om skatten på 1981 års inkomster, m.m.
25 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1980/81:50, om skatten på 1981 års inkomster, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:50
Regeringens proposition 1980/81:50
om
skatten på 1981 års inkomster, m. m.;
beslutad
den 23 oktober 1980.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF
WIRTÉN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås ändringar i den statliga inkomstbeskattningen. Inflationsskyddet
för skatteskalan modifieras så att hänsyn inte längre skall tas till bl.a.
höjda energipriser. För år 1981 föresläs att basenheten Sänks med 100 kr. till
6400 kr. Vidare föresläs vissa marginalskattelättnader för 1981 ärs inkomster
i skikten mellan ca 76000 kr. och 96000 kr. Den tillfälliga höjningen av den
särskilda skattereduktionen med högst 500 kr., som medges i första hand heltidsarbetande
med inkomster under genomsnittet, föreslås föriängd ett år.
Även
folkpensionärernas skattelättnader behandlas i propositionen. En höjning av det
extra avdraget föreslås för både är 1980 och år 1981. Förslag läggs också fram
om deklarationspliktsgränsen för folkpensionärer vid 1981 års taxering.
Vidare
föreslås att rätten till avdrag för s. k. frivilliga periodiska understöd, som
f. n. medges med 5000 kr. per mottagare, begränsas lill att avse 5000 kr. per
givare.
De
nya reglerna föreslås träda i kraft den I januari 1981.
11 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:50
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs all 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse 10 §
1 mom.' Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd
procent av nedan angivna grundbelopp.
Gmndbeloppet utgör:
när
beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen (1977: 1071) om
basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:
1 procent av den beskattningsbara inkomsten:
när
beskattningsbar inkomst överstiger
opaginerad Kontrollera mot PDF
I men icke 4 basenheter:
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
20
30
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 20 30 basenheter
grundbeloppet för I basenhet och 2% av återstoden 4
basenheter och 4%"
5
"
5%"
6
"
8%"
7
11%"
8
" 14%"
9
" 20%"
10
" 22%"
11
" 26%"
12
"30%-
13
" 34%"
14
" 39%"
15
' 44%)"
16
" 45%"
17
" 48%"
20
" 53%"
30
58% "
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100
procent av grundbeloppet, mä likväl icke den å nägon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som
motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.
Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som
enligt de för densamma gällande stadgar har lill huvudsakligt ändamål att
tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Föreslagen lydelse 10 §
1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. - Senaste lydelse
1979: 1156.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:50
Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet
enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt:
1 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när
beskattningsbar inkomst överstiger
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 basenheter
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 20 30
I men icke
4
5
"
6
" "
7
" "
8
"
9
"
10
"
11
"
12
"
13
"
14
"
15
"
16
"
17 "
20 "
30 basenheter
grundbeloppet för I basenhet och 2% av återstoden 4
basenheter och 4%"'
5
" 5%'
6
" 8%'
7
!!%
8
" 14%-
9
" 20%-
10
" 22%'
11
26%'
12
" 29%'
13
" i.?%'
14
" 38%'
15
" 44%.'
16
" 45%'
17
" 48%'
20
" 53%"
30
" 58% '
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100
procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skallen uppgå lill högre belopp än som
motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.
Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligl
de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål alt tillgodose
viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och lillämpas
första gången vid 1982 års taxering.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom
föreskrivs all 2 och 3 §§ lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Basenhet ulgör för varje taxeringsår ett belopp som
motsvarar femtusen kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.
n Riksdagen 1980/81. 1 .saml Nr 50
2 §
Föreslagen lydelse
Basenhet utgör för varje taxeringsår ett belopp som
motsvarar 6400 kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till hell hundratal kronor.
Prop. 1980/81:50 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Jämförelsetalet för taxeringsåret Jämförelsetalet för laxeringsåret
är del tal som anger förhällandet är del tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i au- mellan del allmänna prisläget i au
gusti månad ivå är före taxerings- gusli månad två är före taxerings
året och augusti månad år 1977. årel och augusti månad år 1980.
Jämförelsetalet beräknas med bort- Därvid skall förändringarna i det
seende från de effekter på prisläget iillmänna prisläget beräknas med
som följer av ändrat skulteuttag en- bortseende från indirekta skatter,
ligt lagen (1968:430) om mervärde- tullar, avgifter och ändringar i
skatt. energipriser samt tillägg göras för
subventioner.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas
första gången i fråga om 1982 års taxering. Vid denna taxering är basenheten
6400 kronor.
3 Förslag till
Lag om tillfällig höjning av den särskilda
skattereduktionen vid 1982 års taxering
Härigenom föreskrivs följande.
