningsprojeklen som goda framför allt frän fiske-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 5

synpunkt. 1 prop. 1979/80: 100 (bil. 13 s. 153) föreslog
därför regeringen en höjning av anslaget till 15 milj. kr. för budgetåret
1980/81 vilket ocksä blev riksdagens beslut. Den korta försöksperioden har dock
inle medgett några långtgående slutsatser rörande de ekologiska effekterna av kalkningen.
Regeringen har uppdragit åt fiskeristyrelsen alt före den I juni 1981 lämna en
samlad redovisning av försöksverksamhelen.

2.3 Internationellt samarbete

Behovet av internationellt samarbete rörande luftföroreningar
som sprider sig över länga avstånd logs för första gången upp från svensk sida
i slutet av 1960-talel. Vid FN:s miljökonferens i Stockholm år 1972 framlades
en specialsludie i frågan. Det visade sig emellertid att andra länder
ifrågasatte dels all svavelföreningar spreds frän deras territorier lill Sverige,
dels att miljöproblemen i svenska sjöar berodde på svavelnedfall.
Miljökonferensen behandlade därför inte svavelfrågan närmare, men godkände en
för del framlida arbetet viktig princip, nämligen att stater är skyldiga att se
lill att verksamheter inom deras territorium eller kontroll inte förorsakar
miljöskador pä andra länders territorier (principdeklarationens punkl 21). Miljöskyddskonvenlionen
den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige utgör ell
konkret exempel på lilllämpningen av nämnda princip.

I syfle all få till stånd enighet om grundläggande fakta
beslöt OECD:s miljökommitté om en gemensam mellanstatlig studie om spridningen
av luftföroreningar, vilken genomfördes åren 1972-1975. Studien bekräftade i
allt väsentligt de svenska påståendena. Kvantitativa uppgifler kunde lämnas på
hur stora mängder svavelföreningar som spreds mellan olika länder. Effekterna
på sjöar och vattendrag kartlades liksom andra miljö-och hälsoproblem, som kan
uppkomma på grund av svavelutsläppen. Bland dessa kan nämnas minskad skogslillväxt
och annan påverkan pä vegetationen, roslskador, skador på byggnader och
kulturella minnesmärken saml hälsoeffekter. 1 en andra, ännu pågående etapp
studerar OECD frågan om vilka åtgärder som kan vidtas, hur myckel de skulle
kosta och vilka minskade skador de skulle kunna leda till. Den första OECD-studien
visade alt problemet i hög grad berör både Väst- och Östeuropa. Sverige fär
exempelvis stora mängder svavelföreningar från såväl Slorbrilannien och
Förbundsrepubliken Tyskland som från Tyska demokraliska republiken och Polen.
1 della läge var del naturligt för Sverige att ta upp frågan i ECE och kräva
gemensamma ätgärder. Parallellt påbörjade Sverige dessulom ett anlal
bilaterala kontakter. 1 ett samarbelsavlal på miljövårdsområdet med Tyska
demokratiska republiken åtog sig de båda länderna att vidta åtgärder för all
minska luftföroreningen. Inom ramen för ett samarbetsavtal med EG-kommissionen
har föreslagna EG-direktiv om svavelhallen i eldningsolja diskuterats.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 6

År 1976 föreslog Sovjetunionen att tre s.k. alleuropeiska
kongresser, varav en om miljövård, skulle hållas som ell led i uppföljningen av
konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, vilken avslutades i Helsingfors.
Förslaget behandlades inom ECE varvid Sverige i börian av är 1977 framförde
tanken på en konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar vilken
skulle kunna undertecknas på ett alleuropeiskt miljö-ministermöle.

Först år 1978 kunde emellertid de egentliga
förhandlingarna la sin början sedan ECE:s årssession beslutat att ett
eventuellt miljöministermöle främst skulle behandla långväga gränsöverskridande
luftföroreningar samt resurssnäl teknik. Förberedelserna skedde i nära
samarbete mellan Sverige och Norge och breddades efter kontakter med Danmark,
Finland och Island. 1 det fortsatta arbetet uppträdde de fem nordiska länderna
gemensamt. Det nordiska samarbetet kom bl.a. till ullryck i ett gemensamt
nordiskt konventionsförslag vilket kom all ligga lill grund för förhandlingsarbetet.

Förhandlingsarbetet blev intensivt med en rad möten dels i
form av möten med en särskild expertgrupp, dels i form av specialmöten med ECE:s
miljökommitté. Enligl etablerad konventionspraxis hade det nordiska förslagel
uppdelats i en ramkonvention samt en bilaga vilken behandlade åtgärder mol
luftföroreningar orsakade av svavelföreningar. Ramkonventionen kunde
genomdrivas efter omfatiande revideringar. Bilagan fick däremot lov all tills
vidare ersättas med en resolution enligt vilken staterna ålar sig att
prioritera frägan om svavel. Konventionstexlen slutjuslerades vid ECE:s årssession
i april 1979 och miljöministermötet kunde därmed inkallas i november samma år.
Vid miljöministermötel, som avhölls den 13-15 november 1979, undertecknades
konventionen av representanter för så gott som samtliga dellagande stater.

2.4 Konventionens huvudsakliga innehåll m. m.

Konventionens grundläggande åtagande finns i artikel 2 som
säger att "de avtalsslulande parterna ,,, skall bemöda sig om att begränsa
och så långt möjligt gradvis minska och förhindra luftföroreningar, innefattande
långväga gränsöverskridande luftföroreningar". För att uppnå delta skall
parterna, enligt artikel 6, "använda bästa tillgängliga teknik, som är
ekonomiskt möjlig". Inom ramen för konventionen skall parterna vidare
gemensamt "utarbeta riktlinjer och strategier som kan användas som medel
i bekämpningen av utsläpp av luftförorenande ämnen" (artikel 3). Pä begäran
skall vidare konsultationer äga rum mellan parter som planerar eller genomför ätgärder
som kan ge ell betydande tillskotl lill långväga gränsöverskridande
luftföroreningar och parter som berörs av dessa föroreningar (artikel 5).

Som slöd för nationella eller gemensamma beslut om
åtgärder enligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 7

artiklarna 2, 3, 5 och 6 skall parterna upprätta ett
omfattande informationsutbyte och forskningssamarbete (artiklarna 4, 7, 8, 9).
Samarbetet berör främst tre områden: åtgärder för att minska utsläpp av
svavelföreningar och andra viktigare luftföroreningar, undersökningar av
spridningen av luftföroreningar över länga avstånd samt studier av effekter av
dessa luftföroreningar på hälsa och miljö. Informationsutbytet och forskningssamarbetet
har sin största belydelse för all få fram ell av alla parter gemensamt
accepterat kunskapsunderlag för de fortsatta förhandlingarna om åtgärder.

Representanter för de avtalsslutande parterna skall, inom
ramen för ECE, bilda konventionens verkställande organ med främsta uppgift all
granska tillämpningen av konventionen (artikel 10). ECE skall fungera som
konventionens sekretariat (artikel 1 1). Under förberedelsearbetet har Sverige lagt stor vikt vid att
konventionen får ell effektivt sekretariat. Miljöministermötel uppmärksammade
denna fråga i en särskild paragraf i den i övrigl hell formella och myckel kortfatlade
mötesrapporlen.

Artikel 12 öppnar en möjlighet för tillägg lill
konventionen. Sådana tillägg måste godkännas enhälligt. Enligt artikel 13 skall
tvister biläggas genom förhandlingar eller annan av parterna godkänd metod.

Efter undertecknandet, som skedde i Geneve under
miljöministermötet, (artikel 14), skall konventionen ratificeras (artikel 15)
och den träder i krafl 90 dagar efter det all 24 anslutningar uppnåtts (artikel
16).

I en separat av miljöministermötel enhälligt antagen
resolution förbinder sig de stater som undertecknat konventionen all så snart
som möjligt inleda en provisorisk tillämpning av konventionen och all i
möjligaste mån uppfylla de förpliktelser som konventionen ålägger dem i avvaktan
pä dess ikraftträdande. ECE skall ställa nödvändiga sekretarialsresurser till
förfogande för arbetet. Ulan dröjsmål skall signatärstalerna samordna
riktlinjer och strategier för all minska och förebygga långväga
gränsöverskridande luftföroreningar samt ge högsta prioritet åt färdigställande
av ett dokument som redovisar varje stats åtgärder för bekämpning av
luftförorening förorsakad av svavelföreningar.

Konventionstexlen har remissbehandlats. I remissyttrandena
framhålls betydelsen av alt kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka den
tilltagande försurningen. Ett stort antal remissinslanser välkomnar
konventionen och alla, som yttrat sig däröver, tillstyrker en svensk ratificering.
De många kommentarerna till hur konventionen bör tillämpas bör vara av värde
för det framlida svenska arbetel i konventionens verkställande organ.

2.5 Konventionens tillämpning

Konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar innebär att praktiskt taget alla stater i Europa och
Nordamerika i en folkrättsligt bindande form åtagit sig att bekämpa utsläpp av
luftföroreningar som

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 8

sprider
sig över gränsema. Enligt min bedömning är della ell myckel viktigt steg för
all i praktisk handling omsätta den tidigare åberopade punkten 21 i
principdeklarationen från FN:s miljökonferens i Stockholm år 1972. Konventionen
utgör en grund för praktiska åtgärder för all komma lill rätta med problem som
orsakas av svavelutsläpp och för utredning av behövliga åtgärder beträffande
andra långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Eftersom konventionens
åtaganden är allmänt formulerade blir uppföljningen ytterst viktig. Endast
genom ett effeklivl uppföljningsarbete torde konventionen komma att leda lill nägon
större minskning av det svavelnedfall i Sverige som härrör från källor i andra
länder.

Inom
ramen för ECE har den provisoriska tillämpningen av konventionen redan inletts
bl. a. genom tillskapandet av ett interimistiskt verkställande organ (lEB).
Sverige deltar aktivt i arbetet inom lEB och de expertgrupper som arbetar med
olika delar av problemen.

En
förutsättning för det framgångsrika förhandlingsarbetet har varil aU Sverige
kunnat visa alt vi har vidtagit långtgående åtgärder för att minska våra egna
utsläpp av svavelföreningar. Detta faktum har gett trovärdighet och tyngd åt
det svenska förhandlingsarbetet. Det är därför nu också angelägel att Sverige
sä snart som möjligt ratificerar konventionen. Även i del forlsatla
förhandlingsarbetet är del av avgörande betydelse all Sverige kan redovisa en
miljöpolitik och en energipolitik som ger trovärdighet åt våra förslag
beträffande tillämpningen av konventionen. En svensk anslutning till
konventionen lorde kunna ske ulan all riksdagen behöver medverka lill nägon
ytterligare lagstiftning pä området. Konventionens bestämmelser stär i
överensstämmelse med de allmänna regler som finns i berörd svensk lagstiftning,
dvs. främst miljöskyddslagen och lagen om svavdhaltigl bränsle. Kravet i artikel
6 att bästa möjliga teknik som är ekonomiskt möjlig skall användas
överensstämmer med lillållighelsreglerna i miljöskyddslagen. Della innebär i detla
avseende att kraven pä utsläppsbegränsande åtgärder kan komma alt skärpas i
takt med den tekniska utvecklingen.

