Prop. 1989/90:117

Regeringens proposition 1989/90:117

med förslag till lag om särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Prop. 1989/90:117

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 22 mars 1990.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Ingela
Thalén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås införande av särskilt pensionstillägg till folkpension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. Förslaget avser att kompensera
föräldrar som på grund av vård av ett sjukt eller handikappat barn under lång tid
har gått miste om förvärvsinkomster och därmed fått låg ATP eller inte alls
fått sådan pension. Det särskilda pensionstillägget utges till folkpension i
form av ålderspension. Rätt till förmånen har en förälder som har vårdat ett
sjukt eller handikappat barn under minst tio år och därvid har avstått från
förvärvsarbete. Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på gmndval
av det antal vårdar som föräldem räknas till godo, lägst 10 och högst 15. PensiönstiUägget
utges med ett belopp som per kalenderår motsvarar lägst 25 och högst 50% av
basbeloppet. Förmånen skall vara befriad från inkomstskatt.

Administrationen
av det särskilda pensionstillägget föreslås bli en uppgift för
riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Kostnaderna
för det särskilda pensionstillägget beräknas till 34 milj. kr. per år.
Kostnaderna föreslås belasta ett nytt anslag.

Bestämmelserna
om pensionstillägget tas in i en särskild lag, som avses träda i kraft den 1
januari 1991.

Vidare
föreslås i propositionen konsekvensändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring
och kommunalskattelagen (1928:370).

1 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 117

1 Förslag till Prop. 1989/90:117

Lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Till folkpension i form av
ålderspension utges ett särskilt pensionstillägg för år räknat enligt vad som
sägs i denna lag.

2
§ Det särskilda
pensionstillägget utges till förälder som har vårdat sjukt eller handikappat
barn under minst tio vårdar och därvid har avstått från förvärvsarbete.

Det
särskilda pensionstillägget kan förutom till förälder utges till någon annan
som i övrigt uppfyller förutsättningarna enligt första stycket och som under
vårdåren

1.
i egenskap av särskilt
förordnad förmyndare har haft den rättsliga vårdnaden om barnet,

2.
med socialnämndens medgivande
har haft hand om barnet för stadigvarande vård och fostran i syfte att
adoptera det, eller

3.
har varit gift med barnets förälder
eller har haft barn med denne, om de varaktigt bott tillsammans.

Den
som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare hade vårdnaden om barnet vid
den tidpunkt då det fyllde 18 år eller vid den tidigare tidpunkt då det ingick
äktenskap skall för tid därefter likställas med en vårdnadshavare enligt andra
stycket 1.

3 §
I Med ett vårdar avses ett kalenderår under vilket

1. föräldern
under större delen av året har vårdat sjukt eller handikappat

barn och

2. barnet
under större delen av året har fått hel förtidspension eller heU

sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

4 §
Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av

det antal vårdar som föräldern räknas till godo. Till gmnd för beräkningen

av pensionstillägget får läggas högst femton vårdar.

Vid
beräkningen bortses från år för vilket föräldern enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring

1. har
fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av kalender

året,

2. har
tillgodoräknats pensionspoäng,

3.
skulle ha tillgodoräknats
pensionspoäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid,

4.
skulle ha tillgodoräknats
pensionspoäng om undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11
kap. 7 § i lagmmmets lydelse före den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom.

För
år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdar inte tillgodoräknas honom.
Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. I § tredje stycket samma lag
har tagit ut ålderspension före den månad under vilken han fyllt 65 år.

5 §
För tio tillgodoräknade vårdar är det särskilda pensionstillägget per

kalenderår tjugofem procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring.
För varje vårdar som tillgodoräknas där- Prop. 1989/90:117 utöver ökar
tillägget med fem procent av basbeloppet.

För
den som har böriat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad
under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det särskilda
pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas vid
förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.

6 §
öm inte annat följer av denna lag skall vad som föreskrivs om

folkpension i lagen (1962:381) om allmän försäkring eller i annan författ

ning tillämpas på särskilt pensionstillägg. Detta skall dock inte gälla i fråga

om samordning med livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför

säkring eller sådan livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäk

ring.

I
fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

7 §
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkrings

verket får meddela de föreskrifter som behövs för verkstäUighet av denna

lag.

1. Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2.
Till grund för rätt till eller
beräkning av särskilt pensionstillägg får inte läggas vård som getts före år
1964.

3.
Med ett vårdar enligt 3 §
likställs varie kalenderår från och med år 1964 till och med år 1973, under
vilket föräldern har vårdat sjukt eller handikappat barn som inte uppnått 16
års ålder och bamet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning

a)
i fråga om år 1964 under sex
månader, och

b)
i fråga om övriga år under
större delen av året.

4. Med
handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 §

lagen (1962:381) om allmän försäkring i detta lagrums lydelse före den

Ijuh 1975.

5. En
förälder som är född under något av åren 1911 — 1927 får

tillgodoräknas vårdar även för det år under vilket han fyllt 65 år, om han

inte enligt 6 kap. 1 § tredje stycket nämnda lag har tagit ut ålderspension

före den månad under vilken han fyllt 65 år.

ti Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 117

2 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 2kap. 12 § och 9kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall ha följande lydelse.

Prop.
1989/90:117

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2
kap. 12 f

För
varje dag då en pensionsberättigad, som är bosatt här i landet, får sjukhusvård
på gmnd av sjukdom skall försäkringskassan ta ut en avgift enligt vad som anges
i denna paragraf

Avgift
tas ut från den som uppbär hel ålderspension. Avgift tas även ut från den som
uppbär hel förtidspension och som under tid med sådan pension erhållit
sjukhusvård på gmnd av sjukdom under 365 dagar.

Avgiften beräknas av
försäkringskassan med hänsyn till storieken vid vårdtillfället av pensionsförmåner
i form av ålderspension och förtidspension enligt denna lag samt
pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionsriUskott. Avgiften skall
utgöra en tredjedel av summan av förmånema räknade per dag, dock högst 55
kronor för varie vårddag. Vid beräkningen av avgiften per vårddag skall förmånemas
månadsbelopp delas med 30. Avgiften per vårddag avmndas till närmast lägre
hela krontal. Avgiften för en kalendermånad får aldrig överstiga avgiften
för 30 vårddagar.

Avgiften
beräknas av försäkringskassan med hänsyn till storleken vid vårdtillfället av
pensionsförmåner i form av ålderspension och förtidspension enligt denna lag, pensionstillskott
enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och särskiU pensionstillägg enligt
lagen (1990:000) om särskiU pensionstillägg tid folkpension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn. Avgiften skall utgöra en tredjedel av
summan av förmånerna räknade per dag, dock högst 55 kronor för varie vårddag.
Vid beräkningen av avgiften per vårddag skall förmånemas månadsbelopp delas
med 30. Avgiften per vårddag avmndas till närmast lägre hela krontal. Avgiften
för en kalendermånad får aldrig överstiga avgiften för 30 vårddagar.

Avgiften
tas ut genom avdrag vid utbetalning av sådana pensionsförmåner som är avgiftsgmndande
enligt andra och tredje styckena. Försäkringskassan beslutar om sådant avdrag.
Om avdrag inte kan göras på gmnd av att avgiftsgmndande förmåner inte längre
lämnas, skall någon avgift inte tas ut. Inte heller skall avgift tas ut om
pensionsförmånerna vid vårdtillfället eUer avdragstillfället är nedsatta enligt
10 kap. 2 § eller uppbärs av annan än den pensionsberättigade enligt 10 kap. 3
§. Avgiftema tillfaller den allmänna försäkringen.

' Ugen
omtryckt 1982:120. Senaste lydelse 1988:1543.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:117

9
kap.

6§

Om pensionstillskott, hustmtill- Om pensionstiUskott, hustmtill-

lägg och kommunalt bostadstillägg lägg och kommunaU bostadstillägg

gälla särskilda bestämmelser. samt särskiU pensionstillägg gäller

särskilda föreskrifter.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.

3 Förslag till Prop. 1989/90:117

Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs att 19 § samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelsema till lagen
(1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

19§'
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad
som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom
arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst
vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 §
3 — 4 mom.;

vinst
i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning
på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning,
som på gmnd av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen gmndas på
förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör
föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på gmnd av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller
lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen gmndas
på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom
ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på gmnd av
annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till
skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av
livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så
ock ersättning som utgår på gmnd av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på gmnd av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning
på gmnd av ansvarighetsförsäkring enligt gmnder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer tiU den del
ersättningen utgår under de första trettio dagama av den tid den skadade är arbetsoförmögen
och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30
kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp,
som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på gmnd
av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning
eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger
dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbmksfastighet, byggnad på
fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i
ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha
influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade
varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån
ersättningen eljest motsvarar

6 '
Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1989/90:74 föreslagna lydelsen.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1989/90:117

skattepliktig
intäkt av eUer avdragsgill omkostnad för fasdghet eller rörelse;

vinstandel,
återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på gmnd av annan
personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på gmnd av
skadeförsäkring, och premieåterbetalning på gmnd av skadeförsäkring, för vilken
rätt tiU avdrag för premie icke förelegat;

ersättning
jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen gmndas
på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid
avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av
anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium
som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete
som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd
enligt 3 eller 4kap. studiestödslagen (1973:349), intematbi-drag, studielån och
resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt
bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade
bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i
fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade
icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av
förevarande slag;

allmänt
bambidrag och förlängt bambidrag;

lön
eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt;

kontantunderstöd,
som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning
enligt 9 kap. handikappersättning enligt 9 kap.

