Prop. 1987/88:86

Regeringens
proposition

1987/88:86 __

om
särskilda regionalpolitiska insatser i

Norrbottens län m. m. 1987/88-86

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokoliet den 17 mars 1988 för de åtgärder och de
ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Thage G Peterson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås åtgärder för att dels motverka de
negativa effekterna av det minskade personalbehovet vid de verksamheter LKAB,
SS AB och ASSI bedriver i Norrbottens län, dels förbättra förutsättningarna
för utveckling i länet. Dessutom föresläs att ytterligare medel anvisas till
lokaliseringsbidrag m. m. för projekt till vilka beslut om stöd fattas av
regeringen och statens industriverk.

De föreslagna åtgärderna i Norrbottens län beräknas kosta
791,4 milj. kr. Till lokaliseringsbidrag m.m. föreslås 440 milj. kr., varav
högst 125 milj. kr. beräknas för särskilda projekt i Norrbottens län.

1 Riksdagen 1987188. 1 sainl. Nr 86

Industridepartementet Prop. 1987/88:86

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars
1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Sigurd-sen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén

Föredragande: statsråden Peterson, Gustafsson, Leijon,
Göransson, Dahl, Hellström, Johansson, Lönnqvist och Thalén

Proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län m.m.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Peterson,
anför efter samråd med övriga berörda föredraganden.

1 Inledning

Under de senaste åren har en rad nya företag etablerats
inom branscher som tidigare inte alls eller endast i ringa omfattning fanns
företrädda i Norrbottens län. Trots detta domineras näringslivet i Norrbottens
län fortfarande av gruv-, stål- och skogsindustri. Inom dessa branscher arbetar
ca 70% av de industrisysselsatta.

Det stora beroendet av basindustrierna har gjort länets
arbetsmarknad sårbar. Växlingar i konjunkturerna har fått stora genomslag i
sysselsättningsutvecklingen. Den struktur som basindustrin har i Norrbottens
län, med ett fåtal mycket stora enheter, gör också att nödvändiga strukturförändringar
kan innebära stora påfrestningar för anställda och för enskilda orter.

Antalet industrisysselsatta i Norrbottens län uppgår för
närvarande till ca 18 400 personer, vilket innebär en betydande minskning sedan
mitten av 1970-talet. Minskningen har skett inom basindustrierna inkl.
träindustrin. Enligt de planer som nu gäller för främst de statliga
basindustriföretagen i Norrbottens län kommer antalet anställda att minska med ytterligare
ca 2200 personer fram till år 1992. Jag återkommer senare till denna fråga.

Den positiva utvecklingen inom näringslivet i hela landet
med tillkomsten av nya företag och verksamheter samt utveckling av befintliga
företag inom verkstadsindustri, kemisk industri,
"informationsindustri" m.m., har kommit även Norrbottens län till
del. Industrisysselsättningen i länet har trots denna positiva utveckling legat
på i stort sett oförändrad nivå under de senaste åren.

De omfattande strukturförändringarna inom främst gruv- och
stålindu-

strin i
början på 1980-talet innebar mycket stora påfrestningar på arbets- Prop.
1987/88:86 marknaden i Norrbottens län. Genom de omfattande insatserna i 1983
års utvecklingsprogram för Norrbottens län (prop. 1982/83:120, AU 24, rskr.
305) samt den framgångsrika ekonomiska politik som regeringen fört har antalet
arbetslösa minskat kraftigt. Den totala sysselsättningen i länet har ökat under
1980-talet från 126000 personer år 1980 till 129000 personer år 1987.
Sysselsättningsökningen har skett inom både offentlig och privat service- och
tjänsteproduktion.

Trots detta är arbetslösheten fortfarande stor. I januari
i år var ca 8000 personer öppet arbetslösa i Norrbottens län. Därtill kommer ca
6500 personer i beredskapsarbete och i arbetsmarknadsutbildning.

Förändringarna i näringsliv och sysselsättning återspeglas
också i länets befolkningsutveckling. Under hela 1980-talet har befolkningen i
Norrbottens län minskat beroende på stor nettoutflyttning. Under år 1987 var
dock befolkningsutvecklingen i länet mera balanserad än tidigare under 1980-ta-let.

Höga födelsetal påverkar i hög grad fortfarande
befolkningsstrukturen och befolkningsutvecklingen i Norrbottens län.
Födelseöverskotten har inneburit att befolkningsminskningen trots utflyttningen
varit relativt långsam.

En omfördelning av länets folkmängd har skett och sker
från inland till kust. Under 1980-talet är det malmfältskommunerna som har haft
den kraftigaste befolkningsminskningen.

Innan jag går in på de nu aktuella
sysselsättningsförändringarna och de förslag till åtgärder som de föranleder
vill jag erinra om de statliga insatser som gjorts i Norrbottens län under de
senaste åren.

2 Hittillsvarande insatser

Riksdagen har vid tre tillfällen under senare år - 1979,
1982 och 1983 -beslutat om särskilda program med åtgärder för att stärka
näringslivet och sysselsättningen i Norrbottens län. Det år 1979 beslutade
åtgärdsprogrammet (prop. 1978/79:127, AU 33, NU 45, rskr. 320 och 322)
omfattade stöd till länet på totalt ca 1 miljard kr. Riksdagsbeslutet år 1982 (prop.
1981/82:113, AU 23, rskr. 388) omfattade dels 355 milj. kr. till särskilda
sysselsättningfrämjande insatser, dels en sänkning av socialavgifterna i länets
fyra nordligaste kommuner. Beslutet år 1983 (prop. 1982/83:120, AU 24, rskr.
305) omfattade åtgärder till en beräknad kostnad av ca 4 miljarder kr. under en
treårsperiod för att långsiktigt främja utvecklingen och sysselsättningen i
länet och för att möta den akuta sysselsättningskris som uppstått i Malmfälten.
Det är således mycket betydande insatser som gjorts i Norrbottens län.
Insatserna har bl. a. betytt att nya företag har tillkommit och att infrastrukturen
har byggts ut.

Jag skall här kortfattat redogöra för riksdagens beslut år
1983 med anledning av prop. 1982/83:120 Utveckling i Norrbotten.

För åtgärder inom kommunikationsdepartementets område
avsattes ca 470 milj. kr. Av dessa gick 390 milj. kr. som bidrag till SJ för
att ge

Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) en samhällsekonomiskt motiverad Prop. 1987/88:86 fraktnedsättning
för malmtransporterna under år 1983. Dessutom ingick investeringar i vägar (25
milj. kr.), upprustning av malmbanan (44 milj. kr.) och investeringar i Kiruna
flygplats (11 milj. kr.).

Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde gjordes
insatser inom bl. a. gymnasieskolan, vuxenutbildningen och vid högskolan i
Luleå. Ett extra anslag på 9 milj. kr. anvisades till högskolan i Luleå för
ytterligare kompetensuppbyggnad inom områdena elektronik, datateknik och verkstadsteknik.
Dessutom anvisades 20 milj. kr. för investeringar i lokaler vid högskolan.
Riksdagen anvisade också 4 milj. kr. till centrum för regionalvetenskaplig
forskning (CERUM) vid universitetet i Umeå för forskning om Norrbottens län.
Vidare anvisade riksdagen 3 milj. kr. till Kiruna geofysiska institut (numera
institutet för rymdfysik, IRF) för tillämpad forskning och utvecklingsarbete
inom institutet. Sammantaget avsattes inom utbildningsdepartementets område 36
milj. kr. under treårsperioden.

Inom jordbruksdepartementets ansvarsområde anvisades 3
milj. kr. för bl. a. ett utvecklingsprojekt för fisket i Pajala kommun, utsättning
av lax i länets älvar samt utvecklingsplanenng för de nordligaste samebyarna. I
samband med beslut om skogspolitiken anvisades vidare sammanlagt 15 milj. kr.
för återväxtåtgärder och skogsvägar i Norrbottens län.

Vad gäller arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde
avsattes sammanlagt 342 milj. kr. Medlen användes bl. a. för ökad
arbetsmarknadsutbildning, för att underlätta för dem som sökte arbete på annan
ort samt för sysselsättningsskapande åtgärder. Vidare anslogs särskilda medel
för de övertaliga vid LKAB i Malmfälten. Särskilda resurser tillfördes också
arbetsmarknadsinstituten i Kalix och Piteå. I Malmfälten inrättades en
delegation för särskilda insatser bland de övertaliga .vid LKAB.

Inom bostadsdepartementets ansvarsområde innebar riksdagsbeslutet
särskilda satsningar inom lantmäteriområdet. Produktionen av ekonomiska kartan
över Norrbottens län förlades till Luleå. I Kiruna etablerades en kartcentral
för upprustning av fastighetsregisterkartor. Dessutom möjliggjordes fortsatt
produktion i Luleå av vegetationskartan över länet.

Inom industridepartementets ansvarsområde beviljades LKAB
ett kapitaltillskott på 1 000 milj. kr. för att genomföra en finansiell
rekonstruktion genom nedskrivningar av sina tillgångar. Bolaget erhöll också
381 milj. kr. för att täcka merkostnaderna för förlängd uppsägningstid och för sysselsättningsskapande
åtgärder m.m. för övertalig personal. Vidare erhöll LKAB 50 milj. kr. för inköp
av malm från forskningsgruvan i Luossavaara. Vissa medel beräknades även för
åtgärder vid SSAB Svenskt Stål AB.

I propositionen redovisade jag även min syn på systemet
med nedsätt

ning av företagens socialavgifter och förordade därvid att det även fortsätt

ningsvis borde begränsas till Norrbottens län. Nedsättningen, som sedan

den 1 januari 1984 omfattar hela länet, uppgår till 10 procentenheter och

innebär för innevarande år en reduktion av företagens kostnader med i

storleksordningen 350 milj. kr. I Svappavaara samhälle gäller fullständig

befrielse från socialavgifter t.o. m. år 1993. De minskade inkomsterna till

socialförsäkringssystemet täcks med regionalpolitiska medel. Regeringen

har uppdragit åt statens industriverk att utvärdera effekterna av hedsätt-

ningen av
avgifterna. Industriverket skall lämna sin rapport under våren Prop.
1987/88:86 1988. I direktiven för den regionalpolitiska kommittén (Dir.
1987:48) ingår att bedöma hur effektiv nedsättningen av socialavgifterna är som
regional-politiskt medel.

Utöver dessa insatser beslutade riksdagen om ett anslag på
200 milj. kr. för särskilda regionalpolitiska insatser i länet. Länsstyrelsen i
Norrbottens län har i en rapport redovisat hur medlen har använts och effekten
av insatserna. Av beloppet har ca hälften gått till Malmfälten (Kiruna och
Gällivare kommuner) och ungefär en fjärdedel till länets kustregion (Piteå,
Luleå, Boden och Kalix kommuner). Även i relation till antalet anställda eller
antalet arbetslösa har insatserna varit mest omfattande i Malmfälten.

Med en annan fördelningsgrund av de 200 milj. kronorna har
drygt 60 milj. kr. gått till etablerings- och utvecklingskostnader för nya
företag eller myndigheter. Drygt 40 milj. kr. kan hänföras till forskning,
produktutveckling, teknikspridning eller utbildning. Insatser riktade till
småföretag omfattar knappt 40 milj. kr. Knappt 20 milj. kr. har vardera gått
till energiprojekt resp. lokala utvecklingsprojekt.

Av de 200 milj. kronorna har 37% använts till infrastrukturella
åtgärder medan 63 % har avsett företagsinriktade åtgärder.

Inom energiområdet beslutades om ett antal åtgärder för
att bl. a. stärka de inhemska bränslenas roll i länet. Genom dessa åtgärder
skulle förutom utveckling av inhemska bränslen också länets utveckling och
sysselsättning främjas. Inom nämnda anslag för särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län gavs möjlighet att stödja byggande av anläggningar
för produktion och användning av fasta bränslen. I propositionen beräknades
också att omkring 50 milj. kr. från de medel som disponerades av den särskilda
delegationen för energiupphandling skulle utnyttjas för lån till tillverkare av
energiutrustning i Norrbottens län.

Under 1980-talet har närmare 800 milj. kr. investerats i
energianläggningar i Norrbottens län. Av dessa medel har staten svarat för ca
en tredjedel. Investeringarna har främst avsett fastbränslepannor och värmedistributionsnät.
Vidare har investeringar gjorts i anläggningar för torvfö-rädling och trädbränsleproduktion,
i små vattenkraftverk och i värmepumpar. Enligt en studie som genomförts av
länsstyrelsen har åtgärderna inom energiområdet givit upphov till ca 330
permanenta sysselsättningstillfällen samt temporärt ca 630 årsarbeten under
uppbyggnadsskedet.

Till de särskilda insatser jag här nämnt kommer ordinarie
program inom bl. a. arbetsmarknads- och regionalpolitiken.

Jag vill i detta sammanhang särskilt nämna de insatser som
gjorts för utveckling i glesbygden framför allt i den norra länsdelen samt de
medel som anvisats till Utvecklingscentrum Östra Norrbotten och Centrum för
glesbygdsteknik. Vidare har stöd lämnats till teknikcentra i Kiruna och
Gällivare. Ett omfattande stöd har även lämnats för att utveckla turistnäringen
i länet.

Under perioden 1982/83-1987/88 har de medel länsstyrelsen
disponerar

för regionala utvecklingsinsatser ökat från 51 milj. kr. till 105 milj. kr. per

år. Totalt har länsstyrelsen disponerat över 400 milj. kr. i sådana medel

under perioden. 5

Sedan år
1982 har 208 företag i länet fått totalt 663 milj. kr. i lokali- Prop.
1987/88:86 seringsstöd och offertstöd. Detta beräknas ge 1 675 nya
arbetstillfällen. Därtill kommer sysselsättningsstöd med 123 milj. kr., vilket
motsvarar ett ökat antal anställda med knappt 1 800 årsarbetskrafter.

I östra Norrbotten bedrivs en försöksverksamhet med friare
användning av arbetsmarknadspolitiska medel. För innevarande budgetår har 37,5
milj. kr. anvisats härtill. Medlen har i första hand använts för utvecklingsprojekt
för att stärka de befintliga företagen och för att stödja nyföretagan-de i
regionen. Stöd har givits i form av kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning,
marknadsföringsinsatser och förstärkning av ledningsfunktioner samt för
investeringar i maskiner och byggnader. Företagen representerar ett stort
antal branscher, bl. a. verkstadsindustri, träindustri, livsmedelsindustri,
turism, jordbruk och trädgårdsnäring samt data- och elektroniksektorn. I
oktober 1987 hade beslutats om stöd som berörde drygt 500 arbetstillfällen. Av
dessa var enligt länsarbetsnämnden i Norrbottens län drygt hälften nya
anställningar.

Under de senaste åren har ytterligare en rad beslut
fattats som har stor betydelse för utvecklingen i Norrbottens län.

År 1984 anslog riksdagen 24 milj. kr. för att under en
treårsperiod främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling. Hos
företag i Norrbottens län pågår förstudieprojekt där drygt 2 milj. kr. av
dessa medel disponeras.

Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken våren 1985
med anledning av prop. 1984/85:115 anvisades bl. a. 8 milj. kr. för att
förstärka forskning och utbildning inom dataområdet i Luleå och 5 milj. kr. för
förstärkning inom rymdområdet i Kiruna.

Beslutet år 1985 innebar också att det regionalpolitiska
godstransportstödet kompletterades. Dels ändrades reglerna så att transporter
av trävaror i kustsjöfart - bl. a. från hamnar i Norrbotten - bidragsmässigt
fick mer likartade förutsättningar med landtransporter, dels infördes ett persontransportstöd
för resor i tjänsten med flyg eller tåg. Vidare infördes också som ett treårigt
försök stöd till datakommunikation med företag i Kiruna, Gällivare och Pajala
kommuner.

Regeringen har i januari i år förelagt riksdagen en
proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50). I
propositionen framhålls att samspelet mellan trafikpolitiken och
regionalpolitiken bör förstärkas.

Enligt propositionen visar utvecklingen under senare år
att inlandsbanan mellan Mora och Gällivare har ett klart samhällsintresse och
att den därför bör finnas kvar. Med hänsyn till möjligheterna att utveckla
turismen är det önskvärt med ett ökat regionalt engagemang samtidigt som
trafiken läggs upp i mer decentraliserade och marknadsmässiga former. Det bör
därför prövas om persontrafiken kan bedrivas i en annan form där lokala och
regionala intressenter samt turistorganisationer medverkar.

Malmbanan bibehålls som en särskild division inom SJ. I
syfte att

minska kostnaderna för järnmalmstransporterna från LKAB:s gruvor

övervägs att tillsätta en gemensam svensk-norsk utredning med uppgift att

se över samordnings- och rationaliseringsmöjligheterna på hela malmba

nan. (

I
propositionen föreslås vidare att staten skall fortsätta att köpa sådan Prop.
1987/88:86 persontågstrafik på stomnätet samt inlands- och malmbanorna som är regionalpolitiskt
önskvärd men inte kan komma till stånd på rent affärsmässiga grunder. För att
garantera att norra Sverige ges en tillfredsställande trafikförsörjning med
järnväg bör därvid statens köp av trafik utökas till att omfatta
sovvagnstrafiken till och från övre Norrland.

På
vägområdet kan nämnas det tioåriga investeringsprogram som beslutades år 1987
för att höja vägnätets bärighet. Inom ramen för bärighetsprogrammet skall
sammanlagt över 4 miljarder kronor investeras i skogslänen. I propositionen
föreslås att anslaget till drift och underhåll av statliga vägar skall höjas
stegvis med 500 milj. kr. Tillskottet av medel skall i stor utsträckning
användas för drifts- och underhållsåtgärder på vägar i skogslänen. Denna nya
insats kommer därmed att utgöra ett viktigt komplement till
bärighetsprogrammet.

Eftersom
bilen är ett nödvändigt färdmedel för flertalet boende i glesbygd bör enligt
propositionen de föreslagna höjningarna av bensin- och kilometerskatten
kompenseras genom en sänkning av fordonsskatten i vissa glesbygdskommuner. I
Norrbottens län omfattas Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk,
Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå kommuner av denna
sänkning. I dessa kommuner kommer fordonsskatten att sättas ned med totalt 384
kr. per fordon och år, vilket innebär att de allra lättaste personbilarna i
fortsättningen blir helt befriade från fordonsskatt.

För
luftfartens och sjöfartens del konstateras att den kostnadsutjämning som sker
inom dessa sektorer är av stor regionalpolitisk betydelse och särskilt
värdefull för trafiken på norra Sverige. Under de senaste åren har vidare
omfattande investeringar gjorts i flygplatserna i Luleå, Kiruna och Gällivare.

Genom
beslut av riksdagen år 1986 inrättades i Kiruna en utvecklingsenhet inom lantmäteriet
med inriktning mot datorstödd tematisk kartläggning. Enheten skall bl. a.
arbeta med framställning av den nya nationalatla-sen. Samlokaliserad med denna
enhet har också inrättats en utvecklingsenhet för centralnämnden för
fastighetsdata (CFD). Enheterna sysselsätter f. n. ett drygt tiotal personer.

Regeringen
beviljade i juni 1986 Övertorneå kommun bidrag med 4 milj. kr. till försöksverksamhet
inom ramen för ett s. k. ekologiprojekt avseende bl. a. begränsning av
handelsgödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen. Projektet omfattar
alternativ odling inom jordbruk och trädgårdsnäring, skogsbruk,
vidareförädlingsverksamhet, utbildning, turism m. m. Som ett led i
genomförandet av projektet bildades en stiftelse i vilken Övertorneå kommun och
högskolan i Luleå ingår som huvudmän.

Jag
vill också nämna det nordiska samarbetet som bedrivs inom Nordkalottkommittén.
Samarbetet är inriktat på industri, turism, utbildning, areel-la näringar m. m.

Inom
jordbruksdepartementets område har, förutom uppräkningar av

prisstödet til] norra Sverige, medel anvisats till ett särskilt åtgärdsprogram

för jordbruket i norra Sverige med 100 milj. kr. under en treårsperiod. I

årets budgetproposition har föreslagits att ytterligare 80 milj. kr. skall 7

tillföras
detta program.

Inom
försvarsdepartementets område har sedan år 1986 vidtagits särskil- Prop.
1987/88:86 da åtgärder för att öka upphandling av försvarsmateriel i
Norrbottens län. Dessa åtgärder har under år 1987 resulterat i upphandling av
försvarsmateriel på cirka 24 milj. kr. hos 20 företag. Totalt är omkring 60
företag i länet nu engagerade för att kunna leverera materiel till
försvarsmakten.

I samband med att kontraktet för flygplan JAS 39 slöts år
1982 lämnade Industrigruppen JAS (IG JAS) bland annat utfästelser om
sysselsättnings-skapande åtgärder som under en femårsperiod skulle ge cirka 800
nya arbetstillfällen. Av dessa 800 skulle minst 100 tillfalla Norrbottens län.
IG JAS har mellan åren 1982 och 1987 skapat cirka 1 200 nya arbetstillfällen,
varav drygt 140 i länet. I anslutning härtill har också ytterligare drygt 50
arbetstillfällen skapats i en vindrutefabrik i Svappavaara.

IG JAS utländska underieverantörer utfäste sig också år
1982 att etablera industriell samverkan med svensk industri till lika stora
belopp som kontrakten till dem i JAS-projektet. En av de största
underleverantörerna har under åren 1984-87, med utfästelsen som grund, gjort
beställningar hos SSAB på cirka 300 milj. kr. Huvuddelen av dessa beställningar
har tillfallit SSAB i Luleå.

