Prop. 1986/87:102

Regeringens proposition 1986/87:102

om tulltaxelag m. m.

Prop. 1986/87:102

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsproiokollet den 2 april 1987 för de åtgärder och del ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anita
Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
proposifionen läggs fram ett förslag till en ny lag med tulltaxa, benämnd
tulltaxelag. Den nya lagen, som är avsedd att ersätta 1977 års lag med
tulltaxa, är utarbetad på gmndval av en internationell konvention rörande ett
system för harmoniserad vambeskrivning och kodifiering (Harmonized System,
HS-konventionen). Sveriges anslutning till konventionen har godkänts av
riksdagen (prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32).

Förslaget
till tulltaxelag innebär ändringar av i huvudsak teknisk art, föranledda dels
av nomenklaturen i HS-konventionen, dels av vissa överenskommelser om svenska
lullbindningar som har träffats inom ramen för det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT).

Den
föreslagna tulltaxelagen innebär även vissa ändringar i tullskyddet för
beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur. Förslaget innebär här en övergång
från vikttull till värdetull för dessa produkter.

Vidare
föresläs att tullfrihet införs för oraffinerade vegetabiliska fetter och feta
oljor samt för tillfälligt konserverade hallon.

I
proposifionen tas också upp vissa frågor om tullskyddet för tomater och för
äpple- och päronsaft.

Avsikten
är att HS-konventionen skall träda i kraft den 1 januari 1988. Detta fömtsätter
emellertid att ett tillräckligt antal stater har ratificerat konventionen. För
närvarande kan det inte med säkerhet fömises ätt konventionen träder i kraft
den I januari 1988. Det föreslås därför att regeringen får besluta om när den
nya tulltaxelagen skall träda i kraft.

1
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

Förslag till Prop. 1986/87: 102

Tulltaxelag

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
Enligt denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tull

taxan).

Avvikelser
från tulltaxan kan ske till följd av föreskrifter i lagen (1987:000) om
tullfrihet m. m. eller i annan lag eller författning eller genom beslut som har
meddelats med stöd av sådan föreskrift.

2
§ Bestämmelser om förfarandet
vid förtullning av varor, om betalning av tull och om överklagande av beslut om
tull finns i tullagen (1987:000) och i föreskrifter som har meddelats med slöd
av den lagen.

3
§ Vid fastställande av tull för
en vara skall varan hänföras fill nägot av de tulltaxenummer som är upptagna i
tulltaxan. Därvid skall de i lagen intagna bestämmelserna om klassificering av
varor tillämpas.

4
§ Tull beräknas efter den
procent av en varas värde eller det belopp för kvantitet som anges i tulltaxan.
Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet "fri".

Om
tullen skall beräknas efter varans värde, skall värdet bestämmas enligt de
föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
generallullstyrelsen meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av
artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Om
tullen skall beräknas efter varans vikt skall det ske efter varans nettovikt,
om annat inte anges i tulltaxan.

Allmänna
bestämmelser om klassificering av varor

5 §
Vid klassificering av varor enligt tulltaxan skall följande gälla.

1. Rubriker
till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är

endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av ly

delsen av tulltaxenumren och av anmärkningarna till avdelningarna eller

kapitlen och, om inte annat är föreskrivet i tulltaxenumren eller i anmärk

ningarna, med ledning av följande föreskrifter.

2. a.
Anges en viss vara i ett tulltaxenummer, skall varan klassificeras

enligt detta nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbelad,

under fömtsättning att varan i detta skick uppvisar de väsentliga känne

tecknen på den kompletta eller färdigarbetade varan. En komplett eller

färdigarbelad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras

som komplett eller färdigarbelad), som föreligger i delar som är avsedda att

sättas ihop, skall klassificeras enligt samma tulltaxenummer som den hop

satta varan.

2.
a: 1. Regel 2 a om en vara som föreligger i delar gäller endast om delarna
förtullas gemensamt, om inte annat är föreskrivet.

2.
b. Anges ett visst material eller ämne i ett tulltaxenummer, skall

materialet eller ämnet klassificeras enligt detta nummer även i blandning

eller förening med andra material eller ämnen. Enligt ett tulllaxenummer

som omfattar varor av etl visst material eller ämne skall klassificeras varor

som helt eller delvis består av detta material eller ämne. Klassificeringen

av varor som består av mer än ett material eller ämne regleras närmare av 2

regel
3.

3. När vid tillämpning
av regel 2 b eller i annal fall tvä eller flera Prop. 1986/87: 102

tulltaxenummer kan komma i fråga för en vara gäller följande:

a. det
tulllaxenummer som har den mest specificerade vambeskrivning-

en skall tillämpas framför tulltaxenummer som har en mera allmän vam

beskrivning. När i vart och etl av två eller flera tulltaxenummer anges

endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en

sammansatt vara eller endast en del av de artiklar som ingår i en sals för

försäljning i detaljhandeln, skall dock dessa tulltaxenummer anses ha lika

specificerad vambeskrivning, även om ett av numren ger en fullständigare

eller noggrannare beskrivning än något av de andra;

b. blandningar,
varor som beslår av olika material eller är sammansatta

av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandeln,

vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, skall klassificeras som

om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen,

varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär;

c. när
en vara inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a eller 3 b,

skall det tulltaxenummer tillämpas som stär sist i tulltaxan av de nummer

som skäligen kan komma i fråga.

4.
Varor som inte kan
klassificeras med ledning av ovanstående regler skall klassificeras enligt det
tulllaxenummer som är fillämpligt för närmast liknande vara.

5.
Förutom ovanstående
bestämmelser skall följande regler gälla för nedannämnda varor:

a. fodral,
etuier och väskor till kameror, musikinstmment, vapen eller

ritbestick samt liknande förvaringsartiklar, som dels är speciellt utformade

eller inredda för att innehålla ett visst föremål eller en viss sats av
föremål,

dels är lämpliga att användas under lång tid och dels föreligger tillsammans

med de föremål för vilka de är avsedda, skall klassificeras tillsammans med

dessa föremål, under förulsällning att de är av sådana slag som i normala

fall försäljs tillsammans med dessa; denna regel skall dock inle tillämpas

för förvaringsartiklar som ger det hela dess huvudsakliga karaktär;

b. om
inte annat följer av regel 5 a skall emballage i vilket varor är

förpackade klassificeras fillsammans med varorna när det är av sådan typ

som normalt används för varan i fråga. Denna regel skall dock inte tilläm

pas när det tydligt framgår att emballaget är lämpligt för upprepad använd

ning.

Tulltaxa

Prop. 1986/87: 102

FÖRSTA
AVDELNINGEN

Levande djur; animaliska produkter

Anmärkningar

1.
Om inte annat
är föreskrivet skall i denna avdelning ett omnämnande av ett visst djursläkle
eller en viss djurart också avse unga djur av det släklet eller den arten.

2.
Om inle annat
är föreskrivet skall i hela tulltaxan med torkade produkter ocksä avses
produkler som har dehydratiserats, evaporerals eller frystorkats.

1
kap. Levande djur

Anmärkning

Delta kapitel omfattar alla levande djur utom:

a. fisk saml kräftdjur, blötdjur och andra
ryggradslösa vattendjur enligt nr 03.01,

03.06 och 03.07;

b. kulturer av mikroorganismer och andra produkler
enligt nr 30.02;

c. djur enligt nr 95.08.

01.1
Levande hästar, åsnor, mulor
och mulåsnor fri

01.2
Levande nötkreatur och andra
oxdjur ...... fri

01.3
Levande svin........................................ fri

01.4
Levande får och getter ....................... fri

01.5
Levande fjäderfä, nämligen
höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns fri

01.6
Andra levande djur ............................. fri

2
kap. Kött och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar inte:

a. produkter av sädana slag som är nämnda i nr
02.01-02.08 och 02.10, otjänliga

eller olämpliga till människoföda;

b. larmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt
djurblod (nr 05.11 eller 30.02);

c. animaliskl fett, annat än produkler enligt nr 02.09 (15
kap.).

02.1
Kött av nötkreatur eller andra
oxdjur, färskt eller kylt fri

02.2
Kött av nötkreatur eller andra
oxdjur, fryst fri

02.3
Kött av svin, färskt, kylt
eller fryst ........ .......... fri

02.4
Kött av får eller get, färskt,
kylt eller fryst .......... fri

02.5
Kött av häst, åsna, mula eller
mulåsna, färskt, kylt

eller
fryst ........................................... fri

02.06 Andra
ätbara delar av nötkreatur, andra oxdjur, svin,

får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda

eller
frysta ......................................... ........... fri

02.07 Kött
och andra ätbara delar av Qäderfä enligt nr 01.05,

färska,
kylda eller frysta......................... ........... fri

02.08 Annat
kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda

eller
frysta ......................................... fri

02.09 Svinfett, inte innehållande kött, och
fjäderfäfelt (inte

utsmälta), färska, kylda, frysta, saltade, torkade eller

rökta .............................................................. fri

02.10 Kött
och andra ätbara djurdelar, saltade, torkade eller

rökta; ätbart mjöl av kött eller andra djurdelar fri

Prop.
1986/87: 102

3 kap. Fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra
ryggradslösa vattendjur

Anmärkning

Delta kapitel omfattar inte:

a. havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av sådana djur
(nr 02.08 eller 02.10);

b. fisk (inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke)
saml kräftdjur, blöidjur och

andra ryggradslösa vallendjur, döda, otjänliga eller olämpliga till
människoföda

antingen på grund av sin art eller på grund av sitt tillstånd (5 kap.); mjöl
och

pellelar av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur,
otjänliga

lill människoföda (nr 23.01);

c. kaviar (nr 16.04).

03.1 Levande fisk .................................................. .............. fri

03.2 Fisk, färsk eller kyld, med
undantag av fiskfiléer och

annat fiskkött enligt nr 03.04 ....................... .............. fri

03.3 Fisk, fryst, med undantag av
fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 03.04 fri

03.4 Fiskfiléer och annat fiskkött (även
hackat eller målet),

färska, kylda eller frysta ................................ .............. fri

03.5 Fisk, torkad eller saltad; rökt
(även varmrökt) fisk; fiskmjöl, tjänligt till människoföda fri

03.6 Kräftdjur, även utan skal, levande,
färska, kylda, frysta, torkade eller saltade; kräftdjur med skal, ängkokta
eller kokta i vatten, även kylda, frysta, torkade

eller saltade .................................................. .............. fri

03.07 Blöidjur, även utan skal, levande, färska,
kylda, frysta,

torkade eller saltade; ryggradslösa vattendjur, andra än

kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta,

torkade eller saltade...................................... .............. fri

4 kap. Mejeriprodukter; fågelägg; naturlig honung; ätbara
produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans

Anmärkningar

1. Med mjölk förstås oskummad mjölk och heh eller delvis
skummad mjölk.

2. Produkter som erhållits genom koncentrering av
vassle och som är försatta med

mjölk eller mjölkfett skall klassificeras som ost enligt nr 04.06, under
förutsätt

ning atl de:

a. har en hall av mjölkfett av minst 5 viktprocent
beräknat på torrsubstansen;

b. har en torrsubslanshalt av minst 70 men högst 85
viktprocent; och

c. är
gjutna eller kan gjutas i formar.

04.1 Mjölk och grädde, inte
koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel

04.2 Mjölk och grädde, koncentrerade
eller försatta med socker eller annat sötningsmedel

04.3 Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil,
yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade,
försatta med socker eller annat sötnings-

fri
fri

medel, smaksatta eller innehållande frukt, bär eller ka

kao ..............................................................

04.4 Vassle, även koncentrerad eller
försalt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga
mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans..........................................

04.5 Smör och andra fetter och oljor
framställda av mjölk .

04.6 Ost och ostmassa ..........................................

04.7 Fågelägg med skal, färska,
konserverade eller kokta .

04.8 Fågelägg utan skal saml äggula,
färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat
sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel

04.9 Naturiig honung...................................
100 kg

04.10 Ätbara produkter av animaliskt
ursprung, inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans

fri

fri fri fri fri

fri

25:-

fri

Prop.
1986/87:102

5 kap. Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inte:

a. ätbara produkter (andra än larmar, blåsor och magar av
djur, hela eller i bitar,

samt djurblod, flytande eller torkat);

b. hudar och skinn (inbegripet pälsskinn), andra än varor
enligt nr 05.05 samt

avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn enligt nr 05.11 (41

eller 43 kap.);

c. animaliska texfilmalerial, andra än tagel och
lagelavfall (elfte avd.);

d. bindlar för borstlillverkning (nr 96.03).

2.
För lillämpning
av nr 05.01 gäller att sortering av hår efter längd inte skall anses utgöra
bearbetning (under förutsättning att det inte rotvänts).

3.
I hela
tulltaxan anses elefant-, valross-, narvals- och vildsvinsbetar, noshömings-hom
samt länder av alla djur som elfenben.

4.
Med tagel
förslås i hela tulltaxan hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och
andra oxdjur.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat eller
avfettat;

avfall av människohår .................................... .............. fri

05.02 Borst och andra hår av svin; hår av grävling
samt andra

djurhår för borsttillverkning; avfall av sådana borst och

hår.................................................................. .............. fri

05.03 Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med
eller

utan underlag:

A. råtagel; lagelavfall ................................... fri

B. andraslag........................................
100 kg 10:-

05.04 Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar),

hela eller i bitar............................................... .............. fri

05.05 Skinn och andra delar av fåglar, med
kvarsittande fjäd

rar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med

klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade

eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare

bearbetade; mjöl och avfall av Qädrar eller delar av

Qädrar............................................................. fri

05.06............................................................... Ben
och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt prepa

rerade (men inte tillformade), behandlade med syra

eller befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa

produkter........................................................ fri

05.07 Elfenben,
sköldpadd, valbarder och valbardsborst, Prop. 1986/87: 102

horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbe

tade eller enkelt preparerade men inle tillformade; mjöl

och
avfall av dessa produkler ............... ........... fri

05.08 Korall
och liknande material, obearbetade eller enkelt

preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blöt

djur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av

bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt prepa

rerade men inte tillformade saml mjöl och avfall av

dessa
produkter ................................. fri

05.9
Naturlig tvättsvamp av
animaliskt ursprung ........... fri

05.10
Ambra, bävergäll, sibet och
mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska
produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda,
frysta eller tillfälligt konserverade på

annat
sätt .......................................... fri

05.11.................................................. Animaliska
produkter, inte nämnda eller inbegripna

någon annanstans; döda djur av sådana slag som omfat

tas av 1 och 3 kap., otjänliga till människoföda fri

ANDRA
AVDELNINGEN Prop. 1986/87:102

Vegetabiliska produkter

Anmärltning

Med pellelar förstås i denna avdelning små cylindrar,
kulor e. d. som agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst
3 viktprocent bindemedel.

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar,
rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt

Anmärkningar

1.
Bortsett frän
andra delen av nr 06.01 omfattar detta kapitel endast levande träd och varor
(inbegripet köksväxtplantor) av sådana slag som vanligen levereras av
trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller
prydnadsändamål; kapitlet inbegriper dock inte potatis, ätbar lök och andra
produkter enligt 7 kap.

2.
Enligt nr 06.03
eller 06.04 klassificeras även buketter, blomslerkorgar, kransar och liknande
artiklar, som är hell eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda
varor, även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material. Dessa
nummer skall dock inte tillämpas för collage och liknande prydnadstavlor
enligtnr 97.01.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i
vila, un

der tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor)

och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr

12.12:

A. inte planterade:

1.
med blommor
eller blomknoppar... 100 kg 350:-

2.
andra ................................................... .............. fri

B. planterade:

1. gladiolus
och liljekonvalje fri

2. andra
8 %

06.02 Andra levande växter (inbegripet rötter),
sticklingar

och ympkvistar; svampmycelium:

A................................................................. al,
alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran,

lind, lärk, lönn, poppel och tall; azalea, erica, kame-

lia och rododendron; rötter, sticklingar och ymp

kvistar; svampmycelium .......................... .............. fri

B. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:

1.
förädlade ............................................. ............ 6%

2.
andra slag ............................................ ............ 3 %

C. andra växter ............................................ 8%

06.03 Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som
är

lämpliga fill buketter eller annat prydnadsändamål,

friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på

annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa, ljung och ginst.......................... fri

2. nejlikor:

a. under fiden I mars-30 november ... 100 kg 1
000:-

b. undertiden 1 december-29 februari 100 kg 400:-

3. gladiolus:

a. under tiden 1 maj-30 september 100
kg 300:-

b. under tiden I oktober-30 april ......... fri Prop. 1986/87:102

4. rosor:

a. undertiden I mars-30 november ... 100 kg
1000:-

b. under tiden I december-31 januari fri

c. under tiden 1 februari-29 februari .. 100 kg 500:-

5. tulpaner:

a. under tiden 1 mars-31 maj...... 100 kg 750:-

b. under tiden I juni-30 september ....... .............. fri

c. under tiden 1 oktober-30 november 100 kg 750:-

d. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 500:-

6. andra:

a. under tiden 1 mars-30 november ... 100 kg 1 000:-

b. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 500:-

B. andra slag.................................................. ......... fri

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar, ulan blommor
eller blomknoppar, samt gräs, mossa och lavar, utgörande varor av sådana slag
som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade,
färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus, friska .... 100 kg 350:-

B. andra slag ............................................... fri

7
kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkningar

1.
Detta kapitel
omfattar inte djurfoder enligt nr 12.14.

2.
Till köksväxter
i nr 07.09, 07.10, 07.11 och 07.12 räknas också ätbara svampar, tryffel,
oliver, kapris, pumpor, auberginer, sockermajs (Zea mays var. sacchara-ta),
frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, fänkål, persilja, körvel,
dragon, krasse och mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana).

3.
Nr 07.12
omfattar alla torkade köksväxter av sådana slag som är nämnda eller inbegripna
i nr 07.01-07.11 med undantag av:

a. torkade, spritade baljväxtfrön (nr 07.13);

b. sockermajs i sådana former som sägs i nr
11.02-11.04;

c. mjöl och flingor av potatis (nr 11.05);

d. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13 (nr
11.06).

4. Detta kapitel omfattar emellertid inte torkade,
krossade eller malda frukter av

släktena Capsicum och Pimenta (nr 09.04).

07.01 Potatis, färsk eller kyld:

A. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli ....... 20%

Minimitull: per 100 kg 25:-

B. annan ...................................................... fri

07.02 Tomater, färska eller kylda:

A. under tiden 16 april-15 maj ...................... 10%

Minimitull: per 100 kg 50:-

B. under tiden 16 maj-30 juni......................... 17%

Minimitull: per 100 kg 50:-

C. under tiden I juli-30 september ................ 17%

Minimitull: per 100 kg 70:-

D. undertiden I oktober-31 oktober ............. 17%

Minimitull: per 100 kg 50:-

E. under tiden I november—15 april ............ .............. fri

07.03 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vifiök,
purjolök

och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda:

A. vitlök ........................................................ .............. fri

B. purjolök,
buntlök och gräslök: Prop. 1986/87: 102

1.
under tiden I maj-30 november......... 10%

2.
under tiden I december-30 april........ fri

C. annan:

1. undertiden
16 juli-29 februari........... 20%

Minimitull:
per 100 kg 25:-

2. undertiden
1 mars-15juli ............... fri

07.04 Kål, färsk eller
kyld:

A. blomkål:

1.
under tiden 1 juni-30 november
...... 10%

2.
under tiden I december-31 maj
...... fri

B. vitkål
och rödkål:

1.
under tiden I maj-30 november ....... ......... 10%

2.
under fiden 1 december-30
april ..... ........ 17 %

C. grönkål
och brysselkål:

1.
undertiden 1 juni-31 december
...... ........ 20%

2.
under tiden 1 januari-31 maj ........... fri

D. sallatskål:

1.
under tiden I april-31
december ..... 20%

2.
under tiden 1 januari-31 mars .......... fri

E. annan:

1.
under fiden 1 mars-3l
december ..... 20%

2.
under tiden 1 januari-29
februari ..... fri

07.05 Trädgårdssallat
(Lactuca sativa) och cikoriasallat

(arter av släktet Cichorium), färska eller kylda:

A. isbergssallat:

1. under
tiden I maj-30 november ....... 11 %

2. under
tiden 1 december-30 april ..... fri

B. andra
slag:

1.
undertiden I mars-15 december
..... 11%

2.
under tiden 16 december-29
februari fri

07.06 Morötter,
rovor, rödbetor, haverrol (salsifi), rotselleri,

rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda:

A. morötter
......................................... 10%

B. pepparrot
....................................... 3 %

C. andra.............................................. 5%

07.07 Gurkor, färska
eller kylda:

A. slanggurkor:

1.
under tiden 16 mars-30 april ........... 20%

2.
under tiden 1 maj-30 juni ................ 20
%

Minimitull:
per 100 kg 50:-

3. under
fiden I juh-30 september ....... 20%

Minimitull:
per 100 kg 70:-

4. under
tiden 1 oktober-15 mars ........ fri

B. andra:

1.
under tiden 16 juni-30
september...... ........ 20%

2.
under tiden 1 oktober-15 juni ......... fri

07.08 Baljfmkter
och spritade baljväxtfrön av sådana slag

som används för livsmedels- eller foderändamål, färska

eller kylda:

A. ärter:

1. under
tiden 1 mars-3l december ..... 5%

2. under
tiden 1 januari-29 febmari ..... fri

B. andra:

1.
under tiden 1 mars-31 december ... 7% 10

2.
under tiden I januari-29 febmari ....

07.09 Andra köksväxter,
färska eller kylda:

A. sparris:

1.
under tiden I maj-30 juni ................

2.
under tiden 1 juli-30 april .............

B. svampar
och tryffel:

1. champinjoner
.............................

2. andra
.........................................

C................................................... frukter
av släktena Capsicum (paprika) och Pi

menta; sockermajs ...........................

D. kronärtskockor:

1. under
tiden I juli-30 november .......

2. under
tiden 1 december-30 juni .....

E. andra
slag:

1. under
tiden I maj-30 november ......

2. under
tiden I december-30 april .....

07.10 Köksväxter
(även ångkokta eller kokta i vatten),

frysta:

A................................................... morötter
och ärter, även blandade, samt bönor,

spenat, lök, annan än vitlök, purjolök, buntlök och

gräslök ..........................................

B. broccoli
och sparris .........................

C. andra
slag:

beläggs
under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst tullbelagda

07.11 Köksväxler,
tillfälligt konserverade (t. ex. med svavel

dioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller

andra konserverande lösningar) men olämpliga för di

rekt konsumtion i detta tillstånd:

beläggs
under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst tullbelagda

07.12 Torkade
köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade

eller pulveriserade, men inte vidare beredda:

A................................................... potatis,
vifiök, sparris, sockermajs samt tryffel och

svampar, andra än champinjoner .......

B. andra
slag.......................................

07.13
Torkade, spritade baljväxtfrön
av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade
eller sönderdelade ...................

07.14
Maniok-, artow- och salepsrot,
jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar
med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i
bitar och även i form av pellelar; märg av sagopalm......................

fri
Prop. 1986/87:102

14%
fri

10%
fri

fri

10%
fri

16%
fri

fri

8
kap. Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller
meloner

Anmärkningar

1.
Detta kapitel omfattar inle oätlig
frukt saml oätliga bär och nötter.

2. TAeå färska varor avses också kylda varor.

08.01
Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller

torkade, även skalade .........................

fri

08.2
Andra nötter, färska eller
torkade, även skalade fri Prop. 1986/87: 102

08.3
Bananer, inbegripet
mjölbananer, färska eller torkade fri

08.4
Dadlar, fikon, ananas, avokado,
guava, mango och mangostan, färska eller torkade ......................................................... fri

08.5
Citmsfrukler, färska eller
torkade.............. fri

08.6
Vindruvor, färska eller
torkade:

A. färska:

1.
under fiden I juli-31 oktober.....
100 kg 12:50

2.
under tiden I november-30
juni ...... ........... fri

B. torkade
.......................................... ........... fri

08.07 Meloner
(inbegripet vattenmeloner) och papaya-

fmkter, färska:

A. meloner:

1.
under liden 16 juni—30
september..... ......... 18%

2.
under liden I oktober-15 juni
......... fri

B. papayafmkler
.................................. ........... fri

08.08 Äpplen, päron och
kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1.
under fiden 16 juli-29 febmari...
100 kg 25:-

2.
under tiden I mars-15 juli ............. ........... fri

B. päron
och kvittenfmkter:

1.
under tiden 16 juli-31 december
100 kg 25:-

2.
under tiden I januari-15 juli ........... ........... fri

08.09 Aprikoser,
körsbär, persikor (inbegripet nektariner),

plommon och slånbär, färska:

A. körsbär:

1.
under fiden 16 juni-31 juli .............. 5%

2.
under tiden 1 augusti-15
juni ........ fri

B. plommon:

1.
under tiden 16 juli-30
september .... ......... 15%

2.
under tiden 1 oktober—15
juli ....... ........... fri

C. andra.............................................. ........... fri

08.10 Annan
frukt och andra bär, färska:

A. hallon,
krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär:

1. under
tiden I juni-31 augusti ......... 7 %

2. under
tiden 1 september-31 maj ...... ........... fri

B. svarta
vinbär:

1.
under tiden 1 juni-31 augusti
......... 11%

2.
under tiden 1 september—31 maj ..... ........... fri

C. jordgubbar
och smultron:

1.
under fiden 8 juni-31 augusfi
......... 14%

2.
under tiden 1 september-7 juni......... ........... fri

D. andra.............................................. fri

08.11 Fmkt,
bär och nötter (även ångkokta eller kokta i vat

ten), frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat

sötningsmedel:

A. jordgubbar
och smultron............ 100 kg 50: -

B. hallon
............................................ fri

C. andra:

beläggs
under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst tullbelagda

08.12 Fmkt,
bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex.

med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlig-

hetsvatlen
eller andra konserverande lösningar) men 12

08.13

08.14

olämpliga
för direkt konsumtion i detta tillstånd:

A. jordgubbar
och smultron ........................... ........... 17%

B. äpplen........................................................ 20 %

C. hallon
....................................................... .............. fri

D. andra:

beläggs under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Fmkt och bär,
torkade, med undantag av frukt enligt nr 08.03-08.06; blandningar av nötter
eller av torkad

frukt eller
torkade bär enligt detta kapitel ..... fri

Skal av cilrusfmkler eller meloner, färska, frysta, tor

kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel-

syrlighetsvatlen eller andra konserverande lösningar . fri

Prop.
1986/87: 102

9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkler enligt nr 09.04-09.10
skall klassificeras på följande

sätt:

a. blandningar av två eller flera produkler enligt samma
tulllaxenummer skall

klassificeras enligt detta nummer;

b. blandningar av tvä eller flera produkter enligt olika
tulllaxenummer skall

klassificeras enligt nr 09.10.

Tillsats av andra ämnen lill produkler enligt nr
09.04-09.10 (eller till de bland ningar som avses i a eller b ovan) skall inte
påverka produkternas klassificering, under förutsättning all de erhållna
blandningarna bibehåller den huvudsakliga karaktären av varor enligt dessa
nummer. I annat fall klassificeras sådana blandningar inte enligt detta
kapitel; blandningar som utgör preparat för smaksätlning klassificeras enligt
nr 21.03.

2. Detta kapitel omfattar inte kubebapeppar (Piper
cubeba) och andra produkter

enligtnr 12.11.

09.1 Kaffe, även rostat eller befriat
från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett
mängden............. fri

09.2 Te ................................................................ fri

09.3 Matte ............................................................ fri

09.4 Peppar av släktet Piper; fmkter av
släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, torkade, krossade eller malda . fri

09.5 Vanilj ............................................................ .............. fri

09.6 Kanel och kanelknopp..................................... .............. fri

09.7 Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och
modernejlikor fri

09.8 Muskot, muskotblomma och
kardemumma .. .............. fri

09.9 Anis, sljärnanis, fänkål,
koriander, spiskummin, kummin och enbär fri

09.10 Ingefära, saffran, gurkmeja,
timjan, lagerblad, curry

och andra
kryddor ......................................... fri

10
kap. Spannmål

Anmärkningar

1. a.
De produkter som är omnämnda i tulltaxenumren i delta kapitel skall klassifi-

ceras enligt dessa nummer endast då de föreligger som
sädeskorn, även i ax

eller på strå. b. Kapitlet omfattar inle spannmål som
skalals eller bearbetats på annal sätt. Skalat, slipat, polerat, glaserat,
förvälll, ångbehandlat eller brutet ris klassificeras dock enligt nr 10.06.

2. Nr
10.05 omfattar inte sockermajs (7 kap.).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10.1 Vete saml blandsäd av vete och råg ..

10.2 Råg ...................................................

10.3 Korn ...................................................

10.4 Havre ................................................

10.5 Majs .................................................

10.6 Ris.......................................................

10.7 Sorghum.............................................

10.8 Bovete, hirs och kanariefrö; annan
spannmål

fri fri fri fri
fri fri fri fri

Prop.
1986/87: 102

s. 9 Kontrollera mot PDF

11
kap. Produkter av kvarnindustrin; malt; stärkelse; inulin; vete-gluten

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inte:

a. rostal mall som föreligger som kaffesurrogal (nr
09.01 eller21.01);

b. berett mjöl och beredd stärkelse enligt nr 19.01;

c. majsflingor och andra produkter enligt nr 19.04;

d. köksväxler, beredda eller konserverade, enligt nr
20.01, 20.04 eller 20.05;

e. farmaceutiska produkter (30 kap.);

f. stärkelse med karaktär av parfymeringsmedel,
kosmetiskt preparat eller toa-

leUmedel (33 kap.).

2. A. Förmalningsprodukler av de slag av spannmål som är
förtecknade i nedan-

stående tabell klassificeras enligt detta kapitel om de,
beräknat på vikten av torrsubstansen, har:

a. en stärkelsehall (bestämd med Ewers modifierade
polarimelriska metod)

som överstiger den som anges i kolumn 2; och

b. en askhalt (efler avdrag för eventuellt tillsatta
mineralämnen) som inte

överstiger den som anges i kolumn 3.

I annat fall klassificeras de enligt nr 23.02. B.
Produkter som med lillämpning av ovanslående beslämmelser omfattas av detta
kapitel skall klassificeras enligt nr 11.01 eller 11.02, om den mängd som
passerar genom en sikt av vävd melalllrådsduk med den mask vidd som anges i
kolumn 4 eller 5 efler viklen räknat uppgår till minst del procenttal som anges
för respektive slag av spannmål. 1 annat fall klassificeras de enligt nr 11.03
eller 11.04.

Mängd
som

passerar
genom

Stärkelsehalt

Askhalt

en sikt
med

en
maskvidd av

Spannmål

0,315 mm

0,500 mm

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

Vete och
råg

45%

2,5%

80%

Kom

45%

80%

Havre

45%

80%

Majs och
sorghum

45%

90%

Ris

45%

1,6%

80%

—

Bovete

45%

80%

3. Med krossgryn och grovt mjöl i nr 11.03 förstås
produkter som erhållits genom sönderdelning av spannmålskom av vilka:

a. i fräga om majsprodukter minst 95 viktprocent passerar
genom en sikt av vävd

metalltrådsduk med en maskvidd av 2 mm;

b. i fråga om andra spannmålsprodukter minst 95
viktprocent passerar genom en

sikt av vävd melalllrådsduk med en maskvidd av 1,25 mm.

11.1
Finmalet mjöl av vete eller av
blandsäd av vete och råg fri

11.2
Finmalet mjöl av spannmål,
annal än av vete eller av blandsäd av vete och råg fri

11.3
Krossgryn, grovt mjöl
(inbegripet fingryn) och pellelar

av
spannmål ..................................... fri

11.04 Spannmål,
bearbetad på annat sätt (t. ex. skalad, val-

s. 11 Kontrollera mot PDF

sad, bearbetad till flingor eller pärigryn, klippt eller

gröpad), med undanlag av ris enligt nr 10.06; groddar

av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller

malda ............................................................

11.5 Mjöl och flingor av potafis .............................

11.6 Mjöl av torkade baljväxtfrön enligt
nr 07.13, av sago eller av rötter, slam- eller rotknölar enligt nr 07.14; mjöl
och pulver av produkter enligt 8 kap......

11.7 Malt, även rostat .........................................

11.8 Stärkelse; inulin .............................................

11.9 Vetegluten, även torkat..................................

fri fri

fri fri fri

Prop.
1986/87:102

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 kap. Oljeväxtfrön och oijehaltiga frukter; diverse
andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och
foderväxter

Anmärkningar

1.
Nr 12.07 skall
tillämpas för bl. a. palmnötter och palmkämor, bomullsfrön, ricinusfrön,
sesamfrön, senapsfrön, safflorfrön, vallmofrön och sheanöller (karilenöller).
Del skall inle tillämpas för produkter enligt nr 08.01 eller 08.02 eller för
oliver (7 eller 20 kap.).

2.
Nr 12.08 skall
Ullämpas för icke avfettat mjöl, för delvis avfellat mjöl och för mjöl som helt
avfettals och därefter helt eller delvis ålerfetlats med sin ursprungliga olja.
Numret skall emellertid inte tillämpas för återstoder enligt nr 23.04-23.06.

3.
För
tillämpning av nr 12.09 gäller att betfrön, gräsfrön och andra vallväxlfrön,
blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av skogsträd och fruktträd, frön av växter
tillhörande vickersläklet (andra än frön av Vicia faba, dvs. bondbönor och
hästbönor) saml frön av lupiner anses utgöra frön av sådana slag som används
som utsäde.

Nr 12.09 skall emellertid inle tillämpas för följande
produkter, även om de är avsedda all användas som utsäde:

a. baljväxtfrön av sädana slag som används för
livsmedels- eller foderändamäl

saml sockermajs (7 kap.);

b. kryddor och andra produkler enligt 9 kap.;

c. spannmål (10 kap.);

d. produkter enligt nr 12.01-12.07 och 12.11.

4. Nr 12.11 skall tillämpas för bl. a. följande växter
och delar av dessa: basilikört,

gurkört, ginseng, isop, lakritsrot, mynta av alla slag, rosmarin, vinruta,
salvia

och malört.

Nr 12.11 skall emellertid inte tillämpas för:

a. medikamenter enligt 30 kap.;

b. parfymerings- eller toalettmedel enligt 33 kap.;

c. insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel,
desinfektionsmedel och liknan

de produkter enligt nr 38.08.

5. Med
alger i nr 12.12 avses inte:

a. döda encelliga mikroorganismer enligt nr 21.02;

b. kulturer av mikroorganismer enligt nr 30.02;

c. gödselmedel enligt nr 31.01 eller 31.05.

12.1 Sojabönor, även sönderdelade...................... fri

12.2 Jordnötter, även skalade eller
sönderdelade men inte

rostade eller på annat sätt tillagade.............. ............. fri

12.3 Kopra.............................................................. ............. fri

12.4 Linfrön,även sönderdelade............................. ............. fri

12.5 Rapsfrön och rybsfrön, även
sönderdelade.... ............. fri

12.6 Solrosfrön, även sönderdelade .................... fri

12.7 Andra oljeväxtfrön och oijehaltiga
fmkter, även sönderdelade fri

12.8 Mjöl av oljeväxtfrön eller
oijehaltiga fmkter, med undantag av mjöl av senapsfrön fri

12.9 Frön, frukter och sporer av sådana
slag som används Prop. 1986/87: 102 som utsäde
fri

12.10 Humle, färsk eller torkad, även
mald, pulveriserad eller i form av pellelar; lupulin ....................................................................... fri

12.11 Växter och växtdelar (inbegripet
frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av
parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning,
svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna,
krossade

eller pulveriserade ........................................ .............. fri

12.12 Johannesbröd, alger, sockerbetor och
sockerrör, färs

ka eller torkade, även malda; fmktkärnor och andra

vegetabiliska produkler (inbegripet orostad cikoriarot

av varieteten Cichorium intybus salivum) av sädana

slag som används främst till människoföda, inte

nämnda eller inbegripna någon annanslans .. .............. fri

12.13 Halm,
agnar och skal av spannmål, oberedda, även

hackade, malda, pressade eller i form av pelletar .... fri

12.14 Kålrötter, foderbetor och andra
foderrotfrukter, hö,

lusern (alfalfa), klöver, esparsetl, foderkål, lupiner,

vicker och liknande djurfoder, även i form av pellelar fri

13 kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser
samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Nr 13.02 skall tillämpas för bl. a. lakriisexiraki, pyrethrumextrakl,
humleextrakt, aloeexlrakt och opium. Numret skall inle tillämpas för:

a. lakriisexiraki som innehåller mer än 10 viktprocent
sackaros eller föreligger

som konfektyrer (nr 17.04);

b. maltextrakl(nr 19.01);

c. extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.01);

d. växtsafter och växtextrakter som ulgör alkoholhalliga
drycker saml samman

satta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning

av drycker (22 kap.);

e. kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt nr
29.14 och 29.38;

f. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04 saml
blodgruppenngsreagens (nr

30.06);

g. garvämnesexlrakter och färgämnesextrakter (nr 32.01
och 32.03);

h. eteriska oljor, "concreles",
"absolules", resinoider samt vatten frän destination av eteriska oljor
och vattenlösningar av sådana oljor (33 kap.);

ij. naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi,
chiclegummi och liknande nalurliga produkler (nr 40.01).

13.01 Schellack o.d.; naturiiga gummiarter, hartser,
gummi-

hartser och balsamer ..................................... fri

13.02.............................................................. Växtsafter
och växtextrakter; pektinämnen, pektinater

och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra

förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur ve

getabiliska produkter...................................... .............. fri

14 kap. Vegetabiliska
flätningsmaterial; vegetabiliska produkter, Prop. 1986/87: 102 inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inte följande produkler,
vilka skall klassificeras enligt elfte

avd.: vegetabiliska material och fibrer av vegetabiliska material av sådana
slag som

används främst vid tillverkning av textilvaror, oavsett bearbetning, samt andra

vegetabiliska material som behandlats för att göra dem lämpliga för användning

enbart som texlilmaterial.

2.
Nr 14.01 skall
tillämpas bl. a. för bambu (även kluven, sågad på längden, kapad i längder,
avrundad i ändarna, blekt, brandsäkerhetsbehandlad, polerad eller färgad), för
kluven vide, kluven vass o.d., för rollingbast samt för skalad eller kluven
rotting. Numret skall inle fillämpas för träspån (nr 44.04).

3.
Nr 14.02 skall
inle tillämpas för Iräull (nr 44.05).

4.
Nr 14.03 skall
inle tillämpas för bindlar för borsttillverkning (nr 96.03).

14.1 Vegetabiliska material av sådana
slag som används främst för flätning (t. ex. bambu, rotfing, vass, säv, vide,
rafia, tvättad, blekt eller färgad halm saml lindbast) fri

14.2 Vegetabiliska material av sädana
slag som används främst som fyllning eller stoppning (t.ex. kapock, krollsplint
och sjögräs), även i ordnade skikt med eller

utan underlag .............................................. fri

14.3 Vegetabiliska material av sädana
slag som används främst i borstar eller kvastar (t.ex. kvastdurra, pias-sava,
risrot och tampicofibrer), även snodda eller buntade fri

14.4 Vegetabiliska produkter, inte
nämnda eller inbegripna

någon annanslans......................................... fri

17 2 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 102

TREDJE
AVDELNINGEN

Prop. 1986/87:102

s. 18 Kontrollera mot PDF

Animaliska
och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt-ningsprodukter av sådana fetter
och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska växer

15
kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings-produkter av
sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska
växer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. svinfett och fjäderfäfelt enligt nr 02.09;

b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);

c. ätbara beredningar som innehåller mer än 15
viktprocent av produkter enligt

nr 04.05 (i allmänhet 21 kap.);

d. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr
23.04-23.06;

e. isolerade fettsyror, beredda växer, medikamenter,
färger, läcker, tvål och

såpa, parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade

oljor och andra varor enligt sjätte avd.;

f. faklis framställd av oljor (nr 40.02).

2.
Nr 15.09 skall
inte tillämpas för oljor som erhållits ur oliver genom exlraktion med
lösningsmedel (nr 15.10).

3.
Nr 15.18 omfattar
inte fetter och oljor som enbart denaturerats; sådana produkter skall
klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter och
oljor.

4.
"Soapstocks",
bottensatser och avslemningsåtersloder erhållna vid rening av oljor samt
slearinbeck, glycerolbeck och ullfellbeck skall klassificeras enligt nr 15.22.

15.1
Ister; annat svinfett och
fjäderfäfelt, utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel ........... fri

15.2
Fetter av nötkreatur, andra
oxdjur, får eller getter, råa eller utsmälta, även utpressade eller extraherade
med lösningsmedel .............. ........... fri

15.3
Solarstearin, isterolja,
oleoslearin, oleomargarin och lalgolja, inte emulgerade, blandade eller pä
annat sätt

beredda
........................................... ........... fri

15.04 Fetter
och oljor av fisk eller havsdäggdjur saml fraktio

ner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men

inte
kemiskt modifierade ...................... fri

15.5
Ullfett och fettartade ämnen
erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin) fri

15.6
Andra animaliska fetter och
oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade ...................... ........... fri

15.7
Sojabönolja och fraktioner av
denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad
olja, även avslemmad ......... ........... fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................. ......... 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... 17 %

b. andra
produkter.......................... 15 %

s. 19 Kontrollera mot PDF

15.08 Jordnötsolja
och fraktioner av denna olja, även raffine- Prop. 1986/87: 102

rade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad
olja ................................. fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas iileslutande för tekniskt

bmk............................................. 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... 17 %

b. andra
produkter.......................... ......... 15 %

15.09 Olivolja
och fraktioner av denna olja, även raffinerade

men inte kemiskt modifierade:

A. jungfmolja
fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................. 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... 17 %

b. andra
produkter.......................... 15 %

15.10 Andra
oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av

sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi

fierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller frak

tioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:

A. oraffinerade
oljor, även blandade med jungfmolja fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................. ......... 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... 17 %

b. andra
produkter.......................... ........ 15%

15.11 Palmolja
och frakfioner av denna olja, även raffinerade

men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad
olja ................................. fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................. 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... 17%

b. andra
produkter.......................... ......... 15 %

15.12 Solrosolja,
safflorolja och bomullsfröolja samt fraktio

ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade:

A.................................................... Solrosolja
och safflorolja, oraffinerade; bomullsfrö

olja, oraffinerad, även befriad frän gossypol fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................. 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... ......... 17 %

b. andra
produkter.......................... 15 %

15.13 Kokosolja,
palmkämolja och babassuolja samt fraktio

ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade:

A. oraffinerade
oljor ............................. fri

B. andra
slag:

1.
avsedda att användas uteslutande för tekniskt 19

bmk............................................. ......... 8%

s. 20 Kontrollera mot PDF

2.
andra: Prop. 1986/87: 102

a. fasta
fraktioner ....................... ......... 17 %

b. andra
produkler.......................... 15 %

15.14 Rapsolja,
rybsolja och senapsolja saml fraktioner av

dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi

fierade:

A. oraffinerade
oljor ............................ ........... fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................. ......... 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... 17 %

b. andra
produkter.......................... 15 %

15.15 Andra
vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet

jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,

även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A.................................................... linolja,
krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, lobaksfrö-

olja, lungolja och jojobaolja samt fraktioner av des

sa oljor .......................................... ........... fri

B. andra
slag:

1. oraffinerade
fetter och oljor ........... ........... fri

2. andra:

a............................................. avsedda
att användas uteslutande för tek

niskt bruk ................................. ......... 8 %

b. andra:

a.
fasta fraktioner ...................... ........ 17 %

p.
andra produkler .................... ......... 15 %

15.16 Animaliska
och vegetabiliska fetter och oljor saml frak

tioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis

hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidinise-

rats, även raffinerade men inle vidare bearbetade:

A. produkter
med karaktär av konstgjorda växer .... 5,8%

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................. ......... 8%

2. andra........................................... ......... 17%

15.17 Margarin;
ätbara blandningar och beredningar av ani

maliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av

fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel,

andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av

sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:

A. margarin
i fast form och annat berett ätbart fett ... 25%

B. blandningar
av rafTinerade produkter enligt nr

15.07-15.16, i flytande form, med undantag av

emulsioner:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bruk............................................ ......... 8%

2. andra........................................... ......... 15%

C. andra
slag........................................ fri

15.18 Animaliska
och vegetabiliska fetter och oljor samt frak

tioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade

genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på

annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av pro

dukter enligt nr 15.16; oäfiiga blandningar eller bered- 20

s. 21 Kontrollera mot PDF

ningar
av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor Prop.
1986/87: 102

eller
av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda
eller inbegripna nägon annanstans:

A. linolja
(inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja

och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt

modifierade; blandningar som huvudsakligen består

av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja

eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,

även
kemiskt modifierade ......... 100 kg 3:-

B.................................................... andra
oätliga blandningar som består av raffinerade

produkter enligt nr 15.07-15.16 ......... 8%

C. andra
slag........................................ fri

15.19 Tekniska
enbasiska fettsyror; sura oljor från raffine

ring; tekniska fettaikoholer:

A.................................................... tekniska
enbasiska fettsyror samt sura oljor från

raffinering ..................................... fri

B. tekniska
fettaikoholer:

1. produkter
med karaktär av konstgjorda växer . fri

2. andra.......................................... 6
%

15.20 Glycerol (glycerin),
även ren; glycerolvatten och glyce-

rollut.................................................. fri

15.21
Vegetabiliska växer (andra än
triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade
eller färgade fri

15.22
Degras; återstoder från
bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av
animaliska eller vegetabiliska växer fri

FJÄRDE
AVDELNINGEN

Prop.
1986/87: 102

Beredda näringsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak
samt varor tillverkade av tobaksersättning

Anmärkning

Med
pelletar förslås i denna avdelning små cylindrar, kulor e. d. som agglomererats
genom hoppressning, även efler tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel.

16 kap.
Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa
vattendjur

Anmärkningar

1,
Detta kapitel
omfattar inle kött, andra djurdelar, fisk, kräftdjur, blötdjur och andra
ryggradslösa vattendjur som är beredda eller konserverade på de sätt som sägs i
2 och 3 kap.

2,
Livsmedelsberedningar
klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de innehåller mer än
20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur
eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon
kombination av dessa produkler. Då en beredning innehåller två eller flera av
ovannämnda produkler, klassificeras den enligt del nummer i 16 kap. som
motsvarar den beståndsdel eller de beståndsdelar som dominerar viklmäs-sigl.
Dessa beslämmelser gäller dock inte för fyllda produkter enligt nr 19.02 eller
för beredningar enligt nr 21.03 och 21.04.

16.01 Korv och liknande produkter av kött, andra
djurdelar

eller blod; beredningar av dessa produkter .............. fri

16.2 Kött, andra djurdelar och blod,
beredda eller konserverade på annat sätt fri

16.3 Extrakter och safter av kött, fisk,
kräftdjur, blötdjur

eller andra ryggradslösa vattendjur ............. fri

16.04 Fisk, beredd eller konserverad; kaviar:

A. fiskrom:

1. störtom ................................................ fri

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 5

kg ................................................... fri

b. i andra förpackningar ...................... 5 %

B. fisk, hel eller i bitar, men inte hackad eller målen:

1. sillfisk i förpackningar med en nettovikt av minst

45 kg; tonfisk och bonit; inkokt lax......... .............. fri

2. andra slag .......................................... 3,5 %

C. annan beredd eller konserverad fisk:

1.
fryst ..................................................... 5%

2.
annan .................................................. 3,5%

16.05 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur,

beredda eller konserverade:

A. ostron, krabbor och hummer .................. .............. fri

B. räkor utan skal, kokta och frysta men inte vidare

beredda ................................................... fri

C. andra slag:

1. räkor och musslor i detaljhandelsförpackningar 5 %

2. andra .................................................. 3,5%

17 kap. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkning

Detta
kapitel omfattar inle:

a. sockerkonfektyrer
innehållande kakao (nr 18.06);

b. kemiskt rena sockerarter (andra än sackaros,
laktos, maltos, glukos och fruktos)

och andra produkter enligt nr 29.40;

c. medikamenter
och andra produkler enligt 30 kap.

17.01 Socker från sockertör eller sockerbetor saml
kemiskt

ren sackaros, i fast form ............................. .............. fri

17.02 Annal socker, inbegripet kemiskt ren laktos,
maltos,

glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra socker

lösningar utan tillsals av aromämnen eller färgämnen;

konstgjord honung, även blandad med naturlig honung;

sockerkulör:

A. invertsocker och konstgjord honung, även blandad

med naturiig honung...................... 100 kg 50:-

B. kemiskt ren fmktos .................................. ........ 6,5 %

C. andra slag ............................................... fri

17.3 Melass erhållen vid utvinning eller
raffinering av socker fri

17.4 Sockerkonfektyrer (inbegripet vit
choklad), inte innehållande kakao 5 %

Prop.
1986/87: 102

18 kap. Kakao och kakaoberedningar

Anmärkningar

1.
Detta kapitel
omfattar inte beredningar enligt nr 04.03, 19.01, 19.04, 19.05,21.05 22.02,
22.08, 30.03 och 30.04.

2.
Nr 18.06
omfattar sockerkonfektyrer som innehåller kakao samt, om inte annat följer av
anm. 1 till detta kapitel, andra livsmedelsberedningar som innehåller kakao.

s. 23 Kontrollera mot PDF

18.1 Kakaobönor, hela eller krossade,
även rostade

18.2 Kakaoskal och annat kakaoavfall ..................

18.3 Kakaomassa, även avfettad .......................

18.4 Kakaosmör (fett eller olja)...................
100 kg

18.5 Kakaopulver utan tillsats av socker
eller annat sötningsmedel 100 kg

18.6 Choklad och andra
livsmedelsberedningar innehållande kakao

fri

10:-

19 kap.
Beredningar av spannmål, mjöl, stärkelse eller mjölk; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inle:

a. livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20
viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blöidjur eller
andra ryggradslösa vallendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination
av dessa produkter (16 kap.); denna bestämmelse gäller dock inte för fyllda
produkler enligt nr 19.02;

s. 24 Kontrollera mot PDF

b. bröd och andra varor tillverkade av mjöl eller
stärkelse, särskilt beredda för Prop. 1986/87: 102

alt användas för utfodring av djur (nr 23.09);

c. medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.

2.
Med mjöl
förstås i detta kapitel inte bara mjöl av spannmål enligt 11 kap. utan ocksä
annat mjöl eller pulver av vegetabiliskt ursprung.

3.
Nr 19.04
omfattar inte beredningar som innehåller mer än 8 viktprocent kakaopulver
eller som är överdragna med choklad eller andra livsmedelsberedningar
innehållande kakao enligt nr 18.06 (nr 18.06).

4.
Med på annal säll
beredd spannmål i nr 19.04 förslås spannmål som är bearbelad utöver vad som
gäller enligt lydelsen av tulltaxenumren i och anmärkningarna lill 10 och 11
kap.

19.01 Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl,
stärkelse

eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller

innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedels

beredningar av varor enligt nr 04.01-04.04, som inte

innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10

viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna

någon annanstans:

A................................................................. maltextrakt;
livsmedelsberedningar av mjöl, stär

kelse eller maltextrakt ............................ fri

B. livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 —

04.04:

1. alkoholfria beredningar för framställning av

drycker; glasspulver, glasspasta (glassmassa)

och puddingpulver ............................. ............ 5 %

2. andra slag .......................................... .............. fri

19.02 Pastaprodukter, såsom spagetfi, makaroner,
nudlar, la-

sagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta,

fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat

sätt beredda; couscous, även beredd .......... .............. fri

19.3 Flingor, gryn o. d., framställda av
stärkelse . .............. fri

19.4 Livsmedelsberedningar erhållna
genom svallning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (t. ex.
majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn, förkokt eller på annat
sätt beredd:

A. livsmedelsberedningar erhållna genom svallning el

ler röstning av spannmål eller spannmålsprodukter:

1. innehållande kakaopulver .................. 5 %

2. andra..................................................... ........... 10%

B. andra slag ............................................... fri

19.05 Bakverk, även innehållande kakao;
nattvardsbröd,

tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för

farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produk

ter:

A. nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag

som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater

och liknande produkter ........................... fri

B. andra slag ............................................... 5 %

s. 25 Kontrollera mot PDF

20 kap.
Beredningar av köksväxter, frukt, bär, nötter eller andra Prop. 1986/87:102
växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. köksväxter, frukt, bär och nötter, beredda eller
konserverade på säll som sägs

17, 8 och 11 kap.;

b. livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20
viktprocent korv, kött, andra

djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16

kap.);

c. homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar enligt
nr 21.04.

2.
Nr 20.07 och
20.08 skall inte Ullämpas för frukt- och bärgeléer, frukt- och bärpaslor,
sockeröverdragna mandlar e. d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller
chokladkonfektyrer (nr 18.06).

3.
Nr 20.01, 20.04
och 20.05 omfattar endast sådana produkler enligt 7 kap. eller enligt nr 11.05
eller 11.06 (andra än mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap.) som har
beretts eller konserverats på annat sätt än vad som anges i anm. 1 a.

4.
Tomatsaft i
vilken torrsubstansen uppgår lill minst 7 viktprocent skall klassificeras
enligi nr 20.02.

5.
Med saft, ojäsl
och ulan tillsats av alkohol i nr 20.09 förstås saft med en alkoholhall av
högst 0,5 volymprocent (angående volymprocent alkohol se anm. 2 fill 22 kap.).

20.01 Köksväxter, frukt, bär, nötter och andra ätbara
växt

delar, beredda eller konserverade med ätfika eller ät

tiksyra:

A. gurkor:

1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avmnnen

vikt ...................................................... 5 %

2. andra slag ........................................... 10 %

Minimitull: per 100 kg 30:-

B. rödbetor ................................................. .......... 10%

C................................................................. oliver
och kapris samt fmkter av släktena Capsicum

(paprika) och Pimenta; sockermajs ........ .............. fri

D. rödkål och kronärtskockor ...................... 7 %

E. andra köksväxter ..................................... ......... 11 %

F. andra slag ............................................... fri

20.02 Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt
än

med ättika eller ättiksyra ............................. fri

20.03 Svampar och tryffel, beredda eller konserverade
på

annat sätt än med ättika eller ättiksyra:

A. champinjoner .......................................... 15 %

B. andra slag ............................................... fri

20.04 Andra köksväxter, beredda eller konserverade på
an

nat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta:

A................................................................. oliver,
potatis, kapris, fmkter av släktena Capsicum

(paprika) och Pimenta, sparris, sockermajs och pro

dukter av ärter eller bönor enligt nr 07.13 fri

B. ärter, med undantag av produkter av ärter enligt nr

07.13 ...................................................... 10%

C. bönor, med undantag av produkter av bönor enligt

nr07.13 ................................................... 8%

D. kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad; surkål
... 5 %

E. andra slag ............................................... ........... 11 %

20.05 Andra köksväxter, beredda eller konserverade pä
an

nat sätt än med ättika eller ätfiksyra, inte frysta:

A. oliver, potafis, kapris, frukter av släktena Capsicum

(paprika) och Pimenta, sparris, sockermajs och pro- 25

dukter av ärter eller bönor enligt nr 07.13:

1. produkter av mjöl av potatis enligt nr 11.05 ...

2. andra slag ..........................................

B................................................................. ärter,
med undantag av produkter av ärter enligt nr

07.13 ......................................................

C................................................................. bönor,
med undantag av produkter av bönor enligt

nr 07.13 ...................................................

D. kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad; surkål
...

E. andra slag ................................................

20.6 Fmkt, bär, nötter, fruktskal och
andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med
socker ..........................................................

20.7 Sylter, frukt- och bärgeléer,
marmelader, mos och pastor av fmkt, bär eller nötter, beredda genom kokning
eller annan värmebehandling, med eller utan tillsats av socker eller annat
sötningsmedel:

A. homogeniserade beredningar .................

B. andra slag:

1............................................................. av
jordgubbar, smultron, svarta vinbär eller äpp

len ......................................................

2. andra ..................................................

20.8 Fmkt, bär, nötter och andra ätbara
växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av
socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans

20.9 Fmkt- och bärsaft (inbegripet
druvmust) samt köks-växtsaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med
tillsats av socker eller annat sötningsmedel:

A................................................................. av
svarta vinbär, jordgubbar eller smultron; biand

saft innehållande saft av svarta vinbär, jordgubbar

eller smultron ...........................................

B. annan:

1............................................................. av
äpplen, päron, körsbär eller plommon; biand

saft, innehållande saft av äpplen, päron, körsbär

eller plommon men inte innehållande saft av

svarta vinbär, jordgubbar eller smultron

2.
av köksväxter,
andra än tomat ............

3.
andra slag ...........................................

5% fri

10%

11%

fri

7% 5%

fri

10%

fri

Prop.
1986/87: 102

21 kap.
Diverse ätbara beredningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. blandningar av köksväxler enligt nr 07.12;

b. rostade kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett
mängden (nr 09.01);

c. kryddor och andra produkter enligt nr 09.04-09.10;

d. livsmedelsberedningar (andra än sådana produkter som
är nämnda i nr 21.03

och 21.04) som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar,

blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer
än

20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.);

e. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag
som används för fram

ställning av drycker, med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent (an

gående volymprocent alkohol se anm. 2 lill 22 kap.);

f. jäst som föreligger som medikament samt andra
produkter enligt nr 30.03 och

30.04;

g. enzympreparal enligt nr 35.07.

2. Extrakter av sådana surrogat som avses i anm 1 b
ovan skall klassificeras enligt

nr 21.01.

3. Med homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar i
nr 21.04 förstås Prop. 1986/87: 102 beredningar som beslår av en fint
homogeniserad blandning av tvä eller flera grundbeståndsdelar, såsom kött,
fisk, köksväxler, frukt och bär, och som föreligger i
delaljhandelsförpackningar med en neltovikt av högst 250 g för försäljning som
baramat eller för dietiskt ändamål. Vid lillämpning av denna definition skall
ingen hänsyn tas till små mängder av sådana beståndsdelar söm kan ha tillsatts
blandningen för smaksätlning, konservering eller andra ändamål. Beredningarna
får innehålla en liten mängd synliga bitar av ingående beståndsdelar.

21.1 Extrakter, essenser och koncentrat
av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller pä
basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade
kaffesurtogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter ..................................................... .............. fri

21.2 Jäst (aktiv eller inaktiv); andra
encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 30.02);
beredda bakpulver:

A. beredda bakpulver ................................. 7,5 %

B. pressjäst, även granulerad............. 100 kg 60:-

C. annan jäst ............................................... 15%

D. andra encelliga mikroorganismer, döda .. fri

21.03 Såser samt beredningar för tillredning av
såser; bland

ningar för smaksättningsändamål; senapspulver och

beredd senap:

A. senapspulver .......................................... ........... 15 %

B. beredd senap ......................................... ............ 5 %

C. andra slag ............................................... 4 %

21.4 Soppor och buljonger samt
beredningar för tillredning av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta
livsmedelsberedningar 7 %

21.5 Glassvaror, även innehållande
kakao .......... ............ 5%

21.6 Livsmedelsberedningar, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans:

A................................................................. alkoholfria
beredningar för framställning av dryc

ker; sockerfria konfektyrer för direkt konsumtion;

glasspulver, glasspasta (glassmassa) och pudding

pulver ..................................................... ............ 5 %

B. andra slag:

1. produkter beredda av smör eller annat mjölkfett 25 %

2. andra ................................................. .............. fri

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. havsvatten (nr 25.01);

b. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten
av motsvarande renhets

grad (nr 28.51);

c. utspädd ätfiksyra som innehåller mer än 10 viktprocent
ättiksyra (nr 29.15);

d. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04;

e. parfymeringsmedel och loaletlmedel (33 kap.).

2.
Vid lillämpning
av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller all alkoholhallen uttryckt i
volymprocent skall bestämmas vid en temperatur av -l-20°C.

3.
Med alkoholfria
drycker i nr 22.02 förslås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0,5
volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klassificeras enligt nr 22.03-22.06 eller
22.08, alltefter beskaffenheten.

22.01 Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort
mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller

annat
sötningsmedel eller av aromämne; is och snö ..

22.02 Vatten,
inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten,

med tillsats av socker eller annal sötningsmedel eller

av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med

undantag av fmkt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt

nr 20.09:

A.............................................. maltdrycker
med en alkoholhalt av högst 0,5 volym

procent ................................... 100 1

B. andra
slag .....................................

22.03 Maltdrycker:

med
en alkoholhalt:

A.............................................. överstigande
0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt

procent (lättöl) .......................... 100 1

B. översfigande
1,8 men inte 2,8 viktprocent (öl) 1001

C. överstigande
2,8 viktprocent (starköl) 100 I

22.04 Vin
av färska druvor, inbegripet vin som gjorts star

kare genom fillsats av alkohol; dmvmusl, annan än

sådan enligt nr 20.09:

A.............................................. dmvmusl
i jäsning samt dmvmust vars jäsning har

avbmtits på annat sätt än genom tillsats av alkohol

................................................ 100 1

B. andra
slag:

1. musserande
vin, med en alkoholhalt:

a............................................. översfigande
0,5 volymprocent men inte 1,8

viktprocent .............................

b. överstigande
1,8 viktprocent.. 1001

2. annat
vin samt dmvmust vars jäsning har för

hindrats eller avbmtits genom tillsats av alkohol,

med en alkoholhalt:

a............................................. överstigande
0,5 volymprocent men inte 1,8

viktprocent .............................

b....................................... överstigande
1,8 men inte 15 volymprocent:

a. på käri rymmande högst 10 liter ... 100 I

p. på andra käri .................. 100 1

c. överstigande
15 volymprocent:

a.
på kärl rymmande högst 10 liter ... 100 I

p. på andra käri ................... 100 I

22.05 Vermut
och annat vin av färska dmvor, smaksatt med

växter eller aromafiska ämnen:

med
en alkoholhalt:

A.................................................... överstigande
0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt

procent ........................................

B. överstigande
1,8 viktprocent men inte 15 volympro

cent:

1.
på käri rymmande högst 10 liter..
100 1

2.
på andra käri ........................ 100
I

C. översfigande
15 volymprocent:

1.
på kärl rymmande högst 10 liter..
100 I

2.
på andra käri ........................ 1001

22.06 Andra
jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin

och mjöd:

A.
musserande, andra än äppel- och päronvin, med en alkoholhalt:

1.
överstigande 0,5 volymprocent men inle 1,8

viktprocent ................................

fri
Prop. 1986/87: 102

10:-fri

10
12 14

10:-

fri
40:-

fri

15:-

7:-

40:-30:-

fri

15:-

7:-

40:-30:-

fri

s. 22 Kontrollera mot PDF

2. överstigande 1,8 viktprocent........... 1001 100:- Prop. 1986/87:102

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1.
överstigande 0,5
volymprocent men inte 1,8 viktprocent fri

2.
överstigande
1,8 viktprocent men inte 15 volymprocent:

a. på käri rymmande högst 10 liter 1001 25:-

b. på andra käri ........................... 100 1 10:-

3. överstigande 15 volymprocent:

a. på käri rymmande högst 10 liter 1001 40:-

b. på andra käri ........................... 1001 50:-

22.07 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhall av
minst

80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denatu-

rerade, oavsett alkoholhalt:

A................................................................. avsedda
att användas uteslutande för kemisk om

vandling ................................................. .............. fri

B. andra ....................................................... 6%

22.08 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av
mind

re än 80 volymprocent; sprit, likör och andra sprit

drycker; sammansatta alkoholhalliga beredningar av

sådana slag som används för framställning av drycker:

A................................................................. drycker
med en alkoholhalt överstigande 0,5 volym

procent men inte 1,8 viktprocent ............ .............. fri

B. andra slag:

1.
likör, bitter
och liknande drycker..... 100 1 92: 50

2.
andra drycker,
inbegripet sprit och odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mindre än
80 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter:

a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;

vodka; gin och genever ...... 1001 40:-

P. andra slag ............................. 100 1 67:50

b. på andra käri:

a. whisky; brännvin, okryddal eller kryddat;

vodka; gin och genever ... 100 1 av

50 volymprocent alkoholhalt vid+20°C . 15:-

p. andra slag .......................... 100 1 av

50 volymprocent alkoholhalt vid -l-20°C . 17: 50

3............................................................. sammansatta
alkoholhaltiga beredningar av så

dana slag som används för framställning av dryc

ker ...................................................... ............ 5%

22.09....................................................................... Ätfika
6%

Anm.
För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som anges i 18 §
3. eller 4. lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet inte
åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 ............. ......... 180-

Vin: musserande eller med en alkoholhall överstigande 15

volymprocent ............................................ 56

annat ........................................................ 28

Starköl .......................................................... 11

Tullsals som anges ovan fillämpas även när tullskyldighet
föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:000).

s. 23 Kontrollera mot PDF

23 kap. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;
beredda fo- Prop. 1986/87: 102 dermedel

Anmärkning

Som beredningar av sådana slag som används vid utfodring
av djur, enligt nr 23.09, anses också produkler, inle nämnda eller inbegripna
nägon annanstans, som erhållits genom behandling av vegetabiliska eller animaliska
ämnen och som på grund av bearbetningen inle längre har det ursprungliga ämnets
egenskaper. Som sådana beredningar anses dock inte vegetabiliskt avfall samt
vegetabiliska återstoder och biprodukter från en sådan behandling.

