Prop. 2001/02:43

Regeringens proposition 2001/02:43

Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning,
Prop.

m.m.
2001/02:43

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 oktober 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2002, att det s.k. omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen tas bort. I stället föreslås för småhus-, hyreshus- och lantbruksenheter ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än vid den allmänna fastighetstaxeringen och normalt skall deklaration inte behöva lämnas.

Tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna föreslås bli ändrad. Enligt förslaget skall de allmänna fastighetstaxeringarna i fortsättningen ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter. De förenklade fastighetstaxeringarna föreslås ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2004 för hyreshusenheter, år 2006 för småhusenheter och år 2008 för lantbruksenheter.

I propositionen föreslås även en ny grund för när ny taxering skall göras. Denna innebär att ny taxering skall göras under löpande taxeringsperiod om det har skett sådana förändringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde på visst sätt påverkats.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering. Omräkning skall dock göras fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Detta innebär att det kommer att ske en omräkning för småhus, hyreshus och lantbruk år 2002. År 2003 kommer det att ske en omräkning för hyreshus och lantbruk och år 2004 en omräkning för lantbruk.

Slutligen föreslås en ändring i bestämmelserna om uppskov med

kapitalvinstbeskattningen vid bostadsbyten. Enligt förslaget skall det bli

1

möjligt
att få uppskov även i de fall man förvärvat en fastighet tidigare
Prop. 2001/02:43

än året
före det år då ursprungsbostaden avyttras. En förutsättning är

dock att man inom vissa tidsramar utför en ny-, till- eller ombyggnad av ett småhus. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 31 december 2001 och tillämpas retroaktivt på försäljningar fr.o.m. den 1 januari 2001.

2

Innehållsförteckning
Prop. 2001/02:43

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
5

2
Lagtext
..............................................................................................
6

2.1
Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) ........................................................................
6

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt ...................................................................
33

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt ............................................................
35

2.4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................
36

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................
38

3
Ärendet och dess beredning............................................................
40

4
Taxeringsintervall ...........................................................................
41

4.1
Bakgrund ..........................................................................
41

4.2
Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning........
43

4.3
Förfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen.......
45

4.4
Grund för ny taxering.......................................................
47

4.5
Tidsplan för fastighetstaxeringarna..................................
48

4.6
Ikraftträdande ...................................................................
49

5
Begreppet skatteplikt ......................................................................
49

6
Uppskov med kapitalvinstbeskattningen i vissa fall.......................
50

6.1
Bakgrund ..........................................................................
50

6.2
Överväganden och förslag................................................
51

7
Offentligfinansiella effekter............................................................
52

8
Författningskommentarer................................................................
55

8.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) ......................................................................
55

8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt ...................................................................
60

8.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt ............................................................
60

8.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................
60

8.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................
61

Bilaga 1
Lagförslag i Fastighetstaxeringsutredningens betänkande

Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter,

individuella bedömningar (SOU 2000:10) (delar av).......
62

Bilaga 2
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över

Fastighetstaxeringsutredningens betänkande

Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter,

individuella bedömningar (SOU 2000:10) .......................
86

3

Bilaga 3
Lagförslag i promemorian om uppskov med beskattning av Prop. 2001/02:43

kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall ..........................
87

Bilaga 4
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över

promemorian om uppskov med beskattning av kapitalvinst

vid bostadsbyten i vissa fall ..............................................
89

Bilaga 5
Lagrådsremissens lagförslag.............................................
90

Bilaga 6
Lagrådets yttrande...........................................................
117

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2001 .. 120

4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och

5. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

Prop. 2001/02:43

5

2
Lagtext
Prop. 2001/02:43

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 1 dels att 1 kap. 9 §, 16 A kap. och 33–38 kap. skall upphöra att gälla, dels att rubriken till avd. 4 och rubriken närmast före 1 kap. 9 § skall

utgå,

dels att rubriken till avd. 2 skall lyda ”Förfarandet m.m. vid allmän och förenklad fastighetstaxering”,

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1–6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9–10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 6 och 13 §§, 22 kap. 4–6 §§, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 § samt rubrikerna till 5 och 18 kap. samt rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§, 16 kap. 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 9 och 10 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda ”Allmän fastighetstaxering”.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 2

Fastighetstaxering sker vid allmän och särskild fastighetstaxering samt genom omräkning.

Vid allmän och särskild fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av taxeringsenhet och basvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Vid omräkning skall

Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

Vid fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av taxeringsenhet och taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Taxeringsvärde skall dock inte åsättas

1 Senaste lydelse av

1 kap. 9 § 1999:630

16 A kap. 1994:1909

33-37 kap. 1994:1909

38 kap. 1 § 1999:1247

rubriken till avd. 4 1994:1909

rubriken närmast före 1 kap. 9 § 1994:1909

rubriken till avd. 2 1981:1119.
6

2 Senaste lydelse 1994:1909.

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän eller förenklad fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Basvärde och taxeringsvärde skall dock inte åsättas fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt.

Basvärde utgör även taxeringsvärde för fastighet som enligt 9 § skall undantas från omräkning.

fastighet, som enligt 3 kap. skall Prop. 2001/02:43 undantas från skatteplikt.

3 § 3

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

Beslut om omräkning skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

6 § 4

Allmän och särskild fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän fastighetstaxering

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän och förenklad fastighetstaxering

7 § 5

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande ordning.

3 Senaste lydelse 1994:1909.

4 Senaste lydelse 1994:1909.

5 Senaste lydelse 1999:630.
7

År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter,

år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt

år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter .

Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17–24 kap.

År 2003 och därefter vart sjätte år taxeras småhusenheter,

år 2005 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter samt

år 2007 och därefter vart sjätte år hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter .

7 a §

Förenklad fastighetstaxering skall ske för hyreshusenheter, småhusenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14 kap. och i följande ordning.

År 2004 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter,

år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt

år 2008 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

7 b §

Bestämmelser om förfarandet

vid allmän och förenklad fastig-

hetstaxering finns i 17–24 kap.

8 § 6

Särskild fastighetstaxering skall
Särskild fastighetstaxering skall

verkställas varje år enligt be-
verkställas varje år enligt be-

stämmelserna i 16 kap. Sådan
stämmelserna i 16 kap. Sådan

taxering skall dock ej ske av
taxering skall dock ej ske av

taxeringsenhet som taxeras genom
taxeringsenhet som taxeras genom

allmän fastighetstaxering samma
allmän eller förenklad fastighets-

år.
taxering samma år.

Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i 25–32 kap.

2 kap.

2 § 7

Nuvarande lydelse

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

6 Senaste lydelse 1994:1909.

7 Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

8

Småhus
Byggnad som är inrättad till bostad åt en
eller två Prop. 2001/02:43

familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus

såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och

högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,

om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,

betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.

Hyreshus
Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer

eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.

Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning

till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall

utgöra hyreshus.

Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är

inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om

den ingår i lantbruksenhet.

Ekonomi-
Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk

byggnad
och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom

djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och

växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till

jordbruk eller skogsbruk.

Kraftverks-
Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av

byggnad
elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering,

för lagring av bränsle och annan byggnad för produk-

tionen utgör kraftverksbyggnad.

Industri-
Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och

byggnad
som inte utgör kraftverksbyggnad.

Special-
Med specialbyggnad avses

byggnad
Försvars-
Byggnad
som
används för
försvars-

byggnad
ändamål
eller
ekonomisk
försvars-

beredskap, om byggnaden inte är en

fristående industriell anläggning. Även

mässbyggnad skall utgöra försvars-

byggnad.

Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal, tionsbyggnad stationsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikations-

ändamål.

9

Byggnad som används i Statens järn- Prop. 2001/02:43 vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,

Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags , Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Ut- bildningsradio Aktiebolags verksamhet.

Distributions-
Byggnad som ingår i överförings- eller

byggnad
distributionsnätet för
gas, värme,

elektricitet eller vatten.

Värmecentral
Byggnad för produktion och distri-

bution av varmvatten för uppvärmning,

dock ej sådan anläggning som även är

inrättad för produktion av elektrisk

starkström för yrkesmässig distribution.

Renings-
Vattenverk, avloppsreningsverk, an-

anläggning
läggning för förvaring av radioaktivt

avfall, sopstation och liknande samt

pumpstation som hör till sådan anlägg-

ning. Som reningsanläggning avses inte

anläggning där verksamheten i allt

väsentligt utgör ett led i en industriell

process.

Vårdbyggnad
Byggnad som används för sjukvård,

missbrukarvård, omsorger om barn och

ungdom, kriminalvård,
åldringsvård

eller omsorger om psykiskt utveck-

lingsstörda. Annan byggnad än som nu

har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,

om den används som hem åt personer

som behöver institutionell vård eller

tillsyn.

Bad-,
sport-
Byggnad som används för bad, sport,

och
idrottsan-
idrott och liknande, om allmänheten

läggning
har tillträde till anläggningen.

Skolbyggnad
Byggnad som används för undervisning

eller forskning vid

skola som anordnas av staten

skola som anordnas med statsbidrag och

skola vars undervisning står under

statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem

eller skolhem för elever vid sådana

skolor.
10

Kulturbyggnad
Byggnad som används för kulturellt Prop. 2001/02:43

ändamål såsom teater, biograf, museum

och liknande.

Ecklesiastik-
Kyrka eller annan byggnad som an-

byggnad
vänds för religiös verksamhet.

Krematorium och annan byggnad som

används för begravningsverksamhet.

Allmän
Byggnad som tillhör staten, kommun

byggnad
eller annan menighet och som används

för allmän styrelse, förvaltning, rätts-

vård, ordning eller säkerhet samt

fritidsgård och byggnad med likartad

användning. Som allmän byggnad skall

inte anses byggnad som används för

statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

Föreslagen lydelse

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus
Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två

familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus

såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och

högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,

om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,

betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.

Hyreshus
Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer

eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.

Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning

till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall

utgöra hyreshus.

Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är

inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om

den ingår i lantbruksenhet.

Ekonomi-
Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk

byggnad
och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom

djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och

växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till
11

jordbruk eller skogsbruk.
Prop. 2001/02:43

Kraftverks- Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av byggnad elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för lagring av bränsle och annan byggnad för produk-

tionen utgör kraftverksbyggnad.

Industri-
Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och

byggnad
som inte utgör kraftverksbyggnad.

Special-
Med specialbyggnad avses

byggnad
Försvars-
Byggnad som används för försvars-

byggnad
ändamål eller ekonomisk försvars-

beredskap, om byggnaden inte är en

fristående industriell anläggning. Även

mässbyggnad skall utgöra försvars-

byggnad.

Kommunika-
Garage,
hangar,
lokstall,
terminal,

tionsbyggnad
stationsbyggnad,
expeditionsbyggnad,

vänthall,
godsmagasin,
reparations-

verkstad och liknande, om byggnaden

används för allmänna kommunikations-

ändamål.

Byggnad som används i Statens järn-

vägars,
Luftfartsverkets,
Banverkets,

Teracom Aktiebolags, Sveriges Radio

Aktiebolags,
Sveriges
Television

Aktiebolags och Sveriges Utbildnings-

radio Aktiebolags verksamhet.

Distributions-
Byggnad som ingår i överförings- eller

byggnad
distributionsnätet
för
gas,
värme,

elektricitet eller vatten.

Värmecentral
Byggnad för produktion och distri-

bution av varmvatten för uppvärmning,

dock ej sådan anläggning som även är

inrättad för produktion av elektrisk

starkström för yrkesmässig distribution.

Renings-
Vattenverk,
avloppsreningsverk,
an-

anläggning
läggning för förvaring av radioaktivt

avfall, sopstation
och liknande
samt

pumpstation som hör till sådan anlägg-

ning. Som reningsanläggning avses inte

anläggning där verksamheten i allt

väsentligt utgör ett led i en industriell

process.
12

Vårdbyggnad
Byggnad
som används
för sjukvård, Prop. 2001/02:43

missbrukarvård, omsorger om barn och

ungdom,
kriminalvård,
åldringsvård

eller omsorger om psykiskt utveck-

lingsstörda. Annan byggnad än som nu

har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,

om den används som hem åt personer

som behöver institutionell vård eller

tillsyn.

Bad-,
sport-
Byggnad som används för bad, sport,

och
idrottsan-
idrott och liknande, om allmänheten

läggning
har tillträde till anläggningen.

Skolbyggnad
Byggnad som används för undervisning

eller forskning vid

skola som anordnas av staten

skola som anordnas med statsbidrag och

skola vars undervisning står under statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem

eller skolhem för elever vid sådana

skolor.

Kulturbyggnad
Byggnad som används för kulturellt

ändamål såsom teater, biograf, museum

och liknande.

Ecklesiastik-
Kyrka eller annan byggnad som an-

byggnad
vänds för religiös verksamhet.

Krematorium och annan byggnad som

används för begravningsverksamhet.

Allmän
Byggnad som tillhör staten, kommun

byggnad
eller annan menighet och som används

för allmän styrelse, förvaltning, rätts-

vård, ordning eller säkerhet samt

fritidsgård och byggnad med likartad

användning. Som allmän byggnad skall

inte anses byggnad som används för

statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

13

2 kap.
Prop. 2001/02:43

4 § 8

Nuvarande lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är

vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte

påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)

eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle

uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark
Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig

byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning

till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra

tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har

en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall

dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall

taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna

i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark

till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-

ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten

bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-

byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som

tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör

kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är

uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-

samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark
Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

bete och som inte är lämplig att plöjas.

8 Senaste lydelse 1999:630.
14

Skogsmark
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte Prop. 2001/02:43

i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.

Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller

jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall

dock inte anses som skogsmark, om den på grund av

särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-

produktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om

den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan pro-

ducera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året

per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan

ment
produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog.

Övrig mark
Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

Föreslagen lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark
Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig

byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning

till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra

tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har

en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall

dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall

taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna

i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark

till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-

ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten

bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-

byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som

tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör

kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är

uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-

samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd
15

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen Prop. 2001/02:43

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark
Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

bete och som inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte

i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.

Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller

jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall

dock inte anses som skogsmark, om den på grund av

särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-

produktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om

den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan pro-

ducera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året

per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan

ment
produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog.

Övrig mark
Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Bestämmande av basvärde
Bestämmande av taxeringsvärde

5 kap.

1 § 9

Basvärde
skall bestämmas för
Taxeringsvärde skall bestämmas

varje skattepliktig taxeringsenhet.
för varje skattepliktig taxerings-

enhet.

2 § 10

Basvärde
skall bestämmas till
Taxeringsvärde skall bestämmas

9 Senaste lydelse 1994:1909.
16

10 Senaste lydelse 1994:1909.

det belopp som motsvarar 75
till det belopp som motsvarar 75

procent
av
taxeringsenhetens
procent
av
taxeringsenhetens

marknadsvärde.

marknadsvärde.

Marknadsvärdet
skall
be-
4 § 11

Marknadsvärdet
skall
be-

stämmas med hänsyn till det
stämmas med hänsyn till det

genomsnittliga
prisläget
under
genomsnittliga
prisläget
under

andra året (nivååret) före det år då
andra året (nivååret) före det år då

allmän
fastighetstaxering
av
allmän eller förenklad fastighets-

taxeringsenheten sker.

taxering av taxeringsenheten sker.

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret.

8 § 12

Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 a §§ angivna grunder.

Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse

ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.

Summan
av
delvärdena
utgör
Summan
av
delvärdena
utgör

taxeringsenhetens basvärde.

taxeringsenhetens taxeringsvärde.

7 kap.

3 § 13

För byggnader och ägoslag som
För byggnader och ägoslag som

avses i 8–15 kap. skall basvärde
avses i 8–15 kap. skall taxe-

bestämmas
med
utgångspunkt i
ringsvärde bestämmas med ut-

riktvärden. Dessa skall för varje
gångspunkt
i
riktvärden.
Dessa

värderingsenhet
bestämmas
för
skall för
varje värderingsenhet

kombinationer
av
värdefaktorer,
bestämmas
för
kombinationer av

som i någon utsträckning varierar
värdefaktorer, som i någon ut-

inom värdeområdet och som har
sträckning varierar inom värde-

särskild betydelse för marknads-
området och som har särskild

värdet.

betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment.

2. Hyra för hyreshus.

3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på industrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

11 Senaste lydelse 2001:546.

12 Senaste lydelse 2001:546.

13 Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

17

Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § skall, efter en eventuell storlekskorrektion enligt 4 a § och en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande taxeringsvärdet fastställas.

4. Årligt uttag av täktmark.

5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

Riktvärde skall bestämmas så att
4 § 14
Riktvärde skall bestämmas så att

det leder till basvärde som efter
det leder till taxeringsvärde som

justering som avses i 5 § står i
efter justering som avses i 5 § står

överensstämmelse
med
i
överensstämmelse
med

bestämmelserna i 5 kap. 2–5 a §§.
bestämmelserna i 5 kap. 2–5 a §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

6 § 15

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde.

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske.

Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § skall, efter en eventuell storlekskorrektion enligt 4 a § och en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande basvärdet fastställas.

16 § 16

För egendom som anges under punkterna 1–6 skall inte bestämmas

något värde
1. byggnad
eller
byggnader

1. byggnad eller byggnader

inom samma tomt, om byggnads-
inom samma tomt, om byggnads-

beståndets sammanlagda basvärde
beståndets
sammanlagda taxe-

ej skulle uppgå till 50 000 kronor
ringsvärde
ej
skulle
uppgå till

50 000 kronor

2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark

3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken

14 Senaste lydelse 2001:546.

15 Senaste lydelse 1997:451.

16 Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

18

5. aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under Prop. 2001/02:43 året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift

6. outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad.

8 kap.

2 § 17

Som riktvärden för ett småhus
Vid allmän och förenklad fastig-

som har uppförts under det
hetstaxering får endast värden i en

sjuttonde året före det år då allmän
fastställd
värdeserie
anges som

fastighetstaxering sker, som är av
riktvärde för ett småhus som har

normal storlek och standard, fri-
uppförts under det sjuttonde året

liggande och det enda småhuset på
före det år då allmän fastig-

en tomt som utgör självständig
hetstaxering sker, som är av

fastighet och som inte varit före-
normal
storlek och
standard,

mål för om- eller tillbyggnad får
friliggande och det enda småhuset

endast anges värden i en fastställd
på en tomt som utgör självständig

värdeserie.
fastighet och som inte varit före-

mål för om- eller tillbyggnad.

Med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

9 kap.

2 § 18

Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor får endast anges värden i en fastställd värdeserie.

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor.

15 kap.

8 § 19

Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som motsvarar andelen.

För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och bygg-

nadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp

som läggs till den mottagande taxeringsenheten.

Värdet
av
ersättningskraft,
för
Värdet
av
ersättningskraft,
för

vilken mottagaren helt eller i allt
vilken mottagaren helt eller i allt

väsentligt skall betala uttagskost-
väsentligt skall betala uttagskost-

naden,
skall
behandlas
som
naden,
skall
behandlas
som

andelskraft.
Ersättningskraften
andelskraft.
Ersättningskraften

17
Senaste lydelse 1997:451.

18
Senaste lydelse 1999:630.

19

19
Senaste lydelse 1999:630.

skall anges i procent av det
skall anges i procent av det

levererande kraftverkets basvärde.
levererande kraftverkets taxerings-

värde.

16 kap.

1 § 20

Vid särskild fastighetstaxering
Vid särskild fastighetstaxering

fastställs nästföregående års all-
fastställs nästföregående års fastig-

männa eller särskilda fastighets-
hetstaxering oförändrad om ny

taxering oförändrad om ny taxe-
taxering enligt 2–5 §§ inte skall

ring enligt 2–5 §§ inte skall ske.
ske.

2 § 21

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2. typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skattepliktsförhållande bör ändras.

Ny taxering av fastighet skall
Ny taxering av fastighet skall

ske om fastigheten är indelad som
ske om fastigheten är indelad som

sådan taxeringsenhet som skall
sådan taxeringsenhet som
skall

taxeras vid viss allmän fastig-
taxeras vid viss allmän eller

hetstaxering och det vid taxeringen
förenklad fastighetstaxering
och

visar sig att den bör indelas i
det vid taxeringen visar sig att den

annan typ av taxeringsenhet.
bör indelas i annan typ av taxe-

ringsenhet.

Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

3 § 22

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värderingsenhet med småhus och, i förekommande fall, därtill hörande

20 Senaste lydelse 1994:1909.

21 Senaste lydelse 1990:1382.

22 Senaste lydelse 1994:1909.

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värderingsenhet med småhus och, i förekommande fall, därtill

Prop. 2001/02:43

20

tomtmark, om det sammanlagda
hörande tomtmark, om det

värdet av småhuset och tomt-
sammanlagda värdet av småhuset

marken på grund av förändringen
och tomtmarken på grund av

bör höjas eller sänkas med minst
förändringen bör höjas eller sänkas

100 000 kronor.
med minst 100 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4 § 23

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten

4. genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk.

Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

4 a §

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av påverkan på den fysiska miljön. Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor.

23 Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

21

5 § 24

Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under

den löpande taxeringsperioden.
Ny taxering får ske endast efter

Ny taxering får ske endast efter

framställning av taxeringsenhetens
framställning av taxeringsenhetens

ägare och om basvärdet till följd
ägare och om taxeringsvärdet till

av värdeminskning i anledning av
följd av värdeminskning i an-

nedläggningen bör sänkas med
ledning av nedläggningen bör

minst hälften.
sänkas med minst hälften.

6 § 25

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.

17 kap.

4 § 26

Skattemyndigheten får förordna
Skattemyndigheten får förordna

det antal personer med sakkunskap
det antal personer med sakkunskap

i fråga om
fastighetsvärdering
i fråga om
fastighetsvärdering

(konsulenter
för fastighetstaxe-
(konsulenter
för fastighetstaxe-

ring) som behövs för att biträda
ring) som behövs för att biträda

skattemyndigheten vid den all-
skattemyndigheten vid den all-

männa fastighetstaxeringen.
männa och förenklade fastighets-

taxeringen.

Konsulenten får inte vara ledamot av skattenämnd vid den skattemyndighet som han biträder.

5 § 27

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten vid utredning av

24 Senaste lydelse 1994:1909.

25 Senaste lydelse 1994:1909.

26 Senaste lydelse 1993:1193.

27 Senaste lydelse 1993:1193.

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna och förenklade fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten

Prop. 2001/02:43

22

taxeringsfrågor som kräver sär-
vid utredning
av
taxeringsfrågor

skild sakkunskap.

som kräver särskild sakkunskap.

Allmän
fastighetsdeklaration,
Allmän och förenklad fastig-

m.m.

hetsdeklaration, m.m.

18 kap.

1 § 28

Till ledning vid allmän fastig-
Till ledning vid allmän fastig-

hetstaxering
skall
ägaren
utan
hetstaxering
skall
ägaren
utan

föreläggande
lämna
deklaration
föreläggande
lämna
deklaration

(allmän
fastighetsdeklaration) för
(allmän
fastighetsdeklaration) för

varje fastighet. Detta gäller inte
varje fastighet. Detta gäller inte

sådan ägare som senast den 15
sådan ägare som senast den 15

oktober året före det år då allmän
oktober året före det år då allmän

fastighetstaxering
äger rum
fått
fastighetstaxering
äger rum
fått

förslag
till
fastighetstaxering.
förslag
till
fastighetstaxering.

Deklaration skall dock inte lämnas
Deklaration skall dock inte lämnas

för försvarsfastighet
som tillhör
för försvarsfastighet
som tillhör

staten och som enligt 3 kap. 2 § är
staten och som enligt 3 kap. 2 § är

undantagen från
skatteplikt
eller
undantagen från
skatteplikt
eller

för fastighet som vid föregående
för fastighet som vid föregående

års taxering inte åsatts högre
års taxering inte åsatts högre

basvärde än 1 000 kronor.

taxeringsvärde än 1 000 kronor.

Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

1 a §

Vid förenklad fastighetstaxering skall fastighetsdeklaration lämnas endast av ägare till hyreshusenhet (förenklad fastighetsdeklaration). Skattemyndigheten får dock förelägga ägare till taxeringsenheter av annat slag att lämna sådan deklaration om det finns särskilda skäl.

I andra fall än som sägs i första stycket skall förslag till fastighetstaxering skickas ut senast den 15 oktober året före det år då

28 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

23

förenklad
fastighetstaxering äger

rum.

3 § 29
och
förenklad

Allmän
fastighetsdeklaration
Allmän

och förslag
till fastighetstaxering
fastighetsdeklaration
och förslag

skall avfattas på blankett enligt
till fastighetstaxering skall avfattas

fastställt formulär.
på blankett enligt fastställt formu-

lär.

4 § 30

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8–15 kap. skall grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen . Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

Vad som sägs i första–tredje styckena skall också tillämpas vid förenklad fastighetsdeklaration.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen . Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

29 Senaste lydelse 1994:1909.

30 Senaste lydelse 1999:1052.

Prop. 2001/02:43

24

9 § 31

Allmän
fastighetsdeklaration,
Allmän och förenklad fastig-

som skall lämnas utan före-
hetsdeklaration, som skall lämnas

läggande, liksom påpekanden med
utan
föreläggande,
liksom

anledning av förslag till fastig-
påpekanden
med anledning av

hetstaxering, skall lämnas
senast
förslag till fastighetstaxering, skall

den 1 november året före det år då
lämnas senast den 1 november året

allmän
fastighetstaxering
äger
före det år då den allmänna eller

rum.

förenklade
fastighetstaxeringen

äger rum.

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden, som skall lämnas till ledning för taxering inom regionen.

9 a § 32

Om någon visar att han på grund
Om någon visar att han på grund

av särskilda omständigheter är för-
av särskilda omständigheter är för-

hindrad att lämna allmän fastig-
hindrad att lämna allmän eller för-

hetsdeklaration eller påpekanden
enklad fastighetsdeklaration eller

inom föreskriven tid, får han efter
påpekanden inom föreskriven tid,

ansökan beviljas anstånd med att
får han efter ansökan beviljas

lämna deklarationen eller påpe-
anstånd med att lämna deklara-

kandena. Anstånd får inte utan att
tionen eller påpekandena. Anstånd

det finns synnerliga skäl medges
får inte utan att det finns synner-

längre än till utgången av februari
liga skäl medges längre än till

månad under taxeringsåret.
utgången av februari månad under

taxeringsåret.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skattemyndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den överlämnas till rätt myndighet.

10 § 33

Om en fastighet överlåts efter
Om en fastighet överlåts efter

det att allmän fastighetsdeklaration
det att allmän eller förenklad

har lämnats men före taxerings-
fastighetsdeklaration har lämnats

årets ingång, är såväl den förut-
men före taxeringsårets ingång, är

varande som den nye ägaren
såväl den förutvarande som den

31 Senaste lydelse 1998:239.

32 Senaste lydelse 1994:1909.

33 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

25

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande.

Brandförsäkringsanstalt är efter föreläggande skyldig att till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

skyldiga att inom tio dagar där-
nye ägaren
skyldiga att inom tio
Prop. 2001/02:43

efter göra anmälan om överlåtel-
dagar därefter göra anmälan om

sen till skattemyndigheten.
överlåtelsen
till skattemyndig-

heten.

Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

12 § 34 Brandförsäkringsanstalt är efter

föreläggande skyldig att till ledning vid allmän fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

14 § 35

En uppgiftspliktig person, som
En
uppgiftspliktig person,
som

inte har lämnat in allmän fastig-
inte har lämnat in allmän eller

hetsdeklaration eller annan uppgift
förenklad
fastighetsdeklaration

inom föreskriven tid, får före-
eller annan uppgift inom före-

läggas att lämna sådan deklaration
skriven tid, får föreläggas att

eller uppgift.
lämna
sådan deklaration
eller

uppgift.

Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad i enlighet med denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen.

15 § 36 Allmän fastighetsdeklaration

och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande.

22 § 37

Föreläggande får utfärdas av en
Föreläggande får utfärdas av en

skattemyndighet
eller
konsulent
skattemyndighet
eller
konsulent

för fastighetstaxering. En konsu-
för fastighetstaxering. En konsu-

lent för fastighetstaxering får dock
lent för fastighetstaxering får dock

inte förelägga
någon
att lämna
inte förelägga
någon
att lämna

34
Senaste lydelse 1993:1193.

35
Senaste lydelse 1993:1193.

36
Senaste lydelse 1993:1193.

26

37
Senaste lydelse 1993:1193.

allmän fastighetsdeklaration.

allmän
eller
förenklad fastighets- Prop. 2001/02:43

deklaration.

42 § 38

Om en deklarationsskyldig inte
Om en deklarationsskyldig inte

har kommit in med allmän fastig-
har kommit in med allmän eller

hetsdeklaration inom föreskriven
förenklad
fastighetsdeklaration

tid eller endast har lämnat en
inom föreskriven tid eller endast

allmän
fastighetsdeklaration
med
har lämnat en deklaration med så

så bristfälligt innehåll att den
bristfälligt innehåll att den uppen-

uppenbarligen inte är ägnad att
barligen inte är ägnad att ligga till

ligga till grund för taxering, skall
grund för taxering, skall en sär-

en särskild avgift ( försenings-
skild avgift ( förseningsavgift ) om

avgift ) om 500 kronor påföras
500 kronor påföras honom.

honom.

Om en deklarationsskyldig som
Om en deklarationsskyldig som

utan
föreläggande skall lämna
utan föreläggande skall lämna all-

allmän
fastighetsdeklaration,
inte
män eller förenklad fastighets-

har kommit in med deklaration
deklaration, inte har kommit in

senast den 1 maj under taxe-
med deklaration senast den 1 maj

ringsåret eller om han dessför-
under taxeringsåret eller om han

innan endast har kommit in med
dessförinnan endast har kommit in

en
allmän fastighetsdeklaration
med en deklaration med så brist-

med så bristfälligt innehåll att den
fälligt innehåll att den uppen-

uppenbarligen inte är ägnad att
barligen inte är ägnad att ligga till

ligga till grund för taxering,
grund
för
taxering,
bestäms

bestäms
förseningsavgiften
till
förseningsavgiften
till
2 000

2 000 kronor.

kronor.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

19 kap.

3 § 39

Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.

Lantmäteriverket och
skatte-
Lantmäteriverket och skatte-

myndigheten skall vidare pröva att
myndigheten skall vidare pröva att

en tillämpning av förslag till
en tillämpning av förslag till

föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde
föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde

styckena leder till basvärden som
styckena leder till taxeringsvärden

svarar
mot
basvärdenivån
enligt
som svarar mot taxeringsvärde-

5 kap.
2
§ (provvärdering).
nivå enligt 5 kap. 2 § (provvärde-

38
Senaste lydelse 1993:1193.

27

39
Senaste lydelse 2001:546.

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens taxeringsvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall taxeringsvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

Motsvarande
prövning görs
av
ring). Motsvarande prövning görs

förslag till
riktvärdekartor
för
av förslag till riktvärdekartor för

tomtmark och riktvärdetabeller för
tomtmark och riktvärdetabeller för

småhus enligt första stycket.

småhus enligt första stycket.

Provvärdering skall göras för varje värdeområde och omfatta det antal överlåtelser inom området (provvärderingsobjekt) som bedöms nödvändigt med hänsyn till områdets karaktär. Om antalet provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering göras för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett provvärderingsområde.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar närmare föreskrifter om indelningen i provvärderingsområden. Ett sådant beslut får inte överklagas.

Förenklad fastighetstaxering

9 §

Senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum, beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för förberedelsearbetet.

10 §

Bestämmelserna i 2, 3 och 8 §§ tillämpas också vid förenklad fastighetstaxering .

20 kap.

2 § 40

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i regionen.

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens basvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall basvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

40 Senaste lydelse 1998:239.

Prop. 2001/02:43

28

4 § 41

I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets basvärde
3. skattepliktig
enhets taxe-

och däri ingående delvärde samt
ringsvärde och
däri ingående

värde av varje värderingsenhet,
delvärde samt värde av varje

värderingsenhet,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap.,

5. storleken av riktvärde samt

6. storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

6 § 42

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn.

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn.

13 § 43

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra stycket samt 15 och 16 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in
Har fastighetsägaren inte gett in

allmän fastighetsdeklaration i rätt
allmän eller förenklad fastighets-

tid, får ett omprövningsbeslut som
deklaration i rätt tid, får ett om-

är till hans nackdel meddelas efter
prövningsbeslut som är till hans

utgången av den tid som anges i
nackdel meddelas efter utgången

första stycket. Ett sådant om-
av den tid som anges i första

prövningsbeslut får meddelas
stycket. Ett sådant omprövnings-

inom ett år från den dag deklara-
beslut får meddelas inom ett år

tionen kom in till skattemyndig-
från den dag deklarationen kom in

heten, dock senast före utgången
till skattemyndigheten, dock senast

av det femte året efter taxerings-
före utgången av det femte året

året.
efter taxeringsåret.

41 Senaste lydelse 1999:630.

42 Senaste lydelse 1994:1909.

43 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

29

22 kap.

4 § 44

Vid prövning av mål om allmän
Vid prövning av mål om allmän

fastighetstaxering består
kammar-
eller förenklad fastighetstaxering

rätt av tre lagfarna ledamöter samt
består kammarrätt av tre lagfarna

två av de särskilda ledamöter som
ledamöter samt två av de särskilda

avses i 5 §. Utevaro av en av de
ledamöter som avses i 5 §. Ute-

särskilda ledamöterna
hindrar
varo av en av de särskilda leda-

dock inte att mål avgörs om tre av
möterna hindrar dock inte att mål

kammarrättens ledamöter
är ense
avgörs om tre av kammarrättens

om slutet.

ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens prövning inte skall tillämpas.

5 § 45

Regeringen förordnar
för
högst
Regeringen förordnar för
högst

fem år i sänder för varje kammar-
fem år i sänder för varje kammar-

rätt minst nio, högst tjugo i prak-
rätt minst nio, högst tjugo i prak-

tiska värv förfarna personer med
tiska värv förfarna personer med

god kännedom om fastighets-
god kännedom om fastighetsför-

förhållanden i allmänhet att efter
hållanden i allmänhet att efter

kallelse inträda såsom ledamöter i
kallelse inträda såsom ledamöter i

kammarrätten vid handläggning av
kammarrätten vid handläggning av

mål om allmän fastighetstaxering.
mål om allmän eller förenklad

Av dessa personer skall i fråga om
fastighetstaxering.
Av
dessa

varje kammarrätt minst tre äga
personer skall i fråga om varje

kunskap beträffande värdering av
kammarrätt minst tre äga kunskap

skogsmark
och växande
skog,
beträffande värdering av skogs-

minst två beträffande värdering av
mark och växande skog, minst två

vattenfallsfastighet, minst två be-
beträffande värdering av vatten-

träffande värdering av lantbruks-
fallsfastighet, minst två beträf-

enhet i övrigt och minst två
fande värdering av lantbruksenhet

beträffande
värdering
av
annan
i övrigt och minst två beträffande

taxeringsenhet än lantbruksenhet i
värdering av annan taxeringsenhet

övrigt. Avgår sådan person under
än lantbruksenhet i övrigt. Avgår

den tid, för vilken han har blivit
sådan person under den tid, för

utsedd, förordnar regeringen annan
vilken han har blivit utsedd,

person i hans ställe.

förordnar regeringen annan person

i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken.

6 § 46

Regeringen meddelar närmare
Regeringen meddelar närmare

föreskrifter angående inkallande
föreskrifter angående inkallande

44 Senaste lydelse 1981:280.

45 Senaste lydelse 1990:1382.

46 Senaste lydelse 1981:280.

Prop. 2001/02:43

30

av de särskilda ledamöterna till
av de särskilda ledamöterna till

tjänstgöring i
kammarrätt samt
tjänstgöring i kammarrätt samt

angående ordnandet av kammar-
angående ordnandet av kammar-

rätts arbete med handläggning av
rätts arbete med handläggning av

mål om allmän fastighetstaxering
mål om allmän och förenklad

och därmed
sammanhängande
fastighetstaxering och därmed

frågor.

sammanhängande frågor.

Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

24 kap.

1 § 47

Rätt att begära omprövning eller att överklaga som enligt 20–22 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även en arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år

1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

En ny ägare har rätt att begära
En ny ägare har rätt att begära

omprövning eller att överklaga
omprövning
eller
att
överklaga

endast när ärende avser senaste
endast när ärende avser senaste

allmänna fastighetstaxering eller
allmänna eller förenklade fastig-

ny taxering avseende taxeringsen-
hetstaxering
eller
ny
taxering

heten som därefter skett genom
avseende
taxeringsenheten som

särskild fastighetstaxering.
därefter
skett genom
särskild

fastighetstaxering.

32 kap.

1 § 48

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

47 Senaste lydelse 1999:1247.

48 Senaste lydelse 1999:1247.

Prop. 2001/02:43

31

Prop. 2001/02:43

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för hyreshusenheter vid 2003 års fastighetstaxering och för lantbruksenheter vid 2003 och 2004 års fastighetstaxeringar.

32

2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
Prop. 2001/02:43

statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighets-

skatt skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2001/02:1
Föreslagen lydelse

3 §

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 1,0 procent av:

a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet
avseende små-
taxeringsvärdet avseende
små-

husenhet,

husenhet,

det
omräknade
bostadsbygg-
bostadsbyggnadsvärdet
och

nadsvärdet och
det
omräknade
tomtmarksvärdet avseende småhus

tomtmarksvärdet avseende småhus
på lantbruksenhet,

på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet

75
procent av
marknadsvärdet
avseende privatbostad i utlandet,

avseende privatbostad i utlandet, b) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet. Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostä-

der och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så

33

varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon Prop. 2001/02:43 nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxeringsvärde som bestämts vid fastighetstaxering år 2004 eller tidigare tillämpas inte den nya lydelsen.

34

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 § 1

Fastighet i Sverige tas upp till
Fastighet i Sverige tas upp till

taxeringsvärdet.
Om
fastigheten
taxeringsvärdet.
Om fastigheten

innehas med tomträtt tas den upp
innehas med tomträtt tas den upp

till den del av taxeringsvärdet som
till den del av taxeringsvärdet som

avser byggnad. Om taxeringsvärde
avser byggnad. Om taxeringsvärde

saknas
vid
beskattningsårets
saknas
vid
beskattningsårets

utgång anses fastigheten inte ha
utgång anses fastigheten inte ha

något värde. Har en fastighets
något värde. Har en fastighets

basvärde
sänkts
för
taxeringsåret
taxeringsvärde sänkts för taxe-

vid särskild
fastighetstaxering
ringsåret vid särskild fastighets-

enligt 16 kap. 2–5 §§ fastighets-
taxering enligt 16 kap. 2–5 §§

taxeringslagen
(1979:1152), tas
fastighetstaxeringslagen

fastigheten upp till det taxerings-
(1979:1152), tas
fastigheten upp

värde som fastställts för taxerings-
till det taxeringsvärde som fast-

året.

ställts för taxeringsåret.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

1 Senaste lydelse 2001:547.

Prop. 2001/02:43

35

2.4
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Prop. 2001/02:43

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 47 kap. 5 a och 13 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

47 kap.

5 §

Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är

1. småhus med mark som är småhusenhet,

2. småhus på annans mark,

3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller

4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.

Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

5 a §

Som ersättningsbostad
räknas

inte en bostad som förvärvas

tidigare än året före eller senare

än året efter det år då ursprungs-

bostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidi-

gare än året före det år då ur-

sprungsbostaden avyttras
räknas

dock
som
ersättningsbostad
om

den skattskyldige utför en ny-, till-

eller
ombyggnad på fastigheten

under tiden mellan den 1 januari

året före det år då ursprungs-

bostaden avyttras och den 15

februari andra året efter av-

yttringen.
Fastigheten
skall
i

sådana fall anses förvärvad den 1

januari året före det år då

ursprungsbostaden avyttras.

13 a §

I de fall som avses i 5 a § andra

stycket skall bara utgifter för ny-,

till-
eller
ombyggnaden
räknas
36

som ersättning för ersättnings- Prop. 2001/02:43 bostaden.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avyttringar den 1 januari 2001 och senare.

37

2.5
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om
Prop. 2001/02:43

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 22 och 32 a §§ lagen (1984:404) om stämpel-

skatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

22 § 1

Sker nyinteckning och dödning på grund av samtidig ansökan, föreligger skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Detta gäller dock bara om inteckningarna beviljas i egendom eller, då fråga är om företagsinteckning, i näringsverksamhet som helt eller delvis omfattades av de

dödade inteckningarna.

