Prop. 1980/81:93

Prop. 1980/81:93 Regeringens proposition

1980/81:93

om
överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget LM
Ericsson m. m.

beslutad
den 29 januari 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås, med anledning av att staten överlåter 40,5 % av aktiema
i Datasaab AB fill Telefonaktiebolaget L M Ericsson för en köpeskilling av
133650000 kr., att ett anslag av 50 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 för terminalverksamheten vid Datasaab AB.
För att täcka eventuella förluster som har uppkommit under år 1980 föreslås
ett anslag av 5 milj. kr.

Återstående
del av statens aktieinnehav i Datasaab AB, som är 9,5 %, föreslås få överföras
till televerkets bolag Teleinvesl AB. I propositionen föreslås att bemyndiganden
inhämtas för regeringen att höja aktiekapitalet i Teleinvesl AB och att teckna
borgen för detta företag.

tl
Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 93 Kartong: S. 2, under Närvarande Utgår:
Dahlgren

Prop. 1980/81:93 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1981-01-29

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsråden Åsling och Adelsohn

Proposition
om överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget LM
Ericsson m.m.

Statsråden
Åsling och Adelsohn anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i
underprotokollen för induslri- resp. kommunikationsdepartementet.

Statsrådet
Åsling hemställer alt regeringen i en proposilion föreslår riksdagen att antaga
de förslag som han och statsrådet Adelsohn har lagt fram.

Regeringen
ansluler sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-, gandena har
lagt fram.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna I och 2.

Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 3

Bilaga
1

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1981-01-29

Föredragande: statsrådet Åsling

Anmälan till proposition om överlåtelse av statens aktier
i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget LM Ericsson m. m. såvitt avser industridepartementets
verksamhetsområde

1 Inledning

Datasaab AB ägs lill lika delar av staten och Saab-Scania
AB. Bolagels verksamhet reglerades i ett huvudavlal mellan ägarna undertecknat
den 21 september 1977. Riksdagen beslutade i december 1977 (prop. 1977/78:17,
NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98) om de ekonomiska förpliktelser som staten
iklädde sig genom avtalet. Efler förhandlingar mellan staten, Tele-fonaktiebolagel
LM Ericsson (LME) och Saab-Scania AB har slutits tvä avtal om försäljning av
majoriteten av aktierna i Datasaab AB lill LME. Dessa avtal reglerar villkoren
för statens resp. Saab-Scania AB:s försäljning av aktiemajoriteten i Datasaab
AB till LME. 1 anslulning lill nu nämnda avlal har slalen, Saab-Scania AB och Datasaab
AB träffat ett avlal om avvecklingen av del gamla huvudavtalel. De tre avtalen
bör fogas till prolokollel i delta ärende som bilagorna 1.1-1.3. Ell avlal
kommer även alt träffas mellan televerket och LME. med anledning av all ålersloden
av slatens aktieinnehav, 9,5%, kommer all överföras lill televerkets bolag Teleinvesl
AB.

Regeringen
har den 23 december 1980 medgivit att bidrag som lämnas av Saab-Scania AB och LME
till Datasaab AB under är 1980 resp. är 1981 skall anses vara avdragsgilla
omkostnader för bidragsgivarna. Samtidigt förklarade regeringen alt den föriust
som framkommit för Saab-Scania AB vid avyttring av aktierna i Datasaab AB skall
vara avdragsgill omkostnad för Saab-Scania AB.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Utvecklingen på data- och teleområdet

1 prop. 1980/81:66 om vissa åtgärder pä teleområdet har
redogjorts för den snabba tekniska ulvecklingen pä tele- och dataområdet.
Införandel av digital leknik i telenätet betyder bl.a. aU det blir alll svårare
aU dra en

Prop. 1980/81:93
Bilagal Industridepartementet 4

gräns
mellan traditionell teleteknik och datateknik då samma digitala teknik som
används i datasystemen börjar användas på telefoniområdel. Digital teknik
kommer successivt att användas inte bara i telefonstationerna utan även för
överföringen i nätet. På sikl kan telefon- och datanäten bli plattformar för
nya generationer av mer kvalificerade tele- och datatjänster som främst kommer
all efterfrågas inom företagssektorn.

Kommunikationssystemen
hos förelagen kommer med all sannolikhet all i ökande grad integreras med
företagens övriga ruiiner, l.ex. med dalahantering i vid mening. Den tekniska
utvecklingen och nya informationssystem leder på del sättet till att gränserna
såväl mellan kundägda tele-/datasystem och det allmänna telenätet som mellan
telenätets olika delar är på väg att suddas ut.

Därutöver
vill jag framhälla att dataindustrin har en viklig påverkan pä datautvecklingen
och dataanvändningen i samhället. Dataområdet är kun-skapsintensivi jämfört med
andra teknikområden och det krävs omfattande kunskaper hos tillverkare, systemutvecklare
och användare av systemen för att det ska bli en positiv utveckling av
datoranvändningen i samhällel.

Att
ha tillgång till datafiUverkande företag inom landet är värdefullt med tanke på
bl.a. den kunskap om datatekniken som följer därav samt inte minst den koppling
som kan etableras mellan användning resp. tillverkning av dalasystem och
datautrustning.

I
vårt land har vi goda möjligheter att i ett sammanhang se på datatekniken som
sådan, användningen av tekniken och konsekvenserna av denna användning. Det bör
ge oss goda fömtsättningar att använda datateknik där den gör störst nytta och
undvika ett ensidigl tekniskt synsätt på datafrågorna.

1
kontakt med kvalificerade användare av datateknik som finns i vårt land kan de
svenska datafiUverkande företagen fä underlag för en produktutveckling som kan
ge en framgångsrik avsättning av produkterna inle bara inom landet utan även på
de exportmarknader som värderar kvalificerad utrusining. Även de fackliga
organisationernas krav på funktioner och utrustning kan här vara av betydelse
för produktutvecklingen.

En
sådan form av produktutveckling i vårt land, som påverkas av användarnas
önskemål och förutsättningar och som utnyttjar de olika kunskapsområden som
finns i anslutning till datateknik och datakommunikation bör kunna ge en god
grund för dataindustrin i Sverige.

2.2
Datasaab AB

Datasaab
AB bildades år 1977 genom alt Stansaab Elektronik AB, ägl av Saab-Scania AB och
Sveriges Investeringsbank AB, samt Datasaabdivi-sionen vid Saab-Scania AB
fördes samman till ett av staten och Saab-Scania AB gemensamt ägt bolag. Syftet
med bildandet av Datasaab AB var

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 5

att
förbättra konkurrenssituationen för svensk dataindustri och ta till vara de
rationaliseringsvinster som borde vara möjliga genom en sammanslagning av de
tvä urspmngliga verksamheterna. Del främsta motivet för bildandet var att
trygga utvecklingen av en svensk dataindustri. Ägarna fömtsåg vid bildandet att
ekonomiska bidrag till Datasaab AB skulle komma att krävas under de första
verksamhetsåren. Bidragen bestämdes till 37,5 milj. kr. från vardera staten och
Saab-Scania AB under vart och ett av de fyra första verksamhetsåren. Dessutom skulle
staten under samma period årligen skjuta ull 32,5 milj. kr. för forsknings- och
utvecklingsarbete. Förlusterna under åren 1978 och 1979 översteg dock vad som
förutsågs vid bolagets bildande. Enligt avtalet mellan staten och Saab-Scania
AB skall sådana förluster täckas av ägarna till lika stora delar. Ägarna
tillsköt därför ytteriigare 114 milj. kr. för år 1978 och 74 milj. kr. för år
1979. Datasaab AB har alltså under sina första verksamhetsår haft betydande ekonomiska
problem. Företagets resultat har dock kontinueriigt förbättrats och för
verksamhetsåret 1980 bedöms behovet av särskild föriuslläckning vara
väsentligt lägre.

Datasaabkoncernen
består i dag av moderbolaget Datasaab AB med dotterbolag (försäljningsbolag) i
tolv länder inkl. Sverige. Koncernen har totalt ca 3400 anställda, varav ca
1000 personer vid dotterbolag utomlands.

Moderbolaget
är geografiskt uppdelat på två enheter för utveckling och tillverkning, den ena
i Järfälla med 1 180 anställda och den andra i Linköping med 820 anställda.
Huvudkontoret är placerat i Stockholm. Det svenska försäljningsbolaget Datasaab
Sverige AB sysselsätter ca 400 personer på skilda håll i landet.

Koncernens
omsättning uppgick år 1980 till närmare 1100 milj. kr.

Organisatoriskt
är moderbolaget uppdelat i fem produklorienlerade divisioner.

Division
Alfaskop utvecklar och tillverkar dataterminaler (bildskärmsterminaler). Denna
division expanderar snabbast och är i dag marknadsledare i Norden.

Division
Affärssystem utvecklar och tillverkar minidatorbaserade system för olika
kontorsrutiner såsom bokföring och fakturering.

Division
Banksystem, Datasaab AB;s största division, utvecklar och tillverkar
bankdatasystem som med framgång har sålts till banker i Norden, övriga Europa
och Förenta staterna.

Division
Interaktiva Datasystem utvecklar och fillverkar speciella datasystem för
exempelvis irafik- och stridsledning för flygplan och fartyg samt militär
luftbevakning. Betydande order har erhållits från svenska försvaret och luftfartsverket.
Divisionens och Datasaab AB;s hittills största beställning, ett civilt flygtrafikledningssystem
till Sovjetunionen, togs i drift sommaren 1980.

