Bet. 2001/02:SKU11

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU11

Förenklad fastighetstaxering i stället föromräkning, m.m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag som bl.a.

innebär att det s.k. omräkningsförfarandet skall tas

bort och i stället ersättas av ett system med

förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de

allmänna fastighetstaxe-ringarna. De motioner som

väckts med anledning av förslaget avstyrks. Det

förenklade förfarandet omfattar småhus, hyreshus och

lantbruk. Förberedelse-arbetet inför den förenklade

fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än

vid den allmänna fastighetstaxeringen, och normalt

skall deklaration inte behöva lämnas. De nya

reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2002 och

tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år

2003. Omräkning av taxeringsvärdena skall dock äga

rum fram till dess att respektive typ av

taxeringsenhet är föremål för en förenklad eller

allmän fastighetstaxering. Mot utskottets

tillstyrkande i denna del har reservationer lämnats

av (m), (kd) och (fp).

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om

ändring i bestämmel-serna om uppskov med

kapitalvinstbeskattningen vid bostadsbyten.

Ett särskilt yttrande har lämnats av (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisningar till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Förenklad fastighetstaxering i stället

för omräkning

Riksdagen antar de i proposition 2001/02:43

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:43 i denna del och avslår

motionerna 2001/02:Sk28, 2001/02:Sk29 och

2001/02:Sk30.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (fp)

2. Uppskov med kapitalvinstbeskattningen i

vissa fall

Riksdagen antar det i proposition 2001/02:43

framlagda förslaget till

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:43

i denna del.

3. Propositionen i övrigt

Riksdagen antar det i proposition 2001/02:43

framlagda förslaget

till lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivnings-myndigheter. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:43 i denna

del.

Stockholm den 27 november 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik

Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf

Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof

Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I enlighet med vad som aviserades i

budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen att

det s.k. omräkningsförfarandet vid

fastighetstaxeringen tas bort. I stället föreslås

för småhus-, hyreshus- och lantbruksenheter ett

system med förenklade fastighetstaxeringar mitt

emellan de allmänna fastighets-taxeringarna.

Förberedelsearbetet inför den förenklade

fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än

vid den allmänna fastighetstaxeringen och normalt

skall deklaration inte behöva lämnas.

Tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna

föreslås bli ändrad. Enligt förslaget skall de

allmänna fastighetstaxeringarna i fortsättningen ske

vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för

småhusenheter, år 2005 för lantbruks-enheter och år

2007 för hyreshus-, industri-, elproduktions- och

special-enheter. De förenklade

fastighetstaxeringarna föreslås ske vart sjätte år

räknat fr.o.m. år 2004 för hyreshusenheter, år 2006

för småhusenheter och år 2008 för lantbruksenheter.

I propositionen föreslås även en ny grund för när

ny taxering skall göras. Denna innebär att ny

taxering skall göras under löpande taxeringsperiod

om det har skett sådana förändringar i den fysiska

miljön att den aktuella fastighetens värde på visst

sätt har påverkats.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1

januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003

års fastighetstaxering. Omräkning skall dock göras

fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet

är föremål för en allmän eller en förenklad

fastighetstaxering. Detta innebär att det kommer att

ske en omräkning för småhus, hyreshus och lantbruk

år 2002. År 2003 kommer det att ske en omräkning för

hyreshus och lantbruk och år 2004 en omräkning för

lantbruk.

Slutligen föreslås en ändring i bestämmelserna om

uppskov med kapital-vinstbeskattningen vid

bostadsbyten. Enligt förslaget skall det bli möjligt

att få uppskov även i de fall man förvärvat en

fastighet tidigare än året före det år då

ursprungsbostaden avyttrats. En förutsättning är

dock att man inom vissa tidsramar utför en ny-,

till- eller ombyggnad av ett småhus. De nya reglerna

föreslås träda i kraft den 31 december 2001 och

tillämpas retroaktivt på för-säljningar fr.o.m. den

1 januari 2001.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och de

motioner som har väckts i ärendet framgår av bilaga

1 till betänkandet. De lagändringar som regeringen

föreslår redovisas i bilaga 2.