Har en näringsverksamhet ti-

Har en näringsverksamhet tidi-

gast sex månader före ansökan om
digast sex månader före ansökan

företagsinteckning
förvärvats
om företagsinteckning
förvärvats

genom en sådan fusion eller
genom en sådan fusion eller

fission som anges i 4 respektive
fission som anges i 37 kap. 3

5 § lagen (1998:1603) om beskatt-
respektive 5 § inkomstskattelagen

ningen vid fusioner, fissioner och
(1999:1229) föreligger
skatteplikt

verksamhetsöverlåtelser,
före-
endast för ett belopp motsvarande

ligger skatteplikt endast för ett
skillnaden mellan det nyinteck-

belopp motsvarande skillnaden
nade beloppet och beloppet av de

mellan det nyintecknade beloppet
inteckningar
i den
förvärvade

och beloppet av de inteckningar i
verksamheten
som upphörde att

den förvärvade verksamheten som
gälla till följd av fusionen eller

upphörde att gälla till följd av
fissionen.

fusionen eller fissionen.

32 a § 2

Har en juridisk person ( förvärvaren ) förvärvat fast egendom eller tomträtt från en annan juridisk person som ingår i samma koncern som förvärvaren ( överlåtaren ), skall inskrivningsmyndigheten medge uppskov med betalning av skatten om

1) moderföretaget i koncernen är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, och

2) överlåtaren inte ingår i en annan koncern än den i vilken förvärvaren ingår.

Inskrivningsmyndigheten skall förklara att uppskovet inte längre gäller om

1) förvärvaren överlåter fastigheten till annan,

2) koncernförhållandet mellan överlåtaren och förvärvaren upphör eller

3) överlåtaren eller förvärvaren upplöses genom likvidation eller kon-

kurs.

Uppgår överlåtaren eller för-
Uppgår överlåtaren eller för-

1
Senaste lydelse 1998:1610.
38

2
Senaste lydelse 1998:1610.

värvaren i ett annat företag genom fusion enligt 4 § lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser inträder det övertagande företaget i det vid fusionen överlåtande företagets situation såvitt avser uppskovet. Motsvarande gäller vid fission enligt 5 § samma lag. I detta fall avses med övertagande företag det företag till vilket egendomen övergått.

värvaren i ett annat företag genom Prop. 2001/02:43 fusion enligt 37 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)

inträder det övertagande företaget i det vid fusionen överlåtande företagets situation såvitt avser uppskovet. Motsvarande gäller vid fission enligt 37 kap. 5 § samma lag. I detta fall avses med övertagande företag det företag till vilket egendomen övergått.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.

39

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2001/02:43

Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, m.m.

Regeringen beslutade den 27 februari 1997 att tillkalla en särskild

utredare för att utvärdera och se över regelsystemet för fastighets-

taxering, m.m. (dir. 1997:36). Uppdraget omfattade både förfarande-

regler och de materiella regler som skall tillämpas vid allmän och

särskild fastighetstaxering samt vid den årliga omräkningen. Utredningen

antog
namnet Fastighetstaxeringsutredningen.
Fastighetstaxerings-

utredningen lämnade i februari 2000 sitt betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10). I betänkandet föreslog utredningen bl.a. att det s.k. omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen skulle tas bort och ersättas av ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Utredningens lagförslag i här aktuella delar finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2000/755). Delar av Fastighetstaxeringsutredningens betänkande har tidigare behandlats i propositionen 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxering år 2003, m.m. (bet. 2000/01:SkU25, rskr 2000/01:271, SFS 2001:546).

I budgetpropositionen för 2002 (avsnitt 8.3.2) meddelade regeringen

sin avsikt att senare under hösten överlämna en proposition till riksdagen

med förslag om att – i enlighet med vad Fastighetstaxeringsutredningen

föreslagit i sitt betänkande – bl.a. avskaffa omräkningsförfarandet och i

stället införa regler om en förenklad fastighetstaxering mitt emellan de

allmänna fastighetstaxeringarna. Vidare angavs att (avsnitt 8.3.3) det

fanns skäl att kombinera de nya taxeringsreglerna med bestämmelser om

att de taxeringsvärden som kommer att fastställas vid en förenklad eller

en allmän fastighetstaxering endast stegvis tillåts slå igenom på uttaget

av fastighetsskatt. Regeringen förklarade att det i regeringskansliet

påbörjats ett arbete som syftar till att åstadkomma sådana regler.

Regeringen lägger i det följande fram förslag om att avskaffa

omräkningsförfarandet, att införa regler om en förenklad fastighets-

taxering och om en ny grund för ny taxering under löpande taxerings-

period samt förslag om att ändra tidsplanen för de allmänna fastighets-

taxeringarna. Det senare förslaget – som inte härrör från Fastighets-

taxeringsutredningens betänkande – har under hand beretts med Riks-

skatteverket, RSV, och Lantmäteriverket. Regeringen avser att senast

under nästa år lägga fram förslag om att höjda taxeringsvärden endast

stegvis skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.

I propositionen behandlar regeringen även ett förslag från Fastighets-

taxeringsutredningen om att begreppet skatteplikt skall utmönstras ur

fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL.

Uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall

Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att se över reglerna när det

gäller uppskov med kapitalvinstbeskattningen i de fall den skattskyldige
40

sedan en längre tid tillbaka äger en tomt och där uppför ett småhus (bet. Prop. 2001/02:43 1999/2000:SkU17, rskr. 1999/2000:175). Frågan har beretts inom Finansdepartementet. En promemoria (Fi2001/2899) har utarbetats och

remissbehandlats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3 och en förteckning över remissinstanserna i bilaga 4. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet.

Regeringen avser nu att ta upp promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 september 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Lagrådet har föreslagit en ändring av i huvudsak redaktionell art av bestämmelsen i 16 kap. 4 a § FTL. Regeringen har följt Lagrådets förslag. I remissen till Lagrådet föreslog regeringen att en ny paragraf, 19 kap. 10 §, skulle införas i FTL. Lagrådet har i sitt yttrande avstyrkt bestämmelserna i denna paragraf. Mot bakgrund av vad Lagrådet anfört har regeringen kommit fram till att bestämmelserna i denna paragraf inte skall tas med i propositionens lagförslag. Därutöver har det gjorts vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

Förslagen till ändringar i 2 kap. 2 § FTL och 22 och 32 a §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter har inte granskats av Lagrådet. Ändringarna som består av rättelser är enligt regeringens mening av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Miljöinvesteringar

Bygg- och fastighetssektorn har en betydande inverkan på möjligheten att nå regeringens mål att skapa ett ekologiskt uthålligt samhälle. Fastighetsbeskattningskommittén har i sitt betänkande Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU 2000:34) föreslagit att en ökning av en fastighets taxeringsvärde, som sammanhänger med vissa typer av miljöinvesteringar, inte skall tillåtas påverka underlaget för fastighetsskatten under de första tio åren efter det att investeringen gjorts. Förslaget bereds för närvarande inom Finansdepartementet.

4 Taxeringsintervall

4.1 Bakgrund

Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. år 1988 för hyreshus-, industri- och elproduktionsenheter, år 1990 för småhusenheter och år 1992 för lantbruksenheter. Nästa allmänna fastighetstaxering för småhusenheter, som alltså skulle göras år 2002, har dock flyttats fram till år 2003 (prop. 1999/2000:100, bet.1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261, SFS 2000:542).

41

För varje taxeringsenhet bestäms vid den allmänna fastighetstaxeringen ett basvärde som skall motsvara 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. Detta bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då den allmänna fastighetstaxeringen sker.

Från och med år 1996 beaktas prisutvecklingen mellan de allmänna fastighetstaxeringarna genom att basvärdet omräknas med hjälp av ett omräkningstal som fastställs av RSV. Omräkningstalet fastställs med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika prisutvecklingsområden under tolvmånadersperioden mellan den 1 juli andra året före taxeringsåret och den 30 juni året före taxeringsåret. Omräkning sker för samtliga taxeringstyper utom industrienheter och elproduktionsenheter.

I samband med besluten om omräkningstal till 1996 och 1997 års omräkningar uppmärksammade RSV vissa tekniska brister i förfarandet. Dessa hade i första hand att göra med det förhållandet att omräkningstalen inte kunde bestämmas med beaktande av andra faktorer än prisutvecklingen för samtliga fastigheter av ett visst slag. När det gällde hyreshus grundades den redovisade prisutvecklingen i vissa områden uteslutande på försäljningar av äldre fastigheter eftersom yngre fastigheter från de s.k. krisårgångarna inte alls hade avyttrats i dessa områden. Ett omräkningstal baserat på dessa uppgifter kunde för yngre fastigheter leda till oriktiga värden. I fråga om småhus innebar omräkningen år 1996 att de redan höga taxeringsvärdenivåerna för fastigheter i vissa attraktiva områden ytterligare skulle höjas.

Mot bakgrund härav begärde riksdagen under hösten 1996 hos regeringen en översyn av reglerna om fastighetstaxeringsförfarandet. I avvaktan på en sådan översyn beslöt riksdagen om en begränsning av omräkningstalen för 1997 års taxeringsvärden i vissa fall, bet. 1996/97:SkU14, rskr. 1996/97:134, SFS 1996:1615. I mars 1997 tillsattes Fastighetstaxeringsutredningen.

För 1998 års omräkningstal ansåg regeringen – mot bakgrund av kritiken mot i första hand reglerna om omräkningsförfarandet och i avvaktan på vad Fastighetstaxeringsutredningen skulle komma till för slutsatser – att förfarandet inte borde leda till några förändringar för hyreshus (bostadsdelen) eller för småhus. Detta innebar att omräkningstalen för dessa fastigheter skulle vara desamma för år 1998 som de omräkningstal som gällde för år 1997. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS 1997:441).

I 1998 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen att omräkningstalen skulle vara oförändrade även under år 1999. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1998 (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318, SFS 1998:525).

I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen att omräkningstalen för småhusen även skulle vara oförändrade under 2000. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1999 (bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256, SFS 1999:637). År 2000 genomfördes en allmän fastighetstaxering av hyreshusen. För att åstadkomma ett oförändrat uttag av fastighetsskatt skulle det inte räcka med att frysa omräkningstalen. I stället användes en annan lösning. I budgetpropositionen för 2000 föreslog regeringen för hyreshusens del att fastighetsskatten vid 2001 års

Prop. 2001/02:43

42

taxering skulle beräknas på ett underlag motsvarande det lägsta av 1999 Prop. 2001/02:43 och 2000 års taxeringsvärden. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 januari

2000 (bet. 1999/2000:FiU1, rskr. 1999/2000:28, SFS 1999:994).

I februari 2000 lämnade Fastighetstaxeringsutredningen sitt betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10). I betänkandet föreslogs att omräkningsförfarandet skulle avskaffas och ersättas av ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna.

I budgetpropositionen för 2001 föreslog regeringen inte någon fortsatt ”frysning” av taxeringsvärdena. Regeringen anförde att det omräkningsförfarande som infördes år 1996 syftade till att uppnå en mer kontinuerlig anpassning av taxeringsvärdena till förändrade marknadsförhållanden samt att besluten att inte tillämpa omräkningsförfarandet hade lett till att taxeringsvärdena efterhand alltmer kommit att avvika från marknadsvärdena. Regeringen ansåg det därför angeläget att ”frysningen” av taxeringsvärdena skulle upphöra.

I samband med besluten om omräkningstal till 2001 års omräkning har RSV uppmärksammat regeringen på behovet av en översyn av omräkningsförfarandet. RSV har under förberedelsearbetet inför 2001 års omräkning konstaterat att de värderingstekniska problemen vad avser omräkningsförfarandet för hyreshusen kvarstår. RSV har vidare konstaterat att den kraftiga prisutvecklingen för småhusenheter även medfört problem för denna kategori. Omräkningstalen för år 2001 beaktar den genomsnittliga prisutvecklingen mellan år 1994 och den 30 juni 2000. Den kraftiga prisutvecklingen för småhusenheter i vissa delar av landet har medfört att taxeringsvärdena i vissa områden har fördubblats medan de i andra områden har sänkts. Avgränsningen av prisutvecklingsområdena har därför fått större betydelse än tidigare. RSV har påpekat att det uppstår tröskeleffekter som man inte kan göra något åt inom ramen för det nuvarande omräkningssystemet.

4.2
Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning

Regeringens förslag: Omräkningsförfarandet tas bort och i stället införs

ett system med förenklade fastighetstaxeringar. Förenklade fastighets-

taxeringar skall äga rum för småhusenheter, hyreshusenheter och

lantbruksenheter under perioden mitt emellan de allmänna fastighets-

taxeringarna. Detta innebär att antingen en förenklad eller en allmän

fastighetstaxering äger rum vart tredje år för respektive typ av taxerings-

enhet.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna som har uttalat

sig tillstyrker utredningens förslag. Landsorganisationen i Sverige, LO,

avstyrker dock förslaget att slopa omräkningsförfarandet. LO konstaterar

att det bästa skulle vara om en allmän fastighetstaxering ägde rum varje

år, men att detta av administrativa skäl inte är möjligt. Det näst bästa är

då enligt LO att ha ett årligt omräkningsförfarande för att varje år ge ett

rättvist taxeringsvärde. RSV har inget principiellt att invända mot utred-
43

ningens förslag, men anser att avgörande för valet av system är hur man ställer sig till förslaget från Fastighetsbeskattningskommittén om ett tak på taxeringsvärdeförändringar från ett år till ett annat. Omräkningen avseende småhus har dock enligt verket fungerat väl ur ett värderingstekniskt perspektiv. Länsrätten i Skåne län anser att det bör övervägas att införa allmän fastighetstaxering vart tredje år i stället för förenklad fastighetstaxering, eftersom föreberedelsearbetet och deklarationsförfarandet är likartat inför den allmänna och den föreslagna förenklade fastighetstaxeringen. Villaägarnas Riksförbund avstyrker förslaget att införa ett system med förenklade fastighetstaxeringar.

Skälen för regeringens förslag: Omräkningsförfarandet infördes för att få till stånd en mer successiv anpassning av taxeringsvärdena till prisutvecklingen. Dessförinnan hade fastighetstaxeringarna oftast inneburit betydande språngvisa uppjusteringar av taxeringsvärdena.

Omräkningsförfarandet är starkt schabloniserat. Det bygger på att RSV skall bilda prisutvecklingsområden inom vilka prisutvecklingen kan antas ha varit likartad. Den kritik som har riktats mot omräkningsförfarandet går delvis ut på att andra faktorer än prisutvecklingen, t.ex. åldern, inte kan beaktas och att det därför har visat sig svårt att bilda prisutvecklingsområden med en likartad värdeutveckling.

Enligt regeringen är kritiken mot omräkningsförfarandet av den karaktären att det bör tas bort. Tätare allmänna fastighetstaxeringar skulle innebära en bättre anpassning av taxeringsvärdena till de ändringar som sker i prisbildningen på fastighetsmarknaden. En allmän fastighetstaxering är dock resurskrävande. Fastighetstaxeringsutredningen har föreslagit att det i stället för omräkningen skall införas ett förfarande med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Det förenklade taxeringsförfarandet bör enligt utredningen föregås av ett i förhållande till de allmänna fastighetstaxeringarna begränsat förberedelsearbete. Regeringen anser att utredningens förslag har stora fördelar. Ett sådant system leder till att taxeringsvärdena fastställs med större precision än genom omräkningen. Taxeringsenheterna är indelade i tre huvudgrupper och detta innebär att en allmän fastighetstaxering sker vartannat år. Ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna skulle innebära att en taxering av fastigheter kommer att genomföras varje år. Regeringen anser att övervägande skäl talar för att införa ett sådant system. Det finns dock skäl att sådana taxeringsregler bör kombineras med vissa regler på fastighetsskattens område. Bakgrunden är följande. Om fastighetspriserna ökar under en längre tid skulle ett system med allmänna och förenklade fastighetstaxeringar kunna innebära kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdena – och därmed uttaget av fastighetsskatt – vart tredje år. Enligt regeringens uppfattning bör en sådan konsekvens av de nya reglerna om möjligt undvikas. Som framgår av avsnitt 3 avser regeringen därför att senast under nästa år lägga fram ett förslag som innebär att höjda taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på fastighetsskatten. Sådana regler bör i princip ges den utformningen att en höjning av taxeringsvärdet på en enskild fastighet när det gäller uttaget av fastighetsskatt endast slår igenom med en tredjedel under det året taxeringen sker och med motsvarande andel under vart och

Prop. 2001/02:43

44

ett av de därpå två följande åren fram till nästa allmänna eller förenklade Prop. 2001/02:43 fastighetstaxering.

Någon omräkning sker för närvarande inte beträffande industrienheter och elproduktionsenheter. Det kan ifrågasättas om det finns behov av att dessa taxeringsenheter skall omfattas av det förenklade taxeringsförfarandet. Det är här fråga om komplicerade taxeringar som kräver mycket arbete både av fastighetsägaren och beslutande myndigheter. Därtill kommer att de förändringar av t.ex. byggnader som medför ändringar av fastighetens värde i allmänhet bör kunna fångas upp inom ramen för den särskilda fastighetstaxeringen. Regeringen föreslår därför inte något förenklat taxeringsförfarande för industri- och elproduktionsenheter.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att omräkningsförfarandet nu tas bort och att det för småhuslantbruks- och hyreshusenheter införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar som skall göras mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förslag om regler för att höjda taxeringsvärden endast stegvis skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt kommer att presenteras nästa år.

4.3
Förfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen

Regeringens förslag: Förberedelsearbetet inför den förenklade

fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än vid den allmänna

fastighetstaxeringen. Normalt skall fastighetsdeklaration inte behöva

lämnas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Länsrätten i Skåne län anser att rättssäkerhetsskäl

talar för att underrättelse av grundläggande beslut om taxering skall ske

till fastighetsägaren oavsett om denne kommit in med synpunkter på

förslaget eller inte. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i

frågan.

Skälen för regeringens förslag: De materiella reglerna för att komma

fram till ett taxeringsvärde vid den förenklade fastighetstaxeringen bör

enligt utredningen i princip vara desamma som de som gäller vid den

allmänna fastighetstaxeringen. När det gäller reglerna om förfarandet bör

även detta enligt utredningen ha den allmänna fastighetstaxeringen som

utgångspunkt. Regeringen delar denna bedömning. Den stora skillnaden

mellan en allmän och en förenklad fastighetstaxering bör såsom utred-

ningen föreslagit vara att förberedelsearbetet vid den förenklade

fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående.

Vid en förenklad fastighetstaxering bör på samma sätt som vid en

allmän fastighetstaxering beslut fattas om hur fastigheterna skall indelas i

taxeringsenheter och om deras taxeringsvärden. Med taxeringsår skall

avses det år för vilket fastighetstaxering bestäms. Taxeringsperioden bör

avse tiden från ingången av det taxeringsår då förenklad fastighets-

taxering sker av taxeringsenheten till ingången av det år då allmän

fastighetstaxering sker nästa gång. Den förenklade fastighetstaxeringen

bör ske på grundval av fastighetens användning och beskaffenhet vid

taxeringsårets ingång.
45

Huvudregeln vid den förenklade fastighetstaxeringen bör vara att deklaration inte behöver lämnas. När det gäller hyreshustaxeringen är dock den viktigaste värdefaktorn hyra. Eftersom denna värdefaktor är föränderlig över tiden måste man vid denna taxering ställa krav på att fastighetsägaren skall lämna en deklaration.

På samma sätt som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen beträffande småhus, bör det vid den förenklade fastighetstaxeringen – utom när det gäller hyreshusen – skickas ut ett taxeringsförslag senast i mitten av oktober året före taxeringsåret. Utredningen anser att förslaget till beslut bör gälla som taxeringsbeslut om erinringar inte framförs. Regeringen anser dock att det lämnade taxeringsförslaget på samma sätt som gäller vid allmän fastighetstaxering bör fastställas genom ett särskilt beslut av skattemyndigheten som meddelas senast den 15 juni taxeringsåret. Ett taxeringsbeslut vid en förenklad fastighetstaxering bör kunna överklagas på samma sätt som ett beslut vid en allmän fastighetstaxering.

Särskilt om förberedelsearbetet

Inför varje allmän fastighetstaxering upprättas ett särskilt ”ortsprisregister” för fastighetstaxeringen vars innehåll läggs till grund för tabellkonstruktioner och nivåläggning. Underlaget hämtas från Lantmäteriverkets fastighetsprisregister. Upprättandet av ”ortsprisregistret” samt granskning och gallring är en viktig del av förberedelsearbetet. Omräkningsförfarandet har krävt en mera kontinuerligt pågående gransknings- och gallringsprocess. Detta innebär att förutsättningar för att uppdatera ”ortsprisregistret” inför en förenklad fastighetstaxering redan finns. Det gäller även de analyser av detta arbete som måste göras.

Ett annat viktigt moment av förberedelsearbetet är föreskrifterna. Inför en allmän fastighetstaxering utarbetas dels föreskrifter för förberedelsearbetet och dels föreskrifter av värderingsteknisk natur.