Division
Nya Områden utvecklar tillämpningar av Datasaab AB:s pro-

Prop.
1980/81:93 Bilaga 1 Industridepartementet 6

dukter inom lovande nya områden. Divisionen arbetar bl. a.
med all upprätthålla en unik kompelens som förelaget tidigare har byggt upp
inom sjukvårdsområdet. F.n. utvecklas även datasystem för förebyggande hälsovård.

2.3 L M Ericssonkoncernen

Koncernens moderbolag Telefonaktiebolagel LM Ericsson (LME)
bildades är 1918 och gär tillbaka lill en rörelse som bildades är 1876. Vid
huvudanläggningen i Slockholm finns bl.a. koncernledning, laboratorier och en
av koncernens fabriker. Moderbolagets tillverkning sker i en gemensam
fabriksorganisation vid 22 fabriker lokaliserade över hela Sverige.
Moderbolaget samordnar även i egenskap av holdingbolag verksamheten inom koncernen
bl.a. i policyfrågor, administration, ekonomi, marknadsföring, forskning och
utveckling samt utbildning.

Moderbolaget har ca 20000 personer anställda. Bolagel har
ca 90000 aktieägare och ett aktiekapilal på 1 089 milj. kr. Mer än 90% av
aktierna är i svensk ägo. Omsättningen för LM Ericssonkoncernen uppgick är 1980
lill ca lOOOO milj. kr.

LM Ericssonkoncernen är en världsomspännande förelagsgrupp
som har specialiserat sig på telekommunikation och har totalt ca 60000 anställda.
Koncernen har under läng tid varit världsledande pä lelekommunika-tionsområdel
och har med sill nya programminnesslyrda telefon- och lelexsystem fäll en stark
ställning pä världsmarknaden.

1 Sverige har koncernen 37 egna fabriker. Dessulom finns
egna fabriker i 14 andra länder. Inkl. tillverkning pä licens och genom
samarbetande bolag tillverkar koncernen produkler i totalt 25 länder.

Genom mer än 90 dotterbolag och samarbetande bolag och
genom tekniska kontor är L M Ericssonkoncernen verksam i mer än 100 länder.

LME gör f. n. en mycket målmedveten salsning på forskning
och utveckling. En slor del av detta arbele bedrivs.inom de svenska koncernbolagen.
För huvudprodukterna inom publik telekommunikation - växlar för telefoni, telex
och data saml transmissionsutrustningar och telefonapparater — är en betydande
del av ulvecklingen förlagd till det med den svenska slalen och televerket
gemensamt ägda ELLEMTEL Utvecklings AB (ELLEMTEL). Totalt är ca 4000
ingenjörer inom LM Ericssonkoncernen sysselsatta med teknisk utveckling. Under
år 1980 uppgick koslnaderna för forskning och utveckling till ca 900 milj. kr.,
vilkel molsvarar ca 9 % av koncernens fakturering.

För att möta den privata marknadens snabbt växande behov
av kommunikations- och informationstjänster pä data-, text- och bildområdena
bildade LME under höslen 1980 en ny division kallad Informalionssyslem.
Divisionen kommer huvudsakligen alt arbeta inom områdena datatransmission och
privata dalanät men även med syslem för konlorsaulo-

Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 7

mation. Här arbetar LME med integrerade ADB-syslem för
kontor och med bildskärmsterminaler. Systemen skall kunna användas inom ett företags
text- och dalakommunikation för ordbehandling och texlredigering, administrativ
databehandling, funktioner för meddelandeförmedling och meddelandehantering
samt för den kommande teletjänsten Teletex.

2.4 Televerket och Teleinvesl AB

En utförlig beskrivning av televerkets verksamhet och
organisation har lämnats i prop. 1980/81:66 om vissa åigärder på teleområdet
och jag berör därför endasl kortfattat denna. Televerkets uppgift är all
tillgodose samhällets och enskildas behov av telekommunikationer. Verksamheten
omfattar sex olika rörelsegrenar och en verksamhetsgren med industriell
tillverkning av telemateriel. Totala antalet anställda inom televerket uppgår f.
n. lill ca 43 900, varav ca 3600 personer sysselsätts inom televerkets industridivision,
Teli. Riksdagen fattade i december 1980 beslut (prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9,
rskr 1980/81:132) om all samordna televerkets induslridivision Teli och
televerkets förelag Telefabrikation AB (Tefab) i ett gemensamt bolag.
Riksdagens beslul innebär också all ell av televerket förvaltat bolag, Teleinvesl
AB, skall bildas. Bolagel skall verka inom omrädel telekommunikation,
elektronik och därmed sammanhängande verksamheter och skall huvudsakligen som holdingbolag
förvalta aktieinnehavet i televerkets dotter- och intressebolag exkl. ELLEMTEL.

2.5 Avtalens huvudsakliga innehåll

Överlätelsen av aktierna i Datasaab AB regleras i tre avlal,
nämligen ell mellan slalen och LME (bilaga I.l), ett mellan Saab-Scania AB och LME
(bilaga 1.2) och ett mellan staten, Saab-Scania AB och Datasaab AB (bUaga 1.3).

Innebörden
av avtalet mellan slalen och LME är att staten den 31 mars 1981 överlåter 40,5%
av aktierna i Datasaab AB till LME lill ell pris av 133650000 kr.
Köpeskillingen skall erläggas i tre lika slora poster den 30 juni under vart
och ett av åren 1983, 1984 och 1985. LME skall tillträda aktierna den 31 mars
1981 och överta 81% av de borgens-, garanti- och andra ansvarsåtaganden som
staten har ingått lill förmän för Datasaab AB.

Staten skall för år 1981 lill Datasaab AB lämna ett medelslillskott
om 37,5 milj. kr. och ett utvecklingsstöd om 32,5 milj. kr., i enlighet med de
åtaganden som finns i det avlal som träffades mellan staten och Saab-Scania AB
vid bildandel av bolaget.

Om de medel som skjulils lill av slalen och Saab-Scania AB
inte räcker för att täcka uppkommen föriusl under är 1980, har staten all
ersätta hälften av denna förlust.

Slalen skall dämlöverår 1981 utge ett extra utvecklingsstöd
om 50 milj.

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 8

kr. lill Datasaab AB för all i första hand användas i
bolagets lerminalverk-samhet.

Utöver vad jag här har nämnl är staten inle skyldig alt
till Datasaab AB erlägga några bidrag, tillskott eller slöd av vad slag del
vara må.

Avlalel innehåller även vissa garantiåtaganden som är
vanliga vid företagsöverlåtelser. Garantierna berör sådana förhållanden, som
all bokföring har ulförts enligt god redovisningssed, all Datasaab AB har
äganderätt eller nyltjanderäll lill bl.a. palenl som är nödvändiga för bolagels
verksamhet och all brand- och andra försäkringar har tecknats. Om brister i
dessa avseenden skulle föreligga finns regler för hur LME skall kompenseras
för della.

Avtalet mellan Saab-Scania AB och LME är uppbyggt pä samma
sätt som avtalet mellan slalen och LME. Saab-Scania AB överiåter 50% av akfierna
i Datasaab AB lill LME lill ell pris av 165 milj. kr. Köpeskillingen skall
erläggas i tre lika stora posler den 31 mars under vart och ell av åren 1983,
1984 och 1985. LME fillträdde aktierna den 31 december 1980. LME skall även
överta de borgens-, garanfi- och andra ansvarsätaganden som Saab-Scania AB har
ingått lill förmån för Datasaab AB.

Saab-Scania AB skall för är 1981 lämna ett medelstillskolt
till Datasaab AB om 37,5 milj. kr. i enlighel med de åtaganden som finns i det avlal
som träffades mellan staten och Saab-Scania AB vid bildandel av bolagel.

Om de medel som skjulils lill av staten och Saab-Scania AB
för är 1980 inle räcker för all läcka uppkommen föriust under är 1980, har Saab-Scania
AB all läcka hälften av denna föriust. Avtalet innehåller även garantiåtaganden
som är identiska med de slalliga älagandena.

Del huvudavlal som år 1977 tecknades mellan slalen, Saab-Scania
AB och Datasaab AB ersätts av etc nyll avtal mellan slalen, Saab-Scania AB och Datasaab
AB.

Delta avlal upphäver med vissa undanlag det gamla huvudavtalel.
Kvarstående åtaganden är viss betalningsskyldighet för Datasaab AB enligt huvudavlalels
§ 4.2 samt vissa förmåner för Datasaab AB:s personal i fräga om hälsovård,
personalinköp och utnyttjande av Saab-Scania AB:s motionsanläggningar m. m.
Vidare regleras villkoren för hur Saab-Scania AB skall lämna de i de tidigare
avtalen nämnda bidragen och lillskollen.

2.6 Fördelar med ett samgående

Jag framhöll i prop. 1977/78: 17 om samarbete mellan
staten och Saab-Scania AB på dataområdet att det är av slor vikl att vi har en
svensk allsidigt utvecklad dalaindustri. Ett samgående mellan Datasaab AB och LME
ger många fördelar för bägge företagen.

LME:s verksamhei är i dag i myckel hög utsträckning koncentrerad
lill den publika telemarknaden i världen, dvs. försäljning till
teleförvaltningar i de olika länder där LME är verksamt. Delta innebär en pä sikl
mindre

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 9

lämplig
struktur pä förelagels verksamhei. Mot denna bakgrund strävar bolagets ledning efler
en diversifiering inom förelagels kompetensområde. Detta innebär en ökad
satsning på teiekunder inom den privata seklorn.

