Prop. 1985/86:71

Regeringens »proposition 1985/86:71

om höjning av Sveriges kapitalinsats i p

Världsbanken (IBRD) 1985/86:71

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 12 december 1985.

På
regeringens vägnar

OlofPalme

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att höja Sveriges
kapitalinsats i Världsbanken i samband med en s. k. selekliv höjning av bankens
auktoriserade kapital. Höjningen sker genom alt medlemsländerna tecknar nya
andelar i Världsbanken. Sverige har inom ramen för denna kapitalhöjning
erbjudits teckna andelar för maximall 103,7 milj. dollar, vilket enligt
växelkursen vid ulgången av november 1985 motsvarar ca 960 milj.kr. (Andelama
är uttryckta i 1944 års dollar.)

Sveriges
nuvarande kapitalinsats är 736,7 milj. dollar eller ca 6800 milj.kr. Av detta
belopp har 8,5% betalats in fill Världsbanken. Resten utgör etl
garantiåtagande. Enligt det aktuella förslaget skall av det belopp som nu
tecknas 8,75% betalas in. Utnyttjas erbjudandel till fullo, motsvarar det
svenska inbetalningen ca 85 milj.kr. Återstoden skall utgöra garantiåtagande.

Sveriges
riksbank har förklarat sig beredd alt, liksom vid tidigare kapitalhöjningar,
svara för det svenska kapitaltillskottet.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 71

Finansdepartementet Prop. 1985/86:71

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985

Närvarande:
Statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om höjning av Sveriges kapitalinsats i
Världsbanken, IBRD

1 Inledning

Världsbanken
(Inlernafional Bank for Reconslruction and Development, IBRD) inledde sin
verksamhet år 1946. Den är etl självständigt FN-anknu-tel organ med egen
styrelse. Den 30 juni 1985 hade banken 148 medlemmar. Banken ger finansiellt
och tekniskt bistånd i form av obundna län lill u-ländernas utveckling.

Bankens
utlåning finansieras huvudsakligen genom upplåning pä den privata kapitalmarknaden
och garanteras genom det kapital medlemsländerna har satsat i banken.
Världsbankens utlåning har traditionellt koncentrerats till infrastrukturella
projekt inom sektorerna industri, energi, transport och kommunikation. Under
de senaste årtiondena har en ökad utlåning gått fill jordbmks- och
landsbygdsutveckling, som idag ulgör den enskilt största sektorn, saml lill s.k.
sociala projekt inom sektorerna utbildning, hälsovård, befolkning,
stadsutveckling och vallenförsörjning.

2 Världsbanksdirektionens rapport

2.1 Allmänt

I
en rapport lill Världsbankens styrelse den 24 maj 1984 har bankens direkfion
föreslagit en sammanlagd höjning av bankens auktoriserade kapital med 7000
milj. 1944 års dollar.

Syftet
med förslagel är att säkra att Världsbankens kapital höjs i samband med
höjningar av insatserna ("kvoterna") i Inlemationella valutafonden
(IMF). Eftersom en ökning av medlemskvolerna i valutafonden godkändes den 31
mars 1983 har bankens direktion i överensstämmelse med tidigare praxis
rekommenderat ytterligare en höjning av bankens kapital. Allmän enighet råder
om behovet att öka kapitalet i föreslagen omfattning.

Till
direktionens rapport hör ett förslag till resolufion, vilket underställts Prop.
1985/86:71 bankens styrelse för antagande genom omröstning. Styrelsen har
godkänt resolufionen vilket innebär atl banken för sin del bemyndigats la emot
de nya kapitalinsatserna.

Enligt
förslaget till resolution har den totala kapitalhöjningen om 7000 milj. dollar
uppdelats på teckningsbara andelar uttryckta i 1944 års dollar, som i detta
sammanhang åsätts en fast kurs i förhållande lill dagens dollar, innebärande
att en 1944 års dollar anses motsvara 1,20635 dagens dollar. Under denna fömlsältning
fördelas höjningen av det auktoriserade kapitalet på 70000 andelar ä
1000001944 års dollar. Skälet lill atl bankens kapitalhöjningar alltjämt
uttrycks i 1944 års dollar är all enighet ej kunnat nås om en formell övergång
till Internationella valutafondens särskilda dragningsrätt (SDR) som värdeenhet
för bankens kapital.

