Prop. 1988/89:106

Regeringens proposition 1988/89:106

om tilläggsprotokollet till den europeiska p

sociala stadgan 1988/89:106

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 februari 1989 för den åtgärd som föredraganden har
hemställt om.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Maj-Lis
Lööw

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner tilläggsprotokollet till den europeiska
sociala stadgan. Protokollet innehåller i sak fyra nya artiklar. De handlar om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, arbetstagares rätt till
medbestämmande i vissa frågor samt socialt skydd för äldre.

1 Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 106

Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1988/89:106

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw och Persson

Föredragande:
statsrådet Lööw

Proposition om tilläggsprotokollet till den europeiska
sociala stadgan

1 Inledning

Den
europeiska sociala stadgan är en internationell överenskommelse som utarbetades
inom Europarådet under tiden 1953—1961. Av Europarådets 22 medlemsländer har
följande 15 ratificerat samtliga eller flertalet artiklar i stadgan: Cypern,
Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Malta, Nederländerna,
Norge, Spanien, Sverige, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och
Österrike.

Sverige
ratificerade stadgan år 1962 (prop. 1962: 175, 2 LU 38, rskr. 365). Vissa
förpliktelser undantogs dock från ratifikation. Efter regeringsbeslut den 17 maj
1979 utsträcktes ratifikationen något. Sverige har därmed godtagit 62 av de 72
förpliktelserna.

Stadgan
innehåller i sak 19 artiklar med bestämmelser om arbetsmarknadspolitik,
arbetsvillkor, arbetarskydd, förenings- och förhandlingsrätt, socialförsäkring
och andra sociala trygghetsanordningar samt familjepolitik. Den innehåller
också bestämmelser till skydd för migrerande arbetskraft. Syftet är att
garantera sociala rättigheter samt att höja levnadsstandarden och öka den
sociala välfärden.

1
november månad 1987 färdigställdes tilläggsprotokollet till den europeiska
sociala stadgan. Tilläggsprotokollet undertecknades den 5 maj 1988 av Cypern,
Grekland, Island, Italien, Luxemberg, Spanien, Sverige, Turkiet och
Förbundsrepubliken Tyskland.

De
nya rättigheter som införs genom tilläggsprotokollet finns uppräknade i
protokollets del 1 och preciseras närmare i fyra olika artiklar i del II. Rättigheterna är följande:

1.
Alla arbetstagare har rätt till
lika möjligheter och lika behandling i frågor som rör anställning och
yrkesutövning utan diskriminering på grund av kön.

2.
Arbetstagare har rätt till
information och samråd inom företaget.

3.
Arbetstagare har rätt att delta
i avgöranden om och förbättring av arbetsförhållanden och arbetsmiljö i företaget.

4.
Varje äldre människa har rätt till
socialt skydd.

Länder, som undertecknat
den sociala stadgan och tilläggsprotokollet, Prop. 1988/89:106 kan
ratificera en eller flera av de fyra artiklarna i protokollets del 11.

En
promemoria över artiklarna i tilläggsprotokollet har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet.
I promemorian görs en genomgång av de fyra artiklarna i tilläggsprotokollets
del 11 mot bakgrund av svenska förhållanden. Slutsatsen är att det på det hela
taget inte torde föreligga hinder för ratifikation. Under artikel 3 punkt 1 c
anförs dock att det är något oklart vad förpliktelsen innehåller och att det
möjligen kan ifrågasättas om Sverige bör binda sig vid bestämmelsen i fråga.

Promemorian
har remissbehandlats. Remissyttranden har avgivits av socialstyrelsen (artikel
4), riksförsäkringsverket (artikel 4), arbetsdomstolen (artiklarna 1—3),
arbetarskyddsstyrelsen (artikel 3), jämställdhetsombudsmannen (artikel 1), ILO-kommittén,
statens arbetsgivarverk. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige,
Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR,
Pensionärernas riksorganisation (artikel 4) och Sveriges pensionärsförbund
(artikel 4).

En
sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i
ärendet (dnr 2022/88).

Texten
till tilläggsprotokollet på engelska och svenska bör fogas som bilaga till
regeringsprotokollet i detta ärende.

Jag
anhåller att få anmäla frågan om godkännande av tilläggsprotokollet. I fråga
om artikel I har jag samrått med statsrådet Wallström och i fråga om artikel 4
med statsråden Hulterström och Lindqvist.

2 Tilläggsprotokollet till den europeiska sociala Stadgan

2.1 Bakgrund

År
1978 beslöt medlemsstaterna i Europarådet att undersöka möjligheten att utöka
listorna över sådana rättigheter bl.a. på det ekonomiska och sociala området
som borde skyddas av europeiska konventioner. Till följd härav inleddes ett
omfattande arbete som syftade till att inkludera nya rättigheter i sådana
överenskommelser som den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna samt den Europeiska sociala stadgan.

Hösten
1984 förelåg ett preliminärt förslag till tilläggsprotokoll till stadgan.
Vidare förelåg en bilaga som skulle utgöra en integrerad del av stadgan. Såväl
den Europeiska fackliga samarbetsorganisationen (EFS) som
Samarbetsorganisationen för europeiska arbetsgivareföreningar och industriförbund
(UNICE) bereddes tillfälle att yttra sig över de föreslagna texterna. Därefter
vidtog förnyad granskning inom Europarådet.

I
januari 1987 antog Europarådets parlamentariska församling ett förslag till
ändring i den preliminärt föreslagna texten. Slutligen antogs
till-läggsprotokollet den 26 november 1987 av Europarådets ministerkommitté.
Det öppnades för undertecknande den 5 maj 1988.

Endast de medlemsstater i
Europarådet som undertecknat eller ratifi- Prop. 1988/89: 106 cerat stadgan
får underteckna respektive ratificera tilläggsprotokollet (artikel 10). Genom
ratifikationen förbinder sig staten att tillämpa en eller flera av de fyra
artiklarna (artikel 5). I motsats till vad som gäller för stadgan är det inte
möjligt att ratificera delar av artiklar i tilläggsprotokollet.

Tilläggsprotokollet
träder i kraft då det ratificerats av tre stater (artikel 10). Bestämmelserna
kan verkställas genom lagstiftning, kollektivavtal eller andra lämpliga
åtgärder (artikel 7). Övervakning av tillämpningen sker på samma sätt som
gäller för stadgan (artikel 6). Det innebär att de fördragsslutande länderna
vartannat år skall avge rapport rörande de artiklar som ratificerats.
Rapporterna granskas i två olika kommittéer. Den första kommittén är sammansatt
av oberoende experter och den andra av regeringstjänstemän från vart och ett av
de fördragsslutande länderna. Resultatet av kommittéernas arbete kan utgöra underiag
för rekommendationer från Europarådets ministerkommitté till länder som i något
avseende inte uppfyller stadgans krav.

Regeringen
beslöt den 21 april 1988 att tilläggsprotokollet skulle undertecknas av
Sverige. Som jag inledningsvis nämnt undertecknades protokollet av Sverige och
åtta andra stater den 5 maj 1988.

2.2 Tilläggsprotokollets huvudsakliga innehåll

Här
följer en redogörelse för var och en av de fyra artiklarna i tilläggsprotokollets
del II.

Artikel
1

Denna
artikel gäller alla arbetstagares rätt till lika möjligheter och lika behandling
i frågor som rör anställning och yrkesutövning. Ingen får lämnas utan det skydd
som artikeln syftar till att ge. Skyddet skall gälla inte bara arbetstagare
utan även personer som söker arbete. De krav som de fördragsslutande staterna
skall uppfylla finns uppräknade i punkt I. I punkterna 2-4 anges situationer
när krav på lika behandling inte föreligger.

