Prop. 1996/97:1D9

Regeringens proposition

1996/97:1

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

(utgiftsområde 10)

Innehållsförteckning

1. Förslag till riksdagsbeslut 3

2. Lagtext 4

2.1 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet

av lagen (1992:863) om lokal försöksverk-

samhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring och hälso- och sjukvård,

dels ändring i samma lag 4

2.2 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av

lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet

med finansiell samordning mellan socialförsäkring,

hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels ändring

i samma lag 5

3. Utgiftsområdets inriktning och innehåll 6

3.1 Inriktning för utgiftsområdet 6

3.2 Utgiftsområdets innehåll 6

3.3 Utgiftsutveckling 7

4. A. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 8

4.1 Allmänt 8

4.1.1 Resultatinformation 10

4.2 Anslag 11

A 1. Sjukpenning och rehabilitering, m.m.

(inkl. närståendepenning och vissa yrkes-

skadeersättningar m.m.) 11

- Lokal försöksverksamhet med finansiell sam-

ordning mellan socialförsäkring och hälso- och

sjukvård 16

- Lokal försöksverksamhet med finansiell sam-

ordning mellan socialförsäkring, hälso- och

sjukvård och socialtjänst 17

A 2. Handikappersättningar 21

A 3. Förtidspensioner 22

1

5. B. Socialförsäkringsadministrationen 25

5.1 Allmänt 25

5.1.1 Mål för socialförsäkringsadministrationen25

5.1.2 Fusk och systembrister 26

5.1.3 Utveckling av nytt pensionssystem 27

5.1.4 Översyn av socialförsäkringsadministrationen27

5.1.5 Resultatinformation 27

B 1. Riksförsäkringsverket 28

B 2. Allmänna försäkringskassor 30

2

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen

(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i samma lag,

2. antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen

(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels ändring i

samma lag,

3. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 10. Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp enligt följande uppställning:

Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp

tusental kr

A 1. Sjukpenning och rehabilitering, m.m.ramanslag 16 359 370

A 2. Handikappersättningar ramanslag 978 700

A 3. Förtidspensioner ramanslag 13 389 000

B 1. Riksförsäkringsverket ramanslag 726 634

B 2. Allmänna försäkringskassor ramanslag 4 379 578

Summa för utgiftsområdet 35 833 282

3

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen

(1992:863) om lokal försöksverksamhet med

finansiell samordning mellan socialförsäkring

och hälso- och sjukvård, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet

med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård, som

gäller till utgången av år 19961,

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1997,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

I en försöksverksamhet med finansiell samordning får sjukvårdshuvudmannen, i

enlighet med överenskommelsen med försäkringskassan, ansvar för att i ett

försöksområde täcka kostnader för

1. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring, och

2. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

-------------------------------------------------------

Kostnader enligt första Kostnader enligt första

stycket får avse förmåner förstycket får avse förmåner för

tiden den 1 januari 1993 - tiden den 1 januari 1993 -

den 31 december 1996. Detta den 31 december 1997.

gäller dock inte om rätten Detta gäller dock inte om

till förmånen har fastställtsrätten till förmånen har

först efter utgången av fastställts först efter ut-

januari 1997. gången av mars 1998.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

1 Lagen senast förlängd 1995:516.

2 Senaste lydelse 1995:516.

4

2.2 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen

(1994:566) om lokal försöksverksamhet med

finansiell samordning mellan socialförsäkring,

hälso- och sjukvård och socialtjänst,

dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet

med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och

socialtjänst, som gäller till utgången av år 19981,

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 2000,

dels att 11 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §2

-------------------------------------------------------

Ledamöter och ersättare i Ledamöter och ersättare i

förbundsstyrelsen väljs för förbundsstyrelsen väljs för

fyra år räknat från och med fyra år räknat från och med

den 1 januari året efter den 1 januari året efter

det, då val i hela riket det, då val i hela riket

till kommunfullmäktige och till kommunfullmäktige och

landstingsfullmäktige ägt landstingsfullmäktige ägt

rum. Tjänstgöringstiden för rum. Tjänstgöringstiden för

ledamot eller ersättare som ledamot eller ersättare som

utses av den allmänna utses av den allmänna för-

försäkringskassan räknas docksäkringskassan räknas dock

från och med den 1 september från och med den 1 mars året

året efter nämnda valår. efter nämnda valår.

När val av ledamöter och ersättare till förbundsstyrelsen sker första gången,

skall tjänstgöringstiden räknas från valets förrättande till den tidpunkt, då

nästa tjänstgöringstid börjar enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. I fråga om ledamöter och

ersättare i förbundsstyrelse vilka utsetts före ikraftträdandet gäller äldre

bestämmelser. Innan tjänstgöringstiden löper ut för sådana ledamöter och

ersättare, valda efter 1994 års allmänna val, skall de som har utsett dem

förrätta fyllnadsval för tiden intill nästa tjänstgöringsperiod enligt 11 §

första stycket i dess nya lydelse.

1 Lagen senast förlängd 1995:517.

2 Senaste lydelse 1995:517.

5

3. Utgiftsområdets inriktning och innehåll

3.1 Inriktning för utgiftsområdet

Den viktigaste förutsättningen för en god välfärdspolitik är statsfinanser i

balans. Solidariskt finansierad välfärdspolitik förutsätter gemensamt ansvar och

att alla görs delaktiga genom generella lösningar som ger rättigheter utifrån

behov och inte betalningsförmåga. Ett bra välfärdssystem som omfattar alla är

det bäst fungerande fördelningspolitiska instrumentet. Framförallt gynnas de som

behöver stödet mest.

För att tillgängliga resurser skall kunna användas på bästa sätt krävs

samverkan och engagemang över myndighets- och organisationsgränser.En generell

välfärdspolitik med stabila transfereringssystem vid såväl sjukdom,

föräldraskap, arbetslöshet som ålderdom utgör en viktig del i den ekonomiska

politiken. Samtliga socialförsäkringar och bidrag skall utformas så att de

understödjer arbetslinjen och pressar tillbaka arbetslösheten. Detta är en

förutsättning för den ekonomiska utvecklingen och finansieringen av ett

utvecklat välfärdssystem.

Det skall vara ett samband mellan inbetalda avgifter och utgående förmåner i

socialförsäkringssystemen. Ersättningar skall upp till ett tak vara

inkomstbortfallsanknutna. Fusk och missbruk skall beivras.

3.2 Utgiftsområdets innehåll

Regeringen har till riksdagen lagt förslag om en lag om statsbudget (prop.

1995/96:220). I propositionen föreslås en förändrad anslagsstruktur för

statsbudgeten. Anslagstypen förslagsanslag avvecklas. Förslagen innebär att de

tidigare förslagsanslagen inom utgiftsområdet gjorts till ramanslag och några

anslag sammanslagits.

Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområden, ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp samt socialförsäkringsadministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket

och de allmänna försäkringskassorna. De socialförsäkringsförmåner som ingår är

förmåner som utges i form av dagersättningar såsom sjukpenning,

rehabiliteringsersättning, närståendepenning samt vissa yrkesskadeersättningar.

Därutöver ingår handikappersättning samt folkpension och pensionstillskott i

form av förtidspension i utgiftsområdet. I sammanhanget skall noteras att ATP i

form av förtidspension samt utgifterna för arbetsskadeförsäkringen finansieras

vid sidan av statsbudgeten.

Det närmaste året skall omfattande förändringar genomföras i försäkrings- och

bidragssystemen samtidigt som det ställs ökade krav på effektivare kontroll och

ökad kvalitet inom socialförsäkringsadministrationen. Utgångspunkterna för de

besparingar och prioriteringar som regeringen gör inom utgiftsområdet framgår av

respektive verksamhetsområde.

Förslag som berör administrationen har lämnats av utredningen Översynen av

socialförsäkringsadministrationen (ÖSA-utredningen) i betänkandet

Försäkringskassan Sverige (SOU 1996:64) och Sjuk- och arbetsskadekommittén (SAK)

i betänkandet En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU

1996:113). Beträffande förslagen avser regeringen att återkomma till riksdagen

inför budgetåret 1998.

3.3 Utgiftsutveckling

Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 10 framgår av följande sammanställning

(miljoner kronor):

Utgift AnvisatUtgiftsprognosFörslagBeräknat

därav

1994/951995/961995/96 1996 1997 1998 1999

A. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

A1. Sjukpenning och rehabilitering,

m.m.1 19 647 31 295 27 503 18 18816 35917 237 18 551

A2. Handikappersättning 940 1 417 1 444 972 979 999 1 024

A3. Förtidspensioner 14 917 20 820 20 600 13 55613 38913 297 13 524

Totalt verksamhetsområde A35 50453 53149 54732 71630 72731 53333 099

B. Socialförsäkringsadministrationen

B1. Riksförsäkringsverket718 1 139 1 022 760 727 735 778

B2. Allmänna försäkringskassor4 2136 4726 6984 5364 380 4 310 4 440

Totalt verksamhetsområde B4 9317 611 7 720 5 296 5 106 5 045 5 218

Totalt för utgiftsområde 1040 43461 14357 26638 01235 83336 57838 317

1 Inkl. närståendepenning och vissa yrkesskadeersättningar m.m.

Ramen har för 1997 nedjusterats med 353 miljoner kronor i förhållande till

Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150). Detta förklaras huvudsakligen av

nya antaganden, såsom förändringar i sjuktal och basbelopp.

För åren 1998 och 1999 har beräknade ramar nedjusterats med 1 013 miljoner

kronor respektive 1 040 miljoner kronor med anledning av ovanstående.

6

4. Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp

4.1 Allmänt

-------------------------------------------------------

|Utredningar inom verksamhetsområdet |

| |

|- Sjuk- och arbetsskadekommittén har i juni 1996 |

| överlämnat sitt betänkande En allmän och aktiv |

| försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU |

| 1996:113). |

|- En särskild utredare har i maj 1996 överlämnat sitt|

| betänkande EGON JÖNSSON - en kartläggning av lokala|

| samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet (SOU|

| 1996:85). |

|- Regeringen har beslutat (Dir. 1995:106 och Dir. |

| 1996:27) att en särskild utredare skall göra en |

| samlad översyn av begreppet försäkrad i de olika |

| författningar som reglerar olika förmåner inom |

| socialförsäkringen. |

|- Regeringen har beslutat (Dir. 1996:52) att en |

| särskild utredare skall göra en samlad översyn av|

| inkomstbegreppen inom bidrags- och soci- |

| |

| |

| alförsäkringsområdet. |

| |

| |

|Förslag aviserade i den ekonomiska vårpropositionen |

| |

|- Ersättningsnivån skall höjas till 80% av den |

| sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. den 1 |

| januari 1998 |

|- Reglerna för beräkning av sjukpenninggrundande |

| inkomst skall förändras fr.o.m. den 1 januari 1998|

|- Regler för beräkning av antagandeinkomst i samband|

| med beslut om förtidspension skall ändras fr.o.m.|

| den 1 juli 1997 |

| |

| |

|Aktuella propositioner inom verksamhetsområdet |

| |

|- Regeringen har i proposition 1995/96:209 |

| Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m. lämnat förslag om|

| förändringar av den sjukpenninggrundande inkomsten.|

| I samma proposition föreslås också att arbetsgivaren|

| ges ett lagstadgat ansvar för att utge ersättning|

| till arbetstagare i form av sjuklön under de första|

| 28 dagarna av ett sjukdomsfall. |

|- Regeringen har denna dag överlämnat proposition |

|1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av|

|sjukpenning och förtidspension. |

-------------------------------------------------------

Sjuk- och arbetsskadekommittén har i juni 1996 överlämnat sitt slutbetänkande En

allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113). I

betänkandet presenteras förslag till uppläggning av en allmän och aktiv

försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Enligt kommittén kräver vissa frågor

rörande bl.a. ersättning vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga och anknytningen

till det reformerade pensionssystemet ytterligare utredningsarbete. Vidare anser

kommittén att ett större lagtekniskt utredningsarbete bör påbörjas med anledning

av kommitténs skiss till hur en lag om en allmän sjukförsäkring skulle kunna

utformas samt att behov finns av en översyn av lagen om allmän försäkring. Be-

tänkandet remissbehandlas för närvarande.

En särskild utredningsman har i maj 1996 lämnat betänkandet EGON JÖNSSON - en

kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet (SOU

1996:85). Utöver kartläggningen redovisar utredningen även vissa förslag. Dessa

förutsätter vare sig en ny organisation eller finansiell sammanläggning utan

bygger snarast på slutsatserna av kartläggningen att mycket går att göra inom de

ramar som redan finns samt att samverkansprojekten bör ges större legitimitet så

att nya arbetsssätt kan växa fram. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Regeringen har vidare beslutat (Dir. 1995:106 och Dir. 1996:27) att en

särskild utredare skall göra en samlad översyn av begreppet försäkrad i de olika

författningar som reglerar olika förmåner inom socialförsäkringen samt redovisa

förslag med inriktning att enhetliga försäkringsvillkor skall gälla för

likartade förmåner. Uppdraget innefattar också kontantförmåner vid arbetslöshet.

I uppdraget ingår att pröva hur den personkrets som skyddas enligt svensk

socialförsäkringslagstiftning skall avgränsas. Utredaren skall vidare göra en

översyn av de regler som gäller för betalning av socialavgifter och allmänna

egenavgifter.

Regeringen har även beslutat om kommittédirektiv (Dir 1996:52) avseende

översyn av inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäkringssystemen.

Utredaren skall analysera nuvarande regler och redovisa förslag till så långt

möjligt gemensamma regler för hur inkomst skall beräknas. En målsättning bör

vara ett system där anställda, egna företagare, ägare till fåmansbolag och de

som i olika former kombinerar anställning med att vara egna företagare på ett

likvärdigt sätt kan åtnjuta de bidrags- och socialförsäkringsformer som finns.

Det nya systemet skall vidare vara enkelt att administrera. Regeringen avser att

besluta om tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av inkomstbegreppen inom

bidrags- och socialförsäkringssystemen. Tilläggsdirektiven innebär att utred-

ningens förslag skall leda till besparingar motsvarande 150 miljoner kronor

netto för helt år fr.o.m. år 1998.

Regeringen aviserade i den ekonomiska vårpropositionen en rad bud-

getförstärkande åtgärder. Inom verksamhetsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp aviserades bl.a. förändringar i reglerna för beräkning av

sjukpenninggrundande inkomst fr.o.m. den 1 januari 1998. Vidare aviserades en

höjning av ersättningsnivån till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten

fr.o.m. den 1 januari 1998

Därtill har Riksförsäkringsverket fått i uppdrag att lämna förslag till ut-

formning av ändrade regler för beräkning av antagandeinkomst i samband med

beslut om förtidspension. Förändringarna avses innebära besparingar motsvarande

400 miljoner kronor netto vid full effekt år 1999. Ändringarna avses träda i

kraft den 1 juli 1997.

Regeringen har i prop. 1995/96:209 presenterat förslag om förändringar av

reglerna för sjukpenninggrundande inkomst motsvarande en besparing om 800

miljoner kronor per år fr.o.m. år 1997. Av beloppet fördelar sig 400 miljoner

kronor på sjukförsäkringen och resten på föräldraförsäkringen. I samma

proposition föreslås också att arbetsgivaren ges ett lagstadgat ansvar för att

utge ersättning till arbetstagare i form av sjuklön under de första 28 dagarna

av ett sjukdomsfall, dvs. att nuvarande sjuklöneperiod förlängs från 14 till 28

dagar.

Regeringen har denna dag överlämnat proposition 1996/97:28 Kriterier för rätt

till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension till riksdagen. I

propositionen föreslås att sjukförsäkringen och förtidspensioneringen skall

renodlas till att bli ett skydd vid sjukdom eller annan medicinskt grundad

nedsättning av prestationsförmågan. Utrymmet för att vid bedömningen av

arbetsförmågans nedsättning beakta andra faktorer än rent medicinska minskas. De

nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Förslagen om

ändrade kriterier för rätt till sjukpenning repektive förtidspension är en

fortsättning på den inriktning beträffande förtydligande och renodling av

regelsystemen inom socialförsäkringen som lades fast i regeringens proposition

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1995/96:FiU10,

rskr. 1995/96:304). En besparing om sammanlagt 3 miljarder kronor netto

aviserades. Detta motsvarar 4,55 miljarder kronor brutto. Besparingen har

fördelats på anslagen sjukpenning och förtidspension samt ATP.

4.1.1 Resultatinformation

Det fullständiga ohälsotalet är ett mått som omfattar ersättningar från

socialförsäkringen i sin helhet för inkomstbortfall på grund av ohälsa. Det

beräknade antalet dagar ersatta med sjukpenning, rehabiliteringspenning och

förtidspension/sjukbidrag ställs i relation till antalet försäkrade. I det

fullständiga ohälsotalet har även genom skattning hänsyn tagits till

sjukfrånvaro under sjuklöneperioden. Ohälsotalet låg under 1970-talets andra

hälft på en i huvudsak konstant nivå med drygt 39 dagar per försäkrad och år.

Fr.o.m. år 1983 ökade ohälsotalet och år 1989 uppgick det till 46,6 dagar.

Därefter har det fullständiga ohälsotalet minskat varje år. Över tiden har

samtidigt stora förskjutningar skett mellan sjukpenning och förtidspension/sjuk-

bidrag. Den kraftiga ökningen av antalet förtidspensioner/sjukbidrag som skedde

under åren 1992 - 1994 kan i huvudsak förklaras med att sjukpenningen i

långvariga sjukfall byttes ut mot förtidspension.

Utvecklingen av handikappersättningen pekar på en allmän tendens att antalet

ersättningar ökar något mer än beräknat. Samtidigt reduceras behovet i vissa

fall av att assistansersättning kan utgå.

7

4.2 Anslag

A 1. Sjukpenning och rehabilitering, m.m. (inkl.

närståendepenning och vissa

yrkesskadeersättningar m.m.)

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 19 647 386

1),2) Utgiftsprognos27 502 600

1995/96Anslag 31 294 550 därav 199618 188 097

1997 Förslag 16 359 370

1998 Beräknat17 236 826

1999 Beräknat18 551 481

1 Beloppen anges i tusental kr

2) Anslaget bestod före bå 1997 av tre anslag: Sjukpenning och rehabilitering

(B1), Närståendepenning (B3) och Vissa yrkesskadeersättningar m.m. (B6).

Beloppen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 är en sammanslagning av beloppen för

respektive anslag.

Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning och rehabilitering inklusive de

utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i

sjuklönesystemet. Fr.o.m. budgetåret 1997 ingår även utgifter för

närståendepenning samt vissa yrkesskadeersättningar m.m. i anslaget.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

lagen (1991:1047) om sjuklön, lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård och lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.

Redovisningen av anslaget är uppdelat på fyra anslagsposter

- Sjukpenning

- Rehabilitering

- Närståendepenning

- Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

Sjukpenning

Från anslagsposten bekostas utgifter för sjukpenning inklusive de utgifter som

kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet (s.k.

sjuklönegaranti och särskilt högkostnadsskydd). Anslagsposten skall även täcka

kostnaderna för återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper på studerandes

sjukperioder.

Enligt Riksförsäkringsverket (RFV) har sjukpenningdelen i ohälsotalet minskat

från 10,7 dagar till 10,3 dagar från budgetåret 1993/94 till budgetåret 1994/95,

dvs. med 0,4 dagar.

På grund av brister i rapporteringen av sjuklöneperioder från arbetsgivarna -

särskilt från små företag - är det enligt RFV svårt att fastställa omfattningen

på minskningen av sjukfrånvaron under de första fjorton dagarna.

Verksamhetsmålet för budgetåret 1994/95 var att insatserna för att minska

antalet långtidssjukskrivna skulle prioriteras och antalet långa ersättningsfall

från sjukförsäkringen borde minska.

Enligt RFV:s uppgifter minskar antalet pågående ersättningsärenden längre än

365 dagar över tiden och enligt RFV beräknas denna minskning fortsätta.

Försäkringskassorna förklarar minskningen av antalet långtidssjukskrivna och

långa ersättningsfall på flera sätt. Kassorna gör nu en mer aktiv bedömning av

sjukpenningrätten, ofta med hjälp av försäkringsläkare. Mer resurser har satsats

på rehabiliteringsarbetet och man har nu ett effektivare sätt att arbeta. Bättre

rehabiliteringsutredningar från arbetsgivarna och bättre samarbete med andra

rehabiliteringsaktörer nämns också.

Rehabilitering

Under anslagsposten redovisas olika kostnader i samband med rehabilitering.

* Rehabiliteringspenning

* Merkostnader i form av särskilt bidrag

* Ersättning vid köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster

* Rehabiliteringsundersökningar vid Riksförsäkringsverkets sjukhus

* Bidrag till arbetshjälpmedel

* Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser (s.k.

Dagmarmedel)

* Resor till och från arbetsplats i stället för sjukpenning

* Läkarutlåtanden

* Läkarundersökningar

* Finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt

socialtjänst

Det rådande arbetsmarknadsläget har försvårat rehabiliteringsarbetet och därmed

de sjukskrivnas återgång till arbetslivet. Även förutsättningarna för samverkan

mellan de olika rehabiliteringsaktörerna har påverkats negativt av

lågkonjunkturen. Det finns uppgifter som tyder på att insatserna från RFV,

försäkringskassorna och arbetsgivarna inte varit tillräckliga och därmed inte

gett den effekt som avsågs med den rehabiliteringsreform som trädde i kraft den

1 januari 1992.

Enligt statistik från RFV uppgick det genomsnittliga antalet dagar med

rehabiliteringspenning per sjukpenningförsäkrad till 0,89 dagar år 1993 och till

1,11 dagar år 1995. För år 1996 beräknas antalet rehabiliteringsdagar minska

till 0,94 dagar per sjukpenningförsäkrad.

Ett av RFV:s verksamhetsmål för budgetåret 1994/95 var att insatsen av

försäkringsläkare skulle öka. Enligt RFV har antalet försäkringsläkare på

försäkringskassorna mer än fördubblats och arbetet med att öka antalet försäk-

ringsläkare och antalet försäkringsläkartimmar på lokalkontoren pågår fort-

farande. Försäkringsläkarnas deltagande i ärendehandläggningen har ökat under

budgetåret 1994/95 och läkarna deltar också i kassans externa arbete, främst när

det gäller information till och diskussioner med läkare och annan

sjukvårdspersonal. RFV bedömer att verksamhetsmålet - ökade insatser av

försäkringsläkare - har uppfyllts för budgetåret 1994/95.

Enligt RFV har alla försäkringskassor tagit fram en policy för ohälsoarbetet,

rehabiliteringsarbetet och/eller arbetet med sjukpenningärenden. En del kassor

har även åtgärdsprogram, t.ex. omfattande kvalitetsutveckling, uppföljnings- och

informationsinsatser.

Enligt RFV visar kassornas redovisning att man generellt sett satsar på att

effektivisera rehabiliteringsarbetet. Den tydligaste satsningen har gjorts på

att organisera arbetet på ett bra sätt och att tidigt granska sjuk-

penningärenden. Dessutom finns tydliga och omfattande satsningar på information

till läkarkåren och arbetsgivare för att få konkreta underlag från dessa liksom

att skapa ett bra samarbete i rehabiliteringsarbetet. RFV anser att dessa

satsningar är väsentliga i arbetet med att sänka ohälsotalet.

RFV har under budgetåret påbörjat en uppföljning av tillämpningen och

handläggningen av långa sjukfall och rehabiliteringsärenden inom vissa

försäkringskassor. En viktig del i detta arbete är att ta fram ett bedöm-

ningsinstrument för kvalitetssäkring i beslutsunderlaget så att uppföljning i

framtiden kan göras på ett enhetligt sätt av kassorna och RFV.

Det särskilda bidraget skall täcka andra kostnader än inkomstförlust som

uppstår för den enskilde i samband med rehabilitering, t.ex. resor, traktamente,

kursavgifter och läkemedel. Under åren 1994 och 1995 utbetalades 64 respektive

65 miljoner kronor i särskilt bidrag. För år 1997 beräknas utgifterna öka till

90 miljoner kronor.

För att befrämja rehabiliteringsinsatser har försäkringskassorna möjlighet att

köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. För budgetåret 1997 bör enligt

RFV 750 miljoner kronor anvisas.

För rehabiliteringsundersökningar vid RFV:s sjukhus beräknar RFV att 155

miljoner kronor bör anvisas.

För bidrag till arbetshjälpmedel är för budgetåret 1995/96 (18 mån) anvisat

högst 157,5 miljoner kronor. RFV räknar med att ca 150 miljoner kronor kommer

att utnyttjas. För budgetåret 1997 räknar RFV med ett anslagsbehov av 105

miljoner kronor. I detta belopp inkluderas 5 miljoner kronor som RFV får

disponera tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen för utveckling av angelägna

projekt på arbetshjälpmedelsområdet.

Regeringen och Landstingsförbundet har för år 1996 avtalat om särskild

ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser motsvarande 435 miljoner

kronor. I samband med avtalet för år 1996 kom parterna överens om att minst 250

respektive 150 miljoner kronor skall avsättas för åren 1997 och 1998 i syfte att

avsluta mer långtgående projekt och att de slutgiltiga beloppen bestäms senare.

Parterna har vidare särskilt understrukit det angelägna i att välfungerande

projektverksamhet efter hand införlivas i sjukvårdshuvudmännens ordinarie

verksamhet. Enligt RFV:s mening bör minst 435 miljoner kronor anvisas för detta

ändamål under år 1997.

För resor till och från arbetsplats i stället för sjukpenning utbetalades 10

respektive 14 miljoner kronor för år 1994 respektive 1995. För år 1996 beräknas

utgifterna till 16 miljoner kronor och för år 1997 till 18 miljoner kronor.

För läkarutlåtanden som utfärdas av privatläkare uppgick utgifterna till 9

miljoner kronor för år 1994 respektive 1995. För åren 1996 respektive 1997

beräkar RFV att utgifterna kommer att uppgå till 12 respektive 14 miljoner

kronor.

För läkarundersökningar som den enskilde genomgår på begäran av

försäkringskassan uppskattar RFV utgifterna till 3 miljoner kronor för år 1996

respektive år 1997.

Närståendepenning

Från anslagsposten bekostas ersättning i form av närståendepenning som utges

till den som avstår från förvärvsarbete för att vårda en närstående svårt sjuk

person. Ersättningen kan fr.o.m. år 1992 utges även vid vård på

sjukvårdsinrättning. Antalet ersättningsdagar är högst 60 dagar för varje person

som vårdas.

Närståendepenning utges fr.o.m den 1 januari 1996 med 75 % av den

sjukpenninggrundande inkomsten för samtliga dagar i ersättningsperioden.

Ersättningen kan utges som hel, halv eller fjärdedels närståendepenning.

Närståendepenning kan även utges för högst 240 dagar vid vård av en person som

blivit HIV-smittad vid användning av blodprodukter inom den svenska hälso- och

sjukvården.

Fr.o.m. den 1 juli 1992 utökades möjligheten att få ersättning för

närståendevård till att utges även när en anhörig vårdas på sjukhus eller annan

sjukvårdsinrättning. Den beräknade kostnaden för reformen uppnåddes inte under

budgetåret 1992/93 men fr.o.m. budgetåret 1993/94 kan en mer märkbar effekt

skönjas. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 utökades antalet dagar när ersättning kan

utges från 30 till 60 dagar för varje person som vårdas.

För budgetåret 1995/96 (18 månader) beräknades kostnaden för när-

ståendepenningen till 41,4 miljoner kronor. För år 1995 uppgick kostnaden för

närståendepenning till 33,2 miljoner kronor. Efterfrågan av närståendepenning

har ökat från 51 524 dagar år 1994 till ca 69 500 dagar år 1995. Ökningen antas

bero på att antalet ersatta dagar den 1 juli 1994 utökades till högst 60 dagar

för varje person som vårdas från tidigare 30 dagar. För år 1996 beräknas antalet

ersatta dagar bli ca

71 000. Detta innebär ett överskridande av anslaget med 8,6 miljoner kr beroende

på ett högre antal ersättningsdagar än tidigare beräknat.

RFV beräknar resursbehovet för budgetåret 1997 till 36,5 miljoner kronor.

Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

Från anslagsposten bekostas skadeersättningar enligt lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd (LSP) vid tjänstgöring i civilförsvaret eller vid

brandsläckning liksom skadeersättningar åt fångar m.fl. Från anslaget bekostas

också ersättningar enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän.

För liknande skadefall inträffade före juni 1977 belastas anslaget enligt flera

olika förordningar. Från anslaget bekostas därjämte tillägg för vissa äldre

livräntor.

Från och med budgetåret 1995/96 belastas anslaget med kostnader för

skadeståndslivräntor, som utbetalas enligt regeringsbeslut eller dom. Staten kan

i vissa fall ådömas att betala skadestånd till enskild om t.ex. en statlig

myndighet begått fel. Om den enskilde till följd härav drabbats av personskada

med bestående invaliditet utges skadestånd i form av livränta. Dessa kostnader

har tidigare belastat inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.

Utgiften för budgetåret 1994/95 uppgick till drygt 3 miljoner kronor.

Kostnader för äldre skadefall avtar mätta i fast penningvärde. Under

budgetåret 1994/95 var kostnaderna drygt 1,1 miljoner kronor varav knappt 0,3

miljoner kronor bestod av kostnader för uppräkning av vissa livräntor.

Kostnadsutvecklingen för skadefall inträffade efter juni 1977 har visat stora

svängningar. Budgetåret 1994/95 blev kostnaden för nya skadefall knappt 2,4

miljoner kronor vilket är lägre än året innan.

Under innevarande budgetår 1995/96 beräknas utgifterna för äldre skadefall bli

1,6 miljoner kronor, varav 0,3 miljoner kronor för kvarstående

uppräkningskostnader. Utgiften för nya skadefall beräknas bli 2,8 miljoner

kronor. Dessa utgifter har sjunkit beroende på att arbetsskadesjukpenning och

därigenom också sjukpenning enligt LSP i princip har avskaffats. Regeländringen

har successivt fått genomslag. Utgifter för skadestånd beräknas bli 4,2 miljoner

kronor. Anslagsförbrukningen för budgetåret 1995/96 beräknas till 8,6 miljoner

kronor, dvs. 0,5 miljoner kronor under anvisat anslag.

RFV beräknar resursbehovet för budgetåret 1997 för äldre skadefall till ca 0,9

miljoner kronor, varav 0,2 miljoner kronor för kvarstående uppräkningskostnader.

Resursbehovet med anledning av senare skadefall förväntas bli 2,0 miljoner

kronor. Utgiften för skadestånd beräknas bli 2,8 miljoner kronor.

Skadeståndslivräntorna räknas normalt upp om basbeloppet ökat med minst 5 %

sedan föregående uppräkning. RFV beräknar att resursbehovet för 1997 blir 5,7

miljoner kronor vid basbelopp 36 800 kronor. Anslagsposten är känslig för

slumpmässiga variationer.

8

Vissa regeländringar

Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring och hälso- och sjukvård

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Lagen (1992:863) om lokal |

|försöksverksamhet med finansiell samordning mellan |

|socialförsäkring och hälso- och sjukvård förlängs att gälla|

|till utgången av år 1997. Medel för finansiering av |

|försöksverksamheten för år 1997 får disponeras från Ut-|

|giftsområde 10, anslaget Sjukpenning och |

|rehabilitering, m.m. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Lokal försöksverksamhet med

finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård bedrivs

inom fem försöksområden under tiden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996.

Ursprungligen avsåg försökslagstiftningen tiden den 1 januari 1993 - 31 december

1995. Beslut om förlängd försökslagstiftning till den 31 december 1996 fattades

år 1995 (prop. 1994/95:197,bet. 1994/95:SfU17, rskr. 1994/95:344). Försöksverk-

samheten regleras genom lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med

finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård.

De fem försöksområdena finns i Malmöhus län (Höör, Hörby och Eslövs kommuner),

Gävleborgs län (Sandvikens, Hofors och Ockelbo kommuner), Västmanlands län

(Köpings, Arboga och Kungsörs kommuner), Gotlands län och Södermanlands län

(Eskilstuna och Nyköpings kommuner). Försöksverksamheten bygger på avtal mellan

respektive sjukvårdshuvudman och försäkringskassa och bedrivs på olika sätt i de

fem försöksområdena.

Ansvariga för försöken i Västmanlands län och Södermanlands län har i

skrivelser till Socialdepartementet begärt att försöksverksamheten skall

förlängas bl.a. i avvaktan på beslut om hur erfarenheterna från försöks-

verksamheten skall permanentas och generaliseras. Enligt vad regeringen erfarit

föreligger intresse för en förlängning även från vissa övriga försöksområden.

Som skäl för förlängning anförs bl.a. att försöksverksamheten entydigt visar

på en positiv utveckling av samverkan och att resultatutvecklingen visar på

stora besparingar i socialförsäkringen i fyra av de fem försöksområdena.

RFV och Socialstyrelsen har lämnat två lägesrapporter från försöksverksamheten

(RFV REDOVISAR 1994:7 och 1995:11). Av rapporterna framgår bl.a. att det

sammanlagda ekonomiska resultatet i socialförsäkringen år 1995 var ett överskott

på knappt 70 miljoner kronor, vilket är en markant ökning jämfört med år 1993.

Under senare år har i ett flertal rapporter tagits upp nödvändigheten av

bättre samordnade resurser för rehabiliteringsarbetet. Regeringen anser det vara

av stor vikt att de försöksverksamheter som bedrivs med finansiell samordning

mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård får fortsätta i avvaktan på

beslut om bl.a. samverkansformerna inom rehabiliteringsområdet.

Regeringen anser att de ytterligare medel som behövs för den förlängda

försöksverksamheten bör tas från Utgiftsområde 10, anslaget sjukpenning och

rehabilitering, m.m.

Vid lagens tillkomst angavs att uppföljning av försöken skulle ske löpande och

att en slutlig utvärderingsrapport skulle vara färdigställd senast den 1

november 1996. I samband med att försöksverksamheten förlängdes t.o.m. år 1996

ansåg regeringen att den slutliga utvärderingsrapporten skall redovisas före den

1 februari 1997.

Regeringen anser att det är viktigt att utvärderingen fullföljs enligt den

tidigare planeringen. Någon ändring av tidpunkten för denna föreslås därför

inte. Däremot bör RFV och Socialstyrelsen redovisa det ekonomiska resultatet av

försöksverksamheten för år 1997 under maj 1998. För att beräkningsmodellen som

används för utvärdering skall bli säkrare föreslås att tidpunkten i 2 § ändras

från januari till mars månad.

Den nu föreslagna förlängningen föranleder ändring i 2 § i lagen om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso-

och sjukvård.

Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Lagen (1994:566) om lokal |

|försöksverksamhet med finansiell samordning mellan |

|socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst|

|förlängs till utgången av år 2000. Medel för finansiering|

|av försöksverksamheten för åren 1999-2000 får i mot- |

|svarande mån disponeras från Utgiftsområde 10, anslagen|

|Sjukpenning och rehabilitering, m.m. respektive |

|Allmänna försäkringskassor. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Riksdagen har beslutat om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och

sjukvård och socialtjänst. Försöksverksamheten regleras genom lag (1994:566) om

lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,

hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Ansökningar om medverkan i försöksverksamheten skall beredas av RFV i samråd

med Socialstyrelsen (SoS). Försöksverksamheten startade den 1 juli 1994 och

skulle ursprungligen avslutas senast vid utgången av år 1997. Beslut om förlängd

försökslagstiftning till utgången av år 1998 fattades år 1995 (prop.

1994/95:197,bet. 1994/95:SfU17, rskr. 1994/95:344).

Ansökan om att medverka i försöksverksamheten har inkommit från

Bohuslandstinget, Stenungsunds kommun och Bohusläns allmänna försäkringskassa.

Regeringen har den 30 juni 1994 beslutat om medgivande för denna

försöksverksamhet fr.o.m. 1 juli samma år.

Socialdepartementet har i skrivelser den 8 juli 1994 och den 13 april 1995

därefter inbjudit fler intresserade att inkomma med ansökan om att medverka i

försöksverksamheten.

Under hösten 1995 överlämnade Socialdepartementet 21 intresse-

anmälningar/ansökningar till RFV och SoS för beredning. RFV och SoS tillsände

den 20 november 1995 parterna inom samtliga intresserade områden en skrivelse

med anmodan att senast den 1 februari 1996 inkomma med kompletteringar av sina

intresseanmälningar/ansökningar.

Efter att RFV och SoS i skrivelse den 29 april i år redovisat förslag till

ytterligare försöksområden har Socialdepartementet bedömt att ytterligare

försöksområden kan komma i fråga att medverka i försöksverksamheten sedan de

kompletterat ansökningarna med bl.a. den finansiella planen.

Erfarenheter från Stenungsundsprojektet visar att det tar lång tid att komma

igång med en försöksverksamhet av detta slag. Försöket måste förankras inom de

olika organisationerna, bland både politiker och tjänstemän.

För att en försöksperiod skall kunna ge underlag för tillfredsställande

utvärdering bör den omfatta flera år. Eftersom försöksverksamheten kan pågå till

utgången av år 1998 och några försöksområden utöver Stenungsunds kommun ännu

inte godkänts och således inte startat är det angeläget att en förlängning sker.

Regeringen föreslår därför att försöksverksamheten förlängs till utgången av år

2000.

En utvärderingsrapport avseende försöksverksamheten skall dock redovisas till

regeringen senast den 1 oktober 2000. En slutlig rapport skall redovisas till

regeringen senast den 1 juni 2001. Uppföljning och utvärdering bör i övrigt ske

löpande i enlighet med vad som angavs i samband med införandet av försökslag-

stiftningen (prop. 1993/94:205).

Försäkringskassans andel av finansiellt över- eller underskott fördelas mellan

staten och försäkringskassan. Försäkringskassans andel av ett över- eller

underskott skall enbart avse den del som kan hänföras till förvaltning och högst

ett belopp motsvarande tio procent av de till ledningsorganet under

försöksperioden avsatta medlen för anslaget Allmänna försäkringskassor. Övriga

delar av ett över- eller underskott till försöksverksamheten regleras för

statens del via anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Medel för finansiering

av försöksverksamheten för åren 1999-2000 får i motsvarande mån disponeras från

Utgiftsområde 10, anslagen Sjukpenning och rehabilitering, m.m. respektive

Allmänna försäkringskassor.

Den finansiella ramen, parternas resursandelar samt principerna för fördelning

av över- och underskott för år 1999 - 2000 bör utformas i enlighet med nuvarande

regler och i samstämmighet mellan de berörda parterna samt efter samråd med RFV

och SoS.

Den nu föreslagna förlängningen föranleder ändring i 11 § i lagen om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och

sjukvård och socialtjänst.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 16 359 370 tkr |

| |

| |

|Övrigt |

| |

|Lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med |

|finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso-|

|och sjukvård förlängs att gälla till utgången av år 1997.|

| Lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med |

|finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-|

|och sjukvård och socialtjänst förlängs till utgången av år|

| |

|2000. |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning

Regeringen har i propositionen 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.

föreslagit att arbetsgivaren ges ett lagstadgat ansvar för att utge ersättning

till arbetstagare i form av sjuklön med avseende på de första 28 dagarna av ett

sjukfall, dvs. att sjuklöneperioden förlängs. De nya reglerna föreslås träda i

kraft fr.o.m. den 1 januari 1997.

Enligt regeringens bedömning är det viktigt att insatserna för rehabilitering

fortsätter och att de ansvariga utvecklar och förbättrar rehabiliteringsarbetet.

Det är därvid viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns inom

rehabiliteringsområdet och på olika sätt verka för att dessa erfarenheter

omsätts i det praktiska utvecklingsarbetet. Det är vidare enligt regeringens

mening väsentligt att metoder för att redovisa resultat av gjorda

rehabiliteringsinsatser utvecklas.

Regeringen har i vårpropositionen (prop. 1995/96:150) ansett att den samverkan

som skett i form av att försäkringskassan disponerat särskilda medel för

upphandling av medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser från hälso-

och sjukvården nu kan anses vara etablerad. I propositionen föreslog regeringen

därför att denna samverkan i huvudsak kan förutsättas ske med befintliga

resurser och att en neddragning av de särskilda stimulansmedlen därför kan vara

motiverad med 185 miljoner kronor år 1997 och 200 miljoner kronor år 1998

respektive 1999.

Regeringen har vidare i vårpropositionen redovisat avsikten att göra en

översyn av effekterna av de senaste årens rehabiliteringssatsningar och att

medlen för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster tillfälligt

minskas med 200 miljoner kronor åren 1997 respektive 1998 i avvaktan på

resultatet av en sådan översyn. Riksdagen har i dessa delar ställt sig bakom

regeringens vårproposition (bet.1995/96:FiU10, rskr.1995/96:304).

Regeringen avser att besluta om tilläggsdirektiv till utredningen Översyn av

inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäkringssystemen (Dir. 1996:52).

Tilläggsdirektiven innebär att utredningens förslag skall leda till besparingar

motsvarande 250 miljoner kronor brutto (150 miljoner kronor netto) för helt år

fr.o.m. år 1998.

För närvarande visar prognosen för närståendepenning på att antalet ersatta

dagar med närståendepenning kommer att öka ytterligare. Från år 1996 till år

1997 beräknas antalet ersatta dagar öka från 72 000 till 73 000 dagar.

För vissa yrkesskadeersättningar beräknar RFV att kostnader hänförliga till

äldre skadefall minskar med 0,1 miljoner kronor per år. Under år 1999 förväntas

här utbetalningar med 0,7 miljoner kronor. Kostnader för skadefall inträffade

efter juni 1977 väntas öka i ungefär samma takt som kostnaderna för äldre

skadefall minskar. Kostnadsposten förväntas under år 1999 uppgå till 2,2

miljoner kronor. Utgiften för skadestånd beräknas bli 2,8 miljoner kronor per

år. RFV beräknar resursbehovet till 5,7 miljoner kronor för åren 1998 och 1999.

I anslagsberäkningen har beaktats de besparingseffekter som följer av den

denna dag till riksdagen överlämnade propositionen 1996/97:28 Kriterier för rätt

till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension. Propositionen beskrivs

närmare under avsnitt A. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

Vidare har beaktats att ersättningsnivåerna avses höjas till 80% i sjuk-

försäkringen fr.o.m. år 1998 enligt vad som aviserats i prop. 1995/96:150.

Hänsyn har också tagits till att den sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. år

1998 skall beräknas enligt nya regler, något som delvis skall finansiera den

höjda ersättningsnivån.

Slutsatser

För budgetåret 1997 innebär detta, sedan regeringen tagit hänsyn till en viss

kostnadsutveckling, att anslagsposten sjukpenning beräknas till 13 483 000 000

kronor. För år 1998 har utgifterna beräknats till 14 265 000 000 kronor och för

år 1999 till 15 283 000 000 kronor.

Anslagsposten rehabilitering beräknas för budgetåret 1997 till 2 834 000 000

kronor sedan regeringen tagit hänsyn till en viss kostnadsutveckling. För år

1998 beräknas utgifterna till 2 926 000 000 kronor och för år 1999 till 3 221

000 000 kronor.

Anslagsposten närståendepenning beräknas för budgetåret 1997 till 36 710 000

kr. För år 1998 beräknas utgifterna till 40 126 000 kr och för år 1999 till 41

731 000 kr.

Anslagsposten vissa yrkesskadeersättningar m.m. beräknas för budgetåret 1997

med utgångspunkt i RFV:s beräkningar till 5 660 000 kronor. För år 1998 beräknas

utgifterna till 5 700 000 kronor och för år 1999 till 5 750 000 kronor.

A 2. Handikappersättningar

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 939 5241)

1995/96Anslag 1 416 800 Utgiftsprognos1 443 900

därav 1996 971 912

1997 Förslag 978 700

1998 Beräknat 999 000

1999 Beräknat1 023 600

1 Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas handikappersättning från folkpensioneringen.

Handikappersättning utges till person som fyllt 16 år och som fått sin

funktionsförmåga nedsatt före fyllda 65 år och därför behöver mer tidskrävande

hjälp av annan och/eller har merkostnader p.g.a. sitt handikapp.

Handikappersättningen utbetalas med belopp som per år motsvarar 69 %, 53 %

eller 36 % av basbeloppet. Ersättningen kan utges tillsammans med exempelvis

förtidspension eller ålderspension, eller som självständig förmån.

Bestämmelserna om handikappersättning finns i 9 kap. lagen (1962:381) om

allmän försäkring.

Den 1 januari 1994 infördes assistansersättning för svårt funktionshindrade

personer. Detta reducerar behovet av handikappersättning i vissa fall. En studie

av samtliga assistansärenden som beviljades under år 1994 visar att 3 343

personer som beviljades assistansersättning uppbar handikappersättning före

beslut om assistansersättning. Av dessa fick 882 personer sin

handikappersättning indragen då de beviljades assistansersättning. 1 220

personer fick sin handikappersättning sänkt. Detta har lett till att antalet

ersättningar vid nivån 69 % minskat, medan antalet ersättningar med de andra

nivåerna ökat något.

Antalet ersättningar i december

År Antal

1990 49 700

1992 50 700

1994 53 200

1996* 54 200

1997* 54 500

*beräknat

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under budgetåret 1997 till

992 000 000 kronor vid ett genomsnittligt basbelopp på 36 800 kronor.

Utvecklingen av handikappersättningen pekar på en allmän tendens att antalet

ersättningar ökar något. Kostnaden för budgetåret 1995/96 (18 mån) beräknas bli

1 443 900 000 kr.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 978 700 tkr |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Anslagsbehovet för budgetåret 1997 utgår från det fastställda basbeloppet på

36 300 kronor. Antalet handikappersättningar beräknas under år 1997 till totalt

54 350. Av dessa utges 13 650 med 69 % av basbeloppet, 9 450 med 53 % av

basbeloppet och 31 250 med 36 % av basbeloppet. Uppräkning görs också med 5 %

p.g.a. retroaktiva utbetalningar. Anslagsbehovet blir därmed 978 700 000 kronor

för budgetåret 1997.

Regeringen föreslår att 978 700 000 kronor anvisas under anslaget Handi-

kappersättning för budgetåret 1997. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas

anslagsnivån till 999 000 000 kronor respektive 1 023 600 000 kronor.

A 3. Förtidspensioner

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 14 916 7001)

1995/96Anslag 20 820 000 Utgiftsprognos20 600 000

därav 199613 556 000

1997 Förslag 13 389 000

1998 Beräknat 13 297 000

1999 Beräknat 13 524 000

1 Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas förtidspension från folkpensioneringen, pensionstillskott

till förtidspension och barntillägg till förtidspension. Utöver förtidspension

från detta anslag utbetalas även förtidspension i form av ATP.

Förtidspension utges till den som på grund av sjukdom eller annan nedsättning

av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan fått sin arbetsförmåga nedsatt

med minst en fjärdedel. Förtidspension kan utges som hel, tre fjärdedels, halv

eller en fjärdedels förmån beroende på arbetsförmågans nedsättning. Hel

förtidspension från folkpensioneringen utgör för ogift pensionär 90% och för

gift 72,5% av basbeloppet sedan detta minskats med två procent. Folkpensionens

storlek är beroende av hur många år man varit bosatt i Sverige eller hur många

år med ATP-poäng som man har tjänat in. Den som har låg eller ingen ATP får pen-

sionstillskott. Maximalt pensionstillskott motsvarar 111,5% av basbeloppet sedan

detta minskats med två procent. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot

utgående ATP.

Om arbetsförmågan inte anses varaktigt nedsatt men bedöms bli bestående en

längre tid kan förtidspensionen tidsbegränsas och benämns då sjukbidrag.

Tidigare kunde en förtidspensionär med barn under 16 år beviljas barntillägg.

Denna möjlighet har upphört fr.o.m. den 1 januari 1990. De som då hade

barntillägg får dock behålla detta tills barnet fyllt 16 år.

Kostnadsutvecklingen för anslaget är beroende av en mängd olika faktorer. Av

dessa är demografi, utveckling av ATP-nivån, basbeloppsutveckling,

regeltillämpning och praxisutveckling de viktigaste.

