Prop. 1988/89:91

Regeringens proposition 1988/89:91

om medel för en folk- och bostadsräkning år

1990, m.m. PoP-

1988/89:91

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 februari 1989 för de åtgärder och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Margot
Wallström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under
år 1990 skall enligt propositionen en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 90)
genomföras.

Uppgifterna
till FoB 90 skall enligt propositionen samlas in dels genom en frågeblankett
till allmänheten, dels genom ett utnyttjande av uppgifter som finns
tillgängliga i register.

Arbetet
med FoB 90 skall enligt propositionen ledas av statistiska centralbyrån. Kommunerna
skall också medverka.

Statens
och kommunernas sammanlagda kostnader för FoB 90 beräknas preliminärt uppgå
till omkring 180 milj. kr.

Det
föreslås i propositionen atl 28 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1989/90.

Avsikten
är att ett förslag till särskild lag efter lagrådsbehandling skall föreläggas
riksdagen senare under våren 1989.

1 Riksdagen 1988/89. I saml Nr 91

Civildepartementet Prop. 1988/89:91

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989

Närvarande:
statsråden Feldt, ordförande, S. Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson,
Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg, Engström,
Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Wallström

Proposition om medel för en folk- och bostadsräkning år
1990, m.m.

1 Inledning

Den
19 mars 1987 gav regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 1987:20) statistikkommissionen
för 1985 års folk- och bostadsräkning (landshövdingen Gösta Gunnarsson,
ordförande, riksdagsledamöterna Elving Andersson, Marianne Carlström, Per Olof
Håkansson, Gunnar Hökmark och Sture Thun samt generaldirektören Gunnar
Danielsson, jur. kand. Hans Enrothoch fil. lic. Tomas Ohlin), kallad FoB-kommissionen
(C 1985:01), i uppdrag att utreda frågan om behovet och utformningen av
fortsatta folk-och bostadsräkningar.

FoB-kommissionen
överlämnade den 6 september 1988 delbetänkandet (SOU 1988:43) Folk- och
bostadsräkningar i framliden.

Delbetänkandet
har remissbehandlats och remissvaren finns i en sammanställning som har
publicerats av civildepartementet (Ds 1989:7).

Jag
tar nu upp frågan om en folk- och bostadsräkning år 1990 och om medel för en
sådan.

2 Föredraganden

2.1 Allmänna överväganden

Folk-
och bostadsräkningar (FoB) har i Sverige sedan en lång tid tillbaka genomförts
vart femte år.

Information
av det slag som erhålls genom en FoB utgör ett väsentligt underlag för
samhällsplanering, forskning och allmän information och därpå grundade
ställningstaganden inom den offentliga sektorn och även inom den privata.

Sådan
information kommer sannolikt att behövas under överskådlig framtid. För della
talar även de internationella rekommendationerna i fråga om folk- och
bostadsräkningar.

FoB-informationen
är särskilt viktig i ett par avseenden. Den ger en regelbundet återkommande
information om vissa samhällsförhållanden som är gemensamma för hela landet och
medger härigenom för bl.a.

samhällsplanering och
forskning betydelsefulla jämförelser mellan skilda Prop. 1988/89:91 delar
av landet och jämförelser i tiden. Den ger också information om förhållanden i
fråga om hushåll, bostäder och yrken som för närvarande inte kan erhållas på annat
sätt.

Regelbundenheten
och de möjligheter till återkommande avstämning av berörda förhållanden som FoB-informationen
innebär ger en allmän belysning av inträffade förändringar och
utvecklingstendenser inom befolkningen och i samhället. Detta är av stor
betydelse för såväl samhällsplaneringen, främst på regional och lokal nivå,
som forskningen.

Min
allmänna inställning är således att det är angeläget att skapa ett enhetligt
underlag för främst den regionala och lokala samhällsplaneringen. Det ligger i
medborgarnas intresse att de regionala och lokala organen kan fullgöra sina
åligganden på ett rationellt sätt. Detta förutsätter tillgång till uppgifter om
hela befolkningen avseende förutom ålder, kön och civilstånd jämväl
sysselsättning, hushållssammansättning, bostäder, utbildning och yrke.