2 och 3 §§ lagen om allmän försäk- 2 och 3 §§ lagen om allmän försäk

ring, sådan del av vårdbidrag enligt ring, sådan del av vårdbidrag enligt

9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som - 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som

utgör ersättning för merkostnader, utgör ersättning för merkostnader,

ersättning för memtgifter för resor ersättning för memtgifter för resor

enligt 3 kap. 7 a § samma lag eller enligt 3 kap. 7 a § samma lag eller

enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbets- enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbets

skadeförsäkring eUer 10 § lagen om skadeförsäkring eller 10 § lagen om

statligt personskadeskydd samt statligt personskadeskydd, särskilt

hemsjukvårdsbidrag och hem- pensionstillägg enligt lagen (1990:

vårdsbidrag, som utgår av kommu- 000) om särskiU pensionstillägg till

nala eller landstingskommunala folkpension för långvarig vård av

medel till den vårdbehövande; sjukt eller handikappat barn samt

hemsjukvårdsbidrag
och hemvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel tiU
den vårdbehövande;

kommunalt
bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension;

kommunalt
bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag
som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;

bidrag
enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska

bam; 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:117

ersättning
som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som —
utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan
myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning
för tidsspillan;

sådan
gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse
ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle
dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse
som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej
ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits
vid avsättning till stiftelsen;

intäkter
av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den
skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår
inte överstiger 5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse
som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta
enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2mom., 69a
§ tredje stycket eller 75a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 § 3mom.
lagen (1958:295) om sjömansskaU, 22 § tullagen (1973:670), 20§ lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);

ränta
som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:000) om självdeklaration
och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den
skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Beträffande
vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbmkare, skogsbrukare, yrkesfiskare,
renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till
21 § och i punkt 11 av anvisningama till 28 §.

(Se
vidare anvisningama.)

1. Denna
lag träder i kraft, såvitt avser ersättning för memtgifter för resor

den 1 juli 1990, såvitt avser särskilt pensionstillägg den 1 januari 1991 och

i övrigt den 30 juni 1990.

2.
De nya bestämmelserna tillämpas
såvitt avser särskilt pensionstillägg första gången vid 1992 års taxering och i
övrigt vid 1991 års taxering.

3.
Äldre bestämmelser i 3 § tillämpas
dock vid 1991 års taxering i fråga om skattskyldiga som har ett räkenskapsår
som går ut under januari eller februari 1991.

Socialdepartementet Prop. 1989/90:111

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande:
statsrådet Tlialén

Proposition med förslag till lag om särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

1 Inledning

En
arbetsgrupp inom socialdepartementet har utarbetat en promemoria med förslag till
lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt
eller handikappat barn (diarienummer F 4337/89). Promemorian har remissbehandlats.
En sammanställning av remissyttran-dena>finns tillgänglig hos
socialdepartementet.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorians förslag till lag om
särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller
handikappat barn som bilaga 1, dels en förteckning över remissinstanserna som
bilaga 2.

2 Allmänmotivering

2.1 Samhällets stöd till människor med funktionshinder

Syftet
med den generella välfärdspolitiken är att alla som behöver samhällets stöd
för sin livsföring skall få del av den service och de stödinsatser som svarar
mot vars och ens behov.

I
kombination med den generella välfärdspolitiken har olika slag av åtgärder
under de senaste årtiondena radikalt förändrat levnadsvillkoren för människor
med funktionshinder.

I
socialtjänstlagen (1980:620) och dess förarbeten markeras kommunernas ansvar för
att personer med funktionshinder ges möjlighet att delta i samhällets gemenskap
och att leva som andra. De särskilda omsorgema enligt lagen (1985:568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (omsorgslagen) syftar till
att ge psykiskt utvecklingsstörda och vissa andra enligt lagen likställda
kategorier möjlighet att leva som andra och i gemenskap med andra.

Socialtjänstlagens och
omsorgslagens föreskrifter om boende och service Prop. 1989/90:117 för personer
med funktionshinder överensstämmer med målen för bostadspolitiken. Enligt
bostadsförsörjningslagen (1947:523) skall kommunerna fortlöpande bedriva bostadsförsöriningsplanering
i syfte att alla invånare i kommunen får en bostad av god kvalitet. År 1985
godkände riksdagen C1984/85:BoU24, rskr. 347) de mål och synsätt inom bostadspolitiken
som förordades i propositionen (1984/85:142) om boendeförhål-landena för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka. Ett av dessa mål är att alla människor
oberoende av behovet av stöd, hjälp och vård skall ha rätt till en egen bostad
av god kvalitet, dvs. en bostad som upplåts på sedvanligt sätt och som har god
utrymmes- och utrustningsstandard i en miljö som ger fömtsättningar för
gemenskap och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett annat mål är att de
som behöver stöd och hjälp i sin dagliga livsföring skall ha rätt att få sådan
hjälp i bostaden.

För
en del familjer har dock anhörigvård framstått som det enda alternativet.
Därför har också stödet till familjer med hemmaboende sjuka och handikappade bam
och ungdomar och till vuxna personer med funktionshinder, som bor i sina
föräldrahem, steg för steg förbättrats. I propositionen (1987/88:176) om
äldreomsorgen inför 90-talet uttalade föredragande statsrådet att kommuner och
landstingskommuner bör anställa de närstående i yrkesaktiv ålder som
frivilligt viU göra en vårdinsats för äldre eller handikappade under en längre
period.

I
takt med att samhällets stödåtgärder har förbättrats har andelen vuxna personer
med funktionshinder som bor hos sina föräldrar minskat. Det finns emellertid
föräldrar som under en följd av år har lagt ner en mycket stor arbetsinsats i
vården av sina sjuka eller handikappade barn också efter det att barnet uppnått
vuxen ålder utan att de fått tillräckligt ekonomiskt stöd från samhället för
denna insats. Sådana insatser har haft och har fortfarande stor betydelse. Utan
detta arbete skulle avsevärt större resurser ha behövt sättas in från
samhällets sida. Föräldrarnas arbetsinsats har i många fall inneburit att de
tvingats avstå från förvärvsarbete för att kunna vårda sitt barn. Fömtom mistade
förvärvsinkomster har detta lett till att föräldrarna fått en lägre pension i
och med att de inte kunnat tillgodoräkna sig ATP-poäng för vårdåren.

2.1.1
Vårdbidragets utveckling

Rätt
till vårdbidrag inom den allmänna försäkringens ram infördes den

Ijuli 1964 efter förslag av den socialpolitiska kommittén. Som motivering

angavs bl.a. att särskilda hjälpåtgärder från samhällets sida åt familjer

med svårt sjuka eller handikappade barn var på sin plats för att i någon

mån kompensera sådana barnfamiljer för den ökade belastning som vård i

hemmet av dessa barn innebar eller underlätta för föräldrama att i materi

ellt hänseende bättre sörja för barnen. Den samhäUsekonomiska vinsten

av att handikappade barn vårdades i hemmen i stället för på institutioner

bedömdes också vara betydande.

Det införda vårdbidraget utgavs till barnet för tid före den månad då det 10

fyUde 16 år. Det utgavs
med ett belopp som för år räknat motsvarade 50 % Prop. 1989/90:117 av
basbeloppet. Bidraget höjdes tiU 60% av basbeloppet den Ijuli 1966.

Efter
förslag från familjepolitiska kommittén (SOU 1972:34) höjdes vårdbidragsbeloppet
från och med den I januari 1974 tiU ett belopp som motsvarade hel
förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott. Vårdbidraget utgavs
till den förälder som vårdade bamet och blev samtidigt skattepliktigt och pensionsgmndande.
Kommittén framhöll i sitt betänkande att bam för vilka föräldrama hade
vårdbidrag i regel var så svårt handikappade att det var nödvändigt att en av föräldrama
stannade hemma hos bamet. Detta gjorde att vårdbidragsbeloppet borde vara så
stort att det gav en viss kompensation för föräldems inkomstbortfall.
Vårdbidraget borde därför tillkomma den förälder som stannade hemma för att
vårda bamet och beskattas hos denne på samma sätt som annan förvärvsinkomst.

Den
Ijuli 1975 ändrades villkoren förrätt till vårdbidrag. Bl.a. graderades
bidraget så att såväl hel som halv förmån kunde utges.

Fr.o.m.
den 1 januari 1983 infördes en bestämmelse om att vårdbidraget till en
förälder med flera sjuka eller handikappade bam skulle gmndas på det
sammanlagda behovet av tillsyn och värd samt merkostnademas storlek, den s.k. flerbarasprövningen.

En
lägre ersättningsnivå, en Qärdedels vårdbidrag, infördes fr. o. m. den Ijuli
1988. Den nya ersättningsnivån skulle också omfattas av flerbams-prövning.

