Prop. 1987/88:123

Regeringens proposition 1987/88:123

om handelslager av värdepapper i

fondkommissionsrörelse 1987/88-123

Regeringen
föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 3 mars 1988.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Bengt
K.A. Johanssorl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att den högsta gränsen för en fondkommissionärs innehav
av aktier och vissa andra värdepapper för egen räkning (det s. k. handelslagret)
skall höjas från nuvarande 50 milj. kr. till 100 milj. kr. 1 fräga om koncerner
föresläs att gränsen om 100 milj. kr. skall gälla för en koncern i dess helhet,
oberoende av hur mänga banker med fondkommis-sionstillstånd och fondkommissionsbolag
som ingår i koncernen.

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 123

1 Förslag till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs att 16 8 fondkommissionslagen
(1979:748) skall ha följande lydelse.

Prop.; 1987/88:123

16§'

Nuvarande
lydelse

Fondkommissionsbolag fär inneha värdepapper som anges i
15 § första stycket 4 till etl anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra
miljoner kronor eller som svarar mot fyra procent av den genomsnittliga
årsomsättningen i bolagets kommissionshandel under de fern närmast föregäende
kalenderåren, dock högst femtio miljoner kronor. I fråga om bolag som ej har
varit verksamt under fem kalenderår skall den genomsnittliga årsomsäti-ningen i
stället avse den tid belagt i har varit verksamt.

Föreslagen
lyddse

Fondkommissionsbolag får inneha värdepapper som anges i
15 § första stycket 4 lill elt anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra
miljoner kronor eller som svarar mot fyra procent av den genomsnittliga
årsomsättningen i bolagets kommissionshandel under de fem närmast föregående
kalenderåren, dock högst etthundra miljoner kronor. Om ett fondkommissionsbolag
ingår i en koncern, i vilken ingår ytterligare fondkommissionsbolag eller en
hank som har tillstånd att driva fondkoininissionsrörelse. gäller vad som nu
har sagts Jör koncernen i dess helhet. 1 sådant fall skall moderbolaget till
hankinspektionen anmäla vilka värdegränser som hestäints för de olika jörcta-gens
innehav av värdepapper. I fråga om bolag som ej har varit verksamt under fem
kalenderår skall den genomsnittliga årsomsättningen i stället avse den tid
bolaget har varit verksamt.

Fondkommissionsbolag får, för alt underiätta fondkommissionsrörel-sen,
förvärva egna aktier i moderbolag ulan hinder av bestämmelsen i 7 kap. I §
första stycket aktiebolagslagen (1975:1385). Delta gäller dock endast om
aktierna är av del slag som sägs i 21 § första stycket. Anskaffningsvärdet av
det sammanlagda innehavet av egna aktier och aktier i annat bolag i den koncern
som bolaget tillhör får inte vid något tillfälle överstiga elt belopp som
svarar mot tre procent av det för bolaget högsta tillåtna värdet enligt första
stycket.

Vid tillämpningen av första stycket skall ej medräknas
innehav av sådan aktie eller andel som avses i 15 § andra och tredje styckena.

Om synneriiga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge
alt fond-kommissionbolag fär inneha värdepapper som avses i första stycket i
större omfattning än som anges där.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Senaste lydelse 1987:622.

2 Förslag
till

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § bankrörelselagen
(1987:617) skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:123

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 kap. 7 §

En sparbank och en central föreningsbank fär endast efter
tillstånd av bankinspektionen medverka vid emission av aktier, förlagsbevis
eller förlagsandelsbevis pä den allmänna marknaden.

Etl
bankaktiebolag, en sparbank eller en central föreningsbank som medverkar vid
emission av aktier pä den allmänna marknaden får förvärva akfier som ingår i
emissionen men skall avyttra dessa sä snart det lämpligen kan ske och senast etl
är efter förvärvet. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen medge atl
aktierna fär innehas längre fid.

En bank
som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse fär, för alt underiätta
rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis samt andelar i
aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sädana värdepapper
till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1979:748). Om en bank driver fondkommissionsrörelse och samtidigt äger ett fondkommissionsbolag,
skall dessa begränsningar gälla för banken och bolaget gemensamt. Om
synnerliga skäl föreligger kan bankinspektionen medge att banken fär inneha
värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda paragraf.

En bank
som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för alt underiätta
rörelsen, i samband med denna förvärva akfier, emissionsbevis samt andelar i
aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sådana värdepapper
till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1979:748). Om en bank sotn driver fondkommissionsrörelse ingår i en koncern, i
vilken också ingår fondkommissionsbolag eller annan bank som har tillstånd att
driva fondkommissionsrörelse, gäller dessa begränsningar för koncernen i dess
helhet. I sådant fall skall banken till bankinspektionen anmäla vilka
värdegränser som bestämts för de olika företagens innehav av värdepapper. Om
synnerliga skäl föreligger kan bankinspektionen medge alt banken får inneha
värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda paragraf.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 123

Finansdepartementet Prop. 1987/88:123

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition om ändringar i fondkommissionslagen 1
Inledning

Fondkommissionslagen
(1979:748) innehåller bl. a. regler om i vilken omfattning ett fondkommissionsbolag
får inneha aktier och vissa andra värdepapper för egen räkning, det s. k.
handelslagret. I 16 § anges att ett fondkommissionsbolag får inneha sädana
värdepapper till ett anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra milj. kr.
eller som svarar mot 4 % av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagets
kommissionshandel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst 50
milj. kr. Reglerna tar sikte pä en fondkommissionärs bruttoinnehav. Eventuella
utestående termins- och optionskontrakt beaktas således inte. Genom en
hänvisning i 2 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617) till 16 § fondkommissionslagen
gäller denna regel också för en bank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse.

