Sök i Ratio Lex

om stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m.

144 sidor, varav 112 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 112 av 144 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:49, om stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 Regeringens proposition

1980/81:49

om
stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m.

beslutad
den 16 oktober 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL
AXEL PETRI

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att ett nytt stödsystem införs för åtgärder för att ersätta
olja eller spara energi. Syftet med det föreslagna stödet är att stimulera introduktion
och kommersialisering av åtgärder som snabbt kan minska oljeberoendet. Detta
innebär att stödet inriktas på åtgärder som kan få effekt från nu till år 1990
och åren närmast därefter.

I
propositionen föreslås att stödet inriktas på teknik som baseras på varaktiga,
helst inhemska och förnybara, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.
Därmed avses teknik som baseras bl.a. på solenergi, torv, flis, biomassa eller
kol samt teknik för framställning av syntetiska bränslen eller för energiförädling
av tunga råoljor, m. m. Även vissa åtgärder inom miljöområdet föreslås kunna
stödjas.

Stödet
föreslås normalt utgå i form av län med förmänliga villkor. I fall där de
tekniska risker som är förknippade med en åtgärd är stora föreslås att bidrag skall
kunna utgå. Villkorliga lån, där återbetalningen görs beroende av en åtgärd
blir lönsam, bör enligt propositionen kunna ges när riskerna är höga. Lån
föreslås kunna lämnas utan att krav på säkerhet ställs.

I
propositionen föreslås att stödverksamheten inrättas den I januari 1981 och att
den finansieras genom en avgift på oljeprodukter. Denna avgift bör enligt
propositionen tas ut genom att den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter fr. o. m. den I januari 1981 höjs med 24 kr. per kubikmeter olja.
Enligt förslaget skall de ökade inkomsterna tillföras en särskild fond, benämnd
oljeersättningsfonden. Avgiftshöjningen beräknas medföra att ca 500 milj. kr.
ställs till förfogande för stödverksamheten under det första året. För den
första treårsperioden beräknas stödbehovet uppgå till I 700 milj. kr. I Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr
49

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 2

I
avvaktan på ett ställningstagande till myndighetsorganisationen inom energiområdet
lämnas frågan om den föreslagna stödverksamhetens organisation öppen. I
propositionen anmäls att en kommitté kommer att tillkallas för att t. v.
handha verksamheten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 3

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Härigenom
föreskrivs att I och 2 §§ lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter' skall ha nedan avgivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §==

Särskild
beredskapsavgift erläg- Särskild beredskapsavgift er-

ges
i den mån skatteplikt föreligger läggs i den mån skatteplikt förelig-

enligt lagen (1957:262) om allmän ger enligt lagen (1957:262) om all

energiskatt, enligt denna lag för män energiskatt, enligt denna lag

för

1. bensin
avsedd för motordrift, I. bensin avsedd för motordrift,

dock ej flyg-och reabensin dock inte flygbensin.reabensin el

ler motoralkoholer

2. motorbrännolja,
eldningsolja 2. motorbrännolja, eldningsolja

och bunkerolja. och bunkerolja.

2 §2

Särskild
beredskapsavgift utgår Särskild beredskapsavgift utgår

för bensin med sjutton öre för liter för bensin med sjutton öre för liter

och för motorbrännolja, eldningsol- och för motorbrännolja, eldningsol

ja och bunkerolja med fyrtiotvå ja och bunkerolja med sextiosex

kronor för kubikmeter. kronor för kubikmeter.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1981.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:275, Senastelydeise 1980:681,

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 4

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan avgivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Skatten utgår med en krona tret- Skatten
utgår med en krona tret

ton öre per liter. För metanol, eta- ton öre per liter. För metanol, eta-

nol, propylalkohol och isopropylal- nol, propylalkohol och isopropylal-

kohol utgår dock skatten med Iret- kohol utgår dock skatten med tret-

tioelt öre per liter. Ingår alkohol lionio öre per liter. Ingår alkohol

som nu har sagts i blandning som som nu har sagts i blandning som

avses i 1 § första stycket a) eller b) avses i I § första stycket a) eller b)

utgår skatten för den inblandade al- utgår skatten för den inblandade al

koholen med trettioett öre per liter koholen med trettionio öre per liter

och med en krona tretton öre per li- och med en krona tretton öre per li

ter för blandningen i övrigt. ter för blandningen i övrigt.

Skatten
beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock icke inräknas
smörjolja som tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten icke beräknas på
sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder,
äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1981.

'
Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens
rubrik 1975:274.

2 Senaste lydelse
1980:678.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 5

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-10-16

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård,
Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Petri

Proposition
om stöd för åtgärder för ersättning olja, m. m.

1
Inledning

Regeringen
gav den 23 augusti 1979 oljeersättningsdelegationen (I 1979:01) (OED), i
uppdrag att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i energiteknik
som syftar till att snabbt minska oljeberoendet.

OED redovisade sina överväganden
och förslag den 15 november 1979 i rapporten (Ds I 1979:17) Finansiering av
energiteknik för oljeersättning Förslag till komplettering av nuvarande
stödformer. Rapporten, som också innehåller en översiktlig redogörelse för
nuvarande stödformer, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden
över rapporten avgetts av transportforsk-ningsdelegationen, transportrådet,
kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), Chalmers tekniska
högskola (CTH), tekniska fakulteten vid universitetet i Lund (LTH), statens
naturvårdsverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, statens råd för
byggnadsforskning (BFR), statens industriverk (SIND), nämnden för
energiproduktionsforskning (NE), statens vattenfallsverk (vattenfall),
styrelsen för teknisk utveckling (STU), länsstyrelsen i Uppsala län efter
hörande av Uppsala kommun, länsstyrelsen i Östergötlands län efter hörande av
Linköpings kommun, länsstyrelsen i Kronobergs län efter hörande av Växjö
kommun och Kronobergs läns utvecklingsfond, länsstyrelsen i Kopparbergs län
efter hörande av Mora kommun, länsstyrelsen i Västerbottens län efter hörande
av Umeå och Skellefteå kommuner, Västerbottens läns utvecklingsfond samt
Västerbottens Handelskammare, länsstyrelsen i Norrbottens län efter hörande av
Bodens kommun, energiskattekommittén (B 1979:06), energihushållningsdelegationen
(Bo 1978:03), energisparkommittén (I 1974:05), delegationen (I 1975:02) för
energiforskning (DFE), utredningen (I 1979:10) om myndig-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 6

hetsorganisationen inom energiområdet, utredningen (I
1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning, fullmäktige i
riksbanken. Industrifonden, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Näringslivets energidelegation (NED), Svensk
Metanolutveckling AB, Svensk Industriförening, Svenska kommunförbundet. Svenska
värmeverksföreningen. Studsvik Energiteknik AB, Svenska byggnadsentreprenörföreningen
(SBEF) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

LO har bifogat ett yttrande från Skogsarbetareförbundet.
Svensk Metanolutveckling AB och Studsvik Energiteknik AB har avgett ett
gemensamt yttrande.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

1
budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 113) uttalade jag att en
fond för investeringar i energiteknik som snabbi kan ersätta olja borde kunna
inrättas under budgetåret 1980/81. I prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor
uttalade jag att förslag om närmare riktlinjer för en fond för energiteknik
borde läggas fram i början av 1980/81 års riksmöte.

Vid min
anmälan till propositionen (1980/81: 20 bil. 13) om besparingar i
statsverksamheten, m. m. uttalade jag att jag avsåg att förorda att denna fond
inrättas den I januari 1981. Jag återkommer nu till denna fråga.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Bakgrund

En huvuduppgift för energipolitiken är att minska
beroendet av olja. Detta beroende medför en stor belastning på vår ekonomi.
Under år 1979 inträffade till följd av prishöjningarna på olja en väsentlig
förändring av förutsättningarna för den ekonomiska politiken. Denna förändring
kan illustreras av att enbart ökningen av kostnadema för oljan översteg värdet
av hela vår export av lastbilar och personbilar detta år, eller ca 11 miljarder
kr. Oljeberoendet medför även stora risker för försörjningstryggheten. Ett
avbrott i oljetillförseln till vårt land kan få mycket allvarliga konsekvenser.

Sedan
oljekrisen under åren 1973 och 1974 har en rad åtgärder vidtagits från statens
sida för att minska användningen av energi och ersätta olja med andra bränslen.
Bland dessa åtgärder kan nämnas stödet till energibesparande åtgärder. Sådant
stöd lämnas i form av lån och bidrag till åtgärder i befintlig bebyggelse m. m.
Statsbidrag utgår vidare bl. a. till omställningsåtgärder för att spara energi
i befintliga industriella processer och till prototyper och
demonstrationsanläggningar inriktade på bl.a. en effektivare användning av
energi, övergång till annat bränsle än olja och viss energiproduktion. Stöd
ges också till rådgivning och information till allmänhe-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 7

ten,
företagen samt statliga och kommunala organ. Vidare ges stöd till utbildning i
energifrågor till bl. a. kommunerna och till kurser för yrkesverksamma inom
områdena lokaluppvärmning och industriella processer. För att på längre sikt
öka försörjningstryggheten bedrivs sedan år 1975 ett omfattande forsknings-
och utvecklingsarbete inom energiområdet.

De
åtgärder som har vidtagits, har verksamt bidragit till att bromsa ökningen i
energianvändningen och till att ersätta olja med andra bränslen. Det finns
emellertid mycket som talar för att fortsatta prisstegringar och tillförselproblem
kan komma att inträffa innan en omställning till andra energislag hinner ske i
tillräcklig omfattning. Fortsatta och förstärkta insatser inom detta område är
därför angelägna.

2.2
Den principiella uppläggningen av ett nytt stödsystem

Trots
de åtgärder som staten redan har vidtagit har det i flera fall visat sig svårt
att uppnå en bredare tillämpning av såväl teknik som finns tillgänglig sedan
länge som relativt nyutvecklad teknik. Det kan gälla teknik som finns utvecklad
i andra länder eller i Sverige. Exempel härpå är projekt för framställning av
syntetiska bränslen eller användande av torv.

Orsaken
till att en marknadsintroduktion av teknik av detta slag har dröjt kan delvis
vara att de former av stöd som finns f. n. inte är tillämpliga. Nuvarande
stödformer är utformade så att nya anläggningar som inte är av prototyp- och
demonstrationskaraktär inte kan stödjas. Projekt där ny teknik eller känd
teknik i nya sammanhang har demonstrerats i en anläggning kan alltså inte bli
föremål för stöd, med undantag för de fall nären åtgärd utförs i en befintlig
anläggning. Även om en stor del av de tekniska riskerna med en viss åtgärd kan
bemästras i en prototyp- och demonstrationsanläggning kommer betydande
kommersiella risker att återstå för de tillämpningar som följer närmast
därefter. Exempel på projekt som innebär stora kommersiella risker är vissa
anläggningar, som utnyttjar teknik som baseras på solenergi, torv, flis,
biomassa eller kol samt teknik för framställning av syntetiska drivmedel eller
för energiförädling av tunga oljor och restoljor från raffinaderier. Vissa av
dessa projekt kan även antas medföra stora tekniska risker och därmed närmast
befinna sig på prototypstadiet.

Det
kan finnas också andra skäl till att ny teknik införs långsamt. Ett sådant
skäl kan vara att bristande benägenhet till kommersiellt risktagande i kombination
med höga utvecklingskostnader medför skillnader mellan företagens vilja att ta
risker och riskernas storlek. Ett ytterligare skäl kan vara att företag av
skilda storlekar och i olika branscher liksom olika huvudmän har varierande
möjligheter att ta kommersiella risker. Överväganden av detta slag har angetts
som motiv för att inrätta den särskilda fond för främjande av industriellt
utvecklingsarbete - Industrifonden - som riks-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 8

dagen fattade beslut om år 1979 (prop. 1978/79:123 bil. I,
NU 1978/79: 59, rskr 1978/79:415).

Det finns således särskilda hinder när det gäller att
finansiera åtgärder som kan minska oljeberoendet och som befinner sig i ett
sådant skede att de bör kunna börja föras in på marknaden. Samtidigt är det med
hänsyn till vårt stora oljeberoende angeläget att sådana åtgärder snabbt kommer
till stånd.

De
förhållanden som jag nu har pekat på visar att de nuvarande stödformerna
behöver ses över och kompletteras. Detta var bakgrunden till det uppdrag som
regeringen lämnade till OED och som OED har redovisat i den nyss nämnda
rapporten.

OED:s
förslag, som innefattar enbart sådana energikällor och energihushållningsåtgärder
som kan beräknas bidra till att ersätta eller minska behovet av olja till år
1990 och endast den typ av investeringar som bedöms kunna komma till stånd
under den närmaste femårsperioden, innebär i huvudsak följande.

OED anger
i rapporten huvudsakliga riktlinjer för hur stöd villkor kan utformas för att
stimulera investeringar i ny energiteknik. Utgångspunkten är att villkoren med
hänsyn till de starkt varierande omständigheter som kan föreligga i det
enskilda fallet bör kunna utformas inom vida gränser.

OED
föreslår att stöd skall lämnas till fyra grupper av objekt. OED har vidare angett
hur lånevillkor och i vissa fall bidrag kan utformas för grupperna. Grupperna
är

1.
prototyper och
demonstrationsanläggningar,

2.
investeringar i
fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker, t. ex. torv, skogsavfall,
solvärme, vissa investeringar på transportområdet,

3.
speciella
övriga investeringar i syfte att övergå till annat bränsle än olja, t.ex.
kolpannor i industrin,

4.
energibesparande
åtgärder i befintliga processer och byggnader i näringslivet.

Stödet bör
enligt OED:s förslag huvudsakligen utgå i form av lån. OED bedömer emellertid
att bidrag kan behöva utgå till vissa investeringar i fullskaleanläggningar
med stora ekonomiska risker.

Stödbehovet för de investeringar i energiproduktion och
för energihushållning som OED anser bör stödjas har OED för perioden 1981
-1985 beräknat uppgå till sammanlagt 2 500 milj. kr. Utgångspunkten för
beräkningarna är det investeringsbehov som kan utläsas av
konsekvensutredningens referensaltemativ.

Med i
genomsnitt samma stödbehov varje år under femårsperioden innebär OED:s
beräkningar ett finansieringsbehov på 500 milj. kr. om året. OED har
emellertid, med hänsyn till bl. a. att det är svårt att precisera behovet av
stöd och att det är osäkert hur olika styrmedel inom det energipolitiska
området i framtiden kan påverka detta behov, bedömt att behovet av medel uppgår
till 300 milj. kr. för det första år stödet kommer att utgå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 9

En sådan minskning motiveras också av att vissa stödbehov
inte kommer att aktualiseras förrän i slutet av femårsperioden. OED räknar
därför med att behovet av medel successivt kommer att öka under perioden.

OED har inte ansett det falla inom ramen för sitt uppdrag
att ta ställning till hur lånesystemet skall finansieras. I rapporten anges
emellertid att det finns två huvudsakliga vägar, nämligen finansiering över
statsbudgeten elle genom en avgift på oljeprodukter. I det senare fallet
beräknar delegationen att en avgift skulle behöva utgå med 11 kr. per m för
att kunna ge inkomster på 300 milj. kr. om året.

Vad gäller administrationen av lånesystemet har OED belyst
för- och nackdelar med tre organisationsformer, nämligen myndighet, aktiebolag
och stiftelse. OED finner att det aktuella lånesystemet har en mycket stark
koppling till nuvarande stödformer som administreras av SIND. Med anledning härav
anser OED att SIND bör ha hand om verksamheten.

Remissinstansema
har i huvudsak tillstyrkt förslaget att inrätta ett sådant stödsystem som OED
har föreslagit. Flera remissinstanser har framfört att behovet av medel
sannolikt kommer att bli större än vad OED har beräknat och att stödet borde
ges en vidare inriktning. Vissa remissinstanser har ansett att en
överskattning av behovet av investeringar har skett. När det gäller
finansiering av stödet anser flertalet av de remissinstanser som har uttalat
sig i frågan att finansieringen bör ske genom en avgift på olja.

Sedan OED:s rapport lades fram har förutsättningama för
förslagen i vissa avseenden ändrats. Jag vill i första hand hänvisa till de
förslag som förs fram i den proposition om besparingar inom statsverksamheten, m.m.
(prop. 1980/81: 20 bil. 13) som regeringen nyligen har förelagt riksdagen. I
min anmälan till propositionen har jag förordat att bidragen till energibesparande
åtgärder i näringslivets byggnader och processer i huvudsak skall upphöra den 1
januari 1981. Stöd till sådana åtgärder ingår i OED:s medelsberäkning för de
två sista åren av femårsperioden. I besparingspropositionen har jag vidare
nämnt att jag kommer att förorda att bidragen till prototyper och
demonstrationsanläggningar skall finansieras med medel från en fond för
oljeersättning. Detsamma gäller stödet till åtgärder för att vidmakthålla, öka
eller få till stånd elproduktion i små vattenkraftverk under den del som
återstår av pågående försöksperiod.

I detta sammanhang bör nämnas också det förslag som
utredningen om omställbara eldningsanläggningar har lagt fram i betänkandet (SOU
1980: 9) Övergång till fasta bränslen. Utredningen föreslår att det i lag slås
fast att eldningsanläggningar med bränsleförbrukning av en viss storlek skall
utföras så att de kan eldas med fast bränsle. Detta krav bör enligt utredningen
ställas när sådana anläggningar uppförs eller när pannan i en anläggning byts
ut. Utredningens förslag begränsas till att omfatta större anläggningar eller
anläggningar som skall ingå i störte system, t. ex. Qärrvär-mesystem. Förslaget
har nyligen remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 10

Min
avsikt är att ta upp utredningens förslag senare. Om kommitténs förslag
genomförs, kommer alltså genom lag att påbjudas att nya anläggningar skall
utrustas så att de kan eldas med fast bränsle. I dessa fall är det givetvis
inte motiverat från energipolitiska utgångspunkter att ge bidrag till att
uppföra sådana anläggningar. Ett genomförande av utredningens förslag påverkar
därmed avvägningen för dessa anläggningar mellan lån och bidrag i ett nytt
stödsystem.

Jag
delar OED:s och remissinstansemas uppfattning att kompletterande stödåtgärder
är angelägna och kommer att bidra till ett snabbare införande av åtgärder som
kan ersätta olja. Jag föreslår därför att ett nytt stödsystem införs i detta
syfte den I januari 1981. Det innebär att stöd skall kunna utgå till fyra
grupper av objekt, nämligen prototyper och demonstrationsanläggningar,
investeringar i fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker, speciella
investeringar i fullskaleanläggningar med måttliga kommersiella risker samt
vissa energibesparande åtgärder i befintliga byggnader och processer inom
näringslivet. Stödet bör inriktas på att stimulera introduktion och
kommersialisering av åtgärder som snabbt kan minska oljeberoendet. Detta
innebär att stödet inriktas på åtgärder som kan få effekt från nu till år 1990
och åren närmast därefter. Stödet bör i huvudsak ges i form av lån, men med
möjligheter till bidrag för åtgärder som kan medföra tekniska risker, dvs.
prototyper och demonstrationsanläggningar. 1 stället för bidragen till energibesparande
åtgärder inom näringslivets byggnader och processer bör en lånemöjlighet
införas för vissa åtgärder av detta slag. I likhet med flertalet
remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att den nya
stödverksamheten bör finansieras med en avgift på olja. Denna avgift bör tas
upp genom att den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter höjs fr. o. m.
den 1 januari 1981. De medel som därigenom blir disponibla bör tillföras en
särskild fond, benämnd oljeersättningsfonden.

Även
i organisatoriskt hänseende har förutsättningarna för OED:s förslag ändrats.
Förslaget är utformat med utgångspunkt i den nuvarande organisationen inom
energiområdet. Den II juni 1980 lade utredningen om myndighetsorganisationen
inom energiområdet fram betänkandet (Ds I 1980:16) De statliga
energimyndigheterna - arbetsfördelning och samverkan. Utredningens förslag har
remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Det
är enligt min mening väsentligt att organisationen av den nya stödformen
utformas så att den utan större olägenhet kan passas in i en framtida
organisation på energiområdet. I avvaktan på ett ställningstagande till frågan
om myndighetsorganisationen inom energiområdet bör organisationen av
stödverksamheten ges en provisorisk utformning.

Vad
jag nu har anfört innebär sammanfattningsvis att den av mig föreslagna
stödverksamheten i vissa delar skiljer sig från OED:s förslag. I det följande
lägger jag först fram förslag till allmänna riktlinjer för stödet. Därefter
tar jag mer i detalj upp de villkor som bör gälla för olika slag av stöd-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 11

objekt, frågan om stödbehov och finansiering samt förslag
till organisation av stödverksamheten.

2.3 Allmänna riktlinjer

2.3.1 Stödets syfte och avgränsning

OED har avgränsat den föreslagna stödformen till att
omfatta de energikällor och hushällningsåtgärder som beräknas bidra till att
ersätta eller minska behovet av olja fram till år 1990. Vidare har endast den
typ av åtgärder som bedöms komma att bli utförda inom en femårsperiod
innefattats i förslaget.

OED har också gått igenom de stödsystem som finns vid
sidan av stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet. OED har
därvid konstaterat att det i en första fas inte finns anledning att innefatta
investeringar inom byggnadsområdet i ett nytt stödsystem. Eventuella
korrigeringar av nuvarande stödprogram är tillräckliga för att stimulera
verksamheten inom detta område.

Remissinstansema har inte framfört några erinringar mot
den allmänna avgränsning av stödet som OED har gjort. När det gäller avgränsningen
mot stödet inom byggnadsområdet delar flertalet av de remissinstanser som har
kommenterat förslaget i denna del OED:s uppfattning. STU anser emellertid att
experimentbyggandet och demonstrationsverksamheten inom detta område är av
liten omfattning och att det därför inte är självklart att man kan gå direkt
från denna verksamhet till energisparslöd. Energihushållningsdelegationen
framhåller vikten av att man vid stödets utformning beaktar det behov som finns
eller efterhand kan uppkomma i byggnadsbeståndet i samband med införandet av en
ny teknik inom främst sol värmeområdet.

För egen del finner jag att OED:s förslag till avgränsning
i huvudsak kan godtas. Det innebär att syftet med stödet bör vara att stimulera
introduktion och kommersialisering av ätgärder som snabbt kan ersätta olja
eller spara energi.

Med introduktion och kommersialisering av åtgärder som
snabbt kan ersätta olja avser jag att stödet bör inriktas på investeringar i
teknik som kommer att få betydelse för att minska oljeberoendet från nu till
och med år 1990 och de närmaste åren därefter. Teknik som befinner sig i ett så
tidigt utvecklingsskede att detta krav inte uppfylls bör inte stödjas inom ramen
för det föreslagna stödsystemet. Vad som nu har sagts ger en avgränsning mot
det statliga energiforskningsprogrammet (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68, rskr
1977/78:341) och mot övrigt statligt stöd till teknisk utveckling inom
energiområdet. Det ligger emellertid i sakens natur att en samverkan mellan det
nu föreslagna stödsystemet och energiforskningsprogrammet och annat tekniskt
utvecklingsarbete inom energiområdet kan bli aktuell i vissa fall när utvecklingsarbetet
ger underiag för en snabb

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 12

praktisk tillämpning. En sådan samverkan kan också gälla i
förhållande till det särskilda utvecklingsbolag för energiområdet som riksdagen
har beslutat om (NU 1978/79: 59, rskr 1978/79:415) och vilket chefen för
industridepartementet enligt vad jag har erfarit avser att ta upp i samband
med frågan om nytt energiforskningsprogram för budgetåren 1981/82-1983/84. Projekt
som innehåller betydande inslag av forskning eller tekniskt utvecklingsarbete
bör således inte stödjas inom ramen för det förordade nya stödsystemet. Vissa
inslag av tekniskt utvecklingsarbete bör emellertid få förekomma vid
utförandet av prototyper och demonstrationsanläggningar liksom i vissa andra
projekt som kan få stöd.

OED föreslår att stödet bör kunna omfatta alla delar av
ett energitillförselsystem från utvinning av råvaror till produktion och
distribution. Syftet härmed är enligt OED att stödet skall bidra till att
undanröja de hinder som kan finnas genom att utvinning av en energiråvara inte
kommer till stånd innan avsättning för denna råvara finns i
energiproduktionsanläggningar och omvänt. Remissinstanserna har inte haft något
att erinra mot förslaget i denna del. Föregen del finner jag att stödet bör
omfatta dels anläggningar för omvandling och distribution av energi, dels
anläggningar och utrustning för utvinning, bearbetning och hantering av olika
energislag, inkl. investeringar i infrastruktur, samt i vissa fall också
användning av energi.

Stödet bör enligt min mening ges en klart energipolitisk
inriktning. Delta innebär att stöd bör ges till teknik som grundas på
varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan. Med utgångspunkt i den tidshorisont som bör gälla för
stödverksamheten, bör stöd ges till t. ex. teknik som baseras på solenergi,
torv, flis, biomassa och kol samt teknik för framställning av syntetiska
bränslen. Även större värmepumpar och system för energilagring bör kunna bli
aktuella. Till detta kommer teknik som gör det möjligt att på annat sätt spara
energi. Vid stöd-givningen är det väsentligt att teknik som grundas på inhemska
bränslen prioriteras.

Ett område som f. n. uppmärksammas internationellt är teknik
för energiförädling som grundas på utnyttjande av tunga råoljor och restoljor
från raffinaderier. Även i vårt land bearbetas flera projekt av detta slag inom
industrin. Jag bedömer att ett utnyttjande av sådana energiråvaror kan ge ett
väsentligt tillskott till energiförsörjningen under den närmaste tioårsperioden,
samtidigt som tekniken i nuläget är förknippad med betydande kommersiella
risker. Med hänsyn härtill bör även teknik av detta slag kunna bli föremål för
stöd.

Några remissinstanser har tagit upp frågan om
miljöaspekter på olika energitillförselsätt. När det t. ex. gäller kolpannor i
industrin anser SIND att ett skäl till att industrin vid kapacitetsutbyggnad
inte väljer kolallernati-vel är osäkerhet dels om vilka miljövårdskrav, som kommer
att ställas, dels om landets energipolitik.

Enligt Uppsala kommun synes hårdare miljökrav ställas på
investeringar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 13

i
kolteknik än på motsvarande anläggning för olja. Därmed uppkommer enligt
kommunens krav på merinvesteringar. antingen i infrastrukturen för kol,
kolrening och kolpreparering eller för rökgasrening vid hetvattenpannor och
kraft värme verk.

Kommunen
föreslår att miljö- och infrastrukturbetingade investeringar för koleldning i
hetvattencentraler och kraflvärmeverk blir stödberättigade. DFE anser att
stödet bör inriktas på sådan teknik som syftar till att minska kolets negativa
miljöeffekter.

Statens
naturvårdsverk anser att vid långivningen bör de områden prioriteras, där de
minsta riskerna för miljön kan förutses. I dagsläget kan från denna
utgångspunkt enligt verket förordas bl.a. ökad energihushållning, användning av
solvärme samt övergång till syntetiska bränslen. Verket anser vidare när det
gäller kol, torv, flis m. fl. bränslen som utgör alternativ till olja att
osäkerhet om framtida miljökrav eller om möjligheten att tillgodose väntade
krav kan vara ett väsentligt hinder för introduktion och spridning av ny
teknik. Det är därför enligt verket nödvändigt att lösningar inom miljöområdet
tas fram parallellt med att processtekniken utvecklas. Om detta försummas,
försväras såväl miljöproblemen som företagens möjligheter att bedöma vilka
förutsättningar de har att uppfylla kraven. Naturvårdsverket vill därför betona
att de föreslagna lånen till projekt som avser introduktion och utveckling av
teknik för alternativa bränslen måste omfatta också utveckling av nödvändiga
naturvårds- och miljöskyddsåtgärder.

IVA
konstaterar att tveksamheten bland kommunema är stor inför koleldade kraft-
och Qärrvärmeverk. För att undanröja tveksamheten och påskynda utvecklingen
vore enligt IVA ett ökat stöd till anläggningar för miljövänlig kolförbränning
välkommet.

I
den proposition om riktlinjer för energipolitiken som jag kommer att föreslå
regeringen att lägga fram senare under detta riksmöte avser jag att redovisa
förslag till rikflinjer för introduktion av bränslen som kan ersätta olja.
Därvid kommer givetvis avsikten att vara att införa bränslen med minsta möjliga
miljöpåverkan. I de fall bränslen förenade med stora föroreningsrisker, t. ex.
kol, införs bör bästa möjliga reningsteknik som är ekonomiskt rimlig
tillämpas. Kostnadema för reningsåtgärderna bör härvid ses som en del av de
totala kostnaderna för att utnyttja ett sådant bränsle och därmed vara stödberättigade
på samma sätt som övrig energiteknik. När det gäller det nya stödets utformning
finner jag - i likhet med flera remissinstanser - att det är av stort värde om
stödet kan omfatta introduktion av viss nyutvecklad utrustning för
miljöskyddsåtgärder, t.ex. rök-gasavsvavling.

De
åtgärder inom detta område som bör stödjas bör vara av demonstrationskaraktär.
Det är av värde att några fullstora anläggningar av denna typ kommer till
utförande inom den närmaste femårsperioden.

Ett
stort antal remissinstanser har framfört den synpunkten att den före-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 14

slagna stödformen bör omprövas och utvärderas efter några
år eller ses som tillfällig.

För egen del vill jag anföra följande. Energipolitiken
formas i en dynamisk omgivning. Tekniska framsteg när det gäller
energitillförsel och energihushållning både i Sverige och i andra länder kan
komma att ändra bedömningen av vilken teknik som står nära en
marknadsintroduktion och därmed kan komma att omfattas av det nu aktuella
stödet. När det gäller byggnadsområdet anserjag att det finns anledning att
beakta det stödbehov som kan uppkomma i byggnadsbeståndet i samband med
införandet av ny teknik inom främst solvärmeområdet. Till detta kommer att
vissa utredningar arbetar med uppgifter som på sikt kan komma att medföra att
förutsättningarna för stödverksamheten påverkas. Utredningar som kan bli akluella
i detta sammanhang är främst energiskatteutredningen (B 1979:06) och
utredningen (I 1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning, m. m.
Även OED:s fortsatta arbete kan givetvis få betydelse.

Möjligheterna att förändringar inträffar medför att en
verksamhet av den föreslagna karaktären måste omprövas efter en viss tid. Med
hänsyn härtill anserjag att verksamheten bör utvärderas vid en tidpunkt när
tillräckliga erfarenheter finns som underlag för att bedöma om inriktningen bör
ändras. Jag bedömer att en sådan utvärdering lämpligen bör föreligga i slutet
av den första treårsperioden av verksamheten, dvs. under år 1983.

2.3.2 Kretsen av slödmottagare

För den nuvarande stödgivningen till energibesparande
åtgärder inom näringslivet gäller som princip att stöd ges till användare av
olika anläggningar. SIND har i sitt remissyttrande tagit upp denna fråga. SIND
framför därvid att en prototyp- och demonstrationsanläggning kan väntas bli beställd
endast om totalkalkylen är positiv i förhållande till andra alternativ. Detta
skulle enligt SIND kunna uppnås också om bidraget styrdes till tillverkaren så
att denne kan lägga ett konkurrenskraftigt pris åt beställaren. Även
Industrifonden tar upp stödsystemet från den tillverkande industrins synpunkt.
Industrifonden framför att OED:s förslag i första hand behandlar hur olika
statliga stödformer skulle kunna underlätta för producenter och förbrukare av
energi att ta ny teknik i anspråk. Däremot behandlas enligt Industrifonden
inte frågan om hur situationen ter sig från den tillverkande industrins
synpunkt. Särskilt hos den industri som tillverkar komponenter och apparater
baserade på ny teknik inom energiområdet råder i dag stor tveksamhet när det
gäller att investera i utveckling, tillverkning och marknadsföring. Det är
enligt Industrifonden i och för sig inte osannolikt att de förslag som OED för
fram och som syftar till att skapa en "normalisering" av de
ekonomiska förhållandena för upphandlarna av ny energiteknik också kan få den
indirekta effekten att tillverkarna upplever marknaden som normal.

För egen del bedömer jag att stödet i huvudsak bör vara
inriktat på an-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 15

vändare
av anläggningar, m. m. I vissa fall kan det emellertid vara motiverat att
rikta stödet till tillverkare för att underlätta för användama att ta ny teknik
i anspråk. Detta kan gälla t. ex. projekt där produkten behöver ett stort antal
användare för att avsedd demonstrationseffekt skall kunna uppnås.

OED
har i allmänna termer behandlat vilka som i övrigt bör vara berättigade till
stöd. Bland remissinstanserna har vattenfall berört detta område. Vattenfall
påtalar att det av OED:s rapport inte framgår om de av OED föreslagna
stödformerna skall gälla även för affärsdrivande verk och statliga bolag.
Stödet bör enligt vattenfall i tillämpliga delar gälla även sådana företag.
Det är enligt verket väsentligt att vattenfall kan tillförsäkras finansiering
på lika förmånliga villkor som de som OED har föreslagit för investeringar i oljeersättande
anläggningar.

Principen
om vem som skall kunna erhålla stöd bör enligt min mening vara att alla
företag, myndigheter eller andra som vill investera i energiteknik som kan
ersätta olja eller spara energi skall kunna komma i fråga för stöd.

Stöd
bör alltså kunna utgå oberoende av vem som utför en åtgärd. Detta innebär att
stöd kan lämnas bl. a. till näringslivet inkl. statliga och kommunala bolag,
dvs. industri, jordbruk, trädgårdsnäring, handel, hotell, restauranger m. fl.
privata servicenäringar, kommunala och landstingskommunala verk samt statliga
verk.

LO
pekar i sitt remissyttrande på möjligheten att staten engagerar sig som
direktintressent och delägare i projekt i syfte att få till stånd en tidigare
startpunkt. Jag anser för min del att både statliga verk och statliga företag
har en väsentlig roll i ansträngningarna att minska oljeberoendet. Däremot anserjag
att det organ som administrerar stödet inte självt bör engagera sig som
direktintressent eller delägare i olika projekt.

2.3.3
Utformn'ngen av lån och bidrag

När
det gäller principema för utformningen av lån och bidrag villjag inledningsvis
framhålla att det nya stödet kommer att omfatta många slag av verksamheter som
befinner sig i olika led av en utveckling från prototyper och demonstrationsanläggningar
till projekt som är nära en marknadsintroduktion i stor skala. Detta innebär
att stödsystemet måste utformas så att stödet kan anpassas till de
omständigheter som råder i det enskilda fallet. Så småningom kommer
erfarenheterna av hur stödsystemet har fungerat i praktiken att ge ett fastare
underlag för vilka villkor som skall tillämpas för olika slag av projekt.

Några
remissinstanser, bl.a. STU och TCO, har framfört synpunkten att den ansträngda
ekonomiska situationen i t.ex. många kommuner och företag medför att kraven på
lönsamhet hos åtgärder som inte bedöms direkt nödvändiga för den egentliga
produktionen ställs mycket högt. Åtgärder för att ersätta olja och för att
spara energi får konkurrera om knappa in-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 16

vesteringsmedel
med åtgärder som bedöms mer nödvändiga för att vidmakthålla och öka
produktionen eller för andra angelägna ändamål i kommunerna inom andra
sektorer. För att uppnå en nödvändig stimulanseffekt krävs därför att stödet
lämnas med vissa inslag av subvention. Jag delar denna uppfattning.
Subventionen bör emellertid enligt min mening inte vara större än vad som är
absolut nödvändigt för att en åtgärd skall komma till stånd.

Stödformen
bör av denna anledning i enlighet med OED:s förslag normalt vara lån med
undantag för projekt med stora tekniska risker där bidrag bör kunna förekomma.
De subventionsinslag som behövs bör få formen av förmånliga ränte- och
amorteringsvillkor. OED har föreslagit olika kombinationer av ränte- och
amorteringsanstånd och amorteringstider beroende på vilket slag av projekt det
är fråga om. Jag finner att det är väsentligt att reglerna för tillämpningen
av stödet blir så enkla som möjligt. Principen bör vara att amorteringstiden
inte får överstiga projektets ekonomiska livslängd. Det ankommer på regeringen
att utfärda närmare föreskrifter vad avser villkor för räntor och
amorteringar.

För
att undvika att de lån som tas upp i alltför hög grad påverkar företagens soliditet
och möjligheter att ta upp andra lån föreslår OED att lånen bör ges utan
särskild säkerhet. Denna uppläggning har också vunnit anslutning eller lämnats
utan erinran av flertalet remissinstanser.

Flera
remissinstanser har tagit upp effekterna av att lån kan ges utan krav på
särskilda säkerheter. Enligt STU förefaller detta att vara en av de allra
viktigaste förutsättningama för att låneformen skall bli allmänt accepterad.
Även NED redovisar positiva synpunkter på detta förslag. Fullmäktige i riksbanken
framhåller att de säkerheter, som det investerande företaget har, kan
utnyttjas för lån på den öppna marknaden genom att staten avstår från säkerhet
på sina lån. Kronobergs läns utvecklingsfond anser att företagens tillgängliga
kreditutrymme inte bör inskränkas genom att staten ställer krav på säkerheter
för lämnade lån eftersom detta kan hämma företagens expansion.