Vad
gäller forskningsändamål används FoB-informationen främst för medicinsk — och
då huvudsakligen yrkes-, arbetsmiljö- och socialmedicinsk forskning — samt för
samhällsvetenskaplig forskning. Av betydande värde för forskningen är
möjligheterna att på grundval av flera folk- oeh bostadsräkningar erhålla långa
tidsserier för att kunna klarlägga förändringar och utvecklingstendenser.
Forskningens användning av FoB-informationen företer härvid likheter med användningen
i kommunemas planering.

Del
är från bl. a. samhällsekonomiska synpunkter angeläget att man kan ta tillvara
alla möjligheter för att undvika att en dubbelinsamling av uppgifter sker. Om
de nu aktuella uppgifterna inte skulle samlas in i någon form av
totalundersökning torde ett stort antal likartade undersökningar och
statistiska bearbetningar behöva genomföras på regional och kommunal nivå samt
inom forskningens ram, vilket enligt min mening skulle kunna bli betydligt mer
kostnadskrävande.

Jag
instämmer därför i FoB-kommissionens bedömning att en folk- och bostadsräkning
bör genomföras år 1990 och atl uppgiftema till viss del skall samlas in genom
en frågeblankett till allmänheten. Uppgifter kan också hämtas från sådana
register som statistiska centralbyrån (SCB) redan har i dag eller som med.en
viss komplettering kan användas.

Detta
förfaringssätt stämmer i huvudsak överens med det som gällde för FoB 85.

Jag
skall i det följande bl. a. behandla vilka uppgifter som bör ingå i FoB 90,
vissa teknikfrågor, frågor om säkerhet, sekretess oeh integritet saml kostnadsfrågor.

Vissa
frågor återstår alt behandla i en lagproposition som civilministern, enligt vad
jag har erfarit, avser att föreslå regeringen att lägga fram senare under
våren.

ti Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 91

2.2
Uppgifter i FoB 90

Prop.
1988/89:91

Min
bedömning: För år 1990 bör uppgifter om hushåll, lägenheter, färdsätt till
arbetet, yrke, arbetad tid oeh utbildning samlas in genom en frågeblankett till
allmänheten.

Uppgifter
om sysselsättning häintas från SCB:s register för sysselsättningsstatistik.

FoB-kommissionen:
Dess förslag överensstämmer, med undantag för uppgifter om utbildning, färdsätt
och arbetad tid, med min bedömning.

Remissinstanserna:
Övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker kommissionens förslag.

Vissa
remissinstanser förordar dock alt fler uppgifter samlas in, t.ex. utbildning,
arbetad tid och färdsätf lill arbetet.

Skälen
för min bedömning: Uppgifter om hushåll och lägenheter är ett viktigt underlag
för bostadsplanering, barnomsorgs- och befolkningsprognoser, m. m. Det finns i
dag inget alternativt underlag som kan ge en liknande information. Enligt min
mening kommer det i fortsättningen att vara mycket viktigt för
samhällsplaneringen att ha sådan information.

Behovet
av information om yrke är också mycket stort. De snabba förändringarna på
arbetsmarknaden motiverar bl. a. en mer regelbunden insamling och presentation
av uppgifter om yrke.

Uppgifter
om utbildning har endast vid några få tillfällen ingått i tidigare
folkräkningar, i blankettform senast år 1970. Riksdagens beslut om FoB 85
innebar att ett statistikregister över befolkningens utbildning skulle sammanställas
på grundval av uppgifter från 1970 års folk- och bostadsräkning och av hos SCB
befintliga register över genomgångna utbildningar. I likhet med flera
remissinstanser anser jag att det äi- värdefullt att uppgifter om utbildning
knyts till FoB 90. Uppgifter om utbildning är särskilt värdefulla i kombination
med yrkesuppgifter för både arbetsmarknadsstatistiska och
utbildningsstatistiska analyser.

Uppgifterna
i utbildningsregistret bör om möjligt förtryckas på frågeblanketterna. SCB:s stalistikregister
över utbildning kan på detta sätt rättas upp och kompletteras så att kvaliteten
avsevärt kan förbättras. Om SCB efter genomförda provundersökningar finner att
förtryckning är tekniskt genomförbar inom den ekonomiska ram som jag anvisat
är jag beredd att föreslå detta förfarande.

Uppgifter
om färdsätt till arbetet förekom senast i folkräkningen år 1975. Uppgifter av
denna typ har mycket stor betydelse för trafikplaneringen, eftersom
arbetsresorna ofta är dimensionerande för utformningen av trafikanläggningar.
De stora investeringar i transportsektorns infrastmktur som för närvarande
planeras och diskuteras ställer krav på underlag och prognoser a v god
kvalitet på såväl nationell som regional nivå. Mot denna bakgrund anser jag atl
det är viktigt att uppgifter om färdsätt till arbetet inkluderas i FoB 90.