1984
års kapitalhöjning fördelas i resolutionen på preciserade teckningserbjudanden
till medlemsländerna. Vid denna fördelning har beaktats hur stor allmän resp.
särskild höjning av IMF-kvotema som medlemmarna erhållit. För ett fåtal
medlemsländer har dessutom andelarna beslämts i särskild ordning. De
fastställda erbjudandena anger del högsta anlal andelar som får tecknas. Det
står medlemmarna fritt att teckna färre andelar. Teckningen skaU verkställas
före den 1 januari 1987. Av sålunda tecknat belopp skall 8,75% inbetalas fill
banken (0,875% i guld eller dollar och 7,875% i medlemmens egen valuta), medan
resten skall utgöra garantiåtagande.

2.2 Sveriges del i kapitalhöjningen

Sveriges
inträde i Världsbanken godkändes av riksdagen år 1950 genom bifall till Kungl. Maj:ts
proposition 1950:89 (BaU 8, rskr. 152). Inträdet ägde mm år 1951, varvid
Sverige tecknade andelar i Världsbanken fill ett belopp av 100 milj. dollar.
Sverige har bidragit till ett flertal senare höjningar av bankens kapital.
Höjning av den svenska kapitalinsatsen godkändes av riksdagen år 1959 med 100
milj. dollar (prop. 1959:126, BaU 30, rskr. 275), år 1965 med 40 milj. dollar (prop.
1965:122, BaU 42, rskr. 335), år 1970 med 37,3 milj. dollar (prop. 1970:174, BaU
74, rskr. 467), år 1977 med 90,3 milj. dollar (prop. 1976/77:86, FiU 18, rskr.
198) saml år 1980 med 369,1 milj. dollar (prop. 1979/80:139, FiU 38, rskr.
393). Med "dollar" menas i det föregående US-dollar av 1944 års
värde.

I
och med sistnämnda höjning blev den sammanlagda svenska insatsen i Väridsbanken
736,7 milj. dollar av 1944 års värde fördelad på 7367 lika stora tecknade andelar.
Av denna summa - 1,26 % av bankens tecknade kapital vid halvårsskiftet 1985 -
har 8,5% inbetalats, medan resten utgör en garantidel, som kan infordras endast
i den mån detta skulle behövas för atl möta Väridsbankens förpliktelser.

Riksbanken
har hittills med riksdagens bemyndigande lillskjulil den

svenska insatsen i Världsbanken. Vid tidigare kapitalhöjningar har Sverige

fill fullo utnyttjat erbjuden andelsteckning. Av Kungl. Maj:t resp. regering

en har riksbanken garanterats täckning av eventuella förluster fill följd av

Sveriges medlemskap i banken. 3

ti Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 71

Väridsbankens
auktoriserade kapital, dvs. del maximala belopp bankens Prop. 1985/86:71 kapital
bemyndigats uppgå till, är efter 1980 års höjning 71 650 milj. dollar av 1944
års värde. Beloppet är fördelat på 716500 andelar om 100000 sådana dollar.
Härav hade den 30 juni 1985 589476 andelar eller ca 82% tecknats.

Sverige
erbjuds nu att teckna 1037 andelar å 1000001944 års dollar eller 1,48% av
höjningen av det auktoriserade kapitalet. Omräknat lill svenska kronor enligt
växelkursen vid utgången av november 1985 motsvarar summan av Sveriges
teckningsbara andelar ca 960 milj. kronor. Molvärdel i svenska kronor av
Sveriges tidigare tecknade 7367 andelar uppgick vid samma lidpunkt till ca 6800
milj. kronor.

