Prop. 2003/04:86

Regeringens proposition 2003/04:86

Ändringar i sametingslagen (1992:1433), m.m.
Prop.

2003/04:86

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 4 mars 2004

Göran Persson

Lena Sommestad

(Jordbruksdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i sametingslagen (1992:1433) och lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.

Det föreslås att ansvaret för genomförandet av val till Sametinget, som för närvarande i huvudsak åvilar Sametinget genom dess valnämnd, delas mellan Valmyndigheten, Sametinget och länsstyrelsen. Detta innebär att Valmyndigheten ansvarar för förberedande åtgärder och organiseringen av valet, att Sametingets valnämnd upprättar röstlängd, utser valförrättare och ordnar vallokaler samt att länsstyrelsen ansvarar för röstsammanräkning och mandatfördelning.

Möjligheterna till överklagande av den preliminära röstlängden utökas så att den som upptagits i röstlängden kan överklaga röstlängden i den del den avser att någon annan upptagits i längden. I anslutning härtill föreslås en ändring i bestämmelserna som definierar vem som skall anses vara same.

De tidsfrister som gäller för genomförande av valen till Sametinget förlängs, bl.a. på grund av den utökade möjligheten till överklagande av röstlängden.

Reglerna för mandatfördelningen ändras så att talet 1,4 används som s.k. första divisor i stället för talet 1,0. Syftet med ändringen är att motverka partisplittringen i Sametinget.

En regel införs om att grupper, partier och liknande sammanslutningar skall ha dokumenterat stöd av minst 50 personer för att kunna registreras och ställa upp i valen. Även denna ändring har till syfte att minska splittringen av rösterna.

Regler om omval införs i sametingslagen.

1

Slutligen ändras lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i Prop. 2003/04:86 verksamhet med val och folkomröstningar så att den blir tillämplig även

på valen till Sametinget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

2

Innehållsförteckning
Prop. 2003/04:86

1
Förslag till riksdagsbeslut..................................................................
4

2
Lagtext
...............................................................................................
5

2.1 .............
Förslag till ändring i sametingslagen (1992:1433)
5

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om

behandling av personuppgifter i verksamhet med val och

folkomröstningar...............................................................
14

3
Ärendet och dess beredning.............................................................
18

4
Ändringar i sametingslagen.............................................................
19

4.1
Behovet av en reform........................................................
19

4.2
Röstlängden.......................................................................
20

4.3
Valnämndens ställning......................................................
22

4.4
Tidsfrister för sametingsvalet ...........................................
24

4.5
Mandatfördelning..............................................................
26

4.6
Registrering av grupper och partier m.m. .........................
27

4.7
Omval................................................................................
29

5
Behandling av personuppgifter........................................................
29

6
Kostnadskonsekvenser ....................................................................
31

7
Författningskommentar ...................................................................
32

7.1 Förslag till lag om ändring i sametingslagen

(1992:1433).......................................................................
32

7.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val

och folkomröstningar ........................................................
35

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Sametingets roll i det

svenska folkstyret (SOU 2002:77) ........................................
37

Bilaga 2
Författningsförslag i betänkandet Sametingets roll i det

svenska folkstyret (SOU 2002:77) ........................................
41

Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna ......................................
48

Bilaga 4
Lagrådsremissens lagförslag .................................................
49

Bilaga 5
Lagrådets yttrande .................................................................
63

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 2004 ...........
64

Rättsdatablad............................................................................................
65

3

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2003/04:86

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

2. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.

4

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433) dels att 4 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 2 § skall utgå,

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 5 § samt 3 kap. 2, 4–7, 9, 10, 12, 13, 18, 19, 21, 22, 26, 32, 32 a och 33 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 3 kap. 5 a § och 34–37 §§ samt närmast före 3 kap. 34 och 37 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

1. gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet,

eller

2. gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget.

Vad som sägs i första stycket 3 gäller inte om länsstyrelsen har beslutat att föräldern inte skall vara upptagen i röstlängden på den

grunden att föräldern inte är same.

2 kap.

5 §

Sametinget skall tillsätta en
Sametinget skall
tillsätta
en

valnämnd som skall svara för valet
valnämnd
som
ansvarar
för

till Sametinget.
Sametingets
uppgifter vid val
till

Sametinget.

Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet.

Prop. 2003/04:86

5

3 kap.