Utredningen
om styrmedel för näringslivets energihushållning anser att effekten av den
föreslagna lånemöjligheten kan bli begränsad när företagen har låg soliditet.
Oavsett hur förmånliga lånen är, försämrar de enligt utredningen företagens
soliditet ytterligare och minskar därigenom möjligheterna att ta upp lån för
investeringar i produktionsapparaten. Det är därför enligt utredningen inte
ovanligt, att ett företag ålägger sig självt en begränsning av upplåningen.

Både
remissinstansernas synpunkter och erfarenheter från bl. a. den bidragsgivning
som SIND bedriver visar enligt min mening att lönsamhels-begreppet är långt
ifrån entydigt. Det har t. ex. i flera fall visat sig att företag för s. k.
strategiska investeringar, dvs. sådana investeringar som anses ha stor
betydelse för företagens överievnad på sikt, ofta kan acceptera betydligt
lägre krav på lönsamhet än när det är fråga om investeringar i t. ex.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 17

energiteknik
som kan ersätta olja. Jag bedömer att de risker som det stora oljeberoendet
medför borde få företagen och andra organ att i allt högre grad betrakta
investeringar och andra åtgärder som kan minska känsligheten för prishöjningar
och för stömingar i tillförseln av olja som strategiska. Detta innebär att
lägre krav på lönsamhet borde ställas för sådana investeringar samt att bidrag
knappast längre är nödvändiga utom i fall där de tekniska riskema är stora.

Mot
denna bakgrund finner jag att lån med relativt sett förmånliga villkor i
kombination med att långivningen sker utan krav på särskilda säkerheter bör
kunna ge en god stimulanseffekt. Långivningen skulle alltså i princip gå till
så att projekten finansieras med företagens egna medel och vanliga lån som tas
upp på kreditmarknaden mot företagets säkerheter i kombination med ett slags
topplån med relativt förmånliga villkor som erhålls från staten utan säkerhet.
Modellen blir således en reguljär bottenfinansiering på den allmänna
kreditmarknaden och en toppfinansiering genom statens försorg. Hur djupt ned
det statliga topplånet skall sträcka sig får avgöras från fall till fall,
beroende på vilket slag av åtgärd det är fråga om.

Att
stöd i flertalet fall - utom för prototyper och demonstrationsanläggningar -
bör utgå enbart i form av lån medför att stödet normalt bör omfatta projekt
där lönsamhet väntas men där denna lönsamhet inte är så säkerställd att
projektet genomförs ändå.

Jag
finner det också vara av stor betydelse att den som vill genomföra investeringar
eller mindre åtgärder inom detta område visar sin tro på och sitt intresse för
projekten. Ett väsentligt inslag i stödgivningen bör därför vara att stödet
inte skall vara den enda finansieringskällan i ett projekt. I allmänhet bör
stödets andel av finansieringen, som OED har föreslagit, uppgå till högst den merinvestering
som behövs för en här avsedd anläggningjämfört med motsvarande anläggning
avsedd för olja. I vissa fall saknar emellertid begreppet merinvestering
tillämpning. Detta gäller bl. a. ofta för prototyper och
demonstrationsanläggningar. För att undvika komplicerade diskussioner om vad
som är att betrakta som merinvestering bör stödets andel av en investering
räknas på totalinvesteringen, varvid merinve-steringen - när den kan beräknas -
bör utgöra en övre gräns för lånet. För prototyper och
demonstrationsanläggningar bör stödets andel av den totala finansieringen
kunna uppgå till högst 75%. För övriga åtgärder bör den uppgå till högst 50%.

I
några fall kan det givetvis förekomma att ett projekt kan få stöd från andra
statliga organ. Även i dessa fall bör den som vill genomföra ett projekt visa
att projektet är angeläget genom att satsa en viss del av de resurser som
krävs. Hur stor denna del bör vara får fastställas från fall till fall. Allmänt
finns det anledning att vara restriktiv i fall där den statliga finansieringen
blir en mycket stor andel av den totala finansieringen. Det nu aktuella
stödets andel av finansieringen bör inte i något fall överstiga vad som nyss
har nämnts. 2
Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 49

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 18

Enligt
OED bör lån med villkorlig återbetalningsskyldighet, dvs, lån där återbetalningen
görs beroende av i vilken utsträckning som projektet lyckas, kunna förekomma.
Flera remissinstanser är positiva till sådana lån. Industrifonden behandlar
också de administrativa problem som kan vara förknippade med lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet. Enligt Industrifonden är det särskilt viktigt att
detta stöd kommer till användning endast i sådana fall där syftet är att
åstadkomma ett avlyft av mottagarens risk och inte när i första hand en
kostnadsminskning eftersträvas. I dessa fall bör enligt Industrifonden bidrag, räntenedsättning
eller andra subventioner i stället utnyttjas.

Jag
delar den uppfattning som Industrifonden framför. Villkorliga lån bör
reserveras för projekt där riskema är betydande. Sådana lån bör sålunda utgå
främst till prototyper och demonstrationsanläggningar, där de tekniska riskema
ofta är betydande. I fall där de kommersiella riskerna är betydande för fullskaleanläggningar
bör också villkorliga lån kunna utgå. Att ett lån är villkorligt innebär att
statens fordran på en låntagare kan komma att efterges. Detta bör ske främst i
de fall när en åtgärd inte lyckas, t. ex. beroende på att den tekniskt inte
fungerar eller det visar sig att den leder till ekonomiska förluster. Det bör
ankomma på regeringen att besluta om de närmare regler som bör gälla för
villkorliga lån. I fråga om de administrativa problem som kan uppkomma anserjag
att det är väsentligt att de erfarenheter som har vunnits på detta område inom bl.a.
Industrifonden, tas till vara när stödverksamheten byggs upp.

Enligt
OED bör återbetalningen av lån i tiden anpassas till framtida intäkter eller
kostnadsminskningar och räntan för lånen vara marknadsanpassad. OED anser att
en utgångspunkt därvid kan vara kommunlåneräntan. RRV och NED har bland
remissinstanserna tagit upp frågan om vilken ränta som skall gälla. Båda dessa
remissinstanser delar uppfattningen att räntan bör vara marknadsanpassad. Också
jag anser att amortering av lånen bör fastställas med hänsyn till den
beräknade strömmen av intäkter eller kostnadsminskningar av en åtgärd. Det
ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om vilken ränta som
skall gälla.

OED har inte tagit upp
frågan om stödsystemet bör förses med en undre beloppsgräns för när stöd kan
utgå eller med någon övre gräns när beslut om stöd skall underställas
regeringen. Bland remissinstansema har SIND framhållit att en undre gräns för
lånens storiek bör finnas för att inte administrationen skall bli alltför ohanteriig.
Verket anser att när det gäller investeringar i fullskaleanläggningar bör en
gräns på I milj. kr. vara lämplig.

Jag bedömer att det är
väsentligt att stödverksamheten koncentreras till projekt av någorlunda stor
omfattning. Gränsen bör emellertid inte sättas så högt som SIND anger. Enligt
min mening bör stödet avse projekt där stödets andel av investeringskostnaden
uppgår till minst 300000 kr. Undantag från den undre gränsen kan emellertid
bli aktuella för åtgärder när det kan bedömas att den tänkbara marknaden och
den beräknade effekten

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 19

av
stödet är mycket stor. När det gäller frågan om underställande, ankommer det
på regeringen att bestämma i denna fråga.

2.4
Villkor för olika slag av stödobjekt

Jag
har nyss förordat att stöd skall kunna utgå till fyra grupper av objekt. Dessa
är prototyper och demonstrationsanläggningar, investeringar i fullskaleanläggningar
med stora kommersiella risker, speciella investeringar i fullskaleanläggningar
med måttliga kommersiella risker samt vissa energibesparande åtgärder i
befintliga processer och byggnader i näringslivet.

Det
kan naturligtvis i många fall vara svårt att exakt avgöra till vilken grupp av
objekt som en viss åtgärd hör. Även inom de olika grupperna kan förutsättningama
variera i form av risker och skede när det gäller teknisk utvecklingsnivå.
Vidare har tidsperspektivet stor betydelse. En investering t. ex. i en
anläggning för framställning av syntetiska bränslen skulle i dag kunna
betraktas som en prototyp och demonstrationsanläggning. Om några år bör den
emellertid kunna klassas som en investering i en fullska-leanläggning med
kommersiella risker. Ett annat exempel kan vara anläggningar för förädling av
tunga råoljor och restoljor, som i dag kan betraktas som investeringar med
betydande kommersiella risker men som om några år skulle kunna betraktas som
speciella investeringar med måttliga kommersiella risker.

1
det följande tar jag upp vilka speciella regler som bör gälla för olika objekt.

2.4.1
Prototyper och demonstralionsanläggningar

Del
nuvarande stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar utgår i form
av bidrag med högst 50% av godkända kostnader för prototypen eller
anläggningen. Enligt OED:s förslag bör det nuvarande stödet kompletteras med
en lånemöjlighet. Summan av bidrag och lån bör inte överstiga 75% av
totalinvesteringen, varav bidraget inte bör överstiga 50%. Villkorlig
återbetalning bör kunna medges. Beslut om eftergift av en del av eller hela
lånet bör vidare enligt OED fallas senast tre år efter det att prototypen
eller anläggningen har tagits i drift.

Flertalet
av de remissinstanser som har behandlat OED:s förslag i denna del är positiva till
förslaget. SIND anser alt motivet för nuvarande bidragsgivning i väsentlig
grad har varit att kompensera för det risktagande som användningen av oprövad
teknik innebär för dessa projekt. SIND har därför i flera sammanhang tidigare
anslutit sig till tanken att förbättra det ekonomiska stödet för denna typ av
projekt. Vattenfall anser att beslut om att efterge lån bör ske efter längre
tid än tre år. Vattenfalls erfarenhet är att underlag för ett sådant beslut
inte alllid föreligger efter endast tre år, varför tiden bör utsträckas till
fem år. Skellefteå kommun framför att förslaget in-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 20

te
utgör någon egentlig förbättring av nuvarande stödregler såvida låneandelen
inte regelmässigt lämnas med villkoriig återbetalningsskyldighet.

Jag
vill beträffande denna fråga anföra följande. För prototyper och demonstrationsanläggningar
lämnas f n. stöd enligt förordningarna (1980: 566) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder inom näringslivet m.m. och (1979:428) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder inom trädgårdsföretag. För budgetåret 1980/81 har under fjortonde
huvudtiteln anslaget E6 Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. 100
milj. kr. beräknats för detta ändamål. Verksamheten administreras av SIND utom vad
gäller åtgärder inom trädgårdsnäringen vilka administreras av lantbruksstyrelsen.

De
nuvarande bidragen till prototyper och demonstrationsanläggningar syftar till
att underlätta framtagande av nya energiekonomiska lösningar genom att
demonstrera ny teknik i'-praktisk tillämpning eller känd teknik i nya
sammanhang. Bidragen utgår till den första anläggningen i sitt slag. De därefter
följande anläggningarna skall vara kommersiellt konkurtenskraftiga och kan
inte bli föremål för stöd. Bidragen kompenserar för dels de extra kostnader som
en anläggning av detta slag medför jämfört med en anläggning som uppförs med
konventionell teknik, dels risken för alt anläggningen fungerar sämre än
beräknat. Det ekonomiska åtagandet kan åtminstone på investeringssidan ofta bli
betydligt större än om en konventionell lösning hade valts. Sökandens motiv
för att ta på sig en högre investeringskostnad kan i så fall vara en
förhoppning om att få minskade driftkostnader. Även experimentlusta och
intresse för att medverka till att lösa energiproblemen kan ha en stor
betydelse.

Intresset
för investeringar i prototyper och demonstrationsanläggningar har ökat under
senare år. Samtidigt har det i flera fall varit svårt att finansiera projekt
som skulle kunna ge goda resultat från energisynpunkt. Detta kan i stor
utsträckning bero på att investeringar i prototyper och demonstralionsanläggningar
ofta är förknippade med betydande risker. Enligt de riktlinjer för
energipolitiken som har antagits av riksdagen (prop. 1979/80: 170, NU 1979/80:
70, rskr 1979/80: 410) skall stödet fill prototyper och
demonstrationsanläggningar prioriteras. Detta bör enligt min uppfattning ske genom
att stödvillkoren förbättras i huvudsak i enlighet med OEDs förslag. Förutom
bidrag bör således lån eller i vissa fall lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet kunna utgå till dessa slag av projekt.

Därutöver
bör i enlighet med vad som tidigare har nämnts stöd i vissa fall kunna ges till
tillverkare. I övrigt bör stödet, utöver de allmänna riktlinjer som jag nyss
har angett, utgå enligt vad som nu gäller för den bidragsverksamhet som SIND
och lantbruksstyrelsen har hand om.

När
det gäller de villkor som OED har föreslagit om tid för beslut om eftergift av
villkorliga lån bör det som jag nyss har nämnt ankomma på regeringen att
utfärda närmare föreskrifter härför.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 21

2.4.2 Fullskaleanläggningar med stora
kommersiella risker

Investeringar i fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker är

aktuella främst i stegel efter demonstration och är
därigenom inte stödberättigade i dag. Enligt OED finns det skäl att
komplettera de nuvarande stödformerna för dessa fall. Aktuella objekt är i
nuvarande kostnadsläge främst nya anläggningar för att utnyttja torv och
skogsavfall och vissa anläggningar för solvärme. Därtill kommer kostnader för
åtgärder, främst investeringar, i anslutning till storskaliga försök bl.a. på
transportområdet. Eftersom den kommersiella risken kan vara betydande, bör
stödformen enligt OED vara lån, i vissa fall kombinerade med bidrag. OED
föreslår all summan av lån och bidrag inte bör överstiga 50 % av totalkostnaden,
att bidragsdelen inte bör överstiga 35% av merkostnaden och att villkorlig
återbetalningsskyldighet av lånedelen bör kunna medges i undantagsfall.

Ett mindre antal remissinstanser har behandlat OED:s
förslag i denna del. Dessa remissinstanser är positiva till OED:s förslag, med
undantag för Skellefteå kommun, som anser att den av OED föreslagna
bidragsandelen är otillräcklig. Kommunen anser, att bidragsdelen på 35% av merinveste-ringen
bör kompletteras med ett villkoriigt lån så att det sammanlagda stödet uppgår
till 100% av merinvesteringen eller alternativt till 60% av totalinvesteringen.
Kommunen anser att räntebefrielse bör medges under den period som lånet är
villkorligt.

SIND bedömer liksom OED att någon form av subvention är
nödvändig för att investeringar av det här slaget skall komma till stånd. SIND
anser emellertid att en renodlad låneform är att föredra och att lånen
eventuellt bör kunna beviljas till 100% av den aktuella investeringen och
således inte enbart till merinvesteringen.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört bör bidrag
reserveras för projekt där den tekniska risken är stor, dvs. prototyper och
demonstrationsanläggningar. Jag bedömer alltså att bidrag inte bör komma i
fråga för den typ av åtgärder som kännetecknas av att de inte medför några
större tekniska risker även om de kommersiella riskema är betydande.
Tillkomsten av sådana åtgärder bör i stället stödjas genom lån. I enlighet med
vad jag tidigare har anfört, bordet aktuella stödet inte utgöra enda
finansieringskälla. Stödels andel av en investering bör alltså begränsas till
50% av totalkostnaden. Projekt som avser fullskaleanläggningar av nämnt slag,
är ofta förenade med avsevärda kommersiella risker. Lån med villkorlig ålerbetal-ningsskyldighel
bör därför kunna medges, när de kommersiella riskerna bedöms vara stora. Det
bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva när sådana lån får ges.

2.4.3 Speciella Investeringar i fullskaleanläggningar
med måttliga kom

mersiella risker

Lånemöjligheler bör enligt OED skapas för speciella
investeringar i fullskaleanläggningar som innebär måttliga kommersiella risker
men är svåra

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 22

att få till stånd av olika skäl, t. ex. därför att de
kräver höga investeringskostnader i förhållande till oljeanläggningar.
Aktuella objekt är enligt OED kapacitetsökning i form av kolpannor i industrin.
Lånen bör enligt OED inte kunna förenas med villkoriig
återbetalningsskyldighet och uppgå till högst 50% av den totala
investeringskostnaden.

Ett fåtal remissinstanser har direkt berört dessa
investeringar. Enligt naturvårdsverket kommer bl.a. de senaste betydande pris-
och skattehöjningarna på olja samt förväntan om framtida höjningar att ge incitament
lill företagen att investera i anläggningar för andra bränslen än olja. I många
av de processer som är aktuella har vi i Sverige enligt verket inte någon
större erfarenhet av att utnyttja kol och av att bemästra de miljöstörningar
som då uppkommer. Ett alltför snabbi införande av kol i energisystemet kan ge
dåliga tekniska lösningar. Staten bör därför enligt verkets åsikt inte söka att
med särskilda stimulansåtgärder ytterligare öka takten i introduktionen av
kol. Naturvårdsverket anser därför det olämpligt att lämna ett allmänt stöd
till anläggningar för andra bränslen än olja inom industrin. Verket avstyrker
att anläggningar med måttliga kommersiella risker av typ kolpannor inom
industrin generellt blir stödberättigade.

SIND anser att uppförande av kolpannor i kommuner inte
kräver extra stöd. Belräffande industrins kolpannor bedömer SIND att intresset
för koleldning inom industrin hittills har varit mycket måttligt. Endast ett
fåtal projekt omfattande ombyggnader av befintliga pannor och processutrustningar
har genomförts. Koleldning i pannor över en viss effekt är enligt verket
troligen ekonomisk redan i dag.

Jag har redan tagit upp frågan om hur stöd bör kunna
lämnas till vissa miljöskyddsåtgärder av demonstrationskaraktär. Lån till
konventionella anläggningar för andra bränslen än olja bör i övrigt lämnas
endast där investeringens storlek jämfört med motsvarande anläggning för olja
är så stor att den hindrar investeringens genomförande. Fortsatta höjningar av oljeprisema
kan utgöra en viss stimulans till företagen att gå över till andra bränslen än
olja och därmed minska behovet av stöd. Eftersom projekt av detta slag medför
måttliga kommersiella risker, bör villkorliga lån inte förekomma. Även
subventionsinslagen i form av ränte- och amorteringsvillkor bör vara
begränsade. Stödets andel av finansieringen av investeringar av detta slag bör
uppgå till högst 50 %.

2.4.4 Energibesparande åtgärder i befintliga byggänder och
processer

Stöd utgår i dag till energibesparande åtgärder i
befintliga processer och byggnader i näringslivet. Stödet utgår i form av
bidrag om högst 35% av merinvesteringen. Ett alternativ lill detta stöd är
enligt OED en lånemöjlighel. En sådan lånemöjlighet bör enligt OED vara
motiverad åtminstone övergångsvis i perioden efter bidragens avvecklande.

Sådana lån bör inte vara förenade med villkorlig
återbetalningsskyldighet och bör inle överstiga 50% av
investeringskostnaderna. Högst fem års

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 23

anstånd med amortering och räntebetalning bör kunna
medges. Räntan bör då läggas till kapitalet.

Flera
remissinstanser är positiva till detta förslag. Naturvårdsverket, SIND och LO
för emellertid fram kritiska synpunkter. Naturvårdsverket anser att behovet av
att generellt lämna förmånliga lån för energibesparande åtgärder inom
näringslivet, om de nuvarande bidragen avskaffas, kan ifrågasättas. Verket
anför emellertid att speciella omständigheter, t.ex. problem att organisera det
finansiella samarbetet mellan kommuner och industrier i fråga om
spillvärmeprojekt, kan motivera alt statliga lån ges i vissa fall. Ett annat
exempel - med anknytning lill miljövårdens verksamhetsområde - där detta kan
vara motiverat är förbränningsanläggningar för avfall.

SIND har tidigare varil inne på tanken att komplettera bidragsgivningen
med lånemöjligheler. Som SIND bedömer det, finns det f n. inga skäl att införa
lån som ersättning för bidragen. SINDs erfarenhet visar nämligen att det är
lönsamheten och inte finansieringen, som är del normala hindret för
genomförandet av en energibesparandet åtgärd. Om lån därför skall vara
attraktiva för denna typ av projekt måsle lånevillkoren omfatta sådana
subventioner, t. ex. räntefrihet, att de är jämställda med nuvarande bidrag. Om
subventioner på detta sätt skall utgå är ett bidragssystem enligt nuvarande
modell betydligt smidigare från administrativ synpunkt enligt SIND.

Energisparbidragen lill omställningsålgärder inom
näringslivets processer och byggnader har enligl min mening hittills medfört belydande
energibesparingar, främst i form av olja. Den återstående
besparingspotentialen torde vara av betydande omfattning. Samtidigt ligger det
i sakens natur all ett stöd av denna karaktär minskar i betydelse allteftersom
industrin ersätter befintliga anläggningar med nya. De under de senaste åren
inträffade oljeprishöjningama har också ökat den företagsekonomiska
avkastningen på investeringar i oljebesparande syfte.

Avsikten har, som föredraganden anförde i prop.
1978/79:115 bil. I s. 94, NU 1978/79: 60, rskr 1978/79:429, mot denna bakgrund
varit att stödet till denna typ av åtgärder skall trappas ned allteftersom
oljebesparingspotentialen tas till vara.

I propositionen om besparingar i statsverksamheten, m.m. (prop.
1980/81: 20, bil. 13) föreslås alt stödet lill energibesparande åtgärder i näringslivets
byggnader och processer upphör den Ijanuari 1981. Detta gäller, vilket jag
strax återkommer till, emellertid inte stödet till små vattenkraftverk och
trädgårdsnäringens byggnader.

De
stigande oljepriserna medför att lönsamheten förbättras för åtgärder som kan
ersätta olja eller spara energi. Prisstegringama medför också alt åtgärder som
tidigare inte har bedömts vara lönsamma kan bli aktuella för genomförande.
Vissa projekt blir emellertid trots detta inte genomförda. Detta kan, som
naturvårdsverket påpekar, bero på att det kan finnas finansieringsproblem som
hindrar projekt som skulle kunna medföra avsevärda

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 24

besparingar av olja från att komma till stånd. Detta
gäller enligt min mening i belydande utsträckning stora spillvärmeprojekt. För
att denna besparingspotential skall tas lill vara bör lånemöjligheter införas
för sådana investeringar. Eftersom det rör sig om projekt där lönsamheten med
relativt stor säkerhet kan väntas bli god, bör lånen inte innehålla några
subventionsinslag. Däremol bör de utgå utan att särskilda krav ställs på
säkerhet så all konkurrens med andra investeringar undviks. Stödets andel av
finansieringen av investeringar av detta slag bör uppgå till högst 50%.

Sammanfattningsvis innebär vad jag nu har anfört att
statligt stöd till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader och
processer i fortsättningen bör utgå endast till vissa spillvärmeprojekt och
till de åtgärder som tas upp i propositionen om besparingar i
statsverksamheten, m.m. För all säkerställa att ytteriigare delar av den
besparingspotential som finns inom detta område tas till vara bör även andra
åtgärder vidtas, i första hand för utbildning och rådgivning. Jag återkommer
till detta senare.

2.5 Medelsbehov och finansiering

OED har för sitt förslag beräknat ett stödbehov på
sammanlagt 2 500 milj. kr. för femårsperioden 1981-1985. Med i genomsnitt samma
stödbehov varje år under femårsperioden innebär del ett stödbehov på 500 milj.
kr. om året.

OED har med hänsyn bl. a. lill osäkerheten om utvecklingen
på det energipolitiska området räknat med stödbehovet till 300 milj. kr. för
det första året av stödverksamheten.

Några remissinslanser tar upp de bedömningar av behovet av
framtida investeringar som OED har lagt lill grund för beräkningen av behovet
av medel.

Vattenfall framför t. ex. att OED:s uppskattning av
investeringsbehovet för olika anläggningar för perioden 1981 1985 tar upp
inte mindre än 800 milj. kr. för solvärmeanläggningar medan det för torveldade
kraftvärmeverk inte har redovisats något investeringsbehov. Vattenfall bedömer
del föga troligt att utbyggnaden för solvärme blir av så stor omfattning redan
före år 1985, medan däremot ett visst investeringsbehov för torveldade anläggningar
kommer att föreligga. I detta sammanhang vill vattenfall framhålla att värmepumpar
för luft, vatten och mark i vissa fall är ett alternativ till konventionell
uppvärmning.

Svensk Industriförening anser all det f. n. sker en myckel
snabb utveckling inom energilagringsteknikens område och att ett snabbt
genombrott när det gäller t.ex. salter som energilagringsmedium är all vänta.
Detta kan enligt föreningen föranleda och initiera investeringsåtgärder redan
under den närmaste femårsperioden. Föreningen anser vidare all investeringar
i avsikt all förbättra värmepumpars effektivitet, uthållighet och driflsä-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 25

kerhet
är utomordentligt välmotiverade och därför måste uppmärksammas i detta
sammanhang.

Vad
gäller transportsektorn pekar både transportforskningsdelegationen och
transportrådet på vissa typer av projekt, som inte har beaktats i OED:s
beräkningar. Transportrådet anser t.ex. att kompletterande finansiering kan
behövas för att möjliggöra försöksdrift med elbilar. Detsamma bör gälla
försöksverksamhet kring möjligheterna alt uppnå en förbättrad kollektivtrafik,
något som enligt rådet i hög grad kan bidra till en bättre energihushållning.

SIND
bedömer att OED har underskattat behovet av stöd för investeringar i
infrastruktur liksom i hetvattenpannor för flis och torv.

Fullmäktige i riksbanken
tar upp den typ av finansiering som nu lillämpas för fjärrvärmeanläggningar
och kraftvärmeverk. Denna finansieringsform infördes år 1977 för att lättare
kunna tillgodose värmeverkens behov av långfristiga lån. Lånen finansieras
genom att riksbanken årligen ger de båda kommunlåneinstituten. Kommunkredit AB
och Kommunlåneinstitutet AB, emissionstillstånd för obligationer. Dessa säljs till
bl.a. allmänna pensionsfonden, banker, försäkringsbolag och enskilda. De kreditmedel
som låneinstituten på så sätt får in, lånas ut till kommuner och värmeverk för fjärrvärmeutbyggnad.
Fullmäktige i riksbanken vill ifrågasätta denna finansieringsforms
berättigande framöver. Införandet av ett stödsystem av det slag OED förordar i övrigt
gör enligt fullmäktige att den specialdestinering av medel som nu sker genom
nyssnämnda finansieringssätt närmast framstår som överflödig. Del behov av
samordning, som OED betonar, talar enligt fullmäktige för att denna
finansiering bör sammanföras med den övriga stödverksamheten rörande
energiinvesteringar.

LRF påpekar att
konsekvensutredningen, vars bedömningar har utgjort underlag för OED:s
beräkningar, enligt LRF:s uppfattning hade en alltför negativ inställning till
olika biobränslens möjligheter att bidra till energiförsörjningen. Denna
inställning fär enligt LRF automatiskt ett genomslag i det medelsbehov som
kalkyleras. LRF vill mot denna bakgrund understryka det angelägna i att
tillräckligt med medel avsätts för verksamheten och att detta behov kan komma
att överstiga det som har framräknats med utgångspunkt i
konsekvensutredningens beräkningar.

Som
jag inledningsvis anförde har förändringar inträffat som gör att bedömningen
av OED:s förslag påverkas. Remissinstansemas synpunkter pekar på att behovet av
stöd inom flera delområden kan bedömas som större än vad OED har beräknat.
Synpunkter finns också som anger att investeringsbehovet i vissa fall kan vara
högt beräknat. Tidigare har jag också anfört att kretsen av stödmottagare och
stödets omfattning bör vidgas något jämfört med förslaget. Betydelse för
behovet av stöd får också den ökade vikt som jag anser bör läggas på
investeringar i vissa miljöskyddsåtgärder. Samtidigt har, som framgår av min
anmälan till propositionen om besparingar i statsverksamheten, m. m. motivet
för vissa delar av stödet

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 26

bortfallit.
Detta gäller huvuddelen av de medel som OED har beräknat för åtgärder i
befintliga byggnader och processer.

När
det gäller den fråga som fullmäktige i riksbanken har tagit upp vill jag anföra
följande.

Det
nu aktuella stödels huvudsyfte är all främja introduktion och kommersialisering
av teknik som snabbt kan ersätta olja. I detta ligger att stöd inte bör komma i
fråga för konventionell teknik som redan tillämpas i Sverige. Detta innebär
att lån till konventionell fjärrvärme- och kraflvärmeut-byggnad skulle strida mol
stödets syfte. Med anledning härav finner jag att den nuvarande ordningen för att
finansiera fjärrvärmeanläggningar och kraflvärmeverk bör behållas.

Som
jag redan nämnt har jag förordat att bidragen som utgår från anslaget E6 Energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. bör upphöra den I januari 1981, utom vad
gäller trädgårdsnäringen. För trädgårdsnäringens byggnader bör stöd kunna utgå
även under första halvåret 1981. Från anslaget E6 ulgår f n. också stöd till
åtgärder som syftar till alt vidmakthålla, öka eller få till stånd
elproduktion i små vattenkraftverk under en försöksperiod som löper ut den 30
juni 1981. SIND har nyligen redovisat en utvärdering av verksamheten (SIND PM
1980: 23). Jag räknar med att återkomma till frågan om små vattenkraftverk i
samband med de energipolitiska förslag som avses bli förelagda riksdagen i
början av år 1981. I avvaktan på att ställning tas till eventuella fortsatta
stödåtgärder bör bidrag enligt nuvarande regler t. v. lämnas från
oljeersättningsfonden för dessa objekt.

Jag
har också anfört alt en betydande energibesparingspotenlial finns i befintliga
anläggningar i övrigt. En stor del av denna potential kommer all finnas hos
mindre och medelstora företag. Erfarenheten av SIND:s verksamhet med
rådgivning i energifrågor visar att rådgivning är ett effektivt sätt alt uppnå
energibesparingar. Energisparkommittén anser vad beträffar rådgivning vid de
regionala utvecklingsfonderna all det nuvarande syslemet kraftigt bör
utvecklas och stödjas. Jag bedömer att det finns goda skäl för en betydande
satsning på rådgivning inom energiområdet vad gäller främst mindre och
medelstora företag. Med hänsyn till de kunskapel och erfarenheter om dessa
företag som finns samlade hos de regionala utveck-lingsfondema är del enligl
min mening naturligt att fonderna även i fortsättningen utgör basen för den
rådgivningsverksamhet inom energiområdet som är riktad mot näringslivet.
Enligt bl.a. inventeringar som SIND har gjort finns ett mycket stort behov av
utbildning om energisparande för yrkesverksamma. I budgetpropositionen 1980 (prop.
1979/80:100 bil. 17 s. 227) anförde jag alt jag skulle ta upp frågan om alt
finansiera rådgivningsverksamheten och stöd till utbildningsåtgärder inom
energiområdet via den nu aktuella fonden. Jag finner att principen bör vara alt
stöd lill utbildning i energibesparingssyfte och rådgivning bör finansieras
från oljeersättningsfonden. Utbildnings- och rådgivningsverksamheten bör även
i fortsättningen administreras av SIND. Jag återkommer till behov av medel

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 27

och
närmare riktlinjer för rådgivningsverksamheten i den energipolitiska
proposition som jag avser att föreslå regeringen att lägga fram senare under
detta riksmöte.

Beräkningen
av behovet av medel för det nya stödsystemet inrymmer ett visst mått av
osäkerhet. Erfarenhet av verksamheter av det här slaget visar också att det
behövs en viss tid innan stödgivningen kommer igång i full omfattning.
Samtidigt visar t.ex. erfarenheterna från bidragsverksamheten vid SIND att när
en verksamhet har pågått några år kan del vara svårt att få medlen att räcka till
för de behov som finns. Detta innebär att man bör se till att verksamheten
redan från början får ett tillräckligl tillskotl av medel. Den fond som jag
tidigare har föreslagit bör bildas för all ha hand om medlen bör konstrueras så
att de lånemedel som så småningom återbetalas till fonden kan användas för ny
utlåning. Min bedömning är alt behovet av medel för detta område inkl.
medelsbehovet för SlND:s verksamhet med rådgivning och utbildning kommer att
uppgå till ca 500 milj. kr. för det första året av verksamheten. För den första
treårsperioden bedömer jag att 1 700 milj. kr. behövs för del nya stödet.

OED
har inte lagt fram något förslag till hur det nya stödet skall finansieras. OED
har emellertid visat att en höjning av avgiften på oljeprodukter med 11 kr. per
m skulle ge en inkomst på ca 300 milj. kr. om året.

Huvuddelen
av de remissinstanser som har behandlat finansieringsfrågan är positiva till
en finansiering genom en avgift på olja. Mora kommun föreslår emellertid en
finansiering direkt över statsbudgeten. NED anser med hänsyn till kostnadsläget
inom den svenska industrin all en finansiering med en oljeavgift inte är
acceptabel. Om en oljeavgift anses ofrånkomlig av budgetskäl, förordar NED en
höjning av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter, förutsatt att
höjningen får inräknas i skattebelastningen vid tillämpning av regeln om
nedsättning av den allmänna energiskatten i vissa fall. RRV förordar
avgiftsfinansiering eftersom denna även ger en styreffekt genom prishöjningen.
Härvid bör enligt RRV:s mening övervägas en konstruktion som innebär att
avgift såväl för oljelagring som för den föreslagna oljeersättningsfonden kan
tas ut som en gemensam avgift.

Enligt
min mening finns det flera skäl som talar för en avgiftsfinansiering av samma
slag som infördes år 1973 för beredskapslagring av råolja, främst för s. k.
fredskriser, och som gäller även för oljelagringsprogrammel för perioden
1978-1984 (prop. 1976/77:74 bil. 2, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77: 31 1). Detta system innebär all en avgift eriäggs för vissa oljeprodukter
som omfattas av energiskatt. F. n. utgår avgiften med 17 öre per liter bensin
(utom flyg- och reabensin) och med 42 kr. per kubikmeter för motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja (utom för fartygsdrift i utrikes trafik) Avgiftema
fonderas hos riksgäldskontoret i en särskild fond, olje-lagringsfonden. Även
den s.k. oljeprospekteringsfonden (prop. 1977/78: 128, NU 1977/78: 70, rskr
1977/78: 343) finansieras med denna avgift.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 28

Som
jag inledningsvis har framhållit är en av energipolitikens huvuduppgifter att
minska vårt stora oljeberoende. Den föreslagna stödverksamheten bör bli ett
verksamt medel för att introducera och kommersialisera sådan teknik som snabbt
kan få effekt på oljeberoendet. Ett minskat oljeberoende ger stora
samhällsekonomiska vinster genom alt belastningen på bytesbalansen minskas. I
många fall kan åtgärder av detta slag bli även företagsekonomiskt lönsamma.
Åtgärder för att minska oljeberoendet minskar också vår känslighet för stömingar
på den internationella oljemarknaden. Att finansiera åtgärder av delta slag
genom en avgift på oljeprodukter är enligt min uppfattning principiellt riktigt
eftersom behovet av insatser för att ersätta olja och spara energi måsle anses
stå i relation till förbrukningen av olja. Avgiften kan belraklas som en försäkringspremie
som gör det möjligt för oss att öka tryggheten i vår energiförsörjning genom en
övergång till andra bränslen än olja och en minskad energianvändning. Avgiftsuttaget
medför också ell incitament lill hushållning med olja genom att priset höjs.

När
det gäller frågan om vilka nedsätlningsregler som bör gälla för industrin villjag
anföra följande. Skatten på elektrisk kraft är f. n. 4 öre per kWh. För
industriell versamhet är skatten dock 3 öre per kWh för den del av förbrukningen
som överstiger 40000 kWh om året. Skatten på mineraloljor är 130 kr. per
kubikmeter. Skatt på energi som förbrukas i industriell tillverkning skall
dock utgå med högsl 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt
fabrik. Genom särskilda beslut för enskilda företag har regeringen för viss
tidsperiod, senast för år 1980 nedsatt denna procentsats fill 1,3%.

För
år 1980 har nedsättningsbesluten utformats så alt den del av den särskilda
beredskapsavgiften för oljeprodukter som överstiger 22 kr. per kubikmeter
skall räknas som skatt och alltså omfattas av nedsättningen.

I
flera sammanhang har framförts att möljigheterna att spara energi och gå över
till andra bränslen än olja är mycket goda i näringslivet. En betydande del av
de medel som kommer all finnas för den föreslagna stödver-samheten förutses
komma att gå till projekt i näringslivet. Mot den bakgrunden finner jag att
det är rimligt att även den del av industrin som har nedsättning av energiskatt
bidrar lill alt finansiera det nya stödet. De regler om nedsättning av
energiskalt som gäller för den tyngre industrin bör alltså inte tillämpas i
detta sammanhang.