23.1 Mjöl och pelletar av kött eller
andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vallendjur,
otjänliga till männniskoföda; grevar fri

23.2 Kli, fodermjöl och andra
återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, målning eller annan
bearbetning av spannmål eller baljväxter fri

23.3 Återstoder från
stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat
avfall frän sockerframställning, drav, dränk och annat avfall från bryggerier
eller brännerier, även i form av pelletar .. fri

23.4 Oljekakor och andra fasta
återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar
.................................. .............. fri

23.5 Oljekakor och andra fasta
återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av
pelletar ................................... .............. fri

23.6 Oljekakor och andra fasta
återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som
omfattas av nr 23.04 eller 23.05, även malda eller i form av

pelletar ....................................................... fri

23.7 Vindruv; rå vinsten ....................................... fri

23.8 Vegetabiliska ämnen och
vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana
slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans, även i form av pelletar fri

23.9 Beredningar av sådana slag som
används vid utfodring

av djur
......................................................... .............. fri

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 kap.
Tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning

Anmärkning

Detta
kapitel omfattar inle medicinska cigaretter (30 kap.).

24.1
Råtobak;
tobaksavfall ................................... fri

24.2 Cigarter, cigariller och cigaretter
av tobak eller tobaksersättning:

A. cigarrer och cigariller innehållande tobak:

1.
vikt högst 1,7
g per styck............. 100 st. 1:70

2.
vikt högre än
1,7 g men inte högre än 3 g per

styck.............................................. 100
st. 3:20

3. vikt högre än 3 g men inte högre än 5 g per

styck.............................................. 100
st. 6:60

4. vikt högre än 5 g per styck........... 100 st. 8:90

B. cigaretter innehållande tobak:

1. vikt högst 0,85 g per styck............ 100 st. 0: 60

2. vikt högre än 0,85 g per styck...... 100 st. 1:10

C. andra slag ............................................... fri

24.03 Andra varor tillverkade av tobak eller tobaksersätt- Prop. 1986/87: 102

ning; "homogeniserad" eller
"rekonstituerad" tobak; lobaksextrakt:

A....................................................... röktobak,
även innehållande tobaksersättning (oav

sett mängden)................................. 100 kg 487:50

B. andra slag ............................................... fri

Anm. För tobaksvaror som införs i den ordning som avses i
1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller förordningen
(1987:000) om räll för resande m. fl. alt införa varor tull- och skattefritt,
utgär, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp:

Cigarter och cigariller:

vikt högst 3 g per styck ........................... 22
öre per

styck

vikt högre än 3 g per styck ...................... 42
öre per

styck Cigaretter:

vikt högst 0,85 g per styck ........................ 42
öre per

styck

vikt högre än 0,85 men högst 1,20 g per styck 51
öre per

styck

vikt högre än 1,20 g per styck .................. 58
öre per

styck

Andra slag av färdiga tobaksvaror .............. 155:- per

kg Tullsats som anges ovan tillämpas även när
tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:000).

FEMTE AVDELNINGEN

Prop. 1986/87: 102

Mineraliska produkter

25
kap. Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. Om inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse
eller av anm. 4 till detta kapitel

omfattar tulltaxenumren i delta kapitel endasi produkter som föreligger i obear

betat skick eller som har tvättats (även med kemikalier för att avlägsna förore

ningar men utan alt förändra produktens struktur), krossats, malls, pulverise-

rats, sållats, siktats, anrikats genom flotation, magnetisk separering eller
genom

andra mekaniska eller fysikaliska processer (med undanlag av kristallisalion),

men däremot inte produkter som har roslats, bränts, erhållits genom blandning

eller bearbetats utöver vad som sägs i varje tulltaxenummer.

Produkterna enligt detta kapitel får innehålla tillsats av
damningshindrande medel, under förutsättning alt tillsatsen inle gör produkten
mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk.

2. Delia kapitel omfaUar inte;

a. sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidalt svavel
(nr 28.02);

b. jordpigment innehållande minst 70
viktprocent bundet järn, räknat som

FejOj (nr 28.21);

c. medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.;

d. parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel
(33 kap.);

e. gatsten, kanlslen och trottoarsten (nr
68.01); mosaikbitar o.d, (nr 68.02);

tak- och väggplattor av skiffer (nr 68.03);

f ädelstenar och halvädelstenar (nr 71.02 eller 71.03);

g. odlade kristaller av natriumklorid eller
magnesiumoxid (andra än optiska

element), vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23;
optiska element av

natriumklorid eller magnesiumoxid (nr 90.01); h.
biljardkrila (nr 95.04); ij. skriv- och rilkrita saml skräddarkrila (nr
96.09).

3.
En produkt som
kan klassificeras såväl enligt nr 25.17 som enligt något annat nummer i
kapitlet skall klassificeras enligt nr 25.17.

4.
Nr 25.30 skall
tillämpas för bl.a.: vermikulil, perlit och klorit, oexpanderade: jordpigment,
även brända eller blandade med varandra; naturlig järnglimmer; sjöskum (även i
form av polerade stycken); bärnsten; rekonstruerat sjöskum och rekonstraerad
bärnsten i plattor, stänger eller liknande former, inte bearbetade efter
formningen; gagat (jet): strontianit (även bränd), dock inte strontiumoxid;
skärv och brottstycken av keramiskt gods.

25.1
Salt (inbegripet bordsall och
denaturerat salt) och ren natriumklorid, även i vattenlösning; havsvatten .......................................

25.2
Svavelkis och andra naturliga
järnsulfider, orostade

25.3
Svavel av alla slag, annal än
sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidalt svavel

25.4
Naturlig grafit ...................................

25.5
Naturlig sand av alla slag,
även färgad, annan än me-tallhaltig sand enligt 26 kap

25.6
Kvarts (annan än naturlig
sand); kvartsit, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sägning eller
på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form

25.7
Kaolin och andra kaolinartade
leror, även brända ...

25.8
Annan lera (med undantag av
expanderade leror enligt nr 68.06), andalusil, cyanit och sillimanit, även
brända; mullit; chamotte och dinas .......

fri
fri

fri

fri
fri

fri

25.09 Krita: Prop.
1986/87: 102

A. obearbetad
................................... ........... fri

B. målen
eller slammad ........................ ........ 2,2%

25.10
Naturiiga kalciumfosfater,
naturiiga aluminiumkal-ciumfosfater och fosfatkrita ......................................................... fri

25.11
Naturiigt bariumsulfat
(tungspat); naturiigt bariumkar-bonal (witherit), även bränt, dock inle
bariumoxid enligt nr 28.16 ........ fri

25.12
Kiseldioxidhaltiga fossilmjöl
(t. ex. kiselgur, trippel och diatomit) och liknande kiseldioxidhaltiga
jordarter,

även
brända, med en skrymdensilel av högst 1 fri

25.13 Pimsten; smärgel;
naturiig korund, naturiig granat och

andra
naturliga slipmedel, även värmebehandlade ... fri

25.14 Skiffer,
även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, ge

nom sägning eller på annat sätt, till block eller plattor

av
kvadratisk eller rektangulär form ....... ........... fri

25.15 Marmor,
travertin, s.k. belgisk granit och annan mo

nument- eller byggnadskalksten med en skrymdensitet

av minst 2,5 samt alabaster, även grovhuggna eller

enkelt sönderdelade, genom sägning eller på annat sätt,

till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär

form
................................................ fri

25.16 Granit,
porfyr, basalt, sandsten och annan monument-

eller byggnadssten, även grovhuggna eller enkelt sön

derdelade, genom sägning eller på annal sätt, lill block

eller
plattor av kvadratisk eller rektangulär form .... fri

25.17 Småsten,
grus och krossad sten av sådana slag som

vanligen används för inblandning i betong eller för väg

byggen, banbyggen e. d., singel och flinta, även värme-

behandlade; makadam av slagg eller liknande industri

ellt avfall, även innehållande sådana material som är

nämnda i första delen av detta nummer; tjärmakadam;

krosskorn, skärv och pulver av stenarter enligt nr 25.15

eller
25.16, även värmebehandlade ...... fri

25.18
Dolomit, även bränd; dolomit,
grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sägning eller pä annat sätt, till
block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form; stampmassa av dolomit
(inbegripet tjärdolomil) fri

25.19
Naturligt magnesiumkarbonat
(magnesit); smält mag-nesia; dödbränd (sintrad) magnesia, även innehållande små
mängder av andra oxider, tillsatta före sinlringen;

annan
magnesiumoxid, även ren .......... fri

25.20
Gipssten; anhydrit; bränd gips,
även färgad eller innehållande små mängder acceleratorer eller fördröjningsmedel
...... fri

25.21
Kalksten med användning som
flussmedel; kalksten av sådana slag som vanligen används för framställning av

kalk
eller cement ................................ fri

25.22 Osläckt
kalk, släckt kalk och hydraulisk kalk, dock inte

kalciumoxid och kalciumhydroxid enligt nr 28,25 .... fri

25.23 Portlandcement,
aluminatcement, slaggcement och fik-

nande hydraulisk cement, även färgade eller i form av

klinker.......................................
100 kg 0:30

25.24
Asbest ............................................. fri

25.25
Glimmer, även kluven;
glimmeravfall ....... fri 33

25.26
Talk (inbegripet naturlig
steatit), även grovhuggen eller

3
Riksdagen 1986187. I saml. Nr 102

enkelt sönderdelad, genom sägning eller pä annat sätt,

lill block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär

form ..............................................................

25.27 Naturlig kryolit; naturlig
chiolit .....................

25.28 Nalurliga borater och koncentrat av
sådana borater (även brända), med undantag av borater utvunna ur naturliga
saltlösningar; naturlig borsyra innehållande högst 85 viktprocent H3BO3,
beräknat på torrsubstansen .......................................................................

25.29 Fältspat; leucit; nefelin och
nefelinsyenit; flusspat ...

25.30 Mineraliska ämnen, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans

fri fri

fri

Prop.
1986/87: 102

26 kap. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

Delta kapitel omfattar inle:

a. slagg och liknande induslriellt avfall, berett till
makadam (nr 25.17);

b. naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr
25.19);

c. basisk slagg enligt 31 kap.;

d. slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.06);

e. avfall och skrot av ädel metall eller av
metall pläterad med ädel metall (nr

71.12);

f koppar-, nickel- och koboltskärsten, framställda genom
smältning av malm

(femtonde
avd.). Med malm i nr 26.01-26.17 förslås mineral av sådana slag som i prakfiken
används inom metallurgin för utvinning av kvicksilver, av metaller enligt nr
28.44 eller av metaller enligt fjortonde eller femtonde avd., även om de är
avsedda för annat än metallurgiskt ändamål. Nr 26.01-26.17 omfattar dock inte
mineral vilka underkastats bearbetningar som inte är normala inom metallurgin.
Nr 26.20 skall tillämpas endast för aska och återstoder av sådana slag som
används inom industrin antingen för utvinning av metaller eller som utgångsmaterial
för framställning av kemiska metallföreningar.

m och
zirkonium-

järn-
och stålfill-

26.1 Järnmalm, även anrikad, inbegripet
rostad svavelkis och andra rostade naturliga järnsulfider

26.2 Manganmalm, även anrikad,
inbegripet manganhallig järnmalm, även anrikad, med en manganhalt av minst 20
viktprocent, beräknat på torrsubstansen

26.3 Kopparmalm, även anrikad ..........................

26.4 Nickelmalm, även anrikad ..............................

26.5 Koboltmalm, även anrikad ............................

26.6 Aluminiummalm, även anrikad .......................

26.7 Blymalm, även anrikad ................................

26.8 Zinkmalm, även anrikad ..............................

26.9 Tennmalm, även anrikad ..............................

26.10 Krommalm, även anrikad ....

26.11 Volframmalm, även anrikad

26.12 Uranmalm och toriummalm, även
arlrikade

26.13 Molybdenmalm, även anrikad

26.14 Titanmalm, även anrikad

26.15 Niobmalm, tantalmalm, vanadinmalki
malm, även anrikade

26.16 Ädelmetallmalm, även anrikad ....

26.17 Annan malm, även anrikad ...

26.18 Granulerad slagg (slaggsand) från
verkning

fri

fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri

fri fri

fri

26.19 Ogranulerad slagg; glödspån och
annat avfall från järn-och slållillverkning

26.20 Aska och återstoder (andra än från
järn- och ståltillverkning) innehållande metaller eller metallföreningar

26.21 Annan slagg och annan aska,
inbegripet aska av havstång

fri fri fri

Prop.
1986/87:102

27 kap.
Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter av dessa;
bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inle:

a. isolerade kemiskt definierade organiska
föreningar, andra än rent metan och

rent propån, vilka skall klassificeras enligt nr 27.11;

b. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04;

c. blandningar av omättade kolväten enligt nr 33.01,
33.02 eller 38.05.

2. Med uttrycket oljor erhållna ur petroleum eller ur
bituminösa mineral i nr 27.10

förstås inte bara oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, utan

också, oavsett framslällningssällel, liknande oljor samt oljor som
huvudsakligen

består av blandningar av omättade kolväten, under förulsällning all vikten av
de

ickearomatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsde

larna.

I ovannämnda uttryck inbegrips dock inte flytande
syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60 volymprocent destillat vid 300°C,
omräknat till 1013 millibar vid destination under reducerat tryck (39 kap.).

27.1 Stenkol; briketter och liknande
fasta bränslen framställda av stenkol fri

27.2 Brunkol, även agglomererad, dock
inte gagat (jet) ... fri

27.3 Torv (inbegripet torvströ), även
agglomererad fri

27.4 Koks (inbegripet lågtemperaturkoks)
av stenkol, bmn-

kol eller torv, även agglomererad; retortkol . .............. fri

27.5 Kolgas, vattengas, generatorgas och
liknande gaser, andra än petroleumgaser och andra gasformiga kolväten ...................................................... .............. fri

27.6 Stenkols-, brunkols- och torvtjära
samt andra mineral-tjäror, även separerade eller delvis destillerade (toppade),
inbegripet s. k. preparerad tjära:

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) .. fri

B. andra slag ..................................... 100
kg 1:-

27.7 Oljor och andra produkter erhållna
genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produkter i
vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna översfiger vikten av de
ickearomatiska beståndsdelarna .. fri

27.8 Stenkolstjärbeck och annal
mineralljärbeck samt koks

av sådant beck ............................................ .............. frj

27.9 Råolja erhållen ur petroleum eller
ur bituminösa mineral ■ fri

27.10 Oljor erhållna ur petroleum eller
ur bituminösa mineral, andra än råolja; produkter, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans, innehållande som karaktärs-givande beståndsdel minst 70
viktprocent oljor erhållna

ur petroleum eller ur bituminösa mineral ..... fri

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga
kolväten fri

27.12 Vasehn; paraffin, mikrovax,
"släck wax", ozokerit, montanvax (lignitvax), torvvax, andra
mineralvaxer

och
liknande produkter erhållna genom syntes eller Prop. 1986/87: 102

genom
andra processer, även färgade .... fri

27.13
Petroleumkoks, petroleumbitumen
(asfalt) och andra återstoder från oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa
mineral . fri

27.14
Naturlig bilumen och
nalurasfall; bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig bitumenhaltig
sand; asfal-

til
och asfaltslen ............................... fri

27.15 Bituminösa
blandningar baserade på nalurasfall, natur

lig bilumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mi

neralljärbeck (t. ex. asfaltmastix, "cul backs"):

A. flytande
produkler; fasta produkter, direkt emulger-

bara
med vatten....................... 100 kg I: —

B. andra
slag ..................................... ........... fri

SJÄTTE
AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a. Varor (andra än radioaktiva malmer) som
motsvarar en varubeskrivning i nr

28.44 eller 28.45 skall klassificeras enligt dessa nummer
och inte enligt något

annal nummer i tulltaxan, b. Om inle annal följer av a
ovan skall varor som motsvarar en varubeskrivning

i nr 28.43 eller 28.46 klassificeras enligt dessa nummer
och inle enligt något

annat nummer i denna avdelning. 2 Om inte annat följer av
anm. 1 ovan skall varor, som omfattas av nr 30.04, 30.05, 30.06, 32.12, 33.03,
33.04, 33.05, 33.06, 33.07, 35.06, 37.07 eller 38.08 på grund av atl de
föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning
i detaljhandeln, klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt nägot annat
nummer i tulltaxan. 3. Varor som föreligger i satser som beslår av två eller
flera separata beståndsdelar, av vilka åtminstone någon omfattas av denna
avdelning, skall, om beståndsdelarna är avsedda all efter hopblandning ge en
produkt enligt sjätte eller sjunde avd., klassificeras enligt det nummer som är
tillämpligt för denna produkt, under förutsättning:

a. atl del av förpackningssätlet klart framgår
all beståndsdelarna är avsedda att

användas tillsammans utan att först omförpackas;

b. alt beståndsdelarna föreUgger tillsammans; samt

c. att beståndsdelarna, antingen på grund av sin
beskaffenhel eller på grund av

de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkter

som är avsedda atl komplettera varandra.

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska
föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva
grundämnen och av isotoper

Anmärkningar

1. Om inte annat är föreskrivet skall tulltaxenumren i
detta kapitel endasi tillämpas

för:

a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade
kemiskt definierade föreningar,

även innehållande föroreningar;

b. produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c. produkler nämnda i a ovan, lösta i andra
lösningsmedel, under förutsättning

dels atl lösningen är en handelsform som är normal och nödvändig och som

är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporllekniska skäl, dels att

lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än

för allmänt bruk;

d. produkter nämnda i a, b eller c ovan,
försalla med ett stabiliseringsmedel

som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter;

e. produkter nämnda i a, b, c eller d ovan,
försatta med ett damningshindrande

medel eller med etl färgämne för att underlätta deras identifiering eller av

säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna inle gör produkten mera

lämpad för speciell användning än för allmänt bruk.

2. Förutom dilioniter (hydrosulfiier) och sulfoxylaler,
stabiliserade med organiska

ämnen (nr 28.31), karbonater och peroxokarbonater av oorganiska baser (nr

28.36), cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr

28.37), fulminater, cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.38),

organiska produkter inbegripna i nr 28.43-28.46 saml karbider (nr 28.49) skall

endast följande kolföreningar klassificeras enligt delta kapitel:

a. koloxider, hydrogencyanid (cyanvälesyra),
fulminsyra, isocyansyra, lio-

cyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.11);

b. karbonylhalogenider (nr 28.12);

c. koldisulfid (nr 28.13);

d. tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater,
selenocyanaler, telluro- Prop. 1986/87:102

cyanater, lelratiocyanatodiamminkromater ("reineckater") och andra
kom

plexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.42);

e. hydrogenperoxid i fast form (i förening med karbamid)
(nr 28.47), karbonyl-

sulfld, Uokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid

och metallderival av cyanamid (nr 28.51), andra än kalciumcyanamid, även

ren (31 kap.).

3. Om
inle annat följer av anm. 1 till sjätte avd. omfattar delta kapitel inte:

a. natriumklorid och magnesiumoxid, även rena, saml andra
produkter enligt

femte avd.;

b. metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar,
andra än de som är

nämnda i anm. 2 ovan;

c. produkter nämnda i anm. 2, 3, 4 och 5 till 31 kap.;

d. oorganiska produkter av sådana slag som används som
luminoforer, enligt nr

32.06;

e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter som föreligger
som laddningar lill

brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.13;

bläckborltagningsmedel i delaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.23; odlade

kristaller (andra än optiska element) av lialogenider av alkalimetaller eller

alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23;

f. ädelstenar och halvädelstenar (nalurliga, synleliska
eller rekonstruerade)

samt stoft och pulver av sådana stenar (nr 71.02-71.05) ävensom ädla

metaller och legeringar av ädla metaller, enligt 71 kap.;

g. metaller, även rena, och melallegeringar enligt
femtonde avd.;

h. optiska element, l.ex. av halogenider av alkalimetaller
eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4.
Kemiskt
definierade komplexa syror som beslår av en syra enligt underavdelning II till detta kapitel och en
melalloxidsyra enligt underavdelning IV skall klassificeras enligt nr 28.11.

5.
Nr 28.26-28.42
skall endast tillämpas för saker (inbegripet peroxosalter) av metaller eller
ammonium.

Om inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse skall
dubbelsalter och komplexa salter klassificeras enligt nr 28.42.

6. Nr 28.44 skall endast tillämpas för:

a. teknetium(alomnummer43), promelium
(atomnummer 61), polonium (atom

nummer 84) och alla grundämnen med högre atomnummer än 84;

b. naturliga eller konstgjorda radioaktiva
isotoper (inbegripet sådana av ädla

eller oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.), även blandade med

varandra;

c. oorganiska eller organiska föreningar av
dessa grundämnen eller isotoper,

även om de inle är kemiskt definierade och även om de är blandade med

varandra;

d. legeringar, dispersioner (inbegripet
kermeter), keramiska produkter och

blandningar som innehåller dessa gmndämnen eller isotoper eller oorganiska

eller organiska föreningar av dessa och som har en specifik radioaktivitet

som är högre än 0,002 mikrocurie per gram;

e. förbrukade (bestrålade) bränsleelement till
kärnreaktorer;

f. radioaktiva återstoder, även användbara.

Med isotoper förslås i denna anmärkning och i nr 28.44 och
28.45:

— isolerade nuklider, dock inte sådana som finns i
naturen i form av enkla

isotoper;

- blandningar av isotoper av etl och samma
grundämne, anrikade på en eller

flera av isotoperna, dvs. grundämnen hos vilka den naturiiga isolopsam-

mansätlningen har modifierats pä konstgjord väg.

7.
Enligt nr 28.48
skall klassificeras sådan kopparfosfid (fosforkoppar) som innehåller mer än 15
viklprocenl fosfor.

8.
Kemiska
grundämnen (t. ex. kisel och selen) som är dopade för användning inom
elektroniken skall klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning all
de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av
cylindrar eller stavar. När de är skurna till skivor, plattor eller liknande
former skall de klassificeras enligt nr 38.18.

L
Kemiska grundämnen

28.01
Fluor, klor, brom och jod:

A. klor
............................................. ....... 4,1%

B. andra
........................................... ........... fri 3g

28.2
Svavel, sublimerat eller fällt;
kolloidalt svavel

28.3
Kol (kimrök och andra former av
kol, inle nämnda eller inbegripna någon annanslans)

28.4
Hydrogen (väte), ädelgaser och
andra ickemetaller:

A. oxygen
(syre) ............................

B. kisel
...................................... 100 kg

C. andra
...........................................

28.05.................................................. Alkalimetaller
och alkaliska jordartsmelaller; sällsynta

jordartsmetaller, skandium och ytlrium, även blandade

eller legerade med varandra; kvicksilver ..

fri
Prop. 1986/87: 102 fri

5,3%

5:-

fri

n.
Oorganiska syror och oorganiska oxygenföreningar av ickemetaller

28.6
Hydrogenklorid (klorväte) och
saltsyra (klorvätesyra); klorosvavelsyra 3,2 %

28.7
Svavelsyra; oleum (rykande
svavelsyra) 3,2%

28.8
Salpetersyra; blandningar av
svavelsyra och salpetersyra 8 %

28.9
Fosforpentoxid; fosforsyror och
polyfosforsyror:

A. hypofosforsyra
.............................. ........... fri

B. andra
........................................... 4 %

28.10
Boroxider; borsyror ............................. fri

28.11
Andra oorganiska syror och
andra oorganiska oxygenföreningar av ickemetaller:

A. svaveldioxid
och svaveltrioxid ........... ........ 3,2 %

B. koldioxid
(kolsyra) och perklorsyra ..... 5,8%

C. andra
........................................... fri

IIL
Halogen- och svavelföreningar av ickemetaller

28.12 Halogenider
och halogenidoxider av ickemelaller:

A. fosforklorider
och fosforylklorid ......... ....... 5,8%

B. andra
........................................... ........... fri

28.13 Sulfider av
ickemelaller; kommersiell fosfortrisulfid:

A. koldisulfid
(kolsvavla) ..................... ....... 3,5 %

B. andra
........................................... fri

IV. Oorganiska
baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.14
Ammoniak, vallenfri eller i
vallenlösning .. ........... fri

28.15
Natriumhydroxid (kausfik
soda): kaliumhydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:

A. natriumhydroxid
i fast form .............. ........ 5 %

B. andra
slag ..................................... ...... 3,5 %

28.16
Magnesiumhydroxid och
magnesiumperoxid; oxider, hydroxider och peroxider av strontium eller barium fri

28.17
Zinkoxid; zinkperoxid ........................... fri

28.18
Aluminiumoxid (inbegripet
konstgjord korund); alu-miniumhydroxid fri

28.19
Kromoxider och
kromhydroxider ............ ........... fri

28.20
Manganoxider .................................... fri

28.21
Järnoxider och järnhydroxider;
jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som

FezOj
............................................... ........... fri

28.22
Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella ko-

Prop. 1986/87: 102

boltoxider
................................................

fri

28.23
Titanoxider .......................................

fri

28.24
Blyoxider; mönja och orangemönja .......

fri

28.25
Hydrazin och hydroxylamin samt oorganiska salter av

dessa
ämnen; andra oorganiska baser; andra metallox-

ider,
metallhydroxider och melallperoxider:

A.
hydrazin och oorganiska salter av hydrazin .

3,8%

B.
andra ..................................................

fri

V.
Metallsalter (inbegripet peroxosalter) av oorganiska syror

28.26
Fluorider; fluorosilikater,
fluoroaluminater och andra fluorkomplexa salter fri

28.27
Klorider, kloridoxider och
hydroxidklorider; bromider

och
bromidoxider; jodider och jodidoxider ........... fri

28.28 Hypokloriler;
kommersiellt kalciumhypoklorit; klori

ter; hypobromiter:

A................................................... kommersiellt
kalciumhypoklorit och andra kalcium-

hypokloriler; hypobromiter ................ ........... fri

B. andra
........................................... ........ 5,8%

28.29 Klorater
och perklorater; bromater och perbromater;

jodater och perjodater:

A. perklorater
................................... 5,8%

B. andra
........................................... fri

28.30......................................................... Sulfider;
polysulfider fri

28.31 Dilioniter
(hydrosulfiier) och sulfoxylaler:

A. natriumformaldehydsulfoxylat
............ 3,2%

B. andra
........................................... fri

28.32......................................................... Sulfiter;
tiosulfater fri

28.33 Sulfater;
alunarter; peroxosulfater (persulfater):

A. aluminiumsulfat
.............................. 3,5 %

B. aluminiumkaliumsulfat
(kalialun), järn(ll)sulfat (fer-

rosulfat)
och koppar(II)sulfat ........... ........ 3,2%

C. andra
........................................... fri

28.34
Nitriter; nitrater .................................. ........... fri

28.35
Fosfinater (hypofosfiter),
fosfonaler (fosfiter), fosfater och polyfosfater:

A. fosfater
och polyfosfater av natrium eller kalium

samt fosfater och polyfosfater av kalcium, andra än

kalciumhydrogenortofosfal (dikalciumfosfat) .... 3,5%

B. andra
........................................... fri

28.36 Karbonater;
peroxokarbonater (perkarbonater); kom

mersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammon-

iumkarbamat:

A.................................................... kommersiellt
ammoniumkarbonat och andra am-

moniumkarbonater .......................... 5,8 %

B. andra
........................................... ........... fri

28.37
Cyanider, cyanidoxider och
komplexa cyanider fri

28.38
Fulminater, cyanater och
tiocyanater ..... fri

28.39
Silikater; kommersiella
silikater av alkalimetaller:

A. natrium-och
kaliumsilikater, även kommersiella . 3,2%

B. andra
........................................... fri

28.40 Borater;
peroxoborater (perborater):

A.
natriumperoxoborat ........................ ........ 3,5 % q

B. andra .......................................................

28.41 Salter av metalloxosyror och
melallperoxosyror ....

28.42 Andra salter av oorganiska syror
eller peroxosyror, med undantag av azider

fri
Prop. 1986/87: 102 fri

fri

VI. Diverse

28.43 Ädla metaller i kolloidal form;
oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, även inte kemiskt
definierade; amalgamer av ädla metaller fri

28.44 Radioaktiva kemiska grundämnen och
radioakfiva isotoper (inbegripet klyvbara och fertila kemiska grundämnen och
isotoper) samt föreningar av sådana grundämnen och isotoper; blandningar och
återstoder innehållande dessa produkter fri

28.45 Isotoper som inte omfattas av nr
28.44; oorganiska och organiska föreningar av sådana isotoper, även inte kemiskt
definierade fri

28.46 Oorganiska och organiska föreningar
av sällsynta jordartsmetaller, yttrium eller skandium eller av blandningar av
dessa metaller fri

28.47 Hydrogenperoxid (väteperoxid), även
i fast form (i

förening med karbamid) ............................... 5,8 %

28.48 Fosfider,
även inte kemiskt definierade, med undantag

av järnfosfid (fosforjärn) ............................. fri

28.49 Karbider,
även inle kemiskt definierade:

A. kalciumkarbid .......................................... 5 %

B. andra ....................................................... .............. fri

28.50 Hydrider,
nitrider, azider, silicider och borider, även

inte kemiskt definierade ............................... .............. fri

28.51.............................................................. Andra
oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vat

ten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsva

rande renhetsgrad); flytande luft (även med ädelga-

serna avlägsnade); komprimerad luft; amalgamer, med

undantag av amalgamer av ädla metaller ... .............. fri

29 kap.
Organiska kemikalier

Anmärkningar

1. Om inte annat är föreskrivet skall tulltaxenumren i
detta kapitel endast tillämpas för:

a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar,
även innehållande för

oreningar;

b. blandningar av två eller flera isomerer av samma
organiska förening (även

innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra

än slereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.);

c. produkter enligt nr 29.36-29.39, sockerelrar och
sockeresirar saml salter av

sockerelrar eller sockeresirar enligt nr 29.40, ävensom produkler enligt nr

29.41, även om produkterna inle är kemiskt definierade;

d. produkler nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e. produkler nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra
lösningsmedel, under

fömtsättning dels all lösningen är en handelsform som är normal och nöd

vändig och som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transportiek-

niska skäl, dels alt lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för

speciell användning än för allmänt bruk;

f. produkter nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta
med ell stabiliseringsme

del som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter;

g. produkter nämnda i a, b, c, d, e eller f ovan, försalla
med ett damningshind

rande medel eller med ett färgämne eller ell luktämne för atl underlätta deras

identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning
att tillsatserna inte Prop. 1986/87: 102 gör produkten mera lämpad för
speciell användning än för allmänt bruk; h. följande produkter, utspädda lill
standardstyrka, för framställning av azo-färgämnen: diazoniumsaller,
kopplingskomponenter för sådana salter saml diazoterbara aminer och salter av
sädana aminer.

2. Detta
kapitel omfattar inte:

a. varor enligt nr 15.04 saml glycerol (glycerin) (nr
15.20);

b. elanol (etylalkohol) (nr 22.07 eller 22.08);

c. metan och propån (nr 27.11);

d. de kolföreningar som är nämnda i anm. 2 till 28 kap.;

e. karbamid (urinämne) (nr 31.02 eller 31.05);

f. färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung
(nr 32.03), syntetiska

organiska färgämnen, syntetiska organiska produkler av sådana slag som

används som optiska vitmedel eller som luminoforer (nr 32.04) samt färgäm

nen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 32.12);

g. enzymer (nr 35.07);

h. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen som
föreligger i former (1. ex. tabletter, slavar eller liknande former) som visar
att de skall användas som bränsle saml Oytande eller lill vätska förtätade
gasformiga bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllning av
cigarettändare eller liknande ländare och som har en rymd av högst 300 cm3 (nr
36.06);

ij. produkter som föreligger som laddningar till
brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.13;
bläckborltagningsmedel i delaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.23;

k. optiska element, t. ex. av etylendiamintartral (nr
90.01).

3.
Varor som
skulle kunna inbegripas i två eller flera tulllaxenummer i delta kapitel skall
klassificeras enligt det sista av de nummer som kan komma i fråga.

4.
I nr
29.04-29.06, 29.08-29.11 och 29.13-29.20 skall alla omnämnanden av halogen-,
sulfo-, nilro- eller nilrosoderivat också gälla alla kombinationer av dessa
derivat, t. ex. sulfohalogen-, nilrohalogen-, nilrosulfo- och
nitrosulfohalo-genderivat. Nilro- och nitrosogrupper anses inte som nitrogenfunktioner
enligt nr 29.29.

Med oxygenfunklion i nr 29.11, 29.12, 29.14, 29.18 och
29.22 avses endast de oxygenfunklioner som karakteriserar de föreningar som är
omnämnda i nr 29.05-29.20.

5. a. Eslrar som är bildade av organiska föreningar med
syrafunklion enligt under-

avdelning I—VII till detta kapitel och organiska
föreningar enligt dessa underavdelningar skall klassificeras enligt samma
nummer som den förening, vilken är placerad sist i dessa underavdelningar.

b. Eslrar som är bildade av elanol eller
glycerol och organiska föreningar med

syrafunklion enligt underavdelning I-VII till detta kapitel skall klassificeras

enligt samma nummer som motsvarande föreningar med syrafunktion.

c. Om inle annal följer av anm. 1 till sjätte avd. eller
av anm. 2 till 28 kap. skall:

1.
oorganiska
salter av organiska föreningar, såsom föreningar med syra-, fenol- eller
enolfunktion och organiska baser, enligt underavdelning I-X till delta kapitel
eller enligt nr 29.42, klassificeras enligt samma nummer som den organiska
föreningen;

2.
salter som är
bildade av organiska föreningar enligt underavdelning 1-X eller enligt nr 29.42
klassificeras enligt det nummer som slår sist i kapillel av dem som omfattar
den bas eller syra (inbegripet föreningar med fenol-eller enolfunktion) varav
salterna är bildade.

d. Melallalkoholater skall klassificeras enligt
samma nummer som motsvarande

alkoholer, dock med undantag av alkoholaler med elanol eller glycerol (nr

29.05).

e. Halogenider av karboxylsyror skall
klassificeras enligt samma nummer som

motsvarande syror.

6.
Föreningar
enligt nr 29.30 och 29.31 är organiska föreningar, vilkas molekyler, utom
hydrogen-, oxygen- eller nitrogenatomer, innehåller atomer av andra ickemelaller
eller av metaller (såsom svavel, arsenik, kvicksilver eller bly) direkt bundna
vid kolatomer. Nr 29.30 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.31 (andra
melallorganiska och ickemetallorganiska föreningar) omfattar inte sulfo- och
halogenderivat (inbegripet kombinerade derivat) vilka, bortsett från hydrogen,
oxygen och nitrogen, endasi innehåller sådana vid kol direkt bundna svavel- och
halogenaiomer som ger dem karaktär av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade
derivat).

7.
Nr 29.32, 29.33
och 29.34 omfattar inte epoxider med tre atomer i ringen, ketonperoxider,
cykliska polymerer av aldehyder eller av lioaldehyder, anhydri-

der av polykarboxylsyror, cykliska eslrar av polyalkoholer
eller polyfenoler 42

med flerbasiska syror samt imider av flerbasiska syror.

Dessa
beslämmelser gäller endast när den heterocykliska strukturen uppkommit som ett
resultat enbart av de ovan uppräknade ringbildande funktionerna,

Prop. 1986/87: 102

I. Kolväten
samt halogen-, sulfo-, nitro- och nilrosoderivat av

kolväten

29.01 Acykliska
kolväten:

A. nonen
och dodecen ........................ ........... fri

B. andra
........................................... ........ 6,5%

29.02 Cykliska kolväten:

A. bensen
(bensol), toluen (toluol), xylener (xyloler),

cymen (cymol), styren (styrol) och cyklohexan; naf-

talen (naftalin), tetrahydronaflalen (tetralin), deka-

hydronaftalen (dekalin), anlracen och fenantren .. fri

B. andra
........................................... 6,5 %

29.03 Halogenderivat av
kolväten:

A. mättade
klorfluorkolvalen; vinylklorid .. fri

B. andra
halogenderival av acykliska kolväten 11 %

C. andra
slag ..................................... ....... 6,5 %

29.04 Sulfo-,
nitro- och nilrosoderivat av kolväten, även ha-

logenerade:

A. derivat
med enbart sulfonsyragrupper, saml salter

och
etylestrar av sådana derivat ....... ........ 6,9%

B. andra
slag .................................... .......... 9%

II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat av

alkoholer

29.05 Acykliska
alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat av sädana alkoholer:

A. propanol— (I) (propylalkohol) och propanol-(2)

(isopropylalkohol) samt pentanol (amylalkohol och

pentaisomerer), avsedda att användas uteslutande

för
tillverkning av natrium- eller kaliumxantat .... fri

B. metanol;
propanol och pentanol som inte omfattas

av
A ............................................ 9 %

C. bulanol;
oklanol; polyoler ................. 11%

D. andra
........................................... ....... 6,5 %

29.06 Cykliska
alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat av sådana alkoholer:

A................................................... cyklohexanol,
metylcyklohexanoler, dimetylcyklo-

hexanoler och mentol ...................... ........... fri

B. andra ........................................... ........ 65%

III.
Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av
sådana föreningar

29.07 Fenoler;
fenolalkoholer:

A. fenol,
kresoler, xylenoler, butylfenol och amylfenol

samt salter av dessa föreningar; resorcinol (resor-

cin), hydrokinon, naftoler och pyrogallol samt

salter
av dessa föreningar ............... fri

B. andra
........................................... 6,5 %

29.08 Halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat av fenoler

eller
fenolalkoholer ............................. ....... 6,5 %

IV. Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, ketonperoxider, epox- Prop.
1986/87: 102

ider med tre atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt

halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar

29.09 Etrar,
eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler,

alkoholperoxider, eterperoxider, ketonperoxider (även

inte kemiskt definierade) samt halogen-, sulfo-, nitro-

och
nilrosoderivat av sådana föreningar . 9%

29.10 Epoxider,
epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar

med tre atomer i ringen saml halogen-, sulfo-, nitro-

och
nitrosoderivat av sådana föreningar . 6,5 %

29.11................................................. Acetaler
och hemiacetaler, även med annan oxygen

funklion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderi

vat av sådana föreningar .................... ........ 5,8 %

V. Föreningar
med aldehydfunktion

29.12 Aldehyder,
även med annan oxygenfunklion; cykliska

polymerer av aldehyder; paraformaldehyd:

A. formaldehyd,
trioximetylen, paraformaldehyd,

acetaldehyd, paraldehyd, butyraldehyd, akrylalde-

hyd,
krotonaldehyd och aldol ............ 9 %

B. vanillin
och etyivanillin .................... ...... 6,5 %

C. andra
........................................... 5,8%

29.13.............................................. Halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av pro

dukter enligt nr 29.12 ..................... ....... 6,9%

VI. Föreningar
med keton- eller kinonfunktion

29.14 Ketoner
och kinoner, även med annan oxygenfunk

lion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av

sådana föreningar:

A. cyklohexanon,
metylcyklohexanoner och kamfer . fri

B. aceton
och butanon (etylmetylkelon) ........ 6,9%

C. andra
........................................... ........ 5,8%

VII. Karboxylsyror
och deras anhydrider, halogenider, peroxider

och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

av sådana föreningar

29.15 Mättade
acykliska monokarboxylsyror samt deras an

hydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; ha

logen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana för

eningar:

A. myrsyra
och salter av myrsyra samt blyacetater;

syror
med minst 10 kolatomer .......... fri

B. vinylacetat
.................................. 9 %

C.................................................... ättiksyra
saml ättiksyraestrar med undantag av vi

nylacetat ...................................... 11
%

D. andra
........................................... 6,5 %

29.16 Omättade
acykliska monokarboxylsyror, cykliska

monokarboxylsyror samt deras anhydrider, halogen

ider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro-

och nitrosoderivat av sådana föreningar:

A.
bensoesyra och salter av bensoesyra; omättade

acykliska
syror med minst 10 kolatomer fri 44

B.
andra ..........................................

29.17 Polykarboxylsyror
samt deras anhydrider, halogen

ider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro-

och nilrosoderivat av sådana föreningar:

A................................................... oxalsyra
och bärnstenssyra saml salter av dessa

syror ..........................................

B. maleinsyraanhydrid
........................

C. andra
...........................................

29.18 Karboxylsyror
med annan oxygenfunklion samt deras

anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror;

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana

föreningar:

A................................................... mjölksyra,
vinsyra, citronsyra , salicylsyra, o-ace-

lylsalicylsyra och gallussyra saml salter av dessa

syror ..........................................

B. andra
syror och salter av dessa samt eslrar

C. andra
...........................................

6,5% Prop. 1986/87: 102

fri

6,5%
11%

fri

6,5%
5,8%

VIII.
Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat av sådana föreningar

29.19 Estrar
av fosforsyra och deras salter, inbegripet laklo-

fosfater; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av

sådana föreningar:

A. estrar
med fenoler .......................... ....... 6,5 %

B. andra
........................................... 5,8%

29.20 Estrar
av andra oorganiska syror (med undantag av

estrar av hydrogenhalogenider) och deras salter; halo

gen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana för

eningar:

A................................................... estrar
av salpetersyrlighet eller salpetersyra; halo

gen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sädana för

eningar ........................................ 6,5
%

B. andra ........................................... 6,9
%

s. 28 Kontrollera mot PDF

IX. Föreningar med nitrogenfunktion

29.21 Föreningar
med aminofunktion:

A. anilin,
nitranilin, naftylaminer, fenylendiaminer, lo-

lylendiaminer, toluidiner och xylidiner samt salter

av
dessa föreningar ........................ fri

B. andra
.......................................... ......... 9 %

29.22 Aminoföreningar med
oxygenfunklion:

A. dimetylaminoättiksyra
och alkalisalter av denna

syra;
p-(N- metylaminoj-fenolsulfat (metol) fri

B. andra
........................................... 6,5 %

29.23 Kvaternära
ammoniumsalter och ammoniumhydrox-

ider;
lecitiner och andra fosfoaminolipider . ....... 5,8%

29.24 Föreningar med
karboxamidfunkfion; föreningar av

kolsyra
med amidfunktion .................... 6,5 %

29.25 Föreningar
med karboximidfunklion (inbegripet sack-

arin och dess salter) och föreningar med iminofunktion:

A. sackarin
och salter av sackarin ......... ........... fri

B. andra
........................................... 6,5%

29.26........................................................ Föreningar
med nitrilfunktion 5,8%

29.27
Diazo-, azo- och
azoxiföreningar ........... 6,5 % Prop. 1986/87: 102

29.28
Organiska derivat av hydrazin
eller hydroxylamin ... 5,8%

29.29
Föreningar med annan
nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra
och salter av denna syra . fri

B. andra
........................................... 6,9%

X. Metallorganiska
och ickemetallorganiska föreningar, heterocykliska föreningar, nukleinsyror
och salter av nukleinsyror samt sulfonamider

29.30 Svavelorganiska
föreningar:

A.................................................... tiokarbanilid
(difenyltiokarbamid); natrium- och ka-

liumxantater .................................. ........... fri
.

B. andra
........................................... 5,8 %

29.31 Andra
metallorganiska och ickemetallorganiska för

eningar:

A. kvicksilverorganiska
föreningar .......... ....... 6,9%

B. arsenikorganiska
föreningar ............. ........... fri

C. andra
........................................... 5,8%

29.32.................................................. Helerocykliska
föreningar med enbart oxygen som he-

leroalom(er) ...................................... ...... 5,8
%

29.33 Helerocykliska
föreningar med enbart nitrogen som

heteroatom(er); nukleinsyror och salter av nuklein

syror:

A. pyridin
.......................................... ........... fri

B. pyridinhomologer
........................... ....... 5,8%

C. hexametylentetramin
...................... ....... 6,9%

D. andra
........................................... 6,5 %

29.34 Andra
heterocykliska föreningar:

A.................................................... heterocykliska
föreningar med enbart svavel som

heteroatom(er) .............................. 5,8%

B. sultoner
och sullamer ...................... 6,9%

C. andra
........................................... 6,5 %

29.35......................................................... Sulfonamider
6,9%

XI. Provitaminer,
vitaminer och hormoner

29.36 Provitaminer
och vitaminer, naturiiga eller syntetiskt

reproducerade (inbegripet naturliga koncentrat), så

dana derivat av provitaminer eller vitaminer som an

vänds främst som vitaminer samt blandningar av dessa

ämnen
med varandra, även i lösning ...... fri

29.37................................................. Hormoner,
naturiiga eller syntetiskt reproducerade;

hormonderivat använda främst som hormoner; andra

steroider använda främst som hormoner ........... fri

XII. Glykosider
och växtalkaloider, naturliga eller syntetiskt repro

ducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av så

dana ämnen

29.38
Glykosider, naturiiga eller
syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av glykosider
................... fri

29.39
Växtalkaloider, naturiiga eller
syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, eslrar och andra derivat av
växtalkaloider ........ ........... fri

s. 29 Kontrollera mot PDF

XIII. Andra organiska
föreningar Pop. 1986/87:102

29.40 Sockerarter,
kemiskt rena, andra än sackaros, laktos,

maltos, glukos och fmktos; sockerelrar och sockerest-

rar samt salter av sockerelrar eller sockeresirar, andra

än
produkter enligt nr 29.37, 29.38 och 29.39 6,5 %

29.41
Antibiotika ........................................ fri

29.42
Andra organiska föreningar ................... ....... 6,9
%

30
kap. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. födoämnen och drycker (t. ex. dieliska,
berikade eller för diabeliker avsedda

födoämnen, näringstillskott, stärkande drycker och mineralvatten) (fjärde

avd.):

b. gips, bränd eller finmalen speciellt för denlall bruk
(nr 25.20);

c. vatten från destillation av eteriska oljor och
vallenlösningar av sådana oljor,

lämpliga för medicinskt bruk (nr 33.01);

d. preparat enligt nr 33.03-33.07, även om de
har terapeutiska eller profylak-

tiska egenskaper;

e. tvål och såpa och andra produkler enligt nr
34.01 med tillsats av medika

menter;

f. preparat på basis av gips, avsedda för denlall bruk
(nr 34.07);

g. blodalbumin, inle berett för terapeutiskt eller
profylakliskt bruk (nr 35.02).

2. Vid Ullämpning av nr 30.03 och 30.04 och anm. 3 d
till detta kapitel skall följande

produkter anses som:

A. oblandade:

1.
oblandade
produkter lösta i vatten;

2.
alla varor
enligt 28 och 29 kap.;

3.
enkla
växtextrakter enligt nr 13.02, endasi standardiserade eller i lösning, oavsett
lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än
kolloidalt svavel);

2. växtextrakter erhållna genom behandling av
blandningar av vegetabiliska

material;

3. salter och koncentrat erhållna genom indunstning
av naturligt mineralvat

ten.

3. Nr 30.06 skall tillämpas endasi för följande
produkter, vilka skall klassificeras

enligt detta nummer och inte enligt något annat nummer i tullta,\an:

a. steril katgut, liknande sterila
sulurmaterial för kirurgiskt bruk saml sterilt lim

för användning inom kirurgin för tillslulning av sår;

b. steril laminaria och sterila laminariastift;

c. sterila resorberbara blodslillande medel för
kirurgiskl eller denlall bruk;

d. strålningsabsorberande röntgenkonlrastmedel
samt diagnostiska reagens för

invärtes eller utvärtes bmk. som ulgör oblandade produkler i avdelade doser

eller beslår av två eller flera ingredienser som har blandats med varandra för

sådant bmk;

e. blodgrupperingsreagens;

f. tandcement och andra landfyllningsmedel; bencement:

g. lådor, askar, etuier, o. d. med utmstning för första
förband;

h. kemiska preventivmedel på basis av hormoner eller spermiedödande
ämnen.

30.01
Körtlar och andra organ för organolerapeutiskt bruk,

torkade, även pulveriserade; extrakter av körtlar eller

andra organ eller av deras sekret, för organolerapeu

tiskt bruk; heparin och salter av heparin; andra ämnen

och material från människor eller djur, beredda för

terapeutiskt eller profylakliskt bruk, inte nämnda eller

inbegripna någon annanstans .............. fri 47

s. 30 Kontrollera mot PDF

30.02 Människoblod;
djurblod berett för terapeutiskt, profy- Prop. 1986/87: 102

laktiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera och andra

frakfioner av blod; vacciner, loxiner, kulturer av mik

roorganismer (med undantag av jäst) och liknande pro

dukter .......................................................... fri

30.3 Medikamenter (med undanlag av varor
enligt nr 30.02, 30.05 eller 30.06) beslående av två eller flera beståndsdelar
som har blandats med varandra för terapeutiskt eller profylakliskt bruk men som
inle föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för
försäljning i detaljhandeln fri

30.4 Medikamenter (med undantag av varor
enligt nr 30.02, 30.05 eller 30.06) bestående av blandade eller oblandade
produkler för terapeutiskt eller profylakliskt bruk, föreliggande i avdelade
doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln ............................................... .............. fri

30.5 Vadd, förbandsgas, bindor och
liknande artiklar (t.ex. färdiga förband, häftplåster och kataplasmer), impregnerade
eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreliggande i former eller
förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, denlall
eller veterinärt ändamål:

A. vadd samt varor av vadd ......................... 9 %

B. andra slag ............................................... 12 %

30.06 Farmaceutiska produkter enligt anm. 3 till detta
kapi

tel:

A. tandcement och andra tandfyllningsmedel; lådor,

askar, etuier o. d. med utrustning för första förband 4,4 %

B. andra
slag ................................................ fri

s. 31 Kontrollera mot PDF

31
kap. Gödselmedel

Anm ä rkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. djurblod enligt nr 05.11;

b. isolerade kemiskt definierade föreningar
(andra än sådana som motsvarar

beskrivningarna i anm. 2 A, 3 A, 4 A eller 5 nedan);

c. odlade kaliumkloridkristaller (andra än opfiska
element) med en vikt av

minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23; optiska element av kaliumklorid (nr

90.01).

2. Nr 31.02 skall tillämpas endasi för följande varor,
under förutsättning atl de inte

föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:

A. varor som motsvarar någon av nedan angivna
beskrivningar:

1.
nairiumnitrar,
även rent;

2.
ammoniumnitral,
även rent;

3.
dubbelsalter av
ammoniumsulfal och ammoniumnitral, även rena;

4.
ammoniumsulfal,
även rent;

5.
dubbelsalter
(även rena) och blandningar av kalciumnitrat och ammoniumnitral;

6.
dubbelsalter
(även rena) och blandningar av kalciumnitrat och magne-siumnitral;

7.
kalciumcyanamid,
även ren eller behandlad med olja;

8.
karbamid
(urinämne), även ren;

B. gödselmedel som består av varor beskrivna i
A ovan, blandade med varand

ra;

C. gödselmedel som beslår av ammoniumklorid
eller av varor beskrivna i A

eller B ovan, blandade med krita, gipsslen eller andra oorganiska ämnen utan

gödsel verkan;

D. flytande gödselmedel som består av varor enligt A 2
eller A 8 ovan eller av blandningar av dessa varor, lösta i vatten eller
ammoniak.

3. Nr 31.03 skall tillämpas endast för följande varor,
under förutsättning all de inle

föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:

A. varor som motsvarar någon av nedan angivna
beskrivningar:

1.
basisk slagg;

2.
nalurliga
fosfater enligt nr 25.10, brända eller mer värmebehandlade än vad som behövs
för atl avlägsna föroreningar;

3.
superfosfater
(även dubbel- och Irippelsuperfosfater);

4.
kalciumhydrogenortofosfal
(dikalciumfosfat) som innehåller minst 0,2 viklprocenl fluor beräknat på
vattenfri torrsubstans;

B. gödselmedel som består av varor beskrivna i A ovan
(oavsett fluorhall),

blandade med varandra;

C. gödselmedel som beslår av varor beskrivna i A eller B
ovan (oavsett fluor-

halt), blandade med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan göd

selverkan.

4. Nr 31.04 skall tillämpas endast för följande varor,
under förulsällning alt de inle

föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:

A. varor som motsvarar någon av nedan angivna
beskrivningar:

1.
råa naturiiga
kaliumsalter (t. ex. kamallit, kainil och sylvinit);

2.
kaliumklorid,
även ren, annan än sådan som avses i anm. 1 c ovan;

3.
kaliumsulfal,
även rent;

4.
kaliummagnesiumsulfat,
även rent;

B. gödselmedel som består av varor beskrivna i
A ovan, blandade med varand

ra.

5.
Ammoniumdihydrogenortofosfat
(monoammoniumfosfal) och diammonium-hydrogenortofosfat (diammoniumfosfat), även
rena, saml blandningar av dessa föreningar med varandra skall klassificeras
enligt nr 31.05.

6.
Med andra
gödselmedel i nr 31.05 avses endast produkler av sådana slag som används som
gödselmedel och vilka som väsentlig beståndsdel innehåller åtminstone ett av
grundämnena nitrogen (kväve), fosfor eller kalium.

Prop.
1986/87: 102

31.1 Animahska eller vegetabiliska
gödselmedel, även blandade med varandra eller kemiskt behandlade; gödselmedel
framställda genom blandning eller kemisk behandling av animaliska eller
vegetabiliska produkter .

31.2 Kvävegödselmedel, mineraliska eller
kemiska:

A................................................................. karbamid
(unnämne), blandningar med karbamid;

flytande gödselmedel enligt anm. 2 D ......

B................................................................. ammoniumnitral
och ammoniumsulfatnitrat samt

blandningar med ammoniumnitral, innehållande

mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräk

nat på valtenfri torrsubstans ...................

C. ammoniumsulfal; produkter innehållande mer än

1,8 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på

valtenfri torrsubstans, inte omfattade av B 100 kg

D. andra slag ...............................................

31.3 Fosforgödselmedel, mineraliska
eller kemiska

31.4 Kaligödselmedel, mineraliska eller
kemiska .

31.5 Mineraliska eller kemiska
gödselmedel som innehåller två eller tre av gmndämnena nitrogen (kväve), fosfor
och kalium; andra gödselmedel; varor enligt delta kapitel i tablettform eller
liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg:

A................................................................. varor
enligt detta kapitel i tablettform eller liknande

former eller i förpackningar med en bruttovikt av

högst 10 kg .............................................

B. andraslag:

1. nitrogenhaltiga:

a. diammoniumhydrogenortofosfat (diammoniumfosfat)
och ammoniumdihydrogenorto-

fri

9,5%

2:40 fri fri fri

4 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 102

foslat
(monoammoniumfosfal) samt bland- Prop. 1986/87: 102

ningar
av dessa föreningar med varandra 3,5 %

b.
andra ................................... ................................. 7 %

2.
andra ..................................... ................................... fri

32
kap. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och garvsyraderivat; pigment
och andra färgämnen; läcker och andra målningsfärger; kitt och andra tätnings-
och utfyllningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade
kemiskt definierade föreningar,

med undantag av sådana som omfattas av nr 32.03 eller 32.04, oorganiska

produkter av sådana slag som används som luminoforer (nr 32.06), glas som

erhållits genom smältning av kiseldioxid eller kvarts och som föreligger i

sådana former som sägs i nr 32.07 samt färgämnen i former eller förpackning

ar för försäljning i detaljhandeln, enligt nr 32.12;

b. lannater och andra tanninderivat av
produkler enligt nr 29.36-29.39, 29.41

och 35.01-35.04;

c. tätnings- och utfyllningsmedel av asfalt (asfaltmastix)
samt andra bituminösa

tärnings- och utfyllningsmedel (nr 27.15).

2.
Nr 32.04 skall
också tillämpas för blandningar av stabiliserade diazoniumsaller med
kopplingskomponenter för framställning av azofärgämnen.

3.
Nr 32.03.
32.04, 32.05 och 32.06 skall också tillämpas för preparat på basis av färgämnen
(inbegripet, vad gäller nr 32.06, pigment enligt nr 25.30 e))er 28 kap. saml
fjäll och pulver av metall), av sådana slag som används för att färga alla
slags material eller för atl ingå som beståndsdelar vid tillverkning av
färgberedningar. Dessa nummer skall emellertid inte tillämpas för pigment som
är disper-gerade i annat medium än vatten, när dispersionema föreligger i
flytande form eller i paslaform och är av sådana slag som används vid
lillverkning av målnings-färger (nr 32.12). och inle heller för andra preparat
enligt nr 32.07, 32.08, 32.09, 32.10, 32.12, 32.13 och 32.15.

4.
Nr 32.08
tillämpas ocksä för lösningar (andra än kollodium) av produkter nämnda i nr
39.01-39.13 i flyktiga organiska lösningsmedel, när lösningsmedlets vikt
överstiger 50% av lösningens vikl.

5.
Me.A färgämnen
avses i detta kapitel inte produkter av sådana slag som används som fyllmedel i
oljefärger, även om de också skulle vara lämpliga som pigment i
kallvatlenfärger.

6.
Med brons- och
färgfolier i nr 32.12 avses endast tunna blad av sådana slag som används för
tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som består av:

a. metallpulver (inbegripet pulver av ädel
metall) eller pigment som är agglo-

mererade med lim, gelatin eller annat bindemedel;

b. metall (inbegripet ädel metall) eller pigment
som är anbragta på ett underlag

av annat material.

32.01 Garvämnesexlrakter
av vegetabiliskt ursprung; garv

syror (tanniner) saml salter, etrar, eslrar och andra

derivat
av garvsyror ........................... ........... fri

32.02 Syntetiska
organiska garvämnen; oorganiska garväm

nen; garvningspreparat, även innehållande naturiiga

garvämnen; enzymatiska garveripreparat:

A. syntetiska
organiska garvämnen med en askhalt av

högst
20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen . 3,8%

B. andra
slag ..................................... fri

32.03 Färgämnen
av vegetabihskt eller animaliskt ursprung

(inbegripet färgämnesextrakter men inte djurkol), även

kemiskt definierade; preparat enligt anm. 3 till detta

kapitel på basis av färgämnen av vegetabiliskt eller

animaliskt
ursprung ............................ fri 50

32.04 Syntefiska
organiska färgämnen, även kemiskt definie- Prop. 1986/87:102

rade; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av

syntetiska
organiska färgämnen; syntetiska organiska

produkler av sådana slag som används som optiska

vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definie

rade ................................................ ........... fri

32.5
Substratpigmenl; preparat
enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av substratpigmenl .................................. ........... fri

32.6
Andra färgämnen; preparat
enligt anm. 3 lill detta kapitel, som inte omfattas av nr 32.03, 32.04 eller
32.05; oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, även
kemiskt definierade ..... fri

32.7
Beredda pigment, beredda
opakmedel, beredda färger, icke frittad emalj- och glasyrmassa, engober,
flytande lysterfärger och liknande preparat av sådana slag som används inom
keramik-, emaljerings- eller glasindustrin; fritta och annat glas i form av
pulver, korn eller

flingor
.............................................. ........... fri

32.08 Läcker
(även opigmenterade) och andra målnings

färger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt

modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller

lösta i icke vatlenhaltigt medium; lösningar enligt anm.

4
till delta kapitel ............................... 10
%

32.09 Läcker
(även opigmenterade) och andra målnings

färger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt

modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller

lösta
i vatlenhaltigt medium ................ ......... 6%

32.10 Andra
läcker (även opigmenterade) och målningsfärger

(inbegripet kallvatlenfärger); beredda kallvaltenfärger

av sådana slag som används för färgning av läder:

A................................................... läcker
och andra mälningsfärger, andra än kallvat

tenfärger ...................................... ......... 10
%

B. andra
slag .................................... ........ 3,8 %

32.11
Beredda sickativ ................................ 3,8%

32.12
Pigment (inbegripet pulver och
fjäll av metall) dispergerade i icke vatlenhaltigt medium, i flytande form
eller i paslaform, av sädana slag som används vid lillverkning av
mälningsfärger; brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpackningar
för försäljning i detaljhandeln:

A. bronspasta
................................... 6%

B. andra
slag .................................... ....... 3,8%

32.13 Konstnärsfärger,
färger för skolbruk, plakatfärger,

brytningsfärger, hobbyfärger och liknande färger i form

av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i

liknande
former eller förpackningar .......... ....... 4,4 %

32.14 Fönsterkitt,
ympvax, hartscement och andra tätnings-

och utfyllningsmedel; spackelfärger; icke eldfasta pre

parat för ytbeläggning av fasader, innerväggar, golv,

innertak
o.d......................................... 3,8%

32.15 Tryckfärger,
bläck, tusch och liknande färger, även

koncentrerade eller i fast form:

A. tryckfärger
och dupliceringsfärger ..... ....... 4,9%

B. andra
slag .................................... ....... 3,2%

33 kap.
Eteriska oljor och resinoider; parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och
toalettmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av
sådana slag som används för

framställning av drycker, enligt nr 22.08;

b. tvål och såpa samt andra produkter enligt nr 34.01;

c. balsamlerpentin, extraherad terpentin, sulfallerpentin
och andra produkler

enligt nr 38.05.

2.
Nr 33.03-33.07
skall tillämpas för bl.a. produkler, även oblandade (andra än vallen från
destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor), lämpliga
för användning som varor enligt dessa nummer och föreliggande i förpackningar
av sådana slag som säljs i detaljhandeln för sådan användning.

3.
Med andra
parfymeringsmedel, kosmeliska preparat och loaletlmedel i nr 33.07 avses ocksä
bl. a. följande produkler: parfympåsar; luktgivande preparat som verkar genom
bränning; parfympapper och sminkpapper; lösningar för kontaktlinser eller
konstgjorda ögon; vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna eller
belagda med parfym eller kosmetiska preparat; loaletlmedel för djur.

Prop. 1986/87: 102

33.1 Eteriska oljor (även terpenfria),
inbegripet "concreles" och "absolules"; resinoider;
koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e. d., erhållna
genom s. k. enfleurage eller maceration; lerpenhattiga biprodukter erhållna vid
avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor
och vattenlösningar av sådana oljor .................................................

33.2 Blandningar av luktämnen samt
blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen,
av sådana slag som används som råvaror inom industrin

33.3 Parfymer och luktvatten ..............................

33.4 Preparat för skönhetsvård, make-up
eller hudvård (andra än medikamenter), inbegripet solskyddsmedel; preparat för
manikyr eller pedikyr ................

33.5 Hårvårdsmedel ............................................

33.6 Preparat för mun- eller tandhygien,
inbegripet pastor och pulver för fästande av tandproteser

33.7 Preparat avsedda att användas före,
vid eller efter rakning, deodoranter för personligt bruk, badpreparat,
hårborttagningsmedel samt andra parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och
toalettmedel, inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans; beredda
rumsdeso-doriseringsmedel, även oparfymerade och även med desinficerande
egenskaper:

A. rakkräm ...................................................

B. andra slag ...............................................

fri

6% 6%

4,4% 6%

34 kap.
Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörj- Prop. 1986/87:
102 medel, konstgjorda växer, beredda växer, puts- och skurmedel, ljus och
liknande artiklar, modelleringspastor, s. k. dentalvax samt den-talpreparat på
basis av gips

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. ätbara blandningar eller beredningar av
animaliska eller vegetabiliska fetter

eller oljor av sädana slag som används som formsläppmedel (nr 15.17);

b. isolerade kemiskt definierade föreningar;

c. schamponeringsmedel, landrengöringsmedel, rakkräm,
raklödder och bad

preparat, innehållande tvål, såpa eller organiska ytakuva ämnen (nr 33.05,

33.06 eller 33.07).

2.
Med tvål och
såpa i nr 34.01 avses endast vallenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt
andra produkter enligt nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (t. ex.
desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter som
innehåller slippulver klassificeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i
form av slänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former skall de
klassificeras enligt nr 34.05 som skurpulver och liknande preparat.

3.
Med organiska
ytaktiva ämnen i nr 34.02 avses produkter som, dä de blandas med vatten lill en
koncentration av 0,5% vid 20 oC och får slå i en timme vid samma temperatur;

a. ger en klar eller genomskinlig vätska eller
en stabil emulsion utan atl några

olösliga ämnen fälls ut, samt

b. minskar vattnets ytspänning till högst 4,5 x 10-2 N/m
(45 dyn/cm).

4.
Med oljor
erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral i nr 34.03 avses de produkter
som är definierade i anm. 2 lill 27 kap.

5.
Med konstgjorda
växer och beredda växer i nr 34.04 avses, med de undanlag som anges nedan,
endasi:

A. kemiskt framställda organiska produkter med
vaxkaraktär, även vattenlös-

liga;

B. produkler som erhållits genom atl blanda olika växer;

C. produkter med vaxkaraktär som är baserade på
ell eller flera växer och

innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen.

