Sök i Ratio Lex

om stimulans av aktiesparandet

331 sidor, varav 261 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 261 av 331 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:39, om stimulans av aktiesparandet

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39

Regeringens proposition

1980/81:39

om stimulans av aktiesparandet;

beslutad den 23 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås åtgärder i syfte alt stimulera
akllesparandel och därigenom främja tillgängen på riskkapital i näringslivet.
Bakgrunden är att en höjning av soliditeten i förelagen genom nyemissioner
framstår som nödvändig, inte minst för alt en ökning av investeringarna skall
komma till sländ. Åtgärderna är främst inriktade på att stimulera lill ett ökat
sparande i aktier.

I detla syfle föreslås alt fysiska personer och dödsbon
skall medges en skaltereduktion, dvs. ell avdrag från inkomstskatten med 30 %
av mottagen utdelning fill den del denna inte överstiger 10 000 kr. för
ensamstående och 20 000 kr. för makar gemensamt. Den maximala skallereduktionen
blir således 3 000 kr. resp. 6 000 kr. Skattereduktionen beräknas på utdelning
på svenska börsnoterade aktier och andelar i svensk aktiefond som till minst
två tredjedelar består av sådana aktier.

Vidare föreslås alt det s. k. schablonavdraget vid
beräkning av skattepliktig realisationsvinst för aktier som har innehafts
minst två år höjs från 1 000 kr. fill 3 000 kr.

En utökning av möjligheten till aktiesparande inom ramen
för det s. k. skaltesparandel föreslås också. F. n. är del högsta sparbdoppet
400 kr. i månaden. Förslagel innebär all maximibeloppet blir 600 kr. i månaden,
varav högst 400 kr. får avse banksparande.

Mot bakgrund av alt avsiktligt tillskapade
realisationsförluster genom köp och försäljning av premieobligationer har
använts för all åstadkomma omotiverade skattelättnader föreslås begränsningar i
rätten lill avdrag för sådana förluster. Förlust vid försäljning av
premieobligafioner skall i fortsättningen bara få dras av mol vinst vid
försäljning av samma slags egendom.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 2

De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981 och i huvudsak fillämpas
första gången vid 1982 års taxering. Begränsningarna i avdragsrälten för
förluster på premieobligafioner skall dock bara gälla förluster som uppkommer
vid försäljningar efter utgången av år 1980.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 3

1
Förslag till

Lag
om skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom
föreskrivs följande.

1 § Skattereduktion för aktieutdelning medges fysiska personer och
dödsbon enligt bestämmelserna i denna lag.

2
§ Med akfieuldelning avses i denna lag
utdelning i pengar som utgår på

1. aktie
i svenskt aktiebolag, om akfien vid den fidpunkt då utdelningen

blir tillgänglig för lyftning är inregistrerad vid Stockholms fondbörs,

2. andel
i svensk aktiefond, om fonden vid ingången av del år då

utdelningen blir tillgänglig för lyftning fill minst två tredjedelar beslår av
vid

Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska akfiebolag.

3 §
Aktieutdelning medför rätt till skaltereduktion endast om

1. utdelningen utgör inläkt av kapital för den skaltskyldige och

2. denne är skatlskyldig för utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 6 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

En
delägare i ett handelsbolag eller i ett dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som ett handelsbolag, har inte rätt till skatteredukfion för
utdelning som har uppburits av bolaget eller boet.

4 §
Underlag för beräkning av skattereduktion är summan av de aktieutdel

ningar som har blivit fillgängliga för lyftning under beskattningsåret, dock

högsl 10 000 kronor. I fråga om makar gäller att underlaget för den ena

maken får översfiga 10 000 kronor i samma mån som den andra makens

underlag understiger detta belopp.

Underlaget
avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Skattereduktion för aktieutdelning uppgår till 30 procent av underlaget.

6 § I fråga om skattereduktion för aktieutdelning tillämpas 2 § 4 mom.
femte och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion för aktieutdelning
skall tillgodoräknas den skaltskyldige före skatteredukfion enligt 2 § 4 och 5
mom. uppbördslagen.

Har
skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömansskatt och
har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt på grund
av bestämmelserna i denna lag, skall redukfionsbe-loppet minskas med del belopp
varmed nedsättning har skett.

7 §
Bestämmelserna i denna lag om makar lillämpas på skattskyldiga som

taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370)

och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981 och lillämpas första gången i fråga om
utdelning som tas lill beskattning vid 1982 års taxering. I fråga om utdelning
som har blivit tillgänglig för lyftning under år 1981 skall med att aktie är
inregistrerad vid Stockholms fondbörs likställas att aktien noteras på lista
utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 5

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs att 35 § 3 mom. saml punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 36 §
kommunalskalldagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom.'
Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i
handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrält
eller akfie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i
bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., är i sin helhet skattepliktig, om
den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.

Avyttrar skatlskyldig egendom Avyttrar skatlskyldig egendom

som
avses i delta moment och som som avses i detta moment och som

Kan
tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrafionalisering som är
önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om förelag

den
skaltskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten
skatteplikfig. Från sammanlagda beloppet av skatteplikfig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
föriusl vid avyttring samma är av egendom som avses i detla stycke, äger
skatlskyldig åtnjuta avdrag med 1 000 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 1 000 kronor. I intet fall får dock
skatlskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt della stycke minskat med
avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

den
skaltskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent äv vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligl detla stycke under ett beskattningsår, minskal med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i della stycke, äger
skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varil gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock
skallskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt della stycke minskat med
avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning
om della senasi den dag avyttringen skeri

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst, är- oavsett tidpunkten för
förvärvet -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande
tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk förening eller utländskt bolag lill svenskt företag inom samma
koncern, skall - där ej annat följer av nionde stycket - beskattning av
realisationsvinst inle äga rum, om moderföretaget i koncernen är akfiebolag
eller ekonomisk förening och den överlåtna akfien eller andelen innehas som ell
led i annan koncernens verksamhei än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den
överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det överlagande företagel vid
den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande
företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från
realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av
realisafionsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust.
Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av
avyttring av akfier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har
fasfighet överlåfits på akfiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom
fäng pä vilkel lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett
beslämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig
realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller
föreningen som om avyttringen avsett mol aktien eller andelen svarande andel av
fasfigheten. Vad nu sagts får inte föranleda alt skatteplikfig
realisafionsvinst beräknas lägre eller alt avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligl reglerna i detla moment. Bestämmelserna i della stycke
gäller endast om sådan fastighet ulgör bolagets eller föreningens väsentliga
tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avyttringen
avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i
fasfigheten. Lika med lagfarlsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss
åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie
eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de
regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av faslighet, skall
avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av
fastigheten.

Avyttrar skallskyldig aktie i akfiebolag och finns vid
avyttringen obeskal-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tade vinstmedel i bolaget till följd av alt större delen
av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtils på den skaltskyldige
eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överiålelse av
större delen av bolagels tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i
bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom
förmedling av annan, överlåts på den skallskyldige eller honom närslående
person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den
skaltskyldige eller honom närstående person har ett beslämmande inflytande. Har
överiålelse av fillgång i bolaget ägt rum efler utgången av det beskattningsår
då skattskyldighet för realisafionsvinst vid avyttringen av akfie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt detla stycke las lill beskattning på
samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger
motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk
förening. Riksskatteverket får medge undanlag från detla stycke, om del kan
antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfle än att
erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verkel i sådan fråga
får talan inle föras.

Avyttrar
skallskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna lill huvudsaklig del ägs
eller på därmed jämförligt sätt innehas - direki eller genom förmedling av
juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer
(fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom
förmedling av annan - ägs eller inom två år efler avyttringen vid någol tillfälle
kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som
skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för
aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som förvärvat aktien, anses den
skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter
avyttringen förvärvar slörre delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen.
Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat
större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången
av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detla
stycke uppkom, får realisationsvinsten las lill beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger
motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller
andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt fill aktie eller annan
rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen
eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag
från tillämpning av delta stycke.

Som närstående person räknas i delta moment föräldrar,
far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller
syskons make eller avkomling saml dödsbo vari den skaltskyldige eller någon av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

nämnda
personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Anvisningar

fill 36 §

3. Förlust genom icke yrkesmässig avyttring
(realisationsförlust) får avdragas vid inkomstberäkningen i enlighet med punkl
4 nedan. Realisafionsförlusl skall beräknas på samma sätt som
realisationsvinst enligl punkterna I och 2. Vid förlustberäkningen får dock
faslighels ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt
punkt 2.a. sjätte eller sjunde styckei. Ej heller får omräkning göras enligt
punkt 2.a. fionde styckei eller tillägg enligl punkt 2.a. tolfte stycket. Har
den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan lid att, om vinst i
stället uppstått vid avyttringen, endast del av vinslen skulle ha räknats lill
skattepliktig reaUsations-vinst, medgives avdrag endast för motsvarande del av
förlusten. Har förlusten uppkommil vid faslighels-reglering i fall som avses i
punkt 4 av anvisningarna till 35 §, medges avdrag endast/ör så slor del av
förlusten som belöper på vad den skaltskyldige erhållit i pengar.

Alt avdrag icke är medgivet för förlust som uppkommil före
eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkl 6 av anvisningarna
till 20 §.

4, / punkt 5 av anvisningarna till

3, Förlust genom icke yrkesmässig

avyttring (realisationsförlust) får

dras av i den omfattning som anges i

punkt 4 nedan.

Realisationsförlust
skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna 1-2 c. Vid
förlustberäkningen får en fastighets ingångsvärde dock inle beräknas på
grundval av ett taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket.
Inte heller får omräkning som avses i punkl 2 a fionde slyckel ske eller
tillägg enligl punkt 2 a tolfte styckei göras. Har den med förlust avyttrade
egendomen innehafts under sädan lid all, om vinst i stället had t uppställ vid
avyttringen, endast en del av vinslen skulle ha räknats lill skattepliktig
realisationsvinst, är endast motsvarande del av förlusten avdragsgill. Har
förlusten uppkommil vid fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av
anvisningarna lill 35 §, är endast så slor del av förlusten avdragsgiU som
belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.

Att avdrag inte år medgivet för förlust som har uppkommit
före eller i samband med vissa förelagsöverlåldser framgår av punkl 6 av anvisningarna
lill 20 §.

4. Avdrag för realisationsförlust.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1979:1146. Senaste lydelse 1976:343.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

18 § angives vad som beträffande icke yrkesmässig
avyttring av egendom ävensom dellagande i lotteri utgör en särskild
förvärvskälla. Avdrag enligt punkl 3 här ovan för realisationsförlust får
göras från realisafionsvinst eller lotterivinsl, som under samma
beskattningsår uppkommU i samma förvärvskälla som realisationsförlusten. A
vdragför realisationsförlust, som icke kunnat utnyttjas på nu angivet sått,
får utnyttjas genom avdrag från realisationsvinst eller lotterivinst under
senare beskattningsår än det varunder förlusten uppkommU, dock senast under
det beskattningsår för vilket taxering sker sjätte kalenderåret efter det då
taxering för förluståret ägt rum.

Föreslagen lydelse

beräknad enligl punkl 3 ovan, får göras från sådan
realisationsvinst eller lotterivinsl som enligt punkt 5 av anvisningarna IiU 18
§ är hänföriig IiU samma förvärvskälla som förlusten.

Avdraget
skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotteri-vinst som är
hänföriig tiU samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust
inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för
förlusten göras ett senare beskattningsår, dock senasi sjätte beskattningsåret
efter det till vilkel förlusten år hänföriig. En på detta sätt förskjuten
realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller
lolterivinst som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts
för de realisationsförluster som är hänförliga tdl det året.

Avdrag
för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer, som har
utfärdats här i riket, får inte för något beskattningsår göras med större
belopp än som motsvarar den till beskattningsåret hänföriiga skattepliktiga
realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana
premieobligationer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och lillämpas
första gången såvitt avser punkt 4 Iredje stycket av anvisningarna till 36 § på
förlust som uppkommer vid avyttring som sker efter utgången av år 1980 och i
övrigt vid 1982 års taxering.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 10

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

2 mom. I denna lag förslås med

slutlig skatt; skatt som har slutlig skatt: skatt som har

påförts
vid den årliga debiteringen påförts vid den årliga debileringen

på grund av taxeringsnämnds beslut på grund av taxeringsnämnds beslul

eller på grund av annat beslut, som eller på gmnd av annat beslut, som

enligl gällande föreskrifler skall enligt gällande föreskrifter skall

beaktas vid sådan debitering, och beaktas vid sådan debitering, och

återstår efler iakttagande av bestäm- återstår efter iakttagande av bestäm

melserna om nedsättning av skatt melserna om nedsättning av skatt

enligt 4 och 5 mom. samt 2 § lagen enligl 4 och 5 mom. samt 2 § lagen

(1978:423) om skattelättnader för (1978:423) om skattelättnader för

vissa sparformer; vissa sparformer och 5 §
lagen

(1980:000) om skattereduktion för aktieutdelning;

preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i
avräkning på slutlig skall;

kvarstående skatt: skatt, som äterstår att betala, sedan
preliminär skatt har avräknats från slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av
eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig
skall har avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;

respitränta: ränta enligt 32 §;

anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;

ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;

restitulionsränta: ränta enligl 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligl 4 mom.;

särskild skattereduktion: nedsättning av skall enligt 5
mom.;

inkomstår: del kalenderår, som närmast har föregått
taxeringsåret;

uppbördsår: tiden från och med mars månad ell år till och
med februari månad nästföljande år;

uppbördsmånad: mars, maj, juli, september, november och
januari;

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med
tillämpning av 52 § 1 mom.

'Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:771, Senaste lydelse 1979:489.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kommunalskatlelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt;

ogift skatlskyldig: annan skattskyldig fysisk person än
nyss har sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas
första gången i fråga om skall som påförs på gmnd av 1982 års taxering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 12

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 68 och 72 a §§ taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68 §2

Av taxeringsnämnd beslutade laxeringar skall för varje
skattskyldig införas i skattelängd.

I skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på slallig inkomstskall inkomst av olika
förvärvskällor med angivande tillika i fräga om skattskyldiga som avses i 9§ 3
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör
A-inkomsl eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla,
sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser
underskott i förvärvskälla, laxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt och enligl 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt
det anlal perioder om trettio dagar för vilka den skaltskyldige har uppburit
sådan inkomst under beskattningsåret, saml sjömansskattenämndens beslut om
jämkning enligl 12 § 4 mom. 'agen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst,

dels beslul i övrigt, som avser förutsättning för avdrag
enligt 48 § 2 och

3 mom. kommunalskatlelagen (1928:370)
eller för skattereduktion enligt 2 §

4 och 5 mom. uppbördslagen
(1953:272),

dels beslut, som avser förutsätt- dels beslul, som avser förutsäll-

ning för sparskattereduktion enligl ning för
skattereduktion enligl 2 §

2 § lagen (1978:423) om skatteläft- lagen (1978:423) om skaftdäftnader

nåder för vissa sparformer, för vissa sparformer eller 5 § lagen

(1980:000) om skattereduktion för aktieutdelning,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller
tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avlal för undvikande av
dubbelbeskattning,

dels uppgift om de värden på dels uppgift om
skogsbruksvär-

skogsmark och växande skog, varpå de, varpå skogsvårdsavgift skall be-

skogsvårdsavgift skall beräknas, räknas,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om
skatt skall utgå enligl 11 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

'Lagen omtryckt 1971:399, Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:773, Senaste lydelse 1979:1080.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uppgår den enligt lagen om slallig inkomstskall beräknade
taxerade inkomsten lill minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagl
minst 6 000 kronor för makar, som varil gifta vid ingången av beskattningsåret
och under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet.
Den skall därefter såvitt gäller den årliga laxeringen med undanlag av särskild
fasfighetstaxering anses innefatta taxeringsnämndens beslut,

72 a §3

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har
beslutals av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven fid
eller har sädan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller
eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller
den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har
beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller
enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder
om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall
myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst
eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig fill följd
av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart
felaktig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fräga om
uppgift fill ledning för påförande av skogsvärdsavgift eller om fastighets
taxeringsvärde eller avdrag som medges skallskyldig utan särskild utredning,

3) uppenbar felaktighet i fråga om 3) uppenbar felaktighet i fräga om allmänt avdrag,
vars rätta belopp allmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering,
eller avdrag framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra
avgifter, som för premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3) avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskatlelagen
(1928:370), kommunalskatlelagen (1928:370), eller motsvarande avdrag enligt 4 §
1 eller motsvarande avdrag enhgt 4 § 1 mom. andra stycket lagen mom. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft (1947:576) om slallig
inkomstskaft eller avdrag enligl 46 § 3 mom. eller avdrag enligl 46 § 3 mom.
kommunalskatlelagen eller 4 § 2 kommunalskatlelagen eller 4 § 2 mom. lagen om
statlig inkomstskatt mom. lagen om statlig inkomstskatt eller i fråga om
grundavdrag eller eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar felaktighet till
den skatt- uppenbar felaktighet till den skatt-

3Senaste lydelse 1979:490.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

skyldiges
nackdel i fråga om sådana skyldiges nackdel i fråga om sådana

förutsättningar för skattereduktion förutsättningar för skattereduktion

eller särskild skattereduktion som enligt 2 § 4 eller 5 mom. uppbördsla-

enligt 68 § skall antecknas i skatte- gen (1953:272), 2 § lagen (1978:423)

längd, om skattelättnader för vissa sparfor-

mer
eller 5 § lagen (1980:000) om skattereduktion för aktieutdelning som enligt 68
§ skall antecknas i skattelängd,

4) uppenbar felaktighet, varigenom A-inkomst enligl 9 § 3 mom. lagen om
slallig inkomstskatt har betecknats som B-inkomsl,

5) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen
eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt i fall då den
skattskyldiges inkomst eller, vad angår makar som båda har taxerats, de
skattskyldigas inkomster hell eller delvis har utgjorts av folkpension,

får
länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten, om ej särskilda skäl
föranleder att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i denna dd.

Föreligger
felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd
ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efler
utgången av mars månad året efler laxeringsåret får rättelse enligl denna
paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna
paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om
rättelsen.

Innan
rättelse beslutas skall, om del behövs, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller
tredje stycket höjning av taxering, skall den skaltskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas
rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta
ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den
skaltskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om
underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan
mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf får ej föras särskilt.
Talan mol taxeringen får även i den del beslutet avser föras hos länsrätten i
den ordning som föreskrivs i 74, 76, 100 och 101 §§.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981 och fillämpas första gången vid 1982 års
taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom
föreskrivs att 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 §

4 m o m
. Sjömansskatt enligl 7 § får genom beslut om jämkning nedsättas i den mån
förutsättningarna för skattereduktion enligt lagen (1978:423) om
skatteläftnader för vissa sparformer är uppfyllda. Bosättning eller
stadigvarande vistelse här i riket krävs inte för jämkning enligt detta moment.

4 m o m
. Sjömansskatt enligt 7 § fär genom beslut om jämkning nedsättas i den mån
förutsättningarna för skatteredukfion enligt lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1980:000) om skattereduktion
för akfieuldelning är uppfyllda. Bosättning eller stadigvarande vistelse bär i
riket krävs dock inte för jämkningpå grund av bestämmelserna i den förstnämnda
lagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

'Lagen omtryckt 1970:933, Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:777, Senaste lydelse 1978:424,

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 16

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall

Härigenom
föreskrivs att 4 § lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Spärrbelopp
enligl 3 § jämföres med sammanlagda beloppet av slallig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt, landsfingsmedel och egenavgifter som
beräknats för den skaltskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I
skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan
skatt under beskattningsåret.

Med
egenavgifter förslås avgifter som avses i första styckei av anvisningarna lill
41 b § kommunalskattelagen (1928:370).

Är
den skaltskyldige berättigad Är den skallskyldige berätfigad

lill
nedsättning av statlig inkomst- lill nedsättning av stafiig inkomst

skatt eller förmögenhetsskatt genom skatt eller förmögenhetsskatt genom

skatteredukfion som avses i 2 § 4 skatteredukfion som avses i 2 § 4

eller 5 mom. uppbördslagen eller 5 mom. uppbördslagen

(1953:272) eller sparskattereduktion (1953:272), 2 § lagen (1978:423) om

enligt 2 § lagen (1978:423) om skatldältnader för vissa sparformer

skattelättnader för vissa sparformer eller 5 § lagen (1980:000) om skatte-

eller genom avräkning av utländsk reduktion för aktieutdelning eller

skatt enligl särskilda föreskrifler, genom avräkning av utländsk skall

skall skattebelopp enligt första enligt särskilda föreskrifter, skall

slyckel beräknas som om skattere- skattebelopp enligt första stycket

duktion eller avräkning av skatt icke beräknas som om skattereduktion

skett. eller avräkning av skall inte hade

skett.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981 och lillämpas första gången i fråga om
skatt som påförs på grund av 1982 ärs taxering.

'Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:772. 2Senaste lydelse 1978:427.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7
Förslag till Lag om ändring sparformer

lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom föreskrivs alt 2 § lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

2 § '

Sparskattereduktion åtnjuts med 20 % av belopp som under
inkomståret har insatts på särskilt lönsparkonto och som vid årets utgång
innestår på kontot saml med 30 % av belopp som under inkomståret har insatts
på aktiesparkonlo och som vid årets utgång motsvaras av andelar i
aktiesparfond enligl lagen (1978:428) om aktiesparfonder eller innestår på
kontot för inköp av sådana andelar. Sparskattereduk-fion åtnjuts under
förutsättning att insättningar på lönsparkonto eller aktiesparkonto har
gjorts pä kontot under minst sex av inkomstårels månader. Varje insättning
skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 400 kronor. Sparskattereduktion
får inte beräknas på högre sammanlagl belopp än 4 800 kronor om ej annat
följer av andra stycket. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på
högre belopp än som motsvaras av sädan inkomst som anges i 1 §. Öretal som
uppkommer vid beräkning av sparskattereduktion bortfaller.

Har sparande enligl första stycket påbörjats under
senare delen av året

Föreslagen lydelse

Sparskattereduktion åtnjuts med 20 % av belopp som under
inkomståret har insatts pä särskilt lönspar-konlo och som vid årets utgång
innestår på kontot saml med 30 % av belopp som under inkomståret har insatts pä
aktiesparkonlo och som vid årets utgång motsvaras av andelar i aktiesparfond
enligt lagen (1978:428) om aktiesparfonder eller innestår på kontot för inköp
av sådana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning att
insättningar på lönsparkonto eller aktiesparkonlo har gjorts pä kontot under
minst sex av inkomstårets månader. Varje insättning skall uppgå fill lägsl 75
kronor och högst 600 kronor. Högsta belopp för insättning på lönsparkonto är
dock 400 kronor. Sparskattereduktion får - utom i fall som avses i andra
stycket - inle beräknas på högre sammanlagt belopp än 7 200 kronor, varav högst
4 800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Sparskattereduktion får
inle heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som
anges i 1 §. Örelal som uppkommer vid beräkning av sparskattereduktion
bortfaller.

Har sparande enligt första slyckel påbörjats under senare
delen av året

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste lydelse 1980:151.

1* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

men har inte insättningar skett under sex månader, åtnjuts
sparskattereduktion för sädana sparmedel först vid beräkning av skall för del
närmast följande inkomståret. Sparskattereduktion enligl detta stycke medges
endast om sparandet under del sistnämnda inkomståret uppfyller de
förutsättningar som anges i första styckei. Sparskattereduktion fär med
fillämpning av detla stycke beräknas på ett sammanlagt belopp av högst 6 800
kronor.

I fråga om sparskattereduktion lillämpas 2 § 4 mom. femte
och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Sparskatleredukfion skall
tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion och särskild
skattereduktion.

Föreslagen lydelse

men har inle insättningar sketl under sex månader, åtnjuts
sparskattereduktion för sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för del
närmast följande inkomståret. Sparskattereduktion enligl della stycke medges
endast om sparandet under det sistnämnda inkomståret uppfyller de
förutsättningar som anges i första stycket. Sparskattereduktion får med
tillämpning av delta stycke beräknas på ett sammanlagl belopp av högsl 10 200
kronor, varav högst 6 800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto.

I fräga om
sparskattereduktion fillämpas 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena
uppbördslagen (1953:272). Sparskattereduktion skall tillgodoräknas den
skaltskyldige före annan skaltereduktion.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att
erlägga sjömansskatt och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295)
om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981 och lillämpas
första gången på insättningar som berättigar lill sparskattereduktion vid 1982
ärs taxering.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 19

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-10-23

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson,
Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
om stimulans av aktiesparandet

1
Inledning

Kapitalvinstkommillén
(B 1979:05) tillsattes våren 1979 med uppdrag alt göra en översyn av
beskattningen av realisationsvinster vid försäljning av aktier och viss annan
lös egendom (Dir 1979:27). Genom tilläggsdirekfiv (Dir 1980:10) har kommittén
därefter fått i uppdrag att pröva även frågor angående lindrad beskattning av aktiebolagens
utdelade vinster samt att med förtur utarbeta förslag fill provisoriska
lättnader för akfiesparandet. I delbetänkandel (Ds B 1980:11) Sfimulans av
akfiesparandet har kommittén redovisat förslag i sistnämnda hänseende.
Betänkandet bör fogas som bilaga 1 fill protokollet i detta ärende.

Betänkandet
har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas som
bilaga 2 till protokollet i detla ärende.

Jag
avser nu all ta upp frågan om särskilda åtgärder för att stimulera aktiesparandel.
I sammanhanget diskuterar jag också aktiesparandel inom ramen fördels, k.
skattesparandet. Slutligen avser jag all behandla rätten fill avdrag för
förlust vid försäljning av premieobligationer. Bakgrunden är alt vissa
förfaranden har visat sig kunna medföra omotiverade skattelällna-der.

2
Allmän motivering

2.1
Behovet av åtgärder för att stimulera aktiesparandet

De
svenska förelagens finansiella situation har successivt försämrats under en
följd av år. Soliditeten, dvs. egenkapitalets andel av det totala kapitalet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 20

har fortlöpande sjunkit, från ca 40 % i mitten av
1960-lalel lill under 25 % i dag. Denna utveckling ger anledning lill oro i
flera avseenden. En hög skuldsällningsgrad innebär att variationerna i
avkastningen pä del egna kapitalet blir kraftigare och företaget får därigenom
svårare all stå emot konjunktursvängningar och strukturella störningar. Med
ökad skuldsättningsgrad får företagen också allt svårare att anskaffa nytt
kapital och villkoren blir allt ogynnsammare. Detta gäller i fråga om såväl
upptagande av lån som tillskotl av riskkapital genom nyemission. Både viljan
och förmågan alt investera minskar.

Samfidigt befinner vi oss i ett ekonomiskt läge där det är
av största vikt att näringslivets konkurrenskraft och produktionskapacitet
ökar, i första hand inom den utlandskonkurrerande sektorn. Investeringsvolymen
måste därför höjas från de senaste årens alltför låga nivå. En förutsättning
för detta är emellertid all soliditeten förstärks och snabba ätgärder i detta syfte
behövs således.

En ökning av soliditeten kan ske genom att egna vinstmedel
hålls kvar i företaget eller genom all nytt kapital tillförs utifrån vid
nyemission. Den nuvarande låga lönsamheten i förelagen gör emellerfid att man
inle kan räkna med alt de enbart med egna vinstmedel skall kunna höja
soliditeten i någon nämnvärd grad. Detta gäller även om lönsamheten stiger från
nuvarande låga nivå. Del är alltså nödvändigt att riskvilligt kapital tillförs
genom nyemission.

Under senare år - bortsett från år 1976 - har
nyemissionsvolymen legal på en låg nivå. Del är mycket svårt all med någon
säkerhet ange vilken nivå som är önskvärd under de närmaste åren, men det är
ställt utom allt tvivel att en betydande ökning måsle ske.

Orsakerna till den hittillsvarande utvecklingen får sökas
såväl hos företagen som hos akfiemarknaden. För bolagen har- bl. a. med hänsyn
till att räntekostnader är avdragsgilla medan utdelningar utgår av beskattade
medel - lånefinansiering ställt sig förmånligare än egenfinansiering. Den reala
effektiva avkastningen på börsnoterade aktier har under 1970-talet varit
negafiv redan före skatt, medan många alternativa placeringar har visat en
betydligt gynnsammare bild, någol som givetvis har varil ägnat alt minska
utbudet av riskkapital till näringslivet. De enskilda hushållen har under en
följd av år minskat sin andel av aktiestocken.

En viklig roll för både efterfrågan av och tillgängen på
riskkapital spelar beskattningen av akfiebolagens vinster saml av aktieägarnas
utdelningar och realisationsvinster.

Vinster i aktiebolag dubbelbeskatlas, dvs. först beskattas
vinsten hos bolaget och därefter - om den delas ut - hos mottagarna. Detta
brukar kallas det klassiska systemet för beskattning av bolagsvinster och har
fidigare varil allmänt använt. I flera länder, bl. a. i samtliga EG-länder utom
Nederländerna och Luxemburg samt i Norge, har emellertid numera lättnader i
dubbelbeskattningen genomförts.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 21

Även i vårt land har åtgärder vidtagits för att underlätta
försörjningen med riskkapital. Genom den s. k. Anndl-lagstiftningen, som
genomfördes är 1960 och senare utvidgats, har aktiebolag fåll viss rält lill
avdrag för utdelning på nyemitterade aktier. Inom ramen för skattesparandet som
infördes år 1978 medges skattelättnader vid regelbundet sparande i bl. a.
aktiesparfonder. Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen
för ekonomidepartementet beslutat att lägga fram ett förslag (prop.
1980/81:45), som innebär all anställda vid ett visst förelag skall kunna spara i
särskilda aktiesparfonder som består enbart av aktier i detla företag. Det s.
k. sparavdraget som medges fysisk person från nettointäkt av kapital och som är
av äldre datum kan givetvis också ge viss lindring i inkomstbeskattningen av
utdelningar.

För en närmare redogörelse för nuvarande
beskattningsregler och för vissa åtgärder för all främja tillgången på
riskkapital som har vidtagits i andra länder hänvisas till betänkandet.

Som jag
anförde i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. leder de
nuvarande reglerna för kapitalbeskattning - löpande inkomstbeskattning,
realisationsvinstbeskattning och förmögenhetsbeskattning - till stora
orättvisor och samhällsekonomiska snedvridningar i en inflationsekonomi. Dessa
frägor har diskuterats av 1972 års skatteutredning i dess slutbetänkande (SOU
1977:91) Översyn av skattesystemet, av professor Sven-Erik Johansson i bilaga 2
fill kapilalmarknadsutredningens slutbetänkande (SOU 1978:11-13)
Kapitalmarknaden i svensk ekonomi och nu av kapitalvinstkommillén. Det finns
anledning att här betona att skattereglerna för aktier framstår som särskilt
ogynnsamma jämförda med dem som gäller för andra placeringar. Åtgärder i fråga
om realisationsvinstbeskattningen har nu aktualiserats i flera avseenden. Förslag
till ändrade regler för beskattning av realisationsvinst vid
fastighetsförsäljning, innebärande en skärpning i förhållande lill nuvarande
ordning, har nyligen förelagts riksdagen (prop. 1980/81:32). Vidare kan nämnas
att det ingår i kapitalvinstkommitténs uppdrag alt se över beskattningen av
realisationsvinst vid försäljning av bostadsrätter och aktier samt att jag -
som nämndes i prop. 1980/81:20 -anser skäl föreligga att pröva möjlighelen av
skärpta regler för realisationsvinstbeskattning i fråga om viss lös egendom
(diamanter, guldjetonger o.d.).

Hos
hushållen finns betydande finansiella tillgångar som skulle kunna bli ett
verksamt bidrag till näringslivels försörjning med riskkapital. Dessa
tillgångar uppgår fill drygt 300 miljarder kr., varav ca 10 % eller 30
miljarder kr. utgörs av börsaktier. Med dessa belopp skall jämföras att
nyemissionerna under senare år - bortsett från år 1976 då de uppgick till 1,4
miljarder kr. -inte har överstigit 1 miljard kr. utan i stället flera år
stannat vid något hundratal miljoner kr. För alt hushållen skall kunna medverka
i betydligt ökade emissioner i en utsträckning som motsvarar deras nuvarande,
andel i aktiestocken räcker det alltså om en obetydlig andel av sådana
finansiella

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 22

tillgångar som inte är placerade i aktier överförs till
aktiemarknaden.

I sammanhanget bör också nämnas att åtgärder har vidtagits
för att främja fillskottet av riskkapital från vissa institutionella placerare.
Det gäller dels ökade möjligheter för försäkringsbolagen alt utnyttja sina fria
fonder för aktieplaceringar, dels betydande tillskott till de medel som
förvaltas av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse och används för
sådana placeringar. Chefen för ekonomidepartementel har i prop. 1980/81:20
aviserat att förslag om ytterligare fillskott i sistnämnda hänseende kommer att
läggas fram inom den närmaste liden.

Kapitalvinslkommitléns
uppdrag är främst tekniskt och den har inte haft fill uppgift alt bedöma
huruvida lättnader i dubbelbeskattningen bör genomföras eller - om sådana skall
ske - omfatlningen av lättnaderna. Kommittén har i sistnämnda hänseende valt
alt belysa några olika nivåer. Lagtexterna har utformats efter en nivå, som
teoretiskt motsvarar avräkning av hälften av den del av bolagsskatten som
belöper på utdelningarna.

Åtskilliga remissinstanser har uttalat sig i frågan om
sådana åtgärder bör vidtas och om vilken omfattning som behövs för att uppnå de
åsyftade målen.

Det
överväldigande antalet remissinslanser har ställt sig positiva lill lindringar
i dubbelbeskattningen. Endast ett fåtal har varit negativa. De förra åberopa i
huvudsak de av mig nyss anförda omständigheterna avseende företagens behov av
riskkapital och den ringa avkastningen pä aktieplaceringar. Flera av dem
framhåller också all det föreligger en överhängande risk att den svenska
aktiemarknaden upphör att fungera om åtgärder inle omedelbart vidtas så att
förtroendet för aktier som placeringsform kan upprätthållas. De remissinstanser
som är negativa anför att problemet bör angripas på andra vägar, att del inte
är rimligt alt just nu när besparingar sker på många områden lindra skatten för
aktieägare samt alt skatten inte bör vara lägre på arbetsfria inkomster än på
arbetsinkomster.

Bland de
remissinstanser som ställer sig positiva anser å andra sidan flertalet alt
ytterligare åtgärder är påkallade eller alt lättnaderna bör ha större
omfattning än enligt den nivå som kommittén främst belyst.

I del
föregående har jag redogjort för behovet att stärka soliditeten i företagen
genom fillskott av riskkapital, de finansiella tillgångar som finns inom
hushållssektorn och de för aklieplaceringar oförmånliga skalleregler-

1. Mot
denna bakgrund är del enligt min mening uppenbart att åtgärder för all
förbättra villkoren för aktiesparande är starkt påkallade. Del synes också
osannolikt att vi skulle kunna behålla en dubbelbeskattning av bolagsvinster,
som i större eller mindre ulslräckning lindrats i de flesta andra med Sverige
jämförbara länder, ulan att detta leder fill negativa effekter för vår ekonomi.

Med hänsyn lill det anförda anser jag alt åtgärder nu bör
vidtas för att åstadkomma en provisorisk lindring av dubbelbeskattningen av
bolagsvinster i avvaktan på ett mer permanent syslem. Jag vill understryka alt
del inle

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 23

är fråga om att beskatta dessa inkomster lindrigare än
andra ulan endast all i viss utsträckning mildra den nuvarande särskilt hårda
beskattningen.

När del
gäller omfatlningen av lättnaderna vill jag påpeka att det visserligen mäste
antas förhälla sig sä alt en slörre stimulans uppnås ju större lättnaderna är.
En viss försiktighet är emellertid påkallad i ett provisoriskt syslem, eftersom
effekterna aldrig kan hell sammanfalla med dem som permanenta regler
föranleder. Avräkning av omkring halva den på utdelningen belöpande
bolagsskatten är också en nivå som har valls i flera av EG-länderna. Jag är mol
denna bakgrund inte beredd att ge åtgärderna en slörre omfallning än vad som
enligt kommitténs beräkningar motsvarar halv avräkning eller 200 - 250 milj.
kr.

2.2 Lindringar i dubbelbeskattningen av bolagsvinst

Dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster kan lindras
genom åtgärder på bolagsnivå eller aktieägarnivå. I det förrra alternalivel kan
lättnaderna få form av ett avdrag för verkställd utdelning eller en lägre skatt
på den del av vinslen som delas ut. Anndl-lagstiftningen innebär ell avdrag för
utdelning. Det är också den väg som har valts i Norge i fråga om den statliga
inkomstskatten. Det senare alternativet har i allmänhet utformats som ett
avräkningssystem, där aktieägaren i större eller mindre omfattning får
fillgodoräkna sig den av bolaget erlagda skallen. Metoderna bör i princip få
samma ekonomiska effekt, sett på längre sikt och med hänsyn enbart till
inhemska förhällanden. Olika tekniska och administrativa problem uppkommer
emellertid och det är bl. a. dessa frågor som kommittén har alt belysa i sitt
fortsatta arbete.

Vad gäller
provisoriska lättnader i dubbelbeskattningen är del givelvis önskvärt all dessa
ges en utformning som inte försvårar en övergång lill ett mer permanent system.
Vilket detta blir är emellertid inle klart; jag vill erinra om all kommittén
har att belysa alternativa utformningar. Det finns också andra synpunkter som
del är angeläget att beakta.

Som jag
nyss nämnde finns del hos hushållen belydande medel som kan tillföras
aktiemarknaden. Det är därför av värde att lättnaderna direki kommer hushållen
till del. För att de skall kunna stimulera även sådana bushåll, som tidigare
inte innehar aktier, till sparande i denna form bör de utformas så enkelt som
möjligl. För att uppnå denna effekt bör vidare reglerna i första hand inriktas
på mindre utdelningsinkomster. Härigenom bör en önskvärd spridning av
aktieinnehaven kunna befrämjas.

Även
administrativa skäl lalar för alt enklast möjliga utformning bör eftersträvas.
Ett provisoriskt system som inom några år beräknas komma att avlösas av mera
permanenta regler medför givetvis alltid ölägenheter för de fillämpande
myndigheterna, liksom för de skallskyldiga. I en situation där behovet av
åtgärder är sä trängande alt de inte kan uppskjutas lill dess ett slutligt
syslem har hunnit utarbetas, kan en provisorisk lösning inle undvikas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 24

De administrativa synpunkterna får då beaktas vid
utformningen av en sädan lösning.

Kommittén anser att provisoriska lättnader inte bör
åstadkommas genom ätgärder på bolagsnivå, eftersom della skulle kräva
väsentliga ingrepp i nuvarande skatteregler. Del är för det första fråga om
behandlingen av utdelning till andra svenska bolag, där samordningen med
reglerna om skattefrihet för mottagen utdelning inte synes kunna ges en enkel
lösning. Vidare gäller det svårigheten att upprätthålla en rimlig beskattning
av vinstmedel som delas ul till aktieägare i utlandet utan att komma i konflikt
med våra internationella åtaganden.

Denna åsikt delas - med någol undantag - av de
remissinstanser som har yttrat sig i frågan, varvid också anförts att
skattelättnader hos akfieägarna torde vara mer effektiva för alt åstadkomma en
spridning av aktieägan-det.

Jag ansluter mig lill denna bedömning. Lättnader i
dubbelbeskattningen på bolagsnivå torde i ett provisoriskt system få ges formen
av en sänkning av bolagsskatten. En sådan åtgärd saknar emellertid helt den
inriktning på smäsparare som bör eftersträvas i syfte att bredda aklieägandet.
För att uppnå samma stimulanseffekt för denna grupp som i det förslag jag avser
att lägga fram skulle krävas en så stor sänkning av bolagsskatten - om inle
rent av ett avskaffande - att ett myckel betydande skattebortfall skulle
uppkomma.

Som bakgrund till övervägandena rörande utformningen av
skattelättnader på akfieägarnivå vill jag kort redogöra för den principiella
uppbyggnaden av ett avräkningssystem. Ett sådant innebär att aktieägaren till
den faktiskt uppburna utdelningen lägger en del av eller hela den bolagsskatt
som belöper på utdelningen och redovisar denna summa som inkomst. Aktieägarens
inkomstskatt beräknas sedan efter vanliga regler. Frän den uträknade skallen
avräknas sedan samma belopp som tidigare lades till inkomsten. Bolagsskatten
behandlas således helt eller delvis som innehållen preliminär skall för
aktieägaren. Genom alt det belopp som avräknas är lika stort oberoende av
aktieägarens inkomst, medan den ytterligare inkomstskatt som tillägget
föranleder beror pä marginalskatten, minskar skattelättnaden i kronor genom
avräkningen vid stigande inkomst.

De metoder för skattelättnader som kommittén har
diskuterat är ett särskilt avdrag från utdelningsinkomst eller en
skattereduktion. I fråga om uldelningsavdrag har diskuterats fulll avdrag upp
till ett visst belopp, partiellt avdrag med belopp motsvarande viss andel av
utddningsinkomslen och avtrappat avdrag innebärande en kombination av de båda
första modellerna. För en skatteredukfion har kommittén utformat tvä modeller,
A och B. Modell A har konstruerats så att dess verkningar så nära som möjligt
överensstämmer med dem som ett avräkningssystem skulle medföra. Enligt modellen
bestäms skalteredukfionens storlek av såväl utdelningen som den
beskattningsbara inkomsten. Skattereduktion utgår med viss procentuell

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 25

andel av utdelningsinkomsten. Procentsatsen bestäms på
grundval av den beskattningsbara inkomsten efter en skala där procentsatsen
sjunker vid stigande inkomst. Om utdelningsinkomsterna överstiger ett visst
belopp reduceras den ursprungliga procentsatsen alltmer för överskjutande
belopp. Modell B innebär också att skattereduktionen beräknas som en
procentuell andel av utdelningsinkomsten men oberoende av övriga inkomster.
Reduktionen beräknas efter en skala, där procentsatsen sjunker vid stigande
uldelningsinkomst.

Kommittén har uttalat all en skattereduktion är att
föredra framför ett utdelningsavdrag med hänsyn lill inkomstprofil och
stimulanseffekt. Beträffande de båda modellerna för en reduktion har kommittén
inte gett den ena modellen ett bestämt förord framför den andra men har anfört
att modell A har ett försteg såvitt gäller inkomstprofilens överensstämmelse
med en avräkning, medan modell B är någol mer gynnsam frän småspararsynpunkf
och dessutom har vissa tekniska fördelar.

Remissinstansernas inställning lill kommitténs
ställningstaganden är myckel splittrad. En grupp, som främst företräder
adminislrativa synpunkter, avstyrker en skattereduktion såväl enligt modell A
som enligt modell B, eftersom båda anses alltför invecklade för alt passa i ett
provisoriskt syslem. Vissa av dessa uttalar alt modell B är något enklare och
därför att föredra framför modell A. Det framhålls också alt ett avdrag är
enklare för de skattskyldiga och därför i högre grad ägnat att stimulera nya
grupper till sparande i aktier. En annan grupp, i huvudsak bestående av
företrädare för näringslivet och aktiemarknaden, förordar en skallereduktion
enligt modell A. Skälet till delta är främst dess likhet med ett avräkningssystem
och dessa remissinstanser ser del i allmänhet som önskvärt att ett sädant
system införs senare. Vidare framhålls värdet av att beskattningen här i riket
stämmer överens med den som tillämpas i fierlalet EG-länder samt att modellen
genom att skattelättnaden är störst vid låga inkomster har en bättre
förddningspolilisk prägel. Modell B förordas av remissinstanser som företräder
skilda intressen och dessa åberopar i huvudsak att den är enkel att förstå och
tillämpa samt har småspararinriklning.

För egen del får jag anföra följande.

Det är uppenbart att ett avdrag från uldelningsinkomst av
samma konstruktion som del nuvarande sparavdraget skulle vara enkelt att förstå
för de skattskyldiga och att tillämpa för skattemyndigheterna. Ett sädant
avdrag skulle också kunna innebära ett kraftigt incitament för den som inte har
aktier att förvärva en så stor post att utdelningen kan beräknas motsvara del
maximala avdragsbeloppet. Vid ett partiellt eller ett avtrappat avdrag
reduceras å andra sidan de angivna fördelarna avsevärt. Kostnaderna i form av
skaltebortfall blir emellertid mycket höga om fullt avdrag medges för mer än
mycket begränsade belopp. Oavsett hur avdraget utformas kommer ocksä den
skattelättnad del medför att stiga i relation till den beskattningsbara inkomsten.
Jag anser delta vara en så slor nackdel med denna metod att den

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 26

inte bör användas för de provisoriska stimulansåtgärderna.
I stället bör eftersträvas att utforma en skattereduktion på ett sådant sätt
att även den blir enkel och inriktas pä smäsparare.

Modell A har verkningar som till stor del överensstämmer
med de system som lillämpas i de flesta länderna i Västeuropa. Om den väljs kan
en övergång till ett permanent system av denna art underlättas. Modellen har
ocksä fördelningspolitiskt fördelaktiga effekter. Mot dessa fördelar står
emellerfid också nackdelar. För att de åsyftade effekterna skall uppnås har
modellen måst bli relativt komplicerad. Detta innebär både en slor belastning
för skattemyndigheterna och svårigheter för de skattskyldiga att sätta sig in i
reglerna och bedöma skattelällnaderna, något som i sin tur kan äventyra
effekten särskilt i fråga om smäsparare. Gemensam beräkning måste ske för
makar. Eftersom beräkningen av skattelättnaderna grundar sig på den beskattningsbara
inkomsten, medför en extrainkomst att reduktionen minskar, något som kan
uppfattas som en ytterligare skattebelastning på denna inkomst. Del synes inte
heller möjligt all i märkbar utsträckning förenkla utformningen av modell A med
bibehållande av de därmed förenade fördelarna. Från administrativ synpunkt kan
också framhållas all det i detta avseende inte råder någon likhet mellan modell
A och ett avräkningssystem utan hell nya rutiner skulle bli följden vid en
övergång mellan dessa system.

Som ett led i inriktningen på hushåll som innehar endast
en mindre aktiepost eller som tidigare inte sparat i aktier anser jag alt
skattelättnaderna - oavsett den närmare utformningen - bör utgå endast för ett
visst högsta utdelningsbelopp. Därigenom försvagas också det argumentet för
modell A alt dess verkningar nära stämmer överens med ett avräkningssystem. Jag
anser därför att skattereduktionen bör utformas på grundval av modell B enligt
kommitténs förslag ehuru med vissa ändringar.

I huvuddragen följer milt förslag den av kommittén
utarbetade modellen. Skaltereduktion skall alltså tillkomma fysisk person eller
dödsbo för utdelning på börsnoterade aktier eller på andelar i aktiefond som
till väsentlig del består av sådana aktier. Förutsättning för skattereduktion
är att utdelningen ulgör inkomst av kapital samt att mottagaren är skattskyldig
i Sverige för denna. Som jag nyss nämnde anser jag att skattereduktionen bör
beräknas pä utdelningen endast lill den del denna inkomst inte överstiger en
viss beloppsgräns. Jag föreslår att denna gräns bestäms lill 10 000 kr. för
ensamstående och 20 000 kr. för makar gemensamt. Därvid har beaktats önskemålen
ä ena sidan att även de som redan innehar aktier får en stimulans att öka sitl
innehav och ä andra sidan alt medlen inom den förut angivna kostnadsramen inte
främst kommer alt tillfalla aktieägare med mycket stora innehav. För att
förenkla beräkningarna föreslår jag en enhetlig reduktionssats, vilken inom
denna ram kan uppgå till 30 %. Härigenom blir det också möjligt att göra den
ytterligare förenklingen all underlaget bestäms och reduktionen beräknas för
vardera maken för sig. Vid bestämmande av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 27

underlag mäste dock andra makens utdelningsinkomster i
vissa fall beaktas med hänsyn till att ett gemensamt maximibelopp gäller för
makarna. Slutligen vill jag nämna att jag inte är beredd att biträda kommitténs
förslag att sparavdraget i viss utsträckning skall avräknas från
utddningsinkomsler-na vid bestämmande av underlag för skallereduktion. Förslaget
har av adminislrativa skäl mött kraftig kritik från remissinstanserna.
Bakgrunden till förslaget är alt det annars i vissa fall kan uppkomma vad
kommittén kallar en överstimulans, innebärande att nettobehållningen av
utdelningen överstiger utdelningens bruttobelopp. Det är främst fräga om
skattskyldiga med smä utdelningsinkomster och inga andra kapitalinkomster.
Överstimulansen bortfaller vid stigande utddningsinkomsl, snabbare ju högre den
beskattningsbara inkomsten är. Jag anser att de administrativa
betänkligheterna -som också omfattar det förhållandet att systemet kan framstå
som svärförstäeligt och rent av orättvist för de skattskyldiga - väger så tungt
att den beskrivna överstimulansen får accepteras, sä mycket mer som den i
första hand tillfaller smäsparare med låga inkomster, Översfimulansen blir f.
ö, något mindre i mitt förslag än enligt kommittéförslagel, som innebär en
högre reduktionssats för den allra lägsta delen av en utdelningsinkomst.

Jag återkommer i specialmotiveringen till vissa mindre, i
huvudsak tekniskt betonade ändringar i förhällande till kommittéförslaget,

Nägra
remissinslanser har föreslagit en kombination av flera åtgärder, t,ex, ett
utdelningsavdrag och en skallereduktion. Härigenom skulle man kunna vinna att
de allra minsta utdelningsinkomsterna inte skulle tas till beskattning eller
leda till beräkning av skaltereduktion. Enligt min mening skulle emellertid en
sädan kombination i åtskilliga fall i stället utgöra en administrativ
komplikation och jag bedömer inle att sådana fördelar står all vinna med ett
sådant alternativ - i allt fall inle inom den angivna kostnadsramen - att jag
kan ansluta mig till förslaget.

Några remissinstanser har riktal kritik mot att kommitténs
förslag - i enlighet med tilläggsdirektiven - bara har avsett börsnoterade
aktier och framhållit att även andra företags situation måste beaktas i det
fortsatta arbetet. Som min företrädare anförde i tilläggsdirektiven föreligger
i viss mån andra förhållanden i fråga om de mindre förelagen, som gör alt särskilda
överväganden är påkallade i dessa frågor. I direktiven anges emellertid också
all kommittén i sitl arbete bör ägna uppmärksamhet ål frågan om dubbel-eller
enkelbeskattning av småföretagen och riskkapitalförsörjningen inom denna
företagssektor samt att kommittén i dessa frågor bör ha nära samråd med 1980
års företagsskallekommitlé (B 1979:13). Chefen för ekonomideparlementel har
nyligen tillkallat en särskild utredare (E 1980:05) med uppdrag att utreda de
små och medelstora företagens finansiella situation. Utredaren skall enligt
direktiven (Dir 1980:56) bl.a. studera vilka åtgärder som kan vidtas för att
förbättra företagens möjligheter alt dra till sig nytt riskkapital. Utredaren
skall samräda med de två förut nämnda kommittéerna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 28

En av kommitténs ledamöter framför i ett särskilt yttrande
tanken på skattefrihet under åren 1981 och 1982 för utdelning som används till
att teckna nya aktier i det utdelande företaget. Vid beräkning av realisationsvinst
skall i gengäld aktierna anses vara anskaffade utan kostnad vid den tidpunkt då
teckningen skedde. En framställning av likartad innebörd har inkommit från
Aktiespararnas riksförbund.

Flera remissinstanser har tillstyrkt att ett sädant system
ingår i de provisoriska åtgärderna, medan några har ansett att det bör prövas i
det fortsatta utredningsarbetet. Även andra metoder i syfte att stimulera lill
ökat aktieinnehav, t.ex. särskilt avdrag för nytecknade aktier eller för
nysparande i aktier, las upp i remissvaren.

Det är i och för sig värdefullt att olika sätt prövas för
att stimulera hushållens intresse för aktiesparande. Enligt min mening är det
emellertid redan av praktiska skäl uteslutet att för år 1981 införa ett system
innebärande skattefrihet vid konver'ering av utdelning till nya aktier. De
olika tankar som har förts fram fär därför bli föremål för fortsatta
överväganden i annat sammanhang.

Jag vill också nämna all några remissinstanser har
ifrågasatt om inte någon lättnad borde ges de reinvesterande aktiefonderna. I
dessa lämnas ingen utdelning utan vad som återstår efter inkomstbeskattning hos
fonden används för ytterligare aktieförvärv. Andelsägarna fär alltså inte del
av lättnader för hushällen i beskattningen av utdelningsinkomster. Det är
emellertid enligl min mening knappast möjligl att medge dessa aktiefonder nägon
mol den föreslagna skattereduktionen svarande skattelättnad. Däremot måste
givetvis de reinvesterande fondernas situation beaktas i ett permanent system.

Jag vill slutligen ta upp en särskild fråga angående
beskattningen av sjömän. Sjöinkomst beskattas genom sjömansskatten, som är en
definitiv källskatt. Denna tas ut efter särskilda tabeller på grundval enbart
av inkomsten ombord. Övrig inkomst beskattas i vanlig ordning, skilt från
sjömansskatten. En viss samordning föreligger emellertid därigenom att
sjömansskatten kan jämkas, om sjömannen vid taxeringen har rätt fill vissa
avdrag, bl,a, underskoltsavdrag, och inte har någon landinkomsl mot vilken han
kan utnyttja avdragen. Han kan då brgära jämkning av sjömansskatten, varvid kan
föreskrivas att denna skall beräknas på inkomsten minskad med avdraget. Har
sådan jämkning skett får avdraget inle utnyttjas vid landtaxeringen till den
del det har föranlett jämkning. Vid införandel av skaltesparandel beslöts att
jämkning av sjömansskatt, innebärande en nedsättning av skatten, skulle kunna
ske om sjömannen var berättigad till sparskattereduktion. Utan denna möjlighel
skulle sjömännen i huvudsak vara uteslutna från förmånerna i denna sparform.

Med den nu föreslagna skattereduktionen för utdelning
förhäller del sig i viss mån annorlunda. Eftersom en förutsättning för rätt
lill sädan reduktion är att skattskyldighet för inkomsten här i riket
föreligger, måste alltså

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 29

sjömannen ha en inkomst som skall tas upp vid
landlaxeringen. Del kan då hävdas att skattereduktionen bör räknas av mot den
skall som påförs på grund av denna taxering. Om han har avdrag som medför att
ingen eller låg skatt kommer att påföras, kan emellertid resultatet bli att han
inte kan tillgodoräknas skattereduktionen just på grund av all hans
huvudsakliga inkomst är sjöinkomst. Jag anser därför alt det finns anledning
att pä srmma sätt som gäller i fråga om sparskattereduktion ge möjlighel för
sjömän all få sjömansskatten jämkad pä grund av rätt lill skattereduktion för
utdelning.

2.3 Realisationsvinstbeskattningen

Från den skattepliktiga realisationsvinsten på äldre
aktier, dvs. sädana aktier som har innehafts tvä år eller mer, får den
skattskyldige göra ett särskilt avdrag med 1 000 kr. Avdraget får inte
överstiga den skattepliktiga vinsten, i förekommande fall minskad med förlust
vid försäljning av sådana aktier. För makar är maximiavdragel 1 000 kr. för dem
gemensamt.

Kommittén har föreslagit en höjning av schablonavdraget
lill 2 000 kr. De remissinslanser som har yttrat sig i frägan har i allmänhet
fillstyrkt förslaget. Flera har därvid uttalat sig för större höjning, till 4
000 kr. eller 5 000 kr. Några remissinstanser har å andra sidan avstyrkt att
beloppet höjs.

Som min företrädare påpekat i huvuddirektiven till
kapitalvinstkommillén är reglerna om beskattning av realisationsvinst vid
försäljning av aktier komplicerade och i många fall svårtillämpade.
Schablonavdraget fyller därför en viktig förenklingsfunktion genom att bespara
både de skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna arbete med att utreda
anskaffningskostnader vid mindre aktieförsäljningar. Särskilt för smäsparare
kan det vara av värde att kunna avyttra en mindre aktiepost utan att behöva
sälla sig in i realisationsvinstbeskattningens närmare utformning.

Med hänsyn
lill det anförda delar jag uppfattningen att en höjning av schablonavdraget nu
bör ske. Den omständigheten att kommittén i sitl fortsatta arbete kommer alt
behandla realisationsvinstbeskattningens utformning ger - som kommittén påpekat
- anledning att låta höjningen bli av tämligen begränsad omfattning. Jag anser
dock att den kan göras något slörre än kommittén föreslagit. När
schablonbeloppet först infördes är 1966 (prop. 1966:90, BeU 1966:46, rskr
1966:266, SFS 1966:215) innebar det med då gällande regler att aktier upp till
ett värde av 5 000 kr. kunde försäljas utan beskattningskonsekvenser. En
uppräkning med hänsyn till penningvärdeförändringen av denna summa leder fill
att schablonavdraget vid nuvarande skatteregler bör bestämmas till 3 000 kr.
Jag förordar en höjning till detla belopp.

Som jag nämnde i inledningen har jag ansett det motiverat
att i detla sammanhang ta upp också en annan fråga på
realisationsvinstbeskattningens område. Det är angeläget att för framtiden
hindra vissa förfaranden som

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 30

genomförs med utnyttjande av svenska premieobligationer.

En försäljning av premieobligationer behandlas, om den
inte är yrkesmässig, enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen
(1928:370), KL. Det betyder att hela den nominella realisationsvinsten är
skattepliktig om försäljningen sker inom två år från förvärvet. Vid en
försäljning under Iredje, fjärde eller femte året efter förvärvet är 75 %, 50 %
resp. 25 % av vinsten skattepliktig. Om försäljningen sker efler fem år eller
längre lid är vinsten skattefri. Realisationsförlust pä premieobligationer är
avdragsgill i motsvarande omfattning, dvs. hela den nominella förlusten är
avdragsgill vid en försäljning efter mindre än tvä ärs innehav varefter den
avdragsgilla andelen av förlusten under tredje till femte året sjunker frän 75
% till 25 % och ingen del av föriusten är avdragsgill vid försäljning efter fem
år. En realisationsförlust som har uppkommit vid försäljning av premieobligationer
får enligl nuvarande regler räknas av mot realisationsvinster på annan lös
egendom och även - med vissa begränsningar vid den kommunala beskattningen -
mot realisationsvinster på fasligheter. Kan förlusten inte utnyttjas för avdrag
under förluståret, får den sparas för att användas till avdrag mot
realisationsvinster som redovisas något av de sex följande beskattningsåren.

Kurserna
på premieobligationer står regelmässigt högsl vid tiden för dragningen och
sjunker relativt kraftigt omedelbart efter dragningen. Detla förhällande har
utnyttjats systematiskt av vissa skattskyldiga som har gjort mer belydande
realisafionsvinster på t.ex. aktier eller fasligheter. Man har köpt en slörre
mängd obligationer före dragningen och säll dem kort tid därefter. Den kursförlust
som har uppkommit - och som i princip motsvarar värdet av att delta i
dragningen - har hitlills i sin helhet varil avdragsgill och har kunnal
utnyttjas lill kvittning mot realisationsvinsterna. Samtidigt gäller att de
vinster som utfaller vid dragning på svenska premieobligationer- till skillnad
mol vinster på utländska obligationer - inte träffas av inkomstskatt. Det är
alt märka all den som köper hela serier av obligationer är garanterad en viss
miniminivå av vinster. Del kan i sammanhanget ha intresse att jämföra med de
förhållanden som gäller i fräga om aktier. Även aktiekurserna stiger normalt
före utdelningstillfället och sjunker därefter. Här motsvaras emellertid
kursnedgången av en skattepliktig uldelningsinkomst.

Det beskrivna sättet alt utnyttja premieobligationer är
enligt min mening inle acceptabelt. Som jag framhöll i prop. 1980/81:20 har
premieobligationerna tillkommit för alt utgöra en form av statlig upplåning
som är riktad specielll fill smäsparare och det är ägnat att inge olust när de
på det angivna sättet utnyttjas som spekulationsobjekt.

Jag föreslår därför att rätten till avdrag för
realisationsförluster på svenska premieobligationer begränsas. Sådana förluster
bör i fortsättningen fä kvittas endast mot realisationsvinster som uppkommer
vid en försäljning av svenska premieobligationer. Förslaget föranleder ändring
i punkt 4 av anvisningarna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 31

till 36 § KL. Jag återkommer till den närmare utformningen
i specialmotiveringen.

De nya
reglerna bör gälla i fräga om förluster som uppkommer vid försäljningar efter
utgången av år 1980.

2.4 Lönsparandet

År 1978 infördes särskilda skattelättnader för lönsparande
(prop. 1977/

78:165, FiU 1977/78:37, rskr 1977/78:436, SFS 1978:42329). Systemet

innebär att löntagare och andra med A-inkomst får en skattereduktion,

sparskattereduktion, beräknad pä grundval av belopp som under året har

sparats på lönsparkonlo i bank eller på aktiesparkonto för förvärv av andelar

i aktiesparfond. Vissa förutsättningar skall vara uppfyllda för att sparskat

tereduktion skall medges. En sädan förutsättning är att sparandet sker

regelbundet genom minst sex mänadsinsättningar under året pä minst 75 kr.

och högst 400 kr. Räntan pä sparkontomedel är skattefri och för fondspa

randet finns en regel som innebär skattefrihet för värdestegring pä sädana

fondandelar som har innehafts minst fem är. Om uttag sker från sparkonto

eller fondandelar inlöses före utgången av en tid av fem år från spararet,

återförs de erhållna skatteförmånerna genom ett schabloniserat avdrag vid

utbetalningen, '3

Skattereduktion
får beräknas pä högst 4 800 kr. Särskilda regler gäller när sparande har
påbörjats så sent under ett är att sex månadsinsättningar inle har hunnit
göras. Del sparade beloppet fär dä inräknas i underlaget nästa är och
skattereduktion får beräknas på högsl 6 800 kr, Sparskattereduktionen uppgick
ursprungligen till 20 % av det under året sparade beloppet oavsett sparformen.
Genom beslut vid föregäende riksmöte (prop, 1979/80:85, SkU 1979/80:38, rskr
1979/80:279, SFS 1980:151) höjdes procentsatsen för sparande i aktiefond till
30, Bakgrunden till höjningen var angelägenheten av alt främja näringslivets
tillgäng pä riskvilligt kapital. Lönsparande i aktier var nämligen - jämfört
med banksparande - oförmånligt inle bara frän risksynpunkl utan också från
avkastningssynpunkt. Höjningen gäller i princip fr.o.m. 1980 ärs sparande.

I augusti
1980 var antalet konton inom del s.k. skattesparandet omkring 600 000, varav
närmare 550 000 bankkonton. På omkring hälften av kontona uppgick sparandet
till det maximala beloppet, 400 kr, i månaden.

Efter
samråd med chefen för ekonomidepartementel fär jag anföra följande.

Åtgärder
för alt främja sparandel i aktier bör vidtas även inom ramen för
skattesparandet. Jag anser dock inte att de direkta skatteförmånerna nu bör
höjas ytterligare, I stället bör maximibeloppet höjas såvitt avser sparande i
aktier till 600 kr, i månaden. Mitt förslag innebär att sparskattereduktion i
fortsättningen får beräknas pä högst 7 200 kr,, varav högst 4 800 kr, får avse
banksparande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 32

Undantagsregeln för de fall där sparande har påbörjats
under senare delen av året bör ändras i motsvarande mån.

De nya reglerna bör tillämpas på sparande som medför rätt
lill skattereduktion vid 1982 ärs taxering.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom budgeldepariementet
upprättats förslag till

1,
lag om
skattereduktion för aktieutdelning,

2,
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),

3,
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),

4,
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),

5,
lag om ändring
i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6,
lag om ändring
i lagen (1970:172) om begränsning av skall i vissa fall,

7,
lag om ändring
i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.

Med hänsyn till behovet av omedelbara åtgärder för att
stimulera sparandel i aktier anser jag att lagrådets yttrande över förslagen
inte bör inhämtas. Även lagstiftningens provisoriska karaktär talar för detla,

C

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om skattereduktion för
aktieutdelning

Av / § framgär att skattereduktion för aktieutdelning kan
medges endast fysiska personer och dödsbon.

I 2 .'S' anges vilka utdelningar som kan medföra rätt till
skattereduktion. Först och främst skall det vara fråga om kontant utdelning på
aktie i svenskt aktiebolag eller andel i svensk aktiefond. Beträffande
aktieutdelning gäller vidare att aktien vid utdelningstillfället skall vara
inregistrerad vid Stockholms fondbörs. Beträffande aktiefond innebär
kommittéförslaget ett krav om att fonden till huvudsaklig del består av sädana
aktier. Uttrycket "till huvudsaklig del" innebär inte att någon helt
bestämd kvotdel anges. Normalt torde med uttrycket avses 70-80 % men i vissa
fall har del använts med en annan innebörd (se SkU 1975/76:28 s, 37 f,
1979/80:51 s, 5 f, och Skattenytt 1977 s 68 f,). Det mäste emellertid anses
önskvärt att det inte kan bli tvistigt huruvida utdelning frän en viss
aktiefond berättigar till skattereduktion. För att i möjligaste män undvika
detta har en bestämd kvotdel, tvä tredjedelar, angetts. Kravet har alltså satts
nägot lägre än enligl kommittéförslagel. Genom denna avfattning av lagrummet
blir det möjligt att redan tidigt under beskattningsåret fä klarlagt vilka
aktiefonder som har en sädan sammansättning att reglerna om skattereduktion
blir tillämpliga. En aktiefond beslår enligt 9 § första stycket aktiefondslagen
(1974:931) av de värdepapper och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 33

medel som tillförs fonden, avkastning av sädan egendom
saml ur denna härflylande rättighet. Kvotdelen skall alltså beräknas pä
grundval av det sammanlagda värdet av den sålunda angivna egendomen.

Enligt 2 §
lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs, som trädde i kraft den 1 januari 1980,
får fondbörsverksamhet bedrivas bara av Stockholms fondbörs. Den verksamhet som
vid ikraftträdandet bedrivs av Svenska fondhandlareföreningen fär dock enligt
övergångsbestämmelserna fortsättas i den mån den inle överläs av Stockholms
fondbörs, dock längst till utgången av år 1981, Under nämnda år kommer med slöd
härav vissa aktier att alltjämt omsättas i denna verksamhet och noteras på den
s,k, fondhandlarlistan. Del kan antas att praktiskt taget alla dessa aktier
därefter kommer att inregistreras vid Stockholms fondbörs. För att rält till
skattereduktion skall föreligga även för utdelning under år 1981 föreskrivs i
övergångsbestämmelserna att notering på fondhandlarlistan under denna tid
skall likställas med inregistrering vid Stockholms fondbörs. Skulle i något
enstaka fall sådan inregistrering inte komma till stånd upphör rätten fill
skattereduktion på grund av utdelning på aktien i fråga.

Ytterligare förutsättningar för rält till skaltereduktion
framgår avi §. För det första skall utdelningen utgöra inläkt av kapital för
den skaltskyldige. Vidare skall denne vara skattskyldig för utdelningen i
Sverige, Slutligen skall rätt lill skaltereduktion inte föreligga för utdelning
som tillkommer handelsbolag eller dödsbo, som vid beskattningen jämställs med
handelsbolag, trols all inkomstbeskattningen sker hos delägarna,

I 4 § definieras det underlag som ligger till grund för
beräkningen av skattereduktion. Det utgörs av de aktieutdelningar som har
blivit tillgängliga för lyftning under året. Underlaget får uppgå lill högst 10
000 kr, för ensamstående och högsl 20 000 kr, för sammanlevande makar. Genom
att den föreslagna samordningen med sparavdraget har slopats och endast en
reduktionssats skall gälla har paragrafen kunnal ges en enklare utformning än i
kommittéförslaget och den gemensamma beräkningen för makar kunnat avvaras, I
stället gäller för makarna att den ena makens underlag fär överstiga 10 000 kr.
i samma mån som andra makens underlag understiger detla belopp.

För att ytterligare förenkla systemet föresläs att
underlaget avrundas nedåt lill helt hundratal kronor.

Av 5 J framgår att skattereduktionen uppgår till 30 % av
underlaget. Genom avmndningsregeln i föregående paragraf blir den av kommittén
föreslagna bestämmelsen att skattereduktion utgår endast om utdelningsinkomsten
uppgår lill minst 100 kr. onödig.

Genom hänvisningen i 6 § till vissa bestämmelser i
uppbördslagen (1953:272) kommer reglerna från vilka skatter och avgifter
avräkning kan ske och när bestämmelserna skall iakttas vid beräkning av skatt
alt bli tillämpliga på den nya skalteredukfionen, liksom på de tidigare. Vidare
föreskrivs att skattereduktionen skall tillgodoräknas den skaltskyldige före
skatlereduk-

1** Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 39

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 34

tion och särskild skattereduktion enligl uppbördslagen.
Däremol skall sparskattereduktion tillgodoräknas före den nya skattereduktionen
och jag skall strax återkomma till förslag om detta, slutligen innehåller
paragrafen en bestämmelse för det fall att den skaltskyldige är sjöman och
sjömansskatten har jämkats på grund av bestämmelserna i lagen. Det belopp
varmed denna skatt har nedsatts skall givetvis inte avräknas också från skallen
på grund av taxering för landinkomst.

Slutligen ges i 7 ' en bestämmelse av innebörd att med
makar förstås de som samtaxeras vid inkomsttaxeringen, dvs. gifta sammanlevande
samt vissa andra sammanlevande, nämligen de som har varil gifta med varandra
eller har eller har haft barn tillsammans.

4.2 Övriga lagförslag

Höjningen av schablonbeloppet vid beräkning av
realisationsvinst vid aktieförsäljning föranleder ändring i 35 § 3 mom. KL.

Bestämmelser om avdrag för realisationsförluster finns i
punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 36 § KL. Punkl 3 innehåller regler om
hur den skattemässiga förlusten skall beräknas. I punkt 4 anges mol vilka
vinster och under vilka beskattningsår en i och för sig avdragsgill
realisationsförlust får utnyttjas för avdrag.

Jag föreslår vissa rent redaktionella och språkliga
ändringar i punkt 3.

De nya bestämmelserna om premieobligationer bör tas in i
punkt 4. Jag anser del motiverat att samtidigt förtydliga nuvarande regler i
ett avseende. Efter de föreslagna ändringarna innehåller anvisningspunkten tre
stycken.

I första stycket föreskrivs att en realisationsförlust -
liksom hittills - får dras av endast mol sådana realisationsvinster och vinster
på utländskt lotteri som är hänförliga till samma förvärvskälla som förlusten.
Bestämmelserom förvärvskällor inom inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet
finns i punkl 5 av anvisningarna till 18 § KL. Innebörden av dessa bestämmelser
är bl. a. att en försäljning av lös egendom och av fastigheter som är belägna i
hemortskommunen samt dellagande i utiändskl lotteri behandlas som en
förvärvskälla. Försäljning av fastigheter i andra kommuner än hemortskommunen
utgör en särskild förvärvskälla för varje kommun där en eller flera avyttrade
fasfigheter är belägna. Av 46 § 1 mom. KL framgär alt avdrag inte medges vid
den kommunala beskattningen för underskott som uppkommer i någon av de nu
nämnda förvärvskällorna. Vid den statliga beskattningen får däremot ett sädanl
underskott dras av mot överskott i andra förvärvskällor inom samma inkomstslag,
däremot inle mot t.ex. inkomst av tjänst eller rörelse.