Efler
samråd med cheferna för budget- och handelsdepartementen förordar jag att en
avgift för att stimulera åtgärder för oljeersätlning och energisparande tas ut
på så sätt att den nuvarande särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter
höjs. Härigenom uppnås bl.a. - i likhet med vad RRV har anfört - administrativa
fördelar. De inkomster som svarar mot höjningarna av avgiften skall emellertid
avskiljas och på samma sätt som nu gäller för oljelagringsfonden och oljeprospekteringsfonden
tillföras en särskild fond som i enlighet med vad jag inledningsvis har anfört
bör benämnas oljeersättningsfonden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 29

Med
hänsyn till de bedömningar av behovet av medel för fondens verksamhet under
det första året som jag nyss har redovisat bör den särskilda beredskapsavgiften
höjas med 24 kr. per kubikmeter för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja
fr. o. m. den I januari 1981.

För
en normal lägenhet motsvarar den nya avgiften ca 48 kr. per år i hyreshöjning.
För ett småhus blir motsvarande kostnadsökning ca 84 kr. per år.

Idag
tas särskild beredskapsavgift ut för motoralkoholer. Från beredskapssynpunkt
saknas emellertid f. n. skäl att lagra sädana drivmedel. I lagen om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter bör därför införas en särskild bestämmelse
som innebär att sådan avgift inte skall utgå för motoralkoholer.

I
proposition 1980 U: 1 om vissa åtgärder på den ekonomiska politikens område
föreslogs att den särskilda beredskapsavgiften på bensin skall höjas med 5 öre
per liter. I samband därmed anförde föredraganden alt eftersom höjningar av
beredskapsavgiften träffar motoralkoholema borde höjningen av bensinskatten på
motoralkoholema begränsas, så att det sammanlagda avgiftsuttaget blir hälften
så högt som avgiftsuttaget på bensin.

Vid
bifall till mitt förslag att särskild beredskapsavgift inte skall utgå för
motoralkoholer bör skatten på motoralkoholer höjas så alt den uppgår till hälften
av skatten på bensin, dvs. med 8 öre per liter. Detta innebär att avgiftsuttaget
på motoralkoholer blir något mindre än hälften av det sammanlagda avgiftsuttaget
på bensin. Frågan om erforderiiga styrmedel för en introduktion av syntetiska
bränslen kommer jag att la upp i samband med den energipolitiska proposition
som jag kommer att föreslå att regeringen förelägger riksdagen senare detta
riksmöte.

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter och förslag till lag om ändring av lagen (1961: 372) om
bensinskatt. Förslagen har upprättats i samråd med chefen för
budgetdepartementet.

Med
hänsyn till lagstiftningsfrågomas beskaffenhet ärdel enligt min mening inte
motiverat att inhämta lagrådets yttrande om lagförslagen.

Statens
stöd till energiforskning m. m. finansieras f. n. över statsbudgeten. För
budgetåret 1980/81 har härför anvisats 354 milj. kr. Under hösten 1980 har
frågan om att finansiera även energiforskning m.m. genom avgifter på olja
övervägts inom regeringskansliet. Som ett räkneexempel kan nämnas att de
angivna kostnadema för innevarande budgetårs verksamhet skulle motsvara en
avgift av ca 13 kr. per m olja. För treårsperioden 1981/82-1983/84 har av bl.
a. DFE i betänkandet (SOU 1980: 35) Energi i utveckling föreslagils kraftigt
ökade insatser. Chefen för industridepartementet återkommer enligt vad jag har
erfant till denna fråga senare under detta riksmöte i samband med att förslag
läggs fram om ett nytt energiforskningsprogram.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 30

2.6 Organisation

OED förslår alt organisationen för den nya slödversamhelen
skall läggas till SIND. I remissbehandlingen har flertalet remissinstanser som
har uttalat sig i frågan tillstyrkt eller lämnat utan erinran OED:s förslag.

Statskontoret,
DFE, och utredningen (I 1979: 10) om myndighetsorganisationen på energiområdet
anser emellertid att slutlig ställning till organisationsfrågorna bör tas
först i samband med att ställning tas lill hur myn-dighetsorganisalionen inom
energiområdet bör vara utformad. Utredningen om myndighetsorganisationen på
energiområdet anser emellertid att den nya stödverksamheten t. v. bör knytas lill
SIND.

Svensk industriförening framhåller att en knytning av del
nya stödet till SIND torde ha de flesta fördelama. Enligt föreningen bör
emellertid en allvarlig prövning och utvärdering ske av ett
stiftelsealternativ eftersom denna form erbjuder en myckel stor flexibilitet. Åven
fullmäktige i riksbanken anser att andra utvägar bör undersökas innan beslut
fattas i denna fråga. Sålunda bör enligt fullmäktiges mening undersökas om det
är möjligt att låta Investeringsbanken ombesörja den statliga långivningen för
detta ändamål. Investeringsbanken kommer naturligen med som en av långivarna i
fråga om bottenfinansieringen, men en analys bör enligt fullmäktige göras av
möjligheterna och förutsättningarna för Investeringsbanken att handha även den
toppfinansiering staten skall svara för.

För
lantbrukets del anser LRF det naluriigt att lantbruksnämnderna ges en mer
konkret uppgift än f. n. och alt energiinvesleringar så långt möjligt handläggs
via samma kanaler som övriga investeringar inom lantbruket.

Några
remissinstanser har berört de regionala utvecklingsfondernas roll i detta
sammanhang bl. a. länsstyrelsen i Uppsala län, Kronobergs läns utvecklingsfond
och LRF. Länsstyrelsen anser all inte alltför komplicerade ärenden som rör
industrin bör kunna decentraliseras exempelvis till utvecklingsfonderna.

För egen
del vill jag anföra följande. I belänkandet (Ds 1 1980: 16) De statliga
energimyndigheterna arbetsfördelning och samverkan läggs fram en rad förslag
till förändringar av myndighetsorganisationen inom energiområdet och
beträffande statens vallenfallsverks verksamhet. Betänkandet har remissbehandlats
och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Som jag
nyss har nämnt bör den föreslagna stödverksamheten få ett vidare
verksamhetsområde och en större omfattning än enligt OED:s förslag. Jag ser
slödel som ett viktigt energipoliliskt styrmedel och räknar med alt det skall
få stor genomslagskraft. Frågan om organisationen av stödverksamheten får
därmed stor belydelse och måsle ses i ell slörre sammanhang tillsammans med
övriga organisationsfrågor inom området. Eftersom del f. n. inle är möjligt att
ta ställning till organisationsfrågan inom energiområdet i stort är jag inte
beredd all nu förorda annat än en tillfällig organisation för det nu aktuella
stödet. Med anledning härav avser

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 31

jag
inom kort att hemställa att regeringen bemyndigar mig att tillkalla en kommitté
med uppgift att förbereda stödverksamheten. I kommitténs uppdrag bör ingå bl.a.
alt utarbeta närmare anvisningar för tillämpningen av del nya stödsystemet och
att överväga hur erfarenhelema från bidragsgivningen vid SIND skall tas lill
vara. Efler den Ijanuari 1981 bör kommittén även handha stödverksamheten.
Kommittén bör sammansättas så att en ingående och allsidig behandling av
ansökningar kan ske. Mot den bakgrunden bör talan inte kunna föras mol
kommitténs beslut.

Det
ankommer på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs för kommitténs
verksamhet. Inriktningen bör vara att kommittén avvecklas senast den 31
december 1981 för alt därefter ersättas av en fast organisation. Kommitténs verksamhei
bör finansieras genom oljeersättningsfonden.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att

1.
antaga förslaget till lag om
ändring i lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter,

2.
antaga förslaget till lag om
ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt.

3.
godkänna de grunder för stöd till
åtgärder för att ersätta olja eller spara energi som jag har förordat,

4.
medge att de inkomster som
svarar mot den föreslagna höjningen av den särskilda beredskapsavgiflen för
oljeprodukter får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras i enlighet med
vad jag har förordat.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposilion
föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 33

Bilaga 1

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Finansiering av energiteknik för oljeersättning

Förslag till komplettering av nuvarande statliga
stödformer

Rapport från oljeersättningsdelegationen

Ds I 1979:17

3 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 49

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81: 9 35

OLJEERSÄTTNINGSDELEGATIONEN
1979-11-15 1 1979:01

Regeringen
Industridepartementet

Uppdrag
till oljeersättningsdelegationen att utreda möjligheterna att finansiera
investeringar i energiteknik som syftar till att snabbt minska oljeberoendet

Genom
beslut av regeringen 1979-08-23 erhöll oljeersättningsdelegationen, OED,
rubricerade uppdrag.

OED
får härmed avlämna sin rapport. Underlag för rapporten har bl a tagits fram med
hjälp av följande konsultinsatser:

Lars
Brundin, Proconductor, Ulf Hagstrand och Bert Rosenqvisl, Ångpanneföreningen
(Investeringar inom energiproduktionen) Roger! Leck-ström, Rolf Westeriund och
Mats Norrfors, K-konsull, Johannes Hämler (Investeringsbehov inom
byggnadssektorn) Harald Ljung, Svenska Utvecklings AB (Investeringar inom
industrisektorn) Peter Sandell, Öhrlings revisionsbyrå AB (Utformning av
lånesystem).

I
handläggningen har deltagit undertecknad Pettersson, ordförande, ledamöterna
Karlsson, Liljegren, Lindan, Luthman, Netzler, Sohlman, Tyr-strup. Wahlström
och Westlin. Vidare har närvarit experterna Holgersson och Magnusson samt
sekreteraren Haegermark och biträdande sekreteraren Bäckstrand.

För
oljeersättningsdelegationen Eric Pettersson

Harald Haegermark

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 36

Innehållsförteckning

1 Uppdragets
innebörd och avgränsningar....................... 37

I. I Uppdraget ............................................................ 37

1.2 Avgränsningar ....................................................... 37

2 Akluella
energiinvesleringar ......................................... ... 38

2.1 Investeringar i
energiproduktionssystemet ........... 39

2.2 Investeringar i åtgärder för
energihushållning ...... 42

2.2.1 Byggnader ........................................................ 42

2.2.2 Transporter....................................................... 43

2.2.3 Industri .......................................................... 44

2.3 Prototyper och demonstralionsanläggningar ........... 44

3 Stödbehov
och stödformer .......................................... ... 45

3.1 Investeringar som faller utanför
nuvarande stödsystem 45

3.2 Principiellt tänkbara stödformer .... ..................... ... 46

3.3 Förslag till ramar för
länevillkoren ......................... 48

3.3.1 Allmänna riktlinjer ........................................... 48

3.3.2 Stödberättigade åtgärder .............................. 50

4 Finansiering
................................................................. 51

4.1 Finansieringsbehov ................................................ 51

4.2 Bedömning av medelsbehov .................................. 54

4.3 OED:s förslag till
medelsberäkning ......................... 55

4.4 Tänkbara finansieringsformer ................................. 55

5 Organisation
............................................................... 55

5.1 Myndighetsalternativel ......................................... 56

5.2 Stiftelsealternativet ................................................ 57

5.3 OED:s organisalionsförslag .................................... 58

Bilagor:

1
Uppdraget...................................................................... 59

2
Vissa
befintliga stödformer för tekniska utvecklingsprojekt och energibesparande
åtgärder 63

3
Energitillförsel
............................................................ 76

4
Energihushållning
i byggnader ..................................... 83

5
Fondmedel för energibesparande
åtgärder inom industrin inklusive prototyp- och demonstrationsanlägghingar
85

6
Utformning av lånesyslem.............................................. 89

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 37

1
Uppdragets innebörd och avgränsningar

LI
Uppdraget

Oljeersättningsdelegationen
(OED) har fått i uppdrag (se bilaga 1) att utreda möjlighetema att finansiera
investeringar i energiteknik som syftar till alt snabbt minska oljeberoendet. OED
skall därvid överväga om en finansienng i form av lån som komplement till
nuvarande stödformer kan utgöra ett verksamt medel för att undanröja hindren
för en kommersiell spridning av främst ny energiteknik.

OED skall överväga vilka
former av energiproduktion som skall omfattas av ett lånesystem och bör också
överväga en utformning av ett lånesystem som gör det möjligt att lämna stöd
till investeringar som syftar lill energihushållning eller användande av andra
bränslen än olja inom industrin, i byggnadsbeståndet och inom
transportsektorn.

OED bör redovisa för- och
nackdelar med olika tekniska konstrukfioner av ett stöd. Avgränsning till nuvarande
stödformer bör också uppmärksammas. Dessutom bör olika möjligheter att
finansiera stödet studeras. Administrationen av stödet skall också behandlas.

Arbetet
skall redovisas senast den 15 november 1979.

L2
Avgränsningar

Uppdraget
har genomförts under kort tid. Bedömningarna vilar därför på ett i flera
avseenden översiktligt underlag. Detta har i sin tur inte tillåtit en mera
detaljerad analys av behovet av lånefinansiering och hur detta behov kan tänkas
utvecklas över en längre tid. Det har heller inte varit möjligt att genomföra
en analys av den relativa effektiviteten av stödåtgärder inom
energiproduktions- respektive energihushållningsområdena. Kriterier för
avvägningar mellan sådana stödåtgärder framstår som angelägna att få fram.

Mot denna bakgrund har
följande avgränsningar gjorts. Endast de energikällor och hushållningsåtgärder
som beräknas bidra lill att ersätta eller minska behovet av olja fram till 1990
har inkluderats och endast den typ av investeringar som bedöms göras inom en
femårsperiod har lagts till grund för bedömning av medelsbehovet. En bedömning
av medelsbehovet för längre tid än närmaste femårsperioden är knappast
meningsfull med hänsyn till osäkerheten i omfattningen av aktuella
investeringar och till den inverkan som andra styrmedel kan komma att få på
kriterier och regler för ett lånestöd. I kapitel 2 anges utgångspunkterna för
dessa bedömningar.

Det är i första hand
investeringar steget efler demonstration som har behandlats. Därutöver ingår
också bla investeringar i prototyper och demonstrationsanläggningar (PoD),
trots att huvudsyftet med låneformen inte är att stödja sådana investeringar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 38

Betydelsen av ett finansiellt stöd för kommersiellt
riskfyllda energiinvesteringar bör också betraktas mot bakgrund av de hinder
och osäkerheter av ekonomisk och annan karaktär som allmänt föreligger för att
nya energitill-förselsält och energihushållningsåtgärder skall komma till
användning. Bland dessa märks t ex

-
osäkerhet
beträffande priser och marknader för de nya energitillförselsätten,

-
stora
initialkostnader för påbörjad produktion av nya energiprodukter, svårigheter
att få ett samspel mellan en lång kedja av aktörer, leverans-osäkerheter m. m.,

-
bristande
kunskap hos dem som skall göra investeringsövervägandena,

-
osäkerhet om
inriktningen av den framtida energipolitiken och ett förlitande pä att
samhället skall reda ut situationen vid en oljekris,

-
osäkerheter
utanför energiområdet, exempelvis den industripoliliska utvecklingen,

-
redan bundet
kapital i energiteknik hos tillverkare och brukare,

-
upphandling
till lägsta pris gynnar inte nya energitillförselsätt eller energisparande
åtgärder utöver de konventionella,

-
kommande miljövärdskrav
för fasta bränslen är okända.

Flera av dessa hinder är ekonomiska och utgör faktorer vid
kommersiella riskbedömningar i samband med beslut i energiinvesteringar. Andra
är inte av ekonomisk natur och kan samtidigt utgöra väl sä väsentliga faktorer
som de ekonomiska vid sådana beslul. Hur de senare faktorerna påverkar
investeringsbeslut är ytterst en fråga om det enskilda företagets strategiska
principer. Osäkerhet om den framtida energipolitiken kan tänkas begränsa
investeringsbenägenheten hos vissa företag. Strävan efter tryggad egen
energiförsörjning kan å andra sidan tänkas medföra att företag även utan
statliga stödåtgärder beslular om investeringar med osäker företagsekonomisk
lönsamhet. Förhållanden av dessa slag har uppenbarligen betydelse för hur
verksamt medel en läneform med det avsedda syftet kan bli. Det har dock inte
varit möjligt att närmare klarlägga effekterna av sådana förhållanden.

Med beaktande av dessa reservationer anser OED all
statliga stödåtgärder i form av lån är angelägna och sannolikt utgör ett
verksamt medel för all nå en snabbare introduktion av oljeersättande
energiteknik.

2 Aktuella energiinvesteringar

OED har fått i uppdrag att med utgångspunkt i en
översiktlig analys av olika energislags marknadsförutsättningar under den
närmaste tioårsperioden överväga vilka former av energiproduktion som skall
omfattas av ett lånesystem. Lånesystemet skall också omfatta investeringar som
syftar till ökad energihushållning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 39

2,1 Investeringar i energiproduktionssystemet

OED har genomfört en bedömning av de investeringar som
behöver vidtagas under den närmaste femårsperioden. Utgångspunkten för bedömningen
är redovisningen i bilaga 3, Energitillförsel. Bilagan bygger bl. a. på
beräkningar som gjorts inom konsekvensutredningen (Ds I 1979:10). Utan att ta
ställning i övrigt har OED ansett dessa beräkningar vara lämpliga som underlag
för bedömning av finansieringsefterfrågan.

I konsekvensutredningens beräkningar ingår investeringar, bl.a.
i industripannor, hetvattencentraler, kraftvärmeverk, metanolanläggningar och
solvärmeanläggningar. Dessutom ingår investeringar i infrastruktur i form av
exempelvis terminaler för skogsråvara och torvhantering samt hamnanläggningar
för kol.

Investeringarna under femårsperioden bygger pä följande
utgångspunkter när det gäller energibidrag från de nya energitillförselsälten
(Tabell 2.1).

Konsekvensutredningen har vidare beräknat utbyggnad av
energiomvandlingsanläggningar enligt tabell 2.2.

De totala investeringarna i produktionsanläggningar och
infrastruktur fördelar sig enligt tabell 2.3.

Med utgångspunkt från konsekvensutredningens beräkningar
kan en uppskattning göras av de merinvesteringar som krävs för de nya energitillförselsälten
i relation till oljeinvesleringar. Merinvesleringarna redovisas nedan i tabell
2.4. Två väsentliga avgränsningar har gjorts vid denna beräkning:

- Anläggningar för kondenskraftproduktion har förulsalls
uppföras av

statliga, kommunala och privata energiföretag ulan behov av särskilt

lånestöd. (Undantag får möjligen göras för vissa miljöbelingade investe

ringar.)

- Endast merinvesteringar vid en normal kraftvärmeutbyggnad
för oljeer

sättande ändamål har medräknats. Vid en kärnkraftsavveckling tillkom

mer ytteriigare kraflvärme- och fjärrvärmeutbyggnad. Enligl proposi

tionerna 1976/77:107 och 1978/79:115 har uppgörelser träffats mellan

Tabell 2.1 Konsekvensutredningen beräkningar för nya
energitillförselsätt år 1985, 1990 och 2000 (värden lämnade under hand)

R = referensallernaliv som baseras pä prop. 1978/79:115 A =
avveckling av kärnkraften till 1990

Tillförsel
(TWh)

1985

1990

2000

Energivara

R

A

R

A

R

A

Solvärme

1

1

3

3

6

6

Spillvärme

2

2

2

2

2

2

Ångkol

21

23

40

90

85

160

Torv

1

1

4

5

15

16

Skogsenergi

4

5

14

17

20

22

Syntetiska
drivm.

1

1

3

3

4

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2.2 Utbyggnad av energioinvandlingsanläggningar
enligt konsekvensutredningen

R = referensalternativ som baseras på prop. 1978/79:115

A = avveckling av kärnkraften till 1990

(värden lämnade under hand)

Effekluthyggnad (MW) och anläggningstyp för el och
hetvatten.

1985

1990

2000

Anläggningstyp

R

A

R

A

R

A

Solvärmeanläggningar

- individuella

200

=

600

=

1200

=

- fjärrvärme

200

=

600

=

1200

=

Spillvärmeanläggningar

300

=

300

=

300

=

Hetvattencentraler:

- Kol

510

75

860

75

1060

150

- Torv

170

115

600

310

970

445

- Flis

180

90

590

355

1000

650

Ångpannor
i industrin

- Kol

1800

1800

3 050

3 050

3 050

3 050

- Flis

160

160

1400

1400

2000

2000

Kolkondensverk

0

0

0

3 600

3000

7200

Kraftvärmeverk
(elektrisk effekt)

- Kol

400

700

900

3450

2700

3 100

- Torv

0

0

50

350

200

600

Utbyggnad
för syntetiskci

r dri\

medel
(miljoner nr').

Utbyggnad

81-85

86-90

1

91-2000

Befintligt år 2000

Etanol
(biomassa frän jordbruket)

0,40

0,14

0,26

0,80

Metanol
(importerad)

0,25

0,40

0,65

1,30

Metanol (vac.
rester)

0,65

-

0,65

Metanol
(torv och flis)

-

-

1,20

1,20

Metanol
(kol)

-

-

0,60

0,60

Summa

0,65

1,19

2,71

4,55

Tabell
2.3 Investeringsbehov i produktionsanläggningar och infrastruktur enligt
konsekvensutredningen (värden lämnade under hand)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anl ä ggningstyp

Investeringsbehov
i miljarder kronor*

opaginerad Kontrollera mot PDF

81-85

86-90

91-00

81-00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Solvärmeanl.

-
Individuell

-
Fjärrvärme

Spillvärmeanl.

Hetvaltencentr.

-
Kol

-
Torv

-
Flis

Ångpannor i industrin

-
Kol

-
Flis

Vindkraftverk Kolkondensverk

0.8

0.8

1.6

1.6

2.4

2.4

4.8

4.8

0,4

0,4

0,8

0.8

1.2

1,2

2.4

2,4

0,4

0,4

0,8

0,8

1,2

1,2

2,4

2,4

-.0,1

0

0

0

0

0.7

0.3

0,9

0,4

0,7

0.5

2.3

1.2

0,4

0,1

0.2

-

0,1

0,1

0,7

0,2

0,1

0,1

0,4

0,2

0,3

0.1

0,8

0.4

0,2

0,1

0,3

0,2

0,3

0,3

0,8

0,6

1.4

1.4

1.8

1.8

0,7

0,7

3.9

3.9

1,3

1,3

0,9

0,9

0,3

0,3

2,5

2.5

0,1

0,1

0.9

0.9

0,4

0,4

1.4

1,4

0

0

1.8

1.8

6.0

6.0

7.8

7.8

11.5

9,6
11.5

9.6 23.0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anl ä ggningstyp

Investeringsbehov
i miljarder kronor*

opaginerad Kontrollera mot PDF

81-85

86-90

91-00

81-00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kraftvärmeverk

- Kol

- Torv

1.7 1,7 0

3.0 3,0 0

Anläggningar för syntetiska drivmedel

1.0

1.0

Infrastruktur:

Syntetiska
drivmedel

Skogsenergi

Torv

Kol

I.l 1,0

O.l -

I.l 1.0

- 0,2

Summa

6,7

7,6

2.4 9.1 8,4 3.9

2.2 7.5 7.7' 2,8

0,2 1.6 0,7 1,1

3.0 3.0 4.0 4.0

0 0 0 0

Har ej kunnat uppskattas

11,5 29,2 31,8 29,0

12.5 16.0

11.6 13.3

0.9 2,7

1.0 1.0 1.0 1.0

49,9 65,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Penningv ä rde juli
1979

berörda
departement och kredilmarknadens organ belräffande finansiering av kraftvärme-
och Qärrvärmeulbyggnad. Behovet av ytteriigare finansiering för dessa ändamål
diskuteras vidare under avsnitt 4. Finansieringsbehov.

Som
en första ansats har stödbehovet för energiproduktion definierats som merinvesleringarna
för att bygga ut energisystemet inklusive erforderlig infrastruktur enligl
konsekvensutredningen i förhållande till de investeringar som krävs vid en
motsvarande utbyggnad med oljeanläggningar.

Tabell 2.4 Merinvesteringar p å grund av nya energitillf ö rsels ä tt, milj. kr.

Period

1980-85

1986-90

Anläggning

Totalt

Per år

Totalt

Per år

Solvärme

-
Individuell

275

55

485

97

-
Fjärrvärme

315

'63

555

III

Ångpannor
inom industrin

- Kol

510

102

360

72

- Flis,
ved

40

8

400

80

Heivallementraler

- Kol

275

55

115

23

- Torv

60

12

300

60

- Flis,
ved

155

31

205

41

Oljeersättande
kraftvärme

450

90

550

110

Anläggn.
för syntetiska drivmedel

1000

200

3000

600

Infrastruktur

-
Skogsenergi

-50

10

- Torv

-50

10

T

1

- Kol

-50

10

-
Syntetiska drivmedel

1000

200

0

0

Summa

3 955

791

5 970

1 194

exkl synt
drivm

1955

391

2970

594

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 42

Konsekvensutrednings beräkningar visar alt det under
perioden 1981-85 krävs investeringar i nya energilillförselsätl av 6 ä 8
miljarder kr'.

Merinvesteringar,
ulöver vad som skulle skell i oljeanläggningar för alt erhålla jämförbara
energibidrag, beräknas uppgå till ca 4 miljarder kr'. Därav svarar anläggningar
och infrastruktur för syntetiska drivmedel för ca 2 miljarder kr.

Dessa belopp bör vara en rimlig utgängspunkt för en
beräkning av erforderliga lånemedel för energiproduktion eftersom del maximala
stödbehovet skulle kunna bedömas vara av samma storleksordning som merinvesleringarna.

2.2 Investeringar i åtgärder för energihushållning

När det gäller investeringar för hushållning har del av
tidsskäl inte varit möjligt all utgå från konsekvensutredningens material.
Sektorsvisa bedömningar har i stället genomförts.

2.2.1 Byggnader

Dagens stöd bygger i huvudsak på slöd till forskning, experimenlbyg-gande
och energisparåtgärder i befintlig bebyggelse. Det här behandlade lånesyslemets
uppgift skulle vara att erbjuda medel till investeringar som är riskfyllda, dvs
åtgärder steget efter experimenlbyggande men investeringar som ännu inte
kommit in i energisparsyslemet. Erfarenheterna har emellertid visat all
åtgärder som är lämpliga all genomföra inlemmas relativt snabbt i det redan
befintliga energisparslödet. (se bilaga 2).

De åtgärder som skulle kunna vara aktuella i detta
sammanhang gäller huvudsakligen investeringar i sollagersystem och
kombinationer av solvärme och värmepump. Ell införande av någol av dessa
system i alla nybyggda hus som inte beräknas bli elvärmda eller fjärrvärmda
skulle kräva myckel stora investeringar, totalt mer än I miljard kr/år, se
bilaga 4.

Samtliga dessa åtgärder kommer investeringsmässigt att
till övervägande del ske perioden efler 1985. Det beror pä att det omfattande experi-mentbyggnadsprogram
som nu pågår först bör genomföras och utvärderas. Övriga insatser före 1985 bör
täckas av experimentbyggnadsmedel. Åtgärder och produkter som är tekniskt
tillförlitliga kommer också med stor sannolikhet att kunna placeras in i energisparslödet.
Eventuella investeringar i lågtemperatursystem skulle kunna vara aktuella
under femårsperioden, men merinvesteringen uppgår endast till 1 500
kr/lägenhet i nya hus, varför dessa investeringar bör täckas på annat sätt än
via det i denna rapport behandlade lånesyslemet.

' Obs att smärre delar av dessa är föremål för stöd redan
i dag. Det gäller nuvarande bidrag till investeringar i befintliga
industripannor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 43

En i tiden närliggande möjlighet är solfångare som ansluts
direkt till fjärrvärmenäten. En prototypanläggning blir färdig under 1979.
Sannolikt blir ytterligare investeringar aktuella i sådana anläggningar under
den kommande femårsperioden. Detsamma kan gälla s. k. solvärmecentraler och
vissa kombinationer av solvärme och värmepump. Investeringar av dessa slag bör
delvis kunna finansieras via experimentbyggnadsanslaget, dels via det i denna
rapport behandlade lånesystemet. Investeringar i solsystem i anslutning till
fjärrvärme har redovisats i avsnitt 2.1 under energiproduktionsanläggningar.

OED finner
av dessa skäl inte anledning att i en första fas inkludera investeringar inom
byggnadsområdet i ett nytt stödsystem. Eventuella korrigeringar av nu
befintligt stödprogram är tillräckligt för all stimulera verksamheten. Detta
gäller naturligtvis under fömtsättning alt erforderliga medel ställs till
förfogande, dvs. att ramarna för godkända energisparåtgärder ökas vid behov. I
denna fråga har samråd under hand skett med sekretariatet till delegationen för
frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse.

2.2.2 Transporter

För närvarande finns stöd i form av bidrag till prototyp-
och demonstrationsanläggningar inom transportområdet.

De i tiden närmast liggande objekten för en
lånefinansiering rör användning av syntetiska drivmedel. Investeringar i produktionsanläggningar
för detta ändamål har tidigare berörts. Försöksvis drift i representativt stor
skala, t. ex. i form av all stora delar av en bussflotta ställs om till metanoldrift
och att erforderliga investeringar i infrastruktur för distributionsanläggningar
kommer till stånd, kan inte rubriceras eller komma att rubriceras som
demonstrationsprojekt i SIND:s mening. Sådana storskaliga försök utgör dock
sannolikt nödvändiga led i en introduktionsstralegi för syntetiska drivmedel.
Finansieringsbehovet för sådan försöksverksamhet är av storleksordningen 10-15
milj. kr. för ett försök. Flera sådana försök på olika platser kan behöva
genomföras.

SIND har lämnat bidrag till driftsförsök med elbilar.
Liknande försök i större skala kan bli aktuella med distributionsfordon inom
tätorter. Kostnaden för varje sådant försök med ca 100 sådana fordon bedöms
till 5-10 milj. kr.

Alternativa framdriflsmetoder i övrigt kommer under den
närmaste femårsperioden att befinna sig på utvecklingsstadiet och är inte
aktuella för det tänkta stödet.

Försöksverksamhet pågår med STU-stöd kring möjligheterna
all uppnå en förbättrad kollektivtrafik inom lokala bussnät. Detta har en
indirekt anknytning till drivmedelsbesparing och sammanhänger också med andra
motiv än energi. Projekt av denna typ bör huvudsakligen finansieras på andra
vägar t. ex. utvecklingsbolag, men det är inte uteslutet att komplette-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 44

rande finansiering kan krävas via den nu diskuterade
stödformen.

Sammanfattningsvis bedöms transportsektorns stödbehov
uppgå till ungefär 100 milj. kr. under femårsperioden 1980-85.

2.2.3 Induslri

För närvarande stöds investeringar för energihushållning
med bidrag som maximalt kan uppgå till 35% av merinvesteringen'.
Projektkategorier och villkor framgår av bilaga 2. Stöd utgår bl. a. lill
åtgärder i industriella processer och byggnader, övergång till fasta bränslen m.
m. Stöd lill tekniska förbättringar i konventionell energiproduktion omfattas
inte av stödet med undantag för små vattenkraftverk. Avsikten är att denna
bidragsverksamhet skall trappas ned. SIND har för perioden 1979/80 - 1983/84
beräknat medelsbehovet för bidrag till 690 milj. kr. I samband med denna nedtrappning
anser OED det aktuellt att i stället införa en lånemöjlighet. Lån och bidrag
skall emellertid inte kunna utgå samtidigt. Ett stöd genom 100%
länefinansiering av merinvesteringen i stället för ett bidrg på maximalt 35%
kräver ungefär tre gånger så stort medelsbehov. Införandet av ett lån bedöms
dock inte komma att ske fömän under senare delen av femårsperioden. OED har med
dessa utgångspunkter bedömt det maximala lånebehovet till ungefär 600 milj.
kr. för femårsperioden.

Lånestöd till energihushållande åtgärder i nya processer
har OED inte bedömt erforderligt. Tillräckliga företagsekonomiska motiv får
anses föreligga för att finansiering på den normala kreditmarknaden skall vara
möjlig.

2.3 Prototyper och demonstrationsanläggningar

Del statliga slödel till prototyper och demonstralionsanläggningar
utgår för byggnadssektorn via BFR:s experimentbyggnadsanslag och för industrin,
transportsektorn och energiproduktionsanläggningar via SIND.

På
byggnadssidan är stödet så utformat att merinvesleringarna stöds i form av tån
med villkorlig återbetalningsskyldighet. För övriga sektorer utgår bidrag till
maximalt 50% av merinvesteringen. Eftersom det i flera situationer har varit
otillräckligt med ett bidrag, bör denna stödform kompletteras med en
lånemöjlighet. SIND har lämnat förslag till förändrade stödformer. SIND
föreslår att nuvarande stöd kompletteras med ett lånesystem och anger nägon
form av lån med villkorlig återbetalning som en möjlighet. Låne- och bidragsbehovet
till prototyper och demonstralionsanläggningar har av SIND uppskattats till
150 milj. kr/år. Fördelningen mellan lån och bidrag har inte angivits och
totalt beräknas endast 75 %> av investeringen finansieras med lån och
bidrag. Med utgångspunkt frän en finansiering upp till 100% av merinvesteringen
skulle lånebehovet kunna

' Merinvestering är utgångspunkten vid SIND:s bedömning av
den godkända kostnaden och sammanfaller vanligen med denna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 45

uppskattas till ca 100 milj. kr/år, dvs. 500 milj. kr. för
femårsperioden om halva stödbehovet förutsätts vara lån.

3 Stödbehov och stödformer

Befintliga stödformer inom energiområdet och vissa viktiga
industripolitiska stödformer beskrivs i bilaga 2.

3.1 Investeringar som faller utanför nuvarande stödsystem

Endast vissa typer av energiinvesteringar i befintliga
anläggningar eller nya anläggningar är föremål för stöd av samhället. I figur
3.1 visas huvudgrupper av investeringar på energiområdet och humvida de
omfattas av nuvarande stödsystem eller ej.

Figur 3.1: Nuvarande stödformers tillämplighet.

Typ av stöd och ändamål

Hushållning Byggnader

Industrin

Trans-sporter

Energiprod Närings-

uktion El och

liv

värme

FoU

X

X

X

X

X

Prototyp och demonstration

bidrag lån

X X

X

0

X

0

X

0

X

0

Steget
efter demonstrations-

anläggningar: Befintlig anläggning bidrag Befintlig

anläggning

lån

X X

X

0

0 0

X

0

0 0

Ny
anläggning

bidrag

Ny
anläggning

lån

(x)i (x)i

0 0

0 0

0 0

0 0

X = stöd finns idag

O = stöd saknas idag

' En ny bostad betraktas som befintlig när normala
fastighetslän är beviljade. Även

sådana bostäder är i princip berättigade till energisparslöd
för samma ätgärder som i

befintligt bebyggelse. Undantag förekommer t. ex. för
tilläggsisolering.

Stödsystemet år så utformat att nya anläggningar som inte
är av demonstrationskaraktär faller utanför samhällets ekonomiska
stödåtgärder. Det finns dock vissa andra styrmedel för nya anläggningar. På
bostadssidan finns byggnormer som anger vissa ramar för energiutformningen.
Tillkomst och lokalisering av industriell eller liknande verksamhet, som är av
väsentlig betydelse för hushållningen med energi, med träfiberrävara eller med landets
samlade mark- och vallentillgångar prövas av regeringen

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 46

enligt § 136a byggnadslagen. Vissa slag av investeringar
på energiområdet kan ocksä erhålla stöd genom de industripolitiska insatserna.
Dessa möjligheter är dock begränsade.

När det gäller befintliga anläggningar finns det bidrag
för energiinvesteringar i byggnader saml till processer och energiproduktion
inom näringslivet. Bidrag utgår däremot inte till befintliga transportsystem
och endast i enstaka undantagsfall till el- och värmeproducerande anläggningar.
Lån finns endast till befintliga bostadsfastigheter.

För prototyp- och demonstralionsanläggningar inom
näringslivet utgår stöd i form av bidrag. SIND har som tidigare nämnts
föreslagit all delta stöd kompletteras med ett lånesystem.

3.2 Principiellt tänkbara stödformer

Ett lånesystem kan variera efler fiera olika typer av
variabler. Del gäller bl.a.:

-
amorteringsvillkor

-
räntevillkor

-
säkerhet

-
indirekt eller direki
lån

-
lån kombinerat
med bidrag

En närmare redogörelse för tänkbara låneformers egenskaper
lämnas i bilaga 6.

Olika
aktörer på energimarknaden påverkas olika av samma låneform. En genomgång av de
aktuella energitillförselsälten under en kommande 5-årsperiod leder till att i
huvudsak följande intressenter kan komma ifråga: Kolimportörer, rederier,
hamnar, transportföretag, distributörer av fasta och flytande bränslen,
skogsförelag, torvindustrier, processindustrier, pe-trokemiföretag,
elproducenter samt hetvattenproducenter. I det följande beskrivs effekterna av
låneutformningen på följande huvudkategorier av aktörer, företag, kommunala
bolag, kommuner och privatpersoner.

Lånevillkorens effekter på förelagen

Vid bedömningen av vilka stimulanseffekter som kan uppnås
med olika låneformer måste hänsyn även las till del individuella företagets
totala lönsamhets-, likviditets- och soliditetsställning. Beroende pä ett
företags situation i dessa avseenden kan olika låneformer få olika effekt.