Numret skall inle tillämpas för:

a. produkter enligt nr 15.16, 15.19 eller 34.02, även om
de har vaxkaraktär;

b. oblandade animaliska eller vegetabiliska växer,
även färgade, enligt nr

15.21;

c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr
27.12, även blandade med

varandra eller enbart färgade;

d. växer blandade med eller dispergerade eller
lösta i någon vätska (nr

34.05, 38.09 etc).

34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och
prepa

rat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,

kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; pap

per, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, över

dragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengö

ringsmedel:

A. toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska
ytak

tiva produkter och preparat avsedda atl användas

som toalettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna

stycken ........................................... 100
kg' 35:-

B. andra slag ............................................... 6,2 %

34.02 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och
såpa);

ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpme

del) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller

såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01:

' Tullen beräknas efler viklen inkl. förefintligt
detaljhandelsemballage. 53

s. 35 Kontrollera mot PDF

A................................................................. organiska
ytaktiva ämnen, inte i detaljhandelsför- Prop. 1986/87: 102

packningar .............................................. 7 %

B. andra slag ............................................... 5,8 %

34.03 Beredda smörjmedel (inbegripet sådana beredda
skär

oljor, preparat för losslagning av bullar och muttrar,

rostskyddsmedel och andra medel mol kortosion samt

formsläppmedel som är baserade på smörjmedel) samt

preparat av sädana slag som används för olje- eller

fettbehandling av texfilmalerial, läder, pälsskinn eller

andra material, med undanlag av preparat som innehål

ler som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktpro

cent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa

mineral ........................................................ .............. fri

34.04 Konstgjorda
växer och beredda växer:

A................................................................. vaxliknande
glycerider; i vatten lösliga eller direkt

emulgerbara växer ................................. .......... 5,8 %

B. andra slag ............................................... fri

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv,
karos-

serier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och lik

nande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bon

dad duk, porös plast eller poröst gummi som impregne

rats, överdragits eller belagts med sädana preparat),

med undantag av växer enligt nr 34.04 ....... .......... 3,2%

34.6 Stearinljus, paraffinljus, vaxljus
o. d............... 4,6%

34.7 Modelleringspastor, inbegripet
sädana som är avsedda för bam; s. k. dentalvax saml avtrycksmassor för denlall
bmk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpackningar eller i form av
plattor, hästskoformade stycken, stänger e. d.; andra preparat för dentalt bmk,
på basis

av gips ......................................................... fri

35 kap. Proteiner; modifierad stärkelse; lim och klister;
enzymer Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. jäst (nr 21.02);

b. fraktioner av blod (andra än blodalbumin som
inte berells för terapeutiskt

eller profylakfiskl bruk), medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.;

c. enzymatiska garveripreparat (nr 32.02);

d. enzymatiska blölläggnings- eller tvättmedel
samt andra produkler enligt 34

kap.;

e. härdade proteiner (nr 39.13);

f. grafiska produkler av gelatin (49 kap.);

2. Med dextrin i nr 35.05 avses nedbrylningsprodukler av
stärkelse som har en hall

av reducerande socker, uttryckt som dextros, av högst 10% av torrsubstansen.

Produkter av detta slag som hav en halt av reducerande socker som överstiger

10% klassificeras enligt nr 17.02.

35.01 Kasein,
kaseinater och andra kaseinderival; kaseinlim: Prop. 1986/87:102

A. kasein .................................................... fri

B. andra slag ..................................... 100
kg 14:-

35.02 Albuminer,
albuminater och andra albuminderival:

A. äggalbumin, tjänligt lill människoföda:

1.
torkat...........................................
100 kg 300:-

2.
annat ........................................ 100
kg 100:-

B. andra slag ............................................... .............. fri

35.3 Gelatin (inbegripet gelalinfolier
med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och
gelatinderival; husbloss; annal lim av animaliskl ursprung, dock inte
kaseinlim enligt nr 35.01 100 kg 14:-

35.4 Peptoner och peptonderivat; andra
proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inle nämnda eller inbegripna någon
annanstans; hudpulver, även behandlat med kromsalt ....................................................... .............. fri

35.5 Dextrin och annan modifierad
stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på
basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:

A..................................................... innehållande
mer än 20% stärkelse eller stärkelse

produkter ...................................... 100 kg 40:40

B. andra slag ............................................... 9 %

35.06 Lim och klister, beredda, inte nämnda eller
inbegripna

nägon annanstans; produkter lämpliga för användning

som lim eller klister, förpackade för försäljning i detalj

handeln som lim eller klister i förpackningar med en

nettovikt av högst 1 kg:

A. i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av

högst 1 kg ............................................... 6,5 %

B. andra slag ...................................... 100
kg 14:-

35.07............................................................... Enzymer;
enzympreparat, inte nämnda eller inbe

gripna nägon annanstans ............................ .............. fri

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 kap.
Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstickor; pyrofora
legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1.
Detta kapitel
omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar andra än sådana som är
nämnda i anm. 2 a och b nedan.

2.
Med varor av
brännbara ämnen i nr 36.06 avses endast:

a. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen
föreliggande i former

(t.ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle;

bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fast form eller i

paslaform;

b. flytande eller till vätska förtätade gasformiga
bränslen i behållare av sådana

slag som används för fyllning av cigarettändare eller liknande ländare och

som har en rymd av högst 300 cm';

c. tjärfacklor, brasiändare o. d.

36.01 Krut:

A. svartkrut .................................................. 3,2%

B. andra slag ............................................... 6%

36.2 Beredda sprängämnen, andra än kmt
......... 6%

36.3 Stubin; tändhattar; rivtändare,
sprängkapslar och liknande ländmedel (även elektriska):

A. svartkmlsstubin ....................................... .......... 3,2%

B. annan stubin ........................................... ............ 6%

C. andra slag ............................................... fri Prop. 1986/87: 102

36.04 Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer,
knallsig

naler och andra pyrotekniska artiklar:

A................................................................. pyrotekniska
artiklar för signalerings- eller liv

räddningsändamål ................................... fri

B. andra slag ................................................ 5,1 %

36.05 Tändstickor,
andra än pyrotekniska artiklar enligt nr

36.04 ................................................ 100
kg' 4:-

36.06 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora
legering

ar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm.

2 till detta kapitel .......................................... .............. fri

37 kap. Varor för foto- eller kinobruk

Anm ä rkningar

1.
Detta kapitel
omfattar inle avfall och skrot.

2.
Med
fotografiska produkler avses i detta kapitel produkter som används i någon
process med vilken synliga bilder kan framställas direkt eller indirekt genom
inverkan av ljus eller annan form av strålning på strålningskänsliga ytor.

37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm,
strålnings

känsliga, oexponerade, av annal material än papper,

papp eller textilvara; bladfilm, strålningskänslig, oex

ponerad, avsedd för omedelbar bildframställning, även

i form av filmpaket ........................................ fri

37.2 Fotografisk film i mllar,
strålningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller
textilvara; film i mllar, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar
bildframställning ........................................... .............. fri

37.3 Fotografiskt papper, fotografisk
papp och fotografisk textilvara, strålningskänsliga, oexponerade:

A. med silverhalogenidemulsion .................. .............. fri

B. andra:

1.
papper och
papp ................................ .......... 3,2%

2.
textilvara ............................................. 3,8 %

37.4 Fotografiska plåtar, fotografisk
film, fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, exponerade
men inte framkallade fri

37.5 Fotografiska plåtar och fotografisk
film, exponerade

och framkallade, med undantag av kinofilm .. fri

37.06 Kinofilm, exponerad och framkallad, med eller
utan

ljudspår eller med enbart ljudspår:

A................................................................. kinofilm
med enbart ljudspår; annan kinofilm, nega

liv, ävensom positiv, avsedd atl användas uteslu

tande för kopiering..................................... .............. fri

B. andra slag ...................................... 100
kg 350:-

37.07 Kemiska preparat för fotografiskt bruk (andra än
läc

ker, lim, klister och liknande preparat); oblandade pro

dukter för fotografiskt bruk, föreliggande i avdelade

doser eller i bmksfardigt skick i sädan form som säljs i

detaljhandeln:

A. strålningskänslig kollodiumemulsion ........ 5,3%

B. andra slag.................................................. .............. fri

' Tullen beräknas efter vikten inkl. förefintligt
detaljhandelsemballage. 56

38 kap.
Diverse kemiska produkter

Prop.
1986/87: 102

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade
kemiskt definierade föreningar

med undantag av följande:

1.
konstgjord
grafit (nr 38.01);

2.
insekts-,
svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxlreglerande
medel för växter, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot gnagare och
liknande produkter när de föreligger i sådana former eller förpackningar som
är omnämnda i nr 38.08;

3.
produkler som
föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller som
brandsläckningsbomber (nr 38.13);

4.
produkler som
är nämnda i anm. 2 a och 2 c nedan;

b. blandningar av kemikalier och födoämnen
eller andra ämnen med närings

värde, av sädana slag som används vid beredning av livsmedel (i allmänhet

nr 21.06);

c. medikamenter (nr 30.03 eller 30.04).

2. Nr 38.23 skall tillämpas för bl. a. följande varor,
vilka inle skall anses inbegripna

i något annal nummer i tulltaxan;

a. odlade kristaller (andra än optiska element)
av magnesiumoxid eller av

halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande minst

2,5 g per styck;

b. finkelolja; dippelsolja (hjorthomsolja);

c. bläckborltagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d. stencillack och andra korrigeringsvätskor i
detaljhandelsförpackningar;

e. smältbara
artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex.

segerkäglor).

38.01

38.02

38.03 38.04

38.05

38.06

38.07

38.08

Konstgjord grafit; kolloidal och halvkolloidal grafit;

preparat på basis av grafit eller annat kol, i paslaform

eller i form av block, plattor eller andra halvfabrikat .

Aktiverat kol; aktiverade naturiiga mineraliska produk

ter; djurkol, inbegripet använt djurkol ........

Tallolja
(tallsyra), även raffinerad ...............

Avfallslut från tillverkning av massa av ved, även kon

centrerad, avsockrad eller kemiskt behandlad, inbegri

pet ligninsulfonater men inte tallolja enligt nr 38.03 ..

Balsamterpenfin, extraherad terpenfin, sulfatterpentin

och andra terpentinoljor, framställda genom destilla

tion eller annan behandling av barrträ; rå dipenten;

sulfitterpentin och annan rå p-cymen; "pine oil" inne

hållande a-terpineol som huvudbeståndsdel

Kolofonium och hartssyror samt derivat av dessa ämnen;
hartssprit och hartsoljor; naturhartser modifierade genom utsmällning:

A................................................................. naturhartser
modifierade genom utsmältning; estrar

bildade av hartssyror och glycerol eller annan po-

lyol ...........................................................

B. andra slag ...............................................

Trätjära; trätjäroljor; trätjärkreosot; rå metanol; vegetabiliskt
beck; bryggeriharts och liknande preparat på basis av kolofonium, hartssyror
eller vegetabiliskt beck Insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande
medel, tillväxlreglerande medel för växter,desinfektionsmedel, bekämpningsmedel
mot gnagare och liknande produkter, föreliggande i former eller förpackningar
för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller utformade artiklar
(t.ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper)

fri

fri fri

fri

5,3% fri

fri

5,8%

s. 9 Kontrollera mot PDF

38.09 Appreturmedel,
preparat för påskyndande av färgning Prop. 1986/87: 102

eller för fixering av färgämnen samt andra produkter

och
preparat (t. ex. glätlmedel och betmedel), av sådana slag som används inom
textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans:

A. pä
basis av stärkelse eller stärkelseprodukter:

1. i
detaljhandelsförpackningar som väger per

styck
högst 1 kg netto ................. 5,8%

2. andra:

a..................................... innehållande
mer än 20% stärkelse eller stär

kelseprodukter .................. 100 kg 40:40

b. andra
................................... .......... 9 %

B. andra
slag ..................................... ........ 5,8 %

38.10.................................................. Betmedel
för metaller; flussmedel och andra preparat,

utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning;

pulver och pastor för lödning eller svetsning, bestående

av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag

som används för fyllning eller beläggning av svetselek

troder eller svetstråd .......................... 2,2%

38.11 Preparat
för motverkande av knackning, oxidation,

korrosion eller hartsbildning, viskositetsförbättrande

preparat och andra beredda tillsatsmedel för mineral

oljor (inbegripet bensin) eller för andra vätskor som

används
för samma ändamål som mineraloljor fri

38.12 Beredda
vulkningsacceleratorer; sammansatta mjuk-

ningsmedel för gummi eller plast, inte nämnda eller

inbegripna någon annanstans; antioxidanter och andra

sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast:

A. beredda
vulkningsacceleratorer; antioxidanter för

gummi
.......................................... fri

B. andra
slag ..................................... 9%

38.13
Preparat och laddningar till
brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber 2,5 %

38.14
Sammansatta organiska lösnings-
och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanslans; beredda
färg- eller lackborttagningsmedel 9 %

38.15
Reaktionsinitiatorer,
reaktionsacceleratorer saml beredda katalysatorer, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans fri

38.16
Eldfast cement, eldfast
murbruk, eldfast betong och liknande eldfasta beredningar, andra än produkter
enligt nr 38.01 ........ fri

38.17
Blandningar av alkylbensener
och blandningar av al-kylnaftalener, andra än sådana som omfattas av nr

27.07
eller 29.02 ................................ 6,5 %

38.18 Kemiska
grundämnen, dopade för användning inom

elektroniken, i form av skivor, plattor eller liknande

former; kemiska föreningar, dopade för användning

inom elektroniken:

A. kisel
............................................. 6,5%

B. andra
slag ..................................... 9 %

38.19 Hydrauliska
bromsvätskor och andra beredda vätskor

för hydraulisk kraftöverföring, inte innehållande oljor

erhållna
ur petroleum eller ur bituminösa mineral eller '°

innehållande
mindre än 70 viktprocent sådana oljor .. 9%

38.20
Frysskyddsmedel och beredda
flytande avisningsme- Prop. 1986/87: 102 del 9%

38.21
Beredda närsubslrat för odling
av mikroorganismer .. fri

38.22
Sammansatta reagens för
diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, andra än sådana som omfattas av nr
30.02

eller
30.06 ........................................ ......... 9%

38.23 Beredda
bindemedel för gjutformar eller gjulkärnor;

kemiska produkter samt preparat från kemiska eller

närstående industrier (inbegripet sådana som består av

blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller in

begripna någon annanstans; restprodukter från ke

miska eller närstående industrier, inte nämnda eller

inbegripna någon annanstans:

A. naften-
och sulfonaftensyror samt sådana alkali

salter av dessa syror som inte omfattas av nr 34.02;

rå citronsyra och rå vinsyra samt salter av dessa

syror
.......................................... ........... fri

B. osintrade
metallkarbider, blandade med varandra

eller
med metalliska bindemedel ........ fri

C. murbruk
och betong, inte eldfasta; beredda tillsats

medel för cement, murbruk eller betong, bestående

av
oorganiska ämnen ..................... ........... fri

D. gasvatten
och gasreningsmassa ...... ........... fri

E................................................... restprodukter
från kemiska eller närstående indu

strier .......................................... fri

F. beredda
bindemedel för gjutformar eller gjulkärnor:

1. på
basis av naturliga hartsartade produkter ... fri

2.
på basis av stärkelse eller
stärkelseprodukter och innehållande mer än 20% av dessa ämnen ....................... 100
kg 40:40

3.
andra.......................................... 9%

G. blandningar
som inte omfattas av A-F och som

består av oorganiska ämnen (t. ex. mineraliska pro

dukter, oorganiska kemikalier, glas- eller metall

pulver), med undantag av blandningar i förpack

ningar som väger per styck högst 10 kg bmtlo:

beläggs
med samma tull som den beståndsdel

vars
tullsats medför högsta tullen, dock högst

9%;
någon hänsyn skall dock inte tas till ringa

mängd
ämnen som inte väsentligen påverkar

varans
beskaffenhet

H.
rå träättiksyra och salter av denna syra 6,5 %

IJ.
andra slag ................................... ......... 9 %

SJUNDE
AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Plaster och plastvaror; gummi och gummivaror

Anmärkningar

1. Varor som föreligger i satser som består av två eller
fiera separata beståndsde

lar, av vilka åtminstone någon omfattas av denna avdelning, skall, om bestånds

delarna är avsedda att efter hopblandning ge en produkt enligt sjätte eller
sjunde

avd., klassificeras enligt del nummer som är tillämpligt för denna produkt,
under

förutsättning:

a. att del av förpackningssättet framgår att
beståndsdelarna är avsedda att

användas tillsammans ulan att först omförpackas;

b. alt beståndsdelarna föreligger tillsammans; saml

c. alt beståndsdelarna, antingen pä grund av sin
beskaffenhet eller pä grund av

de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkler

avsedda att komplettera varandra.

2. Med
undantag för varor enligt nr 39.18 och 39.19 skall plaslvaror och gummi

varor, som är försedda med sådant bokstavstryck e. d. eller med sådant bild

tryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas

huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.

39
kap. Plaster och plastvaror

Anmärkningar

1. Med plast förstås i hela tulltaxan sådana material
enligt nr 39.01 -39.14 som kan

eller har kunnat formas (antingen i polymerisationsögonblicket eller i ett
senare

stadium) under yttre påverkan (vanligen av värme och tryck, i vissa fall i
närvaro

av elt lösningsmedel eller ett mjukningsmedel) genom gjutning, strängsprutning,

valsning eller någon annan process till former som bibehålls när den yttre

påverkan upphör.

1 hela tulltaxan skall ordet plasl även avse vulkanfiber.
Detta ord avser emellertid inte material som anses utgöra texlilmaterial
enligt elfte avd.

2. Detta kapitel omfattar inle:

a. växer enligt nr 27.12 och 34.04;

b. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar (29
kap);

c. heparin och salter av heparin (nr 30.01);

d. brons- och fargfolier enligt nr 32.12;

e. organiska ytaktiva ämnen och preparat enligt nr 34.02;

f naturhartser modifierade genom utsmältning samt
hartsestrar (nr 38.06);

g. syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. och
varor av sådanl gummi;

h. sadelmakeriarbeten (nr 42.01) saml koffertar, resväskor,
handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02;

ij. flätor, korgmakeriarbeten och andra artiklar enligt
46 kap.;

k. tapeter enligt nr 48.14;

1. varor enligt elfte avd. (textilvaror);

m. varor enligt tolfte avd. (l.ex. skodon, huvudbonader,
paraplyer, parasoller, spatserkäppar, piskor och ridspön samt delar till sådana
varor);

n. bijouteri varor enligt nr 71.17;

o. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner samt mekaniska
och elektriska apparater);

p. delar till luftfartyg eller fordon, enligt sjuttonde
avd.;

q. artiklar enligt 90 kap. (t.ex. optiska element,
glasögonbågar och rifinstru-menl);

r. artiklar enligt 91 kap. (1. ex. urfoder och boelter);

s. artiklar enligt 92 kap. (t. ex musikinstrument och
delar till musikinstrument);

t. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler,
belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och monterade
eller monleringsfärdiga byggnader);

u. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och
sporlariiklar);

v. artiklar enligt 96 kap. (t. ex. borstar, knappar,
blixtlås, kammar, munstycken och skaft till rökpipor, cigaretimunstycken o.d.,
delar lill termosflaskor e.d., reservoarpennor, kulpennor och stiftpennor).

3. Nr 39.01-39.11 skall endast tillämpas för varor som
framställts genom kemisk Prop. 1986/87: 102

syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar:

a. flylande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60
volymprocent destillat

vid 300°C, omräknat till 1 013 millibar vid destillation under reducerat tryck

(nr 39.01 och 39.02);

b. lågpolymeriserade hartser av kumaronindentyp (nr
39.11);

c. andra synleliska polymerer med elt genomsnitt av minst
5 monomera enhe

ter;

d. silikoner(nr39.IO);

e. resoler (nr 39.09) och andra polymerer.

4. 1 delia kapitel skall, där inte annat följer av
tulltaxenumrens lydelse, sampoly-

merer (inbegripet sampolykondensat, sampolyaddilionsprodukter, segmenlpo-

lymerer och ymppolymerer) och polymerblandningar klassificeras enligt del

nummer som omfattar polymerer av den monomer som viklmässigt dominerar

över vaqe annan monomer som varan är uppbyggd av. Vid lillämpning av denna

bestämmelse skall monomerer vilkas polymerer omfattas av samma nummer

anses som en enda monomer.

Om ingen monomer dominerar skall sampolymerer och
polymerblandningar klassificeras enligt del nummer som står sist i tulltaxan av
dem som kan komma i fråga.

Med sampolymerer avses alla polymerer i vilka halten av
någon enskild monomer inte uppgår lill minst 95 viktprocent av det totala
polymerinnehållet.

5.
Kemiskt
modifierade polymerer, dvs. sådana i vilka endast sidokedjor (bihang) till
huvudkedjan har förändrats genom kemisk reaktion, skall klassificeras enligt
det nummer som är tillämpligt för den omodifierade polymeren. Denna bestämmelse
gäller inte ymppolymerer.

6.
Med obearbetad
form i nr 39.01-39.14 avses endasi produkler i följande former:

a. välskor och pastor, inbegripet dispersioner
(emulsioner och suspensioner)

och lösningar;

b. block av oregelbunden form, klumpar, pulver
(inbegripet press- och sprut-

massor), kom, flingor o. d.

7. Nr 39.15 skall inle tillämpas för avklipp och annat
avfall samt skrot av etl enda

lermoplasliskt material, när materialet omvandlats till obearbetad form (39.01-

39.14).

8.
Med rör och
slangar i nr 39.17 avses ihåliga produkter, i form av halvfabrikat eller i färdigbearbetat
skick, av sådana slag som används eller skulle kunna användas för att befordra
eller leda gaser eller vätskor (t. ex. rafflade trädgärds-slangar och
perforerade rör). Uttrycket avser också korvskinn och andra tillplattade
slangar. Bortsett från dessa tillplattade slangar skall emellertid ihåliga
produkter, som har ett inre tvärsnitt som inte är runt, ovall, kvadraUskl eller
rektangulärt (i vilket fall tvärsnittels längd inte får vara mer än 1,5 gånger
bredden) eller inte har formen av en regelbunden månghörning, inle anses som
slangar eller rör ulan som profilerade stänger och strängar.

9.
Med vägg- eller
takbeklädnad av plasl i nr 39.18 avses produkter som föreligger i rullar, har
en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för vägg- eller takdekorering och består
av plast som är varaktigt anbringad på ett underlag av annat material än
papper, under förutsättning att plastskiktet är komat, präglat, färgat,
mönster-tryckt eller på annat sätt dekorerat på utsidan.

10. Med plattor, duk, film. folier och remsor i nr 39.20
och 39.21 avses endasi plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana
enligt 54 kap.) samt block med regelbunden geometrisk form, även tryckta eller
på annat sätt ylbehand-lade, oskurna eller nedskurna lill kvadratisk eller
rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör
dem till bruksfardiga artiklar).

11. Nr 39.25 skall tillämpas endast för följande
artiklar, under förutsättning att de

inte omfattas av något tidigare nummer i underavdelning II:

a. cisterner, tankar (inbegripet
slamavskiljare). kar och liknande behållare med

en rymd av mer än 300 1;

b. konslruktionsdelaljer som används 1. ex. i golv,
väggar eller tak;

c. takrännor och tillbehör till takrännor;

d. dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt
dörrtrösklar;

e. balkonger, räcken, staket, grindar och liknande
skrank:

f. fönsterluckor, markiser, persienner,
spjäljalusier, rullgardiner och liknande

artiklar saml delar och tillbehör till sådana artiklar;

g. hyllkonstruklioner av stort format, i delar,
avsedda för sammansättning och

permanent installering i t. ex. bunker, verksläder eller varumagasin;

h. utsmyckningsdetaljer för byggnader t. ex. kupoler;

s. 62 Kontrollera mot PDF

beslag
och liknande tillbehör för permanent fastsältning i eller pä dörrar, Prop.
1986/87: 102 fönster, trappor, väggar eller andra delar av byggnader, t. ex.
dönrtrycken, handtag, hakar, krokar, konsoler, handdukshängare,
skyddsplattor för slrömställare och andra skyddsplattor.

I.
Plaster i obearbetad form

39.1
Polymerer av elen, i obearbetad
form ..... 9%

39.2
Polymerer av propen eller av
andra olefiner, i obearbetad form 9 %

39.3
Polymerer av styren, i
obearbetad form .. ......... 9%

39.4
Polymerer av vinylklorid eller
av andra halogenerade

olefiner,
i obearbetad form .................. 9 %

39.05 Polymerer
av vinylacetat eller av andra vinylestrar, i

obearbetad form; andra vinylpolymerer i obearbetad

form
................................................ 9 %

39.6
Akrylpolymerer i obearbetad
form ......... 9%

39.7
Polyacetaler, andra polyelrar
saml epoxihartser, i obearbetad form; polykarbonater, alkydhartser,
po-lyallylestrar och andra polyestrar, i obearbetad form . 9%

39.8
Polyamider i obearbetad form ................. ......... 9%

39.9
Aminoplaster, fenoplaster och
polyurelaner, i obearbetad form 9 %

39.10
Silikoner i obearbetad form ................... ......... 9
%

39.11
Petroleumhartser,
kumaronindenhartser, polyter-pener, polysulfider, polysulfoner och andra
produkler omnämnda i anm. 3 lill detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans, i obearbetad form .... 9%

39.12 Cellulosa
och kemiska cellulosaderivat, inte nämnda

eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form:

A. cellulosaacetat,
cellulosapropionat, cellulosabu-

tyral
och blandeslrar av dessa, inte mjukgjorda .. fri

B. andra
........................................... 9%

39.13 Naturliga
polymerer (t.ex. alginsyra) och modifierade

naturliga polymerer (t. ex. härdade proteiner och ke

miska derivat av naturgummi), inte nämnda eller inbe

gripna någon annanstans, i obearbetad form:

A.................................................... alginsyra
saml salter och estrar av alginsyra; härda

de proteiner ................................. fri

B. andra
slag ..................................... 5,3 %

39.14 Jonbytare
på basis av polymerer enligt nr 39.01-39.13,

i obearbetad form .............................. 9
%

II. Avklipp
och annat avfall av plast samt plastskrot; halvfabrikat av plast; andra
plastvaror

39.15
Avklipp och annat avfall av
plasl samt plastskrot .... 9%

39.16
Enfibertråd med ett största
tvärmått av mer än I mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripet profilerade
stänger och strängar) även ytbehandlade men inte bearbetade på annat sätt, av
plast:

A. av
cellulosanitral eller av härdade proteiner fri

B. av
annan plast .............................. 12%

s. 63 Kontrollera mot PDF

39.17 Rör
och slangar saml rördelar (l.ex. skarvrör, knärör Prop. 1986/87: 102

och fiänsar) och andra tillbehör till rör eller slangar, av

plast:

A. konsltarmar:

1. av
härdade proteiner ................... ....... 6,9 %

2.
av cellulosaplast ........................ fri

3.
av annan plast .......................... 12%

B. andra
slag ..................................... 12%

39.18 Golvbeläggningsmaterial
av plast, även självhäfiande, i

mllar eller i form av plattor; vägg- eller takbeklädnad

av
plast enligt definition i anm. 9 fill detta kapitel .... 12%

39.19 Plattor,
duk, film, folier, tejp, remsor och andra platta

produkter av plast, självhäfiande, även i rullar:

A. av
cellulosanitral eller härdade proteiner fri

B. av
annan plast .............................. ........ 12 %

39.20 Andra
slag av plattor, duk, film, folier och remsor, av

plast, inle porösa och inte förstärkta, laminerade eller

pä liknande sätt kombinerade med annat material:

A. av
cellulosanitral eller härdade proteiner fri

B. av
vulkanfiber ............................... 3,2%

C. av
plast enligt nr 39.01-39.11 ........... ........ 12%

D. av
plast enligt nr 39.12 (utom cellulosanitral):

1. produkter
med en tjocklek av minst 1,5 mm .. fri

2. andra:

a............................................. avsedda
atl användas uteslutande för tillverk

ning av strälningskänslig film ..... fri

b. andra
................................... 12%

E. av
plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 6,3%

39.21 Andra
slag av plattor, duk, film, folier och remsor av

plast:

A. av
cellulosanitral eller härdade proteiner fri

B. av
plast enligt nr 39.01-39.11 ........... 12%

C. av
plasl enligt nr 39.12 (utom cellulosanitral):

1. produkter
med en tjocklek av minst 1,5 mm .. fri

2. andra
...................................... 12%

D. av
plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 6,3%

39.22
Badkar, duschkar, iväliställ,
bidéer, toalettstolar, sitsar och lock till toalettstolar, spolcisterner och
liknande sanilelsartiklar, av plasl 12%

39.23
Artiklar för transport eller
förpackning av varor, av plast; proppar, lock, kapsyler och andra
förslutningsar-

tiklar
av plast .................................... ......... 12 %

39.24
Bords- och köksartiklar, andra
hushållsartiklar samt toaletlartiklar, av plast 12%

39.25
Byggvaror av plast, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans 12 %

39.26
Andra plastvaror samt varor av
andra material enligt nr 39.01-39.14:

A. stenciler
...................................... 6,9 %

B. andra
........................................... ......... 12%

s. 64 Kontrollera mot PDF

40 kap.
Gummi och gummi varor Prop. 1986/87: 102

Anmärkningar

1. Om inte annat är föreskrivet förstås i hela
tulltaxan med gummi följande produk

ter, även vulkade (mjukgummi eller hårdgummi): naturgummi, balata, gutta

perka, guayulegummi, chiclegummi och liknande nalurliga produkler, syntet-

gummi, faklis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter.

2. Detta kapitel omfattar inte:

a. varor enligt elfte avd. (textilvaror);

b. skodon och delar till skodon enligt 64 kap.;

c. huvudbonader och delar till huvudbonader (inbegripet
badmössor), enligt 65

kap.;

d. mekaniska eller elektriska maskiner och
apparater saml delar lill dessa,

enligt sextonde avd. (inbegripet elektrisk materiel av alla slag), av hård

gummi;

e. artiklar enligt 90, 92, 94 och 96 kap.;

f. artiklar enligt 95 kap. (andra än idroltshandskar och
artiklar enligt nr 40.11 -

40.13).

3. Med obearbetad form i nr 40.01-40.03 och 40.05 avses
endasi produkter i

följande former:

a. vätskor och pastor (inbegripet latex, även
förvulkad, samt andra disper

sioner och lösningar);

b. block av oregelbunden form, klumpar, balar, pulver,
kora, smulor o. d.

4. I anm. 1 Ull delta kapitel och i nr 40.02 förstås med
syntetgummi:

a. omättade syntetiska ämnen vilka genom
vulkning med svavel kan irreversi-

belt överföras till icke termoplastiska ämnen som vid en temperatur mellan

18°C och 29°C inte brister när de töjs till tre gånger sin ursprungliga längd
och

som efter atl ha töjts till två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter

återgår lill en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden.

Vid utförandet av detta prov får ämnen som är nödvändiga för bryggbind

ningen, såsom vulkningsaktivalorer och vulkningsacceleratorer, vara tillsal

la. Förekomst av ämnen som avses i anm. 5 b 2 och 3 är också tillåten, men

förekomst av ämnen som inte är nödvändiga för bryggbindningen, såsom

utdrygningsmedel, mjukningsmedel och fyllmedel, är inle filialen;

b. lioplasler(TM);

c. naturgummi modifierat genom ympning eller
blandning med plast, depoly-

meriserat naturgummi, blandningar av omättade syntetiska ämnen med mät

tade syntetiska högpolymera produkter, under förutsättning att alla ovan

nämnda produkter uppfyller villkoren beträffande vulkning, töjning och åter

gång i a ovan.

5.a. Nr 40.01 och 40.02 skall inte tillämpas för gummi
eller gummiblandningar som före eller efter koaguleringen försatts med:

1.
vulkmedel,
acceleratorer, fördröjningsmedel eller aktivatorer (andra än sådana som
tillsalts för framställning av förvulkad gummilatex);

2.
pigment eller
andra färgämnen, andra än sådana som tillsalts enbart för
identifieringsändamål;

3.
mjukningsmedel
eller utdrygningsmedel (med undantag av mineralolja i fråga om oljeutdrygat
gummi), fyllmedel, förstärkningsmedel, organiska lösningsmedel eller nägot
annat ämne, med undanlag av de tillsatser som är tillåtna enligt b.

b. Förekomst av följande ämnen i gummi eller
gummiblandningar skall inle påverka dessas klassificering enligt nr 40.01
eller 40.02, under förutsättning all gummit eller gummiblandningen bibehållit
sin huvudsakliga karaktär av råmaterial:

1.
emulgermedel
och klibbmotmedel;

2.
små mängder av
nedbrytningsprodukter av emulgermedel;

3.
mycket små
mängder av följande: värmekänsliga medel (i allmänhet för att erhålla värmekänslig
gummilatex), katjonytaktiva ämnen (i allmänhet för att erhålla elektroposiliv
gummilatex), antioxidanter, koagulanter, smulnings-medel, frysskyddsmedel,
peplisermedel, konserveringsmedel, stabilisatorer, viskositetsreglerande medel
och liknande tillsatsmedel för speciella ändamål.

6.
Med avklipp och
annat avfall saml skrot i nr 40.04 avses avklipp och annat avfall från
tillverkning eller bearbetning av gummi saml gummivaror som är slutgiltigt
oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada eller slitage eller
av annan orsak.

7.
Tråd, hell av
mjukgummi, med ell största tvärmått av mer än 5 mm, skall

(oavsett tvärsnittets form) klassificeras som remsor,
stänger eller strängar enligt 64

nr 40.08.

Enligt nr 40.10 klassificeras också drivremmar och
transportband av textilvävnad som är impregnerad, överdragen, belagd eller
laminerad med gummi eller tillverkad av textilgarn som är impregnerat,
överdraget, belagt eller försett med hölje av gummi.

Med
plattor, duk och remsor i nr 40.01, 40.02, 40.03, 40.05 och 40.08 avses endast
plattor, duk och remsor samt block med regelbunden geometrisk form, som är
oskurna eller enbart nedskurna lill kvadratisk eller rektangulär form, även om
en sådan nedskärning gör dem lill bruksfärdiga artiklar och även om de är
tryckta eller på annat sätt ytbehandlade, men däremot inte sädana som är
nedskurna till annan form eller vidare bearbetade.

Med stänger och strängar i nr 40.08 avses också produkter
av delta slag, som skurits ned till viss längd eller ytbehandlals men som inte
bearbetats på annat sätt.

Prop.
1986/87:102

40.1 Naturgummi, balata, guttaperka,
guayulegummi, chiclegummi och liknande naturiiga produkter, i obearbetad form
eller i form av plattor, duk eller remsor .... fri

40.2 Syntetgummi samt faklis framställd av
oljor, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor; blandningar
av produkter enligt nr 40.01 med produkter enligt nr 40.02, i obearbetad form
eller i form av plattor,

duk eller remsor ......................................... .............. fri

40.03 Gummiregenerat,
i obearbetad form eller i form av

plattor, duk eller remsor ............................. fri

40.04 Avklipp
och annat avfall samt skrot, av annal gummi

än hårdgummi, även pulveriseral eller granulerat .... fri

40.05 Ovulkat gummi med inblandning av
tillsatsämnen, i

obearbetad form eller i form av plattor, duk eller rem

sor:

A. förrådsblandningar ................................. .............. fri

B. andra slag ............................................... .......... 3,2%

40.06 Ovulkat gummi i andra former (t. ex. stänger,
rör eller

strängar) samt varor av ovulkat gummi (t. ex. ringar

och rondeller):

A................................................................. varor
av ovulkat gummi i förening med annat mate

rial .......................................................... .......... 3,8%

B. andraslag ................................................ 3,2%

40.07 Tråd
och rep av mjukgummi:

A. tråd ........................................................ .............. fri

B. rep .......................................................... .......... 6,2%

40.08 Plattor, duk, remsor, stänger och strängar
(inbegripet

profilerade stänger och strängar), av mjukgummi:

A. plattor, duk och remsor ........................... 5,3 %

B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi, även försedda
med

kopplingsanordningar e. d. (t. ex. skarvrör, knärör och

flänsar):

A. spiral- och pansarslangar ........................ ............ 6%

B. andra ....................................................... 7 %

40.10 Drivremmar och transportband av
mjukgummi 9%

40.11 Nya däck, andra än massivdäck, av
gummi .. ............ 9%

Minimitull: per 100 kg 70:-

40.12 Regummerade eller begagnade däck, andra än
massiv

däck, av gummi; massivdäck, utbytbara slilbanor saml

fälgband, av gummi:

A. massivdäck .............................................. .......... 5,3 %

B. andra ..................................................... ............ 9%

Minimitull: per 100 kg 70:-

5 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

40.13........................................................ Innerslangar
av gummi 9% Prop. 1986/87: 102

Minimitull:
per 100 kg 70:-

40.14 Hygieniska
och farmaceutiska artiklar (inbegripet di-

nappar), av mjukgummi, även med delar av härd

gummi:

A. preventivmedel
............................. fri

B. andra
........................................... ....... 2,2%

40.15 Kläder
och tillbehör till kläder (inbegripet handskar),

för alla ändamål, av mjukgummi:

A. handskar
....................................... 3,8%

B. andra
slag ..................................... 5,1 %

40.16
Andra varor av mjukgummi .................. ........ 3,8
%

40.17
Hårdgummi (t. ex. ebonit) i
alla former, inbegripet avfall och skrot; varor av hårdgummi:

A. avfall,
skrot och pulver ................... fri

B. andraslag
...................................... 3,2%

ÅTTONDE
AVDELNINGEN

Oberedda hudar och slinn, läder, pälsskinn samt varor av
dessa material; sadelmakeriarbeten; resefl'ekter, handväskor och liknande
artiklar; varor av tarmar

41 kap. Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt
läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn
(nr 05.11);

b. fågelskinn och delar av fågelskinn med
kvarsittande fjädrar eller dun, enligt

nr05.05 och 67.01;

c. hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda, garvade
eller på annat säll

beredda (43 kap.); följande varor skall dock klassificeras enligt 41 kap.,

nämligen oberedda, med hårbeklädnad försedda hudar och skinn av nötkrea

tur och andra oxdjur, av hästdjur, av får och lamm (med undantag av

astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande lammskinn ävensom

skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibellamm), av get

och killing (med undantag av yemengel, mongolgel och tibelgel eller -kill-

ing), av svin (inbegripet navelsvin) samt av stenget, gasell, ren, älg, hjort,

rådjur och hund.

2. Med konslläder förstås i hela tulltaxan endast
material av sådant slag som är

omnämnt i nr 41.1 1.

41.1 Oberedda hudar och skinn av
nötkreatur och andra oxdjur samt av hästdjur (färska eller saltade, torkade,
kalkade, picklade eller på annat säll konserverade, men inte garvade, beredda
till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade fri

41.2 Oberedda skinn av får och lamm
(färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade,
men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade
eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anm. 1 c inle omfattas

av detta kapitel .......................................... .............. fri

41.03 Andra oberedda hudar och skinn (färska eller
saltade,

torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konser

verade, men inte garvade, beredda till pergament eller

vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med

undantag av sädana som enligt anm. I b eller 1 c inte

omfattas av delta kapitel ............................ fri

41.04 Läder av nötkreatur och andra oxdjur saml av
häst-

djur, annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09:

A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare

garvning ................................................. .............. fri

B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %

41.05 Läder av får och lamm, annat än läder enligt nr
41.08

eller 41.09:

A................................................................. förgarvade
hudar och skinn avsedda för vidare

garvning ................................................. .............. fri

B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %

41.06 Läder av get och killing, annat än läder enligt nr
41.08

eller 41.09: 67

A................................................................. förgarvade
hudar och skinn avsedda för vidare Prop. 1986/87: 102

garvning ................................................. fri

B. andra slag ............................................... 4,4%

41.07 Läder av andra djur, annat än läder enligt nr
41.08 eller

41.09:

A................................................................. förgarvade
hudar och skinn avsedda för vidare

garvning ................................................. fri

B. andra slag ............................................... 4,4%

41.8 Sämskläder (inbegripet
nysämskläder) ........ .......... 4,4%

41.9 Lackläder och laminerat lackläder;
melalliseral läder 4.4%

41.10 Avklipp och annat avfall av läder
eller konstläder, olämpligt för tillverkning av lädervaror; läderpulver fri

41.11 Konstläder på basis av läder eller
läderfibrer, i plattor,

skivor
eller remsor, även i rullar ................... .......... 4,4%

42 kap.
Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar;
varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. steril katgut och liknande sterila sulurmaterial för
kirurgiskt bmk (nr 30.06);

b. kläder och tillbehör lill kläder (med
undantag av handskar), fodrade med

pälsskinn eller konstgjord päls eller på utsidan försedda med sådan bekläd

nad av pälsskinn eller konstgjord päls som inte utgör endast besättning (nr

43.03 eller 43.04);

c. konfektionerade artiklar av nät (nr 56.08);

d. artiklar enligt 64 kap.;

e. huvudbonader och delar till huvudbonader, enligt 65
kap.;

f. piskor, ridspön och andra artiklar enligt nr 66.02;

g. manschettknappar, armband och andra bijouterivaror (nr
71.17);

h. tillbehör till seldon, l.ex. separat föreliggande
stigbyglar, bett, beslag och spännen (i allmänhet femtonde avd.);

ij. strängar, skinn till trummor och liknande instrument
samt andra delar till musikinstrument (nr 92.09);

k. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler,
belysningsarmatur och andra belysningsartiklar);

1. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och
sportartiklar);

m. knappar (inbegripet tryckknappar), knappformar och
andra delar lill knappar saml knappämnen, enligt nr 96.06.

2. Nr 42.02 omfattar inte:

a. bärkassar med handtag, tillverkade av
plastfolie (även försedd med tryck)

och inte avsedda för långvarig användning (nr 39.23);

b. artiklar av flätningsmaterial (nr 46.02);

c. artiklar av ädel metall, av metall med
plätering av ädel metall, av nalurpärlor

eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, synle

liska eller rekonstruerade) (71 kap.).

3. Med kläder och tillbehör till kläder i nr 42.03
avses bl. a. handskar (inbegripet

idroltshandskar), förkläden och andra skyddskläder, hängslen, bälten, axelrem

mar och handledsremmar men däremot inle urarmband (nr 91.13).

42.1 Sadelmakeriarbeten för alla slags
djur (inbegripet draglinor, koppel, knäskydd, munkorgar, vojlockar, sadelväskor,
hundtäcken o. d.), av alla slags material 4,9%

42.2 Koffertar, resväskor, sminkväskor,
attachéväskor, portföljer, skolväskor, fodral, etuier och väskor för glasögon,
kikare, kameror, musikinstmment eller vapen samt liknande artiklar; ressäckar,
necessärer, ryggsäckar, handväskor, shoppingväskor, plånböcker, portmonnäer,
kartfodral, cigarettetuier, tobakspungar, verktygsväskor, sportväskor,
flaskfodral, smycke-

skrin, puderdosor, matsilveretuier och liknande artiklar,
av läder, konslläder, plasl (i form av plattor, duk eller folier), texfilvara,
vulkanfiber eller papp eller hell eller till största delen belagda med sådant
material:

A. handväskor .............................................

Maximilull:
per 100 kg

B. andra .......................................................

42.03 Kläder och fillbehör fill kläder, av läder
eller konst

läder:

A. handskar .................................................

B. kläder .....................................................

C. andra .......................................................

42.4 Varor av läder eller konstläder, av
sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller för
annat tekniskt ändamål ....

42.5 Andra varor av läder eller
konstläder ...........

42.6 Varor av tarmar, guldslagarhinna,
blåsor eller senor .

6,2% 400:-

6,2%

6,5%

4,9%

fri

Prop. 1986/87: 102

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls; varor av dessa
material

Anmärkningar

1. Med pälsskinn förslås i hela tulltaxan, utom i
fråga om oberedda pälsskinn enligt

nr 43.01, garvade eller på annat säll beredda skinn med hårbeklädnad, av alla

slags djur.

2. Delta kapitel omfattar inte:

a. fågelskinn och delar av fågelskinn med
kvarsittande fjädrar eller dun, enligt

nr 05.05 och 67.01;

b. oberedda hudar och skinn, med hårbeklädnad,
av sådana slag som omfattas

av 41 kap. (se anm. 1 c fill 41 kap.);

c. handskar som består av läder och pälsskinn eller av
läder och konstord päls

(nr 42.03);

d. artiklar enligt 64 kap.;

e. huvudbonader och delar Ull huvudbonader, enligt 65
kap.;

f. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och
sportartiklar).

3.
Nr 43.03
omfattar pälsskinn och delar av pälsskinn som hopfogals med andra material samt
pälsskinn och delar av pälsskinn som sylts ihop lill kläder eller lill delar
eller fillbehör lill kläder eller lill andra artiklar.

4.
Kläder och
tillbehör till kläder (med undantag av sådana som enligt anm. 2 inte omfattas
av kapillel), som är fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller som på
utsidan är försedda med sådan beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls som
inte endast utgör besättning, skall klassificeras enligt nr 43.03 eller 43.04
alltefter beskaffenheten.

5.
Med konstgjord
päls förslås i hela tulltaxan sådana imitationer av pälsskinn som består av
ull, hår eller andra fibrer som är fastklistrade eller fastsydda på läder,
vävnad eller annal material, men inte imitationer av pälsskinn erhållna genom
vävning eller stickning (i allmänhet nr 58.01 eller 60.01).

43.1 Oberedda pälsskinn (inbegripet
huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp, lämpliga för
körsnärs-bmk), andra än oberedda hudar och skinn enligt nr 41.01, 41.02 eller
41.03

43.2 Garvade eller på annat sätt beredda
pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp),
lösa eller hopfogade (dock inte med andra material), med undantag av varor
enligt nr 43.03:

A. lösa pälsskinn samt bitar och avklipp av pälsskinn

B. s. k. utryckta skinn ..................................

C. andra slag ...............................................

fri

2,5%

3,2%

43.03 Kläder
och tillbehör lill kläder samt andra varor av

pälsskinn:

A. handskar
....................................... 4,9%

B. andra
slag ..................................... .......... 7 %

43.04 Konstgjord päls och
varor av konstgjord päls:

A. konstgjord
päls ............................. 5,3 %

B. varor
av konstgjord päls ................. ........ 7,2 %

NIONDE
AVDELNINGEN

Trä och varor av trä; träkol; kork och varor av kork;
varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korgmakeriarbeten

44 kap. Trä och varor av trä; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte;

a. trä i form av flis eller spån eller krossat,
målet eller pulveriseral, av sådana

slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farma

ceutiskt bruk eller för inseklsbekämpning, svampbekämpning eller liknande

ändamål (nr 12.1 1);

b. bambu och annat flätningsmaterial enligt nr 14.01;

c. trä i form av flis eller spån eller målet eller
pulveriseral, av sådana slag som

används främst vid färgning eller garvning (nr 14.04);

d. aknveral kol (nr 38.02);

e. artiklar enligt nr 42.02;

f. varor enligt 46 kap.;

g. skodon och delar till skodon, enligt 64 kap.;

h. varor enligt 66 kap. (t.ex. paraplyer och
promenadkäppar samt delar till sådana varor);

ij. varor enligt nr 68.08;

k. bijoulerivaror enligt nr 71.17;

1. varor enligt sextonde och sjuttonde avd. (t. ex.
maskindelar, höljen och skåp till maskiner och apparater samt
vagnmakeriarbeten);

m. varor enligt artonde avd. (l. ex. urfoder och
musikinstrument samt delar till sådana varor;

n. delar lill eldvapen (nr 93.05);

o. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler, belysningsarmatur
och andra belysningsartiklar saml monterade eller monteringsfärdiga
byggnader);

p. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och
sportarliklar);

q. artiklar enligt 96 kap. (t. ex. rökpipor och delar till
rökpipor samt knappar och blyertspennor), med undanlag av borstträn samt borst-
och kvastskaft av trä;

r. artiklar enligt 97 kap. (1. ex. konstverk).

2.
Med förtätat
trä avses i detta kapitel trä som har underkastats en kemisk eller fysikalisk
behandling (som dä det gäller varor bestående av flera sammanlim-made lager går
längre än den behandling som behövs för atl erhålla god sammanhållning), och
som därigenom erhållit ökad täthet eller hårdhet jämte förbättrad mekanisk
styrka eller motståndskraft mot kemisk eller elektrisk påverkan.

3.
Nr 44.14-44.21
skall också tillämpas för artiklar av spånskivor eller liknande skivor,
iräfiberskivor, trälaminat eller förtätat trä i samma utsträckning som de är
tillämpliga för artiklar av trä.

4.
Produkler
enligt nr 44.10, 44.11 och 44.12 får vara bearbetade till former som anges i nr
44.09, böjda, korrugerade, perforerade, bearbetade till annan form än
kvadratisk eller rektangulär eller bearbetade på annal säu, under förutsättning
att bearbetningen inte ger dem karaktär av artiklar enligt andra nummer.

5.
Nr 44.17 skall
inte tillämpas för verktyg och redskap i vilka blad, egg, bearbetande yta
eller annan verksam del består av något av de material som anges i anm. 1 lill
82 kap.

6. Vid tillämpning av detta kapitel anses som trä också
bambu och andra vedariade

material, om inte annat följer av anm. 1 b eller 1 f ovan.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44.01 Brännved
i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, Prop. 1986/87: 102

risknippen e.d.; trä i form av flis eller spän, annat än

träspån
enligt nr 44.04; sågspån och annal träavfall,

även agglomereral till vedträn, briketter, pelletar eller

liknande former .................................. fri

44.2
Träkol (inbegripet kol av
nötter eller nötskal), även agglomereral fri

44.3
Virke, obearbetat, barkat,
befriat från splintved eller

bilat
eller grovt sågat på två eller fyra sidor fri

44.04 Tunnbandsvidjor
av trä; kluvna störar; pålar och störar

av trä, tillspetsade men inle sågade i längdriktningen;

träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda

eller pä annat sätt bearbetade, lämpliga för fill verkning

av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskafl e.d.;

träspån av sådana slag som används för tillverkning av

korgar,
askar, siktar e. d. samt liknande spån fri

44.5
Träull; trämjöl .................................... ........... fri

44.6
Järnvägs- och spårvägssliprar
av trä ...... fri

44.7
Virke, sågat eller kluvet i
längdriktningen eller skuret eller svarval till skivor, även hyvlat, slipat
eller finger-skarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm fri

44.8
Faner (även skarvat) och annat
virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även
hyvlat, slipat eller fmgerskarvat, med en tjocklek av högst 6

mm
.................................................. 1,4
%

44.09 Virke
(inbegripet icke sammansatt parketlstav), likfor

migt bearbetat utefter hela längden (spontal, falsat,

fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till

rund form e.d.) på kanter eller sidor, även hyvlat,

shpat eller fmgerskarvat:

A. profilerat
virke ................................ 3,2%

B. parkettstav
................................... 2,5 %

C. annat
virke .................................... fri

44.10 Spånskivor
och liknande skivor av trä eller andra ved-

artade material, även agglomererade med harts eller

andra
organiska bindemedel ................. ........ 2,2 %

44.11
Fiberskivor av trä eller andra
vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska bindemedel ........... 100
kg 2:-

44.12
Kryssfaner (plywood), fanerade
skivor och fiknande trälaminat:

A. kryssfaner
...................................... ........ 2,5 %

B. andra
slag ..................................... 3,5 %

44.13 Förtätat
trä i block, plattor, ribbor eller profilerade

former
.............................................. fri

44.14
Träramar för målningar,
fotografier, speglar e.d 3,2 %

44.15
Packlådor, förpackningsaskar,
häckar, tunnor, andra än tunnor enligt nr 44.16, och liknande förpackningar, av
trä; kabeltmmmor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av
trä:

A.................................................... kabeltrummor;
lastpallar, pallboxar och liknande

anordningar .................................. 3,8%

B. andra
slag:

1. varor
bestående huvudsakligen av fiberskivor

enligt
nr 44.11 .......................... 3,2% 72

2. andra
........................................ ........... fri

44.16
Fat, tunnor, kar, baljor och
andra tunnbinderiarbelen samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet
tunnstav ......................................... 2,5%

44.17
Verktyg och redskap,
infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstlrän samt
borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä:

A. verktyg
och redskap, infattningar, handtag och

skaft till verktyg och redskap, borstlrän samt borsl-

och kvastskaft:

1. av
hickory ................................. ........... fri

2. av
annal träslag ........................ ....... 2,2 %

B. skoläster
och skoblock:

1. grovt
tillformade ämnen ................ fri

2. andra
slag ................................ 3,8 %

44.18 Byggnadssnickerier
och timmermansarbelen, av trä,

inbegripet cellplattor, sammansatt parkettstav samt

vissa takspån ("shingles" och "shakes"):

A. cellplattor
..................................... ........ 3,5%

B. andra
slag:

1. varor
bestående huvudsakligen av fiberskivor

enligt
nr 44.11 ......................... 3,2%

2.
sammansatt parkettstav .............. 2,5
%

3.
vissa takspån
("shingles" och "shakes") .... 3,8%

4.
andra ...................................... ........... fri

44.19
Bords- och köksartiklar av
trä ........... ........ 3,8%

44.20
Trä med inläggningar; skrin,
askar, etuier och fodral för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä;
statyetter och andra prydnadsföremål, av trä; rumsinventarier av trä, inte
inbegripna i 94 kap.:

A. trä
med inläggningar ....................... ........ 3,5 %

B. andraslag
...................................... ........ 3,8%

44.21 Andra
varor av trä:

A. spolar,
cops, bobiner, trådrullar o. d..... ....... 2,2%

B. andra
slag .................................... ........ 3,8 %

Prop. 1986/87: 102

s. 45 Kontrollera mot PDF

45 kap. Kork och varor
av kork

Anmärkning

Detta
kapitel omfattar inte:

a. skodon och delar till
skodon, enligt 64 kap.;

b. huvudbonader och delar
till huvudbonader, enligt 65 kap.;

c. artiklar enligt 95 kap.
(t. ex. leksaker, spel och sportartiklar).

45.1
Nalurkork, obearbetad eller
enkelt förarbelad; korkavfall; krossad, granulerad eller målen kork

45.2
Naturkork, befriad från det
yttre barklagret eller sågad eller skuren så att yttersidan och innersidan
blivit tämligen parallella, samt naturkork i kvadratiska eller rektangulära
block, plattor, skivor eller remsor (inbegripet skarpkantade ämnen till
korkar)

45.3
Varor av naturkork .............................

45.4
Presskork (kork som
agglomererats med eller utan bindemedel) och varor av presskork

fri

fri
fri

2,9%

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 kap. Varor av halm,
esparto eller andra flätningsmaterial; korg- Prop. 1986/87: 102
makeriarbeten

Anmärkningar

1.
Med
flätningsmaterial ?LVsti i detta kapitel material av sädan beskaffenhet eller i
sådan form som är lämplig för flätning e. d., bl. a. halm, vide, pil, bambu,
säv, vass, träspån, remsor av andra vegetabiliska material (l.ex. rafia, smala
blad och remsor skurna ur breda blad) eller bark, ospunna naturliga
lextilfibrer, enfibertråd, remsor o. d. av plast samt pappersremsor, men
däremot inte remsor av läder, konstläder, filt eller bondad duk, människohår,
tagel, förgarn och garn av texlilmaterial saml enfibertråd, remsor o. d. enligt
54 kap.

2.
Detta kapitel
omfattar inte:

a. tapeter enligt nr 48.14;

b. surrningsgarn och tågvirke, även flätade (nr 56.07);

c. skodon och huvudbonader saml delar lill sådana
artiklar, enligt 64 och 65

kap.;

d. fordon och vagnskorgar med karaktär av
korgmakeriarbeten (87 kap.);

e. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler,
belysningsarmatur och andra belys

ningsartiklar).

3. Med flätningsmaterial, flätor och liknande
produkler av flätningsmaterial, hop

bundna i parallella parter i nr 46.01 förslås flätningsmaterial, flätor och
liknande

produkter av flätningsmaterial som lagts sida vid sida och bundits ihop till
platta

produkter, även med användande av lextilgarn.

46.01 Flätor och liknande produkter av
fiätningsmaterial,

även sammanfogade till band; flätningsmaterial, flätor

och liknande produkter av flätningsmaterial, hop

bundna i parallella parter eller vävda till platta produk

ler, även utgörande färdiga artiklar (t.ex. mattor och

gallerverk):

A. av plast .................................................. .......... 7,2 %

B. av annat ämne ....................................... 3,8%

46.02 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade
direkt

av flätningsmaterial eller tillverkade av varor enligt nr

46.01; arfiklar av luffa:

A. av plast .................................................... 7,2 %

B. av annal ämne ........................................ 3,8 %

TIONDE
AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material;
avfall och förbrukade varor av papper eller papp; papper och papp samt varor av
papper eller papp

47 kap. Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga
material; avfall och förbrukade varor av papper eller papp

Anmärkning

Med dissolvingmassa av ved i nr 47.02 avses kemisk massa
som framställts av ved och som i fråga om sodamassa och sulfatmassa innehåller
minst 92 viktprocent och i fråga om sulfitmassa minst 88 viktprocent olösliga
beståndsdelar efter att under en timme ha förvarats i natronlut innehållande
18% natriumhydroxid (NaOH) och med en temperatur av 20°C och som i fråga om
sulfitmassa dessutom har en askhall av högst 0,15 viktprocent.

47.1 Mekanisk massa av ved ............................... fri

47.2 Dissolvingmassa av ved ............................... fri

47.3 Sodamassa och sulfatmassa, av ved,
med undantag av dissolvingmassa fri

47.4 Sulfitmassa av ved, med undantag av
dissolvingmassa fri

47.5 Halvkemisk massa av ved ............................ fri

47.6 Massa av andra fibrösa
cellulosahaltiga material .... fri

47.7 Avfall och förbrukade varor av
papper eller papp ... fri

48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper
eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. varor enligt 30 kap.;

b. brons- och färgfolier enligt nr 32.12;

c. parfympapper och sminkpapper (33 kap.);

d. papper och cellulosavadd, impregnerade,
överdragna eller belagda med tvål,

såpa eller annat rengöringsmedel (nr 34.01) eller med puts- och polermedel

eller liknande preparat (nr 34.05);

e. papper och papp, strålningskänsliga, enligt nr
37.01-37.04;

f. pappersförstärkta laminerade plastplattor
samt varor som består av ett skikt

av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en

tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana

material, andra än tapeter enligt nr 48.14 (39 kap.);

g. varor enligt nr 42.02 (t. ex. reseffekter);

h. artiklar enligt 46 kap. (varor av flätningsmaterial);

ij. pappersgam och textilvaror av pappersgam (elfte
avd.);

k. varor enligt 64 och 65 kap.;

I. slippapper och slippapp (nr 68.05)
samt glimmer på underlag av papper eller

papp (nr 68.14); papper eller papp överdragna med
glimmerpulver skall dock

klassificeras enligt 48 kap.; m. melallfolier pä underlag
av papper eller papp (femtonde avd.); n. artiklar enligt nr 92.09; o.
artiklar enligt 95 kap. (t.ex. leksaker, spel och sportartiklar) eller 96 kap.

(t. ex. knappar).

2. Om inle annat följer av anm. 6 skall nr 48.01-48.05
tillämpas för papper och

papp som har underkastats kalandrering, superkalandrering, glättning eller lik

nande efterbehandling, på vilka anbringats oäkta vattenmärken eller som yllim-

mats samt för papper, papp, cellulosavadd och duk av
cellulosafibrer som 75

färgals eller marmorerats i mälden, oberoende av
förfaringssättet. Med undanlag Prop. 1986/87: 102 för vissa varor enligt nr
48.03 skall dessa nummer inle tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk
av cellulosafibrer som bearbetats pä annat säll, t. ex. belagts, bestrukits
eller impregnerats.

3.
Med
tidningspapper förstås i detta kapitel obelagt och obestrukel papper som är av
sådana slag som används vid tryckning av tidningar, har en hall av träfibrer,
erhållna genom en mekanisk process, av minst 65 viklprocenl av det totala
fiberinnehållet, är olimmat eller myckel lätt limmat, har en ytjämnhet på varje
sida av högst 200 sekunder Bekk, har en vikt av minst 40 g och högst 57 g per
m' och har en askhall av högst 8 viktprocent.

4.
Nr 48.02
omfattar, förutom papper och papp, handgjorda, endast papper och papp som
framställts huvudsakligen av blekt massa eller massa erhållen genom en mekanisk
process och som uppfyller någol av följande kriterier:

1 fråga om papper och papp som väger högst 150 g/m gäller:

a. att de skall innehålla minst 10% fibrer
erhållna genom en mekanisk process

och

1. väga högst 80 g/m eller

2. vara färgade i mälden; eller

b. att de skall ha en askhalt av mer än 8 % och

1. väga högst 80 g/m eller

2. vara färgade i mälden; eller

c. all de skall ha en askhalt av mer än 3 % och en
ljushet av minst 60%* eller

d. all de skall ha en askhall av mer än 3 % men
högst 8 %, en ljushet av mindre

än 60%* och en sprängslyrka av högst 2,5 kPa/g/; eller

e. atl de skall ha en askhalt av högst 3%, en
ljushet av minst 60%* och en

sprängslyrka av högst 2,5 kPa/g/m.

I fräga om papper och papp som väger mer än 150 g/m'
gäller:

a. atl de skall vara färgade i mälden; eller

b. alt de skall ha en ljushet av minst 60%* och

1. en tjocklek av högst 225 mikrometer eller

2. en tjocklek av mer än 225 mikrometer men högst
508 mikrometer och en

askhall av mer än 3 %; eller

c. att de skall ha en ljushet av mindre än 60%*, en
tjocklek av högst 254

mikrometer och en askhah av mer än 8 %.

Nr 48.02 omfattar emellertid inte filtrerpapper
(inbegripet tepåspapper), fillrer-papp, grålumppapper och grålumppapp.

5.
Med kraflpapper
och kraflpapp förstås i detta kapitel papper och papp som har en hall av
sulfalmassa eller sodamassa av minst 80 viktprocent av det totala
fiberinnehållet.

6.
Papper, papp,
cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som motsvarar varu-beskrivningen i tvä
eller flera av numren 48.01-48.11 skall klassificeras enligt del nummer av
dessa som slår sist i tulltaxan.

7.
Nr 48.01, 48.02,
48.04-48.08, 48.10 och 48.11 skall endasi tillämpas för papper, ' papp,
cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger i:

a. remsor eller rullar med en bredd av mer än 15 cm;
eller

b. i kvadratiska eller rektangulära ark hos
vilka (i ovikl skick) den ena sidan är

längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm.

Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla
råkanter sitter kvar klassificeras dock, om inle annal följer av anm. 6, enligt
nr 48.02, oavsett form och storlek.

8. Med papperstapeter och liknande väggbeklädnad i nr
48.14, avses endasi:

a. papper i rullar, med en bredd av minst 45 cm
och högst 160 cm, som är

lämpligt för dekorering av väggar eller innertak och som:

1.
är komat,
präglat, ytfärgai, mönstertryckl eller på annat sätt ytdekorerai (t. ex. med
textilstofl), även med överdrag eller beläggning av genomskinlig plasl som
skydd; eller

2.
har ojämn yla
på grund av att partiklar av trä, halm etc. ingår; eller

3.
är på utsidan
överdraget eller belagt med ett komat, präglat, färgat, mönstertryckl eller på
annat sätt dekorerat plastskikl; eller

4.
är på utsidan
belagt med flätningsmaterial, även hopbundet i parallella parter eller vävt;

b. bårder och friser av papper som är behandlade
på ovannämnda sätt och är

lämpliga för dekorering av väggar eller innertak, oavsett om de föreligger i

rullar eller inte;

* Ljusheten skall mätas med Elrepho, GE eller någon annan
likvärdig, internatio

nellt erkänd metod för ljushetsmätning. 76

s. 77 Kontrollera mot PDF

c. väggbeklädnad som består av flera väder, i rullar
eller ark, som är försedda med sådanl tryck att de tillsammans bildar ett
landskapsmotiv eller annat motiv när de anbringas på en vägg. Produkter av
papper eller papp som är lämpliga att användas både som golvbeläggning och som
väggbeklädnad skall klassificeras enligt nr 48.15.

9.
Nr 48.20
omfattar inle lösa ark eller kort som är nedskurna till bestämd storlek, även
om de är tryckta, präglade eller perforerade.

10. Nr 48.23 skall tillämpas för bl.a. perforerade kort
av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner saml
pappersspetsar.

11. Med undantag av varor enligt nr 48.14 och 48.21
skall papper, papp och cellulo

savadd samt varor av dessa material, som är försedda med sådant bokstavstryck

e. d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i

förhållande till varomas huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.