Utgifterna för förtidspension från folkpensioneringen (inklusive pen-

sionstillskott) uppgick budgetåret 1994/95 till 14 917 miljoner kronor. Anslaget

var uppfört med 15 410 miljoner kronor. Underskridandet på 493 miljoner kronor

beror framför allt på att antalet förtidspensionärer har blivit färre än vad som

tidigare beräknats. Antalet nybeviljade förtidspensioner har minskat kraftigt de

två senaste åren. År 1993 var antalet nybeviljade 62 500, år 1995 var antalet 39

200. För första gången sedan 1960-talet har också det totala antalet

förtidspensioner minskat jämfört med året innan. Antalet förtidspensionärer

uppgick i december 1995 till 408 600 jämfört med 410 600 i december 1994.

Den 1 juli 1993 infördes två nya nivåer inom förtidspensioneringen, en

fjärdedels och tre fjärdedels förmån. Nivån två tredjedels pension upphörde, men

finns kvar övergångsvis. Sedan de nya nivåerna infördes har andelen partiella

förmåner bland de nybeviljade ökat. Detta gäller framför allt de två nya

nivåerna, som också fortsätter att öka. Samtidigt har andelen pensionärer med

hel förtidspension minskat.

Den 1 oktober 1995 infördes nya regler i förtidspensioneringen med syfte att

förbättra beslutsunderlagen vid beslut om förtidspension. Detta har haft en

återhållande effekt på antalet nybeviljade förtidspensioner.

Medelbeloppet för folkpension i form av förtidspension (inklusive pen-

sionstillskott) sjunker. Medelbeloppet påverkas bl.a. av fördelningen mellan hel

och partiell pension, fördelningen mellan gifta och ogifta samt hur stor andel

som har pensionstillskott. Andelen med pensionstillskott sjunker i takt med att

fler blir berättigade till ATP. Andelen hela förtidspensioner sjunker medan

andelen partiella ökar.

Medelbeloppet har också påverkats av regeländringar. Fr.o.m. den 1 juli 1995

har folkpensionsnivån för förtidspension sänkts från 96 till 90% av basbeloppet

sedan detta minskats med två procent. Samtidigt har pensionstillskottet höjts

lika mycket för förtidspensionärer med låg eller ingen ATP. Regelförändringen

har medfört att genomsnittlig förtidspension sänkts med ungefär 4 procentenheter

av basbeloppet. Fr.o.m. den 1 januari 1996 har förtidspensionsbeloppet sänkts

för gifta förtidspensionärer vars make inte har pension. Regeländringen har

inneburit en ytterligare minskning av medelpensionen.

Antalet barntillägg till förtidspension var i december 1995 ca 5 000. Antalet

kommer att fortsätta att sjunka i takt med att förmånen avvecklas. Utgifterna

för barntillägg var ca 52 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och beräknas bli ca

61 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (18 mån).

För innevarande budgetår beräknas utgifterna till 20 600 miljoner kronor

vilket är ett underskridande med 220 miljoner kronor jämfört med anslaget

belopp.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 13 389 000 tkr. |

| |

| |

|Övrigt |

| |

|Regeringen har denna dag överlämnat proposition |

|1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av|

|sjukpenning och förtidspension. Därtill har |

|Riksförsäkringsverket fått i uppdrag att lämna förslag|

|till utformning av ändrade regler för beräkning av |

|antagandeinkomst i samband med beslut om |

|förtidspension enligt förslag i den ekonomiska vårpropo-|

|sitionen (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, |

|rskr. 1995/96:304). |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

För närvarande är tendensen att antalet förtidspensioner fortsätter att minska.

Prognosen pekar på att antalet kommer att vara lägre i december 1996 än i

december året innan.

Det finns starka demografiska faktorer som talar för en ökning av antalet

förtidspensioner beroende på att de stora åldersgrupper som är födda på 1940-

talet börjar nå upp i de åldrar då risken att bli förtidspensionär ökar. Det är

emellertid mycket osäkert hur denna utveckling kommer att bli. Utvecklingen av

regeltillämpning och praxis har härvid en stor betydelse. Förslagen om ändrade

kriterier för rätt till förtidspension som överlämnas till riksdagen i dag

(prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och

förtidspension) avses leda till ett minskat antal förtidspensioner.

Propositionen beskrivs närmare under avsnitt A. Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp. Den 1 januari 1997 avskaffas de särskilda regler som gäller för

försäkrade som är 60 år eller äldre vilket också torde få en minskande effekt på

nybeviljandet.

I den ekonomiska vårpropositionen aviserade regeringen ändrade regler för

beräkning av antagandeinkomst i samband med beslut om förtidspension.

Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag att lämna förslag till utformning av

ändrade regler. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1997. Förslagen

får i första hand konsekvenser för ATP-kostnaderna men kan långsiktigt också

komma att innebära konsekvenser för anslaget.

Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1997 till 13 389 000 000

kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas utgifterna till 13 297 000 000

kronor respektive 13 524 000 000 kronor.

I anslagsberäkningen har beaktats de besparingseffekter som följer av

propositionen 1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av sjuk-

penning och förtidspension.

5 B. Socialförsäkringsadministrationen

5.1 Allmänt

Socialförsäkringsadministrationen omfattar Riksförsäkringsverket (RFV) och de

allmänna försäkringskassorna som svarar för huvuddelen av samhällets ekonomiska

trygghetssystem.

5.1.1 Mål för socialförsäkringsadministrationen

De övergripande målen för verksamheten är att aktivt

- administrera och verka för en allmän socialförsäkring som ger ekonomisk

trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom och vård av barn,

- verka för att förebygga och minska ohälsa samt genom att offensivt arbeta med

och samordna rehabiliteringen bidra till att ge sjuka och funktionshindrade

personer möjlighet att åter kunna arbeta,

- säkerställa likformighet och kvalitet i handläggningen av försäkrings- och

bidragsärenden.

I regleringsbrev för budgetåret 1994/95 angav regeringen följande resultatkrav:

- Ohälsotalet bör sänkas jämfört med föregående budgetår.

- Insatser för att minska antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionärer

skall prioriteras.

- Den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet bör höjas.

- Andelen pappor som tar ut föräldrapenning bör öka och pappornas andel av

antalet uttagna föräldrapenningdagar bör öka.

- Inbetalningsgraden av underhållsbidrag i förhållande till utbetalda bi-

dragsförskott bör höjas.

- Pris- och kostnadsutvecklingen för prisnedsatta läkemedel bör begränsas.

Enligt RFV ökade ohälsotalet, exkl. sjuklöneperioden omfattande de första 14

dagarna i en sjukperiod, med 0,5 % under budgetåret 1994/95. RFV:s uppskattning

av ett ohälsotal som även omfattar sjuklöneperioden visar dock en positiv

utveckling.

Antalet långvariga ersättningsfall från sjukförsäkringen och antalet nybe-

viljade förtidspensioner har minskat. RFV framhåller att insatser har priori-

terats för att effektivisera sjukfalls- och rehabiliteringsarbetet jämte ökade

efterkontroller av förtidspensioner.

Den genomsnittliga pensionsåldern har höjts med 0,3 år.

Inom föräldraförsäkringen ökade andelen män som uppburit föräldrapenningdagar

t.o.m. år 1994, samtidigt som männen tog ut fler dagar än tidigare. Detta bedöms

av RFV i viss utsträckning vara en effekt av insatser som bedrivits av RFV och

försäkringskassorna. Därefter har dock en minskning av antalet ersatta dagar

skett med ca en procentenhet.

Vad gäller bidragsområdet sjönk inbetalningsgraden av underhållsbidrag i

förhållande till utbetalt bidragsförskott från 27,59 % budgetåret 1993/94 till

27,43 % budgetåret 1994/95 och samhällets nettokostnad för bidragsförskotten

ökade således. Inbetalningsgraden av underhållsbidrag i förhållande till

debiterat bidrag ökade dock vilket enligt RFV tyder på att genomförda insatser

haft effekt.

Kostnaderna för läkemedel har ökat mer än beräknat. Eftersom RFV:s möjligheter

att påverka kostnaderna endast gäller prissättningen får, med hänsyn till att

prisökningen utgjort ca 3 %, målet att begränsa pris- och kostnadsutvecklingen

anses uppfyllt.

5.1.2 Fusk och systembrister

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag kartlagt fusk med förmåner

och bidrag av social karaktär samt ersättningar vid arbetslöshet. De

bidragsområden som i första hand studerats är förtidspensioner, a-kassa/kontant

arbetsmarknadsstöd, bidragsförskott, bostadsbidrag, sjukpenning och tillfällig

föräldrapenning. Vidare har studerats förekomsten av dubbla ersättningar från

olika bidragssystem, fusk bland läkare och invandrare samt ändamålsenligheten i

kontroller och kontrollsystem. Kartläggningen har resulterat i tre rapporter i

vilka RRV lämnar förslag till åtgärder (RRV 1995:32-34). Rapporterna har

remissbehandlats.

Vidare har RFV utarbetat och till Socialdepartementet överlämnat en rapport

Missbruk och fusk med försäkring och bidrag (RFV ANSER 1996:2) med förslag till

åtgärder.

Det är av stor vikt att förhindra överutnyttjande och missbruk av trygg-

hetssystemen. Inom Socialdepartementet och socialförsäkringsadministrationen

bedrivs ett omfattande arbete i detta avseende. Riksdagen har under våren

antagit regeringens förslag till nya regler för bostadsbidrag. Vidare har

regeringen lämnat proposition till riksdagen om en ny lag om underhållsstöd för

barn till särlevande föräldrar (prop. 1995/96:208). Regelförändringarna syftar

till att uppnå bättre fungerande bidragssystem jämte kostnadsminskningar. Detta

innebär vidare ett minskat överutnyttjande och missbruk av dessa båda

ersättningssystem. Regeringen har också för avsikt att med utgångspunkt från

RRV:s rapporter under våren 1997 lägga fram en proposition till riksdagen om

åtgärder för att komma till rätta med de problem som kunnat konstateras.

5.1.3 Utveckling av nytt pensionssystem

RFV har regeringens uppdrag att vidta förberedelser för det reformerade

pensionssystemet. Utgångspunkter för detta förberedelsearbete är riksdagens

beslut den 8 juni 1994 om riktlinjer för ett reformerat ålderspensionssystem.

Det fortsatta genomförandet av pensionsreformen behandlas under avsnitt 5 inom

utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

5.1.4 Översyn av socialförsäkringsadministrationens

organisationsstruktur

I enlighet med vad som anfördes i föregående års budgetproposition har en

särskild utredare haft i uppdrag att göra en översyn av socialförsäkrings-

administrationens organisationsstruktur. Utredningen, som antog namnet Översynen

av socialförsäkringsadministrationen (ÖSA-utredningen), överlämnade den 30 april

1996 betänkandet Försäkringskassan Sverige (SOU 1996:64). I betänkandet föreslås

att försäkringskassorna blir statliga myndigheter men med starkare lokal

förankring. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Förslag som berör administrationen har också lämnats av Sjuk- och

arbetsskadekommittén (SAK) i betänkandet En allmän och aktiv försäkring vid

sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113).

5.1.5 Resultatinformation

Enligt regeringens bedömning visar RFV:s årsredovisning att verksamheten bedrivs

i enlighet med gällande riktlinjer och med inriktning att nå de uppsatta målen.

RFV:s och försäkringskassornas arbetsinsatser har också lett till att målen till

viss del uppfyllts. För att följa produktiviteten i verksamheten används

styckkostnad som jämförande mått. De resultat som redovisas för olika

förmånsslag varierar dock i den omfattningen att tydliga slutsatser inte kan

dras för närvarande.

Resultatredovisningen bör som RRV framhåller utvecklas ytterligare.

Redovisningen av utvärderingsinsatser, tillsyn, informationsverksamhet m.m. bör

bli mer resultatorienterad. En struktur för RFV:s egen verksamhet bör utvecklas.

Likaså bör redovisning av produktkvalitet och styckkostnader utvecklas. Arbete i

dessa avseenden pågår för närvarande inom RFV.

I anslutning till ett gemensamt utvecklingsarbete som bedrivs av RFV och

Socialdepartementet angavs i årets regleringsbrev en förändrad indelning i

verksamhetsgrenar. Avsikten är att åstadkomma en tydligare redovisning enligt en

indelning baserad på arbetsuppgifter i stället för förmånsslag. De nya

verksamhetsgrenarna avser utbetalning av ersättningar, åtgärder mot ohälsa och

samlade insatser för analys och kvalitetssäkring.

För budgetåret 1995/96 har regeringen fastställt verksamhetsmål av liknande

innebörd som för föregående budgetår men med en tydligare struktur. Nya mål har

också tillkommit som innebär prioritering av insatser för likformighet och

kvalitet i ärendehandläggningen samt förbättrade analyser av resultat, kostnader

och kvalitet.

Slutsatser

De övergripande mål som fastställts inför budgetåret 1995/96 bör gälla även för

budgetåret 1997. Beträffande förslagen i betänkandet Försäkringskassan Sverige

(SOU 1996:64) samt betänkandet En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och

rehabilitering (SOU 1996:113) avser regeringen att återkomma till riksdagen

inför budgetåret 1998.

B 1. Riksförsäkringsverket

-------------------------------------------------------

1994/951)Utgift717 7112) Anslagssparande185 000

1995/96 Anslag1 139 351 Utgiftsprognos1 022 000

därav 1996 760 000

1997 Förslag726 634

1998 Beräknat735 426

1999 Beräknat777 671

1 Anslaget F1. Riksförsäkringsverket och del av anslaget B 11. Ersättning till

Posten AB

2 Beloppen anges i tusental kr

Riksförsäkringsverket (RFV) är central förvaltningsmyndighet för social-

försäkringen och anslutande bidragssystem.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande på

185 miljoner kronor. Detta belopp hänför sig bl.a. till att medel avsatta för

viss projektverksamhet förts över till följande budgetår. Prognosen för

anslagsbelastningen för innevarande budgetår visar en minskning av

anslagssparandet vilket bl.a. har samband med genomförande av uppskjutet

projektarbete på ADB-området.

9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Övergripande mål |

| |

|För den kommande planeringsperioden skall följande |

|övergripande mål gälla för socialför- |

|säkringsadministrationen. Målet för verksamhetsområdet|

|skall under denna tid vara att aktivt |

|- administrera och verka för en allmän socialförsäkring|

| som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp,|

| ålderdom och vård av barn |

|- verka för att förebygga och minska ohälsa samt genom|

| att offensivt arbeta med och samordna |

| rehabiliteringen bidra till att ge sjuka och |

| funktionshindrade personer möjlighet att åter kunna|

| arbeta, |

|- säkerställa likformighet och kvalitet i |

| handläggningen av försäkrings- och bidragsärenden.|

| |

| |

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 726 634 tkr |

|Beräknade avgiftsinkomster 60 000 tkr |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Som anförts under inledningsavsnittet till Socialförsäkringsadministrationen

visar RFV:s årsredovisning att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande

riktlinjer och med inriktning att nå de uppsatta målen. Som angivits har också

målen till vissa delar uppfyllts.

Regeringen beräknar RFV:s ramanslag för år 1997 med utgångspunkt från ett

besparingskrav om 3 % för budgetåret. Vidare gör regeringen med hänsyn till

RFV:s och försäkringskassornas budgetläge den bedömningen att ett belopp om 20

miljoner kronor bör föras över till försäkringskassornas anslag.

Det nuvarande anslaget B 11. Ersättning till Posten AB föreslås upphöra.

Motsvarande medel - med undantag för 40 miljoner kronor som tas upp under

försäkringskassornas ramanslag - har beräknats under RFV:s anslag.

RFV har regeringens uppdrag att vidta förberedelser för det reformerade

pensionssystemet. Projektet som påbörjades under budgetåret 1994/95 finansieras

huvudsakligen genom lån i Riksgäldskontoret. För innevarande budgetår har

riksdagen på tilläggsbudget under RFV:s ramanslag anvisat 23 miljoner kronor

avseende räntekostnader och information. För budgetåret 1997 beräknar regeringen

RFV:s anslagsbehov för pensionsreformen till 39 miljoner kronor, varav 29

miljoner kronor för räntekostnader och 10 miljoner kronor för information.

Det är enligt regeringens mening av stor vikt att ett så omfattande projekt

som genomförandet av det reformerade pensionssystemet noggrannt följs och

utvärderas samt ges tydliga ekonomiska ramar. RFV kommer fram till och med

budgetåret 2000 att behöva utöka lånen i Riksgäldskontoret. Totalt för hela

projektet beräknas en låneram om 1 000 miljoner kronor att behöva tas i anspråk.

De kostnader som uppkommer i form av räntor och avskrivningar till följd av

upplåningen i Riksgäldskontoret skall som anförts i den ekonomiska

vårpropositionen finansieras inom ramen för det allmänna pensionssystemet.

Regeringen avser att i samband med förslag om den närmare utformningen och

finansieringen av det reformerade pensionssystemet återkomma till riksdagen

angående finansiering av genomförandekostnaderna och av den löpande

administrationen.

För år 1997 föreslår regeringen att 726 634 000 kronor anvisas till Riks-

försäkringsverket. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 735 426 000

kronor. För år 1999 beräknas 777 671 000 kronor. De beräknade beloppen kan

senare komma att påverkas av bedömningen av förslag av utredningen Översynen av

socialförsäkringsadministrationen (ÖSA-utredningen) och av Sjuk- och

arbetsskadekommittén (SAK).

Vissa av RFV:s administrationskostnader finansieras via ersättningar som

lämnas från Allmänna pensionsfonden och de affärsdrivande verken. Dessa

inkomster kan för budgetåret 1997 beräknas till 60 000 000 kronor.

B 2. Allmänna försäkringskassor

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 4 213 000 1) Anslagssparande273 000

1995/96Anslag 6 472 407 Utgiftsprognos6 697 600

därav 19964 536 475

1997 Förslag 4 379 578

1998 Beräknat 4 309 637

1999 Beräknat 4 439 908

1 Beloppen anges i tusental kr

De allmänna försäkringskassorna har till uppgift att handlägga enskilda ärenden

inom socialförsäkrings- och bidragssystemen på regional och lokal nivå. För

närvarande finns 25 försäkringskassor med 359 lokalkontor och 21 mindre

serviceenheter i landet. Lokalkontorsnätet täcker hela landet och i varje kommun

finns minst ett lokalkontor. Vid försäkringskassorna arbetade vid ingången av

budgetåret 1995/96 ca 16 900 personer - 2 700 på centralkontoren och 14 200 på

lokalkontoren.

Vad gäller resultat beträffande i regleringsbrevet angivna resultatmål

hänvisas till vad som anförts under verksamhetsområdet Socialförsäkrings-

administrationen avsnitt 5.1.5 Resultatinformation. Arbetet med att utveckla och

förbättra mål- och resultatstyrningen i organisationen pågår. Ambitionen är att

formerna för mål- och resultatstyrningen skall ha avsevärt utvecklats inför år

1997.

RFV har i en rapport till regeringen redovisat hur besparingskravet

motsvarande 5 % för budgetåret 1995/96 kommer att mötas på försäkringskassorna.

Som en konsekvens av anslagsminskningen har personalneddragningar gjorts och

effektivitets- och förenklingsåtgärder har vidtagits och planeras. RFV betonar

samtidigt att neddragningen på anslaget leder till att verksamheten sätts under

allt kraftigare påfrestning och att resursförstärkning behövs för att säkra

handläggningskvaliteten. Detta resursbehov beror främst på volymökningar och

regelförändringar inom verksamheten. Stora krav ställs också på administrationen

för att genomföra åtgärder mot fusk och att förbättra den interna kontrollen och

beslutskvaliteten samt att vidta insatser inom rehabiliteringsområdet.

RFV har vid sina beräkningar av resursbehovet för budgetåret 1997 utgått från

att ett sparbeting om 3 % skall genomföras. I samband härmed förutsätts dock att

försäkringskassornas medelsbehov beaktas inför nya reformer.

Som angetts under rubriken verksamhetsområdet Socialförsäkrings-

administrationen avsnitt 5.1.4 har i enlighet med vad som anfördes i föregående

års budgetproposition en särskild utredare haft i uppdrag att göra en översyn av

socialförsäkringsadministrationens organisationsstruktur. Utredningen

överlämnade i april 1996 betänkandet Försäkringskassan Sverige (SOU 1996:64).

Även sjuk- och arbetsskadekommittén (SOU 1996:113) har i sitt slutbetänkande

behandlat frågor om socialförsäkringens administration.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Övergripande mål |

| |

|Gemensamma övergripande mål för |

|socialförsäkringsadministrationen finns formulerade |

|under anslaget Riksförsäkringsverket. |

| |

| |

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 4 379 578 tkr |

|Beräknade avgiftsinkomster: |

|Allmänna pensionsfonden 250 000 tkr |

|Arbetsskadeförsäkringen 225 000 tkr |

-------------------------------------------------------

10

Resultatbedömning

Årsredovisningen för socialförsäkringsadministrationen visar enligt regeringens

bedömning att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande riktlinjer.

Regeringen anser det dock angeläget att resultatredovisningen utvecklas

ytterligare.

Regeringen beräknar de allmänna försäkringskassornas ramanslag för år 1997 med

utgångspunkt från ett besparingskrav om 3 % för budgetåret. Vidare gör

regeringen bedömningen att försäkringskassorna bör tillföras

resursförstärkningar i anslutning till ett flertal reformer inom socialförsäk-

ringsområdet m.m. främst rörande bostadsbidrag och underhållsstöd som innebär

ökade arbetsuppgifter. Utöver 40 miljoner kronor som beräknats i den ekonomiska

vårpropositionen föreslås att för budgetåret 1997 20 miljoner kronor förs över

till försäkringskassorna från RFV:s anslag. Härutöver föreslås att 40 miljoner

kronor från det nuvarande anslaget B 11. Ersättning till Posten AB tillförs

kassornas ramanslag. Därutöver överförs 3 miljoner kronor till

försäkringskassorna från Justitiedepartementets anslag till allmänna domstolarna

för införandet av tvåpartsprocess vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (prop.

1995/96:128, bet.1995/96:SfU6, rskr.1995/96:86).

Slutsatser

För år 1997 föreslår Regeringen att 4 379 578 000 kronor anvisas till de

Allmänna försäkringskassorna. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 4 309

637 000 kronor och för år 1999 beräknas 4 439 908 000 kronor. De beräknade

beloppen kan senare komma att påverkas av bedömningen av förslag av utredningen

Översynen av socialförsäkringsadministrationen (ÖSA-utredningen) och av Sjuk-

och arbetsskadekommittén (SAK).

Vissa av försäkringskassornas administrationskostnader finansieras via

ersättningar som lämnas från Allmänna pensionsfonden samt från Arbets-

skadeförsäkringen. Dessa inkomster kan för budgetåret 1997 beräknas till 475 000

000 kronor.

11

Regeringens proposition

1996/97:1

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

(utgiftsområde 11)

Innehållsförteckning

1. Förslag till riksdagsbeslut 2

2. Lagtext 3

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring 3

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)

angående införande av lagen om allmän försäkring6

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)

om pensionstillskott 8

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer 11

3. Utgiftsområdets inriktning och innehåll 14

3.1 Inriktning för utgiftsområdet 14

3.2 Utgiftsområdets innehåll 14

3.3 Utgiftsutveckling 17

4. Anslag 17

A 1. Ålderspensioner 17

A 2. Efterlevandepensioner till vuxna 20

- Förkortad omställningspension 21

- Växling folkpension och pensionstillskott22

- Inkomstprövning av folkpension i form av

änkepension 23

A 3. Bostadstillägg till pensionärer 31

- Sänkt kompensationsgrad för BTP 32

- Fritidsfastighet medräknas som förmögenhet vid

beräkning av BTP 33

- Höjd skälig bostadskostnad vid beräkning av

särskilt bostadstillägg till pensionärer 35

5. Det fortsatta genomförandet av pensionsreformen 38

5.1 Framflyttning av vissa tidpunkter för

ikraftträdande av det reformerade

pensionssystemet m.m. 39

12

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:382) angående

införande av lagen om allmän försäkring,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pen-

sionstillskott,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bo-

stadstillägg till pensionärer,

5. godkänner vad regeringen anfört om framflyttning av vissa tidpunkter vad

avser det reformerade pensionssystemet m.m.,

6. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 11. Ekonomisk

trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning:

Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp

tusental kr

A 1. Ålderspensioner ramanslag 53 148 000

A 2. Efterlevandepensioner till vuxna ramanslag 857 000

A 3. Bostadstillägg till pensionärer ramanslag 9 970 000

Summa för utgiftsområdet 63 975 000

13

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1

dels att 8 kap. 4 och 11 §§ samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen

(1988:881) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i

nämnda lag skall införas tre nya punkter, 18-20, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap

4 §2

Rätt till omställningspension har en efterlevande make, som inte har uppnått

65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, om

den efterlevande

a) vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under tolv år, som stod

under vårdnad av makarna eller endera av dem, eller

b) oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till

tidpunkten för dödsfallet.

-------------------------------------------------------

Rätten till Rätten till

omställningspension enligt omställningspension enligt

denna paragraf avser en tid denna paragraf avser en

av tolv månader räknat från tid av sex månader räknat

tidpunkten för dödsfallet. från tidpunkten för

dödsfallet.

11 §3

-------------------------------------------------------

Omställningspension liksom Omställningspension

hel särskild liksom hel särskild

efterlevandepension utgör förefterlevandepension utgör

år räknat 96 procent av för år räknat 90 procent av

basbeloppet. basbeloppet.

2. I fall då rätt till familjepension grundas på dödsfall som har inträffat

före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser om sådan pension, i

den mån inte något annat sägs nedan.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1988:881.

3 Senaste lydelse 1988:881.

14

-------------------------------------------------------

Folkpension i form av

änkepension skall, om inte

annat följer av 8 kap. 4 §

andra och tredje styckena

i deras äldre lydelse, för år

räknat utgöra 90 procent av

basbeloppet.

18. Folkpension i form

av änkepension skall

minskas med 30 procent av

årsinkomsten beräknad enligt

5, 5 a och 5 b §§ lagen

(1994:308) om

bostadstillägg till

pensionärer.

Om rätt föreligger till

såväl folkpension i form av

änkepension som

bostadstillägg till

pensionärer skall

änkepensionen minskas på

grund av årsinkomsten först

efter minskning av

bostadstillägget enligt 6 §

lagen om bostadstillägg

till pensionärer.

Föreligger inte rätt till

bostadstillägg till pen-

sionärer på grund av att

pensionstagaren inte är bo-

satt i Sverige, skall som

årsinkomst endast räknas

sådan inkomst som utgörs av

tilläggspension, pension

enligt utländsk lag-

stiftning, tjänstepension

eller motsvarande ersätt-

ning som följer av

kollektivavtal samt ar-

betsskadeersättning eller

motsvarande ersättning.

Om änkepension enligt be-

stämmelserna i 5 kap. skall

utges med viss andel av

oavkortad sådan pension,

skall minskningen med

hänsyn till årsinkomsten

beräknas på oavkortad pen-

sion och andelsberäkningen

göras först på det belopp som

framkommer efter denna

minskning.

19. Minskning av

folkpension i form av

änkepension enligt punkt 18

skall inte göras för en tid

av sex månader räknat från

tidpunkten för dödsfallet.

Sådan minskning skall inte

heller göras om den

efterlevande har vårdnaden

om och stadigvarande

sammanbor med barn under

tolv år, som vid dödsfallet

stadigvarande vistades i

makarnas hem.

20. Bestämmelserna i 9

och 11 §§ lagen (1994:308)

om bostadstillägg till

pensionärer skall gälla på

motsvarande sätt i fråga om

folkpension i form av änke-

pension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya punkterna 18-20 i

övergångsbestämmelserna skall dock tillämpas först avseende änkepension för tid

från och med den 1 april 1997.

2. För efterlevandepension som avser tid före ikraftträdandet gäller äldre

bestämmelser.

3. I fråga om rätt till omställningspension som grundas på dödsfall som

inträffat före ikraftträdandet, gäller fortfarande 8 kap. 4 § i sin tidigare

lydelse.

4. Folkpension i form av änkepension som beviljats enligt äldre bestämmelser

och vartill rätt föreligger vid ikraftträdandet skall omprövas. Har för

omprövning nödvändiga uppgifter - genom ny ansökan eller på annat sätt - inte

inkommit till försäkringskassan före den 1 mars 1997, får försäkringskassan dra

in änkepensionen avseende tid från och med den 1 april 1997.

15

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)

angående införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 och 32 §§ lagen (1962:382) angående införande av

lagen om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §1

-------------------------------------------------------

Bestämmelserna i tredje Bestämmelserna i tredje

stycket punkterna 1-4 stycket punkterna 1-3

övergångsbestämmelserna till övergångsbestämmelserna till

lagen (1960:99) angående lagen (1960:99) angående

ändring i lagen den 29 juni ändring i lagen den 29 juni

1946 (nr 431) om 1946 (nr 431) om

folkpensionering skall folkpensionering skall

fortfarande tillämpas. fortfarande tillämpas. Be-

Beträffande änkepension efterträffande änkepension efter

man, som avlidit före den 1 man, som avlidit före den 1

juli 1960, skall dock i juli 1960, skall bestäm-

stället för 8 § första stycketmelserna i punkterna 18

lagen om folkpensionering i och 20 övergångsbestämmelser-

lagrummets lydelse före na till lagen (1988:881)

nämnda tidpunkt gälla, att om ändring i lagen

sådan pension minskas med 35 (1962:381) om allmän för-

procent av den pensionsbe- säkring tillämpas.

rättigades årsinkomst. Vid

tillämpning i fall som nu

sagts av 13 § 2 mom.

sistnämnda lag skall även

procenttalet 20 utbytas mot

10 samt beloppet 20 000

kronor utbytas mot 75 000

kronor. Vid in-

komstberäkningen bortses från

inkomst av sådan privatbo-

stadsfastighet eller

privatbostad som avses i 5 §

kommunalskattelagen

(1928:370). Vid beräkning av

förmögenhet skall värdet av

sådan privatbostadsfastighet

eller privatbostad inte

beaktas.

32 §2 Fråga rörande änkepension i anledning av dödsfall, som inträffat före den

1 juli 1960, skall prövas av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den

försäkrade är inskriven.

-------------------------------------------------------

Vid omräkning av förmånsbe-

loppen för änkepensioner till

följd av ändrade förhållanden

gäller i tillämpliga delar

bestämmelserna i 9 § lagen

(1994:308) om bostadstillägg

till pensionärer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna skall

dock tillämpas först avseende änkepension för tid från och med den 1 april 1997.

1 Senaste lydelse 1994:311.

2 Senaste lydelse 1994:311. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

16

2. Folkpension i form av änkepension som beviljats enligt äldre bestämmelser

och vartill rätt föreligger vid ikraftträdandet skall omprövas. Har för

omprövning nödvändiga uppgifter - genom ny ansökan eller på annat sätt - inte

inkommit till försäkringskassan före den 1 mars 1997, får försäkringskassan dra

in änkepensionen avseende tid från och med den 1 april 1997.

17

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott dels

att 2, 2 a och 5 §§ skall ha följande lydelse,

dels att nuvarande 2 b § skall betecknas 2 c §,

dels att den nya 2 c § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse,

2 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

-------------------------------------------------------

Om inte annat följer av Om inte annat följer av

bestämmelserna i andra och bestämmelserna i andra och

tredje styckena eller i 2 b §tredje styckena eller i 2

är pensionstillskottet till c § är pensionstillskottet

ålderspension, omställnings- till ålderspension fem-

pension, särskild efter- tiofem och en halv procent

levandepension eller av basbeloppet enligt 1

änkepension femtiofem och en kap. 6 § lagen (1962:381)

halv procent av basbeloppet om allmän försäkring minskat

enligt 1 kap. 6 § lagen enligt tredje stycket sam-

(1962:381) om allmän för- ma lagrum.

säkring minskat enligt

tredje stycket samma

lagrum.

För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än

den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det belopp

som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas eller ökas i

motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen om

allmän försäkring.

-------------------------------------------------------

Pensionstillskottet till Pensionstillskottet till

änkepension, som enligt 8 partiell ålderspension är

kap. 4 § andra eller tredje motsvarande andel av det

stycket lagen om allmän pensionstillskott som

försäkring i detta lagrums angetts i första eller

lydelse vid utgången av år andra stycket.

1989 betalas ut med minskat

belopp, är det belopp som

framkommer om det i första

stycket angivna procent-

talet minskas i motsvarande

mån. Pensionstillskottet

till partiell ålderspension

är motsvarande andel av det

pensionstillskott som

angetts i första eller andra

stycket. För den som har

partiell särskild

efterlevandepension eller

har änkepension, som med

tillämpning av punkt 6 i

övergångsbestämmelserna till

lagen (1988:881) om ändring

i lagen (1962:381) om allmän

1 Senaste lydelse

1992:1739.

försäkring betalas ut med

viss andel av en oreducerad

sådan pension, är

pensionstillskottet motsva-

rande andel av det

pensionstillskott som

angetts i första stycket.

2 a §2

-------------------------------------------------------

Om inte annat följer av Om inte annat följer av

bestämmelserna i andra bestämmelserna i andra

stycket eller i 2 b § är stycket eller i 2 c § är

pensionstillskottet till pensionstillskottet till

förtidspension etthundraelva förtidspension

och en halv procent av etthundraelva och en halv

basbeloppet enligt 1 kap. 6 §procent av basbeloppet

lagen (1962:381) om allmän enligt 1 kap. 6 § lagen

försäkring minskat enligt (1962:381) om allmän

tredje stycket samma försäkring minskat enligt

lagrum. tredje stycket samma

lagrum.

För den som har partiell förtidspension är pensionstillskottet motsvarande

andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den som får

förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört att betalas ut enligt

6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pensionstillskottet minskas i

motsvarande mån som förtidspensionen minskas enligt 7 kap. 4 § andra stycket

lagen om allmän försäkring.

2 b §3

-------------------------------------------------------

Om inte annat följer av

bestämmelserna i andra

stycket eller i 2 c § är

pensionstillskottet till

omställningspension,

särskild efterlevande-

pension eller änkepension

sextioen och en halv

procent av basbeloppet

enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän för-

säkring minskat enligt

tredje stycket samma

lagrum.

Pensionstillskottet till

änkepension, som enligt 8

kap. 4 § andra eller tredje

stycket lagen om allmän

försäkring i detta lagrums

lydelse vid utgången av år

1989 betalas ut med

minskat belopp, är det

belopp som framkommer om

det i första stycket

angivna procenttalet

minskas i motsvarande mån.

För den som har partiell

särskild

2 Senaste lydelse 1995:511. efterlevandepension eller

3 Senaste lydelse har änkepension, som med

1992:1278. tillämpning av punkt 6 i

övergångsbestämmelserna till

lagen (1988:881) om ändring

i lagen (1962:381) om

allmän försäkring betalas ut

med viss andel av en

oreducerad sådan pension, är

pensionstillskottet mot-

svarande andel av det

pensionstillskott som an-

getts i första stycket.

(2 b §) 2 c §

-------------------------------------------------------

Pensionstillskottet till Pensionstillskottet till

ålderspension, omställ- ålderspension, omställ-

ningspension, särskild ningspension, särskild

efterlevandepension, efterlevandepension,

änkepension eller änkepension eller

förtidspension som enligt förtidspension som enligt

bestämmelserna i 5 kap. bestämmelserna i 5 kap.

lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän

försäkring utges med viss försäkring utges med viss

andel av oavkortad sådan andel av oavkortad sådan

pension utgör motsvarande pension utgör motsvarande

andel av det andel av det

pensionstillskott som anges pensionstillskott som

i 2 eller 2 a §. anges i 2, 2 a eller 2 b §.

5 §4

-------------------------------------------------------

Pensionstillskott till Pensionstillskott till

änkepension enligt 16 § lagenänkepension skall utgå efter

den 25 maj 1962 (nr 382) samma grunder som

angående införande av lagen änkepensionen. Minskning av

om allmän försäkring skall utgåpensionstillskottet med

efter samma grunder som hänsyn till den

änkepensionen. Minskning av pensionsberättigades in-

pensionstillskottet med komst skall göras först

hänsyn till den sedan bostadstillägg helt

pensionsberättigades inkomst bortfallit men innan

skall göras först sedan bo- minskning sker av änkepen-

stadstillägg helt bortfallit sionen.

men innan minskning sker av

änkepensionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna i 5 § skall

dock tillämpas först för tid från och med den 1 april 1997. Äldre bestämmelser

tillämpas i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 1994:312.

18

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer

dels att 4, 5 och 7 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

-------------------------------------------------------

Bostadstillägg lämnas med Bostadstillägg lämnas med

85 procent av 83 procent av

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

av den del som överstiger av den del som överstiger

100 kronor men inte 4 000 100 kronor men inte 4 000

kronor.

kronor.

För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte

bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per månad. I fråga

om makar tillämpas dock första stycket.

5 §1 Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionärens

årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som

någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.

Som årsinkomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del

pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205)

om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen

om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad den

enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund av

släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,

5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,

7. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

8. socialbidrag,

9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),

-------------------------------------------------------

11. inkomst av sådan

privatbostadsfastighet

eller privatbostad som

avses i 5 § kommunalskatte-

lagen (1928:370),

12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för ersättning

till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara en

kostnadsersättning.

1 Senaste lydelse 1995:1486.

19

Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 § 1 mom.

kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av tjänst i den mån

sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhållsbidrag till före detta

make i den utsträckning som anges i 46 § samma lag.

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkningen

bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot

svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande

av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av

regeringen.

-------------------------------------------------------

Avkastning av förmögenhet Avkastning av förmögenhet

skall anses utgöra fem skall anses utgöra fem

procent av förmögenhetsvärdetprocent av förmögenhetsvärdet

för år räknat. Vid beräkning avför år räknat. Vid beräkning

förmögenhets avkastning skallav förmögenhets avkastning

dock denna höjas med tio skall dock denna höjas med

procent av det belopp, tio procent av det belopp,

varmed förmögenheten över- varmed förmögenheten över-

stiger för den som är gift stiger för den som är gift

sextiotusen kronor, och för sextiotusen kronor, och för

annan sjuttiofemtusen annan sjuttiofemtusen

kronor. Vid beräkning av kronor. Vid beräkning av

förmögenhet skall värdet av förmögenhet skall värdet av

sådan privatbostadsfastighet sådan privat-

eller privatbostad som bostadsfastighet eller

avses i 5 § kommunalskatte- privatbostad som avses i 5 §

lagen inte beaktas. kommunalskattelagen och

som utgör pensionärens

permanentbostad inte

beaktas.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften

av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde stycket skall i

sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda

förmögenhet.

Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal

kronor.

5 b §

-------------------------------------------------------

Vid beräkning av

årsinkomst enligt 5 § första

stycket för den som är

berättigad till folkpension

i form av änkepension skall

bortses från livränta enligt

6 kap. 1 § lagen (1976:380)

om arbetsskadeförsäkring

eller motsvarande livränta

som bestäms med tillämpning

av sagda lag till den del

livräntan överstiger det

belopp denna skulle ha

uppgått till om inte änke-

pensionen minskats med hän-

syn till årsinkomst.

Detsamma skall gälla för

tjänstepension eller mot-

svarande ersättning som

följer av kollektivavtal

och som är samordnad med

folkpension i form av änke-

pension.

7 §2 Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bo-

stadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades inkomster

efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt

räknat per månad.

Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen

1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock inte

handikappersättning,

2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och

tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen

föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet dock minskat

med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtidspension,

3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pen-

sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat

barn,

4. bostadstillägg enligt denna lag,

5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsinkomst enligt 5

§.

En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall alltid anses utgöra lägst

1,22 gånger basbeloppet för den som är ogift och lägst 1,01 gånger basbeloppet

för den som är gift.

Inkomsterna enligt andra stycket 1 och 2 skall sammanlagda alltid anses utgöra

lägst 1,515 gånger basbeloppet minskat med två procent för den som är ogift och

lägst 1,34 gånger basbeloppet minskat med två procent för den som är gift.

-------------------------------------------------------

Som skälig bostadskostnad

enligt första stycket skall

anses en bostadskostnad

som uppgår till högst 5 200

kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Den nya lydelsen av 5 § och den

nya 5 b § skall dock inte tillämpas i fråga om bostadstillägg som avser tid före

den 1 april 1997.

2 Senaste lydelse 1995:512.

20

3 Utgiftsområdets inriktning och innehåll

3.1 Inriktning för utgiftsområdet

Den viktigaste förutsättningen för en god välfärdspolitik är statsfinanser i

balans. Solidariskt finansierad välfärdspolitik förutsätter gemensamt ansvar och

att alla görs delaktiga genom generella lösningar som ger rättigheter utifrån

behov och inte betalningsförmåga. Ett bra välfärdssystem som omfattar alla är

det bäst fungerande fördelningspolitiska instrumentet. Framförallt gynnas de som

behöver stödet mest.

För att tillgängliga resurser skall kunna användas på bästa sätt krävs

samverkan och engagemang över myndighets- och organisationsgränser.

Vidare reformeras ålderspensionssystemet med syfte att skapa en god följsamhet

i förhållande till framtida samhällsekonomiska och demografiska påfrestningar.

Övergången till pension grundad på livsinkomsten innebär ett starkare samband

mellan de pensionsavgifter som betalas in under den förvärvsaktiva tiden och den

kommande ålderspensionen. Genom att årlig information om intjänad pensionsrätt

skall lämnas kommer den enskilde att få en bättre överblick över den förväntade

ekonomiska situationen efter pensioneringen.

3.2 Utgiftsområdets innehåll

Regeringen har till riksdagen lagt förslag om en lag om statsbudget (prop.

1995/96:220). I propositionen föreslås en förändrad anslagsstruktur för

statsbudgeten. Anslagstypen förslagsanslag avvecklas. Förslagen innebär att de

tidigare förslagsanslagen inom utgiftsområdet gjorts till ramanslag och några

anslag sammanslagits.

Utgiftsområdet omfattar folkpension och pensionstillskott i form av ålderspen-

sion, särskilt pensionstillägg, efterlevandepension till vuxna och bostads-

tillägg till pensionärer. Ålderspension och särskilt pensionstillägg utgör

fr.o.m. budgetåret 1997 ett anslag.

Statsbudgetens utgifter inom området uppgår år 1996 till ca 65 miljarder

kronor. ATP i form av ålderspension och efterlevandepension till vuxna

finansieras vid sidan av statsbudgeten. Kostnaden för ATP år 1996 är ca 94

miljarder kronor.

Andelen pensionärer med ATP ökar. Den intjänade rätten till ATP blir samtidigt

allt högre. Detta medför att utgifterna för pensionstillskott inom utgiftsom-

rådet minskar samtidigt som ATP-utgifterna stiger.

Det största anslaget inom utgiftsområdet är ålderspensioner som står för 82 %

av kostnaderna. Antalet nytillkommande ålderspensionärer minskar svagt under de

närmaste åren. Några år in på 2000-talet kommer den demografiska utvecklingen

dock att leda till ett ökande antal ålderspensionärer och därmed ökande

utgifter.

Efterlevandepensioner till vuxna omfattar omställningspension, särskild

efterlevandepension samt änkepension. Änkepensionerna avskaffades och ersattes

med omställningspension i och med efterlevandereformen men till följd av

omfattande övergångsbestämmelser är änkepensionerna utgifts- och antalsmässigt

dominerande. Under många år framöver kommer den dominerande delen av anslaget

efterlevandepensioner till vuxna att avse änkepensionerna.

Ungefär 27 % av pensionärerna uppbär bostadstillägg (BTP). Flertalet (80%) är

ålderspensionärer. Andelen förtidspensionärer har ökat något under senare år.

Det totala antalet pensionärer med BTP har minskat under det senaste året.

Samtidigt har medelbeloppet för BTP ökat vilket gör att utgiftsnivån för

närvarande är stabil.

Den sammantagna utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet är relativt stabil.

För innevarande budgetår beräknas anslagen inom utgiftsområdet underskridas med

drygt 400 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 0,5 %.

I denna proposition föreslås besparingsåtgärder inom utgiftsområdet. De

genomförs i syfte att uppnå de utgiftsminskningar som ligger i sane-

ringsprogrammet och för att finansiera överskridanden av anslag under

innevarande budgetår.

21

Sammanfattning av de politiskt och ekonomiskt viktiga

frågorna på området

-------------------------------------------------------

|Besparingsförslag |

| |

| |

|Efterlevandepension till vuxna |

| |

|- Tiden under vilken omställningspension kan utges |

| förkortas från 12 månader till 6 månader avseende |

| dödsfall som inträffar efter den 31 december 1996 |

|- Folkpension i form av änkepension, |

| omställningspension och särskild efterlevandepension|

| sänks med sex procentenheter och pensionstillskott|

| till dessa förmåner höjs med lika mycket fr.o.m. den|

| 1 januari 1997 |

|- Folkpension i form av änkepension inkomstprövas |

| fr.o.m. den 1 april 1997 |

| |

| |

|Bostadstillägg till pensionärer |

| |

|- Ersättningsgraden för bostadstillägg sänks från 85 %|

| till 83 % av bostadskostnaden |

|- Fritidsfastighet beaktas vid inkomstprövningen |

| |

| |

|Övrigt |

| |

|Den högsta skäliga bostadskostnad som används vid |

|beräkning av särskilt bostadstillägg till pensionärer|

|blir enhetlig för hela landet och höjs till 5 200 |

|kronor per månad |

| Ikraftträdandet av det reformerade |

|ålderspensionssystemets intjänanderegler flyttas fram|

|till den 1 januari 1999 och de första utbetalningarna|

|enligt reformerade regler flyttas fram till den 1 |

|januari 2001. Tidpunkt för eventuell förändring i lagen|

|(1982:80) om anställningsskydd vad avser lagstadgad |

|rätt för arbetstagare att kvarstå i arbete till 67 års|

|ålder senareläggs |

-------------------------------------------------------

22

3.3 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 11 framgår av följande sammanställning

(miljoner kronor):

Utgift AnvisatUtgiftsprognosFörslagBeräknat

därav

1994/951995/961995/96 1996 1997 1998 1999

A. Ekonomisk trygghet vid ålderdom

A1. Ålderspensioner 53 073 80 143 79 740 53 09453 14853 419 53 814

A2. Efterlevandepensioner till vuxna1 6372 4292 4801 666857616 623

A3. Bostadstillägg till pensionärer8 90814 80014 7419 8469 97010 27010 570

Totalt för utgiftsområde 1163 61897 37296 96164 60663 97564 30565 007

Ramen har för år 1997 nedjusterats med 306 miljoner kronor i förhållande till

Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150). Detta förklaras huvudsakligen av

att förslaget till inkomstprövning av änkepensioner ger en större besparing än

vad som tidigare antagits. Till en del bidrar också att basbeloppet för år 1997

blir lägre än vad som antogs i vårpropositionen.

För åren 1998 och 1999 har beräknade ramar nedjusterats med 410 miljoner

kronor respektive 497 miljoner kronor med anledning av ovanstående.

4 Anslag

A 1. Ålderspensioner

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 53 072 708

1),2) Utgiftsprognos79 739

1995/96Anslag 80 143 200 500

därav 199653 094 000

1997 Förslag 53 148 000

1998 Beräknat53 419 000

1999 Beräknat53 814 000

1 Beloppen anges i tusental kr

2 Anslaget bestod före bå 1997 av två anslag: ålderspensioner (B7) samt särskilt

pensionstillägg (B9). Beloppen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 är en samman-

slagning av beloppen för respektive anslag.

Anslaget ålderspensioner omfattar ålderspension i form av folkpension och

pensionstillskott, barntillägg till ålderspension, hustrutillägg samt särskilt

pensionstillägg till ålderspensionär som vårdat sjukt eller handikappat barn.

Utöver ålderspension från detta anslag utbetalas även ålderspension från ATP.

Anslaget är indelat i två anslagsposter - ålderspensioner och särskilt

pensionstillägg. Anslagsposten ålderspensioner står för i stort sett hela an-

slaget.

Ålderspensioner

Den allmänna pensionsåldern är 65 år. Uttag av ålderspension får inledas vid

annan tidpunkt, dock tidigast från 60 års ålder. Ålderspension kan tas ut som

hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension.

Ålderspension från folkpensioneringen är för en ogift pensionär 96 % av basbe-

loppet sedan detta minskats med två procent och för en gift pensionär 78,5 % av

basbeloppet sedan detta minskats med två procent. Folkpensionens storlek är

beroende av hur många år man varit bosatt i Sverige eller hur många år med ATP-

poäng som man har tjänat in. Ålderspensionär med låg eller ingen ATP får

pensionstillskott med högst 55,5 % av basbeloppet sedan detta minskats med två

procent. Pensionstillskottet reduceras med ATP-pensionen.