Uppgifter
om arbetad tid, vilka senast ingick i 1980 års folk- och bostadsräkning, är av
värde såväl för analyser av omfattningen av sysselsätt-

ningen som för
barnomsorgsplaneringen och pendlingsstudierna. Detta är väsentliga uppgifter
för att på ett allsidigt sätt kunna göra analyser och prognoser över
sysselsättningen på regional och lokal nivå. Uppgifter om arbetstid hämtas
årligen genom skattade beräkningar via lämnade inkomstuppgifter. Detta
förfarande har emellertid visat sig inte ge en rättvis bild av arbetstidens
omfattning. Jag delar därför en del remissinstansers bedömning att uppgifter om
arbetad lid bör ingå i FoB 90.

Uppgifter om
sysselsättning i övrigt anser jag bör inhämtas från SCB:s register för sysselsältningsstatistik.

Jag har vidare övervägt om
en uppgift om språklig.tillhörighet bör ingå i frågeblanketten till
allmänheten. Jag har i detta fall erfarit att SCB redan nu kartlägger befolkningens
språkliga tillhörighet i undersökningen om levnadsförhållandena (den s.k. ULF-undersökningen).
Denna undersökning, som grundas på ett urval, visar hur stor del av
befolkningen som har något annat modersmål eller något annat hemspråk än
svenskan. Frågor om språkförhållanden bör i första hand tas upp inom ramen för
denna undersökning eller i speciella undersökningar.

Mot
denna bakgrund anser jag att det inte finns något direkt behov av att samla in
en uppgift om språklig tillhörighet i FoB 90.

Prop.
1988/89:91

2.3 Huvudsaklig insamlingsteknik för FoB 90

Min
bedömning: Insamlingen av uppgifter till FoB 90 bör göras genom en
frågeblankett till allmänheten. Vissa befintliga register bör också utnyttjas.

FoB-kommissionen:
Dess förslag överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna:
Dessa tillstyrker i stort .kommissionens förslag.

Skälen
för min bedömning: Jag förordar, som framgått tidigare, en insamling av
uppgifter till FoB 90. med hjälp av en frågeblankett till allmänheten och ett
utnyttjande av vissa befintliga register

Av
följande uppställning framgår hur uppgiftema i FoB 90 kommer att samlas in.

Blankettinformation

-
Hushåll , ' ' ' '

-
Lägenheter '
' .'■'■...■

-
Färdsätt till arbetet

-Yrke ' '.'

-
Arbetad tid

-
Utbildning

Registerinformation

—
SCB:s register över totalbefolkningen för inhämtande av grundläggande

befolkningsinformation -

— SCB:s
inkomst- och förmögenhetsregister för uppgifter om inkomster

— SCB:s
utbildningsregister för uppgifter om utbildning

— SCB:s
sysselsättningsregister för avgränsning av sysselsatta vid FoB-tidpunkten

— SCB:s
centrala företags- och arbetsställeregister för klassificering av näringsgren oeh
arbetsställets lokalisering för sysselsatta

— SCB:s
fastighetstaxeringsregister för uppgifter om tätortstillhörighet

— SCB:s
register över nyckelkodområden för uppgifter om omrädestillhö-righet

— registret
vid centralnämnden för fastighetsdata över fastighetskoordi-nater

— SCB:s
register från FoB 85 för att möjliggöra förtryckning av vissa uppgifter

Prop. 1988/89:91

2.4 Säkerhet, sekretess och integritet

Min
bedömning: Frågan om en avidentifiering av FoB-registret bör övervägas
ytterligare.

Allmänheten
bör informeras om FoB-informationens insamling, karaktär och användning.

En
parlamentarisk kommission bör bl. a. följa arbetet med FoB 90.

Av
integritetsskäl bör uppgifter från FoB 90 inte användas för kontroll av
folkbokföringen.

FoB-kommissionen:
Dess förslag överensstämmer med min bedömning när det gäller informationen till
allmänheten och att uppgifter från FoB 90 inte bör användas för att kontrollera
folkbokföringen. Kommissionen har vidare föreslagit att det samlade FoB-registret
skall avidentifieras, medan de skilda delregister ur vilka uppgifter hämtas för
sammanställning av FoB-registret bör behållas med identifierbara uppgifter.
Kommissionen har inte föreslagit någon ny parlamentarisk kommission.