Systemet med kommunal skatteutjämning, vars primära syfte
är att skapa förutsättningar för en jämbördig standard för den kommunala servicen
i alla delar av landet, är av stor betydelse för Norrbottens län. Under 1988
tillförs länet sammanlagt ca 1,4 miljarder kronor i form av skatte-utjämningsbidrag.

I årets budgetproposition föreslår regeringen vissa
förändringar i skatteutjämningssystemet vilka syftar till att minska
skillnaderna i utdebitering mellan skogslän och övriga län.

Genom de omfattande åtgärder som gjorts och görs inom ett
mycket brett fält i Norrbottens län har en ny och mycket betydelsefull grund
lagts för länets utveckling.

Vid sidan av den gamla industristrukturen baserad på
skogen, stålet och malmen har nya verksamheter börjat växa fram, många baserade
på ny teknik och nya produkter. Högskolan i Luleå utgör tillsammans med
institutioner som institutet för rymdfysik (f. d. Kiruna geofysiska institut),
institutets för verkstadsteknisk forskning (IVF) filial i Luleå m. fl. en
viktig bas för denna utveckling. Jag vill i detta sammanhang också peka på den
viktiga resurs som de regionala finans- och investmentbolagen Bothnia Invest AB
och Malmfältens Finans AB utgör för att få fram riskvilligt kapital och
företagsledningskompetens för en expansion av länets näringsliv.

3 Förändringar i de statliga företagens verksamhet i
Norrbottens län

De statliga företagen ASSI, LKAB, SSAB samt domänverket
har en betydande del av sin verksamhet i Norrbotten. År 1986 sysselsatte de
tillsammans ca 11 600 personer. Deras sammanlagda investeringar i länet

uppgick samma år till över 500 milj. kr. Under år 1987 var
investeringarna Prop. 1987/88:86 ännu större.

Dessa basindustrier har med hjälp av mycket stora
investeringar - över 5000 milj. kr. under den senaste 1 O-årsperioden - i hög
grad moderniserat sina anläggningar och därmed stärkt sin konkurrenskraft.
Detta arbete fortsätter och stöds av ägaren.

ASSI har två stora enheter i Norrbotten, sedan man
överlåtit sågverksrörelsen till Domänföretagen AB.

ASSI Kraftliner i Piteå är Europas största pappersbruk för
tillverkning av kraftliner som används i ytskiktet i wellpapp. För närvarande
pågår en större ombyggnad av en pappersmaskin i syfte att höja kapaciteten från
500000 ton till ca 540000 ton.

ASSI Karisborg i Kalix tillverkar och säljer blekt
pappersmassa samt blekt kraftpapper.

Inom ASSI pågår nu studier av ett fortsatt
investeringsprogram för Karlsborg. Det omfattar en förnyelse av en torkmaskin
för avsalumassa samt vissa kompletteringar i cellulosalinjen. Vidare studeras
olika alternativ för att säkerställa pappersbrukets framtid. Dessa studier
skall mynna ut i en flerårig investeringsplan med betydande investeringar. Om ASSI:s
styrelse finner att bolagets investeringsprogram kräver nytt eget kapital har
jag erfarit att bolaget återkommer till ägaren i denna fråga.

LKAB med sina två underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget
verkar på en marknad som karaktäriseras av ett stort utbudsöverskott. Priset på
järnmalm har under senare år därför fallit kraftigt. För LKAB:s del förvärras
problemet av att priset sätts i dollar och att dollarkursen fallit gentemot
svenska kronan.

LKAB:s enda möjlighet att utvecklas under dessa
marknadsförutsättningar är att minska sina brytnings- och logistikkostnader,
ytterligare förbättra kvaliteten på olika järnmalmsprodukter samt öka
förädlingsgraden. Enligt en strategisk plan för åren 1987-1992 som LKAB under
år 1987 har beslutat genomföra avser bolaget att minska sina reala tillverkningskostnader
med ca en tredjedel. Detta är möjligt genom att LKAB utnyttjar ny teknik, ökar
storskaligheten och rationaliserar bl. a. produktion och transporter.
Betydande investeringar för att öka pelletskapacite-ten planeras vid företagets
pelletsverk i Svappavaara, Malmberget och Kiruna. Jag har erfarit från bolaget
att beslut om dessa investeringar kommer att fattas successivt med start redan
under år 1988. Företagets beräknade investeringar under tiden t.o.m. år 1992
överstiger 1500 milj. kr. Under år 1988 färdigställs en ny huvudnivå i
Malmberget, med ökad produktion som följd. Ett omfattande program för att
utveckla nya produkter och öka kvaliteten på befintliga genomförs.

LKAB kommer att bredda sin verksamhet genom att bilda ett
special

produktbolag. Bolagets uppgift blir att utveckla marknaden för produkter,

vilka är baserade på LKAB-malm, men avsedda för annan avnämare än

stålindustrin. Produktionen kommer så långt som möjligt att drivas inom

LKAB. Det nya bolagets huvuduppgift blir marknadsföring och produktut

veckling. Bolaget tillkommer för att påskynda och bredda en utveckling,

som redan med framgång drivits inom LKAB. 9

LKAB har på olika sätt bidragit till att närmare 400
personer fått syssel- Prop. 1987/88:86 sättning i malmfältsregionen under åren
1979-1986 inom verksamheter utanför järnmalmsbrytningen. Dotterbolaget Kimit
AB, som tillverkar sprängämnen sysselsätter ca 40 personer och även
dotterbolaget Malmfältsdata Informationsutveckling AB sysselsätter ca 40
personer. År 1982 startade LKAB brytning av den s. k. Viscariamalmen.
Verksamheten, som sysselsätter ca 200 personer, såldes år 1986 till det finska
bolaget Outo-kumpu Oy. Vidare är LKAB den största aktieägaren i verkstadsföretaget
AB Kiruna Grus & Stenförädling som sysselsätter ca 80 personer. Slutligen
har LKAB bidragit med 25 milj. kr. för att stödja forskning vid högskolan i
Luleå.

SSAB:s verksamhet i Norrbotten är koncentrerad till orten
Luleå, där framställning av stålämnen, valsning av långa profilerade produkter
samt beläggning och förädling av band inom dotterbolaget Plannja AB sker.

I samband med ägarförändringar i SSAB, vilka redogjorts
för i prop. 1986/87:71, tillfördes företaget 700 milj. kr. i form av ett
konvertibelt lån från LKAB. Dessa medel utgör en väsentlig finansieringskälla
till den under våren 1987 antagna strukturplanen för företaget. I
strukturplanen, som betonar Luleås betydelse som metallurgiskt centrum med
avgörande betydelse för företagets s. k. kärnaffär, ingår en investering i en stränggjut-ningsmaskin
för breda stålämnen, s. k. slabs till ett belopp av 350 milj. kr. Dessutom
skall andra investeringar genomföras i Luleå.

I SSAB:s dotterbolag Plannja AB finns i Luleå en framgångsrik
verkstadsanläggning för presshärdning av bl. a. sidokrockskydd till personbilar.

En investering som fördubblar presshärdningskapaciteten i Plannja
AB är kostnadsberäknad till drygt 70 milj. kr. och skulle i ett inledningsskede
komma att erbjuda anställning ät ytterligare minst 45 personer. Koncernledningen
i SSAB kommer, enligt vad jag erfarit, därför att förbereda investeringen i Plannja
och genomföra denna så snart som möjligt.

Domänföretagen AB har i oktober 1987 träffat avtal med ASSI
om att per den 1 mars 1988 förvärva de sågverksrörelser som ASSI hittills
bedrivit i Norrbotten. Driften vid sågen i Karlsborg kommer att upphöra medan
sågarna i Lövholmen och Seskarö kommer att omdanas till mycket moderna sågar
genom ett investeringsprogram på över 100 milj. kr. Investeringarna
finansieras till viss del genom att staten avstår från del av avkastningen
från domänverket. Investeringen medför att Domänföretagen AB kommer att ha två
konkurrenskraftiga sågar i Norrbotten. Investeringarna medför dock att
personalbehovet kommer att minska. Domänföretagen avser också att genomföra ett
utvecklingsprogram för komponentfabriken i Kalix där investeringarna beräknats
till 15 milj. kr. vilket medför att antalet anställda kan ökas med ett tiotal.

Utöver de nämnda statliga företagen har även Procordia AB
verksamhet i Norrbottens län dels inom SARA, dels inom Cordinor AB.
Verksamheten inom Cordinor AB har växlat i omfattning under den senaste
tioårsperioden men uppgår för närvarande till ca 300 personer.

10

4 Behov
av insatser för att främja utvecklingen i Prop. 1987/88:86 Norrbottens
län

De personalminskningar som nu är aktuella i de stora
basindustrierna skall genomföras i ett arbetsmarknadsläge som uppvisar en rad
positiva utvecklingsdrag. Samtidigt är den utveckling som nu kommit igång
sårbar, vilket ställer krav pä ytterligare stimulans och kompletteringar av
gjorda insatser. Det som nu är angeläget är insatser för att dels möta de
omedelbara omställningsbehoven, dels långsiktigt främja utveckling och
sysselsättning i länet. Sådana insatser bör ha den huvudsakliga inriktning som
gällt för de under tidigare år insatta åtgärder jag har redogjort för och
således ses som komplement och vidareutveckling av dessa.

En fortsatt minskning av sysselsättningen inom länets
basindustrier skulle, om inte särskilda åtgärder vidtas, leda till ökad
arbetslöshet och ökad utflyttning.

Det finns emellertid, inte minst tack vare tidigare gjorda
insatser, en rad positiva faktorer att peka på, som ger goda förutsättningar
för fortsatta utvecklingsinsatser. Med högskolan som bas håller en forsknings-
och utvecklingsintensiv industriell miljö på att utvecklas i Luleå. Ett antal
större teknik- och kunskapsintensiva företag har etablerat enheter i denna
miljö. Dessutom bildas nya företag baserade på forskningsresultat vid
högskolan. I Kiruna utvecklas på motsvarande sätt verksamheter som har sin
grund i den rymdverksamhet som finns där.

Även när det gäller småföretagsutvecklingen i Norrbottens
län finns en rad positiva drag. Nyetableringar har under 1980-talet skett i
ungefär samma omfattning som genomsnittligt för landet. Studier som gjorts vid
bl. a. centrum för regional vetenskaplig forskning (CERUM) vid universitetet i
Umeå, visar att enskilda företag i Norrbottens län har hävdat sig väl vad
gäller produktion och försäljning vid en jämförelse med likartade företag i
andra delar av landet. Däremot sker produktförnyelsen genomsnittligt sett
långsammare i norrbottensföretagen än i andra företag. Det anses till stor del
förklaras av den relativa isolering som de ofta måste arbeta i. Insatser från
samhällsorgan som den regionala utvecklingsfonden, teknikspridningsorgan m.fl.
blir därför särskilt betydelsefulla i en region som Norrbottens län.

Den tillväxt av nya företag och verksamheter som kommit
igång i Norrbottens län går trots allt vad gäller produktion och
sysselsättning förhållandevis långsamt. För att stimulera denna tillväxt krävs
därför både omfattande insatser av samhälleliga resurser och stor uthållighet.
Det är också av stor betydelse att få ett bättre differentierat näringsliv inte
minst i de kommuner som domineras av stora företag inom basnäringarna. Detta är
särskilt betydelsefullt i t. ex. Kiruna och Gällivare/Malmberget. Jag vill i
detta sammanhang erinra om att den utveckling som nu pågår i främst Luleå i
anslutning till högskolan är resultatet av en planering som inleddes för ca 20
år sedan. Rymdverksamheten i Kiruna startade för över 30 år sedan och först nu
börjar spridningseffekterna bli mera påtagliga.

Min slutsats är därför att långsiktigt verkande och
strategiskt inriktade

åtgärder är angelägna för att ytterligare underlätta den förnyelse och den 11

utveckling
som nu sker av näringslivet i Norrbottens län. De exempel jag Prop. 1987/88:86 har
nämnt visar också att det är möjligt att åstadkomma en positiv utveckling. För
att klara de mera kortsiktiga omställningsproblemen som blir följden av de
personalminskningar som planeras i de statliga företagen krävs dessutom
betydande arbetsmarknadspolitiska insatser. För att komplettera och bredda
arbetsmarknaden i de av basindustrierna dominerade orterna är det vidare
angeläget att tillföra nya arbetstillfällen, t. ex. inom statlig administrativ
verksamhet, som på relativt kort sikt kan ge sysselsättningstillskott samt att
stimulera utvecklingen av befintliga företag och nyföretagandet. Det är vidare
angeläget att insatser görs som kan bidra till att bredda kvinnornas yrkesval
och härigenom förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden.

Huvuddelen
av insatserna bör göras i de orter som i första hand påverkas av
neddragningarna inom basindustrierna. Därutöver är det enligt min mening
angeläget att göra insatser som stärker utvecklingskraften i länet i övrigt.
Det gäller t. ex. satsningar på gymnasieskolan och på högskoleutbildning genom
decentraliserad utbildning eller distansundervisning. Det gäller också
intensifiering av skogsvården för att därigenom förbättra tillgången på råvara
för sågverken liksom insatser för att förbättra sågverkens konkurrenskraft.
Insatser för teknikspridning och för att utveckla turismen är andra angelägna
åtgärder. I propositionen redovisas ett stort antal förslag med denna inriktning.

5 Förslag till åtgärder

Skrivelser
med förslag till åtgärder för att främja utvecklingen i Norrbottens län har
inkommit från kommuner, organisationer, regionala myndigheter, enskilda m. fl.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse den 8 januari 1988 redovisat
ett omfattande underlag med förslag till åtgärder.

Dessa
förslag har bedömts vid utarbetandet av denna proposition. Förslag till
insatser redovisas i de olika bilagorna till propositionen. Vissa av de från
länet framförda förslagen har hänvisats till den nyligen tillsatta regionalpolitiska
kommittén (Dir. 1987:48). Vidare redovisas förslag som inte framförts från
länet, men som har betydelse för sysselsättningen och utvecklingen i länet.

De
förslag till åtgärder som redovisas i det följande ger effekter såväl på kort
som på lång sikt. Åtgärderna syftar till att dels mildra effekterna av de personalneddragningar
som de statliga företagen planerar, dels bygga vidare på och komplettera den
positiva utveckling i länet, som 1983 års beslut bidragit till. Åtgärderna kan
indelas i fem grupper:

— arbetsmarknadspolitiska

— kompetensutvecklande

— näringslivsutvecklande

— regionala utvecklingsinsatser

— lokaliseringar av statlig verksamhet Förslagen är i
korthet följande:

För
arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till de enskilda människor 12

som berörs av
sysselsättningsminskningarna föreslås sammanlagt 216,4 Prop. 1987/88:86
milj. kr. Det gäller dels åtgärder för dem som drabbas av de aviserade neddragningarna
och de indirekta effekter dessa kan leda till, dels åtgärder som syftar till
att stödja en positiv sysselsättningsutveckling på längre sikt.

För
kompetensutveckling föreslås insatser inom utbildnings- och industridepartementens
områden om sammanlagt 241 milj. kr. Åtgärderna har två huvudinriktningar. För
det första föreslås insatser för utbildning och teknikspridning som direkt
skall komma hela länet till del. För det andra föreslås en kraftig satsning på
forsknings- och utvecklingsverksamhet med tyngdpunkten lagd på högskolan i
Luleå och insatser i anslutning till högskoleverksamheten. Genom de senare
insatserna förbättras arbetsmarknaden i Luleå. Vidare förstärks den
utvecklingsresurs som högskolan utgör för Norrbottens län och för hela norra
Sverige.

Inom
utbildningsdepartementets område föreslås 39 milj. kr. för insatser som berör
flertalet utbildningsformer och som syftar till att förstärka
kompetensutvecklingen i första hand i inlandskommunerna. Bl. a. föreslås resurser
för förnyelse av teknisk utrustning inom gymnasieskolan, medel för utökad
kommunal vuxenutbildning och för högskoleutbildning, huvudsakligen i form av
decentraliserad utbildning och distansundervisning. Med dessa åtgärder skapas
förutsättningar för att sprida bl. a. högre utbildning till inlandet och att
bevara och utveckla de för inlandet så betydelsefulla gymnasieutbildningarna.

Basorganisationen
för forskning föreslås bli förstärkt med 27 milj. kr., varav 24 milj. beräknas
för högskolan i Luleå och 3 milj. kr. för institutet för rymdfysik i Kiruna.
För utrustning och lokaler i anslutning till förstärkningen av forskningen
föreslås 49 milj. kr.

De
föreslagna insatserna för utbyggnaden av främst högskolan i Luleå innebär
förutom en kraftfull förstärkning av utbildning och forskning samt
utvecklingsmiljön i allmänhet i Luleå, i Norrbottens län och i norra Sverige,
även ett betydande sysselsättningstillskott. Det kan beräknas till ca 100 nya
arbetstillfällen.

Inom
industridepartementets område föreslås 10 milj. kr. för teknikspridning.
Insatserna bör vara särskilt anpassade till förhållandena i inlandet.
Samordning med vissa av de föreslagna utbildningsinsatserna bör kunna ske.
Dessa insatser kommer att förbättra förutsättningarna för utvecklingen av de
små och medelstora företagen i länet.

För
att ytterligare förstärka forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå föreslås
sammanlagt 46 milj. kr. för stöd till utvecklingsprojekt i anslutning till
högskolan och till stiftelsen Aurorum. Slutligen föreslås 70 milj. kr. för stöd
till uppförandet av en teknikby i anslutning till högskolan. Genom de föreslagna
åtgärderna skapas förutsättningar för bl. a. utveckling av nya företag i
anslutning till högskolemiljön, vilket bör leda till en förstärkning och differentiering
av näringslivet i Luleå samt ge möjligheter till spridningseffekter i övriga
delar av länet.

För näringslivsutveckling
föreslås sammanlagt 169 milj. kr. Inom denna

ram föreslås 28 milj. kr. för fortsatt utveckling av rymdverksamheten i

Kiruna varav 13 milj. kr. avser ett projekt med höghöjdsuppskjutning av

sondraketer och 15 milj. kr. för utvecklingsåtgärder vid Satellitbild i Kiru- 13

na
AB m. m. För utökade prospekteringsinsatser i länet avsätts 10 milj. kr.

För
utvecklingsinsatser inom skogsbruket samt sågverks- och trämanu- Prop.
1987/88:86 fakturindustrin föreslås sammanlagt 45 milj. kr. Insatserna består
av:

— Ett treårsprogram för intensifierat skogsbruk.
Programmet syftar till

ökad sysselsättning främst i glesbygd samtidigt som skogsindustrin kan

tillföras mer råvara.

- Ett utvecklingsprogram för sågverks- och
trämanufakturindustrin. Åt

gärderna innefattar bl. a. utbildning, kvalitets- och produktutveckling,

forskning och utveckling samt exportfrämjande insatser.

Vidare föreslås att 30 milj. kr. anvisas för att förstärka
tillgången på riskkapital i Norrbottens län. För särskilda insatser för
näringslivsutveckling i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner föreslås 27 milj.
kr. Med de föreslagna åtgärderna bör goda förutsättningar för förnyelse och
differentiering av näringslivet skapas i dessa basindustridominerade kommuner.
Sammanlagt 14 milj. kr. föreslås till åtgärder för turistnäringen samt till att
göra Norrbottens län till försökslän för ett program för utveckling av
småskalig livsmedelsteknik.

För att förbättra kommunikationerna föreslås 15 milj. kr.
för investeringar i en matarflygplats i Arvidsjaur.

För regionala utvecklingsinsatser föreslås 100 milj. kr.
Medlen skall disponeras av länsstyrelsen i Norrbottens län för att utveckla och
genomföra bl. a. sådana projekt som redovisats från länet och som berör såväl
de av strukturförändringar drabbade kommunerna som kommunerna i övrigt i länet.
Medlen bör även kunna användas för samnordiska projekt.

För lokaliseringar av statlig verksamhet föreslås
sammanlagt 65 milj. kr. De skall användas för utgifter i samband med
lokalisering av den centrala ADB-enheten för det nya tulldatasystemet till
Luleå, för uppbyggnad av enheter inom rikspolisstyrelsen och lantmäteriverket i
Kiruna samt för etablering av viss verksamhet inom affärsverket FFV i
Norrbottens län. Dessa verksamheter kommer sammanlagt att innebära ca 100 nya
arbetstillfällen.

Jag har vidare erfarit att Vattenfall beslutat att omlokalisera
verksamhet från huvudkontoret i Stockholm till bl. a. Luleå. Den verksamhet som
berörs är ledningen för Vattenfalls byggentreprenadverksamhet samt delar av
dataverksamheten. Totalt kommer på detta sätt ca 70 tjänster till Luleå.

Vidare har Vattenfall Region Norrbotten fattat beslut om
att flytta verksamhet till Jokkmokks kommun och att ge en resursförstärkning
till den där befintliga verksamheten. Tillsammans beräknas detta innebära ett
tjugotal nya tjänster till kommunen.

I Kiruna kommer Sveriges Radio AB att etablera ett
dotterbolag för administration av TV-licenserna. Utbildningen av personalen har
nyligen inletts. Verksamheten beräknas, när den är fullt utbyggd, sysselsätta
över 70 personer.

Vad gäller de statliga företagen i Norrbottens län har
dessa mycket omfattande investeringsplaner. Sammantaget innebär dessa planer
att enbart under år 1988 över 1 000 milj. kr. kommer att investeras i
Norrbottens län.

De statliga företagen bidrar också på olika sätt med
insatser för att

förstärka näringslivsmiljön och andra företag i de orter och i de regioner 14

där de har verksamhet.

