Prop. 2000/01:29

Regeringens proposition

2000/2001:29

Lag om jämvägssystem för höghastighetståg

Prop.

2000/2001:29

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 oktober 2000

Lena Hjelm-Wallén

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om jämvägssystem för höghastig-

hetståg med syfte att genomföra rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli

1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet

för höghastighetståg. Den föreslagna lagen innehåller dels vissa grund-

läggande bestämmelser ur direktivet, dels ett bemyndigande för rege-

ringen eller den myndighet som regeringen föreskriver (i detta fall Jäm-

vägsinspektionen inom Banverket) att utfärda de närmare föreskrifter

som behövs för genomförandet av direktivet. En stor del av direktivets

bestämmelser är av teknisk karaktär och genomförandet av direktivet

förutsätts därför ske genom föreskrifter på myndighetsnivå vad gäller

huvuddelen av bestämmelserna. Lagen innehåller även vissa bestämmel-

ser om tillsyn, tvångsmedel, m.m. Vissa mindre ändringar föreslås också i

jämvägssäkerhetslagen (1990:1157) och lagen (1995:1649) om byggande

av järnväg. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29

Innehållsförteckning

Prop. 2000/2001:29

1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4

2 FörfattningsfÖrslag............................................................................5

2.1 Förslag till lag om jämvägssystem för höghastighetståg.... 5

2.2 Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

(1990:1157)........................................................................9

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg.........................................................10

3 Ärendet och dess beredning............................................................11

4 Inledning.........................................................................................11

5 Nuvarande ordning..........................................................................12

5.1 EU och järnvägarna..........................................................12

5.2 Närmare bakgrund till direktiv 96/48/EG.........................14

5.3 Direktivets närmare innebörd...........................................15

5.4 Svensk rätt........................................................................17

,5.5 Kommissionens rapport KOM( 1999) 414........................20

5.6 Banverkets sektorsrapport 1999.......................................21

6 Teknisk kontroll..............................................................................22

6.1 Allmänt om EG:s system för bedömning av

överensstämmelse och den svenska implementeringen.... 22

6.2 Teknisk kontroll i direktivet om höghastighetståg...........23

7 Förslag till lagstiftning....................................................................25

7.1 Allmänt om genomförandet av det nya direktivet............25

7.2 En ny lag om jämvägssystem för höghastighetståg..........25

8 Kostnader och ikraftträdande m.m..................................................28

8.1 Kostnader för tillsyn m.m.................................................28

8.2 Ikraftträdande....................................................................28

9 Författningskommentar...................................................................29

9.1 Förslag till Lag om jämvägssystem för höghastighetståg 29

9.2 Förslag till Lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

(1990:1157)......................................................................31

9.3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg.........................................................31

Bilaga 1 Rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1999

driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska

jämvägssystemet för höghastighetståg..................................32

Bilaga 2 Departementspromemorians lagförslag (Ds 2000:41) Lag om

jämvägssystem för höghastighetståg.....................................51

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser..........................................57

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................................58

Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................................................64

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000.....65

Rättsdatablad

66

Prop. 2000/2001:29

Prop. 2000/2001:29

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om jämvägssystem för höghastighetståg,

2. lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157),

3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till lag om jämvägssystem för höghastig-

hetståg

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i

denna lag eller som anges i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen

när det gäller projektering, anläggning, anpassning och drift.

2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas

med stöd av lagen avses med

transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-

system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli

1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järn vägssystemet

för höghastighetståg 1 , och som omfattar järnvägslinjer och fasta installa-

tioner som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som konstrue-

rats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande materiel

som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,

driftskompatibilitet: egenskapen hos det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg att medge säker trafik med

höghastighetståg utan driftsavbrott samtidigt som angivna prestandakrav

uppfylls; denna egenskap grundas på alla de föreskrifter samt tekniska

och driftsmässiga villkor som skall iakttas för att de väsentliga kraven

skall uppfyllas,

delsystem: strukturella eller funktionella delsystem som ingår i det

transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för vilka

väsentliga krav skall anges,

komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-

läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller

kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i

ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska

jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende

av,

väsentliga krav: alla de krav som beskrivs i bilaga III till rådets

direktiv 96/48/EG och som måste uppfyllas av det transeuropeiska

jämvägssystemet för höghastighetståg, av delsystemen och av de

komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,

europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-

peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard, så som de

definieras i artikel 1.8-1.12 i rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni

1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har

verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och

Prop. 2000/2001:29

EGTL 235, 17.9.1996, s. 6, (Celex 31996L0048).

telekommunikationssektorerna 2 , ändrat genom Europaparlamentets och

rådets direktiv 98/4/EG 3 som genomför en europeisk standard,

tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-

tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga

kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-

bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet

för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,

anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller

lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-

tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen.

Bedömning av överensstämmelse

3 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga om kom-

ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall

göras enligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och

som anges som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifika-

tioner.

4 § EG-kontroll av delsystem skall utföras av de anmälda organen enligt

föreskrifter som meddelas enligt denna lag. Om så föreskrivs i tillämpliga

tekniska specifikationer skall bedömning av överensstämmelse och

lämplighet i fråga om komponenter som är nödvändiga för

driftskompatibilitet göras under medverkan av de anmälda organen enligt

föreskrifter som meddelas enligt denna lag.

För anmälda organ finns också bestämmelser i lagen (1992:1119) om

teknisk kontroll.

Krav på komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet

5 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som

skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det transeuro-

peiska jämvägssystemet för höghastighetståg tar släppas ut på marknaden

endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och uppfyller

de väsentliga krav och de krav på bedömning av överensstämmelse eller

lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som rege-

ringen bestämmer.

När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används,

skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det

sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.

6 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-

sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall

de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller

för dem.

Prop. 2000/2001:29

2 EGT I. 199, 9.8.1993, s. 84, (Celex 31993L0038).

3 EGTL 101, 1.4.1998, s. 1 (Celex 31998L0004).

Krav på delsystem

Prop. 2000/2001:29

7 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och

installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av

de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det transeuro-

peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far

meddela föreskrifter om väsentliga krav och krav på EG-kontroll när det

gäller delsystem.

8 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det

betraktas som driftskompatibelt och överensstämmande med de väsent-

liga krav som gäller för det.

Beslut om undantag

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, efter

anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om

undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för

driftskompatibilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning

av en befintlig linje till trafik med höghastighetståg om projektet är långt

framskridet den dag då den tekniska specifikationen för

driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella

tidning.

Om projektet avser anpassning av en befintlig linje till trafik med

höghastighetståg, far undantag enligt första stycket beslutas också om

tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet

äventyrar projektets ekonomiska livskraft.

Ytterligare bemyndiganden

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far

meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-

ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem som

behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far också

meddela föreskrifter om villkor för projektering, anläggning, anpassning

och drift av infrastruktur och rullande materiel samt om teknisk kontroll

som behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.

Tillsyn

11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över

efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med

stöd av lagen.

12 § Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,

2. fä tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,

lokaler och andra utrymmen som berörs av verksamheten, dock inte

bostäder.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-

digheten av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet

får verkställas enligt utsökningsbalken.

13 § Tillsynsmyndigheten får meddela de beslut om förelägganden och

förbud som behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de

föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.

Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd

med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det

sätt som den är avsedd för, men komponenten ändå medför en risk för att

de väsentliga kraven inte längre kommer att uppfyllas, far

tillsynsmyndigheten meddela beslut som begränsar komponentens

användningsområde, förbjuder utsläppande på marknaden eller avser

återkallelse från marknaden.

Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring

inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har medde-

lats med slöd av lagen, får tillsynsmyndigheten meddela beslut om

förelägganden om kompletterande kontroller.

I beslut om föreläggande och förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut

vite.

överklagande

14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-

skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.

Prop. 2000/2001:29

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2.2 Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen Prop. 2000/2001:29

(1990:1157)

Härigenom föreskrivs i fråga omjämvägssäkerhetslagen (1990:1157) 1

dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,

dels att 20 § skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 19 a § skall sättas närmast

före 19 b §,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, samt närmast

före 19 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Jämvägssystem for höghastighetståg

19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i

lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.

20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter

och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Jämvägsinspek-

tionen.

Angående elektriska anlägg-

ningar finns särskilda föreskrifter i

lagen (1902:71 s. 1), innefattande

vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar.

För elektriska anläggningar

finns särskilda föreskrifter i el-

lagen (1997:857).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagen omtryckt 1996:736.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av

järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i

lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.

Prop. 2000/2001:29

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

10

Ärendet och dess beredning

Inom Näringsdepartementet har upprättats departementspromemorian

Lag om jämvägssystem for höghastighetståg (Ds 2000:41) för genom-

förande av ett inom Europeiska unionen beslutat direktiv avseende det

transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg (Rådets direktiv

96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det trans-

europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg), se bilaga 1. Prome-

morian har utarbetats av en arbetsgrupp vari har ingått representanter

från, förutom Näringsdepartementet, Banverket och SWEDAC. Prome-

morians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats.

En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena

finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2000/5427/IRT).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 28 september 2000 att inhämta Lagrådets

yttrande över de förslag som finns i bilaga 4.

Lagrådet har föreslagit en ändrad lydelse av 2 § lagen om

jämvägssystem för höghastighetståg. Regeringen har följt Lagrådets

förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren till

2 §. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har också vissa

redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2000/2001:29

4 Inledning

Inom Europeiska unionen (EU) har beslutats om ett transeuropeiskt

transportnät (Trans-European Network, TEN), som omfattar bl.a. järn-

vägsnät. Dessa järnvägsnät består av höghastighetsnätet och det konven-

tionella nätet, se närmare avsnitt 5.2. För att järnvägsnäten skall kunna

fylla sitt syfte, nämligen att göra det möjligt för unionsmedborgare, eko-

nomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i föll utsträck-

ning utnyttja fördelama med att skapa ett område utan inre gränser, krävs

att infrastruktur och rullande materiel är anpassad så att transporter kan

genomföras på hela nätet utan hinder av nationella särlösningar i tekniskt

eller administrativt hänseende. De nationella delarna av näten måste

därför uppfylla krav på samtrafikförmåga och driftskompatibilitet.

Beträffande höghastighetsnätet finns inom EU sedan några år ett

direktiv i syfte att åstadkomma detta (Rådets direktiv 96/48/EG av den

23 juli 1996 om driftskompatibilitet hos det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg). Detta har senare kompletterats med ett

”jämvägspaket” som gäller återstående delar av järnvägsnätet, se närmare

i avsnitt 5.1. Direktivet för höghastighetståg ställer upp villkor för

projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur och

rullande materiel som måste uppfyllas för att alla typer av godkända jäm-

vägsfordon skall kunna framföras inom hela systemet. Direktivet inne-

håller också bestämmelser om kontroll av fordon och infrastruktur som

11

skall säkerställa att de väsentliga krav som anges i direktivet uppfylls.

Kraven gäller olika aspekter såsom miljö, järnvägssäkerhet, elsäkerhet,

arbetsmiljö och teknisk driftskompatibilitet. För att entydigt kunna fast-

ställa vilka lösningar som uppfyller direktivets krav uppställs ett system

med teknisk normering på överstatlig nivå. I denna normeringsprocess

konkretiseras krav och vilka tekniska och ibland också administrativa

lösningar som möter kravet. Genom processen beslutas s.k. tekniska

specifikationer för driftskompatibilitet (TSD). Medlemsstaterna får inte

vare sig genom generella eller jämvägsspecifika nationella regleringar

hindra tillämpningen av TSD. De får heller inte hindra marknadsföring

av komponenter eller anläggning och drift av delsystem som uppfyller

direktivets krav.

Genomförandet av direktivet medför att den svenska lagstiftningen

måste ändras så att den står i överensstämmelse med direktivets bestäm-

melser. Den svenska lagstiftningen innehåller nämligen inte några regler

som specifikt rör ett höghastighetsnät. Direktivet ställer krav på att vara

genomfört senast den 7 april 1999 och kunna tillämpas från och med den

8 april 1999.

Genomförandet i Sverige har försenats av skäl som närmare framgår av

avsnitt 5.4. Sverige har till EG-kommissionen anmält att Sverige avser att

införa de nya bestämmelser som direktivet föranleder från och med den

1 januari 2001.

I Sverige kan införandet av de nya rättsakter som närmare beskrivs i

avsnitt 5.1 komma att medföra bl.a. att Banverket samt Järnvägsinspek-

tionen och Tågtrafiklcdningen inom Banverket (i fortsättningen kallade

Jämvägsinspektionen respektive Tågtrafikledningen) får ändrade roller.

Behovet av en översyn av organisation och lagstiftning inom järnvägs-

området blir därmed uppenbar och kräver en djupare analys i form av en

utredning. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att med

utgångspunkt i dels järn vägspaketet, dels det kommande direktivet för

driftskompatibilitet för konventionella järnvägar, ta fram förslag till ny

jämvägslagstiftning och organisation inom området.

Prop. 2000/2001:29

5 Nuvarande ordning

5.1 EU och järnvägarna

En nationell och regional utveckling i Europa kan främjas av internatio-

nell och konkurrenskraftig järnvägstrafik, samtidigt som järnvägens för-

delar ur miljösynpunkt kan tas tillvara och bidra till en mera hållbar sam-

hällsutveckling. Denna möjlighet kan bara tillmötesgås genom en mål-

medveten och långsiktig utveckling i ett internationellt samarbete. Inom

EU arbetar man sedan länge mot detta mål. Järnvägstransporterna inom

gemenskapen har emellertid under lång tid förlorat marknadsandelar. En

förklaring till denna utveckling är bristande effektivitet hos de nationella

statsjämvägama som ofta befinner sig i en monopolsituation. Den euro-

peiska järnvägssektom måste därför förnyas, vitaliseras och harmonise-

ras. För att uppnå detta krävs främst kompetent förvaltning och sund

12

ekonomi inom jämvägssektom samt icke-diskriminerande behandling av

olika inblandade parter. Det behövs bl.a. klarlägganden av olika in-

tressenters roller och en tydlig uppdelning av olika aktörers ansvars-

områden. Vidare krävs ramar och regelverk för fördelningen av jäm-

vägsinfrastrukturkapacitet och fastställandet av nivåerna på banav-

gifterna. Det nu gällande regelverket för dessa aktiviteter, som tillkom

under första hälften av 1990-talet, har inte visat sig tillräckligt, bl.a. for

att det inte genomförts fullt ut av vissa medlemsstater. Kommissionen

föreslog därför 1998 att direktiven 91/440/EG om utveckling av gemen-

skapens järnvägar och 95/18/EG om tillstånd for järnvägsföretag måste

förtydligas och att direktiv 95/19/EG om tilldelning av infrastruktur-

kapacitet, uttag av banavgifter och utfärdande av säkerhetsintyg skulle

ersättas av ett nytt, betydligt mer preciserat direktiv.

Kommissionens förslag har behandlats i rådet och Europaparlamentet

under arbetsnamnet ”jämvägspaketet”. Efter omfattande förhandlings-

arbete kunde transportministrarna i december 1999 uppnå politisk

överenskommelse om ändringarna av de tre direktiven. En gemensam

ståndpunkt antogs formellt i mars 2000 och den andra läsningen i

Europaparlamentet inleddes i april. Det förutses att parlamentets andra

läsning skall kunna avslutas senast i september och därefter skulle direk-

tiven kunna antas slutligt under hösten. Direktiven träder i kraft vid

offentliggörandet och skall vara genomförda av medlemsstaterna senast

två år efter ikraftträdandet.

I Sverige kan, som tidigare nämnts, införandet av de nya direktiven

komma att medföra bl.a. att Banverket, Jämvägsinspektionen och Tåg-

trafikledningen far ändrade roller. Behovet av en översyn av organisation

och lagstiftning inom järnvägsområdet blir uppenbart.

Direktiv 96/48/EG i sig medför begränsade ekonomiska konsekvenser,

men beroende på de tekniska krav som fastställs i TSD:er och de beslut

som fattats genom Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG om

gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transport-

nätet kan direktivet få stora ekonomiska konsekvenser i form av bl.a. av-

sevärda investeringsbehov for genomförande av nya standarder, lägre

banhållningskostnad som effekt av utveckling av en fungerande marknad

för jämvägsutrustning, samt lägre kostnad för internationella transporter.

Beträffande regelverk för järnvägstrafik, infrastruktur, system, kom-

ponenter och jämvägsfordon finns viktiga skillnader på grund av att för-

utsättningarna är starkt nationellt präglade och ofta utgör hinder för in-

ternationell och konkurrenskraftig järnvägstrafik. Trafikregler och säker-

hetssystem är t.ex. ofta olika i olika länder. Leverantörernas system och

kompetens har starka kopplingar till enskilda länders etablerade tradi-

tioner och standarder, vilket medför en stor begränsning i möjligheterna

för volymfördelar i utveckling och produktion av jämvägsutrustning.

Detta är något som den till hösten planerade utredningen bör ta i beak-

tande i sitt arbete.

Prop. 2000/2001:29

13

5.2 Närmare bakgrund till direktiv 96/48/EG

Redan vid bildandet av Europeiska gemenskapen genom Romfördraget

fastslogs att gemenskapen skulle bidra till att utveckla transeuropeiska

nät för infrastrukturerna inom transportområdet.

Europeiska gemenskapen har tagit flera initiativ för att ta till vara

denna möjlighet, vilket bland annat har lett fram till:

- Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den 23 juli

1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska

transportnätet,

- Rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibilitet

hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg,

- Kommissionens direktivförslag om driftskompatibilitet för konven-

tionell järnväg.

I gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska trans-

portnätet (Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den 23

juli 1996) anges bl.a. att det transeuropeiska transportnätet (TEN) om-

fattar vägnät, järnvägsnät, nät av inre vattenvägar, kusthamnar och in-

landshamnar, flygplatser och andra förbindelsepunkter. Målet är att nätet

gradvis skall införas på gemenskapsnivå fram till år 2010. Järnvägsnätet

består av höghastighetsjärnvägsnätet och det konventionella järnvägs-

nätet. Höghastighetsjämvägsnätet består av dels banor särskilt konstrue-

rade för höghastighet och utrustade med teknik för hastigheter på 250

km/tim eller däröver, dels banor anpassade för höghastighet och utrustade

för hastigheter på cirka 200 km/tim, dels ock banor anpassade för hög-

hastighet men också anpassade till topografi, terräng och bebyggelse där

hastigheten måste anpassas från fall till fall. Riktlinjerna anger vidare att

kommissionen vart femte år skall avlämna rapport om behovet av revide-

ring och kommissionen planerar därför att lägga fram ett förslag under år

2000. Beslutet omfattar redan idag väsentliga delar av svenska statens

spåranläggningar och innebär också att Sverige förbundit sig att imple-

mentera de standarder som i framtiden kommer att införas inom ramen

för del nu aktuella direktivet 96/48/EG och kommande standarder inom

ramen för ett eventuellt direktiv om driftskompatibilitet för konventionell

järnväg.