Generellt finns följande samband för huvudvariablerna och
deras påverkan:

Villkor avseende Päverkar

Amortering Likviditet,
soliditet

Ränta Lönsamhet, likviditet (soliditet
indirekt)

Säkerheter Indirekt
påverkan på lönsamhet, likviditet och soliditet

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 47

Då investeringskalkyler främst baseras på
lönsamhetskriterier borde, rent teoretiskt sett, önskvärda stimulanseffekter
uppnås genom att konstmera goda räntevillkor. Under senare år har dock de
svenska företagens soliditet i många fall försämrats, vilket har lett till
svårigheter alt öka upplåningen. Detta medför i praktiken att lån för att få
stimulanseffekt måste vara attraktiva beträffande såväl amorterings-, ränte-
som säkerhetsvillkor.

I figur 3.1 har kortfattat beskrivits olika
amorteringsvillkors effekt på företag. Generellt kan sägas all de variabler,
som har störst attraktionskraft för företag torde vara möjligheten till villkorad
återbetalningsskyldighet, visst amorteringsanstånd samt lång amorteringstid.

En låg ränta har i allmänhet positiv påverkan på ett
företags lönsamhet. Räntebefrielse har givetvis också positiv effekt. En
räntesats som ligger 2-3% under marknadsräntan är ungefär likvärdig med ett
bidrag till företaget på 10-15% (vid 20 års löptid och en diskontering till
nuvärde med 10%). En räntebefrielse under de tre första åren motsvarar med
samma förutsättningar ett bidrag på 24%.

Krav på säkerhet för lån kommer i normalfallet att
inkräkta på ett företags möjligheter att erhålla lån för andra lönsamma
investeringar.

Att en viss del av en investering finansieras med bidrag
innebär för ett företag all in- och utbetalning "möts" i tiden samt
att någon ränlekoslnad ej belastar investeringskalkyler på denna del. Skattemässigt
är bidrag neutralt i den meningen att bidraget utgör intäkt samtidigt som
kostnaderna normalt utgör avdragsgill kostnad.

Effekter för kommunala bolag

De olika effekter skilda låneformer har på förelag, och
som beskrivits ovan, torde i allt väsentligt vara giltiga även för kommunala
bolag. Dessa bolag drivs normalt utan vinstsyfte och har inte samma krav på
soliditet som fristående företag. Det är därför troligt att amorteringstiden
har större påverkan på investeringsbeslutet än frågan om säkerheten.
Självfallet har även räntesatsen stor belydelse.

Effekter för kommuner

Rent teoretiskt torde såväl de grundläggande kraven vid investeringskal-kylering
som olika låneformers effekt vara desamma såväl för kommuner som för företag.
Vissa skillnader finns dock i praktiken med hänsyn till möjligheten för
kommuner att inom vissa gränser justera lönsamheten av en investering genom
taxesättning och/eller förändrat skatteuttag. För ett företag är möjligheterna
till förändringar i "utförsäljningspriset" såväl internt som externt
begränsade med hänsyn till marknadsprisbildningen.

Inom kommunal verksamhet görs även en skillnad mellan
kapital- och driftsbudget, vilket påverkar kommunernas situation. Del bör även
no-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Figur
3.1 Olika amorteringsvillkors effekter på företag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudvariabel

Delvariabel

Effekter

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. Amortering

2.
Amorteringsbelopp

3.
Amorteringsform

4. Startpunkt för amortering

5. Amorteringstid

a)
ovillkoriig

b)
villkorad

a)
inflations-skyddat

b)
nominellt

a)
annuiteter

b)
rak amortering

a)
amorterings-frihet
viss tid

b)
ingel amorte-ringsanständ

a)
kort

b)
lång

Ett lån med villkorad älerbetalningsskyldighet reducerar osäkerheten
i investeringskalkyler och förelagens risktagande.

Ur låntagarens synpunkt ligger en klar fördel i att återbetala
i nominella termer med hänsyn till existerande inflation.

Annuiletslån
innebär att räntekostnaden är störst i första skedet av investeringen, vilket
kan fä negativa effekter på förelag med låg lönsamhet. Ur skallesynpunkl
innebär denna lånelyp doek all avdragsgilla koslnader uppslår tidigt, vilkel
kan vara fördelaktigt för vissa företag. Amorteringsfrihel under viss lid kan
ha positiva effekter likvidilelsmässigl. Specielll gäller delta om invesleringen
är olönsam under en inlrimningsperiod, som är mer kostnadskrävande än
beräknat.

Med hänsyn till likviditetseffeklerna och inflationen är
en längre amorteringslid positiv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

teras alt kommuner ej beskattas i vanlig ordning för
rörelsevinst, varför skatteaspekterna torde vara av ringa intresse.

Mot bakgrund av kommunernas situation bör även i detta
fall variabeln lång amorteringstid ha den största stimulanseffekten. Dock kan
lån kombinerat med bidrag få än större effekt.

Effekter för privatpersoner

Under nuvarande skattesystem torde de amorteringsvariabler
som har störst "positiv" effekt vara amorteringstiden samt möjlighet
till annuiletslån, där skatteeffekterna av störte räntebetalningar nära i
tiden är positiva. Räntesatsens storlek är här troligen av mindre betydelse.

3.3 Förslag till ramar för lånevillkoren

Med hänsyn fill de starkt varierande omständigheterna som
kommer all finnas i enskilda fall bör lånevillkoren kunna utformas inom vida
gränser. Följande huvudsakliga riktlinjer kan dock anges.

3.3.1 AUmänna rikthnjer

Stödets syfte är att öka användningen av energiteknik som
kan utnyttjas för att ersätta olja. En första förutsättning för detta är att
användarkategorierna är intresserade av en övergång till sådan teknik. Vid en
genomgång av aktuella aktörer har OED därför funnit att grundprincipen bör vara
att rikta stödet till köparen av utrustning. Stödet bör också kunna omfatta
alla delar i uppbyggnaden av ett energitillförselsätt. Detta bör bidraga fill
att undanröja det hinder som utgörs av att utvinning av energiråvara inte
kommer till stånd innan avsättning i energiproduktionsanläggningar kan
säkerställas och vice versa. Utöver själva energiproduktionsanläggningarna bör
sålunda även anläggningar och utrustning för utvinning, bearbetning och
hantering av bränslevaror ingå.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 49

Återbetalningen
av lån bör kunna anpassas till projektels cash flow, dvs. alt återbetalningen
tidsmässigt anpassas till de framtida intäkterna eller kostnadsminskningarna i
projektet. Anstånd med amortering och räntebetalning skall kunna beviljas,
varvid räntan normalt ackumuleras och läggs till kapitalet. I vissa fall bör
även räntebefrielse kunna medges under de första åren.

När
det gäller själva lånet innebär en läng amorteringstid (20 år för större anläggningar)
och med viss amorteringsbefrielse i ett inledningsskede en betydande fördel för
låntagaren. Från samhällsekonomisk utgångspunkt finns det heller inget som strider
mot amorteringslider av denna längd. Amorteringstiden bör allmänt begränsas till
projektets förväntade livslängd. Amorteringsfrihet bör ocksä kunna lämnas upp lill
fem år.

När
det gäller räntevillkoren innebär en räntenivå som ligger 2-3% lägre än gängse
marknadsränta som tidigare nämnts en stimulanseffekt likvärdig med ett bidrag
på ca 10-15% räknat över lånels hela löptid. OED har dock funnit alt räntan bör
vara marknadsanpassad med undantag för möjlighet till räntebefrielse de första
åren. En utgångspunkt kan vara kommunlåneräntan.

När
det gäller säkerheten innebär del ett risktagande från statens sida all avstå
från någon form av inteckning/säkerhet. Går ett företag i konkurs tvingas
staten avstå sina anspråk även om den aktuella energiinvesteringen i sig själv
varit lyckad. Ett mycket starkt skäl som talar för att staten skall avstå
säkerheten är dock den betydande stimulans som det innebär för ett företag all
på detta säll erhålla en lånemöjlighet som ligger utanför den normala soliditelsbedömningen.
Därmed underiältas bl.a. övrig belåning av projektet. OED föreslår därför att
län normall skall lämnas ulan att säkerheter ställs av låntagaren.

Lån
med villkorlig återbetalning har framförts av flera intressenter och av
industriverket som en lämplig form av lånesystem. Det finns några paralleller
att dra till idag fungerande bidrags- och lånesystem med villkorlig
återbetalning. BFR:s experimentbyggnadsprogram innebär bl.a. all villkorliga
lån medges till de merkostnader som gäller för aktuell investering. STU:s
stödprogram innehåller också en form av villkorliga bidrag. Bägge dessa former
av villkorliga bidrag och lån innebär dock alt tidskrävande förhandlingar om
hur mycket medel som skall återbetalas måste föras.

OED
anser att län med villkoriig återbetalning skall kunna förekomma. Förhandling
om att återbetalning inte skall komma till stånd skall tas upp på låntagarens
initiativ. I sådana låneavtal bör regler finnas för de kriterier som skall
gälla för eventuell avskrivning och för den tidpunkt, inom vilken krav på
beslut om avskrivning kan ställas. Därmed bör mängden fall reduceras där
förhandlingar kan bli akluella.

Generellt
bör lån och i förekommande fall bidrag kunna läcka upp till 100% av merinvesteringen
i förhållande till motsvarande anläggning för 4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
49

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 50

olja i de fall en sådan merinvestering kan anges. Detta är
fallet för många energiproduktionsanläggningar och energibesparande åtgärder i
industrin. I de fall en merinvestering inte kan anges, bör summan av lån och
eventuella bidrag inte kunna uppgå till hela investeringskostnaden. Andelen
bör, oavsett om merinvestering kan anges eller inte, bero av projektets riskkaraktär
på sätt som närmare anges i följande avsnitt (3.3.2).

3.3.2 Stödberättigade åtgärder

OED har funnit fyra grupper av stödberättigade objekt.

1.
Prototyper och demonstrafionsanläggningar.
Komplettering av nuvarande stöd med lån.

2.
Investeringar i
fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker.

3.
Speciella
övriga investeringar i syfte att övergå fill andra bränslen än olja.

4.
Energibesparande
åtgärder i befintliga processer och byggnader i näringslivet (övergång från
nuvarande bidragssystem lill lånefinansiering).

Det nuvarande stödet till PoD-anläggningar som ulgår i
form av bidrag på högst 50% av merinvesteringen bör kompletteras med en lånemöjlighel.
Summan av bidrag och lån bör inte överstiga 75% av totalinvesteringen, varav
bidraget inte bör översfiga 50%'. Villkorlig återbetalning bör kunna medges.
Beslut om eventuell avskrivning av del eller hela lånet skall fattas senast tre
år efter anläggningens idriftlagande. Ränte- och amorteringsanstånd bör kunna
beviljas under samma tid.

Investeringar i fullskaleanläggningar med stora
kommersiella risker är aktuella främst i steget efter demonstration och är
därigenom inte stödberättigade idag. Enligt OED:s mening finns skäl att
komplettera de nuvarande stödformerna för dessa fall. Aktuella objekt är i
nuvarande kostnadsläge främst nya anläggningar för torv och skogsavfall samt
för syntetiska drivmedel och vissa anläggningar för solvärme. Därtill kommer
investeringar i anslutning till storskaliga försök bl.a. på transportområdet.
Eftersom den kommersiella risken kan vara betydande, bör formen vara lån i
vissa fall kombinerat med bidrag. Summan av lån och bidrag bör inte överstiga
50% av totalinvesteringen'. Bidragsdelen bör inte överstiga 35% av merinvesteringen.
Villkorlig återbetalning av lånedelen bör kunna medges i undantagsfall.
Möjligheter lill ränte- och amorleringsanstånd upp till fem år bör finnas samt lill
räntebefrielse högst tre år.

Lånemöjligheter bör också tillskapas för speciella övriga
investeringar i fullskaleanläggningar med måttliga kommersiella risker men som
är svåra att fä till stånd av olika skäl t. ex. höga investeringskostnader i
förhållande till oljeanläggningar. Akluella objekt är kapacitetsökning i form
av kolpannor i industrin. Länen bör inle vara villkorliga och bör inte
överstiga 50% av totala investeringskostnaden'. Högst fem års anstånd med
amortering

' När huvudregeln 100% av merinvesteringen i förhållande
till motsvarande anläggning för olja inte kan tillämpas (se 3.3.1).

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 51

och räntebetalning bör kunna medges. Räntan ackumuleras då
fill kapitalet.

Stöd utgår idag till energibesparande åtgärder i
befintliga processer och byggnader i näringslivet. Stödet utgår i form av
bidrag om högst 35% av merinvesteringen. Stödet planeras att avtrappas fram fill
budgetåret 1983/ 84. Ett alternafiv till detta är att ersätta de nuvarande
bidragen med en länemöjlighet. En sådan lånemöjlighet bör vara motiverad
åtminstone övergångsvis i perioden efter bidragens avvecklande. Dessa lån bör
inte vara villkorliga och bör inte överstiga 50% av investeringskostnadema'.
Högst fem års anstånd med amortering och räntebetalning bör kunna medges.
Räntan ackumuleras dä till kapitalet.

4 Finansiering

4.1 Finansieringsbehov

I kapitel 2 beskrivs de totala investeringsbehoven och
merkostnaderna för investeringar i andra bränslen än olja samt investeringar
för hushållningsinsatser.

OED har vid bedömningen av stödsystemets omfattning gjort
en särskillnad mellan anläggningar för kol respektive för skogsavfall och
torv. I nuvarande kostnadsläge blir de totala merkostnaderna (kapitalkostnader -(-driftskostnader)
högre vid utnyttjande av skogsavfall och torv än vad som gäller för kol.
Kreditvärdigheten i samband med investeringar i anläggningar för dessa
energiråvaror är därför lägre och det samhälliga stödbehovet större än i
kolfallet. De ovannämnda kostnadsrelationerna är underkastade en dynamisk
förändring som fortlöpande måste beaktas vid stödets utformning.

Nedan följer en sammanställning och kommentarer lill
stödbehovet för respektive sektor mellan år 1981 och 1985:

Solvärme, fjärrvärme

En utbyggnad av 200 MW beräknas kräva en merinvestering på
315 milj. kr. (osäkra kostnadsuppgifter). Denna utbyggnad bör finansieras via
den nya stödformen.

Ångpannor inom industrin

Totalt anges i kapitel 2 en merinvestering pä 550 milj.
kr. för en fast-bränsleeldning om sammanlagt 1960 MW inom industrin. Ungefär
3/4 av denna fastbränsleeldning gäller ersättning av gamla ängpannor och endast

' När huvudregeln 100% av merinvesteringen i förhållande
till motsvarande anläggning för olja inte kan lillämpas (se 3.3.1).

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 52

1/4 är nytillskott för tidsperioden 1981-1985. De
befintliga ångpannorna inom industrin kan redan idag erhålla statligt stöd för
övergång lill fastbränsleeldning i form av ett bidrag upp till 35% av merinvesteringen.
Den del som avser byte till kolpannor i befintliga oljeanläggningar bör därmed
normalt läckas via de redan befintliga bidragen och med den övergång lill lån
som beräknas ske (se rubriken Energihushållning inom industrin nedan). Av de
1960 MW som beräknas byggas till 1985 avser 160 MW övergång till ängpannor för
skogsavfall och torv och merinvesteringarna uppgår lill 40 milj. kr. Det är
knappast troligt att dessa merinvesteringar kommer att kunna stimuleras tillräckligl
av redan befintligt stödsystem, oberoende av om de avser byte av en gammal
panna eller en ny anläggning. Investeringarna i kolpannor där det gäller
nytillskott i pannanläggning-arna omfattas inte av nuvarande stödformer. Denna
utbyggnad kan beräknas till ca 450 MW och kräver merinvesteringar på ca 130
milj. kr. För industrins ångpannor blir därmed stödbehovet i den här
diskuterade formen totalt ca 170 milj. kr.

Hetvallencentraler

Beräkningarna i kap. 2 anger totalt en utbyggnad för fastbränsleeldning
med 860 MW under perioden 1981-85 som beräknas kräva en merinvestering pä 490
milj. kr. Genom en uppgörelse mellan bostadsdepartementet och parterna på
kapitalmarknaden har kredilfrågan för fjärrvärmeulbygg-naden lösts. OED har här
förutsatt att det därmed normalt inle skall behövas några extra stödinsatser
när det gäller utbyggnad av hetvattencentraler som eldas med kol. Däremot kan
de anläggningar som utnyttjar skogsavfall och torv behöva stöd. Merinvesteringen
för dessa anläggningar uppgår enligt kap. 2 lill 215 milj. kr.

Kraftvärmeverk

Beräkningarna i kap. 2 anger en utbyggnad av kraftvärme
med 400 MW, vilkel innebär merinvesteringar på 450 milj. kr. Detta avser enbart
kolanläggningar under perioden 1981-85. Enligl prop. 1978/79:115 har en uppgörelse
träffats mellan industridepartementet och riksbanken som motsvarar den som
gäller för fjärtvärme. Detta innebär alt finansieringen av koleldade kraflvärmeverk
normalt bör kunna genomföras utan särskilt stöd.

Anläggningar och infrastruktur för syntetiska drivmedel

Enligt redovisningen i kap. 2 beräknas investeringar i
anläggningar för syntetiska drivmedel uppgå till 1 miljard kr. undertiden
1981-85. Investeringar i infrastruktur för syntetiska drivmedel beräknas ocksä
uppgå till I miljard kr., ca 1/3 gäller investeringar i fordon och 2/3 i
distributionssystem för bränslet. Investeringar i den här omfattningen
förutsätter ett beslut om fullskalig introdukfion av syntetiska drivmedel i
landet. I avvaktan på ett

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 53

sådant beslut bör ändå finansieringsutrymme skapas för en
uppbyggnad av anläggningar och infrastruktur för syntetiska drivmedel. Som en
grund för stödbehovet de första åren bedömer OED del som rimligt all räkna med
investeringar på ca 100 milj. kr/år för syntetiska drivmedel.

Infrastruktur för kol, torv och skogsavfall

Investeringar för infrastruktur för kol, torv och
skogsavfall har enligt kap. 2 beräknats till 150 milj. kr. fram till 1985.
Investeringarna för kol kan knappast behöva stödjas. Ett stödbehov om 100 milj.
kr. för infrastruktur för torv och skogsavfall kan däremot bedömas föreligga.

Prototyper och demonstralionsanläggningar

Det stöd som för närvarande utgär via SIND för prototyper
och demonstrationsanläggningar inom industrin, transportsektorn och för
energiproduktionsanläggningar bör kompletteras med en lånemöjlighet. Enligl
redovisningen i avsnitt 2.3 beräknas lånebehovet uppgå till 500 milj. kr. för
femårsperioden.

Energihushållning inom industrin

I samband med en nedtrappning av nuvarande bidrag för
energihushållande åtgärder inom industrin redovisas enligt avsnitt 2.2.3 ett
finansieringsbehov på totalt 600 milj. kr. i slutet av femårsperioden i form
av lånemedel. I dessa medel ingår också övergång till fastbränsleeldning i
befintliga industripannor samt stöd till små vattenkraftverk.

Transportsektorn

För transportsektorn beräknas enligt avsnitt 2.2.2 ett
stödbehov på ca 100

milj. kr. för femårsperioden.

Tabell 4.1 Stödbehov för
energiproduktionsanläggningar och energihushållning 1981-85, milj. kr.

Solvärme, fjärrvärme 315

Ångpannor
inom industrin 170

Hetvatteneenlraler 215

Kraflvärmeverk

Syntetiska
drivmedel 500

Infrastruktur för torv och skogsavfall 100

Prototyper och demonslrationsanläggningar

(kompletlering
av SlNDS:s nuvarande anslag) 500

Energihushållning
inom industrin 600

Transportsektorn 100

Summa 2500

Med i genomsnitt samma stödbehov varje år under
femårsperioden innebär det ett finansieringsbehov pä 500 milj. kr/är.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 54

4.2
Bedömning av medelsbehov

Det
finns anledning att vid bedömningen av medelsbehovet endast la hänsyn till en
reducerad andel av det totala finansieringsbehovet. En anledning är förekomsten
eller tillkomsten av kompletterande styrmedel i form av skatter, prisgarantier,
marknadsgarantier eller exempelvis lagstiftning om fastbränsleeldning.

Tre
pågående utredningar inom energiområdet - utredningen om omställbara eldningsanläggningar,
utredningen om styrmedel för näringslivets energihushållning samt
energiskatteutredningen - kan beräknas lämna förslag som pä sikt direkt eller
indirekt kan påverka behovet av statligt finansiellt stöd lill
energiinvesteringar. Vid bedömningen av de närmaste årens medelsbehov är det
inte möjligt att la hänsyn lill effekterna av förslag från dessa utredningar.

Som
exempel kan nämnas de samband som finns med utredningen om omställbara
eldningsanläggningar som har till uppgift att lämna förslag till lagregler för
en övergäng lill fastbränsleanvändning. Med en lagstiftning som är omfattande
och innebär att mycket stora delar av pannbesländets nytillskott och ersättning
skall eldas med fasta bränslen i stället för olja, påverkas förutsättningarna
för ett lånestöd. Det kommersiella risktagandet minskar eftersom ett engergiallernativ
- oljan - är utsorterat. Med de ekonomiska utgångspunkter som finns i
konsekvensutredningen kommer kolet att bli huvudalternativet. De kommersiella
riskerna kommer i slällel att hänföras till torv, skogsavfall, sol m.m. Därmed
kan behovet av låneslöd ha reducerats avsevärt om utgångspunkten är ett lån
med kommersiellt risktagande.

Slutsatsen
att behovet av låneslöd minskar vid en lagstiftning om fastbränsleeldning
behöver inte gälla i alla situationer. Del kan fortfarande finnas motiv för
särskilda lån till anläggningar som i dag utnyttjar olja. Alternativet för
många som står inför ett beslut om att ersätta en gammal oljepanna kan vara alt
göra en viss renovering av den gamla pannan eller köpa en ny fastbränslepanna.
I denna valsituation kan möjligheten till ett länestöd spela en betydelsefull
roll.

Den
här diskuterade stödformen kan ocksä vara ett sätt att allmänt förbättra
kreditmarknaden för investeringar i nya energitillförselsätt. Då kvarstår ett
länebehov även för kol trots en eventuell lagstiftning om fastbränsleeldning.

Dessa
förhällanden gör att det är svårt att bedöma humvida en ny stödform som här
föreslås skall omfatta kol eller ej. I ovanstående tabell är kolinvesteringar
medräknade med ca 130 milj. kr. för nyUllskott av ångpannor inom industrin och
en andel av 600 milj. kr. som avses för anslaget betr. energihushållning inom
industrin. Totalt kan det röra sig om uppskattningsvis 300-350 milj. kr. i
stödbehov för femärsperiden som är medräknade i ovanstående siffror exkl. det
stöd som gäller prototyper och demonstrationsanläggningar.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 55

4.3 OED:s
förslag till medelsberäkning

Pä
grund av de osäkerheter som råder belräffande stödbehovets omfattning och all
vissa behov enligt ovan inte aktualiseras förrän i slutet av femårsperioden
föreslär OED att inte hela det beräknade stödbehovet tillskapas underdel första
bugetäret. Medelsutrymmel bör sedan utvidgas med hänsyn till den
energipolitiska utvecklingen. OED föreslår därmed att 300 milj. kr. skall
avsättas under det första budgetåret för alt genom lån och bidrag stödja
investeringar i energiteknik för oljeersättning som en komplettering av
nuvarande anslagsformer. Den första femårsperioden bör ses som en
försöksverksamhet och en utvärdering bör ske därefter.

4.4 Tänkbara
finasieringsformer

Delegationen
skall enligt uppdraget studera olika möjligheter att finansi era ett nytt stöd
för oljeersättning. I direktiven anges att en avgift på olja förefaller ha
flera fördelar. En annan möjlig finansiering är direkt över statsbudgeten.

För
flera statliga fonder sker finansieringen via en avgift. Sä gäller för exempelvis
byggforskningen, oljelagerutbyggnaden, pensionsfonderna och bilskrotningsfonden.
För byggforskningen sker en komplettering genom anslag över statskassan. Med en
oljeavgift fär man förutom finansieringsinstrumentet en styreffekt genom
prishöjningen.

Med
en oljeavgift kan tvä former tänkas, dels en höjning av den nuvarande
särskilda beredskapsavgiften, dels all införa en ny oljeavgift. I samband med oljeprospekteringsinsatserna
höjdes beredskapsavgiften och samma metod kan utnyttjas för det här akluella stödsystemet.

En
avgift skulle komma all behöva uppgå till 11 kr/m olja vilket ger inkomster
under det första året på ca 300 milj. kr'.

De
nuvarande statliga stödåtgärderna för energihushållning i bebyggelse och i
näringslivet, för prototyper och demonstrationsanläggningar samt energiforskningsprogrammet
finansieras över statsbudgeten.

OED
har inte ansett det falla inom uppdraget att förorda en specifik finansieringsform.

5
Organisation

I
uppdraget till OED sågs alt när det gäller administrationen av stödet bör
prövas om fonden för industriellt utvecklingsarbete kan tjäna som förebild.
Vidare framförs att OED i detta sammanhang även bör överväga hur ett utbyte av
kunskaper och erfarenheter kan ske mellan det organ som

'
Räknat efter 27 miljoner m' olja.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 56

skall administrera stödet och andra organ inom området, i
första hand statens industriverk. Möjligheterna att samordna handläggningen av
stöd med bidragsverksamheten inom statens industriverk bör också studeras.

Som gemensamma förutsättningar för verksamheten anser OED
bör gälla;

verksamheten
bör utformas så att kravet på nya administrativa resurser begränsas. Extern
expertis bör utnyttjas för speciella frågor och i övrigt när sä är lämpligt.

förutsättningar
skall skapas för snabba och smidiga kontakter med olika intressenter samtidigt
som verksamheten utformas sä att samordning med olika organ inom området kan
åstadkommas på ett praktiskt sätt.

verksamheten
bör omges med relativt vida ramar så att möjligheter finns till anpassning till
de omständigheter som kan råda i del enskilda fallet. Beslul om stöd över en
viss beloppsgräns bör emellertid godkännas av regeringen.

Principiellt kan tre olika organisationsformer tänkas av
en verksamhet av det här slaget. Dessa är myndighet, aktiebolag eller
stiftelse.

Aktiebolagsformen förefaller vara minst lämpad för en verkamhet
av nu aktuellt slag. Ett skäl för detta är att verksamheten inte bör syfta till
att ge vinst. Därtill kommer att det är oklart hur aktiebolagsformen fungerar i
en verksamhet vars främsta syfle är all ge lån på villkor som i många fall inle
kommer att vara affärsmässiga.

Av bilaga 2 framgär hur nuvarande stödsystem är uppbyggt.
De organ som handlägger direkt ekonomiskt slöd är industriverket, nämnden för
energiproduktionsforskning, transporlforskningsdelegalionen, byggforskningsrådet,
bosladsstyrelsen och länsbostadsnämnden saml STU. Samtliga dessa organ
fungerar som myndigheter. Den nyligen tillskapade fonden för industriellt
utvecklingsarbete är organiserad som en stiftelse.

Här diskuteras myndighets- och stiftelsealternativen.

5.1 Myndighetsalternativet

Om en myndighet skall administrera den nya låneformen
ligger SIND närmast till hands. Fördelarna med att knyta stödet till SIND äratt
man får en nära koppling till den nuvarande stödverksamheten. Genom knytning
till SIND kan också de kunskaper och erfarenheter som finns inom verket enkelt
tas till vara i den nya verksamheten. Allmänt sett är det också värdefullt om
antalet organ som ger stöd inom energipolitikens ram kan begränsas. Nya
stödformer bör därför i största möjliga utsträckning läggas på befintliga
organ.

Som framgått ovan administreras de nuvarande energipolitiska
stödprogrammen i samtliga fall av myndigheter.

Ett ytterligare skäl för att knyta stödet till en
myndighet som har förts fram är alt energipolitiken i allt väsentligt år en
statlig angelägenhet. Det

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 57

kan därför ligga i statsmakternas intresse alt nära följa
ett organ som finansierar investeringar i energiteknik. Myndighetsformen ger
mycket goda förutsättningar för detta. Staten har vidare ett betydligt större
inflytande över förhällandena på marknaden - t.ex. prisbildning på bränslen
och kraft än vad som gäller bl.a. inom industripolitiken. Detta medför att
den kompetens som finns inom SIND på prognosområdet bör vara värdefull i
sammanhanget.

Att knyta ett lånesystem till SIND skulle i princip
innebära alt de nuvarande stödformerna vidgades. Detta kan åstadkommas genom
att gällande författning för bidrag till energibesparande ätgärder inom näringslivet
ses över. En möjlighet är att länesystemet förs in i denna författning. Alternativt
kan en särskild författning utarbetas för de verksamheter som kommer att
stödjas inom det tänkta systemet.

Det är väsentligt att intressenter i den nya verksamheten
ges möjlighet att medverka i och följa arbetet. Ett rådgivande organ för
diskussion av principiella frågor, regelsystemets utformning och kontinuerlig
uppföljning av verksamheten bör därför knytas till SIND. I ett sådant organ bör
ingå representanter för myndigheter som handlägger andra delar av energiprogrammet,
viktigare avnämargmpper samt teknisk och ekonomisk expertis.

Sammanfattningsvis skulle en knytning av det nya stödet
till SIND medföra flera fördelar. Dessa är framför allt av samordningskaraktär.
Det gäller t. ex. den nära koppling till bidragsverksamheten som blir möjlig
och möjligheterna att använda befintlig kompetens. Möjligheterna finns också
att ge intressenter tillfälle att medverka i och följa arbetet.

5.2 Stiftelsealternativet

De främsta fördelarna med en stiftelse är den flexibilitet
som blir möjlig. För en stiftelse gäller inte - om inte så särskilt föreskrivs
- bestämmelserna om t.ex. besvärsmöjligheter, offentlighetsprincipen samt de personal-och
ekonomiadministrativa regelsystemen. Stiftelseformen kan medge att medel kan
disponeras relativt fritt. Handlingsutrymme kan ges sä att rekrytering och
personaladministrativa åtgärder kan skötas på sätt som bedöms lämpligt med
hänsyn till verksamhetens art. Därigenom ökar möjligheterna att rekrytera
personal med lämplig kompetens. I stiftelsens stadgar kan också inom myckel
vida ramar läggas fast de riktlinjer för verksamheten som man anser bör gälla.

Verksamheten vid en stiftelse måste på lämpligt sätt
samordnas med andra organ inom området. Detta gäller främst SIND. Även gentemot
energiforskningsprogrammet finns ett behov av samordning. Ett sätt att lösa
detta problem är att personsamband upprättas mellan berörda organ, i första
hand SIND, och stiftelsens styrelse. Detta sker lämpligen genom att stiftelsens
kansli knyts till SIND och stiftelsens styrelse blir då i praktiken ett
beslutande organ anknutet till verket.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 58

Andra
administrativa samordningsinstrument är tänkbara, t.ex. att stiftelsen får en
skyldighet att informera SIND om pågående projekt. En tänkbar svårighet kan
dock uppkomma om beslut fattas att PoD-bidrag skall handhas av SIND medan
lånemöjlighet till samma typer av anläggningar handhas av en stiftelse. Därvid
skulle samma projekt kunna stödjas av två organ. Hur samordningen konkret skall
gå till fastställs emellertid bäst av berörda organ allteftersom verksamheten
finner sina former.

OED
har av tidsskäl inte kunnat utreda frågan om förvaltning av medel i stiftelsealternativet.
Ytterligare utredning krävs på denna punkt.

Sammanfattningsvis
kan konstateras att stiftelseformens fördelar framför allt ligger i den
flexibilitet som blir möjlig. Det gäller bäde för själva hanteringen av
stödverksamheten och för möjligheterna att knyta den kompetens som behövs till
verksamheten. Hur dessa fördelar skall vägas mot de fördelar som
myndighetsformen medför beror bl.a. på arten och omfattningen av de projekt som
skall stödjas.

5.3
OED:s organisationsförslag

OED
anser mot bakgrund av de förslag till ramar för länevillkoren och de typer av
projekt som är aktuella att kopplingen till nuvarande stödformer är mycket
stark. Detta leder till att SIND bör handha verksamheten genom en komplettering
av sitt nuvarande anslag i enlighet med de riktlinjer som har dragits upp i
kapitel 3.3 och 4.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 59

Bilaga
1:1

INDUSTRIDEPARTEMENTET BESLUT

1979-08-23

Delegationen
för solvärme

och
bränslen som kan

ersätta
olja

Industridepartementet

Fack

103
10 STOCKHOLM

Uppdrag
att utreda möjligheterna att Finansiera investeringar i energiteknik som
syftar till att snabbt minska oljeberoendet

Regeringen
uppdrar åt delegationen (I 1979:01) för solvärme och bränslen som kan ersätta
olja att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i energiteknik som
syftar till att snabbt minska oljeberoendet.

För
uppdraget skall gälla de riktlinjer som anges i bifogade inom industridepartementet
utarbetade promemoria.

Delegationen
bör redovisa sitt arbete senast den 15 november 1979.

På
regeringens vägnar Cari Tham

Rolf Annerberg

Avskrift
till statsrådsberedningen kommunikationsdepartementet budgetdepartementet
bostadsdepartementet statens naturvårdsverk överstyrelsen för ekonomiskt
försvar statens industriverk statens vattenfallsverk nämnden för
energiproduktionsforskning delegationen (I 1975:02) för energiforskning utredningen
(I 1977:11) om omställbara eldningsanläggningar utredningen (I 1979:10) om
myndighetsorganisationen inom energiområdet, m. m. nämnden för
samhällsinformation. Från Riksdag och Departement

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81: 9 60

Bilaga

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROMEMORIA

1979-08-23

Uppdrag
att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i energiteknik som
syftar till att snabbt minska oljeberoendet

Den
svenska energiförsörjningen är till mycket stor del beroende av importerad olja
och oljeprodukter. Vår energipolitik syftar bl.a. lill alt minska detta
beroende. Det finns myckel som talar för att avsevärda prisstegringar och
tillförselproblem kommer att inträffa innan en nödvändig omställning till
andra energislag hinner ske.

En
lång rad åtgärder har vidtagits eller kommer att föreslås för att stimulera en
sådan omställning. Bland dessa kan nämnas det statliga energiforskningsprogrammet,
stöd till energibesparande ätgärder i bostäder, i kommunala och landsfingskommunala
byggnader, i statliga byggnader, i allmänna samlingslokaler, i näringslivets
byggnader, för industriella processer och till prototyper och
demonstrationsanläggningar. Stöd ges också till utbildning, rådgivning och informafion
fill allmänheten, företag samt statliga och kommunala organ.

Sammanfattningsvis
kan alltså konstateras att staten lämnar särskilt stöd dels till energiteknisk forskning
och utveckling fram till och med ett projekts demonstrationsskede, dels till energibesparande
åtgärder inom bostadssektorn och till åtgärder inom industrin som syftar till
en bättre energihushållning eller användning av annat bränsle än olja.

Trots
de åtgärder som staten redan har vidtagit har det i flera fall visat sig svårt
att uppnå en bredare tillämpning av såväl teknik som finns fillgänglig sedan
länge som relativt nyutvecklad teknik. Det kan gälla teknik som finns utvecklad
i andra länder eller i Sverige. Exempel på detla är projekt om framställning av
metanol, användande av torv och utnyttjande av miljövänlig teknik vid
förbränning av kol.

Orsaken
till att en marknadsintroduktion av teknik av detta slag har dröjt kan delvis
vara att de former av stöd som finns f. n. inte är tillämpliga. Det kan också
finnas flera andra skäl till att ny teknik introduceras långsamt. Ett sådant
skäl kan vara bristande benägenhet till kommersiellt risktagande i kombination
med stigande nivä pä utvecklingskostnaderna medför att gapet ökar mellan
företagens förmåga att ta ökade risker och riskernas storlek. Ett ytterligare
skäl kan vara att företag av skilda sloriekar och i olika branscher liksom
olika huvudmän har varierande möjligheter att ta kommersiella risker.
Överväganden av detta slag har angetts som motiv för att inrätta den särskilda
fond för främjande av industriellt utvecklingsarbete som riksdagen har fattat
beslut om tidigare i år (prop. 1978/79; 123 bil. I, NU 1978/79:59, rskr
1978/79:415).

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 61

Det kan således finnas särskilda hinder när det gäller all
finansiera projekt som kan minska oljeberoendet och som befinner sig i ett
skede när de bör kunna börja introduceras på marknaden. Samtidig! är del med
hänsyn till det stora oljeberoendet angeläget att sådana investeringar snabbt
kommer till stånd. Delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja
- oljeersättningsdelegationen bör därför med förtur lägga fram förslag till
åtgärder som kan undanröja dessa hinder. Detta bör ske med utgängspunkt i
följande riktlinjer.

Delegationen bör överväga om en finansiering i form av lån
som kompletterar de former av stöd som nu finns kan utgöra ett verksamt medel
för att undanröja dessa hinder. Lånesystemet bör i första hand omfatta projekt
som befinner sig i ett skede nära introduktion på marknaden eller som avser
teknik som redan finns på marknaden men som ännu inte nått slörre spridning.
Stödet bör inriktas på projekt som innehåller ett betydande inslag av
kommersiella risker. Delegationen bör överväga om stödet skall förses med en
nedre gräns för storleken på de projekt till vilka stöd kan Jämnas.