Prop. 2003/04:86

2 §

För valet till Sametinget utgör
För valet till Sametinget utgör

landet
en
valkrets.
Valnämnden
landet en

valkrets.
Valnämnden

utser valförrättare
och
förbereder
utser valförrättare och har i övrigt

valet samt har i övrigt de uppgifter
de uppgifter som framgår av detta

som framgår av detta kapitel.
kapitel. Uppgifter vid val till

Sametinget fullgörs även av den

centrala

valmyndigheten
enligt

vallagen (1997:157) och av läns-

styrelsen i det län där Sametinget

har sitt säte.

4 §

Anmälan till valnämnden för att
Anmälan till valnämnden för att

tas upp i sameröstlängden skall ha
tas upp i sameröstlängden skall ha

inkommit
senast
den
15 januari
inkommit
senast
den 20 oktober

valåret.

året före valåret.

Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från längden,

om han begär det eller avlider.

5 §

Valnämnden
beslutar
om den
Valnämnden
skall
ha
upprättat

person som anmält sig enligt 4 §
en
preliminär
sameröstlängd

skall tas upp i sameröstlängd.
senast den 15 november året före

Valnämnden skall ha upprättat en
valåret. Röstlängden skall inne-

preliminär
sameröstlängd senast
hålla uppgifter om

den 10 februari valåret. Den som
1. samer

som
tidigare
varit

anmält sig men inte upptagits i den
upptagna
i
sameröstlängd,
som

preliminära sameröstlängden skall
fortfarande
uppfyller
villkoren för

genast
underrättas
om
beslutet.
rösträtt enligt 3 § och som inte

Han har rätt att överklaga beslutet
begärt att bli avförda ur same-

hos länsstyrelsen i det län där
röstlängden, och

Sametinget har sitt säte senast den
2. samer
som anmält
sig
enligt

25 februari valåret.

4 §
och
som
uppfyller
villkoren

Anmärkning
mot

röstlängden
enligt 3 §.

prövas vid offentligt sammanträde
Den
preliminära
röstlängden

hos länsstyrelsen den 10 mars eller
skall hållas tillgänglig för gransk-

om denna dag är en lördag eller
ning på det sätt som den centrala

söndag, närmast följande måndag.
valmyndigheten
i
samråd
med

Länsstyrelsens beslut över an-
Sametinget bestämmer. Beslutet om

märkning mot röstlängd får inte
den preliminära röstlängden skall

överklagas.

kungöras i Post- och Inrikes

Tidningar. Den som anmält sig

men inte tagits upp i den preli-

minära
röstlängden
skall genast

underrättas om detta.

6

5 a §

Prop. 2003/04:86

Den som anmält sig men inte

tagits upp i den preliminära

röstlängden får överklaga beslutet

i den delen. Vidare får var och en

som tagits upp i den preliminära

röstlängden
överklaga
beslutet

såvitt avser någon annan som

tagits upp.

Överklagandet
skall ha
kommit

in till länsstyrelsen i det län där

Sametinget har sitt säte senast den

15 december året före valåret.

Överklagandet
av
beslutet
om

den preliminära röstlängden prö-

vas vid offentligt sammanträde hos

länsstyrelsen den 15 februari val-

året eller, om denna dag är en

lördag eller söndag, närmast föl-

jande måndag.

Länsstyrelsens
beslut
får
inte

överklagas.

6 §

Efter
det

att
förekommande
Efter
det
att
förekommande

överklaganden har avgjorts av läns-
överklaganden har avgjorts av läns-

styrelsen skall
valnämnden senast
styrelsen skall
valnämnden
senast

den 20 mars
valåret
upprätta en
den 1 mars valåret
upprätta
en

slutlig
sameröstlängd
som
skall
slutlig
sameröstlängd
som
skall

uppta

uppta samer som på grund av

1. samer
som
på
grund
av
valnämndens
eller länsstyrelsens

valnämndens

eller
länsstyrelsens
beslut skall tas upp i röstlängden.

beslut skall tas upp i röstlängd och
Om länsstyrelsen efter överkla-

2. samer
som
tidigare
varit
gande av beslutet om den preli-

upptagna i sameröstlängd, om de
minära
röstlängden
funnit
att

fortfarande
fyller
villkoren
för
någon inte skall tas upp i

rösträtt enligt 3 § och om de inte
röstlängden skall denne inte tas

begärt att bli avförda ur same-
upp i den slutliga längden.

röstlängden.

