Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt upphävd

1 §

Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i denna lag.

Bestämmelser om Skatteverket och förfarandet vid taxering till statlig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen (1990:324).

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och omfattar också motsvarande utländska företeelser om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

Lydelse enligt SFS 2003:719 (ändringsregistret)

2 §2 avgöranden

Den skattepliktiga förmögenheten utgörs av värdet av den skattskyldiges tillgångar efter avdrag för dennes skulder.

Den skattepliktiga förmögenheten bestäms med hänsyn till förhållandena vid utgången av beskattningsåret. Med beskattningsår avses kalenderåret före taxeringsåret.

3 §9 avgöranden

Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång tas upp

• 1. privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt,
• 2. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet som på grund av ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är näringsfastighet,
• 3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller närståendes boende,
• 4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i det land där aktiebolaget är hemmahörande samt marknadsnoterad aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige om ett aktieslag i bolaget den 29 maj 1997 var eller senare har varit inregistrerat vid en svensk börs eller en reglerad marknad i Sverige med undantag för huvuddelägares aktie,
• 5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där aktiebolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie i ett aktiebolag i vilket finns ett aktieslag som är marknadsnoterat,
• 6. annan sådan delägarrätt som avses i 48 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen än aktie om delägarrätten inte är marknadsnoterad samt andel i handelsbolag med undantag för andel i juridisk person till den del den juridiska personen är skattskyldig,
• 7. annan marknadsnoterad delägarrätt än aktie, marknadsnoterad fordringsrätt och marknadsnoterad tillgång som avses i 52 kap. inkomstskattelagen,
• 8. livförsäkring med undantag för
• a) pensionsförsäkring samt
• b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,
• 9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för rätt till
• a) utbetalning på grund av försäkring,
• b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt
• c) underhållsbidrag,
• 10. kontobehållning med undantag för behållning på pensionssparkonto,
• 11. fordran i pengar och liknade betalningsmedel samt fordran avseende marknadsnoterad tillgång som anges i 4, 5 eller 7,
• 12. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt överstiger 25 000 kronor,
• 13. lösöre med undantag för
• a) inre lösöre för personligt bruk,
• b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets värde understiger 10 000 kronor,
• c) fordon som avses i 2 kap. 2 § första stycket vägtrafikskattelagen (2006:227) samt
• d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning, om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 och 11 §§ inkomstskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.

Undantaget i första stycket 4 och 5 för huvuddelägares aktie tillämpas på

• 1. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid börs vid utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan denna tidpunkt,
• 2. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid en börs, en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet första gången efter utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan inregistreringen,
• 3. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats första gången efter utgången av år 1996, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan marknadsnoteringen,
• 4. aktie som har förvärvats med stöd av aktie som avses i 1-3, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan detta förvärv,
• 5. aktie som avses i 1-4 och som har förvärvats av ett barn eller barnbarn till huvuddelägaren och i förekommande fall därefter åter förvärvats av huvuddelägaren och som har innehafts direkt eller indirekt av ett barn, barnbarn eller av huvuddelägaren sedan först nämnda förvärv.

Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller tillsammans med närstående, innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande minst 25 procent av röstvärdet för aktierna i bolaget vid utgången av år 1991 i fråga om aktier i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid den tidpunkten och i övriga fall vid tidpunkten för inregistrering eller marknadsnotering som avses i andra stycket. Som huvuddelägare anses även dödsboet efter sådan aktieägare.

Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf en sådan livförsäkring som

• 1. avses i 58 kap. 2 § andra stycket andra meningen inkomstskattelagen (1999:1229), eller
• 2. uppfyller villkoren i 58 kap. 6-16 §§ inkomstskattelagen, om den har meddelats i en sådan verksamhet som avses i 2 kap. 1 § 2 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.

Lydelse enligt SFS 2007:545 (ändringsregistret)

4 §

Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder dras av från värdet av tillgångarna.

Som avdragsgill skuld räknas dock inte

• 1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 och 11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) med undantag för skuld hänförlig till tillgång som anges i 3 § första stycket 2 och 3,
• 2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,
• 3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den juridiska personen inte beaktas vid värdering enligt 14 §,
• 4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet avseende sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättigheter på grund av sådana avtal,
• 5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag att den är undantagen från skatteplikt,
• 6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är undantaget från skatteplikt,
• 7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,
• 8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till följd av dubbelbeskattningsavtal,
• 9. skatt som avses i 1 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) som ännu inte debiterats.

Lydelse enligt SFS 1999:1298 (ändringsregistret)

5 §2 avgöranden

Fordran är skattepliktig och skuld är avdragsgill endast om det är fråga om rättighet respektive förpliktelse som kan bestämmas till belopp och vars uppkomst inte är beroende av villkor. Avdrag medges dock för förpliktelse som avses i 4 § andra stycket 4 i den omfattning som anges i den bestämmelsen.