Enligt vad jag erfarit eftersträvar LKAB att genom köp av
reservdelar Prop. 1987/88:86 och komponenter hos lokala leverantörer och
tillverkare stärka det lokala näringslivet. Bl. a. planeras en omfattande
ombyggnad av 500 malmvagnar för att kunna rationalisera lossningen av malm.
Företaget har tidigare stött teknikspridningsinsatser i Gällivare och Kiruna
kommuner. Företaget är, enligt vad jag erfarit, intresserat av att även
fortsättningsvis stödja sådana verksamheter och även stödja andra aktiviteter,
som kan bidra till utvecklingen av det lokala näringslivet i
malmfältskommunerna.

Enligt vad jag erfarit avser SSAB att avsätta särskilda
medel för att stödja etablering av nya företag i Luleåregionen och verksamhet i
anknytning till högskolan i Luleå.

Även ASSI har enligt vad jag erfarit beslutat avsätta
särskilda medel för att stödja etablering av nya företag i Kalix-regionen genom
det s. k. Kalix 1990-projektet.

Procordia AB utreder för närvarande frågan om ytterligare
satsningar inom hotellområdet i Norrbotten.

Jag återkommer senare (bil. 8) med bl. a. förslag om att
regeringen skall föreslå riksdagen att anvisa ytteriigare 440 milj. kr. på
anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m. Över detta anslag anvisas bl. a. medel
för lokaliseringsbidrag som beslutas av regeringen och statens industriverk. Av
dessa medel beräknar jag att högst 125 milj. kr. skall komma till användning
för särskilda projekt inom främst den privata tjänste- och servicesektorn samt
turistnäringen i Norrbottens län.

6 Sammanfattning

Jag har i det föregående redovisat förslag till insatser i
Norrbottens län. Problemen i Norrbottens län består dels i de aktuella
sysselsättningsminskningarna, dels i en fortsatt långsiktigt svag utveckling
av näringslivet. Detta innebär att särskilda resurser måste avsättas för att
hjälpa och stödja de enskilda människor som berörs av strukturförändringarna.
Förslagen innebär vidare att aktiva insatser görs inom flera politikområden för
att genom infrastrukturförbättringar och andra åtgärder skapa bättre förutsättningar
för ett långsiktigt bärkraftigt och differentierat näringsliv.

Jag vill avsluta framställningen med att sammanfatta
förslagen om ytterligare medel till insatser i Norrbottens län så som de
redovisas under olika huvudtitlar.

milj. kr.

-
justitiedepartementet 10,0

-
kommunikationsdepartementet 15,0

-
finansdepartementet 40,0 -utbildningsdepartementet 115,0

- jordbruksdepartementet 39,0

- arbetsmarknadsdepartementet 216,4

- bostadsdepartementet 10,0

- industridepartementet 336,0

- miljö- och energidepartementet 10,0

Summa 791,4 15

Utöver detta redovisas i
industridepartementets bilaga förslag om att 440 Prop. 1987/88:86 milj. kr.
skall tillföras anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m.m. Av dessa medel beräknar
jag högst 125 milj. kr. för projekt i Norrbottens län.

Statsråden
Leijon, Hellström, Johansson, Göransson, Lönnqvist, Thalén, Gustafsson,
Peterson och Dahl anmäler härefter sina förslag och utvecklar närmare de
åtgärder som hör till vederbörandes ansvarsområde. Anförandena och förslagen
redovisas i underprotokollen för resp. departement. Statsrådet Peterson
avslutar:

Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att
regeringen i proposition

förelägger
riksdagen vad jag och övriga föredragande har anfört för de åtgärder och de
ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i

underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagor enligt följande:

Justitiedepartementet Bilaga 1

Kommunikationsdepartementet Bilaga 2

Finansdepartementet Bilaga 3

Utbildningsdepartementet Bilaga 4

Jordbruksdepartementet Bilaga 5

Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 6

Bostadsdepartementet Bilaga 7

Industridepartementet Bilaga 8

Miljö-
och energidepartementet Bilaga 9

16

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 17 mars 1988 Föredragande: statsrådet Leijon

Prop. 1987/88:86 Bilaga 1

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m. m.

Andra huvudtiteln

B. PoHsväsendet

B 5.
Utrustning m. m. för polisväsendet

1 Utlokalisering av vissa delar av rikspolisstyrelsens
databehandling

1.1 Rikspolisstyrelsens dataverksamhet

Rikspolisstyrelsen
har sedan 1970-talet en dataanläggning som har byggts ut successivt och en
registerbyrå för den registerverksamhet som hänger samman med databehandlingen.
Rikspolisstyrelsen databehandlar numera en rad handlingar för hela
polisväsendet men också för andra myndigheter i rättsväsendet. Den senare
verksamheten äger rum inom ramen för bestämmelserna i kungörelsen (1970:517)
om rättsväsendets informationssystem.

Rättväsendets
informationssystem är enligt 1 § kungörelsen ett system för att insamla, lagra,
bearbeta och lämna uppgifter som har samband med verksamheten i polis-,
åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvården. Systemet skall enligt samma
paragraf bestå av delsystem. Delsystem ingår i vad som brukar benämnas BROTTSRI.
Systemen samordnas genom samarbetsorganet för rättsväsendets
informationssystem (SARI).

Enligt
2 § kungörelsen finns det bl. a. delsystem för databehandling av

- ordningsföreläggande

- strafföreläggande

- brottsanmälan

- personblad

- dom och slutligt beslut i brottmål

Rikspolisstyrelsen har
enligt samma paragraf ansvar för driften av de delsystem där nu nämnda
handlingar databehandlas.

Rikspolisstyrelsen dataregistrerar
uppgifterna i handlingarna. Uppgifterna i strafföreläggande och domar samt
vissa andra handlingar med anknytning till datarutinerna för strafföreläggande
och domar i brottmål registreras genom optisk läsning. Övriga handlingar dataregistreras
på traditionellt sätt. Dataregistreringen är omfattande.

2 Riksdagen 1987/88. I samt. Nr 86

17

Antalet registrerade
handlingar per år fördelar sig enligt följande, nämli- Prop. 1987/88:86

gen Bilaga 1

- ordningsföreläggande 200000

- strafföreläggande 80000 -brottsanmälan
1000000

- personblad 360000

- domar
och slutliga beslut 90000

Vid stanssektionen inom rikspolisstyrelsens registerbyrå finns ett 40-tal

tjänster.
Stanssektionen svarar för dataregistreringen av uppgifterna i de handlingar jag
nyss nämnde och i en rad andra handlingar, bl. a. i fakturor och andra
administrativa handlingar och i passhandlingar. Rikspolisstyrelsen lägger
emellertid ut viss dataregistrering på företag i Stockholmsområdet. För detta
betalar rikspolisstyrelsen omkring 10 milj. kr. per år.

Kontrollsektionen
vid registerbyrån utför de kontroller som behöver göras i den efterföljande
databehandlingen av ordningsförelägganden, strafförelägganden och domar i
brottmål. Kontrollsektionen omfattar 34 tjänster, praktiskt taget alla i
kontorskarriären. Sektionen kommer att utökas med tre tjänster den 1 juli 1988,
då styrelsen får en ny rutin för uppbörd av domstolsböter. Sektionen har även andra
uppgifter än dem som har angetts här, bl. a. vården av det s.k. person- och
belastningsregistret (PBR) och hanteringen av utdrag ur registret. För att
belysa verksamhetens omfattning kan jag nämna att debiteringen av böter m. m.
i rutinerna för ordningsföreläggande, strafföreläggande och domar i brottmål
beräknas till omkring 120 milj. kr. per år.

1.2 Översyn av BROTTSRI

Samarbetsorganet
för rättsväsendets informationssystem (SARI) ser sedan något år över systemen i
BROTTSRI i samarbete med rikspolisstyrelsen, riksåklagaren, domstolsverket,
kriminalvårdsstyrelsen och statskontoret. SARI väntas ta upp frågan om systemen
i BROTTSRI under år 1988 på grundval av en rapport som en arbetsgrupp i SARI
lägger fram omkring den 1 juli 1988. De nuvarande systemen i BROTTSRI är inte
längre effektiva och måste ersättas med nya system. Inför ett sådant byte studerar
arbetsgruppen bl. a. frågan i vad mån ny teknik kan användas för att renodla
och decentralisera databehandlingen inom rättsväsendet.

Enligt
vad jag har erfarit har rikspolisstyrelsen och riksåklagaren nyligen avslutat
förstudier i fråga om nya rutiner för ordningsbot och strafföreläggande.

1.3 En enhet i Kiruna för viss databehandling som

ankommer på rikspolisstyrelsen

Att
flytta databehandlingen i nuvarande rutiner vid styrelsen låter sig knappast
göra. En flyttning bör i stället ske i samband med att nya rutiner utformas.

De
nya rutiner för ordningsbot och strafföreläggande som rikspolissty

relsen och riksåklagaren nu planerar beräknas vara i drift under år 1990. If

Rutinerna bör enligt min
mening utformas med sikte på att databehandling- Prop. 1987/88:86

en och de uppgifter som
hänger samman med den, inbegripet uppbörd och Bilaga 1

maskinell framställning av
meddelanden till olika slag av register, skall

förläggas till en ny enhet
i rikspolisstyrelsen, lokaliserad till Kiruna. Det

bör också prövas i vilken
utsträckning befintliga resurser på dataområdet i

Kiruna kan utnyttjas för
vissa arbetsuppgifter. När den nuvarande rutinen

för databehandling av
domar i brottmål skall ersättas av en ny rutin, bör

den enligt min mening
också utformas så att databehandlingen skall kunna

ske i Kiruna. De uppgifter
som är knutna till databehandlingen bör utföras

av personal vid enheten.

Vilka
ytterligare uppgifter som bör läggas till enheten i Kiruna är svårt att nu ha
en klar uppfattning om. Det får undersökas i det fortsatta arbetet.

Enheten
i Kiruna bör börja sin verksamhet den 1 juli 1990.

Ett
antal personer bör dock anställas redan vid kalenderårsskiftet 1989/90. De bör
utbildas vid rikspolisstyrelsen för sina uppgifter vid enheten i Kiruna och
för att de skall kunna fungera som instruktörer för annan personal vid enheten
i Kiruna.

Även
andra merkostnader än utbildningskostnader kommer att uppstå. Det gäller
kostnader för bl. a. databehandling, dataöverföringar och lokaler. Dessa
merkostnader kommer att uppkomma under de år som enheten byggs upp och den tid
under vilken motsvarande verksamhet i Stockholm avvecklas. Jag räknar med att
den merkostnaden kommer att stanna vid 10 milj. kr. På sikt bör inte enheten i
Kiruna medföra några nämnvärda merkostnader jämfört med det fall att
uppgifterna skulle ha legat kvar i Stockholm.

Det
är svårt att nu bedöma hur enheten bör dimensioneras slutligt. Flera svårberäkneliga
faktorer spelar in. En sådan gäller behovet av central dataregistrering på
sikt. De berörda centrala myndigheterna räknar med att de lokala myndigheterna
inom rättsväsendet skall svara för dataregistreringen, allt eftersom lokala
datorer tas i bruk. Det är emellertid svårt att säga hur snabbt en sådan
utveckling kan bli verklighet för alla myndigheter i rättsväsendet. Frågan
måste emellertid uppmärksammas vid den slutliga dimensioneringen av enheten och
vid bedömningen av frågan i vad mån viss dataregistrering bör läggas ut till
företag i Kiruna.

Jag
räknar emellertid med att enheten i Kiruna blir ett viktigt sysselsättningstillskott
och att den kommer att ge en ökad differentiering av arbetsmarknaden i Kiruna.

Jag
avser att inom kort föreslå regeringen att ge SARI och andra berörda i uppdrag
att ta fram ett förslag i frågan. I förslaget skall bl. a. belysas förslagets
konsekvenser för berörd personal vid rikspolisstyrelsen.

2 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utrustning m.m. för polisväsendet på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag

av 10000000 kr. 19

Kommunikationsdepartementet Prop. 1987/88:86

Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande:
statsrådet Hellström

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m. m.

Sjätte huvudtiteln

F. Luftfart

F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m. m.

På
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har 15 milj. kr. anvisats för regionalpolitiskt
stöd till kommunala flygplatser. Från anslaget kan bidrag utbetalas dels för
drift, dels föi" investeringar. Utöver dessa 15 milj. kr. har regeringen i
prop. 1987/88:64 bil. 1 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland föreslagit riksdagen att ytterligare 35
milj. kr. engångsvis anvisas som kan användas under 3 år för bidrag till enbart
investeringar.

Enligt
föredraganden skulle bidrag kunna utgå i sådana fall där behovet av en
flygplats är av regionalpolitiskt stor betydelse och där flygplatsen som sådan
har en roll som matarflygplats till primärnätet. Genom att ett större belopp
kan ställas till förfogande för bidrag till en enskild investering bör enligt
föredraganden i förekommande fall det ekonomiska ansvaret för driften av
flygplatsen och för själva trafiken åvila lokala och regionala intressenter.

I
propositionen nämndes en flygplats i Arvidsjaur som ett aktuellt projekt. För
att möjliggöra en flygplatsinvestering i Arvidsjaur för enbart matarflyg till
inrikesflygets primärnät bör nu ytterligare 15 milj. kr. särskilt anvisas för
detta ändamål utöver de 35 milj. kr. som regeringen tidigare föreslagit för
flygplatsinvesteringar i Norrlands inland. Också när det gäller Arvidsjaur
skall ansvaret för driften av flygplatsen åvila lokala och regionala
intressenter.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår

riksdagen

att
till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 15000000
kr. att användas för investering i en flygplats i Arvidsjaur.

20

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 17 mars 1988 Föredragande: statsrådet Johansson

Prop.
1987/88:86 Bilaga 3

Anmälan
till proposition om särskilda regionalpoHtiska insatser i Norrbottens län m. m.

Sjunde huvudtiteln

Investeringsmedel för lokalisering av tullverkets centrala
ADB-enhet till Luleå

Vid
sin anmälan till 1988 års budgetproposition föreslog statsrådet Feldt att en
central ADB-enhet hos tullverket skulle byggas upp och lokaliseras till Luleå (prop.
1987/88:100 bil. 9, s. 70). Vad gäller resurser för uppbyggnaden av det nya
tulldatasystemet föreslog han bl. a. att vissa driftskostnader för den centrala
ADB-enheten såsom anpassningsåtgärder för arbetsplatser, löner till drifts-
och underhållspersonal samt hyreskostnader under budgetåret 1988/89 skulle
föras in under en särskild anslagspost under anslaget Tullverket:
Förvaltningskostnader.

När det gäller vissa
investeringskostnader för lokaliseringen av tullverkets centrala ADB-enhet
till Luleå är det lämpligt att i detta sammanhang föreslå att medel anvisas
härför. Det är främst kostnader för att på något längre sikt tillgodose ADB-enhetens
lokalbehov och kostnader för anskaffning av utrustning m. m. som här avses.
Jag beräknar medelsbehovet till 40 milj. kr., varav ca 10 milj. kr. för
anskaffning av utrustning m.m.

Medlen bör anvisas på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under ett för ändamålet upprättat
reservationsanslag. Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare
föreskrifter om hur anslaget skall disponeras.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Tullverket: Vissa investeringskostnader för lokalisering av en central ADB-enhet
till Luleå på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa
ett reservationsanslag av 40000000 kr.

21

Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88:86

Bilaga 4 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
17 mars 1988

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m. m.

Åttonde huvudtiteln

1 Utbildning, forskning och kultur i Norrbottens län

I sin anmälan till propositionen om särskilda
regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop.
1987/88:64 bil. 2) har chefen för utbildningsdepartementet utvecklat den syn på
utbildning och kultur i ett regionalpolitiskt perspektiv som ligger till grund
för de satsningar som nu föreslås.

I Norrbottens län finns gymnasieskola på tio orter. På
några av dessa orter är elevunderlaget mycket litet. Särskilda åtgärder har
vidtagits för att även dessa kommuner skall kunna erbjuda ungdomarna ett så
varierat utbildningsutbud som möjligt. Som exempel kan nämnas att de yrkesinriktade
linjerna i många fall arrangeras i s. k. B-form. Detta betyder att elever från
första och andra årskurserna av en studieväg undervisas gemensamt. För
gymnasieskolans teoretiska linjer har flera kommuner s. k. alternativa eller
samordnade timplaner. Dessa timplaner har tillkommit för att göra det möjligt
att, till en rimlig kostnad, erbjuda utbildning på dessa linjer även i kommuner
där elevunderlaget är svagt och undervisningsgrupperna därför blir små.

Kommunal utbildning för vuxna (grundvux och komvux) finns
i alla kommuner i Norrbottens län. Länet har de senaste åren disponerat per
läsår ca 27000 undervisningstimmar för grundvux och ca 97000 undervisningstimmar
för komvux. Samtliga kommuner i länet anordnar utbildning i grundvux och inom komvux
på både grundskole- och gymnasieskolenivå.

Högskolan i Luleå inrättades 1971 med utbildning inom
maskintekniklinjen och geoteknologilinjen. Högskolans verksamhetsområde
breddades i samband med högskolereformen år 1977. Under läsåret 1988/89
omfattar högskolans utbildningsorganisation - om riksdagen bifaller de förslag rörande
högskolan som departementschefen lämnat i prop. 1987/88:100 bil. 10 — nära 1
000 nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer, fördelade med ca 500
platser för teknisk utbildning, drygt 100 platser för administrativ och
ekonomisk utbildning och drygt 300 platser för lärarutbildning. Dessutom svarar
högskolan för ett utbud av totalt ca 300 årsstudieplatser i form av lokala
linjer och fristående kurser.

Högskolan har, genom sin tekniska fakultet, fasta resurser
för forskning. 22

Anslagsmässigt utgör dessa
resurser ca tio procent av landets samlade Prop. 1987/88:86 inom
fakultetsområdet. Ett trettiotal fasta tjänster som professor finns vid
Bilaga 4 högskolan.

En
avsikt vid beslutet om högskolans inrättande var att den skulle bidra till utvecklingen
av det norrländska näringslivet och till den teknologiska miljön i Luleå och
Norrbottens län. Dessa förhoppningar har i stor utsträckning infriats. Som
chefen för industridepartementet tidigare i dag berört har en omfattande högteknologisk
verksamhet i olika former vuxit fram i anknytning till högskolan och dess
resurser. Denna utveckling har haft stor betydelse för såväl Luleå som hela
Norrbottens län och övre Norrland i övrigt.

Institutet
för rymdfysik (IRF) bedriver huvuddelen av sin verksamhet i Kiruna. Institutet
utgör en betydelsefull forskningsbas för en rad verksamheter med anknytning
till rymden, både i Kiruna och på andra platser. Verksamheten har, sedan
institutet tillkom år 1957, expanderat kraftigt. Nya verksamheter har
inkluderats i institutets ansvarsområde, t. ex. till-lämpad rymdteknologi,
tillämpad forskning i övrigt och även viss produktutveckling. Antalet
sysselsatta har vuxit från fem personer vid starten till ca 100 i dag, varav
flertalet i Kiruna.

Institutet
disponerar innevarande är drygt 19 milj. kr. för sin verksamhet. I 1987 års
proposition om forskning (prop. 1986/87:80, UbU 26, rskr. 282) anvisades
sammanlagt 1,5 milj. kr. som en förstärkning av institutets resurser bl. a. för
tillämpad forskning och utvecklingsarbete med anknytning till institutets
forskning.

Som
departementschefen kortfattat redovisade i sin anmälan till prop. 1987/88:64
har under senare år särskilda insatser gjorts för att tillfälligt förstärka den
reguljära forsknings- och utbildningsorganisationen bl. a. i Norrbottens län.
Budgetåret 1984/85 anvisades sålunda för forskning och utveckling särskilda
medel bl. a. till högskolan i Luleå och Kiruna geofysiska institut (numera
institutet för rymdfysik) (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354). Genom samma
beslut anvisades också särskilda medel för utbildning i Malmfälten, dels inom
det rymdteknologiska området, dels för annan högskoleutbildning. Fr. o.m.
budgetåret 1987/88 har medel för förstärkta utbildningsinsatser i Malmfälten
även beräknats under anslaget för lokala och individuella linjer och fristående
kurser (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 294, UbU 21, rskr. 219). Sedan läsåret
1987/88 ges utbildning inom rymdområdet genom en lokal linje om 80 poäng i
Kiruna, rymdingenjörs-linjen. En påbyggnadsutbildning efter
civilingenjörsexamen inom rymdområdet har vidare givits i Kiruna sedan
budgetåret 1986/87.

Mina
förslag i det följande innebär en kraftig förstärkning av resurserna

för forskning vid högskolan i Luleå och vid institutet för rymdfysik i

Kiruna. Jag föreslår sålunda att fem tjänster som professor inrättas, varav

en vid institutet. Vid högskolan föreslås att bl. a. forskningen inom infor

mationsteknologi, materialteknik, maskinteknik, industriell ekonomi samt

kvalitetsteknik förstärks. Dessa förstärkningar är permanenta och de me

deljag nu beräknar för ändamålet, nämligen 27 milj. kr., avser kostnaderna

under ett budgetår. Medel föreslås dessutom anvisas för investeringar i

byggnader och utrustning vid högskolan och vid institutet, sammanlagt 23

48,2 milj. kr. För
utrustning inom gymnasieskolan m.m. beräknar jag 15 Prop. 1987/88:86 milj.
kr. och för tillfälliga förstärkningar av utbildningen inom gymnasie-
Bilaga 4 skolan, komvux och högskolan beräknar jag sammanlagt 24,8 milj. kr. Jag
övergår nu till att närmare beskriva de förstärkningar som bör ske.