Direktiv 96/48/EG beskriver processen för standardisering av jämvägs-

system för höghastighetståg. Processen baseras på EU:s egna principer

och standarder för teknisk kontroll och standardisering, vilket även in-

kluderar den legala hantering som krävs för denna standardisering mellan

de olika medlemsländerna.

Eftersom järnvägsområdet är tekniskt komplext har man dock valt att

tillföra ytterligare moment i strukturen för denna standardisering och som

beskrivs i direktivet. Det normala vid teknisk standardisering inom EU är

att man direkt från direktivtexten fattar beslut om att etablera standarder

via de europeiska standardiseringsorganisationema CEN, CENELEC och

ETSI. I fallet med detta direktiv har man istället valt att i direkt anslut-

ning till direktivet ta fram som ett mellanled TSD, vilka i sin tur hänvisar

till standarder utarbetade av CEN, CENELEC och ETSI.

Prop. 2000/2001:29

14

Kraven i TSD:er kan därför jämställas med krav i direktivet, med den

skillnaden att TSD:er skall antas inom ramen för den process som när-

mare beskrivs i avsnitt 5.3.

Utarbetandet av TSD:er skall enligt direktivet utföras av ett s.k.

gemensamt representativt organ. Detta arbete pågår för närvarande inom

organisationen AEIF (Association Européenne pour 1'Interopérabilité

Ferroviaire) som etablerats enkom för detta ändamål. AEIF ägs av

infrastrukturägama, trafikoperatörema och jämvägsindustrin inom EU.

TSD:er har sin grund i en uppdelning av jämvägssystemet i olika del-

system. Delsystemen är antingen strukturellt eller funktionellt definie-

rade. De strukturella delsystemen är jämvägssystemets tekniska huvud-

delar, nämligen infrastruktur (bana), energiförsörjning (elkraftsystem),

kontrollstyming och signalering (telekommunikations- och signalsystem)

samt rullande materiel (fordon och vagnar). De funktionella delsystemen

hanterar de ”mjukare” frågorna som underhåll, miljö, drift och

användare. Enligt direktivet skall TSD:er utarbetas för de strukturellt

definierade delsystemen, medan det för de funktionella delsystemen skall

utarbetas TSD:er endast om detta är nödvändigt för att åstadkomma

driftskompatibilitet.

Utarbetandet av TSD.er kopplat till höghastighetsdirektivet pågår nu

inom områdena bansystem, trafikstyrning, elkraftförsörjning, fordon,

drift och underhåll. Dessa tekniska specifikationer beräknas vara klara

under år 2000 och beslut om dessa väntas i december 2000.

Inom ramen för dessa övergripande specifikationer kommer ett stort

antal standarder för tekniska system och komponenter att utvecklas av

CEN, CENELEC och ETSI.

5.3 Direktivets närmare innebörd

Direktiv 96/48/EG syftar till att harmonisera utformningen av det trans-

europeiska jämvägssystem för höghastighetståg för att därigenom dels

möjliggöra järnvägstrafik över gränserna, dels skapa en inre marknad för

jämvägskomponenter. För att åstadkomma detta skall genom direktivet

fastställas de villkor som måste uppfyllas för att driftskompatibilitet hos

det aktuella jämvägssystemet skall uppnås. Dessa villkor skall gälla för

projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur och

rullande materiel som samverkar till detta systems funktion och som tas i

bruk efter direktivets ikraftträdande.

I direktivet konstateras inledningsvis följande. Det råder stora skillna-

der mellan de nationella föreskrifter och interna regler samt tekniska

specifikationer som järnvägarna tillämpar, vilket medför att höghastig-

hetståg inte kan framföras under gynnsamma villkor inom hela gemen-

skapen. Det är därför viktigt att dels för hela gemenskapen fastställa

väsentliga krav för det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-

hetståg, dels att de delsystem som utgör detta jämvägssystem underkastas

ett kontrollförfarande. Driftskompatibilitet innebär enligt artikel 2 b

”möjlighet att med det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-

hetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med höghastighetståg sam-

tidigt som givna prestandakrav uppfylls. Denna möjlighet grundar sig på

Prop. 2000/2001:29

15

alla de föreskrifter samt tekniska och driftsmässiga villkor som skall

iakttas för att de väsentliga kraven skall uppfyllas.”

Med väsentliga krav avses de krav som anges i bilaga III till direktivet

och som jämvägssystemet, delsystemen och komponenterna skall upp-

fylla enligt artikel 4. Dessa krav har fastställts med särskild hänsyn tagen

till säkerhet, tillförlitlighet, hälsa och miljöskydd för vissa angivna del-

system, nämligen infrastruktur, energi, kontrollstyrning och signalsystem,

rullande materiel, underhåll, miljö, drift och användare.

1 artikel 5 anges att varje delsystem skall vara föremål för TSD, men att

det beträffande vissa särskilt angivna delsystem inte alltid är ett krav.

TSD skall bl.a. ange de väsentliga kraven för respektive delsystem och

fastställa de grundläggande egenskaper som krävs för att uppfylla de

väsentliga kraven som anges i bilaga II till direktivet.

TSD-förslagen skall utarbetas av det gemensamma representativa

organet, som i detta fall är utsett att vara AEIF. Förslagen skall därefter

antas av Europeiska gemenskapernas kommission och offentliggöras i

EGT (Europeiska gemenskapernas officiella tidning). AEIF skall, efter

det att TSD har antagits, förbereda översyn och uppdatering av TSD i

enlighet med teknisk och samhällelig utveckling. Medlemsstaterna är

skyldiga att följa TSD. Enligt artikel 7 kan en medlemsstat under vissa i

artikeln angivna förhållanden tillåtas att inte tillämpa vissa TSD under

förutsättning att medlemsstaten på förhand meddelar kommissionen sin

avsikt att göra en avvikelse.

Enligt artikel 8 skall en medlemsstat vidta alla lämpliga åtgärder för att

komponenterna endast släpps ut på marknaden om de möjliggör drifts-

kompatibilitet och uppfyller de väsentliga kraven, används inom det

användningsområde och på det sätt som de är avsedda för samt installeras

och underhålls korrekt. Om komponenterna uppfyller bestämmelserna i

direktivet får en medlemsstat inte på sitt territorium förbjuda, begränsa

eller förhindra att de släpps ut på marknaden för användning i nu avsett

hänseende.

Enligt artikel 10 skall en medlemsstat betrakta komponenter som är

försedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet

som överensstämmande med de väsentliga krav som direktivet anger.

Motsvarande gäller enligt artikel 16 för ett delsystem som är försett med

en EG-kontrollförklaring. Direktivet förutsätter således att det finns ett

system för kontroll av fordon och infrastruktur samt att de delar som

används i fordonen och infrastrukturen skall godkännas genom detta

system. En närmare beskrivning av vad en sådan teknisk kontroll innebär

ges i avsnitt 6.

Enligt artikel 18 skall förfarandet med att utfärda en EG-kontrollför-

klaring handhas av ett s.k. anmält organ som skall ansvara för att sam-

manställa det tekniska underlag som skall medföra EG-kontrollför-

klaringen.

Enligt artikel 20 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om

de organ (anmälda organ) de utsett för att utföra bedömning av överens-

stämmelse enligt direktivet. Endast organ som uppfyller de i bilaga VII

till direktivet angivna kriterierna får anmälas. Kriterierna följer de

standardiserade kraven på sådana organ enligt den s.k. nya metoden och

innefattar bl.a. krav på oberoende ställning och opartiskhet och att

Prop. 2000/2001:29

16

organet skall ha tillgång till personal och utrustning som krävs för

kontrollarbetet. Det anmälda organet måste vidare hålla sig med

ansvarsförsäkring om inte staten täcker eventuellt skadeståndsansvar och

dess personal måste iaktta tystnadsplikt för affärssekretess. Organ som

uppfyller relevant standard i EN 45 000-serien skall anses uppfylla

direktivets krav.

Av bilaga VI punkten 7 till direktivet framgår vidare att anmälda organ

regelbundet skall offentliggöra information om inkomna ansökningar om

EG-kontroll, utfärdade intyg om överensstämmelse samt ej beviljade

ansökningar om intyg om överensstämmelse. För anmälda organ gäller

därtill generellt bl.a. att de skall delta i sådana möten som anordnas på

europeisk nivå för erfarenhetsutbyte mellan anmälda organ inom respek-

tive sektor samt hålla ansvariga nationella myndigheter underrättade om

sin verksamhet.

Av artikel 23 framgår att medlemsstaterna åläggs att ändra de natio-

nella lagstiftningarna så att användningen av komponenter och ibruk-

tagande och drift av delsystem som överensstämmer med direktivet tillåts

senast 30 månader efter det att direktivet har trätt i kraft, dvs. senast den

8 april 1999. Tiden för genomförande av direktivet har således löpt ut.

Slutligen skall kommissionen enligt artikel 24 vartannat år till rådet

och Europaparlamentet överlämna en rapport över de framsteg som har

gjorts avseende driftskompatibiliteten för det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg.

5.4 Svensk rätt

Den svenska jämvägslagstiftningen utgörs i huvudsak av jämvägssäker-

hetslagen (1990:1157), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, jäm-

vägstrafiklagen (1985:192) och lagen (1985:193) om internationell järn-

vägstrafik samt ett antal förordningar och föreskrifter, av vilka förord-

ningen (1998:1392) med instruktion för Banverket är aktuell i detta

sammanhang. Därutöver krävs tillstånd enligt och tillämpning av annan

generell lagstiftning.

I jämvägssäkerhetslagen regleras bl.a. ansvaret för säkerheten vid järn-

väg, tunnelbana och spårväg, de krav som ställs på den som vill bedriva

järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägsverksamhet, ordningsfrågor samt

straffansvar.

Av lagen framgår bl.a. följande. Banverket har ett samlat ansvar för

säkerheten. Inom Banverket handhas dock vissa säkerhetsfrågor själv-

ständigt av Jämvägsinspektionen. Spåranläggningar, spårtrafik eller sär-

skild trafikledningsverksamhet får drivas endast av den som har tillstånd

till verksamheten, med undantag av verksamhet som drivs av Statens

järnvägar och Banverket. Frågor om tillstånd att driva spåranläggningar,

spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet prövas av Jämvägs-

inspektionen. Av lagens grundläggande bestämmelser framgår bl.a. att

verksamheten med hänsyn till sin art och övriga förhållanden skall drivas

så att skador till följd av verksamheten förebyggs och att spåranlägg-

ningar, fordon och annan materiel som används i verksamheten skall vara

av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs. En

Prop. 2000/2001:29

17

spåranläggning eller del av den får inte upplåtas eller ett fordon inte

framföras på en spåranläggning utan godkännande av Jämvägsinspek-

tionen. Jämvägsinspektionen skall före ett sådant godkännande granska,

kontrollera och prova konstruktionsunderlaget respektive materielen i

nödvändig omfattning. Jämvägsinspektionen utövar tillsynen över att

lagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen

efterlevs och tår som ett led i sin tillsynsverksamhet meddela de före-

lägganden och förbud som behövs i enskilda fall. Beträffande elektriska

anläggningar finns särskilda bestämmelser i ellagen (1997:857). Slutligen

finns ordnings- och straffbestämmelser.

Förordningen (1998:1392) med instruktion för Banverket reglerar

Banverkets ansvar och uppgifter. I förordningen föreskrivs bl.a. följande.

Banverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar för

hela jämvägstransportsystemet. Det skall särskilt verka för att bl.a. jäm-

vägstransportsystemet är tillgängligt, trafiksäkert, framkomligt, effektivt

och miljöanpassat samt samordna järnvägstrafiken. Banverket skall

ansvara för drift och förvaltning av statens spåranläggningar, ha hand om

säkerhetsfrågor för spårtrafik och leda och följa upp utvecklingen inom

järnvägssektom. Banverket får bedriva uppdrags-, uthyrnings- och för-

säljningsverksamhet som är förenlig med verkets uppgifter i övrigt. Ban-

verket leds av en styrelse i vilken generaldirektören ingår. Inom Ban-

verket finns Jämvägsinspektionen, Tågtrafikledningen och de andra

enheter som verket bestämmer. Jämvägsinspektionen och Tågtrafikled-

ningen leds av direktörer som utses av regeringen efter anmälan av

generaldirektören. Direktören vid Jämvägsinspektionen ansvarar för och

beslutar om säkerhctsnormer för järnväg, tunnelbana och spårväg som det

ankommer på Banverket att besluta om, tillsyn över att fastställda säker-

hetsnormer följs och undersökning av olyckor och andra händelser i

trafiken som berör säkerheten i den mån undersökningen ankommer på

Banverket. Direktören vid Jämvägsinspektionen ansvarar också för och

beslutar om namn på trafikplats för järnväg, tillstånd och återkallelse av

tillstånd enligt jämvägssäkerhetslagen samt godkännande av fordon och

spåranläggningar och återkallelse av sådana godkännanden. Direktören

vid Tågtrafikledningcn ansvarar för och beslutar om trafikeringsrätt,

banfördelning, trafikledning och tilldelning av tåglägen. Beträffande

handläggningen av Banverkets ärenden stadgas att generaldirektören

skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, direktören vid

Jämvägsinspektionen eller vid Tågtrafikledningen eller personalansvars-

nämnden.

Förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar innehåller be-

stämmelser om dc spåranläggningar som tillhör staten, drivs och förvaltas

av Banverket och som består av stomjämvägar, länsjärnvägar och övriga

järnvägar. Av förordningen framgår bl.a. att en trafikutövare inte får

trafikera statens spåranläggningar utan att ha träffat nödvändiga administ-

rativa, tekniska och finansiella avtal med Banverket. Vidare framgår av

förordningen att om partema inte kommer överens om villkoren får de

hänskjuta frågan till Tågtrafikledningen som då skall fastställa villkoren

för den aktuella trafiken i ett trafikeringsavtal.

Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg reglerar vilka villkor som

ställs vid byggande av järnväg och innehåller bestämmelser om bl.a. för-

Prop. 2000/2001:29

18

studier, jämvägsutredningar och jämvägsplan, ianspråktagande av mark,

inlösen och ersättning. Med byggande av järnväg avses enligt lagen att

anlägga en ny järnväg, lägga om spår i en ny sträckning, lägga ut ytter-

ligare spår och på annat sätt bygga om en järnväg.

Jämvägstrafiklagen (1985:192) reglerar ansvaret för befordran av

resande och gods med järnväg, tunnelbana och spårväg i allmän inrikes

trafik samt i viss mån i trafik med utlandet, såvida inte lagen (1985:193)

om internationell järnvägstrafik reglerar frågan.

Frågan om teknisk driftskompatibilitet är idag inte författningsmässigt

reglerad vad gäller järnvägens infrastrukturanläggningar.

Direktivet förutsätter dock att medlemsstaterna infor regler som inne-

bär att driftskompatibilitetskomponenter och delsystem som används i det

transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg endast skall få

släppas ut på marknaden om de uppfyller de väsentliga krav som upp-

ställs i direktivet. För att säkerställa att produkterna uppfyller villkoren

krävs att de dessförinnan underkastas ett kontrollförfarande. Genom

denna kontroll skall de ansvariga myndigheter som tillåter idrifttagande

kunna försäkra sig om att resultatet överensstämmer med gällande regler

samt tekniska och driftsmässiga bestämmelser. Kontrollen av delsystem,

och i förekommande fall av driftskompatibilitetskomponenter, skall ut-

föras av s.k. anmälda organ som beträffande delsystemen också skall ut-

färda EG-kontrollförklaringen.

I det nu aktuella direktivet anges dels att det enligt rådets direktiv

91/440/EEG skall göras åtskillnad mellan aktiviteter som avser transport-

verksamhet och förvaltning av jämvägsinfrastrukturen, dels att de sär-

skilda tjänster som utförs av de förvaltare av jämvägsinfrastrukturen som

kan komma att utses som anmälda organ bör struktureras så att de upp-

fyller de kriterier som gäller för denna typ av organ.

Direktivet förutsätter att det finns en tydlig organisatorisk avgränsning

mellan myndighetsuppgifter och en banhållares förvaltande uppgift. Så är

inte fallet i den svenska jämvägslagstiftningen, där dessa uppgifter finns

samlade inom Banverkets regi, om än inom olika enheter. Som nämnts

tidigare kommer troligen även det s.k. jämvägspaketet att medföra att

ansvarsfördelningen inom jämvägssektom kommer att påverkas på så sätt

att en oberoende myndighetsfunktion måste inrättas som är skild från

andra verksamhetsutövare.

I den svenska jämvägslagstiftningen finns en uppräkning av olika

ansvarsområden som faller inom Banverkets regi varav några särskilt

angivna frågor skall handhas självständigt av vissa genom lag och för-

ordning särskilt angivna enheter inom Banverket, nämligen av Jämvägs-

inspektionen och av Tågtrafikledningen. Det finns således i lagstiftningen

en uppdelning som rör myndighetsuppgifter och förvaltande uppgifter,

om än en svag sådan. Man kan dock ställa sig frågan om detta accepteras

av EG-rätten såsom tillräckligt avskild, då varken Jämvägsinspektionen

eller Tågtrafikledningen organisatoriskt eller administrativt är själv-

ständiga i förhållande till Banverket.

Direktivet har inte berört Sverige i så stor utsträckning tidigare på

grund av att Sverige inte har haft ett jämvägssystem för höghastighetståg

som har varit ihopkopplat med andra jämvägssystem for höghastighets-

tåg. Frågan har nu blivit aktuell i och med att den fasta förbindelsen över

Prop. 2000/2001:29

19

Öresund har öppnats för trafik. Eftersom det således tidigare inte har

upplevts som ett reellt behov att möjliggöra för andra trafikoperatörer att

bedriva järnvägstrafik har införlivandet av direktivet försenats. Kom-

missionen har i ett motiverat yttrande från den 24 januari 2000 framfört

att Sverige underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet

genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga

för att följa direktivet och sedermera stämt Sverige vid EG-domstolen

med anledning av denna underlåtenhet. Den svenska regeringen har till

kommissionen skriftligen anfört att Sverige har för avsikt att till full-

görande av sina förpliktelser införa de nya bestämmelser som direktivet

föranleder från och med den 1 januari 2001.

