Prop. 2001/02:95

Regeringens proposition

2001/02:95

Ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

Prop.

2001/02:95

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 februari 2002

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och

landsting för 2002. Därigenom ges dessa möjlighet att upprätthålla

sysselsättningen och tidigarelägga nyanställningar. Som en följd av detta kan

kommunernas och landstingens verksamheter stärkas samtidigt som en ökning av

arbetslösheten motverkas. Stödet beräknas uppgå till sammanlagt tre miljarder

kronor.

Underlaget för stödet utgörs av lönekostnader för verksamheter som bedrivs i

egen regi med tillägg för beräknade lönekostnader i verksamheter som köps in

från andra producenter. Stödet består av två delar - ett generellt stöd och ett

nyanställningsstöd. Det generella stödet uppgår till 1 procent av underlaget för

2001. Nyanställningsstödet uppgår till 32,82 procent av den beräknade

lönekostnadsökningen till följd av nyanställningar mellan 2001 och 2002.

Stödet tillgodoförs kommuner och landsting genom en kreditering på deras

skattekonton. Det generella stödet tillgodoförs under 2002, medan

nyanställningsstödet tillgodoförs under 2003.

Förslagen föranleder en särskild lag om kreditering på skattekonto av

tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting. Lagen föreslås

träda i kraft den 1 juni 2002.

Närmare bestämmelser om stödets utformning meddelas av regeringen.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 3

2 Förslag till lag om kreditering på skattekonto av tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 4

3 Ärendet och dess beredning 5

4 Ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 6

4.1 Utgångspunkter för ett tillfälligt sysselsättningsstöd 6

4.2 Generellt sysselsättningsstöd 7

4.3 Nyanställningsstöd 7

5 Ekonomiska konsekvenser 8

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 2002 9

1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av

tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting,

2. godkänner de föreslagna riktlinjerna för ett tillfälligt sysselsättningsstöd

till kommuner och landsting.

2

Förslag till lag om kreditering på skattekonto av tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs följande.

Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting som beslutats av

Riksskatteverket skall tillgodoföras kommunerna och landstingen genom

kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för dem enligt 3 kap. 5 §

skattebetalningslagen (1997:483).

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2002.

3

Ärendet och dess beredning

Regeringen aviserade hösten 2001, bl.a. mot bakgrund av den vikande

internationella konjunkturen, ett kommunalt sysselsättningsstöd.

I denna proposition föreslås ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner

och landsting. Förslagen i propositionen har beretts med Svenska

Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Riksskatteverket. Synpunkter framförda

i skrivelser från Föreningen Svenskt Näringsliv (dnr Fi2001/4529) har också

ingått i beredningen av ärendet. Förslagen har i huvudsak utformats i enlighet

med de synpunkter som kommit fram under beredningen.

Förslagen i denna proposition har tagits fram i samråd med vänsterpartiet och

miljöpartiet.

4

Ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

4.1 Utgångspunkter för ett tillfälligt sysselsättningsstöd

Regeringens förslag: Ett tillfälligt sysselsättningsstöd lämnas till kommuner

och landsting för 2002. Stödet består av ett generellt sysselsättningsstöd och

ett nyanställningsstöd.

Underlaget för stödet utgörs av lönekostnader för kommunala verksamheter som

bedrivs i egen regi med tillägg för beräknade lönekostnader i den verksamhet som

kommunen respektive landstinget köper in från andra producenter. Köp av

verksamhet från andra kommuner och landsting skall inte ingå i underlaget för

stödet.

Stödet tillgodoförs kommunerna och landstingen genom kreditering på respektive

kommuns och landstings skattekonto. Det generella stödet tillgodoförs under 2002

och nyanställningsstödet under 2003.