Enligl
konventionen skall ett omfattande informationsutbyte och forskningssamarbete
upprättas. Jag räknar härvid för Sveriges del med att den forskning m. m. som erfordras
skall kunna utföras inom ramen för den forsknings- och undersökningsverksamhet
i övrigt som bedrivs av berörda myndigheter och andra organ och med anlitande
av de anslag som slår till dessa organs förfogande. Sveriges kostnader för
medverkan i konventionen bör i den mån de inte bestrids från andra anslag
täckas från tionde huvudtitelns förslagsanslag Bidrag lill vissa inlernalionella
organisationer m. m.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 9

3
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår
riksdagen

alt
godkänna konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31

BU. I

Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution

The Parties to the present Convention,

Determined to promole relations and co-operalion in the field
of environmental proteclion,

Aware of the significance of the aclivities of the United
Nations Economic Commission for Europé in strenglhening such relations and co-operation,
particularly in the field of air pollution including long-range transport of air
pollutants.

Recognizing the contribution of the Economic Commission
for Europé lo the multilateral implementation of the pertinent provisions of the
Final Act of the Conference on Security and Co-operation in Europé,

Cognizant of the references in the chapter on environmenl
of the Final Act of the Conference on Security an Co-operation in Europé calling
for co-operation lo control air pollution and its effects. including long-range
transport of air pollutants, and lo the development through internalional co-operation
of an extensive programme for ihe moniioring and evaluation of long-range
transport of air pollutants, slarting with sulphur dioxide and with possible exlension
to other pollutants,

Considering
the pertinent provisions of the Dédaration of the United Nations Conference on the
Human Environmenl, and in particular principle 21, which expresses the common conviction
that the States have. in accordance with the Charter of the United Nations and the
principles of internalional law, the sovereign right to exploit their own resources
pursuant to their own environmental policies, and the responsibilily to ensure
that aclivities within their jurisdiclion or conlrol do nol cause damage lo the
environment of other States or of areas beyond the limits of national jurisdiclion,

Recognizing the existence of possible adverse effects. in the
short and long term, of air pollution including transboundary air pollution,

Concerned that a rise in the level of emissions of air pollutants
within the region as forecasl may increase such adverse effects,

Recognizing the need lo study the implications of the long-range
transport of air pollutants and the need lo seek solulions for the problems identified,

Affirming their willingness lo reinforce active internalional
co-operation to develop appropriate national policies and by means of exchange
of information, consultation, research and moniioring. to co-ordinale national
action for combaling air pollufion including long-range transboundary air pollution.

Have agreed as follows:

DEFINITIONS

Artide I

For the purposes of the present Convention:

(a) "airpollution" means the introduclion by
man. direclly or indirectly. of substances or energy into the air resulling in deleterious
effects of such a nature as to endanger human heallh, harm living resources and
ecosyslems and material property and impair or interfere with amenities and other

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 II

legitimate uses of the environment, and "air pollutants"
shall be construed accordingly;

(b) "long-range transboundary air pollution" means
air pollution whose physical origin is silualed wholly or in part within the
area under the national jurisdiclion of one State and which has adverse effecls
in the area under the jurisdiclion of another State at such a dislance that il
is not generally possible lo dislinguish the contribution of individual
emission sources or groups of sources.

FUNDAMENTAL PRINCIPLES

Artide 2

The Contracting Parties. taking due account of the facts
and problems involved, are determined to protect man and his environment against
air pollution and shall endeavour to limit and, as far as possible, gradually reduce
and prevent air pollution including long-range transboundary air pollution.

Artide 3

The Contracting Parlies, within the framework of the
present Convenlion, shall by means of exchanges of informalion, consultation. research
and moniioring, develop without undue delay policies and slrategies which shall
serve as a means of combaling the discharge of air pollutants, taking into account
efforls already made al national and internalional levels.

Artide 4

The Contracting Parties shall exchange information on and review
their policies, scienlific aclivities and lechnical measures aimed at combaling.
as far as possible, the discharge of air pollutants which may have adverse effecls,
thereby contributing lo the reduction of air pollution including long-range transboundary
air pollution.

Artide 5

Consultalions shall be held, upon request. at an early stage
between. on the one hand, Contracting Parties which are actually affecled by or
exposed to a significant risk of long-range transboundary air pollution and, on
the other hand, Contracting Parties within which and subject to whose jurisdiclion
a significant contribution lo long-range transboundary air pollution originates,
or could originate, in connexion with aclivities carried on or contemplated therein.

AIR QUALITY MANAGEMENT

Artide 6

Taking into account artides 2 lo 5, the ongoing research, exchange
of informafion and moniioring and the results thereof, the cosl and effective-ness
of local and olher remedies and, in order lo combat air pollution, in particular
that originating from new or rebuilt installations, each Contracting Party undertakes
lo develop the best policies and slrategies including air qualily management
systems and, as part of them, control measures compalible with balanced development,
in particular by using the best available technology which is economically feasible
and low- and non-wasle technology.

t2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 31

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 12

RESEARCH AND DEVELOPMENT

Artide 7

The Contracting Parlies, as appropriate lo their needs, shall
iniliate and co-operate in the conduct of research into and/or development of:

(a)
exisling and proposed
lechnologies for reducing emissions of sulphur compounds and olher major air pollutants,
including technical and economic feasibility, and environmental conséquences;

(b)
instrumentation
and olher lechniques for moniioring and measuring emission råtes and ambienl concentrations
of air pollutants:

(c)
improved models
for a beller understanding of the transmission of long-range transboundary air pollutants:

(d) the effects of sulphur compounds and other major air
pollutants on

human heallh and the environmenl. including agricullure. foreslry, maleri-

als, aqualic and other natural ecosyslems and visibilily, with a view to

eslablishing a scienlific basis for dose/effecl rdalionships designed to

protect the environment;

(e) the economic.
social and environmental assessmenl of allernative

measures for atlaining environmental objectives including the reduction of

long-range transboundary air pollution;

(f) education and training programmes related lo the environmental

aspecls of pollution by sulphur compounds and olher major air pollutants.

EXCHANGE OF INFORMATION

Artide 8

The Contracting Parties. within the framework of the Executive
Body referred lo in artide 10 and bilaterally, shall. in iheir common interesls.
exchange available information on:

(a) dala on emissions at periods of
lime lo be agreed upon. of agreed air pollutants, slarting with sulphur dioxide,
coming from grid-unils of agreed size: or on the fluxes of agreed air pollutants.
slarting with sulphur dioxide. across national borders, al distances and at
periods of lime to be agreed upon;

(b) major changes in national policies
and in general induslrial development, and their potential impacl. which would
be likely to cause significant changes in long-range transboundary air pollution;

(c) control lechnologies for reducing air
pollution relevant lo long-range transboundary air pollution;

(d) the projecled cosl of the emission conlrol of sulphur
compounds and

other major air pollutants on a national scale;

(e) meteorological and physico-chemical data relating to
the processes

during transmission;

(f) physico-chemical and biological data relating to the
effects of long-

range transboundary air pollution and the extent of the damage' which

these dala indicale can be allributed lo long-range transboundary air

pollution;

(g) national, subregional and regional policies and slrategies
for the

control of sulphur compounds and olher major air pollutants.

The present Convenlion does nol conlain a rule on Slale liabilily
as lo damage.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 13

IMPLEMENTATION AND FURTHER DEVELOPMENT OF THE CO-OPERATIVE
PROGRAMME FOR THE MONITORING AND EVALUATION OF THE LONG-RANGE TRANSMISSION OF
AIR POLLUTANTS IN EUROPÉ

Artide 9

The Contracting Parties stress the need for the implemenialion
of the exisling "Co-operalive programme for the moniioring and evaluation
of the long-range transmission of air pollutants in Europé" (hereinafter referred
lo as EMEP) and, with regard to the further development of this programme, agree
lo emphasize:

(a)
the desirability
of Contracting Parties joining in and fully implemenling EMEP which, as a first
step. is based on the moniioring of sulphur dioxide and related substances;

(b)
the need lo use
comparable or standardized procedures for moniioring whenever possible;

(c) the desirability of basing the moniioring
programme on the framework of both national and internalional programmes. The eslablishmenl
of moniioring stations and the collection of data shall be carried out under the
national jurisdiclion of the counlry in which Ihe moniioring stations are located:

(d) the desirability of eslablishing a framework for a co-operalive
envi

ronmental moniioring programme, based on and taking into account pres

ent and future national, subregional, regional and olher internalional pro

grammes;

(e) the need to exchange data on emissions al periods of
lime to be

agreed upon, of agreed air pollutants, slarting with sulphur dioxide. com

ing from grid-unils of agreed size; or on the fluxes of agreed air pollutants.

slarting with sulphur dioxide, across national borders, at distances and al

periods of time to be agreed upon. The method, including the model, used

to determine the fluxes, as well as the method, including the model, used

to determine the transmission of air pollutants based on the emissions per

grid-unit, shall be made available and periodically reviewed, in order lo

improve the melhods and the models;

(O their willingness to continue the exchange and periodic
updating of national data on total emissions of agreed air pollutants. slarting
with sulphur dioxide;

(g) the need lo provide meteorological and physico-chemical
dala relating lo processes during transmission:

(h) the need to monitor chemical components in other media
such as waler, soil and vegetation, as well as a similar moniioring programme
to record effects on heaith and environment;

(i) the desirability of exiending the national EMEP networks
to make them operational for control and surveillance purposes.

EXECUTIVE BODY

Artide 10

1. The representatives of the Contracting Parties shall. within
ihe framework of the Senior Advisers lo ECE Governments on Environmental Problems,
constitute the Executive Body of the present Convenlion, and shall meet at least
annually in that capacity.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 14

2. The Executive Body shall:

(a) review the implementation of the
present Convenlion:

(b) eslablish, as appropriale, working groups
lo consider maliers relaled to the implementation and development of the
present Convenlion and lo this end to prepare appropriate studies and other documentation
and lo submit recommendations to be considered by the Executive Body;

(c) fulfil such olher funclions as may
be appropriate under the provisions of the present Convention.

3.
The Executive
Body shall utilize the Steering Body for the EMEP lo play an integral part in the
operation of the present Convention, in parlicular with regard lo dala collection
and scienlific co-operation.

4.
The Executive
Body, in discharging its funclions, shall. when it deems appropriate, also make
use of information from olher relevant internalional organizations.

SECRETARIAT

Artide II

The Executive Secretary of the Economic Commission for
Europé shall carry out, for the Executive Body, the following secretarial funclions:

(a) to convene and prepare the meetings
of the Executive Body;

(b) to transmit to the Contracting Parties
reports and olher informalion received in accordance with the provisions of ihe
present Convenlion:

le) to discharge the functions assigned by the Executive
Body.

AMENDMENTS TO THE CONVENTION

Artide 12

1.
Any Contracting
Party may propose amendments lo the present Convention.

2.
The text of proposed
amendments shall be submitled in writing to the Executive Secretary of the Economic
Commission for Europé, who shall communicale them to all Contracting Parties.
The Executive Body shall discuss proposed amendments al its nexl annual meeling
provided that such proposals have been circulated by the Executive Secretary of
the Economic Commission for Europé to the Contracting Parties at least ninety days
in advance.

3.
An amendment lo
the present Convenlion shall be adopted by consensus of the representatives of
ihe Contracfing Parties. and shall enter into force for the Contracting Parties
which have accepted it on the ninelieth day after the date on which two-thirds
of the Contracting Parties have deposited their instruments of acceplance with the
depositary. Thereafter, the amendment shall enter inlo force for any olher Contracting
Party on the ninelieth day after the date on which that Contracting Party deposits
its instrument of acceptance of the amendment.