2001/02

SkU11

(prop. 2001/02:43)

Utskottets överväganden

Förenklad fastighetstaxering i

stället för omräkning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändring i

fastighetstaxeringslagen och de

följdändringar som föreslås i lagen om

statlig fastighetsskatt och i lagen om

statlig förmögenhetsskatt samt avslår de

motioner som väckts med anledning av

förslaget.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3

(fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Enligt fastighetstaxeringslagen sker

fastighetstaxering vid allmän och särskild

fastighetstaxering samt genom omräkning.

De olika taxeringsenheterna indelas i tre grupper,

och för varje grupp sker taxering vart sjätte år.

För hyreshus-, industri- och elproduktionsenheter

samt specialenheter sker allmän fastighetstaxering

vart sjätte år räknat fr.o.m. 1988, för

småhusenheter vart sjätte år fr.o.m. 1990 och för

lantbruksenheter vart sjätte år fr.o.m. 1992. Nästa

allmänna fastighetstaxering, som alltså skulle göras

år 2002 (för småhus), har flyttats fram till år 2003

(prop. 1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20).

För varje taxeringsenhet bestäms vid den allmänna

fastighetstaxeringen ett basvärde som skall motsvara

75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde. Detta

bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget

under andra året före det år då den allmänna

fastighetstaxeringen sker.

Från och med 1996 beaktas prisutvecklingen mellan

de allmänna fastighetstaxeringarna genom att

basvärdet omräknas med hjälp av ett omräkningstal

som fastställs av RSV. Omräkningstalet fastställs

med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika

prisutvecklingsområden under tolvmånadersperioden

mellan den 1 juli andra året före taxeringsåret och

den 30 juni året före taxeringsåret. Omräkningen

sker för hyreshus, småhusenheter och

lantbruksenheter.

Omräkningsförfarandet infördes för att få till

stånd en mer successiv anpassning av

taxeringsvärdena till prisutvecklingen. Dessförinnan

hade fastighetstaxeringarna oftast inneburit

språngvisa uppjusteringar av taxeringsvärdena.

Omräkningsförfarandet är starkt schabloniserat och

bygger på att RSV skall bilda prisutvecklingsområden

inom vilka prisutvecklingen kan antas ha varit

likartad. Den kritik som ganska snart efter

genomförandet framfördes mot omräkningsförfarandet

går delvis ut på att andra faktorer än

prisutvecklingen, t.ex. åldern, inte kan beaktas och

att det därför visat sig vara svårt att bilda

prisutvecklingsområden med likartad värdeutveckling.

Hösten 1996 begärde riksdagen att regeringen

skulle göra en översyn av reglerna om

fastighetstaxeringsförfarandet. Regeringen

tillkallade därefter en särskild utredare för att

göra en sådan översyn (Fastighetstaxeringsutred-

ningen).

På grund av kritiken mot omräkningsförfarandet och

i avvaktan på vad Fastighetstaxeringsutredningen

skulle komma fram till beslöt riksdagen våren 1997

att omräkningstalen för hyreshus (bostadsdelen) och

småhus skulle vara desamma för år 1998 som de

omräkningstal som gällde för år 1997 (bet.

1996/97:FiU20). Riksdagen fattade därefter beslut om

att omräkningstalen för småhus och hyreshus skulle

vara oförändrade även under år 1999 och för småhusen

även under år 2000 (bet. 1997/98:FiU20 och bet.

1998/99:FiU20). Man talade om en "frysning" av

taxeringsvärdena.

Fastighetstaxeringsutredningen föreslog i sitt

betänkande (SOU 2000:10) att omräkningsförfarandet

skulle avskaffas och ersättas av ett system

förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de

allmänna fastighetstax-eringarna.

