Prop. 1998/99:99

Regeringens proposition

1998/99:99

Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS

Prop.

1998/99:99

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 april 1999

Göran Persson

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal som innebär att

Telia AB som ägs av svenska staten slås samman med Telenor AS som

ägs av norska staten. Svenska staten föreslås få 60 procent av aktierna i

det nya bolaget medan den norska staten far 40 procent. Bägge staterna

föreslås dock intill dess paritet uppnåtts fa lika röstmässigt inflytande i

bolaget. I avtalet ingår att bägge staterna skall sälja av sina aktier så att

lika ägande om 33,4 procent av aktierna uppnås inom kort tid. På längre

sikt skall staterna tillsammans behålla minst 51 procent av aktierna i det

nya bolaget. Det nya bolaget skall arbeta på kommersiella grunder och

verksamhetsområdet blir telekommunikation i vid bemärkelse.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99

Innehållsförteckning

Prop. 1998/99:99

1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2 Ärendet och dess beredning..............................................................4

3 Tidigare överväganden......................................................................4

4 Telekommunikationsmarknaden i Norden och Europa.....................6

4.1 Marknadsutveckling............................................................6

4.2 Större teleoperatörer i Europa.............................................7

4.3 Teleregleringen...................................................................8

4.4 Telias och Telenors situation..............................................9

5 Telia AB............................................................................. 9

6 Telenor AS......................................................................................12

7 Samgåendeavtalet och aktieägaravtalet...........................................15

7.1 Samgåendeavtalet.............................................................15

7.2 Aktieägaravtalet................................................................16

8 Det nya bolagets verksamhet...........................................................18

8.1 Verksamhetsinriktning och ambitionsnivå.......................18

8.2 Affärsstrategi....................................................................18

9 Sammanslagningen..........................................................................20

Bilaga 1 Avtalen..................................................................................23

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 1999...........74

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

dels godkänner det av regeringen undertecknade avtalet mellan

svenska och norska staten som ägare i respektive Telia AB och Telenor

AS om sammanslagning av de bägge företagen (avsnitt 9),

dels bemyndigar regeringen

1. att teckna ett aktieägaravtal om framtida ägarsamarbete med norska

staten ifråga om förvaltningen av det nya bolaget i huvudsaklig överens-

stämmelse med det förslag till sådant avtal som utgör bilaga till samgå-

endeavtalet (avsnitt 9), samt

2. att minska svenska statens ägande i det nya bolaget i enlighet med

vad som föreskrivs i aktieägaravtalet (avsnitt 9).

Prop. 1998/99:99

Ärendet och dess beredning

Prop. 1998/99:99

Regeringen påtecknade den 20 januari i år en avsiktsförklaring tillsam-

mans med företrädare för den norska regeringen om att slå samman de

bägge statligt ägda företagen Telia AB (Telia) och Telenor AS (Telenor).

I avsiktsförklaringen sägs att bägge parter avsåg inleda förhandlingar om

slutgiltiga avtal om samgåendet på villkor som anges i avsiktsförkla-

ringen. Avsiktsförklaringen finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr

1999/3625/SÄ).

Efter förhandlingar har svenska och norska staten den 30 mars 1999

träffat avtal om sammanslagning av de bägge bolagen (samgåendeavta-

let). En bilaga till avtalet är ett förslag till avtal om den framtida förvalt-

ningen av respektive stats innehav i det nya bolaget (aktieägaravtalet).

Aktieägaravtalet avses bli undertecknat när riksdagen lämnat sitt god-

kännande och när Europeiska kommissionen godkänt samgåendet. Avta-

len har bifogats propositionen, se bilaga 1. Samtliga bilagor till avtalen

har dock inte tagits med eftersom ett offentliggörande av vissa av dem

skulle skada bolagen då de innehåller uppgifter om Telia, Telenor och det

nya bolagets affärs- och driftsförhållanden. Därutöver har vissa bilagor

bedömts som mindre intressanta i detta sammanhang.

Regeringen föreslår nu att de bägge bolagen Telia och Telenor skall

sammanföras till ett bolag som svenska staten äger 60 procent i och som

norska staten äger 40 procent i. Det träffade avtalet förutsätter vidare att

nya ägare inbjuds i det nya bolaget genom att dess aktier börsnoteras.

Mer om innehållet i överenskommelsen finns i avsnitt 7 nedan. Avtalen

förutsätter godkännande och andra beslut av både den svenska riksdagen

och det norska stortinget. En proposition till det norska stortinget kom-

mer att överlämnas samtidigt som föreliggande ärende överlämnas till

den svenska riksdagen. Den norska propositionen, vars innehåll i vissa

avseenden, främst i fråga om riktlinjerna för det nya bolaget, överens-

stämmer med föreliggande proposition kommer att finnas tillgänglig för

riksdagen.

Förutom stortingets godkännande krävs i Norge att sammanslagningen

godkänts enligt lov 23 december 1994 nr 79 om erverv av naeringsvirks-

omhet (norsk förvärvslagstiftning). Besked om utgången av den pröv-

ningen kommer att föreligga innan riksdagen tar slutlig ställning i ären-

det.

Telias årsredovisning för år 1998 kommer att göras tillgänglig för

riksdagen.

Tidigare överväganden

I beslutet om nya riktlinjer för Telia som fattades våren 1998 (prop.

1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) fastslog riksdagen

att Telia skall ha i huvudsak samma möjligheter att utvecklas som övriga

aktörer på marknaden. Staten skall utöva ett professionellt och affärs-

mässigt ägande av Telia. Avkastningen skall ligga på i stort sett samma

nivå som gäller för övriga konkurrensutsatta teleoperatörer i Europa.

Huvudinriktningen för Telia skall enligt beslutet vara att i Norden och

inom Östersjöområdet erbjuda telekommunikationstjänster. I huvudin-

riktningen ingår den internationella verksamhet som är nödvändig för att

tillhandahålla dessa tjänster.

Telia skall erbjuda telekommunikationsbaserade informationstjänster

där Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgäng-

liga via Telias olika nät.

Annan verksamhet t.ex. internationella telekommunikationsinveste-

ringar som inte ingår i huvudinriktningen bedrivs under förutsättning att

det bidrar till att stärka Telias lönsamhet och sker med en avkastning som

står i överensstämmelse med det risktagande verksamheten innebär.

Verksamheten skall komplettera huvudinriktningen.

Riksdagen har tidigare (prop. 1996/97:61, bet. 1996/97:TU5, rskr.

1996/97:201) beslutat att de telepolitiska målen skall uppnås genom lag-

stiftning och dess tillämpning i form av tillståndsgivning och tillsyn. Ge-

nom den ökade konkurrensen har marknaden vitaliserats och tillförts nya

produkter och tjänster till fördel för konsumenterna. Vidare har priserna

fallit.

Genom en generell utformning av regleringen med samma villkor för

alla operatörer och utan särregler för Telia har staten gjort en tydlig åt-

skillnad mellan sina roller som reglerare av telemarknaden och ägare till

den största aktören Telia. Hårdare krav ställs emellertid på operatörer

med ett betydande inflytande på marknaden. EU ställer i sitt ONP-ramdi-

rektiv (direktivet 90/387/EEG om upprätthållande av den inre marknaden

för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät, i den lydelse direkti-

vet har efter ändring genom direktivet 97/51/EG) upp krav på att med-

lemsländerna måste särskilja sitt ägande från sin regleringsroll. Närings-

departementet förvaltar nu statens ägande i Telia i anslutning till ägandet

i andra konkurrensutsatta företag och Telia kan inte längre uppfattas som

ett verktyg för den svenska telepolitiken. Det avkastningskrav staten

ställer på Telia ligger i linje med vad som gäller för de konkurrenter

Telia har i Sverige och utomlands.

Den marknadsmässiga och tekniska utvecklingen har medfört att Telia

arbetar på en kraftigt expanderande marknad som präglas av en snabbt

ökande konkurrens. Marknaderna liberaliseras i snabb takt och från den

1 januari 1998 har huvuddelen av Europas telemarknader öppnats för

konkurrens. Detta har sin grund i beslut som fattats inom EU.

I flertalet länder i Europa råder full konkurrens. I många länder har en

delprivatisering skett. Ett antal helt privatägda operatörer har etablerats.

Nästa steg i utvecklingen blir sannolikt att bolagen bildar allianser an-

tingen genom direkt ägande i varandra eller genom gemensamt ägande av

företag. Nationsgränserna spelar allt mindre roll som avgränsning av den

marknad operatörerna väljer att arbeta på. Inom några fa år kan en

struktur ha bildats med ett fatal allianser av stora operatörer i Europa

med verksamhet i ett antal länder. Specialiserade företag som arbetar mot

särskilda kundgrupper t.ex. den finansiella marknaden kommer att växa

sig starka särskilt på dataöverföringsområdet.

Prop. 1998/99:99

Sverige har valt att genomföra en av de hårdaste konkurrensutsätt-

ningama i Europa. Telia har på sin hemmamarknad att möta ett stort an-

tal operatörer som söker inbrytningar i de mest lönsamma marknadsseg-

menten medan bolaget självt hittills haft små möjligheter att ta upp kon-

kurrensen på de andra aktörernas hemmamarknader eftersom dessa

marknader inte varit öppna. Telia har i denna verklighet mött konkurren-

sen och genomfört betydande anpassnings- och utvecklingsinsatser med

stora investeringar och en betydande effektivisering av verksamheten

bl.a. genom personalminskningar. Denna utveckling kommer att fort-

sätta. Detta innebär stora påfrestningar på organisationen men har också

lett till att Telia uppvisar en god effektivitet jämfört med de operatörer i

andra länder som först från den 1 januari 1998 öppnats för konkurrens på

hemmamarknaden. Den tekniska utvecklingen har präglats av en

branschglidning där betoningen på telefoni minskar medan dataöverfö-

ringsverksamheten ökar liksom inslaget av informationstjänster.

4 Telekommunikationsmarknaden i Norden

och Europa

4.1 Marknadsutveckling

En omfattande omstrukturering av telekommunikationsbranschen sker

för närvarande. Omstruktureringen har hittills främst skett i USA, men

förväntas öka i omfattning även på den europeiska marknaden. De hu-

vudsakliga drivkrafterna bakom förändringarna är aktörernas behov av

att på en alltmer konkurrensutsatt, global marknad och förestående tek-

nikskifte skapa skalfördelar och synergier, säkerställa finansiell styrka

och kompetens, erhålla access till breda kundgrupper samt säkerställa

global leveransförmåga.

Exempel på strukturella förändringar i Europa är sammanslagningen

av BT:s och AT&T:s internationella verksamheter (BT är dominerande

operatör i Storbritannien och AT&T är en av de största i USA), den ame-

rikanska stora operatören Ameritechs förvärv av dominerande andel i

Tele Danmark samt det engelska mobiltelefonföretaget Vodafones sam-

gående med det amerikanska mobiltelefonföretaget Airtouch. Andra ex-

empel är Belgacom som till 50 procent ägs av nämnda Ameritech till-

sammans med Tele Danmark och Telecom Italia som äger 25 procent av

Austrian Telecom, Telia och holländska KPN som tillsammans äger 20

procent av Telecom Eireann samt Sonera och Telia som tillsammans äger

60 procent av fastnätoperatören i Litauen, Lietuvos Telekomas. Bland

nyetablerade operatörer är samarbeten och ägargemenskap ännu mera

accentuerad.

En annan utvecklingslinje är etableringen av internationellt inriktade

nätoperatörer vars affärsidé är att tillhandahålla främst IP-baserad

(Internet Protokoll) dataöverföring till slutkunder och andra operatörer,

vilket gör att en marknad för nättjänster på grossistnivå håller på att ut-

vecklas.

Prop. 1998/99:99

Det teknikskifte som telekommunikationsbranschen står inför drivs Prop. 1998/99:99

främst av Internet som gör det möjligt att binda samman lokala datanät

till ett världsomspännande flertjänstnät som kan bära alla typer av tjäns-

ter: tal, ljud, text, data, bild och video. Därmed drivs konvergensen mel-

lan data-, media- och telekommunikationsbranschema fram i snabb takt.

Teknikplattformar kan delas av aktörer som tidigare opererat från olika

plattformar, t.ex. teleoperatörer, dataföretag, programvaruföretag och

mediaföretag. Redan nu har dataöverföring i många fall större betydelse

både i fråga om såväl volym som kapacitet genom att denna del av verk-

samheten tar mycket större del av näten i anspråk än den traditionella

telefonin. Det är väsentligt för operatörerna att ligga långt framme i tek-

nikutvecklingen för att kunna hävda sig. Bolag med en bred verksamhet

som Telia och Telenor måste vara stora för att kunna hävda sig på många

områden. De blir annars utslagna av nischföretag.

4.2 Större teleoperatörer i Europa

Marknadsvärdena för de större teleoperatörer i Europa och USA som är

börsnoterade, vilket de allra flesta nu är, har visat en skarp uppgång un-

der år 1998. Ett genomsnitt av större teleoperatörers aktier har ökat med

57 procent i värde under år 1998, något som fortsatt med 12 procent i år.

För mobiloperatörema är värdeökningen betydligt snabbare; under år

1998 steg kurserna för ett genomsnitt med 136 procent, något som

fortsatt i år med ytterligare 13 procent. Allmänt sett kan således

konstateras att kapitalmarknaderna i Europa i hög grad efterfrågar

telekommunikations-relaterade värdepapper. Detta utgör i sig ett skäl att

öka tillgången på sådana värdepapper på den svenska marknaden.

En internationell jämförelse visar att det bolag som bildas efter en

sammanslagning av Telia och Telenor storleksmässigt blir nummer 6 i

Europa mätt efter omsättning.

Tabell 1 Omsättning, resultat och antal anställda i vissa europeiska tele- Prop. 1998/99:99

kommunikationsföretag (1998).

MSEK

Nettoomsätt-

ning

Antal an-

ställda medel-

tal

Rörelse-

resultat

Tele Danmark

40 413

16 410

7 130

KPN (Holland)

71 177

132 547

13 915

Telefonica (Spanien)

(1997)

154 889

92 148

43 454

Telecom Italia

(preliminärt)

207 000

124 000

42 000

Swisscom

57 430

21 906

15 652

BT

(april -97-mars -98)

206 936

126 100

48 386

France Telecom

218 295

169 000

34 425

Sonera (Finland)

14 375

8 069

3 087

Deutsche

Telekom (1997)

305 552

209 200

67 920

Telia sammanslaget

81 175

51 520

10 186

med Telenor

För att kunna försvara sina positioner på den alltmer konkurrensutsatta

europeiska telekommunikationsmarknaden krävs att operatörerna når en

större storlek än vad Telia och Telenor var för sig för närvarande har.

Detta är viktigt för att kunna fördela utvecklingssatsningar och nya

tjänster på en bredare verksamhet.

4.3 Teleregleringen

Avvecklingen av monopolen har gått snabbt både i Norden och i Europa.

Flertalet länder kommer under år 1999 att införa en möjlighet för en

abonnent att behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör

(nummerportabilitet). En möjlighet för en abonnent att genom ett stående

val fa tillgång till teletjänster som tillhandahålls av någon som tillstånds-

havaren bedriver samtrafik med (förval) kommer att införas under år

1999 i flertalet länder.

I såväl Sverige som Norge införs nummerportabilitet och förval i år. Prop. 1998/99:99

Dessa förändringar kommer att starkt påverka marknadsbilden i Europa

under de närmaste åren. Nyligen har EG-kommissionen inlett en översyn

av gemenskapens hittillsvarande telereglering. Ny lagstiftning kan för-

väntas träda i kraft omkring år 2003.

4.4 Telias och Telenors situation

Telia och Telenor har som helstatliga bolag utvecklats snabbt. Den

svenska telemarknaden är en av de mest konkurrensutsatta i Europa me-

dan den norska avregleringen skedde först år 1998. Båda företagen är av

naturliga skäl marknadsledande på respektive marknad. Båda företagen

har likartade ambitioner att fortsätta att utvecklas på sina hemmamarkna-

der och samtidigt expandera på nya marknader inom områden där de be-

sitter unika kompetenser. Båda företagen har sin största marknad i länder

som har de allra högsta penetrationerna i fråga om fast telefoni,

mobiltelefoni och tillgång till datorer i hemmet och till Internet. Genom

en sammanslagning av de båda företagen kan den gemensamma

kapaciteten i firåga om teknik och produkter utnyttjas i konkurrensen på

den öppna europeiska marknaden och på andra geografiska marknader.

Genom avtalen skapas ett nytt företag med möjlighet att agera i den

fortsatta omstruktureringen i Norden och Europa från en styrkeposition.

Marknadsutvecklingen är mycket snabb och allt starkare aktörer kommer

att utvecklas.

Mot bakgrund av utvecklingen på telekommunikationsmarknaden har

regeringen träffat avtal med företrädare för den norska regeringen om att

slå samman Telia och Telenor. Om de bägge bolagen fortsätter vart och

ett på egen hand kan den ökade konkurrensen från andra operatörer leda

till en negativ utveckling för de bägge företagen. I det följande redovisas

närmare uppgifter om de bägge företagen, närmare om det avtal som i

detta ärende underställs riksdagen och uppgifter om det nya bolagets

tänkta inriktning.

5 Telia AB

Telias mål är att vara det ledande telekommunikationsföretaget i Norden

och Östersjöområdet. Detta gäller både den etablerade fastnätsverksam-

heten och tillväxtområdena mobilkommunikation, Internet och andra IP-

baserade tjänster. Telia är vidare en mycket stark aktör i fråga om för-

säljning av nätkapacitet till andra aktörer på marknaden både i Europa

och USA. Utanför Europa investerar Telia via dotterbolaget Telia Over-

seas i licenser på främst det mobila området.

Teliakoncemens affärsverksamhet är grupperad i åtta affärsområden

och tre marknadsområden. Affärsområde Nät ansvarar för utveckling och

drift av Telias fasta nät samt försäljning av nätkapacitet och nätprodukter

till externa intressenter.

Affärsområde Publik Kommunikation ansvarar för fasta tjänster till

mindre företag och privatkunder i Norden. Affärsområde Företagskom-

munikation ansvarar för fasta tjänster och integrerade erbjudanden till

stora och medelstora företagskunder i Norden.

Affärsområde Mobil Kommunikation ansvarar för mobila tjänster och

mobila nät i Norden. Affärsområde System och Service ansvarar för

kundutrustning, service och installationskoncept för företagskunder i

Norden.

Affärsområde Infomedia ansvarar för katalog- och informationstjänster

på samtliga valda geografiska marknader. Affärsområde Financial Ser-

vices ansvarar för finansiella tjänster och betalservicetjänster på samtliga

valda geografiska marknader. Affärsområde International ansvarar för

telekommunikationsverksamheten utanför Norden.

Detta avsnitt baseras på uppgifter från bolaget.

Prop. 1998/99:99

Försäljning och resultat

Teliakoncemens nettoomsättning ökade under år 1998 med 12 procent

efter justering för avyttrad verksamhet. Försäljningsökningen är framför

allt en följd av volymtillväxt.

MSEK

1998

1997

1996

Nettoomsättning

51 240

46 444

43 324

Bruttomarginal (%)

31,5

28,4

29,8

Rörelseresultat

7 596

4 844

4 796

Resultat efter finansiella

6 798

4 031

3 622

poster

Nettomarginal (%)

13,3

8,7

8,2

Årets resultat

4 491

2 735

2 304

Räntabilitet på sysselsatt

18,0

H,9

12,6

kapital (%)

Räntabilitet på eget kapital

18,3

12,4

11,0

efter full skatt (%)

Försäljningen på marknaderna utanför Sverige ökade med drygt 14

procent till 6 159 (5 377) MSEK. Telias intressebolag omsatte ca 32,0

MDSEK, varav 31,4 MDSEK kronor i utländska intressebolag. Telias

andel av intressebolagens omsättning var cirka 6,4 MDSEK, varav 6,1

MDSEK i utländska intressebolag. Inklusive andel av intressebolagens

nettoomsättning uppgick försäljningen på marknader utanför Sverige till

ca 21 procent av den totala nettoomsättningen.

Försäljningen av fasta tjänster i Sverige ökade med åtta procent. Fast

telefoni ökade med fem procent. Internet och trafik till mobila nät stod

för den högsta tillväxten. För de mobila tjänsterna i Sverige ökade för-

säljningen med 13 procent. Tillväxten skedde i GSM genom dels ökad

kundtillströmning, dels ökad trafik per kund. Katalogverksamheten vi-

sade god tillväxt.

10

Konkurrensen på Sverigemarknaden fortsätter att pressa priserna på de

mest lönsamma tjänste- och kundsegmenten inom alla affärsområden.

Volymtillväxten och insatta rationaliseringsåtgärder ger emellertid posi-

tiv effekt. Resultatet i den svenska etablerade verksamheten förbättrades

kraftigt jämfört med föregående år. Bruttomarginalema i de fasta och

mobila tjänsterna ligger väl till i jämförelse med konkurrerande jämför-

bara operatörer.

För att säkra tillväxten på lång sikt investerar Telia i nya tjänster och i

geografisk expansion. Satsningarna ger på kort sikt ökade kostnader för

tjänste- och produktutveckling.

Telias förmåga att skapa värdetillväxt visas av att försäljningen under

andra kvartalet av innehavet i italienska Omnitel gav en realisationsvinst

om 3 308 MSEK.

Som ett led i fokusering på kärnverksamheten avyttrades i augusti Te-

lias innehav av kommersiellt intressanta fastigheter. Försäljningen gav en

realisationsvinst om 1 915 MSEK. Rörelseresultatet under år 1998 belas-

tas av kostnader för personalomstrukturering.

Räntabiliteten på eget kapital efter full skatt förbättrades kraftigt och

överträffade med marginal det långsiktiga målet på minst 11 procent.

Det operativa resultatet som utgörs av rörelseresultat före realisations-

resultat och kostnader före personalomstrukturering, vissa pensions-

åtaganden och år 2000-anpassning ökade med 14 procent jämfört med

föregående år.

Prop. 1998/99:99

Finansiell ställning

Koncernens finansiella ställning stärktes främst genom försäljning av

aktie- och fastighetsinnehav. Soliditeten förbättras kraftigt och är i linje

med det långsiktiga målet på 40 procent.

MSEK

1998

1997

1996

Balansomslutning

66 336

64 202

61 136

Sysselsatt kapital

42 544

44 652

42 248

Operativt kapital

38 420

40 787

39 148

Kapitalomsättnings-

0.78

0,74

0,74

hastighet (ggr)

Balanslikviditet (ggr)

0,71

0,74

0,76

Soliditet (%)

39,5

35,6

34,9

Marknadsandelar under år 1998

Telia har alltfort en ledande ställning på fasta tjänster i Sverige och

stärkte samtidigt sin position i övriga Norden. I Sverige var marknadsan-

delen för utlandssamtal 60 procent och för Sverigesamtal 70 procent. För

lokalsamtal var Telias marknadsandel 99 procent. Marknadsandelarna

sjunker dock kontinuerligt. I övriga Norden varierade Telias marknads-

andelar för utlandssamtal mellan fem och elva procent och för nationella

11

samtal mellan två och fem procent. Telia stärkte sin ställning på Internet i

Sverige - marknadsandelen var 37 procent - medan marknadsandelen i

Danmark och i Norge ökade till tio respektive 13 procent.

För mobila tjänster var Telias marknadsandel i Sverige 59 procent och

i Danmark sex procent. I Finland gjordes endast en smärre inbrytning på

den mobila marknaden medan ingen etablering skedde i Norge.

I Östersjöområdet stärktes Telias position ytterligare genom förvärv av

aktiemajoriteten i försteoperatören på fast telefoni och mobil telefoni i

Litauen tillsammans med Sonera.

Inom området informationstjänster försvarade Telia sin redan starka

ställning på katalogområdet i Norden samtidigt som ytterligare tjänster

lanserades i de baltiska länderna, Ryssland och Polen.

Inriktning år 1999

År 1999 fortsätter arbetet med att effektivisera och rationalisera den

etablerade verksamheten samtidigt som koncernen utvecklar förmågan

att paketera och integrera egna och andras produkter till målgruppsanpas-

sade erbjudanden för privatkunder och företagskunder. Ökade satsningar

kommer att göras för att expandera bandbredden i näten samtidigt som

Telia planerar utveckling av koncept för personlig kommunikation. Telia

avser att stärka sin ställning ytterligare i Östersjöområdet genom bl.a.

expansion i delar av västra Ryssland. Den globala nätaffaren skall

upparbetas genom strategiska kabelinvesteringar på attraktiva

marknadsplatser i första hand inom Europa. Införandet av förval och

nummerportabilitet ökar konkurrenstrycket på Telia där företaget

uppträder som förste operatör men öppnar nya möjligheter på marknader

där Telia agerar som andreoperatör, t.ex. i de nordiska grannländerna.

Prop. 1998/99:99

6 Telenor AS

Telenors mål är att vara det ledande tele-, IT- och mediaföretaget i

Norge. Telenor önskar att utveckla företaget vidare till en internationell

tele- och IT-koncem. I dag är Telenor det enda företaget i Norge som

tillhandahåller ett brett utbud av produkter och tjänster inom telefoni och

datakommunikation, mobiltelefoni, Internet, IT och satellitkommunika-

tion. Internationellt har Telenor redan intagit en stark position med en

prisnivå som är bland de lägsta i Europa och med kvalité och tjänsteut-

bud av hög klass. Telenor är delägare i tolv mobiltelefoniföretag i utlan-

det. Telenor är bland de största inom satellitdistribuerad radiosändning

och har åtta helägda dotterbolag inom satellitkommunikationsområdet.

Dessutom har Telenor etablerat utlandsverksamhet inom katalogområdet,

Internet och marknader för försäljning av nätkapacitet mellan operatörer.

Telenorkoncemen består av moderbolaget Telenor AS med dotterbo-

lag. Koncernen är organiserad med ett koncemcenter med staber och

stödfunktionerna Telenor Kapital og Finans och Telenor FoU. Telenor

har totalt nio affärsområden. Affärsområdet Telenor Bedrift ansvarar för

12

de största kunderna. Affärsområdet Telenor Programvare tillhandahåller

administrativa och ekonomiska stödsystem till bank-sektorn, offentlig

förvaltning och sjukvården. Affärsområdet Telenor IT-service og

Installasjon utför installationer, service och liknande inom telefoni, data,

elektronik, säkerhet och integrerade lösningar. Affärsområdet Telenor

International utvecklar verksamheter på den internationella marknaden,

särskilt inom mobil- och satellitkommunikation samt fasta nät.

Affärsområdet Telenor Mobil är Norges ledande leverantör av mobila

tjänster. Affärsområdet Telenor Privat tillhandahåller fasta telefo-

nitjämster till privatpersoner och småföretagsmarknaden. Affärsområdet

Telenor Nett ansvarar för utbyggnad och drift av det fasta nätet i Norge.

Affärsområdet Telenor Nextel är koncernens tyngdpunkt och kompe-

tenscentrum inom Internet såväl i Norge som internationellt. Affärsom-

rådet Telenor Plus ansvarar för koncenens satsning på värdeökande

tjänster särskilt inom katalogverksamhet, TV-distribution och elektronisk

marknad.

Detta avsnitt baseras på uppgifter från bolaget.

Försäljning och resultat

Telenorkoncemens nettointäkter under år 1998 uppgick till 28 380

MNOK. Det är en ökning med över elva procent i förhållande till år

1997. Ökningen kommer i huvudsak från nätbaserade tjänster inklusive

satellit och mobiltelefoni. Nettoomsättningen har mellan åren 1997 och

1998 ökat med cirka nio procent efter justering för köpt och såld

verksamhet.

Såväl i fråga om företags- som privatmarknaden har det under år 1998

skett en stor ökning (drygt 16 procent i förhållande till år 1997) i fråga

om trafikminuter som genererats i fasta nät. Den största ökningen skedde

i lokaltrafik och i det mobila nätet. Ökningen i lokaltrafiken berodde till

stor del på Internet baserad verksamhet, som svarade för ca 20 procent av

lokaltrafiken. Den positiva utvecklingen för mobilt genererad trafik både

i fråga om ökning av antalet abonnenter och ökad telefontid per abonnent

fortsatte under år 1998. De ökade nettointäkterna beror även på ökad

kapacitet genom satelliterna Thor II och III samt en ökad försäljning av

mobila satellittjänster. Närstående företag visar ett samlat underskott på

1 391 MNOK mot 1997 års underskott på 685 MNOK. Detta visar att

Telenor nu har fler större internationella engagemang, i huvudsak mobila

verksamheter som befinner sig i en tidig start eller driftsfas. I och med

öppnandet av de mobila näten i Tyskland, Österrrike, Grekland och

Ukraina under år 1998 är alla mobila verksamheter utanför Norge i drift.

Telenorkoncemens resultat före skatt år 1998 uppgick till 2 507

MNOK, vilket är en ökning jämfört med år 1997 med 592 MNOK.

Resultatet visar den kraftiga ökningen på marknaden för nätbaserade

tjänster inklusive satellitverksamhet och mobiltelefoni.

Prop. 1998/99:99

13

Prop. 1998/99:99

MNOK

1998

1997

1996

Nettoomsättning

28 380

25 518

22 170

Rörelseresultat

2 456

2 081

2 613

Resultat efter

finansiella

2 507

1 915

2 354

poster

Årets resultat

1 286

1 200

1 910

Nettomarginal

8,8 %

7,5 %

10,6 %

Räntabilitet

På

11,6%

10,6%

10,6 %

sysselsattkapital

Räntabilitet på eget kapital

7,8 %

8,1 %

14,4 %

efter skatt

Totalt kapital

39 780

33 628

29 580

Sysselsatt kapital

29 343

42 764

20 393

Soliditet

44,4 %

44,7 %

Finansiering och investering

Finansresultatet var på 51 MNOK under år 1998, vilket är en förbättring

jämfört med föregående år på 217 MNOK. Under år 1998 har Telenor

gjort realisationsvinster med avdrag för nedskrivning av aktieposter på

ca 240 MNOK. Under år 1997 var inte realisationsvinsterna inkluderade

i finnasresultatet. Vidare har utdelningen från satellitorganisationen och

finansiella investeringar ökat. För år 1998 är 60 MNOK upptaget som

förlust på valutakurser.

Räntebärande skulder har under år 1998 ökat med 2,2 MDNOK till

11,5 MDNOK. Trots en förhöjd investeringsnivå har behovet av upplå-

ning begränsats med anledning av ett positivt kassaflöde från driften in-

klusive försäljningar av fastigheter och värdepapper samt ett tillskott av

nytt eget kapital från den norska staten.

Avkastningen på sysselsatt kapital ( i genomsnitt) uppgick under år

1998 till 11,6 procent mot 10,6 procent under år 1997, varav i Norge 22

procent (år 1997: 16 procent).

Marknadsandelar

På traditionella telefoniprodukter har Telenor en dominerande ställning i

Norge med marknadsandelar på väl över 90 procent. Om man bortser

från de nätbaserade tjänsterna ligger dock Telenors marknadsandel på de

flesta områden betydligt lägre än detta. På mobiltelefoniområdet i Norge

har Telenor en marknadsandel på ungefar 75 procent. Inom GSM-områ-

det har Telenor cirka 70 procent av marknaden i Norge. Telenor har ca

30 procent av den norska marknaden på IT-området. Telenor är den le-

dande Intemetleverantören i Norge både på företags- och privatpersons-

14

marknaden. På övriga områden har Telenor marknadsandelar på mellan

35 procent (kabel-TV) till över 90 procent inom katalogområdet.

Framtidsutsikter

På hemmamarknaden har Telenor gjort stora investeringar i ny in-

frastruktur och moderna tekniska lösningar, som gör det möjligt att er-

bjuda den norska marknaden nya och mer effektiva produkter och tjäns-

ter. Utanför Norge har Telenor etablerat sig som en allianspartner med

specialistkompetens inom bland annat satellit- och mobilkommunika-

tionsområdet. Värdet av Telenors utländska engagemang har enligt bola-

get utvecklats mycket positivt och anses ha en betydande framtida in-

täktspotential.

Prop. 1998/99:99

7 Samgåendeavtalet och aktieägaravtalet

7.1 Samgåendeavtalet

Samgåendeavtalet har träffats mellan svenska staten och norska staten

samt Telia och Telenor.

Parterna är överens om att en sammanföring av verksamheterna i Telia

och Telenor innebär strategiska och affärsmässiga möjligheter att dra

nytta av möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas aktieinnehav och att

genom sammanslagningen bilda en ledande europeisk teleoperatör.

Samgåendet skall ske genom sammanföring av Telias och Telenors

verksamheter i ett samägt bolag, nedan kallat det nya bolaget. Den

svenska och norska staten överlåter aktierna i Telia respektive Telenor i

utbyte mot aktier i det nya bolaget. Svenska staten kommer efter överlå-

telsen att äga 60 procent och norska staten 40 procent av aktierna.

Avtalet är för sin giltighet beroende bl.a. av den svenska riksdagens re-

spektive det norska stortingets godkännande samt att EG-kommissionen

godkänner sammanslagningen. Vidare skall tillstånd till förvärvet ha

lämnats enligt norsk förvärvslagstiftning. Det är först när dessa villkor

uppfyllts eller övriga parter avstått från att göra villkor gällande som till-

träde skall ske enligt avtalet.

I avtalet lämnar såväl staterna som Telia och Telenor ett antal bekräf-

telser och garantier rörande bolagen.

För perioden mellan undertecknandet och tillträdet innehåller avtalet

vissa villkor rörande bl.a. driften av verksamheterna av innebörden att

rörelserna skall bedrivas i enlighet med tidigare praxis.

Parterna har avtalat att en s.k. styrgrupp skall tillsättas för att under-

lätta tillträdet och vidta andra åtgärder för att uppnå syftet med samgåen-

det. Styrgruppens ansvarsområde avses omfatta samordning och genom-

förande av ansökningar av erforderliga tillstånd samt förberedande

åtgärder för en börsintroduktion enligt en särskilt fastlagd plan.

I avtalet regleras att en extra bolagsstämma skall hållas i det nya bola-

get vid tillträdet vid vilken en ny styrelse skall tillsättas. Vid ett därpå

15

följande styrelsesammanträde skall bl.a. styrelsens ordförande, bolagets

verkställande direktör samt två vice verkställande direktörer utses. Vi-

dare skall styrelsen besluta om styrelserna i Telia och Telenor.

Samgåendeavtalet kan sägas upp om nödvändiga parlamentariska be-

slut för sammanslagningen inte har tagits före parlamentens sommarup-

pehåll. Avtalet kan sägas upp av den svenska staten om ett villkorslöst

godkännande enligt norsk förvärvslagstiftning inte erhållits före riksdags

utskottets slutliga behandling av denna proposition. Avtalet kan vidare

sägas upp om tillträde inte har skett inom nio månader från dagen för

undertecknandet.

Avtalet styrs av svensk lag och eventuella tvister skall avgöras genom

skiljeförfarande i Köpenhamn och i enlighet med danska skiljedomsreg-

ler.

7.2 Aktieägaravtalet

I aktieägaravtalet kommer parterna överens om att det nya bolaget skall

verka för att bibehålla och utveckla både Telia och Telenors verksamhe-

ter i deras respektive hemmamarknader, fullgöra sina åtaganden vad gäl-

ler samhällsomfattande tjänster samt erbjuda effektiv service. Parterna är

ense om att det nya bolaget skall ha det oberoende som behövs för att

driften skall ske på affärsmässiga grunder med målsättningen att öka

värdet på aktierna for samtliga aktieägare och på ett sätt som möjliggör

for bolaget att tillgodose sitt nuvarande och framtida kapitalbehov på

internationella kapitalmarknader.

Parterna är också eniga om att aktierna skall börsintroduceras så snart

det är praktiskt möjligt och senast under år 2000. I detta syfte har de

enats om en plan för hur börsintroduktionen skall ske. Vidare har par-

tema kommit överens om att aktierna skall noteras på Stockholms Fond-

börs och Oslo börs samt på andra lämpliga internationella börser.

Börsintroduktionen skall genomföras i anslutning till ett offentligt er-

bjudande. Partema har kommit överens om att genomföra aktieförsälj-

ningar så att varken den svenska eller den norska staten skall äga mer än

33,4 procent av aktierna i bolaget (paritet). Strävan är att paritet skall ha

uppnåtts inom 18 månader från börsintroduktionen. Det är de svenska

och norska regeringarnas avsikt att tillsammans behålla en majoritet av

aktierna (51 procent) och ett ömsesidigt samråd skall ske innan någon

förändring sker av denna policy.

Innan paritet uppnåtts är parternas rätt att överlåta aktierna begränsad.

I avtalet framhålls att det nya bolagets affärsverksamhet och telekom-

munikationsindustrin i allmänhet är kapital intensiv och partema är över-

ens om att det kan bli aktuellt att ge ut ytterligare aktier i bolaget for att

möta ett ökat kapitalbehov. Detta kan t.ex. ske genom riktade nyemissio-

ner i samband med företagsförvärv. Partema är inte skyldiga att finansi-

era eller teckna nya aktier i en sådan nyemission och följaktligen kan en

sådan kapitalökning innebära utspädning av parternas gemensamma

ägande i det nya bolaget. Om parternas ägarandel på grund av en ny-

emission, överlåtelse eller liknande åtgärd sjunker under 51 procent skall

Prop. 1998/99:99

16

vardera parten ha rätt att, under en period av sex månader, köpa aktier Prop. 1998/99:99

eller optionsrätter på marknaden i syfte att parterna därefter åter skall äga

51 procent. Ingen av parterna far dock öka sitt innehav så att det uppgår

till mer än 33,4 procent av aktierna.

