Prop. 1987/88:34

Regeringens proposition 1987/88:34

om fortsatt skattefrihet vid anställning ombord

på utländskt fartyg i vissa fall, deklarations skyl- 1987/88:34

dighet,
ändrat underlag för fastighetsskatt, m.m.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 8 oktober 1987.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs att den särskilda regeln om skattefrihet för svenska
sjömän vid ombordanslällning på utländskt fartyg i vissa fall förlängs att
gälla även vid 1989 års taxering.

Vidare
föreslås atl deklarationsskyldighet skall föreligga för fysisk person för
vilken underlag för skogsvårdsavgift eller fastighetsskatt skall fastställas.

Dessutom
föreslås en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1987:565) om ändring
i lagen (1984:1052) om stafiig fastighetsskaU. Ändringen innebär i fräga om
hyreshusenheter att underlaget för fastighetsskatt för beskattningsår som har päbörials
före den 1 januari 1988 skall utgöra hela det taxeringsvärde som åsätts för år
1987. Om taxeringsvärdet sänkts vid 1988 års allmänna fastighetstaxering skall
underlaget för skatten i stället utgöra hela det nya taxeringsvärdet.

Slutligen
föreslås vissa följdändringar i kommunalskattelagen (1928:370) med anledning av
nyligen utfärdade förordningar på det arbetsmarknadspoliliska området.

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 34

1 Förslag till Prop. 1987/88:34

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna fill 19
§ och punkl 3 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar fill 19 §

1.' Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll, som har
lämnats intagen i kriminalvårdsanstalt eller pafient på sjukhus e.d.utgör inte
skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om lill föreningar influtna medlemsavgifter.
Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende fid efter den pensionsberättigades
frånfälle.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt
vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han år berätfigad
på gmnd av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgär i annan
form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av
skattepliktig nalur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av
övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp, som ulgår lill följd av personskada, ulgör
ersättning för framfida förlust av skatteplikfig inkomst, skall dock 40 procent
av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två
eller fiera sådana engångsbelopp lill följd av samma personskada, skall vad som
nu har sagls gälla varie sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera
engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i förekommande fall tillsammans
med vad som avräknats tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke
överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid
skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har
fastställts för del år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för
lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till
följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligl 32§1 mom., mot
engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant
engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig
inläkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upplagas
såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta
än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig
intäkt.

Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne
på grund av 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän
försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i
nämnda fall uppburna ersättningen frän försäkringskassan ävensom annan därifrån
uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning atl
betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig
för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för
honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla.
Ersättning, som annorledes än i form av

' Senaste lydelse 1983:311. :

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:34

pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid
yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s.k. självrisk
enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som
skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bi- Skatteplikt föreligger
inte för bidrag från stat eller kommun, som drag från stat eller kommun, som
utgår enligt av regeringen eller av utgår enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade be- slallig myndighet meddelade bestämmelser, i samband
med utbild- stämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, lill
arbetslo- ning eller omskolning, till arbetslösa och parfidlt arbetsföra samt
med sa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag lik- dem
i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser ställda i den mån
bidragen avser traktamente och särskilt bidrag, traktamente och särskilt
bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmark- Flyttningsbidrag som lämnas av en nadskungörelsen
(1966:368) och arbetsmarknadsmyndighet utgör flyltningsslöd enligt förordningen
inte skattepliktig intäkt i följd varav (1979:632) om regionalpolitiskt avdrag
inte medges för den kostnad stöd utgör inte skattepliktig intäkt i som sädant
bidrag eller stöd är avföljd varav avdrag inte medges för sett att täcka.
Skatteplikt föreligger den kostnad som sådant bidrag eller inte heller för
bidrag som utgår en-stöd är avsett att täcka. Skatteplikt ligt lagen (1960:603)
om bidrag till föreligger inte heller för bidrag som vissa handikappade ägare
av mo-utgår enligt lagen (1960:603) om bi- torfordon, drag till vissa
handikappade ägare av motorfordon.

Omställningsbidrag enligt ar- Kontant arbetsmarknadsstöd ut-

betsmarknadskungörelsen gör skattepliktig intäkt.

(1966:368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör
skattepliktig inläkt.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i
samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens
omhändertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som
stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamäl
utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt
till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke
hänföras till skattepliktig inkomst.

till 54 § 3. Skattefrihet enligt 54 § första stycket f
föreligger om

a)
anställningen
och vistelsen utomlands varat minst sex månader och avsett anställning hos
arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet från fasl driftställe i det land
där arbetet utförs saml inkomsten belastar driftstället såsom omkostnad; eller

b)
anställningen
och vistelsen utomlands varat minst elt år i samma land och avsett anställning
hos annan än svenska staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller
svensk församling.