Marknaden
för telekommunikations- och dataprodukler i den privata sektorn bedöms i
framtiden bli alltmer intressant. Framför allt innebär företagets satsning att
det söker möta den privata marknadens snabbt växande behov av kommunikations-
och informationstjänster, dvs. utrustning för framtidens kontor. Specifikt
innefattar denna målmedvetna salsning utmstning för företags internkommunikalion,
kontorsautomation och distribuerad databehandling.

Denna
inriktning av utvecklings- och marknadsansträngningarna är logisk för LME
eftersom det under senare år har sketl ell närmande mellan telekommunikations-
och databranscherna, som innebär en ökande integration av produkter och syslem
för kommunikation och data.

När
det gäller Datasaab AB:s verksamhetsområde är det framför alll smådatorer och arbetsplalslerminaler
som passar väl in i LME:s offensiva salsning på kontorsmarknaden.

LME:s
styrka är framför alll företagels slora systemkunnande. De systemlösningar för
tal, text, data och bild som blir möjliga genom samverkan med Datasaab AB
kommer att ytterligare stärka denna ställning. Genom samgåendet skapas en
kombination som avsevärt kommer att förbättra båda företagens positioner på
framför allt utlandsmarknaderna. Företagens marknadsföringsorganisaiioner torde
komplettera varandra väl. LME;s organisation är anpassad för försäljning av
stora system främsi till teleförvaltningar, medan Datasaab AB har erfarenhet av
försäljning till en bredare marknad.

Om
ett samgående mellan,LME och Datasaab AB inle kommer till slånd mäste LME
troligen välja att samarbeta med eller förvärva ett utländskt förelag inom
dataområdet. Utvecklingen inom kommunikations- och dataområdet går dessutom i
en sädan riktning all konkurrens mellan LME och Datasaab AB pä sikt inle skulle
kunna undvikas.

För Datasaab
AB:s del innebär en fortsatt utveckling som självsländigl företag betydande
risker eftersom företagels resurser är för begränsade för att säkerslälla en
positiv utveckling på längre sikl.

Genom
en nära samverkan mellan LME och Datasaab AB kommer således enligt min mening
möjligheterna för att svensk elektronik- och dataindustri skall vara
konkurrenskraftig även i framliden all väsentligt förbättras. Jag anser därför
att LME;s övertagande av aktiemajoriteten i Datasaab AB verksamt kommer att
bidra lill alt irygga utvecklingen av denna industrigren. Efter samråd med
chefen för kommunikationsdepartementet kan jag ocksä konstatera att ett
fortsatt statligt inflytande via televerket ytterligare bör stärka
industrigrupperingens marknadsposition. Jag noterar därför med
tillfredsställelse att televerket och LME funnit det önskvärt att deras
samarbete utvidgas genom all staten behåller en minori- t2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
93

Prop. 1980/81:93
Bilagal Industridepartementet 10

tetsposl
i Datasaab AB. Under förutsättning av riksdagens godkännande kommer dessa
statens aktier att överföras till Teleinvesl AB. Denna fråga behandlas av
chefen för kommunikationsdepartementet.

Denna
samverkan mellan LME och televerket som bl. a. är kvalificerade användare av
datateknik och datakommunikation och Datasaab AB som tillverkare av utrustning
och programvara bör i enlighet med vad jag inledningsvis anförde kunna ge underiag
för en användarpåverkad produktutveckling som bör kunna leda lill goda
avsättningsmöjligheter.

En älgärd
som övervägs och som är av iniresse för televerket äratt till Datasaab AB förlägga
utvecklingen av leletexlerminaler och andra digitala abonnentlerminaler.
Televerket är primärt intresserat av digitala terminaler för publika tjänster.
Därt"ör kommer televerket all delta aklivi i ulvecklingsplaneringen av
sädana produkter. Televerket kommer även all delta i slörre utvecklingsprojekt.

Jag vill
i sammanhanget ocksä nämna att televerket'beslutat genomföra särskilda insatser
för dokumentation och informationsspridning pä omrädel teleanknuten
kontorsautomation (benämnt TELDOK) och beslutat satsa 5 milj. kr. pä detta
under en period av 5-6 är. I redaktionskommittén för TELDOK har föreslagits all
representanter för bl. a. daladelegationen, data- och elektronikkommitlén, dataeffektutredningen,
LO, Riksdataförbundet och TCO skulle ingå. Den informationsspridning som
därmed kommer fram bör vara av nytta inte bara för användarna av teleanknuten kontorsautomation
utan även för bl.a. Datasaab AB.

Avtalen
mellan staten och LME samt mellan staten, LME och Datasaab AB bör underställas
riksdagen för godkännande i den män staten genom den ikläder sig ekonomiska
förpliktelser. Till följd av de ingångna avtalen bör pä lilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgeläret 1980/81 anvisas ett reservationsanslag av 50 milj.
kr. som medelstillskolt till Datasaab AB. 1 enlighel med lidigare åtaganden bör
vidare för att täcka uppkomna förluster i bolagels verksamhei under är 1980 pä
samma tilläggsbudget anvisas ett förslagsanslag av 5 milj. kr. lill förlustläckning
lill Datasaab AB.

I
enlighel med 1977 års huvudavlal har regeringen i budgetpropositionen 1981 (prop.
1980/81; 100 bil. 17 s. 143) föreslagit riksdagen aU under reservationsanslagen
F 15. Utvecklingsbidrag lill Datasaab AB och F 16. Medelslillskott till Datasaab
AB anvisa 16250000 kr. resp. 18750000 kr. Till följd av de nu träffade avtalen
upphör del gamla huvudavtalet all gälla. Enligt de nya avtalen har emellertid
staten och Saab-Scania AB förbundit sig att till Datasaab AB utge molsvarande belopp.
Förslagen i budgetpropositionen 1981 om medelsanvisning till Datasaab AB bör
därför kvarstå oförändrade.

De
aktier i Datasaab AB. som i dag ägs av staten förvaltas av kammar-,.ollegiel
med ett bokfört värde upptaget till 185 milj. kr. Genom föreliggande avtal
överlåts samtliga av kammarkollegiet förvaltade aktier i Datasaab AB lill LME
resp. televerket för ett tolall pris av 165 milj. kr. För att

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 11

en
övervärdering av statens förmögenhei skall undvikas, bör statskapitalet sättas
ned med skillnaden mellan det hos kammarkollegiet bokförda värdel av aktierna
och del pris som erhålls vid försäljningen. Jag förordar alt regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande härtill.

3
Hemställan

Med
hänvisning lill det anförda hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen
att

1.
godkänna avtalen mellan slalen
och Telefonaktiebolagel LM Ericsson i vad staten genom dem ikläder sig
ekonomiska förpliktelser,

2.
till Utvecklingsbidrag till Datasaab
AB på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetaret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50000000 kr.,

3.
till Förlustläckning till Datasaab
AB på lilläggsbudget 11 för budgetårel 1980/81 under fjortonde huvudtiteln
anvisa ell förslagsanslag av 5000000 kr..

4.
bemyndiga regeringen att sätta
ned statskapitalet i enlighet med vad jag har förordal.

Prop. 1980/81:93
Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet 12

Bilaga
2

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1981-01-29

Föredragande:
statsrådet Adelsohn

Anmälan
till proposition om överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till
Telefonaktiebolaget LM Ericsson m.m. såvitt avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde

1
Inledning

I
det avlal mellan staten och Telefonaktiebolaget LM Ericsson (LME) om överlåtelse
av 40,5% av aktierna i Datasaab AB som chefen för industridepartementet har
redovisat anges att resterande av staten ägda aktier skall överlåtas till Teleinvesl
AB. För alt möjliggöra denna senare överlåtelse har televerket i skrivelse den
15 januari 1981 bl. a. hemslälll om ökning av aktiekapitalet i Teleinvesl AB
från 18 milj. kr. till 49350000 kr.

Enligl
avtalet mellan staten och LME skall LME överta 81 % av de borgens-, garanti-
och ansvarsätaganden som slalen ingått till förmän för Datasaab AB. Resterande
19 % övertas av Teleinvesl AB. Slalen har hillills lillsammans med Saab-Scania
AB påtagit sig att teckna borgen för Datasaab AB:s åtaganden upp lill 700 milj.
kr. Del innebär således att slalen lämnal garanli upp lill 350 milj. kr.
Televerket har med anledning härav hemslällt om bemyndigande all teckna borgen
för Teleinvesl AB intill ell belopp pä 66,5 milj. kr. vilkel ulgör 19 % av 350
milj. kr.

I
en annan skrivelse samma dag har televerket föreslagit all samtliga borgensåtaganden
från televerkets sida för verkets doller- och iniressebo-lag, utom ELLEMTEL
Utvecklings AB (ELLEMTEL) i fortsättningen bör avse Teleinvesl AB.

2
Föredragandens överväganden

Med
anledning av vad chefen för industridepartementet har anförl om överiålelse av
40,5 % av aktierna i Datasaab AB till LME och om en vidgad samverkan mellan LME
och televerket i samband därmed vill jag anföra följande.