I parts innehav skall inräknas aktier som innehas av den egna förvalt-

ningen samt bolag och andra rättssubjekt som står under respektive stats

direkta eller indirekta kontroll. Aktier som innehas av rättssubjekt som

handlar med värdepapper och som trots att det ägs eller kontrolleras av

endera staten utövar sin rösträtt fristående från respektive stat samt upp-

fyller vissa ytterligare villkor skall dock inte räknas in i parts innehav.

Parterna har, för att ha lika inflytande i bolaget intill dess att paritet

uppnåtts, förbundit sig att inte utan den andre partens samtycke rösta för

några av de aktier som skall säljas ut för att uppnå paritet.

Det är parternas avsikt att det nya bolaget som skall ha en styrelse vil-

ken sammansatts med hänsyn till ledamöternas särskilda erfarenhet av

internationell affärsverksamhet och till andra kommersiella och allmänna

hänsyn skall ha det oberoende som är anpassat till bolagets affärsmässiga

utveckling på de konkurrensutsatta telekommunikationsmarknaderna.

Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter, varav den svenska och den norska

staten vardera utser fyra ledamöter. Därutöver skall det finnas styrelse-

medlemmar utsedda av arbetstagarna och deras organisationer. Efter att

paritet har uppnåtts skall envar av parterna ha rätt att nominera styrelse-

ledamöter i förhållande till sitt aktieinnehav.

Styrelsens ordförande skall utses av den svenska staten fram till dess

att paritet uppnåtts, dock längst under tre år. Därefter skall ordföranden

väljas för en period av två år och växelvis nomineras av den norska sta-

ten och den svenska staten.

Parterna har kommit överens om att särskilda omröstningsregler krävs

för vissa styrelsebeslut. Reglerna innebär att det förutom majoritet krävs

att en styrelseledamot som utsetts av den svenska staten och en som har

utsetts av den norska staten ingår i majoriteten. De beslut som kräver

särskilda regler är bl.a. den nya bolagskoncemens affärsplan och dess

koncembudget, godkännande av större organisatoriska förändringar samt

tillsättande och entledigande av verkställande direktör och vice verk-

ställande direktörer, allt så länge det sker i tiden före paritet.

Parterna har kommit överens om särskilda integrationsriktlinjer. Av

avtalet framgår att partema förutsätter att verksamheten i det nya bolaget

skall bedrivas på ett sätt som följer av dessa.

Vid etableringen kommer det nya bolaget att organiseras med en kon-

cernledning, koncemkontor/koncemfunktioner, affärsområden, ett inter-

nationellt center med marknadsområden, supportenhet och koncempro-

jekt. Det nya bolagets huvudkontor med koncernledningen m.m. skall

vara lokaliserat till Sverige. Ett internationellt center skall vara placerat i

Norge.

Verkställande direktören tillsammans med de vice verkställande di-

rektörerna skall utgöra den nya bolagskoncemens högsta ledning, som i

nära samverkan och gemensamt i alla avseenden skall ha det

övergripande ansvaret för den nya bolagskoncemens samlade verksam-

het. För att bl.a. underlätta samgåendet mellan Telia och Telenor har

17

partema enats om att den första verkställande direktören skall nomineras

av den norska staten och att den svenska staten skall nominera de första

vice verkställande direktörerna.

Avtalet är bindande för parterna under 16 år. Avtalet kan sägas upp om

endera partens andel understiger 25,5 procent av aktierna. Vidare kan

avtalet sägas upp för det fall endera parten gör sig skyldig till väsentligt

avtalsbrott.

Aktieägaravtalet styrs av svensk lag och eventuella tvister skall avgö-

ras genom skiljeförfarande i Köpenhamn och i enlighet med danska skil-

jedomsregler.

Prop. 1998/99:99

8 Det nya bolagets verksamhet

8.1 Verksamhetsinriktning och ambitionsnivå

Målet är att det nya bolaget skall utvecklas till den ledande leverantören

av kommunikations- och informationstjänster i norra Europa samtidigt

som bolaget på prioriterade tillväxtområden, såsom mobil kommunika-

tion, Internet och andra IP-baserade tjänster samt satellitkommunikation,

intar ledande marknadspositioner även utanför den geografiska huvud-

marknaden.

8.2 Affärsstrategi

Den övergripande strategin för det nya bolaget är att effektivisera och

utnyttja skalfördelar i den etablerade verksamheten i Norden for att ut-

veckla verksamheten och skapa finansiella förutsättningar för expansion

inom tillväxtområden där företaget har möjlighet att exploatera unika

kompetensfördelar. Inför sammanslagningen har särskilda integrations-

riktlinjer utarbetats av Telia och Telenor. I dessa principer ingår bl.a. en

sammanfattning av det nya bolagets tänkta affärsstrategi. Detta avsnitt

bygger på detta dokument.

Det nya bolaget skall arbeta aktivt med sin affärsportfölj med huvudin-

riktning att varje affär skall ges möjlighet att utvecklas på egna villkor

med hänsyn till affärernas olika förutsättningar vad avser affärslogik,

mognad, potential och risk. Vid utveckling och expansion av affärerna

skall olika metoder, såsom organisk tillväxt, strategiska partnerskap, alli-

anser eller förvärv tillämpas.

Inom tillväxtområden uppvisar efterfrågan på mobila tillämpningar

fortsatt stark tillväxt. Det nya bolaget har med sin kompetens och er-

farenhet goda möjligheter att realisera en betydande värdetillväxt på det

mobila området och inta en ledande position i utveckling av nästa gene-

ration mobila tjänster och tillämpningar.

Marknaden för Internet och andra IP-baserade tjänster är global till sin

karaktär och i stark tillväxt med många små och stora aktörer som kon-

kurrerar om marknadsutrymmet. Viktiga tillväxtområden är elektronisk

18

handel, virtuella privata nät, portaler samt IP-telefoni. Det nya bolaget

skall inta en ledande position som tjänsteleverantör i norra Europa av

denna typ av tjänster och skall på vissa prioriterade tjänstesegment söka

en ledande ställning även på den övriga Europamarknaden. Den interna-

tionella marknad för transport av IP-trafik som är under framväxt skall

upparbetas aktivt genom att det nya bolaget utvecklar en nätplattform

som på kommersiella villkor kan nyttjas av andra operatörer och

tjänsteutvecklare av IP-baserade tjänster.

På satellitområdet skall det nya bolaget använda sin styrka till att be-

hålla en ledande position i Norden samt expandera ytterligare på mark-

naderna i övriga Europa samt på intressanta nischmarknader utanför

Europa.

En grundläggande förutsättning för det nya bolaget är att till kunderna

på den geografiska huvudmarknaden kunna erbjuda tjänster med global

räckvidd. Med utgångspunkt från de sammanslagna bolagens partner-

relationer skall för det nya bolaget utvecklas en partnerstrategi som

bygger på flexibilitet och som säkrar bolagets globala leveransförmåga.

Det nya bolaget skall även utnyttja sitt kunnande till att bygga värde

för aktieägarna genom finansiella investeringar i telekommunikations-

relaterade projekt primärt utanför den geografiska huvudmarknaden med

möjlighet att realisera uppbyggda värden på kort eller medellång sikt.

Värdeskapandet skall säkerställas genom ett aktivt ägarskap, normalt i

minoritetsposition.

Det nya bolaget skall driva innovation och affarsfömyelse som en

offensiv och integrerad del av sin strategiska positionering för att ut-

veckla affärsportföljen och erbjuda tjänster i teknikens framkant. Förny-

elsen skall drivas dels i egen regi dels i samverkan med globala aktörer

på telekommunikations-, IT- och mediaområdet.

Den snabba utvecklingen på telekommunikationsområdet gör det nöd-

vändigt för det nya bolaget att koncentrera resurserna till områden av

strategisk betydelse. För verksamheter utanför den strategiska kärnan

skall därför avyttring övervägas.

De bägge bolagen visar goda resultat. Nedanstående tabell ger en jäm-

förande bild av dem.

Prop. 1998/99:99

19

Tabell 2 Jämförande översikt av de bägge bolagens verksamhet år 1998. Prop. 1998/99:99

MSEK

N ettoomsättning

Telia

1997

46 444

Telia

1998

51 240

Telenor

1997

27 049

Telenor

1998

29 935

Resultat efter finansiella

poster

4 031

6 798’

2 030

2 644

Årets resultat

2 735

4 491

1 272

1 356

Eget kapital

24 048

27 607

15 928

18 870

Soliditet

35,6 %

39,5 %

44,7 %

44,4 %

Årsanställda

33 930 2

31 320

19 600 3

20 200

varav i utlandet

3 456

3 780

2510

2 500

'Telias resultat påverkas starkt av reavinster under år 1998.

2 Avser antalet anställda i medeltal under året.

3 Avser antalet anställda vid årets slut.

9 Sammanslagningen

Regeringens bedömning: Mot bakgrund av den ovan nämnda ut-

vecklingen i telekommunikationsbranschen är en sammanslagning av

Telia och Telenor en väsentlig förutsättning for att de bägge företagen

i framtiden skall kunna hävda sig i den allt starkare konkurrenssitua-

tion som förutses i Europa. Regeringen har vid sin värdering av de

bägge bolagen kommit fram till att Telias värde motsvarar 60 procent

av värdet for det bolag som uppstår genom en sammanslagning. Det

nya bolagets inriktning bör vara att arbeta inom telekommunikations-

sektorn i vid mening utan begränsningar i fråga om geografiskt arbets-

område eller i fråga om produktutbud. Sammanslagningen innebär

även att ett slagkraftigare företag inom IT-sektom bildas med bas i

Sverige vilket medför fördelar för leverantörsindustri och för närings-

liv och förvaltning som utnyttjar IT-industrins tjänster och produkter.

Det nya bolaget medför att den svenska kapitalmarknaden tillförs ett

bolag med en mycket spridd aktie vilket vitaliserar den marknaden

ytterligare.

Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner samgåendeavtalet

och att aktieägaravtalet kan ingås. Detta leder till att ett nytt bolag

bildas där bolagen Telia och Telenor ingår. Den svenska staten

kommer att äga 60 procent och den norska staten 40 procent av

20

aktierna i det nya bolaget. De bägge staterna skall dock ha lika

röstmässigt inflytande i bolaget tills dess aktieinnehav uppgår till 33,4

procent vardera. Sammanslagningen och styrningen av det nya

bolaget baseras på kommersiella grunder. Det är väsentligt att det nya

bolaget kan agera på samma villkor som de stora konkurrenterna i

Europa. Det nya bolagets aktier börsintroduceras och en första

aktieförsäljning planeras ske så snart som möjligt efter tillträdet och

senast under år 2000 beroende på marknadsförhållandena på

kapitalmarknaden. Målet för de första försäljningarna är att uppnå lika

ägande på nivån 33,4 procent vardera for svenska och norska staten.

Därefter kan statens ägarandel minskas ytterligare genom

aktieförsäljningar eller i samband med nyemissioner. De bägge

staterna kommer inte att äga mindre än 51 procent av aktierna

tillsammans.

Skälen for regeringens förslag

En förutsättning för att kunna medverka i industriell omstrukturering är

som regel att det företag som vill agera har en börsnoterad aktie. Genom

att utnyttja den kan företag förvärvas och ytterligare fusioner genomfö-

ras. Detta ökar ytterligare företagets konkurrenskraft och därmed värdet

på aktieinnehavet. Det är regeringens bedömning att betydande syner-

givinster uppkommer genom kostnadsminskningar, genom bättre utnytt-

jande av produkter och tjänster samt genom större konkurrenskraft på de

marknader där de bägge företagen vart och ett har en svag position.

Telia är för närvarande en stark drivkraft i utvecklingen av en IT-base-

rad industri i Sverige. Genom den bas Telia bygger upp kan näringsliv

och förvaltning utveckla konkurrenskraftiga och effektiva verksamheter i

alla regioner i landet. Sammanslagningen med Telenor och den ytterli-

gare möjlighet som börsnoteringen innebär ger ytterligare utrymme för

investeringar i den svenska infrastrukturen och den internationella in-

frastruktur som är en väsentlig bas for svenska företags konkurrenskraft.

Det stora företaget ger genom sina utvecklingssatsningar även ett under-

lag för en utvecklad industri for telekommunikationsprodukter i landet.

Sverige har på detta område ett försprång. En förstärkning av Telia ge-

nom en sammanslagning med Telenor ger ytterligare underlag for denna

utveckling genom att ett företag med sin bas i Sverige och Norge och

med en omfattande internationell verksamhet utvecklas.

Staten har låtit utföra jämförande värderingar av Telia och Telenor. En

ingående undersökningsprocess (s.k. due diligence) har genomförts. Slut-

satsen av dessa analyser är att ett förhållande mellan de två ländernas

aktieinnehav i det nya bolaget bör vara 60 procent för den svenska staten

och 40 procent för den norska staten. Regeringen gör, baserat på genom-

förda analyser, bedömningen att värdet på statens aktier blir större om

transaktionen genomförs än om så inte blir fallet.

Genom de båda avtalen ges bolagen en möjlighet att hävda sig på en

telekommunikationsmarknad som präglas av allt starkare konkurrens.

Avtalen är kommersiella och ger det nya bolaget möjlighet att verka på

Prop. 1998/99:99

21

samma affärsmässiga villkor som konkurrenterna. Riksdagen bör därför

godkänna samgåendeavtalet och bemyndiga regeringen att underteckna

aktieägaravtalet.

Eftersom det är fråga om ett bolag som kommer att börsintroduceras är

det viktigt att staten har samma rörelsefrihet som övriga ägare i börs-

företag när det gäller att medverka i förändringar som gagnar bolaget och

därmed även ägaren. Det kan t.ex. vara nödvändigt att snabbt kunna ta

ställning till nya förutsättningar och då kan inte en av ägarna påverka

tidsplanen. Regeringen bör därför ha riksdagens medgivande att minska

statens ägarandel. Regeringens mandat omfattar dock inte möjlighet att

minska ägandet så att det sammantagna ägandet av den svenska och

norska staten understiger 51 procent.

Det nya bolaget skall arbeta på rent affärsmässiga grunder och skall ge

en avkastning och en värdetillväxt för ägarna som ligger minst i nivå med

övriga större europeiska telekommunikationsoperatörer.

Det ankommer på regeringen att fatta de beslut som erfordras för att

genomföra sammanslagningen.

De kostnader som kommer att uppstå för staten i samband med aktie-

försäljningen skall belasta anslaget G3 inom utgiftsområdet 24 Kostnader

för omstrukturering av vissa statsägda företag m.m.

Godkännande av EG-kommissionen

Sammanslagningen kräver godkännande av EG-kommissionen enligt

rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kon-

troll av företagskoncentrationer. Godkännandet kan eventuellt komma att

lämnas efter det att riksdagen fattat beslut i detta ärende. Ett godkän-

nande kan förenas med villkor som medför att det nya bolagets struktur i

vissa avseenden kan behöva ändras. Det ankommer i första hand på det

nya bolagets styrelse och ledning att fatta beslut i dessa frågor.

Prop. 1998/99:99

22

Avtalen

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

SAMGÅENDEAVTAL

avseende

NY AB

av den 30 mars 1999

23

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ARTIKEL I

SAMGÅENDET; UTBYTE AV AKTIER

Avsnitt 1.1

Grundande av Ny AB

Avsnitt 1.2

Samgåendet; Utbyte av aktier

Avsnitt 1.3

Tillträdesdag

Avsnitt 1.4

Åtgärder som skall vidtas vid Tillträdet

Avsnitt 1.5

Ny ABs organisation

Avsnitt 1.6

Resultatet av Utbytet

ARTIKEL H

PARTERNAS BEKRÄFTELSER OCH

GARANTIER

ARTIKEL III

UTFÄSTELSER

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

Avsnitt 3.1

Avsnitt 3.2

Avsnitt 3.3

Avsnitt 3.4

Avsnitt 3.5

Avsnitt 3.6

Avsnitt 3.7

Avsnitt 3.8

Bedrivande av verksamheterna fram till

Tillträdet

Styrgrupp

Meddelande om vissa händelser

Tillgång till information

Åtagande att avstå från vissa åtgärder;

Strategiska transaktioner

Bekräftelse från revisorer

Ytterligare åtgärder; Tillstånd; Ansökningar

Offentliggöranden

ARTIKEL IV

VILLKOR

Avsnitt 4.1

Avsnitt 4.2

Avsnitt 4.3

Villkor för Staternas skyldighet att

genomfora Utbytet

Villkor for norska statens åtaganden

Villkor för svenska statens åtaganden

ARTIKEL V

UPPSÄGNING; ÄNDRING OCH

AVSTÅENDE FRÅN RÄTTIGHETER

Avsnitt 5.1

Uppsägning

Avsnitt 5.2

Konsekvenser av att Avtalet upphör

Avsnitt 5.3

Ändringar

Avsnitt 5.4

Eftergift

Avsnitt 5.5

Kostnader

ARTIKEL VI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Avsnitt 6.1

Upphörande av överenskommelser

Avsnitt 6.2

Meddelanden

Avsnitt 6.3

Ogiltighet av del av Avtalet

Avsnitt 6.4

Partsbyte

24

Avsnitt 6.5

Avsnitt 6.6

Avsnitt 6.7

Avsnitt 6.8

Tillämplig lag

Skiljeförfarande

Fullständigt avtal; Konfidentiella bilagor

Avtalsexemplar för undertecknande

ALLMÄNNA BILAGOR

Bilaga 1

Definitioner

Bilaga 2

Bolagsbildningshandlingar avseende Ny AB

(ingår ej i propositionen)

Bilaga 3

Aktieägaravtal

Bilaga 3.1 Definitioner

Bilaga 3.2 Beräkning av Erbjudande för

uppnående av Paritet

Bilaga 4

Parternas uppgifter och garantier

(ingår ej i propositionen)

Bilaga 5

Tillståndsgivningsfrågor

(ingår ej i propositionen)

Bilaga 6

Revisorsutlåtande - intressekon-

tinuitetsprincipen

(ingår ej i propositionen)

Bilaga 7

Ledande befattningshavare

(ingår ej i propositionen)

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

KONFIDENTIELLA BILAGOR

Samgåendeavtalet

Bilaga B

Förteckning över lämnade uppgifter från

Telia

Bilaga C

Förteckning över lämnade uppgifter från

Telenor

Bilaga D

Medlemmar i Styrgruppen

Aktieägaravtalet

Bilaga 3 A

Bilaga 3 B

Integrationsriktlinjer

Riktlinjer för Börsintroduktionen och

arbetsmemorandum för Börsintroduktionens

Styrgrupp

25

SAMGÅENDEAVTAL

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

DETTA SAMGÅENDEAVTAL (detta "Avtal") har ingåtts den 30 mars

1999 mellan

1. Svenska staten 2.

såsom ägare av Telia, genom

N äringsdepartementet;

Norska staten

såsom ägare av Telenor, genom

Samferdselsdepartementet;

3. Telia AB (publ) ("Telia"),

ett svenskt bolag;

4. Telenor AS ("Telenor"), ett

norskt bolag.

Hänvisningarna i detta Avtal till "parterna" avser svenska staten, norska

staten, Telia och Telenor gemensamt; uttryck som anges med stor

begynnelsebokstav skall, om inte annat framgår av det följande, ha den

innebörd som framgår av definitionerna i Bilaga 1.

Bakgrund

A Efter ingående överläggningar och analyser och efter rekom-

mendation till Staterna från styrelserna i Telia och Telenor överens-

kommer parterna om en sammanslagning av Telias och Telenors

rörelser ("Samgåendet") i ett gemensamt ägt nybildat svenskt bolag,

"Ny AB". Parterna har konstaterat att en sammanslagning av Telia-

och Telenorrörelsema innebär en strategisk och affärsmässig

möjlighet att dra nytta av möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas

aktieinnehav och att genom sammanslagningen bilda en ledande

europeisk teleoperatör. De affärsmässiga möjligheter som Sam-

gåendet erbjuder har identifierats av Telia och Telenor gemensamt.

B Det har överenskommits att Ny AB skall verka för att bibehålla och

utveckla både Telias och Telenors verksamheter på deras respektive

hemmamarknader, för att fullgöra förekommande samhällsom-

fattande tjänster och för att tillhandahålla en effektiv service på dessa

marknader i enlighet med kraven i gällande lagar och föreskrifter.

C Staterna har ingått en Avsiktsförklaring dagtecknad den 20 januari

1999 i vilken de dragit upp riktlinjerna för sitt ömsesidiga stöd för

Samgåendet av Telia och Telenor i Ny AB.

D Detta Avtal har ingåtts mellan svenska staten och norska staten under

försättning att godkännande erhålls från Sveriges Riksdag respektive

Norges Storting och på nedan angivna villkor.

MOT DENNA BAKGRUND överenskommer parterna nu följande:

26

ARTIKEL I

SAMGÅENDET; UTBYTE AV AKTIER

Avsnitt 1.1

Grundande av Ny AB

a) Staterna skall tillse att, så snart det är praktiskt möjligt efter

undertecknandet av detta Avtal och före Tillträdet, ett nytt bolag, Ny

AB, bildas enligt svensk rätt genom registreringsanmälan till

Bolagsavdelningen hos det svenska Patent- och registreringsverket,

varvid övrig erforderlig dokumentation också skall bifogas, allt i

enlighet med utkasten i Bilaga 2 A (innehållet i denna bilaga skall

slutligt forhandlas och fastställas före Tillträdet). Vid bildandet skall

Ny ABs aktiekapital uppgå till 100.000 svenska kronor, fördelat på

100 aktier. Svenska staten, genom sitt helägda bolag Förvaltnings

AB Stattum och norska staten, antingen direkt eller genom ett direkt

eller indirekt helägt rättssubjekt, skall teckna aktier i Ny AB till pari

och kommer att äga 60 respektive 40 sådana aktier. Styrelsen i Ny

AB kommer inledningsvis att bestå av två svenskvalda ledamöter

och två norskvalda ledamöter.

b) Staterna överenskommer att under tiden mellan bildandet av Ny AB

och Tillträdet skall Ny AB inte, direkt eller indirekt, åta sig några

förpliktelser eller åtaganden, ingå avtal eller engagera sig i

affärsverksamhet av något slag med undantag for åtgärder godkända

av Staterna och for den ansökan som avses i Avsnitt 3.7 a)(ii) och

sådana åtaganden som följer av bolagsbildningsförfarandet.

c) Staterna överenskommer vidare att Ny ABs Bolagsordning

omedelbart före Tillträdet skall ändras, varvid kapitalgränsema skall

höjas for att möjliggöra nyemission av Aktier i Utbytet som svenska

staten och norska staten överenskommer att teckna. Staterna kommer

därefter att äga 60% respektive 40% av sådana nyutgivna Aktier,

vilka skall vara fria från alla Belastningar.

Avsnitt 1.2

Samgåendet; Utbyte av aktier

På de villkor och under de förutsättningar som anges i detta Avtal:

a) skall envar av Staterna tillse att Ny AB beslutar utge Ny AB-akti-

ema, vilka skall utges i Utbytet i byte mot dels samtliga utgivna

Teliaaktier motsvarande hela Telias aktiekapital, dels samtliga

utgivna Telenoraktier motsvarande hela Telenors aktiekapital. Emis-

sionsbeslutet skall ha det innehåll som framgår av förslaget till

protokoll från extra bolagsstämma i Ny AB i Bilaga 2 B (innehållet i

denna bilaga skall slutligt förhandlas och fastställas före Tillträdet).

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

27

Prop. 1998/99:99

b) skall vid Tillträdet svenska staten överföra alla utgivna Teliaaktier Bilaga 1

fria från alla Belastningar till Ny AB som apport i utbyte mot 60%

av Ny AB-aktiema, vilka skall utges av Ny AB i Utbytet och tecknas

av svenska staten.

c) skall vid Tillträdet norska staten överföra alla utgivna Telenoraktier

fria från alla Belastningar till Ny AB som apport i utbyte mot 40%

av Ny AB-aktiema, vilka skall utges av Ny AB i Utbytet och tecknas

av norska staten.

Avsnitt 1.3

Tillträdesdag

Tillträde i de transaktioner som behandlas i detta Avtal ("Tillträdet")

skall äga rum i Stockholm den andra Affarsdagen efter den dag då

villkoren i Artikel IV uppfyllts eller vederbörande part avstått från att

göra gällande aktuella villkor (eller på sådan annan plats eller vid sådan

annan tidpunkt som partema skriftligen överenskommit om). Den dag då

Tillträde i enlighet med detta Avsnitt 1.3 skall äga mm kallas i detta

Avtal "Tillträdesdagen".

Avsnitt 1.4

Åtgärder som skall vidtas vid Tillträdet

Vid Tillträdet skall partema utväxla följande handlingar och vidta

följande åtgärder:

a) Envar av Staterna skall tillse att Ny AB vid en extra bolagsstämma i

enlighet med de beslut som anges i förslag till protokoll från extra

bolagsstämma i Bilaga 2 B utger de Ny AB-aktier som skall utges i

Utbytet i utbyte mot alla utgivna Teliaaktier motsvarande hela

aktiekapitalet i Telia och alla utgivna Telenoraktier motsvarande hela

aktiekapitalet i Telenor, i samtliga fall fria från alla Belastningar.

b) Svenska staten skall teckna 60% av de Ny AB-aktier som skall utges

i Utbytet och skall till Ny AB överlämna aktiebrev motsvarande

samtliga utgivna Teliaaktier vederbörligen transporterade till Ny AB.

c) Norska staten skall teckna 40% av de Ny AB-aktier som skall utges i

Utbytet och skall till Ny AB överlämna aktiebrev motsvarande

samtliga utgivna Telenoraktier vederbörligen transporterade till Ny

AB.

d) Ny ABs styrelse skall besluta om tilldelning av tecknade Ny AB-

aktier till envar av Staterna och skall anteckna envar av dem som

ägare i Ny ABs aktiebok och omedelbart skriftligen bekräfta sådan

anteckning till Staterna. Aktiebrev skall ej utställas av Ny AB.

28

e) Telia skall tillhandahålla en bekräftelse, utställd på Telias vägnar av Prop. 1998/99:99

två av Telias chefstjänstemän, beträffande de frågor som berörs i Bilaga 1

Avsnitt 4.2 a) och 4.2 b).

f) Telenor skall tillhandahålla en bekräftelse utställd, på Telenors

vägnar av två av Telenors chefstjänstemän, beträffande de frågor

som berörs i Avsnitt 4.3 a) och 4.3 b).

g) Svenska staten skall tillhandahålla en bekräftelse utställd på statens

vägnar av två behöriga ställföreträdare för svenska staten beträffande

de frågor som berörs i Avsnitt 4.2 a) och 4.2 b).

h) Norska staten skall tillhandahålla en bekräftelse utställd på statens

vägnar av två behöriga ställföreträdare för norska staten beträffande

de frågor som berörs i Avsnitt 4.3 a) och 4.3 b).

i) Envar av Staterna skall underteckna och utväxla Aktieägaravtalet i

enlighet med Bilaga 3 ("Aktieägaravtalet").

Avsnitt 1.5

Ny ABs organisation

a) Vid Tillträdet skall Staterna tillse att en extra bolagsstämma i Ny AB

beslutar om bl a följande:

(i) Val av styrelse i Ny AB med åtta (8) bolagsstämmovalda

ledamöter sammansatt enligt följande:

(A) Jan Stenberg och ytterligare tre ledamöter vilka skall

nomineras av svenska staten och

(B) Fyra ledamöter, vilka skall nomineras av norska staten.

(ii) Anta besluten i förslag till protokoll från extra bolagsstämma

i Ny AB i Bilaga 2 B, vilka bl a omfattar antagande av ny

Bolagsordning enligt förslaget i Bilaga 2 B.

(b) Vid Tillträdet skall Staterna också tillse att Ny ABs styrelse

sammanträder och därvid bl a

(i) beslutar om Ny ABs organisation på sätt framgår av förslag

till protokoll från styrelsesammanträde i Bilaga 2 B i vilket

anges att Jan Stenberg utses till styrelsens ordförande samt att

Tormod Hermansen utses till verkställande direktör och Jan-

Åke Kark samt Stig-Ame Larsson utses till vice verkställande

direktörer i Ny AB, allt i enlighet med anställningsvillkor

vilka överenskommits med Jan Stenberg innan detta

Samgåendeavtal undertecknats;

29

(ii) godkänner utnämningen av Ny ABs koncernledning som

anges i Bilaga 7;

(iii) beslutar att styrelserna i Telia och Telenor skall bestå av de

vid den nyssnämnda extra bolagsstämman valda styrelse-

ledamöterna i Ny AB samt av verkställande direktören i Ny

AB och en av de vice verkställande direktörerna i Ny AB (att

anvisas av svenska staten).

Avsnitt 1.6

Resultatet av Utbytet

Som ett resultat av Tillträdet blir Telia och Telenor direkt helägda

Dotterföretag till Ny AB och svenska staten och norska staten blir

ensamma aktieägare i Ny AB och därmed ägare direkt eller indirekt av

60% respektive 40% av de utgivna Aktierna i Ny AB.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

ARTIKEL II

PARTERNAS BEKRÄFTELSER OCH GARANTIER

a) Telenor bekräftar och garanterar härigenom gentemot svenska staten

och Telia bekräftar och garanterar härigenom gentemot norska staten

uppgifterna i Del A i Bilaga 4 med undantag för vad som

tillkännagetts i respektive Informationslista. Part som lämnar be-

kräftelse och garanti som nu sagts kallas "Bekräftande part".

b) Envar av Staterna bekräftar och garanterar härigenom uppgifterna i

Del B av Bilaga 4. Stat som lämnar bekräftelse och garanti som nu

sagts kallas "Bekräftande stat".

c) Bekräftelserna och garantierna i detta Avtal och i envar

bekräftelsehandling som utgetts i anslutning härtill skall upphöra att

gälla vid Tillträdet eller, i förekommande fall, vid detta Avtals

upphörande i enlighet med Avsnitt 5.1. Envar av parterna bekräftar

att utöver bekräftelserna och garantierna som anges i detta Avtal och

i Aktieägaravtalet ingen av dem lämnat några bekräftelser eller

utställt några garantier, uttryckliga eller underförstådda. Envar av

parterna friskriver sig härigenom från ansvar för varje annan

utfästelse eller garanti som parten i fråga eller någon axman lämnat

med avseende på riktigheten eller fullständigheten i information

angående Telia eller Telenor, ingåendet av detta Avtal och Aktie-

ägaravtalet eller de transaktioner som avses i de båda avtalen.

30

ARTIKEL III

UTFÄSTELSER

Avsnitt 3.1

Bedrivande av verksamheterna fram till Tillträdet

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

a) Från dagen för detta Avtal och till den tidigaste av tidpunkten för

Tillträdet eller tidpunkten för upphörande av detta Avtal i enlighet

med Avsnitt 5.1 skall envar av Telia och Telenor, om inte annat

uttryckligen sägs i detta Avtal, bedriva sina respektive rörelser på

sedvanligt sätt och i enlighet med hittillsvarande praxis. Envar av

Telia och Telenor skall därjämte tillse att ettvart av deras respektive

helägda Dotterföretag - och skall göra sitt yttersta för att också

ettvart av deras övriga Dotterföretag - bedriver sina respektive

rörelser på sedvanligt sätt och i enlighet med hittillsvarande praxis.

Parterna är vidare, i den utsträckning det är rättsligt möjligt för envar

av dem, ense om att Telia och Telenor inte skall:

(i) träffa eller överenskomma att träffa något avtal angående

investering i annan enhet, gemensamt projekt eller allians,

eller göra något förvärv, någon avyttring, något samgående

eller någon omstrukturering (inbegripet, bland annat,

likvidation, fusion eller annan överlåtelse) eller vidta åtgärd

som avviker från rörelsernas bedrivande på sedvanligt sätt i

respektive bolag (inklusive att sätta sig i skuld), i varje

särskilt fall såvitt avser sådant som i Telias eller Telenors

tidigare verksamhet skulle anses erfordra godkännande av

styrelsen eller ledningsorgan hos Telia respektive Telenor,

med undantag för Strategiska initiav.

Staterna skall inte lämna information till sina respektive bolag

om Strategiska initiativ som vidtagits av det andra bolaget

med mindre det krävs enligt Gällande rätt, och i så fall med

avisering till den andra staten;

(ii) föreslå eller utge eller utställa eller åta sig att utge eller

utställa nya aktier, konvertibla skuldebrev, optioner eller

optionsrätter för nyteckning av aktier, med undantag för

utgivande eller utställande av nya aktier, konvertibla

skuldebrev, optioner eller optionsrätter för nyteckning av

aktier hos ett Dotterföretag till Telia eller Telenor pro rata till

aktieägarna i sådant Dotterföretag;

(iii) föreslå eller utbetala eller besluta om utdelning eller

överföring av något slag utom (A) överföring hänförlig till

Telias disponibla vinstmedel för 1998 intill ett belopp ej

överstigande SEK 1,4 miljarder, (B) överföring hänförlig till

Telenors disponibla vinstmedel för 1998 intill ett belopp ej

31

överstigande NOK 700 miljoner och (C) till aktieägarna i

Telias eller Telenors Dotterföretag pro rata;

(iv) föreslå ändring i eller ändra Bolagsordning eller annan

liknande konstitution;

(v) vidta någon åtgärd som skulle leda till att någon av

bekräftelserna och garantierna skulle bli osann eller oriktig i

något väsentligt avseende; eller

(vi) tillåta, avtala om eller förbinda sig att vidta åtgärd som nu

sagts med undantag för Strategiska initiativ.

Telia och Telenor skall tillse att deras helägda Dotterföretag iakttar vad

som anges i punkterna (i) - (vi) ovan och skall göra sitt yttersta för att

deras övriga Dotterföretag iakttar vad som anges i punkterna (i) - (vi)

ovan.

(b) Ingenting som sägs i detta Avtal skall ge Telenor eller norska staten

rätten att direkt eller indirekt bestämma över eller styra

verksamheterna i Telia och ingenting som sägs i detta Avtal skall ge

Telia eller svenska staten rätten att direkt eller indirekt bestämma

över eller styra verksamheterna i Telenor. För undvikande av

missförstånd noteras att envar av Telia och Telenor skall vara

berättigad att gå vidare med Strategiska initiativ före Tillträdet.

Avsnitt 3.2

Styrgrupp

För att underlätta bl a Tillträdet och för att uppnå syftet med Samgåendet

skall parterna denna dag tillsätta en kommitté ("Styrgruppen") som, i den

utsträckning Gällande rätt medger detta, skall erhålla följande

ansvarsområden:

a) Samordning och genomförande av ansökningar och andra åtgärder

enligt Avsnitt 3.7; och

b) Förberedande åtgärder för ägarspridning och börsintroduktion av Ny

AB-aktien ("Börsintroduktionen") i enlighet med Plan för

Börsintroduktion i Bilaga 3 B.

Styrgruppen skall bestå av sex medlemmar - namngivna i Bilaga D - av

vilka vardera staten utsett två och två är chefstjänstemän i Ny AB.

Parterna förutser att Styrgruppen skall vara verksam till dess att

Börsintroduktionen är genomförd. För undvikande av missförstånd

noteras att medlem av Styrgruppen skall företräda den part som utsett

honom eller henne och att ingen medlem av Styrgruppen skall ha rätt att i

kraft av sitt deltagande i Styrgruppen företräda eller göra åtagande för

eller eljest binda någon annan part.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

32

Avsnitt 3.3

Meddelande om vissa händelser

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

Före Tillträdet skall envar av Telia och Telenor genast lämna med-

delande till svenska respektive norska staten som i sin tur genast skall

informera den andra staten om händelse i respektive företags verksamhet

som skäligen kan antas medföra Viktig negativ avvikelse.

Avsnitt 3.4

Tillgång till information

Från dagen för detta Avtal och till den tidigaste av tidpunkten för

Tillträdet eller upphörande av detta Avtal skall Telia och Telenor, i den

utsträckning det kan ske enligt Gällande rätt, genast delge de andra par-

terna (och deras rådgivare och ställföreträdare), sådana upplysningar

angående sin verksamhet som sådana parter skäligen kan efterfråga i

anslutning till Samgåendet och förberedelserna inför Börsintroduktionen.

Telia och Telenor skall tillse att deras respektive Dotterföretag över vilka

de har bestämmanderätt gör detsamma. Inga uppgifter som delgetts i

enlighet med detta Avsnitt 3.4 skall påverka eller anses förändra be-

kräftelse eller garanti som lämnats i detta Avtal.