Remissinstanserna:
Datainspektionen, socialstyrelsen, riksarkivet, Stockholms universitet,
medicinska forskningsrådet, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmiljöinstitutet,
statens institut för byggnadsforskning, SCB samt sjukvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut anser att det samlade FoB-registret inte skall
avidentifieras. Datainspektionen och riksarkivet förordar att registret
överlämnas till riksarkivet för förvaring.

1
övrigt tillstyrks i stort kommissionens förslag.

Skälen
för min bedömning: Skyddet för den personliga integriteten måste fortlöpande
uppmärksammas.

Riskerna
för otillbörliga integritetsintrång är, enligt min mening, små när det gäller
statistik av det slag som FoB-informationen representerar. Detta hindrar inte
att kvarstående faktiska risker för integritetsintrång oeh oro härför kan och
måste sä långt som möjligt undanröjas.

En
väsentlig källa till oro för integritetsintrång är det förhållandet att en

mängd
uppgifter om en person samlas och hälls samlade pä ett ställe. Detta Prop.
1988/89:91 talar för att ett sammanhållet FoB-register med mer eller mindre identifierbara
personuppgifter så långt som möjligt bör undvikas. FoB-kommissionen förordar
mot den bakgrunden att det vid varje folk- och bostadsräkning upprättade FoB-registret
skall avidentifieras, medan de utnyttjade källregistren bör behållas i identifierbar
form för att möjliggöra återskapandet av FoB-registrets information för
forskningsändamål.

Flera
remissinstanser avstyrker kommissionens förslag i denna del. Eftersom ett av
ändamålen med FoB-registret är att det skall användas för framtida forskning
bör det, anser bl. a. datainspektionen, bevaras i identi-fierbart skick och
överlämnas till riksarkivet så fort SCB avslutat den anslagsfinansierade
bearbetningen, dvs. när personuppgifterna inte längre behövs hos SCB för
registrets övriga ändamål. Om riksarkivet, enligt datainspektionen, sedan vill
lämna ut ett FoB-register på medium för automatisk databehandling till t. ex.
en forskare följer av bestämmelserna i datalagen (1973:289, omtryckt 1982:446,
ändrad senast 1988:1485) att mottagaren blir skyldig att ha licens och
tillstånd av datainspektionen.

Enligt
datainspektionen innebär vidare kommissionens förslag inte någon avidentifiering,
eftersom de olika delregistren kommer att bilda ett logiskt personregister
enligt datalagen även om personregistret förs som delregister.

Mot
denna bakgmnd är jag inte beredd att nu ta ställning i denna fråga. Hur FoB-registret
bör behandlas bör i stället bli föremål för ytterligare överväganden, särskilt
med hänsyn till forskningens krav.

Frågan
om information om FoB 90 är av central betydelse. Liksom FoB-kommissionen och
flera remissinstanser vill jag särskilt betona betydelsen av att allmänheten
hälls informerad om FoB-informationens insamling, karaktär och användning.
Enligt min mening kan det finnas en möjlighet att dämpa medborgamas oro för
otillbörliga intrång i den personliga integriteten genom att förmedla kunskap
om dels användningen av inhämtade uppgifter och därpå gmndad statistik, dels
de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller och hur de tillämpas.

Den
kanske viktigaste informationen att sprida är dock vilka rättigheter

den enskilde har. Det är därför nödvändigt att allmänheten erhåller en

fyllig information om rätten att fä registemtdrag och bereds tillfälle att få

rättelse till stånd i FoB-registret. Härigenom kan en nödvändig gmnd '

skapas för allmänheten att
hysa förtroende för folk- och bostadsräkningen.

På
motsvarande sätt soni skett i saniband méd 1985 års folk- och ■
bostadsräkning anser jag att en parlamentariskt säiiimansatt kommission bör
tillsättas för att följa arbetet med FoB 90, med särskild uppgift att
uppmärksamma sekretess-och integritetsfrågorna.