Som
jag nyss nämnde skall 0,875% av tecknat belopp för höjningen inbetalas lill
Världsbanken i guld eller dollar. Vid samtliga tidigare kapital-höjningar har
guld/dollardelen av de inbetalade medlen eriagts i dollar. Vidare skall 7,875%
av ifrågavarande andelsleckning inbetalas i svenska kronor. Om Sverige
utnyttjar erbjudandet lill fullo kommer den svenska valutareserven atl vid belalningslillfället
belastas med hela del inbetalda beloppet, dvs. med 8,75 % av denna
andelsteckning eller ca 85 milj. kronor enligt växelkursen vid utgången av
november 1985. Resten, eller 91,25% av värdet på de tecknade andelarna, skall
vara garantiåtagande.

3 Riksbanksfullmäktiges skrivelse

I
en skrivelse den 25 juli 1985 har fullmäktige i Sveriges riksbank hemställt alt
regeringen av riksdagen utverkar bemyndigande för regeringen alt höja Sveriges
kapitalinsats i Världsbanken enligt erbjudandet och alt för Sveriges del
teckna samtliga erbjudna andelar i Världsbankens kapitalhöjning. Fullmäktige
förordar atl 0,875% av det tecknade beloppet, den del som skall inbetalas i
guld eller i dollar, eriäggs i dollar. Resterande 7,875% eriäggs i svenska
kronor. Riksbanken har, liksom i samband med tidigare kapilalhöjningar i
Världsbanken, förklarat sig beredd att tillskjuta de medel som krävs för
Sveriges dellagande i kapilalhöjningen.

Fullmäktige
har hemställt om bemyndigande för riksbanken att verkställa de utbetalningar
som föranleds härav. Fullmäktige har vidare hemställt att regeringen hos
riksdagen inhämtar bemyndigande att lämna riksbanken garanfi för täckning av
eventuella förluster inom ramen för de nya åtagandena.

Fullmäktiges
skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga. Till denna är
bifogad en översättning av resolutionsförslaget.

4 F ö redragandens ö verv ä ganden

Sverige
har sedan inträdel i Världsbanken år 1951 slött bankens ansträngningar att ge
lån till utveckling och åtemppbyggnad. Sverige har deltagit i en rad
kapitalhöjningar, som under de gångna åren skett för att tillföra Världsbanken
medel. Mol bakgmnd av u-ländernas svåra situafion och

därmed
fortsatta behov av finansiellt stöd, anser jag det väsentligt alt Prop.
1985/86:71 bankens ullåningskapacitel hålls på en hög nivå även i framliden.

Jag
förordar att Sverige höjer sin kapitalinsats i Världsbanken och tecknar
samtliga erbjudna 1037 andelar å 100000 1944 års dollar inom ramen för den selektiva
kapilalhöjningen. Av nyteckningen skall 8,75% betalas in, vilket vid ulgången
av november 1985 motsvarade ca 85 milj.kr. Valutareserven kommer all vid belalningslillfället
belastas med hela del till Väridsbanken inbetalda beloppet. Resterande belopp
av kapilalhöjningen är garantiåtagande. Sveriges riksbank har hitfills
finansierat de svenska kapitalinsatserna i Världsbanken. Riksbanken har
förklarat sig beredd att också nu tillskjuta de medel som erfordras för
Sveriges dehagande i den förestående kapitalhöjningen.

Riksdagens
medgivande bör sålunda inhämtas så alt den föreslagna höjningen av Sveriges
kapitalinsats i Världsbanken kan komma Ull stånd. Vidare bör hos riksdagen
utverkas bemyndigande för Sveriges riksbank all verkställa de utbetalningar som
föranleds härav. Del blir således inte aktuellt alt föra upp något anslag i
statsbudgeten för all finansiera Sveriges ökade åtagande. I överensstämmelse
med vad som gällt vid tidigare kapilalhöjningar bör vidare regeringen av
riksdagen bemyndigas all lämna Sveriges riksbank garanti för täckning av
eventuella förluster, som ligger inom ramen för den ökade kapitalinsatsen.