Frysningen av taxeringsvärdena upphörde vid

årsskiftet 2000/01 och RSV har under

förberedelsearbetet för år 2001 års omräkning

konstaterat att de värderingstekniska problemen vad

avser omräkningsförfarandet för hyres-husen kvarstår

och att den kraftiga prisutvecklingen för

småhusenheter även medfört problem för denna

kategori. Den kraftiga prisutvecklingen för småhus i

vissa delar av landet har fördubblats medan den i

andra områden har sänkts. Avgränsningen av

prisutvecklingsområdena har därför fått större

betydelse än tidigare. RSV har påpekat att det

uppstår tröskeleffekter som man inte kan göra något

åt inom ramen för det nuvarande omräknings-systemet.

Propositionen

I propositionen föreslås att omräkningsförfarandet

skall tas bort och att det i stället skall införas

ett system med förenklade fastighetstaxeringar.

Förenklade fastighetstaxeringar skall äga rum för

småhusenheter, hyres-husenheter och lantbruksenheter

under perioden mitt emellan de allmänna

fastighetstaxeringarna. Detta innebär att antingen

en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger

rum vart tredje år för respektive typ av

taxeringsenhet.

Förslag om en särskild dämpningsregel för att

undvika att den treåriga omtaxeringsperioden leder

till kraftiga språngvisa höjningar av taxerings-

värdena avser regeringen att presentera nästa år.

Med en sådan regel kommer höjningarna endast stegvis

att slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.

Förberedelsearbetet inför den förenklade

fastighetstaxeringen skall enligt propositionen vara

mindre ingående än vid den allmänna

fastighetstaxeringen. Huvudregeln bör vara att någon

fastighetsdeklaration inte skall lämnas. När det

gäller hyreshustaxeringen är dock den viktigaste

värdefaktorn hyran. Eftersom denna värdefaktor är

föränderlig över tiden anser regeringen att krav på

en deklaration bör ställas. Ett taxeringsbeslut vid

en förenklad fastighets-taxering skall enligt

förslaget kunna överklagas på samma sätt som ett

beslut vid den allmänna fatighetstaxeringen.

Vidare föreslås att det i fastighetstaxeringslagen

införs en ny grund för när ny taxering skall göras.

Detta innebär att ny taxering av fastighet skall

göras under löpande taxeringsperiod om det skett

sådana förändringar i den fysiska miljön att den

aktuella fastighetens värde på visst sätt har

påverkats. Det kan röra sig om yttre faktorer, t.ex.

att en kommun drabbas av miljöförstöring, som får

genomslag på marknadsvärdet på fastigheterna i

området.

Tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna

föreslås ändrad på så sätt att de allmänna

fastighetstaxeringarna sker vart sjätte år räknat

fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, fr.o.m. år 2005

för lantbruksenheter och fr.o.m. år 2007 för

hyreshus-, industri-, elproduktions- och

specialenheter.

De förenklade fastighetstaxeringarna föreslås ske

vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2004 för

hyreshusenheter, år 2006 för småhusenheter och

fr.o.m. år 2008 för lantbruksenheter.

Motioner

I motion Sk28 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas avslag på

regeringens förslag om ändrade regler för

fastighetstaxeringen (yrkande 1). Motionärerna anser

att hela systemet med fastighetstaxeringar är

tungrott, komplicerat och svåröverskådligt och att

regeringens förslag är otillräckligt för att

förbättra situationen för landets fastighetsägare.

Det är särskilt förvånande att regeringen föreslår

att det starkt kritiserade omräkningsförfarandet

skall tillämpas ännu ett par år framöver. I motionen

yrkas vidare att fastighets-taxeringslagen skall

upphöra att gälla fr.o.m. 2002 och att småhus och

flerbostadshus producerade från år 2002 inte skall

ingå i fastighets-skattesystemet (yrkandena 2 och

3). Taxeringsvärdenas största användnings-område är

vid beskattning av boende och förmögenheter, vari

bostäder ofta ingår. Motionärerna anser att

fastighetsskatten och förmögenhetsskatten successivt

skall avskaffas och att det därför inte finns skäl

att ha kvar ett kostnadskrävande och tungrott

fastighetstaxeringsförfarande. Även arvs- och

gåvoskatten bör avskaffas på sikt, och inte heller

dessa skatter motiverar under tiden ett system med

fastighetstaxeringar.