Hustrutillägg kan utges till kvinna över 60 år vars make är ålders- eller

förtidspensionär. Om särskilda skäl finns kan hustrutillägg utges till yngre

kvinna. Hustrutillägget kommer att avvecklas successivt. Kvinnor som är födda

efter år 1934 och som inte redan har hustrutillägg kan inte längre beviljas ett

sådant.

Kostnaderna för ålderspension styrs främst av demografiska faktorer,

utvecklingen av ATP-nivån samt basbeloppsutvecklingen.

Utgifterna för ålderspension från folkpensioneringen (inkl. pensionstillskott

och barntillägg) uppgick budgetåret 1994/95 till 52 776 miljoner kronor.

Utgifterna för hustrutillägg uppgick till 285 miljoner kronor. Totalt blev

anslagsbelastningen 53 061 miljoner kronor. Anslaget var uppfört med

53 210 miljoner kronor. Underskridandet motsvarar 0,3 % av anslaget. För

innevarande budgetår förväntas ett underskridande på 395 miljoner kronor vilket

motsvarar 0,5 % av anslaget.

Antalet ålderspensionärer ökar långsamt. Det totala antalet ålderspensionärer

uppgår år 1996 till 1 587 000 personer.

Antalet pensionstillskott minskar normalt med 25 000 - 30 000 per år p.g.a.

ATP-systemets mognad, dvs. att fler pensionärer tjänat in en allt större rätt

till ATP. De flesta åren under 1990-talet har dock minskningen inte varit så

stor beroende på att nivån för maximalt pensionstillskott har höjts vid flera

tillfällen. Dessutom innebar EES-avtalet att vissa grupper som tidigare inte

hade pensionstillskott nu fick rätt till det.

Den 1 januari 1996 ändrades reglerna för folkpension för gifta. Gifta

pensionärer, vars make inte har pension, hade tidigare folkpension som ogift

pensionär. Förändringen innebär att folkpensionens storlek är oberoende av om

make uppbär pension eller ej.

Medelbeloppet för folkpension i form av ålderspension sjunker, främst beroende

på att andelen med pensionstillskott minskar. De ändrade reglerna för

folkpension för gifta leder till att medelbeloppet år 1996 sjunker mer än

tidigare.

Hustrutilläggen har minskat kraftigt de senaste åren med anledning av den

avveckling av hustrutilläggen som påbörjades år 1990.

Särskilt pensionstillägg

Särskilt pensionstillägg utges till ålderspensionär som under minst sex år

vårdat sjukt eller handikappat barn och därvid avstått från förvärvsarbete och

således inte intjänat någon pensionspoäng för dessa år. För sex tillgodoräknade

vårdår är årsnivån för det särskilda pensionstillägget 5 % av basbeloppet. För

varje vårdår därutöver ökas beloppet med fem procentenheter. Maximalt belopp är

50 % av basbeloppet (för 15 vårdår eller mer).

För budgetåret 1994/95 var anslaget uppfört med 12 miljoner kronor medan

utfallet blev 11,8 miljoner kronor. Underskridandet uppgick därmed till 0,2

miljoner kronor eller 1,7 % av anslaget.

Anslaget för budgetåret 1995/96 är uppfört med 18,2 miljoner kronor.

Kostnaderna beräknas emellertid bli 19,5 miljoner kronor, vilket innebär ett

anslagsöverskridande med 1,3 miljoner kronor. Detta motsvarar ca 7 % av

anslaget. Överskridandet beror på att antalet förmånstagare blivit något fler än

väntat. I december 1994 var antalet förmånstagare 980. I december 1995 hade

antalet stigit till 1 039.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 53 148 000 tkr |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Antalet ålderspensionärer väntas öka långsamt under de närmaste åren. Medel-

beloppet för folkpension väntas dock minska p.g.a det minskade antalet pen-

sionärer med pensionstillskott. För år 1997 beräknas antalet ålderspensionärer

till ca 1 588 000 och antalet kvinnor med hustrutillägg till ca 4 400. Kostnaden

för barntillägg beräknas till ca 1 miljon kronor.

Antalet personer med särskilt pensionstillägg beräknas stabiliseras kring en

nivå på ca 1 080 förmånstagare. Detta är en något högre nivå än vad som tidigare

beräknats. Medelbeloppet beräknas också stabiliseras kring en nivå på 34 % av

basbeloppet.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för anslaget ålderspensioner

under budgetåret 1997 till 53 603 400 000 kronor. Regeringen delar verkets

bedömning av medelsbehovet. Omräknat till ett aktuellt basbelopp beräknas

medelsbehovet för budgetåret 1997 till 53 148 000 000 kronor. För budgetåren

1998 och 1999 beräknas medelsbehovet till 53 419 000 000 kronor respektive 53

814 000 000 kronor.

A 2. Efterlevandepensioner till vuxna

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift1 637 0001)

1995/96Anslag2 429 000 Utgiftsprognos2 480 000

därav 19961 666 000

1997 Förslag 857 000

1998 Beräknat616 000

1999 Beräknat623 000

1 Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas folkpension i form av omställningspension, särskild

efterlevandepension och änkepension samt pensionstillskott till dessa förmåner.

Utöver efterlevandepension från detta anslag utges efterlevandepension i form

av ATP.

Omställningspension utges till efterlevande man eller kvinna under ett års tid

efter makans/makens dödsfall. Omställningspension förlängs om den efterlevande

har vårdnaden om barn som inte har fyllt 12 år.

Efter det att rätten till omställningspension upphört ersätts denna i vissa

fall av särskild efterlevandepension. Denna utges om den efterlevande har

kraftigt nedsatta möjligheter att bereda sig inkomst av förvärvsarbete. Särskild

efterlevandepension kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels pension. Den kan reduceras genom samordning med andra förmåner.

Änkepension utges till änka om makens dödsfall inträffat före år 1990. Fr.o.m.

den 1 januari 1990 avskaffades änkepensionen och ersattes med omställningspen-

sion och särskild efterlevandepension. Till följd av omfattande övergångsbe-

stämmelser kan kvinnor under vissa förutsättningar uppbära änkepension även om

makens dödsfall inträffar år 1990 eller senare.

Förmåner som utges från detta anslag betalas ut längst t.o.m. månaden före den

månad som den efterlevande fyller 65 år.

Omställningspension samt hel särskild efterlevandepension och oreducerad

änkepension utges med 96 % av basbeloppet sedan detta minskats med två procent.

Den som har låg eller ingen ATP kan dessutom få pensionstillskott med högst 55,5

% av basbeloppet sedan detta minskats med två procent.

Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från ATP utgör 40 %

av den avlidnes pension eller 20 % om barn med barnpension finns. ATP i form av

änkepension utges med 40 % av den avlidnes pension eller med 35 % om barn med

barnpension finns.

En översyn av reglerna för efterlevandepension pågår för närvarande. Enligt

direktiven (dir. 1996:51) skall utredaren lämna förslag till ny konstruktion av

efterlevandepensioneringen så att reglerna harmonierar med reglerna för det

reformerade ålderspensionssystemet. I uppdraget ingår även att i andra hän-

seenden se över regelsystemet för efterlevandepension och vid behov lämna för-

slag till förändringar.

Kostnaderna styrs främst av demografiska faktorer, utvecklingen av ATP-nivån

samt basbeloppsutvecklingen. För budgetåret 1994/95 var anslaget 1 650 miljoner

kronor medan utfallet blev 1 637 miljoner kronor. Underskridandet uppgick därmed

till 13 miljoner kronor eller 0,8 %. För innevarande budgetår förväntas ett

överskridande på 51 miljoner kronor vilket motsvarar 2,1 % av anslaget. Orsaken

till detta är att antalet änkepensioner minskar i långsammare takt än förväntat.

Anslaget domineras av kostnaderna för änkepension. Änkepensionssystemet är

under avveckling men till följd av övergångsbestämmelserna är minskningstakten

mycket långsam. För närvarande har ca 52 000 kvinnor änkepension vilket är något

färre än under 1995. Änkepensionerna svarar för 88 % av kostnaderna på anslaget.

Drygt 5 000 personer uppbär omställningspension och antalet ökar fortfarande

eftersom de nya regler som infördes år 1990 ännu inte nått sitt fullfunk-

tionsstadium. 65 personer uppbär särskild efterlevandepension.

Efterlevandepension i form av folkpension kan bara betalas ut till dess den

efterlevande fyller 65 år medan änkepensionens ATP-del inte har denna begräns-

ning. För en kvinna med änkepension som fyller 65 år upphör därför folkpensionen

medan ATP kan betalas ut livsvarigt. Det innebär att det är betydligt fler änkor

som får änkepension i form av ATP än i form av folkpension. Antalet kvinnor med

ATP i form av änkepension är ca 395 000 och antalet stiger fortfarande.

Den genomsnittliga änkepensionen i form av folkpension uppgår till ca 2 300

kronor per månad. Beloppet minskar något till följd av att andelen änkor med

pensionstillskott minskar vilket i sin tur beror på att den genomsnittliga ATP:n

successivt ökar.

Vissa regeländringar

Förkortad omställningspension

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Omställningspension utges under en|

|tid av sex månader efter dödsfallet eller under den tid|

|som den efterlevande har vårdnaden om och |

|stadigvarande sammanbor med barn som inte fyllt 12 år.|

|Förslaget avser dödsfall som inträffar efter den |

|31 december 1996.Skälen för regeringens förslag: Efterlevandepension|

|till vuxna kan utges i form av bl.a. |

|omställningspension och förlängd omställningspension. Rätt|

|till sådan förmån föreligger under särskilda villkor för|

|makar och vissa sambor, under förutsättning att de inte|

|fyllt 65 år. Omställningspension utges i dag för en tid|

|av ett år efter dödsfallet. Pensionen kan utbetalas för|

|längre tid, om den efterlevande har vårdnaden om och |

|stadigvarande sammanbor med barn under 12 år. |

|Omställningspension utgår inom folkpensioneringen med|

|96 % av basbeloppet sedan detta minskats med två |

|procent. Inom ATP utgör denna förmån 20 % av den |

|avlidnes egenpension om det efter den avlidne finns |

|barn som har rätt till barnpension, annars 40 % av |

|egenpensionen. Om tilläggspensionen är låg eller saknas|

|helt kompletteras förmånen med pensionstillskott.Det ekonomiska läget i landet

medför att stora |

|besparingar måste göras inom flera områden. Regeringen|

|har i sin ekonomiska vårproposition (1995/96:150) |

|aviserat en rad åtgärder i syfte att uppnå regeringens|

|uppställda mål för de offentliga finanserna åren 1997-|

|1999. |

| Mot denna bakgrund föreslår regeringen att |

|omställningspensionens generella del bör begränsas till|

|att gälla under sex månader. Förlängd omställningspension|

|skall utgå även fortsättningsvis. Detta innebär att de|

|som har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med |

|barn som inte fyllt 12 år inte omfattas av ändringen.|

| Förslaget medför att kostnaderna för anslaget år 1997|

|beräknas minska med 21 miljoner kronor. Förslaget medför|

|även minskade ATP-kostnader med 14 miljoner kronor. |

|Från och med år 1998 blir besparingarna 43 miljoner |

|kronor respektive 27 miljoner kronor. |

| Förslaget avses träda i kraft den 1 januari 1997 och|

|tillämpas för efterlevande vars make avlider efter den|

|31 december 1996. |

| |

| |

|Växling folkpension och pensionstillskott |

| |

|

|

Skälen för regeringens förslag: Omställningspension, oreducerad änkepension

och särskild efterlevandepension från folkpensioneringen utges med 96 % av

basbeloppet sedan detta minskats med två procent. Förutsättningen är att den

avlidne bott i Sverige i 40 år (inkl. framräkningsår) eller hade 30 år med ATP-

poäng (inkl. antagandepoäng). I annat fall minskas pensionen med 1/40 respektive

1/30 för varje år som saknas. Den som har låg eller ingen ATP kan dessutom få

pensionstillskott som utgör högst 55,5 % av basbeloppet sedan detta minskats med

två procent.

Som tidigare anförts medför det ekonomiska läget i landet att stora bespa-

ringar måste göras inom flera områden. Regeringen har i sin ekonomiska

vårproposition (1995/96:150) aviserat en rad åtgärder i syfte att uppnå

regeringens uppställda mål för de offentliga finanserna åren 1997-1999.

Regeringen föreslår därför att folkpension i form av änkepension,

omställningspension och särskild efterlevandepension sänks med sex

procentenheter av basbeloppet sedan detta minskats med två procent och

pensionstillskottet till dessa förmåner samtidigt höjs i motsvarande grad. Den

nuvarande grundnivån inom efterlevandepensioneringen behålls därigenom intakt

eftersom summan av folkpension och pensionstillskott ligger kvar på samma nivå

som hittills. Detta innebär att det är de som har inkomster ovanför grundnivån

som får vidkännas besparingen.

Förslaget beräknas medföra en besparing på 90 miljoner kronor brutto per år.

Förslaget avses träda i kraft den 1 januari 1997.

Inkomstprövning av folkpension i form av änkepension

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Folkpension i form av änkepension|

|och pensionstillskott till sådan förmån skall |

|inkomstprövas från och med den 1 april 1997. |

|Inkomstprövning skall dock inte ske av änkepension för|

|de sex första månader som den betalas ut och inte |

|heller av änkepension som betalas ut till kvinna som |

|har vårdnaden om barn som inte har fyllt 12 år. Den |

|inkomst som skall påverka folkpensionens storlek skall|

|beräknas enligt de regler som gäller för bostadstillägg|

|till pensionärer. Inkomstprövningen skall ske samordnat|

|med bostadstillägget på så sätt att årsinkomsten först|

|reducerar bostadstillägget. När detta är helt |

|bortreducerat sker reducering av änkepensionen. |

|Avtrappning av änkepension skall ske med 30 % av den |

|årsinkomst som inte beaktats vid prövningen av bo- |

|stadstillägg. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Före den 1 januari 1990 utgavs änkepension

till kvinna vars make avlidit. Folkpension betalades ut så länge kvinnan inte

uppbar egen folkpension, dvs. som regel till dess att hon blev ålderspensionär.

ATP kunde däremot betalas ut livsvarigt.

I syfte att anpassa reglerna för efterlevandepension till de förändringar i

levnadsförhållande och förvärvsmönster som skett under senare år genomfördes för

några år sedan en omfattande reformering av reglerna för efterlevandepension.

Reformeringens viktigaste beståndsdel var att den livsvariga änkepensionen

till kvinnor ersattes av en ettårig omställningspension som utges till såväl

kvinnor som män. Därtill finns förlängd omställningspension som utges efter ett

år till man eller kvinna som har vårdnaden om barn som inte har fyllt 12 år.

Tack vare omfattande övergångsbestämmelser kan dock änkepension enligt äldre

regler nybeviljas och betalas ut under lång tid framöver. Antalet pensionärer

med änkepension är därför fortfarande relativt konstant och sjunker endast

mycket långsamt.

För närvarande uppbär ca 52 000 kvinnor folkpension i form av änkepension.

Samtliga är under 65 år. Ett fåtal har vårdnaden om barn under 12 år. Flertalet

av änkorna förvärvsarbetar och endast ca 5 % av dem uppbär bostadstillägg. Bland

övriga folkpensionärer som kan vara berättigade till bostadstillägg uppbär 27 %

bostadstillägg.

Det omfattande besparingsprogram som krävs för att sanera statens finanser gör

det nödvändigt med stora ingrepp inom alla områden. Varje utgiftspost måste

därvid granskas. Det inbegriper att ompröva tidigare fattade beslut.

Reformeringen av efterlevandepensionen genomfördes i en tid när det ekonomiska

läget i avgörande avseenden var annorlunda. Sedan dess har dramatiska

förändringar inträffat i ekonomin med bl.a. kraftigt ökad arbetslöshet som

försämrat statens finanser i en omfattning som inte förutsågs när beslutet om de

nuvarande reglerna för efterlevandepension togs. Det är därför enligt

regeringens mening nödvändigt att även ompröva de nuvarande reglerna för

änkepension.

Änkepension för kvinnor infördes ursprungligen för att ge kvinnor möjlighet

till ekonomisk försörjning om mannen avled innan kvinnan erhållit ålderspension.

Detta var ett viktigt skydd eftersom det då var vanligt att mannen var ensam

familjeförsörjare. Med dagens förvärvsmönster saknas oftast detta motiv eftersom

kvinnor med änkepension som regel förvärvsarbetar. Jämfört med andra

ensamstående kvinnor har många av dessa änkor i praktiken en dubbel försörjning

- heltidsarbete samt folkpension och ATP i form av änkepension.

Av änkepensionen utgör tilläggspensionen ett inkomstrelaterat skydd som

grundar sig på inbetalda ATP-avgifter medan folkpensionen är ett mer utpräglat

grundskydd. ATP-delen är ett efterlevandeskydd som relaterar till makarnas

tidigare inkomststandard. Enligt regeringens uppfattning bör inskränkningar inte

göras i ATP i form av änkepension.

Vad gäller folkpensionsdelen kan emellertid ifrågasättas om det med tanke på

nuvarande förvärvsmönster är rimligt att ett generellt grundskydd utbetalas till

dess att en änka beviljas ålderspension. Det finns emellertid änkor som inte har

något förvärvsarbete eller endast har låga inkomster och där folkpensionen

spelar en väsentlig roll för hennes försörjning. Det finns därför skäl att även

fortsättningsvis betala ut folkpension till änkor med låg inkomst. Regeringen

föreslår därför att folkpension i form av änkepension skall inkomstprövas.

Även pensionstillskott är en folkpensionsförmån och skall därmed

inkomstprövas. Enligt nuvarande regler är pensionstillskottet redan in-

komstprövat men endast mot ATP-inkomst. Med regeringens förslag utvidgas denna

inkomstprövning till att gälla prövning mot i princip alla inkomster.

Avtrappningen av pensionstillskott mot ATP sker dock krona för krona varför den

föreslagna inkomstprövningen i detta avseende blir betydligt mildare. I de

flesta fall får kvinnor med änkepension även ATP i form av änkepension varför

det är relativt få änkor som idag har pensionstillskott. Vid inkomstprövning av

änkepension bör reducering först göras på pensionstillskottet och därefter på

övrig folkpension.

Eftersom folkpension i form av änkepension i denna proposition föreslås sänkas

med 6 procentenheter och motsvarande pensionstillskott föreslås ökas med lika

mycket kommer inkomstprövningen att göras utifrån dessa nya belopp.

En inkomstprövning av en förmån blir ofta administrativt resurskrävande

samtidigt som den riskerar att bli svår att förstå. Det är därför angeläget att

välja en metod för inkomstprövning som är rimlig utan att den leder till stora

administrativa merkostnader. Regeringen föreslår att inkomstprövningen görs på

motsvarande sätt som för bostadstillägg till pensionärer (BTP) eftersom kvinnor

med änkepension redan tillhör kretsen som kan ansöka om BTP. Omkring 2 500 änkor

uppbär idag BTP och metoden för inkomstprövning är därmed redan etablerad för

gruppen änkepensionärer samt på försäkringskassorna. För att beräkna storleken

på den inkomstprövade pensionen krävs uppgifter om bl.a. änkans inkomster och

bostadskostnad. Det innebär att alla som idag har änkepension måste lämna in en

ansökan för att få rätten till inkomstprövad folkpension och bostadstillägg

prövad. De änkor som har bostadstillägg behöver dock inte lämna in någon ansökan

eftersom deras bostadstillägg redan har inkomstprövats.

För att uppnå en smidig hantering bör den årsinkomst som skall ligga till

grund för prövning av änkepensionens storlek följa reglerna för BTP. Ansökan om

inkomstprövad änkepension görs därmed på samma sätt som för BTP. Det innebär

också att såväl rätt till BTP som rätt till änkepension prövas samtidigt. En

konsekvens av att prövningen görs på samma sätt som för BTP är att hänsyn till

minderåriga barn inte tas vid beräkning av inkomst. Det bör noteras att en änka

med minderåriga barn även kan ansöka om bostadsbidrag till barnfamiljer.

I två avseenden blir dock inkomstberäkningen något annorlunda jämfört med

nuvarande BTP-regler. I det ena fallet medför avräkningsreglerna enligt

förordning (EEG) nr 1408/71 i vissa fall att inkomstreglerna inte kan tillämpas

när det gäller inkomst av utländsk pension. I det andra fallet behöver en

särskild regel införas vid beräkning av inkomst av vissa tjänstepensioner.

Många änkor har vid sidan om änkepensionen avtalsreglerad tjänstepension i

form av änkepension. Avtalen för dessa tjänstepensioner varierar - inte bara

mellan olika pensionsinrättningar utan även beroende på när avtalen har slutits.

I huvudsak är tjänstepensionerna antingen nettosamordnade eller bruttosamord-

nade. Med nettosamordnad pension menas att tjänstepensionen betalas ut oberoende

av storleken på den allmänna pensionen, dvs. om folkpensionen förändras så

påverkar detta inte tjänstepensionens storlek. Med bruttosamordnad pension menas

att tjänstepensionen betalas ut så att ett totalt bruttobelopp för änkepension

uppnås. Detta innebär att om folkpensionen sänks så kommer tjänstepensionen att

höjas så att det totala bruttobeloppet som regel blir oförändrat.Med de nya

reglerna för folkpension i form av änkepension kommer tjänstepension att ingå i

den beräknade årsinkomst som styr folkpensionens storlek. Eftersom folkpensio-

nens storlek samtidigt påverkar den bruttosamordnade pensionen så uppstår en

rundgång - folkpension och tjänstepension påverkar varandra. För att undvika en

"evig" rundgång föreslås att inkomstprövning i dessa fall görs mot den

tjänstepension som skulle ha betalats ut om änkepensionen inte hade varit in-

komstprövad.

Avtrappningen av BTP mot årsinkomsten sker med 40 % för årsinkomst upp till

1,5 basbelopp och med 45 % för årsinkomst däröver. Regeringen föreslår att

avtrappningen av änkepensionen begränsas till 30 % av årsinkomsten.

Tillvägagångssättet för inkomstprövningen bör utformas på samma sätt som nu

gäller för beräkning av hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om hustrutillägg i

vissa fall då make uppbär folkpension. Detta innebär att den fastställda

årsinkomsten först reducerar bostadstillägget till dess att detta är helt

bortreducerat. Därefter används den återstående inkomst som inte använts för att

reducera bostadstillägget, till att reducera änkepensionen. Denna metod innebär

att alla änkor som idag uppbär BTP eller som i framtiden får BTP inte får sin

änkepension reducerad.

Eftersom reducering av änkepensionen görs först sedan BTP är bortreducerat har

den föreslagna metoden för inkomstprövning också den fördelen att den inte ökar

marginaleffekten för dem som har BTP. För dem som får reducerad änkepension

kommer marginaleffekten att variera beroende på om rätt till särskilt

grundavdrag (SGA) vid beskattningen finns eller inte. SGA reduceras av pensioner

men inte av arbetsinkomster eller ränteinkomster. Marginaleffekten är därför

även beroende av vad marginalinkomsten består av. Marginaleffekten påverkas

dessutom av om pensionären befinner sig över brytpunkten för statlig skatt. För

flertalet kvinnor med reducerad änkepension torde marginaleffekten för

arbetsinkomster uppgå till ca 61 %.

Enligt äldre övergångsbestämmelser gäller särskilda regler för kvinna vars

make avled före den 1 juli 1960. I dessa fall utges en änkepension som är

inkomstprövad enligt regler som i princip är likvärdiga med de som här föreslås.

För närvarande finns det ca 40 änkor med sådan inkomstprövad änkepension. I

syfte att öka enhetligheten föreslås att inkomstprövningen för detta äldre

regelsystem anpassas så att även dessa änkepensioner fr.o.m. den 1 april 1997

omfattas av det här föreslagna inkomstprövningssystemet.

Bostadstillägg kan bara betalas ut till pensionärer som är bosatta i Sverige.

En kvinna med änkepension som är bosatt utomlands kan således inte få BTP. Detta

innebär att änkepensionen reduceras mot första kronan av årsinkomsten. Följden

blir att änkepensionen kommer att vara bortreducerad vid en lägre årsinkomst än

om hon varit bosatt i Sverige. Vad gäller beräkning av årsinkomst för änkor

bosatta utomlands är de inkomster som härrör från utlandet svåra att hämta in

och kontrollera. Av administrativa skäl anser regeringen det därför vara rimligt

att årsinkomsten för dessa änkor i huvudsak beräknas utifrån de inkomster som

finns registrerade hos försäkringskassan. Därmed kan inkomstprövningen för

utomlands bosatta änkor med änkepension i vissa fall beräknas utan ansökan. De

inkomster som därvid skall beaktas är basbeloppsanknutna förmåner,

tjänstepensioner samt utländsk pension.

Oreducerad änkepension föreslås i denna proposition fr.o.m. den 1 januari 1997

utgå med 90 % av basbeloppet minskat med två procent. I vissa fall minskas

beloppet. Detta gäller t.ex. när änkan på grund av låg ålder beviljats lägre

pension - s.k. 15-delspension, när folkpensionen samordnas med livränta eller om

änkan uppbar förtida uttag av ålderspension innan mannen avled. Den reducerade

pensionen utges sedan avkortad i 30-delar eller 40-delar i de fall rätt till hel

pension inte föreligger på grund av att mannen inte bott eller arbetat i Sverige

tillräckligt antal år för att berättiga till full pension. Inkomstprövningen bör

göras efter reducering men före den sist nämnda avkortningen. Det innebär att

minskning av folkpensionen kommer att göras i följande ordning

- femtondelsberäkning

- reducering till följd av förtida uttag

- 30-delsberäkning utifrån punkten 6 i övergångsbestämmelserna till nuvarande

regler om efterlevandepension

- samordning med livränta

- inkomstprövning

- avkortning till följd av att kraven på bosättning eller arbete inte är

tillgodosedda

- reducering till följd av konvention med annat land

Enligt punkten 4 i övergångsbestämmelserna till de nuvarande reglerna om

efterlevandepension samordnas barnpension i vissa fall med änkepension. Sådan

samordning bör göras utifrån den pension som faktiskt betalas ut varför

samordningen i dessa fall skall ske mot änkepensionen efter inkomstprövning.

Det generella efterlevandeskyddet för vuxna utgörs enligt förslag i denna

proposition av omställningspension under de sex första månaderna efter makes

dödsfall. Sådan pension betalas ut utan inkomstprövning. Eftersom det oftast är

av störst betydelse med ekonomiskt stöd under den första tiden efter dödsfallet

föreslår regeringen att även änkepensionen utges utan inkomstprövning under de

första sex månaderna efter dödsfallet. Ett ytterligare skäl för detta är att

inkomstbilden många gånger kan vara oklar omedelbart efter ett dödsfall. Genom

att inkomstprövningen sker först fr.o.m. den sjunde månaden efter dödsfallet

kommer en bättre överblick att finnas för en riktig inkomstprövning. Ett sådant

generellt undantag för inkomstprövning berör de ca 4 600 kvinnor per år som

beviljas änkepension och minskar besparingen med ca 50 miljoner kronor per år.

De kvinnor som den 1 april 1997 har änkepension som beviljats för tid fr.o.m.

den 1 november eller senare har den 1 april ännu inte uppburit änkepension under

sex månader. Inkomstprövning skall för dem göras först sedan änkepension har

utgetts under de första sex månaderna efter dödsfallet.

Även den förlängda omställningspensionen, som utges till efterlevande som har

vårdnaden om barn under tolv år, betalas ut utan inkomstprövning. Det är rimligt

att undantag för inkomstprövning även görs för kvinnor med änkepension i

motsvarande situation. Sålunda bör änkepension utges utan inkomstprövning till

kvinnor som stadigvarande sammanbor med barn under tolv år, som vid dödsfallet

stadigvarande vistades i makarnas hem. Änkepensionen skall i dessa fall därför

inkomstprövas först när yngsta barnet fyller tolv år. Endast ett litet antal

kvinnor med änkepension har barn under tolv år varför de ekonomiska konsek-

venserna av detta undantag är marginella.

Reglerna om inkomstprövning av änkepension kommer att följa reglerna för BTP.

När systemet väl har etablerats bör hanteringen på försäkringskassorna därför

kunna ske relativt smidigt. Att införa systemet kräver dock initiala insatser

vad gäller bl.a. information, omräkningar och ADB-utveckling. De nya reglerna

bör därför gälla fr.o.m. den 1 april 1997. Reglerna skall tillämpas för alla som

då uppbär änkepension med undantag för dem som ännu inte erhållit änkepension

under en period av sex månader eller har vårdnaden om barn som inte fyllt tolv

år.

För att rätt änkepension skall kunna utges fr.o.m. den 1 april 1997 måste

årsinkomsten beräknas för samtliga kvinnor med änkepension som inte uppbär

bostadstillägg. Det betyder att uppgifter om bostad och inkomst måste hämtas in

från dessa änkor. För att administrativt klara detta fordras att arbetet med

detta påbörjas i god tid före den 1 april 1997. De nya bestämmelserna bör därför

träda i kraft redan från den 1 januari 1997 men börja tillämpas först fr.o.m.

den 1 april 1997.

En förutsättning för att rätt änkepension skall kunna betalas ut fr.o.m. april

månad är att nödvändiga uppgifter finns hos försäkringskassan senast under mars

månad. Eftersom de flesta kommer att få en reducerad änkepension måste alla

pensioner inkomstprövas före den 1 april 1997. Det kan ur rättvisesynpunkt inte

anses vara tillfredsställande att en änkepension betalas ut utan inkomstprövning

efter den 1 april 1997 till följd av att tillräckliga uppgifter inte kommit in i

tid. Det bör därför finnas en möjlighet för försäkringskassan att hålla inne

utbetalningen av folkpension om tillräckliga uppgifter inte har kommit till

kassan senast den 1 mars 1997. Det ligger i sakens natur att ärenden i

möjligaste mån bör avgöras i tid till aprilutbetalningen även om uppgifterna

kommer in därefter. På grund av att en stor del av hanteringen kan förväntas

koncentreras till mars är det dock rimligt att gränsen ligger redan den 1 mars.

I de fall som pensionen hålls inne ankommer det på pensionstagaren att komma in

med kompletterande uppgifter. Om så inte sker bör änkepensionen kunna dras in.

Det förtjänar att påpekas att kvinnor med änkepension och bostadstillägg redan

har fått sitt BTP inkomstprövat. Därmed har de så låga inkomster att deras

änkepension inte kommer att reduceras. De behöver därför inte heller lämna in

någon ansökan för att få behålla sin änkepension.

En kvinna med änkepension och en hyra på 4 000 kr/mån får 3 237 kr/mån i

bostadstillägg om hennes inkomst endast består av folkpension och

pensionstillskott. För att BTP skall vara helt bortreducerat krävs en inkomst,

inkl. folkpension och pensionstillskott, på 12 270 kr/mån. Först vid inkomster

däröver sker reduktion av folkpension och då med 30 % av överstigande inkomst.

Folkpensionen uppgår år 1997 till 2 668 kr/mån. För att hela änkepensionen skall

reduceras bort fordras en inkomst inklusive folkpensionen på 21 163 kr/mån.

Efter inkomstprövning återstår en inkomst på minst 18 495 kr/månad.

Eftersom änkepension ger rätt till särskilt grundavdrag (SGA) är nettoeffekten

av inkomstprövningen beroende av om SGA har reducerats bort eller inte. SGA

uppgår maximalt till 4 491 kr/mån och reduceras av ATP och tjänstepension men

inte av arbetsinkomst. På grund av avtrappningen av SGA är marginalskatten för

dem som har SGA ca 51 %. För dem blir nettominskningen 1 307 kr/mån. Med en

marginalskatt på 31 % blir nettominskningen i stället 1 841 kr/mån.

Med förslaget till inkomstprövning beräknas utgifterna för anslaget Efter-

levandepensioner till vuxna minska med 675 miljoner kronor för år 1997. Från och

med år 1998 är den totala minskningen 900 miljoner kronor. Till följd av

förslaget får vissa änkor med statlig tjänstepension högre sådan pension. Detta

medför ökade pensionskostnader för staten med 75 miljoner kronor år 1997 resp.

100 miljoner kronor från och med år 1998. Nettoeffekten efter skatt beräknas

till 420 miljoner kronor år 1997 resp. 560 miljoner kronor från och med år 1998.

I regeringens vårproposition uppskattades den föreslagna besparingen minska

utgifterna med 500 miljoner kronor per år. Vid detta tillfälle fanns dock inget

färdigt förslag till hur inkomstprövningen skulle kunna göras. I samband med att

regelverk för förändringen därefter har tagits fram har besparingseffekten

kunnat räknas ut mer exakt. Den verkliga besparingen blir således på årsbasis

300 miljoner kronor större än vad som antogs i vårpropositionen.

23

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 857 000 tkr |

| |

| |

|Övrigt |

| |

|Besparingsförslag: |

| |

|- tiden under vilken omställningspension kan utges |

| förkortas från 12 månader till 6 månader avseende |

| dödsfall som inträffar efter den 31 december 1996 |

|- folkpension i form av änkepension, |

| omställningspension och särskild efterlevandepension|

| sänks med sex procentenheter av basbeloppet sedan |

| detta minskats med två procent och pensionstill- |

| skott till dessa förmåner höjs med lika mycket från|

| och med den 1 januari 1997 |

|- folkpension i form av änkepension inkomstprövas från|

|och med den 1 april 1997 |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Trots att änkepensionen har avskaffats och ersatts med omställningspension är

änkepensionerna kostnads- och antalsmässigt dominerande. Till följd av förslaget

om inkomstprövning av folkpension i form av änkepension kommer såväl kostnader

som antal att sjunka kraftigt - kostnaderna för änkepensioner minskar med ca 60

%. Under många år framöver kommer änkepensionerna ändå att svara för de största

kostnaderna på anslaget.

Kostnaderna för änkepensionerna minskar långsamt samtidigt som kostnaderna för

omställningspension sakta ökar.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under budgetåret 1997 till 1 663

000 000 kronor utan hänsyn tagen till föreslagna besparingar. Regeringen delar

verkets bedömning. Omräknat till ett aktuellt basbelopp och med hänsyn till

föreslagna besparingar beräknas medelsbehovet till 857 000 000 kronor. För

budgetåren 1998 och 1999 beräknas medelsbehovet till 616 000 000 kronor

respektive 623 000 000 kronor.

24

A 3. Bostadstillägg till pensionärer

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 8 908 000

1) 1995/96Anslag14 800 000 Utgiftsprognos14 741 000

därav 19969 846 000

1997 Förslag 9 970 000

1998 Beräknat10 270 000

1999 Beräknat 10 570

1 Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas bostadstillägg till pensionärer (BTP) och särskilt

bostadstillägg till pensionärer (SBTP). Bostadstillägget var tidigare kommunalt

men är sedan den 1 januari 1995 statligt. Utöver bostadstillägg från detta

anslag kan en kommun enligt övergångsbestämmelserna t.o.m. år 1998 lämna

kompletterande kommunalt bostadstillägg som helt finansieras av resp. kommun.

Sådant kommunalt bostadstillägg prövas enligt samma regler som det statliga

tillägget.

BTP kan maximalt utges med 85 % av bostadskostnaden mellan 100 kronor och 4

000 kronor per månad. Bostadstillägget är helt inkomstprövat och reduceras med

40 % av årsinkomsten upp till ett och ett halvt basbelopp och med 45 % av

inkomsten däröver. Som inkomst räknas i princip alla inkomster utöver

folkpension samt pensionstillskott eller ATP motsvarande ett pensionstillskott.

I årsinkomsten ingår inkomst av kapital som beräknas som en schablonmässigt

bestämd andel av förmögenheten.

Det särskilda bostadstillägget betalas ut som en utfyllnad om inkomsten efter

det att bostadskostnaden är betald understiger 122 % av basbeloppet (3 691

kr/mån). SBTP betalas i dessa fall ut upp till denna nivå.

Kostnadsutvecklingen för anslaget är beroende av en mängd faktorer. De

viktigaste är pensionärernas bostadskostnader och inkomster samt det s.k.

mörkertalet, dvs. hur många av de pensionärer som har rätt till bostadstillägg

som inte ansöker om förmånen.

För budgetåret 1994/95 uppgick anslaget till 8 700 miljoner kronor medan

utfallet blev 8 908 miljoner kronor. Överskridandet på 208 000 tkr motsvarar 2,4

% av anslaget. Den huvudsakliga orsaken till överskridandet var de nya regler

för bostadstillägg som infördes den 1 januari 1994 och den 1 januari 1995. De

nya reglerna innebar att BTP kunde betalas ut för högre bostadskostnader än

tidigare, vilket ledde till en större ökning av antalet ansökningar än

förväntat. Prognosen för budgetåret 1995/96 tyder på att utfallet det året

kommer att ligga mycket nära det anslagna beloppet.

Den 1 juli 1995 trädde en rad förändringar i reglerna för BTP i kraft vilka

sänkte kostnaderna med 900 miljoner kronor per år. Åtgärderna ledde också till

att antalet pensionärer med BTP minskade med 35 000 personer till 560 000

personer. Därefter har antalet långsamt minskat ytterligare. I augusti 1996

uppbar 542 000 pensionärer BTP. Medelbeloppet för BTP ökar samtidigt något

vilket gör att de totala kostnaderna för närvarande har en relativt stabil

utveckling.

Före förändringarna den 1 juli 1995 steg under en lång period såväl antalet

BTP-tagare som kostnaderna kontinuerligt. Detta berodde till stor del på

kraftiga hyreshöjningar i början av 90-talet samt den successiva förändring av

reglerna som gjordes i syfte att nå enhetlig nivå i hela landet när

bostadstilläggen förstatligades den 1 januari 1995.

Antalet SBTP-tagare är i viss utsträckning en spegelbild av BTP-systemets

fördelningsmässiga effektivitet. När bostadskostnadsgränserna höjs räcker BTP i

större utsträckning till för att ge en skälig levnadsnivå varför antalet SBTP-

tagare då minskar. Omvänt gäller att antalet SBTP-tagare långsamt ökar vid

oförändrade ersättningsregler för BTP. Det beror på att hyreshöjningarna leder

till att fler pensionärer når en bostadskostnad som inte täcks av BTP-reglerna.

Antalet pensionärer med SBTP har under det senaste året ökat med ca 5 500 och

det totala antalet uppgår i augusti 1996 till ca 19 000 personer. Kostnaderna

för SBTP uppgår till ca 55 miljoner kronor per år.

Kostnaderna för SBTP och det antal som får detta tillägg begränsas av gränsen

för högsta skäliga bostadskostnad som innebär att man inte tar hänsyn till

bostadskostnader utöver en viss nivå. Oförändrade gränser för skälig

bostadskostnad har därför en återhållande effekt på kostnadsutvecklingen.

Ca 60 kommuner lämnar kompletterande kommunalt bostadstillägg till ca 90 000

pensionärer. Totalt kostar sådant kommunalt bostadstillägg ca 150 miljoner

kronor per år.

Ungefär 27 % av pensionärerna har BTP. Behovet av BTP finns i första hand hos

ensamstående pensionärer. Hälften av alla pensionärer är ensamboende men bland

BTP-tagarna bor 85 % ensamma. 75 % av BTP-tagarna är kvinnor.

Vissa regeländringar

Sänkt kompensationsgrad för BTP

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Den del av bostadskostnaden som |

|kan ersättas med bostadstillägg inom intervallet 100 -|

|4 000 kronor per månad sänks till 83 % från och med den|

|1 januari 1997. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1995 infördes statliga regler

för bostadstillägg till pensionärer (BTP), som ersatte det tidigare kommunala

bostadstillägget (KBT). Med det kommunala bostadstillägget bestämde resp. kommun

hur stort KBT som kunde betalas ut. I och med det statliga bostadstillägget

infördes enhetliga ersättningsregler för hela landet. De nya reglerna innebar

att bostadstillägg kan lämnas med 85 % av bostadskostnad mellan 100 kronor och 4

000 kronor per månad.

För att det fastställda utgiftstaket för statens utgifter inte skall över-

skridas föreslår regeringen att ersättningsreglerna för BTP ändras på så sätt

att ersättningsprocenten sänks från 85 % till 83 % av bostadskostnad mellan 100

kronor och 4 000 kronor per månad. Förändringen föreslås träda i kraft den 1

januari 1997.

Maximalt kan en pensionär med dagens regler få 3 315 kronor per månad i

statligt bostadstillägg. Med de nya reglerna sänks det maximala bostadstillägget

till 3 237 kronor per månad. Som mest blir minskningen därför 78 kronor per

månad. Den genomsnittliga minskningen uppgår till 58 kronor per månad.

Som komplement till BTP finns det särskilda bostadstillägget till pensionärer

(SBTP), som betalas ut till pensionärer med hög bostadskostnad och låg inkomst.

I sådant fall betalas SBTP ut så att inkomsten, efter det att en skälig

bostadskostnad är betald, uppgår till en skälig levnadsnivå. Med den föreslagna

sänkningen av kompensationsnivån för BTP får alla pensionärer sänkt BTP.

Pensionärer med små ekonomiska resurser har emellertid ofta SBTP. Eftersom SBTP

fyller ut inkomsten upp till en skälig levnadsnivå kompenseras dessa

pensionärers sänkta BTP med lika stor höjning av SBTP. Regeringen föreslår

längre fram i denna proposition att den skäliga bostadskostnaden skall höjas.

Åtgärden innebär att kostnaderna för BTP minskar och kostnaden för SBTP ökar

något. Sammantaget beräknas kostnaderna minska med 315 miljoner kronor per år.

Fritidsfastighet medräknas som förmögenhet vid beräkning av BTP

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Värdet av privatbostadsfastighet|

|och privatbostad som pensionär äger men inte permanent|

|bor i skall räknas in i förmögenheten vid beräkning av|

|bostadstillägg till pensionärer från och med den 1 april|

|1997. För privatbostadsfastighet räknas som förmögenhet|

|därvid fastighetens taxeringsvärde med avdrag för |

|skulder på fastigheten och för privatbostad bostadens|

|värde med avdrag för skulder. Vid beräkning av |

|bostadstillägget skall viss del av denna förmögenhet |

|räknas in i årsinkomsten på motsvarande sätt som gäller för|

|övrig förmögenhet. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägget prövas mot en för pensionären

beräknad årsinkomst. I årsinkomsten ingår schablonmässigt beräknad avkastning av

förmögenhet. Som förmögenhet räknas i dessa sammanhang i princip alla tillgångar

utom privatbostad eller privatbostadsfastighet. Från förmögenheten dras

eventuella skulder. Årsinkomsten fastställs till 5 % av nettoförmögenheten. Om

den totala nettoförmögenheten överstiger 75 000 kronor för ogift och 60 000

kronor för gift pensionär skall dessutom 10 % av den del av förmögenheten som

överstiger dessa gränser räknas som årsinkomst.

Sedan den 1 januari 1990 gäller att förmögenhet i form av privat-

bostadsfastighet eller privatbostad inte skall påverka inkomstberäkningen för

bostadstillägg om bostaden bebos av pensionären. Ett småhus eller en bostadsrätt

pensionären bor permanent i och som pensionären söker bostadstillägg för skall

således inte påverka årsinkomsten och därmed inte heller minska

bostadstilläggets storlek. Inte heller skuld på sådan bostad påverkar

inkomstberäkningen. När det gäller privatbostadsfastighet eller privatbostad som

pensionären inte bebor men har för privat bruk gäller sedan år 1990 samma

regler, dvs. inte heller sådan bostad påverkar inkomstberäkningen. För

näringsfastighet gäller däremot att värdet av denna räknas som förmögenhet,

viket innebär att viss del av detta värde medräknas i årsinkomsten.

Före den 1 januari 1990 räknades alla former av fastigheter som inte beboddes

av den sökande som förmögenhet. Det innebar att en viss del av en

fritidsfastighets taxeringsvärde då räknades som inkomst och därmed påverkade

bostadstilläggets storlek.

En orsak till att fritidsfastigheter nu är undantagna från inkomstprövningen

är att en sådan fastighet inte inbringar någon verklig inkomst. Fastigheten är

en tillgång som kan omsättas i likvida medel. När nuvarande regel infördes

ansågs det dock rimligt att utforma inkomstprövningen i större utsträckning med

hänsyn till faktisk inkomst än med hänsyn till möjlig inkomst. Med tanke på det

statsfinansiella läget och behovet av att sanera statens finanser behöver

tidigare ställningstagande omprövas. Även om det är önskvärt att göra

inkomstprövningen efter faktisk inkomst måste hänsyn tas till statens

möjligheter att finansiera detta. För att uppnå saneringsmålet är det enligt

regeringens uppfattning därför nödvändigt att återgå till de mindre generösa

regler som gällde för fritidsfastigheter före år 1990. Regeringen föreslår

således att förmögenhet i form av fritidsfastighet skall räknas som förmögenhet

vid beräkning av bostadstillägg.

Det torde vara ovanligt att pensionär äger bostadsrätt utan att bebo denna. I

konsekvens med förslaget om privatbostadsfastighet bör dock även innehav av

privatbostad som inte är pensionärens permanentbostad tas med som förmögenhet.

Förslaget innebär att reglerna för fritidsfastigheter blir likvärdiga med dem

som i dag gäller för näringsfastigheter. Som värde upptas taxeringsvärdet med

avdrag för eventuella skulder som belastar fastigheten. Nettovärdet läggs

därefter till övrig förmögenhet. För privatbostad skall bostadens värde med

avdrag för eventuella skulder tas upp som förmögenhet.

I förslaget till lagtext anges att värdet av fritidsfastighet skall ingå i

förmögenheten. I konsekvens med detta tas undantaget för inkomst av

privatbostadsfastighet och privatbostad bort. De närmare detaljerna om hur bl.a.

skuld på fastighet och inkomst av uthyrd bostad skall hanteras får föreskrivas

av Riksförsäkringsverket i enlighet med tidigare lämnat bemyndigande.

Innehav av fritidsfastighet finns inte registrerat hos Riksförsäkringsverket

eller försäkringskassorna. För att den föreslagna ändringen skall kunna

genomföras fordras således att uppgifterna på något sätt hämtas in. I första

hand bör en sådan uppgift hämtas in från resp. pensionär. Detta skulle dock

kräva en underskriven försäkran från var och en av de ca 540 000 pensionärer som

för närvarande uppbär bostadstillägg. Eftersom det är en minoritet av BTP-

tagarna som har fritidsfastighet vore en sådan lösning orationell. Kassorna bör

därför ges möjlighet att hämta in nödvändiga uppgifter från fastighetsregistret

eller skattemyndigheten.

Även om uppgifterna hämtas maskinellt medför förändringen en del arbete på

försäkringskassorna. Av administrativa skäl föreslås därför att ändringen skall

träda i kraft den 1 april 1997.

Den föreslagna förändringen beräknas leda till en årlig besparing på 200

miljoner kronor. Med tanke på att genomförandet sker den 1 april 1997 beräknas

besparingen för år 1997 uppgå till 150 miljoner kronor.

Höjd skälig bostadskostnad vid beräkning av särskilt bostadstillägg till

pensionärer

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Den högsta skäliga bostadskostnad|

|som används vid beräkning av särskilt bostadstillägg till|

|pensionärer regleras i lag. Beloppet blir enhetligt för|

|hela landet och skall från och med år 1997 uppgå till 5|

|200 kronor per månad. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Särskilt bostadstillägg till pensionärer

(SBTP) betalas ut som ett komplement till BTP till pensionärer med hög

bostadskostnad och låg inkomst. SBTP prövas automatiskt månadsvis för alla som

uppbär BTP och betalas ut om den sammanlagda inkomsten, efter det att en skälig

bostadskostnad är betald, understiger 122 % av basbeloppet (3 691 kronor per

månad för år 1997). I sådant fall utges SBTP upp till denna nivå. För närvarande

får ca 19 000 pensionärer SBTP, vilket innebär att 3,5 % av pensionärerna med

BTP även får SBTP. Den totala kostnaden är ca 55 miljoner kronor per år.

När det särskilda bostadstillägget infördes år 1991 var bostadstillägget

kommunalt men delvis statsfinansierat. Normerna för skälig levnadsnivå och

skälig bostadskostnad följde därför i första hand de kommunala normer som

tillämpades i resp. kommun. Därefter har staten övertagit bostadstilläggen och

normerna är nu också statliga.