Jag
har i frågan om kapilalhöjningen i Världsbanken samrått med statsrådet Hjdm-Wallén.

5 Hemställan

Med
hänvisning fill vad jag har anfört i del föregående hemställer jag alt regeringen
föreslår riksdagen alt

1.
bemyndiga regeringen atl, i
enlighet med föreliggande resolutionstext, öka Sveriges kapitalinsats inom
ramen för en selekliv kapilalhöjning i Världsbanken med 103,7 milj. dollar fill
840,4 milj. dollar (1944 års värde) genom att teckna ifrågavarande andelar,

2.
bemyndiga Sveriges riksbank atl
verkställa erforderliga utbetalningar inom ramen för kapilalhöjningen,

3.
bemyndiga regeringen att lämna
Sveriges riksbank garanti för täckning av förluster som kan uppkomma på den
ökade kapitalinsat-

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

BUaga Prop. 1985/86:
71

Till
Finansdepartementet

Sveriges
inträde i Världsbanken (International Bank for Reconslmction and Development,
IBRD) godkändes av riksdagen år 1950 genom bifall till Kungl. Maj:ts
proposition 1950:89. Inträdet ägde mm år 1951, varvid Sverige tecknade andelar ("shares")
i Världsbanken till ett belopp av 100 milj. dollar. Sverige har bidragit till
ett flertal senare höjningar av bankens kapital. Höjning av den svenska
kapitalinsatsen godkändes av riksdagen är 1959 med 100 milj. dollar (prop.
1959:126), år 1965 med 40 mUj. dollar (prop. 1965:122), år 1970 med 37,3 mUj.
dollar (prop. 1970:174), år 1977 med 90,3 milj. dollar (prop. 1976/77:86) samt
år 1980 med 369,1 milj. dollar (prop. 1979/80:139). Med "dollar"
menas i det föregående US-dollar av 1944 års värde.

I
och med sistnämnda höjning blev den sammanlagda svenska insatsen i Världsbanken
736,7 milj. dollar av 1944 års värde fördelad på 7367 lika stora tecknade
andelar. Av denna summa — för närvarande 1,26% av bankens tecknade kapital -
har 8,5% inbetalats, medan resten utgör en garantidel, som kan infordras endasl
i den mån detta skulle behövas för all möta Världsbankens förpliktelser.

Riksbanken
har hittills med riksdagens bemyndigande lillskjulil den svenska insatsen i
Världsbanken. Av Kungl. Maj:l respektive regeringen har riksbanken garanterats
täckning av eventuella förluster till följd av Sveriges medlemskap i banken.

Världsbankens
auktoriserade kapital, dvs. det maximala belopp bankens kapital bemyndigats
uppgå till, är efter 1980 års höjning 71650 milj. dollar av 1944 års värde.
Beloppet är fördelat på 716500 andelar om 100000 sådana dollar. Härav har
enligt senast tillgängliga uppgifter 589476 andelar eller ca 82% tecknats.

Bankdirektionens
förslag den 24 maj 1984 rörande kapitalhöjning

I
en rapport lill Världsbankens styrelse den 24 maj 1984 har bankens direktion
föreslagit en sammanlagd höjning av bankens auktoriserade kapital med 7000
milj. 1944 års dollar.

Syftet
med förslagel är atl säkra all Världsbankens kapital höjs i samband med
höjningar av insatserna ("kvoterna") i Internationella valutafonden.
Eftersom en ökning av medlemskvolerna i valutafonden godkändes den 31 mars 1983
har bankens direktion i överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderat
ytterligare en höjning av bankens kapital. Allmän enighet råder om behovet att
öka kapitalet i föreslagen omfattning.

Till
direktionens rapport hör ett förslag lill resolution, vilket underställts
bankens styrelse för antagande genom omröstning. Styrelsen har godkänt
resolutionen vilket innebär att banken för sin del bemyndigas motta de nya kapitalinsatserna.
Resolutionstexten bffogas i översättning som bilaga 1.

