Prop. 1982/83:125

Prop.
1982/83:125

Regeringens proposition

1982/83:125

med
förslag om tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83;

beslutad
den 17 mars 1983.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget III till stalsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår till ca 662,4 milj. kr. De största anslagen föreslås
gå till Statens Vattenfallsverk för förvärv av aktier i AB Bergslagens
Gemensamma Kraftförvaltning 337,4 milj. kr., lån till förprojektering av
naturgasledningar 74 milj. kr. samt finansiering av stirlingmotorutveckling 68
milj. kr.

1
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 125

Prop. 1982/83:125 2

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström

Föredragande:
statsråden Lundkvist, Feldt, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Andersson, Boström, Dahl

Proposition
med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

Statsrådet
Feldt anför:

De
ytteriigare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en
proposition angående utgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
besluta om anslag m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bilagorna 1-10.

Regeringen
har i prop. 1982/83:120 om utveckling i Nortbotten föreslagit att sammanlagt
1431,3 milj. kr. anvisas för medelstillskott, ersättning och bidrag till Loussavaara
Kiimnavaara AB, 200 milj. kr. anvisas för lån och bidrag till SSAB Svenskt Stål
AB samt sammanlagt 470 milj. kr. anvisas till bl.a. drift av stafiiga vägar,
särskilda järnvägsinvesteringar och bidrag fill vissa malmbmk i Nortbotten.
Regeringen har i prop. 1982/83:147 om vissa varvsfrågor m. m. föreslagit att
bl. a. 23 milj. kr. anvisas till förvärv av Svenska Varv ABrs akfier i Zenit Shipping
AB, 1850 milj. kr. anvisas fill kapitaltillskott fill Svenska Vai-v AB samt
3000 milj. kr. anvisas till medelsfillskott till Zenit Shipping AB.

Prop. 1982/83:125 3

Bilaga 1

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en
svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956:198, SU 179, rskr 539). Därefter
har åriigen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att
rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas
sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsslyrka för FN-
tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhel utom Sverige och för viss personal
vid Sveriges ständiga representafion i FN samt-fr. o.m. den 1 juli 1967-för
observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands.

Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhel
utomlands hittills anvisats 1 500065000 kr. på tilläggsslat och tilläggsbudget.
Därav har 58,5 milj.kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på
Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden juli
-december 1982 (prop. 1982/83:25 bil. 1, FöU 4, rskr 71).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN.
Intill den 29 december 1982 har från FN influfit 608617289 kr. Vid den
tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills
framlagda krav till 140399906 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs
statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster av siatens verksamhel.

Genom
beslut i juni 1982 förordnade regeringen att ett sjukhuskompani omfattande
högst 150 personer jämte viss stabspersonal skulle ställas till ti Riksdagen 1982/83. I .aml. Nr
125

Prop.
1982/83:125 4

FN:s
förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern t. v. Utgifterna beräknas
till 15,5 milj. kr. för tiden januari -juni 1983.

Genom
beslut i januari 1983 förlängdes tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern
längst t.o.m. den 15 juni 1983. Styrkan på Cypern uppgår till ca 400 personer.
Utgifterna beräknas till 33,3 milj. kr. för fiden januari -juni 1983.

Genom
beslut i augusti 1982 medgav regeringen att observatörer i FN-tjänst får
avlösas under budgetåret 1982/83. Antalet observatörer uppgår till ca 43.
Utgifterna beräknas till 5,3 milj. kr. för tiden januari -juni 1983.

En
avveckling av de nuvarande kontingenterna liksom nya svenska FN-insatser kan
inte uteslutas.

Vid
utgången av december 1982 fanns ett överskott på 8077400 kr. under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands.

Behovet
av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östem och på Cypern och för
observatörer uppgår alltså till (15500000-1-33 300000-F 5300000 - 8077400)
avrundat 46 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen
för det militära försvaret.

Med
hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för
ifrågavarande ändamål från amslagel Oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör
slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras
täckning bör få tas upp senare.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 46000000kr.

ELFTE
HUVUDTITELN

F.
Ekonomiskt försvar

[2]
F 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder. Under denna rubrik har
riksdagen för innevarande budgetår anvisat elt reservationsanslag av 1493
555000 kr. Vidare har regeringen bemyndigats att medge avtal om beredskapslån
som medför utbetalningar under flera budgetår inom en kostnadsram av 200 milj.
kr.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF) har i skrivelse den 24 januari 1983 till
regeringen hemställt att bemyndiganderamen för beredskapslån utökas med 32
milj. kr. för alt styrelsen skall kunna ingå ytterligare fleråriga avtal inom
beklädnadsprogrammet.

Föredraganden

Efter
beslut av riksdagen våren 1982 (prop. 1981/82: 102 bil. 3, FöU 18, rskr 374)
infördes systemet med beredskapslån den 1 juli samma år. Den

Prop.
1982/83:125 5

nya
låneformen, som ersatte ett flertal andra typer av lån, innebär bl. a. att
staten genom ÖEF av försörjningsberedskapsskäl inte längre stöder vissa företag
utan i stället, då så bedöms erforderligt, köper beredskapstjänster som t.ex.
upprätthållande av produktionskapacitet och utvecklande av substitut.

Jag
föreslår för budgetåret 1982/83 att bemyndiganderamen för beredskapslån utökas
med 30 milj. kr. samt att ytterligare betalningsmedel om 35 milj. kr. anvisas
för beredskapslagring och industriella åtgärder.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att under
budgetåret 1982/83 inom en kostnadsram av 30000000 kr. - utöver fidigare
medgivna 200000000 kr. — medge avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar
under senare budgetår.

2.
till Beredskapslagring och
industriella åtgärder på filläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 35000000 kr.

FEMTONDE
HUVUDTITELN

o

D.
Räddningstjänst m. m.

[3]
D 6. AnskalTning av miljöskyddsfartyg. Riksdagen har på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 (prop. 1978/79:101 bil. 12, CU 9, rskr
141) fill Anskaffning av miljöskyddsfartyg anvisat ett reservationsanslag av
25 milj.kr. Regeringens begäran om medel för detta ändamål var en följd av
propositionen om vissa varvsfrågor (prop. 1978/79:49) och innebar en tidigareläggning
av anskaffningen.

Genom
beslut den 22 februari 1979 uppdrog regeringen åt generaltullstyrelsen att hos
svenska varvsföretag upphandla vissa miljöskyddsfartyg. Mot denna bakgmnd har
generaltullstyrelsen, sedan regeringen den 5 juli 1979 resp. den 14 maj 1980
beslutat godkänna upphandlingarna, träffat avtal om tillverkning och leverans
av ett medelstort miljöskyddsfartyg (Tv 047) till en kostnad av 8 150000 kr.
och ett kombinerat bevaknings- och miljöskyddsfartyg (Tv 020) till en kostnad
av 16500000 kr. Efter framställning från generaltullstyrelsen medgav
regeringen den 27 augusti 1981 att reservationsanslaget fick disponeras av
styrelsen även under budgetåret 1981/82.

De
slutliga kostnaderna för fartygen har blivit högre än beräknat, huvudsakligen
på grund av nödvändiga tilläggsbeställningar och därmed försenade
leveranstider. Dessa tilläggsbeställningar var en följd av att fartygen byggdes
tidigare än planerat av arbetsmarknadspolitiska skäl och att kon-stmktionstiden
därmed blev kortare än normall.

Prop.
1982/83:125 6

Den
slufiiga kostnaden för Tv 047 uppgår till 9083 996 kr. och för Tv 020 fill
19132132 kr., eller sammanlagt 28216128 kr. För aU täcka dessa kostnader behövs
ett medelstillskott om 3216128 kr., eller avrundat 3217000 kr. Av detta belopp
utgör 960000 kr. kontraktsenligt gUdskale-tillägg.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Anskaffning av miljöskyddsfartyg på tilläggsbudget III fill statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa ett anslag av 3217000 kr.

Prop.
1982/83:125 7

Bilaga
2

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande:
statsrådet Andersson

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

FEMTE
HUVUDTITELN

A.
Socialdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisats ett reservafionsanslag av 26,5 milj. kr. Den utredningsverksamhet
som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och
kostnadskrävande än vad som kunde fömtses vid anslagsberäkningen hösten 1981.
Bland de undersökningar som skall bekostas från detta anslag kan nämnas den efterfrågeundersökning
angående kommunal barnomsorg och undersökning om orsakerna bakom det låga barnafödandet,
som statistiska centralbyrån har fått i uppdrag att genomföra. Jag räknar nu med
ett ytteriigare medelsbehov av 1,8 milj. kr. för att genomföra det
utredningsarbete som pågår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till KommUtéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1 800000 kr.