Enligt bestämmelserna i andra stycket skall avdrag för en
realisationsförlust i första hand göras mot de vinster som har uppkommit samma
beskattningsår som förlusten. Om det inte är möjligt all utnyttja avdraget del
året, får det förskjutas till något av de sex följande beskattningsåren. Det

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 35

hitfills anförda överensstämmer i sak helt med de hittills
gällande reglerna. På en annan punkl finns del däremol, som jag redan har
nämnt, behov av ell förtydligande. Av nuvarande regler framgår inle hell klart
vilken turordning som gäller mellan en förlust som har förskjufils till ell
senare år och en förlust som har uppkommit det året. Övervägande skäl lalar
enligl min mening för all avdrag varje beskattningsår i första hand skall göras
för del akluella årels förluster och bara i andra hand, om något utrymme
återstår, för de förskjutna förlusterna. Jag föreslär en sådan komplettering av
bestämmelserna att lurordningen klart anges.

Tredje stycket innehåller de nya bestämmelserna om
premieobligationer. Avdrag för förlust på svenska premieobligationer får inte
för något beskattningsår översliga de skatteplikfiga realisationsvinster som
samma år redovisas på sådana obligafioner. Innebörden av tredje stycket, sammanställt
med första och andra styckena, kan belysas med ett exempel. Antag att en person
år 1 deklarerar skattepliktiga vinster på aktier med 20 000 kr. och på
premieobligationer med 4 000 kr. Vidare redovisar han en förlust på
premieobligationer med 6 000 kr. Av förlusten kan 4 000 kr. utnyttjas för
avdrag medan resterande 2 000 kr. får sparas. År 2 redovisas vinster på aktier
med 5 000 kr. och på obligationer med 3 000 kr. saml en förlust på aktier med 7
000 kr. Avdrag görs i första hand för årets föriusl. Därefter kan 1 000 kr. av
den förskjutna förlusten utnyttjas. Finns förskjutna förluster avseende såväl
aktier som premieobligationer bör den skallskyldige ha rätt att i första hand
avräkna de senare. Motsvarande gäller under samma år uppkomna förluster.

12 §2 mom. uppbördslagen (1953:272) finns vissa
definitioner. Med slutlig skall skall förstås vad som återstår av viss närmare
angiven skatt, sedan de nuvarande formerna av skattereduktion har avräknats.
Förslaget innebär att lagrummet kompletteras med den nya skattereduktionen.

Taxeringsnämndens beslul om taxeringar införs i
skattelängden. Närmare bestämmelser om vad som skall antecknas i längden finns
i 68 § taxeringslagen (1956:623), TL. Enligt delta lagrum skall i längden
antecknas bl.a. beslul som avser förulsätlningar för skattereduktion, särskild
skattereduktion och sparskatleredukfion. Förslaget innebär att även beslut
angående förutsättningar för skatteredukfion för aktieutdelning skall antecknas
i längden.

Enligt 72 a § TL får länsstyrelsen eller den lokala
skattemyndigheten rätta vissa uppenbara felaktigheter i beslut av
taxeringsnämnden. Det gäller bl.a. uppenbar felaktighet till den skattskyldiges
nackdel i fråga om sådana förulsätlningar för skatteredukfion eller särskild
skattereduktion som skall antecknas i skattelängden. Ändringen innebär att
samma rättelsemöjlighet införs i fråga om förulsätlningar för
sparskattereduktion och skatteredukfion för aktieutdelning.

Genom ändringen i 12 §4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt öppnas möjlighet för jämkning av sjömansskatt på grund av rält
lill skattereduktion

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 36

för aktieutdelning. Motsvarande gäller redan i fråga om
sparskattereduktion. Beträffande denna gäller dessutom ett undanlag från
kravet på bosättning eller stadigvarande vistelse i riket för rätt till
sparskattereduktion genom jämkning av sjömansskatt. Något motsvarande undantag
skall givelvis inte gälla i fråga om skattereduktion för aktieutdelning,
eftersom rätlen lill sådan reduktion just är beroende av att utdelningen skall
inkomstbeskattas här.

Av redan gällande bestämmelse i 15 §
sjömansskattekungörelsen (1958:301) och 68 § TL framgär att underrättelse om
jämkningsbeslul skall tillställas taxeringsmyndigheten och antecknas i
skattelängden.

I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa faU ges
bestämmelser av innebörd att statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt kan
sältas ner, om annars alltför stor del av inkomsten skulle las i anspråk för
skatter och avgifter (80/85-procentregeln). Enligt 4 § nämnda lag skall vid
tillämpning av lagen bortses frän att den skaltskyldige kan vara berättigad
till nedsättning av skatten genom avräkning av utländsk skatt, skattereduktion,
särskild skaltereduktion eller sparskatleredukfion. Förslaget innebär all del
samma skall gälla i fråga om skattereduktion för aktieutdelning.

De föreslagna ändringarna i 2§ lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer berör tre skilda frågor. För det första
höjs maximibeloppet för reduktionsgrundande sparande till 7 200 kr, om året,
varav högsl 4 800 kr, får avse banksparande, med en motsvarande ändring för de
fall där sparande har påbörjats sent på året, V-dare finns i paragrafen en
bestämmelse att Sparskattereduktion skall tillgodoräknas den skaltskyldige före
skattereduktion och särskild skattereduktion. Bakgrunden till bestämmelsen är
all särskilt avdrag vid förtida uttag eller inlösen skall ske bara om den
skaltskyldige har tillgodoförts sparskattereduktion för det uttagna beloppet.
Genom den föreslagna avfattningen kommer bestämmelsen att innebära att
sparskattereduktion skall tillgodoräknas även före skattereduktion för
aktieutdelning. Slutligen innebär ändringen alt en uttrycklig bestämmelse
införs om att en sjöman som har fått jämkning av sjömansskatten på grund av
rätlen lill sparskattereduktion inle har rält all avräkna samma belopp från
inkomstskatten på grund av landtaxeringen. Detta gäller givetvis redan nu men
framgår bara indirekt av bestämmelserna.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen lill

1.
lag om
skatteredukfion för aktieutdelning,

2.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928:370),

3.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),

4.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),

5.
lag om ändring
i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 37

6. lag
om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skall i vissa fall,

7, lag om ändring i lagen
(1978:423) om skatldältnader för vissa sparfor

mer.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposilion föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 39

Innehållsförteckning

Proposilion
....................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll .................... 1

Lagförslag

1
Förslag fill lag om skattereduktion
för aktieutdelning 3

2
Förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) 5

3
Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272) 10

4
Förslag till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623) 12

5
Förslag till lag om ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskatt 15

6
Förslag lill lag om ändring i lagen
(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall 16

7
Förslag lill lag om ändring i lagen
(1978:423) om skattelättnader

för
vissa sparformer ...................................... 17

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde 1980-10-23 19

1
Inledning .................................................. .... 19

2
Allmän motivering ......................................... 19

2.1
Behovet av åtgärder för att stimulera
aktiesparandet .. 19

2.2
Lindringar i dubbelbeskattningen av
bolagsvinst 23

2.3
Realisationsvinstbeskattningen ................. .... 29

2.4
Lönsparandet ....................................... .... 31

3
Upprättade lagförslag ................................. .... 32

4
Specialmolivering.......................................... 32

4.1
Förslagel fill lag om skatteredukfion
för aktieutdelning 32

4.2
Övriga lagförslag.................................... 34

5
Hemställan ............................................... 36

6
Beslut ....................................................... .... 37

Bilaga 1
Kapitalvinstkommitténs betänkande

Bilaga 2
Remissammanställning

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39

Budgetdepartementet

Stimulans av aktiesparandet

Delbetänkande av kapitalvinstkommittén

Ds B 1980:11

I Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 39

Bilaga 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39

Till statsr å det och
chefen f ö r budgetdepartementet

Den 15 mars 1979 bemyndigade regeringen chefen f ö r budgetdeparternentet att tillkalla en kommitt é med h ö gst
fyra ledam ö ter med uppdrag att g ö ra en teknisk ö versyn
av aktievinst-beskattningen och pr ö va
vissa andra fr å gor ang å ende realisationsvinstbeskattningen av l ö s egendom. Med st ö d
av detta bemyndigande f ö rordnades samma dag som ledam ö ter i kommitt é n
departementsr å det Anders Swartling, ordf ö rande, bankdirekt ö ren G ö ran Atterwall, skattedirekt ö ren Sigvard Bergl ö f
och professorn Anders Hagstedt.

Kommitt é n har
antagit namnet kapitalvinstkommitt é n.

Den 14 februari 1980 meddelade regeringen kommitt é n till-l ä ggsdirektiv
och bemyndigade chefen f ö r budgetdeparternentet att
tillkalla ytterligare en ledanot. Den 15 februari 1980 f ö rordnades direkt ö ren
Sten Wikander som ledamot.

Som sakkunniga i kommitt é n ing å r fil.kand. Percy Bargholtz
(fr.o.m. den 15 mars 1979), departementsr å det
Yngve Hallin (fr.o.m. den 15 februari 1980), sekreteraren Anna Hedborg (fr.o.m.
den 25 februari 1980), professorn Dag Helmers (fr.o.m. den 15 februari 1980)
och departementsr å det Jan Herin (fr.o.m. den 15
februari 1980).

Kommitt é n bitr ä ds av f ö ljande
experter, n ä mligen departementsr å det Bertil Edlund (fr.o.m. den 28 maj 1979), hovr ä ttsassessorn Jan Forsstr ö m (fr.o.m. den 10 september 1979), m ä klaren Roland Larsson i fr å gor som r ö r
prisutvecklingen p å bostadsr ä tter (fr.o.m. den 14 december 1979) och

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 4

civilekonomen Arne Bj ö rhn
(fr.o.m. den 25 februari 1980). Bj ö rhn
har i f ö rsta hand svarat f ö r de unders ö kningar
som redovisas i kapitlen 4 och 5 i detta delbet ä nkande.

Som sekreterare å t
kommitt é n tj ä nstg ö r kammarr ä ttsfiskalen Staffan Andersson (fr.o.m. den 17 april
1979) och kammarr ä ttsassessorn Gustaf Sandstr ö m (fr.o.m. den 15 februari 1980). Andersson svarar i
f ö rsta hand f ö r fr å gor som r ö r realisationsvinstbeskattning och Sandstr ö m i f ö rsta hand f ö r fr å gor som r ö r lindring i dubbelbeskattningen av utdelade v
instmedel.

Genom till ä ggsdirektiven
den 14 februari 1980 fick kommitt é n
i uppdrag hl.a. att med f ö rtur l ä gga fram f ö rslag
om provisoriska å tg ä rder f ö r att stimulera aktiesparandet. I f ö religgande delbet ä nkande redovisas s å dana f ö rslag.

S ä rskilda yttranden har l ä mnats av Atterwall, Hagstedt, Hedborg och Helmers.
Vidare har Atterwall, Herin och Bj ö rhn
avgett ett gemensamt yttrande.

Stockholm i augusti 1980

Anders Swartling

G ö ran Atterwall Sigvard Bergl ö f

Anders Hagstedt Sten Wikander

/Gustaf Sandstr ö m
Staffan Andersson

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39

IMNEHALL

SAMMAMFATTNIIIG 7

F Ö RFATTNIIICSF Ö RSLAG 21

1.
IMLFDMING 29

2.
NUVARANDE
BESKATTNINGSREGLER 3 3

2.1
Det utdelande
bolagets beskattning 33

2.2
Aktie ä garnas beskattning 35

2.2.1
Hush ä llen 35

2.2.2
Institutionella
placerare m.fl. 38

3.
AKTIF Ä GANDET 4 1

4.
F Ö RETAGEIIS EFTERFR Å GAN
P Ä RISKKAPITAL 51

4.1 F ö retagens
situation 51

4.2 F ö retagens
efterfr å gan p ä riskkapital 57

5. UTBUDET
AV RISKKAPITAL 57

5.1 In ledning 6 7

5.2
Hushållens
utbud av riskkapital 67

5.3
Avkastningen
på aktier och andra

placeringar 73

6. Ä TG Ä RDER I
UTLANDET 8 1

6.1
Generell
lindring av dubliellieskattning 81

6.2
Andra å tf| ä rder 85

7. Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG 3 9

7.1 Allm ä nna ö verv ä ganden S9

7.1.1
Bakgrunden 89

7.1.2
Riktlinjer f ö r ott provisorium 93

7.1.3
Till ä mpningsomr å de
n.m. 97

7.2 Å tg ä rder p å
liolagsniv å 99

7.2.1
Inledning 9 9

7.2.2
utdelning till
svenska bolag 102

7.2.3
Utdelning till
aktie ä gare i

utlandet 106

7.2.4 Sann.in fa t tn ing ocli slutsatser 108

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 6

7.3 Å tg ä rder p å aktie ä garniv å 110

110

110

1 12

121

140

144

151

160

163

167

169

169

175

176

7.3.1 Reducerad inkomstskatt p å

utdelningar

7.3.1.1 Inledning

7.3.1.2 Avr ä kning

7.3.1.3 Skattereduktion

7.3.1.4 Avdrag vid taxeringen

7.3.1.5 Saraordning med sparavdraget

7.3.1.6 Slutsatser och f ö rslag

7.3.2
L ä ttnader vid aktievinstbeskattningen

7.3.3
Andra å tg ä rder

7.3.4 Ikrafttr ä dande

8. F Ö RFATTNINGSKOMMENTAR

8.1
Skattereduktion

8.2
Schablonavdraget
vid realisationsvinstbeskattningen

8.3
Ö vriga ä ndringar

S Ä RSKILDA YTTRANDEN 179

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 7

SAHMANFATTllING

v å rt uppdrag

I Sverige till ä mpas
det s.k. klassiska systemet f ö r beskattning
av bolagsvinster. Systemet inneb ä r att
vinsterna blir f ö rem å l f ö r dubbelbeskattning. De beskattas n ä mligen f ö rst
hos bolaget och d ä refter - i den m å n utdelning sker - hos aktie ä garna..

I flera andra l ä nder,
d ä r det klassiska systemet tidigare
till ä mpades, har man g å tt ö ver till ett
system som inneb ä r a 11" dubbelljeskattn ingen
av bolagsvinsterna helt eller delvis elimineras. Syftet har fr ä mst varit att f å
ner bolagens kostnader f ö r det egna kapitalet till en niv å som ligger n ä rmare
kostnaden f ö r l å nat kapital samt att uppn å
en st ö rre neutralitet i fr å ga om skattebelastningen p å aktier och andra placeringar.

Genom till ä ggsdirektiv
i v å ras fick vi i uppdrag att under s ö ka m ö jligheterna
att i v å rt land g å ö ver till ett
system f ö r generell lindring i
dubbelbeskattningen. Vi skall studera tv å
huvudmetoder som b å da har anv ä nts i utlandet. Den ena, differentierad bolagsskatt,
inneb ä r att bolagsskatten p å utdelade vinster reduceras eller elimineras genom
att bolaget f å r avdrag f ö r l ä mnad
utdelning eller genom att utdelade vinstmedel beskattas efter en l ä gre skattesats ä n
kvarh å llna vinster. Den andra, avr ä kningsmetoden, g å r
ut p å att aktie ä garna vid sin beskattning f å r r ä kna sig till
godo hela eller en del av den bolagsskatt son bel ö per p å utdelade v instmedel.

Fr å gan om en ö verg å ng till ett
system f ö r generell lindring i
dubbelbeskattningen ä r komplicerad. Ett relativt
omfattande utredningsarbete fordras f ö r
att klarl ä gga de materiella och tekniska f ö ruts ä ttningarna.
I avvaktan p å resultatet av det arbetet skall vi
enligt till ä ggsdirektiven med f ö rtur

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 8

utarbeta ett f ö rslag
till mer kortsiktiga ä tg ä rder f ö r att stimulera aktiesparandet. P å samma s ä tt
som n ä r det g ä ller utformningen av ett permanent system skall vi
unders ö ka s å v ä l m ö jligheterna att medge l ä ttnader vid
det utdelande bolagets beskattning som m ö jligheterna
att lindra aktie ä garnas beskattning. Å tg ä rderna skall
begr ä nsas till de fall d å utdelning l ä mnas
av b ö rsnoterade svenska f ö retag. L ä ttnader
p å aktie ä garniv å
skall i f ö rsta hand komma hush å llen till del.

Den ekonomiska bakgrunden

I kap. 4 har vi kortfattat beskrivit de svenska b ö rsf ö retagens
finansiella situation. Man kan konstatera att soliditeten, dvs. egenkapitalets
andel av det totala kapitalet, har sjunkit successivt under 1970-talet och nu
har n å tt en mycket l å g niv å .
Utvecklingen kan f å allvarliga konsekvenser. En l å g soliditet g ö r
att f ö retagen blir mer utsatta f ö r risker och f å r
mindre m ö jligheter att klara konjunktursv ä ngningar och strukturella st ö rningar. Finansieringen f ö rsv å ras och
expansionsben ä genheten avtar. Om man inte kan
bryta denna utveckling, koramer investeringarna och syssels ä ttningen att ä ventyras.

Egenkapitalet kan ö kas
genom att vinstmedel h å lls kvar i f ö retagen eller genom att nytt riskkapital tillf ö rs utifr å n.
Det ä r inte realistiskt att r ä kna med att Ixirsf ö retagen i gemen skulle kunna h ö ja
soliditeten eller ens stoppa den nedg å ende
trenden enbart med hj ä lp av egna vinstmedel. Det ä r d ä rf ö r n ö dv ä ndigt att f ö retagen
tillf ö rs riskkapital utifr å n. Nyemissioner av aktier har emellertid under senare
å r legat p å en mycket l å g
niv å . Vi har gjort olika ber ä kningar f ö r
att belysa hur stort det framtida emissionsbehovet kan bli vid olika antaganden
om r ä ntabilitet, expansionstakt och
inflation. Ä ven om os ä kerhetsmomenten ä r
m å nga, kan man ä nd å dra slutsatsen
att en mycket betydande ö kning av emissionsvolymen beh ö vs under de n ä rmaste
å ren. Fr å gan ä r d å vilka m ö jligheter
sorti finns att ö ka utbudet av riskkapital. Efter-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 9

som vi enligt till ä ggsdirektiven
skall inrikta oss p å å tg ä rder som stimulerar hush å llens aktiesparande har vi i kap. 5 gjort en analys
av hush å llens m ö jligheter att tillskjuta nytt riskkapital. Vi har
gjort bed ö mningen att ocks å relativt sm å
f ö r ä ndringar i hush å llens sparande och placeringsvanor
till f ö rm å n f ö r aktier skulle ge f ö retagen ett mycket betydande tillskott av
riskkapital.

Hush å llens val av sparandeform p å verkas naturligtvis av m å nga omst ä ndigheter.
En faktor av central betydelse ä r hur stor
den effektiva avkastningen p å aktier -
dvs. direktavkastning plus v ä rdestegring
- ä r i f ö rh å llande till avkastningen p å andra placeringar. I detta h ä nseende har utvecklingen under senare å r varit klart of ö rm å nlig f ö r
aktiernas del. Den effektiva avkastningen p å
aktier har kontinuerligt fallit medan m å nga
alternativa placeringar visar en betydligt gynnsammare bild.

I detta sammanhang spelar beskattningen en viktig roll. Vi
har i likhet med andra utredningar noterat att nuvarande regler ger en mycket
oj ä mn beskattning av olika placeringsformer.
F ö r aktier ä r skattereglerna ogynnsamma, bl.a. beroende p å dubbelbeskattningen av utdelade vinster men ocks å p å grund av
utformningen av bl.a. realisationsvinstbeskattningen och f ö rm ö genhetsbeskattningen.
F ö ljden blir att ett kapital som har
placerats i aktier m å ste ge en v ä sentligt h ö gre
avkastning f ö re skatt ä n ett kapital som har lagts ner i alternativa
placeringar, om avkastningen efter skatt skall bli densamma. Skattereglernas
bristande neutralitet ger snedvridningseEfekter genom att styra sparandet fr å n aktier till l ä gre
beskattade eller obeskattade placeringar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 II)

Å tg ä rder i andra l ä nder

I kap. 6 har vi kortfattat redogjort f ö r olika å tg ä rder son har vidtagits i utlandet f ö r att l ö sa
bl.a. problem av det h ä r beskrivna slaget.

Av s ä rskilt intresse med tanke p å v å rt uppdrag ä r de avr ä kningssystem
som har inf ö rts i flertalet EG-l ä nder f ö r
att lindra dubbelbeskattningen. Gemensamt f ö r
dessa system ä r att aktie ä gare inom hush å llssektorn
f å r r ä kna sig till godo hela eller en viss del av den bolagsskatt som bel ö per p å utdelningen.
Vid full avr ä kning ä r dubbelbeskattningen i princip helt eliminerad. I
de flesta av de europeiska avr ä k-ningssystemen
har raan dock inte g å tt s å l å ngt som till full avr ä kning. I t.ex. det franska systemet medges avr ä kning f ö r
halva bolagsskatten.

Tekniskt genomf ö rs
avr ä kningen p ä f ö ljande s ä tt. I ett f ö rsta
steg tar aktie ä garen i sin deklaration upp summan
av den faktiskt uppburna utdelningen och ett belopp motsvarande den bolagsskatt
som skall avr ä knas (till ä ggsbeloppet). I ett andra steg reduceras hans
sammanlagda utr ä knade skatt med till ä ggsbeloppet. Man kan uttrycka detta s å att bolagsskatten helt eller delvis behandlas sora
en k ä llskatt som bolaget har inneh å llit p å
den verkst ä llda utdelningen. Tekniken vid
tull och halv avr ä kning framg å r av f ö ljande
exempel (bolagsskattesatsen antas vara 50 % och aktie ä garens marginalskattesats 60 %).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Det
klassis systemet

ika

Ha r ä

lv av-kning

Full avr ä kning

100

100

100

50

50

50

50

50

50

_

25

50

Bolagsvinst

Bolagsskatt

Utdelning

Till ä ggsbelopp

Aktie ä garen tar

upp till be

skattning 50 75 100

Aktie ä garens skatt

p å detta belopp 30 45 60

Avr ä kning - 25 50

Aktie ä garens skatt

att betala 30 20 10

Total skatt p å

utdelade vinst

medel (50+30=) 80 (50+20=) 70
(50+10=) 60

V å ra f ö rslag

I kap. 7 har vi dragit upp riktlinjerna f ö r provisoriet och preciserat v å ra f ö rslag till å tg ä rder.

Vi har bed ö mt att f ö ljande riktlinjer b ö r g ä lla:

-
Å tg ä rderna b ö r ha en bred inriktning i den
meningen att de b ö r ge b å de sm å sparare och
innehavare av st ö rre aktieportf ö ljer incitament till nya aktieplaceringar.

-
L ä ttnadernas f ö rdelning
p å aktie ä gare i olika inkomstklasser eller vad vi har kallat
å tg ä rdernas inkomstprofil b ö r relativt n ä ra ö verensst ä mma med den inkomstprofil som ett permanent system
kan v ä ntas ge.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 12

- Den totala l ä ttnadsniv å n och den statsfinansiella kost-nad.sranen b ö r avpassas s å
att man verkligen kan r ä kna ned en positiv effekt p å aktiemarknaden. Vi har vid v å ra ber ä kningar
valt att i f ö rsta liand utg å fr å n en niv å som i princip motsvarar en halvering av
bolagsskatten p å utdelade vinstmedel .

I enlighet med till ä ggsdirektiven
har vi till en b ö rjan unders ö kt m ö jligheterna
att stimulera aktiesparandet genom l ä ttnader
vid det utdelande bolagets beskattning. L ä ttnaderna
kunde å stadkommas exempelvis p å det s ä ttet
att bolaget vid sin taxering fick avdrag - helt eller delvis - f ö r verkst ä lld
utdelning. Vi har emellertid funnit att l ä ttnader
av detta slag g ö r det n ö dv ä ndigt att
ganska radikalt omarbeta de komplicerade best ä mmelser som reglerar beskattningen i de fall d ä r utdelningen uppb ä rs av ett annat bolag. Vidare fordras s ä rskilda å tg ä rder f ö r att s ä kerst ä lla en
rimlig Ije-skattning i Sverige n ä r
utdelningen g å r till aktie ä gare i utlandet. Med h ä nsyn till de v ä sentliga ingrepp i nuvarande
skatteregler som skulle bli n ö dv ä ndiga ora man vill å stadkomma de avsedda l ä ttnaderna
genom å tg ä rder p å bolagsniv å har vi avstyrkt att s ä dana å tg ä rder vidtas inon ramen f ö r
det aktuella provisoriet. Detta inneb ä r
inte att vi har tagit st ä llning till hur ett permanent
systera f ö r lindring i dubbelbeskattningen b ö r utformas.

Vi har d ä refter
diskuterat olika m ö jligheter att uppn å den ö nskade
stimulanseffekten genom l ä ttnader vid beskattningen av hush å llens utdelningsinkomster. Enligt v å r uppfattning ä r
det inte l ä mpligt att son ett provisorium inf ö ra ett avr ä kningssystem
av det slag som till ä mfias i utlandet. M å nga fr å gor
beh ö ver utredas ytterligare innan man
kan ta st ä llning till om ett s å dant system b ö r
v ä ljas. Detta utesluter inte att de
provisoriska å tg ä rderna utformas s å att de f ä r verkningar som f ö r aktie ä garnas del n ä ra ö verensst ä nner med effekterna i ett avr ä kningssysten. Tv ä rtom
har vi funnit att en s å dan ö verensst ä mmelse ä r ö nskv ä rd, eftersom den ä r
ä gnad

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 13

att underl ä tta en ö verg å ng till ett
permanent system f ö r lindring i dubbelbeskattningen.

Vi har ö verv ä gt tv å metoder f ö r att uppn å
de avsedda l ä ttnaderna, n ä raligen skattereduktion och utdelningsavdrag. En
skattereduktion inneb ä r att aktie ä garens framr ä knade
skatt minskas med ett visst belopp (avdrag fr å n skatten). Ett utdelningsavdrag g ö rs
i deklarationen fr å n den redovisade utdelningsinkomsten
(avdrag fr ä n inkorasten). Vi har funnit att en
skattereduktion ä r att f ö redra framf ö r
ett utdelningsavdrag med h ä nsyn till s å v ä l
inkomstprofilen som stimulanseffekterna .

Vi har d ä rf ö r f ö reslagit att
l ä ttnaderna skall medges i form av en
skattereduktion. Vi har anvisat tv å
olika modeller f ö r den tekniska utformningen,
modellerna A och B. I fr å ga om b å da modellerna har vi i f ö rsta hand belyst effekterna vid en l ä ttnadsniv å
och statsfinansiell kostnadsram som ungef ä r
motsvarar avr ä kning f ö r halva bolagsskatten. Vi har dock ä ven visat hur modellerna kan utformas vid tv å alternativa l ä ttnadsniv å er, en l ä gre
och en h ö gre.

Modell A har konstruerats med utg å ngspunkt i de principer som ligger till grund f ö r de utl ä ndska
avr ä kningssystemen och kan i sj ä lva verket ses son en starkt f ö renklad och schabloniserad form av avr ä kning. Skattereduktion medges med ett belopp som
motsvarar viss andel av utdelningsinkomsten. Denna andel, reduktionssatsen,
mins);ar n ä r aktie ä garens beskattningsbara inkomst - och d ä rmed hans marginalskatt -stiger. Avsikten ä r att reduktionssatsen i olika inkomstl ä gen skall kunna avl ä sas direkt fr ä n en tabell. Vid en l ä ttnadsniv å
som motsvarar avr ä kning f ö r halva bolagsskatten p å utdelade vinstmedel har tabellen f ö ljande utseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statligt beskattningsbar inkomst (kr.)

Reduktionssats
(skattel ä ttnad i % av nottagen utdelning)

s. 14 Kontrollera mot PDF

-

36

000

36

100 -

39

000

39

100 -

42

000

42

100 -

45

000

45

100 -

48

000

48

100 -

51

000

51

100 -

54

000

54

100 -

57

000

57

100 -

60

000

60

100 -

63

000

63

100 -

66

000

66

100 -

69

000

69

100 -

72

000

72

100 -

75

000

75

100 -

78

000

78

100 -

81

000

81

100 -

84

000

84

100 -

87

000

87

100 -

90

000

90

100 -

93

000

93

100 -

96

000

96

100 -

99

000

99

100 -

102

000

102

100 -

105

000

105

100 -

108

000

108

100 -

111

000

111

100 -

114

000

114

100 -

117

000

117

100 -

120

000

120

100 -

140

000

140

100 -

160

000

160

100 -

180

000

180

100 -

200

000

200

100 -

220

000

220

100 -

240

000

240

100 -

45 44 43 42 41 40 39 38 37 36 35 34 33 32 31 30 29 28 27
26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 15

Exenpel: En person som har en beskattningsbar inkomst p å 100 000 kr. f å r
enligt tabellen en skattereduktion som motsvarar 23 % av utdelningsinkorasten.

Tabellen ä r avsedd att
till ä mpas s å l ä nge
utdelningsinkomsten uppg å r till h ö gst 10 000 kr. Ä r
inkomsten st ö rre, s ä nks reduktionssatsen med tre procentenheter f ö r varje f ö ljande
utdelningsskikt p å 10 000 kr. Reduktionssatsen skall
dock aldrig s ä nkas l ä gre ä n till 10 %.

Exempel; En beskattningsbar inkomst p å 100 000 kr. inkluderar utdelning p å 25 000 kr. Reduktionssatsen ä r 23 % f ö r
de f ö rsta 10 000 kr., 20 % f ö r n ä sta 10 000
kr. och 17 % p å de sista 5 000 kr.

F ö r makar g ä ller att reduktionssatsen best ä ms med h ä nsyn
till den h ö gsta av makarnas beskattningsbara
inkomster.

I modell B ä r
reduktionssatsen inte beroende av den totala beskattningsbara inkomstens
storlek utan avtrappas endast med stigande utdelningsinkomst. Ä ven med denna raodell ä r avsikten att aktie ä garen direkt
fr å n en tabell skall kunna utl ä sa vilken reduktionssats som g ä ller f ö r
honora. Vid en l ä ttnadsniv å som motsvarar avr ä kning f ö r halva bolagsskatten har vi f ö r makar resp. ensamst å ende konstruerat f ö ljande
tabeller.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39

Modell B, makar

Sammanlagd utdel- Skattereduktion

n
ingsinkorast

(kr. )______________________________

0-1 000 45 % av utdelningen

1 000 - 6 000 450 kr. f ö r 1 000 kr.
och 25 % " å terstoden

6 000 - 1 700 " " 6 000 " " 10 %
"

Modell B, ensamst å ende

Utdelningsinkomst Skattereduktion

(kr. 1__________________________________

O - 500 45 % av utdelningen

500 - 3 000 225 kr. f ö r 500 kr. och 25 % " å terstoden

3 000 - 850 " " 3 000 " " 10 %
"

Exempel: Tv å makar har
en sammanlagd utdelningsinkomst p å 5
000 kr. De ä r d å ber ä ttigade till en skattereduktion p å totalt (450 + 25 % av 4 000=) 1 450 kr. Reduktion.sbeloppet
f ö rdelas mellan dem i f ö rh å llande till
storleken av deras utdelnings inkoraster.

F ö r b å da modellerna g ä ller f ö ljande:

a) F ö rslagen
omfattar utdelning fr å n b ö rsnoterade svenska

aktiebolag och utdelning fr å n s å dana aktiefonder som

huvudsakligen best å r av aktier i b ö rsnoterade svenska

akt iebolag.

b) Ber ä ttigade till
skattereduktion ä r fysiska personer som

vid utdelningstillf ä llet ä r bosatta i Sverige. Ä ven ett

d ö dsbo efter den som vid tiden f ö r d ö dsfallet var
bosatt

i Sverige kan dock under vissa f ö ruts ä ttningar f å skattereduktion.

c) Av praktiska sk ä l har vi f ö reslagit att skattereduktion

skall raedges endast i de fall d å den skattskyldiges

totala utdelningsinkomst under å ret uppg å r
till minst

100 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 17

d) Vi har ansett att de nya reglerna b ö r samordnas med det

nuvarande s.k. sparavdraget (800 kr. f ö r
ensamst å ende,

1 600 kr. f ö r makar) s å att samma utdelningsbelopp i princip inte ger r ä tt till s å v ä l skattereduktion som sparavdrag. Av praktiska sk ä l har vi f ö rordat
en regel som inneb ä r att underlaget f ö r skattereduktion schablonm ä ssigt skall minskas med h ä lften av det sparavdrag som aktie ä garen har utnyttjat (dock h ö gst med ett belopp som motsvarar halva utdelningen).

e) De ovan å tergivna
tabellerna har, som n ä mnts, utformats

s å att skattereduktionen skall ge
ungef ä r samma totala

skattel ä ttnader som ett system med avr ä kning f ö r
halva

bolagsskatten. Vi har ber ä knat att den å rliga statsfi

nansiella kostnaden f ö r en skattereduktion av denna om

fattning - efter den f ö reslagna samordningen med sparav

draget - kommer att uppg å till 200-250 milj. kr. Vi har

i bet ä nkandet ocks å belyst hur de b å da
modellerna kan anpassas till andra alternativa kostnadsramar.

Vi har gjort bed ö mningen
att b å da modellerna ä r l ä mpade att
ligga till grund f ö r de provisoriska stimulans å tg ä rderna. Vi
har inte ansett att den ena modellen b ö r
ges ett best ä mt f ö rord framf ö r den andra.

Effekterna av de b å da
ovan presenterade modellerna f ö r
skattereduktion framg ä r av f ö ljande tabell, som anger skatteminskningen i f ö rh å llande till
nuvarande regler f ö r en ensamst å ende person som inte har utnyttjat sparavdraget (l ä ttnadsniv å
= halv avr ä kning).

2 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 39

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 18

Skatteminskning f ö r
ensamst å ende enligt mode 11 A (kr.)

Utdelnings-

Statligt

beskattning!

3bar

inkomst

(kr.:

1

inkomst

(kr.)

50 000

80

000

110

000

150

000

250

000

500

200

150

100

75

50

1

000

400

300

200

150

100

3

000

1 200

900

600

450

300

6

000

2 400

1

800

1

200

900

600

10

000

4 000

3

000

2

000

1

50 0

1

000

25

000

9 400

6

900

4

400

3

200

2

500

50

000

17 000

12

000

7

200

5

700

5

000

Skatteminskning f ö r
ensamst å ende enligt modell B (kr.)

Utdelningsin- Samtliga inkomstl ä gen

komst (kr.)

500 225

1 000 350

3 000 850

6 000 1 150

10 000 1 550

25 000 3 050

50 000 5 550

I kap. 7 har vi ocks å
tagit upp fr ä gan on l ä ttnader vid beskattningen av realisationsvinster p å aktier. En t ä nkbar
å tg ä rd ä r enligt v å r mening att h ö ja
det s.k. schablonavdraget, dvs. det avdrag p å 1 000 kr. som f å r g ö ras mot vinster som framkommer vid f ö rs ä ljning av s.k. ä ldre aktier (dvs. aktier som innehafts i minst tv å ä r). Vi anser
att en s å dan h ö jning kan f ä gynnsamma effekter. En sv å righet ä r
dock att vi ä nnu inte vet hur
realisationsvinstreglerna f ö r aktier konmer
att vara utfornade i framtiden. Enligt v å ra
huvuddirektiv skall vi utarbeta ett f ö rslag
till nya regler som ä r enklare ä n de nuvarande. En f ö ruts ä ttning f ö r att en h ö jning
av schablonavdraget skall kunna g ö ras
redan nu ä r att den inte f ö regriper resultatet av det fortsatta arbetet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 19

Ur denna synvinkel har vi bed ö mt att en h ö jning
till 2 000 kr. ä r m ö jlig.

Betr ä ffande ikrafttr ä dandet av f ö rslagen
har vi utg å tt fr å n att skattereduktion skall kunna medges i fr å ga on utdel-ningsinkoraster som blir tillg ä ngliga f ö r
lyftning efter utg å ngen av år 1980. Vidare har vi ansett att en h ö jning av schablonavdraget vid
realisationsvinstbeskattningen b ö r g ä lla i fr å ga
om f ö rs ä ljningar som g ö rs efter å rets utg å ng.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39

FORFATTNINGSFORSLAG

Modell A

F ö rslag till

Lag om skattereduktion f ö r utdelning

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

1 « Skattereduktion f ö r utdelning medges fysiska personer och d ö dsbon enligt best ä mmelserna
i denna lag.

2 § Med utdelning avses utdelning i
pengar som utg å r p å

a)
aktie i svenskt
aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt d å utdelningen
blir tillg ä nglig f ö r lyftning ä r
inregistrerad vid Stockholms fondb ö rs,
och

b)
andel i svensk
aktiefond, om fonden vid ing å ngen av d(?t
å r d ä utdelningen blir tillg ä nglig f ö r lyftning huvudsakligen best å r av vid Stockliolr.s fondb ö rs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

3 § Utdelning kan medf ö ra r ä tt till
skattereduktion under f ö ruts ä ttning endast att

a)
utdelningen utg ö r int ä kt av
kapital f ö r den skattskyldige och

b)
denne ä r skattskyldig f ö r
utdelningen enligt 53 5 kommunalskattelagen (1928:370) och 6 5 lagen
(1947:576) on statlig inkomstskatt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 22

En del ä gare i ett
handelsbolag eller i ett d ö dsbo, som i beskattningsh ä nseende behandlas som ett handelsbolag, har. inte r ä tt till skattereduktion f ö r den utdelning som har uppburits av bolaget eller
boet.

4 § En skattskyldig har r ä tt till skattereduktion om han

under beskattnings å ret har haft reduktionsgrundande
utdel

ning. Som reduktionsgrundande utdelning anses utdelningar

son enligt 3 § kan medf ö ra r ä tt till
skattereduktion och som

har blivit tillg ä ngliga f ö r lyftning under beskattnings å ret,

dock endast om den skattskyldiges sammanlagda utdelningar av

detta slag under å ret har uppg å tt till minst 100 kr.

Underlag f ö r ber ä kning av skattereduktion ä r den reduktionsgrundande utdelningen minskad med h ä lften av det extra avdrag sora enligt 39 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) har tillgodof ö rts den skattskyldige vid taxeringen. Om den
reduktionsgrundande utdelningen ä r mindre ä n det extra avdraget, ä r underlaget h ä lften
av den reduktionsgrundande utdelningen.

F ö r makar best ä ms ett gemensamt underlag. Detta utg ö rs av summan av makarnas reduktionsgrundande
utdelningar minskad ned h ä lften av de extra avdrag som har
tillgodof ö rts makarna vid taxeringen. Om
makarnas sammanlagda reduktionsgrundande utdelning ä r mindre ä n
avdragen, ä r underlaget h ä lften av utdelningen.

5 § Det belopp varmed skattereduktion
medges (reduktionsbe

loppet) utg ö r en viss procentuell andel av
underlaget. An

delens storlek best ä ms enligt f ö ljande tabell med h ä nsyn

till den skattskyldiges beskattningsbara inkomst eller - i

fr å ga om makar - den h ö gsta av makarnas beskattningsbara

inkoraster enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 23

Statligt beskattningsbar Andel

inkomst (kronor) (procent)

- 36 000 45

36 100 - 39 000 44

39 100 - 42 000 43

42 100 - 45 000 42

45 100 - 48 000 41

48 100 - 51 000 40

51 100 - 54 000 39

54 100 - 57 000 38

57 100 - 60 000 37

60 100 - 63 000 36

63 100 - 66 000 35

66 100 - 69 000 34

69 100 - 72 000 33

72 100 - 75 000 32

75 100 - 78 000 31

78 100 - 81 000 30

81 100 - 84 000 29

84 100 - 87 000 28

87 100 - 90 000 27

90 100 - 93 000 26

93 100 - 96 000 25

96 100 - 99 000 24

99 100 - 102 000 23

102 100 - 105 000 22

105 100 - 108 000 21

108 100 - 111 000 20

111 100 - 114 000 19

114 100 - 117 000 18

117 100 - 120 000 17

120 100 - 140 000 16

140 100 - 160 000 15

160 100 - 180 000 14

180 100 - 200 000 13

200 100 - 220 000 12

220 100 - 240 000 11

240 100 - 10

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 24

Om underlaget ö verstiger
10 000 kronor, g ä ller f ö ljande. I fr å ga
om det f ö rsta beloppet p å 10 000 kronor best ä ms andelen enligt tabellen. F ö r
varje f ö ljande skikt p å 10 000 kronor ä r
andelen tre procentenheter l ä gre ä n i det f ö reg å ende skiktet. F ö r
ingen del av underlaget ä r andelen dock l ä gre ä n 10 %.

Det f ö r makar ber ä knade reduktionsbeloppet f ö rdelas mellan dem efter storleken av vardera makens
reduktionsgrundande utdelning.

6 § I fr å ga om skattereduktion f ö r utdelning
till ä mpas 2 § 4 mom. femte och sj ä tte styckena uppb ö rdslagen (1953:272).

7 § Best ä mmelserna i denna lag om makar till ä mpas
p å skattskyldiga som taxeras med
till ä mpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag tr ä der
i kraft tre veckor efter den dag, d å
lagen enligt uppgift p å den har kommit ut fr ä n trycket i Svensk f ö r fattniihgssaml ing, och till ä mpas
f ö rsta g å ngen i fr å ga
om utdelning som tas till beskattning vid 1982 å rs taxering.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 25

Modell B

F ö rslag till

Lag om skattereduktion f ö r utdelning

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

IS Skattereduktion f ö r
utdelning medges fysiska personer och d ö dsbon
enligt best ä mmelserna i denna lag.

2 .? Med utdelning avses utdelning i pengar som utg å r p å

a)
aktie i svenskt
aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt d ä utdelningen
blir tillg ä nglig f ö r lyftning ä r
inregistrerad vid Stockholms fondb ö rs,
och

b)
andel i svensk
aktiefond, om fonden vid ing å ngen av det å r d å utdelningen
blir tillg ä nglig f ö r lyftning huvudsakligen best å r av vid Stockholms fondb ö rs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

3 § Utdelning kan medf ö ra r ä tt till
skattereduktion under f ö ruts ä ttning endast att

a)
utdelningen utg ö r int ä kt av
kapital f ö r den skattskyldige och

b)
denne ä r skattskyldig f ö r
utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen (1928:370)
och 6 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 26

En del ä gare i ett
handelsbolag eller i ett d ö dsbo, sora i Ije-skattningsh ä nseende behandlas som ett handelsbolag, har inte r ä tt till skattereduktion f ö r den utdelning son har uppburits av bolaget eller
boet.

4 § En skattskyldig har r ä tt till skattereduktion ora han under beskattnings å ret har haft reduktionsgrundande utdelning. Sora
reduktionsgrundande utdelning anses utdelningar som enligt 3 § kan medf ö ra
r ä tt till skattereduktion och som har
blivit tillg ä ngliga f ö r lyftning under beskattnings å ret, dock endast om den skattskyldiges sammanlagda
utdelningar av detta slag under å ret har uppg å tt till minst 100 kronor.

Underlag f ö r ber ä kning av skattereduktion ä r den reduktionsgrundande utdelningen minskad med h ä lften av det extra avdrag som enligt 39 § 3 raom. kommunalskattelagen (1928:370) har
tillgodof ö rts den skattskyldige vid
taxeringen. Om den reduktionsgrundande utdelningen ä r mindre ä n
det extra avdraget, ä r underlaget h ä lften av den reduktionsgrundande utdelningen.

F ö r makar best ä ms ett gemensamt underlag. Detta utg ö rs av summan av makarnas reduktionsgrundande
utdelningar rainskad raed h ä lften av de
extra avdrag som har tillgodof ö rts makarna
vid taxeringen. Om makarnas sammanlagda reduktionsgrundande utdelning ä r mindre ä n
avdragen, ä r underlaget h ä lften av utdelningen.

5 S Det belopp varmed skattereduktion medges (reduktionsbeloppet)
ä r

a) f ö r makar gemensamt

om underlaget uppg å r 45 % av underlaget,

till h ö gst 1 000
kronor:

opaginerad Kontrollera mot PDF

om
underlaget ö verstiger 1 000 kronor men inte 6
000 kronor:

om underlaget ö verstiger
6 000 kronor:

450 kronor
samt 25 % av den del av underlaget som ö verstiger
1 000 kronor,

1 700 kronor samt 10 % av den del av underlaget som ö verstiger 6 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b) f ö r ö vriga
skattskyldiga

om underlaget uppg å r
till h ö gst 500 kronor:

om underlaget ö verstiger
500 kronor nen inte 3 000 kronor:

om underlaget ö verstiger
3 000 kronor:

45 % av underlaget.

225 kronor samt 25 % av den del av underlaget sora ö verstiger 500 kronor,

850 kronor samt 10 % av den del av underlaget som ö verstiger 3 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det f ö r makar ber ä knade reduktionsbeloppet f ö rdelas mellan dem efter storleken av vardera makens
reduktionsgrundande utdelning.

6 § I fr å ga om skattereduktion f ö r utdelning
till ä mpas 2 § 4 mom. femte och sj ä tte styckena uppb ö rdslagen (1953:272).

7 § Best ä mmelserna i denna lag om makar till ä mpas
p å skattskyldiga som taxeras med till ä mpning av 52 §
1 mom. koraraunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag tr ä der
i kraft tre veckor efter den dag, d å
lagen enligt uppgift p å den har kommit ut fr ä n trycket i Svensk f ö rfattningssamling, och till ä mpas
f ö rsta g å ngen i fr å ga
om utdelning som tas till beskattning vid 1982 å rs taxering.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 29

1 INLEDNING

V å rt arbete inon kapifalvinstkommitt é n (B 1979:05) inleddes v å ren 1979. Till v å ra
uppgifter h ö r enligt huvuddirektiven (dir.
1979:27) att l ä gga fram f ö rslag om ä ndrade
beskattningsregler vid f ö rs ä ljning av aktier.

Enligt beslut vid regeringssararaantr ä det den 14 februari 1980 fick vi genom till ä ggsdirektiv (dir. 1980:10) i uppdrag att pr ö va å tg ä rder f ö r
att lindra beskattningen av aktiebolagens utdelade vinster. Enligt till ä ggsdirektiven skall vi ocks å med f ö rtur
utarbeta f ö rslag till provisotiska å tg ä rder f ö r att stimulera aktiesparandet. Vi l ä gger nu fram f ö rslag
till s ä dana provisoriska ä tg ä rder.

I fr å ga om de provisoriska å tg ä rderna anf ö rde chefen f ö r
budgetdepartementet i till ä ggsdirektiven bl.a. f ö ljande.

Fr å gan ora en ö verg å ng till ett
nytt system f ö r lindring i dubbelbeskattningen ä r konplicerad. Ä ven
om utredningsarbetet och efterf ö ljande
remissbehandling och lagstiftningsarbete sker med stor skyndsanhet kan nan
redan nu f ö rutse att ett nytt system inte
kommer att kunna s ä ttas i kraft f ö rr ä n om n å gra ä r. Vissa ä tg ä rder f ö r att f ö rb ä ttra villkoren f ö r
det sparande som slcer genom placering av riskvilligt kapital i n ä ringslivet beh ö ver
vidtas dessf ö rinnan. Komraitt é n b ö r f å i uppdrag att med f ö rtur utarbeta f ö rslag till provisoriska l ä ttnader f ö r
aktiesparandet.

Provisoriska å tg ä rder

Innan det ä r m ö jligt att ta st ä llning
till fr å gan om en ö verg å ng till ett
generellt systera f ö r lindring i dubbelbeskattningen,
m ä ste allts ä en rad fr å gor
utredas. Jag framh ö ll tidigare att det ' ä r angel ä get
att i avvaktan p å resultatet av utredningsarbetet
vidta mer kortsiktiga å tg ä rder i syfte att stimulera aktiesparandet. Kommitt é n b ö r f å i uppdrag att med f ö rtur behandla denna fr å ga. Å tg ä rderna b ö r i f ö rsta hand
inriktas p å l ä ttnader i dubbelbeskattningen. Kommitt é n b ö r dock vara of ö rhindrad att i detta sammanhang ö verv ä ga ä ven vissa å tg ä rder p å
aktievinstbeskattningens omr å de. Jag å terkommer strax till den fr å gan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 30

Kommitt é n b ö r redovisa alternativa f ö rslag till å tg ä rder som avser lindring i dubbelbeskattningen. F ö rslagen m å ste
utformas s å att de inte f ö rsv å rar de mer l å ngsiktiga ä ndringarna.
I likhet med dessa kan provisoriska å tg ä rder t ä nkas
inriktade p å att ge l ä ttnader antingen vid bolagens eller aktie ä garnas beskattning. B å da alternativen b ö r studeras.

L ä ttnader i bolagens beskattning kan
f å formen av en lindring i
skattebelastningen p å utdelade vinstmedel. Den utvidgning
av Annell-avdraget som genomf ö rdes h ö sten 1978 hade denna inriktning. Kommitt é n b ö r unders ö ka m ö jligheterna
att inf ö ra ett provisoriskt avdrag f ö r utdelning eller en tillf ä llig s ä nkning
av bolagsskattesatsen som f ä r betydelse ä ven i fr ä ga
om s å dana utdelningar som inte ger r ä tt till Annellavdrag. Av den tidigare genomg å ngen har framg å tt
att s å dana l ö sningar medf ö r
sv å righeter i olika avseenden, bl.a. n ä r utdelningen l ä mnas
till andra bolag eller till aktie ä gare
i utlandet. Kommitt é n b ö r g ö ra en bed ö mning av om det trots sv å righeterna ä r
ra ö jligt att utan st ö rre ingrepp i regelsystemet inf ö ra provisoriska regler av detta slag.

L ä ttnader p å aktie ä garniv å kunde t ä nkas
f å formen av ett s ä rskilt sparavdrag f ö r utdelningsinkonster. En annan l ö sning
kan vara att undanta viss andel av utdelningsinkons-terna fr ä n beskattning eller att l å ta aktie ä garna
f å r ä tt till en s ä rskild skattereduktion som
motsvarar viss procent av uppburen utdelning. Konmitt é n b ö r belysa
vilka effekter s å dana alternativa ä tg ä rder kan f å . Vidare m å ste
klarg ö ras bl.a. hur de nya reglerna skall
samordnas ned nuvarande sparavdrag och hur beskattningen av makar skall ske.

Oavsett om å tg ä rderna inriktas p ä
bolagens eller aktie ä garnas beskattning b ö r de begr ä nsas
till de fall d å utdelning l ä mnas av svenska f ö retag
som ä r noterade p å b ö rsen eller p å Fondhandlaref ö reningens
lista. L ä ttnader p å aktie ä garniv å b ö r i f ö rsta hand komma hush å llen till del. Kommitt é n b ö r dock ö verv ä ga om det ä r
m ö jligt att med begr ä nsade å tg ä rder, som inte nedf ö r n å gra v ä sentliga ingrepp i nuvarande .system, ge ä ven institutionella placerare del av vissa l ä ttnader.

En central fr å ga
ä r sj ä lvfallet hur pass omfattande l ä ttnaderna
b ö r vara. Det ä r angel ä get
att å stadkomma en verklig stimulans av
aktiesparandet. Mot den bakgrunden b ö r
kommitt é n g ö ra ber ä kningar som belyser bl.a. de
statsfinansiella och f ö rdelningspolitiska effekterna av l ä ttnader p å olika
niv å er. Den slutliga avv ä gningen av l ä ttnadernas
onfattning b ö r d ä renot falla utanf ö r utredningsuppdraget.

N ä r kommitt é n ö verv ä ger olika tekniska l ö sningar finns det

anledning att ta del av de erfarenheter som har gjorts i

andra l ä nder d ä r liknande å tg ä rder har vidtagits under se

nare tid.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 31

Som jag tidigare anf ö rt
b ö r kommitt é n vid utformningen av sitt f ö rslag till kortsiktiga å tg ä rder f ö r stimulans av aktiesparandet vara of ö rhindrad att ö verv ä ga ä ven vissa ä ndringar i aktievinstbeskattningen. Jag vill h ä r n ä mna m ö jligheten till viss utvidgning av det schablonavdrag
-f.n. 1 000 kr, - som medges vid beskattningen av vinster p å ä ldre aktier. En f ö ruts ä ttning f ö r
s ä dana å tg ä rder ä r dock att de inte kan anses f ö rsv ä ra de l å ngsiktiga
ä ndringarna.

Den fortsatta framst ä llningen
inleds med en redog ö relse f ö r de skatteregler sora ä r av intresse i sammanhanget (kap. 2). Vi redog ö r ocks å
f ö r aktiestockens f ö rdelning p å
olika kategorier av institutionella placerare och p å hush å ll i olika
inkomstgrupper m.m. (kap. 3). D ä refter
behandlar vi f ö retagens behov av riskkapital
(kap. 4) och hush å llens utbud av riskkapital (kap.
5). Vi forts ä tter med att ge exempel p å utl ä ndska å tg ä rder som har
till syfte bl.a. att å stadkomma l ä ttnader i dubbelbeskattningen av utdelade vinstmedel
(kap. 6).

Efter denna redovisning preciserar vi i kap. 7 utg å ngspunkterna f ö r
v å rt arbete. I samma kapitel
analyserar vi olika former av provisoriska l ä ttnader
som skulle kunna komma bolagen och de aktie ä gande
hush å llen till del, varefter vi l ä gger fram v å ra
f ö rslag till å tg ä rder.

Ett avslutande kapitel inneh å ller bl.a. en kommentar till den f ö reslagna
lagtexten (kap. 8).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 33

2 NUVARANDE BESKATTNINGSREGLER

I v å rt land ä r aktiebolagens vinster underkastade s.k. ekonomisk
dubbelbeskattning. Nettovinsten beskattas f ö rst
hos bolaget. D ä refter sker beskattning hos aktie ä garna n ä r vinstmedel delas ut till dem.
Detta brukar kallas det klassiska systeraet f ö r beskattning av bolagsvinster.

Dubbelbeskattningen uppr ä tth å lls dock inte fullt ut. Det f ö rsta ledet kan lindras genom det s.k.
Annell-avdraget. De regler som g ä ller f ö r beskattningen av utdelningsinkomster (t.ex.
sparavdraget) kan f å till effekt att det andra ledet i
dubbelbeskattningen lindras.

2.1 Det utdelande bolagets beskattning

Enligt 10 § 2 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, ä r statsskattesatsen 40 % f ö r
bl.a. svenska aktiebolag. Bolaget f å r
vid den statliga taxeringen avdrag f ö r
den komraunalskatt som har p å f ö rts bolaget under beskattnings å ret. Vid en koramunal utdebitering p å 30 kr. blir d ä rf ö r den sammanlagda skattesatsen (30 + 40 % av 70 =)
58 %.

Den ekonomiska dubbelbeskattningen medf ö r att en kapitalanskaffning genom nyeraission blir
dyrare ä n en kapitalanskaffning genora l ä n. Annell-avdraget inf ö rdes f ö r att underl ä tta bolagens anskaffning av riskkapital genom att g ö ra de b å da
formerna av kapitalanskaffning mer likv ä rdiga
i kostnadsh ä nseende. Avdragsbest ä mmelserna finns i lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen f ö r viss aktieutdelning
(Annell-lagen) .

Annell-reglerna inneb ä r
att ett aktiebolag kan f å ett visst avdrag f ö r utdelning som l ä mnas
p å nyemitterade aktier. Efter den
utvidgning av avdragsutrymraet som gjordes h ö sten
1978 medges ett totalt avdrag som ä r
lika stort som det

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 39

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 34

belopp sora har betalats in f ö r de nya aktierna. Avdraget f å r fritt f ö rdelas
under den 20- ä rsperiod som f ö ljer efter emissionen. Avdraget f å r dock inte n å got
å r ö verstiga 10 % av det inbetalade kapitalet och def f å r inte heller ö verstiga
den utdelning som samma å r bel ö per p ä de nyemitterade aktierna.

I f ö rarbetena till
Annell-lagstiftningen fastslogs att avdrag i princip borde v ä gras n ä r
utdelningen l ä mnas till en aktie ä gare som ä r
befriad fr ä n skatt p å utdelningen men ä r
skattskyldig f ö r r ä nteinkomster (se vidare avsnitt 7.2.2). Som vi strax skall å terkomma till ä r
aktiebolagen i m å nga fall befriade fr å n skattskyldighet f ö r mottagen utdelning enligt best ä mmelser
sora finns i anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen
(1928:370), KL. En saraordning mellan Annell-reglerna och best ä raraelserna i anvisningarna till 54 S KL har ansetts n ö dv ä ndig. Av praktiska sk ä l har det inte ansetts m ö jligt
att g ö ra avdragsr ä tten f ö r
den utdelning som l ä mnas till varje s ä rskild aktie ä gare
beroende av just den aktie ä garens skattesituation. I st ä llet har samordningen genomf ö rts med hj ä lp
av relativt grova schablonregler. Dessa finns i 7 S Annell-lagen och har, efter
ä ndringar sora gjordes f ö rra å ret, f ö ljande inneb ö rd.

Avdragsr ä tten pr ö vas i tv å
steg. Avdrag v ä gras i f ö rsta hand f ö ir
utdelning p ä aktier som ä gs av

a)
svenskt f ö rvaltningsf ö retag
vars innehav raotsvarar mer ä n 50 % av r ö stetalet f ö r
samtliga aktier i det utdelande bolaget och

b)
svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk f ö rening
vars innehav motsvarar 25 % eller mer av r ö stetalet
f ö r samtliga aktier i det utdelande
bolaget, om f ö retaget inte visas vara
skattskyldigt f ö r utdelningen.

F ö r utdelning p å ö vriga aktier
medges avdrag under f ö ruts ä ttning att rainst 50 % av dessa ö vriga
aktier ä gs av en eller flera av f ö ljande kategorier av aktie ä gare:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 35

a)
annan ä n svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk f ö rening eller utl ä ndskt
bolag,

b)
f ö rvaltningsf ö retag
vars innehav raotsvarar h ö gst 50 % av r ö stetalet,

c)
svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk f ö rening
som visas vara skattskyldig f ö r utdelningen
och

d) utl ä ndskt bolag
som betalar kupongskatt f ö r utdelningen

med helt eller reducerat belopp.

2.2 Aktie ä garnas
beskattning

2.2.1 Hush å llen

Utdelning p å aktier utg ö r i regel int ä kt
av kapital (38 § 1 mom. KL). I vissa fall skall
utdelningen dock behandlas som r ö relseint ä kt (punkt 2 av anvisningarna till 28 § KL).

Om n å gon avyttrar en r ä tt till
utdelning utan att samtidigt ö verl å ta aktien, behandlas vederlaget f ö r utdelningsr ä tten
i regel som int ä kt av kapital. Den som har f ö rv ä rvat en s å dan frist å ende
r ä tt och lyfter utdelningen fr ä n bolaget skall som int ä kt av kapital redovisa skillnaden mellan utdelningen
och vederlaget f ö r utdelningsr ä tten.

En fysisk person ä r
enligt 53 § 1 mom. KL och 6 § 1 mom. SIL skattskyldig f ö r aktieutdelning om han vid utdelningstillf ä llet ä r bosatt i
Sverige. Om han ä r bosatt utomlands, ä r han d ä remot
inte skattskyldig enligt KL och SIL f ö r
kapitalint ä kter. P å aktieutdelning som uppb ä rs av en utomlands bosatt person utg å r i st ä llet
kupongskatt med 30 % (om inte skattesatsen ä r
nedsatt genom dubbelbeskattningsavtal).

Fr å n summan av utdelningsint ä kter och andra kapitalint ä kter medges enligt 39 S 1 mom. KL avdrag f ö r f ö rvaltningskostnader
och f ö r l å ner ä ntor som inte skall h ä nf ö ras till n å gon annan f ö rv ä rvsk ä lla. Uppkommer
underskott, ä r detta avdragsgillt som allm ä nt avdrag. Om kapitalint ä kterna ö verstiger
f ö rvaltningskostnader och r ä ntor, f å r
en fysisk person g ö ra

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 36

ett extra avdrag enligt 39 § 3 mom. KL, det s.k. sparavdraget.

Ett sparavdrag inf ö rdes
redan å r 1955. Syftet var b å de att stimulera sparandet och att f ö renkla taxeringsarbetet. Avdraget var ursprungligen
100 kr. f ö r en ensamst å ende person och 200 kr. f ö r makar. Senare har avdraget successivt h ö jts och det uppg å r
numera till 800 kr. f ö r ensamst å ende och 1 600 kr. f ö r makar. Sparavdraget f å r inte ö verstiga skillnaden mellan kapitalint ä kterna och de avdragsgilla kostnaderna. Avdraget f å r allts å
inte leda till underskott. Makar f å r
fritt f ö rdela avdraget mellan sig.

Avkastning p å
aktier kan erh å llas inte bara i form av utdelning
(direktavkastning) utan ocks å genom v ä rdestegring. Realiserad v ä rdestegring p ä
aktier beskattas enligt realisationsvinstreglerna i 35 § 3 mom. KL. Dessa fick sin nuvarande principiella
utformning genom lagstiftning v å ren 1976.
Man skiljer raellan aktier som har innehafts mindre ä n tv å å r (nya aktier) och aktier som har innehafts tv å å r eller mer
( ä ldre aktier). N ä r nya aktier avyttras beskattas hela den framr ä knade vinsten. Vid avyttring av ä ldre aktier ä r
40 % av vinsten skattepliktig. Beskattningen tr ä ffar den nominella vinsten. Indexuppr ä kning av anskaffningskostnaden raedges allts å inte. Avdrag f ö r
f ö rlust p å nya och ä ldre
aktier medges p å motsvarande s ä tt med 100 % resp. 40 % av den nominella f ö rlusten. Fr å n
skattepliktig vinst p å ä ldre aktier medges ett s ä rskilt
schablonavdrag. Avdragsbeloppet uppg å r
numera till 1 000 kr.

F ö r ber ä kning av anskaffningskostnaden f ö r
ä ldre aktier finns en regel om
genomsnittsber ä kning och en s ä rskild schablonregel. Enligt den f ö rstn ä mnda regeln
skall man som anskaffningsv ä rde f ö r en ä ldre aktie
ta upp den genomsnittliga anskaffningskostnaden f ö r samtliga ä ldre
aktier av samma slag som den avyttrade. Vid ber ä kningen m å ste h ä nsyn tas till de tillskott och avyttringar av aktier av ifr å gavarande slag som har skett sedan den skattskyldige
f ö rst f ö rv ä rvade

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 37

n å gon av aktierna. Genomsnittsber ä kningen ä r
obligatorisk f ö r s ä dana aktier som inte ä r noterade p å b ö rs eller f ö rem å l f ö r liknande notering. Vid avyttring av noterade
aktier har den skattskyldige r ä tt att i st ä llet till ä mpa
den s ä rskilda schablonregeln. Enligt
denna regel f å r anskaffningskostnaden best ä mmas till h ä lften
av den nettolikvid som erh å lls f ö r aktien eller andelen. Detta betyder att den skattepliktiga vinsten
tas upp till (40 % av 50 % =) 20 % av nettolikviden.

F ö r att underl ä tta ö verg å ngen till 1976 å rs
regler har man inf ö rt s ä rskilda hj ä lpregler f ö r ber ä kning av
anskaffningskostnaden f ö r s å dana aktier som hade innehafts under minst fem å r n ä r de nya
reglerna b ö rjade till ä mpas. Hj ä lpreglerna
inneb ä r att den skattskyldige har r ä tt att vid genomsnittsber ä kningen utg å
fr ä n vissa schablonv ä rden i st ä llet
f ö r den faktiska
anskaffningskostnaden.

Vid beskattningen av makar behandlas kapitalinkomster och
realisationsvinster som B-inkomst. I avsnitt 7.3.1.3 å terkommer vi till de regler som g ä ller f ö r
beskattning av B-inkomster.

Det finns anledning att i detta sammanhang erinra om att s ä rskilda skattel ä ttnader
medges inom ramen f ö r det s.k. v ä rdes ä kra l ö nsparandet. Best ä mmelserna
finns i lagen (1978:423) om skattel ä ttnader
f ö r vissa sparformer. De inneb ä r att en s.k. sparskattereduktion medges med 20 % av
det belopp som har satts in p å l ö nsparkonto och med - numera -30 % av belopp som har
betalats in pS aktiesparkonto och vid å rets
utg å ng motsvaras av andelar i
aktiesparfond enligt lagen (1978:428) om aktiesparfonder eller innest å r p ä konto f ö r ink ö p av s å dana andelar. Vissa f ö ruts ä ttningar n ä ste vara uppfyllda f ö r att sparskattereduktion skall medges. En f ö ruts ä ttning ä r att sparandet sker regelbundet genom minst sex m ä nadsins ä ttningar.
Sparskattereduktion f å r enligt huvudregeln inte ber ä knas p å
h ö gre sparbelopp ä n 4 800 kr. R ä ntan
p å sparkontomedel ä r skattefri och f ö r
aktiefondspa-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 38

randet finns regler som medf ö r skattefrihet f ö r v ä rdestegring p å fondandelar som har innehafts
rainst fem ä r. Aktie-sparfonderna l ä mnar inte utdelning till fondandels ä garna.

2.2.2 Institutionella placerare ra.fl.

Om man i ett system som bygger p å principen ora dubbelbeskattning beskattar
aktiebolagen f ö r de vinstmedel som de uppb ä r fr å n andra
aktiebolag i form av utdelning, koramer s å dana
vinstmedel att beskattas tv å eller flera
g å nger inora bolagssektorn innan de
ocks ä beskattas hos aktie ä gare utanf ö r
bolagssektorn. En s å dan beskattning i tre eller flera
led brukar kallas kedjebeskattning. Till en b ö rjan f ö rs ö kte raan n ä stan helt f ö rhindra kedjebeskattning. Enligt KL g ä llde ursprungligen att svenska aktiebolag - med
undantag f ö r bl.a. banker och f ö rs ä kringsf ö retag - var befriade fr å n skatt p å
alla utdelningsinkomster. Med tiden har skattefriheten av olika sk ä l begr ä nsats.
Vi har numera ett ganska komplicerat regelsystem sora inneb ä r att kedjebeskattning eller frihet fr å n kedjebeskattning ä r beroende av bl.a. det aktie ä gande
f ö retagets verksamhet och
aktieinnehavets storlek. Best ä mmelserna
finns i anvisningarna till 54 § KL. De kan
sammanfattas enligt f ö ljande:

a) S.k. f ö rvaltningsf ö retag ä r
i princip skattskyldiga f ö r

mottagen utdelning men kan undg å beskattning
genom att

omedelbart vidareutdela medlen. Med f ö rvaltningsf ö retag

menas h ä r f ö retag som uteslutande eller s ä
gott som uteslu

tande f ö rvaltar v ä rdepapper o.d. Bland f ö rvaltningsf ö retagen

intar investmentf ö retagen en s ä rst ä llning. De
kan fondera

20 % av mottagen utdelning utan att skattefriheten g å r f ö rlorad .

b) Bankf ö retagen ä r i princip befriade fr å n skatt p å
utdel

ning som bel ö per p å s.k. organisationsaktier men ä r
skatt

skyldiga f ö r utdelning p ä andra aktier. Detsamma g ä ller

f ö retag som bedriver annan s.k.
penningr ö relse (t.ex. handel

med v ä rdepapper).

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 39

c) Ett f ö rs ä kringsf ö retag
som utg ö r skadef ö rs ä kringsanstalt

i KL:s mening ä r fritaget fr ä n beskattning n ä r
utdelningen

bel ö per p ä organisationsaktier. F ö r livf ö rs ä kringsanstal

terna finns inte n ä gon best ä mmelse om skattefrihet i anvis

ningarna till 54 § KL. Den del av deras nettoint ä kt av ka

pital- och fastighetsf ö rvaltning som bel ö per p å pensions

f ö rs ä kringar ä r dock undantagen fr ä n beskattning enligt 30 §

2 raom. KL.

d) F ö r ö vriga r ö relsedrivande f ö retag g ä ller
att de i prin

cip ä r befriade fr å n skatt p å
utdelning under f ö ruts ä ttning

att aktieinnehavet i det utdelande bolaget motsvarar minst

25 % av r ö stetalet f ö r samtliga aktier i detta bolag eller

betingas av det mottagande bolagets jordbruk, skogsbruk

eller r ö relse. Utdelning p å ö vriga
aktier, s.k. kapitalpla

ceringsaktier, ä r skattepliktig.

F ö rs ä kringsf ö retagen, investmentf ö retagen och vissa andra f ö rvaltningsf ö retag
samt r ö relsedrivande f ö retag sora har kapitalplaceringsaktier brukar r ä knas till de s.k. institutionella placerarna. Till
denna grupp h ö r ocks å aktiefonderna. Allm ä nna pensionsfonden och vissa stiftelser. Vanliga aktiefonder beskattas
i princip f ö r sina utdelningsinkomster men f å r avdrag f ö r
utdelning son l ä ranas till fondandels ä garna (punkt 7 av anvisningarna till 38 § och punkt 4 av anvisningarna till 39 § KL). Utdelning som tillfaller aktiesparfond ä r d ä remot
skattefri hos fonden. Allm ä nna pensionsfonden ä r numera helt befriad fr å n skattskyldighet f ö r utdelningsinkomster (53 §
1 mom. f ö rsta stycket punkt d KL). Detsanma
g ä ller vissa s.k. kvalificerat allm ä nnyttiga stiftelser (53 § 1 mom. f ö rsta
stycket punkt e KL).

N ä r det g ä ller skattskyldighet f ö r v ä rdestegringsvinster p å aktier m å ste
man skilja mellan aktier som utg ö r oms ä ttningstillg å ngar
hos s ä ljaren och andra aktier. Vinsten p å aktier av det f ö rstn ä nnda slaget Ijeskattas som r ö relse int ä kt
medan vinster p å ö vriga aktier i regel beskattas enligt realisa-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 40

tionsvinstreglerna i 35 § 3 mom. KL (se betr ä ffande dessa
regler avsnitt 2.2.1 ovan). Liksora n ä r
det g ä ller utdel-ningskomster ä r dock Allm ä nna
pensionsfonden och de kvalificerat allm ä nnyttiga
stiftelserna befriade fr å n skatt p å realisationsvinster. Aktiefonder beskattas f ö r vinster p å nya
aktier men ä r d ä remot befriade fr å n skatt p å vinster som framkommer vid avyttring av ä ldre aktier (54 §
f ö rsta stycket punkt j KL).

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 41

3 AKTIF Ä GANDET

De b ö rsnoterade f ö retagen svarar f ö r
mer ä n h ä lften av den svenska industrins totala f ö r ä dlingsv ä rde. Ä ven med
andra m å tt m ä tt - antal anst ä llda, investeringar, export ra.m.
-representerar dessa f ö retag en betydande del av det
svenska n ä ringslivet.

F.n. ä r aktierna i 98 bolag
inregistrerade p å Stockholms fondb ö rs. Av de 98 b ö rsf ö retagen ä r
11 banker och f ö rs ä kringsbolag medan 19 tillh ö r
kategorin investmentbolag ("rena" och "blandade"). De
inregistrerade aktierna noteras p å
den s.k. A-listan. Ytterligare 38 bolags aktier noteras p ä Svenska fondhandlaref ö reningens lista (fondhandlarlistan) .

Fr.o.m. den 1 januari 1980 g ä ller nya regler f ö r handeln med v ä rdepapper i Sverige. Enligt de nya reglerna f ö rbeh å lls fondb ö rsverksamheten Stockholms fondb ö rs. Fondhandlarlistan f å r finnas kvar bara ö verg å ngsvis. Avsikten ä r att det i forts ä ttningen
skall finnas tv å kurslistor (A:I och A:II) vid
Stockholms fondb ö rs. P å vilken lista ett visst lolags aktier skall noteras blir beroende av
bl.a. aktiekapitalets storlek och aktiernas spridning.