Prop. 1986/87: 102

48.1
Tidningspapper i rullar eller
ark ..............

48.2
Papper och papp, obelagda och
obestrukna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat
grafiskt ändamål, samt papper och papp till hålkort och hålremsor, i rullar
eller ark, med undantag av papper enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp,
handgjorda:

A. karbonråpapper
..............................

B. andra
slag .....................................

48.3
Papper av sådan typ som används
till toalettpapper, ansiklsservetter, handdukar eller bordsservelter samt
liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt
ändamål samt cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, även kräppade,
plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i
rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark
som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än 36 cm

48.4
Kraftpapper och kraftpapp,
obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr
48.02 eller 48.03:

A. kondensatorpapper
.........................

B. andra
slag .....................................

48.05 Annat
papper och annan papp, obelagda och obe

strukna, i rullar eller ark:

A. grålumppapper
och grålumppapp ........

B. andra
slag .....................................

48.6
Pergamenlpapper, pergamentpapp,
smörpapper, genomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat
glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark

48.7
Papper och papp, sammansatta
(bestående av skikt förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade,
även armerade invändigt, i rullar eller ark

48.8
Papper och papp, vågade (med
eller utan fasthmmade plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade,
i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03 eller 48.18

48.9
Karbonpapper, självkopierande
papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt,
bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även
tryckta, i rullar med en bredd av

fri

1,8%

2,2%

1,4% 2,2%

1,4%

2,2%

s. 78 Kontrollera mot PDF

mer
än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark Prop.
1986/87: 102

som
(i ovikt skick) har minst en sida som är längre än

36cm
............................................... ......... 2%

48.10 Papper
och papp, på ena eller båda sidorna belagda

eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska äm

nen med eller utan bindemedel, men utan annan be

läggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i

rullar
eller ark .................................. ......... 2 %

48.11 Papper,
papp, cellulosavadd och duk av cellulosa

fibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna,

ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark,

med undanlag av varor enligt nr 48.03, 48.09, 48.10

eller
48.18 ........................................ ......... 2%

48.12
Filterblock och filterplatlor
av pappersmassa fri

48.13
Cigarettpapper, även tillskuret
eller i häften; cigaretthylsor 2,2%

48.14
Papperstapeter och liknande
väggbeklädnad; s.k. fönsterpapper:

A. av
papper som på utsidan är överdraget eller belagt

med ett komat, präglat, färgat, mönstertryckl eller

på
annat sätt dekorerat plastskikt .... 12 %

B.................................................... av
papper som på utsidan är belagt med flätnings

material av plast ........................... 7,2 %

C. andra
slag ..................................... ....... 3,8%

48.15 Golvbeläggningsmaterial
med botten av papper eller

papp,
även tillskuret ........................... 3,8%

48.16 Karbonpapper,
självkopierande papper och annat ko

pierings- eller övertryckspapper (med undantag av pap

per enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplålar

av papper, även förpackade i askar:

A. karbonpapper
och liknande kopieringspapper i rul

lar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm 2 %

B. andra
slag ..................................... ........ 3,2 %

48.17
Kuvert, kortbrev, brevkort med
enbart poslall tryck samt kortespondenskort, av papper eller papp; askar,
mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper,
papperskuvert e. d........... ....... 3,2%

48.18
Toalettpapper, näsdukar,
servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, hushållspapper,
borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-,
sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av
pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:

A. toalettpapper
................................ 2,5 %

B. hushållspapper
i rullar ...................... 2 %

C. andraslag
...................................... 3,2%

48.19 Kartonger,
askar, lådor, säckar, påsar och andra för

packningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av

cellulosafibrer; kortregisteriådor, brevkorgar och lik

nande artiklar av sådana slag som används på kontor, i

butiker
e. d., av papper eller papp ........ ....... 3,2%

48.20 Kontorsböcker,
räkenskapsböcker, antecknings

böcker, orderböcker, kvittensböcker, brevpapper i

block, anteckningsblock, dagböcker och liknande ar

tiklar, ävensom skrivböcker, skrivunderlägg, samlings- 78

s. 79 Kontrollera mot PDF

pärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankett- Prop. 1986/87: 102

satser, även interfolierade med karbonpapper, saml

liknande artiklar, av papper eller papp; album för

prover eller samlingar saml bokpärmar och bokomslag,

av papper eller papp ................................... .......... 3,2%

48.21 Etiketter
av alla slag, av papper eller papp, även

tryckta ............................... ....................... 3,2 %

48.22 Bobiner, spolar, cops och liknande
artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härdade)
......................... 3,2%

48.23 Andra slag av papper, papp,
cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, fillskurna till bestämd storiek
eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk
av cellulosafibrer:

A. papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosa

fibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form:

1. kondensatorpapper ............................ .......... 1,4%

2. andra ................................................. 2,5%

B. andra slag ............................................... 3,2%

49 kap. Tryckta böcker, tidningar, bilder och andra
produkter av den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt
ritningar

Anmärkningar:

1. Detta kapitel omfattar inle:

a. fotografiska bilder, negativa eller
positiva, på genomskinligt underlag (37

kap.);

b. kartor och glober i relief, även försedda med tryck (nr
90.23);

c. spelkort och andra artiklar enligt 95 kap.;

d. konstgrafiska originalblad (nr 97.02),
frimärken och beläggningsstämpiar,

poststämplar, förstadagskuvert, helsaker o.d., enligt nr 97.04, antikviteter

med en ålder av över 100 år samt andra artiklar enligt 97 kap.

2.
Vid
tillämpning av 49 kap. skall också varor som framställts i dupliceringsma-skin
eller med hjälp av en dator eller genom prägling, fotografering, fotokopiering,
värmekopiering eller maskinskrivning anses vara framställda genom tryckning.

3.
Tidningar och
tidskrifter som är bundna på annat sätt än i papper samt satser av tidningar
eller tidskrifter som omfattar mer än ett nummer i gemensamt omslag skall
klassificeras enligt nr 49.01 även om de innehåller reklam.

4.
Nr 49.01 skall
också tillämpas för:

a. samlingar av tryckta reproduktioner av t.
ex. konstverk eller teckningar med

tillhörande text, föreliggande som paginerade blad i sådan form att de är

lämpliga för bindning i ett eller flera band;

b. bildbilagor som tillhör och medföljer böcker;

c. tryckta delar till böcker eller broschyrer, i form av
hopfogade eller lösa blad

eller ark, som ulgör kompletta verk eller delar av etl verk och är avsedda att

bindas eller häftas.

Tryckta bilder ulan text, i form av ark eller lösa blad,
klassificeras dock enligt nr 49.11.

5.
Om inle annat
följer av anm. 3 fill detta kapitel skall nr 49.01 inte tillämpas för
publikationer som är utgivna huvudsakligen i reklamsyfte (t. ex. broschyrer,
häften, affärskataloger, årsböcker utgivna av näringslivsorganisationer samt
turislpropaganda). Sådana publikationer skall klassificeras enligt nr 49.11.

6.
Med
bilderböcker för barn i nr 49.03 förstås böcker för barn i vilka bilderna utgör
huvudsaken och texten är av underordnad betydelse.

49.01 Tryckta böcker, broschyrer, häften och liknande
tryck

alster, även i form av enstaka blad ............ fri 79

s. 80 Kontrollera mot PDF

49.2
Tidningar och tidskrifter, även
illustrerade eller inne- Prop. 1986/87: 102 hållande reklam fri

49.3
Bilderböcker, ritböcker och
målarböcker för barn ... fri

49.4
Musiknoler, tryckta eller
handskrivna, även häftade,

bundna
eller illustrerade ..................... fri

49.5
Kartor av alla slag, inbegripet
atlaser, väggkartor, topografiska kartor och glober, tryckta ............................................ ........... fri

49.6
Planritningar, andra ritningar
samt teckningar för arkitektoniskt, ingenjörstekniskt, induslriellt, kommersiellt,
topografiskt eller liknande ändamål, i form av handgjorda original; handskrivna
texter; karbonkopior saml fotografiska reproduktioner på strålningskänsligt

papper
av de varor som nämnts tidigare i detta nummer fri

49.07.................................................. Omakulerade
frimärken, beläggningsstämplar o.d.,

gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till

vilket de är desfinerade; stämpelpapper; checkblanket

ter; sedlar, aktier, obligationer och liknande värde

handlingar .......................................... fri

49.8
Dekalkomanier .................................. 3,2%

49.9
Brevkort och vykort, med
bildtryck eller annat tryck; tryckta kort med personliga hälsningar,
meddelanden eller tillkännagivanden, även med bildtryck, med eller

utan
kuvert eller utstyrsel ................... 3,2 %

49.10
Almanackor av alla slag,
tryckta, inbegripet alma-nacksblock fri

49.11
Andra tryckalster, inbegripet
tryckta bilder samt fotografier fri

s. 81 Kontrollera mot PDF

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inte:

a. borst och andra djurhår för borstlillverkning (nr
05.02); tagel och lagelavfall

(nr 05.03);

b. människohår och varor av människohår (nr 05.01, 67.03
eller 67.04, med

undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar

o.d. (nr 59.11);

c. bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt
14 kap.;

d asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest och andra
produkler enligt nr

68.12 och 68.13; e. varor enligt nr 30.05 och 30.06 (t.
ex. vadd, förbandsgas, bindor och liknande

artiklar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller
veterinärt ändamål saml

sterila kirurgiska sulurmaterial); f strålningskänsliga
varor av texlilmaterial, enligt nr 37.01-37.04; g. enfibertråd av plasl med
etl största tvärmått av mer än 1 mm saml remsor

o. d. (t. ex. konslbasl) av plast med en bredd i
föreliggande skick av mer än 5

mm (39 kap.); flätor, vävnader samt korgmakeriarbeten av
sådan enfibertråd

eller sådana remsor (46 kap.); h. vävnader, duk varor av
trikå, filt och bondad duk som är impregnerade,

överdragna, belagda eller laminerade med plast saml varor
av sådana produkter, enligt 39 kap.; ij. vävnader, dukvaror av trikå, filt
och bondad duk som är impregnerade,

överdragna, belagda eller laminerade med gummi samt varor
av sådana

produkter, enligt 40 kap.; k. hudar och skinn med
hårbeklädnad (41 eller 43 kap.), varor av pälsskinn

saml konstgjord päls och varor av konstgjord päls, enligt
nr 43.03 och 43.04; 1. varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02; m.
produkter enligt 48 kap. (t. ex. cellulosavadd); n. skodon och delar till
skodon saml damasker och liknande artiklar, enligi 64

kap.; o. hårnät och andra huvudbonader samt delar till
huvudbonader, enligt 65 kap.; p. varor enligt 67 kap.; q. textilvaror
belagda med slipmedel (nr 68.05) samt kolfibrer och varor av

kolfibrer, enligt nr 68.15; r. glasfibrer och varor av
glasfibrer, andra än broderier med glasfibergarn på en

synlig textilbotlen (70 kap.); s. artiklar enligt 94
kap. (t.ex. möbler, sängkläder, belysningsarmatur och

andra belysningsartiklar); t. artiklar enligt 95 kap.
(l. ex leksaker, spel och sportartiklar, inbegripet nät).

2. A. Varor som kan klassificeras enligt nägot nummer i
50-55 kap. eller enligt nr

58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två
eller flera olika textilmaterial skall klassificeras som om de helt bestod av
det texlilmaterial som dominerar viklmässigt över vart och ett av de övriga textilmalerialen.

B. Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller:

a. överspunnet tagelgam (nr 51.10) och melalliseral
garn (nr 56.05) skall

vart och ett behandlas som elt enda textilmalerial och deras vikt skall

anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar; vid klassi

ficering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett texlilmaterial;

b. vid fastställandet av tillämpligt nummer
skall/öri( kapitlet och sedan del

fillämpliga lulllaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall

bortses från sådana material som inle klassificeras enligt kapitlet i fråga;

c. när både 54 och 55 kap. ingår i bedömningen
tillsammans med något

annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel;

d. där ell kapitel eller ell tulllaxenummer omfattar
varor av olika textilma

lerial, skall varje sådan materialgrupp behandlas som om den utgjorde ett

enda textilmaterial.

C. Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas
också för de garner som

avses i anm. 3, 4, 5 och 6 nedan.

6 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

C:l Om inte annal följer av C:3 nedan skall produkter
enligt 56-63 kap. som Prop. 1986/87: 102 innehåller två eller flera olika
textilmaterial anses bestå helt av det textil-material som skulle fastställas
med tillämpning av bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av en
produkt enligt 50-55 kap. som består av samma textilmaterial.

C:2 Vid tillämpning av regeln i C: 1 gäller:

a. i förekommande fall skall hänsyn endasi las till
den del av varan som är

bestämmande för varans klassificering med tillämpning av allmänna

beslämmelser, punkl 3;

b. i fråga om textilvaror som består av en bottenväv
och en yla av flor

eller öglor skall ingen hänsyn tas till bottenvävens beskaffenhel;

c. i fråga om broderier enligt nr 58.10 skall hänsyn
endast tas till boUenvä-

ven. Broderier utan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter

broderigamets beskaffenhet.

C: 3 Där i 62 eller 63 kap särskild tullsats är
föreskriven för artiklar (andra än trikåvaror) av syntetfilamenl eller regenalfilament
tillämpas denna tullsats endast på artiklar av sådan textilvara för vilken
särskild tullsats är föreskriven med hänsyn lill innehållet av fibrer av dessa
slag.

3. A. Med
surrningsgarn och lågvirke avses i denna avdelning, med de undantag

som framgår av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat
(flertrådigl), som motsvarar någon av följande beskrivningar:

a. gam av natursilke eller avfall av natursilke,
med en längdvikt av mer än

20000 decitex;

b. garn av konstfibrer (inbegripet gam av två
eller flera monofilamentgarn

enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex;

c. garn av mjukhampa eller lin:

-
polerat eller
glättat, med en längdvikt av minst 1 429 decitex;

-
opolerat och
oglättat, med en längdvikt av mer än 20000 decitex;

d. gam av kokosfibrer, bestående av tre eller flera
parter;

e. gam av andra vegetabiliska fibrer, med en
längdvikt av mer än 20000

decitex;

f. gam som är förstärkt med metalltråd.

B. Undantag:

a. garn av ull eller andra djurhår saml pappersgam,
annal än garn som är

förstärkt med metalltråd;

b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. saml
multifilamentgam utan

snodd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter, enligt 54 kap.;

c. gut enligt nr 50.06 saml monofilamentgarn enligt 54
kap.;

d. melalliseral gam enligt nr 56.05; garn som är
förstärkt med metalltråd

omfattas av bestämmelserna i A f ovan;

e. sniljgam, överspunnet gam och chainettegarn, enligt nr
56.06.

4. A. Med garn i delaljhandetsuppläggningar i 50, 51, 52,
54 och 55 kap. förstås,

med de undantag som framgår av B nedan, garn, enkelt eller
tvinnat (flertrådigl), som föreUgger:

a. på kartor, rullar, hylsor eller liknande
spolstommar, med en vikt (inbegri

pet spolstomme) av högst:

- 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av
natursilke eller av

konstfilament;

- 125 g i andra fall;

b. i nystan, härvor eller dockor med en vikt av högst:

-
85 g i fråga om
gam av konstfilament med en längdvikt av mindre än 3000 decitex eller av
natursilke eller av avfall av natursilke;

-
125 g i fråga
om alla andra garner med en längdvikt av mindre än 2 000 decitex;

-
500 g i andra
fall;

c. i härvor som omfattar flera pasmor som är
åtskilda genom trådar som gör

dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan

enhetlig vikl av högst:

- 85 g i fråga om gam av natursilke, av avfall av
natursilke eller av

konstfilament;

- 125 g i andra fall.

B. Undantag:

a. enkelt gam, oavsett textilmaterialel, annat än:

- enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är
oblekt;

- enkelt gam av ull eller av fina djurhår, som är
blekt, färgat eller tryckt

och har en längd vikl av mer än 5 000 decitex;

b. tvinnat (flertrådigt) gam, som är oblekt:

-
av natursilke
eller av avfall av natursilke, oavsett uppläggningens art; 02

-
av annat
textilmaterial med undanlag av ull och fina djurhår, i härvor;

c. tvinnat (flertrådigl) gam av natursilke eller
av avfall av natursilke, som är Prop. 1986/87:102

blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex:

d. enkelt eller tvinnat (flertrådigl) gam, oavsett
textilmaterialel:

-
i korshasplade
härvor;

-
på sådana
spolstommar eller i sådana andra uppläggningar som utvisar att del skall
användas inom textilindustrin (t.ex. på cops, tvinn-spolar, spolrör, koniska
bobiner eller spindlar eller hasplat i form av kokonger för brodermaskiner).

5. Med
sylråd i nr 52.04, 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (flertrådigl) gam som;

a. föreligger på spolstommar (rullar, hylsor etc.) med en
vikl (inbegripet spol

stomme) av högst 1 000 g;

b. är appreteral; och

c. har avslutande Z-snodd.

6. Med högslyrkegarn förslås i denna avdelning gam som
har en lenacitet, uttryckt

i cN/tex (centinewton per lex) som är slörre än vad som anges nedan:

enkelt gam av nylon eller andra polyamider eller av
polyestrar 60 cN/tex

tvinnat (flertrådigt) gam av nylon eller andra polyamider
eller av polyestrar

...............................................................................
53 cN/lex

enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn av viskos........
27 cN/tex

7. Som
konfektionerade anses i denna avdelning varor som är:

a. skurna till annan form än kvadratisk eller
rektangulär;

b. färdigutformade och färdiga för användning
(eventuellt efter isärklippning)

och inle i behov av sömnad eller vidare bearbetning (t. ex. vissa dammhand

dukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);

c. fållade eller försedda med knuten frans i någon av
kanterna, dock inle sådana

varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom kaststygn

eller på annal enkelt sätt;

d. ullskuma och bearbetade genom utdragning av trådar;

e. hopfogade genom sömnad, klistring eller på
annat sätt (andra än längdvaror

som beslår av två eller flera längder av ett och samma material som hopskar-

vals i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra

lagda och sammanfogade skikt, även med stoppning);

f slickade eller virkade till sin slutliga form och
föreligger i sammanhängande längder.

8.
50-55 kap. och,
där inte annal framgår av tulltaxenumrens lydelse, 56-60 kap. skall inte
tillämpas för varor som är konfektionerade i den mening som sägs i anm. 7 ovan.
50-55 kap. skall inte tillämpas för varor enligt 56-59 kap.

9.
Som vävnader
enligt 50-55 kap. anses ocksä textilvaror som beslår av lager av parallella
trådar av textilmalerial, lagda pä varandra på så sätt att trådarna i ett lager
bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i ett annat lager. Lagren är
sammanfogade i bindpunklerna med bindemedel eller genom sammansmältning.

10. Elasfiska textilvaror i vilka
gummitrådar ingår skall klassificeras enligt denna avdelning.

11. Med impregnering avses i denna
avdelning även "doppning".

12. Med polyamider avses i denna
avdelning även aramider.

13. Om inle annal är föreskrivet skall klädesplagg av
textilvara, vilka omfattas av olika tulllaxenummer, klassificeras enligt sina
respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i
detaljhandeln.

50 kap.
Natursilke

50.1
Silkeskokonger,
lämpliga för avhaspling ....... .............. fri

50.2 Råsilke, inte snott eller tvinnat
.................... .............. fri

50.3 Avfall av natursilke (inbegripet
silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och

riven lump) ................................................... .............. fri

50.4 Garn av natursilke (annat än garn
spunnet av avfall av natursilke), inte i detaljhandelsuppläggningar ....................................................................... fri

50.5 Garn spunnet av avfall av
natursilke, inte i detaljhandelsuppläggningar fri

50.6 Garn av natursilke samt garn
spunnet av avfall av natursilke, i detaljhandelsuppläggningar; gut ....................................................................... fri

50.7 Vävnader av natursilke eller av
avfall av natursilke .. fri

51 kap. Ull samt fina
eller grova djurhår; garn och vävnader av tagel Prop. 1986/87: 102

Anmärkning:

I
hela tulltaxan förslås:

a. med ull fibrer från får
eller lamm;

b. med
fina djurhår hår från alpacka, lamadjur, vikunja, kamel, jak, angoraget,

tibelgel, kashmirget och liknande getter (men inte vanlig get), kanin
(inbegripet

angorakanin), hare, bäver, nulria och bisamråtta;

c. med
grova djurhår hår från djur som inte är nämnda ovan, med undantag av hår

eller borst för borsttillverkning (nr 05.02) saml tagel (nr 05.03).

51.1
Ull, okardad och okammad ................... ........... fri

51.2
Fina eller grova djurhår,
okardade och okammade ... fri

51.3
Avfall av ull eller av fina
eller grova djurhår, inbegripet garnavfall men inte rivet avfall och riven lump
........................... ........... fri

51.4
Rivet avfall och riven lump av
ull eller av fina eller

grova
djurhår .................................... ........... fri

51.5
Ull samt fina eller grova
djurhår, kardade eller kammade (inbegripet kammad ull i bulk) ............................................... ........... fri

51.6
Kardgarn av ull, inte i
detaljhandelsuppläggningar ... 3,8%

51.7
Kamgam av ull, inte i
detaljhandelsuppläggningar ... 4,4%

51.8
Garn (kardgarn eller kamgarn)
av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggningar:

A. kardgarn
...................................... ........ 3,8%

B. kamgam
....................................... ........ 4,4%

51.9
Garn av ull eller fina djurhår,
i detaljhandelsuppläggningar 4,4 %

51.10
Garn av grova djurhår eller
tagel (inbegripet överspunnet garn av tagel), även i
detaljhandelsuppläggningar:

A. inte
i detaljhandelsuppläggningar:

1.
t. o. m. nr 6 metrisk
numrering ....... ....... 3,8%

2.
annat ...................................... ............ fri

B. i
detaljhandelsuppläggningar ............. ....... 4,4%

51.11........................................................ Kardgarnsvävnader
av ull eller fina djurhår 14%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

51.12........................................................ Kamgarnsvävnader
av ull eller fina djurhår 14%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

51.13........................................................ Vävnader
av grova djurhår eller av tagel 5,3%

s. 7 Kontrollera mot PDF

52 kap. Bomull

52.1
Bomull, okardad och okammad .............. fri

52.2
Avfall av bomull (inbegripet
garnavfall samt rivet avfall

och
riven lump) ................................. fri

52.3
Bomull, kardad eller kammad .................. ........ 3,8
%

52.4
Sytråd av bomull, även i
detaljhandelsuppläggningar . 13%

52.5
Garn av bomull (annat än
sylråd), innehållande minst 85 viktprocent bomull, inte i
detaljhandelsuppläggningar:

A. t.
o. m. nr 80 metrisk numrering ........ 7 %

B. över
nr 80 ..................................... ........... fri

52.06 Garn
av bomull (annat än sytråd), innehållande mindre

än 85 viktprocent bomull, inte i detaljhandelsupplägg

ningar:

A. t.
o. m. nr 80 metrisk numrering ........ .......... 7%

B. över
nr 80 ..................................... fri

52.7
Garn av bomull (annat än
sytråd), i detaljhandelsupp- Prop. 1986/87: 102 läggningar 7
%

52.8
Vävnader av bomull,
innehållande minst 85 viktprocent bomull och vägande högst 200 g/m

A. blekta
eller oblekta, ej merceriserade vävnader med

tvåskaftsbindning, vägande minst 14 men högst 40 g

per m, som på en yta av 1 cm innehåller samman

lagt minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar:

1.
blekta ....................................... ......... 2%

2.
oblekta, ej merceriserade ............. fri

B. andra
slag ..................................... 13 %

52.9
Vävnader av bomull,
innehållande minst 85 viktprocent bomull och vägande mer än 200 g/m ........................................... 13%

52.10
Vävnader av bomull,
innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen
eller uteslutande av konstfibrer och vägande högst 200 g/m" 13
%

52.11
Vävnader av bomull,
innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen
eller uteslutande av konstfibrer och vägande mer än 200

g/m
................................................ ......... 13%

52.12........................................................ Andra
vävnader av bomull 13%

53
kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; pappersgarn och vävnader av pappersgarn

53.01 Lin,
oberett eller berett men inte spunnet; blånor och

avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och

riven
lump) ....................................... ........... fri

53.2
Mjukhampa (Cannabis sativa L.),
oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa
(inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) fri

53.3
Jute och andra bastfibrer för
textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller
beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall
samt rivet avfall och riven

lump)
.............................................. fri

53.04 Sisal
och andra texfilfibrer från växter av släktet

Agave, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor

och avfall av dessa fibrer (inbegripet gamavfall samt

rivet
avfall och riven lump) .................. ........... fri

53.05 Kokosfibrer,
manillahampa (abaca eller Musa textilis

Nee), rami och andra vegetabiliska texfilfibrer, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans, oberedda

eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av

dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och

riven
lump) ....................................... ........... fri

53.06 Garn
av lin:

A................................................... enkelt,
över nr 35 engelsk numrering, inte i detalj

handelsuppläggningar ...................... ........... fri

B. annat
......................................... ........ 5,3 %

53.07 Garn
av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål

enligt
nr 53.03 ................................. ........... fri

53.08 Garn
av andra vegetabiliska lextilfibrer; pappersgarn:

A.
av kokosfibrer ............................... ........... fri g5

s. 9 Kontrollera mot PDF

B. annat ....................................................... .......... 5,3% Prop. 1986/87: 102

53.9 Vävnader av lin ............................................ 13 %

53.10 Vävnader av jute eller andra
bastfibrer för lexfilt ändamål enligt nr 53.03:

A. med en bredd av högst 150 cm och en vikt av minst

310 g per m' ............................................ ............ 8%

B. andra ....................................................... 10%

53.11 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer;
vävnader

av pappersgarn:

A................................................................. av
kokosfibrer utan inblandning av andra textil

fibrer ........................................................ .............. fri

B. av mjukhampa ......................................... .......... 7,2 %

C. andra ....................................................... .......... 6,2%

54 kap. Konstfilament

Anmärkningar

1. Med konstfibrer förslås i hela tulltaxan
stapelfibrer och filament av organiska

polymerer som framslällls:

a. genom polymerisalion av organiska monomerer,
såsom polyamider, polyest

rar, polyurelaner och polyvinylderivat; eller

b. genom kemisk omvandling av naturliga
organiska polymerer (t. ex. cellulosa,

kasein, proteiner eller alger), såsom viskos, acetat, kupro och alginat.

Med ordledet syntet- i samband med fibrer förstås fibrer
enligt a och med ordledet regenat- förstås fibrer enligt b. Dessa ordled har
motsvarande betydelse när de används i förbindelse med ordledel -material.

2. Nr 54.02 och 54.03 skall inle tillämpas för
fiberkabel av konstfilament enligt 55

kap.

54.01 Sytråd av konstfilament, även i
delaljhandelsupplägg-

ningar:

A. av syntetfilamenl ..................................... .............. fri

B. av regenalfilament:

1. i detaljhandelsuppläggningar .............. ............ 8 %

2. andra slag .......................................... ............ 8 %

Minimitull: per 100 kg 130:-

54.02 Garn av syntetfilamenl (annat än sytråd), inte i
detalj

handelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgarn av

syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 deci

tex:

A. kordgarn .................................................. 13 %

B. annat ....................................................... .............. fri

54.03 Garn av regenalfilament (annat än sytråd), inte
i detalj

handelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgarn av

regenatmaterial med en längdvikt av mindre än 67 deci

tex:

A. kordgarn .................................................. 13 %

B. annat ....................................................... 8%

Minimitull: per 100 kg 130:-

54.04 Monofilamentgam av syntetmaterial med en
längdvikt

av minst 67 decitex och med etl största tvärmått av

högst 1 mm; remsor o.d. (t. ex. konstbast) av syntet

material, med en bredd i föreliggande skick av högst 5

mm ................................................................ fri

54.5 Monofilamentgarn av regenatmaterial
med en längdvikt av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av högst 1
mm; remsor o.d. (t.ex. konstbast) av regenatmaterial, med en bredd i
föreliggande skick av högst 5 mm

54.6 Garn av konstfilament (annat än
sytråd), i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetfilamenl .....................................

B. av regenalfilament ..................................

54.7 Vävnader av garn av syntetfilamenl,
inbegripet vävnader framställda av material enligt nr 54.04

54.8 Vävnader av garn av
regenalfilament, inbegripet vävnader framställda av material enligt nr 54.05:

A................................................................. innehållande
minst 85 viktprocent regenalfilament

eller remsor e.d. av regenatmaterial eller vägande

mindre än 200 g/m ..................................

Minimitull:
per 100 kg

B. andra ......................................................

Minimitull:
per 100 kg

fri

12%

16% 560:-

16% 400:-

Prop.
1986/87: 102

55 kap.
Konststapelfibrer

Anmärkning

Nr 55.01 och 55.02 skall endast tillämpas för sådan
fiberkabel av konstfilament som består av parallella filament av samma längd
som kabeln och som motsvarar följande beskrivning:

a. kabelns
längd över 2 m;

b. snodd
mindre än 5 varv per m;

c. det
enskilda filamenlels längd vikt mindre än 67 decitex;

d. i fråga om syntetfilamenl måste kabeln vara
sträckt, dvs. inte kunna ytterligare

sträckas till mer än dubbla längden;

e. kabelns
totala längdvikt mer än 20 000 decitex.

Fiberkabel
med en längd av högst 2 m skall klassificeras enligi nr 55.03 eller 55.04.

55.1 Fiberkabel av syntetfilamenl ......................... .............. fri

55.2 Fiberkabel av regenalfilament .................... 4,9%

55.3 Syntetstapelfibrer, inle kardade,
kammade eller på annat sätt beredda för spinning fri

55.4 Regenatstapelfibrer, inte kardade,
kammade eller på

annat sätt beredda för spinning .................... 4,9 %

55.05 Avfall
(inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet

avfall och riven lump) av konstfibrer .............. .............. fri

55.06 Syntetstapelfibrer,
kardade, kammade eller på annat

sätt beredda för spinning ............................ .............. fri

55.07 Regenatstapelfibrer,
kardade, kammade eller på annat

sätt beredda för spinning ............................ .......... 4,9 %

55.08 Sytråd av konststapelfibrer, även i
detaljhandelsupp

läggningar:

A. av syntetstapelfibrer ............................... 7 %

B. av regenatstapelfibrer ............................ 10%

55.09 Garn (annat än sytråd) av syntetstapelfibrer,
inte i de

taljhandelsuppläggningar:

A. t.o.m. nr80 metrisk numrering ................. 7%

B. över nr 80 ............................................... .............. fri

55.10 Garn
(annat än sylråd) av regenatstapelfibrer, inle i Prop. 1986/87: 102

detaljhandelsuppläggningar:

A. t. o. m. nr 80 metrisk numrering .............. 10%

B. över nr 80 ................................................ fri

55.11 Garn (annal än sytråd) av konststapelfibrer, i
detalj

handelsuppläggningar:

A. av syntetstapelfibrer ............................... ............ 7 %

B. av regenatstapelfibrer ............................. ........... 10%

55.12 Vävnader av syntetstapelfibrer
innehållande minst 85 viktprocent sådana fibrer ....................................................................... 13 %

55.13 Vävnader av syntetstapelfibrer,
innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen
eller uteslutande av bomull, med en vikt

av högst 170 g/m ....................................... ........... 13 %

55.14 Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande
mindre

än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning hu

vudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt

av mer än 170 g/m ...................................... ........... 13 %

55.15 Andra vävnader av
syntetstapelfibrer ......... ........... 13
%

55.16 Vävnader av regenatstapelfibrer:

A. innehållande minst 40 viktprocent regenalfilament 15%

B. andra ....................................................... 13%

56 kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner;
surrningsgarn och tågvirke samt varor av sådana produkter

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inte:

a. vadd, fill och bondad duk som är
impregnerade, överdragna eller belagda

med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endasi tjänstgör som

bärare (t. ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa

eller andra rengöringsmedel enligt nr 34.01, puts- och polermedel och liknan

de preparat enligt nr 34.05 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr

38.09);

b. textilvaror enligt nr 58.11;

c. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form
av pulver eller kom på underlag

av filt eller bondad duk (nr 68.05);

d. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på
underlag av filt eller bondad

duk (nr 68.14);

e. metallfolier på underlag av filt eller bondad duk
(femtonde avd.).

2.
Med filt avses
också nålfilt saml fibermaskbondad duk (textilvaror som beslår av ett flor av
textilfibrer vilkas sammanhållning ökats genom maskbondning vid vilken endast
använts fibrer från floret).

3.
Nr 56.02 och
56.03 omfattar filt respektive bondad duk som är impregnerade, överdragna,
belagda eller laminerade med plast eller gummi oavsett beskaffenheten av dessa
material (kompakta eller porösa).

Nr 56.03 omfattar också bondad duk i vilken plast eller
gummi tjänstgör som

bindemedel.

Nr 56.02 och 56.03 omfattar dock inte:

a. fill som är impregnerad, överdragen, belagd
eller laminerad med plast eller

gummi men som innehåller högst 50 viklprocenl textilmalerial saml fill som

är hell inbäddad i plasl eller gummi (39 eller 40 kap.);

b. bondad duk som är antingen helt inbäddad i
plast eller gummi eller överdra

gen eller belagd på båda sidor med något av dessa material, under förutsätt

ning atl ell sådanl överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta

ögal, varvid hänsyn inle skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring

(39 eller 40 kap.);

c. plattor, duk och remsor av porös plast eller
poröst gummi i förening med filt

eller bondad duk, i vilka textilvaran ulgör enbart förstärkning.

Nr 56.04 omfattar inte lextilgarn samt remsor o. d. enligt
nr 54.04 eller 54.05, i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen
inle kan ses med blotta ögat (vanligen 50-55 kap.); vid tillämpning av denna
bestämmelse skall ingen hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring.

Prop.
1986/87: 102

56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd;
textil-

fibrer med en längd av högst 5 mm (flock) saml stoft

och noppor av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd ........................ 9 %

B. andra slag ............................................... .............. fri

56.2 Filt, även impregnerad, överdragen,
belagd eller laminerad 10%

56.3 Bondad duk, även impregnerad,
överdragen, belagd

eller laminerad ............................................. 10 %

56.04 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna;
lexfilgarn

samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregne

rade, överdragna eller belagda med gummi eller plast

eller försedda med hölje av gummi eller plast:

13% 6,2%

A................................................................. högslyrkegarn
av polyestrar, av nylon eller andra

polyamider eller av viskos impregnerat eller över

draget ....................................................

B. andra slag ...............................................

56.05 MetaUiserat garn (även överspunnet), dvs.
textilgarn

eller remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening

med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna

med metall:

fri

A. remsor o. d. enligt nr 54.04 ....................

B. andra slag ...............................................

56.06 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr
54.04

eller 54.05, överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05

och överspunnet tagelgarn); sniljgam (inbegripet snilj

gam framställt av texlilflock); chainettegarn:

A. sniljgam:

7% 10%

16%

12%

1. av bomull ............................................

2. av annat textilmaterial .......................

B. andra slag:

1. av regenalfilament ..............................

2. av annat textilmaterial .......................

56.07 Surmingsgarn och lågvirke, även flätade och
även im

pregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller

plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:

13%

16%

fri

A. av syntetfilamenl .....................................

B. av regenalfilament ..................................

C. av jute .....................................................

D. av annat textilmaterial ............................

56.08 Knutna nät av surmingsgarn eller tågvirke, som
längd

vara eller i avpassade stycken; avpassade fisknät och

andra fiskredskap av nät samt andra konfekfionerade

varor av nät, av textilmaterial:

A. avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät:

1.
av bomull ................................... 100
kg 25:-

2.
av annat
textilmaterial .............. 100 kg 45:-

B. knutna nät av surtningsgarn eller tågvirke:

1. av konstfilament ................................. 13 %

2. av annat textilmaterial ....................... 10%

c. andra slag:

1. av syntetfilamenl .................................

2.
av
regenalfilament ...............................

3.
av annat
textilmaterial .......................

56.09
Varor av garn, av remsor o.d. enligt nr 54.04 eller

54.05 eller av surrningsgarn eller lågvirke, inle nämnda

eller inbegripna någon annanslans:

■ A. av syntetfilamenl ...................................

B. av regenalfilament ...................................

C. av annal textilmalerial .............................

11% 16%

13%

7,2%

5,3%

Prop.
1986/87: 102

57 kap. Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial

Anmärkningar

1.
Med mallor och
annan golvbeläggning av textilmalerial förstås i detta kapitel golvbeläggning i
vilken textilmaterial tjänstgör som översida vid användandet. I uttrycket
inbegrips också varor som har karaktär av golvbeläggning av textilmaterial men
som är avsedda att användas för andra ändamål.

2. Detta kapitel omfattar inte
underlägg för golvbeläggning.

57.1 Mattor och annan golvbeläggning av
textilmaterial, knutna, även konfektionerade

57.2 Mattor och annan golvbeläggning av
textilmalerial, vävda, inte luftade eller flockade, även konfektionerade,
inbegripet kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda
produkter:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer

B. av annat textilmaterial:

1............................................................. kelim-,
soumak- och karamanievävnader och lik

nande handvävda produkter ...............

2. andra slag ...........................................

57.03 Mattor och annan golvbeläggning av
textilmaterial, luf

tade, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer

B. av annat texfilmalerial ..............................

57.4 Mattor och annan golvbeläggning av
filt av textilmaterial, inte luftade eller flockade, även konfekfionerade

57.5 Andra mattor och annan
golvbeläggning av texfilmalerial, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer

B. av annat textilmaterial ............................

fri

6,9%

12%

fri

12%

10%

fri

12%

58 kap.
Speciella vävnader; tuftade dukvaror av textilmaterial; spetsar; tapisserier;
snörmakeriarbeten; broderier

Anmärkningar

1.
Detta kapitel
skall inte tillämpas för lextilvävnader enligt anm. 1 till 59 kap. som är
impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade och inle heller för andra
varor enligt 59 kap.

2.
Nr 58.01 skall
tillämpas också för oskuren väftsammet o. d. (saknar uppstående lugg).

3.
Med
slingervävnader i nr 58.03 förslås vävnader med en varp som hell eller delvis
beslår av raka grundtrådar och av slingtrådar som korsar grundlrådama och
därvid slingrar sig ell halvt varv, elt helt varv eller mera runt dessa, varvid
bildas öglor som väfltrådama passerar genom.

4.
Nr 58.04 skall
inle tillämpas för nätknytningar av surmingsgarn eller tågvirke, Prop.
1986/87: 102 ulan dessa skall klassificeras enligt nr 56.08.

5.
Med vävda band
i nr 58.06 förstås:

a. vävnader med en bredd av högst 30 cm,
antingen vävda lill denna bredd eller

skurna ur bredare stycken och försedda med stad (vävd, klistrad eller åstad

kommen pä annat sätt) på båda kanterna;

b. slangformiga vävnader med en bredd i tiliplattat skick
av högst 30 cm;

c. snedremsor med invikta kanter, med en bredd i uppvikt
skick av högst 30

cm. Vävda band med vävda fransar skall klassificeras enligt nr 58.08.

6.
Som broderier i
nr 58.10 anses också broderier med metalltråd eller glasfibertråd på synlig
textilbotlen saml applikaiionsbroderier med påsydda paljetter, pärior eller
prydnadsmotiv av textilmaterial eller annat material. Numret skall inte
tillämpas för handbroderade tapisserier (nr 58.05).

7.
Fömtom för
artiklar enligt nr 58.09 skall detta kapitel också tillämpas för artiklar av
metalltråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller
för liknande ändamål.

58.01 Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, andra
än

varor enligt nr 58.02 och 58.06:

A. av natursilke ............................................ .......... 7,2 %

B. av annat textilmaterial ............................ ........... 13 %

58.02 Handduksfrotté och liknande frottévävnader,
andra än

band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av texlilmaterial,

andra än varor enligt nr 57.03 ..................... 13%

58.03 Slingervävnader, andra än band enligt nr 58.06:

A. av syntetfilamenl ...................................... 12 %

B. av regenalfilament .................................... 16%

C. av annat textilmaterial ............................ ........... 13 %

58.04 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar;
spetsar

som längdvara eller i form av motiv:

A. fisknät:

1.
av bomull ................................... 100
kg 25:-

2.
av annal
texfilmalerial ................ 100 kg 45:-

B. andra slag:

1. av syntetfilamenl ................................. .......... 6,9 %

2.
av
regenalfilament .............................. ............ 8 %

3.
av annat
texfilmalerial ........................ 7,2%

58.05 Handvävda tapisserier av typerna Gobelins,
Flandern,

Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade

tapisserier (t.ex. med pefits points eller korsstygn),

även konfektionerade .................................. .......... 6,2 %

58.06 Vävda band, andra än varor enligt nr 58.07;
band bestå

ende av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. band med lugg ........................................ ........... 12%

B. andra:

1. av regenalfilament .............................. ........... 16 %

Minimitull: per 100 kg 500:-

2.
av jute ............................................... ............ 8 %

3.
av annat
texfilmalerial ........................ 12%

58.07 Etiketter, märken och liknande artiklar av
textilmate

rial, som längdvara eller tillskuma, inte broderade:

A. av regenalfilament .................................... ........... 16%

B. av annat textilmalerial ............................. ........... 12 %

58.08 Flätor som längdvara; snörmakeriarbeten som
längd

vara, utan broderier och inte utgörande trikåvaror; tof

sar, pomponger och liknande artiklar:

A. av regenalfilament .................................... ........... 16 %

B. av annat texfilmalerial ............................. ........... 12 % 91

s. 92 Kontrollera mot PDF

58.09 Vävnader
av metalltråd och vävnader av melalliseral Prop. 1986/87: 102

garn enligt nr 56.05, av sådana slag som används i

kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål,
inle nämnda eller inbegripna någon annanstans:

A. av melalliserade remsor av syntetmaterial 12%

B. av melalliserade remsor av regenatmaterial 16%

C. andra slag ............................................... ............ 7 %

58.10 Broderier
som längdvara eller i form av motiv:

A. av regenalfilament .................................... 8 %

B. av annat textilmalerial ............................ .......... 5,8%

58.11 Textilvaror som längdvara, bestående av ett
eller flera

lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med

stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt,

andra än broderier enligt nr 58.10:

beläggs
med samma tull som den dukvara som ger varan dess karaktär

59 kap.
Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader; textilvaror
för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Om inle annal är föreskrivet avses med
textilvävnader i detta kapitel vävnader

enligt 50-55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snörmakeriarbeten och
liknande

arbeten som längdvara, enligt nr 58.08, saml dukvaror av trikå enligt nr 60.02.

2. Nr
59.03 skall tillämpas för:

a. textilvävnader som är impregnerade,
överdragna, belagda eller laminerade

med plasl, oavsett viklen per m' och oavsett plastens beskaffenhel (kompakt

eller porös), med undantag av:

1.
vävnader i
vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inle kan ses med blotta
ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse
skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

2.
produkter som
inle utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7
mm vid en temperatur mellan 15°C och 30''C (vanligen 39 kap.);

3.
produkter i
vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller helt överdragen
eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.), under förutsättning att ett
sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat utan att
någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

4.
vävnader som är
delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant sätt att mönster
bildats (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.);

5.
plattor, duk
och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör
enbart förstärkning (39 kap.);

6.
textilvaror
enligt nr 58.11;

b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor
e. d. som är impregnerade,

överdragna eller belagda med plasl eller försedda med hölje av plasl, enligt

nr 56.04.

3. Med lextiltapeier i nr 59.05 avses produkter som
föreligger i rullar, har en bredd

av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består
av

textilmaterial på ett underlag eller av texlilmaterial som har behandlats på

baksidan (impregnerats eller beslmkils för att kunna klistras upp).

Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som
består av texlilflock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper
(nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07).

4. Med gummibehandlade lextilvävnader i nr 59.06 förslås:

a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda
eller laminerade med gummi och som:

-
väger högst 1
500 g/m; eller

-
väger mer än 1
500 g/m och innehåller mer än 50 viktprocent texlilmaterial;

s. 93 Kontrollera mot PDF

b. vävnader som är tillverkade av gam, remsor e.d. som är
impregnerade, Prop. 1986/87: 102

överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi,

enligt nr 56.04;

c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial
sammanklistrade med

gummi, oavsett vikten per m';

d. plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med
textil vävnad, i vilka

vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr

58.11.

5. Nr
59.07 skall inte tillämpas för:

a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget
eller beläggningen inte kan ses

med blotta ögal (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid lillämpning av denna

bestämmelse skall hänsyn inte tas lill eventuellt uppkommen färgförändring;

b. vävnader med målade mönster (andra än målade
teaterkulisser, aieljéfonder

o.d.);

c. vävnader som är delvis belagda med textilflock eller
-stoft, korkpulver e. d.

på sådanl sätt atl mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassi

ficeras enligt nr 59.07;

d. vävnader som är apprelerade med normala
appreturmedel på basis av siär-

kelseprodukter eller liknande produkter;

e. Iräfaner på underlag av texlilvävnad (nr 44.08);

f. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver
eller korn på underlag

av textilvävnad (nr 68.05);

g. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på
underiag av texlilvävnad (nr

68.14);

h. metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde
avd.).

6. Nr
59.10 skall inte tillämpas för:

a. drivremmar och transportband som längdvara
eller i avskurna längder, med

en tjocklek av mindre än 3 mm;

b. drivremmar och transportband av textilvävnad
som är impregnerad, över

dragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av

textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller

försett med hölje av gummi (nr 40.10).

7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka
inte skall anses inbegripna i

nägot annat nummer i elfte avd.:

a. följande textilvaror i form av längdvara, i
avpassade längder eller skurna lill

kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av

produkter enligt nr 59.08-59.10):

-
lextilvävnader,
filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda eller laminerade med
gummi, läder eller annat material och är av sådana slag som används lill
kardbeslag samt liknande vävnader av sådana slag som används för annal tekniskt
bruk;

-
siktduk;

-
filterdukar av
sådana slag som används i oljepressar o. d., av textilmalerial eller
människohår;

-
flatvävda
textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem, även filtade,
impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i maskiner eller för
annal tekniskt bruk;

-
textilvävnader
förstärkta med metall, av sädana slag som används för tekniskt bruk;

-
snören, flätor
o.d., även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning av metall, av
sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål;

b. artiklar av textilmaterial (andra än sädana
som omfattas av nr 59.08-59.10)

av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. lextilvävnader och filt.

ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som

används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för mas

sa eller asbeslcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).

59.01 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d.

eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som an

vänds till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad må

larduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av

sådana slag som används lill hattslommar:

A. lextilvävnader överdragna med gummi arabicum

e. d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag

som används lill bokpärmar o. d..................... 5,3% 93

s. 94 Kontrollera mot PDF

B. andraslag ................................................ .......... 6,9% Prop. 1986/87: 102

59.02 Kordväv av högslyrkegarn av nylon eller andra
poly

amider, polyestrar eller viskos:

A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd

med gummi .............................................. 16%

Minimitull: per 100 kg 175:-

B. andra slag ............................................... ........... 13%

59.03 Textilvävnader, impregnerade, överdragna,
belagda el

ler laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr

59.02:

A. av sådana slag som används lill bokpärmar o. d. .. 8%

B. andra ...................................................... 12%

59.04 Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken;
golv

beläggning bestående av en textilbotlen med överdrag

eller beläggning, även i tillskurna stycken .. 5,6%

59.05 Textillapeter:

beläggs med samma tull som den dukvara varav tapeterna
beslår

59.06 Gummibehandlade textilvävnader, andra än
vävnader

enligt nr 59.02:

A. trikå:

1. av syntetfilamenl ................................. 6,9 %

2.
av
regenalfilament .............................. 8,5 %

3.
av annat
textilmaterial ....................... 7,2 %

B. andra slag ............................................... ........... 12%

59.7 Textilvävnader med annan
impregnering, annal överdrag eller annan beläggning; målade tealerkulisser,
ateljéfonder o. d., av textilvävnad 6,9%

59.8 Vekar av vävt, flätat eller stickat
textilmalerial, för lampor, kaminer, ländare, ljus e.d.; glödslrumpor och
rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade .... 4,6%

59.9 Brandslangar och liknande slangar
av textilmaterial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör

av annat material ........................................ .......... 6,2 %

59.10.............................................................. Drivremmar
och transportband av texlilmaterial, även

förstärkta med metall eller annat material .. .......... 5,8%

59.11 Produkter och artiklar av texlilmaterial för
tekniskt

bmk, specificerade i anm. 7 till delta kapitel:

A. siktduk ................................................... .......... 4,9%

B. andra slag ............................................... 9 %

60 kap. Dukvaror av trikå

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inte:

a. virkade spetsar enligt nr 58.04;

b. etiketter, märken och liknande artiklar av trikå,
enligt nr 58.07;

c. dukvaror av trikå som är impregnerade,
överdragna, belagda eller lamine

rade, enligt 59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade

luggvaror av trikå klassificeras dock enligt nr 60.01.

2.
Detta kapitel
skall också tillämpas för dukvaror av metalltråd av sädana slag som används i
kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål.

3.
Som trikå anses
i hela tulltaxan också maskbondade varor i vilka kedjesöm-

mama bildats av lextilgarn. 94

s. 95 Kontrollera mot PDF

60.01 Luggvaror,
inbegripet varor med lång lugg samt frolié, Prop. 1986/87: 102

av trikå:

A. av syntetfilamenl........................................ ........... 10%

B. av regenalfilament ................................... 16%

C. av annat texfilmalerial ............................. 14%

60.02 Andra dukvaror av trikå:

A. elasfiska varor innehållande minst 5 viktprocent
töj-

fibergarn eller gummiträd:

1. av syntetfilamenl ................................. 6,9 %

2.
av
regenalfilament .............................. 8,5 %

3.
av annat
textilmaterial ....................... ......... 7,2%

B. andra slag:

1. av syntetfilamenl ................................. ........... 10 %

2.
av
regenalfilament .............................. ........... 16%

3.
av annat
texfilmalerial ........................ 14%

61 kap. Kläder och tillbehör till kläder, av trikå

Anmärkningar

1. Detta kapitel skall endast tillämpas för
konfektionerade trikåvaror.

2. Detta
kapitel omfattar inte:

a. varor enligt nr 62.12;

b. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt
nr 63.09;

c. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar,
brockband o.d. (nr

90.21).

3. För
tillämpning av nr 61.03 och 61.04 gäller:

a. Med kostymer och med dräkter förstås
omgångar av kläder som består av två

eller tre plagg som är tillverkade av ell och samma tyg, närmare bestämt:

-
ett plagg för
nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor
(andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får inte ha vare sig hängslen
eller bröstlapp;

-
ett plagg för
överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka, vars utsida, bortsett
från ärmarna, består av minst fyra större tygstycken; dessutom får en väst
ingå.

Samtliga plagg till en kostym eller en dräkt måste bestå
av tyg av samma struktur, typ, färg och sammansättning; plaggen måste i
sloriekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda
för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t. ex. långa byxor och korta
byxor eller kjol eller byxkjol och länga byxor), skall endast de långa byxorna
anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten;
övriga plagg skall klassificeras för sig.

Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om
de inte uppfyller alla ovannämnda villkor;

-
jacketter, som
beslår av en omönslrad rock med långa, rundade skört samt randiga långa byxor;

-
frackar, som i
allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är öppen och relativt
kort framtill och har smala skört som börjar vid höften och hänger ned baktill;

-
smokingar, hos
vilka kavajen är av liknande typ som en vanlig kavaj (även om den ibland lämnar
en större del av skjortbröstet bart) men som har blanka slag av natursilke
eller imitationer av natursilke.

b. Med ensembler förstås omgångar av kläder
(andra än kostymer och dräkter

samt artiklar enligt nr 61.07, 61.08 och 61.09), vilka beslår av flera plagg
som

är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket
de

skall försäljas i detaljhandeln, nämligen:

-
etl plagg för
överdelen av kroppen eller två plagg när det andra plagget är en väst eller, i
fråga om s. k. twinsel, en jumper eller tröja; och

-
ett eller två
olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor,
knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får ha
hängslen och bröstlapp.

Samtliga plagg i en ensemble måste bestå av tyg av samma
struktur, typ, färg

och sammansättning; plaggen måste i storlekshänseende
överensstämma

med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller
och skiddräkter 95

enligt nr61.12.

s. 96 Kontrollera mot PDF

4. Nr 61.05 och 61.06 omfattar inle plagg som har
fickor under midjan, ribbstickat Prop. 1986/87:102

midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanlen och inte heller

plagg som har etl medeltal av mindre än 10 maskor per
centimeter i vardera riktningen, räknat på en yta av minst lOx 10 cm. Nr 61.05
omfattar inte ärmlösa plagg.

5. För
tillämpning av nr 61.11 gäller:

a. med babykläder och tillbehör lill sådana
kläder avses artiklar för små bam

med en kroppslängd av högst 86 cm samt blöjor för spädbarn;

b. artiklar som skulle kunna klassificeras både
enligt nr 61.11 och enligt andra

nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 61.11.

6. Med skiddräkter i nr 61.12 förstås sådana kläder
eller omgångar av kläder av

vilkas allmänna utseende och stmktur det framgår all de är avsedda att användas

huvudsakligen vid skidåkning Oängd- eller utförsåkning). De består antingen av:

a. en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke
avsett att omsluta både över- och

underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg ha

fickor eller hällor; eller av

b. en skidensemble. dvs. en omgång kläder som
består av tvä eller tre plagg

som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln,
nämligen

-
ett plagg,
såsom en anorak, en vindjacka e. d., försett med blixtlås som
fillslutningsanordning, evenluelll i kombination med en väst; och

-
etl par långa
byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen eller på annat sätt
sträcka sig högre upp än lill midjan, eller etl par knäbyxor.

En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som
liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med
stoppning och som bärs utanpå overallen.

Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av
samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inle vara densamma;
plaggen mäste i storlekshänseende överensstämma med varandra.

7.
Kläder som
skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.13 och enligt andra nummer i detta
kapitel, med undantag av nr 61.11, skall klassificeras enligt nr 61.13.

8.
Artiklar enligt
detta kapitel som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar
eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt numren
som omfattar kläder för kvinnor eller flickor.

9.
Artiklar enligt
detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd.

61.01 Övertockar, bilrockar, slängkappor, anoraker,
skid-

jackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå,

för män eller pojkar:

A. av syntetfilamenl ..................................... ........... 13 %

B. av regenalfilament .................................... ........... 17 %

Minimitull: per 100 kg 700:-

C. av ull eller fina djurhår ............................. 15 %

D. av annat textilmaterial ............................. 15 %

Minimitull: per 100 kg 400:-

61.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar,
anoraker,

skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av

trikå, för kvinnor eller flickor:

A. av syntetfilamenl ..................................... 13%

B. av regenalfilament ................................... 17%

Minimitull: per 100 kg 700:-

C. av ull eller fina djurhår ............................. ........... 15 %

D. av annat texlilmaterial ............................ 15 %

Minimitull: per 100 kg 400:-

61.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor
(andra

än sådana enligt nr 61.01) och byxor (andra än bad

byxor), av trikå, för män eller pojkar:

A. av syntetfilament ..................................... 13 %

B. av regenalfilament .................................... 17 %

Minimitull: per 100 kg 700:-

s. 97 Kontrollera mot PDF

c.
av ull eller fina djurhår ..................... 15 %
Prop. 1986/87: 102

D.
av annat textilmaterial ................... ........ 15 %

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.04 Dräkter,
ensembler, kavajer, jackor (andra än sådana

enligt nr 61.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och

byxor, av trikå, för kvinnor eller flickor:

A. av
syntetfilamenl ........................... 13 %

B. av
regenalfilament ........................... 17%

Minimitull:
per 100 kg 700:-

C. av
ull eller fina djurhår ..................... ........ 15 %

D. av
annat texfilmalerial ..................... 15 %

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.05 Skjortor av trikå,
för män eller pojkar:

A. av
syntetfilamenl ........................... ........ 10%

B. av
regenalfilament .......................... 16%

Minimitull:
per 100 kg 560:-

C. av
ull eller fina djurhår ..................... ....... 15 %

D. av
annat textilmaterial .................... 15 %

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.06 Blusar,
skjortor och skjortblusar av trikå, för kvinnor

eller flickor:

A. av
syntetfilament ............................ 13 %

B. av
regenalfilament ........................... ....... 17 %

Minimitull:
per 100 kg 700:-

C. av
ull eller fina djurhår ..................... ....... 15 %

D. av
annat texfilmalerial ..................... ....... 15 %

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.07 Kalsonger,
nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgon

rockar och liknande artiklar, av trikå, för män eller

pojkar:

A. kalsonger,
nattskjortor och pyjamas:

1. av
syntetfilament ....................... ....... 10 %

2. av
regenalfilament ...................... ........ 16%

Minimitull:
per 100 kg 560:-

3.
av ull eller fina djurhår ................. ....... 15
%

4.
av annal textilmaterial ................ ........ 15%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

B. andra
slag:

1. av
syntetfilament ....................... ....... 13 %

2. av
regenalfilament ....................... ....... 17 %

Minimitull:
per 100 kg 700:-

3.
av ull eller fina djurhår ................. ....... 15
%

4.
av annat textilmaterial ................ ....... 15
%

Minnimitull:
per 100 kg 400:-

61.08 Underklänningar,
underkjolar, underbyxor, trosor,

nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgon

rockar och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor eller

flickor:

A.
underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen och pyjamas:

1.
av syntetfilament ........................ ........ 10%

2.
av regenalfilament ....................... 16%

Minimitull:
per 100 kg 560:-

3.
av ull eller fina djurhår ................. ....... 15
%

4.
av annat texfilmalerial ................. 15
% 97

Minimitull:
per 100 kg 400:-

7 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

s. 98 Kontrollera mot PDF

B.
andra slag: Prop. 1986/87: 102

1.
av syntetfilament ........................ 13%

2.
av regenalfilament ....................... 17
%

Minimitull:
per 100 kg 700:-

3.
av ull eller fina djurhår .................. 15
%

4.
av annat textilmalerial ................. 15
%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.09 T-tröjor,
undertröjor och liknande tröjor, av trikå:

A. T-tröjor:

1. av
syntetfilament ........................ ........ 13 %

2. av
regenalfilament ....................... 17 %

Minimitull:
per 100 kg 700:-

3.
av ull eller fina djurhår .................. ........ 15
%

4.
av annat texfilmalerial ................. ........ 15
%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

B. andra
slag:

1.
av syntetfilamenl ........................ ......... 10%

2.
av regenalfilament ....................... 16%

Minimitull:
per 100 kg 560:-

3.
av ull eller fina djurhår .................. ........ 15
%

4.
av annat texlilmaterial ................. ........ 15
%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.10 Tröjor
(andra än sådana enligt nr 61.09), pullovrar,

koftor, västar och liknande artiklar, av trikå:

A. av
syntetfilament ........................... ........ 13 %

B. av
regenalfilament .......................... ........ 17 %

Minimitull:
per 100 kg 700:-

C. av
ull eller fina djurhår ..................... ....... 15 %

D. av
annat textilmaterial .................... ....... 15 %

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.11 Babykläder
och tillbehör till sådana kläder, av trikå:

A. underkläder:

1.
av syntetfilament ........................ ........ 10%

2.
av regenalfilament ....................... 16%

Minimitull:
per 100 kg 560:-

3.
av ull eller fina djurhår .................. 15
%

4.
av annal texlilmaterial ................. ....... 15
%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

B. vantar:

1. av
syntetfilament ........................ ...... 6,2 %

2.
av regenalfilament ....................... ...... 8,5
%

3.
av annat textilmaterial ................ 7,2%

C.................................................... stmmpor,
sockor o.d., inbegripet skodon utan på

satt sula, av bomull eller syntetstapelfibrer 13 %

D. andra
slag:

1.
av syntetfilament ........................ 13%

2.
av regenalfilament ....................... 17
%

Minimitull:
per 100 kg 700:-

3.
av ull eller fina djurhår .................. ....... 15
%

4.
av annat texlilmaterial ................. ........ 15%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.12 Träningsoveraller,
skiddräkter, baddräkter och bad

byxor, av trikå:

A. av
syntetfilament ........................... ....... 13 %

B. av
regenalfilament ........................... 17
% 98

Minimitull:
per 100 kg 700:-

s. 99 Kontrollera mot PDF

c.
av ull eller fina djurhår .................... 15% Prop. 1986/87:102

D.
av annal texlilmaterial .................... 15 %

Minimitull:
per 100 kg 400:-

61.13 Kläder
av dukvaror av trikå enligt nr 59.03, 59.06 eller

59.07:

A. av
varor enligt nr 59.03 eller 59.07:

1. av
syntetfilament ....................... ........ 13 %

2. av
regenalfilament ....................... ....... 17 %

Minimitull:
per 100 kg 700:-

3.
av ull eller fina djurhår ................. 15
%

4.
av annat textilmaterial ................ 15
%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

B. av
varor enligt nr 59.06:

1. av
syntetfilament ........................ 6,9 %

2.
av regenalfilament ...................... ...... 8,5
%

3.
av annal textilmaterial ................. 7,2%

61.14 Andra kläder av
trikå:

A. av
syntetfilament ........................... 13 %

B. av
regenalfilament ........................... 17%

Minimitull:
per 100 kg 700:-

C. av
ull eller fina djurhår ..................... ....... 15 %

D. av
annat texfilmalerial ..................... 15%

Minimitull:
per 100 kg 400: -

61.15 Strumpbyxor,
trikåer, strumpor, sockor o.d., inbegri

pet åderbrocksslmmpor samt skodon utan påsatt sula,

av trikå:

A. av
syntetfilament:

1.
åderbrocksslmmpor innehållande
gummiiråd 6,9%

2.
strumpbyxor ............................... 17
%

3.
trikåer ..................................... ........ 10%

4.
långa strumpor och knästrumpor
för damer (andra än åderbrocksslmmpor) av garn hos vilket enkelgarnet har en
längdvikt av mindre än 67 decitex (60 denier), med elt tullvärde per etl dussin
par av:

a. mindre
än 25: - ..................... ....... 25 %

b. 25:-
eller däröver .................... ....... 15 %

Minimitull:
per elt dussin par 6: 25

5. andra
slag ................................ 15%

B. av
regenatfilament;

1.
åderbrocksslrumpor innehållande
gummitråd 8,5%

2.
strumpbyxor och trikåer .............. ........ 16%

Minimitull:
per 100 kg 560:-

3. andra
slag ................................ ....... 16 %

C. av
ull eller fina djurhår:

1.
åderbrocksslmmpor innehållande
gummitråd 7,2%

2.
strumpbyxor och trikåer .............. ....... 15
%

3.
andra slag ................................. ........ 13%

D. av
annat textilmaterial:

1.
åderbrocksslmmpor innehållande
gummitråd 7,2%

2.
strumpbyxor och trikåer .............. ........ 15%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

3. andra
slag ................................. ........ 13%

s. 100 Kontrollera mot PDF

61.16 Handskar
och vantar av trikå: Prop. 1986/87:102

A. av syntetfilament .................................... ......... 6,2 %

B. av regenatfilament .................................. ......... 8,5 %

C. av annal textilmaterial ............................ 7,2 %

61.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder, av
trikå;

delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av trikå:

A. av syntetfilament ..................................... ......... 13 %

B. av regenatfilament ................................... 17 %

Minimitull: per 100 kg 700:-

C. av ull eller fina djurhår ............................. ......... 15 %

D. av annat texfilmalerial ............................ 15 %

Minimitull: per 100 kg 400:-

62
kap. Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå

Anmärkningar

1.
Detta kapitel
skall endast tillämpas för konfektionerade artiklar av textilmaterial, dock
inle för trikåvaror (andra än sädana som omfattas av nr 62.12).

2.
Delta kapitel
omfattar inte:

a. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr
63.09;

b. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska
gördlar, brockband o.d. (nr

90.21).

3. För tillämpning av nr 62.03 och 62.04 gäller:

a. Med kostymer och med dräkter förstås
omgångar av kläder som beslår av tvä

eller tre plagg som är tillverkade av ett och samma tyg, närmare bestämt:

-
ett plagg för
nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor
(andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får inle ha vare sig hängslen
eller brösllapp;

-
ett plagg för
överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka vars utsida, bortsett
från ärmarna, består av minst fyra slörre tygstycken; dessutom får en väst
ingå.

Samtliga plagg till en kostym eller en dräkt måste bestå
av tyg av samma struktur, typ, färg och sammansättning; plaggen måste i
storlekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda
för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t.ex. långa byxor och korta
byxor eller kjol eller byxkjol och långa byxor), skall endasi de långa byxorna
anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten;
övriga plagg skall klassificeras för sig.

Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om
de inte uppfyller alla ovannämnda villkor:

-
jacketter, som
består av en omönstrad rock med långa, rundade skört samt randiga långa byxor;

-
frackar, som i
allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är öppen och relativt
kort framtill och har smala skört som börjar vid höften och hänger ned baktill;

-
smokingar, hos
vilka kavajen är av liknande typ som en vanlig kavaj (även om den ibland lämnar
en större del av skjortbröstet bart), men som har blanka slag av natursilke
eller imitationer av natursilke.

b. Med ensembler förstås omgångar av kläder
(andra än kostymer och dräkter

samt artiklar enligt nr 62.07 och 62.08), vilka består av flera plagg som är

tillverkade av ell och samma tyg och vilka föreligger i del skick i vilket de

skall försäljas i detaljhandeln, nämligen:

-
elt plagg för
överdelen av kroppen eller två plagg när del andra plagget är en väst; och

-
etl eller två
olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor,
knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får ha
hängslen och bröstlapp.