Rätt
till lika behandling för män och kvinnor skall föreligga i fråga om anställning
och yrkesutövning när det gäller:

tillträde
till anställning

skydd
inot uppsägning

skydd
mot omplacering

yrkesvägledning

yrkesutbildning

vidareutbildning

rehabilitering
inom yrkeslivet

lön
och andra anställningsvillkor

arbetsförhållanden

karriär-
och befordringsmöjligheter

Enligt den förklarande
rapport, som upprättats i anslutning till tilläggsprotokollet och dess bilaga,
får frågor som rör social trygghet, liksom andra bestämmelser rörande
arbetslöshetsersättning, ålderspension och efterievandeförmåner uteslutas från
tillämpningsområdet för artikel 1.

Prop. 1988/89:106

Artiklarna
2 och 3

De
här artiklarna gäller arbetstagares rätt till inflytande över arbetslivets villkor.
I motsats till artikel I omfattas inte nödvändigtvis alla arbetstagare av
bestämmelsen. Det står uttryckligen i tilläggsprotokollets text att vissa arbetstagare
kan lämnas utanför därför att de är anställda i mycket små företag. Det framgår
vidare att rätten till medbestämmande utövas antingen direkt av arbetstagarna
eller av deras representanter.

Det
fordras inte att den nationella lagstiftningen skall innehålla medbestämmanderegler.
Det räcker med att vidta eller främja åtgärder som möjliggör ett sådant system.
Medbestämmandet skall utövas i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.
Tillämpningen kan ske genom kollektivavtal förutsatt att systemet ger
tillräcklig effektivitet. Här finns alltså stort utrymme för arbetsmarknadens
parter i ett fördragsslutande land att utforma de rättigheter som avses med
artiklarna.

Termerna
"företag" och "arbetstagares representanter" definieras i
bilagan till tilläggsprotokollet. Endast arbetsgivare vars verksamhet tillkommit
för att producera varor eller tjänster i vinstsyfte och med befogenhet att
fastställa sin egen marknadspolitik faller inom tillämpningsområdet för dessa
artiklar. Orden "arbetstagares representanter" avser personer som betraktas
som sådana enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.

Religiösa
och andra ideella inrättningar får uteslutas vid tillämpning av artiklarna 2
och 3 i den mån det är nödvändigt för att skydda den ideella inriktningen.

Artikel
4

Denna
artikel gäller äldre människors rätt till socialt skydd. Uppläggningen skiljer
sig från den i övriga artiklar genom att samtliga punkter innehåller
förpliktelser.

På
samma sätt som gäller för artikel I skall tillämpningen omfatta alla.

Av
den förklarande rapporten framgår att uppräkningen av åtgärder inte är
fullständig utan skall ses som en vägledning. Även andra lämpliga åtgärder får
vidtas för att nå det angivna målet, nämligen att säkerställa äldre människors
rätt till socialt skydd antingen direkt eller i samarbete med offentliga eller
privata organisationer.

2.3 Föredraganden

Mitt
förslag: Sverige bör ratificera tilläggsprotokollet till den europeiska
sociala stadgan.

ti Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 106

Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har ingen- Prop. 1988/89:106 ting
att invända mot ratifikation. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser
emellertid inte att Sverige skall binda sig vid något åtagande enligt artikel 3
punkt I c.

Skälen
för mitt förslag: Innan jag går in på de olika artiklarna i tilläggsprotokollet
vill jag från mer allmänna utgångspunkter nämna följande.

Den
europeiska sociala stadgan är ratificerad av nio EG-länder och fyra EFTA-länder.
Vid förverkligandet av de diskussioner som nu förs om en social dimension av
den planerade inre marknaden inom EG och inom ramen för samarbetet mellan EFTA
och EG bör den europeiska sociala stadgan få en framträdande plats. Genom denna
finns redan minimistandarder på ett brett social- och arbetsmarknadspolitiskt
falt fastslagna för hela Västeuropa. Redan av den anledningen är det väsentligt
att Sverige ratificerar tilläggsöverenskommelsen till stadgan.

Artikel
1

Kraven
i artikel 1 punkt I tillgodoses framför allt genom lagen (1979:1118) om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (jämställdhetslagen) vilken
förbjuder arbetsgivare att missgynna kvinnor och män på grund av kön. Lagen
skyddar både anställda och personer som söker anställning. Det är uttryckligen
förbjudet för en arbetsgivare att missgynna någon på grund av kön vid
anställning eller befordran eller vid utbildning för befordran. Det är också
förbjudet att tillämpa sämre anställningsvillkor, leda och fördela arbetet på
sådant sätt att någon blir oförmånligt behandlad samt att omplacera, permittera,
säga upp eller avskeda någon om åtgärden grundar sig på arbetstagarens kön.

Jämställdhetslagen
innehåller även bestämmelser om arbetsgivares skyldighet att vidta aktiva åtgärder
för att främja jämställdhet i arbetslivet. En arbetsgivare är t. ex. skyldig
att se till att arbetsförhållandena lämpar sig för både kvinnor och män.
Arbetsgivaren skall också verka för att det blir en jämn fördelning mellan
kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av
arbetstagare.

En
särskild jämställdhetsombudsman och en jämställdhetsnämnd skall se till att
jämställdhetslagen efterlevs. Regeringen tillsatte i juni 1988 en särskild
utredare för att utvärdera jämställdhetslagen, (dir. 1988:33). Utredarens
uppgift är att föreslå förändringar som kan göra lagen mer verksam och
ändamålsenlig. Arbetet i utredningen skall vara slutfört under år 1989.

När
det gäller skydd mot uppsägning kan det anmärkas att lagen (1982:80) om anställningsskydd
föreskriver att varje uppsägning från en arbetsgivares sida skall vara sakligt
grundad. Enbart den omständigheten att en arbetstagare är av ett visst kön kan
aldrig vara saklig grund för uppsägning.

Även
utanför arbetsrättens område uppfyller Sverige kraven i artikel 1 punkt I.
Kvinnor och män i Sverige erbjuds samma utbildning i grundskola, gymnasieskola
och vuxenutbildning. Även möjligheterna till yrkesväg-

ledning,
vidareutbildning och yrkesinriktad rehabilitering är desamma för Prop.
1988/89: 106 kvinnor som för män.

1
artikel I punkterna 2—-/ klargörs att vissa situationer av särbehandling skall
kunna förekomma utan att det strider mot punkt I. Enligt punkt 2 får det
förekomma särbestämmelser för att skydda eller hjälpa kvinnor t. ex. i samband
med graviditet och barnsbörd. Punkt 3 innebär att åtgärder för att avhjälpa
brister i jämställdheten inte hindras av bestämmelserna i artikel I. Enligt
punkt 4 är det även i vissa andra fall tillåtet att utesluta vissa
yrkesverksamheter från tillämpningsområdet för artikel I. Det är när yrket av
någon orsak endast kan anförtros åt personer av det ena könet.

1
regeringens proposition om jämställdhetspolitiken inför 90-talet (prop.
1987/88:105, AU 17, rskr. 364) redovisas en femårig handlingsplan för det fortsatta
jämställdhetsarbetet i Sverige. Tonvikten har lagts på kvinnornas roll i
ekonomin, jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, i
utbildningen och i familjen, samt kvinnors inflytande i samhället.