1
§ Vid 1982 ärs
taxering får skatlskyldig som har rält lill särskild skal-lereduklion enligl 2 §
5 mom. uppbördslagen (1953:272) en höjning av den särskilda skattereduktionen,
om hans till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst överstiger 40000
men inte 76600 kronor.
2
§ Den
särskilda skattereduktionen höjs
om den beskattningsbara inkomsten överstiger 40000 men
inte 45000 kronor med 10 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger
40000 kronor,
om den beskattningsbara inkomsten överstiger 45 000 men
inte 60000 kronor med 500 kronor,
om den beskattningsbara inkomsten överstiger 60000 men
inte 76600 kronor med 500 kronor minskat med 3 procent av del belopp varmed
inkomsten översfiger 60000 kronor.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
4 Förslag till
Lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs alt punkt 5 av anvisningarna lill 46 §
samt punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskatlelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.
Prop. 1980/81:50 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
fill 46 §
5.' Som förutsällning för allmänt 5. Förulsätlning för allmänt av-
avdrag för periodiskt understöd el- drag
för periodiskt understöd eller
ler därmed jämförlig periodisk ut- därmed
jämförlig periodisk utbe
betalning enligt denna punkt gäller talning
enligl denna punkl är att un-
att understödet icke utgått till mot- derstödel
inte utgått till mottagare i
tagare i givarens hushåll eller, om givarens
hushåll eller, om understö
dde understödet utgjort skade- det inte utgjort
skadeständ, lill mot
stånd, till mottagare under 18 år el- tagare
under 18 år eller till mollaga-
ler lill mottagare vars utbildning re
vars utbildning ('«/e är avslutad.
icke år avslutad.
Avdrag medgives med utgivet be- Avdrag medges med utgivet
be
lopp för periodiska utbetalningar lopp för periodiska utbetalningar
till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten
dem emellan reglerats;
lill fidigare anslälld;
som ulgör skadesländ, dock vid personskada endasl med
belopp som för mottagaren utgör ersättning för föriorad inkomst av
skattepliktig natur eller för förioral underhäll;
som utgör livränta eller därmed jämföriigt vederiag vid
förvärv av egendom genom köp, byte eller därmed jämföriigt fäng;
på grund av föreskrifl i testamente;
från juridisk person.
För annat periodiskt understöd För annat periodiskt understöd
eller därmed jämföriig periodisk ut- eller därmed jämföriig periodisk ut
betalning medgives avdrag med betalning weJe,? avdrag med högsl
högst 5000 kronor/ö/- varje motta- 5000 kronor. Utger skattskyldig så-
gare. Har givaren under beskatt- dana understöd till mer än en per-
ningsåret varit gift och levt tillsam- son med belopp som sammanlagt
mans med sin make, får sådant av- överstiger 5000 kronor, skall av
drag åtnjutas för dem båda gemen- draget fördelas mellan dessa un
sanit med 5000 kronor, dersiöd på sätt den skattskyldige
önskar.
fill 50 S 2.' Vid bedömningen av om skatlskyldigs inkomst
till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som
folkpension räknas icke barnpension eller värdbidrag. Den omständigheten all
folkpension under ell beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till
följd av all folkpensionen icke ålnjulils under hela året, utgör icke hinder
mot all medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i delta
fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en
icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension
i den män den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.
'Senaste lydelse 1977:41. -Lydelse enligt prop.
1980/81:42.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för
avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om skatlskyldigs
statligt laxerade inkomst överstiger del högsta inkomstbeloppel enligt
föregående stycke, reduceras avdragel med belopp motsvarande 40 procent av
överskjutande taxerad inkomst.
Del
avdrag som beräknas med hänsyn till skatlskyldigs slatiigl laxerade inkomst
jämkas, om värdet av skatlepliklig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhelsvärdet
överstiger 150000 kronor, skall avdrag inle medges. Fastighet, som avses i 24
§ 2 mom., och jordbruksfastighet.
Avdraget
skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skatlskyldiges
taxerade inkomst enligl lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som
behövs för all den skaltskyldige icke skall påföras högre statligt
beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Delta högsta inkomstbelopp motsvarar
taxerad inkomst för skaltskyldig. som under beskattningsåret icke haft annan
inkomst än ålderspension enligl 6 kap. 2S första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring och därutöver skallepliktiga intäkter av tjänst om
sammanlagt 5200 kronor saml åtnjutil avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2
mom, första stycket. Förgift skallskyldig, som uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas del högsta inkomstbeloppel
med utgångspunkt från en pension Utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För
övriga skattskyldiga beräknas del med utgångspunkt från en pension utgörande
95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden
av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar
folkpension.