Föreskrifter för förberedelsearbetet kommer att behövas även för förenklad fastighetstaxering. För den allmänna fastighetstaxeringens del skall sådana föreskrifter beslutas av RSV senast den 1 oktober andra året före taxeringsåret enligt 19 kap. 1 § FTL. Regeringen föreslår att sådana föreskrifter för den förenklade fastighetstaxeringens del beslutas senast den 1 december andra året före taxeringsåret.

Med föreskrifter av värderingsteknisk natur avses de föreskrifter som enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket FTL skall beslutas om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, indelning i provvärderingsområden m.m. Enligt regeringen bör det vid den förenklade fastighetstaxeringen vara möjligt att använda sig av de värderingstekniska föreskrifter som har beslutats inför den allmänna fastighetstaxeringen. Värdeområdesindelningen är så pass noggrant genomgången inför en allmän fastighetstaxering att denna bör kunna kvarstå oförändrad vid en förenklad fastighetstaxering. Det bör inte heller vara nödvändigt att ändra klassindelningsgrunderna vid en förenklad fastighetstaxering. RSV respektive skattemyndigheterna har dock möjlighet att besluta om ändrade föreskrifter i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket. Detta bör normalt ske om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende. Prov-

Prop. 2001/02:43

46

värdering måste dock alltid ske även vid den förenklade fastighets- Prop. 2001/02:43 taxeringen.

Förenklad fastighetstaxering bör omfatta nivåförändringar. Nivåläggning bör således ske för att fastställa nya nivåfaktorer och markvärden för respektive värdeområde. Vidare bör det – om behovet är påkallat – ske en viss översyn av de olika tabellverken.

4.4
Grund för ny taxering

Regeringens förslag: En ny grund för när ny taxering skall göras införs.

Denna innebär att ny taxering av fastighet skall göras under löpande

taxeringsperiod om det skett sådana förändringar i den fysiska miljön att

den aktuella fastighetens värde på visst sätt påverkats.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker

eller har inte något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Stockholm

anser att skattemyndigheterna bör kunna föranstalta om ändring

beträffande samtliga berörda fastigheter.

Bakgrund: Har en fastighet förändrats väsentligt under tiden mellan

två allmänna fastighetstaxeringar kan ny taxering av fastigheten ske vid

den årliga särskilda fastighetstaxeringen. De materiella bestämmelserna

om ny taxering finns i 16 kap. FTL. Grunderna för ny taxering kan

indelas i tre huvudgrupper. Den första gruppen tar sikte på vissa typer av

feltaxeringar. Den andra gruppen gäller det fallet att en ny taxeringsenhet

bildas eller att en taxeringsenhet ombildas. Den tredje gruppen slutligen

är avsedd att möjliggöra en ny taxering av en taxeringsenhet då vissa

förändringar har inträffat, t.ex. att egendomens fysiska beskaffenhet har

ändrats eller att taxeringsenhetens värde har förändrats genom

myndighetsbeslut av olika slag.

Flertalet av grunderna för ny taxering medför obligatoriskt ny taxering.

Initiativet till en sådan taxering kommer då genom rapportering från

olika myndigheter. Den som vid årets ingång var ägare till en fastighet

får dock enligt 26 kap. 1 § FTL lämna särskild fastighetsdeklaration

rörande fastigheten. En fastighetsägare kan också efter föreläggande bli

skyldig att lämna särskild fastighetsdeklaration. Sådant föreläggande

utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång funnits något sådant

förhållande som enligt 16 kap. FTL skall medföra ny taxering.

I vissa fall förutsätter ny taxering att ett föreskrivet spärrbelopp är

uppnått, dvs. att förändringen på fastigheten skall ha medfört en viss

minsta värdeförändring eller inneburit en viss minsta investerings-

kostnad.

Skälen för regeringens förslag: Det förekommer att förändringar som

kan ha betydelse för den enskilda fastighetens värde och som inte faller

in under förutsättningarna för särskild fastighetstaxering sker under

perioden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detsamma kommer

att bli fallet mellan en allmän och en förenklad fastighetstaxering. Det

kan vara fråga om yttre faktorer som t.ex. att en kommun drabbas av

miljöförstöring. Ett exempel är situationen vid Hallandsåsen för några år

sedan, där bygden påverkades på ett påtagligt sätt av miljöstörningar i
47

samband med tunnelarbetet. Detta fick rimligen även genomslag på Prop. 2001/02:43 marknadsvärdet på fastigheterna i detta område.

Utredningen anser att det finns skäl att införa en ny bestämmelse i 16 kap. FTL som föreskriver att ny taxering av fastighet skall ske under löpande taxeringsperiod om det skett sådana stora förändringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde påverkats. Regeringen delar denna bedömning. Det är utan tvekan på det sättet att om det skett någon giftpåverkan, miljöstörning e.d. i miljön kring en fastighet kan detta påverka marknadsvärdet i minst lika hög grad som en tillbyggnad eller en förändring av planförhållandena. Det är då rimligt att även fastighetens taxeringsvärde kan få påverkas av en sådan faktor. I enlighet med de bestämmelser som gäller beträffande övriga grunder för ny taxering bör ny taxering ske endast om taxeringsenhetens värde bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kr. Vidare bör det krävas att det är fråga om en påverkan på en fastighets värde som inte bedöms vara snabbt övergående.

Utredningen har föreslagit att ny taxering skall kunna ske endast efter framställan från den enskilda fastighetsägaren. Eftersom flera fastigheter ofta drabbas samtidigt kommer dock en ny taxering att kunna aktualiseras för flera fastigheter på samma grund. Med anledning härav bör enligt regeringens mening även skattemyndigheten kunna föranstalta om ändring beträffande samtliga de berörda fastigheterna. I annat fall är risken för rättsförluster uppenbar, eftersom endast de fastighetsägare som hos skattemyndigheten initierat en ny taxering kan få ett sänkt taxeringsvärde.

Förslaget föranleder att en ny paragraf, 16 kap. 4 a §, införs i FTL.

4.5
Tidsplan för fastighetstaxeringarna

Regeringens förslag: De allmänna fastighetstaxeringarna skall i fort-

sättningen ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år

2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industri-

elproduktions- och specialenheter.

De förenklade fastighetstaxeringarna skall ske vart sjätte år räknat

fr.o.m. år 2004 för hyreshusenheter, år 2006 för småhusenheter och år

2008 för lantbruksenheter.

Utredningens förslag: Förslaget om att skjuta fram de allmänna

fastighetstaxeringarna fanns inte med i betänkandet. Frågan har beretts

inom Finansdepartementet och synpunkter har under hand inhämtats från

RSV och Lantmäteriverket.

Remissinstanserna: RSV anser att tidsplanen för taxeringarna måste

ses över.

Skälen för regeringens förslag: Allmän fastighetstaxering sker för

närvarande vart sjätte år räknat fr.o.m. år 1988 för hyreshus-, industri-

elproduktions- och specialenheter, år 1990 för småhusenheter och år

1992 för lantbruksenheter. Nästa allmänna fastighetstaxering för småhus-

enheter, som alltså skulle ske år 2002, har dock flyttats fram till år 2003.

Eftersom nästa allmänna fastighetstaxering för lantbruksenheter skall äga

rum år 2004 kommer förberedelsearbetet inför denna och inför den
48

allmänna fastighetstaxeringen år 2003 delvis att sammanfalla. En sådan Prop. 2001/02:43 ordning framstår som mindre lämplig. Mot denna bakgrund anser

regeringen att den allmänna fastighetstaxeringen för lantbruk bör flyttas fram till år 2005 och den allmänna fastighetstaxeringen för hyreshus m.m. till år 2007. I fortsättningen bör allmän fastighetstaxering ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industrielproduktions- och specialenheter.

Ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna innebär att en taxering av fastigheter kommer att genomföras varje år. En förenklad fastighetstaxering bör kunna ske första gången för hyreshus år 2004, för småhus år 2006 och för lantbruk år 2008.

Regeringens förslag föranleder ändringar i 1 kap. 7 § FTL och att en ny paragraf, 1 kap. 7 a § FTL, införs.

4.6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003.

Omräkning skall dock äga rum fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en förenklad eller en allmän fastighetstaxering.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003. Av i första hand statsfinansiella skäl anser regeringen att omräkning dock bör ske fram till dess att respektive typ av taxeringsenheter är föremål för en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Detta innebär att småhusen kommer att vara föremål för en omräkning år 2002, hyreshusen åren 2002 och 2003 samt lantbruken åren 2002, 2003 och 2004.

5
Begreppet skatteplikt

Regeringens bedömning: En utmönstring av begreppet skatteplikt ur

FTL bör inte göras nu.

Utredningens förslag: Begreppet skatteplikt mönstras ut ur FTL och i

stället anges det i nämnda lag att det för vissa fastigheter inte skall

bestämmas något taxeringsvärde.

Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av

remissinstanserna.

Skälen för regeringens bedömning: I FTL finns åtskilliga

bestämmelser som har en direkt koppling till skatteplikten. Redan i den

inledande paragrafen slås fast att beslut om fastigheternas skatteplikts-

förhållanden skall fattas vid fastighetstaxering. Vidare har 3 kap. FTL

rubriken ”Skatteplikt”. I 3 kap. 1 § FTL anges att fastighet är skatte-
49

pliktig, om inte annat anges. I de följande paragraferna finns vissa Prop. 2001/02:43 undantag från skatteplikten. Bl.a. anges att specialbyggnad skall undantas

från skatteplikt.

Utredningen har föreslagit att det i FTL inte skall anges att vissa taxeringsenheter är skattepliktiga. I stället skall det i FTL beträffande såväl specialbyggnader som andra fastigheter som enligt nuvarande regler inte är skattepliktiga anges att något värde inte skall bestämmas.

Enligt regeringens mening finns det skäl som talar både för och emot att bryta ut skattepliktsreglerna ur FTL och göra denna till en ren värderingslag. De skattepliktsregler som finns i FTL är av olika karaktär och det kan därför diskuteras att bryta ut vissa regler men inte andra. Vissa skattepliktsregler tar sikte på fastighetens användningssätt, medan andra avser ägarförhållandena. För närvarande råder det dessutom en skillnad mellan taxeringsenheter som inte är skattepliktiga och taxeringsenheter för vilka taxeringsvärde inte skall bestämmas. Regeringen anser att frågan om att göra FTL till en ren värderingslag bör behandlas i samband med att ställning tas till vilka taxeringsenheter som i framtiden skall vara skattebefriade. Regeringen lägger därför inte fram något förslag om ändring av reglerna i detta sammanhang.

6 Uppskov med kapitalvinstbeskattningen i vissa fall

6.1 Bakgrund

Bestämmelserna om uppskovsavdrag vid byte av bostad finns i 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Bestämmelserna innebär att den som avyttrar ett småhus eller en bostadsrätt (ursprungsbostaden) kan skjuta upp beskattningen om han eller hon inom vissa tidsramar förvärvar en minst lika dyr bostad (ersättningsbostaden) och bosätter sig där. Är den nya bostaden billigare än den avyttrade skjuts beskattningen av motsvarande andel av vinsten upp medan återstoden beskattas. Den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden beaktas vid vinstberäkningen när ersättningsbostaden avyttras. Uppskovet åstadkoms genom ett särskilt avdrag, ett uppskovsavdrag, som allt efter omständigheterna antingen är lika stort som kapitalvinsten eller som uppgår till viss andel därav.

Den bostad som den skattskyldige förvärvar måste enligt 47 kap. 5 § IL uppfylla vissa krav för att den skall räknas som en ersättningsbostad. Med ersättningsbostad avses en fastighet som vid förvärvet utgörs av småhus med mark som är småhusenhet, småhus på annans mark samt småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet samt tomt under förutsättning att där uppförs ett sådant småhus. Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag. Ersättningsbostaden kan förvärvas tidigast året före avyttringen, samma år som avyttringen eller senast under det därpå följande året. Egendom i utlandet kan inte vara ersättningsbostad. För att uppskov skall kunna erhållas måste den skattskyldige bosätta sig på

50

ersättningsbostaden senast den 15 februari andra året efter det år då Prop. 2001/02:43 ursprungsbostaden avyttrades.

Utgångspunkten för att beräkna uppskovsavdragets storlek är en jämförelse mellan å ena sidan betalningen för ursprungsbostaden och å andra sidan priset på ersättningsbostaden. Av 47 kap. 7 § andra stycket IL framgår att om den skattskyldige förvärvat en ersättningsbostad som är minst lika dyr som ursprungsbostaden uppgår uppskovsavdraget till ett belopp som motsvarar den skattepliktiga vinsten. I paragrafens tredje stycke finns regler om hur man beräknar uppskovsavdraget i de fall ersättningen för ersättningsbostaden är lägre än ersättningen för ursprungsbostaden. Om ersättningsbostaden kostar t.ex. hälften av vad den skattskyldige får för ursprungsbostaden skall endast hälften av den skattepliktiga vinsten omfattas av uppskovet. Av 47 kap. 12 § IL framgår att man vid den aktuella jämförelsen också skall beakta försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter.

I 47 kap. 13 § IL finns en bestämmelse som tar sikte på att ersättningsbostaden är en fastighet. I så fall gäller att vid prisjämförelsen skall ersättningen för ersättningsbostaden ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag bosättning senast skall ha skett. Det är i princip i två olika situationer som bestämmelserna i 47 kap. 13 § IL kan bli tillämpliga. Den ena är att den skattskyldige förvärvar ett småhus som han bygger om eller bygger till. Den andra är att han förvärvar en tomt och där uppför ett småhus. I båda fallen gäller att egendomen måste ha förvärvats tidigast året före det år då ursprungsbostaden avyttrats och inköpspriset kan bara ökas med utgifter som hänför sig till tiden mellan detta förvärv och den dag då bosättning senast skall ha skett.

6.2 Överväganden och förslag

Regeringens förslag: En fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige på fastigheten utför en ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något

att erinra mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: De möjligheter som finns för att få uppskov med kapitalvinstbeskattningen har främst tillkommit för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den som säljer sin bostad bör ges möjlighet att skaffa en ersättningsbostad inom rimlig tid utan att kapitalvinsten skall beskattas. Den bärande principen bakom reglerna om uppskov är att innehav av flera bostäder efter varandra i beskattningshänseende skall behandlas som ett enda innehav. En annan utgångspunkt är att reglerna skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör bostadsbyten i ordets egentliga mening. Det senare kommer bl.a. till

51

uttryck genom den förhållandevis korta tid som står till buds för att byta Prop. 2001/02:43 bostad.

Enligt gällande rätt kan en vid försäljningen av ursprungsbostaden redan ägd bostad eller tomt bara vara ersättningsbostad om den förvärvats samma år som försäljningen sker eller tidigast under året dessförinnan. Om den skattskyldige uppför ett nytt hus på en obebyggd tomt som han innehaft sedan länge räknas inte detta som ersättningsbostad och uppskov kan inte erhållas. Inte heller kan uppskovsavdrag göras i det fall den skattskyldige utför till- eller ombyggnad på en fastighet som han innehaft sedan länge, t.ex. om den skattskyldige bygger om en sommarstuga till en permanentbostad. Den nuvarande lagstiftningen bygger således på att den skattskyldige måste förvärva en obebyggd eller en bebyggd fastighet inom vissa tidsgränser.

En konsekvens av den nuvarande regleringen är följande. Om den skattskyldige avyttrat en bostad för en miljon kronor får han uppskov med beskattningen av hela vinsten om han använder ersättningen från avyttringen till att förvärva en minst lika dyr bostad. Om han däremot använder ersättningen till att uppföra en byggnad på en tomt som han ägt sedan flera år kommer han inte att få något uppskov alls. Detsamma blir fallet om han använder hela ersättningen från försäljningen av ursprungsbostaden till att bygga om en sommarstuga som han ägt sedan länge till sin permanentbostad. I samtliga fall är det i realiteten fråga om att den skattskyldige byter bostad och att han använder ersättningen från försäljningen av en bostad för att skaffa sig en ny bostad. Det är knappast motiverat att de tre situationerna skall behandlas olika vid beskattningen. Avgörande skäl talar i alla de tre fallen för att reglerna nu bör ändras så att den skattskyldige skall kunna få uppskov. En sådan förändring av gällande rätt åstadkoms genom att det införs ett undantag i lagen av innebörd att en fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttrades ändå skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige på fastigheten utför ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. Vid prisjämförelsen skall endast utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som faller inom den angivna tidsramen beaktas. Inköpspriset skall alltså inte beaktas vid prisjämförelsen.

Förslaget föranleder ändring i 47 kap. 5 § samt införande av två nya paragrafer, 47 kap. 5 a och 13 a §§, i IL.

7 Offentligfinansiella effekter

Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning

Ett slopat omräkningsförfarande kommer att leda till minskade skatte-

intäkter under de år ingen fastighetstaxering sker – detta under förut-

sättning att fastigheterna stiger i värde. Enligt regeringens förslag skall

omräkningsförfarandet ersättas med förenklade fastighetstaxeringar.

Omräkning skall dock ske fram till dess att respektive typ av
52

taxeringsenhet är föremål för en allmän eller förenklad fastighets- Prop. 2001/02:43 taxering. Dessutom förskjuts tidsplanen för taxeringarna på visst sätt.

I förhållande till gällande lagstiftning ger förslaget upphov till en varaktig budgetsaldoförsvagning då förskjutningen av skatteunderlaget får återverkningar på framförallt fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteintäkterna. Förslaget kan också påverka intäkterna från arvs- och gåvoskatten men dessa effekter bedöms vara ringa.

För att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslagen krävs till att börja med ett antagande om de olika taxeringsenheternas prisutveckling. Om taxeringsenheternas prisutveckling för riket i genomsnitt årligen följer den allmänna prisutvecklingen fr.o.m. år 2002 och framåt, och inflationen antas följa riksbankens inflationsmål på 2 procent, kommer fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteunderlaget med regeringens förslag att bli mindre än vid gällande regler åren mellan de allmänna eller förenklade fastighetstaxeringarna.

Det totala fastighetsskatteunderlaget för småhus och tomtmark (inkl. småhus och tomtmark på lantbruk) kan år 2002 uppskattas till 1310 miljarder kronor och för hyreshusenheter exklusive lokaler till 642 miljarder kronor. Skatteunderlaget för hyreshuslokalerna beräknas uppgå till 400 miljarder kronor.

Tabell 1 illustrerar effekterna av regeringens förslag. Den visar fastighetsskattebasernas uppskattade utveckling fr.o.m. år 2002 och sju år framåt samt de årliga bruttoskattebortfallen som regeringens förslag ger upphov till åren mellan de allmänna eller förenklade fastighetstaxeringarna.

Tabell 1 Skattebaser och periodiserat bruttoskattebortfall för småhus (inkl. tomtmark) och hyreshus (exkl. lokaler), mdkr

Skattebas med gällande regler

År
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009

Småhus
1310
1336
1363
1390
1418
1446
1475
1505

Hyreshus
642
655
668
681
695
709
723
737

Totalt
1952
1991
2031
2071
2113
2155
2198
2242

Skattebas med regeringens förslag

År
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009

Småhus
1310
1323
1323
1323
1404
1404
1404
1490

Hyreshus
642
655
661
661
661
702
702
702

Totalt
1952
1978
1984
1984
2065
2106
2106
2192

Periodiserat bruttoskattebortfall med regeringens förslag

År
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009

Småhus
0
0,13
0,40
0,67
0,14
0,42
0,71
0,15

Hyreshus
0
0
0,03
0,10
0,17
0,04
0,11
0,18

Totalt
0
0,13
0,43
0,77
0,31
0,46
0,82
0,33

Den offentligfinansiella effekten av den temporära förskjutningen av skatteuttaget beräknas på följande sätt: Om det antas att de temporära budgetsaldoförsvagningarna resulterar i offentlig upplåning uppstår en varaktig budgeteffekt trots att budgetsaldoförändringen i sig är temporär. Den varaktiga budgeteffekten erhålls i detta fall genom att summan av de nuvärdesberäknade årliga saldoförändringarna multipliceras med stats-

53

låneräntan. Med denna metod uppskattas den varaktiga budgeteffekten av regeringens förslag om slopad omräkning till 888 miljoner kronor.

Taxeringsvärdena påverkar också förmögenhetsskatteunderlaget. Den varaktiga nettoeffekten beräknas på samma sätt som för fastighetsskatten. Den del av förmögenhetsskatteunderlaget som härrör från fastigheter uppskattas grovt till 110 miljarder år 2002. Givet dessa förutsättningar beräknas den varaktiga effekten av regeringens förslag om slopad omräkning uppgå till 80 miljoner kronor.

De statsfinansiella effekterna på fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteområdet har redovisats och beaktats i budgetpropositionen för 2002.