Enligt
förslaget till resolution har den totala kapitalhöjningen om 7 000 milj. dollar
uppdelats på leckningsbara. andelar uttryckta i 1944 års dollar.

som
i detta sammanhang åsätts en fast kurs i förhällande lill dagens dollar, Prop.
1985/86: 71 nämligen 1,20635. Under denna fömlsältning fördelas höjningen av
det auktoriserade kapitalet på 70000 andelar ä 1000001944 års dollar. Skälet
till att bankens kapitalhöjningar alltjämt uttrycks i 1944 års dollar är att enighet
ej kunnat nås om övergång lill annan värdeenhet. Sedan länge pågår en
diskussion i Världsbanken om att formellt övergå till Internationella
valutafondens särskilda dragningsrätt (SDR) som värdeenhet för bankens kapital.

1984
års kapitalhöjning fördelas i resolutionen på preciserade tecknings-erbjudanden
lill medlemsländerna. Vid denna fördelning har beaktats hur stor allmän
respektive särskild höjning av IMF-kvoterna som medlemmarna erhållit. För ett
fåtal medlemsländer har dessutom andelarna bestämts i särskild ordning. De
fastställda erbjudandena anger det högsta antal andelar, som får tecknas. Det
står medlemmarna fritt all teckna färre andelar. Teckningen skall verkställas
före den 1 januari 1987. Av sålunda tecknat belopp skall 8,75% inbetalas lill
banken (0,875% i guld eller dollar och 7,875% i medlemmens egen valuta), medan
resten skall utgöra garantiåtagande.

Sveriges
deltagande i kapitalökningen

Sverige
erbjuds teckna 1037 andelar ä 1000001944 års dollar dier 1,48% av höjningen av
det auktoriserade kapitalet. Omräknat till svenska kronor enligt växelkursen
vid utgången av juni 1985 motsvarar summan av Sveriges teckningsbara andelar
ca 1100 milj. kronor. Molvärdel i svenska kronor av Sveriges tidigare tecknade
7367 andelar uppgick vid samma tidpunkt till ca 7800 milj. kronor.

Vid
tidigare höjningar av Världsbankens kapital har Sverige till fiillo utnyttjat
erbjuden andelsteckning. Fullmäktige utgår ifrån atl Sverige skall göra delta
även när det gäller den aktuella höjningen och därigenom medverka till en
angelägen förstärkning av Världsbankens utlåningskapacitet.

Hittills
har riksbanken finansierat de svenska kapitaltillskotten lill Världsbanken.
Riksbanken är beredd att även denna gång tillskjuta medel för Sveriges
deltagande i den föreslående ökningen av bankens kapital.

Som
ovan angivits skall 0,875% av tecknat belopp för höjningen inbetalas lill
Världsbanken i guld eller dollar. Fullmäktige förordar, att denna del eriäggs i
dollar liksom vid tidigare kapitalhöjningar. Vidare skall 7,875% av
ifrågavarande andelsleckning inbetalas i svenska kronor. Den svenska
valutareserven belastas vid betalningstillfället med hela del inbetalda beloppet,
dvs. med 8,75% av denna andelsteckning eller ca 100 milj. kronor enligt
växelkursen vid utgången av juni 1985.

Fullmäktige
fömtsätter, att regeringen, efler bemyndigande av riksdagen, lämnar riksbanken
sedvanlig garanfi mot förluster som kan uppkomma pä den höjda kapitalinsatsen
och som fullmäktige inte anser bör belasta riksbanken.

Åberopande
vad ovan anförts får fullmäktige i riksbanken hemställa, atl regeringen av
riksdagen utverkar dels bemyndigande för regeringen att

höja
Sveriges kapitalinsats i Väridsbanken med 103,7 milj. 1944 års dollar Prop.
1985/86:71

enligt
det härtill fogade resolutionsförslaget och alt teckna ifrågavarande

andelar,
dels bemyndigande för riksbanken att verkställa de utbetalningar

som
därav föranleds, dels ock bemyndigande för regeringen all lämna

riksbanken
garanti för täckning av eventuella förluster som uppkommer på

den
ökade kapitalinsatsen.