2 Utbildning

2.1 Gymnasieskolan

Som
jag tidigare har anfört har flera av gymnasieskolorna i Norrbottens län ett
mycket litet elevunderlag. I länet, lika väl som i andra delar av landet, går
man nu in i en period med minskande ungdomskullar.

Var
och en av gymnasieskolorna i Arvidsjaur, Jokkmokk och Pajala har inför 1990-talet
ett elevunderlag på färre än 150 16-åringar. Skolorna i Gällivare, Kalix och
Haparanda beräknas ha omkring 250 16-åringar i böljan av 1990-talet.

Jag
anser det mycket angeläget att gymnasieskolorna i länet kan bibehållas och
utvecklas trots det begränsade elevunderlaget. En väl fungerande
skolorganisation och goda utbildningsmöjligheter är nödvändiga i arbetet med att
förändra och förbättra situationen i Norrbottens län.

Redan
i prop. 1987/88:64 bil. 2 aviserade departementschefen att han snarast avser
att initiera en översyn av de samordnade timplanerna för att utbildning skall
kunna erbjudas även fortsättningsvis, trots att man får räkna med att på vissa
orter elevunderlaget minskar ytterligare.

Statsbidrag
till utrustning utgår när en ny utbildning inom den teknisk-industriella eller
teknisk-naturvetenskapliga sektorn införs i gymnasieskolan i en kommun eller
då en befintlig utbildning utökas. Utrustningen används i regel också av komvux.
Bidrag kan också utgå då vissa specialkurser och påbyggnadsutbildningar nyinrättas.
Denna typ av statsbidrag - startbidrag - utgår endast till en del av
anskaffningskostnaden. När nya moment som kräver ny utrustning införs i
kursplanen kan kompletteringsbidrag utgå med ett av skolöverstyrelsen (SÖ) fastställt
schablonbelopp.

Kommunerna
bär ansvaret för underhåll och förnyelse av utrustning. Den tekniska
utvecklingen leder till att utrustningen för den tekniska och yrkestekniska
utbildningen snabbt blir föråldrad. Många kommuner har svårigheter att avsätta
tillräckliga medel för att hålla utrustningen i skolorna modern. Det är
viktigt att de studerande får en utbildning, som är anpassad till den tekniska
utvecklingen i näringslivet, och att de får lära sig använda modern teknik. För
företagen i kommunerna innebär det en kompetenshöjning att kunna anställa
personal, som har kunskap om nya metoder och ny utrustning.

Verkstadsteknisk
linje finns vid så gott som samthga gymnasieskolor.

Kostnaderna för utrustning är för denna studieväg mycket stora. Flera

kommuner behöver exempelvis byta ut förslitna konventionella maskiner

och nyanskaffa en eller flera numeriskt styrda maskiner. Jag räknar med

att flera kommuner i Norrbottens län behöver förnya sin utrustning. Något

generellt statsbidrag finns inte för detta ändamål. Jag anser dock att sär

skilda medel bör kunna utgå härtill. 24

El-teleteknisk
linje och livsmedelsteknisk linje är exempel på utbildning- Prop. 1987/88:86 ar,
som har betydelse för spridningen av ny teknik respektive för turistnä- Bilaga
4 ringen i en region. Dessa utbildningar är dessutom eftersökta. I hela landet är
det närmare 1350 16- och 17-åringar, som har dem som sitt förstahandsval men
inte kommer in. Många kommuner tvekar att inrätta fler klasser på dessa linjer,
eftersom utrustningen är mycket dyr och anskaffningskostnaderna endast delvis
bestrids med statsbidrag. Jag har erfarit att så är fallet i ett par kommuner i
Norrbottens län. Jag anser därför att bidrag för hela anskaffningskostnaden bör
kunna utgå till kommuner, där efterfrågan på utbildning är stor och denna kan
bedömas ha särskild regionalpolitisk betydelse.

Gymnasieskolans
främsta uppgift är att utbilda ungdomar. På skolorna finns dock såväl kunskap
som utrustning som kan bli en värdefull resurs för näringslivet. I samverkan
med de regionala utvecklingsfonderna och länsstyrelserna har ett intressant
samarbete utvecklats mellan skola och näringsliv på många håll i landet. Mindre
företag erbjuds att utnyttja skolans resurser. Företagens personal kan få
utbildning genom skolan. Lärare och elever kan utföra sådana uppgifter för
företagen som skolans utrustning lämpar sig väl för. Detta samarbete har blivit
ett viktigt inslag i strävandena att sprida ny teknik till företagen. Eleverna
i gymnasieskolan får kontakt med näringslivet och de får arbeta med realistiska
och intressanta uppgifter.

Denna
typ av teknikservice har inom gymnasieskolan hittills endast förekommit vid
skolor med årskurserna 3 och 4 av teknisk linje. Jag har erfarit att
teknikserviceverksamhet bedrivs i exempelvis Gällivare och Kiruna. Samarbetet
har för såväl skola som arbetsliv givit så goda resultat att det bör breddas
att omfatta även den tekniskt inriktade yrkesutbildningen. Små företag bör
kunna vända sig till gymnasieskolan och få hjälp med exempelvis
materialprovning, prototyptillverkning och ritningskonstruktion. Företagens
personal bör kunna få utbildning i hantering av datoriserade system, numeriskt
styrda maskiner m. m.

Även
inom den ekonomiska sektorn bör skolan kunna hjälpa till med uppgifter som
offert- och fakturaskrivningar, korrespondens på främmande språk m.m.

Teknik-
och ekonomiserviceverksamhet bör kunna komma till stånd på fler orter i
Norrbottens län. Jag beräknar medel för att stödja en utveckling i denna
riktning.

Sammanlagt
beräknar jag 15 milj. kr. för utrustning samt för teknik- och ekonomiservice
enligt vad jag nu angivit.

Trots
de olika stödinsatser jag ovan föreslagit i syfte att behålla och utveckla
gymnasieskolorna i Norrbottens län kommer det alltid att finnas reguljära
studievägar, som inte kan inrättas vid de små skolorna eftersom elevunderlaget
är för litet.

Inom
gymnasieskolan har man i mycket liten omfattning prövat distans

undervisning. De senaste tre åren har staten givit kommunerna ekono

miskt stöd till inköp av datorutrustning till gymnasieskolorna. Man kan

räkna med att inom ytterligare ett år samtliga skolor har minst en s. k.

datasal. Detta förhållande anser jag väsentligt öka möjligheterna att bedri- 25

va
datorstödd distansundervisning. Statens skolor för vuxna (SSV) har Prop.
1987/88:86 erfarenhet av distansundervisning för vuxna på gymnasial nivå och
bör Bilaga 4 kunna ge värdefulla bidrag till utveckling av distansundervisning
för gymnasieelever. Samarbete bör också kunna ske med en lämplig högskoleinstitution
för programutveckling m.m. Jag har erfarit att liknande arbete startat i Norge
för att ge möjlighet till viss yrkesutbildning för ungdomar i Nordnorge.

Jag
beräknar särskilda medel för kompletterande utrustning och till utvecklings-
och försöksarbete med distansundervisning.

1
årets budgetproposition anförde departementschefen att han fäster stor vikt vid
den försöksverksamhet som avser samverkan mellan gymnasie skola och komvux på
de minsta gymnasieorterna, och som syftar till att bevara omfattningen av det
utbildningsutbud man hittills haft. I ett län som Norrbotten är det viktigt att
en sådan samverkan mellan skolformerna utvecklas. Särskilda medel bör kunna
utgå för att pröva olika modeller för detta.

På
Nordkalotten lever ca en miljon människor inom ett stort glesbygdsområde. För
att kunna erbjuda dessa människor ett brett utbildningsutbud krävs det
samarbete över gränserna. Jag har erfarit att kommuner i Norrbottens län
inlett ett samarbete med såväl Norge som Finland inom de tekniska och
yrkestekniska studievägarna. Jag beräknar medel för att utveckla detta
samarbete.

Gymnasielärarna
i tekniska och yrkestekniska ämnen spelar en viktig roll för utveckling av
skolan och för teknikspridning. Deras kunskaper blir föråldrade och behöver
anpassas till den nya tekniken. I samband med översynen av den gymnasiala
yrkesutbildningen undersöktes behovet av fortbildning för bl. a. yrkeslärarna.
Överensstämmelsen mellan behovet och utbudet av fortbildning visade sig vara
dålig. Även om det finns ett utbud, kan det vara svårt för kommunerna att lösa
vikariefrågan. Distansundervisning och andra okonventionella metoder att lösa
fortbildningsbehovet bör prövas. Både högskolan och andra utbildningsanordnare
bör kunna komma i fråga. För utveckling av utbildningar som syftar till en ökad
turism kan också språklärare behöva särskild fortbildning. Jag beräknar medel
för dessa ändamål.

Åtgärder
av det slag jag nu har föreslagit bör medverka till att gymnasieskolorna skall
kunna finnas kvar och utvecklas i Norrbottens län.

Sammantaget
beräknar jag för distansundervisning, samverkan mellan gymnasieskola och komvux,
samarbete över gränserna och fortbildning 4 milj. kr.

2.2 Vuxenutbildning

Karakteristiskt
för de av förslagen i denna proposition berörda kommuner

na är att invånarna har en relativt kort utbildning. Det medför att de ofta

har en otillräcklig grund för att klara omställningar i arbetslivet eller för
att

genomgå utbildning för ett nytt yrke. Situationen i Norrbottens län är alltså

i stor utsträckning densamma som i övriga delar av norra Sveriges inland.

Därför bör i Norrbottens län samma slag av åtgärder genomföras på 26

vuxenutbildningens område
som departementschefen tidigare har föreslå- Prop. 1987/88:86 git i prop.
1987/88:64 bil. 2. Jag beräknar 5 milj. kr. för en utökning av Bilaga 4
utbildningen i komvux och vid SSV.

2.3 Högskoleutbildning

I prop.
1987/88:64 bil. 2 framhöll departementschefen betydelsen av olika insatser för
att bättre tillgodose de utbildningsbehov som finns i bl. a. Norrlands inland.
Han beräknade där medel för delar av ett projekt som startats av universitetet
i Umeå för att utveckla distansundervisning i samarbete med olika kommuner i
norra Sverige. Jag beräknar nu medel för vissa delar av projektet som berör
Norrbottens län samt för fortbildning och vidareutbildning i övrigt inom länet
med 15,8 milj. kr.

Möjligheterna
till fortbildning och vidareutbildning i Norrbottens län bör förstärkas även i
ett mera långsiktigt perspektiv. Departementschefen återkommer till denna fråga
i anslutning till en kommande budgetproposition.

2.4 Samverkan mellan olika utbildningsformer

I prop.
1987/88:64 bil. 2 framhöll departementschefen att insatserna på utbildningsområdet
är ägnade att förstärka den reguljära verksamheten inom respektive
utbildningsorganisationer. Även de nu föreslagna insatserna bör ses som en
sådan förstärkning, där också de olika delarna skall kunna komplettera och
stödja varandra. Resurserna bör disponeras under en period om minst tre och
högst fem år. De belopp jag har angett för förstärkning inom olika områden bör
även i detta fall ses som beräkningspunkter. Vilka resurser som slutligen
anvisas för olika ändamål får bli beroende av vilka förslag som kommer fram och
hur väl de svarar mot de syften som regeringen redovisar i denna proposition.
Departementschefen återkommer till regeringen när det gäller fördelningen av
medlen.

3 Forskning

3.1 Högskolan i Luleå

Under
ett par år har en uppbyggnad av forskningen inom informationsteknologiområdet
ägt rum vid högskolan i Luleå. Bl. a. har professurer i reglerteknik och
signalbehandling inrättats. Genom beslut med anledning av proposition
1986/87:80 om forskning kommer en professur i datalogi att inrättas den 1 juli
1989 (UbU 26, rskr. 282). Genom beslutet fick högskolan i Luleå också vissa
allmänna resursförstärkningar för forskning inom informationsteknologiområdet.

Med
anledning av regeringens förslag till satsningar inom informations

teknologiområdet gav riksdagen till känna att regeringen borde återkomma

till riksdagen med förslag som skulle kunna ändra den regionala obalansen

inom detta område. Mot bakgrund härav har ytterligare satsningar på 27

informationsteknologisk
forskning vid universitetet i Umeå föreslagits i Prop. 1987/88:86

prop. 1987/88:64 bil. 2. Bilaga 4

Jag
förordar att två tjänster som professor inrättas vid högskolan i Luleå den 1
juli 1988 inom området informationsteknologi, nämligen en i elektronisk
kretsteknik och en i datorsystemteknik. Jag beräknar också medel för en allmän
förstärkning av resurserna inom dessa områden (sammanlagt 3,6 milj. kr.).

Forskning
inom informationsteknologiområdet vid högskolan i Luleå bedrivs under temat
datorer i tekniskt-industriella system. För att öka slagkraften i denna
forskning förordar jag att ett laboratorium för industrisystem skapas. Jag
beräknar i det följande, under avsnittet Investeringar, 5 milj. kr. för
uppbyggnaden av ett sådant laboratorium. Sammanlagt uppgår de föreslagna
satsningarna inom informationsteknologiområdet till 8,6 milj. kr, vilket
innebär en mycket kraftig förstärkning av forskningsresurserna inom detta
område vid högskolan.

Vid
högskolan i Luleå bedrivs viss forskning inom områdena metallurgi och
materialteknik. Samverkan med vissa företag och med institutet för verkstadsteknisk
forskning sker inom dessa områden. Jag anser att det finns goda förutsättningar
att utöka verksamheten vid högskolan och beräknar sammanlagt 1,2 milj. kr. för
en allmän förstärkning av forskningsområdet.

Strömningslära
är ett forskningsområde av stor betydelse för maskintekniken. Maskinteknisk
forskning är viktig för näringslivet i regionen. Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) har tidigare i sin anslagsframställning föreslagit en
professur i strömningslära. Jag förordar att en professur i strömningslära
inrättas den 1 juli 1988 och beräknar resurser härför samt medel för en allmän
förstärkning (sammanlagt 1,5 milj. kr.).

Produktionsteknik
är ett centralt forskningsområde vid högskolan i Luleå. Området är av stor
betydelse för möjligheterna att långsiktigt förändra näringslivsstrukturen i
Norrbottens län. Ett av de främsta hjälpmedlen i arbetet med att förbättra
produktionsprocessen är integration av datorstöd mellan de olika stegen i
produktionskedjan och mot de administrativa systemen. Vid högskolan i Luleå
bedrivs forskning inom området integrerad datorstödd produktion.

Chefen
för industridepartementet kommer senare (bil. 8) att beräkna medel för
utrustning av ett centrum för produktionsteknik vid högskolan i Luleå. I
anslutning till detta förslag beräknar jag 2 milj. kr. i driftskostnader för
verksamheten vid detta centrum.

Forskning
inom området kvalitetsteknik är av stor vikt för svensk indu

stri. En uppbyggnad av forskningen inom detta område sker för närvaran

de vid några institutioner i landet. Högskolan i Luleå bedriver viss utbild

ning inom området, och verksamheten inom kvalitetstekniken ingår i hög

skolans satsning på produktionsteknik. UHÄ har utrett behovet av forsk

ning och utbildning inom kvalitetsteknik. UHÄ har bl. a. föreslagit att en

tjänst som professor i ämnet inrättas vid högskolan i Luleå. Mot denna

bakgrund förordar jag att en tjänst som professor.i kvalitetsteknik inrättas

den I juli 1988. Jag har beräknat medel härför samt för en allmän förstärk

ning av området (sammanlagt 1,4 milj. kr.). 28

Vid
högskolan i Luleå bedrivs viss forskning inom området industriell Prop.
1987/88:86 ekonomi och organisation. Bl. a. finns tjänster som professor
inrättade Bilaga 4 inom områdena industriell organisation med
företagsutveckling samt produktutveckling. Högskolan har nyligen erhållit en
donation avsedd för forskning inom industriell marknadsföring. En extra tjänst
som professor, benämnd Ragnhild och Einar Lundströms professur, kommer
därigenom att kunna inrättas. För vissa övriga forskningskostnader inom området
industriell marknadföring beräknar jag 300000 kr.

Chefen
för industridepartementet kommer senare (bil. 8) att beräkna medel fill
utrustning för ett centrum för fiberarmerade polymermaterial med lokalisering
till Piteå, samt medel för kollektiv forskning och utveckling vid detta
centrum. Detta centrum kommer att byggas upp i samverkan med Asea Brown Boveri
AB. Högskolan i Luleå bedriver viss forskning Wring plastkompositer. För att
öka slagkraften i den föreslagna satsningen bör högskolans resurser på detta
forskningsområde förstärkas. Jag beräknar 1 milj. kr. för detta ändamål.

Kontaktsekretariatet
vid högskolan är en betydelsefull länk mellan högskolans forskare och
näringslivet i regionen, framför allt små och medelstora företag. Jag beräknar
900000 kr. för förstärkning av kontaktsekrete-rarverksamheten.

Utöver
de satsningar som jag i det föregående har föreslagit anser jag det befogat att
allmänt förstärka högskolans basorganisation för forskning. Högskolans
verksamhet inom många forskningsområden behöver konsolideras. Genom utökade
medel för forskningsverksamheten kan forskningens kvalitet höjas, och
högskolan kan i än större utsträckning bidra till näringslivets utveckling i
regionen. Jag beräknar därför ytteriigare 12 milj. kr. som en allmän
förstärkning av forskningsresurserna. Jag förordar dessutom i det följande, under
avsnittet Investeringar, att 11 milj. kr. anvisas engångsvis för utrustning
såväl för de av mig föreslagna forskningsområdena som i samband med denna
allmänna förstärkning av forskningsresurserna.

Högskolan
bör så långt möjligt inrymma de av mig föreslagna satsningarna på forskning
och forskarutbildning inom ramen för nuvarande lokaler. De föreslagna
insatserna är emellertid så omfattande att högskolan kan behöva disponera
ytterligare medel för lokalkostnader. Jag föreslår därför att — av de 12 milj.
kr. som jag har föreslagit som en allmän förstärkning — 4 milj. kr. tills
vidare reserveras för lokalkostnader. Denna årskostnad kan tjäna som ett
riktmärke för lokalplaneringen. I den mån högskolan inte behöver ta dessa medel
i anspråk för lokalkostnader bör medlen användas för den egentliga
forskningsverksamheten. Frågan bör avgöras i samband med prövningen av
högskolans lokalförsörjning för nämnda insatser.

3.2 Institutet för rymdfysik

Kiruna
har genom institutet för rymdfysik (IRF) blivit centralort för den

fysikaliska rymdforskningen i landet. Kiruna är också ett centrum för

högteknologisk industriell verksamhet inom rymdområdet genom Svenska

rymdaktiebolaget, ESRANGE, Satellitbild i Kiruna AB m. fl. verksamhe- 29

ter. IRF har inkommit med förslag till utbyggnad av ett rymdtekniskt
Prop. 1987/88:86

inriktat forskningsprogram vid institutet. Bilaga 4

Trots den tidigare nämnda expansionen är forskningsmiljön
i Kiruna liten. Det är därför enligt min mening väsentligt att på ett
långsiktigt sätt bredda den bas som institutets rymdforskning utgör för
tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Jag föreslår att 3,1 milj. kr. anvisas IRF som en
förstärkning av institutets resurser för grundforskning och rymdteknisk
forskning. Inom ramen för dessa medel bör en tjänst som professor i rymdfysik,
med placering vid institutet, inrättas den I juli 1988. Genom mina förslag till
förstärkningar kan den långsiktiga finansieringen av den forskning som initierats
med tillfälliga regionalpolitiska medel (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354)
garanteras.

Vidare beräknar jag i det följande, under avsnittet
Investeringar, för utrustning i samband med den förstärkning jag nu har
föreslagit 5,5 milj. kr.

Verksamheten inom rymdområdet i Kiruna kommer genom de
åtgärder jag föreslår att få sådan omfattning att det är motiverat att se över
de organisatoriska formerna. Departementschefen återkommer till regeringen i
denna fråga.

4 Investeringar

4.1 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Jag förordar att nya kostnadsramar för följande objekt
förs upp i investeringsplanen för utbildning och forskning.

Luleå

Tillbyggnad av hus E. Regeringen uppdrog den 26 mars 1987
åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram motsvarande 12,5 milj. kr. i
prisläget den 1 januari 1987 projektera tillbyggnad av hus E vid högskolan i
Luleå t.o.m. bygghandlingar. Tillbyggnaden, som omfattar 1667 m lokalarea,
skall inrymma lokaler för material- och bearbetningsteknik, för fastighetstjänsten
och institutet för verkstadsteknisk forskning.

Kiruna

Om- och tillbyggnad för institutet för rymdfysik. Jag har
tidigare redogjort

för planer på en förstärkning av institutet för rymdfysik i Kiruna. En

förbättring av institutets lokalsituation framstår som ytterst angelägen.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 januari 1988 redovisat bygg

nadsprogram för om- och tillbyggnad för institutet. Detta byggnadsprojekt

har kostnadsberäknats till 12,7 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1987. 30

4.2 Inredning och utrustning av lokaler vid Prop. 1987/88:86

högskoleenheterna m. m. Bilaga 4

För
inredning av ovan nämnda tillbyggnad vid högskolan i Luleå samt av lokalerna
för rymdfysik i Kiruna föreslår jag att kostnadsramar om 500000 kr. resp. 1
milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

För
utrustning i samband med de forskningsinsatser m. m. vid högskolan i Luleå som
jag föreslagit i det föregående under avsnittet Forskning samt för utrustning
till ett laboratorium för industrisystem föreslår jag att en kostnadsram
benämnd Forskning vid högskolan i Luleå om 16 milj. kr. förs upp i
utrustningsplanen. För utrustning i samband med den förstärkning jag föreslagit
av forskningsresurserna vid institutet för rymdfysik föreslår jag vidare att en
kostnadsram benämnd Institutet för rymdfysik i Kiruna om 5,5 milj. kr. förs upp
i utrustningsplanen.