SETTLEMENT OF DISPUTES

Artide 13

If a dispule arises between two or more Contracting
Parlies lo the present Convention as lo the interpretation or application of the
Convenlion, they shall seek a solulion by negotialion or by any olher method
of dispule selllement acceptable lo the parties to the dispule.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 15

SIGNATURE

Artide 14

1.
The present Convention
shall be open for signature al the United Nations Office at Geneva from 13 lo
16 November 1979 on the occasion of the High-level Meeting within the framework
of the Economic Commission for Europé on the Proteclion of the Environment, by
the member States of the Economic Commission for Europé as well as States having
consultative status with the Economic Commission for Europé, pursuant lo paragraph
8 of Economic and Social Council resolution 36 (IV) of 28 March 1947, and by regional economic
integration organizations, consti-luted by sovereign States members of the Economic
Commission for Europé, which have competence in respect of the negotialion, condusion
and application of internalional agreements in malters covered by Ihe present Convenlion.

2.
In matters within
their competence, such regional economic integration organizations shall, on their
own behalf, exercise the rights and fulfil the responsibilities which the
present Convenlion attribules lo their member States. In such cases, the member
States of these organizations shall not be entilled to exercise such rights individually.

RATIFICATION, ACCEPTANCE, APPROVAL AND ACCESSION

Artide 15

1. The present Convention shall be subject to ralification,
acceplance or

approval.

2.
The present Convenlion
shall be open for accession as from 17 November 1979 by the States and organizations
referred lo in artide 14, paragraph I.

3.
The instruments
of ratification, acceplance. approval or accession shall be deposited with the Secrelary-General
of the United Nations, who will perform the functions of the depositary.

ENTRY INTO FORCE

Artide 16

1.
The present Convenlion
shall enter inlo force on the ninelieth day after the date of deposit of the twenty-fourth
instrument of ratification, acceptance, approyal or accession.

2.
For each Contracting
Party which ralifies, accepts or approves ihe present Convention or accedes thereto
after the deposit of the twenty-fourth instrument of ratification, acceptance, approval
or accession, the Convenlion shall enter into force on the ninelieth day afler the
date of deposit by such Contracting Party of its instrument of ratification, acceptance,
approval or accession.

WITHDRAWAL

Artide 17

At any lime afler five years from the date on which the
present Convention has come into force with respect to a Contracting Party, that
Contracting Party may withdraw from the Convenlion by giving written notification
lo the depositary. Any such withdrawal shall take effect on the ninelieth day afler
the date ofils receipt by the depositary.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 16

AUTHENTIC TEXTS

Artide 18

The original of the present Convenlion, of which the English,
French and Russian texts are equally authentic, shall be deposited with the Secretary-General
of the United Nations.

IN WITNESS WHEREOF the undersigned, being duly authorized thereto,
have signed the present Convention.

DONE al Geneva, this thirteenth day of November, one ihousand
nine hundred and sevenly-nine.

RESOLUTION ON LONG-RANGE TRANSBOUNDARY AIR POLLUTION

The Signatories to the Convention on Long-range Transboundaiy
Air Pollution of 13 November 1979.

1.
Decide that they
shall. within the framework of the Economic Commission for Europé and the
Senior Advisers to ECE Governments on Environmental Problems, initiate. as soon
as possible and on an interim basis, the provisional implemenialion of the Convenlion
on Long-range Transboundary Air Pollution; they undertake to carry out the
obligations arising from the Convenlion to the maximum extent possible pending its
enlry inlo force;

2.
Agree that the necessary
authority should be given to the Economic Commission for Europé and to ils Executive
Secretary to provide for a sufficient secretarial and, in the framework of the exisling
budgelary stmcture, for the appropriate financial means;

3.
Further decide
to develop without delay furlher co-operation in problem areas within the scope
of the Convenlion. In particular they will seek lo bring doser togelher their policies
and slrategies for combaling air pollution including long-range transboundary air
pollution;

4.
Declare that such
slrategies and policies shall be aimed at limiting and as lär as possible gradually
reducing and prevenling air pollution, including long-range transboundary air pollution.
These shall be implemenled progressively and the designaled competent body shall
review regularly the progress achieved at national level. To this end the signatories
will altach highesl priorily to the complelion of a documenl setting out the slrategies
and policies of each of the signatories for the abatemenl of air pollution caused
by sulphur compounds.

Konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

Parterna i denna konvention

som är fast beslutna all främja förbindelser och samarbete
inom miljövårdsområdet,

som är medvetna om betydelsen av verksamheten inom Förenta
Nationernas Ekonomiska Kommission för Europa för att stärka sädana förbindelser
och sådant samarbete, i synnerhet beträffande luftföroreningar, innefattande
långväga spridning av luftföroreningar.

som erkänner del bidrag som Ekonomiska Kommissionen för
Europa har lämnat till ett multilateralt genomförande av tillämpliga
bestämmelser i den Europeiska Säkerhets- och Samarbetskonferensens slutakt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 17

som är medvetna om de delar av miljökapitlet i slutakten lill
den Europeiska Säkerhets- och Samarbelskonferensen, som påkallar samarbete för
att kontrollera luftföroreningar och dessas följder, innefattande långväga
spridning av luftföroreningar, och utveckling, genom internationellt samarbete,
av ett omfatiande program för övervakning och utvärdering av långväga
spridning av luftföroreningar, i första hand svaveldioxid och möjligen även
andra föroreningar.

som beaktar de tillämpliga bestämmelserna i den av Förenta
Nationernas Konferens om den mänskliga miljön antagna deklarationen och
särskilt artikel 21, som uttrycker den allmänna övertygelsen, i enlighet med
Förenta Nationernas stadga och internationella rättsprinciper, att stater har
suverän rätt alt utnyttja sina egna tillgångar enligl sin egen miljöpolitik
samt ansvaret för att den verksamhet som ligger inom deras jurisdiktion eller
under deras kontroll inle förorsakar skada på andra staters miljö eller på
områden, som ligger utanför den nationella jurisdiktionen,

som erkänner förekomsten av eventuella skadeverkningar på
kort eller läng sikl av luftföroreningar, innefattande gränsöverskridande
luftföroreningar,

som känner oro för att en ökning av utsläppen av
luftföroreningar inom området kan leda lill en ökning av sådana
skadeverkningar,

som erkänner behovet av alt studera tillämpningen av
långväga transport av luftföroreningar och behovet all söka lösa de problem
som redovisats,

som bekräftar sin vilja att aktivt stärka internationelll
samarbete för all utarbeta lämplig nationell politik och genom informafionsulbyle,
konsultationer, forskning och övervakning, samordna nationella åtgärder för bekämpning
av luftföroreningar, innefattande långväga gränsöverskridande luftföroreningar,

har överenskommit om följande:

DEFINITIONER

Artikel I

I denna konvention avses med:

a)
"luftförorening"
människans direkta eller indirekta tillförsel av ämnen eller energi lill
luften, vilket leder lill skadeverkningar av sådan natur att de kan innebära
risker för människans hälsa, skada levande resurser och ekosystem och materiell
egendom saml skada eller inkräkta på de icke-ekonomiska värden som miljön kan
erbjuda och på ett rättmätigt utnyttjande av den; "luftföroreningar"
definieras på motsvarande sätt;

b)
"långväga
gränsöverskridande luftförorening" luftförorening vars fysiska ursprung hell
eller delvis är beläget inom området under en stats nationella jurisdiktion och
som har skadeverkan på ell område under en annan stats jurisdiktion, vilken är
belägen på ett sädanl avstånd att det i regel inte är möjligt att urskilja
utsläpp som kommer ifrån enstaka eller grupper av källor.

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

Artikel 2

De avtalsslulande parterna, som lar vederbörlig hänsyn lill
berörda fakta och problem, är fast beslutna att skydda människan och hennes
miljö mot luftföroreningar och skall bemöda sig om att begränsa och så långt
som

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 18

möjligt gradvis minska och förhindra luftföroreningar,
innefattande långväga gränsöverskridände luftföroreningar.

Artikel 3

De avtalsslulande parterna skall inom ramen för denna
konvention genom informationsutbyte, konsultationer, forskning och övervakning
ulan otillbörlig försening utarbeta ålgärdsprogram och strategier som kan användas
som medel i bekämpningen av utsläpp av luftföroreningar, med hänsynstagande
till de ansträngningar som redan gjorts nationellt och internationelll.

Artikd 4

De avtalsslulande parterna skall granska och utbyta informalion
om ålgärdsprogram, vetenskaplig verksamhet och teknik för att så långt som
möjligt bekämpa utsläpp av luftföroreningar, som kan ha skadlig verkan, och
därigenom bidraga lill en minskning av luftföroreningar, innefattande långväga
gränsöverskridande luftföroreningar.

Artikel 5

Konsultationer skall på begäran äga rum på ett tidigt
stadium mellan å ena sidan avtalsslulande parter som verkligen berörs av eller
utsätts för en belydande risk för långväga gränsöverskridande luftföroreningar
och å andra sidan avtalsslulande parter inom vilkas områden och jurisdiktion
ett betydande tillskotl lill långväga gränsöverskridande luftföroreningar har
eller skulle kunna ha sitl ursprung i samband med där genomförda eller
planerade ätgärder.

LUFTVÅRDANDE ÅTGÄRDER

Artikel 6

Med beaktande av artiklarna 2-5, pågående forskning,
informationsutbyte och övervakning samt resultaten härav, kostnaderna för och
effektiviteten hos lokala och andra åtgärder och i syfle att bekämpa
luftföroreningar, särskilt de som härslammar från nya eller ombyggda
anläggningar, åtar sig varje avtalsslutande part att utarbeta bästa möjliga
åtgärdsprogram och strategier, vilka innefattar administrativa system för
luftkvalitet och, som en del därav, begränsningsålgärder, vilka är förenliga
med en balanserad utveckling, särskilt genom alt använda bästa tillgängliga
teknik, som är ekonomiskt möjlig, saml resurssnål teknik.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Artikel 7

De avtalsslulande parterna skall enligt sina behov dels
inleda forskning och/eller utveckling rörande följande punkter och dels
samarbeta i fräga om denna forskning och utveckling:

a)
Existerande och
planerad teknik för alt minska utsläpp av svavelföroreningar och andra
viktigare luftföroreningar, innefattande teknisk och ekonomisk genomförbarhet
samt följder med avseende på miljön;

b)
instrument och
annan teknik för övervakning och mätning av utsläppsnivåer och koncentration
av luftföroreningar i omgivningen;

c)
förbättrade
modeller för all öka kunskapen om överföring av långväga gränsöverskridande
luftföroreningar;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 19

d) den effekt som svavelföreningar och andra viktigare
luftföroreningar

har på den mänskliga hälsan och miljön, vilken innefattar jordbruk, skogs

bruk, material, vatten- och andra naturliga ekosystem och siktförhållan

den, i syfte att, för att skydda miljön, lägga en vetenskaplig grund för

sambandet mellan olika föroreningsdoser och deras effekter;

e) ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser av
alternativa

åtgärder för all uppnå mäl på miljöområdet, innefattande en minskning av

långväga gränsöverskridande luftföroreningar;

O utbildningsprogram som behandlar miljöaspekter på
förorening genom svavelföreningar och andra viktigare luftföroreningar.

INFORMATIONSUTBYTE

Artikel 8

De avtalsslutande parterna skall, inom ramen för det
verkställande organ som hänvisas till i artikel 10 saml bilateralt, i
ömsesidigt iniresse utbyta tillgänglig information om:

a)
data rörande
antingen utsläpp under överenskomna lidsperioder av utvalda luftföroreningar, i
första hand svaveldioxid, frän områden av överenskommen storlek eller flödet
av utvalda luftföroreningar, i första hand svaveldioxid, över de nationella
gränserna, vid avstånd och lidsperioder vilka överenskommits;

b)
viktigare
förändringar i den nationella miljöpolitiken och i den allmänna induslriutvecklingen
och dessas potentiella effekter, som troligtvis kan leda till betydande
förändringar av långväga gränsöverskridande luftföroreningar;

c)
teknik för all
minska luftföroreningar som är av belydelse för långväga gränsöverskridande
luftföroreningar;

d) de uppskattade koslnaderna för begränsning av utsläpp
av svavelför

eningar och andra viktiga luftföroreningar på nationell nivä;

e) meteorologiska och fysisk-kemiska data om processen
vid spridning

en;

f) fysisk-kemiska och biologiska dala om verkan av
långväga gränsöver

skridande luftföroreningar och omfattningen av den skada' som alt döma

av dessa dala kan tillskrivas långväga gränsöverskridande luftförorening

ar;

g) enskilda länders och olika ländergruppers
åtgärdsprogram och strate

gier för begränsning av svavelföreningar och andra viktigare luftförore

ningar.

