Prop. 2002/03:68

Regeringens proposition

2002/03:68

Tullfrihet för vissa vapen och militär utrustning, m.m.

Prop.

2002/03:68

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2003

Göran Persson

Leif Pagrotsky

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett antal lagändringar i syfte att anpassa den

svenska lagstiftningen till rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari

2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning1.

EU:s medlemsstater har genom denna förordning avsett att på gemenskapsnivå

reglera tullfrihet för vissa vapen och militär utrustning som skall användas av

medlemsstaternas militära försvar.

Tidigare har tullfrihet för viss militär utrustning reglerats genom nationell

lagstiftning. Denna nationella kompetens upphörde då rådets förordning trädde i

kraft. De nationella bestämmelser som hittills har reglerat tullfrihet för

militär utrustning måste därför upphävas eller ändras. De föreslagna

lagändringarna syftar således till att anpassa den svenska lagstiftningen till

den nya EG-förordningen genom att upphäva en bestämmelse i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m. (tullfrihetslagen) samt att införa hänvisningar till

rådsförordningen i tullfrihetslagen och i lagen (1994:1548) om vissa

tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. Samtidigt genomförs vissa ändringar

av rent lagteknisk natur för att uppdatera vissa hänvisningar till

EG-rättsakter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen skall godkänna avtalet mellan

Konungariket Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering om upprättande

av en internationell arbetsgrupp för globala gemensamma nyttigheter och att

sekretariatet för den internationella arbetsgruppen, dess tjänstemän och

sakkunniga som anlitas av sekretariatet samt familjemedlemmar som ingår i dessa

personers hushåll skall åtnjuta den immunitet och de privilegier som följer av

avtalet.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 4

2 Lagtext 5

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

5

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden

med ekonomisk verkan, m.m. 7

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall 8

3 Ärendet och dess beredning 9

3.1 Tullfrihet för vissa vapen och militär utrustning 9

3.2 En internationell arbetsgrupp för globala gemensamma nyttigheter

9

4 Bakgrund 11

4.1 Lagstiftningen om tullfrihet för militär utrustning 11

4.2 Överträdelseärendena 11

4.3 Förhandlingarna om rådsförordningen 12

4.4 Huvuddragen i rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av

importtullar på vissa vapen och militär utrustning 13

5 Den internationella arbetsgruppen för globala gemensamma nyttigheter

16

5.1 Kostnader 17

6 Avtalet om upprättande av en internationell arbetsgrupp för globala

gemensamma nyttigheter 18

7 Behov av riksdagsbehandling 21

7.1 Lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. 21

7.2 Lag om ändring av lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med

ekonomisk verkan, m.m. 23

7.3 Godkännande av avtalet om upprättande av en internationell arbetsgrupp

för globala gemensamma nyttigheter 24

7.4 Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa

fall 24

8 Författningskommentarer 26

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

26

8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden

med ekonomisk verkan, m.m. 26

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2003 27

Bilaga 1 Avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken

Frankrikes regering om upprättande av en internationell arbetsgrupp för globala

gemensamma nyttigheter 28

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m.,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa

tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.,

3. godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken

Frankrikes regering om upprättande av en internationell arbetsgrupp för globala

gemensamma nyttigheter,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet

och privilegier i vissa fall.

2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Bestämmelser om frihet från tull i vissa fall finns i rådets förordning (EEG)

nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättandet av ett gemenskapssystem för

tullbefrielse. Bestämmelser om tullförmåner finns även i handelsöverenskommelser

som Europeiska gemenskaperna (EG) har ingått. Bestämmelser om ursprung som

medför förmånsbehandling för varor finns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av

den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och

kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet

av en tullkodex för gemenskapen.

Bestämmelser om frihet från tull i vissa fall finns i rådets förordning (EEG)

nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättandet av ett gemenskapssystem för

tullbefrielse. Bestämmelser om upphävande av importtullar på vissa vapen och

militär utrustning finns i rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari

2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning.

Bestämmelser om tullförmåner finns även i handelsöverenskommelser som Europeiska

gemenskaperna (EG) har ingått. Bestämmelser om ursprung som medför

förmånsbehandling för varor finns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12

oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och kommissionens

förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för

rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för

gemenskapen.

Bestämmelser om skydd mot dumpad eller subventionerad import finns i

– rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad

eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska

ekonomiska gemenskapen, och

– kommissionens beslut nr 2424/88/EKSG av den 29 juli 1988 om skydd mot dumpad

eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska kol-

och stålgemenskapen.

Bestämmelser om skydd mot dumpad eller subventionerad import finns i

– rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad

import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, och

– rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot

subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska

gemenskapen.

Bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad

eller subventionerad import finns i

– rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för

importen av textila produkter från vissa tredje länder som inte täcks av

bilaterala avtal, protokoll eller andra arrangemang eller av särskilda

gemenskapsregler om import,

– rådets förordning (EG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för

importen, och

– rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för

import från vissa tredje länder.

I denna lag finns kompletterande bestämmelser till de i första,

andra och tredje styckena angivna bestämmelserna.

7 §2

Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för

1. förnödenheter och proviant som medförs eller tas ombord på transportmedel

som går i utrikes trafik, om varorna är avsedda för transportmedlet eller för

besättning eller passagerare, och

2. varor som införs av en person som återvänder hit efter att på grund av

sitt arbete ha vistats i tredje land under en längre tid, och

2. varor som införs av en person som återvänder hit efter att på grund av

sitt arbete ha vistats i tredje land under en längre tid.

3. varor som förtullas för Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller för

Försvarets radioanstalt och som skall användas för militärt ändamål eller varor

som skall användas i landet för tillverkning eller underhåll av produkter för

sådant ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med

ekonomisk verkan, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med

ekonomisk verkan, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

I rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av

en tullkodex för gemenskapen och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av

den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr

2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen finns föreskrifter om

I rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av

en tullkodex för gemenskapen och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av

den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr

2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och i rådets förordning

(EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa

vapen och militär utrustning finns föreskrifter om

– gynnsam behandling i tullhänseende,

– varors ursprung,

– tullvärde,

– autonoma undantagsbestämmelser angående nedsättning av eller

befrielse från importtull för vissa varor,

– tullförfaranden med ekonomisk verkan,

– gynnade förfaranden, och

– återbetalning och eftergift av tull.

I denna lag finns vissa kompletterande bestämmelser till de i första stycket

angivna bestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier

i vissa fall

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier

i vissa fall skall införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 a §

Sekretariatet för den internationella arbetsgruppen för globala gemensamma

nyttigheter, dess personal, arbetsgruppens ordförande och övriga medlemmar samt

familjemedlemmar som ingår i dessa personers hushåll skall åtnjuta den immunitet

och de privilegier som följer av avtalet den 9 april 2003 mellan Konungariket

Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering om upprättande av en

internationell arbetsgrupp för globala gemensamma nyttigheter.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas

beträffande befrielse från skatter och avgifter, med undantag av bestämmelserna

om skatteplikt vid förvärv av motorfordon, från den 1 januari 2003.

3

Ärendet och dess beredning

3.1 Tullfrihet för vissa vapen och militär utrustning

Den 21 januari 2003 antogs rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av

importtullar på vissa vapen och militär utrustning. Förordningen har direkt

tillämpning i svensk rätt och skall tillämpas från och med den 1 januari 2003.

Sverige har dessförinnan hävdat nationell lagstiftningskompetens på området.

Antagandet av rådsförordningen innebär att gemenskapen nu har kompetens att

lagstifta på området. De nationella bestämmelser som reglerat tullfrihet för

militär utrustning är inte längre tillämpliga och bör därför upphävas.

Tullverket, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt,

Totalförsvarets forskningsinstitut, Inspektionen för strategiska produkter,

Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium och Sveriges Försvarsindustriförening har

getts tillfälle under hand att lämna synpunkter på lagförslagen.

3.2 En internationell arbetsgrupp för globala gemensamma nyttigheter

Regeringen anser att diskussionen om globala gemensamma nyttigheter innebär nya

möjligheter att tillsammans med internationella institutioner, andra länder,

näringsliv, m.fl. lyfta fram behovet av ett ökat ansvarstagande för

gränsöverskridande frågor. Mot den bakgrunden föreslog Sverige tillsammans med

Frankrike i samband med den internationella konferensen för

utvecklingsfinansiering i Monterrey 2002, att en oberoende internationell

arbetsgrupp för globala gemensamma nyttigheter - The International Task Force on

Global Public Goods - skulle inrättas. Då initiativet togs väl emot lanserades

initiativet samband med Världstoppmötet om hållbar utveckling som hölls i

Johannesburg hösten 2002. Under hösten 2002 fortsatte förberedelserna och

Sverige och Frankrike har nu enats om arbetsgruppens sammansättning och

arbetsformer.

