Prop. 1987/88:17

Regeringens proposition

1987/88: 17

om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om

tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall 1987/88:17

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 24 september 1987.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Georg
Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfle
i vissa fall skall forlsälla att gälla till utgången av år 1988.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 17

Rättelse: S. I Står: Ingvar Carlsson Rättat till:
Kjell-Olof Feldt

Förslag till Prop. 1987/88: 17

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Härigenom föreskrivs all lagen (1975: 1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall, som gäller lill utgången av år
1987', skall fortsätta att gälla till utgången av är 1988.

Lagens
giltighetstid senast förlängd 1986: 1136.

Arbetsmarknadsdepartementet p™p- '''- '

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande:
statsrådet Feldl, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson och
Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet G. Andersson

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Inledning

De
internationella terroristdåden har föranlett ätgärder bäde i Sverige och
utomlands för att söka förhindra sädana gärningar. I vårt land antog riksdagen
år 1973 en lag om särskilda åtgärder lill förebyggande av vissa våldsdåd med
inlernationell bakgrund (den s. k. lerroristlagen). Genom en ny lagstiftning,
som trädde i kraft den I januari 1976, fördes huvuddelen av bestämmelserna i
lerroristlagen med vissa ändringar över till den dåvarande utlänningslagen. De
återfinns numera i den nu gällande utlänningslagen (1980:376). Samtidigt
beslutade riksdagen atl bestämmelserna i lerroristlagen om telefonavlyssning,
brevkonlroll m.m. skulle tas in i en särskild, tidsbegränsad lag (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall (spaningslagen). Lagens
giltighetstid har förlängts successivt, senast till utgångenavår 1987 (se prop.
1986/87: 32, JuU 11, rskr 53, SFS 1986: 1136). En precisering av spaningslagens
tillämpningsområde skedde år 1977 (SFS 1977:81).

Riksdagen tog vid 1981/82 ärs riksmöte upp frågan
om den parlamentariska kontrollen i fräga om telefonavlyssning (JuU
1981/82:54, rskr 298). Därvid uttalades bl.a. att det är angeläget att
riksdagens möjligheter till insyn i fräga om telefonavlyssning vidmakthålls och
all insynen om möjligl bör byggas ul. Insynen bör ske i form av en årlig
redovisning i en proposition eller skrivelse till riksdagen och avse bl.a.
telefonavlyssning enligt spaningslagen.

Rikspolisstyrelsen har mol den bakgrunden i en
skrivelse den 12 augusti 1987 till arbetsmarknadsdepartementet redogjort för
fillämpningen av de hithörande bestämmelserna i utlänningslagen och i
spaningslagen under tiden september 1986 -juli 1987. Innehållet i
rikspolisstyrelsens skrivelse anges i den redogörelse för tillämpningen av
lerroristlagsliflningen som regeringen tidigare i dag pä milt förslag beslutat
atl överlämna lill riksdagen.

Vidare
har inom utrikesdepartementet upprättats en redogörelse för den Prop.
1987/88: 17 ulveckling som har ägt rum internationellt under del senasle årel
beträffande förekomsten av och de fortsalla betingelserna för den inlernationella
terrorismen samt för de ätgärder som har vidtagits för atl bekämpa denna.

Terroristbestämmelserna i utlänningslagen och
reglerna i spaningslagen ger möjligheter alt under speciella förutsättningar
ingripa för att minska riskerna för våldsdåd i Sverige som utförs av
internationellt förgrenade lerroristorganisationer. De kompletterar därmed de
allmänna reglerna i rättegångsbalken om tvångsåtgärder vid misstanke om brott.
Belräffande gällande ordning får jag hänvisa lill vad jag anförde i samma
ärende för tvä år sedan (prop. 1985/86:31).