2.1.2
Gällande bestämmelser för vårdbidraget

Enligt
9 kap. 4§ lagen (1962:381) om aUmän försäkring (AFL) har en försäkrad förälder
rätt till vårdbidrag för vård av bam som inte har fyllt 16år om bamet på gmnd
av sjukdom, psykisk utvecklingsstöming eller annat handikapp under minst sex
månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätten till
vårdbidrag skall hänsyn också tas till merkostnader som uppstår till följd av bamets
sjukdom eller handikapp. Vårdar föräldem flera sjuka eller handikappade bam gmndas
rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av stöd.

Vårdbidrag
utges alltefter tillsynsbehovets omfattning och memtgifter-nas storlek med
belopp som motsvarar hel, halv eller en fjärdedel av hel förtidspension till
ensamstående jämte pensionstillskott.

Av
vårdbidraget kan en viss andel bestämmas som ersättning för merkostnader.
Ersättningen bestäms till en viss procent av basbeloppet, nämligen

17%
om merkostnadema uppgår tiU 17 men inte 34% av basbeloppet;

34%
om merkostnaderna uppgår tiU 34 men inte 50%;

50%
om merkostnadema uppgår till 50 men inte 65%;

65
% om merkostnadema uppgår till 65 % eller däröver.

Vårdbidraget
kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om

provas minst vartannat år om inte det finns skäl för omprövning med

längre mellanrum. 1 ]

t2 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 117

2.1.3 Ersättning för
långvarig vård som lämnas av närstående Prop. 1989/90:117

Ersättning
för långvarig vård i hemmet utges för närvarande i olika former. Kontantbidrag
kan lämnas från såväl kommuner som landstingskommuner. Hemsjukvårdsbidrag är
ett landstingskommunalt bidrag som utgör ersättning för de kostnader som en
hemsjukvårdspatient har på gmnd av sin sjukdom. Bidraget utges i allmänhet till
den vårdbehövande och är då inte skattepliktig inkomst enligt
kommunalskattelagen (1928:370). Primärkommunala hemvårds- eller vårdbidrag är
främst avsedda att ersätta kostnadema för hjälp av hemtjänstkaraktär. Dessa
bidrag utges antingen till den vårdbehövande själv eller — vanligare — till
vårdaren. Bidragen är sedan den 1 januari 1989 skattefria om de utges till den vårdbehövande.

Under
senare år har huvudmännen för primärvård och socialtjänst i stället för att
lämna kontantbidrag allt oftare valt att anställa närstående personer som vill
göra en insats och som är i yrkesaktiv ålder. Föredragande statsrådet uttalade
i propositionen 1987/88:176 om äldreomsorgen inför 90-talet som sin uppfattning
att anställning bör vara den rätta formen i sådana här sammanhang.
Anställningen innebär då samtidigt att inkomsten blir ATP-gmndande för
vårdaren.

Fr.
o. m. den 1 juli 1989 har införts en rätt till ledighet med ersättning på sjukpenningnivån
för en person som vårdar en svårt sjuk person i hemmet. Ledigheten och
ersättningen omfattar högst 30 hela arbetsdagar och dagantalet räknas för den
person som vårdas. Ersättningen är skattepliktig och pensionsgmndande för
vårdaren.

2.2 Pensionsgrundade inkomst

Socialförsäkringens
pensionsförmåner består av folkpension inkl. de särskilda folkpensionsförmånema
handikappersättning och vårdbidrag, till-läggspension (ATP), pensionstillskott,
hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg samt delpension.

Folkpension
utges oberoende av tidigare inkomster, medan ATP:ns storlek är beroende av
inkomst av förvärvsarbete. Till den som har låg eller ingen ATP utbetalas
pensionstillskott. Delpension utges vid bortfall av inkomst till följd av en
minskning av arbetstiden.

Till
gmnd för beräkning av ATP ligger de pensionspoäng som framräknats på gmndval
av den pensionsgmndande inkomsten (PGl). Bestämmelsema om PGI finns i 11 kap. AFL.
Enligt I § nämnda kapitel skall en PGI fastställas för en försäkrad på gmndval
av hans inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. Med
inkomst av anställning avses enligt 2 § samma kapitel den lön i pengar eller
skattepliktiga naturaförmåner som en försäkrad har fått som arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst. Som inkomst av anställning räknas även bl.a.
vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader.

12

2.3
Allmänt om ersättningsfrågans reglering

Prop.
1989/90:117

Mitt förslag: En
förälder som till följd av långvarig vård av ett sjukt eller handikappat barn
har avstått från förvärvsarbete och därför har gått miste om ATP eller fått låg
sådan pension kompenseras genom ett särskilt pensionstillägg tiU folkpension i
form av ålderspension. Bestämmelsema om pensionstillägget tas in i en ny lag.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser utom riksförsäkringsverket (RFV) har tillstyrkt
förslaget. RFV har uttryckt förståelse för att det kan finnas skäl att i
efterhand förbättra villkoren för vissa gmpper men är kritiskt till förslagets
huvudprinciper. Enligt verket bör behovet av ekonomisk ersättning i första
hand tillgodoses när vårdinsatsen görs. Att i efterhand tillgodoräkna den
enskilde pensionsförmåner på oavlönade vårdinsatser innebär problem från såväl
principiella som praktiska utgångspunkter. Det finns många gmpper som under
tidigare decennier har avstått från förvärvsarbete och därför har låg pension.
Om en förändring genomförs för den i förslaget berörda gmppen är det naturiigt
att aktualisera motsvarande åtgärder för andra gmpper med liknande fömtsättningar.

Enligt
RFV måste invändningar också resas mot en lagkonstmktion som innebär att fömtsättningama
för rätten till förmånen kan behöva utredas upp emot 30 år i efterhand. Vissa i
lagen uppställda kriterier går inte att kontrollera efter så lång tid.

RFV
och Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam,"Ungdomar och Vuxna (FUB)
framhåller att förslaget bör ses som en provisorisk lösning för redan gjorda
vårdinsatser medan det för framtiden bör vidtas åtgärder som tillförsäkrar
anhöriga pensionsgmndande ersättning när vården ges.

Statens
handikappråd och De Handikappades Riksförbund anser att förmånen bör utges även
till folkpension i form av förtidspension.

Skälen för mitt fiirslag:
Samhällets ekonomiska stöd till föräldrar som under en lång tid vårdar sina
sjuka eller handikappade barn i hemmet bör enligt de riktlinjer som läggs fast
i propositionen om äldreomsorgen inför 90-talet utges i form av vårdbidrag så
länge bamet är under 16 år och i form av vårdarlön från kommun eller landsting
för tid därefter. Båda dessa ersättningsformer är skattepliktiga och ATP-gmndande
för föräldem; undantag gäller för vårdbidraget i den mån bidraget är
ersättning för merkostnader. Skattepliktigt och ATP-gmndande vårdbidrag infördes
som framgått av avsnitt 2.1.1 fr.o.m. den 1 januari 1974. Eftersom vårdbidraget
tillhör den allmänna försäkringen omfattas numera samtliga försäkrade
föräldrar i Sverige av dessa regler. När det gäller vårdarlönen är dock situationen
en annan. Möjligheten till sådan ersättning har under de gångna åren erbjudits
en relativt begränsad gmpp och ersättningen har i allmänhet utbetalats under
kort tid i förhållande tiU den tid föräldem vårdat sitt bam.

Många föräldrar har
således avstått från förvärvsarbete för att vårda sina sjuka och handikappade bam,
ofta utan att få någon ekonomisk

13

ersättning för sin
vårdinsats. Situationen har naturligtvis varit besvärlig Prop. 1989/90:117 under
den tid som vårdinsatsen har utförts. Den får emellertid också konsekvenser för
den pension som senare kommer att utbetalas till föräldem. Mot denna bakgmnd
är det rimligt att en förälder som långvarigt har lagt ner en betydande
arbetsinsats i vården av ett sjukt eller handikappat bam ges en viss
kompensation för mistade förvärvsinkomster och mistad eller låg ATP.

Kompensationen
bör, så som förordats i promemorian, utges i form av ett särskilt tillägg tiU
folkpensionen. Tillägget bör förbehållas föräldrar som under längre tid avstått
från förvärvsarbete för att vårda sina bam. Detta särskilda tillägg till
folkpensionen är att betrakta som en övergångslösning för dem som inte har
kommit i åtnjutande av vårdarlön. I framtiden bör, som nämnts nyss, vårdbidrag eller
vårdarlön, som är pensionsgmndande ersättningar, ges till föräldrar i denna
situation.

Beträffande
den kritik av principieU innebörd som av RFV riktats mot promemorieförslaget
vill jag anföra följande. Jag kan hålla med om att ett pensionstillägg av
föreslagen art kommer att få en uppbyggnad som i vissa avseenden kan sägas
innebära avvikelse från hur socialförsäkringsförmåner annars bmkar konstmeras.
Jag anser emellertid att det syfte som förmånen avser att fylla är så angeläget
att förslaget ändå bör genomföras. För detta ställningstagande tycker jag mig
kunna hämta stöd i det samlade resultatet av remissbehandlingen.