Redan
år 1962 ratificerade Sverige artikel 4 moment 3 i stadgan och förband sig att
erkänna kvinnors och mäns rätt till lika lön för arbete av lika värde.

Det
kan vidare nämnas att Sverige ratificerat ILO: s konventioner (nr 100) om lika
lön och (nr 111) diskriminering (anställning och yrkesutövning) samt FN:s
konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor.

Mot
denna bakgrund bör artikel I kunna ratificeras av Sverige.

Artikel
2

Artikeln
gäller rätt till information och förhandling i frågor som har med företagets
verksamhet att göra.

Den
svenska lagstiftning som finns på detta område är lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet samt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Lagen
om styrelserepresentation för de anställda är av stor betydelse för att
garantera de anställdas möjlighet till information och inflytande i
arbetslivet. 1 varje företag som har minst 25 arbetstagare har de anställda rätt
till två ledamöter i styrelsen. Ledamöterna utses av de lokala arbetstagarorganisationer
som är bundna av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Arbetstagarrepresentanterna
skall i princip arbeta under samma villkor som andra ledamöter av styrelsen.

Medbestämmandelagen
innehåller grundläggande regler om arbetstagar-inflytande. De anställdas
organisationer ges därigenom rätt till förhandlingar i syfte att reglera
förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta sker främst genom
kollektivavtal. Medbestämmandelagen ger också de anställda rätt till
information samt rätt till förhandlingar i arbetslednings- och
företagsledningsfrågor.

Enligt
19 § medbestämmandelagen skall arbetsgivare fortlöpande hålla

arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollek

tivavtal underättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmäs-

sigt och ekonomiskt. 1

Detta
torde räcka för att Sverige skall anses uppfylla pM«/r? la. Prop.
1988/89: 106

En
arbetstagarorganisation har enligt 10 och 12§§ medbestämmandelagen rätt till
förhandling i frågor som rör medlem i organisationen. Därutöver är
arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ förhandla med arbetstagarsidan
enligt 11 § i lagen som har följande lydelse.

Innan
arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på
eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken
han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare
beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena
för arbetstagare som tillhör organisationen.

11
och I2§§ medbestämmandelagen gäller enligt I3§ i lagen även gentemot en
arbetstagarorganisation som inte har träffat kollektivavtal med arbetsgivaren
om det gäller en fråga som särskih angår en medlem i den organisationen.

Även
kraven i punkl I b kan därigenom antas vara tillgodosedda.

Enligt
artikel 2 punkt 2 får mindre företag undantas från vad som skall gälla enligt
punkt I. Antalet anställda i de på så sätt undantagna
företagen får fastställas enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.

Som
påpekats av flera remissinstanser innehåller bilagan till tilläggsprotokollet
en definition av ordet "företag". Denna definition utesluter såväl offentlig
förvaltning som offentligt ägda företag, vilka inte bildats i vinstsyfte, från
tillämpningsområdet för artikel 2.

Även
artikel 2 bör alltså utan svårighet kunna ratificeras av Sverige. De båda
undantagen i punkt 2 och i bilagan kommer inte ha någon egentlig betydelse för
Sveriges del eftersom medbestämmandelagen gäller för anställda även i
offentlig verksamhet och i småföretag. Styrelserepresentationslagen gäller
dock endast för privatanställda och endast för företag som sysselsätter ett
visst antal arbetstagare.

Artikel
3

Artikeln
gäller medbestämmande rörande arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

Den
lagstiftning om arbetstagarinflytande som jag redovisat under artikel 2 är
tillämplig även för sådana frågor som avses i artikel 3.

1
Sverige förekommer sedan lång tid ett samarbete mellan arbetsgivare och
arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Punkt 1 tillgodoses framför allt genom
bestämmelser om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i
arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

I 6
kap. arbetsmiljölagen föreskrivs att arbetsgivare och arbetstagare

skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad skyddsverksamhet. På en

arbetsplats med minst fem anställda skall det utses skyddsombud och på

arbetsplatser med minst 50 anställda en skyddskommitté sammansatt av

företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. Den som utses till skydds

ombud skall delta vid planering av förändringar i verksamheten som kan

ha inverkan på arbetstagarnas hälsa. En skyddskommitté skall planera och

övervaka skyddsarbetet på arbetsplatsen. 8

Tillgång till
företagshälsovård är viktigt när det gäller arbetstagares Prop. 1988/89: 106 säkerhet
och hälsa på arbetsplatsen. Under senare år har den svenska företagshälsovården
byggts ut. Företagshälsovård finns numera i alla stora företag. Statlig
ersättning utgår på vissa villkor. 1 övrigt regleras systemet huvudsakligen i
avtal mellan arbetsmarknadens parter. Om arbetsförhållandena påkallar det
finns det dock i 3 kap. 2 § andra stycket arbetsmiljölagen en lagfäst
skyldighet för en arbetsgivare att föranstalta om företagshälsovård för sina
anställda.

Vad
jag nu redovisat torde räcka för att kraven i artikel 1 punkt 1 a-b skall anses
uppfyllda.

Ordalydelsen
i punkt 7 c är inte helt entydig. Av den förklarande rapporten framgår att
texten tillkommit genom ett tillägg till det preliminära förslaget från
Europarådets parlamentariska församling. I den remitterade promemorian framförs
vissa invändningar mot ratifikation. TCO har i sitt remissvar tagit fasta på
dessa invändningar. Betänkligheterna grundar sig på uppfattningen att ett land
genom ratifikation av punkt 1 c förbinder sig att vidta åtgärder för att
inrätta sociala eller sociokulturella tjänster inom företagen.

Termerna
"sociala och sociokulturella tjänster och arrangemang" förklaras i
tilläggsprotokollets bilaga. Vad som åsyftas är sådant som personalvård,
motionsanläggningar, amningsrum, bibliotek, ferieläger för barn m.m.

Som
framgår av de inledande orden i artikel 3 syftar hela artikeln till att säkerställa
rätten för arbetstagare att delta i avgöranden om och förbättringar av
arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Vad de fördragsslutande parterna skall utfästa
sig att göra är att säkerställa ett effektivt utövande av arbetstagares rätt
att delta i beslutsfattandet. På så sätt skulle det bli möjligt för
arbetstagare eller deras representanter att bidra till inrättandet av sociala
eller sociokulturella tjänster och arrangemang.

Enligt
den förklarande rapporten täcker uttrycket "att delta i" alla situationer
i vilka arbetstagare eller deras representanter på något sätt har att göra med
förfarandena för beslutsfattande eller godkännande av vissa åtgärder.

Om
avsikten med punkt 1 c hade varit att tillgodose ett behov av sociala och sociokulturella
tjänster och arrangemang skulle detta med säkerhet ha utvecklats både i själva
konventionstexten med bilaga och i den förklarande rapporten. Det skulle ha
varit väsentligt för Europarådets medlemsländer att få veta vilka åtgärder som
skulle förväntas i detta hänseende av företag i ett fördragsslutande land.
Eftersom artikeltexten har en särskild tonvikt på medbestämmande och närmare
kommentarer till de förväntade arrangemangens omfattning saknas, kan man med
stor säkerhet fastslå att det inte är något annat än rätt till information och
samråd som erfordras.

I
arbetsdomstolens remissyttrande framhålls att de tjänster och arrange

mang som åsyftas torde ligga inom det område som i medbestämmandela

gen beskrivs som "förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare".