F ö redragandens ö verv ä ganden

När
lerroristlagen kom till år 1973 skedde del mot bakgrunden av den väg av
våldsdåd som under de då närmast förflutna åren hade gäll över världen. I
propositionerna belräffande föriängning av spaningslagen har redogörelser
lämnats för den fortsatta ulvecklingen av de internationella terroristdåden
(se bl. a. prop. 1980/81:54, 1981/82:45, 1982/83:46, 1983/84:51, 1984/85:73,
1985/86: 31 och 1986/87: 32). Av dessa redogörelser framgär atl en lång rad
terroristdåd med internationell anknytning även efter år 1973 har utförts i
skilda delar av världen. I Europa har del främst varit Frankrike, Spanien,
Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland som drabbats.

Terrorislbeslämmdserna i utlänningslagen och
spaningslagen ger möjlighet all avvisa eller utvisa utlänningar som tillhör
eller verkar för sådana grupper och organisationer vilka genom sin tidigare
verksamhet har visat atl de utanför sitt hemland systematiskt använder våld för
politiska syften och därför kan befaras göra del ocksä i Sverige. Som
ytterligare förutsättning gäller dock all del med hänsyn till vad som är känt
om utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt föreligger fara alt han
eller hon här i Sverige medverkar till sådana handlingar. Etl avvisnings- eller
utvisnings-beslut kan emellertid inle verkställas, om ell politiskt eller
därmed jämförligt verkställighetshinder föreligger. I stället kan utlänningen
då bli föremål för kontroll och övervakning enligt utlänningslagen och
spaningslagen. Fömtsättningarna för atl använda husrannsakan, kroppsvisitation,
kroppsbesiklning, brevkonlroll och telefonavlyssning enligl spaningslagen avviker
i dessa fall frän vad som enligl rättegångsbalken gäller vid misstanke om
brott, eftersom rättegångsbalkens regler i motsats lill reglerna i spaningslagen
inle ger möjlighet att ingripa uteslutande i förebyggande syfte. Ell flertal
garantier mol en alllför vidsträckt tillämpning av spaningslagen har emellertid
byggts in såväl i bestämmelserna om förfarandet och beslutsprocessen som i
särskilda regler med syfte att ge underlag för en fortlöpande konlroll av hur
lagen hanteras.

När förslag om att förlänga giltighetstiden för
spaningslagen tidigare har förelagts riksdagen (senast i prop. 1986/87: 32) har
det betonats alt del mot bakgmnd av den fortgående internationella
lerroristverksamhelen är ange-

lägel
alt vi även i forlsällningen håller en hög beredskap för alt förebygga Prop.
1987/88: 17 våldshandlingar i vårt land. I vissa lägen kan del därför behövas
tillgång till de speciella tvångsåtgärder i spaningssyfle som spaningslagen
medger. Med hänsyn lill detta och lill att ingenting förekommit som har gett
anledning atl anta all lagen har tillämpats på ell sålt som strider mol dess
syfte eller pä ell sätt som kan sälla rättssäkerheten i fara, har i tidigare
propositioner förordals all lagens giltighetsfid skall förlängas; vid det
senaste tillfället lill utgången av år 1987. Justifieutskoltel har varje gäng
tillstyrkt förlängning (senast JuU 1986/87:11). Riksdagen har biträtt
justitieutskot-tels uppfaUning (senast rskr 1986/87:53).

Vad gäller ätgärder på del inlernationella planet
för all motverka terrorism vill jag hänvisa lill redogörelserna i
propositionerna 1979/80: 52 (s. 8), 1980/81:54 (s. 10), 1981/82:45 (s.9),
1982/83:46 (s.8), 1983/84:51 (s.8), 1984/85:73 (s.8)och 1986/87:32 (sid 5).
Därutöver kan nämnas aU en ministerkonferens om terrorism hölls i Europarådels
regi i november 1986. Vid konferensen antogs enhälligt en deklaration och tre
resolutioner om bl. a. olika åtgärder för all bekämpa terrorism. Man kom bl. a.
överens om all försöka förbättra samarbetet mellan Europarådets medlemmar på
del här området saml all vidta åtgärder för all stävja missbruk av diplomatisk
immunitet och andra privilegier i lerrorismsyfte. En särskild kommitté arbetar
vidare i Europarådet med dessa frågor. Även andra intemafionella initiativ har
under året lagils för all komma till rätta med olika typer av terrorislakfioner.