7

7 § 1

Den som är upptagen i same-
Den som är upptagen i sameröst-

röstlängd skall genom valnämn-
längd skall genom den centrala

dens försorg erhålla ett röstkort i
valmyndighetens försorg erhålla ett

form av ett ytterkuvert samt ett
röstkort i form av ett ytterkuvert

valkuvert
och
ett omslagskuvert.
samt ett valkuvert och ett omslags-

Röstkorten och kuverten skall sän-
kuvert.
Röstkorten

och
kuverten

das till de röstberättigade senast
skall sändas till de röstberättigade

30 dagar före valdagen.

senast 30 dagar före valdagen.

Om
en
röstberättigad
har
Om en röstberättigad har förlorat

förlorat
sitt
röstkort/ytterkuvert
sitt röstkort/ytterkuvert
eller
om

eller
om

röstkortet/ytterkuvertet
röstkortet/ytterkuvertet inte
har

inte har kommit honom tillhanda,
kommit honom tillhanda, är han

är han berättigad att efter
berättigad att efter begäran få ett

framställning
till
valnämnden få
duplettröstkort/duplettytterkuvert av

ett duplettröstkort/duplettytterku-
den centrala valmyndigheten, läns-

vert. Sådant kort skall vara tydligt
styrelsen eller valnämnden. Ett

märkt som duplettröstkort.

sådant kort skall vara tydligt märkt

som duplettröstkort.

9 §

Kandidater till Sametinget skall
Kandidater
till Sametinget
skall

anmälas
till
valnämnden
senast
anmälas till den centrala val-

den 25 mars valåret. Av anmälan
myndigheten
senast
den
15 mars

skall framgå vilken grupp, vilket
valåret. Av anmälan skall framgå

parti eller liknande sammanslut-
vilken grupp, vilket parti eller

ning
som
kandidaterna
tillhör.
liknande
sammanslutning
som

Anmälan

skall
också
innehålla
kandidaterna tillhör. Anmälan skall

uppgift på namn på minst tre
också innehålla uppgift på namn på

kandidater i bestämd ordnings-
minst tre kandidater i bestämd

följd. Till anmälan skall fogas
ordningsföljd.
Till

anmälan
skall

skriftlig
förklaring från

varje
fogas skriftlig förklaring från varje

kandidat att han givit sitt tillstånd
kandidat att han givit sitt tillstånd

att anmäla honom.

att anmäla honom.

Därutöver
gäller
för
sådana

grupper,
partier
eller
liknande

sammanslutningar
som
inte
har

mandat i Sametinget att anmälan

skall ha ett dokumenterat stöd av

minst 50 personer, som skall vara

upptagna i den slutliga röstlängden

för det kommande valet.

Valnämnden beslutar om regi-
Den
centrala
valmyndigheten

strering av grupper, partier eller
beslutar om registrering av grupper,

liknande
sammanslutningar
och
partier eller liknande samman-

kandidater.
Nämndens
beslut får
slutningar och kandidater. Myndig-

inte överklagas.

hetens beslut får inte överklagas.

1 Senaste lydelse 2000:1214.

Prop. 2003/04:86

8

Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande Prop. 2003/04:86 sammanslutningar är inte valbara.

10 § 2

Valnämnden utfärdar valsedlar.
Den centrala valmyndigheten ut-

På valsedel skall anges grupp,
färdar valsedlar. På valsedel skall

parti eller liknande sammanslut-
anges grupp, parti eller liknande

ning samt minst tre kandidater för
sammanslutning samt minst tre

gruppen, partiet eller sammanslut-
kandidater för gruppen, partiet eller

ningen.
sammanslutningen.

Kandidatnamnen skall förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra. Intill varje kandidatnamn skall det finnas ett markerat utrymme där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering.

För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas

valsedlar med olika kombinationer av kandidater.

12 §

Varje registrerad
grupp,
parti
Varje
registrerad
grupp,
parti

eller sammanslutning
tilldelas
eller
sammanslutning
tilldelas

valsedlar till det antal valnämnden
valsedlar till det antal den centrala

beslutar, lika för alla. Finns det
valmyndigheten
beslutar, lika
för

olika valsedlar för samma grupp,
alla. Finns det olika valsedlar för

parti eller sammanslutning, gäller
samma grupp, parti eller samman-

detta varje sådan variant av val-
slutning, gäller detta varje sådan

sedeln.

variant av valsedeln.