En
sådan kommission bör inledningsvis kunna överväga bl. a. frågan om

FoB-registret skall avidentifieras. Detta bör kuiina ske i god tid innan FoB

90 genomförs, sä att de uppgiftsskyldiga hinner informeras om vad som skall

gälla i det avseendet innan de lämnar sina uppgifter. ;

Jag
återkommer under avsnitt 2.7, vad gäller kommissionens uppgifter i

övrigt. : , • .. .

Det
är också viktigt att av integritetsskäl skilja på register för ädmihi- ' : i .y

strativa ändamål och
sädana register som skall användas endast för framställning av statistik.
Således anser jag att uppgifter från folk- och bostadsräkningar inte bör
användas för kontroll av folkbokföringen.

Prop.1988/89:91

2.5 Genomförande av FoB 90

Min
bedömning: Reglerna om FoB.90 bör föras samman i en särskild lag.

Arbetet
med FoB 90 bör ledas av SCB, under rmedverkan av

kommunerna. , . ,

FoB-kommissionen:
Dess förslag överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna:
Dessa delar i stort kommissionens förslag. . ,

Skälen
för min bedömning: I likhet med vad soni gjorts vid de senaste folk- och
bostadsräkningarna bör reglerna för FoB 90 föras samman i en särskild lag.
Civilministern avser, som nämnts, att senare föreslå regeringen att en
lagproposition skall lämnas till riksdagen under våren 1989.

Arbetet
med FoB 90 bör ledas av SCB, vilket avses bli reglerat i den särskilda lagen.

SCB
bör få avgöra när under året FoB 90 skall genomföras. Civilministern

avser att återkomma till regeringen med ett förslag om att ge SCB ett sådant

uppdrag. ,

En
kommunal granskningsorganisation bör inrättas, som vid FoB 85.

Behovet
av att folk- och bostadsräkningar görs snabbare och billigare är stort. SCB har
på uppdrag av FoB-kommissionen inventerat möjligheterna att åstadkomma detta.
Enligt SCB finns det intressanta resultat från denna inventering, som bör kunna
utvecklas vidare. Bl-a. kan,.enligt SCB, en decentralisering av datakraft och
granskningsarbete till kommunerna pä kort sikt innebära en snabbare
handläggning och på längre sikt en kostnadsbesparing. Vidare kan en
förtryckning av vissa uppgifter pä frågeblanketten innebära mindre kostnader
och snabbare hantering.

2.6 Kostnader och finansiering

Min
bedömning: Totalkostnaden.för FoB 90 beräknas preliminärt lill omkring 180
milj. kr., varav för kommunerna omkring 76 rtiilj.

kr. .. :. . . ■

FoB-kommissionen:
Dess förslag om totalkostnaden överensstämmer i stort med min bedömning.

Remissinstanserna:
De remissinstanser som yttrat siig i frågan delar, i

stort kommissionens förslag. I , . . ■

Skälen
för min bedömning: Med den uppläggning av FoB 90 som jag förordar kan
totalkostnaden för staten och kommunerna beräknas prelimi-.

närt
till omkring 180 milj. kr. i 1988 års kostnadsläge, varav för kommunerna
omkring 76 milj. kr.

Kommunerna bör liksom vid
tidigare folk- och bostadsräkningar själva svara för de kostnader som uppkommer
inom den sektorn. Kommunemas möjligheter att utan kostnad ta del av resultaten
av folk- och bostadsräkningen bör följa tidigare principer. Detta innebär att
statistik som rör den egna kommunen tillställs kommunen utan kostnad. Övriga
bearbetningar, som statistik avseende delar av en kommun, får ske genom
uppdragsfinansiering.

De kommunala kostnaderna
är naturligt nog särskilt svåra att beräkna. Även om kommunernas kostnader
skulle något överstiga de nu beräknade 76 milj. kr. kan ändå samhällsekonomiska
vinster göras genom att kostsamma urvalsundersökningar i kommunal regi kan
undvaras.

Jag återkommer under
avsnitt 2.8 till anslaget Folk- och bostadsräkningar under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1989/90.

Prop. 1988/89:91

2.7 Framtida folk- och bostadsräkningar

Min
bedömning: Frågan i vad mån framtida folk- och bostadsräkningar skall vara
helt registerbaserade bör övervägas ytterligare.

En
övergång lill tioårsintervall bör också övervägas.

Varje
folk- och bostadsräkning bör regleras i en särskild lag.