Samtliga plagg i en ensemble måste bestå av tyg av samma
struktur, typ, färg

och sammansättning; plaggen måste i sloriekshänseende överensstämma

med varandra. Som ensembler anses inle träningsoveraller och skiddräkter

enligt nr 62.11. ,r,r.

s. 101 Kontrollera mot PDF

4. För
tillämpning av nr 62.09 gäller: Prop. 1986/87: 102

a. med babykläder och tillbehör till sådana kläder avses
artiklar för små barn

med en kroppslängd av högst 86 cm saml blöjor för spädbarn;

b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr
62.09 och enligt andra

nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 62.09.

5.
Kläder som skulle
kunna klassificeras både enligt nr 62.10 och enligt andra nummer i detta
kapitel, med undanlag av nr 62.09, skall klassificeras enligt nr 62.10.

6.
Med skiddräkter
i nr 62.11 förstås sädana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna
utseende och struktur det framgår all de är avsedda atl användas huvudsakligen
vid skidåkning (längd- eller utförsåkning). De består antingen av:

a. en skidoverall, dvs. ell plagg i elt stycke
avsett all omsluta både över- och

underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg också

ha fickor eller hällor; eller av

b. en skidensemble, dvs. en omgång kläder som
beslår av två eller tre plagg

som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln,
nämligen

-
ell plagg,
såsom en anorak, en vindjacka e. d., försett med blixtlås som
tillsluiningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och

-
ett par långa
byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen eller på annal säll
sträcka sig högre upp än till midjan, eller etl par knäbyxor.

En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som
liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med
stoppning och som bärs utanpå overallen.

Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av
samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inte vara densamma;
plaggen måste i sloriekshänseende överensstämma med varandra.

7.
Scarfar och
liknande artiklar, som är kvadratiska eller nästan kvadratiska och inle har
någon sida som är större än 60 cm, skall klassificeras som näsdukar (nr 62.13).
Näsdukar som har någon sida som är slörre än 60 cm skall klassificeras enligt
nr 62.14.

9.
Artiklar enligt
detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd.

62.01 Överrockar,
bilrockar, slängkappor, anoraker, skid

jackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för män

eller pojkar:

A. av
syntetfilament ........................... 13 %

B. av
regenatfilament ......................... 17%

C. av
annat textilmaterial ................... 14%

62.02 Kappor
(inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker,

skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för

kvinnor eller flickor:

A. av
syntetfilament ........................... ......... 13 %

B. av
regenatfilament .......................... 17%

C. av
annat texfilmalerial .................... ......... 14%

62.03 Kostymer,
ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra

än sådana enligt nr 62.01) och byxor (andra än bad

byxor), för män eller pojkar:

A. av
syntetfilament ........................... ......... 13 %

B. av
regenatfilament .......................... 17%

C. av
annat textilmaterial .................... 14%

62.04 Dräkter,
ensembler, kavajer, jackor (andra än sådana

enligt nr 62.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och

byxor, för kvinnor eller flickor:

A. av
syntetfilament ........................... 13 %

B. av
regenatfilament ......................... 17 %

C. av
annat textilmaterial ................... 14%

101

s. 102 Kontrollera mot PDF

62.05 Skjortor
för män eller pojkar: Prop. 1986/87: 102

A. av
syntetfilament ........................... ......... 13 %

B. av
regenatfilament ........................... 17%

C. av
annal textilmaterial .................... ........ 15 %

62.06 Blusar,
skjortor och skjortblusar, för kvinnor eller flic

kor:

A. av
syntetfilament ........................... 13 %

B. av
regenatfilament .......................... 17%

C. av
annat textilmaterial .................... ........ 14%

62.07 Undertröjor,
kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badroc

kar, morgonrockar och liknande artiklar, för män eller

pojkar:

A. av
syntetfilament ........................... ......... 13 %

B. av
regenatfilament .......................... 17%

C. av
annal textilmalerial:

1.
badrockar, morgonrockar och
liknande arfiklar 14%

2.
andra ....................................... ......... 15
%

62.08 Linnen,
undertröjor, underklänningar, underkjolar, un

derbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, bad

rockar, morgonrockar och liknande artiklar, för kvin

nor eller flickor:

A. av
syntetfilament ........................... 13 %

B. av
regenatfilament .......................... ........ 17 %

C. av
annat texlilmaterial:

1.
negligéer, badrockar,
morgonrockar och liknande artiklar 14 %

2.
andra ...................................... ........ 15
%

62.09 Babykläder
och tillbehör lill sådana kläder:

A. vantar,
strumpor, sockor och strumpskyddare:

1. av
syntetfilament ........................ 6,2 %

2.
av regenatfilament ...................... 8
%

3.
av annat textilmaterial ................ 7,2%

B. andra
slag:

1. av
syntetfilament ........................ 13 %

2.
av regenatfilament ...................... 17%

3.
av annat texlilmaterial ................. 14
%

62.10 Kläder
av textilvaror enligt nr 56.02, 56.03, 59.03,

59.06 eller 59.07:

A. underkläder
av textilvaror enligt nr 56.02 eller 56.03 15 %

B. andra
kläder .................................. ......... 14 %

62.11 Träningsoveraller,
skiddräkter, baddräkter och bad

byxor; andra kläder:

A. av
syntetfilament ........................... 13 %

B. av
regenatfilament ........................... 17%

C. av
annat textilmalerial .................... ........ 14%

62.12 Bysthållare,
gördlar, korsetter, hängslen, strumphål

lare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till

sådana varor, även av trikå:

A. av
syntetfilamenl ............................. ......... 13%

B. av
regenatfilament ........................... 17 %

C. av
annat textilmalerial .................... 15 %

62.13 Näsdukar:

A. av
syntetfilament ........................... 6,2 %

B. av
regenatfilament ........................... 8 %

C. av
annat textilmaterial .................... ....... 7,2 % 102

s. 103 Kontrollera mot PDF

62.14 Själar,
scarfar, halsdukar, manfiljer, slöjor o.d.: Prop. 1986/87: 102

A. av syntetfilament .................................... .......... 6,2 %

B. av regenatfilament .................................. 8%

C. av annat textilmaterial ........................... 7,2 %

62.15 Slipsar och liknande artiklar ......................... 7,5 %

62.16 Handskar och vantar:

A. av syntetfilament ..................................... 6,2 %

B. av regenatfilament..................................... 8%

C. av annal textilmalerial ............................ 7,2 %

62.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder;
delar till

kläder eller till tillbehör till kläder, andra än sådana

enligt nr 62.12:

A. av regenatfilament ................................... ........... 16%

B. av annal textilmalerial ............................. 13%

63
kap. Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begagnade kläder och
andra begagnade textilvaror; lump

Anmärkningar

1. Underavdelning 1 skall tillämpas endast för
konfektionerade artiklar av alla slags

textilvaror.

2. Underavdelning I omfattar inte:

a. varor enligt 56-62 kap.;

b. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr
63.09.

3. Nr 63.09 omfattar endasi följande varor:

a. artiklar av texlilmaterial:

-
kläder och
tillbehör till kläder samt delar till sådana varor;

-
res- och
sängfiltar;

-
sänglinne,
bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar;

-
inredningsartiklar,
andra än mattor enligt nr 57.01-57.05 och tapisserier enligt nr 58.05;

b. skodon och huvudbonader av annat material än asbest.

För att klassificeras enligt delta nummer måste ovannämnda
artiklar uppfylla följande båda villkor:

-
de måste vara
synbart begagnade och

-
de måste
föreligga i oförpackat skick eller i balar, säckar eller liknande
förpackningar.

L Andra konfektionerade textilvaror

63.01 Res- och sängfillar:

A. av ull eller fina djurhår ............................. 13 %

Minimitull: per 100 kg 300:-

B. av annat textilmaterial ........................... ........... 13 %

63.02 Sänglinne, bordslinne, loalelthanddukar,
kökshanddu

kar och liknande artiklar:

A. av fill eller bondad duk ........................... ........... 10%

B. andra slag:

1. av syntetfilamenl ................................. 12 %

2.
av
regenatfilament .............................. ........... 20%

3.
av annat
textilmaterial ....................... ........... 14%

63.03 Gardiner, rullgardiner och draperier;
gardinkappor

och sängomhängen:

A. av trikå:

1.
av
syntetfilamenl ................................. ........... 13 %

2.
av
regenatfilament .............................. 17 %

Minimitull: per 100 kg 700:- 103

s. 104 Kontrollera mot PDF

3.
av ull eller fina djurhår ................. 15
%

4.
av annat texlilmaterial ................. 15
%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

B. andra slag:

1.
av syntetfilament ....................... ......... 12%

2.
av regenalfilament ....................... 20
%

3.
av annat texlilmaterial ................. 14
%

63.04 Andra
inredningsartiklar, andra än sådana enligt nr

94.04:

A. av
trikå:

1.
av syntetfilament ........................ 13%

2.
av regenatfilament ...................... ........ 17
%

Minimitull:
per 100 kg 700:-

3.
av ull eller fina djurhår .................. 15%

4.
av annal textilmaterial ................. 15
%>

Minimitull:
per 100 kg 400:-

B. andra
slag:

1.
av syntetfilamenl ........................ ......... 12%

2.
av regenatfilament ...................... ........ 20
%

3.
av annat textilmaterial ................ 14%

63.05 Säckar
och påsar av sådana slag som används för för

packning av varor:

A. av
jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål

enligt
nr 53.03 .............................. ............ fri

B. andra
slag ..................................... ...... 6,2 %

63.06 Presenningar,
segel lill båtar, segelbrädor eller fordon,

markiser, tält och kampingartiklar:

A. luftmadrasser
och luftkuddar ............ 4 %

B. andra
slag ..................................... ........ 13%

63.07 Andra
konfektionerade artiklar, inbegripet tillskär

ningsmönster:

A. av
filt eller bondad duk ................... ........ 10%

B. av
trikå:

1. av
syntetfilament ........................ 13 %

2. av
regenatfilament ...................... 17 %

Minimitull:
per 100 kg 700:-

3.
av ull eller fina djurhår .................. 15
%

4.
av annat textilmaterial ................ ....... 15
%

Minimitull:
per 100 kg 400:-

C. andra
slag:

1. av
syntetfilament ........................ ....... 11 %

2.
av regenatfilament ...................... 16%

3.
av annat texlilmaterial ................. 13
%

Prop. 1986/87:102

II. Handarbetssatser

63.08
Satser bestående av vävnadsstycken och garn, med eller ulan tillbehör, och
avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller
servetter eller liknande artiklar av textilmaterial samt föreliggande i
detaljhandelsförpackningar:

beläggs
med samma tull som den beståndsdel som

ger
satsen dess karaktär

104

s. 105 Kontrollera mot PDF

III. Begagnade kläder och
andra begagnade artiklar; lump Prop. 1986/87:102

63.9
Begagnade kläder och andra begagnade
artiklar 5,1%

63.10
Lump, inbegripet klipp och
liknande avfall av textilvaror (även av surtningsgarn och tågvirke) .......................................... fri

105

s. 64 Kontrollera mot PDF

TOLFTE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar,
sittkäppar, piskor, ridspön samt delar till sådana artiklar; bearbetade fjädrar
samt varor tillverkade av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår

64
kap. Skodon, damasker o. d.; delar till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inle:

a. skodon utan påsatt sula, av textilmaterial (61 eller 62
kap.);

b. begagnade skodon enligt nr 63.09;

c. varor av asbest (nr 68.12);

d. ortopediska skodon och andra ortopediska
artiklar saml delar till sådana

artiklar (nr 90.21);

e. leksaksskor samt skor med fasisatta
skridskor eller rullskridskor; benskydd

och liknande skyddsartiklar för användning vid sporlutövning (95 kap.).

2.
Med delar i nr
64.06 avses inle pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar, spännen och
prydnader samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och
besättningsarliklar (vilka skall klassificeras enligi de nummer som de i och
för sig omfattas av) och inte heller knappar och andra varor enligt nr 96.06.

3.
Med gummi eller
plasl avses i detta kapitel också textilvara som utvändigt har ell synligt överdrag
eller en synlig beläggning av gummi eller plast eller av båda dessa material.

4.
Om inte annal
följer av anm. 3 skall följande regler gälla vid lillämpning av detta kapitel:

a. överdelen skall anses beslå av det material
som utvändigt har den största

ytan; vid bedömningen skall ingel avseende fästas vid tillbehör eller förstärk

ningar, såsom ankelskydd, kantning, prydnader, spännen, stroppar, snör

hålsringar eller liknande detaljer;

b. yttersulan skall anses bestå av det material
som har den största ytan av den

del som har kontakt med marken; vid bedömningen skall inget avseende

fästas vid tillbehör eller förstärkningar, såsom broddar, dubbar, spikar,

skoskyddare eller liknande detaljer.

64.1
Vattentäta skodon med
yttersulor och överdelar av gummi eller plast och hos vilka överdelarna varken
är fastade vid sulan eller hopfogade genom sömnad, nit-ning, spikning,
skruvning, pluggning eller liknande förfarande 14
%

64.2
Andra skodon med yttersulor och
överdelar av gummi eller plast:

A. avsedda
för montering på skridskor ..... ........ 3,2%

B. andra
slag ..................................... 14%

64.03 Skodon
med yttersulor av gummi, plast, läder eller

konstläder och med överdelar av läder:

A. avsedda
för montering på skridskor ..... 3,2 %

B. andra
slag ..................................... 14%

64.4
Skodon med yttersulor av gummi,
plast, läder eller konstläder och med överdelar av textilmaterial ...................................... ......... 14%

64.5
Andra skodon:

A.
med överdelar av läder, konstläder eller texlilma

terial ........................................... 5,8
%

s. 65 Kontrollera mot PDF

B.
andra slag: Prop. 1986/87: 102

1................................................ med yttersulor av gummi, plast, läder eller

konstläder ................................. 14 %

2. med
yttersulor av annal material ... 5,8%

64.06
Delar fill skodon; lösa inläggssulor, hälinlägg o. d.; damasker, benläder och
liknande artiklar samt delar fill

sådana
artiklar:

A. nåtlade
överdelar:

1.
avsedda för montering på
skridskor 3,2%

2.
andra ...................................... 7,2%

B. andra
delar till skodon; lösa inläggssulor, hälinlägg

o.d................................................. 5,8%

C. andra
slag:

1. av
texlilmaterial .......................... 7,2 %

2. av
annal material ........................ 4,9 %

65
kap. Huvudbonader och delar till huvudbonader

Anmärkningar

1. Detta
kapitel omfattar inte;

a. begagnade
huvudbonader enligt nr 63.09;

b. huvudbonader
av asbest (nr 68.12);

c. dockhattar
och andra leksakshattar samt karnevalsartiklar, enligt 95 kap.

2. Nr
65.02 omfattar inte hattstumpar som är tillverkade genom sömnad, andra än

sådana som tillverkals enbart genom enkel hopsyning i spiral av band eller

remsor.

65.1
Haltstumpar av filt, varken
formpressade eller försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen
(inbegripet uppskurna hattämnen) av filt 6,2 %

65.2
Hattstumpar, flätade eller
hopfogade av band eller remsor av alla slags material, varken formpressade eller
försedda med brätte, foder eller garnering 6,2
%

65.3
Filthattar och andra
huvudbonader av filt, tillverkade av hallstumpar eller plana hattämnen enligt
nr 65.01, även ofodrade och ogarnerade:

A. capeliner
av hårfill ......................... 6,2 %

B. andra
slag ..................................... 6,2 %

Maximilull:
per styck 3:-

65.04................................................. Hattar
och andra huvudbonader, flätade eller hopfo

gade av band eller remsor av alla slags material, även

ofodrade och ogarnerade .................... ....... 6,2 %

Maximilull:
per styck 3:-

65.05 Hattar
och andra huvudbonader, av trikå eller tillver

kade av spetsar, filt eller annan textilvara i längder

(dock inte av band eller remsor), även ofodrade och

ogarnerade; hårnät av alla slags material, även fodrade

och garnerade:

A. hårnät
av människohår .................... fri

B. andra
slag ..................................... 10%

Maximilull:
per styck 5:-

65.6
Andra huvudbonader, även
ofodrade och ogarnerade 8%

65.7
Sveltremmar, foder,
skyddsöverdrag, hallstommar, haltställningar, mösskärmar och hakremmar för huvudbonader: .„.,

A. svettremmar ............................................ .............. fri Prop. 1986/87: 102

B. andra slag ............................................... 4,4 %

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, sittkäppar,
piskor och ridspön samt delar till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. promenadkäppar o. d. med gradering för mätning (nr 90.17);

b. promenadkäppar med skjulvapen eller stilett,
förlyngda käppar för använd

ning som slagvapen o. d. (93 kap.);

c. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaksparaplyer och
leksaksparasoller).

2. Nr 66.03 omfattar inte delar, beslag och tillbehör
av texlilmaterial och inte

heller, oavsett materialet, övertyg, tofsar, remmar, paraplyfodral o. d. Sådana

varor skall klassificeras för sig, även om de föreligger tillsammans med
artiklar

enligt nr 66.01 eller 66.02 men inle är anbringade på artiklarna.

66.01.............................................................. Paraplyer
och parasoller (inbegripet käpparaplyer,

trädgårdsparasoller och liknande parasoller) 6,9 %

Minimitull: per styck I:-

66.2 Promenadkäppar, sittkäppar, piskor,
ridspön o.d. ... 3,8%

66.3 Delar, beslag och tillbehör fill
artiklar enligt nr 66.01

och 66.02 ...................................................... 3,8%

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade
av fjädrar eller dun; konstgjorda blommor; varor av människohår

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inle:

a. filterduk av människohår (nr 59.11);

b. blommotiv av spetsar, broderier eller annan textilvara
(elfte avd.);

c. skodon (64 kap.);

d. huvudbonader och hårnät (65 kap.);

e. leksaker, sportartiklar och karnevalsartiklar (95
kap.);

f. dammvippor och pudervippor av fjädrar samt handsiktar
av hår (96 kap.);

2. Nr 67.01 omfattar inte:

a. varor i vilka fjäder eller dun ingår endast
som stoppning (1. ex. sängkläder

enligt nr 94.04);

b. kläder och tillbehör till kläder i vilka
fjäder eller dun endasi ulgör besättning

eller stoppning;

c. konstgjorda blommor eller blad saml delar lill sådana
varor, ävensom andra

varor enligt nr 67.02.

3. Nr 67.02 omfattar inle:

a. varor av glas (70 kap.);

b. konstgjorda blommor, blad eller frukter av
keramiskt material, sten, metall,

trä eller annat material, som är framställda i ett stycke genom gjutning,

smidning, snidning, prägling eller annat förfarande eller består av delar som

är sammanfogade på annal sätt än genom bindning, klistring, inpassning eller

liknande metoder.

67.1 Skinn och andra delar av fåglar,
med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar, delar av Qädrar, dun samt varor
av dessa produkter (andra än varor enligt nr 05.05 samt bearbetade spolar och
skaft) .......................................... .......... 3,8 %

67.2 Konstgjorda blommor, blad och
fmkter samt delar fill sådana varor; artiklar tillverkade av konstgjorda blommor,
blad eller frukter ................................. .......... 5,1 % 108

67.03 Människohår,
rotvänt, tunnat, blekt eller på annat sätt

bearbetat; ull, andra djurhår och andra textilmalerial,

bearbetade för användning vid tillverkning av peruker

o.
d................................................... fri

67.04................................................. Pemker,
lösskägg, lösa ögonbryn och ögonfransar, lös

flätor o.d., av människohär, djurhår eller textilmate

rial; varor av människohår, inte nämnda eller inbe

gripna någon annanslans ..................... ........... fri

109

TRETTONDE
AVDELNINGEN

Prop.
1986/87: 102

Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande
material; keramiska produkter; glas och glasvaror

68 kap. Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller
liknande material

Anmärkningar

1. DeUa kapitel omfattar inte:

a. varor enligt 25 kap.;

b. belagt, bestruket, impregnerat eller
överdraget papper enligt nr 48.10 och

48.11 (t. ex. papper belagt med glimmerpulver eller grafit eller behandlat med

bilumen eller asfalt);

c. överdragna, impregnerade eller belagda
dukvaror av textilmaterial enligt 56

och 59 kap. (t. ex. vävnad som är överdragen eller belagd med glimmerpulver

eller behandlad med bitumen eller asfalt);

d. artiklar enligt 71 kap.;

e. verktyg och delar till verktyg, enligt 82 kap.;

f litografiska stenar enligt nr 84.42;

g. elektriska isolatorer (nr 85.46) samt elektriska
isolerdetaljer enligt nr 85.47;

h. sliptrissor för denlalbruk (nr 90.18);

ij. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder);

k. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler,
belysningsarmatur och andra belysningsartiklar saml monterade eller
monteringsfärdiga byggnader);

1. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och
sportartiklar);

m. varor av material uppräknade i anm. 2 b till 96 kap.,
enligt nr 96.02 samt varor enligt nr 96.06 (t.ex. knappar), 96.09 (t.ex.
grifflar) och 96.10 (l.ex. skrivtavlor);

n. artiklar enligt 97 kap. (t. ex. konstverk).

2. Med
bearbetad monument- eller byggnadssten i nr 68.02 avses inte bara de

stenarter som omfattas av nr 25.15 och 25.16 utan också all annan naturlig sten

(t. ex. kvartsit, flinta, dolomit och steatit) som är bearbetad på liknande
sätt,

med undantag av skiffer.

68.01 Gatsten,
kantslen och trotloarslen av naturiig sten

(utom skiffer) ............................................... .............. fri

fri

3,8%

68.02 Bearbetad monument- eller byggnadssten (utom

skiffer) samt varor av sådan sten, andra än varor enligt

nr 68.01; mosaikbitar o.d. av naturlig sten (inbegripet

skiffer), även på underlag; konslfärgade korn, skärvor

och pulver av naturlig sten (inbegripet skiffer):

A. opolerade och oslipade ...........................

B. polerade eller slipade ..............................

fri

3,8%

68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer eller
agglomere

rad skiffer:

A. opolerade och oslipade ............................

B. polerade eller slipade ..............................

68.04 Kvarnstenar, slipstenar, slipskivor o. d., utan
ställning,

för målning, slipning, skärpning, polering, riktning eller

skärning, handverktyg för skärpning eller polering

saml delar till sådana varor, av naturlig sten, av agglo

mererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av

keramiskt material, även med delar av andra material:

A. av naturlig sten; ävensom trippelsten och wiener-

pimsten ................................................... .............. fri

110

B. andraslag: Prop. 1986/87: 102

1.
kvarnstenar,
defibrörstenar o. d............ .............. fri

2.
av agglomererad
naturiig eller syntefisk diamant fri

3.
handverklyg för
skärpning eller polering 3,8%

4.
andra ................................................... 5,1%

68.05 Naturiiga eller konstgjorda slipmedel i form av
pulver

eller korn, på underiag av texlilmaterial, papper, papp

eller annal material, även tillskuret, sytt eller på annat

sätt utformat:

A. på papper, papp eller vulkanfiber ............. .......... 2,2%

B. på annat underlag .................................. .......... 3,8%

68.06 Slaggull, stenull och liknande mineralull;
expanderad

vermikulil, expanderade leror, skumslagg och liknande

expanderade mineraliska material; blandningar och

varor av värmeisolerande, ljudisolerande eller Ijudab-

sorberande mineraliska material, andra än sådana som

omfattas av nr 68.11 eller 68.12 eller 69 kap.:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor

av dessa material .................................... 3,2 %

B. andra slag ............................................... fri

68.7 Varor av asfalt eller liknande
material (t.ex. petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck) ....................................................................... .............. fri

68.8 Plattor, skivor, block och liknande
varor av vegetabiliska fibrer, av halm eller av spån, flis eller annat avfall
av trä, agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel ................................................. 3,2%

68.9 Varor av gips eller av blandningar
på basis av gips 3,2%

68.10 Varor av cement, betong eller
konstgjord sten, även armerade fri

68.11 Varor av asbeslcement,
cellulosacemenl e.d. 100 kg 0:60

68.12 Bearbetade asbestfibrer;
blandningar på basis av asbest eller på basis av asbest och magnesiumkarbonat;
varor av sådana blandningar eller av asbest (t. ex. tråd, vävnader, kläder,
huvudbonader, skodon och packningar), även med förstärkning, andra än varor
enligt nr 68. II
och 68.13:

A. packningar och tätningar, även i längder .......... 2,2%

B. andra slag ............................................... .............. fri

68.13 Friktionsmalerial och varor av sådant material
(l.ex.

skivor, rullar, remsor, segment, rondeller, brickor och

klossar), omonterade, för bromsar, kopplingar e. d., på

basis av asbest, andra mineraliska ämnen eller cellu

losa, även i förening med texlilmaterial eller annat ma

terial:

A. bromsbelägg ........................................... .......... 2,2 %

B. andraslag ................................................ .......... 3,8%

68.14 Bearbetad glimmer och varor av
glimmer, inbegripet agglomererad eller rekonslmerad glimmer, även på underlag
av papper, papp eller annat material fri

68.15 Varor av sten eller andra
mineraliska ämnen (inbegripet varor av torv), inte nämnda eller inbegripna
någon annanslans .............. fri

111

69 kap. Keramiska
produkter Prop. 1986/87: 102

Anmärkningar

1.
Detta kapitel
skall endast tillämpas för keramiska produkter som bränts efter formgivning. Nr
69.04-69.14 skall endast tillämpas för andra keramiska produkter än sådana som
omfattas av nr 69.01 -69.03.

2.
Detta kapitel
omfattar inte:

a. produkter enligt nr 28.44;

b. artiklar enligt 71 kap. (t. ex. bijouterivaror);

c. kermeter enligt nr 81.13;

d. artiklar enligt 82 kap.;

e. elektriska isolatorer (nr 85.46) saml elektriska
isolerdetaljer enligt nr 85.47;

f. konstgjorda tänder (nr 90.21);

g. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder);

h. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler,
belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt monterade eller monteringsfärdiga
byggnader); ij. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och
sportartiklar); k. artiklar enligt nr 96.06 (t. ex. knappar) och nr 96.14 (t.
ex. rökpipor); I.
artiklar enligt 97
kap. (t. ex. konstverk).

I. Varor
av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kisel

dioxidhaltiga jordarter samt eldfasta produkter

69.1
Murstenar, block, plattor och
andra keramiska varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t.ex. kiselgur, trippel
eller diatomit) eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter ......................................................... fri

69.2
Eldfasta murstenar, block,
plattor och liknande eldfasta keramiska byggvaror, andra än sådana som består
av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga
jordarter:

A. magnesit-,
magnesitkrom- och krommagnesitpro-

dukter............................................. fri

B. andra
slag ..................................... 2,2 %

69.03.................................................. Andra
eldfasta keramiska varor (t. ex. retorter, deglar,

mufflar, munstycken, stoppare, stöd, skålar, rör, hyl

sor och stänger), andra än sådana som består av kisel

dioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxid

haltiga jordarter ................................. ........... fri

II. Andra
keramiska produkter

69.04 Murtegel,
bjälklagstegel, håltegel o.d., av keramiskt

material:

A. av
syrafast niaterial ........................ ....... 2,2 %

B. av
annat material ........................... fri

69.05 Takpannor,
skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder,

byggnadsornament och andra byggvaror, av keramiskt

material.............................................. 2,2%

69.06 Ledningsrör,
rännor och rördelar, av keramiskt materi

al:

A. av
syrafast stengods ...................... 2,2%o

B. av
annat material ........................... fri

69.07 Oglaserade
"gatstenar", trotloarplattor, golvplattor

o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av kera

miskt material; oglaserade mosaikbitar o.d. av kera

miskt material, även på underlag:

A. med
en tjocklek av minst 3 cm .......... fri

B. andra
slag ..................................... .......... 8%

69.8 Glaserade "gatstenar",
troltoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggpiatlor, av
keramiskt material; glaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även
på underiag 8%

69.9 Laboratorieartiklar samt artiklar
för kemiskt eller annat tekniskt bruk, av keramiskt material; hoar, kar och
liknande behållare av keramiskt material, av sådana slag som används inom
lantbruket; krukor, burkar och liknande artiklar av keramiskt material, av
sådana slag som används för transport eller förpackning av varor:

A. av syrafast stengods ............................... 2,2 %

B. av annat material .................................... fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, pelare till
tvättställ, badkar, bidéer, WC-stolar, spolcisterner, urinaler och liknande
sanilelsartiklar för installation, av keramiskt material 7 %

69.11 Bords- och köksartiklar, andra
hushållsartiklar samt toaletlartiklar, av porslin:

A. vita eller enfärgade ................................. 10%

B. andraslag ................................................ 10%

Minimitull: per 100 kg 75:-

69.12 Bords- och köksartiklar, andra
hushållsartiklar samt

loalettartiklar, av andra keramiska material än porslin:

A. vila eller enfärgade .................................. 10 %

B. andra slag ............................................... 10%

Minimitull: per 100 kg 25:-

69.13 Statyetter
och andra prydnadsföremål av keramiskt

material ....................................................... 10%

69.14....................................................................... Andra
varor av keramiskt material 6,2%

Prop. 1986/87: 102

s. 7 Kontrollera mot PDF

70 kap. Glas och
glasvaror

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar inte:

a. varor enligt nr 32.07 (t. ex. icke frittad emalj- och
glasyrmassa, fritta samt

annat glas i form av pulver, korn eller flingor);

b. artiklar enligt 71 kap. (1. ex. bijouterivaror);

c. optiska fiberkablar enligt nr 85.44, elektriska
isolatorer (nr 85.46) samt

elektriska isolerdetaljer (nr 85.47);

d. optiska fibrer, optiskt bearbetade optiska element,
injektionssprutor,

konstgjorda ögon, termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar

enligt 90 kap.;

e. belysningsarmatur och andra belysningsarliklar, Ijusskyllar,
namnplätar med

belysning och andra liknande artiklar med varaktigt monterad ljuskälla samt

delar till sådana artiklar, enligt nr 94.05;

f. leksaker, spel, sportartiklar, julgransprydnader och
andra artiklar enligt 95

kap. (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller för andra

arfiklar enligt 95 kap.);

g. knappar, termosflaskor med ylterhölje, rafräschissörer
och andra ariiklar

enligt 96 kap.

För lillämpning av nr 70.03, 70.04 och 70.05 gäller;

a. glas anses inle som bearbetat på grund av
någon bearbetning som sketl före

glödgning;

b. nedskärning till viss form påverkar inte
klassificeringen av planglas;

c. med absorberande eller reflekterande skikt förstås en
mikroskopiskt tunn

beläggning av metall eller av någon kemisk förening (t. ex. någon melalloxid)

vilken absorberar exempelvis infrarött ljus eller förbättrar glasets reflekte

rande egenskaper utan att glaset därigenom föriorar sin genomsynlighei eller

genomskinlighel.

113

8 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

3. Varor som är nämnda i nr 70.06 klassificeras enligt
detta nummer även om de har Prop. 1986/87: 102

karaktär av färdiga artiklar.

4. Med
glasull i nr 70.19 förstås:

a. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOj) av minst
60 viktprocent;

b. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOj)
av mindre än 60 viktprocent men

med en halt av alkalioxid (KjO eller NajO) av mer än 5 viktprocent eller en

halt av bortrioxid (B2O3) av mer än 2 viklprocenl.

Mineralull som inte överensstämmer med någon av dessa
beskrivningar klassificeras enligt nr 68.06.

5. Med
glas avses i hela tulltaxan också smält kvarts och annan smält kiseldioxid.

70.1 Avfall och skrot av glas;
glasmassa ............. fri

70.2 Glas i form av kulor (andra än
reflexpärior o. d. enligt

nr 70.18), stänger, stavar eller rör, obearbetat fri

70.03 Gjutet eller valsat planglas och profilglas,
även för

sedda med ett absorberande eller reflekterande skikt

men inte bearbetade på annat sätt:

A. profilglas .................................................. .......... 5,8 %

B. andra slag ............................................... .......... 5,3 %

70.04 Draget eller blåst planglas, även försett med
elt absor

berande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på

annat sätt ................................................... 5,8 %

70.05 Flytglas och ytslipal eller ytpolerat
planglas, även för

sett med ett absorberande eller reflekterande skikt men

inte bearbetat på annat sätt ....................... 5,3 %

70.06 Glas enligt nr 70.03, 70.04 eller 70.05, böjt,
bearbetat

på kanterna, graverat, bortåt, emaljeral eller på annat

sätt bearbetat, men inte inramat och inle i förening med

annat material ............................................ .......... 5,8%

70.07 Säkerhetsglas
bestående av härdat eller laminerat glas:

A. av härdat glas ......................................... 5,8 %

B. av laminerat glas ..................................... 6,2 %

70.8 Flerväggiga isolermtor av glas ..................... .......... 5,8%

70.9 Speglar av glas, inbegripet
backspeglar, även inramade 6,2%

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar,
krukor, ampuller och andra behållare av glas, av sådana slag som används för
transport eller förpackning av varor; konserveringsburkar av glas; proppar,
lock och andra lillslulningsan-ordningaravglas:

A. ampuller .................................................. .............. fri

B. andra slag ............................................... .......... 5,3 %

70.11 Öppna glashöljen (inbegripet kolvar och rör)
till elek

triska lampor, katodstrålerör e. d. samt delar av glas lill

sådana höljen, inte försedda med påmonterade detaljer fri

70.12 Glas till termosflaskor eller andra lermoskäri:

A. utan melallbeläggning .............................. .......... 4,4%

B. andra ....................................................... .......... 5,1%

70.13 Glasvaror av sådana slag som
används som bords-, köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål
inomhus eller för liknande ändamål (andra än sådana som omfattas av nr 70.10
eller 70.18) .................................... ........... 12 %

70.14 Glasvaror för signaleringsändamål
saml optiska element av glas (andra än sådana som omfattas av nr

70.15), inte opfiskt bearbetade ................... .......... 6,2%

70.15 Urglas och liknande glas, glas för icke
synkortigerande

eller synkorrigerande glasögon, böjda, kupiga eller for-

114

made
på liknande sätt, inte optiskt bearbetade; ihåliga Prop.
1986/87: 102

glasglober
och segment av glasglober för fillverkning

av
sådana glas ................................. fri

70.16 Block,
plattor, murstenar och andra artiklar av pressat

eller formgjutet glas, även med trådinlägg, av sådana

slag som används i byggnader eller andra konslmk-

fioner; glastärningar och andra små glasbitar, även på

underiag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa

ändamål; s. k. blyinfattade mtor o. d., av glas; cellglas i

form av block, plattor, skivor, isolermantlar e. d.:

A................................................... glastärningar
och andra små glasbitar för mosaikar

beten eller liknande dekorativa ändamål 5,1%

B. s.k.
blyinfattade mtor o.d................... ....... 6,2%

C. andra
slag .................................... ........... fri

70.17 Laboratorieartiklar
samt hygieniska och farmaceutiska

artiklar
av glas, även graderade eller kalibrerade .... 6,2 %

70.18 Glaspärlor,
imitationer av naturpärlor, imitationer av

ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre ar

fiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklar,

andra än bijouterivaror; ögon av glas, andra än pro

teser; statyetter och andra prydnadsarliklar av glas,

framställda genom s. k. lamparbete, andra än bijouteri

varor; reflexpärlor o.d. av glas med en diameter av

högst I mm:

A. glaspärlor,
imitationer av naturpärlor, imitationer

av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande

smärte artiklar av glas samt varor tillverkade av

sädana
artiklar ............................... 3,8 %

B. andra
slag, inbegripet reflexpärior o.d.... 5,1%

70.19 Glasfibrer
(inbegripet glasull) och varor av glasfibrer

(t. ex. garn och vävnader):

A. garn,
vävnader, band, flätor o.d. samt artiklar fill-

verkade
av dessa varor .................. ......... 9 %

B. andra
slag .................................... ......... 7 %

70.20........................................................ Andra
varor av glas 6,2 %

115

FJORTONDE
AVDELNINGEN

Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar,
ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana
produkter; bijouterivaror; mynt

71 kap. Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och
halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt
varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt

Anmärkningar

1. Om inte annat följer av anm. 1 a till sjätte avd.
eller av nedanstående bestämmel

ser skall alla varor som helt eller delvis består:

a. av naturpärlor eller odlade pärlor,
ädelstenar eller halvädelstenar (nalurliga,

syntetiska eller rekonstruerade) eller

b. av ädel metall eller av metall med plätering
av ädel metall, klassificeras enligt

detta kapitel.

2. a. Nr 71.13, 71.14 och 71.15 omfattar inte varor i
vilka ädel metall eller metall

med plätering av ädel metall ingår endasi som mindre
väsentliga beståndsdelar (t. ex. monogram, skoningar och kantbeslag), b. Nr
71.16 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller melall med plätering av
ädel metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentliga beståndsdelar).

3. Detta kapitel omfattar inte:

a. amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i
kolloidal form (nr 28.43);

b. sterila sulurmaterial för kirurgiskt bruk,
landfyllningsmedel och andra varor

enligt 30 kap.;

c. varor enligt 32 kap. (t. ex. lyslerfärger);

d. handväskor och andra artiklar enligi nr 42.02 samt
artiklar enligt nr 42.03;

e. varor enligt nr 43.03 och 43.04;

f. varor enligt elfte avd. (textilvaror);

g. skodon, huvudbonader och andra artiklar enligt 64 och
65 kap.;

h. paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar enligt 66 kap.;

ij. slipskivor och liknande artiklar enligt nr 68.04.
68.05 och 82 kap., som innehåller stoft eller pulver av ädelstenar eller
halvädelstenar (naturliga eller syntetiska); artiklar enligt 82 kap. med
verksam del av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade); maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar till
sådana produkter, enligt sextonde avd. Artiklar och delar till artiklar som
helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade) skall dock klassificeras enligt 71 kap. med undantag av
omonlerade bearbetade safirer och diamanter för stift lill grammofoner eller
apparater för ljudinspelning (nr 85.22);

k. artiklar enligt 90, 91 och 92 kap. (vetenskapliga
instrument, ur och musikinstrument);

1. vapen och delar till vapen (93 kap.);

m. artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.;

n. artiklar enligi 96 kap., andra än sådana enligt nr
96.01 -96.06 och 96.15;

o. originalskulplurer (nr 97.03), föremål för samlingar
(nr 97.05) samt antikviteter med en ålder av över 100 år (nr 97.06), andra än
nalurpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar.

4. a. Med ädla metaller förstås silver, guld och
platina.

b. Med platina förstås platina, iridium, osmium,
palladium, rodium och rulen-

ium.

c. Med ädelstenar och halvädelstenar avses inte
något av de ämnen som är

omnämnda i anm. 2 b till 96 kap.

5. För tillämpning av detta kapitel gäller atl en
legering (inbegripet en sintrad

blandning eller en intermetallisk förening) som innehåller en eller flera ädla

metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel
metall

ingår i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar av
ädla metaller skall 116

klassificeras enligt följande regler:

a. en
legering som innehåller minst 2 viktprocent platina skall klassificeras som
Prop. 1986/87:102

plalinalegering;

b. en legering som innehåller minst 2 viktprocent guld
men ingen eller mindre

än 2 viklprocenl platina skall klassificeras som guldlegering;

c. andra legeringar som innehåller minst 2
viktprocent silver skall klassificeras

som silveriegeringar.

Om inte annat är föreskrivet skall omnämnanden i tulltaxan
av ädla metaller eller av någon viss ädel metall också avse legeringar som
enligt anm. 5 ovan skall klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av
någon viss ädel metall, men skall inte avse metall med plätering av ädel metall
och inte heller oädla metaller eller icke-metaller som är förgyllda,
försilvrade eller plalinerade. Med metall med plätering av ädel melall förslås
i hela tulltaxan melall som på en eller flera ytor belagts med ädel melall
genom lödning, svetsning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Om
inte annat är föreskrivet avses med detta uttryck ocksä oädel metall med
inläggningar av ädel metall. Med bijoulerivaror i nr 71.13 förslås:

a. smärre artiklar lill personlig prydnad, även med
infattade stenar (l.ex. ring

ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, beriocker och andra

hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar och bröslknappar saml me

daljer och märken, även av religiös karaktär);

b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som
normalt bärs exempelvis i

fickan eller handväskan (såsom cigarelteluier, puderdosor, börsar av melall-

flälning samt lablelldosor).

Med guldsmedsvaror \ nr 71.14 avses bl. a. prydnadsföremål,
bords-, toalett-och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller
kontorsbruk eller för religiöst bruk.

Med bijouterivaror som inle omfallas av nr 71.13 eller
71.16 \ xvc 1\.\1 förstås artiklar av de slag som sägs i anm. 8 a ovan (dock
med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o.d. enligt nr
96.15) men i vilka inle ingår naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller
halvädelslenar (nalurliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller (bortsett
från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel melall eller metall med plätering av
ädel metall.

L Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och
halvädelstenar

71.1 Naturpärlor och odlade pärlor, även
bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade
naturpärlor och odlade pärlor, temporärt uppträdda för alt underiätta
transporten fri

71.2 Diamanter, även bearbetade men inte
monterade eller infattade fri

71.3 Ädelstenar (andra än diamanter) och
halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inle uppträdda, monterade
eller infattade; osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar,
temporärt uppträdda

för att underlätta transporten ...................... fri

71.4 Syntetiska eller rekonstruerade
ädelstenar och halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte
uppträdda, monterade eller infattade; osorterade syntetiska eller
rekonstmerade ädelstenar och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att
underiätta transporten ................................ fri

71.5
Stoft och
pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar

och halvädelstenar
...................................... fri

s. 119 Kontrollera mot PDF

IL Adla
metaller och metaller med plätering av ädel metall

71.06 Silver (inbegripet förgyllt eller platinerat
silver), obearbetat eller i form av halvfabrikat eller pulver:

A. obearbetat ...............................................

B. rör ..........................................................

C. andra slag ...............................................

fri fri

1,4%

117

s. 7 Kontrollera mot PDF

71.7
Oädel metall med plätering av
silver, obearbetad eller i Prop. 1986/87: 102 form av halvfabrikat 1,4
%

71.8
Guld (inbegripet platinerat
guld), obearbetat eller i

form
av halvfabrikat eller pulver ........... fri

71.9
Oädel metall eller silver, med
plätering av guld, obearbetade eller i form av halvfabrikat fri

71.10
Platina, obearbetad eller i
form av halvfabrikat eller

pulver
.............................................. ........... fri

71.11
Oädel metall, silver eller
guld, med plätering av platina, obearbetade eller i form av halvfabrikat ....................................... fri

71.12
Avfall och skrot av ädla
metaller eller av metall med plätering av ädel metall fri

IIL
Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor

71.13
Bijoulerivaror och delar till
sådana varor, av ädel melall eller av melall med plätering av ädel metall ......................................... 3,8%

71.14
Guldsmedsvaror och delar fill
sådana varor, av ädel

metall
eller av metall med plätering av ädel metall ... 3,8%

71.15 Andra
varor av ädel melall eller av metall med pläte

ring av ädel metall:

A. arfiklar
för tekniskt bruk ................... ........... fri

B. andra
slag ..................................... ........ 3,8 %

71.16 Varor
bestående av naturpärior eller odlade pärior eller

av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska

eller
rekonstmerade) .......................... fri

71.17 Bijouterivaror
som inte omfattas av nr 71.13 eller

71.16:

A................................................... manschettknappar
och bröstknappar av oädel me

tall................................................. ....... 4,4%

B. andra
slag:

1.
av plast ................................... ......... 12%

2.
av annat material ........................ ........ 3,8%

71.18........................................................ Mynt
fri

118

FEMTONDE
AVDELNINGEN

Oädla metaller och varor av oädel metall

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inle:

a. beredda målningsfarger, iryckfarger och andra produkter
pä basis av metall-

fjäll eller metallpulver (nr 32.07-32.10, 32.12, 32.13 och 32.15);

b. järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar
(nr 36.06);

c. huvudbonader och delar till huvudbonader enligt nr
65.06 och 65.07;

d. paraplyställningar och andra varor enligt nr 66.03;

e. varor enligt 71 kap. (t.ex. legeringar av ädel metall,
oädel metall med

plätering av ädel metall samt bijoulerivaror av oädel metall);

f. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner, apparater,
mekaniska redskap och

elektrisk materiel);

g. sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.08) samt
andra artiklar enligt

sjuttonde avd. (fordon, fartyg och luftfartyg);

h. instrument och apparater enligt artonde avd.,
inbegripet urfiädrar;

ij. blyhagel lill ammunition (nr 93.06) och andra varor
enligt nittonde avd. (vapen och ammunition);

k. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler, resårbottnar
lill sängar, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och
monterade eller monterings-färdiga byggnader);

1. artiklar enligt 95 kap. (1. ex. leksaker, spel och
sportartiklar);

m. handsiklar, knappar, reservoarpennor, pennföriängare,
stålpennor och andra artiklar enligt 96 kap. (diverse artiklar);

n. artiklar enligt 97 kap. (t. ex. konstverk).

2. Med delar med allmän användning förslås i hela
tulltaxan:

a. varor enligt nr 73.07, 73.12, 73.15, 73.17
och 73.18 saml motsvarande varor

av andra oädla metaller;

b. fjädrar och blad fill fjädrar, av oädel metall, andra
än urfjädrar (nr 91.14);

c. artiklar enligt nr 83.01, 83.02, 83.08 och 83.10 samt
ramar och speglar av

oädel metall, enligt nr 83.06.

Omnämnanden i 73-76 och 78-82 kap. (med undantag av nr
73.15) av delar fill varor avser inte delar med allmän användning enligt
ovanslående definition. Om inte annat följer av närmast föregående stycke eller
av anm. 1 lill 83 kap. skall lulltaxenumren i 72-76 och 78-81 kap. inle
tillämpas för varor enligt 82 och 83 kap.

3. Vid klassificering av legeringar (andra än
ferrolegeringar och kopparförlegering-

ar, definierade i 72 och 74 kap.) gäller följande bestämmelser:

a. en legering av oädla metaller skall
klassificeras som en legering av den metall

som dominerar viktmässigt över var och en av de övriga metallerna;

b. en legering som är sammansatt av oädla
metaller enligt denna avdelning och

av beståndsdelar som inte omfattas av denna avdelning skall klassificeras

som en legering av oädla metaller enligt denna avdelning, om den samman

lagda vikten av sådana metaller är lika med eller större än den sammanlagda

viklen av övriga ingående beståndsdelar;

c. med legeringar avses i denna avdelning också
sintrade blandningar av metall

pulver, helerogena intima blandningar som erhållits genom hopsmältning

(andra än kermeter) saml intermetalliska föreningar.

4. Om inte annal är föreskrivet skall etl omnämnande i
tulltaxan av en oädel metall

också avse sådana legeringar som med lillämpning av anm. 3 ovan skall klassifi

ceras som legeringar av ifrågavarande metall.

5. Vid klassificering av sammansatta varor gäller
följande bestämmelser: Med de

undantag som följer av lydelsen av lulltaxenumren skall varor av oädel melall

(inbegripet sådana varor av olika material som enligt de allmänna bestämmelser

na skall klassificeras som varor av oädel metall) i vilka ingår två eller flera
oädla

metaller klassificeras som varor av den oädla melall som dominerar viklmässigt

över var och en av de övriga metallerna. Vid tillämpning av denna bestämmelse

skall:

a. järn och stål samt olika slag av jäm eller stål anses
som en och samma metall;

b. en legering anses helt bestå av den metall som enligt
anm. 3 är bestämmande

för klassificeringen; 119

c. en kermel enligt nr 81.13 anses som en enda oädel
melall.

s. 120 Kontrollera mot PDF

I denna avdelning försläs med: Prop. 1986/87: 102

a. avfall och skrol:

metallavfall från lillverkning eller mekanisk bearbetning
av melall samt metallvaror som är slutgilligl oanvändbara för sill ursprungliga
ändamål på grund av skada, sönderdelning, slilage eller annan orsak;

b. pulver:

produkler av vilka minsl 90 viktprocent passerar genom en
sikt med en maskvidd av 1 mm.

72 kap. Järn och stål

Anmärkningar

1. I delta kapitel och, i fråga om varor enligt d, e och
f i denna anmärkning, i hela tulltaxan har följande ord och ullryck den
betydelse som anges nedan:

a. Tackjärn:

legeringar av järn och kol, som inle är lämpliga för
valsning eller smidning, som efler viklen räknat innehåller mer än 2% kol och
som kan innehålla elt eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser
(efter viklen räknat):

-
högst 10% krom

-
högst 6% mangan

-
högst 3 %
fosfor

-
högst 8 % kisel

-
sammanlagt
högst 10% andra ämnen.

b. Spegeljärn:

legeringar av järn och kol, som efler vikten räknat
innehåller mer än 6 % men högst 30% mangan och som i övrigl motsvarar
definitionen i a ovan.

c. Ferrolegeringar:

legeringar som (1) föreligger i form av tackor,
oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former, i former erhållna genom
kontinuerlig gjutning eller i form av granulal eller pulver, även
agglomererade, som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra
legeringar eller som desoxi-dationsmedel eller desulfureringsmedel eller för
liknande ändamål vid jäm-och stålframställning, som (3) i allmänhet inte är
lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efler vikten räknat innehåller
minst 4% av grundämnet jäm och dessutom ett eller flera av följande ämnen inom
nedan angivna gränser (efter vikten räknat):

-
mer än 10% krom

-
mer än 30 %
mangan

-
mer än 3 %
fosfor

-
mer än 8% kisel

-
sammanlagt mer
än 10% andra ämnen, med undanlag av kol, i fråga om koppar dock högst 10%.

d. Stål:

järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03,
som (med undantag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller
smidning och som efler viklen räknat innehåller högst 2% kol. Kromstål kan dock
innehålla slörre mängd kol.

e. Rostfritt stål:

legerat stål som efler vikten räknat innehåller högst 1,2%
kol och minst 10,5 % krom men som också kan innehålla andra ämnen.

f. Annal legerat stål:

stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och
som efter viklen räknat innehåller elt eller flera av nedanstående ämnen i
följande mängder:

-
minst 0,3%
aluminium

-
minst 0,0008 %
bor

-
minst 0,3% krom

-
minst 0,3%
kobolt

-
minst 0,4%
koppar

-
minst 0,4% bly

-
minst 1,65%
mangan

-
minst 0,08 %
molybden

-
minst 0,3 %
nickel

-
minsl 0,06%
niob

-
minsl 0,6%
kisel

-
minst 0,05 %
tilan 120

s. 121 Kontrollera mot PDF

-
minst 0,3 %
volfram Prop. 1986/87: 102

-
minsl 0,1 %
vanadin

-
minst 0,05 %
zirkonium

-
minst 0,1 % av
nägot annat ämne (med undantag av svavel, fosfor, kol och nitrogen).

g.
Omsmäliningsgöt av järn eller slål:

produkler i form av grova göt (ulan sjunkhuvud) eller
tackor, som har tydliga fel på ytan och som inle motsvarar definitionerna på
tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar.

h.
Granulal:

produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom
en sikt med en maskvidd av 1 mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar
genom en sikt med en maskvidd av 5 mm.

ij. Halvfärdiga produkter:

stränggjutna produkter med massivt tvärsnitt, även
underkastade en förberedande varmvalsning; saml

andra produkler med massivt tvärsnitt som endast
underkastals en förberedande varmvalsning eller som grovt lillformats genom
smidning, inbegripet ämnen till profiistäng. Dessa produkter förekommer inte i
ringar eller rullar.

k. Valsade platta produkler:

valsade produkter som dels har massivt rektangulärt
tvärsnitt, dels inte motsvarar definitionen i ij ovan, dels föreligger:

-
i regelbundet
upprullade ringar eller rullar eller

-
i raka längder
som, om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm, har en bredd av minsl tio
gånger tjockleken, eller, om de har en tjocklek av minst 4,75 mm, har en bredd
som överstiger 150 mm och uppgår till minst två gånger tjockleken.

Valsade platta produkter kan ha mönster i relief, erhållna
direkt vid valsning-en (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade,
droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade,
korrugerade eller polerade, under förutsättning aU de inte härigenom fåll
karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Valsade platta produkler med annan form än kvadratisk
eller rektangulär skall oavsett storleken klassificeras som produkter med en
bredd av minst 600 mm, under förutsättning all de inle har karaktär av varor
som omfattas av andra nummer.

1. Stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar:

varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet
upprullade ringar och som har ell massivt tvärsnitt i form av cirkel,
cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex
månghörning. Sådan stång kan ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre
deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn).

m. Annan stång:

produkter som inte motsvarar nägon av definitionerna i ij,
k eller 1 ovan eller definitionen pä tråd och som har ett likformigt och lika
stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, cirkelsegment,
oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Dessa
produkter kan också:

- ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre
deformationer

åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn);

- vara vridna efter valsningen.

n. Profiler:

produkler som har ett likformigt, massivt tvärsnitt
utefter hela sin längd och som inle motsvarar någon av definitionerna i ij, k,
1 eller m ovan eller definitionen pä tråd. 72 kap. omfattar inle produkler
enligt nr 73.01 och 73.02.

o. Tråd:

kallformade produkler som föreligger i ringar eller på
spolar, som har ell likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och
som inte motsvarar definitionen på valsade platta produkter.

p. Ihåligt borrslål:

ihålig stång, oavsett tvärsnittels form, som är lämplig
för borrar, som har elt största ytlermålt av mer än 15 mm men högst 52 mm och
vars största innermått uppgår till högst hälften av det största yttermållet.
Annan ihålig stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr 73.04.

121

s. 122 Kontrollera mot PDF

Produkter
av järn eller stål med plätering av jäm eller stål av annan beskaffenhet
Prop. 1986/87: 102

skall
klassificeras som produkler av det slags järn eller slål som dominerar

viktmässigt.

Järn-
och stålprodukter som framställts genom eleklrolys, pressaulning eller

sintring
skall klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och utseendet,

enligt
de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter

framställda
genom varmvalsning.

I.
Obearbetade material; produkter i form av grannlåt eller pulver

72.1
Tackjärn och spegeljärn i form
av tackor eller i andra obearbetade former ......................................................... fri

72.2
Fertolegeringar:

A. ferrokisel
och ferrokiselmangan, innehållande mer

än
15 viktprocent kisel ............. 100 kg 3:-

B. andra
slag ..................................... fri

72.03 Produkter
erhållna genom direkt reduktion av järn

malm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade

produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar

eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av

minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna styc

ken eller pelletar eller i liknande former:

A. järnsvamp
..................................... ........... fri

B. andra
slag ..................................... ....... 2,5%

72.04 Avfall och skrot av
järn eller stål; omsmäliningsgöt av

järn
eller stål .................................... ........... fri

72.05 Granulal
och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller

stål:

A. granulal
........................................ ....... 2,5 %

B. pulver
......................................... ........... fri

II. Järn
och olegerat stål

72.06 Jäm
och olegerat stål i form av göt eller i andra obear

betade former (med undantag av järn enligt nr 72.03):

A. smältstycken
och råskenor .............. fri

B. andra
slag ..................................... 2,5 %

72.7
Halvfärdiga produkter av järn eller
olegerat stål 3,2%

72.8
Valsade platta produkter av
järn eller olegerat stål, med én bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken
pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

A. i
ringar eller rullar ........................... 3,2%

B. andra
slag:

1. valsade
på fyra sidor eller i slutna spår, med en

bredd av högst 1250 mm och med en tjocklek av

minst
4 mm, utan mönster i relief .... ....... 4,4%

2. andra
....................................... ......... 5%

72.09.................................................. Valsade
platta produkter av järn eller olegerat stål,

med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken

pläterade, på annal sätt metallöverdragna eller för

sedda med annat överdrag .................... 5 %

122

s. 123 Kontrollera mot PDF

72.10 Valsade
platta produkler av jäm eller olegerat stål, Prop. 1986/87: 102

med en bredd av minsl 600 mm, pläterade, på annal

sätt
metallöverdragna eller försedda med annal överdrag:

A.................................................... pläterade
eller på annat sätt överdragna med alumi

nium, bly eller tenn ......................... fri

B. andra
slag ..................................... ......... 5 %

72.11 Valsade
platta produkter av järn eller olegerat stål,

med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläte

rade, på annal sätt metallöverdragna eller försedda

med annat överdrag:

A. valsade
på fyra sidor eller i slutna spår, med en

bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av

minst
4 mm, utan mönster i relief ......... ....... 4,4 %

B. andra
slag ..................................... ......... 5 %

72.12 Valsade
platta produkter av järn eller olegerat stål,

med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på

annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat

överdrag:

A................................................... pläterade
eller på annat sätt överdragna med alumi

nium, bly eller tenn ......................... ........... fri

B. andra
slag ..................................... ......... 5 %

72.13
Stång av järn eller olegerat
stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar ......... 5
%

72.14
Annan stångav järn eller
olegerat stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller strängpressad, även vriden
efter valsningen men inte vidare bearbetad 5 %

72.15
Annan stång av järn eller
olegerat stål .. 5 %

72.16
Profiler av järn eller olegerat
stål:

A. pläterade,
på annat sätt överdragna eller på annat

sätt ytbehandlade:

1. profilerade
valsade platta produkter, pläterade

eller på annat sätt överdragna med aluminium,

bly
eller tenn ............................. fri

2. andra
...................................... .......... 5 %

B. andra
slag:

1. varmvalsade,
varmdragna eller strängpressade:

a............................................. profiler
med H-profil, oavsett vikten per löp

meter; andra profiler vägande minsl 60 kg per

löpmeter ............................... fri

b. andra
................................... 5 %

2. fillformade
eller färdigbehandlade på annat sätt 5 %

72.17........................................................ Tråd
av järn eller olegerat stål 5 %

III.
Rostfritt Stål

72.18 Rostfritt
stål i form av göt eller i andra obearbetade

former; halvfärdiga produkler av rostfritt stål:

A. i
form av göt eller i andra obearbetade former 2,5 %

B. halvfärdiga
produkter ...................... 3,2 %

72.19 Valsade
platta produkter av rostfritt stål, med en bredd

av minst 600 mm:

A.
varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar

eller
mllar ...................................... ....... 3,2% 123

s. 124 Kontrollera mot PDF

B.
andraslag ..................................... 5%
Prop. 1986/87: 102

72.20 Valsade platta
produkter av rostfritt slål, med en bredd

av
mindre än 600 mm .......................... 5 %

72.21 Stång av rostfritt
stål, varmvalsad, i oregelbundet upp-

mllade
ringar ..................................... 5 %

72.22
Annan stång av rostfritt stål;
profiler av rostfritt stål . 5%

72.23
Tråd av rostfritt stål ........................... ........ 5
%

IV. Annat
legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål

72.24 Annal
legerat slål i form av göt eller i andra obearbe

tade former; halvfärdiga produkler av annal legerat

stål:

A. i
form av göt eller i andra obearbetade former .... 2,5
%

B. halvfärdiga
produkter ...................... ........ 3,2 %

72.25 Valsade
platta produkter av annat legerat stål, med en

bredd av minst 600 mm:

A. varmvalsade
men inte vidare bearbetade, i ringar

eller
rullar ..................................... ........ 3,2%

B. andra
slag:

1................................................ pläterade
eller på annat sätt överdragna med alu

minium, bly eller tenn .................. fri

2. andra
....................................... 5 %

72.26 Valsade
platta produkter av annat legerat stål, med en

bredd av mindre än 600 mm:

A.................................................... pläterade
eller på annat sätt överdragna med alumi

nium, bly eller tenn ......................... fri

B. andra
slag ..................................... 5 %

72.27
Stång av annat legerat stål,
varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar ......................................................... 5 %

72.28
Annan stång av annat legerat
stål; profiler av annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller
olegerat stål:

A. profiler:

1. pläterade,
på annat sätt överdragna eller på an

nal sätt ytbehandlade:

a............................................. profilerade
valsade platta produkter, pläte

rade eller på annat sätt överdragna med alu

minium, bly eller tenn .............. fri

b. andra
................................... ......... 5 %

2. andra:

a. varmvalsade,
varmdragna eller strängpres

sade:

a.
profiler med H-profil, oavsett vikten per löpmeter; andra profiler vägande
minst 60 kg

per
löpmeter ........................... fri

p.
andra ................................ .......... 5 %

b. tillformade
eller färdigbehandlade på annat

sätt
...................................... 5%

B. andra
slag ..................................... 5 %

72.29........................................................ Tråd
av annat legerat stål 5 %

124

s. 125 Kontrollera mot PDF

73 kap.
Varor av järn eller stål Prop. 1986/87:102

Anmärkningar

1.
Med gjutjärn
förstås i detta kapitel produkter som erhållits genom gjutning, i vilka järn
dominerar viklmässigt över vart och elt av övriga ingående ämnen och som i
fråga om kemisk sammansättning inte överensstämmer med definitionen på stål i
anm. 1 d till 72 kap.

2.
Med iråd
förstås i detta kapitel produkter, oavsett tvärsnittets form, som tillformats
i varmt eller kallt tillstånd och som har ett största tvärmått av högst 16 mm.

73.01 Sponl av järn eller stål, även med borrade
eller stan

sade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profi

ler framställda genom svetsning, av järn eller stål:

A. spont ...................................................... fri

B. profiler .................................................... .......... 4,4%

73.02 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för
järnvägar

eller spårvägar, nämligen räler, moträler och kuggske-

nor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra

delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälslolar, räl-

stolskilar, underläggsplallor, klämplaltor, spårhållare,

spårplattor och annan speciell materiel för samman

bindning eller fästande av räler:

A. räler ......................................................... .............. fri

B. andra slag ............................................... 3,8 %

73.03 Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn:

A. med en invändig diameter av minst 510 mm fri

B. andra ...................................................... ............ 7%

73.04 Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än
gjutjärn) eller

stål, sömlösa .............................................. ............ 7 %

73.05 Andra rör av järn eller slål (t. ex. svetsade
eller nitade)

med mnt inre och yttre tvärsnitt och med en ytlerdia-

meter av mer än 406,4 mm ........................ ............ 7 %

73.06 Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn
eller stål

(t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade) .. 7%

73.07 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av
järn

eller stål ..................................................... ............ 7 %

73.8 Konstmktioner (med undantag av
monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar fill
konstruktioner (t. ex. broar, brosektioner, slussportar, torn,
fackverksmaster, tak, fackverk lill tak, dörrar, fönster, dört- och
fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller
stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för
användning i konstruktioner 4,4%

73.9 Cisterner, tankar, kar och liknande
behållare av järn eller slål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller
till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 1, även med inre beklädnad
eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utmstning
för uppvärmning eller avkylning .. 4,4 %

73.10 Tankar, fat, burkar, flaskor, askar
och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än
komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 1, även
med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning
eller utrustning för uppvärmning eller avkyl- 125 ning .............................................................. 4,4
%

s. 126 Kontrollera mot PDF

73.8
Behållare av järn eller stål
för komprimerad eller fill Prop. 1986/87: 102 vätska förtätad gas 4,4%

73.9
Tvinnad tråd, linor, kablar,
flätade band, slingo.d., av

järn
eller stål, utan elektrisk isolering ..... ....... 4,4%

73.13 Tagglråd
av jäm eller stål; vridet band eller vriden

enkel flat tråd, med eller utan taggar, samt löst tvinnad

dubbel tråd, av sådana slag som används till stängsel,

av
järn eller stål ................................ ........ 4,4%

73.14
Duk (även ändlös), galler och
nät (inbegripet stängselnät), av järn-eller ståltråd; klippnät av järn eller
slål . 4,4%

73.15
Kättingar och kedjor samt delar
till dessa varor, av järn

eller
stål .......................................... ....... 4,4%

73.16 Ankaren
och draggar samt delar fill dessa varor, av järn

eller
stål .......................................... ........ 3,2%

73.17'Spik,
stift (inbegripet häftstift), spikbleck, märlor och

liknande artiklar, av järn eller stål, även med huvud av

annat material, dock inte sådana med huvud av koppar 4,4
%

73.18
Skmvar, bultar, muttrar,
skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underiäggsbrickor (inbegripet
Qä-derbrickor) och liknande artiklar, av järn eller stål ... 4,4%

73.19
Synålar, stickor, snörnålar,
virknålar, broderprylar och liknande artiklar, för handarbete, av järn eller
stål; knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar av järn eller stål, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans:

A. synålar,
stoppnålar och brodernålar ... fri

B. andra
slag ..................................... 3,2 %

73.20
Fjädrar och Ijäderblad, av järn
eller slål ... 4,4%

73.21
Kaminer, spisar (inbegripet
värmeledningsspisar), grillar, glödpannor, gaskök, tallriksvärmare och
liknande icke elektriska artiklar för hushållsbmk samt delar till

sådana
artiklar, av järn eller stål .......... 4,4%

73.22.................................................. Radiatorer
för centraluppvärmning, inle försedda med

elektrisk uppvärmningsanordning, och delar till sådana

radiatorer, av järn eller stål; luflvärmare och varmlufts-

fördelare (inbegripet apparater som även kan fördela

sval eller konditionerad luft), inte försedda med elek

trisk uppvärmningsanordning men utmstade med mo

tordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar till sådana

apparater, av järn eller stål ................... 4.4
%

73.23 Bords-,
köks- och andra hushållsartiklar samt delar till

sådana artiklar, av järn eller stål; stålull; diskbollar,

putsvantar o. d., av järn eller stål:

A. stålull;diskbollar,putsvantaro.d.,avjärnellerstål 3,2%

B. andraslag
...................................... 4,4%

73
24 Sanitetsgods och delar fill sanitetsgods, av järn eller

stål
................................................. ....... 4,4%

73.25
Andra gjutna varor av järn
eller stål ...... ....... 4,4%

73.26
Andra varor av järn eller
stål ............... 4,4%

126

s. 127 Kontrollera mot PDF

74 kap. Koppar och varor av koppar Prop. 1986/87: 102

Anmärkning

I detta kapitel har följande ord och ullryck den betydelse
som anges nedan:

a. Raffinerad
koppar:

metall som innehåller minsl 99,85 viktprocent koppar;
eller metall som innehåller minst 97,5 viktprocent koppar, under förutsättning
all innehållet av andra ämnen, uttryckt i viklprocenl, inle överstiger de
gränsvärden som anges i följande tabell:

Tabell -Andra ämnen

Ämnen Gränsvärden i viktprocent

- silver

-
arsenik

-
kadmium

- krom

-
magnesium

-bly

- svavel

- tenn

- tellur

- zink

-
zirkonium

andra
ämnen,* vart och ett

0,25

0,5

1,3

1,4

0,8

1,5

0,7

0,8

0,3

* Andra ämnen är t. ex. Al, Be, Co, Fe, Mn, Ni och Si.

b. kopparlegeringar:

metalliska material, andra än oraffinerad koppar, i vilka
koppar dominerar viktmässigt över vart och ell av övriga ingående ämnen, under
förutsättning:

1. att halten av minst ett av de övriga ämnena överstiger
de gränsvärden som

anges i ovanstående tabell; eller

2. atl den totala halten av dessa övriga ämnen överstiger
2,5 viklprocenl.

c. Kopparförlegeringar:

legeringar som jämte andra ämnen innehåller mer än 10
viktprocent koppar, som inle är lämpliga för valsning eller smidning och som
vanligen används som fillsats vid framställning av andra legeringar eller som
desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid
framställning av andra metaller än jäm. Fosforkoppar (kopparfosfid) som
innehåller mer än 15 viktprocent fosfor klassificeras dock enligt nr 28.48.

d. Stång:

valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter,
inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter
hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel
eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och
modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa
bågar och de två andra sidorna är raka. av samma längd och parallella).
Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt
tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos
produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall
översliga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade
produkler med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen
(på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning atl de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som
omfallas av andra nummer.