Lagen torde således — enligt arbetsdomstolen — ge såväl förhandlingsrätt

som möjlighet att sluta kollektivavtal rörande sådant som nämns i punkt

le. 9

Jag har samma uppfattning
som arbetsdomstolen. På grund härav och Prop. 1988/89:106 mot bakgrund av
vad som redovisats ovan anser jag inte att innehållet i punkt 1 c reser hinder
för en ratifikation från svensk sida.

Genom
punkt 1 d ges arbetstagare och deras representanter rätt till information och
samråd såvitt avser övervakning av att hälso- och säkerhetsföreskrifter
efterlevs. Av den förklarande rapporten framgår att arbetstagarna och deras
representanter inte skall ersätta de organ som bär ansvar för övervakningen
utan snarare säkerställa att övervakningen blir så effektiv som möjligt.

Tillsynen
över efterlevnaden av arbetsmiljölagen utövas enligt lagens 7 kap. 1 § av
arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. På samma sätt som frågorna under
punkt I c ligger här berörda angelägenheter inom ramen för det område som i
medbestämmandelagen beskrivs som "förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare".

Inte
heller punkt I d torde således vålla problem vid en ratifikation från Sveriges
sida.

Artikel
3 punkt 2 upptar endast möjligheter till undantag. Jag ber här att få hänvisa till
vad jag anfört rörande undantagen under artikel 2.

Artikel
3 bör enligt min bedömning kunna ratificeras av Sverige.

Artikel
4

Samhällets
ansvar för det sociala skyddet regleras i Sverige i första hand i
socialtjänstlagen (1980:620, SoL). Enligt lagens första paragraf (portalpa-ragraO
skall socialtjänsten medverka i en samhällsutveckling som syftar till jämlikhet
i levnadsvillkor och social och ekonomisk trygghet för människorna.
Verksamheten skall syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av
samhällets gemenskap, förebygga uppkomsten av sociala svårigheter och begränsa
eller avhjälpa enskildas och gruppers behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten
skall inriktas på att "frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna
resurser" och ha sin utgångspunkt i rätten för den enskilde att själv
bestämma över sin situation. Detta åvilar varje kommun som har "det
yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp
som de behöver" (3§SoL). Insatserna för den enskilde skall utformas och
genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra
samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (9 § SoL).
Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten.

Detta
sociala skydd omfattar givetvis även äldre människors behov av sådant. För
äldre finns emellertid dessutom särskilda föreskrifter om kommunens ansvar i
19, 20 och 20a§§ SoL. Dessa bestämmelser har följande lydelse:

Omsorger
om äldre människor

19
§ Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att

leva och bo självständigt och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i

gemenskap med andra. 10

20
§ Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostä- Prop.
1988/89:106 der och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan
lättåtkomlig service.

För
äldre människor med behov av särskilt stöd skall kommunen inrätta bostäder med
gemensam service (servicehus).

Övergången
från ett yrkesverksamt liv skall underlättas genom information och annat stöd.

20
a § Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall
kommunen samverka med landstingskommunen samt andra samhällsorgan och
organisationer.

Den
övergripande tanken i och syftet med artikel 4 torde kunna anses vara
tillgodosedda genom dessa och övriga töreskrifter i socialtjänstlagen. Genom
statsbidrag till social hemhjälp och färdtjänst främjar staten vidare
kommunernas möjligheter att uppfylla sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen.

Till
lämpliga resurser i punkt 1 a torde kunna räknas folkpensions- och tilläggspensionsförmånerna
i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1969:205) om
pensionstillskott samt förmåner enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Medel
beviljas dessutom årligen de större pensionärsorganisationerna genom vilka
äldre människor kan spela en aktiv roll i bl. a. det offentliga livet.

Till
punkt I b vill jag anföra att tillhandahållande av information om tjänster och
hjälpmedel för äldre ibland kan stöta på svårigheter, t. ex. i förhållande till
äldre invandrare. Hithörande problem har behandlats av riksdagen, som påpekat
att det i första hand ankommer på socialstyrelsen att uppmärksamma kommunerna
på de särskilda krav som ställs (1988/89 SoU: 6).

Såvitt
gäller boendet, punkt 2 a, är den allmänna politiska målsättningen att genom
olika insatser göra det möjligt för de äldre att bo kvar i den egna bostaden så
länge som möjligt och att erbjuda ett varierat utbud av servicebostäder som
förenar en god och trygg service och vård med en bra boendemiljö, allt enligt
20 § SoL och målen i den av riksdagen antagna propositionen 1984/85: 142 om
förbättrade boendeförhållanden för gamla, handikappade och långvarigt sjuka. I
linje med detta har hemtjänsten och hemsjukvården fått en allt större
betydelse. Under senare år har även behovet av stöd till vård av närstående i
hemmet uppmärksammats. Förslag härom har nyligen antagits av riksdagen.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är det en landstingskommunal
uppgift att ge alla som är bosatta inom landstingskommunen en god hälso- och
sjukvård. Detta ansvar omfattar även äldre människors behov {punkt 2 b).

Punkt
3. Vad gäller kommunernas servicehus och ålderdomshem och landstingens
institutioner pågår utvecklingsarbete för att öka de äldres inflytande.

Mot
bakgrund av riksdagens beslut nyligen (prop. 1987/88:176, 1988/89 11

SoU: 6, rskr. 82) om
äldreomsorgen inför 90-talet torde generellt kunna Prop. 1988/89:106 sägas
att Sverige inte kommer att få svårigheter med tillämpningen av artikel 4.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att godkänna tilläggsprotokollet till den europeiska sociala
stadgan.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd som
föredraganden har hemställt om.

12

Prop. 1988/89:106 Bilaga 1

Översättning

Additional Protocol to the European Social Charter

Preamble

The
member States of the Council of Europé signatory hereto,

Resolved to take new measures
to extend the protection of the social and economic rights guaranteed by the European
Social Charter, opened for signature in Turin on 18 october 1961 (hereinafter referred
to a "the Charter"),

Have
agreed as follows:

Tilläggsprotokoll till den europeiska sociala stadgan

Inledning

De
medlemsstater i Europarådet som undertecknat detta protokoll,

som är beslutna att vidta
nya åtgärder för att utvidga skyddet för de sociala och ekonomiska rättigheter
som säkerställs genom Europeiska sociala stadgan, vilken öppnades för undertecknande
i Turin den 18 oktober 1961 (nedan kallad "stadgan"),

har
kommit överens om följande:

Parti

The
Parties accept as the aim of their policy to be pursued by all appropriate means,
both national and intemational in character, the attainment of conditions in which
the following rights and principles may be effec-tively realised:

1. All workers have the right
to equal op-

portunities and equal treatment in matters of

employment and occupation without discri-

mination on the grounds of sex.

2.
Workers have the right to be informed
and to be consulted within the undertaking.

3.
Workers have the right to take
part in the determination and improvement of the working conditions and working
environment in the undertaking.

4.
Every elderly person has the right
to social protection.

Del 1

De
fördragsslutande parterna erkänner att målet för den politik som de skall
fullfölja med alla lämpliga medel, såväl nationellt som internationellt, skall
vara att uppnå sådana förhållanden att följande rättsgrundsatser och
principer kan förverkligas:

1. Alla arbetstagare har
rätt till lika möjlig

heter och lika behandling i frågor som rör

anställning och yrkesutövning utan diskrimi

nering på grund av kön.