5 Kultur och regional utveckling

I
regeringens proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64 bil. 2 s. 35) redovisade jag min
syn på kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Jag anförde där
att olika former av kulturarbete i många fall har kunnat medverka till ny
tillförsikt och framtidstro. Ett aktivt kulturliv och en god kulturmiljö bör
ses som viktiga resurser i kampen mot avflyttning, arbetslöshet och
stagnation.

Detta
var utgångspunkten för regeringens förslag om att ställa särskilda medel till
förfogande för en försöksverksamhet med syfte att stimulera kulturverksamhet i
Bergslagen och Jämtlands län.

Enligt
min bedömning finns mycket goda förutsättningar för konstruktiva
kultursatsningar också i Norrbottens län. I samverkan mellan länsstyrelsen,
landstinget och länsarbetsnämnden pågår ett särskilt projekt med målet att
utveckla former och metoder för insatser inom kulturområdet och för att kunna
värdera betydelsen av sådana insatser. Länsstyrelsen har också till regeringen
redovisat utvecklingsprojekt inom eller i samarbete med kultursektorn. De har
alla det gemensamt att de har sin upprinnelse i lokala erfarenheter och behov
samt i länets historia och tradition. Utmärkande för projekten är också
strävan att kombinera kultur och turism, framhävandet av samverkan mellan
professionella och ideella krafter samt betoningen på ungdomars medverkan.
Denna inriktning ligger väl i linje med vad jag anförde om inriktningen av en
kultursatsning i den tidigare nämnda propositionen. Detsamma gäller i fråga om
förankringen i t. ex. bildningsförbundens och hembygdsrörelsens verksamhet.

Chefen
för industridepartementet kommer senare (bil. 8) att föreslå att

länsstyrelsen tilldelas 100 milj. kr. för regionala utvecklingsinsatser. Efter

som länsstyrelsen i sin skrivelse den 8 januari 1988, bland de prioriterade

projekten, föreslagit 10 milj. kr. till lokal kulturverksamhet räknar jag med

att kulturprojekt motsvarande de i Bergslagen och Jämtlands län kommer

till stånd också i Norrbottens län inom ramen för länsstyrelsens medel. Jag

vill betona att de projekt som kommer i fråga för stöd måste ha goda 31

förutsättningar
att ge de efterfrågade utvecklingseffekterna. Jag vill också Prop.
1987/88:86 framhålla att förslaget om stöd till lokal och regional
kulturverksamhet inte Bilaga 4 innebär att staten principiellt ikläder sig
någon del av det ansvar som kommunerna redan har i detta avseende.

Jag hänvisar i övrigt till vad chefen för
industridepartementet kommer att föreslå (bil. 8) om formerna för
medelsanvisningen.

6 Medelsanvisning

De medel jag i det föregående föreslagit för
byggnadsarbeten samt inredning och utrustning bör anvisas under befintliga
anslag för dessa ändamål i statsbudgeten. De medel jag i övrigt föreslagit bör
anvisas under ett nytt anslag i statsbudgeten, J 2. Särskilda insatser i
Norrbottens län inom utbildningsdepartementetets område.

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta
tjänster som professor i enlighet med vad jag förordat,

2. bemyndiga regeringen att besluta om
byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar jag har förordat,

3. till Byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 25 200000
kr.,

4. bemyndiga regeringen att besluta om
anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramar jag har förordat,

5. till Inredning och utrustning av
lokaler vid högskoleenheterna m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 23000000 kr.,

6. till Särskilda insatser i
Norrbottens län inom utbildningsdepartementets område på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 66800000
kr.

32

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:86

Bilaga 5 Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande:
statsrådet Hellström såvitt avser avsnitten 1-3; statsrådet Lönnqvist såvitt
avser avsnittet 4

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m. m.

Nionde huvudtiteln

1 Inledning

De
regionalpolitiska åtgärder för Norrbottens län inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1987/88 som jag i det följande kommer att
föreslå avser i första hand områdena skogsbruk och livsmedelsteknik. Vad
gäller stödet till jordbruket i norra Sverige vill jag, i likhet med vad jag
anförde i samband med min anmälan till prop. 1987/88:64 om särskilda
regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland,
nämna följande.

I
enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1987 att till
jordbruksföretag i norra Sverige anvisa ett anslag för budgetåret 1987/88 av 510
milj. kr. som prisstöd för vissa jordbruksprodukter, främst mjölk (prop.
1986/87:100 bil. -11, JoU 16, rskr. 252) samt att prisstödet i fortsättningen
skall justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen och att en närmare översyn
av prisstödet skall genomföras vart tredje år (prop. 1986/87: 146, JoU 26, rskr.
346). I enlighet härmed har jag i min anmälan till årets budgetproposition
föreslagit en uppräkning av detta anslag med 3%.

I
prop. 1986/87:146 föreslog regeringen vidare ett särskilt åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens
förslag. Ett belopp av 100 milj. kr. ställdes därvid till förfogande för
åtgärdsprogrammet för en treårsperiod.

Programmet ger uttryck för
en delvis ny syn på jordbrukspolitiken i de

utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygds

utvecklingen. Sysselsättningen sätts i centrum och går före traditionella

krav på storleksrationalisering. En rad insatser kommer från samhällets

sida att stödja och uppmuntra tillkomsten av kombinationsföretag, där

jordbruk ingår som en del. De åtgärder som vidtagits kommer aktivt att

medverka till att sysselsättningen på landsbygden i norra Sverige främjas.

Åtgärderna innebär även att jordbruksproduktionen i norra Sverige kom

mer att kunna upprätthållas på en acceptabel nivå. I detta sammanhang vill

jag även nämna de ändringar i jofdförvärvslagen som riksdagen beslutade

om förra året. Dessa innebär bl. a. att ökad tonvikt lagts på de regionalpoli

tiska aspekterna vid prövning av frågor om förvärvstillstånd. 33

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 86

1 årets budgetproposition
har jag föreslagit att ytteriigare 80 milj. kr. Prop. 1987/88:86

skall tillföras detta treåriga program. Bilaga 5

Medlen
för åtgärderna disponeras av lantbruksstyrelsen som fördelar medlen på resp.
län. Vissa medel avsätts för åtgärder som berör flera län samt för
forskningsinsatser rörande norra Sverige. Vid dispositionen av medlen bör bl.
a. beaktas de möjligheter till alternativ odling som finns i norra Sverige.
Utöver de nu nämnda medlen disponerar lantbruksstyrelsen 30 milj. kr. som
främst får användas för ett regionalt rationaliseringsstöd till jordbruket i
norra Sverige.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län har i en skrivelse till regeringen föreslagit att medel
anvisas för intensifierad försöks- och utvecklingsverksamhet på jordbrukets
område. Kostnaderna för sådan verksamhet bör enligt min mening kunna täckas
inom ramen för det särskilda åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsen har också
föreslagit att det s. k. tvåprissystemet inom mjölkproduktionen inte skall
tillämpas i Norrbottens län. Beträffande detta förslag vill jag nämna att det
för närvarande pågår en utvärdering av det s. k. tvåprissystemet för mjölk som
nu prövas fram till den 1 juli 1988. Jag återkommer senare under våren till
regeringen med förslag i denna fråga.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län har i sin skrivelse till regeringen även tagit upp
ytterligare ett antal förslag som på ett eller annat sätt berör jordbruksdepartementets
område. Det gäller bl. a. förslag om utsättning av laxyngel i Kalix älv,
byggande av renslaktanläggningar, renbetesinventering och ytterligare medel
till det pågående ekologiprojektet i Övertorneå. Jag vill med anledning härav
nämna att chefen för industridepartementet senare denna dag (bil. 8) kommer att
föreslå bl. a. att länsstyrelsen skall tillföras särskilda medel för att
bekosta åtgärder som har redovisats i nämnda skrivelse. Inom ramen för dessa
medel får länsstyrelsen således möjligheter att genomföra bl. a. sådana projekt
som jag här har nämnt.

Jag
tar i det följande upp konkreta nya förslag till åtgärder inom de areella
näringarna som föreslås under jordbruksdepartementets huvudtitel.

2 Skogsbruk

D 10. Särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige

I
prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska åtgärder i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland (bil. 3 s. 38) har jag under denna anslagsrubrik
förordat att 22 milj. kr. anvisas för ett treårigt program för särskilda skogsvårdsinsatser
i Västerbottens inland. I budgetpropositionen 1988 har jag vidare föreslagit
att programmet kompletteras med ytteriigare sammanlagt 21,6 milj. kr. (prop.
1987/88:100 bil. 11 s. 45).

Länsstyrelsen
i Norrbottens län har föreslagit att de ordinarie skogsvårds- och
skogsvägbidragen för länets del räknas upp.

För
egen del föreslår jag att den försöksverksamhet som jag har förordat

för Västerbottens läns inland utvidgas till Norrbottens län, i huvudsak dess

inre och östra delar. I Norrbottens län har skogsindustrin problem med

råvaruförsörjningen samtidigt som skogsföryngringen ställer särskilda

krav på insatser och omsorg. För länets del bör anvisas sammanlagt 35 34

milj.
kr. för tiden t. o. m. budgetåret 1990/91. Avsikten är att medlen skall Prop.
1987/88:86

användas
på samma sätt som i Västerbottens län, nämligen för bidrag till Bilaga 5

skogsvårdsåtgärder
och för rådgivning och service till skogsägarna, bl. a.

upprättande av
åtgärdsplaner. Den förstärkning av anslaget till skogsvägar

som jag har förordat i
budgetpropositionen 1988 bör kunna utnyttjas både

för
Västerbottensprogrammet och Norrbottensprogrammet. Dessutom

kan
jag nämna att chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna

dag kommer att föreslå ytteriigare
medel för beredskapsarbeten, bl. a. för

skogsvägbyggande
(bil. 6). Jag vill i sammanhanget erinra om den mycket

stora
återhållsamhet som gäller för skogsbruket i de Qällnära skogarna och

som
kommer till uttryck i föreskrifterna till skogsvårdslagen.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 35 000
000 kr.

3 Forskning

Gl. Sveriges lantbruksuniversitet

Under
denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 437500000 kr.

Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) har på uppdrag av regeringen utarbetat ett förslag
till program för att främja småskalig livsmedelsproduktion. Bl. a. föreslås
ökade resurser till STU för teknikutveckling och till utbyggnad av den s. k. ALA-gruppen
vid Sveriges lantbruksuniversitet. Särskilt behandlas frågan hur man utvecklar
småskalig livsmedelsproduktion i norra Sverige.

Efter
samråd med chefen för industridepartementet vill jag anmäla att vi avser att
initiera en försöksverksamhet i enlighet med STU:s förslag i Norrbottens län
inom en totalram av 5 milj. kr. Jag föreslår att 2 milj. kr. anvisas till lantbruksuniversitetet
för att täcka bl. a. ALA-gruppens medverkan i projektet.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Sveriges lantbruksuniversitet på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

35

4
Åtgärder för att främja turismen Prop. 1987/88:86

Bilaga 5 Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen
i Norrbottens län har i skrivelse till regeringen den 8 januari 1988 redovisat
ett underiag för särskilda insatser i Norrbottens län. Redovisningen omfattar
även förslag på turismens område. Jag tar nu upp dessa förslag.

Enligt
länsstyrelsen är det mot bakgrund av sysselsättningssituationen och de
aviserade personalminskningarna vid de statliga företagen i länet nödvändigt
med bl. a. fortsatta statliga insatser för att främja turismen. Länsstyrelsen
redovisar att betydande investeringar har gjorts under 1980-talet i
turistnäringen i Norrbotten. Bäddkapaciteten har ökat avsevärt. Mätt i antalet
gästnätter har turistnäringen i länet haft en positiv utveckling. Under
perioden 1978-1985 ökade antalet övernattningar med 45 %. Lönsamheten är dock
fortfarande låg.

Norrbottens
turistråd har på uppdrag av länsstyrelsen utarbetat ett förslag till plan för
turistnäringens utveckling i länet. Av planen framgår att turistnäringens
framtid i hög grad är beroende av insatser på det infrastrukturella området
främst inom områdena kommunikation, utbildning, produktutveckling och
marknadsföring.

Turismen
i Norrbotten bygger enligt länsstyrelsen i stor utsträckning på besökare från
en närmarknad. Invånare i Norrbottens län och de tre övriga norrlandslänen
svarar för hälften av gästnätterna. Mälardalen svarar för endast 4% av besöken.
Nordnorge och Finland svarar för ca 38% resp. 3%..

Länsstyrelsens
förslag till insatser omfattar bl. a. medel för en intensifierad och
långsiktig marknadsföring på marknaderna i Mälardalen och Finland saml riktade
utbildningsinsatser för företagsledarna inom turistbranschen. Härutöver
bedömer länsstyrelsen att de i kommunala handlingsprogram m. m. redovisade
investeringarna i turist- och rekreationsanläggningar kan genomföras med ianspråktagande
av det ordinarie regionalpolitiska stödet. Vissa investeringar förutsätter
dock extra ordinära statliga insatser. Sådana investeringsobjekt är i olika
omfattning utredda eller förberedda. Investeringsvolymen bedöms uppgå till över
en halv miljard kronor. Bland de större projekten märks "Inlandsprojektet,
Polar Zoo (Jokkmokk), Sverigeporten (Haparanda), Dundret (Gällivare), Arcus Camping
(Luleå), Flygfält i Arvidsjaur, Polcirkeln (Arjeplog)". Vidare har jag
erfarit att Kiruna sameförening har redovisat förslag med syftet att utveckla
samiska turistaktiviteter.

Vissa
bedömningar av turismen i Norrbottens län

Den
statliga s.k. Rekreationsberedningen redovisade år 1983 i ett betän

kande (SOU 1983:43) den utvecklingsplanering som genomförts för lan

dets 25 primära rekreationsområden, däribland de två områdena i Norrbot

tens län, nämligen Abisko-Kebnekajse (Torneträskområdet) och Norrbot

tens skärgård. Stiftelsen Turismutveckling, till vars huvudmän bl. a. hör 36

Norrlandsfonden,
redovisade i en rapport år 1985 turistnäringens utveck- Prop. 1987/88:86 ling
i malmfältskommunerna. Rapporten utarbetades på uppdrag av Malm- Bilaga 5
fältsdelegationen. I rapporten angavs att boendekapaciteten är koncentrerad
till Kiruna och Gällivare tätorter samt Torneträskområdet. I dessa områden
fanns ca 70% av kapaciteten.

Rekreationsberedningen underströk vikten av att
konsolidera och vidareutveckla de befintliga turistorterna. Beredningen
rekommenderade en återhållsamhet med investeringar i anläggningar som
förutsätter långväga besökare, detta gällde särskilt Nortbottens skärgård. Med
avseende på Torneträskområdet bedömde beredningen att en vid tidpunkten
planerad utbyggnad syntes rimlig, men att beslut om större utbyggnader av
boendeanläggningar måste föregås av noggranna marknadsbedömningar.

Stiftelsen Turismutveckling bedömer malmfältskommunernas
starka sidor på turistområdet vara den storslagna vildmarken, ren luft, rent
vatten, rik fauna och flora, fisket och jakten, fjällen och närheten till havet
på den norska sidan samt de välkända nationalparkerna. Därtill kommer enligt
stiftelsen kulturen, både den samiska och nybyggarkulturen, samt industrikulturen
främst representerad av gruvorna. I dessa avseenden gjorde rekreationsberedningen
liknande bedömningar. Enligt stiftelsens bedömning är även den turistiska
infrastrukturen väl utbyggd. Av intresse bedöms även rymdverksamheten vid Esrange
och institutet för rymdfysik (f. d. KGI) vara. Stiftelsen bedömer att
boendeanläggningarnas koncentration till ett fåtal relativt starka ägare och till
tre starka geografiska centra utgör en styrka för den fortsatta utvecklingen av
turismen.

Sveriges turistråd har i den rullande strukturplan för
turism och rekreation i Sverige som på regeringens uppdrag utarbetats och
redovisats under hösten 1987 prioriterat Torneträskområdet. I planen framhålls
också Kiruna-Narvikområdets förutsättningar för turism. Läget så långt norrut
och ändå så tillgängligt anses vara en unik tillgång. För en internationell
marknad stämmer, enligt turistrådet, området väl överens med den profil som
efterfrågas för exklusiva konferenser och belöningsresor med stora krav på
sidoaktiviteter och upplevelser. Här finns en unik nomadkultur, världens största
underjordsgruva (besöksvänlig), världens enda civila och neutrala rymdbas, en
fantastisk fjällvärld med "Europas största nationalpark" och en
infrastruktur som saknas på motsvarande breddgrader i övrigt runt jorden.
Utgångsläget är således gynnsamt.

I dag saknas dock enligt strukturplanen mycket av den
mottagningsapparat bl. a. i form av logianläggningar som krävs för en ökning
av turismen i området.

Området Kiruna-Narvik kan enligt turistrådet bli ett
starkt centrum för turismen på Nordkalotten, För att nå dit krävs enligt
strukturplanen långsiktiga investeringar i främst anläggningar. Även här
liksom i fallet med Åre-Sälen bör regionalpolitiken inriktas på att uppnå de
effekter, som ett samordnat program för utveckling av turism, utbildning och kultur
ger. Även stiftelsen Turismutveckling bedömer möjligheterna på ett liknande
sätt och anför bl. a. att Nordkalotten i ännu högre grad kan bli Europas
andningshål med ren luft och rent vatten.

37

Föredragandens
överväganden Prop. 1987/88:86

De bedömningar av förutsättningarna för turism i
Norrbotten som Sveriges Bilaga 5 turistråd gör kan jag i allt väsentligt ställa
mig bakom. Turismen bör kunna vara en viktig del i en regionalpolitisk
satsning. Tidigare utredningar av turism och rekreation i Norrbotten leder till
bedömningen att länet från turistsynpunkt kan vara intressant för flera olika
typer av besökare med relativt olika förutsättningar. Närmarknaden bestående av
landets nordligaste län och Nordnorge är helt dominerande. Länsstyrelsen i
Norrbottens län uttrycker tveksamhet till möjligheterna av en fortsatt
turistisk expansion inom denna marknad. Liknande bedömningar har tidigare
gjorts. Utvidgade marknader kan enligt länsstyrelsen finnas i mellersta Sverige
— Mälardalen — och Finland. Enligt Sveriges turistråd torde de största förutsättningarna
finnas på internationella fjärrmarknader och bland målgrupper som söker
särskilda upplevelser. De bedömningar av turismens sammansättning, som ovan
redovisats, kompletterar varandra. Flera marknader är således av intresse för
Norrbottens län. Insatserna bör därför inriktas på att nå de olika grupper som
redovisats.

Om turismen i Norrbottens län skall kunna utvecklas i de
olika avseenden som nu berörts krävs enligt länsstyrelsen insatser både i
fråga om utbyggnad av anläggningar samt för marknadsföring och utbildning. Länsstyrelsen
föreslår att staten bidrar till en förstärkt turism i Norrbottens län. Chefen
för industridepartementet kommer senare denna dag (bil. 8) att föreslå att
medel ställs till förfogande inom en särskild ram som länsstyrelsen får
disponera. Jag förutsätter att de insatser länsstyrelsen anser vara motiverade
behandlas i samråd med Norrbottens turistråd och Sveriges turistråd.

Jag övergår så till frågan om investeringar för turism.
Som ovan redovisats finns en rad projekt planerade. Om turistsatsningen skall
få avsedd effekt är det nödvändigt att en samlad bedömning av åtgärdernas
betydelse kan göras. En sådan bedömning bör omfatta såväl investeringar som
genomförs med samhälleligt stöd, som sådana som näringslivet självt svarar
för.

Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag
att föreslå att ytterligare medel anvisas till lokaliseringsbidrag m. m. Av
dessa medel beräknar han att ca 125 milj. kr. skall komma till användning för
särskilda projekt i Norrbottens län, bl. a. på turismens område.

I likhet med det förfarande som tidigare använts för att
utveckla turis

men i Jämtlands och Gotlands län förordar jag att en särskild förhandlare

och tillika utredningsman utses med uppdrag att göra nödvändiga bedöm

ningar. Uppdraget bör utgå från de bedömningar när det gäller den regiona

la utvecklingen i Norrbottens län som chefen för industridepartementet

redovisat. Turismens möjligheter att bidra till en positiv utveckling bör

analyseras förutsättningslöst. Erfarenheten visar att turistiska satsningar

för att ge långsiktig sysselsättning måste utvecklas på de orter som har

särskilda förutsättningar för turism. Detta leder till att en viss koncentra

tion av satsningarna blir nödvändig. Förhandlaren bör ha detta som ut

gångspunkt för sitt arbete. En analys av olika tänkbara turistiska utveck

lingsprojekt och av behovet av insatser i form av attraktioner, infrastruktur °

och anläggningar m. m. bör
också göras liksom en kartläggning av närings- Prop. 1987/88:86 livets
intresse för investeringar i turism. Analysen bör vidare omfatta hur Bilaga
5 sådana investeringar kan samordnas med de samhälleliga för att åstadkomma
helhetslösningar. Förhandlaren bör i dessa avseenden också kunna överväga och
föreslå olika slags former för samarbete med näringslivet.