Som
jag framhöll i prop. 1980/81:66 om vissa äigärder pä teleområdet

Prop.
1980/81:93 Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet 13

kan
behovet av all framdeles etablera aktiebolag hell ägda av televerket eller delägda
tillsammans med andra intressenter pä teleområdet förväntas öka. I syfle att
bl. a. ge televerket möjligheter lill en ökad flexibilitet i detta avseende
skall enligl riksdagens beslul (TU 1980/81:9, rskr 1980/81: 132) Teleinvesl AB
inrättas. I propositionen redogjorde jag ulföriigl för den förväntade dynamiska
ulvecklingen pä telekommunikations- och informationsteknikens område och
anförde bl.a. alt ett aktivt leleverksengage-mang är en förutsättning för en gynnsamm
utveckling i Sverige. En rad starka skäl lalar för alt televerket pä olika sätt
bör ges möjligheler att effektivt bidra till introduktionen av ny modern
informationsteknik i värt land.

Delta
kräver enligt min mening aU televerket aktivt lar del i utvecklingsarbetet pä
nya områden inom telekommunikationer i samarbele med svensk industri.
Samarbetet mellan televerket och LME via ELLEMTEL intar härvidlag en central slällning.
En utvidgning av samarbetet med LME genom ett gemensaml engagemang.i Datasaab
AB ligger väl i linje med riksdagens beslut med anledning av prop. 1980/81:66.
En kombination av ä ena sidan televerkets och LME;s syslemkunnande och ä andra
sidan Datasaab AB:s terminalkunnande på det sätt som överenskommits kommer att
vara till fördel både för de svenska konsumenterna och för svensk induslri.
Samarbetet televerket, LME och Datasaab AB bör ocksä ge möjligheter till en
ökning och samordning av produktion i Sverige. En sådan samordning underiättas
av riksdagens beslul all televerkets verkstäder skall överföras till
bolagsform.

Jag finner det nyinrättade
Teleinvesl AB vara den naturliga vägen för televerket alt förvärva aktier i Datasaab
AB. 1 prop. 1980/81:66 beräknade jag att Teleinvesl AB:s aktiekapilal
inledningsvis skulle behöva uppgå till 18 milj. kr. Denna beräkning gjordes ulan
hänsynstagande till den nu aktuella överiåtelsen av 9,5 % av aktierna i Datasaab
AB till Teleinvesl AB. För alt överlåtelsen skall bli möjlig krävs därför en
ökning av aktiekapitalet i Teleinvesl AB.

Ökningen
av aktiekapitalet bör ske genom en nyemission av aklier i Teleinvesl AB som belalas
av televerket genom överiålelse av 342000 aktier i Datasaab AB. Förvaltningen
av dessa statens aklier, som f. n. sker hos kammarkollegiet, kommer
dessförinnan att överföras lill televerket. Akfierna kommer därvid aft invärderas
i televerkels verksamhet till samma pris som betingats för försäljningen av
statens övriga aktier till LME. Det innebär ett värde på 31 350000 kr. och vid överiåtelsen
fill Teleinvesl AB sker en nyemission a v 31 350 akfier ä 1 000 kr. i delta
bolag. Aktiekapitalet i Teleinvesl AB kommer därmed all uppgä lill 49 350000
kr. och samfiiga aktier skall förvaltas av televerket. Nägra särskilda medel
för aktieteckningen behöver inte anvisas av riksdagen. Däremot bör riksdagens
bemyndigande att höja aktiekapitalet i Teleinvesl AB inhämtas. Jag förordar att
så sker.

Prop. 1980/81:93 Bilaga
2 Kommunikationsdepartementet 14

1
avtalet mellan staten och LME anges även alt mellan LME och Teleinvesl AB skall
träffas särskill avtal som skall reglera parternas inbördes förhållanden som
aktieägare i Datasaab AB. Vidare anges all vissa särskilda överenskommelser
kommer all träffas mellan å ena sidan LME och Datasaab AB och'ä andra sidan
televerket och/eller dotterföretag lill televerket. Dessa överenskommelser
skall bl.a. reglera utförandet av ulvecklingsarbele av gemensaml intresse för
nämnda parter och ELLEMTEL saml nämnda intressenters utnyttjande av lesultalen
av sådant utvecklingsarbete. Del kan därvid uppkomma behov av ändringar i konsor-tialiivtalet
rörande ELLEMTEL mellan televerket och LME eller lill detta avtal hörande immaterialrältsavlal.
Jag avser återkomma till regeringen i denna fräga.

Televerket
har enligt riksdagens beslut (prop. 1978/79:101. TU 1978/ 79: 13, rskr 1978/79;
138 resp. prop. 1979/80:25. TU 1979/80:7, rskr 1979/ 80: 101) bemyndigats alt
teckna borgen för Swedish Telecoms Internalional AB (Swedlel) intill ett
belopp på 30 milj. kr. och för SOS Alarmering AB intill ett belopp pä 25 milj.
kr. Vidare har riksdagen bemyndigat fullmäktige i riksgäldskonloret all ikläda
staten garanli för lån ät Telefabrikation AB intill eU belopp pä 20 milj. kr. (prop.
1965; 116, SU 1965: 128, rskr 1965:321).

De statliga
garantiåtaganden gentemot Datasaab AB som kvarstår när staten genom Teleinvesl
AB behåller en minöritelspost i bolagel uppgår lill 66,5 milj. kr. Televerket
har därtor hemslälll om bemyndigande att teckna borgen för Teleinvesl AB intill
delta belopp. Det sammanlagda möjliga borgensälagandel frän statens sida för
bolag inom Teleinvest-koncernen skulle därmed f. n. komma all uppgå till 141,5
milj. kr.

Som
jag nyss har framhållit kan samarbetet med andra företag pä teleområdet
förväntas öka. I enlighet med redovisningen i prop. 1980/81:66 kan del t.ex.
bli aktuellt all vid sidan av Swedtel erbjuda olika slags tjänster pä den inlernalionella
marknaden. Härvid kan det ocksä bli aktuellt med särskilda dotlerförelag för
enskilda slörre projekt. Behov av borgensåtaganden i samband med dessa bolags
verksamhet kommer sannolikl all uppkomma. Ulvecklingen av verksamheten inom Swedlel
och andra dollerbolag kan också medföra behov av ökade borgensåtaganden. Jag
delar televerkets uppfattning alt samtliga borgensåtaganden frän statens sida
inom Teleinvest-koncernen bör avse Teleinvesl AB och göras av televerket. Med
hänsyn lill vad jag har anförl om verksamhetens utveckling är det angeläget
att det vid behov finns möjlighet att teckna erforderiig borgen. Eftersom risktagandet
i bolagen blir begränsat bör enligt min mening regeringen efler prövning i
varje särskill fall i fortsättningen fä medge televerket att teckna borgen för Teleinvest-koncernen.
För della lalar ocksä prakliska skäl. Riksdagens bemyndigande härtill bör
inhämtas. Efler ett medgivande från regeringen fill televerket att teckna
borgen för Teleinvesl AB kan rik,sgäldskonlorets länegaranti för Telefabrikation
AB utgä.

Prop. 1980/81:93
Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet 15

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår
riksdagen alt

1.
medge att aktiekapitalet i Teleinvesl
AB höjs i enlighet med vad som har angetts i det föregående,

2.
bemyndiga regeringen att medge
televerket all teckna borgen för Teleinvesl AB.

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 16

BUaga 1.1

Avtal

Mellan staten och Telefonaktiebolagel L M Ericsson (LME)
har denna dag följande avlal träffals.

Bakgrund

Genom ett den 21 september 1977 träffat avlal (Huvudavtalel)
överenskom staten och Saab-Scania AB (Saab-Scania) om all samarbeta i syfle
att åstadkomma en konkurrenskraftig svensk dalaindustri, bland annat genom
samordning av de av Stansaab Elektronik Aktiebolag och Saab-Scanias Dalasaabsdivision
dä bedrivna rörelserna. I anledning därav tillskapades är 1978 Datasaab AB (Datasaab)
vari slalen och Saab-Scania äger hälften vardera av samtliga aklier eller för
envar 1 800000 aktier ä nominellt 100 kronor per aktie.

Datasaab har alltsedan tillskapandet expanderat kraftigt
och förstärkt sin slällning bl.a. på lerminalutrustningsområdel.

Utvecklingen
inom LME gär mol breddad verksamhet inom områdel kommunikation inom förelag och
förvaltning. Kommunikationsområdet är under förändring och en förskjutning äger
rum från system för ren talkommunikation lill system för hantering av tal,
text. bild och data. Denna utveckling leder fram lill syslem för kommunikation
och dalabehandling med avsevärd komplexitet. I denna utveckling ingär avancerad
terminalul-rusining som ell väsenlligl led.

Dalasaabs och LMEs verksamheler kompletterar pä många omräden
varandra.

Staten, Saab-Scania
och LME är ense om all en samordning av LMEs och Dalasaabs verksamheler skulle
komma att innebära ett väsentligt steg mol mälet all åsiadkomma en
konkurrenskraftig svensk dalaindustri, som kan göra sig gällande i den
hårdnande internationella konkurrensen pä dataområdet.

Efter ingående överläggningar har överenskommelse träffats
om all LME skall förvärva tolall 90,5 proceni av aktierna i Datasaab genom
förvärv av dels samtliga Saab-Scanias 1 800000 aklier i Datasaab och dds 1
458000 av slatens aklier i Datasaab.