Avdragel
skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skatlskyldiges
taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdragel beräknas lill vad som
behövs för att den skallskyldige icke skall påföras högre statligt
beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Delta högsta inkomstbelopp motsvarar
taxerad inkomst för skallskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan
inkomst än ålderspension enligl 6 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om
sammanlagt 6100 kronor saml åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2
mom. första styckei. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas del högsta inkomstbeloppel
med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För
övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande
95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skatlskyldig
under viss del av be-skatlningsäret uppburit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året
uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.
Prop. 1980/81:50 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
som i huvudsak används för bostadsändamål, skall inräknas
i förmögenhelsvärdet med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan
taxeringsvärdet året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i
fasligheten, i den mån skillnaden inle överstiger 250000 kronor. Är skillnaden
större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som överstiger
250000 kronor. Har den skaltskyldige eller hans make flera sådana fastigheter,
som avses här, gäller bestämmelserna endast för en fastighet och då i första
hand för fastighet som ulgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.
Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får
frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.
Vid beräkning av avdrag för gift skaltskyldig iakttages
bestämmelserna i 52 S I mom. sista slyckel.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas
första gången vid 1982 års taxering. Bestämmelsen i punkt 2 tredje stycket av
anvisningarna till 50 § skall dock tillämpas redan vid 1981 ärs taxering,
varvid beloppsgränsen i bestämmelsen för inkomst utöver ålderspension skall
vara 5 400 kronor.
Belräffande periodiska utbetalningar som utgår på grund av
bindande förpliktelser, som uppkommit före den 9 november 1973, skall de bestämmelser
som gällde före den 1 januari 1974 alltjämt tillämpas.
5 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivs all 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623)'
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22 S
3 mom.' Skattskyldig, som 3 mom. Skatlskyldig, som upp-
uppburil folkpension, är med un- burit
folkpension, är med undantag
dantag som anges i andra stycket som anges i
andra slyckel skyldig
skyldig alt utan anmaning avlämna att
utan anmaning avlämna själv-
självdeklaration endasl om hans deklaration endasl
om hans brut-
brultoinläkl av en eller flera för- tointäkl
av en eller flera förvärvs-
värvskällor under året uppgått till källor
under året uppgått till minst
minst 17500 kronor, eller, om hans 20400
kronor, eller, om hans make
make uppburit folkpension, till uppburit
folkpension, till minst
minst 15200 kronor. Med folkpen- 17800
kronor. Med folkpension
sion avses folkpension i form av ål- avses
folkpension i form av ålders-
derspension, förtidspension, änke- pension,
förtidspension, änkepen-
pension och hustrutillägg. Som sion och huslrulillägg.
Som folk
folkpension räknas icke barnpen- pension
räknas inte barnpension el-
sion eller vårdbidrag. ler vårdbidrag.
' Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste Ivdelse av lagens
rubrik 1974:773. - Senaste lydelse 1979: 1158.
Prop. 1980/81:50 8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i första styckei gälla icke om den skatlskyldiges
make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skattskyldige
har varit bosalt i riket endasl en del av beskallningsåret. om han har
skattepliktiga förmögenhelstillgångar överstigande 75 000 kronor eller om garanlibelopp
för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. 1 fråga om
makar gälla bestämmelserna i 1 mom. iredje stycket såvitt avser förmögenhet.
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981
Prop. 1980/81:50 9
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-23
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten. Bohman, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder.
Krönmark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell. Petri
Föredragande: stalsrådel Wirlén
Proposition om skatten på 1981 års inkomster, m. m.
1 Inledning
I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m.
(besparingspropositionen) redovisades vissa allmänna riktlinjer för inkomstbeskattningen
år 1981, bl.a. i fråga om den framtida utformningen av inflationsskyddet för inkomstskalleskalan
och fortsatta marginalskattelält-nader i vissa inkomstlagen. Del framhölls att
åtgärder i fråga om inkomstskatten har fått en central belydelse för
avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden. Mera konkreta förslag till åtgärder
i dessa frågor fick därför anslå i avvaktan på all de överläggningar som pågick
mellan regeringen och arbetsmarknadens parter slutfördes och kunde bli föremål
för en samlad bedömning.
Jag avser nu all äter ta upp de angivna frågorna. Jag
ämnar även behandla folkpensionärernas skattelättnader.
Skatleulskollel hemställde i ell belänkande (SkU
1979/80:42) med anledning av motioner under riksmötet 1979/80. all riksdagen
hos regeringen mätte begära förslag om ändring av beloppsgränsen för avdrag för
s.k. frivilliga periodiska understöd från 5000 kr. per mottagare till alt gälla
5000 kr. per utgivare oavsett antalet mottagare. Riksdagen biföll utskoltels
hemställan (rskr 1979/80: 293). Även denna fråga avser jag nu all behandla.
De förslag som jag nu tar upp innebär, förutom ändrad
skatteskala m.m.. främst justeringar av lagtekniskt okomplicerad natur. Med
hänsyn härtill anserjag del inte motiverat att höra lagrådet.