Frägan
om fondkommissionärs egenhandel och möjlighet att inneha akfier och vissa andra
värdepapper är för närvarande ur olika synvinklar i tre utredningar föremål för
utredning. Kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06) har bl. a. till uppgift att mer
allmänt överväga vilka slags verksamheter som är förenliga med fondkommissionsbolagens
primära uppgift atl vara förmedlare av värdepapper för annans räkning (Dir.
1983:38). Vidare har optionsutredningen (Fi 1987:01) fått i uppdrag att i sitt
utredningarbete redovisa bl. a. sin syn pä fondkommssionslagens bestämmelser
om fondkommissionärers handelslager (Dir. 1987:1). Slutligen skall också värdepappersmarknadskommittén
(Fi 1987:03) enligl sina direktiv göra en översyn av centrala delar av fondkommissionslagstiftningen
(Dir. 1987:11). Bl. a. gäller detta reglerna om handelslager i värdepapper.

Svenska
Bankföreningen har i en skrivelse till regeringen den 1 oktober 1987 föreslagit
att 16 § fondkommissionslagen ändras sä atl gränsen för det maximala värdet av
handelslager hcjs från nuvarande 50 milj. kr. lill 200 milj. kr.

Bankföreningens
skrivelse, som har remissbehandlats, bör fogas som bilaga 1 till protokollet i
delta ärende. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom
finansdepartementet och bör fogas som bilaga 2 fill protokollet i ärendet.

2 Bakgrund Prop. 1987/88:123

I
betänkandet (SOU 1976:54) Om fondkommissionsrörelse m.m. prövade
fondbörsutredningen ingående frågan om fondkommissionärernas rätl till handel
för egen räkning. Bakom utredningens överväganden låg en strävan att begränsa egenhanddn
lill vad som är förenligt med en verksamhet, där kommissionshandeln utgör det
väsentliga. Övervägandena syftade till att undvika den intressekonflikt som kan
uppkomma om den som köper och säljer i kommission, dvs. handlar på annans
uppdrag, samtidigt handlar för egen räkning. Vidare sökte utredningen att också
i fråga om egenhandel så långt möjligt utjämna konkurrensvillkoren mellan
banker och andra fondkommissionärer. Mot denna bakgrund föreslog utredningen
att såväl banker som fondkommissionsbolag skulle ges rätt att handla med
aktier och vissa andra värdepapper i den utsträckning som behövdes för att
underlätta kundernas affärer. Syftet skulle vara att underiätta fondkommissionshandeln
genom att göra marknaden mera likvid och bidra till kursutjämning. Dessutom
borde egenhandel få bedrivas för att rationalisera hanteringen av små
värdepappersposter. Utredningen föreslog vissa begränsningar av bankernas och fondkommissionsbolagens
rätl atl förvärva värdepapper.

I
prop. 1978/79:9 anslöt sig departmentschefen till utredningens grundtankar
beträffande egenhanddn och fann utredningens förslag vara en lämplig avvägning
av de olika intressen som borde beaktas. Fondkommissionsbolagen och bankerna
som driver fondkommissionsrörelse gavs alltså rätt att utan särskilt tillstånd
förvärva och inneha aktier, dock endast i den omfattning som behövdes för att
underlätta fondkommissionshandeln. När det gällde begränsningarna att handla
och hålla lager för egen räkning förordade dock departementschefen en annan
teknisk lösning än den utredningen valt.

Vid
fondkommissionslagens tillkomst föreskrevs därför i 16 § första stycket bl. a
att fondkommissionsbolag fick inneha vissa slag av värdepapper - aktier,
emissionsbevis m.m- till ett anskaffningsvärde som uppgick till högst 2 milj.
kr. eller som motsvarade 2 % av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagels
kommissionshandel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst 10
milj. kr. I propositionen angavs särskilt att de fasta beloppsgränserna kunde
behöva omprövas efter några år (prop. 1978/79:9 s. 138).

I
16 § tredje stycket fondkommissionslagen stadgas alt bankinspektionen - om synneriiga
skäl föreligger - kan medge ett fondkommissionsbolag att inneha ett störte
handelslager än vad som är tillåtet enligt första stycket.

Den nuvarande fondkommissionslagen
ersatte lagen (1919:240) om

fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet. I 1919 års lag fanns inte

någon regel om begränsning för fondkommissionsbolag av rätten att hålla

lager av egna aktier. För att dessa bolag skulle få rimlig tid att anpassa sig

till de nya reglerna föreskrevs i punkt 3 övergångsbestämmelserna lill den

nya fondkommissionslagen alt bestämmelsen i 16 § skulle träda i kraft den

1 januari 1985, såvitt avsåg fondkommissionsbolag. 5

År
1982 ändrades bestämmelsen om omfattningen av en fondkommissio-

närs rätt aft hälla
handelslager (prop. 1981/82:116 s. 15 f, NU 43, rskr. 433, Prop. 1987/88:123 SFS
1982:546). En fondkommissionär fick således inneha aktier m. m. för egen
räkning till ett anskaffningsvärde av högst 4 milj. kr. eller högst 4 % av
rörelsens ärliga omsättning, dock högst 25 milj. kr. Med hänsyn till den ovan
redovisade övergångsbestämmelsen till den nya fondkommissionslagen trädde
ändringen i kraft den I januari 1985, men för bankerna har den nya bestämmelsen
tillämpats sedan juli 1982.