Trådämnen och billels med ändarna avfasade eller på annal
sätt bearbetade enbart för att underiätta deras insättning i maskiner för
omformning till exempelvis valstråd eller rör skall dock klassificeras som
obearbetad koppar enligt nr 74.03.

e. Profiler:

valsade, strängpressade, dragna, smidda eller pä annat
sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt
tvärsnitt utefter hela sin längd och som inle motsvarar definitionerna på
stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna
eller sintrade produkler med samma former, vilka bearbetats efler formningen
(på annal sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som
omfattas av andra nummer.

127

Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar
eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden
konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel,
dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de tvä andra
sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt,
rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter
utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt
(inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden.

Som tråd i nr 74.14 anses dock endasi produkter, med elt
största tvärmått, oavsett tvärsnittets form, av högst 6 mm. Plål. band och
folier:

platta produkler (andra än obearbetade produkter enligt nr
74.03), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt,
även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i
vilken två motstående sidor ulgör konvexa bågar och de tvä andra sidorna är
raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som
antingen:

-
har kvadratisk
eller rektangulär form och en tjocklek som inle överstiger en tiondel av
bredden, eller

-
har annan än
kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning att
de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Nr 74.09 och 74.10 skall också tillämpas för plåt, band
och folier med mönster (l.ex. skåror, räffior eller våffelmönslrade,
droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana
produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med
överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som
omfattas av andra nummer. Rör:

ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en
enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden
konvex månghörning och som har enhetlig väggljocklek. Som rör anses också
produkler som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel
eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter
hela sin längd, under förulsällning alt rörels inre och yttre tvärsnitt är
koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt
kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade
hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller
försedda med muffar, flänsar eller ringar.

Prop.
1986/87: 102

74.01

74.02

74.03

74.04 74.05 74.06

74.07

74.08

74.09

Kopparskärsten;
cementkoppar (utfälld koppar) . fri

Oraffinerad
koppar; kopparanoder för elektrolytisk raf

finering .......................................................... fri

Raffinerad
koppar och kopparlegeringar, i obearbetad

form .............................................................. fri

Avfall och skrot av koppar ............................... fri

Kopparförlegeringar ........................................ fri

Pulver och fjäll av koppar:

A. pulver med bladig struktur; fläll ................... 3,8%

B. andra slag ................................................. fri

Stång och profiler av koppar:

A................................................................. av
kopparlegering innehållande mer än 10 viktpro

cent nickel ................................................ 1,4 %

B. andra slag ................................................. 2,5 %

Tråd av koppar:

A................................................................. av
koppariegering innehållande mer än 10 viktpro

cent nickel ................................................ 1,4 %

B. andra slag ................................................. .......... 2,5 %

Plåt och band av koppar, med en tjocklek av mer än

0,15 mm:

A. av kopparlegering innehållande mer än 10 viktpro

cent nickel ................................................ 1,4 %

128

B. andra slag ...............................................

74.10 Folier av koppar (även tryckta eller på
baksidan för

stärkta med papper, papp, plast eller liknande material)

med en tjocklek (förslärkningsmalerial inte inräknat)

av högst 0,15 mm:

A................................................................. av
koppariegering innehållande mer än 10 viktpro

cent nickel ..............................................

B. andra slag ...............................................

74.11 Rör av koppar ..............................................

74.12 Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör
och muffar) av koppar

74.13 Tvinnad tråd, linor, flätade band
o. d., av koppar, utan elektrisk isolering

74.14 Duk (även ändlös), galler och nät
av tråd av koppar; klippnät av koppar

74.15 Spik, stift (inbegripet häftstift),
märlor och liknande artiklar, av koppar eller av järn eller stål med huvud av
koppar; skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar,
saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet Qäderbrickor) och liknande
artiklar, av koppar

74.16 Fjädrar av koppar ........................................

74.17 Kokapparater och andra
uppvärmningsapparater av sådana slag som används i hushåll, icke elektriska,
saml delar till sådana apparater, av koppar

74.18 Bords-, köks- och andra
hushållsartiklar samt delar tili sådana artiklar, av koppar; diskbollar,
putsvanlar o. d., av koppar; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av
koppar

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhelsnålar ...............

B. andra slag ...............................................

2,5%
Prop. 1986/87: 102

1,4% 2,5% 2,5%

3,2%

2,5%

3,2%

3,2% 3,2%

3,2%

3,8% 3,2%

75 kap. Nickel och
varor av nickel

Anmärkning

I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse
som anges nedan:

a. Stång:

valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter,
inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt
utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig
triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel
och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör
konvexa bågar och de tvä andra sidorna är raka, av samma längd och parallella).
Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt
tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos
produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall
översliga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna elier sintrade
produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efler formningen
(på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning att de inte genom bearbetningen fåll karaktär av varor som
omfallas av andra nummer.

b. Profiler:

valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annal
sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt
utefter hela sin längd och som inle motsvarar definitionerna på stång, tråd,
plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade
produkler med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än
genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning atl
de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfallas av andra
nummer.

129

9 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar
eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden
konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel,
dvs. figurer i vilka tvä motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra
sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt,
rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter
utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt
(inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt.
band och folier:

platta produkler (andra än obearbetade produkter enligt nr
75.02), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt,
även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i
vilken tvä motstående sidor ulgör konvexa bågar och de två andra sidorna är
raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som
antingen:

-
har kvadratisk
eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av
bredden, eller

-
har annan än
kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning att
de inte har karaktär av varor som omfallas av andra nummer.

Nr 75.06 skall också tillämpas för plåt, band och folier
med mönster (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga
eller rombiska upphöjningar) och för sädana produkler som har perforerats,
korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de
inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör:

ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en
enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex
månghörning och som har enhetlig väggljocklek. Som rör anses också produkter
som har etl tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller
regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela
sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är
koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt
kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade
hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller
försedda med muffar, flänsar eller ringar.

Prop.
1986/87: 102

75.01 Nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra mellanpro-

dukler vid framställning av nickel ................ fri

75.2 Nickel i obearbetad form .............................. .............. fri

75.3 Avfall och skrot av nickel .............................. .............. fri

75.4 Pulver och fjäll av nickel ............................... .............. fri

75.5 Stång, profiler och tråd av
nickel .................. 1,4%

75.6 Plål, band och folier av nickel ...................... 1,4%

75.7 Rör och rördelar (t. ex.
kopplingar, knärör och muffar)

av nickel ....................................................... ........ 1,4 %

75.08 Andra
varor av nickel:

A. anoder för förnickling ............................... .............. fri

B. andra slag ............................................... ........ 3,2 %

76 kap. Aluminium
och varor av aluminium

Anmärkning

I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse
som anges nedan:

a.
Stång:

130

triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade
kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt
tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av
bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former
och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (på annal sätt än genom
enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under föruisåtlning att de
inte genom bearbetningen fåll karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Projller:

valsade, strängpressade, dragna, smidda eller pä annat
sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt
tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på
stång, tråd, plål, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna
eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen
(på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning att de inte genom bearbetningen fåll karaktär av varor som omfattas
av andra nummer. Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkler i ringar
eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex
månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs.
figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra
sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt,
rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter
utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt
(inbegripet modifierad rektangel) skall översliga en tiondel av bredden. Plål.
band och folier:

platta produkter (andra än obearbetade produkler enligt nr
76.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt,
även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i
vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är
raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som
antingen;

-
har kvadratisk
eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av
bredden, eller

-
har annan än
kvadratisk eller rektangulär form, oavsett slorieken, under förutsättning att
de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Nr 76.06 och 76.07 skall ocksä tillämpas för plål, band
och folier med mönsler (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga,
knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har
perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under
förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av
andra nummer. Rör:

ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en
enda sluten hålighet. som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex
månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses ocksä produkter
som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller
regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela
sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är
koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt
kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade
hål, avsmalnande mol mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller
försedda med muffar, flänsar eller ringar.

Prop. 1986/87: 102

s. 76 Kontrollera mot PDF

76.1 Aluminium i obearbetad form ..........................

76.2 Avfall och skrot av aluminium .........................

76.3 Pulver och fjäll av aluminium:

A................................................................. pulver
med bladig struktur samt fjäll, dock med

undantag av varor avsedda atl användas uteslutan

de vid tillverkning av gasbelong ..................

B. andra slag .................................................

76.4 Stång och profiler av aluminium .......................

76.5 Tråd av aluminium .........................................

76.6 Plåt och band av aluminium, med en
tjocklek av mer än 0,2 mm

fri fri

3,8% fri

2,5% 2,5%

2,5%

131

76.7 Folier av aluminium (även tryckta
eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material)
med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm

76.8 Rör av aluminium ..........................................

76.9 Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör
och muffar) av aluminium

76.10 Konstruktioner (med undantag av
monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till
konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, fackverksmasier, tak, fackverk
lill tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och
pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium,
bearbetade för användning i konstruktioner

76.11 Cisterner, tankar, kar och liknande
behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller fill
vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 1, även med inre beklädnad
eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utmstning eller utrustning
för uppvärmning eller avkylning

76.12 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande
behållare (in

begripet förpackningsrör och förpackningsluber), av

aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprime

rad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst

300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade

men inle försedda med maskinell utrustning eller ut

rustning för uppvärmning eller avkylning:

A. förpackningstuber ....................................

B. andra slag ...............................................

76.13 Behållare av aluminium för
komprimerad eller till vätska förtätad gas

76.14 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d.,
av aluminium, utan elektrisk isolering

76.15 Bords-, köks- och andra
hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av aluminium; diskbollar, putsvanlar
o. d., av aluminium; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av aluminium

76.16 Andra varor av aluminium ..............................

2,5% 2,5%

3,2%

3,8% 3,2%

3,2%

2,5%

3,2% 3.2%

Prop.
1986/87: 102

s. 77 Kontrollera mot PDF

77
kap. (Delta kapitel omfattar inte någon vara)

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 kap.
Bly och varor av bly

Anmärkning

1 delta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse
som anges nedan:

a.
Slang:

valsade, strängpressade. dragna eller smidda produkter,
inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt
utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig
triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel
och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa
bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella).
Produkter med kvadraliskl, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt
tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos
produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall
överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också

132

gjutna eller sintrade produkler med samma former och
dimensioner, vilka bear- Prop. 1986/87: 102 betals efter formningen (på annal
sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning all de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfallas
av andra nummer.

b. Profiler:

valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annal
sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt
tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på
stång, tråd, plåt. band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna
eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen
(på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning atl de inte genom bearbetningen fåll karaktär av varor som
omfattas av andra nummer.

c. Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkler i ringar
eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex
månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs.
figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra
sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkler med kvadraliskl,
rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter
utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt
(inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden.

d. Plål,
band och folier:

platta produkler (andra än obearbetade produkter enligt nr
78.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt,
även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i
vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är
raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som
antingen:

-
har kvadratisk
eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av
bredden, eller

-
har annan än
kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förulsällning alt
de inle har karaktär av varor som omfallas av andra nummer.

Nr 78.04 skall också tillämpas för plåt, band och folier
med mönsler (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga
eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkler som har perforerats,
korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning all de
inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

e. Rör:

ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en
enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex
månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkler
som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller
regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela
sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är
koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt
kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade
hål, avsmalnande mot millen, försedda med utvidgade ändar, koniska eller
försedda med muffar, flänsar eller ringar.

78.1
Bly i obearbetad form ........................... .......... fri

78.2
Avfall och skrot av bly ......................... .......... fri

78.3
Stång, profiler och tråd av
bly ............. .......... fri

78.4
Plåt, band och folier av bly;
pulver och fjäll av bly fri

78.5
Rör och rördelar (t. ex.
kopplingar, knärör och muffar)

av
bly ............................................... ........... fri

78.06 Andra
varor av bly:

A. blyull
samt linor av bly ...................... ........... fri

B. förpackningstuber
........................... ........ 3,8%

C. andraslag
...................................... ........ 3,2%

133

79 kap. Zink och varor av
zink Prop. 1986/87: 102

Anmärkning

1 detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse
som anges nedan:

a. Stång:

valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter,
inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt
utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig
triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel
och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa
bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella).
Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, iriangulärt eller månghörnigt
tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos
produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall
överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade
produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen
(på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning atl de inle genom bearbetningen fåll karaktär av varor som
omfattas av andra nummer.

b. Profiler:

valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat säll
formade produkter, iiven i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt
utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd,
plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkler
med samma former, vilka bearbetats efter formningen (pä annat sätt än genom
enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning all de
inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

c. Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar
eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex
månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs.
figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra
sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt,
rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter
utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt
(inbegripet modifierad rektangel) skall översfiga en tiondel av bredden.

d. Plål, band och folier:

platta produkter (andra än obearbetade produkler enligt nr
79.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt,
även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i
vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är
raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som
antingen:

-
har kvadratisk
eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av
bredden, eller

-
har annan än
kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning alt
de inle har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Nr 79.05 skall också tillämpas för plåt, band och folier
med mönster (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga
eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har periorerats,
korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de
inte härigenom fått karaktär av varor som omfallas av andra nummer.

e. Rör:

ihåliga produkler, även i ringar eller rullar, som har en
enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex
månghörning och som har enhetlig väggljocklek. Som rör anses också produkter
som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller
regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela
sin längd, under förutsättning atl rörels inre och yttre tvärsnitt är
koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt
kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade
hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller
försedda med muffar, flänsar eller ringar.

134

79.1
Zink i
obearbetad form ....................................

79.2 Avfall och skrot av zink ...................................

79.3 Stoft, pulver och fjäll av zink ...........................

79.4 Stång, profiler och tråd av zink
.......................

79.5 Plåt, band och folier av zink ............................

79.6 Rör och rördelar (t. ex.
kopplingar, knärör och muffar) av zink

79.7 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar; takrännor, nockplålar,

ramar lill takfönster saml andra färdiga byggvaror

B. andra slag .................................................

fri fri fii fri fii

fri

3,2%

Prop. 1986/87: 102

80 kap. Tenn och varor av
tenn

Anmärkning

I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse
som anges nedan:

a. Stång:

valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inle
i ringar eller rullar, med likformigt och lika slorl, massivt tvärsnitt utefter
hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel
eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och
modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa
bågar och de tvä andra sidorna är raka, av samma längd och parallella).
Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt
tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos
produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall
överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade
produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen
(på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som
omfattas av andra nummer.

b. Profiler:

valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat
sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt
tvärsnitt utefter hela sin längd och som inle motsvarar definitionerna på
stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna
eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen
(på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfallas
av andra nummer.

c. Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar
eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex
månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs.
figurer i vilka två motstående sidor ulgör konvexa bågar och de två andra
sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt,
rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter
utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt
(inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden.

d. Plåt,
band och folier:

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr
80.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt,
även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i
vilken två molslående sidor ulgör konvexa bågar och de två andra sidorna är
raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som
antingen:

-
har kvadratisk
eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av
bredden, eller

-
har annan än
kvadratisk eller rektangulär form, oavsett slorieken, under förutsättning atl
de inle har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Nr 80.04 och 80.05 skall också tillämpas för plåt, band
och folier med mönster (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga,
knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har
perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under
förutsättning all de inte härigenom fåll karaktär av varor som omfallas av
andra nummer.

135

e. Rör: Prop. 1986/87: 102

ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en
enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig iriangel eller regelbunden konvex
månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter
som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller
regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela
sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är
koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt
kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade
hål, avsmalnande mol mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller
försedda med muffar, flänsar eller ringar.

80.1 Tenn i obearbetad form ................................ ............. fri

80.2 Avfall och skrot av tenn ................................. fri

80.3 Stång, profiler och tråd av tenn .................... fri

80.4 Plål och band av tenn med en
tjocklek av mer än 0,2

mm
.................................................. ........... fri

80.05 Folier av tenn (även tryckta eller på baksidan
för

stärkta med papper, papp, plast eller liknande material)

med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat)

av högst 0,2 mm; pulver och Qäll av tenn:

A. folier........................................................... .......... 1,4%

B. pulver och fjäll ......................................... .............. fri

80.06 Rör och rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och
muffar)

av tenn........................................................... fri

80.07 Andra varor av tenn:

A. förpackningsluber .................................... .......... 3,8 %

B. andra
slag................................................... 3,2 %

81 kap.
Andra oädla metaller; kermeter; varor av dessa material

81.01 Volfram och varor av volfram, inbegripet avfall
och

skrot:

A. tråd, inbegripet spiraler ........................... .......... 1,4%

B. andra slag.................................................. fri

81.02 Molybden och varor av molybden, inbegripet
avfall

och skrot:

A. tråd, inbegripet spiraler ........................... .......... 1,4%

B. andra slag.................................................. .............. fri

81.3 Tantal och varor av tantal,
inbegripet avfall och skrot fri

81.4 Magnesium och varor av magnesium,
inbegripet avfall och skrol:

A. i obearbetad form; avfall och skrot; jämnstora spån

och korn saml pulver ................................ fri

B. stång, profiler, tråd, plåt, band, folier och rör 1,4%

C. andraslag ................................................ .......... 3,2%

81.5 Koboltskärsten och andra mellanprodukter
vid framställning av kobolt; kobolt och varor av kobolt, inbegripet avfall
och skrot ....................................... fri

81.6 Vismut och varor av vismut,
inbegripet avfall och skrot fri

81.7 Kadmium och varor av kadmium,
inbegripet avfall och

skrot ........................................................... fri

81.8 Tilan och varor av titan,
inbegripet avfall och skrot .. fri

81.9 Zirkonium och varor av zirkonium,
inbegripet avfall

och skrot ....................................................... .............. fri

136

81.10 Antimon
och varor av antimon, inbegripet avfall och

skrol ........................................................... fri

81.11 Mangan
och varor av mangan, inbegripet avfall och

skrot ........................................................... .............. fri

81.12 Beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, haf-

nium, indium, niob, rhenium och lallium samt varor av

dessa metaller, inbegripet avfall och skrot .. .............. fri

81.13 Kermeter
och varor av kermeter, inbegripet avfall och

skrot ........................................................... fri

Prop.
1986/87: 102

s. 137 Kontrollera mot PDF

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av
oädel metall; delar av oädel metall till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor,
slipstenar och slipskivor

med ställning, manikyr- eller pedikyrsalser saml varor enligt nr 82.09 omfattar

delta kapitel endast artiklar med blad, skär, bearbetande yta eller annan verk

sam del av:

a. oädel melall;

b. hårdmetall eller annan kermel;

c. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, synleliska
eller rekonslruerade) på

underiag av oädel metall, hårdmetall eller annan kermel;

d. slipmedel på underlag av oädel melall, under
förutsättning att varorna har

skärande tänder, spår, räfflor e. d. av oädel metall, vilka behållit sin
funktion

efter det atl slipmedlet lagts på.

2. Delar av oädel melall till artiklar enligt detta
kapitel skall klassificeras enligt

samma nummer som de artiklar till vilka de ulgör delar, med undantag av delar

som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr

84.66). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde
avd.

omfattas dock inte av detta kapitel.

Skärhuvuden, blad och saxar till elektriska rakapparater
och elektriska hårklipp-ningsmaskiner skall klassificeras enligt nr 85.10.

3. Satser
som består av en eller flera knivar enligt nr 82.11 och minst lika många

artiklar enligt nr 82.15 skall klassificeras enligt nr 82.15.

82.1 Handverktyg och handredskap av
följande slag: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krat-tor, räfsor
och räkor; yxor, röjknivar och liknande huggverklyg; sekatörer av alla slag;
liar, skaror, hökni-var, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och
redskap av sådana slag som används inom lant-bmk, trädgårdsskötsel eller
skogsbruk .................

82.2 Handsågar; blad för alla slags
sågar (inbegripet slitsfrä-sar, spårfräsar och otandade sågblad):

A................................................................. sågkedjor
för motorsågar samt delar till sådana ked

jor .............................................................

B. andra slag ...............................................

82.03 Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger),
pincet-

ter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och

liknande handverktyg:

A. röravskärare och delar till röravskärare ..

B. andra slag ...............................................

82.4 Skruvnycklar och skiftnycklar
(inbegripet moment-nycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan
handtag .........................................................

82.5 Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter),
inle nämnda eller inbegripna någon annanstans; blåslampor; skmvstycken, skruvtvingar
o.d., andra än tillbe-

3,2%

fri

4,4%

3,2% 4,4%

4,4%

137

s. 138 Kontrollera mot PDF

hör
och delar till verktygsmaskiner; städ; transportabla Prop.
1986/87: 102

smidesässjor;
hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning:

A. handborrar
(andra än spiralborrar), skruvmejslar,

borr- och sparrsockar, lubpressar och skärcirklar

samt
delar lill sädana artiklar ........... ........ 3,2%

B. andra
slag ..................................... 4,4 %

82.06 Satser
av handverktyg enligt två eller fiera av numren

82.02-82.05, föreliggande i delaljhandelsförpackning

ar:

A. innehållande
något eller några av följande verktyg

som karaktärsgivande beståndsdel: röravskärare,

handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar,

borr-
och sparrsockar, lubpressar och skärcirklar 3,2%

B. andra
slag ..................................... 4,4 %

82.07 Utbytbara
verktyg för handverklyg, även mekaniska,

eller för verktygsmaskiner (t. ex. för pressning, stans

ning, gängning, borrning, driftning, fräsning, svarvning

eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för drag

ning och matriser för strängpressning av melall, saml

verktyg
för berg- eller jordborrning ........ ....... 3,2%

82.8
Knivar och skärstål för
maskiner eller mekaniska apparater 3,2%

82.9
Plattor, skär, stavar och
liknande delar till verktyg, omonterade, av hårdmetall eller annan kermel .................................... ........ 3,2%

82.10
Handdrivna mekaniska apparater
och redskap, som väger högst 10 kg och som används för beredning eller
servering av matvaror eller drycker 3,2%

82.11
Knivar med skärande egg, även
landad (inbegripet trädgårdsknivar), inle nämnda eller inbegripna någon
annanstans, saml blad lill sådana knivar:

A. knivskaft
av oädel metall ................. ........ 3,2%

B. andra
slag ..................................... .......... 7 %

82.12 Rakknivar,
rakhyvlar och rakapparater (icke elektris

ka) samt blad till dessa (inbegripet ämnen till rakblad i

bandform):

A. rakknivar
samt blad och andra delar till rakknivar 3,2%

B. rakhyvlar
och rakapparater (icke elektriska) saml

delar
lill sådana artiklar, andra än blad till rakhyvlar 4,6
%

C................................................... blad
lill rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad i

bandform) ..................................... 5,1%

82.13 Saxar,
inte nämnda eller inbegripna någon annanstans,

saml
skär till saxar enligt detta nummer .. ........ 3,2 %

82.14
Andra skär- och klippverktyg (l.ex.
hårklippningsma-skiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier
eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av artiklar för
manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar) 3,2%

82.15
Skedar, gafflar, slevar, lårtspadar,
fiskknivar, smörknivar, sockertänger och liknande köks- och bordsartiklar:

A. handtag
och skaft av oädel melall ..... 3,2 %

B. andra
slag ..................................... ......... 7 %

138

83 kap.
Diverse varor av oädel metall Prop. 1986/87: 102

Anmärkningar

1. 1 detta kapitel skall delar av oädel metall
klassificeras enligt samma nummer som

de artiklar för vilka de är avsedda. Artiklar av järn eller stål enligt nr
73.12,

73.15, 73.17, 73.18 och 73.20 saml liknande artiklar av andra oädla metaller
(74-

76 och 78-81 kap.) skall dock inle anses som delar till varor enligt detta
kapitel.

2. Med länkrullar i nr 83.02 avses artiklar med en hjuldiameler
(i förekommande

fall inbegripet hjulring) av högst 75 mm eller med en hjuldiameler av mer än 75

mm (i förekommande fall inbegripet hjulring) om hjulets eller hjulringens bredd

är mindre än 30 mm.

83.01 Hänglås och andra lås (nyckelläs,
kombinationslås och

elektriska lås) av oädel metall; knäppen och byglar med

knäppe, försedda med lås, av oädel metall; nycklar av

oädel melall fill i detta nummer nämnda artiklar:

A. kappsäck-, koffert- och porlföljlås samt delar til!

sådana lås................................................. .......... 5,3 %

B. andra slag ............................................... 4,4%

83.02 Beslag och liknande artiklar av oädel metall,
som är

lämpliga för möbler, dörtar, trappor, fönster, markiser,

persienner, rullgardiner, karosserier, sadelmakeriarbe

ten, koffertar, kistor, skrin e.d.; hatlhyllor, hatthäng-

are, konsoler o.d., av oädel metall; länkrullar med

hjulhållare av oädel metall; automatiska dörrstängare

av oädel melall .............................................. .......... 3,2 %

83.03 Kassaskåp, kassakistor samt dörrar lill
kassavalv e. d.,

armerade eller på annal sätt förstärkta, förvaringsfack

för kassavalv samt kassaskrin, dokumentskrin o. d., av

oädel metall ................................................ .......... 3,2 %

83.4 Dokumeniskåp, kortregislerskåp,
brevkorgar, manu-skriplhållare, pennfat, stämpelställ och liknande kontors-
och skrivbordsartiklar, av oädel metall, andra än kontorsmöbler enligt nr
94.03 ........................................................... .......... 3,2%

83.5 Mekanismer och beslag för
samlingspärmar eller brev-ordnare, pappersklämmor, gem, ryttare lill kortregisler
och liknande konlorsarliklar, av oädel melall; häfl-klammer i staplar (för l.ex.
konlorsbruk, lapetserar-

bruk eller emballering), av oädel metall ...... .......... 3,2%

83.06 Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke
elektris

ka, av oädel melall; stalyetter och andra prydnadsföre

mål, av oädel metall; fotografiramar, lavelramar och

liknande ramar, av oädel melall; speglar av oädel me

tall:

A. cykelringklockor samt delar lill sådana ringklockor 5,1%

B. fotografiramar, lavelramar och liknande ramar;

speglar .................................................... .......... 3,2%

C. andra slag ............................................... .............. fri

83.7 Böjliga slangar och rör av oädel melall,
även med kopplingsanordningar ........................................................................ 3,2 %

83.8 Knäppen, byglar med knäppe, spännen
med eller utan knäppe, hakar, hyskor, snörhålsringar o.d., av oädel metall, av
sådana slag som används till kläder, skodon, markiser, handväskor, reseffekter e.d.;
rörniiar och tvåspetsnilar, av oädel melall; pärlor och paljetter, av

oädel metall ................................................ .......... 3,2 %

83.09 Proppar,
kapsyler och lock (inbegripet kronkorkar, Prop. 1986/87: 102

skmvkapsyler och proppar med pip), sprundtappar

med
gängning, spmndplålar, plomber och andra tillbe

hör till förpackningar, av oädel melall ...... ....... 3,2%

83.10 Skyltar,
namnplåtar, adressplålar och liknande plåtar,

siffror, bokstäver och andra symboler, av oädel melall,

med
undantag av sådana som omfallas av nr 94.05 3,2%

83.11.................................................. Tråd,
stavar, rör, plattor, elektroder och liknande pro

dukter av oädel melall eller hårdmelall, överdragna

eller fyllda med flussmedel, av sådana slag som an

vänds för lödning eller svetsning eller för pålödning

eller påsvelsning av melall eller hårdmetall; tråd och

stavar av agglomereral pulver av oädel metall, för me-

tallsprulning ....................................... ....... 3,2%

140

SEXTONDE
AVDELNINGEN

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk
materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning
av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för
television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inte:

a. drivremmar och transportband av plasl, enligt 39 kap.,
eller mjukgummi (nr

40.10); andra varor av mjukgummi, av sädana slag som används lill maskiner

eller mekaniska eller elektriska apparater eller för annal tekniskt bruk (nr

40.16);

b. varor av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av
pälsskinn (nr 43.03), av

sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller

för annat tekniskt bruk;

c. bobiner, spolar, cops, konrullar och liknande artiklar,
oavsett materialet

(t. ex. 39. 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.);

d. perforerade kort för jacquardmaskiner eller liknande
maskiner (t. ex. 39 eller

48 kap. eller femtonde avd.);

e. drivremmar och transportband av textilmaterial (nr
59.10) samt andra varor

av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 59.11);

f. ädelstenar och halvädelslenar (naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade)

enligt nr 71.02 -71.04 samt artiklar som hell beslår av sådana stenar, enligt
nr

71.16, med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för

stift lill grammofoner eller apparater för ljudinspelning (nr 85.22);

g. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

h. borrör (nr 73.04);

ij. ändlös duk av metalltråd eller metallband (femtonde
avd.);

k. artiklar enligt 82 och 83 kap.;

1. artiklar enligt sjuttonde avd.;

m. artiklar enligt 90 kap.;

n. ur och andra artiklar enligt 91 kap.;

o. utbytbara verktyg enligt nr 82.07 saml borstar av
sådana slag som används som maskindelar, enligt nr 96.03; liknande utbytbara
verktyg skall klassificeras enligt beskaffenheten av materialet i den
verksamma beståndsdelen (t. ex. enligt 40, 42, 43, 45 eller 59 kap. eller nr
68.04 eller 69.09);

p. artiklar enligt 95 kap.

2. Om inte annal följer av anm. 1 till denna
avdelning, anm. 1 till 84 kap. eller anm.

1 lill 85 kap., skall delar fill maskiner (inte utgörande delar till artiklar
enligt nr

84.84, 85.44, 85.45, 85.46 eller 85.47) klassificeras enligt följande regler;

a. delar som omfattas av något av numren i 84 eller 85
kap. (andra än nr 84.85

och 85.48) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive

nummer;

b. andra delar skall, om de är lämpliga att användas
uteslutande eller huvudsak

ligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner som

omfallas av samma nummer (inbegripet maskiner enligt nr 84.79 och 85.43),

klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som

är lämpliga att användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.17 eller 85.25-

85.28 och som är lika användbara för båda dessa slag av varor skall klassifi

ceras enligt nr 85.17;

c. alla andra delar skall klassificeras enligt nr 84.85
eller 85.48.

2:1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början
av denna lag) om en vara som föreligger i delar som är avsedda att sällas ihop
skall också tillämpas för en maskin vars delar anges till förtullning vid
skilda tillfällen, om den lullskyldige yrkar del.

3. Om inle annal är föreskrivet skall maskinkombinationer
som består av tvä eller

flera maskiner som sammanfogats till en enhet saml andra
maskiner som kan 141

utföra två eller flera kompletterande eller alternativa
arbetsuppgifter klassifi- Prop. 1986/87: 102 ceras som om de bestod enbart
av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga
arbetsuppgiften.

4.
När en maskin
eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är
åtskilda eller förenade genom rör. anordningar för kraftöverföring, elektriska
ledningar eller andra anordningar), som är avsedda att tillsammans medverka i
en klart avgränsad arbetsuppgift som kan ulföras av en maskin enligt något av
numren i 84 eller 85 kap., skall det hela klassificeras enligt detta nummer.

5.
Vid
tillämpningen av dessa anmärkningar förslås med maskiner alla maskiner,
utrustningar, apparater och redskap som är nämnda i numren i 84 och 85 kap.

84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater
samt mekaniska redskap; delar till sådana varor

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inte:

a. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar enligt 68
kap.;

b. maskiner och apparater (l.ex. pumpar) samt
delar lill sådana, av keramiskt

material (69 kap.);

c. laboratorieariiklar av glas (nr 70.17);
maskiner, apparater och andra artiklar

för tekniskt bruk samt delar lill sådana, av glas (nr 70.19 eller 70.20);

d. artiklar enligt nr 73.21 och 73.22 samt
motsvarande artiklar av andra oädla

metaller (74-76 och 78-81 kap.);

e. elektromekaniska handverklyg enligt nr 85.08
samt elektromekaniska hus

hållsapparater enligt nr 85.09;

f. mekaniska mattsopare som hålls i handen, inte försedda
med motor (nr

96.03).

2. Om inte annal följer av anm. 3 till sextonde avd.
skall en maskin eller apparat

som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.01-84.24 och

samtidigt motsvarar en varubeskrivning i etl eller flera av numren 84.25-84.80

klassificeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och inte i den
senare.

Nr 84.19 skall dock inte tillämpas för;

a. groningsapparater, äggkläckningsapparater och
kycklingmödrar (nr 84.36);

b. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.37);

c. diffusörer för exlraktion av sockersaft (nr 84.38);

d. maskiner och apparater för värmebehandling
av textilgarn, textilvävnader

eller andra texUlvaror (nr 84,51);

e. maskiner och apparater för mekanisk
bearbetning i vilka en temperaturänd

ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse.

Nr 84.22 skall inte tillämpas för:

a. symaskiner för tillslulning av säckar eller
liknande förpackningar (nr

84.52);

b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72.

3.
En
verktygsmaskin för bearbetning av vilket material som helst, som motsvarar en varubeskrivning
i nr 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr 84.57, 84.58, 84.59,
84.60, 84.61, 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt nr 84.56.

4.
Nr 84.57 skall
tillämpas endasi för verktygsmaskiner för metallbearbetning (andra än svarvar)
som kan ulföra olika slags bearbetningar antingen:

a. genom automatisk växling mellan olika verktyg
som är placerade i ett maga

sin e. d. (fleroperalionsmaskiner); eller

b. genom atl olika bearbelningsenheter samtidigt
eller efler varandra automa

tiskt bearbetar etl fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer

än en bearbelningsenhet); eller

c. genom automatisk förflyttning av arbetsslycket
mellan olika bearbelningsen

heter (transfermaskiner).

5. A. Med datorer i nr 84.71 förstås:

a. digitalmaskiner som (1) kan lagra ett eller flera
bearbetningsprogram

saml åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra

programmet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov, (3) kan

utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan

utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så

behövs kan modifiera genom logiskt beslul under pågående körning;

b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller
och som beslår

av minsl analogielemenl, styrelement och programelement; 12

s. 143 Kontrollera mot PDF

c. hybridmaskiner som består antingen av en digilalmaskin
med analogiele- Prop. 1986/87:102 ment eller av en analogimaskin med digitälelement.
B. Datorer kan förekomma i form av system som består av ett variabelt antal
enheter i separata höljen. En enhel anses utgöra en del av det kompletta
systemet om den uppfyller följande villkor:

a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkl
eller via en eller flera

andra enheter;

b. den är speciellt konstruerad som del till ell
sådant system och måste i

synnerhet, om den inte ulgör en slrömförsörjningsenhet, kunna la emot

eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av

systemet.

Även sådana enheter av detta slag som föreligger särskilt
skall klassificeras enligt nr 84.71. Nr 84.71 omfattar inle maskiner i vilka
ingår eller som arbetar i anslutning lill en dalor och som utför en specifik
arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar
deras respektive arbetsuppgifter eller, om delta inte är möjligt, enligt något
slumpnummer.

Nr 84.82 skall tillämpas för bl. a. polerade stålkulor,
vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern
med mer än 1 %, dock högst med 0,05 mm. Andra slålkulor skall klassificeras
enligt nr 73.26. En maskin som används för mer än en uppgift skall i
klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakliga uppgift vore dess
enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till
sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift inle
är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan
fastställas, klassificeras enligt nr 84.79. Nr 84.79 omfattar ocksä maskiner
för tillverkning av tågvirke och linor av metalltråd, lextilgarn eller något
annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn-
och kablingsmaskiner).

3,8% 3,8%

fri

3% 3,8%

84.1 Kärnreaktorer; obeslrålade
bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation 3,8%

84.2 Ångpannor och andra ånggeneralorer
(andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan
producera lågtrycksånga); hel vattenpannor 3,8%

84.3 Värmepannor för centraluppvärmning,
andra än sådana enligt nr 84.02 4,4 %

84.4 Hjälpapparaler för användning
tillsammans med ånggeneralorer eller värmepannor enligt nr 84.02 eller 84.03
(t. ex. economisers, överhetlare, sotningsappara-ter och anordningar för sloftålerföring);
kondensorer för ångmaskiner 3,8%

84.5 Generatorer för gengas eller vallengas,
även med gas-renare; generatorer för acelylengas samt liknande gasgeneratorer
som arbetar med vatten, även med gasre-nare ...................................................

84.6 Angturbiner ..................................................

84.7 Förbränningskolvmolorer med gnistländning
och med fram- och återgående eller roterande kolvar:

A. motorer till luftfartyg ...............................

B. motorer för fartygsdrifl ...........................

C. andra .......................................................

84.08 Förbränningskolvmotorer med kompressionständning

(diesel- eller semidieselmotorer) .................. .......... 3,8%

84.09 Delar som är lämpliga alt användas uteslutande
eller

huvudsakligen för motorer enligt nr 84.07 eller 84.08:

A. delar lill luftfartygsmoiorer ....................... .............. fri

B. andra ....................................................... .......... 3,8%

84.10 Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer
för

sådana maskiner ......................................... .......... 3,8% 143

s. 144 Kontrollera mot PDF

84.11 Turbojelmotorer,
lurbopropmotorer och andra gastur- Prop. 1986/87:102

binmotorer:

A. turbojetmotorer
och lurbopropmotorer samt delar

till
sådana motorer ......................... fri

B. andra
gasturbinmolorer .................... 3,8%

84.12 Andra motorer:

A. reaklionsmolorer,
andra än turbojelmotorer, saml

delar
till sådana motorer ................. fri

B. andra
........................................... ........ 3,8%

84.13
Välskepumpar, även försedda med
mälanordning; välskeelevatorer 3 %

84.14
Luft- eller vakuumpumpar,
kompressorer för luft eller andra gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventilations-
eller cirkulationskåpor med inbyggd fiäkt, även försedda med filter:

A. bords-,
golv-, vägg-, fönster- eller takfläktar med

inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125

W; ventilations- eller cirkulationskåpor med en

horisontell sidlängd av högst 120 cm; delar lill dessa

artiklar
......................................... 4,4 %

B. andra
slag ..................................... .......... 3 %

84.15
Luftkonditioneringsapparater
bestående av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av temperatur
och fuktighet, inbegripet sådana apparater i vilka fuktigheten inte kan
regleras separat ..... ......... 3 %

84.16
Brännare för flytande bränsle, pulveriseral
fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater (stokrar),
mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt
liknande anordningar:

A. rostar
till mekaniska eldstadsrostar ..... fri

B. andra
slag ..................................... 3,8 %

84.17
Industri- och laboratorieugnar,
inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska 3,8 %

84.18
Kylskåp, frysar och annan kyl-
eller frysutrustning, elektriska och andra; värmepumpar, andra än luftkon-ditioneringsapparaler
enligt nr 84.15 3,8%

84.19
Maskiner och apparater, även
med elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som
inbegriper lemperalurändring, såsom uppvärmning, kokning, röstning, destillering,
rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,
förångning, kondensering eller avkylning, dock inte maskiner och apparater av
sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare,
icke elektriska . 3,8%

84.20
Kalandrar och andra
valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas, samt
valsar lill

sådana
maskiner ................................ 3,8 %

84.21 Centrifuger,
inbegripet torkcenlrifuger; maskiner och

apparater för filtrering eller rening av vätskor eller

gaser
............................................... 3,8%

84.22 Diskmaskiner;
maskiner och apparater för rengöring

eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och

apparater
för påfyllning, tillslulning, kapsylering eller 144

s. 145 Kontrollera mot PDF

etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, Prop. 1986/87: 102

säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och
apparater för förpackning eller inslagning av varor; apparater för inpressning
av kolsyra i drycker:

A................................................................. maskiner
och apparater för rengöring eller torkning

av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater

för påfyllning, tillslulning, kapsylering eller etiket

tering av flaskor eller andra förpackningar fri

B. andra ...................................................... 3,8%

84.23 Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05
g eller

mindre), inbegripet räkne- och konlrollvågar; vikter av

alla slag för vågar ....................................... 3,8%

84.24 Mekaniska apparater (även för
handkraft) för utsprut-ning, spridning eller finfördelning av välskor eller
pulver; brandsläckningsapparater, även laddade; spmtpisloler och liknande
apparater; ångbläster- och sandbläslerapparater samt liknande apparater 3,8%

84.25 Taljor och lyftblock; vinschar och
gångspel; domkrafter 3,8%

84.26 Lyftkranar, inbegripet kabelkranar
och mobila portal-

lyftare; gränsletmckar och krantruckar ....... 3,8%

84.27 Gaffeltruckar;
andra truckar saml icke självgående

vagnar, med lyft-eller hanteringsutrustning . 3,8%

84.28 Andra maskiner och apparater för
lyftning eller annan hantering, lastning lossning eller transport (l.ex. hissar,
rulltrappor, transportörer och linbanor) 3,8 %

84.29 Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar,
skrapor, grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvältar . 3,8%

84.30 Andra maskiner och apparater för
grävning, hyvling, planering, stampning, tillpackning, schaktning, borrning
eller brytning av jord, sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner;
snöplogar och snöslungor 3,8%

84.31 Delar som är lämpliga att användas
uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr
84.25-84.30 .................. 3,8%

84.32 Maskiner och redskap för lantbruk,
trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller

odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser 3,8%

84.33 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning,
inbe

gripet halm- eller foderpressar; gräsklippningsmaskiner

och slåttermaskiner; maskiner för rengöring eller sorte

ring av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra

än maskiner enligt nr 84.37 ......................... 3,8 %

84.34 Mjölkningsmaskiner saml maskiner
och apparater för mejerihanteringen ....................................................................... 3,8 %

84.35 Pressar, krossar och liknande
maskiner och apparater som används vid framställning av vin, cider, fruktsaft

eller liknande drycker ................................... ......... 3,8%

84.36.............................................................. Andra
maskiner och apparater för lantbruk, träd

gårdsskötsel, skogsbruk, fjäderfäavel eller biodling, in

begripet groningsapparater försedda med maskinell ut

rustning eller uppvärmningsanordning; äggkläcknings

apparater och kycklingmödrar ...................... 3,8%

145

10 Riksdagen 1986/87. / saml. Nr 102

s. 146 Kontrollera mot PDF

84.37 Maskiner
och apparater för rensning eller sortering av Prop. 1986/87: 102

spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maski

ner och apparater som används inom kvarnindustrin

eller
för bearbetning av spannmål eller torkade balj

växtfrön, andra än maskiner och apparater av lanl-

brukstyp .......................................... 3,8%

84.38 Maskiner
och apparater, inte nämnda eller inbegripna

någon annanstans i delta kapitel, för industriell bered

ning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra

än maskiner och apparater som används för utvinning

eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter

och
feta oljor .................................... 3,8
%

84.39 Maskiner
och apparater för tillverkning av massa av

fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning

eller
efterbehandling av papper eller papp ........ 3,8%

84.40.................................................. Bokbinderimaskiner
och bokbinderiapparater, inbegri

pet trådhäftmaskiner ............................ ....... 3,8%

84.41 Andra
maskiner och apparater för bearbetning av pap

persmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner

av
alla slag ....................................... ........ 2,5
%

84.42 Maskiner,
apparater och redskap (andra än verktygs

maskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för lypgjutning eller

typsättning eller för preparering eller lillverkning av

klichéer, tryckplålar, tryckcylindrar eller andra tryck

formar; typer, tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och

andra tryckformar; plåtar, cylindrar och lilografiska

stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,

kornade eller polerade):

A.................................................... tryckplåtar,
klichéer, tryckcylindrar och andra

tryckformar .................................. 3,8%

B. andra
slag ..................................... fri

84.43
Tryckpressar; hjälpapparaler
för användning vid tryckning fri

84.44
Maskiner för sprulning,
sträckning, texturering eller nedskärning av syntetiska eller regenererade
textilmaterial .................. 3,8%

84.45
Maskiner för beredning av
textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller snodd av lextilgarn samt
andra maskiner för framställning av lextilgarn; maskiner för spolning (inbegripet
väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn samt maskiner för
beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46

eller
84.47 ........................................ ........ 3,8%

84.46
Vävstolar ........................................ 3,8%

84.47
Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner,
maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten,
flätor eller nätknytningar

samt
maskiner för tuftning ..................... 3,8 %

84.48 Hjälpmaskiner
och hjälpapparaler för användning till

sammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46

eller 84.47 (t. ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner,

varp- och skottväklare saml anordningar för skyttel-

växling); delar och tillbehör som är lämpliga atl använ

das uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt

detta
nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 146

s. 147 Kontrollera mot PDF

84.47
(t.ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kam- Prop. 1986/87:102

mar,
spinnmunstycken, skylllar, solv, skaftramar och

trikåmaskinsnålar):

A. trikåmaskinsnålar............................... fri

B. andraslag
...................................... 3,8%

84.49
Maskiner och apparater för
tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara
eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för fillverkning av filthattar;
hallformar ............................ 3,8%

84.50
Valtenlvättmaskiner för hushåll
eller tvätterier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten 3,8%

84.51
Maskiner och apparater (andra
än tvättmaskiner enligt nr 84.50) för tvättning eller annan rengöring, vridning,
torkning, strykning, pressning (inbegripet fixerings-pressar), blekning, färgning,
appretering, beläggning eller impregnering av lextilgarn, lextilvävnader eller
andra textilvaror, även konfektionerade, saml maskiner för anbringande av
massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid
tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för upprullning,
avrullning, läggning, skärning eller tandning av lextilvävnader e. d 3,8%

84.52 Symaskiner,
andra än trådhäftmaskiner enligt nr 84.40;

möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för

symaskiner; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar
............................. ........... fri

B. andra
slag ..................................... 5,3 %

84.53 Maskiner
och apparater för beredning, garvning eller

annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för

tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor

av
hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner .... 3,8%

84.54 Konvertrar,
gjutskänkar, götkokiller och gjulmaskiner

av sådana slag som används inom metallurgin eller i

metallgjulerier:

A. kontinueriiga,
roterande gjulmaskiner samt delar till

sådana
maskiner ........................... ........... fri

B. götkokiller
och delar lill sådana ......... ........ 2,2%

C. andra
slag ..................................... 3,8%

84.55 Metallvalsverk
och valsar till sådana valsverk:

A. obearbetade
gjulgodsdelaljer ........... 3,2%

B. andraslag
...................................... 3,8%

84.56 Spånavskiljande
verktygsmaskiner som arbetar med

laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elek-

troerosion, elektrokemisk process, eleklronslråle, jon-

stråle eller plasmastråle, för alla slags material:

A. maskiner
för bearbetning av metall eller hårdmetall,

vägande
per styck mer än 10 000 kg . fri

B. maskiner
för bearbetning av trä, kork, ben, hård

gummi, hårdplast eller liknande hårda material ... fri

C. andraslag
...................................... 3,8%

84.57 Fleroperalionsmaskiner,
enstationsmaskiner med mer

än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för

metallbearbetning:

A. vägande
per styck mer än 10 000 kg ........... fri

B. andra
slag ..................................... 3,8 % 147

s. 148 Kontrollera mot PDF

84.58 Svarvar
för melallbearbetning: Prop. 1986/87:102

A. vägande
per styck mer än 10 000 kg . fri

B. andra
slag ..................................... 3,8%

84.59 Spånavskiljande
verktygsmaskiner (inbegripet borr-,

fräs- och gängenheter) för borrning, fräsning eller

gängskärning i metall, andra än svarvar enligt nr 84.58:

A. vägande
per styck mer än 10000 kg ... fri

B. andra
slag ..................................... 3,8%

84.60 Verktygsmaskiner
för avgradning, skärpning, slipning,

hening, lappning, polering eller annan ytbehandling av

metall, hårdmelall eller annan kermel med hjälp av

slipstenar, slipmedel eller polermedel, andra än kugg-

skärnings- och kuggslipmaskiner enligt nr 84.61:

A. vägande
per slyck mer än 10 000 kg . ........... fri

B. andra
slag ..................................... 3,8 %

84.61 Verktygsmaskiner
för hyvling, sfickning, driftning,

kuggskärning, kuggsiipning, sågning eller kapning saml

andra spånavskiljande verktygsmaskiner för melall,

hårdmetall eller annan kermel, inle nämnda eller inbe

gripna någon annanstans:

A. vägande
per styck mer än 10 000 kg . ........... fri

B. andra
slag ..................................... ........ 3,8%

84.62 Verktygsmaskiner
(inbegripet pressar) för bearbetning

av metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegri

pet pressar) för bearbetning av metall genom bockning,

falsning, riktning, klippning, stansning eller klinkning;

pressar för bearbetning av metall eller hårdmelall, inte

nämnda
ovan .................................... ....... 3,8%

84.63
Andra icke spånavskiljande
verktygsmaskiner för bearbetning av metall, hårdmetall eller annan kermel
.... 3,8%

84.64
Verktygsmaskiner för
bearbetning av sten, keramiska produkler, betong, asbeslcement eller liknande mineraliska
material eller för bearbetning av glas i kallt

fillständ
........................................... ........ 3,8 %

84.65 Verktygsmaskiner
(inbegripet maskiner för spikning,

klamring, limning eller annan sammansättning) för be

arbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller

liknande hårda material:

A. barknings-,
hyvel-, såg-, lim- och pressmaskiner

saml
svarvar .................................. ........ 5,3%

B. andra
slag:

1. spånavskiljande
maskiner, andra än sådana som

omfattas
av A............................... fri

2. andra
....................................... ........ 5,3%>

84.66
Delar och tillbehör som är
lämpliga atl användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr
84.56-84.65, inbegripet hållare för arbetsslycken eller verktyg, självöppnande
gänghuvuden, delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner;
verktygshållare till alla slags handverktyg 3,8%

84.67
Handverktyg, pneumaliska eller hopbyggda
med icke

elektrisk
motor ................................. ....... 3,8%

148

84.68.................................................. Maskiner
och apparater för lödning eller svetsning,

även användbara för skärning, dock inte sådana som

omfattas av nr 85.15; maskiner och apparater för yt-

härdning med gas .............................. 3,8%

s. 149 Kontrollera mot PDF

84.69
Skrivmaskiner och
ordbehandlingsmaskiner 3,8% Prop. 1986/87: 102

84.70
Räknemaskiner;
bokföringsmaskiner, kassakoniroll-apparater, frankoslämplingsmaskiner, biljeltmaskiner
och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räkneverk .............................. 3,8%

84.71
Datorer och enheter till
datorer; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till
databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte
nämnda eller inbegripna någon annanslans 3,8
%

84.72
Andra maskiner och apparater
för konlorsbmk (l.ex. hektografer, stencilapparaler, adresseringsmaskiner, sedelutbetalningsautomater,
maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformerings-apparater,
hålslag och häftapparater) ......................................................... 3,8%

84.73
Delar och tillbehör (andra än
överdrag, fodral, väskor o. d.) som är lämpliga atl användas uteslutande eller
huvudsakligen fill maskiner enligt nr 84.69-84.72 ... 3,8 %

84.74
Maskiner och apparater för
sortering, siktning, avskilj-ning, tvättning, krossning, målning, blandning
eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form
(inbegripet pulver- eller paslaform); maskiner och apparater för agglomerering,
formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke
hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller paslaform;
maskiner för tillverkning av gjutformar av sand .......... ........ 3,8%

84.75
Maskiner för sammansättning av
elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner
för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd:

A. maskiner
....................................... ........ 3,8%

B. delar
............................................. fri

84.76
Försäljningsautomater för varor
(t. ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller dryckesautomater), inbegripet
växlingsautomater 3,8%

84.77
Maskiner och apparater för
bearbetning av gummi eller plast eller för tillverkning av varor av dessa
material, inte nämnda eller inbegripna någon annanslans i delta

kapitel
............................................. ........ 3,8 %

84.78
Maskiner och apparater för
beredning eller bearbetning av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
i detta kapitel 3,8 %

84.79
Maskiner och mekaniska
apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans i detta kapitel:

A................................................... slagg-granuleringsmaskiner
samt delar till sådana

maskiner ....................................... fri

B. andraslag
...................................... 3,8%

84.80 Formflaskor
för metallgjulerier; bottenplatlor till gjut

formar; gjutmodeller; gjutformar för metall (andra än

götkokiller), hårdmetall, glas, mineraliska ämnen,

gummi
eller plast ................................. 3,8%

84.81................................................. Kranar,
ventiler och liknande anordningar för rörled

ningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet redu- 149

cerventiler och termostatreglerade ventiler 3,8%

s. 150 Kontrollera mot PDF

84.82 Kullager och rullager .................................... .......... 3,8% Prop. 1986/87: 102

84.83 Transmissionsaxlar (inbegripet
kamaxlar och vevaxlar); lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och
friktionstransmissioner; kullagerskmvar; växellådor och andra utväxlingar,
inbegripet momentväxlar; svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor;
friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkoppUngar)
....................................................................... 3,8%

84.84 Packningar av metallplåt i förening
med annat material eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar
av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar ........................................................................ .......... 3,8%

84.85 Delar till maskiner och apparater, inle
försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar,
kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inle nämnda eller inbegripna
någon annanstans i detta kapitel 3,8%

85 kap. Elektriska maskiner och apparater, elektrisk
materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller
återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och
ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inle:

a. filtar, dynor, fotpåsar o.d. med elektrisk
uppvärmning; kläder, skodon,

öronskydd och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, med elek

trisk uppvärmning;

b. artiklar av glas enligt nr 70.11;

c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap.

2.
Nr 85.01-85.04
skall inte tillämpas för varor som är nämnda i nr 85.11, 85.12, 85.40, 85.41
och 85.42. Kvicksilverslrömriktare med metallbehållare klassificeras dock
enligt nr 85.04.

3.
Nr 85.09
omfattar endasi följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag
som vanligen används för hushällsbruk;

a. dammsugare, golvbonare, maskiner för målning
eller blandning av livsmedel

samt frukt- eller köksväxtsaftpressar, oavsett vikten;

b. andra maskiner och apparater, under
förutsättning all viklen inle överstiger

20 kg per slyck.

Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för
ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, med eller utan filter
(nr 84.14), torkcenlrifuger (nr 84.21), diskmaskiner (nr 84.22), hushållstväUmaskiner
(nr 84.50), manglar och strykmaskiner (nr 84.20 och 84.51), symaskiner (nr
84.52), elektriska saxar (nr 85.08) samt elektriska värmeapparater (nr 85.16).

4. Med tryckta kretsar i nr 85.34 förstås kretsar, som
med någol iryckningsförfa-

rande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik
erhållits

genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter

eller andra tryckta komponenter (t. ex. induktansspolar, motstånd och konden-

satorer), ensamma eller sammanbundna enligt etl förutbestämt mönster, andra

än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förslärka en elektrisk
signal

(t. ex. halvledarelemenl).

Med tryckta kretsar avses inte kretsar i förening med
andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta
kretsar kan dock vara försedda med icke tryckta förbindningselemenl. Tunn-
eller ijockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits
under samma tekniska process skall klassificeras enligi nr 85.42.

5. För lillämpning av nr 85.41 och 85.42 gäller:

A. Med dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter
eller halvle

darelemenl förslås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är

beroende av förändringar i resistiviieten under inverkan av ett elektriskt
fält. 150

s. 151 Kontrollera mot PDF

B. Med elektroniska integrerade kretsar och andra
elektroniska mikrokretsar Prop. 1986/87: 102 förstås:

a. integrerade monolilkretsar i vilka krelselementen
(dioder, transistorer,

motstånd, kondensalorer, förbindelseledningar etc.) framslällls i massan

(huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t.ex. dopad

kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra;

b. integrerade hybridkretsar i vilka passiva
element (motstånd, kondensa

lorer. förbindelseledningar elc), erhållna genom tunn- eller Ijockfilms-

teknik, och aktiva element (dioder, transistorer, integrerade monolilkret

sar etc), erhållna genom halvledaneknik, kombinerats prakliskt tagel

odelbart på ett enda isolerande underiag (glas, keramik etc). Dessa

kretsar kan också innehålla diskreta komponenter;

c. byggblock av typen gjutna moduler, mikromoduler
och liknande som

beslår av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva komponenter som

kombinerats och sammankopplats.

Vid klassificering av de ariiklar som är definierade i
denna anmärkning skall nr 85.41 och 85.42 ha företräde framför varje annat
nummer som skulle kunna komma i fråga, särskilt med hänsyn till artiklarnas
funktion. 6. Grammofonskivor, magnetband och andra media enligt nr 85.23 och
85.24 skall klassificeras enligt dessa nummer även om de föreligger tillsammans
med de apparater som de är avsedda för.