Den
av mig föreslagna förhandlarens arbete kommer att bli omfattande och kräva
särskilda insatser. I uppdraget ingår bedömningar av såväl investeringsförslag
på turistområdet som förslag om särskilda aktiviteter eller andra arrangemang
samt bedömningar av tänkbara marknader, inkl. internationella marknadsanalyser.
Samråd med en mängd intressenter inom och utom länet kommer att bli nödvändiga.
Under perioden bör också viss försöksverksamhet, t. ex. försök med vissa
turistarrangemangs marknadsmässiga attraktivitet, kunna genomföras. För
särskilda utredningar, försöksverksamhet m. m. inom ramen för förhandlarens
uppdrag bedömer jag att 2 milj. kr. erfordras. Ett särskilt anslag bör anvisas
för detta ändamål. Det är angeläget att utrednings- och förhandlingsarbetet genomförs
skyndsamt. Jag avser därför att snarast återkomma till regeringen med förslag
om att tillkalla den särskilde förhandlaren. Förhandlaren bör redovisa sitt
arbete kontinuerligt. Arbetet bör vara avslutat före utgången av september
1989. Det ankommer på regeringen att lämna närmare direktiv för förhandlarens
arbete.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört rörande särskilda insatser för att utveckla
turismen i Norrbottens län,

2. till Vissa insatser för utveckling av turismen i Norrbottens län på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 2000000 kr.

39

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 Föredragande: statsrådet Thalén

Prop. 1987/88:86 Bilaga 6

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m. m.

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m.

B 22. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1987/88.

Norrbottens
arbetsmarknadsutveckling

Det förbättrade konjunkturiäget tillsammans med de
sysselsättningspolitiska åtgärder som regeringen tidigare vidtagit har lett tjll
en positiv sysselsättningsutveckling i Norrbottens län under 1980-talet.

Mellan de båda högkonjunkturåren 1980 och 1987 ökade
antalet sysselsatta i länet från 126000 till 129000 personer eller med drygt
2%. Ökningen var störst i sektorerna offentlig förvaltning och andra tjänster
samt handel, restaurang och hotell. Den ökade arbetskraftsefterfrågan har
inneburit lägre arbetslöshet och ett färre antal personer sysselsatta i
beredskapsarbete. Trots dessa positiva effekter och att en viss utjämning
därigenom skett, var arbetslösheten i Norrbottens län under år 1987 mer än
dubbelt så hög som i riket i övrigt. Samtidigt var arbetskraftsdeltagandet i
länet 3% lägre än riksgenomsnittet.

Den
strukturomvandling som under det senaste decenniet ägt rum inom svensk
basindustri har drabbat Norrbottens län särskilt hårt genom kraftiga
sysselsättningsminskningar i länets gruv-, stål-, och skogsindustrier. Sedan
mitten av 1970-talet har antalet anställda i dessa halverats. Andelen anställda
inom tillverkningsindustrin var under år 1986 drygt 5% lägre i Norrbottens län
än i övriga riket, en andel som kommer att minska ytterligare genom de
aviserade struktur- och rationaliseringsåtgärderna inom LKAB, SSAB och ASSI.
Dessa tre företag har aviserat personalinskränkningar omfattande 2 200
anställda fram till år 1992. Huvuddelen av dem som berörs väntas dock lämna
sina anställningar redan under de närmaste två åren. Friställningar av denna
omfattning får även indirekt en negativ återverkan på den övriga
sysselsättningen i länet. Detta gäller i högre grad i dag än under 1970-talet,
då en förlust av arbetstillfällen inom industrin till

40

stor del kunde kompenseras
genom nya arbeten inom den då kraftigt Prop. 1987/88:86

växande offentliga sektorn. Bilaga 6

Jag
anser att det mot denna bakgrund är nödvändigt med särskilda arbetsmarknadspolitiska
insatser för att länets sysselsättningsutveckling även fortsättningsvis skall
utvecklas i positiv riktning.

Innan
jag går in på mina förslag om de arbetsmarknadspolitiska insatser som bör
sättas in i Norrbottens län, vill jag kort nämna något om de tidigare insatser
som gjorts genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om utveckling
i Norrbotten (prop. 1982/83:120, AU 29, rskr. 305). På det arbetsmarknadspolitiska
området innebar propositionen åtgärder dels för att underlätta för den
övertaliga personalen inom LKAB att få nya arbeten, dels för att stärka de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i övriga delar av länet.

En
särskild arbetsgrupp den s. k. Malmfältsdelegation inrättades för att lösa
sysselsättningsfrågan för den då övertaliga personalen vid LKAB. Delegationens
arbete har utvärderats av institutionen för nationalekonomi vid Umeå
universitet. Av utvärderingen framgår bl. a. att delegationen hade som
målsättning att skapa nya arbetstillfällen i regionen och främja , den
yrkesmässiga rörligheten. Detta innebar att delegationen i stor utsträckning
satsade på utbildning vilket på sikt lett till fasta arbeten. Där- '• emot
användes flyttningsbidrag i mycket liten utsträckning. Delegationen stödde och
initierade också en rad projekt som på lång sikt har inneburit fasta arbeten.
De övertaliga vid LKAB som berörts av delegationens särskilda projekt fick
fasta arbeten i större utsträckning än övriga övertaliga. Slutligen framgår av
utvärderingen att det har varit en fördel att de resurser som anvisats inte
bundits alltför hårt till resp. ändamål.

Förslag
till åtgärder

I
skrivelse den 7 januari 1988 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) lämnat förslag till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Norrbottens län. De förslag som jag nu
kommer att redovisa överensstämmer i stora delar med AMS förslag. Ytterligare
ett antal skrivelser med förslag till åtgärder har kommit in från kommuner,
organisationer och länsmyndigheter.

Mina
förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder syftar dels till att lindra och
motverka de negativa effekterna av de nu aviserade neddragningarna, dels till
att stödja en positiv sysselsättningsutveckling i länet på längre sikt. Genom
dessa åtgärder och de åtgärder chefen för industridepartementet senare i dag
(bil. 8) kommer att föreslå förbättras förutsättningarna för en god
sysselsättningsutveckling i länet.

Åtgärderna
skall vara ett tillskott till de åtgärder som normalt tilldelas

länet. Det arbetsmarknadspolitiska program som jag kommer att föreslå är

av bred karaktär och omfattar framför allt förstärkta resurser för utbild

ning, men också medel för sysselsättningsfrämjande insatser, främst rekry

teringsstöd men även till beredskapsarbete. Vidare föreslår jag förstärkta

resurser till individuella stödåtgärder såsom starta-eget bidraget, liksom

åtgärder för arbetshandikappade. För att möjliggöra de förmedlingsinten

siva insatser, som kommer att behövas för att möta personalinskränk- 41

ningarna,
kommer jag att föreslå ett tillfälligt personaltillskott till arbetsför- Prop.
1987/88:86

medlingen i länet. Bilaga 6

De föreslagna arbetsmarknadspolitiska insatserna, framför
allt prioriteringen av utbildningsinsatser, har en starkt framåtsyftande
karaktär. De måste därför i stor utsträckning ses i samband med övriga insatser
på det regionalpolitiska området.

Jag föreslår således att de arbetsmarknadspolitiska
insatserna i Norrbottens län förstärks utöver ordinarie åtgärder under
perioden t. o. m. budgetåret 1990/91 påföljande punkter.

Arbetsförmedling

Arbetsförmedlingen har i dag en väl utvecklad beredskap
för att möta omedelbara problem som följer med friställningar även av mer
betydande omfattning. De friställningar, som nu väntar i Norrbottens län,
kommer emellertid att ställa så stora krav på intensiva förmedlingsinsatser att
jag bedömer det nödvändigt att under en treårsperiod förstärka arbetsförmedlingens
personalresurser. Dessa förstärkningar bör vara av en storleksordning som
tillåter arbetsförmedlingen att lämna en god service till dem som blir berörda
av friställningarna, utan att den behöver minska sin service till dem som redan
i dag är anmälda som arbetslösa vid arbetsförmedlingen eller som utan att
tillhöra de friställda kommer att anmäla sig där. Bl. a. bör
personalförstärkningarna möjliggöra förmedlingsinsatser direkt ute på de
berörda företagen. Jag bedömer behovet av förstärkta personalresurser till 30
årsarbetskrafter under en treårsperiod. Kostnaden härför beräknar jag till
totalt 17,4 milj. kr.

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning är ett aktivt instrument för att
underlätta strukturförändringar och förbättra produktionsförutsättningarna och
medverkar härvid till att lösa de omställningsproblem som uppstår på
arbetsmarknaden. Med tanke på omfattningen av de varslade
personalinskränkningarna i länet är det därför av stor vikt att öka resurserna
för arbetsmarknadsutbildningen. Behovet av utbildningsinsatser kommer att vara
stort dels för att underlätta en ny anställning för många av dem som direkt
berörs av varslen, dels för att långsiktigt främja utveckling och
sysselsättning i länet. Merparten av utbildningsinsatserna bör göras inom ramen
för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Jag har beräknat
medelsbehovet för att förstärka den särskilt anordnade
arbetsmarknadsutbildningen till 59 milj. kr. Vid min medelsberäkning har jag
tagit hänsyn till det utbildningsbehov som finns med anledning av Sveriges
Radios etablering av ett dotterföretag i Kiruna för uppbörd av TV-licenserna.
Genom detta medelstillskott beräknar jag att ca 2000 personer kan få
utbildning hos såväl AMU-gruppen som hos företag och andra utbildningsanordnare.

Som ett led i regeringens mera långsiktiga satsning för
att skapa ett

livskraftigt näringsliv i Norrbotten bör även möjligheterna till utbildning i

företag förbättras. Det gäller framför allt utbildning i syfte att motverka 42

störningar i produktionen som beror på bristande
yrkeskunskaper, s.k. Prop. 1987/88:86 flaskhalsutbildning. Men också utbildning
i syfte att stärka ställningen för Bilaga 6 arbetstagare med kort eller
föråldrad utbildning. Detta skall ses mot bakgrund av att länet har ett stort
inslag av små företag vilka har begränsade möjligheter att själva anordna och
bedriva utbildning. Genom den företagsinterna rörlighet som härigenom uppstår
och de motprestationer som företagen åtar sig har denna åtgärd även gynnsamma
effekter för de arbetslösa. Jag föreslår därför att 30 milj. kr. bör tillföras
länet för bidrag till utbildning i företag. Jag räknar med att ca 3700 personer
skall kunna få utbildning genom detta medelstillskott.

Sysselsättningsskapande åtgärder

För det s. k. starta-eget bidraget har Norrbottens län
under innevarande budgetår tilldelats medel som motsvarar en omfattning av ca
200 bidrag per år. För att stärka stödet till nyföretagande och till personer
med utvecklingsbara idéer, bör detta antal utökas med drygt 140 bidrag per år
under en treårsperiod. Generellt gäller i dag att en arbetssökande måste vara
arbetslös för att komma i åtnjutande av detta bidrag. För att ytteriigare
förbättra möjligheterna att utnyttja detta bidrag, föreslår jag att bidraget på
försök t. o. m. budgetåret 1990/91 får användas i Norrbottens län även för
personer som riskerar att bli arbetslösa. Jag föreslår dessutom att
starta-eget bidraget i Norrbottens län under försöksperioden får beviljas
arbetstagare som har arbete och inte löper risk att bli arbetslös, i de fall
arbetsförmedlingen får återbesätta den plats som bidragstagaren lämnar med en
arbetslös som är anmäld hos förmedlingen. Om arbetsförmedlingen i en sådan
situation använder rekryteringsstöd bör detta endast få ske om den erbjudna
platsen är en tillsvidareanställning. Detta kräver en ändring av nu gällande
regler. Medelsbehovet för denna förstärkning av starta-eget bidraget beräknar
jag till 23,6 milj kr. Av dessa medel bör 250000 kr. användas för en utvärdering.

De utvidgade möjligheterna att utnyttja starta-eget
bidraget bör under försöksperioden även gälla bidrag som beviljas av de
ordinarie medel för starta-eget bidraget som tilldelas länet.

För att underlätta för arbetsförmedlingen att placera dem
som blir arbetslösa genom personalinskränkningarna i nya arbeten måste, enligt
min mening, ytterligare medel tillföras för rekryteringsstöd. Jag beräknar medelsbehovet
härför till 19,75 milj. kr.

De
förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatserna i Norrbottens län bör

ges en framåtsyftande inriktning som främjar förnyelsen av näringslivet.

Även beredskapsarbete bör användas för detta syfte. Framför allt avser jag

då beredskapsarbeten för att bl. a. förbättra tillgången till skogsvägar.

Skogsvägsbyggandet har under senare år minskat kraftigt och den därmed

på sikt försämrade tillgängligheten kan komma att medföra problem för

skogsnäringen. I detta sammanhang vill jag erinra om vad chefen för

jordbruksdepartementet har anfört i årets budgetproposition (prop.

1987/88:100 bil. 11) om att stöd till skogsbilvägar inte får beviljas om 43

vägprojektet
påtagligt skadar särskilda värden bl. a. för naturvården. Jag Prop.
1987/88:86 beräknar resurserna för anordnandet av beredskapsarbete till 20
milj. kr. Bilaga 6

Insatser för de arbetshandikappade

Erfarenhetsmässigt vet vi att det bland dem som drabbas
vid större friställningar även finns arbetstagare med olika slag av funktionsnedsättningar.
Dessa har trots arbetsmarknadspolitiska insatser, svårt att finna nya arbeten
på den reguljära arbetsmarknaden. Sådana svårigheter accentueras på en svag
arbetsmarknad som den norrbottniska. För att stärka dessa personers möjlighet
till fortsatt deltagande i arbetslivet föreslår jag att länsarbetsnämnden får
förfoga över ytteriigare platser med introduktions- och lönebidrag. Merparten
bör avse det särskilda lönebidraget som utnyttjas vid anställning i den privata
och kommunala sektorn och för vilket lönesubventionen till arbetsgivare utgår
enligt en fallande skala. Nämnden bör kunna disponera 45 platser per år för
introduktionsbidrag och 30 platser per år med särskilt lönebidrag. Jag har
vidare räknat med ytteriigare 15 platser hos allmännyttiga organisationer, med
tillsättningen jämnt fördelad över treårsperioden. Kostnaderna för dessa
förstärkningar beräknar jag till sammanlagt 24 milj. kr.

Jag bedömer också att det finns behov av vidare insatser
för arbetshandikappade och föreslår att Formelprodukter, som ingår i Samhallgruppen,
tillförs 20 platser. Kostnaden för dessa platser beräknar jag till totalt 6
milj. kr. för treårsperioden.

Särskilda jämställdhetsinsatser

Arbetsmarknaden i Norrbottens län är fortfarande starkt könsuppdelad.
Andelen kvinnor inom jord- och skogsbruk liksom inom gruv- och tillverkningsindustri
ligger under riksgenomsnittet. Svårigheterna för kvinnorna på arbetsmarknaden
har bl. a. bidragit till en förhållandevis stor utflyttning från länet av
framför allt unga kvinnor. Mot denna bakgrund finns det enligt min mening
anledning att öka de ansträngningar som redan görs för att förbättra kvinnornas
möjligheter på arbetsmarknaden i Norrbotten. Jag utgår från att de åtgärder som
jag nu har föreslagit kommer att medverka till detta.

Jag vill vidare ta upp några mindre projekt som syftar till
att bredda kvinnors utbildning och yrkesval. Sådana insatser är av särskilt
intresse i ett län som Norrbotten med den starka betoning på traditionellt
manliga arbeten som präglar arbetsmarknaden.

Stiftelsen Teknikens Hus har bildats av bl. a. samtliga
norrbottenkom

muner, högskolan i Luleå och företrädare för det privata näringslivet.

Teknikens Hus är bl. a. en experimentverkstad som framför allt syftar till

att ge barn och ungdom en lustfylld upplevelse av teknik och naturveten

skap liksom ett område för lek och upptäckter. Teknikens Hus har även en

stark anknytning till högskolan i Luleå, som omfattar bl. a. teknisk utbild

ning och lärarutbildning. Denna kombination av teknisk utbildning, lärar

utbildning och experimentverkstad ger enligt min mening goda förutsätt- 44

ningar för att bedriva den
lärarutbildning och lärarfortbildning i naturve- Prop. 1987/88:86

tenskap, teknik och matematik som Teknikens Hus avser att göra. Bilaga
6

Utbildningen,
som skall bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv, skall i första hand
riktas mot de kvinnliga lärarna på grundskolans låg- och mellanstadium samt
personal inom barnomsorgen. Avsikten är att dessa genom fördjupade kunskaper
inte minst genom ett praktiskt och experimentellt arbetssätt skall kunna
intressera sina elever för teknik, naturvetenskap och matematik.
Erfarenheterna tyder på att ett tidigt grundlagt intresse inom dessa ämnesområden
underlättar senare utbildnings- och yrkesval med en sådan inriktning.

För
att framför allt stödja olika projekt vid Teknikens Hus vilka syftar till att
bredda kvinnors utbildning och yrkesval föreslår jag att länsarbetsnämnden får
disponera totalt 1 150000 kr.

Vid
högskolan i Luleå finns liksom vid övriga universitet i landet en förening vid
namn Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Forumbildningarna har
tillkommit för att stödja kvinnliga forskare och för att intressera fler
kvinnor för forskarbanan. Forumorganisationerna får ett visst stöd över
statsbudgeten.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län har framhållit att det är angeläget att stödja
forumbildningen vid högskolan i Luleå. Jag anser att högskolan med sin tekniska
utbildning kan ha anledning att rikta särskild uppmärksamhet mot det
förhållandet att mycket få kvinnor går vidare till forskarutbildning just inom
teknisk fakultet. Jag delar därför länsstyrelsens uppfattning och föreslår att
länsarbetsnämnden får disponera 500000 kr. för sådana insatser som Forum för
kvinnliga forskare och kvinnoforskning initierar för att stödja och intressera
kvinnor som väljer forskarutbildning inom teknisk fakultet.

Särskilda
insatser i Arjeplogs kommun

De
medel som riksdagen ställt till förfogande för det s. k. östra Norrbot

tenprojektet (prop. 1985/86:100 bil. 12, AU 11, rskr. 153), har i stor

utsträckning utnyttjats för nytänkande och innovativa insatser i syfte att

med utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska medlen söka skapa perma

nent sysselsättning i ett område med ett besvärligt sysselsättningsläge.

Främjande av kompetensutveckling, köp av expertis och stöd till samord

nade insatser bl. a. för marknadsföring åt småföretag har utgjort viktiga

inslag i detta arbete. Erfarenheterna som hittills rapporterats från länet har

varit goda och motiverar, enligt min mening, en ytterligare satsning. Läns

styrelsen i Norrbottens län har i en skrivelse den 8 januari 1988 föreslagit

att en liknande satsning görs i Arjeplogsområdet. Jag delar länsstyrelsens

uppfattning att Arjeplogs kommun bör kunna utgöra kärnan i en ny insats.

För detta ändamål föreslår jag att totalt 15 milj. kr. anvisas att utnyttjas på

samma sätt som de medel riksdagens tidigare anvisat för utvecklingsinsat

ser i östra Norrbotten. Av detta belopp bör 250000 kr. användas för en

utvärdering av de effekter som insatsen haft. Framför allt skall en sådan

utvärdering beröra hur och i vilken utsträckning det har varit möjligt att 45

positivt påverka
sysselsättningsutvecklingen samt belysa de samhällseko- Prop. 1987/88:86

nomiska effekterna av insatserna. Bilaga 6

De
totala kostnaderna för mina förslag till arbetsmarknadspolitiska insatser i
Norrbottens län uppgår till 216,4 milj. kr. för hela perioden t. o. m. budgetåret
1990/91. Medlen bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag. Det bör
ankomma på regeringen att vid behov göra omfördelningar av medlen för de
föreslagna insatserna inom ramen för anslaget.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den av mig föreslagna tidsbegränsade
ändrade användningen av starta-eget bidraget i Norrbottens län,

2. godkänna den av mig föreslagna regeländringen i
fråga om rekryteringsstöd i samband med starta-eget bidraget i Norrbottens län,

3. till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens
län på till-läggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 216400000 kr.

46

Bostadsdepartementet Prop. 1987/88:86

Bilaga
7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m. m.

Elfte huvudtiteln

D. Lantmäteriet

D3. Landskapsinformation

Betydande
insatser har under senare år gjorts för att etablera lantmäteri-och
kartverksamhet i Norrbottens län. Produktionen av den ekonomiska kartan för
Norrbottens län flyttades till en enhet i Luleå efter riksdagsbeslut år 1983 (prop.
1982/83:120 bil. 5, CU 29, rskr. 309). Samtidigt inrättades en enhet i Kiruna
med uppgift att modernisera landets storskaliga registerkartor. I Luleå har
också en produktion av vegetationskartor byggts upp. Genom riksdagens beslut år
1986 (prop. 1985/86:100 bil. 13, BoU 17, rskr. 169) inrättades i Kiruna en
utvecklingsenhet med inriktning mot datorstödd tematisk kartläggning. Enheten
skall bl. a. arbeta med framställning av den nya nationalatlasen som riksdagen
beslutade om år 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 13, BoU 12, rskr. 188).
Samlokaliserad med denna enhet har också inrättats en utvecklingsenhet för
centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

Satsningarna
i Norrbottens län inom lantmäteri- och kartområdet har varit framgångsrika och
har bidragit till att skapa sysselsättning och att differentiera
arbetsmarknaden i berörda orter. Jag anser det därför väl motiverat med en
ytterligare satsning i länet inom detta område.

I
årets budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 13) redovisade jag ett förslag
från statens lantmäteriverk om att bygga upp digitala databaser med
grundläggande geografiska uppgifter om Sverige. Bakgrunden till verkets förslag
är att den digitala teknikens utveckling har inneburit en ökad efterfrågan på
information om landskapet lagrad i databaser. Till stor del är det fråga om
uppgifter som finns på de allmänna kartorna. Jag ställde mig i
budgetpropositionen positiv till att verket påbörjade uppbyggnaden av sådana
databaser.