Gruppen skall bestå av 15 högt respekterade och obundna personer med erkänd

kompetens inom de olika områden gruppen skall fokusera på. Gruppen skall i sitt

arbete bistås av ett sekretariat som skall förläggas till Stockholm.

Sekretariatets verksamhet skall finansieras gemensamt av Sverige och Frankrike

och andra givarländer skall inbjudas att bidra. Det har vidare beslutats att

sekretariatet administrativt skall inhysas inom Organisation för det globala

nätverket för vattenfrågor (GWPO). GWPO åtnjuter immunitet och privilegier i

enlighet med dess s.k. värdlandsavtal som godkänts av riksdagen i enlighet med

regeringens förslag i proposition 2001/02:155 och som införlivats i svensk rätt

genom en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

(bet. 2001/02:JuU21, rksr 2001/02:248, SFS 2002:621). Arbetsgruppens sekretariat

bör således åtnjuta immunitet och privilegier som huvudsakligen motsvarar dem

som beviljats GWPO. Synpunkter på avtalet har inhämtats under hand.

Regeringen beslutade den 3 april 2003 att avtalet skulle undertecknas, vilket

skedde den 9 april 2003 med reservation för riksdagens godkännande. Avtalet

återfinns som bilaga 1.

Lagrådet

De lagändringar som föreslås är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets

hörande skulle sakna betydelse.

4 Bakgrund

4.1 Lagstiftningen om tullfrihet för militär utrustning

Sveriges inträde i EU innebar en genomgripande förändring av förutsättningarna

för den svenska tullagstiftningen. Den tullunion, som innefattas i EG-fördraget,

innebär att all handel mellan medlemsstaterna i princip är tullfri och att

unionen har en gemensam tulltaxa gentemot tredjeland.

Idag utgör EG-rättens regelverk på området kärnan i den svenska

tullagstiftningen, vilket innebär att det inte får finnas några nationella

föreskrifter som strider mot EG-rätten.

Sedan Sveriges inträde i EU har Sverige, trots den gemensamma

tullagstiftningen, fortsatt att tillämpa svensk lagstiftning för tullfrihet för

krigsmateriel.

Den svenska tillämpningen har stött sig på artikel 296.1b EG (tidigare

artikel 223.1b). Sverige har ansett att denna bestämmelse gett utrymme för

undantag från fördragets tullbestämmelser för varor med militära ändamål med

hänvisning till nationella säkerhetsintressen.

Enligt artikeln får varje medlemsstat vidta de åtgärder som den anser

nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om

tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel. Enligt

artikeln får dock inte åtgärderna försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma

marknaden vad gäller varor som inte är avsedda speciellt för militära ändamål.

4.2 Överträdelseärendena

Den 20 december 2001 beslöt kommissionen att inleda två överträdelseförfaranden

mot Sverige med anledning av tullbefriad import av materiel avsedd för militära

ändamål.

Det ena överträdelseärendet gäller Sveriges skyldigheter enligt

gemenskapsrätten. Kommissionen ansåg att Sverige underlåtit att fullgöra sina

skyldigheter enligt artikel 26 EG, artikel 20 i gemenskapens tullkodex3 och

därmed också den gemensamma tulltaxan. Artikel 26 EG innebär bl.a. att

tullsatserna i den gemensamma tulltaxan skall fastställas av rådet med

kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Kommissionen ansåg inte att

artikel 296 EG kan vara tillämplig i tullfrågor, eftersom uttag av tull inte kan

anses utgöra ett hot mot en medlemsstats väsentliga säkerhetsintressen.

Det andra överträdelseärendet gäller betalning av utebliven tull från och med

1998 med anledning av att Sverige inte har fullgjort sina skyldigheter enligt

gemenskapsrätten.

Diskussioner pågår för närvarande mellan Sverige och kommissionen om dessa

överträdelseärenden.

Liknande överträdelseförfaranden har inletts mot samtliga medlemsstater i EU

med undantag av Österrike, Frankrike och Irland.

4.3 Förhandlingarna om rådsförordningen

Överträdelseärendena mot de 12 medlemsstaterna föranledde vidare kommissionen

att lägga fram ett förslag till EG-förordning med artikel 26 EG som rättslig

grund. Förslaget syftade till att på gemenskapsnivå reglera tullfrihet vid

import av krigsmateriel från tredjeland. Förslaget fick stöd av majoriteten av

de övriga medlemsstaterna.

Under förhandlingarna var Sveriges grundinställning att detta är ett område

som inte bör regleras på gemenskapsnivå, med hänvisning till medlemsstaternas

nationella säkerhetsintressen. Om det emellertid skulle uppstå en majoritet till

stöd för en förordningsreglering framhöll Sverige vikten av att produktlistan

över varor undantagna från tull som skall tas ut skulle hållas på en så

övergripande nivå som möjligt, att förordningen inte skulle begränsas i tid, att

förordningen skulle ges retroaktiv verkan och att nationella säkerhetsintressen

skulle beaktas och eventuella revisioner, utformningen av intyg etc. borde

anpassas efter medlemsstaternas behov att kunna hemlighålla vissa uppgifter.

Regeringen fick i stora drag gehör för sina synpunkter på förordningen.

För att tillförsäkra skyddet av nationella säkerhetsintressen antogs ett

gemensamt uttalande av rådet och kommissionen angående revision och kontroll.4

Sverige gjorde även ett separat uttalande som innebär att Sverige fortfarande

anser att artikel 296 EG är den korrekta rättsliga grunden.5

4.4 Huvuddragen i rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av

importtullar på vissa vapen och militär utrustning

Bakgrunden till och syftet med rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21

januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning

framgår av föregående avsnitt. Förordningen reglerar villkoren för tullfrihet

på vissa vapen och militär utrustning som importeras av eller på uppdrag av

medlemsstaternas försvarsmakter från tredje länder.

Enligt förordningens artikel 2.1 skall tullfrihet gälla för import från

tredjeland av varor som listas i förordningens bilaga 1 och som importeras av de

militära styrkorna, eller på dessas vägnar, i en medlemsstat, enskilt eller i

samarbete med andra stater, för att försvara medlemsstaternas territoriella

integritet eller vid deltagande i internationella fredsbevarande insatser eller

stödinsatser eller för andra militära ändamål, såsom skydd för medborgare i

Europeiska unionen i samband med social eller militär oro.

Enligt artikel 2.2 i rådsförordningen skall tullfriheten även gälla delar,

komponenter eller underenheter därav som importeras för att ingå i eller

monteras ihop med varor som förtecknas i bilagorna I och II. Även delar,

komponenter eller underenheter därav som importeras för att användas för

reparation, renovering eller underhåll av sådana varor omfattas av tullfriheten.

Tullar skall även upphävas för varor som importeras för utbildning eller för

testning av varor som inkluderas i bilagorna.

I detta sammanhang bör nämnas att kommissionen förklarade att en ändring även

kommer att göras i del A i bilaga 76 till kommissionens förordning (EEG) nr

2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning

(EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.6 Detta gör det

möjligt för medlemsstaternas tullmyndigheter att bemyndiga privata företag att

placera importerad materiel, delar och komponenter för tillverkning, reparation,

renovering eller underhåll av vapen eller militär utrustning under ett särskilt

tullförfarande, s.k. bearbetning under tullkontroll. Detta kan ske utan

föregående granskning av de ekonomiska villkoren enligt artikel 552 i

kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93. De bearbetade produkterna kan

därefter övergå till fri omsättning varvid importtullarna avskaffas i enlighet

med rådets förordning (EG) nr 150/2003.

Enligt artikel 2.3 skall varorna i bilaga I och i andra punkten vara föremål

för de villkor som anges i artiklarna 21 och 82 i rådets förordning (EEG) nr

2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

och dess genomförandelagstiftningar. Varorna kommer att stå under särskild

kontroll av ett övervakningskontor under tre år efter det att varorna släppts

för fri cirkulation.

