Sök i Ratio Lex

om räntebidrag m.m.

13 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:63, om räntebidrag m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:63 Regeringens proposition

1980/81:63

om
räntebidrag m. m.;

beslutad
den 30 oktober 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BIRGIT
FRIGGEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att reglerna om räntebidrag ändras. För egnahem
föreslås en snabbare höjning av de garanterade räntorna. Höjningen varierar
mellan 0,5 och 1,6 procentenheter jämfört med 0,35 enheter enligt gällande
regler. För egnahem som uppförs för försäljning skall en särskild garanterad
ränta gälla mellan tidpunkten för färdigställandet av huset och utbetalningen
av bostadslånet. För lån som avser hyres- och bostadsrätts-hus skall den
garanterade räntan under det första årel efter lånets utbetalning sänkas från
3,4 till 3,0%.

Riksdagen 1980181. I saml. Nr 63

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:63

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenslam
Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:statsrädet Friggebo

Proposition om räntebidrag m.m.

1 Inledning

Samhällels slöd till bostadsproduktion och bosladskonsumtion
är betydande. Stödet ges såväl inom bostadspolitikens som inom
skattepolitikens ram.

Det bostadspolitiska slödet ges i mänga olika former. De
till volymen största stödformerna är bostadslånen saml ränte- och
bostadsbidragen.

Bostadsbidragen är inkomstprövade. Förutom inkomsten har
antalet barn och bostadskostnaden belydelse för bidragens storlek.

Bostadslån kan beviljas för både bostadsutrymmen och
lokaler. Lånet motsvarar normalt mellan 22 och 30% av en beräknad
produktionskostnad. Lånels storlek är beroende av vilken kategori låntagaren
tillhör. Ca 70% av produktionskostnaden finansieras med hjälp av s.k.
bottenlän. Räntebidrag beviljas för den del av bostadslånet och boltenlänet som
avser bostadsutrymmen. Bidraget är inle inkomslpröval.

Storleken på räntebidraget utgörs av skillnaden mellan
räntekostnaden för nämnda låneandelar och en garanterad ränla beräknad pä
ursprungligt belopp av samma låneandelar. Den garanterade räntesatsen för det
första årel av lånetiden - den lägsta garanterade räntan är f. n. 3,4% för hyres-och
bosladsrättshus och 5,5 % för egnahem.' Den garanterade räntan skall höjas pä
visst sätt för varje följande är. Särskilda regler gäller för sädana hus för
vilka lån har beviljats enligt de bestämmelser som gällde före år 1975.

' Med egnahem avses småhus som bebos av låntagaren. Övriga
småhus hänförs till kategorin hyres- och bosladsrättshus.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:63 3

Det skattepolitiska bostadsstödet uppkommer i huvudsak
genom egnahemsägarens möjlighel att dra av ränteutgifter för fastighetslån vid
inkomsttaxeringen. Från en schablonmässigt beräknad inläkt av fastigheten får
egnahemsägaren nämligen dra räntor för lån i fastigheten och - om ägaren är
mantalsskriven på fastigheten - ell extra avdrag, f.n. på 1000 kr. Om intäkten
är mindre än avdragen, får del erhållna underskottet dras av från inkomsten av
tjänst eller från inkomsten av någon annan förvärvskälla. Skatteeffekten för
egnahemsägaren - och därmed bostadssubventionen är beroende av dennes
marginalskatt. Ju högre inkomst egnahemsägaren har, desto större blir
subventionen. Endasl en mindre andel av egnahemsägarna har ett skattemässigt
överskott av fastigheten, dvs. intäkten överstiger avdragen. Överskottet läggs
dä till inkomsten av andra förvärvskällor. I sammanhanget kan nämnas att de
totala underskotten är 1978 uppgick till ca 9,4 miljarder kr., medan
överskotten uppgick lill ca 0,3 miljarder kr. Underskotten medförde ett
skattebortfall på ca 6,1 miljarder kr., medan överskotten beräknas ha medfört
en skalleökning på ca 0,1 miljarder kr.

I följande tablå redovisas utvecklingen av de tre nämnda subvenlionsfor-merna
under åren 19751978 (miljarder kr.).