Normen för skälig levnadsnivå följde till att börja med Socialstyrelsens norm

för skälig levnadsnivå (116 % av basbeloppet). I samband med den ekonomiskt-

politiska propositionen år 1994 höjde regeringen normen till 122 % av

basbeloppet i syfte att förbättra situationen för de sämst ställda

pensionärerna.

Normen för skälig bostadskostnad följer för närvarande Socialstyrelsens norm

för skälig bostadskostnad, vilken är indelad i fyra nivåer beroende på kommunens

storlek. Beloppen grundar sig på kostnaden för nyproduktion av lägenheter. De

olika nivåerna är sedan den 1 januari 1995

Storstockholm 4 950 kr/mån

Storgöteborg 4 850 kr/mån

kommuner med fler än 75 000 invånare 4 475 kr/mån

kommuner med färre än 75 000 invånare 4 225 kr/mån

De statliga bostadstilläggen styrs av nivåer och gränser som regleras av

regering och riksdag. Enda undantag för detta är den skäliga bostadskostnaden

som i praktiken bestäms av Socialstyrelsen. I en tid av snäva ekonomiska

resurser är det ur fördelningspolitisk och ekonomisk synvinkel angeläget att

regering och riksdag har ett samlat ansvar för bostadstilläggen till

pensionärer. Det är därför otillfredsställande att en del av reglerna inte

beslutas av regering och riksdag. I och med att systemet med utgiftstak för

statens budget har införts har detta fått än större betydelse. Högsta skäliga

bostadskostnad bör därför fastställas inom ramen för den övriga

budgetbehandlingen. Normen för skälig levnadsnivå regleras i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer. Regeringen anser att även den skäliga

bostadskostnaden bör regleras i denna lag.

Den skäliga bostadskostnaden är idag indelad i fyra nivåer efter storleken på

kommunen som pensionären bor i. Orsaken till detta är att hyresnivåerna varierar

över landet och att det finns ett visst samband mellan kommunstorlek och

produktionskostnaden för lägenheter. Sambandet är emellertid inte entydigt. Det

är inte ovanligt att det även i små kommuner finns bostäder med höga

bostadskostnader. Detta kan t.ex. gälla servicelägenheter eller annat boende i

särskilda boendeformer. Mot bakgrund av detta och att bostadstilläggen i övrigt

i och med förstatligandet har enhetliga regler anser regeringen att en enhetlig

norm bör gälla även för den skäliga bostadskostnaden.

Hur många pensionärer som får SBTP påverkas i stor utsträckning av storleken

på normerna för skälig levnadsnivå och skälig bostadskostnad. Den skäliga

levnadsnivån höjdes den 1 januari 1995 medan den skäliga bostadskostnaden inte

har höjts på flera år - främst beroende på att kostnaden för nybyggnation har

stagnerat. Den genomsnittliga bostadskostnaden för BTP-tagarna har dock

successivt stigit och är nu ca 3 000 kronor per månad samtidigt som antalet

pensionärer med höga bostadskostnader långsamt ökar. Cirka var tionde pensionär

har idag en bostadskostnad som är högre än normen för skälig bostadskostnad.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att normen för högsta skäliga

bostadskostnad för beräkning av SBTP fr.o.m. den 1 januari 1997 bör vara 5 200

kronor per månad. Därmed har cirka 95 % av BTP-tagarna en bostadskostnad som är

lägre än normen för skälig bostadskostnad. Detta beräknas öka kostnaderna med 70

miljoner kronor per år.

25

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 9 970 000 tkr |

| |

| |

|Övrigt |

| |

|Regeringen föreslår att ersättningsgraden för BTP sänks|

|till 83 % av bostadskostnaden samt att |

|fritidsfastigheter beaktas vid inkomstberäkningen för|

|bostadstillägg. Vidare föreslås att gränsen för högsta|

|skäliga bostadskostnad som används vid beräkning av |

|särskilt bostadstillägg till pensionärer höjs till 5 200|

|och blir enhetlig för hela landet. |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Kostnaderna för bostadstilläggen är starkt beroende av bostadskostnadsgränserna

och hyresutvecklingen. Eftersom den övre hyresgränsen på 4 000 kronor inte har

ändrats sedan den 1 januari 1995 samtidigt som hyreshöjningarna är måttliga

finns f.n. ingen starkt kostnadsökande kraft.Kostnaderna påverkas även av

inkomstutvecklingen för pensionärerna. Trots minskande pensioner på individnivå

får pensionärerna som grupp successivt högre inkomster på grund av att äldre

pensionärer med låga pensioner successivt ersätts av nytillkomna pensionärer med

högre pension. Sammantaget leder detta till att antalet BTP-tagare minskar något

eftersom färre pensionärer nybeviljas BTP än de BTP-tagare som avlider.

Bostadskostnaderna ökar emellertid snabbare än pensionerna, vilket leder till en

viss kostnadsökande effekt.

En ytterligare för kostnadsutvecklingen viktig faktor är mörkertalet eller

ansökningsbenägenheten bland de pensionärer som har rätt till BTP. Mörkertalet

påverkas mycket av kunskapen om reglerna men även det upplevda behovet hos

pensionären har stor betydelse. Av detta skäl ökar antalet BTP-tagare mer när

hyrorna ökar kraftigt än om reglerna förbättras.

Sammantaget ökar kostnaderna långsamt i löpande priser. Den viktigaste orsaken

till detta är att bostadskostnaderna ökar snabbare än inkomsterna.

Regeringen beräknar med beaktande av föreslagna besparingar och förbättringen

av det särskilda bostadstillägget medelsbehovet för budgetåret 1997 till 9 970

000 000 kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas medelsbehovet till 10 270

000 000 kronor respektive 10 570 000 000 kronor.

5 Det fortsatta genomförandet av

pensionsreformen

I enlighet med de riktlinjer som riksdagen har godkänt på grundval av

propositionen 1993/94:250 (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) pågår en

genomgripande reformering av ålderspensionssystemet. Förslagen i propositionen

baserades på den överenskommelse som träffades inom Pensionsarbetsgruppen mellan

företrädare för de fyra dåvarande regeringspartierna och Socialdemokraterna. I

propositionen som inte innehöll några lagförslag lades principerna för ett

reformerat ålderspensionssystem fast.

Skälen till reformeringen är att dagens allmänna pensionssystem på väsentliga

punkter inte uppfyller de krav som måste ställas på ett pensionssystem eftersom

det i sin nuvarande utformning inte är tillräckligt följsamt i förhållande till

framtida samhällsekonomiska och demografiska påfrestningar. Svagheterna med den

nuvarande ordningen har efter hand kommit att bli alltmer framträdande.

Pensionssystemets möjligheter att infria gjorda åtaganden är därmed hotade.

Genomförandet av ålderspensionsreformen innebär att ett offentligt och

obligatoriskt pensionssystem även fortsättningsvis skall utgöra grunden för den

enskildes pensionsskydd. Den inkomstrelaterade delen av det allmänna

pensionssystemet kommer att bygga på den s.k. livsinkomstprincipen vilket

innebär ett stärkt samband mellan avgift och förmån för den enskilde. De

intjänade pensionsrättigheterna och den årliga omräkningen av utgående pensioner

skall knytas till den allmänna inkomstutvecklingen vilket ger en god följsamhet

i förhållande till samhällsekonomin. I reformen ingår vidare att garantipension

skall ersätta den nuvarande ordningen för grundtrygghet i form av folkpension,

pensionstillskott och särskilt grundavdrag.

Den dåvarande regeringen beslutade i juni 1994 att tillkalla den s.k.

Genomförandegruppen med uppgift att medverka i den fortsatta beredningen av

pensionsöverenskommelsen och att vårda överenskommelsen. Beredningen av

pensionsreformen bedrivs inom regeringskansliet under ledning av

socialförsäkringsministern och i samverkan med berörda myndigheter.

Det socialdemokratiska partiet genomför under hösten 1996 ett brett upplagt

samråd kring det kommande pensionssystemet. Utifrån detta samråd avser

regeringen att ta ställning till de frågor som fortfarande är öppna inom ramen

för pensionsöverenskommelsen. Regeringen eftersträvar en bred politisk

uppslutning kring reformeringen av pensionssystemet.

26

5.1 Framflyttning av vissa tidpunkter för ikraftträdande

av det reformerade pensionssystemet m.m.

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Ikraftträdandet av det reformerade|

|systemets intjänanderegler flyttas fram till den 1|

|januari 1999. De första utbetalningarna av|

|ålderspension enligt reformerade regler senareläggs ett|

|år till den 1 januari 2001. |

| Tidpunkt för eventuell förändring i lagen (1982:80) om|

|anställningsskydd vad avser lagstadgad rätt för|

|arbetstagare att kvarstå i arbete till 67 års ålder|

|senareläggs. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag:

Enligt de riktlinjer som antogs av riksdagen med anledning av regeringens

proposition 1993/94:250 skulle lagstiftning om det inkomstrelaterade

pensionssystemet träda i kraft den 1 januari 1996. Vidare beslutades att de nya

reglerna för grundtrygghet skulle träda i kraft den 1 januari 2000. Avsikten var

att utbetalning av pension intjänad och beräknad enligt reformerade regler

skulle inledas i januari 2000.

I proposition 1994/95:100, Bil.6 föreslogs att tidpunkten för det formella

ikraftträdandet för reformerade intjänanderegler skulle flyttas fram till den 1

januari 1997. Det konstaterades att framflyttningen av ikraftträdandet inte

skulle få någon inverkan på reformens genomförande i sak och någon förändring av

tidpunkten för första utbetalningar av pensioner enligt reformerade regler

föreslogs inte. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet.

1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343).

Principöverenskommelsen om det reformerade pensionssystemet fullföljs och

arbetet med att utforma den reformerade ålderspensionen fortskrider.

En proposition innehållande reformerade regler om intjänande av ålderspension

bör innefatta ställningstaganden till hur avgiftsuttaget till ålders-

pensionssystemet skall fördelas mellan arbetsgivaravgift och egenavgift samt hur

den finansiella infasningen av reformen skall utformas. Arbetet med att

genomföra och vidareutveckla de riktlinjer som riksdagen beslutat i dessa frågor

är omfattande. Sommaren 1995 remitterades promemorian Ds 1995:41 Reformerat

pensionssystem - lag om inkomstgrundad ålderspension, m.m. I denna, som har

utarbetats i samråd med ledamöterna i Genomförandegruppen, redovisades

lagförslag vad avser dels intjänande av inkomstgrundad ålderspension, dels

beräkning av inkomstgrundad pension från den del av det allmänna pensionssyste-

met som även fortsättningsvis skall utgöra ett s.k. fördelningssystem. I

september samma år remitterades promemorian Ds 1995:55 Utvidgad avgifts-

skyldighet vad avser ålderspension, m.m. innefattande bl.a. förslag till en ny

lag om statliga ålderspensionsavgifter. Beredning av de två promemoriorna inför

kommande lagrådsremiss och proposition till riksdagen pågår. Denna beredning

omfattar ställningstagande till avgiftsuttaget till ålderspensionssystemet och

utformningen av den finansiella infasningen.

Reformerade regler om intjänande av ålderspension berörs även av be-

redningsarbete avseende andra delar av ålderspensionsreformen. Vad beträffar

premiereservsystemet, dvs. den del av det framtida pensionssystemet där

pensionsrätten skall baseras på individuellt fonderade medel, har

Premiereservutredningen (Dir. 1994:96) nyligen redovisat delbetänkandet SOU

1996:83 Allmänt pensionssparande. Detta betänkande är för närvarande föremål för

remissbehandling. Därefter kommer utredningen att återkomma med ett slutligt

förslag till utformning av det kommande premiereservsystemet.

I den fortsatta beredningen av reformen ingår vidare att redovisa förslag till

lagstiftning vad avser garantipensionen inom det reformerade systemet och att

anpassa bostadsstödet härtill. En översyn av systemet för efterlevandepension

har också inletts (Dir 1996:51). Denna innefattar bl.a. uppdrag att utforma nya

regler som harmonierar med reglerna för det reformerade ålderspensionssystemet.

Omfattningen av detta arbete med att genomföra och utveckla de riktlinjer

avseende reformerade regler om ålderspension som riksdagen beslutat innebär att

ikraftträdandet av reformerade regler för intjänande av sådan pension behöver

senareläggas till den 1 januari 1999.

En tung del i genomförandet av pensionsreformen är den omläggning av ADB-

system och administrativa rutiner som måste ske inom socialförsäkrings-

administrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och de allmänna

försäkringskassorna. Denna kommer till stor del inte kunna genomföras förrän

efter riksdagsbeslut om ny lagstiftning. Detta innebär att tiden mellan

ikraftträdande av nya regler för intjänande av ålderspension och de första

utbetalningarna av pension intjänade enligt de nya reglerna inte får bli för

kort. Under nämnda tid måste vidare göras omfattande beräkningar av pensionsrätt

m.m. avseende tiden fr.o.m. år 1960. De första utbetalningarna bör därför

påbörjas först två år efter ikraftträdandet av reformerade regler för intjänande

av ålderspension, dvs. i januari år 2001.

I propositionen 1993/94:250 föreslog regeringen vidare att arbetstagare, med

vissa kollektivavtalsreglerade undantag, skall få lagstadgad rätt att kvarstå i

arbete till 66 års ålder fr.o.m. år 1997 och till 67 års ålder fr.o.m. år 1998.

Regeringen anförde därvid att höjningen av åldersgränsen för avgångsskyldighet i

första hand borde genomföras via avtal mellan arbetsmarknadens parter och

uttalade att om det visade sig att arbetsmarknadens parter inte senast under

början av år 1996 träffat avtal med innebörd att åldersgränsen höjs på sätt som

förslagits, borde det bli fråga om en tvingande lagstiftning med detta innehåll.

Riksdagen godtog regeringens förslag.

Arbetsmarknadens parter har hittills inte träffat avtal med ovan nämnt inne-

håll. Situationen på arbetsmarknaden är för närvarande sådan att en sam-

förståndslösning av innebörd att den generella gränsen för avgångskyldighet höjs

ännu inte är i sikte. Samtidigt kvarstår som tidigare uttalats att frågor om

avgångsskyldighet regleras smidigare och effektivare i kollektivavtal. Av dessa

skäl bör arbetsmarknadens parter få ytterligare anstånd med att finna lösningar

som ger arbetstagarna rätt att stanna kvar i arbete på det sätt som förutsetts i

pensionsöverenskommelsen. Regeringen föreslår därför, efter samråd med

Genomförandegruppen, att en eventuell tvingande reglering i lagen (1982:80) om

anställningsskydd senareläggs och att den tid som står till parternas förfogande

för att träffa avtal förlängs till utgången av november månad 1997. Det är

vidare regeringens bedömning att frågor om åldersgränser i lagen (1993:1651) om

läkarvårdsersättning och lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik bör

behandlas i samband med avgångsskyldighet för arbetstagare.

27

Regeringens proposition

1996/97:1

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

(utgiftsområde 12)

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 2

2 Lagtext 3

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

in allmän försäkring 3

2.2 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584) 5

3 Utgiftsområdets inriktning och innehåll 7

3.1 Inriktning för utgiftsområdet 7

3.2 Utgiftsområdets innehåll 7

3.2.1 Allmänt 7

3.2.2 Resultatinformation 8

3.2.3 Förändringar inom utgiftsområdet 8

3.2.4 Utgiftsutveckling 9

4 Anslag 10

A 1. Allmänna barnbidrag 10

A 2. Föräldraförsäkring 11

- En ny förmånsnivå 14

A 3. Underhållsstöd 16

A 4. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner18

A 5. Barnpensioner 19

A 6. Vårdbidrag till handikappade barn 20

28

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-

säkring,

2. antar förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),

3. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk

trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning:

Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp

tusental kr

A 1. Allmänna barnbidrag ramanslag 14 654 000

A 2. Föräldraförsäkring ramanslag 16 192 000

A 3. Underhållsstöd ramanslag 2 411 450

A 4. Bidrag till kostnader

för internationella adoptioner ramanslag 24 000

A 5. Barnpensioner ramanslag 305 000

A 6. Vårdbidrag för handikappade barn ramanslag 1 574 600

Summa för utgiftsområdet 35 161 050

29

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§ lagen (1962:381) om allmän

försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

7 §2

-------------------------------------------------------

Hel föräldrapenning för dag Hel föräldrapenning för dag

utges när föräldern inte utges när föräldern inte

förvärvsarbetar. Halv eller förvärvsarbetar. Tre

fjärdedels föräldrapenning fjärdedels, halv eller en

utges när föräldern förvärvs-fjärdedels föräldrapenning

arbetar högst hälften utges när föräldern

respektive tre fjärdedelar förvärvsarbetar högst en

av normal arbetstid. fjärdedel, hälften

respektive tre fjärdedelar

av normal arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket skall som förvärvsarbete inte betraktas vård

av barn, som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns

hem. Vårdar föräldern ett sådant barn och betalas ersättning för vården, skall

vid beräkningen enligt 6 § av föräldrapenning bortses från den del av den

sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen för vården.

8 §3

-------------------------------------------------------

Föräldrapenning får utges Föräldrapenning får utges

med belopp som motsvarar med belopp som motsvarar

hel, halv eller fjärdedels hel, tre fjärdedels, halv

garantinivå när föräldern eller en fjärdedels

arbetar högst tre fjärdedelargarantinivå när föräldern

av normal arbetstid. arbetar högst tre

fjärdedelar av normal

arbetstid.

14 §4

-------------------------------------------------------

Hel tillfällig Hel tillfällig

föräldrapenning utges till enföräldrapenning utges till

förälder som avstår från en förälder som avstår från

förvärvsarbete. Halv eller förvärvsarbete. Tre fjärde-

fjärdedels tillfällig dels, halv eller en

föräldrapenning utges till enfjärdedels tillfällig för-

förälder som arbetar högst äldrapenning utges till en

hälften respektive högst tre förälder som arbetar högst en

fjärdedelar av den tid han fjärdedel, hälften

skulle ha arbetat om han respektive tre fjärdedelar

inte vårdat barnet. av den tid han skulle ha

Bestämmelserna i 7 § andra arbetat om han inte vårdat

stycket gäller i tillämpliga barnet. Bestämmelserna i 7 §

delar även i fråga om andra stycket gäller i

tillfällig föräldrapenning. tillämpliga delar även i

fråga om tillfällig

föräldrapenning.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1994:554.

3 Senaste lydelse 1991:1639.

4 Senaste lydelse 1995:1478.

30

Om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket eller 14 a § skall till

grund för beräkningen av beloppet för hel tillfällig föräldrapenning för dag

läggas det tal som erhålls när 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten

av anställning delas med årsarbetstiden. Vid beräkningen tillämpas 3 kap. 10 a §

andra-fjärde styckena på motsvarande sätt för den tid som förmånen avser.

Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av inkomst av annat

förvärvsarbete beräknas hel förmån för dag efter 75 procent av den fastställda

sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Beloppet avrundas till närmaste

hela krontal.

Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpenninggrundande

inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas den del av

förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt andra stycket medan den

del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt

tredje stycket.

18 §5 Bestämmelserna i 3 kap. 6 §, 13 § första stycket, 16 § första-femte

styckena och 17 § första stycket a och c samt andra stycket tillämpas även i

fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § och 17 § första

stycket b tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

-------------------------------------------------------

Vid beräkning av antalet Vid beräkning av antalet

dagar med rätt till dagar med rätt till

föräldrapenningförmån anses tvåföräldrapenningförmån anses en

dagar med halv eller fyra dag med tre fjärdedels,

dagar med fjärdedels föräldra-halv eller en fjärdedels

penning som en dag. föräldrapenning som

motsvarande andel av en

dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år,

får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att

föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till

nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller

ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

unga, får försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen

besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till

föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser tillämpas på

ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

5 Senaste lydelse 1994:46.

31

2.2 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584)

Härigenom föreskrivs att 3, 6 och 12 §§ föräldraledighetslagen (1995:584)

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns

födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).

2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under

förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel

ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).

-------------------------------------------------------

3. Ledighet för en förälder 3. Ledighet för en förälder

i form av förkortning av i form av förkortning av

normal arbetstid med hälften normal arbetstid med tre

eller en fjärdedel medan fjärdedelar, hälften eller

föräldern har halv respektiveen fjärdedel medan föräldern

fjärdedels föräldrapenning har tre fjärdedels, halv

(delledighet med för- respektive en fjärdedels

äldrapenning, 6 §). föräldrapenning (delledighet

med föräldrapenning, 6 §).

4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med en

fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan

föräldrapenning, 7 §).

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med

tillfällig föräldrapenning m. m., 8 §).

För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m. fordras

inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid

(kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs

kvalifikationstid enligt 9 §.

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare

som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18-21 §§.

6 §

-------------------------------------------------------

Under den tid då en förälder Under den tid då en

får halv eller fjärdedels förälder får tre fjärdedels,

föräldrapenning enligt 4 kap.halv eller en fjärdedels

lagen (1962:381) om allmän föräldrapenning enligt 4

försäkring har föräldern rättkap. lagen (1962:381) om

till förkortning av normal allmän försäkring har föräldern

arbetstid med hälften rätt till förkortning av

respektive en fjärdedel. normal arbetstid med tre

fjärdedelar, hälften

respektive en fjärdedel.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.

32

12 §

-------------------------------------------------------

Vid förkortning med hälften Vid förkortning med tre

eller med en fjärdedel av fjärdedelar, hälften eller

normal arbetstid skall en fjärdedel av normal

ledigheten spridas över arbetstid skall ledigheten

arbetsveckans samtliga spridas över arbetsveckans

dagar, om inte särskilda skälsamtliga dagar, om inte

ger anledning till att den särskilda skäl ger anledning

förläggs på annat sätt. till att den förläggs på

annat sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

33

3 Utgiftsområdets inriktning och innehåll

3.1 Inriktning för utgiftsområdet

Den viktigaste förutsättningen för en god välfärdspolitik är statsfinanser i

balans. Solidariskt finansierad välfärdspolitik förutsätter gemensamt ansvar och

att alla görs delaktiga genom generella lösningar som ger rättigheter utifrån

behov och inte betalningsförmåga. Ett bra välfärdssystem som omfattar alla är

det bäst fungerande fördelningspolitiska instrumentet. Framförallt gynnas de som

behöver stödet mest.

För att tillgängliga resurser skall kunna användas på bästa sätt krävs

samverkan och engagemang över myndighets- och organisationsgränser.Barnen skall

sättas i centrum. Samhällets insatser inriktas på att skapa jämlika

uppväxtvillkor för barn.

Familjepolitiken inriktas på att göra det möjligt för föräldrar att kombinera

föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Detta sker främst genom

barnbidrag, föräldraförsäkring, bostadsbidrag och en god barnomsorg tillgänglig

för alla barn.

3.2 Utgiftsområdets innehåll

-------------------------------------------------------

|Familjepolitikens syfte är: |

| |

|- att utjämna levnadsvillkoren mellan familjer med |

| och utan barn, |

|- att stödja föräldrarnas möjligheter att kombinera|

| förvärvsarbete med föräldraskap, |

|- att stödet inom tillgängliga ekonomiska ramar ges|

| till alla på lika villkor, |

|- att särskilt stöd till familjer i utsatta |

|situationer lämnas t.ex. vid stor försörjningsbörda, vid|

|låga inkomster och höga boendekostnader. |

-------------------------------------------------------

3.2.1 Allmänt

Regeringen har till riksdagen lagt förslag om en lag om statsbudgeten (prop.

1995/96:220). I propositionen föreslås en förändrad anslagsstruktur för

statsbudgeten. Anslagstypen förslagsanslag avvecklas. Förslagen innebär att de

tidigare förslagsanslagen inom utgiftsområdet gjorts till ramanslag och några

anslag sammanslagits.

Utgiftsområdet omfattar ett verksamhetsområde Ekonomisk trygghet för familjer

och barn (förutom bostadsbidragen som återfinns i utgiftsområde 18 och studie-

bidragen som återfinns i utgiftsområde 15). Förmånerna inom verksamhetsområdet

utgörs av allmänna barnbidrag, föräldraförsäkring inkl. havandeskapspenning, bi-

dragsförskott och särskilt bidrag för vissa adoptivbarn. De två sistnämnda

stödformerna kommer, under förutsättning av riksdagens godkännande av prop.

1995/96:208, att fr.o.m. den 1 februari 1997 att sammantaget benämnas

underhållsstöd. Vidare ingår bidrag till kostnader för internationella

adoptioner, folkpension i form av barnpension och vårdbidrag till handikappade

barn. Statens utgifter inom området beräknas uppgå till 35,2 miljarder kronor år

1997. I sammanhanget kan noteras att ATP i form av barnpension finansieras vid

sidan av statsbudgeten.

För att underlätta för barnfamiljerna har samhället byggt upp ett stödsystem

som syftar till att ge en ekonomisk grundtrygghet under en period de har en stor

försörjningsbörda. Genom stödets utformning omfördelas resurser över livscykeln

och mellan familjer med och utan barn. Det ekonomiska familjestödet är också

utformat så att det tillgodoser ett antal specifika stödbehov hos bl.a.

ensamföräldrar. Sådana stöd är framförallt bidragsförskottet och

bostadsbidraget. Centrala delar av den svenska familjepolitiken är utformade för

att stödja föräldrarnas möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldrarskap

eller studier. Föräldraförsäkringen är till för att ge förvärvsarbetande

föräldrar möjlighet att vara lediga från arbetet i situationer när barnen

behöver dem samt bidra till att öka pappornas omvårdnad om sina barn.

3.2.2 Resultatinformation

Utgifterna för de familjeekonomiska förmånerna styrs av en mängd olika faktorer

varav den demografiska utvecklingen och den allmänna pris- och löneutvecklingen

har störst betydelse. När det gäller den demografiska utvecklingen kan noteras

att antalet födda barn minskat i förhållande till åren kring 1990-talets början.

För innevarande budgetår pekar prognoserna på att kostnaderna för flertalet

förmåner och bidrag inom utgiftsområdet inte kommer att uppgå till de

budgeterade beloppen.

3.2.3 Förändringar inom utgiftsområdet

Den ekonomiska regleringen mellan särlevande föräldrar med barn har varit

föremål för ett långvarigt beredningsarbete.Regeringen har i propositionen

Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. (1995/96:208) lämnat

förslag till ett nytt samhällsstöd, kallat underhållsstöd, som skall ersätta det

nuvarande bidragsförskottet. Förslagen kan beräknas minska det allmännas

utgifter för stödsystemet med 1 140 miljoner kronor år 1997, 1 535 miljoner

kronor år 1998 och 1 800 miljoner kronor år 1999.

Regeringen har vidare presenterat förslag i prop. 1995/96:209 om förändringar

av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) som innebär en sänkning av kostnader

för föräldraförsäkringen på 400 miljoner kronor fr.o.m. år 1997. I samma

proposition presenteras förslag om att ta bort den förhöjda ersättning inom

föräldrapenningen i samband med ett barns födelse eller adoption som utges till

vardera föräldern under 30 dagar (de sk. pappa- och mammamånaderna). Även

fortsättningsvis är 30 dagar med föräldrapenning som ersätts enligt

sjukpenningnivån förbehållna pappan respektive mamman. Denna regeländring

innebär att utgifterna för försäkringen minskar med 275 miljoner kronor år 1997

och 135 miljoner kronor vardera åren 1998 och 1999.

Regeringen lägger i denna proposition fram förslag om att införa en

ytterligare förmånsnivå inom föräldraförsäkringen omfattande tre fjärdedels

förmån fr.o.m. år 1997. Motsvarande rätt till ledighet införs. Bakgrunden till

förslaget är att förmånerna inom t.ex. sjukpenningförsäkringen kan utges på fyra

nivåer, hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förmån. Inom

föräldraförsäkringen kan förmånerna bara utges på tre nivåer. Förälderns

arbetssituation kan därför harmoniera dåligt med förmånsnivåerna inom

föräldraförsäkringen. En sådan harmonisering är således angelägen. Kostnaden för

denna regeländring bedöms vara mycket begränsad.

3.2.4 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 12, dvs. verksamhetsområdet Ekonomisk

trygghet för familjer och barn, framgår av följande sammanställning (miljoner

kronor):

Utgift AnvisatUtgiftsprognosFörslagBeräknat

därav

1994/951995/961995/96 1996 1997 1998 1999

A1. Allmänna barnbidrag17 13223 332 23 075 14 63414 65414 621 14 578

A2. Föräldraförsäkring2 7551)27 261 25 094 15 98216 19217 665 18 365

A3. Underhållsstöd2) 3 260 5 035 4 975 3 340 2 411 2 296 2 216

A4. Bidrag till kostnader för

internationella adoptioner24 36 36 25 24 24 24

A5. Barnpensioner 285 449 428 293 305 313 321

A6. Vårdbidrag för handikappade barn1 4022 1812 2241 5061 5751 6191 667

Totalt för utgiftsområde 1224 85958 29355 83035 77935 16136 53837 171

1 Fr.o.m. 1995-07-01 redovisas hela utgiften på statsbudgeten.

2 Tidigare bidragsförskott och särskilt bidrag för vissa adoptivbarn.

Ramen har för 1997 nedjusterats med 823 miljoner kronor i förhållande till

Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150). Detta förklaras huvudsakligen av

nya antaganden. Utgifterna för de familjeekonomiska förmånerna styrs av en mängd

olika faktorer varav den demografiska utvecklingen och den allmänna pris- och

löneutvecklingen har störst betydelse.

För år 1998 och 1999 har beräknade ramar nedjusterats med 663 miljoner kronor

respektive 718 miljoner kronor med anledning av ovanstående.

Regeringen har vid sin beräkning utgått från att föreslagna besparingsåtgärder

genomförs inom utgiftsområdet i syfte att uppnå de utgiftsminskningar som ligger

i saneringsprogrammet beträffande statens finanser.

I beräkningarna har även beaktats att ersättningsnivåerna avses höjas till

80 % i föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen fr.o.m. år 1998 enligt vad

som aviserats i prop. 1995/96:150. Vidare har också hänsyn tagits till att SGI

fr.o.m. år 1998 skall beräknas enligt nya regler, något som delvis finansierar

de höjda ersättningsnivåerna.

4 Anslag

A 1. Allmänna barnbidrag

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 17 132 396

1) 1995/96Anslag23 332 000 Utgiftsprognos23 075 000

därav 199614 633 861

1997 Förslag 14 654 000

1998 Beräknat14 621 000

1999 Beräknat14 578 000

1 Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas barnbidrag, flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag.

Barnbidrag utgår med 7 680 kronor per barn och år. Flerbarnstillägg utgår med

2 400 kronor för det tredje barnet, 7 200 kronor för det fjärde barnet och 9 000

kronor för det femte och varje ytterligare barn. Vidare gäller att

flerbarnstilläggen på sikt avskaffas genom att inga nya tillägg beviljas efter

utgången av år 1995. De familjer som före den 1 januari 1996 beviljats

flerbarnstillägg får behålla dessa tills rätten till stödet upphör enligt

gällande regler. Förlängt barnbidrag utbetalas med samma belopp som barnbidraget

fr.o.m. kvartalet efter det barnet har fyllt 16 år om barnet studerar vid

grundskola eller deltar i viss annan motsvarande utbildning.

Bidragsbestämmelserna finns i lag (1947:529) om allmänna barnbidrag samt lagen

(1986:378) om förlängt barnbidrag.

De faktorer som styr utgifterna för de allmänna barnbidragen är huvudsakligen

bidragets nivå, antalet födda barn och nettomigrationen. Antalet familjer med

tre eller flera barn påverkar kostnaderna för flerbarnstillägg.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett underskridande på

167,6 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande

budgetår (18 månader) visar på ett fortsatt underskridande. Underskridandet

förklaras av att antalet födda barn fr.o.m. år 1994 har blivit lägre än vad

tidigare aktuella befolkningsprognoser visat.Allmänna barnbidrag lämnas år 1996

till ca 1 miljon hushåll med 1 765 000 barn. Antalet familjer som fick

flerbarnstillägg var i mars 1996 ca 200 000. Antalet barn med förlängt

barnbidrag varierar kraftigt över året, antalet är som högst under andra

kvartalet resp. år och brukar då uppgå till drygt 30 000 barn.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 14 654 000 tkr |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen gör vid beräkningen av medelsbehovet till allmänna barnbidrag

bedömningen att nedgången av antalet födda barn efter år 1992 uppvägs av en

positiv nettomigration och att antalet barn som passerar 16-årsgränsen är något

lägre än antalet födda barn. Hänsyn har vidare tagits till att inga nya

flerbarnstillägg beviljas efter utgången av år 1995.Regeringen föreslår ett

anslag för år 1997 på 14 654 000 000 kronor. För åren 1998 och 1999 beräknas

anslagsnivån till 14 621 000 000 kronor respektive 14 578 000 000 kronor.

A 2. Föräldraförsäkring

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift1) 2 755 000

2) 1995/96Anslag27 261 000 Utgiftsprognos25 094 000

därav 199615 982 000

1997 Förslag 16 192 000

1998 Beräknat17 665 000

1999 Beräknat18 365 000

1 Beloppen anges i tusental kr

2 Fr.o.m. 1995-07-01 redovisas hela utgiften på statsbudgeten

Föräldraförsäkringen gör det möjligt för föräldrar att vara hemma i samband med

barns födelse eller adoption med föräldrapenning samt tillfällig föräldrapenning

när barnet är sjukt. Havandeskapspenningen ger i vissa fall gravida kvinnor som

inte kan fortsätta att förvärvsarbeta möjlighet till ledighet och vila.

Bestämmelserna om föräldraförsäkringsförmånerna återfinns i 4 kap. lagen

(1962:381) om allmän försäkring (AFL). Rätten till havandeskapspenning regleras

i 3 kap. 9 § samma lag.

Föräldrapenning utges under 450 dagar i anslutning till barns födelse eller

adoption. När båda föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt till hälften var av

det totala antalet ersättningsdagar. En förälder kan överlåta rätten till

föräldrapenningdagar till den andre föräldern med undantag av 30 dagar (de s.k.

pappa- och mammamånaderna).

Under 300 dagar utges ersättning med 75 % av den sjukpenninggrundande

inkomsten (SGI) och under 60 dagar utges ersättning med 85 % av SGI (de s.k.

pappa- och mammamånaderna). Ersättning utges dock alltid lägst enligt

garantinivå som är 60 kr om dagen. För resterande 90 dagar är ersättningen lika

med garantinivån. Vid flerbarnsfödsel utges föräldrapenning, för varje barn

utöver det första, under ytterligare 180 dagar varav 90 dagar enligt

garantinivån. Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget i

regeringens proposition 1995/96:209 kommer ersättningen fr.o.m. år 1997 att

utgöra 75 % av SGI under samtliga 360 dagar där ersättning utgår enligt

sjukpenningnivån.

Tillfällig föräldrapenning (tfp) utges till en förälder som behöver stanna

hemma för att tillfälligt vårda sjukt barn under 12 år, i vissa fall 16 år.

Tillfällig föräldrapenning kan också utges när barnets ordinarie vårdare är

sjuk, när förälder behöver följa med barnet till barnavårdscentral m.m. samt

vårdbehov som uppkommer när den andra föräldern besöker läkare med annat barn

till någon av föräldrarna. Tillfällig föräldrapenning kan utges för 60 dagar per

barn och år. När dessa dagar är uttagna kan ersättning betalas ut under

ytterligare 60 dagar, dock inte vid ordinarie vårdarens sjukdom eller smitta.

Fr.o.m. år 1995 kan föräldern överlåta sin rätt till tillfällig föräldra-

penning till en sjukpenningförsäkrad som i stället för föräldern avstår från

sitt förvärvsarbete för att vårda barnet i samband med sjukdom eller smitta hos

barnet eller dess ordinarie vårdare.

Fadern har en särskild rätt till tillfällig föräldrapenning under högst 10

dagar i samband med barns födelse eller adoption.

Fr.o.m. år 1996 är ersättningsnivån 75 % av SGI för alla dagar med tillfällig

föräldrapenning.

Havandeskapspenning kan utges till blivande mödrar som under graviditetens

senare del p.g.a. arbetets art inte kan fortsätta i sitt vanliga arbete och inte

heller kan omplaceras.

Förmånen utges tidigast fr.o.m. den sextionde dagen och längst t.o.m. elfte

dagen före den beräknade förlossningen. Har kvinnan blivit avstängd från sitt

arbete enligt föreskrifter med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160)

för att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersättning fr.o.m.

dagen för avstängning. Ersättningsnivån vid havandeskapspenning är 75 % av SGI.

34

Utgifter per kalenderår:1994 1995 1996*

(mkr)

Föräldrapenning 15 291 14 563 12 718

Tillfällig föräldrapenning3 131 3 158 2 985

Havandeskapspenning 291 283 279

Totalt: 18 713 18 004 15 982

*prognos

Föräldrapenning utbetalades under 1994 för totalt 54,3 miljoner dagar. För år

1996 beräknas antalet till ca 45 miljoner dagar.

Flera regelförändringar har påverkat kostnadsutvecklingen och uttaget av för-

äldrapenning. Samtidigt har födelsetalet sjunkit vilket minskar antalet ersatta

dagar. Under år 1995 föddes 103 000 barn, vilket är en minskning med 8 % jämfört

med år 1994 då det föddes 112 000 barn. Ändrade regler beträffande uttag av

föräldrapenning under arbetsfri tid har genomförts. Pappa- och mammamånaden har

införts, vilket innebär att 30 dagar av de totala dagarna inte kan överlåtas

till den andra föräldern.

Föräldrapenningdagarna kan tas ut till dess barnet fyllt åtta år, därför kan

effekterna av den s.k. pappamånaden inte redovisas fullt ut förrän tidigast år

2004. Men preliminära uppgifter från Riksförsäkringsverket pekar på att andelen

pappor som tar ut pappaledighet under barnets första år har fortsatt att öka. Av

de pappor som fick barn i januari 1994 tog en tredjedel ut ledigheten under

samma år. Av dem som fick barn i januari 1995 tog hälften ut ledigheten under

samma år.

Det totala antalet uttagna dagar med föräldrapenning har dock minskat. Under

år 1994 var pappornas andel av de ersatta dagarna 11,4 % under år 1995 var

motsvarande 9,7 %.

Tillfällig föräldrapenning utbetalades för totalt 6,2 miljoner dagar år 1994

och antalet ersatta dagar beräknas bli ca 5,8 miljoner dagar år 1996. Uttaget av

tillfällig föräldrapenning har sjunkit årligen fr.o.m. år 1991. Detta har

orsakats delvis av den sänkta kompensationsnivån, begränsningarna i möjligheten

att byta ut föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning och slopade

kontaktdagar. Även den ökade arbetslösheten kan ha påverkat utvecklingen.

Av det totala antalet ersatta dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av

barn som togs ut under år 1994 utgjorde männens andel 33 %. Under år 1994 tog 78

% av de nyblivna papporna i genomsnitt ut 9,7 dagar av de tio dagar med

tillfällig föräldrapenning som enbart utges till pappan i samband med barnets

födelse.

Havandeskapspenning utbetalades år 1994 för 927 000 dagar. Under år 1996

beräknas antalet dagar med havandeskapspenning till ca 850 000. Utnyttjandet av

havandeskapspenning har minskat sedan år 1990.

35

Vissa regeländringar

En ny förmånsnivå

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: En förmånsnivå omfattande tre|

|fjärdedels förmån införs inom föräldraförsäkringen.|

|Motsvarande rätt till ledighet införs. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Förmånerna inom sjukpenningförsäkringen kan

utges på fyra nivåer, hel, halv, tre fjärdedels och en fjärdedels förmån.

Inom föräldraförsäkringen kan förmånerna bara utges på tre nivåer. Det finns

ingen möjlighet, varken inom föräldrapenningen eller den tillfälliga

föräldrapenningen, att ta ut förmånerna som tre fjärdedels förmån. Förälderns

arbetssituation kan därför harmoniera dåligt med förmånsnivåerna inom

föräldraförsäkringen.

Genom regeringsbeslut i december 1995 erhöll Riksförsäkringsverket (RFV) i

uppdrag att beräkna och redovisa de kostnader som kan förutses om en nivå

avseende tre fjärdedels förmån införs inom föräldraförsäkringen.

I sin redovisning av uppdraget (Dnr 306/96) bedömer RFV att försäk-

ringskostnader för en ytterligare förmånsnivå inom föräldraförsäkringen endast

kan uppkomma för den tillfälliga föräldrapenningen. RFV antar att mellan 2 och 6

procent av samtliga dagar som tagits ut med halv ersättning i stället skulle

ersättas med tre fjärdedels förmån. Kostnadsökningen mot bakgrund av detta

antagande ligger i intervallet 1,2 - 3,6 miljoner kronor. RFV antar vidare att

mellan 0,2 och 0,4 procent av antalet uttagna dagar med hel ersättning i stället

skulle ersättas med tre fjärdedels förmån. Kostnadsminskningen med detta

antagande ligger i intervallet 1,2 - 2,4 miljoner kronor. Utifrån dessa

antaganden bör nettoeffekten vara mycket begränsad av att införa en tre

fjärdedels förmånsnivå inom föräldraförsäkringen. RFV ställer sig positiv till

att tre fjärdedels förmånsnivå införs inom föräldraförsäkringen.

Avsaknaden av en tre fjärdedels förmånsnivå inom föräldraförsäkringen för med

sig ett merarbete för försäkringskassorna. Administrationen av försäkringen

förenklas om en tre fjärdedels förmånsnivå införs. Regelsystemet kommer att

stämma bättre överens med föräldrarnas arbetssituation och bli mer enhetlig med

övriga ersättningssystem inom socialförsäkringen.

Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

och i 3 § tredje punkten, 6 och 12 §§ föräldraledighetslagen (1995:584).

Nuvarande lydelse av 3 § femte punkten och 8 § föräldraledighetslagen leder

automatiskt till rätt till tre fjärdedels ledighet om föräldern får tre

fjärdedels tillfällig föräldrapenning.

Lagrådet

Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) faller inom

Lagrådets granskningsområde. Förslaget är tekniskt sett av enkel beskaffenhet.

Enligt regeringens mening skulle därför Lagrådets hörande sakna betydelse.

Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 16 192 000 tkr |

| |

| |

|Övrigt |

| |

|Regeringen föreslår att en förmånsnivå omfattande tre|

|fjärdedels förmån införs inom föräldraförsäkringen. |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Föräldrapenningdagarna som utges i samband med barns födelse utgör omkring 80 %

av det totala uttaget inom föräldraförsäkringen. Därmed har förändringar av

regler och kompensationsnivåer för föräldrapenning samt utvecklingen av

födelsetalet en avgörande effekt på den sammanlagda utgiften för hela

försäkringen.

Under år 1997 beräknas antalet dagar med föräldrapenning till 44 miljoner,

antalet dagar med tillfällig föräldrapenning beräknas till ca 6 miljoner och

antalet dagar med havandeskapspenning beräknas till 850 000.

Förslag om att slopa den förhöjda ersättningen under 60 dagar med

föräldrapenning har presenterats, vidare har förslag om att ändra reglerna för

beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten presenterats vilket har inverkan

på föräldrapenningens nivå (prop 1995/96:209).

I denna proposition föreslås en ytterligare förmånsnivå inom föräldraför-

säkringen. Kostnadseffekterna av dessa förändringar har beaktats avseende

resursbehovet under budgetåret 1997.

Anslagsbehovet beräknas till 16 192 000 000 kronor under år 1997. I

regeringens vårproposition (1995/96:150) aviserades en ytterligare förändring av

reglerna för den sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. år 1998, samtidigt som

en höjning av ersättningsnivåerna till 80 % av den förmånsgrundande inkomsten

genomförs. Med beaktande av dessa regelförändringar beräknas utgiften under år

1998 till 17 665 000 000 kronor och år 1999 till 18 365 000 000 kronor.

36

A 3. Underhållsstöd

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 3 260 241

1) 1995/96Anslag5 034 670 Utgiftsprognos4 974 675

därav 19963 339 745

1997 Förslag 2 411 450

2)

1998 Beräknat 2 295 661

1999 Beräknat 2 215 860

1 Beloppen anges i tusental kr

2 Tidigare anslagen A 4. Bidragsförskott och A 5. Särskilt bidrag för vissa

adoptivbarn.

I proposition (1995/96:208) Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar,

m.m. som förelagts riksdagen den 28 maj 1996, har regeringen lämnat förslag till

ett nytt bidrag, underhållsstöd. Detta skall ersätta det tidigare

bidragsförskottssystemet, (inkl. förlängt bidragsförskott) och det särskilda

bidraget till vissa adoptivbarn. Syftet med förslaget är att uppnå en bättre

kostnadskontroll och att så långt möjligt eliminera de negativa verkningar som

samordningen mellan reglerna för underhållsbidrag och bidragsförskott innebär.

För det underhållsstöd som lämnas till barnet skall den förälder som inte bor

tillsammans med barnet vara återbetalningsskyldig gentemot staten enligt en

schabloniserad procentmetod. Återbetalningsskyldigheten skall omprövas årligen

och fastställas utifrån senast tillgängliga taxering efter ett grundavdrag på

årsinkomsten med 24 000 kronor.

Kostnadsutvecklingen för det föreslagna underhållsstödet kommer att bli

beroende av en mängd faktorer. De viktigaste är de återbetalningsskyldigas

inkomstutveckling. Denna är i sin tur nära kopplad till arbetslöshetens

utveckling, den återbetalningsskyldiges totala antal barn och antalet

separationer. Styrande för kostnadsutvecklingen är vidare underhållsstödets

nivå, storleken på de procentsatser som bestämmer återbetalningsskyldigheten

samt storleken på det grundavdrag på inkomsten som får göras innan

återbetalningsskyldigheten beräknas.

En jämförelse mellan budget och utfall för bidragsförskott år 1994/95 visar på

ett överskridande på 225 miljoner kronor (+ 7,4 %). Det bör noteras att

riksdagen sänkte det i den aktuella budgetpropositionen uppskattade

anslagsbehovet med 160 miljoner kronor, bl.a. med hänvisning till behovet av

ökad indrivningsverksamhet av utestående underhållsbidrag. Prognosen för

anslagsbelastningen under innevarande budgetår (18 månader) visar på ett

underskridande med 59 miljoner kronor (- 1,2 %).

Antalet barn för vilka bidragsförskott har lämnats har ökat från 275 000 år

1990 till 324 000 år 1995 (+ 17,8 %). Under samma period har statens kostnader

för bidragsförskott ökat från 2 140 till 3 280 miljoner kronor (+ 53 %). Denna

kostnadsökning är ett av skälen till att regeringen nu har förelagt riksdagen

ett förslag till ett nytt bidrag, underhållsstöd, som skall ersätta det tidigare

bidragsförskottet och det särskilda bidraget för vissa adoptivbarn.

Det särskilda bidraget för vissa adoptivbarn ansluter i princip till reglerna

för bidragsförskott och lämnas till ensamstående föräldrar som adopterar barn.

Antalet bidragsberättigade barn uppskattas för budgetåret 1995/96 uppgå till ca

550. Utgiften för bidraget beräknas till 11,7 miljoner kronor. Denna grupp barn

kommer att omfattas av det nya stödet varför ett särskilt anslag inte längre

erfordras.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 2 411 450 tkr |

| |

| |

|Övrigt |

| |

|Regeringen har i prop. (1995/96:208) Underhållsstöd|

|till barn till särlevande föräldrar, m.m. lämnat förslag|

|till ett nytt bidrag, underhållsstöd, som skall ersätta|

|det tidigare bidragsförskottssystemet och det särkilda|

|bidraget till vissa adoptivbarn. |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Efter det att förslag om ett nytt underhållsstöd aviserats i regeringens

proposition 1995/96:150, blev nya beräkningar tillgängliga varvid kunde

konstateras att de besparingar som uppskattades i nämnda proposition inte kommer

att uppnås i sin helhet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i annat

sammanhang i syfte att uppnå de aviserade besparingarna.

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslagen i propositionen

Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. beräknar regeringen

medelsbehovet för budgetåret 1997 till 2 411 450 000 kronor.