I motion Sk29 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) anförs

att fastighetsskatten är orättfärdig och

principiellt felaktig och att regeringens lappande

och lagande i fastighetsskattesystemet inte ökar

acceptansen utan endast bekräftar systemets brister.

Enligt motionärerna krävs en grundlig reformering

med sikte på en utfasning av fastighetsskatten. Som

ett första steg anser motionärerna att

taxeringsvärdena åter bör frysas så att skatt inte

tas ut på ett underlag som överstiger 1997 års

taxeringsvärden. Genom en sådan åtgärd skulle de

vidhängande problemen som uppstår vid

förmögenhetsbeskattningen och arvs- och

gåvobeskattningen försvinna. På sikt bör systemet

med statlig fastighetsskatt avskaffas och ersättas

av en möjlighet för kommunerna att ta ut en avgift i

relation till kommunal service kopplad till

fastigheten och inte på basis av marknadsvärde.

Statens inkomstbortfall skulle delvis kompenseras

genom en nivåjustering i det generella statsbidraget

till primärkommunerna i enlighet med

finansieringsprincipen. I motionen yrkas att

riksdagen skall ställa sig bakom den principiella

kritik mot fastighetsskattesystem som framförs i

motionen och den alternativa lösning på

fastighetsskatte-problematiken som föreslås

(yrkandena 1 och 2).

I motion Sk30 av Lennart Kollmats och Karin

Pilsäter (fp) yrkas avslag på regeringens förslag om

ändrade regler för fastighetstaxeringen och att

riksdagen ställer sig bakom motionärernas krav på en

reformerad fastighetstaxering (yrkandena 1 och 2).

Motionärerna anser att fastighets-skatten på sikt

skall avskaffas och att taxeringsförfarandet så

länge det finns kvar skall vara så enkelt som

möjligt. Enligt motionärerna är det rimligt att

taxeringsvärdena, som ligger till grund för såväl

beskattning som andra civilrättsliga beslut, grundar

sig på faktiska marknadsvärden. Taxerings-värdena

bör därför inte i längden vara frysta, utan efter en

reformering av taxeringsförfarandet återspegla

marknadsvärdet så långt det är möjligt.

Bostadsrätterna bör stegvis överföras till taxering

efter bostadsrättens marknadsvärde. För att undvika

effekterna av snabba prisfluktuationer på

bostadsmarknaden anser motionärerna att ett rullande

genomsnitt på 5-7 år bör användas vid taxeringen.

Utskottets ställningstagande

Uttaget av fastighetsskatt har de senaste åren

begränsats genom sänkta skattesatser och genom att

taxeringsvärdena för småhus och bostadshyreshus

varit frysta, dvs. någon årlig omräkning har inte

genomförts. Frysningen upphörde vid årsskiftet

2000/01. Eftersom fastighetspriserna ökat kraftigt

på många håll påverkar detta taxeringsvärdena och

skulle ha lett till kraftiga förändringar i

fastighets- och förmögenhetskatteuttaget i stora

delar av landet om inte balanserande åtgärder

vidtagits. För att motverka sådana effekter har

skatten sänkts i olika omgångar och nyligen till 1,0

% på småhus och till 0,5 % för hyreshus

(bostadsdelen) med retroaktiv verkan fr.o.m. den 1

januari 2001, och dessutom har fribeloppen i

förmögenhetsbeskattningen höjts (bet. 2001/02:FiU1,

rskr. 2001/02:34). Vidare har skatteutskottet

nyligen tillstyrkt regeringens förslag om att införa

en begränsningsregel som innebär att

fastighetsskatten för ett småhus som utgör den

skattskyldiges permanenta bostad begränsas så att

den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 %

av hushållsinkomsten. Riksdagen kommer inom kort att

fatta beslut härom, och reglerna kommer att

tillämpas retroaktivt från den 1 januari i år (bet.