Med utgångspunkt i en översiktlig analys av olika
energislags marknads-fömtsättningar under den närmaste tioårsperioden bör
delegationen överväga vilker former av energiproduktion som skall omfattas av ell
lånesystem. I första hand bör studeras energiproduktion som baseras på kol,
torv, flis och skogsavfall samt andra fasta bränslen, sol samt utnyttjande av
mindre vattenkraftanläggningar.

Delegafionen bör även överväga en utformning av ett lånesyslem
som gör det möjligt att lämna stöd till investeringar som syftar till
energihushållning eller användande av andra bränslen än olja i industrin, i
byggnadsbestånden och inom transportsektorn. Delegationens förslag till
åtgärder som berör byggnader skall utarbetas i samråd med delegationen (Bo
1978:03) för frägor om energihushållning i befintlig bebyggelse.

Delegationen
bör redovisa för- och nackdelar med olika tekniska konstruktioner av ett stöd.
En möjlighet som bör prövas är en konstruktion som liknar den som skapats genom
fonden för främjande av industriellt utvecklingsarbete. Vid prövningen av olika
former av stöd bör uppmärksammas de avgränsningsproblem som kan uppkomma vid
ett införande av en ny stödform. Det gäller bl.a. avgränsningen mot det stöd
som statens industriverk lämnar enligt förordningen (1975:422, omtryckt
1978:339, ändrad senast 1979:554) om statsbidrag lill energibesparande ätgärder
inom näringslivet m. m. Bidragsgivningen till näringslivet enligt denna
förordning bör enligt vad som sägs i propositionen om riktlinjer för energipolitiken
(prop. 1978/79:115, NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429) trappas ned. Detta gäller
emellertid inte stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar.

Delegationen bör studera olika möjligheter att finansiera
stödet. En väg som förefaller att ha flera fördelar är en finansiering genom nägot
slag av

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81: 9 62

avgifter
på oljeprodukter. När det gäller administrationen av stödet bör prövas om
fonden för industriellt utvecklingsarbete kan tjäna som förebild.

I detfd san\manhang bör
delegationen även överväga hur ett utbyte av kunskaper och erfarenheter kan ske
mellan det organ som skall administrera stödet och andra organ inom området, i
första hand statens industriverk. Möjligheterna att samordna handläggningen av
ett stöd med bidragsverksamheten inom statens industriverk bör också studeras.

Delegationens arbete bör i
den del som omfattas av det nu aktuella uppdraget redovisas senast den 15
november 1979. Delegationen bör givetvis även efter det att uppdraget
redovisats vara oförhindrad att i sitt fortsatta arbete behandla frågor inom
det område som omfattas av uppdraget.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49

63 Bilaga 1:2

INDUSTRIDEPARTEMENTET

PM

Enheten
för teknisk forskning

1979-11-15

och
utveckling

Nils
Hallerström

Vissa
befintliga stödformer för tekniska utvecklingsprojekt och energibesparande
åtgärder.

Föreliggande
sammanställning redovisar översiktligt vissa befintliga finansiella stödformer
för tekniska utvecklingsprojekt och energibesparande ätgärder.
Sammanställningen har gjorts med anledning av uppdrag den 13 september 1979
till OED att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i energiteknik
som syftar till att snabbt minska oljeberoendet.

De
behandlade stödformerna har valts därför att de på olika sätt angränsar fill
den mälyta OED-uppdraget avser.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 64

Energipolitiskt
motiverade stödformer

Energiforskningsprogrammet

Stod
till teknisk forskning och utveckling inom energiområdet lämnas inom ramen för
det s. k. Huvudprogram Energiforskning. Detta är indelat i program och
delprogram enligt följande sammanställning.

1. Energianvändning i
industriella processer m. m.

-
Allmänna studier

-
Trä, massa, papper

-
Järn och stål

-
Övriga processer inom industrin

-
Jordbmk och trädgårdsnäring

-
Samhällets varuflöden

2. Energianvändning för
transporter och samfärdsel

-
Ätgärder i transportsystemet

-
Energianvändning i drivsystem

3. Energianvänding för
bebyggelse

-
Effektivare energianvändning

-
Värmepumpar

-
Solvärmesystem och
energilagring m. m.

4. Energiproduktion

-
Inhemska bränslen

-
Kol

-
Syntetiska drivmedel

-
Lättvattenreaktorer

-
Hetvattenteknik m. m.

-
Vindenergi

-
Avancerad energiteknik

-
Fusionsenergi

5.
Allmänna energisystemstudier m.
m.

6.
Energirelaterad gmndforskning

I regeringens proposition
1977/78:110 om energiforskning angavs forskningsprogrammets övergripande mål
för perioden 1978/81 vara:

Att
ge kunskap som underlättar för oss att förutse och möta de problem

som skapas säväl av den svenska och internationella utvecklingen som

av globala strävanden efter tryggare energiförsörjningen samt att öka

kunskapen om energisystemets samband med andra samhällsfunk-

fioner.

- Att
ge kunskap som underlag för bedömning av fömtsättningarna för

introduktion av ny teknik eller nya systemlösningar för energiförsörj

ningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Att
stödja utveckling av sådan teknik som kan bidra till att förändra

energiförsörjningssystemet i enlighet med de energipolitiska målen.

Alt
i begränsad utsträckning bidra till spridning av ny teknik och nya

systemlösningar för förbättrad energiförsörjning.

Att
i den utsträckning det är förenligt med övriga mål stärka den svens

ka industriella konkurrenskraften.

Stödet
utgår i form av bidrag, anslag, uppdrag, beställning eller lån. I princip måste
resultaten göras offentliga och allmänt tillgängliga. Undantag från denna regel
kan göras om detta väntas påskynda kommersialisering och därmed lidigarelägga
ett energipolitiskt utbyte. I så fall skall stödet i viss mån återbetalas. (Se
vidare SFS 1979: 319.)

Bland
de typer av forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom programmets
ram kan följande nämnas:

Kartläggning,
beskrivning och värdering av olika metoder all nyttiggöra och omvandla energi.

Stöd
till tekniskt utvecklingsarbete i näringslivet. Stödet ges i regel som ett
resultat av en ansökan från ett företag om bidrag till utveckling av en kommersiell
produkt eller metod som skall utnyttjas i energisystemet.

Grundforskning
kring fundamentala problem som rör energiomvandling och energisystem.

Systeminriktade
studier.

Ansvaret för
genomförandet av de olika programmen har fördelats enligt nedanstående figur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Program-ansvangt organ

Prcgram

TFD

Transport-

forsknings-

delegationen

Energtanv f ö r transporter och samf ä rdsel

Ener-gianv
Jdnv-sy-stem

Å tg ä rder i

trans-port-

syste-met

STU Styrelsen for teknisk utveckling

Energianv ä ndning i mdustnella processer mm

Samordnino. underlag f ö r overgnpande planenng, uppf ö ljning och utv ä rdering

BFR Statens
r ä d

f ö r byggnadsforskning

NE

N ä mnden
f ö r energiproduktions-forskning

Energianv ä ndning

tor bebyggelse

Energiproduktion

Industriellt

ö vriga FoU

ut-veck-lings-arbete

DFE Delegationen (or energiforskning

Allmanna energi-systemstudier

1

1

1

~t

- -1 I 1

NFR'

STU

Studsvik'

Energi- relaterad

gnjnd-forskning

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Naturvetenskapliga forskningsr å det

'Studsvik
Energiteknik AB (fd AB Atomenergi).

Inkl
planering och uppf ö ljning av forskningsinnktat experimentbyggande.

5 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 49

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 66

Programorganen beslutar självständigt i stödärenden men om
stödbeloppet överstiger en viss summa mäste beslutet godkännas av regeringen.

Vad gäller uppförande av experiment- och
försöksanläggningar anförs i prop. 1977/78:110.

Jag fömtser att det för energiforskningsprogrammet också
kommer att bli nödvändigt att i viss omfattning uppföra större experiment- och
försöksanläggningar med syfte alt få ett säkrare underlag för statsmakternas
beslut om fortsalt utveckling inom energiområdet. Huvudregeln i fräga om sädana
anläggningar bör vara att de skall ägas och förvallas av sådana organ som kan
beräknas komma att i ett senare utvecklingsskede utnyttja motsvarande
anläggningar. I de fall detta inte är möjligl eller av andra skäl olämpligt bör
staten utöva ägarfunktionerna i särskild ordning. De myndigheter som svarar
för energiforskningsprogrammets genomförande bör normalt inte stå som ägare av
anläggningar av ifrågavarande slag. Medel från energiforskningsprogrammet bör i
första hand få användas för de avskrivningar som kan vara skäliga i varje
enskilt fall. Inom huvudprogrammet bör däremot inte finansieras investeringar i
laboratorieanläggningar, byggnader o.d.

Vad gäller avgränsning gentemot SIND:s bidrag till
prototyper och demonstrationsanläggningar anförs:

Jag fömtsätter att en nära samordning sker mellan
verksamheten inom energiforskningsprogrammet och industriverkets bidragsgivning.
Inom energiforskningsprogrammet bör därvid stöd lämnas dels till forskning och
utveckling som erfordras för att klarlägga eller minska teknisk osäkerhet hos
olika projekt, dels för att upprätta tekniska specifikationer för prototyper
och demonstrationsanläggningar, dels i vissa fall för planering av utvärdering
av sådana anläggningar.

Referenser

Prop. 1977/78:110

Prop. 1978/79:115 bil. 1 s. 266-291

SFS 1979:319.

Energisparstöd till bostäder

Sedan år 1974 utgår stöd till fastighetsägare för energibesparande
åtgärder i bostädet. Stöd lämnas för följande typer av ätgärder.

1. Förbättring av värme- och ventilationssystem, dock
ej utbyte av värme

panna (man fär dock stöd vid byte till vedeldad panna) eller oljebrän-

nare.

2.
Anordningar för
individuell mätning av varmvatten, el och gas samt för nattackumulering av
varmvatten.

3.
Anslutning av
fastigheten lill fjärrvärmeanläggning.

4.
Förbättring av
värmeisolering i väggar, fönster och bjälklag.

5.
Åtgärd som är
direkt föranledd av åtgärd som anges i 1 -3.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 67

Stödet kan utgä i form av bidrag och län. Lägsta kostnad
dä stöd utgår är 1500 kr. Energisparbidrag utgår med 35% av den godkända
kostnaden, dock högst 3000 kr. per lägenhet och 30 kr./m våningsyta. Regeringen
kan under vissa förutsättningar höja bidraget säväl aboslut som relativt.
Resterande del av kostnaden kan täckas med energisparlån. Lånet är ett annuiletslån
med normal amorteringstid på 20 år. Om den godkända kostnaden överstiger 25000
kr. får låntagaren räntebidrag. Fr. o. m. 1979 gäller detta dock ej småhus.

Stödbeslut fattas av länsbostadsnämnden i resp. län.

Bostadsstyrelsen handhar den övergripande administrationen
av stödet.

Energisparstöd till allmänna samlingslokaler

Stöd kan utgå till energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler i form av bidrag om 35% av godkända kostnaden (i vissa fall
50%), dock högst 300000 kr. Stödbeslut fattas av bostadsstyrelsen.

Referenser

Prop. 1978/79:115

Prop. 1977/78:76

SFS 1974:252 (1976:791), 1977: 332 (1977:1184) (1978: 383)

SFS 1975:400 (1976:794) (1977: 337) (allm.
samlingslokaler)

BSOFS 1979: 30

Energisparstöd till kommunala och landstingskommunala
byggnader

Energisparstöd kan utgå till energibesparande åtgärder i
kommunala och landstingskommunala byggnader samt vissa byggnader ägda av
aktiebolag, ideella organisationer och kommunala stiftelser m.fl. Stödet utgår
till åtgärd som syftar till bättre hushållning med energi eller användning av
annat bränsle än olja vid uppvärmning av byggnad.

Stödet utgår i form av bidrag med 35% av godkänd kostnad.
Bidrag utgår dock med högst 300000 kr. för varje projekt. Stödbeslut fattas av
bostadsstyrelsen.

Stödet har fr. o. m. budgetåret 1979/80 kompletterats med
län (i mycket begränsad omfattning).

Referenser Prop. 1978/79:115 SFS 1977:346

Stöd till eneriginriktad experiment- och
demonstrationsverksamhet

Vid sidan av insatserna i energiforskningsprogrammet ulgår
slöd till energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet pä byggområdet
i form av

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 68

-
bidrag till
prototyp- och demonstrationsverksamhet

-
lån till energiinriktat
experimentbyggande. Målet är att genom fullskaleexperiment

-
ge kunskap om
energihushållning som kan fä mer allmän tillämpning inom den närmaste
tioårsperioden

-
ge
förutsättningar för en praktisk utvärdering av långsiktiga utvecklingsprojekt
med stor besparingspotential.

Prototyp- och demonstrationsverksamheten omfattar bl.a.
kommunal energiplanering och panntrimning. Stödbeslut fattas av statens räd för
byggnadsforskning.

Lån tiU energiinriktat experimentbyggande lämnas för den
merkostnad som experimentdelen innebär. Lånet riktas till experiment som syftar
till effektivare energianvändning och experiment med lokala energikällor -
främst solvärme.

Lånet är till en början räntefritt. Beroende pä hur
projektet utfaller kan byggforskningsrådet besluta om ränta eller kan
regeringen efter framställning från rådet, besluta om eftergift av lånet helt
eller delvis.

Låntagare kan vara kommun, samfällighetsförening eller
enskild entreprenör. Enskild entreprenör måste kunna ställa säkerhet.
Lånebeslut fattas av byggforskningsrådet och länet förvaltas av resp.
länsbostadsnämnd.

Referenser

Prop. 1978/79:115 Prop. 1977/78:100 bil. 16 SFS
1965:672(1977:446)

Energisparstöd till trädgårdsföretag

Bidrag lill energibesparande åtgärder i växthus m. m. kan utgä
med högst 35 % av godkända kostnader eller 50000 kr. Bidraget administreras av
lantbruksstyrelsen och lantbmksnämnderna och kan utgå bl.a. till följande
åtgärder.

-
Förbättrad
värmepanna eller övergång till fastbränsleeldning

-
Isolering av
växthus

-
Styr- och reglerutrustning.

Energisparbidrag i näringslivets byggnader

Stöd för energibesparande åtgärder i näringslivets
byggnader har utgått sedan budgetåret 1974/75. Stödets syfte är att fä till
stånd energibesparande projekt i befintliga byggnader vilka från det enskilda
företagets synpunkt inte bedöms vara tillräckligt lönsamma.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 69

Stöd lämnas för bl. a. följande typer av ätgärder.

Förbättrad isolering

Anslutning till fjärrvärme

Förbättrat värmesystem

Återvinning av värme ur frånluft

Övergång från eldning med olja till
eldning med annat bränsle

Tillvaratagande av processvärme för
uppvärmning av byggnad Stödet utgär i form av bidrag med högst 35 % av godkända
merkostnader

för den energibesparande investeringen. Regeringen fattar
beslut om stöd om bidraget kan antas överstiga 4 milj. kr. De regionala
utvecklingsfonderna fattar beslut om bidrag som understiger 50000 kr. till
företag med högst 200 anställda. Övriga bidragsbeslut fattas av SIND som också
administrerar verksamheten. Bidragets storlek bestäms i de flesta fall enligl
schablonberäkningar. Vad gäller värmeätervinning och övergång till eldning med
annat bränsle än olja anpassas bidraget så att åtgärden nätt och jämnt blir
företagsekonomiskt lönsam för beställaren.

Bidrag beviljas inte om energibesparingen är ringa eller
om åtgärden genomförs huvudsakligen av andra skäl än energibesparing. Lägsta
kostnad som berättigar till bidrag utgör 5000 kr.

SIND uppger att många åtgärder som inte beviljats bidrag
ändå genomförts senare och bekostats av företaget självt. SIND räknar med att
bidraget trappas ned och upphör år 1984.

Referenser

SIND PM 1979:1

SIND PM 1979:9

Prop. 1975/76:30 s. 346-349

Prop. 1978/79:115 s. 92-95

SFS 1978:399/1975:422(1979:554)

Energisparbidrag i industrins processer m.m.

Stöd till energibesparande åtgärder i industrins processer
utgår sedan budgetåret 1975/76 i syfte att fä till stånd energibesparande
projekt som är samhällsekonomiskt motiverade men av det enskilda företaget inte
bedöms som tillräckligt lönsamma.

Stöd utgår till bl. a. följande typer av åtgärder.

- Värmeätervinning ur rökgaser och andra hela gaser
samt ur kylvatten,

avloppsvatten m.m.

Övergäng till mindre energikrävande
processutrustning

~ Omläggning av en del av processkedjan eller eliminering
av ett processsteg ~ Utmstning för styrning och reglering av processer

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 70

- Övergång från eldning med olja, gasol eller
liknande i en process till

eldning med fasta bränslen

Utnyttjande av
spillvärme - internt och externt - l.ex. i fjärrvärmesystem

Installation av
mottrycksturbin

- Återvinning av energikrävande varor eller energi ur
avfall

Stöd lämnas också till åtgärder som syftar till att
vidmakthålla, öka eller fä till ständ elproduktion i smä vattenkraftverk med en
effekt mellan 100 och I 500 kW.

Stödet utgår i form av bidrag med högst 35 % av godkända
merkostnader för den energibesparande investeringen. Bidragen handläggs av SIND
som självständigt fattar stödbeslul om bidraget uppgår till högst 4 milj. kr.
Regeringen fattar beslul om bidraget kan antas överstiga detta belopp.
Bidragets storlek anpassas så att åtgärden nätt och jämnt blir företagsekonomiskt
lönsamt.

Bidrag beviljas inle om energibesparingen är ringa eller
om åtgärden genomförs huvudsakligen av andra skäl än energibesparing.

Endast åtgärder i anslutning till befintlig produktion
motiverar stöd. Åtgärder som innebär en total omläggning av processen kan
heller inte berättiga till bidrag. Åtgärderna skall gälla beprövad teknik utan
teknisk risk. Tekniska förbättringar inom konventionell energiproduktion
omfattas heller inle av stödet (undantag: smä vattenkraftverk).

SIND uppger att energibesparingen per investerad krona överiag
ligger högre för ätgärder i processer än i byggnader.

SIND räknar med att verksamheten skall upphöra i och med
utgången av budgetåret 1983/84.

Referenser

SIND PM 1979:1

Prop. 1975/76:30 s. 346-349

Prop. 1978/79:115 s. 92-95

SFS 1978:399/1975:422 (1979:554)

Bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar i
industrin

Fr.o.m. budgetåret 1975/76 utgår stöd till prototyper och demonslrationsanläggningar
i industrin. Stödet utgår till brukaren av anläggningen och har som syfte alt
minska del risktagande som det innebär all införa en anläggning med nya
tekniska tillämpningar. Stödet kan endast ulgå för en första anläggning i sitt
slag.

Anläggningen eller utrustningen skall ha lämnat FoU-stadiet
och det skall påvisas att en potentiell marknad finns för den nya tekniken.

Stödet lämnas för exempelvis

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 71

- nya framställningsmetoder och tillverkningsprocesser
som innebär bätt

re energihushållning,

ny teknik för energiproduktion eller
energiomvandling,

- ny teknik för att tillvarata energi i avfall,

teknik för
effektivare energianvändning vid transporter och samfärdsel,

anläggningar
för återvinning av energikrävande råvara ur avfall,

system och
anläggningar för eldning med fasta bränslen,

anläggningar
som genom användning av annat bränsle än olja har stort demonstrationsvärde.

Stödet utgår som bidrag med högst 50 % av godkända
investeringskostnader. Bidragen handläggs av SIND. Stödbeslut fattas av
regeringen om bidraget kan antas överstiga 2,5 milj. kr. och i övrigt av SIND.

Ett flertal projekt har inte kunnat realiseras därför att
företagen saknat finansiering för den del av kostnaden som inte täcks av
bidraget. SIND har därför föreslagit att stödformen ändras så att bidraget kan
kompletteras med lån.

En annan begränsning är att stödet inte kan täcka
förprojekteringen av anläggningen. I vissa fall har emellertid medel ur
energiforskningsanslaget använts för detta.

Brukaren kan inte heller få täckning för driftkostnaden av
en anläggning.

Referenser SIND PM 1979:1 SIND PM 1978:6 Prop. 1978/79:115
SFS 1975:422(1979:554)

Industripolitiskt motiverade stödformer

Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

STU kan stödja projekt på olika stadier av innovalionskedjan
från idé till prototyp.

Det ekonomiska stödet lämnas som bidrag eller som lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet. Räntan är 3,75 % över diskontot. Stödet
lämnas inom följande teknikområden:

Processteknik

-
Tillverkningsteknik

-
Socialteknik

-
Informations-
och systemteknik

-
Produkt- och
uppfinningsutveckling

Stödbeslul fattas av STU men måste godkännas av regeringen
om stödet överskrider ett visst belopp.

STU:s stöd kan inte komma i fråga för investeringar i
produktionsutrustning eller drift av en anläggning.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 72

De
regionala utvecklingsfonderna

De
regionala utvecklingsfonderna lämnar rörelselån eller produktutvecklingslån.

Rörelselånet
lämnas till anläggnings- eller omsättningstillgångar med upp till 500000 kr.
till en och samma låntagare.

Rörelselänet
kan på samma utredningsunderlag byggas på med ett s. k. kombinationslån från
Investeringsbanken med ytterligare 1 milj. kr. I vissa fall kan
utvecklingsfonden bevilja amorteringsfrihet i högst tre år. När det gäller
nyetablering högst fem år. Lånets amorteringstid kan utsträckas ända till tjugo
är.

Produktutvecklingslånet
är på högst 3 milj. kr. och lämnas för att stödja utveckling och marknadsföring
av nya produkter, processer eller system för industriell produktion.
Produktutvecklingslån får beviljas till högst 50 % - vid särskilda skäl 65 % -
av den beräknade projektkostnaden. Vid lån på mer än 500000 kr. skall fonden
samråda med STU.

För
länet utgår en särskild riskpremie. Om projektet misslyckas kan lånet
avskrivas.

Fonderna
är stiftelser som har bildats av staten och landstinget i resp. län. Styrelse
utses av landstinget. Samordningen av fonderna sköts av SIND.

Stödet
riktas främst till företag inom tillverkningsindustrin med mindre än 200
anställda men gränsen är inte absolut. Som förutsättning för stöd gäller vidare
att verksamheten har eller bedöms få tillfredsställande lönsamhet.

Referenser

Prop.
1977/78:40 s. 134-167 Prop. 1977/78:111 s. 132-133 SFS 1978:506

Sveriges
Investeringsbank AB

Sveriges
Investeringsbank AB beviljar lån för finansiering av investeringsprojekt inom
näringslivet som inriktas på rationalisering, stmkturför-ändring och
utveckling. Bankens finansieringsinsatser skall till betydande del gälla
större, långsiktiga och mer riskbetonade projekt. Jämfört med affärsbankerna
sker bankens utlåning under betydligt större risktagande. Lånen löper med fast
ränta och med möjligheter till amorteringsuppskov i början av kredittiden. Även
garantier ställs. Andra former är exportkrediter och kombinationslån där
utvecklingsfonderna står för kreditberedningen. Banken finansierar även
utvecklingsprojekt, ibland som delägare i utvecklingsintensiva företag. Sådana
utvecklingsprojekt måste emellertid ha goda kommersiella utsikter.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 73

Bankens utlåning är f n. ca 6000 milj. kr. och det egna
kapitalet I 300 milj. kr. Bankens egna kapital ökades med 300 milj. kr. genom
aktieteckning i december 1978 (prop. 1978/79:8).

Referenser Prop. 1978/79:8

Norrlandsfonden

Norrlandsfonden har till ändamål att främja näringslivels
utveckling i Norrland. Fonden skall särskilt verka för utveckling och
differentiering av den norrländska företagsamheten genom att stödja etablering
och utbyggnad av dels manufaktureringsindustri gmndad på norrländska råvaror,
dels sädan industriell produktions- och serviceverksamhet i övrigt, som är stödberättigad
enligt normerna för det statliga lokaliseringsstödet. Vidare skall fonden ta
initiativ till och stödja sädant forsknings- och utvecklingsarbete som syftar
till att vidareförädla norrländska råvarutillgångar eller eljest är av
betydelse för det norrländska näringslivet.

Stödformerna utgörs främst av lån för industriell
utbyggnad, lån med villkorlig älerbetalningsskyldighet eller förlustgaranti för
industriellt utvecklingsarbete, stöd genom bidrag till målforsknings- och
utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norrländska
råvarutillgångar saml stöd genom bidrag till utredningar och inventeringar som
bedöms vara av betydelse för hela det norrländska näringslivet.

Stöd till etablering
och utbyggnad lämnas i form av medellångt eller långfristigt lån. Lån får under
en tid av högst tio är vara ränte- och amorteringsfritt. Återbetalning skall
vara fullgjord inom tjugo är.

Stöd till
annan verksamhet kan lämnas i form av lån som får vara förenade med villkorlig
återbetalningsskyldighet, bidrag eller förlustgaranti.

Fonden förvaltas av en stiftelse.

Referenser

Norrlandsfonden-PM I, Bertil Brodén/I

Fonden för industriellt utvecklingsarbete

Fonden för industriellt utvecklingsarbete inrättades är
1979 med syfte att stödja utvecklingen av nya produkter, processer och system
för industriell produktion.

Ur fonden kan stöd till producenter utgå med följande mäl.
Stödet skall bidra till att öka den totala volymen av utvecklingsarbete i

svensk industri.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 74

-
Stödet skall
främst inriktas på projekt som bedöms vara väsentliga för svensk industris
utvecklings- och konkurrensförmåga på sikt.

-
Stödet skall
leda till en ändring av inriktningen av utvecklingsarbetet mol de långsiktigt
mest lönsamma projekten, även när de innebär mer risktagande och större
utvecklingssteg.

-
Stödet skall
ges med sådana ränte- och äterbetalningsvillkor att det, i de fall
utvecklingsprojektet avser nya produktionsprocesser eller produktionssystem,
underlättar för svenska leverantörer att erhålla affärsmässiga kontrakt på en
första anläggning i drift.

-
Stödet skall
för företag med expansionskraft men med låg vinstnivå möjliggöra
utvecklingsarbete i samma omfattning som etablerade företag.

Stödet omfattar projekt som kan få stöd från de regionala
utvecklingsfonderna. Det begränsas i princip lill större projekt i företag med
goda produktions- och marknadsförutsättningar. Högsta stödbelopp är 50 milj.
kr.

Stödet utgår i form av lån vars form kan variera inom vida
gränser. Återbetalningen av lånet beror på projektets kommersiella framgång. I
princip kan återbetalningen ske i form av royalty. Huvudregeln är att summan av
royalty, räntekostnader och andra kostnader som belastar stödmottagaren vid ett
framgångsrikt projekt inte skall understiga de förräntningskrav som
stödmottagaren ställer på eget satsat kapital. Stödmottagaren skall också bära
en väsentlig del av risken normalt genom att själv satsa 50 % av kostnaden.
Särskild säkerhet krävs inte av stödmoltagaren.

Tillgängliga medel förvaltas av en stiftelse. Fonden för
industriellt utvecklingsarbete. Fondens styrelse beslutar i stödärenden.
Beslut som innebär stöd med mer än 25 milj. kr. skall dock godkännas av
regeringen. Stiftelsen samarbetar med andra myndigheter och institutioner som
handhar stöd i liknande former.

Referetiser Prop 1978/79:123 s. 88-91 SFS 1979:630

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81: 9

INDUSTRIDEPARTEMENTET

75

Bilaga
1(2)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979-11-08

Vissa
beflntliga stödformer för tekniska utvecklingsprojekt och energibesparande
åtgärder

Ekonomiska ramar
och anslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Energiforskningsprogrammet

Anvisat
1979/80

Disponerade
medel 1975/76-1977/78

Energisparstöd till bostäder Bidrags- och låneram 1979/80
Planeringsreserv 1979/80

Energisparbidrag lill allmänna samlingslokaler

Bidragsram
1979/80

Energisparslöd
tiU statliga byggnader

Bidragsram

Energisparstöd liU kommunala och landstingskommiinala byggnader
Bidrags- och låneram 1979/80

Stöd till energiinriktad experiment- och demonslrationsverksam-

hel

Utveckling
och demonstration

Stödram
1979/80

Lån till experimentbyggande Utlåningsram 1979/80

Energisparstöd lill trädgårdsförelag Anvisat 1979/80

Energisparbidrag i näringslivels byggnader Energisparbidrag
till industrins processer Anvisat 1979/80 Anvisat t.o.m. 1977/78

Bidrag tid prototyper och demonslrationsanläggningar i
industrin Anvisat
1979/80 Anvisat t.o.m. 1977/78

283000000 350755000

I 1

75 000000 640000000

lOOOOOOO lOOOOOOO

90000000

22 200000

41000000

5 000000

215 000000 408000000

80000000 100000000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Styrelsen
för teknisk utveckling

Industriellt
och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete Anvisat 1979/80

De regionala utvecklingsfonderna Medelstillskott till
fonden 1979/80 Nymlåningskapacitet 1978/79

Sveriges Investeringsbank AB

Utlåning

Anvisat
1979/80

Norrlandsfonden Medelstillskott 1979/80

Fonden för industriellt ulvecklingsarhete Medelstillskott
1979/80

247500000

300000000 480000000

6000000000 1000000

30000000

300000000

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 76

Bilaga
1:3

Lars
Brundin, Proconductor 1979-11-15

Ulf
Hagstrand, Bert Rosenqvisl, Ångpanneföreningen

Energitillförsel

1 Inledning

Syftet
med denna bilaga är att ge underlag för bedömningar av arten och omfattningen
av den verksamhet som kan bli aktuell för det tilltänkta stödet.

Del
gäller således att ange vilka nya energilillförselsätl med kommersiella och
industriella möjligheter det är fråga om och med utgångspunkt i hypoteser vad
avser energibidragen från dessa lämna en översikt över vilka utbyggnader för
produktion och distribution av energi som kan bli aktuella. Härigenom blir det
möjligt att belysa investeringarnas storiek och behovet av medel för
energiproduktion.

Underiag
för bedömningarna har under hand hämtats frän konsekvensutredningen. (Ds I
1979:10)

2 Nya
energitillförselsätt

Ett
energitillförselsätt kan definieras som det totala tillförselförloppel från
energikällan till någon form av marknadsenergi. Med nytt energitillförselsätt
avses att en ny energikälla och/eller nytt tillförselförlopp i väsentliga
avseenden ger nya energibidrag.

Det
finns många möjliga vägar från energikällor till slutenergibärare och flera
sätt för förädling och omvandling. Användningen av energibärare är mångsidig.
Med ovannämnda definition blir därför antalet möjliga energitillförselsätt
mycket stort.

En
målsättning när det gäller ersättning av olja är att detta sker snabbt. Analysen
av energitillförsel bör därför koncentreras till sådan kommersiell och
industriell verksamhet som bedöms kunna komma att ge oljeersättande
energibidrag till 1990. Av intresse i lidshänseende för den tilltänkta stödverksamheten
är därför perioden 1980-85.

Mot
ovanstående bakgmnd blir det i första hand fråga om att behandla energitillförselsätt
som baseras pä energiråvarorna kol, torv och skogsenergi samt solvärme.

Med
utgångspunkt häri redovisas i tabellen sid. 2: 3 de nya energitillför-selsält
som kan vara aktuella för det tilltänkta ekonomiska stödet.

Utgående
från energiråvaran kan följande sammanfattning göras:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 77

Kol

Ångkol som bränsle

Kolkondensverk

Kolkraftvärmeverk

Koleldade
hetvattencentraler

Metanol

Torv

Pellets som bränsle

Torvkraftvärmeverk

Torveldade
hetvattencentraler

Metanol

Skogsenergi

Flis och pellets som
bränsle

Vedkraftvärmeverk

Vedeldade
hetvattencentraler

Metanol

Solstrålning

Solvärme
som individuellt ger hetvatten

Solfjärrvärme

3
Införandeprocessen

Införandeprocessen
fram till den tidpunkt då energibärare kommersiellt tillförs energianvändarna
utan extraordinärt statligt stöd kan uppdelas i skeden och steg enligt tabellen
på sid. 2; 5.

Kol

Torv

Skogs- och jordbruks-avfall

Solstrålning

Energivaror

Elenergi

Helvatten (varm-)

Stybb-, styckekol

Metanol

Pellets, briketter

Flis, pulver

Kolslurry

Funktioner

s. 3 Kontrollera mot PDF

Energiråvaror

Slutenergibärare

D

Kol

FB

FB

D

FG.FV

M = Mekanisk omvandling

M

Kolslurry

FB

FB

D FG =
Förgasning

M M

Pellets, briketter

FB

FB

FG,FVD

FV = Förvätskning

D

Stick-, maskin- o

frästorv

FB

FB

FG.FV

FB = Förbränning

M

Flis och träpulver Ko Hetvatten

UU,

FB FB D

FG,FV
D

D = Distribution Ko = Koncentration

Med ringar har markerats de skeden och steg som i första
hand innehåller verksamhet aktuell för den tilltänkta stödformen. För detta
urval har fömtsätts att verksamhet tidigare än i introduktionsskedet, liksom hitlills,
stöds genom andra stödformer.

4 Energibidrag

Konsekvensutredningen har räknat med följande energimängder
från nya energitillförselsätt i Referensalternativ (R, baserat på energipropositionen
1978/79:115) och Avvecklingsallernativ (A, avveckling av kärnkraften till
1990).

Tillförsel
(TWh)

Energivara

1985

1990

2000

R

A

R

A

R

A

Solvärme

1

1

3

3

6

6

Spillvärme

2

2

2

2

2

2

Ångkol

21

23

40

90

85

160

Torv

1

1

4

5

15

16

Skogsenergi

4

5

14

17

20

22

Syntetiska
drivm.

1

1

3

3

4

4

Skeden
och steg (X
anger normalt
förekommande steg inom skeden, (X) anger
mindre vanligt förekommande steg)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Idévärdering

Teknikutv. 0 försök

Introduktion

Användning 0 vidareutv.

Forskning

X

X

Utveckling

X

X

Försök

X

X

Demonstration

(X)

X

(X)

Försöksvis
kom-

mersiell
drift i

större
skala

X

(X)

(X)

Försöksvis
kom-

mersiell
drift i

repr. slor
skala

X

X

X

Normal
kommer

siell
drift

X

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Utbyggnader

Konsekvensutredningen
har energiomvandlingsanläggningar:

För
el och hetvatten (effektbehov MW)

beräknat
följande utbyggnad av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anläggningstyp

1985

1990

2000

R

A

R

A

R

A

Solvärmeanläggningar

- individuella

200

=

600

=

1200

=

- fjärrvärme

200

=

600

=

1200

=

Spillvärmeanläggningar

300

=

300

=

300

=

Hetvattencentraler:

- Kol

510

75

860

75

1060

150

- Torv

170

115

600

310

970

445

- Flis

180

90

590

355

1000

650

Ångpannor
i industrin

- Kol

1800

1800

3050

3050

3 050

3050

- Flis

160

160

1400

1400

2000

2000

Kolkondensverk

0

0

0

3600

3000

7200

Kraftvärmeverk
(elektrisk effekt)

- Kol

400

700

900

3450

2700

3 100

- Torv

0

0

50

350

200

600

För
syntetiska drivmedel (Mm)

Utbyggnad

81-85

86-90

91

-2000

Befintligt år 2000

Etanol
(biomassa frän jordbruket)

0,40

0,14

0,26

0,80

Metanol
(importerad)

0,25

0,40

0.65

1,30

Metanol (vac.
rester)

0,65

-

0,65

Metanol
(torv och flis)

-

-

1,2

:o

1,20

Metanol
(kol)

-

-

0,60

0,60

Summa

0,65

1,19

2,71

4,55

Det
skisserade programmet för syntetiska drivmedel motsvarar målet 30% av bensin-
och dieselförbrukningen år 2000.

Utbyggnadsprogrammet
för etanolproduktionen förutsätter alt ca 10-talel anläggningar snarast
startas. Visst utvecklingsarbete med hydrolys av cellulosahaltiga råvaror bör
även startas för att på sikt bredda råvaruba-sen. Etanolanläggningarna sprids ul
i jordbruksbygder med lämpliga råvaror. Metanolsatsningen omfattar sex fullskaliga
produktionsanläggningar med en kapacitet på vardera ca 2000 ton/dygn. Metanonfabrikerna
kommer sannolikt att lokaliseras med en restolje/kolbaserad anläggning i Stockholmsregionen
och en i Göteborgsregionen. Beträffande de torv/ flisbaserade anläggningarna
förutsätts en lokaliserad till Söderhamn, Skellefteå eller Kramfors och den
andra till Växjötrakten.

6
Investeringar

För
utbyggnadsprogrammet enligt p. 5 ovan har uppskattats ett investeringsbehov
enligt tabell sid. 3-8. Av tabellen framgår all investeringsbe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

hovet
under perioden 1981 -85 är 5 ä 6 miljarder kr. för att under perioden 1986-90
ha ökat till 10-30 miljarder kr. (beroende på om kärnkraften skall avvecklas
eller ej).