RFV
påtalar också de praktiska svårighetema att långt i efterhand utreda om fömtsättningama
för rätten till förmånen är uppfyllda. Jag är medveten om att sådana
svårigheter kan uppkomma i en del faU. Inom socialförsäkringssystemet finns det
emellertid åtskilliga exempel på att rätten till en förmån kan vara beroende av
fömtsättningar som ligger långt tillbaka i tiden. Försäkringama mot olycksfall
och sjukdom i arbetet hör hit. Svårighetema att utreda fömtsättningama för
rätten till det särskilda pensionstillägget bör inte heller överdrivas. Som jag
kommer att beröra i det följande krävs för rätten till förmånen att bamet under
vårdtiden har uppburit vissa socialförsäkringsförmåner som utges på gmnd av
sjukdom eller handikapp. I aktema i de ärenden som gällt beviljande av dessa
förmåner bör det inte sällan finnas uppgifter av värde för utredningen i fråga
om rätten till särskilt pensionstillägg.

Statens
handikappråd och De Handikappades Riksförbund anser att det särskilda
pensionstillägget skall kunna utges också som folkpension i form av
förtidspension.

Enligt
min uppfattning är detta emellertid inte förenligt med den kon

stmktion som avses för det särskilda pensionstillägget. Till skillnad från

vad som är fallet i fråga om pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om

pensionstillskott föreslås det inte ske någon samordning mellan det särskil

da pensionstillägget och ATP. Samordning skall inte heller ske meUan

pensionstillskott och särskiU pensionstiUägg. Som jag återkommer till i det

följande (avsnitt 2.8) föreslås vidare att det särskilda pensionstillägget

undantas från inkomstskatt. Mot denna bakgmnd anser jag att nu föreva

rande förmån endast bör utges som komplement tiU folkpension i form av

ålderspension. 14

2.4
Vårdtidens längd och den förmånsberättigade personkretsen

Prop. 1989/90:117

Mitt
förslag: Det särskilda pensionstillägget skall kunna utges till en förälder som
under minst tio s.k. vårdar har vårdat ett sjukt eller handikappat barn. Med en
förälder likställs den som under vårdåren

1. i.egenskap
av särskilt förordnad förmyndare har haft den

rättsliga vårdnaden om barnet,

2.
med socialnämndens medgivande
har haft hand om barnet för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera
det, eller

3.
har varit gift med barnets förälder
eller har haft barn med denne, om de varaktigt bott tillsammans.

Den som var
särskilt förordnad förmyndare och vårdnadshavare för barnet vid den tidpunkt då
det fyllde 18 år eller det dessförinnan ingick äktenskap, skall om vården
fortsätter efter denna tidpunkt likställas med en sådan förmyndare.

Promemorians
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I promemorian ges emellertid inte
den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har varit rättslig vårdnadshavare
för barnet rätt att tillgodoräkna sig vårdar efter det att barnet har blivit
myndigt. Vidare ställs i promemorian inte något krav på att den som tidigare
har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne skall ha
varaktigt sammanbott med barnets förälder för att kunna tillhöra den förmånsberättigade
personkretsen.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna är i huvudsak positiva till förslaget. Statens handikappråd
och De Handikappades Riksförbund anser emellertid att förmånen bör kunna utges
redan på grund av fem vårdar.

Försäkringsrätten
för Södra Sverige ifrågasätter om inte uttrycket "vård-år" borde
ersättas med "omvårdnadsår". Rätten pekar på att ordet "vårdar"
redan förekommer i 11 kap. 6 a § AFL, i vilket lagmm uttrycket har en annan
innebörd.

RFV
framhåller att det är vanligt att den som är särskilt förordnad förmyndare för bamet
fortsätter att vårda barnet även efter det att detta fyllt 18 år. Verket
föreslår därför att även vårdtid efter det barnet fyllt 18 år skall medräknas,
om domstol tidigare har förordnat om rättslig vårdnadshavare. RFV anser
vidare, i fråga om den som har varit gift med barnets förälder eller haft barn
med denne, att det också bör ställas krav på varaktigt sammanboende.

Försäkringsöverdomstolen
anser - beträffande den personkrets som skall likställas med föräldrar - att
begränsning inte bör ske till den som under vårdåren har haft bam med föräldem.
Även den som sedermera får bam med föräldem bör kunna komma i fråga.

Skälen
för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget syftar till att kompensera
föräldrar och med dem likställda som till följd av vårdinsatsen har avstått
från förvärvsarbete och därigenom har gått miste om

15

pensionspoäng för ATP.
Förmånen bör därför förbehållas den som under lång tid har vårdat ett sjukt
eller handikappat barn. Jag finner för min del rimligt att kräva minst tio
vårdar som kvalifikationsgrund. Vad som skall inläggas i begreppet
"vårdar" återkommer jag till i det följande. Såsom försäkringsrätten
för Södra Sverige påpekat förekommer uttrycket "vård-år" i 11 kap. 6a
§ AFL. Jag anser dock att uttrycket kan begagnas även i förevarande sammanhang.

Förutom biologiska
föräldrar och adoptivföräldrar kan vissa andra kategorier som typiskt sett stSr
föräldraskapet nära komma i fråga för förmånen. Personkretsen överensstämmer
härvidlag i huvudsak med vad som gäller för föräldrapenning vid barns födelse
enligt 4 kap. AFL. Den nära relation till föräldern som uppstår på grund av
äktenskap eller gemensamma barn bör enligt min uppfattning ha gällt under
vårdåren. Jag delar sålunda inte försäkringsöverdomstolens åsikt på denna
punkt: Däremot instämmer jag i de synpunkter som RFV haft i fråga lOm den
personkrets som skall likställas med föräldrar.

Jag
får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.

Prop.
1989/90:117

2.5 Vårdar som kvalifikationsgrund

Mitt
förslag: Med ett vårdar skall avses ett kalenderår under vilket

1.
föräldern under större delen av
året har vårdat ett sjukt eller handikappat barn och

2. barnet under större delen av året har fått hel
förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning enligt AFL.

Promemorians förslag: Överensstämmer
i huvudsak med mitt. I promemorian ställs emellertid kravet att föräldern
fortlöpande skall ha vårdat barnet under hela året.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget. Några har emellertid
synpunkter.

RFV, socialstyrelsen och
statens handikappråd anser att det råder oklarhet om innebörden av kravet på
att föräldern "fortlöpande" skall ha vårdat barnet. Socialstyrelsen
påpekar att det inte framgår av förslaget om avlastning i hemmet eller
korttidsvistelse utanför hemmet i syfte att avlösa anhöriga eller
sjukhusvistelse eller daglig verksamhet för barnet såsom barnomsorg eller skola
kommer att inverka på beräkningen av vårdar och, i så fall, om avbrottens längd
får betydelse.

FUB anser att föräldern
bör få tillgodoräkna sig vårdar även om barnet går i förskola, skola eller
vistas på dagcenter. Vårdar bör enligt FUB även få tillgodoräknas om familjen
har avlösning i hemmet eller på annan plats eller om barnet tillfälligt vistas
på sjukhus.

Försäkringsöverdomstolen
anser att förmånen inte bör kunna utges till båda föräldrarna för samma barn.
Domstolen anför att det knappast kan komma i fråga att båda föräldrarna har
avstått från förvärvsarbete för att vårda sitt barn. Om det finns två eller
flera barn och föräldrarna vårdar var

16

sitt bör däremot båda
kunna kvalificera sig för det särskilda pensionstilläg- Prop. 1989/90:117 get.
öm föräldrarna har delat på vårduppgifterna och deras sammanlagda vårdinsats —
oberoende av antal barn — har uppgått till minst tio år bör det övervägas om
den ene föräldern kan få tillgodoräkna sig den andres vårdar. I det
sammanhanget bör även övervägas om vårdar efter en avliden förälder och en
efterkommande styvförälder skall få läggas samman.

Skälen
för mitt fiirslag: Som kvalifikationsgrund för rätt till särskilt pensionstillägg
bör läggas vårdar. Med ett sådant år bör avses ett kalenderår under vilket
föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller handikappat
barn. Jag anser alltså inte att det finns skäl att kräva att föräldern
fortlöpande skall ha vårdat barnet under hela kalenderåret. Däremot anser jag
att det finns skäl att kräva att vården skall ha pågått under större delen av
året, dvs. mer än sex månader. Kortare avbrott i vården bör enligt min
uppfattning inte påverka förälderns rätt att tillgodoräkna sig vårdar.
Föräldern får sålunda anses vårda barnet även om detta tillfälligt vistas på
sjukhus. Detsamma bör gälla om barnet dagligen vistas någon eller några enstaka
timmar inom barnomsorg eller skola. Även andra situationer kan tänkas där bamet
vistas utanför hemmet. Jag får i denna del även hänvisa till
specialmotiveringen. Till ett vårdar bör vidare endast hänföras år under vilket
barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt
sjukbidrag jämte handikappersättning.

Som
har framgått i det föregående syftar det särskilda pensionstillägget till att
kompensera föräldrar som under lång tid har vårdat ett sjukt eller handikappat
barn och därför har gått miste om förvärvsinkomster och därigenom fått låg ATP
eller inte alls fått sådan pension. I sakens natur ligger att det mer sällan
torde inträffa att båda föräldrarna — för samma barn — under samma tid
uppfyller fömtsättningarna för rätten till det särskilda pensionstillägget, öm
så någon gång skulle vara fallet anser jag emellertid att var och en av
föräldrarna bör kunna få tillgodoräkna sig var sitt vårdar för vård som lämnats
ett och samma barn under samma tid. Det angivna syftet med förmånen talar
enligt min uppfattning dock emot att tillåta en förälder att få tillgodoräkna
sig vårdar för vårdinsatser som gjorts av någon annan person. Jag får i övrigt
hänvisa till specialmotiveringen.