Kursv ä rdet av de noterade aktierna var den
30 juni 1980 ca 52 miljarder kr. Av detta v ä rde
kan ca 40 % uppskattas falla p å hush å llen, ca 15 % p å
investmentf ö retag, 10-15 % p å f ö rs ä kringsf ö retag
och lika mycket p å ö vriga f ö retag. Ytterligare ca 10 % kan h ä nf ö ras till
AP-fonden, vissa bankers pensions- och personalstiftelser, andra enskilda
stiftelser m.n. samt aktiefonder. Å terst å ende ca 10 % bel ö per
p å offentligr ä ttsliga ä gare
(kommuner, myndigheter m.m.), intresseorganisationer, utl ä ndska ä gare
m.fl.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 42

Aktiv Placering AB sammanst ä ller regelbundet material fr å n
flera k ä llor om olika placerarkategoriers k ö p av aktier (inkl. nyteckning av aktier och
konvertibla skuldebrev). I skilda sammanhang har uppgifter f ö r tiden t.o.m. å r
1977 redovisats', i tabell 3:1 redovisas siffror ocks å f ö r å ren 1978 och 1979.

DSOU 1978:13 bil. 3 (t.o.m. å r 1976), Torsten Carlsson Aktiemarknadens roll (Aktiespararnas
skriftserie nr 7, Stockholm 1979) och expertrapport av Boman & L å ftman i SOU 1979:9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ol a,

fN i-o 'T
r rvj o

iD ld "a- o CO CO ro (N

\D iD ' O SX) m a> 00 CN lD

fN CO CN m r CTl VD CM fN rn

nj

Dl

ö l

r4

-r

l.(

+J

>

m

:0

VJ

OJ

jC

tJ

U

c

0

a

1.J

4J

01

4J

a

nj

c

0

u

14-1

opaginerad Kontrollera mot PDF

CN - ro - n 00 OD CO *x> " cn U5 CN t CN r-

ro ro o 03 r- VD

CT- ro
00 (Ti T-

fN CN - r-

vo O r- r CN uo r- r~- m ro "

T- r-
CN)

I+J 4J

H

a

3 cn

n 4J

-H

:0

CT » IM

C

JJ

fO

C

cn

QJ

.H

E

I-H

4J

H

Ifi

+J

QJ

>

opaginerad Kontrollera mot PDF

m TT o CO '3'

ro «-

o

4J o

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

ro VD
CTl

LO

ro

O

VD

n3

ro [

cn f ö o

CN

1

n3

(-0

T

VO

0 »

x:
u

, (

+J fO

cn

c

o 01

n

CU aj

c

0

0 c

-H

i-i (D

H

-

0

4-1

:0 i-

c

tfi .

U

w lO-Q

c

Cfi T3

OJ
-'-'nJ

[fi U-. l-(

:fri

H 0

C J

>

>

cn j-i OJ

rH

e u

0:3 1-.

c:

QJ

c c: T!

4J

C

Qj 4J

-1 T3
OJ

0

o.

-"
OJ c

:3

OJ

o

>i C

cn 0 1

j*:

-O

:C

v. E o

rn

t)

C -rH

yi vj
A.)

QJ

X

J
JJ U-J

4J

c

n3

>

H 4J .

>

TD

O

a
tn

Zi

0

cn

OJ C

E
c rT3

fTJ

M

H

tfi OJ '

I-H

U-l

e

QJ
-r-,

u

:3

H

IJ > 4-)

ns

1

v-

E -c

>.
> >

fo

j » ;

CJ

:0
c .

>

CL

>

O CJ

2
c n3

>

U)

2

q-i
-H rn

=

0

c/) 0

ta

a

c

c/l

a,

jjT

0

0

;ra

a

cn

u

aJ

c

01

OJ

Cl

-

n

XI

OJ

t

u

01

ra

O

n

V4

v

m c :fD f ö .H
ra C JJ

> > -H J r-l [fi
,-H tfi

+J JJ CU Qj

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 44

Av tabellen framg å r
bl.a. att investmentf ö retagen och -framf ö r allt - f ö rs ä kringsf ö retagen
forts ä tter att upptr ä da son nettok ö pare.
Dessa placerare har de senaste å ren k ö pt aktier med belopp som betydligt ö verstiger vad som bel ö per p å dem i fr å ga om nyteckningar.

Aktiefondernas betydelse p å aktiemarknaden ö kade starkt i mitten av 1970-talet.
Under senare å r har denna utveckling d ä mpats, detta trots att å tskilliga aktiesparfonder har bildats inom ramen f ö r det s.k. v ä rdes ä kra l ö nsparandet.
Under å r 1979 tillf ö rdes aktiesparfonderna n ä rraare 130 nilj. kr. i kapital fr ä n allm ä nheten.
Bakom siffran 44 milj. kr. i nettok ö p
av aktier f ö r aktiefonder å r 1979 d ö ljer
sig d ä rf ö r en betydande inl ö sen av
andelar i vanliga aktiefonder. Denna utveckling har fortsatt under innevarande å r.

I gruppen " ö vriga"
ing å r hush å llen nen ocks å
r ö relsedrivande f ö retag, stiftelser m.fl. Totalt sett har de som tillh ö r denna kategori under hela 1970-talet - bortsett fr å n det stora emissions å ret 1976 - antingen nettos å lt
aktier eller nettok ö pt aktier med belopp som v ä sentligt understiger deras andel av
nyemissionsvolymen. Samtidigt vet man att vissa f ö rh å llandevis stora placerare, som ing å r i gruppen men som ligger utanf ö r hush å llssektorn,
har varit nettok ö pare av aktier. Det finns d ä rf ö r fog f ö r att anta att hush å llen under senare å r stadigt
har minskat sin andel av aktiestocken. Bed ö mningen
att hush å llens andel f.n. inte uppg å r till ner ä n
ca 40 % grundas p ä bl.a. detta f ö rh å llande.

Det finns vissa unders ö kningar
om aktie ä gandets spridning inom hush ä llssektorn. Av intresse h ä r ä r i f ö rsta hand det material sora fil. dr. Roland Sp ä nt redovisat i sin rapport on den svenska f ö rn ö genhetsf ö rdelningens utveckling. Rapporten har utarbetats p å uppdrag av utredningen (Fi 1975:03) om l ö ntagarna och kapitaltillv ä xten och den

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 45

å terfinns
i SOU 1979:9).

Spants rapport grundas p å en deklarationsunders ö kning f ö r inkomst å ret
1975. Unders ö kningen utformades som ett till ä gg till Statistiska centralbyr å ns å rliga
inkomstf ö rdelningsunders ö kning. Deklarationer fr å n ca 8 000 hush å ll
samlades in och bearbetades. Ett "vanligt" urval skulle ha gett ett
otillf ö rlitligt resultat i fr å ga om aktier och andra till-g ä ngar som erfarenhetsm ä ssigt ä r oj ä mnt f ö rdelade och av denna anledning ö verrepresenterades de f ö rm ö gna hush å llen starkt. Av de 8 000 hush å llen bestod s å ledes
ca 3 000 av ett s ä rskilt "f ö rm ö genhetstill ä gg" medan ö vriga
5 000 utgjorde ett slumpm ä ssigt, stratifierat urval av
"vanliga" hush å ll.

Enligt Spants unders ö kning
innehades ca 1/3 av v ä rdet av hush ä llens sammanlagda innehav av b ö rsaktier3) av hus-h ä ll ned en skattepliktig (netto) f omogenhet p å ninst 1 nilj. kr. Ca 3/4 av v ä rdet h ä nf ö rde sig till hush å ll
ned en f ö rm ö genhet ö ver gr ä nsen f ö r
f ö rm ö genhetsskatt, 200 000 kr.

Hush ä llens b ö rsaktier f ö rdelades
ocks å p å storleksklasser. Det visade sig att ca 1/4 av v ä rdet av hush å llens
b ö rsaktier h ä nf ö rde sig till
hush å ll med h ö gst 100 000 kr. i b ö rsaktier. Ytterligare ca 1/4 bel ö pte p ä hush å ll ned mellan 100 000 kr. och 300 000 kr. i b ö rsaktier medan den resterande h ä lften innehades av hush å ll raed aktieinnehav p å mer ä n 300 000 kr.

2)lnon den n ä mnda
utredningen f ö rbereds f.n. en rapport som kommer
att inneh å lla ett mer detaljerat material on
aktie ä gandet i Sverige.

3)l Spants unders ö kning
avses ned b ö rsaktier aktier i bolag som noteras
p å A-listan och fondhandlarlistan
sant andelar i aktiefonder och aktiesparklubbar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 46

Enligt Spants unders ö kning
deklarerade 334 000 hush å ll innehav av b ö rsaktier vid 1976 irs taxering4). Detta motsvarar 8
% av alla hush å ll. De 334 000 hush ä llen f ö rdelade
sig efter "portf ö ljstorlek" p å f ö ljande s ä tt.

Tabell 3:2

V ä rde (kr.) Antal (%)

300 000 - 3,3

100 000 - 300 000 8

25 000 - 100 000 23

5 000 - 25 000 ' 25

1 - 5 000 40

4)l vissa andra unders ö kningar
- som inte grundas p å deklarationsmaterial - har antalet
aktie ä gare uppskattats till n ä rraare 1 miljon. Spant anger i sin rapport (SOU
1979:9 s. 53ff) n å gra t ä nkbara f ö rklaringar till de skilda uppgifterna.
Medan Spants unders ö kning avser hush å ll son deklarerat innehav av b ö r.saktier, har man 1 andra unders ö kningar ofta uppskattat antalet individer som
upplever sig som aktie ä gare. Antalet ä garhush å ll
underskattas sannolikt i en deklarationsunders ö kning eftersom å tskilliga aktie ä gare ä r befriade
fr å n deklarationsskyldighet (fr ä mst pension ä rshush å ll med l å ga
inkomster). D ä rtill kommer de som underl å tit att deklarera sitt aktieinnehav eller redovisar
innehavet under felaktig rubrik (andel i aktiefond kan t.ex. h ä nf ö ras till
"andel i ekonomisk f ö rening" eller " ö vrig tillg å ng").
I sammanhanget kan n ä mnas att statens industriverk i en
utredning (SIND 1960:5) redovisat material som ger vid handen att antalet
"sm å " aktie ä gare har ö kat
under en f ö ljd av å r alltmedan hush å llens
andel av aktiestocken minskat.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 47

Av Spants rapport framg å r
inte hur b ö rsaktierna eller utdelningarna f ö rdelar sig p å
olika inkomstgrupper. Vi har ansett det angel ä get att p å denna punkt g ö ra en kompletterande unders ö kning (1975 Jrs unders ö kning), baserad p å samma datamaterial som Sp ä nt har anv ä nt.
Vi har ocks å genom statistiska centralbyr å n tagit fram material ora sarabandet mellan hush å llens inkomster och utdelningar å r 1978 (1978 å rs
unders ö kning). Detta material grundas p å 1978 å rs
inkorastf ö r-delningsunders ö kning. Statistiska centralbyr å ns uppgiftsinsamling f ö r det s ä rskilda
till ä ggsurvalet av f ö rm ö gna hush å ll ä r ä nnu inte fullt avslutad. Det urval som har st å tt till v å rt
f ö rfogande har d ä rf ö r - till
skillnad mot urvalet i 1975 å rs unders ö kning - inte inneh å llit n å got s ä rskilt f ö rm ö genhetstill ä gg utan best å tt av n ä rmare
10 000 "vanliga" hush å ll.

I b ä de 1975 och 1978 å rs unders ö kningar
ä r hush ä llen f ö rdelade
p å tv å kategorier, ensamst å ende och
gifta/sammanboende (ett annat hush å llsbegrepp
anv ä nds i taxeringssammanhang). I b å da unders ö kningarna
- och framf ö r allt i 1978 å rs unders ö kning
- ing ä r i urvalet bara ett litet antal
ensamst å ende skattskyldiga med
utdelningar'. Det ä r d ä rf ö r f ö r kategorin ensamst å ende
vanskligt att dra slutsatser om sambandet raellan utdelning och inkorast. F ö r kategorin gifta/ sammanboende kan d ä remot redan p å
basis av det f. n. tillg ä ngliga materialet dras vissa
slutsatser. S å lunda visar tabell 3:3 spridningen
av aktie ä gandet i olika inkomstgrupper
medan tabell 3:4 visar sambandet mellan utdelningsinkomstens storlek och
beskattningsbar inkomst.

5)Med utdelning avses i 1975 och 1978 å rs unders ö kningar
bara utdelning fr å n bolag p å A-listan och fondhandlarlistan.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 48

Tabell 3:3

Statligt beskattningsbar Andel makar/sammanboende

inkomst f ö r make/samman- med utdelningsinkorast å r

boende
med den h ö gsta 1978 (%)

inkomsten (kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

100 -

- 40

000

40

000 -

- 60

000

60

000 -

- 80

000

80

000 -

- 100

000

100

000 -

- 150

000

150

000 -

4,6 5,3 8,7

16

27

42

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3:4

Makarnas/sanman- Statligt beskattningsbar inkomst

boendes sanman- inkomst å ret 1978 f ö r nake/sanman-

lagda utdelning boende ned den h ö gsta
inkomsten

(kr.) (kr.)

Nedre Median Ö vre

kvartil kvartil

_

0

30 000

50

000

65

000

1 -

400

45 000

60

000

80

000

401 -

1 600

55 000

65-70

000

95

000

1 601 -

4 000

60 000

75

000

105-110

000

(4 001 -

)

(90

000)

Av tabell 3:4 fr å ng å r bl.a. att f ö r
h ä lften av de gifta/sammanboende
hush å llen i utdelningsintervallet 1
601-4 000 kr, var hush å llets h ö gsta statligt beskattningsbara inkomst l ä gre ä n 75 000 kr.
I fr å ga ora en fj ä rdedel av dessa hush å ll var denna inkomst l ä gre ä n 60 000 kr. och i fr å ga ora en fj ä rdedel h ö gre ä n 105-110
000 kr. F ö rm ö genhetstill ä gget saknas, som redan n ä mnts, i 1978 å rs
unders ö kning och det ä r d ä rf ö r inte meningsfullt att ange motsvarande v ä rden i h ö gre
utdelningsintervall. En motsvarande ber ä kning
p å grundval av 1975 å rs unders ö kning
ger dock vid handen att nedianv ä rdena forts ä tter att stiga ä ven
f ö r st ö rre utdelningsinkomster ä n

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 49

4 000 kr. Enligt 1975 å rs
unders ö kning var s å ledes medianv ä rdet
f ö r giftas/sanmanboendes sammanlagda
statligt taxerade inkomst - den inkomstvariabel som fanns tillg ä nglig -100 000 kr. i utdelningsintervallet 1 601-4
000 kr. och 130 000 kr. i utdelningsintervallet 12 001-50 000 kr.

Varken 1975 eller 1978 å rs
unders ö kning ä r s ä rskilt tillf ö rlitlig n ä r
det g ä ller att uppskatta skatteuttaget p å hush å llens
utdelningsinkomster. Vi har ä nd å gjort en s å dan
uppskattning och kommit till en "genomsnittlig" marginalskattesats p å ca 70 %. Med "genomsnittlig"
raarginalskatte-sats avser vi de f ö r
hush å llen till ä mpliga marginalskattesatserna "v ä gda" efter storleken av resp. hush å lls utdelningsinkorast. En ber ä kning av skatteuttaget p ä hush ä llens hela
utdelningssumma b ö r s å ledes ge ett l ä gre v ä rde ä n 70 %.

Ä ndringar
i skatteskalor och m å nga andra f ö rh å llanden g ö r att uppskattningen av den genomsnittliga
marginalskattesatsen blir os ä kert Det f ö rh ä llandet att
skatteuttaget alltid ber ä knats med utg å ngspunkt i den h ö gsta
beskattningsbara inkomsten p å verkar t.ex.
resultatet, i vilken riktning ä r dock inte
helt givet, vid uppskattningen har h ä nsyn
inte tagits till effekten av begr ä nsningsregeln
(80/85-procentregeln) och sparavdraget. Sparavdraget betyder ganska mycket f ö r det sammanlagda skatteuttaget. Enligt 1978 å rs unders ö kning
redovisade ca 250 000 hush å ll utdelningar (300 000 hush å ll i 1975 å rs
unders ö kning). Av de hush å ll som inte redovisade n å gra utdelningsinkomster utnyttjade endast ca en fj ä rdedel hela sparavdraget (dvs. med 800 resp. 1 600
kr.). Motsvarande andel f ö r hush å ll med aktieutdelningar var ca tv å tredjedelar. Denna andel franst å r sora h ö g
mot bakgrund av att en stor del av de aktie ä gande
hush å llen har blygsamma utdelningsinkomster.
S å var t. ex. enligt b å de 1975 och 1978 å rs
unders ö kningar andelen hush å ll med raindre ä n
100 kr. resp. 1 000 kr. i utdelningar 25-30 % resp. ca 65 % av alla hush å ll med utdelningar. En motsvarande uppskattning betr ä ffande 1080 å rs
utdelningsinkomster b ö r ge n å got l ä gre andelar
eftersora utdelningarna p å grund av h ö jd genomsnittlig direktavkastning har ö kat kraftigt de senaste tv å å ren.

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 39

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 51

4 FÖRt.TAGEN.S EFTERI-RÅGAN PÅ RISKKAPITAL

4.1 F ö retagens s i
tu. t jon

Under 1970-talet har det nkett en omfattande f ö rsvagning av b ö rsf ö retagens soliditet, dvs. en minskning av det egna
kapitalets andel av det totala kapitalet. Om denna utveck-. ling tortji ä tter ä ventyriis f ö retagens f ö rm å ga till kapitalf ö rs ö rjning och d ä rmed
ocks å investeringarna och syssel-s ä ttn ingen,

De fallande soliditetstalon frarag å r av tabell 4:1, Den ö versta raden i tabellen ger uttryck f ö r den i f ö retagens bal an. ä kn ing.r redovisade soliditeten. Ilasta rad visar
hur den juster.=ide soliditeten har utvecklats under den studerade, perioden.
Det bokf ö rda v ä rdet p å anl ä ggningstillg å ngar har li ä r ersatts ned å teranskaf
f ningsv ä rdet minskat med ackumulerade
kalkylm ä ssiga avskrivningar. Vid ber ä kningen av den justerade .soliditeten har s å ledes h ä nsyn
tagits till den dolda f ö rm ö genhets ö kning som uppst å r i inflationstider och som delvis kompenserar skuld ö kningen', Den justerade soliditeten har d ä rf ö r inte
fallit i lika h ö g grad som den i balansr ä kningarna redovisade soliditeten. Ä ven den justerade soliditeten har emellertid
kraftigt f ö rs ä mrats.

Av tabell 4:1 framg å r
vidare att den genomsnittliga skuldr ä ntan
under den studerade perioden var mycket l å g
om ä n stigande. Den l å ga genomsnittliga r ä ntekostnaden beror p ä att i
skulderna inr ä knas ä ven skulder som l ö per utan r ä nta, t.ex. skattekrediter och leverant ö rsskulder. Genom att hela tiden ö ka skulds ä ttn
inq.',graden kunde f ö retagen h å lla avkastningen p ä eget kapital uppe s å l ä nge avkastningen p å totalt

llDet b ö r frji.ih å llas att de å teran.skaf
f n ingsv ä rden sora har angetts !i ä r ar schablonm ä ssigt
ber ä knade och utomordentligt os ä kra.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 52

kapital ö versteg den
genomsnittliga r ä ntekostnaden. F ö retagens kostnads ö kningar å ren 1975-1977 medf ö rde att totalavkastningen d å sj ö nk raer ä n i tidigare konjunkturnedg å ngar. N ä r
totalavkastningen sj ö nk till en l ä gre niv å
ä n den genomsnittliga skuldr ä ntan f ö rbyttes
den positiva effekten av en h ö g skulds ä ttningsgrad i sin motsats. Den h ö ga andelen skulder ledde med andra ord till att
avkastningen p ä det egna kapitalet f ö ll mer ä n
vad som skulle ha varit fallet vid ett raer normalt f ö rh å llande
nellan eget och fr ä mmande kapital. Vinstkollapsen å ren 1977-1978 berodde s å ledes f ö rutom
p å kostnads ö kningen p ä
att f ö retagens soliditet hade urholkats.
Utvecklingen ä r ett exempel p ä att en h ö g
skulds ä ttningsgrad, dvs. en l å g .soliditet, genom den s.k. h ä vst å ngs-effekten)
leder till stora variationer i avkastningen p å eget kapital.

? 1

H ä vst å ngseffekten kan ber ä knas enligt
f ö ljande formel:

Rm + (R - Rg) S/E d ä r
Rp = r ä ntabiliteten p å eget kapital, R_, = r ä ntabilitet' p å totalt kapital, R_ genomsnittlig
skuldr ä nta, S/E = relation mellan skulder
och eget kapital (skulds ä ttningsgrad)

s. 1 Kontrollera mot PDF

c

I

01

C

Ol

,.H

rn

,-H

£

0

u

XI

0

Ul

u

CTl

0

XI

.H

0

u

XI

;0

w

14-1

CTl

C

U'

.H

C

Ul

.

j.;

rH

:iO

.i;

Ul

o

u

01

;0

>

M-

4J

.,

10

U

JJ

Cl

01

.

aJ

C

-H

fa

,-H

XI

(N ro

r (Ti 1 o

r- VO CN

CN ro t- .-

VD >- CO ro

00

r-

.

ro

rsi

ro

~

~'

00

CN

CO

r-

a

CO

vD

r-

s. 2 Kontrollera mot PDF

;r3 CU

cn

x: rt3

U rH

0 O cn

X; 03

1 -H

Ifi W O

4J C -O

QJ fO +J

4J 4J C

r-* Ifi O

TJ -

rH , I JJ

I Ul

O

Ui >

VD -

CN

k. 01

.

dt Ul

r-t

Ul dl

Ul

Oj v.

Ul

0

01

U-i

(TJ 'U

rH

a
ra

O

,-t JJ

4J

0 iJ

D
ra

=
,v

O

U)

j

5

JZ

o

8

Qi >

:ra
ra

1.1

f-H

GJ

-1 c

C

-1
a>

:0

*J 4J

14-1

TI

01

Q, :n3

Z3

e x;

C

,u JZ

E

S 8

Ä

'v3 -t

1-1

rH
O

:ra

4-)

>

c
-

Ul

w a

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ul

J-J

Xi

1

4J

[fi

O

4J

OJ

Ul

4J

ZJ

oV

4-i

fO

> 1

[fi

:0

o

r-l
>

U-l

-

fO

1

i*-(

.

(0

-

QJ

r3

[fi

4J
H

:

>

in

S-

3

0*D

4-t

jj

OJ

a

fTJ

QJ

»° .?

C

Ul

CVO

r3

u

fO

Uj

:fTJ

01

4J

a

0

Jl

*->

cf>

:0

Ut

Jj

o

l4H

4-1

MH

- c

T)

4J

QJ

4J

3

j

JJ

0

U 4J

JJ

QJ

tn

4J

QJ

-i £

4J

0 :3

cH

3

13

H

jJ

QJ

jj

n3

g"

if}

C

nj

« -1

(T)

T3

u

QJ

+J

Ul

4-t

c 01

4J

tfi

>

'O

0

5f

i

Q)

Ul -

t

:ra g ij 0

a

. t

4J

13

4-t

>

4- » 4J

3

a

cn

0

Jj

[fi

(T3

;c

tfi
Qj

[fi

Ul Ul

13

u

lfl

0

OJ

>

Ot

Ul

U)

D -D

OJ

c
c

-

QJ

(fi

c

O

Uj

o

4J

t; u,

Ul

fO rj

4->

C

Xi

4J

yj

c :.T3

c

4J

4-1

0

fO

TD

4J

ov-

+J

CO

- « >

4J

4J
CJ

.-H

w

fD

TJ

Q

3

Ul

11
if)

fO

Ul x:

(13

C

in

u

C

C

E

c

C

0

4J

{/)
Ul

>

QJ

jtr

U

JC

C

-i:

-D

0

rH
J

4J

-.fTj

4J

o

>

4-1

c -H

-.03

m

U

E

[fi

Ul

T

fO

4-1

Ul rH

Ul

.c u

3

QJ

,

QJ

0 'C

QJ

8S

a

Qj

cc:

CQ

Ifi

0

:2

4J :n

C3

O

2 6

£

4J

H
T3 C

Q)

a.rH
i2

Ul

4J

r D
Ul

QJ

.It:
-St: Ul

O

ID

Ul Q)

ca

4J
QJ >

,~i

Qj -tJ
:C

a,

0

Qj iT3
4J

[fi

>

- £

TJ

4J
Ul -rH

4-t

fO

f[J
Uj

J>i

Ul

Ul 4- » fn GJ C 3

Q>

4J

4-> O
4J

ifl

[fi
4. » 4J

O

3

3 O
O

.-*

n
rH Z

rH

;q

ic

ftj
-Q 0

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 54

Den f ö rs ä mrade soliditeten har s å ledes gjort
f ö retagen mer utsatta f ö r ekonomiska bakslag. I flera avseenden torde f ö retagens risker ha ö kat under senare å r - ober ä knade ko.-itnadsf ö rdyringar, st ö rre os ä kerhet i marknadsutvecklingen valutakurs ä ndringar, begr ä nsade
kreditm ö jligheter, tekniska risker m.m.
Detta talar f ö r att f ö retagen snarast skulle beh ö va en h ö gre
soliditet iin tidigare. F.n
tillfredsst ä llande soliditet ä r
emellertid n ö dv ä ndig inte bara f ö r f ö retagens fortlevnad utan ä r
ocks å en f ö ruts ä ttning f ö r den industriella expansion som kr ä vs f ö r att l ö sa v å rt lands
externa balansproblem.

Den ö kning av industriproduktionen som
har ä gt rum under efterkrigstiden kan f ö rklaras, f ö rutom
av den tekniska utvecklingen, av att kapitalutrustningen per anst ä lld inon industrin har ö kat med ca 5 % per å r sedan å r 1950. Denna ö kning har å stadkommits
genom en ä rlig tillv ä xt av investeringsvolymen med i genomsnitt 4 % per å r. En fortsatt tillv ä xt och omstrukturering av svensk industri kommer ä ven under kommande å r att st ä lla stora krav p å f ö retagens f ö rm å ga och vilja
till investeringar.

Investeringsvolymen i n ä ringslivet
p å verka."; naturligtvis i f ö rsta hand av den f ö rv ä ntade l ö nsamheten. Det finns emellertid flora sk ä l till att f ö retagen
ä r mindre ben ä gna att expandera om soliditeton uppfattas . å g. Bl.a. ä r
det fr ä mmande Kapitalet inte riskvilligt
utan kr ä ver avkastning under alla omst ä ndigheter, K ä r
andelen fr ä mnande kapital ö kar naste f ö retagen
d ä rf ö r st ä lla h ö gre krav p å att avkastningen framst å r som s ä ker
vilket leder till att f ö rn å gan att g å in i riskfyllda
investeringsprojekt minskar. TJ ä r .soliditeten
f ö rs ä mras konmer f ö retagen vidare i en f inan. ö kar risken f ö r
l å ngivarna. Detta mecJ f ö r att f ö retagens
l ä nekostnad inklusive riskko.-tnaden ö kar, vilket h ö jer
avkastning.cjkravet p ä invostor ingarna. Allt f ä rre av de t ä nkbara
investeringsprojekten ter sig

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:39 55

allts å acceptabla fr å n f ö retagets
synpunkt n ä r soliditeten sjunker.

Den ö kade l å nefinansieringen - som ar en f ö ljd av bl,a, den f ö rs ä mrade r ä ntabiliteten - tenderar s ä lecies att ö ka
f ö retagens kostnad f ö r det fr ä mmande
kapitalet. Investeringsvolymen blir i ett s å dant
l ä ge starkt beroende av tillg å ngen p å nytt
riskvilligt kapital. Samtidigt har h ö ga
marginalskatter och avkastningen p å
alternativa placeringar drivit upp avkastningskraven p å placeringar i aktier (se avsnitt 5.3). Ä ven f ö retagens
kostnad f ö r det egna kapitalet har d ä rf ö r ö kat. Sammanfattningsvis har f ö retagens kostnad f ö r kapital vid varje given investeringsniv å blivit h ö gre.
H ö gre kapitalkostnader leder i sin
tur till l ä gre investeringar.

Den h ä r beskrivna situationen st ä ller uppenbarligen speciella krav p å f ö rs ö rjningen med riskvilligt kapital.

Det riskvilliga kapitalet kan ö kas genom att vinstmedel h å lls kvar i f ö retagen
och genom nyemission av aktier. Storleken av de egna vinsterna ä r v ä sentliga inte
bara f ö r f ö retagens f ö rm å ga till eget sparande. R ä ntabiliteten
best ä mmer dessutom f ö retagens m ö jligheter
att ö ka det riskvilliga kapitalet genom
nyemissioner. Det finns d ä rf ö r gr ä nser f ö r m ö jligheterna
att ers ä tta f ö retagssparande med nyoiiissio-ner.

riyem iss ionsverksamhe ten har sjunkit kraftigt i l ö rsf ö retagen
efter 1975-76 å rs rekordniv å er3)_ Detsamma g ä ller
f ö r ö vrigt hela industrin. Den kraftigt sjunkantle onissions-volymen beror
p å faktorer p å s å v ä l efterfr å gesidan
(f ö retagena handlande) som utbuds.idan
(placerarnas intre s.s e ).

-'Se tabell 4:1. Jfr ä ven
tabell 3:1, Det b ö r observeras att tabell 4:1 - till
skillnad mot talicll 3:1 - inte omfattar banker, f ö rs ä kringsbolag
och invest.nientbolag samt into heller f ö retag
som ä 'r noterade p å fondhandlarlistan.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 56

F ö retagens ben ä genhet att nyemittera minskar n ä r b ö rskurserna ä r l å ga. Det
sammanlagda b ö rsv ä rdet har stadigt fallit den senaste tio å rsperioden och var vid utg å ngen
av å r 1978 endast ca 40 % av f ö retagens justerade egna kapital. B ö rsv ä rdets ras
torde bero bl.a. p å att aktiemarknaden v ä rderar f ö retagen
framf ö r allt med h ä nsyn till en f ö rv ä ntad effektiv avkastning (efter skatt) och inte
efter deras tillg å ngar.

N ä r b ö rsv ä rdet f ö rs ä mras s ä kraftigt tenderar ocks å f ö retagen att
skaffa sig anl ä ggningstillg å ngar genom f ö retagsk ö p i st ä llet
f ö r att nyinvestera, dvs.
investeringarna p å verkas negativt.

Avslutningsvis b ö r
h ä r betonas att det existerar varken
n å gon efterfr å gan eller n å got
utbud av riskvilligt kapital i absolut nening utan fr ä gan ä r vid vilken
niv å utbuds- och efterfr å gekurvorna sk ä r
varandra. Torsten Carlsson har uttryckt saken p å f ö ljande s ä tt:

Ju b ä ttre l ö nsarahetsutsikter desto raindre blir givetvis fr å gan om utbudets tillr ä cklighet, eftersom h ö g l ö nsamhet f ö r
f ö retagen relativt sett minskar
behovet av kapitaltillf ö rsel utifr å n, samtidigt som det g ö r kapitalplaceringar i f ö retag
mer attraktiva. Problemet ä r att det just nu ter sig os ä kert, om f ö retagens
l ö nsamhet blir s å dan, att efterfr å gan
och utbud spontant m ö ts p ä en niv å , som motsvarar den ö nskv ä rda
investerings- och expansionstakten. P å
samma s ä tt som det finns anledning att
diskutera å tg ä rder f ö r att s ä nka f ö retagens
kapitalkostnader, s å att de kan efterfr å ga kapital, ä r
det motiverat att diskutera vad som kan g ö ras
f ö r att ö ka attraktiviteten och kapaciteten f ö r placeringar i aktier.'''

*'Kapitalmarknadsutredningens bet ä nkande bilaga 3, SOU 1978:13 s, 68.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 57

4 . 2 F ö retagens
efterfr å gan p ä riskkapital

F ö retagens behov av kapital p å verkas b å de
av reala faktorer och av prisfaktorer, ö kad
produktion och kapacitetsutbyggnad ö kar
den beh ö vliga kapitalvolymen, medan h ö jda priser ö kar
de nominella belopp sora ra å ste bindas i
lager, anl ä ggningar, kundfordringar etc. Varje
bed ö mning av det framtida kapitalbehovet
m ä ste d ä rf ö r utg å fr å n antaganden ora b å de den reala expansionstakten och den genomsnittliga
prisstegringstakten.

Ett v ä xande kapitalbehov m å ste tillgodoses genom en ö kning dels av det fr ä mmande kapitalet (l å nekapitalet),
dels av det egna kapitalet. Det egna kapitalet kan i sin tur, som redan n ä mnts, ö kas
antingen genom att internt genererade vinstmedel kvarii ä lls eller genom att nytt riskkapital tillf ö rs genom nyemissioner.

Det ä r mycket sv å rt att g ö ra
prognoser ö ver hur f ö retagens finansiering i ett l ä ngre perspektiv kommer att gestalta sig eftersom
antalet os ä kerhetsfaktorer ä r stort. Man kan t ä nka sig olika utvecklingsf ö rlopp
med helt olika m ö nster f ö r hur f ö retagen
komner att finansiera sin verksamhet.

Mot denna bakgrund ä r
det klart att varje f ö rs ö k till ber ä kning av f ö retagens framtida efterfr å gan p å riskkapital
m å ste f å karakt ä r av r ä kneexempel. Genon att variera vissa av de antaganden
sora g ö rs kan man dock genom dessa exenpel
f å en viss uppfattning om grundl ä ggande sanband och on storleksordningen av olika
effekter.

I bilaga 3 till kapitalmarknadsutredningens bet ä nkande (SOU 1978:13 s. 55 ff) redovisas ett r ä kneexempel f ö r
industrins (b ö rsf ö retagen exklusive banker ocli investmentbolag) finansiering å r 1980. I detta r ä kneexempel
antas f ö retagen kunna uppr ä tth å lla en viss
given .soliditet medan nyemissionerna ä r
den restfaktor son best ä ns i kalkylen. Sifferm ä ssigt ä r
exemplet ö verspelat, men en motsvarande

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 58

kalkyl f ö r ä r 1985 l ä ter
sig g ö ra utan sv å righeter. Framst ä llningen
i det f ö ljande ansluter n ä ra till den som har getts i bilagan till
kapitalnarknadsutredningens bet ä nkande.

Kalkylen, som redovisas i tabell 4:2, bygger p å f ö ljande f ö ruts ä ttningar:

1.Totala kapitalet (= balansoLislutningen) i b ö rsf ö retagen v ä xer nominellt med 12 % per å r under perioden 1979-85. Den reala tillv ä xten i industriproduktionen antas bli drygt 4 % och
inflationen knappt 8 % per å r (f ö r perioden 1973-78 v ä xte balansomslutningen med drygt 13 % per å r).

2.Soliditeten ligger kvar p å 1978 å rs niv å (23,2 %) i

alternativ lA, 2A och 3A. Soliditeten ö kar till 1974 å rs
niv å (27,7 *) i alternativ IB, 2B och
3B'. H ä rigenom kan storleken av det egna
kapitalet best ä mmas p ä rad 3 och f ö r ä ndringen av eget kapital p å rad 10.

)I kapitalnarknadsutredningens kalkyl antas soliditeten
ligga kvar p å 1974 å rs niv å .

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 59

3.Avkastningen p ä
det egna kapitalet efter skatt anges p å rad
12 '. Tre alternativ anv ä nds; det l å ga genomsnittet f ö r
å ren 1974-1978 = 5 % (lA och IR),
1965-1969 å rs raer "normala" v ä rde = 7,5 ?;, vilket ocks å ungef ä r
raotsvarar r ä ntabiliteten under perioden
1966-1976 (2A och 2R), samt genomsnittet f ö r
1970 och 1974 å rs h ö ga avkastning = 10 % (3A och 3B). Med givna antaganden kan nan bet ä kna vilket nettodrifts ö verskott i procent av f ö r ä dlingsv ä rdet
( brut tov i;iKt minus kapi tal f ö rs)
itn ing ) son svarar mot varje r ä ntabil i
tetsantayande. De n ä nnda r ä ntiib il itets-alternativen [l å 5 %, 7,5 *
och 10 % motsvarar nettodri f ts- ö verskottsandelar
p å ca 16 %, drygt 20 % och drygt 25
%,

4,Prisf ö r ä ndringen p å
varulagret efter skatt kan ber ä knas som en
viss andel av balansomslutningen, rad 6.

5.Utdelningen best ä ms
av storleken av det egna kapitalet och effekten av nyemissionerna, rad 7.

6.Uppskrivningsvinsterna p ä anl ä ggningstillg å ngar ignoreras i prognoserna, rad 9.

7,Nyemissionerna framkommer som en restpost, rad 8,

6 'Det h ä r anv ä nda vinstm å ttet
bygger i) å syns ä ttet att det ber ä knade resultatet definierar vad som
finns att disponera f ö r utdelning och expansion. Detta
syns ä tt ligger till grund f ö r Sveriges finansanalytikers f ö renings rekommendationer och f ö r Aktiv Placering AB:s h ä r anv ä nda l ö nsamhets-ber ä kningar.
F ö r att erh å lla ett nominellt r ä ntabil itetsm å tt son beskriver C ö rn ö gonhet.s f ö r ä ndringen
und(?r en [leriod b ö r vid ber ä kningen av r ä n
talj i I i teten h ä nsyn tas till f ö r ä ndringar i
priser p å Jager och anl ä ggningar. I de lier ä kningar som tabell 4:2 grundas p å
har prisf ö r ä ndringar p å lagret ber ä knats separat (rad 6).

opaginerad Kontrollera mot PDF

o CN CTl ro .- . |- 'd' --' . CI

a~i vD
VD

T CO CN

opaginerad Kontrollera mot PDF

I--I
in

c

c

OJ

:ii

1-

ra

4J

,H

(n

o

(11

XI

>

Ul

c

u

r

:n

XI

JZ

1)

u

0

0

u-l

tv

a

XI

r-l

JJ

n

tn

o

a;

ni

Ul

c

O CN O

CO
I O CO

"
- . CN

o CN o

ro
r- o CO

r- CN

" 1

o
CN| CT »

ro
T- [- VD

1 ro

cn o o

ro
VD

ro
-

"

CN ro in I

« m

rH

rn

+J

-rH

T

u

QJ

j::

s. 1 Kontrollera mot PDF

u :0

C Ul

H
O

> -:

C

O XI O

CO m t
CN CO

"r CN 1-

« r~

» m

TI

4J

r

rr,

T

4-)

U

.-H

rr

T

Ul

01

Q)

a

Ul

Ul

XI

til

K

'0

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 .M

> O

cn CN VO

LD CO CN ro

o T- o r-J

o

cn

m

H

Ul

c:

:()

(fi

rH

Q)

13 13

Qj

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 o

cr\

CO

UD

r-

1-

CO

o
t -

r--

VO

CN

o

o

,

T
r-

ro

CN

1

QJ C

Ul :fT3

CT »

VO

o

1---

*-

o

CN

n

CN

O)

TT

r

o

o

rj

T~

Cl

CN

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

p

:0
o Ul o o

13 .ii f ö
J

4J « .

H
a 4-1

t? t

d, (U 4-t

0

tn

t:

c

t

rl

r,

?

ta

UJ

21 o CO

|s

,

b'
"

>

r3 -

'.1

rH

II

O
S

>

.-H
(Z

I

G

CJ 4J

t)

01

C a

01

C § E

u.

r ö n

0!

-y

>
zt -

C J

H

1
UJ

:i

e 4J

ti

Ul
Ui

O O

o
J; .-

P
'

>
j

O

d QJ O 3

r

>

1

m

r-

r-

T-,

CT

n

Ul

Ul

m

:n

;),

f\

t.

[11

Ul

.-H

O

(Jt

Ul

tD

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 61

I tabell 4:3 sammanfattas kalkylens resultat i fr ä ga om hur den beh ö vliga
nyemissionsvolymen p å verkas av antagandena om soliditet
och r ä ntabilitet efter skatt. St ö rst blir behovet av tillskott av eget kapital utifr å n i alt. IB, d ä r
r ä ntabiliteten ligger kvar p å 1974-1978 å rs
niv å och soliditeten stiger till 1974 å rs niv å .
Det skulle d å beh ö vas nyemissioner av storleksordningen 9 miljarder kr. (i 1979 å rs penningv ä rde
knappt 6 miljarder kr.). On r ä ntabiliteten
efter skatt å terg å r till en mer "normal" niv å - genomsnittet f ö r sista h ä lften av 1960-talet sora var 7,5 % - skulle
ny-eraissionsbehovet ligga p å 4,6 - 6
miljarder kr. beroende p ä
soliditetsantagande
(3-4 miljarder kr. i 1979 å rs penningv ä rde). L ä gst
skulle det externa tillskottet av riskkapital bli med en r ä ntabilitet i niv å
med genomsnittet f ö r konjunkturtopparna å ren 1970 och 1974, dvs. en j ä mf ö relsevis
mycket god avkastning p å i genomsnitt 10 % efter skatt. En
s å dan l å ngsiktigt h ö g vinstniv å inneb ä r
att f ö retagen i stor utstr ä ckning skulle klara ö kningen av det egna kapitalet genom vinstnedpl ö jning. Trots detta skulle nyemissionsbehovet å r 1985 uppg å
till 1,8 och 2,6 miljarder kr. i A-resp. B-alternativet. I fast penningv ä rde inneb ä r
det nyemissioner av ungef ä r samma storleksordning som
rekordniv å n 1976 p ä 1,4 miljarder kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4:3

Behovet av
nyemibsioner i l ö pande priser å r 198 5 (miljarder kr.); ny-c-,-ii,s'=
ion.':bfthovet i 1979 å rs priser ange.'-, inom parentes

opaginerad Kontrollera mot PDF

""-.Sol
id i te t

R ä n t a b i 1 i te t" efter skatt "-

Alternativ A 2 3,2 *

(=1978 ars niv ä )

Alternativ B 27,7 %

,( = 1974 . å rs
niv å )

Al tei.-nat iv 1 5 %

(=1974-1978)

7,5 (4,7)

9,3 (5,9)

Alternativ 2 7,5 %

(=1065-1969) (=1966-1976)

4,6 (2,9)

6,0 (3,8)

Alternativ
3

10 %

(=1970
och 1974)

.1,8 (1,1)

.2,6 (1,6)

Fn viktig iakttagelse ä r
ntt ä ven om r ä ntabiliteten ligger p å "normal" niv å komner de
beh ö vliga nyenissionerna f ö r å r 19il5 att
vida ö ver.stiga 1976 å rs rekordniv å .
Ä ven nyenissio-nernas andel civ ö kningen i ö get
kafiital (rad 11 i tabell 4:2) IxOyser de stora krav som kommer att st ä llas p å
den exfrnu tillf ö rseln av riskkapital f ö r att soliditeten skall kunna uppr ä tth å .l lar,.

Det b ö t -jter bettinas att mekaniska r ä kneexempel av detta slag inte p ä n å got s ä tt kan belysa m ö jligheten
att vid olika r ä n ta!.u 1 i tetsniv å er faktiskt f ä
en kapi tal t i 11 f ö rsel utifr å n av s ä dan
omfattning att expansionstakt och soliditetsniv å

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 63

skall kunna uppr ä
tth å li tis . Oc franriknade nyeni.ss
ionssif f-rorna uttrycker endast :-LL teoretiskt l>ehi3v av nyemissioner.
Det ä r t.ex, orealistiskt att t ä nka sig att fcret.?gGn vid det antagna l å gran taiii 1 i te tr;al terna t i vet skall kunna
attrahera kapi ta), utifr å n genoin nyepiissitmer av den
angivna omfattningen, 7,5 - 9 miljarder kr, i l ö pande priser.

Vid ber ä kningarna av
nyomiss iorisbehovet liar h ä n5:yn oj
tagits till m ö jligheten att ö ka det redovisacic egna kapitalet genom uppskrivning
av anl ä ggningstillg å ngar vid fontlen ission, Å andra siilan g ä ller
att balansomslutningen hos b ö rsf ö retagen under senare å r har vuxit n å got snabbare ä n som rent mekaniskt skulle f ö lja av realkapitalets tillv ä xt och inflation. Om .s å skulle bli fallet ä ven under I98ll-talet m ä ste - vid of ö r ä ndrad
soliditet - dot egna kapitalet v ä xa fortare ä n vad Bom f ö rutsatts.
Dessutom ä r det m ö jligt att antagandet om att tillskottet till det
egna kapitalet fr å n prisf ö r ä ndringen p ä varuLjgret efter skatt, ber ä kn,=it som en viss andel av balansomslutningen, ger
en ö verskattning.

R ä kneexemplet kan i en modifierad
form ocks å anv ä ndas f ö r att belysa hur
soliditetsutvecklingen skulle bli on f ö retagens
nyenissionsbehov inte kn t ä ckas vid givna f ö ruts ä ttningar i
fr å ga om expansionstakt och r ä ntabilitet utan emi.-js ionsverksamheten antas ligga
kvar p å en viss niv å . On f ö retagen
t.ex. lyckas nyemittera f ö r endast 1,5 niljarder kr, i l ö pande priser å r
1985 (ca 1 miljard kr, i 1979 å rs priser),
skulle soliditeten falla p ä f ö ljande s ä tt.

Tabell 4:4

Nyemissionsvolvn å r

1935, ndr kr, ' 1,5 1,5 1,5

R ä ntabilitet efter

skatt, % 5 7,5 10

Soliditet å r 1985, % 15,8 18,8 22,5

s. 64 Kontrollera mot PDF

Vid "normalvinstalternativet" sjunker
soliditeten s å ledes med ytterligare ca 4,5
procentenheter till 18,8 % fr ä n 1978 å rs niv ä
p å 23,2 %. Endast om r ä ntabiliteten h å lls
uppe p å den historiskt h ö ga niv å n,
10 % efter skatt, klaras riskkapitalf ö rs ö rjningen utan st ö rre
fall i soliditeten vid ett nyemissionstillskott om 1,5 miljarder kr.

On ö kningstakten i balansonslutningen
blir en annan ä n antagna 12 % p å verkas givetvis nyeraissionsbehovet kraftigt. I
tabell 4:5 visas f ö rst hur avvikelser i fr å ga om inflationstakten inverkar. En inflationstakt
p å knappt 11 % i st ä llet f ö r
den antagna om 8 % - vilket ger en ö kningstakt
i f ö retagens balansomslutning med 15 %
- ger i "normalvinstalter-nativet" ca 80 % st ö rre behov av nyemissioner i l ö pande priser. Begr ä nsas i st ä llet inflationstakten till knappt 6
%, halveras nyemissionsbehovet. R ä knat
i fasta priser blir effekterna mindre, raen fortfarande st å r det klart att efterfr å gan p å nytillskott
av riskkapital ä r mycket k ä nslig f ö r
variationer i inflationstakten. Det b ö r
naturligtvis samtidigt noteras att de antagna r ä ntabilitetsniv å erna inte f ä r samma inneb ö rd
vid en inflationstakt om 11 % som vid 8 % eller 6 %.

Tabell 4:5 Behovet av nyemissioner i l ö pande och fasta

priser å r 1985 vid
olika inflationsantaganden (miljarder kr.). 1979 å rs priser inom parentes. Den reala tillv ä xten antas vara 4 %.

~~ Inflation

Ränta--

bilitets-

och
sol id itets'

alternativ
~\

6

%

8 %

11

%

(enl.
tab. 4:3)

IB

6,0

(4,2)

9,3 (5,9)

14,5

(7,8)

lA

4,8

(3,4)

7,5 (4,7)

11,8

(6,3)

2B

3,0

(2,1)

6,0 (3,8)

10,4

(5,6)

2A

2,3

(1,6)

4,6 (2,9)

8,4

(4,5)

3B

0,1

(0,7)

2,6 (1,6)

6,4

(3,4)

3A

-0,1

(-0,7)

1,8 (1,1)

5,0

(2,7)

s. 65 Kontrollera mot PDF

Om man i st ä llet antar
att det ä r den reala expansionstakten som
varierar, p å verkas behovet av nyemissioner p å s ä tt som framg å r av tabell 4:6. Genora att alternativen valts s å att de ger samma totala ö kning av kapitalet som i f ö reg å ende tabell
blir resultaten i l ö pande priser desamma, medan ber ä kningar till fast pris visar p å en st ö rre
k ä nslighet vid avvikelser fr å n mellanalternativet (4 % realtillv ä xt).

rabell 4;6 Behovet av nyemissioner i l ö pande och fasta priser ä r 1985 vid olika reala tillv ä xttakter (miljarder kr.). 1979 å rs priser inom parentes. Inflationstakten antas vara
8 %.

R ä n ta-\eal tillv ä xt
bilitets- \ och sol idi te 13=-. alternativ \ (enl. tab. 4:3) \

2 %

4 %

7 %

IB lA 2B 2A 3B 3A

6,0 (3,8) 4,8 (3,0) 3,0 (1,9) 2,3 (1,4) 0,1 (0,6)
-0,1 (-0,6)

9,3 (5,9)

7.5 (4,7)

6,0 (3,8)

4.6 (2,9)

2,6 (1,6)

1,8 (1,1)

14,5
(9.1)

11,8
(7,4)

10,4 (6,6)

8,4
(5,3)

6,4
(4,0)

5,0
(3,2)

Ett Sj ä lvklart
samband finns slutligen mellan expansionstakten och totalkapitalet (=
balansomslutningen) och investeringsniv å n.
Om r ä ntabilitet, soliditet,
inflationstakt och ä ven finanskvot (f ö rh å llandet
mellan finansiellt och materiellt kapital) ä r
givna, leder en ö kad bruttoinvesteringskvot till
att nyemissionsefterfr å gan ö kar. En ö kad bruttoinvesteringskvot, som ä r n ö dv ä ndig f ö r
att industrisektorn skall expandera, leder till kraftigt ö kad tillv ä xt
i det totala kapitalet och f ö ljaktligen
ocks å i behovet av nyemitterat kapital.
On f ö retagen inte kan ö ka det egna kapitalet ä r deras enda handlingsalternativ att antingen s ä nka soliditeten eller s ä nka investeringsniv å n. Att forts ä tta att expandera genom s ä nkt soliditet som skett under 1960~ och 1970-talen ä r, sora tidigare n ä mnts, knappast ra ö jligt. Om inte f ö retagen kan ö ka
sitt egna kapital ä r risken stor att investeringarna
och den industriella expansionen h ä mmas.

5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 39

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 66

Ä ven
om det genomf ö rda r ä kneexemplet inrynner n å nga os ä kra antaganden, torde det st å klart att en uth å llig
industriell expansion under 1980-talet f ö ruts ä tter mycket stora tillskott av riskvilligt kapital.
F ö r att t ä cka detta behov enbart genom internt genererade
medel skulle kr ä vas en orealistiskt h ö g vinstniv å
under en f ö ljd av ä r. Slutsatsen blir d ä rf ö r att behovet av kapital utifr å n genom nyemissioner kommer att bli stort.

Det b ö r h ä r ocks å understrykas att en f ö ruts ä ttning f ö r att f ö retagen
framg å ngsrikt skall kunna nyemittera
aktier p å marknaden ä r att de kan uppfylla marknadens avkastningskrav.
Marknadens anspr å k p ä f ö rr ä ntning best ä ms bl.a. av vad alternativa
placeringar kan f ö rv ä ntas ge. Denna fr å ga behandlas i kap. 5.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 67

5 UTBUDET AV RISKKAPITAL

5.1 Inledning

Son framg å tt av kap. 4
kommer f ö retagens behov av externt
riskvilligt kapital att vara betydande under 1980-talet. Ä ven nyemissionernas andel av det egna kapitalets
tillv ä xt beh ö ver under den kommande fem å rsperioden ö ka
markant j ä mf ö rt med tidigare å r. Fr å gan ä r d å om det ä r rimligt att r ä kna med att utbudet av riskvilligt kapital till b ö rsf ö retagen
skall kunna ö ka i takt raed efterfr å gan, dvs. till en niv å som i "norraalvinstalternativet" ligger p å ca 3-4 miljarder kr. ä r 1985 i 1979 å rs
priser.

En f ö rsta fr ä ga ä r om det
finns placerarkategorier som kan st ä lla
ett s å stort sparande till
aktiemarknadens f ö rfogande. Avg ö rande ä r
sedan om de verkligen kan v ä ntas g ö ra det, dvs. koraner de att finna villkoren f ö r aktieplaceringar tillr ä ckligt attraktiva i j ä mf ö relse med andra placeringsm ö jligheter? Den sista fr å gan å terkommer vi
till l ä ngre fram i detta kapitel (avsnitt
5.3).

Vi har inte haft m ö jlighet
att i detta sammanhang g ö ra bed ö mningar av de institutionella placerarnas kapacitet
att ö ka sitt bidrag till n ä ringslivets f ö rs ö rjning med riskkapital. S å dana bed ö mningar
har p ä senare tid gjorts av bl.a.
kapitalmarknadsutredningen (SOU 1978:11, 13). Med h ä nsyn till inriktningen av v å rt arbete i detta skede har det ocks å varit naturligt f ö r
oss att i f ö rsta hand se till hush ä lls-sektorns f ö rh ä llanden.

5. 2 Hush å llens
utbud av riskkapital

Bakom hush å llens
potential f ö r utbud av riskvilligt kapital p å aktiemarknaden ligger i f ö rsta hand deras nettosparande

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 68

(fl ö det). Emellertid kan ocks å omplaceringar fr å n
andra tillg å ngsslag till aktier spela en viktig
roll ( ä ndringar i stocken).

Det å rliga hush å llssparandet har de senaste å ren uppg å tt
till drygt 20 miljarder kr. ( å r 1979 ca 23
miljarder kr.). Drygt h ä lften av detta belopp har utgjorts
av realt nettosparande, fr ä mst k ö p av nyproducerade -sn å - och fritidshus. Å terstoden av
det totala nettosparandet (ca 7-8 miljarder kr. enligt finansr ä kenskaperna) best å r
av finansiellt sparande, dvs. placeringar i bank, obligationer, aktier, f ö rs ä kringssparande
m.m. (se tabell 5:1). Finansiellt sparande inneb ä r att hush å llen inte anv ä nder hela sin m ö jlighet
att k ö pa varor och tj ä nster. Det finansiella sparandet l ä mnar ett "ledigt" produktionsutrymme f ö r nybildandet av realka-pital i n å gon annan sektor, t.ex. f ö r investeringar i f ö retagssektorn. Det finansiella och reala sparandet p å verkar varandra bl,a, genom att hush å llens reala sparande (t.ex. k ö p av sm å hus)
finansieras genom nyutl å ning fr å n kreditmarknaden, vilket i sin tur minskar hush å llens finansiella sparande.

Medel f ö r
placeringar i aktier kan i princip tas fr å n
b å de sparande i reala tillg å ngar och finansiellt sparande. Av det ä rliga finansiella sparandet har hush å llen under 1970-talet placerat en mycket liten del i
aktier (b ö rsaktier). Hush ä llssektorn har t.o.m. under flera å r varit nettos ä ljare
(jfr kap. 3). Det ä r emellertid samtidigt tydligt att
det h ä r finns en betydande potential f ö r ett ö kat
utbud. Om endast 5 % av hush å llens
nettosparande ä r 1979 hade placerats i aktier,
skulle tillskottet blivit av storleksordningen 1 miljard kr. (10 % ger 2
niljarder kr.). Son j ä mf ö relse kan n ä mnas att rekord å ret f ö r hush ä llens sparande i aktier, å r 1976 d å
ca 1,2 miljarder kr. placerades i aktier, innebar att knappt 9 % av
nettosparandet placerades i aktier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO 'TT

CN

CN O

.

t~
rr

-rr i-

rr ro

O

r- CO

-

cn

VD CN

,

, ,

in
r--

00

VD CN

VD

m

o

CTl

cn

a r-

ro

ro 0

-

00

VD 1-

opaginerad Kontrollera mot PDF

, cn 1- vo m o

CM O
Cvj

CN CN O

rj CTl CO

CO CN o

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

'

cn

CN G

O

I--

r--

i-

n-) O

,

1

1

O VO

ro

opaginerad Kontrollera mot PDF

OD

CN

CN

o o

m

CO

r- O

O

o t-

CN ,

a> to .- c

opaginerad Kontrollera mot PDF

--H

o

O

X5

O

JJ

OJ

'O

0

O

4-1

Ul

C

c

c

r-H

j.;

rj

LT

Ö * 4-J

, (

m

'_j

n
>

O

,-H

Sl

3

cn--

=J

O

u

J2

c 4J

"O

VJ

0

-1 .

C

a:

1

u

c

t;j

j2

o

Ul

J

JZ C

fo

-C

J

O dl

,-H

U

,-1

0 -D

X

0

t-

C

:Q

JJ O

>

Ul

c
>

Ul

O

J

>, 13

T

C

J

e SZ

e

0

u

0

E

Ul 4.)
>

Q

6 O 01

j-i -o

>-i
rj

,H
jJ

Cu n :3 Ul

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 70

Hush ä llens utbudspotential p å aktiemarknaden beror, å tminstone p å
n å got l ä ngre sikt, ä ven p ä hush å llens stock av kapital i form av
fastigheter, bankmedel, obligationer m.n. Denna stock ä r m å ngdubbelt st ö rre ä n det ä rliga nettosparandet. Marknadsv ä rdet av hush å llens
tillg å ngar uppgick å r 1978 till ö ver
900 miljarder kr. (se tabell 5:2). Av dessa tillg å ngar utgjordes 30 niljarder kr. av b ö rsaktierl' Om s ä litet som 1
% av hush å llens tillg å ngar skulle f ö ras
ö ver till b ö rsaktier skulle det riskvilliga kapitalet ö ka med ca 9 niljarder kr. Utslaget p å t.ex. en fem å rsperiod
skulle detta motsvara ett ö kat utbud av n ä ra 2 miljarder kr. om å ret.

Hush å llssektorn sora helhet kan dock
inte rainska sina reala tillg å ngar n ä mnv ä rt. F ö rs ö ker hush å llen minska sitt fastighetsinnehav pressas priserna
ned, s å vida inte hush å llen kan s ä lja
till n å gon annan sektor (t.ex. staten
eller kommunerna). K ö p och f ö rs ä ljningar av
n å gon tillg å ng inom en sektor p å verkar inte denna sektors kapacitet att erbjuda riskvilligt kapital.
Hush å llens olika tillg å ngar ä r allts ä inte i samma utstr ä ckning r ö rliga och m ö jliga att transformera till aktier. Ä ven om p å
l å ng sikt b å de realt kapital och finansiellt kapital kan omvandlas
ä r det p å kort sikt huvudsakligen i fr å ga om det finansiella kapitalet som detta alternativ
finns. I viss utstr ä ckning kan vidare enskilda hush å ll bel å na
fastigheterna f ö r att g ö ra finansiella placeringar.

1'Posten best ä ms
residualt - sannolikt var det verkliga v ä rdet
mindre (jfr kap. 3),

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 71

Tabell 5:2 Hush ä llens tillg å ngar

________________________ 1970_______________ 1978______

Miljarder Proc.andel Miljarder Proc.andel

kr. av totala kr. av totala

_________________________ . tillg å ngar____________ tillg å ngar

Villafastigheter inkl. fritidshus och Ixistadsr ä tter 109 35 437 48

Hyresfastigheter 23 7 37 4

Jordbruksfastig

heter 38 12 126 14

Aktier (noterade p å

A-listan) 16 5 30 3

F ö rs ä krings ford

ringar (liv-,

pensions-, SPP,

AMF m.m.) 27 9 67 7

Bankmedel och

kontanter 86 27 175 19

Obligationer n.m, 8 3 31 3

Fordringar (handelskrediter och ö vriga fordringar)

Summa
tillgångar Skulder

314 77

100 25

912 211

100 23

Nettoförmögenhet

237

701

Källa:
.SNS Konjun

kt

urrapporten

1979-

80

(R.

agnar

Bentzi

?1 och

Lennart Rhrsson)

K ä llor till SNS-materialet: Villa-,
hyres- och jordbruksfastighetsv ä rdena
grundar sig p ä fastighetstax-eringsstatistiken.
Taxeringsv ä rdena har uppr ä knats med ledning av f ö rs ä ljningsstatistik, p ä s ä s ä tt har marknadspriserna erh å llits. V ä rdena
f ö r aktier, f ö rs ä kringsfordringar,
bankmedel, obligationer och ford-riniiar ä r
h ä mtade fr å n finansr ä kenskaperna.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 72

De finansiella tillg å ngarna
- aktier, f ö rs ä kringar, bankmedel, obligationer, fordringar m.m. - uppgick å r 1978 till drygt 300 miljarder kr. Om exempelvis 3
% av de finansiella tillg å ngarna omvandlades till b ö rsaktier skulle det riskvilliga kapitalet ö ka med 9 railjarder kr.

Statistiken ger allts å
en bild av att ganska sm å f ö r ä ndringar i hush ä llens spar- och placeringsvanor skulle kunna ge
kraftiga utslag i utbudet p å
aktiemarknaden. Fr å gan ä r d å i vilken ra å n det ä r
m ö jligt att mobilisera den stora
potential f ö r placeringar sora hush å llen har. F ö r
att bed ö ma detta ä r det av intresse att f ö rs ö ka klarl ä gga faktorerna bakom hush å llens minskade placeringar i aktier under
1970-talet.

Hush å llens val av sparform p å verkas av bl.a. f ö rv ä ntad avkastning, riskvillighet, placeringsformens
likviditet och delbarhet m.m. I princip samna ö verv ä ganden ligger bakom omf ö rdelningar av hush å llens tillg å ngar. Den l å ga l ö nsamheten
hos f ö retagen under andra h ä lften av 1970-talet har s ä kerligen bidragit till ett negativt intresse f ö r aktieplaceringar. Samtidigt har alternativa
placeringar blivit allt mer attraktiva. Inflationen och beskattningssysteraet
har gjort placeringar i fastigheter och andra realtillg å ngar s ä rskilt
gynnsamma. Ä ven i fr ä ga ora det finansiella sparandet har skattereglerna
verkat of ö rdelaktigt f ö r aktiernas del och bidragit till att styra
sparandet till l ä gre bo-skattade placeringsforraer,

Av tabell 5:1 framg ä r
bl.a. att obligationssparandets andel av det totala sparandet i finansiella
tillg å ngar har ö kat. Obligationernas andel (till dominerande del
premie- och sparobligationer) har stigit fr å n
5 % till 9 % av de finansiella tillg å ngarna.
Sr 1978 svarade obligationssparandet f ö r
n ä stan 14 % av ö kningen av de finansiella tillg å ngarna (4,6 av 33,6 niljarder kr.). F ö r aktiesparandet g ä ller motsatsen. De b ö rsnoterade
aktiernas procentuella andel av de

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 73

finansiella tillg å ngarna
har n ä stan halverats under 1970-talet.
Andelen har fallit fr ä n 14 % till 8 %.

F ö r aktierna, d ä r en del av den effektiva avkastningen normalt f ö rv ä ntas komma i
form av v ä rdestegring, har utvecklingen
inneburit n å got av en ond cirkel. En minskad
avkastning efter skatt, s å v ä l absolut som i f ö rh å llande till andra placeringsformer, har bidragit till en sjunkande
efterfr å gan. Denna har i sin tur medf ö rt en f ö rs ä mrad v ä rdestegring
och d ä rmed en ytterligare s ä nkt avkastning. A andra sidan borde d ä rf ö r ocks å å tg ä rder som leder till en f ö rb ä ttrad
avkastning efter skatt kunna f å en f ö rst ä rkt effekt
och verka gynnsamt p å en mobilisering av hush å llens utbudspotential .

5.3 Avkastningen p å aktier och andra placeringar

Att de nuvarande skattereglerna vid inflation ger en
mycket oj ä mn beskattning av olika placeringar
har utf ö rligt belysts av professor
Sven-Erik Johansson i bilaga 2 till kapital-narknadsutredningens bet ä nkande (ing å r
i .SOU 1978:13). Problemen har ocks å
diskuterats av 1972 å rs skatteutredning (SOU 1977:91)
son framh ö ll bl.a. att skattereglerna leder
till en sanh ä llsekononiskt olycklig snedvridning
av resursallokeringen och inneb ä r stora f ö rdeln ingsm ä .siga
or ä ttvisor. En s ä rskild utredare har numera tillkallats f ö r att belysa m ö jligheterna
att komma till r ä tta med dessa problem genom ö verg å ng till ett
system med reala l ä n och real beskattning
(realbeskattningsutredningen, B 1978:07).

Det finns inte anledning att h ä r g ö ra n ä gon ny allm ä n
genomg å ng av dessa fr å gor. Viktigt i detta sai.inanhang ä r fr ä rast det f ö rh å llandet att
skattereglerna f ö r aktier vid dessa j ä mf ö relser
framst å r som s ä rskilt ogynnsamma, medan villkoren f ö r placeringar i fastigheter, premieobligationer,
diamanter, konst, frim ä rken, etc. ä r avsev ä rt
f ö rm å nligare. F ö ljden blir att ett kapital naste ge
v ä sentligt h ö gre avkastning f ö re
skatt f ö r att kunna ge sanna avkastning
efter

s. 2 Kontrollera mot PDF

skatt om det placerats i aktier ä n om det lagts i n å gon av de alternativa placeringarna.

Till belysning av det sagda kan ett sifferm ä ssigt exenpel

å terges,
som ursprungligen redovisats av Ingenar

2 ) Hansson '
Fr å gest ä llningen ä r h ä r vilken nominell

avkastning f ö re
skatt som kr ä vs f ö r att ge en real avkastning om 1 % efter skatt. Placeraren antas ha
60 % marginalskatt och fr ä n sparavdragets inverkan bortses.
Resultatet sammanfattas i tabell 5:3.

Tabell 5:3 Nominell avkastning f ö re skatt (%) soin kr ä vs f ö r att en placering skall ge en
positiv real avkastning p ä 1 % efter skatt

\_
Place- I n f 1 a--

Aktier Bank Premie- Sm å - Diamanter obliga- hus konst m.m tioner

5 %

10 %

15 15 8 7 6 29 28
14 12 11

F ö r diamanter, konst, etc. ä r
f ö ruts ä ttningen i exemplet att

en f ö rs ä ljning sker efter s å l å ng tid att
skatteplikt ej

f ö religger f ö r realisationsvinsten.
Det r ä cker d å att v ä rde

stegringen med I % ö verstigit inflationen.

I fr ä ga om sm å husen inneb ä r
den l ö pande inkomstbeskattningen att ca 1
% av marknadsv ä rdet g å r bort i skatt. Avkastningen - son tar sig uttryck s å v ä l i ett ä rligt boendev ä rde
son i

2)lngenar Hansson: Skattesystenet, inflationen och
investeringarna - Ekonomisk Debatt, Vol 6, nr 4 (1978)

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 75

v ä rdestegring - m å ste d ä rf ö r vara n ä got
h ö gre ä n f ö r den "skattefria"
placeringen.

F ö r premieobligationer g ä ller att beskattningen raotsvarar 20 % av
avkastningen oberoende av inflationstakten (och oberoende av ä garens inkomstf ö rh å llanden i ö vrigt).
Avkastningen - i form av genomsnittlig vinstniv å - ra å ste d ä rf ö r ö vertr ä ffa kravet efter skatt raed just
denna marginal.

Avkastningskraven p å
bankplaceringar (r ä nta) och aktieplaceringar
(utdelning och v ä rdestegring) framst å r sora likartade. Upp till en viss inflationstakt -
med exemplets f ö ruts ä ttningar ca 7 % - beskattas aktier n å got lindrigare, d ä r ö ver h å rdare.

Av s ä rskilt intresse f ö r diskussionen h ä r
ä r att se p å de antaganden sora ligger bakom exemplets kalkyl i
fr å ga om aktierna. Av den totala
avkastningen i bolaget antas 30 % redovisas som vinst och anv ä ndas f ö r
att betala bolagsskatt (efter 55 %) samt att ge utdelning till aktie ä garna-'
Resterande 70 % av avkastningen pl ö js
ned och antas ö ka v ä rdet av aktierna raed h ä lften av
beloppet. Aktierna antas bli s å lda efter 5 å r och 30 % av v ä rdestegringen
beskattas4)_

Sedan dessa ber ä kningar
utf ö rdes har Annell-avdraget f ö r aktiebolagen utvidgats. Detta b ö r n ä got f ö rb ä ttra
kalkylen f ö r aktiernas del. Å andra sidan tar kalkylen h ä nsyn endast till inkomstskattens effekter. Som
visats i bilagan till kapitalmarknadsutredningens bet ä nkande ä r
aktieplaceringar

3)D å (1978) g ä llande Annel1-avdrag om h ö gst 5 % antas utnyttjat.

4)siffran 30 % i st ä llet
f ö r 40 % motiveras av f ö rekomsten av schablonavdrag och schablonregler f ö r vinstber ä kningen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 76

starkt missgynnade ä ven
vid f ö rm ö genhetsbeskattningen vid j ä mf ö relse med fastigheter, diamanter, konst, frim ä rken etc. (men inte gentemot banktillgodohavanden
eller premieobligationer). Om dessutom marknadsv ä rdet p å aktier inte stiger s å mycket som f ö rutsatts
i kalkylen n ä r vinstmedel fonderas -vilket synes
ha varit fallet under senare å r - f ö rs ä mras l ö nsamheten av detta placeringsalternativ ytterligare.

Det f ö reg å ende exemplet belyser vad som teoretiskt kr ä vs av olika placeringsformer f ö r att ge en viss avkastning efter skatt. Fr å gan ä r d ä vilken bruttoavkastning en placerare faktiskt har
kunnat r ä kna med. I tabell 5:4 visas f ö rst hur den genomsnittliga avkastningen f ö re skatt p å
b ö rsnoterade aktier utvecklats under
olika tidsperioder. Det m å ste observeras att det h ä r r ö r sig om
avkastningen i en annan mening ä n i
exemplet, n ä raligen den avkastning son
placeraren f å r och inte den sora bolaget m å ste skapa p å
medlen. Effekten av bolagsbeskattningen m.m. ä r allts ä inte med l ä ngre.

Den nominella effektiva avkastningen - kursstegringen plus
direktavkastningen - har som synes fallit under den senaste 25- ä rsperioden. Vid en uppdelning i fem å rsgenomsnitt fr å ng å r att den effektiva avkastningen har fallit
kontinuerligt. Detta g ä ller ä ven den senaste fem å rsperioden
om den kraftiga kursstegringen å r 1975 r ä knas bort. Direktavkastningen visar dock en svagt
stigande tendens. Den f ö rs ä mrade totalavkastningen beror allts å p å att kursstegringen har minskat
kraftigt i nominella termer. Tas dessutom h ä nsyn
till att inflationen ö kat under perioden framst å r utvecklingen som dramatisk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 5:4

Genomsnittlig
å rlig avkastning f ö r samtliga p ä
A-listan noterade aktier {%)

opaginerad Kontrollera mot PDF

25 å r 10 å r
5 å r 4 å r (1955-1979) (1970-1979) (1975-1979) (1976-1979)

s. 2 Kontrollera mot PDF

-0,5

Total effektiv avkastning p å b ö rsnoterade

aktier

8,

,6

6,

,9

Kursf ö r ä ndring

4,

,6

2,

,5

Direkt
avkast-

ning

4,

,0

4,

,4

Inflation
(KPI)

5,

,8

8,

,8

Real
effektiv

avkastn
ing

2i

,7

-1,

,8

9,3 4,3

4.8 -0,3

4,5 4,6

9.9 9,7

-4,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

1955-1959

1960-1964

1965-1969

1970-1974

1975-1979

s. 3 Kontrollera mot PDF

Total effektiv avkastning

5 å rs genomsnitt

13,

,4

9,1

Inflation
(KPI)

3,

,6

3,7

Real
effektiv

avkastning

9,

.5

5,2

7,1 4,2

2,8

4,5 7,6

-2,9

9,3 9,9

-0,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

K ä lla: Svenska Handelsbanken:
Avkastningen p ä b ö rsnoterade aktier

Under perioden 1970-1979 var den genomsnittliga
totalavkastningen 6,9 % (kursstegring 2,5 % och direktavkastning 4,4 %) och
inflationen 8,8 %. F ö ljaktligen var den reala effektiva
avkastningen (f ö re skatt) negativ, (-1,8 %). Med
ett antagande om att 40 % av v ä rdestegringen
p å aktier beskattas ger detta en
negativ realavkastning efter skatt p å
n ä stan 5 % å rligen f ö r
en genomsnittlig aktieplacerare (vars marginalskattesats antas vara 60 %).