37

A 4. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 24 0211)

1995/96Anslag 35 520 Utgiftsprognos 35 520

därav 1996 24 541

1997 Förslag 24 000

1998 Beräknat 24 000

1999 Beräknat 24 000

1 Beloppen anges i tusental kr

Anslaget disponeras för bidrag till kostnader för internationella adoptioner en-

ligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoptioner av utländska barn. Bidrag lämnas

med hälften av genomsnittskostnaderna för en adoption från barnets

utsprungsland, dock högst 24 000 kr. Statens nämnd för internationella

adoptionsfrågor (NIA) fastställer den genomsnittskostnad för olika

ursprungsländer som skall ligga till grund för beräkning av bidraget.

Bidraget administreras av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna

försäkringskassorna. NIA räknar med att ca 1 000 adoptivbarn skall komma till

Sverige år 1997. RFV beräknar utgifterna för kommande budgetår till 24 000 000

kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 24 000 tkr |

-------------------------------------------------------

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen instämmer i den bedömning som NIA och RFV gör vad gäller anslagets

storlek och föreslår ett anslag på 24 000 000 kronor för kommande budgetår.

38

A 5. Barnpensioner

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 285 2201)

1995/96Anslag 449 000 Utgiftsprognos 427 500

därav 1996 293 000

1997 Förslag 305 000

1998 Beräknat313 000

1999 Beräknat321 000

1 Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas barnpension från folkpensioneringen. Sådan barnpension

betalas ut till barn under 18 år vars far eller mor eller båda föräldrarna har

avlidit. För barn som går i grundskola, gymnasium eller liknande kan

barnpensionen förlängas och betalas ut t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20

år.

Utöver barnpension från detta anslag betalas barnpension från ATP ut med 30 %

av den avlidnes egenpension för det första barnet och 20 % för varje ytterligare

barn. Det sammanlagda ATP-beloppet delas sedan lika mellan barnen.

Folkpension i form av barnpension betalas ut med minst 25 % av basbeloppet

sedan detta minskats med två procent, vilket år 1996 motsvarar 8 869 kronor per

år. Barnet är dock garanterad en total pension - folkpension och ATP -

motsvarande 40 % av basbeloppet sedan detta minskats med två procent. För ett

barn som inte är berättigad till ATP utges således folkpension med 40 % av

basbeloppet sedan detta minskats med två procent. Beloppen gäller efter vardera

föräldern om båda föräldrarna avlidit.

Kostnadsutvecklingen är relativt stabil och styrs främst av antalet barn,

utvecklingen av ATP-nivån samt basbeloppsutvecklingen. För budgetåret 1994/95

var anslaget 290 miljoner kronor medan utgiften blev 285 miljoner kronor, vilket

innnebar att anslaget underskreds med 4,8 miljoner kronor eller med 1,6 %.

För budgetåret 1995/96 tyder prognosen på ett utfall på 432 miljoner kronor

vilket innebär ett underskridande på 17 miljoner kronor eller med 3,8 %. Orsaken

till detta är att antalet barn med barnpension ökat i något mindre omfattning än

vad som tidigare prognosticerats.

Nästan alla barn som får barnpension får både folkpension och ATP. Cirka 31

000 barn uppbär folkpension och ca 30 000 av dessa får även ATP. Antalet

barnpensioner har sjunkit under många år men ökar nu något på grund av att

antalet barn i befolkningen ökar.

Den utbetalade folkpensionen är i genomsnitt 26,2 % av basbeloppet och har

legat stabilt på denna nivå under många år. Som tidigare nämnts är grundbeloppet

25 % av basbeloppet medan ytterligare högst 15 % kan betalas ut om den ATP som

betalas ut understiger 15 % av basbeloppet. Att medelbeloppet ligger nära 25 %

visar alltså att de stora flertalet har en total barnpension som överstiger

garantinivån.

Barnpension i form av ATP utbetalas med i genomsnitt ca 57 % av basbeloppet.

Denna andel stiger med drygt 1 procentenhet per år.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 305 000 tkr |

| |

| |

|Övrigt |

| |

|Regeringen föreslår för år 1997 inga förändringar i|

|reglerna för barnpension vilket innebär att de|

|besparingar som aviserades i den ekonomiska|

|vårpropositionen har ersatts med andra besparingar. |

-------------------------------------------------------

Bedömning

Antalet barn med barnpension väntas öka något lite medan den genomsnittliga

folkpensionen förväntas vara stabil, vilket verkar i svagt kostnadsökande

riktning. Detta motverkas till en del av att barnpensionen beräknas utifrån ett

basbelopp som inte räknas upp med hela KPI-förändringen. Räknat i fasta priser

väntas kostnaden därför bli i princip oförändrad.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under budgetåret 1997 till 307

000 000 kronor. Omräknat med ett aktuellare basbelopp blir medelsbehovet 305 000

000 kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas medelsbehovet till 313 000 000

kronor respektive 321 000 000 kronor.

A 6. Vårdbidrag till handikappade barn

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

1994/95Utgift 1 402 420

1) 1995/96Anslag2 180 500 Utgiftsprognos2 223 500

därav 19961 506 161

1997 Förslag 1 574 600

1998 Beräknat 1 619 400

1999 Beräknat 1 667 400

1 Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder med hemmavarande barn under 16

år som är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömning av rätt till

vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller

handikapp. För barn som normalt vistas på institution eller enskilt hem genom

samhällets försorg kan, för den tid barnet vistas hemma, under vissa

förutsättningar utbetalas ferievårdbidrag. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre

fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Vårdbidraget relateras till

basbeloppet. Hel förmån utgör 250 % av basbeloppet. Helt vårdbidrag uppgår under

år 1996 till 90 500 kronor per år. Vårdbidraget är skattepliktigt och

pensionsgrundande.

Viss del av vårdbidraget kan fastställas som skattefri ersättning för

merkostnader. Ersättning för merkostnader som motsvarar minst 18 % av

basbeloppet kan betalas ut utöver det annars gällande maximibeloppet för helt

vårdbidrag om vård- och tillsynsbehovet för ett barn är så stort att det räcker

för att grunda rätt till helt vårdbidrag. Den del av vårdbidraget som motsvarar

merkostnader är skattefri och ej pensionsgrundande.

Bestämmelserna om vårdbidrag finns i 9 kap. lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

Vårdbidraget uppgick budgetåret 1994/95 till 1 402 miljoner kronor, varav 91

miljoner kronor bestod av merkostnadsersättningar. Antalet vårdbidrag i december

1995 var 22 400. Motsvarande antal i december 1996 beräknas bli 23 900.

Den 1 juli 1992 infördes en ny nivå, tre fjärdedels vårdbidrag. Denna

regeländring tycks ännu inte ha nått fullt genomslag, utan antalet förväntas öka

något de närmaste åren. Antalet fjärdedels vårdbidrag fortsätter också att öka.

Antalet hela och halva vårdbidrag ökar däremot inte längre.

Den 1 januari 1994 trädde lagen om assistansersättning i kraft. Vårdbidraget

skall omprövas i samband med beslut om assistansersättning. I en särskild studie

av 1994 års beslut om assistansersättning redovisas 1 000 beslut rörande barn

som redan tidigare uppbar vårdbidrag (RFV ANSER 1995:6). I ca hälften av dessa

ärenden fick man behålla vårdbidraget med oförändrad nivå. I ca en tredjedel

sänktes vårdbidraget och i en sjättedel av ärendena drogs vårdbidraget in helt.

Utbetalningarna av vårdbidrag sker ibland retroaktivt vid nybeviljande. Den

totala kostnaden var under år 1995 ca 15 % högre än vad som betalats ut enligt

ordinarie månadsutbetalning.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under budgetåret 1997 till

1 596 000 000 kronor vid genomsnittligt basbelopp 36 800 kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

-------------------------------------------------------

|Resurser 1997 |

| |

|Ramanslag 1 574 600 |

| |

| |

|tkrResultatbedömning och slutsatser |

| |

|För närvarande tenderar antalet vårdbidrag att öka. |

|Ökningen kan förklaras med att regelverket utvecklats,|

|att kännedomen om förmånen hos föräldrarna har ökat samt|

|att det finns fler barn som är berättigade till förmånen.|

|Prognosen pekar på att antalet vårdbidrag under |

|budgetåret 1995/96 omräknat till hela bidrag kommer att|

|uppgå till 14 400. Efter uppräkning med 15 % p.g.a. |

|retroaktiva utbetalningar och ferievårdbidrag beräknas|

|anslagsbelastningen för 1995/96 bli 2 223 500 000 |

|kronor. |

| Anslagsbehovet för budgetåret 1997 utgår från det |

|fastställda basbeloppet 36 300 kr och beräkningen har|

|grundats på utbetalning av i genomsnitt 15 100 hela |

|vårdbidrag år 1997. Till detta skall läggas en uppräkning|

|p.g.a. retroaktiva utbetalningar och ferievårdbidrag.|

| Regeringen föreslår att 1 574 600 000 kronor anvisas|

|under anslaget Vårdbidrag för handikappade barn för |

|budgetåret 1997. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas|

|anslagsnivån till 1 619 400 000 kronor respektive |

|1 667 400 000 kronor. |

39

-------------------------------------------------------

| Regeringens proposition |

| |

|1996/97:1 |

| |

|Socialförsäkringssektorn vid sidan av |

|statsbudgeten |

| |

| |

| |

| |

| |

|Innehållsförteckning |

| |

|1 Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten|

|2 |

| 1.1 Allmän tilläggspension, ATP |

|2 |

| 1.2 Delpensionsförsäkringen |

|3 |

| 1.3 Arbetsskadeförsäkringen |

|5 |

| |

|Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom|

| Socialdepartementets område - översikt av |

| kostnader och finansiering |

|8 |

40

-------------------------------------------------------

|1 Socialförsäkringssektorn vid sidan av |

| statsbudgeten |

| |

|1994/95Utgift 121 262 0001 |

|1995/96Utgiftsprognos 188 676 000 |

| därav 1996 126 920 000 |

| |

|1997 Beräknat 131 957 000 |

|1998 Beräknat 136 712 000 |

|1999 Beräknat 142 082 000 |

| |

|1 Beloppen anges i tusental kr |

| |

|Huvuddelen av socialförsäkringarna redovisas på |

|statsbudgeten. Vid sidan av statsbudgeten finns dock |

|den allmänna tilläggspensionen (ATP), delpensionen samt|

|arbetsskadeförsäkringen. |

| Dessa tre försäkringsgrenar finansieras med |

|socialavgifter och med avkastningen från respektive |

|fond. Utgifterna för socialförsäkringssektorn vid sidan|

|av statsbudgeten uppgår år 1996 till 126,9 miljarder |

|kronor. |

| Ramen har för 1997 nedjusterats med 597 miljoner |

|kronor i förhållande till Ekonomisk vårproposition |

|(prop. 1995/96:150). Detta förklaras huvudsakligen av|

|att basbeloppet för år 1997 blir lägre än vad som antogs|

|i vårpropositionen. För år 1998 och 1999 har beräknade|

|ramar nedjusterats med 37 miljoner kronor respektive |

|116 miljoner kronor med anledning av ovanstående. |

| |

| |

|1.1 Allmän tilläggspension, ATP |

| |

|1994/95Utgift 111 568 0001 |

|1995/96Utgiftsprognos 175 891 000 |

| därav 1996 118 560 000 |

| |

|1997 Beräknat 124 251 000 |

|1998 Beräknat 129 610 000 |

|1999 Beräknat 135 323 000 |

| |

|1 Beloppen anges i tusental kr |

| |

|Allmän tilläggspension utges i form av ålderspension,|

|förtidspension, efterlevandepension till vuxna samt |

|barnpension. Utgifterna för ATP styrs av antalet |

|pensionärer, utvecklingen av intjänade ATP-poäng samt|

|den allmänna prisutvecklingen. |

|Administrationskostnaderna finansieras inom systemets|

|ram. |

| ATP finansieras genom en tilläggspensionsavgift som |

|för närvarande är 13 procent för både arbetsgivare och|

|egenföretagare, en allmän ålderspensionsavgift på 1 |

|procent för löntagare samt via avkastning från allmänna|

|pensionsfonden (AP-fonden). I enlighet med de av |

|riksdagen beslutade riktlinjerna för |

|ålderspensionsreformen skall pensionsavgifter inte tas|

|ut på inkomstdelar som överstiger förmånstaket. Mot denna|

|bakgrund gäller fr.o.m. 1 januari 1995 att 7 procent |

|av intäkterna från ATP-avgiften förs till statsbudgeten.|

|Vidare förs fr.o.m. denna tidpunkt en viss andel (för|

|närvarande 11 procent) av intäkterna från ATP-avgiften|

|över till en särskild förvaltning hos Riksgäldskontoret|

|för att pensionsrätter inom det kommande |

|premiereservsystemet inom det reformerade |

|ålderspensionssystemet skall kunna tillgodoräknas |

|fr.o.m. inkomståret 1995 för försäkrade födda år 1939 eller|

|senare. |

| AP-fondens förvaltning är uppdelad på sex |

|fondstyrelser. Medel ur de tre första fonderna |

|placeras främst i obligationer. Medel ur den fjärde och|

|femte fonden placeras huvudsakligen i aktier. Den |

|s.k. avvecklingsstyrelsen (Fond 92-94) har |

|permanentats inom AP-fonden och bytt namn till sjätte|

|fondstyrelsen. Sjätte fonden skall förvalta de 10 |

|miljarder kronor som skall omfördelas så att AP-fonden|

|får förvärva ytterligare aktier. Den sjätte fonden skall|

|huvudsakligen placera de omfördelade medlen i svenska|

|aktier. Utgifterna har överstigit avgiftsintäkterna |

|sedan år 1991. Avkastningen på fondkapitalet har |

|finansierat en allt större andel av pensionerna. År |

|1995 svarade avkastningen för ca 28 % av utgifterna. |

|Sparandet har dock varit positivt och fondens till- |

|gångar har därigenom kunnat fortsätta att öka. |

| Utgiftsutvecklingen fr.o.m. år 1989 illustreras i |

|följande tabell: |

| |

| |

|AP-fondens utgifter åren 1989-1995 (miljoner kronor) |

| |

| |

| |

|År Ålders- Förtids-Efter- Barn- Admini- Summa |

| pension pension levandep.pensionstration |

| |

| |

|1989 48 390 13 920 6 413 455 540 67 718 |

|1990 54 270 15 445 7 216 475 582 77 988 |

|1991 61 840 17 265 8 253 503 702 88 563 |

|1992 67 760 19 010 9 064 547 666 97 047 |

|1993 70 755 20 665 9 455 563 779 102 217 |

|1994 75 240 22 45510 086 590 659 109 030 |

|1995 79 070 22 96010 602 612 698 113 942 |

|19961)82 910 23 23011 071 629 720 118 560 |

| |

|1 Prognos |

| |

| |

|1.2 Delpensionsförsäkringen |

| |

|1994/95Utgift 2 570 0001 |

|1995/96Utgiftsprognos 2 929 000 |

| därav 1996 1 834 000 |

| |

|1997 Beräknat 1 579 000 |

|1998 Beräknat 1 010 000 |

|1999 Beräknat 623 000 |

|1 Beloppen anges i tusental kr |

| |

|Förvärvsarbetande som minskar sin arbetsinsats kan |

|under vissa förutsättningar erhålla delpension. |

|Delpensionen utgör då en viss andel av det |

|inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. |

|För att delpension skall kunna utges krävs bl.a. att |

|den försäkrade har haft pensionsgrundande inkomst under|

|sammanlagt minst tio år fr.o.m. 45 års ålder och att |

|denne under de senaste tolv månaderna före arbets- |

|tidsminskningen förvärvsarbetat under minst fyra |

|månader. |

| Enligt tidigare regler, som gällde t.o.m. den 30 juni|

|1994, kunde delpension betalas ut med 65 % av |

|inkomstbortfallet från den månad den försäkrade fyller 60|

|år. Enligt de nya regler som gäller från den 1 juli 1994|

|utges delpension för högst tio timmars minskning av |

|arbetstiden per vecka. Rätt till delpension föreligger|

|numera först från och med den månad den försäkrade fyller|

|61 år. Samtidigt sänktes kompensationsgraden till 55 %|

|av pensionsunderlaget. Enligt övergångsreglerna skall|

|äldre bestämmelser tillämpas om ansökan gjorts före |

|ikraftträdandet och delpension även beviljas för tid med|

|början före den 1 januari 1995. |

| Delpensionen finansieras med delpensionsavgiften och|

|avkastning på delpensionsfonden. Avgiften uppgår för |

|närvarande till 0,2 procent för både arbetsgivare och|

|egenföretagare. |

| I december 1991 uppbar 36 900 personer delpension. |

|Ett år senare uppbar 48 000 personer delpension. I |

|december 1994 uppgick antalet till 50 600 medan det i|

|december 1995 fanns 38 100 delpensionärer. Till- |

|strömmningen av nya delpensionärer har varit mycket |

|svag, efter det att de nya reglerna trädde ikraft den|

|1 juli 1994. Antalet delpensionärer beräknas avta fram|

|till år 1999 främst beroende på att nybeviljande- |

|frekvensen antas minska på samma sätt som skedde år |

|1981, då ersättningsgraden sänktes. Vidare har antalet|

|åldersklasser som kan få delpension minskat med 20 %.|

|Enligt de riktlinjer för pensionsreformen som |

|riksdagen beslutade om i juni 1994 skall delpension |

|inte kunna nybeviljas efter år 1999. |

| Utgiftsutvecklingen fr.o.m. år 1989 illustreras i |

|följande tabell: |

| |

| |

|Delpensionsutgifter åren 1989-1995 (miljoner kronor) |

| |

|1989 1523 |

|1990 1654 |

|1991 1759 |

|1992 2233 |

|1993 2514 |

|1994 2564 |

|1995 2370 |

|19961) 1834 |

| |

|1 Prognos |

| |

| |

41

-------------------------------------------------------

|1.3 Arbetsskadeförsäkringen |

| |

|1994/95Utgift 7 124 0001 |

|1995/96Utgiftsprognos 9 856 000 |

| därav 1996 6 526 000 |

| |

|1997 Beräknat 6 127 000 |

|1998 Beräknat 6 092 000 |

|1999 Beräknat 6 136 000 |

| |

|1 Beloppen anges i tusental kr |

| |

|Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, |

|uppdragstagare och egenföretagare och ger ersättning för|

|inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt |

|arbete. |

| Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring omfattar |

|skador enligt ett generellt arbetsskadebegrepp. Från |

|och med den 1 januari 1993 höjdes kraven på skadlighet|

|hos en arbetsmiljöfaktor från sannolikhet till hög grad|

|av sannolikhet. Samtidigt skärptes kravet på |

|orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och |

|den försäkrades skada så att samband skall anses |

|föreligga om övervägande skäl talar för det. Sedan den 1|

|juli 1993 gäller också att rätten till arbetsskadesjuk-|

|penning i princip har slopats för den som är sjuk- |

|försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.|

|Vidare lämnas från samma tidpunkt inte längre ersättning|

|från arbetsskadeförsäkringen för andra kostnader än för|

|sjukvård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel.|

|Fortfarande betalas dock arbetsskadesjukpenning ut |

|till följd av beslut som avser tid före den 1 juli |

|1993. För den som ådrar sig en arbetsskada föreligger|

|således numera i regel endast rätt till |

|arbetsskadelivränta, dvs. ersättning vid bestående |

|nedsättning av arbetsförmågan. Sådan livränta kan också|

|utges till efterlevande. |

| Arbetsskadeförsäkringen tar sikte på den faktiska |

|nedsättningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig|

|inkomst genom förvärvsarbete. Ersättning för arbetsskada|

|i form av livränta skall i princip utgöra skillnaden |

|mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft|

|om han eller hon inte hade skadats och den inkomst |

|som han eller hon trots skadan kan beräknas få. |

|Livräntan ersätter en årlig inkomstförlust upp till samma|

|inkomsttak som gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger |

|basbeloppet. |

| Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras via en |

|socialavgift och avkastning från arbetsskadefonden. |

|Fonden uppvisar sedan år 1987 ett underskott. |

|Socialavgiften höjdes den 1 juli 1992 från 0,9 procent|

|till 1,2 procent och den 1 januari 1993 till 1,38 |

|procent (socialavgiften för egenföretagare är 1,40 |

|procent). Arbetsskadefonden tillfördes dessutom 8 300|

|miljoner kronor från delpensionsfonden under första |

|halvåret 1993. Vid utgången av år 1995 var det |

|ackumulerade underskottet drygt 19 300 miljoner |

|kronor. De löpande underskotten har finansierats över|

|statsbudgeten. Sedan budgetåret 1994/95 är dock |

|utgifterna lägre än inkomsterna. Underskottet minskar|

|för varje år med oförändrad avgift. Underskottet beräknas|

|med oförändrade regler, avgifter och försäkringsvillkor|

|till drygt 1 400 miljoner kronor år 1999 och beräknas|

|vara avvecklat år 2000. |

| Antalet arbetsskadeärenden ökade under i stort sett |

|hela 1980-talet. År 1985 uppgick antalet ärenden som |

|skulle prövas hos försäkringskassorna till knappt 65 |

|000. År 1989 var antalet som högst eller 118 600. År |

|1992 uppgick antalet ärenden till ca 82 000. År 1993 |

|skedde en tillfällig ökning till ca 91 200 beroende på|

|övergångsreglerna till de ändringar i lagen om |

|arbetsskadeförsäkring som skedde fr.o.m. den 1 januari|

|1993. År 1994 sjönk antalet inkomna ärenden för prövning|

|till ca 37 400 och ytterligare under år 1995 till ca |

|19 200. |

| Antalet personer med arbetsskadelivränta har tidigare|

|ökat mycket kraftigt. I december 1987 var antalet |

|livräntetagare 18 500 och i december 1993 hade antalet|

|ökat till 96 300. Trots förändrade regler ökade antalet|

|livräntor ytterligare år 1994 till 101 100. Numera ökar|

|dock antalet nästan inte alls. I december 1995 var |

|antalet livräntetagare 101 300. |

| Arbetsskadeförsäkringens utgifter ökade också kraftigt|

|under 1980-talet. De senaste årens regelförändringar har|

|dock reducerat utgifterna, framför allt vad gäller |

|arbetsskadesjukpenning. |

| Fr.o.m. den 1 juli 1994 belastas arbetsskadefonden |

|med förvaltningskostnader. Fr.o.m. andra halvåret 1995|

|betalar även statens myndigheter och affärsverk |

|arbetsskadeavgift. Statens ersättning till statligt |

|anställda som drabbats av arbetsskada finansierades |

|tidigare i annan ordning, huvudsakligen över |

|statsbudgeten. |

| Utgiftsutvecklingen fr.o.m. år 1989 illustreras i |

|följande tabell: |

| |

| |

|Arbetsskadeförsäkringens utgifter inkl. ersättning |

|enligt äldre lagstiftning åren 1989 - 1995 (miljoner |

|kronor) |

| |

| |

| |

|År Sjukpenning Livränta Ersättning enl.Summa|

| äldre lag |

| |

|1989 5 393 1 820 1 103 8 316 |

|1990 6 149 2 540 1 150 9 839 |

|1991 6 744 3 312 1 239 11 295 |

|1992 6 569 3 812 1 233 11 614 |

|1993 5 194 4 477 1 196 10 867 |

|1994 1 636 4 739 1 172 7 547 |

|1995 593 4 724 1 157 6 474 |

|19961) 150 4 888 1 110 6 148 |

| |

|1 Prognos |

42

-------------------------------------------------------

| Bilaga|

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

|Försäkringsersättningar och vissa |

|bidrag inom Socialdepartementets |

|område - översikt av kostnader |

|och finansering |

-------------------------------------------------------

|Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom |

|Socialdepartementets område |

|- översikt av kostnader och finansiering |

| |

| |

|Inledning |

| |

|I detta avsnitt redovisas kostnader och finansiering |

|för de försäkringsersättningar och vissa bidrag som hör|

|till Socialdepartementets ansvarsområde. I vissa fall|

|redovisas också ersättningar som hör till andra departe-|

|ment men administreras av Riksförsäkringsverket och de|

|allmänna försäkringskassorna (tabell 1). |

| Riksdagens revisorer har bl.a. framhållit att riks- |

|dagen bör få en samlad redovisning av kostnader och |

|finansiering av socialförsäkringen. Sedan år 1993 |

|presenteras därför en samlad redovisning av detta i |

|budgetpropositionen. |

| |

| |

|Andel av samhällsekonomin |

| |

|De allmänna försäkringarnas och vissa bidragssystems |

|andel av BNP utgjorde 17,6 % år 1980. År 1997 beräknas|

|andelen uppgå till 17,5 %. Denna andel utgör av de |

|förmåner som administreras av Riksförsäkringsverket och|

|de allmänna försäkringskassorna: |

| |

|* Ekonomisk trygghet för familjer med barn |

|- barnbidrag |

|- föräldraförsäkring, inkl. havandeskapspenning |

|- bostadsbidrag till barnfamiljer m.m. |

|- bidragsförskott/underhållsstöd exkl. inbetalningar från|

| de underhållsskyldiga |

|- vårdbidrag för handikappade barn |

|- barnpensioner i form av folkpension och ATP |

|- bidrag i samband med internationella adoptioner |

| |

| |

|* Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |

|- sjukpenning |

|- rehabilitering, inkl. rehabiliteringspenning, |

| rehabiliteringsbidrag och arbetshjälpmedel |

|- arbetsskadeersättning inkl. sjukpenning, |

| sjukvårdsersättning och livräntor |

|- förtidspension/sjukbidrag i form av folkpension, |

| pensionstillskott och ATP |

|- bostadstillägg till förtidspension/sjukbidrag |

|- handikappersättning |

|- närståendepenning |

|- bilstöd till handikappade |

|- assistansersättning |

|- sjukvårdsförmåner inkl. ersättning till |

| sjukvårdshuvudmännen, samt ersättning för tandvårds- och|

| |

| |

| läkemedelskostnader |

| |

| |

|* Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. |

|- ålderspension i form av folkpension, |

| pensionstillskott och ATP |

|- särskilt pensionstillägg |

|- bostadstillägg till pensionär |

|- hustrutillägg |

|- delpension |

|- efterlevandepensioner i form av änkepension, |

| omställningspension och särskild efterlevandepension|

|- sjömanspensioner |

| |

| |

|* Annan utbetalning |

|- småföretagarförsäkringar |

|- smittbärarersättning |

|- utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning |

|- kontant arbetsmarknadsstöd |

|- starta eget-bidrag |

|- ersättning till värnpliktiga |

| |

| |

|* Administration |

|- Riksförsäkringsverket |

|- allmänna försäkringskassor |

| |

| |

|Tabell 1 Andelar relaterat till BNP (%) |

| |

-------------------------------------------------------

1980

-------------------------------------------------------

1985

-------------------------------------------------------

1990

-------------------------------------------------------

1994

-------------------------------------------------------

1997

(prog)

-------------------------------------------------------

Totalt

-------------------------------------------------------

17,6

-------------------------------------------------------

18,0

-------------------------------------------------------

19,3

-------------------------------------------------------

20,4

-------------------------------------------------------

17,5

-------------------------------------------------------

därav:

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

trygghet för familjer och barn

-------------------------------------------------------

1,9

-------------------------------------------------------

2,0

-------------------------------------------------------

2,6

-------------------------------------------------------

3,4

-------------------------------------------------------

2,4

-------------------------------------------------------

trygghet vid sjukdom och handikapp

-------------------------------------------------------

6,6

-------------------------------------------------------

6,7

-------------------------------------------------------

7,4

-------------------------------------------------------

5,6

-------------------------------------------------------

4,7

-------------------------------------------------------

trygghet vid ålderdom

-------------------------------------------------------

8,0

-------------------------------------------------------

8,4

-------------------------------------------------------

8,5

-------------------------------------------------------

9,9

-------------------------------------------------------

9,2

-------------------------------------------------------

annan utbetalning

-------------------------------------------------------

0,6

-------------------------------------------------------

0,5

-------------------------------------------------------

0,4

-------------------------------------------------------

1,1

-------------------------------------------------------

0,8

-------------------------------------------------------

administration

-------------------------------------------------------

0,5

-------------------------------------------------------

0,4

-------------------------------------------------------

0,4

-------------------------------------------------------

0,4

-------------------------------------------------------

0,4

-------------------------------------------------------

Finansiering av ersättningar som utges enligt AFL

Den allmänna försäkringens utgifter som regleras i lagen (1962:381) om allmän

försäkring finansieras med intäkter från sociala avgifter, allmänna skattemedel

samt via avkastning på fonderade medel. Sociala avgifter tas ut i tre olika

former: arbetsgivaravgifter, egenavgifter från egenföretagare m.fl. samt

allmänna egenavgifter. I vissa fall utgår särskild löneskatt i stället för

sociala avgifter.

Arbetsgivare är enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) skyldiga att

betala arbetsgivaravgifter baserade på summan av vad arbetsgivaren under året

betalat som kontant lön eller annan ersättning för utfört arbete. Någon

uppdelning på de enskilda individer som uppburit lön eller annan ersättningen

sker inte utan arbetsgivaravgifter beräknas på summan av utbetalda belopp från

arbetsgivaren.

Vid fastställande av underlaget för arbetsgivaravgifter bortses från bl.a.

ersättning som under året understiger 1 000 kr, till en och samme arbetstagare

liksom i viss utsträckning ersättning som motsvarar kostnader i arbetet som

arbetstagaren skall täcka med uppburen ersättning.

Ersättningar till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år skall inte

räknas in i avgiftsunderlaget för socialavgifter. Det finns även vissa särskilda

fall då socialavgifter inte uttas på ersättningen, såsom viss ersättning till

utländska artister m.m.

Det finns bl.a. vidare särskilda bestämmelser för arbetsgivare som

sysselsätter sjömän och särskilda bestämmelser angående nedsättning av

socialavgifter som regionalpolitiskt stöd .

Egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter betalas av den enskilde

inkomsttagare som har inkomst av annat förvärvsarbete. Egenavgifter betalas inte

för inkomster som uppbärs året efter det den försäkrade fyllt 65 år.

Arbetsgivare är skyldiga att betala särskild löneskatt på vissa förvärvs-

inkomster för arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre. Särskild

löneskatt tas vidare ut på inkomster av passiv näringsverksamhet och för

inkomster av aktiv näringsverksamhet för den som före årets ingång fyllt 65 år.

Den särskilda löneskatten träder således i stället för arbetsgivar- och

egenavgifter för inkomsttagare som fyllt 65 år.

Särskild löneskatt på pensionskostnader lag (1991:687) betalas på kostnader

för pensionsutfästelser.

Allmänna egenavgifter betalas av den enskilde. Underlaget utgörs av samtliga

inkomster från anställning eller annat förvärvsarbete enligt 11 kap 2 och 3 §§

lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del de inte överstiger sju och en

halv gånger det för året gällande förhöjda basbeloppet. Allmän egenavgift utgår

inte om den samlade inkomsten understiger 24 % av basbeloppet eller om den

enskilde vid årets ingång fyllt 65 år. Basbeloppet för år 1996 är 36 200 kr och

det förhöjda basbeloppet för samma år är 36 800 kr.

Allmänna egenavgifter utgår även på sådana ersättningar som i pensions-

hänseende likställs med inkomst av anställning såsom sjukpenning, för-

äldrapenning, dagpenning vid arbetslöshet, utbildningsbidrag m.m.

44

Tabell 2 Avgifter år 1997

---------------------------------------------------------

Socialavgifter

---------------------------------------------------------

1997

---------------------------------------------------------

arbetsgiva- egenföre- inkomster år

re tagare 1997 (prog)*

mkr

---------------------------------------------------------

Sjukförsäkringsavgift**4,04 4,72 31 982

---------------------------------------------------------

Folkpensionsavgift 5,86 6,03 44 126

---------------------------------------------------------

Tilläggspensionsavgift13,00 13,00 98 309

---------------------------------------------------------

Delpensionsavgift 0,20 0,20 1 506

---------------------------------------------------------

Arbetsskadeavgift 1,38 1,40 10 441

---------------------------------------------------------

Arbetsmarknadsavgift** 5,42 3,30 39 724

---------------------------------------------------------

Arbetarskyddsavgift 0,17 0 1 250

---------------------------------------------------------

Lönegarantiavgift 0,25 0 1 837

---------------------------------------------------------

Allmän löneavgift** 2,60 2,60 18 706

---------------------------------------------------------

Summa 32,92 31,25 247 881

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Allmänna egenavgifter

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

1997

---------------------------------------------------------

arbetsgivareegenföretagare

---------------------------------------------------------

Allmän 4,95 4,95 38 239

sjukförsäkringsavgift**

---------------------------------------------------------

Allmän 1,00 1,00 7 996

ålderspensionsavgift

---------------------------------------------------------

Summa 5,95 5,95 46 235

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Särskild löneskatt

---------------------------------------------------------

1997

---------------------------------------------------------

arbetsgivareegenföretagare

---------------------------------------------------------

Summa** 22,42 22,42 10 822

---------------------------------------------------------

* Avgifterna från egenföretagarna utgör ca 3,5 % av de totala inkomsterna

**Enl. förslag i prop. 1995/96:209

Översikt

Tabell 3 visar socialförsäkringsförmånernas samt övriga bidragssystems

finansiering för åren 1996 (prognos) och 1997 (förslag).

45

Tabell 3 Kostnader och finansiering av socialförsäkringsförmåner m.m. åren 1996

och 1997 (mkr)

________________________________________________________________________________

_______________

Prognos 1996 varav Förslag 1997 varav

Totalt Stats- AvgifterÖvrigtTotaltStats- AvgifterÖvrigt

bidrag bidrag

________________________________________________________________________________

_______________

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Ersättning till sjukvården9-3700-370 0 -400 0-400 0

Läkemedel 13 625 013 625 0 14 100 014 100 0

Tandvård 2 164 02 164 0 1 937 01 937 0

Bilstöd till handikappade360360 0 0 369 369 0 0

Statligt assistans-

ersättning 3 743 3 743 0 0 3 663 3 663 0 0

Sjukpenning 15 419 015 419 0 13 483 013 483 0

Rehabilitering 3 023 03 023 0 2 834 02 834 0

Närståendepenning 34 0 34 0 37 0 37 0

Vissa yrkesskadeersätt-

ningar 6 6 0 0 6 6 0 0

Handikappersättning972 972 0 0 979 979 0 0

Förtidspensioner536 7865 1248 4321123 2306 37 305 4 5458 8441123 9166

Riksförsäkringsverket10820760 55 57 787 727 55 57

Allmänna försäkrings-

kassor 5 164 4 536 628 0 4 855 4 380 475 0

Arbetsskadeförsäkringen86 65706 526 1311 6 261 06 127 1341

Totalt: 88 40315 50149 536 23 366 86 216 14 21647 49224 055

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Ålderspensioner5135 99120 06333 0181182 9106140 45518 03835 0971187 3206

Efterlevandepen-

sioner till vuxna512 737 6301 0361111 0716 12 460 291 5661111 6036

Särskilt pensions-

tillägg 13 13 0 0 13 13 0 0

Bostadstillägg till

pensionärer 9 846 9 846 0 0 9 970 9 970 0 0

Delpension 1 834 01 435 3992 1 579 01 506 732

Totalt: 160 42130 55235 489 94 380 164 477 28 31237 169 98 996

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Allmänna barnbidrag14 63414 634 0 0 14 654 14 654 0 0

Föräldraförsäkring15 982 015 982 0 16 192 016 192 0

Bidragsförskott/Under-

hållsstöd3, 4 3 340 3 340 0 0 2 411 2 411 0 0

Bidrag till kostnader för

int. adoptioner 25 25 0 0 24 24 0 0

Barnpensioner5 922 111 18211 6296 969 104 20111 6646

Vårdbidrag för handi-

kappade barn 1 506 1 506 0 0 1 575 1 575 0 0

Bostadsbidrag 8 470 8 470 0 0 5 910 5 910 0 0

Totalt: 44 87928 08616 164 629 41 735 24 67816 393 664

________________________________________________________________________________

_______________-

_

46

1 Utbetalningar staten LAF, YFL och LSP

2 Avkastning delpensionsfonden

3 Inkl. särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

4 Exkl. inbetalningar från de underhållsskyldiga

5 Inkl. ATP

6 AP-fonden, samt ATP avgifter

7 Ersättning från affärsverk.

8 Inkl. administration

9 Sjukhusvårdsavdraget ger ett överskott

10 Inkl. ersättning till Posten AB

11 Från folkpensionsavgiften

Sjuk- och föräldraförsäkringarna

Sjukförsäkringen finansieras genom sjukförsäkringsavgiften och den allmänna

sjukförsäkringsavgiften. Före budgetåret 1995/96 täckes 15% av utgifterna via

statsbidrag. Fortfarande kan statsbidrag ges om avgiftsinkomsterna inte räcker.

Avgiftsinkomsterna används för att täcka försäkringens utgifter för sjukpenning,

rehabilitering, ersättning till sjukvårdshuvudmännen och kostnader för tandvård,

läkemedel, föräldraförsäkring samt närståendepenning.

Tabell 4 Sjuk- och föräldraförsäkringen (mkr)

--------------------------------------------------------

Budgetår *1994/95 1996 1997

--------------------------------------------------------

Utfall Prognos Förslag

--------------------------------------------------------

Utgifter

--------------------------------------------------------

Sjukförsäkring 35 493 33 861 31 954

--------------------------------------------------------

varav

--------------------------------------------------------

* sjukpenning1 16 172 15 419 13 483

--------------------------------------------------------

* rehabilitering 3 441 3 023 2 834

--------------------------------------------------------

* ersättning till 964 -370 -400

sjukvården2

--------------------------------------------------------

* läkemedel 12 224 13 625 14 100

--------------------------------------------------------

* tandvård 2 692 2 164 1 937

--------------------------------------------------------

Närståendepenning 31 34 37

--------------------------------------------------------

Föräldraförsäkring 18 364 15 982 16 192

--------------------------------------------------------

Summa 53 888 49 877 48 183

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Inkomster

--------------------------------------------------------

* Statsbidrag 8 011 0 0

--------------------------------------------------------

* Sjukförsäkringsavgifter 49 737 38 771 31 982

--------------------------------------------------------

* Allmän 12 874 29 438 38 239

sjukförsäkringsavgift

--------------------------------------------------------

* Avgifter frivillig 4 4 4

sjukförsäkring

--------------------------------------------------------

Summa 70 627 68 213 70 225

--------------------------------------------------------

1 Inkl. frivillig sjukpenningförsäkring

2 År 1996 och 1997 ger sjukhusvårdsavdraget överskott

Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen finansieras via arbetsskadeavgiften och i princip via

avkastning från arbetsskadefonden. Fonden uppvisar dock sedan år 1987 ett

underskott. Socialavgiften till arbetsskadeförsäkringen höjdes den 1 juli 1992

från 0,9 % till 1,2 % och den 1 januari 1993 till 1,38 % (socialavgiften för

egenföretagare är 1,40 %). Dessutom tillfördes arbetsskadefonden 8 300 mkr från

delpensionsfonden under första halvåret 1993. Vid utgången av år 1995 var det

ackumulerade underskottet i fonden drygt 19 miljarder kronor. Sedan budgetåret

1994/95 är utgifterna lägre än avgiftsinkomsterna.

I vissa fall betalas arbetsskadeersättning av affärsverk och bolagiserade f.d.

affärsverk. Ersättningar som utges enligt lagen (1977:265) om statligt person-

skadeskydd LPS m.m. betalas via anslag på statsbudgeten.

Tabell 5 Arbetsskadeförsäkringen (mkr)

--------------------------------------------------------

Budgetår *1994/95 1996 1997

--------------------------------------------------------

Utfall Prognos Prognos

--------------------------------------------------------

Utgifter

--------------------------------------------------------

Arbetsskadefonden

--------------------------------------------------------

varav

--------------------------------------------------------

* sjukpenning/vård LAF1) 889 150 50

--------------------------------------------------------

* Livräntor LAF 4 687 4 888 4 803

--------------------------------------------------------

* ersättning enligt äldre 1 160 1 110 1 049

lagstiftning

--------------------------------------------------------

* administration 388 378 225

--------------------------------------------------------

Summa 7 124 6 526 6 127

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Inkomster

--------------------------------------------------------

Arbetsskadeavgift 8 410 9 842 10 441

--------------------------------------------------------

Över/underskott + 1 286 + 3 316 + 4 314

--------------------------------------------------------

Fondens storlek resp. år - 21 437 - 16 031 - 11 717

i dec.

--------------------------------------------------------

Utbetalningar staten för 353 70 70

LAF, YFL2)

--------------------------------------------------------

Utbetalningar staten för 65 67 70

LSP m.m.3)

--------------------------------------------------------

1 Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

2 Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

3 Inkl. vissa yrkesskadeersättningar

Folkpensioner

Folkpensioner i form av ålderspension, förtidspension, efterlevandepension och

barnpension finansieras dels via folkpensionsavgiften, dels via allmänna

skattemedel. Inom folkpensioneringen finns ett antal särskilda förmåner som i

sin helhet finansieras med allmänna skattemedel. Dessa är särskilt

pensionstillägg, handikappersättning, vårdbidrag, hustrutillägg m.m. Därutöver

finns bostadstillägg till pensionärer som betalas med allmänna skattemedel.

I tabell 6 a redovisas pensionstillskott tillsammans med respektive

huvudförmån trots att dessa tilläggsförmåner enligt lagen finansieras helt av

skatter till skillnad från huvudförmånen. Hustrutillägg som också är

statsfinansierat redovisas tillsammans med ålderspension eftersom hustrutillägg

finansieras över ålderspensionsanslaget.

Tabell 6 a Folkpension (mkr)

--------------------------------------------------------

Budgetår 1994/95 1996 1997

--------------------------------------------------------

Utfall Prognos Förslag

--------------------------------------------------------

Utgifter

--------------------------------------------------------

* ålderspension 53 061 53 081 53 135

--------------------------------------------------------

* förtidspension 14 917 13 556 13 389

--------------------------------------------------------

* efterlevandepension 1 637 1 666 857

till vuxna

--------------------------------------------------------

* barnpension 285 293 305

--------------------------------------------------------

Summa 69 900 68 596 67 686

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Inkomster

--------------------------------------------------------

* Folkpensionsavgift 37 114 42 021 44 126

--------------------------------------------------------

* Statsbidrag 32 786 26 575 23 560

--------------------------------------------------------

Summa 69 900 68 596 67 686

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Förmåner som helt skattefinansieras

--------------------------------------------------------

* vårdbidrag 1 403 1 506 1 575

--------------------------------------------------------

* särskilt pensionstillägg 12 13 13

--------------------------------------------------------

* handikappersättning 940 972 979

--------------------------------------------------------

* KBToch SKBT/BTP och 8 908 9 846 9 970

SBTP1, 2

--------------------------------------------------------

1 Exkl. kommunfinansierad del

2 1 januari 1995 förstatligades bostadstilläggen och förkortas numera BTP.

Allmän tilläggspension, ATP

Den allmänna tilläggspensionen (ATP) finansieras dels genom en

tilläggspensionsavgift och dels via avkastning från allmänna pensionsfonden (AP-

fonden). Den 1 januari 1995 infördes en allmän egenavgift för finansiering av

ålderspensionssystemet. AP-fonden uppgick till ca 572 miljarder kronor i

december 1995.

47

Tabell 6 b Allmän tilläggspension (mrk)

--------------------------------------------------------

Budgetår 1994/95 1996 1997

--------------------------------------------------------

Utfall Prognos Förslag

--------------------------------------------------------

Utgifter

--------------------------------------------------------

* ålderspension 77 110 82 910 87 320

--------------------------------------------------------

* förtidspension 22 830 23 230 23 916

--------------------------------------------------------

* efterlevandepension för 10 347 11 071 11 603

vuxna1

--------------------------------------------------------

* barnpension 602 629 664

--------------------------------------------------------

* administration 679 720 748

--------------------------------------------------------

Summa 111 568 118 560 124 251

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Inkomster

--------------------------------------------------------

* ATP-avgift2 79 668 76 525 82 204

--------------------------------------------------------

* Allmän 3 059 7 760 7 996

ålderspensionsavgift3

--------------------------------------------------------

* Räntor4 50 520 50 998 50 082

--------------------------------------------------------

Summa 133 247 135 283 140 282

--------------------------------------------------------

Under/överskott 21 679 16 723 16 031

--------------------------------------------------------

AP-fonden i dec. 541 404 591 112 610 985

--------------------------------------------------------

1 Änkepension, omställningspension och särskild efterlevandepension.

2 Av influtna ATP-avgifter förs 7 % till staten och 11 % placeras på konto hos

Riksgäldskontoret. Återstoden, vilket redovisas i tabellen, förs till AP-fonden.

3 Avgiften infördes den 1 januari 1995.

4 Exkl. kursförändringar

Delpension

Delpensionen finansieras helt med inkomsterna från delpensionsavgiften och

avkastningen från delpensionsfonden.

Tabell 6 c Delpension (mkr)

--------------------------------------------------------

Budgetår 1994/95 1996 1997

--------------------------------------------------------

Utfall Prognos Förslag

--------------------------------------------------------

Utgifter 2 570 1 834 1 579

--------------------------------------------------------

Inkomster

--------------------------------------------------------

* delpensionsavgift 1 319 1 435 1 506

--------------------------------------------------------

* räntor 402 512 365

--------------------------------------------------------

Summa 1 721 1 947 1 871

--------------------------------------------------------

Under/överskott -849 113 292

--------------------------------------------------------

Delpensionsfondens

storlek vid kalenderårets 4 916 4 813 5 105

ingång

--------------------------------------------------------

48

49

Förslag till statsbudget för år 1997

Ekonomisk trygghet vid

arbetslöshet

(utgiftsområde 13)

__________________________________________________________________________

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3

2 Lagtext.................................................... 4

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i

lagen (1973:370) om arbetslöshets- försäkring....... 4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i

lagen (1973:371) om kontant arbets- marknadsstöd.... 6

3 Inledning.................................................. 7

4 Ersättning vid arbetslöshet................................ 9

4.1 Allmän inledning.................................... 9

4.2 Anslag.............................................. 11

A 1. Bidrag till arbetslöshetsersättning................. 11

A 2. Bidrag till lönegarantiersättning................... 15

50

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om

ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om

ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

3. medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 3

000 000 000 kr under budgetåret 1997 för utbetalningar av lönegaranti

(avsnitt A 2. Bidrag till lönegarantiersättning),

4. godkänner vad som anförts om medel för att inrätta ett lönegarantiregister

(avsnitt A 2. Bidrag till lönegarantiersättning),

5. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Ekonomisk

trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning:

Anslag Anslagstyp

Anslagsbelopp

(tusental

kr)

A 1. Bidrag till arbetslöshetsersättning ramanslag 33

164 334

A 2. Bidrag till lönegarantiersättning ramanslag 2

086 050

Summa för utgiftsområdet 35

250 384

51

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 i

paragrafens lydelse enligt lagen (1996:871) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §2

Dagpenning lämnas med 75 procent av den försäkrades dagsförtjänst, om inte annat

följer av 17 § första stycket och andra stycket första meningen. Dagpenning till

en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i form av folkpension, allmän

tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete,

lämnas med 65 procent av den försäkrades dagsförtjänst, med den begränsning som

följer av 17 § första stycket.

Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om

försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den

försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som var

normal för den försäkrade.

--------------------------------------------------------------------

Som normalarbetstid skall gälla Som normalarbetstid skall gälla

den genomsnittliga arbetstiden den genomsnittliga arbetstiden

under de senaste tolv månaderna under de senaste tolv månaderna

före det att den arbetslöse anmältföre det att den arbetslöse anmält

sig som arbetssökande hos den sig som arbetssökande hos den

offentliga arbetsförmedlingen. offentliga arbetsförmedlingen. Vid

Vid bestämmande av denna ramtid bestämmande av denna ramtid räknas

räknas inte tid då den försäkrade inte tid då den försäkrade varit

varit hindrad att arbeta på grund hindrad att arbeta på grund av

av styrkt sjukdom eller vård av styrkt sjukdom,

eget barn eller adoptivbarn som heltidsutbildning, vård av eget

inte har fyllt två år. Omprövning barn eller adoptivbarn som inte

av fastställd dagsförtjänst underhar fyllt två år eller tjänstgöring

en pågående ersättningsperiod får enligt lagen (1994:1809) om

ske vid omprövning av totalförsvarsplikt. Omprövning av

normalarbetstiden eller då fastställd dagsförtjänst under en

medlemmen har haft ett avbrott pågående ersättningsperiod får ske

under ersättningsperioden på grund vid omprövning av

av arbete med högre inkomst än normalarbetstiden eller då med-

tidigare. Avbrottet skall ha lemmen har haft ett avbrott under

varit sammanhängande under minst ersättningsperioden på grund av

sex månader och ha omfattat arbete med högre inkomst än tidi-

arbete som avses i 6 §. gare. Avbrottet skall ha varit

sammanhängande under minst sex må-

nader och ha omfattat arbete som

avses i 6 §.

Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall

som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per

arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som

medlemmen.

Utan hinder av bestämmelserna i första - tredje styckena får dagpenning till

försäkrad som under ersättningstiden uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen

genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken

statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar

utbildningsbidraget.

Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från

annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som motsvarar

skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första - fjärde

styckena och ersättningen.

**FOOTNOTES**

1Lagen omtryckt 1991:1334.

2Senaste lydelse 1996:871.

52

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd1 i

paragrafens lydelse enligt lagen (1996:872) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §2

--------------------------------------------------------------------

Dagpenning får inte lämnas förränDagpenning får inte lämnas förrän den

den försäkrade under en samman- sökande under en sammanhängande tid

hängande tid av tolv månader varitav tolv månader varit arbetslös sex

arbetslös sex dagar dagar (karensvillkor). I

(karensvillkor). I karenstiden karenstiden räknas in endast de

räknas in endast de dagar för dagar för vilka stöd skulle ha läm-

vilka dagpenning skulle ha nats, om karenstiden gått till

lämnats, om karenstiden gått till ända.

ända.

Bestämmelserna om karenstid i Sökande som avses i 1 § 3 behöver

denna paragraf skall inte inte uppfylla karensvillkoret.

tillämpas på den som är anvisad Detsamma gäller dem som är er-

verksamhet för sättningsberättigade enligt 9 §

arbetslivsutveckling i enlighet eller är anvisade verksamhet för

med föreskrifter som har medde- arbetslivsutveckling i enlighet

lats av regeringen. med föreskrifter som har meddelats

av regeringen.

**FOOTNOTES**

1Lagen omtryckt 1994:929.

2Senaste lydelse 1996:872.

53

3 Inledning

Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshetsförsäkringen, kostnader för

kontant arbetsmarknadsstöd, ersättning till dem som deltar i offentliga

tillfälliga arbeten, samt bidrag till lönegarantiersättningen. Utgiftsområdet är

starkt konjunkturberoende och påverkas framför allt av arbetslöshetens

omfattning men även av löneutvecklingen och av antalet företagskonkurser.

Utgifterna påverkas också av regelverkens utformning.

Regeringens målsättning att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 och

statsfinansiella skäl är utgångspunkterna för de prioriteringar och besparingar

som föreslås inom utgiftsområde 13.

Arbetslöshetsförsäkringens uppgift som en omställningsförsäkring har

tydliggjorts i och med att en bortre gräns för hur länge man kan få ersättning

införts och reglerna för kvalificering skärpts. Samtidigt förbättras den

ekonomiska tryggheten genom att kompensationsnivån föreslås höjas till

80 procent fr.o.m. den 1 januari 1998. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen under våren 1997 med ytterligare förslag rörande bl.a.

arbetslöshetsförsäkringen.

Utgiftsutveckling

De totala utgifterna för utgiftsområde 13 beräknas för 1997 till ca 35 250

miljoner kronor varav utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning

beräknas till 33 164 miljoner kronor. Vid beräkning av den ekonomiska ramen för

utgiftsområdet har regeringen tagit hänsyn till de besparingar som riksdagen

beslutat om i enlighet med förslag i den ekonomiska vårpropositionen

(1995/96:150) och sysselsättningspropositionen (1995/96:222).

Utgifterna för utgiftsområde 13 för 1998 och 1999 beräknas till 34 466

respektive 29 733 miljoner kronor. Det är huvudsakligen antagandena om sjunkande

öppen arbetslöshet som gör att utgifterna blir lägre.

Regeringens förslag till ekonomisk ram för utgiftsområdet avviker från

föreslagen ram i regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150).

Utgifterna föreslås för år 1997 netto bli ca 0,8 miljarder kronor lägre. Orsaken

är främst att flera av förslagen i den ekonomiska vårpropositionen inte då

preciserats och fördelats på utgiftsområden. I regeringens proposition Vissa

åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för

budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222) preciserades förslagen

och regeringen har vid beräkningen av utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14

fördelat utgifterna på anslag inom respektive område. Utgiftsminskningen

förklaras också av en överföring av medel från anslaget Bidrag till arbetslös-

hetsersättning (Utgiftsområde 13) till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(Utgiftsområde 14). Överföringen gäller medel för ersättning till deltagare i

arbetslivsutveckling samt medel för utbildningsbidrag till deltagare i datortek.

Det från anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning avräknade beloppet uppgår

till ca 7,1 miljarder kronor år 1997. Omfördelning av besparingar samt medel för

ersättning till deltagare i offentligt tillfälligt arbete innebär att

utgiftsnivån ökar med 4,4 miljarder kronor. På grund av bl.a. förändrade

antaganden om öppen arbetslöshet jämfört med regeringens prognos i vårproposi-

tionen ökar utgifterna för år 1997 med 1,9 miljarder kronor under år 1997.

Överföringen och omfördelningen får motsvarande effekt åren 1998 och 1999.

Utgifterna för offentligt tillfälligt arbete beräknas till ca 3 miljarder kronor

år 1998 men upphör år 1999. Endast mindre förändringar har skett till följd av

antagandena för år 1998 och år 1999.

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 13 framgår av följande sammanställning

(miljoner kronor):

Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat

därav

1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998

1999

Ersättning vid arbetslöshet 45 132 63 850 78 577 51 657 35 250 34 466 29

733

Totalt för utgiftsområde 13 45 132 63 850 78 577 51 657 35 250 34 466 29

733

Ersättning till deltagare i ALU och Datortek redovisas fr.o.m. budgetåret 1997

under utgiftsområde 14. Utgifterna exklusive dessa ersättningar var följande.

Utgift Anvisat Utgiftsprognos

1994/95 1995/96 1995/96 därav 1996

________________________________________________________________________________

_

Totalt för utgiftsområde 13 40 683 56 832 69 470 44 656

54

4 Ersättning vid arbetslöshet

4.1 Allmän inledning

--------------------------------------------------------------------

| Viktiga politiska och ekonomiska frågor som påverkar verksam- |

| hetsområdet är: |

| - den ekonomiska utvecklingen; framför allt utvecklingen av |

| den öppna arbetslösheten |

| - den ekonomiska vårpropositionen och sysselsättningsproposi- |

| tionen; regeringens målsättning att halvera den öppna arbetslös-|

| heten |

--------------------------------------------------------------------

Hörnstenen i den svenska arbetsmarknadspolitiken är arbetslinjen. Den innebär

att en arbetslös person, som inte kan få ett arbete i första hand skall erbjudas

utbildning eller annan lämplig åtgärd. Arbetslinjen har kompletterats med

kompetenslinjen vilket innebär att insatserna i större utsträckning än tidigare

inriktats på att höja kompetens i stället för tillfälliga arbeten inom

offentliga sektorn.

Inom arbetsmarknadspolitiken skall arbetslöshetsersättningen ingå som en del

för att underlätta arbetskraftens omställning på arbetsmarknaden.

Av statsfinansiella skäl och som ett led i att stärka arbetslinjen har riksdag

och regering sedan mandatperiodens början beslutat om mycket omfattande

förändringar inom verksamhetsområdet. Möjligheten att kvalificera sig till

arbetslöshetsersättning har stramats upp bland annat genom att kravet på

individens anknytning till arbetsmarknaden har skärpts. I

sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) föreslog regeringen att tiden

som de sökande måste ha arbetat före sin första arbetslöshetsersättningsperiod

utökas till nio månader under en ramtid av tolv månader. Samtidigt innebar

förslaget att möjligheten att kvalificera sig till en första ersättningsperiod

via arbete med rekryteringsstöd upphörde. Riksdagen beslutade i enlighet med

förslaget.

Riksdagen beslutade vidare, på förslag av regeringen, att införa en

tidsbegränsning för hur länge de sökande får erhålla arbetslöshetsersättning, en

så kallad bortre parentes. Den bortre parentesen och de skärpta

kvalificeringsvillkoren innebär att signalerna om att försäkringen inte skall

vara en permanent inkomstbortfallsförsäkring förstärks. Den bortre parentesen

skall även betona samhällets ansvar för att personens arbetslöshet blir så kort

som möjligt. I beslutet om den bortre parentesen ingår också att det krävs minst

sex månaders arbete eller deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att

kvalificera sig för en ny ersättningsperiod inom parentesen.

Regeringen anförde i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) att

ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas från 75 till 80 procent

fr.o.m. den 1 januari 1998. Regeringen har nu beräknat nettokostnaden för den

höjda ersättningsnivån till 1 400 miljoner kronor, vilket skall finansieras inom

systemet för arbetslöshetsersättningen. I sysselsättningspropositionen (prop.

1995/96:222) framgick att den höjda ersättningsnivån skall finansieras via det

förändrade arbetsvillkoret och förvärvsbegreppet samt andra ännu ej preciserade

förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen.

Utbetalningarna av lönegarantiersättning har stabiliserats på en lägre nivå

än tidigare under 1990-talet, beroende på att antalet konkurser och antalet

berörda arbetstagare har minskat kraftigt. En allt större del av anslaget kan

därigenom utnyttjas för avbetalning av den skuld som kvarstår från

lönegarantifonden. Med nuvarande regler för lönegarantin och en fortsatt

relativt sett lägre nivå på antalet konkurser beräknas skulden vara amorterad

vid sekelskiftet.

Antalet konkurser och berörda arbetstagare bedöms med nuvarande ekonomiska

utveckling att ligga på en någorlunda konstant nivå under de närmaste åren. En

parlamentariskt sammansatt kommitté ser nu över frågor om förmånsrätt vid

konkurs m.m. (dir. 1995:163). Kommittén skall bl.a. ta ställning till om

arbetstagarnas löneskydd vid arbetsgivarens konkurs kan förbättras utan att

statens kostnader för lönegarantin ökar.

Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Ersättning vid arbetslöshet

framgår av följande sammanställning (miljoner kronor)

Anslag Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag

Beräknat

därav

1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998

1999

Bidrag till arbetslöshetsersättning43 12461 35975 877 49 726 33 164 32 274

27 427

Bidrag till lönegarantiersättning2 008 2 420 2 700 1 931 2 086 2 192

2 306

Totalt för verksamhetsområdet45 132 63 779 78 577 51 657 35 250 34 466

29 773

De antaganden om den ekonomiska utvecklingen och arbetslösheten som redovisats i

den reviderade finansplanen ligger till grund för regeringens prognos av de

förväntade utbetalningarna av statsbidrag till arbetslöshetsersättningen. Vid

prognosen för de kommande budgetåren har regeringen också tagit hänsyn till de

besparingsförslag som riksdagen fattat beslut om i samband med sysselsätt-

ningspropositionen (prop. 1995/96:222). Dessa besparingar omfattar det

förändrade arbetsvillkoret och förvärvsbegreppet, inväxlingen mellan

arbetslöshetsersättningen och utbildningssatsningen samt den extra karensdagen.

Under innevarande budgetår finansieras ersättningen till personer som deltar i

arbetslivsutveckling och datortek från anslaget A 5. Bidrag till

arbetslöshetsersättning. Fr.o.m. 1997 kommer dessa utgifter att belasta anslaget

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under utgiftsområde 14. Det innebär att de

totala utgifterna för utgiftsområde 13 minskar med 4 692 miljoner kronor 1997.

Riksgäldskontoret har en lånefordran avseende den s.k. arbetsmarknadsfondens

skuld uppgående till 86 690 miljoner kronor. Från anslaget Bidrag till

arbetslöshetsersättning betalas t.o.m. innevarande budgetår ränta för fondens

skuld i Riksgäldskontoret. Regeringen kommer under innevarande år besluta att

arbetsmarknadsfondens skuld i Riksgäldskontoret skall avskrivas. Detta

åstadkommes genom en kassamässig korrigering hos Riksgäldskontoret. I och med

regeringsbeslutet belastas inte anslaget fr.o.m. budgetåret 1997 med

räntebetalningarna och medelsbehovet under utgiftsområde 13 minskar med ca 6

miljarder kronor under budgetåret 1997.

4.2 Anslag

A 1. Bidrag till arbetslöshetsersättning

1994/951) Utgift 43 124 6612)

1995/96 Anslag 61 358 582 Utgiftsprognos 75 877 000

därav 1996 49 726 000

1997 Förslag 33 164 334

1998 Beräknat 32 274 334

1999 Beräknat 27 427 334

1) Avser utgifter från den s.k. arbetsmarknadsfonden

2) Beloppen anges i tusental kr

Arbetslöshetsersättningen syftar till att ekonomiskt stödja personer som blir

arbetslösa under en övergångstid då de söker nytt arbete. Arbetslös-

hetsersättningen skall ersätta inkomstbortfall under denna period.

Utgifterna för arbetslöshetsersättningen avgörs framför allt av arbetslös-

hetsnivån. Under 1990-talet har därför utbetalningarna av statsbidrag till

arbetslöshetsersättning ökat kraftigt till följd av den stigande arbetslösheten.

Vid en hög bestående arbetslöshet i kombination med nuvarande regelverk kommer

kostnaderna för ersättning till de arbetslösa fortsätta att belasta

statsbudgeten med stora belopp. Detta visar att regeringens ambitioner och vilja

att bekämpa arbetslösheten även har, och kommer att ha, stora positiva effekter

för att minska budgetunderskottet.

Utgifterna för statsbidrag till arbetslöshetsersättningen påverkas också av

hur reglerna för arbetslöshetsersättningen är utformade. Regelverket bestämmer

ersättningsnivåer och ersättningsperiodernas längd. Förändringar i regelverket

påverkar också hur många personer som kvalificerar sig för

arbetslöshetsersättning.

De totala utgifterna för anslaget beräknas uppgå till 75 877 miljoner kronor

under budgetåret 1995/96. Det innebär att utbetalningarna från anslaget blir 14

518 miljoner kronor större än vad regeringen beräknade i 1995 års

kompletteringsproposition (1994/95:150 bil. 10). Det är framför allt en effekt

av att arbetslösheten inte har minskat i den omfattning som regeringen bedömde

inför budgetåret 1995/96. Även omfattningen av arbetssökande i åtgärden

arbetslivsutveckling, vilken under budgetåret 1995/96 finansieras via anslaget A

5. Bidrag till arbetslöshetsersättning, har varit större än vad regeringen

beräknade. Vidare har en ökad anslutningsgrad till arbetslöshetskassorna

bidragit till att utgifterna beräknas överstiga budgeten. De högre utgifterna är

också en följd av att färre sökande deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än

vad regeringen beräknade inför budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

--------------------------------------------------------------------

| Resurser 1997 |

| Ramanslag 33 164 334 tkr |

| |

| Övrigt |

| Deltagande i heltidsstudier och fullgörande av |

| totalförsvarsplikt skall inte inräknas i ramtiden för |

| fastställande av dagsförtjänst och normalarbetstid. |

| Regeringens förslag innebär att när den försäkrades dagsförtjänst|

| och normalarbetstid skall beräknas enligt 20 § lagen (1973:370) |

| om arbetslöshetsförsäkring skall följande gälla. För en arbetslös som|

| närmast före arbetslösheten studerat på heltid skall inte studi-|

| etiden räknas in i ramtiden. I sådan ramtid skall inte heller |

| tjänstgöring enligt lagen ( 1994:1809) om totalförsvarsplikt |

| räknas in. |

| En ändring skall vidare göras i lagen (1973:371) om kontant |

| arbetsmarknadsstöd. |

--------------------------------------------------------------------

Beräkningen av dagsförtjänsten vid studier och totalförsvarsplikt

Regeringen presenterade i prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera

arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering

m.m., ändrade riktlinjer vad gäller arbetslöshetsersättningen som

omställningsförsäkring. Efter det att ARBOM-utredningen (A 1995:12) lämnat sitt

betänkande avser regeringen att under våren 1997 återkomma med förslag till en

ny arbetslöshetsförsäkring. Redan nu finns dock följande frågor att ta upp.

Regeringen föreslog i prop. 1995/96:222 ändringar i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring som innebar att det blev en skillnad mellan sättet att

uppfylla ett arbetsvillkor som ger rätt till arbetslöshetsersättning och sättet

på vilket ersättningen skall beräknas.

Beträffande arbetsvillkoret gäller liksom tidigare att hänsyn tas till om

personen haft vissa i lagen uppräknade hinder för att utföra förvärvsarbete.

Sådana hinder är t.ex. sjukdom, vård av barn som inte har fyllt två år, vissa

heltidsstudier och tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt. Vid ansökan

om ersättning förlängs således ramtiden och arbete som ligger före denna tid får

tillgodoräknas för att uppfylla arbetsvillkoret.

När det gäller sättet på vilket ersättningen skall beräknas föreslogs att det

var inkomsten av arbete under de senaste tolv månaderna som skulle läggas till

grund för beräkningen av ersättningen. De arbetslösa skulle därmed få

arbetslöshetsersättning med utgångspunkt i den inkomst de haft av arbete under

det senaste året närmast före det att de anmälde sig som arbetslösa

arbetssökande på arbetsförmedlingen. Om sökande uppfyllde villkoren för

ersättning men hade haft en låg inkomst skulle denna läggas till grund för be-

räkningen av dagpenningen. Dock skulle lägst 230 kronor lämnas. Vid

fastställande av ersättningen och normalarbetstiden fanns i förslaget alltså

ingen sådan förlängning av ramtiden som vid fastställande av huruvida personen

uppfyllde arbetsvillkoret eller inte.

Arbetsmarknadsutskottet anslöt sig i sitt yttrande till finansutskottet (yttr.

1995/96:AU6y) till principen att dagpenningen bör grunda sig på aktuella

förhållanden men kände sig ändå tveksamt till det som skulle bli konsekvensen av

regeringens förslag. Utskottet ansåg det inte vara rimligt att sökande som utan

egen förskyllan varit hindrad att utföra förvärvsarbete skulle drabbas vid

senare inträffad arbetslöshet. Utskottet föreslog därför att den tid om tolv

månader till vilken normalarbetstiden skall hänföras skulle kunna förlängas

bakåt i tiden i två fall, nämligen vid styrkt sjukdom och vid vård av eget eller

adoptivbarn som inte fyllt två år. Detta blev också riksdagens beslut. För att

finansiera detta beslutades att införa ytterligare en karensdag i

arbetslöshetsförsäkringen. Den sammanlagda finansiella effekten av förslagen

innebär en nettobesparing.

Det förhållandet att arbetslöshetsersättningen beräknas på inkomster av arbete

under de senaste tolv månaderna även i det fall då de arbetslösa närmast före

arbetslösheten har studerat kan leda till att personer som i dag har arbete men

riskerar att förlora sin anställning känner en stor oro för sin ekonomiska

situation. Det kan innebära att de avstår från studier eftersom de inte vill

riskera att vid eventuell arbetslöshet efter studierna få sin

arbetslöshetsersättning fastställd till den lägsta nivån. Regeringen har i andra

sammanhang betonat vikten av att satsa på utbildning, särskilt för den som är

eller riskerar att bli arbetslös.

För att förhindra att den situationen uppstår att en person som riskerar

arbetslöshet avstår från att utbilda sig på grund av att arbetslöshetsersätt-

ningen skulle bli lägre efter avslutade studier än utan studier föreslår

regeringen att tid med heltidsstudier inte räknas in i ramtiden vid beräkning av

dagsförtjänst och normalarbetstid. Med heltidsstudier avses också

arbetsmarknadsutbildning som den arbetslöse deltagit i före det att hon eller

han börjat en ersättningsperiod.

Effekten av den nya beräkningen av ersättningen som redan har beslutats och

som kommer att gälla från den 1 januari 1997 omfattar även den grupp

totalförsvarspliktiga som har arbetat före totalförsvarsplikten. I de fall

personer efter totalförsvarsplikten söker ersättning och uppfyller ett

arbetsvillkor blir deras ersättning baserad på det arbete som utförts under de

tolv månaderna närmast före ansökan om ersättning. Har de under dessa tolv

månader fullgjort totalförsvarsplikt innebär det i normalfallet en lägre

arbetslöshetsersättning än om arbete utförts under motsvarande tid.

Regeringen föreslår också att tid då sökanden varit förhindrad att för-

värvsarbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om total-

försvarsplikt ej heller skall räknas in i ramtiden vid beräkningen av

dagsförtjänsten.

Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1995/96:222 har 13 § lagen om kontant

arbetsmarknadsstöd tyvärr fått en felaktig lydelse. Regeringen föreslår nu att

13 § justeras så att dess lydelse står i överensstämmelse med vad riksdagen

avsett.

Förslagen föranleder ändringar i 20 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och

13 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Lagförslag har upprättats inom

Arbetsmarknadsdepartementet. Förslagen bör träda i kraft den 1 januari 1997.

Kostnaderna för de förändrade reglerna vid beräkningen av dagsförtjänsten och

normalarbetstiden beräknas till sammanlagt 112 miljoner kronor netto och

finansieras inom systemet för arbetslöshetsförsäkringen dels genom besparingar

till följd av förändringar i arbetsvillkoret, dels genom den besparing som

uppstod i samband med riksdagsbehandlingen av sysselsättningspropositionen.

Anslagsberäkning

Riksdagen beslutade på förslag av regeringen att offentliga tillfälliga arbeten

skall införas som en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd från och med den 1 januari

1997 (prop. 1995/96:222, yttr. 1995/96:AU6y, bet. 1995/96:FiU15, rskr.

1995/96:307). Åtgärden vänder sig till arbetslösa personer som är 55 år och

äldre och har varit registrerade som arbetslösa vid arbetsförmedlingen i minst

24 månader och som uppbär arbetslöshetsersättning. Personerna som deltar i

åtgärden skall erhålla ersättning motsvarande arbetslöshetsersättningen.

Offentligt tillfälligt arbete skall finnas under åren 1997 och 1998.

Ersättningen till den enskilde har beräknats under anslaget Bidrag till

arbetslöshetsersättning m.m. Kostnaderna för den stimulansersättning som

regeringen föreslår har inte beaktats i anslagsberäkningen för åren 1997 och

1998. Om finansieringsbehov uppstår för åren 1997 och 1998 så återkommer

regeringen vid senare tillfälle.

Detta innebär att anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning består av

kostnader för arbetslöshetsförsäkringen, kontant arbetsmarknadsstöd, ersättning

till dem som deltar i offentligt tillfälligt arbete och utjämningsbidrag.

I nedanstående sammanställning specificeras anslaget A1. Bidrag till arbetslös-

hetsersättning, för 1997 (tkr)

Arbetslöshetsförsäkring 29 173 412

Kontant arbetsmarknadsstöd 2 112 922

Ersättning till deltagare i

offentligt tillfälligt arbete 1 814 000

Utjämningsbidrag 64 000

Total utgift 33 164 334

A 2. Bidrag till lönegarantiersättning

1994/95 Utgift 2 008 1901) 2)

1995/96 Anslag 2 419 600 Utgiftsprognos 2 695 200

därav 1996 1 931 000

1997 Förslag 2 086 050

1998 Beräknat 2 192 022

1999 Beräknat 2 305 787

1) Beloppen anges i tusental kr

2) Utgiften för 1994/95 avser utbetalningar från lönegarantifonden.

Anslaget finansierar utbetalning av ersättningar till arbetstagare för

lönefordringar i konkurs i enlighet med lönegarantilagen (1992:497). Anslaget

finansierar även avbetalningar till Riksgäldskontoret för den skuld som kvarstår

från lönegarantifonden. Skulden uppgick den 31 maj 1996 till drygt 2,3 miljarder

kronor. Fr.o.m. 1997 skall anslaget även betala ersättningar till

länsstyrelserna för deras arbete med utbetalning av lönegarantimedel. Anslaget

finansieras genom en lönegarantiavgift enligt lagen (1981:691) om

socialavgifter. Avgiften uppgår fr.o.m. den 1 januari 1996 till 0,25 procent av

avgiftsunderlaget för socialavgifterna. Anslaget disponeras av Kammarkollegiet.

Utgifterna på området styrs i första hand av antalet konkurser och av hur

många arbetstagare som omfattas av konkurserna.

En jämförelse mellan utfall och budget för budgetåret 1994/95 ger vid handen

att belastningen på anslaget för det budgetåret blev ca tolv procent högre än

vad som budgeterats. En jämförelse mellan utfallet budgetåret 1994/95 och

utfallet tidigare år, då utbetalningarna skedde från lönegarantifonden, visar

att lönegarantiersättningarna emellertid har stabiliserats på en lägre nivå

efter den kraftiga uppgången i början av 1990-talet. Budgetåret 1992/93 var

utbetalningarna 4,5 miljarder kronor och budgetåret 1993/94 knappt 2 miljarder

kronor. Budgetåret 1994/95 uppgick utbetalningarna till endast ca 975 miljoner

kronor.

Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på att

utbetalningarna kommer att överstiga anslagsbeloppet med drygt 275 miljoner

kronor. Anledningen till detta är att fr.o.m. den 1 januari 1996 erläggs

socialavgifter på lönegarantiersättningar. För att finansiera de ökade

lönegarantiutgifterna har dock lönegarantiavgiften höjts från 0,20 till 0,25

procent. Någon ökad belastning uppkommer därmed inte på statsbudgeten.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

--------------------------------------------------------------------

| Resurser 1997 |

| Ramanslag 2 086 050 tkr |

| |

| Övrigt |

| En rörlig kredit om högst 3 000 000 tkr föreslås få disponeras i|

| Riksgäldskontoret för utbetalningar av lönegaranti. |

| En miljon kronor av anslaget föreslås få användas för att inrätta|

| ett lönegarantiregister hos Riksskatteverket. |

--------------------------------------------------------------------

Som framgått har utbetalningarna av lönegarantiersättning stabiliserats på en

lägre nivå än tidigare under 1990-talet, beroende på att antalet konkurser och

antalet berörda arbetstagare har minskat kraftigt. En allt större del av

anslaget kan därigenom utnyttjas för avbetalning av den skuld som kvarstår från

lönegarantifonden. Med nuvarande regler för lönegarantin och en förhållandevis

låg nivå på antalet konkurser beräknas skulden vara amorterad vid sekelskiftet.

Tills dess kvarstår behovet av den rörliga krediten hos Riksgäldskontoret. För

det innevarande budgetåret uppgår krediten till 4 miljarder kronor. För

budgetåret 1997 föreslås den uppgå till 3 miljarder kronor.

Antalet konkurser och berörda arbetstagare bedöms med nuvarande ekonomiska

utveckling att ligga på en någorlunda konstant nivå under de närmaste åren. Med

oförändrade regler kommer utbetalningarna av lönegarantin att ligga på i stort

nuvarande nivå, dvs. i storleksordningen drygt en miljard kronor per år.

Förändringar i förutsättningarna kan naturligtvis relativt snabbt inträda med

följd att kostnaderna för lönegarantin ökar eller minskar.

Den nuvarande lönegarantilagen infördes år 1992. Löneskyddet har därefter

ändrats, framför allt till följd av ändringar i förmånsrätten år 1994.

Regeringen beslutade i december 1995 att tillsätta en parlamentarisk kommitté

som skall utreda vissa frågor om förmånsrätten vid konkurs m.m. (dir. 1995:163).

Kommittén skall bl.a. ta ställning till om arbetstagarnas löneskydd vid

arbetsgivarens konkurs kan förbättras utan att statens kostnader för

lönegarantin ökar.

Ett särskilt lönegarantiregister får enligt förordningen (1994:1283) om

lönegarantiregister inrättas och föras hos Riksskatteverket. Registret skall

bl.a. tillgodose behovet av statistiska uppgifter om lönegarantiutbetalningar.

Riksdagen har godkänt att kostnaderna för lönegarantiregistret skulle få

belasta lönegarantifonden (prop. 1993/94:208, bet. 1993/94:LU34, rskr.

1993/94:394). Kostnaderna bör nu i stället belasta anslaget. Av anslagsmedlen

bör under budgetåret 1997 en miljon kronor få användas för att inrätta

registret. Regeringen beslutar om överföringen av dessa medel till

Riksskatteverket.

55

1

Förslag till statsbudget för år 1997

Arbetsmarknad och arbetsliv

(utgiftsområde 14)

____________________________________________________________________________

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4

2 Inledning.................................................. 6

3 Arbetsmarknad.............................................. 15

3.1 Allmän inledning.................................... 15

3.2 Resultatbedömning................................... 16

3.3 Anslag.............................................. 22

A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader......... 22

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.................... 26

A 3. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade........... 33

A 4. Europeiska socialfonden............................. 40

A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet

44

A 6. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering... 45

4 Arbetslivsfrågor........................................... 47

4.1 Allmän inledning.................................... 47

4.2 Anslag.............................................. 53

B 1. Arbetarskyddsverket................................. 53

B 2. Arbetslivsinstitutet................................ 55

B 3. Rådet för arbetslivsforskning....................... 57

B 4. Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet..... 59

B 5. Bidrag till Samhall AB.............................. 59

B 6. Arbetsdomstolen..................................... 62

B 7. Statens förlikningsmannaexpedition.................. 64

B 8. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar........ 66

B 9. Internationella avgifter............................ 67

B 10. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten...... 68

5 Jämställdhetsfrågor........................................ 71

5.1 Allmän inledning.................................... 71

5.2 Anslag.............................................. 72

C 1. Jämställdhetsombudsmannen........................... 72

C 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder..................... 74

C 3. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet 75

6 Statliga arbetsgivarfrågor................................. 77

6.1 Allmän inledning.................................... 77

6.2 Anslag.............................................. 78

D 1. Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket................ 78

D 2. Vissa avtalsstyrda anslag........................... 79

D 3. Statliga tjänstepensioner m.m....................... 80

D 4. Bidrag till förnyelsefonder på det statligt regleradeområdet

82

6.3 Arbetsgivarverket................................... 82

6.4 Statens löne- och pensionsverk...................... 84

2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att finansieringen under budgetåret 1997 av tillfälliga

personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten

sker från anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och inte,

som riksdagen tidigare har beslutat (bet. 1995/96:FiU15, rskr.

1995/96:307), från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (avsnitt A 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder),

2. godkänner vad regeringen anfört om bibehållna lönebidragsnivåer för

arbetshandikappade anställda inom allmännyttiga organisationer (avsnitt A

3. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade),

3. bemyndigar regeringen att träffa överenskommelse med Finland och Norge om

verksamheten vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten under åren 1997 - 1999

(avsnitt B 10. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten),

3

4. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad

och arbetsliv enligt följande uppställning:

Anslag Anslagstyp

Anslagsbelopp

(tusental

kr)

A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader ramanslag 4

418 118

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ramanslag 25

456 727

A 3. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade ramanslag 6

486 527

A 4. Europeiska socialfonden ramanslag 1

981 265

A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-

gruppen som myndighet ramanslag

14 917

A 6. Institutet för arbetsmarknadspolitisk

utvärdering ramanslag

8 083

B 1. Arbetarskyddsverket ramanslag

371 194

B 2. Arbetslivsinstitutet ramanslag

212 308

B 3. Rådet för arbetslivsforskning ramanslag

25 972

B 4. Forskning och utveckling inom arbetslivs-

området obetecknat anslag

522 785

B 5. Bidrag till Samhall AB ramanslag 4

349 419

B 6. Arbetsdomstolen ramanslag

15 253

B 7. Statens förlikningsmannaexpedition ramanslag

2 317

B 8. Statens nämnd för arbetstagares

uppfinningar ramanslag

57

B 9. Internationella avgifter ramanslag

24 195

B10. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalottenobetecknat anslag

4 000

C 1. Jämställdhetsombudsmannen ramanslag

14 039

C 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder ramanslag

13 706

C 3. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet obetecknat anslag

3 432

D 1. Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket ramanslag

3 000

D 2. Vissa avtalsstyrda anslag obetecknat anslag

14 500

D 3. Statliga tjänstepensioner m.m. ramanslag 8

027 000

D 4. Bidrag till förnyelsefonder på det statligt

reglerade området ramanslag

77 685

Summa för utgiftsområdet 52

046 499

4

2 Inledning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader samt utgifter på arbetslivsområdet

och för jämställdhetspolitiska åtgärder. Inom utgiftsområdet finns också

utgifter för statliga arbetsgivarfrågor.

Utgiftsområdet omfattar även verksamheter som inte redovisas på statsbudgeten.

Avgiftsfinansierad verksamhet bedrivs av AMU Gruppen AB, Arbetsgivarverket och

Statens löne- och pensionsverk. Vidare får Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) ta ut

avgifter för uppdragsverksamhet inom området yrkesinriktad rehabilitering riktad

till arbetsgivare och myndigheter.

Arbetsmarknadspolitiken är ett centralt instrument för att nå regeringens

övergripande mål om tillväxt, stabilitet och rättvis fördelning. Arbets-

marknadspolitiken skall ses som en integrerad del av den ekonomiska politiken.

Den har till uppgift dels att förmedla lediga platser, dels att främja

arbetskraftens anpassning till den reguljära arbetsmarknadens krav. Därmed kan

sysselsättningen höjas och arbetslösheten minska utan att inflationsdrivande

flaskhalsar uppstår (tillväxt). Den har också till uppgift att i samverkan med

andra politikområden utjämna konjunkturerna genom att omfattningen av åtgärderna

anpassas till konjunkturutvecklingen (stabilitet). Arbetsmarknadspolitiken skall

främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare skall den bidra till att

även arbetssökande som har svårigheter t.ex. i form av arbetshandikapp får

möjlighet att arbeta samt ge vissa arbetssökande en inkomsttrygghet under deras

omställning från arbetslöshet till arbete (rättvis fördelning).

Arbetslivspolitiken skall främja ett gott arbetsliv där personlig utveckling

och höjd produktivitet via ny teknik, organisationsförändringar och

kompetensutveckling går hand i hand. Den har till uppgift att förebygga

arbetsskador och ohälsa i arbetslivet och härigenom undvika utslagning samt

hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. En annan viktig uppgift för

arbetslivspolitiken är att föra erfarenheter och kunskaper vidare så att de

positiva förändringar som skett i arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet sprids och

används. Arbetslivspolitiken skall också motverka en uppdelning av arbetslivet

vad gäller olika arbetsvillkor, bland annat de olika villkor som råder mellan

kvinnor och män på grund av den könsuppdelade arbetsmarknaden och den ojämna

fördelningen av ansvaret för hem och barn. Till arbetslivspolitiken hör också

frågor om arbetstider och arbetsrätt. Ett bra arbetsliv och fungerande regler på

arbetsmarknaden ökar produktiviteten och främjar tillväxten.

Jämställdhetspolitiken omfattar alla politikområden. Inom ramen för

jämställdhetspolitiken fortsätter arbetet med att omfördela makt och inflytande

mellan kvinnor och män i samhället. Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra

alla delar i regeringens politik. Det gäller inte minst arbetsmarknads- och

arbetslivspolitiken. Lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden och i

arbetslivet är centrala mål i regeringens politik för arbete och tillväxt. I

dessa frågor har Jämställdhetsombudsmannen en viktig uppgift. Ökade resurser

föreslås för myndigheten.

Statliga arbetsgivarfrågor omfattar främst hur staten som arbetsgivare

behandlar frågor om personal- och chefsförsörjning, personalutveckling och

personalrörlighet samt löne- och anställningsvillkor. En omfattande delegering

från regeringen till myndigheterna av befogenheter inom det arbetsgivarpolitiska

området har skett under de senaste tio åren. Förnyelsesträvandena inom

statsförvaltningen har präglats av insikten om att central detaljstyrning inte

längre är ändamålsenlig i ett samhälle som präglas av mångfald, rörlighet,

förändring och internationalisering. I stället har mål- och resultatstyrning

införts med ökad delegering och tydligt resultatansvar för myndigheterna. En

betydande avreglering har skett under perioden i syfte att ta bort särlösningar

för statsförvaltningen i jämförelse med den övriga arbetsmarknaden. Ombildningen

av den statliga arbetsgivarorganisationen den 1 juli 1994 kan ses som en slut-

punkt i de senaste tio årens personal- och arbetsgivarpolitiska delege-

ringssträvanden.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utvärdera hur

den arbetsgivarpolitiska delegeringen till myndigheterna under de senaste tio

åren har fungerat. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 1997.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Det finns nu flera tecken på att botten i den senaste konjunkturavmattningen

inom industrin är nådd. Även inom privata tjänstesektorn finns tecken på en ökad

efterfrågan. Läget på arbetsmarknaden präglas dock fortfarande av den låga

arbetskraftsefterfrågan och den höga arbetslösheten.

Antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingen ligger fortfarande på

en mycket låg nivå. Antalet varsel om uppsägning har hittills under år 1996

legat på en betydligt högre nivå än under motsvarande period år 1995. Ökningen

av antalet varsel tycks nu ha stannat upp och för industrin har det skett en

minskning. Antalet ligger dock fortfarande på en hög nivå.

Antalet sysselsatta ökade relativt kraftigt under år 1994 och fram till mitten

av år 1995. Därefter var antalet i stort sett oförändrat fram till början av år

1996. Under de senaste månaderna har antalet sysselsatta varit betydligt färre

än under samma period år 1995. I augusti var skillnaden 74 000 personer.

Sysselsättningsminskningen hittills i år är betydligt större bland kvinnor än

män samtidigt som det främst var män som fick arbete under år 1994 och år 1995.

Hela minskningen under år 1996 finns bland de tidsbegränsat anställda.

Skillnaden mellan olika branscher är stor. Under det senaste året har antalet

sysselsatta fortsatt att öka svagt inom industrin, medan en betydande minskning

skett inom offentlig verksamhet.

Den relativa arbetslösheten har, om man bortser från normala säsong-

variationer, varit förhållandevis konstant de senaste 18 månaderna. En viss

ökning har dock skett i slutet av perioden. Det totala antalet öppet arbetslösa

och personer i olika konjunkturberoende åtgärder har ökat sedan sommaren förra

året. Totalt har i genomsnitt de senaste tre månaderna 542 000 personer varit

arbetslösa eller i olika konjunkturberoende åtgärder. Det är en ökning med

40 000 jämfört med samma period förra året.

Det allvarligaste problemet är den höga långtidsarbetslösheten. Mer än var

tredje öppet arbetslös har varit arbetslös i mer än sex månader. Andelen är

något högre bland män än bland kvinnor. Bland dem som är över 55 år är mer än

varannan långtidsarbetslös. Även arbetshandikappade har allt svårare att komma

in på arbetsmarknaden.

Problemet med de långa arbetslöshetstiderna är betydligt större och

allvarligare än vad statistiken över långtidsarbetslösa visar. Det beror på att

det finns en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet, kortvariga

anställningar och olika arbetsmarknadspolitiska konjunkturberoende åtgärder.

Enligt arbetsförmedlingens statistik fanns det i slutet av juli i år 147 000

personer som har varit oavbrutet inskrivna vid arbetsförmedlingen, antingen i

kategorin utan arbete eller i någon konjunkturberoende åtgärd i mer än två år.

Bara under det senaste året har antalet långtidsinskrivna ökat med 11 000

personer eller 8 procent. Det betyder att knappt var sjätte arbetssökande på

arbetsförmedlingen har stått utanför den ordinarie arbetsmarknaden under en

mycket lång tid. Denna andel är betydligt större bland personer som fyllt 55 år.

Prognoserna för år 1997 tyder på en något minskad arbetslöshet, men att den

ligger kvar på en fortsatt mycket hög nivå.

Arbetslösheten håller nu på att ändra struktur vad gäller könsfördelningen.

Under större delen av 1980-talet var arbetslösheten ungefär lika stor bland

kvinnor och män. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet innebar bl.a. att det

främst var män som blev arbetslösa. Som störst var skillnaden mellan män och

kvinnor 3,3 procent i slutet av mars 1993. Därefter har arbetslösheten bland män

successivt minskat medan den ökat bland kvinnor. I augusti 1996 var den

8,8 procent för kvinnor och 9,2 procent för män. Mot bakgrund av utvecklingen

inom offentlig sektor är det sannolikt att arbetslösheten bland kvinnor framöver

kommer att överstiga den bland män. Risken för att den höga arbetslösheten skall

permanentas är nu större bland kvinnor än bland män.

Arbetslösheten under lågkonjunkturen i början av 1990-talet drabbade generellt

sett invandrare hårdare än svenskar. Den relativa arbetslösheten är fortfarande

ungefär fyra gånger så hög för utomnordiska medborgare som för svenska

medborgare. Arbetslösheten varierar mycket mellan olika invandrargrupper

beroende på bl.a. skillnader i utbildning och vistelsetid i landet och därmed

olika förutsättningar på arbetsmarknaden.

Politikens inriktning

Inom det arbetsmarknadspolitiska området beslutade riksdagen i enlighet med vad

regeringen i proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år

2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop.

1995/96:222) föreslog om vissa förändringar av arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsförmedlingens resurser säkerställs samtidigt som den centrala och den

regionala nivåns uppgifter koncentreras till lednings- och stabsfunktioner.

Kommunerna får ett större inflytande och därmed delaktighet i genomförandet av

den nationella arbetsmarknadspolitiken. De som är 55 år eller äldre och som

varit inskrivna vid arbetsförmedlingen och arbetslösa mer än två år samt uppbär

arbetslöshetsersättning skall få möjlighet att delta i en arbetsmarknadspolitisk

åtgärd som innebär offentliga tillfälliga arbeten inom kommunerna, landstingen

och staten. Vidare skall arbetslösa mellan 25 och 55 år ges möjlighet att

studera under ett år på grund- och gymnasieskolenivå med ett särskilt

utbildningsbidrag motsvarande nivån på arbetslöshetsersättningen. Även anställda

i samma åldersgrupp kan få del av utbildningsbidraget under förutsättning att de

ersätts med långtidsarbetslösa som är inskrivna vid arbetsförmedlingen.

Arbetslösheten är vår tids största plåga. Den är ett gissel för dem som

drabbas. Värst är öppen arbetslöshet där riskerna för passivisering och

utslagning är störst. Det är bl.a. därför viktigt att de arbetslösa i så stor

utsträckning som möjligt aktiveras i olika former av utbildningsinsatser,

praktikplatser eller liknande. Aktivitet är bättre än passivitet. Det är

samtidigt viktigt att insatserna håller en sådan kvalité att de på ett påtagligt

sätt förbättrar möjligheterna för de arbetslösa att få ett ordinarie arbete.

Åtgärderna får dock inte användas på ett sådant sätt att de tränger ut och

ersätter ordinarie arbeten.

Sverige har goda möjligheter att halvera den öppna arbetslösheten till år

2000. Den långsiktiga målsättningen är full sysselsättning. Genom den

sysselsättningsproposition, som riksdagen har ställt sig bakom, har grunden för

en halvering av arbetslösheten lagts. Arbetsmarknads-, arbetslivs- och

jämställdhetspolitiken har en central roll för möjligheterna att halvera

arbetslösheten. Även miljöpolitiken måste få en tydligare roll. Regeringen har

därför inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska medlen avsatt 50 miljoner

kronor för insatser inom miljöområdet. Miljöprojekt i form av

arbetslivsutveckling har också fått genomslag i flera kommuner.

Regeringen skall nu bedriva arbetet med att halvera arbetslösheten med samma

kraft och konsekvens som saneringen av de offentliga finanserna har bedrivits.

Via den löpande uppföljning som regeringen kommer att göra med början våren 1997

har en process inletts som innebär att arbetslöshetsmålet följs upp med samma

noggrannhet som målen för inflationen, den långa räntan, växelkursen, den

offentliga sektorns skuld och budgetunderskottet följs enligt

konvergenskriterierna.

Arbetslösheten hotar på lång sikt att rasera hela det välfärdssamhälle som

under lång tid byggts upp. Det handlar om förutsättningarna för att skapa och

bevara ett jämlikt samhälle där människor kan försörja sig och där ingen

diskrimineras. Ytterst handlar det om att bevara demokratin och ett rättvist

samhälle.

Den kraftigt stigande arbetslösheten bland kvinnor är djupt oroande.

Regeringen kommer inte att acceptera att kvinnorna pressas ut från ar-

betsmarknaden. Det finns inte plats för ett återtåg. Alla vuxna, både kvinnor

och män, skall ha rätt till egen försörjning. Regeringen kommer att intensifiera

kampen mot kvinnors arbetslöshet. Det är således viktigt att uppmärksamma

kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden och bland annat vidta åtgärder som

bryter den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Den inriktning som arbetsmarknadspolitiken nu har ligger väl i linje med de

rekommendationer som Europeiska Rådet tog vid toppmötet i Madrid. Arbetet med

målprogrammen och gemenskapsinitiativen under Europeiska socialfonden bör kunna

bidra till förnyelsen av arbetsmarknadspolitiken inte minst på lokal nivå.

Arbetsmarknad

Hörnstenen i den svenska arbetsmarknadspolitiken är arbetslinjen. Den innebär

att en arbetslös person, som inte kan få ett arbete i första hand skall erbjudas

utbildning eller annan lämplig åtgärd. Arbetslinjen har kompletterats med

kompetenslinjen vilket innebär att insatserna i större utsträckning än tidigare

inriktats på att höja kompetens i stället för tillfälliga arbeten inom

offentliga sektorn. Individuella handlingsplaner skall upprättas för de

arbetssökande som varit utan reguljärt arbete under lång tid. Den lokala nivåns

resurser har säkerställts och kommunernas roll inom arbetsmarknadspolitiken har

ökat. På så sätt har möjligheterna ökat att på ett bättre sätt ta till vara och

mobilisera de lokala resurserna. Där finns en kunskap och ett engagemang som

därmed bättre kan tas till vara. Ett tydligare inflytande för kommunerna bör

också leda till ett ökat ansvarstagande och därmed en bättre samordning av de

medel som såväl staten som kommunerna avsätter till arbetsmarknadspolitiken.

Kvalitén i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör kunna förbättras när kommu-

nerna får ett större inflytande och därmed möjlighet att använda sina resurser

så att de överensstämmer med såväl de kommunala behoven och ambitionerna som de

nationella målen för arbetsmarknadspolitiken. Arbetslöshetsförsäkringens uppgift

som en omställningsförsäkring har tydliggjorts i och med att en bortre gräns för

hur länge en arbetslös kan få ersättning införs och reglerna för kvalificering

skärps. Samtidigt förbättras den ekonomiska tryggheten genom att

kompensationsnivån föreslås höjas till 80 procent fr.o.m. den 1 januari 1998.

Genom dessa förändringar i arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsersättningen

bör flexibiliteten öka och därmed en effektivare förmedling av platser kunna ske

på arbetsmarknaden.

Det första steget i en offensiv arbetsmarknadspolitik är att de lediga

platserna snabbt blir tillsatta. En offensiv platsförmedling kräver intensiva

företagskontakter och ett systematiskt arbete med de lediga platserna. Företagen

måste känna förtroende för den offentliga arbetsförmedlingen om förmedlingen i

ett tidigt skede skall få tillgång till de lediga platserna. Kvalitén i arbetet

med platserna leder till ökat förtroende och till att en större andel av de

lediga platserna anmäls till förmedlingen. Därmed blir den offentliga

förmedlingen attraktiv inte enbart för dem som är arbetslösa utan också för

arbetsgivare och för dem som är ombytessökande. En sådan utveckling får allt

fler arbetsgivare intresserade av förmedlingens service och förbättrar

omställningen på arbetsmarknaden.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna får inte leda till att de arbetssökande

låses in i åtgärder på lokal nivå eller att dessa snedvrider konkurrensen på en

marknad. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna får inte heller hålla tillbaka

den reguljära efterfrågan på arbetskraft. Av dessa skäl är det ytterst angeläget

att staten, kommunerna, näringslivet och arbetstagarorganisationerna samverkar

på olika nivåer i genomförandet av den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden är alltjämt stor. Det finns

en segregering såväl mellan som inom olika yrken. Det beror bl.a. på kvinnors

och mäns traditionella val av utbildning och yrkesinriktning men också på

arbetsorganisationen och de olika villkor som råder för kvinnor och män i

arbetslivet där fler män finns i överordnade positioner och fler kvinnor i

underordnade.