Administrativa kostnader för skatteförvaltningen

Regeringens förslag att avskaffa omräkningsförfarandet och införa ett system med förenklade fastighetstaxeringar medför även ökade administrativa kostnader för skatteförvaltningen. Den totala kostnaden för omräkningen uppgår till 20 miljoner kronor per år. Regeringens förslag att det skall ske antingen en allmän fastighetstaxering eller en förenklad fastighetstaxering vart tredje år samt att den årliga omräkningen skall slopas innebär att kostnaderna för fem och en halv mellankommande omräkningar kommer att sparas in om man utgår från en sexårsperiod. Slopandet av omräkningen innebär således en inbesparing på 5,5 x 20 miljoner kronor, dvs. 110 miljoner kronor över en sexårsperiod. Kostnaderna för förenklad fastighetstaxering tillkommer dock under sexårsperioden.

Kostnaderna för det förenklade förfarandet kan uppskattas till ett betydligt lägre belopp än kostnaderna för en allmän fastighetstaxering. När det gäller kostnaderna för förberedelsearbetet som för den allmänna fastighetstaxeringen år 1996 uppgick till 88,2 miljoner kronor kommer dessa kostnader vid en förenklad fastighetstaxering att uppgå till ett avsevärt lägre belopp. Detta är en följd av att värdeområdesindelningen i princip inte skall göras om vid det förenklade förfarandet. Även kostnaderna för beredning och granskning på skattemyndigheten vid en förenklad fastighetstaxering kan uppskattas att uppgå till ett avsevärt lägre belopp än de 113 miljoner kronor som kostnaderna uppgick till vid den allmänna fastighetstaxeringen år 1996.

Sammantaget uppskattas förslaget om förenklade fastighetstaxeringar för småhus-, lantbruk- och hyreshusenheter leda till en merkostnad på 35 miljoner kronor per år. Den slopade omräkningen leder till en årlig besparing på 18 miljoner kronor (110/6=18). Den sammanlagda administrativa merkostnaden beräknas således uppgå till ca 17 miljoner kronor per år (35-18=17).

Vid en övergång från nuvarande system till det nya systemet tillkommer övergångskostnader för systemutveckling med totalt 27 miljoner kronor. Dessa övergångskostnader kan beräknas till 3,5 miljoner kronor år 2002 och för år 2003 och 2004 till sammanlagt 24 miljoner kronor. Eftersom systemen skall tillämpas parallellt under en övergångsperiod krävs resurser för båda förfarandena.

Sammanfattningsvis kan merkostnaderna för skatteförvaltningen under de närmaste fyra åren beräknas till totalt 158 miljoner kronor. Dessutom

Prop. 2001/02:43

54

kommer kostnader för omräkningsförfarandet att kvarstå även året efter Prop. 2001/02:43 den sista omräkningen.

Uppskov vid bostadsbyten

Ett utvidgande av uppskovsbestämmelserna så att de under vissa förutsättningar också omfattar ersättningsförvärv som skett tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras, resulterar i en direkt kassamässig effekt som motsvarar 20 procent av uppskovsbeloppet.

Det finns ingen statistik om storleken på de tillkommande uppskov som en lagändring skulle medföra. Enligt RSV förekommer idag överlåtelser mellan makar och nära anhöriga för att erhålla möjlighet till uppskov. Det förekommer även att ersättningsbostaden köps av den make/maka som inte står som ägare till ursprungsfastigheten för att sedan förvärvas med rätt till uppskov.

År 1999 sålde 144 100 individer del i småhus varav 9 966 eller 7 procent medgavs uppskov med kapitalvinstskatten. Antalet individer som sålde del i bostadsrätt uppgick till 123 100 varav 6 673 eller 5 procent medgavs uppskov. Det totala uppskovsbeloppet uppgick till 2 respektive 1,4 miljarder kronor. Det genomsnittliga uppskovet uppgick därmed till cirka 200 000 kronor. De tillkommande uppskov som enligt förslaget kommer att erhållas omfattar individer som flyttar till en fastighet de redan äger. Detta gör att uppskovsbeloppen bör bli betydligt lägre än de belopp existerande uppskov uppgår till.

Totalt finns det ungefär 1,5 miljoner småhusenheter som används som permanentbostäder och cirka 700 000 bostadsrättslägenheter. Det finns 56 000 individer som äger minst en taxeringsenhet definierad som obebyggd tomt till helårs- eller fritidsbostad och som samtidigt bor i småhus eller bostadsrätt. Antalet fritidshus som ägs av personer som bor i bostadsrätt eller småhus uppgår till cirka 300 000. Det kan antas vara relativt ovanligt att någon flyttar till en fritidsbostad eller en tomt som han redan äger. Detta i kombination med att uppskov endast beviljas vid cirka 6 procent av antalet försäljningar samt att uppskov sannolikt erhålls genom interna transaktioner vid stora kapitalvinster gör att kostnaden för förslaget bedöms vara försumbar.

8 Författningskommentarer

8.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

1 kap.

1 §

Ändringarna i paragrafen är en följd av att omräkningsförfarandet avskaffas och att det införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar. I första stycket har begreppet förenklad fastighetstaxering förts in.

Basvärde är det begrepp som används innan omräkning har skett. Det

finns ingen anledning att ha kvar detta begrepp när omräknings-

55

förfarandet avskaffas. I andra stycket har begreppet basvärde därför bytts ut mot taxeringsvärde.

3 §

Ändringarna i paragrafen är en följd av att omräkningsförfarandet avskaffas och att det införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar. Ändringen i andra stycket innebär i praktiken att ett beslut om allmän fastighetstaxering gäller till dess att ett beslut om förenklad fastighetstaxering fattas, dvs. i tre år under förutsättning att ny taxering inte sker under perioden. Ett beslut om förenklad fastighetstaxering gäller under samma förutsättning till dess att nästa beslut om allmän fastighetstaxering fattas efter ytterligare tre år.

Det nuvarande tredje stycket , som handlar om omräkning, tas bort. Ändringen i det sista stycket innebär att med löpande taxeringsperiod

avses tiden mellan en allmän och en förenklad fastighetstaxering eller mellan en förenklad och en allmän sådan taxering, dvs. under tre års tid.

6 §

Ändringen i paragrafen innebär att den s.k. beskaffenhetstidpunkten vid den förenklade fastighetstaxeringen skall vara densamma som vid den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen.

7 §

Ändringarna i andra stycket innebär att tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna ändras. Tredje stycket har utgått. I stället införs en ny paragraf, 7 b §, med samma innehåll som dock omfattar både allmän och förenklad fastighetstaxering.

7 a §

Paragrafen är ny och handlar om förenklad fastighetstaxering, som skall äga rum vart sjätte år för varje taxeringsenhet och omfatta hyreshusenheter, småhusenheter och lantbruksenheter.

7 b §

Paragrafen, som är ny, motsvarar 7 § tredje stycket och avser både förenklad och allmän fastighetstaxering.

8 §

I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att särskild fastighetstaxering inte skall äga rum det år det görs en förenklad fastighetstaxering.

2 kap.

2 §

Ändringen är föranledd av att det företag som tidigare hette Svensk Rundradio Aktiebolag numera heter Teracom Aktiebolag.

4 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

Prop. 2001/02:43

56

5 kap.
Prop. 2001/02:43

1 och 2 §§

Ändringarna i paragraferna innebär endast att begreppet basvärde har

ändrats till taxeringsvärde.

4 §

I första stycket anges att nivååret för förenklad fastighetstaxering skall

vara andra året före taxeringsåret.

8 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats

till taxeringsvärde.

7 kap.

3, 4, 6 och 16 §§

Ändringarna innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till

taxeringsvärde.

8 kap.

2 §

Ändringen innebär att utgångspunkten för att bestämma värdet på ett normhus skall vara densamma vid såväl allmän som förenklad fastighetstaxering. Eftersom den förenklade fastighetstaxeringen äger rum tre år efter den allmänna innebär detta att normhuset vid den förenklade fastighetstaxeringen skall ha uppförts 20 år före det år då sådan taxering äger rum.

9 kap.

2 §

Ändringen motsvarar den ändring som gjorts i 8 kap. 2 §.

15 kap.

8 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

16 kap.

1 och 2 §§

Ändringarna är en följd av att systemet med förenklad fastighetstaxering införs.

3 och 4 §§

Ändringarna i paragraferna innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

4 a §

Paragrafen är ny och innebär att en ytterligare grund för ny taxering av taxeringsenhet införs. Förslaget kommenteras närmare i avsnitt 4.4. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

57

5 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

6 §

Ändringen innebär att vid ny taxering skall hänsyn tas till det allmänna prisläget m.m. vid närmast föregående förenklade fastighetstaxering om en sådan har ägt rum efter en allmän fastighetstaxering.

17 kap.

4 och 5 §§

Ändringarna innebär att dessa paragrafer skall gälla beträffande både den allmänna och den förenklade fastighetstaxeringen.

18 kap.

1 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

1 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller regler om förenklad fastighetstaxering. Till skillnad från den allmänna fastighetstaxeringen skall huvudregeln vid förenklad fastighetstaxering vara att fastighetsdeklaration inte behöver lämnas. Endast ägare av hyreshusenhet skall lämna sådan deklaration. Detta beror på att hyresintäkterna förändras över tiden på ett sådant sätt att uppgifter om hyran måste lämnas även vid den förenklade fastighetstaxeringen. Av första stycket framgår också att skattemyndigheten, om det finns särskilda skäl, får förelägga även ägare av andra taxeringsenheter att lämna deklaration. Detta kan vara fallet om det finns skäl för nytaxering av en fastighet, t.ex. på grund av fastighetsbildningsåtgärder. Ett annat skäl kan vara att fastighetens värde har justerats på grund av säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 §. En fastighetsägare kan naturligtvis också på eget initiativ lämna en sådan deklaration. Detta kan vara befogat t.ex. om det har inträffat ett sådant förhållande att det finns anledning att justera riktvärdet enligt 7 kap. 5 §.

Av andra stycket framgår att förslag till beslut om fastighetstaxering skall skickas ut senast den 15 oktober året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum. Detta överensstämmer med vad som gäller för allmän fastighetstaxering i sådana fall då deklaration inte behöver lämnas.

3 §

Bestämmelserna i denna paragraf föreslås i fortsättningen gälla såväl förenklad som allmän fastighetsdeklaration och ändringarna är avsedda att ange detta förhållande.

4 §

Paragrafen handlar om vad en allmän fastighetsdeklaration skall innehålla. I ett nytt fjärde stycke anges att samma regler skall tillämpas vid förenklad fastighetsdeklaration. Eftersom endast ägare till hyreshusenheter är skyldiga att lämna sådan fastighetsdeklaration är det i normal-

Prop. 2001/02:43

58

fallet inte nödvändigt att lämna uppgifter om alla de förhållanden som Prop. 2001/02:43 anges i paragrafen. Det gäller t.ex. fastighetens areal av olika ägoslag.

Denna uppgift kan dock behövas om en ägare till en lantbruksenhet får föreläggande att lämna förenklad fastighetsdeklaration.

9, 9 a, 10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§

Dessa paragrafer – utom 12 § – innehåller olika bestämmelser om allmän fastighetsdeklaration. De skall gälla även förenklad fastighetsdeklaration och ordet förenklad har därför förts in. Ändringen i 12 §, som gäller viss uppgiftsskyldighet vid allmän fastighetstaxering, innebär att paragrafen blir tillämplig även vid förenklad fastighetstaxering.

19 kap.

3 §

I andra stycket har begreppen basvärde och basvärdenivå ändrats till taxeringsvärde och taxeringsvärdenivå.

9 §

I paragrafen, som är ny, anges den senaste tidpunkten för beslut om förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen. Ett sådant beslut bör fattas av RSV senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering sker. Paragrafen har utformats med 19 kap. 1 § första stycket som förebild.

10 §

Hänvisningen i paragrafen, som är ny, till 2 och 3 §§ innebär bl.a. att det även under förberedelsearbetet vid den förenklade fastighetstaxeringen skall bildas referensgrupper och att provvärdering skall ske. Medverkan av referensgrupper och provvärdering är viktiga inslag även vid förenklad fastighetstaxering. Hänvisningen till 8 § innebär bl.a. att de skyldigheter som en ny fastighetsägare har att lämna uppgifter vid allmän fastighetstaxering också skall tillämpas vid förenklad fastighetstaxering.

20 kap.

2, 4 och 6 §§

Ändringarna i paragraferna innebär att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

13 §

Ändringen innebär att bestämmelser om möjlighet att meddela ändringsbeslut till fastighetsägarens nackdel vid allmän fastighetstaxering skall gälla även vid förenklad fastighetstaxering.

22 kap.

4–6 §§

Ändringarna innebär att bestämmelserna om särskilda ledamöter i kammarrätt görs tillämpliga på förenklad fastighetstaxering.

59

24 kap.
Prop. 2001/02:43

1 §

Ändringen innebär att paragrafen blir tillämplig även vid förenklad

fastighetstaxering.

32 kap.

1 §

Ändringen innebär att paragrafen blir tillämplig även vid förenklad fastighetstaxering.

Övergångsbestämmelse

Ändringarna skall tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003. Omräkning skall dock äga rum fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en förenklad eller en allmän fastighetstaxering. Detta innebär att småhusen kommer att vara föremål för en omräkning år 2002. Hyreshusen kommer att vara föremål för en omräkning åren 2002 och 2003 och lantbruken för en omräkning åren 2002, 2003 och 2004.

8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

3 §

Ändringarna i paragrafen är följdändringar med anledning av att omräkningsförfarandet avskaffas. Paragrafen föreslås även ändrad i prop. 2001/02:1.

8.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

10 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

8.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

47 kap.

5 §

I paragrafen definieras vad som menas med ersättningsbostad. Tredje stycket , som handlade om inom vilka tidsgränser en ersättningsbostad måste anskaffas, har flyttats till en ny paragraf, 5 a §.

5 a §

I paragrafen, som är ny, har i första stycket tagits in den bestämmelse

som hittills funnits i 5 § tredje stycket. Av bestämmelsen framgår att en

ersättningsbostad inte kan förvärvas tidigare än året före och inte heller

senare än året efter avyttringen av ursprungsbostaden.
60

I andra stycket finns ett undantag från bestämmelsen i första stycket. Prop. 2001/02:43 Bestämmelsen innebär att en fastighet som har förvärvats tidigare än året

före det år då ursprungsbostaden avyttrades ändå skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Detta innebär bl.a. att prövningen av fastighetens karaktär skall göras vid denna tidpunkt, jfr. 47 kap. 5 § IL.

13 a §

Bestämmelsen är ny och tar sikte på det fall ersättningsbostaden är en fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. I så fall får som ersättning för ersättningsbostaden bara räknas utgifter för ny-, till- eller ombyggnaden. Ersättningen för själva fastighetsförvärvet får alltså inte räknas som ersättning för ersättningsbostaden.

Av 13 § framgår att det vid prisjämförelsen skall beaktas utgifter för ny-, till- och ombyggnad under tiden mellan förvärvet och den dag bosättning senast skall ha skett enligt 7 eller 9 §. I de fall ersättningsbostaden förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttrades skall förvärvet enligt 5 a § anses ha skett den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. Detta innebär att det vid prisjämförelse skall beaktas utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades och den dag bosättning senast skall ha skett enligt 7 eller 9 §. Utgifter som härrör från tiden dessförinnan skall alltså inte beaktas.

Övergångsbestämmelse

Av övergångsbestämmelsen framgår att ändringarna ges retroaktiv tillämpning.

8.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

22 §

Hänvisningen till lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser har ändrats till att avse 37 kap. 3 och 5 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

32 a §

Hänvisningarna till lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser har ändrats till att avse 37 kap. 3 och 5 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

61

Lagförslag i Fastighetstaxeringsutredningens betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10) (delar av)

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 1 dels att 1 kap. 7 § tredje stycket, 9 §, 5 kap. 1 §, 7 kap.13 §, 16 A kap.

och 33–38 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § skall lyda "Avkastningsberäkning" och närmast före 11 kap. 7 § skall lyda "Produktionskostnadsberäkning",

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda "Allmän fastighetstaxering",

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 2, 4 §§, 3 kap. 1–4 §§, 4 kap. 4 §, 5 kap. 2, 4, 5 och 8 §§, 7 kap. 3–6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 9 kap. 2 §, 11 kap.1 §, 12 kap. 3 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1–4, 5 och 6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3–5, 9, 9 a, 10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 5 a, 6 och 13 §§, 21 kap. 10 §, 22 kap. 4–6 §§ samt rubrikerna till avd. 2, 3 kap., 5 kap., 18 kap. och rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 7 a §, 7 b §, 5 kap. 5 a §, 8 kap. 4 §, 16 kap. 2 § första stycket p. 3, 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 5 a, 9 och 10 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 2

Fastighetstaxering sker vid allmän och särskild fastighetstaxering samt genom omräkning.

Vid allmän och särskild fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter . Vidare skall typ av taxeringsenhet och basvärde be-

Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

Vid fastighetstaxering skall på det sätt och i den ordning som framgår av denna lag förberedande åtgärder vidtas samt beslut om taxering fattas beträffande fastigheternas indelning i

1 Senaste lydelse

1 kap. 9
§ 1999:630

5 kap. 1
§ 1994:1909

7 kap. 13 § 1988:954

16 A kap. 1994:1909

33-38 kap. 1994:1909.
62

2 Senaste lydelse 1994:1909.

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän eller förenklad fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

stämmas för varje taxeringsenhet.
taxeringsenheter och om deras
Prop. 2001/02:43

Vid omräkning skall taxerings-
taxeringsvärde.
Bilaga 1

värde
bestämmas
för
varje

taxeringsenhet.
Basvärde
och

taxeringsvärde
skall
dock
inte

åsättas fastighet, som enligt 3 kap.

skall
undantas
från
skatteplikt.

Basvärde
utgör

även

taxeringsvärde
för fastighet
som

enligt 9 § skall undantas från

omräkning.

3 § 3

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

Beslut om omräkning skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

6 § 4

Allmän och särskild fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

3
Senaste lydelse 1994:1909.
63

4
Senaste lydelse 1994:1909.

Allmän fastighetstaxering
Allmän och förenklad fastighets-

taxering

7 § 5

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande ordning.

År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter,

år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17–24 kap.

7 a §

Förenklad
fastighetstaxering

skall ske
för
hyreshusenheter,

småhusenheter
och
lantbruksen-

heter. Sådan taxering sker enligt

bestämmelserna i 2–10 och 12–14

kap. och i följande ordning.

År 2003 och därefter vart sjätte

år sker en förenklad fastighets-

taxering av hyreshusenheter,

år 2005 och därefter vart sjätte

år sker en förenklad fastighets-

taxering av småhusenheter samt

år 2007 och därefter vart sjätte

år sker en förenklad fastighets-

taxering av lantbruksenheter.

7 b §

Bestämmelser
om
förfarandet

vid allmän och förenklad fastig-

hetstaxering finns i 17–24 kap.

8 § 6

Särskild fastighetstaxering skall
Särskild
fastighetstaxering skall

verkställas varje år enligt be-
verkställas varje år enligt be-

stämmelserna i 16 kap. Sådan
stämmelserna i 16 kap. Sådan

taxering skall dock ej ske av
taxering skall dock ej ske av

taxeringsenhet som taxeras genom
taxeringsenhet som taxeras genom

allmän fastighetstaxering samma
allmän eller förenklad fastighets-

år.
taxering samma år.

Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i 25–32 kap.

– – –

5 Senaste lydelse 1999:630.

6 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

64

Nuvarande lydelse
Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

2 kap.

4 § 7

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är

vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte

påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)

eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle

uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark
Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig

byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning

till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra

tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har

en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall

dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall

taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna

i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark

till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-

ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten

bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

tomtmark endast om det är uppenbart att den får

bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som

tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör

kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är

uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-

samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark
Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

bete och som inte är lämplig att plöjas.

7 Senaste lydelse 1999:630.
65

Skogsmark
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte
Prop. 2001/02:43

i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.
Bilaga 1

Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller

jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall

dock inte anses som skogsmark, om den på grund av

särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-

produktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om

den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan

producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om

året per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan

ment
produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog.

Övrig mark
Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark
Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig

byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning

till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra

tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har

en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall

dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall

taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna

i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark

till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-

ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten

bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-

byggas. I övriga fall skall obebyggd
mark anses
som

tomtmark endast om marken enligt
detaljplan
utgör
66

kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är

uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-

samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark
Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

bete och som inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte

i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.

Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller

jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall

dock inte anses som skogsmark, om den på grund av

särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-

produktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om

den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan

producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om

året per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan

ment
produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog.

– – –

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Bestämmande av basvärde
Bestämmande av taxeringsvärde

5 kap.

2 § 8

Basvärde skall bestämmas till
Taxeringsvärde skall bestäm-

det belopp som motsvarar 75
mas till det belopp som motsvarar

procent av
taxeringsenhetens
75 procent av taxeringsenhetens

marknadsvärde.

marknadsvärde.

8 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

67

4 § 9

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

– – –

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker ( nivååret).

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall justeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret.

8 § 10

Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 §§ angivna grunder.

Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.

Vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fall då försäljningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den ledning som behövs skall vidare iakttas att delvärdet bestäms med ledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån för bebyggda

fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga.

Summan
av
delvärdena
utgör
Summan
av
delvärdena
utgör

taxeringsenhetens basvärde.

taxeringsenhetens taxeringvärde.

7 kap.

3 § 11

För byggnader och ägoslag som
För byggnader och ägoslag som

avses i 8–15 kap. skall basvärde
avses i 8–15 kap. skall taxe-

bestämmas
med
utgångspunkt i
ringsvärde bestämmas med ut-

riktvärden. Dessa skall för varje
gångspunkt
i
riktvärden.
Dessa

värderingsenhet
bestämmas
för
skall för
varje värderingsenhet

kombinationer
av
värdefaktorer,
bestämmas
för
kombinationer av

som i någon utsträckning varierar
värdefaktorer, som i någon ut-

inom värdeområdet och som har
sträckning varierar inom värde-

särskild betydelse för marknads-
området och som har särskild

värdet.

betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

9 Senaste lydelse 1985:820.

10 Senaste lydelse 1997:451.

11 Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

68

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment.

2. Hyra för hyreshus.

3. Återanskaffningskostnad för
3. Återanskaffningskostnad för

industribyggnad och övrig bygg-
industribyggnad och övrig bygg-

nad
på industrienhet värderad
nad på industrienhet värderad en-

enligt
produktionskostnadsmeto-
ligt
produktionskostnadsberäk-

den.

ning.

4. Årligt uttag av täktmark.

5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

4 § 12

Riktvärde skall bestämmas så att
Riktvärde skall bestämmas så att

det leder till basvärde som efter
det leder till taxeringsvärde som

justering som avses i 5 § står i
efter justering som avses i 5 § står

överensstämmelse
med
be-
i överensstämmelse med be-

stämmelserna i 5 kap. 2–5 §§.

stämmelserna i 5 kap. 2–5 §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

– – –

6 § 13

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde.

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värde-

tabell eller värdeserie inte ske.
Sedan
taxeringsenhetens-

Sedan taxeringsenhetens samman-

lagda riktvärde har bestämts enligt
sammanlagda riktvärde har be-

4 § skall, efter en eventuell
stämts enligt 4 § skall, efter en

storlekskorrektion enligt 4 a § och
eventuell storlekskorrektion enligt

en eventuell justering för säregna
4 a § och en eventuell justering för

förhållanden,
det
däremot
säregna förhållanden, det däremot

svarande basvärdet fastställas.
svarande
taxeringsvärdet fast-

12 Senaste lydelse 1994:1909.

13 Senaste lydelse 1997:451.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

69

1. Byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

ställas.

16 § 14

För egendom som anges under punkterna 1–6 skall inte bestämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark

3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken

5. aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift

6. outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad.

8 kap.

2 § 15

Som riktvärden för ett småhus
Vid allmän och förenklad fastig-

som har uppförts under det
hetstaxering får som riktvärden för

sjuttonde året före det år då allmän
ett småhus som har uppförts under

fastighetstaxering sker, som är av
det sjuttonde året före det år då

normal storlek och standard, fri-
allmän fastighetstaxering sker,

liggande och det enda småhuset på
som är av normal storlek och

en tomt som utgör självständig
standard, friliggande och det enda

fastighet och som inte varit
småhuset på en tomt som utgör

föremål för om- eller tillbyggnad
självständig fastighet och som inte

får endast anges värden i en
varit föremål för om- eller till-

fastställd värdeserie.
byggnad endast anges värden i en

fastställd värdeserie.

Med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

– – –

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

9 kap.

2 § 16

Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor får endast anges värden i en fastställd värde-

14 Senaste lydelse 1999:630.

15 Senaste lydelse 1997:451.

16 Senaste lydelse 1999:630.

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor endast

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

70

serie.

anges värden i en fastställd värde-
Prop. 2001/02:43

serie.

Bilaga 1

– – –

15 kap.

8 § 17

Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt

skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor

del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som

motsvarar andelen.

För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och

byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det

belopp som läggs till den mottagande taxeringsenheten.

Värdet
av
ersättningskraft,
för
Värdet
av
ersättningskraft,
för

vilken mottagaren helt eller i allt
vilken mottagaren helt eller i allt

väsentligt skall betala uttagskost-
väsentligt skall betala uttagskost-

naden,
skall
behandlas
som
naden,
skall
behandlas
som

andelskraft.
Ersättningskraften
andelskraft.
Ersättningskraften

skall anges i procent av det
skall anges i procent av det

levererande kraftverkets basvärde.
levererande kraftverkets taxerings-

värde.

16 kap.

1 § 18

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års allmänna eller särskilda fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2–5 §§ inte skall ske.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2–5 §§ inte skall ske.

2 § 19

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2. typ av taxeringsenhet
eller
2. typ
av
taxeringsenhet
bör

taxeringsenhets
skattepliktsför-
ändras

hållande bör ändras.

3. ändring
bör ske
beträffande

frågan
om
taxeringsvärde
skall

bestämmas för taxeringsenheten.

Ny taxering av fastighet skall
Ny taxering av fastighet skall

ske om fastigheten är indelad som
ske om fastigheten är indelad som

sådan taxeringsenhet som
skall
sådan
taxeringsenhet
som
skall

taxeras vid viss allmän fastig-
taxeras vid viss allmän eller

hetstaxering och det vid taxeringen
förenklad
fastighetstaxering
och

visar sig att den bör indelas i
det vid taxeringen visar sig att den

annan typ av taxeringsenhet.

bör indelas i annan typ av

taxeringsenhet.

17
Senaste lydelse 1999:630.

18
Senaste lydelse 1994:1909.
71

19
Senaste lydelse 1990:1382.

Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

3 § 20

Ny taxering
av
taxeringsenhet
Ny taxering
av taxeringsenhet

skall ske om under löpande taxe-
skall ske om under löpande taxe-

ringsperiod taxeringsenhetens vär-
ringsperiod taxeringsenhetens vär-

de ökat eller minskat genom sådan
de ökat eller minskat genom sådan

förändring
i
enhetens
fysiska
förändring
i
enhetens fysiska

beskaffenhet att åsatt basvärde på
beskaffenhet att åsatt taxerings-

grund av förändringen bör ändras
värde på grund av förändringen

med minst en femtedel, dock minst
bör ändras med minst en femtedel,

25 000 kronor. Ny taxering skall
dock minst 25 000 kronor. Ny

dock alltid ske om kostnader som
taxering skall dock alltid ske om

har uppgått till minst en miljon
kostnader som har uppgått till

kronor har lagts ned på taxe-
minst en miljon kronor har lagts

ringsenheten eller, för värderings-
ned på taxeringsenheten eller, för

enhet med småhus och, i före-
värderingsenhet med småhus och,

kommande
fall,
därtill
hörande
i förekommande
fall,
därtill

tomtmark,
om
det sammanlagda
hörande
tomtmark,
om
det

värdet av småhuset och tomt-
sammanlagda värdet av småhuset

marken på grund av förändringen
och tomtmarken på grund av

bör höjas eller sänkas med minst
förändringen bör höjas eller sänkas

100 000 kronor.

med minst 100 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4 § 21

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten

4. genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk.

Ny taxering skall ske endast om
Ny taxering skall ske endast om

20 Senaste lydelse 1994:1909.

21 Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

72

taxeringsenhetens basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

4 a §

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde har förändrats till följd av sådan påverkan på den fysiska miljön att det bestämda taxeringsvärdet på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kr. Ny taxering skall ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

5 § 22

Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under

den löpande taxeringsperioden.
Ny taxering får ske endast efter

Ny taxering får ske endast efter

framställning av taxeringsenhetens
framställning av taxeringsenhetens

ägare och om basvärdet till följd
ägare och om taxeringsvärdet till

av värdeminskning i anledning av
följd av värdeminskning i an-

nedläggningen bör sänkas med
ledning av nedläggningen bör

minst hälften.
sänkas med minst hälften.

6 § 23

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.

22 Senaste lydelse 1994:1909.

23 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

73

Avd. 2. Förfarande m.m. vid allmän fastighetstaxering

Avd. 2. Förfarande m.m. vid
Prop. 2001/02:43

allmän och förenklad fastighets-
Bilaga 1

taxering

17 kap.

4 § 24

Skattemyndigheten får förordna
Skattemyndigheten får förordna

det antal personer med sakkunskap
det antal personer med sakkunskap

i fråga om
fastighetsvärdering
i fråga om
fastighetsvärdering

(konsulenter
för fastighetstaxe-
(konsulenter
för fastighetstaxe-

ring) som behövs för att biträda
ring) som behövs för att biträda

skattemyndigheten vid den all-
skattemyndigheten vid den all-

männa fastighetstaxeringen.
männa och förenklade fastighets-

taxeringen.

Konsulenten får inte vara ledamot av skattenämnd vid den skattemyndighet som han biträder.

5 § 25

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten vid utredning av taxeringsfrågor som kräver särskild sakkunskap.

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna och förenklade fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten vid utredning av taxeringsfrågor som kräver särskild sakkunskap.

Allmän fastighetsdeklaration
Allmän och förenklad fastig-

hetsdeklaration

18 kap.

1 § 26

Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering.

Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering.

24
Senaste lydelse 1993:1193.

25
Senaste lydelse 1993:1193.
74

26
Senaste lydelse 1994:1909.

Deklaration skall dock inte lämnas
Deklaration skall dock inte lämnas

för försvarsfastighet
som tillhör
för
taxeringsenhet
som
utgör

staten och som enligt 3 kap. 2 § är
försvarsfastighet som tillhör staten

undantagen från skatteplikt
eller
och som enligt 3 kap. 2 § inte skall

för fastighet som vid föregående
åsättas taxeringsvärde
eller
för

års taxering inte åsatts högre
fastighet som vid föregående års

basvärde än 1 000 kronor.

taxering inte åsatts högre taxe-

ringsvärde än 1 000 kronor.

Deklaration skall
inte
heller
Deklaration
skall
inte
heller

lämnas för fastighet för allmänna
lämnas för fastighet för allmänna

kommunikationsändamål eller för
kommunikationsändamål
eller
för

distributionsbyggnad,
värmecen-
distributionsbyggnad,
värmecen-

tral eller reningsanläggning
som
tral eller reningsanläggning om det

enligt 3 kap. 2 § är undantagen
enligt 3 kap. 2 § inte skall åsättas

från skatteplikt eller för byggnad
taxeringsvärde
för
fastigheten

på annans mark då byggnadens
eller för byggnad på annans mark

värde understiger 50 000 kronor.
då
byggnadens
värde
understiger

50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har

deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

1 a §

Vid förenklad fastighetstaxering

skall
fastighetsdeklaration endast

lämnas av ägare till hyreshusenhet

(förenklad
fastighetsdeklaration).

Skattemyndigheten får dock före-

lägga även ägare till taxerings-

enheter av annat slag att lämna

sådan deklaration om det är

påkallat av särskilda skäl.

I andra fall än som sägs i första

stycket skall förslag till fastighets-

taxering skickas ut senast den 15

oktober året före det år då

förenklad
fastighetstaxering äger

rum.

3 § 27

och
förenklad

Allmän
fastighetsdeklaration
Allmän

och förslag
till fastighetstaxering
fastighetsdeklaration
och
förslag

skall avfattas på blankett enligt
till fastighetstaxering skall avfattas

fastställt formulär.
på
blankett enligt
fastställt

formulär.

27 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

75

4 § 28
Prop. 2001/02:43

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla
Bilaga 1

uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordnings-

nummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens

ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens

gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella

beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter

om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror

och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner

och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i

övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att

bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8–15 kap. skall

grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter

om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har

olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med

tomträtt.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skatte-myndig- heten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda procenttal för volymtillväxt och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

Vad som sägs i första – tredje styckena skall i tillämpliga delar gälla beträffande förenklad fastighetsdeklaration.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla de uppgifter som enligt 20 kap. 4 § skall redovisas i skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda procenttal för volymtillväxt och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

– – –

9 § 29

Allmän fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall lämnas senast den 1 november året före det år då allmän eller förenklad

28
Senaste lydelse 1994:1052.
76

29
Senaste lydelse 1998:239.

den 1 november året före det år då
fastighetstaxering äger rum.

allmän fastighetstaxering äger
Påpekande med anledning av

rum.
förslag till fastighetstaxering skall

lämnas före utgången av året före

taxe ringsåret.

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden, som skall lämnas till ledning för taxering inom regionen.

9 a § 30

Om någon visar att han på grund
Om någon visar att han på grund

av särskilda omständigheter är för-
av särskilda omständigheter är för-

hindrad att lämna allmän fastig-
hindrad att lämna allmän eller för-

hetsdeklaration
eller påpekanden
enklad fastighetsdeklaration eller

inom föreskriven tid, får han efter
påpekanden inom föreskriven tid,

ansökan beviljas anstånd med att
får han efter ansökan beviljas

lämna
deklarationen
eller
anstånd med att lämna deklaratio-

påpekandena.
Anstånd får
inte
nen eller påpekandena. Anstånd

utan att det finns synnerliga skäl
får inte utan att det finns synner-

medges längre än till utgången av
liga skäl medges längre än till

februari månad under taxerings-
utgången av februari månad under

året.

taxeringsåret.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skattemyndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte

medger att den överlämnas till rätt myndighet.

10 § 31

Om en fastighet överlåts efter
Om en fastighet överlåts efter

det att allmän fastighetsdeklaration
det att allmän eller förenklad

har lämnats men före taxerings-
fastighetsdeklaration
har lämnats

årets ingång, är såväl den förut-
men före taxeringsårets ingång, är

varande som den nye ägaren
såväl den förutvarande som den

skyldiga att inom tio dagar
nye ägaren skyldiga att inom tio

därefter göra anmälan om över-
dagar därefter göra anmälan om

låtelsen till skattemyndigheten.
överlåtelsen till
skattemyndig-

heten.

Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

30 Senaste lydelse 1994:1909.

31 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

77

Föreläggande får utfärdas av en skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration.

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande.

12 § 32

Prop. 2001/02:43

Brandförsäkringsanstalt är efter
Brandförsäkringsanstalt
är
efter
Bilaga 1

föreläggande skyldig att till led-
föreläggande skyldig att till led-

ning vid allmän fastighetstaxering
ning vid allmän och förenklad

lämna uppgift om försäkrings-
fastighetstaxering lämna
uppgift

värdet på byggnader, som är hos
om försäkringsvärdet på bygg-

anstalten försäkrade mot brand-
nader, som är hos anstalten för-

skada.
säkrade mot brandskada.

14 § 33

En uppgiftspliktig person, som
En
uppgiftspliktig person,
som

inte har lämnat in allmän fastig-
inte har lämnat in allmän eller

hetsdeklaration eller annan uppgift
förenklad
fastighetsdeklaration

inom föreskriven tid, får före-
eller annan uppgift inom före-

läggas att lämna sådan deklaration
skriven tid, får föreläggas att

eller uppgift.
lämna
sådan deklaration
eller

uppgift.

Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad i enlighet med denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen.

15 § 34 Allmän fastighetsdeklaration

och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande.

22 § 35 Föreläggande får utfärdas av en

skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän fastighetsdeklaration.

42 § 36

Om en deklarationsskyldig inte
Om en deklarationsskyldig inte

har kommit in med allmän fastig-
har kommit in med allmän eller

32
Senaste lydelse 1993:1193.

33
Senaste lydelse 1993:1193.

34
Senaste lydelse 1993:1193.

35
Senaste lydelse 1993:1193.
78

36
Senaste lydelse 1993:1193.

hetsdeklaration inom
föreskriven
förenklad
fastighetsdeklaration

tid eller endast har lämnat en
inom föreskriven tid eller endast

allmän
fastighetsdeklaration med
har lämnat en allmän eller

så bristfälligt innehåll att den
förenklad
fastighetsdeklaration

uppenbarligen inte är ägnad att
med så bristfälligt innehåll att den

ligga till grund för taxering, skall
uppenbarligen inte är ägnad att

en särskild avgift (försenings-
ligga till grund för taxering, skall

avgift) om 500 kronor påföras
en särskild avgift (försenings-

honom.

avgift) om 500 kronor påföras

honom.

Om en deklarationsskyldig som
Om en deklarationsskyldig som

utan föreläggande
skall lämna
utan föreläggande skall lämna all-

allmän
fastighetsdeklaration, inte
män eller förenklad fastighets-

har kommit in med deklaration
deklaration, inte har kommit in

senast den 1 maj under taxe-
med deklaration senast den 1 maj

ringsåret eller om han dess-
under taxeringsåret eller om han

förinnan endast har kommit in
dessförinnan endast har kommit in

med
en
allmän
fastighets-
med en allmän eller förenklad

deklaration
med
så
bristfälligt
fastighetsdeklaration med så brist-

innehåll att den uppenbarligen inte
fälligt innehåll att den uppen-

är ägnad att ligga till grund för
barligen inte är ägnad att ligga till

taxering,
bestäms
försenings-
grund för
taxering,
bestäms

avgiften till 2 000 kronor.
förseningsavgiften
till
2 000

kronor.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

19 kap.

3 § 37

Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i

lantbruksenhet inom länet.

Lantmäteriverket
och
skatte-

Lantmäteriverket och
skatte-

myndigheten skall vidare pröva att
myndigheten skall vidare pröva att

en tillämpning av förslag till
en tillämpning av förslag till

föreskrifter enligt 1 § andra—
föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde

fjärde styckena leder till bas-
styckena leder till taxeringsvärden

värden som svarar mot basvärde-
som svarar mot taxeringsvärde-

nivå enligt 5 kap. 2 §.
nivå enligt 5 kap. 2 § ( prov-

Motsvarande
prövning
görs
av
värdering ). Motsvarande prövning

förslag till
riktvärdekartor
för
görs av förslag till riktvärdekartor

tomtmark och riktvärdetabeller för
för tomtmark och riktvärdetabeller

småhus enligt första stycket.

för småhus enligt första stycket.

Provvärdering
skall
ske för

37 Senaste lydelse 1995:1409.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

79

varje värdeområde
och
omfatta
Prop. 2001/02:43

det antal försäljningar inom
om-
Bilaga 1

rådet (provvärderingsobjekt)
som

bedöms erforderligt
med
hänsyn

till områdets karaktär. Om antalet

provvärderingsobjekt
är
för
få

eller saknas inom ett värde-

område, får provvärdering ske för

en grupp av värdeområden som då

tillsammans
bildar

ett

provvärderingsområde.

– – –

Förenklad fastighetstaxering

9 §

Vid förenklad fastighetstaxering skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen gälla.

Om i något hänseende väsentligt förändrade förhållanden inträffat skall dock beslutas om ändrade föreskrifter i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 7 §.

Bestämmelserna i 1–3 §§ gäller i tillämpliga delar vid förenklad fastighetstaxering .

10 §

Vad som sägs i 8 § skall i tillämpliga delar gälla vid förenklad fastighetstaxering.

20 kap.

2 § 38

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i regionen.

Förslag till allmän eller förenklad fastighetstaxering enligt 18 kap. 1 § eller 1 a § gäller som grundläggande beslut om taxering av fastigheten från taxeringsårets början om inte fastighetsägaren dessförinnan har kommit in med

38 Senaste lydelse 1998:239.
80

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens basvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall basvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

påpekanden.

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens taxeringsvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall taxeringsvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

4 § 39

I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2. typ av taxeringsenhet och
2. typ av taxeringsenhet och om

taxeringsenhetens
skattepliktsför-
taxeringsvärde skall åsättas taxe-

hållande,

ringsenheten

3. skattepliktig
enhets basvärde
3. taxeringsvärde för taxerings-

och däri ingående delvärde samt
enheten och däri ingående del-

värde av varje värderingsenhet,
värde samt värde av varje

värderingsenhet,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap.,

5. storleken av riktvärde samt

6. storlekskorrektion
enligt
6. storlekskorrektion enligt
7

7 kap. 4 a §, säreget förhållande
kap. 4 a §, justerat riktvärde enligt

enligt 7 kap. 5 § eller annat för-
7 kap. 5 § eller annat förhållande

hållande som har föranlett ändring
som har
föranlett ändring
av

av riktvärde.

riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

5 a § 40

Skattemyndigheten skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta fastighetsägaren om

1. innehållet i skattemyndighetens grundläggande beslut om fastighetstaxering,

2. att ägaren kan begära omprövning av beslutet,

3. vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga beslutet.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas beträffande beslut som avses i 2 §

39 Senaste lydelse 1999:630.

40 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

81

andra stycket.