Statens
överlåtelse av aklier lill LME förulsätler att riksdagen godkänner överiålelsen.
Saab-Scania kan emellertid överlåta sina aktier i Datasaab utan hinder därav.
För att möjliggöra för LME och Datasaab all sä effeklivl som möjligl förbereda
den eftersträvade samordningen av verksamheterna har enighet nålls om alt Saab-Scania
skall överlåta sina aklier i Datasaab lill LME per den 31 december 1980, medan
överlåtelse av statens aklier sker den 31 mars 1981. Berörda parter har därför
överenskommit att aktieöverlålelserna skall ske genom två separata avlal. MeUan
Saab-Sca-

Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 17

nia och LME har denna dag tecknats särskilt avlal, vilket bilagts
della avtal som Bilaga 1, avseende överlåtelse till LME av samtliga Saab-Scanias
aktier i Datasaab.

§ 1

Staten överlåter till LME på i detta avtal angivna villkor
I 458000 av sina aktier i Datasaab för en köpeskilling av etthundratretliolremiljonersexhun-drafemtiotusen
(133650000) kronor.

Saab-Scania har enligl mellan Saab-Scania och staten
träffat konsortialavtal lämnat sitt medgivande till överlåtelsen.

Resterande av staten ägda aktier i Datasaab skall av
staten överlåtas till ett av televerket helägl dotterbolag — Teleinvesl AB -
vilket efter riksdagens godkännande med anledningav proposilion nr 1980/81:66
kommer att inrättas i början av år 1981.

Mellan LME och Teleinvesl AB kommer att träffas särskill avlal
som skall reglera parternas inbördes förhållanden som aktieägare i Datasaab.
Avtalet skall bl.a. förplikta Teleinvesl AB att icke sälja sina akfier i Datasaab
under tio år fr.o.m. 1981 samt tillförsäkra Teleinvesl AB dels rätt att under 10-årsperioden
åtnjuta sädant skydd och utöva sädana rättigheter som enligt aktiebolagslagen inlräder
så snart aktieinnehav överstiger 1/10 av samtliga akfier i bolag, dels rätt att
med en ledamot och en suppleant vara representerad i styrelsen för Datasaab.

Mellan å ena sidan LME och Datasaab och ä andra sidan
televerket och/ eller dotterföretag till televerket kommer vidare alt träffas
vissa särskilda överenskommelser. Dessa skall reglera utförandet av
utvecklingsarbete av gemensamt intresse för nämnda parter och EUemtel
Utvecklings AB samt nämnda intressenters utnyttjande av resullalen av sådanl
utvecklingsarbete. Överenskommelserna skall också reglera marknadsföring,
underhåll och installation genom televerket och/eller dess dotterföretag av
utrustning som utvecklats och/eller tillverkals av Datasaab eller utgör resultatet
av nämnt utvecklingsarbete.

Vid utformandet av dessa överenskommelser skall alltså
beaktas alt televerkets verkstadsrörelse efter nämnda riksdagsgodkännande efter
viss övergångslid kommer all överföras lill bolag. Med dotterföretag lill televerket
avses sålunda detta bolag liksom varje annat förelag över vilket staten genom
televerket har ett beslämmande inflytande och i resultatet av vars verksamhet
staten genom televerket har en betydande andel.

§ 2

LME skall tillträda aktierna den 31 mars 1981, nedan
kallad Tillträdesdagen.

§ 3 Pä Tillträdesdagen skall staten lill LME överlämna akliebreven
veder-

Prop. 1980/81:93
Bilagal Industridepartementet 18

börligen
transporterade på LME, eller in blanco. med eventuellt tillhörande talonger
och ej förfallna utdelningskuponger.

§
4

LME
skall erlägga köpeskillingen etthundratrettiotremiljonersexhundra-femliolusen
(133 650000) kronor i tre lika stora poster envar ä fyrtiofyra-miljonerfemhundrafemliotusen
(44550000) kronor den 30 juni under ett-vart av åren 1983, 1984 och 1985.

Om
köpskillingen inte erlägges senast på respektive förfallodag utgär dröjsmälsränta
ä förfallet belopp till dess full betalning erlagts enligl en räntefot för är
som molsvarar del av riksbanken fastställda, vid varje lid gällande diskontot
med tillägg av fem (5) procentenheier.

Erlägges
ej post inom 10 dagar från förfallodagen är även övriga posler förfallna till
betalning.

§
5

De
handlingar avseende Datasaab som legal till grund för detta avtal och av vilka LME
lagil noga del är i huvudsak följande:

1. Bolagsordning
och regislreringsbevis (Bilaga 2 och 3).

2. Reviderade
årsredovisningar avseende dels Datasaab dels Datasaab

koncernen för räkenskapsåret 1979 (Bilaga 4).

LME
har vidare berells tillfälle all granska samtliga övriga handlingar som är av
betydelse för en bedömning av Dalasaabs verksamhet och slällning.

§
6

Staten
garanterar

all
i årsredovisningarna avseende år 1979 ingående balansräkning och
koncernbalansräkning enligt § 5 ovan har upprättats enligl lag och god
redovisningssed. Härvid antecknas alt LME har lagit del av och godkänt värderingen
av varulagret;

att
Datasaab och i koncernen ingående bolag ej i annan omfallning än som angivils i
BUaga 5 härtill pantförskrivit och ej under liden fram till den 31 december
1980 kommer att pantförskriva några lillgängar annat än som ell led i den
normala verksamheien;

att
Datasaab och i koncernen ingående bolag med reservation för vad som angivits i
Bilaga 6 har äganderätten eller nyttjanderätten till alla patent, konstmktioner,
varumärken, mönster och andra immaterialrälls-liga tillgångar liksom ritningar
och verktyg vilka är nödvändiga för respekfive bolags verksamhet per 31
december 1980 och att bolagens rättigheter till dessa paient, konslruklioner,
varumärken, mönster och andra immateriella rättigheter liksom ritningar och
verktyg ej kommer alt förändras eller upphöra i anledning av denna aklieöverlåtelse;

all
Datasaab och i koncernen ingående bolag tecknat brand- och av-

Prop. 1980/81:93
Bilagal Industridepartementet 19

brotts-
samt andra vanligen förekommande försäkringar och att dessa fortfarande är i
kraft den 31 december 1980;

att
Datasaab och i koncernen ingående bolag vid undertecknandet av detta avtal med
undantag för reklamationstvister inle är inblandade i andra tvister eller
rättegångar än dem som anges i Bilaga 7;

att Datasaab och i
koncernen ingående bolag ej gjort åtaganden, ingått rättshandlingar eller
vidtagit handlingar i övrigt, i annan mån än som utgör led i bolagets normala
löpande rörelse;

att Datasaab och i
koncernen ingående bolag disponerar över alla för verksamhetens bedrivande
erforderliga fillstånd och beslut av myndigheter och att produktionsapparaten
icke är föremål för nägot mer belydande föreläggande frän yrkesinspektionen
eller annan myndighels sida eller arbetar på tidsbegränsade dispenser från
sådan myndighel;

att Dalasaabs och i
koncernen ingående bolags verksamhet under år 1980 bedrivits efter
affärsmässiga principer och alt Dalasaabs slällning pä grund av åtgärder under
samma period, inte har förändrats och inte kommer att förändras pä annat säll än
vad som följer av transaktioner och händelser som är hänförliga lill den
normala löpande verksamheien;

att
den 31 december 1980 all väsentlig dokumentation rörande Datasaab och i
koncernen ingående bolag säsom aktiebolag, styrelseprotokoll och bolagsstämmoprotokoll,
redovisningshandlingar elc. är korrekta och finns i behåll hos Datasaab eller
respektive bolag;

§
7

Skulle
staten brista i fråga om sina garantiutfästelser enligl § 6 ovan och skulle detla
leda till kostnad, föriusl eller skada, skall köpeskillingen för aktierna
nedsättas med belopp som svarar mol 90,5% av kosinaden, förlusten eller
skadan, i förekommande fall efler vederbörligt beaklande av skattemässig
avdragsgillhet härför hos berörl bolag. LME skall dock inte ha rält att erhålla
nedsättning, om inte summan av den sammanlagda nedsättningen vartill LME kan
vara berättigad enligl denna paragraf stycke ett och två - efter all i
förekommande fall skattemässig avdragsgillhel enligt ovan beaktats - överstiger
tio (10) miljoner kronor.

Nedsättning skall inte i nägot
fall utgä för enskilda koslnader, förluster eller skador vars värde är lägre än
100000 kronor; sålunda ej ersällningsgilla skador skall ej heller beaktas vid
bedömningen av huruvida det sammanlagda nedsättningsbeloppet uppgår till 10
miljoner kronor. Vid fastställande av storleken av den nedsättning vartill LME
kan vara berättigad skall denna vidare minskas med belopp molsvarande 90,5 %
av värdel av de reserveringar i årsbokslut för osäkra kundfordringar, upplupna,
ej betalda kostnader, villkorade skulder och förpliktelser o. dyl. som beräknas
inte behöva tagas i anspråk.

Om
LME önskar framställa krav på nedsättning enligl bestämmelserna i denna paragraf,
skall sådana krav ha kommit staten tillhanda senasi inom

Prop. 1980/81:93
Bilagal Industridepartementet 20

ell
år frän Tillträdesdagen. Har sä ej sketl har LME förioral sin räll alt framställa
krav grundade på lämnade garantier.

Saab-Scania
har i avtalet med LME avseende överiålelse av Saab-Scanias aklier i Datasaab
lämnat med detta avtals §§ 6 och 7 likalydande garantiåtaganden. Vid eventuell
nedsättning av köpeskillingen skall nedsättningen fördelas på slalen med
40,5/90,5 och Saab-Scania med 50,0/90,5. Avsikten är således att de av staten öch
Saab-Scania gjorda åtagandena skall gälla som om de gjorts av slalen öch Saab-Scania
gemensaml i ett och samma avtal. LME äger därför från slalen endasl erhålla nedsättning
enligt della avlal med mot statens nyss nämnda andel svarande belopp. Avdrag
skall ske med lika stora belopp på ännu ej erlagda köpe-skillingsposler.