2.
Arbetstagare har rätt till
information och samråd inom företaget.

3.
Arbetstagare har rätt att delta
i avgöranden om och förbättring av arbetsförhållanden och arbetsmiljö i
företaget.

4.
Varje äldre människa har rätt till
socialt skydd.

Part
II

The
Parties undertake, as provided for in Part III, to consider themselves bound by
the obligations laid down in the following artic-les:

Artide
1

Right
to equal opportunities and equal treatment in matters of employment and occupation
without discrimination on the grounds of sex

Del
II

De fördragsslutande
parterna utfäster sig att på det sätt som föreskrivs i del 111 anse sig bundna
av förpliktelserna i följande artiklar:

Artikel
1

Rätt
till lika möjligheter och lika behandUng i frågor som rör anställning och
yrkesutövning utan diskriminering på grund av kön.

Prop. 1988/89:106
Bilaga 1

1. With
a view to ensuring the effective

exercise of the right to equal opportunities

and equal treatment in matters of employ

ment and occupation without discrimination

on the grounds of sex, the Parties undertake

to recognise that right and to take appropri

ate measures to ensure or promote its appli-

cation in the following fields:

— access
to employment, protection aga

inst dismissal and occupational resettlement;

— vocational
guidance, training, retrai-

ning and rehabilitation;

— terms of employment and working conditions including
remuneration;

— career development including promotion.

2.
Provisions concerning the protection
of women, particularly as regards pregnancy, confinement and the post-natal
period, shall not be deemed to be discrimination as referred to in paragraph I
of this Artide.

3.
Paragraph I of this Artide shall
not prevent the adoption of specific measures ai-med at removing de facto inequalities.

4.
Occupational activities which,
by reason of their nature or the context in which they are carried out, can be
entrusted only to persons of a particular sex may be exduded from the scope of this
Artide or some of its provisions.

1. 1
syfte att säkerställa ett effektivt ut

övande av rätten till lika möjligheter och lika

behandling i frågor som rör anställning och

yrkesutövning utan diskriminering på grund

av kön, utfäster sig de fördragsslutande par

terna att erkänna denna rätt och att vidta

lämpliga åtgärder för att tillförsäkra och

främja tillämpningen av denna på följande

områden:

— tillträde till anställning, skydd mot uppsägning
och omplacering;

— yrkesvägledning, yrkesutbildning, vidareutbildning
och rehabilitering;

—
anställningsvillkor och
arbetsförhållanden, inbegripet lön;

—
karriärutveckling inbegripet
befordran.

2.
Bestämmelser rörande skydd för
kvinnor, särskilt vad avser havandeskap, barnsbörd och perioden efter en förlossning,
skall inte betraktas som diskriminering i enlighet med vad som anges i punkt I
i denna artikel.

3.
Punkt 1 i denna artikel skall
inte utgöra hinder för vidtagande av speciella åtgärder syftande till att
avhjälpa faktiska brister vad avser jämställdhet.

4.
Yrkesverksamheter, som på grund
av sin art eller de sammanhang i vilka de utövas kan anförtros endast åt
personer av ettdera könet, får uteslutas från tillämpningsområdet för denna
artikel eller vissa av dess bestämmelser.

Artide 2

Right
to information and consultation

I. With a view to ensuring the
effective exercise of the right of workers to be informed and consulted within
the undertaking, the Parties undertake to adopt or encourage measures enabling workers
or their representatives, in accordance with national legisla-tion and practice:

a.
to be informed regularly or at the appropriate ti me and in a comprehensible way
about the economic and financial situation of the undertaking employing them, on
the understanding that the disclosure of certain

Artikel 2

Rätt
till information och samråd

I. I syfte att säkerställa
ett effektivt utövande av arbetstagares rätt till information och samråd inom
företaget utfäster sig de fördragsslutande parterna att anta eller främja
åtgärder som möjliggör för arbetstagare eller deras representanter att i
enlighet med nationell lagstiftning och sedvänja:

a.
bli informerade, regelbundet eller vid lämplig tidpunkt samt på lättfattligt
sätt, om det ekonomiska och finansiella läget i det företag där de är
anställda, under förutsättning att viss information, som skulle kunna

Prop.1988/89:106
Bilaga 1

information which could be
prejudical to the undertaking may be refused or subject to con-fidentiality;
and

b. to be consulted in good
time on propo-sed decisions which could substantially affect the interests of workers,
particularly on those decisions which could have an important im-pact on the employment
situation in the undertaking.

2. The Parties may exclude
from the field of application of paragraph 1 of this Artide, those undertakings
employing less than a certain number of workers to be determined by national legislation
or practice.

vara till skada för
företaget, får undanhållas eller behandlas konfidentiellt; och

b.
få samråda i god tid om föreslagna beslut som avsevärt skulle kunna inverka på
arbetstagarnas intressen och särskilt om beslut som skulle kunna få betydande
följder för anställningssituationen i företaget.

2.
De fördragsslutande parterna kan från tillämpningsområdet för punkt I i denna
artikel undanta sådana företag som har färre anställda än ett visst antal,
som skall fastställas enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.

Artide 3

Right
to take part in the determination and improvement of the working conditions and
working environment

1. With a view to ensuring the
effective

exercise of the right of workers to take part in

the determination and improvement of the

working conditions and working environ

ment in the undertaking, the Parties underta

ke to adopt or encourage measures enabling

workers or their representatives, in accordan

ce with national legislation and practice, to

contribute:

a. to
the determination and the improve

ment of the working conditions, work organi

sation and working environment;

b. to
the protection of health and safety

within the undertaking;

c. to
the organisation of social and socio-

cultural services and facilities within the

undertaking;

d. to the supervision of
the observance of

regulations on these matters.

2. The
Parties may exclude from the field

of application of paragraph 1 of this Artide,

those undertakings employing less than a cer

tain number of workers to be determined by

national legislation or practice.

Artikel 3

Rätt
att delta i avgöranden om och förbättring

av
arbetsJÖrhållanden och arbetsmiljö

1. I
syfte att säkerställa ett effektivt ut

övande av arbetstagares rätt att delta i avgö

randen om och förbättring av arbetsförhål

landena och arbetsmiljön inom företaget ut

fäster sig de fördragsslutande parterna att

anta eller främja åtgärder som möjliggör för

arbetstagare eller deras representanter att i

enlighet med nationell lagstiftning och sed

vänja bidra till:

a. avgöranden
om och förbättring av ar

betsförhållanden, arbetsorganisation och ar

betsmiljö,

b. skydd
av hälsa och säkerhet inom före

taget,

c. inrättande
av sociala och sociokulturel

la tjänster och arrangemang inom företagen,

d. övervaka
att föreskrifter om dessa frå

gor iakttas.

2. De fördragsslutande
parterna kan från

tillämpningsområdet för punkt I i denna arti

kel undanta sådana företag som har färre an

ställda än ett visst antal, som skall fastställas

enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.

Artide 4

Right
of elderly persons to social protection With a view to ensuring the effective exer-

Artikel 4

De
äldres rätt till socialt skydd I syfte att säkerställa ett effektivt utövande

Prop. 1988/89:106
Bilaga 1

cise
of the right of elderly persons to social protection, the Parties undertake to adopt
or encourage, either directly or in co-operation with public or private
organisations, appropriate measures designed in particular:

1. to
enable elderly persons to remain full

members of society for as long as possible, by

means of:

a. adequate
resources enabling them to

lead a decent life and play an active part in

public, social and cultural life;

b. provision
ofinformation about services

and facilities available for elderly persons

and their opportunities to make use of them;

2. to
enable elderly persons to choose their

life-style freely and to lead independent lives

in their familiar surroundings for as long as

they wish and are abie, by means of:

a. provision
of housing suited to their

needs and their state of health or of adequate

support for adapting their housing;

b. the
health care and the services necessi-

tated by their state;

3. to
guarantee elderiy persons living in

institutions appropriate support, while res-

pecting their privacy, and participation in

decisions concerning living conditions in the

institution.