Senaste lydelse 1985:362.

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr34

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:34

Vad nu sagts gäller dock inte vid Vad nu sagts gäller dock inte vid

anställning ombord på utländskt anställning ombord på
utländskt

fartyg. I fråga om sådan anställning fartyg. I fråga om sådan anställning

gäller vid 1986-1988 års taxeringar gäller vid 1986-7959 års taxeringar

alt skaltefrihet föreligger om an- att skattefrihet föreligger om an

ställningen och vistelsen utomlands ställningen och vistelsen utomlands

varat minst sex mänader och avsett varat minst sex månader och avsett

anställning hos arbetsgivare, som anslällning hos arbetsgivare, som

år en inländsk juridisk person eller är en inländsk juridisk person eller

en här i riket bosalt fysisk person, en här i riket bosatt fysisk person,

och anställningen utövats ombord och anställningen utövats ombord

på utländskt fartyg som huvudsakli- pä utländskt fartyg som huvudsakli

gen gär i sådan oceanfart som avses gen går i sådan oceanfart som avses

i 1 kap. 11 § andra stycket e lagen i 1 kap. 11 § andra stycket e lagen

(1965:719) om säkerheten på far- (1965:719) om säkerheten på far

tyg, tyg.

I lid för vistelse som avses i första och andra styckena
får inräknas kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som
inte är förlagda till börian eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll
i Sverige för här avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar
högst sex dagar för varie hel månad som anställningen utomlands varar eller
under ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar.

Har den skattskyldige påböoat anställningen och kunde det
därvid på goda gmnder antas atl inkomsten av anställningen skulle komma atl undantas
från skatt i Sverige enligt 54 § första stycket f men inträffar under
anställningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta
inkomsten från skalt i Sverige inte föreligger, skall inkomsten likväl undantas
från beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena beror på omständigheter
över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning skulle te sig
uppenbart oskälig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas
första gången vid 1989 års taxering. Äldre bestämmelser i punkl I av
anvisningarna till 19 § tillämpas dock i fråga om omställningsbidrag som har
beviljats före ikraftträdandet.

2 Förslag
till

Lag om ändring av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
till lagen (1987:565) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna fill lagen (1987:565) om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:34

Nuvarande
lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas
första gången vid 1989 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fas-fighetsskatt
för beskattningsår som har päbörials före ikraftträdandet.

Föreslagen lydelse

1.
Denna lag
träder i kraft den I januari 1988 och tillämpas första gången vid 1989 ärs
taxering.

2.
I fråga
om fastighetsskatt för beskattningsår som har päbörials före ikraftträdandet skaU
underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för hyreshusenheter ulgöra
hela det taxeringsvärde som åsätts för år 1987. Om taxeringsvärdet sänkts vid
1988 års allmänna fastighetstaxering skall för nämnda beskattningsår
underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för hyreshusenheter utgöra
hela det nya taxeringsvärdet.

3 Förslag
till Prop. 1987/88:34

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 22 § I morh. taxeringslagen
(1956:623) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

/ mom.' Nedannämnda skattskyldiga är, om ej annat följer
av 3 mom., skyldiga att ulan anmaning lill ledning för egen taxering avlämna deklarafion
(självdeklaration), nämligen:

1)
aktiebolag,
ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäk-ringsanstall och aktiefond
ävensom sädan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt
ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers
ekonomiska intressen,

2)
ideell förening,
som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret
överstigit grundavdraget enligt 8§ nämnda lag,

3)
annan juridisk
person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under
beskattningsåret uppgått fill sammanlagt minst 100 kronor,

4)
fysisk person,
vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgåll,
om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid
icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minst 10000 kronor och eljest till
sammanlagt minst 100 kronor,

5)
fysisk eller
juridisk person, vilkens tillgångar av den art som anges i 3§ 1 mom.lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett
värde överstigande 400000 kronor eller, såvitt angår sådan juridisk person som
avses i 6§ 1 mom. b nämnda lag, 25000 kronor,