Skälen för regeringens förslag: Kommuner och landsting svarar för verksamheter

som är av avgörande betydelse för välfärden, såsom utbildning, kultur, individ-

och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg samt hälso- och sjukvård. Den

svagare ekonomiska utvecklingen internationellt påverkar den svenska ekonomin

negativt, vilket även leder till försämrade förutsättningar för kommuner och

landsting. Det senaste decenniet har kommuner och landsting tvingats att vara

mer återhållsamma med nyanställningar, vilket bidragit till att personalens

genomsnittliga ålder har ökat. De kommande åren kommer ett stort antal personer

behöva anställas till följd av ett ökat antal pensionsavgångar.

Personalförstärkningar kan behövas i delar av den kommunala verksamheten för att

stärka kvaliteten. Även behoven av kommunal verksamhet beräknas öka, bl.a. till

följd av den demografiska utvecklingen, vilket också innebär att

rekryteringsbehovet ökar.

Det är mot denna bakgrund som regeringen nu föreslår ett tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och landsting för 2002. Om dessa ges möjlighet

att upprätthålla sysselsättningen samt tidigarelägga planerade nyanställningar,

kan de kommunala verksamheterna stärkas samtidigt som en ökning av

arbetslösheten motverkas. Stödet bidrar därmed till att stärka för välfärden

viktiga sektorer och förebygga arbetslöshet.

Vad som i fortsättningen sägs om kommuner gäller även för landsting.

För att minska kommunernas arbetskraftskostnader bör stödet baseras på de

löneutbetalningar som ligger till grund för arbetsgivaravgifter, dvs. kommunens

redovisade lönekostnader.

Vid utformningen av stödet måste beaktas, vilket Föreningen Svenskt Näringsliv

framhållit, att kommuner inte bara bedriver verksamhet i egen regi, utan även i

viss utsträckning köper verksamhet från andra utförare. Andra utförare kan vara

privata eller kommunala företag. Det förekommer även att kommuner köper

verksamhet av andra kommuner.

För att kunna upprätthålla konkurrensneutraliteten i valet mellan att bedriva

verksamheten i egen regi och att köpa den, bör en andel av kommunernas kostnader

för köpt verksamhet ingå i underlaget för beräkning av stödet. Andelen bör

beräknas så att den i möjligaste mån kan antas motsvara lönekostnaderna i köpt

verksamhet. En avvägning måste därvid göras mellan å ena sidan önskemålet att

den beräknade andelen motsvarar faktiska lönekostnader i den köpta verksamheten

och å andra sidan att systemet är enkelt och lätt att administrera. Utifrån

uppgifter som lämnats av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet anser

regeringen att lönekostnadernas andel i köpt verksamhet kan beräknas till

hälften. Det motsvarar den andel som lönekostnaderna uppgår till i den

verksamhet som bedrivs i egen regi.

Stödet bör således beräknas på ett lönekostnadsunderlag som utgörs av kommunens

lönekostnad med tillägg för 50 procent av kostnaden för verksamhet som kommunen

köper in från andra producenter.

Lönekostnader för verksamhet som köps från en annan kommun ingår i den säljande

kommunens lönekostnader. Dessa kostnader föreslås exkluderas från den köpande

kommunens kostnader för köpt verksamhet och bör således inte ingå i

lönekostnadsunderlaget. I annat fall skulle både den kommun som köper

verksamheten och den kommun som säljer verksamheten få stöd för samma

lönekostnad.

Stödet bör beslutas av Riksskatteverket efter ansökan från kommunen och därefter

krediteras kommunens skattekonto.

Förslagen föranleder en särskild lag om kreditering på skattekonto av

tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting.

Närmare bestämmelser om stödets utformning meddelas av regeringen.

4.2 Generellt sysselsättningsstöd

Regeringens förslag: Ett generellt sysselsättningsstöd lämnas till kommuner och

landsting för 2002. Stödet uppgår till 1 procent av lönekostnadsunderlaget för

2001.