Investeringarna
avser anläggningar för normal kommersiell drift eller försöksvis kommersiell
drift i representativt stor skala. Härtill kommer investeringar för
infrastruktur avseende

- tillförsel
av kol, torv och skogsenergi med 30-50 milj. kr. per år under

början av 80-talet

- syntetiska
drivmedel med ca 1 miljard kr. under perioden 1981-85.

Det totala investeringsbeloppet torde under perioden 1981-85 vara 6 ä 7

miljarder
kr. med övervägande delen utbetalningar under periodens senare är.

Anläggningstyp

Investeringsbehov
i

miljard(

er
kronor'

81-85

86-9*;

)

91-00

81-00

R

A

R

A

R

A

R

A

Solvärmeanl.

0.8

0.8

1.6

1.6

2.4

2.4

4,8

4.8

-
Individuell

0,4

0,4

0,8

0.8

1,2

1,2

2,4

2,4

-
Fjärrvärme

0,4

0,4

0.8

0,8

1.2

1,2

2,4

2,4

Spillvärmeanl.

0

0

0

0

Hetvattencentraler

0.7

0.3

0.9

0.4

0.7

0,5

2,3

1.2

- Kol

0,4

0,1

0,2

-

0,1

0.1

0,7

0,2

- Torv

0,1

0.1

0,4

0,2

0,3

0,1

0,8

0.4

- Flis

0,2

0,1

0,3

0,2

0,3

0,3

0,8

0,6

Ångpannor
i industrin

1,4

1.4

1.8

1.8

0.7

0.7

3,9

3.9

- Kol

1,3

1.3

0,9

0,9

0,3

0,3

2.5

2,5

- Flis

0,1

0,1

0,9

0,9

0,4

0,4

1.4

1.4

Vindkraftverk

0

0

1,8

1.8

6.0

6.0

7.8

7.8

Kolkondensverk

0

0

0

11.5

9.6

11.5

9.6

23.0

Kraftvärmeverk

1,7

3,0

2.4

9.1

8.4

3.9

12,5

16.0

- Kol

1,7

3,0

2,2

7,5

1.1

2,8

11,6

13,3

- Torv

0

0

0,2

1,6

0,7

1,1

0,9

2,7

Anläggningar
för synte-

tiska
drivmedel

1,0

1,0

3.0

3,0

4,0

4.0

8.0

8.0

Infrastruktur:

1,1

1,1

1.0

1.0

Syntetiska
drivmedel

1,0

1,0

0

0

0

0

1,0

1,0

Skogsenergi

Torv

0,1

0,2

Har ej

kunnat

uppskattas

Kol

Summa

6,7

7,6

11,5

29,2

31,8

29,0

49,9

65.7

Penningvärde
juli 1979

7
Behov av stödmedel

Utgående
från konsekvensutredningens beräkningar kan en uppskattning göras av hur
mycket stöd i form av pengar de i utredningen förutsatta oljeersättande
åtgärderna skulle behöva ta i anspråk under 80-talet. Därvid har följande
antaganden gjorts:

Anläggningar för renodlad elenergiproduktion, t. ex. kondenskraft, har förutsatts
uppföras av statliga, kommunala och privata energiföretag i sådan ordning att
en finansiering i form av slöd ej behöver tillgripas.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:49 81

Kraftvärmeverk har förutsatts behöva stöd enbart vid ett normalt införande för
att ersätta oljeeldade hetvattencentraler. För att avgränsa den del av de
återstående investeringar som skulle vara i behov av ett stöd har följande
resonemang förts. Med kännedom om hur finansieringsbilden grovt ser ut för
dagens energianläggningar kan en övre gräns för stödets storlek uppskattas som merinvesteringarna
för att bygga ut energisystemet enligt konsekvensutredningen med dess bränslen
utöver en fiktiv utbyggnad av samma energisystem enbart baserad på oljeanläggningar.
Därvid har således antagits att minst finansieringar av oljeanläggningen, på
sätt som sker idag, kan ordnas utan att behöva anlita del diskuterade stödet. Merinvesteringarna
jämfört med ett oljealternativ skulle därmed utgöra en approximation av
behovet av stöd. En uppskattning av merinvesteringar/stödstorlek har gjorts i
tabell sid. 3-10.

Merinvesteringar/stödstorlek

Period

1980-85

1986-90

Anläggning

Totalt

Per år

Totalt

Per år

Solvärme:

-
Individuell

275

55

485

97

- Fjärrvärme

315

63

555

111

Ångpannor
inom

industrin

- Kol

510

102

360

72

- Flis,
ved

40

8

400

80

Hetvatteneenlraler

- Kol

275

55

115

23

- Torv

60

12

300

60

- Flis,
ved

155

31

205

41

Oljeersättande

kraflvärme

450

90

550

110

Anläggn.
för synte-

tiska
drivmedel

1000

200

3000

600

Infrastruktur

-
Skogsenergi

-50

10

- Torv

-50

10

- Kol

-50

10

-
Syntetiska drivm.

1000

200

0

0

Summa

3955

791

5 970

1 194

exkl. synt.
drivmed

1955

391

2970

594

Som
framgår av tabellen torde stödets storlek uppgå till totalt ca 850 milj. kr.
per år under början av 80-talet.

8
Fondintressenter

För
utveckling, produktion och distribution av ny energi finns ett flertal aktörer
inom de industriella och kommersiella områdena.

Följande
sammanfattning kan göras:

Kolimportörer,
rederier, hamnar, transportföretag, distributörer av fas- 6 Riksdagen I980I8I. I saml Nr 49

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49

82 ta och flytande bränslen,
skogsförelag, torvindustrier, processindustrier

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 83

Bilaga
1:4

Rogert
Leckström, 1979-11-15

K-konsult

Energihushållning
i byggnader

Potentialuppskattning
fram till 1985 för uppvärmning med solvärme eller sol-värmepump, samt lågtemperatursystem.

1 Befintlig
bebyggelse

1
befintlig bebyggelse antas inga individuella system för uppvärmning med
solvärme eller solvärmepump komma att tas i bruk. Som stöd för den
uppfattningen anförs statens planverk, rapport 41, sid. 67, och Energikommissionens
betänkande SOU 1978:17.

Några
förutsättningar för införandet av lågtemperatursystem finns f n. inte i
befintlig bebyggelse.

2 Nybyggnad

För
närvarande byggs ca 40000 lägenheter i småhus och 15000 lägenheter i flerbostadshus
per år. Av småhusen kan ca 20000 antas erhålla elvärme och ca 2000 fjärrvärme.
Hälften av flerbostadshusen antas bli anslutna till fjärrvärme. Detta innebär
att ca 20000 lägenheter årligen kommer att erhålla individuell oljevärme. Om
dessa istället för individuell oljevärme skulle erhålla individuell solvärme så
blir kostnaden för det ca 1,1 miljard kr. per år. Om de erhåller sol
värmepumpsystemen så blir kostnaden ca 0,8 miljarder kr. per är. Merkostnaden
jämfört med ett konventionellt uppvärmningssystem blir ca 600 resp. 400
miljoner kr. per år.

Merkostnaden
för att införa lågtemperatursystem i alla nybyggda hus, utom de som har
elvärme, är ca 80 miljoner kr. per år.

Om
nya kombinationer av värmesystem infördes i samtliga nybyggda hus med
individuella uppvärmningssystem så skulle merkostnaden bli ca 200 miljoner kr.
per år.

3 Befintlig
fjärrvärme

I
befintliga fjärrvärmeanläggningar kan man installera solvärme eller sol-värmepumpsystem.
De första experimentanläggningarna installeras f. n. Under tiden fram till 1985
kan man anta inga sädana system kommer i produktion. Ett intensifierat expen'mentbyggande
är att förutse.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 84

Ett
problem för fjärrvärme som bör uppmärksammas är alt låneunderlaget ibland inte
täcker de faktiska kostnaderna.

Merkostnad
per år t.o. m. 1985 för uppvärmning med solvärme, solvärmepump, lågtemperatursystem
eller nya kombinationer av uppvärmningssystem:

Merkostn.

Merkostn.

M kr/år

kr/lgh

1. 1
befintlig bebyggelse

-

-

2.
Nybyggnad, solvärme

600

30000

solvärmepump

(alt. till solvärme)

400

15 000

lågtemp.system

80

1.S00

nya kombinationer

200

18000

3. 1
befintliga fjärrvärmesystem

-

-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49

85 Bilaga 1:5

Harald
Ljung,

1979-11-15

Svenska
Utvecklings AB

Fondmedel
för energibesparande åtgärder inom industrin inklusive prototyper och
demonstrationsanläggningar

Allmänt

SIND
har i två rapporter (SIND 1976:3 och SIND 1977:6) försökt uppskatta potentialer
för energibesparande åtgärder inom industrin.

Vid
utvärderingen av statsbidragen till energibesparande åtgärder i näringslivet,
gjordes en genomgäng av ovanstående material för all kunna göra en jämförelse
med den besparing som bidragsstödda projekt beräknas ge.

Det
visade sig då att det föreligger vissa inkonsistenser i materialet. Dessa beror
huvudsakligen pä svårigheter att göra entydiga gränsdragningar mot en
"naturlig utveckling", dvs. vad som blir gjort av andra skäl. Dessutom
är det svårt att göra en entydig avgränsning av branscherna då SNI-koden inte
tar hänsyn till energiförbmkningen i de olika tillverkningsleden. För att få
ett underiag för beslut om volymen på statliga stödåtgärder är det nödvändigt
att försöka avgränsa sådana åtgärder som troligen skulle genomföras även utan
statliga styrmedel. Resultatet sammanfattades i utvärderingen i nedanstående
tabell.

Bransch Besparingspotential enligt

utredningarna till ca 1985

Bränsle,

ktoe El,

GWh

Massa-
och pappersindustri, exkl.

mottryck

375

500

Elproduktion
med mottrycksturbiner

ca 160

1470

Järn-
och stålindustri, exkl.

stränggiutning

210

0

Kemisk
industri

180

0

Jord-
och stenindustri, exkl. övergång

till
torr metod

330

0

Trävaruindustri

40

0

Livsmedelsindustri

ca 25

0

Textil-
och beklädnadsindustri

10

0

Malmgruvor

5

0

Plast-
och gummiindustri

-

-

Järn-
och metallgjuterier

-

-

Pappersvaru-
och grafisk industri

-

-

Övrigt

300

75

Summa

1315

2059

Summa, ktoe

1758

Härtill
kommer att verkstadsindustrin (lokaluppvärmning) har en besparingspotential av
ca 85000 toe/är. Antas att verkstadsindustrins lokaler

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 86

utgör 25 % av industrins lokalbestånd blir den totala
besparingspotentialen på lokalsidan ca 350000 toe/år.

I SIND PM 1979:9 konstateras att efter ca fyra budgetår ca
45 % av den tidigare bedömda potentialen fram till 1985 har intecknats.

Industriverket föreslär att bidragsverksamheten fortsätter
med i huvudsak oförändrad inriktning, men trappas av för att 1984/85 inte
tillföras nya medel.

I det följande görs ett försök alt uppskatta volymen av de
fondmedel som kan bli aktuella för att i fortsättningen stödja energibesparande
processomläggningar inom industrin samt länemedel för prototyper och
demonstrationsanläggningar. Resonemanget förs under två förutsättningar:

-
en avtrappningsplan
för processbidragen fastställs (i huvudsak enligt SIND:s förslag)

-
bidragen till PoD-anläggningar
byggs ut successivt.

Lånemöjligheter för processomläggningar

Antagande:

Länemöjlighet införs 1984/85 dä bidragsverksamheten har
trappats ned. SIND föreslår följande anslag för perioden.

(beviljat, 75 Mkr avses täcka särskilt stöd under 1979)

1979/80

210 Mkr

(beviljat,
'

1980/81

140 Mkr

1981/82

140 Mkr

1982/83

100 Mkr

1983/84

100 Mkr

1984/85

OMkr

Totalt
1975/76

'1978/79

1 504 Mkr

Totalt
1979/80

'1983/84

690 Mkr

Lånemöjlighet införs för omläggningar av processer som
stöds enligt nuvarande regler. Med hänsyn till att behovet av stöd till denna
typ av investeringar bör vara begränsat efter det att bidragen har trappats
ned, bör lån utgå med marknadsmässiga villkor. Möjligen kan - för att konkurrens
med övriga investeringar i företagen skall undvikas - lånen ges utan särskild
säkerhet.

Maximall medelsbehov

Behov av lån som alternativ till bidrag torde inte finnas
under den tid som här är aktuell - den närmaste femårsperioden. Härvid har inte
hänsyn tagits till att lån givetvis principiellt kan komplettera bidrag på
samma sätt som vid prototyper och demonstrationsanläggningar ovan.

Antages att nuvarande bidragsverksamhet omedelbart
avvecklas kan det teoretiskt tänkas uppstä ett årligt länebehov ca 3 ggr större
än ovanstående anslag. Ges emellertid detta lån pä marknadsmässiga villkor
torde medels-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 87

behovet bli ringa. Detta under fömtsättning att den
normala kapitalmarknaden fungerar.

Prototyper och demonstrationsanläggningar

Antagande:

De nuvarande PoD-bidragen kompletteras med en
lånemöjlighet. Med hänsyn till att subventionen enligt nuvarande regler kan
uppgå till 50 % bör inte ytterligare subvention komma i fråga. Företagen själva
bör också kunna stå för en viss del av finansieringen. Län och bidrag bör
alltså inte tillsammans täcka hela finansieringen. SIND har tidigare föreslagit
en lånemöjlighet varierande mellan 70 och 75 %. Principen skulle därvid kunna
vara att bidraget kalkyleras på basis av beräknad energibesparing och lånet i
princip skulle kompensera företaget för de ökade risker en PoD-anläggning
medför.

I det följande antas schablonmässigt att lånebehovet
uppgår till 35 % av det totala investeringsbehovet och att bidrag täcker det
resterande finansieringsbehovet.

Maximalt medelsbehov

SIND uppskattar i SIND PM 1979:9 stödet - bäde bidrag och
lån - till prototyper och demonstrationsanläggningar till:

1979/80

80 Mkr

1980/81

150 Mkr

1981/82

L-iOMkr

1982/83

150 Mkr

1983/84

150 Mkr

Andelen lån och bidrag föreslås inte överskrida 75 % av
den bidragsgrundande kostnaden. Lånedelen antages till ca 35 % av den totala
bidragsgrundande kostnaden eller ca 320 Mkr pä fem är eller ca 65 Mkr/är.

Lånemöjligheter till nya processanläggningar

Nuvarande bidrag till energibesparande åtgärder i
industriella processer utgår till processmodifieringar i befintliga
anläggningar. Åven vid projektering av nya anläggningar eller nya
processkedjor finns ofta en valmöjlighet mellan etablerad teknik och ny
energisnål teknik. Merkostnaden för den nya energisnåla tekniken är med nuvarande
bidragsförutsältningar inte bidragsberättigad.

De senaste årens oljeprishöjningar har medfört ett ökat
intresse för fastbränsleeldning. Vid utbyte av befintlig utmstning för eldning
med olja och gasol osv. utgår statliga bidrag. Pannor för nya anläggningar och
processer är inte bidragsberättigade.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 88

Antagande:

Lån
för merkostnaden skall i fortsättningen även kunna utgå till nya anläggningar
och installation av energisnål utmstning eller fastbränsle-utrustning.

Maximall
medelsbehov

Det
maximala medelsbehovet för lån i nya processanläggningar torde vara svårt att
uppskatta. En grov skattning kan emellertid göras utifrän erfarenheter i
befintliga processanläggningar. Slutsatserna av denna beräkning mäste
emellertid tolkas med slor försiktighet. Bidragsvolymen till energibesparande
åtgärder i befintliga industriella processer uppskattas av SIND till ca 2200 Mkr.
för perioden 1975/76-1983/84. Totalfinansiering medför ca tre gånger så stort
belopp eller ca 6600 Mkr. Antages att nyanläggningarna utgör 5-10 % av de
befintliga anläggningarna blir den årliga lånevolymen ca 400-800 Mkr. Fömtsätts
en statlig finansiering upp till 75 % (jämför ovan) reduceras lånevolymen i
motsvarande grad.

Det har ovan i avsnittet
om processanläggningar konstaterats att lånebehovet pä normala marknadsmässiga
lånevillkor torde vara begränsat vid normala förhållanden på kapitalmarknaden.
Samma förhållanden torde gälla vid nya anläggningar, varför det ovan framräknade
lånebehovet reduceras väsentligt.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 89

Bilaga
1:6

ÖHRLINGS
REVISIONSBYRÅ AB 1979-11-15 AUKTORISERADE REVISORER Peter Sandell

1
Uppdraget

På
uppdrag av Harald Haegermark, industridepartementet, har vi utrett olika
lånesystems effekter pä företag och kommuner. Uppdraget har utförts med
anledning av uppdraget till OED (Oljeersättningsdelegationen) att utreda
möjligheterna att finansiera investeringar i energiteknik som syftar till att
snabbt minska oljeberoendet.

Vär
rapport omfattar följande huvudavsnitt:

-
Tekniska utformningar av län.
Avsnittet beskriver kortfattat olika tänkbara variabler beträffande
amortering, ränta och säkerhet.

-
De olika variablernas tänkbara
effekter pä låntagare (företag, kommuner m.fl).

-
Olika variablers effekter för
långivaren.

-
Administrativa fördelar och
nackdelar av olika länelyper.

Mot
bakgrund av den korta tid som stått till vårt förfogande har någon fullständig
analys ej kunnat utföras, vilkel innebär att utredningen är av generell
karaktär och därför ej kan förväntas vara fullständig i alla detaljfrågor.

2
Teknisk beskrivning av olika lånekonstruktioner

2.1
Inledning

Såsom
utgångspunkt för denna utredning har antagits alt syftet är att stimulera
investeringar i anläggningen för alternativa energikällor genom att tillskapa
lånemöjligheter. Således har vi utgått ifrån att lån i någon form är det
primära och att bidrag endast kan komma i fråga såsom ett medel att förstärka
stimulanseffekterna av lånemöjligheterna.

Det
bör dock i delta sammanhang noteras alt ett län, beroende på sin konstruktion,
kan innehålla ett betydande subventioneringsmoment, som rent ekonomiskt kan
jämställas med bidrag. Ur andra aspekter, t.ex. skattemässiga, kan däremot
valet mellan lån på fördelaktiga villkor och bidrag få olika effekter på olika
typer av mottagare, såsom beskrivs längre fram i denna rapport.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 90

2.2
Grundläggande beskrivning av ett låns variabla parametrar

Ett
grundläggande kännetecken för ett lån är att det utgör en finansiell transaktion
där medel först överförs från längivare lill låntagare för all därefter
återbetalas i nominellt belopp. Med transaktionen förknippas ett antal villkor,
vilka i huvudsak hänför sig lill följande områden:

-
amorteringsvillkor

-
räntevillkor

-
säkerheter

Inom
varje huvudområde kan konstrueras olika tekniska lösningar vilka beskrivs närmare
i följande avsnitt.

2.3
Variabla parametrar avseende amortering

I
nedanstående figur beskrivs de variabla parametrar, som normalt förekommer
avseende amorteringsvillkor:

Huvudvariabel Delvariabel

1. Amortering ovillkoriig

villkorad

2. Amorteringsbelopp inflationsskyddat

nominellt

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.
Amorteringsform

annuiteter rak amortering

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.
Startpunkt för amorteringsfrihel viss tid

amortering inget amorteringsanstånd

kort lång

5.
Amorteringstid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ovanstående
delvariabler kan självfallet samtliga kombineras. Dessa samband har dock för
överskådlighetens skull ej beskrivits i figuren.

Återbetalningen
av ett län kan förenas med att vissa villkor uppfylls. Vanligen är dessa av
ekonomisk eller teknisk natur.

I
normalfallet gäller att lån amorteras antingen genom annuiteter eller genom rak
amortering. Annuiletslån innebär att återbetalning görs med jämna belopp vid
varje förfallotidpunkt och att delta belopp innehåller såväl ränta som
amortering. Denna konstruktion medför att räntedelen i annuiteten är högst i
början av länets löptid för att därefter sjunka samtidigt som andelen
amortering ökar. Vid s. k. rak amortering sker återbetalning med lika belopp
vid varje förfallotidpunkl under länets löptid.

Beträffande
lånevillkoren kan förekomma att visst amorteringsanstånd ges i början av lånets
löptid. Normalt återbetalas lån i nominella belopp. Ett lån kan dock
konstrueras så all ett inflationsskydd erhålls genom att

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 91

återbetalningsbeloppet indexeras. Delta skydd kan dock
även erhållas genom att räntevillkoren konstrueras så att infiationseffekterna
beaktas.

2.4 Variabla parametrar avseende räntevillkor

Även beträffande räntevillkoren finns ett betydande anlal
variabla parametrar, som framgår av nedanstående figur:

1. Ränta

2. Räntesats

3. Startpunkt för ränta

Huvudvariabel Delvariabel

fast ränta

rörlig ränta

hög läg

räntebefrielse viss lid ingen räntebefrielse

Räntevillkor kan utformas med såväl rörlig ränta som fast
ränta över länets löplid. Rörlig ränta binds normalt till Riksbankens diskonio
plus x %. Tekniskt sett kan räntevillkoren utformas även som en mellanform
mellan fast och rörlig ränta. Härvid används en s. k. räntejusteringsklausul
som innebär all den fasta räntan justeras vart femte eller vart tionde år.

Liksom då det gäller amortering kan räntevillkoren
innebära alt räntebefrielse erhålls för viss tid från det lånet utbetalats.

2.5 Variabla parametrar avseende säkerheter

Lån förenas normalt med krav pä säkerhet från låntagaren.
Säkerheter kan förekomma i form av panträtt i fast och lös egendom, borgen
eller garantier. Åven andra mindre konventionella typer av säkerheter kan
förekomma. Beroende på låntagarens status kan även förekomma all lån ges utan
säkerhet s. k. förtroendekrediter. Detta innebär att det i princip finns tvä
variabla parametrar.

Säkerhet J

nej

2.6 Lån förenat med bidrag

I avsnitt 2 har redogjorts för de variabla parametrar, som
förekommer avseende lån och som normalt bör vara tillräckliga för att kunna
konstruera låneformer i syfte att stimulera lill investeringar i anläggningar
för alternativa energikällor. Åven om lån utgör huvudalternativet i denna

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 92

rapport har effekterna av alternativet lån förenat med
bidrag bedömts,

varför ytterligare variabler kan vara följande:

T o förenat med bidrag

utan bidrag

Som nämnts i inledningen till avsnitt 2 är gränsdragningen
mellan lån på fördelaktiva villkor och lån förenat med bidrag ur ekonomisk
synpunkt ej helt klar. Generellt kan dock sägas att ett län där villkoren
avseende amortering, ränta och säkerhet avviker från marknadsmässiga villkor,
till låntagarens fördel innehåller ett visst inslag av bidrag eller subvention.

2.7 Övriga variabla parametrar för långivaren

Utöver de handlingsparametrar som angetts ovan finns för
längivaren ytterligare tvä enligt följande:

Lån '»i'-''

indirekt

Det ovan sagda innebär att lånet kan ges direkt mellan
långivaren och låntagaren eller att "långivaren" kan ställa medel
till låntagarens förfogande indirekt. Alternativen här kan vara att ställa
säkerhet/garanti för lån till låntagaren eller att ge län via leasingbolag.

3 Grundläggande begrepp vid investeringsbeslut

3.1 Inledning

Dä utredningsuppdraget avser att belysa vissa
frågeställningar i samband med investeringen i anläggningar torde det vara av
intresse alt först belysa vissa av de grundläggande faktorer, som ingår i
beslutsprocessen vid investering saml investeringskalkylering.

Vid beslutsfattande bedöms handlingsalternativen med
ledning av sina konsekvenser. Varje beslut innebår att beslutsfattaren
(personen, företaget etc.) gör vissa uppoffringar mot att i utbyte erhålla
vissa prestationer från någon motpart (den anställde, kunderna etc). Vid
lönsamhetsbedömning studerar man de ekonomiska konsekvenserna av olika handlingsalternativ
och jämför de intäkter och kostnader som de ger upphov till. Principiellt
motsvaras dessa intäkter och koslnader av in- respektive utbetalningar som
äger rum förr eller senare.

Behandlingen av ett investeringsärende kan liksom andra
beslutsproblem delas upp i ett antal etapper, t.ex. enligt följande grova
modell:

1
precisering av mälet
för handlandet,

2
val av mått på
måluppfyllelse,

3
sökande och
precisering av handlingsalternativ.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 93

4
kartläggning av alternativens
konsekvenser,

5
värdering av alternativens
konsekvenser,

6
beslut,

7
genomförande av det valda
alternativet.

Investeringsteorin
sysslar endast med etapperna två och fem i schemat. Målet för handlandet
förutsätts vara lönsamhet, och teorin diskuterar vilket eller vilka mått som
kan användas för att mäta en investerings lönsamhet.

Trols
att dessa problem är stora och komplicerade, måste konstateras att
investeringsteorin endast ger beslutsfattaren en del av den hjälp han behöver.
Etapperna tre och fyra i schemat är vid praktiskt beslutsfattande många gånger
väl så svåra som nummer två och fem. Hur skall man finna alla "bra"
alternativ att analysera och välja bland? Hur skall man kunna kartlägga och
beskriva alternativens konsekvenser?

Det karakteristiska för
investeringsalternativen är även att de fär konsekvenser under en följd av år,
varför prognoserna över deras konsekvenser kommer att präglas av extra stor
osäkerhet. Att helt eliminera denna osäkerhet torde inte vara möjligt, men man
kan genom omsorgsfulla prognoser få en uppfattning om osäkerhetens storlek och
kanske även reducera den.

Investeringar
kan indelas i:

1
utbytesinvesteringar,

2
expansionsinvesteringar,

3
investeringar i nya produkter
eller produktförbättringar,

4
strategiska investeringar.

Mot
bakgmnd av uppdragets syfte att påskynda övergäng lill användning av
alternativa energikällor torde aktuella investeringar vara att hänföra till
grupperna utbytes och/eller strategiska investeringar, vilket faktum även fär
inverkan på låntagarens benägenhet att utnyttja nya lånemöjligheter.

En
investering kan möjliggöra och/eller nödvändiggöra finansiella transaktioner,
som annars ej skulle ha utförts.

Givetvis
måste kapitalanskaffning och kapitalanvändning samordnas, och man måste alltså
besluta om finansieringssätt samtidigt med investeringsbesluten. Men i regel
avser denna koordinering enbart den lolala kapitalmängden, och man varken kan
eller vill koppla samman en viss finansieringskälla med ett visst
investeringsprojekt.

Det
kan dock förekomma fall där en finansieringskälla är öppen endast för ett visst
projekt eller en viss kategori av sädana. Exempel härpå är lokaliseringslån
samt vissa lånefonder för fartygsinvesteringar.

Sekundärt
har en investering ocksä inverkan på företagets skattebetalningar.

Givetvis
bör en investerings inverkan på skattebetalningarna beaktas, men osäkerheten om
utgångsläget för bedömingen, dvs. om vilka företa-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 94

gets
skattebetalningar kommer all bli om man inte gör invesleringen, gör detta
beaktande mycket svårt och osäkert.

4
Olika lånevillkors effekter för låntagaren

4.1 Inledning

I
detta avsnitt behandlas effekterna av förändringar i de variabla parametrar,
som beskrivits i avsnitt 2. Med hänsyn till att effekterna blir olika för
skilda grupper av låntagare har dessa indelats i följande huvudgrupper:

Förelag,
till vilken grupp hänförs främst rörelser bedrivna i form av aktiebolag, men
även rörelser bedrivna i annan form där beskattning sker på likartat sätt som
för aktiebolag

Kommunala
bolag

Kommuner

Kommuner
och företag i samarbete (normalt i aktiebolagsform)

Privatpersoner

Ovan
nämnda grupper kommer att behandlas var för sig i de följande avsnitten 4.2
till 4.5.

4.2 Effekter
för företag

Grundläggande
för möjligheterna att genom lån stimulera investeringar i anläggningen för
alternativa energikällor måsle vara alt den alternativa anläggningen är lönsam,
dvs. att de minskade kostnaderna för energi i vart fall överstiger kostnaderna
för lånet. Speciellt hög lönsamhet torde fordras vid s. k. utbytesinvesteringar
som sker i förtid innan exislerande anläggningar är oekonomiska. Om beslutet
att investera i en ny anläggning är av mera strategisk natur (beroende på
företagens förväntningar om framlida tillgäng på olja och priset på denna) bör
benägenheten all utföra investeringen kräva en något lägre lönsamhet än i det
första fallet. Vid de lönsamhetsbedömningar som här måste utföras av företagen
är alltså förväntningarna på den framtida utvecklingen av tillgängen och
priserna för olika energikällor av största betydelse.

I
detta sammanhang kan alltså investeringar indelas i följande lyper:

a)
utbyte av anläggning i förtid
("tvång")

b)
utbyte när existerande
anläggning är oekonomisk

c)
strategiska investeringar

I
fallen a) och c) ovan torde för de flesta företag förekomsten av lånemöjligheler
på s. k. marknadsmässiga villkor ej vara tillfyllest för att uppnå en snabb
övergäng till alternativa energikällor. Speciellt gäller detla då eventuella
länemöjligheter endast är avsedda alt finansiera merkostnaderna i invesleringen.
Vid fallet b) bör en lånemöjlighel ha någol större stimulanseffekt om
investeringen i övrigl är lönsam.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 95

Vid bedömningen av vilka stimulanseffekter som kan uppnäs
med olika låneformer måste hänsyn även tas till det individuella företagels
situation ur lönsamhets-, likviditets- och soliditetssynpunkt totalt sett.
Beroende på ett företags situation i dessa avseenden kan olika låneformer få
olika effekt.

Mot
bakgrund av vad som sagts ovan är det därför troligt att vissa fördelar måste
ges till företag för att öka viljan att genomföra investeringen av nu aktuellt
slag.

Som
beskrivits i avsnitt 2 existerar en mängd variabler, som kan användas i syfte
att göra lån attraktiva för företagen. Generellt finns följande samband:

VUlkor avseende Påverkar

Amortering Likviditet, soliditet

Ränta Lönsamhet, likviditet (soliditet
indi-

rekt)

Säkerheter Indirekt påverkan på lönsamhet, likvi-

ditet och soliditet.

Då investeringskalkyler främst baseras på lönsamhetskriterier
borde, rent teoretiskt sett, önskvärda stimulanseffekter uppnäs genom alt konstruera
goda räntevillkor. Under senare är har dock de svenska företagens soliditet i
mänga fall försämrats, vilket innebär att en ökad upplåning ej är möjligt ur soliditetssynpunkt.
Detta medför i praktiken att lån för att få stimulanseffekt måste vara
attraktiva beträffande såväl amorterings-, ränte- som säkerhetsvillkor.

I bilaga 1
har kortfattat beskrivits olika avskrivningsvillkors effekt på företag.
Generellt kan sägas att de variabler, som har störst attraktionskraft för
företag torde vara möjligheten till villkorad återbetalningsskyldighet, visst amorteringsanständ
samt läng amorteringstid.

Olika räntevillkors effekter har intagits i bilaga 2. Här
kan konstateras att den största påverkan såväl positivt som negativt uppnäs
genom val av räntesats.

Beträffande frägan om säkerhet för lån gäller att ett krav
pä dylika i normalfallet kommer att inkräkta pä ett företags möjligheter att
erhålla lån för andra lönsamma investeringar.

Som framgått tidigare avses att finansiera en merkostnad
vid byte till annan anläggning vilket för företagen innebär ökade avskrivningar
och räntor i relation till utgångsläget. För företag med lillfredsslällande lönsamhet
torde detta inte innebära något problem under det att problem kan uppstå för
mindre lönsamma företag. Det bör i detta sammanhang noteras att såväl
avskrivningar som räntor är skattemässigt avdragsgilla. Ökade kostnader kommer
därför att till viss del motverkas av minskade skattebe-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 96

talningar.
Troligen är dock inte de skattemässiga aspekterna av någon primär avgörande
betydelse vid beslut om investering eller ej i nu aktuella fall.

Sammanfattningsvis
kan konstateras att något exakt svar ej kan ges på frågan hur olika variabla
parametrar avseende lån påverkar företag. En sådan analys kan endast göras för
varje speciellt fall med hänsyn lagen till:

investeringsprojektels
lönsamhet

- företagets
specifika situation (lönsamhet, likviditet) skattemässigt.

Detta talar för alt lånevillkoren om möjligt bör göras flexibla om syftet

att
åstadkomma att en snabb övergäng till alternativa energikällor skall uppnås.

Som
tidigare nämnts kan ett län för fördelaktigare villkor än marknadsmässiga
sägas innehålla en viss del bidrag. Att kvantifiera detta kan dock vara svårt
och ett alternativ är därför all definiera bidragsdelens storlek och benämna
delta bidrag.

Att
en viss del av en investering finansieras med bidrag innebär för ett företag
att in- och utbetalning "möts" i tiden samt all någon räntekostnad ej
belastar investeringskalkyler pä denna del. Skattemässigt är bidrag neutralt så
tillvida alt bidraget utgör intäkt samtidigt som kostnaderna normalt utgör
avdragsgill kostnad.

4.3 Effekter
för kommunala bolag

De
olika effekter skilda läneformer har pä företag, och som beskrivits ovan, torde
i allt väsentligt vara giltiga även för kommunala bolag. Då emellertid dessa
bolag normall drivs ulan vinstsyfte och ej har samma krav på soliditet som
fristående företag för att möjliggöra annan extern upplåning, är det troligt
att amorteringstiden är den variabel som har störst påverkan på
investeringsbeslutet. Självfallet har även räntesatsen stor betydelse.

4.4 Effekter
för kommuner

Rent
teoretiskt torde säväl de grundläggande kraven vid investeringskalkylering som
olika låneformers effekt vara desamma för kommuner som för företag. Vissa
skillnader finns dock i praktiken med hänsyn till att kraven på lönsamhet ej
torde vara sä framträdande som för företag. Vidare finns möjlighet all inom
vissa gränser justera lönsamheten av en investering genom taxesältning
och/eller förändrat skatteuttag. För ett företag är möjligheterna till
förändringar i "utförsäljningspriset" såväl internt som exter"gränsade
med hänsyn till marknadsvärdet.

Inom
kommunal verksamhet görs även en skillnad mellan kapital- och driftsbudget,
vilket påverkar kommunernas situation. Det bör även noteras att kommuner ej
beskattas i vanlig ordning för rörelsevinst, varför skatteaspekterna torde vara
av ringa intresse.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 97

Mot
bakgrund av kommunernas situation bör även i detta fall variabeln lång
amorteringstid ha den största stimulanseffekten. Dock kan län kombinerat med
bidrag få än större effekt med tanke pä effekterna på vid fastställande av
skatteuttag.

4.5
Effekter för privatpersoner

Under
nuvarande skattesystem torde de amorteringsvariabler, som har störst
"positiv" effekt vara amorteringstiden samt möjlighet till annuiletslån,
där skatteeffekterna av större räntebetalningar nära i tiden påverkar investeringsbeslutet.
Räntesatsens storlek är här troligen av mindre betydelse sä länge den inte
överstiger marknadsmässig ränta.

5
Olika lånetypers effekt på långivaren

5.1 Inledning

Generellt
sett gäller att det som upplevs såsom positivt för en låntagare även innebär en
uppoffring ( = kostnad) för långivaren. Hårtill kommer att olika låneformer
skapar skilda administrativa för- och nackdelar vid längivning och kontroll av
länets återbetalning.

5.2 Ekonomiska
effekter

Vid
antagande att det totala lånebelopp, som längivaren har till sitt förfogande,
är fixerat till sin storlek kommer villkor innehållande t.ex. villkorlig
återbetalning eller lång amorteringstid medföra att återbetalning kommer att
ske i långsam takt. Detta innebär i sin lur att en eventuell lånefond måste
tillföras nya medel i snabbare takt än vad som vore fallet vid ovillkorad
återbetalning och kort amorteringstid.

De
ovannämnda "negativa" effekterna skulle förstärkas ytterligare om visst
amorteringsanstånd ges.

Beträffande
räntesats kan noteras att en hög sådan ger snabbare intäktsflöde till
långivaren och därmed förbättrar möjligheterna att lämna nya lån.

5.3 Effekter
av direkt eller indirekt långivning

Ur
låntagarens synpunkt torde skillnaden mellan direkt och indirekt långivning ej
ha någon väsentlig betydelse så länge de länevillkor som ges vid indirekta lån
kontrolleras av den "verklige" längivaren, dvs. staten.

För statens del är det
dock klart att indirekt långivning t. ex. via ställande av garantier har
positiva effekter då något utflöde av pengar över budgeten ej blir aktuellt.
Med anknytning till vad som sagts ovan måste 7 Riksdagen 1980181. I saml. Nr
49

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 98

dock viss reservation göras för det faktum att
lånevillkoren måsle vara attraktiva och därvid styras av slalen. Detta medför
eventuellt att det långivande institutet måste ersättas för skillnaden mellan s.k.
marknadsmässiga villkor och av staten fastställda länevillkor.