Avsnitt 3.5

Åtagande att avstå från vissa åtgärder;

Strategiska transaktioner

a) Ingen av parterna eller deras respektive Närstående, företrädare,

tjänstemän, anställda, styrelseledamöter eller ombud skall, direkt

eller indirekt, uppfordra, uppmuntra eller eljest underlätta eller

diskutera förfrågningar eller förslag eller erbjudanden i följande

avseenden:

(i) köp eller försäljning, samgående eller annan överföring av

tillgångar eller aktier i Telia, Telenor eller något av deras

Betydande Dotterföretag (med undantag för sådana enheters

försäljning av tillgångar eller aktier i deras normala

affärsverksamhet);

(ii) fusion eller införlivande som omfattar Telia, Telenor eller

något av deras Betydande Dotterföretag;

(iii) omorganisering, likvidation, upplösning eller

omkapitalisering som omfattar Telia eller Telenor; eller

(iv) någon liknande transaktion, samarbetsprojekt eller företags-

sammanslagning som omfattar Telia, Telenor eller deras

Betydande Dotterföretag eller tillgångar tillhöriga något av

dessa företag,

33

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99

eller på annat sätt underlätta åtgärd eller försök från annan att företa

åtgärd som nu sagts (envar av de åtgärder som nämnts i punkterna

(i)-(iv) kallas härefter "Strategisk transaktion"). Dock att vad som nu

sagts, skall inte hindra Telia eller Telenor att utveckla Strategiska

initiativ och skall inte heller begränsa Staternas förvaltnings-

åligganden.

b) Envar av parterna åtar sig att informera envar av de övriga partema

så snart det är praktiskt möjligt i det fall parten blivit kontaktad eller

erhållit förslag, erbjudande, förfrågan eller annan kontakt angående

Strategisk transaktion. Ingen av partema eller deras respektive

Närstående, företrädare, tjänstemän, anställda, styrelseledamöter

eller ombud skall, före Tillträdet, direkt eller indirekt, ingå avtal eller

acceptera erbjudande om Strategisk transaktion (med undantag för

Strategiska initiativ).

Avsnitt 3.6

Bekräftelse från revisorer

Envar av Telias och Telenors revisorer har bekräftat att den

redovisningsmässiga behandlingen av Samgåendet kan ske med

tillämpning av redovisningsprinciper för fusion eller med tillämpning av

poolningsmetoden eller med tillämpning av regler för "joint venture"

eller motsvarande på intressekontinuitetsbasis i enlighet med

Internationellt accepterade redovisningsnormer. Bekräftelsen har det

innehåll som framgår av Bilaga 6.

Avsnitt 3.7

Ytterligare åtgärder; Tillstånd; Ansökningar

a) Envar av partema skall göra sitt bästa för att Utbytet skall kunna

genomföras och skall därvid bl a

(i) tillhandahålla alla upplysningar som erfordras enligt EUs

regler om kontroll av företagskoncentrationer för erhållande

av tillstånd från EG-kommissionen; och

(ii) tillse att Ny AB så snart som möjligt efter dagen för detta

Avtal vidtar alla erforderliga åtgärder för att väntetiden enligt

den norska loven av den 23 desember 1994, nr 0079 om

erverv av naeringsvirksomhet skall bölja löpa i anledning av

de transaktioner varom stadgas i detta Avtal och förse norska

Industri- och handelsdepartementet med erforderliga

upplysningar i samband därmed.

b) Partema skall samverka och samråda med varandra i samband med

ingivande av ansökningar som nu sagts och före ansökningarnas

ingivande förse övriga Parter med kopior av alla handlingar. Ingen

av partema skall inge sådan dokumentation om annan part framfört

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

34

rimlig invändning mot ingivandet därav, såvida ej ingivandet Prop. 1998/99:99

erfordras enligt lag och i sistnämnda fall endast efter att ha beaktat Bilaga 1

de invändningar som framförts. Ingen part i detta Avtal skall medge

förlängning av någon lagstadgad frist eller väntetid och inte heller

medge någon senareläggning av Utbytets genomförande utan

samtycke från övriga parter i Avtalet. Sådant samtycke skall inte

onödigtvis innehållas eller fördröjas.

Beträffande parternas gemensamma ansökan till EG-kommissionen

skall följande gälla.

Svenska staten har gett Telia rätten att, i sådan form och på sådana

villkor som kan accepteras av Telia och svenska staten, inge ansökan

till EG-kommissionen tillsammans med Telenor och förse

kommissionen med erforderlig dokumentation och erforderliga

upplysningar i frågor som gäller Telia och svenska staten. På

motsvarande sätt har norska staten gett Telenor rätten att, i sådan

form och på sådana villkor som kan accepteras av Telenor och

norska staten, inge ansökan till EG-kommissionen tillsammans med

Telia och förse kommissionen med erforderlig dokumentation och

erforderliga upplysningar i frågor som gäller Telenor och norska

staten.

c) Svenska staten är inte skyldig att hänskjuta den fråga som

avses i Avsnitt 4.1 d) till svenska riksdagen eller dess utskott

för ställningstagande med mindre slutliga och villkorslösa

tillstånd enligt Avsnitt 4.1 b) erhållits.

Avsnitt 3.8

Offentliggöranden

Den första presskommunikén angående detta Avtals ingående skall vara

gemensam. Därefter skall parterna under tiden till Tillträdet, så långt

rimligt, i förväg gemensamt överenskomma om tidpunkt och innehåll i

information om transaktioner som avses med detta Avtal, vilken skall ges

till anställda i Telia och Telenor, finansmarknaden, myndigheter och

allmänheten.

ARTIKEL IV

VILLKOR

Avsnitt 4.1

Villkor for Staternas skyldighet att genomföra Utbytet

Envar stats skyldighet att genomföra Utbytet är beroende av att följande

villkor på tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i den utsträckning

Gällande rätt så medger, eftergivits:

a) Behörig domstol har ej fattat beslut som gör Samgåendet otillåtet

eller på annat sätt förhindrar dess genomförande.

b) Erforderliga tillstånd (vilka skall vara ovillkorade) enligt den norska

loven av den 23 desember 1994, nr. 79 om erverv av naerings-

virksomhet föreligger för transaktionerna enligt detta Avtal.

c) En för båda Staterna tillfredsställande klarering i detta Avtal från

EG-kommissionen enligt Rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om

kontroll av foretagskoncentrationer föreligger.

d) Såväl Sveriges Riksdag som Norges Storting har antagit erforderlig

lagstiftning och/eller fattat erforderliga beslut som medger ett

genomförande av transaktionerna i detta Avtal. Sådan lagstiftning

och/eller sådant beslut skall inbegripa erforderliga ändringsförslag

eller godkännanden i de frågor som anges i Bilaga 5.

Avsnitt 4.2

Villkor för norska statens åtaganden

Den norska statens åtaganden att genomföra Utbytet är beroende av att

följande ytterligare villkor på ett tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i

den utsträckning Gällande rätt så medger, eftergivits.

a) Varje bekräftelse och garanti som lämnats enligt detta Avtal av Telia

och svenska staten skall vara riktig i alla väsentliga avseenden, såväl

denna dag som på Tillträdesdagen eller sådan annan dag till vilken

den är hänförlig.

b) Envar av Telia och svenska staten skall, i alla väsentliga avseenden

med hänsyn till transaktionerna i detta Avtal, ha fullföljt respektive

uppfyllt alla överenskommelser och åtaganden som enligt detta Avtal

förutsätts vara fullföljda eller uppfyllda senast på Tillträdesdagen.

Avsnitt 4.3

Villkor för svenska statens åtaganden

Den svenska statens åtaganden att genomföra Utbytet är beroende av att

följande ytterligare villkor på ett tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i

den utsträckning Gällande rätt så medger, eftergivits.

a) Varje bekräftelse och garanti som lämnats enligt detta Avtal av

Telenor och norska staten skall vara riktig i alla väsentliga avse-

enden, såväl denna dag som på Tillträdesdagen, eller sådan annan

dag till vilken den är hänförlig.

b) Envar av Telenor och norska staten skall, i alla väsentliga avseenden

med hänsyn till transaktionerna i detta Avtal, ha fullföljt respektive

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

36

uppfyllt alla överenskommelser och åtaganden som enligt detta Avtal

förutsätts vara fullföljda eller uppfyllda senast på Tillträdesdagen.

Parterna är medvetna om att Tillträdet är villkorat av att svenska

staten, efter en genomgång, finner Telenors nya koncession, som

meddelats av Samferdselsdepartementet den 24 februari 1999,

tillfredsställande.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

ARTIKEL V

UPPSÄGNING, ÄNDRING OCH AVSTÅENDE FRÅN

RÄTTIGHETER

Avsnitt 5.1

Uppsägning

Detta Avtal kan sägas upp när som helst före Tillträdesdagen enligt

följande;

a) genom skriftlig överenskommelse mellan Staterna,

b) av svenska staten för den händelse ovillkorat godkännande enligt den

norska loven av den 23 desember 1994, nr 79 om erverv av

naeringsvirksomhet enligt vad som beskrivs i Avsnitt 4.1 b), inte

erhållits före den 20 maj 1999,

c) av endera staten, om den andra statens parlament inte antagit sådana

beslut som beskrivs i Avsnitt 4.1 d) före utgången av vårsessionen

1999. Denna bestämmelse har föranletts av vikten av ett beslut i

Samgåendefrågan för Telias och Telenors pågående verksamhet och

för dess utveckling; och

d) av endera staten om Tillträde ej har ägt rum inom nio månader efter

detta Avtals ingående (eller sådan senare dag som Staterna må

överenskomma om). Denna rätt att uppsäga Avtalet kan inte göras

gällande av den part som genom att ha brustit i fullgörandet av sina

åtaganden enligt detta Avtal har föranlett att Tillträdet inte kommit

att äga rum inom denna tidsfrist.

Avsnitt 5.2

Konsekvenser av att Avtalet upphör

Om detta Avtal upphör att gälla enligt Avsnitt 5.1, skall Avtalet sakna

verkan och inte medföra några skyldigheter för någondera parten eller

dennes företrädare eller styrelseledamöter, om inte annat följer av Avsnitt

6.1. Parternas samtliga rättigheter och skyldigheter skall således upphöra;

vad som nu sagts befriar inte part från ansvar för uppsåtligt brott mot

någon av de bekräftelser och garantier denne lämnat, eller mot någon av

dennes i detta Avtal gjorda åtaganden eller överenskommelser.

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99

Avsnitt 5.3

Ändringar

Detta Avtal kan av parterna ändras när som helst före Tillträdesdagen

genom en skriftlig handling, vederbörligen undertecknad av parterna.

Avsnitt 5.4

Eftergift

Ingen av parterna skall anses ha avstått från att göra gällande någon rätt

enligt detta Avtal med mindre sådant avstående gjorts i skriftlig och av

parten undertecknad handling. Att part avstått från att göra gällande sin

rätt i anledning av brott mot bestämmelse i detta Avtal skall inte anses

innebära eller kunna tolkas som att han avstått från sin rätt enligt någon

annan bestämmelse i Avtalet eller från att göra gällande sin rätt i

anledning av annat eller fortsatt brott mot bestämmelse som part sålunda

avstått från att åberopa. En utvidgning av en tidsfrist för fullgörande av

åtagande eller vidtagande av åtgärd enligt detta Avtal skall inte anses

innebära en utvidgning av tidsfrist för fullgörande av annat åtagande eller

vidtagande av annan åtgärd enligt detta Avtal.

Avsnitt 5.5

Kostnader

Med undantag för vad som särskilt föreskrivs i Aktieägaravtalet skall alla

kostnader som uppkommer i anslutning till detta Avtal och till

Samgåendet betalas av den part som ådragit sig dessa kostnader, oavsett

om Utbytet fullföljes eller ej.

ARTIKEL VI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Avsnitt 6.1

Upphörande av överenskommelser

Överenskommelserna i detta Avtal liksom i handling upprättad i

anledning härav skall upphöra att gälla på Tillträdesdagen eller den dag

detta Avtal upphör att gälla enligt vad som anges i Avsnitt 5.1.

Bestämmelserna i Avsnitt 5.5 och denna Artikel VI skall dock äga

fortsatt giltighet även efter Avtalets upphörande.

Avsnitt 6.2

Meddelanden

Alla meddelanden i anledning av detta Avtal skall ske skriftligen och

skall anses ha kommit mottagaren tillhanda om det överlämnats

personligen eller avsänts i rekommenderat brev (med mottagningsbevis).

Meddelande skall ställas till vederbörande part under dennes nedan

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

38

angivna adress (eller sådan ändrad adress eller mottagare varom aviserats

enligt dessa regler).

Till Telia:

Telia AB (publ)

SE-123 86 FARSTA-STOCKHOLM, Sverige

Attention: Vice verkställande direktören, Chefsjuristen

Till svenska staten:

Näringsdepartementet

SE-103 33 STOCKHOLM, Sverige

Attention: Kanslirådet Lars Johan Cederlund

Telefax: +46 8 215 799

Till Telenor:

Telenor AS

P.O. Box 6701

St. Olavs plass

NO-O 130 OSLO, Norge

Attention: Konsemsjef Tormod Hermansen

Till norska staten:

Samferdselsdepartementet

Akersgaten 59

PO Box 8010 Dep

NO-0030 OSLO, Norge

Attention: Expedisjonssjef Eva Hildrum

Telefax: +47 22 24 56 09

Avsnitt 6.3

Ogiltighet av del av Avtalet

Varje bestämmelse i detta Avtal skall, där så kan ske, tolkas så att den är

fullt ut giltig enligt Gällande rätt. Om någon bestämmelse skulle visa sig

icke verkställbar eller ogiltig enligt Gällande rätt, skall den anses icke

verkställbar/ogiltig endast i aktuellt avseende. Avtalet skall i övrigt

tillämpas fullt ut i enlighet med dess bestämmelser.

Avsnitt 6.4

Partsbyte

a) Om ej annat följer av Avsnitt 6.4 b) äger ingendera parten rätt

att helt eller delvis sätta annan i sitt ställe utan Staternas

skriftliga medgivande. Varje sådant partsbyte i strid med dessa

bestämmelser är ogiltigt. Ingen överlåtelse av hela eller delar

av detta Avtal eller åtgärd med motsvarande innebörd befriar

överlåtaren från hans förpliktelser enligt Avtalet utan uttrycklig

skriftlig bekräftelse om sådan befrielse från Staterna.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

39

b) Oaktat vad som anges i Avsnitt 6.4 a) erfordras inget

medgivande för överförande helt eller delvis av en stats

rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal inom dennes

Förvaltning om sådan stat genom skriftligt meddelande

underrättat den andra staten härom, under förutsättning att

sådan tillträdande part skriftligen förklarar sig bunden av detta

Avtal. Överlåtaren skall anses garantera att den tillträdande

parten vid överlåtelsen ikläder sig skyldigheterna enligt detta

Avtal och skall bekräfta detta i sitt meddelande till övriga

parter.

Avsnitt 6.5

Tillämplig lag

För tolkning och tillämpning av detta Avtal skall svensk rätt gälla.

Avsnitt 6.6

Skiljeförfarande

a) Tvist härflytande ur eller i anslutning till detta Avtal ("Tvist") skall

efter skriftlig begäran ("Begäran") från part omedelbart hänskjutas

for avgörande av ledande företrädare för parterna. Dessa företrädare

skall genast sammanträda for att i samförstånd eftersträva en

forhandlingslösning av Tvisten. Om parterna inte kan lösa Tvisten

inom 30 dagar från endera partens mottagande av en Begäran, äger

envar av partema då hänskjuta Tvisten till skiljeförfarande vilket är

det enda sättet för dess lösande och vilket skall ske i enlighet med

reglerna i detta Avsnitt 6.6 b)-f).

b) Tvist som inte lösts genom förhandling enligt Avsnitt 6.6 a) skall

slutligt lösas genom skiljeförfarande i Köpenhamn enligt lov nr 181

af 24 mai 1972 om voldgift (”Reglerna”). Skiljenämnden skall

tillämpa svensk rätt utom med avseende på förfarandet. Om inget

annat överenskommes mellan partema skall skiljeförfarandet hållas

på och domen avfattas på norska och/eller svenska språket, dock att

bevismaterial på engelska, norska eller svenska språket inte behöver

översättas med mindre skiljenämnden påfordrar sådan översättning.

För undvikande av oklarhet skall detta Avtals engelska lydelse,

vilken partema enats om, användas vid tolkning i tvistefrågor som

må uppstå vid tolkning av de norska och svenska lydelserna.

c) Skiljenämnden skall bestå av tre skiljemän, av vilka vardera staten

skall utse en. De båda sålunda utsedda skiljemännen skall inom 14

dagar efter det att de utsetts, i sin tur gemensamt utse den tredje

skiljemannen, tillika skiljenämndens ordförande. För den händelse

de av Staterna utsedda skiljemännen inte kan enas om valet av den

tredje skiljemannen skall denne utses av ordföranden i Danmarks

Högsta domstol eller, eljest på det sätt som anges i Reglerna.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

40

d) Partema avstår härigenom, i den utsträckning så kan ske enligt

Gällande rätt, från rätten att till domstol eller annan behörig

myndighet hänskjuta rättsfråga under skiljeförfarandets gång eller att

överklaga skiljedom, dock med undantag för åtgärder som må

erfordras för att göra detta skiljeavtal gällande. Skiljenämnden skall

vara berättigad att besluta om interimistiska åtgärder och att ålägga

skadeståndsskyldighet vid överträdelser av sådana beslut.

e) Skiljedomen skall vara slutlig och bindande mellan partema med ute-

slutande av varje annan reglering dem emellan.

f) Skiljenämnden skall ej äga rätt att utdöma skadestånd utöver

ersättning för verklig skada i anledning av Tvist.

Avsnitt 6.7

Fullständigt avtal;

Konfidentiella bilagor

a) Detta Avtal, Aktieägaravtalet och Sekretessavtalet jämte bilagor

(vilka utgör del av avtalen), konstituerar det fullständiga innehållet i

överenskommelserna mellan Partema och ersätter samtliga tidigare

muntliga och skriftliga överläggningar, avtal, utfästelser och

överenskommelser mellan Partema med avseende på de frågor som

regleras däri. Partema är medvetna om att de inte äger rätt att

åberopa handling, avtal, överenskommelse eller förberedande åtgärd

som inte uttryckligen kommit att ingå i detta Avtal, Aktieägaravtalet,

Sekretessavtalet eller i någon av bilagorna till något av dessa avtal.

b) Partema är medvetna om att bilagor som märkts med beteckningen

"Commercially Sensitive and Confidential" innehåller information,

hänförlig till Ny ABs och dess Dotterföretags verksamheter och

affärsplaner, vilka bedömts utgöra affärsmässigt känslig information

av särskild betydelse för Telias, Telenors och Ny ABs verksamhet

och affärsstrategi. Partema åtar sig i den utsträckning det med

hänsyn till Gällande rätt är möjligt, att iaktta full sekretess

beträffande innehållet i sådana bilagor.

Avsnitt 6.8

Avtalsexemplar för undertecknande

Detta Avtal har upprättats på det svenska och norska språket på basis av

en engelskspråkig mellan partema framförhandlad version i fyra

exemplar, vilka paraferats och utväxlats mellan partema. Fyra svenska

originalexemplar och fyra norska originalexemplar har upprättats och

utväxlats mellan partema.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

41

Parterna har undertecknat detta Avtal den 30 mars 1999.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

SVENSKA STATEN

genom Näringsdepartementet

Björn Rosengren,

Näringsminister

Enligt bemyndigande

TELIA AB (publ)

Jan Stenberg

Jan-Åke Kark

NORSKA STATEN

genom Samferdselsdepartementet

Dag Jostein Fjaervoll

Samferdselsminister

TELENOR AS

Amfinn Hofstad

Tormod Hermansen

42

BILAGA 1

(till SamgAendeavtal

av den 30 mars 1999)

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

DEFINITIONER

Affärsdag

skall betyda dag då banker är öppna i Norge

och Sverige.

Aktieägaravtalet

skall ha den innebörd som framgår av Av-

snitt 1.4(i).

Avtal

skall ha den innebörd som framgår av Bak-

grund.

Bekräftande part

skall ha den innebörd som framgår av Av-

snitt 2.1(a).

Bekräftande stat

skall ha den innebörd som framgår av Av-

snitt 2.1 (b).

Belastningar

skall betyda fastighetsinteckning, tvångs-

pant, panträtt, ålägganden, inteckning, tvist,

säkerhet, rättighet, krav, optioner eller

begränsningar av något slag.

Beslut

skall betyda vaije slutligt eller interimistiskt

föreläggande eller annat beslut.

Betydande Dotterföretag

skall betyda ett Dotterföretag:

a) vars samlade tillgångar på koncembasis

motsvarar 5% eller mer av Telias

respektive Telenors och dess respektive

Dotterföretags samlade tillgångar eller

43

Prop. 1998/99:99

b) som under det senaste räkenskapsåret på Bilaga 1

koncembasis bidragit med 5% eller mer

av Telias respektive Telenors —

tillsammans med sina respektive

Dotterföretag - samlade nettoinkomster

(före bolagsskatter och extraordinära

poster); eller

c) i vilket Telia respektive Telenor och

dess respektive Dotterföretag, har gjort

investeringar som överstiger 5% av

Telias respektive Telenors och dess

respektive Dotterföretags samlade till-

gångar per utgången av det senaste

räkenskapsåret.

Börsintroduktion

skall ha den innebörd som framgår av Av-

snitt 3.2 (b).

Dotterföretag

till en Person betyder företag, aktiebolag,

handelsbolag, "joint venture" eller annan ju-

ridisk person över vilken sådan Person (en-

sam eller tillsammans med annat dotter-

företag) äger, direkt eller indirekt, mer än

50% av aktierna eller andelarna, vilket

ägande normalt ger rätt att rösta för utse-

ende av styrelseledamöterna eller annat be-

slutande organ för sådant bolag eller juri-

disk person.

Förvaltning

skall betyda svensk eller norsk myndighet

med undantag för Portföljinvesterare samt

företag eller annan juridisk person särskilt

bildad för att äga aktier för statens räkning,

under förutsättning att sådant företag/sådan

juridisk person är helägd av staten i fråga.

Gällande rätt

skall betyda norsk eller svensk eller annan

tillämplig rättsordning, statuter, EG-rätt, EG-

direktiv, förordning, regel, reglering, anvis-

ning, domslut eller påbud.

44

Informationslista

Prop. 1998/99:99

skall betyda den informationslista (uppställd Bilaga 1

med nummer och bokstäver som motsvarar

Avsnitt och stycke i detta Avtal) över upp-

gifter som lämnats av envar Bekräftande part

till övriga parter, i vilken anges partens

undantag från bekräftelser och garantier som

denne gjort enligt vad som anges i Bilaga 4

samt från de utfästelser som anges i Artikel

in.

Internationellt

accepterade

redovisningsnormer

Koncernredovisningen

Kontroll

Kännedom

skall betyda internationellt accepterade

redovisningsnormer utgivna av

(LASC, International Accounting Standards

Committee].

skall ha den innebörd som framgår av

punkten 8 (a) i Bilaga 4.

(även innefattande uttrycken "Kontrollerad

av" och "under gemensam Kontroll med")

skall betyda att, direkt eller indirekt, ha makt

att styra inriktningen av en Persons för-

valtning och policy, oavsett om detta sker

genom aktieägande, som förvaltare, i anled-

ning av kreditavtal, avtal eller annorledes.

skall betyda att ledande befattningshavare

hos Telenor eller Telia har faktisk kännedom

om viss omständighet, efter det att denne

gjort rimliga efterfrågningar hos berörda

befattningshavare hos Telenor- respektive

Telia- koncernen.

Myndighet

Ny AB

Ny AB-aktier

skall betyda inhemsk eller utländsk myn-

dighet.

skall ha den innebörd som framgår av Bak-

grund.

betyder stamaktier med en röst vardera,

utgivna av Ny AB.

4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99

Prop. 1998/99:99

Närstående

skall betyda en Person som direkt eller indi- Bilaga 1

rekt via en eller flera mellanhänder kontrol-

lerar, är kontrollerad av eller står under

samma kontroll som den med vilken Per-

sonen är närstående.

Person

skall betyda fysisk person, foretag, bolag,

kommanditbolag, handelsbolag, samman-

slutning, stiftelse, förening eller enhet,

regering, eller myndighet, regeringsrepre-

sentation eller regeringsföreträdare.

Samgåendet

skall ha den innebörd som framgår av Bak-

grund.

Sekretessavtalet

skall betyda det sekretessavtal, daterat den

11 februari 1999, som träffats mellan Telia

och Telenor.

Skatter

skall betyda skatter och avgifter av alla slag,

såväl inhemska som utländska, viten,

straffavgifter eller räntekostnader i anslut-

ning härtill och förpliktelser avseende skatt

som uppkommit efter denna dag beroende på

händelse eller ändring av fastställd skatt,

hänförlig till tiden före denna dag.

Staterna

skall betyda svenska staten och norska

staten.

Strategiska initiativ

skall betyda initiativ tagna av Telia eller

Telenor eller något av deras Dotterföretag,

vilka Staterna inte skriftligen invänt mot

inom tre (3) veckor efter mottagandet av

skriftigt meddelande härom.

Strategisk transaktion

skall betyda vage transaktion som framgår

av Avsnitt 3.5 (a).

Styrgrupp

skall ha den innebörd som framgår av Av-

snitt 3.2. 46

Telenor

skall ha den innebörd som framgår av Bak-

grund.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

Telenoraktier

skall betyda aktier utgivna av Telenor,var

och en med ett nominellt värde om

NOK 10.000.

Telia

skall ha den innebörd som framgår av Bak-

grund.

Teliaaktier

skall betyda aktier utgivna av Telia, var och

en med ett nominellt värde om SEK 1.000.

Tillstånd

skall ha den innebörd som framgår av

punkten 7 i Bilaga 4.

Tillträde

skall ha den innebörd som framgår av Av-

snitt 1.3.

Tillträdesdag

skall ha den innebörd som framgår av Av-

snitt 1.3.

Utbytet

Viktig negativ avvikelse

betyder (i) Ny ABs förvärv och svenska

statens överlåtelse av alla utestående Telia-

akter i utbyte mot 60 % av de aktier i Ny AB

som skall utges vid tillträdet och

(ii) Ny ABs förvärv och norska statens över-

låtelse av samtliga utestående Telenoraktier i

utbyte mot 40 % av de aktier i Ny AB som

skall utges vid tillträdet.

skall med avseende på Telia eller Telenor

avse händelser som är eller rimligen kan

förväntas innebära en viktig negativ av-

vikelse i verksamhet, tillgångar, verksam-

hetsresultat eller finansiell ställning hos så-

dan part och dennes Dotterföretag, som en

enhet, förutom allmänna händelser

47

(i) inom telekommunikationsindustrin, som Prop. 1998/99:99

inte är hänförliga specifikt till Telias Bilaga 1

eller Telenors verksamheter, eller

(ii) avseende ekonomin i Sverige, Norge

eller övriga omvärlden och som inte

specifikt tar sikte på på Telias eller

Telenors verksamheter.

Viktiga avtal

skall betyda avtal hänförliga till den be-

kräftande parten eller dennes Dotterföretag,

vilka faller inom någon av följande

kategorier:

a) Avtal eller överenskommelser med ett

värde som överstiger SEK 20 miljoner

och hänförliga till företagsledningen, köp

av verksamheter, försäljningar, uthyrning,

finansiering, lån eller annan överlåtelse av

tillgångar eller skulder.

b) "Joint Ventures", avtal avseende handels-

bolag, aktieägande, röstsamverkan eller

andra liknande överenskommelser.

c) Kontrakt, avtal, åtaganden, myndighets-

tillstånd och licenser av betydelse för den

Bekräftande partens eller dennes Bety-

dande Dotterföretags löpande verk-

samhet.

d) Avtal hänförliga till immateriella rättig-

heter eller till forskning och utveckling,

vilka avtal sammantaget innebär åta-

gande om betalning överstigande 20 mil-

joner SEK till eller från Bekräftande part

eller någon av dennes Dotterföretag.

e) Kollektivavtal eller motsvarande överens-

kommelser.

f) Kontrakt och avtal som innehåller utfäs-

telser som begränsar möjligheterna för

bekräftande part eller dennes Dotter-

företag att inom något geografiskt område

konkurrera med annan eller att engagera

sig i någon verksamhetsgren eller att ingå

avtal.

48

g) Avtal mellan å ena sidan en Bekräftande

part och (å andra sidan) något Dotter-

företag eller Närstående till Bekräftande

part, som medför betalning överstigande

SEK 20 miljoner till eller från Bekräf-

tande part eller som upphör efter den 31

december 1999.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

Y2K Plan

skall ha den innebörd som framgår av

punkten 13 i Bilaga 4.

49

BILAGA 3

(till Samgåendeavtalet av

den 30 mars 1999)

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

AKTIEÄGARA VTAL

avseende

NY AB

av den [

] 1999

50

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

ARTIKEL I

LÅNGSIKTIGT SAMARBETE;

AKTIEÄGANDE;

MÅLSÄTTNINGAR

Avsnitt 1.1

Avsnitt 1.2

Långsiktigt samarbete; Aktieägande

Integrationsriktlinj er

ARTIKEL II

PLAN FÖR BÖRSINTRODUKTION;

UPPNÅENDE AV PARITET

Avsnitt 2.1

Börsintroduktion; Erbjudande för uppnående

av Paritet

Avsnitt 2.2

Avsnitt 2.3

Deltagande pro rata

Tidplan; Utformning; Samordning av

erbjudanden

ARTIKEL III

LÅNGSIKTIGT ÄGANDE;

ÖVERLÅTELSER OCH

UTGIVANDE AV NYA AKTIER

Avsnitt 3.1

Avsnitt 3.2

Avsnitt 3.3

Maximal ägarandel

Överlåtelser

Företrädesrätt

ARTIKEL IV

ÄGARSTYRNING; RÖSTRÄTT

Avsnitt 4.1

Avsnitt 4.2

Avsnitt 4.3

Avsnitt 4.4

Bolagsstämma

Styrelse

Styrelsebeslut

Verkställande direktör och Vice

verkställande direktörer

Avsnitt 4.5

Ömsesidigt åtagande att verka för Avtalet;

Dödläge

ARTIKEL V

HUVUDKONTOR; LEDNING;

INTEGRATIONSRIKTLINJER

Avsnitt 5.1

Avsnitt 5.2

Avsnitt 5.3

Huvudkontor

Ledning

Integrationsriktlinjema

ARTIKEL VI

UTDELNINGSPOLICY

ARTIKEL VII

AVTALSTID; UPPSÄGNING

Avsnitt 7.1

Avtalstid ,,

Avsnitt 7.2

Uppsägning Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

ARTIKEL Vin

TILLÄMPLIG LAG OCH

SKILJEFÖRFARANDE

Avsnitt 8.1

Avsnitt 8.2

Avsnitt 8.3

Tillämplig lag

Skiljeförfarande

Fortsatt giltighet

ARTIKEL IX

ÖVRIGT

Avsnitt 9.1

Avsnitt 9.2

Avsnitt 9.3

Avsnitt 9.4

Avsnitt 9.5

Avsnitt 9.6

Avsnitt 9.7

Avsnitt 9.8

Meddelanden

Fullständigt avtal; Konfidentiella bilagor

Eftergift

Tillägg; Ändring

Bindande avtal

Partsbyte

Ogiltighet av del av Avtalet

Bristande överensstämmelse mellan Avtalet

och Bolagsordningen

Avsnitt 9.9

Avtalsexemplar för undertecknande

ALLMÄNNA BILAGOR

Bilaga 1

Bilaga 2

Definitioner

Beräkning av deltagande pro rata vid

Erbjudande för uppnående av Paritet

KONFIDENTIELLA BILAGOR

Bilaga A

Bilaga B

Integrationsriktlinjema

Plan för Börsintroduktion och Arbets-PM för

styrgruppen inför Börsintroduktionen

52

AKTIEÄG ARAVTAL

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

DETTA AKTIEÄGARAVTAL är ingånget den [

] 1999 mellan

Svenska staten genom

Näringsdepartementet

& Norska staten genom

Samferdselsdepartementet

i staternas egenskap av ägare till Ny AB-aktier. Hänvisningarna i detta

avtal till "parterna" eller "Aktieägarna" avser svenska staten och norska

staten gemensamt. Uttryck som anges med stor begynnelsebokstav skall,

om inte annat framgår av det följande, ha den innebörd som framgår av

definitionerna i Bilaga 1.

BAKGRUND

A Efter ingående överläggningar och analyser och efter rekom-

mendation till parterna från styrelserna i det svenska bolaget Telia

AB (publ) ("Telia") och det norska bolaget Telenor AS ("Telenor")

har Aktieägarna överenskommit att en sammanslagning av Telias

och Telenors rörelser ("Samgåendet"), i ett av dem gemensamt ägt

nybildat svenskt bolag, ["Ny AB" (publ.)] Aktieägarna har

konstaterat att en sammanslagning av Telia- och Telenor-rörelsema

innebär en strategisk och affärsmässig möjlighet att dra nytta av

möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas aktieinnehav och att

genom sammanslagningen bilda en ledande europeisk teleoperatör.

De affärsmässiga möjligheter som Samgåendet erbjuder har identi-

fierats av Telia och Telenor gemensamt.

B För att genomföra avtalet om samgående av den 30 mars 1999

("Samgåendeavtalet") har Aktieägarna beslutat att tillskjuta samtliga

aktier i Telia respektive Telenor till Ny AB i utbyte mot stamaktier

("Aktierna") i Ny AB ("Utbytet").

C Telia och Telenor överenskommer också om riktlinjer för integra-

tion av affärsverksamheterna daterade den 23-29 mars 1999

("Integrationsriktlinjema") med avseende på sammanslagningen och

driften av Telias och Telenors rörelser till en sammanslagen enhet.

En kopia av Integrationsriktlinjema återfinns i Bilaga A.

D Det har överenskommits att Ny AB skall verka för att

(i) bibehålla och utveckla både Telenors och Telias verksamheter

på deras respektive hemmamarknader,

53

(ii) fullgöra förekommande samhällsomfattande tjänster och

(iii) tillhandahålla en effektiv service på dessa marknader i

enlighet med kraven i gällande lagar och föreskrifter.

E Som ett villkor för de transaktioner som avses med

Samgåendeavtalet och Integrationsriktlinjema, har svenska staten

och norska staten överenskommit att träffa detta Avtal för att reglera

sina ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som Aktieägare i Ny

AB.

F Detta Aktieägaravtal har godkänts av det norska Stortinget den

[ ] 1999 och av Sveriges Riksdag den [ ] 1999.

Mot denna bakgrund överenskommer Partema nu följande:

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

ARTIKEL I

LÅNGSIKTIGT SAMARBETE; AKTIEÄGANDE;

MÅLSÄTTNINGAR

Avsnitt 1.1

Långsiktigt samarbete; Aktieägande

a) Aktieägarna avser att genom Samgåendet etablera en grundval för

sitt långsiktiga samarbete avseende Ny AB och de däri

sammanslagna rörelserna. Med utgångspunkt från den norska statens

utövning av ägarskapet i Telenor och den svenska statens utövning

av ägarskapet i Telia är det Aktieägarnas avsikt att Ny AB - genom

en Styrelse, som sammansatts med hänsyn till ledamöternas särskilda

erfarenheter av internationell affärsverksamhet och till andra

kommersiella och allmänna hänsyn - skall ha det oberoende som

erfordras för dess affärsmässiga globala utveckling på de

konkurrensutsatta telekommunikationsmarknaderna. I detta samman-

hang är det Aktieägarnas avsikt att Ny AB genom sin Styrelse och

ledningsgrupp skall ha det oberoende som erfordras för driften av Ny

AB

(i) på affärsmässiga grunder som avspeglar en praxis av icke-

ingripande från Aktieägarnas sida,

(ii) med målsättning att öka värdet på aktierna för samtliga

aktieägare i Ny AB och

(iii) på ett sätt som möjliggör för Ny AB att tillgodose sitt

nuvarande och framtida kapitalbehov på internationella

kapitalmarknader.

54

b) Med hänsyn till vad som nu sagts är det de norska och svenska Prop. 1998/99:99

regeringarnas respektive policy att gemensamt bibehålla minst en Bilaga 1

majoritet (51%) av Aktierna.

c) Aktieägarna är också ense om att Ny ABs rörelse (liksom

telekommunikationsindustrin i allmänhet) är kapitalintensiv och att

utgivande av ytterligare Aktier i Ny AB (inklusive exempelvis

riktade nyemissioner av Aktier i anslutning till företagsförvärv eller

andra affarer) från tid till annan kan visa sig lämpligt för att

vidmakthålla och utveckla Ny ABs rörelse. När sådana nyemissioner

aktualiseras skall Aktieägarna eftersträva ett genomförande med

sikte på att skapa värde för alla aktieägare i Ny AB och med den

vidare ömsesidiga förutsättningen att ingen av Aktieägarna skall ha

någon skyldighet att finansiera eller teckna nya Aktier i en sådan

nyemission och att följaktligen varje sådan kapitalökning kan med-

föra utspädning av Aktieägarnas gemensamma ägande i Ny AB.

Sedan Paritet uppnåtts skall följande gälla. Om Aktieägarnas gemen-

samma ägande kommer att bli utspätt till att vara mindre än 51% i

anledning av nyemissioner, överlåtelser eller liknande transaktioner

avseende Aktier, rättigheter eller värdepapper omvandlingsbara till

eller utbytbara mot Aktier ("Rätter"), äger envar av Aktieägarna

under en period av sex månader med början i rimlig tid före en sådan

transaktion, köpa ytterligare Rätter eller Aktier genom ett eller flera

förvärv på marknaden i den omfattning som erfordras för att uppnå

ett gemensamt ägande om 51% hos Aktieägarna efter en sådan

transaktion; dock att:

(i) ingen av Aktieägarna skall ha rätt att köpa Rätter eller ytterli-

gare Aktier i sådan omfattning att denne kommer att äga

Aktier (inkluderande det antal Aktier som må följa av

utnyttjandet av Rätter) utöver Paritet (33,4%);

(ii) om båda Aktieägarna avser att förvärva ytterligare Aktier

eller Rätter skall var och en av dem ha rätt att förvärva lika

stort antal ytterligare Aktier eller Rätter intill ett gemensamt

innehav motsvarande 51% av utgivna Aktier efter

transaktionen (inkluderande det antal Aktier som må följa av

utnyttjandet av Rätter);

(iii) en Aktieägare som avser att (A) genomföra en transaktion

som resulterar i att Aktieägarnas gemensamma ägande

sjunker under 51% eller (B) använda sig av den rätt att

förvärva Rätter som framgår av detta stycke, skall informera

den andre Aktieägaren i rimlig tid dessförinnan.

d) Aktieägarna har vidare överenskommit om ömsesidigt samråd innan

någon förändring av policy sker i frågor som behandlas i detta

Avsnitt 1.1.