Skälen för regeringens förslag: Ett generellt sysselsättningsstöd bör införas

för kommuner och landsting 2002. Syftet med stödet är att öka deras möjligheter

att upprätthålla sysselsättningen. Det generella sysselsättningsstödet uppgår

till 1 procent av lönekostnadsunderlaget. I realiteten innebär det ett tillskott

till den kommunala sektorn på ca 2 200 miljoner kronor.

Som framgår av avsnitt 4.1 bör 50 procent av kostnaderna för köp av verksamhet

beräknas utgöra lönekostnader och bör därmed ingå i lönekostnadsunderlaget. Om

till exempel de egna lönekostnaderna för 2001 uppgår till 95 miljoner kronor och

kostnaderna för köp av verksamhet (exklusive köp från andra kommuner/landsting)

uppgår till 10 miljoner kronor blir det krediterade beloppet således 1 miljon

kronor ({95 + [10*50 %]} * 1 %).

Kommunerna och landstingen bör under september 2002 komma in med ansökan om

generellt sysselsättningsstöd till Riksskatteverket.

4.3 Nyanställningsstöd

Regeringens förslag: Ett nyanställningsstöd lämnas till kommuner och landsting

för en ökning av lönekostnadsunderlaget till följd av nyanställningar under

2002. Stödet uppgår till 32,82 procent av den beräknade ökningen från 2001 till

2002.

Skälen för regeringens förslag: Ett nyanställningsstöd bör införas för kommuner

och landsting 2002. Syftet med stödet är att möjliggöra för dessa att

tidigarelägga nyanställningar. Nyanställningsstödet utgår med 32,82 procent av

ökningen av lönekostnadsunderlaget från 2001 till 2002.

Nyanställningsstödet beräknas ge ett tillskott till kommunsektorn om ca 800

miljoner kronor. Stödet motsvarar arbetsgivaravgifterna hänförliga till en

beräknad sysselsättningsökning.

Stödet baseras på ökningen av lönekostnaderna mellan åren 2001 och 2002. För att

stödja nettosysselsättningsökningen och ge incitament till nyanställningar bör

en korrigering göras för de löneökningar som beräknas ske mellan 2001 och 2002.

Dessa antas i detta sammanhang uppgå till fyra procent.

För att erhålla nyanställningsstöd bör således krävas att lönekostnaderna 2002

överstiger motsvarande kostnader 2001 uppräknade med fyra procent. Kommunens

eller landstingets skattekonto krediteras med ett belopp som motsvarar 32,82

procent av den överstigande delen, dvs. motsvarande arbetsgivaravgifterna

hänförliga till nyanställningar.

Som angetts i avsnitt 4.1 har lönekostnadsandelen i köpt verksamhet beräknats

till 50 procent. Om t.ex. lönekostnaderna (inklusive köpt verksamhet) för 2001

uppgår till 100 miljoner kronor och motsvarande kostnader 2002 uppgår till 105

miljoner kronor blir det krediterade beloppet 328 200 kronor ({105 - [100*1,04]}

* 32,82 %).

Kommunerna och landstingen bör under september 2003 komma in med ansökan om

nyanställningsstöd till Riksskatteverket.

5 Ekonomiska konsekvenser

Sammanlagt beräknas det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och

landsting uppgå till 3 miljarder kronor. Eftersom stödet tillgodoförs kommunerna

och landstingen genom att en kreditering görs på deras skattekonton påverkas

statens inkomster och därmed statsbudgetens saldo, som försämras med 2,2

miljarder kronor 2002 med anledning av det generella sysselsättningsstödet och

med 0,8 miljarder kronor 2003 med anledning av nyanställningsstödet.

Beloppen är baserade på preliminära beräkningar. Framför allt beträffande

nyanställningsstödet finns det en viss osäkerhet vad gäller effekterna och

därmed kostnaderna.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 2002

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,

Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros,

Engqvist, Rosengren, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: Bosse Ringholm

Regeringen beslutar proposition Ett tillfälligt sysselsättningsstöd till

kommuner och landsting

Prop. 2001/02:95

7

1

9

9