5.4 Administrativa för- och nackdelar med olika låneformer

Vid långivning föreligger ett antal arbetsuppgifter, vilka
i huvudsak omfattar:

-
bedömning av
investeringskalkyl (lönsamhet, låneunderiag)

-
administration
av in- och utbetalningar.

Oavsett val av läneform lorde de arbetsuppgifter, som
ingår i den första punkten, bli av likartad omfattning.

Troligen blir del för långivaren mest ekonomiskt om dessa
uppgifter kan ulföras av något redan nu exislerande organ med erfarenhet pä
detta område.

Beträffande
administrationen av in- och utbetalningar kan först konstateras all detta
arbete blir av liten omfattning vid indirekt längivning. För övriga direkta
läneformer kommer arbetets omfattning att bli likartal utom i ett fall,
nämligen då län ges med villkorad återbetalning. I dessa situationer kan
förhandlingssituationer uppstå, vilket kräver ytterligare arbetsinsatser. En
viss möjlighel all reducera detla är att lägga bevisbördan på låntagaren genom
all utforma villkoret med någon form av "force-ma-jeure"-klausul.
Härvid förutsätts återbetalning ske, men att låntagaren kan få anstånd
alternativt avskrivning av lånet om man kan visa att återbetalning skulle
medföra uppenbara svårigheter för låntagaren.

Vid lån med villkorad återbetalning uppstår även ell antal
praktiska problem. Ett är t.ex. alt finna i vad avseende svårigheter föreligger
för låntagaren. Skall man här betrakta långivarens totala situation eller
endast "utebliven" lönsamhet på den enskilda investeringen? Om det
gäller det sistnämnda, hur skall mätproblemen lösas? Eventuella svårigheter att
hantera dessa frågeställningar talar emot att införa lån med villkorad
återbetalningsskyldighet.

I båda de fall som beskrivs ovan gäller att man genom
möjlighet till villkorad återbetalningsskyldighet kan komma att indirekt
ersätta även driftskostnader alternativt ge låntagaren en indirekt garanti för
prisutvecklingen på del alternativa energislaget.

Tidigare har konstaterats att skilda lånevillkor har olika
effekt pä låntagaren, speciellt om syftet är att stimulera utvecklingen i viss
riktning. Vidare är låntagarens enskilda situation av slor betydelse i detta
sammanhang. Detta talar för all länevillkoren bör vara flexibla för alt fä
största effekt. Alltför flexibla lånevillkor kommer dock troligen all medföra
att varje låneärende blir en "förhandling" med åtföljande krav pä
ökade resurser hos långivaren för att hantera detla.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 99

6
Fördelning av finansiering

Finansieringen
av en investering kan ske dels genom egenfinansiering (vinstmedel) dels genom
extern upplåning eller genom en kombination av dessa. Från långivarens synpunkt
bör normalt krävas att låntagaren finansierar investeringar med egna medel
till viss del.

Nu
aktuella lånemöjligheter tar sikte på att bidra till finansieringen av
merkostnaden vid investeringar i anläggningar för alternativa energikällor. I
en situation där låntagaren står inför ett byte av anläggning i
"rätt" tid bör kunna krävas att "egenfinansieringen" uppgår
till ett belopp motsvarande kostnaden för byte till en anläggning likvärdig
den tidigare. Humvida denna "egenfinansiering" delyis sker genom
upptagande av andra externa lån torde vara låntagarens ensak under fömtsättning
att detta inte leder till en alltför svag soliditet. Situationen torde vara
densamma i det läge investeringen gäller en hell ny anläggning, dvs. inle
ersätter en redan existerande.

Om
syftet med lånemöjligheterna är att stimulera utbyte av anläggningar redan i
förtid är läget något annorlunda. Det är i detta fall inte realistiskt att antaga
att låntagaren skulle uppleva det som "skäligt" att finansiera ett
belopp motsvarande existerande anläggning av egen kraft om det ej kan visas att
lönsamheten hos en ny anläggning är betydande.

En
fråga man också kan diskutera är humvida ännu en del av merkostnaden för
investeringar skall finansieras genom låntagarens försorg. Ett sådant krav kan
troligen i många situationer upplevas som mindre fördelaktigt. Särskilt gäller
detta om denna del av finansieringen mäste ske genom annan extern upplåning på marknadsmässiga
villkor och låntagaren har flera investeringsprojekt med hög lönsamhet, vilka
konkurrerar om tillgängligt kapital.

En
faktor, som kan underlätta att ställa krav på att låntagaren bidrar till finansieringen,
är att avstå från att begära säkerhet i samband med långivning. Genom ett lån
från staten försämras visserligen soliditeten hos låntagaren, men om säkerhet
ej behöver lämnas kan befintliga sådana disponeras för övrig extern upplåning.

Sammanfattningsvis
kan konstateras att något exakt svar ej går att ge på frågan om fördelning av
finansiering. Här mäste en avvägning ske mot bakgrund av syftet med
lånemöjligheterna och därmed sammanhängande frägor säsom:

-
Hur stor är lånefonden?

-
Till hur mycket skall den
räcka?

-
I vilken takt skall
investeringar ske?

Vissa
av problemen i detta sammanhang kan eventuellt lösas genom att införa en
beloppsbegränsning för lånesumman per investeringsobjekt. Om ett sådant sätts
för lågt kan detta dock ha en negativ inverkan på låntagarens investerings-
och finansieringskalkyl.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop, 1980/81:49 100

Härutöver
påverkas fördelningen av den individuella låntagarens situation varvid del är
troligt att denne eftersträvar att erhålla största möjliga andel av
finansieringen till län med gynnsamma villkor.

7
Effekter vid indirekt långivning kombinerat med bidrag

Olika
variabla parametrars effekt på låntagare är lika vid direkt eller indirekt
långivning. Detta gäller säväl lönsamhet, likviditet som soliditet. Ur
längivarens synpunkt är dock skillnaderna i likviditetseffekter betydande
mellan direkt och indirekt långivning.

En
möjlighet för långivaren att få största möjliga effekt med rimligt likviditetsutflöde
kan vara att skapa ett system med indirekt långivning genom ställande av
säkerhet för lån på marknadsmässiga villkor kombinerat med bidrag till
investeringen. Bidraget kommer att verka positivt på låntagarens lönsamhet och
soliditet jämfört med att hela beloppet erhålls i form av lån. Härutöver skulle
långivaren även ha möjlighet att disponera egna säkerheter för övrig upplåning.

8
Sammanfattning

Som
framgått av detta PM finns ett stort antal variabla parametrar vid utformningen
av län och att effekterna av förändringar i dessa upplevs olika allt efter
låntagarens situation i ett givet ögonblick och hans förväntningar om
framtiden.

Generellt
sett torde dock kunna sägas att de variabler som får störst effekt, såväl
positiv som negativ, vid en förändring är följande:

- amorteringstidens
längd

räntesatsen

kravet
på säkerhet

Detta
gäller påverkan på såväl lönsamhet, likviditet som soliditet hos låntagaren.

Förändringar
i övriga parametrar har även denna effekt, men är troligen ur stimulanssynpunkt
av mindre omfattning, sä länge som villkoren för de tre ovannämnda avviker i
tillräckligt positiv riktning frän marknadsmässiga villkor.

Parametern
villkorlig återbetalningsskyldighet är effektiv att använda, men med hänsyn
till de praktiska svårigheterna är denna mindre lämplig i nu aktuella fall.

Det
kan konstateras att den exakta utformningen av ett lånesystem kan ske utifrån
tvä skilda angreppssätt:

- Länevillkor
fastställs först och utformas så att syftet med lånet uppnås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna metod kan innebära att totalt anslagna resurser
uttöms fortare än

beräknat och därmed fordrar nya beslut om nya anslag till
en lånefond. Totalt disponibla resurser fastställs först. Härefter fastställs
lånevillkor

så att önskad investeringstakt uppnås.

I praktiken kommer självfallet lånevillkoren att utformas
genom en kombination av dessa två angreppssätt.

Vid fastställa'ndet av lånevillkor gäller vidare all dessa
måste avvägas så att en investering framstår som lönsam och att de lämnar
möjlighet för låntagaren att finansiera även andra lönsamma investeringar med
extern upplåning.

Av detta PM framgår att olika parametrar har skilda effekter
på långivare och låntagare i olika situationer. Detta leder till att det är
svårt att konstmera en enhetlig låneform, som tillfredsställer alla syften hos
såväl långivare som låntagare. Administrativa synpunkter lalar dock för att
viss enhetlighet bör eftersträvas.

Bilaga
1 Olika amorteringsvillkors effekter på företag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudvaria-

Delvariabel

bel

1.
Amorte-

a) ovillkoriig

ring

b) villkorad

2.
Amorte-

a) inflationsskyd-

ringsbe-

dat

lopp

b) nominellt

3.
Amorte-

a) annuiteter

ringsform

b) rak amortering

4.
Startpunkt

a) amorteringsfri-

för amor-

het viss tid

tering

b) inget amorte-

ringsanständ

5.
Amorte-

a) kort

ringstid

b) läng

Effekter

Ett län med villkorad återbetalningsskyldighet reducerar
osäkerheten i investeringskalkyler och företagens risktagande. Ur låntagarens
synpunkt ligger en klar fördel i att återbetala i nominella termer med hänsyn
till existerande inflation.

Annuiletslån innebär alt räntekostnaden är störst i första
skedet av investeringen, vilket kan fä negativa effekter pä företag med läg lönsamhet.
Ur skattesynpunkt innebär denna länetyp dock att avdragsgilla kostnader
uppstår tidigt, vilket kan vara fördelaktigt för vissa företag.

Amorteringsfrihel
under viss tid kan ha positiva effekter likviditets-mässigt. Speciellt gäller
detta om investeringen är olönsam under en inlrimningsperiod, som är mer
kostnadskrävande än beräknat.

Med hänsyn till likviditetseffekterna och infiationen är
en längre amorteringstid positiv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2 Olika räntevillkors effekter på företag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudvariabel

Delvariabel

Effekter

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Ränta

2. Räntesals

3. Startpunkt för ränta

a)
fast ränta

b)
rörlig ränta

a)
hög

b) l å g

a)
ränlebefrielse viss
tid

b)
ingen räntebefrielse

Valen mellan fast eller röriig ränta innebär för ett
företag en spekulation i framtida ränteutveckling, vilken alltså kan fä säväl
negativ som positiv effekt. I allmänhet kan valet mellan fast och röriig ränta
sägas vara beroende av räntesatsens storlek, dvs. låg ränta = fast ränta
positiv eller omvänt.

Hög ränta
har i allmänhet negativ påverkan på ett företags lönsamhet. Vissa företag kan
dock se det som positivt med hög ränta ur skatte-synpunkl om man samtidigt har
låg amorleringstakt. Räntebefrielse under viss tid kan ha positiva effekter ur
likviditets-synpunkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Riksdagen I980I8I. I saml. Nr 49

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 102

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över oljeersätt-ningsdelegationens
rapport (Ds I 1979:17) Finansiering av energiteknik för oljeersättning. Förslag
till komplettering av nuvarande stödformer.

1 Allmänna överväganden

Flertalet remissinstanser är positiva till OED:s förslag
till komplettering av nuvarande stödformer.

Kritik mot förslaget framförs av CTH. som anser att det i
dagens situation kan ifrågasättas, huruvida den stödpolitik som direktiv och
utredning förordar verkligen befrämjar en utökad ersättning av olja med andra
bränslen, som stenkol, flis eller torv. En viss tendens kan, enligl CTH, anas
alt företag och kommuner väntar med att vidla i dag klart lönsamma åtgärder
tills statligt stöd kan ges.

Några remissinstanser tar upp frågan om lån och bidrag i
relation till andra styrmedel. Utvecklingsfonden i Kronobergs län vill därvid
understryka att man bör undvika lagstiftning och tvängsvisa regleringar och
istället ge stimulans via bidrag och lån. Energiskattekommittén framför att
olika styrmedel för energipolitiken fungerar i ett komplicerat samspel samt att
OED:s rapport behandlar en begränsad del av detta samspel. Kommittén nämner
att det samlade förslag som bl.a. kommittén och utredningen om styrmedel för
näringslivets energihushållning kommer att lägga fram av allt att döma innebär
att del förslag som redovisas i OED:s rapport kan komma att behöva omprövas.
Utredningen om styrmedel för näringslivets energihushållning för fram liknande
synpunkter. Flera remissinstanser ansluter sig till synpunkten att den
föreslagna stödformen bör omprövas och utvärderas efter några är eller ses som
temporär, bl. a. RRV. bostadsstyrelsen. utvecklingsfonden i Kronobergs län,
handelskammaren i Vä.s-lerbotlens län, utredningen om myndighetsorganisalionen
på energiområdet, Skogsarbetareförbundel, Landstingsförbundet och NED.

OED diskuterar olika hinder av ekonomisk och annan
karaktär som allmänt föreligger för att nya energitillförselsält och
energihushållningsåtgärder skall komma till användning.

SIND framför att verkets erfarenheter tyder pä att dessa
hinder är mer avgörande än rapporten gör gällande. Särskilt gäller detta,
enligt SIND, "bristande kunskap hos dem som ska fatta beslut om
investeringar" vilket har en direkt återkoppling till verkets ambitioner
på utbildningsområdet. Hinder av organisatorisk natur uppträder vidare enligl
verket förmodligen i flis- och torvprojekl precis som i spillvärmeprojekt. DFE
framhåller all förutom ekonomiska hinder har också t. ex. informalionsmässiga
och insti-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 103

tutionella hinder stor betydelse. Handelskammaren i
Västerbottens län och NED framför liknande synpunkter.

Andra mer
allmänna synpunkter på inriktningen av en ny stödform förs fram av några
remissinstanser. Mora kommun anser ati man måsle lätta pä det krav som SIND har
i sin stödgivning att ett projekt skall vara så bearbetat att tilläggsstöd inle
skall behöva begäras. Oförutsedda tekniska problem uppstår alltid vid ny
teknik. Att kräva att alla problem skall vara klarlagda redan vid
ansökningstillfället kan enligt kommunen vara hämmande för viljan att pröva ny
teknik. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att man vid utformningen av
stödformen med tanke pä de relativt begränsade resurserna bör prioritera
utvecklingen av system för småskalig hantering. En småskalig hantering passar
enligt länsstyrelsen bättre de glesbygdsområden där de inhemska bränsletillgångarna
finns.

DFE anser att det föreslagna stödet bör utformas på ett
sådant sätt all det bidrar till att det totala stödsystemet blir heltäckande,
flexibelt och överskådligt. Därvid bör enligt DFE givelvis också uppmärksammas avgränsningen
mot energiforskningsprogrammet. Industrifonden tar upp stödsystemet från den
tillverkande industrins synpunkt. Därvid konstaterar fonden:

"Delegationens förslag behandlar i första hand hur
olika statliga stödformer skulle kunna underlätta för producenter och
förbrukare av energi och ta ny teknik i anspråk. Däremot behandlas inle frågan om
hur situationen ter sig från den tillverkande industrins synpunkt. Särskilt
för den industri som tillverkar komponenter och apparater baserade på ny teknik
inom energiområdet finns i dag stor tveksamhet när det gäller att investera i
utveckling, tillverkning och marknadsföring. Det är i och för sig inte
osannolikt att de förslag som delegationen framför, och som syftar lill att
skapa en "normalisering" av de ekonomiska förhållandena för upphandlarna
av ny energiteknik, också kan få den indirekta effekten att tillverkarna
upplever marknaden som normal. Det hade emellertid varit intressant att se
diskussion av detta problem i rapporten, särskilt från Industrifondens
synpunkt med tanke på de ansökningar inom området som kommer in till fonden.

I avsaknad
av en närmare analys av problemet förefaller en naturlig utgångspunkt för
Industrifondens agerande vara att de föreslagna stödformerna - om de genomförs
måste anses skapa så goda förutsättningar för introduktionen av ny
energiteknik all de tillverkande förelagen därefter bör kunna fatta sina
utvecklings- och investeringsbeslut utan ytterligare statligt
finansieringsstöd. Industrifonden bör således enligt delta synsätt kunna vara
restriktiv med stöd till industriella utvecklingsprojekt som syftar till
framtagande av produkter för den svenska energimarknaden."

LO anser att det vid sidan om del av OED skisserade
stödsystemet är väsentligt att peka pä möjligheterna att staten engagerar sig
som direktintressent och delägare i projekt med speciella problem och
osäkerheter i syfte att fä till stånd en tidigare startpunkt. Här bör
möjligheterna för Sveriges Investeringsbank AB till direktengagemang kunna
utnyttjas.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 104

OED har i sin utredning enligt LO inte berört sambandet
mellan sådana projekt för Investeringsbanken och del föreslagna stödsystemet.
Kommunförbundet vill erinra om att gasen numera är ett alternativ som mäste
beaktas vid utformningen av det finansiella stödet. Studsvik Energiteknik anser
i della sammanhang att kol och gas kan bli svåråtkomligt för Sverige likaväl
som olja. I första hand bör därför användningen av inhemska bränslen stimuleras
och stödet bör relateras lill prisutvecklingen och tillgängligheten av
importerade bränslen. SBEF anser all man i dessa sammanhang inte bara ska
studera energiproduktions- och hushållnings- och oljeersältningsfrågorna, utan
även formerna för stöd till energilagring.

2 Energiinvesteringar inom den närmaste femårsperioden

OECD:s bedömningar av behovet av investeringar för
tillförsel och användning av energi för den närmaste femårsperioden.

Endast ett fåtal remissinslanser har berört denna fråga.
Skogsarbetare-förbundet framför viss tveksamhet lill några av dessa
bedömningar:

"Inom Skogsarbetareförbundet är vi tveksamma till om
del är praktiskt möjligl att exempelvis fram till är 1985 åstadkomma ett energilillskott
genom ångkol om 21 TWh enligt referensalternativet och 23 TWh enligt avvecklingsalternativel.
Bl.a. kan del bli segslitna förhandlingar med de kommuner där kolkraftverken
avses att byggas och dessutom tar projektering och byggande i regel längre tid
än vad det här är fråga om.

Samma tveksamhet har vi när det gäller tillskottet som
baseras på skogsenergi, där man anger att del är 1990 skall kunna utvinnas 14 TWh
enligt referensalternativet och 17 TWh enligt avvecklingsalternativel. Om
avsikten är att biobränslen från energiskogar skall ge snabba tillskott av
energiråvara, så är detta en omöjlighet. Först måste lämpliga marker för odling
av energiskog iordningställas. Sedan lar det många år innan man kan få ut nägra
större skördar från planteringarna och dessutom måste anläggningar uppföras för
förbränning och energiutvinning.

Om man däremot skulle ta i anspråk stora kvantiteter av
den skogsråvara som i dag förädlas inom skogsindustrin, gär det givetvis
mycket snabbare att få energitillskott frän skogen. Skogsarbetareförbundel motsätter
sig dock en sådan utveckling. Delta skulle dels medföra nedläggningar av en rad
skogliga förädlingsindustrier med åtföljande arbetslöshet och svåra
regionalpolitiska problem. Dels skulle även samhället få räkna med kraftigt
minskade exportintäkter."

Fullmäktige i riksbanken framhåller all ett större
utnyttjande av kärnkraften självfallet innebär ökade möjligheter att reducera
oljeberoendet. När nu dessa möjligheter utnyttjas, får de inte tas till intäkt
för begränsningar i satsningen pä ny energiteknik. Både kärnkraften och de nya
slagen av energiteknik bör enligt fullmäktige medverka till en minskning av
oljeberoendet. Fullmäktige finner det således mycket angeläget att ansträngningarna
för tillkomsten och utbyggnaden av ny energiteknik inte

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 105

reduceras, därför alt kärnkraften nu kommer till
användning i ökad utsträckning.

LRF
påpekar att konsekvensutredningen vars bedömningar har utgjort underlag för OED:s
beräkningar - enligt förbundets uppfattning hade en alltför negativ inställning
till olika biobränslens möjligheter att bidra lill energiförsörjningen. Denna
inställning får automatiskt ett genomslag i del medelsbehov som kalkyleras.
Förbundet vill mot denna bakgrund understryka del angelägna i att tillräckligt
med medel avsätts för verksamheten och att detta behov kan komma att överstiga
det som framräknats med utgångspunkt i konsekvensutredningens bedömningar.

Värmeverksföreningen
konstaterar all bedömningen av investeringar för hetvattencentraler och
kraftvärmeverk i stort sett överensstämmer med föreningens bedömningar sedda
som minimivärde och exkluderande kostnader för inte preciserade
rökgasreningsanläggningar. Vattenfall anför alt vid sin bedömning av del
erforderliga kapitalbehovet för oljeersättande anläggningar har delegationen
utgått frän konsekvensutredningens förutsättningar och kostnadsrelationer.
Vattenfall vill understryka alt dessa förutsättningar snabbt kan ändras och all
det är väsentligt att reglerna för stödet utformas så att förändringar i
kostnadsrelationer kan beaktas i praktisk tillämpning. Vattenfall framför
vidare alt i den uppskattning av investeringsbehovet för olika anläggningar för
perioden 1981-1985 som gjorts av utredningen har för solvärmeanläggningar
upptagils inte mindre än 800 milj. kr. medan det för torveldade kraftvärmeverk
inte har redovisats något investeringsbehov. Vattenfall bedömer det föga
troligt att utbyggnaden för solvärme blir av så stor omfattning redan före år
1985, men anser det däremot sannolikt att visst investeringsbehov för torveldade
anläggningar kommer att föreligga. I detta sammanhang vill Vattenfall framhålla
att värmepumpar för luft, vallen och mark i vissa fall är ell alternativ lill
konventionell uppvärmning. STU anser att man bör räkna med utbyggnad av
spillvärmeanläggningar även efler år 1985.

När det
gäller behovet av stöd till investeringar i byggnader, framför OED att det inte
finns skäl att i en första fas inkludera investeringar inom byggnadsområdet i
ett nytt stödsystem. Denna bedömning delas bl.a. av bosladsstyrelsen, energihushållningsdelegationen,
energisparkommittén. NED och Svensk Industriförening.
Energihushållningsdelegationen vill i detta sammanhang framhålla viklen av alt
man vid stödets utformning beaktar del behov som finns eller efterhand kan
uppkomma i byggnadsbeståndet i samband med införandet av ny teknik inom främst
solvärmeområ-del. Bostadsstyrelsen framför bl. a.:

"Bostadsstyrelsen delar OED:s bedömning att nu
befintliga stödformer för byggnader med eventuellt erforderliga korrigeringar i
stort sell är tillräckliga för alt stimulera till bättre energihushållning med
nuvarande inriktning. Utvärderingar som gjorts tyder emellertid på att det för
en tioårsperiod uppsatta sparmålet ej kan komma all näs om inte åtgärdernas

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 106

omfattning
och effektivitet kan ökas. Det är av största vikt att en säker bedömningsgrund erhålles
för att avgöra om angivna energisparmål står i överensstämmelse med vad som är
möjligt att uppnå och att resultatet av stödåtgärderna redovisas i en
kontinuerlig uppföljning. I den män det dä visat sig att nu vidtagna åtgärder
inom byggsektorn inte ger beräknat resultat kan en mera genomgripande
omprövning av stödets omfattning bli aktuell och därmed en ny prövning av
stödet lill införande av ny energiteknik."

BFR
anser i detta sammanhang att bebyggelsesektorns problem är till sin art sä
klart skilda frän industrisektorns att det är väl motiverat att slöd lill
energiteknik för oljeersättning i bebyggelsen samordnas med annat slöd som
normalt administreras av bostadsstyrelsen. Även STU behandlar förhällanden
mellan olika stödformer inom byggnadssektorn. STU konstaterar därvid att
experimentbyggandet och demonstrationsverksamhelen är av liten omfattning och all
del därför inte är självklart att man kan gå över direki till energisparstöd.
Det tillverkande företaget ser i detla läge, enligt STU, en otillräcklig
marknad för all investera i en rationell produktion. Produkterna kommer inte ut
pä marknaden därför att de inle är prismässigt konkurrenskraftiga även om
köparen kan utnyttja energisparslödet. En del av dessa skulle om de tillverkats
i slörre serier haft ett pris som hade gjort en anskaffning lönsam efler avdrag
för energisparslödet. En väg att lösa problemet är enligl STU alt låta energisparslödet
ha en med tiden avtagande storlek sä att man under en produkts marknadsinlroduktionsskede
kompenserar en högre produktionskostnad. STU framför vidare alt en annan metod
kan vara att staten går in med stödköp av en produkt för att garantera en
rationell seriestorlek. Svensk Industriförening ifrågasätter OED:s bedömning om
när investeringar i kombinationer av solvärme och värmepump kan bli aktuella.
Föreningen anser att del för närvarande sker en mycket snabb utveckling inom sollagerteknikens
område och att ett snabbi genombrott när det t.ex. gäller salt som
sollagringsmedium är alt vänta. Della kan enligl föreningen föranleda och
initiera invesleringsåt-gärder redan under den närmaste femårsperioden. Svensk
Industriförening anser vidare att investeringar i avsikt att förbättra
värmepumpars effektivitet, uthållighet och driftsäkerhet är utomordentligt
välmotiverade och därför måste uppmärksammas i detta sammanhang.

3
Stödbehov och stödformer

Fiertalel
remissinstanser stödjer eller lämnar utan erinran den allmänna uppläggning av
det stödsystem som OED föreslår. Vissa synpunkter på avgränsningen av stödet
förs fram. ÖEF" anser del vara väsentligt att del nu föreslagna stödet
differentieras och att de från beredskapssynpunkt mer angelägna åtgärderna
prioriteras. Detta kan innebära att län i vissa fall inte

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 107

kan
ges och att län i andra fall bör kompletteras med bidrag motsvarande det
beräknade direkta beredskapsvärdet av att projekt genomförs.

VatlenfaU
framför att det av rapporten inte framgär all de av delegationen föreslagna
stödformerna skall gälla även för affärsdrivande verk och statliga bolag.
Stödet bör enligt Vattenfall i tillämpliga delar gälla även sädana företag. Det
är väsentligt att Vattenfall kan tillförsäkras finansiering pä lika förmånliga
villkor som de i utredningen föreslagna för investeringar i oljeersättande
anläggningar. Vattenfall håller för troligt att, förutom lånefinansiering även
möjligheter till bidrag måste förefinnas för alt den åsyftade
investeringsverksamheten skall komma i gäng i önskad omfattning.

STU
anser att nuvarande stödformer lämnar en rad projekt outnyttjade därför att de
enligt reglerna är alltför lönsamma eftersom företagets investeringskalkyler
visar sämre lönsamhet än andra alternativ som avser investeringar i
produktionen. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) framför en liknande
uppfattning och tillägger att den ekonomiska situationen i kommuner och företag
nu är ansträngd, vilkel gör kraven pä lönsamhet för icke nödvändiga åtgärder
mycket stora. Oljebesparingsprojekt uppfattas enligt TCO än i dag i regel som
"icke nödvändiga" och belastas därmed av höga avkastningskrav.

Enligt
energisparkommittén bör det övervägas om inte oljeersättande teknik i nya
anläggningar bör omfattas av OED:s förslag till stödsystem. Kommittén finner
vidare att det bör övervägas om inte nägon form av ekonomiskt stöd bör avsättas
för förprojekteringskostnader för andra anläggningar än enbart vissa
prototyper och demonslrationsanläggningar.

När
det gäller ränta och säkerhet finner OED att räntan bör vara marknadsanpassad
med undantag för möjlighet till räntebefrielse för de första åren, samtidigt
som lånen normalt ska kunna lämnas ulan säkerhet. Vidare anser OED att län med
villkorlig återbetalning skall kunna förekomma. Generellt bör lån och i
förekommande fall bidrag kunna täcka upp till 100 % av merinvesteringen i
förhållande Ull motsvarande anläggning för olja i de fall en sådan merinvestering
kan anges.

Ett
flertal remissinstanser har framfört synpunkter på OED:s förslag i denna del.
RRV delar OED:s uppfattning att räntan bör vara marknadsanpassad och att något
krav på säkerhet för lånet inte bör ställas. RRV anser dock att de villkor som
skall gälla för lättnader i form av räntebefrielse och s.k. villkorlig
återbetalning bör preciseras närmare. Statens naturvårdsverk påpekar att vissa
energiinvesleringar redan i dag stöds genom särskilda lån. Om valet mellan
olika investeringsprojekt inte ska snedvridas bör enligt verket löptider och
övriga lånevillkor på de nu aktuella länen i fråga om vissa typer av
investeringar samordnas med vad som gäller för bl.a. dessa existerande län.

Att
län normalt lämnas utan säkerheter förefaller enligt STU vara en av de allra
viktigaste förutsättningarna för att läneformen skall bli allmänt

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 108

accepterad.
Företagens möjligheter all låna till investeringar i produktions-ulmstning och
marknadsföring påverkas inle och man kan behandla investeringar i induslriprojeki
privat.

All
vissa lån kan vara förenade med villkorlig återbetalningsskyldighet bedöms av STU
som riktigt. Om man har en återbetalning, som är anpassad lill projektets cash-flow,
kan det förekomma att intäkterna blir betydligt lägre än vad
investeringskalkylerna förutsatt. Projektet kan därför inte återbetalas under
sin tekniska livslängd. En liknande situation inträffar enligl STU när
förelagets likviditet inte tål de utbetalningar som låneavtalet kräver utan
all riskera alt gå i konkurs. Eftersom staten har bidragit till alt
investeringen kommil lill, bör staten enligt STU ocksä la sin del av ansvaret
och medge befrielse frän återbetalning.

STU
instämmer i att bidrag inte bör uppgå lill mer än 100 % av merinvesteringen.
Lån bör däremol enligt STU under vissa omständigheter kunna ges ocksä till
delar av grundinvesteringen.

Enligt
LRF:s uppfattning är det bra om energikredilerna kan ges ulan att försvåra
låntagarens möjligheter till andra krediter, dvs. belasta förelagets kreditsäkerheter.
Del är LRF:s förhoppning all den vidare behandlingen av OED:s förslag inle ska
leda till urvaltning av vilka ätgärder som är stödberättigade och omfatlningen
på slödel. Enligl LRF:s uppfattning är del nödvändigt att slalsmakterna under
en introduktionsperiod målmedvetet hjälper till med slöd och krediter för att
underlätta en övergång till andra bränslen än olja.

Fullmäktige
i riksbanken framhåller att genom att slalen avslår från säkerheter för sina
lån kan de säkerheter som det investerande företaget har utnyttjas för län på
den öppna marknaden. Finansieringen av investeringarna skulle således i mänga
fall kunna följa det mönstret att vanliga län las upp på kredilmarknaden mot
förelagens säkerheter och ett slags lopplån erhålls från staten utan
säkerheter. Enligt fullmäktiges mening är del angelägel all söka åstadkomma
just denna fördelning av kreditgivningen, alltså en reguljär bottenfinansiering
på den allmänna kreditmarknaden och en toppfinansiering genom slatens försorg.
Hur djupt ner det statliga topplånet skulle behöva sträcka sig i det enskilda
fallet får avgöras från fall till fall. Genom ett lånesystem av detta slag
skulle den segmentering av kreditmarknaden kunna undvikas, som 1. ex. en
prioritering av lån innebär. Riksbanksfullmäktige är kritiskt inställda till garantilåneformen
och framför:

"Proceduren
för att få ett lån beviljat är oftast mera omständig vid garantiförfarande än
vid direki långivning. Låneformen är med andra ord administrativt betungande.
Längivarna finner därtill ofta de projekt, för vilka de ej själva är ansvariga
som långivare, som föga intressanta. Deras krav på ränleersältning brukar inle
heller minska därför all slalen lar kreditrisken. En annan olägenhet består
däri att låntagaren ofta tror att statligt garanterade lån inte enbart är säkerhetsmässigt
garanterade utan

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 109

även
tillgångsmässigt, dvs. att statligt garanterade län alltid skall beviljas av
kreditinstituten. Delta kan naturligtvis inte ske. Statligt garanterade lån påverkas
av en kreditåtslramning på samma sätt som andra lån. När låntagaren erfar detta
känner han sig missräknad på den statliga garanti han erhållit."

Utvecklingsfonden
i Kronobergs län anser att förelagens tillgängliga kredilutrymme inte bör
inskränkas genom att staten ställer krav pä säkerheter för lämnade lån,
eftersom detta kan hämma företagens övriga expansion. Soliditeten i svenska
företag har enligt fonden starkt försämrats under senare år vilket hämmar
riskbenägenheten och investeringsviljan i stort. Fonden anser vidare att krav
på enbart villkorlig återbetalning av lån torde göra många företag tillräckligt
riskbenägna för investeringar i ny teknik.

NED
har liknande synpunkter och framför därutöver:

"Som
tidigare framhållits kommer effektiviteten i de föreslagna lånesystemen i
praktiken bli avhängigt av hur väl lånevillkoren kan harmoniseras med
företagens bedömningsgmnder. En viktig utgängspunkt är därvid de svenska
företagens successivt försvagade soliditet och den begränsning detta kan
innebära i möjligheterna och vilja att ta upp lån. Att län normall ska lämnas
utan säkerheter ställs av låntagaren är väsentligt för utvärderingen av
utredningens förslag till ramar för lånevillkoren.

NED
delar uppfattningen att ränta bör vara marknadsanpassad med möjlighet till
räntebefrielse i vissa fall. Det vore lämpligt att införa särskild räntenivå
för energibesparande investeringar. Det bör dock enligt NED understrykas att
marknadsräntan normalt ligger under, och ofta längt under, det krav pä intern
ränta, som företagen ställer på alternativa investeringar. Förslagen till
lånevillkor mäste bedömas mot bakgrund av det faktum att industrin har, och
sannolikt framöver kommer att ha, kalkylrän-tekrav. Detta förhällande kan
eliminera en del av innebörden i de utåt sell generösa villkoren för lånefinansiering
... Principen har hittills varil all man genom bidrag reducerat företagens egen
investeringsandel, så all lönsamheten höjts till den nivä som det interna
kravet förutsätter. Om bidragsdelen ersätts med län för ekonomiskt myckel
dåliga energisparpro-jekt, kommer projektets internränta att reduceras sä att
det inle längre kan konkurrera med alternativa investeringar. Och således ej
kommer till stånd."

Bodens
kommun framför att stöd i första hand bör lämnas till insatser söm ligger i
gränsområdet till lönsamhet gentemot oljebaserad energiproduktion och som
samtidigt som kan väntas ge stora oljebesparingar totalt sett inom landet.
Insatser för användning av inhemska bränslen i hetvattencentraler torde i
detta avseende inta en särställning när det gäller att snabbt ge slor
oljebesparingseffekt. Län och bidrag bör därvid avpassas sä att de slutliga
oljekonsumenterna inte drabbas av högre kostnader än om energi produceras med
olja. Frän kommunal synpunkt är det enligt kommunen önskvärt att stöd kan
lämnas även med hänsyn tagen till de ökade 9 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr
49

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 110

underhålls-
och driftskostnader som är förknippade med fastbränsleeldning. Villkorliga lån
vore i della avseende en trygghet i det risktagande investeringarna innebär.
Kommunen framför vidare att den verksamhei inom energiområdet som kommunerna
bedriver borde när del gäller län främjas bäst om långfristiga län pä 20-25 år
kan lämnas. Amorleringsliden motsvarar i så fall normall livslid för l.ex. helvallencentraler.
Lån för vattenkraftanläggningar kan principiellt ges ännu längre löptid
eftersom livslängden för sädana anläggningar erfarenhetsmässigt är 40-50 är.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län anser att lån med villkorlig återbetalning, eventuellt i
kombination med bidrag, bör förordas specielll i småska-liga projekt som
innebär stora tekniska och kommersiella risker. Även i projekt som ställer krav
på stora kapitalinsatser finns enligt länsstyrelsens behov av sådant stöd. Bl.a.
Industrifonden behandlar de administrativa problem som kan vara förknippade med
lån och villkorlig återbetalning. Enligt fonden är det särskilt viktigt att
detta stöd endast kommer lill användning i sådana fall då syftet är att
åstadkomma ett avlyft av mottagarens risk och inte i sådana fall där i första
hand en kostnadsminskning eftersträvas. I dessa fall bör bidrag, räntenedsättning
eller andra subventioner utnyttjas.

DFE
anser stödets utformning bör vara beroende av vilken typ av ekonomiskt hinder
som anses föreligga. Hänsyn bör också tas till att slörre administrativa
resurser krävs för stöd med villkoriig återbetalningsskyldighet knuten till en
lönsamhetsbedömning i efterhand. Om hindret är att ett företag pä grund av
kapitalbrist tvingas prioritera bland lönsamma investeringar, bör del enligl DFE
vara tillräckligl med lån utan säkerhet. I de fall orsaken är att företaget gör
sin bedömning utifrån ett kortare tidsperspektiv, än det som är relevant för
samhället, bör lån med läng amorteringstid eller amorteringsfrihel under viss
lid enligl DFE vara ell verksamt medel. Är hindret osäkerhet om att oljepriset
verkligen kommer att öka i framtiden, bör det vara tillräckligt att
återbetalningsskyldighet knyts till oljeprisets utveckling.