55

Avsnitt 1.2

Integrationsriktlinj er

Aktieägarna skall vidta alla rimliga åtgärder för att i samverkan bereda

Ny AB möjligheter att uppnå de mål som anges i Integrationsrikt-

linjema.

ARTIKEL n

PLAN FÖR BÖRSINTRODUKTION; UPPNÅENDE AV PARITET

Avsnitt 2.1

Börsintroduktion; Erbjudande för uppnående av Paritet

a) Med beaktande av marknadsförutsättningarna och de regler som

anges i Avsnitt 2.3 c) skall Aktieägarna gemensamt tillse att en

börsintroduktion av Aktierna ("Börsintroduktionen") sker så snart

det är praktiskt möjligt efter Tillträdet och senast under år 2000. För

att snabbt kunna igångsätta Börsintroduktionen har partema enats om

att den skall genomföras i enlighet med den plan som anges härför i

Bilaga B.

b) Tillkommande erbjudanden av Aktier, vilka Aktieägarna erhållit i

Utbytet skall, i förekommande fall, genomföras så att ingen av

Aktieägarna efter ett genomförande av Erbjudande för uppnående av

Paritet, äger mer än 33,4%, varvid marknaden skall äga minst 33,2%

av Ny AB ("Paritet"). Sådana erbjudanden kallas tillsammans med

Börsintroduktionen för "Erbjudande för uppnående av Paritet".

Antalet Aktier som skall säljas av svenska staten genom Erbjudande

för uppnående av Paritet för att minska sitt ägande till 33,4% av Ny

AB kallas i det följande de "Svenska paritetsaktiema". Antalet Aktier

som skall säljas av norska staten genom Erbjudande för uppnående

av Paritet för att minska sitt ägande till 33,4% av Ny AB kallas i det

följande de "Norska paritetsaktiema" och, tillsammans med de

Svenska paritetsaktiema, "Paritetsaktiema".

c) Börsintroduktionen skall genomföras som ett offentligt erbjudande.

Envar efterföljande tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet

kan genomföras som ett publikt erbjudande eller som ett erbjudande

till en begränsad krets i enlighet med Avsnitt 3.2. Erbjudande för

uppnående av Paritet skall genomföras med inriktning på att utvinna

de verksamhetssynergier som Samgåendet tar sikte på och för att ge

Ny AB tillgång till internationella kapitalmarknader genom lämp-

liga internationella inregistreringar och/eller noteringar. Om det

skulle anses önskvärt av både Aktieägarna och Ny AB skall

Erbjudande för uppnående av Paritet också inkludera en eller flera

nyemissioner av Aktier för att tillgodose förväntade kapitalbehov hos

Ny AB eller dess Dotterföretag.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

56

d) Med reservation för marknadsförhållandena och med beaktande av

reglerna i Avsnitt 2.3 c), skall parterna eftersträva att Paritet är

uppnådd inom 18 månader från Börsintroduktionen.

Avsnitt 2.2

Deltagande pro rata

a) Det antal Svenska paritetsaktier som svenska staten har rätt att sälja

vid varje tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet skall

fastställas genom att man multiplicerar det totala antalet Aktier som

avses bli sålda vid sådan tranch med den andel som motsvaras av

förhållandet mellan de Svenska paritetsaktier som återstår att sälja

och det totala antalet Paritetsaktier som återstår att sälja för att uppnå

Paritet. Det antal Norska paritetsaktier som norska staten har rätt att

sälja vid varje tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet skall

fastställas genom att man multiplicerar det totala antalet Aktier som

avses bli sålda vid sådan tranch med den andel som motsvaras av

förhållandet mellan de Norska paritetsaktier som återstår att sälja och

det totala antalet Paritetsaktier som återstår att sälja för att uppnå

Paritet. Beräkningsformeln är angiven i Bilaga 2.

b) Den begränsning som följer av den överenskomna storleken av en

tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet liksom av varje

Aktieägares deltagande i sådan tranch såsom den beskrivits i Avsnitt

2.2 a) skall inte gälla om Aktieägarna i samråd med de

internationella samordnama för ett erbjudande avseende

Paritetsaktier - om sådana samordnare utsetts - beslutar att

marknadsutrymmet för ett visst erbjudande överstiger det

sammanlagda antalet Paritetsaktier som Aktieägarna i annat fall

skulle ha varit begränsade till att sälja vid ett sådant tillfälle.

Avsnitt 2.3

Tidplan; Utformning; Samordning av erbjudanden

a) Aktieägarna är överens om att det är önskvärt att Aktierna handlas på

den internationella värdepappersmarknaden. De är därför ense om att

de, förutom att låta genomföra notering vid Stockolms Fondbörs och

Oslo Börs, skall vidtaga rimliga åtgärder för att låta genomföra

notering av Aktierna vid andra lämpliga internationella börser.

b) Aktieägarna skall vidta rimliga åtgärder för att tillse att Erbjudande

för uppnående av Paritet:

(i) utformas och genomförs på ett sådant sätt att det rimligen

undviks att förvärv av en enskild investerare eller en grupp in-

vesterare under gemensam kontroll eller personer som agerar

i samverkan med varandra överstiger 3% av samtliga utgivna

Aktier; och

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

57

(ii) genomförs så att placering av Aktier till ett och samma

telekommunikations-, media- eller IT-fÖretag överstigande

1% av samtliga utgivna Aktier förhindras.

c) Aktieägarna är ense om att beslut hänförliga till viss tranch av Erbju-

dande för uppnående av Paritet (inbegripet sådant som frågor

hänförliga till prissättning, marknadsvillkor, tidplan och utformning,

val av marknader och marknadsnoteringar, val av intemationell/a

samordnare, närmare utformning och genomförande av försäljnings-

samordningen) skall fattas av Aktieägarna gemensamt efter hörande

av Ny AB så länge båda Aktieägarna har for avsikt att delta i ett visst

erbjudande av Paritetsaktier. Dock att envar av Aktieägarna, med

hänsyn till prissättning och marknadsvillkor i övrigt, har rätt att

bestämma om han vill fullfölja erbjudandet och sälja sina

Paritetsaktier. Om någondera Aktieägaren beslutar att inte erbjuda

några Paritetsaktier vid en viss tranch inom ramen för Erbjudande for

uppnående av Paritet som ett resultat av dennes bedömning av

prissättningen och marknadsvillkoren i övrigt, skall den andre Aktie-

ägaren vara fri att fullfölja försäljningen av sina Aktier vid en sådan

tranch.

d) Aktieägarna är ense om att envar av dem samt Ny AB i anslutning

till offentligt erbjudande av Aktier (inklusive Erbjudande för

uppnående av Paritet) skall överenskomma med den/de

internationella samordnama for ett sådant erbjudande om rimliga

forsäljningsbegränsningar.

e) Aktieägarna överenskommer att pro rata till sitt respektive

deltagande vid varje tranch for Erbjudande for uppnående av Paritet

svara för alla kostnader i samband med tranchen i fråga. I den

utsträckning nyemission av aktier ingår i en tranch av Erbjudande for

uppnående av Paritet, skall Ny AB svara for sådana arvoden och

utlägg pro rata i förhållande till sitt deltagande.

ARTIKEL III

LÅNGSIKTIGT ÄGANDE; ÖVERLÅTELSER

OCH UTGIVANDE AV NYA AKTIER

Avsnitt 3.1

Maximal ägarandel

a) När Erbjudande for uppnående av Paritet genomförts kommer Ny

AB att vara delprivatiserat, varvid Aktieägarna kommer att ha ett

gemensamt återstående ägande av maximalt 66,8% av utgivna

Aktier. Efter Paritet skall envar av Aktieägarna maximalt äga 33,4%

av det totala antalet utgivna Aktier. Dock att, med beaktande av

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

58

Avsnitt 3.1 b) nedan, den maximalt tillåtna ägarandelen för varje

Aktieägare skall minska vid varje tillfälle som sådan Aktieägare

säljer eller på annat sätt överlåter Aktier (eller avstår från att utnyttja

sin företrädesrätt enligt vad som anges i Avsnitt 3.3), på sådant sätt

att dennes maximalt tillåtna ägarandel därefter motsvarar

ägarandelen omedelbart efter genomförandet av sådan överlåtelse

(eller sådant avstående från att utnyttja företrädesrätt) (se även

Avsnitt 3.1 b).

b) Ingen av Aktieägarna äger, med undantag for vad som anges i

Avsnitt 1.1 c), rätt att, direkt eller indirekt, öka sin ägarandel i Ny

AB utöver de maximala ägarandelar som angivits i Avsnitt 3.1 a) på

annat sätt än genom köp från den andre Aktieägaren.

c) Reglerna i detta Avsnitt 3.1 skall inte tillämpas med avseende på

Portfölj investerare, vilka skall ha rätt att förvärva Aktier som ej skall

beaktas vid beräkningen av Aktieägares ägarandel vid tillämpningen

av detta Avsnitt 3.1.

Avsnitt 3.2

Överlåtelser

a) Innan Paritet uppnåtts äger ingendera Aktieägaren överlåta Aktier

utöver vad som följer av Erbjudande for uppnående av Paritet med

undantag för överlåtelse från Aktieägare till dennes Förvaltning.

b) Envar av Aktieägarna äger rätt att, efter det att Paritet uppnåtts, fritt

överlåta Aktier till Statliga företag med iakttagande av de be-

gränsningar som följer av Avsnitt 3.2 d).

c) När Paritet uppnåtts skall Aktieägare underrätta och samråda med

den andre Aktieägaren innan försäljning av ytterligare Aktier sker.

d) När Paritet uppnåtts äger Aktieägare fritt överlåta Aktier i anslutning

till erbjudanden till en begränsad krets eller via offentliga

erbjudanden. Sådana erbjudanden skall ha en utformning och skall

genomföras på ett sätt som rimligen är ägnat förhindra:

(i) att förvärv av en enskild investerare eller en grupp inve-

sterare under gemensam Kontroll eller personer som agerar i

samverkan med varandra överstiger 3% av samtliga utgivna

Aktier; och

(ii) att en försäljning av Aktier till ett och samma

telekommunikations-, media- eller IT-fÖretag överstiger 1%

av samtliga utgivna Aktier.

e) Om någondera Aktieägaren, när Paritet uppnåtts, beslutar överlåta

Aktier enligt Avsnitt 3.2 d), har den andre Aktieägaren rätt att delta i

sådant offentligt erbjudande eller erbjudande till en begränsad krets

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

59

pro rata till sin ägarandel i Ny AB eller i större utsträckning, om

Aktieägarna i samråd med de internationella samordnama för ett

sådant erbjudande - om sådana utsetts - bedömer att marknadsförut-

sättningarna medger ett större deltagande från en sådan Aktieägares

sida. Aktieägarna skall pro rata till sitt respektive deltagande i ett

sådant offentligt erbjudande eller erbjudande till en begränsad krets

svara för alla kostnader i anslutning till sådant offentligt erbjudande

eller erbjudande till en begränsad krets.

Avsnitt 3.3

Företrädesrätt

Med beaktande av de ägandebegränsningar som anges i Avsnitt 3.1 har

var och en av Aktieägarna rätt men inte skyldighet att, om Ny AB

genomför nyemission av Aktier, konvertibla skuldebrev, optionsrätter till

nyteckning av aktier eller av andra egenkapitalinstrument, förvärva

teckningsrätter motsvarande så många ytterligare Aktier som erfordras

för att säkerställa att sådan Aktieägare (tillsammans med sin Förvaltning)

har samma ägarandel som Aktieägaren hade omedelbart före

nyemissionen. Vad som nu sagts gäller inte nyemission riktad till tredje

man i anledning av en strategisk affär som beslutats av bolagsstämman.

ARTIKEL IV

ÄGARSTYRNING; RÖSTRÄTT

Avsnitt 4.1

Bolagsstämma

a) Varje Aktie skall ha en röst vid bolagsstämma i Ny AB.

b) Aktieägarna överenskommer att, intill dess Paritet uppnåtts, skall

(i) svenska staten inte rösta för sina Svenska paritetsaktier utan

samtycke från norska staten och norska staten inte rösta för

sina Norska paritetsaktier utan samtycke från svenska staten;

(ii) där röstning för sådana Aktier erfordras eller är lämplig med

hänsyn till bolagets löpande verksamhet, Svenska

paritetsaktier och Norska paritetsaktier utnyttjas för röstning

endast på ett sätt som avspeglar den ömsesidiga

överenskommelsen mellan Aktieägarna.

När Paritet uppnåtts skall varje Aktieägares röststyrka avspegla

dennes ägarandel av Aktierna från tid till annan; dock skall envar av

Aktieägarna avstå från röstning vid bolagsstämma för det antal

Aktier som motsvarar röster avgivna av sådan Aktieägares Statliga

företag.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

60

c) Envar av Aktieägarna åtar sig att utnyttja sin rätt att närvara och

rösta vid bolagsstämmor på ett sätt som överensstämmer med

reglerna i Avsnitt 1.1 och med beaktande av att samtycke från den

andre Aktieägaren erfordras för följande:

(i) utgivande av nya Aktier, konvertibla skuldebrev eller

optionsrätter till nyteckning av Aktier eller av andra

egenkapitalinstrument eller inlösen eller återköp av Aktier i

Ny AB utöver vad som följer av Samgåendeavtalet;

(ii) likvidation, fusion, bolagsuppdelning eller annan överlåtelse

av eller förfogande över betydande tillgångar och skulder i Ny

AB;

(iii) varje utdelning av intäkter, vinster eller andra belopp som

enligt gällande rätt kan överföras till Aktieägare utöver vad

som följer av de utdelningsprinciper som avses i Artikel VI;

(iv) nominering av ordinarie revisorer eller revisorssuppleanter

inför val på bolagsstämma; och

(v) ändring av Ny ABs bolagsordning.

Avsnitt 4.2

Styrelse

a) Aktieägarna skall tillse att Styrelsen består av åtta (8) av

bolagsstämman valda ledamöter och att den för tiden intill

Börsintroduktionen består av fyra (4) ledamöter nominerade av

svenska staten och fyra (4) ledamöter nominerade av norska staten.

Arbetstagarna skall intill ett antal av totalt fyra (4) ledamöter

(inkluderande det antal som följer av svensk lag) tillförsäkras

lämplig representation i Styrelsen på sätt som medger att de anställda

i Sverige och Norge far lika antal representanter i Styrelsen.

b) Som förberedelse för Börsintroduktionen skall Aktieägarna infora

rutiner för att säkerställa att ledamöter av Ny ABs Styrelse som skall

väljas efter Börsintroduktionen kommer att utses i enlighet med de

rekommendationer som lämnas av en bolagsstämmovald nomine-

ringskommitté representerande ett tvärsnitt av de statliga och privata

aktieägarna. Nomineringskommittén skall samråda med

representanter för såväl Aktieägarna som de övriga aktieägarna inför

nomineringar.

Från och med den första ordinarie bolagsstämman efter

Börsintroduktionen skall Aktieägarna (genom avstående från

röstning eller annorledes) underlätta val av två bolagsstämmovalda

Styrelseledamöter, vilka skall vara fristående från Aktieägarna. Vid

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

61

var tid innan Paritet uppnåtts, skall antalet Styrelseledamöter Prop. 1998/99:99

nominerade av envar av Aktieägarna vara lika stort. Aktieägarna åtar Bilaga 1

sig att rösta för sina Aktier i enlighet med sådana nomineringar. När

Paritet uppnåtts, skall envar av Aktieägarna ha rätt att nominera

Styrelseledamöter i förhållande till det antal Aktier Aktieägaren äger.

Envar av Aktieägarna åtar sig att rösta för sina Aktier i enlighet med

sådana nomineringar.

c) Styrelsens ordförande skall väljas för en tid av två år i taget och upp-

draget skall växelvis innehas av personer nominerade av norska

staten och svenska staten. Styrelsens ordförande skall nomineras av

svenska staten intill den tidigaste av följande tidpunkter:

(i) när Paritet uppnåtts eller

(ii) tre år efter Tillträdesdagen.

Därefter skall nästa ordförande nomineras av norska staten.

d) Envar av Aktieägarna skall rösta för sina Aktier så att de av dem

nominerade personerna väljs enligt reglerna i Avsnitt 4.2 a)-c).

Envar av Aktieägarna åtar sig också att samråda med den andre

Aktieägaren inför nomineringar i enlighet med detta Avsnitt 4.2.

e) Om, vid någon tidpunkt, mellan Ny ABs bolagsstämmor någon av

Aktieägarna önskar

(i) entlediga Styrelseledamot som han nominerat, för val av ny

av honom nominerad ledamot eller

(ii) att ny av honom nominerad ledamot skall väljas för att ersätta

av honom nominerad ledamot som avgått

skall Aktieägarna rösta för sina Aktier för att genomföra sådant entle-

digande och/eller sådant nyval.

Avsnitt 4.3

Styrelsebeslut

a) Styrelsen skall fatta sina beslut baserade på en majoritet av de när-

varande Styrelseledamöterna; dock att Styrelsens ordförande skall ha

utslagsröst i händelse av lika röstetal. Vad som sägs i punkten (b)

nedan och av vad som i övrigt är påkallat med hänsyn till gällande

rätt skall därvid iakttas.

b) För giltigt beslut i följande frågor krävs att i Styrelsens majoritet

ingår minst en ledamot som anvisats av svenska staten och en

ledamot som utsetts av norska staten:

62

(i) Godkännande, innan Paritet uppnåtts, av Ny AB-koncemens

affärsplan och dess koncembudget inkluderande ändringar i

Integrationsriktlinjema, omorganisationer, omstruktureringar

och omflyttningar av Ny ABs dotterbolag och affärsenheter;

(ii) Beslut, eller i förekommande fall, rekommendationer,

avseende större strategiska företagsförvärv eller överlåtelser

att genomföras av Ny AB utöver transaktioner som förutsatts

i den affärsplan som godkänts enligt Avsnitt 4.3 b) (i) ovan;

(iii) Inrättande av och delegering av beslutsrätt till

styrelsekommittéer; tillsättande av styrelser i Telia och

Telenor;

(iv) Tillsättande och entledigande av Verkställande direktör och

Vice verkställande direktörer - med beaktande av vad som

sägs i Avsnitt 4.4 - innan Paritet uppnåtts.

Avsnitt 4.4

Verkställande direktör och Vice verkställande direktörer

För att underlätta bl a samgåendet mellan Telenors och Telias

organisationer skall den första Verkställande direktören utnämnas i

enlighet med förslag av norska staten och de första Vice verkställande

direktörerna, vilka skall vara två stycken, utnämnas i enlighet med

förslag av den svenska staten i enlighet med vad som anges i Bilaga 7 till

Samgåendeavtalet.

Avsnitt 4.5

Ömsesidigt åtagande att verka för Avtalet;

Dödläge

a) Envar av Aktieägarna skall utöva sina rättigheter enligt detta Avtal

och som Aktieägare i Ny AB med sikte på att uppfylla vad som

anges häri. I detta åtagande ingår bl a:

(i) att rösta för vederbörandes samtliga Aktier, och

(ii) att i den utsträckning så lagligen kan ske, lämna instruktioner

till av denne föreslagna Styrelseledamöter.

b) Vid dödläge på bolagsstämma i Ny AB i ägarstymingsfråga, vilken

för sitt avgörande erfordrar kvalificerad majoritet enligt Avsnitt 4.1

c) skall Aktieägarna göra sitt bästa för att frågan skall lösas genom

samråd mellan ledande företrädare för respektive Aktieägare.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

63

ARTIKEL V

HUVUDKONTOR; LEDNING;

INTEGRATIONSRIKTLINJER

Avsnitt 5.1

Huvudkontor

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

Ny AB-koncemens huvudkontor skall vara i Sverige, vilket skall framgå

av Bolagsordningen. Ett internationellt center skall förläggas till Norge.

Som närmare utvecklas i Integrationsprincipema skall andra

affärsområden och enheter inledningsvis förläggas till Sverige och

Norge.

Avsnitt 5.2

Ledning

a) Ny ABs verksamhet och löpande förvaltning skall ledas av en

verkställande direktör, som, i enlighet med reglerna i gällande rätt,

skall rapportera till Styrelsen. Verkställande direktören skall svara

för Ny AB-koncemens samlade verksamhet. Verkställande

direktören och de två Vice verkställande direktörerna utgör Ny AB-

koncemens högsta ledning. De skall, i nära samverkan och i den

ordning de sinsemellan överenskommer, i alla avseenden ha det

övergripande ansvaret för Ny AB-koncemens verksamheter. När

bolagets första Verkställande direktör avgår, skall Styrelsen göra en

översyn av Ny ABs ledningsstruktur.

b) Verkställande direktören skall, i samråd med de båda Vice

verkställande direktörerna och genom att dra nytta av styrkan i

Telenors och Telias respektive organisationer, tillsätta Ny ABs

övriga koncernledning, inledningsvis med den sammansättning som

anges i Bilaga 7 till Samgåendeavtalet.

Avsnitt 5.3

Integrationsriktlinj erna

Aktieägarna förutsätter att Styrelsen och företagsledningen

implementerar Integrationsriktlinjema och driver samgåendeprocessen

vidare och därigenom säkerställer att Telenors och Telias verksamheter

slås ihop och bedrivs på det sätt som följer av Integrationsriktlinjema.

ARTIKEL VI

UTDELNINGSPOLICY

Aktieägarna överenskommer att Ny AB skall lämna aktieutdelningar i

förhållande till sitt årliga resultat i syfte att skapa värdetillväxt för aktie-

64

ägarna och att underlätta genomförandet av Erbjudande för uppnående av

Paritet.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

ARTIKEL VII

AVTALSTID; UPPSÄGNING

Avsnitt 7.1

Avtalstid

Detta Avtal träder i kraft vid Tillträdet och skall gälla under en tid av 16

år därefter.

Avsnitt 7.2

Uppsägning

Detta Avtal kan uppsägas till upphörande:

a) av endera Aktieägaren, efter samråd mellan Aktieägarna och tidigast

sextio (60) dagar efter det att underrättelse härom lämnats, i det fall

då endera Aktieägarens andel av totalt antal utgivna Aktier kommit

att understiga 25,5% av Aktierna; och

b) av endera Aktieägaren om den andre Aktieägaren begår väsentligt

avtalsbrott avseende detta Avtal, inbegripet de överlåtelse-

begränsningar som anges i Artikel III, under förutsättning att den

felande Aktieägaren inte har åtgärdat sitt avtalsbrott inom sextio (60)

dagar efter mottagande av skriftligt meddelande från den andre

Aktieägaren om avtalsbrottet.

ARTIKEL VIII

TILLÄMPLIG LAG OCH SKILJEFÖRFARANDE

Avsnitt 8.1

Tillämplig lag

För tolkning och tillämpning av detta Avtal skall svensk rätt gälla.

Avsnitt 8.2

Skiljeförfarande

a) Tvist härrörande ur eller i anslutning till detta Avtal ("Tvist"), skall

efter skriftlig begäran ("Begäran") från part omedelbart hänskjutas

för avgörande av ledande företrädare för parterna. Dessa företrädare

skall genast sammanträda för att i samförstånd eftersträva en

förhandlingslösning av Tvisten. Om parterna inte kan lösa Tvisten

inom 30 dagar från endera partens mottagande av en Begäran, äger

envar av parterna då hänskjuta Tvisten till skiljeförfarande vilket är

65

det enda sättet för dess lösande och som skall ske i enlighet med

reglerna i detta Avsnitt 8.2 b)- f).

b) Tvist som inte lösts genom förhandling enligt Avsnitt 8.2 (a) skall

slutligt lösas genom skiljeförfarande i Köpenhamn enligt lov nr 181

af 24 maj 1972 om voldgifit (”Reglerna”). Skiljenämnden skall

tillämpa svensk rätt utom med avseende på förfarandet. Om inget

annat överenskommes mellan parterna skall skiljeförfarandet hållas

på och domen avfattas på norska och/eller svenska språket, dock att

bevismaterial på engelska, norska eller svenska språket inte behöver

översättas med mindre skiljenämnden påfordrar sådan översättning.

För undvikande av oklarhet skall detta Avtals engelska lydelse,

vilken parterna enats om, användas vid tolkning i tvistefrågor som

må uppstå vid tolkning av de norska och svenska lydelserna.

c) Skiljenämnden skall bestå av tre skiljemän, av vilka vardera staten

skall utse en. De båda sålunda utsedda skiljemännen skall inom 14

dagar efter det att de utsetts, i sin tur gemensamt utse den tredje

skiljemannen, tillika skiljenämndens ordförande. För den händelse

de av staterna utsedda skiljemännen inte kan enas om valet av den

tredje skiljemannen skall denne utses av ordföranden i Danmarks

Högsta domstol eller, eljest på det sätt som anges i Reglerna.

d) Parterna avstår härigenom, i den utsträckning så kan ske enligt

gällande rätt, från rätten att till domstol eller annan behörig

myndighet hänskjuta rättsfråga under skiljeförfarandets gång eller att

överklaga skiljedom, dock med undantag för åtgärder som må

erfordras för att göra detta skiljeavtal gällande. Skiljenämnden skall

vara berättigad att besluta om interimistiska åtgärder och att ålägga

skadeståndsskyldighet vid överträdelser av sådana beslut.

e) Skiljedomen skall vara slutlig och bindande mellan parterna med ute-

slutande av varje annan reglering dem mellan.

f) Skiljenämnden skall ej äga rätt att utdöma skadestånd utöver

ersättning för verklig skada i anledning av Tvist.

Avsnitt 8.3

Fortsatt giltighet

Bestämmelserna i denna Artikel VIII skall gälla även efter Avtalets upp-

hörande.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

66

ARTIKEL IX

ÖVRIGT

Avsnitt 9.1

Meddelanden

Alla meddelanden i anledning av detta Avtal skall ske skriftligen och

skall anses ha kommit mottagaren tillhanda om det överlämnats

personligen eller avsänts i rekommenderat brev (med mottagningsbevis).

Meddelande skall ställas till vederbörande part under dennes nedan

angivna adress (eller sådan ändrad adress eller mottagare varom aviserats

enligt dessa regler):

a) Till svenska staten:

Näringsdepartementet

SE-103 33 STOCKHOLM, Sverige

Attention: Departementsrådet Lars Johan Cederlund

b) Till norska staten:

Samferdselsdepartementet

Akersgaten 59

PO Box 8010 Dep

NO-0030 OSLO, Norge

Attention: Expedisjonssjef Eva Hildrum

Avsnitt 9.2

Fullständigt avtal;

Konfidentiella bilagor

a) Detta Avtal och Samgåendeavtalet jämte bilagor (vilka utgör del av

avtalen), konstituerar det fullständiga innehållet i överens-

kommelserna mellan parterna och ersätter samtliga tidigare muntliga

och skriftliga överläggningar, avtal, utfästelser och överens-

kommelser mellan parterna med avseende på de frågor som regleras

däri. Parterna är medvetna om att de inte äger rätt att åberopa

handling, avtal, överenskommelse eller förberedande åtgärd som inte

uttryckligen kommit att ingå i detta Avtal, Samgåendeavtalet eller i

någon av bilagorna till något av dessa Avtal.

b) Parterna är medvetna om att bilagor som märkts med beteckningen

"Commercially Sensitive and Confidential" innehåller information,

hänförlig till Ny ABs och dess Dotterföretags verksamheter och

affärsplaner, vilka bedömts utgöra affärsmässigt känslig information

av särskild betydelse for Telias, Telenors och Ny ABs verksamhet

och affärsstrategi. Parterna åtar sig, i den utsträckning det med

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

67

hänsyn till gällande rätt är möjligt, att iaktta full sekretess

beträffande innehållet i sådana bilagor.

Avsnitt 9.3

Eftergift

Ingen av parterna skall anses ha avstått från att göra gällande någon rätt

enligt detta Avtal med mindre sådant avstående gjorts i skriftlig och av

part undertecknad handling. Att part avstått från att göra gällande sin rätt

i anledning av brott mot bestämmelse i detta Avtal skall inte anses

innebära eller kunna tolkas som att han avstått från sin rätt enligt någon

annan bestämmelse i Avtalet eller från att göra gällande sin rätt i

anledning av annat eller fortsatt brott mot bestämmelse som part sålunda

avstått från att åberopa. En utvidgning av en tidsfrist för fullgörande av

åtagande eller vidtagande av åtgärd enligt detta Avtal skall inte anses

innebära en utvidgning av tidsfrist för fullgörande av annat åtagande eller

vidtagande av annan åtgärd enligt detta Avtal.

Avsnitt 9.4

Tillägg; Ändring

Tillägg till eller ändringar av detta Avtal (jämte bilagor) kan inte i något

avseende ske utan skriftligt godkännande av envar av Aktieägarna.

Avsnitt 9.5

Bindande avtal

Alla bestämmelser i detta Avtal skall vara bindande för parterna och

deras eventuella rättsinnehavare.

Avsnitt 9.6

Partsbyte

a) Med undantag för vad som anges i Avsnitt 9.6 b) äger ingendera

parten rätt att helt eller delvis sätta annan i sitt ställe, utan att den

andre parten dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande härtill.

Varje sådant partsbyte i strid med dessa bestämmelser är ogiltigt.

Ingen överlåtelse av hela eller delar av detta Avtal eller åtgärd med

motsvarande innebörd befriar överlåtaren från hans förpliktelser

enligt Avtalet utan skriftlig bekräftelse om friskrivning från den

andra parten.

b) Oaktat vad som anges i Avsnitt 9.6 a) erfordras inget medgivande för

överförande helt eller delvis av en Aktieägares rättigheter och

skyldigheter enligt detta Avtal i anslutning till en överlåtelse av

Aktier inom dennes Förvaltning, om sådan Aktieägare genom

skriftligt meddelande underrättat den andre härom, under förut-

sättning att sådan tillträdande part skriftligen förklarar sig bunden av

detta Avtal. Överlåtande Aktieägare skall anses garantera att den

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

68

övertagande Aktieägaren vid överlåtelsen ikläder sig skyldigheterna Prop. 1998/99:99

enligt detta Avtal och skall bekräfta detta i sitt meddelande till den Bilaga 1

andre Aktieägaren.

Avsnitt 9.7

Ogiltighet av del av Avtalet

Varje bestämmelse i detta Avtal skall, där så kan ske, tolkas så att den är

fullt ut giltig enligt gällande rätt. Om någon bestämmelse skulle visa sig

icke verkställbar eller ogiltig enligt gällande rätt, skall den anses icke

verkställbar/ogiltig endast i aktuellt avseende och Avtalet i övrigt skall

tillämpas fullt ut i enlighet med sina bestämmelser.

Avsnitt 9.8

Bristande överensstämmelse mellan Avtalet och Bolagsordningen

Om bestämmelserna i detta Avtal och bestämmelserna i Bolagsordningen

inte skulle stå i överensstämmelse med varandra skall, under

förutsättning att inget annat särskilt här stadgats, bestämmelserna i detta

Avtal gälla. Parterna skall göra allt de kan för att tillse att

Bolagsordningens regler bringas i överensstämmelse med Avtalet.

Avsnitt 9.9

Avtalsexemplar för undertecknande

Detta Avtal har upprättats på det svenska och det norska språket på basis

av en engelskspråkig mellan parterna framförhandlad version, vilken

paraferats och utväxlats mellan parterna. Två svenska och två norska

originalexemplar har upprättats, undertecknats och utväxlats mellan

partema.

Partema har undertecknat detta Avtal den [ ] 1999.

SVENSKA STATEN

genom Näringsdepartementet

NORSKA STATEN

genom Samferdselsdepartementet

69

BILAGA 3.1

(till Samgåendeavtal av

den 30 mars 1999-03-30,

motsvaras av Bilaga 1 till

Aktieägaravtalet)

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

DEFINITIONER

Om ej annat anges i Avtalet skall uttryck med stor begynnelsebokstav

anses ha följande innebörd:

Aktie eller Aktier

skall betyda stamaktie eller stamaktier i Ny

AB med en röst per aktie.

Aktieägarna

skall betyda svenska staten och norska staten

(gemensamt) och, om sådan äger Aktier,

Förvaltning.

Avtal

skall betyda detta avtal med bilagor, vilka

samtliga utgör del av avtalet.

Bolagsordningen

skall betyda bolagsordningen for Ny AB

sådan den gäller från tid till annan.

Börsintroduktionen

skall ha den innebörd som framgår av

Avsnitt 2.1 (a).

Dotterföretag

skall betyda Telia och Telenor och varje

annat aktiebolag, handelsbolag eller annat

företag direkt eller indirekt under Telias,

Telenors eller Ny ABs kontroll.

Erbjudande för upp-

nående av Paritet

skall ha den innebörd som framgår av

Avsnitt 2.1.(b).

Förvaltning

skall betyda svensk eller norsk myndighet

med undantag för Portfölj investerare samt

företag eller annan juridisk person särskilt

bildad för att äga aktier for Aktieägares

räkning, under förutsättning att sådant

foretag/sådan juridisk person är helägd av

staten i fråga.

Integrationsriktlinjema

skall ha den innebörd som framgår av

Bakgrund.

Norska paritetsaktier skall ha den innebörd som framgår av

Avsnitt 2.1 (b).

70

Ny AB

skall ha den innebörd som framgår av

Bakgrund.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

Statliga företag

skall betyda rättssubjekt under norska eller

svenska statens direkta eller indirekta

Kontroll, vilket ej är Portföljinvesterare eller

Förvaltning. I denna definition skall med

"Kontroll" förstås möjligheten att direkt eller

indirekt kunna (i) rösta för eller tillse att

röstning sker för en majoritet av aktier eller

andra andelar i sådant rättssubjekt eller (ii)

direkt eller indirekt utse en majoritet av

styrelseledamöterna i sådant rättssubjekt,

vare sig detta sker genom äganderätt till

röstberättigade värdepapper, som förvaltare,

enligt kreditavtal eller eljest.

Ordföranden

skall betyda ordföranden i Ny ABs styrelse.

Paritet

skall ha den innebörd som framgår av

Avsnitt 2.1 (b).

Paritetsaktiema

skall ha den innebörd som framgår av

Avsnitt 2.1 (b).

Portfölj investerare

skall betyda rättssubjekt, ägt eller kontrolle-

rat av norska eller svenska staten, som är

kapital- eller portfölj förvaltare och

(A) som bedriver köp och försäljning av

värdepapper och

(B) vars verksamhetsregler (i tvingande

lag, bolagsordning eller annan liknande

konstitution) uttryckligen föreskriver

att förvaltningen skall avse en

diversifierad portfölj med begränsning

av storleken på varje enskild

investering eller innehav och

(C) som tar beslut om investeringar och

köp och försäljning och utövar rösträtt

med avseende på sådana investeringar

oberoende av respektive stat och

(D) som inte äger mer än 3% av samtliga

från tid till annan utestående aktier i

Ny AB.

71

Samgåendeavtalet

skall ha den innebörd som framgår av

Bakgrund.

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

Samgåendet

skall ha den innebörd som framgår av

Bakgrund.

Styrelseledamot

skall betyda ledamot av Ny ABs styrelse.

Styrelsen

skall betyda Ny ABs styrelse.

Svenska paritetsaktier

skall ha den innebörd som framgår av

Avsnitt 2.1 (b).

Telenor

skall ha den innebörd som framgår av

Bakgrund.

Telia

skall ha den innebörd som framgår av Bak-

grund.

Tillträde och Tillträdes-

dag

skall betyda dagen för tillträde i Samgåendet

enligt Samgåendeavtalet.

Utbytet

skall ha den innebörd som framgår av

Bakgrund.

Verkställande direktören skall betyda Verkställande direktören i Ny

Vice verkställande

direktörerna

AB.

skall betyda de två Vice verkställande

direktörerna i Ny AB.

72

BILAGA 3.2

(till Samgåendeavtal

av den 30 mars 1999

motsvaras av Bilaga 2

till Aktieägaravtalet)

BERÄKNING AV DELTAGANDE PRO RATA

VID OFFENTLIGT ERBJUDANDE FÖR

UPPNÅENDE AV PARITET

Intill dess Paritet uppnåtts av norska staten och svenska staten, skall

deras rätt till deltagande pro rata i Erbjudande för uppnående av Paritet

beräknas enligt följande:

Svenska statens andel:

Z n x A / (A+B) = Total pro rata-andel aktier att hänföras till

svenska staten i tranchen n;

Varvid:

- Z„ =det totala antalet Aktier som är föremål

för erbjudandet i tranchen n.

-A= X. - 33,4%;

Varvid i sin tur:

= den procentandel av det totala antalet

Aktier som ägs av svenska staten omedelbart

före tidpunkten för den aktuella tranchen n.

- B = Y n - 33,4%;

Varvid i sin tur:

Y n =den procentandel av det totala antalet

Aktier som den norska staten äger

omedelbart före tidpunkten för den aktuella

tranchen n.