Prop. 1980/81:50 10
2 Den statliga inkomstskatten
Skalan för den statliga inkomstskatten har varit inflationsskyddad
sedan är 1978. Inflationsskyddet utvidgades genom beslut samma år till att avse
åven en uppräkning av den särskilda skattereduktionen. Skyddet är så utformat
att en automatisk justering sker av skiklgränserna med hänsyn till förändringar
i penningvärdet. Principen om inflalionsskydd bör ligga fast. Skalteutlagel och
dess fördelning skall bestämmas av riksdagen och inle godtyckligt ändras av
inflationen. En viss förändring bör emellertid göras vid beräkningen av den
index som används i sammanhanget.
Skiktgränserna i slatsskatteskalan uttrycks tekniskt i
enheter som kallas basenheter. Basenheten utgör ett belopp av 5 000 kr.
multiplicerat med ell jämförelsetal som uttrycker penningvärdeutvecklingen.
Jämförelsetalet anger förhällandet mellan del allmänna prislägel i augusti
månad andra årel före taxeringsåret och den valda utgångspunkten för
indexberäkningen. Utgångspunkten för denna beräkning är augusti månad 1977.
Genom en särskild regel i 3S lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 5 I mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har man eliminerat effekten av de
ändringar av mervärdeskalleutlagel som kan ha förekommit mellan de ivä lidpunklerna.
Ändringarna av delta uttag har alltså inte fåll påverka den statliga
inkomstskatten.
I besparingsproposilionen föreslås en ändring av
beräkningsunderlaget för basbeloppel enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring, AFL. Basbeloppel ligger lill grund för uppräkningarna av pensioner
m.fl. sociala förmåner. Syftet med ändringen är att kompensation inle längre
skall ges automatiskt för höjda energipriser eller för köpkraflspåverkan som slalsmakterna
fattar beslut om genom alt ändra indirekta skaller och subventioner. Bl.a. med
hänsyn till att statsmakterna har möjlighet lill en årlig omprövning av inkomstskalleskalan
kan det visserligen hävdas all skälen för ell motsvarande indexbyle i della
sammanhang är svagare. Som jag uttalat i besparingsproposilionen talar dock
övervägande skäl för all så bör ske. Basenheten i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, SIL, bör således i fortsättningen anknytas till sammajusterade
index som basbeloppet enligl AFL. De nya beräkningsgrunderna innebär i
huvudsak följande.
Liksom f. n. skall jämförelsetalet följa förändringarna i
del allmänna prisläget. Vid beräkningen skall dock i fortsättningen bortses
inte bara från mervärdeskatt ulan från alla indirekta skatter, tullar, avgifter
och subventioner saml från ändrade energipriser. Avgränsningen av indirekta
skaller, lullar, avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de
grunder statistiska centralbyrån tillämpar vid beräkning av nettoprisindex. Dessulom
skall alltså vid beräkningen av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan på
prisläget av ändrade energipriser. De energipriser, som f.n. ingår i
konsumentprisindex, avser fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas. elström och
bensin.
Prop,
1980/81:50 H
Vad
jag här har anfört föranleder ändring av 2 och 3 8§ lagen om basenhet enligt
10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Ändringen bör lillämpas
första gången vid fastställandet av basenhet för taxeringsåret 1983 (inkomslärel
1982).
Redan för inkomståret 1981
är emellertid särskilda överväganden påkallade. Enligl nu gällande regler har
basenheten för taxeringsåret 1982 (inkomståret 1981) fastställts till 6500 kr.
För inkomståret 1980 är beloppet 5800 kr. Som jag anförde i
besparingspropositionen bör emellertid uppräkningen begränsas redan för år
1981. Jag föreslår alt basenheten för inkomståret 1981 bestäms till 6400 kr.
Detta belopp kommer att bilda utgångspunkten för den framtida uppräkningen för
år 1982 och senare. Som en följd härav får givelvis den förordning (1980:706)
varigenom basenheten fastställts för inkomståret 1981 upphävas. Detla kan ske
i administrativ ordning.
Den föreslagna sänkningen
av basenheten innebär en skärpning av inkomstskatten för 1981 års inkomster
med ca 1 miljard kr. Detta belopp bör användas för att åstadkomma
skallelättnader främst ål heltidsarbetande med inkomst under genomsnittet.
Därutöver bör vissa marginalskatlelätt-nader ges i de något högre inkomslskikten.
Det första målet lorde
enklast uppnås genom en tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen
enligt 2§ 5 mom. uppbördslagen (1953:272). Genom lagstiftning tidigare i är (prop.
1979/80: 181, SkU 1979/80:62, rskr 1979/80:422, SFS 1980:455) har en sådan
tillfällig höjning gjorts i fråga om
1980 års
inkomster.