17

2.6
Beräkningen av det särskilda pensionstillägget

Prop.
1989/90:117

Mitt
förslag: Det särskilda pensionstillägget skall beräknas på gmndval av det antal
vårdar som föräldem räknas tillgodo. Till gmnd för beräkningen får läggas högst
15 vårdar. Vid denna beräkning skall bortses ifrån år för vilket föräldem
enligt AFL

1. har
fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av

året,

2.
har tillgodoräknats
pensionspoäng,

3.
skulle ha tillgodoräknats
pensionspoäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid,

4.
skuUe ha tillgodoräknats
pensionspoäng om undantagande från försäkringen för tilläggspension inte hade
gällt för honom.

För
år efter det då föräldem fyllt 64 år får vårdar inte tillgodoräknas honom.
Detsamma skall gälla för år då föräldem haft förtida uttag av ålderspension.

Promemorians
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I fråga om vårdar som inte får
läggas till gmnd för det särskilda pensionstillägget innehåller promemorians
förslag emeUertid några skillnader i förhållande till mitt förslag.
Förtidspension eller sjukbidrag som en förälder har uppburit under vårdåret
föreslås sålunda påverka rätten till eller storleken av pensionstillägget
endast om förmånen har uppburits under hela året. I promemorian tas vidare inte
hänsyn tiU om föräldem haft undantagande från försäkringen för tilläggspension
under vårdåret.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har godtagit förslaget utan erinringar. Några är
emellertid kritiska. Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätten för Södra
Sverige anser att systemets konstmktion medför stora tröskeleffekter. Försäkringsöverdomstolen
föreslår en "mjukare regel". En obetydlig förvärvsinkomst under något
år borde kunna accepteras om inkomsten resulterat i högst en pensionspoäng
eller någon bråkdel av en pensionspoäng. Särskilt borde detta gälla om endast
ett år fattas för rätten till förmånen. Försäkringsrätten påpekar att en
förälder som har erhållit hel pensionsförmån under elva månader av ett år
skulle få tillgodoräkna sig vårdåret medan så inte skulle ske om föräldem erhåUit
partiell pensionsförmån under hela vårdåret. Försäkringsrätten ifrågasätter om
inte en beloppsgräns är att föredra. Försäkringsrätten påpekar vidare att den
som haft undantagande enligt det numera upphävda lagmmmet 11 kap. 7 § AFL
skulle få tillgodoräkna sig vårdar även om han har förvärvsarbetat under året.

FLIB
anser att en viss kontakt med yrkeslivet kan utgöra en psykologisk fömtsättning
för att föräldem skall orka med den isolering som ett vårdansvar för ett svårt
handikappat bam ofta innebär för familjen. Även en förälder som haft inkomster
som endast berättigar till en mycket knapp tilläggspension bör därför komma i
fråga för förmånen. Förbundet anser vidare att en förälder som uppburit
vårdbidrag för ett visst år bör få

tillgodoräkna sig detta år
som vårdar, om föräldem inte skulle ha tillgodo- Prop. 1989/90:117 räknats
pensionspoäng för året om vårdbidrag inte hade utgetts.

De
Handikappades Riksförbund anser att rätten till förmånen inte bör gå förlorad
för en förälder som tillgodoräknas pensionspoäng för en begränsad tid av de
minst tio vårdar som fömtsätts. 1 stället föreslås att det särskilda
pensionstillägget minskas i motsvarande mån.

Statens
handikappråd och FUB anser att eventuell "vårdarlön" som en förälder
kan ha fått för vård av sitt bam inte bör påverka rätten till det särskilda
pensionstillägget. Handikapprådet framhåller att sådan ersättning har betalats
ut endast under kort tid i förhåUande till den tid som vården lämnats.

Skälen
för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget syftar till att ge kompensation
till den som på gmnd av vården har avstått från förvärvsarbete och därigenom
har gått miste om ATP eller endast fått en låg sådan pension. Ett vårdar under
vilket föräldem har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av
året bör därför inte kunna kvalificera för rätt till förmånen. Detsamma bör
gälla om föräldem under vårdåret har tillgodoräknats pensionspoäng för ATP
eller skulle ha tillgodoräknats sådana om tilläggspensionsavgift hade betalats
inom föreskriven tid. Inte heller bör ett vårdar då undantagande från
försäkringen för tilläggspension gälU - enligt det numera upphävda lagmmmet 11
kap. 7 § AFL — medräknas, om pensionspoäng annars skulle ha tillgodoräknats.
Det kan nämnas att ATP-poäng inte tillgodoräknas den som inte haft en inkomst
som uppgått till minst ett belopp som motsvarar basbeloppet enligt AFL. Mot bakgmnd
av det nyss redovisade syftet med förmånen bör föräldem inte heller
tillgodoräknas vårdar för år efter det han fyllt 64 år. Inte heller bör vårdar
under vilket han gjort förtida uttag av ålderspension enligt 6 kap. 1 § tredje
stycket AFL tillgodoräknas honom.

Som
framgått av redovisningen anser några remissinstanser att även vårdar under
vilka föräldem har haft inkomster som överstiger ett basbelopp enligt AFL,
dvs. för närvarande 29 700 kr., under vissa fömtsättningar bör kvalificera till
det särskilda pensionstillägget. Enligt min uppfattning är en sådan konstmktion
av det särskilda pensionstillägget emellertid inte förenlig med det gmndläggande
syftet — som jag tidigare redogjort för — med förmånen. Jag viU i detta
sammanhang erinra om att intjänande av pensionspoäng för ATP endast har
betydelse för rätten till det särskilda pensionstillägget i fråga om de vårdar
som kan ligga till gmnd för sistnämnda förmån. Såsom påpekats av vissa
remissinstanser medför förslagets utformning att tröskeleffekter kan uppstå.
Sådana effekter lär emellertid inte gå att undvika utan att beräkningsreglema
byggs ut och därmed blir mer komplicerade och svårtillämpade med risk för
ojämnt utfall vid den praktiska hanteringen. Jag har därför stannat för att
godta den i promemorian föreslagna lösningen.

Jag
får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.

19

2.7
Förmånens storlek

Prop.
1989/90:117

Mitt
förslag: Till en förälder som har tillgodoräknats tio vårdar utges det
särskilda pensionstillägget per kalenderår med ett belopp som motsvarar 25% av
basbeloppet enligt AFL. För varie vårdar som får tillgodoräknas dämtöver ökas tiUägget
med ett belopp som motsvarar 5% av basbeloppet. För den som har böriat att ta
ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller
65 år minskas resp. ökas det särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som
pensionen skall minskas eller ökas vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6
kap. AFL.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt utom beträffande pensionsbeloppets årsbelopp
som föreslås utgöra 23% av basbeloppet.

Remissinstanserna:
De Handikappades Riksförbund och statens handikappråd anser att ersättningen
är otillräcklig. Övriga remissinstanser har inte haft några erinringar mot
förslaget.

Skälen
för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget bör utges med ett belopp som
motsvarar högst 50% av basbeloppet. Den som vårdat bamet under minst 10 år bör
tillerkännas 25% av basbeloppet. För varje år dämtöver som föräldem har vårdat
barnet bör pensionstillägget ökas med 5 % av basbeloppet.

I
enlighet med vedertagna principer inom pensionsområdet föreslås att förmånen
ökas eller minskas om uppskjutet resp. förtida uttag av ålderspension skett.

Som
framgår av det följande (avsnitt 2.8) föreslår jag att förmånen befrias från
inkomstskatt.

2.8 Ytterligare frågor i samband med ersättningen

Mitt förslag: Det
särskilda pensionstillägget ges karaktär av folkpensionsförmån. Vad som
föreskrivs om folkpension skall även gälla det särskilda pensionstillägget.
Livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller livränta som
avses i 17 kap. 2§ AFL skall dock inte samordnas med pensionstillägget.
Förmånen skaU vidare undantas från inkomstskatt. Det särskilda
pensionstillägget skall läggas till gmnd för beräkning av sjukhusvårdsavgift
enligt 2 kap. 12 § AFL.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt utom i frågan om samordning.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. RFV anser
emellertid att i synnerhet administrativa skäl talar mot att samordna förmånen
med andra socialförsäkringsförmåner. Förslaget får i denna del i praktiken
främst betydelse för den som uppbär yrkesska-de- eller arbetsskadelivränta. Det
särskilda pensionstillägget bör i stället

20

prövas och beräknas för
sig och bara läggas till övrig folkpension. Enligt Prop. 1989/90:117 verkets
uppfattning fömtsätter dock en så utformad lösning att förmånen görs
skattepliktig, vilket verket ävenledes förespråkar. Även Svenska kommunförbundet
anser att det särskilda pensionstillägget bör göras skattepliktigt. I gengäld
bör enligt verkets och förbundets uppfattning förmånens storiek höjas. RFV
anser att avsteg bör göras från den i pensionssammanhang förekommande
huvudregeln att pension inte får utges för längre tid tillbaka än tre månader
före ansökningsmånaden. Försäkringsöverdomstolen föreslår i denna del att
retroaktivtiden bör utsträckas till två år före ansökningsmånaden, dvs. samma
tid som för närvarande gäller i fråga om förmånema bampension och
handikappersättning. Försäkringsrätten för Södra Sverige uppger att det synes
vara inkonsekvent att det särskilda pensionstillägget — till skillnad från ATP
— inte räknas med i den årsinkomst som fastställs vid beräkning av förmåner
enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg.