6 §1 avgörande

Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall betalas av

• 1. fysisk person som är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång,
• 2. dödsbo efter den som vid sin död var obegränsat skattskyldig,
• 3. svensk förening eller svenskt samfund utom till den del en medlem genom sin andel har del i dess förmögenhet,
• 4. svensk stiftelse.

En fysisk person som inte är svensk medborgare och som vistas i Sverige under en begränsad tid av högst tre år behandlas som begränsat skattskyldig.

Juridisk person som avses i 7 kap. 2 §, 3 § första stycket, 7 § första stycket, 15-17, 19 eller 20 § inkomstskattelagen (1999:1229) är inte skattskyldig. Detta gäller också registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 7 § första stycket nämnda lag.

Lydelse enligt SFS 1999:1298 (ändringsregistret)

7 §

En fysisk person som är begränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång skall betala förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet avseende sådan i Sverige belägen tillgång som anges i 3 § första stycket 1 och 2.

Lydelse enligt SFS 1999:1298 (ändringsregistret)

8 §1 avgörande

I fråga om skyldighet att betala skatt anses som ägare

• 1. den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare av fastighet,
• 2. den som innehar lös egendom med fideikommissrätt,
• 3. den som under sin livstid har rätt till avkastning av tillgång som tillhör annan fysisk person,
• 4. den som har rätt till avkastning av tillgång som tillhör familjestiftelse,
• 5. den som i övrigt har rätt till avkastning av annans tillgång och som skäligen bör betraktas som tillgångens ägare,
• 6. sådan förmånstagare som har förfoganderätt till livförsäkring.

Skattskyldighet föreligger inte för ägaren av en tillgång till vilken någon annan anses som ägare enligt denna paragraf.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, annat liknande subjekt eller annan tillgångsmassa som enligt stiftelseförordnandet eller motsvarande bestämmelser har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen.

9 §1 avgörande

Tillgång tas upp till marknadsvärdet om inte annat följer av 10-17 §§.

10 §

Fastighet i Sverige tas upp till det värde som gäller som underlag för fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Har underlaget beräknats enligt 1 § lagen (2006:1340) om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007-2009 års taxeringar, skall värdet, i förekommande fall, beräknas även med tillämpning av 2 a § lagen om statlig fastighetsskatt. Om fastigheten innehas med tomträtt tas den upp till den del av värdet som avser byggnad. Om taxeringsvärde saknas vid beskattningsårets utgång anses fastigheten inte ha något värde.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

Lydelse enligt SFS 2006:1341 (ändringsregistret)

11 §

Privatbostadsrätt tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med utgångspunkt i ett värde på föreningens eller bolagets fastighet beräknat enligt 10 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli under beskattningsåret.

Lydelse enligt SFS 1999:1298 (ändringsregistret)

12 §2 avgöranden

Marknadsnoterad delägarrätt med undantag för andel i sådan investeringsfond som avses i 48 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) tas upp till 80 procent av det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet om inte annat följer av 13 §. Marknadsnoterad fordringsrätt, andel i sådan investeringsfond som avses i 48 kap. 21 § samt marknadsnoterad tillgång som avses i 52 kap. nämnda lag, tas upp till det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Om det noterade värdet inte omfattar upplupen avkastning skall värdet ökas med sådan avkastning.

Lydelse enligt SFS 2004:62 (ändringsregistret)

13 §

Om det i ett aktiebolag finns skilda aktieslag av vilka ett eller flera är inregistrerade vid en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tas aktie i bolaget som inte är inregistrerad upp till samma värde som de inregistrerade aktierna. Är flera aktieslag inregistrerade, tas aktie som inte är inregistrerad upp till samma värde som de inregistrerade aktier som har den lägsta kursen.

Om det i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige finns skilda aktieslag av vilka ett eller flera är marknadsnoterade utan att vara inregistrerade vid en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ett aktieslag i bolaget den 29 maj 1997 var eller senare har varit inregistrerat vid en svensk börs eller en reglerad marknad i Sverige, tas aktie i bolaget som inte är marknadsnoterad upp till samma värde som de marknadsnoterade aktierna. Är flera aktieslag marknadsnoterade, tas aktie som inte är marknadsnoterad upp till samma värde som de marknadsnoterade aktier som har den lägsta kursen.

Lydelse enligt SFS 2007:545 (ändringsregistret)

14 §3 avgöranden

Vid värdering av delägarrätt som avses i 48 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som inte är marknadsnoterad samt andel i handelsbolag beaktas tillgångar och skulder i den juridiska personen respektive i handelsbolaget i den omfattning som skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren och inte annat följer av andra stycket eller 13 §. Om tillgången eller skulden ingår i en rörelse hos den juridiska personen respektive handelsbolaget, anses detsamma gälla för delägaren, dock inte i fråga om tillgång som för delägaren vid direkt innehav omfattas av 3 § första stycket 1 och därtill hänförlig skuld.

Aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige och som inte är marknadsnoterad tas upp till 80 procent av marknadsvärdet om ett aktieslag i bolaget har varit inregistrerat vid en reglerad marknad i Sverige under beskattningsåret.

Har en andel i ett handelsbolag ett negativt värde, får detta beaktas av delägare som inte har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser.

Lydelse enligt SFS 2007:545 (ändringsregistret)

15 §

Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott.

Lydelse enligt SFS 1999:1132 (ändringsregistret)

16 §

Rätt till sådan utbetalning som är skattepliktig enligt 3 § första stycket 9 tas upp till sitt nuvärde. Detta beräknas med hänsyn till marknadsräntan, det värde som förmånen motsvarar för ett helt år och den bestämda eller beräknade tiden under vilken förmånen ges ut.

17 §

Fordran i pengar och liknande betalningsmedel som inte är marknadsnoterad och som löper med ränta tas upp till sitt nominella belopp med tilllägg för förfallen ränta. Om en sådan fordran löper med ränta som betydligt understiger marknadsräntan eller är räntelös, tas den upp till sitt nuvärde beräknat med hänsyn till marknadsräntan, avtalad ränta och löptid.

Osäker fordran tas upp till det belopp som kan förväntas bli betalt. Värdelös fordran tas inte upp.

Lydelse enligt SFS 1997:954 (ändringsregistret)

18 §

Skuld tas upp till belopp som beräknas enligt de grunder som anges för värdering av tillgångar i 9, 16 och 17 §§. Löper en skuld med ränta som betydligt understiger marknadsräntan och utgår räntan efter en fast räntesats, tas skulden dock upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta om räntesatsen var marknadsmässig när skulden uppkom. Även i de fall då ränta utgår efter en räntesats som bestäms författningsenligt tas skuld upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta.

Förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och därmed jämförlig förpliktelse tas upp till belopp som motsvarar det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet på optionen, terminen eller den därmed jämförliga tillgången.

Lydelse enligt SFS 1997:954 (ändringsregistret)

19 §

Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögenheten avrundas nedåt till helt tusental kronor.

Fribeloppet uppgår till

• 1. 1 500 000 kronor för fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt för fall som avses i 21 § första stycket 4,
• 2. 3 000 000 kronor för fall som avses i 21 § första stycket 1-3, och
• 3. 25 000 kronor för annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse.

Lydelse enligt SFS 2004:1039 (ändringsregistret)

20 §

För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är skattesatsen 1,5 procent. För annan juridisk person är skattesatsen 1,5 promille.

21 §

Sambeskattning skall ske av

• 1. makar som levt tillsammans under beskattningsåret,
• 2. sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft barn tillsammans,
• 3. föräldrar som sambeskattas enligt 1 eller 2 och deras hemmavarande barn under 18 år, och
• 4. en förälder, som inte sambeskattas enligt 1 eller 2, och dennes hemmavarande barn under 18 år.

Makar sambeskattas inte det beskattningsår då de ingår äktenskap, om de inte skall sambeskattas enligt första stycket 2. Sambor sambeskattas inte det beskattningsår då den omständighet som medför att de skall sambeskattas inträffar. Vid ena makens eller sambons död sambeskattas makarna respektive samborna det beskattningsår då dödsfallet inträffade. Om det i annat fall inträffar ändring i något förhållande som har betydelse för frågan om makar eller sambor skall sambeskattas ett visst beskattningsår, bedöms frågan efter förhållandena under den större delen av beskattningsåret.

Frågan om barn är hemmavarande eller under 18 år bedöms efter förhållandena den 1 november beskattningsåret. Fosterbarn anses inte som hemmavarande barn.

Lydelse enligt SFS 2000:1422 (ändringsregistret)

22 §

Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för var och en för sig. Om ett barn inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret enligt 2 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, räknas dock barnets tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga förmögenheter.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för de personer som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet av tillgångarna vid beräkning av en persons skattepliktiga förmögenhet avräknas underskottet vid beräkning av den beskattningsbara förmögenheten. Skatten beräknas och fördelas på dessa personer efter förhållandet mellan deras skattepliktiga förmögenheter.

Lydelse enligt SFS 2001:1238 (ändringsregistret)

23 §

Om skattskyldig blivit beskattad för samma förmögenhet såväl i Sverige som i utländsk stat, kan regeringen på ansökan av den skattskyldige efterskänka skatten. För sådant beslut krävs ömmande omständigheter eller i övrigt synnerliga skäl.

Lydelse enligt SFS 1999:1298 (ändringsregistret)