Ytterligare
en ändring har skett i bestämmelserna om storleken av en fondkommissionärs
handelslager, .kr 1984 beslutades nämligen, efter förslag av bankinspektionen,
att högsta gränsen för etl sådant lager skulle höjas från 25 milj. kr. fill 50
milj. kr. (prop. 1983/84:164, NU 38, rskr 381, SFS 1984:438). I
lagstiftningsärendet förelåg också ett förslag frän Säfve-äns Aktiebolag och
Bonnier & Bonnier Independent Investment Aktiebolag alt maximigränsen pä
25 milj. kr. skulle slopas, medan 4 %-gränsen skulle bibehållas. I
propositionen uttalade föredraganden alt del - mot bakgrund av bl. a. den
starkt ökade omsättningen och kursstegringarna när det gällde såväl börsregistrerade
aktier som OTC-aktier - fanns anledning att vidga ramarna för en fondkommissionärs
möjligheter atl inneha handelslager av aktier m. m. Han förklarade sig
emellertid inte vara beredd att därvid ge avkall på principen om en fast
maximibeloppsgräns. Inte heller ansåg han att gränsen borde höjas så kraffigl
som exempelvis Svenska Bankföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund
hade föreslagit i sina remissvar. Bankföreningen hade föreslagit alt gränsen
skulle sättas till högst 200 milj. kr. medan Föreningsbankernas förbund hade
förordat en gräns vid högst 100 milj. kr.

3 Bankföreningens skrivelse

I
den inledningsvis nämnda skrivelsen har Bankföreningen - med instämmande av PKbanken
- föreslagit alt beloppsgränsen i 16 § fondkommissionslagen höjs frän
nuvarande 50 milj. kr. till 200 milj. kr., vilket motsvarar den nivå som
Bankföreningen och PKbanken föreslog i samband med den senaste ändringen av
bestämmelsen (se avsnitt 2). Som skäl för framställningen har Bankföreningen
anfört bl. a. följande.

Aktiviteten
på den svenska värdepappersmarknaden har fortsatt atl öka även under senare år.
Omsättningen på svenska börsregistrerade aktier pä A-listor fördubblades mellan
åren 1984-1986, från ca 71 miljarder kr. till ca 142 miljarder kr. Antalet
bolag, vilkas aktier omsätts på marknaden, har också ökat under de senaste
åren, även om den största ökningen i den delen hänför sig till liden före är
1984. Huvudparten av affärerna pä värdepappersmarknaden görs gencm fondkommissionärer.
Delta är till nytta för en pä alla sätt väl fungerande marknad. Bankerna
ombesörjer i egenskap av fondkommissionärer omkring hälften av de affärer som
görs genom fondkommissionärer. Erfarenheterna har visat att den begränsning i
rätten att hålla handelslager som följer av 16 § fondkommissionslagen har medfört
avsevärda och tilllagande svårigheter för fondkommissionärerna, inte minst
bankerna.

I skrivelsen anför
föreningen vidare alt frågan om handelslagrets storlek Prop. 1987/88:123 visserligen
kommer att behandlas av bl. a. kreditmarknadskommittén. Föreningen konstaterar
emellertid därvid atl kommitténs förslag, som ännu inte föreligger, inte torde
kunna genomföras på ganska lång tid. Enligl föreningens uppfattning är dock frägan
så viktig att en ändring bör genomföras redan nu.

När
det gäller risker för intressekonflikter i en fondkommissionärs egenhandel och
i kommissionärens handel för kunders räkning anser föreningen att sädana
knappast har aktualiserats i den praktiska verksamheten. Föreningen tror inte
heller alt detta skulle ske med etl handelslager av den föreslagna storleken,
bl. a. till följd av att marknaden nu fungerar väl i fräga om såväl
kurssättning som kursdokumentation.

Enligl
föreningens mening skulle den föreslagna höjningen inte heller medföra någon
nämnvärd risk för bankerna eller fondkommissionsbolagen. För det första skulle
handelslagret nämligen alltjämt ligga pä en låg nivå. För det andra skulle fyraprocentspärren
såsom hittills sälta en lägre gräns för de mindre fondkommissionärerna och för
del tredje begränsas förlustriskerna av att rörelserna i ett handelslager är
mycket kortfristiga.

Avslutningsvis
framhåller Bankföreningen att den föreslagna höjningen kommer att innebära atl handdslagren
förfarande kommer alt ligga pä en begränsad nivä. Föreningen hänvisar därvid lill
att fyraprocenlregeln i 16 § skulle medge handelslager för de största kommissionärerna
på miljardbelopp, om den beloppsmässiga begränsningen inte fanns.

4 Remissutfallet

Samtliga
remissinstanser har anslutit sig lill Bankföreningens uppfattning att de
nuvarande reglerna om handelslagrets begränsning inte är anpassade till den
volym som akfiemarknaden har i dag. De flesta har därvid tillstyrkt eller lämnat
utan erinran förslaget atl gränsen höjs till 200 milj. kr. Bankinspektionen
anser atl en långsiktig lösning kräver en annan konstmktion av handelslagerbegränsningen.
I avvaktan på optionsutredningens och värde-pappersmarknadskommitténs förslag
föreslär inspektionen en höjning av gränsen till 100 milj. kr. En motsvarande
höjning förespråkas av fullmäktige i Sveriges riksbank. Enligt fullmäktiges
mening bör gränsen avse en koncern i dess helhet även om del i denna ingår
flera fondkommissionärer. Fullmäktige erinrar samtidigt om att en begränsning
av det fysiska innehavet av ett visst slags värdepapper inte nödvändigtvis
återspeglar en fondkommissionärs totala position i sådana papper eftersom
eventuellt uteslående termins- och optionskontrakt inte beaktas. Frågan om
även sädana innehav bör innefattas i begränsningen övervägs enligt fullmäkfiges
mening lämpligen när ställning tas till kreditmarknadskommitténs belänkande. Ocksä
kreditmarknadskommittén anser att gränsen för värdepappersinnehav bör höjas till
100 milj. kr. Kommittén föreslär ocksä att den lägre begränsningen höjs från 4
milj. kr. till 25 milj. kr., bl. a. i syfte att underlätta nyetableringar av fondkommissionsbolag.
I fråga om koncerner skall begränsningen enligt kommitténs mening gälla för
koncernen i dess helhet.

dvs. oavsett antalet
banker med fondkommissionstillständ och fondkom- Prop. 1987/88:123
missionsbolag som ingår i koncernen. Kommittén har vidare anfört att frägan om
höjning av gränsen avseende handelslager inte har sådan koppling till
kommitténs arbete att lösningen måste anstå till dess atl kommittén lämnar sitt
betänkande.