Och omvänt,

• Norska statens andel:

Z„ x B / (A+B) = Total pro rata-andel aktier att hänföras till

norska staten i tranchen n;

Prop. 1998/99:99

Bilaga 1

73

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 1999

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Freivalds, Åsbrink, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,

Pagrotsky, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén

Föredragande: Björn Rosengren

Prop. 1998/99:99

Regeringen beslutar proposition 1998/99:99 Sammanslagning av Telia

AB och Telenor AS

74

Eländers Gotab 57932, Stockholm 1999

Regeringens proposition

1998/99:100

1999 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak,

ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor,

kommunernas ekonomi m.m.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100

Regeringens proposition

1998/99:100

1999 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 31 mars 1999

Göran Persson

Erik Åsbrink

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen

föreslår ett utgiftstak för staten på 810 miljarder kronor år 2002 samt ett mål för det finansiella sparan-

det i offentlig sektor på 2,0 procent av BNP år 2002. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen

en politik för arbete och utbildning. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns

ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1999.

PROP. 1998/99:100

Innehållsförteckning

1 Finansplan..............................................................................................................15

1.1 Ansvar för Sverige.................................................................................15

1.2 Den ekonomiska utvecklingen.............................................................16

1.2.1 Den internationella utvecklingen.........................................................17

1.2.2 Den svenska utvecklingen.....................................................................17

1.3 Sverige - en nation med ekonomisk styrka.........................................19

1.3.1 Sunda offentliga finanser.......................................................................19

1.3.2 Stabila priser...........................................................................................23

1.3.3 En lönebildning i balans........................................................................25

1.4 Sverige - en nation i utbildning och arbete på väg in i 2000-talet......25

1.4.1 Sverige - en nation i utbildning............................................................26

1.4.2 Sverige - en nation i arbete...................................................................27

1.4.3 Sverige - en nation på väg in i 2000-talet.............................................29

1.4.4 Hela Sverige skall växa..........................................................................33

1.5 Sverige - en nation i trygghet och rättvisa...........................................34

1.5.1 Den generella välfärden.........................................................................34

1.5.2 Från bidrag till arbete............................................................................34

1.5.3 Skolan, vården och omsorgen - välfärdens kärna................................35

1.6 Rättvisa skatter.......................................................................................36

1.6.1 Skatteöverläggningarna.........................................................................36

1.6.2 Nya skatteförslag...................................................................................38

2 Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................41

3 Lagförslag..............................................................................................................47

3.1 Förslag till ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond...............47

3.2 Förslag till lag om kreditering av anställningsstöd på

skattekonto............................................................................................48

3.3 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2001 års taxering, m.m.....................................49

3.4 Förslag till lag om omräkningstal för 2000 års taxeringsvärden.........50

3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt........................................................................................51

3.6 Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)................................52

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten...............................................................55

4.1 Budgetpolitiska mål...............................................................................55

4.1.1 Utgiftstak...............................................................................................55

4.1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor..................................................56

4.2 Samhällsekonomiska förutsättningar...................................................56

4.3 Politiska prioriteringar..........................................................................57

PROP. 1998/99:100

4.4

4.4.1

4.4.2

4.4.3

4.5

4.6

4.7

Statsbudgetens utveckling 1998-2002.................................................61

Statsbudgetens inkomster.....................................................................61

Statsbudgetens utgifter.........................................................................62

Statsbudgetens saldo, statssskulden och statens finansiella

sparande.................................................................................................66

Kommunsektorns finanser...................................................................69

Ålderspensionssystemet.......................................................................69

Den offentliga sektorns finanser..........................................................71

5 Uppföljning av utgifter för 1998, utgiftsprognos för 1999 och

tilläggsbudget för 1999.........................................................................................75

5.1 Inledning................................................................................................75

5.2 Uppföljning av statsbudgetens preliminära utfall 1998......................75

5.2.1 Statsbudgetens preliminära utfall 1998................................................75

5.2.2 Takbegränsade utgifter 1998................................................................76

5.2.3 Statsbudgetens preliminära utgifter 1998............................................76

5.3 Utgiftsprognos för 1999.......................................................................79

5.3.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 1999........................................................81

5.3.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde....................................................82

5.4 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-

året 1999.................................................................................................87

5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................87

5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.................87

5.4.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet............................................................89

5.4.4 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan..............................................................................................92

5.4.5 Utgiftsområde 6 Totalförsvar...............................................................92

5.4.6 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar........................................93

5.4.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg..................94

5.4.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp.......................................................................................96

5.4.9 Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet...................96

5.4.10 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.................................97

5.4.11 Utgiftsområde 15 Studiestöd.............................................................100

5.4.12 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................100

5.4.13 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............101

5.4.14 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande..............................................................................................102

5.4.15 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...............................102

5.4.16 Utgiftsområde 21 Energi....................................................................103

5.4.17 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................104

5.4.18 Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................107

5.4.19 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner..........................109

6 Inkomster............................................................................................................113

6.1 Inledning..............................................................................................113

6.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning...................114

6.2.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.............114

6.2.2 Regelförändringar................................................................................114

6.2.3 Inkomstskatt personer........................................................................116

6.2.4 Inkomstskatt bolag.............................................................................117

PROP. 1998/99:100

6.2.5 Socialavgifter........................................................................................118

6.2.6 Egendoms skatter.................................................................................119

6.2.7 Skatt på varor och tjänster..................................................................120

6.3 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning.......................122

6.3.1 Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning.............122

6.3.2 Skatter m.m..........................................................................................124

6.3.3 Övriga inkomster.................................................................................127

6.4 Uppföljning av statsbudgetens inkomster 1998................................128

6.5 Skattekvot............................................................................................129

7 Utgiftstak och utgiftsramar åren 2000-2002 ...................................................133

7.1 Utgiftstak för staten............................................................................133

7.2 Preliminär fördelning på utgiftsområden...........................................134

7.3 Budgeteringsmarginal, utnyttjande av saldoutrymme och

utgiftstak för offentlig sektor.............................................................138

7.3.1 Budgeteringsmarginalen och saldoutrymmet....................................138

7.3.2 Beräkning av utgifterna för den offentliga sektorn...........................139

7.4 Beskrivning av utgiftsområde 1-27...................................................140

8 Skattefrågor.........................................................................................................163

8.1 Inledning..............................................................................................163

8.2 Fastighetsbeskattning..........................................................................163

8.2.1 Taxeringsvärden och underlag för fastighetsskatt år 2000................163

8.2.2 Reavinstbeskattning av fastigheter.....................................................164

8.3 Företagsinriktade åtgärder..................................................................165

8.3.1 Förvärv av egna aktier.........................................................................165

8.3.2 Kupongskatt på näringsbetingade innehav........................................166

8.3.3 Stoppregler...........................................................................................166

8.3.4 Beskattning av utländska nyckelpersoner..........................................167

8.3.5 Utredning om fåmansföretag och generationsskiften......................167

8.4 Energi- och trafikbeskattning.............................................................167

8.4.1 Skatteväxling........................................................................................167

8.4.2 Miljöincitament i trafikbeskattningen...............................................168

8.4.3 Jordbrukets beskattning......................................................................169

8.5 Uppföljning av åtgärder i budgetpropositionen för 1999.................169

8.5.1 Skattelättnad för låg- och medelinkomsttagare.................................169

8.5.2 Sänkt fastighetsskatt för bostadshyreshus.........................................169

8.5.3 Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster............169

8.6 Finansiella effekter..............................................................................170

9 Kommunsektorn.................................................................................................173

9.1 Allmänna utgångspunkter...................................................................173

9.2 Utvecklingen i kommuner och landsting de senaste åren................174

9.2.1 Kommunsektorns andel av samhällsekonomin.................................174

9.2.2 Kommunsektorns betydelse för det offentliga

finansiella sparandet.............................................................................174

9.2.3 Den ekonomiska utvecklingen fram till och med år 1998................175

9.2.4 De kommunala verksamheterna.........................................................176

9.2.5 Sysselsättningsutvecklingen i kommuner och landsting fram

till år 1998.............................................................................................177

PROP. 1998/99:100

9.2.6 Sammanfattande bedömning av utvecklingen i kommuner och

landsting de senaste åren.....................................................................178

9.3 Förutsättningar för kommuner och landsting de närmaste åren.....179

9.3.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen.............................................179

9.3.2 Utvecklingen de närmaste åren inom skolan, vården och

omsorgen.............................................................................................179

9.3.3 Förändringar i utjämningssystemet...................................................180

9.3.4 Förutsättningar för enskilda kommuner och landsting att

uppnå balanskravet..............................................................................180

9.3.5 Särskilda insatser.................................................................................182

9.3.6 Sammanfattande bedömning av förutsättningarna för

kommuner och landsting att klara balanskravet...............................182

9.4 Okade satsningar på kommuner och landsting.................................183

9.4.1 Höjda statsbidrag och ökade skatteinkomster..................................183

9.4.2 Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner år 2000......................................................................... 185

9.4.3 Andra satsningar som påverkar kommuner och landsting...............186

9.5 Övri ga frågor.......................................................................................186

9.5.1 Uppföljning och utvärdering av kommuner och landsting..............186

9.5.2 Systemet för ersättning för viss mervärdesskatt till kommuner

och landsting.......................................................................................188

10 Revision av EU-medel........................................................................................191

10.1 Bakgrund..............................................................................................191

10.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande

revisionsrättens iakttagelser................................................................192

10.3 Iakttagelser i rapporterna för 1997 presenterade under 1998

samt svenskt agerande i rådet.............................................................192

10.4 Bedömning av iakttagelser som rör Sverige i årsrapporten..............193

Bilagor

Bilaga 1 Svensk Ekonomi

Bilaga 2 Avstämning av målet om en halverad arbetslöshet till år 2000

Bilaga 3 Fördelningspolitisk redogörelse

Bilaga 4 Redovisning av skatteawikelser

Bilaga 5 Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 1999

PROP. 1998/99:100

Tabellförteckning

1.1 Försörjningsbalans 1998-2002.............................................................................17

1.2 Nyckeltal 1999-2002 ............................................................................................18

1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.................................................19

1.4 Offentliga finanser 1993-2002.............................................................................20

1.5 BNP-tillväxt...........................................................................................................20

1.6 Besparingar, begränsningsbelopp och finansiering. Nettoeffekt på

offentliga finanser.................................................................................................21

1.7 Nya reformer. Nettokostnad, offentliga finanser..............................................22

1.8 Nya utbildningssatsningar....................................................................................27

1.9 Gröna nyckeltal.....................................................................................................31

1.10 Resurser till skola, vård och omsorg 1997-2002.................................................36

2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och

nya anslag för budgetåret 1999.............................................................................43

4.1 Makroekonomiska förutsättningar......................................................................56

4.2 Sammanfattning av reformer................................................................................59

4.3 Besparingar, utgiftsminskningar och finansiering..............................................60

4.4 Total effekt av finansiering/utgiftsminskningar och reformer..........................61

4.5 Statsbudgetens inkomster.....................................................................................61

4.6 Statsbudgetens utgifter.........................................................................................62

4.7 Takbegränsade utgifter 1998-2002 .......................................................................64

4.8 Statsskuldsräntor...................................................................................................65

4.9 Periodiserade ränteutgifter...................................................................................65

4.10 Statsbudgetens saldo och statsskulden................................................................66

4.11 Statsbudgetens saldo efter överföring till hushållen samt justering

för större engångseffekter....................................................................................67

4.12 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande efter

beräkningsteknisk överföring till hushållen........................................................69

4.13 Kommunsektorns finanser...................................................................................69

4.14 Pensionssystemets finansiella sparande...............................................................70

4.15 Offentliga sektorns finanser................................................................................72

5.1 Statsbudgetens preliminära utfall år 1998............................................................76

5.2 Takbegränsade utgifter år 1998.............................................................................76

5.3 Statsbudgetens utgifter år 1998............................................................................79

5.4 Budgetsaldo och statsskuld år 1999.....................................................................80

5.5 Takbegränsade utgifter år 1999.............................................................................81

5.6 Besparingar år 1999...............................................................................................82

5.7 Begränsningsbelopp år 1999.................................................................................82

5.8 Prognos för takbegränsade utgifter år 1999........................................................86

5.2 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser...................................................95

5.3 Bemyndiganden för anslaget B4 Energiforskning..............................................104

6.1 Statsbudgetens inkomster...................................................................................113

PROP. 1998/99:100

6.2 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen

för 1999 (BP)......................................................................................................114

6.3 Bruttoeffekter av regeländringar.......................................................................114

6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1997-2002.................................................115

6.5 Prisutveckling på småhus...................................................................................119

6.6 Intäkter från energiskatter.................................................................................121

6.7 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1997-2001.........123

6.8 Statsbudgetens inkomster 1998-2002...............................................................123

6.9 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Fysiska personers

inkomstskatt.......................................................................................................125

6.10 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-juridiska personers

inkomstskatt.......................................................................................................125

6.11 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Socialavgifter................126

6.12 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Mervärdesskatt.............126

6.13 Riksbankens inlevererade överskott..................................................................127

6.14 Skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten................................130

6.15 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och

periodiserad skattekvot......................................................................................130

7.1 Preliminär fördelning på utgiftsområden..........................................................135

7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan Budgetpropositionen

för 1999 och 1999 års ekonomiska vårproposition till följd av förändrade

förutsättningar, volymfaktorer m.m..................................................................136

7.3 Utgiftstak för den offentliga sektorn................................................................140

8.1 Budgeteffekter av i VÅP99 aktualiserade skatteförslag m.m.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och för offentlig

sektor åren 1999-2002 samt varaktiga nettoeffekter för offentlig

sektor...................................................................................................................170

9.1 Kommunernas resultaträkning åren 1994—1998...............................................176

9.2. Landstingens resultaträkning åren 1994-1998..................................................176

9.3 Nettokostnader år 1997 samt förändring åren 1996-1997...............................177

9.4 Antalet anställda/anställningar inom kommuner och landsting

åren 1993-1998...................................................................................................178

9.5 Kommunsektorns finanser.................................................................................179

9.6 Höjda statsbidrag till kommuner och landsting...............................................184

9.7 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner åren 2000-2002...............185

10

PROP. 1998/99:100

Diagramförteckning

1.1 De statliga utgiftstaken 1997-2002......................................................................22

1.3 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI utfall 1994-1999.......................23

1.4 Svenska, tyska och amerikanska 10-årsräntor 1998-1999..................................24

1.5 Månadskostnad efter skatt för ett 2-årigt bostadslån........................................24

1.6 Valutakurs mot euron, 1998-1999 .......................................................................24

1.7 Förändring disponibel inkomst, justerad för försörjningsbörda, till följd av

förslagen i propositionen......................................................................................35

1.8 Förändring av disponibel inkomst genom förslag i propositionen, kvinnor

och män.................................................................................................................35

4.1 Statsskuldsräntor...................................................................................................65

4.2 Statsskuldens utveckling.......................................................................................68

6.1 Realisationsvinster 1986-1997............................................................................116

6.2 Inkomstskatt och antal företag 1997.................................................................117

9.1 Kommunsektorns finansiella sparande 1980-1998, miljarder kronor och

procent av BNP...................................................................................................175

11

Finansplan

PROP. 1998/99:100

1 Finansplan

1.1 Ansvar för Sverige

Svensk ekonomi står stark. Visserligen påverkas

även Sverige av den sämre utvecklingen i omvärl-

den. Tillväxten blir därför något lägre än tidigare

beräknat, i vart fall den närmaste framtiden. Lik-

väl fortsätter den inhemska ekonomin att växa i

god takt, inte minst vad gäller privat konsumtion

och investeringar. Den reguljära sysselsättningen

har det senaste året ökat med över 100 000 per-

soner och arbetslösheten har fortsatt att minska.

Den goda utvecklingen i den reala ekonomin

äger rum samtidigt som inflationen är praktiskt

taget obefintlig, den offentliga sektorn uppvisar

betydande överskott, räntan är en av de lägsta i

Europa och bytesbalansen ligger på en stabil

överskottsnivå.

Av avgörande betydelse för att återvinna styr-

kan i den svenska ekonomin och skapa förtroen-

de för den ekonomiska politiken har varit den

framgångsrika budgetsaneringen. Ambitiösa

budgetmål har formulerats och har uppnåtts, i

vissa fall med god marginal. Hit hör såväl målet

om överskott i de offentliga finanserna om 2

procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-

turcykel som utgiftstaket, som är en central del

av den nya och bättre fungerande budgetproces-

sen.

Det är också av stor vikt att inflationen i Sve-

rige har etablerats på en varaktigt mycket låg ni-

vå. Avgörande för detta är den framgångsrika

budgetsaneringen. Penningpolitiken och Riks-

bankens ökade självständighet har därtill bidragit

till detta, liksom åtgärder som ökar konkurren-

sen och därmed stärker konsumenternas ställ-

ning. För att vidmakthålla prisstabilitet också på

längre sikt är det nödvändigt att lönebildningen

förbättras.

Regeringen bedömer att det finns en viss risk

att utgiftstaket för åren 1999 och 2000 inte

kommer att hållas. Mot den bakgrunden vidtas

vissa åtgärder i form av besparingar m.m., som

syftar till att begränsa de totala utgifterna till en

nivå som ligger under utgiftstaken. Budget-

eringsmarginalerna för åren 1999 och 2000 är

förhållandevis små. Beredskap finns att vid behov

vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att ut-

giftstaken hålls.

För åren 2001 och därefter uppkommer ett

visst budgetmässigt utrymme utöver det fastlag-

da överskottsmålet. Utrymmet växer över tiden

och bestäms av hur hög den ekonomiska tillväx-

ten blir. Detta utrymme kan användas dels för

vissa utgiftsökningar, dels för vissa skattesänk-

ningar.

I denna vårproposition föreslås en del utgifts-

ökningar, huvudsakligen med början år 2001.

Däremot behandlas skattepolitiken bara i be-

gränsad utsträckning. Skattepolitikens långsikti-

ga inriktning och möjligheterna att genomföra

en mera omfattande skattereform får behandlas i

annat sammanhang.

1990-talets ekonomiska kris innebar bl.a. att

sysselsättningen minskade kraftigt och att i mot-

svarande mån antalet människor som för sin för-

sörjning är beroende av transfereringar och bi-

drag ökade väsentligt. Även om denna utveckling

har vänt på senare tid, så återstår mycket att göra

innan en mera robust grund har lagts för förbätt-

rad välfärd och stigande inkomster i framtiden.

Det är nödvändigt att allt fler människor suc-

cessivt kan få arbete och att beroendet av transfe-

reringar och bidrag minskar. Detta krav förstärks

av den väntade demografiska utvecklingen som

innebär att antalet äldre människor kommer att

öka väsentligt med åtföljande behov av ökade re-

15

PROP. 1998/99:100

surser för pensioner, vård och omsorg. Det är

mot denna bakgrund som regeringen formulerat

ett sysselsättningsmål, som innebär att andelen

av befolkningen i åldrarna 20-64 år som har ar-

bete år 2004 skall uppgå till 80 procent.

Politiken måste under en följd av år ha en så-

dan inriktning att en övergång från bidragsbero-

ende till arbete stimuleras. Det kommer att kräva

åtgärder på en rad områden. Några åtgärder med

en sådan utformning återfinns i denna vårpropo-

sition.

Målet om en halverad öppen arbetslöshet till

år 2000 ligger fast som ett riktmärke för den

ekonomiska politiken. Regeringen kommer noga

att följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Om

så erfordras är regeringen beredd att föreslå yt-

terligare åtgärder för att öka sysselsättningen och

minska arbetslösheten.

En politik för ökad sysselsättning måste i allt

högre grad bygga på utbildning, kompetensut-

veckling och forskning. Detta är nödvändigt bå-

de för att stärka individernas möjligheter att häv-

da sig på arbetsmarknaden och för att stärka

Sverige i en allt hårdare internationell konkur-

rens. Därför föreslår regeringen en fortsättning

av Kunskapslyftet och framtidssatsningen på

skolan, en fortsatt utbyggnad av antalet högsko-

leplatser och förstärkta resurser för forskning

och forskarutbildning.

Aven i arbetslivet måste ökade insatser göras

för att stimulera kompetensutvecklingen. Rege-

ringen föreslår sådana åtgärder, som förutsätter

samfinansiering med EU-medel och, inte minst,

ökade insatser från arbetsgivarna.

En rad åtgärder föreslås för att effektivisera

arbetsmarknaden och öka samarbetet mellan

högskola och näringsliv. Av särskild betydelse är

att underlätta för utsatta grupper att komma in

på arbetsmarknaden. Bland annat införs ett nytt

stöd för att stimulera arbetsgivare att anställa ar-

betslösa personer med långa inskrivningstider.

En långsiktigt uthållig tillväxt och sysselsätt-

ningsökning förutsätter insatser för att förbättra

miljön och säkerställa en ekologiskt hållbar ut-

veckling. I vårpropositionen föreslås bl.a. att de

lokala investeringsprogrammen utsträcks i tiden,

att miljöforskningen tillförs ökade resurser och

att insatserna för marksanering, kalkning och bi-

otopskydd förstärks och förlängs.

Det utrymme som skapas genom budgetsane-

ring och ekonomisk tillväxt bör också kunna an-

vändas för att stärka rättvisan och välfärden. Ti-

digare aviserade höjningar av barnbidragen åren

2000 och 2001 genomförs. Utrymme skapas för

att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra en allmän

förskola och maxtaxa i barnomsorgen. Ytterliga-

re resurser tillförs skolan, vården och omsorgen

genom att de generella statsbidragen till kom-

muner och landsting höjs utöver tidigare fattade

beslut. Det kommunala utjämningssystemet re-

formeras. Pensionsreformen fullföljs. Biståndet

höjs till 0,74 procent av BNI 2002.

Sverige skall präglas av samarbete

Regeringen avser att under mandatperioden för-

söka skapa största möjliga uppslutning för en

politik för full sysselsättning. Sverige är för litet

för stora konflikter.

Den ekonomiska vårpropositionen bygger på

en överenskommelse mellan den socialdemokra-

tiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,

vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska

politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggs-

budgeten för 1999 och de nu föreslagna skatte-

förändringarna för år 2000.

Samarbetet berör fem områden - ekonomi,

sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -

och innefattar både konkreta förslag och åtagan-

den inför framtiden. Genom detta samarbete be-

kräftas att det finns en politisk majoritet för en

ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-

sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av

BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och

prisstabilitet.

Regeringen eftersträvar en bred förankring av

en kommande skattereform. Samtliga riksdags-

partier deltar för närvarande i överläggningarna.

Huvudsyftet är att utifrån krav på rättvis fördel-

ning skapa goda och stabila regler för tillväxt och

sysselsättning, en ekologisk hållbar utveckling

samt att garantera välfärden och dess finansie-

ring-

Den dialog som regeringen har inlett med fö-

reträdarna för näringslivet har varit fruktbar och

förtjänar en fortsättning. Regeringens ambition

är att fortsätta denna dialog kring olika förslag

som syftar till att stärka Sverige som företagar-

nation.

1.2 Den ekonomiska utvecklingen

Den internationella ekonomiska utvecklingen

präglas alltjämt av Asienkrisen och dess konsek-

venser för världsekonomin. Detta påverkar ut-

16

PROP. 1998/99:100

sikterna för den svenska exporten. Till viss del

kompenseras detta av en stark utveckling på den

svenska hemmamarknaden. Tillväxten i Sverige

väntas minska från 2,9 procent 1998 till 2,2 pro-

cent 1999. År 2000 beräknas tillväxten ånyo öka

till 2,6 procent. Sverige kommer att ta steget in i

nästa sekel med god tillväxt, låg inflation, sjun-

kande arbetslöshet och minskande statsskuld.

1.2.1 Den internationella utvecklingen

Prognosen för den globala tillväxten har revide-

rats ned jämfört med bedömningen i budgetpro-

positionen från oktober 1998. Exportförutsätt-

ningarna för svensk industri har försämrats i

ännu högre grad då en betydande avmattning

väntas på viktiga svenska exportmarknader.

Avmattningen av konjunkturen i Europa

väntas bli kortvarig tack vare stigande realin-

komster, låga räntor och en stark framtidstro

bland hushållen. Arbetslösheten förutses minska.

Konjunkturen i Förenta staterna är alltjämt

god. Under slutet av 1999 väntas dock både in-

vesteringarna och den privata konsumtionen

dämpas. Samtidigt som arbetslösheten sjunkit till

drygt 4 procent är inflationen historiskt sett

mycket låg. Den framgångsrika penningpolitiken

har spelat en central roll för den gynnsamma ut-

vecklingen.

Under det senaste året har den ekonomiska

krisen slagit hårt mot Asien, Ryssland och Brasi-

lien. Turbulensen på de finansiella marknaderna

har dock avtagit och effekterna på den globala

ekonomin av utvecklingen i Sydamerika väntas

bli måttliga.

I de krisdrabbade asiatiska länderna har en sta-

bilisering skett, och i några länder kan även en

försiktig återhämtning skönjas. De tydligaste

tecknen finns i Sydkorea och Thailand, två länder

som genomfört konkreta åtgärder för att refor-

mera den finansiella sektorn. En omstrukturering

av finanssektorn inverkar positivt på hela eko-

nomin och är även i andra länder en viktig förut-

sättning för en stärkt tillväxt.

Japan har en nyckelroll i den asiatiska utveck-

lingen och kraftfulla åtgärder för en fortsatt

strukturomvandling är av stor vikt för att för-

bättra den japanska ekonomin.

Den finansiella och politiska krisen i Ryssland

under hösten är ett kraftigt bakslag för reform-

processen. Valutan har försvagats och inflationen

skjutit i höjden. BNP väntas i år och nästa år

fortsätta att sjunka. Ryssland behöver stärka re-

formprocessen och skyndsamt vidta åtgärder för

att hantera den finansiella sektorns problem.

1.2.2 Den svenska utvecklingen

Under perioden 1978 till 1998 var den genom-

snittliga svenska BNP-tillväxten 1,7 procent.

Jämfört med detta är den prognostiserade till-

växten för 1999 på 2,2 procent god. Ändå är 1999

ett svagt år jämfört med 1998 och år 2000. Orsa-

ken till den temporära svackan är framför allt den

svaga tillväxten på viktiga svenska exportmark-

nader. Svensk hemmamarknad är fortfarande

stark.

Det finns i dag historiskt goda förutsättningar

för en hög och uthållig tillväxt i svensk ekonomi.

De offentliga finanserna visar ett stigande över-

skott, inflationen och inflationsförväntningarna

är låga och räntan är låg. Därmed skapas stabila

spelregler för företag och investerare.

Prognos för 1999 och 2000

En betydande del av konjunkturförsvagningen

beror på investeringsvaruindustrin, som drabbas

av nedgången i investeringsefterfrågan i våra vik-

tigaste handelsländer. En begränsad återhämt-

ning förutses mot slutet av 1999, vilket innebär

att varuexporten kan stiga snabbare igen. Svensk

industri väntas i viss mån fortsätta att ta mark-

nadsandelar.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans 1998-2002

Mdkr Procentuell volymförändring

1998

1999

2000

2001

2002

Privat konsumtion

951,9

2,6

2,4

1,8

1.8

Offentlig konsumtion

466,4

1,0

1.0

0,9

0.2

Stat

142,5

1.0

0,5

0,5

0,5

Kommuner

323,9

1,0

1.1

1,1

0,1

Bruttoinvesteringar

260,5

4,8

5,4

4,6

4,6

Näringsliv exkl. bostäder

202,9

4,4

4,1

2.4

2.5

Bostäder

25,4

12,1

17,8

22,0

20,0

Myndigheter

32,2

1,5

2,8

1,5

0.1

Lagerbidrag

12,3

-0.7

0.2

0,0

0,0

Export

810,4

3,6

5,7

5.2

5,1

Import

697,9

2,9

6,7

4,9

4,5

BNP

1803,7

2,2

2,6

2,5

2,5

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Den privata tjänstesektorn är inne i en expansiv

fas med stigande produktion och en god syssel-

17

PROP. 1998/99:100

sättningstillväxt. Den utvecklingen väntas fort-

sätta.

Enligt SCB har sysselsättningen i små och

medelstora företag ökat med drygt 25 000 perso-

ner mellan 1997 och 1998.

Till skillnad från de senaste åren väntas även

bostadsinvesteringarna tillta. Fastighetspriserna

är nu så höga och räntorna så låga att det i allt

större delar av Sverige är lönsamt att bygga nya

bostäder.

Tabell 1.2 Nyckeltal 1999-2002

Årlig procentuell förändring

1999

2000

2001

2002

KPI, årsgenomsnitt

0.2

0,8

17

2,0

Kostnadstimlön

3,0

3,2

3,0

3,0

Öppen arbetslöshet 1

5,8

5,4

5,1

5,0

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1

3,6

3,6

3,5

3,5

Antal sysselsatta

1,4

0,6

0,9

0,8

Real disponibel inkomst 2

3,6

1,8

3,6

3,0

Hushållens nettosparkvot, nivå 2

2,1

1,6

3,3

4,3

Bytesbalans 1

1,3

1,5

1,7

2,1

Tysk ränta 10-års statsobligation 4

4,0

4,2

4.4

4,6

Svensk ränta 10-års statsobligation'

4,3

4,4

4,6

4,8

TCW-index 4

123

120

118

118

1 Andel av arbetskraften

2 Inklusive beräkningsteknisk överföring

3 Procent av BNP

4 Årsgenomsnitt

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank och F i-

nansdepartementet.

Hushållens förtroende avseende den egna eko-

nomin är högt. Inflationen är låg. De offentliga

finanserna är i ordning. Arbetslösheten sjunker

och sysselsättningen stiger kraftigt. Hushållen

har dessutom en god förmögenhetsställning.

Hushållens konsumtion väntas därför bli fortsatt

stark.

Konkurrenstrycket såväl i Sverige som i utlan-

det är högt och produktivitetsutvecklingen

gynnsam, vilket medför fortsatt små prisökning-

ar i såväl producent- som konsumentledet fram-

över.

Arbetsmarknaden

Sysselsättningen ökar snabbt. I februari 1999 var

104 000 fler sysselsätta jämfört med samma må-

nad året innan. Sysselsättningsutvecklingen vän-

tas vara fortsatt god under de närmaste åren.

Den öppna arbetslösheten fortsätter att falla. I

februari 1999 var den öppna arbetslösheten 5,6

procent, en nedgång med 1,1 procentenheter

jämfört med samma månad året innan. Den öpp-

na arbetslösheten var bland kvinnor i februari

1999 4,9 procent. Den öppna arbetslösheten

bland män är högre. Kvinnor dominerar dock

bland de deltidsarbetslösa.

Den största ökningen av sysselsättningen sker

inom tjänstenäringen. Det gäller såväl inom den

privata som den offentliga sektorn. Regeringens

prioritering av skolan, vården och omsorgen ger

resultat.

Arbetslöshetsmålet har haft en central roll i

den ekonomiska politiken. En rad insatser har

vidtagits under de gångna åren för att successivt

pressa tillbaka arbetslösheten. Denna politik har i

allt väsentligt varit framgångsrik. När målet om

en halverad arbetslöshet till 4 procent år 2000

sattes upp 1996 var den genomsnittliga öppna

arbetslösheten 8,1 procent. Enligt innevarande

prognos väntas arbetslösheten falla till 5,4 pro-

cent år 2000. Det är en god utveckling, men inte

tillräcklig. Målet om en halverad öppen arbets-

löshet på 4 procent år 2000 ligger fast. Därför

kommer regeringen noga att följa utvecklingen

och, om det visar sig nödvändigt, föreslå ytterli-

gare åtgärder mot arbetslösheten utöver de som

föreslås i denna proposition.

Huvudorsaken till att målet ej uppnås i den

nuvarande prognosen är den svaga internationella

utvecklingen som följer i spåret av Asienkrisen.

En annan orsak är att löneökningarna har varit

något större än beräknat.

Samtidigt har arbetskraftsutbudet fortsatt att

öka. När arbetslösheten sjunker ökar optimis-

men om möjligheterna att få ett arbete. Därmed

söker sig personer, som tidigare inte ens tyckt

det varit mödan värt att registrera sig som ar-

betslösa, ut på arbetsmarknaden för att leta efter

ett jobb. Mellan februari 1998 och februari 1999

ökade arbetskraften med 63 000 personer.

Att fler personer söker sig ut i arbetskraften är

en mycket positiv och önskvärd utveckling. Det

senaste årets utveckling kan jämföras med att ar-

betskraften mellan 1991 och 1994 minskade med

drygt en kvarts miljon personer. Sverige skall ar-

beta sig ur krisen.

Sverige behöver fler människor i arbete och en

ökad arbetskraft om vi skall kunna behålla en

god välfärd för alla. Inte minst viktigt är detta

mot bakgrund av att Sverige de närmaste årtion-

dena kommer att ha en åldrande befolkning.

18

PROP. 1998/99:100

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Antal sysselsatta 1

3964

3927

3986

3963

3922

3979

4035

4059

4096

4129

varav privat sektor 1

2630

2633

2698

2698

2695

2735

2779

2790

2813

2843

varav offentlig sektor 1

1328

1290

1287

1263

1223

1240

1252

1265

1279

1282

Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år 2

75,9

74,2

74,8

74,6

73,9

74,6

75,3

75,6

76,1

76,5

Öppen arbetslöshet’

8,2

8,0

7,7

8,1

8,0

6,5

5,8

5,4

5,1

5,0

Konjunkturberoende arbetsmarknadspoli-

tiska åtgärder 3

4,3

5,3

4,4

4,5

4,3

3,9

3,6

3,6

3,5

3,5

Kostnadstimlön*

2,8

2,4

3,3

6,1

4,5

3.6

3,0

3,2

3,0

3,0

Tusental personer.

2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3 1 procent av arbetskraften.

‘ Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

För att tydligt markera denna syn valde regering-

en i budgetpropositionen för 1999 att presentera

ett sysselsättningsmål. Andelen sysselsatta av

befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från

ca 74 procent 1997 till 80 procent 2004. Därige-

nom minskar behovet av sociala ersättningar.

Sysselsättningsmålet måste ges en central roll i

den ekonomiska politiken.

Ambitionen har höjts. Med förslagen i denna

proposition tas steg som behövs för att målen

skall uppnås. Arbetslösheten skall betvingas. Sve-

rige skall åter till full sysselsättning.

Kalkyl för 2001 och 2002

Kalkylen för 2001 och 2002 baseras på att löne-

bildningen fungerar väl och att tillgången på ar-

betskraft är god. Då beräknas tillväxten bli 2,5

procent både 2001 och 2002.

Tillväxten drivs av investeringar och privat

konsumtion men även till viss del av utrikeshan-

deln. Den offentliga konsumtionen ökar till följd

av de ökade resurserna till skola, vård och om-

sorg. Sysselsättningen beräknas öka med 0,9 re-

spektive 0,8 procent. Den öppna arbetslösheten

fortsätter att minska och som årsgenomsnitt be-

räknas den bli 5,0 procent 2002.

1.3 Sverige - en nation med

ekonomisk styrka

Sunda offentliga finanser och stabila priser är en

förutsättning för en uthållig hög tillväxt och

därmed en hög sysselsättning. Detta synsätt är,

och har sedan 1994 varit, styrande för den eko-

nomiska politiken. Framgångarna har varit bety-

dande. Låneberoendets tid är förbi. Överskott i

de offentliga finanserna kan nu pressa tillbaka

statsskulden.

1.3.1 Sunda offentliga finanser

Sverige har på ett par år gått från att ha ett av in-

dustrivärldens största underskott till överskott i

de offentliga finanserna. År 1993 var underskot-

tet i de offentliga finanserna 12,3 procent av

BNP. Fem år senare hade detta vänts till ett över-

skott på 2,2 procent av BNP.

Trots denna remarkabla förbättring kvarstår

en stor statsskuld som följd av fallet i sysselsätt-

ningen och underskottspolitiken i början av

1990-talet. Den svenska statsskulden var den 31

december 1998 1 449 miljarder kronor. Trots det

stora överskottet under 1998 fortsatte statsskul-

den att öka i nominella termer. Försvagningen av

kronan under 1998 gjorde att den del av stats-

skulden som var upplånad i utländsk valuta växte

mer än vad som amorterades. Detta visar tydligt

att Sverige fortfarande är i en utsatt position trots

de senaste årens konsolidering. Enbart ränteut-

gifterna i statens budget utgör 1999 cirka 93 mil-

jarder kronor.

Med flytande växelkurs och inflationsmål är fi-

nanspolitikens främsta syfte att skapa goda be-

tingelser för tillväxt och sysselsättning genom att

bevara överskotten i de offentliga finanserna och

hålla utgifterna under kontroll. Därmed skapas

förutsättningar för låga räntor vilket i sin tur le-

der till höga investeringar, god tillväxt, ökad sys-

selsättning och ökade möjligheter till en god för-

delningspolitik.

19

PROP. 1998/99:100

Tabell 1.4 Offentliga finanser 1993-2002

Procent av BNP

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Utgiftskvot

72,8

70,0

67,3

65,8

63,9

62,4

62,1

60,5

59,2

57,6

Inkomstkvot

60,5

59,7

59,6

63,7

62,8

64,6

63,9

62,6

62,4

61,5

Skattekvot

50,2

49,8

49,9

54,1

54,2

56,1

56,0

55,2

55,3

55,1

Finansiellt sparande

-12,3

-10,3

-7,8

-2,1

-1,1

2,2

1,8

2,1

3,1

4,0

Överföring

1,1

2,0

Finansiellt sparande efter

överföring

-12,3

-10,3

-7,8

-2,1

-1,1

2.2

1,8

2,1

2,0

2,0

Nettoskuld 1

11,0

21,9

23,6

20,2

19,0

15,4

10,1

5,9

2,4

0,3

Konsoliderad bruttoskuld 1

76,0

79,3

78,0

77,2

77,0

75,4

67,6

62,2

54,2

51,0

Statens budgetsaldo, mdkr 1

-242

-185

-138

-21

-6

10

93

71

171

22

1 Efter beräkningsteknisk överföring till hushållen 2001 och 2002 av den del av överskottet i offentlig sektor som överskrider målsatta överskott.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet

Budgetpolitiska mål

Regeringen har under de senaste åren arbetat

med fleråriga och preciserade budgetpolitiska

mål. Resultaten av detta har varit mycket gott.