Den särskilda
skattereduktionen medges skattskyldiga som varit bosatta eller stadigvarande
vistats här i landet under nägon del av beskattningsåret. Skattereduktionen
räknas automatiskt upp med hänsyn till inflationen genom koppling till den
tidigare nämnda basenheten. Skattereduktion medges således med del belopp
varmed 0.4 basenheter överstiger 2000 kr. För inkomståret 1981 innebär detta -
om den av mig tidigare föreslagna ändringen av basenheten godtas alt beloppet
blir 560 kr.
Den tillfälliga höjningen
av den särskilda skattereduktionen på 1980 års inkomster avser beskattningsbara
inkomster mellan 40000 kr. och 76600 kr. Den högsta höjningen inträder i inkomslskikten
mellan 45000 kr. och 60000 kr. och den uppgår där till 500 kr. För inkomster
däröver sker en avtrappning med 3% av det belopp varmed inkomsten överstiger
60000 kr. Jag föreslår att samma höjning av skattereduktionen genomförs även
för
1981 års
inkomster. Även den höjningen bör vara tillfällig.
Men
även i de något högre inkomslskikten är del enligt min mening motiverat med
vissa skattesänkningar. Som jag framhållit i besparingspropositionen är en
fortsatt sänkning av marginalskatterna angelägen. Det statsfinansiella läget
lämnar emellertid nu bara utrymme för smärre sådana sänkningar. Jag föreslår
därför att skattesatserna i de närmast högre skikten ovanför dem där den
tillfälligt höjda skattereduktionen inte längre
Prop. 1980/81:50 12
medges sänks med en procentenhet. Den övre gränsen för
dessa sänkningar bör lämpligen sättas vid inkomster som uppgår lill 15
basenheter, vilket för inkomståret motsvarar en inkomst på 96000 kr.
Som jag nyss nämnde medför den föreslagna sänkningen av
basenheten en ökning av inkomstskatteutlaget med ca 1 miljard kr. Härav kommer enligl
mina förslag ca 850 milj. kr. alt användas för de skaltelältnader som uppnås
genom förlängningen av den fillfälliga höjningen av den särskilda skatlereduklionen.
Ålersloden eller närmare besläml ca 165 milj. kr. har använls för marginalskaltelätlnaderna.
De närmare verkningarna av mina förslag framgår av
följande uppställning. Jag vill erinra om att gällande regler innebär en
basenhet om 6500 kr. förär 1981 och att den tillfälliga förhöjningen av den
särskilda skattereduktionen bortfaller.
Taxerad
Skatt är 1981. kr
Ändring
inkomst
(7,3 n(m
gCIlUlll
är 1981,
kr.
Gällande
Regeringens
förslaget, kr.
regler
förslag
30000
7095
7 144
+ 49
40000
10550
10622
-1- 72
50000
14435
14028
-407
60000
18815
18486
-329
70000
23 865
23 856
- 9
80000
29435
29 686
-h251
90000
35 605
35 828
+ 223
100000
42530
42818
-1-288
120000
57 675
58 030
+ 355
150000
81575
81980
+ 405
200000
121825
122 380
+ 555
Anm. Siffrorna avser skattskyldig utan I 800-kronorsreduktion.
Den kommunala skattesatsen antas vara 29.50%.
Mina förslag föranleder ändringar i 10 S SIL. Reglerna om
den förlängda tillfälliga höjningen av skattereduktionen bör tas in i en
särskild författning.
De ändringar som jag i det föregående har föreslagit i
fråga om inkomstbeskattningen bör tillämpas även för dem som eriägger skatt
enligt reglerna i lagen (1958:295) om sjömansskall. I samband med ändringarna
av sjömansskatten för år 1979 (prop. 1978/79:56. SkU 1978/79:20. rskr 1978/
79: 103, SFS 1979:916) infördes regler som innebär att ändringar i fråga om slatsskatteskalan
och den särskilda skatlereduklionen automatiskt beaktas vid sjömansbeskallningen.
Vid faslstäUande av de tabeller som används för all beräkna sjömansskatten i de
enskilda fallen skall riksskatteverket nämligen la hänsyn till sådana
ändringar. Några särskilda lagstiftningsåtgärder beträffande sjömansskatten behövs
följaktligen inte.
Prop. 1980/81:50 13
3 Folkpensionärernas skattelättnader
Pensionsförmånerna inom den allmänna försäkringen är för
ålderspensionärerna främst den allmänna folkpensionen och den allmänna
tilläggspensionen (ATP). En ytteriigare förmån är de kommunala bostadstilläggen.