5 F ö redragandens ö verv ä ganden

Som
jag har anfört tidigare är tanken bakom begränsningarna av fondkommissionärers
rätt att inneha akfier för egen räkning, det s. k. handelslagret, att
intressekonflikter härigenom skall undvikas. Av många skäl, inte minst praktiska,
är det emellertid också viktigt att en fondkommissionär för att underiätta fondkommissionshandeln
har möjlighet att ha etl tillräckligt stort handelslager.

Aktieomsättningen
på Stockholms fondbörs ökade under är 1985 med 18 % och under är 1986 med 70 %.
Under år 1987 uppgick omsättningen fill 125 miljarder kr. att jämföras med 142
miljarder kr. för år 1986. Under åren 1985 och 1986 steg fondbörsens totalindex
med drygt 24 % resp. drygt 51 %. Under år 1987 sjönk index med 7 %.

Ovan
nämnda uppgifter talar för att det nu kan vara befogat att fillåta fondkommissionärer
atl inneha ett större handelslager. En utvidgning skulle också ligga helt i
linje med vad som uttalades i samband med att begränsningsregeln infördes (prop.
1978/79:9 s. 138), då det anfördes att beloppsgränsen kunde behöva omprövas
efter några år. Sä har också skett såväl år 1982 som år 1984. Å andra sidan
har, som framgär av vad jag har anfört tidigare, kreditmarknadskommittén, optionsulredningen
och värdepappersmarknadskommittén enligt sina direktiv att överväga bl. a.
frågan om fondkommissionärers handelslager.

I
sitt remissyttrande har kreditmarknadskommittén ställt sig positiv till en
höjning av den beloppsmässiga gränsen för handelslager. Kommittén har samtidigt
uttalat atl frågan inte har en sådan koppling till kommitténs arbete atl
lösningen måste anstå lill dess att kommittén lämnar sitt betänkande. Jag
delar den uppfattningen och föreslår därför att det nu genomförs en utvidgning
av del slag som Bankföreningen har begärt. Den slutliga, mer genomgripande,
prövningen av frågan bör anstå till dess att utredningsförslagen föreligger.
Detta gäller även den fråga som riksbanken särskilt berört, nämligen om begrärisningsregdn
skall ändras så att utestående termins- och optionskontrakt beaktas. Med
hänsyn till volymutvecklingen och kursförändringarna på aktiemarknaden under
de senaste åren är det emellertid enligt min mening angeläget att redan nu
medge en höjning av gränsen för handelslagrets storiek, så att det gmndläggande
syftet med handelslager inte hämmas. Jag vill dock samtidigt understryka att
den lösning som jag nu förordar endast torde bli av kortfristig karaktär.

När
det gäller storieken av den höjning som bör genomföras ansluter jag mig till
det ställningstagande som bankinspektionen, riksbanksfullmäktige och kreditmarknadskommittén
har gjort i sina remissyttranden. Jag förordar således att den högsta gränsen
för fondkommissionärers innehav av

aktier m. m. för egen
räkning höjs från 50 milj. kr. lill 100 milj. kr. Denna Prop. 1987/88:123 höjning
anser jag vara väl förenlig med de syften som ligger bakom begränsningsregeln.

I
fräga om koncerner bör begränsningsregeln gälla för en koncern i dess helhet,
oberoende av hur många banker med fondkommissionstillständ och fondkommissionsbolag
som ingår i koncernen. Som jag har framhållit i propositionen om finansiella
koncerner (prop. 1986/87:148 s. 30) måste en bank, som avser att driva fondkommissionsrörelse
inom banken och samtidigt äger ett fondkommissionsbolag, bestämma hur stor del
av det gemensamma handelslagret som skall hänföras till banken resp. fondkommissionsbolaget.
På motsvarande sätt bör man nu bestämma hur stor del av den föreslagna
höjningen som skall hänföras lill resp. institut inom koncernen. Denna
fördelning skall anmälas till bankinspektionen.

I
sitt remissyttrande har kreditmarknadskommittén ocksä föreslagit att den lägre
begränsningen för en fondkommissionärs rätt att inneha värdepapper för egen
räkning skall höjas från 4 milj. kr. fill 25 milj. kr. Förslaget syftar enligt
kommittén bl. a. lill att underlätta nyetableringar av fondkommissionsbolag på
marknaden. Jag anser emellertid inte att del finns anledning alt nu genomföra
en sådan ändring. I stället bör de förslag som är att vänta frän de olika
utredningar som är sysselsatta med frågan om handelslager avvaktas. De
eventuella problem som härvidlag kan uppstå för ett nyetablerat fondkommissionsbolag
bör dessutom kunna lösas genom dispensregeln i 16 § tredje stycket fondkommissionslagen.

6 Övergångsbestämmelser

De
nya bestämmelsema föreslås träda i kraft den 1 juli 1988. Några
övergångsbestämmelser är inte erforderliga. Reglerna om atl begränsningen av
handelslager i en koncern skall avse koncernen i dess helhet, oavsett hur många
fondkommissionsbolag eller banker med fondkommissionstillständ som ingår i
koncernen, skulle i och för sig kunna innebära en begränsning i förhållande lill
vad som gäller i dag. Delta skulle emellertid förutsätta koncerner med tre
eller flera banker med fondkommissionstillständ eller fondkommissionsbolag.
Någon sådan koncern finns emellertid - med ett särskilt undantag - inte i
Sverige. Undantaget avser GotaGmp-pen-koncernen, i vilken ingår bl. a. två
banker och etl fondkommissionsbolag. För denna koncern har dock regeringen i
ett beslut i januari 1988 föreskrivit att koncernens handelslager får uppgå fill
högst 100 milj. kr.