De budgetpolitiska målen för 1996 och 1997

uppfylldes med bred marginal. Aven 1998 klaras

budgetmålet med stor marginal. För 1999 och

2000 är dock marginalen mindre.

När målet om offentliga finanser i balans 1998

sattes upp våren 1995 var det få som trodde att

det var möjligt att uppnå. I efterhand kan kon-

stateras att de offentliga finanserna 1998 uppvi-

sade ett överskott på 2,2 procent av BNP.

Två övergripande mål styr budgetpolitiken.

De offentliga finanserna skall uppvisa överskott

och utgifterna skall ej överstiga de uppsatta ut-

giftstaken.

Överskott i de offentliga finanserna

En stark välfärd kräver starka offentliga finanser.

En stor offentlig skuld innebär att framtida gene-

rationer tvingas använda en stor del av de resur-

ser de skapar till att betala räntor och amorte-

ringar. Därför skall de offentliga finanserna

uppvisa ett överskott.

Det långsiktiga budgetmålet för regering och

riksdag är ett överskott på 2 procent av BNP i

genomsnitt över en konjunkturcykel. Som en

gradvis anpassning av detta är budgetmålen för

den offentliga sektorns finansiella sparande 0,5

procent av BNP 1999 och 2,0 procent för år 2000

och 2001.

Målen för åren 1999 till 2001 gäller vid den

tillväxt som kalkylerades i 1997 års ekonomiska

vårproposition. Om tillväxten av konjunktur-

mässiga skäl väsentligt skulle avvika från denna

skall motsvarande avvikelse tolereras. Enligt nu-

varande prognoser för 1999 och 2000 beräknas

tillväxten bli något lägre än vad som prognostise-

rades 1997. Enligt regeringens bedömning är

detta inte en väsentlig avvikelse.

Tabell 1.5 BNP-tillväxt

Procent

1997

1998

1999

2000

Totalt

VP 1999

1,8

2,9

2,2

2,6

9,7

VP 1997

2,3

2,5

2,8

2,7

10,7

Differens

-0,5

0,4

-0,6

-0,1

-1,0

År 2001 uppnås målet med bred marginal. Ut-

över det målsatta överskottet på 2,0 procent av

BNP finns ett utrymme som kan användas till

reformer för ökad sysselsättning och rättvisa på

1,1 procent av BNP om så bedöms vara lämpligt

bl.a. ur konjunktursynvinkel. Detta utrymme har

beräkningstekniskt överförts till hushållssektorn

i här redovisade kalkyl.

Regeringen föreslår att målet för år 2002 skall

vara 2,0 procent av BNP. Även detta år görs

därför en beräkningsteknisk överföring, som

detta år motsvarar 2,0 procent av BNP, så att

målet nås. Resultatet är att den offentliga sek-

torns nettoskuld är så gott som borta 2002.

20

Utgiftstaken

Utvecklingen med kraftigt stigande budgetun-

derskott i början av 1990-talet förvärrades av den

dåliga budgetdisciplinen. För att inte åter hamna

i samma situation reformerades budgetprocessen

under 1996. Genom en stramare budgetprocess

kan regering och riksdag tydligare prioritera väl-

färden.

Ett av de viktigaste inslagen i den nya budget-

processen är att regeringen i samband med vår-

propositionen presenterar förslag till nominella

utgiftstak för tre år framåt. De statliga utgifterna

måste sedan hållas under utgiftstaken. Utgiftsta-

ket för 1997 klarades med bred marginal. Enligt

preliminära siffror klarades även taket för 1998.

Regeringen bedömer att det finns en viss risk

för att utgiftstaket skulle kunna överskridas 1999

om inga åtgärder vidtas. Regeringen föreslår

därför vissa besparingar för att klara taket. Dess-

utom har regeringen beslutat om så kallade be-

gränsningsbelopp för vissa anslag. Det innebär

att utgifterna inte får överskrida dessa belopp.

För 1999 beräknas budgeteringsmarginalen efter

dessa åtgärder till 1 miljard kronor. Om denna

marginal skulle visa sig vara otillräcklig avser re-

geringen att under innevarande år vidta ytterliga-

re åtgärder. Utgiftstaken skall hållas.

Enligt regeringens bedömning är budgete-

ringsmarginalen för år 2000 för liten för att kun-

na hantera makroekonomiska störningar om

inga åtgärder vidtages. Samtidigt finns det behov

av att göra besparingar av strukturell natur inom

t.ex. läkemedelssubventionerna för att få ner de

snabbt ökande kostnaderna. Därför föreslås vissa

besparingar även för år 2000. De sämst ställda

pensionärerna kompenseras dock.

Budgeteringsmarginalen för 2001 är betryg-

gande stor, 16 miljarder kronor samtidigt som

målet om 2,0 procents överskott uppnås med

bred marginal.

Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2002

skall vara 810 miljarder kronor.

Den nya budgetprocessen har på ett avgörande

sätt förbättrat betingelserna för en ansvarsfull

ekonomisk politik. Det hindrar inte att det bör

göras en översyn av hur den nya processen fun-

gerar. En översyn av budgetprocessen har därför

påbörjats i såväl riksdag som regering. Dess prin-

ciper om budgetdisciplin och ordning och reda i

de offentliga finanserna skall ligga fast.

PROP. 1998/99:100

1 Tabell 1.6 Besparingar, begränsningsbelopp och finansie- 1

1 ring. Nettoeffekt på offentliga finanser 1

Miljoner kronor

1999

2000

2001

2002

Regeringskansliet

0

0

0

100

Försvarsram inkl omställningsbi-

drag

0

0

0

1 000

Högkostnadsskydd, läkemedel

800

1 370

1 370

1 370

Sjukpenninggrundande inkomst

0

90

280

470

Antagandepoäng, vilande för-

tidspension

0

90

170

250

Underhållsstöd

0

210

210

210

Socialfonden

0

400

1 000

1 000

Arbetsmarknadspolitiska åt-

gärder

1 040

2 790

1 100

1 100

Vuxenstudiestöd

60

0

0

0

Kunskapslyftet

0

900

1 080

0

Räntebidrag

0

110

0

0

Stöd till lokala investerings-

program

120

740

550

0

Investeringsbidrag

0

250

0

0

Bidrag för att minska elan-

vändning

60

200

0

0

Väghållning

500

500

0

0

Övrigt kommunikationer

0

100

150

200

Jordbruk

870

400

0

0

Finansiering maxtaxa

0

0

1 700

1 300

Begränsningsbelopp

3 730

Övrigt

580

730

370

390

Summa besparing

7 750

8 870

7 990

7 390

En långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi

Budgetsaneringen innebar såväl utgiftsnedskär-

ningar som skattehöjningar. För perioden 2001

och framåt är perspektivet det spegelvända. Sve-

rige kan då tillåta sig såväl utgiftsökningar som

skattesänkningar, förutsatt att de håller sig inom

de ramar som kravet på överskott i de offentliga

finanserna, utgiftstaken, konjunkturläget och

den ekonomiska tillväxten medger. Därför be-

hövs en långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi

som en riktlinje för den ekonomiska politiken de

kommande åren.

Utgångspunkten för en sådan strategi är att

det offentliga överskottet om två procent av

BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel skall

bestå. Regeringen gör bedömningen att med ett

sådant mål är det möjligt att under de kommande

åren öka de offentliga utgifterna samtidigt som

det kommer att finnas utrymme för skattesänk-

21

PROP. 1998/99:100

ningar. En långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi

syftar till att finna en rimlig avvägning mellan så-

dana utgiftsökningar och skattesänkningar. Den

förenar kraven på å ena sidan starka offentliga

finanser, å andra sidan berättigade önskemål om

förbättringar av den offentliga välfärden och li-

kaledes motiverade krav på skattesänkningar.

Därmed befästs den ekonomiska politikens stad-

ga och trovärdighet vilket bidrar till en hållbar

och hög ekonomisk tillväxt för en god välfärd.

Diagram 1.1 De statliga utgiftstaken 1997-2002

Procent av BNP

1 Till följd av åiderspensionsreformen gjordes hösten 1998 en teknisk justering av u t-

giftstaken för åren 1999-2001. För att möjliggöra en jämförelse övertiden har utgift-

staken för 1997 och 1998 justerats.

Reformer

Den goda utvecklingen av de offentliga finanser-

na, den nya budgetprocessen samt de nu före-

slagna besparingarna möjliggör nya reformer in-

om prioriterade områden för de kommande åren.

Reformerna kan delas in i fem huvudsakliga om-

råden:

Arbetslösheten skall betvingas. Ett brett åt-

gärdsprogram genomförs för att göra sysselsätt-

ningsökningen uthållig.

Kunskap och kompetens. Högskoleutbildning,

forskarutbildning och grundforskning tillförs

mer resurser, en studiestödsreform genomförs

Skolan, vården och omsorgen skall förbättras.

Mer resurser tillförs barnomsorgen, skolan, vår-

den och omsorgen, maxtaxa inom barnomsorgen

införs m.m.

Rättvisan skall stärkas. Biståndet höjs, de till-

fälliga skattesänkningarna förlängs. Dessutom

höjs barnbidraget enligt tidigare förslag.

Hållbara Sverige. En rad åtgärder genomförs

för att göra Sverige mer ekologiskt uthålligt.

Tabell 1.7 Nya reformer. 1

Nettokostnad, offentliga finanser 1

Miljoner kronor

2000

2001

2002

Arbetslösheten skall betvingas

Stärkt platsförmedling

700

0

0

Anställningsstöd

970

1 120

1 120

Lönebidrag m.m.

90

90

90

Kunskap och kompetens

Kompetensutveckling

400

1 000

1 000

Nytt studiestödsystem, pensionsrätt

0

800

1 600

Kunskapslyftet

0

0

3 170

Högskoleplatser

0

450

1 350

Forskning och forskarutbildning

70

470

780

Särskilda utbildningssatsningar

30

80

500

Stiftelsehögskolor

0

200

200

Övrigt

40

0

0

Skolan, vården och omsorgen

Generella statsbidraget

0

2 000

3 000

200-kronan till kommunsektorn

1250

0

0

Maxtaxereform och allmän förskola

0

1 700

3 400

Ersättning till vissa steriliserade

90

20

0

Personliga ombud psykiskt funktions-

hindrade

90

90

90

Handikappområdet

240

190

60

Rättvisan skall stärkas

Bistånd

0

0

200

Skattereduktion

3 000

300

0

Fastighetsskatt, hyresfastigheter

0

640

1 100

Pensionstillskott

270

0

0

Särskilt grundavdrag, pensionärer

110

0

0

Rättsväsendet

150

150

150

Hållbara Sverige

Markinköp

0

0

370

Marksanering

0

90

300

Miljöforskning

50

100

100

Biotopskydd

0

80

100

Byggforskning

50

50

50

Hållbara Sverige - övrigt

40

30

70

Bidrag till minskad elanvändning

0

210

210

Lokala investeringsprogram

0

0

1 200

Övrigt

10

0

0

Summa reformer

7 660

9 850

20 200

22

PROP. 1998/99:100

1.3.2 Stabila priser

Stabila priser är en grundläggande förutsättning

för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-

flation försämrar förutsättningarna för en uthål-

ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt

hög sysselsättning. En hög och ojämn inflation

har dessutom negativa fördelningseffekter. Den

övergripande uppgiften för penningpolitiken är

därför prisstabilitet.

Riksbanken bedriver penningpolitiken själv-

ständigt. Riksbanken har definierat prisstabilitet

som att ökningen av konsumentprisindex skall

begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 pro-

centenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder

penningpolitikens inriktning och står bakom in-

flationsmålet.

Diagram 1.3 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI

utfall 1994-1999 _________________

Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för

inflationen.

Källa: Statistiska centralbyrån

Riksdagen tog under hösten 1998 ett andra be-

slut om att göra Riksbanken mera självständig.

Därmed har grundlagen ändrats. Beslutet grun-

dade sig på den fempartiöverenskommelse som

gjorts om penning- och valutapolitiken för att

stärka trovärdigheten för prisstabiliteten. De nya

bestämmelserna innebär bl.a.:

- Riksbanken ges ett överordnat mål för sin

verksamhet som läggs fast i lag. Målet för

penningpolitiken skall vara att upprätthålla ett

fast penningvärde. Eftersom Riksbanken är

en myndighet under riksdagen bör banken

därutöver stödja den allmänna ekonomiska

politiken, bl. a. i syfte att främja en hållbar

tillväxt och en hög sysselsättning, utan att

åsidosätta prisstabilitetsmålet.

- I regeringsformen har ett förbud införts för

varje myndighet att ge instruktioner till Riks-

banken i frågor som rör penningpolitik.

Dessutom får en ledamot av riksbanksdirek-

tionen inte söka eller ta emot instruktioner

när hon eller han fullgör penningpolitiska

uppgifter.

- Riksbankschefen får en stärkt ställning ge-

nom att det i regeringsformen anges att denna

eller denne under den sexåriga mandatperio-

den får avsättas endast om hon eller han inte

längre uppfyller de krav som ställs för att

kunna utföra sina uppgifter eller om hon eller

han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

- Ansvaret för övergripande valutapolitiska frå-

gor har förts över från Riksbanken till rege-

ringen. Riksbanken skall besluta om tillämp-

ningen av det växelkurssystem som rege-

ringen beslutat om.

Den nya riksbankslagstiftningen som trädde i

kraft den 1 januari 1999 innebär också att Riks-

banken fått en ny direktion med sex heltidsans-

tällda ledamöter som självständigt fattar de pen-

ningpolitiska besluten. Direktionen har beslutat

att målformuleringen för Riksbanken ligger fast.

Räntan

Den låga inflationen och de sanerade offentliga

finanserna har medfört att Riksbanken kunnat

sänka sin styrränta, den s.k. reporäntan, till under

3 procent. Det är drygt en procentenhet lägre än

under början av hösten och den lägsta styrränta

Sverige haft sedan den moderna kreditmarkna-

den började ta form under 1980-talet. Sverige har

därmed en av Europas lägsta styrräntor.

De svenska räntorna ligger i ett historiskt per-

spektiv på unikt låga nivåer. Saneringen av de

offentliga finanserna och penningpolitikens in-

riktning på prisstabilitet är de viktigaste förkla-

ringarna till att de svenska 1 O-årsräntorna nu en-

dast ligger strax över euroräntorna och t.o.m.

under räntenivåerna i Förenta staterna.

23

PROP. 1998/99:100

Diagram 1.4 Svenska, tyska och amerikanska 10-årsräntor

1998-1999

Källa: Finansdepartementet

Internationella räntor med längre löptid har stigit

sedan årsskiftet, till följd av bl.a. den ihållande

tillväxten i Förenta staterna. Trots uppgången av

de amerikanska långa räntorna är de svenska

räntorna lägre än under början av hösten 1998, ca

4,4 procent jämfört med ca 4,7 procent. Diffe-

rensen mot den tyska tioåriga räntan har fallit

från strax under 1 till ca 0,4 procent. Detta beror

främst på att turbulensen på de internationella

finansiella marknaderna har lagt sig och att det

efter valet står klart att den ekonomiska politiken

är fortsatt inriktad på överskott i de offentliga

finanserna och låg inflation.

Både korta och långa räntor beräknas förbli lå-

ga. Det innebär att det finns utrymme för lättna-

der för dem som bor i hyresrätt, i takt med att

lägre räntekostnader slår igenom i hyressättning-

en, och för hushåll med villa- eller bostads-

rättslån. Månadskostnaden efter skatt för ett

normalt tvåårigt villalån på 500 000 kronor har

fallit från ca 3 500 kronor till ca 1 500 kronor se-

dan hösten 1994.

Diagram 1.5 Månadskostnad efter skatt för ett 2-årigt

bostadslån_________

Kronor

Kronan

Kronan har stärkts. Jämfört med ett konkurrens-

vägt genomsnitt av valutor har kronan stärkts

med ca 4 procent sedan årsskiftet. Detta är delvis

en spegling av en lugnare internationell miljö på

de finansiella marknaderna men också ett uttryck

för att förtroendet för svensk ekonomi är starkt.

Diagram 1.6 Valutakurs mot euron, 1998-1999

Före 1/1 1999 kurs mot D-mark omräknad till euro

Penningpolitikens inriktning på prisstabilitet och

flytande växelkurs innebär att det är naturligt

med en viss variation i kronans växelkurs. Den

internationella finansiella turbulensen under

hösten medförde att kronan försvagades och

växelkursfluktuationerna tilltog. Andra jämför-

bara valutor med rörlig växelkurs utsattes också

för stora valutakursrörelser.

EMU

Den 1 januari infördes EU:s gemensamma valu-

ta, euron. Införandet av euron utgör ett histo-

24

PROP. 1998/99:100

riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-

tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-

sträckning Sverige ekonomiskt och politiskt. Det

är viktigt också för Sverige att projektet blir en

framgång.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen

från starten. Ett eventuellt beslut om deltagande i

valutaunionen måste ha ett brett folkligt stöd.

Sverige håller dörren öppen för ett senare inträde

i valutaunionen. Ett beslut om ett svenskt delta-

gande i valutaunionen skall underställas svenska

folket för prövning i val eller i folkomröstning.

Det är angeläget att ett framtida ställningstagan-

de om deltagande i valutaunionen föregås av or-

dentlig debatt och analys.

För att öka kunskapen och stimulera en bred

debatt om ett eventuellt svenskt deltagande har

ett informations- och folkbildningsarbete på-

börjats. Syftet är att detta skall vara vittomfat-

tande och opartiskt. En särskild delegation har

nyligen tillsatts av regeringen med uppgift att

fördela 20 miljoner kronor till folkhögskolor och

folkbildningsorganisationer för utbildnings- och

informationsprojekt om EMU. Sedan tidigare

bedrivs även en av regeringen initierad informa-

tionsinsats om praktiska eurofrågor som syftar

till att informera företag och hushåll om praktis-

ka aspekter av eurons införande.

Regeringens uppfattning är att det inte är ak-

tuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-

betet ERM2. Erfarenheterna från den nuvarande

politiken inriktad på prisstabilitet i kombination

med rörlig växelkurs är goda.

1.3.3 En lönebildning i balans

En väl fungerande lönebildning är en förutsätt-

ning för att sysselsättningen skall fortsätta att

öka i tillfredsställande takt. Konsekvenserna av

brister i lönebildningen är annorlunda nu mot

förr. När lönekostnaderna steg mer i Sverige än i

omvärlden under 1970- och 1980-talen medförde

det på kort sikt inflation och först efterhand för-

svagad konkurrenskraft och högre arbetslöshet.

Utvecklingen visar att en beredvillighet att ac-

ceptera inflation inte ger en hållbart låg arbets-

löshet. Inflationsvägen är stängd.

Även vid en väsentligt lägre arbetslöshet än

dagens måste löneökningarna hålla sig vid en låg

nivå. Regeringen tillsatte därför en utredning för

att se över regelverket kring lönebildningen. Ut-

redningen överlämnade sitt slutbetänkande i no-

vember 1998 och remissbehandlingen avslutades

i mars 1999.

Reformeringen av lönebildningen är i första

hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Om

parterna ej förmår ta det nödvändiga ansvaret för

lönebildningen vilar ansvaret på statsmakterna.

Under hösten 1998 har parterna fört diskus-

sioner om en tänkt allians för tillväxt, vilken även

skulle innefatta spelreglerna för lönebildningen.

När dessa samtal inte ledde till någon överens-

kommelse tillsatte regeringen två samsynsmän

med uppdrag att rapportera om möjligheterna

för arbetsmarknadens parter att nå en samsyn rö-

rande bl.a. spelreglerna kring lönebildningen. De

två samsynsmännen rapporterade i mars till rege-

ringen att det finns betydande motsättningar

mellan parterna i synen på spelreglerna kring lö-

nebildningen, men att det också finns en bred

samsyn om vissa principer för lönebildningen

och om ett antal andra frågor. Mot denna bak-

grund avser regeringen att under hösten 1999

lägga förslag om regelverket för lönebildningen.

Att motverka osakliga löneskillnader på grund

av kön är en av jämställdhetspolitikens viktigaste

frågor. Därför kommer regeringen att prioritera

uppföljning och analys av de uppdrag och åtgär-

der som redan beslutats. Vid behov kommer re-

geringen att överväga ytterligare steg för att

motverka osakliga löneskillnader. Även här har

dock arbetsmarknadens parter huvudansvaret.

Regeringen kommer att inbjuda arbetsmark-

nadens parter till överläggningar i avsikt att på-

skynda det arbete som bedrivs för att motverka

lönediskriminering. Regeringen avser att i hös-

tens budgetproposition återkomma med en

handlingsplan för hur det fortsatta arbetet för att

motverka osakliga löneskillnader på grund av

kön skall bedrivas.

1.4 Sverige - en nation i utbildning

och arbete på väg in i 2000-talet

Sverige kan ta steget in i 2000-talet med tillför-

sikt och optimism. Sverige skall åter till full sys-

selsättning. Andelen sysselsatta av befolkningen

mellan 20 och 64 år skall öka från 74 procent

1997 till 80 procent 2004. Målet om 4 procents

öppen arbetslöshet år 2000 ligger fast. Könsupp-

delningen på arbetsmarknaden skall brytas.

Detta är ambitiösa men fullt realistiska mål.

Det mesta tyder på att Sverige står inför en lång

period med hög tillväxt. En tillväxttakt på i ge-

25

PROP. 1998/99:100

nomsnitt mellan 2,5 och 3 procent de närmaste

åren är fullt möjlig. Av central betydelse för sys-

selsättningspolitiken är därför att slå vakt om den

goda grund som nu lagts med offentliga över-

skott, låga räntor och stabila priser.

Förutsättningarna för att efterfrågan på ar-

betskraft skall fortsätta att öka är för närvarande

goda trots avmattningen i den internationella

konjunkturen. Det senaste året har över 100 000

nya jobb tillkommit. Antalet ungdomar under 25

år som har gått arbetslösa över 100 dagar har

minskat kraftigt. Hälften av de som går ut en yr-

kesinriktad arbetsmarknadsutbildning har erhållit

arbete inom sex månader, den högsta andel som

uppmätts sedan 1991. Förutsättningarna är också

goda för att efterfrågan på arbetskraft på medel-

lång sikt skall fortsätta öka. Det ökande förtro-

endet för den ekonomiska politiken, med stärkta

offentliga finanser, låga räntor och låga infla-

tionsförväntningar skapar goda betingelser för en

fortsatt ökning av sysselsättningen. En väl funge-

rande offentlig sektor och en aktiv fördelnings-

politik är också av betydelse i detta sammanhang.

Den svenska industrins internationella konkur-

renskraft är god, vilket ger bra förutsättningar

för en förnyad snabb exporttillväxt när den in-

ternationella konjunkturen vänder uppåt.

Denna goda utveckling måste vidmakthållas.

Tillgången på kvalificerad arbetskraft de kom-

mande åren måste därför säkras. Flaskhalsar

måste undvikas. De arbetslösas kompetens skall

höjas. Alla arbetslösas vilja till arbete måste tillva-

ratas.

1.4.1 Sverige - en nation i utbildning

Sverige skall vara en ledande kunskapsnation.

Därför behövs fortsatta offensiva investeringar i

kunskap. Kunskap är en central faktor för till-

växt, utveckling och modernisering. Sverige skall

konkurrera med kompetens och välutbildad ar-

betskraft. Kunskap och utbildning är nyckeln till

en hög sysselsättning och tillväxt utan att det

sker på bekostnad av ökade orättvisor och för-

djupade klyftor.

Förskolan utgör det första steget i det livs-

långa lärandet. Det är ett av skälen till att rege-

ringen avsatt medel för att stegvis införa en all-

män förskola samt maxtaxa inom barnomsorgen.

Grundskolan och gymnasieskolan skall ge alla

elever en god grund för det livslånga lärandet.

Skolans viktigaste resurs i arbetet med att nå

målen är välutbildade lärare och skolledare, som

kan leda den pedagogiska utvecklingen. Rege-

ringen avsätter ytterligare resurser för kompe-

tensutveckling. En bra skola kräver välutvecklade

system för kvalitetsutveckling, uppföljning och

utvärdering. Regeringen fortsätter att prioritera

arbetet med kvalitet och likvärdighet i skolan.

Kommunerna tillförs mer resurser för att stärka

skolan och öka måluppfyllelsen.

Den mest effektiva sysselsättningspolitiken är

den som genom att stärka arbetskraftens kom-

petens och kunskapsnivå stimulerar tillväxt och

sysselsättning samt motverkar arbetslöshet. Ar-

betsmarknadsutbildningen är en av hörnstenarna

inom arbetsmarknadspolitiken. Regering och

riksdag har under senare år betonat vikten av att

fokusera på den yrkesinriktade arbetsmarknads-

utbildningen. Bland annat har regeringen satt

upp ett ambitiöst mål för andelen i arbete efter

avslutad utbildning. Det är viktigt att arbets-

marknadsutbildningen fortsätter att utvecklas för

att i högre grad bidra till en effektiv matchning

mellan tillgång och utbud av arbetskraft. En vik-

tig del i denna politik är satsningarna på vux-

enutbildningen och Kunskapslyftet. Kunskap

om informationsteknik och dess användnings-

områden skall föras in på alla nivåer i utbild-

ningsväsendet.

Kunskapslyftet är nu inne i sitt andra verk-

samhetsår sedan starten hösten 1997. I dag stu-

derar totalt närmare 200 000 i vuxenutbildning på

gymnasial nivå. Under femårsperioden fram till

2002 kommer Kunskapslyftet att ha nått över

800 000 nya studerande. Genom Kunskapslyftet

har hundratusentals, i huvudsak tidigare arbetslö-

sa, fått möjlighet att stärka sin kompetens och

sin ställning på arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår att Kunskapslyftet i stort

ligger kvar på samma nivå som 1999 fram till och

med första halvåret 2002, vilket innebär att den

tidigare planerade utbyggnaden inte kan komma

till stånd. Satsningen fortsätter därefter på en läg-

re nivå under andra halvåret 2002. Regeringen

avser att under 2000 återkomma till riksdagen,

efter det att underlag inhämtats av den parla-

mentariska kunskapslyftskommittén, om perio-

den efter 2002.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och den

internationella konkurrensen kräver att fler har

en högskoleutbildning. Utbyggnaden av hög-

skolan fortsätter därför med 10 000 nya perma-

nenta platser 2001 och ytterligare 10 000 platser

2002. Studiestödet reformeras med början 2001.

Målet för forskningspolitiken är att Sverige

skall vara en framstående forskningsnation, där

26

PROP. 1998/99:100

forskningen håller hög kvalitet och där forsk-

ningsinsatserna ger utrymme för både bredd och

specialisering. Resurserna för grundforskning

ökas för att bidra till kunskapssamhällets in-

frastruktur. Staten är garant för fri grundforsk-

ning med långsiktig och obunden finansiering.

Sverige behöver också fler forskarutbildade så-

väl för högskolans eget behov som för att möta

efterfrågan av forskarutbildade inom näringslivet

och i offentlig verksamhet. En successiv satsning

på forskning sker nu avseende de nya universi-

teten, men också generellt för en utbyggd fors-

karutbildning och stöd till grundforskning.

iTabell 1.8 Nya utbildningssatsningar 1

Miljoner kronor

2000

2001

2002

Särskilda utbildningssatsningar 1

30

80

500

Förlängning av Kunskapslyft

3 168

Studiestödsreform

800 2

1 600’

Högskoleplatser

450

1 350

Forskning och forskarutbildning

70

470

779

Stiftelsehögskolor

200

200

Kompetensutveckling

400

1 000

1 000

Totalt

500

3 000

8 300

1 Bl.a. IT-satsning, 10-punktsprogrammet

’ Inkl, pensionsrätt

1.4.2 Sverige - en nation i arbete

Arbetet med att stärka Sverige går vidare. Rege-

ringen föreslår nu en rad åtgärder för att göra

sysselsättningsökningen uthållig. Politiken in-

riktas på insatser för att arbetsmarknaden skall

fortsätta att utvecklas positivt och sysselsätt-

nings- och arbetslöshetsmålet uppnås.

Effektivare arbetsmarknad

Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbätt-

ras. En mer effektiv arbetsmarknad är viktig för

att den nuvarande positiva ekonomiska utveck-

lingen skall fortsätta och leda till en varaktigt

högre sysselsättning och minskad arbetslöshet.

En effektiv matchning mellan arbetssökande och

lediga platser bidrar till att sysselsättningen kan

öka utan att inflationsdrivande flaskhalsar upp-

står. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder

för att bidra till detta:

- Arbetet med att väsentligt reducera det ar-

betsmarknadspolitiska regelverket skall fort-

sätta. Arbetsmarknadspolitiken skall fokusera

på att underlätta en effektiv platsförmedling,

minska obalanser på arbetsmarknaden samt

att förhindra långa tider utan reguljärt arbete.

Regelverket skall bygga på att arbets- och

kompetenslinjen gäller, konkurrensneutrali-

teten säkerställs samt att undanträngnings-

och inlåsningseffekter motverkas.

— Regeringen föreslår effektiviseringar av de

rörlighetsstimulerande åtgärderna.

— Kvaliteten i de individuella handlingsplanerna

skall förbättras och medvetandet om dem

öka.

— En ettårig försöksverksamhet med bristyr-

kesutbildning för anställda genomförs inom

ramen för arbetsmarknadsutbildningen.

— De regionala kompetensrådens uppgifter för-

tydligas för att säkerställa att de fungerar väl i

rådande uppgång på arbetsmarknaden.

— Arbetslöshetsförsäkringen ses över vad gäller

bl.a. kraven på omställning. Syftet är att sä-

kerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som

omställningsförsäkring och samtidigt stärka

rättstryggheten för den arbetslöse.

— En utredning tillsätts med uppgift att snarast

se över arbetsmarknadsutbildningens organi-

sation och effektivitet. Arbetsmarknadsut-

bildningen måste i högre grad bidra till en ef-

fektiv matchning mellan efterfrågan på och

utbud av arbetskraft. Avgränsningen gente-

mot den reguljära utbildningen skall tydliggö-

ras.

En av arbetsmarknadspolitikens viktigaste upp-

gifter är att förhindra långa perioder utan arbete.

Personer som har varit utan arbete under en

längre tid förlorar anknytningen till arbetsmark-

naden, med risk för att kompetensen och möj-

ligheterna att följa med i de förändringar som

sker på arbetsmarknaden försämras. Arbets-

marknadspolitikens uppgift är att stödja den en-

skilde i dessa ansträngningar. Mot denna bak-

grund är det angeläget att arbetsförmedlingarna

fortsättningsvis prioriterar långtidsarbetslösa och

långtidsinskrivna, vad gäller t.ex. deltagande i ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder, så att inte regel-

förenklingar och minskade åtgärdsvolymer leder

till ökad utförsäkring

Utsatta grupper skall prioriteras. Arbetsmark-

nadssituationen för invandrare är särskilt pro-

blematisk och sysselsättningsgraden har fallit

markant sedan början av 1990-talet. För att un-

27

PROP. 1998/99:100

derlätta för utsatta grupper att komma in på ar-

betsmarknaden föreslår regeringen ett antal åt-

gärder:

- Ett förstärkt anställningsstöd införs för ar-

betslösa med långa inskrivningstider. Stödet

ges till arbetsgivare som anställer personer,

som har varit öppet arbetslösa eller i arbets-

marknadspolitiska åtgärder under minst tre

år. Stödet ges genom en kreditering av arbets-

givarens skattekonto under två år.

- Arbetsförmedlingen får använda 700 miljoner

kronor för tillfälliga personalförstärkningar.

Av dessa skall 100 miljoner kronor användas

för att särskilt stärka invandrares ställning på

arbetsmarknaden.

- De extra personalresurser som tillförs Arbets-

marknadsverket möjliggör för arbetsförmed-

lingarna att i samarbete med kommunerna

förbättra tillgången på praktikplatser i sam-

band med utbildning i svenska för invandra-

re (SFI).

- Ett system för validering av utländsk yrkes-

kompetens prövas i pilotprojekt under hös-

ten.

- En försöksverksamhet initieras med inrikt-

ning på att pröva nya vägar, metoder och ak-

törer för att finna effektiva former för att

förmedla arbeten till arbetslösa invandrare.

- Ytterligare resurser satsas för att fler arbets-

handikappade skall erhålla en lönebidragsan-

ställning.

En offensiv konkurrenspolitik

För att åstadkomma en uthållig sysselsättnings-

tillväxt krävs även effektiva marknader. Väl fun-

gerande marknader leder till att produktivitets-

tillväxten blir tillräckligt god för att säkerställa en

hög standardutveckling och ett internationellt

konkurrenskraftigt näringsliv. Effektivare mark-

nader gynnar också konsumenterna i form av

lägre priser, bättre kvalitet och större urval av va-

ror och tjänster. Regeringen föreslår därför åt-

gärder för att bidra till mer effektiva marknader:

- En väl fungerande konkurrens inom bygg-

sektorn minskar på sikt boendekostnaderna

för alla. Byggkostnadsdelegationen skall pre-

sentera förslag för att motverka att byggsek-

torn bidrar till att inflationstendenser upp-

kommer.

- Kvarvarande hinder för konkurrens i gräns-

landet mellan offentlig och privat verksamhet

skall undanröjas. Statskontoret ges i uppdrag

att snarast se över hur de statliga myndighe-

terna agerar på konkurrensutsatta marknader.

Diskussioner förs med kommunsektorn om

en långsiktig strategi för att offentlig verk-

samhet inte skall hämma tillväxtförutsätt-

ningarna.

— En väl fungerande konkurrens ger ett effekti-

vare näringsliv och ger konsumenten en star-

kare ställning. Flera branscher kännetecknas

idag av bristande konkurrens och att konsu-

menten därmed har en svag ställning. Rege-

ringen avser att återkomma med förslag som

ger ökad konkurrens och stärker konsumen-

tens ställning.

- Sveriges deltagande i den inre marknaden ger

konsumenterna ett bredare utbud och lägre

priser. Regeringen arbetar för att ytterligare

stärka konsumentintresset i handelspolitiken

bl.a. genom ökad importkonkurrens. Ett ex-

empel på detta är frågan om utvidgad paral-

lellimport.

Effektivare system för utbildning och

kompetensutveckling

Tillgången på de kategorier arbetskraft för vilka

efterfrågan stiger måste vara så god att risken för

en snabb löneglidning motverkas. Inflationsdri-

vande flaskhalsar måste undvikas. Detta ställer

krav på en hög effektivitet och anpassningsför-

måga även inom det reguljära utbildningssyste-

met. Utöver den stora satsningen på utbildning-

en, som redovisats tidigare, måste även de som

redan har arbete öka sin kompetens. Vikten av en

väl fungerande kompetensförsörjning betonas

även i den s.k. Industrigruppens förslag.

— En stimulans av kompetensutveckling i ar-

betslivet genomförs åren 2000 till 2002 med

utgångspunkt från det förslag som arbets-

gruppen för kompetensutveckling i arbetsli-

vet lämnade hösten 1998. Finansieringen av-

ses ske inom ramen för nya mål 3 inom EG:s

socialfond. Hälften av satsningen bör utgöras

av medel från EU och hälften av statlig med-

finansiering. Stimulansen förutsätter finansie-

ring från arbetsgivarna inom ramen för en

trepartssamverkan.

28

PROP. 1998/99:100

Strategi för företagsutveckling

Sysselsättning och tillväxt förutsätter fler nya

och växande företag. Efterfrågan på arbetskraft

och den samlade tillväxten i den svenska ekono-

min påverkas av de allmänna villkor, som finns

för etablering av nya företag och för de redan

etablerade företagens tillväxt. Olika former av

etablerings- och tillväxthinder måste minskas.

Myndighetsstrukturen och stödsystemen skall

ses över. Näringspolitiken skall inriktas på att

vidmakthålla goda förutsättningar för tillväxt och

företagande i alla delar av landet. Den lägre rän-

tan har givit bättre förutsättningar för investe-

ringar i företagen. Jämställdhetsperspektivet skall

vara centralt.

Småföretagsdelegationen har presenterat ett

betydande antal förslag som syftar till att under-

lätta företagande. Den interdepartementala ar-

betsgrupp som regeringen tillsatt för att utvärde-

ra dessa redovisade sin slutliga rapport för

regeringen den 31 mars i år. Gruppen har succes-

sivt lämnat underlag som har lett till att en bety-

dande del av förslagen redan är genomförda, be-

slutade eller är under beredning. En ytterligare

genomgång av läget beträffande småföretagarde-

legationens förslag kommer att redovisas i sam-

band med budgetpropositionen. Den översyn av

vissa fåmansbolagsregler och bestämmelser om

generationsskiften i företag som aviseras i denna

proposition har stor betydelse för små företags

möjligheter att växa. Regeringen föreslår därför

att:

- Informationen kring nyföretagande utökas.