Till folkpensionärer, som inte är berättigade till ATP eller endast får en låg
sådan, ulgår pensionstillskott. Fullt pensionstillskott ulgör f n. 41 % av basbeloppel
enligt AFL per år. Enligt tidigare beslul höjs tillskollets nivå med fyra
procentenheter varje budgetår lill dess det den 1 juli 1981 uppgår till 45% av
basbeloppet.
Folkpensionärer,
vilkas huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpension, medges sedan länge
vid inkomsttaxeringen ell särskilt avdrag för nedsatt skatleförmåga. Den som
endast har grundpension och en viss högsta sidoinkomsl får avdrag med så stort
belopp alt någon skatt inle kommer att påföras honom. Vid stigande inkomst
trappas del extra avdraget ned. Även förmögenhelsinnehav inverkar på avdragels
storlek.
Den framlida utformningen av folkpensionärernas
skattelättnader utreds f n. av en särskild kommitté (B 1979: 16). Dess arbete
kommer emellertid inle all vara slulfört förrän under år 1981. Särskilda
åtgärder beträffande 1981 års pensionsinkomster bör därför vidtas. Den allmänna
prisutvecklingen under år 1980 har varil sädan all vissa ändringar fär
övervägas även i fråga om del extra avdragel för innevarande år. Jag vill i
sammanhanget erinra om alt frågan hur förmögenhetsinnehav skall påverka det
extra avdragets storlek nyligen har behandlats i propositionen 1980/81:42 om
ändrade regler för villabeskatlningen, m. m. De ändringar som därvid föreslås
är huvudsakligen föranledda av de förväntade höjningarna av faslighelstaxeringsvärdena
vid 1981 ärs allmänna fastighetstaxering.
För de
närmast föregäende inkomståren har som nyss nämnts skattelällnaderna avvägts
så att en folkpensionär med enbart ålderspension och pensionstillskott inle har
påförts skall. Denna inriktning bör gälla även för år 1981. Det extra avdraget mäste
därför ökas. Av punkl 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
(1928:370), KL, framgår, all det extra avdragel vid en viss högsta sidoinkomsl
skall medges med så stort belopp alt den statligt beskattningsbara inkomsten
uppgår lill högsl 6000 kr., vilket belopp motsvarar grundavdraget vid
taxeringen till kommunal inkomstskatt. Beloppet för högsta inkomst har uppjuslerals
fortlöpande. Vid den senasle ändringen är 1979 (prop. 1979/80:58, SkU
1979/80:20. rskr 1979/80: 137, SFS 1979: 1157), som gäller 1980 års inkomster,
fastställdes beloppet lill 5 200 kr. Prisutvecklingen under tiden härefter har
emellertid varit sådan att ålderspensioner och pensionstillskott uppräknats med
högre belopp än man hade anledning alt räkna med när beloppsgränsen för 1980
års sidoinkomsl fastställdes. Även för detla år bör därför beloppsgränsen uppjusleras.
Gränsen bör höjas frän 5 200 kr. lill 5 400 kr. För 1981 års inkomster bör
beloppsgränsen sältas lill 6100 kr. Höjningen föranleder ändring av
beloppsgränsen i punkl 2 av anvisningarna lill 50 § KL. I
Prop. 1980/81:50 14
övergångsbestämmelserna bör därvid anges att beloppet
skall vara 5400 kr. vid 1981 års taxering.
Enligt 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623) är skaltskyldig
som har uppburit folkpension i regel skyldig att avlämna deklaration endasl om
hans inkomst har uppgått lill minst 17500 kr. eller, om andra maken uppburit
folkpension, 15200 kr.
Beloppen är avvägda med hänsyn lill de regler om extra
avdrag som gällde för 1979 års inkomster. För 1981 års taxering, som avser 1980
års inkomster, kan beloppen höjas lill 20400 kr. resp. 17800 kr.
4 Periodiska understöd
4.1 Inledning
Rätten alt göra avdrag för periodiska understöd infördes
år 1910 och var under lång lid i slorl sett beloppsmässigt obegränsad. Genom lagsliflning
år 1973 (prop. 1973:181, SkU 1973:68. rskr 1973:387. SFS 1973:1113) begränsades
emellertid avdragsrälten för s.k. frivilliga periodiska understöd lill 5000
kr. per år och mottagare. Däremot gjordes inte någon inskränkning i rätlen lill
avdrag för s.k. legala understöd. Uppdelningen i frivilliga och legala
understöd görs med slöd av den uppräkning som lämnas i punkl 5 av anvisningarna
till 46 § KL. Med legala understöd avses enligl den bestämmelsen underhåll till
make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten mellan dem reglerats,
utbetalningar till tidigare anställda, viss periodiska skadestånd, livräntor
eller därmed jämförliga periodiska vederlag i samband med köp e.d.,
utbetalningar på grund av föreskrifl i testamente samt från juridiska personer.