TILLÄMPNING OCH VIDAREUTVECKLING AV SAMARBETSPROGRAMMET
FÖR ÖVERVAKNING OCH VÄRDERING AV LÅNGVÄGA TRANSPORT AV LUFTFÖRORipNINGAR I
EUROPA

Arlikd 9

De avtalsslulande parterna betonar behovet av
tillämpningen av det föreliggande "samarbelsprogrammet för övervakning och
värdering av långväga transport av luftföroreningar i Europa" (här nedan
kallat EMEP) och överenskommer i fråga om detla programs vidareutveckling om
att betona:

' Denna konvention innehåller inte någon föreskrifl om
ansvarsskyldighet för stater dådet gäller skada.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 20

a)
del önskvärda i
alt de avtalsslutande parterna deltar och fullständigt tillämpar EMEP vilkel
som ett första steg grundar sig på övervakning av svaveldioxid och närliggande
ämnen;

b)
behovet av all
när så är möjligt använda jämförbara eller standardiserade lillvägagångssäll
för övervakning;

c)
det önskvärda i
att lägga övervakningsprogrammet inom ramen för såväl internationella som
nationella program. Upprättandet av övervakningsstationer och insamlingen av
dala skall utföras under det lands jurisdiktion i vilket
övervakningsstationerna befinner sig;

d) det önskvärda i all fastställa en ram för ett
samordnat miljöövervak

ningsprogram, som grundar sig på och är upprättat med hänsyn till nuva

rande och framlida nationella och internationella program;

e) behovet av att utbyta dala om antingen utsläpp av
utvalda luftförore

ningar, i första hand svaveldioxid, under överenskomna lidsperioder frän

områden av överenskommen storlek eller om flödet av utvalda luftförore

ningar, i första hand svaveldioxid, över de nationella gränserna vid av

stånd och under tidsperioder vilka överenskommits. Metoden, innefattan

de modellen, som används alt bestämma flödet, liksom den metod, innefat

tande modellen, för bestämning av överföring av luftföroreningar vid ut

släpp från områden av överenskommen storlek, skall göras tillgänglig och

granskas periodvis för att förbättra metoderna och modellerna;

f) sin vilja att fortsätta utbyte och periodisk
uppdatering av nationella

dala om de lolala utsläppen av utvalda luftföroreningar, i första hand

svaveldioxid;

g) behovet av all tillhandahålla meteorologiska och fysisk-kemiska
dala

rörande processer under luftföroreningars spridning;

h) behovet av all övervaka kemiska beståndsdelar i andra
media som vatten, jord och vegetation såväl som ett liknande
övervakningsprogram för all registrera verkan pä hälsa och miljö;

i) det önskvärda i alt utvidga de nationella till EMEP
anslutna stations-näten så all de kan användas för övervakning.

VERKSTÄLLANDE ORGAN

Artikd 10

1. Representanterna för de avtalsslulande parterna
skall inom ramen för

Förenta Nationernas Ekonomiska Kommissions för Europa (ECE:s) mil

jökommitté bilda denna konventions verkställande organ och skall sam

manträda minst en gång per år i denna egenskap.

2. Del verkställande organet skall:

a)
granska tillämpningen
av denna konvention;

b)
vid behov
upprätta arbetsgrupper, vilka skall behandla frägor rörande tillämpningen och
utvecklingen av denna konvention samt för della ändamål utarbeta lämpliga
studier och annan dokumentation och vilka skall framlägga förslag, som skall
behandlas av det verkställande organet;

c)
fullgöra sådana
andra funktioner som kan anses vara lämpliga enligt bestämmelserna i denna
konvention.

3.
Det verkställande
organet skall utnyttja EMEP:s styrande organ som en integrerad del av
tillämpningen av denna konvention, särskilt dä del gäller insamling av data och
vetenskapligt samarbete.

4.
Det
verkställande organet skall vid utförandet av sina uppgifler, när så anses vara
lämpligt, även använda sig av informalion från andra relevanta internationella
organisationer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 21

SEKRETARIAT

Artikd 11

ECE:s exekutivsekreterare skall för det verkställande
organels räkning ulföra följande sekretarialsuppgifler

a) att sammankalla och förbereda det verkställande
organels möten;

b) all lill
de avtalsslulande parterna skicka ut rapporter och annan

information, som erhållits enligt bestämmelserna i denna konvention;

c) att ulföra de uppgifter som beslämls av del
verkställande organet.

ÄNDRINGAR AV KONVENTIONEN

Artikd 12

1. Varje avtalsslutande part får inkomma med förslag om
ändringar av

denna konvention.

2.
Texter lill
föreslagna ändringar skall skriftligen inlämnas till ECE:s exekutivsekreterare,
som skall vidarebefordra dem lill alla avtalsslulande parter. Det verkställande
organet skall behandla de föreslagna ändringama vid nästkommande årsmöte under
förutsättning all sädana förslag har skickals ut till de avtalsslulande
parterna av ECE:s exekutivsekreterare minst nittio dagar i förväg.

3.
Ett tillägg
till denna konvention skall antagas enhälligt av representanterna för de avtalsslulande
parterna och skall för de avtalsslulande parterna, som godtagit den, träda i krafl
nittio dagar efler dagen dä tvä tredjedelar av de avtalsslulande parterna hos depositarien
har deponerat instrument rörande sitt godkännande. Därefter skall tillägget
träda i krafl i förhällande till varje annan avlalslulande part nittio dagar efler
dagen då den avtalsslulande parten deponerar sitt instrument rörande
godtagandel av ändringen.

BILÄGGANDE AV TVISTER

Artikell3

Om tvist uppstår mellan två eller flera avtalsslulande
parter i denna konvention belräffande konventionens tolkning eller tillämpning
skall dessa försöka finna en lösning genom förhandlingar eller annan av
parterna godkänd metod för att bilägga Ivisten,

UNDERTECKNANDE

Artikel 14

1.
Denna
konvention skall vara öppen för undertecknande på Förenta Nationernas Genéve-kontor
frän den 13 lill den 16 november 1979 i samband med ett högnivämöle om
miljövård inom ECE:s ram av medlemsstaterna i ECE såväl som av stater med
rådgivande ställning i ECE enligl punkl 8 i ekonomiska och sociala rådels (ECOSOC:s)
resolution 36 (IV)
av den 28 mars 1947 saml
av regionala organisationer för ekonomisk integration grundade av suveräna
stater som är medlemmar av ECE, och vilka är behöriga alt förhandla om samt
sluta och tillämpa inlernalionella överenskommelser i frågor omfattade av
denna konvention,

2.
Sådana
regionala organisationer för ekonomisk integration skall i frågor inom deras
kompetensområden självständigt utöva de rättigheter och fullgöra de plikter som
denna konvention ålägger deras medlemsstater, I sådana fall skall dessa
organisationers medlemsstater inte ha rätt all enskilt utöva dessa rättigheter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 22

RATIFICERING, ANTAGANDE, GODKÄNNANDE OCH ANSLUTNING

Artikel 15

1. Denna konvention skall ratificeras, antagas eller
godkännas,

2.
Denna
konvention skall från den 17 november 1979 vara öppen för anslutning av de
stater och organisationer som hänvisats till artikel 14, punkl I.

3.
Instrument
avseende ralificering, antagande, godkännande eller anslutning skall deponeras
hos Förenta Nationernas generalsekreterare, som åtager sig förpliktelserna som depositarie.

IKRAFTTRÄDANDE

Artikel 16

1. Denna konvention träder i kraft nittio dagar efler
depositionen av det

ljugofjärde instrumentet avseende ratifikation, antagande, godkännande

eller anslutning.

2. För varje avtalsslulande part som ratificerar,
antager eller godkänner

denna konvention eller ansluter sig efter depositionen av det ljugofjärde

instrumentet avseende ratifikation, antagande, godkännande eller anslut

ning, skall konventionen träda i krafl nittio dagar efter dagen då sådan

avtalsslutande part deponerat sill instrument.

FRÅNTRÄDANDE

Artikel 17

När som helst efter utgången av fem år räknat frän dagen
för denna konventions ikraftträdande i förhällande lill en avtalsslulande part
kan denna frånträda konventionen genom skriftlig underrättelse till depositarien.
Frånträdandel träder i krafl nittio dagar efter det att depositarien mottagit
den.

AUTENTISKA TEXTER

Artikd 18

Originalet till denna konvention, där de engelska, franska
och ryska texterna äger lika vitsord, skall deponeras hos Förenta Nationernas
generalsekreterare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen befullmäktigade undertecknat denna konvention.

Som skedde i Geneve, den 13 november 1980.

.'RESOLUTION OM LÅNGVÄGA GRÄNSÖVERSKRIDANDE LUFTFÖRORENINGAR

Signatärstalerna lill konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar av den 13 november 1979,

1. beslular alt de inom ramen för ECE och dess
miljökommitté skall så

snart som möjligt och interimistiskt inleda en provisorisk tillämpning av

konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar; de för

binder sig att i möjligaste mån uppfylla de förpliktelser som konventionen

ålägger dem i avvaktan på dess ikraftträdande;

2. enas om all ECE och dess exekulivsekrelerare skall ges
nödvändig

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 23

befogenhet
all slälla ett adekvat sekretariat lill förfogande och inom ramen för den
befintliga budgetstmkluren slälla erforderliga finansiella medel fill disposition;

3.
besliUar vidare att ulan
dröjsmål utveckla samarbete beträffande problemområden inom konvenfionens ram.
De skall särskilt försöka samordna sina åtgärdsprogram och strategier för
bekämpning av luftföroreningar, innefattande långväga gränsöverskridande
luftföroreningar;

4.
förklarar alt sådana strategier
och ålgärdsprogram skall ha som syfte att begränsa och så långt som möjligt
gradvis minska och förhindra luftföroreningar, innefattande långväga
gränsöverskridande luftföroreningar. De skall tillämpas gradvis och det utsedda
behöriga organet skall regelbundet granska framsteg som gjorts pä nationell nivä.
I detla syfle skall signatärstalerna därför ge högsta prioritet ät
färdigställande av ett dokument som redovisar varje signatärslats strategier
och ålgärdsprogram för bekämpning av luftföroreningar förorsakade av svavelföreningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 24

BU. 2

Remissyttrandena

Konventionstexlen har remitterats till socialstyrelsen,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen,
statens naturvårdsverk (SNV), koncessionsnämnden för miljöskydd, naturvetenskapliga
forskningsrådet (NRF), Sveriges lantbruksuniversitet, länsstyrelserna i
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Hallands, Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Örebro län. Institutet för vatten-
och luflvärdsforskning (IVL), Svenska kommunförbundet. Svenska
naturskyddsföreningen, Sveriges industriförbund. Svenska petroleuminstitulet,
Sveriges fritidsfiskares riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund samt
Lantbrukarnas riksförbund (LRF). IVL, Sveriges industriförbund och Svenska petroleuminstitulet
har inte begagnat tillfället att yttra sig. Remissen har skett främst för all
fä underlag för en bedömning om konvenfionen bör ratificeras av Sverige.
Remissammanställningen är uppdelad i två avsnitt, ett om försurningsproblemet i
Sverige och nationella svenska ätgärder och ell om internationellt samarbete
och konventionen.