- Stödet till kooperativ utveckling utökas.

- Regleringen av värdepappersfonder på natio-

nell nivå ses över.

- En samlad översyn görs av de statliga insat-

serna på riskkapitalområdet. Syftet är att för-

bättra samordningen och höja effektiviteten.

- Regeringen undersöker möjligheterna att in-

föra en patentintrångsförsäkring.

Samarbete mellan högskolan och näringslivet

måste utökas. Landets små och medelstora före-

tag har i en ökande utsträckning behov av den

kunskapsproduktion som sker vid universitet,

högskolor och forskningsinstitut. Samhällets in-

vesteringar i kunskapsproduktion skall komma

även de mindre företagen till del. Det finns en

betydande regional utvecklingspotential i ett

ökat och förbättrat samarbete på lokal nivå mel-

lan högskola och näringsliv.

— För att säkerställa och utveckla tillgången på

kunskap och kompetens vidareutvecklas pro-

gram för teknik och kunskapsöverföring från

bl.a. högskolorna till små och medelstora fö-

retag. Syftet är att kunskapsproducenter inom

en region skall bli tillgängliga för små och

medelstora företag

— De gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet

behöver öka. Ett utökat samarbete mellan

skola och arbetsliv behövs för att finna nya

och flexibla former för lärande i arbetslivet.

Därmed kan kvaliteten i gymnasieskolan för-

bättras och den nya lärlingsutbildningen ut-

vecklas.

— Regeringen anser att arbetet med att öka in-

tresset för naturvetenskapliga studier är vik-

tig. I Göteborg skall, i samarbete med kom-

munerna och näringslivet i regionen, ett

naturvetenskapligt centrum byggas. Rege-

ringen bidrar till finansieringen av detta cent-

rum med 50 miljoner kronor under perioden

1999-2000.

1.4.3 Sverige - en nation på väg in i

2000-talet

I 1998 års ekonomiska vårproposition presente-

rade regeringen ett antal förslag inom områden

som är av stor vikt för den svenska tillväxten och

sysselsättningen. Utöver utbildning och företa-

gande är dessa: Hållbara Sverige, delaktighet i

informationssamhället, europeiskt samarbete och

ett Sverige för alla.

Hållbara Sverige

Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken

är att till nästa generation kunna lämna över ett

samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är

lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-

ställningen till hållbar utveckling. Det interna-

tionella samarbetet inom bl.a. EU är centralt.

Arbetet med att skydda miljön, stimulera lokala

initiativ och främja kretsloppstänkandet skall

fortsätta. Åtgärder för ekologisk hållbarhet skall

stimulera teknisk utveckling och nyföretagande

och därmed också samtidigt stärka ekonomi och

sysselsättning

29

PROP. 1998/99:100

Regeringen har under de senaste åren utveck-

lat en bred plattform för ekologiskt hållbar ut-

veckling. Miljöbalken är i kraft sedan årsskiftet.

En mycket bred utbildningsinsats genomförs nu

i hela samhället och totalt kommer flera tusen

personer att delta under 1999. Riksdagen kom-

mer under våren 1999 att ta ställning till rege-

ringens förslag om de miljömål som skall styra

tillämpningen av miljöbalken. Anslagen för mil-

jöpolitiken har ökat. Kommunerna är brett en-

gagerade genom bland annat det lokala investe-

ringsprogrammet. Energiöverenskommelsen

innebar ett stort investeringsprogram för att

ställa om energisektorn. Ytterligare åtgärder gäl-

ler forskning, teknikutveckling och miljöanpas-

sad upphandling, främjandet av export av svensk

miljöteknik, osv. Alla samhällssektorer är berör-

da.

Arbetet med att ställa om Sverige till ett före-

gångsland för den ekologiska hållbarheten skall

fortgå och följas upp årligen genom skrivelser

som presenteras samtidigt med budgetproposi-

tionen.

Regeringen föreslår nu ytterligare åtgärder för

att bygga om Sverige i hållbar riktning:

- Det lokala investeringsprogrammen förlängs i

tiden till att omfatta 2002.

- Miljöforskningen och byggforskningen till-

förs ytterligare resurser.

- Anslagen för marksanering, kalkningsverk-

samhet och biotopskydd förstärks.

- Anslagen för markinköp, miljöövervakning

samt miljötillsynen vid länsstyrelserna för-

längs t.o.m. 2002 på 2001 års nivå.

En fortsatt miljörelatering av skattesystemet ge-

nom skatteväxling är en viktig uppgift i de fort-

satta skatteöverläggningarna.

Omställningen till ett ekologiskt hållbart sam-

hälle skapar en sysselsättningspotential. Denna

skall tas till vara. Framsynta krav på att skydda

naturen och människors hälsa och att gradvis öka

resurseffektiviteten skapar tryck på teknisk ut-

veckling och ger därmed möjligheter för ny fö-

retagsamhet. Det bidrar därmed till det omvand-

lingstryck som driver på den ekonomiska

utvecklingen. Därmed kan ytterligare resurser

avsättas för en hållbar utveckling.

Den ekonomiska politiken måste därför kom-

bineras med en effektiv miljöpolitik baserad på

såväl en skarp och tydlig lagstiftning som på

ekonomiska styrmedel och andra stimulanser.

Regeringen föreslår därför att:

- De lokala investeringsprogrammen skall även

innefatta investeringar som förbättrar inom-

husmiljön. Kraven utvecklas vad gäller eko-

nomiska kalkyler, sysselsättnings- och miljö-

effekter m.m. i respektive projekt. Stödet bör

även kunna användas för att främja en miljö-

inriktad näringslivsutveckling inom ramen för

programmen.

- Möjligheterna att ställa krav på miljöcertifie-

ring vid företagsstöd och olika former av re-

gionala stöd kommer att prövas av regering-

en.

- Miljödelegationen tilldelas medel för att kun-

na fortsätta sin verksamhet år 2000.

- Regeringen har avsatt medel för att främja ex-

port av miljörelaterade varor och tjänster.

Denna satsning kommer att fortsätta.

I budgetpropositionen för 1999 utfäste sig rege-

ringen att i 1999 års ekonomiska vårproposition

presentera gröna nyckeltal. I tabell 1.9 redovisas

sju nyckeltal, vilka kan ses som ett första steg

mot att spegla andra samhälleliga dimensioner

vid sidan av den ekonomiska dimensionen.

Nyckeltalen speglar de svenska bidragen till an-

gelägna miljöproblem.

Samtidigt har Miljövårdsberedningen haft i

uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till

indikatorer för en ekologiskt hållbar utveckling.

Miljövårdsberedningens förslag, som totalt om-

fattar 17 gröna nyckeltal, är för närvarande före-

mål för beredning inom Regeringskansliet med

sikte på att ett antal gröna nyckeltal årligen skall

kunna redovisas till riksdagen.

Koldioxidutsläppen minskade under 1980-

talet till följd av en övergång till el för uppvärm-

ning, en ökad användning av biobränsle samt

energieffektivisering. De svenska utsläppen av

koldioxid per invånare är låga i én internationell

jämförelse. Under 1990-talet ökade utsläppen av

koldioxid åter något, bl. a. genom en ökad an-

vändning av fossila bränslen inom el- och vär-

meproduktion samt ökade transporter. Koldi-

oxidutsläppen är känsliga för variationer i

temperatur och nederbörd.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av sva-

veldioxid minskat med 80 procent. Utsläpp av

kväveoxider i Sverige har minskat med ungefär

20 procent sedan 1980. Minskningarna beror

främst på bättre reningsteknik, ökad energihus-

30

PROP. 1998/99:100

hållning, minskat svavelinnehåll i olja samt över-

gång från olja till icke-fossilbaserad el.

Sedan 1970-talet har det skett en ökad energi-

effektivisering uttryck i termer av energianvänd-

ning relaterad till BNP. Denna trend har hållit i

sig, men vissa år under 1990-talet har en viss till-

bakagång ägt rum.

Belastningen på haven av fosfor minskade i

slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet,

men har sedan ökat igen. Belastningen på haven

av kväve minskade i slutet av 1980-talet, men har

sedan dess ökat.

Bensenhalten i luften har minskat under 1990-

talet. Det beror främst på minskad bensenhalt i

bensin och katalytisk avgasrening i bensindrivna

bilar.

I bilaga 5 redovisas Miljövårdsberedningens

förslag, remissinstansernas synpunkter och rege-

ringens bedömning av framtida utvecklingsmöj-

ligheter. De gröna nyckeltal som presenteras

nedan sammanfaller i stora drag med flera av de

förslag som miljövårdsberedningen har presente-

rat.

[Tabell 1.9 Gröna nyckeltal 1

Utsläpp till luft (tusental ton)

1980 1985

1990

1995

1996/97

Klimatpåverkan

Koldioxid 1 82 437 67 587

59 651

63 475

62 037"

Försurning

Svaveldioxid 508 266

136

94

100*

Kväveoxider 448 426

388

355

356'

Energianvändning relaterad till BNP 2

(Wh/kr)

1980 1985

1990

1995

1996

Energi-

effektivitet 366 344

303

313

320

Belastning på haven (tusental ton)

1987

1990

1992

1995

Övergödning

Fosfor 5,8

4.6

4,2

4,8

Kväve 148,2

122,9

132,5

134,5

Påverkan på luftkvalitet (pg/m 3 )

1992/93 1993/94

1994/95

1995/96

1996/97

Bensen 1 4,3-10,4 3,2-7,4

2,4-6,2

2,1-6,4

1,9-5,1

1 Inkluderar bunkring för internationell flyg- och sjöfart (skiljer sig därför något i fö r-

hållande till Sveriges rapportering till den internationella klimatkonventionen och som

ingår i Sveriges åtagande gentemot konventionen).

2 BNP baseras på 1991 års priser.

3 Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärde i olika tätorter (11,18,25,28 resp. 33

orter).

a 1997

b 1996

Källa: Institutionen för vatten- och luftvårdsforskning, Naturvårdsverket, NUTEK och

Statistiska centralbyrån

Sammanfattningsvis har utsläppen till luft i form

av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider upp-

visat en sjunkande trend från 1980-talets nivå.

Koldioxidutsläppen har dock ökat något under

1990-talet. Belastningen på haven i form av fos-

for och kväve har haft en uppåtgående trend un-

der de senaste åren. Bensenhalten i luft har visat

en sjunkande trend under 1990-talet.

Delaktighet i informationssamhället

Sverige är i dag ett av världens datortätaste län-

der. I år kommer mer än hälften av alla svenskar

att ha tillgång till en dator hemma, de flesta an-

slutna till Internet. Förutsättningarna är därmed

goda för att Sverige skall tillhöra de ledande län-

derna när det gäller utnyttjandet av den tillväxt-

potential som ligger i informationssamhället.

En förutsättning för att Sverige skall kunna

utnyttja de möjligheter som IT erbjuder är att

IT-infrastrukturen är väl utbyggd. Infrastruktu-

ren måste säkerställa effektiv konkurrens för ett

brett utbud av tjänster och låga priser i hela lan-

det. Regeringen har tillsatt en särskild utredare,

som i juni kommer att lämna förslag om Sveriges

framtida IT-infrastruktur.

Tydliga spelregler och en hög säkerhet i den

elektroniska kommunikationen är avgörande för

att utvecklingen skall fortsätta och tillväxtmöj-

ligheterna utnyttjas. Ett intensivt arbete med att

skapa goda förutsättningar för säker elektronisk

kommunikation pågår både i Sverige och inter-

nationellt. EU har en central roll i detta.

Den nationella satsningen på IT i skolan om-

fattar 1,5 miljarder kronor under tre år, 1999—

2001. Satsningen består bl.a. av att ge ca 60 000

lärare kompetensutveckling inom IT samt till-

gång till datorer, statsbidrag för att förbättra till-

gängligheten till Internet i skolan samt e-post-

adresser till alla lärare och elever. Användningen

av IT domineras i dag av män. Det är angeläget

att IT-politiken leder till att kvinnors användning

av IT ökar.

Många IT-frågor är globala och där har EU en

central roll. Som en möjlig EU-myndighet i Sve-

rige vill regeringen verka för att ett Europeiskt

ICT-institut (Information and Communications

Technologies) skall etableras i vårt land.

Den inhemska IT-branschen bör ges förut-

sättningar att snabbt växa i bredd och volym och

därigenom skapa nödvändiga tillväxtförutsätt-

ningar för hela det svenska näringslivet. Rege-

ringens uppgift är att se till att vi allmänt sett har

ett gynnsamt näringslivsklimat, inte minst för

den snabbt växande IT- branschen. Regeringen

31

PROP. 1998/99:100

avser att återkomma med förslag för att befästa

Sveriges ställning som en i världen ledande IT-

nation.

I det korta perspektivet är 2000-frågan den

viktigaste förtroendefrågan inom IT-området.

Regeringen tillför därför 2000-delegationen yt-

terligare 10 miljoner kronor, bl.a. för granskning

av viktiga infrastrukturområden och informa-

tionssatsningar.

Europeiskt samarbete

Kampen mot arbetslöshet utgör även i fortsätt-

ningen ett viktigt inslag i en aktiv svensk Euro-

papolitik. De politiska förutsättningarna för ett

stärkt samarbete är goda. Regeringen avser att

arbeta för att riktlinjerna för sysselsättningspoli-

tiken och dess övervakning ges samma vikt som

motsvarande instrument på det ekonomiska om-

rådet.

Arbetet med att effektivisera produkt- och

kapitalmarknaderna förstärks genom ökat sam-

arbete om ekonomiska reformer på EU-nivå.

Samarbetet syftar till att förbättra marknadernas

funktionssätt och stärka den inre marknaden.

Det är viktigt att fördelarna av den inre markna-

den kommer EU:s konsumenter till del på ett

tydligt sätt genom lägre priser, ökat urval och

bättre kvalitet på produkter och tjänster. De

svenska miljö- och konsumentintressena skall

tillvaratas.

De förhållanden som ledde till EU-kom-

missionens avgång har tydligt visat på behovet av

effektivisering och interna reformer i kommis-

sionens arbete och en förbättrad kontroll av me-

delsanvändningen. Detta kommer att bli viktiga

uppgifter för den nytillträdande kommissionen.

Vid Europeiska rådets möte i Berlin nåddes

enighet om den s.k. Agenda 2000. Medlemslän-

derna enades om ett finansiellt perspektiv för pe-

rioden 2000 till 2006 som låg på väsentligt lägre

nivå än vad EU-kommissionen hade föreslagit.

Utöver detta beslutades också bl.a. om vissa åt-

gärder för att göra en rättvisare fördelning av

nettobördan av EU:s budget. Sveriges avgift till

EU reducerades. Beträffande jordbrukspolitiken

beslutades om vissa reformer

Östersjöregionen har möjligheter att bli en av

världens snabbast växande regioner. Den svenska

Östersjöpolitiken syftar till att knyta samman

Östersjöregionen och bidra till att den stora ut-

vecklingspotentialen kan förverkligas. Östersjö-

politiken är ett verktyg för att uppnå regeringens

sysselsättningsmål. Sverige har ett starkt intresse

av att understödja en miljömässigt hållbar ut-

veckling i regionen och att främja de nya demo-

kratiernas politiska, ekonomiska och sociala ut-

veckling.

För att utveckla Östersjöregionens betydelse

för tillväxt och sysselsättning i Sverige har tidiga-

re en miljard kronor avsatts i den så kallade Ös-

tersjömiljarden. Medlen har använts inom områ-

dena miljö, energi, infrastruktur, kunskapsöver-

föring och svensk exportindustri. Verksamheten

följs upp med ytterligare en Östersjömiljard för

den kommande femårsperioden. Östersjömiljard

två finansierar bland annat satsningen Marknads-

plats Östersjön, som genomförs under ledning

av Exportrådet, och syftar till att ge små- och

medelstora företag vägledning i samband med

exportsatsningar i Östersjöregionen.

Den fasta förbindelsen över Öresund öppnar

nya perspektiv för rörlighet, integration, ekono-

misk aktivitet och tillväxt över nationsgränsen.

Öresundsregionens läge i förhållande till tillväxt-

marknaderna i Östeuropa och Centraleuropa ger

den en nyckelroll för den ekonomiska utveck-

lingen i hela Östersjöområdet. Integrations- och

tillväxtfrämjande åtgärder i Öresundsregionen är

en politisk angelägenhet för en rad politikområ-

den.

Ett Sverige för alla

På några decennier har Sverige genom invandring

blivit ett land präglat av kulturell och etnisk

mångfald. Närmare en miljon av Sveriges invåna-

re är födda utomlands. Att ta tillvara denna för-

del kommer att kräva både förändrade attityder

och politiska insatser. Detta blir en av det kom-

mande seklets stora utmaningar.

Integrationspolitiken skall värna grundläggan-

de demokratiska värden. Den skall verka för

kvinnors och mäns lika rättigheter och möjlig-

heter oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

För att minska segregationen och uppnå de

integrationspolitiska målen och ett Sverige för

alla har området tillförts betydande ekonomiska

resurser. Av central betydelse är åtgärder för att

ge goda kunskaper i det svenska språket från ti-

dig ålder, skapa goda villkor på arbetsmarknaden

och att få till stånd en varaktig förbättring av si-

tuationen i utsatta bostadsområden med stor an-

del invånare med invandrarbakgrund.

Enligt storstadspropositionen skall lokala ut-

vecklingsavtal skrivas med Göteborg, Malmö,

32

PROP. 1998/99:100

Stockholm och vissa andra kommuner i stock-

holmsregionen. Åtgärderna i avtalen skall ta sikte

på de utsatta bostadsområdena. Storstadsdelega-

tionen, som lämnar förslag om sådana avtal till

regeringen inrättades i januari i år. Medel som

delegationen har till förfogande uppgår under pe-

rioden 1999-2002 till närmare 2 000 miljoner

kronor. De skall användas inom ramen för de lo-

kala utvecklingsavtalen, bl.a. till språkförskolor,

språkutveckling i skolan och arbetsmarknadsåt-

gärder.

Regeringen har även lagt fram en proposition

om en ny lag mot etnisk diskriminering som

riksdagen beslutat om. Den gäller från och med 1

januari 1999 och diskrimineringsombudsmannen

(DO) har förstärkts med 3 miljoner kronor.

En utredare ser över vilka särskilda svårigheter

invandrare kan möta i samband med att de startar

och utvecklar egna företag, särskilt vad gäller ka-

pitalanskaffning. Ett betänkande kommer att va-

ra klart i april 1999.

1.4.4 Hela Sverige skall växa

Hela Sverige skall växa. För att stödja en sådan

utveckling krävs insatser över samtliga områden.

Ett exempel härpå är den utökade satsningen på

distansutbildning och decentraliserad högskole-

utbildning år 2000. Ett annat är den fortsatta

kraftsamlingen för att utveckla Sverige som IT-

nation. Ett väl underhållet väg- och järnvägsnät

med hög trafiksäkerhet är nödvändigt för att

skapa goda förutsättningar för näringsliv och bo-

ende i hela Sverige. Regeringen genomför därför

flera satsningar på infrastruktur. Den största är

utbyggnaden av Botniabanan som är en investe-

ring på närmare 8 miljarder kronor. Botniabanan

innebär att Norrland får en modern och effektiv

järnväg som delvis skall ersätta den nuvarande

stambanan genom övre Norrland.

Samtidigt står regional- och näringspolitiken

inför stora utmaningar. Folkmängden har på se-

nare år minskat inte bara i glesbygd samt små och

medelstora kommuner utan även i många stora

industriorter. Samtidigt expanderar storstadsom-

rådena. Den svenska regionalpolitiken har fram-

gångsrikt medverkat till att bevara den tradition

av solidaritet och sammanhållning som hittills

präglat det svenska samhället. Det är viktigt att

denna tradition inte bryts. Av den fördelnings-

politiska redogörelsen (bilaga 3) framgår att den

regionala inkomstspridningen inte ökat under

1990-talet trots arbetslöshet och budgetsanering.

Ett intensivt arbete pågår runt om i landet

med att ta fram regionala tillväxtavtal. Syftet är

att utnyttja befintliga statliga och andra resurser

mer effektivt för tillväxt och nya jobb. Näringsli-

vets medverkan är väsentlig. Regeringens ambi-

tion är att tillväxtavtalen skall ligga till grund för

en sammanhållen och reformerad regional nä-

ringspolitik. Regeringen kommer att följa arbetet

med de regionala tillväxtavtalen liksom utveck-

lingen inom ET-infrastrukturområdet i hela lan-

det.

I samband med stats- och regeringschefernas

möte i Berlin i mars 1999 slogs fast att det stöd

som glesbygderna i norra Sverige får från EU:s

strukturfonder skall fortsätta, och att de skall

integreras i det stöd som i fortsättningen skall

ges till de mest utsatta områdena i EU-länderna.

Stödet utsträcks också till de norrländska kust-

områdena. Även stödet till övriga områden i Sve-

rige kommer att fortsätta.

För att åstadkomma goda förutsättningar för

tillväxt och utveckling i alla delar av landet krävs

också likvärdiga betingelser för kommuner och

landsting att erbjuda sina invånare en bra vård,

omsorg och utbildning.

Kommuner och landsting skall ha likvärdiga

förutsättningar att bedriva de verksamheter som

utgör välfärdens kärna. De skall också kunna

hålla en i princip likvärdig standard för medbor-

garna oavsett var dessa bor i landet. Därför finns

ett kommunalt utjämningssystem. Regeringen

föreslår vissa förändringar i det kommunala ut-

jämningssystemet i syfte att skapa ett mer rätt-

vist system. Genom utjämningssystemet ges alla

kommuner och landsting möjlighet att ge den

kommunala självstyrelsen ett reellt innehåll.

Lagen (1996:1061) om minskning i särskilda

fall av det generella statsbidraget till kommuner

och landsting för åren 1997-1999 upphör att

gälla vid utgången av år 1999. Mot bakgrund av

de ökade resurser som nu tillförs sektorn förut-

sätter regeringen att kommuner och landsting är

mycket restriktiva med att höja sin kommunal-

skatt de kommande åren.

Det nyligen fattade försvarsbeslutet kommer

att innebära påfrestningar på ett antal orter i Sve-

rige. Inom regeringskansliet har en särskild ar-

betsgrupp tillsatts med uppgift att förbereda

eventuella åtgärder för att dämpa effekterna av

denna omställning.

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100

33

PROP. 1998/99:100

1.5 Sverige - en nation i trygghet

och rättvisa

Sverige kan ta steget in i 2000-talet med tillför-

sikt och optimism. Rättvisan och jämlikheten

skall öka samtidigt som effektiviteten och driv-

krafterna i samhällsekonomin stärks.

Sverige är och skall fortsatta att vara ett före-

gångsland när det gäller rättvisa och jämlika livs-

villkor. Sverige är ett av de få länderna i världen

som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent.

Regeringen föreslår nu att biståndet för 2002

höjs till 0,74 procent av BNI.

1.5.1 Den generella välfärden

Trygghet, rättvisa, solidaritet och effektivitet är

den generella välfärdens kännetecken. Den gene-

rella välfärdspolitiken utjämnar ekonomiska re-

surser och levnadsförhållanden.

Den generella välfärdspolitiken har två viktiga

syften - att öka rättvisan och att bana väg för ut-

veckling. En generell välfärd ger trygga och fria

människor som kan möta framtidens utmaning-

ar. Arbetstiden är för många en viktig aspekt av

välfärden. Frågan bereds för närvarande inom re-

geringskansliet.

Barnbidraget är en viktig del av den generella

välfärden. Det tillkommer alla barn. Barnen och

ungdomarna hör till de grupper som träffats hår-

dast av den ekonomiska krisen och arbetslöshe-

ten. Därför höjs barnbidraget och studiebidraget

i två etapper år 2000 och 2001 med 100 kronor i

månaden vartdera året.

Pensionssystemet är en del av den generella

välfärden. Fempartiuppgörelsen om pensionerna

ligger fast. Regeringens arbete är inriktat på att så

snart som möjligt lösa de kvarstående frågorna.

De inkomstprövade barnomsorgsavgifterna

minskar mäns och kvinnors möjligheter att på-

verka den egna ekonomin. Den som väljer att

öka sin egen arbetsinsats finner ofta att barnom-

sorgsavgiften höjs. Regeringen avser därför före-

slå att en maxtaxereform och allmän förskola

införs stegvis från 2001. Den allmänna förskolan

skall vara en del av den generella välfärden. Ett

reformutrymme om 1,7 miljarder kronor 2001

och 3,4 miljarder kronor 2002 avsätts för dessa

ändamål. Därmed kan fler gå från bidrag till ar-

bete.

1.5.2 Från bidrag till arbete

Alltför många människor utestängs idag från den

sociala gemenskap, det inflytande och den känsla

av att vara behövd som ett arbete medför. Om

marginaliseringen på arbetsmarknaden fortsätter

att öka kan det få allvarliga långsiktiga sociala

följder. De marginaliserades kunskaper och erfa-

renheter tillvaratas inte. Inkomstskillnaderna

ökar. Klyftorna växer.

År 1978 försörjde fem förvärvsarbetande en

person i förvärvsaktiv ålder med sociala ersätt-

ningar, i dag är det mindre än tre. Mer än var ti-

onde person mellan 16 och 64 år försörjs i dag

permanent med sociala transfereringar.

Ett stort hot mot integration och social rättvi-

sa är de höga marginaleffekter som finns i skatte-

och transfereringssystemen. Marginaleffekterna

drabbar särskilt hårt utsatta grupper i samhället.

De gör att människor inte nämnvärt kan påverka

sina ekonomiska förhållanden genom att arbeta

mer och öka sina inkomster. Att ta kortvariga

arbeten, att börja arbeta efter arbetslöshet och att

gå från deltid till heltid lönar sig ibland inte alls.

Den viktigaste vägen att motverka risken för

ökad marginalisering är åtgärder som höjer kom-

petensen och sysselsättningen. De förslag som

regeringen nu lägger fram riktas i hög grad till

dem som under en längre tid varit utan arbete.

Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken för

att öka kvaliteten gynnar särskilt utsatta grupper.

De fortsatt omfattande satsningarna på utbild-

ning och ett reformerat studiemedelssystem bi-

drar till att minska den sociala snedrekryteringen.

Skattereduktionen vid anställning av arbetslösa

med långa inskrivningstider ökar möjligheten för

utsatta grupper att få in en fot på arbetsmarkna-

den.

Regeringen avser att bedriva ett långsiktigt ar-

bete för att ta bort fattigdomsfällor och minska

marginaleffekter. Arbete har ett egenvärde och

ger självkänsla. Systemen bör utformas så att ut-

bildning och arbete lönar sig bättre. Införandet

av maxtaxa är en viktig del i denna politik.

Förslagen i vårpropositionen har sammantaget

en gynnsam fördelningsprofil. Skattereduktionen

för låginkomsttagare, höjda pensionstillskott till

pensionärer, förbättrade studiestöd, sänkta hyror

genom lägre fastighetsskatt för hyresbostäder,

frysta taxeringsvärden för småhus ytterligare ett

år samt de nya regler för underhållsstöd som ti-

digare föreslagits gynnar sammantaget framför

allt hushåll med låg ekonomisk standard

(diagram 1.7).

34

PROP. 1998/99:100

Diagram 1.7 Förändring disponibel inkomst, justerad för

försörjningsbörda, till följd av förslagen i propositionen

Procent

Den femtedel av hushållen som har lägst eko-

nomisk standard (decilgrupp 1 och 2) får en ök-

ning av den disponibla inkomsten med drygt 2,5

procent medan den femtedel av befolkningen

som har högst standard (decilgrupp 9 och 10) får

en ökning med mindre än 0,5 procent. Det höjda

högkostnadsskyddet för läkemedel har ej kunnat

beaktas.

De sammanlagda effekterna är något mer

gynnsamma för kvinnor än för män (diagram

1.8)

Förslaget om maxtaxa inom barnomsorgen

har inte inkluderats. Regeringen avser redovisa

den fördelningspolitiska effekten då det slutgilti-

ga förslaget presenteras.

En rad initiativ har tagits för att bredda och

fördjupa analyserna av fördelningen av den eko-

nomiska välfärden. Regeringen har uppdragit till

Statistiska centralbyrån att undersöka förmögen-

hetsfördelningen och den offentliga konsumtio-

nens fördelningseffekter.

Diagram 1.8 Förändring av disponibel inkomst genom för-

slag i propositionen, kvinnor och män

Procent

Som uppföljning av de förslag som den s.k.

Kvinnomaktutredningen (Utredningen om för-

delningen av ekonomisk makt och ekonomiska

resurser mellan kvinnor och män, har regeringen

bl.a. avsatt medel för att den kunskap som utred-

ningen tagit fram skall spridas genom regionala

konferenser. Vissa av utredningens förslag är fö-

remål för ytterligare översyn, t.ex. frågor som rör

jämställdhetslagen och s.k. frivillig jämställd-

hetsmärkning av produkter och tjänster. Det s.k.

Välfärdsbokslutet över 1990-talet har till uppgift

att beskriva välfärdsutvecklingen för kvinnor och

män under 1990-talet. Behovet av en sådan över-

syn var en av de bärande tankarna i Kvinnomak-

tutredningen.

Politiken för rättvisa och välfärd omfattar hela

landet. Den fördelningspolitiska redogörelsen i

bilaga 3 visar att utjämningen av ekonomisk

standard mellan regioner är mycket effektiv. Den

ekonomiska välfärden i form av konsumtion av

välfärdstjänster är också mycket jämnt fördelad

över landet. Trots ekonomisk kris, hög arbets-

löshet, budgetsanering och befolkningsomflytt-

ning under 1990-talet finns det inga tendenser till

en ökad spridning i ekonomisk standard mellan

personer som bor i olika delar av landet.

1.5.3 Skolan, vården och omsorgen -

välfärdens kärna

Sverige skall ta steget in i 2000-talet med tillför-

sikt och optimism. Skolan, vården och omsorg

skall utvecklas utan att de offentliga finanserna

undermineras.

En grundprincip i regeringens politik är att

verksamheter skall prioriteras framför transfere-

ringar. Denna princip har varit vägledande sedan

1994. Därför undantogs statsbidraget till kom-

muner och landsting från besparingar i budgetsa-

neringen. Den ekonomiska krisen drabbade lik-

väl den kommunala verksamheten. Därför har

skolan, vården och omsorgen tillförts resurser i

takt med att Sveriges låneberoende minskat.

År 1997 höjdes statsbidragsnivån för kommu-

ner och landsting 4 miljarder kronor. Under för-

ra året höjdes den med 8 miljarder kronor. I år

höjs den med 4 miljarder kronor. Dessutom får

kommuner och landsting ytterligare 1,3 miljarder

kronor 1999 genom ökade skatteinkomster, ef-

tersom de 200 kronor i statlig inkomstskatt som

alla löntagare betalar tillförs kommunerna. Sam-

manlagt innebär det att skola, vård och omsorg i

35

PROP. 1998/99:100

|Tabell 1.10 Resurser till skola, vård och omsorg 1997-2002 1

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

1997 års ekonomiska vårproposition

4

8

8

8

8

8

Budgetpropositionen för 1998

4

8

8

8

1998 års ekonomiska vårproposition

4

4

4

4

4

Budgetpropositionen för 1999

1,3

2

2

1999 års ekonomiska vårproposition

1,3

2

3

Summa

4

12

17,3

21,3

24'

25'

' I detta belopp ingår en viss finansiering av införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen samt allmän förskola.

år tillförs 17,3 miljarder kronor mer än under

1996.

Det räcker inte. Fortfarande finns stora behov

inom skolan, vården och omsorgen. Kraven på

vård och omsorg kommer också att öka till följd

av att Sveriges befolkning blir allt äldre. Kvalifi-

cerad arbetskraft måste kunna rekryteras samti-

digt som arbetsvillkoren för dem som redan är

verksamma måste förbättras. Kommissionen för

rekrytering av personal till vård och omsorg skall

redovisa resultatet av sitt arbete den 1 juli 1999.

I enlighet med tidigare utfästelser tillförs sko-

la, vården och omsorgen ytterligare 4 miljarder

kronor år 2000. Utöver detta föreslår regeringen

att de 200 kronorna i statlig inkomstskatt även

under år 2000 skall tillfalla kommuner och lands-

ting. Regeringen lägger också i en särskild propo-

sition förslag till förändringar i utjämningssys-

temet för kommuner och landsting från år 2000.

För 2001 föreslås att kommuner och landsting

skall tillföras ytterligare 2 miljarder kronor ut-

över de 2 miljarder kronor som aviserades hösten

1999. Det tidigare aviserade tillskottet skall an-

vändas för att bl.a. underlätta införandet av för-

ändringar i utjämningssystemet samt bidra till

finansieringen för att stegvis genomföra en all-

män förskola och maxtaxa i barnomsorgen.

Socialdemokraterna och centerpartiet har den

15 mars 1999 träffat en överenskommelse om

särskild satsning på vård och omsorg under peri-

oden 2002-2004. Bakgrunden till överenskom-

melsen är den försvarsuppgörelse som träffades

mellan de båda partierna den 2 mars 1999, som

innebär att ca 8 miljarder kronor bedöms kunna

frigöras för insatser inom vård- och omsorgs-

sektorn under de tre åren. Målet för överens-

kommelsen är att kvaliteten och tillgängligheten

i vården och omsorgen skall förbättras genom

ökad närhet och korta väntetider i hela landet.

Medlen kommer att tillföras kommunsektorn via

det generella statsbidragen till kommuner och

landsting. Som ett resultat av överenskommelsen

beräknas 1 miljard kronor tillföras utgiftsområde

25 år 2002.

Sammantaget innebär det att den kommunala

sektorn tillförs 25 miljarder kronor mer 2002 än

under 1996.1 detta belopp ingår en viss finansie-

ring av ett stegvis införande av en maxtaxa i

barnomsorgen och en allmän förskola. Skolan,

vården och omsorgen prioriteras. Sammantaget

ger detta goda förutsättningar för fler jobb och

en ökad kvalitet på den svenska välfärden.

1.6 Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-

den och därmed bidra till trygghet och rättvisa.

Under förra mandatperioden 1994—1998 bidrog

dessutom skattepolitiken till den omfattande sa-

neringen av de offentliga finanserna, som var

nödvändig efter det statsfinansiella samman-

brottet i 1990-talets början.

Nu är läget annorlunda. Sedan 1998 överstiger

de offentliga inkomsterna de samlade utgifterna

inom den offentliga sektorn. Det grundläggande

synsättet har dock inte förändrats. En stabil väl-

färd kan inte byggas på lånade pengar. Regering-

en kommer inte att medverka till skattesänk-

ningar som skulle underminera välfärden.

I takt med att tillväxten skapar mer resurser

ökar utrymmet för förbättringar. På samma sätt

som budgetsaneringen genomfördes med hjälp

av både skattehöjningar och utgiftsminskningar

bör det tillgängliga utrymmet fördelas mellan

ökade utgifter och sänkta skatter.

1.6.1 Skatteöverläggningarna

Regeringen inbjöd i höstas samtliga riksdagspar-

tier till överläggningar med syfte att undersöka

förutsättningarna för en bred förankring av en

36

PROP. 1998/99:100

kommande skattereform. Huvudsyftet är att

skapa goda och stabila regler för tillväxt och sys-

selsättning samt att garantera välfärden och dess

finansiering. Regeringen har också fört överlägg-

ningar med företrädare för näringslivet inom den

s.k. Industrigruppen. En framtida skattereform

måste förenas med sunda offentliga finanser.

Målet om 2 procents överskott i de offentliga fi-

nanserna skall vidmakthållas. En tillfredsställande

kvalitet på vård, skola och omsorg måste garante-

ras. Målen om en jämn och rättvis fördelning

skall tillgodoses.

En central utgångspunkt ges av principerna

bakom 1990 års skattereform. Även i dag bör

huvudinriktningen vara sänkt skatt på arbetsin-

komster för alla. En annan utgångspunkt ges av

de krav internationaliseringen ställer och behovet

av att bevara skattebaser i Sverige. Huvuddragen i

en framtida skattereform bör enligt regeringen

vara följande:

Sänkta inkomstskatter

Regeringens mål är att med början under man-

datperioden genomföra inkomstskattesänkning-

ar för alla med tyngdpunkt på låg- och medelin-

komsttagare. Skattesänkningarna bör utformas så

att marginaleffekterna minskas och arbetskrafts-

deltagande och utbildning uppmuntras. På så sätt

kan en långsiktig förstärkning av Sveriges inter-

nationella konkurrenskraft åstadkommas, vilket

är viktigt för att säkerställa välfärden. Sänkta in-

komstskatter innebär inte bara lättnader för an-

ställda utan också indirekt för företagen och dess

ägare.

Ökad sysselsättning

Skattepolitiken bör spela en aktiv roll i regering-

ens arbete för att öka sysselsättningen. Som ett

led i detta arbete föreslår regeringen ett stöd för

arbetsgivare som anställer arbetslösa med lång

inskrivningstid. Stödet ges genom kreditering av

arbetsgivarens skattekonto.

Sverige skall vara attraktivt

En rad åtgärder har vidtagits för att förbättra för-

utsättningarna för företagsamhet. Bland annat

har en nedsättning av socialavgifterna med sär-

skild inriktning mot mindre företag och en lätt-

nad i dubbelbeskattningen av onoterade bolag

införts, och en rad förenklingsåtgärder har ge-

nomförts, bl.a. ett nytt system för redovisning

och betalning av skatter och avgifter.