Valsedlar till större antal till-
Valsedlar till större antal till-

handahålles
av
valnämnden
om
handahålles av den centrala val-

beställaren
betalar
valsedlarna i
myndigheten om beställaren betalar

förskott.

valsedlarna i förskott.

13 §

Den som har rösträtt till
Den som har rösträtt till

Sametinget får rösta antingen i
Sametinget får rösta antingen i

vallokal eller genom att sända sin
vallokal eller genom att med post

valsedel
till
valnämnden
med
sända sin valsedel till länsstyrelsen

posten (brevröstning).

i det län där Sametinget har sitt

säte (brevröstning).

18 §

Valförrättaren
skall
omgående
Valförrättaren
skall
omgående

sända de mottagna förslutna ytter-
sända de mottagna förslutna ytter-

kuverten till valnämnden till-
kuverten till länsstyrelsen i det län

sammans med förteckningen över
där Sametinget har sitt säte

de väljare som röstat i vallokalen.
tillsammans med
förteckningen

Försändelsen
skall
sändas
som
över de väljare som röstat i val-

värdepost.

lokalen. Försändelsen
skall sändas

som värdepost.

2 Senaste lydelse 2000:1214.
9

19 § 3

Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan valkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år.

Väljarens make eller barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen
Sedan
brevröstningsförsändelsen

har gjorts i ordning enligt första
har gjorts i ordning enligt första

stycket lägger väljaren in för-
stycket lägger väljaren in för-

sändelsen i ett omslagskuvert och
sändelsen i ett omslagskuvert och

tillsluter detta. Därefter lämnas
tillsluter
detta.
Därefter lämnas

försändelsen för postbefordran till
försändelsen för
postbefordran till

valnämnden.
länsstyrelsen i det län där Same-

tinget har sitt säte.

En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

21 §

Vid varje tillfälle då brevröst-
Vid varje tillfälle då brevröst-

ningsförsändelser kommer
in till
ningsförsändelser kommer
in till

valnämnden skall antalet anteck-
länsstyrelsen skall antalet antecknas

nas i ett särskilt protokoll. I väntan
i ett särskilt protokoll. I väntan på

på den slutliga sammanräkningen
den slutliga sammanräkningen och

och mandatfördelningen skall för-
mandatfördelningen skall försändel-

sändelserna förvaras på ett betryg-
serna förvaras på ett betryggande

gande sätt.

sätt.

22 § 4

Vid en offentlig förrättning, som
Vid en offentlig förrättning, som

skall påbörjas så snart det kan ske
skall påbörjas så snart det kan ske

sedan en vecka förflutit från
sedan en vecka förflutit från

valdagen, skall valnämnden grans-
valdagen, skall länsstyrelsen grans-

ka och räkna de avgivna rösterna.
ka och räkna de avgivna rösterna.

Vid sammanräkningen
prövar
Vid sammanräkningen
prövar

valnämnden valsedlarnas giltighet
länsstyrelsen valsedlarnas
giltighet

och meddelar de beslut som denna
och meddelar de beslut som denna

prövning föranleder.

prövning föranleder.

3 Senaste lydelse 2000:1214.

4 Senaste lydelse 2000:1214.

Prop. 2003/04:86

10

Härvid gäller för valnämnden i
Härvid gäller i tillämpliga delar

tillämpliga delar vad som enligt
18 kap. 9 och 10 §§ samt 11 §

18 kap. 9 och 10 §§ samt 11 §
första stycket 1, andra och tredje

första stycket 1, andra och tredje
styckena vallagen (1997:157).

styckena vallagen (1997:157) gäl-

ler för länsstyrelsen vid slutlig

sammanräkning och mandatför-

delning.

Vidare gäller att ett namn som
Vidare gäller att ett namn som

skrivits till på en valsedel skall
skrivits till på en valsedel skall

anses obefintligt.
anses obefintligt.

Vid förrättning skall protokoll föras.