6 §

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn.

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn.

13 § 41

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra stycket samt 15 och 16 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in
Har fastighetsägaren inte gett in

allmän fastighetsdeklaration i rätt
allmän eller förenklad fastighets-

tid, får ett omprövningsbeslut som
deklaration i rätt tid, får ett om-

är till hans nackdel meddelas efter
prövningsbeslut som är till hans

utgången av den tid som anges i
nackdel meddelas efter utgången

första stycket. Ett sådant om-
av den tid som anges i första

prövningsbeslut
får
meddelas
stycket. Ett sådant omprövnings-

inom ett år från den dag deklara-
beslut får meddelas inom ett år

tionen kom in till skattemyndig-
från den dag deklarationen kom in

heten, dock senast före utgången
till skattemyndigheten, dock senast

av det femte året efter taxerings-
före utgången av det femte året

året.

efter taxeringsåret.

– – –

22 kap.

4 §

Vid prövning av mål om allmän
Vid prövning av mål om allmän

fastighetstaxering
består
kammar-
eller förenklad fastighetstaxering

rätt av tre lagfarna ledamöter samt
består kammarrätt av tre lagfarna

två av de särskilda ledamöter som
ledamöter samt två av de särskilda

avses i 5 §. Utevaro av en av de
ledamöter som avses i 5 §. Ute-

särskilda ledamöterna
hindrar
varo av en av de särskilda leda-

dock inte att mål avgörs om tre av
möterna hindrar dock inte att mål

kammarrättens ledamöter är ense
avgörs om tre av kammarrättens

om slutet.

ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens prövning inte skall tillämpas.

41 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

82

5 § 42

Regeringen förordnar
för
högst
Regeringen förordnar
för
högst

fem år i sänder för varje kammar-
fem år i sänder för varje kammar-

rätt minst nio, högst tjugo i
rätt minst nio, högst tjugo i

praktiska värv
förfarna personer
praktiska värv
förfarna personer

med god kännedom om fastighets-
med god kännedom om fastig-

förhållanden i allmänhet att efter
hetsförhållanden
i allmänhet
att

kallelse inträda såsom ledamöter i
efter kallelse inträda såsom leda-

kammarrätten vid handläggning av
möter i kammarrätten vid hand-

mål om allmän fastighetstaxering.
läggning av mål om allmän eller

Av dessa personer skall i fråga om
förenklad
fastighetstaxering.
Av

varje kammarrätt minst tre äga
dessa personer skall i fråga om

kunskap beträffande värdering av
varje kammarrätt minst tre äga

skogsmark
och
växande
skog,
kunskap beträffande värdering av

minst två beträffande värdering av
skogsmark
och
växande
skog,

vattenfallsfastighet, minst två be-
minst två beträffande värdering av

träffande värdering av lantbruks-
vattenfallsfastighet, minst två be-

enhet i övrigt och minst två
träffande värdering av lantbruks-

beträffande
värdering
av
annan
enhet i övrigt och minst två

taxeringsenhet än lantbruksenhet i
beträffande
värdering
av
annan

övrigt. Avgår sådan person under
taxeringsenhet än lantbruksenhet i

den tid, för vilken han har blivit
övrigt. Avgår sådan person under

utsedd, förordnar regeringen annan
den tid, för vilken han har blivit

person i hans ställe.

utsedd, förordnar regeringen annan

person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken.

6 § 43

Regeringen
meddelar närmare
Regeringen
meddelar
närmare

föreskrifter
angående inkallande
föreskrifter
angående inkallande

av de särskilda ledamöterna till
av de särskilda ledamöterna till

tjänstgöring
i
kammarrätt samt
tjänstgöring
i
kammarrätt samt

angående ordnandet av kammar-
angående ordnandet av kammar-

rätts arbete med handläggning av
rätts arbete med handläggning av

mål om allmän fastighetstaxering
mål om allmän och förenklad

och därmed
sammanhängande
fastighetstaxering och
därmed

frågor.

sammanhängande frågor.

Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års fastighetstaxering.

42 Senaste lydelse 1990:1382.

43 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

83

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1247) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs

dels att 24 kap. 1 § och 32 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1247) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1999:1247) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

24 kap.

1 § 44

Rätt att begära omprövning eller att överklaga som enligt 20–22 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även en arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år

1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

En ny ägare har rätt att begära
En ny ägare har rätt att begära

omprövning eller att överklaga
omprövning
eller
att
överklaga

endast när ärende avser senaste
endast när ärende avser senaste

allmänna fastighetstaxering eller
allmänna eller förenklade fastig-

ny taxering avseende taxeringsen-
hetstaxering
eller
ny
taxering

heten som därefter skett genom
avseende
taxeringsenheten som

särskild fastighetstaxering.
därefter
skett genom
särskild

fastighetstaxering.

32 kap.

1 § 45

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928 gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

44 Senaste lydelse 1999:1247.

45 Senaste lydelse 1999:1247.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

84

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års fastighetstaxering.

Prop. 2001/02:43 Denna lag träder i kraft den 1 Bilaga 1

juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års fastighetstaxering.

85

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Fastighetstaxeringsutredningens betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10)

Följande remissinstanser har avgett yttrande: Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Skåne län, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Västernorrlands län, Datainspektionen, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens fastighetsverk, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Statens jordbruksverk, Teracom AB, Boverket, Lantmäteriverket, Statens järnvägar, Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket, Posten AB, Samhall AB, Stockholms kommun, Norrtälje kommun, Båstad kommun, Simrishamns kommun, Göteborgs kommun, Sotenäs kommun, Åre kommun, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges Industriförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska kraftverksföreningen, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Jordägareförbund, Mäklarsamfundet, HSB:s Riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SBC Bostadsrättsorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Skärgårdens Intresseföreningars kontaktorganisation och Svenska Bankföreningen.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Statens Bostadskreditnämnd, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Kyrkostyrelsen i Uppsala, Post- och telestyrelsen, Kalmar kommun, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorsamfundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Stadshypotek Bank AB, Skogsägarnas Riksförbund, Fastighetsmäklarförbundet, Riksförbundet Vi i Småhus och Institutet för bostadsforskning.

Riksskatteverket har inhämtat yttranden från skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö, Linköping och Luleå.

Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Bankföreningen hänvisar i sina remissvar till ett yttrande av Näringslivets Skattedelegation.

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB har avgett ett gemensamt remissvar.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 2

86

Lagförslag i promemorian om uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 47 kap. 13 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

47 kap.

5 §

Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är

1. småhus med mark som är småhusenhet,

2. småhus på annans mark,

3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller

4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.

Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras.

13 a §

I fall som avses i 5 § fjärde stycket får i ersättningen för ersättningsbostaden endast räknas in utgifter för ny-, till- och ombyggnad.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 3

87

Prop. 2001/02:43 Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avytt- Bilaga 3

ringar som skett den 1 januari 2001 och senare.

88

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian om uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Riksskatteverket, Boverket, Sveriges Fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Mäklarsamfundet, Svenska Bankföreningen och Sveriges Byggindustrier.

Riksskatteverket har inhämtat yttrande från skattemyndigheterna i Växjö, Stockholm, Göteborg och Malmö.

Villaägarnas Riksförbund har avstått från att yttra sig.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 4

89

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 1 dels att 1 kap. 9 §, 16 A kap. och 33–38 kap. skall upphöra att gälla, dels att rubriken till avd. 4 och rubriken närmast före 1 kap. 9 § skall

utgå,

dels att rubriken till avd. 2 skall lyda ”Förfarandet m.m. vid allmän och förenklad fastighetstaxering”,

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 4 §, 5 kap. 1, 2, 4 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1– 6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9–10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 6 och 13 §§, 22 kap. 4–6 §§, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 § samt rubrikerna till 5 och 18 kap. samt rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§, 16 kap. 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 9–11 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda ”Allmän fastighetstaxering”.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 2

Fastighetstaxering sker vid allmän och särskild fastighetstaxering samt genom omräkning.

Vid allmän och särskild fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av taxeringsenhet och basvärde bestämmas för varje taxeringsenhet.

Vid omräkning skall taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Basvärde och taxeringsvärde skall dock inte åsättas fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt.

Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

Vid fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av taxeringsenhet och taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Taxeringsvärde skall dock inte åsättas fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt.

1
Senaste lydelse av

1 kap. 9 § 1999:630

16 A kap. 1994:1909

33-38 kap. 1994:1909.

2
Senaste lydelse 1994:1909.
90

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän eller förenklad fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

Basvärde utgör även taxeringsvärde för fastighet som enligt 9 § skall undantas från omräkning.

3 § 3

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

Beslut om omräkning skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

6 § 4

Allmän och särskild fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän fastighetstaxering

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän och förenklad fastighetstaxering

7 § 5

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna

i 2–15 kap. och i följande ordning.
År 2003 och därefter vart sjätte

År 1988 och därefter vart sjätte

år
taxeras
hyreshusenheter,
år taxeras småhusenheter,

industrienheter,
elproduktions-
år 2005 och därefter vart sjätte

enheter och specialenheter,
år lantbruksenheter samt

år
1990 och
därefter vart sjätte
år 2007 och därefter vart sjätte

3 Senaste lydelse 1994:1909.

4 Senaste lydelse 1994:1909.

5 Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

91

år småhusenheter samt

år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17–24 kap.

år
hyreshusenheter,
industri-
Prop. 2001/02:43

enheter, elproduktionsenheter och
Bilaga 5

specialenheter .

7 a §

Förenklad fastighetstaxering skall ske för hyreshusenheter, småhusenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14 kap. och i följande ordning.

År 2004 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter,

år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt

år 2008 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

7 b §

Bestämmelser om förfarandet

vid allmän och förenklad fastig-

hetstaxering finns i 17–24 kap.

8 § 6

Särskild fastighetstaxering skall
Särskild fastighetstaxering skall

verkställas varje år enligt be-
verkställas varje år enligt be-

stämmelserna i 16 kap. Sådan
stämmelserna i 16 kap. Sådan

taxering skall dock ej ske av
taxering skall dock ej ske av

taxeringsenhet som taxeras genom
taxeringsenhet som taxeras genom

allmän fastighetstaxering samma
allmän eller förenklad fastighets-

år.
taxering samma år.

Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i

25–32 kap.

2 kap.

4 § 7

Nuvarande lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark
Mark som upptas av
småhus, hyreshus, kraftverks-

6
Senaste lydelse 1994:1909.

7
Senaste lydelse 1999:630.
92

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
Prop. 2001/02:43

byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,
Bilaga 5

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning

till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra

tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har

en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall

dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall

taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna

i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark

till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-

ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten

bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-

byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som

tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör

kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är

uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-

samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark
Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

bete och som inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte

i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.

Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller

jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall

dock inte anses som skogsmark, om den på grund av

särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-

produktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om

den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan

producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om

året per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan
93

ment
produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har
Prop. 2001/02:43

förutsättningar att bära skog.
Bilaga 5

Övrig mark
Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

2 kap.

4 §

Föreslagen lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark
Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig

byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning

till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra

tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har

en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall

dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall

taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna

i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark

till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-

ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten

bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-

byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som

tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör

kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är

uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-

samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark
Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.
94

Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till

bete och som inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte

i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.

Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller

jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall

dock inte anses som skogsmark, om den på grund av

särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-

produktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om

den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan

producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om

året per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan

ment
produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog.

Övrig mark
Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Bestämmande av basvärde
Bestämmande av taxeringsvärde

5 kap.

1 § 8

Basvärde
skall bestämmas för
Taxeringsvärde skall bestämmas

varje skattepliktig taxeringsenhet.
för varje skattepliktig taxerings-

enhet.

2 § 9

Basvärde
skall bestämmas till
Taxeringsvärde skall bestäm-

det belopp som motsvarar 75
mas till det belopp som motsvarar

procent av taxeringsenhetens
75 procent av taxeringsenhetens

marknadsvärde.
marknadsvärde.

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

4 § 10

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

8 Senaste lydelse 1994:1909.

9 Senaste lydelse 1994:1909.

10 Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

95

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret.

8 § 11

Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 a §§ angivna grunder.

Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse

ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.

Summan
av
delvärdena
utgör
Summan
av
delvärdena
utgör

taxeringsenhetens basvärde.

taxeringsenhetens taxeringsvärde.

7 kap.

3 § 12

För byggnader och ägoslag som
För byggnader och ägoslag som

avses i 8–15 kap. skall basvärde
avses i 8–15 kap. skall taxe-

bestämmas
med
utgångspunkt i
ringsvärde bestämmas med ut-

riktvärden. Dessa skall för varje
gångspunkt
i
riktvärden.
Dessa

värderingsenhet
bestämmas
för
skall för
varje värderingsenhet

kombinationer
av
värdefaktorer,
bestämmas
för
kombinationer av

som i någon utsträckning varierar
värdefaktorer, som i någon ut-

inom värdeområdet och som har
sträckning varierar inom värde-

särskild betydelse för marknads-
området och som har särskild

värdet.

betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment.

2. Hyra för hyreshus.

3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på industrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

4. Årligt uttag av täktmark.

5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

4 § 13

Riktvärde skall bestämmas så att
Riktvärde skall bestämmas så att

det leder till basvärde som efter
det leder till taxeringsvärde som

11 Senaste lydelse 2001:546.

12 Senaste lydelse 2001:546.

13 Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

96

1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § skall, efter en eventuell storlekskorrektion enligt 4 a § och en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande taxeringsvärdet fastställas.

justering som avses i 5 § står i
efter justering som avses i 5 § står

överensstämmelse med bestäm-
i överensstämmelse med bestäm-

melserna i 5 kap. 2–5 a §§.
melserna i 5 kap. 2–5 a §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

6 § 14

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde.

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske.

Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § skall, efter en eventuell storlekskorrektion enligt 4 a § och en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande basvärdet fastställas.

16 § 15

För egendom som anges under punkterna 1–6 skall inte bestämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark

3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken

5. aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift

6. outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad.

8 kap.

2 § 16

Som riktvärden för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker, som är av normal storlek och standard, fri-

14 Senaste lydelse 1997:451.

15 Senaste lydelse 1999:630.

16 Senaste lydelse 1997:451.

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärden för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde året

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

97

liggande och det enda småhuset på
före det
år
då
allmän fastig-
Prop. 2001/02:43

en tomt som utgör självständig
hetstaxering
sker,
som
är av
Bilaga 5

fastighet och som inte varit före-
normal
storlek
och
standard,

mål för om- eller tillbyggnad får
friliggande och det enda småhuset

endast anges värden i en fastställd
på en tomt som utgör självständig

värdeserie.
fastighet och som inte varit före-

mål för om- eller tillbyggnad.

Med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

9 kap.

2 § 17

Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor får endast anges värden i en fastställd värdeserie.

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor.

15 kap.

8 § 18

Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som motsvarar andelen.

För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp

som läggs till den mottagande taxeringsenheten.

Värdet
av
ersättningskraft,
för
Värdet
av
ersättningskraft,
för

vilken mottagaren helt eller i allt
vilken mottagaren helt eller i allt

väsentligt skall betala uttagskost-
väsentligt skall betala uttagskost-

naden,
skall
behandlas
som
naden,
skall
behandlas
som

andelskraft.
Ersättningskraften
andelskraft.
Ersättningskraften

skall anges i procent av det
skall anges i procent av det

levererande kraftverkets basvärde.
levererande kraftverkets taxerings-

värde.

16 kap.

1 § 19

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års allmänna eller särskilda fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2–5 §§ inte skall ske.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2–5 §§ inte skall ske.

17
Senaste lydelse 1999:630.

18
Senaste lydelse 1999:630.

19
Senaste lydelse 1994:1909.
98

2 § 20

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2. typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skattepliktsförhållande bör ändras.

Ny taxering av fastighet skall
Ny taxering av fastighet skall

ske om fastigheten är indelad som
ske om fastigheten är indelad som

sådan taxeringsenhet som skall
sådan taxeringsenhet som
skall

taxeras vid viss allmän fastig-
taxeras vid viss allmän eller

hetstaxering och det vid taxeringen
förenklad fastighetstaxering
och

visar sig att den bör indelas i
det vid taxeringen visar sig att den

annan typ av taxeringsenhet.
bör indelas i annan typ av

taxeringsenhet.

Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpedi-

ment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

3 § 21

Ny taxering
av
taxeringsenhet
Ny
taxering
av taxeringsenhet

skall ske om under löpande taxe-
skall ske om under löpande taxe-

ringsperiod taxeringsenhetens vär-
ringsperiod taxeringsenhetens vär-

de ökat eller minskat genom sådan
de ökat eller minskat genom sådan

förändring
i
enhetens
fysiska
förändring
i
enhetens fysiska

beskaffenhet att åsatt basvärde på
beskaffenhet att åsatt taxerings-

grund av förändringen bör ändras
värde på grund av förändringen

med minst en femtedel, dock minst
bör ändras med minst en femtedel,

25 000 kronor. Ny taxering skall
dock
minst
25 000
kronor. Ny

dock alltid ske om kostnader som
taxering skall dock alltid ske om

har uppgått till minst en miljon
kostnader som har uppgått till

kronor har lagts ned på taxe-
minst en miljon kronor har lagts

ringsenheten eller, för värderings-
ned på taxeringsenheten eller, för

enhet med småhus och, i före-
värderingsenhet med småhus och,

kommande
fall,
därtill
hörande
i förekommande
fall,
därtill

tomtmark,
om
det sammanlagda
hörande tomtmark,
om
det

värdet av småhuset och tomt-
sammanlagda värdet av småhuset

marken på grund av förändringen
och tomtmarken på grund av

bör höjas eller sänkas med minst
förändringen bör höjas eller sänkas

100 000 kronor.

med minst 100 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som

20 Senaste lydelse 1990:1382.

21 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

99

den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4 § 22

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten

4. genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk.

Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

4 a §

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av sådan påverkan på den fysiska miljön att taxeringsvärdet på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor.

5 § 23

Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under den löpande taxeringsperioden.

Ny taxering får ske endast efter
Ny taxering får ske endast efter

framställning av taxeringsenhetens
framställning av taxeringsenhetens

ägare och om basvärdet till följd
ägare och om taxeringsvärdet till

av värdeminskning i anledning av
följd av värdeminskning i an-

nedläggningen bör sänkas med
ledning av nedläggningen bör

minst hälften.
sänkas med minst hälften.

22 Senaste lydelse 1999:630.

23 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

100

6 § 24

Prop. 2001/02:43

Taxering som avses i detta
Taxering som
avses
i detta
Bilaga 5

kapitel skall ske med hänsyn till
kapitel skall ske med hänsyn till

det allmänna prisläge och de
det allmänna prisläge och de

uppskattningsgrunder i övrigt som
uppskattningsgrunder i övrigt som

tillämpats vid den närmast före-
tillämpats vid den närmast före-

gående
allmänna
fastighetstaxe-
gående
allmänna
eller förenklade

ringen av samma slags taxe-
fastighetstaxeringen av
samma

ringsenhet.

slags taxeringsenhet.

17 kap.

4 § 25

Skattemyndigheten får förordna
Skattemyndigheten får förordna

det antal personer med sakkunskap
det antal personer med sakkunskap

i fråga
om
fastighetsvärdering
i fråga
om
fastighetsvärdering

(konsulenter
för
fastighetstaxe-
(konsulenter
för
fastighetstaxe-

ring) som behövs för att biträda
ring) som behövs för att biträda

skattemyndigheten vid den all-
skattemyndigheten vid den all-

männa fastighetstaxeringen.
männa och förenklade fastighets-

taxeringen.

Konsulenten får inte vara ledamot av skattenämnd vid den skattemyndighet som han biträder.

5 § 26

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten vid utredning av taxeringsfrågor som kräver särskild sakkunskap.

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna och förenklade fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten vid utredning av taxeringsfrågor som kräver särskild sakkunskap.

Allmän fastighetsdeklaration
Allmän och förenklad fastig-

hetsdeklaration

18 kap.