Utbildning och kompetensutveckling har stor betydelse för att bryta den

könsuppdelade arbetsmarknaden krävs dock även attitydförändringar hos både

arbetsgivare och anställda bl.a. till mäns föräldraledighet och till kvinnors

möjligheter att vidareutvecklas i sitt arbete.

I såväl platsförmedlingen som vid användningen av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna krävs en tydligare inriktning mot svagare grupper om det skall vara

möjligt att minska långtidsarbetslösheten och begränsa rundgången mellan

åtgärder, arbetslöshet och tillfälliga arbeten. Såväl arbetshandikappade som

utomnordiska medborgare måste prioriteras ytterligare.

Europeiska socialfonden

Den inriktning som målprogrammen inom ramen för Europeiska socialfonden ger

uttryck åt överensstämmer mycket väl med arbetsmarknadspolitikens mål i stort.

Det finns anledning att nu ställa betydande förväntningar på målprogrammen 3 och

4 liksom på gemenskapsinitiativen. EU-resurserna utgör visserligen endast en

mindre del av de totala resurserna för politikområdet. Inriktningen på

förnyelse, metodutveckling, kompetenshöjning och jobbskapande projekt samt att

ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra programmen bör emellertid kunna

tillföra arbetsmarknads- och tillväxtpolitiken viktiga kunskaper och framgångs-

rika exempel. Det är viktigt att erfarenheter vinns som kan tas till vara i den

framtida arbetsmarknadspolitiken, inte minst på lokal nivå. Sett i detta

perspektiv blir arbetet med målprogrammen och gemenskapsinitiativen en

integrerad del i arbetsmarknadspolitikens förnyelse och anpassning till den

förändrade marknaden. Kunskapsspridningen inom landet och mellan medlemsländerna

kan härvidlag påskynda en önskvärd utveckling.

Arbetsliv

Det aktiva arbetsmiljöarbetet och förnyelsen av arbetslivet är en viktig del av

de samlade insatserna för ökad produktivitet, tillväxt och sysselsättning.

Grundläggande krav på arbetet är utöver trygghet i anställningen en arbetsmiljö

utan risk för ohälsa och olycksfall. God arbetsmiljö, ett livslångt lärande och

flexibla arbetstider som kombinerar arbetstagarnas krav på trygghet och

inflytande med företagens krav är grundstenar i arbetet med att halvera

arbetslösheten. Förnyelsen av arbetslivet måste fortsätta. För arbetsgivarna är

det viktigt att satsa på arbetsmiljön och personalens kompetensutveckling.

Skillnader mellan kvinnors och mäns ohälsa och villkor i arbetslivet skall

beaktas när arbetsmiljön utformas.

Arbetsmarknadens parter har också ett grundläggande ansvar för ar-

betsmiljöarbetet. Samverkan leder till ett lyckat förändringsarbete då det

förutsätter arbetstagarnas engagemang och aktiva medverkan. En förbättrad

arbetsmiljö innebär också att kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

arbetsskadeförsäkring och sjukförsäkring sjunker. En utvecklad

arbetsorganisation och friare arbetstidsförläggning har betydelse för kvinnors

och mäns möjligheter att förena förvärvsarbete med ansvaret för hem och barn.

Regeringen återkommer till riksdagen med en samlad proposition om arbetstiden

när arbetstidskommittén lagt sitt slutbetänkande.

Lönebildning

Lönebildningen fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Under en lång följd

av år har löneökningarna legat högre än den i våra viktigaste konkurrentländer

medan produktiviteten ökat långsammare. Sveriges möjligheter att även i

framtiden framstå som ett väl utvecklat välfärdssamhälle med hög sysselsättning

och låg arbetslöshet beror på hur lönebildningen kommer att fungera. Vad som nu

behövs är en sund och balanserad lönebildning på god europeisk nivå.

Lönebildningen måste också ske på ett sådant sätt att osakliga löneskillnader på

grund av kön och mellan olika yrken försvinner. Det är parterna på

arbetsmarknaden som har ansvaret för att finna formerna för en icke

inflationsdrivande lönebildning som bidrar till att minska arbetslösheten.

5

Arbetsrätt

Regeringen har bl.a. i propositionen som föreslår vissa åtgärder för att halvera

arbetslösheten till år 2000 m.m. (prop. 1995/96:222) framhållit behovet av att

modernisera arbetsrätten. Arbetsrätten måste ha en ändamålsenlig utformning som

balanserar löntagarnas behov av rättssäkerhet, trygghet och inflytande med

verksamheternas och företagens behov av flexibilitet. Reglerna får inte försvåra

för företag att expandera och nyanställa. Sverige skall konkurrera med kompetens

och får inte bli ett land där låga löner och otrygga anställningsförhållanden

ger konkurrensfördelar.

Arbetsmarknadens parter har utan att lyckas, bl.a. i Arbetsrättskommissionen,

givits möjligheter att genom överenskommelser lösa frågan om moderniseringen av

arbetsrätten. Regeringen avser därför att presentera förslag till ändringar i

den arbetsrättsliga lagstiftningen som kommer att föreläggas riksdagen under

hösten 1996.

Utgiftsutvecklingen

De totala utgifterna för utgiftsområde 14 beräknas för 1997 till ca 52,0

miljarder kronor varav utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas

till 25,5 miljarder kronor. I den ekonomiska ramen är hänsyn tagen till

riksdagens beslut om ett generellt sparkrav på 11 procent för den statliga

konsumtionen/förvaltningen under perioden 1995/96 - 1998. Det motsvarar för

utgiftsområde 14 år 1997 70 miljoner kronor och år 1998 400 miljoner kronor.

Utgifterna för utgiftsområde 14 år 1998 och år 1999 beräknas till 46,8

respektive 46,6 miljarder kronor.

Regeringens förslag till ekonomisk ram för utgiftsområdet skiljer sig åt i

förhållande till föreslagen ram i regeringens ekonomiska vårproposition (prop.

1995/96:150). Utgifterna föreslås för 1997 netto bli motsvarande ca 5,3

miljarder kronor högre. Orsaken är främst att flera av förslagen i den

ekonomiska vårpropositionen inte då preciserats och fördelats på utgiftsområden.

I regeringens proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år

2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop.

1995/96:222) preciserades förslagen och regeringen har vid beräkningen av

utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14 fördelat utgifterna på anslag.

Utgiftsökningen förklaras också av en överföring av medel från anslaget Bidrag

till arbetslöshetsersättning (Utgiftsområde 13) till anslaget Arbets-

marknadspolitiska åtgärder (Utgiftsområde 14). Överföringen omfattar medel för

ersättning till deltagare i arbetslivsutveckling samt medel för

utbildningsbidrag till deltagare i datortek och uppgår till 4,7 miljarder

kronor. Medel motsvarande 3,7 miljarder kronor för utbildningsvikariat har förts

till anslaget från inkomstsidan. Besparingar som tillkommit efter

vårpropositionen och som berör utgiftsområdet uppgår till ca 1,5 miljarder

kronor. Vidare har en omföring av medel motsvarande 1,4 miljarder kronor skett

från anslaget D 3. Statliga tjänster m.m. till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommunerna. Förändringar jämfört med vårpropositionen av beräknat antal

personer i åtgärder innebär att utgiftsnivån år 1998 minskar med 1,3 miljarder

kronor och ökar med 1,2 miljarder kronor år 1999. I övrigt har ett antal mindre

justeringar gjorts, däribland en förskjutning i tiden av Socialfondens

utbetalningar.

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv framgår

av följande sammanställning (miljoner kronor)

Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag

Beräknat

därav

1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998

1999

Arbetsmarknad 31 442 50 855 50 221 34 651 38 366 33 310

33 046

Arbetslivsfrågor 5 247 8 635 8 487 5 662 5 527 5 367

5 388

Jämställdhetsfrågor 18 39 39 26 31 31

31

Statliga arbetsgivarfrågor 157 28 50 27 8 122 8 135

8 125

Totalt för utgiftsområde 141)36 864 59 557 58 797 40 366 52 046 46 844

46 590

1) Totalbeloppet i tabellen skiljer sig från summan av beloppen i tabellen. I

det totala beloppet ingår även bakomliggande decimaler.

Ersättning till deltagare i ALU och Datortek redovisas t.o.m. budgetåret 1995/96

under utgiftsområde 13. Utgifterna inklusive dessa ersättningar var följande

följande.

Utgift Anvisat Utgiftsprognos

1994/95 1995/96 1995/96 därav 1996

________________________________________________________________________________

______

Totalt för utgiftsområde 14 41 313 66 575 67 904 47 367

6

3 Arbetsmarknad

3.1 Allmän inledning

--------------------------------------------------------------------

| Viktiga politiska och ekonomiska frågor som påverkar verksam- |

| hetsområdet är: |

| - den ekonomiska utvecklingen och därmed omfattningen på de |

| konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, |

| - den ekonomiska vårpropositionen och sysselsättningsproposi- |

| tionen; regeringens målsättning att halvera den öppna arbetslös-|

| heten. |

--------------------------------------------------------------------

Verksamhetsområdet omfattar främst utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder

och Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Under verksamhetsområdet

återfinns också utgifter för Europeiska socialfonden, kostnader för avvecklingen

av AMU-gruppen som myndighet samt utgifter för institutet för

arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Utgifterna under verksamhetsområdet styrs till största delen av det förväntade

behovet av konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder och därmed

medelstilldelningen för dessa åtgärder.

För att upprätthålla flexibiliteten på arbetsmarknaden och hävda arbetslinjen,

har fr.o.m. budgetåret 1995/96 en rad förändringar inom verksamhetsområdet

genomförts, främst vad gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Vid

beräkningen av utgifterna inom verksamhetsområdet har regeringen tagit hänsyn

till de besparingar riksdagen fattat beslut om i samband med den ekonomiska

vårpropositionen (1995/96:150) och sysselsättningspropositionen (1995/96:222).

Dessa besparingar redovisas närmare under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är en viktig del i arbetet att halvera

den öppna arbetslösheten och att få arbetssökande in i reguljärt arbete. Mot

denna bakgrund och med utgångspunkt i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen

som presenterats i den reviderade finansplanen skall AMV inom ramen för

tilldelade medel under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 1997 ge

minst 228 000 personer i genomsnitt per månad lämplig utbildning, praktik eller

sysselsättning genom konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller

yrkesinriktad rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara arbets-

handikappade.

Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Arbetsmarknad framgår av följande

sammanställning (miljoner kronor).

7

Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag

Beräknat

därav

1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998

1999

A 1. Arbetsmarknadsverkets för-

valtningskostnader 3 160 5 544 5 624 3 808 4 418 3 562

3 688

A 2. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder 29 645 34 352 34 140 23 416 25 457 21 199

20 568

A 3. Särskilda åtgärder för arbets-

handikappade 7 171 10 366 10 059 7 029 6 487 6 629

6 775

A 4. Europeiska socialfonden - 593 363 363 1 981 1 902

1 999

A 5. Vissa kostnader för avveckling

av AMU-gruppen som myndighet 166 1) 35 35 15 10

7

A 6. Institutet för arbetsmarknads-

politisk utvärdering - - - - 8 8

8

Totalt för verksamhetsområdet37 442 50 855 50 221 34 651 38 366 33 310

33 045

1) 1000-kronors anslag

3.2 Resultatbedömning

Arbetsmarknadsverket (AMV) är den myndighet som svarar för genomförandet av

huvuddelen av arbetsmarknadspolitiken. AMV:s verksamhet och dess inriktning

framgår av förordningen (1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

och förordningen (1988:1139) med instruktion för AMV. Utöver dessa mer generella

riktlinjer anges i regleringsbrevet för AMV ett antal övergripande mål, vilka är

nedbrutna i flera verksamhetsmål. AMV:s resultat kan således bedömas med ut-

gångspunkt från hur väl myndigheten har uppfyllt regeringens mål i

regleringsbrevet men också med utgångspunkt från förutsättningarna på arbets-

marknaden och de resurser som tilldelats verket. Denna resultatredovisning

återfinns i myndighetens årsredovisning. Under det löpande budgetåret erhåller

regeringen förutom delårsrapporter även information om resultatet genom

kvartalsvisa möten mellan Arbetsmarknadsdepartementet och

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).

Vad gäller AMV:s årsredovisning för budgetåret 1994/95 anser regeringen att

AMV i allt väsentligt uppfyllt de krav som ställts vad gäller resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys. Vad gäller anslagsavräkningen har

regeringen i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) redogjort för

RRV:s iakttagelser och invändningar.

Uppföljning av verksamhetsmålen budgetåret 1994/95

Regeringen angav för budgetåret 1994/95 följande fem övergripande mål för AMV:

- Den ökade efterfrågan på den reguljära arbetsmarknaden skulleutnyttjas till

fullo,

- De långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna skulle prioriteras,rundgången

skulle brytas,

- Medelsanvändningen skulle effektiviseras,

- Jämställdheten på arbetsmarknaden skulle öka,

- Miljöhänsyn skulle tas.

Dessa fem mål bröts ned till elva verksamhetsmål.

Det finns inga stora avvikelser från de angivna verksamhetsmålen och de

resultat som AMV redovisar för budgetåret 1994/95. Detta visar att AMV i

huvudsak nått de satta målen och att målnivåerna för budgetåret 1994/95 var väl

avpassade till förutsättningarna på arbetsmarknaden och de tilldelade

resurserna.

Utfallet avviker emellertid negativt från tre av målen för 1994/95. Orsakerna

till detta är flera. Målet att 194 000 personer i genomsnitt per månad skulle

delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppfylldes inte. Avvikelsen i

volymkravet var en följd av att betydligt färre arbetssökande deltog i

ungdomsåtgärder, delvis som en effekt av kravet på anställning i samband med

ungdoms- och arbetsplatsintroduktion. Även den mer positiva utvecklingen på

arbetsmarknaden under budgetåret 1994/95 påverkade volymen av arbetssökande i

åtgärder.

Regeringen angav som mål att långtidsarbetslösheten skulle minska med 20 000

personer. Utfallet för budgetåret blev att långtidsarbetslösheten minskade med

13 000 personer. Målet uppfylldes således inte. Långtidsarbetslösheten ökade

under budgetårets senare hälft. Orsaken var att efterfrågan på arbetskraft sjönk

under slutet av budgetåret samtidigt som antalet personer i åtgärder minskade.

Det innebar att de sökande var anmälda som öppet arbetslösa på

arbetsförmedlingen under längre perioder. En tydligare prioritering av

långtidsarbetslösa inom ramen för medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder

borde enligt regeringens bedömning ha inneburit att långtidsarbetslösheten

skulle ha minskat ytterligare under budgetåret.

Som mål angavs också att vakanstiderna skulle minska under budgetåret 1994/95

i jämförelse med budgetåret 1993/94. Vakanstiderna ökade i stället från i

genomsnitt nio till tretton dagar. Ökningen skedde framför allt under slutet av

budgetåret. Samtidigt har emellertid andra indikatorer visat rakt motsatta

tendenser. Andelen anmälda lediga platser som inte fått någon anvisning har

sjunkit. Bristtalen i konjunkturbarometern har under perioden sjunkit till

historiskt sett mycket låga nivåer såväl för yrkesarbetare som för tjänstemän. I

de uppföljningar som AMS och Arbetsmarknadsdepartementet gjort har det visat sig

att ökningen av vakanstiderna snarast är att hänföra till ökade ambitioner i

registreringen och uppföljning av lediga platser än i förlängningen av den tid

som en arbetsgivare får vänta på att arbetssökande blir anvisade till den lediga

platsen. AMS har därför fått i uppdrag att redovisa hur vakanstiderna skall

kunna mätas på ett sätt som bättre återger den tid företagen får vänta innan de

fått tillräckligt med anvisade sökande till den lediga platsen.

Uppföljning av verksamhetsmålen hittills under budgetåret 1995/96

Även för innevarande budgetår har regeringen i regleringsbrevet för AMV angivit

fem övergripande mål:

- Utnyttja platsförmedlingens möjligheter till fullo,

- De långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna skall prioriteras,rundgången

skall brytas,

- Mobilisera de arbetslösa genom kompetensuppbyggnad och ökadekrav på aktivt

arbetssökande,

- Jämställdheten på arbetsmarknaden skall öka,

- Medelsanvändningen skall effektiviseras.

Dessa övergripande mål har brutits ned i tretton verksamhetsmål. Uppföljningen

efter tolv månaders verksamhet visade att sex av verksamhetsmålen då var

uppfyllda.

När regeringen bestämde målnivåerna förväntades den allmänna konjunkturen ha

en positiv utveckling under budgetåret 1995/96. I stället mattades konjunkturen

av och tillströmningen av lediga platser minskade till arbetsförmedlingen. Detta

har påverkat resultatutvecklingen negativt för vissa mål.

För budgetåret 1995/96 tilldelades AMV resurser för att i genomsnitt

sysselsätta 240 000 personer i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En lägre

volym av arbetssökande i åtgärder under början av budgetåret har lett till att

AMV inte nått volymkravet. Bland annat har volymkraven för datorteken och de

kommunala ungdomsavtalen varit svåra att uppfylla. Antalet ungdomar under 20 år

som var aktuella för kommunala ungdomsprogram blev betydligt lägre än vad

regeringen beräknat.

Regeringen ändrade volymkravet i samband med att resurser som ej förbrukats

togs tillbaka från åtgärdsanslaget. Volymkravet har nu justerats till att i

genomsnitt 215 000 personer per månad skall vara sysselsatta i

konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96.

8

Uppföljning av resultatet med utgångspunkt från förutsättningarna på

arbetsmarknaden

Tillströmningen av lediga platser är för närvarande lägre än för budgetåret

1993/94. Fler platser avrapporteras i dag med anvisning. Som framgår ovan har

vakanstiderna ökat för de nyanmälda platserna enligt AMV:s uppföljningssystem.

Det totala antalet sökande som är inskrivna vid förmedlingarna och instituten

har minskat i mindre omfattning. Totalt var 1995 i genomsnitt 966 031 personer

per månad inskrivna vid arbetsförmedlingarna och instituten, vilket skall

jämföras med 986 597 personer 1994. Av dessa var 362 500 respektive 369 600 utan

arbete och kunde ta ett arbete direkt.

Antalet sökande som erhåller arbete tenderar för närvarande att minska. Även

tiden som de sökande befinner sig i arbetslöshet ökar. Detta är delvis en effekt

av den minskade efterfrågan på arbetskraft men även av den lägre volymen av

sökande i åtgärder.

Antalet ungdomar som varit arbetslösa i mer än 100 dagar har minskat kraftigt

under verksamhetsåret - från 25 200 i genomsnitt per månad under budgetåret

1994/95 till 15 800 under budgetåret 1995/96. Hela minskningen har skett under

våren 1996 i och med att de nya ungdomsåtgärderna kommit i gång. Ungdomarna har

i större utsträckning än andra åldersgrupper fått del av de lediga jobben. Den

reguljära skolans utbildning och det kommunala ansvaret för ungdomar har också

haft positiva effekter. Regeringens långsiktiga ambition är att inga ungdomar

skall gå utan meningsfull sysselsättning i mer än 100 dagar.

Prioriteringen av arbetshandikappade till åtgärder har förbättrats under

budgetåret 1995/96. De arbetshandikappades andel i åtgärder har hittills uppgått

till i genomsnitt 11,9 procent under budgetåret, medan deras andel av sökande

utan arbete eller inskrivna vid instituten har uppgått till 10,6 procent.

Resultaten visar dock att det bör finnas utrymme för att ytterligare prioritera

arbetshandikappade till åtgärder.

Andelen utomnordiska medborgare av samtliga utan arbete har i genomsnitt

hittills under budgetåret 1995/96 varit 12,7 procent. Andelen i åtgärder har

under samma period varit 13,8 procent men har sjunkit för varje kvartal. Det

totala antalet utomnordiska medborgare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har

dock ökat något under perioden.

Antalet utomnordiska medborgare som fått arbete har också ökat successivt

under budgetåret 1995/96. Det är speciellt tillfredsställande då den totala

omsättningen av sökande till arbete har minskat.

Arbetslösheten i gruppen av sökande som är 55 år och äldre har varit lägre än

för övriga ålderskategorier under hela 1990-talet. De äldre arbetslösa har dock

stora problem att återinträda på arbetsmarknaden. AMS bedömer också i sin

senaste prognos att denna utveckling kommer att förstärkas under hösten 1996 och

under 1997.

Totalt utgjorde de äldre 5,9 procent av antalet i åtgärder 1995. Det skall

jämföras med deras andel av arbetslösheten som var 9,1 procent.

Inför budgetåret 1997 har riksdagen på regeringens förslag beslutat om

åtgärden offentliga tillfälliga arbeten för dem som är 55 år och äldre och varit

inskrivna vid arbetsförmedlingen i två år eller längre. AMV kommer i samverkan

med bland annat kommunerna att med denna åtgärd kunna förbättra situationen för

många äldre arbetssökande.

I augusti 1996 var fler kvinnor än män registrerade som arbetslösa vid

arbetsförmedlingen. Andelen kvinnor i åtgärder har dock ökat under budgetåret.

Kvinnornas andel i åtgärder är dock lägre än deras andel av antalet utan arbete.

Ökningen av arbetslösheten bland kvinnor ställer ytterligare krav på AMV att

bryta den inriktning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som lett till att

arbetslösa män kommit i fråga för åtgärderna i större omfattning än arbetslösa

kvinnor.

Långtidsarbetslösheten minskade under budgetåret 1994/95. Även under

budgetåret 1995/96 har långtidsarbetslösheten minskat, men inte i den takt som

ursprungligen bedömdes som möjlig. Färre lediga platser och en lägre

åtgärdsvolym är de främsta orsakerna till de lägre minskningstalen.

Långtidsarbetslösheten borde emellertid enligt regeringen hållits tillbaka

ytterligare genom en tydligare prioritering vid anvisning till arbets-

marknadspolitiska åtgärder. Med ett bättre utnyttjande av de medel som fanns

tillgängliga för arbetsmarknadspolitiska åtgärder hösten 1995 hade

långtidsarbetslösheten kunnat minska ytterligare.

Regeringens slutsatser och ställningstaganden

I proposition 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m. angav

regeringen att den omläggning av budgetprocessen mot rambudgetering och

målstyrning som inletts sedan några år tillbaka har som mål att resurserna skall

utnyttjas effektivare. Resultatet av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är

beroende av att rätt åtgärd sätts in i det rådande läget. Eftersom

förutsättningarna för detta varierar starkt i de olika delarna av landet uppdrog

regeringen åt AMS att under budgetåret 1995/96 tillse att fördelningen på lokal

nivå sker på ett så effektivt sätt som möjligt så att de av statsmakterna

uppställda målen och resultaten uppnås. Med undantag av åtgärderna

arbetslivsutveckling, datortek och utbildningsvikariat har således

statsmakterna inte angivit ett mål på omfattning för respektive åtgärd under

innevarande budgetår. I stället angavs krav på den totala omfattningen. Den

decentralisering av arbetsmarknadspolitiken som följer av

sysselsättningspropositionen (1995/96:222), innebär att kommunerna och

arbetsförmedlingen skall samarbeta närmare. Detta samarbete bidrar ytterligare

till att rätt åtgärd kan sättas in på den lokala nivån. Kommunerna kan också

bidra ekonomiskt, exempelvis vad gäller kvalitetsåtgärder såsom arbetsmark-

nadsutbildning.

Regeringen har följt resultatutvecklingen för AMV löpande under budgetåret

1995/96. Bl.a. den kraftiga försämringen på arbetsmarknaden kommer under

budgetåret har bidragit till att AMV kommer att ha svårt att nå alla de mål som

regeringen satt upp för budgetåret 1995/96. Erfarenheterna från budgetåret

1995/96 kommer att ligga till grund för en ytterligare utveckling av

målstyrningen av AMV. Riksdagen har i samband med sysselsättningspropositionen

inte haft något att invända mot regeringens förslag om en ny inriktning av

arbetsmarknadspolitiken. En väsentlig del i denna nya inriktning är att de över-

gripande målen för AMV budgetåret 1997 samlas i tre övergripande mål:

- Vakanstiderna för lediga platser skall hållas nere,

- Långtidsarbetslösheten skall minska,

- Långa tider utan arbete skall motverkas.

Dessa övergripande mål skall i regleringsbrevet kompletteras med ett antal

mätbara verksamhetsmål. Verksamhetsmålen skall vara betydligt färre än under

innevarande budgetår så att AMV ges möjlighet till en tydlig kraftsamling runt

inriktningen.

De verksamhetsmål som regeringen fastställer för AMV skall vara tydliga och

mätbara på olika nivåer i organisationen. Den enskilde handläggaren skall i sitt

arbete kunna känna av hur mycket han/hon har bidragit med. Ledamöterna i

arbetsförmedlingsnämnderna respektive länsarbetsnämnderna måste på sina

respektive nivåer få grepp om hur den verksamhet de svarar för ligger till i

förhållande till de nationella målen för arbetsmarknadspolitiken. En bred analys

av resultaten kommer sedan att ligga till grund för en bedömning huruvida

inriktningen fått genomslag i AMV:s arbete.

Ett av de viktigare mål som skall genomsyra organisationen är att AMV under

budgetåret 1997 inom ramen för tilldelade medel under anslaget A 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall ge minst 228 000 personer i genomsnitt

per månad lämplig utbildning, praktik eller sysselsättning genom

konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller yrkesinriktad

rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara arbetshandikappade.

9

3.3 Anslag

A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1994/951) Utgift 3 159 6482) Anslagssparande 3 920

1995/96 Anslag 5 544 488 Utgiftsprognos5 624 488

därav 1996 3 808 000

1997 Förslag 4 418 118

1998 Beräknat 3 561 829

1999 Beräknat 3 688 134

1) Avser anslagen A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och B 3.

Yrkesinriktad rehabilitering

2) Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget finansieras kostnader för personal och lokaler samt andra

förvaltningskostnader vid Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsarbetsnämnder,

arbetsförmedlingar samt vid arbetsmarknadsinstitut (Ami). Under anslaget bokförs

också den avgiftsfinansierade verksamheten Aske kursgård.

Inom ramen för anslaget budgeteras dessutom fr.o.m. 1997 utgifter för

verksamheten i de arbetsförmedlingsnämnder som riksdagen beslutade om på

regeringens föreslag i sysselsättningspropositionen (1995/96:222). Antalet

arbetsförmedlingsnämnder kommer att öka till att omfatta i princip en nämnd i

varje kommun. Beslutet innebär också att antalet ledamöter ökar i varje

arbetsförmedlingsnämnd jämfört med nuvarande sammansättning.

Från anslaget bekostas dessutom Ami:s verksamhet avseende metodutveckling och

forskning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen samt personalutbildning vid

arbetsmarknadsinstituten, kostnader för tillsyn av arbetslöshetsförsäkringen

samt för AMS verksamhet i samband med överklagande av arbetslöshetskassas,

länsarbetsnämnds och allmän förvaltningsdomstols beslut om

arbetslöshetsersättning eller rätt till medlemskap i arbetslöshetskassa.

Budgetåret 1994/95 hade AMV två förvaltningsanslag, dels anslaget A 1.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som uppgick till 2 876 miljoner

kronor, dels anslaget B 3. Yrkesinriktad rehabilitering som uppgick till 781

miljoner kronor. Totalt uppgick således anslagen för förvaltningskostnader till

3 657 miljoner kronor. Dessa anslag är sammanslagna för budgetåret 1995/96. Vid

utgången av budgetåret 1994/95 fanns ett anslagssparande på 36,4 miljoner kronor

varav 32,5 miljoner kronor från anslaget B 3. Yrkesinriktad rehabilitering.

Dessa medel har förts till anslaget för innevarande budgetår.

För innevarande budgetår har anvisats 5 544 miljoner kronor, varav 10 miljoner

kronor på tilläggsbudget. 1 044 miljoner kronor av dessa medel får endast

användas för yrkesinriktad rehabilitering. Utöver dessa medel har AMS möjlighet

att disponera en anslagskredit på högst 192 miljoner kronor. Prognoser tyder på

att de anvisade medlen kommer att förbrukas samt att ca 80 miljoner kronor

kommer att utnyttjas av anslagskrediten.

Fördelning av resurser inom förvaltningsanslaget budgetåret 1995/96 (tkr)*

Verksamhet

Arbetsförmedling 2 258 264

Arbetsmarknadsinstitut 823 239

Länsarbetsnämnder 544 405

AMS 136 725

Totalt 3 726 633

* Avser utfall perioden den 1 juli 1995-den 30 juni 1996, exklusive tillfälliga

personalförstärkningar.

Utvecklingen av antalet årsarbetare inom AMV *

--------------------------------------------------------------------------------

1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96

--------------------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------------------

Arbetsförmedling 5 630 6 592 6 609 6 939 6 684

--------------------------------------------------------------------------------

Arbetsmarknadsinstitut 2 305 2 268 2 129 2 344 2 180

--------------------------------------------------------------------------------

Länsarbetsnämnder 1 534 1 502 1 478 1 624 1 410

--------------------------------------------------------------------------------

AMS 409 406 407 418 420

--------------------------------------------------------------------------------

Övrigt** 250 239 507 551 561

--------------------------------------------------------------------------------

Totalt 10 128 11 107 11 125 11 876 11 283

--------------------------------------------------------------------------------

* Antal årsarbetare i juni månad

** I posten övrigt, ingår intäktsfinansierad personal vid bl.a. Aske kursgård,

Arbetslivstjänster (ALT) och viss personal vid AMS interna service. Personal vid

Kas-administrationen och vid utbildningsregionerna ingår också.

Det totala antalet anställda inom AMV har ökat under senare år. Orsaken till

ökningen är främst att riksdagen beslutat om att AMV får använda medel under

anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfälliga

personalförstärkningar vid arbetsförmedlingarna. Antalet årsarbetare vid

arbetsförmedlingarna var emellertid lägre i juni 1996 än i juni 1995. Detta

beror främst på att det vid utgången av budgetåret 1994/95 skedde en relativt

omfattande nyrekrytering. Även antalet årsarbetare vid Ami har reducerats under

budgetåret 1995/96. Denna reducering är ett resultat av den besparing som

riksdagen beslutat om för Ami. Den ökning som skett av personal vid AMS beror

främst på ett övergripande utvecklingsarbete på IT-området som leds från central

nivå. Under gruppen övrigt i ovanstående tabell redovisas främst personal som är

finansierad med intäkter vid Aske kursgård respektive Arbetslivstjänster (ALT)

samt viss personal vid AMS interna service. Av den totala siffran på 11 283

anställda inom AMV finansieras 2 015 årsarbetare med medel för tillfälliga

personalförstärkningar under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Dessa medel uppgår för de 18 månaderna innevarande budgetår till totalt 900

miljoner kronor.

Aske kursgård

Verksamheten vid Aske kursgård skall finansieras med avgifter. Avgifternas

storlek bestäms av AMS. Avgiftsinkomsterna får användas i verksamheten. Aske

kursgård hade under budgetåret 1994/95 intäkter på 14,6 miljoner kronor och

kostnader för 14,5 miljoner kronor. Verksamhetsutfallet för 1994/95 uppgick

därmed till 140 161 kronor. För innevarande budgetår har för perioden den 1 juli

1995 - den 30 juni 1996 intäkterna uppgått till 16,9 miljoner kronor och

kostnaderna till 15,2 miljoner kronor. Verksamhetsutfallet för perioden är

därmed 1,7 miljoner kronor. I AMV:s ekonomiska delårsrapport för tiden den 1

juli 1995 - den 30 juni 1996 redovisas kostnadspress i kombination med åtgärder

för att öka beläggningen vid Aske kursgård som en förklaring till det positiva

verksamhetsutfallet under perioden den 1 juli 1995 - den 30 juni 1996.

10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

--------------------------------------------------------------------

| Resurser 1997 |

| Ramanslag 4 418 118 tkr |

| |

| Övrigt |

| 600 miljoner kronor för tillfälliga personalförstärkningar vid ar-|

| betsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitut har av |

| konjunkturella skäl beräknats under anslaget för 1997. Vidare har|

| 20 miljoner kronor för projekt som syftar till att stimulera |

| effektivare arbetsformer vid arbetsförmedlingen och |

| arbetsmarknadsinstitut engångsvis beräknats under detta anslag år|

| 1997. |

--------------------------------------------------------------------

AMV omfattas i likhet med andra statliga myndigheter av ett omfattande

besparingsuppdrag. Regeringen har givit AMV i uppdrag att genomföra besparingen

på ett sådant sätt att arbetsförmedlingsverksamheten inte berörs. Besparingen

skall i sin helhet tas ut på AMS centralt och på länsarbetsnämnderna under

perioden 1995/96 till 1998. Kostnader som uppstår till följd av

omställningsarbetet skall ej belasta arbetsförmedlingen. Verksamheten vid Ami

omfattas emellertid av ett särskilt besparingsuppdrag på 103 miljoner kronor

under budgetåren 1995/96 och 1997. Regeringen kommer att ingående följa

utvecklingen av besparingsuppdragen. AMS har i uppdrag att kontinuerligt lämna

en rapport över utvecklingen till regeringen.

Ett sammanhållet förvaltningsanslag

Uppdelningen på två anslag för finansieringen av förvaltningskostnader innebär

flera nackdelar. Framför allt innebär det en onödig administration då AMS och

länsarbetsnämnderna, vid varje löneutbetalningstillfälle, måste utreda till

vilket anslag lönekostnaderna hänför sig. Detta komplicerar både budgetering och

uppföljning av förvaltningskostnaderna då finansieringen är splittrad.

Riksdagen har i samband med behandlingen av sysselsättningspropositionen

fattat beslut för 1997 om att 600 miljoner kronor under anslaget A 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder av konjunkturella skäl skall kunna utnyttjas

för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och

arbetsmarknadsinstitut samt engångsvis 20 miljoner kronor för projekt som syftar

till att stimulera effektivare arbetsformer vid arbetsförmedlingen och

arbetsmarknadsinstitut. Regeringen ser det som rimligt att bidra till minskad

administration och att förbättra förutsättningarna för styrning och uppföljning

av förvaltningsresurserna. Regeringen föreslår därför att de av riksdagen för

1997 anvisade medlen för tillfälliga personalförstärkningar samt medlen för

projekt som syftar till att stimulera effektivare arbetsformer vid arbetsför-

medlingen och arbetsmarknadsinstitut i stället anvisas under anslaget A 1.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Dessa medel uppgår totalt för 1997

till 620 miljoner kronor.

Sammanfattande medelsberäkning

Vid medelsberäkningen för 1997 har regeringen tagit hänsyn till att 620 miljoner

kronor för tillfälliga personalkostnader och projekt för effektivare

arbetsformer i enlighet med regeringens förslag beräknas under detta anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 4 418 miljoner kronor för 1997.

För 1998 beräknar regeringen utgifterna under anslaget till 3 562 miljoner

kronor. År 1999 beräknas utgifterna bli 3 688 miljoner kronor.

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1994/95 Utgift 26 945 1031) Reservation 4 429 221

1995/96 Anslag 34 352 016 Utgiftsprognos 34 140 000

därav 1996 23 415 500

1997 Förslag 25 456 727

1998 Beräknat 21 199 198

1999 Beräknat 20 567 556

1) Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion,

datortek, arbetslivsutveckling och starta-eget bidrag. Deltagarna i dessa

åtgärder får ett aktivitetsstöd i form av utbildningsbidrag som motsvarar vad de

annars skulle ha fått från arbetslöshetsförsäkringen eller i kontant

arbetsmarknadsstöd (KAS). Personer som inte har rätt till arbetslöshetser-

sättning erhåller ett utbildningsbidrag om 230 kronor per dag. Vid

arbetsmarknadsutbildning betalas, förutom ersättningen till den enskilde, även

kurskostnaden som bl.a. täcker kostnaderna för lärare och lokaler.

Rekryteringsstöd, beredskapsarbete, utbildningsvikariat och bidrag till

utbildning i företag bekostas också från anslaget. Dessa stöd betalas till

arbetsgivare för att subventionera en viss del av lönekostnaden när de anställer

en arbetslös och/eller utbildningskostnaden när de anordnar utbildning för sin

personal.

Ersättning till kommuner och landsting för omkostnader i samband med

offentliga tillfälliga arbeten, som regeringen nu i tilläggsbudget föreslår

skall inrättas fr.o.m. den 1 november 1996, samt ersättning till kommunerna för

deras ansvar för ungdomar belastar anslaget. Slutligen bekostas

flyttningsbidrag, utredningskostnader, otraditionella insatser,

försöksverksamhet med sysselsättningskapande åtgärder samt särskilda medel från

anslaget.

De faktorer som huvudsakligen styr utgifterna på anslaget är omfattningen på

de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och regelverket vad gäller bl.a.

bidragsnivåer och åtgärdernas längd och utformning. Även andelen av deltagarna i

åtgärder med utbildningsbidrag som har rätt till ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen påverkar utgifterna.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

--------------------------------------------------------------------

| Övergripande mål |

| - Vakanstiderna för lediga platser skall hållas nere |

| |

| - Långtidsarbetslösheten skall minska |

| |

| - Långa tider utan reguljärt arbete skall motverkas |

| |

| Resurser 1997 |

| Ramanslag 25 456 727 tkr |

| |

| Övrigt |

| Under 1997 skall AMV inom ramen för tilldelade medel under |

| anslaget ge minst 228 000 personer i genomsnitt per månad ut- |

| bildning, praktik eller sysselsättning genom konjunkturberoende |

| arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller yrkesinriktad |

| rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara |

| arbetshandikappade. |

| Regeringen föreslår att samtliga utgifter för åtgärderna arbets-|

| livsutveckling, datortek och utbildningsvikariat samt utgifter |

| avseende dem som deltar i yrkesinriktad rehabilitering vid |

| arbetsmarknadsinstitut fr.o.m. 1997 belastar detta anslag. |

| Ersättningen till kommuner och landsting för omkostnader i |

| samband med de offentliga tillfälliga arbetena har beräknats |

| under detta anslag. |

--------------------------------------------------------------------

Resultatbedömning

I inledningen till avsnittet för verksamhetsområdet har regeringen redogjort för

AMV:s resultat vad gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna på en

övergripande nivå. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse för respektive

åtgärd.

Andelen sökande som 90 dagar efter avslutad åtgärd erhållit arbete var 28

procent under andra kvartalet 1996. Det är 10 procentenheter lägre jämfört med

föregående budgetår. Orsaken är framför allt den minskade efterfrågan på

arbetskraft under budgetåret.

Den lägre andelen i arbete under budgetåret gäller i stort sett samtliga

åtgärder. Åtgärder med en hög andel i arbete är framför allt rekryteringsstöd

och starta-eget bidrag. Det är dock svårt att jämföra olika åtgärder då de

riktar sig till sökande med olika möjligheter att återgå till den ordinarie

arbetsmarknaden.

Antalet personer med rekryteringsstöd har minskat kraftigt under budgetåret

1995/96. Det är framför allt en effekt av en svagare efterfrågan på arbetskraft

samt förändrade regler för rekryteringsstödet, vilket har begränsat användningen

av åtgärden.

Antalet personer med starta-eget bidrag är relativt konstant under budgetåren

1994/95 och 1995/96.

Antalet personer i arbetslivsutveckling ligger betydligt över den beräknade

volymen om 30 000 personer. Under andra kvartalet 1996 befann sig i genomsnitt

53 700 personer i arbetslivsutveckling.

Antalet personer i beredskapsarbete har i jämförelse med tidigare budgetår

minskat. Orsaken är framför allt att beredskapsarbete ersatts av andra åtgärder.

Hittills under budgetåret har i genomsnitt cirka 10 000 personer per månad

deltagit i utbildningsvikariat. Det är betydligt färre än den beräknade volymen

om 20 000 personer. Mer än 70 procent av deltagarna i utbildningsvikariat är

kvinnor. Detta förklaras av att det främst är den offentliga sektorn som

utnyttjar åtgärden.

Åtgärden arbetsplatsintroduktion infördes den 1 juli 1995 och ersatte bl.a.

ungdomsintroduktion, ungdomspraktik, invandrarpraktik och akademikerpraktik.

Volymen av sökande var vid introduktionsfasen betydligt lägre än den omfattning

regeringen räknat med. Under våren 1996 har dock volymen av sökande i åtgärden

ökat kraftigt och överstiger nu i genomsnitt 40 000 personer per månad.

Regeringen angav i proposition 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik

m.m. att det var angeläget att antalet invandrare i åtgärden skulle vara minst

lika stort som beräknades för invandrarpraktiken. Arbetsplatsintroduktionen har

hittills under innevarande budgetår visat sig ge större möjligheter för utomnor-

diska medborgare än invandrarpraktiken. Antalet utomnordiska medborgare i

åtgärden är större än antalet i invandrarpraktik samtidigt som fler får arbete

direkt efter arbetsplatsintroduktionen.

Datortek är en åtgärd som också infördes den 1 juli 1995. Åtgärden syftar till

att ungdomar skall lära sig den nya informationsteknologin samtidigt som de

skall delta i arbetsmarknadsinriktade projekt. Volymen av sökande i datorteken

har varit lägre än den beräknade volymen om 25 000 personer. Genom att

målgruppen under hösten 1996 har utvidgats till att gälla även arbetssökande som

har fyllt 25 år, bedöms verksamheten framöver omfatta fler sökande än tidigare.

Totalt omfattade de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

under perioden juli 1995 t.o.m. juni 1996 199 400 personer i genomsnitt per

månad.

Anslagsutveckling

Budgetåret 1994/95 uppgick anslaget till 28 788 miljoner kronor, varav 24 900

miljoner kronor för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vid utgången av budgetåret

uppvisades på anslagsposten för arbetsmarknadspolitiska åtgärder ett

överskridande om 283 miljoner kronor. Överskridandet har avräknats de tilldelade

medlen på anslagsposten för innevarande budgetår.

För innevarande budgetår har anvisats 34 352 miljoner kronor, varav 29 487

miljoner kronor för att uppnå målet om 240 000 personer i ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder. På grund av avräkningen av överskridandet från

budgetåret 1994/95 att regeringen under våren 1996 beslutade att 3 020 miljoner

kronor av medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle föras bort är de

tilldelade medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder nu 26 184 miljoner

kronor. Samtidigt reducerades kravet från 240 000 personer till 215 000 personer

i genomsnitt per månad i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder

under budgetåret. Prognosen för anslaget tyder på att samtliga medel för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder förbrukas och att den totala

anslagsbelastningen kommer att uppgå till 34 140 miljoner kronor.

Regeringens slutsatser och förslag

Regeringen har i inledningen till verksamhetsområdet redogjort för de slutsatser

som påverkar anslaget under 1997. Inriktningen mot rambudgetering och

målstyrning skall fortsätta. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är en viktig

del i arbetet att halvera den öppna arbetslösheten och att få in arbetssökande i

reguljärt arbete. Mot denna bakgrund och med utgångspunkt i bedömningen av den

ekonomiska utvecklingen som presenterats i den reviderade finansplanen skall AMV

inom ramen för tilldelade medel under anslaget 1997 ge minst 228 000 personer i

genomsnitt per månad lämplig utbildning, praktik eller sysselsättning genom kon-

junkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller yrkesinriktad

rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara arbetshandikappade.

Av statsfinansiella skäl och för att anpassa regelverket till EG:s regler om

statsstöd har riksdagen i samband med sysselsättningspropositionen (prop.

1995/96:222) fattat beslut om att förändra reglerna för rekryteringsstöd. De

sänkta bidragsnivåerna och skärpningen av reglerna om vilka anställda som

berättigar en arbetsgivare till detta stöd innebär att de tilldelade medlen för

åtgärden måste högstsättas till 300 miljoner kronor 1997. I nämnda proposition

meddelade regeringen att den avsåg att inom ramen för den upphandlade

arbetsmarknadsutbildningen göra en besparing motsvarande 300 miljoner kronor.

Denna besparing kommer att tas ut genom att regeringen i regleringsbrevet för

AMV för 1997 anger ett högsta belopp för vilket arbetsmarknadsutbildning får

upphandlas.

Vid medelsberäkningen för anslaget har vidare hänsyn tagits till vissa

tekniska förändringar vilka anges nedan.

Utgifter som tidigare belastat andra anslag

Kostnader för utbildningsbidrag i samband med åtgärderna datortek och

arbetslivsutveckling betalas under innevarande budgetår från anslaget Bidrag

till arbetslöshetsersättning m.m. För att erhålla en rättvisande redovisning på

utgiftsområdesnivå och för att fullfölja vad som sagts ovan om rambudgetering

och målstyrning bör dessa utgifter fr.o.m. 1997 belasta förevarande anslag.

Åtgärden utbildningsvikariat finansieras t.o.m. innevarande budgetår genom att

arbetsgivaren får göra ett avdrag på de lagstadgade socialavgifterna. I enlighet

med riksdagens beslut (prop. 1995/96:222, yttr. 1995/96AU6y, bet. 1995/96:FiU15,

rskr. 1995/96:307) skall arbetsgivare som utnyttjar utbildningsvikariaten

fr.o.m. den 1 januari 1997 i stället erhålla ett bidrag. Härigenom tas

kostnaderna synligt upp på statsbudgeten. Även dessa utgifter bör, av samma skäl

som vid arbetslivsutveckling och datortek, belasta förevarande anslag fr.o.m.

1997.

Medlen för utbildningsbidrag och vissa kostnader i samband med resor avseende

dem som deltar i yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut anvisas

för innevarande budgetår under anslaget Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade. Regeringens bedömning är att dessa medel, av skäl som anges

under anslaget A 3. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, bör anvisas under

förevarande anslag fr.o.m. 1997.

Utgifter som inte längre skall belasta anslaget

Den statliga medfinansieringen av Europeiska socialfondens mål 4-program, liksom

viss finansiering av administrationen av programmet, sker under innevarande år

inom ramen för detta anslag. Mot bakgrund av att mål 4-programmets målgrupp

utgörs av redan anställda är detta dock enligt regeringens mening i bristande

överensstämmelse med anslagets huvudsakliga ändamål. Regeringen föreslår därför

att medel för den statliga medfinansieringen och viss finansiering av

administrationen av mål 4 beräknas under anslaget för Europeiska socialfonden.

Anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas då motsvarande belopp.Inom

ramen för anslaget får AMS under innevarande budgetår använda en del av

åtgärdsmedlen för tillfälliga personalkostnader vid arbetsförmedlingen.

Riksdagen har i samband med behandlingen av sysselsättningspropositionen fattat

beslut om att AMV av konjunkturella skäl även 1997 skall kunna utnyttja

förevarande anslag för tillfälliga personalförstärkningar. De beslutade medlen

för detta ändamål uppgår till 600 miljoner kronor. Samtidigt beslutade riksdagen

att 20 miljoner kronor för projekt som syftar till att stimulera effektivare

arbetsformer vid arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitut engångsvis skulle

få belasta anslaget under budgetåret 1997. Regeringen ser det som rimligt att

bidra till minskad administration och att förbättra förutsättningarna för

styrning och uppföljning av förvaltningsresurserna och föreslår därför att de

sammanlagt 620 miljoner kronorna i stället beräknas under anslaget A 1.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

I samband med sysselsättningspropositionen har riksdagen fattat beslut om att

utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet i form av ar-

betsmarknadsutbildning fr.o.m. 1997 endast skall beviljas utomnordiska

medborgare som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i minst två år och

arbetslösa arbetshandikappade. De medel som för innevarande budgetår använts

till reguljär arbetsmarknadsutbildning för andra grupper än de nyss nämnda skall

således fr.o.m. 1997 i stället beräknas under utgiftsområde 15 Studiestöd.

Europastipendier

Sedan den 1 juli 1995 har arbetslösa ungdomar haft möjlighet att praktisera på

företag inom Europa utanför Sverige med stöd av s.k. Europastipendier.

I regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 för AMV angav regeringen att verket

får använda högst 110 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen angav vidare

att bidrag om högst 11 000 kronor per ungdom får lämnas och att AMS utfärdar

närmare föreskrifter om detta.

Under budgetåret 1995/96 har hittills 15 ungdomar rest i väg med hjälp av

detta stipendium. Av en utredning som gjorts av Svenska EU Programkontoret

framgår att det krävs en annan organisation och utformning av åtgärden om såväl

arbetslösa ungdomar som företag skall kunna ta vara möjligheterna med

Europastipendier. Mot denna bakgrund kommer regeringen att se över formerna med

Europastipendier för arbetslösa ungdomar.