Artikel 2.4 reglerar de fall då varor som förtecknas i förordningens bilaga 1

används för utbildningsändamål eller inom gemenskapens tullområde av militära

styrkor eller andra styrkor för civila ändamål som beror på oförutsedda

naturkatastrofer eller andra katastrofer. Sådan användning skall inte anses

strida mot den användning för särskilda ändamål som bestäms i punkt 1.

Det är förordningens artikel 3 som reglerar det särskilda intygsförfarande

som är ett specifikt förfarande för dessa varugrupper. Varorna som omfattas av

förordningen skall åtföljas av ett särskilt intyg som utfärdas av en behörig

myndighet för detta ändamål. I Sverige är den behöriga myndigheten Försvarets

materielverk (FMV). FMV har för närvarande getts befogenhet att utfärda intyget

genom dess regleringsbrev för budgetåret 2003. Regeringen avser även att göra en

ändring i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. och förordningen

(1994:644) med instruktion för Försvarets materielverk för att göra denna

ordning bestående.

Intyget skall utfärdas av den behöriga myndigheten i det land för vars militära

styrkor varorna är avsedda. Intyget följer med varorna och skall överlämnas till

tullmyndigheten när varorna importeras. Enligt artikel 3 kan intyget ersätta

den vanliga tulldeklaration som krävs enligt artiklarna 59-76 i rådets

förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3.2 ger medlemsstaterna möjlighet att överlämna intyget och de

importerade varorna till andra myndigheter om detta krävs med anledning av

militära sekretesskäl. Väljer medlemsstaten att utnyttja denna möjlighet skall

medlemsstaten ifråga två gånger per år skicka en rapport till tullmyndigheterna

i sin medlemsstat angående sådan import. Rapporten skall täcka den

sexmånadersperiod som föregår den månad då rapporten skall ges in. I Sverige har

man inte ansett det nödvändigt att utnyttja den möjligheten, utan de

myndigheter som berörs av den nya ordningen är FMV, som är den behöriga

intygsgivande myndigheten, och Tullverket, som tar emot varorna vid import.

Enligt artikel 3.3 kan den databehandling, som medges enligt artikel 292.3 i

kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92, även användas i

dessa fall. Artikel 3 gäller i alla tillämpliga delar för importerade varor ur

förteckningen i bilaga II.

Förordningens artikel 4 ålägger den behöriga myndigheten som utfärdar

intyget, dvs. för Sveriges del FMV, att anmäla varje annan användning av varorna

listade i förordningens bilaga I och artikel 2.2 till tullmyndigheten i den

egna medlemsstaten, i Sveriges fall Tullverket. Detta gäller inte användning

enligt artikel 2.4.

Enligt artikel 5 skall varje medlemsstat meddela kommissionen vilken

myndighet som är behörig att utfärda intyg och ange vilken officiell stämpel

myndigheten använder. Medlemsstaterna skall också till kommissionen

vidarebefordra namnet på de myndigheter som avses i artikel 3.2. Om varorna kom

in i gemenskapen genom en annan medlemsstat än den där intyget utfärdades, skall

en kopia av intyget skickas till tullmyndigheten i det land vars behöriga

myndighet utfärdade intyget.

Den behöriga myndigheten skall behålla en kopia av intyget och den

dokumentation som är nödvändig för att kunna bevisa den korrekta tillämpningen

av tullfriheten. Dokumenten skall behållas under en period av tre år från det

datum då tullövervakningen upphör.

Enligt artikel 6 skall kommissionen vidare informera medlemsstaterna om varje

begäran som väcks av en medlemsstat om ändringar i listan i bilagorna 1 och 2.

Artikel 7 ålägger medlemsstaterna en skyldighet att informera kommissionen om

den administrativa tillämpningen av förordningen inom sex månader efter det att

förordningen trätt i kraft. Medlemsstaterna skall även inkomma med information

om det totala antalet intyg som utfärdats tillsammans med det totala värdet och

bruttovikten av de importerade varorna inom tre månader efter varje kalenderår.

Rådsförordningen är tillämplig från och med den 1 januari 2003.

5 Den internationella arbetsgruppen för globala gemensamma nyttigheter

Arbetsgruppen skall ledas av två ordförande och kommer att bestå av ca 15 högt

ansedda personer med erkänd internationell kompetens inom sina respektive

områden.

Arbetsgruppens uppdrag blir att undersöka hur de viktigaste globala

gemensamma nyttigheterna tillhandahålls i dag samt föreslå hur dessa bättre kan

hanteras och finansieras för att bekämpa fattigdomen och bidra till en hållbar

utveckling. Den internationella arbetsgruppen skall på grundval av sina rön

presentera en slutrapport med rekommendationer och riktlinjer till dem som

utformar politiken. Arbetsgruppen skall även bidra till att rekommendationerna

får en vid spridning och till fullo beaktas av beslutsfattarna. Gruppens arbete

kommer att inledas under första halvåret 2003 och beräknas vara klart 2005. Ett

internationellt sekretariat som skall stödja gruppens arbete med analys och

administration kommer att etableras i Stockholm.

Upprättande av arbetsgruppen

Arbetsgruppen upprättas formellt genom det bilagda avtalet mellan Konungariket

Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering. De båda länderna åtar sig

därigenom att bistå med finansiellt stöd. Även andra intressenter, såsom

regeringar och internationella organisationer, kommer att inbjudas att samverka

och att bidra med finansiellt stöd till arbetsgruppen.

Upprättande av sekretariatet

Sekretariatet kommer att bestå av en direktör, ungefär fyra tjänstemän samt en

administratör. De anställda vid sekretariatet kommer att innefatta både svenska

och utländska medborgare. I avtalet med Frankrike stipuleras att sekretariatet

skall förläggas till Stockholm och att det ankommer på Sveriges regering att

ingå de eventuella avtal som krävs för att etablera sekretariatet.

Eftersom arbetsgruppen har ett relativt kort mandat har det inte ansetts

befogat att upprätta en ny internationell organisation för detta ändamål.

Regeringen föreslår därför ett samarbete med Global Water Partnership

Organisation (GWPO), som är en organisation med ett närliggande mandat.

Sekretariatet etableras som en del av GWPO:s juridiska person, men med separat

identitet, verksamhet, finansiering, redovisning och revision. Detta samarbete

regleras genom ett separat avtal mellan regeringen och GWPO som inte är av den

beskaffenheten att riksdagens godkännande krävs.

5.1 Kostnader

Enligt regeringens bedömning torde de enda kostnader som uppkommer som en direkt

följd av denna proposition vara kostnaderna för sådant ekonomiskt bidrag som

Sverige skall lämna till sekretariatet enligt avtalets bilaga III, artikel V,

dvs. inkomstskatt erlagd för svenskar i sekretariatet. Kostnader som uppkommer

med anledning av denna proposition skall tas inom ramen för utgiftsområde 7,

Internationellt bistånd, anslaget 8:1 Biståndsverksamhet, anslagsposten 1

Multilateralt utvecklingssamarbete, delposten 3 Övrigt multilateralt samarbete.

6 Avtalet om upprättande av en internationell arbetsgrupp för globala gemensamma

nyttigheter

Genom avtalet den 9 april 2003 mellan Sverige och Frankrike upprättas den

internationella arbetsgruppen, vars sammansättning och arbetsformer bestäms i

avtalet. Avtalet reglerar också verksamhetens varaktighet och finansiering.

Därutöver regleras i en bilaga frågor om immunitet, privilegier och förmåner på

samma sätt som i gängse värdlandsavtal som Sverige sluter med internationella

organisationer.

Immunitet för sekretariatet och dess lokaler (Bilaga III, Artikel II, III och

VII)

Sekretariatet, dess egendom och tillgångar skall åtnjuta immunitet mot alla

former av rättsliga förfaranden i Sverige. I avtalet åtar sig regeringen att

tillse att svenska myndigheter skall vidta nödvändiga åtgärder för att dels ge

sekretariatets lokaler och personal säkerhet och skydd, dels garantera att

sekretariatet får tillgång till allmän service såsom telefon, radio/telegraf,

telefax och posthantering på skäliga villkor. Vidare är sekretariatets arkiv och

handlingar som tillhör eller innehas av sekretariatet okränkbara. Slutligen är

sekretariatets korrespondens och kommunikationer okränkbara.