1975 1976 1977 1978

Bostadsbidrag' 3,6 4.5 4,8 5,3

Räntebidrag 1,8 2,2 2,8 3,1

Skattesubvention till egnahemsägare 2,7 3,5 4,8 6,0

Summa 8,1 10,2 12,4 14,4

' Innefattar säväl de statliga och de statskommunala
bostadsbidragen soni de kommunala bostadstilläggen till folkpension.

Med skattesubvention avses den skatteeffekt som är
betingad av skillnaden mellan den schablonmässigt beräknade intäkten och dels
avdraget för räntor i fastigheten, dels det extra avdraget. Beräkningarna
bygger bl. a. på uppgifter från riksrevisionsverkets taxeringsstatistiska
undersökningar avseende åren 1975-1977 och statistiska centralbyråns bostads-
och hyresundersökning avseende år 1978. Säväl fastigheter med underskott som
fastigheter med överskott har beaktats. 1 sammanhanget kan noteras att en del
av skattebortfallet motsvaras av en skatteintäkt, eftersom långivarnas
ränteinkomster tas upp till beskattning. Denna skatteintäkt har inte beaktats
vid beräkningarna.

Bostadsbidragens andel av de totala bostadssubventionerna
har successivt minskat under perioden 19751978. Räntebidragens andel har
varit i stort sett oförändrad, medan skattesubventionernas andel har ökat. Utvecklingen
för de tre subventionsformerna har varil ungefär densamma åren efter är 1978
som under perioden 1975-1978, dvs. skattesubvenlio-nernas andel har ökal
ytterligare.

Alt bostadsbidragen har ökat relativt litet beror främst
på att inkomstökningarna för pensionärerna har varit belydande och pä alt
bidragen alltmer har koncentrerats till barnfamiljer med slor
försörjningsbörda. Bostadsbidragen till hushåll ulan barn eller med fä barn
har alltsä minskal. ti Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 63

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:63 4

Räntebidragens
ökning beror dels pä all nya årgångar av hus har tillkommit, dels på alt
räntenivåerna har höjts kraftigt..Dessa faktorer har ocksä bidragit till alt skatlesubventionerna
har ökal. Till sistnämnda ökning har också bidragit alt det har skett ett stort
antal överlåtelser av äldre egnahem. Priserna på sådana har ökat myckel
kraftigt. Förvärven har lill viss del kunnat finansieras genom att köparen dels
har övertagit de lån som tidigare har beviljats i samband med ny- och
ombyggnadsinvesteringar, dels har skjutit lill ett egel kapital. Till belydande
del har de dock finansierats med hjälp av nya lån, antingen genom upplåning pä
den organiserade kredilmarknaden eller genom exempelvis s. k. säljarreverser.
En annan anledning till att skatlesubventionerna har ökat är alt län har
beviljats med fastigheten som säkerhet ulan alt användas för investeringar i
eller förvärv av en fastighet. Till denna del är det således fråga om
subvention av annan konsumtion än boende.

Bostadssubventionernas
fördelning på räntebidrag och skattesubventioner beror bl. a. på byggandets
inriktning. Under senare år har den slörre delen av bosladsinvesteringarna
avsett egnahem. En belydande del av de subventioner som avser nytillkomna
årgångar, inkl. ombyggnader, har därför kanaliserats via skattesystemet. Om
andelen hyres- och bosladsrättshus hade varit slörre hade en slörre del av
subventionerna utgjorts av räntebidrag.

Jag har vid flera
tillfällen, bl.a. i årets budgetproposition (prop. 1979/ 80: 100 bil. 16 s.
44), betonat att det inle är rimligt all räkna med väsentligt ökade
subventioner i framtiden. Däremot finns del, som jag samlidigl har framhållit,
anledning all fortlöpande överväga inriktningen av subventionerna med hänsyn lill
såväl de fördelningspolifiska som de bostadspolitiska effekterna och till de
ekonomiska konsekvenserna för staten och kommunerna. Mot denna bakgrund
anmälde jag alt jag avsåg all under år 1980 lägga fram vissa förslag om ändrade
regler för räntebidrag med verkan från år 1981. Jag framhöll samtidigt att
förslagen borde läggas när de närmare riktlinjerna för 1981 års allmänna
fastighetstaxering kunde preciseras och när regeringen hade haft möjlighet att
bedöma hur reglerna för villabeskatlningen borde utformas.