Prop. 1982/83:125 8

BUaga3
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande:
statsrådet Boström

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

SJÄTTE
HUVUDTITELN

E.
Sjöfart

[1]
Kreditgarantier till svenskt rederiföretag. Sedan år 1977 har svenska rederier
kunnat utnyttja likviditetsstöd i form av statliga kreditgarantier för att i
ett pressat läge för sjöfarten ge rederierna möjlighet atl undvika atl av
likviditetsskäl sälja modernt tonnage till underpriser. Genom beslut av riksdagen
våren 1980 (prop. 1979/80:166, TU 30, rskr 412) ändrades ändamålet med stödgivningen
till att gälla önskvärda strukturrationaliseringar. Likviditetsstöd kan alltså
utgå om stödet medverkar till att en önskvärd stmkturrationalisering ,kan
genomföras. Omfattande insatser för svensk rederinäring har beslutats under det
senaste året. Riksdagen beslöt våren 1982 (prop. 1981/82:217, TU 37, rskr 437) bl.a.
om ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier baserat på inbetalningar av
sjömansskatten åren 1982 fill 1985. Hösten 1982 (prop. 1982/83:25, bil. 3, TU
5, rskr 115) beslöt riksdagen att tidigarelägga stödet till att avse viss
återbetalning av sjömansskatten för år 1981. Bakgrunden till lidigareläggningen
var den dramatiska försämringen som inträffade i sjöfartskonjunkturen
sensommaren 1982.

Företrädare
för sjöfartsnäringen och de anställda har vid flera tillfällen under den
senaste tiden uppvaktat mig och hemställt om åtgärder för att underiätta för
rederinäringen i nuvarande pressade situation.

Enligt
min mening är del angeläget att samhället förfogar över tillräckliga
instrument för att underlätta för sjöfartsnäringen i nuvarande svaga sjöfartskonjunktur.
Nu gällande likviditetsstöd är tidsbegränsat och upphör med utgången av år
1983.1 avvaktan på en förbättring av konjunkturen för sjöfartsnäringen bör
likviditetsstöd kunna ges även under år 1984. Av den år 1980 anvisade ramen om
230 milj. kr. återstårf. n. drygt 140 milj. kr. Med hänsyn till att
strukturförändringar av stor omfattning kan bli aktuella under det närmaste
året förordarjag att ramen vidgas med 150 milj. kr.

Prop. 1982/83:125 9

utöver
vad som har beslutats för perioden år 1980 till år 1983. För stmktur-åtgärder
inom sjöfartsnäringen skulle därigenom en total ram om knappt 300 milj. kr.
finnas fillgänglig.

Med hänvisning fill vad
jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge
att stöd i form av kreditgaranti till svenska rederier för

längs att gälla fill den 31 december 1984,

2. bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret att utöver fidigare

anvisad ram ikläda staten kreditgarantier fill svenska rederier vid

varje tillfälle intill ett sammanlagt belopp av 150000000 kr.

Prop. 1982/83:125 10

BUaga4

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande:
statsrådet Feldt

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

[1]
Försäljning av fastigheter i San Francisco, Kalifornien, USA. Staten förvärvade
1946 två fastigheter, tomterna 5 och 6 i kvarter 592, på Jackson Street i San
Francisco, Kalifornien. De sammanbyggda husen har disponerats för
generalkonsulatet som chefsbostad och konsulalskansli.

Riksdagen
har i enlighet med prop. 1980/81:100 bil. 6 (UU 19, rskr 186) beslutat att det
lönade generalkonsulatet i San Francisco skall avvecklas. Behovet av
chefsbostad föreligger därför inte längre, medan behovet av kanslilokaler
kommer att kvarstå lill hösten 1984. För delta ändamål behöver endast en
mindre del av byggnaderna tas i anspråk.

Fasfigheterna är uppförda
i byggnadsstyrelsens förmögenhetsredovisning med ett bokfört värde av 639649
kr., varav markvärdet utgör 270000 kr. Efter gjord avskrivning är
fastigheternas nettovärde 443 016 kr.

Byggnadsstyrelsen föreslår
att ifrågavarande fastigheter snarast säljs, då de i framtiden inte behöver
utnyttjas av statsverket.

Försäljningspriset kan för
dagen inte exakt anges. Infordrade värderingsutlåtanden indikerar etl
sannolikt saluvärde om totalt ca 1,7 milj. US dollar, vilket motsvarar ca 12,5
milj. kr. med aktuell valutakurs.

Marknaden
för fastigheter av denna typ - större enfamiljshus av äldre datum - anses dock
vara osäker på gmnd av bl. a. den rådande ekonomiska situationen.

Jag delar
byggnadsstyrelsens uppfattning att fasfigheten snarast bör avyttras.
Försäljning av statlig egendom där saluvärdet överstiger 5 000000 kr. kan inte
avgöras av regeringen utan måste underställas riksdagens prövning. Jag förordar
att så sker nu.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att uppdra åt byggnadsstyrelsen att sälja statens
ifrågavarande fasfigheter i San Francisco.

Prop. 1982/83:125 11

Bilaga
5

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande:
statsrådet Göransson såvitt avser punkterna 1 och 2; statsrådet Hjelm-Wallén
såvitt avser punkten 3.

Anmälan
tili tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

NIONDE
HUVUDTITELN

C.
Massmedier m. m.

[I] C 3. Nordiskt radio- och TV-samarbete
via satellit m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik
anvisats ett anslag av 1650000 kr. Anslaget avser medel för Sveriges medverkan
under hösten 1982 i studiefasen rörande det nordiska radio- och TV- samt tele-samarbetet
via satellit.

I
prop. 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete m. m. redovisades och kornmenlerades
utförligt det beslut av nordiska ministerrådet om samarbete inom området för
satellitrundradio m. m. som låg till grund för propositionens förslag. De i
propositionen angivna riktlinjerna för genomförandet av den nämnda studiefasen
godkändes av riksdagen (KrU 1981/82:27, rskr 340). Kostnaderna för hela
studiefasen uppskattades till 15—55 milj. svenska kronor. Sveriges andel av
kostnaderna skulle utgöra 54,2%, vilket för år 1982 motsvarade 1,65 milj. kr.

I årets budgetproposition (prop.
1982/83:100 bil. 10 s. 137) anmäls att förslag om medel för verksamheten under
våren 1983 skall läggas fram vid anmälan till tilläggsbudget III till
statsbudgeten för innevarande budgetår.

Genomförandet av
studiefasen fortskrider enligt planerna. Arbetet leds av ministerrådet och är
organiserat i tre beredningsgmpper, vilka kontinuerligt rapporterar till
ministerrådet. Den sammanhållande sekretariatsfunk-fionen fullgörs vid
sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete.

Kostnaderna
för arbetet under våren 1983 beräknas uppgå till 4,7 milj. kr. Sveriges andel
utgör 2,6 milj. kr. Jag föreslår att detta belopp anvisas för Sveriges
medverkan i studiefasen under våren 1983.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiskt
radio- och TV-samarbete via satellit m.m. på till-läggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett anslag av 2 562 000 kr. t2 Riksdagen 1982/83'. 1 saml.
Nr 125

Prop.
1982/83:125 12

D.
Skolväsendet

[2]
D 15. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader. I 1982 års budgetproposition
föreslogs att kommunema borde betala en ersättning till staten motsvarande vad
som gäller vid kommunal samverkan på skolväsendets område för de elever som bor
i kommunen men som går i specialskola. De inkomster som staten härigenom skulle
tillföras beräknades till 5 milj. kr.

Utbildningsutskottet
ansåg inte att regeringens förslag om ersättningsskyldighet för hemkommunen
skulle genomföras, utan föreslog i stället att anslaget fill specialskolans
utbildningskostnader skulle minskas med 5 milj. kr. i förhållande till det i
budgetpropositionen angivna (UbU 1981/ 82:17). Vidare föreslog utskottet att
anslagsposten Lönekostnader m.m. för skolledare och lärarpersonal skulle
maximeras. Härigenom markerades enligt utskottet kravet på att lönekostnadema
inte fick överstiga anslagna medel med mer än vad som kunde betingas av under
budgetåret 1982/83 ingångna löneavtal eller av mera extraordinära
omständigheter. Regeringen fick avgöra vad som i delta sammanhang var
extraordinära omständigheter.

Riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr 1981/82:232).

Med
anledning av riksdagens beslut minskades i regleringsbrevet för innevarande
budgetår anslagsposten Lönekostnader m. m. för skolledare och lärarpersonal med
2 milj. kr. och anslagsposten Förvaltningskostnader med 3 milj. kr. i förhållande
till de i budgetpropositionen beräknade beloppen.

Enligt gällande
bestämmelser tilldelas specialskolorna lärartjänster dels av skolöverstyrelsen
(SÖ), dels av länsskolnämnden. De tjänster som skolorna tilldelas av SÖ har
inrättats efter beslut av riksdag och regering. Enligt 63 §
specialskolförordningen (1965:478, 63 § ändrad senast 1982:745) bestämmer länsskolnämnden
för varje läsår i vilken utsträckning icke-ordinarie lärare skall tjänstgöra
vid varje skolenhet. Dessa organisationsbeslut delges specialskolorna senast
den 15 maj inför kommande verksamhetsår.

SÖ
har i skrivelse den 10 maj 1982 fill länsskolnämnderna meddelat riksdagens
beslut och det därav följande kravet på extra återhållsamhet vid resurstilldelningen
till specialskolorna. Beskedet kom emellertid alltför sent för att det till
fullo skulle kunna beaktas inför länsskolnämndernas fastställande av skolornas
organisation läsåret 1982/83.

SÖ
har i skrivelse den 14 januari 1983 anmält att enligt de beräkningar som SÖ
gjort utifrån belastningen på anslaget den 31 december 1982 kommer dén anvisade
ramen för lönemedel på L-löneplanet att överskridas med 3 854000 kr. och
hemställt ätt anslagsposten Lönekostnader m.m. för skolledare och lärarpersonal
under ifrågavarande anslag filiförs ytterligare 3,9 milj. kr. för budgetåret
1982/83.

SÖ
framhåller att skolorna gjort betydande ansträngningar aU hålla sig

Prop.
1982/83:125 13

inom
angiven löneram. Bl.a. har flera nytillkomna konsulenttjänster inte besatts
samt vikariekostnader dragits ner till minimum. En annan omständighet som
enligt SÖ gjort det svårt att svara upp till besparingskravet är de lagar som
reglerar lärarnas anställningstrygghet.

Med
anledning av de omständigheter som här redovisats tillstyrker jag att medlen fill
lönekostnader för skolledare och lärarpersonal får överskridas med högst 3,9
milj. kr. innevarande budgetår. Enligt min mening bör dock frågan om
ytterligare medel för lärarnas lönekostnader underställas riksdagens prövning.

Jag
vill i sammanhanget erinra om att jag i 1983 års budgetproposition (bil. 10 s.
285) föreslagit ett nytt system för tilldelning av lärarresurser fill specialskolan
samt att anslagsposten Lönekostnader m. m. för skolledare och lärarpersonal i
fortsättningen skall vara förslagsvis betecknad. Jag vill även framhålla att
det nya anslagssystemet ställer ökade krav på specialskolorna att föra en
aktiv personalplanering.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
fill Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000
kr.'

I.
Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändamål

[3]
I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. I

statsbudgeten
för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
reservationsanslag om 210 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev
byggnadsstyrelsen 50 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och
utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) 160 milj. kr. enligt én
särskild utrustningspian (prop. 1981/82:100 bil. 12, UbU 31, rskr 407 och prop.
1982/83: 50 bil. 3, UbU 12, rskr 109). Behållningen vid budgetårets början
uppgick till drygt 17 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsbudget
beräknas inte bli erforderlig. Däremot bör följande utmslningsobjekl redovisas
i detta sammanhang.

Umeå

Tandläkarutbildning.
Antalet nybörjarplatser till tandläkarutbildningen i Umeå ökade höstterminen
1981 från 60 till 80 per år (prop. 1979/80:148, UbU 35, rskr 388 och prop.
1980/81: 100 bil. 12, UbU 29, rskr 354).

Riksdagen
har bemyndigat regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som
följer av en överenskommelse som träffats mellan staten och Västerbottens läns
landsting den 15 oktober 1981 om ny- och ombyggnad av lokaler för tandläkamtbildningen
i Umeå (prop. 1981/82:101 bil. 2, SoU 29, rskr 143). Regeringen godkände
överenskommelsen den 4 mars 1982.

Prop. 1982/83:125 14

Nybyggnaden
är under uppförande. Inflyttning beräknas kunna ske vid årsskiftet 1983/84.
Ombyggnaden planeras börja efter det att nybyggnaden tagits i bruk.

UUH räknar med att
redovisa ett samlat förslag till utrustningsprogram i anslagsframställning för
budgetåret 1984/85. Viss utrustning måste emellertid med hänsyn till
leveranstider m. m. beställas redan under våren 1983. UUH bedömer det möjligt
att genomföra aktuell anskaffning inom en kostnad av 7 milj. kr. för en
antagning av 100 elever per år och 5,6 milj. kr. för en antagning av 80 elever
per år. UUH föreslår att en delram om 7 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen.

Föredraganden

För
att utmstning utan försening skall kunna anskaffas förordar jag att en ny
delram om 5600000 kr. för tandläkarutbildning i Umeå förs upp i ulmstningsplanen
för budgetåret 1982/83.

Jag
förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlat
utrustningsobjekt får bestridas av fidigare tilldelade medel.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om anskaffning av viss utmstning inom den koslnadsram jag har förordat
i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för viss utmstning.

Prop.
1982/83:125 15

Bilaga
6

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

TIONDE
HUVUDTITELN

F.
Service och kontroll

[1]
F 15. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård. Under denna mbrik har på
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisats ett reservationsanslag av 53
341000 kr.

Lantbruksstyretsen

Distriktsveterinärorganisationens
kostnader förs fr. o. m. budgetåret 1982/83 under anslaget F 14. Lantbmksstyrelsen,
djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet. Verksamheten finansieras från
reservationsanslaget F 15. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård och genom
djursjukvård savgifter.

Vid
uppgörande av planen för anslaget F 14 budgetåret 1982/83 var utgångspunkten de
anvisade beloppen för distriktsveterinärorganisationen under anslaget F 4.
Veterinärstaten avseende budgetåret 1981/82. Utfallet för 1981/82 blev
emellertid ca 3,7 milj. kr. högre. Härigenom har bidragsanslaget F 15 på det
sätt det har beräknats blivit 3,7 milj. kr. för lågt för budgetåret 1982/83.

Lantbruksstyrelsen
hemställer mot denna bakgmnd om atl reservationsanslaget F 15. Bidrag till
djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1982/ 83 räknas upp med 3,7 milj.
kr. från 53 341000 kr. till 57041000 kr. och aU medlen härför anvisas på
tilläggsbudget för innevarande budgetår under förenämnda reservationsanslag.

Föredraganden

Anslaget
bör tillföras ytteriigare 2,5 milj. kr. Kostnader för inträffade löneökningar
under budgetåret 1982/83 till följd av träffade avtal bör i

Prop.
1982/83:125 16

likhet
med vad som gäller för annan uppdragsverksamhet täckas med medel från åttonde
huvudtitelns anslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 2500000
kr.

H.
Miljövård

[2]
H 22. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Under förevarande
anslagsrubrik har anvisats medel för att täcka kostnaderna för saneringsarbetet
inom BT Kemis område i Teckomatorp. Arbetet bedrivs i enlighet med ett av
länsstyrelsen i Malmöhus län upprättat saneringsprogram. Hittills har på
förevarande anslag samt anslaget Oförutsedda utgifter anvisats sammanlagt 33,8
milj. kr.

Lånsstyrelsen
i Malmöhus län

Länsstyrelsen
har i skrivelser den 20 december 1982 och den 5 januari 1983 till regeringen
anmält att vissa merkostnader uppstått i förhållande till vad som tidigare
beräknats. Detta beror främst på att tidsplanen för bort-transport av avfall
från BT Kemis område genom SAKAB:s försorg inte kunnat hållas samt att ytteriigare
krav på säkerhetsåtgärder vid hanteringen av avfallet ställts. Dessa ändrade fömtsättningar
beror, enligt länsstyrelsen, på omständigheter över vilka vare sig SAKAB eller
länsstyrelsen kunnat råda. Länsstyrelsen hemställer med anledning härav att
ytterligare 1 850000 kr. anvisas för budgetåret 1982/83.