5.5 Kommissionens rapport KOM( 1999) 414

Kommissionen antog sin första rapport enligt artikel 24 den 10 september

1999, ”Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om

genomförandet och effekterna av direktiv 96/48 om driftskompatibiliteten

hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg”. I

rapporten görs de första bedömningarna av de framsteg som gjorts med

att göra det transeuropeiska höghastighetstågnätet drifitskompatibelt.

Beträffande anmälda organ skriver kommissionen i sin rapport

följande. Jämvägssektorn är ett specialfall då bedömningar vanligen görs

direkt av medlemsstaterna, järnvägsbolagen eller industrin och inte av

oberoende organ. Nya organ bör därför skapas även om det i många fall

kommer att bli nödvändigt att slå samman befintliga organisationer, så-

som olika avdelningar vid järnvägsbolagen, offentliga verk och inrätt-

ningar samt privata företag. Med tanke på de svårigheter detta kan skapa

har medlemsstaterna bett om kommissionens hjälp. I februari 1998 höll

kommissionen ett särskilt seminarium och kommissionen är beredd att

inrätta en arbetsgrupp för samordning av dessa anmälda organ. Det är

oroande att endast förhandsanmälningarna av CERTIFER från Frankrike

och av Société Nationale de Contröle Technique-Homologations (SNCT-

H) från Luxemburg har gjorts vid tidpunkten för utarbetandet av denna

rapport. I maj 2000 fanns ett tjugotal anmälningar av anmälda organ.

Om medlemsstaternas genomförande av direktivet konstaterar kom-

missionen följande. Den känsligaste frågeställningen har visat sig vara

problemet med att genomföra direktivet innan TSD och därmed för-

bundna standarder har tagits fram. Denna situation är dock inte ny utan

gäller för samtliga direktiv som har följt i spåren av den nya metoden.

Med hänsyn till bl.a. att det finns ett visst antal europeiska och nationella

tekniska dokument som är i kraft och som man kan hänvisa till under en

övergångsperiod, t.ex. innan TSD och därmed förbundna standarder har

tagits fram, kan inte vare sig avsaknad av TSD eller standarder anses ut-

göra ett hinder för genomförandet. Vidare har kommissionen samman-

fattningsvis funnit att stora framsteg har gjorts i arbetet med att ta fram

tekniska specifikationer som en av de viktigaste delarna för att uppnå

driftskompatibilitet, att mycket har gjorts för att från och med år 2000

kunna bygga nya höghastighetståglinjer enligt dessa, att myndigheterna

övervakar inrättandet av de organ som skall ansvara för bedömningen av

Prop. 2000/2001:29

20

överensstämmelse och att det torde gå att bl.a. förbättra relationerna

mellan inffastrukturförvaltama, järnvägsföretagen och industrin. En klar

om än inte särskilt påtaglig konsekvens av det arbete som skall utföras

enligt direktivet är en ändring av det traditionella förhållandet mellan

olika infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och industrin.

5.6 Banverkets sektorsrapport 1999

Banverket överlämnade den 31 mars 2000 sin sektorsrapport för 1999. I

rapporten skriver Banverket bl.a. följande. Internationellt vidtogs 1999 en

mängd åtgärder som påverkar ansvars- och befogenhetsfördelningen

inom jämvägssektorn. I ministerrådet gjordes en politisk överens-

kommelse om det s.k. Inffastructure package i slutet av året, vilken på-

verkar ansvarsfördelningen inom jämvägssektorn men som inte inne-

håller några tvingande regler om en klar ansvarsuppdelning mellan in-

frastrukturförvaltning och trafikutövning. Oberoende av vilken lösning

en medlemsstat väljer, krävs att en myndighetsfunktion, som är oberoen-

de av trafikutövare, inrättas. Denna ska ha beslutsrätt i fråga om säker-

hetscertifiering av järnvägsföretag samt om tekniska och operationella

föreskrifter som är viktiga för järnvägssäkerheten. Därutöver krävs att en

s.k. regulatory body, som är fristående från såväl trafikutövare- som ban-

hållarfunktioner, inrättas. Dess uppgift blir att utöva tillsyn över och ut-

göra första instans för klagomål om infrastrukturprissättning och kapa-

citetsfördelning. Detta organ ska också svara för viss verksamhet inom

järnvägssäkerheten. Kravet på att en regulatory body ska inrättas är del-

vis en följd av oklara gränser mellan banhållare och trafikutövare. Över-

enskommelsen innehåller också regler om samarbete mellan medlems-

ländernas banhållarfunktioner i frågor som rör såväl infrastrukturprissätt-

ning som kapacitetsfördelning för internationella järnvägstransporter.

Förhållandet mellan en kontrollfunktion och den nationella så kallade

regulatorfunktionen är oklar. Effekterna för järnvägstransporterna av

dessa förslag är idag svårbedömda. Separationsfrågan aktualiserades även

i samband med förberedelsearbetet inför förhandlingarna om ett direktiv

för driftskompatibilitet hos det transeuropeiska konventionella jämvägs-

systemet och i arbetet med att förbereda införlivandet av direktiv

96/48/EG i svensk rätt. Frågan gällde främst vilken myndighetsfunktion

som från perspektiven säkerhet, teknisk kompatibilitet, tillförlitlighet och

tillgänglighet, miljö samt hälsa bör godkänna den jämvägsutrustning som

ska tas i bruk. I Sverige fattar särskilda instanser ur säkerhetsperspektiv

beslut om godkännande. I övrigt hanteras frågor om godkännande för

användning av banhållaren eller, när det gäller fordon, i avtal mellan

banhållare och trafikutövare. I EG-rätten, liksom i fördraget om interna-

tionell järnvägstrafik (COTIF), är en dold förutsättning att säkerheten

vägs samman med andra faktorer till ett beslut.

Prop. 2000/2001:29

21

Teknisk kontroll

Prop. 2000/2001:29

6.1 Allmänt om EG:s system för bedömning av överens-

stämmelse och den svenska implementeringen

Direktivet om höghastighetståg följer i huvudsak den ordning som gäller

för direktiv enligt den s.k. nya metoden. Den nya metoden har såvitt

gäller teknisk kontroll vidareutvecklats genom två rådsbeslut, dels det

som kallas En helhetssyn på bedömning av överensstämmelse 1 och dels

det s.k. modulbeslutet 2 .

Med ”helhetssynen” avses EG:s system för bedömning av om produk-

ter stämmer överens med de krav som ställs i direktiven. Helhetssynen

innebär att en produkt som tillverkats i enlighet med framtagna standar-

der ska förutsättas uppfylla de väsentliga kraven i direktivet. Tillverkaren

kan då vanligen genom egenkontroll och en försäkran om överensstäm-

melse intyga att så är fallet. Om produkten tillverkas på något annat sätt

ska normalt ett kompetent tredjepartsorgan bedöma om produkten upp-

fyller de väsentliga kraven. Bedömning utförd av ett tredjepartsorgan

krävs också i de fall produkten kan anses särskilt riskfylld. Tredjeparts-

organen kallas anmälda organ (notified bodies). De anmälda organen ska

uppfylla ett flertal kompetenskrav och vara anmälda för sitt kompetens-

område till kommissionen. De organ som genom ackreditering eller mot-

svarande kan visa att de uppfyller den relevanta standarden i EN 45 000-

serien skall anses uppfylla dessa krav.

Det är tillverkaren som ansvarar för att hans produkt uppfyller de krav

som direktiven ställer upp, både säkerhetsmässiga krav och krav på CE-

märkning som ett villkor för marknadstillträde. De anmälda organen

fungerar därmed som en hjälp för tillverkaren att verifiera produktens

förenlighet med uppställda krav. Det är tillverkaren som utfärdar försäk-

ran om överensstämmelse och därmed visar för de ansvariga myndig-

heterna att direktivens krav är uppfyllda och att produkten har rätt att

cirkulera fritt på den inre marknaden.

Om en bedömning av överensstämmelse är utförd av ett anmält organ i

en medlemsstat och i enlighet med de metoder direktivet föreskriver ska

bedömningen även gälla i de övriga medlemsstaterna. Tillverkare får

därmed tillgång till hela den inre marknaden utan att behöva avvakta sär-

skilda myndighetsgodkännanden i varje land.

Helhetssynen innefattar ett modulbeslut, där olika moduler anger på

vilket sätt tillverkaren kan visa att en vara stämmer överens med

produktkraven. Modulbeslutet anger flera alternativa sätt att visa över-

ensstämmelse. Modulerna omfattar både konstruktions- och tillverk-

ningsfasen. Procedurerna kan vara t.ex. intern tillverkningskontroll i

kombination med försäkran om överensstämmelse, typkontroll, verifika-

tion av enstaka objekt eller olika grader av kvalitetssäkring. I flera fall

1 Rådets resolution av den 21 december 1989 om en helhetssyn på bedömning av

överensstämmelse (EGT C 10, 16.1.90, s. 1)

2 Rådets beslut av den 13 december 1990 om moduler för olika stadier i förfaranden vid

bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande av EG-märkning om

överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv (EGT L 380,

31.12.1990, s. 13).

22

ska kontrollen ske genom medverkan av ett anmält organ. Det anmälda

organets medverkan kan avse provningar, certifiering och kontroll av

kvalitetssystem eller verifikation av överensstämmelse.

Modulbeslutet riktar sig till dem som skriver produktdirektiven. I de

enskilda produktdirektiven anges sedan vilka sätt för bedömning av över-

ensstämmelse som kan användas för just den aktuella produkttypen. Valet

styrs av varans egenskaper, i första hand hur farlig den kan anses vara.

EG:s system för bedömning av överensstämmelse har i Sverige

genomförts genom lagen (1992:1119) teknisk kontroll. Enligt 3 § i lagen

skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utse de

organ som skall anmälas till Europeiska Unionen för uppgifter i samband

med bedömning av överensstämmelse. Enligt 4 § skall alla organ som

kan visa att de är kompetenta ha rätt att bli anmälda. Organets kompetens

skall bedömas av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

(SWEDAC) innan anmälan sker.

I förordningen (1993:1065) om teknisk kontroll har regeringen före-

skrivit att ett organ skall ha den kompetens som krävs för uppgiften och i

övrigt vara lämpligt för uppgiften. Enligt 3 § skall SWEDAC grunda sin

bedömning av organets kompetens på tillämplig standard i EN 45 000-

serien samt de ytterligare krav som kan gälla för uppgiften som anmält

organ.

Sedan 1995 har regeringen delegerat till SWEDAC att fatta beslut om

anmälan till EU, såvida det inte rör sig om en statlig myndighet, då rege-

ringen fattat beslut efter beredning av SWEDAC. SWEDAC:s bedöm-

ning och beslut om anmälan sker i samråd med berörda sektormyndig-

heter.

SWEDAC har utfärdat föreskrifter (STAFS 1998:3) om anmälda organ

med bestämmelser om bl.a. organisationsform, oberoende, integritet,

underleverantörer, samordnings- och informationsskyldighet.

Den svenska formen för implementering av EU:s ordning för bedöm-

ning av överensstämmelse innebär att alla generella regler som berör

anmälda organ återfinns i lagen om teknisk kontroll eller författningar

som utfärdats med stöd av denna. Vid genomförande av ett sektors-

specifikt direktiv som t.ex. det nu ifrågavarande om höghastighetståg

behövs så vitt gäller anmälda organ endast en hänvisning till lagen om

teknisk kontroll. Därtill skall eventuella särskilda krav som gäller för

anmälda organ enligt direktivet införas i den särskilda lagstiftningen på

området liksom de kontrollförfaranden som skall tillämpas för produk-

terna.

6.2 Teknisk kontroll i direktivet om höghastighetståg

För varje strukturellt delsystem för höghastighetståg skall en teknisk

specifikation för driftskompatibilitet (TSD) upprättas enligt direktivets

artikel 5. I den mån det är nödvändigt för att uppnå driftskompatibilitet

skall i TSD anges bl.a. de väsentliga kraven för respektive delsystem,

grundläggande egenskaper som skall vara uppfyllda och villkor med av-

seende på prestanda. Vidare skall i TSD anges de kontrollmoduler enligt

Prop. 2000/2001:29

23

beslutet 93/465/EEG som skall tillämpas vid den tekniska kontrollen av

att de föreskrivna kraven och villkoren är uppfyllda.

Enligt direktivets kontrollordning skall kontroll av överensstämmelse

ske på två olika nivåer, dels av driftskompatibilitetskomponenter, dels av

delsystem.

Driftskompatibilitetskomponenter utgör delar eller underenheter i del-

systemen och skall uppfylla direktivets väsentliga krav samt vara ut-

formade på ett sådant sätt att delsystemen uppnår driftskompatibilitet.

Bedömning av överensstämmelse, EG-kontroll, skall utföras enligt någon

av de moduler som lagts fäst i den TSD som komponenten faller under.

Om TSD föreskriver att komponenten skall bedömas av en anmält organ

skall tillverkaren eller dennes representant vända sig till ett sådant organ i

Sverige eller i annat EES-land för att få produktens överensstämmelse

eller lämplighet bedömd.

Att EG-kontroll utförts på en komponent skall bekräftas genom att till-

verkaren eller dennes ombud utfärdar en EG-försäkran. Bestämmelser om

EG-försäkran finns i direktivets bilaga IV, där det närmare anges vilken

information som skall ingå i försäkran. EG-försäkran kan antingen avse

att ett anmält organ bedömt att komponenten överensstämmer med de

tekniska specifikationerna som gäller för den eller att ett anmält organ

bedömt att komponenten är lämplig att användas i jämvägsmiljö. EG-

försäkran skall innehålla uppgifter bl.a. om tillverkaren, uppgifter som

identifierar produkten, vilket förfarande (modul) som tillämpats vid be-

dömning av överensstämmelse och vilket anmält organ som utfört be-

dömningen samt de tekniska specifikationer som följts.

Det bör anmärkas att direktivet saknar bestämmelser om att kom-

ponenter skall CE-märkas vilket annars är normalt för direktiv som ut-

formats enligt den nya metoden.

EG-kontroll av delsystem är ett förfarande genom vilket ett anmält

organ på begäran av den upphandlande enheten kontrollerar att del-

systemet uppfyller direktivets krav och att det därmed kan tas i drift.

Kontrollen skall enligt artikel 18 påbörjas redan på projektstadiet och

sedan pågå fortlöpande under hela byggtiden ända fram till slutprovning

och att delsystemet tas i bruk. Enligt bilaga VI skall den innefatta bl.a.

utformningen av helheten, konstruktionen som sådan med särskild inrikt-

ning på ingenjörsarbete, anvisning för montering av komponenter och

provning av det färdiga delsystemet.

Enligt bilaga VI skall det anmälda organet fortlöpande övervaka ut-

förandet av delsystemet. Organet skall ha permanent tillträde till bygg-

platser och lokaler för tillverkning m.m. och fortlöpande kontroller skall

genomföras för att säkerställa att direktivets bestämmelser följs. Vidare

skall det anmälda organet ha rätt att genomföra oanmälda besök för att

genomföra kontroller.

Det anmälda organet skall för delsystemet upprätta en försäkran om

överensstämmelse för den upphandlande enheten som i sin tur skall ut-

färda en EG-kontrollfÖrklaring. Artikel 18 i direktivet och bilaga V inne-

håller bestämmelser om EG-kontrollfÖrklaring och föreskriver att denna

skall innehålla bl.a. identifikationsuppgifter om den upphandlande en-

heten, beskrivning av delsystemet, namn på det anmälda organet, hänvis-

ning till relevanta bestämmelser som delsystemet har bedömts uppfylla

Prop. 2000/2001:29

24

samt teknisk dokumentation. Den senare skall innehålla all nödvändig

dokumentation som rör systemets egenskaper men även villkor och be-

gränsningar för användandet liksom föreskrifter om skötsel och under-

håll.

Prop. 2000/2001:29

7 Förslag till lagstiftning

7.1 Allmänt om genomförandet av det nya direktivet

Som framgår av lagförslaget och vad som anförts i departements-

promemorian är den valda tekniken för att genomföra höghastighets-

direktivet att i den föreslagna lagen ta in vissa grundläggande bestämmel-

ser om villkoren för att släppa ut delsystem och komponenter som är

nödvändiga för driftskompatibilitet på marknaden och ta dessa i bruk. I

övrigt innehåller lagen bemyndiganden till regeringen eller den myndig-

het som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om detta

samt vissa bestämmelser om tillsyn, tvångsmedel, m.m. som kräver lag-

form. En till lagen anslutande förordning avses i huvudsak innehålla

vidare bemyndiganden till Jämvägsinspektionen inom Banverket att ut-

färda föreskrifter, i vilka de allra flesta av direktivets bestämmelser

kommer att återfinnas.

Denna teknik för genomförandet är den vanliga när det gäller produkt-

direktiv som är utformade enligt den s.k. nya metoden och bör användas

även i fråga om höghastighetsdirektivet. I avsnitt 6 har beskrivits vad

metoden för bedömning av överensstämmelse och för genomförande en-

ligt den s.k. nya metoden närmare innebär. Som nämnts inledningsvis bör

därför kommande TSD:er genomföras i svensk lagstiftning via myndig-

hetsföreskrifter med tanke på dess huvudsakligt tekniska karaktär.

7.2 En ny lag om jämvägssystem för höghastighetståg

Regeringens förslag: En ny särskild lag införs för att särskilt reglera

den del av det svenska jämvägssystemet som ingår i det trans-

europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg. Lagen innehåller

grundläggande bestämmelser om vad som gäller för att utrustning,

dvs. delsystem och komponenter som är nödvändiga för drifts-

kompatibilitet, skall fa släppas ut på marknaden och tas i bruk, be-

myndiganden att meddela närmare föreskrifter om detta och vissa be-

stämmelser om tillsyn, tvångsmedel, m.m.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens

förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna stödjer i princip promemorians

förslag till ny lag eller har inte något att erinra. De flesta remissinstanser

instämmer även i vad som uttalas om behovet av att finna en mer ända-

målsenlig rollfördelning angående ansvar och befogenheter inom jäm-

vägssektom. En del remissinstanser har i sina yttranden även lämnat syn-

25

punkter på Jämvägsinspektionens utkast till föreskrifter som medtagits i

departementspromemorian.