Immunitet för sekretariatets personal och för arbetsgruppens ordförande och

övriga medlemmar (Bilaga III, Artikel IV, V, VII)

Sekretariatets direktör, tjänstemän och sakkunniga samt arbetsgruppens

ordförande och övriga medlemmar, vilka inte är svenska medborgare eller bosatta

i Sverige, skall åtnjuta immunitet med avseende på uttalanden och åtgärder de

vidtagit i sina funktioner inom arbetsgruppen. Denna immunitet består

även efter det att personen lämnat sin tjänst hos sekretariatet. De skall också

ha rätt att kräva okränkbarhet för alla handlingar, dokument m.m. som rör

sekretariatets verksamhet. De är även befriade från nationell tjänsteplikt. Med

detta avses att personalen inte kan tas i anspråk med stöd av

totalförsvarsplikten. De själva och deras familjemedlemmar skall vara undantagna

från bestämmelser om invandringsbegränsning och utlänningsregistrering.

Direktören har skyldighet att till regeringen i förväg namnge dessa tjänstemän

och familjemedlemmar samt andra inbjudna personer. Personerna i fråga skall

åtnjuta samma privilegier i fråga om valutaväxling som diplomater och vid

avslutad anställning i Sverige ha rätt att utföra pengar i samma valuta och upp

till samma belopp som de införde till Sverige. De skall även, vid

internationella kriser, åtnjuta samma skydd och möjligheter till repatriering

för sig själva och sina familjemedlemmar som diplomater.

Direktören och tjänstemän som är svenska medborgare skall åtnjuta immunitet

med avseende på uttalanden och åtgärder de vidtagit i sina funktioner inom

arbetsgruppen, liksom okränkbarhet för handlingar, dokument m.m. som rör

sekretariatets verksamhet. De är även befriade från nationell tjänsteplikt. De

själva och deras familjemedlemmar skall vara undantagna från bestämmelser om

invandringsbegränsning och utlänningsregistrering

Sakkunniga, arbetsgruppens ordförande och övriga medlemmar som är svenska

medborgare eller bosatta i Sverige skall endast åtnjuta immunitet med avseende

på uttalanden och åtgärder de vidtagit i egenskap av personal vid sekretariatet,

samt okränkbarhet för handlingar, dokument m.m. som rör sekretariatets

verksamhet.

På samma sätt som i andra avtal om immunitet och privilegier gäller att dessa

förmåner beviljas endast för att sekretariatets mål och syften skall uppnås

effektivt och inte för att gynna den enskilde tjänstemannen. Immuniteten kan

därför hävas om den anses hindra rättvisans gång. Beslut om hävande av

immuniteten fattas i fråga om personal av direktören och i fråga om direktören

av regeringen. De personer som åtnjuter immunitet och privilegier enligt avtalet

är givetvis skyldiga att följa svenska lagar, om dessa inte inkräktar på de

förmåner som har beviljats enligt avtalet.

Befrielse från skatter och avgifter samt andra privilegier (Bilaga III, Artikel

II, V)

Det är en etablerad princip inom internationell biståndsverksamhet att bidrag

skall användas fullt ut för sitt angivna syfte. Givarna accepterar inte att

delar av bidraget tas i anspråk för skatter hos mottagaren. Därför skall

sekretariatet, dess egendom, tillgångar, inkomster och intäkter vara befriade

från alla direkta skatter. För skatter som utgör avgifter för allmännyttiga

tjänster gäller dock inte denna skattebefrielse. Vidare är sekretariatet befriat

från att betala socialavgifter och löneskatter för dess tjänstemän samt tull-

och importavgifter.

Bestämmelse om befrielse från indirekta skatter i avtalet med Frankrike

skiljer sig inte från vad som förekommer i vanliga värdlandsavtal. Bestämmelsen

innebär att sekretariatet skall vara befriat från indirekta skatter på varor som

inköpts eller tjänster som utförts för sekretariatets verksamhet, i enlighet

med reglerna för skatteprivilegier för internationella organisationer,

fastställda i svensk lagstiftning avseende indirekt beskattning.

Arbetsgruppens ordförande och övriga medlemmar samt sekretariatets direktör,

sakkunniga och tjänstemän är befriade från skyldighet att betala skatt och

allmän pensionsavgift i Sverige på lön och ersättningar som betalas ut av

sekretariatet. Skattefriheten gäller dock inte svenska medborgare eller personer

som var bosatta i Sverige omedelbart före anställningen vid sekretariatet. Vid

tillämpningen av artikel V om befrielse från skatt på lön och ersättning, skall

begreppet "bosatt i Sverige" innebära skatterättsligt bosatt i Sverige enligt

svensk nationell lagstiftning. Vid tillämpning av artikel V i avtalet skall en

person emellertid inte anses vara bosatt i Sverige om han eller hon omedelbart

före anställningen vid sekretariatet varit anställd av någon internationell

organisation. Regeringen åtar sig att lämna ekonomiskt bidrag till sekretariatet

som motsvarar den skatt som betalas för personal som inte är befriade från

skatt enligt avtalet. Sekretariatet skall ha rätt att inneha penningmedel och

valutor av alla slag och konton i vilken valuta som helst. Sekretariatet skall

inte vara föremål för rättsliga bestämmelser om in- och utförselrestriktioner

avseende varor som förs in eller ut ur Sverige för tjänstebruk. Varor införda

till Sverige får endast avyttras i Sverige på villkor som regeringen godkänt.

Arbetsrätt och socialförsäkringsskydd (Bilaga III, Artikel VI, VIII)

Direktören, tjänstemännen och de familjemedlemmar som ingår i deras respektive

hushåll skall omfattas av tillämpliga socialförsäkringar som sekretariatet skall

svara för och skall vara undantagna från varje socialförsäkringssystem som har

införts genom svensk lag, inbegripet hälso- och sjukvård. Detta skall dock inte

gälla för inkomst från förvärvsverksamhet i Sverige vid sidan av sekretariatet.

Direktörens och tjänstemännens familjemedlemmar skall ha rätt till svenska

sociala trygghetsförmåner om dessa familjemedlemmar var bosatta i Sverige

omedelbart före direktörens uppdrag eller tjänstemannens anställning vid

sekretariatet.

Avslutande föreskrifter (Artikel 6)

Ändringar i avtalet skall ske genom skriftlig överenskommelse regeringarna

emellan. Avtalet kan sägas upp av vardera parten med sex månaders varsel. När

arbetsgruppen och sekretariatet löses upp skall inbetalda medel återbetalas till

finansiärerna i förhållande till deras andel av den totala finansieringen.

Avtalet skall godkännas av parterna i enlighet med deras respektive interna

procedurer. Det träder i kraft när parterna har underrättat varandra om att

procedurerna har avslutats.

7 Behov av riksdagsbehandling

7.1 Lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

Regeringens förslag: En hänvisning till rådets förordning (EG) nr 150/2003 av

den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär

utrustning införs. Regeringens rätt att meddela föreskrifter om tullfrihet för

vissa varor som skall användas för militära ändamål upphävs. Hänvisningarna i 1

§ till gemenskapsrättsliga förordningar om import från länder utanför EG

uppdateras.

Synpunkter har inhämtats under hand av berörda myndigheter och andra

intressenter. Kommerskollegium anser att hänvisningen i 1 § endast bör införas

om det finns ett klart informationssyfte.

Vad gäller förslaget att upphäva 7 § första stycket tredje punkten har

Tullverket uppmärksammat frågan om bestämmelsen bör upphävas med retroaktiv

verkan från och med den 1 januari 2003, eftersom rådets förordning (EG) nr

150/2003 antogs med retroaktiv verkan från och med det datumet.

Försvarets radioanstalt har erinrat om vikten av att den nya ordningen kommer

att omfatta samma myndigheter och varuslag som den tidigare ordningen.

Skälen för regeringens förslag: Rådets förordning (EG) nr 150/2003 antogs

med retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2003. Förordningen är direkt

tillämplig i Sverige. De ändringar som nu genomförs är således följdändringar

för att anpassa den svenska lagstiftningen till gällande rättsläge. I särskild

ordning kommer även den materiella bestämmelsen i 8 a § förordningen (1994:1605)

om tullfrihet m.m. att upphävas.

Det finns ett klart behov från informationssynpunkt att hänvisa till den nya

rådsförordningen i tullfrihetslagen på samma sätt som har skett med andra

EG-förordningar.