Stockholm
som ovan

På Fullmäktiges vägnar:

G. E. Sträng

Hanna
Ericson

ÖVERSÄTTNING PP- 1985/86:71

Internationella
återuppbyggnadsbanken Resolution nr 395

Höjning
av det auktoriserade kapitalet med USD 7 miljarder och särskilda höjningar av
andelsteckningar

Då
bankens ursprungliga kapital uppgick till 10 miljarder US-dollar av den vikt
och finhet, som gällde den 1 juli 1944 (härefter benämnda 1944 års dollar);

då
styrelsen genom resolutionerna nr 128, 131, 194, 222, 264, 315, 346, 347 och
374 höjt det auktoriserade kapitalet lill 71,65 miljarder 1944 års dollar;

då
Internationella valutafondens styrelse den 31 mars 1983 godkände en resolution
benämnd "Höjningar av medlemmarnas kvoter - åttonde allmänna
översynen" innebärande ökningar av medlemskvolerna upp lill vissa belopp
(härefter benämnd fondens resolution);

då
medlemmar som accepterar ökningar av sina kvoter utöver den generella
höjningen, i överensstämmelse med fidigare praxis, förväntas begära motsvarande
ökningar av sina kapitalandelar i banken (s. k. särskilda höjningar);

då
bankens direktion i sin rapport lill styrelsen, dalerad 24 maj 1984, (härefter
benämnd direktionens rapport) har rekommenderat sådana särskilda höjningar av
medlemmarnas andelsteckningar och en höjning av bankens auktoriserade kapital
med 7 miljarder 1944 års dollar;

då
bankens direktion anser att vid beräknandet av de särskilda höjningar som skall
fördelas, endast de kvothöjningar i fondens resolufion som översfiger 22,0833%
av nuvarande kvoter, bör anses vara särskilda höjningar, och alt medlemmarna
bör äga teckna 50 % av andelama som har beräknats på detta sätt. Storbritannien
äger dock teckna 529 andelar och Kina äger teckna 1660 andelar;

då,
för all nå syftet med dessa särskilda andelshöjningar, det är nödvändigt att
medlemmarna avstår från sin rätt enligt artikel II, paragraf
3(c), i bankens stadga atl teckna sin proporfionella del av ökningen av del
auktoriserade kapitalet enligt denna resolution;

beslular
styrelsen härmed följande:

1.
Direktionens rapport godkännes.

2.
Bankens auktoriserade kapital
skall ökas med 70.000 andelar, vilka vardera har etl nominellt värde om USD
100.000 av den vikt och finhet som gällde den 1 juli 1944.

3.
Medlem skall anses ha avstått
från sin rätt att teckna sin proportionella del av kapilalhöjningen enligt
denna resolution, om ej banken erhållit meddelande av motsatt innebörd från
medlemmen senast den 15 juni 1984.

4.
Envar av bankens nedan
uppräknade medlemmar äger teckna högst del antal andelar i banken vilket
angivils vid medlemmens namn.

