Dir. 1987:20

Tilläggsdirektiv till statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1987-03-19

Mitt förslag

Bakgrund

Informationsbehov och kostnader

Integritet och sekretess

Alternativa modeller för en folk- och bostadsräkning

Arbetets bedrivande

Hemställan

Beslut

Dir 1987:20

Beslut vid regeringssammanträde 1987-03-19

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att statistikkommissionen (C 1985:01) för 1985 års folk-

och bostadsräkning, kallad FoB-kommissionen, genom tilläggsdirektiv får

i uppdrag att utreda frågan om behovet och utformningen av fortsatta

folk- och bostadsräkningar.

Bakgrund

FoB-kommissionen skall enligt sina direktiv (dir. 1985:7) följa arbetet

med folk- och bostadsräkningen år 1985 (FoB 85). Kommissionen skall

därvid särskilt uppmärksamma sekretess- och integritetsfrågorna samt

bevaka att den personliga integriteten inte utsätts för intrång och att

insamlade uppgifter inte används för andra ändamål än de som anges i 1 §

lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning. Kommissionen

skall arbeta så länge produktionen av FoB 85 pågår och arbetet bör

därför, enligt direktiven, kunna avslutas senast vid utgången av år

1988. FoB-kommissionen har i en delrapport (Ds C 1986:9) Säkerhet,

sekretess och integritet i 1985 års folk- och bostadsräkning bl.a.

behandlat vissa principiella frågor i samband med en folk- och

bostadsräkning. Delrapporten har remissbehandlats.

I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 15) föreslår jag att

FoB-kommissionen får i uppdrag att utreda alternativa former, m.m. för

en folk- och bostadsräkning år 1990 och att medel till statistiska

centralbyrån (SCB) inte anvisas i avvaktan på en sådan utredning.

Jag tar nu upp dessa frågor.

Informationsbehov och kostnader

Huvudsyftet med folk- och bostadsräkningar har hittills varit att ta

fram statistik för en allmän information för statens, landstingens och

kommunernas planering samt för forskningen. Ett annat syfte har varit

att bidra till kontrollen av folkbokföringen. Folk- och bostadsräkningar

ligger också till grund för internationella jämförelser och resultaten

används av bl.a. FN och dess underorgan.

Behovet av folk- och bostadsräkningar har under senare år kartlagts av

flera utredningar, vars förslag i vissa delar har legat till grund för

de variabler som tagits med i FoB 80 och FoB 85.

Jag anser att den nya utredningen bör inriktas på en förnyad

undersökning av användarnas faktiska informationsbehov. Härvid bör

kommissionen söka identifiera vilka uppgifter som efterfrågas och vilken

kvalitet på uppgifterna som bör eftersträvas. Vidare bör undersökas om

informationsbehovet kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom att

befintlig statistik utnyttjas.

Kommissionen bör undersöka olika former för att finansiera framtagningen

av statistiken, t.ex. genom att låta användarna betala för den statistik

som efterfrågas.

Möjligheterna att förkorta tiden mellan uppgiftsinsamling och

publicering av det färdigställda materialet bör också undersökas.

En utgångspunkt bör vara att uppgifter från folk- och bostadsräkningar

inte skall användas för kontroll av folkbokföringen.

En övergripande utgångspunkt bör vara att begränsa kostnaderna.

Integritet och sekretess

Datateknikens och informationssamhällets snabba utveckling har givit

upphov till oro för intrång i den personliga integriteten. Detta har i

sin tur ökat kraven på sekretess och säkerhet samt kravet på skydd för

den personliga integriteten. Uppgifterna från folk- och bostadsräkningar

är föremål för en omfattande formell reglering vad gäller användning

samt sekretess- och integritetsskydd.

Mot denna bakgrund bör i uppdraget särskilt ingå att bedöma vilka

åtgärder av formell eller annan art som bör vidtas för att uppgifterna

behandlas och används på ett sådant sätt att risk för otillbörligt

intrång inte uppkommer. Bl.a. bör härvid förutsättningarna att snabbare

avidentifiera uppgifterna undersökas.

Alternativa modeller för en folk- och bostadsräkning

En folk- och bostadsräkning görs normalt som en totalundersökning med

identifierbara uppgifter. Uppgiftslämnandet är obligatoriskt.

FoB-kommissionen har i sin delrapport diskuterat några alternativa

modeller som i olika avseenden skiljer sig från den traditionella

utformningen. För varje alternativ har kommissionen granskat

innehållsmässiga konsekvenser, informationsbehov som kan eller inte kan

tillgodoses, för- och nackdelar med olika insamlings- och

bearbetningsförfaranden, kostnadsnivåer och integritetsaspekter. Som jag

redovisat tidigare har delrapporten remissbehandlats. Remissyttrandena

bör överlämnas till kommissionen och beaktas i utredningsarbetet.

Mot bakgrund av vad jag har sagt bör kommissionen överväga behovet av

fortsatta folk- och bostadsräkningar. Om sådant behov bedöms föreligga,

bör kommissionen redovisa alternativa modeller för en folk- och

bostadsräkning samt lämna förslag om vilket alternativ som bör

tillämpas.

Arbetets bedrivande

Kommissionen skall beakta kommittédirektiven (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Kommissionen bör i arbetet ha kontakt med SCB och data- och

offentlighetskommittén (Ju 1984:06).

Kommissionen bör i samband med undersökningen av informationsbehovet ha

kontakt också med departementen.

Kommissionens förslag bör redovisas senast under september 1988.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

beslutar

att utvidga FoB-kommissionens uppdrag i enlighet med ovanstående,

att utöka antalet ledamöter i kommissionen till högst nio ledamöter.

Vidare hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för

civildepartementet

att tillkalla ytterligare en ledamot av kommissionen.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)