7 Lagrådets hörande

De
föreslagna ändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.

8 Hemställan Prop. 1987/88:123

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i fondkommissionslagen
(1979:748)

2.
lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617).

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

10

Svenska Bankföreningen Prop. 1987/88:123

FRAMSTÄLLNING
' 1987-10-01

Finansdepartementet

Ändring I fondkommissionslagens bestämmelse om fondkommlssionsbolags
handelslager

Fondkommissionslagens (1979:748) 16 § innehåller en
bestämmelse om hur stort innehav av aktier m. m. ett fondkommissionsbolag får
ha för egen räkning, det s.k. handelslagret. Bestämmelsen innehåller bl.a.
följande: "Fondkommissionsbolag får inneha värdepapper ... som svarar mot
fyra procent av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagets
kommissions-handel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst femtio
miljoner kronor." Genom hänvisning i 2 kap. 7 § tredje stycket bankrörelselagen
(1987:617) till den nu nämnda bestämmelsen gäller den också i banks fondkommissionsrörelse.

Begränsningen till fyra procent respektive högst 50 milj.
kr. har gällt sedan den 1 juli 1984 (se prop. 1983/84:164), då den beloppsmässiga
gränsen höjdes från 25 till 50 milj. kr. Den i fondkommissionslagen ursprungligen
införda bestämmelsen hade redan dessförinnan ändrats år 1982 (se prop.
1981/82:116), ocksä dä i höjande riktning, nämligen så att en tidigare tvåprocentsgräns
höjdes till därefter alltså alltjämt gällande fyra procent och den beloppsmässiga
ramen höjdes från tio till tjugofem milj. kr. De höjningar som således
förekommit ligger i linje med uttalanden som gjordes vid fondkommissionslagens
tillkomst om att de fasta beloppsgränserna i 16 § fondkommissionslagen efter
viss tid kunde behöva omprövas (prop. 1978/79:9, s. 138). De skäl som legat
bakom hittills genomförda höjningar har främst gällt den ökande omsättningen på
värdepappersmarknaden. Det kan noteras all Svenska Bankföreningen och PKbanken
i samband med den senaste av de båda nämnda höjningarna föreslog att den beloppsmässiga
gränsen skulle sättas till 200 milj. kr.

Aktiviteten på den svenska värdepappersmarknaden har
fortsatt att öka även under senare år. Omsättningen på svenska börsnoterade
aktier pä A-listorna fördubblades mellan åren 1984 och 1986 frän ca 71 Mdr. kr.
fill ca 142 Mdr. kr. Antalet bolag vars aktier omsätts på marknaden har också
ökat under de senaste åren, även om den största ökningen i den delen ligger i
tiden före är 1984. Kurserna pä aktier har under större delen av 1980-talet
stigit kraftigt och i del närmaste fördubblats under perioden 1984—1986.
Kursstegringen har varit markant även under innevarande år.

Huvudparten av affärerna på värdepappersmarknaden görs
genom fondkommissionär. Detta är till gagn för en pä alla sätt väl fungerande
marknad. Bankerna ombesörjer i egenskap av fondkommissionärer omkring hälften
av de affärer som går genom fondkommissionär.

Erfarenheterna har visat att den begränsning i rätten att
hälla handels

lager som följer av 16 § fondkommissionslagen har medfört avsevärda och ''

tilltagande svårigheter för fondkommissionärerna, inte
minst bankerna. Prop. 1987/88:123

Frågan om en höjning av ramen måste därför nu återigen aktualiseras. Bilaga 1

Del är tydligt alt frågan om handelslagrets storlek tas
upp i kreditmarknadskommittén och enligt ultcilanden som gjorts i massmedia av
kommitténs ordförande är del också tydligt all kommittén syftar till en höjning
av den legala ramen för lagret. Kommitténs förslag, som ännu inte föreligger,
torde dock inte kunna genomföras på ganska lång tid. Frägan är emellertid så
viktig alt bankföreningen anser att en höjning bör genomföras redan nu. Den kan
ske oberoende av kreditmarknadskommitténs arbete och av det arbete som utförs
inom den statliga kommitté, som ser över värdepappershandeln i stort och som -
liksom kreditmarknadskommittén - torde ha anledning att komma in också pä handelslagrel
och som kanske kan presentera förslag till mera långtgående förändringar i
hittillsvarande ordning. Del förslag som framförs i del följande får ses som
provisoriskt i avvaktan på den mer genomgripande översyn av reglerna om handelslagrel
som pågår.

Handelslagrets egentliga funktion är alt underiätta
aktiehandeln och handeln i vissa andra värdepapper. Elära det faktum all lagret
måste hållas pä en nivä som för många kommissionärer är mycket låg i
förhållande till omsättningen gör att lagret inte får denna åsyftade effekt.
Det är angeläget att servicen mot de många kunderna som handlar med smärre
poster kan hällas pä en hög nivå, vilket underlättas av ett decentraliserat
innehav hos fondkommissionärerna, nägot som hindras av nuvarande alltför
begränsade handelslager. Här kan vidare pekas på alt många affärer avser
mycket stora poster till avsevärda belopp, i vilket fall del inte är möjligt
för en kommissionär att köpa eller sälja den aktuella posten vid ett tillfälle.
Denne måste antingen under en kortare tid samla pä sig den aktuella posten
eller successivt sälja ut den. Detta försvåras eller hindras helt av del
gällande taket för lagrets storiek. Här kan ocksä pekas på den konkurrens från
utlandet som blir alltmer märkbar även när det gäller svenska aktier. För atl
svenska fondkommissionärer skall klara den konkurrens får de inte hämmas av
legala begränsningar som går längre än vad som gäller hos konkurrenterna, vilkel
är fallet med nu behandlade regler. Etl aktivt deltagande från svenska fondkommissionärers
sida i internationell aktie-handel, vilket är angelägel, understryker
ytterligare behovet för kommissionärerna att kunna hålla hög likviditet i
värdepapper, antingen så att de snabbt måste kunna ta på sig en stor post i
eget lager eller lill undvikande av oönskade kursrörelser successivt sälja ut
en dylik post.