Hovrätten för Övre Norrland finner det tveksamt om direktivet kan

uppfyllas genom att ge Jämvägsinspektionen, som inte är en egen myn-

dighet, befogenheter att meddela föreskrifter och att detta måste analyse-

ras mot bakgrund av bestämmelserna i 8 kap. RF om normgivnings-

makten. Vidare delar hovrätten inte promemorians uppfattning om att

direktivets begrepp ”driftskompatibilitetskomponent” blir mer lättillgäng-

ligt genom att i stället införa den benämning som anges i 2 § i den före-

slagna lagen och ifrågasätter även om det inte borde kunna användas ett

annat ord än driftskompatibilitet.

Kammarrätten i Göteborg anser att det är tillräckligt med den defini-

tion som föreslagits i 2 § om vad det aktuella järnvägsnätet innebär och

att den närmare linjesträckningen kan regleras på annat sätt, genom för-

ordning eller föreskrifter.

Jämvägsinspektionen inom Banverket önskar mer vägledande beskriv-

ning till hur kravet på Jämvägsinspektionens godkännande enligt jäm-

vägssäkerhetslagen och ett anmält organs EG-kontrollförklaring förhåller

sig till varandra.

Räddningsverket anför att verket inte kan ta ställning till innehållet och

sakfrågorna i lagstiftningen eftersom underlaget är bristfälligt och det

med hänsyn till att de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet

(TSD) ännu inte är antagna även råder stor osäkerhet kring vilken säker-

hetsnivå som kommer att gälla för höghastighetståg.

Elsäkerhetsverket anser att det tydligare bör klargöras vad som skall

gälla i de fall TSD saknas för delsystem och vilken roll det anmälda

organet respektive Jämvägsinspektionen eller ev. andra myndigheter

skall ha i godkännandeprocessen. Verket delar slutligen inte den uppfatt-

ning som anförs i promemorian om att verkets tillsyn inte omfattar järn-

vägsfordon.

Statens järnvägar anser bl.a. att begreppen EG-försäkran och EG-

kontrollförklaring bör definieras och konstaterar vidare att Elsäkerhets-

verkets tillsyn enligt gällande föreskrifter omfattar bl.a. fordon i elektrisk

järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift.

Skälen för regeringens förslag: Direktivet innebär att medlems-

staterna inte får föreskriva andra krav än de som följer av direktivet för

att delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-

teten inom det aktuella tågnätet skall få släppas ut på marknaden och tas i

bruk. Tekniken för att genomföra direktivet har behandlats i avsnitt 7.1.

Starka skäl talar för att de delaljbestämmelser som krävs för uppfyllandet

av direktivet ges genom myndighetsföreskrifter. Det är enligt regeringens

uppfattning med hänsyn till Jämvägsinspektionens i hög grad självstän-

diga ställning möjligt och lämpligt att bemyndiga Jämvägsinspektionen

att besluta om behövliga föreskrifter. Jämvägsinspektionen har sedan den

inrättades 1988 i samband med uppdelningen av Banverket som in-

frastrukturförvaltare och SJ som trafikutövare arbetat utifrån ett uttalat

motiv att vara ett självständigt organ med ansvar för säkerheten inom

järnvägsområdet. Detta slogs fast genom 1988 års trafikpolitiska beslut

(prop. 1987/88:50 bil. 1, bet 1987/88:TU20, rskr. 1987/88:297) och

fördes därefter in i förordningen (1998:1392) med instruktion för Ban-

Prop. 2000/2001:29

26

verket. Även i 1998 års transportpolitiska beslut (prop. 1997/98:56, bet. Prop. 2000/2001:29

1997/98 :TU 10, rskr. 266) och budgetpropositionen för 2000 (prop.

1999/2000:1, volym 12) slog man fast Jämvägsinspektionens oberoende

ställning i jämvägssäkerhetsfrågor gentemot Banverket och

trafikutövama. Med tanke på de krav som ställs enligt det aktuella

direktivet vad gäller självständighet och opartiskhet gentemot

verksamhetsutövare och tillverkare av jämvägsmateriel, finns det idag

inte något annat organ inom jämvägssektorn än Jämvägsinspektionen

som kan uppfylla dessa krav utan att först göra en större omstrukturering

av jämvägssektorn. Jämvägsinspektionen besitter dessutom kompetens

om jämvägssektorn vilket är av stor betydelse i detta fall. Ytterligare en

anledning till att Jämvägsinspektionen bör ha det självständiga tillsyns-

och föreskriftsansvaret är att Banverket inte bör föreskriva vad som skall

gälla beträffande kontroll av bl.a. sina egna järnvägsanläggningar.

Jämvägsinspektionen har sedan den inrättades väl fungerande rutiner för

inspektionsverksamhet vad avser tillsyn, revisioner m.m. Att därför utse

Jämvägsinspektionen att även i det nu aktuella fallet vara

tillsynsmyndighet är att renodla Jämvägsinspektionens roll med avseende

på tillsynsverksamhet. Organisationen på järnvägsområdet kommer att

behandlas av den tidigare aviserade utredningen.

Den föreslagna lagen utgör en ramlagstiftning vars syfte är att reglera

endast sådana frågor som kräver lagform enligt regeringsformen. Lagen

skall, som framgår av det tidigare, kompletteras med dels förordning, dels

myndighetsföreskrifter. Huvuddelen av direktivets bestämmelser är dess-

utom av teknisk karaktär och lämpar sig inte för att införas i lag. Att

TSD, som är mycket viktiga, ännu inte antagits gör det också, såsom en

del remissinstanser har framfört, svårt att fa ett fullständigt grepp om vad

den slutliga regleringen av höghastighetsnätet kommer att innebära. Vid

utarbetandet av TSD, vilket sker i en kommitté, deltar representanter från

de ansvariga nationella myndigheterna. Medlemsstaterna har därigenom

också möjlighet att påverka innehållet i de TSD som skall antas.

Vad gäller frågan om tillsyn över elektriska fordon delar regeringen

den uppfattning som framförts av Elsäkerhetsverket och Statens järn-

vägar i remissyttrandena om att Elsäkerhetsverkets nuvarande tillsyn

omfattar även dessa fordon. Någon ändring av denna reglering avses inte

göras. Elsäkerhetsverkets tillsyn skall således kvarstå i oförändrat skick.

Jämvägsinspektionen har framfört önskemål om att få belyst hur dess

tillsyn skall regleras i förhållande till andra myndigheters områden. Både

för järnvägsfordon och jämvägsinffastruktur gäller att bedömningen

redan idag görs utifrån olika perspektiv av Jämvägsinspektionen,

Banverket, Elsäkerhetsverket, Yrkesinspektionen, länsstyrelser och

regeringen. Jämvägsinspektionen skall ha godkänt ett järnvägsfordon

innan det får användas på en svensk spåranläggning. Detta godkännande

görs enbart från jämvägssäkerhetssynpunkt och omfattar t.ex. inte el-

säkerhets- eller arbetsmiljöfrågor enligt ellagen respektive arbetsmiljö-

lagen. Den som planerar att bygga eller bygga om en järnväg måste enligt

lagen om byggande av järnväg upprätta en jämvägsplan som skall fast-

ställas av regeringen eller Banverket. Det finns därutöver krav på upp-

rättande av förstudie, jämvägsutredning och miljökonsekvensbeskriv-

ning. För ibruktagande och drift av järnvägsanläggning krävs dessutom

27

godkännande av Jämvägsinspektionen beträffande jämvägssäkerhet, så-

vida det inte gäller en anläggning där Banverket i egenskap av spårinne-

havare själv svarar för projektering och byggnad enligt tidigare tillämpad

teknik. Därutöver krävs också godkännande från Elsäkerhetsverket

rörande elsäkerhet. Driften av anläggningen måste dessutom skötas i en-

lighet med arbetsmiljölagens krav. Gränsdragningen mellan å ena sidan

Jämvägsinspektionens och å andra sidan Elsäkerhetsverkets och Yrkes-

inspektionens verksamhet är inte heller här tydligt preciserad men praxis

har utvecklats så att Jämvägsinspektionen bedömer sådant som Elsäker-

hetsverket och Yrkesinspektionen anser inte faller inom deras respektive

områden. Det är enligt regeringens uppfattning därför väsentligt att de

myndigheter vars ansvarsområden ligger nära eller gränsar till varandra

alltjämt skapar rutiner som säkerställer behovet av samordning i tillsyns-

och fÖreskriftsarbetc.

Inför ett ibruktagande av delsystem och i vissa fall av komponenter

som är nödvändiga för driftskompatibiliteten skall ett anmält organ

kontrollera att de väsentliga kraven är uppfyllda. Om så är fallet måste

tillsynsmyndigheten, i detta fall Jämvägsinspektionen, godta det anmälda

organets bedömning och i förhållande till sin egen tillsyn godta denna

bedömning, såvida inte det finns risk för att de väsentliga kraven inte

längre uppfylls. Skulle den situationen uppstå har Jämvägsinspektionen

möjlighet att använda sig av de tvångsmedel som anges i 13 §.

Lagreglerna behandlas vidare i författningskommentaren.

Prop. 2000/2001:29

8 Kostnader och ikraftträdande m.m.

8.1 Kostnader för tillsyn m.m.

Direktivet föreskriver en skyldighet för medlemsstaterna att se till att

kontroll utförs av fordon och infrastruktur som tillsammans utgör jäm-

vägssystemet för höghastighetståg. Detta innebär nya arbetsuppgifter för,

såsom föreslås, Jämvägsinspektionen i form av sedvanligt kontroll- och

tillsynsarbete samt föreskriftsarbete. Ett ökat resursbehov kan därför

troligtvis komma att uppstå så småningom med anledning av den nya

lagen. Frågan om storleken därav är dock svår alt förutse och torde därför

vara en av de frågor som den föranstaltade utredningen bör fa ta ställning

till. Direktivet i sig medför dock inte någon skyldighet att bygga om

befintlig infrastruktur eller rullande materiel.

Den nya lagens tillämpningsområde betyder att även området för över-

klagande till allmän förvaltningsdomstol utökas. Domstolsprövning med

anledning av lagen förväntas dock vara ytterst begränsad och bedöms

därför inte påverka förvaltningsdomstolarnas resursbehov.

8.2 Ikraftträdande

Direktivet föreskriver att medlemsstaterna senast den 8 april 1999 skall

ha antagit och offentliggjort de lagar och andra författningsändringar som

28

är nödvändiga för att genomföra direktivet samt att dessa skall tillämpas Prop. 2000/2001:29

från och med den 9 april 1999. Kommissionen har som nämnts stämt

Sverige med anledning av förseningen. Den nya lagstiftningen bör därför

träda i kraft den 1 januari 2001 i enlighet med vad som meddelats kom-

missionen.

Enligt artikel 1.2 gäller villkoren som anges i direktivet för projekte-

ring, anläggning, anpassning och drift av sådan infrastruktur och rullande

materiel som tas i bruk efter direktivets ikraftträdande, d.v.s. efter den 8

april 1999.

9 Författningskommentar

9.1 Förslag till Lag om jämvägssystem för höghastig-

hetståg

Av bestämmelsen framgår att det svenska jämvägssystemet som ingår i

det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall uppfylla

vissa villkor för att jämvägssystemet skall bli tekniskt harmoniserat och

det därigenom skall möjliggöras att kunna resa och transportera mellan

olika länder på ett säkert och stömingsfritt sätt.

2§

Definitionerna grundar sig på de definitioner som anges i artikel 2 i den

svenska språkversionen av direktivet. Direktivets terminologi avseende

driftskompatibilitetskomponenter har i den svenska lagtexten brutits upp i

syfte att göra begreppet mer lättillgängligt. Att bryta upp långa ord är en

vedertagen princip men denna språkliga justering, och övriga sådana,

som har gjorts i förhållande till den svenska direktivtexten avser dock

inte att innebära några ändringar i sak. Direktivet som är antaget sedan

länge innebär också att Sverige i stor utsträckning bör följa den officiella

svenska versionen av direktivtexten för att inte riskera att ändra direk-

tivets innebörd eller omfattning. På förslag från Lagrådet har definitionen

av termen driftskompatibilitet fatt en något annorlunda lydelse i

förhållande till den svenska språkversionen av direktivet.

Vad som närmare avses med det transeuropeiska jämvägssystemet för

höghastighetståg anges dels i Fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen, dels i beslutet om utbyggnad av det transeuropeiska trans-

portnätet där det framgår att det är vissa särskilt angivna sträckningar

inom det europeiska järnvägsnätet som omfattas av direktivet.

Med begreppet utan driftsavbrott avses i denna lag att kunna erbjuda

trafik över nationsgräns utan stopp till följd av teknisk inkompatibilitet.

3§

Av bestämmelsen framgår att bedömning av överensstämmelse och

lämplighet skall ske enligt visst angivet förfarande som framgår av dels

lagen, dels de tekniska specifikationer som skall tillämpas. Genom hän-

visningen till vad som anges i tillämpliga tekniska specifikationer fram-

29

går därigenom att också bedömningsförfarandet kan komma att variera

beroende på vilken typ av delsystem som det rör sig om.

4§

Bestämmelsen reglerar att anmälda organ skall medverka i vissa situa-

tioner. Vad som skall gälla för anmälda organ avses att framgå dels av

föreskrifter på myndighetsnivå, dels av lagen (1992:1119) om teknisk

kontroll.

Med EG-kontroll avses det förfarande genom vilket ett anmält organ

kontrollerar och intygar att ett delsystem överensstämmer med direktivets

bestämmelser och andra regler som skall tillämpas i överensstämmelse

med fördraget och att det kan tas i drift.

5§

Av bestämmelsen framgår att komponenter som är nödvändiga för drifts-

kompatibilitet måste uppfylla vissa krav för att få släppas ut på mark-

naden. Vilka krav som skall uppfyllas skall framgå av föreskrifter ut-

färdade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bestämmelsen grundar sig på artikel 8 i direktivet.

Bestämmelsen hindrar inte att komponenter som är nödvändiga för

driftskompatibilitet får släppas ut på marknaden för andra tillämpningar

än vad lagen avser eller att de används inom det konventionella jämvägs-

systemet.

6§

Bestämmelsen genomför artikel 10.1 i direktivet.

Med EG-försäkran avses den bedömning som ett anmält organ gör av

om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet överens-

stämmer med de tekniska specifikationer som den skall uppfylla eller av

dess lämplighet när den betraktas i dess jämvägsmiljö. Bedömningen

skall göras med hänsyn till de tekniska specifikationer som skall

kontrolleras.

7§

Av bestämmelsen framgår att delsystem måste uppfylla vissa krav för alt

få tas i bruk. Vilka krav som skall vara uppfyllda är de som gäller vid det

tillfälle då delsystemet integreras i del aktuella jämvägssystemet, vilka

skall framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer. Bestämmelsen grundar sig på artikel 5 i

direktivet.

I andra stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet som rege-

ringen bestämmer att meddela sådana föreskrifter om egenskapskrav och

EG-kontroll som avses i första stycket.

8§

Bestämmelsen genomför artikel 16.1 i direktivet.

Med EG-kontrollförklaring avses det dokument genom vilket ett

anmält organ intygar ett delsystems överensstämmelse med direktivets

bestämmelser och som är avsett för tillsynsmyndigheten i den medlems-

stat där delsystemet har inrättats eller är i drift.

Prop. 2000/2001:29

30

Prop. 2000/2001:29

9§

Av bestämmelsen framgår att det i vissa särskilt angivna situationer finns

möjlighet att frångå gällande tekniska specifikationer men att detta kräver

en anmälan till kommissionen på förhand. De situationer som kan bli

aktuella för svensk del är dels då ett projekt som rör en linje är långt

framskridet när en teknisk specifikation offentliggörs, dels när det av

ekonomiska skäl finns risk for att ett projekt som rör en linje inte blir av.

70

Bestämmelsen innebär ett bemyndigande att utfärda de tekniska före-

skrifter som är nödvändiga för att direktivet skall kunna genomföras i

svensk rätt.

11-13 §§

Bestämmelserna reglerar tillsynsansvaret och tillsynsmyndighetens möj-

ligheter att utöva tillsynen och dess befogenheter i de fall då ett in-

gripande är nödvändigt. Genom 13 § andra stycket genomförs artikel 12 i

direktivet och genom paragrafens tredje stycke genomförs artikel 19 i

direktivet.

14 §

Av bestämmelsen framgår att tillsynsmyndighetens beslut får överklagas

hos länsrätt.

9.2 Förslag till Lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

(1990:1157)

79«f

Hänvisningen till lagen om jämvägssystem för höghastighetståg syftar till

att förtydliga att det finns särskilda krav som gäller detta jämvägssystem

och som regleras av den lagen.

W

Ändringen avser endast hänvisningen till den nu gällande ellagen.

9.3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg

M

Hänvisningen till lagen om jämvägssystem for höghastighetståg syftar till

att förtydliga att det finns särskilda krav som gäller detta jämvägssystem

och som regleras av den lagen.

31

Sr L 2.35/*»

Europeiska gemenskapernas otficiella tidning

1'9.

RÅDETS DIREKTIV 96/48/EG

av den 23 juli 1996

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg

EUROPEISKA UNIONENS RAD HAR ANTAGIT DETTA

DIREKTIV

att säkerställa nätens driftskompatibilitet, särskilt nar det

gäller teknisk standardisering.

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Euro-

peiska gemenskapen, särskilt artikel 129d tredie stycket i

detta.

med beaktande av kommissionens förslagt 1 ).

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs

yttrande P).

med beaktande av Regionkommitténs yttrande! 1 ),

i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna

förfarandet! 4 ), och

Kommersiell drift av höghastighetståg förutsätter en

uromordenligr god enhetlighet mellan infrastrukturens

och den rullande materielens egenskaper. Prestanda,

säkerhet, kvaliteten pä servicen och kostnaderna för

denna är beroende av denna enhetlighet, vilken är av

särskild vikt för driftskompatibiliteten hos det transeuro-

peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.

Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om

utvecklingen av gemenskapens järnvägar (•) innebär an

järnvägsföretagen miste ha ökad rillging rill medlemssta-

ternas järnvägsnät, vilket silunda förutsätter driftskom-

patibilitet mellan infrastrukturer, utrustning och rullande

materiel.

med beaktande av följande:

För att göra det möjligt för unionsmedborgare, ekono-

miska aktörer samt regionala och lokala samhällen an i

full utsträckning urnvnja fördelarna med an skapa en

omräde utan inre gränser bör gemenskapen bidra till an

främja samrrafikförmägan och driftskompatibiliteten hos

de nationella näten för höghastigherstäg liksom tillgäng-

ligheten till dessa när.

En grupp pä hög nivi bestående av företrädare för

medlemsstaternas regeringar, de europeiska järnvägarna

och den europeiska järnvägsindustrin och som av kom-

missionen sammankallades pä begäran av ridet i dess

resolution av den 4 och 5 december 1989, har utarbetar

en översiktsplan för en transeuropeiskt när för höghastig-

hetsräg.

I december 1990 framlade kommissionen ert meddelande

för ridet om detta höghastighetstägnät. vilket ridet väl-

komnade i sin resolution av den 17 december 1990 p).

I artikel 129c i fördrager föreskrivs att gemenskapen skall

genomföra de åtgärder som kan visa sig nödvändiga för

,‘> EGT nr C 134. 17.3.1994, s. 6.

•I EGT nr C 397, 31.12.1994, t. 8.

!‘> EGT nr C 210, 14.8.1995, s. 38.

I 4 ' Europaparlamentets yttrande av den 19 januari 1995 (EGT

nr C 43, 20.2.1995. s, 601, riders gemensamma ståndpunkt

av den 8 december 1995 (EGT nr C 356, 3.12.1995, s. 43)

och Europaparlamentets beslut av den 16 april 1996 (EGT nr

C 141, 13.5.1996, s. 48).

(*> EGT nr C 33. 8.2.1991, ,. 1.

Medlemsstaterna är ansvariga för art säkerställa att de

säkerhets-, hälso- och konsumencskyddsregler som gäller

för järnvägsnät i allmänhet följs vid projektering, anlägg-

ning, ibruktagande och under drift. Tillsammans med de

lokala myndigheterna har de även ansvar för frågor

rörande marklagstiftning, fysisk planering och miljö-

skydd. Derta är särskilt viktigt vad beträffar nät för

höghastighetståg.

I enlighet med direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985

om bedömning av inverkan på miljön av visssa offentliga

och privata projekt! 7 ) skall det göras en bedömning av

hur anläggning av järnvägslinjer för fjärrtrafik påverkar

miljön.

Det råder stora skillnader mellan de nationella föreskrif-

ter och interna regier samt tekniska specifikationer som

järnvägarna cillämpar. Dessa nationella föreskrifter och

interna regler omfattar tekniker som är speciella för varje

lands industri. I dem ges föreskrifter om dimensioner och

särskilda anordningar samt särskilda egenskaper. Detta

medför särskilt art höghastighetståg inte kan framföras

under gynnsamma villkor inom hela gemenskapen.

Denna situation har under årens lopp gett upphov till

mycket nära band mellan den nationella järnvägsindu-

strin och de nationella järnvägarna, vilket hindrat mark-

naderna från att öppnas. För att kunna bli konkurrens-

kraftiga på världsmarknaden måste dessa industrier ha

(•) EGT nr L 237, 24.8.1991, s. 25.

( 7 ) EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40.

<32

f.9.96

Sv

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 235/"

tillgäng till en öppen och konkurrensutsart europeisk

marknad.

Det är sålunda nödvändigt att för hela gemenskapen

fastställa väsentliga krav för det transeuropeiska järn-

vägssystemet för höghastighetståg.

På grund av omfattningen av och komplexiteten hos det

transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg

har det av praktiska skäl visat sig nödvändigt att dela

upp det i delsystem. För varje sådant delsystem måste det

för hela gemenskapen fastställas väsentliga krav och

grundläggande egenskaper samt sådana tekniska specifi-

kationer, särskilt vad gäller komponenter och gränssnitt,

som är nödvändiga för att uppfylla de väsentliga kraven.

För vissa delsystem Imiljö, användare och drift) skall

emellertid tekniska specifikationer om driftskompatibilitet

(TSD) utarbetas endast om det visar sig nödvändigt för

att säkerställa driftskompatibiliteten i fråga om infra-

struktur, energi, kontrollstyrning samt signalsystem och

rullande materiel.

Genomförandet av bestämmelserna om driftskompatibili-

tet hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghas-

tighetståg bör inte medföra några oberättigade hinder vad

gäller lönsamheten för att bibehålla enhetligheten i med-

lemsstaternas befintliga järnvägsnät samtidigt som an-

strängningar görs för art målet att möjliggöra trafik med

höghastighetståg inom hela gemenskapen kvarstår.

I särskilda fall kan en medlemsstat tillåtas att inte

tillämpa vissa tekniska specifikationer för driftskompati-

bilitet och förfaranden för att säkerställa att sådana

möjligheter till undantag är berättigade. I artikel 129c i

fördraget föreskrivs att vid gemenskapens insatser av-

seende driftskompatibilitet skall hänsyn cas till projektens

potentiella ekonomiska livskraft.

För att de relevanta bestämmelserna om upphandlingsför-

faranden inom jämvägssektorn, särskilt direktiv 93/38/

EEG('|, skall uppfyllas, måste de upphandlande enhe-

terna inkludera de tekniska specifikationerna i de all-

männa dokumenten eller i de kontraktbestämmelser som

hänför sig till varje kontrakt. Det är nödvändigt att

utarbeta en uppsättning europeiska specifikationer som

referenser för dessa tekniska specifikationer.

I direktiv 93/38/EEG definieras en europeisk specifikation

som en gemensam teknisk specifikation, ert europeiskt

typgodkännande eller en nationell standard som inför en

europeisk standard. En harmoniserad europeisk standard

kommer att på uppdrag av komPpgppSOQÖ/BOftl 129

ett europeiskt standardiseringsorgpo.: Europeiska standar-

diseringskommittén (CEN), EuropetsfciPTtommittén för

elektroteknisk standardisering (CENELEC) eller Europe-

iska standardiseringsinstitutet för telekommunikation

(ETSI). En hänvisning till den kommer att offentliggöras i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Det är i gemenskapens intresse att ett internationellt

standardiseringssvstem finns, som kan utforma standar-

der som verkligen kan utnyttjas av internationella

handelspartner och som uppfyller gemenskapspolitikens

krav. De europeiska standardisermgsorganen bör följakt-

ligen fortsätta sitt samarbete med de internationella

standardisermgsorganen.

De upphandlande enheterna fastställer de ytterligare spe-

cifikationer som krävs för att komplettera de europeiska

specifikationerna eller övriga standarder. Dessa specifika-

tioner får inte hindra att de väsentliga krav uppfylls, vilka

harmoniserats på gemenskapsnivå och som det transeuro-

peiska jämvägssystemet för höghastighetståg måste upp-

fylla.

Förfarandena för bedömning av komponenternas över-

ensstämmelse eller lämplighet bör grunda sig på utnytt-

jandet av de moduler som avses i beslut 93/465/EEG( : ).

För att främja utvecklingen av de berörda industrierna är

det nödvändigt att i största möjliga utsträckning utveckla

förfaranden med kvalitetssäkringssysrem. Begreppet kom-

ponent täcker såväl materiella föremål som immateriella

föremål, såsom programvara.

Bedömningen av lämpligheten kommer att göras för de

komponenter som är mest avgörande för systemets säker-

het, tillgänglighet eller ekonomi.

I sina kontraktsbestämmelser fastställer de upphandlande

enheterna, särskilt i fråga om komponenterna och med

hänvisning till de europeiska specifikationerna, de egen-

skaper som tillverkarna kontraktsmässigt skall uppfylla.

Under dessa omständigheter är komponenternas överens-

stämmelse i huvudsak knuten till deras användningsom-

råde för atr systemets driftskompatibilitet skall säkerstäl-

las och garanteras, och inte bara till deras fria rörlighet

på den gemensamma markanden.

Tillverkaren behöver sålunda inte anbringa en EG-märk-

ning på de komponenter som lyder under bestämmelserna

i detta direktiv utan — på grundval av den bedömning av

överensstämmelse och/eller lämplighet som görs i enlighet

med de tillämpliga förfarandena i detta direktiv — till-

(') Rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samord-

ning av upphandlingsförfarandena inom vatten-, energi-,

rranspott- och telekommunikationssektorerna (ECT nr

L 199, 9.8.1993, s. 84). Direktivet senast ändrat genom 1994

års anslutningsakt.

( 2 ) Rådets beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler

för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överens-

stämmelse samt tegler för anbringande och användning av

CE-märkning om överensstämmelse, avsedda'atr användas i

tekniska harmoniscnngsdirekriv (EGT nr L 220, 30.8.1993,

s. 23).

2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29

Nr L 235/8 |~w~1

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

17.9.96

verkarens försäkran om överensstämmelse är tillräcklig.

Detta påverkar inte den skyldighet som tillverkarna har

att anbringa en EG-märkning på vissa komponenter för

att bestyrkas deras överensstämmelse med andra rele-

vanta gemenskapsbestämmelser.

De delsystem som utgör det transeuropeiska jämvägssvs-

temet för höghastighetståg skall underkastas en kontroll-

förfarande. Genom denna kontroll skal! de ansvariga

myndigheter som tillåter ibruktagande kunna torsäkra sig

om art resultatet på proiekterings-, konstruktions- och

ibruktagandestadiet överensstämmer med tillämpliga reg-

ler samt tekniska och driftsmässiga bestämmelser. Kon-

trollförfarande! gor även att tillverkarna kan räkna med

likabehandling i alla länder. Det är sålunda nödvändigt

att utforma en modul som fastställer principerna och

villkoren för en EG-kontroll av delsystemen.

Förtärandet för EG-kontroll grundar sig på TSD. På

uppdrag av kommissionen utarbetas dessa TSD av ett

gemensamt representativt organ som företräder infra-

strukturförvaltarna, järnvägsföretagen och industrin. En

hanvisning till TSD är oundgänglig för att säkerställa

driftskompatibiliteten för det transeuropeiska järnvägs-

systemet för höghastighetståg. Dessa TSD lyder under

bestämmelserna i artikel 18 j.direktiv 93/38/EEG.

De anmälda organ som har till uppgift att handha

förfarandena för bedömning av komponenternas överens-

stämmelse eller lämplighet liksom förfarandet för kontroll

av delsystemen måste, särskilt om någon europeisk speci-

fikation inte fmns, samordna sina beslut i så nära samar-

bete som möjligt.

I rådets direktiv 91/440/EEG föreskrivs, vad gäller redo-

visningen, att åtskillnad skall göras mellan aktiviteter

som avser transportverksamheten och förvaltningen av

jämvägsinfrastrukturen. I detta sammanhang bör de sär-

skilda tjänster som utförs av de förvaltare av jämvägsin-

frastrukturen som kan komma att utses som anmälda

organ struktureras så att de uppfyller de kriterier som

gäller för denna typ av organ. Andra specialiserade organ

kan bemyndigas när de uppfyller samma kriterier.

Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägs-

systemet för höghastighetståg är en fråga som berör hela

gemenskapen. Medlemsstaterna kan inte var för sig vidta

de åtgärder som krävs för att uppnå denna driftskompa-

tibilitet. Med tillämpning av subsidiaritetsprincipen måste

denna insats sålunda göras på gemenskapsnivå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

1. I enlighet med artikel 129b och 129c i fördraget

syftar detta direktiv till art fastställa de villkor som måsre

uppfyllas för art driftskonftyKiilijQgnjigQ^pf tyajnseuro-

peiska jämvägssystemet för.hoehastighctstäg, såsom der

beskrivs i bilaga I, skall ktfAratjfinbmföras inom gemen-

skapen.

2. Dessa villkor gäller för projektering, anläggning,

anpassning samt drift av infrastruktur och rullande mate-

riel som samverkar till detta systems funktion och som

tas i bruk ener detta direktivs ikraftträdande.

Artikel 2

I detta direktiv avses med

a) transeuropeiskt järnvägssystem för höghastighetståg:

det system som beskrivs i bilaga I och som består av

järnvägsinfrastrukturer, som omfattar järnvägslinjer

och fasta installationer och som ingår i det transeuro-

peiska transportnätet samt som konstruerats eller

anpassats för trafik med höghastighetståg samt den

rullande materiel som är avsedd an framföras på

dessa infrastrukturer,

b) driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuro-

peiska jämvägssystemet för höghastighetståg erbjuda

säker trafik utan driftsavbrott med höghastighetståg

samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls. Denna

möjlighet grundar sig på alla de föreskrifter samt

tekniska och driftsmässiga villkor som skall iakttas

för att de väsentliga kraven skall uppfyllas,

c) delsystem: det transeuropeiska jämvägssystemet för

höghastighetståg är, som anges i bilaga II, uppdelat i

delsystem av strukturell eller funktionell beskaffenhet,

för vilka väsentliga krav skall anges,

d) driftskompatibilitetskomponenter: alla grundläggande

komponenter, grupper av komponenter, underenheter

eller kompletta enheter av materiel som har införli-

vats eller avses att införlivas i ett delsystem och som

driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jäm-

vägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indi-

rekt beroende av,

e) väsentliga krav: alla de krav som beskrivs i bilaga III

och som måste uppfyllas av det transeuropeiska jäm-

vägssystemet för höghastighetståg, delsystemen och

driftskompatibilitetskomponentema,

f) europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifi-

kation, ert europeiskt tekniskt godkännande eller en

nationell standard som genomför en europeisk stan-

dard, så som de definieras i artikel 1.8-1.12 i direktiv

93/38/EEG,

g) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, ne-

dan kallade "TSD": de specifikationer som samtliga

delsystem skall tillgodose för art de väsentliga kraven

skall vara uppfyllda genom upprättande av en nöd-

vändigt inbördes funktionellt förhållande mellan del-

34

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

t'.9.96

systemen i jämvägssystemet för höghastighetståg samt

genom säkerställande av detta systems enhetlighet,

h) gemensamt representativt organ: det organ som består

av företrädarna för infrastrukturförvaitarna, järnvägs-

företagen och industrin och som har till uppgift att

utarbeta TSD. Med infrastrukturförvaltare menas de

som avses i artiklarna 3 och 7 i direktiv 91/440/

EEG.

i) anmälda organ: de organ som skall bedöma överens-

stämmelsen eller lämpligheten hos driftskomparibili-

tetskomponenterna eller handlägga förfarandet för

EG-kontroll för delsystemen.

Artikel 3

1. Detta direktiv innehåller de bestämmelser som gäller

för samtliga delsystems egenskaper, driftskompatibilitets-

komponenter, gränssnitt och förfaranden, samt de villkor

för allmän enhetlighet för det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg som krävs för att uppnå

driftskompatibilitet i systemet.

2. Bestämmelserna i detta direktiv skall tillämpas utan

att det påverkar tillämpningen av andra relevanta gemen-

skapsbestämmelser. Vad gäller drifakompatibilitetskom-

ponenterna kan emellertid uppfyllandet av de väsentliga

kraven i detta direktiv innebära att särskilda europeiska

specifikationer som fastställts för detta ändamål måste

tillämpas.

Artikel 4

1. Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-

hetståg, delsystemen och driftskompatibilitetskomponen-

terna skall uppfylla de väsentliga krav som de berörs

av.

2. De tilläggskrav som avses i artikel 18.4 i direktiv

93/38/EEG och som krävs för att komplettera de europe-

iska specifikationerna eller andra standarder som tilläm-

pas inom gemenskapen får inte strida mot de väsentliga

kraven.

KAPITEI II

Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet

Artikel 5

1. Varje delsystem skall vara föremål för TSD. För

delsystem som berör miljön, driften eller användarna

skall TSD utarbetas endast om det visar sig nödvändigt

för att säkerställa driftskompatibiliteten hos det transeu-

ropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg i fråga om

infrastruktur, energi, kontrollstyming samt signalsystem

och rullande materiel.

NrL235/9

■ sv-.ff.... ■.

2. Delsystemen skall överensstämma" med TSD; och

denna överensstämmelse skall upprätthållas ander;/Wa> i .on

den tid som de olika delsvstemen används.

Bilaga 1

3. TSD skall, i den mån det är nödvändigt för att

uppnå driftskompatibilitet hos det transeuropeiska jäm-

vägssystemet för höghastighetståg.

al noga ange de väsentliga kraven för delsystemen och

deras gränssnitt.

b) fastställa de grundläggande egenskaper som beskrivs i

bilaga II punkt 3 och som krävs för att uppfylla de

väsentliga kraven,

c) fastställa de villkor som skall iakttas för att särskilt

angivna prestanda för följande kategorier av linjer

skall vara uppfyllda:

— Linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg.

— Linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg.

— Linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg

och med särdrag på grund av topografiska svårig-

heter, relief eller stadsmiljö.

d) fastställa eventuella tillämpningsregler i vissa särskilda

fall,

e) bestämma de driftskomparibilitetskomponenter och

gränssnitt som skall bli föremål för europeiska specifi-

kationer, däribland de europeiska standarder som

krävs för att uppnå driftskompatibilitet hos det trans-

europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg med

iakttagande av de väsentliga kraven,

f) för varje planerat fall definiera vilka av de moduler

som anges i-beslut. 93/465/EEG eller, i förekommande

fall, vilka specifika förfaranden som skall tillämpas

vid bedömning av driftskompatibiliretskomponenter-

nas överensstämmelse eller lämplighet samt EG-kon-

trollen av delsystemen.

4. TSD skall inte hindra medlemsstaterna att fatta

beslut om att utnyttja ny eller anpassad infrastruktur som

är avsedd för trafikering med andra tåg.

5. Efterlevnaden av samtliga TSD gör det möjligt att

bygga upp ett sammanhängande transeuropeiskt järnvägs-

sysrem för höghastighetståg som på lämpligt sätt kommer

att bevara enhetligheten hos medlemsstaternas befintliga

järnvägsnät.

Artikel 6

1. TSD-förslagen skall utarbetas av det gemensamma

representativa organet på uppdrag av kommissionen fast-

Nr L 235/10

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

...

ställt enligt det förfarande som anges i artikel 21.2. TSD

skall antas och ses iiver enligt samma förfarande. Kom-

missionen skall offentliggöra TSD i Europeiska gemen-

skapernas officiella tidning.