Ikraftträdandet av rådsförordningen innebär även att frihet från

mervärdesskatt inte längre tillämpas på varorna. I 3 kap. 30 § första stycket

mervärdesskattelagen (1994:200) föreskrivs att från skatteplikt undantas sådan

import som medför frihet från skatt enligt lagen (1994:1551) om frihet från

skatt vid import, m.m. Enligt 2 kap. 2 § i den sistnämnda lagen medges

skattefrihet bl.a. om varorna ifråga omfattas av tullfrihet enligt

tullfrihetslagen eller de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. I och

med att rådsförordningen trätt i kraft och militär utrustning alltså inte längre

omfattas av tullfrihetslagen, består inte heller befrielsen från mervärdesskatt

för dessa varor. Det finns inte heller stöd i EG:s mervärdesskatteregler

(rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av

medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter, gemensamt system för

mervärdesskatt; enhetlig beräkningsgrund, det s.k. sjätte

mervärdesskattedirektivet) för att behålla befrielse av mervärdesskatt för dessa

varor.

Regeringen anser inte att bestämmelsen i tullfrihetslagen bör upphävas med

retroaktiv verkan som Tullverket har föreslagit.

Vad gäller påpekandet från Försvarets radioanstalt gör regeringen den

bedömningen att samma myndigheter och i princip samma varuslag omfattas av

förordningen som av 7 § första stycket tredje punkten. Skulle frågan om

omfattningen av förordningens tillämplighet bli tvistig är det dock EG-domstolen

har att göra den slutliga tolkningen.

Vidare anser regeringen att det är ändamålsenligt att vid denna revision av

paragrafen även ta bort sådana hänvisningar till gemenskapsrättsliga rättsakter

som upphört att gälla, och istället införa hänvisningar till de nu gällande

rättsakterna.

7.2 Lag om ändring av lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk

verkan, m.m.

Regeringens förslag: En hänvisning till rådets förordning (EG) nr 150/2003

införs.

Tullverket har uttryckt en önskan om att vid behov kunna utfärda

tillämpningsföreskrifter för genomförandet av EG-förordningen. Kommerskollegium

har i sina synpunkter hävdat att en sådan ändring som Tullverket har föreslagit

inte är nödvändig, eftersom bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 150/2003

skulle kunna definieras som "autonoma undantagsbestämmelser angående nedsättning

av eller befrielse från importtull för vissa varor", vilket utgör en del av

Europeiska gemenskapens tulltaxa enligt artikel 20.3.f i gemenskapens tullkodex

(rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en

tullkodex för gemenskapen). Det begreppet, liksom tullkodexen, finns redan

omnämnt i 1 § lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan,

m.m. Kommerskollegium menar att detta innebär att Tullverket redan idag kan

utfärda åsyftade föreskrifter enligt 16 § förordningen (1994:1606) om vissa

tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

Skälen för regeringens förslag: Rådets förordning (EG) nr 150/2003 inför ett

system där en behörig myndighet i medlemsstaten, i Sveriges fall FMV, utfärdar

ett intyg som följer med de varor som skall omfattas av tullfrihet. Införandet

av systemet har krävt en del anpassningar i Tullverkets och FMV:s rutiner.

Tullverket har bedömt att några ytterligare ändringar för närvarande inte krävs,

men verket vill kunna ha möjlighet att utfärda föreskrifter om det senare

skulle visa sig vara nödvändigt. Eftersom systemet skiljer sig från den normala

tullhanteringen och även andra myndigheter, exempelvis FMV, är inblandade i

hanteringen, finner regeringen att det är lämpligt att det införs en särskild

hänvisning till rådsförordningen i 1 § för att göra det tydligt att

tillämpningsföreskrifter får utfärdas enligt 16 § förordningen (1994:1606) om

vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

7.3 Godkännande av avtalet om upprättande av en internationell arbetsgrupp för

globala gemensamma nyttigheter

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om upprättandet av den

internationella arbetsgruppen för globala gemensamma nyttigheter med dess bilaga

angående immunitet och privilegier för arbetsgruppens sekretariat och personal.

Skälen för regeringens förslag: Beslutet att förlägga sekretariatet till

Stockholm har medfört att Sverige blivit värdland för ett viktigt

internationellt initiativ. Sekretariatet bör för att säkra dess verksamhet

tillerkännas viss immunitet och privilegier för att på ett från värdlandet

oberoende sätt kunna fullgöra sin målsättning. Immunitet innebär att en talan

inför domstol eller en ansökan om verkställighet skall avvisas. Privilegier

innebär vissa undantag från nationell lagstiftning. Genom avtalet erhåller

sekretariatet och dess personal immunitet och privilegier som i huvudsak

motsvarar de som gäller för internationella organisationer i Sverige.

7.4 Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Regeringens förslag: Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

skall även omfatta sekretariatet för den internationella arbetsgruppen för

globala gemensamma nyttigheter, dess tjänstemän och sakkunniga.

Skälen för regeringens förslag: För att avtalets bestämmelser om immunitet

och privilegier skall bli gällande inför svenska domstolar och myndigheter måste

de införlivas med svensk rätt. Frågor om immunitet och privilegier för bl.a.

internationella organ och personer med anknytning till sådana organ regleras i

lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. För att

sekretariatet och dess personal skall komma i åtnjutande av immunitet och

privilegier enligt avtalet bör lagen kompletteras så att den även omfattar

sekretariatet och dess personal. Enligt 4 § åtnjuter vissa, i en bilaga till

lagen angivna, organ och personer med anknytning till sådana internationella

organ immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som

är i kraft i förhållande till Sverige. Anledningen till att de nya

bestämmelserna inte förs in i bilagan till lagen är att arbetsgruppen och dess

sekretariat inte utgör en internationell organisation, vilket är en

förutsättning för att bestämmelserna skall kunna föras in i bilagan. Således

föreslås att en ny paragraf 4 a § införs i lagen. Immuniteten och privilegierna

gäller i den utsträckning som framgår av avtalet. Avtalet skall godkännas av

parterna i enlighet med deras respektive interna procedurer. Det träder i kraft

när parterna har underrättat varandra om att procedurerna har avslutats.

Den föreslagna lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen

bestämmer eftersom det för närvarande inte är möjligt att avgöra vid vilken

tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. Bestämmelserna om frihet från skatter

och avgifter skall tillämpas med retroaktiv verkan från den 1 januari 2003.

Undantaget från skatteplikt vid förvärv av motorfordon skall dock inte gälla

retroaktivt.

8 Författningskommentarer

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

1 §

Paragrafen upplyser om gemenskapsrätt rörande tullfrihet i vissa fall,

gemenskapsrätt i form av internationella avtal om bl.a. tullförmåner som EG

slutit med andra länder än EU:s medlemsstater samt gemenskapsrätt rörande skydd

mot dumpad eller subventionerad import. Ändringarna innebär att en hänvisning

till rådets förordning (EG) nr 150/2003 införs i informationssyfte. Förslaget

innebär även att hänvisningar i paragrafen till två upphävda gemenskapsrättakter

byts ut mot hänvisningar till gällande rättsakter.

7 §

I denna paragraf bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om tullfrihet

i vissa fall. I och med att rådsförordningen trätt i kraft föreligger inte

längre nationell kompetens att lagstifta om tullfrihet för krigsmateriel, och

bestämmelsen i 7 § första stycket tredje punkten bör därför upphävas.

8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med

ekonomisk verkan, m.m.

1 §

I paragrafen räknas gemenskapslagstiftning på tullområdet upp. Lagen

innehåller vissa kompletterande bestämmelser till rättsakterna. 5 § innebär att

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter

till utfyllnad av gemenskapsrätten på områden enligt 1 §.

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2003

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg, Ulvskog,

Lindh, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm,

Bodström, Karlsson J.O., Sommestad, Karlsson H., Nyqvist, Andnor, Nuder,

Johansson, Hallengren, Björklund

Föredragande: statsrådet Leif Pagrotsky

Regeringen beslutar proposition 2002/03:68 Tullfrihet för vissa vapen och

militär utrustning, m.m.

Avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering

om upprättande av en internationell arbetsgrupp för globala gemensamma

nyttigheter

AVTAL

mellan

Konungariket Sveriges regering

och

Republiken Frankrikes regering

om upprättande av

en internationell arbetsgrupp för globala gemensamma nyttigheter

Konungariket Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering, nedan kallade

"parterna", har kommit överens om följande:

Artikel 1 Upprättande av en internationell arbetsgrupp för globala gemensamma

nyttigheter

Parterna upprättar härmed en internationell arbetsgrupp för globala gemensamma

nyttigheter (nedan kallad "den internationella arbetsgruppen"), som skall verka

i enlighet med de direktiv för den internationella arbetsgruppen som bifogas

detta avtal som en integrerad del härav (bilaga I). Den internationella

arbetsgruppen skall utföra sina analyser och avge sina rekommendationer under

fullt oberoende.