Länsstyrelsen
anmäler vidare att saneringen av lokaler och markområden nu slutförts.
Huvuddelen av markområdena m. m. har överlämnats till Svalövs kommun i enlighet
med gällande saneringsavtal. Emellertid bedömer länsstyrelsen att avledning av
dränagevatten till Landskrona reningsverk måste ske även under kommande
budgetår. Länsstyrelsen redovisar behov av medel under budgetåret 1983/84 på
1,3 milj. kr. för detta ändamål.

Föredraganden

Det
omfattande sanerings- och återställningsarbetet på BT Kemis område i Teckomatorp
har i huvudsak bedrivits i enlighet med länsstyrelsens planering. Det egentliga
saneringsarbetet är, som länsstyrelsen redovisat, i huvudsak avslutat. Dock
kommer dränagevatten frän området att även under kommande budgetår behöva
omhändertas och avledas till reningsverket i Landskrona. För att täcka dels
dessa kostnader, dels vissa merkostnader i övrigt bör på tilläggsbudget III
för innevarande budgetår änvi-

Prop.
1982/83:125 17

sas
ett belopp av 3,3 milj. kr. för sanering av BT Kemis område i Teckomatorp.

Saneringsarbetet
i Teckomatorp har varit omfattande och krävt betydande ekonomiska, personella
och organisatoriska resurser. Det har inte fidigare varit möjligt att göra en
samlad bedömning av insatser och kostnader. Det är vidare angeläget att de
erfarenheter som vunnits tas till vara för att ge underiajg för ställningstaganden
fill hur eventuella liknande situationer skall hanteras i framfiden. Jag avser
därför att senare föreslå regeringen att lämna riksrevisionsverket ett uppdrag
med detta innehåll. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservafionsanslag av 3 300000
kr.

I
Diverse

[3]
I 4. Ändrad reglering av sjön Åsnen. Något anslag för detta ändamål har inte
tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Åsnen
genomflyts av Mörmmsän och ligger inom Alvesta, Tingsryds och Växjö kommuner i
Kronobergs län. Sjön är reglerad och regleringsrätten innehas av Södra
Skogsägarna AB. År 1974 tillsattes en arbetsgmpp med uppgift att utreda och
undersöka vissa ekologiska förhållanden i Åsnen och Mörmmsän. Arbetsgruppen
lade år 1976 fram ett förslag fill temporär jämkning av regleringen och år 1977
ett förslag till permanent ändring av regleringen.

Kammarkollegiet
fick därefter i uppdrag av .regeringen att hos vattendomstolen ansöka om
tillstånd till en ändrad reglering i enlighet med arbetsgmppens förslag. Sedan
regeringen enligt 4 kap. 17 § andra stycket vattenlagen (1918:523) förbehållit
sig prövningeri av fillåtligheten enligt vattenlagen av den ändrade
regleringen, överiämnade Vänersborgs fingsrätt, vattendomstolen, den 5 augusti
1980 ärendet med eget yttrande till regeringens prövning. I beslut den 9
oktober 1980 förklarade regeringen att hinder enligt vattenlagen inte möter mot
den föreslagna ändrade regleringen.

I
en anmälan fill tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (prop.
1980/81:25) föreslog regeringen att riksdagen anvisar ett reservationsanslag
av 1450000 kr. för vissa kostnader för den ändrade regleringen. Kostnaderna
hänförde sig dels fill ersättning för övertagandet samt skötsel och underhåll
av regleringsanordningama vid sjöns utlopp, dels fill vissa byggnadsarbeten.
Föredraganden anförde vidare att han avsåg att återkomma om medel för
skadeersättningar m. m. sedan vattendomstolen behandlat dessa frågor. Riksdagen
beviljade de begärda medlen (JoU 1980/ 81:15, rskr 73).

Prop. 1982/83:125 18

Kammarkollegiet
har i en skrivelse den 4 febmari 1983 till regeringen anmält att de
byggnadsarbeten till vilka medel anvisats genom riksdagens fidigare beslut har
slutförts. Av skrivelsen framgår att vattendomstolen i deldom den 14 december
1982 lämnat staten tillstånd att påbörja den begärda regleringen. Samtidigt har
domstolen ålagt staten att till markägare utge intrångsersättningar om
tillhopa 2060000 kr. för skador på bl.a. jordbmksmark och skog. Dessa
ersättningar måste betalas ut innan fill-ståndet till regleringen får tas i
anspråk.

Kammarkollegiet
hemställer därför i sin skrivelse att för utbetalning av de utdömda
ersättningarna dels få använda det belopp av 260000 kr. som återstår av fidigare
beviljade medel, dels få ett ytterligare anslag av 1,8 milj. kr. Kollegiet
anmäler slutligen att kollegiet under våren innevarande år kommer att göra en
framställning om medel för ersättning fill kraftverksägare för den minskade
kraftproduktion som blir en följd av den ändrade regleringen. Dessa ersättningar
behöver dock inte betalas ut innan regleringen får påböijas.

Föredraganden

Den
ändring av regleringen av Åsnen som vattendomstolen nu har lämnat tillstånd
till kommer att få stor betydelse för miljöförhållandena i och kring sjön. Det
är därför angeläget att arbetet med att få fill stånd en ny reglering kan
fullföljas och att regleringen kan tas i drift redan till sommaren 1983. Jag
biträder därför kammarkollegiets framställning om medel till ersättning för
markskador som orsakas av regleringen.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
till Ändrad reglering av sjön Åsnen
på tilläggsbudget III Ull statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservafionsanslag
av 1800000 kr.,

2.
medge att ej ianspråktagen del
av de medel som riksdagen tidigare beviljat för regleringen får användas på
sätt kammarkollegiet föreslagit.

Prop. 1982/83:125 19

Bilaga 7

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till filläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83

TOLFTE HUVUDTITELN .

C. Arbetsmiljö

[I] 0 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Under
denna mbrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp elt reservafionsanslag
av 1635215000 kr. Därutöver har på tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83
anvisats 290000000 kr. (prop. 1982/83:25, AU 13, rskr 107).
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har vidare erhållit regeringens medgivande att
använda 60000000 kr. av återstående ej ianspråktagna. reservationsmedel under anslagel
C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för
utbetalningar under budgetåret 1982/83 avseende delprogrammet Anställning med
lönebidrag.

AMS

AMS har den 28 januari 1983 hemställt om ytterligare medel
under anslaget.

Enligt AMS har medelsförbrukningen avseende delprogrammet
Anställning med lönebidrag uppgått till ca 927 milj. kr. under budgetårets sex
första månader. AMS prognoser pekar på att utfallet för resten av budgetåret
kommer att bH högre än under budgetårets första hälft, dels till följd av att
antalet anställda med lönebidrag fortsätter att öka, dels på grund av den
nyligen höjda arbetsgivaravgiften. Styrelsen bedömer att ytterligare 80 milj.
kr. behöver tillföras anslaget. Om löneavtal träffas under våren 1983 kan
detta, enligt AMS bedömning, medföra ytterligare medelsbehov.

Föredraganden

Höjningen av arbetsgivaravgiften den 1 januari 1983 samt
höjda löner till följd av avtal om viss kompensation för kostnadsutvecklingen
får effekter på AMS utgifter för lönebidrag. Eftersom lönebidragen i flertalet
fall

Prop.
1982/83:125 20

betalas
ut halvårsvis i efterskott blir dock effekten begränsad under innevarande
budgetår. Kostnadsökningen får effekt redan under budgetåret 1982/83 vad gäller
utgifter för arbetsmarknadsverkets anställda med lönebidrag samt anställda med
lönebidrag hos allmännytfiga organisafioner, eftersom lönebidragen i dessa fall
betalas ut månadsvis.

Styrelsens medelsbehov är
också, som AMS har framhållit, en följd av att allt fler sökande kunnat få
arbete med hjälp av lönebidrag.

Jag beräknar att anslaget
behöver tillföras ytterligare 42 milj. kr. för lönebidrag. Därutöver bör
styrelsen få medgivande att disponera 38 milj. kr. av återstående ej ianspråktagna
reservationsmedel för delprogrammet Anställning med lönebidrag.

Med hänvisning till vad
jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 42000000 kr.