DFE
anser vidare att slödet bör till viss del kunna utgå som bidrag i de fall
staten önskar få till ständ investeringar som är olönsamma ur företagsekonomisk
synvinkel. Motivet för sådana bidrag bör vara att samhällel av strategiska skäl
vill stödja en viss utvecklingslinje. DFE vill i detla sammanhang peka på att
lönsamheten för andra bränslen än olja är beroende av energibeskattningens
utformning. Villkorlig älerbetalningsskyldighet knuten till en lönsamhetsbedömning
i efterhand bör då enligl DFE kunna begränsas till de fall stödet gäller
prototyper och demonstrationsanläggningar eller investeringar i fullskaleanläggningar
med stora kommersiella risker. Del är enligl DFE:s mening av vikt att möjlighet
finns att komplettera sådant investeringsstöd med förlusltäckningsgaranli.
Förlusttäckningsgarantin bör vara tids- och beloppsmässigt begränsad.

STU
anser all det, utöver de stödobjekt som OED lar upp, även bör

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 111

införas stöd för marknadsstödjande åtgärder. Detta stöd
bör omfatta hela energiforskningsprogrammet.

3.1 Prototyper och demonstrationsanläggningar

OED föreslår att det nuvarande stödet till prololyper och
demonstrationsanläggningar (POD) som utgår i form av bidrag med högst 50 % av merinvesteringen
bör kompletteras med en lånemöjlighet. Summan av bidrag och län bör inte
överstiga 75 % av totalinvesteringen, varav bidraget inte bör översliga 50 %.
Villkorlig återbetalningsskyldighet bör kunna medges. Beslut om eventuell
avskrivning av en del av eller hela länet skall fattas senast tre är efler
anläggningens idriftlagande. Ränte- och amorleringsanstånd bör kunna beviljas
under samma tid.

Flertalet
av de remissinstanser som har behandlat OED:s förslag i denna del är positiva
till förslagel. SIND anser att för dessa projekt har motivet för nuvarande bidragsgivning
i väsentlig grad varit alt kompensera för del risktagande som användningen av
oprövad teknik innebär. Verket har därför i flera sammanhang tidigare anslutit
sig till tanken att förbättra det ekonomiska stödet för denna typ av projekt. Verkel
anför vidare:

"PoD-bidrag har hitlills enbart utgått till den
förste beställaren av en ny typ av energibesparande (alternativt oljeersättande)
utrusining. Skälet för detta har varit att man härigenom fått bekräftat att
utrustningen nätt demonstrationsstadiet, dvs. nära marknadsintroduktionen.

En PoD-anläggning
kan förväntas bli beslälld endasl om totalkalkylen (invesleringen och drift) är
positiv i förhållande till andra alternativ. Detta skulle också kunna uppnås om
bidraget styrdes lill tillverkaren så alt denna kan lägga ett
konkurrenskraftigt pris ät beställaren. Funktionsgarantier m. m. skulle
förmodligen ocksä lättare kunna fastställas jämfört med nuvarande
bidragskonstruktion. Möjlighelen all upprätthålla konkurrensneutralitet
underlättas. Industriverket menar alt möjlighet att lämna PoD-slöd även till
tillverkaren/leverantören bör öppnas."

Vattenfall anser att beslul om avskrivning av län bör ske
efter längre lid än tre år. Vattenfalls erfarenhet är alt underlag för ett sädant
beslut inle alltid föreligger efler endast tre år, varför tiden bör utsträckas lill
fem år. Skellefteå kommun framför all förslaget inte utgör någon egentlig
förbättring av nuvarande stödregler, såvida inte lånedelen regelmässigt lämnas
med villkorlig älerbetalningsskyldighet. Kommunen anser att det som f. n.
bromsar utvecklingen på området lorde vara alt intressenterna upplever att
risken eller det egna ekonomiska engagemanget är för stort. Staten bör alltså
enligt kommunen vara beredd alt ta pä sig en ökad risk eller en slörre del av
kostnaden. Liknande synpunkter förs fram av Västerbottens länsutvecklingsfond.

Utredningen om styrmedel för näringslivels energihushållning
anser all effekten av den föreslagna lånemöjligheten kan bli begränsad när
förelagen

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 112

har låg soliditet. Oavsett hur förmånliga lånen är
försämrar de enligt utredningen företagens soliditet ytterligare och minskar
därigenom möjligheterna att ta upp lån för investeringar i
produktionsapparaten. Det är därför enligt utredningen inle ovanligt, att ett
förelag ålägger sig själv en begränsning av upplåningen. Ulredningen anför
vidare:

"Med hänsyn till syftet med PoD anser vi det mycket
angelägel att beslut om stöd skall innefatta en plan för hur erfarenheterna av
anläggningen skall spridas och att dessa erfarenheter mäste redovisas ulföriigl
innan beslut om avskrivning av lånet fattas. Det bör kunna krävas av dem som
erhåller slöd för PoD att redovisning av erfarenheterna utformas så att den kan
utgöra beslutsunderlag för andra förelag."

3.2 Investeringar i fullskaleanläggningar med stora
kommersiella risker

Dessa former av investeringar är aktuella främst i stegel
efter demonstration. Sådana investeringar är inte slödberättigade idag. OED
föreslår alt ell stöd införs i form av lån i vissa fall kombinerade med bidrag.
Summan av lån och bidrag bör inte överstiga 50% av totalinvesteringen.
Bidragsdelen bör inte överstiga 35% av merinvesteringen jämfört med motsvarande
anläggning för olja. Villkorlig återbetalning av länedelen bör kunna medges i
undantagsfall. Möjligheter till ränte- och amorleringsanstånd upp till fem är
bör finnas samt lill räntebefrielse i högsl tre år.

Ett mindre antal remissinstanser har behandlat OED;s
förslag i denna del, bl.a. SIND, länsstyrelsen i Kronobergs län, Mora kommun,
Umeå kommun, Skellefleå kommun och utredningen om styrmedel för näringslivels
energihushållning. Dessa remissinslanser är positiva till OED:s förslag, med
undantag för Skellefleå kommun som anser all den av OED föreslagna
bidragsandelen är otillräcklig. Kommunen anser att bidragsdelen pä 35% av merinvesteringen
bör kompletteras med ett villkorligt lån så alt dessa tvä uppgår till 100% av merinvesteringen
eller alternativt lill 60% av totalinvesteringen. Kommunen anser all ränlebefrielse
bör medges under den period som lånet är villkorligt.

SIND nämner att intresset för en övergång till alternativa
bränslen som flis. torv, avfall m.m. har ökat mycket kraftigt de tvä senaste
åren, men lönsamheten är fortfarande svag. Verket har främst genom demonsira-tionsbidrag
stött ett antal projekt inom området och kommer inom ramen för PoD-anslaget all
stödja ytterligre några få. De projekt verket valt att stödja har varit sådana
som enligl verkels bedömning kan utvecklas så alt regionala marknader skapas
för de nya energirävarorna. Bidrag har utgått både lill system för att ta fram
bränslet och till pannorna. Den förväntade lönsamheten i dessa projekt är
enligt verkel fortfarande sä osäker alt projekten sannolikt inle kommer lill ständ
ännu pä några år ulan bidrag eller annan statlig subvention.

SIND understryker vidare betydelsen av alt nya stödformer
etableras

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 113

för
infrastruktur för torv och skogsavfall och inte enbart för pannanlägg-ningar.
När det gäller anläggningar för framställning av syntetiska drivmedel i
kommersiell skala kommer sådana enligt SIND troligen inle att kunna uppföras
förrän beslut fattats om introduktion av syntetiska drivmedel i landet. I den
mån syntetiska drivmedel skall produceras av l.ex. biomassa är tekniken enligl SIND
ännu sä avlägsen all befinlligt FoU- och PoD-stöd (ev. kompletterat med lån)
torde vara tillräckligt ännu ett antal är.

SIND
bedömer liksom OED att någon form av subvention är nödvändig för att
investeringar av del här slaget skall komma till stånd. Verket anser dock all
en renodlad låneform är att föredra och att lånen eventuellt bör kunna beviljas
till 100% av den aktuella investeringen och således inte enbart till merinvesteringen.
Därutöver framför verkel:

"Subventionen
bör placeras i så tidigt led som möjligt främst med hänsyn till administrativ
enkelhet och konkurrensneutralitet. En rimlig lånekonstruktion synes vara:

- att
amorteringstiden kopplas till brukstiden för projektet,

- att
amorteringsanstånd beviljas upp till 2530% av denna tid, dock

maximalt förslagsvis fem är,

- att
låneräntan skall kunna varieras. En möjlighet är alt i initialskedet ta

ut ränta efter diskontot och efler ett antal år (förslagsvis samma som

amorteringsanslåndel) fastställa en marknadsmässig räntesats,

- att
räntefrihet under viss tid skall kunna beviljas, förslagsvis inle som ell

urspmngligl villkor.

För
all icke få en alltför ohanterlig administration bör lånebeloppen minimeras.
Verket anser 1 milj. kr vara en lämplig gräns. För mindre projekt bör
erforderlig extern finansiering ske över allmänna kredilmarknaden. Om bankerna
av säkerhetsskäl inte kan medverka bör finansieringen kunna lösas via
utvecklingsfonderna eventuellt i kombination med statlig industrilånegaranli."

Mora
kommun anser att till denna grupp av investeringar bör även inräknas
energiproduktionsanläggningar med industri- och hushållsavfall som energikälla.
Utredningen om styrmedel för näringslivets energihushållning framför att en
utförlig redovisning bör sättas som villkor för erhållande av stöd. Det är
också viktigt att administrationen av stödet organiseras så att erfarenheterna
kan följas upp, las till vara och spridas vidare.

3.3
Speciella investeringar i fullskaleanläggningar med måttliga kommersiella
risker

OED
föreslär alt lån till dessa lyper av investeringar inte bör vara villkorliga.
Lånen bör inte översliga 50% av den totala investeringskostnaden. Högst fem
års anstånd med amortering och räntebetalning bör kunna medges. Räntan
ackumuleras i så fall till kapitalet.

Ell
fätal remissinslanser har direkt berört dessa investeringar.

Enligt
naturvårdsverket kommer bl.a. de senasle belydande pris- och

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 114

skattehöjningarna
på olja samt förväntan om framtida höjningar att ge incitament till företagen
att investera i anläggningar för andra bränslen än olja. I många av de
processer som är aktuella har vi i Sverige enligt verkel inte någon större
erfarenhet av att utnyttja kol och av att bemästra de miljöstörningar som då
uppkommer. En alltför snabb introduktion av kol i energisystemet kan ge dåliga
tekniska lösningar. Staten bör därför enligt verkets åsikt inte söka att med
särskilda stimulansåtgärder ytterligare öka taklen i introduktionen av kol. Verkel
anser därför att det är olämpligt all lämna ett allmänt slöd till anläggningar
för andra bränslen än olja inom industrin. Verket avstyrker således att
anläggningar med måttliga kommersiella risker av typ av kolpannor inom
industrin generellt blir stödberättigade.

SIND
anser att etablerandet av kolpannor för kommuner inle kräver extra slöd.
Beträffande industrins kolpannor bedömer verkel att intresset för koleldning
inom industrin hittills har varit mycket måttligt. Endast ett fätal projekt omfatiande
ombyggnader av befintliga pannor och processutrustningar har genomförts.
Koleldning i pannor över en viss effekt är enligt verkel troligen ekonomisk
redan idag. Skälet till alt industrin vid kapacitetsutbyggnad inte väljer
kolalternativet är enligt verkets erfarenhet industrins osäkerhet dels om vilka
miljövärdskrav som kommer att ställas, dels den allmänna osäkerheten om landets
energipolitik. Verkels uppfall-ning är alt stalsmaklerna måste undanröja dessa
osäkerheter. När sä skett lorde heller inle behövas nägot stöd.

Nägra remissinstanser lar
i detta sammanhang upp OED:s synpunkt att hetvatteneenlraler och kraftvärmeverk
för koleldning kan finansieras i annan ordning och att investeringar i
infrastruktur för kol knappast behöver stödjas. Uppsala kommun anser all'delta
möjligen är riktigt under förutsällning all kol frän miljövärdssynpunkt kan
betraktas som ett likvärdigt bränsle med olja. Del förefaller emellertid
enligt kommunen som man måsle ställa större krav på kol och därmed uppkommer
krav pä merinvesteringar, antingen i infrastrukturen för kol, kolrening och kolpreparering
eller för rökgasrening i hetvattenpannor och kraftvärmeverk. Kommunen föreslår
all miljö- och infrastrukturbetingade investeringar för koleldning i hetvatteneenlraler
och kraflvärmeverk tas med bland slödberättigade objekt. Länsstyrelsen i
Uppsala län instämmer i kommunens bedömning. DFE anser att stödet bör inriktas
på sådan teknik som syftar till all minska kolets negativa miljöeffekter.
Vidare bör krav ställas på att pannorna skall vara omställbara till andra fasta
bränslen än kol. Om sådana krav ställs, finner DFE att stöd bör kunna ges även till
hetvatteneenlraler som eldas med kol.

IVA
konstaterar att tveksamheten bland kommunerna är stor inför koleldade kraft-
och fjärrvärmeverk. Man förutser svårigheter att framledes anskaffa kol med
extremt läg svavelhalt till rimliga priser. Teknik för rökgasavsvavling och avskiljning
av tungmetaller är ännu knappast etable-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 115

rad. För att undanröja tveksamheten och påskynda
utvecklingen vore enligt IVA ett ökat stöd lill anläggningar för miljövänlig
kolförbränning välkommet.

Naturvårdsverket anser att man vid långivningen bör
prioritera de områden där man ser de minsta riskerna för miljön. I dagsläget
kan man från denna utgångspunkt enligt verket förorda bl.a. ökad
energihushållning, användning av solvärme samt övergäng till syntetiska
bränslen. Verket anför vidare:

"Naturvärdsverket anser det angeläget alt projekl som
syftar lill att introducera ny teknik m. m. på dessa områden ges stort utrymme
i ett eventuellt lånesystem. Verkel vill emellertid påpeka att förbäftrade lånemöjligheler
i en del fall kan behöva föregås och/eller kompletteras av andra styråtgärder
för att den önskade utvecklingen skall komma lill sländ. De föreslagna länen
behöver t.ex. troligen kompletteras med andra statliga åtgärder för att metanol
skall kunna etableras på marknaden för drivmedel. När det gäller kol, torv, flis
m.fl. alternativa bränslen till olja kan osäkerhet om framtida miljökrav eller
om möjligheten att tillgodose förväntade krav vara ett väsentligt hinder mot
introduktion och spridning av ny teknik. Del är därför nödvändigt att lösningar
på miljösidan tas fram parallellt med all processtekniken utvecklas. Om della
försummas försvåras såväl myndigheternas formulering av krav på lämpliga
lösningar av miljöproblemen som företagens möjligheter att bedöma vilka
förutsättningar de har att uppfylla kraven. Nalurvärdsverkel vill därför
belöna att de föreslagna lånen till projekl som avser introduktion och
utveckling av teknik för alternativa bränslen också måste omfatta utveckling av
nödvändiga naturvårds- och miljöskyddsåtgärder."

Även Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att miljöskäl
bör väga tungt vid prioriteringen mellan olika alternativ. Utredningen om styrmedel
för näringsUvets energihushållning anför:

"Det föreslagna stödet är avsett att snabbt minska
oljeberoendet. Strävan all minska oljeberoendet bör enligl vår uppfattning
inte leda till all andra samhällsmål glöms bort. Det förefaller rimligt att de
kriterier som tillämpas för finansieringsstödet utformas så all de inle leder
till investeringar som från l.ex. miljösynpunkt kan vara olyckliga. OED har l.ex.
förutsatt att stöd skall kunna ulgå för övergång till koleldning. Direktiven
anger som exempel att utnyttjande av miljövänlig teknik vid förbränning av kol
borde få bredare tillämpning. Kriterierna för stöd till kolintroduktion bör
enligt vår mening innefatta ett sädanl villkor. Med hänsyn till de speciella
miljöfrågor som aktualiseras vid kolanvändning bör, enligt vår uppfattning, SIND
regelmässigt rådgöra med naturvärdsverket vid behandling av ansökan om lån för
kolförbränning."

3.4 Energibesparande åtgärder i befintliga byggnader och
processer inom näringslivet

OED föreslår alt de nuvarande bidragen skall ersällas med
en lånemöjlighet. En sädan länemöjlighet bör enligt OED vara motiverad
åtminstone

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 116

övergångsvis i perioden efter bidragens avvecklande. Dessa
lån bör inte vara villkoriiga och bör inte överstiga 50% av
investeringskostnaderna. Högst fem års anstånd med amortering och
räntebetalning bör kunna medges. Räntan ackumuleras då lill kapitalet.

Mora kommun. Västerbottens läns utvecklingsfond och Svensk
Industriförening år positiva till förslaget. Naturvårdsverket, SIND och LO för
fram kritiska synpunkter på förslagel. Naturvårdsverket anser att behovet av
att generellt lämna förmänliga lån för energisparande åtgärder inom
näringslivet om de nuvarande bidragen avskaffas kan ifrågasättas. Verket anför
dock att speciella omständigheter, t.ex. problem att organisera det finansiella
samarbetet kommun - industri i fråga om spillvärmeprojekt, kan motivera att
statliga lån ges i vissa fall. Ett annat exempel med anknytning till
miljövårdens verksamhetsområde - gäller förbränningsanläggningar för avfall.
Bidrag från anslaget till energibesparande åtgärder inom näringslivet har i
vissa fall avsett sådana anläggningar. Frän miljösynpunkt är det enligt verket
angeläget med en långtgående behandling av avfallet. Ett av de godtagbara
sätten att behandla avfall omfattar bl.a. utsortering och förbränning av en
bränslefraktion men då med effektiv rökgasrening. Detta har enligt verket rönt
stort intresse bl.a. genom den bidragsmöjlighet som har funnits.

Verket framför vidare:

"Förbränningsanläggningar för avfall är mycket
kostsamma bl.a. till följd av att kraven på avancerad rökgasrening
(Naturvårdsverket har sedan 1978/79 inte beviljat bidrag till
förbränningsanläggningar. Se yttrande 1979-10-08 över industriverkels utredning
Statens stöd till energihushållning inom näringslivet, SIND PM 1979:9). Om
bidragsmöjligheten från anslagel till energibesparande åtgärder inom
näringslivet försvinner kan kommunerna få problem med att ordna lämpliga
långfristiga lån för att finansiera investeringar i denna typ av anläggningar.
En utveckling som är gynnsam från samlad energihushållnings- och miljösynpunkt
skulle då kunna hejdas. Det kan därför vara motiverat att staten - liksom fn.
sker när det gäller t.ex. fjärrvärmeutbyggnad - gör det möjligt för kommunerna
att få lämpliga långfristiga län för denna typ av anläggningar.

Naturvårdsverket menar mot den bakgrund som nu redovisats
att ett fortsatt statligt stöd till energibesparande ätgärder i näringslivet
inte bör utformas som ett allmänt stöd ulan inriktas på projekt där det -
liksom i de båda redovisade exemplen - finns särskilda skäl för statlig
medverkan."

SIND har tidigare varit inne pä tanken alt komplettera bidragsgivningen
med en lånemöjlighet. Som verket bedömer det för närvarande finns det inga skäl
att införa lån som ersättning för bidragen. Verkets erfarenhet visar nämligen
att lönsamheten, inte finansieringen, är det normala hindret för genomförandet.
Om låneformen därför skall vara attraktiv för denna typ av projekt mäste den
innehålla sådana subventioner (t. ex. räntefrihel) att de är att jämställa med
nuvarande bidrag. Men skall subventioner på detla sätt utgä är ett
bidragssystem enligt nuvarande modell enligt verket

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 117

betydligt smidigare från administrativ synpunkt. SIND
framför vidare att, om del av olika skäl ändå anses att lån skall införas,
dessa bör vara marknadsmässiga. Subventioner till ombyggnadsälgärder i
befintlig industri bör inle längre förekomma.

Länen bör enligl SIND ges via den allmänna kredilmarknaden
eventuellt om så behövs mot statlig garanti. Ett administrativt enkelt sätt alt
ta hand om nya lån med slallig garanti vore att inrymma energihushällningsprojekl
i den befintliga verksamheten rörande industrigarantilån som handläggs av
industriverket. 1 sä fall bör naturligtvis ramen för dessa län ökas i motsvarande
grad.

Verket
bedömer emellertid all efterfrågan på dessa lån blir liten. Införande av lån
som ersällning för bidragen ulan en samtidig kraftig satsning på
rådgivningsverksamhet lorde komma alt leda till ett avsevärt avbräck i
energihushållningsaktiviteterna i industrin.

När det
gäller små vatlenkraftanläggningar anser SIND att gynnsamma län på hela
anläggningen är bättre än bidrag. En lämplig form för della kan vara att
återuppliva den s.k. Vattenkraftlänefonden. Verket kommer under budgetåret
1980/81 att redovisa erfarenheterna från bidragsgivningen till små
vattenkraftverk och föreslå fortsatta åtgärder. Frågan om stödformer för dessa
objekt bör enligt verket avvakta denna utvärdering.

Energisparkommittén
anser alt del bör undersökas om inte en slödmo-dell baserad på en kombination
av bidrag och lån, där bidragels omfallning päverkar länevillkoren, skulle ge
maximal flexibilitet. Kommittén anser även att det finns anledning alt överväga
en generell möjlighet lill slöd för energibesparande ätgärder gällande
anläggningar som skall projekteras. Denna uppfattning delas av Svensk
industriförening.

4 Finansieringsbehov, Tmansieringsläget

Flera remissinstanser anser att OED har beräknat
stödbehovet alltför knappt.

Inom transportsektorn pekar både Iransportforskningsdelegatioiieii
och Iransporlrådel pä vissa typer av projekt som inte har beaktats i OED:s
beräkningar.

Transporträdel
anser t.ex. all kompletterande finansiering kan behövas för all möjliggöra
försöksvis drift med elbilar. Delsamma bör gälla försöksverksamhet kring möjlighelerna
all uppnå en förbättrad kollektivtrafik, någol som enligl rådet i hög grad kan
bidra till en bättre energihushållning.

Transporträdel
delar inle OED:s åsikt alt en årlig total medelsram på 300 milj. kr. skulle
vara tillräcklig, sell mol bakgrund av all delegationen har beräknal
stödbehovet till 500 milj. kr. Transporträdel ulgår ifrån alt det är ett
samhälleligt intresse att genom lån och bidrag medverka till all storska-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 118

liga
försök all inlroducera icke oljeberoende energileknik kommer lill sländ. och dä
räcker sannolikt inte en medelsram på 300 milj. kr. per år.

SIND
instämmer i de beräkningar som OED har gjort när det gäller behovet av slöd till
PoD-anläggningar.

När
det gäller investeringar i infrastruktur liksom hetvaltenpannor för flis och
torv anger OED ett stödbehov av 100 milj. kr. för infrastrukturer och 215 milj.
kr. för hetvallencentraler. SIND bedömer att detta är en underskattning av
behovet.

Som
exempel nämner SIND alt kostnaden för en 25 MW fliseldad hetvattenpanna men kringutruslning
inkl. en bränslelerminal föratt försörja enbart denna panna är ca 30 milj. kr.
En effektulbyggnad lill år 1985 av hetvallencentraler för torv och flis anges i
rapporten till 350 MW (referensalternativ) och 200 MW (avvecklingsalternativ).
Om man antar alt dessa siffror är riktiga, krävs en total investeringsvolym av
420 resp. 240 milj. kr. Därtill kommer ersättning av gamla oljeeldade hetvatteneenlraler
med fastbränsleeldade sådana. En grov uppskattning ger ett totalt investeringsbehov
för dessa åtgärder av ca 400-500 milj. kr. under åren 1980-85, eller per år ca
100 milj. kr.

NE vill
särskill underslryka betydelsen av skogsenergi, där det, enligl NE:s mening,
finns ett stort stödbehov, starka energipolitiska motiv för ett kraftigt slöd
och hög sannolikhet för god effekt av stödet. STU anser all möjlighelerna alt
utnyttja spillvärme har underskattals i konsekvensutredningens rapport som
ligger till grund för OED:s beräkningar.

När
del gäller solvärme och fjärrvärme framför Uppsala kommun följande:

"BeträtTande
solvärme - fjärrvärme har OED någol oegenlligl räknat med en utbyggnad av 200
MW effekt. Riktigare är väl att räkna solvärme som energi. 200 MW skulle därvid
motsvara 200 ä 300 GWh, 315 milj. kr. motsvarar således I ä 1:50 kr/kWh.
Lånebehovet torde emellertid vara minst det dubbla, eftersom bara solfångare
kostar 2 å 2: 50 kr/kWh. Vidare kan man ifrågasätta om inte den förutsatta
energimängden är alldeles för läg. Del torde vara sä att anslutning av solfångare
till kommunala fjärrvär-menäl representerar en av de snabbaste och billigaste
sätten att snabbi få solvärmen introducerad i landet.

Det
är tekniskt möjligt att bara till Uppsalas tjärrvärmenäl ansluta solfångare
med en kapacitet av ungefär 180 GWh/år inom en femårsperiod, vilkel skulle
erfordra en investering av ålminsione 500 milj. kr. Problemel är att med dagens
teknik synes solfångarna bli alldeles för dyra, men å andra sidan, så länge det
inte finns någon slörre marknad kan inle heller några störte prissänkningar
förväntas. För att på allvar få i gång en marknad torde föreslagna 315 milj.
kr. vara alldeles för lite."

Vad
gäller energiproduktionsanläggningar anser LO del ännu inle klariagl genom regeringsutlalanden
eller genomförda utredningar vilken utveckling som planeras för utnyttjande av
spillvärme från kärnreaktorer och för naturgasanvändning. Kraft- och värmeförsörjningen
för exempelvis de

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 119

tre storstadsområdena är inte helt klarlagd och har inte
bedömts slutgiltigt av regeringen. LO anser därför inte att OED:s förslag ulan
vidare kan tillstyrkas vad avser bedömningen av ersättande kraftvärmeinvesleringar.
Delta berör i princip ca 450 milj. kr. av den antydda ramen på 2 1/2 miljarder
under femårsperioden. Oavsett valet av energiproduklionssäti bör dock enligl LO
inle investeringar i transportsystem för hetvatten fördröjas.
Landstingsförbundet anser all del bör övervägas all låta OED:s förslag omfatta
även undantagna anläggningar för kondenskraftproduktion och hetvattencentraler.
LTH finner ingen anledning all nu redovisa en annan bedömning än OED när det
gäller behovet av låneslöd till utbyggnad av fjärrvärme och kraftvärmeverk. LTH
vill dock fästa uppmärksamheten på den utomordentligt stora energipolitiska
betydelse dessa anläggningar kan fä. Om det nya, men ännu ganska oprövade
finansieringssystemet för dessa anläggningar inte visar sig tillräckligl för
att åstadkomma den ul-byggnad som ell kraftfullt oljesparprogram kräver, måste
nya former av slöd till dessa investeringar skyndsamt kunna insättas.

LRF anser att på drivmedelssidan måste anläggningar skapas
för framtagning av flytande drivmedel byggt på inhemska råvaror. LRF vill i
detta sammanhang peka pä nödvändigheten av satsningar även pä etanolanlägg-ningar,
eftersom denna teknik är lätt tillgänglig och kan ge snabbast resultat.

Fullmäktige
i riksbanken tar upp den typ av finansiering som nu tillämpas för
fjärrvärmeanläggningar och kraftvärmeverk. Fullmäktige vill ifrågasätta denna
finansieringsforms berättigande framöver. Införandet av ell stödsystem av det
slag OED förordar i övrigt gör att den specialdestinering av medel som nu sker
medelst nyssnämnda finansieringssätt närmast framstår som överflödig. Det
behov av samordning, som OED betonar, talar enligt fullmäktige för att här
ifrågavarande finansiering bör sammanföras med den övriga stödverksamheten
rörande energiinvesleringarna.

När det
gäller frågan om finansiering av del föreslagna stödsystemet är huvuddelen av
dem som har yttrat sig i sammanhanget positiva lill en finansiering med någon
form av avgift. Transportrådet, länsstyrelsen i Östergötlands län,
länsstyrelsen i Kopparbergs län, Skellefteå kommun. Svensk Induslriförening och
Värmeverksföreningen förordar sålunda en finansiering med avgift pä olja. Mora
kommun föreslär emellertid en finansiering direkt över statsbudgeten. NED
anser med hänsyn lill kostnadslägel inom den svenska industrin all en
finansiering med oljeavgift inte är acceptabel. Om en oljeavgifl anses
ofrånkomlig av budgetskäl förordar NED en höjning av den särskilda beredskapsavgiflen,
förutsatt all höjningen fär, liksom skedde år 1979. inräknas i
skattebelastningen vid tillämpning av regeln om nedsättning av allmänna
energiskatten i vissa fall. RRV förordar avgiftsfinansiering eftersom denna
även ger en styreffekt genom prishöjningen. Härvid bör enligl RRV:s mening
övervägas en konstruktion som innebär att avgift såväl för oljelagring som för
den föreslagna oljeer-

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 120

sätlningsfonden kan tas ut som en gemensam avgift. OED har
inle berört frägan om den föreslagna fonden skall redovisas över statsbudgeten
eller utanför denna. Enligt RRV:s mening är fonden av den storleken att dess verksamhei
bör framgå av statsbudgeten.

5 Organisation

Samtliga remissinstanser som har uttalat sig i frägan
tillstyrker eller lämnar utan erinran OED:s förslag all SIND bör handha den nya
verksamheten. Statskontoret, DFE, och utredningen om myndighctsorganisu-lionen
på energiområdet anser att slutlig ställning lill oiganisationens frägor bör
las försl i samband med all ställning tas lill hur myndighetsorganisationen
inom energiområdet bör vara utformad. Utredningen om myndighetsorganisalionen
pä energiområdet anser emellertid all den nya stödverksamheten t. v. bör knytas
till SIND.

Svensk Induslriförening framhåller alt en knytning av det
nya slödet lill SIND lorde ha de flesta fördelarna. Enligl föreningen bör
emellertid en allvarlig prövning och utvärdering ske av stiftelsealternativet,
eftersom denna form erbjuder en mycket stor flexibilitet, vilket kan fä stor
betydelse i tidsmässigt pressade situationer. A\en fullmäktige i riksbanken
anser att andra utvägar bör undersökas innan beslut fattas i denna fräga. Sälunda
bör enligt fullmäktiges mening undersökas om det är möjligt att läla Invesleringsbanken
ombesörja den statliga långivningen för detta ändamål. Investeringsbanken
kommer naturligen med som en av långivarna i fråga om boltenfinansieringen, men
en analys bör enligl fullmäktige göras av möjligheterna och förutsättningarna
för Investeringsbanken att handha den toppfinansiering staten skall svara för.

Statens naturvårdsverk anser att den ansvariga myndigheten
bör samråda med verkel när det gäller projekt då slörre län lill utveckling av
miljövärdsätgärder är akluella. ÖEF anser att administrationen av stödet bör
ske i nära samarbete mellan SIND och ÖEF, såväl vid regelutformningen som
under det löpande arbetet. Energisparkommittén delar OED:s uppfattning att ett
rådgivande organ - där representanter för myndigheter som handlägger andra
delar av energiprogrammet, viktigare avnämargrupper samt teknisk och ekonomisk
expertis ingär - knyts till SIND. NED vill framhälla vikten av att industrin
blir allsidigt representerad i de rådgivande organen. Liknande synpunkter
framför SBEF.

Några remissinstanser har berört utvecklingsfondernas roll
i detta sammanhang, bl.a. länsstyrelsen i Uppsala län och Kronobergs läns
utvecklingsfond. Länsstyrelsen anser att inte alltför komplicerade ärenden som
rör industrin bör kunna decentraliseras exempelvis till utvecklingsfonderna. Energisparkommittén
anser vad beträffar rådgivning och bidragshandläggning vid de regionala
utvecklingsfonderna alt del nuvarande sys-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:49 121

temet
kraftigt bör utvecklas och stödjas. LRF ser det i detta sammanhang naluriigt
all uppgifterna läggs på SIND men med den preciseringen all handläggningen av
löpande ärenden under viss storleksordning delegeras till de regionala
utvecklingsfonderna. De erfarenheter som hittills vunnits av handläggningen av SIND:s
övriga energislöd, torde enligt LRF inte tala emot en sådan lösning.

För
lantbrukets del anser LRF det naturligt att lantbruksnämnderna ges en mer
konkret uppgift än för närvarande och att energiinvesleringar så långt möjligt
handläggs via samma kanaler som övriga investeringar inom lantbmket. LRF har
under våren 1980 i en framställan till regeringen krävt att lantbruksnämnderna
ska ges ökade uppgifter i sammanhanget och all rådgivningen på energiområdet
ska förstärkas.

SIND
anser alt en stark koppling lill industriverkets nuvarande bidragsgivning är
naturlig. Projektbedömningen blir i allt väsentligt densamma som idag sker för
bidragsprojekten inom verkets energibyrå. Därtill kommer utredningar för
bedömning av låntagarens kreditvärdighet. Även för detla finns erfarenheter
inom industriverket.

Verket
påpekar att de föreslagna nya stödformerna kommer att kräva utökade
administrativa resurser vid verket. Dels kräver en lånehantering i sig slörre
resurser än bidragsgivning, dels kommer som nämnts de nya stödformerna för att
bli effektiva att kräva uppsökande, initierande, samordnande och allmänt
planerande insatser.

Visserligen kan
arbetsinsatserna fördelas över de regionala utvecklingsfonderna via den av
verket föreslagna rådgivningsverksamheten, men för att centralt kunna leda och
samordna verksamheten pä ett så effektivt sätt att inte övergängen till ett
fondsystem leder till avbräck i stödverksamheten torde enligt verket en
förstärkning med 5 ä 10 personer komma att behövas. En mer exakt bedömning kan
göras först när fondreglerna mer i detalj är kända.

När väl de olika låne- och
subvenlionsreglerna har utformats är det enligt verkets mening fördelaktigt att
åtskilja den teknisk-ekonomiska projektbedömningen från kreditbedömning av
sökanden och den administrativa hanteringen av själva länet.

Vad
gäller det senare vill verkel framhålla alt de lånekonstruktioner som
diskuterats i hög grad liknar AMS lokaliseringslän. AMS har avtal med
affärsbankerna, vilka mot en engångsavgift åtar sig att administrera lånen. Influtna
räntor och amorteringar inlevereras lill AMS. Fördelarna med ett sådant system
är att man för nu aktuell fond slipper bygga upp en särskild lånehantering.
Industriverket anser all mycket lalar för alt ell liknande system bör
tillämpas.

Verket
anser i likhet med OED att del är viktigt att ett rådgivande organ för
verksamheten knyts till verkel.

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:49 122

Innehåll

Propositionen ................................................................ I

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1

Lagförslag ........................................................................ 3

1. Förslag lill lag om ändring i lagen (1973: 1216) om
särskild

beredskapsavgift för oljeprodukter ........................... 3

2 Förslag lill
lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskall 4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1980-10-16 5

1
Inledning .................................................................... 5

2
Föredragandens
överväganden ................................. 6

2.1 Bakgrund ............................................................... 6

2.2 Den principiella uppläggningen av
ett nytt stödsystem 7

2.3 Allmänna riktlinjer ..................................................... 11

2.3.1 Slödels syfte och avgränsning.......................... 11

2.3.2 Kretsen av stödmottagare ............................. 14

2.3.3 Utformningen av lån och bidrag .................... 15

2.4 Villkor för olika slag av stödobjekl ........................... .. 19

2.4.1 Prololyper och demonslrationsanläggningar
.. ... 19

2.4.2 Fullskaleanläggningar med stora
kommersiella risker .. 21

2.4.3 Speciella investeringar i fullskaleanläggningar
med måttliga kommersiella risker 21

2.4.4 Energibesparande åtgärder i
befintliga byggnader och processer 22

2.5 Medelsbehov och finansiering ............................... .. 24

2.6 Organisation .......................................................... .. 30

3
Hemställan ................................................................... 31

4
Beslul .......................................................................... .. 31

Bilaga I

Finansiering av energiteknik för oljesällning. Förslag
till kompletle

ring av nuvarande stödformer. Rapport från oljeersättningsdelega

tionen (Ds I 1979: 17) .................................................... 33

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över oljeersättnings-delegalionens
rapport (DS 1 1979: 17) Finansiering av energiteknik för

oljeersätlning .................................................................. 102

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

37 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (37)

37 kopplingar i 28 dokument.

  1. SOU 2007:36 H - Bioenergi från jordbruket - en växande resurs s. 219 i texten
  2. Prop. 1990/91:88 om energipolitiken s. 60 i texten
  3. Bet. 1986/87:NU34 om vissa energifrågor (prop. 1986/87:87, prop. 1986/ 87:100 delvis) s. 11 i texten
  4. Bet. 1985/86:NU17 Om energipolitik (prop. 1985/86:100 delvis, prop. 1985/86:102) s. 33 i texten
  5. Prop. 1985/86:102 om vissa åtgärder för omställning av energisystemet i texten

Visa alla 28