26 §

Sedan rösterna från vallokalerna
Sedan
rösterna från vallokalerna

har behandlats enligt 23–25 §§,
har behandlats enligt 23–25 §§,

fortsätter granskningen med de
fortsätter
granskningen med de

röster som har avgivits genom
röster som har avgivits genom

brevröstning och som har kommit
brevröstning och som har kommit

in till valnämnden före förrätt-
in till länsstyrelsen före förrätt-

ningens början.
ningens början.

Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare

åtgärd åt sidan.

32 § 5

Vid mandatfördelningen mellan
Vid mandatfördelningen
mellan

grupper, partier
och
liknande
grupper,
partier
och
liknande

sammanslutningar
skall mandaten
sammanslutningar
skall
mandaten

fördelas proportionellt på grundval
fördelas proportionellt på grundval

av valresultatet.
Härvid
tilldelas
av valresultatet.
Härvid
tilldelas

mandaten, ett efter annat den
mandaten, ett efter annat, den

grupp, det parti eller motsvarande
grupp, det parti eller motsvarande

som för varje gång uppvisar det
som för varje gång uppvisar det

största jämförelsetalet. Jämförelse-
största jämförelsetalet. Jämförelse-

talet beräknas genom att grupper-
talet är, så länge gruppen, partiet

nas, partiernas eller de liknande
eller sammanslutningen
ännu inte

sammanslutningarnas röstetal de-
tilldelats
något mandat,
röstetalet

las med det tal som är ett högre än
delat med 1,4. Därefter beräknas

det dubbla antalet mandat som
jämförelsetalet genom att röstetalet

redan har tilldelats gruppen, partiet
delas med det tal som är ett högre

eller sammanslutningen.

än det dubbla antalet mandat som

redan har tilldelats gruppen, partiet

eller sammanslutningen.

För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot utses skall reglerna i 18 kap. 38–39 §§ vallagen (1997:157) om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal skall fastställas för en kandidat måste han dessutom ha fått lägst 25 personröster.

5 Senaste lydelse 2000:1214.

Prop. 2003/04:86

11

Sedan
valnämnden
fördelat
Sedan
länsstyrelsen
fördelat

mandaten i Sametinget skall resul-
mandaten i Sametinget skall resul-

tatet av valet offentliggöras genom
tatet av valet offentliggöras genom

kungörelse i Post- och Inrikes
kungörelse i Post- och Inrikes

Tidningar.

Tidningar.

Valnämnden skall utan dröjsmål
Länsstyrelsen skall utan dröjsmål

till regeringen redovisa
resultatet
till Sametinget och
regeringen

av valet samt utfärda bevis till
redovisa resultatet av valet samt

valda ledamöter och ersättare.
utfärda bevis till valda ledamöter

och ersättare.

32 a § 6

Om en ledamot har avgått före
Om en ledamot har avgått före

utgången av den tid för vilken han
utgången av den tid för vilken han

blivit vald, skall valnämnden på
blivit vald, skall länsstyrelsen på

anmälan av Sametingets ord-
anmälan av Sametingets ordförande

förande inkalla en ny ordinarie
inkalla en ny ordinarie ledamot

ledamot enligt de bestämmelser i
enligt de
bestämmelser
i 18 kap.

18 kap.
61 § vallagen (1997:157)
61 § vallagen (1997:157) som avser

som avser ny ordinarie landstings-
ny ordinarie landstingsledamot.

ledamot.

Om en ersättare för ledamot har
Om en ersättare för ledamot har

inträtt som ordinarie ledamot eller
inträtt som ordinarie ledamot eller

avgått som ersättare av annan
avgått som ersättare av annan orsak,

orsak, skall valnämnden på an-
skall länsstyrelsen på anmälan av

mälan av Sametingets ordförande
Sametingets ordförande utse ytter-

utse ytterligare ersättare enligt de
ligare ersättare enligt de bestäm-

bestämmelser i 18 kap.
63 § val-
melser i 18 kap. 63 § vallagen som

lagen
(1997:157) som avser
avser ersättare för landstings-

ersättare för landstingsledamot.
ledamot.

Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på sätt som

föreskrivs i 31 §.