Part
III

Artide
5 Undertakings

1. Each
of the Parties undertakes:

a. to
consider Part 1 of this Protocol as a

dedaration of the aims which it will pursue

by all appropriate means, as stated in the

introductory paragraph of that Part;

b. to
consider itself bound by one or more

artides of Part 11 of this Protocol.

2. The
artide or artides selected in accor

dance with sub-paragraph b of paragraph 1 of

this Artide, shall be notified to the Secretary

General of the Council of Europé at the time

av
äldre människors rätt till socialt skydd utfäster sig de fördragsslutande
parterna att anta eller främja, antingen direkt eller i samarbete med offentliga
eller privata organisationer, lämpliga åtgärder avsedda särskilt att:

1. möjliggöra
för de äldre att så länge som

möjligt förbli fullvärdiga medlemmar av

samhället genom:

a. lämpliga
resurser som gör det möjligt

för dem att föra ett värdigt liv och att spela en

aktiv roll i det offentliga, det sociala och det

kulturella livet;

b. tillhandahållande av
information om

tjänster och arrangemang som de äldre har

tillgång till samt om deras möjligheter att

utnyttja dem;

2. möjliggöra för de
äldre att fritt välja

livsstil och att föra ett oberoende liv i den

omgivning som de är förtrogna med så länge

som de önskar och kan, genom:

a. tillhandahållande
av bostäder som är

lämpliga för deras behov och deras hälsotill

stånd eller av lämpligt stöd för anpassning av

bostad,

b. hälsovård
och tjänster som deras till

stånd kräver;

3. tillförsäkra äldre
som bor på institutio

ner lämpligt stöd, med hänsyn tagen till deras

privatliv, samt delaktighet i beslut rörande

levnadsförhållandena på institutionen.

Del
III

Artikel
5 Utföstelser

1. Varje
fördragsslutande part utfäster sig

att:

a. betrakta
del 1 av detta protokoll som en

förklaring av de syften som den fördragsslu

tande parten i enlighet med bestämmelserna i

det inledande stycket till nämnda del skall

söka uppnå med alla lämpliga medel;

b. anse
sig bunden av en eller flera artiklar

i del 11 av detta protokoll;

2. Europarådets
generalsekreterare skall

notifieras om den artikel eller de artiklar som

utvalts i enlighet med punkt I (b) i denna

artikel samtidigt som den berörda fördrags-

Prop. 1988/89:106
Bilaga 1

when
the instrument of ratification, accep-tance or approval of the Contracting
State concerned is deposited.

3. Any Party may, at a
låter date, declare by notification to the Secretary General that it considers itself
bound by any artides of Part 11 of this Protocol which it has not alrea-dy accepted
under the terms of paragraph 1 of this Artide. Such undertakings subse-quently
given shall be deemed to be an integral part of the ratification, acceptance
or approval, and shall have the same effect as from the thirthieth day after the
date of the notification.

slutande
staten deponerar sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

3.
Varje fördragsslutande part får vid en senare tidpunkt, genom notifikation till
generalsekreteraren, förklara att den anser sig bunden av andra artiklar i del
II i detta protokoll som den inte redan godtagit i
enlighet med punkt 1 i denna artikel. Sådana senare gjorda utfästelser skall
anses utgöra en integrerad del av ratifikationen, godtagandet eller
godkännandet och skall ha samma verkan från och med den trettionde dagen efter
dagen för notifikationen.

Part IV

Artide
6

Supervision
of compUance with the undertakings given

The Parties
shall submit reports on the application of those provisions of Part II of this Protocol
which they have accepted in the reports submitted by virtue of Artide 21 of the
Charter.

Del IV

Artikel
6

Övervakning
av att gjorda utfästelser uppfylls

Parterna
skall rapportera om tillämpningen av de bestämmelser i del II i
detta protokoll som de har godtagit i de rapporter vilka inges enligt artikel
21 i stadgan.

Part V

Artide
7

Implementation
of the undertakings given

1. The
relevant provisions of Artides 1 to

4 of Part II of this Protocol may be imple-

mented by:

a. laws
or regulations;

b. agreements between employers
or em-

ployers' organisations and workers' organisa

tions;

c. a
combination of those two methods; or

d. other
appropriate means.

2. Compliance with the undertakings
de-

riving from Artides 2 and 3 of Part II of this

Protocol shall be regarded as effective if the

provisions are applied, in accordance with

paragraph 1 of this Artide, to the great majo-

rity of the workers concerned.

Del
V

Artikel
7

Verkställighet
av gjorda utföstelser

1. De
relevanta bestämmelserna av artik

larna 1 till 4 i del II i detta protokoll kan

verkställas genom:

a. lagar
och andra författningar;

b. avtal mellan
arbetsgivare eller arbetsgi

varorganisationer och arbetstagarorganisa

tioner;

c. en kombination av
dessa båda metoder;

eller

d. andra
lämpliga åtgärder.

2. De
utfästelser som härleder sig från ar

tiklarna 2 och 3 i del II i detta protokoll skall

betraktas som uppfyllda om bestämmelserna,

i enlighet med punkt 1 i denna artikel, tilläm

pas på det stora flertalet av de arbetstagare

som berörs.

Artide
8

Relations between the
Charter and this Protocol

1. The
provisions of this Protocol shall not

prejudice the provisions of the Charter.

2. Artides
22 to 32 and Artide 36 of the

Charter shall apply, mutatis mutandis, to this

Protocol.

Prop.
1988/89:106 Bilaga 1

Artikd
8

Förhållandet
mellan stadgan och detta proto-

koU

1.
Bestämmelserna i detta
protokoll skall inte inverka på bestämmelserna i stadgan.

2.
Artiklarna 22 till 32 samt
artikel 36 i stadgan skall äga motsvarande tillämpning på detta protokoll.

Artide 9

Territorial
application

1.
This Protocol shall apply to the
metro-politan territory of each Party. Any State may, at the time of signature
or when deposi-ting its instrument of ratification, acceptance or approval, specify
by dedaration addressed to the Secretary General of the Council of Europé, the territory
which shall be conside-red to be its metropolitan territory for this purpose.

2.
Any Contracting State may, at the
time of ratification, acceptance or approval of this Protocol or at any time thereafter,
declare by notification addressed to the Secretary General of the Council of
Europé that the Protocol shall extend in whole or in part to a non-metropolitan
territory or territories specified in the said dedation for whose intemational relations
it is responsible or for which it assu-mes intemational responsibility. It shall
specify in the dedaration the artide or artides of Part II of
this Protocol which it accepts as binding in respect of the territories named
in the dedation.

3.
This Protocol shall enter into force
in respect of the territory or territories named in the aforesaid dedaration as
from the thirtieth day after the date on which the Secretary General shall have
notification of such dedaration.

4.
Any Party may declare at a
låter date by notification addressed to the Secretary General of the Council
of Europé, that, in respect of one or more of the territories to which this Protocol
has been extended in accordance with paragraph 2 of this Artide, it accepts as binding
any artides which it has not already

Artikd 9

Territoriell
tillämpning

1. Detta
protokoll skall tillämpas på varje

fördragsslutande parts moderland. Varje stat

kan, vid undertecknandet eller vid depone-

ringen av sitt ratifikations-, godtagande- eller

godkännandeinstmment, genom en till Euro

parådets generalsekreterare riktad förklaring

ange vilket territorium som för det angivna

ändamålet skall betraktas som moderlandet.

