Prop. 2003/04:139

Regeringens proposition

2003/04:139

Avtal mellan Sverige och Norge om vitaliserat näringslivssamarbete

Prop.

2003/04:139

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 maj 2004

Göran Persson

Leif Pagrotsky

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet mellan Sveriges

regering och Norges regering om ändring av protokoll om upprättande av en fond

för svensk-norskt industriellt samarbete. Vidare föreslås att riksdagen

bemyndigar regeringen dels att ta emot de medel som överlåts av Svensk-Norsk

Industrifond, dels att använda dessa medel i enlighet med avtalet.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 3

2 Ärendet och dess beredning 4

3 Ny form för svensk-norskt näringslivsfrämjande 6

4 Överväganden och förslag 7

Avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av protokoll om

upprättande av en fond för svensk-norskt industriellt samarbete 9

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2004 12

1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av

protokoll om upprättande av en fond för svensk-norskt industriellt samarbete

(avsnitt 4),

2. bemyndigar regeringen att på det sätt som beskrivs ta emot de medel som

erhålls från Svensk-Norsk Industrifond och att använda dessa medel i enlighet

med ovan nämnda avtal (avsnitt 4).

2

Ärendet och dess beredning

Svensk-norsk industrifond (SNI) inrättades år 1981 genom ett avtal mellan den

svenska och den norska regeringen om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri-

och energiområdet m.m. (prop. 1980/81:189, NU 1980/81:65, rskr. 1980/81:427).

Till avtalet var kopplat tre protokoll:

* Protokoll om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete.

* Protokoll om långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge

till Sverige.

* Protokoll om optionsrätt till långsiktiga leveranser av elektrisk kraft från

Sverige till Norge.

Enligt överenskommelsen gäller samarbetsavtalet i 20 år och kan därefter sägas

upp med en treårig uppsägningstid. De viktigaste villkoren för det industriella

samarbetet är enligt protokollet om det industriella samarbetet som är fogat

till avtalet om svensk-norskt ekonomiskt samarbete :

* att fonden skall vara en stiftelse, vars styrelse har sitt säte i Stockholm;

* att fonden skall främja svenskt-norskt industriellt samarbete genom stöd till

tekniskt och marknadsmässigt utvecklingssamarbete mellan svenska och norska

företag;

* att stiftelsens tillgångar skall fördelas mellan parterna i samma proportion

som stiftarnas kapitaltillskott i det fall stiftelsen upplöses.

Till propositionen var därutöver fogat dels villkor för lån genom fonden, dels

stadgar för fonden. Vidare bemyndigades fonden i lagen (1981:600) om

beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främja svenskt-norskt

industriellt samarbete att inom sitt verksamhetsområde pröva frågor om stöd.

Svenska staten har tillskjutit 200 miljoner svenska kronor och norska staten 50

miljoner svenska kronor som stiftelsekapital. Stiftelsens ändamål är att delta

med finansiering för att främja industriellt utvecklingssamarbete mellan svenska

och norska företag, som innefattar ett ur kommersiell eller teknisk synvinkel

högt risktagande och som på relativt kort sikt bedöms kunna ge företagsekonomisk

lönsamhet. Fonden har arbetat med finansiering av produkt- och

marknadsutveckling genom lån eller royaltyavtal, finansiering av förstudier,

sökning av samarbetspartners, rådgivning samt engagemang i företag med

egenkapital.

Fonden inkom till de två regeringarna år 1993 med en ansökan om ett tillskott av

nytt kapital om 250 miljoner svenska kronor mot bakgrund av att fondens ledning

bedömde att det disponibla kapitalet var alltför begränsat för att verksamheten

skulle kunna bedrivas effektivt. I juni 1995 hade fonden likvida medel på 195

miljoner kronor varav 100 miljoner kronor var avsatta för lån som ännu inte

lyfts av företag som erhållit lån. Den kvarvarande fria delen av kapitalet

bedömdes endast kunna räcka för en verksamhet på oförändrad nivå under

ytterligare två år. Därefter bedömde fonden att verksamheten skulle behöva

skäras ner om inte fonden tillfördes ytterligare resurser. Regeringen föreslog

mot den bakgrunden i tilläggsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:195)

att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att utfärda en kreditgaranti för

fonden. Kreditgarantin skulle möjliggöra för fonden att vid behov kunna ta upp

lån på marknaden för att kunna fullgöra sina förpliktelser. Garantin skulle

uppgå till högst 20 miljoner kronor och skulle gälla under förutsättning att

norska staten ställde ut en garanti eller gav ett direkt kapitaltillskott om 80

miljoner svenska kronor. Den svenska riksdagen beslutade våren 1996 i enlighet

med förslaget (1995/96:NU18, rskr. 1995/96:198). På norsk sida fattade

stortinget motsvarande beslut vid ungefär samma tidpunkt. Någon kreditgaranti

utfärdades dock inte av regeringarna. Riksdagen återkallade bemyndigandet i

december år 2003 på regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2004 (prop.