Prop.
1982/83:125 21

Bilaga 8

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83

TRETTONDE HUVUDTITELN B. Bostadsförsörjning m. m.

[1] B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön. Från
anslaget skall under

budgetåret
1982/83 utbetalas boendemiljöbidrag som har beviljats under i första hand
budgetåret 1980/81 samt förskott på bidrag.

Enligt
bostadsstyrelsen återstår för utbetalning under den andra delen av budgetåret
1982/83 drygt 2 milj. kr. samtidigt som behovet av medel för utbetalning kan
beräknas till drygt 20 milj. kr. Bostadsstyrelsen föreslår därför att anslaget
anvisas ytterligare 20 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Föredraganden

I likhet med bostadsstyrelsen anser jag att ytterligare 20
milj. kr. behöver anvisas anslaget under innevarande budgetår. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU förbättring av boendemiljön på
tilläggsbudget III till statsbudgeten, för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 20000000 kr.

Prop. 1982/83:125 22

Bilaga
9

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande:
statsrådet Peterson såvitt avser punkterna 1-4; statsrådet Dahl såvitt avser
punkterna 5-7; statsrådet R. Carlsson såvitt avser punkterna 8-9.

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

FJORTONDE
HUVUDTITELN

A.
Industridepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisats ett reservationsanslag av 18,8 milj. kr. Vid budgetårets
ingång fanns en reservation på anslaget av 3502015 kr. samt en fordran på förskotterade
medel med 2013800 kr. Sammanlagt står alltså under innevarande budgetår drygt
24,3 milj. kr. fill förfogande under detta anslag.

Vid utgången av december
1982 hade av anslaget förbrukats 10375 100 kr. Under återstående del av
innevarande budgetår tillkommer löner för förordnad personal och beslutade men
ännu ej verkställda utbetalningar med ca 12,3 milj. kr. Detta innebär att det
under anslaget finns disponibelt för återstoden av detta budgetår ca 1,6 milj.
kr.

En genomgång har visat att
detta belopp inte räcker för att täcka utgifterna för utredningsverksamheten
under resten av detta budgetår. Skälet är kostnaderna för ett antal kommittéer
inte kunde fömtses vid anslagsberäkningen hösten 1981. Exempel på sådana
kommittéer är malmfällsulredningen (I 1981:06) och 1981 års energikommitté (I
1981:08). Vid anslagsberäkningen oförutsedda utredningsbehov har uppstått, t.
ex. särskild utredare för vissa frågor inom mineralområdet (I 1982:02),
kommittén om det regionalpolitiska stödet till näringslivet (I 1982:05) och
vattenkraftberedningen (I 1982:06). Härtill kommer att från detta anslag
betalas olika undersökningar som föranleds av utvecklingen inom vissa
branscher. Som exempel på sådana utredningskostnader kan nämnas kostnaderna för
den hösten 1982 tillsatta specialstålkommissionen samt för olika uppdrag som lagts
ut på statens industriverk och andra myndigheter. Vidare bestrids

Prop.
1982/83:125 23

från
detta anslag betydande utgifter för att ta fram underiag för den proposition
om varvsindustrin som regeringen nyligen fattade beslut om. Efter samråd med
statsråden Dahl och R. Carlsson beräknar jag alt det ytterligare medelsbehovet
utgör 8,2 milj. kr.

Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
fill KommUtéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservafionsanslag 8200000 kr.

[2]
A 4. Extra utgifter. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisats ett reservationsanslag av 447000 kr. Vid budgetårets ingång
fanns en reservation på anslaget av 47311 kr. Vid utgången av december 1982
hade av anslaget förbrukats 290146 kr. Återstående medel räcker inte för att
täcka de beräknade utgifterna som skall belasta detta anslag. Anledningen är
främst att antalet internationella besök budgetåret 1982/83 blir fler än vad
som kunde fömtses vid beräkningen av anslaget.

Efter
samråd med statsråden Dahl och R. Carlsson beräknar jag det ytterligare
medelsbehovet till 250000 kr.

Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att ,

fill
Extra utgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 250000 kr.

D.
Mineralförsörjning m. m.

[3]
O 9. Sveriges geologiska undersökning: Täckning av underskott. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Den
av riksdagen beslutade nya organisationen på mineralverksområdel (prop.
1980/81:130, NU 43 och 67, rskr 349) trädde i kraft den 1 juli 1982. För
Sveriges geologiska undersökning (SGU) innebar omorganisationen bl.a. att
huvuddelen av den uppdragsfinansierade verksamheten fördes bort från
myndigheten. Denna verksamhet bedrivs sedan den 1 juli 1982 i akfiebolagsform
under namnet Sveriges geologiska AB (SGAB).

SGU
har i skrivelse den 8 februari 1983 redovisat bokslut för budgetåret 1981/82.
Av detta framgår att den uppdragsverksamhet som den 1 juli 1982 fördes över
till SGAB inte gett full kostnadstäckning under budgetåren 1980/81 och 1981/82.
SGU redovisar också semesterlöneskuld och övertidsskuld fill den personal som
fördes över till SGAB. Tillsammans uppgår det ackumulerade underskottet till
12490383 kr.

I
prop. 1981/82:99 behandlades frågan om finansieringen av den nya mineral
verksorganisationen. Därvid anfördes (s. 90) att det ackumulerade

Prop.
1982/83:125 24

underskottet
i SGU:s uppdragsverksamhet per den 30 juni 1982 bör täckas i sin helhet. Detta
bör nu ske genom att medel anvisas över ett särskilt anslag.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Sveriges geologiska undersökning: Täckning av underskott på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett anslag av 12490000
kr.

[4]
Aktieägartillskott till Sveriges geologiska AB. Byggnadsstyrelsen har under
åren 1979-1982 för Sveriges geologiska undersökning (SGU) projekterat och
byggt lokaler i Mala för kontor, verkstäder, laboratorier och bortkärnearkiv.
Hela byggprojektet beräknas vara avslutat våren 1983.

I
samband med omorganisationen på mineralverksområdel den 1 juli 1982 fördes
personal, uppdrag och inventarier över från SGU till det då nybildade Sveriges
geologiska AB (SGAB). SGAB har i skrivelse den 15 oktober 1982 hemställt att de
byggnader som bolaget hyr av byggnadsstyrelsen i Mala överlåts till bolaget i
form av ett aktieägartillskott.

Byggnadsstyrelsen
har för budgetåret 1982/83 aviserat en höjning av lokalhyran från 500000 kr.
till 4628000 kr. Enligt SGAB kan verksamheten i Mala inte bära en sådan
höjning av hyreskostnaderna.

Byggnadsstyrelsen
har avgivit yttrande i ärendet den 6 december 1982. Enligt verkets bedömning
saknar anläggningarna i Mala f.n. alternativ användning och bör även framdeles
nyttjas för nuvarande ändamål. Någon nämnvärd reducering av lokalhyran är inte
möjlig att medge från verkets sida. En sänkning av SGAB:s lokalkostnader till
den nivå som enligt bolaget är möjligt för verksamheten att bära kan, enligt
byggnadsstyrelsen, ernås antingen genom att anläggningarna överförs till SGAB:s
ägo på villkor som befriar bolaget från kapitalkostnader eller genom att anläggningarna
av byggnadsstyrelsen upplåtes till bolaget på motsvarande villkor. En sådan
upplåtelse fömtsätter att regeringen medger att fastighetskapitalet nedskrives
i sin helhet.

Fastigheternas
bokförda värde beräknas, efter byggprojektens slutförande, fill 29 milj. kr.

I
likhet med SGAB anser jag att de nämnda fastigheterna bör föras över till
bolagets ägo utan vederlag.

Härigenom
får överlåtelsen formen av ett akfieägartillskolt. Överlåtelsen bör betraktas
som ett led i uppbyggnaden av SGAB.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
som aktieägartillskott överföra fastigheter från byggnadsstyrelsen till
Sveriges geologiska AB i enlighet med vad jag har förordat.

Prop.
1982/83:125 25

E.
Energi

[5]
E 11. Statens Vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. I statsbudgeten för

budgetåret 1982/83 har
under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2836 milj. kr. (prop.
1981/82:100 bil. 17 s. 118, NU 30, rskr 356).

I framställning den 11
januari 1983 har Statens Vattenfallsverk hemställt om medgivande att till OKG
AB få överlåta 40 aktier i Swedish Power Service AB för totalt 90000 kr.