I prop. 1980/81:20 bil. 12
(s. 1) anmälde jag att regeringen hade gjort en samlad bedömning av hur
reglerna för räntebidrags- och villabeskattningssystemen borde utformas för
all tillgodose de olika bostadspolitiska syftena. Samtidigt anmäldes alt en proposilion
med förslag om ändrade regler för villabeskatlningen skulle läggas fram senare
under detla är. Vidare anmälde jag all jag avsäg att återkomma lill regeringen
med detaljerade förslag om nya regler för räntebidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:63

2
Skattesubventioner

På
förslag av chefen för budgetdepartementel har regeringen nyligen beslutat att
föreslå riksdagen vissa ändringar i villabeskatlningen (prop. 1980/81:42).
Förslagen innebär bl. a. att den lägsta intäktsprocenten sänks från 3 till 2, samlidigl
som den lägsta skiktgränsen höjs frän 200000 lill 450000 kr. Den högsta
skiktgränsen blir 750000 kr. med en inläktsprocent pä 8. Det extra avdraget
höjs frän 1 000 till 1 500 kr. Vidare skall del s. k. repartitionstalet, som är
avgörande för den kommunala s. k. garantibeskaltningen, sänkas frän 2 till
1,5%. Den sistnämnda ändringen gäller för alla fasfigheter, dvs. bl.a. egnahem,
hyres- och bosladsrättshus.

Schablonbeskattningen var
när den infördes i princip en beskattning av en beräknad real
kapitalavkastning. Intäktsprocenten motsvarade i huvudsak då gällande
räntenivå. Därför uppkom i flertalet fall inga nämndvärda underskott. De
föreslagna procentsatserna ligger för flerlalel fastigheter på en nivå som
torde motsvara en real avkastning på bosladskapilal. Progressiviteten i villabeskattningssystemel
är ett ullryck för all statsmakterna genom detla styrmedel vill påverka
prisrelationerna så att byggandet av myckel stora hus blir kostsamt och därför
begränsas.

De föreslagna ändringarna
i villaschablonen - inläktsprocent, skiktgränser och extra avdrag - kommer vid
de nya taxeringsvärdena all leda till att statens och kommunernas inkomsler
ökar med ca 800 milj. kr. Kommunernas inkomsler via garantibeskaltningen kommer
att öka med ca 400 milj. kr.

Den förhållandevis
kraftiga begränsningen av de nya taxeringsvärdenas genomslag på
boendekostnaderna bör ses mot bakgrund av fastighetsvärdenas snabba uppgång
efter den förra allmänna fastighetstaxeringen. Ett större genomslag av de nya
taxeringsvärdena skulle ha fått allvariiga bostadssociala konsekvenser.

Som chefen för budgeldepariementet
nämnde vid sin föredragning är det en stor svaghet i del nuvarande systemet för
villabeskallning alt del bygger på taxeringsvärden som i princip ligger fasl
under en period av fem är. En så lång period innebär inga större problem sä
länge takten i villaprisernas ökning är måttlig. Med den prisstegringstakt som
har noterats under senare år är däremot förhållandena avsevärt mer
problematiska. Den innebär nämligen en snabb urholkning av det avsedda skalteutlagel.
Efler varje allmän fastighetstaxering kommer därför krav på mycket slora engångshöjningar
av skattebeloppen för att återupprätta den tidigare nivån. Mot denna bakgrund
är del naturligt alt pröva om det är möjligl att använda någon metod som medger
att villabeskatlningen mer löpande anpassas till prisutvecklingen. En annan
svaghet är att schablonen är densamma för hela landet trols att villapriserna
varierar myckel kraftigt mellan olika delar av landet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:63 6

Dagens finansierings- och skattesystem har en i huvudsak
nominell uppbyggnad. Vid hög inflation, vilket har varil fallet under de
senaste åren, är del svårt att inom ramen för sådana system nå de mål som har
ställts upp för bostadspolitiken. En övergång lill ett syslem med real beskallning
och finansiering skulle lösa en slor del av de problem som jag har pekat på. En
särskild utredare (B 1978:7) ser f.n. över de tekniska möjligheterna att införa
en real beskallning av räntor m. m. Åven om del skulle visa sig tekniskt
möjligt och från andra utgångspunkter lämpligt all införa en sådan beskallning,
kan delta dock sannolikt inle ske förrän ganska långt fram i tiden. I
sammanhanget villjag erinra om sambandet mellan den löpande beskattningen och engångsbeskatlningen
av de vinster som kommer fram vid en försäljning -
realisationsvinstbeskattningen. Prövningen av olika åtgärder inom den ena beskallningsformen
bör självfallet göras mot bakgrund av utformningen av den andra. När del
gäller den löpande beskattningen bör dessutom sambandet med beskattningen av
ränteinkomster beaktas.