1 Försurningsproblemet i Sverige och nationella svenska
åtgärder

Slatens naturvårdsverk: Försurningsläget i Sverige är
mycket allvariigt. 20000 sjöar får under våren kritiskt låga pH-värden (pH
5,5). Ungefär 20% av Sveriges sjöareal, de fyra stora sjöarna oräknade, är
försurade eller försurningsholade. I vissa omräden finns också farhågor för
markens produktionsförmåga och grundvattnets kvalitet. Utsläpp i andra länder
av framför allt svaveloxider men även kväveoxider bidrar i hög grad lill förhällandena
men utsläpp i vårt eget land och även andra åtgärder i samhället som de ökade
barrskogsarealerna spelar roll. Om inle radikala åtgärder vidtas finns risk all
myckel stora försurningsproblem både direkta och indirekta, t.ex. genom
metallförgiftning av mark och vatten, kommer att uppstå vid sekelskiftet. Det
finns bara begränsade områden (delar av Skåne, Östergötland, Västergötland,
Uppland och områdena kring Siljan och Storsjön) där motståndskraften mot
försurningen är god.

Flera undersökningar pågår för att studera om andra
luftföroreningar än svavel- och kväveoxider transporteras på långa avstånd lill
Sverige från andra länder. Det gäller ozon och flera metaller som kvicksilver,
bly och kadmium samt stabila organiska ämnen som polycykliska kolväten. Klara
indikationer föreligger all vi i Sverige fär bidrag av betydelse från andra
länder vad gäller dessa föroreningar.

Skogsstyrelsen: Som skogsstyrelsen framfört i flera
yttranden i dessa frågor är del framför allt svavelnedfallet som för
skogsbrukels del vållar problem i form av minskad skogsproduktion.

Del brådskar med åtgärder. Svensk skogsmark har stor buffringsför-måga
men när väl en förändring sker kan den ske snabbi och skadeverkningarna kan
bli svära om inte rent av omöjliga alt reparera.

Lanlbruksstyrelsen: Lanlbruksstyrelsen har i ett flertal
remissyttranden angående lokaliseringsprövning enligt 136 a § byggnadslagen och
konces-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 25

sionsprövning enligt miljöskyddslagen samt i
remissyttrande över utredningen (Ds Jo 1976:2) Mindre svavel - Bättre miljö
påtalat riskema för produktionsbortfall inom lantbruk och trädgårdsnäring lill
följd av de ökade utsläppen av luftföroreningar, främst svavelföreningar.

Fiskeristyrelsen:
Fisken och fisket i svenska sjöar och vattendrag är i dag ett av de största
separata intressen som lider skada av den försurningssituation som lill
största delen är ett resultat av luftföroreningar förorsakade av
svavelföreningar. Här kan särskilt nämnas effekter pä bestånden av laxfiskar
och kräftor saml därmed sammanhängande negativa konsekvenser för allmänhetens
fritidsfiske.

Sveriges
lantbruksuniversitet: Transport och deposition av luftföroreningar i form av
bl. a. sura substanser, oavsett deras ursprung, måste anses som ell av våra
stora miljöproblem med för framtiden icke helt överblickbara konsekvenser för
vår hälsa, miljö och areella näringar. Del är numera klarlagt och
internationellt accepterat att transporter av luftföroreningar över gränser
sker medan det däremot råder stora åsiktsskillnader beträffande deras
effekter, vilka är väsentligen svårare att fastställa liksom i fråga om de
ekonomiska konsekvenserna.

Av
grundläggande belydelse är att en bred och allsidig syn på transport,
deposition och effekter av luftföroreningar kommer till stånd. Det är väsentligt
att kunna tolka t. ex. andelen av den genom människans verksamhet betingade
försurningen i relation lill den försurning som normall sker under ett
landskaps utveckling samt genom olika markutnyttjande och skötsdätgärder. Med
detta allsidiga synsätt är det ocksä viktigt att konstatera all forskning och
analys inte enbart får syssla med svavel och dess föreningar ur
försurningssynpunkt. Man mäste också beakta andra föreningar som primärt eller
sekundärt bidrar lill försurning. Pä samma säll är del viktigt att behandla
ämnen som kan ge upphov lill förstärkta samspels-effekter t.ex. mellan
svaveldioxid, kväveoxider och ozon. Vidare bör transport och deposition av
tungmetaller liksom organiska mikroföreningar vara med i ett långsiktigt
perspektiv.

Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Länsstyrelserna i de sju södra länen har lagt fram en rapport
angående vissa försurnings- och lungmetallproblem i sydlänen. Av rapporten
framgår bl.a. alt områden med försurningsholade och försurningskänsliga sjöar
utgör mer än 25000 km" eller mer än hälften av sydlänens yta. Den luftburna
tillförseln av sura svavel- och kväveföreningar och tungmetaller har inom
regionen fem- lill liodubblals jämfört med tidigare sekel. Kvicksilverhalten i
fisk har ökat bl.a. pä grund av sjunkande pH-värde i sjöarna. I rapporten
framhålls också all svavelnedfallet från inhemska utsläpp endast ulgör en
fjärdedel av det totala nedfallet i sydlänen.

Länsstyrelsen
i Jönköpings län har i samarbete med en särskilt utsedd arbetsgrupp lagt fram
en rapport om försurningsläget i länet. Av rapporten framgår att försurningssiluationen
är allvariig i Nissans inom länet belägna avrinningsområde och främst i de
sydvästra delarna av delta. Även Lagans avrinningsområde uppvisar en tydlig
försurning i sina inom länet västligaste delar.

1
rapporten föreslås ätgärder i form av kalkning i 31 sjöar där försurningssiluationen
är akut. Kostnaderna för kalkningsåtgärderna har beräknats till 12 milj. kr. I
rapporten framhålls att orsaken lill försurningen av luftens nederbörd och som
en följd därav försurning av sjöar och vattendrag är eldningen med fossila
bränslen såsom olja och kol som innehåller svavel. Vid eldning med bränslen
oxideras en del av luftens kväve lill

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 26

kväveoxider. I likhet med vad som sker med svaveldioxiden
oxideras kväveoxiderna i atmosfären och faller ned som nitrater, salpetersyrlighet
och salpetersyra. Kväveoxidulsläppen i Europa ökar snabbare än svaveldioxidutsläppen.
Bl.a. i Nederländerna har man beräknat alt utsläppen kommer alt fördubblas
mellan åren 1970 och 1985. Svavelhalten i nederbörden beräknas ha ökat med 2-3
% per år sedan 1950-talet medan nitralhalten har ökal med ca 5 % per år.
Kväveoxidutsläppen bidrar till försurning av mark och vatten.

I Mark och Vallen II berörs under avsnittet miljöpåverkan av olika
föroreningar även försurningssiluationen. När del gäller försurningskänsliga
områden lämnas i utredningen förslag till restriktioner för vissa verksamheter
inom geografiskt angränsande områden. Som riktlinjer föreslås att försurande
utsläpp från nya källor inle skall tillåtas om de i väsentlig utsträckning päverkar
försurningskänsliga omräden i Kronobergs, Blekinge, Hallands, Älvsborgs saml
Göteborgs och Bohus län. I remissarbetet över utredningen Mark och Vatten II
torde länsstyrelsen komma att överväga att föreslå alt detta område skall
utvidgas att även omfatta Jönköpings län eller del därav.

De utredningar, som gjorts belräffande försumingen,
omfattar hitlills i huvudsak inverkan på sjöar och vattendrag. Det är angeläget
att i del forlsalta forsknings- och undersökningsarbetet även klariäggs
försurningens inverkan på åkermark och skogsbruksmark.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelserna i länen F-N
(utom Gotland) har redovisat den ulomordenlligl allvariiga luftföroreningen och
vissa nödvändiga åtgärder i "Rapport angående vissa försurnings- och
tungmetallproblem i sydlänen" 1979-04-30. Där framgår bl. a. att

-
områdena med försurningsholade
och -känsliga sjöar ulgör 25000 km-eller mer än hälften av sydlänens yta,

-
den luftburna
tillförseln av sura svavel- och kväveföreningar och av metaller som bly,
kadmium, kvicksilver, nickel, vanadin och zink har fem- till liodubblals gentemol
tidigare sekel, samt att särskilt stort nedfall av ammonium noterats i Halland
och av vanadin omkring olje-kraftverkel i Karishamn,

-
kvicksilverhallen
i fisk ökar med sjunkande pH-värde i vattnet,

-
svavelnedfallet
från inhemska utsläpp utgör en fjärdedel av det totala i sydlänen,

-
de beslutade
begränsningarna av svavelutsläppen från fossila bränslen (SFS 1979:672) kommer
att innebära endast en liten minskning av nedfallet över Sydsverige.

Den anläggning som förorenar luften i Kronobergs län mest
är oljekraftverket i Karlshamn. Vid en kommande omprövning enligt
miljöskyddslagen av den verksamheten lorde det bli självklart för
koncessionsnämnden att överväga hårda begränsningar för utsläpp av svavel och
metaller. Ett tilltänkt kolkraftverk i Karishamn prövas f. n. av regeringen med
avseende pä lokaliseringens tillåfiighel enligl byggnadslagen. Skulle
regeringen tillåla verksamheten bör den samtidigt föreskriva särskilt små
mängder av föroreningar i den utgående röken genom avsvavling och effektiv
filtrering eller motsvarande. Ett sådant åläggande vore enligt länsstyrelsens
mening inle bara av mycket stor betydelse för länet utan ocksä en utmärkt demonstration
av god vilja från Sveriges sida gentemol övriga konventionsslaler.

Länsstyrelsen i Blekinge län: För Blekinges del är
försurningssituationen synnerligen allvariig. Av länets ca I 200 sjöar
betraktas 28 % som akut försurningsholade och i behov av omedelbara åtgärder. Bl.a.
har

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 27

försurningen medfört en stark förhöjning av aluminiumhallen
med risk för skador på sjöarnas naturliga fiskbestånd. För att på lämpligt sätt
hanlera denna för länet allvarliga situation tillsätter länsstyrelsen nu en
särskild ledningsgmpp för försurningsproblemen i länet.

Länsstyrelsen
i Hallands län: Hallands län är hårt drabbat av långväga gränsöverskridande
luftföroreningar. Depositionen av svavel är ca 2 gram per m och är vilket
innebär en mycket kraftig belastning på sjöar och vattendrag. På sikt kommer
svaveldepositionen också att påverka markförhållandena vilket bl.a. kan leda till
en minskad skogstillväxt. Länsstyrelsen har i olika sammanhang påpekat att de kalkningsåtgärder
som vidtagits mot försumingen av våra vatten endast kan ses som nödåtgärder
genom vilka vissa värdefulla fiskbestånd kan räddas. För alt undvika en
ohållbar situation i framliden måsle det ske en kraftig minskning av luflför-oreningsbelastningen
dvs. man måste angripa orsakerna till försurningen och inte symptomen.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Stora mängder svavel och andra förorenande ämnen har
i flera decennier drabbat Sverige som nedfall från luften. Till de värst
drabbade områdena hör Västsverige. Färska undersökningar bekräftar på ett
alarmerande säll att t.o.m. gmndvallnet är försurat. Del sura vattnets förmåga
att lösa ut metaller l.ex. bly, aluminium och kvicksilver, som finns lagrade i
marken kan innebära en allvarlig hälsorisk för människor.