I
framställning den 28 febmari 1983 har vattenfallsverket anmält överenskommelser
om förvärv av aktier i Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning AB och
hemställt att verket får förvärva 84083 aktier i bolaget och att finansiering
av förvärvet får ske med verkets rörelsemedel samt att verkets ram för röriig
kredit i riksgäldskontoret utökas till 550 milj. kr.

Statens
Vattenfallsverk

Swedish
Power Service AB - SwedPower - har till uppgift att tillhandahålla tjänster åt
utländska kraftföretag. Vattenfallsverket äger 55% av aktierna, medan Sydkraft
AB, Ingenjörsfirman Bergman & Co AB -BECO - samt VBB Aktiebolag (VBB) äger
vardera 15 %.

Verksamheten inom Swedpower
har expanderat kraftigt under senare år. Omsättningen för år 1982 uppgick till
24 milj. kr. och beräknas öka kraftigt under innevarande år. De viktigaste
marknaderna är för närvarande Mozambique, Egypten, Saudiarabien, Irak, Indien,
Zambia och Ecuador.

För
att koncentrera de svenska kraftföretagens utlandstjänster inom kärnkraftområdet
har förhandlingar förts om att utöka aktieägarkretsen med OKG AB. Preliminär
överenskommelse har träffats om att vattenfallsverket och VBB säljer 4 resp.
5% av aktiekapitalet fill OKG AB.

Vattenfallsverket
och OKG AB har enats om - under förutsättning av regeringens godkännande - att OKG
AB får köpa 40 aktier i SwedPower från Vattenfalls verket för 2250 kronor per
aktie eller totalt 90000 kronor. OKG AB erlägger köpeskillingen på
överlåtelsedagen den 1 juli 1983.

Aktierna
i SwedPower kommer efter OKG:s köp från vattenfalls verket och VBB att vara
fördelade på vattenfallsverket med 51 %, Sydkraft med 15%, BECO med 15%, VBB
med 10% och OKG AB med 9%.

Av
skrivelsen den 28 februari 1983 framgår alt-vattenfallsverket f.n. innehar
23,6% av akfierna i AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning (BGK).

Vattenfallsverket
har — med förbehåll för regeringens godkännande -träffat avtal med Stora
Kopparbergs Bergslags AB om övertagande av bolagets 51083 aktier i BGK samt med
Billemd-Uddeholm AB, AB Falu Elverk, Förvaltningsbolaget Ratos, Bulten-Kanthal
AB och Hallstahammars AB om förvärv av dessas sammanlagt 33000 aktier i BGK.
Den sammanlagda köpeskillingen uppgår till 337,4 milj. kr.

Prop. 1982/83:125 26

Vattenfalls
verket föreslår att verket får utnyttja tillgängliga rörelsemedel för
finansiering av förvärvet. För att överbrygga perioder då kravet på rörelsemedel
är särskilt stort och för att säkerställa den långsikfiga firiansi-eringen av
förvärven föreslår verket att verkets ram för rörlig kredit utökas med 200
milj. kr. fill 550 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Swedish
Power Service AB (SwedPower) bildades efter godkännande av riksdagen år 1977 (prop.
1976/77:125 s. 57, NU 40, rskr 345). Bolaget har utvecklats tillfredsställande
och erhållit konsultuppdrag i ett flertal länder. Vattenfallsverket föreslår
att 4% av akfierna överiåts till OKG AB. Därmed kommer samtliga företag som
driver kärnkraftverk i landet att vara delägare i bolaget. Konsulttjänster inom
t.ex. kärnsäkerhetsområdet, där svenska företag intar en framskjuten position,
kan härigenom erbjudas utländska uppdragsgivare på ett samordnat sätt genom
bolaget. Staten genom vattenfallsverket kommer även efter aktieöverlåtelsen atl
ha aktiemajoritet i bolaget. Jag förordar alt regeringen inhämtar riksdagens
bemyndigande att medge försäljning av 4% av aktierna i SwedPower för 90000 kr.

Beträffande
vatlenfallsverkets förvärv av aktier i AB Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning (BGK) vill jag anföra följande.

BGK
äger aktier och andelar i ett stort antal kraftföretag. Företagets eldistribufion
gränsar till vattenfallsverkets distribution. Både på produkfions- och
distributionssidan kan strukturfördelar uppnås genom en uppdelning av BGK:s kraftlillgångar.
Detta möjliggörs genom vattenfallsverkets förvärv av 23,4% av aktierna i
bolaget.

I
samband med vattenfallsverkets förvärv av Gränges kraftrörelse vid årsskiftet
1981/82 förekom skilda uppfattningar beträffande den prisnivå till vilken
uppgörelsen skedde (prop. 1981/82:25 bilaga 7, NU 13, rskr 82). Det nu aktuella
aktieförvärvet sker till en lägre prisnivå än Grängesförvär-vet.

Vattenfallsverket
har föreslagit att finansiering av köpeskillingen, ca 337 milj. kr. sker genom
utnyttjande av verkets rörelsemedel. För att överbrygga perioder då kravet på
rörelsemedel är särskilt stort föreslår verket att dess ram för rörlig kredit
utökas med 200 milj. kr. till 550 milj. kr.

Mot
bakgrund av de stmkturfördélar som kan uppnås och den prisnivå fill vilken
förvärvet äger mm har jag inget att erinra mot detta. Jag anser emellertid att
förvärvet bör anslagsfinansieras. Jag förordar därför att regeringen inhämtar
riksdagens godkännande av förvärvet att vattenfallsverkets investeringsram för
budgetåret 1982/83 räknas upp med 337,4 milj. kr. till 3208,6 milj. kr. och att
ett tilläggsanslag om 337,4 milj. kr. anvisas från reservationsanslaget Statens
VattenfaUsverk: Kraftstationer m. m.

Med
hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

Prop. 1982/83:125 27

1.
bemyndiga
regeringen att medge försäljning av fyra procent av akfierna i Swedish Power
Service AB, till OKG AB för 90000 kr.

2.
bemyndiga
regeringen att medge Statens Vattenfallsverk att förvärva 23,4% av aktierna i
Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning AB till Statens Vattenfallsverk;
Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 337400000 kr.

[6] E 16. Lån till förprojektering av naturgasledningar m.
m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgelen för
budgetåret 1982/ 83. Senast har för ändamålet anvisats ett reservationsanslag
av 18 milj. kr. på tilläggsbudget IHlill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (prop.
1981/ 82:125 bil. 9, NU 53, rskr 405). Medlen har ställts fill förfogande för Swedegas
AB i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet för att täcka
utrednings- och .förprojekteringskostnader m.m. rörande import av naturgas till
Sverige.

Swedegas AB

I skrivelse den 28 januari 1983 har Swedegas AB hemställt
om medel för bolagets verksamhet under 18-månadersperioden den 1 januari 1983-den
30 juni 1984.

Swedegas viktigaste uppgift är atl medverka i det år 1980
beslutade s. k. Sydgasprojektet. Arbetet med anläggning av den av Swedegas ägda
stamledningen Dragör-Hasslarp följer tidplanen. Granskning av lämnade anbud
på stålrör pågår. Av en beräknad total investeringskostnad för stamledningen
av ca 660 milj. kr. inkl. räntor under byggnadstiden hänför sig 103 milj. kr.
till år 1983 och 185 milj. kr. till första halvåret 1984. Det sammanlagda
beloppet under 18-månadersperioden utgör sålunda 288 milj. kr., varav 180 milj.
kr., avser investeringar för det nuvarande Sydgasprojektet och 108 milj. kr.
investeringar i stamledningens överkapacitet för eventuella senare nya
importprojekt.

Vidare pågår undersökningar av möjligheterna att anlägga
ett underjordiskt lager, ett s. k. akvifärlager, i västra Skåne. Kostnaderna
beräknas till ca 20 milj. kr. Undersökningarna väntas kunna ge underlag för ett
beslut om att antingen anlägga ett lager eller avveckla projektet. Vid ett positivt
beslut beräknas kostnader för investeringar under första halvåret 1984 uppgå
till ca 20 milj. kr.

För utredningsverksamhet m.m. beräknar Swedegas ett
medelsbehov av 24 milj. kr., varav 15 milj. kr. under år 1983. Verksamheten
innefattar bl.a. bolagets medverkan i Projekt gastransilering, dvs. den
förprojektering av en ledning för transport av nordnorsk gas genom Sverige som
statens vattenfallsverk utför på regeringens uppdrag. Swedegas utför främst
marknadsanalyser för en eventuell avtappning av gas i Sverige.