Skälen
för mitt fiirslag: Det särskilda pensionstillägget företer till sin konstmktion
stora likheter med folkpensionsförmåner av skilda slag. Det är därför naturligt
att de aUmänna regler som gäller för folkpension också skall gälla i fråga om
pensionstillägget. Från denna huvudregel finns dock skäl att göra några
undantag. En samordning mellan det särskilda pensionstillägget och arbetsskade-
och yrkesskadelivräntor skulle kunna föranleda administrativa svårigheter. I
fråga om dessa förmåner anserjag aUtså att en samordning inte bör ske.

Det
särskilda pensionstillägget bör vidare undantas från inkomstskatt.

Några
remissinstanser anser att det i ytterligare några avseenden finns skäl att
undanta det särskilda pensionstillägget från vad som vanligen gäller
beträffande folkpensionsförmåner. Sålunda ifrågasätts om inte förmånen
rätteligen borde tas upp som årsinkomst vid beräkningen av hustmtillägg och
kommunalt bostadstillägg. Vidare framförs uppfattningen att det beträffande det
särskilda pensionstillägget finns skäl att betala ut förmånen för längre tid
tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Jag delar inte dessa
uppfattningar. I fråga om den först redovisade ståndpunkten vill jag anföra
följande. Flertalet av de ålderspensionärer som kommer i fråga för det
särskilda pensionstillägget kan förväntas helt sakna ATP eller endast ha en låg
sådan pension. Om pensionstillägget skulle minska hustmtillägget eller det
kommunala bostadstillägget finns risk för att reformens syfte delvis skulle
motverkas för de sämst ställda pensionä-rema. Beträffande den därefter
framförda synpunkten vill jag erinra om att det beträffande bampensionen och
handikappersättningen föreligger särskilda omständigheter som motiverar en
längre retroaktivtid än vad som följer av huvudregeln i 16 kap. 5§ AFL. I fråga
om det särskilda pensionstillägget anserjag inte att skälen för ett avsteg från
huvudregeln är lika starka.

Mitt
förslag fömtsätter även ändringar i 2 kap. 12 § och 9 kap. 6 § AFL samt 19 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Jag
får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.

21

3
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Prop. 1989/90:117

Mitt
förslag: Den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1991. Till
grund för rätt till förmånen eller beräkning av förmånens storiek får läggas
vård som har lämnats efter år 1963. Med ett vårdar enligt lagförslaget
likställs varie kalenderår fr. o. m. år 19641, o. m. år 1973 under vilket vård
har getts, om barnet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning

1. i
fråga om år 1964 under sex månader, och

2. i
fråga om övriga år under större delen av året.

Med
handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 § AFL i det
lagrummets lydelse före den 1 juli 1975.

En förälder som är
född under något av åren 1911 — 1927 får tillgodoräknas vårdar även för det år
under vilket han fyller 65 år.

Promemorians
förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt.

Remissinstanserna: Endast RFV
har haft erinringar mot förslaget. Verket anser att vård som har lämnats före
det vårdbidraget enligt AFL gjordes ATP-gmndande inte bör kvalificera till
förmånen. Om retroaktivtiden begränsades på detta sätt skulle en del av de
invändningar av principiell natur som verket framfört mot förslaget minska i
betydelse. Även administrativa skäl talar för en sådan begränsning av lagens
retroaktivverkan.

Skälen för mitt förslag:
Karaktären av den föreslagna reformen gör att det krävs vissa
informationsinsatser till de föräldrar som kan komma i åtnjutande av den nya
förmånen. Det blir därför särskilt viktigt att informationen om möjligheterna
att ansöka om den nya förmånen blir fuUödig. Mot denna bakgmnd krävs en väl
tilltagen förberedelsetid innan de nya reglerna kan träda i kraft.
Ikraftträdandet bör vidare ske vid ett årsskifte eftersom reglerna om beräkning
av vårdar knyter an till kalenderår. De nya reglerna föreslås därför träda i
kraft den 1 januari 1991.

Detta innebär att särskilt
pensionstillägg till folkpension tidigast kan betalas ut fr. o. m. denna
tidpunkt. En förälder får tillgodoräkna sig vårdar tidigast fr. o. m. den 1
juli 1964 då vårdbidraget infördes i lagen om allmän försäkring. Utbetalning av
särskilt pensionstillägg får dock inte avse tid föreden 1 januari 1991.

För tid före den 1 januari
1974 utgavs vårdbidraget till barnet och inte till föräldem. Bidraget var inte
heller ATP-gmndande före nämnda tidpunkt. Förhållandet bör medföra att en
förälder får tillgodoräkna sig vårdar också för tid före den månad då bamet fyUde
16 år, om barnet under vårdtiden erhållit vårdbidrag i form av invaliditetsersättning.

Som tidigare nämnts
infördes vårdbidraget den 1 juli 1964. Jag anser det därför vara följdriktigt
att en förälder får tillgodoräkna sig vårdar från och med samma år. I fråga om
år 1964 bör villkoret med avseende på den tid under vilken föräldem har vårdat
sjukt eller handikappat barn och bamet har fått vårdbidrag i form av
invaliditetsersättning bestämmas till sex månader, medan för övriga är större
delen av året bör gälla som villkor.

22

Förmånen
handikappersättning infördes den 1 juli 1975. För tid dessförinnan kunde
invaliditetstillägg utges till ålderspension eller förtidspension, om den
försäkrade var ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen
dagligen var i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit innan den
försäkrade fyllt 63 år. Invaliditetstillägg skulle alltid utges om den
försäkrade var blind och blindheten hade inträtt innan han uppnått nyssnämnda
ålder. Det sagda innebär att invaliditetstillägg bör likställas med
handikappersättning i förevarande sammanhang.

Att en förälder som är
född under något av åren 1911 - 1927 får tillgodoräknas vårdar även för det år
under vilket han fyller 65 år kopplar till en befinUig övergångsregel
beträffande rätt till ATP för dem som är födda under nämnda period.

Prop.
1989/90:117

4 Administration, kostnader och finansiering

Mitt förslag: Det
särskilda pensionstillägget utges efter det att ansökan gjorts hos
försäkringskassan. Kostnaderna för det särskilda pensionstillägget skall
belasta ett nytt anslag under femte huvudtiteln benämnt Särskilt
pensionstillägg. För budgetåret 1990/91 anvisas ett förslagsanslag om 17 milj.
kr. Kostnadema för förmånen skall finansieras på samma sätt som sker
beträffande övriga folkpensionsförmåner, dvs. genom socialavgiften till
folkpensionen och 1 över statsbudgeten.

Promemorians
förslag: Finansieringsfrågan har inte behandlats i promemorian.

Remissinstanserna:
Har inte yttrat sig i finansieringsfrågan.

Skälen för mitt förslag:
Särskilt pensionstillägg föreslås kunna utbetalas till en förälder som till
följd av vården av ett sjukt eller handikappat barn avstått från förvärvsarbete
tidigast fr.o.m. år 1964. Hos försäkringskassorna finns samtliga akter
avseende vårdbidrag, förtidspension/sjukbidrag, handikappersättning och dessa
förmåners äldre motsvarigheter förvarade. Det är därför möjligt att utreda om
förutsättningarna för rätt till särskilt pensionstillägg föreligger i ett
enskilt fall. Uppgifterna i försäkringskassornas dataregister är dock inte av
den arten att det den vägen går att spåra upp de personer som skulle kunna
komma i fråga för det särskilda pensionstill-lägget. Om försäkringskassorna
skulle åläggas uppgiften att spåra upp dessa personer skulle detta kräva en
omfattande manuell arbetsinsats för att gå igenom samtliga akter i
försäkringskassornas arkiv. En sådan arbetsinsats kan inte anses vara rimlig.

Mot denna bakgrund bör, i
likhet med vad som vanligen gäller i fråga om pensionsförmåner, den som önskar
få förmånen ansöka därom. Av ansökan bör framgå vilket eller vilka barn
föräldern vårdat och för vilka år han önskar tillgodoräkna sig vårdar. Den
reglering som erfordras i detta hänseende kan överlämnas till
riksförsäkringsverket.

23

Beslut
i ärenden angående rätt till särskiU pensionstillägg till folkpen- Prop.
1989/90:117 sion fattas av den allmänna försäkringskassan. Beslutet bör fattas
på tjänstemannanivå hos kassan. Vid överklagande av ett sådant beslut gäller samma
ordning för omprövning och överklagande som tillämpas för ärenden enligt AFL.
Detta innebär att beslutet först skall omprövas av försäkringskassan.
Försäkringskassans omprövningsbeslut kan sedan överklagas till försäkringsrätt.
Försäkringsrättens beslut kan överklagas till försäkringsöverdomstolen.