33 § 7

Valnämndens beslut enligt 22,
Länsstyrelsens beslut
enligt 22,

32 och 32 a §§ får överklagas hos
32 och 32 a §§ får överklagas hos

Valprövningsnämnden. Ett beslut
Valprövningsnämnden.
Ett beslut

får överklagas av den som enligt
får överklagas av den som enligt

röstlängden var röstberättigad vid
röstlängden var röstberättigad vid

valet. Det får också överklagas av
valet. Det får också överklagas av

en grupp, ett parti eller en liknande
en grupp, ett parti eller en liknande

sammanslutning som har deltagit i
sammanslutning som har deltagit i

valet.
valet.

6 Senaste lydelse 2000:1214.

7 Senaste lydelse 1997:168.

Prop. 2003/04:86

12

Överklagandet skall ges in till
Valprövningsnämnden
och
vara Prop. 2003/04:86

nämnden till handa tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio

dagar efter det att resultatet av valet offentliggjorts enligt 32 eller 32 a §.

Vid
Valprövningsnämndens
Vid
Valprövningsnämndens

prövning
av överklaganden som
prövning
av
överklaganden
som

avses i denna paragraf får nämn-
avses i denna paragraf får nämnden

den upphäva valet eller föranstalta
upphäva valet och förordna om

om andra mindre ingripande åt-
omval eller föranstalta om andra

gärder enligt de grunder som anges
mindre ingripande åtgärder
enligt

i 19 kap. 18 eller 19 §§ vallagen
de grunder
som anges
i 19 kap.

(1997:157).
18 eller 19 § vallagen (1997:157).

Omval

34 §

Vid omval till Sametinget skall den centrala valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte och Sametingets valnämnd bestämma valdag. Beslutet får inte överklagas.

35 §

Den slutliga röstlängd som upprättats för det ordinarie valet skall användas vid omval.

36 §

I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag om ordinarie val vid omval.

Uppgifter i folkbokföringen

37 § 8

För aktualisering, komplettering och kontroll av sameröstlängden får inhämtas uppgifter om namn, personnummer, adress och medborgarskap från register hos Skatteverket avseende uppgifter i folkbokföringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

8 Senaste lydelse av tidigare 4 kap. 4 § 2003:704.

13

Den centrala valmyndigheten,

Sametinget och länsstyrelserna är var för sig personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som respektive myndighet skall utföra.

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter

1. i den centrala valmyndighetens och länsstyrelsernas verksamhet med val och folkomröstningar enligt vallagen (1997:157), folkomröstningslagen (1979:369) och lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar, samt

2. i den centrala valmyndighetens, Sametingets och länsstyrelsens verksamhet med val enligt sametingslagen (1992:1433),

om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om Prop. 2003/04:86 behandling av personuppgifter i verksamhet med val

och folkomröstningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar

dels att 1 kap. 1 och 6 §§ samt 2 kap. 1 § och rubriken till 2 kap. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tio nya paragrafer, 2 kap. 15–24 §§ samt närmast före 2 kap. 1, 15, 16, 20, 22, 23 och 24 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 1 Denna lag tillämpas vid behand-

ling av personuppgifter i den centrala valmyndighetens och länsstyrelsernas verksamhet med val och folkomröstningar enligt vallagen (1997:157), folkomröstningslagen (1979:369) samt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

6 § 2 Den centrala valmyndigheten är

personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten skall utföra. En länsstyrelse är personuppgiftsansvarig för den behandling som länsstyrelsen skall utföra.

1
Senaste lydelse 2002:66.

2
Senaste lydelse 2002:66.
14

2 kap.

Val- och
Databaser

folkomröstningsdatabasen

Val- och folkomröstningsdatabas

1 § 3

I den centrala valmyndighetens och länsstyrelsernas verksamhet med val och folkomröstningar skall det finnas en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de i 1 kap. 4 och 5 §§ angivna ändamålen (val- och folkomröstningsdatabas).

I den centrala valmyndighetens och länsstyrelsernas verksamhet med val och folkomröstningar enligt 1 kap. 1 § 1 skall det finnas en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de i 1 kap. 4 och 5 §§ angivna ändamålen (val- och folkomröstningsdatabas).

Databas för sametingsvalet

15 §

I den centrala valmyndighetens, Sametingets och länsstyrelsens verksamhet med val enligt 1 kap. 1 § 2 skall det finnas en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de ändamål som anges i 1 kap. 4 och 5 §§ (databas för sametingsvalet).