Prop. 1982/83:125 28

Marknadsarbete bedrivs även i västra Sverige genom Västgas
AB liksom för en eventuell import av sovjetisk naturgas via Finland.

Det
sammanlagda medelsbehovet för 18-månadersperioden beräknas alltså av Swedegas
till 352 milj. kr. Härav föreslås att 200 milj. kr., avseende investeringar för
Sydgasprojektet och för ett eventuellt akvifärlager, finansieras genom
upplåning med statlig garanfi. För återstoden av medelsbehovet hemställer Swedegas
om ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighel av 152 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Det medelsbehov som Swedegas har redovisat avser till
övervägande del kostnader i samband med Sydgasprojektet, som innebär introduktion
av naturgas från Danmark till sydvästra Skåne från hösten 1985. Riktlinjer för
genomförande av projektet godkändes av riksdagen år 1980 (prop. 1979/ 80:170,
NU 70, rskr 410) på gmndval av en överenskommelse mellan företrädare för staten
och Sydgasintressenterna, dvs. Helsingborgs, Lunds och Malmö kommuner saml
Sydkraft AB. Dessa intressenter är delägare i Sydgas AB, som köper gasen från
det statliga Swedegas och svarar för den regionala distributionen.
Överenskommelsen innefattar bl.a. en förlusttäckningsgaranti från statens
sida.

Beräkningar
som har gjorts inom Sydgas tyder på att det ekonomiska resultatet av projektet
kan komma att bli väsentligt sämre än vad som antogs år 1980. Mot bakgrund
härav har överläggningar tagits upp mellan företrädare för staten och Sydgasintressenterna.
Det kan inte uteslutas att överläggningarna leder till en ändring av gällande
riktlinjer för projektet eller till bedömningen att projektet helt eller delvis
bör avbrytas. Jag avser att i sådant fall återkomma till frågan.

I avvaktan
på ett resultat av överläggningarna bör enligt min mening Swedegas arbete med Sydgasprojektet,
inkl. det planerade akvifärlagret, fortsätta i huvudsak enligt gällande tidplan.
Jag är dock inte beredd att förorda att medel nu anvisas för längre period än
till utgången av innevarande kalenderår. Frågan om ytterligare medel för
projektet och för Swedegas övriga verksamhet under första halvåret 1984 får tas
upp under hösten 1983. Eventuellt medelsbehov får täckas på tilläggsbudget för budgelårel
1983/84.

Mot bakgmnd
av det anförda beräknar jag det totala medelsbehovet för Swedegas verksamhet
för år 1983 till 138 milj. kr. I likhet med bolaget räknar jag med att den del
av beloppet som har karaktären av investeringar i kommersiella projekt,
nämligen 64 milj. kr., kommer att kunna finansieras genom lån på
kapitalmarknaden. Regeringen äger besluta om garanti för upplåningen inom ramen
för statsgarantin för utvinning m.m. av olja, naturgas och kol.

För återstående verksamhet, som avser investeringar i
överkapacitet för stamledningen jämte Swedegas utredningsverksamhet m.m., bör
ett belopp av 74 milj. kr. anvisas under förevarande anslag. Liksom fidigare
bör

Prop.
1982/83:125 29

medlen ställas till Swedegas förfogande i form av lån med villkoriig
återbetalningsskyldighet. Det ankommer på regeringen att meddela närmare
villkor för lånet. Om ändrade förutsättningar för Sydgasprojektet skulle leda
till att medelsbehovet minskar redan under innevarande år räknar jag med
motsvarande minskning av lånebeloppet. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att till Lån till förprojektering av naturgasledningar m.m.
på till-läggsbudget III till statsbudgelen för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 74000000 kr.

F, Teknisk utveckling m. m.

[7] Nedsättning av statskapitalet med anledning av
överlåtelse av vissa aktier. Riksdagen godkände hösten 1982 etl avtal mellan
staten och ASEA AB i vad det innefattade överlåtelse av statens aktier i AB Asea-Atom
(prop. 1982/83:17, NU 3, rskr 27).

I
propositionen angavs att det bokförda värdet av statens aktier i AB

Asea-Atom var 50 milj. kr. och att köpeskillingen för aktierna var densam

ma. Det har senare framkommit att det bokförda värdet av aktierna rätteli

gen har varit 68 milj. kr. Statskapitalet bör därför sättas ned med skillna

den mellan del bokförda värdet och köpeskillingen för aktierna, dvs. med

(68-50 = ) 18 milj. kr. Jag förordar att riksdagens medgivande till åtgärder

inhämtas. i '

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att statskapitalet sätts ned i enlighet med vad
jag har förordat.

G. Statsägda företag

[8] G 09. Finansiering av stirlingmotorutveckling. Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1982/83.

Frågan om finansiering av ett utvecklingsprojekt rörande
utvecklingen av en stiriingmotor inom United Stirling AB har behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen. Därvid har lämnats redogörelser för projektets
läge. Den senaste redogörelsen för projekten och finansieringen av dem lämnades
i prop. 1981/82:125 bil. 9. Hälften av aktierna i bolaget förvaltas av förenade
fabriksverken (FFV) och hälften av det sedan år 1979 statsägda Kockums Air AB.

Genom beslut av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82: 125 bil.
9, NU 53, rskr 405) har medel till finansieringen av utvecklingsverksamheten
anvisats för tiden fram t. o. m. år 1982.

United Sfirling är lokaliserat lill Malmö och Linköping
och har f. n. 110

Prop. 1982/83:125 30

anställda.
Dessutom har företagel två dotterbolag i Förenta staterna med totalt 12
anställda.

Förenade
fabriksverken

FFV
har i skrivelse den 3 mars 1983 hemställt om medel över statsbudgeten för
finansiering av den fortsatta stirlingmotorutvecklingen vid United Stiriing.
Av FFV:s skrivelse framgår i huvudsak följande.

Genom de beslul som
fattades av riksdagen våren 1981 om bl. a. finansiering av stirlingmotorutvecklingen
lades grunden fören ny fas i projektet. I. enlighet med de intentioner som
redovisades i prop. 1980/81: 161 har den verksamhel som bedrevs inom ramen för FFV
Industriprodukter i Linköping nu integrerats i United Stirling. Vidare har en
koncentration skett fill färre egenfinansierade delprojekt, nämligen
generatoraggregat med en stiriingmotor på 10 kW, ett system för elgenerering
genom solvärme med en motor på 95 kW samt energisystem för undervattensbruk.
Dessutom bedrivs uppdragsfinansierad verksamhet för atl för amerikanska myndigheters
räkning utveckla en bilmotor byggd på stiriingprincipen.

Iprop.
1980/81: 161 ställdes krav på att United Stirling etablerade samarbete med
företag som kunde tillföra ny kompetens, speciellt vad gäller marknaden för
kommande system i vilka stirlingmotorn ingår. Lämpliga samarbetspartners måste
också ha tillräcklig finansiell styrka för att bära de risker som är
förknippade med exploatering av ny teknik. Med hänsyn lill de bedömda framlida
marknaderna är det mest ändamålsenligt att söka sådana i Förenta staterna.

United
Sfirling har därför engagerat ett amerikanskt bankföretag för att biträda vid
detta sökarbete efter samarbetspartners för deltagande i s.k. joint-ventures
kring något eller några av de projekt som United Sfirling har prioriterat.
Projekten har presenterats för ett stort antal amerikanska företag.

För
solvärmeprojektet, baserat på den större typen av stiriingmotor, har United
Stirling preliminärt överenskommit om att bilda ett joint-venture med ett
mycket stort och välrenommerat amerikanskt företag omsätter ca 7 300 milj. $
och har ca 75 000 anställda. Företaget har sedan flera år satsat på sol
värmetekniken och har bl. a. solfångare i form av paraboliska speglar under utveckhng.
Avsikten är att de båda företagen fillsammans skall äga etl företag som skall
marknadsföra ett system för elgenerering baserat på en stiriingmotor med
generator som sitter i fokus av en parabolisk spegel. Ett flertal sådana
moduler kan sammanslås för att få en anläggning med önskad effekt. Den
testanläggning som f. n. finns i Förenta staterna har visat mycket hög
verkningsgrad. Systemet beräknas kunna användas främst i Förenta staterna och
Mellanöstern.