85.1 Elektriska motorer och generatorer
(med undantag av generatoraggregat) 3,8 %

85.2 Elektriska generatoraggregal och
roterande omformare 3,8 %

85.3 Delar som är lämpliga att användas
uteslutande eller huvudsakligen fill maskiner enligt nr 85.01 eller 85.02 3,8%

85.4 Elektriska transformatorer,
statiska omformare (t.ex. likriktare) och induktansspolar 3,8 %

85.5 Elektromagneter; permanentmagneter
samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnetisering; magnetchuckar
och andra elektromagnetiska eller permanentmagneliska uppspänningsan-ordningar;
elektromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon ............ 3,8 %

85.6 Galvaniska element och batterier ................. .......... 5,3%

85.7 Elektriska ackumulatorer samt
separatorer till sådana ackumulatorer, även kvadratiska eller rektangulära .. 3,8%

85.8 Elektromekaniska handverktyg med
inbyggd elektrisk

motor ............................................................ 3,8%

85.09 Elektromekaniska
hushållsapparater med inbyggd

elektrisk motor ........................................... .......... 4,4 %

85.10 Rakapparater och hårklippningsmaskiner med
inbyggd

elektrisk motor:

A. blad och skärhuvuden till rakapparater .... 4,6%

B. saxar lill hårklippningsmaskiner ............... 3,2%

C. andra slag ............................................... 3,8 %

85.11 Elektrisk landnings- och startulmslning
av sådana slag som används till förbränningsmotorer med gnist- eller kompressionständning
(t.ex. tändmagneler, tändgene-ratorer, tändspolar, tändslift och glödländstift saml
startmotorer); generatorer (för likström eller växelström) och bakströmsreläer
av sådana slag som används tillsammans med förbränningsmotorer ................................... .......... 3,8%

85.12 Elektrisk belysnings- och
signalutrustning, (med undantag av varor enligt nr 85.39), elektriska vindrutetor-kare
samt elektriska avfrostnings- och avimningsan-ordningar, av sådana slag som
används till cyklar eller

motorfordon ................................................ .......... 3,8% 151

s. 152 Kontrollera mot PDF

85.13 Bärbara
elektriska lampor med egen kraftkälla (t.ex. Prop. 1986/87: 102

torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer), andra

än
sådana som omfattas av nr 85.12 .... 3,8%

85.14
Elektriska ugnar (inbegripet
sådana med induktiv eller dieleklrisk uppvärmning) för industri- eller
laboratoriebruk; annan utrustning med induktiv eller dieleklrisk uppvärmning,
för industri-eller laboratoriebruk 3,8%

85.15
Maskiner och apparater för lödning
eller svetsning, elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elektriskt
uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller annan ljus- eller fotonstråle,
ultraljud, eleklronslråle, magnelpuls eller plasmastråle, inbegripet sådana som
också kan användas för skärning; elektriska maskiner och apparater för varmspmlning
av melall eller hårdmetall .... ....... 3,8%

85.16
Elektriska genomströmnings-
eller förrådsvarmvattenberedare och doppvärmare; elektriska apparater för mmsuppvärmning
eller för uppvärmning av marken; elektriska värmeapparater för hårbehandling (t.ex.
hårtorkar, onduleringsapparater och locklångsvär-mare) eller för torkning av
händerna; elektriska siryk-och pressjärn; andra elektriska värmeapparater av sådana
slag som används för hushållsbruk; elektriska värmemotslånd, andra än sådana
enligt nr 85.45:

A. elektriska
stryk- och pressjärn samt delar till sådana

(andra
än värmemotstånd) ............... 4,4%

B. andraslag
..................................... ........ 3,8%

85.17
Elektriska apparater för trådtelefoni
eller Irådtelegrafi, inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem .. 3,8%

85.18
Mikrofoner och mikrofonstaliv;
högtalare, med eller utan hölje; hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon; tonfrek
vensförstärkare; elektriska ljudförstärkningsanläggningar:

A. mikrofoner
och mikrofonstaliv samt delar till dessa

varor
.......................................... 4,9 %

B. hörtelefoner,
även kombinerade med mikrofon,

samt
delar lill hörtelefoner ............... 3,8%

C. andra
slag ..................................... ....... 6,5 %

85.19 Skivspelare,
elektriska grammofoner, kassettbandspe

lare (andra än sådana enligt nr 85.20) och andra appara

ter för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för

ljudinspelning:

A. grammofonautomater
...................... 3,2%

B. ljudåtergivningsapparater
för kinematografiskt bruk 3,8 %

C. andra
slag ..................................... 5,3 %

85.20 Bandspelare
och andra apparater för ljudinspelning,

även innehållande anordning för ljudåtergivning:

A. ljudinspelningsapparater
för kinematografiskt bruk 3,8%

B. andra
slag ..................................... 5,3 %

85.21
Apparater för inspelning eller
återgivning av videosignaler 5,3%

85.22
Delarochtillbehörtill apparater
enligt nr 85.19-85.21 3,8%

85.23
Beredda oinspelade media för
inspelning av ljud eller för liknande inspelning av andra fenomen, andra än

produkter
enligt 37 kap.......................... fri 12

s. 153 Kontrollera mot PDF

85.24 Grammofonskivor,
inspelade band och andra media Prop. 1986/87: 102

med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbe

gripet matriser för tillverkning av grammofonskivor

men inle produkter enligt 37 kap.:

A. grammofonskivor:

1. för språkundervisning ......................... fri

2. andra ......................................... 100
kg' 25:-

B. andra slag ............................................... .............. fri

85.25 Apparater för sändning av radiotelefoni,
radiotelegrafi,

rundradio eller television, även med inbyggd utrustning

för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; te

levisionskameror:

A................................................................. med
inbyggd utrustning för mottagning, andra än

reläapparater ......................................... 6,5 %

B. andra slag ................................... '.......... 4,9%

85.26 Radarapparater, apparater för radionavigering
samt apparater för radiomanövrering eller radioslyrning .... 4,9 %

85.27 Apparater för mottagning av radiotelefoni,
radiotelegrafi eller rundradio, även med inbyggd utmstning för inspelning eller
återgivning av ljud eller med inbyggt ur 6,5
%

85.28 Televisionsmottagare (inbegripet videomonilorer
och

videoprojeklorer), även med inbyggd mndradiomoita-

gare, inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning

av ljud eller inbyggd utrustning för inspelning eller

återgivning av videosignaler:

A................................................................. med
inbyggd utrustning för inspelning eller åter

givning av videosignaler ........................... 5,3 %

B. andra slag ............................................... .......... 6,5 %

85.29 Delar som är lämpliga att användas uteslutande
eller

huvudsakligen fill apparater enligt nr 85.25-85.28:

A................................................................. delar
till apparater för mottagning av radiolelegrafi,

radiotelefoni, rundradio eller television .. 6,5 %

B. andra slag ............................................... .......... 4,9 %

85.30 Elektrisk signalerings-, säkerhets-
eller trafikövervak-ningsulmstning för järnvägar, spårvägar, landsvägar, galor,
floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält (andra än
sådana enligt nr 86.08) . 3,8%

85.31 Elektriska signalapparater,
akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms-
och brandlarmsapparater), andra än apparater

enligt nr 85.12 eller 85.30 ............................ 4,9%

85.32 Elektriska kondensalorer, fasta, variabla eller jusler-

bara (förinställda):

A................................................................. kondensalorer
och delar till kondensalorer, vä

gande högst 250 g per styck ................... 5,6%

B. andra slag ............................................... .......... 3,8%

85.33 Elektriska motstånd (inbegripet reostater och potentio-

metrar), andra än värmemotslånd:

A. motstånd ................................................. 5,3 %

B. delar fill motstånd ................................... 4,9%

85.34....................................................................... Tryckta
kretsar 4,9%

' Tullen beräknas efter viklen inkl. förefintligt detaljhandelsemballage. 153

s. 154 Kontrollera mot PDF

85.35 Elektriska
apparater för brytning, omkoppling eller Prop. 1986/87: 102

skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkom

mande av anslutning lill eller förbindelse i elektriska

kretsar
(t.ex. slrömställare, smältsäkringar, överspän-ningsavledare, spänningsbegränsare,
stölvågsfilter, stickproppar och kopplingsdosor), för en driflspänning av mer
än I 000 V:

A. smällsäkringar:

1. av
keramiskt material ................... ........ 6,2 %

2. av
annat material ........................ ........ 5,3 %

B. andra
slag ..................................... 4,9%

85.36 Elektriska
apparater för brytning, omkoppling eller

skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkom

mande av anslutning till eller förbindelse i elektriska

kretsar (t.ex. slrömställare, reläer, smältsäkringar,

stölvågsfilter, stickproppar, uttag, lamphållare och

kopplingsdosor), för en driflspänning av högst I 000 V:

A. smältsäkringar:

1. av
keramiskt material ................... ....... 6,2 %

2. av
annat material ........................ ....... 5,3%

B. glödlampshållare,
vägande per slyck:

1.
högst 500 g .............................. ....... 6,2%

2.
mer än 500 g .............................. 5,3
%

C. andra
slag ..................................... ........ 4,9 %

85.37 Tavlor,
paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet

styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två

eller flera apparater enligt nr 85.35 eller 85.36 och av

sedda atl tjänstgöra som elektriska manöver- eller

kopplingsorgan, inbegripet sådana tavlor etc. som in

nehåller instrument eller apparater enligt 90 kap., dock

inte
kopplingsanordningar enligt nr 85.17 4,9%

85.38 Delar
som är lämpliga att användas uteslutande eller

huvudsakligen till apparater enligt nr 85.35, 85.36 eller

85.37
............................................. 4,9%

85.39 Elektriska
glödlampor och gasurladdningslampor, in

begripet s. k. sealed beam lamp units, samt lampor för

ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor:

A. metalllrådslampor,
andra än s. k. sealed beam lamp

units......................................
100 kg 200:-

B. socklar
till glödlampor ...................... fri

C.................................................... andra
slag, inbegripet delar, andra än socklar lill

glödlampor ..................................... 3,8%

85.40 Elektronrör
(glödkatodrör, kallkatodrör och folokatod-

rör), t. ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller

gas, rör för kvicksilverslrömriktare, katodstrålerör och

rör för televisionskameror:

A. ventilrör
till röntgenapparater samt delar till sådana

rör;
katodstrålerör samt rör till televisionskameror fri

B. andra
slag, inbegripet delar till katodstrålerör eller

rör
till televisionskameror .................. 3,8%

85.41 Dioder,
transistorer och liknande halvledarkomponen

ter eller halvledarelemenl; ljuskänsliga halvledarkom

ponenter eller halvledarelemenl, inbegripet fotoelek-

tromotoriska celler, även sammanfogade lill moduler

154

s. 155 Kontrollera mot PDF

eller
monterade i paneler; lysdioder; monterade pie-zoeleklriska kristaller:

A................................................... dioder,
transistorer och liknande halvledarkompo

nenter eller halvledarelemenl; lysdioder 2,5 %

B. andra
slag, inbegripet delar till artiklar enligt A 3,8%

85.42 Elektroniska
integrerade kretsar och andra elektronis

ka mikrokretsar:

A. mikrokretsar
................................... 2,5 %

B. delar
till mikrokretsar ....................... 3,8%

85.43
Elektriska maskiner och
apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans i delta kapitel ......... 4,9%

85.44
Isolerad (inbegripet lackerad
eller anodoxiderad) tråd och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elektriska
ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar, i vilka vaqe
enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med elektriska ledare
eller försedda med kopplingsanordningar:

A. optiska
fiberkablar ......................... ........... fri

B. andra
slag .................................... ....... 5,3 %

85.45 Kolelektroder,
kolborstar, lampkol, kol för galvaniska

element och andra artiklar av grafit eller annat kol,

även i förening med melall, av sådana slag som an

vänds för elektriskt ändamål:

A. vägande
minst 3 kg per styck:

1. grafiterade
........................ 100 kg 2: -

2. andra
slag ................................ fri

B. vägande
mindre än 3 kg per slyck:

1.
kolborstar .................................. 3,8%

2.
andra slag ........................... 100
kg 10:-

85.46 Elektriska isolatorer,
oavsett materialet:

A. av
keramiskt material ...................... ......... 8 %

B. av
annat material ........................... 5,3 %

85.47 Isolerdetaljer
(med undantag av isolatorer enligt nr

85.46) för elektriska maskiner eller apparater eller för

annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer helt av

isolermaterial bortsett från mindre metalldelar (l.ex.

gängade hylsor) som ingjufits eller inpressats i massan i

samband med tillverkningen och som är avsedda ute

slutande för sammanfogning; elektriska isolerrör saml

förbindningsdetaljer fill sådana, av oädel metall, invän

digt belagda med isolermaterial:

A. isolerdetaljer:

1.
av plast ................................... 7,2%

2.
av keramiskt material ................... 8
%

3.
av annat material ........................ ....... 5,3
%

B. andra
slag ..................................... ....... 3,2 %

85.48................................................. Elektriska
delar fill maskiner och apparater, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi

tel .................................................. ........ 4,9%

155

s. 156 Kontrollera mot PDF

SJUTTONDE
AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inte artiklar enligt nr
95.01, 95.03 och 95.08 och inte

heller bobbar och andra sportkälkar enligt nr 95.06.

2. Med delar och delar och tillbehör avses i denna
avdelning inte följande artiklar,

även om de är igenkännliga som avsedda för varor enligt denna avdelning:

a. packningar, tätningar o. d. av alla slags
material (klassificeras enligt materia

lets beskaffenhet eller enligt nr 84.84) samt andra artiklar av mjukgummi (nr

40.16);

b. delar med allmän användning enligt
definition i anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plasl (39 kap.);

c. artiklar enligt 82 kap. (verktyg);

d. artiklar enligt nr 83.06;

e. maskiner och apparater enligt nr 84.01
-84.79 samt delar till sådana; artiklar

enligt nr 84.81 och 84.82 samt, under förutsättning att de utgör integrerande

delar till motorer, artiklar enligt nr 84.83;

f. elektriska maskiner och apparater samt elektrisk
materiel (85 kap.);

g. arfiklar enligt 90 kap.;

h. artiklar enligt 91 kap.;

ij. vapen (93 kap.);

k. belysningsarmatur och andra belysningsartiklar enligt
nr 94.05; 1. borstar av sådana slag som används som delar till fordon (nr
96.03).

3. Med delar och tillbehör i 86-88 kap. avses inte
delar eller tillbehör som inle är

lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt
dessa

kapitel. En del eller ett tillbehör som motsvarar varubeskrivningen i tvä eller

flera av numren i dessa kapitel skall klassificeras enligi det nummer som
motsva

rar den huvudsakliga användningen av ifrågavarande del eller tillbehör.

4.
Luftfartyg som
är speciellt konstruerade sä att de ocksä kan användas som vägfordon
klassificeras som luftfartyg. Motordrivna amfibiefordon klassificeras som
motorfordon.

5.
Luftkuddefarkoster
skall inom denna avdelning klassificeras enligt samma kapitel som de
transportmedel som de liknar mest, nämligen;

a. enligt 86 kap. om de är konstruerade för färd på
spårbana (svävtåg);

b. enligt 87 kap. om de är konstruerade för färd
över land eller över både land

och vatten;

c. enligt 89 kap. om de är konstruerade för
färd över vatten, även om de kan

landa på stränder eller landningsplattformar eller färdas över is.

Delar och tillbehör lill luftkuddefarkoster skall
klassificeras på samma sätt som delar och tillbehör till transportmedel som
omfattas av det nummer som enligt ovanstående bestämmelser skall tillämpas för luftkuddefarkostema.
Stationär materiel lill svävtägsbanor skall klassificeras som motsvarande
materiel till järnvägar. Signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsulrustning
för svävtågslransportsystem skall klassificeras som signalerings-, säkerhets-
och trafikövervakningsulrustning för järnvägar. 5:1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se
allmänna beslämmelser i början av denna lag) om en vara som föreligger i delar
som är avsedda att sättas ihop skall också tillämpas för en vara enligt
sjuttonde avd. vars delar anges till förtullning vid skilda tillfallen, om den lullskyldige
yrkar del.

156

s. 157 Kontrollera mot PDF

86 kap. Lok och annan
rullande järnvägs- öch spårvägsmateriel samt Prop. 1986/87: 102 delar till
sådan materiel; stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar till sådan
materiel; mekanisk (inbegripet elektromeka-nisk) trafiksignaleringsutrustning
av alla slag

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. järnvägs- och spårvägssliprar av trä eller betong samt
spårbanesektioner av

betong för svävtåg (nr 44.06 eller 68.10); b banbyggnadsmateriel
av järn eller slål för järnvägar eller spårvägar, enligi nr

73.02; c. elektrisk signalerings-, säkerhels- och trafikövervakningsulrustning,
enligt

nr 85.30.

2. Nr 86.07 skall tillämpas för bl. a.:

a. hjulaxlar, hjul, hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav
och andra delar lill hjul;

b. ramar, underreden och boggier;

c. lagerboxar; bromsapparaler;

d. buffertar för rullande materiel; krokar och
andra koppelanordningar samt

vagnsbärgar;

e. vagnskorgar.

3. Om inte annal följer av bestämmelserna i anm. 1
ovan skall nr 86.08 tillämpas för

bl.a.:

a. sammansatta spår, vändskivor, stoppbockar och laslmallar;

b. semaforer och mekaniska signalskivor samt
mekaniska manövreringsanord

ningar för plankorsningar, signaler eller spärväxlar samt annan mekanisk

(inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervak

ningsulrustning, även försedd med elektriska belysningsanordningar, för

järnvägar, spårvägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkeringsplatser,

hamnanläggningar eller flygfält.

86.01 Lok drivna med kraft från en yttre elektrisk
kraftkälla

eller från elektriska ackumulatorer ............. .......... 3,8%

86.2 Andra lok; tendrar ........................................ 3,8 %

86.3 Självgående vagnar för järnvägar
eller spårvägar, andra

än sådana som omfattas av nr 86.04 ......... .......... 4,4%

86.04 Underhålls- och service vagnar för järnvägar
eller spår

vägar, även självgående (t.ex. verkstadsvagnar, kran

vagnar, vagnar med utrustning för hoppackning av

spårunderlag eller för utläggning av räls samt under

sökningsvagnar och dressiner):

A. självgående ............................................. 4,4 %

B. inte självgående ...................................... 3,2%

86.05 Personvagnar för järnvägar eller spårvägar, inte
själv-

gäende; resgodsvagnar, postvagnar och andra special

vagnar för järnvägar eller spårvägar, inte självgående

(med undanlag av sådana som omfattas av nr 86.04) . 3,2%

86.6 Godsvagnar för järnvägar eller
spårvägar, inte självgående 3,2 %

86.7 Delar till lok eller annan rullande
järnvägs- eller spårvägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar lill sådana .... 3,8%

B. andraslag ................................................ .......... 3,2%

86.08 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel;
mekanisk

(inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets-

och trafikövervakningsulrustning för järnvägar, spår

vägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkerings

platser, hamnanläggningar eller flygfält; delar till sådan

materiel och utrustning ............................... 3,2%

157

s. 86 Kontrollera mot PDF

86.09 Godsbehållare (containrar), inbegripet
sådana för Prop. 1986/87: 102

transport av vätskor, speciellt konstruerade och utrus

tade för befordran med etl eller flera slag av transport

medel ........................................................... 3,2%

87 kap. Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel,
samt delar och tillbehör till
fordon

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte rullande järnvägs- eller
spårvägsmateriel avsedd atl

framföras uteslutande på räls.

2.
Med traktorer
förstås i detta kapitel fordon som är konstruerade huvudsakligen för dragande
eller skjulande av någol annat fordon eller av maskiner, redskap eller last,
även om de har smärre utrymmen som gör det möjligl alt i samband med deras
huvudsakliga användning medföra verktyg, utsäde, gödselmedel eller andra varor.

3.
Med motorfordon
av sådana slag som används för befordran av passagerare i kollektivtrafik i nr
87.02 förstås fordon som är avsedda för transport av minst 10 personer
(inbegripet föraren).

4.
Molorfordonsunderreden
försedda med motor och förarhytt skall klassificeras enligt nr 87.02-87.04 och inle
enligt nr 87.06.

5.
Nr 87.12
omfattar alla Ivåhjuliga barncyklar. Andra barncyklar klassificeras enligt nr
95.01.

87.1 Traktorer (andra än dragtruckar
enligt nr 87.09) 5,3%

87.2 Motorfordon av sådana slag som
används för befordran

av passagerare i kollektivtrafik ..................... 7,7 %

87.03 Bilar och andra motorfordon, konstruerade
huvudsak

ligen för personbefordran (andra än sådana enligt nr

87.02), inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar ... 6,2%

87.4 Motorfordon för godsbefordran .................... .......... 7,7%

87.5 Motorfordon för speciella ändamål,
andra än sådana som är konstruerade huvudsakligen för person- eller
godsbefordran (t. ex. bärgningsbilar, kranbilar, brandbilar, bilar med belongblandare,
bilar med anordning för sopning eller spolning, verkstadsbilar och röntgenbilar)
............................................... 6,5 %

87.6 Underreden försedda med motor, till
motorfordon enligt nr 87.01-87.05:

A. fill fordon enligt nr 87.01 ........................ 5,3 %

B. fill fordon enligt nr 87.03 ........................ 6,5 %

C. andraslag ................................................ 7,7%

87.07 Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon

enligt nr 87.01-87.05:

A. fill fordon enligt nr 87.03 ........................ .......... 6,5 %

B. andra slag ............................................... .......... 7,7 %

87.08 Delar och tillbehör till motorfordon enligt nr
87.01-

87.05:

A. fill fordon enligt nr 87.01 ........................ .......... 5,3%

B. andra slag ............................................... .......... 6,2 %

87.09 Truckar, inle försedda med lyft- eller hanleringsulrust-

ning, av sådana slag som används i fabriker, magasin,

hamnområden eller på flygplatser för korta transporter

av gods; dragtruckar av sådana slag som används på

järnvägsperronger; delar till i detta nummer nämnda

fordon .......................................................... 3,8% .,„

s. 87 Kontrollera mot PDF

87.10 Stridsvagnar och andra motordrivna
pansrade stridsfordon, även utrustade med vapen, samt delar till sådana
fordon ................................................

87.11 Motorcyklar (inbegripet mopeder)
samt cyklar försedda med hjälpmotor, med eller ulan sidvagn; sidvag-nar:

A................................................................. mopeder,
cyklar försedda med hjälpmotor samt mo

torcyklar med förbränningskolvmotor med fram-

och återgående kolvar och med en cylindervolym

av högst 245 cm' .....................................

B. andra motorcyklar; sid vagnar .................

87.12 Tvåhjuliga cyklar och andra cyklar
(inbegripet trehjuliga Iransporlcyklar), utan motor I st

87.13 Rullstolar och andra fordon för
sjuka eller rörelsehindrade, med eller utan motor eller annan mekanisk fram-drivningsanordning:

A. utan mekanisk framdrivningsanordning .

B. andra ......................................................

87.14 Delar
och tillbehör till fordon enligt nr 87.11-87.13 ..

87.15 Barnvagnar och delar till
barnvagnar .........

87.16 Släpfordon och påhängsvagnar; andra
fordon, utan mekanisk framdrivningsanordning; delar lill fordon enligt delta
nummer .....................................

fri

5,1% 3,8%

7:-

3,8% fri

5,1% 3,8%

3,8%

Prop.
1986/87: 102

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 kap. Luftfartyg och rymdfarkoster samt delar till
sådana

Anmärkning

Tillbehör
och inventarier som tillhör luftfartyg och som medförs av dessa skall
klassificeras tillsammans med luftfartygen. Tillbehör och inventarier som varaktigt
avlägsnas från luftfartyg skall klassificeras och lullbeläggas på samma sätt
som annars gäller för varor av ifrågavarande slag.

88.1 Ballonger och luftskepp; segel- och
glidflygplan, inbegripet flygdrakar, samt andra luftfartyg utan motor ..

88.2 Andra luftfartyg (t. ex.
helikoptrar och flygplan); rymdfarkoster (inbegripet satelliter) och bärrakeler
för rymdfarkoster .............................................

88.3 Delar fill varor enligt nr 88.01
eller 88.02 ....

88.4 Fallskärmar (inbegripet styrbara
fallskärmar) och s. k. rotochutes; delar och tillbehör till dessa varor:

A. fallskärmar samt delar och tillbehör fill fallskärmar

B. andra slag ...............................................

88.05 Startanordningar för luftfartyg;
inbromsningsanord

ningar av sådana slag som används på hangarfartyg

samt liknande utrustning; markträningsapparaler för

flygutbildning; delar till i detta nummer nämnda varor

fri

fri fri

3,8% fri

fri

89 kap.
Fartyg samt annan flytande materiel

Anmärkning

Fartygsskrov saml icke färdigbyggda eller icke kompletta
fartyg i sammansatt, i icke sammansatt eller i isärtaget skick samt kompletta
fartyg i icke sammansatt eller i isärtagel skick skall klassificeras enligt nr
89.06 om de inte har huvudsaklig karaktär av fartyg av speciellt slag.

159

Tillbehör
och inventarier som tillhör fartyg och som medförs av dessa skall klassifi-
Prop. 1986/87: 102

ceras
tillsammans med fartygen. Tillbehör och inventarier som varaktigt avlägsnas

från tullfria eller oförtullade fartyg samt sådana
artiklar som förvärvats särskilt i

utlandet och som införs med här tillverkade eller förut
förtullade fartyg av tullbelagt

slag, skall klassificeras och lullbeläggas på samma säll
som annars gäller för varor

av ifrågavarande slag.

89.01 Kryssningsfartyg, utflyklsfartyg, färjor,
lastfartyg, prå

mar och liknande fartyg för person- eller godsbeford

ran:

A. av järn, med en brutlodräktighel av högst 70' .... 3,8%

B. andra ....................................................... .............. fri

89.2 Fiskefartyg (inbegripet
valfångstfartyg); fabriksfartyg och andra fartyg för beredning eller
konservering av fiskeriprodukter eller valar fri

89.3 Fritidsbåtar och andra fartyg för
nöjes- eller sporlbruk; roddbåtar och kanoter:

A. roddbåtar och kanoter ............................ fri

B. andraslag ................................................ .......... 3,8%

89.04 Bogserbåtar och fartyg för påskjulning av andra
fartyg:

A. avjärn, med en brutlodräklighet av högst 70' .... 3,8%

B. andra ....................................................... fri

89.5 Fyrskepp, fiodsprutor, mudderverk, pontonkranar
och andra fartyg i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad betydelse i
förhållande till deras huvuduppgift; flyldockor; flytande eller nedsänkbara
borrnings- eller produktionsplattformar fri

89.6 Andra fartyg, inbegripet
krigsfartyg och andra livbålar än roddbåtar:

A. krigsfartyg .............................................. fri

B. andra slag:

1.
av järn, med en
brutlodräktighel av högst 70' 3,8%

2.
andra .................................................. fri

89.07 Annan flytande materiel (t. ex. flottar, tankar, kas-

suner, bryggor, bojar och sjömärken) .......... fri

89.08 Fartyg och annan flytande materiel avsedda att
huggas

upp .............................................................. .............. fri

' Med brutlodräktighel
avses del bruttodräktighetstal som anges i fartygets mät-brev.

160

ARTONDE
AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoappara-ter,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska
instrument och apparater; ur; musikinstrument; delar och tillbehör till sådana
artiklar

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska
instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. artiklar av sådana slag som används för tekniskt bruk,
av mjukgummi (nr

40.16), av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av texlilmaterial (nr
59.11);

b. eldfasta varor enligt nr 69.03; laboratorieariiklar
samt artiklar för kemiskt

eller annal tekniskt bruk, av keramiskt material, enligt nr 69.09;

c. speglar av glas, inte optiskt bearbetade, enligt nr
70.09, saml speglar av oädel

eller ädel metall, inte utgörande optiska element (nr 83.06 eller 71 kap.);

d. varor enligt nr 70.07, 70.08, 70.11, 70.14, 70.15 eller
70.17;

e. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

f. pumpar försedda med mälanordning, enligt nr 84.13; räkne-
och kon

trollvågar samt särskilt föreliggande vikter för vågar (nr 84.23); maskiner och

apparater för lyftning eller annan hantering (nr 84.25-84.28); skärmaskiner

av alla slag för papper eller papp (nr 84.41); hjälputrustning för inställning
av

arbetsslycken eller verktyg i verktygsmaskiner, enligt nv 84.66, inbegripet

hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. optiska del

ningsdockor), dock med undantag av sådana som i sig själva huvudsakligen

utgör optiska instrument (l.ex. inställningsmikroskop); räknemaskiner (nr

84.70); ventiler och andra artiklar enligt nr 84.81;

g. sökariyktor och strålkastare av sådana slag som används
på cyklar eller

motorfordon (nr 85.12); bärbara elektriska lampor enligt nr 85.13; kinoappa

rater för inspelning eller återgivning av ljud samt apparater för kopiering av

ljudinspelningar (nr 85.19 eller 85.20); tonhuvuden (nr 85.22); radarappara

ter, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller

radioslyrning (nr 85.26); s. k. sealed beam lamp units enligt nr 85.39; optiska

fiberkablar enligt nr 85.44;

h. sökariyktor och strålkastare enligt nr 94.05; ij.
artiklar enligt 95 kap.;

k. mätkäri, vilka skall klassificeras efter materialets
beskaffenhet; 1. spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall
klassificeras efter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.23 eller
femtonde avd.).

2. Om inte annat följer av anm. 1 ovan. skall delar
och tillbehör till maskiner,

apparater, instrument eller andra artiklar enligt detta kapitel klassificeras
enligt

följande regler:

a. delar och tillbehör som ulgör varor som är
inbegripna i något nummer i detta

kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.85. 85.48 och
90.33)

skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer;

b. andra delar och tillbehör skall, om de är
lämpliga att användas uteslutande

eller huvudsakligen till en maskin eller apparat eller elt instrument av speci

ellt slag eller till fiera maskiner, apparater eller instrument som omfattas av

samma nummer (inbegripet maskiner, apparater eller instrument enligt nr

90.10, 90.13 eller 90.31) klassificeras enligt samma nummer som dessa ma

skiner, apparater eller instrument;

c. alla andra delar och tillbehör skall klassificeras
enligt nr 90.33.

2: 1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i
början av denna lag)

om en vara som föreligger i delar som är avsedda alt
sättas ihop skall också .1

11 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

skall ocksä tillämpas för en vara enligt 90 kap. vars
delar anges till förtullning

vid skilda
tillfällen, om den tullskyldige yrkar det. Bestämmelserna i anm. 4 till
sextonde avdelningen skall även tillämpas i detta kapitel.

Nr 90.05 skall inte tillämpas för kikarsikten för
montering på vapen, periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt
kikare för maskiner, apparater eller instrument enligt detta kapitel eller
enligt sextonde avd.; sådana kikarsikten, periskop och kikare skall
klassificeras enligt nr 90.13.

Optiska
apparater och instrument för mätning eller kontroll som enligt numrens lydelse
skulle kunna klassificeras både enligt nr 90.13 och enligt nr 90.31 skall
klassificeras enligt nr 90.31. Nr 90.32 skall tillämpas endasi för:

a. instrument och apparater för automatisk reglering av
gasers eller vätskors

strömning, nivå, tryck e. d. eller för automatisk temperaturreglering, oavsett

om deras funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med

den faktor som skall regleras eller ej;

b. instrument och apparater för automatisk reglering av
elektriska storheter

samt instrument och apparater för automatisk reglering av icke elektriska

storheter, vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar

med den faktor som skall regleras.

Prop.
1986/87: 102

90.01 Optiska fibrer och optiska fiberknippen;
optiska fiber

kablar, andra än sådana enligt nr 85.44; skivor och

plattor av polariserande material; linser (inbegripet

kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska ele

ment, oavsett materialet, omonterade, andra än sådana

element av glas som inte är optiskt bearbetade fri

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska
element,

oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller

tillbehör till instrument eller apparater, andra än så

dana element av glas som inte är optiskt bearbetade:

A................................................................. kameraobjektiv
saml delar och tillbehör lill sådana

objektiv, vägande mer än 3 kg per styck; optiska

sökare fill kameror samt delar och tillbehör lill så

dana sökare ........................................... .......... 2,2 %

B. andra slag ............................................... .......... 3,8%

90.03 Bågar
och infattningar för glasögon e. d. saml delar till

sådana artiklar ............................................. .......... 3,2%

90.04 Glasögon
o.d., avsedda för synkorrektion, som skydd

för ögonen eller för annat ändamål ............ .......... 3,2 %

90.05............................................................... Kikare
(monokulära och binokulära), inbegripet tele

skop, samt stativ till sådana; andra astronomiska in

stmment och stativ till sådana, med undantag av radio

astronomiska instmment .............................. .............. fri

90.06 Stillbildskameror; blixtljusapparater och blixllampor,

för fotografiskt bruk, andra än gasurladdningslampor

enligt nr 85.39:

A. stillbildskameror saml delar och tillbehör till
sådana

kameror, andra än artiklar enligt B:

1. vägande högst 3 kg per styck ............ .......... 3,8 %

2. andra ................................................... .......... 2,2%

B................................................................. kassetter,
slutare, bländare och icke optiska sökare

till stillbildskameror samt delar och tillbehör till så

dana artiklar ............................................ 2,2%

C. blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt

bmk samt delar och tillbehör lill sådana artiklar .. 3,8 %

90.07 Kinokameror och kinoprojektorer, även med
inbyggd

utmstning för inspelning eller återgivning av ljud:

162

A. kinokameror,
även med inbyggd utrustning för in- Prop. 1986/87: 102

spelning eller återgivning av ljud, saml delar och

tillbehör
till kinokameror, andra än sådana enligt B:

1.
vägande högst 3 kg per styck
...... 3,8%

2.
andra ...................................... ........ 2,2%

B. kassetter,
slutare, bländare och icke optiska sökare

till kinokameror samt delar och tillbehör till sådana

artiklar
......................................... 2,2%

C. andra
slag ..................................... 3,8 %

90.8
Stillbildsprojektorer;
fotografiska (andra än kinemalo-grafiska) förstorings-och förminskningsapparater
... 3,8%

90.9
Fotokopieringsapparater med
optiskt system eller av kontakttyp saml värmekopieringsapparater:

A. fotokopieringsapparater
med optiskt system 2,2%

B.................................................... andra
slag, inbegripet delar och tillbehör lill appara

ter enligt A .................................... 3,8%

90.10
Apparater och utrustning för
foto- eller kinolaborato-rier (inbegripet apparater för projicering av
lednings-mönster på strålningskänsliga halvledarmaterial), inle nämnda eller
inbegripna någon annanslans i detta kapitel; negaloskop; projeklionsdukar ......................................................... 3,8%

90.11
Optiska mikroskop, inbegripet
sådana för mikrofotografering, mikrokinematografi eller mikroprojeklion . 3,8%

90.12
Mikroskop, andra än optiska
mikroskop; diffraktions-

kameror
............................................. ........... fri

90.13
Anordningar med flytande
kristaller, inte utgörande artiklar som är mera specifikt beskrivna i andra nummer;
lasrar, andra än laserdioder; andra optiska apparater och instrument samt
andra optiska artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta
kapitel ..................................... ........ 3,8%

90.14
Kompasser; andra instrument och
apparater för navigering:

A. elektriska
instrument för lödning ........ ........... fri

B. andra
slag, inbegripet delar till artiklar enligt A .. 3,8%

90.15.................................................. Instrument
och apparater för geodesi (inbegripet foto-

grammetrisk geodesi), lantmäteri, hydrografi, oceano

grafi, hydrologi, meteorologi eller geofysik, med un

dantag av kompasser; avståndsmälare .. 3,8 %

90.16 Vågar
känsliga för 0,05 g eller mindre, även med fillhö-

rande
vikter ...................................... ....... 3,8 %

90.17
Ritinstmmenl, rilsinstrument
och räkneinstmmenl (1. ex. rilapparater, panlografer, gradskivor, ritbestick, räknestickor
och räkneskivor); instrument som hålls i handen för längdmätning (t.ex.
mätstockar, mätband, mikrometrar och skjutmått), inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans i detta kapitel 3,8 %

90.18
Instrument och apparater som
används för medicinskt, kimrgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet scin-tigrafer,
andra elektromedicinska apparater samt instrument för synprovning:

A. tandläkarstolar
med inbyggd tandläkamlmslning . 3,2%

B. andraslag
...................................... 3,8% I53

90.19 Apparater
för mekanolerapi; massageapparaler; appa- Prop. 1986/87: 102

rater för psykotekniska undersökningar; apparater för

ozonterapi,
syreterapi, aerosolterapi eller konstgjord

andning samt andra andningsapparater för terapeutiskt

bruk ................................................ 3,8%

90.20
Andra andningsapparater,
inbegripet gasmasker men inte sådana enkla skyddsmasker som varken har mekaniska
delar eller utbytbart filter 3,8 %

90.21
Ortopediska arfiklar,
inbegripet kryckor, medicinsk-kirurgiska gördlar och brockband; spjälor och
andra artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda kroppsdelar;
hörapparater för hörselskadade och andra artiklar som är avsedda atl bäras av
användaren, att hållas i handen eller att implanteras i kroppen för att
kompensera en defekt eller elt handikapp:

A................................................... hörapparater
för hörselskadade saml delar till så

dana apparater .............................. ....... 2,2 %

B. andra
slag ..................................... fri

90.22 Apparater
baserade på utnyttjandet av röntgen-, alfa-,

beta- eller gammastrålar, även för annat än medicinskt,

kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet ra-

diografi- och radioterapiapparater, röntgenrör och and

ra röntgengeneralorer, högspänningsgeneratorer, man

överpaneler och manöverpulpeter, skärmar samt bord,

stolar o.d. för röntgenundersökning eller röntgenbe

handling:

A. röntgenrör
samt delar lill röntgenrör ... ........... fri

B. apparater
baserade på utnyttjandet av alfa-, beta-

ellergammastrålar
............................ 3,8%

C. andra
slag ..................................... 2 %

90.23
Instrument, apparater och
modeller avsedda för de-monslrationsändamål (l.ex. vid undervisning eller på
utställningar), olämpliga för annan användning fri

90.24
Maskiner och apparater för
provning av hårdhet, hållfasthet, sammanpressbarhet, elaslicitet eller andra
mekaniska egenskaper hos material (t. ex. metaller, trä, textilvaror, papper
eller plast) ............. ........ 3,8 %

90.25 Areomelrar
och liknande instrument, termometrar,

pyrometrar, barometrar, hygromelrar och psykrome-

Irar, även registrerande, samt alla slags kombinationer

av
dessa instrument .......................... 3,8%

90.26 Instrument
och apparater för mätning eller kontroll av

gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e. d. (t. ex.

genomströmningsmätare, nivåmätare, manometrar och

värmeförbmkningsmätare), med undantag av instru

ment och apparater enligt nr 90.14, 90.15, 90.28 och

90.32
............................................. 3,8%

90.27 Instrument
och apparater för fysikalisk eller kemisk

analys (t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrome

trar samt gas- eller rökanalysapparater); instrument

och apparater för mätning eller kontroll av viskositet,

porositet, dilatation, ytspänning e.d.; instrument och

apparater för mätning eller kontroll av värmemängd,

ljudnivå eller ljusintensitet (inbegripet exponeringsmä-

lare);
mikrotomer ............................... ....... 3,8% 164

90.28 Förbruknings-
och produktionsmälare för gaser, väts- Prop. 1986/87:102

kor eller elektricitet, inbegripet kalibreringsmälare för

sådana instrument ...................................... 3,8%

90.29 Varvräknare, produktionsräknare,
taxametrar, vägmä-tare, stegräknare o.d.; hastighelsmätare och lakometrar,
andra än artiklar enligt nr 90.15; stroboskop .... 3,8%

90.30 Oscilloskop, speklrumanalysapparater
saml andra instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska
storheter, med undanlag av mätare enligt nr 90.28; instrument och apparater för
mätning eller påvisande av alfa-, beta-, gamma- eller röntgenstrålning,

kosmisk strålning eller annan joniserande strålning .. 3,8%

90.31 Instrument, apparater och maskiner
för mätning eller kontroll, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i
detta kapitel; profilprojektorer 3,8%

90.32 Instrument och apparater för
automatisk reglering ... 3,8%

90.33 Delar och tillbehör (inle nämnda
eller inbegripna någon annanslans i detta kapitel) till maskiner, instmment

och apparater enligt 90 kap........................... 3,8 %

91 kap. Ur och delar till ur

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inle:

a. urglas och lod (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

b. urkedjor (nr 71.13 eller 71.17, alltefter
beskaffenheten);

c. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plasl (39 kap.) eller

av ädel metall eller melall pläterad med ädel melall (i allmänhet nr 71.15);

urfjädrar skall dock klassificeras som urdelar (nr 91.14);

d. kulor lill kullager (nr 73.26 eller 84.82, alltefter
beskaffenheten);

e. artiklar enligt nr 84.12, konstruerade för alt arbeta
utan gångsegment;

f. kullager (nr 84.82);

g. artiklar enligt 85 kap., ännu inte sammanfogade med
varandra eller med

andra komponenter lill urverk eller lill artiklar som är lämpliga all användas

uteslutande eller huvudsakligen som delar till urverk (85 kap.).

2.
Nr 91.01
omfattar endast ur med boett som består hell av ädel metall eller metall med plätering
av ädel metall eller av dessa material i förening med naturpärior, odlade pärior,
ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade)
enligt nr 71.01 -71.04. Ur med boett av oädel metall med inläggningar av ädel melall
klassificeras enligt nr 91.02.

3.
i detta kapitel
förslås med fickursverk och verk till fick- eller armbandsur urverk som
regleras av balans och spiralfjäder, av kvartskristall eller av något annat
syslem som kan fastställa fidsinlervaller och som visar tiden eller har ell
mekaniskt system fill vilket en anordning för tidvisning kan kopplas. Sådana
urverk får ha en tjocklek av högst 12 mm och en bredd, längd eller diameter av
högst 50 mm.

4.
Med de undantag
som följer av anm. 1 skall verk och andra delar som är lämpliga atl användas
såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. precisionsinstrument) klassificeras
enligt detta kapitel.

91.1 Armbandsur, fickur och liknande ur,
inbegripet stoppur, med boett av ädel metall eller av melall med plätering av
ädel metall .............. 2,2
%

91.2 Armbandsur, fickur och liknande ur,
inbegripet stoppur, andra än sådana som omfattas av nr 91.01 .................................................. 2,2%

91.3 Vägg- och bordsur med fickursverk,
med undantag av

ur enligt nr 91.04 ......................................... .......... 2,2% 165

91.04 Ur
till instrumentbräden och liknande ur för fordon, Prop. 1986/87: 102

luftfartyg, rymdfarkoster eller fartyg ............. 2,2%

9\.05
Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar ............ 2,2%

B. andra slag ............................................... 4,6 %

91.6 Apparater för registrering av tid
på dygnet samt apparater för mätning, registrering eller annan indikering av
tidsintervaller, försedda med urverk eller synkronmotor (t. ex. tidkontrollur
och fidstämpelur) ..................... 4,9%

91.7 Tidslrömslällare med urverk eller
synkronmotor 4,9%

91.8 Verk lill fick- eller armbandsur,
kompletta och sammansatta '. 2,2 %

91.9 Andra urverk, kompletta och
sammansatta:

A. till ur enligt nr 91.04 eller 91.05 A ........... 2,2%

B. till ur enligt nr 91.05 B ............................ .......... 4,6%

C. fill artiklar enligt nr 91.06 eller 91.07 ....... .......... 3,8%

91.10 Kompletta urverk, inle sammansatta
eller delvis sammansatta (urverkssatser); ofullständiga urverk, sammansatta; råurverk
fri

91.11 Boelter fill ur enligt nr 91.01
eller 91.02 samt delar fill

sådana ......................................................... 2,2%

91.12 Urfoder och andra höljen fill varor enligt detta
kapitel

samt delar till sådana .................................. 3,8%

91.13 Urarmband och delar till urarmband:

A. av läder ................................................... 4,9 %

B. av annat material ..................................... 3,8%

91.14....................................................................... Andra
urdelar fri

92 kap. Musikinstrument; delar och tillbehör till
musikinstrument

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inte:

a. delar med allmän användning enligt
definition i anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

b. mikrofoner, förstärkare, högtalare,
hörtelefoner, slrömställare, stroboskop

och andra instrument, apparater eller annan utrustning enligt 85 eller 90 kap.,

avsedda all användas tillsammans med instrument enligt detta kapitel men

inle hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa;

c. leksaksinlrument och andra artiklar av leksakskaraktär
(nr 95.03);

d. borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.03);

e. föremål för samlingar samt antikviteler (nr 97.05 och
97.06);

f. spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall
klassificeras efter materialels

beskaffenhel, t. ex. enligt nr 39.23 eller femtonde avd.).

2. Stråkar, trumstockar och liknande artiklar, som
används vid spelning på musik

instrument enligt nr 92.02 eller 92.06, som föreligger tillsammans med sådana

instrument till ell antal som är normalt för dessa och som är klart avsedda atl

användas tillsammans med dessa instrument, skall klassificeras enligt samma

nummer som ifrågavarande instrument.

Kort, rondeller och rullar enligt nr 92.09, som föreligger
tillsammans med det instrument för vilket de är avsedda, skall klassificeras
som särskilda artiklar och inle som delar till ifrågavarande instrument.

92.01 Pianon, inbegripet självspelande pianon; cembalor
och andra stränginstrument med klaviatur:

A. pianon ..................................................... 5,1 %

Maximilull: per styck 125:-

B. andra slag ............................................... fri 166

s. 168 Kontrollera mot PDF

92.02 Andra
stränginsimment (t.ex. gitarrer, vioHner och Prop. 1986/87:102

harpor):

A. stråkinstrument;
harpor ................... fri

B. andra
slag ..................................... 4,4%

92.3
Piporglar med klaviatur;
orgelharmonier och liknande klaviaturinstrument med metalllungor ..................................... ....... 4,4%

92.4
Dragspel och liknande
instrument; munspel 4,4%

92.5
Andra blåsinstrument (t. ex.
klarinetter, tmmpeter och säckpipor) fri

92.6
Slaginstrument (t.ex. trummor,
xylofoner, cymbaler, kastanjelter och maracas) fri

92.7
Musikinstrument hos vilka
ljudet framställs eller måste förstärkas på elektrisk väg (t.ex. orglar,
gitarrer och dragspel) ........ 4,4 %

92.8
Speldosor, orkestrion, positiv,
mekaniska sångfåglar, musiksågar och andra musikinstrument, inte nämnda eller
inbegripna någon annanslans i detta kapitel; lockpipor o.d. av alla slag för härmning
av djurläten; visselpipor, signalhorn och andra ljudsignalredskap som

blåses
med munnen .............................. ....... 4,4%

92.09 Delar
(t. ex. mekanismer lill speldosor) och tillbehör

(t.ex. kort, rondeller och mllar till mekaniska instru

ment) till musikinstrument; metronomer, stämgafflar

och stämpipor av alla slag:

A. strängar.......................................... ....... 4,4
%

B. andra
slag:

1. höljen
och slomryggar till pianon samt delar till

sådana
artiklar ........................... 5,1 %

2. klaviaturer
till instmment enligt nr 92.01, 92.03

eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer;

andra delar och tillbehör lill instmment enligt nr

92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till

sådana
lonbord .......................... ........... fri

3. delar
och tillbehör till stråkinstrument eller har

por samt delar och tillbehör till instmment enligt

nr
92.05 .................................. ........... fri

4. andra
....................................... 4,4 %

161

NITTONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och
ammunition

93
kap. Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. varor enligt 36 kap. (t. ex. tändhattar, sprängkapslar
och signalraketer);

b. delar med allmän användning enligt definition
i anm. 2 lill femlonde avd., av

oädel melall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

c. pansrade stridsfordon (nr 87.10);

d. kikarsiklen och andra optiska artiklar som är
lämpliga alt användas till

vapen, med undantag av sådana som är monterade på eldvapen eller förelig

ger tillsammans med de eldvapen på vilka de är avsedda atl monteras (90

kap.);

e. pilbågar och pilar lill pilbågar, fäktvapen
för sportändamål samt leksaksva

pen (95 kap.);

f. föremål för samlingar saml antikviteler (nr 97.05 och
97.06).

2. Med delar till sådana artiklar i nr 93.06 avses inte
radio- eller radarapparaler

enligt nr 85.26.

93.01 Vapen
för militärt bruk, andra än revolvrar, pistoler

samt
vapen enligt nr 93.07 .................. ........... fri

93.02 Revolvrar
och pistoler, andra än sådana som omfattas

av
nr 93.03 eller 93.04 .......................... fri

93.3
Andra eldvapen och liknande
artiklar som verkar genom förbränning av en explosiv laddning (t. ex. jaktgevär,
mynningsladdade eldvapen, signalpistoler och liknande artiklar för enbart
ljussignalering, pistoler och revolvrar för lös ammunition, slaktapparater och
lin-kastningsapparater) 2,5 %

93.4
Andra vapen (l.ex. Qäder-,
luft- eller gasdrivna gevär och pistoler samt batonger), med undantag av vapen

enligt
nr 93.07 ................................. ........ 3,2%

93.05 Delar
och fillbehör fill artiklar enligt nr 93.01-93.04:

A. delar
och tillbehör lill vapen för militärt bmk; delar

och tillbehör till revolvrar och pistoler enligt nr

93.02
.......................................... fri

B. andra
slag:

1. av
trä ....................................... ........... fri

2. andra:

a. till
eldvapen ........................... ........ 2,5 %

b. till
andra vapen ...................... ........ 3,2%

93.06 Bomber,
granater, torpeder, minor, robotprojektiler

och liknande krigsammunition samt delar till sådan am

munition; annan ammunition (t.ex. patroner) och and

ra projekfiler samt delar lill sådana artiklar, inbegripet

hagel och förladdningar:

A. ammunition
och delar till ammunition, för militärt

bruk
eller för revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 fri

B. andra
slag ..................................... ........ 3,2 %

168

s. 169 Kontrollera mot PDF

93.07 Värior, sablar,
bajonetter, lansar och liknande vapen Prop. 1986/87: 102

samt
delar till sådana vapen, ävensom slidor och baljor

till sådana vapen ............................... fri

169

s. 170 Kontrollera mot PDF

TJUGONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Diverse varor

94
kap. Möbler; sängkläder, madrasser, resårbottnar till sängar, kuddar och
liknande stoppade inredningsartiklar; belysningsarma tur och andra
belysningsartiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans;
ljusskyltar, namnplåtar med belysning, o.d.; monterade eller monteringsfärdiga
byggnader

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. madrasser, dynor och kuddar, avsedda att
fyllas med luft eller vatten, enligt

39, 40 eller 63 kap.;

b. speglar som är avsedda att placeras på
golvet eller marken (t.ex. stora

svängbara toalettspeglar), enligt nr 70.09;

c. artiklar enligt 71 kap.;

d. delar med allmän användning enligt
definition i anm. 2 till femlonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) och motsvarande varor av plast (39 kap.) samt

kassaskåp enligt nr 83.03;

e. möbler som är speciellt konstruerade för att
utgöra delar till kyl- eller

frysutrustning enligt nr 84.18; möbler som är speciellt konstruerade för

symaskiner (nr 84.52);

f. lampor och andra belysningsartiklar enligt 85 kap.;

g. möbler som är speciellt konstruerade för att
utgöra delar till apparater enligt

nr 85.18 (nr 85.18), enligt nr 85.19-85.21 (nr 85.22) eller enligt nr 85.25-

85.28 (nr 85.29);

h. artiklar enligt nr 87.14;

ij. tandläkarstolar med inbyggd landläkarulrustning enligt
nr 90.18 saml spoit-koppar till tandläkarstolar (nr 90.18);

k. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder);

1. leksaksmöbler saml belysningsarmatur och andra belysningsarliklar,
av leksakskaraktär (nr 95.03), biljardbord och andra möbler som är speciellt
konstruerade för spel (nr 95.04), möbler för trollerikonsler samt dekorationer
(andra än elektriska girlander), såsom s. k. kulörta lyktor (nr 95.05).

2. De artiklar (andra än delar) som är nämnda i nr
94.01-94.03 skall klassificeras

enligt dessa nummer endast om de är avsedda att placeras på golvet eller

marken.

Följande artiklar skall dock klassificeras enligt
ovannämnda nummer även om de är avsedda att hängas upp, att fästas på vägg
eller att ställas på varandra:

a. skåp, bokhyllor, andra möbler med hyllor samt
möbler bestående av flera

sammanhörande enheter;

b. stolar, bänkar och sängar.

3. a. Med delar till artiklar omnämnda i nr 94.01-94.03
avses inte skivor eller

plattor (även tillskuma men inle förenade med andra delar)
av glas (inbegri-pet speglar), marmor eller annan sten elier av någol annal
material som är omnämnt i 68 eller 69 kap. b. Varor som är omnämnda i nr
94.04, särskilt föreliggande, skall inle klassificeras enligt nr 94.01, 94.02
eller 94.03 som delar till de varor som avses där.

4. Med monterade eller monleringsfärdiga byggnader i nr
94.06 förstås byggnader

som färdigställts i fabrik eller som består av byggnadselement som föreligger

fillsammans och skall hopmonleras på byggplatsen, såsom bostadshus, arbets-

bodar, kontor, skolor, butiker, skjul, garage och liknande byggnader.

94.01 Sittmöbler
(andra än sådana som omfattas av nr 94.02),

även
bäddbara, samt delar fill sittmöbler . 3,8%

94.02 Möbler
för medicinskt, kimrgiskt, dentalt eller veteri

närt bmk (t.ex. operafions- eller undersökningsbord,

sjukhussängar
med mekaniska anordningar, tandläkar- 170

stolar); frisörstolar och liknande stolär som kan både Prop. 1986/87: 102

vridas, lutas bakåt och höjas; delar lill i detta nummer

nämnda artiklar ........................................... 3,2%

94.3 Andra möbler saml delar till sådana
möbler ... 3,8%

94.4 Resårbottnar till sängar;
sängkläder och liknande inredningsartiklar (t.ex. madrasser, sängtäcken,
kuddar och puffar) försedda med resårer, stoppning eller inlägg av vilket
material som helst eller tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med
eller utan överdrag:

A. elektriska värmedynor ............................. 5,3%

B. andra slag:

1. av metall, trä eller poröst gummi, utan överdrag 3,8 %

2. andra .................................................. 7,2%

94.05 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar
(inbe

gripet strålkastare) samt delar till sådana artiklar, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar,

namnplålar med belysning, o. d. med fast, varaktigt

monterad ljuskälla saml delar till sådana artiklar, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans:

A. julgransbelysningar ................................. 4,4%

B. andra slag:

1.
av plasl ............................................... 12%

2.
av texfilmalerial
................................... ........... 14 %

3.
av glas ................................................ .......... 6,2%

4.
andra ................................................. .......... 3,2 %

94.06 Monterade
eller monteringsfärdiga byggnader:

A. av trä, av spånskivor enligt nr 44.10, av trälaminat

enligt nr 44.12 eller av betong ................ fri

B. av plast .................................................. 12%

C. av järn eller stål ...................................... 4,4 %

D. andra slag ............................................... 3,2 %

95
kap. Leksaker, spel och sportartiklar; delar till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inle:

a. julgransljus (nr 34.06);

b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar enligt
nr 36.04;

c. garn (inbegripet monofilamentgarn), linor, gut o. d.
för fiske, i avpassade

längder men inte monterade till fiskrevar, enligt 39 kap., nr 42.06 eller elfte

avd.;

d. väskor för sportutruslning samt liknande
artiklar enligt nr 42.02, 43.03 eller

43.04;

e. sport- och idrottsdräkter samt
maskeraddräkter o. d. av textilvara, enligt 61

eller 62 kap.;

f. flaggor och flaggsläll av textilvara samt segel för
bålar, segelbrädor, eller

fordon, enligt 63 kap.;

g. skodon för sport eller idrott (andra än
skodon med fastsatta skridskor eller

rullskridskor) enligt 64 kap. samt huvudbonader för sport eller idrott, enligt

65 kap.;

h. promenadkäppar, piskor, ridspön o.d. (nr 66.02) samt
delar till sådana

artiklar (nr 66.03); ij. omonterade konstgjorda ögon av
glas för dockor eller andra leksaker, enligt

nr 70.18; k. delar med allmän användning enligt
definition i anm. 2 lill femlonde avd., av

oädel melall (femtonde avd.) saml motsvarande varor av
plast (39 kap.);

1. ringklockor, bjällror, gonggonger o. d. enligt nr 83.06;

m. elektriska motorer (nr 85.01), elektriska transformatorer (nr 85.04) och appa- ,_,

rater för radioslyrning (nr 85.26); 1''

n. sportfordon (andra än bobbar och andra sportkälkar)
enligt sjuttonde avd.; Prop. 1986/87: 102

o. ivåhjuliga barncyklar (nr 87.12);

p. sporlbålar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.)
samt redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är
gjorda av trä);

q. skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04);

r. lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

s. vapen och andra artiklar enligt 93 kap.;

t. elektriska girlander av alla slag (nr 94.05);

u. rackelsträngar samt tält och andra kampingartiklar, ävensom
handskar (klassificeras efter materialets beskaffenhet).

2.
Detta kapitel
omfattar också artiklar i vilka nalurpärlor eller odlade pärior, ädelstenar
eller halvädelstenar (naturiiga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall
eller melall med plätering av ädel melall ingår endasi som mindre väsentlig
beståndsdel.

3.
Om inle annat
följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga alt användas
uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt detta kapitel klassificeras
enligt samma nummer som dessa artiklar.

95.1 Leksaksfordon med hjul, avsedda för
barn (t.ex. trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och trampbilar);
dockvagnar ........................ .......... 4,4 %

95.2 Dockor föreställande människor .................. .......... 6,2%

95.3 Andra leksaker; skalenliga modeller
och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska;

pussel av alla slag ....................................... 4,4 %

95.04 Artiklar för inomhusspel, inbegripet
spelapparater för

spelhallar, nöjesfält e.d., biljardbord och bord för ka

sinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar:

A. spelapparater med mynt- eller pollettinkast 2,4%

B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %

95.05 Prydnadsartiklar för högfider, karnevalsartiklar
och

liknande artiklar, inbegripet trolleri- och skämtartiklar 4,4 %

95.06 Redskap och annan utrustning för gymnastik, idrott,

annan sport (inbegripet bordtennis), utomhusspel eller

utomhuslek, inle nämnda eller inbegripna någon an

nanstans i detta kapitel; simbassänger och plaskdam-

mar:

A. bordtennisutrustning ................................ .......... 4,4 %

B. tennisracketar, även osträngade; bollar av läder .. fri

C. andra slag:

1.
av trä .................................................. .......... 2,2%

2.
av läder eller
metall ........................... 3,2%

3.
av annat
material ................................ 4,4 %

95.07 Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske
med rev;

landningshåvar, fjärilshåvar och liknande håvar; lock

fåglar (andra än sådana som omfattas av nr 92.08 eller

97.05) och liknande artiklar för jakt:

A. fiskkrokar ................................................. fri

B. andraslag ................................................ 3,8%

95.08 Kamseller, gungor, skjutbanor och annan
utrustning

för nöjesfält, ambulerande cirkusar, ambulerande me-

nagerier och ambulerande teatrar ................. 3,8 %

172

96 kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte;

a. pennor utgörande kosmetiska preparat eller
toalettmedel (33 kap.);

b. artiklar enligt 66 kap. (1. ex. delar lill paraplyer
eller promenadkäppar);

c. bijoulerivaror enligt nr 71.17;

d. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 lill
femtonde avd., av

öädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

e. knivar och andra artiklar enligt 82 kap. med skaft
eller andra delar av

material som avses i nr 96.01 eller 96.02; nr 96.01 och 96.02 tillämpas dock

för särskilt föreliggande skaft och andra delar till sådana ariiklar;

f. artiklar enligt 90 kap., t.ex. glasögonbågar (nr
90.03), dragstift (nr 90.17)

saml borstar som är specialgjorda för tandläkarbruk eller för medicinskt,

kirurgiskt eller veterinärt bruk (nr 90.18);

g. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. urfoder);

h. musikinstrument samt delar och tillbehör till
musikinstrument (92 kap.); ij. artiklar enligt 93 kap. (vapen och delar till
vapen);

k. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler,
belysningsarmatur och andra belysningsartiklar); 1. artiklar enligt 95 kap.
(leksaker, spel och sportartiklar); m. konstverk, föremål för samlingar samt antikviteler
(97 kap.).

2. Med vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial i
nr 96.02 förstås:

a. hårda frön. fruklkärnor, skal och nötter saml
liknande vegetabiliska material

av sådana slag som används för snidning (t.ex. stennöt och fruktkärnor av

dumpalmen);

b. bärnsten, sjöskum. rekonstruerad bärnsten
och rekonslrueral sjöskum saml

gagal och mineraliska ersättningsmaterial för gagat.

3.
Med bindlar för
borstlillverkning i nr 96.03 avses endast oinfatlade knippen av djurhår,
vegetabiliska fibrer eller andra material, som är färdiga att ulan isärtagning
sättas in i kvastar, borstar eller penslar eller som endast behöver en kompletterande
mindre bearbetning, såsom avjämning av topparna, för atl göra dem färdiga för
sådan insättning.

4.
Numren i detta
kapitel skall, med undanlag av nr 96.01-96.06 samt 96.15, tillämpas för varor
av i numren nämnda slag, även om varorna hell eller delvis beslår av ädel melall,
metall med plätering av ädel metall, naturpärior eller odlade pärior,
ädelstenar eller halvädelstenar (naturiiga, synleliska eller rekonstruerade).
Nr 96.01-96.06 samt 96.15 skall dock tillämpas för varor i vilka pärior,
ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade),
ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre
väsentlig beståndsdel.

Prop.
1986/87: 102

96.01 Elfenben, ben, sköldpadd, horn, korall, päriemor
och

andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt

varor av dessa material (inbegripet varor erhållna ge

nom gjutning):

A................................................................. plattor,
skivor och liknande halvfabrikat för vidare

bearbetning ............................................. fri

B. andra slag .............................................. 3,8 %

96.02 Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial,
be

arbetade, samt varor av dessa material; varor, gjutna

eller genom snidning eller på annat sätt formade av

vax, stearin, naturiiga gummiarter eller naturiiga

hartser eller av modelleringspastor samt andra gjutna

eller genom snidning eller på annat sätt formade varor,

inle nämnda eller inbegripna någon annanstans; bear

betat icke härdal gelatin (med undanlag av gelatin en

ligt nr 35.03) saml varor av icke härdat gelatin:

A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial

samt varor av sådana material:

I. plattor, skivor och liknande
halvfabrikat för vi

dare bearbetning ................................... fri

173

2. andraslag ........................................... .......... 3,8% Prop. 1986/87: 102

B. andra varor .............................................. fri

96.03 Kvastar, viskor, borstar (inbegripet borstar
som utgör

delar lill maskiner, apparater eller fordon), penslar,

mekaniska mattsopare utan motor samt moppar och

dammvippor; bindlar för borstlillverkning; målnings

rullar och målardynor; avlorkare o.d. av gummi eller

annat mjukt material:

A. mekaniska mattsopare ........................... .......... 3,8%

B. kvastar, borstar och viskor av endasi hopbundna

kvistar eller annat vegetabiliskt material, med eller

utan skaft ............................................... .......... 3,8%

C. bindlar för borsttillverkning:

beläggs med samma tull som motsvarande borstmaterial

D. andra slag ................................................ .......... 5,3 %

96.04........................................................................ Handsiktar
och handsåll 3,8 %

96.05 Reseetuier med artiklar för toalettändamål, för
sömnad

eller för rengöring av skor eller kläder ........ .......... 6,2%

96.06 Knappar samt knappformar och andra delar lill
knap

par; knappämnen:

A. knappar av plast ..................................... .......... 6,2 %

B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %

96.7 Blixtlås och delar till blixtlås ........................... 6,2 %

96.8 Kulpennor; pennor med fill- eller
fiberspets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för duplicering; sliftpennor;
pennskaft, pennföriängare o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) till
artiklar enligt detta nummer, andra än sådana som omfattas av nr 96.09:

A. skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar lill
skriv

pennor:

1.
av ädel melall
...................................... 3,8%

2.
andra .................................................. fri

B. andra slag ............................................... 2 %

96.09 Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än
pennor enligt

nr 96.08), blyerts-, anilin- och färgslift, griffiar, pas

tellkritor och andra färgkritor, rilkol, skriv- och rilkrita

saml skräddarkrila ....................................... 3,8 %

96.10 Skrivtavlor, även försedda med
ram ............. 3,8%

96.11 Dalumstämplar, sigillstämplar, pagineringsslämplar
och liknande handstämplar (inbegripet handverklyg för tryckning eller prägling
av etiketter); s. k. typlryckerier 3,2 %

96.12 Färgband för skrivmaskiner och
liknande färgband, indränkta med färg eller på annat sätt preparerade för alt
kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner; färgdynor, även
indränkta med färg, med eller utan ask 5,3 %

96.13 Cigarettändare och andra ländare,
även mekaniska eller elektriska, saml delar till sådana ländare, andra än ländstenar
och vekar 3,2%

96.14 Rökpipor (inbegripet piphuvuden),
cigarr- och cigarettmunstycken samt delar lill sådana artiklar:

A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller

rot till rökpipor ........................................ .............. fri

B. andraslag ................................................. 3,8%

174

96.15 Kammar,
hårspännen o.d.; hårnålar, hårklämmor, pa-

piljotter o.d., andra än sådana som omfattas av nr

85.16, samt delar lill sådana artiklar:

A. kammar,
hårspännen o. d.................... 6,2%

B. andra
slag:

1.
av plast ................................... 12%

2.
av annat material ........................ 3,2
%

96.16 Rafräschissörer
och beslag lill sådana; pudervippor

och liknande varor för anbringande av kosmeliska pre

parat eller toalettmedel:

A. rafräschissörer
och beslag till sådana 5,1 %

B. andraslag
...................................... 3,8%

96.17
Termosflaskor och andra lermoskäri,
kompletta med ylterhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa glas 5,3 %

96.18
Provdockor, skyltdockor o. d.; röriiga
figurer och ställ

av
sådana slag som används i skyltfönster 3,8%

175

TJUGOFÖRSTA
AVDELNINGEN

Prop. 1986/87:
102

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter 97 kap. Konstverk, föremål för
samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte;

a. omakulerade frimärken och
beläggningsstämplar samt kortbrev, brevkort

o. d. försedda med frimärke, gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land

till vilket de är destinerade (49 kap.);

b. tealerkulisser, ateljéfonder o.d., målade på
textilvävnad (nr 59.07) med

undantag av sådana som kan klassificeras enligt nr 97.06;

c. naturliga eller odlade pärlor samt
ädelstenar och halvädelslenar (nr 71.01-

71.03).

2.
Med konslgrafiska
originalblad i nr 97.02 förstås avtryck som gjorts i svartvitt eller färg
direkt från en eller flera tryckformar som av konstnären framställts helt för
hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts, dock med undantag
för mekaniska eller folomekaniska förfaranden.

3.
Nr 97.03 skall
inte tillämpas för masstillverkade reproduktioner eller för produkler av
vanligt hantverk med karaktär av handelsvaror.

4.
a. Om inte
annat följer av anm. 1-3 ovan skall artiklar enligt detta kapitel

klassificeras enligt detta kapitel och inle enligt något
annat kapitel i tulltaxan, b. Nr 97.06 skall inte tillämpas för artiklar som
kan klassificeras enligt något av de föregående numren i detta kapitel.

5. Ramar
kring målningar, teckningar, collage eller liknande prydnadstavlor eller

kring konstgrafiska originalblad skall anses utgöra delar till dessa artiklar,
under

förutsättning att de är av sådana slag och har ett sådant värde som är normalt
i

förhållande lill artiklarna i fråga.

s. 176 Kontrollera mot PDF

97.1 Målningar och teckningar utförda
helt för hand, andra än teckningar enligt nr 49.06 och andra än handdekore-rade
föremål; collage och liknande prydnadstavlor

97.2 Konstgrafiska originalblad ............................

97.3 Originalskulplurer, oavsett
materialet ..........

97.4 Frimärken och beläggningsstämplar, frankerings-stämplar,
förstadagsbrev saml brevkort, korlbrev o.d. försedda med frimärke, makulerade,
eller, om de är omakulerade, inle gångbara och inte avsedda som nyutgåva i del
land lill vilket de är destinerade ............

97.5 Samlingar och föremål för samlingar
av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt,
paleontologiskt, etnografiskt eller numisma-tiskt intresse

97.6 Antikviteler med en ålder av över
100 år ......

fri fri fri

fri

fri fri

Denna lag
träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

176

s. 177 Kontrollera mot PDF

Utrikesdepartementet Prop. 1986/87:102

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist,
Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Gradin

Proposition om tulltaxelag m. m. 1 Inledning

Lagen
(1977:975) med tulltaxa anger de tullar som skall las ut vid införsel av varor.
Lagen är utformad i överensstämmelse med en internafionell konvention den 15
december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna
(den s. k. Brysselkonventionen).

Tullsamarbelsrådel
i Bryssel (Customs Co-operaiion Council, CCC) antog den 14 juni 1983 en
internationell konvention rörande etl nytt system för harmoniserad varubeskrivning
och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Konventionen syftar till atl
underlätta den internationella handeln genom införande av en ny internationell
vamnomenklatur. Den nya nomenklaturen, som avses träda i kraft den 1 januari
1988, ersätter den nuvarande s. k. CCC-nomenklaluren som grundval för ett slorl
antal länders tulltaxor och handelsstafistiska redovisning.

Den
svenska regeringen beslöt den 15 maj 1985 att HS-konventionen skulle undertecknas
med förbehåll för ratifikation. Undertecknandet ägde rum vid tullsamarbetsrådets
session den lOjuni 1985. Frågan om Sveriges anslutning till konventionen togs
upp till behandling i regeringens proposition 1986/87:53. I propositionen
föreslogs bl.a. att HS-konventionen och en ändring i konventionen skulle
godkännas av riksdagen. Vidare föreslogs att riksdagen skulle godkänna att
regeringen säger upp Brysselkonventionen. Riksdagen biföll regeringens förslag
(SkU 13, rskr. 32). Regeringen har den 4 december 1986 ratificerat HS-konventionen
och sagt upp Brys-selkonventionen.