§
8

LME
skall snarast och med verkan från Tillträdesdagen överlaga 81 % av de borgens-,
garanti- och andra ansvarsätaganden som staten ingått till förmån för Datasaab.

Om
ej erforderligt samtycke föreligger från innehavarna av sådana borgens-,
garanti- och andra ansvarsåtaganden på Tillträdesdagen, skall LME hålla staten
skadeslös för det fall staten hell eller delvis tvingas infria sådanl åtagande.

§
9

Enligt
bestämmelserna i § 22 i Huvudavtalel har staten och Saab-Scania åtagit sig att
lämna vissa bidrag och tillskott till Datasaab. Staten och Saab-Scania har för
åren 1978-1979 fullgjorl sina åtaganden i nu nämnt avseende.

För
år 1980 återstår att täcka eventuell för året hos Datasaab uppkommen förlust
som ej täcks av de tillskoll och bidrag om lolalt 107,5 miljoner kronor som lillskjutils
av staten och Saab-Scania. Staten förbinder sig all till Datasaab erlägga ett
belopp motsvarande hälften av eventuell sådan uppkommen förlust. Beloppet skall
erläggas senasi 30 dagar efter det att av revisorerna påtecknat bokslut för Datasaab
avseende år 1980 föreligger, dock tidigast 30 dagar efler all riksdagen fattat
för detta avtals godkännande erforderliga beslut.

Vid
fastställande av eventuell sådan förlust i Datasaab skall de värderings- och
redovisningsregler gälla som tillämpats av Datasaab vid upprättandet av 1979 ärs
bokslut och som i sina huvuddrag finns återgivna i BUaga 8.

Preliminär
uppgifi om den eventuella föriustens sloriek skall föreligga den 5 februari
1981.

Staten
skall under år 1981 till Datasaab utge ell utvecklingsstöd om 32,5 miljoner
kronor samt ett tillskott om 37,5 miljoner kronor. Beloppen skall erläggas senasi
under januari och juli månader 1981 i två lika stora rater.

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 21

§ 10

Staten
skall vidare till Datasaab under år 1981 utge ett exlra utvecklingsstöd å
femtio miljoner (50000000) kronor i första hand avsett att användas i Dalasaabs
terminalverksamhel. Bidraget skall utbetalas senast 30 dagar efler det att
riksdagen fatlat för detla avtals godkännande erforderliga beslut.

§ II

Staten skall ej utöver vad ovan sagts i §§ 9 och 10 vara
skyldig att lill Datasaab erlägga några bidrag, tillskott, stöd eller dylikt av
vad slag del vara må.

§ 12

1
omedelbar anslulning till tillträdesdagen för de av LME frän Saab-Scania
förvärvade aktierna i Datasaab, dvs. den 31 december 1980, kommer extra
bolagsstämma att hållas i Datasaab för utseende av nya av LME nominerade
styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Slalen förbinder sig att pä denna
bolagsstämma rösta så att LME liUsälter hälften av det totala antalet
styrelseledamöter. Vid denna extra bolagsstämma skall även staten tillse att en
av de av staten nominerade styrelseledamöterna och en suppleant ställer sina
platser lill förfogande och ersätts av personer nominerade av staten genom
televerket. LME förbinder sig att rösta för de sälunda nominerade personerna.
Övriga av staten tillsalta styrelseledamöter skall kvarstå i styrelsen fram till
Tillträdesdagen.

Under perioden den 31 december 1980 infill Tillträdesdagen
kommer slalen och LME att äga hälften var av aktierna i Datasaab. Beträffande
parternas samarbete som aktieägare har överenskommits följande.

(i) En av de av LME utsedda styrelseledamöterna skall vara
styrelsens ordförande. Staten utser ordförande pä bolagsstämma.

(ii) Oavsett vad i (i) sagts förbinder sig LME att ej utan
de av staten nominerade styrelseledamöternas godkännande låla vidlaga sådana
åtgärder i Datasaab och dess dotterbolag som - därest den i § 15 nedan angivna fömtsättningen
för detla avtals gillighel ej skulle uppfyllas — väsentligen skulle försvåra äterställandet
av Datasaab till dess nuvarande form.

§ 13

I
omedelbar anslutning till Tillträdesdagen skall bolagsstämma avhållas i Datasaab,
varvid staten skall tillse att nuvarande av staten nominerade styrelseledamöter
och styrelsesuppleanter - med undantag för de av televerket enligl § 12
nominerade personerna - ställer sina platser till bolagsstämmans förfogande.
Vid denna bolagsstämma ankommer det på LME att föranstalta om val av nya
styrelseledamöter och suppleanter att ersätta

Prop. 1980/81:93
Bilagal Industridepartementet 22

dem
som ställt sina platser lill förfogande saml att föranstalta om vederbörlig
registrering därav.

LME
förbinder sig alt ä nästkommande ordinarie bolagsstämma i Datasaab tillse att
nuvarande av staten nominerade styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för sin
förvaltning av Datasaab under liden fram till Tillträdesdagen under
förutsättning alt Dalasaabs nuvarande revisorer icke avstyrker sådan
ansvarsfrihet.

§
14

Datasaab
bedriver idag verksamhet inom ett flertal områden och på olika orter i landel.
Produktion sker i Järfälla och Linköping och marknadsföring genom dotterbolag i
Sverige och ett antal andra länder.

LME
förklarar att bolaget avser att inom ramen för vad som är företagsekonomiskt
motiverat fortsätta Dalasaabs verksamhet i nära samordning rned närliggande
verksamheter hos LME och att vidareutveckla dessa till en konkurrenskraftig exporfinriklad
svensk induslri i första hand inom omrädel datakommunikation och
databehandling. Samordningen av de två förelagens verksamheter bedömes medföra
vissa organisatoriska förändringar bl.a. genom en koncentration till Datasaab
av utvecklingen av kvalificerade terminalutrustningar. Den förväntade snabba
marknadsutvecklingen förutses leda lill en expansion av den sammantagna
verksamheten inom ifrågavarande område. Omfattande investeringar i teknisk utveckling
inom områdel kommer all bli följden av den gemensamma satsning som nu företas.

§ 15

Regeringen
kommer - under förutsättning alt riksdagen fattar de beslut som behövs för detla
- att slutligt godkänna avtalet. En förutsättning för detla avtals giltighet är
att sädanl slutligt godkännande föreligger senast den 31 mars 1981.

§
16

Tvist
rörande detla avtal, dess lolkning eller tillämpning eller därur härflytande
rättsförhållande skall avgöras genom skiljedom enligt nu gällande lag om
skiljemän.

Detla
avtal har upprättats i två exemplar varav parterna har lagil var sitl.

Slockholm
den 23 december 1980

för
SVENSKA STATEN för Telefonaktiebolagel

Per
Nyqvist LM Ericsson

Björn
Svedberg Håkan Ledin

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 23

Bilaga
1.2

Avtal

Mellan
Saab-Scania AB (Saab-Scania) och Telefonaktiebolagel L M Ericsson (LME) har
denna dag följande avlal träffats.

Bakgrund

Genom
ett den 21 september 1977 träffat avtal (Huvudavtalel) överenskom staten och Saab-Scania
om att samarbeta i syfte all åsiadkomma en konkurrenskraftig svensk
dataindustri, bland annat genom samordning av de av Stansaab Elektronik
Aktiebolag och Saab-Scanias Dalasaabsdivision då bedrivna rörelserna. I
anledning därav tillskapades år 1978 Datasaab AB (Datasaab) vari staten och Saab-Scania
äger hälften vardera av samtliga aktier eller för envar I 800000 aktier ä
nominellt 100 kronor per aktie.

Datasaab
har alltsedan tillskapandet expanderat kraftigt och förstärkt sin ställning bl.a.
pä terminalulmstningsområdel.

Utvecklingen inom LME gär mol
breddad verksamhei inom områdel kommunikation inom företag och förvaltning.
Kommunikationsområdet är under förändring och en förskjutning äger rum från
syslem för ren talkommunikation till syslem för hantering av lal, text, bild
och data. Denna utveckling leder fram lill system för kommunikation och
dalabehandling med avsevärd komplexitet. I denna utveckling ingår avancerad terminal-utmstning
som ett väsentligt led.

Dalasaabs
och LMEs verksamheter kompletterar pä mänga omräden varandra.

Staten, Saab-Scania och LME
är ense om att en samordning av LMEs och Dalasaabs verksamheler skulle komma
att innebära ell väsentligt steg mol målet att åstadkomma en konkurrenskraftig
svensk dalaindustri, som kan göra sig gällande i den hårdnande internationella konkuirensen
på dataområdet.

Efter
ingående överläggningar har överenskommelse träffats om att LME skall förvärva tolall
90,5 % av aktierna i Datasaab genom förvärv av dels samtliga Saab-Scanias I
800000 aklier i Datasaab och dels 1 458000 av statens aktier i Datasaab.