Artikel 2 Ledning och sammansättning av den internationella arbetsgruppen

Den internationella arbetsgruppen skall ledas av två ordföranden och bestå av

sammanlagt omkring 15 medlemmar. Ordföranden och de övriga medlemmarna skall

utses av parterna gemensamt.

Artikel 3 Sekretariatet

1. Den internationella arbetsgruppen och dess båda ordföranden skall biträdas av

ett sekretariat, som skall verka i enlighet med den uppdragsbeskrivning för

sekretariatet som bifogas detta avtal som en integrerad del härav (bilaga II).

2. Alla sekretariatets beslut skall fattas eller bemyndigas av sekretariatets

direktör.

3. Sekretariatet skall förläggas till Stockholm. Sekretariatet och dess personal

skall åtnjuta immunitet och privilegier enligt de bestämmelser som bifogas

detta avtal som en integrerad del härav (bilaga III).

4. Konungariket Sveriges regering är bemyndigad att för parterna ingå alla de

avtal som behövs för att upprätta sekretariatet.

Artikel 4 Verksamhetens varaktighet

Den internationella arbetsgruppen och dess sekretariat skall vara verksamma från

den 1 januari 2003 och skall avsluta sin verksamhet senast den 31 december

2005.

Artikel 5 Finansiering och rapportering

1. Vardera parten åtar sig att förse den internationella arbetsgruppen och

sekretariatet med medel för deras verksamhet under den internationella

arbetsgruppens mandattid, inom ramen för avsatta ekonomiska medel och i enlighet

med sina nationella förfaranden och reglerna för beviljande av statliga medel.

2. Den internationella arbetsgruppen får inbjuda andra källor att lämna

ytterligare ekonomiska bidrag för dess verksamhet.

3. Alla ekonomiska bidrag skall stå till sekretariatets förfogande.

4. Alla finansiärer av den internationella arbetsgruppens verksamhet skall

tillställas samma rapporter om verksamheten och om den finansiella ställningen

på årsbasis i enlighet med bestämmelserna i direktiven (bilagorna I och II).

Artikel 6 Slutbestämmelser

1. Detta avtal med bilagor träder i kraft när parterna på diplomatisk väg

meddelat varandra att de nationella förfaranden som krävs för avtalets

ikraftträdande är avslutade. Avtalet skall upphöra att gälla den 1 januari 2006,

såvida det inte förlängs genom skriftlig överenskommelse mellan parterna eller

sägs upp i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

2. Detta avtal med bilagor får sägas upp när som helst genom skriftligt samtycke

av båda parter och skall upphöra att gälla den dag som avtalas i det skriftliga

samtycket. Vardera parten får också säga upp detta avtal med bilagor när som

helst genom skriftligt meddelande till den andra parten, varvid avtalet skall

upphöra att gälla sex månader efter dagen för den andra partens mottagande av

meddelandet.

3. Den internationella arbetsgruppen upplöses den dag detta avtal upphör att

gälla enligt punkt 1 eller 2 i denna artikel. Vid upplösningen skall eventuella

återstående tillgångar återlämnas till parterna och de övriga finansiärerna i

proportion till deras respektive totala bidrag.

4. Ändringar av och tillägg till detta avtal och dess bilagor och ytterligare

bilagor får göras genom skriftlig överenskommelse mellan parterna.

5. Tvister som kan uppkomma om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal med

bilagor skall lösas genom samråd mellan parterna.

Till bekräftelse härav har undertecknade, som vederbörligen bemyndigats därtill

av sina respektive regeringar, undertecknat detta avtal.

Upprättat i två exemplar i Paris, den 9 april 2003, på svenska och franska

språken, vilka båda texter är lika giltiga.

För Konungariket Sveriges regering:

För Republiken Frankrikes regering:

Bilaga I

Uppdragsbeskrivning för den internationella arbetsgruppen för globala gemensamma

nyttigheter

I en värld präglad av ömsesidigt beroende kan nationella utvecklingsmål ofta

inte uppnås enbart genom nationella åtgärder. Kompletterande samarbete fordras

därför på både global och regional nivå för att lokalt eftersträvade

utvecklingsresultat skall kunna förverkligas. Under erkännande av detta

ömsesidiga beroende har Sverige och Frankrike tagit initiativ till att upprätta

en internationell arbetsgrupp vars uppgift är att främja ett ökat utbud av de

internationella gemensamma nyttigheter, globala och regionala, som är av

avgörande betydelse för utrotningen av fattigdomen och för att nå

millennieutvecklingsmålen. I en värld präglad av ömsesidigt beroende är extrem

fattigdom och dess många följdverkningar ett bekymmer för alla och det ligger

därför i var och ens upplysta egenintresse att se till att alla får ett värdigt

liv. Det ligger i vårt gemensamma intresse att säkerställa en hållbar utveckling

i alla dess dimensioner, såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt.

Bakgrund

Medan begreppet internationella gemensamma nyttigheter vinner omfattande

erkännande i den internationella debatten om utveckling, bemöts konceptet även

med frågor och reservation, vilket kräver ytterligare förtydligande och

diskussion. Konceptet behandlar frågor av globalt intresse, dvs. för alla

gemensamma angelägenheter, och önskemål har framförts om att en

förankringsprocess skall inledas vilken kan leda till bättre förståelse för

begreppets analytiska såväl som politiskt praktiska relevans och hur detta kan

omsättas i konkret politisk handling. Det är mot denna bakgrund som en

tidsbegränsad internationell arbetsgrupp, som skall arbeta på ett konsultativt

sätt, har upprättats.

Syfte

Den internationella arbetsgruppen skall genomföra sina analyser och ge sina

rekommendationer under fullt oberoende. Den skall systematiskt utvärdera och

klarlägga begreppet globala och regionala gemensamma nyttigheter samt bedöma

vilka gemensamma nyttigheter som bör ges politisk och finansiell prioritet.

Utifrån perspektivet att fattigdomen skall minskas samt vårt gemensamma intresse

för en hållbar utveckling, skall den internationella arbetsgruppen identifiera

prioriterade internationella gemensamma nyttigheter samt ge rekommendationer

till beslutsfattare och andra intressenter om hur dessa nyttigheter skall

tillhandahållas och finansieras. Den internationella arbetsgruppen skall också

lämna förslag om en ansvarsfördelning för uppföljning och övervakning av

effektivitet och resultat.

Uppgifter

Uppgift I Definition av internationella gemensamma nyttigheter

Med utgångspunkt från den pågående debatten om internationella eller globala

gemensamma nyttigheter bör den internationella arbetsgruppen rekommendera en

eller flera praktiskt användbara definitioner av internationella gemensamma

nyttigheter. Man bör närma sig denna uppgift med noggrannhet och pragmatism för

att överbrygga klyftan mellan den internationella akademiska diskussionen och

dem som ansvarar för utformning och genomförande av politiken.

Uppgift II Prioriteringar i utbudet av internationella gemensamma nyttigheter

för utveckling

a) Urval av centrala internationella gemensamma nyttigheter

Den internationella arbetsgruppen skall identifiera ett begränsat antal centrala

internationella gemensamma nyttigheter vilka skall prioriteras med utgångspunkt

ifrån hur de kan hjälpa länder att utrota fattigdom och nå

millennieutvecklingsmålen. Urvalet skall göras genom analytiskt arbete och genom

medverkan av relevanta intressenter, såsom regeringsrepresentanter, det civila

samhället och den privata sektorn. Samspelet mellan de globala och regionala

nivåerna och de nationella utvecklingsansträngningarna bör ägnas särskild

uppmärksamhet.

b) Lärdomar av tidigare erfarenheter: verksamhet

Den internationella arbetsgruppen bör analysera det existerande institutionella

ramverket för fastställande av prioriteringar och tillhandahållande av

identifierade internationella gemensamma nyttigheter. Analysen bör också omfatta

arbetsfördelningen mellan relevanta intressenter på nationell, regional och

global nivå. I syfte att öka utbudet av de identifierade internationella

nyttigheterna skall analysen även överväga möjliga förändringar av det

internationella systemet.

c) Lärdomar av tidigare erfarenheter: finansiering

Den internationella arbetsgruppen bör utforska ett brett urval av

finansieringsmöjligheter, innefattande marknadsskapande, regleringar, privata

och offentliga källor, partnerskap och innovativa finansieringsmekanismer.

Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt den kunskap och de erfarenheter som

kan dras från de internationella gemensamma nyttigheter som för närvarande är

väl finansierade genom privata och offentliga källor, både med och utan bistånd.

Dessa uppgifter bör genomföras i syfte att ge rekommendationer om lämplig

finansiering och lämpliga arrangemang för de identifierade och prioriterade

internationella gemensamma nyttigheterna.

Uppgift III Rekommendationer för framtida handlande

Den internationella arbetsgruppen skall, på grundval av sina rön och i syfte att

påskynda fattigdomsminskning och hållbar utveckling genom ökat utbud av

internationella gemensamma nyttigheter, presentera en slutrapport med

rekommendationer och riktlinjer till dem som utformar politiken. Vidare skall

den internationella arbetsgruppen bidra till att rekommendationerna får en vid

spridning och till fullo beaktas av beslutsfattarna.

Bilaga II

Uppdragsbeskrivning för sekretariatet för den internationella arbetsgruppen för

globala gemensamma nyttigheter

Syfte

Sekretariatet skall samordna och biträda den internationella arbetsgruppen -

vilken i sin verksamhet skall utföra sina analyser och avge sina

rekommendationer under fullt oberoende genom att:

- underlätta samarbete och kommunikation samt assistera de båda ordförandena och

de övriga medlemmarna av den internationella arbetsgruppen,

- utföra relevanta analyser och tillhandahålla information och förslag till den

internationella arbetsgruppen,

- beställa och granska relevant analytiskt arbete och undersökningar,

- organisera eller beställa seminarier samt utarbeta bakgrundsdokument,

- delge den internationella arbetsgruppens arbete med intressenterna, samråda

med dem och tillse att arbetsgruppen beaktar deras synpunkter,

- främja godtagande och tillämpning av den internationella arbetsgruppens rön

och rekommendationer gentemot intressenterna,

- förbereda den internationella arbetsgruppens slutrapport och rekommendationer,

samt

- lämna den internationella arbetsgruppen administrativt stöd, innefattande

redovisning av utgifter, resor, dagtraktamenten m.m. som sammanhänger med

arbetsgruppens verksamhet.

Personal

Sekretariatet skall bestå av en direktör, omkring fyra seniora tjänstemän samt

en administratör.

Varaktighet

Sekretariatet skall ha en mandattid på två och ett halvt år.

Bilaga III

Immunitet och privilegier för sekretariatet för den internationella

arbetsgruppen för globala nyttigheter och sekretariatets personal

Artikel I

DEFINITIONER

I denna bilaga används följande ord och uttryck med de betydelser som här anges:

a) regeringen: Konungariket Sveriges regering,

b) arbetsgruppen: den internationella arbetsgruppen för globala gemensamma

nyttigheter,

c) sekretariatet: sekretariatet för arbetsgruppen,

d) direktören: sekretariatets direktör och under hans eller hennes frånvaro

varje annan tjänsteman eller sakkunnig som särskilt utsetts att företräda honom

eller henne,

e) tjänstemän: personer som är anställda vid sekretariatet för att utföra dess

ordinarie arbetsuppgifter och personer som är sekonderade till sekretariatet för

en tid av minst ett år för att utföra dess ordinarie arbetsuppgifter,

f) sakkunniga: andra personer än sekretariatets tjänstemän, tillsatta av

sekretariatet för att utföra en eller flera särskilda uppgifter,

g) sekretariatets personal: direktören, tjänstemän och sakkunniga,

h) ersättningar: alla summor avseende arbete utfört för sekretariatet som

utbetalas till, tillfaller eller tillkommer en tjänsteman eller sakkunnig i

vilken form som helst,

i) skatter som utgör avgifter för allmännyttiga tjänster: sådana skatter som

betalas i direkt samband med en statlig eller kommunal myndighets

tillhandahållande av en särskild tjänst.

Artikel II

SEKRETARIATETS EGENDOM, PENNINGMEDEL OCH TILLGÅNGAR

1. Sekretariatet, dess egendom och tillgångar skall åtnjuta immunitet mot varje

slags rättsliga åtgärder. Egendom och tillgångar som sekretariatet innehar för

att uppfylla sina mål får inte bli föremål för rekvisition, beslagtagande,

expropriation eller något annat slags ingripande av en verkställande,

administrativ eller rättslig myndighet. Direktören har rätt att häva denna

immunitet i enskilda fall.

2. Sekretariatet, dess egendom och tillgångar, inkomster och intäkter, skall

vara befriade från:

a) alla direkta skatter; sekretariatet skall dock inte begära befrielse från

skatter som utgör avgifter för allmännyttiga tjänster,

b) indirekta skatter på varor som inköpts eller tjänster som utförts för

sekretariatets verksamhet, i enlighet med reglerna för skatteprivilegier för

internationella organisationer, fastställda i svensk lagstiftning avseende

indirekt beskattning,

c) lönekostnadspåslag, socialavgifter och löneskatt för tjänstemännen,

d) tull- och importavgifter.

3. Sekretariatet skall ha rätt att inneha penningmedel och valutor av alla slag

och att ha konton i vilken valuta som helst.

4. Sekretariatet skall inte vara föremål för några rättsliga bestämmelser om in-

och utförselförbud eller in- och utförselrestriktioner med avseende på varor

som förs in eller ut av sekretariatet för tjänstebruk. Varor som införs i

Sverige får endast avyttras i Sverige på villkor som har godkänts av regeringen.

Artikel III

LOKALER OCH TJÄNSTER

1. Berörda svenska myndigheter skall vidta nödvändiga åtgärder för att trygga

säkerhet och skydd för sekretariatets lokaler och dess personal.

2. Sekretariatets arkiv, tillsammans med alla dokument, manuskript, datalagrad

information, upptagningar, fotografier och filmer som tillhör eller innehas av

sekretariatet, skall vara okränkbart.

3. Berörda svenska myndigheter skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa

att sekretariatet på skäliga villkor har tillgång till de allmännyttiga

tjänster det behöver. I fråga om telefon, radio/telegraf, telex och post skall

sekretariatet åtnjuta samma privilegier som diplomatiska representationer

vanligen åtnjuter.

Artikel IV

TILLTRÄDE OCH VISERINGAR

1. Regeringen förbinder sig att bevilja inresa till Sverige utan viseringsavgift

till följande personer så länge de har anledning att uppehålla sig hos

sekretariatet:

a) Arbetsgruppens två ordföranden.

b) Övriga medlemmar av arbetsgruppen.

c) Direktören.

d) Tjänstemän.

e) Sakkunniga.

f) Ovannämnda personers familjemedlemmar, om de tillhör deras respektive

hushåll.

g) Personer som har inbjudits till sekretariatet av direktören.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall gälla oberoende av relationerna mellan

regeringen och de berörda personernas regering. De skall varken utgöra hinder

för krav på skäliga bevis för att personer som gör anspråk på de ovannämnda

rättigheterna tillhör de angivna kategorierna, eller för ett skäligt uppfyllande

av internationella karantänsbestämmelser i folkhälsoföreskrifter. Denna

bestämmelse skall inte påverka den immunitet som gäller enligt artikel V.

3. Direktören skall så vitt möjligt före deras ankomst till Sverige underrätta

regeringen om namnen på personer i de kategorier som anges i punkt 1 i denna

artikel, för att underlätta för regeringen att genomföra bestämmelserna i denna

bilaga.