En ytterligare faktor som talar för ett större
handelslager än f n. är det förhållandet att numera i en finansiell koncern kan
ingå fler än en fondkommissionär. Här må hänvisas lill bankföreningens
remissyttrande denna dag över GotaGruppens dispensansökan och vad däri anförs
om handelslager. Eftersom GotaGmppen inte bör tillåtas ha ett större sammanlagt
handelslager än vad en kommissionär tillåls ha, kan det nu gällande låga
beloppet ä andra sidan i elt slag menligt inskränka de i gmppen ingående kommissionärernas
sedan länge inarbetade förmåga att driva handel.

Den risk för att intressekonflikter skulle kunna uppstå i fondkommissio

närs egenhandel och i kommissionärens handel för kunds räkning som i 12

några
sammanhang påtalats har knappast aktualiserats i den praktiska Prop.
1987/88:123 verksamheten. Det finns inte anledning alt befara att detta skulle
ske heller Bilaga 1 med ett handelslager av den storlek som här kommer att
föresläs. Marknaden torde dessutom nu fungera sä väl i fräga om kurssättning
och kursdokumentation alt kunden normalt sett inte skall behöva utsättas för
en dylik risk. Viktigast i detta sammanhang är emellertid att bankerna med
denna framställning inte vill skapa utrymme för egenhandel ulan vill få bättre
möjligheter att genomföra affärer för kunders räkning. Även om det skulle gå
att göra vinster i egenhanddn är dessa nämligen så obetydliga i delta
sammanhang jämfört med andra vinster i handeln att de kan försummas. Att hålla
ett handelslager är dessutom kostsamt.

Med en så begränsad höjning som bankföreningen här
föreslär skulle heller inte uppkomma någon nämnvärd risk för bankerna eller fondkommissionsbolagen.
För det första skulle handelslagret alltjämt ligga pä en låg nivä. För del andra
skulle fyraprocentspärren såsom hittills sätta en lägre gräns för de minsta fondkommissionärerna
och för det tredje begränsas förlustrisken av att rörelserna i handelslagret är
myckel kortfristiga, vilket i sig ger en begränsad risk för kursförluster. En
stor del av risken kan dessutom elimineras med hjälp av options- eller
terminsaffärer.

Del anförda föranleder bankföreningen att föreslå att den beloppsmässiga
gränsen i 16 § fondkommissionslagen höjs från nuvarande femtio milj. kr. till
tvåhundra milj. kr., dvs. till den nivå som bankföreningen och PKbanken
föreslog redan i samband med den senaste ändringen av bestämmelsen. Med en
sådan höjning återförs inte endast lagret lill en marknadsmässig nivå
motsvarande 1984 års utan en sådan höjning borde ocksä ge lagret en sådan storiek
att del räcker till dess atl en mer genomgripande översyn av regleringen av handelslagrel
kommit lill stånd.

När det gäller den sålunda föreslagna ändringen kan
påpekas atl fyrapro-centsregeln i samma bestämmelse, om inte den beloppsmässiga
begränsningen fanns, skulle medge handelslager för de största kommissionärerna
pä miljardbelopp. Detta visar på vilken begränsad nivå lagret skulle ligga för
dessa företag även med nu föreslagen höjning.

Hemställan

Svenska Bankföreningen hemställer således om den ändringen
i 16 § fondkommissionslagen att den beloppsmässiga gränsen för handelslagrel
som nu diskuterats höjs till 200 milj. kr. Detta bör ske så atl ändringen kan
träda i kraft senast vid årsskiftet 1987/88.

PKbanken har förklarat sig instämma i denna framställning.

SVENSKA BANKFÖRENINGEN C.-G. Kallner

Per-Ola Jansson

13

Sammanställning
av remissyttranden över skrivelse Prop. 1987/88:123 den 1 oktober 1987 från
Svenska Bankföreningen Bilaga 2 om ändring av 16 § fondkommissionslagen
(1979:748).

1. Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av bankinspektionen, fullmäktige
i Sveriges riksbank. Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Sparbankernas Bank,
Föreningsbankernas Bank, styrelsen för Stockholms fondbörs, kreditmarknadskommittén
saml värdepappersmarknadskommittén.

Sparbankernas
Bank har förklarat sig instämma i yttrandet frän Svenska sparbanksföreningen,
och på motsvarande sätt har Föreningsbankernas Bank instämt i yttrandet från
Sveriges Föreningsbankers Förbund.

2. Remissyttrandena

Svenska
Fondhandlareföreningen, Svenska sparbanksföreningen samt Sveriges
Föreningsbankers Förbund har i sina remissyttranden endast förklarat att man
tillstyrker förslaget eller lämnar detta utan erinran. Värdepappersmarknadskommittén
har fö:fklarat att kommittén för närvarande inte är beredd att uttala sig. I övrigt
har följande synpunker framförts.

2.1 Bankinspektionen

Enligt
bankinspektionens mening är nuvarande regler för handelslagret inte anpassade till
den aktiemarknad som finns i dag. En långsiktig lösning kräver, som
inspektionen ser del, en annan konstruktion av handelslagerbegränsningen. Ett
slutligt ställningstagande lill den frägan bör dock anslå till dess atl den
prövats i optionsutredningen och värdepappersmarknadskommittén.