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 78

Fyra ä rsperioden 1976-1979 har med samraa
antaganden gett en å rlig negativ realavkastning p ä ca 5 % f ö re
skatt och drygt 7 % efter skatt.

Den l å ga v ä rdestegringen p å aktier i kombination med den h ö ga inflationen har inneburit att en genomsnittlig
aktieplacerare f å tt se sin aktie f ö rm ö genhet n ä stan halverad i reala termer under 1970-talet, Det
inte helt ovanliga antagandet, att marknadsv ä rdet f ö r aktier stiger i takt med
inflationen, har med andra ord ingenting med 1970-talets verklighet att g ö ra.

Avkastningen p å
f ö rh å llandevis s ä kra placeringar .som obligationer
har under 1970-talet varit h ö gre och
skillnaden har ö kat kraftigt mot slutet av
perioden. T.o.m. avkastningen p å banktillgodohavanden
har ö verstigit aktieavkastningen b å de f ö re och efter
skatt under de sista å ren av 1970-talet. Riskers ä ttningen till aktie ä garna har allts ä varit negativ.

M å nga alternativa placeringar har
under 1960- och 1970-talen inte bara beskattats l å gt utan ocks å dragit f ö rdel av en v ä rdestegring
som legat ö ver inflationen.

Genomsnittspriserna f ö r
sm å hus (egnahem och fritidshus) har,
sora framg å r av tabell 5:5, mellan å ren 1965 och 1978 stigit snabbare ä n inflationen. De nominella pris ö kningarna har framf ö r allt under senare h ä lften av
1970-talet mer ä n v ä l konpenserat f ö r penningv ä rdets fall.

Enbart v ä rde ö kningen f ö re
''skatt f ö r sm å husen ö verstiger allts å den totala aktieavkastningen f ö re skatt. Dessutom beskattas endast den reala v ä rde ö kningen och
en mindre del av direktavkastningen f ö r
sm å hus ä garna. Detta inneb ä r att den
reala totalavkastningen efter skatt f ö r
sm å hus ä garna vida ö verstigit den f ö r aktie ä garna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 5:5

Prisutvecklingen
p ä egnahem och fritidshus (%)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Egnahem

Fritidshus

Genomsnitt- Infla- Real-1ig pris- tion v ä rdef ö r ä ndring' ö kning

Genomsnitt- Infla- Real-1ig pris- tion v ä rdef ö r ä ndring ' ö kning

1965-1969
1970-1974 1975-1978

7,1 3,9 3,1

8,0 7,6 0,4

14,6 10,0 4,2

8,2 3,9 4,1

9,8 7,6 2,0

21,2 10,0 10,1

K ä lla; Statistiska meddelanden. Serie
P, Fastighetsstatistik

F ö r placeringar i konst, diamanter,
mynt, frim ä rken n.n, ä r det mycket sv å rt
att f ä en uppfattning on v ä rdestegringen d å
det inte g ä r att f å tillf ö rlitlig
statistik p å gjorda avslut. List- och
katalogpriserna ligger ofta ö ver priserna
p å avslutade aff ä rer och ä r
bl.a, d ä rf ö r otillf ö rlitliga. Bland branschfolk synes
det dock vara en allm ä n uppfattning att v ä rdestegringen p ä
dessa typer av placeringar i allm ä nhet
kompenserat f ö r inflationen. D å en f ö rs ä ljningsvinst ej beskattas n ä r innehavet varat i fem å r eller mer, har en placerare h ä r i s ä fall ocks ä efter skatt kunnat uppn å ett v ä senligt
b ä ttre resultat ä n aktieplaceraren.

Det f ö reg å ende resonemanget har avsett avkastningen p å de olika placeringsformerna isolerat. Det ä r emellertid ett v ä l k ä nt f ö rh å llande att bel å ning av kapitalplaceringen i m ä nga fall ger m ö jlighet
att uppn å en avsev ä rd f ö rh ö jning av avkastningen p å det egna kapital. Eftersom bel å ningsn ö jligheterna
ä r varierande f ö r olika placeringsforraer finns h ä r ytterligare en snedvridande faktor, som framf ö r allt gynnar placeringar i fastigheter och
premieobligationer.

5)Genomsnittspriser f ö r
hela landet. Prisindex tar inte h ä nsyn
till de f ö r ä ndringar sora skett i husbest ä ndet
under perioden, dvs. till f ö rb ä ttringar, ombyggnader m.m. son ö kar v ä rdet p å husen. Prisutvecklingen, som ett m ä tt p ä v ä rde ö kningen, ö verskattas d ä rf ö r n å got under
perioden.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 80

Den ogynnsamma beskattningen av aktier leder till att
dessa placeringar m å ste ge en mycket h ö g av kastning f ö re
skatt f ö r att avkastningen efter skatt
skall vara konkurrenskraftig med den p å alternativa
placeringar. Eftersora detta krav endast i undantagsfall kan uppfyllas minskas
efterfr å gan p å aktier, vilket g ö r att kursutvecklingen f ö rsvagas. Den effektiva avkastningen sjunker d ä rigenom ytterligare. Slutsatsen f ö r den enskilde placeraren som i f ö rsta hand ser till den f ö rv ä ntade
avkastningen ä r uppenbar. Samh ä llsekonomiskt mindre l ö nsamma placeringar i t.ex. konst, diamanter, mynt, frim ä rken m.m. v ä ljs
framf ö r samh ä llsekonomiskt mer l ö nsamma placeringar.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 81

6 Å TG Ä RDER I
UTLANDET

6.1 Generell lindring av dubbelbeskattning

Som framg å tt av redog ö relsen f ö r
de svenska beskattningsreglerna till ä mpas
i v å rt land det klassiska systemet f ö r beskattning av utdelade bolagsvinster. Ett
svenskt aktiebolags vinst beskattas s å ledes
f ö rst hos bolaget och d ä refter - i den m å n
utdelning sker - hos aktie ä garen. Fr å n denna dubbelbeskattning har dock vissa undantag
medgetts. Annell-reglerna ger s å ledes en
viss skattel ä ttnad å t bolag som har f ö retagit
nyemission. Sparavdraget p ä 800/1 600 kr. kan ocks ä i vissa situationer f å till effekt att dubbelbeskattningen 1indras.

I alla EG-l ä nder utom
Nederl ä nderna och Luxemburg har l ä ttnader i dubbelbeskattningen av raer generell
karakt ä r genomf ö rts. Syftet med oml ä ggningen av beskattningen av utdelad vinst har varit att f å ner bolagens kostnad f ö r det egna kapitalet till en niv å som ligger n ä rmare
kostnaden f ö r l å nat kapital samt att skapa en st ö rre
neutralitet i fr å ga ora skattebelastningen p å aktieinnehav och andrafinansiella placeringar.

Dubbelbeskattningen av bolagens utdelade vinster kan
lindras p å bolagsniv ä eller p å
aktie ä garniv å . I EG-l ä nderna
har l ä ttnaden i princip lagts p ä aktie ä garniv å inom ramen f ö r
ett system som inneb ä r att bolagsskatten r ä knas av fr ä n
aktie ä garens skatt (integration p å aktie ä garniv å ). Den tekniska utformningen av systemet har valts med
tanke p å bl.a. skattekontrollen.
Beskattningen av mottagna utdelningar lindas s å lunda endast om aktie ä garen r ä tt fullg ö r
sin deklara-t ionsplikt.

Slopandet eller minskningen av den tidigare dubbelbeskattningen
av utdelad vinst sker, som n ä mnts, genom
att bolagsskatt p å utdelad vinst r ä knas av fr å n
aktie ä garens skatt p ä

6 Riksdagen 1980/81. 1 sam/. Nr 39

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 82

utdelningen. Tekniken kan enklast illustreras genom ett
exenpel med fullst ä ndig avr ä kning, dvs, enkelbeskattning av utdelad vinst efter
aktie ä garens narginalskatt. I exemplet f ö ruts ä tts att

-
de vinstmedel
son tas i anspr å k f ö r utdelning ä r 100 ( å rsvinsten kan vara just 100.men lika g ä rna t.ex, 200 eller 300)

-
bolagets
skattesats ä r 50 %

-
aktie ä garens narginalskattesats ä r 60 %,

S å ledes:

Vinstmedel som tas i anspr å k f ö r utdelning 100

Bolagsskatt p ä
dessa vinstmedel 50

Å terst å r f ö r utdelning 50

Aktie ä garen tar till beskattning upp dels

mottagen utdelning (50), dels belopp mot

svarande bolagsskatten p å utdelningen (50) 100

Aktie ä garens skatt p ä detta belopp 60

Skatteavdrag (avr ä kning
av bolagsskatten) -50

Aktie ä garens skatt att erl ä cjga 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

(50 +
10=) 60 (den av bolaget erlagda skatten + den av ak-

>1).

I exemplet blir den totala skatten p å utdelade vinstmedel (50 + 10=) 60 (den av bolac tie ä garen erlagda skatten)

Vid full avr ä kning
beskattas allts å de vinstmedel som tas i anspr å k f ö r utdelning
till en fysisk person totalt sett, dvs, hos bolaget och hos aktie ä garen, efter aktie ä garens marginalskattesats, I de europeiska avr ä kningssystemen har

1'Slutresultatet blir i princip detsamma om dubbelbeskattningen
elimineras genom att bolaget f å r avdrag f ö r l ä mnad
uttlelning (integration p å bolagsniv å ), Bolagsslatten p å de vinstmedel som tas i anspr å k
f ö r utdelning elimineras d ä (dvs, blir 0), utdelningen till aktie ä garen blir 100 och aktie ä garens skatt (60 % av 100=) 60,

opaginerad Kontrollera mot PDF

raan i allm ä nhet inte g å tt s å l å ngt som till full avr ä kning. I exempelvis det franska systemet, som inf ö rdes ä r 1965, f å r avr ä kning ske
med halva den bolagsskatt sora bel ö per
p ä utdelningen (avoir fiscal).

Ett exempel belyser det franska systemet. Antag att en fysisk
per.son f ä r 50 i utdelning. Eftersom den
franska bolagsskattesatsen ä r 50 %
svarar en utdelning p ä 50 mot en bolagsvinst p ä 100 och en bolagsskatt p å 50. Aktie ä garen
tar som inkomst upp utdelningen plus h ä lften
av bolagsskatten, dvs. 50 + 25 = 75. Ora aktie ä garens marginalskattesats ä r
60 % blir skatten (60 % av 75 =) 45. Fr å n
detta belopp dras h ä lften av bolagsskatten, dvs. 25,
varefter å terst å r 20. Om aktie ä garens raarginalskattesats i st ä llet hade varit 30 % skulle denne ut ö ver utdelningen kunna f å ut ett kontantbelopp p ä 2,5 (30 % av 75 = 22,5; 22,5 - 25,0 = -2,5). Aktie ä garens netto blir allts å i detta fall st ö rre
ä n den fr å n bolaget utbetalade 'utdelningen.

Det engelska systemet har vissa likheter med det franska
systeraet. Avr ä kning medges med ca 40 « av den bolagsskatt som bel ö per p å utdelad
vinst, I Danmark f å r avr ä kning ske med 22,5 % av bolagsskatten (bolagsskattesatsen har nyligen
h ö jts till 40 %).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bland EG-l ä nderna ä r det bara V ä sttyskland
son p å bolagsniv å s ä rbehandlar
utdelad vinst. Bolagsskattesatsen f ö r
den vinst som h å lls kvar i bolaget ä r 56 % medan skattesatsen f ö r den vinst som tas i anspr å k f ö r utdelning ä r 36 %. I c3et v ä sttyska
systemet f å r dessuton aktie ä garna full avr ä kning
av den bolagsskatt .son bel ö per p å
utdelningen. Detta å stadkoms genon att aktie ä garen f å r
r ä kna upp sin utdelning ned faktorn
100/64 ned efterf ö ljande r ä tt till skatteavdrag. Ett exempel (narginalskattesatsen
antas vara 50 %):

100

36

Vinstmedel som tas i anspr å k f ö r utdelning Bolagsskatt p ä dessa vinstmedel

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 84

Å terst å r f ö r utdelning 64

Aktie ä garen tar till beskattning upp

(100/64 av 64) 100

Aktie ä garens skatt p ä detta belopp 50

Skatteavdrag (avr ä kning
av bolagsskatt) -36

Aktie ä garens skatt att erl ä gga 14

Total skatt p å
utdelade vinstmedel (36+14=) 50

EG-konmissionen lade å r
1975 fr ä n ett f ö rslag son syftade till att sanordna EG-l ä ndernas olika systen f ö r beskattning av utdelad bolagsvinst. Enligt konmissionens
rekommendation skall varje medlemsstat till ä mpa
samma bolagsskattesats f ö r kvarh ä llen och utdelad vinst. Denna skattesats skall ligga
i intervallet 45-55 %. Kommissionen f ö resl ä r vidare att lindring av dubbelbeskattningen skall
ske i form av avr ä kning. L ä gst 45 % och h ö gst
55 % av bolagsskatten p ä utdelad vinst skall f ä r ä knas av.
Kommissionens krav i dessa delar uppfylls s å ledes
t.ex. av det franska systemet men inte av det tyska.

Kommissionens rekommendation har ä nnu inte antagits ocli f ö r dagen bed ö ras
utsikterna att n å enighet bland medlemmarna om niv å n som mycket sm å .
I diskussionen har h ä vdats att ett likformigt avr ä kningssystem f ö ruts ä tter en likabehandling av in- och utl ä ndska investeringar. Det kan vidare n ä mnas att Europaparlamentet uttalat sig f ö r en fullst ä ndig
och samtidig harmonisering av bolagsbeskattningen, dvs. s å v ä l bolagsskattens
struktur som reglerna f ö r ber ä kning av den skattepliktiga vinsten.

Reglerna om avr ä kning
har kommit till f ö r att lindra dubbelbeskattningen
av utdelade vinstmedel. Av praktiska sk ä l
har

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 85

emellertid mottagaren r ä tt
till avr ä kning oberoende av om den utdelade
vinsten faktiskt har beskattats hos bolaget eller ej. I det fall att n å gon beskattning inte har ä gt rum hos bolaget - utdelningen kan t.ex. h ä rr ö ra fr å n skattefria utdelningar fr å n utl ä ndska
dotterbolag - f å r bolaget erl ä gga en kompenserande skatt. Detta sker i Frankrike i
form av "pr é compte" och i Storbritannien i
form av "advance Corporation tax" (ACT).

Samtidigt medges i Storbritannien avdrag fr å n den engelska bolagsskatten f ö r de utl ä ndska
dotterbolagens bolagsskatt. Ä ven i det v ä sttyska systemet tas f ö rskottsskatt ut om vinstmedel delas ut som inte har blivit f ö rem å l f ö r tysk bolagsskatt, V ä sttyskland medger liksom Storbritannien avdrag f ö r utl ä ndsk
bolagsskatt. Ä ven Danmark har regler som medf ö r att in- och utl ä ndska
investeringar j ä mst ä lls.

I Norge har dubbelbeskattningen av utdelade vinstmedel i
princip eliminerats. De norska reglerna, som skiljer sig fr å n de regler som till ä mpas i EG-l ä nderna, beskrivs l ä ngre fram i bet ä nkandet
(avsnitt 7.2).

6 , 2 Andra å tg ä rder

Aktiemarknaden i Frankrike har under senare å r stimulerats genom en rad å tg ä rder p ä skatteomr å det.
Syftet med dessa å tg ä rder har varit att ö ka det
riskvilliga sparandets andel av det totala husli å llssparandet. Beskattningen av r ä nteint ä kter liar s å ledes
sk ä rpts samtidigt som ak t ieuttleln
ing å r upp till ett belopp av 3 000 FF
gjorts helt skattefria. Vi dare har avr ä kningssystemet
kompletterats med regler om avdrag f ö r
utdelning som l ä mnats p å nyemitterade aktier. Dessa regler - son p å minner om de svenska Annell-reglerna - g ä ller nyemissioner under å ren 1977-1981.

Det som har v ä ckt
st ö rst uppm ä rksamhet ä r
den m ö jlighet som franska hush å ll har f å tt
att k ö pa aktier med obeskattacJe pengar.
Villkoren framg å r av lagen den 13 juli 1978 ang å ende

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 86

"1'orientation de l' é pargne vers le financement des entreprises" (den s.k. Loi
Monory). I sammandrag g ä ller f ö ljande.

R ä tten till avdrag avser aktier som f ö rvllrvas under perioden den 1 juni 1978 - den 31
december 1981. F ö r varje å r f å r avdraget
uppg å till h ö gst 5 000 FF raed till ä gg av 500 FF f ö r vart och ett av de tv ä f ö rsta barnen
och med I 000 FF f ö r varje ytterligare barn. Personer
som ä r f ö dda f ö re ä r 1932 kan k ö pa aktier p å f ö rm å nliga villkor ä ven
efter å r 1981 och p ä det s ä ttet
bygga upp en reserv till pensioneringen. Avdraget f ö r ink ö pta aktier
kan kombineras med avdraget f ö r utdelning
men bara u[)p till ett sammanlagt belopp av 3 000 FF.

Det som ligger till grund f ö r avdrag ä r varje å rs nettok ö p
av aktier. Eventuella f ö rs ä ljningar dras s å ledes fr å n ink ö pssumman.
En f ö ruts ä ttning f ö r avdrag ä r att aktierna deponeras i en bank e.d. Medgivna
avdrag kan å terf ö ras till beskattning om v ä rdet
av f ö rs ä ljningarna .senare under perioden ö verstiger
ink ö pen.

Flertalet av den sora deltar i sparprogrammet har gjort
sina ink ö p genom s ä rskilt inr ä ttade
f ö retag (SICAV, Soci é t é d'Investissements
ä Capital Variable), Under den tid
son sparprogranmet har varit i kraft har den franska b ö rsen haft en positiv kursutveckling och
nyemissionsvolymen varit v ä sentligt st ö rre ä n de n ä rmast f ö reg ä ende å ren.

Ä ven
aktiemarknaden i Norge har p å senare tid
stimulerats, Bl.a. har reglerna f ö r
beskattning av realisationsvinster gjorts mer f ö rm å nliga. Å tg ä rderna skall
ses mot bakgrund av nedg å ngen i aktiekurserna under å ren 1973-1978 och aktiemarknadens bristande f ö rm å ga att f ö rse det norska n ä ringslivet
med riskkapital.

Beskattningen av realisationsvinster p ä aktier ä r
i Norge frist å ende fr å n den prtjgressiva inkomstskatten. En s ä rskild

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 87

skatt p å 50 % av
vinsten tas ut vid f ö rs ä ljning av aktier som innehafts under en viss kortare tid
(initialperiod) medan vinster p å aktier som
innehafts under l ä ngre tid normalt ä r skattefria. Fr,o,n, å r 1980 har initialperioden kortats ned ned tre å r. Endast f ö rs ä ljningar som sker under ink ö ps å ret och n å got av de tv å
f ö ljande kalender å ren kan numera f ö ranletla
beskattning. Fr å n eventuell skattepliktig nettovinst
f å r g ö ras ett avdrag p å I 000 IJkr, F ö re å r 1980 var
motsvarande avdragsljelopp 500 Mkr,

Aktiekurserna i Norge steg kraftigt retlan n ä r det blev k ä nt
att regeringen avs å g att vidta ä tg ä rder f ö r att stimulera akt iemarknaden,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 89

7 Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG

7.1
Allra ä nna ö verv ä ganden

7.1.1
Rakgrunden

Enligt till ä ggsdirektiven
skall de provisoriska å tg ä rderna ha till syfte att stimulera hush å llens aktiesparande och d ä rmed
underl ä tta f ö r b ö rsf ö retagen att skaffa riskkapital genon nyemissioner.

Den ekonomiska bakgrunden har kortfattat beskrivits i
kapitlen 4 och 5. Man kan konstatera att f ö retagens
finansiella situation har f ö rs ä mrats p å tagligt
under senare å r. Soliditeten, dvs. egenkapitalets
andel av det totala kapitalet, har sjunkit successivt under 1970-talet och har
nu n ä tt en mycket l å g niv å . Detta kan
f å allvarliga skadeverkningar. En l å g soliditet nedf ö r
att f ö retagen blir mer utsatta f ö r risker och f å r
mindre m ö jligheter att klara konjunktursv ä ngningar och strukturella st ö rningar. Finansieringen - s ä v ä l l ä nefinansieringen son anskaffningen av riskkapital -
f ö rsv å ras. F ö retagens ben ä genhet och f ö rm å ga att expandera minskar. Utvecklingen mot en allt l ä gre soliditet kan p å detta s ä tt hindra eller f ö rsv å ra den
expansion av industrins investeringar scjm beh ö vs f ö r att å terst ä lla balansen
i svensk ekonomi.

En given slutsats ä r
att man m å ste f ö rs ö ka bryta den h ä r antydda utvecklingen. Det ä r viktigt att f ö retagen
under å ren fram ö ver f å r ett
betydantle tillskott av riskvilligt kapital s ä att soliditeten successivt kan f ö ras
tillljaka till en acceptalJel niv å .
En ö kning av riskkapitalet kan i
princip ske b å de genon nedpl ö jning av vinster och genora nyemissioner. Det ä r dock orealistiskt att r ä kna ned att b ö rsf ö retagen i gemen skulle kunna h ö ja soliditeten eller ens stop[)a den ned å tg å ende trenden
enbart med hj ä lp av egna

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 90

vinstmedel. Det ä r
d ä rf ö r angel ä get att f ö retagen utifr å n,
dvs, genom nyemissioner, tillf ö rs nytt
riskkapital.

Å r
1976 uppgick nyemissionsvolymen i b ö rsf ö retagen till 1,4 niljarder kr. D ä refter har emissionerna legat p å en l å g niv å , I avsnitt 4.2 har vi med n ä gra r ä kneexempel f ö rs ö kt belysa
hur stort det framtida nyemissionsbehovet kan t ä nkas bli vid olika antaganden ora r ä ntabilitet,
expansionstakt och inflatii'jn. Ä ven ora os ä kerhetsmomenten ä r
m å nga, ä r det ä nd å uppenbart att en betydande ö kning
av emissionsverksamheten ä r n ö dv ä ndig. Ä ven vid en mycket h ö g vinstniv å beh ö ver emissionerna f ö ras upp till
å tminstone sanma volyn son under
rekord å ret 1976.

Orsakerna till de l å ga
nyenissionsvolymerna m å ste s ö kas p ä b å de utbuds- och efterfr å gesidan, F ö retagens ben ä genhet
och m ö jligheter att anskaffa kapital
genom nyemissioner har minskat, SamtiiHgt har flera faktorer bitlracjit till
att minska aktieplaceringarnas attraktivitet. Utbudet av riskvilligt kapital
betingas bl,a. av den f ö rv ä ntade effektiva avkastningen p å
aktier, dvs, utdelning plus v ä rdestegring,
och dess f ö rh ä llande till avkastningen p å
alternativa placeringar. Man kan konstatera att den reala effektiva avkastningen
p å b ö rsnoterade aktier under hela 1970-talet har varit negativ redan f ö re skatt och att m å nga alternativa placeringar har visat en betydligt gynnsammare bild.

En allsidig analys av de komplicerade ekonomiska skeenden
son kan antas ha lett fram till nuvarande situation ligger utanf ö r ramen f ö r
detta delbet ä nkande. Fr å n de synpunkter som vi har att beakta ä r det beskattningens roll i sannan-hantjet som
tilldrar sig det fr ä nsta intresset.

Utan tvivel har skattereglernas utfornning bitlragit till
att hush å llssektorn har ninsKat sin andel av
den totala aktiestocken i b ö rsnoterade f ö retag. Flera unders ö kningar har Ijekr ä ftat att v ä rt skattesystem i h ö g gratl brister i neutralitet vid behandlingen av olika placer
ingsftrmer,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 91

Stora skillnader f ö religger
s å v ä l n ä r det g ä ller beskattningen av den l ö pande avkastningen som i fr å ga om behandlingen av v ä rdestegringsvinster. Skillnaderna f ö rst ä rks med
inflationen och ned stigande marginalskatter, I b å da avseendena f å r aktieplaceringarna anses
missgynnade. En viktig faktor ä r tJen
dubl:ielbeska t tning .som tr ä ffar
utdelade vinstmedel. En annan ä r att den
nominella beskattningen av realisationsvinster p å aktier kan f å ogynnsamma verkningar i ett l ä ge med l å g
eller utebliven real v ä rdestegring och h ö g inflation. Generellt kan man konstatera att
riskkapitalet med nuvarande skatteregler och inflationstakt n ä ste ge en extremt h ö g avkastning f ö re skatt om aktieplaceringarna
skall kunna h ä vda sig i konkurrensen med andra
placeringsformer. Fr å n f ö retagens synpunkt inneb ä r detta att
kapitalkostnaderna f ö r egenkapitalet, dvs. den bruttof ö rr ä ntning av
egenkapitalet som fordras f ö r att m ö ta placerarnas avkastningskrav, har drivits
kraftigt i h ö jden.

Samtidigt finns det sk ä l
att anta att en f ö rb ä ttring av villkoren f ö r
aktiesparandet skulle mobilisera stora resurser. Av v å r redog ö relse
i kap, 5 har framg å tt att ocks å en mindre omf ö rdelning
av hush å llssparandet till f ö rm å n f ö r aktieplaceringar skulle kunna ge ett avg ö rande tillskott av riskkapital.

Det ä r mot tienna iiakgrund .son nan li ö r se v å ra till ä ggsdirektiv, v å r
huvuduppgift enligt till ä ggsdirektiven ä r att unders ö ka
m ö jligheterna att g ä ö ver till ett
system f ö r beskattning av bolagsvinster som
f ö rb ä ttrar bolagens m ö jligheter att attrahera
riskvilligt kapital, I detta syfte skall vi pr ö va tv å hiivud.iiotoder f ö r lindring i dubbolleskattn ingen av utdelade
vinster. Den ena metoden inneb ä r att aktie ä garnas och bolagens beskattning integreras p å bolagsniv å .
Detta kan ske qenon att bolagen f å r
avdrag helt eller delvis f ö r uttieln ingarna eller genom en
neds ä ttning av bolagsskattesatsen p å de vinstmedel som disponeras f ö r uttlelning. Den andra metotien g å r ut p å
att beskattningen integreras p ä aktie ä garniv å
genom att aktie ä garna vid sin beskattning

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 92

gottskrivs hela eller en del av den bolagsskatt som kan
anses bel ö pa p å utdelade vinstmedel (avr ä kning).

Ett relativt omfattande utredningsarbete å terst å r innan vi
har behandlat de tekniska och materiella fr å gor
som aktualiseras vid en ö verg å ng till n ä got av dessa system. I avvaktan p ä resultatet av det arbetet skall vi enligt till-l ä ggsdirektiven utarbeta ett f ö rslag till mer kortsiktiga å tg ä rder i syfte
att stimulera aktiesparandet. P å samma s ä tt som n ä r
det g ä ller utformningen av ett permanent
system skall vi unders ö ka s ä v ä l m ö jligheterna att raedge l ä ttnader
vid det utdelande bolagets beskattning .som m ö jligheterna att lindra aktie ä garnas
beskattning. Å tg ä rderna skall i princip begr ä nsas
till de fall d å utdelning l ä mnas av b ö rsnoterade
f ö retag. L ä ttnader p å
aktie ä garniv å skall i f ö rsta
hand komma hush å llen till del.

Betr ä ffande avgr ä nsningen av v ä rt
utipdratj 'o ö r f ö ljande till ä ggas. Vi har redan understrukit att
nuvarande skatteregler visar en p å taglig
brist p å neutralitet vid behandlingen av
olika placeringsformer och att skillnaderna f ö rst ä rks med inflationen.
Aktieplaceringarna ä r missgynnade genom
dubbelbeskattningen och ä ven - vid nuvarande relation mellan
v ä rdestegring ocl- inflation - genora
real isa t ions-viiistreglernas utformning. Det ä r angel ä get fr å n samh ä llsekonomisk
synpunkt att ett mer neutralt system kan utforraas. Ett steg p å v ä gen mot
detta m å l ä r att lindra beskattningen av aktieplaceringarna. Ett annat steg som
kan visa sig n ö dv ä ndigt ä r att ompr ö va och delvis sk ä rpa
beskattningen av andra placeringsformer. Den ö vergripande lieci ö mning som det h ä r blir fr å ga
om ing å r dock inte i v å rt uppdrag. Vi har till uppgift att anvisa en l ä mplig teknik f ö r
stimulans av akfiesparandet. Behovet av ä ndring
i beskattningsreglerna f ö r andra kapitalplaceringar pr ö vas av statsmakterna i ett st ö rre sammanhang. Vi kan erinra oin att regeringen har
aviserat ott f ö rslag om sk ä rpning av realisationsvinstreglerna f ö r fas t igiieter, Det kan ocks å n ä mnas att vi
enligt v å ra huvudtl irekt i v har i uppdrag
att l ä gga fram f ö rslag om en i

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 93

tiden obegr ä nsad
skattskyldighet f ö r realisationsvinst vid f ö rs ä ljning av
bostadsr ä tter. Vi r ä knar med att inom en snar framtid kunna å terkomma meil f ö rslag
i den fr å gan.

7.1.2 Riktlinjer f ö r
ett provisoriu.ii

Inneb ö rden av de provisoriska å tg ä rderna b ö r vara att genom l ä ttnader vid beskattningen å stadkomma
en ö kning av den effektiva avkastningen
p å aktieplaceringar. Son framg å r av till ä ggsdirektiven
kan detta resultat ä tminstone teoretiskt - vi bortser
tills vidare fr ä n de tekniska problemen - uppn å s genom l ä ttnader
vid antingen bolagens eller aktie ä garnas
beskattn ing.

L ä ttnader vid bolagens beskattning
kan genomf ö ras t,ex, p å s å s ä tt att bolagen f å r
r ä tt att g ö ra avdrag f ö r
verkst ä lld utdelning. En s å dan avdragsr ä tt
skulle g ö ra det m ö jligt f ö r
bolagen att dela ut ett visst givet utdelningsbelopp till l ä gre kostnad eller att utan kostnads ö kning h ö ja
utdelningarna ach d ä rmed aktie ä garnas direktavkastning.

Å tg ä rder p å
aktie ä garniv å kan inneb ä ra
att inkomstskatten p å utdelningsinkomster .s ä tts ner, vilket medf ö r att aktie ä garnas direktavkastning efter
skatt ö kar ä ven vid of ö r ä ndrad utdelning. L ä ttnader vid
beskattningen av realisationsvinster p å
aktier f å r ocks ä till resultat att den effektiva avkastningen p ä aktieplaceringarna ö kar. En ö kning av den effektiva avkastningen
genom å tg ä rder p å aktie ä garniv å
tenderar i sin tur att s ä nka kravet p ä f ö rr ä ntning av riskkapitalet, dvs, att reducera bolagens
kapitalkostnader.

Det kan allts å
f ö rv ä ntas att l ä mpligt avv ä gda ä tg ä rder av det slag som vi h ä r har ber ö rt
f å r positiva effekter p å b å de utbuds-
och ef terfr å gesidan. Vi har inte funnit det
meningsfullt att f ö rs ö ka g ö ra n ä gon beloppsm ä ssigt preciserad prognos av
effekterna i dessa h ä nseenden. D ä remot ä r
det angel ä get att kunna bilda sig en
uppfattning om de individuella

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 94

oc;h statsfinansiella effekterna av olika å tg ä rder. Med h ä nsyn till till ä ggsdirektivens
klara inriktning p å att uppn å en stimulans av aktiesparandet har vi koncentrerat
oss p å att belysa vilka effekter å tg ä rderna kan f ä f ö r enskilda
aktie ä gare i olika inkomstlagen. Vi har
ocks å uppskattat de statsfinansiella
effekterna vid olika l ä ttnadsniv å er. En analys av å tg ä rdernas l:ietydelse f ö r de enskilda f ö retagens kapitalkostnader skulle
naturligtvis ocks å ha intresse i sammanhanget. Med h ä nsyn till fr å gans
komplicerade natur och den korta tid son vi har haft till v å rt f ö rfogande har
vi dock tills vidare avst å tt fr å n en s å dan analys, I v å rt ner l å ngsiktiga
arbete f å r vi anledning att behandla kapitalkostnadsfr å gan.

Vid valet och utformningen av å tg ä rderna ä r det viktigt att veta vilka grupper av placerare
nan vill n å (inriktningen), hur l ä ttnaderna skall f ö rdelas
p ä aktie ä gare i olika inkomstklasser (inkonstprofilen) och
vilken l ä ttnadsniv å och kostnadsram nan skall utg å fr å n
(omfattningen),

Vi har bed ö rat det som
angel ä get att å tg ä rderna f ä r en s å bred
inriktning som m ö jligt. Det ä r viktigt att n å
den stora gruppen av sm å sparare, dvs, hush å ll son i dag har sm å eller inga aktieinnehav. Samtidigt ä r det viktigt att reglerna inneh å ller
incitament till ytterligare aktieplaceringar f ö r innehavarna av de st ö rre portf ö ljerna, eftersom dessa omfattar huvuddelen av den
befintliga aktiestocken hos hush å llen.
M å let b ö r vara att b å de ö ka spridningen av aktie ä gandet
och stimulera till ett ö kat innehav hos dem som redan ä ger aktier.

Å tg ä rdernas inkonstprofi I har betydelse fr ä n flera synpunkter. En omst ä ndighet som vi har ansett oss b ö ra fasta stort avseende vid ä r att de provisoriska å tg ä rderna ä r avsedda att inom n å got eller n å gra å r kunna ers ä ttas av ett permanent system, f ö r lindring i dubbelbeskattningen. Det ä r viktigt att å tg ä rderna inte f å r
effekter som f ö rsv å rar en s å dan ö verg å ng. On å tg ä rderna f å r en inkomstprofil son nar-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop, 1980/81:39 95

kant avviker fr ä n
den profil som ett pernanont systen kan t ä nkas
ha, kan vissa grupper av aktie ä gare komma
att tr ä ffas av en skattesk ä rpning vid t'3verg å ngen. Mot denna bakgrund b ö r
man str ä va efter att ge å tg ä rderna en
inkomstprofil som kan f ö rv ä ntas st ä mma relativt n ä ra ö verens med
profilen i det permanenta systemet.

N ä r det g ä ller å tg ä rdernas omfattning har i till ä ggsdirektiven framh å llits att den slutliga avv ä gningen
faller utanf ö r v å rt uppdrag. Samtidigt har understrukits att vi skall g ö ra vara ber ä kningar
mot bakgrund av att det ä r angel ä get att å stadkomma
en "verklig stimulans av aktiesparandet", I detta ra å ste ligga att å tg ä rderna inte skall vara alltf ö r obetydliga. L ä ttnaderna
m å ste ha en s å dan omfattning att man verkligen kan r ä kna med en positiv effekt p å aktiemarknaden. Det ä r i praktiken knappast m ö jligt
att ange vilka l ä ttnader son beh ö vs f ö r att ge den
avsedda effekten p å aktienarkna-den. Med h ä nsyn till bl,a, f ö rh å llandena i andra l ä nder har vi valt att vid v å ra
ber ä kningar i f ö rsta hand utg å
fr å n en l ä ttnadsniv å
och kostnadsran son i princip motsvarar en halvering av bolagsskatten p ä uttlelado vinstnedel, I sannan-hanyet kan det
finnas anledning att notera att i runda tal h ä lften av den bolagsskatt som bolagen betalar p ä utdelade vinstmedel g å r till staten och den andra h ä lften
till kon-munerna. Å tg ä rder som inneb ä r att ungef ä r halva bolagsskatten elimineras kan ses som att
den statliga dubbelbeskattningen av utilelningarna upph ä vs. G å r nan ut ö ver denna niv å ,
kan s ä rskilda fr å gor on f ö rdelningen
av skatteneds ä ttningen nellan stat och konnun
aktualiseras. Vi f å r anledning att senare ber ö ra dessa fr å gor.

F ö r att de efterstr ä vade effekterna skall uppn å s ä r det enligt
v å r bed ö mning viktigt att f ö retag och
placerare kan uppfatta l ä ttnaderna son en varaktig f ö rb ä ttring av
villkoren f ö r aktiesparandet. Santidigt m å ste man - som vi redan ber ö rt i v å rt
resonemang on inkomstprofilen - beakta att å tg ä rderna ä r
provisoriska i den meningen att de ä r
avsedda att avl ö sas av ett permanent system. Detta
f å r betydelse i

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop, 1980/81:39 96

bl.a, tekniskt h ä nseende.
Det ä r viktigt att reglerna inte
utformas s å att de f ö rsv å rar ö verg ä ngen till
ett permanent system eller p ä annat s ä tt l å ser den
fortsatta utvecklingen. Man b ö r undvika
regler som inneb ä r att f ö retagen eller aktie ä garna tvingas att f ö r en begr ä nsad period g ö ra
raer v ä sentliga ä ndringar i sina redovisnings- eller deklarationsrutiner.
S å l ä ngt m ö jligt b ö r ocks å
undvikas att skattemyndigheterna belastas genom tillf ä lliga oml ä ggningar.
Å tg ä rderna b ö r inte heller i ö vrigt medf ö ra
n ä gra mer v ä sentliga ingrepp i regelsystemet.

Ä ndam å let med de stimulans å tg ä rder som vi f ö resl å r ä r ytterst att fr ä mja
n ä ringslivets f ö rs ö rjning raed
deb riskkapital som leh ö vs f ö r investeringar och expansion av produktionen. Mot den bakgrunden har
det h ä vdats att det skulle vara en f ö rdel att kunna styra l ä ttnaderna s å att de f ö retr ä desvis
kommer just det riskkapital till del som placeras i "produktiva" f ö retag till skillnad fr å n f ö retag som kan anses driva en mer
"spekulativ" verksamhet. Vi skall inte h ä r diskutera on en s ä dan distinktion kan uppr ä tth å llas p å teoretiska
grunder. Vad vi med s ä kerhet kan sl å fast ä r
att det m å ste vara utomordentligt vanskligt
att utforma praktiskt anv ä ndbara kriterier f ö r ett urval av f ö retag
efter en s å dan grund. Tanken har t,ex. v ä ckts att l ä ttnaderna
f ö r det enskilda f ö retaget eller dess aktie ä gare borde g ö ras
beroende av antalet anst ä llda i f ö retaget. Enligt v ä r
nening kan detta inte vara n å gon l ä nplig grund, Exenpelvis skulle kapitalintensiva f ö retag i produktionen - dvs. s å dana f ö retag
som relativt sett kan vara mest beroende av en fungerande riskkapitalf ö rs ö rjning -
missgynnas av en s ä dan regel. Avgr ä nsningen skulle h ä rigenom
f ä inte ö nskv ä rda
styrningseffekter. Den skulle ocks å
snarast motverka en ö kning av kapitalm ä ngden per sysselsatt i f ö retagen, dvs. g å
rakt enot den utveckling son - enligt vad vi har angett i avsnitt 4.1 - hittills
har legat bakom den ö kade industriproduktionen. V å r slutsats ä r
att nan i detta sammanhang b ö r avst å fr å n avgr ä nsningar av det h ä r
ber ö rda slaget.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 97

Det finns anledning att h ä r slutligen ber ö ra fr ä gan om å tg ä rdernas finansiering. Enligt direktiv som g ä ller f ö r
alla nu arbetande kommitt é er (dir. 1980:20) skall kostnadskr ä vande reformf ö rslag
å tf ö ljas av f ö rslag till finansiering. I v å rt fall ä r
det knappast m ö jligt att precisera ett f ö rslag till finansiering. Det samraanh ä nger raed vad vi tidigare har anf ö rt. De å tg ä rder som vi skall f ö resl å utg ö r ett av flera led i den mer ö vergripande
oml ä ggning som beh ö vs f ö r att å stadkomma en st ö rre
likformighet vid beskattningen av olika former av sparande. Det finns med andra
ord ett p å tagligt saraband raellan de å tg ä rder sora vi
skall f ö resl å och t.ex. de aviserade sk ä rpningarna
av realisationsvinstreglerna f ö r
fastigheter. Det torde vara n ö dv ä ndigt att se å tg ä rderna sora en helhet d ä r sk ä rpningar i
ett avseende f å r finansiera l ä ttnader i ett annat avseende. F ö r v å r del kan vi
knappast g ö ra mer ä n att h ä nvisa
till detta samband. Med h ä nsyn till s å v ä l avgr ä nsningen av v ä rt
uppdrag som den ö versyn av realisationsvinstregler
ra.ra. sora g ö rs i annat sammanhang har vi inte
ansett det m ö jligt att n ä rmare ä n
nu har skett g å in p å finansieringsfr å gan.

7.1.3 Till ä mpningsomr å de m. m.

Fnligt till ä ggsdirektiven
b ö r å tg ä rderna begr ä nsas till de fall d ä r utdelning l ä mnas av svenska f ö retag som ä r
noterade p å b ö rsen (A-listan) eller p å
fondhandlarlistan. Som n ä mnts i kap. 3 kommer
fondhandlarlistan att upph ö ra senast vid utg å ngen av å r
1981.

Aktiefonderna har den viktiga uppgiften att medverka till
en spridning av aktie ä gandet. Mot den bakgrunden finns
det enligt v å r mening sk ä l att l å ta
å tg ä rder sora ä r inriktade p å att reducera skatten p ä utdelningsinkomster bli till ä mpliga
ä ven p å utdelning fr ä n svenska aktiefonder. Samtidigt m å ste beaktas att fonderna kan omfatta ä ven andra v ä rdepapper
ä n aktier i svenska b ö rsf ö retag, t.
ex. obligationer. En f ö ruts ä ttning f ö r att utdelning fr å n en aktiefond skall f å del

7 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 39

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 98

av l ä ttnaderna b ö r vara att fonden huvudsakligen best å r av aktier i svenska b ö rsf ö retag.

N ä r det g ä ller kretsen av de f ö retag som skall ber ö ras av å tg ä rderna vill
vi slutligen framh å lla att fr å gan om de kooperativa f ö retagens f ö rs ö rjning med riskkapital behandlas av
kooperationsutredningen (I 1977:01) och allts å faller helt utanf ö r v å rt uppdrag.

Vad h ä refter betr ä ffar fr å gan
om vilka grupper av aktie ä gare som skall omfattas av v å ra f ö rslag g ä ller enligt till ä ggsdirektiven
att l ä ttnader p ä aktie ä garniv å i f ö rsta hand b ö r komma hush å llen
till del. Letta betyder att l ä ttnaderna
skall medges n ä r den utdelningsber ä ttigade ä r
en fysisk person. Enligt v ä r uppfattning
b ö r dock ä ven d ö dsbon i
vissa fall kunna f ä del av l ä ttnaderna. Av sk ä l
som vi redovisar i kap. 8 har vi gjort bed ö mningen
att l ä ttnader d ä remot inte b ö r
medges n ä r utdelningen bel ö per p ä aktier som
en fysisk person eller ett d ö dsbo ä ger indirekt genora ett handelsbolag.

Vi har utg å tt fr å n att l ä ttnader
p å aktie ä garniv å
skall medges bara i de fall d ä utdelningen
utg ö r int ä kt av kapital f ö r den utdelningsber ä ttigade (allts å
inte int ä kt av r ö relse) och d å
denne ä r skattskyldig f ö r utdelningen enligt 53 S 1 mom, KL och 6 § 1 mom. SIL, Skattskyldighetskravet inneb ä r f ö r en fysisk
person att han skall ha varit bosatt i .Sverige n ä r utdelningen blev tillg ä nglig
f ö r lyftning och f ö r ett d ö dsbo
i princip att den avlidne vid tiden f ö r
fr å nf ä llet skall ha varit bosatt h ä r
i landet.

Enligt till ä ggsdirektiven
skall vi ocks å ö verv ä ga om det ä r m ö jligt att
raed begr ä nsade å tg ä rder, som
inte medf ö r n å gra v ä sentliga ingrepp i nuvarande
system, ge institutionella placerare del av vissa l ä ttnader. Till institutionella placerare som h ä r kan komma i fr å ga
h ö r fr ä mst investmentf ö retagen, aktiefonderna, f ö rs ä kringsf ö retagen samt vissa stiftelser och r ö relsedrivande f ö retag.
De institutionella

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 99

placerarna spelar en viktig roll p å aktiemarknaden och deras andel av aktiestocken i b ö rsnoterade f ö retag
har successivt ö kat (jfr kap. 3). Vid utformningen
av v å ra f ö rslag till ett permanent .system f ö r
lindring i dubbelbeskattningen skall vi enligt till ä ggsdirektiven uppm ä rksararaa dessa placerares situation och beakta intresset av att ge
t.ex. investmentf ö retagen tillr ä ckliga incitament och m ö jligheter att ö ka
sina placeringar av riskkapital i n ä ringslivet.

Delvis mycket komplicerade regler g ä ller f ö r
beskattningen av de utdelningsinkomster och de v ä rdestegringsvinster p å aktier som
redovisas av de institutionella placerarna. Vi har i enlighet med till ä ggsdirektiven diskuterat m ö jligheterna att genom tillf ä lliga ingrepp i regelsystemet uppn å den avsedda stimulanseffekten. V å r slutsats ä r
emellertid att det knappast ä r m ö jligt att utan relativt genomgripande ä ndringar å stadkomma
effekter sora f å r n å gon betydelse. S å dana ä ndringar f å r ö verv ä gas i v å rt mer l å ngsiktiga
arbete raen l ä rapar sig inte i ett provisorium.

7 . 2 Å tg ä rder p å
bolagsniv å

7.2.1 Inledning

Enligt till ä ggsdirektiven
skall vi unders ö ka m ö jligheterna att stimulera aktiesparandet genom å tg ä rder p ä bolagsniv ä .
N ä rmare best ä mt skall vi unders ö ka ora det ä r m ö jligt "att inf ö ra ett
provisoriskt avdrag f ö r utdelning eller en tillf ä llig s ä nkning
av bolagsskattesatsen som f å r betydelse ä ven i fr ä ga
om s å dana utdelningar som inte ger r ä tt till Annellavdrag" .

Av detta framg å r
att v ä r unders ö kning skall avse m ö jligheterna att tillf ä lligt lindra
skattebelastningen p å utdelade vinstmedel genom å tg ä rder p å bolagsniv å .
I uppdraget ing å r inte att l ä gga fram f ö rslag
om en s å dan tempor ä r neds ä ttning
av bolagsskattesatsen som omfattar ä ven
kvarh å llna vinster

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 100

och allts å kommer
bolagen till del oberoende av om de l ä mnar
utdelning. Vi kan dock notera att en ä tg ä rd av det slaget i och f ö r sig skulle kunna f å verkningar som ä r positiva fr ä n de synpunkter vi har att beakta. En tempor ä r neds ä ttning
av bolagsskattesatsen kan s å lunda f å en viss soliditetsf ö rst ä rkande effekt, t.ex. genom att
bolagen under neds ä tt-ningsperioden uppl ö ser obeskattade reserver och f ö r ö ver
vinstmedel till aktiekapitalet genom fondemission.

Av direktiven framg å r
ocks ä att vi inte liar anledning att ö verv ä ga n å gon utvidgning av nuvarande Annel l-avclrag, Utrymmet
f ö r detta avdrag, som medges endast i
fr å ga om utdelning p ä nyemitterade aktier, f ö rdubblades s ä
sent som h ö sten 1978 (med verkan vid
nyemissioner som genomf ö rs efter utg å ngen av å r
1978), Numera medges ett totalt avdrag som ä r
lika stort som det belopp som har betalats in f ö r de nya aktierna. Avdraget f ä r
fritt f ö rdelas p ä en 20- å rsperiod,
Det f ä r dock inte n ä got ä r ö verstiga 10 % av det inbetalade beloppet och det f å r inte ö verstiga
den utdelning som har f ö rfallit till betalning under å ret. Det ä r
tveksamt om bolagen i allm ä nhet skulle kunna utnyttja en
ytterligare h ö jning. En tillf ä llig h ö jning
kan i varje fall inte v ä ntas ge n ä gon stimulanseffekt av betydelse.

Vad vi liar att ta st ä llning
till ä r om det ä r m ö jligt att
vidta s å dana provisoriska å tg ä rder p å bolagsniv å
son är generella i den meningen att de
omfattar utdelningar p å
s å v ä l ä ldre som nyemitterade aktier. De å tg ä rder som d å st å r till buds ä r en s ä nkning
av bolagsskattesatsen p ä utdelade vinstmedel eller ett
avdrag f ö r verkst ä lld utdelning. Dessa metoder skiljer sig å t i formellt ocli tekniskt h ä nseende. Principiellt har de samma inneb ö rd. En neds ä ttning
av skattesatsen p å utdelad vinst till h ä lften ger samma resultat som om avdrag medgavs f ö r halva utdelningen och en oreducerad skattesats applicerades
p å det belopp som å terst å r efter
avdraget. En neds ä ttning av skattesatsen till en
tredjedel ä r likv ä rdig med ett avdrag f ö r 2/3 av utdelningen

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 101

etc. Fullt avdrag f ö r
utdelning inneb ä r att skattesatsen p ä utdelade vinstnedel ä r noll.

F ö r enkelhetens skull behandlar vi i
forts ä ttningen bara avdragsmetoden. Vad
vi s ä ger ora den har giltighet ä ven i fr å ga
om ett system med olika skattesatser f ö r
utdelad och kvarh ä llen vinst.

Ett generellt avdrag f ö r
utdelningar inneb ä r att det f ö rsta ledet i dubbelbeskattningen reduceras eller -
vid 100 % avdrag - helt elimineras. H ä rigenom
s ä nks bolagens kapitalkostnader f ö r egenkapitalet. Avdraget b ö r bl.a, ge incitament till utdelningsh ö jningar som kan medverka till en ö kning av utbudet av riskkapital, I v å ra till ä ggsdirektiv
uttalas att det ä r ett rimligt antagande att en
avdragsmetod och ett avr ä kningssystem p å sikt ger likv ä rdiga
ekonomiska resultat.

Det nu sagda g ä ller
i f ö rsta hand ett permanent avdragssystem.
Man kan st ä lla sig mer tveksam till betydelsen
av ett tempor ä rt avdrag. I och f ö r sig torde en s å dan
å tg ä rd kunna f å en viss positiv effekt p ä emissionsverksanhet och aktiekurser. En f ö ruts ä ttning f ö r detta torde dock vara att avdraget blir relativt
stort. Ett tillf ä lligt avdrag som omfattar bara en
mindre del av utdelningsbeloppet torde f ä ringa
effekt. Som enda stimulans å tg ä rd skulle ett s å dant avdrag i varje fall vara helt
otillr ä ckligt.

I varje system som bygger p å att dubbelbeskattningen skall lindras genom att bolagen f å r avdrag f ö r
verkst ä lld utdelning aktualiseras tv å s ä rskilda fr ä gor. Den ena g ä ller
behandlingen av utdelning som l ä mnas till
andra inhemska bolag. Den andra g ä ller
den utdelning som g å r till aktie ä gare i utlandet. I det f ö ljande beskriver vi f ö rst vilka problem som uppkommer och vilka principl ö sningar som ä r
t ä nkbara. Avslutn intjsvis g ö r vi en bed ö mning
av om det ä r m ö jligt att genomf ö ra de erforderliga ä ndringarna i ett provisorium.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 102

7.2.2 Utdelning till svenska bolag

Som framg å tt av redog ö relsen i avsnitt 2.2.2 inneh å ller punkt 1 av anvisningarna till 54 § KL detaljerade regler om hur aktiebolagens
utdelningsinkomster skall behandlas. Ett avdrag f ö r utdelning m å ste samordnas ned dessa regler. Ett
system d ä r aktiebolagen fick avdrag f ö r verkst ä lld
utdelning och utdelningen utan inskr ä nkning
var skattefri hos mottagande bolag kunde ge inte ö nskv ä rda
effekter. Om ett moderbolag har en r ö relse
f ö rlagd till ett dotterbolag, skulle ö verskottet av r ö relsen
kunna helt undg å beskattning i bolagssektorn trots
att n å gon utdelning till de slutliga
aktie ä garna inte sker (dotterbolaget f å r avdrag f ö r
utdelning till moderbolaget, moderbolaget beskattas inte f ö r utdelningen).

Samordningen kan ske p ä
tv å principiellt olika s ä tt. En m ö jlighet
kan vara att g ö ra det utdelande bolagets avdrags-r ä tt beroende av hur utdelningen behandlas hos
mottagaren. Den andra v ä gen ä r att modifiera de beskattningsregler sora g ä ller f ö r
mottagaren.

I 7 § Annell-lagen finns regler som
syftar till att å stadkomma en viss grad av
samordning mellan avdraget och best ä mmelserna
om skattefrihet f ö r mottagen utdelning (se avsnitt
2.1). En f ö rsta fr å ga ä r om denna
samordningsmodell ä r anv ä ndbar ä ven
i ett system som ä r generellt i den meningen att
avdrag medges f ö r utdelning p ä s å v ä l ä ldre som
nyemitterade aktier.

Till en b ö rjan b ö r understrykas att avsikten med Annell-avdraget
inte har varit att generellt lindra dubbelbeskattningen av utdelade
vinstmedel. Vad man har velat uppn å
ä r en stimulans av
nyemissionsverksamheten. Avsikten ä r
att avdrag i princip skall medges bara i de fall d å nytt riskkapital har tillf ö rts aktiebolagen fr å n aktie ä gare utanf ö r bolagssektorn.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 103

Med h ä nsyn till avdragets relativt begr ä nsade karakt ä r
ä r det naturligt att man inte har f ö rs ö kt uppn å den ö nskade
sanordningen genora att andra reglerna f ö r
behandling av aktiebolagens utdelningsinkomster, I st ä llet har man gjort vissa s ä rskilda begr ä nsningar
i det utdelande bolagets avdragsr ä tt.
Utg å ngspunkten har varit att man vill f ö rhindra att avdrag medges i de fall d å en nyemission visserligen har genonf ö rts inom en koncern men n å got nytt kapital inte har tillf ö rts fr å n
aktie ä gare utanf ö r bolagssektorn. Med denna utg å ngspunkt har man ansett det motiverat att v ä gra avdrag n ä r
det utdelande bolaget ä r dotterbolag till ett annat bolag.
On n ä mligen avdrag medgavs i s å dana fall, skulle det bli m ö jligt f ö r
en koncern att genom omplacering av tillg å ngarna
inon koncernen f å Annell-avdrag trots att n å got nytt kapital inte har tillf ö rts utifr å n,

Sanna resonenang har ansetts till ä mpligt ä ven
i andra fall d ä r utdelningen uppb ä rs av ett aktiebolag sora inte ä r skattskyldigt f ö r utdelningen. Som en allm ä n
princip har i f ö rarbetena till
Annell-lagstiftningen fastslagits att avdrag borde v ä gras i de fall d ä
aktie ä garen ä r frikallad fr å n
skattskyldighet f ö r utdelning men skattskyldig f ö r r ä nta. Det har
dock inte ansetts m ö jligt att g ö ra avdragsr ä tten
f ö r utdelning till varje enskild
aktie ä gare beroende av just den aktie ä garens skattesituation. En s å dan ordning skulle tvinga det utdelande bolaget till
ett betungande utredningsarbete och det skulle vara sv å rt eller om ö jligt
att vid deklarationstillf ä llet avg ö ra hur stort avdragsutrymmet ä r. Man har d ä rf ö r varit tvungen att arbeta ned relativt grova
schablonregler. Dessa har beskrivits i avsnitt 2,1,

Ä r
dessa schablonregler anv ä ndbara i ett systen d ä r avdrags-r ä tten
utvi ä ven
utdelning p å ä ldre aktier? Enligt v å r nening m å ste svaret bli nekande. Son en s ä rskilfl sv å righet
kan n ä nnas behandlingen av utileln imjar
till f ö rvaltningsf ö retag. Annell-reglerna inneb ä r att avdracj v ä gras
f ö r utdelning till ett moderbolag son
ä r f ö rvalt ningsf ö retag ä ven om moderbolaget omedelbart vidareutdelar

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 104

(Set mottagna beloppet. Denna begr ä nsning motiveras - som redan antytts - av att man
har velat f ö rhindra att dotterbolaget f å r Annell-avdrag i det fall d å n å got nytt
kapital inte har tillf ö rts koncernen. I ett avdragssystem
sora syftar till att ge en generell lindring i dubbelbeskattningen av utdelade
vinstraedel ä r begr ä nsningen d ä remot
inte motiverad och den kan f å direkt ol ä mpliga effekter. Ä ven
i ö vrigt leder 7 § Annell-lagen till oj ä mnheter. I vissa fall medges avdrag f ö r utdelning till en ninoritetsaktie ä gare
som inte ä r skattskyldig f ö r utdelningen. I andra fall blir resultatet det omv ä nda; avdrag f ö r
utdelning till en minoritetsaktie ä gare
v ä gras trots att aktie ä garen beskattas f ö r
utdelningen, s ä dana oj ä mnheter har ansetts kunna accepteras s å l ä nge avdraget
har en begr ä nsad r ä ckvidd. Med ett generellt avdrag blir ol ä genheterna raer p å tagliga.

V ä r slutsats ä r att Annell-lagstiftningens modell f ö r sanordning av avdraget f ö r utdelning och reglerna f ö r behandling av aktiebolagens utdelningsinkonster
inte ä r l ä mplig i ett system med ett generellt avdrag. Helt allm ä nt f ö refaller det
mindre l ä mpligt att i ett generellt
avdragssystem f ö rs ö ka å stadkomma samordningen genom en
begr ä nsning i det utdelande bolagets
avdragsr ä tt. F ö ljden av en s å dan begr ä nsning blir bl.a. att ett bolag, som har valt att
anskaffa kapital genom nyemission och d ä rvid
har beaktat effekterna av avdraget, sedermera kan f ö rlora avdragsr ä tten
om en viss del av aktierna i bolaget byter ä gare.

Det alternativ som d å
å terst å r ä r att modifiera reglerna f ö r behandling av aktiebolagens utdelningsinkonster.
Hur reglerna i s å fall skulle utformas blir beroende
av an det generella utdelningsavdraget ä r
totalt eller partiellt. I det f ö ljande skall
vi uppn ä rksanna hur fr å gari har l ö sts
i ett par andra l ä nder.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 105

Fullt avdrag

I detta fall ligger det n ä rnast till hands att upph ä va
skattefriheten f ö r mottagen utdelning. Aktiebolagen
skulle allts å i forts ä ttningen beskattas f ö r samtliga utdelningsinkomster. Å
andra sidan skulle de f å r ä tt till fullt avdrag f ö r
vidareutdelning. I ett s å dant system kommer det f ö rsta ledet i dubbelbeskattningen att elimineras
under f ö ruts ä tt-nincj att bolagen omedelbart vidareutdelar mottagna utdel-nincjar.
Om utdelningsinkomsterna fonderas hos det nottagande bolaget, tr ä ffas de d ä remot
i princip av beskattning. Det torde vara n ö dv ä ndigt att inf ö ra
s ä rskilda regler son g ö r det m ö jligt
f ö r bolaget att undvika beskattning ä ven n ä r
utdelningsinkomsterna fonderas n å gra ä r.

I detta sammanhang har det intresse att se hur det norska
skattesystemet ä r utformat. I Norge har raan sedan å r 1969 regler som i princip medf ö r att dubbelbeskattningen av utdelade vinstmedel
helt elimineras. Vid den statliga taxeringen f å r bolagen avdrag f ö r utdelning
som verkst ä lls fr å n å rets ö verskott. Ett bolag sora g ö r en s å dan
utdelning har dessutom r ä tt till avdrag f ö r avs ä ttning till
en fond f ö r utdelningsreglering. Detta avdrag
f ä r dock inte ö verstiga 1 % av aktiekapitalet plus reservfonden vid
å rets ing å ng. Utdelning som ett senare å r r ä knas av mot
fonden ber ä ttigar givetvis inte till nytt
avdrag. Har en fondavs ä ttning inte tagits i anspr å k inom en fem å rsperiod,
å terf ö rs den till beskattning. Vid den proportionella koramunalbeskattningen
har man valt en annan l ö sning. H ä r f å r bolagen
inte avdrag f ö r utdelning. F ö rsta ledet av dubbelbeskattningen har allts ä beh å llits. I st ä llet ä r aktie ä garna befriade fr ä n
komraunalskatt p å mottagen utdelning.

Partiellt avdrag

Om bara en viss del av den verkst ä llda utdelningen ä r
av dragsgill, ä r den beskrivna
(="norska") modellen inte l ä np-

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 106

lig. Man kan d ä
i st ä llet anv ä nda en modell som p å minner om de regler som f.n. g ä ller
f ö r f ö rvaltningsf ö retagen. Ett aktiebolag skulle i
princip vara skattskyldigt f ö r alla
utdelningsinkoraster men skulle undg å
beskattning ora vidareutdelning sker. Ä ven
i ett systera av detta slag kan man ha regler som g ö r det m ö jligt
att utan of ö rdelaktiga beskattningskonsekvenser
fondera mottagen utdelning under n å gra

I V ä sttyskland till ä mpades fram till å r
1977 ett system d ä r lindring i dubbelbeskattningen
medgavs genon differentiering av bolagsskatten (men utan nuvarande avr ä kning hos aktie ä garna).
Bolagsskattesatsen var 51 % p ä kvarh å llna vinstmedel och 15 % p ä utdelad vinstD (eftersom underlaget f ö r full bolagsskatt inte reducerades med den skatt
som utgick p ä den utdelade vinsten, var den
effektiva skattesatsen p å utdelad vinst i sj ä lva verket 23,5 %). Som tidigare n ä mnts ä r ett s å dant system likv ä rdigt
med ett system med partiellt avdrag. Ett moderbolag var i princip befriat fr å n skatt p å utdelning
fr å n dotterbolag. Skattefrihet medgavs
dock bara under f ö ruts ä ttning att moderbolaget omedelbart vidareut-delade uppburen utdelning.
Om medlen inte omeilelbart vidare- , utdelades, tr ä ffades de av en s ä rskild
skatt p å 36 % (s.k. Nachsteuer). Denna
skatt rest i tuerades, oht medlen senare delades ut.

7.2.3 Utdelning till aktie ä gare i utlandet

Den st ö rsta sv å righeten med ett generellt avdragssystem ä r att uppr ä tth å lla en rimlig beskattning av de vinstmedel son delas
ut till aktie ä gare i utlandet. Om det utdelande
bolaget f å r avdrag f ö r utdelningen och aktie ä garna beskattas bara inom ramen f ö r kujiongska tten, kan resultatet bli att det
svenska skatteuttaget p ä vinstmedlen blir oacceptabelt

Till detta kom en till ä ggsskatt
p ä ca 1,5 resp.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 107

l å gt. Till detta kommer andra ol ä genheter. I m ä nga
l ä nder ä r de inhemska bolagen befriade fr å n
skatt p å utdelning fr å n utl ä ndska
dotterbolag. Om ett svenskt bolag l ä mnat
utdelning till ett noderbolag i ett s å dant
land och har r ä tt till avdrag f ö r utdelningen, f å r
koncernen en betydligt f ö rn å nli-gate skattesituation ä n
de svensk ä gda koncernerna. Dotterbolaget kan
f ö ra ö ver hela sitt ö verskott till moderbolaget i form
av utdelning och kan d ä rigenom reducera eller eliminera
bolagsbeskattningen i Sverige, Vie! behov kan moderbolaget reinvestera de
utdelade medlen i dotterbolaget genom l å n
eller tillskott av nytt aktiekapital. Den utlands ä gda koncernen kan p ä detta s ä tt driva verksamheten vidare utan svensk bolagsbeskattning
trots att inte n ä gon del av ö verskottet delas ut till de slutliga aktie ä garna. Problem av detta .slag har gjort att raan i
vissa l ä nder har ö vergett eller avst å tt fr å n att inf ö ra ett generellt avdragssystera.

Det h ä r ber ö rda problemet aktualiserades n ä r
Annell-lag-stiftningen skulle genomf ö ras.
Som framg ä r av redog ö relsen i avsnitt 2,1 valde man den schablonm ä ssiga l ö sningen
att avdrag i princip v ä gras om ett eller flera utl ä ndska bolag -ensamma eller tillsaramans med t,ex,
svenska aktiebolag som inte ä r
skattskyldiga f ö r utdelningen - innehar aktiemajoriteten
i det utdelande bolaget. Ett utl ä ndskt bolags
aktieinnehav kan dock p å detta s ä tt hindra avdrag bara i de fall d å bolaget ä r
helt befriat fr å n kupongskatt.

Ä nnu
en g å ng inst ä ller sig fr å gan
om Annell-lagstiftningens modell ä r
anv ä ndbar i ett system ned generell
avdragsr ä tt. Flera sk ä l kan anf ö ras
mot detta. F ö r det f ö rsta ä r modellen
inte s ä rskilt effektiv. Endast i det f ä tal fall d ä r
utdelningen p ä grund av ett dubbelbeskattningsavtal
ä r helt undantagen fr å n svensk kupongskatt kommer enligt 7 S Annell-lagen
ett utl ä ndskt bolags aktieinnehav att
hindra avcJrag. Denna ordning har ansetts acceptabel s å l ä nge det ä r fr å ga om ett
utdelningsavdrag som har Annell-avdragets begr ä nsade r ä ckvitld. Med ett generellt avdrag
blir modellen otillr ä ck-lig.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 108

F ö r det andra ä r det knappast m ö jligt
att anv ä nda Annell-modellen p å utdelning till utl ä ndska bolag, om nan - i enlighet ned vad vi nyss f ö rutsatt - skulle avst å fr å n en motsvarande begr ä nsning betr ä ffande
utdelning till svenska aktiebolag. En s ä rbehandling
av utlands ä gda bolag skulle kunna komma i
strid med det diskrimineringsf ö rbud som
finns i flertalet av v å ra dubbelbeskattningsavtal.

Det ä r d ä rf ö r knappast en framkomlig v ä g att f ö rs ö ka l ö sa problemet
med utlands ä gda koncerner genom begr ä nsningar i avdragsr ä tten. Den metod som d å kunde
tyckas ligga n ä rmast till hands ä r att ta ut en tillr ä ckligt h ö g kupongskatt. Ä ven ora det finns exempel p å att en relativt h ö g k ä llskatte-sats har godtagits i
internationella sammanhang, torde dock regelm ä ssigt g ä lla att man vid f ö rhandlingar ora dubbelbeskattningsavtal inte kan r ä kna med att f å
geh ö r f ö r en h ö gre k ä llskattesats f ö r utdelning ä n 10-15 %.

En kupongskatt p å
15 % skulle inte ge ett tillr ä ckligt
skatteuttag p ä de vinstnedel som med avdragsr ä tt delas ut till utl ä ndska moderbolag. Andra å tg ä rder skulle f ä
ö verv ä gas. Som tidigare n ä mnts har man
i Norge h ö jt niv å n p ä skatteuttaget
genom att beh å lla den kommunala beskattningen av bolagsinkomsten
(vid den kommunala beskattningen f ä r
bolagen inte avdrag f ö r utdelning; den ekonomiska
dubbelbeskattningen undanr ö js genom att
aktie ä garna ä r befriade fr å n
konmunalskatt p å utdelningsinkonsten).
Konnunalskatten p å det utdelande bolagets vinst plus
10-15 % kupongskatt har i Norge ansetts ge ett skatteuttag av acceptabel
storlek. Det b ö r dock franh å llas att kupongskatten inte ger full kompensation f ö r statsskatten p å
bolagsinkomsten.

7,2.4 Sammanfattning och slutsatser

Fnligt till ä ggsdirektiven
skall vi g ö ra en bed ö mning av om det ä r
m ö jligt att utan st ö rre ingrepp i nuvarande regel-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 109

system vidta provisoriska ä tg ä rder p å bolagsniv å .
De å tg ä rder som kommer i fr ä ga ä r ett provisoriskt avdrag f ö r verkst ä lld
utdelning eller en tillf ä llig s ä nkning av bolagsskattesatsen p å utdelade vinster. Eftersom dessa å tg ä rder i Rak
har sanma inneb ö rd har vi begr ä nsat oss till att diskutera avdragsmetoden,

X inledningen framh ö ll vi att det finns tv å s ä rskilda fr å gor som man m ä ste
ta st ä llning till n ä r man ö verv ä ger att inf ö ra
ett generellt avdrag f ö r verkst ä lld utdelning. Den ena avser behandlingen av
utdelning .som l ä ranas till andra svenska bolag.
Den andra g ä ller utdelning sora l ä mnas till aktie ä gare
i utlandet.

Vad f ö rst betr ä ffar utdelning till andra svenska bolag har vi
konstaterat att ett avdrag m ä ste
samordnas raed de relativt koraplicerade best ä mmelser som reglerar aktiebolagens skattskyldighet f ö r mottagna utdelningar (anvisningarna till 54 § KL), De samordningsregler som finns i
Annell-1agstift-ningen ä r enligt v å r mening inte l ä mpade
f ö r ett system d ä r avdragsr ä tten
omfattar utdelning p å b å de ä ldre och nyemitterade aktier. I st ä llet torde det bli n ö dv ä ndigt att ganska radikalt omarbeta
best ä mmelserna i anvisningarna till 54 § KL.

Ä ven
n ä r det g ä ller de utdelningar sora l ä mnas till aktie ä gare
i utlandet har vi funnit att relativt genomgripande ä tg ä rder beh ö vs f ö r att s ä kerst ä lla en
rimlig beskattnings-niv å . Det torde bl.a. bli n ö dv ä ndigt att f ä till st å nd
s å dana ä ndringar i v å ra dubbelbeskattningsavtal med
andra l ä nder att en relativt h ö g kupongskatt kan tas ut i Sverige.

Av det anf ö rda framg å r att ett systen med generell avdragsr ä tt f ö r verkst ä lld utdelning inte kan inf ö ras utan v ä sentliga
ingepp i nuvarande skatteregler. Vi m å ste
d ä rf ö r avstyrka att å tg ä rder p ä bolagsniv å vidtas inom r å nen
f ö r det nu aktuella provisoriet,
Santidigt vill vi understryka att

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 110

vi d ä rned inte har tagit st ä llning till hur ett pernanent systen f ö r lindring i dubbelbeskattningen b ö r utfornas.

7.3 Å tg ä rder p ä
aktie ä garniv å

I detta avsnitt diskuterar vi olika ä tg ä rder son har
till syfte att ö ka den effektiva avkastningen p ä aktier genon l ä ttnader
vid aktie ä garnas beskattning. Diskussionen
avser enbart hush å llens innehav av noterade aktier, I
f ö rsta hand ä r det allts å
fr å ga on l ä ttnader vid de fysiska personernas beskattning. Som
tidigare n ä mnts (avsnitt 7.1,3) anser vi dock
att ocks å d ö dsbon i vissa fall b ö r kunna f å del av l ä ttnaderna.