2. Det gemensamma representativa organet skall

ansvara för att förbereda översyn och uppdatering av

TSD samt lämna alla lämpliga rekommendationer rill den

kommitté som avses i artikel 21 för att den tekniska

utvecklingen eller utvecklingen av de samhälleliga kraven

skall kunna beaktas.

a. För att de mest lönsamma lösningarna skall kunna

fastställas och genomföras skall vid utarbetande, anta-

gande och översyn av TSD hänsyn tas till den förutsebara

kostnaden för de tekniska lösningar som möjliggör att

TSD uppfylls. För detta ändamäl skall det gemensamma

representativa organet till varje TSD-projekt foga en

kostnadsberäkning och en bedömning av de förutsebara

fordelar som dessa tekniska lösningar innebär för samt-

liga berörda ekonomiska aktörer och ombud.

4. Den kommitté som avses i artikel 21 skall regelbun-

det informeras av det gemensamma representativa orga-

net om arbetet med att utarbeta TSD. Kommittén kan pä

grundval av väsentliga krav och kostnadsberäkningen till

det gemensamma representativa organet ge sädana upp-

drag eller rekommendationer som kan vara till nytta för

utformningen av TSD.

5. Vid antagandet av samtliga TSD skall dagen för

ikraftträdandet härav fastställas enligt det förfarande som

avses i artikel 21.2.

6. Det gemensamma representativa organet skall verka

pä ett öppet sätt som medger insyn i enlighet med de

allmänna gemenskapsförfarandena för standardisering.

Artikel 7

En medlemsstat kan tillätas art inre tillämpa vissa TSD,

däri inbegriper sädana som gäller rullande materiel, i

följande fall och under följande omständigheter:

n.WÄAm.ska

javitelse.

sikt samt de teknisk

skäl som berättigar

bl För ert projekt som gäller anpassning av en befintlig

linje till trafik med höghastighetståg när denna linjes

lastprofil, spårvidd eller avsränd mellan spären skiljer

sig frän motsvarande egenskaper som gäller för större

delen av det europeiskj järnvägsnätet och när denna

linje inte utgör nägon direkt anslutning till järnvags-

sysremet för höghastighetståg i nägon annan med-

lemsstat som hör tiil det transeuropeiska höghastig-

hetsnätet.

Den berörda medlemsstaten skall meddela kommis-

sionen sin avsikt att göra en avvikelse och överlämna

underlag med uppgifter om vilka TSD eller delar av

TSD beträffande den eller de fysiska egenskaper som

anges i första stycket och som den önskar avvika

frän, vilka bestämmelser den avser införa vid genom-

förandet av projektet för att främja dess driftskompa-

tibilitet pä sikt, vilka övergängsåtgärder som medger

säkerställande av driftens kompatibilitet samt de

tekniska, administrativa eller ekonomiska skäl som

berättigar avvikelsen.

cl För projekt som rör nya linjer eller anpassning av

befintliga linjer till trafik med höghastighetstäg som

genomförs pä denna medlemsstats territorium pä

denna medlemsstats järnvägsnät är isolerat eller av

havet avskuret frän den övriga gemenskapens järn-

vägsnät för höghasrighetsräg.

Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela

kommissionen sin avsikt att göra en avvikelse och

överlämna underlag med de uppgifter som anges i

punkt b andra stycket.-

d) För projekt som rör anpassning av en befintlig linje

till trafik med höghastighetstäg när tillämpningen av

dessa TSD äventyrar projektets, ekonomiska livskraft.

Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela

kommissionen sin avsikt art göra en avvikelse och

överlämna underlag med uppgifter om vilka TSD eller

delar av TSD som den önskar avvika frän. Kommis-

sionen skall undersöka om de ärgärder som medlems-

staten planerar är berättigade och skall fatta beslut

enligt det förfarande som avses i artikel 21.2.

al För en projekt som gäller en ny linje eller anpassning

av en befintlig linje till trafik med höghastighetstäg

om proiektet är längt framskrider den dag dä dessa

TSD offentliggörs.

Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela

kommissionen sin avsikt att göra en avvikelse, infor-

mera om hur längt projektet framskridit och över-

lämna underlag med uppgifter om vilka TSD eller

delar av TSD som den önskar avvika frän, vilka

bestämmelser den avser införa vid genomförandet av

projektet för art främja dess driftskompatibilitet pä

KAPITEL III

Driftskompatibilitetskomponenter

Artikel 8

Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga ärgärder för art

driftskompatibilitetskomponenterna

36

17.9.9b

sv

Europeiska gemenskapernas orriciella tidning

Nr L2J5.II

— endast slapps ur pä marknaden om de gör det möjligt

att uppnå driftskompatibilitet i det transeuropeiska

jämvägssystemet för höghastighetsräg samtidigt som

de uppfyller de väsentliga kraven,

— används inom der användningsområde och på der särt

som de är avsedda för och installeras och underhälls

korrekt.

kel 21.2 och efter samrad med den kommitté som inrät-

tats genom raders direktiv 83/189/EEG av den ’8 mars

1983 om err informarionsförfarande oSPIffänQPft'®® I i29

standarder och föreskrifter!') när dBi^fat [europeiska

standarder, beslutas att specifikationerna eller ändringar

av dessa helt eller delvis dras tillbaka frän de publikatio-

ner där de är införda.

Dessa bestämmelser utgör inre något hinder för art kom-

ponenterna släpps ur pa marknaden för andra tillämp-

ningar eller att de används på konventionella järnvägslin-

jer.

Artikel 9

Medlemsstaterna får inte, på sitt territorium. och med

hänvisning till derta direktiv, förbjuda, begränsa eller

förhindra an driftskompatibilirerskomponenter släpps ut

på marknaden för användning i det transeuropeiska jäm-

vägssystemet för höghastighetståg om de uppfyller

bestämmelserna i derta direktiv.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna skall betrakta driftskompatibili-

tetskomponenter som är försedda med en EG-försäkran

om överensstämmelse eller lämplighet, vilka närmare

beskrivs i bilaga IV, som överensstämmande med de

väsentliga krav i detta direktiv som gäller för dem.

2. En driftskompatibilitetskomponents överensstäm-

melse med de väsentliga krav som gäller för den, skall

fastställas i förhållande till de relevanta europeiska speci-

fikationerna när sådana finns.

3. Hänvisningarna till europeiska specifikationer skall

offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tid-

ning.

4. Medlemsstaterna skall offentliggöra hänvisningarna

till de nationella standarder genom vilka de europeiska

standarderna genomförs.

5. I avsaknad av europeiska specifikationer och utan

atr der påverkar artikel 20.5, skall medlemsstaterna med-

dela övriga medlemsstater och kommissionen vilka stan-

darder och tekniska specifikationer som används för att

uppfylla de väsentliga kraven.

Artikel 12

I. Om en medlemsstat konstaterar an en driftskompa-

ribilitetskomponenr som är försedd med EG-försäkran

om överensstämmelse eller lämplighet, som släppts ur på

marknaden och används på det sätt som den är avsedd

för utgör en risk för att de väsentliga kraven inte längre

kommer att uppfyllas, skall denna medlemsstar vidta alla

nödvändiga åtgärder för att begränsa dess tillämpnings-

område. för att förbjuda dess användning eller för att dra

tillbaka den från marknaden. Medlemsstaten skall genast

underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits

och ange skälen till besluter, samt särskilt ange om

avvikelsen beror på

— att de väsentliga kraven inte har uppfyllts,

— att de europeiska specifikationerna tillämpats på ert

felaktigt sätt, i den mån det hänvisas till dessa specifi-

kationer,

— an de europeiska specifikationerna är otillräckliga.

2. Kommissionen skall snarast möjligt samråda med de

berörda parterna. Om kommissionen efter detta samråd

konstaterar att åtgärden är motiverad skall den genast

underrätta den medlemsstat som har tagit initiativet samt

övriga medlemsstater. Om kommissionen efter samrådet

konstaterar att åtgärden inte är motiverad skall den

genast underrätta den medlemsstat som har tagit initiati-

vet samt tillverkaren eller dennes i gemenskapen etable-

rade ombud om detta. Om det beslut som avses i första

stycket motiveras med en brist i de europeiska specifika-

tionerna skall förfarandet som anges i artikel 11 tilläm-

pas.

3. Om en driftskompatibilitetskomponent som är för-

sedd med en EG-försäkran om överensstämmelse, visar

sig icke vara i överensstämmelse, skall den behöriga

medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder gentemot den som

utfärdat försäkran samt underrätta kommissionen och de

övriga medlemsstaterna om detta.

Artikel 11

4. Kommissionen skall försäkra sig om att medlems-

staterna hålls informerade om förloppet och resultatet av

detta förfarande.

Om en medlemsstat eller kommissionen upptäcker att

europeiska specifikationer inte uppfyller de väsentliga

kraven kan det enligt det förfarande som anges i arti-

(') EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8. Direktivet senast ändrat

genom 1994 års anslutningsakt.

3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Artikel 13

1. För att urfarda en EG-försäkran om överensstäm-

melse eller lämplighet för en driftskomparihiiiterskompo-

.nent skall tillverkaren eller dennes i gemenskapen etable-

rade ombud tillämpa de bestämmelser som anges i de

TSD som gäller för den.

2. Om TSD sä föreskriver skall bedömningen av över-

ensstämmelsen eller lämpligheten för en dnftskompatibili-

tetskomponent handläggas av det anmälda organ hos

vilket ansökan gjorts av tillverkaren, eller dennes i

gemenskapen etablerade ombud.

3. Om driftskomparibiliretskomponenter är föremal

for andra gemenskapsdirektiv som behandlar andra

aspekter skall EC-försakran om överensstämmelse eller

lämplighet i detta fall visa att driftskompatibilitetskompo-

nenten också svarar mot kraven i dessa andra direktiv.

4. Om varken tillverkaren eller dennes i gemenskapen

etablerade ombud har uppfyllt skyldigheterna i punk-

terna 1, 2 och 3, skall dessa skyldigheter åligga varje

person som släpper ut driftskomparibilitetskomponenten

pä marknaden. Samma skyldigheter skall åvila den som

monterar driftskompatibilitetskomponenter eller delar av

drifrskompatibiliretskomponenter av olika ursprung eller

den som tillverkar driftskomparibilitetskomponenter för

eget bruk, vad derta direktiv beträffar.

5. Utan art det påverkar tillämpningen av bestämmel-

serna i artikel 12 gäller följande:

a) Varje gång en medlemsstat konstaterar att en EG-för-

säkran om överensstämmelse har utfärdats på ett

otillbörligt säcr, skall detta medföra en skyldighet för

tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade

ombud att återställa driftskompatibilitetskomponen-

tens överensstämmelse och att se till att överträdelsen

upphör på de villkor som medlemsstaten fastställt.

bl Om icke-överenssrämmelsen kvarstår skall medlems-

staten vidta alla lämpliga åtgärder för art begränsa

eller fördjuda att den berörda driftskompatibiliters-

komponenren släpps ut på marknaden eller sörja för

atr den dras tillbaka från marknaden enligt de förfa-

randen som anges i artikel 12.

pa dess territorium eller drivs av de järnvägsföretag som

är etablerade dar. Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

För detta ändamål skall medlemsstaterna vidta alla nöd-

vändiga åtgärder för atr säkerställa atr delsystemen skall

kunna tas i bruk endast om de har utformats, anlagts och

installerats och/eller drivs sä atr de inte inverkar menligt

på uppfyllandet av de väsentliga krav som galler för dem.

när dessa delsvsrem integreras i det transeuropeiska jäm-

vägssystemet för höghastighetståg.

Artikel IS

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i

artikel 19 får medlemsstaterna inte, pa sitt territorium

och med hänvisning till detta direktiv, förbjuda, begränsa

eller förhindra anläggandet, ibruktagander eller driften av

strukturella delsystem som ingår i det transeuropeiska

jämvägssystemet för höghastighetståg och som uppfyller

de väsentliga kraven.

Artikel 16

1. Medlemsstaterna skall betrakta de strukturella del-

system som ingår i det transeuropeiska jämvägssystemet

för höghastighetståg och vilka är försedda med EG-kon-

rrollförklaringen som driftskompatibia och överensstäm-

mande med de väsentliga krav som gäller för dem.

2. Kontrollen av driftskompatibiliteten i överensstäm-

melse med de väsentliga kraven, hos ert strukturellt

delsystem som ingår i det transeuropeiska jämvägssyste-

met för höghastighetståg, skall genomföras med hänvis-

ning till TSD när sådana finns.

3. I avsaknad av TSD skall medlemsstaterna till övriga

medlemsstater och till kommissionen överlämna en för-

teckning över de tekniska regler som används för tillämp-

ning av de väsentliga kraven.

Artikel 17

KAPITEL IV

Delsystem

Om det visar sig an TSD inte helt uppfyller de väsentliga

kraven kan ärendet på begäran av en medlemsstat eller

på kommissionens initiativ föreläggas den komminé som

avses i artikel 21.

Artikel 14

Det åligger varje medlemsstat an tillåta an de strukturella

delsystem tas i bruk vilka ingår i der transeuropeiska

jämvägssystemet för höghastighetståg och som är belägna

Artikel 18

1. För an urfarda EG-konrrollförklaringen skall den

upphandlande enheten eller dess ombud se till an förfa-

randet för EG-kontroll handhas av der anmälda organ

som han har utsen för dena ändamål.

38

C.9.96

i sv i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

2. Arbetet för det anmälda organ som fått i uppdrag

att utföra EG-kontroll av ett delsystem skall börja på

projektstadiet och sedan följa hela byggnadstiden ända

fram till rvpgodkännandestadier innan delsystemet ras i

bruk.

3. Det anmälda organet skall ansvara för art samman-

ställa det tekniska underlag som skall medfölja EG-kon-

troilförklartngen. Detta tekniska underlag skall innehålla

alla nödvändiga dokument söm rör delsystemets egenska-

per liksom, i förekommande fall, alla intyg om driftskom-

patibiliterskomponenternas överensstämmelse. Der bör

också innehålla alla detaljer om villkor och begränsningar

för användandet, skötselföreskrifrer, kontinuerlig eller

periodisk övervakning, inställningar och underhåll.

Artikel 19

1. Om en medlemsstat konstaterar att ett strukturellt

delsystem, försett med EG-kontrollförklaringen tillsam-

mans med det tekniska underlager, inte till fullo motsva-

rar bestämmelserna i detta direktiv och särskilt de väsent-

liga kraven, kan den begära att kompletterande kontrol-

ler genomförs.

2. Den medlemsstat som gjort denna begäran skall

omedelbart informera kommissionen om de komplette-

rande kontroller som har begärts och redovisa skälen för

dem. Kommissionen skall utan dröjsmål inleda det förfa-

rande som anges i artikel 21.2.

KAPITEL V

Anmälda organ

Artikel 20

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen

och övriga medlemsstater om vilka organ som har fått till

uppgift att genomföra förfarandet för bedömning av

överensstämmelse eller lämplighet enligt artikel 13 och

kontrollförfarandet enligt artikel 18, samt ange varje

organs kompetensområde.

Kommissionen skall tilldela dessa organ identifikations-

nummer. Den skall i Europeiska gemenskapernas offi-

ciella tidning offentliggöra en förteckning över dessa

organ med identifikationsnummer och kompetensområde,

samt tillse att förteckningen uppdateras.

2. Medlemsstaterna skall vid bedömning av de organ

som skall anmälas tillämpa de kriterier som anges i

bilaga VII. De organ som uppfyller bedömningskriteri-

erna enligt relevanta europeiska standarder skall anses

uppfylla dessa kriterier.

Nr L 235/13

3. En medlemsstat skall upphävaPj<8RäfriQiQ9e?9Pétt“ 9

organ om det inte längre uppfyller SJilag&ilr som avses

i bilaga VII. Medlemsstaten skall omedelbart informera

kommissionen och övriga medlemsstater om detta.

4. Om en medlemsstat eller kommissionen anser an en

organ som anmälts av en annan medlemsstat inre uppfyl-

ler de relevanta kriterierna, skall frågan föreläggas den i

artikel 21 angivna komminén. som skall avge en yttrande

inom tre månader; mot bakgrund av kommitténs yttrande

skall kommissionen informera den berörda medlemssta-

ten om samtliga ändringar som är nödvändiga för att der

anmälda organet skall kunna behålla den ställning som

det tilldelats.

5. 1 förekommande fall skall samordningen av de

anmälda organen genomföras i enlighet med det förfa-

rande som anges i artikel 21.4.

KAPITEL VI

Kommitté

Artikel 21

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestå-

ende av företrädare för medlemsstaterna och med en

företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga, kommit-

tén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över

förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med

hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt

beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i

fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta

på förslag av kommissionen. Vid omröstning i kommittén

skall medlemsstaternas röster vägas enligt bestämmel-

serna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall själv anta de föreslagna åtgärderna

om de är förenliga med kommitténs yttrande.

Om de förslagna åtgärderna inte är förenliga med kom-

mitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall

kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder

som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalifi-

cerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader

från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv

besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas, såvida

inte rådet med enkel majoritet har awisac förslaget.

Nr L 235/14

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

l~.9.96

3. Kommittén kan behandla alla frågor som rör drifts-

kompatibiliteten hos der transeuropeiska järnvägssvste-

met för höghastighetstäg.

4. Kommittén kan vid behov tillsätta arbetsgrupper

som skall bistå kommittén med att fullgöra dess uppgif-

ter. särskilt för att säkerställa samordningen mellan de

anmalda organen.

5. Kommittén skall tillsattas nar detta direktiv trader i

kraft.

KAPITEL VII

Slutbestämmelser

Artikel 22

Varje beslut som fattas i enlighet med detta direktiv och

som rör bedömning av överensstämmelse eller lämplighet

för drtftskompatibilitetskomponenter, kontroll av delsys-

tem i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-

hetstäg, samt beslut som fattas i enlighet med artik-

larna 11, 12, 17 och 19 skall motiveras noggrant. Beslu-

tet skall snarast delges den berörda parten med angivande

av möjligheter och frister för överklagande enligt gällande

lagstiftning i den berörda medlemsstaten.

Artikel 23

1. Medlemsstaterna skall ändra och anta de lagar och

andra författningar så an användning av driftskompatibi-

litetskomponenter och ibru^ugWjdjQpÖ/^OQW^elsys-

tem som överensstämmer msul xrerta direktiv tillåts senast

trettio månader efter den dagUSitféttfa direktiv har tratt i

kraft. Medlemsstaterna skall omedelbart underrätta kom-

missionen om detta.