Slatens
överlåtelse av aklier lill LME förutsätter all riksdagen godkänner
överlåtelsen. Saab-Scania kan emellertid överlåta sina aklier i Datasaab utan
hinder därav. För att möjliggöra för LME och Datasaab att sä effektivt som
möjligt förbereda den eftersträvade samordningen av verksamheterna har enighet
nätts om att Saab-Scania skall överlåta sina aklier i Datasaab till LME per den
31 december 1980, medan överlåtelse av slatens aklier sker den 31 mars 1981.
Berörda parter har därför överenskommit att akUeöverlålelserna skall ske genom
tvä separata avtal. Mellan staten och

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 24

LME har denna dag tecknats särskill avlal, vilkel bilagls della
Avtal som Bilaga 1, avseende överlåtelse lill LME av 1458000 av statens aklier
i Datasaab.

§ 1

Saab-Scania överlåter lill LME pä i detta Avtal angivna
villkor samtliga sina I 800000 aklier i Datasaab för en köpeskilling av Etthundrasexliofem-miljoner
(165000000) kronor.

Regeringen har enligt mellan Saab-Scania och staten träffat
konsortialavtal lämnal sill medgivande till överlätelsen.

§ 2

LME skall tillträda aktierna den 31 december 1980, nedan
kallad Tillträdesdagen.

§ 3

På Tillträdesdagen skall Saab-Scania lill LME överiämna akliebreven
vederbörligen transporterade på LME, eller in blanco, med eventuellt tillhörande
talonger och ej förfallna uldelningskuponger.

§ 4

LME skaU
erlägga köpeskillingen. Elthundrasexliofemmiljoner (165000000) kronor i tre
lika slora posler envar ä Femtiofemmiljoner (55000000) kronor den 31 mars under
etlvart av åren 1983, 1984 och 1985.

Om
köpeskillingen inle erlägges senast pä respektive förfallodag ulgår dröjsmälsränta
ä förfallet belopp till dess full betalning erlagts enligt en räntefot för år
som motsvarar del av riksbanken fastställda, vid varje lid gällande diskontot
med lillägg av fem (5) procentenheter.

Erlägges
ej post inom 10 dagar frän förfallodagen är även övriga posler förfallna lill
betalning.

§ 5

De handlingar avseende Datasaab som legal liU grund för
detta avtal och av vilka LME tagit noga del är i huvudsak följande;

1. Bolagsordning och registreringsbevis (BUaga 2 och 3).

2. Reviderade årsredovisningar avseende dels Datasaab
dels Datasaab

koncernen för räkenskapsåret 1979 (Bilaga 4).

LME har vidare berells tillfälle all granska samtliga
övriga handlingar som är av betydelse för en bedömning av Dalasaabs verksamhet
och ställning.

§ 6 Saab-Scania garanterar att i årsredovisningen avseende
är 1979 ingående balansräkning och

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 25

koncernbalansräkning enligt § 5 ovan har upprättats enligt
lag och god redovisningssed. Härvid antecknas att LME har lagit del av och
godkänt värderingen av varulagret;

att Datasaab och i koncernen ingående bolag ej i annan
omfattning än som angivits i Bilaga 5 härtill pantförskrivit och ej under tiden
fram till Tillträdesdagen kommer att pantförskriva några tillgångar annat än
som ett led i den normala verksamheten;

att Datasaab
och i koncernen ingående bolag med reservation för vad som angivits i Bilaga 6
har äganderätten eller nyttjanderätten Ull alla patent, konstrukfioner, vammärken,
mönster och andra immaterialrättsliga tillgångar liksom ritningar och verktyg
vilka är nödvändiga för respektive bolags verksamhei per Tillträdesdagen och
att bolagens rättigheter till dessa patent, konstmkfioner, vammärken, mönsler
och andra immateriella rättigheter liksom ritningar och verktyg ej kommer att
förändras eller upphöra i anledning av denna aktieöveriätelse;

all Datasaab och i koncernen ingående bolag tecknat brand-
och avbrotts- samt andra vanligen förekommande försäkringar och att dessa
fortfarande är i kraft pä Tillträdesdagen;

att Datasaab och i koncernen ingående bolag vid
undertecknandet av detla avtal med undantag för reklamationstvister inte är
inblandade i andra tvister eller rättegångar än dem som anges i Bilaga 7;

att Datasaab och i koncernen ingående bolag ej gjort
åtaganden, ingått rättshandlingar eller vidtagit handlingar i övrigt, i annan
mån än som ulgör led i bolagels normala löpande rörelse;

alt Datasaab
och i koncernen ingående bolag disponerar över alla för verksamhetens
bedrivande erforderliga tillständ och beslut av myndigheter och att produktionsapparaten
icke är föremål för nägot mer betydande föreläggande från yrkesinspektionen
eller annan myndighels sida eller arbetar pä tidsbegränsade dispenser frän sädan
myndighel;

cttt Dalasaabs och i koncernen ingående bolags verksamhei
under år 1980 bedrivits efter affärsmässiga principer och att Dalasaabs
ställning på grund av ätgärder under samma period, inle har förändrats och inte
kommer att förändras pä annat sätt än vad som följer av iransaktioner och
händelser som är hänförliga lill den normala löpande verksamheten;

att på Tillträdesdagen all väsentlig dokumentation rörande
Datasaab och i koncernen ingående bolag såsom aktiebok, styrelseprotokoll och
bolagsstämmoprotokoll, redovisningshandlingar, elc. är korrekta och finns i behåll
hos Datasaab eller respektive bolag.

§ 7

Skulle Saab-Scania brista i fråga om sina garantiutfästelser
enligt § 6 ovan och skulle detta leda till kostnad, föriusl eller skada, skall
köpeskillingen för aktierna nedsättas med belopp som svarar mol 90,5 % av
kostnaden, förluslen eller skadan, i förekommande fall efler vederbörligt beak-

Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 26

lande av skattemässig avdragsgillhel härför hos berört
bolag. LME skall dock inte ha rätt alt erhålla nedsättning, om inte summan av
den sammanlagda nedsättningen vartill LME kan vara berättigad enligt denna
paragraf siycke ett och tvä — efter att i förekommande fall skattemässig
avdragsgillhet enligl ovan beaktats - överstiger tio (10) miljoner kronor.

Nedsättning skall inte i något fall utgå för enskilda koslnader,
förluster eller skador vars värde är lägre än 100000 kronor; sälunda ej ersättningsgilla
skador skall ej heller beaktas vid bedömningen av huruvida del sammanlagda nedsättningsbeloppet
uppgår lill 10 miljoner kronor. Vid fastställande av storieken av den nedsällning
vartill LME kan vara berättigad skall denna vidare minskas med ett belopp molsvarande
90,5 % av värdet av de reserveringar i årsbokslut för osäkra kundfordringar,
upplupna, ej betalda koslnader, villkorade skulder, förpliktelser o. dyl. som
beräknas inte behöva tagas i anspråk.

Om LME
önskar framställa krav pä nedsättning enligt bestämmelserna i denna paragraf,
skall sädana krav ha kommil Saab-Scania tillhanda senasi inom ett är räknat
frän dagen för LMEs tillträde till de av staten försålda aktierna i Datasaab,
dvs. den 31 mars 1981. Har så ej skell har LME förioral sin räll att framställa
krav grundade pä.lämnade garantier.

Staten har
i avtalet med LME avseende överiålelse av slatens aklier i Datasaab lämnal med detla
Avtals §§ 6 och 7 likalydande garantiåtaganden. Vid eventuell nedsättning av
köpeskillingen skall nedsättningen fördelas pä slalen med 40,5/90,5 och Saab-Scania
med 50,0/90.5. Avsikten är således att de av staten och Saab-Scania gjorda
åtagandena skall gälla som om de gjorts av slalen och Saab-Scania gemensaml i
ett och samma avlal. LME äger därför frän Saab-Scania endast erhålla
nedsättning enligl detla Avtal med mol Saab-Scanias nyssnämnda andel svarande
belopp. Avdrag skall ske med lika slora belopp på ännu ej erlagda köpeskillingsposler.

§ 8

LME skall snarasl och med verkan frän Tillträdesdagen
övertaga de borgens-, garanti- och andra ansvarsätaganden som Saab-Scania
ingått till förmån för Datasaab.

Om ej erforderligt samtycke föreligger frän innehavarna av
sädana borgens-, garanti- och andra ansvarsätaganden pä Tillträdesdagen, skall
LME hälla Saab-Scania skadeslös för del fall Saab-Scania hell eller delvis
tvingas infria sådanl åtagande.

§ 9

Enligt beslämmelserna i 8 22 av Huvudavtalel har staten
och Saab-Scania åtagit sig all lämna vissa bidrag och tillskott till Datasaab.
Staten och Saab-Scania har för åren 1978-1979 fullgjorl sina åtaganden i nu nämnl
avseende.

För är 1980 återstår all läcka eventuell för ärel hos Datasaab
uppkom-

Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 27

men föriusl som ej läcks av de fillskott och bidrag om lolalt
107,5 miljoner kronor som tillskjutits av staten och Saab-Scania. Saab-Scania
förbinder sig alt till Datasaab erlägga ett belopp motsvarande hälften av
eventuell sådan uppkommen förlust. Beloppet skall erläggas senasi 30 dagar efler
det att av revisorerna påtecknat bokslut för Datasaab avseende är 1980
föreligger.

Vid fastställandet av eventuell sådan förlust i Datasaab
skall de värderings- och redovisningsregler gälla som tillämpats av Datasaab
vid upprättandet av 1979 års bokslut och som i sina huvuddrag finns återgivna
i Bilaga 8.