Övriga periodiska understöd hänförs till gruppen frivilliga understöd.
1 sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) föreslog 1972 års
skalleutredning alt man skulle upphäva avdragsrätten för frivilliga periodiska
understöd. En del av de remissinslanser som yttrade sig över förslaget ansåg
att del fanns goda skäl att genomföra detla medan andra var tveksamma och
menade att del alltjämt kunde finnas sociala skäl för alt tillåta avdrag. I prop.
1978/79:160 tog min företrädare upp frågan och uttalade att avdragsrälten för
frivilliga periodiska understöd kunde ifrågasättas från vissa utgångspunkter,
främst för all den kunde inbjuda lill missbruk, men all det å andra sidan inle
kunde bestridas alt det i vissa fall kunde finnas motiv för understöd. Om avdragsrälten
slopades skulle della bl.a. också kunna leda till att man på olika sätt
försökte kringgå bestämmelserna. Något förslag till ändrad lagstiftning
framlades inle. I nyssnämnda proposition redovisas utredningens förslag och en
sammanställning av remissyttrandena.
Skatleulskollel (SkU 1979/80: 42) har under vären 1980 behandlal
mofioner om all avdragsrållen för frivilliga underslöd skall slopas i enlighet
med
Prop. 1980/81:50 15
1972 års skalteulrednings förslag (mot. 1979/80:790) resp.
begränsas till sammanlagt 5 000 kr. oavsett antalet mottagare (mot.
1979/80:787). Utskottet anförde därvid, all den kritik som sedan lång tid
riktats mot reglerna om avdrag för periodiska underslöd bl.a. byggt på att de
sociala skäl som tidigare talat för en avdragsrätl alltmer försvagats. Reglerna
kunde ocksä utnyttjas för all uppnå skallelättnader som inte framstod som
motiverade med hänsyn till vare sig givarens ekonomiska situation eller
mottagarens behov. Ulskoltel ansåg sig i allt väsentligt kunna instämma i
kritiken men ville inte bortse från att det - som vissa remissinslanser hade
uttalat i anledning av skatleutredningens förslag fortfarande kunde finnas
skäl att tillåta ett avdrag. Avdragsmöjligheterna borde emellertid generellt
begränsas lill ett visst maximibelopp, oavsett antalet mottagare, bl.a. för att
hindra alltför långtgående skallelättnader i enskilda fall. Utskottet
hemställde alt riksdagen med bifall till mot. 1979/80:787 hos regeringen måtte
begära förslag om ändring av beloppsgränsen för avdrag för frivilliga
periodiska understöd i enlighet med vad som anförts i motionen. Riksdagen
följde utskottet (rskr 1979/80: 293).
4.2 Föredragandens överväganden
Kritiken mot avdragsrälten för frivilliga periodiska
understöd har i stort gått ul på att reglerna kan missbrukas för att uppnå
skattelättnader. För all komma till rätta med missbruket har en beloppsspärr
införts. En så längt gående åtgärd som att helt slopa avdragsrälten har
avvisats vid olika fillfällen och senast av riksdagen i samband med den ovan
nämnda motionsbehandlingen. Som slöd för att bibehålla en viss avdragsrält har
framför allt åberopats sociala skål. Även om dessa skäl inle längre har samma
tyngd sä finns det otvivelaktigt situationer där det är motiverat med en viss avdragsrätl.
Av de skål som skatteutskottet anfört är del dock befogat med en skärpning av
beloppsspärren. Beloppsgränsen bör i enlighet med utskottels hemställan sättas
vid 5000 kr. per år och givare. Med en sådan utformning av avdragsrätten är en
särreglering för makar inle längre påkallad. Makar bör således få göra avdrag
med högsl 5 000 kr. vardera.
Enligt 19 och 31 §§ KL utgör periodiskt underslöd som
avses i punkt 5 av anvisningama till 46 § KL skallepliklig inläkl för
mottagaren om givaren är berättigad till avdrag för utgivet belopp. Den
begränsning av avdragsrälten lill vissl belopp per mottagare, som nu gäller,
medför inle några svårigheter när det gäller att bestämma omfatlningen av mollagarens
skatteplikt.