Jag
föreslår nu att uppbyggnaden av digitala databaser med geografiska

uppgifter om Sverige påskyndas. En enhet med uppgift att digitalisera

information från de allmänna kartorna m. m. bör därför inrättas i Kiruna.

De totala kostnaderna för att inrätta en sådan enhet beräknar jag till 10

milj. kr, varav hälften är avsedda för investeringar i utrustning. Övriga

kostnader avser främst utbildning av personal samt drift av enheten i ett 47

inledande skede. Efter tre
år skall enhetens verksamhet helt finansieras Prop. 1987/88:86 inom lantmäteriets
ordinarie budget, dvs. med anslagsmedel eller med Bilaga 7 inkomster från
uppdragsverksamhet. Jag beräknar att ca 15 personer kan få sysselsättning vid
enheten.

I
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har till Landskapsinformation anvisats ett
ramanslag om 147617000 kr. Jag föreslår nu att anslaget tillförs 10 milj. kr.
för att täcka lantmäteriverkets kostnader för att i Kiruna etablera en enhet
för uppbyggnad av digitala databaser med grundläggande uppgifter om landskapet.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Landskapsinformation på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisa ett ramanslag om 10000000 kr.

48

Industridepartementet Prop. 1987/88:86

Bilaga
8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande:
statsrådet Peterson

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m. m.

Tolfte huvudtiteln

Jag
föreslår att medel inom industridepartementets område till de särskilda regionalpolitiska
insatserna i Norrbottens län under littera C: Regional utveckling anvisas dels
över reservationsanslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m.m., dels över två nya
reservationsanslag: C 13. Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län, över vilket medel bör anvisas för åtgärder som skall beslutas av
regeringen, och C 14. Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i
Norrbottens län, över vilket medel bör anvisas för åtgärder som skall beslutas
av länsstyrelsen.

Dessutom
bör ytterligare medel för särskilda åtgärder i Norrbottens län anvisas över
reservationsanslagen D 4. Statens gruvegendom: Prospekte-ring m.m., F 1.
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling samt F 6.
Nationell rymdverksamhet.

C. Regional utveckling

Regeringen
har under budgetåret 1987/88 förelagt riksdagen följande förslag under littera
C utöver vad riksdagen beslutat om i statsbudgeten för budgetåret 1987/88.

I
förslag om tilläggsbudget I hemställde regeringen att riksdagen skulle godkänna
att 25 milj. kr. på anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m. användes för
kapitaltillskott till det regionala investmentbolaget Sorbinvest AB. Riksdagen
beslöt den 16 december 1987 att godkänna detta förslag (prop. 1987/88:25 bil.
8, AU 12, rskr. 92).

I
proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland har regeringen föreslagit riksdagen

dels
att medel till vissa näringslivsfrämjande insatser i Västerbottens läns inland,
som regeringen aviserade i juni 1987, samt ytteriigare 20 milj. kr. i lokaliseringsbidrag
m.m., till företag i Borlänge kommun för beslut som fattas av statens
industriverk och regeringen, skall anvisas över anslaget C 2.
Lokaliseringsbidrag m. m.,

dels
att 100 milj. kr. i regionalpolitiskt stöd till ASEA AB:s planerade

expansion i Ludvika skall anvisas över ett nytt anslag C 11. Lokaliserings

bidrag m. m. till ASEA Brown Boveri AB, 49

4
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 86

Rättelse:
S. 55 sista stycket andra raden tillkommer text.

samt
dels att 140,5 milj. kr. för övriga insatser bör anvisas över ett nytt Prop.
1987/88:86 anslag C 12. Särskilda regionatpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och Bilaga 8 norra Sveriges inland.

Riksdagen
behandlar för närvarande dessa förslag.

C 2. Lokaliseringsbidrag m.m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag
av 362 milj. kr. Över detta anslag anvisas medel till följande ändamål:

— lokaliseringsbidrag beviljade av statens industriverk
eller av regeringen efter den 1 juli 1984,

— offertstöd beviljade efter den 1 juli 1985,

— lån till privata regionala investmentbolag,

— kapitaltillskott m. m. till Stiftelsen
Industricentra,

— viss administration av regionalpolitiskt stöd,

— eventuella medel för ombyggnad av outnyttjade
bostadslägenheter i Kiruna.

I
proposition 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning anmälde jag
beträffande den regionalpolitiska stödverksamheten att jag räknade med att den
skulle bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning under
fyraårsperioden 1985/86-1988/89. För de ändamål vartill medel anvisas över
anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m. räknade jag med ett årligt medelsbehov
av 362 milj. kr. Riksdagen har sedermera beslutat anslå detta belopp för vart
och ett av de tre budgetåren 1985/86 t. o. m. 1987/88.

Efterfrågan
på lokaliseringsbidrag har bl. a. på grund av det goda konjunkturläget varit
stor under de senaste åren. Bl. a. därför beslöt riksdagen att till
Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ytterligare 100 milj. kr. (prop.
1985/86:101 bil. 7, AU 9, rskr. 140). .

Dessa
100 milj. kr. kommer dock, eftersom genomförandet av ett antal av de projekt
till vilka medlen skulle utnyttjas har förskjutits framåt i tiden, att, efter
riksdagens godkännande, användas till vissa åtgärder i Blekinge och
Västerbottens läns inland som normalt inte kan stödjas med medel från detta
anslag (prop. 1986/87:25 bil. 9, AU 9, rskr. 80, prop. 1987/88:25 bil. 8, AU
12, rskr. 92 och prop. 1987/88:64 bil. 5).

Härtill
har regeringen, som jag nyss nämnt, föreslagit riksdagen att anvisa ytteriigare
20 milj. kr. på anslaget i samband med att företag i Borlänge kommun t. o. m.
utgången av år 1989 skall kunna erhålla regionalpolitiskt stöd (prop.
1987/88:64 bil. 5).

Den
stora efterfrågan på regionalpolitiskt företagsstöd består fortfaran

de. Under budgetåret 1986/87 beviljades sålunda 586 företag stöd med

sammanlagt 904,8 milj. kr., varav 640,6 milj. kr. i lokaliseringsbidrag,

offertstöd, investeringsbidrag och regionalpolitiskt utvecklingskapital

samt 264,2 milj. kr. i lokaliseringslån. Den beräknade sysselsättningseffek

ten uppgår till 3 287 personer. Av nämnda belopp belastades detta anslag

med 424,5 milj. kr., anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m., det 50

s.k. länsanslaget, med
216,1 milj. kr. och anslaget C 3. Lokaliseringslån Prop. 1987/88:86

med 264,2 milj. kr. Bilaga 8

Under
innevarande budgetår har regeringen och statens industriverk hittills beslutat
om lokaliseringsbidrag och offertstöd för ca 270 milj. kr.

Boliden
AB har hos regeringen ansökt om regionalpolitiskt stöd i samband med ett antal
stora investeringsprojekt i bolagets gruvverksamhet. Regeringen har förklarat
sig beredd att med bl. a. lokaliseringsbidrag medverka i finansieringen av
vissa av dessa projekt.

I
samband med utarbetandet av denna proposition om särskilda regionalpolitiska
åtgärder i Norrbottens län har flera större projekt som uppfyller villkoren
för lokaliseringsstöd aktualiserats.

Jag
beräknar att det sammanlagda behovet av lokaliseringsbidrag och offertstöd för
aktuella projekt i Norrbottens län uppgår till högst 125 milj. kr.

Jag
anser att det för närvarande är synnerligen angeläget att ta till vara alla
goda projekt som kan förverkligas i regionalpolitiskt utsatta regioner. Länsstyrelserna
har på senare år erhållit kraftigt utökade medel för regional utveckling m. m.,
vilka kan användas bl. a. för lokaliserings- och investeringsbidrag. För
beslut om lokaliseringsbidrag och offertstöd, som beviljas av statens
industriverk och regeringen, beräknar jag, inklusive de nämnda projekten i
Norrbottens län, ett sammanlagt behov av medelstillskott av 440 milj. kr.,
varav högst 40 milj. kr. för offertstöd.

Den
höga efterfrågan på regionalpolitiskt stöd och angelägenheten av att ta
tillvara alla goda projekt har medfört att det tillgängliga anslagsutrymmet
för nya beslut om lokaliseringsbidrag för närvarande är i det närmaste
förbrukat. Jag avser därför under våren 1988 att, i avvaktan på riksdagens
ställningstagande, i vissa fall föreslå regeringen att besluta om lokaliseringsbidrag
under förutsättning att riksdagen senare ställer medel till förfogande i
enlighet med vad jag nu har förordat.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 440000000 kr.

C 13. Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1987/88.

Jag
föreslår att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1987/88
för följande åtgärder. De delbelopp som jag redovisar bör ses som riktvärden.

För
att (öTslärka forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå har jag beräk

nat sammanlagt 111 milj., kr. att disponeras under en treårsperiod. Jag har

därvid beräknat medel för utvecklingsstöd till stiftelsen Aurorum, stöd till 51

fyra forsknings- och
utvecklingsprojekt inom angelägna områden, samt Prop. 1987/88:86

stöd till att uppföra en teknikby i anslutning till högskolan. Bilaga
8

Stiftelsen
Aurorum har karaktären av en paraplyorganisation för den forsknings- och
utvecklingsmiljö som håller på att utvecklas med högskolan i Luleå som
kompetensbas. Förutom högskolan består Aurorummiljön för närvarande av Centrum
för teknologibaserad affärsverksamhet (Cen-tek), stiftelsen Cold Tech,
institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF), Norrbottens Forskningsråd,
Teknikens Hus och Teknikbyn. Stiftelsen Aurorums uppgifter är bl. a. att bistå
de olika organisationerna i utvecklingsarbetet, att marknadsföra Aurorummiljön
och att planera verksamheten i Teknikbyn. För bidrag till stiftelsens
utvecklingsarbete har jag beräknat högst 3 milj. kr.

Statsrådet
Göransson har tidigare (bil. 4) föreslagit en kraftig utbyggnad av
forskningsorganisationen vid högskolan i Luleå. Under det nu föreslagna
anslaget har jag beräknat medel för vissa insatser i anslutning till högskolans
verksamhet till sammanlagt högst 38 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel
till högskolan för arbetet inom ramen för stiftelsen Cold Tech med teknik i
kallt klimat. Jag har vidare beräknat medel till uppbyggnad av ett centrum för
produktionsteknik vid högskolan samt medel för utrustning vid ett centrum för fiberarmerade
polymermaterial. Jag återkommer till verksamheten vid det senare centret under
anslaget Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling. Slutligen har jag beräknat medel till forsknings- och
utvecklingsprojekt inom keramområdet vid institutet för verkstadsteknisk
forskning. En del av dessa medel bör avsättas för vidareutveckling av
kommersiellt intressanta projekt.

För
stöd till utveckling av teknikbyn i anslutning till högskolan i Luleå har jag
beräknat högst 70 milj. kr. I teknikbyn skall utvecklingsinriktade företag med högteknologisk
profil ges möjlighet att hyra lokaler. På sikt innebär detta att
högteknologiska företag samlokaliseras vid högskolan och därigenom ytterligare
höjer kompetensbasen vid och i anslutning till högskolan. Länet får på detta
sätt dels en resurs som på nationell nivå torde bli mycket attraktiv för
lokalisering av forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels en
utvecklingspotential som ökar förutsättningarna för sysselsättningseffekter i
övriga delar av länet.

För
teknikspridningsprojekt har jag beräknat högst 10 milj. kr. för en treårsperiod.
Statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, skolöverstyrelsen och
universitets- och högskoleämbetet har på regeringens uppdrag gjort en samlad
redovisning och bedömning av de teknikspridningsprogram som utarbetats i
länen. Verken konstaterar att norra Sveriges inland är den region som har de
svåraste förutsättningarna för en effektiv teknik- och kunskapsspridning.
Samtidigt är behoven av näringslivsutveckling och förnyelsearbete stora.

Det
är med hänsyn till de speciella förutsättningarna i inlandet, bl. a. den

glesa ortsstrukturen, enligt min mening nödvändigt att pröva nya och

okonventionella former för teknik- och kunskapsspridning. De företagsin

riktade teknikspridningsåtgärderna bör t. ex. kunna samordnas med vissa

av de utbildningsinsatser som statsrådet Göransson tidigare har föreslagit 52

(bil 4).
Detta innebär samma inriktning av insatserna som de jag föreslog i Prop.
1987/88:86 propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen Bilaga 8 och norra Sveriges inland (prop. 1987/88: 64).

För ett utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin
i Norrbottens län har jag beräknat högst 10 milj. kr. för en treårsperiod.
Sysselsättningsutvecklingen i de båda branscherna har varit ogynnsam under
1980-talet. Investeringsnivån är lägre än i övriga landet och en betydande
andel av företagen har låg produktivitet. Statens industriverk har tillsammans
med utvecklingsfonderna och länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län och i samråd med företrädare för branscherna
utarbetat förslag till utvecklingsinsatser för såväl sågverks- som
trämanufakturindustrin. Syftet är att öka vidareförädlingsgrad, produktivitet
och lönsamhet i företagen. Därmed kan sysselsättningsutvecklingen förbättras.
De behov av åtgärder som redovisas avser bl. a. utbildning, produkt- och marknadsutveckling,
forskning och utvecklingsarbete m. m. Berörda företag förutsätts svara för viss
del av kostnaderna för olika insatser. Motivet är således detsamma som för de
förslag till insatser som jag redovisade i propositionen om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) för
insatser i dessa branscher i Västernortlands, Jämtlands och Västerbottens län.

För särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i
Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner har jag beräknat högst 27 milj. kr. Dessa
tre kommuner är de som, förutom Luleå kommun, drabbas hårdast av de neddragningar
som planeras vid LKAB, SSAB och ASSI. Medel bör nu avsättas för att förstärka
de tidigare vidtagna åtgärderna för att minska dessa kommuners beroende av
basindustrierna. Åtgärderna bör bl. a. inriktas på att utveckla de befintliga
företagen men även på att förbättra förutsättningarna för nyetableringar.

En viktig resurs för att utveckla de små och medelstora
företagen i länet är tillgången på riskkapital. I Norrbottens län verkar ett
antal aktiebolag som har till ändamål att finansiera och/eller inneha aktier
eller andelar i andra främst mindre och medelstora företag.

Ett av dessa bolag är Malmfältens Finans AB. Bolaget ägs
av dels ett antal storföretag, dels ett antal småföretag i främst Malmfälten.
Ägarna har tillskjutit sammanlagt 13 milj. kr. till bolaget. Vid bildandet år
1983 tillsköt staten 50 milj. kr. som bundet kapital till bolaget. Malmfältens
Finans AB verkar framför allt i malmfältskommunerna. Även om staten inte är
aktieägare gäller att staten har visst avkastningskrav på bolaget.

Ett annat bolag av detta slag är Bothnia Invest AB som har
till syfte att, främst inom Norrbottens län, tillföra små och medelstora
företag kapital och företagsledningskunnande. Bothnia Invest AB är liksom
Malmfältens Finans AB privatägt. Bolaget erhöll år 1984 ett statligt lån på 8
milj. kr.

I sammanhanget vill jag också nämna det av Procordia AB
ägda bolaget Cordinor AB, som äger aktier i företag i Norrbottens län t. ex. Isolamin
AB, Kiruna Truck AB m.fl. bolag.

Det förs sedan en tid överläggningar mellan dessa finans-
och invest

mentbolag och deras ägare i syfte att samordna resurserna helt eller delvis. 53

Enligt min
mening skulle det vara ändamålsenligt med en större samord- Prop.
1987/88:86 ning av de resurser som finns i Norrbottens län och som har i
huvudsak Bilaga 8 samma ändamål.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp verksamheten vid
den av staten helägda Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten (APM).
Stiftelsen bedriver projekt med syfte att skapa arbetstillfällen inom
administrativ tjänsteproduktion i Malmfälten. Det skulle enligt min mening
förstärka den verksamhet som stiftelsen bedriver om den samordnades med de
verksamheter de nämnda investmentbolagen bedriver. Jag avser därför att
initiera förhandlingar om detta.

Jag förordar att 30 milj. kr. anslås för att förstärka
tillgången på riskkapital i Norrbottens län. ,

När det gäller villkoren för ett statligt deltagande i ett
eventuellt samordnat investment- och utvecklingsbolag pågår, som jag nämnt,
fortfarande överläggningar mellan berörda parter och det är för dagen för tidigt
att ange hur en slutlig uppgörelse kan komma att se ut. Under alla förhållanden
bör staten ha såväl ett rimligt avkastningskrav som insyn och inflytande i
verksamheten. Givetvis bör vid en eventuell samordning av resurserna tillses
att dessa också fortsättningsvis kommer malmfältskommunerna till del. Ett
särskilt ansvar finns nämligen för att åstadkomma en breddning av näringslivet
i dessa kommuner. Jag förordar att regeringen bemyndigas besluta om villkoren
för statens deltagande. I detta bör ingå att regeringen också bör kunna besluta
om ändamålsenliga förändringar i villkoren för tidigare stöd från statens sida.

FFV Aerotech är ett affärsområde inom affärsverket FFV.
Affärsområdet utför underhållsarbeten åt det svenska försvaret men bedriver
också omfattande konsultverksamhet inom underhålls- och elektronikområdet. FFV Aerotech
avser att etablera viss verksamhet i Norrbottens län med inriktning på bl. a.
service- och kalibreringstjänster till elektronikindustrin samt till militära
förband. Inom en femårsperiod beräknas verksamheten sysselsätta ett tiotal
personer. För investerings- och utvecklingskostnader i samband med denna etablering
har jag beräknat högst 5 milj. kr.

Generellt bör gälla att regeringen beslutar om formerna
och villkoren för de åtgärder jag föreslagit under anslaget C 13. Det bör, i
enlighet med vad jag sade inledningsvis, vara möjligt för regeringen att vid
behov kunna göra vissa mindre omfördelningar av medlen för nämnda insatser inom
ramen för anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
till Särskilda
regionalpolitiska insatser i Norrbottens län på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 193000000
kr.

2.
bemyndiga
regeringen att besluta om villkoren för stöd till utvecklings- och
investmentbolag i Nortbottens län i enlighet med

vad jag har anfört. 54

c 14. Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen
i Prop. 1987/88:86

Norrbottens län Bilaga 8

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1987/88.

Jag
föreslår att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1987/88
för följande åtgärder.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län har i sin skrivelse till regeringen den 8 januari 1988
redovisat ett stort antal förslag till åtgärder som långsiktigt skulle kunna
stärka sysselsättningen i länet. Förslagen har olika grad av konkretisering.
Flera av förslagen kräver ytterligare bearbetning. Huvuddelen av de föreslagna
åtgärderna förutsätter helt eller delvis finansiering utanför ordinarie
stödformer och anslagsramar.

Länsstyrelsen
föreslår att medel för sysselsättningsfrämjande åtgärder ställs till
länsstyrelsens förfogande så att projekt successivt kan preciseras och
genomföras. Länsstyrelsen uttalar mycket positiva erfarenheter av det
hittillsvarande arbetssättet med medelsramar för stöd till särskilda insatser i
länet. Länsstyrelsen har, som tidigare nämnts, i en särskild rapport redovisat
hur de 200 milj. kronorna för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län som anvisades år 1983 har använts (prop. 1982/83:120, AU 24, rskr.305).

Jag
delar länsstyrelsens uppfattning om att arbetssättet med-medel för särskilda
insatser i Nortbotten fungerat väl. Arbetssättet medger ett aktivt och smidigt
projekt- och utvecklingsarbete: Samtidigt ger det möjlighet till överblick och
samordning.

Jag
förordar mot denna bakgrund att 100 milj. kr. anvisas till länsstyrelsen i
Norrbottens län för särskilda regionalpolitiska insatser i länet. Medel från
detta anslag skall kunna lämnas till regionalpolitiskt angelägna projekt i
länet. Medlen skall vara ett komplement till ordinarie stödformer inom t. ex.
regional-, industri-, arbetsmarknads- och energipolitiken samt inom politiken
för de areella näringarna. Från anslaget bör även projekt som är av samnordisk
karaktär kunna stödjas.

Länsstyrelsen
kommer med hjälp av ett sådant anslag att få avsevärt förbättrade möjligheter
att driva ett mer planerat och långsikfigt utvecklingsarbete än vad som nu är
möjligt. De organisatoriska förutsättningarna: härför har också förbättrats i
och med försöksverksamheten med en samordnad länsförvaltning i Norrbottens
län. Ett sådant anslag bör också medverka till ett fördjupat samarbete mellan
länsstyrelsen och övriga som är engagerade i utvecklingsarbetet såsom kommuner,
näringsliv, högskolan, forskningsinstitutioner. Norrlandsfonden, den regionala
utvecklingsfonden och övriga länsmyndigheter. Länsstyrelsen får med ett sådant
anslag därmed ökade möjligheter att medverka till en positiv utveckling i ;
hela länet.

Flera av de förslag som
länsstyrelsen prioriterat i sin skrivelse den 8

januari 1988 bör kunna genomföras med medel från detta anslag. Ett ,

prioriterat område är utbildnings- och rådgivningsinsatser för länets småfö

retag. Medel från detta anslag bör anvisas utvecklingsfonden för sådana .