Under
startperioden fram t.o.m. år 1985 kommer vidareutveckling av systemet att ske
samtidigt som försäljning av testmoduler beräknas ske. Under denna period
beräknas projektet ge underskott. År 1986 beräknas

Prop.
1982/83:125 31

ca
3000 moduler kunna säljas. Först efter år 1986 kan projektet uppvisa elt positivt
resultat. En förutsättning för att ett joint-venture med det aktuella företaget
skall kunna komma till stånd är att delta företag kan erhålla tillräckliga
garantier för att United Sfirling inte avbryter sin medverkan i projektet på gmnd
av t. ex. kapitalbrist. Betydande belopp beräknas satsas i utveckling och
produktionsinvesteringar för spegelsystemet, vilket gör det ofrånkomligt att
ställa krav på garantier att partnern United Stiriing kan fullfölja sin del av
projektet. Med hänsyn till dessa krav bör, enligt FFV, resurser nu ställas fill
United Stirlings förfogande för att det skall vara möjligt för United Sfirling
att göra ett långsiktigt åtagande. FFV beräknar erforderligt kapitalbehov till
80 milj. kr. fram t.o.m. år 1985. Tillverkningen av motorn beräknas ske genom
svensk underleverantör.

För
den mindre motorn har United Stiriing inlett samarbetsdiskussioner med ett
stort amerikanskt företag som sysslar med utvinning och distribution av
naturgas. Företaget omsätter ca 3000 milj. $. Avsikten med detta
samarbetsprojekt, som skall bedrivas inom ramen för det av United Stir-hng nu helägda
bolaget Stirling Power Systems Corp., är att ta fram en stiriingmotor driven
med naturgas och avsedd att driva värmepumpar för såväl större fastigheter som
villor. Leverans av en provserie är planerad till år 1984. Vidareutvecklingen
av denna motor beräknas främst finansieras av den amerikanska naturgasindustrins
forskningsinsfitut. Gas Research Institute. Försäljning kommer först att ske i
form av generatoraggregat i t. ex. militära tillämpningar. Det aktuella
företaget avser att först köpa dels en mindre del av aktierna i SPS, dels en
option att senare köpa hela företaget.

För
exploateringen av undervattenstillämpningen av stirlingmotorn har United
Stirling bildat ett särskilt bolag gemensamägt med Kockums AB i Malmö, Sub-Power
AB. Systemet är avsett att ge avsevärt längre uppehållstider i undervattensläge
än med ett batteridrivet system.

De
beskrivna projekten kommer att anlita de utvecklingsresurser som finns inom
United Stirling så att intäkter inflyter till bolaget. De ursprungliga av.
statsmakterna satta kraven på att United Stirling skulle finna samarbetspartner
till projekten är enligt FFV uppfyllda i och med de nu presenterade
överenskommelserna. Dessa överenskommelser innebär dock inte att finansieringsfrågan
för verksamheten inom United Stiriing har lösts. Ytterligare riskpengar måste
alltså tillföras bolaget för de två förstnämnda projekten.

Föredragandens
överväganden

Genom
de beslut som fattades av riksdagen våren 1981 och som kompletterades våren
1982 skapades förutsättningar att finna samarbetspartner till United Sfirling
för att kommersiellt exploatera den inom bolaget bedrivna stirlingmotorutvecklingen.
Eftersom den huvudsakliga marknaden för bolagets tillämpningsprojekt till att
börja med är Förenta statema, har

Prop. 1982/83:125 32

sökarbetet
att finna samarbetspartners huvudsakligen koncentrerats dit. Det har visat sig
möjligt för United Stirling att träffa preliminära överenskommelser med
utomstående välrenommerade partners i Förenta staterna om samarbete i de
delprojekt som förelaget driver. Företagen har funnit att en stiriingmotor är
den bästa omvandlaren av solvärme resp. naturgas till elektrisk energi. Enligt
vad jag erfarit är de amerikanska myndigheterna och amerikanska forskningsinstitutioner
beredda att stödja framtagandet av system med en stiriingmotor som omvandlare
av olika bränslen till elenergi. Kostnaden för att vidareutveckla och
introducera ett sådant system på marknaden torde ändå bli betydande. Det är
därför enligt min mening nödvändigt att United Stirlings möjligheter att
medverka vid detta utvecklingsarbete ylleriigare förbättras. Det är också
nödvändigt att det nu inledda samarbetet med svensk industri beträffande
produktion av motordetaljer drivs vidare.

FFV
har fidigare anmält att man inte har möjligheter att medverka vid finansieringen
av stirlingmotorutvecklingen efter år 1982 med hänsyn till det stora
utvecklingsprogram i övrigt som drivs inom verket. Med hänsyn till att FFV äger
50% i projektet ser jag det som naturligt att FFV medverkar vid finansieringen
av det fortsatta utvecklingsarbetet och framtagandet av provserier. Kockums Air
har inte några tillgångar och kan sålunda inte medverka i finansieringen.

FFV har hemställt att 80
milj. kr. finansieras genom särskilt anslag över statsbudgeten. Jag konstaterar
att United Stirling har förmått att uppfylla de krav som ställts på företagel
genom att preliminära överenskommelser nu träffats atl andra företag går in som
partners i den fortsatta satsningen på olika system baserade på stirlingtekniken.
Som ett viktigt inslag i bilden är att United Stirling inlett samarbete med ett
svenskt företag för den kommande produktionen av motorerna. United Stirlings
partner har krävt garantier för att United Stirling skall ha ekonomiska
resurser att fullfölja sin del av det gemensamma projektet. För egen del anser
jag att det är naturligt att ställa sådana krav med hänsyn till atl företaget
satsar betydande summor på utveckling av systemet. Finansieringen av utvecklingsarbetet
bör därför ges en långsiktig lösning för tiden t.o.m. år 1985 under förutsättning
att del påbörjade samarbetet leder till bindande samarbetsavtal. Enligt min
mening bör projektet senast från denna tidpunkt finansieras på kommersiella
villkor, bl.a. via nya delägare i projektet. Jag anser att staten bör svara för
högst 68 milj. kr. av United Stirlings nettokostnader. Jag förordar därför att
ett reservationsanslag av 68 milj. kr. för ändamålet tas upp på filläggsbudget
III fill statsbudgeten för budgetåret 1982/83. Dessa medel kommer att utbetalas
i rater alltefter projektets fortskridande. FFV bör enligt min mening svara för
ett kapitaltillskott av sammanlagt 12 milj. kr. fördelat på tre år. Detta bör
tillföras bolaget innan annat statligt medelsfillskott kommer ifråga. Jag
förordar därför att regeringen bemyndigas au medge FFV att till United Stiriing
under åren 1983-1985 utbetala

Prop. 1982/83:125 33

ägartillskott
på 4 milj. kr. per år. Jag förutsätter att ytterligare tillskott till United
Stirling inte aktualiseras.

Med hänvisning till vad
jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att medge
förenade fabriksverken att lämna ägartillskott till United Sfiriing AB med
4000000 kr. per år under åren 1983-1985,

2.
till Finansiering av stirlingmotorutveckUng
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 68000000 kr.

Prop.
1982/83:125 34

Bilaga 10 Förteckning

över av
regeringen hos riksdagen i prop. 1982/83:125 begärda anslag på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83

H9 F3

D6

A2

C3 DI5

F15 H22

Statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations

anslag 46000000

XI.

Beredskapslagring och industriella åtgärder, reser

vationsanslag 35000000

XV.

Anskaffning av miljöskyddsfartyg 3217000

V. Socialdepartementet

Kommittéer m.m., reservationsanslag 1800000

IX. Utbildningsdepartementet

Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.
2 562000

Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader, för

slagsanslag 3 900000

X. Jordbruksdepartementet

Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reserva

tionsanslag 2500000

Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp, re

servationsanslag 3300000

Ändrad reglering av sjön Åsnen, reservationsanslag 1 800000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

C3

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel

sättning, reservationsanslag 42000000

XIII. Bostadsdepartementet

B9

Bidrag fill förbättring av boendemiljön, reserva

tionsanslag 20000000

XIV. Industridepartementet

A3 A4

E 11

Kommittéer m. m., reservationsanslag 8200000

Extrautgifter, reservationsanslag 250000

Sveriges geologiska undersökning: Täckning av un

derskön 12490000

Statens Vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. 337400000

Prop.
1982/83:125 35

E
16 Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m.,

reservationsanslag 74000000

G
09 Finansiering av stirlingmotomtveckling 68000000

Summa
statsutgifter 662 419 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983