Enligt
bankinspektionens uppfattning utgör emellertid volymutvecklingen och
kursförändringarna sedan 1984 tillräckliga skäl för att ytterligare höja
gränsen för handelslagrel. Samtidigt kräver dock den intressekonflikt, som
ligger i handelslagret, liksom även risksynpunkter atl en höjning blir mer
begränsad än vad Bankföreningen har föreslagit. Bankinspektionen konstaterar ocksä
alt fondkommissionärernas behov av en ökning av beloppsgränsen skiftar med
hänsyn till den historiska utnyltjandegraden.

Bankinspektionen
anser vid en sammanvägning av de anförda synpunkterna att höjningen av
lagergränsen bör stanna vid 100 milj. kr.

14

2.2
Fullmäktige i Sveriges riksbank Prop. 1987/88:123

Frågan
om handelslagrets storlek i en finansiell koncern har tidigare behandlats av
fullmäktige i remissyttrandet över promemorian "Finansiella koncerner".
I sitt yttrande anförde fullmäktige att maximibeloppet borde höjas till 100
milj. kr. och alt i en koncern detta belopp borde gälla koncernen i dess helhet
oavsett om däri ingick en eller flera fondkommissionärer. Fullmäktige framhöll
atl förslaget var elt provisorium till dess en mera genomgripande prövning
skett av bestämmelserna i anknytning lill behandlingen av kreditmarknadskommitténs
betänkande.

Fullmäktige
tillstyrker med hänvisning fill vad som anfördes i nämnda remissyttrande att handelslagrels
storlek höjs. Höjningen bör dock begränsas till 100 milj. kr. som fullmäktige
då föreslog och avse individuella fondkommissionärer eller, om flera fondkommissionärer
ingår i en koncern, koncernen i dess helhet.

Fullmäktige
vill emellertid erinra om att en begränsning av det fysiska innehavet av ett
visst slags värdepapper inte nödvändigtvis återspeglar en fondkommissionärs
totala position i sådana papper eftersom eventuella utestående termins- och
optionskontrakt inte beaktas. Frågan om begränsningen av handelslagret bör
innefatta även sådana positioner bör lämpligen övervägas när ställning tas till
kreditmarknadskommitténs betänkande.

2.3 Styrelsen för Stockholms fondbörs

Under
år 1985 och 1986 ökade akfieomsättningen med 18 respektive 70 procent.
Fondbörsens totalindex steg under dessa två år med drygt 24 respektive 51
procent. För är 1987 uppgår omsättningen t.o.m. oktober månad till 105,9
miljarder kr. att jämföra med 1986 års motsvarande tal 123,0 miljarder. Index
har t. o. m. oktober 1987 ökat med 4 procent.

Frän
den I oktober 1985 finns tillföriilliga uppgifter om OTC-marknaden.
Omsättningen under tre månader 1985 uppgick till 0,2 miljarder kr. medan
motsvarande uppgift för hela 1986 utgjorde 2,1 miljarder. Omsättningen t.o.m.
oktober år 1987 uppgick fill 2,4 miljarder. OTC-index har vid motsvarande
tidpunkt ökat med 8 procent.

Den
nu angivna utvecklingen beträffande aktiehandeln under åren 1985-1987 har varit
sådan att den i och för sig enligl börsstyrelsens mening motiverar en höjning
av gränsen för fondkommissionärernas handelslager. Lagrets syfte är bl. a. att underiätta
handeln för de aktieägare som inte har möjlighet att handla i hela börsposter
samt att inom ramen för market-makersystemet göra OTC-handeln sä effektiv som
möjligt. Med dagens handelsvolymer kan det i vart fall för de större kommissionärerna
vara svårt att inom nuvarande ramar hälla en fillfredsställande likviditet för
dessa ändamål.

Den
i febmari 1987 tillsatta värdepappersmarknadsutredningen har att

enligt sina direktiv överväga bl. a. reglerna om fondkommissionärernas

handelslager i värdepapper. I direktiven anges vidare beträffande fond

kommissionärernas verksamhet att den internationella utvecklingen enty

digt går mot en minskning av kommissionshandeln och en ökning av 15

handeln i egen portfölj.
Slopandet den 1 juli 1984 av fast courtage kan på Prop. 1987/88:123

sikt leda till en likartad utveckling här i landet. Bilaga 2

Mot
bakgrund av angivna direktiv finns det skäl alt anta att värdepap-persmarknadsutredningen
i sinom tid kommer att ompröva den regel som nu föreslås justerad. Det torde
emellertid dröja minst ett par år innan ett utredningsförslag om detta kan bli
gällande lag. Även om det finns skäl som talar för att invänta utredningens
grundligare genomgäng av de problem rörande intressekonflikter m. m. som kan
vara förknippade med ett störte handelslager, vill börsstyrelser med hänsyn till
den ovan redovisade utvecklingen på aktiemarknaden inte motsätta sig att den
övre gränsen för fondkommissionärernas handelslager justeras redan nu.

2.4 Kreditmarknadskommittén

Kreditmarknadskommittén
kommer i sitt betänkande att redovisa en principskiss över hur stmkturen på
den svenska värdepappersmarknaden i framtiden bör vara uppbyggd samt vilka
funktioner fondkommissionärerna bör utöva. De funktioner som avses .ir fondkommissionärens
mäklarfunktion och handlarfunktion på respekfive penningmarknad och aktiemarknad.
En form av kvalificerad handlariunktion som bör övervägas är märket maker
rollen dvs. en fondkommissionär som ställer officiella köp- och säljkurser,
tvåvägspriser. Kommittén kommer att föreslå konkreta regler för samtliga
funktioner utom vad avser aktiehandlarfunktionen och märket making. I dessa
delar har kommittén konstaterat att grundläggande fömtsättningar för
tillskapande av dessa funktioner för närvarande saknas. Det som i första hand
åsyftas är avsaknaden av handelsregler och effektiv genomlysning av marknaden.
Därför anser kommittén att det bör ankomma på värdepappersmarknadskommittén
att utarbeta förslag till detaljreglering för handlarfunktionen på
aktiemarknaden.