Feriearbeten

Regeringen har i sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) pekat på

vikten av att ungdomar får möjlighet till feriearbete i anslutning till avslutad

utbildning.

Dagens ungdomar utgör framtidens arbetskraft, och det är angeläget att stödja

dem i inträdet på arbetsmarknaden. Övergången från utbildning till

förvärvsarbete är för de flesta ungdomar ett av de viktigaste stegen i att bli

vuxen. För många är feriearbetet vägen in i arbetslivet.

AMV har möjlighet att i form av t.ex. en annonskampanj informera såväl

ungdomar som arbetsgivare om arbetsförmedlingens möjligheter att förmedla

feriearbeten. Arbetsgivarna, såväl offentliga som privata, bör stimuleras till

att ta fram lämpliga feriearbeten och ungdomarna skall kunna få impulsen till

att söka upp arbetsförmedlingen. Regeringen avser också att inbjuda

representanter för arbetsmarknadens parter för en diskussion om hur fler

arbetsgivare skall kunna erbjuda feriearbeten under sommaren 1997.

Ersättning till kommuner och landsting i samband med offentliga tillfälliga

arbeten

Regeringen anmälde i sysselsättningspropositionen att ersättningen till kommuner

och landsting för kostnader i samband med de offentliga tillfälliga arbetena tas

upp under detta anslag. Vid full omfattning på åtgärden beräknade regeringen i

nämnda proposition dessa kostnader till 150 miljoner kronor.

Projektverksamhet för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden

Regeringen har i sysselsättningspropositionen redovisat projekt som drivs inom

ramen för AMV:s verksamhet och som syftar till att bryta den könsuppdelade

arbetsmarknaden. Projekten var huvudsakligen inriktade på vägledning och

utbildning. Utvärdering av projekten har hittills visat att flera positiva

resultat har uppnåtts för deltagarna. AMS planerar en genomgripande genomgång av

resultatet av projekten. Denna beräknas vara klar under 1997. Regeringen anser

det nödvändigt att fortsätta att utveckla arbetet med att bryta den

könsuppdelade arbetsmarknaden och att medel avsätts till fortsatt

projektverksamhet. Framför allt är det viktigt att kvinnors och mäns yrkesval

breddas för att öka möjligheterna till sysselsättning. Regeringen beräknar högst

30 miljoner kronor under anslaget för denna projektverksamhet under 1997.

Sammanfattande medelsberäkning för 1997 samt utgifter 1998 och 1999

Vid medelsberäkningen för 1997 har regeringen tagit hänsyn till de besparingar

som riksdagen beslutat om i enlighet med förslag i den ekonomiska

vårpropositionen (1995/96:150) och sysselsättningspropositionen (1995/96:222).

Besparingarna uppgår till drygt 2 miljarder kronor och omfattar det förändrade

arbetsvillkoret och förvärvsbegreppet, lägre bidragsnivåer i samband med

utbildningsvikariat, effektivisering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna,

det förändrade rekryteringsstödet samt besparingen inom den upphandlade

arbetsmarknadsutbildningen.

Utgiftsökningar till följd av den aviserade höjningen av ersättningsnivån i

arbetslöshetsförsäkringen, som i sin tur påverkar nivån på utbildningsbidragen,

har också beaktats.

Utgifterna i samband med åtgärderna datortek, arbetslivsutveckling och

yrkesinriktad rehabilitering som tidigare belastat andra anslag innebär att

anslaget tillförs 5,2 miljarder kronor. Utgifterna för utbildningsvikariat som

t.o.m. innevarande budgetår i stället redovisats som skatteavvikelse, ökar

anslaget med 3,7 miljarder kronor.

Medlen för tillfälliga personalförstärkningar, projektmedlen för effektivare

arbetsformer, den statliga medfinansieringen av Europeiska socialfondens mål 4-

program samt delar av reguljärutbildningen inom arbetsmarknadsutbildningen som

enligt regeringens förslag bör belasta andra anslag fr.o.m. år 1997 innebär att

anslaget minskar med 1,2 miljarder kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 25 457 miljoner kronor för budgetåret 1997.

För 1998 beräknar regeringen utgifterna under anslaget till 21 199 miljoner

kronor. År 1999 beräknas utgifterna bli 20 568 miljoner kronor.

A 3. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

1994/95 Utgift 7 170 8321)

1995/96 Anslag 10 366 081 Utgiftsprognos 10 058 850

därav 1996 7 028 650

1997 Förslag 6 486 527

1998 Beräknat 6 629 230

1999 Beräknat 6 775 073

1) Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt handikappade,

näringshjälp, anställning med lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos

offentliga arbetsgivare (OSA) samt utbildningsbidrag till inskrivna vid

arbetsmarknadsinstitut (Ami). Utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami beräknas

under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fr.o.m. 1997.

Statsmakternas krav på AMS avseende anslaget Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade innebar att för de medel som tilldelades för budgetåret

1994/95 skulle minst 52 000 personer i genomsnitt per månad ges lämplig

sysselsättning. Insatserna för unga handikappade skulle vidare omfatta minst

lika många personer som under budgetåret 1993/94. Arbetsförmedlingens och

arbetsmarknadsinstitutens (Ami) verksamhet skulle inriktas på att antalet

arbetshandikappade som lämnar arbetsförmedlingen och Ami (kategori 1 och 5 - 7)

för arbete eller utbildning skulle bli minst lika stort som budgetåret 1993/94.

Utgifterna på anslaget påverkas framför allt av antalet personer som befinner

sig i åtgärden i genomsnitt per månad samt hur de genomsnittliga bidragsnivåerna

utvecklas inom respektive arbetsgivarkategori. Volymutvecklingen påverkas också

av läget på arbetsmarknaden.

En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att

förbrukningen uppgick till 7 171 miljoner kronor. Överskridandet föll helt på

anslagsposten 1, dvs. medel till lönebidrag m.m., där utfallet blev 6 586

miljoner kronor mot tilldelade 6 368 miljoner kronor. Riksdagen har i efterhand

(bet. 1995/96:AU4, rskr. 1995/96:61) godkänt att det under anslaget förbrukats

anslagsmedel i större utsträckning än vad som anvisats för budgetåret 1994/95 i

enlighet med proposition 1995/96:96 Anställning med lönebidrag.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

--------------------------------------------------------------------

| Resurser 1997 |

| Ramanslag 6 486 527 tkr |

| |

| Övrigt |

| Regeringen föreslår en förlängning till den 30 juni 1997 när det|

| gäller möjlighet till bibehållna lönebidragsnivåer för arbetshandi-|

| kappade som varit anställda mer än fyra år inom allmännyttiga |

| organisationer. |

| Utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami beräknas under an- |

| slaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fr.o.m. 1997. |

--------------------------------------------------------------------

Resultatbedömning

Under budgetåret 1994/95 hade i genomsnitt 54 000 personer ett arbete med

lönebidrag eller OSA. AMS uppnådde därmed det verksamhetsmål som regering och

riksdag ställt på dessa verksamheter. Även målsättningen för insatserna för unga

handikappade uppnåddes, där verksamheten berörde 2 394 ungdomar mot 2 379

budgetåret 1993/94. Ytterligare ett verksamhetsmål var att antalet

arbetshandikappade som lämnade arbetsförmedlingen/Ami för arbete eller

utbildning skulle vara minst lika stort som budgetåret 1993/94. När det gällde

budgetåret som helhet hade lika många arbetshandikappade fått arbete som

föregående budgetår. Antalet arbetshandikappade som gick till utbildning hade

ökat med 1 100. Således uppnåddes även detta mål.

Anställning med lönebidrag m.m.

Som framgår av AMS årsredovisning för budgetåret 1994/95 ökade antalet personer

i genomsnitt per månad för vilka arbetsgivaren fick lönebidrag under budgetåret

från 43 700 till 48 500 personer. Den genomsnittliga kostnaden per deltagare

och månad ökade samtidigt. Det största antalet anställda med lönebidrag var

anställda vid enskilda företag och allmännyttiga organisationer. Antalet beslut

om lönebidrag vid enskilda företag ökade kraftigt från 14 496 beslut under

första halvåret 1994 till 18 346 ett år senare.

Redovisningen av utvecklingen av den genomsnittliga bidragsnivån visade på en

viss ökning av bidragsnivåerna, dvs. bidragets andel av lönen, hos några

arbetsgivarkategorier. Sammantaget var dock bidragsnivån i stort sett

oförändrad med ca 72,6 procent under hela budgetåret 1994/95. Under de två

närmast föregående budgetåren skedde en ökning av den genomsnittliga

bidragsnivån från 67,4 procent till 72,5 procent. AMS har i en senare

redovisning för andra kvartalet 1996 visat att den genomsnittliga bidragsnivån

för samtliga arbetsgivarkategorier sjunkit till 69 procent.

Enligt AMS var det första halvåret 1995 ca 1 000 personer som gick från

anställning med lönebidrag till arbete utan bidrag. Under de tolv första

månaderna av budgetåret 1995/96 fick 1 150 personer ett arbete utan bidrag

vilket motsvarar 2,5 procent av samtliga anställda med lönebidrag. Utvecklingen

av den totala andelen övergångar sammanhänger bl.a. med efterfrågeläget på

arbetsmarknaden. Regeringen anser det angeläget att AMS verkar för att antalet

övergångar kan ligga på en hög nivå oavsett konjunkturläge.

De län som har ställt tydliga resultatkrav inom ramen för de särskilda

åtgärderna för arbetshandikappade har också kunnat redovisa högre omsättning av

sökande till lönebidrag och OSA. Ami:s möjligheter till väglednings- och

rehabiliteringsinsatser i syfte att få arbetshandikappade i arbete har dock

försvårats på grund av brist på lönebidragsmedel.

Regeringen konstaterar att RRV riktat invändningar mot AMS hantering av medel

för lönebidrag under anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Den

uppkomna situationen med bl.a. en brist på 208 miljoner kronor till

lönebidragsanställningar mot vad som budgeterats 1994/95 medförde ett totalstopp

för nya lönebidragsanställningar under budgetåret. De brister som RRV pekat på i

revisionsberättelsen bör kunna åtgärdas genom det ekonomistyrningssystem AMS nu

utvecklar. Arbetet med detta system planeras vara klart under slutet av

innevarande budgetår. Regeringen anser det angeläget att systemet kommer i full

drift före 1996 års utgång.

I arbetsmarknadsutskottets betänkande Lönebidragsmedel inom allmännyttiga

organisationer (bet. 1995/96:AU15) lämnades förslag som syftade till att

förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer.

Betänkandet, som antagits av riksdagen, har föranlett regeringen att den 13 juni

1996 och den 11 juli 1996 ändra föreskrifterna i regleringsbrevet för budgetåret

1995/96 samt företa vissa regeländringar i förordningen (1991:333) om

lönebidrag.

En särskild utredare med uppdrag att se över de sysselsättningsskapande

åtgärderna för arbetshandikappade - anställning med lönebidrag, skyddat arbete

hos offentliga arbetsgivare (OSA) och arbete inom Samhall-koncernen, har den 15

augusti 1996 lämnat en arbetsrapport om och hur regelverket behöver ändras i de

avseenden det berör lönebidrag för arbetshandikappade anställda inom

allmännyttiga organisationer. Utredaren har undersökt förutsättningarna för en

mer långsiktig lösning i frågan och funnit att det skulle få negativa

konsekvenser för lönebidragssystemet om frågan som berör lönebidrag för

arbetshandikappade anställda vid allmännyttiga organisationer bryts ut och

behandlas separat. Utredaren föreslår därför att den temporära lösningen i

enlighet med arbetsmarknadsutskottets betänkande (bet. 1995/96:AU15) förlängs.

AMS inledde i slutet av 1993 en försöksverksamhet med särskilt introduktions-

och uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet (SIUS). Kostnaderna

finansieras via anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Regeringen

finner att det är angeläget att särskilda resurser och metoder kan utvecklas för

att ge arbetshandikappade möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. SIUS-

projektet bör bedrivas som försöksverksamhet ytterligare ett år i syfte att

klargöra organisation, arbetsgivaransvar samt tydligare avgränsning när det

gäller verksamhetens mål och innehåll innan SIUS-modellen övergår i en permanent

form.

Utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami

Under budgetåret 1994/95 var antalet sökande med utbildningsbidrag i genomsnitt

per månad vid Ami 7 986 personer, vilket var en ökning med 1 445 personer

jämfört med föregående budgetår. På anslagsposten som främst finansierar

utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami fanns ett överskott på ca 10 miljoner

kronor för budgetåret 1994/95. Andelen arbetshandikappade vid Ami samt

inskrivningstiderna låg på relativt oförändrade nivåer i jämförelse mellan

budgetåren 1993/94 och 1994/95. AMS har också redovisat att ett

utvecklingsarbete bedrivs i syfte att undvika dubbelarbete mellan

arbetsförmedlingarna och Ami.

Anslagsutvecklingen

Som nämnts ovan anser regeringen att utgiftsutvecklingen avseende åtgärden

lönebidrag budgetåret 1994/95 inte var tillfredsställande. Prognosen visar dock

att verksamheten kommer att kunna finansieras inom ramen för anvisade medel för

budgetåret 1995/96. Regeringen kan samtidigt konstatera att volymminskningen

under innevarande budgetår håller tillbaka medelsförbrukningen. En prognos för

medelsutnyttjandet under budgetåret 1995/96 inom ramen för anslaget Särskilda

åtgärder för arbetshandikappade, anslagspost 2, visar en reservation på drygt

100 miljoner kronor.

Slutsatser

Regeringen finner det angeläget att personer med funktionshinder får ett

fortsatt riktat stöd genom deltagande i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder

för att stärka deras möjligheter att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Regeringen konstaterar att AMS trots det kärva arbetsmarknadsläget kunde bedriva

verksamheten på ett sådant sätt att målen uppnåddes för budgetåret 1994/95.

Insatserna för arbetshandikappade skall fortsatt prioriteras och inriktas på att

fler skall få arbete eller utbildning. För 1997 föreslår regeringen mot denna

bakgrund att 6 486 miljoner kronor anvisas under anslaget A 3. Särskilda

åtgärder för arbetshandikappade.

Medlen för utbildningsbidrag anvisas innevarande budgetår under två

reservationsanslag, anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och anslaget

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Det ansträngda statsfinansiella läget

innebär att alla tillgängliga resurser måste utnyttjas mer effektivt.

Regelverket för arbetsplatsintroduktion är också likvärdigt med de regler som

avser yrkesinriktad rehabilitering vid Ami. Regeringens bedömning är därför att

medlen för utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami bör anvisas under anslaget

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fr.o.m. 1997. Detta belopp uppgår till

557,8 miljoner kronor. För att säkerställa att de arbetshandikappade får del av

både de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och den

yrkesinriktade rehabiliteringen vid Ami skall de anvisade medlen under anslaget

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ge minst 26 000 arbetshandikappade i ge-

nomsnitt per månad lämplig åtgärd.

Regeringen utgår från att AMV:s nya ekonomistyrningssystem skall öka

förutsättningarna för en förbättrad styrning och uppföljning av medelsför-

brukningen och därmed ge förutsättningar för att framtida överskridanden kan

undvikas.

Regeringen ansluter sig till den särskilda utredarens förslag om bibehållna

bidragsnivåer för arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer men

föreslår en förlängning fram till den 30 juni 1997. Kostnaden för en förlängning

på sex månader beräknas uppgå till 19,5 miljoner kronor och kan finansieras inom

ramen för de medel som föreslås för 1997 under anslaget A 3. Särskilda åtgärder

för arbetshandikappade. Regeringen avser att återkomma i den ekonomiska

vårpropositionen med en långsiktig lösning i frågan.

Försöksverksamheten med stödpersoner bör förlängas t.o.m. utgången av 1997 i

syfte att klargöra organisationsformerna, arbetsgivaransvaret samt att utarbeta

tydligare avgränsning när det gäller verksamhetens mål och innehåll.

Den särskilda utredare som nyligen har tillsatts (dir. 1996:56) har fått

uppgiften att undersöka om statsmakternas mål och resultatkrav ger tillräckliga

förutsättningar för kontroll över kostnadsutvecklingen och att föreslå

alternativa lösningar.

För 1998 beräknas anslaget uppgå till 6 629 miljoner kronor. För 1999 beräknas

anslaget uppgå till 6 775 miljoner kronor.

Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

AMS verksamhetsidé för arbetslivstjänster är att hjälpa personer att återgå till

arbete och att förhindra utslagning i arbetslivet. Statsmakternas krav på

verksamheten budgetåret 1994/95 var att den uppdragsfinansierade yrkesinriktade

rehabiliteringen i respektive län skall uppnå en debiteringsgrad på minst 60

procent.

Uppdragsverksamheten inom den yrkesinriktade rehabiliteringen är riktad till

företag och förvaltningar som för sin personal vill använda sig av de kunskaper

och erfarenheter som finns inom AMV inom området yrkesinriktad rehabilitering.

Resultatbedömning

Under budgetåret 1994/95 var den genomsnittliga debiteringsgraden för samtliga

län 66 procent vilket är en ökning med 6 procentenheter i jämförelse med

budgetåret 1993/94. Regeringens och riksdagens verksamhetsmål med en

debiteringsgrad på minst 60 procent i varje län hade uppnåtts av 18 län. De

olika länen skiljer sig också åt när det gäller att uppnå balans mellan

kostnader och intäkter. Verksamhetsmålet för verksamheten uppfylldes därmed

inte. Antalet konsulttimmar inom arbetslivstjänster uppgick till 329 313 timmar.

Under budgetåret ökade antalet helårsanställda till 350 personer.

AMS har i sin årsredovisning redovisat intäkter och kostnader för

arbetslivstjänster under budgetåret 1994/95.De samlade intäkterna för

arbetslivstjänster uppgick till 217 miljoner kronor vilket är en ökning av

omsättningen med 8 procent jämfört med föregående budgetår. Verksamheten

genererade ett överskott under perioden som motsvarar 11,6 procent av

omsättningen. Arbetslivstjänsters resultat efter avskrivningar och finansiella

intäkter och kostnader uppgick till 5 081 000 kr vilket är en kraftig minskning

i jämförelse med de två närmast föregående budgetåren. Av AMS ekonomiska

delårsrapport från 1996 framgår att denna nedgång ytterligare förstärkts.

Resultatet vid halvårsskiftet visar på en förlust.

Försäkringskassan har alltid varit arbetslivstjänsters största och därmed

viktigaste uppdragsgivare. Rörelseintäkternas fördelning mellan försäk-

ringskassan och övriga kunder har dock de fyra senaste budgetåren förskjutits

från nära 80 procent till 66 procent av arbetslivstjänsters samtliga intäkter

1994/95. Det är regeringens bedömning att intäkterna från försäkringskassorna

kommer att fortsätta minska då volymavtal inte längre tecknas.

Upphandlingsförfarande med tecknande av ramavtal i enlighet med lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling får full genomslagskraft under budgetåret

1995/96. De minskade resurserna för att främja rehabiliteringsinsatser som ger

försäkringskassorna möjlighet att köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster

kommer också att begränsa arbetslivstjänsters framtida rörelseintäkter.

Arbetslivsfondens stöd för arbetsplatsutveckling upphörde vid halvårsskiftet år

1995, vilket också har påverkat arbetslivstjänsters möjligheter till ytterligare

intäkter.

AMS har haft i uppdrag att se över verkets framtida organisation. I uppdraget

ingick att överväga om arbetslivstjänster skall vara en från verket separat

verksamhet eller ej. AMS har redovisat en rapport med anledning av

utredningsuppdraget och angett att det ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv

inte finns några fördelar att skilja arbetslivstjänster från AMV. I syfte att

svara upp mot försäkringskassans behov av rehabiliteringskompetens har AMV för

perioden den 1 juli 1996 - den 31 december 1997 träffat en överenskommelse med

Riksförsäkringsverket om försöksverksamhet att mot avgift, inom ramen för

arbetslivstjänster, erbjuda yrkesinriktad rehabiliteringskompetens för

sjukskrivna arbetslösa.

Slutsatser

Regeringen avser att återkomma till riksdagen när det gäller uppföljningen av

försöksverksamheten med möjligheterna att ta ut avgifter för sjukskrivna

arbetslösa inom ramen för AMV:s uppdrag.

Av de redovisade resultaten framgår att arbetslivstjänster kan få svårigheter

under budgetåret 1995/96 med såväl försämrade rörelseintäkter som nedåtgående

resultatutveckling av verksamheten. Regeringen har noterat att AMS i sin

ekonomiska delårsrapport för budgetåret 1995/96 redovisat att ett program är

under utarbetande som kommer att innehålla en strategi för att under år 1997

bryta den nuvarande negativa resultatutvecklingen.

11

A 4. Europeiska socialfonden

1995/96 Nytt anslag 593 0001) Utgiftsprognos363 000

därav 1996 363 000

1997 Förslag 1 981 265

1998 Beräknat 1 902 143

1999 Beräknat 1 999 245

1) Beloppen anges i tusental kr

Under detta anslag redovisas utbetalningarna från Europeiska socialfonden som är

en av EG:s strukturfonder. Socialfonden skall bidra till utveckling av mänskliga

resurser i vid mening. Den inriktas bl.a. på åtgärder som syftar till att

förbättra möjligheterna för arbetslösa att få arbete, skapa lika förutsättningar

på arbetsmarknaden och medverka till kompetensutveckling. Medlen från anslaget

avser delfinansiering av insatser inom ramen för strukturfondsmålen 2, 3, 4, 5b

och 6 samt ett antal gemenskapsinitiativ. En redogörelse för samtliga mål och

gemenskapsinitiativ lämnas under utgiftsområde 19.

Mål 3 och 4 samt gemenskapsinitiativen Employment och Adapt omfattas helt av

Socialfonden. Övriga program delfinansieras av flera fonder eller enbart annan

fond än Socialfonden.

Mål 3 syftar till att slussa in ungdomar på arbetsmarknaden, bekämpa

långtidsarbetslöshet och integrera personer som riskerar att uteslutas från

arbetsmarknaden. Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra insatserna. EG-

kommissionen antog i december 1995 ett samlat programdokument (SPD) för mål 3 i

Sverige. AMS är ansvarig myndighet för mål 3. I varje län finns ett regionalt

partnerskap bestående av bl.a. arbetsmarknadens parter som tillsammans med

länsarbetsnämnden skall svara för genomförandet av insatserna.

Sverige har för programperioden 1995-1999 tilldelats 347 miljoner ecu. Till

detta kommer en nationell medfinansiering med 424 miljoner ecu. Den nationella

medfinansieringen kommer huvudsakligen att ske inom ramen för anslaget A 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dock kan även andra statliga myndigheter,

kommuner och landsting samt privata företag komma i fråga som medfinansiärer.

Mål 4 syftar till att ge erforderlig kompetensutveckling till anställda som

hotas av arbetslöshet på grund av strukturella förändringar i små och medelstora

företag samt inom vård och omsorg i offentlig sektor. Det svenska mål 4-

programmet är inriktat på att förändra arbetsorganisationen för att stärka de

anställda och företagens konkurrenskraft. Av dem som omfattas av

kompetensutvecklingsinsatser skall hälften vara kvinnor. EG-kommissionen har i

februari 1996 antagit ett samlat programdokument för mål 4 i Sverige.

Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och

kompetensutveckling m.m. (Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling) är ansvarig myndighet för mål 4, även kallat Växtkraft Mål

4. I varje län, med undantag av Jämtlands län, finns en regional kommitté

bestående av bl.a. arbetsmarknadens parter som tillsammans med programkontorets

regionala organisation skall svara för genomförandet av insatserna. Under

programperioden 1996-1999 bidrar Socialfonden med 173 miljoner ecu. Till detta

kommer statlig medfinansiering med ett lika stort belopp. Deltagande företag

svarar för hälften av projektkostnaden.

Gemenskapsinitiativet Employment syftar till att genom utvecklings-projekt öka

möjligheterna till arbete för handikappade, utsatta grupper och ungdomar samt

till att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Adapt syftar till att genom

utvecklingsprojekt underlätta för anställda att klara av arbetsmarknadens

förändrade krav, skapa nya jobb och stärka företagens konkurrensförmåga.

Projekten skall ta hänsyn till olikheter mellan kvinnor och män. EG-kommissionen

godkände i december 1995 operativa program för de två initiativen. Bidraget från

Socialfonden uppgår till totalt 23,5 miljoner ecu för Employment och 12,8

miljoner ecu för Adapt under programperioden 1995-1999.

Inom ramen för Employment och Adapt skall metoder och verksamheter utvecklas

som på sikt kan överföras till den nationella politiken. Utvecklingsprojekten är

transnationella, dvs. de genomförs i samarbete med projekt i ett eller flera

medlemsländer. Detta ställer krav på samordning mellan länderna avseende bl.a.

ansökningstider. Ansvarig myndighet för de två initiativen är Svenska EU-

programkontoret för utbildning och kompetensutveckling.

Programperioden för de olika strukturfondsmålen och gemenskapsinitiativen

omfattar för Sveriges del åren 1995/1996 till 1999. De sista utbetalningarna för

programmen beräknas ske under år 2001.

Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att

utbetalningar har skett i mindre omfattning än tidigare beräknat. Detta

förklaras av att verksamheten inom de olika strukturfondsprogrammen har

påbörjats senare än planerat. Fastställande av programdokument, uppbyggnad av

organisation och verksamhet har varit mer tidskrävande än vad som kunde förutses

under våren 1995.

Utbetalningar från EG:s övriga strukturfonder redovisas under dels anslaget

Europeiska regionala utvecklingsfonden under utgiftsområde 19, dels anslaget

avseende jordbruks- och fiskefonderna under utgiftsområde 23.

12

Regeringens överväganden

Sammanfattning

--------------------------------------------------------------------

| Resurser 1997 |

| Ramanslag 1 981 265 tkr |

--------------------------------------------------------------------

Beträffande de INTERREG II-program som avser gränsregionalt samarbete mellan

Sverige, Finland och Norge kommer fr.o.m. den 1 januari 1997 en decentraliserad

modell för beslutsfattande och finansieringsförvaltning att tillämpas. Den

innebär att beslut om stöd till enskilda projekt fattas av interregionala

beslutsgrupper för de olika programmen. I de svensk-finska programmen slås

ländernas strukturfondsmedel samman och förvaltas som en helhet för resp.

program. I programmen för Nordkalotten och Kvarken/MittSkandia kommer därvid

finska strukturfondsmedel att föras över till Sverige medan svenska struktur-

fondsmedel kommer att föras över till Finland i programmen för Barents och Skär-

gården. Den finansiella förvaltningen av EU-medel skall ske på regional nivå. I

flertalet program skall detta handhas av berörda länsstyrelser i Sverige medan

uppgiften i två av programmen skall ligga hos regionala myndigheter i Finland.

Länsstyrelserna skall svara direkt inför EG-kommissionen för användning av

medlen, rapportering, bokföring och intern revision. För de socialfondsmedel som

avsatts för INTERREG II-programmen, med undantag av det svensk-danska

programmet, skall AMS därmed inte längre vara fondansvarig myndighet.

Resultatbedömning

Enligt en lägesrapport till övervakningskommittén har 350 projekt inom ramen för

mål 3-programmet beviljats stöd under perioden fram till juni 1996. Det

beräknade bidraget från Socialfonden för dessa projekt under projektperioden

uppgår till totalt ca 1,1 miljarder kronor vilket motsvarar ca 40 procent av

avsatta fondmedel för programperioden. Antalet deltagare i de berörda mål 3-

projekten uppgår till totalt 75 000. I programdokumentet beräknas totalt 160 000

personer delta i mål 3-projekt under perioden 1995-1999.

Den hittillsvarande utvecklingen visar enligt regeringens mening att mål 3-

programmet har haft god genomslagskraft. Utbetalningarna för programmet från

anslaget kan förväntas ligga på en hög nivå under 1997.

Under budgetåret 1995/96 har förberedelser för mål 4-programmet vidtagits.

Från juni 1996, då programmet startade, har projekt godkänts i flertalet län.

Regeringen bedömer att mål 4-programmet kommer i gång med full kraft under

hösten 1996 och att det kan genomföras i överensstämmelse med de finansiella

ramar som anges i programdokumentet.

Den statliga medfinansieringen, liksom viss finansiering av administrationen

av programmet, sker under innevarande år inom ramen för anslaget A 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mot bakgrund av att mål 4-programmets målgrupp

utgörs av redan anställda är detta dock enligt regeringens mening i bristande

överensstämmelse med det anslagets huvudsakliga ändamål. Regeringen föreslår

därför att den statliga medfinansieringen och viss finansiering av

administrationen av mål 4 skall ske inom ramen för anslaget för Europeiska

socialfonden. Anslaget bör tillföras 374,8 miljoner kronor. Anslaget för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas då med motsvarande belopp.

En första ansökningsomgång för gemenskapsinitiativen Employment och Adapt

genomfördes under 1995. Projekt inom de två initiativen har startat under våren

och sommaren 1996. Dessa projekt, som skall vara avslutade senast vid utgången

av 1998, beräknas ta i anspråk ca 45 resp. ca 43 procent av de socialfondsmedel

som avsatts för projekt inom Employment och Adapt under programperioden. En

andra och sista ansökningsomgång kommer att genomföras under 1997.

Svenska EU-programkontorets kostnader för administration av de två

gemenskapsinitiativen täcks till viss del av s.k. tekniskt stöd inom ramen för

socialfondsmedlen. Överskjutande kostnader måste finansieras nationellt.

Anslaget bör mot denna bakgrund tillföras 2,6 miljoner kronor för

administrationen av Employment och Adapt.

Anslagsutvecklingen

Prognosen för innevarande budgetår visar att utbetalningarna från anslaget

understiger tidigare beräknad nivå. Tidsförskjutningar i genomförandet av

strukturfondsprogrammen innebär i praktiken att programperioden i många fall

blir något kortare än planerat. Med hänsyn till detta beräknar regeringen

utgifterna för 1998 till 1 902 miljoner kronor. För 1999 beräknas utgifterna

till 1 999 miljoner kronor.

Slutsatser

Regeringen beräknar anslaget för 1997 till 1 981 miljoner kronor. Hänsyn har

därvid tagits till hittillsvarande tidsförskjutningar i strukturfonds-

programmen. Vidare har medel för den statliga medfinansieringen och

administrationen av mål 4-programmet samt för administrationen av Employment och

Adapt beräknats under anslaget.

13

A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet

1994/95 Utgift 166 0581) Utgiftsprognos 35 009

1995/96 Anslag 12) därav 1996 35 009

1997 Förslag 14 917

1998 Beräknat 9 604

1999 Beräknat 7 473

1) Beloppen anges i tusental kr

2) Förslagsanslag om 1 000 kronor t.o.m. budgetåret 1995/96

AMU-gruppen ombildades till aktiebolag den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:152, bet.

1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) och ändrade då namn till AmuGruppen AB.

Företaget består av ett moderbolag och ett antal dotterbolag. Överlåtelsen av

verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB.

De utgifter som belastar anslaget är avvecklingen av AmuGruppen AB:s outhyrda

lokaler, s.k. överytor. Detta anslag är för innevarande budgetår ett

förslagsanslag om 1 000 kronor.

De utgifter som har belastat förslagsanslaget budgetåren 1993/94, 1994/95 samt

för innevarande budgetår, har varit för avveckling av övertalig personal samt

för lokalavveckling, s.k. överytor. Kostnaderna för avvecklingen av övertalig

personal var tillfälliga under budgetåret 1993/94 samt under budgetåret 1994/95.

Vad avser avvecklingskostnader för de återstående överytorna skall, enligt

ramavtalet som skrevs då bolaget bildades den 1 juli 1993 mellan staten och

AmuGruppen AB, staten stå för 2/3 delar av hyreskostnaderna.

Under budgetåret 1993/94 uppgick utgifterna för staten till 31,5 miljoner

kronor för dessa överytor. För budgetåret 1994/95 uppgick utgifterna till 166,1

miljoner kronor, varav 57,5 miljoner kronor för överytor och 108,6 miljoner

kronor för avveckling av övertalig personal. För innevarande budgetår har

hittills utgifterna för överytor uppgått till 26 miljoner kronor. För

återstående delen av innevarande budgetår beräknas de uppgå till ca 9,6 miljoner

kronor.

14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

--------------------------------------------------------------------

| Resurser 1997 |

| Ramanslag 14 917 tkr. |

| |

| Regeringen anser att det är av yttersta vikt att AmuGruppen AB |

| fortsätter arbetet med att intensifiera avvecklingen av de |

| övertaliga lokalerna. Detta arbete måste ges en fortsatt hög |

| prioritet. |

--------------------------------------------------------------------

Enligt en av AmuGruppen AB framtagen prognos för den återstående

hyreskontraktstiden blir de beräknade utgifterna för staten följande:

För 1997 beräknas utgifterna uppgå till 14,9 miljoner kronor. För 1998 beräknas

utgifterna bli 9,6 miljoner kronor och för 1999 beräknas utgifterna bli något

lägre, 7,5 miljoner kronor.

Regeringen anser det är av yttersta vikt att AmuGruppen AB fortsätter arbetet

med att intensifiera avvecklingen av de övertaliga lokalerna. Detta arbete måste

ges en fortsatt hög prioritet.

A 6. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

19971) Förslag 8 0832)

1998 Beräknat 8 083

1999 Beräknat 8 083

1)Nytt anslag fr.o.m. budgetåret 1997

2)Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget betalas utgifterna för Institutet för arbetsmarknadspolitisk

utvärdering.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

--------------------------------------------------------------------

| Resurser 1997 |

| Ramanslag 8 083 tkr |

| Arbetsmarknadspolitiken har efterhand fått utökade resurser. |

| Antalet åtgärder har utökats och nya prövats samtidigt som |

| omfattningen ligger på nivåer som aldrig tidigare varit fallet i|

| Sverige. Det betyder bl.a. att de resultat som tidigare |

| utvärderingar har kommit fram till inte är tillämpliga på dagens|

| förhållanden. Den kraftiga ökningen av antalet personer i olika |

| åtgärder har också ökat risken för undanträngning av ordinarie |

| arbeten. Till detta kommer de ökade insatser som bedrivs inom |

| andra områden av arbetsmarknadsskäl. Det gäller t.ex. kommunernas|

| ökade ansvar, utbildningssatsningarna, |

| infrastrukturinvesteringar, ROT-projekt och övergången till |

| målstyrning inom arbetsmarknadspolitiken. Vidare har t.ex. |

| lönebildningens, arbetstidernas och arbetsrättens betydelse för |

| sysselsättningen och arbetslösheten uppmärksammats i ökad |

| utsträckning under senare år. Den könsuppdelade arbetsmarknaden|

| hämmar rörligheten på arbetsmarknaden och är därmed också ett hinder|

| för en ökad sysselsättning. Sammantaget leder detta till ett |

| väsentligt ökat behov av utvärderingsstudier och annat |

| underlagsmaterial i syfte att förbättra effektiviteten i |

| arbetsmarknadspolitiken. |

| Regeringen föreslår i forskningspropositionen (1996/97:5) att ett|

| nytt oberoende institut för utvärdering av |

| arbetsmarknadspolitiken inrättas fr.o.m. den 1 januari 1997 |

| under Arbetsmarknadsdepartementet och att EFA (Expertgruppen |

| för arbetsmarknadspolitiska utvärderingar) avvecklas under 1997.|

| Institutets uppgift skall vara att göra löpande utvärderingar av|

| arbetsmarknadspolitiken. |

| Institutet skall huvudsakligen initiera och genomföra |

| kvalificerade oberoende utvärderingar av |

| arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser inom |

| arbetsmarknads- utbildnings- och andra departements |

| verksamhetsområden. Verksamheten bör omfatta ett brett spektrum |

| av utvärderingar, från bredare studier av |

| arbetsmarknadspolitikens samhällsekonomiska effekter till |

| specifika effektivitetsundersökningar av enskilda åtgärder. |

| Utvärderingarna kan genomföras av externt finansierade forskare,|

| kvalificerade utredare eller som egen verksamhet. |

| Inledningsvis bör institutet ha ett litet sekretariat som i |

| huvudsak ägnar sig åt att initiera och finansiera externa |

| uppdrag. Om verksamheten faller ut väl kan institutet på sikt |

| bygga upp en intern utvärderingskompetens. Till institutet |

| knyts en referensgrupp med representanter från bl.a. |

| arbetsmarknadens parter. |

| För 1997 beräknas totalt 8 083 000 kronor behövas för institutets|

| verksamhet. Finansieringen sker genom neddragning av anslagen |

| Regeringskansliet m.m. och Forskning och utveckling inom |

| arbetslivsområdet. På sikt bör ytterligare resurser kunna |

| tillföras institutet. Regeringen avser att återkomma under 1997 |

| med förslag om en långsiktig finansiering av institutet i syfte |

| att bredda den arbetsmarknadspolitiska utvärderingen. |

| |

15

--------------------------------------------------------------------

| |

| 4 Arbetslivsfrågor |

| |

| 4.1 Allmän inledning |

| |

|

Arbetslivspolitiken skall motverka alla tendenser till sämre arbetsmiljö,

hävda nödvändigheten av en god arbetsmiljö och stötta anställdas, skyddsombuds

och arbetsgivares arbetsmiljöarbete.

Dessutom skall arbetslivspolitiken främja den utveckling som består i

kompetensutveckling, flexibla arbetsorganisationer, ny teknik samt jämställdhet

mellan kvinnor och män.

En förutsättning för arbetslivspolitikens framgångar är att den genomförs på

sakliga och väl underbyggda kunskapsunderlag. Den forskning och utveckling som

bedrivs inom arbetslivsområdet bör därför i hög grad vara praktisk och

problemorienterad för att på ett optimalt sätt bidra till en kontinuerlig och

långsiktig kunskapsutveckling.

Allt större vikt läggs på de arbetsorganisatoriska frågorna till stöd för ökad

produktion, god arbetsmiljö och individuell kompetensutveckling.

Denna förändring återspeglas i de verksamhetsförändringar som Ar-

betslivsinstitutet och Rådet för arbetslivsforskning genomför samt i Ar-

betarskyddsverkets utveckling av tillsynen av arbetsplatserna.

Både för de enskilda människorna samt för företag och förvaltningar kommer

anställdas möjligheter till utveckling att öka i betydelse, om de anställda

skall kunna svara mot ökade krav på effektivitet, flexibilitet och kvalitet. För

arbetstagarna innebär dessa krav också ökade inslag av flexibla arbetstider, mer

flexibla anställningsformer och därigenom ökad osäkerhet i anställningen eller

arbetsuppgifterna.

Förändrad arbetsorganisation och förändrade arbetsformer med ökade inslag av

arbete i grupper, projektarbete m. m. ställer nya krav på kommunikationsförmåga,

samarbetsförmåga och kreativitet.

För att så långt möjligt åstadkomma ett arbetsliv på lika villkor för kvinnor

och män krävs att de normer, värderingar och livsmönster som karaktäriserar

kvinnor och män hanteras på ett medvetet och systematiskt tillvägagångssätt.

Individen påverkas kraftigt av de arbetsorganisatoriska förändringar som blir

konsekvensen av nya arbetstidsavtal, nya produktionsorganisationer och

reformerad arbetsrätt. Människor kommer allt oftare att byta arbetsuppgifter och

arbete. Större vikt läggs på individens styrka och kompetens men också på

personalpolitik och arbetsledning.

Ett kraftigt ökat inslag av kompetensutveckling i arbetslivet är av avgörande

betydelse för de enskilda arbetstagarnas trygghet och välbefinnande men också

för Sveriges möjligheter att hävda sig i en allt starkare internationell

konkurrens.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och i arbetslivet innebär att frågor om

arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsrätt, partsrelationer och om förhållanden

som ger en ökad psykisk belastning i arbetslivet särskilt måste uppmärksammas.

Genom främjandet av flexibla arbetsorganisationer som inkluderar en

individinriktad personalpolitik och kompetensutveckling kan arbetslivspolitiken

bidra till kortare transaktionstider och minskade transaktionskostnader vid

arbetsbyte.

Inom arbetslivsområdet pågår ett intensifierat arbete inom bl.a. följande

områden vilka kommer att ha särskild betydelse under 1997.

Arbetstid

Våren 1995 tillsattes en parlamentarisk kommitté, 1995 års Arbetstidskommitté,

med uppgift att analysera de långsiktiga konsekvenserna av alternativa

arbetstidsförkortningar, att undersöka på vilket sätt flexibla arbetstidsregler

kan införas i svensk lagstiftning och att utreda konsekvenserna av EG:s

arbetstidsdirektiv för det svenska regelsystemet på arbetstidsområdet.

Arbetstidskommittén lämnade i september 1995 ett delbetänkande (SOU 1995:92) med

förslag till ändringar i arbetstidslagen med anledning av EG:s

arbetstidsdirektiv. Riksdagen har beslutat om ändringarna (prop. 1995/96:162,

bet. 1995/96:AU9, rskr. 1995/96:219).

Kommittén har i en delrapport i februari 1996 presenterat de huvudfrågor,

framförallt om eventuell arbetstidsförkortning och flexiblare arbetstidsregler,

som skall behandlas av kommittén i det fortsatta arbetet samt vissa

utgångspunkter för de fortsatta övervägandena. Kommitténs arbete skall vara

avslutat i september 1996.

Arbetsrätt

1995 års Arbetsrättskommission hade i uppdrag att identifiera och söka

långsiktiga lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter anser finns på

arbetsrättens område. Kommissionen slutförde sitt arbete den 10 maj 1996 genom

att överlämna rapporten "Samarbetsavtal?". Rapporten innehåller det av parterna

förkastade förslaget till samarbetsavtal. Varken arbetsgivarnas eller

arbetstagarnas representanter kunde godta slutförslaget till

avtalsrekommendation. Vid regeringens överläggningar med centralorganisationerna

den 28 maj 1996 förband sig organisationerna att ånyo förhandla om de

arbetsrättsliga frågorna. Mot denna bakgrund uppdrog regeringen den 30 maj 1996

åt Statens förlikningsmannaexpedition att utse medlare.

Medlarna redovisade sitt uppdrag den 23 augusti 1996. Inga uppgörelser hade

uppnåtts på den privata sidan. Förhandlingar pågick dock inom den offentliga

sektorn. Samma dag nåddes en överenskommelse mellan Arbetsgivarverket och SACO

och TCO-OF.

Regeringen avser att presentera förslag till ändringar i anställnings-

skyddslagen som skall föreläggas riksdagen under hösten 1996. Regeringen vill

åstadkomma en långsiktig och stabil arbetsrätt som främjar flexibilitet och

produktivitet i företagen och den offentliga sektorn samt ger människor

rättssäkerhet, trygghet och möjlighet till utveckling och inflytande.

Företagshälsovård

Regeringen har givit Statskontoret ett förnyat uppdrag angående före-

tagshälsovården. I uppdraget ingår bl.a. att belysa och analysera före-

tagshälsovårdens tjänsteutbud samt arbetssätt i förhållande till företag och

förvaltningar och deras anställda. I uppdraget ingår även att belysa

benägenheten hos olika kategorier av företag att anlita företagshälsovården samt

företagshälsovårdens täckningsgrad i olika delar av landet. Uppdraget, som skall

utföras i nära samarbete med Arbetarskyddsstyrelsen, skall redovisas till

Arbetsmarknadsdepartementet senast den 15 december 1996.

Kvinnors villkor i arbetslivet

Olika åtgärder har vidtagits för att särskilt fästa uppmärksamhet på kvinnors

villkor i arbetslivet. Arbetarskyddsverket har t.ex. ålagts att särskilt

uppmärksamma kvinnors arbetsmiljö. Verket har bl.a. utvecklat formerna för hur

dessa aspekter bättre skall kunna integreras i det löpande tillsynsarbetet. Inom

arbetslivsforskningen är kvinnors arbetsvillkor ett prioriterat område.

Arbetslivsinstitutet och Rådet för arbetslivsforskning lägger stor tyngd vid

sådana frågeställningar i sina verksamheter. I det program - Växtkraft Mål 4 -

som Sverige har utarbetet inom ramen för Europeiska Socialfonden är satsningen

på kvinnor i offentlig sektor ett prioriterat område. I den forskningspolitiska

propositionen avseende perioden 1997-1999 ägnar regeringen ytterligare särskild

uppmärksamhet åt frågor som rör kvinnors villkor i arbetslivet.

Arbetslivsfonden

Arbetslivsfondens verksamhet - liksom dess administration - upphörde den 1 juli

1995 (prop. 1992/93:100 bil. 11, bet. 1992/93 AU12, rskr. 203). Regeringen

uppdrog genom beslut i december 1995 åt Arbetslivsinstitutet att, mot bakgrund

av genomförda uppföljningar och utvärderingar m.m. om Arbetslivsfondens

verksamhet, analysera och sammanfatta de resultat och effekter som fondens

insatser har givit upphov till. Institutet har i april 1996 kommit in med en

delrapport. Uppdraget skall slutredovisas senast vid årsskiftet 1996/97.

Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen.

Diskriminering av funktionshindrade i arbetslivet

1989 års handikapputredning lämnade i sitt slutbetänkande Ett samhälle för alla

(SOU 1992:52) ett lagförslag om arbetslivets tillgänglighet för personer med

funktionshinder samt föreslog att en handikappombudsman skulle inrättas.

Riksdagen beslöt om inrättande av den nya myndigheten Handikappombudsmannen

fr.o.m. den 1 juli 1994. I samband med att Handikappombudsmannen inrättades

begärde riksdagen att regeringen skulle belysa förutsättningarna för att ge

Handikappombudsmannen en processförande roll och återkomma med förslag i frågan.

Mot denna bakgrund har en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet utarbetat

en promemoria med förslag till lag mot diskriminering i arbetslivet av personer

med funktionshinder (Ds 1996:56). Promemorian

remissbehandlas under hösten 1996.

Översyn av stöd för arbetshandikappade

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att se över de sysselsätt-

ningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade (dir 1996:56) inklusive arbete

inom Samhall. Utredningen skall vara avslutad före utgången av år 1996.

EU-frågor på arbetsmiljöområdet

Det ligger i svenskt intresse att höga arbetsmiljökrav värnas i det europeiska

samarbetet och att alltför stora skillnader mellan medlemsländerna undanröjs.

Sådana skillnader kan bidra till att skapa ojämlika konkurrensförhållanden

mellan Sverige och andra länder med lägre krav på arbetsmiljöområdet. Sverige

verkar för att utveckla det goda arbetet på europeisk nivå genom att vidga

perspektivet när det gäller arbetsmiljöfrågorna. Förutom traditionella

arbetsmiljöfrågor som rör den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen lägger

Sverige stor vikt vid frågor om arbetsorganisation, kompetensutveckling,

arbetstagarinflytande och psyko-sociala aspekter på arbetet.

ILO-frågor

I Arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet till

Internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa ärenden som

rör samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt kommitté, ILO-kommittén.

1995 års arbetskonferens antog en konvention (nr 176) och en rekommendation

(nr 183) om arbetarskydd i gruvor. Konferensen antog även ett protokoll till

1947 års konvention (nr 81) om arbetsinspektion inom industri och handel,

ratificerad av Sverige år 1949. Genom protokollet utsträcks konventionens

tillämpningsområde till att omfatta verksamhet inom den icke-kommersiella

tjänstesektorn. De tre instrumenten kommer att föreläggas riksdagen hösten 1996.

1996 års arbetskonferens antog en konvention (nr 177) och en rekommendation

(nr 184) om hemarbete. Dessa instrument kommer att föreläggas riksdagen våren

1997.

Nya ämnen på 1997 års arbetskonferens är dels kontraktsarbete, dels allmänna

villkor för främjandet av sysselsättning i små och medelstora företag. Båda

ämnena avses slutbehandlas 1998.

År 1994 höll konferensen en allmän diskussion om privata arbetsför-

medlingsbyråers roll för arbetsmarknaden, vilken utmynnade i krav på revidering

av 1949 års konvention (nr 96) om avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer,

ratificerad av Sverige 1950 men uppsagd 1992. ILO:s styrelse har beslutat att en

sådan revidering skall företas av 1997 års konferens.

En särskild sjöfartskonferens äger rum den 8-22 oktober 1996. På dagordningen

står revidering av fem sjöfartsinstrument. Konferensens resultat kommer att