Situationen blir delvis en annan om nu en begränsning
införs med utgångspunkt i givarens förhållanden. De belopp som denne har fått
avdrag för bör liksom nu inkomstbeskattas hos mottagaren. Enligt förut angivna lagmm
är det emellertid själva rätten till avdrag som är avgörande för mottagarens
skatteplikt. Om en givare har betalat understöd till två motta-
Prop. 1980/81:50 16
gare med 5000 kr. vardera, blir del alltså av betydelse om
avdragsrätten avser 1. ex. del ena understödet eller hälften av vartdera. För
att undvika oklarheter bör denna fråga regleras. Det lorde därvid redan av
praktiska skäl vara uteslutet all välja någon annan lösning än all läla avdragsrållen
avse del underslöd som givaren önskar. I allmänhet kommer inte högre sammanlagt
understöd än 5000 kr. alt redovisas i givarens deklaration och då krävs
naturligtvis inte nägon särskild åtgärd. Skulle emellertid undantagsvis högre sammanlagl
understöd lill flera mottagare redovisas ulan att del klart framgår hur
avdragsyrkandet fördelar sig pä dessa, skall alltså taxeringsnämnden uppmana
givaren att ange della.
Del kan slutligen nämnas alt relationerna mellan givare
och mottagare normall torde vara sådana i de fall dä periodiskt understöd utgär
all man kan räkna med all mottagaren får besked huruvida givaren kommer alt
yrka avdrag för understödet. Förslaget i dessa hänseenden föranleder ändringar
i punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL.
Med frivilliga understöd avses i skallesammanhang inle
enbart sädana som utgår utan att del finns någon skyldighel för givaren att
betala ulan även vissa underslöd som fält en juridiskt bindande form. Det kan
vara fräga om vissa frivilliga underslöd eller åtaganden i samband med gåva.
När avdragsrätten begränsades genom 1973 ärs lagstiftning log man genom
övergångsbestämmelser hänsyn till underslöd som utgick pä grund av bindande
förpliktelse som tillkommit före den tidpunkt då propositionen blev offenllig.
För sädana utbetalningar skall äldre bestämmelser fortfarande tillämpas.
Skatteutskottet ansåg alt flera skäl talade för att den nu föreslagna
begränsningen borde gälla samtliga utbetalningar som omfattas av beloppsspärren
men sade sig ocksä vara medvetet om att olika uppfattningar kunde råda i
frågan och all den därför kunde förtjäna ytterligare överväganden (SkU
1979/80:42).
De utbetalningar av underslöd som man tog särskild hänsyn
till genom övergångsbestämmelser år 1973 kunde avse stora belopp vid varje utbe-lalningstillfälle.
För givaren kunde en obegränsad rätt lill avdrag antas ha spelat en inle
obetydlig roll när han åtog sig underslödsförpliktelsen. Det hade onekligen
framställ som obilligl om bindande sådana betalningsäta-ganden kommit att
omfattas av den begränsning av avdragsrälten som infördes år 1973. Enligt min
mening är läget ett annat nu än när övergångsbestämmelserna till 1973 års lagsliflning
infördes. Vid underslödsätagan-den som tillkommit sedan dess har givaren kunnal
ta hänsyn lill den införda begränsningen av avdragsrälten. Något särskilt
hänsynslagande till bindande förpliktelser som kan ha ingåtts med de nu
gällande skallebestämmelserna som grund är därför inte påkallat. De ovannämnda
övergångsbestämmelserna till 1973 års lagstiftning bör dock alltjämt stå kvar.
Föreskrifl om delta bör las in i bestämmelserna om ikraftträdande av de
ändringar som nu föreslås. 1 övrigl bör de nya bestämmelserna träda i krafl den
I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 ärs taxering.
Prop.
1980/81:50 17
5 Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslär
riksdagen att antaga inom budgetdeparlemenlel upprättade förslag till
1. lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskall.
2.
lag om ändring i lagen
(1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
3.
lag om tillfällig höjning av
den särskilda skallereduktionen vid 1982 års taxering,
4.
lag om ändring i kommunalskatlelagen
(1928:370),
5.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956: 623).
6 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1980/81:50 18
Innehåll
Propositionen .................................................................. I
Propositionens
huvudsakliga innehåll............................... ...... I
Lagförslag
1
Förslag till
lag om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt 2
2
Förslag till
lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligl
10 § I mom. lagen (1947: 576) om slallig inkomstskatt 3
3
Förslag lill
lag om tillfällig höjning av den särskilda skallereduktionen vid 1982 års
taxering 4
4
Förslag till
lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928: 370).... 4
5 Förslag
till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) 7
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1980-10-23
9
1
Inledning ..................................................................... 9
2
Den statliga
inkomstskatten......................................... 10
3
Folkpensionärernas
skaltelältnader ............................ 13
4
Periodiska
understöd ................................................. ... 14
4.1 Inledning................................................................. 14
4.2 Föredragandens överväganden.............................. ... 15
5
Hemslällan..................................................................... 17
6
Beslul............................................................................ 17
Norstedts Trycken, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 11 dokument.
- Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling i texten
- Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 55 · s. 63 i texten
- Prop. 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. i texten
- Bet. 1980/81:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 104 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar i 1 dokument.
- Rosén, Förlagsrätt, 1989 s. 508 · s. 520 i texten · dokumentnivå