2001/02:SkU3).

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att

taxeringsvärdena bör utgöra grund för

fastighetsbeskattningen och att det är angeläget att

taxeringsvärdena successivt anpassas till de

ändringar som sker i prisbildningen på

fastighetsmarknaden.

Det nuvarande omräkningsförfarandet är starkt

schabloniserat och ett alltför trubbigt instrument

för att åstadkomma en successiv anpassning av

fastigheternas värden till den fortlöpande

prisutvecklingen.

Utskottet anser inte minst mot bakgrund av den

kritik som har riktats mot förfarandet bl.a. från

RSV att starka skäl talar för att slopa omräknings-

förfarandet och ersätta det med ett system med

förenklade fastighets-taxeringar för småhusenheter,

hyreshusenheter och lantbruksenheter mitt emellan de

allmänna fastighetstaxeringarna. Ett sådant system,

som innebär att antingen en förenklad eller en

allmän fasighetstaxering kommer att äga rum vart

tredje år för respektive typ av taxeringsenhet,

leder till att taxerings-värdena kan fastställas med

större precision än genom omräkningsförfarandet.

Även en treårig omtaxeringsperiod kan ge upphov

till kraftiga språngvisa taxeringsvärdehöjningar,

som kan vara svåra att acceptera. Som regeringen

anför finns det därför skäl att komplettera metoden

med regler som innebär att höjda taxeringsvärden

endast stegvis tillåts slå igenom på uttaget av

fastighetsskatt. Utskottet ser positivt på att

regeringen har för avsikt att senast under nästa år

lägga fram ett sådant förslag för riksdagen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

industrienheter och elproduk-tionsenheter däremot

inte skall omfattas av det förenklade taxeringsför-

farandet.

Utskottet har inte någon erinran mot att

tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna

för de olika taxeringsenheterna ändras på det sätt

som föreslås i propositionen.

Utskottet har heller inte funnit skäl till erinran

mot regeringens förslag när det gäller förfarandet

vid och förberedelsearbetet inför den förenklade

fastighetstaxeringen eller mot förslaget att införa

en ny grund för fastighetstaxeringen så att det blir

möjligt att göra en ny taxering av fastigheten under

löpande taxeringsperiod om det skett sådana

förändringar i den fysiska miljön att den aktuella

fastighetens värde på viss sätt har för-ändrats.

De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas

första gången vid fastighetstaxeringen år 2003.

Omräkning av taxeringsvärden bör dock ske fram till

dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål

för en förenklad eller en allmän fastighetstaxering.

Detta innebär att småhusen kommer att vara föremål

för en omräkning år 2002, hyreshusen åren 2002 och

2003 samt lantbruken åren 2002, 2003 och 2004.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om

att taxeringsvärdet, förutom som underlag för

fastighetsskatten, har en viktig funktion i flera

andra sammanhang som ett officiellt värde på en

fastighet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet

propositionen i nu behandlad del och avstyrker

yrkandena om avslag i motionerna Sk28 och Sk30. Till

följd härav avstyrker utskottet även yrkandena i

Sk28 om att fastighets-taxeringslagen skall

avskaffas och att småhus och flerbostadshus

producerade efter utgången av innevarande år inte

skall ingå i fastighetsskattesystemet samt yrkandet

i motion Sk30 om att ett rullande genomsnitt på 5-7

år bör användas som bas vid fastighetstaxeringen.

Motionsyrkanden med liknande innehåll som de som

framförs i motion Sk29 har nyligen avslagits av

riksdagen (bet. 2001/2002:FiU1) samt avstyrkts av

skatteutskottet i samband med behandlingen av

regeringens förslag om en begränsningsregel för

fastighetsskatten. Utskottet finner inte anledning

att nu göra någon annan bedömning och avstyrker

därför även denna motion.