Kostnaderna
för reformen är svåra att uppskatta med tanke på att tillförlitlig statistik
saknas över vårdsituationer av detta slag. Det finns dock skäl att anta att den
huvudsakliga handikappgrupp för vilken föräldrar gjort en sådan vårdinsats att
de kan komma i fråga för det särskilda pensionstillägget utgörs av de psykiskt
utvecklingsstörda. År 1988 fanns det 5 167 vuxna utvecklingsstörda som bodde
kvar hos sina föräldrar. Av dessa hade 3 499 daglig verksamhet utanför hemmet.
Den grupp som skulle kunna anses i så hög grad beroende av en vårdinsats av en
förälder, som för den skull måste avstå från förvärvsarbete, kan således
uppskattas uppgå till ca 1 500 personer år 1988. Därutöver kan naturligtvis
tillkomma barn som avlidit dessförinnan. De nya reglerna avses dock inte vara förbehållna
en viss handikappgmpp utan även vårdinsatser som gjorts för andra sjuka eller
handikappade barn kan berättiga föräldern att tillgodoräkna sig vårdar. En
uppskattning skulle kunna vara att det särskilda pensionstillägget kan komma i
fråga för ca 3000 personer.

Den
maximala kostnaden per år för det särskilda pensionstillägget skulle med dessa
antaganden uppgå till ca 42 milj. kr. i 1989 års penningvärde. Samtliga
personer som vårdat sina bam antas dock inte nå upp till 15 vård-år, vilket
minskar kostnaden för reformen. Om man antar att det genomsnittliga antalet
vårdar för dem som uppbär särskilt pensionstillägg uppgår till 13år blir
kostnaden således ca 34 milj. kr. per år i samma penningvärde. Eftersom
reformen avses träda i kraft den 1 januari 1991 kan kostnaden för budgetåret
1990/91 beräknas till 17 milj. kr.

Kostnaderna
bör belasta ett nytt anslag under femte huvudtiteln betitlat särskilt
pensionstillägg. För budgetåret 1990/91 anvisas ett förslagsanslag om 17 milj.
kr.

5 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

2.
lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

3.
lag om ändring i lagen
(1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

Förslaget
under 3 har upprättats i samråd med chefen för finansdeparte

mentet. Detta förslag faller inom lagrådets granskningsområde. Förslaget

är emellertid av sådan beskaffenhet att jag anser att lagrådets hörande

skulle sakna betydelse.

6 Specialmotivering till lagförslagen Prop. 1989/90:117

6.1 Förslaget till lag om särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam

i §

Av
paragrafen framgår att särskilt pensionstillägg utges endast till folkpension
i form av ålderspension.

Pensionstillägget
kan alltså inte utges som komplement till andra pensionsförmåner.

2 §

Paragrafens
första stycke innehåller vid sidan av 3 § de gmndläggande fömtsättningama för
rätten till särskilt pensionstillägg.

Pensionstillägget
avses i första mmmet komma att utges till biologiska föräldrar. Av paragrafens
andra stycke framgår emellertid att förmånen kan tillkomma även vissa andra
personer, som funktioneUt kan likställas med biologiska föräldrar. Till detta
återkommer jag. Adoptivföräldrar likställs enligt föräldrabalken med biologiska
föräldrar.

För
rätt till särskilt pensionstillägg krävs att föräldem har vårdat ett sjukt
eller handikappat bam under minst tio vårdar. I uttrycket bam ligger inte någon
övre åldersgräns. Härmed åsyftas endast relationen mellan vårdaren och den som
vårdas. Begreppet vårdar definieras närmare i motiveringen till 3 §. Någon
utredning om bamets sjukdom eller handikapp behöver inte göras. Av 3 § framgår
nämligen att föräldems rätt till pensionstillägget också är beroende av att bamet
har uppburit vissa socialförsäkringsförmåner, som är anknutna till barnets
sjukdom eller handikapp.

Rätten
till förmånen fömtsätter vidare att föräldern har avstått från förvärvsarbete
under vårdtiden. Någon närmare utredning om detta rekvisit är uppfyllt lär
försäkringskassan normalt inte behöva göra. Som regel får föräldems egna
uppgifter härom anses vara tillfyllest. Av motiveringen till 4 § framgår vidare
att det vid beräkningen av det särskilda pensionstilläggets storlek skall
bortses ifrån bl. a. år för vilket föräldem har tillgodoräknats pensionspoäng.

I
paragrafens andra stycke definieras vilka personer som — fömtom biologiska
föräldrar och adoptivföräldrar — kan komma i fråga för förmånen. Personkretsen
överensstämmer med den kategori som kan få föräldrapenning enligt 4 kap. 3 och
4§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Förhållandet skall ha gällt
under vårdåren. I fråga om t.ex. en person som avses i paragrafens andra stycke
tredje punkten gäller således att den som sedermera gifter sig med föräldem
eller får bam med denne inte därmed får tillgodoräkna sig vårdtid dessförinnan,
då relationen till föräldem varit en annan.

Paragrafens
sista mening hänger samman med att den rättsliga vårdna

den om ett bam enligt föräldrabalkens regler upphör vid den tidpunkt när 25

bamet fyUer 18 år eller
vid den tidigare tidpunkt då det ingår äktenskap. Prop. 1989/90:117 Föreskriften
i förevarande paragraf medför att den som var särskilt förordnad förmyndare
för bamet vid denna tidpunkt skaU få tillgodoräkna sig vårdar också för tid
efter det att den rättsliga vårdnaden upphört, om han i övrigt uppfyller viUkoren.

3 §

Rätten
till särskilt pensionstillägg bygger på att föräldem kvalificerat sig för
förmånen genom att kunna tillgodoräkna sig ett antal vårdar, lägst 10 och högst
15. Kalenderåret, alltså tiden den I januari — den 31 december ett visst år, är
utgångspunkt för beräkning av ett vårdar i detta sammanhang.

Under
kalenderåret skall föräldem ha vårdat bamet under mer än sex månader.

Endast
ett vårdar får tillgodoräknas samma förälder under ett kalenderår. Det
förhållandet att föräldem samtidigt vårdar flera sjuka eller handikappade bam
innebär aUtså inte att han får tillgodoräkna sig fler vårdar. Däremot kan
självfallet vård av flera bara under samma kalenderår men under delvis skilda
perioder föranleda att kravet på vård under mer än sex månader uppfyUs.

I
princip föreligger inte — till skillnad mot vad som gäller enligt 11 kap. 6 a §
AFL — något hinder mot att tillgodoräkna båda föräldrama vårdar för vård som
har lämnats under samma tid. I sakens natur ligger dock att det endast
undantagsvis lär inträffa att båda föräldrama under samma kalenderår uppfyller de
villkor som ställs för tillgodoräknande av vårdar.

Något
krav på att vårdinsatsema helt eller delvis skall ha bestått av traditionella
sjukvårdande åtgärder ställs inte. Avgörande är i stället att föräldem faktiskt
har tagit hand om bamet under den ifrågavarande tiden. Det behöver inte ha rört
sig om ett fortlöpande omhändertagande. För att en förälder skall uppfyUa vårdrekvisitet
måste han emellertid själv ha haft den reella vården av bamet.

Såsom
fallet är i fråga om rätten till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § AFL måste föräldems
bundenhet tiU vårduppgiften bedömas. En förälder som till exempel har avstått
från förvärvsarbete för att studera kan som regel inte sägas ha uppfyllt vårdrekvisitet.
Kravet kan inte heUer sägas ha uppfyllts om bamet har vistats en längre tid på
sjukhus eUer annan institution eller om det under större delen av dagen har
gått i skola eller vistats inom kommunal bamomsorg eller annan omsorg. Vårdrekvisitet
kan emeUertid anses uppfyllt även om bamet har vistats utanför hemmet några få
timmar varie dag eller en hel dag någon gång per vecka.

Det
får antas att vården vanligtvis har utövats under en sammanhängande
tidsperiod. Vid beräkning av vårdtiden får dock olika perioder under ett
kalenderår sammanläggas. Kravet på vård av bamet kan inte anses uppfyllt om föräldem
har tagit hand om detta under helger och semestrar medan någon annan till
övervägande del har tagit hand om det under vardagar.

Försäkringskassans
bedömning av om villkoren för förmånen är uppfyll- 26

da
kommer normalt att ske många år efter det att vården har avslutats. I Prop.
1989/90:117

stor
utsträckning får därför förälderns egna uppgifter om vården tas för

goda.

För
att ett vårdar enligt denna lag skall föreligga krävs vidare att det bam som
har vårdats har fått dels hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt AFL,
dels handikappersättning enligt samma lag. Nämnda förmåner skall ha utgetts till
bamet under större delen av samma kalenderår, alltså mer än sex månader. Enligt
övergångsbestämmelse kan med vårdar likställas år fr.o.m. 1964 t.o.m. 1973 då
barnet uppburit vårdbidrag i form av invaliditetsersättning.

4 §

I
paragrafens första stycke anges att storleken av det särskilda pensionstill-lägget
är beroende av det antal vårdar som föräldem tillgodoräknas. Högst 15 vårdar
får medräknas.