I debatten har olika möjligheter att begränsa avdragsrälten
framförts. Ett system med begränsningar av avdragsrätten är emellertid förenat
med vissa problem. Ett problem är efTekterna på det praktiska taxeringsarbelet.
Uppgiften att pröva de skattetekniska förutsättningarna all införa ett system
med begränsningar i avdragsrälten har lagts pä en särskild kommitté (B 1980:5).
Kommittén har dessulom till uppgift alt bl. a. kartlägga underskottsavdragen
och de faktorer som är förknippade med dem. I fråga om de avdrag som härrör
från egnahemmen är dock uppgiften i huvudsak begränsad lill de avdrag som avser
lån som har beviljats med fastigheten som säkerhet men som inte har använls i
fastigheten. All övriga avdrag har lämnats utanför utredningsuppdraget beror på
att del har ansetts nödvändigt att pröva dessa från såväl skattetekniska som
bostadspolitiska utgångspunkter. I fräga om dessa avdrag kommer kommittén
således att enbart pröva de tekniska förutsättningarna för alt begränsa
avdragsrätten. Chefen för budgetdepartementel har, som jag nyss nämnde, pekat
på vissa svagheter i del nuvarande syslemet för villabeskattning. Del gäller bl.a.
behovet av att mer löpande anpassa villabeskattningen till prisutvecklingen
samt problemen med de kraftigt stigande underskollsavdragen frän egnahemmen.
Mot den bakgrunden anser han alt åtskilligt lalar för alt en mer grundläggande
omprövning bör ske för framliden där hänsyn kan las till de ändrade
förutsättningar som numera råder jämfört med när grunderna för den nuvarande villabeskatlningen
fastställdes.

3 Räntebidrag

En utgångspunkt när det statliga bostadsfinansieringssyslemet
ändrades år 1974 var att söka åstadkomma en ökad utjämning mellan besiltningsfor-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:63 7

merna. Detta skulle ske genom all man i anslutning fill lånesyslemet
knöt en särskild förmån till hyres- och bosladsrätlslägenhelerna, vilken så längl
del var möjligt skulle svara mol de förmåner som egnahemsägarna åtnjöt inom
skattesystemets ram.

Om de mål skall nås som ställdes upp för
finansieringssystemet när del ändrades år 1974 (prop. 1974:150 s. 404 och 405, CU
1974:36, rskr 1974: 372) måste åtgärder vidtas inom säväl finansierings- som
skattesystemet. Jag har i det föregående redovisat vilka överväganden som
pågår i fråga om skattesystemets utformning. I fråga om finansieringssystemet
bör reglerna för räntebidrag ändras.

Ett av de krav som ställdes upp för finansieringssystemet
är 1974 var all del skulle förhindra alt del uppstod slora skillnader i
boendekostnader mellan likvärdiga bostäder av olika ålder. Kostnadsökningarna i
bostadsbyggandet har emellertid varil så stora att den upptrappning av de
garanterade räntorna som har sketl inte har varit tillräcklig för att
åstadkomma paritet i kapitalkostnader - med beaktande av standardskillnader -
mellan det äldre bostadsbeståndet och de nytillkommande årgångarna av hus. Detla
är ett generellt problem som gäller säväl egnahemmen som hyres-och bostadsrätlshusen.
Den garanterade räntan för ett nyproducerat hus är så läg alt den närmast kan
jämföras med den ränta som skulle tas ut vid ett syslem med reallän. Enligl min
mening är det angelägel alt räntebidrags-systemet utformas så att
kapitalkostnaderna för äldre fastigheter inte hålls väsentligt under
nyproduktionens kostnader.

För en del av hyreshusen har en viss utjämning av
kostnaderna skett mellan årgångarna utöver den som har varil betingad av
höjningar av de garanterade räntorna. Del gäller framför allt för de lägenheter
som ägs av de allmännyttiga bostadsföretagen. Samtliga hyresgäster har där
varit med om alt betala de högre koslnaderna i nyproduktionen. Med hänsyn till
den hyresuljämning som redan har ägl rum inom större delen av hyreshusbeständet
lorde nägon mer omfatiande utjämning av kapitalkostnaderna inte behövas.