Uppskov med

kapitalvinstbeskattningen i vissa

fall

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag om ändring i

inkomstskattelagens bestämmelser om

uppskovsavdrag vid bostadsbyten.

Se även särskilt yttrande (m).

Gällande bestämmelser

Enligt gällande rätt kan den som säljer sin bostad,

ett småhus eller en bostadsrätt, (ursprungsbostaden)

under vissa förutsättningar få uppskov med

beskattningen av kapitalvinsten. En av

förutsättningarna är att den skattskyldige förvärvar

en minst lika dyr bostad (ersättningsbostaden)

tidigast året före och senast året efter

försäljningen och bosätter sig där. Uppskov kan

också medges den som inom de angivna tidsramarna

förvärvar en tomt och där uppför en bostad. Är den

nya bostaden billigare än den avyttrade medges

uppskov med en viss kvotdel av den skattepliktiga

vinsten.

Den som vid försäljningen av ursprungsbostaden

redan äger en bostad eller tomt kan medges uppskov

om denna bostad eller tomt förvärvats samma år som

försäljningen av ursprungsbostaden, eller tidigast

under året dessförinnan. Den som uppför ett nytt hus

på en obebyggd tomt som han eller hon innehaft sedan

länge kan däremot inte få uppskov med beskattningen.

Inte heller kan uppskovsavdrag göras i det fall den

skattskyldige utför till- eller ombyggnad på en

fastighet som denne innehaft sedan länge, t.ex. om

den skattskyldige bygger om en sommarstuga till en

permanentbostad. Den nuvarande lagstiftningen

bygger på att den skattskyldige måste förvärva en

obebyggd eller en bebyggd fastighet inom vissa

tidsgränser.

Propositionen

Regeringen föreslår att reglerna för uppskovsavdrag

i inkomstskattelagen ändras så att det blir möjligt

att få uppskov med kapitalvinstbeskattningen även i

de fall någon förvärvat en fastighet tidigare än

året före det år då ursprungsbostaden avyttrats. En

förutsättning är dock att den skattskyldige utför en

ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under

tiden mellan den 1 januari året före det år då

ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra

året efter avyttringen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare, på utskottets förslag, i ett

tillkännagivande till regeringen efterlyst ett

sådant förslag som regeringen nu lägger fram.

Utskottet välkomnar förslaget och tillstyrker

således propositionen även i denna del.

Propositionen i övrigt

Regeringen föreslår en redaktionell justering i

paragraferna 22 och 32 a §§ i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

Ändringarna innebär att hänvisningarna i dessa

paragrafer till lagen (1998:1603) om beskattningen

vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser

ändras till att avse 37 kap. 3 och 5 §§

inkomstskattelagen (1999:1229).

Utskottet tillstyrker förslaget.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Förenklad fastighetstaxering i stället för

omräkning (punkt 1) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring i fastighets-taxeringslagen

(1979:1152), lag om ändring i lagen (1984:1052)

om statlig fastighetsskatt och lag om ändring i

lagen (1997:323) om statlig förmögen-hetsskatt

och beslutar att fastighetstaxeringslagen skall

upphöra att gälla fr.o.m. år 2002 samt att

småhus och flerbostadshus producerade efter ut-

gången av innevarande år inte skall ingå i

fastighetsskattesystemet. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Sk28 och

2001/02:Sk30 yrkande 1 och avslår motionerna

2001/02:Sk29 och 2001/02:Sk30 yrkande 2.