I enlighet med till ä ggsdirektiven
l ä gger vi tyngdpunkten p å en unders ö kning
av å tg ä rder son ger lindring i dubbelbeskattningen av utdelade vinstnedel
(7.3.1). Vi tar dock ocks å upp fr å gan om l ä ttnader
vid realisationsvinstbeskattningen (7,3,2) och diskuterar slutligen vissa
andra ä tg ä rder (7.3.3).

7.3.1 Reducerad inkomstskatt p å utdelningar

7.3.1.1 Inledning

I avsnitt 7,1,2 har vi dragit upp riktlinjerna f ö r ett provisorium. Vi har utg å tt fr å n att l ä ttnaderna skall kunna uppfattas som en varaktig f ö rb ä ttring av
villkoren f ö r aktiesparandet. Samtidigt har vi
understrukit att å tg ä rderna ä r provisoriska i den meningen att
de ä r avsedda att inom n ä got eller n å gra
å r avl ö sas av ett permanent systera. Det ä r
ö nskv ä rt att de provisoriska å tg ä rderna inte f å r
effekter som f ö rsv å rar ö verg å ngen till ett permanent system.

V å r huvuduppgift enligt till ä ggsdirektiven ä r
att f ö ruts ä ttningsl ö st pr ö va tv ä huvudalternativ f ö r ett permanent systera, n ä raligen en differentiering av bolagsskatten och en
avr ä kningsmetod. I avsnitt 7,2 har vi
avstyrkt provisoriska

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 111

å tg ä rder p å
bolagsniv å men vi har santidigt framh å llit att detta inte inneb ä r n å got st ä llningstagande f ö r
v ä rt fortsatta arbete. Det ä r allts ä
ä nnu f ö r tidigt att bed ö raa ora ett permanent .system b ö r baseras p å
den ena eller andra metoden. Ä nd å ä r det enligt
v å r mening motiverat att vid utformningen
av provisoriska å tg ä rder f ö r l ä ttnader p ä aktie ä garniv å
str ä va efter att uppn å ö verensst ä mmelse med effekterna i ett avr ä kningssystem. En s ä dan ö verensst ä ramelse ä r
f ö rdelaktig ora det permanenta
systemet skulle baseras p å en avr ä kningsmetod, pien den b ö r ä ven vara ä gnad att underl ä tta
en ö verg å ng till ett system med differentierad bolagsskatt. I till ä ggsdirektiven har framh å llits att ett system med differentierad bolagsskatt
och ett avr ä kningssystem å tminstone p ä
sikt - dvs. n ä r bl.a. bolagens utdelningspolitik
har anpassats till de nya reglerna - b ö r
kunna ge likv ä rdiga ekonomiska resultat.

Vi kommer d ä rf ö r till en b ö rjan
att redog ö ra f ö r den principiella inneb ö rden
av ett avr ä kningssystem. Som n ä mnts i avsnitt 7.1,2 har vi valt att vid v å ra ber ä kningar
i f ö rsta hand utg ä fr ä n en l ä ttnadsniv å
som i princip raotsvarar en halvering av bolagsskatten p ä utdelade vinstraedel. Till ä mpat p å
avr ä kningssystemet inneb ä r detta att vi fr ä mst
inriktar oss p å att belysa effekterna av ett
systera d ä r avr ä kning raedges f ö r halva bolagsskatten. Vi har d ä rvid utg å tt
fr å n den "teoretiska"
bolagsskattesatsen vid en kommunal utdebitering p ä 30 kr,, dvs. 58 % (jfr avsnitt 2.1) trots att den
faktiska skattesatsen kan vara l ä gre (t.ex, n ä r utdelningen avser raedel som inte har beskattats
fullt ut i bolagssektorn). Vi koramer dock ä ven
att visa effekterna vid en l ä gre och en h ö gre avrakningsgrad (36 resp, 72 % av den
"teoretiska" bolagsskatten). Slutligen diskuterar vi m ö jligheterna att anv ä nda ett avr ä kningssystem som provisorium.

D ä refter g å r vi ö ver till att
diskutera tv ä andra metoder f ö r skattelindring,' n ä mligen skattereduktion och avdrag vid taxeringen. Ä ven h ä r har vi som
utg å ngspunkt en l ä ttnadsniv å
som motsvarar avr ä kning av halva den
"teoretiska" bo-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 112

lagsskatten, men vi ber ä knar
ocks ä effekterna vid de alternativa l ä ttnadsniv å er
som motsvarar avr ä kning f ö r 36 resp. 72 % av bolagsskatten.

Sedan vi belyst effekterna av avr ä kning, skattereduktion och avdrag och diskuterat den
tekniska utformningen - bl.a. hur de provisoriska å tg ä rderna skall
samordnas med nuvarande sparavdrag - g ö r
vi en bed ö mning av de olika metodernas f ö r-och nackdelar och anger vilka l ö sningar vi vill f ö rorda.

N ä r vi i forts ä ttningen talar om utdelning syftar vi endast p å s å dan
utdelning som ä r avsedd att omfattas av de provisoriska
å tg ä rderna.

7.3.1.2 Avr ä kjUrig

Vi har i avsnitt 6.1 i korthet beskrivit n å gra av EG-l ä ndernas
avr ä kningssystem. Gemensarat f ö r dessa systera ä r
att aktie ä gare inora hush ä llssektorn f ä r
r ä kna sig till godo hela eller en
viss del av den bolagsskatt som bel ö per
p ä utdelningen. Tekniken f ö r att ä stadkorama
detta brukar i utl ä ndsk litteratur ben ä mnas "gross-up and credit". Med
"gross-up" f ö rst å s att aktie ä garen till sin utdelningsinkorast l ä gger hela eller en del av bolagsskatten p ä utdelade vinstmedel och i en f ö rsta omg å ng
skattar f ö r denna uppr ä knade utdelning. I t.ex. Frankrike r ä knas utdelningen upp med faktorn 1,5 och i
Storbritannien med 10/7. I en andra omg å ng
till-godof ö rs aktie ä garen "credit", dvs. ett avdrag fr å n skatten, som ä r
lika stort som det belopp som har lagts till utdelningen. Man kan beskriva
systemet s å att bolagsskatten p å utdelade vinstmedel helt eller delvis behandlas som
en ytterligare utdelning som bolaget har h å llit
inne i form av en k ä llskatt. Denna k ä llskatt f å r
aktie ä garen r ä kna av fr å n
skatten p å summan av den uppburna utdelningen
och k ä llskatten.

I ett system med full avr ä kning f ö rekommer i princip inte n å gon dubbelbeskattning av utdelade vinstmedel. Vid
halv

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 113

avr ä kning f å r aktie ä garen
fr ä n den uppr ä knade utdelningen r ä kna av h ä lften av den bolagsskatt som bel ö per p å utdelningen.
Ett exempel belyser sambanden (ingen del av vinsten h å lls kvar i bolaget, bolagsskattesatsen ä r 58 % och aktie ä garens
marginalskattesats 70 %).

Tabell
7:1

Nuvarande regler

Halv avr ä kning

Full avr ä kning

Bolagsvinst

100

100

100

Bolagsskatt

58

58

58

Utdelning

42

42

42

Aktie ä garen tar upp till beskattning

42

(42-t29=) 71

(42+58=)
100

Aktie ä garens skatt

p å detta belopp 29,4 49,7 70

Skatteavdrag - 29 58

Aktie ä garens skatt

att erl ä gga 29,4 20,7 12

Aktie ä garens

skattesats

f ö r utdel

ning (29,4/42=) 0,70 (20,7/42=) 0,49
(12/42=) 0,29

Total skatt p ä
utdelade vinstmedel (58+29,4=) 87,4 (58+20,7=) 78,7 (58+12=) 70

I forts ä ttningen anv ä nder vi f ö ljande
uttryck

- avrakningsgrad: den del av bolagsskatten p å utdelade vinstraedel som avr ä kningen omfattar.

8 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 39

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 114

till ä ggsbelopp: det belopp son vid
beskattningen l ä ggs till den uppburna utdelningen,

uppr ä kningsfaktor: den faktor raed
vilken utdelningen r ä knas upp.

Vi koraner i f ö rsta
hand att ber ä kna effekterna vid halv

avr ä kning (avr ä kningsgraden = 0,5). Av exemplet framg å r att

uppr ä kningsfaktorn i ett s å dant system - och vid en

bolagsskattesats p å
58 % - ä r ( =) l 69.

42 -----

Som tidigare n ä nnts
kommer vi ocks å att belysa effekterna vid en avr ä kning av 36 resp. 72 % av bolagsskatten. Uppr ä kningsfaktorn ä r
d å 1,5 resp. 2,0.

I ett avr ä kningssystem
r ä knas till ä ggsbeloppet in i underlaget f ö r aktie ä garens
progressiva inkomstskatt medan avdraget fr å n
skatten ä r lika stort i alla inkomstl ä gen. Vid en given avrakningsgrad (a) och
bolagsskattesats (b) kommer d ä rf ö r aktie ä garens
skattesats f ö r uppburen utdelning (n) att bli
beroende av hans marginalskattesats (m). Saken

kan uttryckas i f ö ljande
formel:

ab ""u
= " - ITb'-"'

Formeln ger följande saraband.

Nuvarande regler

(a = 0): ra = n

Halv avr ä kning

(a = 0,5): m = m - 0,69(l-n) = 1,69m - 0,69

36 % avr ä kning

(a = 0,36): m = m - 0,5(l-m) = 1,5m - 0,5

72 % avr ä kning

(a = 0,72): n = n - (l-m) = 2,0m - 1,0

Sambandet mellan ra och ra vid uppräkningsfaktorerna
1,0 (nuvarande regler) och 1,69 resp. 1,5 och 2,0 illustreras
i diagram 7:1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skattesats

oä utdelning
(m )

A

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,8

(1 )
nuvarande regler ra = m

©

36 i avr ä kning m = 1,Sm - 0,5

(T) 50 % avr ä kning m = 1,69m- 0,69

(T) 72 % avr ä kning mj = 2,0 m - 1,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,: 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8

Marginal-skattesats
(m)

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 116

Diagrammet ger en bild av marginaleffekten, dvs. beskattningen
av en extra utdelningsinkomst. Diagrammet kan inte utan vidare anv ä ndas n ä r
aktie ä garen i;Sr stora utdelningsinkomster.
F ö r att f å ett r ä ttvisande
totalresultat ä r det n ö dv ä ndigt att t ä nka sig linjerna 2-4 f ö rskjutna n å got i riktning raot linje 1 i de
fall d å utdelningen - och d ä rmed ocks å
till ä ggsbeloppet - har en s ä dan storlek att en eller flera skatteskiktsgr ä nser passeras.

Aktie ä garens skatt p å en utdelning och hans beh å llning efter skatt (utdelningsnettp) framg ä r av tabell 7:2.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 117

Tabell 7:2

Den skatt som tas ut Aktie ä garens utdel-

hos aktie ä garen p ä en ningsnetto om ra ä r

utdelning p å 100 om resp.

ra å r resp,

_______________ 0,85 0,8 0,7 0,6 0,4 0,85 0,8 0,7 0,6 (),4

Nuvarande regler (linje 1) 85 80 70 60 40
15 20 30 40 60

36 % avr ä kning (linje
2) 78 70 55 40 10 22 30 45 60 90

50 % avr ä kning
(linje 3) 75 66 49 32 -1 25 34 51 68 101

72 % avr ä kning
(linje 4) 70 60 40 20 -20 30 40 60 80 120

Den nominella l ä ttnad
sora ett avr ä kningssystem ger i f ö rh å llande till
nuvarande regler ä r st ö rst i l å ga inkomstlagen. Fr å n tabellen kan man utl ä sa bl.a. att utdelningsnettot vid halv avr ä kning ö kar
med 41 (fr å n 60 till 101) vid 40 %
marginalskatt och med 14 (fr å n 20 till
34) vid 80 % marginalskatt.

Tabellen visar ocks å
att utdelningsnettot i ett avr ä kningssystem
- j ä mf ö rt med nuvarande regler - ö kar
med en faktor som ä r konstant i alla inkomst l ä gen, n ä raligen
den faktor som vi h ä r tidigare har kallat uppr ä kningsfaktorn (nettot vid t.ex. halv avr ä kning blir 1,69 g å nger
st ö rre ä n enligt nuvarande regler). Vi kan allts ä konstatera att avr ä kningen i relativa termer ger samma l ä ttnad i alla inkomstl ä gen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 118

I rubriken till tabell 7:2 markerade vi att tabellv ä rdena avser skatteuttaget hos aktie ä garna. Vid en analys av hur kapitalkostnaden p å verkas i ett avr ä kningssystem
- en analys sora vi h ä r ra å ste avst å fr ä n - ä r det sararaanlagda skatteuttaget
p å utdelade vinstmedel av central
betydelse. Utan att dra n å gra slutsatser visar vi i tabell
7:3 hur summan av bolagets och aktie ä garens
skatt varierar med olika avr ä k-ningsgrader
och marginalskattesatser n ä r bolagsskattesatsen ä r 58 %.

Tabell 7:3

Den sammanlagda skatt som tas ut hos aktie ä garen och bolaget om vinstmedel p å 100 tas i anspr å k
f ö r utdelning och m ä r resp. 0,85 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4

Nuvarande
regler

93,

,7

91,6.

87,

,4

83,2

79,

,0

74,8

36 % avr ä kning

90,

.6

87,4

81,

.1

74,8

68,

.5

62,2

50 %

89,

,4

85,8

78,

,7

71,6

64,

,5

57,4

72 %

87,

,4

83,2

74,

,8

66,4

58,

,0

49,6

100 %

85

80

70

60

50

40

Vi har i kap. 3 redovisat visst material om sambandet
mellan hush å llens utdelningar och deras
beskattningsbara inkomster. Med bortseende fr å n bl.a. effekterna av sparavdraget har vi uppskattat att hush å llens utdelningsinkoraster "p å marginalen" beskattas med en skattesats av 70
%. Denna uppskattning kan anv ä ndas f ö r att ber ä kna
skattebortfallet i ett avr ä kningssystem. Det ä r emellertid att ra ä rka att det i e.tt avr ä kningssystem
ä r skatteuttaget p å till ä ggsbeloppet
som ä r det relevanta, dvs. det belopp
som l ä ggs till den i vanlig ordning best ä mda inkomsten. Till ä ggsbeloppet komraer ibland att delvis beskattas efter en h ö gre skattesats ä n
sora svarar raot den "vanliga" raarginalskattesatsen. Slutsatsen av
detta resonemang ä r att det finns anledning att
justera siffran 70 % n å got upp å t n ä r det g ä ller att bed ö raa
skattebortfallet i ett avr ä kningssystem. Vi har ansett det
rimligt att utg å fr ä n en skattesats p å 70-75 %.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 119

I den följande tabellen förutsätts att
hushållens årliga utdelningsinkoraster är 1 300 nilj. kr. (år
1980 utbetalade utdelningar från bolag pä A-listan och
fondhandlarlistan har uppskattats till 2 780 milj. kr.'-';
hushällens andel därav bör vara ca 1 100 milj. kr.).

Tabell 7:4

Skattebortfall vid avr ä kning
i f ö rh å llande till nuvarande regler

36 % avr ä kning 0,5 x 25-30 % av hush å llens

(uppr ä knings- utdelningsinkomster, dvs. 160-195
milj,

faktor 1,5): kr.

50 % avr ä kning 0,69 x 25-30 % av hush å llens

(uppr ä knings- utdelningsinkomster, dvs. 225-270
milj.

faktor 1,69): kr.

72 % avr ä kning 1,0 x 25-30 % av hush å llens

(uppr ä knings- utdelningsinkomster, dvs. 320-390
milj,

faktor 2,0): kr.

I till ä ggsdirektiven
har understrukits att en ö verg ä ng till ett avr ä kningssystem - liksom till ett
system ned differentierad bolagsskatt - aktualiserar flera komplicerade fr å gor. Man m å ste,
som ocks å har framg å tt av v å r
redog ö relse i avsnitt 6.1, ta st ä llning till bl,a, hur beskattningen skall ske n ä r de utdelade vinstmedlen inte har tr ä ffats av skatt inon bol agssek tt?rn, Vidare m å ,ste te internationella aspekterna beaktas. Det s ä ger sig sj ä lvt
att det inte ä r m ö jligt att reglera fr ä gor av detta
slag inom ramen f ö r ett provisorium.

'Aff ä rsv ä rlden nr 16, 1980

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 120

Det ä r allts å enligt v å r
mening uteslutet att inf ö ra ett fullst ä ndigt avr ä kningssystem
av kontinental modell som ett provisorium. Vad man m ö jligen kan ö verv ä ga ä r att tempor ä rt inf ö ra
ett f ö renklat och "ofullst ä ndigt" avr ä kningssystem.
N ä rmare best ä mt skulle en s å dan
l ö sning inneb ä ra att man h ö ll
fast vid avr ä kningens huvudprinciper f ö r behandling av hush å llens utdelningsinkomster men avstod fr å n att reglera s å dana fr å gor sora r ö r
bl.a. beskattningen inora bolagssektorn och de internationella f ö rh å llandena.

Vi har dock funnit att flera sk ä l kan anf ö ras
mot en s å dan l ö sning:

a)
Det ä r att m ä rka
att ä ven ett ofullst ä ndigt avr ä kningssystem
av det h ä r skisserade slaget f ö ruts ä tter att hush ä llen i sina deklarationer redovisar inte bara
faktiskt uppburen utdelning utan ocks å
till ä ggsbeloppen. En s ä dan oml ä ggning
av deklarationsrutinerna kr ä ver relativt
betydande informationsinsatser. I avsnitt 7.1.2 har vi framh å llit att man i ett provisoriura b ö r avst å
fr ä n å tg ä rder sora leder till mer v ä sentiiga ä ndringar
i nuvarande deklarations- och redovisningsrutiner.

b)
En annan fr å ga ä r vilken
betydelse avr ä kningen skall f å f ö r
kommunerna. En genomg å ende princip f ö r den kommunala beskattningen ä r att kommunerna f å r ut skatt p å grundval av de beskattningsbara
inkomsterna. De hittills anv ä nda formerna
av skattereduktion, som ju inte p å verkar
storleken av beskattningsbar inkomst, har fallit helt p å statsskatten. Eftersom avr ä kningssystemet inneb ä r att de beskattningsbara inkomsterna och d ä rmed kommunernas skatteunderlag h ö js med till ä ggsbeloppen,
blir det n ö dv ä ndigt att s ä rskilt ö verv ä ga om inte
det avdrag fr å n skatten som g ö rs som ett andra steg i avr ä kningen b ö r
f ö rdelas mellan staten och
kommunerna.

c)
Slutligen b ö r n ä mnas att ett
avr ä kningssystem - ä ven ett "ofullst ä ndigt" s å dant - kan ge upphov till vissa
problem vid beskattningen av makar.

Inkorast av kapital utg ö r
B-inkorast och blir d ä rf ö r ofta f ö rem å l f ö r gemensam skatteber ä kning f ö r
makarna. I fr å ga ora A- och B-inkomster g ä ller f ö ljande.
Beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst best ä ms f ö r vardera
maken. Oavsett inkomstens natur behandlas minst 4 500 kr. av vardera makens
beskattningsbara inkomst som beskattningsbar A-inkorast. Om makarnas
sammanlagda B-inkomster inte ö verstiger 2
000 kr., behandlas samtliga inkomster som A-inkomst. Vid skatteber ä kningen l ä ggs
raakarnas beskattningsbara

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 121

B-inkomster samraan och beskattas p å toppen av den h ö gsta
beskattningsbara A-inkomsten. Skatten p ä
B-inkorasterna f ö rdelas mellan makarna efter
storleken av vardera makens beskattningsbara B-inkomst.

Reglerna om B-inkorast kan ge upphov till vissa tr ö skeleffekter. Effekterna finns redan i dag raen m å ste s ä rskilt uppm ä rksaramas vid en ö verg å ng till ett avr ä kningssystem.
Ä ven ett obetydligt till ä ggsbelopp kan raedf ö ra att en kapital inkorast, som tidigare l å g under 2 000-kronorsgr ä nsen och d ä rf ö r behandlades sora A-inkomst, passerar gr ä nsen och "omvandlas" till B-inkomst.
Resultatet kan bli en skattesk ä rpning vid
j ä mf ö relse med beskattningen enligt nuvarande regler. Det ä r ra ö jligt att s ä dana effekter ä r
acceptabla -eller kan eliraineras - vid en ö verg ä ng till ett permanent avr ä kningssystem. I ett provisoriura, sora har till
syfte att stimulera aktiesparandet, ä r
det i varje fall ö nskv ä rt att undvika effekter av detta slag.

V å r slutsats ä r att inte heller ett "ofullst ä ndigt" avr ä kningssystem
l ä mpar sig som provisorium.

7.3.1.3 Skattereduktion

En skattereduktion ä r
ett avdrag som g ö rs fr å n skatten, dvs. den ing ä r som ett
led i debiteringen. Till skillnad fr ä n
en avr ä kning p ä verkar skattereduktionen inte den beskattningsbara
inkomsten. Det ä r taxeringsn ä mnden som beslutar om f ö ruts ä ttningarna f ö r de nuvarande formerna av skattereduktion. Den
lokala skattemyndigheten ber ä knar sedan
reduktionen p ä grundval av taxeringsn ä mndens beslut.

I till ä ggsdirektiven
anges som ett t ä nkbart provisoriura en
"skattereduktion som motsvarar viss procent av uppburen utdelning".
En avg ö rande fr å ga ä r hur denna
procentandel, reduktionssatsen, skall best ä mmas.
Vi har funnit det m ö jligt att utforma en metod f ö r skattereduktion som i fr å ga ora inkomstprofil n.n. mycket n ä ra ansluter till ett avr ä kningssystem, modell A. Vi har ansett det motiverat
att ocks å utforma en n å got enklare alternativ metod, modell B.

I detta avsnitt diskuterar vi de b å da modellernas tekniska utformning och belyser deras
individuella och statsfinan-

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 122

siella effekter. Modellernas f ö r- och nackdelar fr ä n olika materiella och tekniska synpunkter diskuterar vi n ä rmare i avsnitt 7.3.1.6. Detaljutformningen
behandlas i f ö rfattningskommentaren (kap. 8).

Modell A

Avr ä kningssystemet inneb ä r ju att utdelningsinkorasten i aktie ä garens deklaration ö kas raed ett till ä ggsbelopp och att skatten p ä den beskattningsbara inkomsten reduceras med samma
belopp. En s å dan metod leder till att aktie ä garen f å r
en l ä gre skatt ä n om n å gon
avr ä kning inte hade skett (vi bortser h ä r fr å n eventuella
tr ö skeleffekter vid makebeskattningen).
Skatteminskningen motsvarar till ä ggsbeloppet
minskat med den skatte ö kning som till ä gget i det f ö rsta
steget har medf ö rt, dvs. marginalskatten p ä beloppet. I och f ö r sig skulle det vara fullt m ö jligt
att l ä gga hela avr ä kningen p ä debiteringssidan.
Aktie ä garen skulle d ä bara deklarera den faktiskt uppburna utdelningen
enligt nuvarande regler. Det skulle sedan bli en uppgift f ö r taxeringsn ä mnd
och lokal skattemyndighet att utf ö ra
de olika momenten i avr ä kningen. Med en s å dan uppl ä ggning
kommer den beskattningsbara inkomsten i princip inte att p å verkas. En korrekt ber ä kning av den slutliga skatten f ö ruts ä tter emellertid att debiteringen f ö reg å s av en omr ä kning av den beskattningsbara inkomsten (till ä ggsbeloppet m å ste
r ä knas in). D ä refter m ä ste
skatten p å den omr ä knade inkomsten ber ä knas. Vid ber ä kningen m ä ste i f ö rekommande
fall reglerna om makars B-inkomster, begr ä nsningsregeln
(80/85-procentregeln) och marginalskattesp ä rren
beaktas.

Av det anf ö rda framg å r att man har kvar de tidigare ber ö rda problemen vid makebeskattningen etc, ä ven om avr ä kningen
l ä ggs ö ver helt p å debiteringssidan. Detta g ä ller dock bara s å
l ä nge man h å ller fast vid kravet p å att debiteringen skall ge exakt samma resultat som en
"verklig" avr ä kning. Vi har funnit att raan
genora att f ö renkla systemet och inf ö ra vissa schablonregler kan komma fram till en
modell f ö r

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 123

skattereduktion som ger i huvudsak samma materiella
resultat som en avr ä kning men samtidigt ä r betydligt enklare att hantera och inte ger upphov
till de nyssn ä mnda tr ö skeleffekterna.

V å r utg å ngspunkt ä r den skatteminskning sora en
"verklig" avr ä kning medf ö r. Denna skatteminskning kan uttryckas som en andel
av den uppburna utdelningen, allts ä
en reduktionssats (r). Av vad vi tidigare har anf ö rt framg å r att f ö ljande samband g ä ller
vid halv avr ä kning:

r = m - m = .ab i_ 0,69(l-m) = 0,69 - 0,69n 1-b

I denna formel ä r
ra ett uttryck f ö r den marginalskattesats sora g ä ller f ö r
till ä ggsbeloppet. Ora m uppg å r till 70 % (= 0,7), ger formeln en reduktionssats
av 20,7 % (= 0,207) av den uppburna utdelningen.

Den avg ö rande fr å gan ä r
fortfarande hur raarginalskattesatsen (ra) skall best ä mmas. Om vi tills vidare bortser fr å n reglerna f ö r
makebeskattningen och vissa andra f ö rh ä llanden som vi strax skall å terkomma till, g ä ller
f ö ljande. Aktie ä garens skatt p å
ett marginellt till ä ggsbelopp ä r beroende av storleken av hans beskattningsbara
inkoi'ist, den statliga skatteskalan (basenheten) och den kommunala
utdebiteringen. Det ä r ra ö jligt att vid en given statsskatteskala och kommunal utdebitering i
tabellform ange raarginalskattesatsen i olika inkomstl ä gen. Vid en viss grad av avr ä kning och en given bolagsskattesats ä r det ocks å
i princip ra ö jligt att ange reduktionssatsen (r)
i de olika inkomst l ä gena.

Ora en s å dan tabell
skall inneh å lla inkomstskikt som best ä ms i kronor m å ste
man utg ä fr å n en basenhet av en viss best ä md
storlek. Det finns anledning att i detta sammanhang beakta att de provisoriska å tg ä rderna ä r avsedda att till ä mpas till dess att en ö verg å ng till ett pernanent .system kan ske. Det kan vara
en f ö rdel om tabellen ä r of ö r ä ndrad under denna

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 124

tid. Mot denna bakgrund har vi valt att utg å fr å n en basenhet
p å 7 000 kr. (basenheten vid 1981 å rs taxering ä r
5 800 kr). Detta skall inte uppfattas som n å gon
prognos can vare sig prisutvecklingen eller provisoriets livsl ä ngd.

I ö vrigt bygger tabellen p å att

-
skattesatserna
i inkomstskikten ä r de som g ä ller vid 1981 å rs
taxering (fr å n effekten av den tillf ä lliga ä ndringen
av den s ä rskilda skattereduktionen bortses),

-
att
kommunalskatt utg å r efter en skattesats av 30 %,

-
att halv avr ä kning medges (dvs. uppr ä kningsfaktorn ä r
1,69).

Tabell 7:5

Statligt beskatt- Marginal- Reduktionssats

ningsbar inkorast skattesats (skattel ä ttnad i % av

(kr.) (%) faktiskt mottagen

utdelning)

7 000 31 47,6

7 100 - 28 000 32 46,9

28 100 - 35 000 34 45,5

35 100 - 42 000 35 44,9

42 100 ' 49 000 38 42,8

49 100 - 56 000 41 40,7

56 100 - 63 000 44 38,6

63 100 - 70 000 50 34,5

70 100 ' 77 000 52 33,1

77 100 - 84 000 56 30,4

84 100 - 91 000 60 27,6

91 100 - 98 000 64 24,8

98 100 - 105 000 69 21,4

105 100 - 112 00(j 74 17,9

112 100 - 119 000 75 17,3

119 100 - 140 000 78 15,2

140 100 - 210 000 80 13,8

210 100 - 85 10,4

Tabellen kan ändras sä att reduktionssatsen
faller jämnt.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 125

Tabell 7:6

Statligt beskatt- Reduktionssats (%1

ningsbar inkorast

(kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

-

36

000

36

100 -

39

000

39

100 -

42

000

42

100 -

45

000

45

100 -

48

000

48

100 -

51

000

51

100 -

54

000

54

100 -

57

000

57

100 -

60

000

60

100 -

63

000

63

100 -

66

000

66

100 -

69

000

69

100 -

72

000

72

100 -

75

000

75

100 -

78

000

78

100 -

81

000

81

100 -

84

000

84

100 -

87

000

87

100 -

90

000

90

100 -

93

000

93

100 -

96

000

96

100 -

99

000

99

100 -

102

000

102

100 -

105

000

105

100 -

108

000

108

100 -

111

000

111

100 -

114

000

114

100 -

117

000

117

100 -

120

000

120

100 -

140

000

140

100 -

160

000

160

100 -

180

000

180

100 -

200

000

200

100 -

220

000

220

100 -

240

000

240

100 -

45 44 43 42 41 40 39 38 37 36 35 34 33 32 31 30 29 28 27 26
25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 126

Motsvarande tabeller vid uppr ä kningsfaktorerna 1,5 (36 % avr ä kning) och 2,0 (72 % avr ä kning) kan utformas enligt f ö ljande,

Tabell 7:7

Statligt beskatt- Reduktionssats (%)

ningsbar inkomst

(kr,) Uppräkningsfaktor

1,5 2,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

000 35 70

28

100 -

- 32

000

32

100 -

- 36

000

36

100 -

- 40

000

40

100 -

- 44

000

44

100 -

- 48

000

48

100 -

- 52

000

52

100 -

- 56

000

56

100 -

- 60

000

60

100 -

- 64

000

64

100 -

- 68

000

68

100 -

- 72

000

72

100 -

- 76

000

76

100 -

- 80

000

80

100 -

- 84

000

84

100 -

- 88

000

88

100 -

- 92

000

92

100 -

- 96

000

96

100 -

- 100

000

100

100 -

- 104

000

104

100 -

- 108

000

108

100 -

- 112

000

112

100 -

- 116

000

116

100 -

- 120

000

120

100 -

- 150

000

150

100 -

- 180

000

180

100 -

- 210

000

210

100 -

34 68

33 66

32 64

31 62

30 60

29 58

28 56

27 54

26 52

25 50

24 48

23 46

22 44

21 42

20 40

19 38

18 36

17 34

16 32

15 30

14 28

13 26

12 24

11 22

10 20

9 18

8 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7:5 och 7:6 kan ocks ä å terges i diagram (f ö r ö versk å dlighetens skull representeras tabell 7:5 inte av en
"trappstegslinje").

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 128

Av diagrammet frarag å r
att den trappstegslinje sora motsvarar tabell 7:6 ganska v ä l st ä ramer ö verens raed den "teoretiskt riktiga" linje
sora raotsvarar tabell 7:5.

Av det hittills anf ö rda
har framg å tt att det ä r m ö jligt att
utforma tabeller som direkt anger reduktionssatsen vid olika storlek av
statligt beskattningsbar inkomst. Som vi redan n ä mnt har vi dock hittills bortsett fr å n vissa komplicerande faktorer. Det å terst å r att ta st ä llning till f ö ljande
fr å gor:

a) Inkorastskikt m.m.

I tabellerna har inkomstskikten best ä mts i fasta belopp. Om inkomsterna h ö js fr å n ett ä r till ett annat, leder detta till att
reduktionssatserna ö verlag blir l ä gre. Detta kan ocks å uttryckas s ä att avr ä kningsgraden i tabell 7:6 ä r n å got st ö rre ä n 50 % s ä l ä nge
basenheten ä r mindre ä n 7 000 kr. och omv ä nt att avr ä kningsgraden blir n ä got nindre ä n
50 % om basenheten skulle komma att ö verstiga
7 000 kr.

Inkorastskikten kan naturligtvis uttryckas i basenheter i
st ä llet f ö r fasta belopp. D ä rigenom
f å r man - till priset av en n å got mer sv å ruppfattad
tabell - en skattereduktion som ligger kvar p å samma niv å ä ven n ä r penningv ä rdet f ö r ä ndras. Man skall dock ha i minnet att det inte bara ä r basenhetens storlek som ä ndras å r
fr å n å r. Ä ndringar i t.ex. skatteskalan och
kommunal utdebitering kan g ö ra att den n ä ra ö verensst ä mmelsen mellan "trappstegslinjen" och den
"riktiga" linjen g ä r mer eller
raindre f ö rlorad.

Vad betr ä ffar den
koramunala utdebiteringen bygger tabellerna p å en enhetlig skattesats f ö r
alla skattskyldiga. Av praktiska sk ä l
torde en s å dan ordning vara n ö dv ä ndig.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 129

b) Makars B-inkoraster

Reglerna ora ber ä kning
av skatt p ä makars A- och B-inkomster inneb ä r att marginalskatten p å ett tillskott till en gift skattskyldigs
kapitalinkomster best ä ms av storleken av den
skattskyldiges egen beskattningsbara inkomst bara i f ö ljande tre situationer:

-
tillskottet
skall p ä grund av 2 000-kronors- eller 4
500-kronorsregeln behandlas som A-inkomst,

-
den andra maken
saknar beskattningsbar inkomst,

-
den andra maken
saknar beskattningsbar B-inkorast och har en beskattningsbar A-inkorast som ä r l ä gre ä n den egna beskattningsbara A-inkonsten,

I ö vriga fall kommer marginalskatten p å tillskottet i princip att bli beroende av
storleken av en inkorast som motsvarar sumraan av antingen den egna
beskattningsbara inkorasten och den andra makens beskattningsbara B-inkomst
eller den andra makens beskattningsbara inkomst och den egna beskattningsbara
B-inkomsten.

Det skulle vara en stor praktisk f ö rdel om man vid till ä mpningen av den h ä r
diskuterade formen av skattereduktion kunde bortse fr å n inkomsternas karakt ä r av A- eller B-inkomst. Detta b ö r
ocks å vara m ö jligt. Enligt v å r
mening f å r man ett rimligt resultat om man i
makefallen alltid utg å r fr ä n den h ö gsta av makarnas beskattningsbara
inkomster n ä r det g ä ller att med hj ä lp
av den f ö reslagna tabellen best ä mma reduktionssatsen. I flertalet fall torde detta
vara f ö rdelaktigare f ö r makarna ä n
om man skulle utg å fr å n summan av den enas beskattningsbara inkomst och den andras beskattningsbara
B-inkomst. Inf ö randet av en skattereduktion av
modell A ger inte upphov till n ä gon skattesk ä rpning av det slag som vi tidigare har ber ö rt.

9 Riksdagen 1980/81. 1 .saml Nr 39

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 130

c ) Reduktionssatsen

De reduktionssatser som anges i tabellen f ö r de olika inkomstskikten g ä ller i princip bara under f ö ruts ä ttning att
hela till ä ggsbeloppet ligger i samma
marginalskatteskikt som den f ö rsta kronan
av beloppet.

Det sagda kan belysas med ett exempel, som baseras p å tabell 7:5. Antag att en skattskyldig har en
beskattningsbar inkomst p å 100 000 kr. Om den uppliurna
utdelning soin ä r inr ä knad i inkorasten uppg å r till h ö gst 7 246 kr., kommer till-l ä ggsbeloppet inte att ö verstiga (69 % av 7 246 =) 5 000 kr. Hela beloppet ligger d å inon skiktet f ö r
69 % marginalskatt. Om utdelningen d ä remot
uppg å r t.ex. till 10 000 kr. ä r till ä ggsbeloppet
6 900 kr. Av beloppet komraer 1 900 kr, att ligga i skiktet f ö r 74 % marginalskatt.

Av exemplet framg å r
att den i tabellen angivna reduktionssatsen b ö r s ä nkas en eller flera procentenheter,
om utdelningen och d ä rmed det t ä nkta till ä ggsbeloppet
uppg å r till ett raer betydande belopp.

Enligt v å r nening b ö r detta f ö rh å llande beaktas schablon-ra ä ssigt p å
f ö ljande s ä tt. Tabell 7:6 b ö r
kunna till ä mpas s å l ä nge
utdelningen uppg å r till h ö gst 10 000 kr. (vilket motsvarar ett till ä ggsbelopp p å
6 900 kr. eller drygt tv å inkomstskikt i tabellen). F ö r utdelningsinkorast d ä rut ö ver b ö r reduktionssatsen s ä nkas med tre
procentenheter f ö r varje 10 000 kr. Beloppet 10 000
kr. b ö r i f ö rekommande fall ta sikte p ä
makars sammanlagda utdelning.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 131

Exempel. Mannen (M) har en beskattningsbar inkomst p å 110 000 kr raedan hustruns (H) inkomst ä r l ä gre. M uppb ä r 18 000 kr och H 4 000 kr. i utdelningar. Makarnas
utdelningssumma ä r s å ledes 22 000 kr. och denna ber ä ttigar
till reduktion enligt f ö ljande.

20 % av 10 000 = 2 000

17 % av 10 000 = 1 700

14 % av 2 000 = 280

3 980 kr.

Det sammanlagda reduktionsbeloppet f ö rdelas med 18/22 p å M och 4/22 p å H.

Reduceringen med tre procentenheter f ö r varje utdelningsbelopp p å 10 000 kr. b ö r
inte drivas l ä ngre ä n till den l ä gsta reduktionssatsen enligt
tabellen, dvs. 10 %.

d) Avrundningsregler

Varje beslut ora skattereduktion inneb ä r viss administrativ merbelastning. Det kan d ä rf ö r vara l ä mpligt att inf ö ra
avrundningsregler eller raotsvarande best ä mmelser
som hindrar att alltf ö r obetydliga utdelningsbelopp leder
till reduktion. F ö r v å r del anser vi det rimligt med en f ö reskrift
av inneb ö rd att reduktion inte skall ske ora
den skattskyldiges sammanlagda utdelningsinkorast understiger 100 kr.

Den modell A f ö r
skattereduktion som vi h ä r har skisserat inneb ä r sammanfattningsvis f ö ljande (uppr ä kningsfaktor 1,69):

-
utdelningsinkomster
ber ä ttigar till en skattereduktion sora
motsvarar viss procent av inkomsten,

-
reduktionssatsen
best ä ms enligt en tabell med h ä nsyn till storleken av den skattskyldiges statligt
beskattningsbara inkomst,

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 132

f ö r makar best ä ms reduktionssatsen med h ä nsyn till den h ö gsta
av makarnas beskattningsbara inkomster,

ora den skattskyldiges sammanlagda utdelningsinkomster ö verstiger 10 000 kr. ninskas den reduktionssats son
anges i tabellen (tabell 7:6) ned tre procentenheter i varje ö verskjutande utdelningsskikt p ä 10 000 kr., dock till l ä gst 10 %,

beloppsgr ä nsen 10 000
kr. till ä mpas gemensamt f ö r makar,

f ö r varje skattskyldig g ä ller att n ä gon
reduktion inte medges om den sammanlagcla utdelningsinkomsten understiger 100
kr.

Modellen ä r utformad p å basis av avr ä kningssystemets
principer. Det inneb ä r att de individuella och
statsfinansiella effekterna i mycket h ö g
grad ö verensst ä mmer med de effekter som erh å lls i ett avr ä kningssystem.
Vi kan d ä rf ö r p å denna punkt h ä nvisa till vad vi har anf ö rt ora avr ä kningens
effekter i avsnitt 7,3.1.2. De skillnader som kan f ö religga sammanh ä nger
med de schablonregler som vi har f ö reslagit.
Det g å r inte att generellt uttala i
vilken riktning skillnaderna g å r.

Modell B

En skattereduktion enligt modell A grundas allts å p ä avr ä kningssystemets principer och inneb ä r att reduktionssatsen ä r beroende av aktie ä garens beskattningsbara inkomst och d ä rmed av hans marginalskatt (m). Den l ö sning sora vi nu skall diskutera inneb ä r att reduktionssatsen ä r oberoende
av marginalskattesatsen. En s å dan
reduktion inneb ä r i princip att
utdelningsinkorasten beskattas efter en skattesats som ligger ett visst antal
procentenheter under aktie ä garens marginalskattesats. Om
reduktion medges med ett belopp som motsvarar t.ex. 25 % av en viss
utdelningsinkorast, ä r raarginalskattesatsen p ä utdelningen 25 procentenheter l ä gre ä n aktie ä garens marginalskattesats (m =m - 0,25).

Sambandet mellan ra och m vid 25 % skattereduktion
illustreras i diagram 7:3 (linje 2 i diagrammet).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 7 ; .3

Skattesats

p;i utdelnini; (m )

A

Linje Vi) nuv.Tranclc regler m

Linje (2 ) 2.i °o skattereduktion m = m - 0,25

injc \5) halv avräkning m = l,69ra - 0,69

0,8

(1,7

0,11

11,.s

0,4

O,."

U,
1

opaginerad Kontrollera mot PDF

j_______ I_______ I____ .__ I______ L.

0,.i 0,4 0,5
0,6 0,7 0,8

Marginal--1skattesats
(m)

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 134

I tabell 7:8 visas aktie ä garens skatt p å utdelningen och hans beh å llning efter skatt (utdelningsnetto) vid n å gra olika reduktionssatser.

Tabell 7:8

Den skatt som tas ut Aktie ä garens utdel-

hos aktie ä garen p å en ningsnetto om ra ä r

utdelning p å 100 om resp.

ra ä r resp.

_______________ 0,85 0,8 0,7 0,6 0,4 0,85 0,8 0,7 0,6 0,4

Nuvarande

regler 85 80 70 60 40 15 20 30 40 60

(Halv avr ä k

ning) (75 66 49 32 -1) (25 34
51 68 101)

10 % skattereduktion 75 70 60 50 30 25
30 40 50 70

25 % skattereduktion 60 55 45 35 15 40
45 55 65 85

45 % skattereduktion 40 35 25 15 -5 60
65 75 85 105

Av tabellen kan utl ä sas
att den nom ine 1la l ä ttnaden vid en skattereduktion av
denna modell ä r densamma i alla inkomstlagen. Om
utdelningen ä r 100 och skattereduktionen 25 %, ö kar utdelningsnettot med 25. Den relativa l ä ttnaden ä r
st ö rst i h ö ga inkomstl ä gen.
Vid en marginalskattesats p å 80 %
(m=0,8) mer ä n f ö rdubblas utdelningsnettot (fr å n
20 till 45) medan den relativa h ö jningen vid
en marginalskattesats p å 40 % ä r betydligt m å ttligare
(fr ä n 60 till 85).

Vi har tidigare i f ö rsta
hand utg å tt fr å n en total l ä ttnadsniv å sora i princip motsvarar halva bolagsskatten p å utdelade vinstmedel. I avsnitt 7.3.1.2 uppskattade
vi den statsfi-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 135

nansiella kostnaden f ö r
ett system med halv avr ä kning till ca 225-270 milj. kr.
Inom en s å dan kostnadsram skulle det finnas
utrymme f ö r en skattereduktion av modell B
som motsvarar ca 17-21 % av uppburna utdelningsinkomster. Inom den kostnadsram
son vi har uppskattat f ö r avr ä kning med faktorerna 1,5 resp. 2,0 (160-195 resp. 320-390 milj. kr.)
skulle reduktion kunna medges med 12,5-15 resp. 25-30 % av utdelningarna.

Den skattereduktion enligt modell B som vi hittills har behandlat
inneb ä r att reduktionssatsen ar fast och
att skattereduktion ber ä knas p å hela utdelningsinkorasten oberoende av dess storlek
(fast reduktion utan tak). Det finns m å nga
andra alternativ. En m ö jlighet kan vara att f ö rse den fasta reduktionen med ett tak, dvs. f ö reskriva att endast utdelningsinkomst upp till viss
beloppsgr ä ns skall ber ä ttiga till reduktion (fast reduktion med tak). Ett
annat alternativ ä r att l å ta reduktionssatsen avtrappas med stigande
utdelningsinkorast (avtrappad reduktion). Ä ven
en avtrappad reduktion kan naturligtvis till ä mpas
raed eller utan tak.

N ä r vi har ö verv ä gt dessa
olika alternativ har vi funnit att flera skal kan anf ö ras f ö r en
avtrappad reduktion utan tak. Dessa sk ä l,
som vi i ett senare avsnitt f å r anledning
att utveckla ytterligare, kan sammanfattas enligt f ö ljande:

-
En relativt h ö g reduktionssats vid l å ga utdelningsinkomster ä r
ä gnad att ge s ä rskild stimulans av sm å sparandet.

-
Avtrappningen
av reduktionssatsen med stigande utdelningsinkomst ä r ä gnad att ge
en inkomstprofil som n å gorluntla ansluter till profilen i
modell A och i ett avr ä kningssystem. Det finns n ä mligen anledning att anta att utdelningsinkomsterna
generellt sett stiger - och att reduktionssatsen d ä rf ö r kommer att
falla - med v ä xande beskattningsbar inkomst (jfr
tabell 3:4).

-
Fr å nvaron av ett tak g ö r att ä ven innehavare av st ö rre portf ö ljer
f å r incitament till ö kaile placeringar i aktier.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 136

Stannar man f ö r
en reduktionsraodell som inneh å ller beloppsgr ä nser i form av tak eller avtrappning, ä r det n ö dv ä ndigt att ta st ä llning
till hur gr ä nserna skall till ä rapas i raake-fallen. Den tekniskt enklaste l ö sningen ä r
att ber ä kna reduktionsbeloppet separat f ö r vardera maken. Det st ä ramer dock b ä ttre
ö verens med nuvarande principer f ö r sarabeskattning av makars kapi tal inkoraster att
utf ö ra ber ä kningen gemensamt f ö r makarna.

Med dessa utg å ngspunkter
har vi utformat en modell f ö r avtrappad
reduktion utan tak. Vi har ansett det motiverat att i f ö rsta hand ange ett alternativ som kan f ö rv ä ntas ge i
huvudsak sarama inkomstprofil och rymmas inora samraa totala kostnadsram som en
reduktion enligt modell A n ä r denna grundas
p ä halv avr ä kning (uppr ä kningsfaktorn
1,69). Alternativet ser ut s å h ä r.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 137

Tabell 7:9a

Makars sammanlagda Skattereduktion

utdelningsinkorast

(kr. )__________________________________

O - I 000 45 % av utdelningen

1 000 - 6 000 450 kr, f ö r 1 000 kr.
och 25 % " å terstoden

6 00 0 - 1 700 " "6 000 " " 10 % "

Tabell 7:9b

Ensamst å endes
utdel- Skattereduktion

ningsinkorast (kr.)_______________________

O - 500 45 % av utdelningen

500 - 3 000 225 kr. f ö r 500 kr. och 25 % " å terstoden

3 000 - 850 " " 3 000 " " 10 % "

Det b ö r framh å llas att relativt sra å ä ndringar i kostnadsramen kan ge
betydande utslag i forn av ä ndrade skiktg ä nser. Metl en kostnadsram p å 225 milj. kr. b ö r
den ö vre skiktgr ä nsen - vid samma reduktionssatser och med of ö r ä ndrad nedre
skiktgr ä ns - vara ca I 500/3 000 kr. och
inte 3 000/6 000 kr. Utg ä r man i st ä llet fr å n
en kostnadsram p ä 270 milj. kr. finns det utrymme f ö r att h ö ja
den ö vre skiktgr ä nsen till ca 4 500/9 000 kr. Dessa ber ä kningar grundas helt p å utdelningsinkoinsternas f ö rdelning
enligt 1975 å rs unders ö kning (jfr kap. 3). Vi har s å ledes utg å tt
fr å n att antalet hush å ll som deklarerar utiielningsinkomster ä r detsamma och att utdelningsinkomsterna - omr ä knade fr å n
1975 å rs niv å p å ca 700 milj, kr, till en niv å av I 300 milj, kr. -f ö rdelar sig p å olika utdelningsskikt enligt samma
m ö nster som å r 1975. Uppskattningarna ä r s å ledes k ä nsliga inte bara f ö r slunpfel och valet av ber ä kn
ingsmetitl utan ocks å f ö r ä ndringar i sammans ä ttningen av gruppen av aktie ä gare.

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 138

Tabell 7:9a (makar) till ä mpas enligt f ö ljande (mannen antas ha 4 000 kr.
och hustrun 1 000 kr. i utdelningar):

Sunna reduktions

belopp: f ö r 1 000 = 450

25 % av 4 000 = 1 000

1 450 kr.

Reduktionsbeloppet

f ö rdelas: nannen 4/5 av 1 450 = 1 160

hustrun 1/5 av 1 450 = 290

1 450 kr.

Vi uppskattar att av skattebortfallet faller mindre ä n en tiondel p ä
hush å ll med en utdelningsinkomst p ä upp till 500/1 000 kr., ca en tredjedel p å hush å ll med en
utdelningsinkomst p å nellan 500/1 000 kr. och 3 000/6
000 kr. samt å terstoden p å hush å ll med h ö gre utdelningsinkomst. Kostnaden f ö r reduktionen p ä
25 % kan uppskattas till ca 40 % av totalkostnaden raedan den å terst å ende delen
av totalkostnaden f ö rdelar sig ganska j ä rant nellan reduktionen p å 45 % och reduktionen p å 10 %.

Vill man i st ä llet
- med bibeh å llna skiktgr ä nser - anpassa modellen s å att de statsfinansiella effekterna ansluter till en
avr ä kning som ä r grundad p å
uppr ä kningsfaktorerna 1,5 och 2,0 blir
resultatet f ö ljande:

[abell 7:10

Utdelningsinkomst Reduktionssats (%)

(kr., ensanst å ende

resp. nakar) Uppr ä kningsfaktor

1,5______ (1,69)________ 2j0

0 -

500/1

000

35

(45)

70

500/1

000 -

3

000/6

000

15

(25)

30

3

000/6

000 -

8

(10)

16

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 139

Av sk ä l som vi tidigare n ä mnt ä r det ö nskv ä rt att inf ö ra regler som hindrar att alltf ö r obetydliga utdelningsbelopp leder till
skattereduktion. Vi f ö rordar sanna regel son f ö r modell A.

Den modell B f ö r
skattereduktion som vi h ä r har skisserat kan sammanfattas
enligt f ö ljande (med samna kostnadsram som
vid halv avr ä kning):

-
utdelningsinkomster
ber ä ttigar till skattereduktion,

-
reduktionssatsen
sjunker med stigande utdelningsinkomst,

-
f ö r makar sker en gemensam ber ä kning av reduktionsbeloppet enligt tabell 7:9a,

-
f ö r ensamst å ende
ber ä knas reduktionsbeloppet enligt
tabell 7:9b,

-
ora en
skattskyldigs utdelningsinkomst inte uppg å r
till 100 kr., ber ä ttigar den inte till reduktion.

Gemensarat f ö r
modellerna A och B

Vi vill h ä r g ö ra ett par p å pekanden
som r ö r b å da reduktionsmodellerna.

En gemensara fr å ga
ä r vilken betydelse
skattereduktionen skall f å f ö r kommunerna. Vi har tidigare n ä mnt
att kommunerna f å r ut skatt p å grundval av de beskattningsbara inkorasterna. En
skattereduktion p å verkar inte storleken av den
beskattningsbara inkomsten och de hittills anv ä nda formerna av skattereduktion har fallit helt p å statskassan, Sanna l ö sning b ö r kunna anv ä ndas f ö r
de h ä r beskrivna reduktionsmodellerna A
och B s å l ä nge reduktionen har en omfattning son inte motsvarar mer ä n en avr ä kning
f ö r halva bolagsskatten p å utdelade vinstmedel (dvs, den del av bolagsskatten
som g å r till staten), On reduktionen d ä remot f å r
en st ö rre omfattning, ra å ste man ta st ä llning
till om staten skall efterge skattebelopp som tillfaller kommunerna eller om
inte reduktionen till viss del m å ste b ä ras ocks å
av kommunerna,

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:39 140

Betr ä ffande innel:i ö rden av reduktionsnodellerna vill vi f ö r tydlighetens skull till ä gga f ö ljande.
Skattereduktionen inneb ä r att ett avdrag g ö rs fr å n den
inkomstskatt .son enligt vanliga regler har r ä knats fram p ä aktie ä garens sanlade inkomster under utdelnings å ret (vi bortser h ä r
fr å n att reduktion kan ske ä ven i fr å ga
om skogsv ä rdsavgift ra.m.). I enstaka fall
kan det intr ä ffa att reduktionsbeloppet ö verstiger inkomstskatten. Det b ö r inte korama i fr å ga att i ett provisoriskt system l å ta
ö verskjutande belopp betalas ut
kontant (s ä dan kontantutbetalning kan d ä reraot f ö rekomma
i de utl ä ndska avr ä kningssystemen) eller att l å ta det avr ä knas
mot tlen skatt som p å f ö rs aktie ä garen f ö r ett annat inkomst å r ,

7,3.1,4 Avdrag vid taxeringen

Den form av avdrag som vi nu behandlar g ö rs i deklarationen och reducerar den
beskattningsbara inkoiasten.

Enligt nuvarande regler f ä r s.k. sparavdrag g ö ras vid ber ä kning av inkomst av kapital. En utvidgning av detta
avdrag b ö r enligt v å r mening inte koraraa i fr å ga i detta sannanhang. Bland hush å llens kapitalint ä kter
doninerar r ä ntorna helt. En h ö jning av sparavdraget skulle d ä rf ö r vara av v ä rde fr ä mst
f ö r banksparandet men ha endast en
marginell betydelse f ö r akties £ iarandet.

Vad vi skall diskutera ar i st ä llet ett s ä rskilt
avdrag som f å r g ö ras bara mot utdelningsinkomster. Ett s å dant utdelningsavdrag kan konstrueras p å n å nga s ä tt:

-
Fullt avdrag
upp till ett visst belopp (utdelningar upp till detta belopp ä r allts å
helt skattefria),

-
Partiellt
avdrag (avdrag nedges ned ett belopp son motsvarar en viss andel av
utdelningsinkorasten),

-
Avtrappat
avdrag (avdrag medges med t,ex, 100 % f ö r
utdelningar upp till visst belopp, med en l ä gre
procentsats upp till en ny gr ä ns samt -
eventuellt - med en ä nnu l ä gre procentsats d ä rut ö ver).

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 141

B å de partiellt och avtrappat avdrag
kan konstrueras ned eller utan ett h ö gsta
tak f ö r avdraget.

Den f ö ljande tabellen visar aktie ä garens skatt p å utdelningen
och hans beh å llning efter skatt
(utdelningsnetto).

Tabell 7:11

Den skatt som tas ut Aktieägarens utdel-

hos aktieägaren pä en ningsnetto om m är

utdelning på TÖO om resp,

ra är resp.

_______________ 0,85 0,8 0,7 0,6 0,4 0,85
0,8 0,7 0,6 0,4

Nuvarande

regler 85 80 70 60 40 15 20 30 40 60

(Halv avr ä k

ning) (75 66 49 32 -1) (25 34 51 68
101)

50 =s avdrag 42,5 40 35 30 20 57,5 60 65 70 80

25 * avdrag 64 60 52 45 30 36 40 48 55 70

10 % avdrag 76,5 72 63 54 36 23,5 28 37 46 64

Man kan konstatera att skattel ä ttnaden i ett avdragssystem ä r st ö rst i h ö ga inkomstlagen. Detta g ä ller i b å de
nominella och relativa termer. Effekterna av ett avdrag skiljer sig allts å v ä sentligt fr ä n de effekter som erh å lls vid avr ä kning och vid skattereduktion
enligt modellerna A och B.

Liksom vid en skattereduktion ä r det n ö dv ä ndigt att s ä rskilt
ö verv ä ga hur reglerna f ö r makar skall utformas. Vi anser
att varje make i princip skall ha r ä tt
till avdrag i sarama utstr ä ckning som en ensamst å ende person (makarnas sammanlagda maximala avdrag
blir allts å dubbelt s ä stort som den ensamst å endes). Vad det g ä ller att ta st ä llning till ä r
om n å gon form av gemensam avdragsber ä kning skall medges (med r ä tt f ö r den ena maken att tillgodof ö ra sig avdrag som den andra maken inte har kunnat
utnyttja) eller om makarna skall behandlas som helt frist å ende fr å n
varandra.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 142

Enligt v å r raening st å r det b ä st
i ö verensst ä mmelse raed de principer som i ö vrigt till ä mpas
vid beskattningen av makars kapitalinkomster att medge en gemensam avdragsber ä kning. I regel medf ö r detta inte n å gra tekniska problem. Vid ett avtrappat
avdrag uppkommer dock vissa sv å righeter.

Fullt avdrag (upp till ett visst belopp)

I detta fall finns tv å
alternativ. Antingen f ö reskrivs att vardera maken i f ö rsta hand skall utnyttja sitt eget avdrag eller ocks å f ä r makarna
fritt f ö rdela det totala avdraget mellan
sig. B å da l ö sningarna ä r tekniskt genomf ö rbara. Det nuvarande sparavdraget f å r f ö rdelas
fritt.

Partiellt avdrag

Vid denna konstruktion ligger det n ä rmast till hands att f ö reskriva att vardera maken skall ta "sitt" avdrag. F ö reskrivs ett tak, b ö r den ena makens outnyttjade avdragsutrymrne f å utnyttjas av den andra maken.

Avtrappat avdrag

Vid denna avdragskonstruktion uppkommer vissa problera. Av
praktiska sk ä l torde det inte vara m ö jligt att ber ä kna
avdrag s ä rskilt f ö r varje utdelningsskikt. I st ä llet m å ste
ett gemensamt totalt avdrag ber ä knas f ö r makarna. Fr ä gan
ä r om cietta avdrag skall f å f ö rdelas fritt
eller om en proportionering skall ske. Det f ö rsta alternativet ger utrymme f ö r
spekulativa ber ä kningar och medf ö r kontrollproblem. Det andra medf ö r merarbete vid deklarationen.

N ä r det g ä ller kostnaderna f ö r olika avdragsmodeller har vi funnit det vara av intresse att belysa
vilka avdragsbelopp som kan rymmas inom de i det f ö reg å ende ber ä knade alternativa kostnadsramarna.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 143

Tabell 7:12

Kostnadsram motsvarande uppr ä kningsfaktorn

_____________________ 1_J__________ 1,69_________ 2,0

Fullt avdrag

upp till ett

belopp av
kr.

(ensamst å ende

resp. makar) 1 100/2 200 1 700/3 400 3 500/7 000

Partiellt av

drag utan tak

(%) 20 25-30 40

Inom sanma kostnadsram som ett system med halv avr ä kning skulle finnas utrymme f ö r bl.a. f ö ljande
form av avtrappat avdrag (ensamst å ende
resp. makar).

100 % avdrag upp till 500/1 000 kr., 30 % "i
intervallet 500/1 000 - 3 000/6 000 kr., 10 % " ö ver 3 000/6 000 kr.

Det kan ocks å
ha intresse att se den ungef ä rliga
kostnaden f ö r vissa andra avdragsniv å er (ensamst å ende
resp. makar).

Tabell 7:13

Avdragsbelopp (kr.) Kostnad, milj. (kr.)

100/ 200 25

200/ 400 45

400/ 800 80

800/1 600 140

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 144

7,3,1,5 Samordning raed sparavdraget

Vid s ä v ä l utdelningsavdrag som skattereduktion uppkommer fr å gan hur de nya reglerna skall samordnas med
nuvarande sparavdrag.

En redog ö relse f ö r sparavdragets konstruktion har l ä nnats i avsnitt 2,2.1. Vi vill erinra om att
avdraget g ö rs sist vid ber ä kningen av kapitalinkomsten, dvs. sedan int ä kterna har lagts ihop och avdrag har gjorts f ö r r ä nteutgifter
m.m., och att sparavdraget inte f å r
leda till att underskott uppkommer i f ö rv ä rvsk ä llan. Har en
person kapitalint ä kter av flera slag, t.ex. b å de utdelnings- och r ä nteint ä kter, beh ö ver man f.n. inte avg ö ra vilka int ä kter avdraget skall anses bel ö pa p å . N å gra s ä rskilda
regler om f ö rdelning av avdraget p å olika int ä ktsslag
finns f ö ljaktligen inte i dag men kan -som
vi strax skall utveckla n ä rraare - visa sig beh ö vliga om nya stimulansregler inf ö rs.

Samordning med ett utdelningsavdrag

Om ett utdelningsavdrag skulle inf ö ras, kan samordningen raed sparavdraget ske p å flera s ä tt.
Tv å huvudalternativ ligger n ä rraast till hands (vid den fortsatta diskussionen
utg å r vi fr å n ett fast utdelningsavdrag p ä 800 kr, f ö r
ensamst å ende och I 600 kr, f ö r raakar).

Det ena alternativet ä r
att ha kvar sparavdraget i of ö r ä ndrad form vid sidan av det nya utdelningsavdraget.
Den del av utdelningarna som ö verstiger
uttieln ingsavdrage t redovisas tillsammans raed ö vriga kapitalint ä kter. Om det finns kvar n å got utrymme efter avdrag f ö r r ä nteutgifter
m.m., medges sparavdrag p å samma villkor som hittills. Tv å raakar som har varken utgiftsr ä ntor eller r ä nteint ä kter men 3 200 kr. i utdelningar skulle s å ledes redovisa 1 600 kr. som int ä kt av kapital och kunna kvitta detta belopp raot det
vanliga sparavdraget.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 145

Det andra alternativet inneb ä r att sparavdraget f å r en mer
begr ä nsad omfattning. Utdelningarna
bryts ut och f å r ligga till grund f ö r det nya utdelningsavdraget. Sparavdraget kommer i
forts ä ttningen att avse i stort sett bara
r ä nteint ä kter.

Det kan i och f ö r
sig vara tilltalande att ha tv ä skilda
avdrag. Uppdelningen bidrar till att g ö ra
systeraet ö versk å dligt. Alternativet har emellertid ocks ä nackdelar. Det kan f å effekter som direkt strider mot syftet med de nya reglerna. En
separat behandling av utdelnings- och r ä nteint ä kter kan n ä mligen
ge en aktie ä gare anledning att ers ä tta en del av sina aktier med t.ex. ett
banktillgodohavande f ö r att kunna dra nytta av b å da avdragen. Otn det nya utdelningsavdraget skulle
best ä mmas till l ä gre belopp ä n
sparavdraget, f ö rst ä rks i vissa fall motivet f ö r
s ä dana omplaceringar. Den som inte
har n å gra r ä nteint ä kter men har utdelningar som ö verstiger det nya utdelningsavdraget skulle tr ä ffas av en direkt skattesk ä rpning om han inte ers ä tter en del av aktierna med tillg å ngar
som ger avkastning i form av r ä nta.

Samordning med en skattereduktion

Om man ger det nuvarande sparavdraget en ny konstruktion s å att det i forts ä ttningen
f ä r g ö ras bara mot r ä nteint ä kter (och s å dan
utdelning som inte omfattas av v å ra f ö rslag), uppkommer inte n å gra samordningsproblem. Utdelningsint ä kterna behandlas f ö r sig och kan direkt l ä ggas till
grund f ö r skattereduktion.

Vi har redan antytt att ett system med separat behandling
av r ä nte- och utdelningsint ä kter har vissa nackdelar. Systemet kan t.ex. i vissa
fall ge incitament till omplacering fr ä n
aktier till r ä ntegivande tillg å ngar. Vill man mot denna bakgrund beh å lla sparavdragets nuvarande konstruktion i ett
systen d ä r utdelningsint ä kterna ger r ä tt
till skattereduktion, aktualiseras s ä rskilda
samordningsfr å gor.

10 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 39

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 146

Vad man i f ö rsta hand m å ste ta st ä llning
till ä r om b ä de sparavdrag och skattereduktion skall kunna medges
i fr ä ga om en viss del av en
utdelningsinkomst. Om man till å ter ett s ä dant sammantr ä ffande,
kan resultatet bli att vissa aktie ä gare
f å r en " ö verstiraulans" i den meningen att utdelningen
ger ett netto p å raer ä n 100 %. Ö verstimulansen
upph ö r dock n ä r utdelningsinkorasten har n ä tt en viss storlek och den upph ö r snabbare f ö r
aktie ä gare i h ö gre ä n f ö r aktie ä gare
i l ä gre inkorastl ä gen. Det anf ö rda
kan belysas raed ett exempel. Antag att skattereduktion medges raed 30 % av
utdelningsbeloppet och att den skattskyldige inte anv ä nder n å gon
del av sparavdraget mot r ä nteint ä kter. Om hans utdelningar ligger inom sparavdraget,
blir hans netto 130 % av utdelningen (full skattefrihet p å grund av sparavdrget plus 30 % skattereduktion).
Om narginalskattesatsen antas vara 80 % resp. 50 % upph ö r ö versfimulansen
i den h ä r angivna meningen (f ö r tv ä makar) vid
en utdelningsinkorast p ä 2 560 kr. resp. 4 000 kr.

Det kan h ä vdas att en ö verstiraulans av detta slag b ö r f ö rhindras,
eftersom den kan s ä gas inneb ä ra att man g å r
l ä ngre ä n till att eliminera det ena ledet i dubbelbeskattningen. Det kan dock
ocks ä anf ö ras sk ä l f ö r att acceptera ö verstimulansen:

-
de nya l ä ttnadernas karakt ä r
av stimulans å tg ä rd talar f ö r att de b ö r komma aktie ä garna
till del oberoende av vilken beskattning sora tidigare har skett (dvs.
oberoende av om sparavdraget redan tidigare har utnyttjats eller ej),

-
ö verstimulansen f å r i f ö rsta hand
betydelse f ö r sm ä sparare ,

-
ä ven i ett avr ä kningssystem av EG-modell kan aktie ä garen f ä
skattefrihet f ö r utdelningen och dessutora
ytterligare medel.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 147

Vill raan ä nd å eliminera ö verstimulansen
och samtidigt ha kvar sparavdraget i dess nuvarande form, blir det n ö dv ä ndigt att
inf ö ra regler som hindrar att en och
samma del av utdelningsinkomsten b å de
r ä knas av mot sparavdraget och l ä ggs till grund f ö r
skattereduktion. Man ra å ste d å kunna fastst ä lla hur stor del av sparavdraget
som har utnyttjats mot utdelningsint ä kterna.
Detta erbjuder inga sv å righeter i de fall d å den skattskyldige inte redovisar andra kapitalint ä kter ä n
utdelningar. Har han d ä reraot ocks å r ä nteint ä kter, blir fr å gan
mer komplicerad. Sora vi tidigare har n ä rant
finns det i dag inte n å gra regler om hur sparavdraget
skall f ö rdelas p å olika kapitalint ä kter.
Nya best ä mmelser beh ö vs f ö r ä ndam å let.

De nya best ä mmelserna
beh ö ver inte medf ö ra att inkomstber ä kningen i deklarationen ä ndras.
Det r ä cker att taxeringsn ä mnden beaktar sparavdraget n ä r underlaget f ö r
skattereduktion fastst ä lls. Detta kan ske p ä flera s ä tt.

Alternativ 1 (schablonregel)

Man kan inf ö ra en
schablonregel som inneb ä r att en viss best ä md del - t.ex. h ä lften
- av det totalt utnyttjade sparavdraget skall anses h ä nf ö riig till
utdelningsint ä kterna. En s å dan regel ä r
f ö rh å llandevis enkel att till ä mpa.
F ö r att undvika ett alltf ö r of ö rm å nligt resultat vid l å ga utdelningsinkomster b ö r
schablonregeln dock kompletteras. Man b ö r
f ö reskriva att den raot utdelningsint ä kterna utnyttjade delen av sparavdraget inte i n å got fall skall anses ö verstiga h ä lften av dessa int ä kter.

Alternativ 2 (proportionering)

Det utnyttjade sparavdraget kan proportioneras p å de olika kapitalint ä kterna. S å stor del av det totalt utnyttjade sparavdraget
som utdelningsint ä kterna utg ö r av de sararaanlagda kapitalint ä kterna skulle anses bel ö pa p å utdelningsint ä kterna och allts å
dras av fr å n underlaget f ö r skattereduktion. Metoden kan anses ge ett
materiellt riktigare resultat ä n alternativ
1, rae-- proportioneringen kan raedf ö ra
ett inte ov ä sentligt merarbece f ö r taxeringsn ä mnden
(s ä rskilt vid taxeringen av mal . r )
.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 148

B å de alternativ 1 och alternativ 2
kan i vissa fall f å effekter sora fr å n raateriell synpukt ä r mindre tillfredst ä llande. De
kan t.ex. raedf ö ra att en person sora redan i dag
utnyttjar hela sparavdraget och som investerar i aktier, inte f å r l ä gga hela
utdelningen p ä de nyk ö pta aktierna till grund f ö r skattereduktion. Det kan d ä rf ö r vara v ä rt att ö verv ä ga ä ven andra l ö sningar.

Alternativ 3 (sparavdraget h ä nf ö rs i f ö rsta hand till r ä ntenettot).

Man kan g ö ra g ä llande att ett mer r ä ttvisande resultat uppn å s om man g ö r en j ä mf ö relse mellan å
ena sidan det sparavdrag som skulle ha gjorts om inga utdelningsint ä kter hade f ö relegat
och å andra sidan det avdrag som
faktiskt har utnyttjats. Detta kan ocks å
uttryckas s å att sparavdraget -trots att det f å r nyttjas mot utdelningar - ä nd å i f ö rsta hand skall avr ä knas mot det eventuella netto sora kvarst å r sedan r ä nteint ä kterna har minskats med r ä nteutgifter ra.m. (r ä ntenettot). Med denna utg å ngspunkt
skulle sparavdraget leda till minskning av underlaget f ö r skattereduktion i endast tv ä fall. Det ena fallet ä r att r ä ntenettot ä r negativt. Eventuellt utnyttjat sparavdrag skall d å i sin helhet anses bel ö pa p å
utdelningsint ä kterna och allts å r ä knas av fr ä n underlaget f ö r
skattereduktion. Det andra fallet ä r
att r ä ntenettot ä r positivt raen raindre ä n det utnyttjade sparavdraget. I det fallet skall
den del av det utnyttjade sparavdraget son ö verstiger
r ä ntenettot anses h ä nf ö riig till utdelningsint ä kterna. I likhet raed alternativ 2 kan detta
alternativ leda till ett inte obetydligt merarbete f ö r taxeringsn ä mnden.

vi har hittills presenterat alternativ som inneb ä r att pr ö vningen
l ä ggs hos taxeringsn ä mnden och att inkomstber ä kningen i deklarationen inte ä ndras. Det ä r
dock m ö jligt att i st ä llet g ö ra
ber ä kningarna redan i deklarationen. En
s å dan l ö sning har den f ö rdelen att den skattskyldige f å r l ä ttare att sj ä lv bed ö ma
slutresultatet. Å andra sidan blir det n ö dv ä ndigt att g ö ra v ä sentliga
ingrepp i nuvarande deklarationsrutiner. F ö r
fullst ä ndighetens skull vill vi ä nd å illustrera
hur en oml ä ggning kan genomf ö ras.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 149

Alternativ 4 (modifiering av alternativ 3)

Man kan fortfarande utg å
fr ä n principen att sparavdraget i f ö rsta hand skall anses utnyttjat mot r ä ntenettot. Reglerna f ö r deklaration av kapitalinkomst g ö rs
om s å att raan redan i deklarationen ber ä knar underlaget f ö r
skattereduktion. F ö ljande scheraa kan f ö ljas.

utdelningsint ä kter r ä nteint ä kter

~ ev. utdelninqsavdrag
- r ä nteutgifter m.m.

utdelningsnetto r ä ntenetto A

- sparavdrag- '

r ä ntenetto B

+ utdelningsnetto

summa C

- oujinyttjat sparav-

drag'______

inkomst/underskott av

kapital

- r ä ntenetto B-'

underlag f ö r skattere-dukt
ion.

Vi har h ä r pekat p ä n ä gra
alternativ f ö r samordning mellan ett sparavdrag
som har nuvarande konstruktion och en skattereduktion. Ä ven andra l ö sningar
ä r t ä nkbara. En m ö jlighet som vi har diskuterat ä r att som huvudregel till ä mpa ett systera f ö r
separat behandling av r ä nte- och utdelningsint ä kter men ge den skattskyldige r ä tt att l å ta
viss valfri del av utdelningsint ä kterna
behandlas som r ä nteint ä kter.

l)F ä r inte ö verstiga r ä ntenetto A, Om r ä ntenetto A ä r

negativt, medges h ä r inte n å got
sparavdrag,

2)F å r inte ö verstiga summan C.

3)0n r ä ntenetto B ä r negativt,
skall det behandlas som

en till ä ggspost.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 150

Alternativ 5 (separat behandling, frivillig ö verf ö ring)

Inneb ö rden av detta alternativ ä r att den skattskyldige skulle ha r ä tt - men inte skyldighet - att "fylla upp"
sparavdraget. F ö ljande scheraa skulle f ö ljas (exeraplet avser en ensamst å ende).

Utdelningsnetto

2 500

R ä ntenetto

-500

Ö verf ö rs

-1 300

Ö verf ö rt

1 300

Å terst å r

800

Inkomst
av kapital och underlag f ö r
skattereduktion

1 200

Sparavdrag

-800 0

En f ö rdel raed denna l ö sning ä r
att den inte ger incitament till omplacering fr å n aktier till banktillgodohavande o.d. M ö jligheten att efter eget val behandla utdelningsint ä kter som r ä nta
g ö r att metoden blir
"neutral" i f ö rh å llande till de olika stimulans å tg ä rderna (dvs. sparavdrag resp. utdelningsavdrag
eller skattereduktion). En nackdel ä r
att den st ä ller de skattskyldiga inf ö r sv ä ra
deklarationsproblem. Det ä r inte alls givet att det l ö nar sig att i exemplet f ö ra ö ver 1 300
kr. Om n ä gon ö verf ö ring inte sker, h ö js inkomsten av kapital till (2 500 - 500 =) 2 000
kr. men mot detta svarar att avr ä kning/skattereduktion
f ä r ber ä knas p å s å mycket som 2 500 kr. En h ö jning
av den beskattningsbara inkomsten raed 800 kr. kompenseras s å ledes av att underlaget f ö r skattereduktion ö kar med 1 300 kr. Om skattereduktion medges med 30 %, v ä ger de b å da
alternativen j ä mnt vid en marginalskatt p å 48,75 %. Vid l ä gre
raarginalskattesats ä r det f ö rdelaktigare att inte f ö ra ö ver
beloppet.

N ä r vi i det f ö reg ä ende
illustrerat olika alternativ har vi utg å tt
fr å n att den skattskyldige ä r ensamst å ende.
Det b ö r understrykas att f ö rh ä llandena i
regel blir mer koraplicerade n ä r det ä r fr å ga om tv ä raakar sora b å da
har kapitalint ä kter.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 151

7.3.1.6 Slutsatser och f ö rslag

Vi liar i det f ö reg å ende avvisat tanken p å att i provisoriets form inf ö ra
ett avr ä kningssystem av kontinental raodell.
D ä refter har vi utan st ä llningstagande redovisat effekterna och den tekniska
utformningen av tv å forraer av skattereduktion (modellerna
A och B) sant ett utdelningsavdrag. Vi g å r
nu ö ver till att j ä mf ö ra de b å da reduktionsmodellerna och utdelningsavdraget i
olika avseenden. Dessf ö rinnan b ö r ä nnu en g å ng erinras om att vi har valt att i f ö rsta hand belysa en l ä ttnadsniv ä om motsvarar avr ä kning f ö r
i princip halva bolagsskatten p å utdelade vinstraedel.
Detta inneb ä r i sin tur en total
statsfinansiell kostnadsrara p å ca 225-270
milj. kr. (f ö re eventuell samordning med sparavdraget).

Inkomstprofil

Vi har tidigare understrukit angel ä genheten av att de provisoriska å tg ä rderna
utformas s å att de inte f ö rsv å rar ö verg ä ngen till ett
permanent system. Detta g ä ller inte rainst i fr å ga ora l ä ttnadernas
f ö rdelning p å olika inkomstklasser, dvs. vad vi har kallat å tg ä rdernas
inkomstprofil. Vi har gjort bed ö mningen att
en ö verensst ä mmelse med effekterna i ett avr ä kningssystem skulle vara en f ö rdel fr å n
den nu angivna synpunkten.

Ett avr ä kningssystem
ger st ö rre nominella l ä ttnader vid l å ga
ä n vid h ö ga inkomster och lika stora relativa l ä ttnader i alla inkomstl ä gen. Reduktionsmodell A har konstruerats med utg å ngspunkt i de principer som ligger till grund f ö r ett avr ä kningssystem.
Reduktionssatsen sjunker med stigande beskattningsbar inkorast. Modellens
profil ä r n ä ra nog identisk med avr ä kningssystemets.

Vid en skattereduktion enligt modell B ä r reduktionssatsen oberoende av den beskattningsbara
inkorastens storlek. Detta medf ö r i princip
att den nominella l ä ttnaden blir lika stor

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 152

i alla inkomstl ä gen
medan den relativa ö kningen av beh å llen utdelning efter skatt ä r st ö rre vid h ö ga inkomster. H ä rigenom
kommer inkomstprofilen att avvika fr å n
avr ä kningssystemets. Den f ö reslagna avtrappningen av reduktionssatsen tenderar
dock att minska avvikelserna. Avtrappningen inneb ä r att den genomsnittliga reduktionssatsen blir l ä gre vid en h ö g
utdelningsinkorast ä n vid en l å g. Eftersom utdelningsin-komsterna generellt sett ä r st ö rre vid h ö gre beskattningsbar inkomst (jfr tabell 3:4), finns
det ä ven i modell B ett samband mellan
reduktionssatsen och marginalskattesatsen.

I detta saramanhang kan det finnas anledning att
ytterligare uppm ä rksamma de individuella effekterna
av de b å da reduktionsmodellerna. I tabell 7;14a-c
visar vi skatterainskningen i f ö rh å llande till nuvarande regler vid olika stora utdelningsinkomster
och marginalskattesatser (tabellen avser effekterna f ö r en ensamst å ende
person; vi bortser fr å n sparavdraget). I diagram 7:4 j ä mf ö rs
modellernas verkningar i n å gra olika inkorastl ä gen vid en l ä ttnadsniv ä av halv avr ä kning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7;14a Skatteninskning' f ö r ensamst å ende
(kr.), kostnadsniv å motsvarande uppr ä kningsfaktorn 1,69 (50 % avr ä kning)

Utdelnings- Statligt beskattningsbar inkomst (kr.)
inkomst (kr.)

50 000 80
000 110 000 150 000 250 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

500

1 000

Modell
A

3 000

(tab.
7:6)

6 000

10 000

25
000

50 000

200

150

100

75

50

400

300

200

150

100

1

200

900

600

450

300

2

400

1

800

1

200

900

600

4

000

3

000

2

000

1 500

1 000

9

400

6

900

4

400

3 200

2 500

7 200

5 700

5 000

17 000 12
000

s. 5 Kontrollera mot PDF

(samtliga
inkomstl ä gen)

s. 6 Kontrollera mot PDF

500

1 000

Modell B

3 000

(tab.
7:9b)

6 000

10 000

25 000

50 000

225

3 50

850

1

150

1

550

3

050

5

550

s. 7 Kontrollera mot PDF

Om den skattskyldige antas ha utnytjat hela sitt sparavdrag
p å 800 kr. blir skatteminskningen vid
en beskattningsbar inkomst av 110 000 kr. f ö ljande.

Utdeli

Tingsinkomst

(kr.)

500

1

000

3

000

6

000

10

000

25

000

50 000

Skatteminskning (kr.) Modell A Modell B

50

112

120

250

520

750

1 120

1 110

1 920

1 510

4 -344

3 010

7 160

5 510

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
7:14b

Skatteminskning f ö r
ensamst å ende (kr.), kostnadsniv å motsvarande uppr ä kningsfakt ö rn 1,5 (36 % avr ä kning)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utdelnings- Statligt beskattningsbar inkomst (kr.)
inkomst (kr.)

50 000 80 000 110 000 150 000 250 000

500

145

110

70

55

40

1 000

290

220

140

110

80

Modell A

3 000

870

660

420

330

240

(tab.
7:7)

6 000

1 740

1 320

840

660

480

10 000

2 900

2 200

1

400

1

100

800

25 000'

6 850

5 100

3

100

2

400

2 000

50 000'

12 50 0

9 000

5

200

4

400

4 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

500

1

000

Modell B

3

000

(jfr tab.

6

000

7:10)

10

000

25

000

50

000

(samtliga inkorastl ä gen)

175 250 550 790

1
110

2
310 4 310

s. 4 Kontrollera mot PDF

rabell 7:14c Skatteminskning för ensanstående
(kr.), kostnadsnivå notsvarande uppräkningsfaktorn 2,0 (72 % avräkning)

Utdelnings- Statligt
beskattningsbar inkonst (kr.)

inkonst (kr.)

50 000 80 000 110 000 150 000
250 000

500

290

220

140

110

80

1 000

580

440

280

220

160

Modell A

3 000

1 740

1 320

840

660

480

(tab. 7:7)

6 000

3 480

2 64 0

1 680

1 320

960

10 000

5 800

4 400

2 800

2 200

1

600

25 OOOa)

13 500

10 000

6 000

4 700

4

000

50 000'

24 000

17 000

10 100

8 700

S

000

(saintliga
inkomstlagen)

s. 5 Kontrollera mot PDF

500

1

000

Modell B

3

000

(jfr tab.

6

000

7:10)

10

000

25

000

50

000

350

500

1

100

1

5G0

2

220

4

620

8

620

opaginerad Kontrollera mot PDF

a)För varje utdelningsskikt på 10 000 kr.
har reduktionssatsen i tabell 7:l4b sänkts ned två
procentenheter och i tabell 7:l4c ned fem procentenheter;
dock inte lägre än till'8 resp. 16 %.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 156

Betr ä ffande utdelningsavdrag av olika
slag kan noteras att de ger st ö rsta
nominella och relativa l ä ttnader i h ö ga inkomstl ä gen.
Profilen avviker - ä ven raed ett avtrappat avdrag -
markant fr å n avr ä kningssystemets profil.

Vi g ö r f ö ljande bed ö mning. FrSn de utg å ngspunkter som vi tidigare har angett har i f ö rsta hand reduktionsmodell A en l ä mplig inkomstprofil. Ä ven reduktionsraodell B st å r
i god ö verensst ä mmelse med riktlinjerna f ö r provisoriet. S å
ä r d ä remot inte fallet med ett utdelningsavdrag.

Vi vill h ä r g ö ra ytterligare ett p å pekande. Konstruktionen av modell A medf ö r att reduktionssatsen kan bli h ö g
och reduktionsbeloppet betydande i de fall d ä r
en aktie ä gare har stora utdelningar men l å g beskattningsbar inkomst. Denna effekt ä r inte n å got
specifikt f ö r den h ä r f ö rordade modellen
utan kan lika v ä l uppkomma i de utl ä ndska avr ä kningssystemen.
Det b ö r dock framh å llas att modell B inte ger upphov till motsvarande
effekter, eftersom reduktionssatsen i den modellen avtrappas relativt snabbt
med stigande utdelningsinkorast .

Sparstimulans

Vi har ansett det ö nskv ä rt att de provisoriska å tg ä rderna f å r en bred inriktning i den meningen att de ger
incitament till aktieplaceringar b å de
f ö r hush å ll raed inget eller ett obetydligt aktieinnehav (sm å sparare) och f ö r
hush å ll som redan har en st ö rre aktieportf ö lj.

Reduktionsmodell B ger en h ö g reduktionssats vid l å ga utdelningsinkoraster.
I likhet med ett lOO-procentigt utdelningsavdrag har modellen d ä rf ö r i denna
del en p å taglig sm å spa-rarinr iktning. Reduktionsraodell A innelj ä r att reduktionssatsen ä r h ö g vid l å ga beskattningsbara inkomster. Generellt sett ä r ä ven denna
utformning ä gnad att ge stimulans å t sm å sparandet. Sm å sparare (eller potentiella sm ä sparare) i h ö gre

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 157

inkomstlagen f å r
d ä reraot en mindre skattel ä ttnad nen ä ven
i dessa fall torde modellen dock ge en tillr ä cklig
stimulanseffekt.

B å da reduktionsnodellerna b ö r ge incitament till nya aktieplaceringar vid de st ö rre innehaven. Ett lOO-procentigt utdelningsavdrag (sora
med n ö dv ä ndighet m ä ste f ä en begr ä nsad storlek) f å r d ä remot bed ö mas som en ineffektiv ä tg ä rd i detta h ä nseende, ä ven
om avdraget indirekt - via h ö jda
aktiekurser - kan f ä en stimulanseffekt ä ven f ö r innehavare
av st ö rre portf ö ljer. Ett partiellt eller avtrappat avdrag utan -
eller raed ett h ö gt - tak skulle bli mer effektivt raen
har ol ä genheter fr å n andra synpunkter.

V å r slutsats ä r att de b å da
reduktionsraodellerna - raen d ä remot
knappast ett utdelningsavdrag - uppfyller kravet p ä bred inriktning.

Vi vill i detta samraanhang ber ö ra en n ä rliggande
fr å ga. Om en person finansierar en
placering genom l ä n, har han r ä tt till avdrag f ö r
r ä nteutgifterna. I den ra å n avkastningen p ä placeringen
inte underkastas full beskattning, rubbas i viss m ä n symmetrin i skattesystemet.

Ett enkelt exempel belyser detta. Antag att en person l å nar 10 000 kr. mot 12 % r ä nta och placerar pengarna i en tillg ä ng son ger en ä rlig
avkastning p å 800 kr. Om avkastningen beskattas
i sin helhet och marginalskattesatsen ä r
75 %, blir hans kostnad f ö r transaktionen (25 % av 1 200 ./.
800 =) 100 kr. Blir avkastningen skattefri, g ö r han i st ä llet en nettovinst p ä (800 - 25 % av 1 200 =) 500 kr.

En l ä neeffekt av detta slag kan intr ä da om skatten p å
utdelningsinkoraster reduceras. I och f ö r
sig ä r det inte fr ä ga om n å got
nytt fenomen. Tv ä rtom f ö rekomraer effekten i stor utstr ä ckning vid ra å nga
alternativa placeringsformer. Det hindrar inte att det kan vara ö nskv ä rt att
utforma de provisoriska å tg ä rderna s å att effekterna vid bel å ning koramer

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 158

att h å llas p å en relativt sett l å g niv å . Det ä r d ä att m ä rka att attraktiviteten av l ä netransaktionerna allm ä nt sett ö kar med stigande l ä ttnadsniv ä
och med stigande marginalskatt. Detta betyder i sin tur att ett
utdelningsavdrag ä r ä gnat att ge de mest p å tagliga l å neeffekterna raedan effekterna ä r l ä gre eller i
vissa l ä gen helt eliraineras i reduktionsmodellerna.

Tekniska synpunkter

Det kan h ä vdas att ett
avdrag fr å n inkomsten generellt sett medf ö r mindre teknisk belastning vid taxering och uppb ö rd ä n olika
former av skattereduktion. Detta g ä ller
dock endast i fr å ga om avdrag av mer traditionell
utformning. Ett partiellt och ä n mer ett
avtrappat avdrag kan v ä lla betydande sv å righeter, inte rainst vid beskattningen av makar.

Skattereduktion ä r
inte n å gon nyhet f ö r skattemyndigheterna eller f ö r de skattskyldiga. Skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppb ö rdslagen
(1953:272), s ä rskild skattereduktion och sparskattereduktion
f ö rekommer redan. Enligt v å r bed ö raning b ö r de av oss presenterade nya reduktionsraodellerna A
och B vara relativt l ä tta att f ö rst å och till ä mpa. I b å da
fallen kan reduktionssatsen utl ä sas direkt
fr ä n en i lag fastst ä lld tabell. Betr ä ffande
modell A g ä ller visserligen att den
skattskyldige inte definitivt k ä nner
reduktionssatsen f ö rr ä n han kunnat ber ä kna sin statligt beskattningsbara
inkomst f ö r det aktuella inkorast ä ret. Vidare kan en taxerings ä ndring f ö r
den make som har h ö gst beskattningsbar inkomst å terverka p å den
andra makens reduktion. N å gra p å tagliga sv å righeter b ö r detta dock inte medf ö ra.

Slutsatser betr ä ffande
skattereduktion och avdrag

Den genomg ä ng som vi nu
har gjort leder fram till slutsatsen att en skattereduktion ä r att f ö redra
framf ö r ett utdelningsavdrag ned h ä nsyn b å de
till inkomstprofilen och till stimulanseffekterna. Inom kommitt é n har diskuterats m ö jlig-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 159

heterna att kombinera reduktionsmodell A med ett visst utdelningsavdrag.
Syftet skulle vara att ytterligare ö ka
modellens sra å spararinriktning. Vi har eraellertid
komrait till slutsatsen att en s å dan
kombination inte ä r ä ndam å lsenlig, bl.a. med h ä nsyn till att ett avdrag f å r anses relativt kostnadskr ä vande i f ö rh å llande till de f ö rv ä ntade effekterna.

Vid en j ä mf ö relse mellan de b å da
reduktionsmodellerna anser vi oss kunna konstatera att modell A har ett f ö rsteg s å vitt
g ä ller inkomstprofilens ö verensst ä ramelse
raed en avr ä kning raedan raodell B ä r n å got mer gynnsara
fr å n sm å spararsynpunkf och dessutom har vissa tekniska f ö rdelar. Enligt v ä r
raening ä r b å da modellerna l ä mpade att ligga till grund f ö r provisoriska stimulans å tg ä rder. Vi har
inte ansett oss b ö ra ge den ena modellen ett best ä mt f ö rord framf ö r den andra. I v å ra
f ö rfattningsf ö rslag belyser vi b å da modellerna.

Samordning med sparavdraget

Det ä r ö nskv ä rt att skattereduktionen samordnas
med nuvarande sparavdrag p ä ett s å dant s ä tt
att man undviker den i avsnitt 7.3.1.5 beskrivna " ö verstimulansen".

Vi har redovisat flera olika alternativ f ö r en s å dan
samordning. Fr å n materiell synpunkt anser vi att
det s.k. alternativ 3 (sparavdraget anses i f ö rsta hand utnyttjat raot r ä ntenettot) ä r
att f ö redra. Det alternativet raedf ö r emellertid ett inte obetydligt merarbete vid
taxeringen. Av praktiska sk ä l f ö rordar vi d ä rf ö r den schablonregel son inneb ä r att underlaget f ö r skattereduktion skall minskas raed h ä lften av det utnyttjade sparavdraget, dock inte med st ö rre belopp ä n
som motsvarar halva utdelningen (alternativ 1).

F ö rslag och statsfinansiella
kostnader

Vi f ö resl å r att de provisoriska å tg ä rderna f ö r
lindring i dubbelbeskattningen f ä r formen av
en skattereduktion enligt

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 160

modell A eller B. .Samordning med sparavdraget b ö r ske genora en schablonregel (alternativ 1).

Vi har f ö r b å de modell A och B belyst l ä ttnadsniv å er
som i statsfinansiellt h ä nsende svarar mot en avr ä kning med 36 %, 50 % och 72 % av bolagsskatten pS
utdelade vinstraedel. Den statsfinansiella kostnaden f ö r de tre l ä ttnadsniv ä erna har vi uppskattat till 160-195 milj. kr.,
225-270 milj. kr. resp. 320-390 milj. kr. Denna uppskattning har gjorts raed
bortseende fr å n effekterna av de f ö reslagna reglerna f ö r saraordning nellan sparavdrag och skattereduktion. De f ö reslagna samordningsreglerna b ö r i modell A och B rainska skattebortfallet med
15-30 milj. kr. vid en l ä ttnadsniv ä p å halv avr ä kning, med n ä got
mindre belopp vid 36 % avr ä kning och raed n å got st ö rre
belopp vid 72 % avr ä kning (minskningen b ö r bli n å got
st ö rre i modell B ä n i modell A).

V ä ger man in effekterna av
samordningsreglerna kan det ä rliga
skattebortfallet - raed en utdelningssumma av 1 300 milj. kr. f ö r hush å llen
- uppskattas till 150-175 milj. kr. (36 % avr ä kning), 200-250 milj. kr. (50 % avr ä kning)
resp. 300-350 milj. kr. (72 % avr ä kning).

7.3.2 L ä ttna(3er vid
aktievinstbeskattningen

I avsnitt 7.3.1 har vi diskuterat olika metoder f ö r att reducera skatten pS utdelningsinkomster. En
annan m ö jlighet att h ö ja den effektiva avkastningen p å aktieplaceringar kan vara att medge l ä ttnader vid beskattningen av v ä rdestegringen p ä
aktier. I nuvarande system tr ä ffas v ä rdestegringen av inkomstbeskattning f ö rst n ä r den
realiseras genom att aktien avyttras, dvs. n ä r
aktien blir f ö rem å l f ö r f ö rs ä ljning eller annan oner ö s ö verl å telse. Vi har i avsnitt 2.2.1 l ä mnat en kortfattad redog ö relse f ö r
nuvarande aktievinst-regler.

Som framh å llits i v å ra direktiv har aktievinstreglerna kritiserats fr å n olika utg å ngspunkter.
Det har visat sig att

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 161

best ä mmelserna f ö r ber ä kning av
anskaffningsv ä rdet kan vara besv ä rliga att till ä mpa.
Fr å n materiell synpunkt har kritiken
inte minst g ä llt det f ö rh å llandet att
systemet ger ett ofullst ä ndigt inflationsskydd. I de fall d ä r inflationen under innehavet har varit snabbare ä n v ä rdestegringen,
dvs. d ä r n ä gon real v ä rdestegring inte har skett, kommer
nuvarande f ö rra av norainell beskattning
givetvis att verka of ö rm å nligt. Ä ven i de fall d ä r en real v ä rdestegring
har skett ger nuvarande systera ofta ett raer of ö rra å nligt resultat ä n en konsekvent genomf ö rd real beskattning. Utfallet blir dock beroende s å v ä l av
relationen mellan v ä rdestegrings- och inflationstakten
som av innehavstidens l ä ngd.

Enligt v å ra
huvuddirektiv skall vi g ö ra en teknisk ö versyn av aktievinstreglerna i syfte att f ö rs ö ka utforma
ett enklare systera. Genom till ä ggsdirektiven
har vi f å tt m ö jlighet att ö verv ä ga l ö sningar som ger utrymme f ö r en indexuppr ä kning
av anskaffningsv ä rdet eller f ö r annat inflationsskydd.

Den fr ä ga som vi nu
har att ta st ä llning till ä r om det ä r
l ä mpligt att redan i detta
sammanhang, dvs. innan resultatet av den p å g å ende ö versynen f ö religger, ä ndra
aktievinstreglerna. En viktig synpunkt ä r
enligt v å r nening att eventuella l ä ttnader m ä ste
kunna uppfattas som varaktiga. Om l ä ttnader
vid realisationsvinstbeskattningen bara ä r
tempor ä ra, ä r det knappast sannolikt att de ger incitament till nya
aktieplaceringar. Snarare kan man v ä nta
att s ä dana tempor ä ra l ä ttnader
leder till ett ö kat utbud fr ä n hush å ll
som vill hinna utnyttja l ä ttnaderna innan de upph ö r. Vad vi kan ö verv ä ga ä r allts å inte provisoriska å tg ä rder i vanlig mening utan snarare
definitiva å tg ä rder sora har en s å dan karakt ä r att de kan genomf ö ras redan nu utan att man f ö regriper
resultatet av den p å g å ende ö versynen.

Mot den bakgrunden har vi diskuterat tv ä t ä nkbara ä ndringar, n ä mligen
dels en f ö rkortning av den s.k.
initialperioden fr å n tv å till ett å r, dels en h ö jning av det s.k. schablon-

11 Riksdagen 1980/81. 1 sam/. Nr 39

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 162

avdraget (dvs, det avdrag p ä 1 000 kr, som f å r g ö ras mot vinster p å ä ldre aktier).

Det ä r inte osannolikt att en f ö rkortning av initialperioden skulle f å en positiv stimulanseffekt. Vi kan dock inte utesluta
att å tg ä rden kan visa sig mindre v ä l
f ö renlig med ett nytt system f ö r aktievinstbeskattning. F.n. kan vi d ä rf ö r inte f ö rorda å tg ä rden.

Vad betr ä ffar schablonavdraget
vill vi understryka att avdragets viktigaste funktion ä r att f ö renkla
f ö rfarandet f ö r den stora grupp av sm å sparare som bara oms ä tter mindre poster av aktier, teckningsr ä tter o.d. I kombination raed den schablonregel som g ä ller f ö r
ber ä kning av anskaffningsv ä rdet f ö r
b ö rsnoterade aktier och andelar i
aktiefonder (anskaffningsv ä rdet f å r tas upp till 50 % av nettof ö rs ä ljningspriset)
medf ö r avdraget att en aktie ä gare under ett ä r
kan s ä lja noterade v ä rdepapper f ö r
upp till 5 000 kr. utan att beh ö va r ä kna med n å gon
realisationsvinstbeskattning (50 % av 5 000 = 2 500 kr., 40 % av 2 500 = 1 000
kr.).

En h ö jning av avdraget ger
administrativa f ö rdelar. Mycket talar f ö r att en h ö jning
ocks å - om den kan uppfattas som
varaktig - f å r en positiv effekt p å aktiemarknaden. H ö jningen kan f ö rb ä ttra den effektiva avkastningen p ä
aktieplaceringar. Den kan ocks å f å gynnsamma psykologiska effekter. F ö r en sm å sparare
som avskr ä cks av dagens relativt komplicerade
aktievinstregler kan en aktieplacering bli betydligt mer attraktiv om han vet
att han efter tv å å r kan avveckla eller placera om ganska stora poster utan beskattning
eller deklarationsbesv ä r.

Vi bed ö mer allts å att en h ö jning
av schablonavdraget i och f ö r sig kan f å gynnsamma verkningar. Sv å righeten ä r
att vi f.n. inte vet hur aktievinstreglerna kommer att vara utformade i
framtiden. Som redan n ä rants har vi i uppdrag att utarbeta
ett system son ä r enklare ä n det nuvarande. Sannolikt beh ö vs schablonregler ä ven i ett framtida system

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 163

men det ä r inte m ö jligt att i dag f ö ruts ä ga den exakta inneb ö rden eller omfattningen av s ä dana
regler. En m å ttlig h ö jning av avdraget b ö r dock kunna g ö ras redan nu. Vi har gjort bed ö mningen att en h ö jning
till 2 000 kr. b ö r kunna g ö ras utan att man i n å gon besv ä rande m å n f ö regriper
resultatet av den p å g å ende ö versynen.

7.3.3 Andra å tg ä rder

De å tg ä rder som vi hittills har behandlat har syftat till att ö ka den effektiva avkastningen efter skatt p ä hush å llens
placeringar i aktier. En h ö gre avkastning b ö r leda till att hush ä llens utbud av riskkapital ö kar.
Ett ö kat utbud b ö r, som vi tidigare framh å llit, f ö rb ä ttra f ö retagens
m ö jligheter att genomf ö ra nyemissioner.

En generell l ä ttnad
i beskattningen av hush å llens aktieinnehav b ö r s å ledes p å verka nyemissionerna i positiv riktning. Hur
emissionsutvecklingen i verkligheten koraraer att gestalta sig under de n ä rmaste å ren
ä r dock sj ä lvfallet inte enbart beroende av skattereglerna f ö r aktier. Av central betydelse ä r f ö retagens r ä ntabilitet och avkastningen p å andra former av placeringar. Det ä r allts å
inte givet att t.ex. generella l ä ttnader i
beskattningen av utdelningsinkomster leder till den erforderliga ö kningen av nyemissionerna.

Vi har mot denna bakgrund ansett oss ocks å b ö r pr ö va m ö jligheterna
till selektiva l ä ttnader p å aktie ä garniv å sora -liksom Annell-reglerna p å bolagsniv ä
- direkt tar sikte p å att underl ä tta f ö retagens
anskaffning av nytt kapital.

Det ligger d å
n ä ra till hands att unders ö ka om det ä r m ö jligt att
med hj ä lp av skattem ä ssiga fav ö rer
f å aktie ä garna att å terf ö ra en del av sina utdelningsinkomster till n ä ringslivet i form av riskvilligt kapital.

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 164

En å terf ö ring (konvertering) av en del av utdelningssumman till riskvilligt
kapital skulle kunna ske om b ö rsnoterade f ö retag fick m ö jlighet
att dela upp utdelningen i en skattepliktig kontantdel och en skattefri
aktiedel. F ö ljande modell kunde t ä nkas. Aktie ä garen
f ä r v ä lja nellan att ta eraot hela utdelningen kontant eller att ta (f ö rslagsvis) halva utdelningen kontant och resten i
form av nyemitterade aktier. Kontantdelen av utdelningen beskattas i vanlig
ordning medan den del av utdelningen som sker i form av nyemitterade aktier g ö rs skattefri. Emissionskursen s ä tts s å n ä ra b ö rskursen
som m ö jligt. Ing å ngsv ä rdet f ö r de nya aktierna blir O kr. En del av skattel ä ttnaden tas d ä rigenom
- å tminstone i princip - igen n ä r aktierna s ä ljs.
Ett exempel belyser hur det hela skulle kunna fungera.

En fierson ä ger 200
aktier i ett b ö rsnoterat f ö retag. B ö rskursen
ä r 90 kr. Utdelningen f ö resl å s till 5 kr.
per aktie. F ö re bolagsst ä mman f ä r
aktie ä garen fr å n VPC en blankett d ä r han ges ra ö jlighet att anm ä la om han vill att en del av utdelningen skall
konverteras till nyemitterade aktier. Erbjudandet inneb ä r att h ä lften
av utdelningssumnan, dvs. 500 kr., f å r
konverteras till nya aktier efter en eraissionskurs av 90 kr. Aktie ä garen kan s å ledes
teckna fen nya aktier f ö r sammanlagt 450 kr. Mot ett
kontant tillskott av 40 kr. kan aktie ä garen
teckna en sj ä tte aktie. Ing å ngsv ä rdet f ö r de fera f ö rsta
aktierna blir O kr. och f ö r den sj ä tte 40 kr.

Ett systen av det h ä r
skisserade slaget skulle enligt v å r
uppfattning ha vissa f ö rtj ä nster. Det b ö rsnoterade f ö retaget skulle totalt sett f å ett betydande tillskott av nytt kapital. Flertalet
bolag skulle i aktie ä garnas intresse l ä rana erbjudande on uppdelning av utdelningen i en kontantdel
och en aktiedel. Erbjudandet skulle i f ö rsta
hand utnyttjas av de aktie ä gare som ä r skattskyldiga f ö r
utdelning, dvs. fr ä mst av hush å llen. Investmentbolag och andra institutionella
placerare kunde dock ocks å finna det f ö renligt med sina intressen att utnyttja
konverteringsr ä tten.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 165

F ö rslaget ä r eraellertid inte inv ä ndningsfritt. I de f ö retag d ä r direktavkastningen ä r l å g och b ö rsv ä rdet h ö gt i f ö rh ä llande till pariv ä rdet
skulle konverteringen leda till en ö kning
av aktiekapitalet med 1-2 % eller ä nnu
mindre. Det kan ifr å gas ä ttas om det ä r rimligt att genom tillf ä lliga skatteregler initiera nyemissioner som f ö r det enskilda bolaget har s å liten omfattning. Den praktiska hanteringen av oraissionerna
skulle sannolikt bli betungande. S ä rskilt
g ä ller detta om aktie ä garna - vilket har antagits ovan -till å ts att g ö ra
tillskottsbetalningar n ä r utdelningssumman inte kan
konverteras till ett j ä mnt antal aktier. Ett annat
problem, som i och f ö r sig f ö rekonmer vid alla riktade emissioner, ä r hur emissionskursen skall fastst ä llas. Om b ö rskursen
vid konverteringstill fallet ä r h ö gre ä n emissionskursen
g ö r de aktie ä gare som inte deltar i emissionen en f ö rlust.

Ä ven
fr ä n principiella utg å ngspunkter kan nan rikta inv ä ndningar mot f ö rslaget.
Det ä r inte givet att ilet fr å n allokeringssynpunkt ä r l ä mpligast att
riskivilligt kapital f ö rdelas ö ver i stort sett samtliga b ö rsf ö retag. Det ä r t.ex. n ö jligt
att de s ä rskilda emissionerna p å ett negativt s ä tt
kan p å verka de nyemiss iiner sora inte ä r f ö renade raed
n å gra skattefav ö rer.

Dessa principiella inv ä ndningar
skulle bortfalla ora skattefav ö ren inte kn ö ts till att nyteckning g ö rs just i det utdelande bolaget.

Ett alternativt system skulle kunnna utformas p å f ö ljande s ä tt, VPC betalar i vanlig ortlning ut hela tlen
utdelning som aktie ä garen ä r ber ä ttigad till.
Aktie ä garen beskattas f ö r det nottatjna beloppet. En viss del av å rets iittielningsGumma (t,ex. h ä lften) blir dock skattefri om aktier nytecknas f ö r motsvarande belopp (partiellt utdelningsavdrag vid
nyteckning). Nyteckning beh ö ver inte ö ras just i det eller de bolag som aktie ä garen har f å tt
utdelning fr å n. Det har inte heller n ä gon betydelse on utdelning av det nytecknade kapi-

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop, 1980/81:39 166

talet sker vid ett tidigare tillf ä lle under å ret
ä n det d å utdelningarna blir tillg ä ngliga f ö r
lyftning. Den skattefav ö r sora utdelningen i f ö rening raed nyteckningen ber ä ttigar till kan naturligtvis utformas p å ett annat s ä tt
ä n som ett partiellt
utdelningsavdrag, t.ex. som en skattereduktion.

I ett s å dant system
skulle n å gra s ä rskilda "konverterings-emissioner" inte f ö rekomma. Bolagen skulle i st ä llet kunna r ä kna
raed en f ö rst ä rkt efterfr å gan p ä "vanliga" nyemissioner. F ö ljden av detta skulle kunna bli en ö kad
eraissions-volyra.

Ä ven
detta systera har dock nackdelar. En aktie ä gare
som inte har ett tillr ä ckligt spritt aktieinnehav kan bli
h ä nvisad att g ö ra kompletteringsink ö p av aktier i nyemitterande bolag eller av teckningsr ä tter. Eftersom teckningsr ä tterna ä r
billigare kan det uppkomma en konstlad efterfr å gan p å dessa. H ö ga priser p ä
teckningsr ä tter kan utnyttjas av institutionella
placerare sora inte betalar skatt p ä
utdelningar. Risken f ö r upptrissade priser p å teckningsr ä tter
ä r s ä rskilt stor om nyemissionsvolymen - trots den ö kade efterfr å gan
som man kan r ä kna ned - blir liten. Vidare kan
efterfr å gan p ä nyemitterade aktier och teckningsr ä tter
st ö ra andrahandsmarknaden f ö r aktier.

Man kan s å ledes rikta
viss principiella inv ä ndningar mot b å da de h ä r
beskrivna modellerna. De torde dessutom raedf ö ra en ganska betydande administrativ belastning. Till detta kommer att
de till konstruktionen avviker fr ä n
de permanenta system f ö r lindring i dubbelbeskattningen
som vi har i uppdrag att unders ö ka och att
de i viss n å n kan t ä nkas f ö rsv ä ra en ö verg å ng till n å got
av dessa system. Vi kan d ä rf ö r inte f ö rorda att n å gon av modellerna nu genomf ö rs.

I detta sammanhang vill vi erinra on det avdrag f ö r ink ö p av aktier
som å r 1978 inf ö rdes i Frankrike genora den s.k. Loi Monory (se
avsnitt 6.2). Vi har ansett det f ö ra
f ö r l ä ngt att i v å rt arbete med det aktuella
provisoriet n ä rmare

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 167

ö verv ä ga ett s å dant
avdrag, eftersom det klart skiljer sig fr ä n
de å tg ä rder f ö r lindring i dubbelbeskattningen
som ber ö rs i till ä ggsdirektiven.

7.3.4 Ikrafttr ä dande

Enligt till ä ggsdirektiven
ä r det angel ä get att provisoriska stimulans å tg ä rder vidtas
i avvaktan p å resultatet av v ä rt arbete med de permanenta systemen f ö r lindring i dubbelbeskattningen. Det f ö ruts ä tts att den
provisoriska lagstiftningen genomf ö rs
i å r.

Mot denna bakgrund har vi i v å ra f ö rfattningsf ö rslag utg å tt
fr å n att skattereduktion enligt n å gon av de f ö rslagna
modellerna (avsnitt 7,3.1) skall medges i fr å ga om utdelning som blir tillg ä nglig
f ö r lyftning efter utg å ngen av å r
1980 och att en eventuell h ö jning av det
schablonavdrag som medges vid realisationsvinstbeskattningen (avsnitt 7.3.2)
skall bli till ä mplig n ä r en aktief ö rs ä ljning sker efter å rets utg å ng.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 169

8 F Ö RFATTNINGSKOMMENTAR

Vi har uppr ä ttat lagf ö rslag f ö r
reduktionsmodellerna A och B, Dessa f ö rslag
kommenteras i avsnitt 3.1. Vi har d ä remot
inte ansett det n ö dv ä ndigt att redovisa s ä rskilda f ö rfattningsf ö rslag
f ö r de ä ndringar som diskuteras i avsnitten 8.2 och 8.3.

8,1 Skattereduktion

Till st ö rsta delen
sammanfaller f ö rslagen f ö r de b å da
modellerna. Vi kommenterar dera d ä rf ö r i ett sammanhang.

Personkretsen (1 § )

Vi har tidigare framh å llit
att det i f ö rsta hand ä r fysiska personer sora b ö r ha r ä tt
till skattereduktion f ö r utdelning. Ä ven d ö dsbon b ö r kunna f å
skattereduktion i vissa fall. Personkretsen anges i den inledande paragrafen.
De n ä rmare f ö ruts ä ttningarna f ö r reduktion anges i de f ö ljande paragraferna.

Utdelningsbegreppet (2 § )

Enligt 2 § lagen
(1979:749) om Stockholras fondb ö rs f å r fondb ö rsverksamhet
i Sverige ut ö vas endast av Stockholms fondb ö rs. Genom en s ä rskild
ö verg å ngsbest ä mmelse,' har Svenska fondhandlaref ö reningen f å tt
m ö jlighet att under en kortare tid
forts ä tta sin fondb ö rsverksanhet, dock l ä ngst till utg å ngen av å r 1981. Senast vid den titiipunkten skall allts å f ö reningens
fondb ö rsverksamhet ha ö vertagits av ftjndb ö rsen, I den m å n denna ö verg å ngsbest ä mmelse skulle komma att utnyttjas b ö r f ö rh å llandet l ä mpligen
beaktas genom en s ä rskild f ö rekrift i ö verg å ngsbest ä mmelserna
till lagstiftningen on skattereduktion.

I 2 § anges vilken utdelning sora skall
omfattas av de nya

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 170

best ä mmelserna. Av paragrafens inledning
framg ä r att endast kontantutdelning skall
l ä ggas till grund f ö r skattereduktion. F ö rm å ner sora utg å r i annan f ö rra
skall allts å i detta sannanhang inte behandlas
son utdelning..

Vidare f ö reskrivs att
utdelningen skall bel ö pa p ä aktier i svenska aktiebolag eller andelar i svenska aktiefonder. I
det f ö rra fallet fordras att aktien vid
utdelningstillf ä llet ä r inregistrerad vid Stockholns fondb ö rs. I det senare fallet kr ä vs
att fonden vid ing å ngen av utdelnings ä ret huvudsakligen best å r av b ö rsregistrerade
aktier i svenska aktiebolag .

Det kan finnas anledning att i detta sammanhang erinra om
att de s.k. aktiesparfonderna, som har bildats inom ramen f ö r det v ä rdes ä kra l ö nsparandet,
enligt 8 § lagen (1978:428) om aktiesparfonder
inte f å r l ä mna utdelning till fondandels ä garna.
N å got sammantr ä ffande av de skattef ö rm å ner som ges inom l ö nsparandet och den skattereduktion f ö r utdelning som vi f ö resl ä r kommer allts å inte att intr ä ffa.

Allm ä nna f ö ruts ä ttningar f ö r skattereduktion (3 S)

I 3 § anges de allm ä nna f ö ruts ä ttningarna f ö r
att utdelning skall ge r ä tt till skattereduktion.

En f ö rsta f ö ruts ä ttning ä r att utdelningen utg ö r int ä kt av kapital f ö r den skattskyldige. H ä rigenom undantas de fall d ä r
utdelningen ä r r ö relseint ä kt. Best ä mmelsen f å r
ocks å betydelse i de fall d ä r en person avyttrar en r ä tt till utdelning utan att samtidigt ö verl å ta aktien.
Enligt 38 § 1 mom. KL skall ö verl ä taren som
int ä kt av kapital redovisa det vederlag
han f ä r f ö r utdelningsr ä tten. Detta vederlag b ö r j ä mst ä llas med uttlelning och l ä ggas till grund f ö r
skattereduktion. Den som f ö rv ä rvar utdelningsr ä tten
skall som int ä kt av kapital redovisa endast det
belopp varmed utdelningen fr å n bolaget ö verstiger vederlaget. Endast detta skillnadsbelopp b ö r d ä kunna
grunda r ä tt till skattereduktion.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 171

En andra f ö ruts ä ttning ä r
att den skattskyldige, dvs. en fysisk person eller ett d ö dsbo som har p å f ö rts statlig och kommunal inkomstskatt, ä r skattskyldig f ö r
utdelningen i fr å ga enligt 53 § KL och 6 S SIL,

F ö r en fysisk person inneb ä r skattskyldighetskravet att han skall ha varit
bosatt i Sverige vid den tidpunkt d å
utdelningen blev tillg ä nglig f ö r lyftning.

Ett d ö dsbo ä r i allm ä nhet skattskyldigt f ö r utdelning endast under f ö ruts ä ttning att
den avlidne vid tiden f ö r d ö dsfallet var bosatt i Sverige. F ö r
det beskattnings å r d å d ö dsfallet ä gde rum kan boet dock bli skattskyldigt ä ven om den avlidne vid tiden f ö r d ö dsfallet var
bosatt utomlands. Detta intr ä ffar om
utdelningen blev tillg ä nglig f ö r lyftning f ö re
d ö dsfallet men under d ö ds å ret och den
avlidne vid utdelningstillf ä llet
fortfarande var bosatt h ä r i landet. Det hittills sagda
avser det fall d å d ö dsboet ä r ett sj ä lvst ä ndigt
skattesubjekt. En annan fr å ga ä r vad som skall ske i de fall d å
d ö dsboet behandlas som ett
handelsbolag. Innan vi diskuterar den fr å gan
finns detdock anledning att ta st ä llning
till hur raan i detta sararaanhang skall behandla utdelningsinkomster som uppb ä rs av de "verkliga" handelsbolagen.

Ett handelsbolag ä r
inte skattesubjekt. I st ä llet taxeras del ä garna f ö r
bolagets inkomst. Detta sker i princip p å
s ä s ä tt att bolagets netto av varje s ä rskild
f ö rv ä rvsk ä lla f ö rdelas p å del ä garna. Den f ö rdelade inkomsten skall hos del ä garna h ä nf ö ras till den f ö rv ä rvsk ä lla i vilken
bolaget uppburit inkomsten. Det inneb ä r
bl. a. att en inkomst som bolaget har uppburit i f ö rv ä rvsk ä llan kapital skall behandlas som inkomst av kapital
hos del ä garna. P å flera punkter r å der
det oklarhet om hur f ö rdelningen p å del ä garna skall
ske, t.ex. i det fall d å bolaget har haft inkomst fr å n tv å eller flera
f ö rv ä rvsk ä llor. Dessa oklarheter har p å pekats i direktiven (dir. 1979:106) till 1980 å rs f ö retagsskattekommitt é (B 1979:13) som har f å tt i uppdrag att bl.a. se ö ver
just beskattningsreglerna f ö r
handelsbolag.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 172

Mot denna bakgrund har vi ö verv ä gt om den nu aktuella skattereduktionen
b ö r nedges i de fall d å ett handelsbolag har uppburit utdelning och en del ä gare (fysisk person eller d ö dsbo) taxeras f ö r
viss andel av bolagets kapitalinkonst. Det ä r
i och f ö r sig tekniskt m ö jligt att nedge skattereduktion ä ven i dessa fall. Med h ä nsyn till att det enligt nuvarande regler ä r bolagets nettoinkomst som skall f ö rdelas p å del ä garna (kapitalint ä kter
minus r ä nteutgifter o.d.) och med h ä nsyn ocks å
till de nyss p å talade oklarheterna i r ä ttsl ä get skulle
ett utstr ä ckande av skattereduktionen till
dessa fall g ö ra det n ö dv ä ndigt att
utforma s ä rskilda regler f ö r f ö rdelningen
av utdelningsint ä kterna. S å dana regler skulle med n ö dv ä ndighet bli
relativt komplicerade. Med tanke p ä
de f ö reslagna stimulans å tg ä rdernas
provisoriska karakt ä r har vi inte ansett det motiverat
eller ens l ä mpligt att utforma specialregler f ö r handelsbolagen. Vi har i st ä llet f ö reslagit
att del ä gare i handelsbolag inte skall ha r ä tt till skattereduktion f ö r utdelning som har uppburits av bolaget (3 S andra
stycket).

Det å terst å r att ta st ä llning till vad som skall ske n ä r utdelningen uppb ä rs av ett d ö dsbo som behandlas enligt reglerna
f ö r handelsbolag. Detta intr ä ffar fr. o. ra. fj ä rde beskattnings å ret efter det å r d å d ö dsfallet ä gde
rura, om boets statligt taxerade inkorast ö verstiger
10 000 kr. eller dess skattepliktiga f ö rm ö genhet ä r
st ö rre ä n 100 000 kr. I punkt 4 av anvisningarna till 53 5 KL finns vissa best ä nmelser om hur inkomsten skall f ö rdelas mellan del ä garna,
raen s ä rskilda f ö rdelningsregler torde ä nd å bli n ö dv ä ndiga om r ä tten till skattereduktion skall utstr ä ckas till dessa fall. Som vi nyss anf ö rde betr ä ffande
handelsiolagen ä r det mindre l ä mpligt att inf ö ra
s å dana s ä rregler i ett provisoriura sv det h ä r aktuella slaget. Till detta kommer att det st å r b ä st i ö verensst ä mmelse
mod grunderna f ö r nuvarande d ö dsbciregler att v ä gra
skattereduktion s å l ä nije dessa ä ldre d ö dsbon h å lls
oskiftade. I enlighet med det nu anf ö rda
har

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 173

vi föreslagit att delägare i ett dödsbo som
behandlas son handelsbolag inte skall ha rätt till
skattereduktion för boets utdelnings inkomster.

Underlaget för skattereduktion (4 §)

De allra ä nna f ö ruts ä ttningar f ö r skattereduktion sora har angetts i 2 och 3 §§ kan sammanfattas enligt f ö ljande:

a)
Utdelningen
skall utg å i pengar och bel ö pa p å b ö rsregistrerade aktier i svenska f ö retag eller p ä
andelar i svenska aktiefonder som huvudsakligen best å r av s ä dana
aktier.

b)
Utdelningen
skall utg ö ra int ä kt av kapital f ö r
den skat-tskyld ige.

c)
Skattskyldighet
skall f ö religga f ö r utdelningen enligt 53 § KL och 6 §
SIL.

d) Utdelningen skall i princip ha tillfallit den
skattskyl

dige direkt (inte via handelsbolag eller d ö dsbo
d ä r han ä r

del ä gare).

I 4 § finns best ä mmelser om hur underlaget f ö r skattereduktion skall best ä mmas f ö r
ett visst beskattnings å r.

I ett f ö rsta steg
avg ö rs f ö r varje skattskyldig (fysisk person eller d ö dsbo) om den skattskyldige under beskattnings å ret har haft n å gon
reduktionsgrundande utdelning och hur stor denna i s å fall har varit. Reduktionsgrundande f ö r beskattnings å ret
i fr å ga ä r s å dan utdelning som uppfyller kraven
under a)-d) ovan och som har blivit tillg ä nglig f ö r
lyftning under beskattnings å ret. En
ytterligare f ö ruts ä ttning ä r att den sarananlagda utdelningen
under å ret har uppg å tt till minst 100 kr. Denna begr ä nsning har tillkommit av rent praktiska sk ä l (avsnitt 7.3,1.3),

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:39 174

Underlag f ö r ber ä kning av skattereduktion ä r den skattskyldiges reduktionsgrundande utdelning
minskad raed i princip h ä lften av det sparavdrag sora har
utnyttjats vid taxeringen f ö r det ifr å gavarande beskattnings å ret.

Vad nu sagts g ä ller
f ö r ensamst å ende. F ö r
makar har vi f ö reslagit s ä rskilda regler om ber ä kning av ett gemensarat underlag. Det skulle i och f ö r sig vara fullt ra ö jligt att ber ä kna underlaget separat f ö r varje make enligt sanma regler sora g ä ller f ö r
ensamst å ende. I modell A kunde d ä refter reduktionsbeloppet ber ä knas individuellt (i modell B skulle de separat ber ä knade underlagen f å summeras innan reduktionsbeloppet fastst ä lls). Att vi ä nd å har f ö reslagit
en gemensam ber ä kning sammanh ä nger med de regler som g ä ller f ö r
sparavdraget. Detta avdrag kan fritt f ö rdelas
mellan makarna. Medgavs individuell ber ä kning
av underlaget f ö r skattereduktion, skulle makarna genora
f ö rdelningen av sparavdraget kunna p å verka storleken av reduktionsbeloppet.

Mot denna bakgrund har vi f ö reslagit att ett gemensamt underlag skall ber ä knas f ö r
raakar. Detta underlag utg ö rs av summan av makarnas
reduktionsgrundande utdelningar minskad med i princip h ä lften av det eller de sparavdrag som makarna har
utnyttjat. F ö r tydlighetens skull b ö r framh å llas
att kravet p å att utdelningen, f ö r att vara reduktionsgrundande, skall ha uppg å tt till sammanlagt minst 100 kr. skall tilll ä mpas p å
vardera maken f ö r sig. Ora t.ex. en make under beskattnings å ret har utdelningar p ä 90 kr. och den andra naken har utdelningar p å 500 kr., uppg å r
deras sammanlagda reduktionsgrundande utdelning till 500 kr.

Ber ä kning av reduktionsbeloppet (5 S)

P å denna punkt skiljer sig givetvis
de b å da modellerna å t. Betr ä ffande
utformningen av de tabeller som ä r avsedda
att anv ä ndas f ö r att fastst ä lla
reduktionssatsen kan vi h ä nvisa till avsnitt 7,3.1.3.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 175

Det reduktionsbelopp som ber ä knas f ö r makar p å basis av det gemensamma underlaget skall enligt 5 S
sista stycket f ö rdelas nellan dem efter storleken
av vardera makens reduktions-grundande utdelning.

Ö vriga
best ä mraelser (6 och 7 §§ )

H ä nvisningen i 6.S till vissa best ä ramelser i uppb ö rdslagen
(1953:272) inneb ä r

a)
att
skattereduktion f ö r utdelning f å r ske endast i fr å ga
ora statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsv ä rdsavgift och skattetill ä gg,

b)
att best ä mraelserna om skattereduktion f ö r utdelning skall iakttas vid debitering av skatt,

c)
att ö retal som uppkomraer vid ber ä kning av reduktionsbeloppet bortfaller.

Av h ä _nvisningen i 7 § till 52 §
1 mom. KL och 11 § 1 mom. SIL f ö ljer att best ä mmelserna
ora makar skall till ä mpas dels p å gifta skattskyldiga som sammanlever, dels p ä andra skattskyldiga som taxeras som sammanlevande
makar (65 § sista stycket KL).

Ikrafttr ä dande

I enlighet med vad som anf ö rts i avsnitt 7.3,4 har vi f ö reslagit
att best ä mmelserna skall bli till ä rapliga f ö rsta
g ä ngen i fr å ga om utdelning som tas till beskattning vid 1982 ä rs taxering (inkomst å ret 1981).

8.2 Schablonavdraget vid realisationsvinstbeskattningen

I avsnitt 7.3.2 har vi gjort bed ö mningen att en h ö jning
av avdraget kan f ä gynnsamma effekter och att en f ö rdubbling av nuvarande avdrag kan g ö ras utan att resultatet av v å rt

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 176

fortsatta arbete f ö regrips.
En h ö jning medf ö r att ett nytt avdragsbelopp skall inf ö ras i 35 S 3 raora. andra stycket KL i st ä llet f ö r
nuvarande 1 000 kr.

Vi har utg å tt fr å n att en h ö jning
b ö r bli till ä raplig p å
f ö rs ä ljningar som sker efter utg å ngen
av å r 1980.

8.3 Ö vriga ä ndringar

v å ra f ö rslag om skattereduktion f ö ranleder
f ö ljd ä ndringar i flera f ö rfattningar.
I det f ö ljande begr ä nsar vi oss till att ange tv å materiella ä ndringar
.som enligt v å r uppfattning ä r n ö dv ä ndiga. Vi har d ä remot
avst å tt fr å n att diskutera ä ndringar i taxeringslagen
(1956:623). Inte heller tar vi upp fr ä gan
om samordning med reglerna f ö r sj ö mansskatt.

Begr ä nsningsregeln (80/8 5-procentregeln)

Enligt lagen (1970:172) om begr ä nsning av skatt i vissa fall, begr ä nsningslagen, skall en j ä mf ö relse g ö ras mellan ett sp ä rrbelopp
och ett skattebelopp. Sp ä rrbeloppet motsvarar i princip 80
% av den statligt beskattningsbara inkomsten till den del den inte ö verstiger 30 basenheter sant 85 % av ö verskjutande belopp. Skattebeloppet ä r suraraan av den statliga inkomstskatt, f ö rm ö genhetsskatt
och allra ä nna kommunalskatt samt de landstingsmedel och egenavgifter sora har p å f ö rts den
skattskyldige. Ora skattebeloppet ä r
st ö rre ä n sp ä rrbeloppet, neds ä tts statlig inkomstskatt, f ö rm ö genhetsskatt
och allm ä n arbetsgivaravgift med ö verskjutande belopp (f ö rm ö genhetsskatten f å r dock inte s ä ttas
ner till l ä gre belopp ä n skatten p å
halva f ö rm ö genhoten).

Om den skattskyldige ä r
ber ä ttigad till neds ä ttning av statlig inkomstskatt eller f ö rm ö genhetsskatt
genon bl.a. skattereduktion enligt 2 §
4 eller 5 nom. uppb ö rdslagen (1953:272) eller sparskattereduktion
g ä ller enligt 4 § tredje stycket begr ä nsningslagen att skattebeloppet skall ber ä knas som ora skattereduktion inte hade skett. Den

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 177

skattskyldige f å r
allts å i f ö rsta hand skatteneds ä ttning enligt
begr ä nsningslagen och kan d ä rutt?ver f å
skattereduktion.

Enligt v å r mening
finns det inte anledning att i detta sammanhang behandla skattereduktion f ö r utdelning p å
annat s ä tt ä n ö vriga forraer av skattereduktion. 4
§ tredje stycket begr ä nsningslagen b ö r
kompletteras i enlighet med detta.

Ordningsf ö ljden mellan
olika former av skattereduktion

Enligt 2 § tredje
stycket lagen (1978:423) om skattel ä ttnader
f ö r vissa sparformer skall sparskattereduktion
tillgodor ä knas den skattskyldige f ö re skattereduktion enligt 2 § 4 eller 5 mom. uppb ö rdslagen (1953:272). F ö reskriften
beh ö vs med h ä nsyn till de best ä mmelser
i lagen vars till ä mpning ä r beroende av om sparskattereduktion har erh å llits eller inte. Lagrummet b ö r kompletteras s å
att det framg å r att sparskattereduktion skall g å f ö re ä ven skattereduktion f ö r utdelning.

12 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 39

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 179

1 s ä rskilt
yttrande av ledamoten Atterwall

Sammanfattning

Majoriteten inom kapitalvinstkomraitt é n anser att stimulans av aktiesparande b ö r ges i formen av en skattereduktion inom en
kostnadsram som motsvarar avr ä kning f ö r halva bolagsskatten p å utdelade vinstmedel. Vidare anses en h ö jning av det s.k. schablonavdraget fr å n 1 000 kr. till

2 000 kr. f å
gynnsamma effekter.

Enligt min uppfattning ä r
den av komraitt é n angivna l ä ttnadsniv å n
inte tillr ä cklig f ö r att uppn å
avsedda stimulanseffekter. Vidare inriktas kommitt é ns f ö rslag huvudsakligen
p å aktie ä gare med relativt stora aktieinnehav. Enligt min
mening ä r det ol ä mpligt att ge stimulans å tg ä rderna en s å dan inriktning. Detta skulle ytterligare f ö rst ä rka den
obalans som aktiesparandet i v å rt land f.n,
kan anses ha,

.Jag anser att stimulans å tg ä rderna i l å ngt st ö rre
utstr ä ckning b ö r inriktas p å
att bredda aktie ä gandet i v å rt land. En s å dan
inriktning inneb ä r att de st ö rsta l ä ttnaderna
kommer s å dana hush å ll till del som f.n. har begr ä nsade eller inga aktieinnehav. Det enklaste s ä ttet att å stadkomma
detta ä r att g ö ra den effektiva avkastningen, dvs, b å de direktavkastningen och v ä rdestegringen, p å
en b ö rsportf ö lj i storleksordningen 20 000 - 30 000 kr. skattefri.
F ö r st ö rre aktie ä gare ges l ä ttaader i form av skattereduktion .

Jag f ö rordar d ä rf ö r att

-
ett s ä rskilt utdelningsavdrag p å 800 kr. f ö r
ensamst å ende och 1 600 kr. f ö r makar inf ö rs,

-
cn skattereduktion
utformad i enlighet med avr ä knings-

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 180

systemets principer (modell A) och med en avrakningsgrad
motsvarande minst halv avr ä kning inf ö rs f ö r de
utdelningsint ä kter som e] kan utnyttjas mot
utdelningsavdrag och sparavdrag ,

-
samordningen
med sparavdraget sker p å s å s ä tt att den skattskyldige efter eget
val kan utnyttja sparavdraget fullt ut eller f å skattereduktion,

-
det s.k.
schablonavdraget h ö js fr å n 1 000 kr. till 4 000 kr.

Jag redovisar ocks ä
hur en å tg ä rd kan utformas, som syftar till att p å kort sikt f ö rb ä ttra de svenska b ö rs-f ö retaqens soliditet. Bl.a. p å
grund av den mycket l å ga soliditeten hos f ö retagen st å r
n ä raligen det svenska n ä ringslivet s. ä mce
rustat ä n n å gonsin ftirr inf ö r den konjunkturnedg å ng som kan f ö rv ä ntas under å ren
1981 och 1982, D ä rmed kan f ö retagens f ö rm å ga till industriell expansion och uppr ä tth å llande av
syssels ä ttningen ä ventyras.

Å tg ä rden inneli ä r
i korthet att skattel ä ttnader ges till aktie ä gare som anv ä nder
h ö gst h ä lften av utdelningen fr å n svenska b ö rsf ö retag under
n å got av å ren 1981 eller 1982 till att teckna nya aktier i det
utdelande f ö retaget. Utdelning som anv ä nds p å detta s ä tt ä r skattefri.
De nyemitterade aktierna anses vid realisationsvinstber ä kningen anskaffade utan n å gon kostnad och vid den tidpunkt d å teckningen skedde. Å tg ä rden riktar sig till alla aktie ä gare, b å de
fysiska och juridiska personer.

Bakgrund

Inom kapitalvinstkommitt é n r å der enighet om att utvecklingen raot
on allt l ä gre soliditet hos svenska ftiretag ä r ett avg ö rande
hinder f ö r den industriella expansion som

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 181

beh ö vs under 1980-talet f ö r att å terst ä lla balansen i svensk ekonomi. Denna industriella
expansion f ö ruts ä tter betydande tillskott av riskvilligt kapital. Samtidigt som detta
behov finns har vi konstaterat att aktieplaceringar genom skattereglernas
utformning i h ö g grad missgynnats i j ä mf ö relse med
andra placeringsformer och att skillnaderna f ö rst ä rkts med inflation och stigande
marginalskatter. Dessa f ö rh å llanden har lett till att hush å llssektorn
under 1970-talet minskat sin andel av den totala aktiestocken i b ö rsnoterade ftiretag. N å gon s ä ker uppgift om hur spritt aktie ä gandet ä r
inom hush å llssektorn finns visserligen inte
men vissa under siikni ngar indikerar att 20 - 25 av de svenska hush å llen ä ger aktier.
D ä rut ö ver kan n ä mnas att antalet mindre aktie ä gare ö kat under en
f ö ljd av å r trots att hush å llens
sammanlagda aktieinnehav minskat. Vi har gjort den hedtimningen att relativt sm å f ö r ä ndringar i hush å llens
sparande till f ö rm å n f ö r aktier skulle ge f ö retaiien ett mycket betydande tillskott av riskkapital.
Mot denna baktjrund framl ä gger nu kommitt é n sina forslag som siktar till att å stadkomma en verklig stimulans av aktiemarknaden.
Stimulansen har f å tt formen av cn skattereduktion
inom en kostnadsram som ungef ä r motsvarar
avr ä kning ftir halva bol atisskat ten.
Kommitt é n har inte haft n å got underlag for on bodiimning av vilka effekter en
avr ä kning f ö r halva bolagsskatten kan f å p å ftiretagens
kapitalkostnader samt p å aktie ä garens avkastning efter skatt.

Jag har i ett s ä rskilt
yttrande tjeraensamt med Arne Bjtirhn och .Jan Herin s ö kt ungef ä rligt
l:ier ä kna effekterna p å aktieavkastningen efter skatt vid olika avr ä kningsgrador, V å r
slutsats ä r att en l ä ttnadsniv ä
motsvarande halv avr ä kning inte synes vara tillr ä ckligt lor att ge avsedda st imul ansof lektor . Erfarenheter
fr å n tidi å tg ä rder i Sverige och i utlandet torde ocks å visa att verkligt kraftfulla å tg ä rder bohuvs ftir att bryta don hittillsvarande
utvecklingen av aktie-

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 182

sparandet.

F ö rslag_ t_i 11 l ä ttnader f ö r
hush å Ilen

Enligt min bed ö mning
inriktas komraitt é ns f ö rslag i realiteten p å aktie ä gare sora redan har en betydande aktiepott-f ö lj. Man har utg å tt
fr å n att det i denna grupp finns det
st ö rsta gensvaret f ö r stimulanser av aktiemarknaden. Enligt min mening ä r det ol ä mpligt
att ge stimulanserna en s å dan inriktning. Detta skulle
ytterligare f ö rst ä rka den obalans som aktiesparandet i v å rt land f.n. kan anses ha.

Jag anser att stimulans å tg ä rderna i l å ngt
st ö rre utstr ä ckning b ö r
inriktas p å att bredda aktie ä gandet i v å rt
land. En s å dan inriktning skulle inneb ä ra att de st ö rsta
skattel ä ttnaderna kora s å dana hush å ll
till del sora f.n. har begr ä nsade eller
inga aktieinnehav.

Endast d ä rigenom kan
man enligt min uppfattning f å till st å nd en mera betydande ö verflyttning fr å n andra placeringsformer till
aktier och å stadkomma en ur m å nga synpunkter angel ä gen spridning av aktie ä gandet.

Det enklaste s ä ttet
att å stadkomma en verklig stimulans

av aktiesparandet ä r att g ö ra den effektiva avkastningen,

dvs. b å de direktavkastningen och v ä rdestegringen, p å
en

begr ä nsad portf ö lj av b ö rsnoterade
aktier skattefri. D ä r

igenom ges aktieplaceringar en rimlig ra ö jlighet
att kon

kurrera raed andra f.n. l å gt beskattade eller obeskattade

placeringar. De å tg ä rder sora erfordras f ö r att å stadkomma

detta ä r att inf ö ra ett s ä rskilt
utdelningsavdrag och att

h ö ja det s,k .__ schablonavdraget vid
realisationsvinstbe

r ä kningen (f.n. 1 000 kr. f ö r ä ldre aktier)
.

Vilken storlek p å
b ö rsportf ö lj f ö r ett hush å ll som nu diskuterade skattel ä ttnader skall inriktas p å kan naturligtvis diskuteras. Enligt min mening
ligger en l ä mplig avv ä gning i storleksordningen 20 000 - 30 000 kr. Detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

skulle inneb ä ra
ett utdelningsavdrag p å 800 kr, f ö r ensam

st å ende och 1 600 kr.__ ftir makar
samt h ö jning av schablon

avdraget till 4 000 kr,

I motsats till vad kommitt é n anf ö rt har jag den best ä mda uppfattningen att de ovan diskuterade å tg ä rderna ä r ä ndam å lsenliga och de statsfinansiella merkostnaderna
ringa i f ö rh å llande till de effekter som uppn å s.

Kommitt é n har
redovisat olika problem vid saraordning raed sparavdraget. Av praktiska sk ä l har kommitt é n
f ö rordat en schablonregel som inneb ä r att underlaget f ö r skattereduktion minskas med h ä lften
av det utnyttjade sparavdraget, dock inte med st ö rre belopp an som motsvarar halva utdelningen. Kommitt é n p å pekar sj ä lv att f ö rslaget
kan f å effekter som fr å n materiell synpunkt ä r mindre tillfredsst ä llande. S å kan t,ex, en person som redan idag utnyttjar hela sparavdraget
och som investerar i aktier inte l ä gga
hela utdelningen p å de nyk ö pta aktierna till grund f ö r skattereduktion. Dessa effekter skulle ytterligare
ftir-st ä rkas \ det av mig f ö rordade systemet med ett s ä rskilt utdelningsavdrag och delvis f ö rta verkan av inr iktnintjen p ä mindre aktieinnehav. Jag f ö rordar i st ä llet
att dot av kommitt é n beskrivna alternativ 5 genomf ö rs, dvs. den skattskyldige skall ha r ä tt - men inte skyldighet - att behandla
utdelningsintakter som r ä nteint ä kter ftir att p ä s å s ä tt kunna
utnyttja sparavdraget. Detta alternativ .jer i samtliga fall stimulans ftir omplacerinij
till aktier och blir neutral i forh å llande
till andra st imul ans ä tti ä rdor.

Kommitt é n har utan eget
ftirord redovisat ofrokterna tich den tekniska utformningen av tv ä former av skattereduktion (modellerna A och B) och
ansett att iiada .noclollorna ä r l ä mpade att licjga till grund f ö r provisoriska stimulans å tg ä rder. Modejl
A har konstruerats mod utf, å ntis|iunkt i
de principer som liinjer till ä rmed sttirro nominella l ä ttnader vid latia ä n vid htitja inkomster eftersora redukt ionssat sen sjunker

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 184

med stigande beskattningsbar inkomst. Modellens inkomstprofil
ä r n ä ra nog identisk med avr ä kningssystemets.
Enligt raodell B ä r reduktionssatsen oberoende av den
beskattningsbara inkorastens storlek. Den nominella l ä ttnaden blir lika stor i alla inkomstl ä gen medan den relativa l ä ttnaden ä r
st ö rre vid h ö ga inkomster. H ä rigenom
kommer inkomstprofilen att avvika fr å n
avr ä kningssystemets ,

F ö r egen del vill jag framh å lla f ö ljande i
denna fr å ga, Koramitt é n har i uppdrag att l ä gga fram ett slutligt f ö rslag till
l ä ttnader i dubbelbeskattningen.
Oavsett om å tg ä rderna inriktas p å bolagens eller aktie ä garnas beskattning ä r det ett rimligt antagande att b å da
metoderna ger likv ä rdiga ekonomiska resultat. Det m å ste d ä r.ft ö r vara l ä mpligt
att redan nu anpassa f ö rslaget till de principer ett
slutligt f ö rslag kan f ö rv ä ntas bygga p å . Det ä r
ocks å viktigt att utformningen sker med
beaktande av det svenska n ä ringslivets struktur. Mod h ä nsyn h ä rtill
f ö rordar jag en skattereduktion
utformad enligt modell A. Avr ä kningsgraden
b ö r motsvara minst halv avr ä kning.

Omvandling av utdelning till nyemitterade aktier

Koramitt é n har ocks å behandlat vissa andra å tg ä rder (avsnitt
7.3.3) i syfte att ft."irb ä ttra f ö retatens m ö jligheter
att genomf ö ra nyemissioner. De å tg ä rder som
tidigare har diskuterats har haft till uppgift att öka den effektiva avkastningen efter
skatt pa hush å llens placeringar i aktier. Det kan
f ö rv ä ntas att - om å tg ä rderna f å r avsedd effekt - f ö retagens m ö jligheter
p å sikt att attrahera riskvilligt
kapital d ä rmed kommer att f ö rb ä ttras.

Jag har tidigare framh å llit
att utvecklingen raot en allt l ä gre
soliditet hos svenska f ö retag ä r ett avg ö rande
hinder f ö r den industriella expansion som
beh ö vs under 198n-talet f ö r att å terst ä lla balansen i svensk ekonomi. Denna industriella
expansion f ö ruts ä tter betydande tillskott av riskvilligt kapi tal, D ä rtill komraer att p å grund av den

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 185

mycket l å ga soliditeten
st å r svenskt n ä ringsliv s ä rare
rustat ä n n å gonsin f ö rr inf ö r den konjunkturnedg å ng sora kan f ö rv ä ntas under å ren 1981 och 1982.

Enligt min uppfattning kan det d ä rf ö r finnas sk ä l att ö verv ä ga om en å tg ä rd sora syftar till att p å kort sikt f ö rb ä ttra f ö retagens
soliditet b ö r inf ö ras.

Å tg ä rden g å r
- som koramitt é n n ä rmare utvecklat - ut p å att skattel ä ttnader ges till aktie ä gare som anv ä nder h ö gst h ä lften av utdelning
fr å n svenska b ö rsf ö retag under
n å got av aren 1981 och 1982 till att
teckna nya aktier i det utdelande bolaget. Utdelning som anv ä nds p å detta satt ä r skattefri. De nyemitterade aktierna anses vid
realisationsvinstber ä kningen anskaffade utan n å gon kostnad och vid den tidpunkt d å teckningen skedde.

Kommitt é n anser sig
inte - mot bakgrund av vissa principiella och administrativa inv ä ndningar - kunna f ö rorda att denna modell genomf ö rs.
Enligt min mening har inv ä ndningarna inte s å dan tyngd att å tg ä rden p å
dessa grunder b ö r avvisas. Jag har d ä rf ö r si'ikt
utforma f ö rfattningsf ö rslag och kommentarer till det for att å sk å dligg ö ra hur modellen kan t ä nkas genomf ö ras. D ä rmed b ö r
m ö jligheter ges till en raora reell
bed ö mning av modellen. F ö r att underl ä tta
den praktiska hanteringen av nyeraissionerna b ö r aktie ä gare inte till å tas g ö ra
tillskottsbetalningar n ä r utdelningssumman inte kan
konverteras till helt antal aktier. Jag anser vidare att allokeringssynpunkter
inte kan tillm ä tas n å gon avg ö rande betydelse i den nu r å dande situationen och raed tanke pa den korta period
under vilken å tg ä rden ar avsedd att vara i kraft. Det b ö r d ä rj ä mte understrykas att endast s å dana
f ö retag som l ä mnar utdelning och d ä rmed i princip redovisar vinst har nytta av å tg ä rden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

FORFATTNINGSFORSLAG

F ö rslag till

Lag om ä ndring i koraraunalskattelagen
(1 928 : 3",'0 )

Härigenora
föreskrivs att 38 § 1 mom. och 39 5 3 mom. konir.iunalskatte-lacen
(1928:370) skall ha nedan ant5ivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G ä llande lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom,

Till int ä kt

............. ö vertagande f ö reningen.