Även under del år som har förfiutit sedan
regeringen senast log upp dessa frågor i riksdagen har ell stort anlal
terroristdåd begåtts i skilda delar av världen. I Europa har en fortsatl ökning
av den lerrorisliska aktiviteten kunnal förmärkas. Flertalet terroristdåd har
haft en nationell framtoning i den meningen alt de har riktats mol det egna
landets regering, men i många fall har terrorislallackerna skell i andra
länder.

För svensk del gäller all säväl förhållandena inom
landet som den utveckling av den internationella terrorismen som redovisas i
utrikesdepartementets tidigare nämnda redogörelse och i rikspolisstyrelsens
skrivelse visar all del alltjämt föreligger slora risker för atl ocksä vårt
land drabbas av terroristdåd. De synpunkter som fidigare har anförts belräffande
behovet av de särskilda reglerna i spaningslagen gör sig alltså alltjämt
gällande med samma styrka.

Del framgår av den redogörelse för tillämpningen av
lerrorisllagslifl-ningen som regeringen fidigare i dag pä mitt förslag beslutat
all överlämna fill riksdagen all lerrorislbeslämmdsema i utlänningslagen inte
använts under liden september 1986 -juli 1987 men alt Idefonkontroll med slöd
av spaningslagen har ulnylljals vid elt tiotal tillfällen. Rikspolisstyrelsen
har tidigare framhållit atl del för styrelsens möjligheter all bekämpa
terrorism är nödvändigt all del skapas författningsmässiga fömtsättningar all
använda tillgänglig teknik för informalionsinhämlning. Det är enligt
rikspolisstyrelsen utomordenfiigl angeläget för säkerhetsavdelningens
verksamhel alt giltigheten för spaningslagen förlängs tills vidare infill dess
lagen får gälla permanent.

Atl
spaningslagen hitfills har använts i förhållandevis begränsad omfatt- 5

ning bör ses i ljuset av
garantierna i lagen mot en alltför vidsträckt tillämp- Prop. 1987/88: 17 ning.
Sådana garantier har byggts in i de bestämmelser som gäller förfaran-del och
beslutsprocessen. Lagen fär exempelvis inte tillämpas i andra fall än dä utlänningen
har avvisats eller utvisats som terrorist - eller i visst fall avvisats eller
utvisats av annal skäl och enligt regeringens beslut faller under
terrorislrekvisiten - men verkställighetshinder föreligger. Den restriktiva
användningen kan inle tas till intäkt för alt lagen inle behövs. Annan
lagstiftning kan anlas i fortsättningen pä samma sätt som hittills visa sig
vara otillräcklig när del gäller all förebygga terroristdåd. Till delta kommer
alt lagstiftningen kan beräknas ha en förebyggande effekt.

Jag vill i sammanhanget erinra om all regeringen
den 12 februari 1987 bemyndigade mig all tillkalla en särskild utredare för atl
se över utlänningslagen. Inom ramen för denna i första hand tekniska översyn,
vars viktigaste mål är all förkorta handläggningstiden för utlänningsärendena,
skall utredaren överväga bl. a. om terrorislbeslämmdserna bör brytas ut ur
utlänningslagen och tas in i en särskild lag, eventuellt tillsammans med
reglerna i spaningslagen (Dir 1987: 3). Jag räknar med au utredaren kommer att
slutföra sill uppdrag vid ärsskiftet 1987/88.

Mol bakgrund av vad jag har anfört om terrorismens
utbredning och om behovet av atl tills vidare ha särskilda bestämmelser om
bl.a. telefonavlyssning bör enligt min mening spaningslagen ges fortsatt tidsbegränsad
giltighet. Jag föreslär därför alt giltighetstiden för lagen förlängs med
yllerligare ell år intill utgången av år 1988.

Frågan om all förlänga giltighetstiden är enligt
min mening av sädan beskaffenhet att det skulle sakna belydelse alt höra lagrådet.

Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen

atl anla etl inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättat förslag lill lag om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfle i vissa fall.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen alt anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987