Insikten om luftföroreningarnas skadeverkningar har kommil
sent. Insatserna mot luftföroreningar har därför inte prioriterats på samma
sätt som arbetet med vattenföroreningar. Ca 10000 av luftburna föroreningar
försurade svenska sjöar och ungefär lika många hotade, är en del av det pris vi
får betala för hittills gjorda utsläpp.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Del sura nedfallet har
negativt påverkat organismsamhällena i ca 20000 svenska sjöar. I Skaraborgs län
är Tiveden-området hårt drabbat av försurning men även ovanpå platåbergen och
i Hökensåsområdel återfinns många försurade sjöar.

Det sura nedfallet ökar också markförsumingen vilket bl.
a. leder till att allt större kalkgivor måste användas i åkerbruket och all
skogsproduktionen kan påverkas negativt.

Länsstyrelsen i Örebro län: Omfattande undersökningar i
Örebro län har visat att omkring 80 % av antalet sjöar i länet är försurade
eller försumings-hotade. Huvudanledningen till detla är sannolikt luftburna
föroreningar främst svaveldioxid. Trots alt svaveldioxidutsläppen inom länet,
genom minskad svavdhalt i eldningsolja och åtgärder inom industrin torde ha
halverats sedan år 1975 har antalet försurade sjöar ökal under se senaste åren.
Delta visar att del sura nedfallet till slor del härstammar frän långt bort
belägna källor.

För alt
motverka allvarliga störningar i de värdefullaste vattnen har omfattande kalkningsinsatser
gjorts och nya kalkningar planeras. För Örebro län har kalkningsbehovet för
den närmaste femårsperioden beräknats motsvara en kostnad av 20 milj. kr.
Tillgängliga resurser har dock varit betydligt mindre. Även om resultaten där kalkning
gjorts varit goda är det inte sannolikt alt man på sikt kan bära kostnaderna
för all rädda alla vatten av belydelse. Trots motåtgärder är det därför troligt
all ytterligare ett stort antal sjöar kommer att försuras. Försurningen har
visats mycket starkt påverka betingelserna för sjöarnas organismer. Minskad
produktion och fiskdöd hör till de allvarligaste.

Man har vidare visat alt försurningen påverkar sjöarnas melallomsält-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 28

ning. Samband mellan vattnets surhetsgrad och halten av
kvicksilver och kadmium i fiskkölt är konstaterat i flera fall. Därigenom
befaras påverkan på människors hälsa.

I närbelägna län har genom undersökningar av brunnsvatten
fastlagts all försurning av grundvatten ägt rum i flera områden. Del kan därför
inle uteslutas att luftföroreningar på sikl kan äventyra tillgången lill konsumtionsvatten
av tillfredsställande kvalitet i delar av Örebro län.

Svenska kommunförbundet: Svavelutsläpp vid förbränning av
eldningsolja m. m. och den ökade försurningen på grund härav har fält en sädan
omfallning i vårt land alt del framstår som synnerligen angelägel att
kraftfulla åtgärder vidtas för att åstadkomma lösningar pä problemen.

Sveriges fiskares riksförbund: Föroreningar genom
nedfallet av svavelföroreningar är ett stort hot mot fisket. F.n. har
speciellt insjöfisket stora problem genom dessa föroreningar och varje åtgärd
är välkommen.

Sveriges fritidsjlskares riksförbund: Dagens i särklass
största svenska miljö- och fiskevårdsproblem är den alltmer tilllagande
försurningen av våra sjöar och slrömvalten. Om denna utveckling inle kan hejdas
riskerar med all sannolikhet inemot hälften av Sveriges inlandsfiskevallen att
få sina bestånd helt utslagna. Inte minst för det svenska fritidsfisket är detla
en katastrof av gigantiska mått.

Lantbrukarnas riksförbund: Den fortgående försurningen
håller på all bli en katastrof för lantbruket inom sådana områden som utsätts
för stora svavelnedfall. Försämrade produktionsmöjligheter på åkerjord, i skog
samt i sjöar och vattendrag, kraftigt ökade kostnader för korrosion och annan
materialförstörelse samt även hälsomässiga indikationer lalar för behovet av
kraftfulla ätgärder mol utsläpp av försurande ämnen.

2 Internationellt samarbete och konventionen

Statens naturvårdsverk: Den nu underskrivna konventionen ulgör
en mycket betydelsefull del av de olika verksamheter som måsle bedrivas för att
förbättra föroreningssituationen särskilt vad gäller försurning av mark och
vatten. Del mäste emellertid understrykas alt konventionen inte innehåller
några åtaganden om åtgärder men den ger möjligheter till fortsatta
förhandlingar. Man kan redan nu förutskicka att dessa förhandlingar kommer all
bli svåra med hänsyn lill bl, a. de ofta kostnadskrävande utsläpps-begränsande ätgärder
som erfordras. Skall man kunna åstadkomma resultat fordras därför all
ordentliga resurser avsätts för arbetet.

Med hänvisning till vad som framförts tillstyrker
naturvårdsverket ratificering av konventionen.

Koncessionsnämnden för miljöskydd: Koncessionsnämnden
finner inle anledning lill erinring mol konventionen och tillstyrker därför ratificering.
Nämnden uttalar som sin allmänna mening att det bör vara en strävan alt inom
ramen för nu förevarande konvention och samarbetet inom ECE nå än längre i
fråga om konkreta åtaganden.

Skogsstyrelsen: Eftersom största delen av de
luftföroreningar som hamnar på svensk mark härrör frän utländska källor är det
synneriigen angeläget att länder inom Europa i en konvention träffar avtal om
en begränsning av utsläppen.

Konventionen synes läcka in alla sidor av problemet dvs.
åtgärder, forskning, informalion, utveckling, samarbetsproblem och
verkställighet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 29

Mer
konkreta mål borde dock uppsättas. Ett första mäl bör vara att icke tillåta ökning
av utsläppen i någol land. Därefter bör ske en successiv nedtrappning av
utsläppen. 1 första hand bör de största producenterna av föroreningar införa
begränsningar.

Skogsstyrelsen
tillstyrker att Sverige ansluter sig till en konvention om luftföroreningar
utformad i enlighet med det remitterade förslaget.

Lantbruksstyrelsen:
Eftersom det försurande nedfallet i Sverige till största del härrör från
utsläpp i andra länder är det av största vikt att internationellt samarbete
utvecklas för att minska och förhindra de långväga gränsöverskridande
luftföroreningarna. Lanlbruksstyrelsen tillstyrker däiför en svensk anslutning
till konventionen.

Beträffande
den forskning och utveckling som skall bedrivas inom konventionens ram är det
från lantbrukssynpunkl särskilt angeläget med undersökningar om de effekter
svavel- och kväveföreningar har på försurningen av jordbruks- och skogsmark.
En förutsättning för sådana undersökningar är att del nationella stalionsnätet
för mätning av lokala och fjärrtransporterade luftföroreningar förtätas.

Fiskeristyrelsen:
Ett intensivt utbyte av informalion rörande konsekvenserna för bl, a, sjöar
och vattendrag i Skandinavien av utsläpp av svavelföreningar i luften kan
medverka lill all skapa god motivation för samråd mellan berörda parter. Sådan informalion
är också ett stöd för all aktivt driva på utarbetandet av riktlinjer och
strategier för luftvårdande åtgärder och för kvantitativa begränsningar av
utsläppen av luftföroreningar.

Fortsall
forskning inom konventionens ämnesområde är av stort värde inte minst för ett
effektivt tillvaratagande av fiskels intressen.

Resolutionstextens
punkl 4, med sisla mening, "I della syfte skall signatärstalerna därför
ge högsta prioritet åt färdigställande av ett dokument som redovisar varje signatärslats
strategier och riktlinjer för bekämpning av luftföroreningar förorsakade av
svavelföreningar" är av slor vikt för förändring av
försurningssituationen. Ett internationelll samarbete som leder lill faktiska
minskningar av de lolala utsläppen av svavelföreningar är den nödvändiga vägen till
en varaktig förbättring av försurade sjöar och vallendrag i Sverige.

Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: SMHI anser att konventionen bör ges
en vid tolkning vad avser såväl typ av förorening som verkan. Alltså bör tillämpningen
även omfatta kväveföreningar, kolväten och sekundära luftföroreningar. De
sistnämnda är särskilt viktiga all beakta vid långväga transport (la. Ib).

Vad
avser verkan bör även ingå långsiktig inverkan på klimatet (la). Exempel är
ökningen av atmosfärens koloxidhalt och uttunningen av stratosfärens ozonlager
vilka anses skulle kunna leda lill höjning av temperatur resp. ultraviolett
instrålning.

Samverkan
mellan luftföroreningar, s.k. synergistiska effekter, bör även beaktas (7d).

Modeller
bör användas för att öka förståelse av processerna under själva transporterna
(7c). Delta innebär att

-
man med modellerna skall kunna
förutsäga mängd och typ av föroreningar vid olika akluella eller framtida
alternativ vad gäller utsläppen (l.ex. slag, läge, mängd).

-
modellerna skall användas för
alt tolka uppmätta förorenings- och ul-släppsdala i relation till
meteorologiska dala. Della möjliggör vidgade slutsatser om t. ex. trender ur
mätdata från en begränsad lidsperiod.

-
modeller bör användas som kan
simulera långsikliga ändringar i klimatet

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 30

beroende på ulsläppslakl och slag av föroreningar. Endast
med sådana

modeller kan man flera är fram i liden förutsäga t. ex. om
och i sä fall hur

fort ozonskiktet i stratosfären kommer alt förtunnas vid
viss utsläpps-takt av klorfluormetaner.

Informationsutbytet (8) bör även omfatta resultat från
ovannämnda typer av moddllillämpningar.

Artiklarna 8 och 9 bör vidare tolkas så att speciella
ansträngningar mäste göras för att förenklat beskriva vetenskapliga resultat
(som t.ex. mätdata och förutsägelser från modeller) så att de lättare förstås
av allmänhet och beslutsfattare.

Socialstyrelsen: Socialstyrelsen finner det mycket
positivt all inlernationellt arbete med målsättningen att lösa problemet med
långväga gränsöverskridande luftföroreningar kommer lill stånd. Della innebär inle
enbart en förbättring av luftföroreningssituationen på det internationella och
nationella planet utan ocksä att verkningarna lokalt från luftföroreningar kommer
all minska.

Med den samlade kunskap och erfarenhet av åtgärder inom
luftvården som vi har i Sverige anser socialstyrelsen att det är viktigt att
Sverige är med i detta internationella samarbete. Genom detta samarbete kan
Sverige bl. a. påverka utvecklingen i andra länder och därigenom minska
transporten av luftföroreningarna frän kontinenten lill Sverige.

Vidare är del viktigt all alla nationers samlade resurser,
både tekniska och vetenskapliga, utnyttjas för att eliminera utsläppen av
luftföroreningarna.

Socialstyrelsen fär därför tillstyrka all Sverige
ratificerar rubricerade konvention.

Uppsala universitet (i UHÄ:s yttrande): Tillkomsten av en
konvention pä della område måste hälsas med tillfredsställelse. Det fär
betraktas som ett viktigt framsteg i det inlernalionella samarbetet alt man nu
är beredd all erkänna förekomsten av långdistansspridning av luftföroreningar
och att skador kan uppkomma på stora avstånd frän föroreningskällan.

Beklagligt är möjligen alt man inte kommil längre än att i
första hand inrikta sig pä svaveldioxid. Konventionen bidrar därmed inte genast
lill alt öka insatserna mot andra svåra föroreningar förorsakade av utsläpp av t.ex.
kväveoxider och kolväten. Texten är också i vissa delar så vagt hållen att den
förefaller till intet förpliktigande.