För bosladsrätlslägenhelerna och egnahemmen är situationen
en annan. Kapitalkostnaderna har genomsnittligt sett visserligen ökat i del
äldre beståndet utöver upptrappningen av de garanterade räntorna. Detta beror
emellertid inle på att del har skett någon utjämning inom beståndet utan på att
överlålelsepriserna har ökat. Den kapitalisering av bostädernas värdeökning
som har ägt rum vid överlåtelserna har uppgått lill mycket belydande belopp,
särskilt efler den senaste allmänna fastighetstaxeringen.

Enligt min
mening är det angeläget att olikheterna i kapitalkostnader mellan olika
årgångar av bosladsrällslägenheter och egnahem ylleriigare jämnas ut. Jag
föreslår därför all räntebidragen minskas för de äldre årgångarna. Någon
motsvarande ändring bör inle nu göras belräffande hyreshusbeständet. För
samtliga besillningsformer bör dock räntebidragen i slörre utsträckning
koncentreras lill del nyare beståndet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:63 8

Beträffande den närmare innebörden av mitt förslag vill
jag anföra följande.

Skillnaderna i kapitalkostnader mellan nyare och äldre
egnahem år så stora att, även om räntebidrag inle skulle beviljas för de
äldsta, koslnaderna för dem ändå skulle bli lägre än för de senasi tillkomna
årgångarna. Detla gäller även om skillnader i yta och standard beaktas. Jämförelserna
gäller koslnaderna för de lån som är ränlebidragsberälligande och då
avdragsrätten för räntor har beaktats.

Mot denna bakgrund anser jag att räntebidragen bör tas
bort för vissa äldre egnahem. En frän administrativ synpunkt lämplig avgränsning
är alt slopa räntebidraget för sådana hus för vilka lån har beviljats enligl de
bestämmelser som gällde före år 1975. Om gränsen dras på detla sätt, skulle i slorl
sett alla hus som har påbörjats före år 1975 falla ulanför räntebidragssysiemet.
Beräkningar som har gjorts inom regeringskansliet visar emellertid alt en sädan
lösning skulle leda lill att boendekostnaderna ökar alltför snabbi för vissa
hushåll. Med hänsyn härtill och till alt även andra kostnadsposter kan väntas
öka, anserjag all bidragen bör avvecklas successivt under en treårsperiod. Jag
föreslår att avvecklingen sker genom att upptrappningen av kapilalkoslnadsnivån
höjs från 0,35 till 1,6 procentenheter per år under åren 1981-1983.

Genom en sädan upptrappning kommer räntebidraget vid
nuvarande räntenivåer alt upphöra i de flesta fallen före utgången av år 1983.
I övriga fall bör bidraget upphöra alt ulgå vid 1983 års utgång. Såvitt gäller
bidrag som är knutna lill lån med nominella villkor bör beslul härom fallas nu.
I fråga om paritets- och ränlelän påbörjas amortering dä räntebidraget upphör.
Effekten av mitt förslag om höjd upptrappning av de garanterade kapilalkoslnadsnivåerna
blir all amorteringarna på sådana län i de flesta fallen kommer att påbörjas
under perioden 1981-1983. Alt behälla den högre upplrappningstakl, som jag har
föreslagit, även efter utgången av år 1983 skulle emellertid innebära alltför
kraftiga kostnadsökningar för låntagarna, eftersom amorteringar till skillnad
från räntor inle är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Efter år 1983 bör enligl
min mening upptrappningstakten återgå lill sin nuvarande nivå, dvs. 0,35
procentenheter per år. Sambandet mellan räntebidrag och tekniken för amortering
gör att en total avveckling av räntebidragen vid utgången av är 1983 kräver ytteriigare
överväganden. Regeringen torde fä återkomma i denna fräga vid en senare fidpunkt.