Ställningstagande

Hela systemet med fastighetstaxeringar är enligt vår

mening tungrott, komplicerat och svåröverskådligt,

och regeringens förslag till detaljändringar är

otillräckligt för att förbättra situationen för

landets fastighetsägare. Det är särskilt förvånande

att regeringen föreslår att det starkt kritiserade

omräk-ningsförfarandet skall tillämpas ännu ett par

år framöver. Taxeringsvärdena har sin största

betydelse som underlag för beskattning av boende och

för-mögenheter, vari bostäder ofta ingår. Eftersom

vi anser att fastighetsskatten och

förmögenhetsskatten successivt skall avskaffas finns

det inte skäl att ha kvar ett kostnadskrävande och

tungrott fastighetstaxeringsförfarande för beräkning

av dessa skatter. Även arvs- och gåvoskatten bör

avskaffas på sikt, och inte heller dessa skatter

motiverar under tiden ett system med fastighets-

taxeringar.

När det gäller andra områden där taxeringsvärdena

i dag används som beräkningsunderlag kan i stället

värderingen utföras av privata värderings-företag.

Vid t.ex. lån till köp av fastighet gör långivaren

redan i dag vanligtvis en egen värdering av

fastigheten, alternativt uppdrar åt en oberoende,

auktoriserad värderingsman att värdera egendomen.

Kostnaden för värder-ingen får den som vill ha ett

objekt värderat stå för. Skattemedel skall inte

användas till sådan verksamhet. Ett sådant

förfaringssätt bör givetvis kunna användas även i

andra fall. Vid beräkning av exempelvis stämpelskatt

kan ansvarig myndighet i förekommande fall ge i

uppdrag åt en auktoriserad värderingsman att värdera

fastigheten.

Sammanfattningsvis anser vi att regeringens

förslag till ändringar i fastighetstaxeringen skall

avslås av riksdagen samt att fastighetstaxerings-

lagen skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari

2002 och att småhus och flerbostadshus producerade

efter utgången av innevarande år inte skall ingå i

fastighetsskattesystemet.

2. Förenklad fastighetstaxering i stället för

omräkning (punkt 1) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i fastighets-taxeringslagen (1979:1152),

lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt och lag om ändring i lagen

(1997:323) om statlig förmögen-hetsskatt och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation om principerna för

fastighetsskattesystemet och om att ersätta den

statliga fastighetsskatten med en kommunal

fastighetsavgift. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Sk29, 2001/02:Sk28 yrkande 1 och

2001/02:Sk30 yrkande 1 samt avslår motionerna

2001/02:Sk28 yrkan-dena 2 och 3 samt 2001/02:Sk30

yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att konstruktionen med löpande

fastighetsbeskattning som en del av

kapitalinkomstbeskattningen är principiellt

felaktig. Skatten är också orättfärdig eftersom den

drabbar alla boende oavsett inkomst- och betalnings-

förmåga. Regeringens lappande och lagande i

fastighetsskattesystemet ökar inte acceptansen utan

bekräftar snarare systemets brister.

Enligt vår mening krävs en grundlig reformering

med sikte på en utfasning av fastighetsskatten. Som

ett första steg bör taxeringsvärdena åter frysas så

att skatt inte tas ut på ett underlag som överstiger

1997 års taxeringsvärden. Genom en sådan åtgärd

skulle de vidhängande problemen som uppstår vid

förmögenhetsbeskattningen och arvs- och

gåvobeskattningen försvinna. Vår alternativa

långsiktiga lösning på fastighetsskatteproblematiken

bygger på att systemet med en statlig

fastighetsskatt avvecklas. I stället bör kommunerna

ges möjlighet att ta ut en avgift i relation till

kommunal service kopplad till fastigheten och inte

på basis av marknadsvärde. Statens inkomstbortfall

skulle delvis kompenseras genom en nivåjustering i

det generella statsbidraget till primärkommunerna i

enlighet med finansieringsprincipen. Genom en sådan

avgift som inte baseras på marknadsvärdet avvärjs

hoten om framtida chockhöjningar. Förutsebarheten

ökar och husägaren får en trygghet och kontroll över

sin ekonomi. Ett ytterligare motiv för en kommunal

fastighets-avgift är det incitament kommunerna

skulle få för utveckling av infrastruk-turen och ett

offensivt bostadsbyggande.