Genom anknytning lill och utveckling av del Europeiska samarbelsprogrammet
EMEP torde dock möjligheter till verkliga framsteg finnas. Tillskapandet av
ett verkställande organ inom ECE:s ram måste också ses som ell steg i rätt
riktning.

Sammanfattningsvis vill Uppsala universitet som sin
uppfattning framföra att de i konventionen föreslagna åtgärderna kan öppna
vägen för ell fruktbringande internationellt Samarbete på luftvårdens område
och tillstyrker därför att Sverige verkar för tillkomsten av denna konvenfion.

Stockholms universitet (i UHÄ:s yttrande): Rektorsämbetet
vid Stockholms universitet anser all konventionen inle är särskilt bindande i
sakfrågan, dvs. en minskning av svavelutsläppen. Däremot är del glädjande alt
en så stor majoritet av Europas länder ställt sig bakom konventionen och därmed
officiellt erkänt problemets existens och behovet av motåtgärder.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR): Del är utan
tvekan ett viktigt steg som lagils när det varit möjligt alt nå fram till den
konvention som nu föreligger. Man kunde givelvis önska sig att ha nätt längre,
men arbetet på ett område som delta måste gå stegvis.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 31

För det fortsatta arbetet betonas upprepade gånger i
konventionen behovet av vidare forskning. Artikd 7 behandlar ingående dessa
frågor. NFR vill understryka att det därvid krävs säväl grundforskningsinsatser
som insatser av mer tillämpat slag och det är naturligt att del är de senare
som främst betonas i konventionen. En vidgad samverkan berörda länder emellan
i delta sammanhang är angelägen ocb blir kostnadskrävande, inte minst när del
gäller de mälprogram som kan behövas. Del är i delta sammanhang viktigt all la
vara på den teoretiska utvecklingen på området, stödd inle minst av NFR, för
att sådana program skall bli utformade med utgångspunkt från klart
vetenskapliga problemformuleringar. En vidare forskning pä detla område kan
komma att kräva belydande resurser.

Det är
naturligt alt arbetel i första omgången främst knyts till frägan om svavlets
långväga spridning. Del är emellertid enligl NFR:s uppfattning viktigt att
snarast vidga arbetet också lill frågor om andra luftburna föroreningar och de
ulsläppsmönsler som kan länkas växa fram i Europa på grund av den vidare
industriella utvecklingen och användningen av syntetiska kemikalier i jord-
och skogsbruk. Del bör noteras att många andra slags utsläpp troligen har
liknande spridnings- och depositionsmönster som de som numera är någoriunda väl
kända för svavel.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsstyrelsen anser del synnerligen angelägel att del inlernalionella
samarbetet intensifieras när det gäller mbricerade föroreningar och välkomnar
därför varmt den akluella konventionen. Särskilt värdefullt är att samarbetet
förutom forskning, utveckling och informationsutbyte även innefattar luflvårdande
åtgärder. Föreliggande konvention bör förhoppningsvis kunna fungera som ett
första steg mol den nödvändiga internationella förståelse och solidaritet som
behövs för att avhjälpa den pågående försurningen av mark och vatten.

Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Till skillnad från den miljöskyddskonvention, som de
nordiska länderna träffade den 12 febmari 1974, har förevarande konvention inga
rättsverkningar. Alt så är fallet föreligger förståelse för med hänsyn till det
stora antalet signalärslater och del relativt stora avståndet staterna emellan.
Konventionen bör dock kunna lägga grunden lill ett viktigt samarbete mellan stalerna
i den akluella frågan. Genom konventionen möjliggörs för staterna alt lägga
fram förslag t.ex. beträffande högsta tillåtna svavdulsläpp inom vissa känsliga
områden i Europa. För Sveriges del och särskilt sydlänens måsle denna möjlighet
anses vara av stor belydelse. En naturlig följd av uppkommande samarbete lorde
också bli att de överenskommelser som kan antas följa av konventionen kommer
att beaktas vid prövning enligt miljöskyddslagen i Sverige.

I
inledningen lill konventionen sägs bl.a. alt programmet för övervakning och
utvärdering av långväga transporter av luftföroreningar i första hand skall
avse svaveldioxid men att även andra föroreningar kan bli aktuella.
Länsstyrelsen vill här framhålla att en övervakning och utvärdering av
transporterna av kväveoxider är angelägen. Forsknings- och utvecklingsarbetet
som redovisas i artikel 7 bör, som där framhålles, även omfatta inverkan på jordbmk
och skogsbruk. För Jönköpings län med stora arealer skog är denna fråga vikfig
med tanke pä skogsbrukets framtid. I artikel 9 berörs bl. a. frågan om
övervakningsprogram och upprättande av övervakningsstalioner. Sydlänen berörs,
som framgår av vad som tidigare sagts, i hög grad av den pågående försurningen.
Det är därför angeläget att en eller flera övervakningsstalioner upprättas inom
denna region. Kontrollen av kemiska beståndsdelar bör därvid omfatta såväl
vatten som mark.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 32

Länsstyrelsen finner den föreslagna konventionen angelägen
med tanke på Sveriges utsatta läge när det gäller långväga luftföroreningar och
tillstyrker ratificering av konventionen.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen har inle kunnal
finna nägot i konventionstexlen som direkt medför en minskning av luftföroreningarna
under överskådlig tid. Del ges emellertid fritt utrymme för förslag i den vägen
från Sveriges sida, t.ex. preciserade önskemål om lägre svavelhall i bränslet
inom Ruhrdistriktet och andra områden. För att uppnå den "balanserade
utveckling" som konventionen talar om vore del rimligt att de
fördragsslutande stater som ännu inte gjort del iiiförde minst lika låg svavelhalt
i fossilt bränsle som det lagstiftats om i Sverige genom lag och förordning om svavdhaltigl
bränsle.

I länet bedrivs en viss försurningsforskning, främst genom
insatser av universitetet i Lund och av IVL. Dessa studier bör kunna få bättre förutsättningar
genom det underlättade mellanstatliga forskningssamarbete som beslutats. Del är
lämpligt att ett störte program för forskning om luftförorening byggs upp i
länet på grund av länels myckel stora förekomst av vatten i olika stadier av
försurning och på grundval av de redan företagna studierna. Närvaron av en
kompetent forskningsinstitution, IVL, centralt i länet är ytterligare ett slarkl
skäl.

Länsstyrelsen ser med tillfredsställelse på konventionen
om långväga gränsöverskridande luftföroreningar som ett steg framåt från FN:s
konferens om den mänskliga miljön i Stockholm 1972. Tyvärr måste konstateras
att konventionen inte synes ägnad alt pä kort sikt ge nägra påtagliga resultat.
Men den bör leda lill ett meningsfullt mdlanstalligl samarbete för att studera
och begränsa luftföroreningar. Länsstyrelsen vill i konventionens anda uppmana
regeringen alt

snarast efter avtalets
ikraftträdande föreslå en internationell begränsning av svavelhalten i
rökgaser, om möjligt lill högsl lagstadgad svensk nivä,

utfärda klara anvisningar till de
myndigheter som ansvarar för prövning enligt miljöskyddslagen om hur såväl nu
aktuell konvention som den tidigare nordiska miljöskyddskonvenlionen skall
kunna beaktas vid handläggningen av ärenden om utsläpp av luftföroreningar från
anläggningar i Sverige och ullandel,

uppdra åt berörda myndigheter att
snarast igångsätta ell stort program för försurningsforskning inom Kronobergs
län.

Länsstyrelsen i Blekinge län: Länsstyrelsen finner
konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar mycket värdefull
med tanke på att hit hörande problemkomplex därmed uppmärksammats på en hög
politisk nivå och i FN:s regi. Konventionen förväntas främja samarbetet mellan
parterna och leda till en ökad insikt om transport och verkan av luftburna
föroreningar. Länsstyrelsen anser del dock nödvändigt att gå vidare med klart
definierade förslag till åtgärder.

Länsstyrelsen i Hallands län: Eftersom mellan 70 och 80%
av svavdde-posilionen i Sydsverige beräknas härröra frän utlandet måsle
minskningar av utsläppen ske såväl inom som utom Sveriges gränser. Den här
behandlade konventionen fär ses som ett led i en sädan strävan.

De åtgärder som kommer alt vidtas för att minska utsläppen
av luftföroreningar grundas pä vad som anses vara ekonomiskt möjligt och vad
som är bästa tillgängliga teknik. En sädan bedömning kan godtas när det gäller
redan befintliga anläggningar. Belräffande etablering av nya anläggningar,
framför allt inom eller i närheten av områden som är särskilt drabbade av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 33

t. ex. försurning, kan restriktioner av det slag som anges
i Mark och Vatten II bli
nödvändiga. Del är viktigt att Sverige aktivt arbetar för att ett sådant
synsätt accepteras även internationelll. En förutsättning för att arbetet ska
ge resullal är givelvis all vi kan visa att vi själva har vidtagit ätgärder i
den riktningen.

Länsstyrelsen
vill betona viklen av del utbyte mellan konventionens parter av informalion,
forskare och forskningsresultat m.m. som avses ske. Samarbetet bör även omfatta
kontroll av miljöförhållandena, saml exempelvis kontinuerlig inlerkalibrering
av metoder. Samarbetet måsle vara av sådan art alt tvister beträffande
miljöförhållandena, t. ex. allvaret i en viss situation, undviks. Det kan
nämnas att utvärderingen av försurningssituationen i de skandinaviska
länderna, inkl. orsakerna till förhållandel, varit föremål för tvister och meningsskiljaktigheler.

Försurningen
ulgör, ålminsione pä västkusten, värt kanske allvarligaste miljöproblem i dag.
Länsstyrelsen ser därför med tillfredsställelse alt man nu träffat en
internationell överenskommelse i avsikt all minska utsläppen av bl.a.
försurande ämnen. Endast på delta sätt kan man pä sikl nä en lösning på
försurningsproblemet.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Konventionens uttalade vilja till internationell
samordning av ätgärder för forskning och kontroll av gränsöverskridande
luftföroreningar är väl motiverad men något senkommen. Trots den fördröjda
reaktionen är initiativet välkommet och kan säkerligen stimulera till ökal iniresse
för luflvårdsfrågor och leda lill renare luft i framliden.

Konventionens
programförslag inriktar sig nästan uteslutande på svaveldioxid. Med tanke på
det stora antalet olika ämnen som finns i de luftföroreningar som
transporteras i lufthavet och med hänsyn lill de olika miljö-och hälsofaror
dessa innebär bör man mer fullständigt angripa problemen.

Förutsättningar måste stegvis skapas för all skapa större
kunskaper om såväl partikel- och gasformiga utsläpp samt hur dessa skall
minskas. Naluriiglvis måsle åtgärderna i första hand riktas mot de mesl toxiska
och miljöfarliga ämnena. Dessas transportvägar, omvandlingsreaktioner och
möjliga effekter på människan mäste noga studeras och beaktas.

Avslutningsvis
anser länsstyrelsen att del är ell stort framsteg ur lufl-vårdssynpunkt att
initiativet lill denna konvention har tagits. Det innebär ökade förhoppningar
om avsevärt förbättrad luflhygien bl.a. via målmedvetna inlernalionella
kontakter. I sin nu föreliggande form innehåller konventionstexlen dock ell slorl
anlal oklarheter som kan komma alt leda lill tolkningssvårigheler och minska de
avsedda verkningarna av konventionen.

Eftersom luflredpienlen
bildar ett öppet syslem är det emellertid rimligt att ta hänsyn till den
mångfald av substanser som förekommer som föroreningar och de olika riskmoment
dessa innebär. Vi menar därför att fokuseringen pä svaveldioxidulsläppen inle
är godtagbar annat än som en kort inledning lill ell avsevärt utvidgat program.