Innehåll i databasen för sametingsvalet

16 §

I databasen får uppgifter behandlas om personer som

1. har tagits upp i sameröstlängden, eller

3 Senaste lydelse 2002:66.

Prop. 2003/04:86

15

2. är kandidater till Sametinget. Prop. 2003/04:86 Uppgifter om andra personer än

dem som anges i första stycket får behandlas om det behövs för handläggningen av ett ärende.

17 §

Beträffande en person som avses i 16 § första stycket 1 får i databasen behandlas uppgifter om personnummer, namn och adress.

18 §

Beträffande en person som avses i 16 § första stycket 2 får i databasen behandlas uppgifter om personnummer, namn, adress samt partibeteckning och övriga uppgifter som enligt 3 kap. 10 § sametingslagen (1992:1433) skall finnas på valsedlar där personen är upptagen.

19 §

Vad som sägs i 5–7 §§ om behandling av uppgifter i ett ärende, behandling av handlingar i ett ärende och utlämnande av uppgifter till enskilda gäller även databasen för sametingsvalet.

Direktåtkomst till databasen för sametingsvalet

20 §

Den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen och Sametinget får ha direktåtkomst till de uppgifter som avses i 17–19 §§.

21 §

Vad som sägs i 9 § om en enskilds rätt till direktåtkomst gäller även databasen för sametingsvalet.

16

Sökbegrepp vid sökning i
Prop. 2003/04:86

databasen för sametingsvalet

22 §

Vad som sägs i 10 och 11 §§ om sökbegrepp gäller på motsvarande sätt vid sökning i databasen för sametingsvalet.

Gallring i databasen för sametingsvalet

23 §

Uppgifter som inte längre behövs för ändamålet med behandlingen av personuppgifter i databasen skall gallras om inte något annat följer av andra stycket.

Den slutliga sameröstlängden från varje sametingsval skall skrivas ut på papper och bevaras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om ytterligare bevarande.

Avgifter för utlämnande av uppgifter ur databasen för sametingsvalet

24 §

Den centrala valmyndigheten, Sametinget och länsstyrelsen får ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

Rätten att ta ut avgifter får inte innebära inskränkning i rätten att ta del av och mot fastställd avgift få kopia eller utskrift av en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

17

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2003/04:86

Regeringen beslutade den 19 oktober 2000 att en särskild utredare skulle tillkallas för att göra en översyn av Sametingets organisation, av sametingslagen (1992:1433) och av förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. I uppdraget ingick bl.a. att lämna förslag till ett förenklat röstningsförfarande i sametingsvalen och att se över tidpunkten för val. Utredningen skulle vid behov lämna förslag till indelning i valdistrikt, införande av en procentspärr och en ökning av det antal personer som krävs för att registrera ett parti. Slutligen skulle förslag lämnas beträffande möjligheten till extra val och, om behov föreligger, till ändrade former för partistöd.

Utredningen, som antog namnet Sametingsutredningen, överlämnade i oktober 2002 betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2002:77).

En sammanfattning av utredningens förslag avseende val till Sametinget finns i bilaga 1 och utredningens lagförslag i de nu aktuella delarna i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och andra som har yttrat sig över betänkandet finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Jordbruksdepartementet (dnr Jo2002/2206).

Regeringen tar i denna proposition upp vissa av de förslag till ändringar i sametingslagen som behandlats i betänkandet. Ändringarna rör fördelningen av ansvaret för sametingsvalet mellan olika myndigheter, registrering av partier m.m., överklagande av beslut om fastställande av röstlängd, mandatfördelning, tidsfrister för valet och omval. Regeringen avser att i annat sammanhang behandla de övriga frågor som behandlats i betänkandet.

I propositionen föreslås även ändringar i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar. Utredningens betänkande innehåller inte något sådant förslag. Ändringarna föranleds av att Valmyndigheten i sitt remissvar i anledning av utredningens betänkande påpekat behovet av bestämmelser om personuppgiftsbehandling i samband med sametingsvalen. De föreslagna ändringarna ansluter nära till de redan befintliga bestämmelserna som gäller de allmänna valen. De berörda myndigheterna, Sametinget, Valmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbottens län, har under hand beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 22 januari 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

Efter lagrådsgranskningen har, efter framställning från Sametinget, sista dagen för anmälan till röstlängden enligt 3 kap. 4 § sametingslagen ändrats till den 20 oktober.