F ö r fysisk [lerson som haft utdelning
i pengar p å vid Stockholras fondb ö rs inrogistre-

rad
aktie i

svenskt
aktiebolag

och andel
i

svensk
aktiefond som

huvudsaklig

en best å r av vid

Stockholms

fondb ö rs inregistre-

rade
aktier

i
svenska aktie-

bolag
skall

s å som int ä kt,
om den

skattskyldi

ge
direkt ä ger aktien

eller
andel det belopp

en, upptagas endast varmed utdelningen

ö verstiger

800
kronor. Har den

skattskyIdi

ge varit
gift och bott

t illsammans

med
andre maken, upp-

tages
endast det belopp varmed

suraman av makarnas utdelningar ö verstiger 1 600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom

2)

Fysisk person

........................ avsedda
kostnaderna.

Vid ber å kn i ng av
avdrag enligt detta moment f å r den skattskyl-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)

2)

i72

Senaste Ivdelse 19

Senaste Ivdelse
1975:312

s. 187 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 187

G ä llande lydelse F ö reslagen lydelse

dige undanta int ä kt
sora av-ses i 38 § 1 raom. sista stycket helt eller
delvis.

Denna lag tr ä der
i kraft tre veckor efter den dag, d å
lagen enligt uppgift p å den kommit ut fr å n trycket i Svensk f ö rfattningssamling, och till ä rapas
f ö rsta g å ngen i fr å ga
om utdelning sora tas till beskattning vid 1982 å rs taxering.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 188

2 F ö rslag till

Lag om preraiering av visst sparande i aktier

H ä rigenora f ö reskrivs f ö ljande.

1
§ Skattel ä ttnader enligt denna lag medges den som under å ren 1981 och 1982 haft skattepliktig utdelning i peni;ar
p å vid Stockholms fondb ö rs inregistrerad aktie i svenskt aktiebolag.

2
§ Utdelning utg ö r inte skattepliktig int ä kt vid taxering enligt koraraunalskattelagen
(1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt till den del den i st ä llet f ö r
att uppb ä ras kontant anv ä nts f ö r att teckna
nya aktier i det utdelande bolaget.

Best ä mmelserna i f ö rsta stycket g ä ller
endast under f ö ruts ä ttning

att

1)
vinst vid
avyttring av aktie sora avses i 1 §
beskattas enligt best ä mraelserna i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) ,

2)
h ö gst h ä lften av den
utdelning som den skattskyldige ä gt uppb ä ra p ä samtliga av
honom ä gda aktier i bolaget anv ä nts f ö r att teckna
nya aktier,

3)
belopp under 2)
som ej anv ä nts f ö r att teckna helt antal nya aktier uppburits kontant av den skattskyldige.

Vid till ä mpning av
best ä mmelserna i punkt 1) andra stycket av an

visningarna till 54 § kominunalskattelagen (1928:3/0)
skall utdel

ning som avses i f ö rsta stycket inte anses ha uppburits
av fore

taget under beskattnings å ret.

3 § vid realisa tionsvinstberakninq
enligt best ä mmelserna i punkt 2 b

av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370)
anses

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 189

den nya aktien ha f ö rv ä rvats utan kostnad. Aktien anses anskaffad den dag
bindande avtal om teckningen tr ä ffats.

Denna lag tr ä det
i kraft tre veckor efter den dag, d å
lagen enligt uppgift p å den kommit ut fr å n trycket i Svensk f ö rfattningssamling.

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 190

Kommentar till f ö rfattningsf ö rslagen

Laq ora ä ndring_ i_ kommuna
I sk at telagen

Utdelningsavdragot har av lagtekniska sk ä l inf ö rts i 38 § 1 mora. I likhet med det extra avdraget enligt 39 § 3 raom, (sparavdraget) b ö r utdelningsavdraget endast f å å tnjutas av
fysiska personer. D ä rmed undantas diidsbon och farail jestif-telser.
Vidare b ö r klart anges att handelsbolag och
d ö dsbon som i beskattningsh ä nseende behandlas sora handelsbolag ocks å ä r undantagna. Detta har skett genom att i lagtexten
angiva att den skattskyldige skall di rekt ä ga
aktien eller andelen. Avgr ä nsningen av don utdelning sora orafattas
av best ä mmelserna har skett p å sararaa s ä tt
sora i den f ö reslagna lagen ora skattereduktion
f ö r utdelning.

Utdelningsavdraget har konstruerats sa att endast det
belopp varraed utdelningen ö verstiger
800 kr, eller f ö r m.akar, 1 600 kr,, skall upptagas
som int ä kt av kapital. Makar f å r raellan sig fritt avg ö ra hur de 1 600 kr. skall f ö rdelas p å raakarnas
utdelningsinkoraster.

Nar dot g ä ller
samordningen med sparavdraget har jag tidigare framh å llit att dot av kommitt é n framlagda f ö rslaget
diskriminerar mindre utdelningsinkomster och motverkar en ö verflyttning fr å n
andra placeringsformer till aktier. Jag anser att kommitt é ns farh å gor
att det av mig f ö rordade alternativet st ä ller de skattskyldiga inf ö r sv å ra deklarationsproblera
ä r betydligt ö verdrivna. I samtliga de fall d ä r r ä ntenettot ä r positivt uppkomraer inga problem f ö r de skattskyldiga. Sparavdrag som ej kunnat helt
utnyttjas mot r ä ntenettot anv ä nds mot utdelningsint ä kten. I de fall d ä r r ä ntenettot ä r negativt uppkomraer fr å gan om det ä r
l ö nsarat att ö verf ö ra hela
eller viss del av utdelningsint ä kten f ö r att utnyttja sparavdraget. S å dana ber ä kningar
av marginaleffekter kan i do flesta fall g ö ras
t ä mligen enkelt och schablonm ä ssigt.

Lagtexten har utformats s å att den skattskyldige vid ber ä k-

s. 191 Kontrollera mot PDF

ning av sparavdraget efter' eget val f å r undanta utdelningsint ä kten helt eller delvis och i st ä llet utnyttja best ä mmelserna om skattereduktion p å
beloppet.

Ett exempel kan illustrera de av mig f ö rordade f ö rslagen.
Tv å makar har int ä kt av kapital med 3 200 kr. och skattar f.n. - efter
sparavdrag - f ö r 1 600 kr. De kan nu ö verflytta sitt sparande helt eller delvis till
aktier s å att maximalt 3 200-kr. blir
skattofria utdelningsint ä kter. I det av koramitt é n f ö rordade f ö rslaget blir - sodan sparavdraget utnyttjats - 800
kr. av utdelningsint ä kten inte f ö rem å l f ö r n å gon skattel ä ttnad och 800 kr. f ö rem å l f ö r skattereduktion. Genom den av mig f ö rordade h ö jningen av schablonavdraget vid realisationsvinstbeskattningen
torde v ä rdestegringen p å aktierna - å tminstone
p å sikt - kunna f ö ruts ä ttas bli skattefri.

Lag om preraiering av v isst
sparande i ii_'l.t_i!l

Den principiella uppl ä ggningen
och innebtirden av f ö rslaget har tidigare redovisats.

Personkretsen (1 § )

Skattel ä ttnaden
riktar sig b å de till fysiska och juridiska
personer som under aren 1981 och 1982 haft utdelning p å svenska b ö rsaktier.

Underlaget f ö r
skattel ä ttnaden (2 § )

Utdelning som i st ä llet
f ö r att uppb ä ras kontant anv ä nts
f ö r att teckna aktier i det utdelande
bolaget ä r skattefri under vissa ytterligare
nedan angivna f ö ruts ä ttningar.

Uttrycket "i st ä llet
f ö r att uppb ä ras kontant" inneb ä r att den skattskyldiqe m å ste ha bundit sig f ö r nyteckningen innan utdelningen blir tillg ä nglig f ö r
lyftning. Har s å skett, skall n ä mligen den del av utdelningen sora svarar raot
nyteckningen inte utbetalas kontant till honom utan i st ä llet for hans r ä k-

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 192

ning anv ä ndas f ö r betalning av de nytecknade aktierna. Det nu
angivna f ö rh å llandet b ö r framg å av emissionsvillkoren.

Ytterligare f ö ruts ä ttningar f ö r
att erh å lla skattel ä ttnaden ä r
att

1)
vinst vid
avyttring av aktie i det utdelande bolaget beskattas enligt reglerna f ö r realisationsvinst, dvs. s.k. lageraktier ä r undantagna,

2)
h ö gst h ä lften av den
sammanlagda utdelningen den skattskyldige agt uppb ä ra p å sina aktier
i det utdelande bolaget anv ä nts f ö r nyteckning av aktier,

3)
belopp som ej
anv ä nts f ö r att teckna helt antal nya aktier uppburits kontant av den skattskyldiqe.

Villkoret under 3) inneb ä r att n å gra teckningsr ä tter inte kan f ö rekomma
vid nyeraissionen och att den skattskyldige inte kan g ö ra tillskottsbetalning n ä r den till å tna
utdelningssumman inte kan konverteras till ett j ä mnt antal aktier. Om en person ä ger
200 aktier i ett b ö rsnoterat f ö retag med en f ö reslagen
utdelning p å 5 kr. por aktie kan han - om
priset per ny aktie ä r 90 kr, - teckna fom nya aktier f ö r sara-.manlagt 450 kr. Skillnaden raellan h ä lften av utdolningssuraraan, 500 kr,, och ne anv ä nda 450 kr.
kan inte utnyttjas for ytterligare nyteckning utan 550 kr, ra å ste utbetalas kontant till den skattskyldiqe.

Det b ö r har frarah å llas att det pris som skall betalas f ö r en ny aktie - i likhet med vad som g ä ller vid vanliga nyemissioner - best ä ras av bolagsst ä mman,
Dot ligger i sakens natur att emissionskursen b ö r ligga s å n ä ra b ö rskursen som m ö jligt s å
att de aktie ä gare sora av olika sk ä l inte kan eller ö nskar
delta i nyeraissionen inte drabbas av n å gra
utsp ä dninqseffek-ter. Det b ö r understrykas att alla aktie ä gare givetvis skall ha r ä tt att delta i nyemissionen, ä ven om de inte f å r
n å gra skattel ä ttnader. N å gra
best ä mraelser h ä rom har dock inte ansetts erforderliga i denna lag.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 193

F ö r f ö rvaltningsbolag och investmentbolag har det f ö rtydligandet skett att utdelning som anv ä nts f ö r nyteckning
av aktier inte anses ha uppburits under beskattnings å ret och d ä rmed
inte inr ä knas i den utdelning sora f ö r undvikande av bolagsskatteeffekter helt eller
delvis m å ste delas vidare enligt best ä mmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 54 § KL.

Realisationsvinstber ä kningen
(4 § )

F ö r att reducera de statsfinansiella
kostnaderna f ö r f ö rslaget och f ö r att motverka att de nya aktierna
med bibeh å llande av skattel ä ttnaden oraedelbart kan f ö rs ä ljas har f ö reskrivits att ing å ngsv ä rdet f ö r den nya aktien ä r
O kr. Vidare anses den nya aktie - oavsett om nyteckningen skett p å grundval av ä ldre
aktieinnehav - anskaffad den dag aktieteckningen blev definitiv.

Det b ö r slutligen p å pekas att n å gra
ä ndringar i aktiebolagslagen till f ö ljd av den f ö reslagna
skattel ä ttnaden inte torde vara
erforderliga enligt kommitt é ns expert p å aktiebolagsr ä ttsliga
fr ä gor.

Ö vriga
ä ndringar

Mina f ö rslag f ö ranleder en f ö ljd ä ndring i 4 §
i den f ö reslagna lagen om skattereduktion
f ö r utdelning.

13 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 39

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 194

2 S ä rskilt yttrande av ledamoten Hagstedt

Komraitt é n har enligt
direktiven i uppdrag att f ö resl å å tg ä rder vilka inneb ä r en reell stimulans f ö r hush å ll
att spara i aktier. En v ä g sora i f ö rsta hand skulle ö verv ä gas son alternativ var att helt eller delvis undanr ö ja den ekononiska dubbelbeskattningen av aktiebolag.
I avvaktan p å ett permanent system skulle f ö r n ä rmaste å ret utformas provisoriska å tg ä rder.
Bakgrunden till dessa å tg ä rder ä r att raan under en l ä ngre tid kunnat iaktta en alltmer accentuerad brist
p å riskvilligt kapital.

Ett av de fr ä rasta
sk ä len f ö r att en s å dan utveckling ä gt rura ä r
att det f ö r hush å llen ej r å der
n ä gon neutralitet i beskattningen av
olika placeringsalternativ. En full j ä mst ä lldhet av alla placeringsformer kan av olika
anledningar sannolikt aldrig uppn ä s.
D ä remot ä r det ett oundg ä ngligt
krav att sp ä nnvidden raellan olika
investeringar skattem ä ssigt reduceras. Det saknas ra ö jlighet att tv å ngsm ä ssigt f ö rm å hush å llen att
flytta ö ver sina placeringar fr ä n f ö rm å nligt beskattade relativt s ä kra s ä dana till skattem ä ssigt och v ä rdem ä ssigt ogynnsamma placeringar. Den v ä g som m ä ste
v ä ljas ä r i st ä llet att genom olika typer av
stimulans å tg ä rder, bl.a. en raindre of ö rm å nlig beskattning, f ö rm å hush ä llen att placera sina tillg å ngar
p å samh ä llsekonomiskt viktiga sektorer. Man ra å gilla det eller inte, men det f ö refaller
klart att det riskvilliga kapitalet kan lockas fram i tillr ä cklig omfattning endast genom stimulanser - och d å stimulanser som har en ordentlig h ö jd. Det ä r
.symtoraatiskt att man i en rad l ä nder
i Norden och i ö vriga Europa oavsett politisk regim
under senare ä r genomf ö rt v ä sentliga l ä ttnader i beskattningen av aktiesparandet. Detta
har skett i vetskap att å tg ä rder av detta slag varit samh ä llsekonomiskt
n ö dv ä ndiga f ö r att n ä ringslivet skall utvecklas p å tillfredst ä llande
s ä tt. I v å rt land med f ö r
n ä rvarande pressad ekonomi f ö refaller behovet h ä rav vara s ä rskilt p å tagligt.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 195

Fr å gan blir d å ora det f ö rslag
som i bet ä nkandet nu l ä ggs fram inneb ä r
en tillr ä cklig stimulans att locka fram ett
s å breddat aktie ä gande bland hush å llen
som raan f ö rv ä ntar. Min bed ö raning ä r den att ä ven
om bl.a. innehav av fastigheter och bostadsr ä ttsl ä genheter kommer att tr ä ffas av sk ä rpt realisationsvinstbeskattning,
utg ö r inte f ö rslaget ett tillr ä ckligt incitament att ö verge andra
placeringsformer till f ö rra å n f ö r aktiesparande.

Den f ö reslagna tekniska l ö sningen att provisoriskt mildra den ekonomiska
dubbelbeskattningen av aktiebolag ä r
i och f ö r sig en l ä mplig metod. Att ge en skatteavr ä kning i form av en skattereduktion f ö rsv å rar i
princip inte m ö jligheterna att i ett permanent systera
v ä sentligt lindra och p å sikt helt undanr ö ja
dubbelbeskattningen. F ö rslaget inneb ä r i princip att halva den skatt bolaget betalat f å r avr ä knas hos
aktie ä garen. Jag vill emellertid starkt
ifr å gas ä tta om inte en h ö gre avrakningsgrad ä n denna ä r
av n ö den raot bakgrund av det ekonomiska
l ä get och det svenska skattesystemets
struktur. Erfarenheterna fr å n utlandet
visar att de f ö rh ä llande-vis kraftiga l ä ttnader sora
genomf ö rts haft en positiv effekt p å aktie ä gandet
och tillg å ngen p å riskkapital. Jag anser d ä rf ö r att en avrakningsgrad
sora motsvarar å tminstone 3/4 av bolagets skatt ä r p å kallad, f ö r att inte stimulansen ska komma f ö r sent och ge f ö r
litet.

Betr ä ffande samordningen med sparavdraget
f ö resl ä r majoriteten att sparavdraget till viss del skall anses utnyttjat
mot aktieutdelningar. Eftersom denna regel komplicerar beskattningen och det
avsedda provisoriet ä r avsett att tilll ä mpas n å got
enstaka beskattnings å r finner jag det inte erforderligt
att man p ä detta s ä tt begr ä nsar
sparavdraget. En ytterligare l ä ttnad i
beskattningen av aktiesparandet b ö r
son ovan anf ö rts i f ö rsta hand avse en h ö gre avrakningsgrad ä n halva den
skatt bolaget betalat. Vill man d ä rut ö ver satsa p ä
en ytterligare stimulans b ö r i andra hand utredas f ö r ett permanent systera huruvida ett s ä rskilt avdrag raot aktieutdelningar ä r befogat.

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 196

Betr ä ffande
realisationsvinstbeskattningen p ä aktier f ö resl å r raajoriteten
att avdraget p ä 1 000 kr. f ö r aktier sora innehafts mer ä n tv ä å r skall h ö jas
till 2 000 kr. F ö r att uppn å ö kad stimulanseffekt,
underl ä tta f ö r skattskyldiga med raindre aktieinnehav samt avlasta den byr å kratiska apparaturen finner jag det l ä mpligt att detta avdrag h ö jes till 5 000 kr. S å vitt jag kan bed ö ma b ö r en s å dan h ö jning kunna ske utan att allt f ö r
mycket p å verka f ö ruts ä ttningarna f ö r ett nytt permanent .system. Av samma sk ä l b ö r reducering
av den skattepliktiga vinsten fr ä n 100 till
40 % intr ä da efter ett ä rs innehav. En dylik tidsperiod f ö refaller vara l ä mplig
ora man ö nskar undvika l ä sningar samt korttidsspekulationer.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Pröp.
1980/81:39 197

3 S ä rskilt
yttrande av den sakkunniga Hedborg

Kapitalvinstkommitt é n
har genom till ä ggsdirektiv f å tt i uppdrag att utforma f ö rslag till provisoriska l ä ttnader f ö r
aktiesparandet i avvaktan p ä definitiva
f ö rslag till l ä ttnader i dubbelbeskattningen av aktieutdelningar.

De motiv som anf ö rs
f ö r s ä v ä l permanenta sora provisoriska l ä ttnader pS aktiebeskattningens omr å de g ä ller dels f ö retagens sjunkande soliditet oCh behov av ö kat eget kapital dels inflationens och
skattesystemets verkningar. Det har blivit gynnsammare att placera i annat ä n i produktiv verksamhet.

B å da problemen ä r viktiga samh ä llsproblem.

Men de kan enligt min mening inte l ö sas med å tg ä rder av det slag och av den omfattning som
kapitalvinstkommitt é n f ö resl ä r.

Det finns inget annat f ö rm ö genhetsslag av n ä gon
betydelse son ä r s å oj ä mnt f ö rdelat i det svenska Samh ä llet
som aktien Enligt Roland Spants unders ö kning
f ö r 1975 ä gde 11,1 % av alla hush å ll n ä gon aktie.
Av dessa 455 000 hush å ll hade h ä lften, eller 228 000 hushall, aktier sora tillsanmans
var v ä rda mindre ä n 10 000 kr. Ytterligare 74 000 hush å ll hade aktieportf ö ljer v ä rda raellan 10 000 och 25 000.

B ö rsaktier ä gs av 8,1 % av de svenska husli ä llen. En femtedel av antalet hush å ll raed b ö rsaktier
ä gde mindre ä n totalt 1 000 kr. i aktier och h ä lften av li ö rsaktie ä garna raindre ä n
10 000 kr. Denna halva svarade f ö r 2,5 % av
hush ä llens totala b ö rsaktieinnehav.

Å
andra sidan ä gde de 5 500 st ö rsta aktie ä garna
40 % av liush å llons b ö rsaktier. De 11 000 st ö rsta b ö rsaktie ä garna.

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 198

knappt 3 promille av landets 4 miljoner hush å ll, ä gde halva
aktiestocken.

Generella l ä ttnader till
aktie ä gare har allts å alltid en mycket ogynnsam f ö rdelningsprofil. En mycket liten grupp i samh ä llet f å r
del av l ä ttnaderna, och en ä nnu raindre grupp f å r st ö rsta delen av de belopp, sora anf ö rdelas till aktie ä garna.

Detta g ä ller ocks å de f ö rslag som koramitt é n framl ä gger.
Ä ven en skattereduktion som trappas
av med stigande utdelningsinkomster (Modell B) ger de st ö rsta l ä ttnaderna
till dem som har stora aktieinnehav. De f å r
full utdelning av den h ö ga reduktionen vid l å ga utdelningsinkoraster och d ä rtill den reducerade reduktionen vid h ö gre utdelningsinkomster.

I fr å ga ora utredningens raodell A g ä ller visserligen.att skattereduktionen ä r beroende b ä de
av utdelningens storlek och ä garens raarginalskatt.
Om en h ö ginkomsttagare och en l å ginkomsttagare har lika stora utdelningsinkoraster f å r d ä l ä ginkomsttagaren den st ö rsta skattereduktionen.

Men hur ofta ä r
det fallet? Den som har l å ga inkoraster har med stor
sannolikhet inga utdelningsinkomster alls, eller i varje fall sm ä s ä dana. De
stora inkorasterna fr ä n aktieutdelningar finns hos h ö ginkomsttagare och hos det f å tal personer sora har stora aktief ö rra ö genheter. Ocks ä i modell A koramer d ä rf ö r skattereduktionen att hamna hos
en liten v ä lbest ä lld grupp.

Att aktie ä gandet ä r oj ä mnt f ö rdelat ä r
i och f ö r sig naturligt. F ö r de allra flesta framst å r aktie ä gande
sora en spar-forra som m ö jligen kan komma ifr å ga sedan en rad andra sparm å l har n ä tts.
En bil, ett hus, en kontantreserv p ä
banken tillh ö r s ä dant som f ö r de allra flesta tar i anspr å k allt vad raan i b ä sta fall kan t ä nkas uppn å genora eget sparande. Den typiske aktie ä garen har allts å
ofta redan allt

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 199

detta och d ä rtill ett
varaktigt ö verskott. Gruppen blir med n ö dv ä ndighet
liten, och dess storlek p å verkas inte s ä rskilt mycket ens av t ä mligen stora f ö r ä ndringar av f ö rv ä ntad avkastning p å aktier.

Det h ö ga f ö rdelningspolitiska pris sora f ä r
betalas f ö r generella l ä ttnader till aktie ä garna motsvaras allts ä inte ens av
att man kan v ä nta sig en s å kraftig tillstr ö mning
till aktiemarknaden att f ö retagen tillf ö rs nytt riskkapital av n å gon orafattning.

Att l ä tta p å aktievinstbeskattningen kan i nuvarande l ä ge rent av t ä nkas
leda till motsatsen: F ö retagen p å verkas att dela ut mer ä n med de gamla reglerna. Men eftersom rangordningen
mellan t.ex. fastighetsaff ä rer och aktiemarknaden knappast ä nd å f ö r ä ndras kanske
de ö kade utdelningarna flyter ö ver till fastighetsmarknaden i st ä llet f ö r
att locka pengar till aktiemarknaden.

Det ä r inte heller tillr ä ckligt att l ä tta
p ä beskattningen av aktieutdelningar
f ö r att p å verka rangordningen mellan framtida placeringar av
kapital. Ä ven fastighetsaff ä rer och finansiella placeringar kan bedrivas i
aktiebolagsform.

Utredningen har inte ens p å allvar f ö rs ö kt finna former f ö r eventuella l ä ttnader som direkt tar fasta p ä produktiv verksamhet, exerapelvis genom att knyta
skatterabatten till syssels ä ttningen i f ö retaget. Utredningens argument att utvecklingen not
st ö rre kapitalintensitet d ä rmed skulle motverkas f ö refaller inte ö vertygande.
Vid val av den ena eller andra produktionstekniken skulle p å verkan (inom det m ö jliga intervallet) vara helt marginell. I valet raellan att anv ä nda kapital i produktiv verksamhet eller att g ö ra en rent finansiell placering kan effekten d ä remot bli m ä rkbar,
vilket var avsikten.

I ett l ä ge ned krav
p ä å terh å llsamhet vad g ä ller l ö neinkomster
ä r det dock orimligt att t ä nka sig ytterligare

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 200

l ä ttnader f ö r arbetsfria inkomster, s ä rskilt som stora skattesubventioner f ö r aktiesparande redan genomf ö rts.

Med detta skulle raan kunna l å ta sig n ö ja
och enbart avvisa alla ytterligare l ä ttnader.
F ö r att understryka det orimliga i
att genomf ö ra ytterligare skattel ä ttnader vill jag dock peka p å n å gra effekter
som kan t ä nkas uppst å f ö r aktie ä gare med f ö rm å ga att v ä l
planera sina placeringar.

Antag att en person har ett visst kapital placerat i
aktier. Det vanliga ä r att han d å har å tminstone n ä got direkt tillg ä ngligt
p å bankr ä kning. Men sparavdraget kan han ä nd å ofta anv ä nda f ö r
utdelningsinkomster genom att han ocks å
har l å nat pengar.

Den genomsnittliga direktavkastningen p å b ö rsaktier kan
nu ber ä knas uppg å till ca 5,5 %. Sparavdraget r ä cker d ä rmed
till fullst ä ndig skattefrihet f ö r utdelningen p å
en aktieportf ö lj p ä 29 000 kr. (5,5 % p å 29 000 = 1
600). L å t oss d ä rtill anta att denne aktie ä gare maximalt utnyttjar det s.k. aktiefondsparandet,
antingen genom nysparande eller genom ö verflyttning
av kapital fr å n annat sparande. Hans sparande
premieras (och binds) d å i 5 å r. Maximalt skattest ö d f å r han d ä rmed
efter 5 å r. Det ligger d ä refter fast p å sarama
niv å per ä r. D ä kan han varje ä r skattefritt lyfta avkastningen p å aktier f ö r
å tminstone 24 000 kr. Han kan
dessutom varje å r lyfta och tillgodog ö ra sig den skattereduktion p å 30 % av sparbeloppet sora aktiefondsparandet ger
(30 % p å 4 800 = 1 440 kr.). Den enda
"motprestation" han avkr ä vs
f ö r att å rligen kunna tillgodor ä kna sig dessa f ö rm å ner ä r att han varje å r p å nytt s ä tter in de 3 360 kr. sora han en g å ng sj ä lv satsat
men kan ta ut efter 5 å r.

V ä l att m ä rka har varken den utdelning som faller inora sparavdraget
eller som han f å r fr å n aktiefondsparandet p å verkat hans
taxerade inkomst. I f ö rh å llande till den som raed sanma taxerade inkorast bara har sina
arbetsinkomster har

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 201

han allts å dels en
betydligt h ö gre disponibel inkorast - det kan
realistiskt r ö ra sig om ca 4 500 kr. - dels samraa
eventuellt inkomstpr ö vade f ö rm å ner.

Den som anv ä nder sig av
de f ö rm å nliga regler samh ä llet redan nu erbjuder kan allts å r ä kna med att
helt skattefritt lyfta utdelningen fr ä n
en aktief ö rm ö genhet p å ö ver 50 000 kr. F ö r dessa belopp ä r allts å
dubbelbeskattningen av aktieutdelningar redan avskaffad.

Varje ytterligare p ä sp ä dning av f ö rm å nerna till aktie ä gare
hamnar ovanp å dessa redan utg å ende f ö rm å ner.

Trots detta kan generella l ä ttnader till aktie ä garna av den
typ sora f ö resl å s varken f ö rv ä ntas n ä mnv ä rt bidra till f ö retagens riskkapitalt ä ckning eller till att styra kapital till produktiv
verksamhet.

Med h ä nsyn till de allm ä nna kraven p å
å terh å llsamhet och sparsarahet med offentliga utgifter vore det direkt
utmanande ora utredningens f ö rslag genomf ö rdes.

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 202

4 S ä rskilt
yttrande av den sakkunnige Helmers

Av de tv å alternativ sora
koramitt é n presenterar ä r alternativ A) ett generellare system i den
meningen att det ger klarare uttryck f ö r
den underliggande principen. D ä rav f ö ljer ocks ä att
alternativ A) ä r mer sammanh ä ngande och konsekvent.

Effekterna av kommitt é ns
f ö rslag skall bed ö mas fr å n
tv å utg å ngspunkter. Den f ö rsta ä r att skattem ä ssigt s å l å ngt ra ö jligt j ä rast ä lla sparande i aktier med andra sparformer. N å got sk ä l
kan inte anf ö ras f ö r att sparande i form av tillhandah å llande av riskvilligt kapital skall beskattas h ä rdare ä n
andra sparalternativ f ö r den enskilde. Den andra och lika
viktiga sidan av probleraet ä r att den skattem ä ssiga belastningen p å utdelad vinst inte skall vara h ö gre
ä n p å r ä ntor. Betydelsen f ö r investering och syssels ä ttning av l ä gre
kostnader f ö r eget kapital har belysts av
kommitt é n.

Med kommitt é ns f ö rslag uppn å s
inte dessa verkningar, varf ö r f ö rslaget f å r
ses sora ett f ö rsta steg. En mera permanent l ö sning skall ocks å
avse samtliga aktiebolag.

Valet bland tekniska l ö sningar
f ö r att i m ö jligaste m å n
uppn å nyssn ä mnda m å l
m å ste ske ned beaktande av det
svenska n ä ringslivets struktur. Bland annat m å ste efterstr ä vas
att investeringar i in- och utlandet skattem ä ssigt
j ä mst ä lles. F ö r ett land sora Sverige ä r detta krav p ä
bolagsskattens utformning starkare ä n
i de stora industril ä nderna ned betydande inhenska
marknader. En framtida l ö sning f å r ej utformas s ä
att den p å verkar graden av f ö retagsintegration i n ä r ingslivet.

I raotsats till vad kommitt é n anf ö rt anser jag att en f ö rkortning av initialperioden till ett ä r vid beskattningen av realisationsvinst p å aktier ä r
en enkel och meningsfull å tg ä rd. Initialperioden har tillkommit f ö r att j ä mst ä lla vinster p å s.k. spekulativa aktieaff ä rer med l ö pande

s. 203 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 203

inkomst. F ö r detta ä ndam å l ä r ett å r
helt tillr ä ckligt. Valet av tv å å r har
influerats av reglerna f ö r beskattning av fastighetsvinster.
Denna formella likformighet ä r emellerticS
inte grundad p å ekonomiska realiteter.

Sora en biprodukt av utredningsarbetet har framkommit att
den nuvarande uppdelningen i A- och B-inkomst motverkar rationella
lagstiftnings å tg ä rder. Detta f ö rh å llande som ä r v ä l k ä nt borde f ö ranleda inkomstuppdelningens slopande, vilket
dessutom skulle raedf ö ra ö kad begriplighet och betydande f ö renklingar
f ö r s å v ä l skattskyldiga som skatteadrainistratio-nen.

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 204

5 S ä rskilt
yttrande av ledamoten Atterwall, den sakkunnige Herin och experten Bj ö rhn

Kapitalvinstkoraraitt é n
har enligt till ä ggsdirektiven till uppgift att f ö resl å å tg ä rder sora
medf ö r att dubbelbeskattningen av
bolagsvinsterna helt eller delvis elimineras. Syftet raed å tg ä rderna ä r att s ä nka
f ö retagens kostnader f ö r anskaffandet av eget kapital genom att h ö ja den effektiva avkastningen p ä aktier i f ö rh å llande till avkastningen p ä alternativa placeringar.

Komraitt é n har utg å tt fr å n att f ö rslaget till å tg ä rder b ö r
avpassas s å att raan verkligen kan r ä kna med en positiv effekt p ä aktieraarkanden. I sina ber ä kningar har komraitt é n valt att i f ö rsta hand utg å ifr å n en total l ä ttnadsniv ä
och statsfinansiell kostnadsram sora inneb ä r
att aktie ä gare inora hush å lssektorn vid beskattning av utdelningsinkorasten f å r r ä kna sig
tillgodo halva den bolagsskatt sora bel ö per
p ä utdelningen, dvs. dubbelbeskattningen
f ö resl ä s bli raildrad till h ä lften. Det
har ä ven visats hur tv ä alternativ l ä ttnadsniv å er kan utforraas, en l ä gre och en h ö gre.

I bet ä nkandet belyses inte vilka effekter
en avr ä kning f ö r halva bolagsskatten kan f å p å f ö retagens kapitalkostnader samt p å aktie ä garens
avkastning efter skatt. Det ä r i f ö rsta hand dessa effekter som ä r relevanta f ö r
att bed ö raa ora å tg ä rderna ä r tillr ä ckliga
snarare ä n de statsfinansiella kostnaderna.
Kommitt é ns majoritet menar emellertid att
det i praktiken knappast ä r m ö jligt att ange vilka l ä ttnader sora
beh ö vs f ö r att ge den avsedda effekten p å
aktiemarknaden.

En bed ö raning av
vilken effekt p ä aktiesparandet som f ö rslagen kan f ö rv ä ntas ha beror p å
en rad os ä kra antaganden och ä r d ä rf ö r sv ä r att g ö ra. D ä rav f ö ljer emellertid inte att det ä r om ö jligt att
ungef ä rligt ler ä kna effekterna p ä
aktieavkastningen efter skatt vid olika grad av l ä ttnad i dubbel-beskattn ingen.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 205

F ö r att g ö ra en ber ä kning
av hur den effektiva avkastningen efter skatt (direkt avkastning plus v ä rdestegring efter skatt) p å verkas av olika l ä ttnadsniv ä er har f ö ljance
antaganden gjorts. Direktavkastningen antas vara 5,5 « vilket svarar mot genomsnittet f ö r n ä rvarande.
Aktie ä garnas raarginalskatt ber ä knas uppg å
till 70 %. Aktierna beh å lles i minst tv ä å r innan f ö rs ä ljningen
varvid 30 % av v ä rdestegringen tas upp till
beskattning. Att 30 % tas upp till beskattning, i st ä llet f ö r
enligt nu g ä llande regler 40 %, motiveras av f ö rekorasten av schablonavdraget samt av
schablonreglerna f ö r realisationsvinstber ä kningen. Sparavdraget antas redan vara fullt
utnyttjat.

Utg ä r nan fr å n dessa antaganden r å der f ö ljande samband mellan grad av l ä ttnad i dubbelbeskattning och ä rlig direkt avkastning efter skatt:

Grad av l ä ttnad Direkt avkastning

i
dubbelbeskattning p ä aktier efter skatt

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 (f ö r n ä rvarande)

0,36 (36 % avr ä kning)

0,5 (halv avr ä kning)

0,72 (72 % avr ä kning)

1 (hel
avr ä kning)

1,

,65

1 %

2,

,5

%

2,

r8

%

3,

,3

%

3,

,9

%

opaginerad Kontrollera mot PDF

Halv avr ä kning inneb ä r s ä lunda att
direktavkastningen efter skatt ö kar med 69 %,
eller raed 1,15 procentenheter, fr å n
1,65 till 2,8 procentenheter. Hel avr ä kning
medf ö r en ö kning fr ä n 1,65 till 3,9 procentenheter, f ö rutsatt att direktavkastning ä r of ö r ä ndrad f ö re
skatt.

Hur stor den totala avkastningen kan f ö rv ä ntas bli
beror dessutom p ä vad som li ä nder med v ä rdestegringen
p å aktier. Under den senaste 25- å rsperioden, dvs. under perioden 1955-79, var den
genomsnittliga kursstegringen 4,6 % per ä r.

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 206

Å ren
1960-69 var v ä rdestegringen i genorasnitt p ä b ö rsnoterade
aktier 4,5 % per å r. Den senaste 10- ä rsperioden uppgick v ä rdestegringen endast till 2,5 % per ä r.

Med givna antaganden raotsvarar de historiska trenderna
under perioderna 1955-79 och 1970-79 en v ä rdestegring
efter skatt p å 3,6 % resp. 2,0 %.

I vilken utstr ä ckning
olika grader av lindring i dubbelbeskattningen p ä verkar kursstegringen ä r om ö jligt att exakt f ö ruts ä ga. Ju raer omfattande avr ä kningsgraden blir desto st ö rre [Xisitiv effekt kan f ö rv ä ntas p å v ä rdestegringen.

I f ö ljande tabell har den effektiva
avkastningen efter skatt ber ä knas vid
olika kombinationer av direkt avkastning och v ä rdestegring.

Grad

av

Direkt

V ä rde-

V ä rde-

Effektiv

l ä ttnad

avkastning

stegring

stegri

ng

avkastning

efter

skatt

f ö re skatt

efter

skatt

efter
skatt

(%)

(%)

(%)

(%)1)

0

1,65

2,5

2,0

3,65

0,36

2,5

2,5

2,0

4,5

0,36

2,5

4,6

3,6

6,1.

0,5

2,8

4,6

3.6

6,4

0,72

3,3

4,6

3,6

6,9

1

3,9

4,6

3,6

7,5

1

3,9

6,92)

5,5

9,4

l)En korrekt matematisk ber ä kning enligt den s.k. in-ternr ä nteraetoden
ger vid 5 och 10 å rs innehav n ä gon eller n å gra
tiondels procentenheter l ä gre avkastning. Kortare
innehavstider ger i stort sett sarama resultat sora de i tabellen angivna.

2)lnneb ä r en ö kning av den l å ngsiktiga
trenden med 50 % fr å n 4,6 % till 6,9 %.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 207

Ora inga lindringar i dubbelbeskattningen genomf ö rs och v ä rdestegringen
forts ä tter i samma takt som under
1970-talet inneb ä r det en effektiv avkastning efter
skatt p å 3,65 % per ä r.

F ö rutsatt att halv avr ä kning skulle vara en tillr ä cklig stimulans f ö r
att f å v ä rdestegringen att å terv ä nda till den tidigare l å ngsiktiga trenden - ett enligt v å r mening optimistiskt antagande - skulle det inneb ä ra en effektiv avkastning efter skatt p ä 6,4 %. Denna avkastningsniv å l ä r knappast
inneb ä ra n å gon positiv realavkastning vid nuvarande inflationstakt. Det torde ej
heller vara tillr ä ckligt f ö r att aktier skall kunna konkurrera med alternativa
placeringar, som t.ex. fastigheter, sparobligationer eller de i bet ä nkandet omn ä mnda
obeskattade placeringarna.

Den effektiva avkastningen efter skatt skulle, sora framg å r av tabellen, uppg å till 7,5 % vid hel avr ä kning och en
v ä rdestegring som å terg å r till den l å ngsiktiga trenden. Om hel avr ä kning genomf ö rs
och v ä rdestegringen som en f ö ljd h ä rav ö kar med 50 % j ä mf ö rt med den l å ngsiktiga
trenden, konmer den effektiva avkastningen stiga till 9,4 % efter skatt. En s å dan utveckling torde inneb ä ra en positiv realavkastning p å aktieplaceringar, vilket skulle ö ka konkurrensf ö rm å gan gentemot alternativa placeringar.

En slutsats sora kan dras av dessa kalkyler ä r att l ä ttnadsniv å er som ligger runt halv avr ä kning under rimliga antaganden inte synes vara
tillr ä ckligt f ö r att å stadkoma
"en verklig stimulans av aktiesparandet" som enligt till ä ggsdirektiven ä r
syftet med komraitt é ns f ö rslag till ä tg ä rder.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 208

F ö r att raan skall kunna r ä kna raed en tillr ä ckligt
positiv effekt p å aktiesparandet anser vi att det kr ä vs l ä ttnader som
motsvarar en fullst ä ndig avr ä kning av bolagsskatten p ä utdelade vinstmedel.

De ö verslagsra ä ssiga ber ä kningar
sora redovisas i bet ä nkandet av de statsfinansiella
kostnaderna vid olika grad av lindring i dubbelbeskattningen visar dels att
kostnaderna inte ä r speciellt h ö ga i absoluta tal eller i relation till å tg ä rdernas samh ä llsekonoraiska betydelse, dels att kostnaderna inte
ö kar speciellt raycket n ä r man g å r
fr å n halv till full avr ä kning (ca 250 railj. kr.).

Det f ö rtj ä nar betonas, att syftet med en lindring av dubbelbeskattningen ä r ytterst att fr ä mja
n ä ringslivets f ö rs ö rjning med
det riskkapital som beh ö vs f ö r investeringar samt expansion av produktion och syssels ä ttning.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 1

BUaga 2

Sammanställning av remissyttranden över
betänkandet (Ds B 1980:11) Stimulans av aktiesparandet

Efter remiss har yttranden avgetts av fullmäktige i
riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, kammarrätten i Sundsvall,
bankinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), allmänna
ombudet för mellan-kommunala mål, statens industriverk (SIND), länsstyrelserna
i Stockholms, Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län, lönspardelegationen
(E 1978:01), kooperationsutredningen (I 1977:01), Centralorganisationen SACO/SR
(SACO/SR), Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR), Föreningen Sveriges
fögderitjänstemän. Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige
(LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Stiftelsen
Aktiefrämjandet (Aktiefrämjandet), styrelsen för Stockholms fondbörs. Svensk
industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen,
Svenska fondhandlareföreningen, Svenska företagares riksförbund, Svenska
försäkringsbolags riksförbund. Svenska handelskammarförbundet, Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund (Advokatsamfundet), Sveriges
aktiesparares riksförbund (Aktiespararna), Sveriges finansanalytikers
förening, Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen (SHIO
-Familjeföretagen), Sveriges industriförbund, Sveriges värdepappersfonders
förening. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).

Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttrande från
lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi och länsstyrelsen i Malmöhus län
yttranden från LO-distriktet i Skåne och Skånes handelskammare.

Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen,
Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska handelskammarförbundet och
Sveriges industriförbund har åberopat ett inom Näringslivets skattedelegation (NSD)
upprättat yttrande. Svenska bankföreningen har dessutom inkommit med ett eget
yttrande. SHIO - Familjeföretagen, som har inkommit med ett eget yttrande, har
i detta anslutit sig till de synpunkter som framförs i NSD:s yttrande
beträffande såväl den ekonomiska bakgrunden som kommitténs förslag i övrigt.

LRF har åberopat ett inom Lantbrukarnas skattedelegation
upprättat yttrande.

1 Den ekonomiska bakgrunden

Det råder bland remissinstanserna en fullständig enighet
om att företagens sjunkande soliditet utgör ett allvarligt problem och att
åtgärder för att trygga kapitalförsörjningen är påkallade.

14 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 2

Bankinspektionen anför;

Soliditeten hos svenska börsföretag- banker, försäkrings-
och investmentbolag undantagna - har under 1970-talet varit ständigt
sjunkande. En förutsättning för fortsatt industriell expansion är att
företagens behov av riskvilligt kapital underlättas. Detta är nödvändigt bl. a.
för att öka investeringarna. I denna del kan inspektionen ansluta sig till
kommitténs bedömningar.

Kapitalbehovet kan täckas antingen genom att tidigare
uppkomna vinstmedel tas i anspråk eller genom nyemission av aktier. I många
företag är vinsterna inte f. n. tillräckliga föratt täcka kapitalbehovet. De
låga vinsterna har i hög grad medverkat till att aktiekurserna sänkts. Detta i
sin tur har försvårat eller omöjliggjort i och för sig önskvärda nyemissioner.
Dessa har sålunda minskat kraftigt under senare år. Kommittén har gjort vissa
beräkningar rörande industrins framtida kapitalbehov och funnit att det är
betydande.

Bankinspektionen vill från sin erfarenhetssfär understryka
vad kommittén anfört om företagens behov av kapitaltillskott. Granskningar av
företagens kreditengagemang i bankerna bekräftar att soliditeten många gånger
har försämrats på sätt som negativt påverkar viljan och förmågan att göra
riskfyllda nyemissioner och som i en del fall också medfört att kreditvärdigheten
kan sättas ifråga. Bankinspektionen finner således från de synpunkter som
inspektionen har att beakta att stimulansåtgärder är i hög grad påkallade.

Uttalanden av likartad innebörd görs av fullmäktige i
riksbanken, fullmäktige i riksgäldskonloret, SIND, länsstyrelsen i Malmöhus
län, lönspardelegationen, SACO/SR, FAR, Landstingsförbundet, LRF, NSD, Skånes
handelskammare, Aktiefrämjandet, styrelsen för Stockholms fondbörs, Svensk
industriförening. Svenska bankföreningen. Svenska fondhandlareföreningen.
Svenska företagares riksförbund och Svenska sparbankföreningen.

Från lönspardelegationen, styrelsen för Stockholms
fondbörs, NSD, Aktiespararna och Sveriges finansanalytikers förening framhålls
att problemen har sin bakgrund i den låga lönsamheten i företagen och att
denna måste höjas,

SIND anför:

Allvarligare än en sjunkande soliditet är att företagens
bruttomarginal, dvs, rörelseresultatet före avskrivningar i förhållande till
omsättningen, har sjunkit kraftigt under 1970-talet, Detta visar på svårigheter
att i tillräcklig omfattning generera interna medel för verksamheten. Detta
förhållande förändras knappast av om företagen skulle kunna öka soliditeten
genom externt tillfört riskkapital.

Åtskilliga remissinstanser diskuterar frågan varför
aktiesparande inte är attraktivt för hushållen och anför att detta bl, a, beror
på oförmånliga beskattningsregler.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 3

Fullmäktige i riksbanken anför:

Även om osäkerheten är betydande om hur stor förtagens framtida
efterfrågan på nytt riskvilligt kapital kommer att vara, framstår det som helt
klart att det kommer att krävas ett betydande tillskott de närmaste åren och
att därför nuvarande stimulansåtgärder är otillräckliga. Fullmäktige vill i
detta sammanhang betona att frågan om tillgången på riskvilligt kapital inte
främst sammanhänger med det totala sparandets utveckling utan är en fråga om
fördelningen av sparandet eller kanske snarare de totala finansiella
tillgångarna på riskfyllda och riskfria placeringsformer. Små förskjutningar i
placeringarna kan ge betydande effekter på utbudet av aktiekapital. Som
kommittén visar skulle år 1978 en omvandling av 3 % av hushållens finansiella
tillgångar till börsaktier ha givit ett tillskott till aktiekapitalet med 9 miljarder
kr. Detta belopp motsvarar ungefär en femtedel av det totala kursvärdet av
noterade aktier. Hushållssektorns upplåning är också betydande, en upplåning
som i dag placeras främst i reala tillgångar. Tillgängen på riskkapital beror
alltså i stor utsträckning på attraktiviteten hos olika placeringsformer.
Utvecklingen under 70-talet har delvis som en följd av skattesystemet inneburit
att den effektiva avkastningen på aktier inkl, värdestegring varit betydligt
lägre än på flertalet alternativa placeringar. Under de sista åren på 70-talet
har enligt kommittén aktieavkastningen t, o, m, varit lägre än den på
banktillgodohavanden.

Bankinspektionen anför:

Kommittén har framhållit att hushållens årliga sparande
uppgår till betydande belopp. Om så bara en mindre del av hushållens
nettosparande placerades i aktier, skulle ett avsevärt kapitaltillskott kunna
tillföras företagen. Även denna bedömning torde vara riktig.

Nuvarande skattesystem medför att förtagens aktieutdelning
dubbelbe-skattas, nämligen dels hos företaget, dels hos aktieägaren. Sparande i
aktier är i detta hänseende klart oförmånligare än annat sparande, det må gälla
fastigheter, premieobligationer, diamanter eller antikviteter. En låg värdestegring
i kombination med hög inflation har medfört att aktieförmögenhe-terna pä senare
år minskat kraftigt för många aktieägare. Till denna utveckling har
skattereglernas utformning bidragit. Under femtio- och sextiotalen
kompenserades beskattningen mer än väl av höjd produktivitet och en kapitaluppbyggnad
som till viss del kunde ske skattefritt. Aktier betraktades som realvärden och
kurserna hölls uppe, I och med att rörelseöverskotten minskat under
sjuttiotalet och avkastningsvärdet av stora investeringar gått ner eller rentav
förbytts i sin motsats, har aktieköp inte längre utgjort något inflationsskydd.
Påtaglig risk finns att ett aktieköp blir föriustbringande, även om man bortser
från inflationen. Aktiernas värde blir långt mer än tidigare knutet till
kortsiktiga förväntningar om utdelning och denna i sin tur träffas av
dubbelbeskattningen. Under sådana omständigheter är det inte förvånansvärt att
hushållssektorn minskat sitt aktieinnehav i börsnoterade företag,

NSD anför:

Kommittén har belagt det kända förhållandet att
aktiesparandet beskattas hårdare än annat sparande. Förhållandet utomlands har
tidigare varit detsamma som i Sverige men flertalet länder i Västeuropa har
sedan flera år tillbaka åstadkommit en ökad likformighet vid
beskattning av olika

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 4

sparformer. Detta har skett genom avskaffande helt eller
delvis av dubbelbeskattningen av aktiebolagens utdelade vinst. Olika tekniska
lösningar har valts, Västtyskland har uppnått enkelbeskattning genom tillämpning
av avräkningssystemet. Norge har valt en helt annan teknik men åstadkommit
samma resultat, nämligen att utdelad vinst beskattas endast en gång. Andra
länder i Västeuropa har avskaffat dubbelbeskattningen till hälften. Några av de
senare har därutöver vidtagit särskilda sparstimulerande åtgärder på beskattningsområdet
för att tillföra företagen nytt kapital.

Ett annat avgörande skäl för avskaffande av
dubbelbeskattningen har varit att åstadkomma lägre skattekostnader för eget
kapital i företagen. Genom ett sådant avskaffande uppnås att skattebelastningen
för eget och lånat kapital blir densamma. Företagsskatteberedningen visade att
även med vårt s, k, Annellavdrag skattekostnaden för eget kapital är högre i
Sverige än i sådana länder som Frankrike, Storbritannien och Västtyskland,

Skattedelegationen gör sin bedömning mot bakgrunden av
ovan nämnda förhållanden och vad som anförts i föregående avsnitt.

Kommittén har ålagts att framlägga förslag till
provisoriska åtgärder för att stimulera aktiesparandet. Vi delar kommitténs
uppfattning att det är möjligt att påverka inriktningen av hushållssparandet
till förmån för aktier genom åtgärder på beskattningens område. Även om det
framlagda förslaget inte kan väntas radikalt ändra hushållens placeringsvanor,
undanskymmer detta inte det förhållandet att en ökad neutralitet i
beskattningen av olika sparformer rimligen bör få positiva verkningar för
aktiesparandet.

Aktiefrämjandet anför:

Det finns en betydande potential för en ökning av
hushållens aktiesparande. De undersökningar som Aktiefrämjandet låtit
marknadsundersökningsinstitut utföra, tyder på att ca en miljon svenskar, som
sparar regelbundet, har övervägt att köpa aktier men f, n, avstår. Till detta
skall läggas den mycket stora grupp som av olika skäl - främst bristande
kunskap -överhuvudtaget inte övervägt aktiesparande.

Enligt Aktiefrämjandets erfarenheter är det främst tre
faktorer som avhåller människor från att spara i aktier.

Bristande kunskaper: Det är väsentligt att nya vägar söks
för att nå ut med kunskaper om aktien som sparform. Detta är speciellt
väsentligt i samband med att lättnader i beskattningen genomförs. Det s, k, skattefondsparandet
framstår i dag som en starkt förmånlig sparform - kanske den mest förmånliga av
de regelbundna sparformer som står till buds. Att trots detta inte mer än 8 %
av de öppnade kontona inom skattesparandet gäller fondsparandet samt att endast
19 % av befolkningen tycks känna till sparformens existens tyder på brister i
informationen.

Krångliga bestämmelser: För många potentiella aktiesparare
framstår reglerna för deklaration, reaskatter etc, som krångliga och
svåröverskådliga. Detta är en hämmande faktor.

Låg avkastning: Det väsentligaste skälet till det ringa
intresset för aktiesparande är självfallet att aktier framstår som en
ekonomiskt missgynnad sparform. Så länge aktiesparande ger en sämre avkastning
än annat sparande är det osannolikt att den överströmning av hushållssparande
till aktiemarknaden som kapitalvinstkommittén vill åstadkomma kommer till
stånd. Skattereglernas bristande neutralitet styr i dag sparandet från aktier
till obeskattade eller mer förmånligt beskattade placeringar.

Som utredningen påpekar skulle en överflyttning av så lite
som en procent

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:39 5

av hushållens tillgångar från andra sparformer till
börsaktier innebära att börsen tillfördes 9 miljarder kr.

Så sent
som 1976 placerade hushållen ca 9 % av sitt nysparande i aktier. Under senare
år har hushållen varit nettosäljare. Om under förra året enbart ca 5 % av
hushållens nettosparande hade placerats i aktier, skulle detta troligen
inneburit att tillskottet till aktiemarknaden blivit en miljard kr.

Förmånligare
beskattningsregler får mycket positiva effekter på omfattningen och
spridningen av aktiesparandet. Det visar en undersökning som IMU våren 1980
gjort på uppdrag av Aktiefrämjandet, Drygt hälften (53 %) av dem som redan i
dag sparar i aktier säger att de skulle öka detta sparande om skattevillkoren
förbättrades. Var fjärde person (24 %) som inte sparar i aktier skulle börja
med detta om villkoren förbättrades. Siffran stiger till 34 % bland dem som är
i åldern 36-55 år. Även med en försiktig tolkning av undersökningsresultatet
ger dessa siffror ett klart belägg för att en lindring av dubbelbeskattningen
eller annan skattelättnad verkligen skulle leda till ett nysparande i aktier.

Mot denna
bakgrund förefaller det uppenbart att stimulansåtgärder bör kunna få effekter
på hushållens inriktning av sitt sparande. Erfarenheter av de
skatteförändringar som under senare år företagits i en rad europeiska länder
bestyrker också detta.

Svenska fondhandlareföreningen anför:

Man bör då ha klart för sig att även om det totalt för
samhällsekonomin flnns ett underskott på sparande, vilket bl, a, kommer till
uttryck i budgetunderskottet och underskottet i bytesbalansen, så råder det i
och för sig ingen brist på riskvilligt kapital. Huruvida företagen utifrån
skall kunna tillföras ytterligare riskvilligt kapital är en fråga om hur
företagsledningen och finansiärer bedömer utsikterna till att uppnå lönsamhet
och en avkastning som är konkurrenskraftig i förhållande till de alternativa
användningsmöjligheter för kapitalet som flnns.

Till följd av den fallande trend för avkastningen i
företagen som rått under de senaste 15 ä 20 åren har placeringar i aktier fått
starkt försämrade villkor i förhållande till andra placeringar. Därtill kommer
skattereglerna, bl, a, dubbelbeskattningen, som starkt missgynnar aktier i
förhållande till andra investeringsalternativ. Att tillförseln av riskbärande
kapital väsentligen är en fråga om hur hushåll och institutioner fördelar sina
finansiella tillgångar, framgår bl, a, av de mycket betydande belopp som varje
år satsas i premieobligationer,

Sveriges finansanalytikers förening anför:

Som utredningen konstaterar är skattereglerna för aktier
ogynnsamma beroende såväl på dubbelbeskattningen av utdelade vinster som
realisationsvinstbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen. Följden blir att
kapital som placerats i aktier måste ge en väsentligt högre avkastning före
skatt än vid alternativa placeringar. Under 70-talet har de höjda
marginalskatterna inneburit att de avkastningskrav som hushållen har anledning
att ställa på en aktieplacering har ökat snabbt. Detta kan illustreras med
utgångspunkt från den avkastning efter skatt som erhålles på premieobligationer.

En person med 100 000 kr, inkomst 1978 hade detta år en
marginalskatt på 77 %, 1978 års premielån gav en avkastning efter skatt på över
6 %, Föratt få motsvarande behållning av beskattningsbar ränteinkomst måste
räntesatsen vara 26 %, För aktier där värdestegring beskattas lägre skulle
avkastnings-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 6

kravet inte behöva sättas riktigt så högt men skillnaden
gentemot förhållandet tio år tidigare är slående. En person som 1968 hade en
inkomst som i 1978 års penningvärde uppgick till 100 000 kr, hade år 1968 en
marginalskatt på ca 55 % med andra ord marginalskatten ökade under dessa tio år
med ca 20 procentenheter för en oförändrad realinkomst, 1968 års premielån gav
endast 4,5 % vilket vid 55 % marginalskatt motsvarar 10 % före skatt.
Slutsatsen är entydig även om denna kalkyl innehåller vissa förenklingar; under
70-talet har hushållens avkastningskrav på aktiemarknaden mer än fördubblats.

Eftersom ett höjt avkastningskrav leder till sänkta kurser
och därmed på kort sikt, allt annat lika, leder till att den faktiskt erhållna
avkastningen sjunker är det inte förvånande att hushållen, som utdelningen
redovisar, varit nettosäljare av börsaktier.

Företagens kapitalkostnader påverkas av låneränta och
aktiemarknadens avkastningskrav på ett komplicerat sätt som endast under vissa
förutsättningar kan preciseras helt entydigt. En diskussion av denna
frågeställning skulle bli för lång i ett remissvar. Klart är emellertid att i
ett läge där företagens andel eget kapital kommit att bli alltför låg det i
första hand är aktiemarknadens avkastningskrav som är av betydelse. Vi har
därvid konstaterat att detta, på grund av skattesystemet, ökat ännu mer än
räntenivån för lånat kapital. Det är därför angeläget att denna utveckling
vändes och det är knappast möjligt att det skall kunna ske på annat sätt än
genom ändringar i skattereglerna.

Likartade uttalanden görs av SIND, lönspardelegationen,
SACO/SR, LRF, Skånes handelskammare. Svensk induslriförening. Svenska sparbanksföreningen
och Aktiespararna.

2 Huvuddragen i förslaget

Flertalet remissinstanser, fidlmäktige i riksbanken, SIND,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, lönspardelegationen, SACO/SR, LRF, NSD,
Skånes handelskammare, Aktiefrämjandet, styrelsen för Stockholms fondbörs.
Svensk industriförening. Svenska bankföreningen. Svenska fondhandlareföreningen.
Svenska företagares riksförbund. Svenska sparbanksföreningen.
Advokatsamfundet, Aktiespararna, Sveriges finansanalytikers förening och
Sveriges värdepappersfonders förening, ställer sig i huvudsak positiva till
kommitténs förslag, även om många av dem föreslår längre gående åtgärder.

Fullmäktige i riksgäldskonloret vill inte motsätta sig att
åtgärder vidtas för att konkurrensneutraliteten återställs mellan aktier och
alternativa sparformer under förutsättning att det klarare än i betänkandet
kan visas att förslaget leder till en förbättring av företagens soliditet.

Helt avvisande till de av kommittén föreslagna åtgärderna
ställer sig några remissinstanser.

En
minoritet inom fullmäktige i riksbanken och en minoritet inom fullmäktige i
riksgäldskontoret anför:

De förslag som kommittén lägger fram bör enligt vår
mening inte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 7

genomföras. Industrins behov av riskvilligt kapital och
behovet att komma bort från de stora satsningarna på improduktiv verksamhet
löses inte med de åtgärder som kommittén föreslår. Det vore vidare direkt
utmanande att genomföra sådana förslag i en tid när kraven reses på
återhållsamhet och sparsamhet med offentliga utgifter. Därför avvisar vi
utredningens förslag och vill att betänkandet förblir utan åtgärd.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:

Utöver vad som kommit fram vid den tekniska genomgången av
förslaget har länsstyrelsen också noterat andra verkningar, som gör att
länsstyrelsen bestämt motsätter sig ett genomförande.

Av åberopade undersökningar framgår, att aktieägandet
i landet är

ytterst ojämt fördelat. Ett relativt fåtal personer med
mycket höga inkomster och stora aktieförmögenheter skulle få en skattelindring
av en storlek, som skulle te sig direkt utmanande. Förslagets
fördelningspolitiska effekt blir således mycket ogynnsam,

I och för
sig är företagens kapitalförsörjning ett viktigt samhällsproblem, men detta kan
enligt länsstyrelsens uppfattning inte lösas med de nu föreslagna åtgärderna.
Någon större breddning av aktieägandet kan knappast påräknas genom förslaget.
För de flesta hushåll är aktieplaceringar en främmande sparform, som på sin
höjd kan bli aktuell sedan en rad andra angelägna sparmål infriats. Det är alltså
inte realistiskt att räkna med att företagen skulle tillföras ökat riskkapital
i någon betydande omfattning genom att kapital i följd av förslaget styrs över
från hushållssektorn till industrisektorn,

1 ett läge med starka krav på återhållsamhet och sparsamhet
med offentliga utgifter är det enligt länsstyrelsens uppfattning stötande att
införa ytterligare lättnader för aktieplaceringar utöver de betydande
subventioner för aktiesparande som redan genomförts.

En minoritet vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
LO och LO-distriktet i Skåne hänvisar därvid till vad som har anförts i det
särskilda yttrandet av kommitténs sakkunniga Anna Hedborg, En annan minoritet
vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län uttalar att skatten på arbetsfria
inkomster inte bör lättas utan i stället även aktievinstbeskattningen skärpas i
tider av ekonomisk åtstramning,

KF anför:

Enligt tilläggsdirektiven skall de provisoriska åtgärderna
ha till syfte att stimulera hushållens aktiesparande och därmed underlätta för
börsföretagen att skaffa riskkapital genom nyemissioner.

Nuvarande
skatteregler visar en påtaglig brist på neutralitet vid behandlingen av olika
placeringsformer. Aktieplaceringarna är missgynnade genom dubbelbeskattningen
och även genom realisationsvinstreglernas utformning, KF delar kommitténs
uppfattning att det är angeläget från samhällsekonomisk synpunkt att ett mera
neutralt system åstadkommes, KF ifrågasätter emellertid lämpligheten av att nu
införa ett relativt komplicerat provisorium, som - vilket kommittén
understryker - kan komma att ändras då kommittén har haft möjlighet att taga
ställning till hur ett permanent system för lindring i dubbelbeskattningen bör
utformas. Enligt KF:s uppfattning är det väsentligare att kommittén
skyndsamt utreder effekterna av en lindring av

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 8

dubbelbeskattningen på bolagsnivå och lämnar förslag till
en permanent lagstiftning, vilken också bör innefatta en anpassning av
beskattningen av aktievinster till de regler som gäller för alternativa
investeringsobjekt.

Enligt KF:s bedömning kommer kommitténs förslag oavsett
val av modell att ge endast en marginell effekt vad beträffar den enskildes val
av investeringar. Det är inte sannolikt att näringslivet skulle tillföras
ytterligare riskkapital, om förslaget genomföres. Däremot skulle lättnader i
beskattningen av utdelningen på redan gjorda investeringar i aktier, utan att
krav ställes på att aktieägarens utdelningsinkomster återinvesteras i aktier,
medföra en icke önskvärd obalans i beskattningen av arbetsinkomster och
kapitalinkomster,

KF vill framhålla önskvärdheten av att de här
aktualiserade frågorna beaktas i fortsatt utredningsarbete även för ekonomiska
föreningar.

Sammanfattningsvis anser KF att kommitténs förslag ej bör
genomföras.

Landstingsförbundet anför:

Kommittén lägger fram två alternativa modeller för
lättnader i beskattningen av hushållens utdelningsinkomster. Åtgärderna är
provisoriska i avvaktan på ett mer genomarbetat förslag från kommittén.
Förbundet noterar att båda de presenterade alternativen innebär avdrag på den
statliga skatten och inte påverkar kommunal-eller landstingsskatten. Det är
bra. Det är i första hand en statlig uppgift att åstadkomma lämpligt avvägda
villkor för olika placeringsformer. Skall justeringar göras bör de inte drabba
kommuner och landsting genom försämrat skatteunderlag.

Men när detta är sagt måste förbundet ändå avstyrka
förslaget. Den offentliga sektorn kommer de närmaste åren att tvingas till
mycket hårda prioriteringar. Många angelägna krav kommer att få ställas på
framtiden, I det perspektivet är inte lättnader i beskattningen av aktievinster
en tillräckligt angelägen reform för att kostnaderna skall vara motiverade.

Av samma skäl måste förbundet avstyrka förslaget till
lättnader vid beskattningen av realisationsvinster. Kommittén för fram
möjligheten att höja schablonavdraget vid försäljning av aktier som innehafts
minst två år från 1 000 till exempelvis 2 000 kr. En sådan åtgärd skulle minska
hushållens beskattningsbara inkomst och därmed ge landstingen några tiotal
miljoner kronor i minskade skatteinkomster. Tillsammans med minskade
statsbidrag, höjd mervärdeskatt och andra åtstramningar som drabbat den
kommunala sektorn skulle kapitalvinstkommitténs förslag leda till konsekvenser
som svårligen kan accepteras,

TCO anför:

Enligt TCO:s mening bidrar inte kapitalvinstkommitténs
förslag till lösningen av frågan om företagens behov av riskvilligt kapital,
TCO avser att i annat sammanhang särskilt ta upp denna viktiga fråga. Vad
däremot gäller de skattemässiga och fördelningsmässiga aspekterna på förslaget
vill TCO nu framhålla följande;

Genom en särskild skattelindring för utdelningsinkomster,
en skattelindring, som inte tillkommer inkomster av tjänst, frångår man
principen om "lika skatt för lika inkomst". Detta är ytterligare ett
exempel på hur man tenderar att för grupp efter grupp, utom för löntagarna,
genom särskilda skattekompensationer lösa problem som egentligen sammanhänger
med de höga marginalskatterna. Dessa problem är lika för alla inkomsttagare,
även

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:39 9

för löntagarna. Att låta inkomst av aktievinst bli
förmånligare behandlad än inkomst av arbete, ter sig mycket mer stötande som
mottagare av utdelningsinkomster genomgående har större inkomster än de som
enbart har inkomst av tjänst.

Frågan om
dubbelbeskattning av aktiebolag bör presenteras i ett genomarbetat och samlat
utredningsförslag, som behandlar både beskattning av realisationsvinster och
beskattning av vinster i form av utdelningar. Utredningen bör visa hur
beskattningen slår mellan olika företagsformer. Beskattningen av aktiebolag som
särskilt skattesubjekt kan vara motiverat med hänsyn till de förmåner som
speciellt utgår till aktiebolag, men också med hänsyn till det allmännas
möjligheter att använda beskattningen som ett instrument i den ekonomiska
politiken.

Sammanfattningsvis
anser TCO att kapitalvinstkommittén bör fortsätta sitt arbete med en översyn av
realisationsvinstbeskattningen med beaktande av ovanstående synpunkter,

TCO avstyrker kapitalvinstkommitténs förslag till
provisorium.

En minoritet inom Landstingsförbundet anför att den i sak
inte har något att invända mot förslaget till lättnader i beskattningen av
hushållens utdelningsinkomster men ifrågasätter om det i dag - när en
åtstramning drabbar nästan alla samhällsområden - är lämpligt att ge generella
skattelättnader till aktieägarna, speciellt med tanke på att endast en liten
del av hushållen äger aktier, att en ännu mycket mindre grupp äger största
delen av aktiestocken och det tyvärr inte heller är troligt att gruppen
aktieägare hastigt kommer att växa även om det blir skattelättnader.

Frågan om
de föreslagna lättnaderna är tillräckliga tas upp av bl, a, länsstyrelsen i
Malmöhus län, som uttalar att det hade varit önskvärt att kommittén - trots de
därmed förenade svårigheterna - hade lagt fram en beloppsmässigt preciserad
prognos vad gäller åtgärdernas inverkan på utbud av och efterfrågan på aktier
samt att en jämförelse mellan de föreslagna förmånerna och de förmåner skattefondsparandet
erbjuder - med skralt utbyte - stämmer till eftertanke. Även lönspardelegationen
uttalar att ytterligare analys av stimulanseffekterna hade varit av värde, Z./?Futtalar
att de föreslagna åtgärderna knappast är tillräckliga för att få avsedd effekt,
att en väsentlig fråga är vad man främst skall sätta in skattelättnaderna samt
att ändringar i fråga om realisationsvinstbeskattningen sannolikt skulle få
större effekt på aktiesparandet än ändringar beträffande
utdelningsbeskattningen. Från NSD anförs att även efter ett genomförande av
förslaget skillnaden i avkastning mellan de olika placeringsalternativ som står
hushållen till buds utfaller till aktiesparandets nackdel, särskilt så länge inflationen
ligger kvar på en hög nivå, och att beskattningen på detta område fortfarande
blir långt från neutral,

Skånes
handelskammare, styrelsen för Stockholms fondbörs och Aktiespararna anför att
den i betänkandet redovisade lättnadsnivån, motsvarande halv avräkning, är
otillräcklig och hänvisar till det av kommitténs ledamot Göran Atterwall,
sakkunnige Jan Herin och expert Arne Björhn avgivna

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:39 10

särskilda yttrandet. Kritisk mot slutsatserna i detta
yttrande är däremot Sveriges finansanalytikers förening, som anför:

Utredningen har inte framlagt någon egen uppfattning om
kurseffekten av de redovisade förslagen. Ledamoten Atterwall, sakkunnige Herin
och experten Björhn har emellertid i ett särskilt yttrande gjort en egen
bedömning. Mot bakgrund av de redovisade historiska trenderna för senaste 25-
och 10-årsperioderna över värdestegringen för börsnoterade aktier drar man
vissa slutsatser för börsnoterade aktier om hur olika avräkningsnivåer skulle
kunna påverka motsvarande trender i framtiden. Man anser sig därvid kunna dra
slutsatsen att utredningens förslag inte är tillräckligt för att åstadkomma en
verklig stimulans av aktiesparandet.

Denna ståndpunkt bygger emellertid på ett tankefel. Den
övervägda ändringen kommer att medföra en n/voförändring av aktiekurserna men
inte primärt en förändring av tillväxttakten - låt vara att anpassningen till
den nya nivån inte sker blixtsnabbt utan kanske kommer att ta något år. Den
långsiktiga värdestegringen beror emellertid, allt annat lika, på utdelnings-tillväxlen
och inte på den andel därav som går till aktieägarna.

För hushållens del innebär modell A med 50 % avräkning att
den behållna utdelningen efter skatt ökar med närmare 70 %, En motsvarande
höjning av kursnivån kan emellertid inte väntas. Dels därför att
realisationsvinstbeskattningen inte ändrats på motsvarande sätt, dels för att
hushållen endast står för 40 % av aktiemarknaden och en ännu mycket mindre del
av den behållna utdelningen efter skatt. Ett grovt överslag av den kursökning
som motiveras av lindrad dubbelbeskattning leder till storleksordningen 10-15 %,
Men det bör framhållas att detta är ett mycket grovt överslag som bygger på det
något tvivelaktiga antagandet att hushållens andel av behållen utdelning efter
skatt också är ett uttryck för deras grupps relativa effekt på kurssättningen.
Ännu mer betydelsefullt är emellertid att en lindring av dubbelbeskattningen
inte bara skulle påverka vissa aktieägares avkastningskrav. Riksdagens
ställningstagande i denna fråga påverkar också i hög grad aktiemarknadens
förväntningar om börsföretagets framtida verksamhetsbetingelser. Av de
kontakter som vi yrkesmässigt såsom finansanalytiker har med kapitalplacerare
framgår tydligt att många skulle tolka uteblivna ändringar som bekräftelse på
länge hysta farhågor att den svenska aktiemarknaden är på väg att dö. Det är
risk för att ett väsentligt kursfall skulle bli resultatet, Å andra sidan
skulle ett positivt besked utgöra ett tecken i motsatt riktning och därigenom
utgöra en betydelsefull kursstimulans.