1 § 27

Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för

Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för

24
Senaste lydelse 1994:1909.

25
Senaste lydelse 1993:1193.

26
Senaste lydelse 1993:1193.

27
Senaste lydelse 1994:1909.
101

varje fastighet. Detta gäller inte
varje fastighet. Detta gäller inte

sådan ägare som senast den 15
sådan ägare som senast den 15

oktober året före det år då allmän
oktober året före det år då allmän

fastighetstaxering
äger rum
fått
fastighetstaxering
äger rum
fått

förslag till fastighetstaxering.
förslag till fastighetstaxering.

Deklaration skall dock inte lämnas
Deklaration skall dock inte lämnas

för försvarsfastighet som tillhör
för försvarsfastighet som tillhör

staten och som enligt 3 kap. 2 § är
staten och som enligt 3 kap. 2 § är

undantagen från
skatteplikt
eller
undantagen från
skatteplikt
eller

för fastighet som vid föregående
för fastighet som vid föregående

års taxering inte åsatts högre
års taxering inte åsatts högre

basvärde än 1 000 kronor.

taxeringsvärde än 1 000 kronor.

Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

1 a §

Vid förenklad fastighetstaxering skall fastighetsdeklaration lämnas endast av ägare till hyreshusenhet (förenklad fastighetsdeklaration). Skattemyndigheten får dock förelägga ägare till taxeringsenheter av annat slag att lämna sådan deklaration om det finns särskilda skäl.

I andra fall än som sägs i första stycket skall förslag till fastighetstaxering skickas ut senast den 15 oktober året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum.

3 § 28
och
förenklad

Allmän
fastighetsdeklaration
Allmän

och förslag
till fastighetstaxering
fastighetsdeklaration och förslag

skall avfattas på blankett enligt
till fastighetstaxering skall avfattas

fastställt formulär.
på blankett
enligt
fastställt

formulär.

28 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

102

4 § 29
Prop. 2001/02:43

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla
Bilaga 5

uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordnings-

nummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens

ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens

gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella

beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter

om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror

och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner

och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i

övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att

bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8–15 kap. skall

grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter

om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har

olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med

tomträtt.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen . Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

Vad som sägs i första–tredje styckena skall också tillämpas vid förenklad fastighetsdeklaration.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen . Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

Allmän fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast den 1 november året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.

9 § 30

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast den 1 november året före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering äger rum.

29
Senaste lydelse 1999:1052.

30
Senaste lydelse 1998:239.
103

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden, som skall lämnas till ledning för taxering inom regionen.

9 a § 31

Om någon visar att han på grund
Om någon visar att han på grund

av särskilda omständigheter är för-
av särskilda omständigheter är för-

hindrad att lämna allmän fastig-
hindrad att lämna allmän eller för-

hetsdeklaration
eller påpekanden
enklad fastighetsdeklaration eller

inom föreskriven tid, får han efter
påpekanden inom föreskriven tid,

ansökan beviljas anstånd med att
får han efter ansökan beviljas

lämna
deklarationen
eller
anstånd med att lämna deklara-

påpekandena.
Anstånd får
inte
tionen eller påpekandena. Anstånd

utan att det finns synnerliga skäl
får inte utan att det finns synner-

medges längre än till utgången av
liga skäl medges längre än till

februari månad under taxerings-
utgången av februari månad under

året.

taxeringsåret.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skattemyndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger

att den överlämnas till rätt myndighet.

10 § 32

Om en fastighet överlåts efter
Om en fastighet överlåts efter

det att allmän fastighetsdeklaration
det att allmän eller förenklad

har lämnats men före taxerings-
fastighetsdeklaration
har lämnats

årets ingång, är såväl den förut-
men före taxeringsårets ingång, är

varande som den nye ägaren
såväl den förutvarande som den

skyldiga att inom tio dagar där-
nye ägaren skyldiga att inom tio

efter göra anmälan om över-
dagar därefter göra anmälan om

låtelsen till skattemyndigheten.
överlåtelsen till
skattemyndig-

heten.

Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall

överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

12 § 33

Brandförsäkringsanstalt
är
efter
Brandförsäkringsanstalt
är
efter

föreläggande skyldig att
till
led-
föreläggande skyldig att
till
led-

31 Senaste lydelse 1994:1909.

32 Senaste lydelse 1993:1193.

33 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

104

Föreläggande får utfärdas av en skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration.

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande.

ning vid allmän fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

ning vid allmän och förenklad Prop. 2001/02:43 fastighetstaxering lämna uppgift Bilaga 5

om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

14 § 34

En uppgiftspliktig person, som
En
uppgiftspliktig person,
som

inte har lämnat in allmän fastig-
inte har lämnat in allmän eller

hetsdeklaration eller annan uppgift
förenklad
fastighetsdeklaration

inom föreskriven tid, får före-
eller annan uppgift inom före-

läggas att lämna sådan deklaration
skriven tid, får föreläggas att

eller uppgift.
lämna
sådan deklaration
eller

uppgift.

Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad i enlighet med denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen.

15 § 35 Allmän fastighetsdeklaration

och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande.

22 § 36 Föreläggande får utfärdas av en

skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän fastighetsdeklaration.

42 § 37

Om en deklarationsskyldig inte
Om en deklarationsskyldig inte

har kommit in med allmän fastig-
har kommit in med allmän eller

hetsdeklaration
inom föreskriven
förenklad
fastighetsdeklaration

tid eller endast har lämnat en
inom föreskriven tid eller endast

allmän fastighetsdeklaration
med
har lämnat en allmän eller

så bristfälligt
innehåll att
den
förenklad
fastighetsdeklaration

34
Senaste lydelse 1993:1193.

35
Senaste lydelse 1993:1193.

36
Senaste lydelse 1993:1193.

37
Senaste lydelse 1993:1193.

105

uppenbarligen inte är ägnad att
med så bristfälligt innehåll att den

ligga till grund för taxering, skall
uppenbarligen inte är ägnad att

en särskild avgift ( försenings-
ligga till grund för taxering, skall

avgift ) om 500 kronor påföras
en särskild avgift ( försenings-

honom.

avgift ) om 500 kronor påföras

Om en deklarationsskyldig som
honom.

Om en deklarationsskyldig som

utan
föreläggande skall lämna
utan föreläggande skall lämna all-

allmän
fastighetsdeklaration,
inte
män eller förenklad fastighets-

har kommit in med deklaration
deklaration, inte har kommit in

senast den 1 maj under taxe-
med deklaration senast den 1 maj

ringsåret eller om han dessför-
under taxeringsåret eller om han

innan endast har kommit in med
dessförinnan endast har kommit in

en
allmän fastighetsdeklaration
med en allmän eller förenklad

med så bristfälligt innehåll att den
fastighetsdeklaration med så brist-

uppenbarligen inte är ägnad att
fälligt innehåll att den uppen-

ligga till grund för taxering,
barligen inte är ägnad att ligga till

bestäms
förseningsavgiften
till
grund för taxering,
bestäms

2 000 kronor.

förseningsavgiften
till
2 000

kronor.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

19 kap.

3 § 38

Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.

Lantmäteriverket
och
Lantmäteriverket
och skatte-

skattemyndigheten
skall vidare
myndigheten skall vidare pröva att

pröva att en tillämpning av förslag
en tillämpning av förslag till

till föreskrifter enligt 1 § andra–
föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde

fjärde styckena leder till bas-
styckena leder till taxeringsvärden

värden som svarar mot basvärde-
som
svarar
mot
taxerings-

nivån enligt 5 kap. 2 § (prov-
värdenivå enligt 5 kap. 2 § (prov-

värdering). Motsvarande prövning
värdering). Motsvarande prövning

görs av förslag till riktvärdekartor
görs av förslag till riktvärdekartor

för tomtmark och riktvärdetabeller
för tomtmark och riktvärdetabeller

för småhus enligt första stycket.
för småhus enligt första stycket.

Provvärdering skall göras för varje värdeområde och omfatta det antal överlåtelser inom området (provvärderingsobjekt) som bedöms nödvändigt med hänsyn till områdets karaktär. Om antalet provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering

38 Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

106

göras för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett
Prop. 2001/02:43

provvärderingsområde.
Bilaga 5

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar

närmare föreskrifter om indelningen i provvärderingsområden. Ett sådant

beslut får inte överklagas.

Förenklad fastighetstaxering

9 §

Senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum, beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för förberedelsearbetet.

10 §

Vid förenklad fastighetstaxering skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen gälla. Om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende, kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer dock besluta om ändrade föreskrifter. Sådana föreskrifter skall beslutas senast den 1 september året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum.

11 §

Bestämmelserna i 2 §, 3 § första– tredje styckena och 8 § tillämpas också vid förenklad fastighetstaxering .

20 kap.

2 § 39

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i

regionen.
Har fastighetsägaren, trots att

Har fastighetsägaren, trots att

han varit skyldig att lämna
han varit skyldig att lämna

fastighetsdeklaration, inte avgett
fastighetsdeklaration, inte avgett

någon sådan, eller kan fastighetens
någon sådan, eller kan fastighetens

39 Senaste lydelse 1998:239.
107

basvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall basvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

taxeringsvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall taxeringsvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

4 § 40

I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets basvärde
3. skattepliktig enhets taxerings-

och däri ingående delvärde samt
värde och däri ingående delvärde

värde av varje värderingsenhet,
samt värde av varje värderings-

enhet,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap.,

5. storleken av riktvärde samt

6. storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

6 § 41

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn.

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn.

13 § 42

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra stycket samt 15 och 16 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in
Har fastighetsägaren inte gett in

allmän fastighetsdeklaration i rätt
allmän eller förenklad fastighets-

tid, får ett omprövningsbeslut som
deklaration i rätt tid, får ett om-

är till hans nackdel meddelas efter
prövningsbeslut som är till hans

40 Senaste lydelse 1999:630.

41 Senaste lydelse 1994:1909.

42 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

108

utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom in till skattemyndigheten, dock senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom in till skattemyndigheten, dock senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

22 kap.

4 § 43

Vid prövning av mål om allmän
Vid prövning av mål om allmän

fastighetstaxering består
kammar-
eller förenklad fastighetstaxering

rätt av tre lagfarna ledamöter samt
består kammarrätt av tre lagfarna

två av de särskilda ledamöter som
ledamöter samt två av de särskilda

avses i 5 §. Utevaro av en av de
ledamöter som avses i 5 §. Ute-

särskilda ledamöterna
hindrar
varo av en av de särskilda leda-

dock inte att mål avgörs om tre av
möterna hindrar dock inte att mål

kammarrättens ledamöter
är ense
avgörs om tre av kammarrättens

om slutet.

ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens prövning inte skall tillämpas.

5 § 44

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträffande värdering av lantbruksenhet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan taxeringsenhet än lantbruksenhet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

43 Senaste lydelse 1981:280.

44 Senaste lydelse 1990:1382.

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän eller förenklad fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträffande värdering av lantbruksenhet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan taxeringsenhet än lantbruksenhet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

109

person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

6 § 45

Regeringen
meddelar närmare
Regeringen
meddelar
närmare

föreskrifter
angående inkallande
föreskrifter
angående inkallande

av de särskilda ledamöterna till
av de särskilda ledamöterna till

tjänstgöring
i
kammarrätt samt
tjänstgöring
i
kammarrätt samt

angående ordnandet av kammar-
angående ordnandet av kammar-

rätts arbete med handläggning av
rätts arbete med handläggning av

mål om allmän fastighetstaxering
mål om allmän och förenklad

och därmed
sammanhängande
fastighetstaxering och
därmed

frågor.

sammanhängande frågor.

Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

24 kap.

1 § 46

Rätt att begära omprövning eller att överklaga som enligt 20–22 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även en arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år

1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

En ny ägare har rätt att begära
En ny ägare har rätt att begära

omprövning eller att överklaga
omprövning
eller
att
överklaga

endast när ärende avser senaste
endast när ärende avser senaste

allmänna fastighetstaxering eller
allmänna eller förenklade fastig-

ny taxering avseende taxeringsen-
hetstaxering
eller
ny
taxering

heten som därefter skett genom
avseende
taxeringsenheten som

särskild fastighetstaxering.
därefter
skett genom
särskild

fastighetstaxering.

32 kap.

1 § 47

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång, har

45 Senaste lydelse 1981:280.

46 Senaste lydelse 1999:1247.

47 Senaste lydelse 1999:1247.

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker nästa gång,

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

110

blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

har blivit
ägare av fastigheten. Vad
Prop. 2001/02:43

nu sagts
gäller även arrendator,
Bilaga 5

som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för hyreshusenheter vid 2003 års fastighetstaxering och för lantbruksenheter vid 2003 och 2004 års fastighetstaxeringar.

111

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2001/02:1
Föreslagen lydelse

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

3 §

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 1,0 procent av:

a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet
avseende små-
taxeringsvärdet avseende
små-

husenhet,

husenhet,

det
omräknade
bostadsbygg-
bostadsbyggnadsvärdet
och

nadsvärdet och
det
omräknade
tomtmarksvärdet avseende småhus

tomtmarksvärdet avseende småhus
på lantbruksenhet,

på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet

75
procent av
marknadsvärdet
avseende privatbostad i utlandet,

avseende privatbostad i utlandet,

b) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värde-

ringsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande,

värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt

annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser vär-

deringsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande

och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bo-

städer och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det

fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen

fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra

följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem

kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Det-

samma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken

värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts

ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått

inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229),

skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än

sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i under-

laget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxerings-

enhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund

av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under

viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte

kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den

omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så
112

varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon
Prop. 2001/02:43

nedsättning dock inte ske.
Bilaga 5

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar

av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för

dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive

fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra

stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-

värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med till-

hörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som

småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande

tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen

på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser

bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken

ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången

vid 2006 års taxering. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på

grundval av taxeringsvärde som bestämts vid fastighetstaxering år 2004

eller tidigare tillämpas inte den nya lydelsen.

113

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 § 1

Fastighet i Sverige tas upp till
Fastighet i Sverige tas upp till

taxeringsvärdet.
Om
fastigheten
taxeringsvärdet.
Om fastigheten

innehas med tomträtt tas den upp
innehas med tomträtt tas den upp

till den del av taxeringsvärdet som
till den del av taxeringsvärdet som

avser byggnad. Om taxeringsvärde
avser byggnad. Om taxeringsvärde

saknas
vid
beskattningsårets
saknas
vid
beskattningsårets

utgång anses fastigheten inte ha
utgång anses fastigheten inte ha

något värde. Har en fastighets
något värde. Har en fastighets

basvärde
sänkts
för
taxeringsåret
taxeringsvärde
sänkts
för

vid särskild
fastighetstaxering
taxeringsåret vid särskild fastig-

enligt 16 kap. 2–5 §§ fastighets-
hetstaxering enligt 16 kap. 2–5 §§

taxeringslagen
(1979:1152), tas
fastighetstaxeringslagen

fastigheten upp till det taxerings-
(1979:1152), tas
fastigheten
upp

värde som fastställts för taxerings-
till det taxeringsvärde som fast-

året.

ställts för taxeringsåret.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

1 Senaste lydelse 2001:547.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

114

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 47 kap. 5 a och 13 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

47 kap.

5 §

Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är

1. småhus med mark som är småhusenhet,

2. småhus på annans mark,

3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller

4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.

Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

5 a §

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras.

13 a §

I de fall som avses i 5 a § andra stycket skall bara utgifter för ny-, till- och ombyggnad räknas i ersättningen för ersättnings-

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

115

bostaden.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avyttringar den 1 januari 2001 och senare.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

116

Lagrådets yttrande
Prop. 2001/02:43

Bilaga 6

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-10-08

Närvarande: regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet

Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand.

Enligt en lagrådsremiss den 20 september 2001 (Finansdepartementet)

har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn

Eveline Nilsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet :

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

16 kap. 4 a §

I 16 kap. 2-5 §§ anges på vilka grunder ny taxering av taxeringsenhet

skall ske vid särskild fastighetstaxering. Genom den föreslagna nya 4 a §

införs en bestämmelse om en ytterligare grund för ny taxering.

Bestämmelsen innebär att ny taxering skall ske om taxeringsenhetens

värde under löpande taxeringsperiod har förändrats till följd av miljö-

påverkan av viss omfattning, varvid det förutsätts att värdeförändringen

har sådan betydelse för taxeringsvärdet att detta bör ändras med minst en

femtedel, dock minst 25 000 kronor. Med föreslagen utformning av

bestämmelsen sammanskrivs kriteriet om värdeförändring till följd av

miljöpåverkan och den avsedda begränsningen till förändringar av viss

betydenhet, vilket inte ter sig som den lämpligaste konstruktionen i och

med att begränsningen uttrycks genom ett krav på att taxeringsvärdet bör

ändras på visst sätt. Visserligen används en sådan konstruktion som den

föreslagna redan i 3 §. Enligt Lagrådets mening är emellertid en

konstruktion efter mönster av 4 och 5 §§ att föredra. Lagrådet förordar

därför att den nya 4 a § utformas enligt följande: ”Ny taxering av

taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under

löpande taxeringsperiod till följd av påverkan på den fysiska miljön.

Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av

förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000

kronor”.

19 kap. 9 §

Bestämmelsen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen

eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för
117

förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen. Eftersom det här är fråga om föreskrifter om skatt är någon delegation till regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (RF) inte möjlig. Det är därför endast verkställighetsföreskrifter som kan beslutas. Något bemyndigande är då i och för sig inte behövligt eftersom rätten för regeringen att besluta verkställighetsföreskrifter följer redan av RF (8 kap. 13 § första stycket 1). Sådana ”bemyndiganden” förekommer dock i bl.a. 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen. Den kommitté som lade fram förslag till fastighetstaxeringslag påpekade också att uppräkningen i 7 kap. 7 § inte grundade någon skyldighet för regeringen att utfärda tillämpningsföreskrifter. Uppräkningen borde ses som ett uttryck för lagstiftarens mening om de områden för vilka föreskrifter erfordrades (SOU 1979:32 s. 502). Bestämmelsen utformades dock som en ”skallregel”. Lagrådet har i en tidigare sammansättning i ett lagstiftningsärende (prop. 2000/01:121 s. 101), som rörde införande av ett bemyndigande i 19 kap. 3 § tredje stycket, påpekat att det inte finns något grundlagsstöd för att riksdagen skulle ha rätt att beordra regeringen att utnyttja sin möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter och att sådana bestämmelser endast är att se som informationsregler. Lagrådet ansåg därför att regeln i och för sig var överflödig men att den kunde göras om till en informationsregel genom att orden ”skall besluta” byttes ut mot ”beslutar”.

Lagrådet delar det synsätt som kom till uttryck i det ärendet. Den nu föreslagna regeln är i denna del utformad på det sätt som Lagrådet då förordade. Så långt finns det därför inte något att invända mot den. Bestämmelsen anger emellertid också en sista dag för utfärdande av föreskrifterna. Detta kan rimligen inte uppfattas på något annat sätt än att regeringen senast denna dag skall ha utfärdat föreskrifter. Lagrådet anser att ett sådant krav inte är väl förenligt med grundlagsregleringen. Då det redan i dag finns en motsvarande bestämmelse i fastighetstaxeringslagen (19 kap. 1 §) anser sig Lagrådet dock inte böra avstyrka den föreslagna bestämmelsen.

19 kap. 10 §

Enligt bestämmelsen skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen gälla vid den förenklade. Om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende kan dock regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändrade föreskrifter. Bestämmelsen i 7 kap. 7 § är utformad som ett bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att besluta om föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer m.m. Bestämmelsen i 19 kap. 3 § rör indelningen i provvärderingsområden.

I sak måste en bestämmelse beslutad av riksdagen som slår fast att vissa regerings- eller myndighetsföreskrifter skall gälla, medföra att dessa föreskrifter blir att jämställa med lag. Vidare innebär den ståndpunkt som Lagrådet redovisat i anslutning till kommentaren till 19 kap. 9 § - att riksdagen inte kan påverka rätten att besluta verkställighetsföreskrifter eftersom denna grundar sig direkt på RF – att en föreskrift av riksdagen som innebär att verkställighetsföreskrifterna skall kunna

Prop. 2001/02:43

Bilaga 6

118

ändras endast under vissa förhållanden inte är förenlig med 8 kap. 13 §
Prop. 2001/02:43

första stycket 1 RF. Lagrådet avstyrker därför de föreslagna bestäm-
Bilaga 6

melserna i förevarande paragraf.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

119

Finansdepartementet
Prop. 2001/02:43

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2001

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: Bosse Ringholm

Regeringen beslutar proposition 2001/02:43 Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, m.m.

120