2. När medlemsstaterna antar de bestämmelser som

avses i punkt 1. skall de innehålla en hänvisning till detta

direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning nar de

offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen

skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 24

Kommissionen skall vartannat år till rådet och Europa-

parlamentet överlämna en rapport över de framsteg som

gjorts vad beträffar driftskompatibiliteten för det transeu-

ropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.

Artikel 25

Detta direktiv träder i kraft tjugoen dagar efter det att

det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas offi-

ciella tidning.

Artikel 26

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 juli 1996.

PJ rådets vägnar

I. YATES

Ordförande

40

1*9.96

SV

Europeiska gemenskapernas otticielb cidning

Nr L 235/15

bilaga i Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

DET TRANSEUROPEISKA JÄRNVÄGSSYSTE.MET FÖR HÖGHASTIGHETSTÄG

l. Infrastrukturer

a) Infrastrukturer for der transeuropeiska jämvägssystemet for höghastighetstäg utgörs av de linjer i der

transeuropeiska transportnätet som definieras mom ramen for riktlinjerna i artikel 129c i fördraget,

dvs. sådana

— som särskilt anläggs för att kunna trafikeras med höghastighetstäg.

— som särskilt anpassas för att kunna trafikeras med höghastighetstäg.

Infrastrukturen kan omfatta sammankopplings- och anslutningslinjer. särskilt förbindelser mellan

nya linjer eller linjer som anpassats för höghastighetståg och stationerna i innerstäderna, dar

hastigheterna måste anpassas till de lokala förhållandena.

b) Höghastighetsstrackorna skall omfana

— de linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg och som utrustats för hascigheter som i

allmänhet motsvarar eller överstiger 250 km/tim,

— de linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg och som utrustats för hastigherer på omkring

200 km/tim,

— de linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg och med särskilda egenskaper på grund av

svårigheter till följd* av topografi, höjdskillnader eller stadsbebyggelse, och där hastigheten måste

anpassas från fall till fall.

2. Rullande materiel

Tekniskt avancerade höghastighetståg skall konstrueras för an garantera en säker trafik utan driftsav-

brott

— vid en hastighet på minst 250 km/tim på de linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg,

samtidigr som det under lämpliga förhållanden skall vara möjligt atr uppnå hastigheter på över 300

km/tim,

— vid en hastighet på omkring 200 km/tim på befintliga linjer som särskilt anpassas.

— vid högsta möjliga hastighet på övriga linjer.

3. Enhetlighet mellan infrastruktur och rullande materiel

Kommersiell drift av höghastighetståg förutsätter en utomordentligt god enhedighet mellan infrastruktu-

rens och den rullande materielens egenskaper. Prestanda, säkerhet, kvaliteten på servicen och kostna-

derna för denna är beroende av denna enhedighet.

Nr L 23S/16 I SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning . 17.9.96;,^

bilaga II Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

DEL5YSTE.M

1. I detta direktiv kan det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetstäg indelas i delsystem. som

motsvarar

1.1 jnringen strukturellt definierade områden som

— infrastruktur.

— energiförsörjning,

— kontrollstyrning och signalering,

— rullande materiel.

1.2 eller funktionellt definierade områden som

— underhåll.

— miljö,

— drift,

— användare.

2. För varje delsystem skall en förteckning upprättas över aspekter med anknytning till driftskompatibili*

teten i uppdragen till det gemensamma representativa organ som skall utarbeta TSD-projekten.

Enligt bestämmelserna i artikel 6.1 fastställs dessa uppdrag i enlighet med förfarandet i artikel 21.2.

Förteckningen över de aspekter med anknytning till driftskompatibiliteten som upprättas i uppdragen

skall i förekommande fall preciseras av det gemensamma representativa organet i enlighet med

bestämmelserna i artikel 5.3e.

3. Enligt artikel 5.3b skall särskilt följande egenskaper betraktas som grundegenskaper i genomförandet

av driftskompatibiliteten:

GRUNDEGENSKAPER

— Infrastrukturens minsca lastprofil.

— Minsta kurvradie.

— Spårvidd.

— Maximala spårbelastningar.

— Minsta perronglängd.

— Perronghöjd.

— Försörjningsspänning.

— Kontaktledningsgeometri.

— ERTMS(*)-värden

— Axeltryck.

— Tågens maximilängd.

— Lastprofil för den rullande materielen.

— Minimivärden för bromssystemet.

— Gränsvärden för elektriciteten i den rullande materielen.

— Gränsvärden för mekaniken i den rullande materielen.

— Driftsvärden för tågsäkerheten.

— Gränsvärden för yttre buller.

— Gränsvärden för yttre vibrationer.

— Gränsvärden för yttre elektromagnetiska störningar.

— Gränsvärden för inre buller.

— Gränsvärden för luftkonditioneringen.

— Värden för transport av handikappade.

(•I Europcan Rail Traffic Management System.

BILAGA III

VÄSENTLIGA KRAV

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

[. Allmänna krav

l. I Säkerhet

1.1.1 Urkast, utformning eiler tillverkning samt underhåll och övervakning av säkerhetskritiska komponen-

ter och särskilt av komponenter som är av betydelse ror tågens framförande skall garantera en

säkerhetsnivå som motsvarar de mål som ställts upp for nätet, också under vissa angivna, försämrade

förhållanden.

1.1.2 De egenskaper som avser kontakten mellan hjul och räls skall följa de kriterier för körstabiliter som

är nödvändiga för att garantera säker trafik vid högsta tillåtna hastighet.

1.1.3 De komponenter som används skall under hela sin livslängd kunna motstå angivna, normala eller

exceptionella påkänningar. Genom lämpliga åtgärder skall konsekvenserna för säkerheten av oförut-

sedda brister begränsas.

1.1.4 Fasta anläggningar och rullande materiel skall utformas och material väljas i syfte art begränsa

uppkomst, spridning och följder av eld och rök i händelse av brand.

1.1.5 Anordningar som är avsedda atr hanteras av användarna skall vara så utformade an en förutsägbar

användning i strid med anvisningarna inte medför någon säkerhetsrisk.

1.2. Tillförlitlighet och tillgänglighet

övervakning och underhåll av fasta eller rörliga komponenter som ingår i tågtrafiken skall

organiseras, genomföras och kvantifieras på så sätt att komponenteras funktionsduglighet bibehålls

under specificerade förhållanden.

1.3 Hälsa

1.3.1 Material som genom det sätt de används på kan komma att innebära en hälsofara för de personer

som utsätts för dem får inte användas i tågen eller i jämvägsinfrastrukturen.

1.3.2 Dessa material skall väljas, iordningställas och användas på så sätt att utsläppen av rök eller skadliga

och farliga gaser begränsas, särskilt i händelse av brand.

1.4. Miljöskydd

1.4.1 Den miljöpåverkan som anläggning och drift av det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-

hetståg medför skall bedömas och beaktas vid utformningen av detta system i enlighet med gällande

gemenska psbestämmelser.

1.4.2 De material som används i tågen och i infrastrukturen får inte medföra utsläpp av rök eller gaser som

är skadliga och farliga för miljön, särskilt i händelse av brand.

1.4.3 Rullande materiel och energiförsörjningssystem skall utformas och utföras på så sätt att de är

elektromagnetiskt kompatibla med allmänna eller privata nät samt installationer och anläggningar

med vilka det föreligger risk för mterferens.

1.5 Teknisk kompatibilitet

Infrastrukturens och de fasta installationernas tekniska egenskaper skall vara kompatibla inbördes

samt med de tag som skall trafikera det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.

När det på vissa delar av nätet visar sig svårt att ta hänsyn till dessa egenskaper kan tillfälliga

lösningar som garanterar framtida kompatibilitet utnyttjas.

Nr L 2.35/18

SV

Europeiska gemenskapernas nrticiella tidning

2. Särskilda krav för varje delsystem

Prop. 2000/2001:29

2J b.rra.m.ktur Bilaga j

2.1.1 Säkerhet

Anpassade atgorder skall vidtas tor att hindra oonskat tillträde till eller oonskat intrång i ’

installationerna av de linier som trafikeras med höghastighetstäg.

Åtgärder skall vidtas för att hegransa den olycksrisk mjnmskor utsatts tor. särskilt när tag passerar

stationer i hog hastighet.

Den infrastruktur till vilken allmänheten har tillträde skall utrormas och utföras pä så satt att

säkerhetsriskerna for människor begransas (stabilitet, brand, tillträde. evakuering, perronger osv.).

Lampliga åtgärder skall vidtas for atr ca hänsyn till de särskilda säkerhecsförhällandena i långa

tunnlar.

2.2 Energi

2.2.1 Säkerhet

Driften av energiförsörjningssystemen får varken inverka på säkerheten for höghastighetståg eller

personer (anvandarc, driftspersonal, personer som bor nara järnvägen och tredje man) for olycksris-

ker.

2.2.2 Miljöskydd

Driften av energiförsörjningssystemen får inre ge skador på miljön utöver angivna gransvärden.

2.2.3 Teknisk kompatibilitet

De försörjningssystem för elektrisk energi som används vid der transeuropeiska jämvägssystemet för

höghastighetståg skall

— möjliggöra för rågen att uppnå angiven prestanda, samt

— vara kompatibla med de strömavtagare som är installerade på tågen.

2.3 Kontrollstyming och signalering

2.3.1 Säkerhet

De anläggningar och de åtgärder för kontrollstyming och signalering som används vid der

transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall möjliggöra tågtrafik med en säkerhets-

nivå som motsvarar de mål som fastställts för nätet.

2.3.2 Teknisk kompatibilitet

All ny infrastruktur och all ny rullande materiel för höghasrighetstrafik som tillverkas eller utvecklas

efter det an kompatibel kontrollstyming och signalering antagits, skall anpassas så att de kan

användas med dessa system.

Kontrollstyrning och signalering som installeras i tågförarhyttema skal! möjliggöra normal drift

under angivna förhållanden i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastigherståg.

2.4 Rullande materiel

2.4.1 Säkerhet

Konstruktionen av den rullande materielen och förbindelserna mellan vagnarna skall vara sådan an

utrymmena för passagerare och tågpersonal skyddas i händelse av kollision eiler urspårning.

Den elektriska utrustningen får inte försämra driftsäkerheten för kontrollscyrnings- och signalanlägg-

ningarna.

Bromstekniken och den påverkan denna förorsakar skall vara förenliga med spårens, de tekniska

installationernas och signalsystemens konstruktion.

Åtgärder skall vidtas för art hindra tillgången till spänningsförande komponenter för art inte äventyra

personsäkerheten.

Der skall finnas anordningar som möjliggör för de resande an i händelse av fara göra lokföraren

uppmärksam på situationen och för personalen an komma i kontakt med denne.

Dörrarna skall vara försedda med lås* och öppningssystem som garanterar de resandes säkerhet.

Nödurgångar skall finnas och dessa skall vara utmärkta.

4J4

17.9.96

r~svn

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L235/19

Lämpliga ärgärder skall videas för arr ca hänsyn till de särskilda säkerhetsrörhäilanden

tunnlar.

En tillräckligt kraftfull och självständig anläggning för nödbelysning är obligatorisk i tdgenP 1

iProp n .^000/2001:29

Tagen skall vara utrustade med en högtalaranläggning som möjliggör för tågpersonal och personal i

kontrollcentraler utanför tåget atr överfora meddelanden till de resande.

2.4.2 Tillförlitlighet och tillgänglighet

Grundläggande utrustning för hjul, drivsystem och bromsar liksom för koncrollstyrning skall vara

utformad på så sått att rågets färd kan försätta under angivna, försämrade förhållanden utan

allvarliga konsekvenser för den utrustning som fortfarande fungerar.

2.4.3 Teknisk kompatibilitet

Den elektriska utrustningen skall vara kompatibel med driften av installationerna for koncrollstyrning

och signalering.

Strömavtagarnas egenskaper skall möjliggöra tågtrafik med strömförsorjningssystemen vid det

transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.

Den rullande materielens egenskaper skall möjliggöra trafik längs alla de linjer som den planeras

trafikera.

2.5 Underhåll

1.5A Hälsa

De tekniska installationerna och de metoder som används vid underhållsanläggningama får inre

medföra risk för människors hälsa.'

2.5.2 Miljöskydd

De tekniska installationerna och de metoder som används vid underhållsanläggningama får inte

överskrida tillåtna miljögränsvärden.

2.5.3 Teknisk kompatibilitet

De underhållsanläggningar som används för höghastighetståg skall kunna användas för att genom-

föra åtgärder för säkerhet, hygien och komfort på alla tåg för vilka de är avsedda.

2.6 Miljö

1.6A Hälsa

Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall drivas under iakttagande ’ av före-

skrivna gränsvärden för buller.

2.6.2 Miljöskydd

Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall inte ge upphov till markvibrationer

som är oacceptabla för aktiviteter och omgivningar som ligger nära infrastrukturen och som är

normalt underhållna.

2.7 Drift

2.7.1 .Säkerhet

Enhetliga regler för drift av nätet och för lokförarnas och tågpersonalens kvalifikationer skall

garantera säker internationell drift.

Underhållsåtgärder och underhållsfrekvens, underhållspersonalens utbildning och kvalifikationer samt

det kvalitetssäkringssystem som inrättats vid underhållningsanläggningama hos de berörda driftsans-

variga skall garantera en hög säkerhetsnivå.

2.7.2 Tillförlitlighet och tillgänglighet

Underhållsåtgärder och underhållsfrekvens, underhållspersonalens utbildning och kvalifikationer samt

det kvalitetssäkringssystem som inrättats vid underhållningsanläggningama hos de berörda drifts-

ansvariga skall garantera en r.og tillförlitlighet och tillgänglighetsnivå.

2.7.3 Teknisk kompatibilitet

Enhetliga regler för drift av nätet och för lokförarnas samt tåg- och driftledningspersonalens

kvalifikationer skall garantera effektiv drift av det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-

hetståg.

Nr L 235/20 r~SV~~]

Europeiska gemenskapernas officiella ndnmg

17.9.96

BILACA IV

DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

EG-för$akran

— om överensstämmelse,

— om lämplighet.

1. Drtftskompatibililetskomponenter

EG-försäkran är tillämplig pä de i artikel 3 angivna driftskompatibilitetskomponentcr som är relevanta

for det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg. Dessa driftskompatibilitctskomponenter

kan vara följande:

1.1 Komponenter för flera användningsområden

Detta är komponenter som inte är specifika för jämvägssystemet och som i befintligt skick kan

användas också på andra områden.

1.2 Komponenter för flera användningsområden med särskilda egenskaper

Detta är komponenter som inte i sig själva är specifika för jämvägssystemet men som skall uppfylla

särskild prestanda om de skall användas på järnvägsområdet.

1.3 Särskilda komponenter

Detta är komponenter som är ämnade för användning i jämvägssystem.

2. Användningsområde

EG-försäkran avser

— antingen ett eller flera anmälda organs bedömning av om en driftskompatibilitetskomponent i sig

själv överensstämmer med de tekniska specifikationer som den skall uppfylla,

— eller ert eller flera anmälda organs bedömning/värdering av en driftskompatibiiitetskomponents

lämplighet när den betraktas i dess jämvägsmiljö, särskilt när det handlar om gränssnitt;

bedömningen skall göras med hänsyn till de tekniska specifikationer, särskilt av funktionellt slag,

som skall kontrolleras.

För de bedömningsförfaranden som de anmälda organen tillämpar på konstruktions- och tillverknings-

stadiet används de moduler som anges i beslut 93/465/EEG, i enlighet med de regier som anges i

TSD.

3. EG-försäkrans innehåll

EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet samt medföljande dokument skall dateras och

skrivas under.

Denna försäkran skal! avfanas på samma språk som instruktionsboken och innehålla följande

uppgifter:

— Hänvisningar till direktivet.

— Tillverkarens eller dennes i gemenskapen etablerade ombuds namn och adress. (Firmanamn och

fullständig adress skall uppges. Om det är fråga om en ombud skall tillverkarens eller konstruktö-

rens firmanamn också uppges.)

— Beskrivning av driftskompatibilitetskomponenten (märke, typ osv.).

— Uppgift om vilket förfarande som tillämpats för försäkran om överensstämmelse eller lämplighet

(artikel 13).

— Alla relevanta beskrivningar av driftskompatibilitetskomponenten, särskilt användningsbetingel-

serna.

— Namn på och adress till det eller de anmälda organ som medverkat i förfarandet för förklaringen

om överensstämmelse eller lämplighet, provningsinrygets datum samt vid behov giltighetstid och

giltighetsvillkor för intyget.

— I förekommande fall, hänvisning till de europeiska specifikarionema.

— Identitet på den som av tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud bemyndigats an

sluta avtal med bindande verkan.

1'9.96

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

. Nr L 235/21

BILAGA V

DELSYSTEM

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

eg-kontrollforklaring

EG-kontrollförklaringen och medföljande dokument skall vara daterade och underskrivna.

Denna förklaring skall avfattas pa samma sprak som der tekniska underlager och innehalla foliande

uppgifter:

— Hänvisningar till direktivet.

— Den upphandlande enhetens eller dennas i gemenskapen etablerade ombuds namn och adress. (Firma-

namn och fullständig adress skall uppges. Om det är fråga om ett ombud skall den upphandlande

enhetens firmanamrwockså uppges.)

— Kortfattad beskrivning av delsystemet.

— Namn på och adress till det anmälda organ som utfört den EG-kontrollförklaring som anges i

artikel 18.

— Hänvisningar till dokumenten i det tekniska underlaget.

— Alla relevanta, tillfälliga eller slutliga bestämmelser som delsystemet skall uppfylla, särskilt eventuella

begränsningar av eller villkor för driften.

— Om EG-förklaringen är tillfällig skall giltighetstid anges.

— Undertecknarens identitet.

Nr L 235/22

Europeiska gemenskapernas otticiella tidning

17.9.96

BILAGA VI

DELSYSTEM

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

EG-KONTROLL

1. EG-kontroll ar det förfarande genom vilket en anmalt organ pa anmodan av en upphandlande enhet

eller dess ombud i gemenskapen kontrollerar och intygar att en delsystem

— överensstämmer med direktivets bestämmelser.

— överensstämmer med andra regler som skall tillämpas i överensstämmelse med fördraget,

och att det kan tas i drift.

2. Kontrollen av ett delsystem skall omfana följande etapper:

— Utformning av helheten.