Omfattningen av lindringen kan givetvis diskuteras. Det
vore i och för sig önskvärt med en längre gående förändring. Uppenbarligen
måste emellertid en avvägning ske mellan en mängd olika hänsyn. Det framlagda
förslaget är ett steg i rätt riktning. Enligt föreningens uppfattning är det
väsentliga att den i utredningsdirektiven gjorda ansatsen snarast fullföljes.
Sedan får erfarenheterna visa på vad sätt eventuella modifikationer skall
utformas.

Önskemål om längre gående lättnader framförs även från
Aktiefrämjandet, Svensk industriförening, som hänför sig till det av
kommitténs ledamot Anders Hagstedt avgivna särskilda yttrandet. Svenska
bankföreningen, Svenska fondhandlareföreningen. Svenska företagares
riksförbund. Svenska sparbanksföreningen. Advokatsamfundet, SHIO-Familjeföretagen
och Sveriges värdepappersfonders förening, som ansluter sig till det
kompletterande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 11

förslag som kommitténs ledamot Göran Atterwall framför i
ett särskilt yttrande.

Styrelsen för Stockholms fondbörs, som också tar upp
realisationsvinstbeskattningen, anför:

Kapitalvinstkommitténs förslag utgör enligt styrelsens
uppfattning ett steg i rätt riktning. Man får emellertid ha klart för sig att
de föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga för att ge aktierna en ställning
som placeringsobjekt, som är fullt konkurrenskraftig med alternativa
placeringar. Målet för en skattereform på detta område måste vara att de som
tillhandahåller riskvilligt kapital inte skall beskattas hårdare än de som
placerar sitt sparande på ett mera riskfritt sätt. Aktieplaceraren fyller en
viktig samhällsekonomisk funktion genom att absorbera de risker, som
ofrånkomligen är förenade med all ekonomisk verksamhet. Endast om aktiespararna
i genomsnitt för sina placeringar kan räkna med en avkastning efter skatt och korrigerad
för inflation som medger en riskpremie, kan man i längden upprätthålla ett S3'stem,
där riskkapital tillhandahålles av enskilda individer och institutioner.

När beskattningen av värdestegring på aktier skärptes i
mitten på 1960-talet, hade man bakom sig en lång period av tillväxt ochgoda
vinster i så gott som alla börsföretag. Utvecklingen sedan dess har medfört
större spridning- i tiden och företagen emellan - beträffande kursutvecklingen
än vad som tidigare var fallet. Aktieplaceringar har. särskilt under
1970-talet. varit förknippade med betydligt större förluster än under de
tjugofem åren före 1970. I konsekvens med vad som tidigare sagts om
nödvändigheten av riskpremier kan det hävdas att beskattningen av
realisationsvinster på aktier radikalt lindras och att den i princip bör
avskaffas.

Svenska fondhandlareföreningen anför:

Med tanke på de stora risker som aktieplacerarna tar borde
i princip realisationsvinstbeskattningen på aktier helt avskaffas. I varje fall
kunde man, såsom nyligen skett i Norge, införa skattefrihet för
realisationsvinst på aktier som innehafts i mer än två år - en åtgärd som
motiverats med omsorgen om en väl fungerande aktiemarknad. De privatpersoner
och institutioner som tar risker med aktieplaceringar fyller en mycket viktig
samhällsekonomisk funktion som måste betalas. Att aktieplaceringar kan medföra
förluster, inte bara värdestegringsvinster, bär de senaste tio årens utveckling
rikliga vittnesbörd om.

Flera remissinstanser anser aft det är nödvändigt att
omedelbara åtgärder vidtas. Svenska bankföreningen anför:

För att bryta den hittillsvarande negativa utvecklingen av
aktiesparandet i Sverige måste - vilket var utgångspunkten i regeringens
tilläggsdirektiv till kommittén - förslag om provisoriska stimulansåtgärder
föreläggas riksdagen i höst. Skulle sådana åtgärder ytterligare uppskjutas, flnns
det enligt bankföreningens mening risk för att aktiemarknaden i framtiden inte
kan fylla sin viktigaste funktion, nämligen att kanalisera riskvilligt kapital
till näringslivet. För att stimulansåtgärderna skall få avsedd effekt måste
dessa vara så kraftfullt utformade, att därav tydligt framgår en klar
viljeinriktning från statsmakternas sida att rätta till den nuvarande
diskrimineringen i

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 12

skattehänseende av aktier jämfört med andra mera gynnsamt
behandlade placeringar. Endast därigenom kan förtroendet för och viljan att
placera i aktier återställas i så stor utsträckning att någon mera betydande
överflyttning av sparandet till aktier verkligen kommer till stånd.

Svenska fondhandlareföreniiigen anför:

Slutligen vill styrelsen understryka den centrala roll som
aktiemarknaden har i en marknadsekonomi. Den har en viktig roll som förmedlare
av riskvilligt kapital och också som mätare av de villkor och utsikter som
råder för företagsamheten. Utvecklingen mot det sämre - lägre lönsamhet,
stagnerande eller sänkt avkastning, försämrad soliditet, oförändrat börsvärde
i mer än tio år trots kraftig inflation osv. - måste brytas, annars kommer
aktiemarknaden inte att kunna fungera längre. Oavsett vilka reformer
beträffande företagens försörjning med eget kapital som på längre sikt kan
komma till stånd är det viktigt att åtgärder vidtages nu för att sänka
företagens kostnader för anskaffning av riskvilligt kapital samtidigt som
avkastningen efter skatt på detta kapital i enskilda personers eller
institutioners händer förbättras.

Aktiefrämjandel anför:

Under flera år torde hushållen ha varit nettosäljare av
aktier. Det är

angeläget att denna utveckling snabbt bryts. Enligt vår bedömning skulle ett

uppskov med åtgärder för att mildra diskrimineringen av aktiesparandet få

starkt negativa effekter,

Efter en lång sammanhängande period av sjunkande soliditet
för

börsföretagen och negativ direktavkastning på aktier står aktiemarknaden

sannolikt inför ett avgörande. Om Sverige nu inte följer övriga europeiska

länder och genomför lättnader i beskattningen av aktier i syfte att öka

tillgången på riskkapital för företagen och stimulera hushällen att spara i

aktier torde det få mycket allvarliga verkningar på aktiemarknaden,

Vikten av omedelbara åtgärder framhålls även a\ fidlmäktige
i riksbunken. som anför att man dock knappast kan vänta sig någon plötslig och
accentuerad ökning i tillgången på riskkapital, FAR, LRF. NSD, som anför att
det framstår som ett minimum att det framlagda förslaget nu genomförs och
presenteras för allmänheten som ett första steg till dubbelbeskattningens
avskaffande samt att kommitténs fortsatta arbete påskyndas, styrelsen för
Stockholms fondbörs. Svenska företagares riksförbund. Advokatsamfundet, som
anför att det kommer att leda till en kraftig negativ reaktion och kan helt
rasera förtroendet för aktier som sparform, om stimulanser uteblir eller av
aktiemarknaden uppfattas som obetydliga, Sveriges finansanalytikers förening
och Sveriges värdepappersfonders förening, som anför:

Konsekvensen av att riskkapitahnarknadens
kapitalförsörjningsfunktion avstannar blir att den svenska ekonomin oavsiktligt
förs in i ett läge, där näringslivets riskkapital måste fördelas via
administrativa eller politiska beslut.

Mot bakgrund härav vill Sveriges värdepappersfonders
förening under

stryka den yttersta vikten av att en reformering av aktieplacerandets

beskattning nu kommer till stånd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 13

Sammanfattningsvis vill föreningen framhålla den absoluta
nödvändigheten av att en förändring i aktiebeskattningen nu kommer till stånd.
Aktieplacerarna har under senare år funnit aktier allt mindre attraktivt som
placeringsalternativ: en följd härav har för aktiefonderna blivit en markant
ökad andelsåterlösen. vilket väl torde spegla hushållens attityd till aktiemarknaden
i sin helhet.

3 Den närmare utformningen

Kammarrätten i SundsvaU anför att den förslagna
provisoriska lagstiftningen inte föranleder någon erinran från de synpunkter
kammarrätten har att företräda.

Kommitténs uppfattning att lättnaderna i ett provisoriskt
system skall läggas på aktieägarnivå och inte på bolagsnivå delas av flertalet
av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan, nämligen länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, som uttalar att de frågor som först måste övervägas i
motsatt fall är invecklade och av fundamental betydelse för aktiebolagsbe-skaltningen.
Aktiefrämjandet, som anför att skattelättnad hos aktieägarna också torde vara
långt mer effektiv för att åstadkomma en spridning av ak.tieågandet.
Advokatsamfundet och Sveriges finansanalytikers förening. En annan mening
redovisas av RRV, som nämner lättnader vid de utdelande bolagens beskattning
som exempel på åtgärder som är att föredra i nuläget, eftersom de är väl ägnade
att tillgodose de åsyftade målen och samtidigt innebär endast begränsade
ingrepp i nuvarande skattesystem, varför de kan antas medföra i stort sett
oförändrad belastning på skatteadministrationen.

Fullmäktige i riksbanken anför, efter att ha redogjort för
kommitténs ställningstagande:

Kommittén avvisar dock inte tanken att på sikt pröva ett
system med lättnader i bolagsskatten. I förlängningen av ett sådant system kan
man enligt fullmäktige tänka sig ett totalt avskaffande av bolagsskatten. En
sådan åtgärd skulle innebära en vä.sentlig förstärkning av bolagens soliditet.
Ett eventuellt avskaffande av bolagsskatten i framtiden måste dock ses i
sammanhang med hur beskattningen av arbete och kapital utformas.

Vad beträffar den närmare utformningen av
skattelättnaderna flnns bland remissinstanserna förespråkare för både
utdelningsavdrag, modell A och modell B.

Fullmäktige i riksbanken anför:

Fullmäktige har vid jämförelsen mellan de olika systemen
för att åstadkomma en lättnad i dubbelbeskattningen på aktieägarnivå funnit att
ett system med skattereduktion har flera svagheter. Fullmäktige ställer sig
därför tveksamma till den av kommittén gjorda avvägningen att ett sådant system
vore att föredraga framför ett med avdrag från utdelningsinkomsten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 14

Systemet med skattereduktion är både krångligt och
svåröverskådligt. En risk flnns att stimulanseffekterna motverkas av att
inkomsttagarna fär svårt att överblicka konsekvenserna av de föreslagna
åtgärderna. Detta gäller kanske särskilt inkomsttagare som tidigare saknar
aktieinnehav. Ett system med avdrag från utdelningsinkomsten är enklare att se
effekterna av och mer överskådligt.

Ett skattereduktionssystem enligt modell A har vidare
nackdelen att det påverkar skatteuttaget på vanlig inkomst. En inkomstökning
kan nämligen i detta system medföra att reduktionssatsen på utdelningsinkomster
faller så att skattereduktionen minskas. Därigenom åstadkoms en icke åsyftad
skärpning i skatteprogressiviteten för vanlig inkomst. Samordningen med sparavdraget
måste också av praktiska skäl lösas schablonmässigt i skattereduktionssystemet,
vilket kan ge upphov till mindre tillfredsställande resultat. Vid avdrag från
utdelningsinkomsten ger samordningen med sparavdraget inte upphov till några
svårigheter av detta slag.

Fullmäktige
anser att ett avtrappat utdelningsavdrag av ungefär det slag som redovisas i
utredningen borde vara att föredra. Detta skulle kunna ges en enkel
konstruktion med ett grundavdrag i botten och med ett avdrag av t, ex,
storleken 10 till 20 % på den del av utdelningsinkomsten som överstiger
grundavdraget. Från stimulanssynpunkt torde ett sådant system vara fördelaktigt
genom att det ger viktiga grupper av hushåll som tidigare saknar eller har små
aktieinnehav incitament till en ökad placering i riskkapital. Ett avdragssystem
bör - rätt avpassat - i övrigt kunna ge samma stimulanseffekter som ett
skattereduktionssystem.

Fullmäktige i riksgäldskontoret flnner modell A och modell
B i stort sett likvärda, varvid en ökad svårighet att överblicka effekterna av
modell A kan uppvägas av att denna modell från incitamentssynpunkt kan ha
större fördelar än modell B,

Bankinspektionen anför:

Kommittén har lagt fram två alternativa lösningar. Enligt
bankinspektionens mening kan båda förslagen i och för sig läggas till grund
för en lagstiftning av provisorisk karaktär. Båda alternativen leder till i
huvudsak lika stor total skattereduktion. Enligt inspektionens mening bör man
välja det alternativ som har den starkaste stimulanseffekten. Från den
synpunkten anser inspektionen att det s, k, B-alternativet är att föredra.
Detta alternativ synes dessutom ha fördelen av att vara något enklare att
tillämpa,

RRK betonar att önskemålet om snara effekter på tillgången
på riskvilligt kapital bör renodlas, särskilt i en provisoriesituation och att
andra synpunkter, t, ex, allmänt beskattnings- och fördelningspolitiska, får
anses vara av underordnat intresse. Det gäller, enligt RRV:s mening, att finna
en lösning som på enklast möjliga sätt tillgodoser huvudsyftet. Det är för det
första väsentligt att så långt som möjligt undvika att införa tillfälliga
skatteadministrativa rutiner som är komplicerade och som rör stora grupper. För
det andra bör, som kommittén själv framhåller, provisoriet ges en flexibel
utformning med avseende på de senare slutliga förslagen vilka inte bör
föregripas. Kommitténs förslag innebär att ytterligare ett regelkomplex
gällande ett stort antal skattskyldiga tillförs skattesystemet. Nya regler kan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 15

komma inom kort, RRV anser att kommittén mot denna
bakgrund borde ha övervägt enklare provisorier och nämner som exempel - förutom
lättnader vid de utdelande bolagens beskattning - ökat sparavdrag (oavsett
sparform eller enbart avseende utdelningar) samt ökat sparavdrag,

RSV anför:

Rent allmänt vill RSV framhålla att tanken att ge
stimulans genom reduktion av skatten är tekniskt olämplig, F, n, finns tre
olika former av skattereduktion, nämligen skattereduktion enligt 2 §4 mom,
uppbördslagen (UBL), särskild skattereduktion enligt 2 § 5 mom, UBL och sparskattereduktion
enligt särskild lag härom (1978:423), Att tillföra ytterligare en form är redan
i sig självt en ytterligare komplikation av skattesystemet. Härtill kommer att
ingen av de nu föreslagna varianterna kan sägas uppfylla det grundläggande
kravet för en faktor av detta slag, nämligen att vara enkel att beräkna - något
som bl, a. motverkar dess avsedda stimulanseffekt och orsakar informationsproblem.
De föreslagna lösningarna måste således betecknas som krångliga och kräver
stora administrativa insatser för att kunna hanteras riktigt. Särskilt gäller
detta alternativ A, Mot att genomföra något av dem talar också att det skulle
bli ännu svårare för berörda skattskyldiga än det redan är att beräkna sin
slutliga skatt. Det är otillfredsställande att den skattskyldige inte utan
hjälp av experter eller myndigheter kan beräkna sin skatt.

Av nu anförda skäl anser RSV att ingen av de föreslagna lösningarna
bör genomföras.

Om en stimulans av aktiesparandet ändå anses böra
genomföras enligt något av alternativen anser RSV det nödvändigt att åstadkomma
ett system där underlaget för skattereduktionen kan fastställas på ett enklare
sätt. Ett krav är därvid att hänsyn inte skall tas till det s, k, sparavdraget.

En minoritet vid RSV anser att RSV bort inskränka sig till
att i sitt yttrande, på sätt nu skett, redovisa de invändningar som från
skatteadministrativa synpunkter kan göras mot förslaget utan att ta ställning
till om förslaget bör genomföras eller ej.

Även allmänna ombudet för mellankommunala mål ifrågasätter
om inte ett avdrag vore att föredra trots de fördelningspolitiska aspekterna,
eftersom nya arbetsuppgifter, delvis av komplicerad natur, läggs på
skattemyndigheterna i båda modellerna samt påpekar att samtidig förekomst av
rätten till avdrag för viss utdelning och av kommittén föreslagna
skattelättnader kan leda till att vinsten i ett bolag kan komma att underkastas
lägre total beskattning än andra inkomster. Införandet av ett permanent avräkningssystem
torde därför aktualisera ett ställningstagande till huruvida nuvarande rätt
till avdrag för lämnad utdelning skall finnas kvar.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför:

Till att börja med vill länsstyrelsen kraftigt understryka
vikten av att nya eller ändrade regler i skattelagstiftningen blir så enkla som
möjligt. De bör vara lätta att förstå för de skattskyldiga och enkla att
tillämpa för skattemyndigheterna. Särskilt viktigt är detta i fråga om regler
som berör ett stort antal skattskyldiga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:39 16

De båda modeller som i betänkandet förs fram för att via
beskattningen

stimulera aktiesparandet kan inte anses uppfylla det krav på enkelhet som

måste ställas, I modell A knyts skattestimulansen till den totala beskattnings

bara inkomsten. Detta innebär bl, a, att alla ändringar av taxeringen leder
till

att även skattereduktionen måste ändras. Att relatera stimulansen till enbart

utdelningsinkomsten, som i modell B, är därför avgjort bättre från

administrativ synpunkt. Liksom i modell A kompliceras dock förfarandet av

att storleken av skattereduktionen görs beroende av om och i vilken

utsträckning sparavdraget utnyttjats för utdelningsinkomster. Det särskilda

ställningstagande och den beräkning det många gånger innebär att beakta

sparavdraget gör att även modellen B, med den utformning den fått av

kommittén, blir alltför komplicerad att tillämpa,

Skall aktiesparandet stimuleras via beskattningen bör det
alltså ske genom regler som är betydligt enklare att tillämpa än de kommittén
föreslår. Inte minst gäller detta mot bakgrund av att reglerna är avsedda att
vara provisoriska. Särskilda rutiner med ett betydande merarbete skulle annars
under ett par år behöva tillskapas såväl vid den manuella granskningen som vid
databearbetningen för att sedan kanske avlösas av helt andra regler.

Förslaget är avsett att vara ett steg på väg mot ett avräkningssystem
av EG-modell, Anses särskilda stimulansåtgärder nödvändiga fram till dess en
definitiv omläggning av aktievinstbeskattningen har skett bör det eftersträvas
att åstadkomma detta med så enkla medel som möjligt. Eftersom ett provisoriskt
system som har effekter liknande de i avräkningssystemet då inte står att finna
bör man enligt länsstyrelsens mening söka anknyta till redan befintliga regler.
Från den utgångspunkten ser länsstyrelsen helst att skattefondsparandet görs
mer attraktivt genom att procentsatsen för skattereduktion här höjs.

Anses det ändå nödvändigt att införa en ny metod vill
länsstyrelsen förorda en skattereduktion enligt modell B, men utan anknytning
till sparavdraget.

Som kommittén anför- kan detta i vissa fall ge en
"överstimulans", I

enkelhetens intresse bör dock en sådan konsekvens kunna
accepteras, särskilt som den uppstår enbart vid relativt låga
utdelningsinkomster. Med en sådan metod skulle taxeringsnämndens åtgärd kunna
inskränkas till att ange utdelningsinkomstens storlek.

Ytterligare en metod som kan övervägas är att ha ett
utdelningsavdrag vid sidan av sparavdraget. För att inte få de effekter med att
medel investerade i

aktier flyttas över till banksparande, som kommittén
påtalar , så torde

det vara nödvändigt att utnyttja sparavdraget för
utdelningsinkomster sedan utdelningsavdraget utnyttjats fullt ut.

Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen de metoder för
stimulans av aktiesparandet som kommittén för fram alltför komplicerade för att
användas under en kort övergångsperiod. Länsstyrelsen föreslår att stimulansen
i stället utformas efter någon av de förenklade metoder som ovan redovisats.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:

Länsstyrelsen ifrågasätter om ändringar som rör de
principiella grunderna i beskattningen bör ske genom provisorier, som skall
utformas med sikte på att senare kunna anpassas till mera långsiktiga
ändringar. För aktieplacerare m, fl, måste det naturligtvis vara av vital
betydelse att veta att skattereglerna inte kommer att ändras igen på ett mera
drastiskt sätt om något eller några år. Länsstyrelsen menar därför att
kortsiktiga stimulansåtgärder i stället bör

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 17

ansluta fill de åtgärder av sådant slag som redan
existerar. Ändringar som rör

de mera fundamentala principerna i systemet bör få anstå till dess förslag till

permanenta lagstiftningsåtgärder föreligger och kan diskuteras,

Länsstyrelsen bedömer båda modellerna som administrativt
svårhanterliga. Eftersom systemet är avsett att fungera som ett provisorium
under några få år, borde det utformas så att taxeringsnämndernas och de lokala
skattemyndigheternas arbetsrutiner inte försvåras i onödan. Ingen av de
föreslagna modellerna är utifrån denna utgångspunkt särskilt lämplig. Vid
deklarationsgranskningen tillkommer ytterligare ett administrativt arbetsmoment.
Redan nu upplevs mängden av administrativa göromål som besvärande eftersom
tiden inte räcker till för en adekvat materiell granskning.

Uträkningen av skattereduktionen kan i normala fall ske
maskinellt på grundval av taxeringsnämndens noteringar på deklarationen.
Eftersom skattereduktionen inte kan beaktas i den preliminära skatten får man
räkna med ett inte ringa antal fall av jämkningsansökningar och ansökningar om förtidsrestitution,
I dessa fall tillkommer ett ökat arbete för de lokala skattemyndigheterna med
manuella uträkningar. Ytterligare merarbete kan påräknas i de fall då
skattereduktionen av förbiseende inte tillgodoförts i normal ordning utan
rättelse måste ske genom beslut enligt 72 a § taxeringslagen. Risken för fel
av sistnämnda slag måste bedömas som ganska stor vid denna typ av undantagsrutiner.

Modell A är utan tvivel det alternativ som är svårast att
acceptera. Anknytningen till beskattningsbar inkomst får anses direkt olämplig
bl, a, därför att varje ändring av taxeringen också påverkar
beräkningsunderlaget och således föranleder omräkning av skattereduktionen.
Modellen är även olämplig ur den synvinkeln att den favoriserar skattskyldiga
med enbart utdelningsinkomster jämfört med dem som även har inkomster av andra
slag. Personer som med hjälp av stora underskottsavdrag kan reducera sin
beskattningsbara inkomst skulle också få oberättigade favörer med denna modell,

I modell B är svagheterna mindre iögonfallande. Modellen
har inte alla de nackdelar .som är förknippade med modell A, och torde också
vara enklare att förstå för de skattskyldiga. Samordningen med sparavdraget är
dock en komplikation som föranleder ett avsevärt merarbete för taxerarna. Ett
slopande av kravet på denna samordning skulle givetvis i hög grad förenkla
hanteringen men leder som kommittén påpekar till en "överstimulans" i
vissa lägen.

Ett tredje alternativ som kommittén övervägt men förkastat
är ett utdelningsavdrag vid sidan av sparavdraget. Kommitténs huvudmotiv för
att förkasta detta alternativ synes vara att det inte överensstämmer med
inkomstprofilen vid ett permanent avräkningssystem. Enligt länsstyrelsens
uppfattning skulle ett utdelningsavdrag, konstruerat som ett fast schablonavdrag,
från administrativ synpunkt vara klart bättre än ett system med
skattereduktion. Genom ett schablonavdrag av en storleksordning som ungefär
motsvarar det nuvarande sparavdraget skulle mindre utdelningsinkomster helt
elimineras vilket underlättar taxeringsarbetet. Samordningen med sparavdraget
kan lämpligen utformas på så sätt att utdelningsinkomster som överstiger utdelningsavdraget
läggs samman med övriga intäkter av kapital, varefter sparavdraget får
utnyttjas på vanligt sätt.

Stimulanseffekten med ett utdelningsavdrag bör vara
likvärdig med skattereduktionen när det gäller mindre aktieinnehav. Denna
omständighet

15 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 39

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 18

måste anses betydelsefull, eftersom ett huvudsyfte med
åtgärderna är att stimulera smäsparare till att göra aktieplaceringar.

Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis att båda de metoder
för stimulans av aktiesparandet som kommittén föreslår är för komplicerade för
att lämpa sig som provisorium under en kort övergångsperiod. Från praktisk och
administrativ synpunkt har länsstyrelsen bedömt modell A som komplicerad och
svårhanterlig. Enligt kommittén kan modellen ses som en starkt förenklad och schabloniserad
form av avräkning. Mot denna bakgrund är det inte utan en viss oro
länsstyrelsen ser fram mot kommitténs kommande förslag till ett permanent avräkningssystem.
En jämförelse mellan modellerna utfaller till förmån för modell B. Ett
administrativt lämpligare alternativ än de föreslagna är att införa ett
utdelningsavdrag vid taxeringen vid sidan av det nuvarande sparavdraget.

Eftersom förslag till generella lättnader i
dubbelbeskattningen av aktieutdelningar är att vänta inom en ganska snar
framtid är länsstyrelsen dock principiellt tveksam till att provisoriska
lösningar genomförs över huvud taget, eftersom dessa kan låsa de senare
besluten. Stimulansåtgärder bör därför enligt länsstyrelsens mening i första
hand anknytas till redan befintliga system.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför att taxeringsnämnderna
under senare tid har tillförts allt fler arbetsuppgifter och att det därför är
angeläget att kommande provisoriska regler för stimulans av aktiesparandet ges
en utformning som minimerar en ytterligare belastning av taxeringsnämnderna med
uppgifter vid sidan av och till förfång för egentlig granskning och taxering.
Regler som inte onödigt försvårar beskattningsmyndigheternas arbete förstås
också lättare av de skattskyldiga och det är, särskilt mot bakgrund av
kommitténs ambitioner att söka intressera hushållen för aktiesparande,
väsentligt att lagstiftningen blir enkel och lättbegriplig. Enligt
länsstyrelsens mening uppfyller inte kommitténs förslag detta krav. Beträffande
modell A anför länsstyrelsen att det för den som inte känner till att modellen
är uppbyggd för att så nära som möjligt ge samma effekter som ett avräkningssystem
- gemene man kommer inte att göra det - måste vara förbryllande med en avtrappning
i 36 trappsteg med en början vid en beskattningsbar inkomst på 36 000 kr. Få
personer på den inkomstnivån torde ha möjligheter att aktiespara, Avtrappningen
kunde därför börja vid 80 000 kr,, vilket innebär att en del av tabellen (den
som upptar procentsatserna 45-31) helt kapas bort. Det föreligger en risk att
den första halvan av tabellen kommer att uppfattas endast som ett medel för
ytterligare fördelar åt sådana personer i goda ekonomiska omständigheter som
redovisar låga beskattningsbara inkomster. Länsstyrelsen avstyrker den
föreslagna samordningen och åberopar de skäl som kommittén själv har anfört för
att godta den överstimulans detta kan medföra samt att regeln torde vara
svårförståelig för de skattskyldiga och skulle ge taxeringsmyndigheterna merarbete.
Vidare anser länsstyrelsen att reduktionsunderlaget av administrativa skäl
borde beräknas individuellt för makar, i vart fall om modell A används. Även om
så är fallet kan emellertid ändringar i ena

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 19

makens taxering komma att leda till att andra makens
skattereduktion ändras. Länsstyrelsens påpekanden om modellerna A och B talar
övervägande till förmån för modell B, Med hänsyn till att kommittén har funnit
oöverstigliga hinder föreligga mot att f, n, införa såväl ett fullständigt som
ett förenklat avräkningssystem och det kan ifrågasättas om nämna hinder inom
överskådlig tid kan bli undanröjda är det tveksamt om det kan åberopas till
förmån för modell A att den har verkningar som ligger nära ett avräkningssystem.
Enligt länsstyrelsens mening har vidare kommittén framställt alternativet med
ett utdelningsavdrag i en oförtjänt mörk dager. Ett partiellt avdrag på
förslagsvis 50 % med tak vid exempelvis 5 000 kr, för ensamstående och 10 000
kr, gemensamt för makar synes ha ett flertal tekniska fördelar genom att vara
lättförståeligt för den skattskyldige, underlätta för den skattskyldige och
taxeringsmyndigheterna (den skattskyldige gör avdraget i deklarationen och kan
sedan beräkna sin skatt som vanligt på grundval av den beskattningsbara
inkomsten, taxeringsnämnden behöver inte vidta någon åtgärd, om avdraget är
rätt beräknat, ändringar i ena makens taxering påverkar inte andra makens sparstimulans),
kunna arbetas in i 39 § kommunalskattelagen (1928:370) och inte föranleda behov
av följdändringar i andra författningar.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Länsstyrelsen anser för sin del att modell A är alltför
invecklad för att passa in i ett provisoriskt system. Den innehåller en
komplicerad skala efter vilken reduktionssatsen skall beräknas. Anknytningen
till den skattskyldiges beskattningsbara inkomst innebär vidare att
skattereduktionen ändras om taxeringen höjs eller sänks genom besvär av
taxeringsintendent eller den skattskyldige.

En annan nackdel med modell A är att den ger hög
reduktionssats till aktieägare som har stora utdelningar men läg
beskattningsbar inkomst. Den som endast har inkomst av aktieutdelning får en
förhållandevis högre skattereduktion än den som även har inkomst av annat slag,
exempelvis inkomst av tjänst. En låg beskattningsbar inkomst kan föreligga även
om utdelningsinkomsten är hög. Den beskattningsbara inkomsten kan således
reduceras genom exempelvis avdrag för underskott i förvärvskälla. Underskottet
kan i sin tur bero på åtgärder som den skattskyldige själv kan styra,
exempelvis avdrag för ned- eller avskrivning, gäldränta m, m.

Modell B är mera invändningsfri. Den är enkel och kan
varieras pä flera olika sätt. Kommittén förordar att den utformas som ett system
med avtrappad skattereduktion utan tak. Detta innebär att skattereduktionen
reduceras för högre utdelningsinkomster. Härigenom åstadkommer man en särskild
stimulans åt småsparare, medan frånvaron av tak för högre utdelningsinkomster
utgör ett incitament för innehavare av större portföljer att öka placeringar i
aktier.

Av de skäl som här anförts förordar länsstyrelsen att det
provisoriska systemet byggs upp efter de principer som gäller för modell B,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 20

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:

Fråga är om provisoriska åtgärder som om några år skall
avlösas av permanenta åtgärder. Syftet med nu aktuella åtgärder är att dessa
skall få en bred inriktning och nå stora grupper av småsparare. Det är därför
viktigt att de materiella reglerna är enkla. Arbetssituationen för
skattemyndigheterna är i dag mycket pressad. Nya skatteregler som kräver
förhållandevis stora administrativa insatser bör därför inte utan tungt vägande
skäl tillskapas.

Kommittén har lagt fram två modeller utan att förorda någon
modell. Länsstyrelsen anser att modell A är mer invecklad än modell B, Ingen av
de föreslagna modellerna uppfyller enligt länsstyrelsens mening kravet på
enkelhet. Båda modellerna medför inte oväsentlig administrativ belastning på
skattemyndigheterna. Länsstyrelsen anser därför att det provisoriska systemet
inte skall uppbyggas efter någon av de principer som gäller för modellerna A
eller B,

Kommittén har-- diskuterat ett särskilt avdrag som får
göras endast

mot utdelningsinkomst. Nuvarande sparavdrag är konstruerat
på så sätt att fullt avdrag medges upp till beloppen 800 respektive 1 600 kr.
Detta sparavdrag är enkelt att förstå och innebär administrativa fördelar genom
bl, a, att mindre räntebelopp inte behöver kontrolleras. Ett avdrag gynnar i
princip personer med höga marginalskatter. Skattefördelen uppgår dock till ett
begränsat belopp. Länsstyrelsen anser därför att ett särskilt fast avdrag som
får göras endast mot viss utdelningsinkomst är att föredra i stället för de
modeller som angivits av kommittén.

Ett särskilt sparavdrag för viss utdelningsinkomst leder
sannolikt till viss omplacering av förmögenhetstillgångar från bank till aktier
och tvärtom. Då ett väsentligt större antal personer disponerar bankmedel än
aktieinnehav torde nettoeffekten av omplaceringarna bli att inte oväsentliga
bankinnehav omvandlas till aktieinnehav.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anför:

Det kan konstateras att den föreslagna skattereduktionen,
oberoende av modell, kommer att ugöra ett led i debiteringen och därmed direkt
ingå i lokal skattemyndighets arbetsområde. Myndigheten finner dock ingen
anledning att - från de synpunkter myndigheten har att företräda - helt eller
delvis gå emot förslaget.

Framtagandet av underlagsuppgifterna för skattereduktionen
i samband med den slutliga taxeringen avses åvila taxeringsnämnderna. Det kan
på goda grunder förutsättas att lokal skattemyndighet blir engagerad i detta
arbete, främst i samband med beredning av deklarationerna före dataregistrering.
Till den del tjänstegranskning (inom RS-organisationen) sker hos lokal
skattemyndighet kan arbetsbelastningen öka ytterligare om den aktuella reformen
genomförs.

Det är sålunda att konstatera att den redan nu rikhaltiga floran
av arbetsuppgifter som åvilar såväl taxeringsnämnd som lokal skattemyndighet i
samband med taxeringsarbetet tillförs ytterligare en betydelsefull och grannlaga
sådan.

Vidare får förutsättas att det kan bli aktuellt att ta
hänsyn till skattereduktion i samband med preliminärskattearbetet (preliminärtaxering,
B-skattejämkning och förtidsåterbetalning) samt vid exempelvis förhandsuträkning
av skatt och upplysningsverksamhet gentemot de skattskyldiga. Myndigheten
föreslår att de föreslagna stimulansåtgärderna inte ska beaktas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 21

ex officio vid preliminärskattearbetet utan endast då
skattskyldig begär det. Även omdebiteringsarbetet påverkas. Man kan också
ifrågasätta om rättelser av felaktiga taxeringsbeslut på denna punkt skall
rymmas inom en utvidgad 72 a § taxeringslagen (1956:623) och därmed tillhöra
lokal skattemyndighets arbetsuppgifter.

Rent
allmänt kan konstateras att förmögenhetsinnehav och därmed aktieinnehav är
relativt rikligt förekommande i Stockholm (med koncentration till vissa församligar).
Omfattningen av skattereduktionsarbetet torde därmed, uttryckt i antal fall,
bli förhållandevis betydande i Stockholm,

Vad ett
genomförande av det aktuella utredningsförslaget skulle innebära i fråga om merarbete
i skilda sammanhang är svårt att i dag avgöra. Därmed är det också svårt att
bedöma vad ett genomförande kan betyda i fråga om tidsåtgång och därmed
personalinsats. Till den frågan torde anledning finnas att återkomma när
konsekvenserna på olika punkter av ett införande av dessa stimulansåtgärder
bättre kan överblickas,

Lönspardelegationen anför att modell A torde ur
incitamentssynvinkel ha större fördelar än modell B men kunna förorsaka ett
visst merarbete för taxeringsmyndigheterna genom att skattereduktionen måste
räknas om vid ändrad taxering.

Föreningen Sveriges fögderitjänsieinän anför:

De f, n, mycket krångliga regler som gäller för taxering,
debitering och uppbörd medför att arbetsbelastningen hos lokal skattemyndighet
är mycket påfrestande. De föreslagna skattereduktionsreglerna (modell A och B)
är alltför invecklade för att passa in i ett provisoriskt och ännu mindre i ett
permanent system. Som exempel kan nämnas att en ändring av den skattskyldiges
beskattningsbara inkomst innebär att skattereduktionen enligt modell A måste
ändras. Arbetet med skattereduktion medför även merarbete för
deklarationsgranskaren och för personal som handlägger omdebiteringsärenden.
Arbetet med jämkning av preliminär skatt, debitering av B-skatt m, m, påverkas
även av skattereduktionsreglerna.

Föreningen
anser därför att de föreslagna reduktionsreglerna (modell A och B) är alltför
invecklade för att passa in i ett provisoriskt system. De av

utredningen--- beskrivna
förslagen för samordningen med ett fixt

utdelningsavdrag med sparavdraget är däremot lättare att
administrera och är dessutom tekniskt betydligt enklare.

En av
målsättningarna med de för aktiesparande föreslagna stimulansåtgärderna är att
de skall nå så många skattskyldiga som möjligt. Detta gäller såväl systemet med
reduktionsregler som ett fixt utdelningsavdrag. Oavsett vilket av förslagen som
genomförs, medför det emellertid ytterligare arbetsuppgifter för lokal
skattemyndighet (deklarationsgranskning, skattejämkning, debitering, omdebitering
m, m,). Som tidigare nämnts är arbetssituationen hos lokal skattemyndighet för
närvarande mycket påfrestande. Varje ny arbetsuppgift som tillförs myndigheten
utan personalförstärkning medför därför en omprioritering av myndighetens
arbetsuppgifter. Vissa arbetsuppgifter måste emellertid genomföras, exempelvis
utsändandet av preliminära skattsedlar, jämkningsbeslut, kolumnändringar,
skattsedlar på slutlig skatt, röstkort etc. För att klara av dessa
arbetsuppgifter måste lokala skattemyndigheten därför minska den offensiva
verksamheten såsom taxeringsbesök, taxeringsnämndsrevisioner, källskattekontroll
etc. Detta medför i sin tur betydande inkomstbortfall i skattemedel för
statsverket.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 22

Skall stimulans av aktiesparande ske genom lättnader vid
beskattning av hushållens utdelningsinkomster förordar föreningen att detta
sker genom samordning av ett fixt utdelningsavdrag med sparavdraget. Föreningen
understryker emellertid med skärpa behovet av resursförstärkning för varje ny
arbetsuppgift som tillförs myndigheten. Tillförs arbetsuppgiften med
aktiesparandet måste lokal skattemyndighets personal utökas för att
arbetsuppgifterna i övrigt inte skall äventyras på sätt ovan skisserats,

LRF anför:

Vad gäller skattelättnaderna för utdelningsinkomster synes
de två föreslagna modellerna till skattereduktion vara likvärdiga när det
gäller anpassbarheten till en mer långsiktig lösning. Eftersom det rör sig om
ett provisorium bör förslaget vara enkelt att tillämpa. Sett ur den aspekten är
enligt delegationens uppfattning modell B att föredra. A-modellen förutsätter
bl, a, årliga korrigeringar i takt med ändringarna i den inflationsskyddade
inkomstskatteskalan.

Enligt förslaget skall en anpassning ske till sparavdraget
i de fall skattereduktion medges för utdelningsinkomst. Delegationen anser att
en sådan anpassning, som utgör en administrativ komplikation, kan undvaras i
det provisorium som det här är fråga om,

NSD anför:

Skattedelegationen delar kommitténs uppfattning att en
provisorisk

lagstiftning måste vara enkel och lättbegriplig. Alternativet A, schablonmäs

sigt utformat såsom halv avräkning, har den principiella fördelen att

skatteförändringen knyts till ägarens inkomstförhållanden. Ser man utdel

ningen som jämställd med ränta är angivna förhållandet sakligt motiverat,

B-förslaget som endast anknyter till utdelningens storlek kan från tillämp

nings- och informationssynpunkt sägas vara enklare. Skattedelegationen

finner emellertid att om den framtida beskattningen ges den innebörd som

delegationen förordat, alternativ A naturligare anknyter till en sådan

fortsättning av lagstiftningsarbetet och tillstyrker alternativ A,

De två alternativförslagen förutsätter inte några ändrade
deklarationsrutiner. Vad skatteadministrationen har att utföra är att
komplettera nuvarande uppgifter med en notering av utdelningen på svenska
börsnoterade aktier. Med denna som utgångspunkt skall den slutliga skatten
uträknas på maskinell väg. Tillämpningen förutsätter sålunda endast några
förändrade rutiner vilka handhas av tjänstemän. Stora länder som Frankrike, Storbritannien
och Västtyskland vilka tillämpar avräkningssystemet har uppenbarligen löst den
därmed förenade administrativa uppgiften.

Vad beträffar den skattskyldiges möjligheter att uträkna
sin skatt försvårar alternativ A inte detta i jämförelse med nuläget. Den
skattskyldige uträknar sin skatt på vanligt sätt och kan därefter i en tabell
finna det belopp vad med den uträknade skatten skall minskas,

Skånes handelskammare förordar att utdelningsinkomster upp
till 4 000 kr, görs helt skattefria för fysiska personer och att
utdelningsinkomster därutöver blir föremål för skattereduktion i princip enligt
modell B, En liknande kombination förordas av Aktiefrämjandel. som anser att
ett utdelningsavdrag pä 1 000 kr, skulle underlätta både för småsparare och för
skattemyndigheterna, samt att, i valet mellan reduktionsmodeller för belopp

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 23

däröver, för modell A talar att det nära ansluter till vad
som tillämpas inom EG och för alternativ B att det torde vara något mer
lättfattligt och okomplicerat, Advokaisamfundel, som för skattereduktionen
förordar modell A eftersom denna till sina verkningar bäst överensstämmer med
ett avräkningssystem som samfundet förespråkar som permanent lösning och anser
att förslaget om samordning inte bör genomföras då den överstimulans som kan
uppkomma förefaller vara av begränsad räckvidd medan en samordning skulle
väsentligt komplicera beskattningsreglerna, och Aktiespararna, som förordar
modell A eftersom den ger större effekter i lägre inkomstskikt och därmed är
mera småspararinriktad och har rättvisare fördelningspolitisk prägel.

Svenska fondhandlareföreningen anför:

Vad beträffar de alternativa modeller som utredningen
presenterat bör modell A väljas med hänsyn till att denna kommer närmast ett
fullt genomfört avräkningssystem. För att svenska företag skall kunna vara
internationellt konkurrenskraftiga när det gäller kostnader för anskaffningen
av kapital är det ytterst viktigt att det svenska systemet för beskattning av
företag och aktieägande så nära som möjligt ansluter sig till det i stort sett
enhetliga system som utvecklats inom EG, Såsom kommittén påpekat har flertalet
av EG-länderna genomfört avsevärda lindringar av dubbelbeskattningen. Även i
Norge har sådana förändringar genomförts under senare år och i september i år
har i Finland framlagts ett förslag till lindringar av förmögenhetsskatten och
av dubbelbeskattningen av bolag.

Förord åt modell A mot den bakgrunden att den återspeglar
det inom EG tillämpade systemet ges också av SACO/SR, styrelsen för Stockholms
fondbörs, Sveriges finansanalytikers förening, som understryker vikten av att
lindringen utformas så att alla aktieägande hushåll stimuleras till ökat
aktieägande, eftersom stimulansen skulle bortfalla för en hushållsgrupp vars
beteende har ett betydande inflytande på aktiemarknaden och som f, ö, torde ha
varit nettosäljare under senare år, om lindringen endast skulle gälla
begränsade innehav, och Sveriges värdepappersfonders förening.

Svenska företagares riksförbund förordar modell A,
eftersom skatteförändringen knyts till ägarens inkomstförhållanden och den
närmare anknyter till det fortsatta lagstiftningsarbetet, och anser att den
föreslagna samordningen med sparavdraget kan undvaras, då någon risk för
överstimulans inte föreligger, regeln skulle komplicera beskattningen och
provisoriet skall tillämpas bara något enstaka beskattningsår. Modell B
förordas av Svenska sparbanksföreningen, som anför att modellen har småspararinriklning,
är enkel och därför väl lämpar sig för ett provisoriskt system.

TOR anför:

TOR vill understryka angelägenheten av enkelhet vid
införandet av ett system för lindring i dubbelbeskattningen av
aktieutdelningar, i synnerhet vid provisoriska regler. Skall en ordning
tillämpas enbart för ett fåtal år, kan

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 24

man inte begära vare sig av skattskyldiga eller
beskattningsmyndigheter, att de skall behöva sätta sig in i ett komplicerat
system. Till det kommer att de skattskyldiga bör kunna beräkna sin skatt utan
alltför stor omgång. TOR finner att de två förslag med skattereduktion som
kommittén framlagt var för sig är tillämpliga. Enligt TOR:s mening bör dock
snarare modell B väljas framför modell A. I modell B är nämligen
reduktionssatsen inte beroende av den totala beskattningsbara inkomsten, varför
en ändring av taxeringen inte kommer att föranleda ändrat reduktionsbelopp.
Vidare måste för de skattskyldiga en beräkning av skattereduktionen med
tillämpning av modell B framstå som väsentligt enklare än modell A,

TOR delar kommitténs uppfattning, att man av praktiska
skäl bör bortse från aktieutdelningar i det fall den sammanlagda summan av
dessa understiger 100 kronor. Däremot anser TOR att förslaget beträffande
uppdelning av det s. k. sparavdraget komplicerar systemet i alltför hög grad. I
ett provisoriskt system bör man kunna bortse från sparavdraget alternativt
avräkna sparavdraget i första hand från övriga kapitalintäkter.

Förslaget om höjning av schablonavdraget från
realisationsvinst vid försäljning av s. k. äldre aktier tillstyrks eller lämnas
utan erinran av fullmäktige I riksbanken, bankinspektionen, RRV,
länsstyrelserna I Stockholms, Södermanlands och Jämtlands län, NSD. Sveriges
finansanalytikers förening, som anför att det dock är angeläget att
utredningsarbetet fortsätts med inriktning på att finna ett system i vilket
endast reala och inte nominella värdestegringar beskattas, och TOR.

Större höjning föreslås av fiera remissinstanser, till 4
000 kr, av LRF, Aktiefrämjandet, Svenska fondhandlareföreiiingen. Svenska
sparbanksföreningen och Aktiespararna, som framhåller att det fortsatta
arbetet bör inriktas på att finna praktiska tekniska lösningar och undanröja de
inläsningseffekter som uppstår till följd av den nuvarande tvåårsgränsen, till
4 000 kr, eller 5 000 kr, av Sveriges värdeppppersfonders förening, som vill
fästa uppmärksamheten på den inkonsekvens som finns mellan schablonavdraget
för kapitalinkomster och avdraget för realisationsvinster vad avser äkta makars
beskattning, samt till 5 000 kr. av Skånes handelskammare och Svensk
industriförening. Även styrelsen för Stockliolms fondbörs, .Advokai-samfundet
och SHIO - Familjeföretagen, som också föreslår att initialperioden vid
realisationsvinstbeskattningen förkortas till ett åf, förespråkar en större
höjning än den kommittén har föreslagit men anger inte något belopp.

4 Särskilda frågor

Några remissinstanser tar upp frågor som särskilt avser
aktiefonder, däribland bankinspektionen, som anför:

De skäl som anförts för allmänna stimulansåtgärder för
aktiesparande gör sig inte minst gällande beträffande sparande i
aktiefondsandelar, I sammanhanget bör beaktas att denna form för aktivt
sparande lämpar sig särskilt väl för småsparare. Utvecklingen för
aktiefonderna har varit stagnerande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 25

Allmänhetens intresse för sparande i aktiefonder har trots
betydande skattelättnader inte varit påtagligt. Inspektionen delar kommitténs
uppfattning att stimulansåtgärder bör vidtas även i fråga om sparande i
aktiefonder. Det kan emellertid ifrågasättas om inte en särskild stimulans
skulle vara påkallad i fråga om detta sparande. Eventuellt skulle en större
skattereduktion för utdelning på andel i aktiefond kunna tänkas.

Från Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
finansanalytikers förening och Sveriges värdepappersfonders förening riktas
kritik mot att förslaget inte beaktar de reinvesterande aktiefondernas
beskattning, varigenom dessa kommer i ett relativt sett sämre läge och anser
att motsvarande stimulans bör övervägas för dessa. Sveriges värdepappersfonders
förening anför:

I föreningens speciella intresse ligger att granska det
provisoriska lagförslagets inverkan på aktiefondernas verksamhet. Aktiefonder
har blivit en väletablerad form för samförvaltning. Aktiefonderna, vars verksamhet
regleras av aktiefondslagen, kan genom samförvaltningen erbjuda spararen en god
företagsmässig riskspridning och expertskötsel av aktieportföljen. Fonderna har
därför främst kunnat attrahera och fördela det aktiesparande som brukar
betecknas som "småsparande". Genomsnittsinnehavet har exempelvis ett
värde som klart understiger 10 000 kr.

Aktiefonderna kan indelas i två huvudkategorier:

Utdelande fonder 219 mkr. (fondvärde 1980-06-30)

Reinvesterande fonder 476 mkr. ( " " )

(exkl. utlandsfonder)

Den utdelande aktiefonden vidareutdelar till andelsägarna
all erhållen utdelning. Beskattningen läggs i detta fall i sin helhet på
andelsägaren.

I en reinvesterande aktiefond läggs erhållen utdelning
efter beskattning i fonden (aktiebolagsskatt: ca 57 %) till fondkapitalet
varigenom ytterligare aktier kan förvärvas. Utdelningen beskattas alltså dels i
fonden, dels genom reinvesteringens höjning av andelsvärdet som
realisationsvinst hos andelsägaren.

Enligt kapitalvinstkommitténs direktiv är det angeläget
att kommittén uppmärksammar aktiefondernas situation i ett nytt system.

Kommittén har i sitt förslag beaktat de utdelande
aktiefonderna. Utdelning från aktiefond skall enligt förslaget likställas med
utdelning från börsbolag.

Flertalet svenska aktiefonder är dock, som ovan framgått, reinvesterande
fonder. Dessa fonder faller utanför förslaget och dess effekter för denna
fondkategori förefaller inte ha beaktats av kommittén. Det är-om förslaget
genomförs utan ändring - uppenbart att de reinvesterande aktiefonderna inte
skulle kunna hävda sig jämfört med direktägande av aktier. Sannolikt skulle
därmed genom återlösen en avveckling av dessa fonder ske.

Föreningen anser att de reinvesterande aktiefonderna skattemässigt
måste

behandlas så att ett indirekt ägande via aktiefond inte missgynnas jämfört

med direkt aktieägande,

Ett enkelt sätt att åstadkomma en likvärdig skattelättnad
vore att för de reinvesterande aktiefondernas utdelningsinkomster tillämpa en
skattereduktionssats som motsvarar den som gäller för medelinkomsttagare, till
vilken inkomstgrupp flertalet potentiella andelsägare torde höra. Här måste
också beaktas att andelsägaren vid en framtida andelsavyttring även kommer att
beskattas för den kurshöjning som - allt annat lika - den återinvesterade
utdelningen medför.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:39 26

Ett ökat sparande i de reinvesterande aktiefonderna bör
vara angeläget att stimulera även av andra skäl. Fondernas reinvestering
innebär att all utdelning efter skatt automatiskt tillförs aktiemarknaden som
nytt riskkapital. Utdelningen kan därför inte av andelsägaren disponeras för
konsumtion. De återinvesterade utdelningarna kan därutöver fritt placeras i
företag som fondledningen bedömer kunna väl förränta medlen; de reinvesterande
aktiefonderna kan därför även medverka till en från allokeringssynpunkt riktig
riskkapitalförsörjning,

SIND, FAR, NSD, Skånes handelskammare och Svenska
företagares riksförbund framhåller vikten av att kommitténs fortsatta
överväganden omfattar alla aktiebolag, inte bara de börsnoterade. Svenska
företagares riksförbund anför:

Svenska företagares riksförbund har länge påtalat vikten
av ett breddat aktiesparande. Detta ur såväl företagens som de enskilda
medborgarnas synvinkel. De reformer som redan genomförts eller föreslagits på
detta område har emellertid en fundamental brist. De behandlar inte de icke
börsnoterade företagens situation (främst familjeföretagens). För denna
kategori företag är emellertid behovet av ökad tillgång till riskvilligt
kapital om möjligt än större då de saknar tillgång till fondbörsen som
förmedlare av riskvilligt kapital. Att som kommittén endast föreslå positiva
reformer för de börsnoterade företagen finner förbundet orättvist och olyckligt
från flera synpunkter. Dels leder ett börsbolagsanknutet system till att
resursallokeringen i näringslivet kan bli felaktig, dels försvårar det för den
enskilda löntagaren att satsa pengar i det företag han/hon finner bäst. Till
detta skall läggas att det i dag torde råda en bred politisk enighet om vikten
av att satsa på nya produkter. Detta betyder i sin tur att företagen måste våga
satsa på långsiktiga riskfyllda projekt. Sådana satsningar finner förbundet
lättast kan genomföras i familjeföretag genom den korta beslutsgången samt
avsaknaden av återhållande utomstående engagemang i företagen.

Förbundet hemställer därför att kommittén i sitt fortsatta
arbete med att utforma ett permanent system för en generell lindring av
dubbelbeskattningen alternativt avskaffande av densamma, föreslår ett system
som är neutralt i förhållandet börsföretag icke börsföretag.

Liknande synpunkter framförs av SHIO - Familjeföretagen,
som också ifrågasätter om inte provisoriska lättnader bör genomföras även för
familjeföretagen.

Kooperationsutredningen och L/?F framhåller att samma
problem i fråga om försörjningen med egenkapital föreligger för de kooperativa
företagen. Utredningen anför att den avser att i sitt huvudbetänkande under år
1981 lägga fram ett samlat förslag till åtgärder för att underlätta
kooperationens kapitalanskaffning, innefattande även förslag på skatteområdet.

Åtskilliga remissinstanser tar upp frågan om särskilda
lättnader knutna till nyteckning av aktier, eventuellt genom skattefrihet eller
skattelättnader i den mån utdelningen användes för nyteckning.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att ett system där viss
del av utdelningen får konverteras utan beskattning härden fördelen att
stimulansen är riktad - endast den som nytecknar blir skattemässigt gynnad -
och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 27

därför bör ge det bästa utbytet i förhållande till vad det
kostar det allmänna. Som alternativ till att begränsa konverteringsrätten till
viss del av utdelningen framför länsstyrelsen tanken på ett beloppstak eller
en avtrappning.

En minoritet Inom Landstingsförbundet anför:

Det råder ingen tvekan om att det behövs en stimulans av
aktiesparandet som samtidigt har stimulanseffekter på tillförseln av nytt
kapital till företagen. Det är önskvärt att steg i den riktningen kan tas redan
1981, eftersom konjunkturerna då av alla prognoser att döma kommer att mattas.
Styrelsen vill därför föreslå regeringen att snabbt låta utreda införandet av
speciella "folkaktier". Målsättningen med ett "folkaktiesystem"
skulle vara att varje medborgare med förmånliga skattemässiga villkor skulle
kunna förvärva ett visst antal aktier med ett högsta sammantaget värde på ett
belopp som kan anses lämpligt. Sådana "folkaktier" skulle ges ut
endast vid nyemissioner och således stimulera till nya satsningar. Enligt
styrelsens mening bör systemet enbart gälla det tillverkande näringslivet och
därvid företag som har sin produktion förlagd till Sverige,

LRF. styrelsen för Stockholms fondbörs. Svenska
företagares riksförbund och Sveriges finansanalytikers förening anser att
frågan om rätt till skattefri konvertering bör prövas i det fortsatta arbetet,
Sveriges finansanalytikers förening anför:

Utredningen har avfärdat förslag om rätt att utan
skattebelastning i stället för utdelning mottaga nyemitterade aktier i det
utdelande bolaget. Föreningen anser att förändringar av detta slag borde
studeras ytterligare med inriktning på sådana lösningar som i görligaste mån
innebär att det riskvilliga kapitalet slussas till de företag som har de bästa
utvecklingsmöjligheterna. Ett uppslag som kunde övervägas är att utan
skattebelastning medge äterinvestering av utdelningar även i andra än det
utdelande bolaget. En annan form av stimulans för nyemissioner vore att vid
beräkning av beskattningsbar realisationsvinst tillåta ett ingångsvärde som
innebär en viss uppräkning av emissionskursen.

Att ett system med skattefrihet vid konvertering skall
ingå redan i de provisoriska lättnaderna anser Skånes handelskammare, Aktiefrämjandel,
Svenska bankföreningen. Advokatsamfundet, Aktiespararna och SHIO-Familjeföretagen.
Handelskammaren och Aktiespararna förordar att det utformas i enlighet med ett
av de senare framlagt förslag om s, k, sparaktier.

Svensk induslriförening anser att i det fortsatta arbetet
bör prövas möjlighetenatt medge avdrag med t, ex, högst 5 000 kr, per person
och år för nytecknade aktier, något som skulle ge en kraftig stimulans även
till småsparare att investera i aktier i stället för mindre produktiva objekt.
Ett system med avdrag för nysparande i aktier förordas av Aktiespararna, som
anför att ett sådant har införts i Frankrike och som anser att det är
nödvändigt att få en fullständig belysning av de olika möjligheter som finns
att intressera hushållen för aktiesparande.

Skånes handelskammare och Aktiespararna anser att det vore
önskvärt

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 28

med särskilda åtgärder för att underlätta anställdas
sparande i aktier i det egna bolaget. Vad som avses rör i första hand
beskattningen av räntesub-ventionerade lån till anställda och av förmånsvärdet
när den anställde får förvärva aktier till lägre kurs än börskursen.
Handelskammaren framför äen tanken på aktier där utdelningen lottas ut och
beskattas på samma sätt som vinsten på premieobligationer och anför att
situationen är så allvarlig att helt nya initiativ erfordras, varvid det
politiska modet kommer att sättas pä prov, att det i exempelvis Norge visade
sig bestå detta prov och att det är handelskammarens förhoppning att så skall
visa sig vara fallet även i Sverige. Även Aktiespararna gör jämförelser med
beskattningen av vinster på premieobligationer.

Jämförelser med beskattningen av andra placeringar gör
också Aktiefrämjandel och anför:

I dag är en rad placeringar av typ konst, äkta mattor,
diamanter etc. i stort undantagna från skatt. Det är angeläget att utredningen
ges möjlighet att också behandla möjligheten att införa skatt också på sådana
placeringar och därmed åstadkomma en större likställdhet i sparhänseende. Mot
olika förslag till omsättningsskatt på denna typ av placeringar brukar anföras
att det torde vara mycket svårt att kontrollera de transaktioner som görs. Mot
detta bör sägas att den största delen av köpen och försäljningarna sker via
etablerade företag. Vidare kommer skattereglerna att förändra den kalkyl som
både den enskilde och olika placeringsrådgivare gör. Om en beskattning införs
kommer kalkylens relativa förmånlighet att minska.

Inflationens inverkan på neutraliteten i beskattningen tas
upp av fullmäktige i riksbanken, som anför:

Problemen med den bristande neutraliteten i beskattningen
av olika placeringsformer sammanhänger i hög grad med att avkastningen på
flertalet flnansiella tillgångar beskattas enligt en nominalistisk princip
medan detta inte gäller realtillgångar. Det betyder att större delen av
ränteersättningen eller utdelningen endast utgör en kompensation för inflation
och att denna kompensation nästan helt dras in i skatt vid höga
marginalskatter.

En övergång till ett system med realräntebeskattning
skulle innebära att man vid beskattningen deflaterar kapitalinkomsterna, dvs,
drar av den del av dessa inkomster som motsvarar stegringen i prisnivån. Ett
avdrag från utdelningsinkomsten vid skatteberäkningen kan därför även ses som
den lämpligaste vägen om man önskar en successiv övergång mot en realbeskatt-ning
av ränte- och utdelningsinkomster resp, av ränteutgifter. Det är en brist att
utredningen inte satt in frågan om lättnader i beskattningen av
aktieutdelningar i fråga om realbeskattning, eftersom det påverkar synen på hur
lättnader på aktieutdelningen bör utformas.

Vid höga marginalskatter och hög inflation blir realbeskattningsfrågan
av större betydelse än dubbelbeskattningsfrågan. Den senare frågan är dock
mycket viktig eftersom den bestämmer möjligheterna att jämställa företagens
kostnader för riksvilligt kapital med kostnader för lånekapital. Skall detta
uppnås torde det kräva förändringar även i bolagsbeskattningen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 29

Styrelsen för Stockholms fondbörs anför att det är
angeläget att de institutionella placerarna också får skattelättnader eftersom
dessa, som representerar en indirekt form för allmänhetens placeringar i
aktier, är starkt beroende av sina fonders avkastning och därför måste handla
strikt affärsmässigt vid sina investeringar, vilket har föranlett många av dem
att sälja ut en del av sina portföljer och tills vidare inte investera i
aktier. Även Svenska fondhandlareföreningen påpekar behovet av att åtgärder som
underlättar för institutionella placerare att förvärva aktier genomförs med
hänsyn till den stora betydelse som försäkringsbolag och AP-fonden, dvs,
indirekt ett stort antal försäkringstagare och pensionärer, har som aktieägare.

Bankinspektionen tar upp frågan om avgränsningen till
aktier noterade på Stockholms fondbörs och anför:

Skattereduktion för utdelningar skall bl, a, gälla för aktie
i svenskt aktiebolag, om aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs.
Oklarhet uppstår om skattereduktion kan tillåtas på utdelning från aktiebolag,
som för närvarande är upptaget på fondhandlarlistan, men som efter utgången av
år 1981 inte blir inregistrerat vid Stockholms fondbörs till följd av att
bolaget inte uppfyller förutsättningarna härför. Antalet sådana bolag torde å
andra sidan inte bli särskilt stort. Möjligen kan denna fråga anstå till det
fortsatta utredningsarbetet. Detsamma gäller de invändningar från
rättvisesynpunkt som kan anföras i anledning av att utdelning på aktier i
utländska bolag ställes utanför det provisoriska systemet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län och Svenska
sparbanksföreningen tar upp frågan om åtgärder för aktiesparandet påkallar
åtgärder också för banksparandet. Föreningen anför:

Föreningen anser det dock väsentligt att
stimulansåtgärderna inte utformas så, att det samhällsekonomiskt
betydelsefulla banksparandet missgynnas. De resurser som måste mobiliseras för
aktiesparandet bör i första hand hämtas från hushållens placeringar i premieobligationer
och improduktiva investeringar i diamanter, plaketter, frimärken o, d. Det
gäller med andra ord att skapa någorlunda skattemässig neutralitet mellan
banksparande, aktiesparande och sparande i premieobligationer samt att minska
spännvidden mellan dessa placeringar och de nyssnämnda improduktiva
investeringarna.

Sparbanksföreningen har i olika sammanhang lagt
fram förslag till

sparstimulerande åtgärder som riktar sig mot hushållen.
Föreningen har därvid särskilt pekat på att de senaste årens starka inflation
medfört en påtaglig real värdeminskning av det s, k, sparavdraget. På grund
härav har föreningen hos regeringen hemställt om en uppräkning av sparavdraget
till dagens penningvärde och en anknytning av detsamma till basbeloppet för framtida
värdesäkring. Sparbanksföreningen konstaterar, att föreningens hemställan ännu
inte föranlett regeringen att vidtaga någon åtgärd rörande sparavdragets
uppräkning och värdesäkring. Föreningen noterar vidare, att kommittén har den
uppfattningen att någon utvidgning av sparavdraget inte bör komma ifråga i
detta sammanhang. Eftersom räntorna dominerar helt bland hushållens
kapitalintäkter skulle en höjning av sparavdraget vara av

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 30

värde främst för banksparandet och endast ha en marginell
betydelse för aktiesparandet.

Sparbanksföreningen kan inte dela kommitténs uppfattning i
denna del. Enligt föreningens mening råder det ingen egentlig konkurrens mellan
bank-och aktiesparande. Båda sparformerna är lika angelägna och samhällsnyttiga
och ett ökat banksparande äventyrar inte ett ökat aktiesparande. Det är
förmodligen inte fråga om samma pengar. Såsom föreningen också påpekat bör
resurserna för det ökade aktiesparandet tas från annat håll än banksparandet.
Härtill kommer att det nuvarande sparavdraget för en ensamstående vid nu
gällande högsta bankränta endast motsvarar en skattefri kapitalbas av ca 7 000
kr. Efter omräkning till dagens penningvärde skulle kapitalbasen 1975, då det
nuvarande sparavdraget fastställdes, motsvara ca 20 000 kr. Ett belopp av
sistnämnda storleksordning anser föreningen vara en rimlig likviditetsreserv
för att möta oförutsedda utgifter av skilda slag. Sparbanksföreningen anser
sammanfattningsvis att en höjning av sparavdraget inte skulle påverka aktiesparandet
i nämnvärd grad.

Beträffande den tekniska samordningen av sparavdraget med
någon form av skattereduktion - vilken stimulansmetod sparbanksföreningen
föredrar enligt vad som närmare framgår nedan - vill sparbanksföreningen
föreslå en ny konstruktion av sparavdraget så att det fortsättningsvis endast
får göras mot ränteintäkter. Härigenom undviker man alla samordningsproblem,
som enligt vad som framgår av betänkandet kräver relativt komplicerade tekniska
lösningar. Kommitténs farhågor att en begränsning av sparavdragets omfattning
på sätt föreningen föreslår skulle ge incitament till omplacering från aktier
till banksparande är enligt föreningens mening överdrivna,

NSD. Advokatsamfundet och SHIO-Familjeföretagen framför i
anslutning till det av kommitténs sakkunnige Dag Helmers avgivna särskilda
yttrandet önskemål om att uppdelningen i A- och B-inkomst skall upphöra.

En minoritet inom Landstingsförbundet anför:

Enligt styrelsens mening kommer det att bli nödvändigt att
delvis övergå till utgiftsbeskattning. Aktieutdelningar skulle i ett sådant
system beskattas först när de konsumeras. Utdelningar som stannar kvar i
företagen i form av nya aktier (dvs, arbetande kapital) skulle då inte
beskattas förrän vid försäljning eller genom att de på annat sätt förvandlas
till intäkt,

5 De ekonomiska effekterna

Några remissinstanser tar upp de fördelningspolitiska
effekterna. Lönspardelegationen anför att det med tanke på
fördelningseffekternas betydelse hade varit värdefullt med en analys av de
förmögenhetseffekter som åtgärderna kan resultera i. Det första steget i en
sådan belysning är en uppskattning av effekten på aktiemarknaden och av
hushållens eventuella omplaceringar mellan olika förmögenhetstillgångar.
Aktiespararna anser att det bör vara av intresse att erinra om att i höga
förmögenhetsklasser och marginalskatteskikt den skattelindring som kommittén
föreslår i stort sett kommer att neutraliseras av den ökade förmöeenhetsskatten
samt att även

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:39 31

arvsskatterna skulle komma att öka. Även
Sveriges finansanalytikers förening tar upp frågan och anför:

Utredningens förslag enligt modell A är utformat så att
skattereduktionen sjunker med hushållsinkomsten, I högsta inkomstklassen
föreslås en reduktion på 10 %,

Förslaget har kritiserats av sakkunniga Hedborg för dess
fördelningspolitiska effekter. Det förtjänar emellertid att påpekas att
förmögenhetsbeskattningen innebär att dessa effekter mildras i förhållande
till vad utredningen redovisar.

Förslaget om lindrad dubbelbeskattning syftar till att
stimulera aktiebörsen. Utredningen redovisar ingen egen uppskattning av vad
förslaget kan komma att innebära. För att här illustrera en principiell effekt antages
att kursnivån höjs med 10 % alternativt 20 %. Enligt en av utredningen citerad
undersökning av Roland Spänt stod hushåll med minst 1 milj, kr, skattepliktig
förmögenhet för 1/3 av hushållens börsaktieinnehav, 3/4 av hushållens innehav
av börsaktier ägs av hushåll med minst 200 000 kr, beskattningsbar förmögenhet,

I högsta förmögenhetsklassen utgår förmögenhetsskatt med
2.5 %. En kurshöjning med 10 % innebär således en skattehöjning med 0,25 % av
aktiernas ursprungliga börsvärde. En kurshöjning med 20 % leder till 0,5 %
skattehöjning. Detta skall jämföras med den föreslagna skattereduktionen som i
högsta inkomstklassen utgör 10 % av mottagen utdelning. Eftersom
direktavkastningen i genomsnitt är 5,5 % motsvarar detta 0,55 % av börsvärdet i
utgångsläget. Skattereduktionen är således nära nog lika med den ökning av förmögenhetsskatten
som i högsta förmögenhetsklass blir följden av 20 % nivåhöjning av kurserna. I
den lägsta skattepliktiga förmögenhetsklassen blir skatteökningarna 0,1
respektive 0,2 % vilket innebär att merparten av skattereduktionen får
behållas.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna diskuteras av
några remissinstanser.

Fullmäktige i riksbanken anför:

I det ekonomiska läge som landet nu befinner sig är det
viktigt att åstadkomma en väl avvägd kombination av besparingsåtgärder och
tillväxt-stimulerande åtgärder. Syftet med reformer på aktiebeskattningens
område är att genom ökad tillförsel av riskkapital till bolagen bryta den
ogynnsamma soliditetsutvecklingen och därigenom skapa grunden för en starkare
och mer balanserad ekonomisk tillväxt. Även om dessa åtgärder initialt innebär
en viss skattelättnad torde de ändå på sikt medföra ökade skatteinkomster.

Styrelsen för Stockholms fondbörs anför:

Kommittén har beräknat den årliga statsfinansiella
kostnaden för den föreslagna skattereduktionen till 200-250 milj, kr, per år.
Det bör påpekas att man vid bedömningen av effekten av sådana åtgärder som här
diskuteras inte enbart bör se till de statsfinansiella konsekvenserna i snäv
budgetteknisk bemärkelse. Om de föreslagna åtgärderna stimulerar till expansionsbeslut
i företagen genom att förbättra investeringskalkylerna - och det finns
anledning tro att de har sådan verkan - är det samhällsekonomiskt inte fråga om
en kostnad utan om en vinst.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:39 32

Advokatsamfundet anför:

Kommittén har bedömt att den av kommittén föreslagna
skattereduktionen efter samordningen med sparavdraget kommer att medföra en
årlig statsfinansiell kostnad av 200-250 milj, kr. De ytterligare
stimulansåtgärder, som samfundet förordat, kommer givetvis att öka denna kostnad.
Eftersom emellertid dessa åtgärder enligt samfundets mening skapar avsevärt
bättre förutsättningar för att på kort sikt kraftigt öka aktiesparandet, bör
detta rimligen även leda till ökade skatteintäkter: detta på längre sikt även
som en följd av den positiva effekt en ökad tillströmning av riskvilligt
kapital medför för näringslivet. Nettokostnaden behöver därför inte bli
betydande.

Aktiespararna anför;

Enligt vårt förmenande har kapitalvinstkommittén endast
gjort en snäv statsfinansiell bedömning av effekterna av den föreslagna
stimulansen. Utredningen har endast belyst kostnadssidan, men inte tagit hänsyn
till de ökade skatteintäkter som uppstår. Om aktiemarknaden stimuleras bör
detta leda till kurshöjningar. Detta leder i sin tur till ökade förmögenhetsskatter
och realisationsvinstskatter. Vid till exempel en kurshöjning på 10-20 % skulle
därmed den statsfinansiella kostnaden under olika antaganden minska med 40-100
milj, kr. Om aktiemarknaden och näringslivet återfår den framtidstro som är
nödvändig torde de skatteintäkter som blir följden av investeringar och
sysselsättning mer än väl täcka beräknat skattebortfall,

Sveriges finansanalytikers förening anför att ökningen av
förmögenhetsskatten medför att den statsfinansiella belastningen blir mindre än
den angivna men att en närmare precisering är svår att ange. Överslagsberäkningar
ger ett intervall på 30-90 milj, kr, för den ökade förmögenhetsskatten, vilket
alltså skall dras bort från det av kommittén uppskattade skattebortfallet på
200-250 milj, kr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar i 19 dokument.

  1. Bet. 1987/88:SkU26 Om aktiebeskattningen s. 3 i texten
  2. Bet. 1985/86:SkU46 Om aktiebeskattningen s. 3 i texten
  3. Bet. 1984/85:SkU45 om realisationsvinstbeskattningen, m.m. s. 7 i texten
  4. Bet. 1983/84:SkU32 om aktiebeskattningen m.m. s. 5 i texten
  5. Prop. 1982/83:103 med överlämnande av 1983 års kommittéberittelse i texten

Visa alla 19

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Ståhl, Aktiebeskattning och fria kapitalrörelser, 1996 s. 236 · s. 423 i texten
  2. Melz, Kapitalvinstbeskattningens problem, 1986 s. 284 i texten