Mot denna bakgrund yrkar vi att riksdagen avslår

regeringens förslag om ändringar i

fastighetstaxeringen samt ger regeringen till känna

vad vi ovan anfört.

3. Förenklad fastighetstaxering i stället för

omräkning (punkt 1) - fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i fastighets-taxeringslagen (1979:1152), lag

om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt och lag om ändring i lagen

(1997:323) om statlig förmögen-hetsskatt och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i denna reservation om ett reformerat

fatighetstaxeringsförfarande. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Sk30 och 2001/02:Sk28

yrkande 1 samt avslår motionerna 2001/02:Sk28

yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:Sk29.

Ställningstagande

Folkpartiet vill på sikt avskaffa fastighetsskatten.

I avvaktan på att så kan ske bör

taxeringsförfarandet vara så enkelt som möjligt.

Vi anser det rimligt att taxeringsvärdena, som

ligger till grund för såväl beskattning som andra

civilrättsliga beslut, grundar sig på faktiska

marknads-värden. Taxeringsvärdena bör därför inte i

längden vara frysta, utan efter en reformering av

taxeringsförfarandet bör dessa återspegla

marknadsvärdet så långt det är möjligt. Vidare anser

vi att bostadsrättsföreningarna stegvis bör

överföras till taxering efter bostadsrättens

marknadsvärde, ej efter fastig-hetens värde. För att

undvika effekterna av snabba prisfluktuationer på

bostadsmarknaden föreslår Folkpartiet att ett

rullande genomsnitt på 5-7 år används vid

taxeringen. Det är angeläget att förändra de delar i

fastig-hetstaxeringen som leder till att enskilda

fastighetsägare får orimliga taxeringsvärden eller

att mycket stora värdeområden används. Efter en

sådan reformering bör beskattningen återigen utgå

från nya taxeringsvärden, och skattesatsen kan

därmed kraftigt sänkas.

Regeringens förslag uppfyller inte dessa kriterier

och bör därför avslås av riksdagen.

Vidare anser jag att riksdagen i ett

tillkännagivande till regeringen bör ställa sig

bakom vad som ovan anförts om en reformerad

fastighetstaxering.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande.

Uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid

bostadsbyten

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m).

Vi har under utskottsbehandlingen av detta ärende

föreslagit utskottet att ta initiativ till en

ytterligare ändring i bestämmelserna om

uppskovsavdrag vid bostadsbyten.

Enligt nu gällande regler måste den som vill ha

uppskov med beskattningen av kapitalvinsten yrka

avdrag med hela det belopp han eller hon har rätt

till. Det går alltså inte att få avdrag med endast

en del av beloppet. Någon valmöjlighet finns heller

inte när fråga är om ett preliminärt uppskovsavdrag

utan uppskov måste då yrkas med ett belopp som

motsvarar den skattepliktiga vinsten. Vi vill ändra

på detta och göra det möjligt för en skattskyldig

att välja att yrka uppskovsavdrag med ett lägre

belopp än han eller hon i dag har rätt till, eller

när fråga är om preliminärt uppskov välja att yrka

avdrag med ett belopp som är lägre än den

skattepliktiga vinsten.

Vi avser att återkomma till denna fråga under

våren 2002 då utskottet kommer att behandla vårt

förslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:43 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt,

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

och

5. lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivnings-myndigheter.

Följdmotioner

2001/02:Sk28 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att avslå propositionen

(2001/02:43) vad gäller punkterna ett till tre.

2. Riksdagen beslutar att fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) skall upphöra att gälla fr.o.m. år

2002.

3. Riksdagen beslutar att småhus och flerbostadshus

producerade från år 2002 inte skall ingå i

fastighetsskattesystemet.

2001/02:Sk29 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening den principiella kritik mot

fastighetsskatten som framförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en alternativ

lösning på fastighetsskatteproblematiken.

2001/02:Sk30 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter

(fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till

fastighetstaxering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vilka krav som

bör ställas på fastighetstaxeringen så länge den

finns kvar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag