Prop. 1988/89:64

Regeringens skrivelse 1988/89:64

med redogörelse för svenska företags verksamhet i
Sydafrika och Namibia

Skr. 1988/89:64

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 1 december 1988.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia under verksamhetsåret 1987. Bl.a. lämnas uppgifter om omsättning,
antal anställda, investeringar och rörelseresultat. En redovisning ges även av
de uppgifter som företagen lämnat om löner och anställningsvillkor samt sociala
förhållanden för de anställda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia.

1 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 64

Utrikesdepartementet Skr. 1988/89:64

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 december 1988

Närvarande:
Statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Johansson,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Freivalds, Wallström

Föredragande:
statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet
i Sydafrika och Namibia

1 Inledning

Enligt
lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (i det
följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svensk juridisk person som
själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia
årligen redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa länder.
Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om löner och
anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen.
Slutligen skall uppgifter även lämnas om förvärv av utländska företag som äger
aktier eUer andelar i sydafrikanska eller namibiska företag (indirekta
företagsförvärv).

Kommerskollegium
skall, enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia, varje år före den I oktober till utrikesdepartementet
lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag
under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret
1987 har nu lämnats. Till gmnd för kollegiets redogörelse ligger, förutom de
svenska moderföretagens redovisningar, även årsredovisningar avseende de
sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från
de svenska moderföretagen.

Min
redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter som
kommerskollegium har lämnat.

Jag
kommer att i avsnitt 2.1 redogöra för de svenska dotterbolagens verksamhet i
Sydafrika och Namibia. 1 avsnitt 2.2 lämnas en social redogörelse som omfattar
uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de
anställda.

2
Redogörelse för företagens verksamhet

2.1 Ekonomisk redovisning

Enligt
5 § investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv eller genom
utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att
årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur
verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion,
omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana
förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.

Närmare
föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har getts i förordningen (1985:99)
om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia.

Redovisningen
skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska juridiska personen.
Den skall ges in till kommerskollegium senast sex månader efter räkenskapsårets
slut.

Utöver
de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens
resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om
rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om
storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Vidare skall uppgift
lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt eller namibiskt
företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant
företag. Slutligen skall redovisning ske av fordringar på grund av penninglån
eller annan kredit och av säkerheter som ställts för sydafrikanskt eller namibiskt
företags skulder.

Skyldighet
att redovisa till kommerskollegium gäller svensk juridisk person som själv eller
genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia.

Antalet
redovisningsskyldiga företag uppgick vid utgången av år 1987 till sex. Antalet
har således minskat jämfört med föregående år genom att Rederi AB Transatlantic
och Alfa-Laval AB överlåtit sina dotterbolag The Transatlantic Shipping Agency (Pty)
Ltd resp. Alfa-Laval South Africa (Pty) Ltd. Vidare har SAS verksamhet i
Sydafrika upphört.

Följande
företag har lämnat redovisning till kommerskollegium

Skr.
1988/89:64

Företag

1, Allas Copco AB

2,
A. Johnson
& Co HAB

3,
Sandvik AB

4,
Secoroc AB

5,
AB SKF

6,
Skega AB

Verksamhets-

Antal rörelse-

år

drivande dot-

terbolag i

Sydafrika och

Namibia

1987-12-31

1987

3

1987

1'

1987

1

1987

2

1987

3

1987

2

' A, Johnson & Co HAB har den I januari 1988 sålt sitt
dotterbolag, Axel Johnson & Co Africa (Pty) Ltd, till företagsledningen.

ti Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr64

Av
kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till
Skr. 1988/89:64 föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och
utvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.

Som
tidigare nämnts har Rederi AB Transatlantic den 30 september 1987 sålt sitt
dotterbolag The Transatlantic Shipping Agency (Pty) Ltd till ett engelskt
bolag. Vidare har Alfa-Laval AB överiåtit samtliga aktier i sitt dotterbolag Alfa-Laval
South Africa (Pty) Ltd tiU en stiftelse till förmån för bolagets personal.

Rederiaktiebolaget
Transatlantic har lämnat redovisning för den dd av året då företaget drev
verksamhet i Sydafrika genom dotterbolag. Från Alfa-Laval AB har sådan
redovisning inte inkommit men företaget har försäkrat att investeringsförbudet
iakttagits under den del av året då verksamhet förekom i Sydafrika.

Utöver
de två nyss nämnda företagen har ytterligare två svenska företag avvecklat sin
verksamhet i Sydafrika. Scandinavian Airlines System (SAS) har således, enligt
inlämnad redovisning, efter den 31 december 1986 inget kontor och ingen
personal i Sydafrika. Dess dotterbolag Scandinavian Airlines System (South Africa)
(Pty) Ltd skaU likvideras. A. Johnson & Co HAB har, som tidigare nämnts,
den 1 januari 1988, dvs. efter den nu redovisade perioden, sålt sitt
dotterbolag Axel Johnson & Co Africa (Pty) Ltd till företagsledningen.

Antalet
svenska företag med rördsedrivande dotterbolag i Sydafrika och Namibia har
därmed under år 1987 minskat från nio till sex. Dessa sex företag ägde eller
hade ett avgörande inflytande i 25 bolag vid utgången av år 1987. Äv dessa
torde 12 få betraktas som rörelsedrivande. Motsvarande siffror vid utgången av
år 1986 var 29 resp. 14.

I
de följande jämförelsema mellan 1986 och 1987 års siffror är Alfa-Laval AB:s,
Rederi AB Transatlantics och Scandinavian Airlines Systems andelar borträknade.

Atlas
Copco AB har den 4 juni 1987 genom sitt helägda dotterbolag Atlas Copco North
America Inc. förvärvat det amerikanska företaget Chicago Pneumatic Inc. Genom
detta förvärv har Atlas Copco även indirekt förvärvat det sydafrikanska
företaget Consolidated Pneumatic Tool Co S A (Pty) Ltd. Förvärvet redovisades i
föregående års skrivelse till riksdagen. Vidare har Atlas Copco AB under år
1988 dels sålt sitt dotterbolag Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd (tidigare Atlas Copco
South West Africa (Pty) Ltd) till Ddfos & Atlas Copco (Pty) Ltd, dds frånträU
företagsledningsansvaret för det senare företaget.

För
de svenska företag som vid utgången av år 1987 hade dotterbolag i Sydafrika och
Namibia lämnas följande uppgifter.

De
svenska dotterföretagen har, redovisat på koncemnivå, ett aktiekapital som
sammanlagt uppgår till ca 8,1 milj. rand (ca 25 milj. kr.). De kvarvarande
bolagens sammanlagda egna kapital ökade under perioden från 89 milj. rand (ca
271 milj. kr.) och uppgick vid utgången av år 1987 rill ca 105 milj. rand (ca
319 milj. kr.).

Omsättningen
hos de rörelsedrivande dotterföretagen uppgick år 1987

totalt till omkring 467 milj. rand (ca 1420 milj. kr.) vilket innebär en

ökning i löpande penningvärde med ca 19% jämfört med föregående

period.
Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika, begränsas dock ökning- Skr.
1988/89:64 entiU2%.

Det
totala värdet av bolagens tillgångar ökade under perioden från ca 206 milj.
rand (ca 626 milj. kr.) tiU ca 262 milj. rand (ca 796 milj. kr.)

Anläggningstillgångarnas
värde uppgick till ca 30 milj. rand (ca 91 milj. kr.) jämfört med ca 24,6 milj.
rand året innan (ca 75 milj. kr.). Ökningen faller till helt övervägande delen
på vissa kundfordringar, som i Sydafrika betraktas som långfristiga och därmed
som anläggningstillgångar, men som inte omfattas av kreditförbudet i 1 §
investeringsförbudslagen eller av förbudet i 2 § att anskaflfa
anläggningstillgångar. En viss mindre del av ökningen beror på att ett nytt
företag tillkommit, Consolidated Pneumatic Tool Co SA (Pty) Ltd liksom på att
AB SKF gjort vissa investeringar i enlighet med undantag från
investeringsförbudet som regeringen medgivit åren 1983—1985. För flertalet
företag har värdet på anläggningstillgångarna minskat eller i stort sett legat
stilla.

Det
sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 43 milj. rand (ca 131 milj.
kr.). Jämfört med året innan innebär detta en ökning med ca 20%.

Totala
antalet anställda vid svenska dotterbolag i Sydafrika och Namibia har minskat
från 2 218 (vari medräknats anställda i de företag som överlåtits under året)
till 2 167 personer.

Utvecklingen
i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda
omsättning, resultat före skatt m. m. under de år redovisningsskyldighet enligt
investeringsförbudslagen förelegat framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren
1980—1987. Värden i milj. rand'

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

Aktiekapital

8,7

8,8

9,1

9,5

9,5

9,5

8,7

8,1

Sammanlagda
egna

kapital

53

55

65

65

81

84

93

105

Värdet
av totala

tillgångar

158

188

184

164

198

197

220

262

Värdet
av anlägg-

ningstillgångar

25

25

29

25

25

23

25

30

Omsättning

238

275

287

268

315

355

411

467

Sammanlagt
resul-

tat före
skatt

23

13

9

II

14

14

36

43

Investeringar

0,8

2,0

1,5

1,5

0,8

1,5

0,2

0,1

Antalet
an-

ställda

3 355

3 369

3143

2 880

2 705

2 374

2218

2 167

' rand = 5,86 kr, är 1980 = 5,82 kr, år 1981 = 6,82 kr. år
1982 = 6,60 kr, år 1983 = 4,56kr, år 1984 = 2,93 kr. år 1985 = 3,11 kr. år 1986
= 3,04 kr. år 1987

Närmare
uppgifter om företagens verksamhet under åren 1986 och 1987 bör fogas till
protokollet som bilaga.

Investeringsförbudslagen
föreskriver förbud för svenska juridiska perso- Skr. 1988/89:64 ner att företa
eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika och Namibia. Lagen
innehåller dock i 6 § bestämmelser enligt vilka regeringen för visst fall kan
medge undantag från förbudet. Undantag får endast medges en sådan juridisk
person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag
driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantag från investeringsförbudet
får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på
investeringar för vilka undantag i princip medges är sådana som varit
nödvändiga för att ersätta försliten utmstning samt sådana som direkt syftat
till en förbättring av villkoren för de svarta.

Undantagsmöjligheten
innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa
ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möjlighet att avslå en
investeringsansökan efter prövning av alla omständigheter i ärendet.

Några
ansökningar om undantag av detta slag från investeringsförbudet har inte
inkommit under nu aktuell redovisningsperiod.

Enligt
8 § investeringsförbudslagen kan regeringen även medge rätt för ett företag som
sedan den 1 juli 1979 självt eller genom dotterföretag driver rörelse i
Sydafrika eller Namibia att tills vidare ersätta anläggningstillgångar och
hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som
förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett villkor för
ett sådant beslut är dock att företaget åtar sig att se till att detta inte
leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och Namibia. Medgivandet
kan återkallas om verksamheten utvidgas eller om det i övrigt föreligger
särskilda skäl. Regeringen har dock hittills inte lämnat något sådant
medgivande.

Enligt
2 § investeringsförbudslagen får svensk juridisk person inte vare sig genom
handling eller underlåtenhet bidra till att anläggningstillgångar anskaffas
eller egendom hyrs för att stadigvarande bmkas eller innehas i ett dotterbolags
rörelse, om hyresavtalets löptid är avpassad till egendomens ekonomiska
livslängd, s.k. finansieU leasing. Utan hinder av detta förbud får dock årligen
anskaffas tillgångar och egendom hyras till ett sammanlagt värde av högst
100000 kr. Detta undantag får inte möjliggöra en utvidgning av verksamheten.

Av
de företag som lämnat redovisning har fyra angett att anskaffning av anläggningstillgångar
skett under verksamhetsåret. Dessa fyra företag är Atlas Copco AB, Secoroc AB, Skega
AB och AB SKF. De investeringar som gjorts av SKF täcks delvis av undantag från
investeringsförbudet som regeringen medgivit åren 1983—1985 och håUer sig i
övrigt inom det fria investeringsutrymmet enligt 2 § investeringsförbudslagen.

Även
de investeringar som gjorts av Secoroc AB håller sig inom det fria investeringsutrymmet
om högst 100000 kr. Detsamma gäller de anskaffningar som gjorts i Consolidated
Pneumatic Tool Company SA efter det att Atlas Copco AB övertagit detta företag.
Investeringama avser ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner och kontorsutmstning.
Såvitt framgår av redovisningarna har investeringarna inte möjliggjort någon utvidgning
av de berörda företagens verksamhet.

När
det gäller Skega AB har företaget uppgivit att dotterbolaget Skega "

(Pty)
Ltd under år 1987 ingått leasingavtal. Enligt uppgifter från företaget
Skr. 1988/89:64 gäller leasingavtalen två fordon med en leasingtid på tre resp.
fyra år och viss kontorsutmstning som hyrs på tre år. Anskaffningsvärdet för
den leasade egendomen tillsammans med de övriga investeringar företaget gjort
under år 1987 överstiger 100000 kr.

Skega
AB har i yttrande till kommerskollegium gjort gällande att det i förevarande
fall inte är fråga om finansiell leasing. Fordonen skall lämnas tillbaka vid
leasingperiodens slut och den aktuella leasingavgiften ger dessutom, enligt
bolaget, inte utrymme för avskrivning av hela eller största delen av
anskaffningskostnaden under leasingperioden. Hyresavtalets löptid kan därför
inte sägas vara anpassad till leasingföremålens ekonomiska livslängd. Att
leasingperioden är relativt lång beror på att den beräknade körsträckan för
bilarna är låg.

Enligt
kommerskollegiets uppfattning är det i detta fall fråga om sådan egendom som är
avsedd att stadigvarande bmkas i rörelsen och som, om den hade förvärvats med
äganderätt, skulle omfattas av investeringsförbudet. Kollegiet anser därför
att det kan ifrågasättas om inte Skega AB har överträtt bestämmdsema i 2 § 2
investeringsförbudslagen. Kollegiet har emellertid även anfört att förarbetena tiU
investeringsförbudslagen inte ger någon entydig vägledning för bedömning av
detta fall och att frågan därför är svårbedömd.

Jag
har med anledning härav berett Skega AB tillfälle att inkomma med yttrande över
kommerskollegiets redovisning i denna del och avser att återkomma till
regeringen i frågan.

2.2 Social redovisning

Enligt
5 § investeringsförbudslagen skaU företagen lämna redovisning om löner och
anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i Sydafrika och Namibia.
Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna förändringar för de
anställda i nu angivna avseenden. Sådan redovisning har lämnats av samtliga
företag utom ett, A. Johnson & Co HAB. Företaget, med nio vita anstådda,
har med hänvisning till att de inte har några svarta eller färgade anställda
inte inkommit med sådan redovisning. Jag godtar de skäl som anförts att inte
ge in redovisning.

Med
utgångspunkt från ett av utrikesdepartementets handelsavdelning upprättat
frågeformulär har företagen lämnat följande information. De lämnade uppgifterna
är inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara. Så skiljer
sig t. ex. antalet anställda i den allmänna och den sociala redovisningen
beroende på olika beräkningssätt.

Tillsammans
har företagen 2 143 anställda varav cirka hälften (1 110) är svarta, färgade
och asiater.

Vita

Svarta

Färgade m. fl.

Tot, anställda

Skr. 1988/89:64

Atlas Copco

Sandvik

Secoroc

SKF

Skega

Totalt

382(300) 215(243) 142(153) 261(234) 33 (30)

1 033 (960)

229(191) 274(317) 239(247) 156(127) 21 (21)

919(903)

29 (17)

17 (23)

33 (33)

103 (89)

9 (11)

191 (173)

640 (508) 506 (583) 414 (433) 520 (450) 63
(62)

2143(2036)

Anm: Siffror inom parentes anger motsvarande siffror för foregående
redovisningsperiod.

Vid
ett av företagen, där viss segregering av toaletter och omklädningsrum
förekom, har nu efter förslag från företaget de svarta fackliga företrädarna, till
skillnad mot tidigare, accepterat att omklädningsrum och toaletter
fortsättningsvis skall vara gemensamma för svarta och vita anställda. Skilda
omklädningsrum finns numera endast på ett företag.

Vid
samtliga företag, med undantag för Skega AB:s dotterbolag samt Atlas Copco Namibia
(Pty) Ltd, är de anställda organiserade i olika fackföreningar, och fackligt
arbete tillåts bedrivas på arbetsplatsen och på betald arbetstid. Villkoren
regleras vanligtvis i överenskommelser mellan företaget och berörda
fackföreningar. Skega, med totalt 63 anställda, har anfört bristande intresse
från de anställdas sida som skäl för att fackföreningar och fackligt arbete
inte finns vid dotterföretaget. Atlas Copco har uppgivit att fackligt arbete
nyligen startat i Namibia.

Vad
avser löner har samtliga företag uppgivit sig tillämpa principen om lika lön
för lika arbete. De stora skillnaderna i utbildningsnivå mdlan olika anställda
medför dock att de vita anställda i genomsnitt uppbär högre lön än andra, i
vissa företag upp till tre gånger högre än vad färgade anställda uppbär.
Flertalet företag hävdar att ingen diskriminering förekommer vid extern eller
intern rekrytering. Målsättningen är att få fram fler kvalificerade svarta
kandidater till olika högre befattningar, för att möjliggöra gradvis minskad
segregation. Flertalet företag tiUämpar en minimilön om ca 4 rand i timmen,
(motsvarande 780 rand i månaden) vilket i jämförelse med löneläget i stort i
Sydafrika ligger över det normala. Minimilönen är i Sydafrika och Namibia 258
rand. Lönehöjningen för svarta anställda under verksamhetsåret varierade mellan
12 och 60%.