Av
andra stycket framgår att det vid bedömningen av rätten till och beräkningen av
det särskilda pensionstillägget skall bortses från vissa vårdar. Hit hör sådana
vårdar under vilka föräldern har fått förtidspension eller sjukbidrag enligt AFL
under större delen av kalenderåret. Någon begränsning gäller inte beträffande
förmånens storlek. Även halv förmån medför att vårdåret inte får läggas till gmnd
för beräkning av det särskilda pensionstillägget. Förtidspension eller
sjukbidrag som inte utgetts till föräldem under större delen av året påverkar
däremot inte beräkningen av pensionstillägget.

Även
vårdar för vilka föräldem har tillgodoräknats pensionspoäng, eller skulle ha
tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom
föreskriven tid, skall undantas från beräkningen av det särskilda
pensionstillägget.

Vid
beräkningen skall också bortses ifrån år för vilket föräldem haft undantagande
från ATP, om pensionspoäng skuUe ha tillgodoräknats honom om undantagande inte
ägt mm. Möjligheten att göra sådant undantag — vilket endast avsåg inkomster av
annat förvärvsarbete än anstäUning — avskaffades fr. o. m. år 1982. Enligt
övergångsbestämmelserna tiU det upphävda lagmmmet 11 kap. 7 § AFL skall
emellertid äldre föreskrifter fortfarande gälla för försäkrade som är födda år
1923 eller tidigare och för vilka undantagande varit gällande under år 1981.
Regeln i andra stycket Qärde punkten kan således komma att tillämpas dels på
vårdar före år 1982, dels på vårdar därefter i fråga om försäkrad som omfattas
av den nämnda övergångsbestämmelsen.

I
tredje stycket föreskrivs att en förälder inte skall tillgodoräknas vårdar för
år efter det han fyllt 64 år. Detsamma gäller för år under vilket han har gjort
förtida uttag av ålderspension. Om det förtida uttaget har återkallats
föreligger däremot inte hinder mot att tillgodoräkna föräldern ett senare år som
vårdar, allt naturligtvis under fömtsättning att villkoren i övrigt är

uppfyllda och att nyss
nämnda åldersgräns ännu inte uppnåtts.

27

5§ Prop. 1989/90:117

I
första stycket redovisas storleken av det särskilda pensionstillägget.

Paragrafens
andra stycke innehåller föreskrifter om att pensionstillägget skall ökas eller
minskas om uppskjutet resp. förtida uttag av ålderspension skett. Föreskriften
ger uttryck för en vedertagen princip beträffande pensionsförmåner. Motsvarande
föreskrift återfinns i t.ex. lagen (1969:205) om pensionstillskott.

6§

Det
särskilda pensionstilläggets karaktär av folkpensionsförmån framgår av
förslaget till ändring i 9 kap. 6 § AFL. Genom föreskriften i nu förevarande
paragraf blir vad som sägs om folkpension i AFL eller i annan författning
tillämpligt även på det särskilda pensionstillägget, i den mån förevarande lag
inte innehåller avvikande bestämmelser. Detta innebär t. ex. att regler i bl.
a. AFL om ansökan om och utbetalning av förmånen samt om omprövning och
överklagande av beslut gäller också det särskilda pensionstillägget.
Hänvisningen blir tiUämplig även på författningar utanför AFL, t.ex.
kungörelsen (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära
folkpension.

Från
denna regel görs undantag beträffande livränta enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och livränta som avses i 17 kap. 2 § AFL. Föreskriften
medför att det särskilda pensionstillägget inte skall samordnas med nämnda
förmåner.

Andra
stycket innehåller en upplysning om att särskilda föreskrifter gäller i fråga
om inkomstskatt. Jag får i denna del hänvisa till specialmotiveringen under
6.3.

övergångsregler

Här
hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 3).

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

2 kap. 12 §

Ändringen
innebär att också särskiU pensionstillägg enligt den nya lagen om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam
skall läggas tiU gmnd för beräkningen av den avgift som skall tas ut av en pensionsberättigad
som får sjukhusvård.

9
kap. 6 §

Det
nya särskilda pensionstillägget har tagits upp i denna paragraf som

ytterligare en tilläggsförmån från folkpensioneringen. 28

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:000) om
ändring Prop. 1989/90:117

i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)

19 §

Ändringen
innebär att det nya särskilda pensionstillägget enligt lagen om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn inte skall hänföras till skattepliktig inkomst.

Lagrummet
berörs av förslag som har lagts fram i prop. 1989/90:62 och prop. 1989/90:74.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dels
att

anta
förslagen till

1. lag
om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av

sjukt eller handikappat barn,

2.
lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

3.
lagom ändring i lagen
(1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

dels
att

4. till
Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1990/91 under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 17000000kr.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig tiil föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

29

1 Förslag till Prop. 1989/90:117

Lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Till folkpension i form av ålderspension
utges ett särskilt pensions-tilllägg för år räknat enligt''vad som sägs i denna
lag.

2
§ Det särskilda
pensionstillägget utges till en förälder som har vårdat ett sjukt eller
handikappat barn under minst 10 vårdar och därvid har avstått från
förvärvsarbete.

Det
särskilda pensionstillägget kan förutom till en förälder utges till en annan
person som i övrigt uppfyller fömtsättningarna nligt första stycket och som
under vårdåren

1.
har varit rättslig vårdnadshavare
för barnet,

2.
med socialnämndens medgivande
har haft hand om barnet för stadigvarande vård och fostran i syfte att
adoptera det,

3.
har varit gift med föräldern
eller har haft bam med denne.

3
§ Med ett vårdar avses ett helt
kalenderår under vilket föräldern fortlöpande har vårdat ett sjukt eller
handikappat barn och barnet under större delen av året har fått hel
förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

4
§ 'Storieken av det särskilda
pensionstillägget beräknas på gmndval av det antal vårdar som föräldern räknas
tillgodo. Till grund för beräkningen av pensionstillägget får läggas högst 15
vårdar.

Vid
beräkningen bortses ifrån år för vilket föräldern enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring

1. har
fått förtidspension eller sjukbidrag under hela året,

2. har
tillgodoräknats pensionspoäng,

3. skulle
ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift

hade betalats inom föreskriven tid.

För
år efter det då föräldem fyllt 64 år får vårdar inte tillgodoräknas honom.
Detsamma gäller för år då föräldern har börjat att ta ut ålderspension enligt
6 kap. 1 § tredje stycket samma lag.

5 §
För tio vårdar är det särskilda pensionstillägget per kalenderår tjugo

tre procent av basbelopet enligt Ikap. 6§ lagen (1962:381) om allmän

försäkring. För varje vårdar därutöver ökar tillägget 5 procent av basbe

loppet.

För
den som har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad
under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det särskilda
pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas vid
förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.

6
§ Om inte annat följer av denna
lag skall vad som föreskrivs om folkpension i lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller i annan författning tillämpas på särskilt pensionstillägg. I
fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

7
§ Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, riksförsäkrings-

verket
får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna Prop.
1989/90: 117

lag. Bilaga 1

1.
Denna lag träder i kraft den I
januari 1991.

2.
Till grund för rätt till eller
beräkning av särskilt pensionstillägg får inte läggas vård som getts före år
1964.

3.
Med ett vårdar enligt 3 §
likställs varje helt kalenderår från och med år 1964 till och med år 1973,
under vilket föräldern fortlöpande har vårdat ett sjukt eller handikappat barn
och barnet under större delen av året har fått vårdbidrag i form av
invaliditetsersättning.

4.
Med handikappersättning
likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse före den 1 juli 1975.

31

Förteckning
över remissinstanserna Prop. 1989/90:111

Bilaga
2 Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av

försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrätten för Södra Sverige, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen,
statens handikappråd, riksrevisionsverket, Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet. Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
samt De Handikappades Riksförbund.

32

Innehållsförteckning Prop. 1989/90:117

Sid

Regeringens
proposition......................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... ... 1

Propositionens
lagförslag....................................... ... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990 ... 9

1
Inledning.......................................................... ... 9

2
Allmän motivering ............................................. ... 9

2.1 Samhällets
stöd tiU människor med funktionshinder 9

2.1.1
Vårdbidragets utveckling.......................... 10

2.1.2
Gällande bestämmelser för
vårdbidraget .... 11

2.1.3
Ersättning för långvarig vård
som lämnas av närstående. 12

2.2
Pensionsgmndande inkomst ............................ .. 12

2.3
Allmänt om ersättningsfrågans
reglering............. 13

2.4
Vårdtidens längd och den förmånsberättigade
personkretsen . 15

2.5
Vårdar som kvalifikationsgrund ........................ .. 16

2.6
Beräkningen av det särskilda
pensionstillägget.... .. 18

2.7
Förmånens storlek......................................... .. 20

2.8
Ytterligare frågor i samband
med ersättningen.... .. 20

3
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser.......... .. 22

4
Administration, kostnader och
finansiering ............. .. 23

5
Upprättade lagförslag......................................... 24

6
Specialmotivering.............................................. 25

6.1
Förslaget till lag om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eUer handikappat bam................................... 25

6.2
Förslaget tiU lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring 28

6.3
Förslaget till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370) ................................................................. 29

7
Hemställan....................................................... 29

8
Beslut ........................................................... 29

Bilaga
1 Departementspromemorians förslag till lag om särskiU pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller

handikappat
bam ...................................... .. 30

Bilaga 2 Förteckning över
remissinstansema ........... .. 32

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

33