Artikel V

DIREKTÖREN, TJÄNSTEMÄN OCH SAKKUNNIGA

1. Tjänstemän som inte är svenska medborgare eller bosatta i Sverige omedelbart

före anställningen vid sekretariatet, och direktören om denne inte är svensk

medborgare eller bosatt i Sverige omedelbart före uppdragets början, skall

åtnjuta följande:

a) Immunitet mot rättsliga åtgärder av varje slag i samband med muntliga eller

skriftliga uttalanden som de har gjort i egenskap av tjänstemän eller direktör

och åtgärder som de har vidtagit i denna egenskap. Denna immunitet skall

fortsätta att gälla när de berörda personerna har lämnat sin tjänst eller sitt

uppdrag vid sekretariatet.

b) Rätt att kräva okränkbarhet för alla handlingar, dokument, manuskript,

datalagrad information, upptagningar, fotografier och filmer som rör

sekretariatets verksamhet.

c) Befrielse från skatt och allmänna pensionsavgifter på lön och ersättning som

utbetalas av sekretariatet.

d) Befrielse för sig själva och de familjemedlemmar som ingår i deras hushåll

från bestämmelser om begränsning av invandring och om registrering av

utlänningar.

e) Befrielse från nationell tjänsteplikt.

f) Samma privilegier i fråga om valutaväxling som tillerkänns tjänstemän som

innehar motsvarande befattningar vid diplomatiska beskickningar. Tjänstemännen

och direktören skall när de avslutar sin anställning i Sverige ha laglig rätt

att utan hinder utföra pengar från Sverige i samma valuta och upp till samma

belopp som de införde till Sverige, tillsammans med andra pengar som de kan

styrka att de är lagliga innehavare av.

g) Samma skydd och möjligheter till repatriering för sig själva personligen och

för de familjemedlemmar som ingår i deras hushåll som under internationella

kriser tillerkänns tjänstemän som innehar motsvarande befattningar vid

diplomatiska beskickningar.

h) Rätt att när de tillträder sin tjänst eller sitt uppdrag, utan tull och andra

införselavgifter, införa möbler och personliga tillhörigheter, inklusive ett

motorfordon. Införsel kan ske i en eller flera sändningar.

2. Tjänstemän som är svenska medborgare eller bosatta i Sverige omedelbart före

anställningen vid sekretariatet, och direktören om denne är svensk medborgare

eller bosatt i Sverige omedelbart före uppdragets början, skall åtnjuta

immunitet och privilegier enligt punkt 1 a, 1 b, 1 d och 1 e i denna artikel V.

De skall vidare vara befriade från att betala allmänna pensionsavgifter.

3. Både personer som nämns i artikel IV 1 a, IV 1 b och IV 1 e, som varken är

svenska medborgare eller bosatta i Sverige omedelbart före anställningen vid

sekretariatet, skall åtnjuta immunitet och privilegier enligt punkt 1 a - 1 g i

denna artikel V. Både personer som nämns i artikel IV 1 a, IV 1 b och IV 1 e,

som är svenska medborgare eller bosatta i Sverige omedelbart före anställningen

vid sekretariatet, skall åtnjuta immunitet och privilegier enligt punkt 1 a och

1 b i denna artikel V.

4. Immunitet och privilegier enligt denna bilaga medges endast för att

sekretariatets mål och syften skall uppnås effektivt. Direktören får häva den

immunitet som en person åtnjuter enligt denna bilaga om immuniteten enligt

direktörens åsikt skulle hindra rättvisans gång och kan upphävas utan förfång

för sekretariatets intressen. Regeringen får efter samråd med Republiken

Frankrikes regering häva direktörens immunitet under motsvarande omständigheter.

5. Regeringen förbinder sig att, utöver och åtskilt från sina övriga bidrag,

lämna ett ekonomiskt bidrag till sekretariatet uppgående till ett belopp lika

stort som skatten på ersättningar och arvoden från sekretariatet att betalas av

personal som inte är undantagen skattskyldighet enligt denna artikel V, och

dragits av sekretariatet och inbetalats till svenskt skattemyndighet.

6. Vid tillämpning av denna artikel V skall inte en person anses vara bosatt i

Sverige om han eller hon omedelbart före anställningen vid sekretariatet varit

anställd av någon internationell organisation.

7. Vid tillämpningen av artikel V 1 c om befrielse från skatt på lön och

ersättning som utbetalas av sekretariatet, skall begreppet "bosatt i Sverige"

innebära skatterättsligt bosatt i Sverige enligt svensk nationell lagstiftning.

Artikel VI

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD

1. Direktören, tjänstemännen och de familjemedlemmar som ingår i deras

respektive hushåll skall omfattas av tillämpliga socialförsäkringar som

sekretariatet skall svara för och skall vara undantagna från varje

socialförsäkringssystem som har införts genom svensk lag, inbegripet hälso- och

sjukvård.

2. Direktörens och tjänstemännens familjemedlemmar skall dock ha rätt till

svenska sociala trygghetsförmåner om dessa familjemedlemmar var bosatta i

Sverige omedelbart före direktörens uppdrag eller tjänstemannens anställning vid

sekretariatet.

3. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel skall inte gälla för inkomst från

förvärvsverksamhet i Sverige vid sidan av sekretariatet.

Artikel VII

KOMMUNIKATIONER

1. Sekretariatets officiella korrespondens skall vara okränkbar.

2. Regeringen skall medge och värna obegränsade kommunikationer för

sekretariatet vad gäller dess officiella verksamhet. Sekretariatet får bruka

alla lämpliga kommunikationsmedel.

3. Förseglade väskor som innehåller handlingar eller föremål för tjänstebruk får

inte öppnas eller kvarhållas om innehållet anges synligt utanpå.

Artikel VIII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1. Alla personer som åtnjuter immunitet och privilegier enligt denna bilaga är

skyldiga att följa svensk lag om det inte inkräktar på den immunitet och de

privilegier som har beviljats.

2. Denna bilaga skall tolkas med hänsyn till dess grundläggande syfte att göra

det möjligt för sekretariatet att till fullo och effektivt uppnå sitt mål.

3. Bestämmelserna i denna bilaga om befrielse från skatter och avgifter skall

tillämpas från den 1 januari 2003. Undantaget från skatteplikt vid förvärv av

motorfordon skall dock inte gälla retroaktivt.

1 EGT L 25 av den 30.1.2003. Celex nr 32003R150

2 Senaste lydelse 1997:1191.

3 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en

tullkodex för gemenskapen, EGT L 302, av den 19.10.1992, s.1-50, svensk

specialutgåva område 2, volym 16, s. 4, Celex nr 31992R2913

4 5634/03 ADD 1 PV/CONS 2, ECOFIN 27, addendum till protokoll från 2480:e mötet

i Europeiska unionens råd (ekonomiska och finansiella frågor) i Bryssel den 21

januari 2003, s. 3, uttalande av rådet och kommissionen:

"Rådet och kommissionen erinrar om att medlemsstaternas nationella

säkerhetsintressen och rätten att åberopa sekretessbestämmelser måste

respekteras, när detta är motiverat.

Medlemsstaterna kommer för detta ändamål att, i enlighet med nationella

bestämmelser, ombesörja en regelbunden och korrekt kontroll och revision av

tillämpningen av denna

förordning. Resultatet av revisionerna kommer att rapporteras till kommissionen

minst

en gång vart sjätte år. Dessa revisioner och de rapporter som de skall leda fram

till skall

utföras av revisorer som på intet sätt skall vara föremål för inskränkningar,

instruktioner

eller godkännande av tredje part.

Rådet och kommissionen är eniga om att denna metod kommer att begränsa

kommissionens

behov av att övervaka tillämpningen av denna förordning genom kontroller på

plats."

5 5634/03 ADD 1, PV/CONS 2, ECOFIN 27, addendum till protokoll från 2480:e mötet

i Europeiska unionens råd (ekonomiska och finansiella frågor) i Bryssel den 21

januari 2003, s. 4, uttalande av den svenska delegationen:

"Den svenska delegationen anser att tillämpningen av artikel 296 i fördraget är

den korrekta rättsliga grunden, men med beaktande av att ett antal

medlemsstater kan godta förordningen på grundval av artikel 26 i fördraget, kan

delegationen gå med på detta, under två förutsättningar:

- Medlemsstaternas nationella säkerhetsintressen och rätten att åberopa

sekretessbestämmelser måste respekteras när det är motiverat. Detta villkor tas

upp i

rådets och kommissionens gemensamma uttalande i denna fråga.

- Man utgår ifrån att de parallella frågorna om förfaranden vid överträdelse och

om

retroaktivitet kommer att lösas samtidigt genom att denna förordning antas."

6 5634/03 ADD 1, PV/CONS 2, ECOFIN 27, addendum till protokoll från 2480:e mötet

i Europeiska unionens råd (ekonomiska och finansiella frågor) i Bryssel den 21

januari 2003, s. 4. uttalande av kommissionen.

Prop. 2002/03:68

39

1

Prop. 2002/03:68

Bilaga 1

Prop. 2002/03:68

Bilaga 1