6)
juridisk person
för vilken un- 6) fysisk e/Zer juridisk person för derlag för skogsvårdsavgift
eller vilken underlag för skogsvårdsav-statlig fastighetsskatt skall faststäl-
gift eller statlig fastighetsskatt skall las. fastställas.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons
deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)—5) skall hänsyn icke lagas till
sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska
personen icke är skatlskyldig enligt kommunalskaltelagen (1928:370), lagen om
statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av
beskattningsåret och levt tillsammans under störte delen därav, var för sig
haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet
bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skatlskyldig enligt lagen om statlig
förmögenhetsskatt laxeras för förmögenhet, som fillhör barn eller annan, skall
hänsyn därtill tagas vid deklarafionsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 4) är stadgat,
skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller

' Senaste lydelse 1986:1284. i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:34

konsulatets
betjäning och som på gmnd av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses ha varit
bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18
år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. En person, som
under beskattningsåret har tillhört främmande makts beskickning eller lönade
konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatels betjäning, som
inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han
kom atl tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller
konsulatets betjäning, anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket
vid 4) är stadgat inte ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan
persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom
och inte har varit svenska medborgare.

I
fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig, som har avlidit
under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den
avlidne.

1. Denna
lag träder i kraft den I januari 1988 och fillämpas första gången

vid 1988 års taxering.

2.
Äldre bestämmelser i 22 § 1
mom. första stycket 4 i dess lydelse intill den I januari 1987 fillämpas
fortfarande vid 1988 års taxering.

3.
Äldre bestämmelser i 22 § 1
mom. första stycket 6 i dess lydelse intill den 1 januari 1987 tillämpas
fortfarande i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret päbörials före
den 1 maj 1986.

Finansdepartementet Prop. 1987/88:34

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, samt slatsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson,
Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om fortsatt skattefrihet vid anställning ombord
på utländskt fartyg i vissa fall, deklarationsskyldighet, ändrat underlag för
fastighetsskatt, m. m.

1 Inledning

Genom
lagstiftning år 1985 infördes en regel i skattelagstiftningen om skattefrihet i
vissa fall för svensk sjöman vid anställning ombord på utländskt fartyg med
svenskt ägarintresse. I det följande föreslår jag att regeln, som begränsats
till att gälla 1986-1988 års taxeringar, får fortsatt giltighet även vid 1989
års taxering.

Jag
tar också upp frågan om deklarationsskyldigheten till ledning för statlig
fastighetsskatt och övergångsbestämmelserna till den senaste ändringen om
uttaget av fastighetsskatt.

Slufiigen
föreslår jag vissa följdändringar i skattereglerna med anledning av nya
bestämmelser om flyttningsbidrag m. m.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Anställda ombord på
utländska fartyg

Enligt
54§ f) kommunalskaltelagen (1928:370), KL, gäller aU frikallelse från
skattskyldighet kan ske för inkomster som åtnjutits under vistelse utomlands
under vissa fömtsättningar. Skattefrihet föreligger bl.a.enligt punkt 3 första
stycket av anvisningarna till 54 § KL om anställningen och vistelsen utomlands
varat minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som bedriver
näringsverksamhet från fast driftställe i det land där arbetet utförs, samt
inkomsten belastar driftstället såsom omkostnad. Skattefriheten gäller enligt
andra stycket av anvisningspunkten inte vid anställning ombord på utländskt
fartyg. I fråga om sådan anställning gäller emellertid vid 1986-1988 års
taxeringar att skattefrihet föreligger om anställningen och vistelsen utomlands
varat minst sex månader och avsett

anställning
hos arbetsgivare, som är en inländsk juridisk person eller en Prop.
1987/88:34 här i riket bosatt fysisk person, och anställningen utövats ombord
på utländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i I kap.
11 § andra stycket e) lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg.

Regeln
infördes år 1985 (prop. 1984/85:175, SkU 59, rskr. 351, SFS 1985:362) i samband
med införandel av nya bosättningsregler och en sexmånadersregel i
skattelagstiftningen. Motivet för den särskilda regeln för ombordanställda på
utländska fartyg var bl.a.en överenskommelse som träffats mellan parterna på
sjöarbetsmarknaden och som går under benämningen internationaliseringsavtalet.
Detta avtal, som syftar fill att stärka den svenska sjöfartens konkurtensförmåga,
är fortfarande i kraft. I samband med att den särskilda regeln infördes
föreslogs att den bara skulle gälla under den tid som behövdes för beredning
och genomförande av en allmän förändring av sjömansbeskattningen, dvs. vid
1986-1988 års taxeringar. Med hänsyn lill att detta arbete inte kan beräknas
bli slutfört under innevarande år, föreslår jag att den särskilda regeln om
skattefrihet vid ombordanslällning på ufiändskt fartyg förlängs att gälla t. o.
m. 1989 års taxering.