Åven i fräga om sådana egnahem som har fåll lån enligt bosladsfinan-sieringsförordningen
(1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senasi 1980:777) bör den årliga upptrappningen
av de garanterade räntesatserna höjas. Jag föreslår all upptrappningen höjs
frän 0,35 procentenheter lill 0,50. För hus färdigställda före är 1980 bör,
såvida bostadslånet har betalats ut före år 1981, dessutom en extra höjning
göras år 1981. Jag föreslår att de garanterade räntorna höjs med följande
procentenheter år 1981.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Färdigställandeår

Höjning
av den garanterade räntan år 1981 (procentenheter)

Årlig upp- Engängsupp-
Total upptrappning trappning trappning

opaginerad Kontrollera mot PDF

1980 1979 1978 1977 1976 1975

0,50

-

0.50

0.50

0,25

0.75

0,50

0,45

0.95

0,50

0.65

1.15

0.50

0.85

1.35

0,50

1,05

1.55

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
län som har betalats ut före är 1979 bör höjningen ske den 1 januari 1981. För
län utbetalda under åren 1979 och 1980 bör höjningen ske enligt nu gällande
bestämmelser, dvs. tvä resp. ett är efler lånets utbetalning.

Som
jag har anfört i del föregäende bör räntebidraget minskas också för äldre bosladsrättshus.
Ändringen bör gälla alla hus som har färdigställts före är 1977, såvida
bostadslånet har betalats ul före år 1981. Jag föreslår alt de garanterade
räntorna höjs med följande procentenheter år 1981.

Låneform

Höjning av

den
garanterade räntan år 1981

Färdigställandeår

(procentenheter)

Ärlig upp-

Engangsupp-

Total upp-

trappnmg

trappnmg

trappnmg

Lån
enligt bostads-

finansieringsförordningen

1977-1980

0.25

-

0.25

1976

0,25

0,20

0.45

1975

0.25

0,40

0.65

Paritelslån
och nominella

lån
enligt 1967 års bo-

sladslånekungörelse

1968-

0.25

0.60

0.85

Räntelån,
inkl. de hus

för
vilka sädant lån

kunnat
utgå men ej sökts

1964-

0,25

1.00

1,25

1958-1963

0,25

1.20

1.45

För
lån som har betalats ul före år 1979 bör höjningen ske den I januari 1981. För
lån utbetalade under åren 1979 och 1980 bör höjningen ske enligt nu gällande
bestämmelser, dvs. två resp. ett år efler lånets utbetalning.

Den
ärliga upptrappningen av de garanterade räntorna bör efter är 1981 återgå till
vad som gäller idag, dvs. 0,25 procentenheter.

Som
jag tidigare har nämnt är behovet av att utjämna kapitalkostnaderna för
hyreshusen relativt begränsat. Detta gäller ätminstone pä kort sikt. Jag vill ocksä
erinra om alt förhandlingar om 1981 ärs hyror sedan en tid pågår.

På
längre sikt bör räntebidragen i större utsträckning koncentreras till de nyare
husen. Delta ligger i linje med det krav som ställdes upp år 1974 om att
finansieringssystemet skall ge förutsättningar för rimliga boendekosl-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:63 10

nåder i förhållande till betalningsförmågan både i
nyproduktionen och i det äldre bestånd som omfattas av långivningen. Jag avser
att i ett senare sammanhang återkomma till frägan om omfördelning av de
räntebidrag som avser hyreshusen. Den bör enligl min mening göras inom ramen
för en i huvudsak oförändrad bidragsvolym. Effekterna av del förslag som jag
strax kommer alt lägga fram i fråga om sänkning av den lägsta garanterade
räntan för hyreshusen bör därvid beaktas.

Jag har hitlills
berört enbart sådana förhållanden som gäller för beståndet av bosläder. I en
situation som den nuvarande med slarkl stigande byggkostnader måsle kapilalkoslnadsförutsätlningarna
för nyproduktionen ägnas särskilt stor uppmärksamhet. Jag vill erinra om all
jag har tillkallat en särskild utredare med uppdrag all la fram underlag för en
bedömning av lämpliga åtgärder för all åstadkomma en lugnare kostnadsutveckling
inom bostadsbyggandet (Bo 1980:1). I avvaktan pä detla underlag bör åtgärder
vidtas inom finansieringssystemet för all boendekostnaderna i nyproduktionen
skall bli rimliga.