Utöver
löner svarar företagen för olika sociala förmåner såsom pensioner, sjuk- och
olycksfallsförsäkringar, semester och sjukvård, i vissa fall också för de
anställdas familjer. Därutöver bidrar flertalet företag med stöd för utbildning
till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker,
stipendier m. m. Även lån för anskaffning dier reparationer av bostäder tillhandahåUs.
I vissa fall ges också subventionerade eller fria måltider liksom transporter
eller kontantbidrag därtill för resor till och från arbetsplatsen.

Flertalet
företag satsar på utbildning av sina svarta anställda i form av yrkesutbildning
men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram anslås och all
yrkesutbildning sker på betald arbetstid.

3
Redovisning av uppgifter om indirekta Skr.
1988/89:64

företagsförvärv
m.m.

Inga
uppgifter om indirekta företagsförvärv i Sydafrika eller Namibia har inkommit till
kommerskollegium under det senast gångna budgetåret. Inte heller har inkommit
några ansökningr om tillstånd till tekniköverföring under det aktuella
verksamhetsåret.

4 Sammanfattning

Kommerskollegium
har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att efterlevnaden av
investeringsförbudslagen varit i stort sett god under den aktuella perioden.

Så
långt jag nu kan bedöma har efterlevnaden av investeringsförbudslagen i strikt
juridisk mening varit god.

Den
samlade bilden av de svenska företagens verksamhet i Sydafrika väcker dock en
rad frågor. Av kommerskollegiets redovisning framgår bl.a. att företagens
omsättning ökat liksom antalet anställda. Detta är faktorer som tyder på att
företagen kan fortsätta sin verksamhet i en omfattning som rimmar illa med de
långtgående sanktionsåtgärder som vi vidtagit mot Sydafrika och som bl. a.
innefattar förbud mot investeringar, tekniköverföring och handel. Det är
angeläget att en analys av detta förhållande genomförs. Den av regeringen i
mars 1987 tillsatta utredningen om tjänstehandel med Sydafrika m.m. (Dir.
1987:10) har till uppgift att utreda handeln med tjänster med Sydafrika och
handeln mellan svenska bolag utomlands och Sydafrika samt frågan om de svenska
företagens verksamhet i Sydafrika. En sådan analys som jag nyss nämnt utgör
enligt min mening en naturlig del i det underlag som utredningen har att ta
fram inför sina överväganden. Kommittén skall arbeta skyndsamt och lägga fram
de förslag som kräver lagstiftning i så god tid att denna kan träda i kraft
senast den 1 januari 1991. Jag finner det med hänsyn härtill inte påkallat att
för egen del vidta någon särskild åtgärd i nu aktuell fråga.

5 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört
i det föregående.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med
hennes hemställan.

Tj- O Tt r r-~

— O — <z> —

• /"I
v Tt fS r*

r* r- r r r-

i/ " — (N

o ON 0 CO ( —
oo 0-) CO Tt u w-1 Tt — i (N

m O O

iri o

■g-
O —

— r*

ra

•O

a

c

a

ui

o

2

o

<c

m O O vO >/ O Tf o — ' — (

fn o O

vo "/ o o — — m

• o 3

■

s#

c

(U . —

OJ

>

j « - (L)

C/J

ra "O

<-M o O CM o o

U

C3

-O o c/3 'O

pj < «

o oo oo " NO

Tf T3- — VO

ON ON On CTn On

O U

D. O U

o —

ojjm ra

,Si o t/)

t: oo c

J (/i

y " fe

b c « VI

■
11 ??

OJ " c

C- t" u,

c/):<

o .o

:0 Li,

T3T3

<

£ &- j:

_____ CL

C; -T- T3 OJ N 'C K

i; q' m ca :iii
a « Q Si c/5 u. c/5 ti ca

ä o U

f s

<

Sand Secoi
SKF

—«
rt r Tj-

o ■a

o

—
■<)-

—
C3N

00 Tf

NO 00

Os

>?.

r= c/2

gi

*«

+ 1

(2

T3

,5 5

a |5 >•

3'g Oh,

= 5 2

.E

r Q .t:

- o E

W<a

:0

* c r/N

ca a- T3 _ O

>n"0 (j

» H — — ca o

i i-s

>

c/3 —

O

U c i-J J

■3 j: Da
£

J ° =-

00

00

<<iacJ5

m

+ .'

2P o . = t/2

O .. _ Cd Q. Kn

'Sa. -

<Äc/5

:ca a,

" O 5

j .2 o = < oc/)

a o

Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1988

11