Diskussionen
om handelslagrets begränsning har samband med hur stmkturen på den framtida
marknaden löses. Enligt den principskiss kreditmarknadskommittén förordar
skall den fondkommissionär som bedriver aktiemarknadsmäkleri - den renodlade
aktiemarknadsmäklaren - inte tillåtas ha nägot handelslager eftersom denne
aldrig tar egna positioner. När det gäller fondkommissionärer som valt att
uppträda som handlare eller märket maker skall denne ha möjlighet att ha ett
väsentligt större handelslager än vad som idag är möjligt.

De
nuvarande reglerna beträffande handelslager gmndar sig pä bmtto-

innehav och beaktar inte de nya möjligheterna som tillskapats på senare tid

att med hjälp av optioner och terminskontrakt minska riskpositionstagande

i handdslager. Reglerna innebär dessutom att i praktiken lika stora lager

positioner ges till samtliga fondkommissionärer oavsett kapitalbasens stor

lek och verksamhetens omfattning. Kreditmarknadskommittén har mot

bakgmnd av bland annat dessa omständigheter övervägt att i sitt betänkan

de föreslå nya regler som bygger pä nettolagerberäkningar kombinerat med

detaljerade föreskrifter om "hedging", dvs. olika sätt att begränsa
risker. I

ett dylikt system, där man bortser från bruttoinnehavets storlek, utom

eventuellt ett högsta tak, och i stället koncentrerar sig på att beräkna 16

nettorisker,
borde parallellt möjligheten till blankning tillålas. 1 etl system Prop.
1987/88:123 med netlolagerberäkning och där blankning tillåts kommer fondkommis-
Bilaga 2 sionärerna alt på grund av kostnads- och riskskäl sträva efter att ha etl
så litet handelslager som möjligt och del lager de innehar kommer de att riskförsäkra
med hjälp av de nya instrumenten. Ett annat alternativ vore alt la bort del
absoluta taket för handelslagrels storiek och i stället relatera lagerstorleken
lill storleken av det egna kapitalel. Delta skulle dock innebära införandet av
en ny kapitaltäckningsregel där handelslagret skulle jämställas med andra
placeringar.

Kreditmarknadskommittén har funnit atl tiden ännu inte är
mogen för atl kommittén i sill betänkande skall kunna föreslå så genomgripande
förändringar i reglerna om handelslager som de tvä ovan skisserade lösningarna
skulle innebära. Vidare har den under våren 1987 lillsalla värdepappersmarknadskommittén
i sina direktiv fält i uppdrag atl utreda reglerna om handelslager och därvid
söka en ny konstruktion för handelslagerbegräns-ning. Mot denna bakgrund har
kommittén valt atl i sill förslag modifiera de gällande bmttolagerbegränsningsreglerna.
Kommitténs förslag skall i denna del betraktas som en interimistisk lösning i
avvaktan på all förutsättningar föreligger alt pä den svenska aktiemarknaden
introducera handlarfunktionen och märket maker rollen.

Den nuvarande aktidagerbegränsningen trädde i kraft den I
januari 1985. Efter regelns ikraftträdande har aktiemarknaden utvecklats
kraftigt. Bland annat har omsättningen pä Stockholms fondbörs liksom börsvärdel
mer än fördubblats. Enbart mot bakgrund härav finns elt behov att höja
handelslagrets storlek för alt inte handelslagrets grundläggande funktioner
skall hämmas. Dessutom har under samma period fondkommissionsbolagens totala
egna kapital jämte obeskattade reserver ökat kraftigt och därmed har bolagens
förmåga att bära förluster i handelslagret ökat. Enligt kreditmarknadskommittén
skulle dock den av bankföreningen föreslagna höjningen till 200 milj. kr.
innebära en aMtför kraftig ökning av möjligheten att inneha aktier i
handelslager och rätten att bedriva egenhandel. Det är kommitténs mening att
del skulle vara oförenligt med syftet bakom de nuvarande begränsningsreglerna
att tillåta sä stora aktielager som bankföreningen föreslår. Föreningens
förslag skulle kunna innebära ett steg i utvecklingen av införandet av handlarfunktionen
pä den svenska aktiemarknaden ulan att de av kommittén ovan nämnda
förutsättningarna, handelsregler och genomlysning av marknaden, är för handen.

Kreditmarknadskommittén föreslår därför att
lagerbegränsningen höjs lill 100 milj. kr. och atl den lägre begränsningen höjs
från fyra milj. kr. lill 25 milj. kr. bland annat i syfte atl underlätta
nyetableringar. Däremot bör 4-procentsregeln, vilken beaktar omfattningen av
tidigare års kommissionshandel, kvarstå eftersom de föreslagna ändringarna inte
syftar lill atl förändra handelslagrets grundläggande funktion och syfte. Den beloppsmässiga
gränsen för handelslagret - 100 milj. kr.- skall gälla en koncern i dess helhet
dvs. oavsett hur mänga banker med fondkommissionstillständ och fondkommissionsbolag
som ingår i samma koncern skall dessa gemensamt maximall ha rätt alt inneha
handelslager om 100 milj. kr.

Kreditmarknadskommittén ställer sig sålunda positiv lill
en höjning av 17

den beloppsmässiga
gränsen för handelslagret på sätt ovan angivits. Frå- Prop. 1987/88:123 gan
har inte sådan koppling lill kommitténs arbete att lösningen på frågan
Bilaga 2 behöver avvaktas fram till dess att kommittén lämnar sitt betänkande.
Slutligen skall erinras om alt reglerna om handelslager inte berör handeln med
options- och terminskontrakt.

Norstedts Tryckeri, Stockliolm 1988