Generaltullstyrelsen
har haft regeringens uppdrag att efter samråd med

kommerskollegium, jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån saml

efter att ha inhämtat synpunkter från berörda bransch- och näringslivsfö

reträdare inkomma med elt förslag till en ny lag med tulltaxa baserad på

det harmoniserade systemet. Under arbetets gång har s. k. hearings arran

gerats av kommerskollegium. 1 dessa sammanträden har förutom berörda

myndigheter deltagit representanter för Sveriges industriförbund och Sve

riges grossistförbund samt för etl stort antal branschorganisationer. 1 vissa

sammanträden har även företrädare för enskilda företag deltagit. En för- 177

12 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

s. 178 Kontrollera mot PDF

teckning över de
branschorganisationer m.fl. som deltagit eller på annat Prop. 1986/87: 102
sätt beretts tillfälle att framföra sina synpunkter bör fogas lill protokollet
i delta ärende som bilaga 1.

I
en skrivelse den 2 juli 1984 har generaltullstyrelsen redovisat elt förslag
till en ny lag med tulltaxa baserad på det harmoniserade systemet. Förslaget
har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (numera överstyrelsen för civil beredskap), fisHenisiy-relsen, Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund. Trädgårdsnäringens riksförbund.
Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges livsmedelsindustriförbund, Sveriges
Kemiska Industrikonlor, Textilrådet/Konfektions-induslriföreningen samt
Sveriges möbelindustriförbund. Generaltullstyrelsen har bl.a. i anledning av
yttrandena inkommit med förslag lill vissa ändringar av förslaget till ny lag
med tulltaxa.

Övergången
till del harmoniserade systemet nödvändiggör omförhandlingar av Sveriges lullbindningar
inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). 1 proposifionen om
Sveriges anslutning lill HS-konventionen (prop. 1986/87:53) hänvisade jag bl.a.
till att det förhandlingsarbete som här inletts förväntades vara avslutat
först under våren 1987. Jag redovisade vidare min avsikt atl så snart
nyssnämnda förhandlingar i GATT var avslutade föreslå regeringen atl
presentera riksdagen en svensk implementering av den nomenklatur som del nya
systemet utgör genom att lägga fram etl förslag till en ny svensk tulltaxa.
Förhandlingarna är i stort sett avslutade. Jag finner del därför lämpligt atl
nu föreslå regeringen all lägga fram förslaget lill tulltaxa.

Kommerskollegium
har haft regeringens uppdrag atl kartlägga vilka konsekvenser en ny tulltaxa i
enlighet med generaltullslyrelsens förslag kan få för Sveriges åtaganden enligt
GATT. Kollegiet har fortlöpande redovisat resultatet av sin kartläggning.

Kommittén
för industrins råvamkostnadsufiämning (RÅK) överlämnade i december 1980
betänkandet (Ds Jo 1980: 14) Industrins råvarukostnadsutjämning. 1 belänkandet
lade kommittén fram förslag om bl. a. övergång lill värdetullar för vissa
fiskkonserver m. m. Kommitténs förslag har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.
En sammanställning av remissyttrandena, såvitt rör frågan om tullar på
fiskkonserver m.m., har upprättats inom ulrikesdeparlementels handelsavdelning
och finns tillgänglig i ärendel dnr 117/85.

Med
anledning av förslaget om en övergång till värdetullar för berörda produkter
har omförhandlingar ägt rum inom ramen för GATT. En förteckning över de
tullbindningar som utgör resultatet av dessa förhandlingar bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 3. Förhandlingsresultatet har anpassats lill den nya HS-nomenklaturen
efter vissa lekniska justeringar.

Vidare
har AWP-Imporien AB i en skrivelse till regeringen den 25

januari 1984 hemställt om tullfrihet för tillfälligt konserverade hallon (s. k.

hallonpulp). Remissyttranden har i denna fråga avgetts av generallullsty

relsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Kommerskolle

gium har överlämnat yttranden från Sveriges livsmedelsindustriförbund 178

och Trädgårdsnäringens riksförbund.

s. 179 Kontrollera mot PDF

År 1982 tillkallades en beredningsgrupp med uppdrag alt
göra en över- Prop. 1986/87: 102 syn av tullagstiftningen. Beredningsgruppen
överlämnade i oktober 1985 belänkandet (Ds UD 1985:4 och 5) Översyn av
tullagstiftningen. 1 belänkandet föreslås bl.a. en ny tullagstiftning avsedd
att ersätta tullagen (1973:670) och lullförordningen (1973:979). Vidare
föreslås att tulltaxan skall ingå som bilaga i en ny lag avsedd alt ersätta
både tullförordningen och lagen med tulltaxa. Gruppen har med hänsyn lill
arbetet med att överföra HS-konvenlionens nomenklatur till en ny tulltaxa inte
lagt fram något förslag lill en sådan bilaga. Beredningsgruppens betänkande har
remissbehandlats.

Regeringen beslutade den 26 februari 1987 om en
lagrådsremiss om ny lullagsfiftning m. m. 1 lagrådsremissen, som bygger på
beredningsgruppens förslag, läggs fram förslag lill en ny lullag som ersätter
tullagen. Vidare föreslås en ny lag om tullfrihet m. m. avsedd att ersätta lullförordningen.
Härutöver läggs i lagrådsremissen fram förslag till inledande beslämmelser (1-4
§§) i en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag.

Mol bakgrund av alt en viss tidsförskjutning av
lagrådsföredragningen har ägt rum har jag sedan lagrådsremissen beslutades
funnit del nödvändigt all särskilt ta upp frågan om en ny lag med tulltaxa
baserad på HS-konventionen. Konventionen förväntas träda i kraft den 1 januari
1988. Om så sker bör även den nya tulltaxelagen träda i kraft vid nämnda
lidpunkt.

Jag kommer alltså atl i det följande föreslå en ny lag med
tulltaxa, benämnd lulllaxelag, som är avsedd atl ersätta 1977 års lag med
tulltaxa.

Genom den lagrådsremiss som jag nyss har berört inhämtades
lagrådets yttrande över förslaget till lulllaxelag såvitt avser de fyra
inledande bestämmelserna (1-4 §§). Förslaget i denna del bör fogas till
protokollet som bilaga 4.

Lagrådet har i sitt yttrande, som bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 5, lämnat förslaget utan erinran utom
såvitt avser 1 § i förslaget till lulllaxelag. I samband med alt jag närmare
kommenterar förslaget till lulllaxelag kommer jag alt gå in på vad lagrådet har
anfört och förorda alt paragrafen utformas i enlighet med lagrådets förslag. I
övrigt överensstämmer de inledande bestämmelserna i det lagförslag som jag
lägger fram i det följande - bortsett från några smärre redaktionella ändringar
- med det fill lagrådet remitterade förslaget.

I det följande redovisar jag först de allmänna
utgångspunkterna för förslaget lill lulllaxelag (avsnitt 2.1). Därefter
behandlar jag efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet frågan om en
övergång till värde-tullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur
(avsnitt 2.2) och frågan om tullfrihet för vissa fetter och hallon (avsnitt
2.3). Jag tar också, efler samråd med chefen för jorbruksdepartementel, upp
vissa frågor om tull-skyddet för tomater samt äpple- och päronsaft (avsnitt
2.4). Slutligen kommenterar jag närmare förslaget lill tulltaxelag i
specialmotiveringen till lagförslaget (avsnitt 4).

179

2 Allmän motivering

2.1 Den nya lagstiftningen - allmänna utgångspunkter

Prop. 1986/87: 102

Mitt förslag:
Föreskrifterna om lullsatser samlas i en ny lag benämnd lulllaxelag. Lagen
skall vara baserad på nomenklaturen i konventionen rörande systemet för
harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, den s. k. HS-konventionen.
Nuvarande tullnivåer överförs så långt som möjligt lill den nya lagen i
oförändrat skick. Regeringen bemyndigas att besluta om när lagen skall träda i
kraft.

Beredningsgruppens
förslag: Föreskrifter om tullsatsernas storlek bör las in i en bilaga lill en
ny lag som ersätter tullförordningen och lagen med tulltaxa.

Remissinstanserna:
Beredningsgruppens förslag har inle föranlett några invändningar från
remissinstanserna i allmänhet. Generaltullstyrelsen har emellertid påpekat att
beredningsgruppens lösning kan förorsaka praktiska problem när del gäller alt
på ett enkelt sätt åberopa föreskrifterna om lullsatser.

Bakgrunden
till mitt förslag: 1 propositionen om Sveriges anslutning till HS-konventionen (prop.
1986/87:53) redovisade jag den utveckling av de internationella handelsmönstren
som lett lill upprättandet av en ny konvention om en internationell vamnomenklatur.
Vidare lämnade jag en beskrivning av innehållet i konventionens artiklar och
dess bilaga. Jag hänvisade vidare bl.a. till alt del för svenskt vidkommande
pågick ell myckel omfattande arbete med att överföra den nya nomenklaturen fill
svensk lagstiftning och att utarbeta andra bestämmelser i samband härmed.
Generaltullstyrelsen har, som jag inledningsvis har nämnt, haft regeringens
uppdrag att efter samråd med berörda myndigheter samt efter att ha inhämtat
synpunkter från berörda bransch- och näringslivsförelrädare inkomma med förslag
till en ny lag med tulltaxa baserad på del harmoniserade systemet.

Utgångspunkten
för generaltullslyrelsens arbeie med atl utforma elt förslag lill ny lag med
tulltaxa har varil att nuvarande lullnivåer och GATT-bindningar skall överföras
till den nya nomenklaturen i oförändrat skick. Om detta av olika skäl inte har varil
möjligt eller praktiskt genomförbart, har myndigheterna haft i uppdrag att vid
möten med berörda näringslivsförelrädare redovisa förslagen lill ändringar
separat med angivande av skälen för förändringarna saml den handel som berörs
av dessa.

1
samband med de möten som ägt rum, och för vilka jag inledningsvis har
redogjort, har från myndigheternas sida lämnats en redogörelse för hur varorna
enligt de olika fyrställiga numren i CCC-nomenklaluren kommer att klassificeras
enligt det harmoniserade systemet. Vidare har redovisats omfattningen av varje fyrställigt
nummer i den nya nomenklaturen med hänvisning lill de olika varugruppernas
klassificering enligt den nuvarande lagen med tulltaxa. Generaltullstyrelsen
har också lagt fram förslag lill en förenklad underuppdelning av tulltaxenumren
i sådana fall där tulldifferen-

180

tieringen skulle bli alltför långtgående för att kunna
tillämpas i praktiken. Prop. 1986/87: 102 Härvid har också lämnats redogörelser
för innebörden av och skälen till de föreslagna förenklingarna, vilka kan
medföra både tullhöjningar och tullsänkningar i förhållande till nuvarande lullnivåer
och GATT-bindningar. Generallullstyrelsen har i form av en nyckel' utarbetat en
jämförelse mellan CCC-nomenklaluren och del harmoniserade systemet.

Vid hearingarna accepterades flertalet av de
förenklingsförslag som lades fram. Från näringslivets sida framfördes i detta
sammanhang vissa förslag till tulländringar som inte innebär egentliga
förenklingar eller som inte har direkt samband med övergången lill en på HS-konventionen
baserad ny lag med tulltaxa. Sådana förslag har emellertid inle beaktats i generaltullslyrelsens
förslag lill ny lag med tulltaxa, ulan vederbörande har hänvisats till
möjligheten att framföra förslagen i annat sammanhang.

Jag har inledningsvis berört den av regeringen beslutade
lagrådsremissen om ny tullagstiftning m. m. I lagrådsremissen log jag upp bl.a.
frågan om föreskrifter om tullsatser och om förhållandet mellan dessa och annan
tullagstiftning. 1 anledning av att beredningsgruppen för översyn av tull-lagstiflningen
hade föreslagit att den nya tulltaxan skulle tas in som en bilaga i en ny lag
avsedd att ersätta tullförordningen och 1977 års lag med tulltaxa framhöll jag
i lagrådsremissen bl. a. följande:

"Som jag nyss har redovisat finns föreskrifter om lullsatsernas
storiek i lagen (1977:975) med tulltaxa, medan grundläggande bestämmelser om
uttagande av tull och om olika slag av tullfrihet, nedsättning och återbetalning
av tull finns i tullförordningen (1973: 979). Frågan om bemyndiganden i
tullagstiftningen har, som beredningsgruppen redovisar, berörts i samband med
riksdagsbehandlingen av propositionen 1981/82: 120 om ändring i lagen med
tulltaxa m. m. Konstitutionsulskottet konstaterade därvid i etl yttrande till skatteulskottet
(SkU 1981/82:59, KU 1981/82 y) atl det i vissa fall för samma slags varor,
beroende på ursprungsland, anges en viss lullsats i lag och en från denna
avvikande lullsals i en av regeringen med stöd av riksdagens tidigare
bemyndigande utfärdad förordning. Vidare påtalade utskottet att bestämmelserna
på tullområdet är svåröverskådliga och benämningen på tullförordningen missvisande.
Utskottet framhöll ocksä att möjligheterna för regeringen atl besluta om
avvikelser från lagen med tulltaxa inte framgår direkl av denna utan först vid etl
studium av tullförordningens beslämmelser. Ulskoltel fann det viktigt att man i
det fortsalla utredningsarbetet beträffande tullagstiftningen övervägde de möjligheter
som stär till buds att framdeles erhålla en mera överskådlig och enhetlig
reglering vad gäller föreskrifter om bl. a. lullsatsernas storiek.

Jag anser att sambandet mellan föreskrifterna om
tullsatsernas storiek och föreskrifterna om olika slag av tullfrihet,
nedsättning av tull och återbetalning av tull i och för sig framgår klarare med
den lösning som beredningsgruppen har vall, nämligen alt de förstnämnda
föreskrifterna skall tas in som en bilaga till den föreslagna nya lagen.
Föreskrifterna om tullsatsernas storlek är emellertid av en sådan omfattning
alt den enligt min ' mening mofiverar all de liksom hittills samlas i en
särskild lag. De har också en annan karaktär än de särskilda reglerna om
tullfrihet m. m. Vissa

' Nyckeln, som är utesluten här, finns tillgänglig i
utrikesdepartementets ärende dnr

1069/84 (handelsavdelningen). 181

13 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

förfallningslekniska
skäl talar också, som generallullstyrelsen påpekat, Prop. 1986/87: 102 mol
beredningsgruppens lösning. De olägenheter som konstilulionsulskottet har
påtalat bör man enligt min mening kunna komma till rätta med genom atl i en ny
lag med tulltaxa i en inledande bestämmelse hänvisa fill all avvikelser från
föreskrifterna om lullsatserna kan finnas i annan lag eller förordning. Jag
förordar därför atl föreskrifterna om tullsatsernas storlek liksom hittills
skall tas in i en särskild lag med tulltaxa och atl tullförordningen skall
ersättas av en lag om tullfrihet m. m."

Skälen
för mitt förslag: Mol bakgrund av vad jag nyss har redovisat förordar jag
således att föreskrifterna om lullsatsernas storlek tas in i en särskild lag
med tulltaxa. Lagen bör enligt min mening benämnas tulllaxe-lagen. Det bör
framgå av lagen atl avvikelser från den kan ske lill följd av föreskrifter i
andra författningar eller genom beslut i enskilda fall. Beträffande lagens
utformning och framför allt de inledande bestämmelserna återkommer jag i
specialmotiveringen (avsnitt 4).

När
det sedan gäller själva tulltaxan innebär enligt min mening tillkomsten av HS-konventionen
ett slorl steg mol en slörre harmonisering av utformningen av olika länders
tulltaxor. Åven Sverige bör därför utforma sin tulltaxa på grundval av den nya
nomenklaturen.

1
generaltullstyrelsens förslag till er, ny lag med tulltaxa är tullsatserna
oförändrade för flertalet varuslag. Ändringar av tullsatserna och omformu-leringar
har föreslagils endast i vissa fall. Del är sådana fall då ändringarna är små
och/eller berör relativt obetydliga varuslag och då etl bibehållande av
nuvarande tullnivå skulle nödvändiggöra underuppdelningar av berörda tulllaxenummer
i en utsträckning som dels är omotiverad från handels- och näringspolitisk
synpunkt, dels skulle medföra stora administrativa svårigheter för såväl
tullmyndigheter som näringsliv.

Övergången
till del harmoniserade systemet medför således enligt förslaget inte några
tulländringar av betydelse och de som ändå av tekniska skäl ansetts böra tas in
i förslaget har som regel godtagits av övriga berörda myndigheter och
organisationer i samband med hearingarna. Jag förordar att den nya tulltaxan
utformas i huvudsaklig överensstämmelse med generaltullstyrelsens ursprungliga
förslag. 1 vissa fall har emellertid generaltullstyrelsens förslag fill
ytterligare ändringar inte följts. Det gäller sådana ändringar som inle bör
genomföras utan närmare utredning. Jag har för avsikt atl i senare sammanhang
ta ställning lill generaltullslyrelsens förslag på dessa punkter.

Den
nya tulltaxan har utformats med hänsyn lill hittills uppnådda resultat av GATT-förhandlingarna
rörande överföringen av Sveriges tullbindningar till den nya nomenklaturen.
Dessa förhandlingar har i stort sett avslutals. Det är min avsikt alt om
resultatet av de återstående förhandlingarna skulle påverka föreskrifterna i
den svenska tulltaxelagen återkomma till regeringen med förslag lill ändring
av lagen.

Del
är inte möjligl att i delta sammanhang i detalj redogöra för vilka

förändringar av tullsatserna som följer av förslaget lill lulllaxelag. Med

hjälp av den nyckel som generallullstyrelsen har utarbetat och som jag i det

föregående har berört går det emellertid att med utgångspunkt från varans

nuvarande tulltaxenummer få kännedom om varans tulllaxenummer i lag- '°2

förslaget
och därigenom också om den föreslagna lullsalsen för varan i fråga.

HS-konventionen förväntas
träda i kraft den 1 januari 1988 förutsatt atl ett tillräckligt antal länder
har deponerat sina ratifikationsinstrument fill konventionen. Det kan dock för
närvarande inte med tillräcklig säkerhet fastslås alt konventionen kommer all
träda i kraft vid den avsedda tidpunkten. Ikraftträdandet av den nya
tulltaxelagen är beroende av vid vilken tidpunkt konventionen träder i kraft.
Med hänsyn lill vad jag nu har anfört förordar jag atl regeringen bemyndigas atl
bestämma om när den nya tulllaxelagen skall träda i kraft.

Den
nya tulltaxelagen kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. Jag ämnar senare
återkomma lill regeringen och föreslå att regeringen lämnar en proposition till
riksdagen om de följdändringar som behövs i anledning av den nya tulltaxelagen.

Prop. 1986/87: 102

s. 183 Kontrollera mot PDF

2.2 Värdetullar för beredningar av fisk, kräftdjur och
blötdjur

Mitt
förslag: Riksdagen bör godkänna förslagen till överenskommelser mellan å ena
sidan Sverige och å andra sidan Canada och USA beträffande vissa bindningar i
GATT av tullarna för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur.

De nuvarande
vikttullarna för beredningar av fisk, kräftdjur och blöidjur ersätts med
värdetullar. Tullnivån för flertalet av dessa varor sätts i den nya tulltaxan
till 3,5 %.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med milt, dock att tullnivån för flertalet produkter
föreslås satt till 5 %.

Remissinstanserna:
Kommitténs förslag tillstyrks av kommerskollegium, statens jordbmksnämnd och
generaltullstyrelsen. Även Sveriges industriförbund, Sveriges Kemiska
Industrikontor och Kooperafiva förbundet tillstyrker införande av värdelullar
för berörda produkter. Kommerskollegium anser dock att de föreslagna lullsatserna
genomgående bör ligga på en lägre nivå än den utredningen föreslagit. Sveriges
fiskares riksförbund har inga erinringar mot en omläggning till värdetullar i
de fall detta inte leder fill en sänkning av gränsskyddet, men motsätter sig
förslaget i de delar detta innebär att varor befrias från tull.

Bakgrunden
till mitt förslag: Kommittén för industrins råvamkoslnads-utjämning
konstaterade att en omvandling av gällande vikttullar till värdetullar skulle
kräva GATT-förhandlingar. Utan långtgående differentiering av värdetullama
skulle tullarna i vissa fall komma att höjas, i andra fall att sänkas.
Kommittén fann dock att en betydande del av den tullbelagda importen utgjordes
av antingen produkter som inte tillverkas i Sverige eller sådana som utgör
råvara för den svenska livsmedelsindustrin. Eftersom värdetullar tillämpades
eller skulle komma att fillämpas för den övervägande delen av övriga
livsmedelsprodukter ansåg kommittén att även fiskprodukterna borde beläggas
med värdetull. Kommittén ansåg dock att sådana

183

s. 184 Kontrollera mot PDF

produkter som utgör
råvaror för industrin eller inte tillverkas inom landet Prop. 1986/87: 102
borde undantas från tull. En sådan åtgärd skulle enligt kommitténs mening
förenkla kommande GATT-förhandlingar.

Enligt
kommitténs uppfattning finns ingel skäl atl ha olika lullsatser för tullbelagda
fisk- och skaldjursprodukter enligt tulltaxenr 16.04 och 16.05. För dessa
förordas en tull av 5%. För produkter hänförliga lill nuvarande tulltaxenr
21.05 föreslås dock, med hänsyn till alt de livsmedelsberedningar som i övrigt
hänförs till detta nummer har en tull av 7 %, att sistnämnda tullsats skall
gälla för samtliga varor enligt tulltaxenr 21.05. Kommittén framhåller i sitt
betänkande alt, även om förslaget lill nya lullsatser innebär vissa höjningar
av lullskyddet, den omständigheten atl vissa tullbelagda produkter föreslås bli
undantagna från tull mer än väl kompenserar ifrågavarande tullhöjningar.
Dessutom omfattas fierlalet av de berörda produkterna av svenska åtaganden
gentemot EG, EFTA-länderna och u-länderna. Enligt kommitténs mening bör därför
ändringarna inte i någon större utsträckning komma alt påverka handeln.

Skälen
för mitt förslag: För egen del biträder jag kommitténs förslag om en övergång lill
värdetullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blöidjur. En övergång från vikltullar
till värdetullar har tidigare skett beträffande tullarna i allmänhet i den
svenska lagen med tulltaxa och senast beträffande beredningar av köksväxler, fmkter
eller andra växtdelar. Tillämpning av värdelullar innebär att tullnivån värdesäkras
och att tullens effekt inte minskar i takt med inflationen.

Flertalet
av de tullar som gäller för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur är
bundna i GATT. 1 den mån ändringar av bundna tullar aktualiseras krävs
omförhandlingar i GATT med berörda länder. Detta gäller även vid övergång till
värdetull i de fall bindningarna avser en vikttull.

Det
har befunnits lämpligt att genomföra sådana omförhandlingar innan förslag till
nya tullar föreläggs riksdagen. Sedan GATT notifierats om önskemål atl omförhandla
ett antal medgivanden har förhandlingar ägt mm. Som kommittén framhåller
omfattas nästan samtliga varor som har varit föremål för förhandlingarna av
svenska åtaganden gentemot EG, EFTA-länderna och u-länderna.

Vid
omförhandlingarna har utgångspunkten för svensk del varit kommitténs förslag.
Samtidigt har det varit en strävan att begränsa eventuella höjningar av
tullarna bl.a. för att undvika ogynnsamma verkningar på konsumentpriserna. Det
har också varit nödvändigt att söka finna tullnivåer som har kunnat accepteras
av motparterna i omförhandlingarna utan omfattande krav på kompensation i form
av nedsättning av tullar på andra produkter.

Omförhandlingarna
har nu slutförts. Förhandlingsresultatet innebär att Sverige i fråga om
flertalet produkter som har varit bundna i GATT erbjuder återbindning vid nya värdelullsatsen
3,5% för varor under tulltaxenr 16.04 och 16.05. Vidare erbjuds sänkningar fill
tullfrihet av vissa tidigare bindningar samt vissa nya bindningar.

Beträffande
produkter hänföriiga lill tulltaxenr 16.04 och 16.05 innebär

förhandlingsresultatet sålunda atl tullen för flertalet produkter sätts till

3,5%. För vissa varor där skyddsbehovet ansetts väga särskilt tungt har 184

s. 185 Kontrollera mot PDF

tullnivån
satts något högre. Under tulltaxenr 16.04 sätts sålunda tullen för Prop.
1986/87: 102 vissa frysta fiskprodukier samt för rom, annan än störrom, i
förpackningar med en nettovikt understigande 5 kg till 5%. Under tulltaxenr
16.05 sätts tullen för konserverade räkor och musslor till 5%. För vissa
livsmedelsberedningar hänförliga till nuvarande tulltaxenr 21.05 (tulltaxenr
21.04 i lagförslaget) sätts tullen till 7% i enlighet med kommitténs förslag.

Som
kompensation för återtagandet av tidigare svenska tullbindningar lämnas
därutöver erbjudande om tullfrihet för vissa varor. De produkter som berörs
härav är sådana som utgör råvaror för industrin eller inte tillverkas inom
landet.

Inom
ramen för nämnda GATT-förhandlingar har bilaterala överenskommelser träffats
med vissa länder som för ett antal positioner på området har ställning som
huvudleverantör. Sålunda har enighet nåtts om förslag till överenskommelser
mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Canada och USA. De medgivanden som
Sverige lämnat till Canada och USA ingår i del förhandlingsresultat som jag
nyss har redogjort för.

Jag
förordar atl regeringen föreslår riksdagen att godkänna de föreslagna
överenskommelserna om GATT-bindningarna.

Förslaget
till tulltaxelag bör utformas med beaktande av de åtaganden som
överenskommelserna innebär för Sveriges del.

2.3 Tullfrihet för vissa fetter och oljor samt för
tillfälligt konserverade hallon

2.3.1
Orafnnerade vegetabiliska fetter och feta oljor

Mitt
förslag: Tullfrihet införs i den nya tulltaxan för oraffinerade vegetabiliska fetter
och feta oljor.

Skälen
för mitt förslag: 1 samband med att tullskydd infördes år 1973 för

tillverkning av margarin och vissa vegetabiliska oljeprodukter beslöts att

tullen på oraffinerade (råa) fetter och feta oljor skulle träda i kraft först
den

1 juli 1975, dvs. när en väsentlig utbyggnad av den svenska fettvamindu-

strins kapacitet för pressning av olja beräknades vara klar (prop.

1973:109). Sedan utbyggnaden hade blivit försenad beslöts att införandet

av tull på oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor skulle ske den I

juli 1976 Gfr prop. 1975:77, SkU 29, rskr. 187) och efter ytteriigare förse

ningar den 1 juli 1978 (jfr prop. 1975/76:195, SkU 59, rskr. 295), den I juli

1981 (jfr prop. 1977/78:160, SkU 51, rskr. 60), den I juli 1984 (jfr. prop.

1980/81:159, SkU 52, rskr. 314) och, sedan utbyggnaden ytteriigare förse

nats, den 1 januari 1987 (jfr prop. 1983/84: 198, SkU 54, rskr. 384). Senast

beslöts att införandet av tull på ifrågavarande produkter skulle uppskjutas

till den 1 januari 1988 Ofr prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32) vilket

föreskrivs i lagen (1986:1020) om tullfrihet under viss tid för oraffinerade

vegetabiliska fetter och feta oljor. 185

s. 186 Kontrollera mot PDF

AB Karlshamns
Oljefabriker, som svarar för utbyggnaden av den svens- Prop. 1986/87: 102
ka feltvaruinduslrin, har under hand anfört atl den planerade utbyggnaden ännu inle
avslutats. Från förelagets sida har inte närmare kunnat anges när detta skulle
kunna ske.

Mot
bakgrund av atl utbyggnaden av den svenska fettvaruindustrins kapacitet för
ifrågavarande ändamål således inte kommer att kunna genomföras inom
överskådlig tid föreligger för närvarande inte inhemsk tillgång till aktuella
varuslag. Jag förordar därför alt införandet av tull på oraffinerade
vegetabiliska fetter och feta oljor uppskjuts tills en sådan utbyggnad kan genomföras
helt. Tullfrihet för berörda produkler bör enligt min mening införas i den nya
tulltaxelagen.

2.3.2
Tillfälligt konserverade hallon

Mitt
förslag: Tullfrihet införs i den nya tulltaxan för tillfälligt konserverade
hallon.

Remissinstanserna:
Kommerskollegium och statens jordbruksnämnd tillstyrker införande av
tullfrihet i enlighet med mitt förslag. Inte heller generallullstyrelsen har
något all erinra mot att tullfrihet införs. Sveriges grossistförbund och
Sveriges livsmedelsindustriförbund ställer sig positiva till atl tullfrihet
införs för nu aktuella produkter. Trädgårdsnäringens riksförbund motsätter sig
tullfrihet.

Skälen
för mitt förslag: Hallonpulp används huvudsakligen inom livsmedelsindustrin
för tillverkning av sylt, marmelad och liknande produkler. Framställningen från
AWP-lmporten AB om tullfrihet har gjorts med anledning av att för industrin
avsedd hallonråvara i andra former än hallonpulp redan är tullfri och alt
handeln och industrin anser del önskvärt all jämförbara produkter behandlas
lika i lullhänseende.

Tillfälligt
konserverade hallon återfinns i 1977 års lag med tulltaxa under tulltaxenr 08.1 1. Tull
utgår för närvarande med 7%. Numret omfattar bär och frukter som behandlats (t.
ex. med svaveldioxidgas) för att göra dem tillfälligt hållbara under transport
eller lagring före den slutliga användningen inom livsmedelsindustrin. Tullen
om 7% infördes den 1 februari 1980. Den gällde då såväl färska och tillfälligt
konserverade hallon som frysta hallon. Genom de ändringar i lagen med tulltaxa
som skedde den 1 juli 1982 infördes tullfrihet för frysta hallon och
hallonsaft. Denna motiverades med att inhemsk odling eller produktion inte
förekom. Någon tulländring i fråga om de tillfälligt konserverade hallonen
genomfördes däremot inte.

För
att den svenska industrins kostnader skall kunna hållas på en rimlig

nivå är det enligt min mening angeläget att undvika att tull tas ut på varor

där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer att utgöra en

onödig kostnad för industrin i fråga. Det är också viktigt alt industrin får

möjlighet att själv välja i vilken form råvaran skall importeras ulan hän

synslagande till förekomsten av tull och all jämförbara råvaror behandlas

lika i tullhänseende. Frysta hallon och hallonpulp ulgör råvaror med sam

ma användningsområde. Med hänsyn härtill och då odlingen av hallon för 186

industriellt
ändamål i Sverige fortfarande torde vara av ringa omfattning, bör tullen enligt
min mening avvecklas. Tulltaxan bör därför ändras så att tullfrihet införs för
tillfälligt konserverade hallon hänföriiga till tulltaxenr 08.12 i
lagförslaget.

Prop.
1986/87: 102

2.4
Tullskyddet för tomater samt äpple- och päronsaft

2.4.1 Tomater

Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna alt regeringen ingår
en överenskommelse med Europeiska ekonomiska gemenskapen beträffande
tullskyddet för färska tomater under tiden den I juli-den 30 september.

Minimivikttullen för tomater sätts i den nya tulltaxan lill
70 kr per 100 kg under liden den 1 juli-den 30 september.

Bakgrunden till mitt förslag: Riksdagen fattade i april
1986 beslut om att minimitullen för tomater under liden den 1 juli-den 30
september skulle höjas från 70 kr per 100 kg till 100 kr per 100 kg (prop.
1985/86: 60, SkU 36, rskr. 152). Regeringen bemyndigades alt besluta om
ikraftträdandet av ändringen i lagen med tulltaxa. Bakgrunden härtill var alt
en höjning av lullskyddet på delta område kräver förhandlingar i GATT och att
resultatet av dessa förhandlingar borde avvaktas innan höjningen av minimiskyddet
för tomater infördes. Bemyndigandet att besluta om ikraftträdandet av ändringar
i tulltaxan har emellertid inte utnyttjats. Anledningen härtill är följande.

Som en
följd av riksdagsbeslutet nolifierade regeringen till GATT Sveriges avsikt alt
genomföra tulljusteringen. EG, som på detta område har ställning som
huvudleverantör, föreslog då att en viss del av den export-subvention som utgår
till gemenskapens odlare vid export fill tredje land skulle tas bort. EG-kommissionen
erbjöd sig alt för aktuell lid sänka sin subvention med motvärdet lill 30 kr
per 100 kg i utbyte mot att Sverige avstod från tullhöjningen.

EG
framförde att man ansåg att en svensk tullhöjning endasi skulle kunna
genomföras efler en fullföljd GATT-procedur, varvid även frågan om kompensation
från svensk sida måste prövas.

Förhandlingar i denna fråga har förts med företrädare för EG-kommissionen
i avsikt atl åstadkomma en för bägge parter lämplig lösning.

Importen
av färska tomater under tiden den 1 juli-den 30 september kommer fill helt
övervägande del från EG. Nederiänderna är den dominerande leverantören med
över 80% av lotalimporten. För den näst största importen till Sverige från
gemenskapen svarar Danmark.

187

Import 1 juli-30 september; ton Prop. 1986/87:102

1984

1985

1986

Andelar av totalimporten år 1986

Totalt

7 145

7 845

7 397

varav EG

6461

7 570

6978

95%

varav

Nederiänderna

5 878

6555

6391

86%

Danmark

583

922

587

Portugal

Italien

—

Finland

.523

146

297

Norge

,
-

Polen

Bulgarien

1
förhandlingarna med EG har enighet om principerna för en överenskommelse
nåtts. Från EG-kommissionens sida är man införstådd med atl en reduktion av
gemenskapens exporlsubvention med motvärdet lill 30 kr per 100 kg skall ske.
Överläggningar pågår om hur den kvarvarande exportsubventionen skall beräknas
och om hur vissa lekniska frågor skall lösas.

Skälen
för mitt förslag: Jag har nyss redovisat skälen för atl den beslutade
tullhöjningen inte har satts i kraft. När det gäller frågan om vilken tull för
tomater som bör sällas i den nya tulllaxelagen - som jag räknar med skall kunna
träda i kraft den Ijanuari 1988 - vill jag säga följande. Beslutet år 1986 att
höja tullskyddet för tomater under sommarmånaderna grundar sig på bedömningen
att del är angelägel alt förbättra svensk tomatodlings konkurrenskraft. Delta
mål kan i och för sig uppfyllas genom en tullhöjning.

Emellertid
kan samma mål uppnås på det sätt jag nyss har redogjort för. Jag anser atl
allmänna handelspolitiska skäl talar för sistnämnda lösning. Del är sålunda
möjligt all - om subventionerna för exporten från EG sänks - värna om den
svenska lomatodlingen ulan att införa den högre tullen i den nya tulltaxelagen.

Jag
vill också betona att överenskommelsen med gemenskapen i första hand gäller lullskyddet
för färska tomater för tiden den 1 juli-den 30 september 1987 men att den, om
parterna är överens om del, kan omfatta tullskyddet för tomater för motsvarande
period under kommande år. Jag avser att uppmärksamt följa utvecklingen av
tomatimporten från samtliga leverantörsländer för den aktuella perioden. Om det
skulle visa sig att det alternativ till en tullhöjning som jag i det föregående
har beskrivit inte skulle ge de avsedda resultaten kommer jag att på nytt ta
upp frågan om tullskyddet för svensk tomalodling.

Jag
förordar all regeringen föreslår riksdagen att godkänna att regeringen ingår
en överenskommelse med gemenskapen med i huvudsak det innehåll som jag nu har
redogjort för.

2.4.2 Äpple- och
päronsaft

Prop. 1986/87: 102

Min
bedömning: Omförhandlingar i GATT av Sveriges tullbindningar för äpple- och
päronsaft bör av handelspolitiska skäl för närvarande inte ske.

Mitt förslag:
Tullen för äpple- och päronsafl behälls oförändrad och sätts följaktligen i den
nya tulltaxan lill 5%.

Skälen
för min bedömning och mitt förslag: Riksdagen godkände år 1982 regeringens
förslag lill ändringar i lullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter
eller andra växtdelar (prop 1981/82:120, SkU 59. rskr. 327). Samtidigt godkände
riksdagen de överenskommelser beträffande Sveriges bindningar i GATT, som
utgjorde resultatet av omförhandlingar rörande ifrågavarande varor med EG och
vissa andra länder. Överenskommelserna upptog dels vissa lullmedgjvanden inom
ramen för GATT, dels en särskild skriftväxling, enligt vilken Sverige åtog sig
all bevilja vissa tullkonlin-genler för importen av fruktsafter med ursprung i
EFTA-länderna.

Riksdagens
beslut innebar all tullen för safter av äpplen och päron fastställdes till 5 %.
Nyssnämnda skriftväxling innebär för osockrade safter av äpplen och päron saml
för blandningar därav med ursprung i EFTA-länder att tullfrihet medges upp lill
en kvantitet av 4 200 ton per år. För kvantiteter däröver utgår för närvarande
tull med 5 %.

I
samband med behandlingen av regeringens proposition behandlade skatteutskottel elt
antal motioner rörande frågan om förbättrat gränsskydd för äpple- och
päronsaft. Utskottet ansåg frågan om gränsskyddet för den svenskodlade frukten
vara av så väsentlig betydelse för att trygga den inhemska fmklproduktionens
fortbestånd all utskottet förordade att regeringen skulle ta upp GATT-förhandlingar
i syfte atl kunna införa den av 1974 års trädgårdsnäringsutredning föreslagna
värdetullen på 10% för äpple- och päronsaft. Riksdagen biföll utskottets
förslag (SkU 1981/82:59, rskr. 327).

Regeringen
har noggrant följt utvecklingen för alt när lämpligt tillfälle erbjuder sig
kunna la upp frågan om gränsskyddet för äpple- och päronsaft. Eftersom den 5-procentiga
tullen och den tullfria kontingenten trädde i kraft den I juli 1982 bedömdes
det som tveksamt atl kort tid därefter begära omförhandlingar i syfte att uppnå
en höjning till 10%. Härtill kom atl enligt en inom OECD anlagen deklaration
(trade pledge), som i sin senasle version fastställdes vid OECD:s minislermöte
i juni 1980, medlemsländerna borde undvika inskränkande åtgärder på handelsområdel.
Vidare har ansträngningarna atl vidmakthålla en positiv anda i förberedelsearbetet
för den nya GATT-rundan bl.a. tagit sig uttryck i en överenskommelse om s.k.
stånd sfill. Åven strävandena att ytteriigare avveckla handelshindren i EFTA-EG-områdel,
där Sverige spelar en pådrivande roll, har medfört att slor försiktighet
ansetts nödvändig när det gäller all införa nya handelshinder eller alt höja
befintliga tullar.

Det
handelspolitiska utrymmet för en höjning av lullskyddet för äpple-och päronsaft
har av de nu beskrivna orsakerna hittills bedömts som ytterst begränsat.
Härtill kommer de stora svårigheter som föreligger för

189

s. 190 Kontrollera mot PDF

14
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

Sverige atl vid en
tullhöjning lämna kompensalionserbjudanden inom sam- Prop. 1986/87: 102 ma
varuområde till de berörda parterna.

Mot
denna bakgrund anser jag att det inte är lämpligt alt i förevarande
handelspolitiska skede begära omförhandlingar i GATT av Sveriges lullbindningar
för äpple- och päronsaft.

3 Upprättat lagförslag

1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats ell
förslag lill lulllaxelag. Regeringen har inhämtat lagrådets yttrande över
lagförslaget såvitt avser 1-4 §§. Förslaget i övrigl är lagtekniskt
okomplicerat och inle heller av sådan beskaffenhel att lagrådels yttrande
behöver inhämtas.

4 Specialmotivering

Förslaget
till tuiltaxelag

1
enlighet med vad som har föreslagils i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1)
tas föreskrifterna om tullsatser in i en ny lag, tulltaxelagen, som är avsedd
att ersätta lagen (1977: 975) med tulltaxa. 1 den allmänna motiveringen har
också berörts den konvention som ligger till grund för utformningen av vamnomenklaturen
i förslaget till den nya tulltaxelagen, Harmonized System (HS-konventionen).
Avsikten är att bestämmelserna i HS-konventionen skall införiivas med svensk
rätt genom den nya svenska tulltaxelagen och föreskrifter som är av det slaget
att de får meddelas av regeringen.

Inledande
bestämmelser

I §

Enligt
denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tulltaxan).

Paragrafen,
som är ny, utgör en motsvarighet till 1 § i beredningsgruppens

förslag till tulltaxelag och 1 § tullförordningen. Paragrafen har formulerats

efter förslag av lagrådet. Som lagrådet anför är syftet med paragrafen att

som huvudregel ange att när tull skall utgå den skall bestämmas enligt

tulltaxan. Samtidigt skall paragrafen - som lagrådet framhåller - lämna

upplysning om att avvikelser kan ske från tulltaxan till följd av föreskrifter

i annan författning eller genom beslul som har meddelats med stöd av

sådan föreskrift. Som lagrådet också påpekar innehåller inte paragrafen

något bemyndigande att meddela föreskrifter. 190

s. 191 Kontrollera mot PDF

Av
5 § i lagrådsremissens förslag till lullag framgår atl varor som införs Prop.
1986/87: 102 till landet skall förtullas utom i vissa i 7 § särskilt angivna
undantagsfall. Enligt 6 § lar tullmyndigheten vid förtullningen ut tull och
annan skatt för varan. Vilken tull som skall utgå framgår av den i tulllaxelagen
intagna taxan. Till följd av Sveriges internationella åtaganden på det
handelspolitiska området anges i den nuvarande lagen med tulltaxa beträffande
ålskil-liga varor att varan är fri från tull. Motsvarande föreskrifter finns
också i tulllaxelagen.

I
den av regeringen den 26 februari 1987 beslutade lagrådsremissen föreslås atl
bestämmelserna om tullfrihet m. m. tas in i en ny lag som ersätter
tullförordningen (1973:979). Bestämmelserna i den föreslagna lagen om
tullfrihet m. m. innebär avvikelser från föreskrifterna i tulltaxelagen. Del
är fråga om avvikelser som innebär framför allt lättnader i form av olika slag
av lullförmåner.

Avvikelserna
från tulllaxelagen kommer att återfinnas inle bara i lagen om tullfrihet m.m
utan också i med stöd av den lagen meddelade föreskrifter. För närvarande
finns tullfrihetsbestämmelser även i vissa andra författningar, t.ex. lagen
(1949:183) om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar. Det kan ifrågasättas
om dessa senare bestämmelser till alla delar är aktuella. Det är min mening alt
i annat sammanhang, l.ex. i samband med det inom regeringskansliet pågående
arbetet med regelförenkling, återkomma till regeringen med förslag i fråga om
dessa bestämmelser.

2 §

Bestämmelser
om förfarandet vid förtullning av varor, om betalning av tull och om
överklagande av beslut om tull finns i tullagen (1987:000) och i föreskrifter
som har meddelats med stöd av den lagen.

I
paragrafen som saknar tidigare motsvarighet finns en upplysning om att
bestämmelser som reglerar själva förfarandet vid förtullningen av varor, dvs.
tullproceduren, finns i den i lagrådsremissen föreslagna nya tullagen som är
avsedd att ersätta den nuvarande tullagen. 1 lagrådsremissens förslag till ny lullag
lämnas föreskrifter om bl. a. förtullning, tulldeklaration, tulllaxering och
uppbörd av tull. Vidare finns i del lagförslaget bestämmelser om tullverkets
kontrollverksamhet och om hur beslut om tull överklagas.

3 §

Vid
fastställande av tull för en vara skall varan hänföras till något av de
tulltaxenummer som är upptagna i tulltaxan. Därvid skall de i lagen intagna
bestämmelserna om klassificering av varor tillämpas.

I
paragrafen, som är ny, har tagits in en bestämmelse som anger alt en

vara, för vilken tull skall fastställas, skall klassificeras enligt varuförteck-

ningen i lagen.

I lagen med tulltaxa finns en vamförteckning som är uppställd efter den 191

s. 192 Kontrollera mot PDF

internationella
nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna Prop. 1986/87: 102
(Brysselkonventionen). Även förslaget lill lulllaxelag innehåller en vamförteckning
som emellertid är anpassad till den nya nomenklaturen i den internationella
konventionen rörande ett system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering
(Harmonized Syslem). Konventionen innehåller också beslämmelser om hur varor
skall klassificeras enligt den nya nomenklaturen. Flertalet av dessa bestämmelser
har överförts lill den nya tulllaxelagen. Vissa bestämmelser är av den
beskaffenheten att det ankommer på regeringen att meddela dem. 1 paragrafen
finns en föreskrift om att de i lagen intagna bestämmelserna skall tillämpas
vid klassificeringen av varor enligt tulltaxan.

4 §

Tull
beräknas efter den procent av en varas värde eller efter det belopp för
kvantitet som anges i tulltaxan. Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet
"fri".

Om
tullen skall beräknas efter varans värde, skall värdet bestämmas enligt de
föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generallullstyrelsen
meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i del
allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Om
tullen skall beräknas efter varans vikt, skall beräkningen ske efter varans
nettovikt, om annat inte anges i tulltaxan.

Paragrafen
innehåller närmare beslämmelser om beräkning av tull och motsvarar närmast den
i lagen med tulltaxa under rubriken Allmänna bestämmelser intagna inledande
föreskrifter om beräkning av tull, 6 § i beredningsgruppens förslag till
tulltaxelag och 6 § tullförordningen.

1
första slyckel anges allmänt hur tull skall beräknas. Tullsatsen kan utgöra
viss procent av en varas värde eller ett visst belopp för varans kvantitet
beräknad efter vikt, volym eller antal beroende på vilken vara det är fråga om.
I tulltaxan anges närmare på vilket sätt tullen skall beräknas. I fråga om
beräkning av tull efter en varas värde eller vikt finns emellertid de
grundläggande bestämmelserna redan i andra och tredje styckena i denna
paragraf.

Andra
styckel innehåller liksom 6 § första stycket tullförordningen bemyndigande för
regeringen att meddela föreskrifter om tullvärde. Regeringen kan i sin tur
överlåta åt generallullstyrelsen att meddela sådana föreskrifter.

De
nuvarande bestämmelserna om tullvärde är baserade på innehållet i
överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i GATT (den s. k. lullvär-dekoden)
som Sverige har anslutit sig till (prop. 1979/80:24, UU 13, rskr. 138). Bestämmelserna
i överenskommelsen om tull värde har införiivats med svensk rätt genom alt
regeringen, efter bemyndigande av riksdagen i tullförordningen, har meddelat
sådana föreskrifter. Det får även i fortsättningen ankomma på regeringen att i
enlighet med det nu föreslagna bemyndigandet meddela, eller bemyndiga generallullstyrelsen
atl meddela, nya föreskrifter om tullvärde.

Tredje
stycket innehåller en föreskrift om fastställande av en varas vikt

och motsvarar 6 § andra styckel lullförordningen. 192

s. 193 Kontrollera mot PDF

Allmänna bestämmelser om
klassificering av varor Prop. 1986/87:102

5§

Vid
klassificering av varor enligt tulltaxan skall följande gälla.

1.
Rubriker lill avdelningar,
kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen
skall bestämmas med ledning av lydelsen av lulltaxenumren och av
anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat är
föreskrivet i tulltaxenumren eller i anmärkningarna, med ledning av följande
föreskrifter.

2.
a. Anges en viss vara i ett tulltaxenummer,
skall varan klassificeras enligt detta nummer även när den är inkomplett eller
inte färdigarbelad, under förutsättning att varan i detta skick uppvisar de
väsentliga kännetecknen på den kompletta eller färdigarbetade varan. En
komplett eller färdigarbelad vara (eller en vara som enligt denna regel skall
klassificeras som komplett eller färdigarbelad), som föreligger i delar som är
avsedda att sältas ihop, skall klassificeras enligt samma tulltaxenummer som
den hopsatta varan.

2.
a: 1. Regel 2 a om en vara som föreligger i delar gäller endasi om delarna förlullas
gemensamt, om inte annat är föreskrivet.

2.
b. Anges etl visst material
eller ämne i ett tulllaxenummer, skall materialet eller ämnet klassificeras
enligt detta nummer även i blandning eller förening med andra material eller
ämnen. Enligt ett tulltaxenummer som omfattar varor av ett visst material eller
ämne skall klassificeras varor som helt eller delvis består av detta material
eller ämne. Klassificeringen av varor som består av mer än elt material eller
ämne regleras närmare av regel 3.

3.
När vid fillämpning av regel 2
b eller i annal fall två eller flera tulllaxenummer kan komma ifråga för en
vara gäller följande:

a. det
tulltaxenummer som har den mest specificerade vambeskrivning-

en skall tillämpas framför tulllaxenummer som har en mera allmän vam

beskrivning. När i vart och ett av två eller flera tulltaxenummer anges

endasi en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en

sammansatt vara eller endasi en del av de artiklar som ingår i en sals för

försäljning i detaljhandeln, skall dock dessa tulltaxenummer anses ha lika

specificerad vambeskrivning, även om ett av numren ger en fullständigare

eller noggrannare beskrivning än något av de andra;

b. blandningar,
varor som består av olika material eller är sammansatta

av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandeln,

vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, skall klassificeras som

om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen,

varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär;

c. när
en vara inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a eller 3 b,

skall det tulllaxenummer tillämpas som slår sist i tulltaxan av de nummer

som skäligen kan komma i fråga.

4.
Varor som inte kan
klassificeras med ledning av ovanstående regler skall klassificeras enligt det
tulltaxenummer som är fillämpligt för närmast liknande vara.

5.
Förutom ovanstående
bestämmelser skall följande regler gälla för nedannämnda varor:

a.
fodral, etuier och väskor till kameror, musikinstrument, vapen eller

ritbestick samt liknande förvaringsartiklar, som dels är speciellt utformade

eller inredda för atl innehålla ett visst föremål eller en viss sats av
föremål,

dels är lämpliga atl användas under lång tid och dels föreligger fillsammans

med de föremål för vilka de är avsedda, skall klassificeras tillsammans med

dessa föremål, under förutsättning att de är av sådana slag som i normala 193

s. 194 Kontrollera mot PDF

fall försäljs tillsammans
med dessa; denna regel skall dock inle tillämpas Prop. 1986/87:102 för förvaringsartiklar
som ger det hela dess huvudsakliga karaktär;

b.
om inte annal följer av regel 5 a skall emballage i vilket varor är förpackade
klassificeras tillsammans med varorna när del är av sådan typ som normalt
används för varan i fråga. Denna regel skall dock inte tillämpas när det
tydligt framgår all emballaget är lämpligt för upprepad användning.

1
denna paragraf återfinns de i tufilaxelagen intagna allmänna bestämmelserna om
klassificering av varor enligt tulltaxan. Bestämmelserna grundar sig på
motsvarande beslämmelser i HS-konventionen. Bestämmelser om klassificeringen
finns också i tulltaxan i anslutning till de olika avdelningarna och kapitlen
i taxan. Även dessa grundar sig på bestämmelser i konventionen. Konventionen
innehåller emellertid också bestämmelser som tar sikte på den ytterligare
klassificering som måste göras av statistiska skäl. Det ankommer på regeringen
att meddela de föreskrifter som behövs för att generaltullstyrelsen skall kunna
i enlighet med bestämmelserna i konventionen utfärda en statistisk vamnomenklatur
och de bestämmelser om klassificering som behövs i anslutning till denna.

Tulltaxa

Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har tulltaxan utformats i
huvudsak i enlighet med generaltullstyrelsens förslag. Den nya tulltaxan består
av 97 kapitel fördelade på 21 avdelningar. I enlighet med HS-konventionen
omfattar emellertid kapitel 77 inte någon vara. Delta kapitel har reserverats
för eventuella framtida behov.

I
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har redogjorts för det harmoniserade
systemet som utgör grundvalen för den nya tulltaxan. Vidare har i den allmänna
motiveringen behandlats vissa frågor såsom övergången till värdetull för
fiskkonserver m. m. (avsnitt 2.2), tullfrihet för vissa fetter och oljor samt
tillfälligt konserverade hallon (avsnitt 2.3) och tullskyddet för tomater samt
äpple- och päronsaft (avsnitt 2.4). Den nya tulltaxan har utformats i enlighet
med vad som har föreslagits i den allmänna motiveringen.

Ikraftträdande

I
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har föreslagits att regeringen skall få
besluta om när den nya tulltaxelagen skall träda i kraft. Jag vill redan nu
nämna att jag avser att i senare sammanhang i samband med en proposition om ny
tullagstiftning m. m. i en särskild lag om upphävande av tullagsfiftningen
föreslå bestämmelser som innebär att bl. a. 1977 års lag med tulltaxa upphävs.

194

s. 195 Kontrollera mot PDF

5 Hemställan Prop. 1986/87: 102

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen

1.
att godkänna förslagen till
överenskommelser med Canada och USA beträffande vissa bindningar i GATT,

2.
att godkänna att regeringen
ingår en överenskommelse med Europeiska ekonomiska gemenskapen om lullskyddet
för färska tomater av i huvudsak det innehåll som jag har redovisat,

3.
att anta förslaget till
tulltaxelag.

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande
omförhandlingar i GATT av Sveriges tullbindningar för äpple- och päronsaft.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

195

s. 196 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1 Prop.
1986/87: 102

Förteckning
över branschorganisationer, företag m. fl. som deltagit i s. k. hearings om en
ny lag med tulltaxa

Fiskeristyrelsen

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar

Sveriges
exportråd

Sveriges
grossistförbund

Texfilimportörerna

Enlreprenadmaskinleveranlörernas
samarbelsorgan

Sveriges
industriförbund

Textilrådet/Konfeklionsindustriföreningen

Sveriges
Mekanförbund

Sveriges
Kemiska Industrikontor

Sveriges
livsmedelsindustriförbund

Jernkontoret

Lantbrukarnas
riksförbund

Trädgårdsnäringens
riksförbund

Sveriges
potatisintressenter, ekonomisk förening

Sveriges
oljeväxlinlressenler, förening u. p. a.

Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening

Svensk
kötlhandel, förening u. p. a.

Svensk
ägghandel, förening u. p. a.

Svensk
fisk, ekonomisk förening

Svensk
sockerhandel, ekonomisk förening

Föreningen
för mejeriprodukter, ekonomisk förening

Svenska
Kvarnföreningen

Sveriges
Bageriförbund

Sveriges
Sill-, Fisk- och Skaldjursproducenters förening

Svenska
fiskares riksförbund

AB
Vin & Spritcentralen

Svenska
Tobaks AB

Svenska
Petroleuminsfilulel

Sveriges
Plastförbund

Sveriges
Färgfabrikanters Förening

Plast
och Kemikalieleverantörers Förening

Svenska
Garveriidkareföreningen

Sveriges
Pälsleverantörers förening

Svenska
Skofabrikantföreningen

Sveriges
Möbelindustriförbund

Sveriges
Trähusfabrikers Riksförbund

Träindustrins
Allmänna Grupp

Svenska
Sågverks- och Trävaruexportföreningen

Svenska
Plywoodföreningen

Svenska
Spånskiveföreningen

Svenska
Wallboardföreningen

Snickerifabrikernas
Riksförbund

196

s. 197 Kontrollera mot PDF

Svenska Cellulosa-och
Pappersbruksföreningen Prop. 1986/87:102

Svenska Wellpappindustriföreningen

Grafiska Industriförbundet

Sveriges Radio- och Hemelektronikleveranlörer

Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistförening

Sveriges
Varvsindustriförening

Sockerbolaget

Astra Pharmaceutical Production
AB

Kooperativa
Förbundet

AB Karishamns Oljefabriker

Wasabröd AB

Neste Kemi AB

Tempo-Åhléns AB

Volvo Transport

Saab-Scania AB

197

s. 198 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2 Prop 1986/87: 102

Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över
betänkandet (Ds Jo 1980:14) Industrins råvarukostnadsutjämning

Efter
remiss har yttranden avgetls av: riksrevisionsverket (RRV) riksskatteverkel
(RSV) slalens jordbmksnämnd

statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation kommerskollegium generaltullstyrelsen
näringsfrihetsombudsmannen (NO) statens pris- och kartellnämnd (SPK) statens
industriverk (SIND) Landsorganisationen i Sverige (LO) Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) Sveriges industriförbund Sveriges Kemiska Industrikontor
Sveriges grossistförbund Kooperativa förbundet (KF) Sveriges exportråd Sveriges
fiskares riksförbund Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF) Elt par
remissinstanser har överiämnat av dem inhämtade yttranden.

198

Prop 1986/87: 102

Bilaga 3

Förteckning
över nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT beträffande
beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur

Tulllaxenummer CCCN

Varu nummer

Varuslag

Tidigare
bindning

Gällande lullsatser

Överenskomna
medgivanden

03.02 Fisk, saltad, torkad eller
rökt (även

varmrökt):

sockersaltad fisk:

001 i hermetiskt slutna detaljhandels

förpackningar .......................... 100 kg 40:

i andra förpackningar:

005 skarpsill och sardeller i förpack

ningar med en netlovikt understi

gande 45 kg ............................ 100 kg 25:

701 sockersallad fiskrom i förpackningar med
en neltovikt understigande 45

kg.................................. lOOkg 65:

16.04 Fisk, beredd eller konserverad,
inbegri-

pet kaviar och kaviarersättning: kryddad fisk, hel eller i
bilar, även sallad eller sockersallad men ej pä annal säll beredd, ej i
hermetiskt sfutna detaljhandelsförpackningar: sillfisk:

skarpsill och sardeller:

592 i förpackningar med en neltovikt

understigande 45 kg .... 100 kg 25:

401
islandssill..........................
fri

402
stor- och
vårsill .............. fri

593 strömming ........................ fri

409 annan sillfisk.....................
fri

594 annan fri

403 fisk, behandlad med enbart salt eller ät

fika, i förpackningar med en neltovikt

av minst 45 kg ..................... fri

annan fisk, hel eller i bitar:

i hermetiskt slutna kärl:

sillfisk:

110 inläggningar av sardintyp 100 kg 15

150 inläggningar av ansjovis-

typ ........................................ 100 kg 25

204 gaffelbitar och liknande inlägg

ningar ................. 100 kg 40

208 andra slag ............. 100
kg 40

320 inkokt lax ................ 100
kg 25

330 makrill ..................... 100
kg 40

391
tonfisk ..................... 100
kg 15

392
rökt färgad gråsej
... 100 kg 40

399 annan....................... 100
kg 40

andra slag:

595
inkokt lax ................ 100
kg 25

596
tonfisk ..................... 100
kg 15

597
rökt färgad gråsej
... 100 kg 40

598
lutfisk .................... 100
kg 40

annan:

fryst:

' Sillfisk i förpackningar med en netlovikt av minsl 45 kg
- fri.

fri

fri fri

40:

25: 65:

5:-

3,5%

3,5%'

fri

3,5%'

15:-

3,5%'

25:-

3,5%'

fri

3,5%

fri

3,5%

fri

3,5%

199

s. 200 Kontrollera mot PDF

511 fiskfiléer, fiskpinnar och lik-

nande produkler, panerade,

stekta.................. 100 kg

519 andraslag ............ 100 kg

599 annan.................... 100 kg

fiskrom:

601 slörrom ..................... 100
kg

andra slag:

ur 609 i förpackningar med en netlovikt av

minsl 5 kg
men ej överstigande 45

kg ........................... 100 kg

ur 609 i
förpackningar med en nettovikt

understigande 5 kg . 100 kg

andra fiskprodukter: i hermetiskt slutna kärl:

701 fiskbullar................... 100
kg

709 andra ...................... 100
kg

800 frysta ......................... 100
kg

900 andra ........................ 100
kg

16.05 Kräftdjur och blötdjur, beredda
eller

konserverade: i hermetiskt slutna kärl:

110 räkor ...................... 100
kg

120 krabba ..................... 100
kg

191
hummer....................
100 kg

192
ostron .................... 100
kg

193
musslor .................... 100
kg

199 andra ...................... 100
kg

andra slag:

210 räkor ..................... 100
kg

291
ostron .................... 100
kg

292
krabba ..................... 100
kg

293
hummer....................
100 kg

299 andra ...................... 100
kg

21.05 Soppor och buljonger i flytande
eller

fast form eller i pulverform; homogeniserade sammansatta
livsmedelsberedningar:

homogeniserade sammansatta livs

medelsberedningar:

502 innehållande fisk, kräftdjur eller

blöidjur men ej kött eller andra

djurdelar ................................. 100 kg

40:-

3,5%'

40:-

3,5%'

40:-

3,5%'

fri

750:

750: ■

65:

fri

65:

3,5%

3.5%

5%2

fri

3,5%

fri

:-
35

:-
fri

:-
3,5%

40:

40:-

' Sillfisk
i förpackningar med en netlovikt av minsl 45 kg - fri. - Räkor ulan skal, kokta
eller frysta men inte vidare beredda - fri.

200

s. 201 Kontrollera mot PDF

Bilaga
4 Prop 1986/87: 102

Det till lagrådet remitterade förslaget Förslag till Tuiltaxelag (1-4 §§)

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1
§ Vid förtullning av varor
utgår tull enligt taxan i denna lag (tulltaxan), om inte annal föreskrivs i
lagen (1987:000) om tullfrihet m. m. eller i annan lag eller förordning.

2
§ Bestämmelser om förfarandet
vid förtullning av varor, om betalning av tull och om hur beslul om tull
överklagas finns i tullagen (1987:000) och i föreskrifter som har meddelats med
stöd av den lagen.

3
§ Vid fastställande av tull för
en vara skall varan hänföras till något av de tulltaxenummer som är upptagna i vamförleckningen
i denna lag. Därvid skall de i lagen intagna bestämmelserna om klassificering
av varor tillämpas.

4
§ Tull beräknas efter den
procent av en varas värde eller del belopp för kvantitet som anges i tulltaxan.
Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet "fri".

Om
tullen skall beräknas efter varans värde skall värdet bestämmas enligt de
föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generallullstyrelsen
meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i det
allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Om
tullen skall beräknas efler varans vikt skall det ske efter varans netlovikt,
om annat inle anges i tulltaxan.

201

s. 202 Kontrollera mot PDF

Bilagas
Prop 1986/87: 102

Lagrådet

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1987-03-31

Närvarande:
f. d. justitierådet Hull, justitierådet Erik Nyman, regeringsrådet Dahlman.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1987 har regeringen på
hemställan av statsrådet Johansson beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lulllaxelag (1-4 §§).

Förslaget
har inför lagrådei föredragils av hovrättsassessorn Ingrid Larén Marklund.

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

1
§

Syftet
med paragrafen är alt som huvudregel ange, alt när tull skall utgå den skall
bestämmas enligt tulltaxan. Samtidigt skall paragrafen lämna upplysning om att
avvikelser kan ske från tulhaxan. Genom föreskrifter i lag eller annan
författning skall avvikelser kunna ske antingen så, alt del stadgas frihet från
tull eller lägre tull är den i taxan föreskrivna, eller också så, atl
föreskrift ges om tull, när taxan stadgar tullfrihet, eller om högre tull än
den i taxan angivna. Tullagstiftningen innehåller emellertid dessutom och avses
även i fortsättningen innehålla bemyndiganden för regeringen eller
tullmyndighet att genom beslut i särskilda fall medge befrielse från eller
nedsättning av tull. Mot den nu angivna bakgrunden föreslår lagrådet, att
paragrafen - som i sig inte innehåller något bemyndigande att meddela
föreskrifter — ges följande lydelse:

"Enligt
denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tulltaxan).

202

Innehåll P-P '» '

Propositionen
.................................................... .... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Förslaget till
tulltaxelag ...................................... 2

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 2 april 1987 177

1
Inledning ......................................................... . 177

2
Allmän mofivering .............................................. . 180

2.1
Den nya lagstiftningen -
allmänna utgångspunkter..... 180

2.2
Värdetullar för beredningar av
fisk, kräftdjur och blöidjur .... 183

2.3
Tullfrihet för vissa fetter och
oljor samt för fillfälligl konserverade hallon 185

2.3.1
Oraffinerade vegetabiliska fetter
och feta oljor 185

2.3.2
Tillfälligt konserverade hallon
.................... 186

2.4 Tullskyddet
för tomater samt äpple- och päronsafl 187

2.4.1
Tomater................................................ 187

2.4.2
Äpple- och päronsaft............................... 189

3
Upprättat lagförslag........................................... 190

4
Specialmotivering ............................................ 190

5
Hemställan ..................................................... 195

6
Beslut.............................................................. 195

Bilaga
1 Förteckning över branschorganisationer, företag m. fi.

som
deltagit i s. k. hearings om en ny lag med tulltaxa 196

Bilaga
2 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över

betänkandet (Ds Jo 1980:14) Industrins råvarukostnads

utjämning ........................................... 198

Bilaga
3 Förteckning över nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT
beträffande beredningar av

fisk,
kräftdjur och blöidjur ..................... 199

Bilaga
4 Del till lagrådet remitterade förslaget .... 201

Bilaga 5 Lagrådets
yttrande ........................... 202