2.2 Övergångsbestämmelserna till den senaste ändringen om uttag
av statlig fastighetsskatt

Under
våren 1987 beslutade riksdagen om ändrade regler för underlaget för stafiig fasfighetsskaft
(prop. 1986/87:150, SkU 50, rskr. 348, SFS 1987:565). Ändringarna, som avsåg
hyreshusenheter, innebar att underlaget för fastighetsskatten bestämdes till
55% av taxeringsvärdet från att tidigare ha avsett hela taxeringsvärdet.

Enligt
övergångsbestämmelserna träder de nya reglerna i kraft den I januari 1988.
Äldre beslämmelser gäller dock i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår
som har päbörials före ikraftträdandet. Enligt vad jag erfarit kan
utformningen av övergångsbestämmelserna i vissa situationer leda fill effekter
som inte varit avsedda. Jag syftar på det fallet att den skattskyldige
tillämpar bmtet räkenskapsår som päbörials före ikraftträdandet. Om
taxeringsvärdet för en fastighet som ägs av en sådan skattskyldig höjs vid 1988
års allmänna fastighetstaxering, kan de nuvarande övergångsbestämmelserna leda
till en höjning av fastighetsskatten som inte varit avsedd. Underlaget för fasfighetsskatt
utgörs i detta fall av 100% av det nya taxeringsvärdet. Jag föreslår att
övergångsbestämmelserna ändras så att denna effekt inte uppkommer. De nya
reglerna bör utformas sä att en skattskyldig som befinner sig i den angivna
situationen skall använda hela det taxeringsvärde som åsätts för år 1987 som
underlag för fastighetsskatten. Om taxeringsvärdet sänkts vid 1988 års
allmänna fastighetstaxering bör underlaget för fastighetsskatten utgöras av
hela det nya taxeringsvärdet.

2.3
Skyldighet att avlämna självdeklaration till ledning för Prop.
1987/88:34

fastställande av statlig fastighetsskatt m. m. ■

I
samband med att den kommunala beskattningen av juridiska personer slopades (prop.
1984/85:70, SkU 23, rskr. 110, SFS 1984:1060 och 1061) befriades bl.a. staten
och kommunerna helt frän skyldighet att betala inkomstskatt. Däremot ändrades
inte skyldigheten att betala stafiig fastighetsskatt. Denna skattskyldighet
knöts direkt fill ägaren eller den som i vissa fall skall likställas med
ägaren. Samtidigt justerades också bestämmelserna om deklarationsskyldighet så
alt staten och kommunerna skulle bli skyldiga att avlämna självdeklaration på
grund av skattskyldigheten till fastighetsskatt trots att de var befriade från
inkomstskatt. Motsvarande gäller i fråga om skogsvårdsavgiften.

När
garantibeskattningen avskaffades (prop. 1986/87:47, SkU 11, rskr. 95, SFS
1986:1284) utgick den bestämmelse som reglerade deklarationsskyldigheten för
den som var skattskyldig för garanfibelopp. Enligt min mening bör en deklarafionsskyldighet
föreligga för fysisk person för vilken underlag för statlig fastighetsskalt
eller skogsvårdsavgift skall fastställas. Jag föreslår att en bestämmelse om
detta tas in i 22 § I mom. taxeringslagen (1956:623).

2.4 Flyttningsbidrag m.m.

För
närvarande råder enligt första stycket av anvisningarna fill 19 § KL skattefrihet
för flyttningsbidrag enligl arbelsmarknadskungörelsen (1966:368) och
flyttningsstöd enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt stöd.
Vidare gäller att s.k.omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen
utgör skattepliktig intäkt.

Genom
av regeringen under våren 1987 utfärdad förordning om den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten (SFS 1987:405) har arbetsmarknadskungörelsen upphört att gälla.
Vidare har reglerna om flyttningsbidrag m. m. överförts till förordningen
(1987:407) om flyltningsbidrag m. m. Den nya regleringen föranleder vissa
redaktionella följdändringar i anvisningarna till 19 § KL.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag fill

1.
lag om ändring i kommunalskaltelagen
(1928:370),

2.
lag om ändring av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna lill lagen (1987:565) om ändring i
lagen (1984:1052) om stafiig fastighetsskatt,

3.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

Förslagen
är av sådan beskaffenhet atl lagrådets hörande skulle sakna

betydelse. 10

4 Hemställan Prop. 1987/88:34

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anta de upprättade
lagförslagen.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 11