2003/04:1 utgiftsområde 24, bet. 2003/04:NU1, rskr. 2003/04:122).

Under år 2000 hade fonden i form av lån, aktiekapitaltillskott m.m. placerat en

så pass stor andel av sitt kapital i affärsprojekt att fortsatt aktivitet skulle

kräva kapitaltillskott till fonden. Fonden hade under denna period flera

kontakter med regeringskanslierna i denna fråga. Mot denna bakgrund gav Nærings-

og handelsdepartementet och Näringsdepartementet i augusti år 2000

konsultföretaget KPMG Bohlins AB i uppdrag att utvärdera SNI:s verksamhet.

Utvärderingen redovisades i rapporten Evaluering av Svensk-Norsk Industrifond

som instrument for å fremme industrielt samarbeide mellom Norge og Sverige (Mai

2001).

Frågan om hur det svensk-norska näringslivssamarbetet kunde främjas på ett

effektivare sätt behandlades vid ett möte i Stockholm den 4 december 2002 mellan

den svenske näringsministern Leif Pagrotsky och den norske nærings- og

handelsministern Ansgar Gabrielsen. Ministrarna var eniga om att det var

angeläget att försöka styra över fondens resurser till bl.a. företagsutvecklande

insatser och stimulans av näringslivssamverkan i ett svensk-norskt perspektiv.

Ministrarna beslöt att det skulle uppdras åt en gemensam svensk-norsk

arbetsgrupp att närmare analysera förutsättningarna för en projektverksamhet

knuten till respektive lands näringslivsmyndighet. I gruppen skulle ingå

representanter för de båda ländernas närings- och utrikesdepartement och

näringslivsmyndigheter samt fonden.

I enlighet med överenskommelsen mellan de båda ländernas näringsministrar

inrättades i januari år 2003 en svensk-norsk arbetsgrupp med uppdrag att närmare

analysera förutsättningarna för en näringslivsfrämjande verksamhet i samverkan

mellan de två länderna. I arbetsgruppen ingick representanter för de båda

ländernas närings- och utrikesdepartement och näringslivsmyndigheter - för

Sveriges del Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och för norsk del Staten

nærings- og di-striktsudviklingsfond (SND), från och med den 1 januari 2004

Innovasjon Norge - samt Svensk-Norsk Industrifond. Den svensk-norska

arbetsgruppen redovisade sina slutsatser i rapporten Ett vitaliserat

svenskt-norskt näringslivssamarbete (2004-04-16). Rapporten överlämnades till de

båda ländernas regeringar den 16 april 2004.

NUTEK och Svensk-Norsk Industrifond har deltagit i den tidigare nämnda

arbetsgruppens arbete och har därmed haft tillfälle att redovisa sina synpunkter

på utformningen av det nya näringslivssamarbetet mellan Sverige och Norge.

Frågan om ett nytt avtal om näringslivssamarbete är av sådan karaktär att

regeringen inte ansett att det förelegat behov av att inhämta yttranden och

upplysningar från ytterligare myndigheter, sammanslutningar och enskilda.

3 Ny form för svensk-norskt näringslivsfrämjande

Under år 2002 kom Svensk-Norsk Industrifonds ledning till slutsatsen att dess

kvarvarande kapital skulle kunna främja näringslivsutvecklingen i de båda

länderna på ett effektivare sätt om insatserna fick en mer allmän

främjandekaraktär. En sådan verksamhet bedömdes av fondens ledning kunna

bedrivas bäst gemensamt av de båda länderna i en ny organisationsform. I juni

2003 anhöll fondens styrelse mot den bakgrunden i ett brev till länsstyrelsen i

Stockholms län om ett godkännande av fondens beslut att överlåta samtliga sina

tillgångar till den svenska respektive den norska staten. Den svenska staten

skulle erhålla 80 % av tillgångarnas värde och den norska staten 20 % av samma

värde. Överlåtelsen skulle ske utan annat vederlag än att den svenska respektive

norska staten per samma dag övertar ansvaret för stiftelsens skulder. Den 8

augusti 2003 meddelade länsstyrelsen sitt beslut att det inte förelåg något

hinder för verkställande av det beslut som fondens styrelse fattat.