Det lorde råda allmän enighet om all bostadsbyggandet f. n.
ligger på en för låg nivå i förhällande lill del långsikliga behovet. Eftersom
småhushållen beräknas öka kraftigt behöver byggandet av mindre lägenheter
stimuleras. Dessa hushåll efterfrågar i första hand lägenheter i hyres- och bosladsrättshus.
Därför anserjag alt en lämplig ätgärd nu är alt sänka den lägsta garanterade
räntan för sådana hus. Jag föreslär all den sänks frän 3,4 lill 3,0%.
Sänkningen bör finansieras inom ramen för nyss nämnda omfördelning av
räntebidragen. Den lägre räntesatsen bör gälla för hus som börjar byggas efter
den 31 oktober 1980 och för sädana ombyggnader i vilka preliminärt beslut om
bostadslån lämnas efler den 31 oktober 1980. En sådan sänkning medför en
stimulans att öka ny- och ombyggandet. Den medför också bättre förutsättningar
för rimliga kostnadsrelationer mellan nyproduktionen och beståndet av
lägenheter även på något längre sikl.

För egnahemmen
bör den lägsta garanterade räntan, som f.n. är 5,5%, inle sänkas. För alt
minska boendekostnaderna i inledningsskedet bör i stället andra ätgärder
vidtas. De bör inriktas på all sänka räntekostnaderna för liden mellan fårdigslällandel
av huset och utbetalningen av bostadslänet. För hyres- och bostadsrätlshusen
lämnas bidrag under denna period. För egnahemmen lämnas bidrag däremol först
från dagen för utbetalningen av länet. De räntor som hänför sig lill tiden
mellan färdigställandet och länels utbetalning får egnahemsägaren således själv
svara för. De är visserligen avdragsgilla vid inkomsttaxeringen, men koslnaderna
blir väsentligt högre än när räntebidrag beviljas. För en egnahemsägare som
själv är länesökande, dvs. i eltbeslulsärenden, innebär delta normall inget
större problem, eftersom tiden mellan färdigställandel och utbetalningen av
länet är relativt kort. För egnahem som uppförs för försäljning, dvs. ivåbesluls-ärenden,
kan det däremot gå ca ett år, ibland längre tid. innan lånet betalas ut. I
dessa fall kan räntekostnaderna bli ett belydande problem. Eftersom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:63 11

den
längre tiden i tväbeslulsärendena normall beror på omständigheter som den
enskilde egnahemsägaren inle kan påverka, anserjag del rimligt att införa en
ytterligare statlig subvention för denna räntekostnad. Mol denna bakgrund
föreslår jag att en liknande möjlighet till räntebidrag före bostadslånets
utbetalning som f. n. finns för hyres- och bostadsrätlshusen införs för sådana
egnahem som uppförs för försäljning. En särskild garanterad ränta bör gälla
för beräkningen av räntebidraget i dessa fall. Jag föreslår all den sätts lill
två procentenheter under räntan på statliga bostadslån, dock lägsl 9%. Den nya
bidragsmöjligheten bör gälla hus för vilka preliminärt beslul om bostadslån
lämnas efter utgången av är 1980. Utbetalningen av bidragen bör - till skillnad
mot vad som gäller för hyres-och bostadsrätlshusen - påbörjas innan bostadslånet
betalas ut.

De ändringar av reglerna
för räntebidrag som jag hillills har föreslagit gäller olika lyper av
bostadslån. Motsvarande ändringar bör göras för energisparlånen.

De ändringar som jag har
föreslagit innebär att utgifterna för räntebidrag minskar med nära 600 milj.kr.
under budgetårel 1981/82. Därtill kommer ökade intäkter på grund av tidigareläggningar
av vissa amorteringar. För budgelåren 1981/82, 1982/83 och 1983/84 minskar slatens
brutloutgifter (minskade räntebidrag och ökade amorteringar) med ca 600, 800
resp. 1 130 milj.kr.

4
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

godkänna
vad jag har förordat i fråga om ändrade regler för räntebidrag m.m.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular alt genom proposilion
föreslår riksdagen alt antaga del förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Trycken, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 14 dokument.

  1. Ds 2001:71 Sveriges tredje nationalrapport om klimatförändringar : i enlighet med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar - del 1 s. 75 i texten
  2. Bet. 1984/85:BoU13 om anslag till bostadsförsörjning m.m. (prop. 1984/85:100 delvis) s. 49 i texten
  3. Prop. 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt s. 8 · s. 24 i texten
  4. Prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. s. 79 i texten
  5. Bet. 1982/83:NU55 om varvsindustrin (prop. 1982/83:147 delvis) s. 8 i texten

Visa alla 14