2.
Varje fördragsslutande part kan
vid ratifikationen, godtagandet eller godkännandet av detta protokoll eller
vid vilken som helst senare tidpunkt i en till Europarådets generalsekreterare
ställd notifikation förklara att detta protokoll helt eller delvis skall
tillämpas även på det eller de i förklaringen angivna, utanför moderlandet
belägna, territorier för vilkas internationella förbindelser parten är ansvarig
eller för vilka parten påtar sig ansvar. I förklaringen skall anges vilken
eller vilka artiklar i del 11 i detta protokoll som den godtar som bindande för
de angivna territoriema.

3.
Protokollet skall även
tillämpas på det eller de territorier som anges i den ovan nämnda förklaringen
från och med trettionde dagen efter den dag då generalsekreteraren mottagit notifikation
om en sådan förklaring.

4.
Varje fördragsslutande part kan
vid en senare tidpunkt genom en notifikation ställd till Europarådets
generalsekreterare förklara att den, vad avser ett eller flera av de territorier
som detta protokoll enligt moment 2 i denna artikel även skall tillämpas på,
som bindande godtar artiklar som den inte redan

Prop. 1988/89:106
Bilaga 1

accepted in respect of that
territory or territories. Such undertakings subsequently given shall be deemed
to be an integral part of the original dedaration in respect of the territory concerned,
and shall have the same effect as from the thirtieth day after the date on which
the Secretary General shall have notification of such dedaration.

godtagit vad avser detta
eller dessa territorier. Sådana senare gjorda utfästelser skall anses utgöra
en integrerad del av den ursprungliga förklaringen rörande territoriet i fråga
och skall ha samma verkan från och med trettionde dagen efter den dag då
generalsekreteraren mottog notifikation om en sådan förklaring.

Artide 10

Signature.
ratification, acceptance, approval

and entry into force

1.
This Protocol shall be open for
signature by member States of the Council of Europé who are signatories to the
Charter. It is subject to ratification, acceptance or approval. No member
State of the Council of Europé shall ratify, accept or approve this Protocol except
at the same time as or after ratification of the Charter. Instruments of ratification,
acceptance or approval shall be deposited with the Secretary General of the Council
of Europé.

2.
This Protocol shall enter into force
on the thirtieth day after the date of deposit of the third instrument of ratification,
acceptance or approval.

3.
In respect of any signatory
State ratify-ing subsequently, this Protocol shall come into force as from the thirtieth
day after the date of deposit of its instrument of ratification, acceptance or
approval.

Artikd 10

Undertecknande,
ratijikation, godtagande,

godkännande
och ikraftträdande

1.
Detta protokoll skall stå öppet
för undertecknande av de medlemsstater i Europarådet som undertecknat stadgan.
Det skall ratificeras, godtas eller godkännas. Ingen stat som är medlem av
Europarådet skall ratificera, godta eller godkänna detta protokoll om så ej
sker samtidigt med eller efter ratifikation av stadgan. Ratifikations-,
godtagande-dier godkännandeinstrument skall deponeras hos Europarådets
generalsekreterare.

2.
Protokollet träder i kraft
trettionde dagen efter dagen för deponeringen av det tredje ratifikations-,
godtagande- eller godkännandeinstrumentet.

3.
För varje signatärstat som
senare ratificerar träder protokollet i kraft trettionde dagen efter den dag
då den deponerar sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument.

Artide 11 Denundatlon

1. Any
Party may denounce this Protocol

only at the end of a period of five years from

the date on which the Protocol entered into

force for it, or at the end of any successive

period of two years, and, in each case, after

giving six months' notice to the Secretary

General of the Council of Europé. Such de-

nunciation shall not affect the validity of the

Protocol in respect of the other Parties provi

ded that at all times there are not less than

three such Parties.

2. Any
Party may, in accordance with the

ArUkd
11 Uppsägning

1.
En fördragsslutande part får
säga upp detta protokoll endast vid utgången av en period om fem år från den
dag då protokollet trädde i kraft för ifrågavarande part eller vid utgången av
varje därpå följande tvåårsperiod och, i båda fallen, efter sex månaders uppsägning
genon meddelande till Europarådets generalsekreterare. Uppsägningen skall inte inverka
på protokollets giltighet i förhållande till övriga parter, förutsatt att
antalet sådana parter alltid uppgår till minst tre.

2.
Varje fördragsslutande part
får, i enlig-

Prop. 1988/89:106
Bilaga 1

provisions
set out in the preceding paragraph, denounce any artide of Part II of this Protocol
accepted by it, provided that the number of artides by which this Party is bound
shall never be less than one.

3.
Any Party may denounce this Protocol
or any of the artides of Part II
of the Protocol, under the conditions
specified in paragraph 1 of this Artide, in respect of any territory to which
the Protocol is applicable by virtue of a dedaration made in accordance with paragraphs
2 and 4 of Artide 9.

4.
Any Party bound by the Charter
and this Protocol, which denounces the Charter in accordance with the
provisions of paragraph I of Artide 37 thereof, will be conside-red to have denounced
the Protocol likewise.

het
med bestämmelserna i föregående punkt, säga upp varje artikel i del II i
detta protokoll som den godtagit, fömtsätt att antalet artiklar, av vilka
parten är bunden aldrig understiger en.

3.
Varje fördragsslutande part
får, på de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel, säga upp detta
protokoll eller en artikel i del II i detta protokoll vad
avser ett territorium som protokollet är tillämpligt på med stöd av en i
enlighet med punkterna 2 och 4 i artikel 9 avgiven förklaring.

4.
Varje fördragsslutande part som
är bunden av stadgan och detta protokoll och som säger upp stadgan enligt
punkt 1 i artikel 37 i denna skall anses ha sagt upp även protokollet.

Artide 12 Notifications

The Secretary
General of the Council of Europé shall notify the member States of the Council
and the Director General of the International Labour Office of:

a. any
signature;

b. the
deposit of any instrument of ratifi

cation, acceptance or approval;

c. any
date of entry into force of this Pro

tocol in accordance with Artides 9 and 10;

d. any
other act, notification or communi

cation relating to this Protocol.

Artikel 12 Notiftkationer

Europarådets
generalsekreterare skall noti-fiera rådets medlemsstater samt Internationella arbetsbyråns
generaldirektör om

a. undertecknande;

b. deponering
av ratifikations-, godtagan

de- eller godkännandeinstmment;

c. dag
för detta protokolls ikraftträdande i

enlighet med artiklarna 9 och 10;

d. varje
handling, notifikation eller med

delande rörande detta protokoll.

Artide 13 Appendix

The Appendix
to this Protocol shall form an integral part of it.

Artikel 13 Bilaga

Bilagan
till detta protokoll skall utgöra en integrerad del av detta.

Appendix to the Protocol

Scope
of the Protocol in terms of persons pro-tected

I.
The persons covered by Artides 1 to 4 include foreigners only insofar as they
are nationals of other Parties lawfully resident or working regularly within the
territory of the Party concerned subject to the understanding that these
artides are to be interpreted in the

Bilaga till protokollet

Protokollets
räctvid vad avser skyddade personer

I.
De personer som omfattas av artiklarna I till 4 inbegriper utlänningar endast i
den utsträckning som dessa är andra parters medborgare, vilka är lagligt
bosatta eller regelbundet arbetar inom den berörda partens territorium, med
förbehåll för att dessa artiklar

Prop. 1988/89:106
Bilaga 1

lightofthe
provisions of Artides 18 and 19 of the Charter.