De båda ländernas näringsdepartement har mot bakgrund av nämnda

länsstyrelsebeslut den 24 oktober år 2003 erhållit likalydande skrivelser från

SNI. I breven informerar fondens styrelse näringsdepartementen i de båda

länderna om sitt beslut att avveckla stiftelsen genom att överlåta sina

tillgångar till den svenska och den norska staten. Fondens styrelse uttalar i

skrivelsen att överlåtelsen sker med hänvisning till fondens ändamålsparagraf

och att den önskar att de medel som den norska respektive den svenska staten

erhåller används gemensamt för att främja näringslivsutvecklingen i Sverige och

Norge.

Den svensk-norska arbetsgruppen för översyn av det svensk-norska

samarbetsavtalet på näringslivsområdet föreslog i sin rapport Ett vitaliserat

svenskt-norskt näringslivssamarbete (2004-04-16) att de medel som SNI avser att

överlåta bör användas gemensamt av den svenska staten och norska staten för ett

program för vitalisering av svensk-norsk näringslivsutveckling. Samarbetet bör

inriktas på främjande av gränsöverskridande samverkan mellan små och medelstora

norska och svenska företag eller etablering av svensk-norska affärsprojekt.

Programmet bör ha en varaktighet om minst fem år.

Arbetsgruppen ansåg vidare att ett nytt gemensamt vitaliserat program för

svensk-norskt näringslivssamarbete bör bygga på existerande behov och

prioriteringar i respektive land. Programmet förslogs så långt som möjligt utgå

utifrån ett svensk-norskt perspektiv och samverka med och förstärka de

nationella näringslivsfrämjande insatserna. Det nya näringspolitiska samarbetet

skulle därmed så långt möjligt komplettera de nationella insatserna så att

synergieffekter kunde uppnås. Insatser som underlättar gränsöverskridande

samarbete och stärker gränsregionernas konkurrenskraft föreslogs ingå i

samarbetsprogrammet. Fondens totala tillgångar värderades i april 2004 uppgå

till mellan 55 och 60 miljoner svenska kronor.

Instrumenten för främjandeinsatserna skulle enligt arbetsgruppen vara insatser

inriktade på kunskaps- och informationsspridning samt nätverksbyggande.

Förekommande behov av finansiella främjandeinsatser gentemot individuella

affärsprojekt föreslogs ske inom ramen för befintliga nationella stödordningar.

Möjligheter att anknyta till EU-program borde utnyttjas. Den nya inriktningen av

det svensk-norska samarbetet på näringslivsområdet föreslogs, där så är

lämpligt, under år 2005 utnyttjas för projekt som kan kopplas till

uppmärksammandet av 100-årsminnet av unionsupplösningen.

Arbetsgruppen bedömde det vara mest rationellt att lokalisera ansvaret för det

löpande programarbetet till de två ländernas näringslivsmyndigheter - Verket för

näringslivsutveckling (NUTEK) i Sverige och Innovasjon Norge (f.d. SND) i

Norge. Verksamheten borde bedrivas av ett sekretariat som upprättas av NUTEK och

Innovasjon Norge.

4 Överväganden och förslag

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är angeläget att ett

svensk-norskt näringslivssamarbete förs vidare i nya former, som är bättre

anpassade till de behov som föreligger idag. De medel, som Svensk-Norsk

Industrifond (SNI) avser att överlämna till Sveriges regering och Norges

regering för främjande av ett svensk-norskt näringslivssamarbete, bör därför

användas i enlighet med det avtal som undertecknats av de båda ländernas

regeringar den 19 maj 2004.

Riksdagen har under perioden 1982 till 1987 vid ett antal tillfällen anvisat

sammanlagt 200 miljoner kronor till SNI med ändamålet att främja svenskt-norskt

industriellt samarbete genom stöd till tekniskt och marknadsmässigt

utvecklingssamarbete mellan norska och svenska företag. Det nya programmet skall

ha till ändamål att vitalisera det svenska och norska näringslivet genom att

dels främja etableringen av samarbetsprojekt mellan svenska och norska små och

medelstora företag, dels främja handelsutbytet mellan länderna. En del av de

årliga programmedlen bör avse projekt som stimulerar näringslivsutvecklingen i

gränsregionerna, särskilt i områden med svag företagstillväxt. Riksdagen bör

godkänna det nya ändamålet för medelsanvändningen.

De berörda medlen har redan tidigare tagits på statsbudgeten. Regeringen anser

därför att det är lämpligast att SNI betalar ut statens andel av fonden, ca 45

miljoner kronor, direkt till den statliga myndighet som under de minst fem

kommande åren skall svara för genomförandet av avtalet. Denna myndighet är

Närings- och teknikutvecklingsverket.

Avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av protokoll om

upprättande av en fond för svensk-norskt industriellt samarbete

Sveriges regering och Norges regering,

(i) som den 25 mars 1981 träffat ett avtal om ekonomiskt samarbete,

särskilt på industri- och energiområdena,

(ii) som samma dag kommit överens om ett protokoll om upprättande av en fond

för svensk-norskt industriellt samarbete och enligt protokollet har bildat

stiftelsen Fonden för svensk-norskt industriellt samarbete,

(iii) som har tillskjutit ett kapital till stiftelsen om sammanlagt 250

miljoner svenska kronor, varav svenska staten tillskjutit 200 miljoner svenska

kronor och norska staten 50 miljoner svenska kronor,

(iv) som den 28 oktober 2003 tagit emot skrivelse från stiftelsen där det

meddelas att dess ledning beslutat efter godkännande av länsstyrelsen i

Stockholms län att överlåta sina tillgångar till den svenska och den norska

staten i enlighet med artikel III i protokollet om upprättande av fonden för

svensk-norskt industriellt samarbete och i enlighet med 24 § i fondens stadgar,

och

(v) som noterar att stiftelsen i sitt beslut uttalar att överlåtelsen sker

med hänvisning till ändamålsparagrafen för Svensk-Norsk Industrifond och en

önskan om att de medel som den svenska och norska staten tar emot gemensamt

används för att främja näringslivsutvecklingen i Sverige och Norge,

har i syfte att vitalisera det svensk-norska näringslivssamarbetet kommit

överens om följande:

Artikel I

Ett program inrättas för ett fortsatt näringslivssamarbete mellan Sverige och

Norge. Programmet skall bygga på existerande behov och prioriteringar i

respektive land samt förstärka pågående nationella program och verksamheter för

att uppnå synergieffekter. Kunskaps- och informationsspridning samt

kontaktskapande åtgärder skall vara en viktig del av instrumenten för att främja

näringslivsutvecklingen i och samverkan mellan de båda länderna.

Artikel II

Programmet skall ha till ändamål att vitalisera det svenska och norska

näringslivet genom att dels främja etableringen av samarbetsprojekt mellan

svenska och norska små och medelstora företag, dels främja handelsutbytet mellan

länderna. En del av de årliga programmedlen bör avse projekt som stimulerar

näringslivsutvecklingen i gränsregionerna, särskilt i områden med svag

företagstillväxt.

Artikel III

Programmet skall pågå i minst fem år.

Artikel IV

Finansieringen av programmet skall ske med de medel som stiftelsen överlämnat

till den svenska respektive norska staten i samband med avvecklingen av

stiftelsen.

Artikel V

För genomförandet av programmet inrättas ett sekretariat med representanter

från de två ländernas näringslivsmyndigheter - Verket för näringslivsutveckling

(NUTEK) i Sverige och Innovasjon Norge i Norge. För åtgärder i de nordliga

gränsregionerna bör NUTEK:s kontor i Arjeplog för svensk del knytas till

sekretariatet.

Artikel VI

Detta avtal träder i kraft den dag parterna har meddelat varandra genom

notväxling att de nationella konstitutionella procedurerna för ikraftträdandet

är fullföljda.

Artikel VII

Detta avtal skall gälla i fem år från dagen för ikraftträdandet. Om avtalet

inte sägs upp senast ett år före femårsperiodens utgång skall det fortsätta att

gälla tills vidare. Efter femårsperiodens utgång kan det sägas upp av endera

parten med ett års varsel. Uppsägning av avtalet skall ske på diplomatisk väg.

Avtalet upphör automatiskt att gälla när medlen förbrukats för projekt inom

ramen för avtalet.

Artikel VIII

I och med ikraftträdandet av detta avtal upphör protokollet om upprättande av

en fond för svensk-norskt industriellt samarbete undertecknat den 25 mars 1981

att gälla.

Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat

detta avtal och försett det med sina sigill.

Avtalet är upprättat i vardera två exemplar på det svenska och det norska

språket. Båda texterna har lika vitsord.

Stockholm den 19 maj 2004

För Sveriges regering För Norges regering

Sven-Eric Söder Odd L. Fosseidbråten

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2004

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad,

Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, Johansson, Björklund, Holmberg, Jämtin

Föredragande: Statsrådet Pagrotsky

Regeringen beslutar proposition 2003/04:139 Avtal mellan Sverige och Norge om

vitaliserat näringslivssamarbete

Prop. 2003/04:139

11

1

Prop. 2003/04:139

Bilaga

Prop. 2003/04:139