FoB-kommissionen:
Dess förslag överensstämmer med min bedömning när det gäller att varje folk-
och bostadsräkning bör regleras i en särskild lag. Kommissionen har föreslagit
att framtida folk- och bostadsräkningar, om möjligt, skall vara helt registerbaserade
och genomföras vart femte är.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker i stort kommissionens förslag.
Användningen av helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar avstyrks av
bl. a. Stockholms universitet och SAF.

Skälen
för min bedömning: FoB-kommissionen föreslår att helt registerbaserade folk-
och bostadsräkningar bör kunna användas i framtiden, om administrativa register
finns tillgängliga. Jag är dock inte nu beredd att förorda en sådan lösning.
Med hänsyn till kraven på bl. a. integritet och kvalitet bör denna fråga bli
föremål för ytterligare utvecklings- och utredningsarbete.

FoB-kommissionen
föreslår vidare att folk- och bostadsräkningar bör genomföras vart femte år. I
likhet med en av reservanterna i FoB-kommissionen anser jag att frekvensen av
framtida folk- och bostadsräkningar inte behöver vara lika tät som i dag.
Därför bör, enligt min mening, övervägas att övergå till ett tioårsintervall,
vilket också överensstämmer med vissa inlernationella rekommendationer.

Folk-
och bostadsräkningar bör i sä fall i framtiden kunna genomföras varje
decennieskifte, vilket också följer de internationella rekommendationerna.

Utgångspunkten
för en sådan ny ordning bör dock vara FoB 90, efter-

som tidsperioden fram till
år 2000 i annat fall skulle komma att bli alltför lång.

Den tidigare föreslagna
parlamentariska kommissionen bör, fömtom de uppgifter som redovisas under
avsnitt 2.4, kunna fä i uppdrag att utreda förutsättningarna för en användning
av helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar samt en övergäng till ett tioårsintervall,
efter FoB 90. Civilministern avser att återkomma till regeringen i denna
fråga.

En folk- och
bostadsräkning bör vidare regleras i en särskild lag vid varje tillfälle.

Prop.
1988/89:91

2.8 Anslag för budgetåret 1989/90

Mitt
förslag: För budgetåret 1989/90 anvisas 28 milj. kr. till anslaget Folk- och
bostadsräkningar.

Skälen
för mitt förslag: Som jag redovisat tidigare beräknas preliminärt totalkostnaden
för FoB 90 till omkring 180 milj. kr., varav omkring 76 milj. kr. avser
kommunernas egna kostnader.

Jag
beräknar medelsbehovet för FoB 90, vad avser budgetåret 1989/90,' till 28 milj.
kr. I detta belopp ingår den del av ADB-investeringarna, som skall finansieras
av staten.

En
del av ADB-investeringarna, nämligen persondatorer för kommunikation mellan
kommunerna och SCB, skall delfinansieras av kommunerna. ADB-utmstningen kommer
dock att upphandlas av SCB. Därför bör en rörlig kredit på 15 milj. kr. tas upp
under anslaget. Jag återkommer till regeringen i denna fräga.

Genom
att uppgifterna till FoB 90 till en del skall samlas in via en frågeblankett
kommer arbetsbelastningen hos SCB att följa tidigare mönster. SCB:s arbete kan
dock komma att påverkas av att visst granskningsarbete kan komma att
decentraliseras till kommunerna.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag här har anfört hemställer jag atl regeringen

1. föreslär
riksdagen all till anslaget Bil. Folk- och bostadsräkningar

under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1989/90 anvisa ett reserva

tionsanslag på 28400000 kr. (avsnitt 2.8),

2. bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört under avsnitten

2.1-2.7.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden oeh beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

10

Innehåll Prop. 1988/89:91

Proposition.......................................................... .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... .... 1

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 16 februari 1989 2

1
Inledning....................................................... .... 2

2
Föredraganden............................................... .... 2

2.1
Allmänna överväganden............................... .... 2

2.2
Uppgifter i FoB 90....................................... .... 4

2.3
Huvudsaklig insamlingsteknik
för FoB 90........... .... 5

2.4
Säkerhet, sekretess och
integritet................. .... 6

2.5
Genomförandet av FoB 90............................ .... 8

2.6
Kostnader och finansiering............................ .... 8

2.7
Framtida folk- och
bostadsräkningar............... .... 9

2.8
Anslag för budgetåret 1989/90...................... .. 10

3
Hemställan..................................................... 10

4
Beslut........................................................... .. 10

Norstedts Tryckeri, Slockholm 1989 11