Regeringens ambition är att ytterligare för-

bättra näringslivsklimatet. De pågående skatte-

överläggningarna kan leda till ändrade regler

fr.o.m. inkomståret 2001. I avvaktan på det vill

regeringen initiera vissa åtgärder som bör ge-

nomföras redan tidigare. Ett skäl till det är att det

är önskvärt att införa vissa skattelättnader samti-

digt som en avfallsskatt introduceras.

Regeringen avser därför att återkomma med

förslag i samband med budgetpropositionen att

gälla från och med den 1 januari 2000. Ett gäller

möjligheten för publika aktiebolag - och i ett se-

nare skede även privata aktiebolag - att återköpa

egna aktier. En annan åtgärd avser slopad ku-

pongskatt på näringsbetingade aktier. Ett tredje

förslag gäller slopande av ett antal stoppregler för

fåmansföretag. Vidare kommer inom kort en

promemoria om skattelättnader för utländska

företagsledare, experter och forskare med hög

kompetens att sändas ut på remiss. Mot bak-

grund av regeringens strävan mot enklare och

mer tillväxtfrämjande regler för småföretag till-

sätts en utredning för att se över de s.k. 3:12

reglerna och reglerna för generationsskiften.

Regeringen överväger att ge jordbruket mot-

svarande lättnader inom energiskattesystemet

som gäller för tillverkningsindustrin. Det totala

uttaget av energiskatter bör dock inte minska,

utan skattebortfallet måste finansieras genom

omfördelningar inom energiskattesystemet.

Gröna skatter och skatteväxling

Sverige var i och med 1990 års skattereform ett

av de första länderna som omformade skattepo-

litiken i grön riktning där skatter fick en viktig

roll som ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Energiskatterna har sedan dess utsatts för en rad

förändringar. Inom Regeringskansliet genomförs

därför en genomgripande översyn av hela ener-

giskattesystemet för att förenkla skattesystemet

och förbättra miljöeffekterna.

Regeringen avser under våren att lägga ett för-

slag om införande av en skatt på avfall. En skatt

på avfall skapar incitament att minska mängden

avfall som deponeras. Vidare kommer Trafikbe-

skattningsutredningen att lämna sitt slutbetän-

kande till regeringen.

37

PROP. 1998/99:100

Skatteväxlingskommittén angav i sitt betän-

kande att ekonomiska styrmedel har visat sig va-

ra effektiva för att hejda och minska miljöhot.

Den successivt ökade miljörelateringen av skatte-

systemet i vårt land under de senaste årtiondena

har bidragit till att vi kunnat uppnå viktiga mil-

jömål. Denna utveckling bör fortsätta. Kommit-

tén förutsatte att utrymmet för skatteväxling i ett

15-årsperspektiv var minst lika stort som det

som redan hade utnyttjats under 1980- och 1990-

talen. Kommittén utgick därvid från att vår om-

värld också kommer att röra sig i riktning mot

ökad miljörelatering av skatterna.

Regeringen delar Skatteväxlingskommitténs

bedömning och anser därför att en fortsatt miljö-

relatering av skattesystemet är en viktig uppgift i

de fortsatta skatteöverläggningarna. Rätt utfor-

made åtgärder som berör alla samhällssektorer

kan bidra till en effektiv användning av våra re-

surser, begränsa olika slag av negativ miljöpåver-

kan och utgöra en viktig länk i arbetet för ett

ekologiskt hållbart samhälle. Okade intäkter på

grund av en miljörelatering kan till stor del an-

vändas för att reducera uttaget av andra skatter, i

första hand olika former av skatt på arbete i syfte

att stimulera sysselsättningen.

Utformningen av och takten i miljörelatering-

en får också göras med hänsyn till situationen i

vår omvärld. Industrins konkurrenskraft måste

säkerställas även i framtiden. Det är viktigt att

inte minst den elintensiva industrin satsar på

teknisk utveckling. Sverige arbetar på EU-nivå

för antagandet av ett nytt direktiv om minimibe-

skattning av energi. Framgång i detta arbete kan

komma att ytterligare öka Sveriges utrymme för

en fortsatt miljörelatering av skattesystemet.

Skattefusk kan inte accepteras

För att på lång sikt värna om viljan att betala

skatt är det viktigt att skattesystemet upplevs

som rättfärdigt och att skatte- och bidragsfusk

inte accepteras. Om medborgarna upplever att de

skatter de betalar missbrukas är detta ett hot mot

välfärden. Regeringen avser att inleda ett arbete

för att minska fusk och överutnyttjande av de

offentliga välfärdssystemen. Det gäller bl.a. att

påverka attityder och att skapa enkla regler som

innebär att det lönar sig att göra rätt. Myndighe-

ternas arbete bör samordnas, bl.a. för att öka ris-

ken för upptäckt.

Ökat skattesamarbete i EU

Den ökade rörligheten över gränserna gör det allt

viktigare med ett fungerande internationellt sam-

arbete inom skattepolitiken. Annars riskeras en

utveckling där länder konkurrerar med varandra

genom att erbjuda allt lägre skattesatser, vilket

skulle få till följd att alla länder skulle förlora i

slutänden. Därför har EU-länderna enats om en

uppförandekod för att motverka skadlig skatte-

konkurrens. Det är dock inte fråga om att införa

gemensamma skatteregler utan om att länderna

förbinder sig att inte erbjuda förmånligare skatte-

regler för utländska etableringar än vad som gäl-

ler för inhemska företag. Inom EU diskuteras

för närvarande flera viktiga direktivförslag på

skatteområdet. Det gäller bl.a. förslag om nytt

energiskattedirektiv, direktivförslag om beskatt-

ning av sparande samt om indrivning av skatter.

Det är inte bara inom EU som rörligheten

över gränserna blir allt mer påtaglig. Därför är

även OECD en viktig arena för samarbete. Sve-

rige arbetar också vidare med bilaterala förhand-

lingar med andra länder. För närvarande har Sve-

rige dubbelbeskattningsavtal med ett 70-tal

länder, vilket är viktigt för att underlätta handel

och annat samarbete mellan länder.

1.6.2 Nya skatteförslag

Efter förslag i budgetpropositionen hösten 1998

infördes tillfälliga skattelättnader under 1999,

och regeringen uttalade då att man skulle åter-

komma i vårbudgeten om huruvida dessa skulle

förlängas. Den tillfälliga sänkningen av fastig-

hetsskatten på hyreshus förlängs till att gälla även

år 2000. Ett utrymme som motsvarar den tillfäl-

liga skattereduktionen för låg- och medelin-

komsttagare har satts av även för år 2000, men

utformningen av skattelättnaden kan komma att

förändras. Regeringen återkommer i budget-

propositionen om hur skattelättnaden skall vara

utformad.

38

Förslag till

riksdagsbeslut

^4^

544

PROP. 1998/99:100

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts- 9.

taket

1. godkänner de allmänna riktlinjer för den

ekonomiska politiken som regeringen för- 10.

ordar (kapitel 1),

2. fastställer målet för det finansiella sparandet

i den offentliga sektorn till 2,0 procent av

bruttonationalprodukten för år 2002

(avsnitt 4.1.2),

3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av stats-

budgeten för år 2002 till 810 miljarder kro-

nor (avsnitt 7.1),

4. godkänner den preliminära fördelningen av lz '

utgifterna på utgiftsområden för åren

2000-2002 som riktlinje för regeringens

budgetarbete (avsnitt 7.2),

5. godkänner beräkningen av de offentliga ut-

gifterna för åren 2000-2002 (avsnitt 7.3.2),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-

getåret 1999

6. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1994:419) om brottsofferfond,

7. antar regeringens förslag till lag om kredite-

ring av anställningsstöd på skattekonto,

8. bemyndigar regeringen att för perioden

1999-2002 ställa ut kreditgaranti till Riks-

banken för lån till Brasilien på högst

300 000 000 USD genom Banken för inter-

nationell betalningsutjämning (BIS)

(avsnitt 5.4.2),

godkänner vad regeringen anfört om in-

riktningen av registerbaserad folk- och bo-

stadsräkning (avsnitt 5.4.2),

godkänner att högst 15 000 000 kronor av

det på utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell samverkan uppförda ra-

manslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet får

användas för en väpnad svensk styrka i Ko-

sovo under 1999 (avsnitt 5.4.4),

bemyndigar regeringen att gemensamt med

Landstingsförbundet upplösa den ideella fö-

reningen Spri - Hälso- och sjukvårdens ut-

vecklingsinstitut (5.4.7),

bemyndigar regeringen att under det på ut-

giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och soci-

al omsorg uppförda ramanslaget Bl Stimu-

lansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

under år 1999 fatta beslut om projektbidrag

till försöksverksamheter i kommuner och

landsting som, inklusive tidigare gjorde åta-

ganden, innebär utgifter på högst

180 000 000 kronor under åren 2000-2001

(avsnitt 5.4.7),

bemyndigar regeringen att under det på ut-

giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och soci-

al omsorg uppförda ramanslaget B3 Statsbi-

drag till vårdartjänst m.m. under 1999 ingå

avtal som, inklusive tidigare gjorda åtagan-

den, innebär utgifter på högst 60 000 000

kronor under år 2000 (avsnitt 5.4.7),

godkänner vad regeringen anfört om flytt-

ningsbidrag (avsnitt 5.4.10),

41

PROP. 1998/99:100

15. godkänner vad regeringen anfört om re-

formering av anställningsstödet (avsnitt

5.4.10),

16. godkänner vad regeringen förordar om an-

vändningen av medlen för genomförande av

försöksverksamhet med lärlingsutbildning

(avsnitt 5.4.12)

17. bemyndigar regeringen att under det på ut-

giftsområde 21 Energi uppförda ramansla-

get B4 Energiforskning, under år 1999 be-

sluta om stöd till forskning och utveckling

inom energiområdet som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst

1 199 056 000 kronor under åren 2000-2004

(avsnitt 5.4.16),

18. bemyndigar regeringen att ge Statens Järn-

vägar rätt att ta upp lån i och utanför Riks-

gäldskontoret inom en total ram om

10 700 000 000 kronor (avsnitt 5.4.17),

19. bemyndigar regeringen att inom ramen för

det under utgiftsområde 22 Kommunika-

tioner uppförda ramanslaget A4 Banhåll-

ning göra utfästelser om att till Botniabanan

AB betala ersättning som täcker driftskost-

nader och amorteringar samt ränte- och

andra finansiella kostnader (avsnitt 5.4.17),

20. bemyndigar regeringen att besluta om för-

ändrad verksamhetsinriktning för Postgirot

Bank AB samt besluta om en försäljning av

Postgirot Bank AB (avsnitt 5.4.17),

21. bemyndigar regeringen att besluta om att

lån inom en ram av 100 000 000 kronor får

tas upp i Riksgäldskonoret för att tillfälligt

täcka kostnader i samband med en samman-

slagning av Telia AB och Telenor AS

(avsnitt 5.4.18),

22. bemyndigar regeringen att besluta om en

exportkreditram för Exportkreditnämnden

på upp till 125 000 000 000 kronor (avsnitt

5.4.18),

23. godkänner den av regeringen föreslagna an-

vändningen av det under utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner uppförda

reservationsanslaget A2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting

(avsnitt 5.4.19),

24. på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-

getåret 1999 godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med specifikation i

bifogade tabell.

såvitt avser skattefrågor

25. antar regeringens förslag till lag om beräk-

ning av viss inkomstskatt på förvärvsin-

komster vid 2001 års taxering m.m.,

26. antar regeringens förslag till lag om omräk-

ningstal för 2000 års taxeringsvärden,

27. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-

skatt,

28. antar regeringens förslag till lag om ändring

i fordonsskattelagen (1988:327).

42

PROP. 1998/99:100

jTabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetaret 1999 |

Tusental kronor

UTGIFTSOMRÅDE

ANSLAGS-

NUMMER

BELOPP ENLIGT

STATSBUDGETEN

1999

FÖRÄNDRING AV

RAM/ANSLAG

NY RAM/

NY ANSLAGSNIVÅ

1

Rikets styrelse

4 179 704

2 000

4 181 704

Cl

Regeringskansliet m.m., ramanslag

2 179419

2 000

2 181 419

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 705 333

2 000

1 707 333

A5

Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag

20 500

-3 300

17 200

A6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

353 127

2 000

355 127

A16

Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader,

ramanslag

nytt

3 300

3 300

4

Rättsväsendet

21 919 269

10 000

21 929 269

Cl

Domstolsväsendet m.m., ramanslag

3 056 983

10 000

3 066 983

6

Totalförsvar

44 107 565

0

44 107 565

A3

Utveckling och investeringar, ramanslag

20 052 000

6 828

20 058 828

B3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

ramanslag

1 053 531

- 86 390

967 141

B6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag

132165

- 2 500

129 665

C5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor,

ramanslag

328 213

88 890

417 103

D4

Försvarets forskningsanstalt, ramanslag

129 352

- 6 828

122 524

8

Invandrare och flyktingar

4 324 184

0

4 324 184

Al

Statens invandrarverk, ramanslag

438 558

5 000

443 558

A3

Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag

307 869

-9 790

298 079

A6

Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag

51400

4 790

56 190

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24 012 459

75 000

24 087 459

A13

Ersättning till vissa steriliserade, ramanslag

nytt

75 000

75 000

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

80 503 205

-1 000

80 502 205

Bl

Riksförsäkringsverket, ramanslag

710 181

-1 000

709 181

13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

33 789 000

150 000

33 939 000

A2

Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag

993 000

150 000

1 143 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

48 274 400

- 303 000

47 971 400

A2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag

21 961 114

- 397 000

21 564 114

A3

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade,

ramanslag

6 655 092

90 000

6 745 092

Bli

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten,

obetecknat anslag

3 229

4 000

7 229

15

Studiestöd

22 447 075

-92 000

22 355 075

A2

Studiemedel m.m., ramanslag

9 956 780

8 000

9 964 780

A3

Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag

9 690 878

-100 000

9 590 878

16

Utbildning och universitetsforskning

29 030 747

99 000

29 129 747

A15

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag

4 508 566

100 000

4 608 566

E2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m., ramanslag

19 959

-1 000

18 959

43

PROP. 1998/99:100

TUSENTAL KRONOR

UTGIFTSOMRÅDE

ANSLAGS-

NUMMER

BELOPP ENLIGT

STATSBUDGETEN

1999

FÖRÄNDRING AV

RAM/ANSLAG

NY RAM/

NY ANSLAGSNIVÅ

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 452 147

1 000

7 453 147

F3

Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag

28 346

-2 200

26 146

Hl

Centrala museer: Myndigheter, ramanslag

601 087

2 200

603 287

H4

Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag

39 298

2 000

41 298

Kl

Stöd till trossamfund, ramanslag

55 700

-1 000

54 700

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

20 463 080

40 000

20 503 080

A12

Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för

studenter m.fl., ramanslag

30 000

40 000

70 000

20

Allmän miljö- och naturvård

1 548 899

28 000

1 576 899

A2

Miljöövervakning m.m., ramanslag

127 706

5 000

132 706

A3

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden,

ramanslag

577 975

23 000

600 975

22

Kommunikationer

25 501 314

0

25 501 314

86

Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias

förlisning, obetecknat anslag

nytt

10 600

10 600

C2

Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag

157 484

-10 000

147 484

C5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.,

ramanslag

50 000

10 000

60 000

D2

Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,

ramanslag

405 000

-10 600

394 400

24

Näringsliv

2 897 947

0

2 897 947

A2

Småföretagsutveckling, ramanslag

184 062

12 000

196 062

Dl

Teknisk forskning och utveckling, ramanslag

689 200

-5 000

684 200

F3

Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag

14 123

1 000

15 123

F4

Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag

6 198

800

6 998

F7

Bidrag till miljömärkning av produkter,

obetecknat anslag

4 600

-1 800

2 800

G1

Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.,

ramanslag

6 000

-1 000

5 000

G4

Avgifter till vissa internationella organisationer,

ramanslag

23 329

-6 000

17 329

25

Allmänna bidrag till kommuner

103 564 700

-40 000

103 524 700

A2

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

1 014 000

-40 000

974 000

landsting, reservationsanslag

Summa anslagsfBrändringar på tilläggsbudget- 29 000

44

Lagförslag

PROP. 1998/99:100

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till ändring i lagen (1994:419) om

brottsofferfond

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:419) om brottsofferfond skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som döms för ett eller flera

brott skall, om fängelse ingår i straff-

skalan för något av brotten, i domen

åläggas att betala en avgift på 300 kr.

Detsamma gäller när fråga om ansvar

för brott tas upp av åklagare genom

strafföreläggande.

Avgift skall inte tas ut om på-

följdseftergift meddelas.

Föreslagen lydelse

§

Den som döms för ett eller flera

brott skall, om fängelse ingår i straff-

skalan för något av brotten, i domen

åläggas att betala en avgift på 500 kr.

Detsamma gäller när fråga om ansvar

för brott tas upp av åklagare genom

strafföreläggande.

Avgift skall inte tas ut om på-

följdseftergift meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i

fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.

47

PROP. 1998/99:100

3.2 Förslag till lag om kreditering av anställningsstöd på

skattekonto

Härigenom föreskrivs följande.

Anställningsstöd som beslutats av arbetsmarknadsmyndighet får tillgodoföras

arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för

denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka stöd som skall kredite-

ras skattekontot.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.

48

PROP. 1998/99:100

3.3 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2001 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2001 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in-

komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom-

munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av

skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra

skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en

kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde

ett landsting.

En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall göras

av skattemyndigheten i januari 2000 i samband med slutavräkningen av 1998

års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regeringen eller

den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna

respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november

1999.

En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år

2001 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav-

räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269)

med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m.

3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

49

PROP. 1998/99:100

3.4 Förslag till lag om omräkningstal för 2000 års

taxeringsvärden

Härigenom föreskrivs följande.

För sådan värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052)

om statlig fastighetsskatt skall omräkningstalet enligt 16 A kap. fastighetstaxe-

ringslagen (1979:1152) för år 2000 vara 1,00. För småhusenhet och småhus

med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet skall motsvarande omräknings-

tal vara det omräkningstal som gäller för år 1999.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

50

PROP. 1998/99:100

3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om

statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighets-

skatt att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om ändring i la-

gen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall införas en ny bestämmelse,

punkt 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5.1 stället för det procenttal som fö-

reskrivs i 3 § första stycket b skall pro-

centtalet vid 2001 års taxering utgöra

1,3.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

51

PROP. 1998/99:100

3.6 Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327) att 14 a § skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14

För en personbil, en buss med en

skattevikt av högst 3 500 kilogram

eller en lastbil med en skattevikt av

högst 3 500 kilogram, som uppfyller

kraven för miljöklass 1 enligt 2 a §

bilavgaslagen (1986:1386), tas for-

donsskatt inte ut under de fem första

åren från det fordonet blir skatte-

pliktigt första gången.

§

För en personbil, en buss med en

skattevikt av högst 3 500 kilogram

eller en lastbil med en skattevikt av

högst 3 500 kilogram, som uppfyller

kraven för miljöklass 1 eller 1 E eller

1 H enligt 2 a § bilavgaslagen

(1986:1386), tas fordonsskatt inte ut

under de fem första åren från det

fordonet blir skattepliktigt första

gången.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

52

Budgetpolitiska mål och

statsbudgeten

PROP. 1998/99:100

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel presenteras budgetpolitiska mål,

prioriteringar och beräkningar av statsbudgeten

och den offentliga sektorns finanser. Vidare pre-

senteras kortfattat de makroekonomiska förut-

sättningar som beräkningarna baseras på.

4.1 Budgetpolitiska mål

De budgetpolitiska mål som regeringen föresla-

git och som riksdagen ställt sig bakom har varit

vägledande i arbetet med denna proposition.

Dessa mål kan sammanfattas på följande sätt:

- Det finansiella sparandet i den offentliga

sektorn skall uppgå till 2 procent av BNP i

genomsnitt över en konjunkturcykel.

- De takbegränsade utgifterna skall rymmas

inom beslutade utgiftstak för staten.

Finansiellt sparande i offentlig sektor skall inte

förväxlas med statsbudgetens saldo. Det finansi-

ella sparandet i den offentliga sektorn

(överskottet i de offentliga finanserna) visar den

förändring av den offentliga sektorns finansiella

nettoförmögenhet som beror på transaktioner.

Försäljningar av aktier och andra finansiella till-

gångar påverkar inte det finansiella sparandet,

eftersom byte av en finansiell tillgång (aktier)

mot en annan (pengar) inte har någon effekt på

den finansiella förmögenhetsställningen. Inte

heller realiserade valutakursvinster eller förluster

vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta

påverkar det finansiella sparandet.

Statsbudgetens saldo är ett kassamässigt be-

grepp. Saldot visar amorteringen på statsskulden

eller, om saldot är negativt, statens lånebehov.

Saldot omfattar statsbudgetens inkomster och

statsbudgetens utgifter, vilka inkluderar samtliga

utgiftsområden, Riksgäldskontorets nettoutlå-

ning och överföringar till eller från AP-fonden.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan

av statsbudgeten påverkar emellertid inte stats-

budgetens saldo.

4.1.1 Utgiftstak

Utgiftstaket för staten är fördelat på 26 utgifts-

områden (nr 1-25 samt 27), ålderspensionssys-

temet vid sidan av statsbudgeten, minskning av

anslagsbehållningar samt en budgeteringsmargi-

nal. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

ingår inte i utgiftstaket eftersom regering och

riksdag i mycket begränsad omfattning kan på-

verka dessa utgifter på kort sikt. Minskning av

anslagsbehållningar ingår som en post under ut-

giftstaket, vilket innebär att den är medräknad i

saldot både för statsbudgeten och för de offentli-

ga finanserna. Budgeteringsmarginalen utgör

skillnaden mellan utgiftstaket och summan av de

utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. tak-

begränsade utgifterna.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs

av utgiftstaket för staten inklusive ålderspen-

sionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den

beräknade utgiftsnivån för den kommunala sek-

torn med avdrag för interna transaktioner mellan

staten, kommunsektorn och ålderspensionssys-

temet.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten

och godkänner en beräkning av de offentliga ut-

55

PROP. 1998/99:100

giftema. Regeringens förslag till utgiftstak pre-

senteras i kapitel 7.

4.1.2 Finansiellt sparande i offentlig

sektor

Regeringens förslag: Målet för det finansiella spa-

randet i den offentliga sektorn fastställs till

2,0 procent av BNP för år 2002.

Målet för det finansiella sparandet i den offentli-

ga sektorn är beroende av konjunkturläget. Må-

len för åren 1999 till 2001 gäller vid den tillväxt

som kalkylerades i 1997 års ekonomiska vårpro-

position. Om tillväxten av konjunkturmässiga

skäl väsentligt skulle avvika från denna skall mot-

svarande avvikelse tolereras. Enligt nuvarande

prognoser för tillväxten 1999 och 2000 beräknas

tillväxten bli något lägre än vad som prognostise-

rades 1997. Enligt regeringens bedömning är

detta inte en väsentlig avvikelse. Regeringen fö-

reslår att målet för det finansiella sparandet i den

offentliga sektorn för år 2002 skall vara

2,0 procent av BNP. Målet för det finansiella spa-

randet uppgår därmed till 0,5 procent av BNP

1999 och till 2,0 procent av BNP för vart och ett

av åren 2000 till 2002.

Tabell 4.1 Makroekonomiska förutsättningar

Värden från budgetpropositionen för 1999 anges inom parentes

1998

1999

2000

2001

2002

BNP 1

2.9

(3,0)

2,2

(3,0)

2,6

(3,2)

2.5

(2,6)

2,5

Prisbasbelopp 2

36,4

(36,4)

36,4

(36,4)

36,5

(36,7)

36,8

(37,3)

37,3

KPI

0.4

0,2

0,8

1,7

2,0

Årsgenomsnitt

(0,5)

(0,7)

(1,7)

(2,0)

Privat

2,6

2,6

2,4

1,8

1,8

konsumtion 1

(2,7)

(2,9)

(2,5)

(2,0)

Lönesumma'

6,6

(4,5)

4,2

(4.1)

3,7

(4,7)

3,8

(4,1)

3,7

Sysselsättnings-

grad’

74,6

75,3

75,6

76,1

76,5

Öppen

6,5

5,8

5,4

5,1

5,0

arbetslöshet 4

(6,6)

(5,7)

(4,4)

(4,0)

Arbetsmarknads-

3,9

3,6

3,6

3,5

3,5

politiska

åtgärder 4

(3,9)

(3,9)

(3,8)

(3,5)

Ränta 5 år

4,7

3,7

3,9

4,3

4,6

Årsgenomsnitt

(4,8)

(4,7)

(4,9)

(5,0)

Ränta 6 månader

4,3

3,2

3,3

3,6

4,0

Årsgenomsnitt

(4,4)

(4,3)

(4,3)

(4,3)

4.2 Samhällsekonomiska

förutsättningar

Vid beräkningen av det finansiella sparandet i

den offentliga sektorn samt statsbudgetens in-

komster och utgifter är de antaganden som görs

om den makroekonomiska utvecklingen av stor

betydelse. De makroekonomiska förutsättningar

som beräkningarna i denna proposition baseras

på redovisas i sin helhet i bilaga 1 Svensk eko-

nomi. I tabell 4.1 anges några faktorer av särskild

betydelse för de offentliga finanserna.

I fasta priser beräknas BNP växa med 2,2 pro-

cent 1999 och med ca 2,5 procent per år under

perioden 2000-2002. Jämfört med budgetpropo-

sitionen för 1999 innebär detta en nedjustering

av tillväxten med 0,8 procentenheter år 1999,

0,6 procentenheter år 2000 och 0,1 procentenhet

år 2001. Inflationen under perioden 1999-2001

antas bli lägre än enligt budgetpropositionen för

1 Ärlig procentuell förändring

2 Tusental kronor

3 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning

‘Andel av arbetskraften

1999, vilket medför att prisbasbeloppet nu be-

räknas bli 200 kronor lägre år 2000 och 500 kro-

nor lägre år 2001. Prisbasbeloppet påverkar

främst statens och AP-fondens utgifter för

transfereringar som är knutna till basbeloppet

samt grundavdragen vid beräkning av fysiska

personers inkomstskatt. I fasta priser beräknas

den privata konsumtionen öka med 2,6 procent

1999, 2,4 procent 2000 och 1,8 procent 2001 och

2002. Detta innebär en viss nedjustering jämfört

med beräkningen i budgetpropositionen för

1999. Som ett resultat av den lägre inflationen

beräknas den privata konsumtionen i löpande

priser öka mindre än vad som antogs i budget-

propositionen för 1999.

Den öppna arbetslösheten beräknas minska

successivt under perioden, från 6,5 procent 1998

till 5,0 procent 2002. År 2000 beräknas den öpp-

na arbetslösheten till 5,4 procent och 2001 till

5,1 procent, vilket är 1,0 respektive 1,1 procen-

tenheter högre än vad som beräknades i budget-

propositionen för 1999. De konjunkturberoende

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas nu

omfatta en något mindre del av arbetskraften än

vad som då beräknades.

I budgetpropositionen för 1999 presenterade

regeringen ett mål för sysselsättningsgraden som

innebär att den andel av befolkningen i åldrarna

56

PROP. 1998/99:100

20-64 år som är reguljärt sysselsatt skall uppgå

till minst 80 procent 2004. Sysselsättningsgraden

var 74,6 procent 1998 och beräknas stiga till

76,5 procent 2002.

Både inflationen och de korta och långa

marknadsräntorna väntas stiga något mot slutet

av perioden. Inflationen beräknas öka till 2,0

procent 2002. Jämfört med budgetpropositionen

för 1999 beräknas nu både de korta och de långa

marknadsräntorna bli mellan 0,7 och 1,1 pro-

centenheter lägre.

4.3 Politiska prioriteringar

Den ekonomiska vårpropositionen innehåller en

rad förslag för ökad tillväxt, sysselsättning och

rättvisa samt förbättrad jämställdhet och miljö.

Fortsatta sunda offentliga finanser är en grund-

läggande förutsättning för regeringens politik.

I finansplanen beskrivs utförligt de reformer

och prioriteringar som regeringen föreslår och de

bedömningar som ligger till grund för förslagen.

Reformerna kan delas in i följande fem områden.

- Arbetslösheten skall betvingas

- Kunskap och kompetens

- Skolan, vården och omsorgen skall för-

bättras

- Rättvisan skall stärkas

- Hållbara Sverige

Åtgärderna sammanfattas i tabell 4.2. I tabellen

redovisas de reformer som ger upphov till ut-

giftsökningar eller inkomstminskningar. De re-

dovisade nettoeffekterna för offentlig sektor tar i

förekommande fall hänsyn till effekter på in-

komstskatten. Bruttoeffkter redovisas inom pa-

rentes. Samtliga beräkningar av de offentliga fi-

nanserna innefattar de åtgärder som presenteras i

propositionen. I beräkningarna av utgiftsramarna

för åren 2000-2002 har åtgärderna fördelats på

utgiftsområden.

Arbetslösheten skall betvingas

Ett förstärkt anställningsstöd införs under 1999

för arbetslösa med långa inskrivningstider på ar-

betsförmedlingen. Stödet ges till arbetsgivare

som anställer personer, som varit öppet arbetslö-

sa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under

minst tre år. Antalet arbetsmarknadspolitiska åt-

gärder skall reduceras väsentligt samt fokuseras

på arbetsmarknadspolitikens huvuduppgifter. En

utredning tillsätts med uppgift att snarast se över

arbetsmarknadsutbildningens organisation och

effektivitet. AMS får använda 700 miljoner kro-

nor till personalförstärkningar under år 2000 in-

om ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Av detta belopp skall 100 miljoner kronor an-

vändas för att särskilt stärka invandrarnas ställ-

ning på arbetsmarknaden. Anslagsnivån för lö-

nebidrag höjs med 90 miljoner kronor 1999 och

med ytterligare 30 miljoner kronor från och med

2000.

Kunskap och kompetens

År 1997 inleddes den femåriga satsningen på

vuxenutbildning, kunskapslyftet. Under 1998

och 1999 har antalet platser successivt ökat.

Regeringen avser att föreslå att antalet platser

fram till och med första halvåret 2002 i stort

ligger kvar på samma nivå som 1999, vilket in-

nebär att den tidigare planerade utbyggnaden

inte kan komma till stånd. Satsningen fortsät-

ter därefter på en lägre nivå under andra halv-

året 2002.

Regeringen har tidigare aviserat en proposition

om ett reformerat studiestödssystem. Medel har

nu beräknats för detta ändamål med avsikten att

införa ett reformerat studiestödssystem med

början under 2001.

Utbyggnaden av grundutbildningen vid uni-

versitet och högskolor fortsätter. Regeringen har

beräknat medel för 10 000 nya högskoleplatser

fr.o.m. 1 juli 2001 samt ytterligare 10 000 platser

fr.o.m. 1 juli 2002. Regeringen avser att senare

återkomma till fördelningen av de nya platserna.

Regeringen avser vidare att föreslå att anslagen

till grundforskning och forskarutbildning för-

stärks. År 2000 har beräknats 70 miljoner kronor

som främst avses tilldelas de nya universiteten

i Karlstad, Växjö och Örebro. Åren 2001 och

2002 har beräknats 470 miljoner kronor respek-

tive 779 miljoner kronor för detta ändamål.

Regeringen avser även att föreslå en satsning

på kompetensutveckling för anställda åren 2000-

2002. Utgångspunkten är det förslag som läm-

nats av arbetsgruppen för kompetensutveckling i

arbetslivet. Finansiering avses ske inom ramen

för nya mål 3, inom EG:s socialfond. Hälften av

satsningarna bör utgöras av medel från EU och

hälften av statlig medfinansiering. Stimulansen

förutsätter finansiering från arbetsgivare inom

ramen för en trepartssamverkan.

57

PROP. 1998/99:100

Skolan, vården och omsorgen skall förbättras

Utrymme skapas för att fr.o.m. år 2001 stegvis

genomföra en allmän förskola och maxtaxa i

barnomsorgen. Riksdagen har beslutat om ökade

generella statsbidrag till kommuner och lands-

ting under åren 1997 till 1999 om sammanlagt

16 miljarder kronor. År 1999 överfördes den

statliga skatt på 200 kronor, som utgår för skatt-

skyldiga med förvärvsinkomster från staten till

kommuner och landsting. Detta föreslås ske

även år 2000, vilket innebär att kommuners och

landstings skatteinkomster ökar med cirka

1,3 miljarder kronor. Regeringen har också avise-

rat att det generella statsbidraget skall öka med

4 miljarder kronor år 2000 och med ytterligare

2 miljarder kronor tillföras år 2001.

I denna proposition aviserar regeringen en yt-

terligare nivåhöjning av det generella statsbidra-

get med 2 miljarder kronor år 2001. Till följd av

de förändringar som kommer att ske inom för-

svarsområdet beräknas dessutom 1 miljard kro-

nor år 2002.

Beslutade och aviserade tillskott innebär i för-

hållande till 1996 års nivå en sammanlagd höj-

ning av statsbidragen till kommuner och lands-

ting med 25 miljarder kronor år 2002. I detta

belopp ingår medel som bidrar till finansieringen

för att stegvis genomföra en allmän förskola och

maxtaxa i barnomsorgen. En närmare redovis-

ning av regeringens aviserade tillskott görs i ka-

pitel 9.

Inom området vård och omsorg avser rege-

ringen fördela medel till handikappområdet, dels

för kompetensutveckling, forskning, ytterligare

medel till handikapporganisationerna m.m., dels

för engångsvisa tillskott till bilstödet för handi-

kappade. Resurser prioriteras även för ett infö-

rande av personliga ombud för psykiskt funk-

tionshindrade. I tilläggsbudget föreslår re-

geringen att ett nytt anslag förs upp på statsbud-

geten 1999 för ersättning till personer som steri-

liserats mot sin vilja under perioden 1935-1975.

Rättvisan skall stärkas

Biståndsramen 1999 uppgår till 12,8 miljarder

kronor, vilket motsvarar 0,705 procent av brut-

tonationalinkomsten (BNI). I enlighet med tidi-

gare beslut beräknas ramen år 2000 till

0,72 procent av BNI och år 2001 till 0,73 procent

av BNI. Regeringen aviserar i denna proposition

en ökning av ramen för biståndet år 2002 till

0,74 procent av BNI.

Under 1999 tillförs låg- och medelinkomstta-

gare en ökad köpkraft genom en skattereduktion

på 1 320 kronor mot pensionsgrundande in-

komst upp till 135 000 kronor. Därefter avtrap-

pas reduktionen och upphör vid en inkomst på

245 000 kronor. Regeringen gör nu bedömning-

en att det finns ett ekonomiskt utrymme att även

under 2000 medge en skattelättnad för låg- och

medelinkomsttagarna. Regeringen avser att åter-

komma i budgetpropositionen med den exakta

utformningen av en sådan skattelättnad.

För 1999 sänks fastighetsskatten på hyreshus

från 1,5 procent till 1,3 procent. Regeringen an-

gav i budgetpropositionen för 1999 att man för-

väntade sig att den lägre skattenivån omsätts i

lägre hyror. Sänkningen begränsas till bostadshy-

reshus, vilket innebär att såväl hyresgäster som

bostadsrättsinnehavare kan få reducerade boen-

dekostnader. Sänkningen gjordes i avvaktan på

förslag från Fastighetsbeskattningskommittén.

Regeringen gör nu samma bedömning som un-

der hösten 1998 och föreslår därför att den

sänkta fastighetsskatten skall gälla även för 2000.

Hållbara Sverige

I syfte att främja en hållbar utveckling i Sverige

föreslår regeringen åtgärder för 1999 samt avise-

rar beräknade resursförstärkningar för de kom-

mande tre åren. En förlängning av tidigare re-

sursförstärkningar avseende markinköp, miljö-

övervakning och länsstyrelsernas miljötillsyn

görs t.o.m. 2002 med ca 410 miljoner kronor.

Åtgärder för sanering och återställning av för-

orenade områden erhåller en förstärkning under

treårsperioden med 385 miljoner kronor. Miljö-

forskningen förstärks under treårsperioden med

250 miljoner kronor och byggforskningen för-

stärks med 150 miljoner kronor under motsva-

rande period. Insatserna för biotopskydd för-

stärks med totalt 175 miljoner kronor för 2001

och 2002. Kalkning av försurade sjöar och vat-

tendrag beräknas också få en förstärkning under

treårsperioden med 90 miljoner kronor. Vidare

anser regeringen att tidsperioden för de lokala

investeringsprogrammen bör utsträckas genom

att medlen för perioden 1999-2001 förskjuts

med sammanlagt 1,2 miljarder kronor till 2002.

Regeringen avser att ta fram ett program för att

utveckla miljöbilar i samarbete med bilindustrin.

58

PROP. 1998/99:100

Tabell 4.2 Sammanfattning av reformer

Nettoförsvagning av de offentliga finanserna. Bruttoeffekter inom parentes. För utgiftsreformer är bruttoeffekten lika med effekten på de

takbegränsade utgifterna.

Miljoner kronor

2000

2001

2002

Arbetslösheten skall betvingas

1 765

1 215

1 215

varav Stärkt platsförmedling

700

0

0

Anställningsstöd*

975

(1 300)

1 125

(1 500)

1 125

(1 500)

Lönebidrag m.m.

90

(120)

90

(120)

90

(120)

Kunskap och kompetens

540

3 000

8 597

varav Kompetensutveckling

400

1 000

1 000

Nytt studiestödssystem inkl, pensionsrätt

0

800

1 600

Kunskapslyftet

0

0

3 168

(4 400)