Länsstyrelsen i Ålvsborgs län: Undertecknandet av
föreliggande konvention utgör ell myckel viktigt steg för alt minska utsläppen
av i första hand svaveldioxid från utsläppskällor på kontinenten. Det
omedelbara målel som uppnåtts är ett erkännande av sambandet mellan utsläpp i
Centraleuropa och försurningssiluationen i Skandinavien. Det är dock svårt att
bedöma i vilken omfallning undertecknandet av konventionen verkligen kommer att
medföra en minskning av utsläppen. Delvis beror

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 34

della naturligtvis på i vilken takt instrument avseende ralificering,
antagande eller godkännande deponeras.

Som i alla internationella konventioner är texten mycket
allmänt hållen och innebär i sig inte några direkta åtaganden för all begränsa
utsläppen. Delta framgår också tydligt av formuleringarna i artikel 6
"luftvårdande åtgärder". För att konventionen skall ha avsedd effekt
är det därför angelägel alt Sverige verkar för antagande av tillägg lill
konventionen i form av protokoll eller annex som anger exempelvis vilka maximala
utsläppsnivåer som skall vara uppfyllda inom en viss tid.

För alt ha argument för en sådan framställning är det
angelägel att forskningen kring försurningens effekter pä andra delar av
ekosystemet än sjöarna intensifieras. Nyligen presenterade resultat i
Västsverige pekar exempelvis på alt också grundvattnet häller pä alt påverkas.
De långsikliga effekterna av sådana förändringar är dåligt kända men man har
anledning förmoda att det kan ha en storskalig påverkan på markprocesserna med
exempelvis effekter på skogstillväxlen som följd.

Problemet med den belydande depositionen av tungmetaller
såsom kadmium och bly med det atmosfäriska nedfallet bör också uppmärksammas i
ett intemationellt sammanhang då det är troligt alt dessa tungmetaller har samma
ursprung som del sura nedfallet.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Länsstyrelsen anser det
mycket glädjande och betydelsefullt att den föreliggande konventionen har
antagits av ett mycket stort antal länder i Europa och vi ser den som ell
första och nödvändigt steg mot framtida överenskommelser om nationella
riktlinjer och ålgärdsprogram för all nedbringa luftföroreningsulsläppen, I konventionstexlen
nämns svavdföreningar som den typ av luftföroreningar som i arbetet bör
prioriteras. Även om länsstyrelsen delar denna uppfattning anser vi alt arbetet
inom konventionen ocksä bör behandla andra typer av luftföroreningar som sprids
mellan länderna och åstadkommer skada pä hälsa och miljö. Sådana
luftföroreningar är stoft innehållande metaller, sura kväveföreningar och
kolväten. Vi noterar vidare att den bindande konventionstexlen endast behandlar
utbyte av information, samråd, forskning och kontroll och all endast
generella, för länderna inte bindande, textavsnitt innehåller bestämmelser om
all informations- och forskningsmaterialet skall användas till att nedbringa luftföroreningsulsläppen.

Enligt länsstyrelsens uppfattning föreligger redan så
säkra resultat att arbetet med all upprätta nationella strategier för att
minska luftföroreningsulsläppen, bl.a. av svaveldioxid, bör påbörjas
omedelbart i många länder. Sverige bör verka för alt arbetsgrupperna i
konventionens verkställande organ utan dröjsmål påbörjar ett arbete som bör
utmynna i förslag till. nedskärning av punktutsläpp från såväl gamla som nya
emissionskällor i de olika länderna och omfatta, förutom svaveldioxid också
andra hälso- och miljöfarliga luftföroreningar. Länsstyrelsen anser således all
Sverige bör utnyttja artikel 12 i konventionen och föreslå att det i
forsknings- och mätprogrammet även bör ingå bl. a. kolväten och kväveföreningar
och att alla stora emissionskällor noggrant karlläggs.

Det sura nedfallets förödande miljöeffekter i vissa delar
av Sverige och Norge gör det särskilt angeläget för vårt land att de europeiska
länderna nedbringar sina utsläpp. Det är därför i Sveriges intresse alt del
verkställande organet får ett sekretariat med belydande resurser till sitt
förfogande.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Försurningsproblemel i
landet är sä omfattande att alla möjligheter att minska belastningen på miljön
av försurande ämnen bör prövas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:31 35

Helt klart är alt en stor del av försurningen beror på
långväga transport av föroreningar. Länsstyrelsen anser därför att del kanske
viktigaste instrumentet för att hejda den oroande utvecklingen är all träffa
internationella överenskommelser av del slag som remitterad konvention ulgör.

Länsstyrelsen
skulle betrakta del som en belydande framgång för miljöintressena om
konventionen accepteras av alla ECE-stalerna och vill för sin del instämma i
dess lydelse och tillstyrka en ralificering.

Länsstyrelsen i Örebro län: Då det visat sig alt
luftföroreningarna utgör ett internationellt problem finner länsstyrelsen det glädjande
all konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar nu kunnal
undertecknas. De undertecknande nationerna har därvid bl.a. dels erkänt förekomsten
av skadeverkningar av luftföroreningar, dels bekräftat sin vilja all samordna
nationella åtgärder för bekämpning av luftföroreningar.

Regeringen bör kraftfullt medverka till alt konventionens
verkställande organ inom ECE blir en effektiv organisation vars arbete leder
till radikala minskningar av mängden långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

Svenska naturskyddsföreningen: Föreningen vill uttrycka
sin stora uppskattning av att den svenska regeringen så aktivt har drivit
arbetet med denna konvention och att den nu har signerats av åtskilliga länder.
Bl.a. med tanke på del ytterst allvarliga miljöproblem som de långväga svavelföreningarna
utgör hoppas föreningen innerligt att konventionen skall kunna utnyttjas för
att snabbi och radikalt nedbringa svavelutsläppen i Europa. Föreningen avstår
i della sammanhang frän all lämna synpunkter på konventionstexlen och anser alt
Sverige snarast bör ratificera konventionen.

Svenska kommunförbundet: Då endast en del av de
svavelföreningar som drabbar landet kan motverkas genom åtgärder på del
nationella planet är det enligt styrelsens mening av synnerlig vikt all det
även i internationella sammanhang skapas förståelse för behovet av begränsning
av svavelutsläpp.

ECE:s konvention om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar framstår som ell viktigt led i strävandena mot en begränsning
av svavelutsläppen inom Europa.

Sveriges fiskares riksförbund: Den föreslagna konventionstexlen
speglar mer av goda föresatser än konkreta åtgärder, men måste ändå ses som ett
stort framsteg.

Sveriges fritidsfiskares riksförbund: Förbundet finner det
i hög grad glädjande att denna europeiska konvention äntligen kommit lill
stånd. Som från förbundets sida i olika sammanhang betonats, senasi vid den
internationella försurningskonferens som förbundet med ekonomiskt slöd av jordbruksdepartementet
anordnade hösten 1979 i syfle all informera europeiska massmedia om den
svenska försurningssiluationen, ulgör en sådan konvention den nödvändiga gmndvalen
för gemensamma europeiska ansträngningar all nedbringa svavelutsläppen.

Förbundet
är dock väl medvetet om att konventionen i sin nuvarande form inle innebär
några för signalärstaterna bindande förpliktelser eller konkreta åtaganden vad
gäller successiv nerlrappning av de försurande utsläppen. Förbundet finner det
därför ytterst angeläget att man frän svensk sida med krafl verkar för att
föreskrifter om sådan nedtrappning införes.

Alltjämt torde del förhålla sig sä att den från svensk och
norsk sida hävdade uppfattningen om de långväga luftburna utsläppens effekter
inte är inlernationellt helt accepterade. Vad gäller svavelutsläppens påverkan

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:31 36

på våra vatten föreligger visserligen en omfattande
bevisning, men beträffande dessas inverkan på skogsproduktionen, grundvattnen
och över huvud taget på markförhållandena råder ännu slor osäkerhet. Det är
därför av slor vikt att Sverige i det omfattande mät- och forskningsprogram som
rekommenderas i konventionen framför allt inriktar sig på ovannämnda aspekter
och all resurser härför skapas. Förbundet anser det också ytterst väsentligt
att man från svensk sida verkar för att sådant samråd som skisseras i
konventionens artikel 5 verkligen sker på tidigt stadium rörande anläggningar i
Europa som medför eller riskerar medföra ytterligare långväga utsläpp, saml
att den i konventionen rekommenderade bästa och mest resurssnåla tekniken
utnyttjas för att reducera utsläppen vid nya anläggningar.

Förbundet vill betona nödvändigheten av alt del i artikel 9
skisserade omfattande övervakningsprogrammet (EMEP) snarast kommer till stånd
och ytterligare utvecklas.

Då Sverige (tillsammans med Norge) står för de initiativ
och större delen av det inlernalionella arbete som nu lett lill ifrågavarande
konvention, finner förbundet slutligen del hell nödvändigt all, om
trovärdigheten i våra strävanden inle skall ifrågasättas, vårt land föregår med
bästa länkbara exempel vad gäller svavelnerlrappning. Den år 1984
riksomfattande I- procenlsregdn för svavdhalliga brännoljor
bör endast ses som ett första steg på vägen. Inom i varje fall de svårast försurningsdrabbade
områdena bör en ännu lägre svavelprocent stipuleras. Vidare mäste bästa
tillgängliga metod för rökgasrening snarast införas. Detla inte endast vad gäller
eventuella nya kol- och oljeanläggningar utan också i de befintliga.

Självfallet är den inhemska kraftiga svavelnerlrappningen
ingalunda enbart befogad av nämnda "Irovärdighelsskäl". Även om för
vårt land huvuddelen av de försurande utsläppen främst kommer från England och
kontinenten finns det också omräden där försurningen främst beror på
svavelutsläpp från inhemska källor.

Lantbrukarnas riksförbund: Del är bekant för LRF att en
stor del av de svavelföreningar som faller ned över Sverige härrör från andra
länder liksom alt svavelutsläpp i Sverige kan medföra skada i andra länder. LRF
har i ell flertal remissyttranden och framställningar krävt dds åtgärder för
alt begränsa utsläpp i Sverige, dels åtgärder för alt minska skador från
nedfall och dels all de svenska statsmakterna skall ta initiativ lill inlernalionella
överenskommelser för alt begränsa de gränsöverskridande luftföroreningarna.

LRF noterar att det föreliggande förslagel ligger i linje
med de framförda kraven. LRF utgår från att förslagel är formulerat i enlighet
med gängse konventioner och lar för sin del inle ställning till enskilda
formuleringar, men noterar dock att innehållet kan revideras allteftersom
undertecknarna kan enas om förändringar.

Avslutningsvis
vill LRF påminna om andra typer av gränsöverskridande föroreningar vilka också
kan ha menlig inverkan på flora och fauna saml på hälsa och produktionsvillkor
i andra länder. De föroreningar som man syftar på är i första hand PCB, vissa melallföreningar
saml radioakliva ämnen. LRF förutsätter att även dessa problem uppmärksammas
och tillstyrker ett vidgat inlernationellt samarbete för att begränsa de gränsöverskridande
luftföroreningarna.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 8 dokument.

  1. Skr. 1982/83:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 146 i texten
  2. Bet. 1981/82:JoU35 om åtgärder mot försurningen (prop. 1981/82:151) s. 10 i texten
  3. Prop. 1981/82:151 om åtgärder mot försurningen s. 21 · s. 57 i texten
  4. Bet. 1981/82:JoU9 om försurning av mark och vatten s. 3 i texten
  5. Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 126 i texten

Visa alla 8

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. JT 1998/99 s. 894 s. 907 om s. 8 i texten