Saab-Scania skall ha räll såväl alt dellaga i
bokslutsarbetet för Datasaab och i koncernen ingående dollerbolag som all
granska boksluten.

Preliminär uppgift om den eventuella förlustens storlek
baserad på preliminärt bokslut skall föreligga den 5 februari 1981.

Saab-Scania skall även till Datasaab utge ett tillskoll
avseende är 1981 pä 37,5 miljoner kronor. Beloppet skall erläggas under januari
och juli månader 1981 i två lika stora rater.

§ 10

Saab-Scania skall ej ulöver vad ovan sagts i § 9 vara
skyldigt all lill Datasaab eriägga nägra bidrag, tillskott, slöd eller dylikl
av vad slag del vara mä såvida ej särskill avlal därom föreligger.

§ 11

I omedelbar anslulning lill Tillträdesdagen skall
bolagsstämma avhållas i Datasaab, varvid Saab-Scania skall tillse all av Saab-Scania
nominerade styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ställer sina platser lil!
bolagsstämmans förfogande. Vid denna bolagsstämma ankommer det på LME alt
föranstalta om val av nya styrelseledamöter och suppleanter all ersälla dem som
ställt sina platser lill förfogande saml alt föranstalta om vederbörlig
registrering därav.

LME förbinder sig att ä nästkommande ordinarie
bolagsstämma i Datasaab rösta för alt nuvarande av Saab-Scania nominerade
styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av Datasaab under
tiden fram lill Tillträdesdagen under förutsättning att Dalasaabs nuvarande
revisorer icke avstyrker sådan ansvarsfrihet.

§ 12

Datasaab bedriver idag verksamhet inom ett flertal omräden
och på olika orter i landel. Produktion sker i Järfälla och Linköping och
marknadsföring genom dotterförelag i Sverige och ell anlal andra länder.

LME förklarar alt bolagel avser all inom ramen för vad som
är förelagsekonomiskl motiverat fortsätta Dalasaabs verksamhet i nära
samordning med närliggande verksamheter hos LME och all vidareutveckla dessa
till

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 28

en konkurrenskraftig exportinriktad svensk induslri i första
hand inom området datakommunikation och databehandling. Samordningen av de två
företagens verksamheler bedömes medföra vissa organisaioriska förändringar bl.a.
genom en koncentration tiU Datasaab av utvecklingen av kvalificerade
terminalutrustningar. Den förväntade snabba marknadsutvecklingen förutses leda
lill en expansion av den sammantagna verksamheten inom ifrågavarande område.
Omfattande investeringar i teknisk utveckling inom området kommer all bli
följden av den gemensamma salsning som nu företas.

§ 13

Datasaab skall ha räll att i sin fortsalla verksamhei ulan
inskränkning använda varumärket "Datasaab" ävensom all ulan
inskränkning använda firmanamn vari "Datasaab" ingär. Denna rält
upphör dock fem är från Tillträdesdagen, dvs. den 31 december 1985. LME
förbinder sig att så snart Dalasaabs rätt enligt denna paragraf upphört, på
bolagsstämma för Datasaab rösta för erforderlig ändring av Dalasaabs firma.

Saab-Scania förbinder sig dock att pä begäran av LME eller
Datasaab upplaga förhandlingar om villkoi"en för forlsall användning av "Datasaab"
säsom firmanamn eller varukännetecken.

§ 14

LME förbinder sig att tillse att den personal nu anslälld
i Datasaab som vid Dalasaabs bildande var anslälld i Saab-Scania och verksam i
dess dåvarande Dalasaab-division i anslällningsskyddssammanhang fär tillgodoräkna
sig sin anställningstid i Saab-Scania.

§ 15

Della avlal återgår om överlåtelse av statens aklier i Datasaab
till LME ej sker den 31 mars 1981 i enlighet med bestämmelserna i del härtill
fogade avtalet mellan staten och LME.

LME förbinder sig alt ej intill den 31 mars 1981 utan Saab-Scanias
godkännande låta vidlaga några sådana åigärder i Datasaab och dess dotterbolag
som - därest avlalel återgår - väsentligen skulle försvära ålerslällandel av Datasaab
till dess nuvarande form.

§ 16

Tvist rörande delta avtal, dess tolkning eller tillämpning
eller därur härflytande rättsförhållande skall avgöras genom skiljedom enligt
nu gällande lag om skiljemän.

Prop. 1980/81:93
Bilagal Industridepartementet 29

Detta
avtal har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit var sitl.

Stockholm den 23 december
1980.

för för

SAAB-SCANIA
AKTIEBOLAG TELEFONAKTIEBOLAGET

L
M ERICSSON

Sten Gustafsson Björn Svedberg

Alv Elshult Håkan Ledin

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 30

BUaga 1.3

Avtal

I anslutning till mellan staten respektive Saab-Scania
Aktiebolag (Saab-Scania) med Telefonaktiebolaget L M Ericsson (LME) träffade avlal
om överlåtelse av totalt 90,5 % av aktierna i Datasaab Aktiebolag (Datasaab)
har mellan staten, Saab-Scania och Datasaab träffats följande avtal.

§ I

Det mellan staten och Saab-Scania den 21 september 1977
träffade avtalet om samarbele genom Datasaab (Huvudavtalel) jämte därtill hörande
bilagor inklusive del säsom Bilaga 1 lill Huvudavtalel fogade Konsortialavtalet
upphör den 31 december 1980 all gälla och ersätts av detla avtal.

§ 2

Huvudavlalels upphörande innebär all samtliga parternas
rättigheter och skyldigheter enligt Huvudavtalet jämte dess bilagor med nedan utlryckligen
angivna undantag upphör per nämnda dag.

Oavsett vad ovan i föregäende siycke sagls skall Dalasaabs
betalningsskyldighet enligt Huvudavlalels § 4,2. kvarstå saml beslämmelserna i
Konsortialavtalet § 12,2. avseende vissa förmåner för Dalasaabs personal fortfara
all gälla intill utgången av är 1982.

§ 3.

Slalen och Saab-Scania förklarar att de avslår från sina
rättigheter enligl bolagsordningen i Datasaab att påkalla inlösen av aktie som
övergått lill LME eller lill av Televerket helägl dotterbolag.

§ 4

Enligt
bestämmelserna i de mellan staten och LME respektive mellan Saab-Scania och LME
träffade avtalen om överlåtelse av aklier i Datasaab har slalen och Saab-Scania
i enlighet med beslämmelserna i § 22 i Huvudavtalel åtagit sig all lämna vissa
bidrag och tillskott till Datasaab. Dessa åtaganden innebär all staten och Saab-Scania
skall för år 1980: läcka eventuell hos Datasaab uppkommen föriusl som ej täcks
av för året av slalen och Saab-Scania lämnade bidrag och tillskott om 107,5 miljoner
kronor, för år 1981; lämna för statens del ett utvecklingsstöd om 32,5 miljoner
kronor saml ett tillskott på 37,5 miljoner kronor och för Saab-Scanias del ett
tillskott om 37,5 miljoner kronor. Saab-Scania har utgäll från alt för dess del
regeringen efler ansökan härom kommer att medge att ovan angivna bidrag och tillskoll
skall anses som avdragsgill omkostnad i Saab-Scanias rörelse enligt 43 § 3 mom
2 och 3 styckena kommunalskattelagen. Skulle sädant medgivande ej lämnas

Prop.
1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 31

skall
Saab-Scanias bidrag och tillskotl reduceras med 55 % därav (vilken procentsats
skall anses motsvara den teoretiska skalleminskning som skulle uppkommit för Saab-Scania
om tillskottet och/eller bidraget ifråga varil avdragsgillt), varvid ell belopp
molsvarande reduktionen istället skall tillskjutas av staten.

§
5

Detta avtal återgår om slalen
ej i enlighel med beslämmelserna i det denna dag träffade avtalet mellan slalen
och LME avseende överlåtelse av 1458000 av statens aktier i Datasaab - efter
regeringens slutliga godkännande - överläter nämnda antal aklier till LME den
31 mars 1981. 1 sådant fall skall Huvudavtalet jämle bilagor anses ha varil
gällande utan avbrott.

§
6

Tvister rörande detta avlal
dess tolkning eller lillämpning eller därur härflytande rättsförhållande skall hänskjutas
till avgörande av en skiljenämnd bestående av tre personer. Kan enighet ej nås
om skiljenämndens sammansätlning skall en som lillika skall vara skiljenämndens
ordförande utses av presidenten i Svea Hovrätt, en utses av slyrelsen för
Sveriges Advokatsamfund saml en utses av Föreningen Auktoriserade revisorer.

Skiljeförfarandet påkallas
genom meddelande i rekommenderat brev till den part eller de parter som anges
såsom motpart(er). Då sådanl meddelande lämnas skall samtidigt i förekommande
fall den part som ej är nämnd som motpart meddelas om att skiljeförfarande
påkallats med förfrågan om parten skall inträda i förfarandet på någondera
partens sida. För den part som sålunda inte inträder gäller meddelad skiljedom
som om parten inträtt i förfarandet.

För
skiljeförfarandet som skall äga rum i Stockholm skall i övrigl gälla bestämmelserna
i nu gällande lag om skiljemän.

Detta
avtal har upprättats i tre exemplar varav parterna lagit var sitt. Stockholm
den 23/12 1980

FÖR SVENSKA STATEN FÖR
SAAB-SCANIA AB

Per Nyqvist Sten Gustafsson

Alv
Elshult

FÖR
DATASAAB AB Gunnar Wedell Sven Skåraeus

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981