— Delsystemets konstruktion, särskilt hur ingenjörsarbetet utförts, hur komponenterna monterats och

helheten reglerats.

— Provning av der färdiga delsystemet.

3. Det anmälda organ som ansvarar för EC-kontrollen skall utfärda en försäkran om överensstämmelse

for den upphandlande enheten eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, som därefter skall

utfärda den EG-kontrollförklaring som är avsedd för tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där

delsystemet inrättats och/eller är i drift.

4. Det tekniska underlag som åtföljer kontrollförklanngen skall innehålla

— för infrastrukturen: ritningar över anläggningarna, besiktningsprotokoll för jordarbeten och järnar-

meringar, provnings- och kontrollrapporter om betongarbeten,

— för övriga delsystem: allmänna ritningar och detaljritningar som överensstämmer med utförandet,

elektriska och hydrauliska diagram, styrkretsdiagram, beskrivningar av datasystem och automatiska

system, drifts- och underhållsinstruktioner osv.,

— en förteckning över driftskompanbilitetskomponenter som avses i artikel 3 och som ingår i

delsystemet,

— kopior av de EG-försäkringar om överensstämmelse eller lämplighet som skall vara utfärdade för

komponenterna i enlighet med bestämmelserna i artikel 13 i direktivet vid behov åtföljda av

tillhörande beräkningar och av en kopia av de provnings- och undersökningsprotokoll som

upprättats av de anmälda organen på grundval av gemensamma tekniska specifikationer,

— intyg från det anmälda organ som ansvarar för EG-koncrollen om att projektet överensstämmer

med bestämmelserna i detta direktiv, åtföljt av tillhörande beräkningar som det anmälda organet

attesterat och med uppgivande av eventuella förbehåll som givits under arbetets utförande och som

inte dragits tillbaka, samt åtföljt av inspektions- och revisionsrapporter som det anmälda organet

utarbetat inom ramen för sitt uppdrag, enligt vad som anges i punkterna 5.3 och 5.4 nedan.

5. övervakning

5.1 Målet med EG-övervakningen är att säkerställa att förpliktelserna från det tekniska underlaget

uppfyllts under utförandet av delsystemet.

5.2 Det anmälda organ som ansvarar för att kontrollera utförandet skall ha permanent tillträde till

byggplarsen, till lokaler för tillverkning, lagerhållning och eventuell prefabricering, till provningsanlägg-

ningarna och i allmänhet till samtliga platser som organet anser sig behöva ha tillgång till för att utföra

sitt uppdrag. Den upphandlande enheten eller dennes i gemenskapen etablerade ombud skall till det

anmälda organet överlämna eller låta överlämna samtliga relevanta dokument för detta, särskilt

arbetsplaner och teknisk dokumentation för delsystemet.

5.3 För art kontrollera utförandet skall det anmälda organet regelbundet genomföra kontroller för att

säkerställa att bestämmelserna i direktivet följs. Det skall vid dessa tillfällen överlämna en kontrollrap-

port till de parter som ansvarar för utförandet. Det kan kräva att få närvara vid vissa faser i

arbetet.

48?

SV j Europeiska gemenskapernas officiella tidning r -r Xr L 235/23

5.4 Det jnmälda organet kan också avlägga oanmälda besök på byggarbetsplatsen eller i tillverkningsan-

läggningarna. Vid dessa besök kan det anmälda organet genomföra fullständiga ellcPrppue2lOOO/2OO 1:29

konrroller. Det skall överlämna en inspektionsrapport och vid behov en kontrollrapport rilhdeunner

som ansvarar för utförandet. liaga 1

o. Hela det tekniska underlag som anges i punkt 4 skall deponeras hos den upphandlande enheten eiler

dennes i gemenskapen etablerade ombud och utgöra stod för det intyg om överensstämmelse som

utfärdas av det anmälda organ som ansvarar för kontrollen av det driftklara delsvstemet. Der tekniska

underlaget skall bifogas den EG-kontrollförklaring som den upphandlande enheren överlämnar till

tillsynsmyndigheten i den berörda medlemsstaten.

En kopia av underlager skall behållas av den upphandlande enheten under delsystemets hela livstid. Det

skall överlämnas till de övriga medlemsstater som begär detra.

7. Varje anmält organ skall regelbundet offentliggöra relevant information om

— inkomna ansökningar om EG-kontroll.

— utfärdade intyg om överensstämmelse, och

— ej beviljade ansökningar om intyg om överensstämmelse.

S. Dokument och korrespondens om EG-konrrollförfaranden skall vara avfattade på ert av de officiella

språken t den medlemsstat där den upphandlande enheten eller dennes ombud i gemenskapen är

etablerad, eller på ett språk som denna godkänner.

491

Nr L 235/24

Europeiskj gemenskapernas urticiella cidning

BILAGA VII

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 1

MINIMIKR1TERIER SOM MEDLEMSSTATERNA SKALL BEAKTA DÅ DE ANMÄLER ORGAN

1. Organet, dess chef och den personal som skall utföra kontrollarbetet får varken direkt eller som ombud

medverka i utformning, tillverkning, konstruktion, marknadsföring eller underhall av driftskompatibili-

tetskomponenterna eiler delsystemen och inte heller i driften. Detta utesluter inte moiligheten till utbyte

av teknisk information mellan tillverkaren eller uppforaren och det anmälda organet.

2. Organet och den personal som ansvarar for inspektionen skall utföra sitt kontrollarbete med största

möjliga yrkestntegntet och tekniska kompetens och skall sta fria frän alla påtryckningar och incitament,

särskilt av ekonomisk art. som skulle kunna påverka bedömningen eller inspektionsresultaten. särskilt

frän personer eller grupper av personer som har intresse av koncrollresultaten.

а. Organet skall förfoga över den personal och de medel som behövs for att det på ett adekvat sätt skall

kunna uppfylla de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med genomförandet av kontrol-

lerna; det skall också ha tillgäng till nödvändig materiel for extraordinära kontroller.

4. Den personal som ansvarar för kontrollerna skall ha

— god teknisk yrkesutbildning,

— tillräckliga kunskaper om föreskrifterna för dc kontroller som den utför och tillräcklig erfarenhet av

sådana kontroller,

— erforderlig förmåga att utforma de intyg, protokoll och rapporter som utgör dokumentationen för de

utförda kontrollerna.

5. Kontrollpersonalens oberoende måste garanteras. Ersättningen till den anställde får inte vara knuten till

antalet kontroller som genomförs och inte heller till kontrollresultaten.

б. Organet skall teckna en ansvarsförsäkring om inte ansvar redan täcks av staten på grundval av nationell

rätt eller kontrollerna utförs direkt av medlemsstaten.

*7. Organets personal har tystnadsplikt beträffande allt som den får kännedom om under utövandet av sina

funktioner (förutom gentemot de behöriga administrativa myndigheterna i den stat inom vilken den

utövar sin verksamhet) i samband med derta direkhv eller nationell lagstiftning för direktivets

tillämpning.

Departementspromemorians lagförslag (Ds 2000:41) B^fg^ 00 2001 29

Lag om jämvägssystem för höghastighetståg

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i

eller med stöd av denna lag när det gäller projektering, anläggning, an-

passning samt drift.

Med det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg avses

de linjer som definieras inom ramen för riktlinjerna enligt artikel 155 i

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och i Europa-

parlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996.

2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas

med stöd av lagen avses med

transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-

system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv nr 96/48/EG av den 23

juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg, och som omfattar järnvägslinjer och fasta

installationer som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som

konstruerats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande

materiel som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,

driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med

höghastighetståg samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls,

delsystem: delsystem av strukturell eller funktionell beskaffenhet som

ingår i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för

vilka väsentliga krav skall anges,

komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-

läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller

kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i

ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska

jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende

av,

väsentliga krav: alla de krav som måste uppfyllas av det trans-

europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg, delsystemen och kom-

ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,

europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-

peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard som genomför en

europeisk standard,

tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-

tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga

kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-

bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet

för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,

51

anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller

lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-

tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen

Krav på komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet

3 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som

skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det trans-

europeiska järnvägssyslemet för höghastighetståg får släppas ut på mark-

naden endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och

uppfyller de väsentliga egenskapskrav och krav om bedömning av över-

ensstämmelse eller lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer.

När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används

skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det

sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.

4 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-

sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall

de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller

för dem.

Krav på delsystem

5 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och

installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av

de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det trans-

europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-

skriva om väsentliga egenskapskrav och krav om EG-kontroll när det

gäller delsystem.

6 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det

betraktas som driftskompatibelt och överensstämmande med de väsent-

liga krav som gäller för det.

Bedömning av överensstämmelse

7 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet av komponenter

som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall göras en-

ligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och som anges

som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifikationer.

8 § EG-kontroll av delsystem och, om så föreskrivs i tillämpliga tekniska

specifikationer, bedömning av överensstämmelse och lämplighet av

komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet skall göras

under medverkan av anmälda organ enligt föreskrifter som meddelats

med stöd av denna lag.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 2

52

För anmälda organ finns också särskilda bestämmelser i lagen

(1992:1119) om teknisk kontroll.

Beslut om undantag

9 § Regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver far, efter

anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om

undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för driftskompati-

bilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning av en befint-

lig linje till trafik med höghastighetståg,

1. om projektet är långt framskridet den dag då den tekniska specifika-

tionen för driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas

officiella tidning, eller

2. om tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet

äventyrar projektets ekonomiska livskraft.

Ytterligare bemyndiganden

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen föreskriver far

meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-

ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem, om

villkor för projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur

och rullande materiel samt om teknisk kontroll som behövs för genom-

förandet av rådets direktiv nr 96/48/EG.

Tillsyn

11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över

efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med

stöd av lagen.

12 § Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,

2. fa tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,

lokaler och andra utrymmen som berörs av verksamheten.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-

dighet av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet får

verkställas enligt utsökningsbalken.

13 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som

behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de föreskrifter

eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.

Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd

med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det

sätt som den är avsedd för kan anses utgöra en risk för att de väsentliga

kraven inte längre kommer att uppfyllas, får tillsynsmyndigheten med-

dela förelägganden eller förbud som begränsar dess användningsområde,

förbjuder utsläppande på marknaden eller avser återkallelse från mark-

naden.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 2

53

Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring

inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har med-

delats med stöd av lagen, får tillsynsmyndigheten meddela förelägganden

om kompletterande kontroller.

1 beslut om föreläggande och förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut

vite.

överklagande

14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-

skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

54

Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

(1990:1157)

Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)*

dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,

dels att det skall införas en ny paragraf, 19a§, samt närmast före

19 a § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att 20 § skall ha följande lydelse.

Jämvägssystem för höghastighetståg.

19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i

lagen om jämvägssystem för höghastighetståg.

20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter

och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Jämvägsinspek-

tionen.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Angående elektriska anlägg-

ningar finns särskilda föreskrifter i

lagen (1902:71 s. 1), innefattande

vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar.

Föreslagen lydelse

För elektriska anläggningar

finns särskilda föreskrifter i el-

lagen (1997:857).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagen omtryckt 1996:736.

55

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande Prop. 2000/2001:29

av järnväg Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av

järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i

lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

56

Förteckning över remissinstanser

Följande remissinstanser har avgivit yttrande över departements-

promemorian lagförslag (Ds 2000:41) Hovrätten för Övre Norrland,

Kammarrätten i Göteborg, Banverket, Jämvägsinspektion inom Banver-

ket, Tågtrafikledningen inom Banverket, Elsäkerhetsverket, Räddnings-

verket, SJ, SWEDAC, Industriförbundet, Svenska Järnvägsföreningen,

Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska Kommunförbundet, Lands-

tingsförbundet, Adtranz, Arlandabanan, A-train, Swedtrain, och Öre-

sundsbrokonsortiet.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 3

57

Lagrådsremissens lagförslag

F örfattn i ngsförs lag

Förslag till lag om jämvägssystem för höghastighetståg

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i

eller med stöd av denna lag när det gäller projektering, anläggning, an-

passning och drift.

2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas

med stöd av lagen avses med

transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-

system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli

1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet

för höghastighetståg 3 , och som omfattar järnvägslinjer och fasta installa-

tioner som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som konstrue-

rats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande materiel

som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,

driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuropeiska jämvägs-

systemet för höghastighetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med

höghastighetståg samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls,

delsystem: strukturella eller funktionella delsystem som ingår i det

transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för vilka

väsentliga krav skall anges,

komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-

läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller

kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i

ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska

jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende

av,

väsentliga krav: alla de krav som måste uppfyllas av det transeuro-

peiska jämvägssystemet för höghastighetståg, av delsystemen och av de

komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,

europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-

peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard som genomför en

europeisk standard,

tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-

tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga

kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-

bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet

för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 4

3 EGTL 235, 17.9.1996, s. 6, Celex 31996L0048.

58

anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller

lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-

tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen.

Bedömning av överensstämmelse

3 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga om kom-

ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall

göras enligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och

som anges som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifika-

tioner.

4 § EG-kontroll av delsystem och, om så föreskrivs i tillämpliga tekniska

specifikationer, bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga

om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet skall göras

under medverkan av de anmälda organen enligt föreskrifter som medde-

lats med stöd av denna lag.

För anmälda organ finns också särskilda bestämmelser i lagen

(1992:1119) om teknisk kontroll.

Krav på komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet

5 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som

skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det transeuro-

peiska jämvägssystemet för höghastighetståg får släppas ut på marknaden

endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och uppfyller

de väsentliga krav och krav om bedömning av överensstämmelse eller

lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som rege-

ringen bestämmer.

När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används,

skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det

sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.

6 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-

sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall

de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller

för dem.

Krav på delsystem

7 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och

installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av

de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det transeuro-

peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-

skriva om väsentliga krav och krav om EG-kontroll när det gäller del-

system.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 4

59

8 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det

betraktas som driftskompatibell och överensstämmande med de väsent-

liga krav som gäller för det.

Beslut om undantag

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far, efter

anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om

undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för

driftskompatibilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning

av en befintlig linje till trafik med höghastighetståg,

1. om projektet är långt framskridet den dag då den tekniska specifika-

tionen för driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas

officiella tidning, eller

2. om tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet

äventyrar projektets ekonomiska livskraft.

Ytterligare bemyndiganden

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-

ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem som

behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också

meddela föreskrifter om villkor för projektering, anläggning, anpassning

och drift av infrastruktur och rullande materiel samt om teknisk kontroll

som behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.

Tillsyn

11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över

efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med

stöd av lagen.

12 § T illsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,

2. få tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,

lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som berörs av verksam-

heten.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-

dighet av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet får

verkställas enligt utsökningsbalken.

13 § Tillsynsmyndigheten far meddela de beslut om förelägganden och

förbud som behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de

föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.

Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd

med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det

sätt som den är avsedd för, men det ändå finns en risk för att de väsent-

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 4

60

liga kraven inte längre kommer att uppfyllas, får tillsynsmyndigheten

meddela beslut som begränsar komponentens användningsområde, för-

bjuder utsläppande på marknaden eller avser återkallelse från marknaden.

Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring

inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har medde-

lats med stöd av lagen, far tillsynsmyndigheten meddela förelägganden

om kompletterande kontroller.

I beslut om föreläggande och förbud far tillsynsmyndigheten sätta ut

vite.

Överklagande

14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-

skrifter som meddelats med stöd av lagen far överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

61

Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

(1990:1157)

Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)’

dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,

dels alt det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, samt närmast

före 19 a § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att 20 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 4

Jämvägssystem för höghastighetståg.

19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i

lagen om jämvägssystem för höghastighetståg.

20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter

och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Järnvägsinspek-

tioncn.

Angående elektriska anlägg-

ningar finns särskilda föreskrifter i

lagen (1902:71 s. 1), innefattande

vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar.

För elektriska anläggningar

finns särskilda föreskrifter i el-

lagen (1997:857).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagen omtryckt 1996:736.

62

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande

av järnväg

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av

järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i

lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 4

63

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-10-09.

Närvarande: f.d justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif

Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 28 september 2000 (Näringsdepartementet)

har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om jämvägssystem för höghastighetståg,

2. lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157),

3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ulrika

Sigerud.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.

Förslaget till lag om jämvägssystem för höghastighetståg

Termen driftskompatibilitet definieras i paragrafen som en ”möjlighet att

med det europeiska transeuropeiska jämvägssystemet för

höghastighetståg erbjuda säker trafik ...”. Formuleringen är hämtad från

den svenska språkversionen av direktivet. De engelska, franska och tyska

versionerna innehåller uttrycken ”the ability of the trans-European high-

speed rail system to allow the safe and uninterrupted movement of high-

speed trains...”, ”1'aptitude du systéme ferroviaire transeuropéen å grande

vitesse ä permettre la circulation sure et sans rupture de trains ä grande

vitesse...” respektive ”die Tauglichkeit des transeuropäischen

Hochgcschwindigkeitsbahnsystem fur den sicheren und durchegehenden

Verkehr von Hochgeschwindigkeitszugen...”. Dessa uttryck anvisar att

det inte rör sig om någon ”möjlighet” utan snarare om en egenskap hos

systemet, dess förmåga att medge trafik med höghastighetståg. 1

direktivet anges också ”grunden” för denna egenskap, nämligen det

tekniska regelverket, vilket också bör komma till uttryck i den svenska

lagtexten.

Definitionen skulle förslagsvis kunna formuleras så ”driftskompatibilitet:

egenskap hos det transeuropeiska jämvägssystem för höghastighetståg att

medge säker trafik med höghastighetståg utan driftsavbrott samtidigt som

angivna prestandakrav uppfylls; denna egenskap grundas på alla de

föreskrifter samt tekniska och driftsmässiga villkor som skall iakttas för

att de väsentliga kraven skall uppfyllas,”.

Prop. 2000/2001:29

Bilaga 5

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

64

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000

Statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, statsråden Thalén, Winberg,

Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist,

Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: statsrådet Rosengren

Prop. 2000/2001:29

Regeringen beslutar proposition 2000/01:29 Lag om jämvägssystem för

höghastighetståg.

65

Rättsdatablad

Prop. 2000/2001:29

Författningsrubrik

Bestämmelser som

inför, ändrar, upp-

häver eller upprepar

ett normgivnings-

bemyndigande

Celexnummer för

bakomliggande EG-

regler

Lag om jämvägssystem 7, 9, 10 §§

tor höghastighetståg

31996L0048

66