Medlem

Högsta antal

Medlem

Högsta antal

andelar

andelar

Afghanistan

18

Kap Varde

4

Algeriet

437

Kenya

66

Antigua och Barbuda

3

Kina

1660

Argentina

624

Komorema

1

Australien

745

Kongo

24

Bahamas

26

Republiken Korea

649

Bahrain

53

Kuwait

1002

Bangladesh

40

Lesotho

10

Barbados

13

Libanon

351

Belgien

1945

Liberia

11

Belize

3

Libyen

714

Benin

g

Luxemburg

102

Bhutan

2

Madagaskar

18

Bolivia

36

Malawi

12

Botswana

14

Malaysia

377

Brasilien

1054

Maldivema

1

Burma

14

Mali

5

Burundi

2

Malta

37

Canada

1976

Marocko

137

Centralafrikanska

Mauretanien

11

Republiken

4

Mauritius

18

Chile

187

Mexico

806

Colombia

177

Nederländerna

2264

Costa Rica

39

Nepal

10

Cypern

32

Nicaragua

26

Danmark

617

Niger

17

Djibouti

4

Nigeria

822

Dominica

2

Norge

686

Dominikanska

Nya Zeeland

158

Republiken

49

Oman

134

Ecuador

98

Pakistan

114

Egypten

175

Panama

86

Elfenbenskusten

100

Papua Nya Guinea

47

El
Salvador

44

Paraguay

27

Etiopien

10

Peru

133

Fiji

15

Portugal

251

Filippinerna

243

Qatar

147

Finland

411

Rumänien

323

Frankrike

4687

Rwanda

7

Förenade
Arabemiraten

598

Saint Lucia

4

Förenta
Staterna

12453

Saint Vincent

3

Gabon

74

Salomonöama

5

Gambia

2

Sao Tomé och Principe

1

Ghana

44

Saudiarabien

"2757

Grekland

165

Senegal

46

Grenada

2

Seychellerna

2

Guatemala

63

Sierra Leone

3

Guinea

12

Singapore

374

Guinea-Bissau

1

Somalia

9

Guyana

15

Spanien

1 159

Haiti

8

Sri Länka

22

Honduras

24

Storbritannien

529

Indien

602

Sudan

36

Indonesien

560

Surinam

15

Irak

707

Swaziland

12

Iran

2114

Sverige

1037

Irland

257

Sydafrika

601

Island

26

Syrien

101

Israel

307

Tanzania

27

Italien

2754

Tchad

5

Jamaica

43

Thailand

238

Japan

6624

Togo

18

Jordanien

78

Trinidad
och Tobago

86

Jugoslavien

457

Tunisien

90

Kamerun

36

Turkiet

271

Prop. 1985/86:71

10

Medlem

Högsta antal

Medlem

Högsta antal

andelar

andelar

Förbundsrepubliken

Arabrepubl. Yemen

84

Tyskland

6285

Demokratiska Folk-

Uganda

34

republiken Yemen

9

Ungern

315

Zaire

54

Uruguay

43

Zambia

52

Vanuatu

2

Zimbabwe

34

Venezuela

706

Österrike

740

Vietnam

53

Övre Volta

9

Västra Samoa

2

Prop. 1985/86:71

5. Varje
andelsleckning, som auktoriseras enligt punkt 4 ovan, skall ske

på följande villkor:

a)
priset på tecknad andel skall
vara det nominella;

b)
medlem må teckna andelar i
omgångar före den 1 januari 1987, eller det senare datum som direktionen må
bestämma; dock att banken icke må mottaga någon andelsteckning före den 1
oktober 1984;

c)
den tecknande medlemmen skall
inbetala fill banken dels guld eller US-dollar utgörande 0,875% av tecknade
andelars pris vid tecknandet, dels ett belopp i medlemmens egen valuta
utgörande 7,875% av samma pris;

d) banken
skall infordra de belopp av andelsteckningarnas 2%- och

18%-delar, vilka ej behöver inbetalas enligt punkt 5(c) ovan, endasl då

detta är nödvändigt för atl möta bankens förpliktelser för upplånade medel

eller för av banken garanterade lån; beloppen ifråga får ej användas av

banken för ufiåning eller för förvaltningskostnader;

e) innan
någon andelsteckning accepteras av banken, skall följande

åtgärder ha vidtagits:

(i)
medlemmen skall ha vidtagit alla åtgärder, som erfordras för andelsteckningens
bemyndigande, och skall tillställa banken de upplysningar därom, som banken må
begära;

(ii)
medlemmen skall ha verkställt betalningarna enligt punkt 5(c) ovan.

6. Denna
resolution skall ej träda i kraft såframt icke alla medlemmar

har avståtl från sin rätt att teckna sin proportionella del av den kapitalhöj

ning i banken som auktoriseras med denna resolufion.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 11