åtgärder. Andra åtgärder som länsstyrelsen prioriterat är bl. a. utveckling- 55

en
av fisket, insatser för rennäringen, resurser för marknadsföring och .

utbildning
för turistnäringen, utveckling av inhemska fasta bränslen, eko- Prop.
1987/88:86 logiprojektet i Övertorneå, etablering av s. k. lokalkontor på vissa
orter i Bilaga 8 länet, regional och lokal kulturverksamhet samt
teknikutvecklingsprogram. Vad gäller kulturverksamhet vill jag erinra om vad
statsrådet Göransson tidigare idag (bil. 4) anfört om kulturens roll i ett
regionalt utvecklingsperspektiv och inriktningen av kulturprojekt som syftar till
att medverka i ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Det ankommer på
länsstyrelsen att besluta hur medlen skall användas för bl. a. nu nämnda
åtgärder.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Särskilda regionalpoHtiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 100000000 kr.

D. Mineralförsöijning m. m.

D4. Statens gruvegendom: Prospektering m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag
av 43414000 kr.

Gruvnäringen
har stor ekonomisk betydelse i Nortbottens län. För att skapa förutsättningar
för utveckling och förnyelse inom gruv- och mineralindustrin görs betydande
statliga satsningar på nyckelområdena prospektering, grundläggande geologisk
kartering samt forskning och utvecklingsarbete.

Sedan
år 1982 har sammanlagt ca 181 milj. kr. av statliga medel tillförts prospekteringsprojekt
i Norrbottens län. Beloppet omfattar dels den prospektering som sker genom
nämnden för.statens gruvegendom (NSG), dels det prospekteringsstöd som lämnas
från det särskilda statliga programmet för utökad prospektering m.m. på 300
milj. kr. som inrättades år 1983 (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr. 111).
Programmet, som avser hela landet, har senare förlängts med tre år och utökats
med 96 milj. kr. (prop. 1986/87:74, NU 32, rskr. 370). NSG svarar för
administrationen av programmet.

Av
de hittillsvarande statliga insatserna för prospektering i Norrbottens län
kommer ca 86,6 milj. kr. från det särskilda stödprogrammet. Regeringen har
nyligen fattat beslut om prospekteringsprogrammets sjätte etapp, varvid 9,6
milj. kr. fördelats till olika prospekteringsprojekt i Norrbottens län. De
sammanlagda medlen till projekt i länet motsvarar ca 38 % av de medel som nu
beviljats för prospektering i landet.

Utöver
nyss redovisade programmedel har NSG sedan år 1982 använt ca 66 milj. kr. av
egna anslagsmedel till prospekteringsprojekt i Norrbottens län. NSG har även
genom andra statliga medel finansierat prospektering i länet i en omfattning av
ca 28 milj. kr. sedan år 1982.

NSG
och LKAB har hittills dominerat prospekteringsverksamheten i 56

Norrbottens
län. LKAB:s sammanlagda insatser sedan år 1982 uppgår till

ca 183 milj. kr., varav ca
33 milj. kr. finansierats från det statliga prospek- Prop. 1987/88:86

teringsprogrammet. Bilaga 8

I
fråga om geologisk kartering kan följande insatser nämnas. Inom ramen för det
samnordiska Nordkalottprojektet har Sverige av statliga medel tillfört
sammanlagt ca 24 milj. kr. t. o. m. år 1986. Som ett resultat av detta projekt
anses nu området norr om 66:e breddgraden i Norden, dvs. bl. a. huvuddelen av
Norrbottens län, ha ett geovetenskapligt basmaterial lämpat för bl. a. prospektering
som är ett av de mest omfattande och kompletta för ett område av motsvarande
storleksordning.

Från
de två senaste etapperna av programmet för utökad prospektering m. m. har
Sveriges geologiska undersökning (SGU) erhållit sammanlagt 5,3 milj. kr. för
ett projekt avseende s. k. digitalisering av geologisk information från
Norrbottens län.

På
forsknings- och utvecklingssidan har nyligen det omfattande projektet "Gruvteknik
2000" startats. Sammanlagt 350 milj. kr. kommer att investeras i projektet
under de närmaste fem åren. Projektet är gemensamt för staten, gruvbolagen och gruvutrustningsindustrin,
varav staten tillför 50 milj. kr. via styrelsen för teknisk utveckling (STU).
Avsikten är främst att utveckla nya brytningsmetoder men projektet kommer även
att inriktas på produktutveckling. Projektet kommer att innebära en avsevärd
stimulans för Luleå-regionen genom att högskolan kommer att engageras i
samtliga delar av utvecklingsprogrammet.

NSG
har sedan år 1984 genomfört undersökningar rörande malmbildning och
malmförekomster i s. k. grönstensmiljö i Norrbottens län. Prospekteringen har
givit indikationer på att det område som har de bästa förutsättningarna för
att påträffa malm av ekonomisk betydelse är Pahtohavare, ca 9 km söder om
Kiruna. Ursprungligen avsåg undersökningarna eventuella fyndigheter av koppar.
Sedan år 1985 har dock prospekteringen inriktats på guldförekomster. I hela
området har hittills fyra s. k. malmförande lägen påvisats och i den centrala
delen av området har ca 1,5 milj. ton malm indikerats med goda halter av koppar
och guld.

NSG
har hittills avsatt ca 23 milj. kr. av främst egna anslagsmedel för undersökningarna
i Pahtohavare. De fortsatta undersökningarna, med syfte att kartlägga Pahtohavare-området,
måste enligt NSG inriktas på att söka efter ytterligare s. k.
dagbrottspositioner, med tillräckligt stort malmtonnage och med metallhalter
av ekonomisk betydelse. Förutsättningarna • för att hitta fyndigheter av
dagbrottskaraktär bedöms som goda. Kommande bortuingsarbeten bör ske
koncentrerat i tiden för att snabbare ta fram ett underlag som möjliggör beslut
om en eventuell gruvbrytning i området. Kostnaderna för den koncentrerade
insatsen är beräknade till 10 milj. kr. Jag anser att NSG bör ges möjlighet att
genomföra denna insats och förordar att det angivna beloppet anvisas på tilläggsbudget
för budgetåret 1987/88.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Statens gruvegendom: Prospektering m. m. på tilläggsbud

get till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservations- 57

anslag av 10000000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m. Prop. 1987/88:86

Bilaga 8 F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och

utveckling

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett

reservationsanslag av 726800000 kr. -

Över
detta anslag anvisas medel till följande ändamål:

- programverksamheten
vid styrelsen för teknisk utveckling (STU)

— verksamhet
vid delegationen för vetenskaplig och teknisk informations

försörjning (DFI).

Asea
Brown Boveri AB har föreslagit att bolaget tillsammans med staten bildar ett
centrum för fiberarmerade polymermaterial med lokalisering till Piteå.
Diskussioner har förts med högskolan i Luleå som ställer sig positiv till förslaget.
Vidare är Piteå kommun och länsstyrelsen i Norrbottens län positiva till den
föreslagna verksamheten som innebär att länet befäster och förstärker sina
förutsättningar för industriell verksamhet inom en högteknologisk bransch med
stor tillväxtpotential.

Asea
Brown Boveri AB har förklarat sig berett att finansiera verksamhet vid centret
med 5 milj. kr. per år förutsatt att staten skjuter till motsvarande belopp.

Jag
anser att ett sådant centrum har förutsättningar att på sikt få en mycket stor
inverkan på regionen när det gäller att skapa nya arbetstillfällen vad gäller
industriell verksamhet inom fiberarmerade polymermaterial. Statsrådet Göransson
har tidigare föreslagit en förstärkning av forskningen inom området vid
högskolan i Luleå. Jag har tidigare beräknat medel för utrustning vid centret.
Jag föreslår nu att 5 milj. kr. anvisas för kollektiv forskning och utveckling
vid det föreslagna centret för fiberarmerade polymermaterial. Jag återkommer i
budgetpropositionen till den långsiktiga finansieringen av denna verksamhet.
Kollektiv forskning innebär samverkan inom en bransch eller annan grupp av
företag kring ett gemensamt forskningsprogram. Formerna för detta kan variera.
Det bör ankomma på regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, STU, att
träffa överenskommelse med berörda intressenter i vilka former samverkan bör
bedrivas, och att i övrigt företräda staten i dessa frågor.

Jag
vill understryka att även andra företag, som har intresse av detta
forskningscentrum, bör kunna beredas möjlighet att delta.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 5 000 000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett

reservationsanslag
av 35020000 kr. 58

Över
anslaget anvisas medel för följande ändamål: Prop. 1987/88:86

— Ett med svensk rymdindustri samfinansierat program
som syftar till att Bilaga 8 stärka rymdindustrins internationella
konkurrenskraft.

— Övrig nationell rymdverksamhet, främst på Qärtanalysområdet.

För
att säkerställa och vidareutveckla den rymdanknutna verksamheten i
Kiruna-regionen förordar jag att särskilda medel anvisas av de skäl jag nu kommer
att redovisa.

I
Kiruna och på det närbelägna skjutfältet Esrange bedrivs sedan många år en
omfattande rymdverksamhet. På Esrange bedriver det statligt ägda Svenska
rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) verksamhet dels i form av sond-raketuppskjutningar
och uppsändning av ballonger, dels i form av kontroll och nedtagning av data
från satelliter i banor över polerna. I Kiruna finns Satellitbild i Kiruna AB
(Satellitbild - ett dotterbolag till Rymdbolaget), som arkiverar och förädlar
data från fjärtanalyssatelliter samt säljer härur framtagna produkter.

Totalt
är ca 200 personer sysselsatta med rymdanknuten verksamhet i Kiruna-regionen.
Rymdverksamheten är under expansion vid såväl Rymdbolaget och Satellitbild som
vid institutet för rymdfysik i Kiruna. Goda effekter av tidigare insatser i
Kiruna-området har kunnat,konstateras. Bl. a. har en betydande kartografisk
verksamhet med koppling till Satellitbild utvecklats. Chefen för
bostadsdepartementet har tidigare idag (bil. 7) föreslagit en utvidgning av
denna del av lantmäteriverkets verksamhet i Kiruna.

En
hörnsten i verksamheten vid Satellitbild utgörs av hantering av data från den
första SPOT-satelliten, som utvecklats i samarbete mellan Frankrike, Sverige
och Belgien. Verksamheten avser lagring, bearbetning och marknadsföring av
bildinformation. Företaget Spöt Image i Frankrike har liknande och
kompletterande uppgifter. Rymdbolaget äger en majoritetsandel om drygt 90% av
Satellitbild och en minoritetsandel om 6% av Spöt Image. Spöt Image och det
franska nationella rymdorganet CNES är minoritetsdelägare i Satellitbild. Såväl
Satellitbilds som Spöt Images verksamhet har drabbats av dels att uppsändningen
av den första SPOT-satelliten försenades kraftigt, dels att satelliten på grund
av brister i de tekniska funktionerna endast levererar data med hälften av
planerad kapacitet. För Satellitbild har detta inneburit att den ekonomiska
ersättningen från den franska samarbetsparten blivit väsentligt mindre än vad
som ursprungligen budgeterats. Detta intäktsbortfall har försämrat bolagets
finansiella situation. För år 1988 förutses dock ett positivt rörelseresultat.

Min
bedömning är att ijärranalysverksamheten på sikt har förutsättningar att
drivas på kommersiell grund. Regeringen har av detta skäl godkänt ett avtal med
Frankrike om samarbete avseende utveckling av ytterligare fyra SPOT-satelliter.
Dessa bedöms trygga tillgången på data för Satellitbild för en period som
sträcker sig över sekelskiftet. Den andra SPOT-satelliten beräknas skjutas upp
i början av år 1989.

För
att göra det möjligt för Rymdbolaget att utveckla verksamheten vid Satellitbild
bedömer jag att 12 milj. kr. bör tillföras Rymdbolaget som aktieägartillskott.

Rymdbolaget
har studerat möjligheten av att med intressenter i För- 59

bundsrepubliken Tyskland
genomföra ett projekt angående uppskjutningar Prop. 1987/88:86

av sondraketer till hög
höjd. Projektet kallas Long Duration Sounding Bilaga 8

Rockets (LDSR). Det
innebär bl. a. att en ny typ av sondraket utvecklas

och att nödvändig
infrastruktur vid Esrange byggs upp. En utveckling av

nu nämnt slag bidrar till
att trygga sysselsättningen vid Esrange på längre

sikt. Projektet kan
förväntas öka sysselsättningen med 5-10 personer. Jag

bedömer att det totala
investeringsbehovet för att etablera LDSR uppgår

till ca 20 milj. kr. Därav
bör bolaget svara för 7 milj. kr. och staten för 13

milj. kr.

Sedan
några år bedrivs i Kiruna utbildning på rymdområdet. Denna omfattar dels en
påbyggnadsutbildning i fjärranalysteknik i regi av Chalmers tekniska högskola,
dels en nordisk "Sommarskola" i samarbete mellan Rymdbolaget och
Tromsö Universitet och Telemetristation. Dessa utbildningar utnyttjar tekniska faciliteter
och personal vid Rymdbolaget och Satellitbild.

Rymdbolaget
har tagit fram ett förslag om mer praktiskt inriktad utbildning i användning
av satellitbilder och geografiska informationssystem. Förslaget utgår från de
behov som finns dels nationellt hos företag och myndigheter som utnyttjar
information framtagen med satellitteknik, dels internationellt hos användare i
tredje världen i samband med kartering och prospektering. Avsikten är att
verksamheten skall utvecklas i samråd med berörda intressenter som statens
planverk, statens lantmäteriverk, länsstyrelser, Svenska Kommunförbundet,
beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) och styrelsen för
internationell utveckling (SIDA).

Jag
bedömer projektet vara intressant och förordar att det läggs till grund för en
begränsad försöksverksamhet. Projektets vidare utveckling bör vara beroende av
den efterfrågan som utbildningen möter. Sedan organisation och ansvar för
utbildningens genomförande klarlagts bör för denna anvisas 3 milj. kr.

Jag
föreslår således att ytterligare sammanlagt 28 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget
för budgetåret 1987/88.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Nationell rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 28000000 kr.

60

Miljö-
och energidepartementet Prop-1987/88:86

Bilaga
9

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande:
statsrådet Dahl

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m. m.

Fjortonde huvudtiteln

De
åtgärder inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde för budgetåret
1987/88 som jag föreslår i det följande avser upprustning m. m. av det statliga
ledsystemet i fjällområdet.

Jag
vill också erinra om att chefen för industridepartementet i sin anmälan till
denna proposition bl. a. föreslagit att länsstyrelsen i Nortbottens län skall
tillföras särskilda medel bl. a. för att kunna genomföra vissa åtgärder som
länsstyrelsen föreslagit i sin skrivelse till regeringen den 8 januari 1988.
Inom ramen för dessa särskilda medel får länsstyrelsen således möjlighet att
genomföra åtgärder avseende bl. a. utveckling av inhemska fasta bränslen och
ekologiprojektet i Övertorneå. Det ankommer dock på länsstyrelsen att besluta
om vilka åtgärder som bör genomföras.

B. Miljö

B 8. Vård av naturreservat m. m.

Vandringsleder
m. m. i Qällen

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett
reservationsanslag av 47,3 milj. kr. Över detta anslag anvisas medel för att
bl. a. bekosta det statliga ledsystemet i Qällen. Naturvårdsverket är huvudman
för ledsystemet med dess många raststugor och vindskydd.

Betydande
insatser för underhåll och utbyggnad av ledsystemet har tidigare kunnat göras
genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, främst beredskapsarbeten. En ändrad
inriktning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har inneburit att de
beredskapsmedel som anvisats för här berörda ändamål har minskat. Detta har
medfört att planerade underhålls- och nybyggnadsåtgärder inom det statliga
ledsystemet i Qällen inte har kunnat genomföras i den utsträckning som
naturvårdsverket ansett önskvärt.

Naturvårdsverket
och länsstyrelsen i Nortbottens län har redovisat för

slag till projekt för upprustning och underhåll av vandringsleder samt

upprustning eller uppförande av rastskydd och övernattningsstugor m. m.

Nortbottens län tilldrar sig ett allt störte intresse som turistområde. Inte

minst gäller detta fjällvärlden, där vandrings- och naturturismen har stor

betydelse. Leder och raststugor har därför anlagts som tillgodoser Qällsä- 61

kerhetens krav med
beaktande av bevarandeintressena och rennäringens Prop. 1987/88:86
intressen. Ökad turism i Qällen ger också Ijällkommunerna ett värdefullt
Bilaga 9 bidrag till kommuninvånarnas försörjning.

Det
är enligt min mening angeläget att ta till vara de möjligheter som finns att
genom insatser inom naturområden främja utvecklingen i Nortbottens inland.
Särskilda medel bör nu anvisas för upprustning av leder m. m. i det statliga
ledsystemet i fjällvärlden inom Nortbottens län. Jag beräknar sammanlagt 10
milj. kr. för sådana åtgärder. Medlen bör få disponeras t.o.m. budgetåret
1990/91.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår

riksdagen

att
till Vård av naturreservat m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.

62

Innehållsförteckning Prop. 1987/88:86

Propositionen .................................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1

Utdrag ur regeringsprotokoll den 17 mars 1988 ............ 2

1
Inledning ................................................................ 2

2
Hittillsvarande
insatser ............................................ .... 3

3
Förändringar i
de statliga företagens verksamhet i Norrbottens

län............................................................................. 8

4
Behov av
insatser för att främja utvecklingen i Norrbottens län 11

5
Förslag till
åtgärder ................................................. 12

6
Sammanfatting
....................................................... 15

Bilaga 1 Justitiedepartementet ..................................... 17

B. Polisväsendet ........................................ ........... 17

B 5. Utrustning m. m. för polisväsendet ......................... 17

1............................................................................... Utlokalisering
av vissa delar av rikspolisstyrelsens databe

handling .................................................................. 17

1.1
Rikspolisstyrelsens
dataverksamhet.................... 17

1.2
Översyn av BROTTSRI.......................................... 18

1.3
En enhet i
Kiruna för viss databehandling som ankommer

på rikspolisstyrelsen .............................................. 18

2 Hemställan ............................................................. 19

Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet ...................... 20

F. Luftfart..................................................................... 20

F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m. m..................... 20

Hemställan ............................................................. 20

Bilaga 3 Finansdepartementet .................................... ... 21

Investeringsmedel för lokalisering av tullverkets centrala
ADB-

enhet till Luleå ....................................................... ... 21

Hemställan ............................................................. ... 21

Bilaga 4 Utbildningsdepartementet................................. ... 22

1
Utbildning,
forskning och kultur i Norrbottens län .. ... 22

2
Utbildning ................................................................ ... 24

2.1
Gymnasieskolan
............................................... 24

2.2
Vuxenutbildning
................................................ 26

2.3
Högskoleutbildning.............................................. 27

2.4
Samverkan
mellan olika utbildningsformer ....... 27

3 Forskning.................................................................. ... 27

3.1
Högskolan i
Luleå................................................ ... 27

3.2
Institutet för
rymdfysik ..................................... ... 29

4 Investeringar............................................................ ... 30

4.1
Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde 30

4.2
Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m 31

5
Kultur och
regional utveckling ................................ ... 31

6
Medelsanvändning
................................................... 32

7
Hemställan ............................................................. 32

Bilaga 5 Jordbruksdepartementet................................... 33

1
Inledning ................................................................ .. 33

2
Skogsbruk .............................................................. .. 34

63

D 10. Särskilda skogsvårdsinsatser i norta Sverige ........ 34

Hemställan ............................................................. 35

3 Forskning.................................................................. 35

G I. Sveriges
lantbruksuniversitet................................... 35

Hemställan ............................................................. 35

4 Åtgärder
för att främja turismen ............................ ... 36

Länsstyrelsen i Nortbottens län ............................. ... 36

Vissa bedömningar av turismen i Norrbottens län ... 36

Föredragandens överväganden ............................. 38

Hemställan ............................................................. 39

Bilaga 6 Arbetsmarknadsdepartementet ........................ 40

B. Arbetsmarknad m. m................................................. 40

B 22. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län
40

Norrbottens arbetsmarknadsutveckling ................... 40

Förslag till åtgärder ................................................ ... 41

Arbetsförmedling ..................................................... ... 42

Arbetsmarknadsutbildning ...................................... 42

Sysselsättningsskapande åtgärder.......................... ... 43

Insatser för de arbetshandikappade........................ ... 44

Särskilda jämställdhetsinsatser ............................. ... 44

Särskilda insatser i Arjeplogs kommun .................. ... 45

Hemställan ............................................................. ... 46

Bilaga 7 Bostadsdepartementet ................................... 47

D. Lantmäteriet ........................................................... 47

D 3. Landskapsinformation.............................................. ... 47

Hemställan ............................................................. ... 48

Bilaga 8 Industridepartementet ...................................... 49

C. Regional utveckling ................................................. ... 49

C 2. Lokaliseringsbidrag m.m......................................... ... 50

Hemställan ............................................................. ... 51

C 13. Särskilda regionalpolitiska insatser i Nortbottens
län 51

Hemställan ............................................................. ... 54

C 14. Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen
i Nortbot

tens län..................................................................... 55

Hemställan ............................................................. 56

D. Mineralförsörjning m.m.............................................. 56

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m.m.............. 56

Hemställan ............................................................. 57

F. Teknisk utveckling m.m............................................ ... 58

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och ut

veckling..................................................................... ... 58

Hemställan .................................. '......................... ... 58

F 6. Nationell rymdverksamhet ...................................... ... 58

Hemställan................................................................ ... 60

Bilaga 9 Miljö- och energidepartementet ...................... ... 61

B. Miljö ........................................................................ ... 61

B 8. Vård av naturreservat m.m..................................... ... 61

Vandringsleder m. m. i fjällen ................................. ... 61

Hemställan ............................................................. 62

Prop.
1987/88:86

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

64