This
interpretation would not prejudice the extension of similar facilities to other
persons by any of the Parties.

2. Each
Party will grant to refugees as defi-ned in the Convention relating to the
Status of Refugees, signed at Geneva on 28 July 1951 and in the Protocol of 31 January
1967, and lawfully staying in its territory, treatment as favourable as possible
and in any case not less favourable than under the obligations accepted by the
Party under the said instruments and under any other existing intemational instmments
applicable to those refugees.

3.
Each Party will grant to stateless persons as defined in the Convention on the
Status of Stateless Persons done at New York on 28 September 1954 and lawfully staying
in its territory, treatment as favourable as possible and in any case not less
favourable than under the obligations accepted by the Party under the said
instrument and under any other existing intemational instruments applicable to
those stateless persons.

Artide
1

It
is understood that social security matters, as well as other provisions relating
to unemployment benefit, old age benefit and survivor's benefit, may be exduded
from the scope of this Artide.

Artide
1, paragraph 4

This
provision is not to be interpreted as requiring the Parties to embody in laws
or regulations a list of occupations which, by reason of their nature or the context
in which they are carried out, may be reserved to persons of a particular sex.

Artide
2 and 3

I. For the purpose of the application
of these artides, the term "workers' representa-

skall
tolkas i ljuset av bestämmelserna i artiklarna 18 och 19 i stadgan.

Denna
tolkning utesluter inte att någon av de fördragsslutande parterna ger även
andra personer motsvarande förmåner.

2.
Varje fördragsslutande part
tillerkänner dem som är flyktingar enligt konventionen angående flyktingars
rättsliga ställning, undertecknad i Geneve den 28 juli 1951, och protokollet
om flyktingars rättsliga ställning den 31 januari 1967 och som lagligen uppehåller
sig inom dess territorium en behandling som är så förmånlig som möjligt och
som under alla förhållanden inte är mindre förmånlig än den som parten åtagit
sig enligt nämnda överenskommelser och andra giltiga internationella
överenskommelser som är tillämpliga på dessa flyktingar;

3.
Varje fördragsslutande part
tillerkänner dem som är slatslösa personer enligt konventionen angående statslösa
personers rättsliga ställning, upprättad i New York den 28 september 1954, och
som lagligen uppehåller sig inom dess territorium en behandling som är så
förmånlig som möjligt och som under alla förhållanden inte är mindre förmånlig
än den som parten åtagit sig enligt nämnda överenskommelse och andra giltiga
internationella överenskommelser som är tillämpliga på dessa statslösa
personer;

Artikel
1

Frågor
som rör social trygghet, liksom andra bestämmelser rörande arbetslöshetsersättning,
ålderspension och efterievandeförmåner får uteslutas från tillämpningsområdet
för denna artikel.

Artikel
1, moment 4

Denna
bestämmelse skall inte tolkas så att det krävs av de fördragsslutande parterna
att de i lagar eller andra författningar tar in en förteckning över arbeten som
till följd av sin natur eller de sammanhang i vilka de utförs får reserveras
för personer av ettdera könet.

Artiklarna
2 och 3

I. Vid tillämpning av dessa
artiklar skall termen "arbetstagares representanter" avse

Prop. 1988/89:
106 Bilaga 1

tives"
means persons who are recognised as such under national legislation or practice.

2.
The term "national legislation
and practice" embraces as the case may be, in addition to laws and regulations,
collective agreements, other agreements between employers and workers'
representatives, customs as well as relevant case law.

3.
For the purpose of the application
of these artides, the term "undertaking" is understood as referring
to a set of tangible and intangible components, with or without legal personality,
formed to produce goods or provide service for financial gain and with power to
determine its own märket policy.

4.
It is understood that religious
commu-nities and their institutions may be exduded from the application of these
artides, even if these institutions are "undertakings" within the meaning
of paragraph 3. Establishments pursuing activities which are inspired by certain
ideals or guided by certain moral con-cepts, ideals and concepts which are protec-ted
by national legislation, may be exduded from the application of these artides
to such an extent as is necessary to protect the orien-tation of the undertaking.

5.
It is understood that where in
a State the rights set out in Artides 2 and 3 are exercised in the various establishments
of the undertaking, the Party concerned is to be considered as fulfilling the
obligations de-riving from these provisions.

Artide
3

This
provision affects neither the powers and obligations of States as regards the
adoption of health and safety regulations for work-places, nor the powers and responsibilities
of the bodies in charge of monitoring their application.

The
terms "social and socio-cultural services and facilties" are understood
as referring to the social and/or cultural facilities for workers provided by some
undertakings such as welfare assistance, sports fields, rooms for nursing mothers,
libraries, children's holiday camps, etc.

personer
som betraktas som sådana enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.

2.
Termen "nationell
lagstiftning och sedvänja" omfattar i förekommande fall, utöver lagar och
andra författningar, kollektivavtal, andra avtal mellan arbetsgivare och
arbetstagares representanter, seder och bruk samt relevant rättspraxis.

3.
Vid tillämpning av dessa
artiklar skall termen "företag" anses avse en verksamhet bestående av
konkreta och abstrakta delar, vare sig den är en juridisk person eller ej, som bildats
i syfte att producera varor eller erbjuda tjänster i vinstsyfte och med
befogenhet att fastställa sin egen marknadspolitik.

4.
Religiösa samfund och deras
institutioner får uteslutas vid tillämpning av dessa artiklar, även om dessa
institutioner är "företag" enligt innebörden i punkt 3. Inrättningar
som bedriver verksamhet som kännetecknas av vissa ideal eller moralbegrepp, som
är skyddade av nationell lagstiftning, får uteslutas vid tillämpning av dessa
artiklar i den utsträckning som det är nödvändigt för att skydda företagets
inriktning.

5.
När de rättigheter som återfinns i artiklarna 2 och 3 utövas i en stat av ett
företags olika inrättningar, skall den berörda fördragsslutande parten anses
uppfylla de skyldigheter som uppkommer genom dessa bestämmelser.

Artikel
3

Denna
bestämmelse rör varken staternas befogenheter och skyldigheter vad avser hälso-
och säkerhetsföreskrifter för arbetsplatser eller de befogenheter och
skyldigheter som tillkommer de organ som ansvarar för övervakning av
tillämpningen av dessa.

Med
termerna "sociala och sociokulturella tjänster och arrangemang"
åsyftas de sociala och/eller kulturella arrangemang som en del företag
tillhandahåller för sina arbetstagare, exempelvis personalvård, motionsanläggningar,
amningsmm, bibliotek, ferieläger för barn m. m.

Prop.
1988/89:106 Bilaga 1

Artide 4. paragraph 1

For
the purpose of the application of this paragraph, the term "for as long as
possible" refers to the elderly person's physical, physo-logical and intellectual
capacities.

Artide
7

It
is understood that workers exduded in accordance with paragraph 2 of Artide 2
and paragraph 2 of Artide 3 are not taken into account in establishing the number
of workers concerned.

Artikel 4. punkt 1 '

Vid
tillämpning av denna punkt avser termen "så länge som möjligt" de
äldres fysiska, psykiska och intellektuella kapacitet.

Artikel
7

Arbetstagare
som i enlighet med punkt 2 i artikel 2 och punkt 2 i artikel 3 är uteslutna skall
inte beröras vid fastställande av antalet berörda arbetstagare.

NorsledtsTryckeri, Stockholm 1989

23