Vidare har i förtydligande syfte gjorts en justering i den nya 3 kap. 37 § sametingslagen. Se närmare författningskommentaren.

18

Ändringarna har bedömts vara av sådan beskaffenhet att en förnyad Prop. 2003/04:86 lagrådsbehandling inte är nödvändig.

4 Ändringar i sametingslagen

Sametinget, som inrättades 1993, är ett folkvalt organ och en myndighet under regeringen. Dess uppgifter består i att besluta om fördelning av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer samt andra medel som ställs till samernas förfogande, att leda det samiska språkarbetet, att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, att informera om samiska förhållanden, att utse sameskolstyrelsen samt att besluta om och anställa sameskolchefen. För att utföra arbetsuppgifterna har Sametinget inrättat ett kulturråd som fördelar statens bidrag och medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer. Det finns en valnämnd som ansvarar för sametingsvalet och röstlängden. Det finns vidare ett språkråd som leder det samiska språkarbetet. Sametinget medverkar i samhällsplaneringen genom att delta i arbetsgrupper som hanterar samiska frågor vid olika myndigheter och yttra sig i frågor som rör de samiska näringarna.

Sametingets 31 ledamöter väljs för fyra år. Den som är upptagen i sameröstlängden har rösträtt i valen till Sametinget. En person skall för att få upptas i sameröstlängden uppfylla sametingslagens definition av same.

4.1 Behovet av en reform

Regeringens bedömning: Sametingslagens bestämmelser om genomförande av val till Sametinget bör reformeras.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Inte någon av remissinstanserna har invänt mot

behovet av att reformera bestämmelserna om val till Sametinget.

Skälen för regeringens bedömning: Sametingsutredningen har sett över Sametinget och samernas förhållande till staten, Sametingets organisation och frågor som berör valet till Sametinget. Ett flertal förslag till ändringar i sametingslagen har presenterats, bl.a. vad gäller valfrågor.

Utredningen behandlar frågan om sametingslagens definition av vem som anses vara same. Enligt Sametinget har definitionen ansetts vara oklar, vilket har medfört en risk för att röstlängden upptar personer som inte är samer. Eftersom endast samer får rösta i valet finns det en risk för att sådana felaktigheter påverkar Sametingets legitimitet. Därför skall röstlängden uppta endast den som enligt lagen är röstberättigad. För att komma till rätta med problemet föreslås att möjligheten att överklaga den preliminära röstlängden utvidgas (avsnitt 4.2).

I samband med överklaganden av valutgången vid valet till Sametinget i maj 2001 fann Valprövningsnämnden att Sametingets valnämnd i flera

avseenden avvikit från den föreskrivna ordningen vid röstsamman-

19

räkningen. Detta ledde till att valet upphävdes. Valnämnden har behövt Prop. 2003/04:86 omfattande stöd från Valmyndigheten vid organiseringen av valen. Det

kan ifrågasättas om det är rimligt att Sametinget ensamt bör handha valen på det sätt som hittills varit fallet. Det föreslås därför att ansvaret för valen fördelas mellan Sametinget, Valmyndigheten och länsstyrelsen (avsnitt 4.3).

I sametingslagen anges fasta tidsfrister för de olika skedena i valet. Dessa anses av såväl Valmyndigheten som Sametingets valnämnd vara för snäva. Även den nu föreslagna utökade möjligheten till överklagande av den preliminära röstlängden föranleder överväganden beträffande tidsfristerna (avsnitt 4.4).

Sametinget har sedan tillkomsten präglats av att partierna är förhållandevis små och att det har varit svårt att bilda majoriteter. En del av orsaken till problemet står enligt regeringens mening att finna i att det i sametingslagen, till skillnad mot vad som gäller vid de allmänna valen, inte finns någon spärr mot småpartier. Det föreslås därför ändringar när det gäller reglerna om mandatfördelningen och registrering av partier. Syftet med ändringarna är att minska röstsplittringen och att bidra till stabiliteten hos Sametinget (avsnitt 4.5 och 4.6).

Nästa val till Sametinget hålls den tredje söndagen i maj 2005. Regeringen anser det vara angeläget att de förslag som tas upp i utredningsbetänkandet och som har samband med valen leder till lagstiftning i så god tid före valet 2005 att reglerna kan träda i kraft och tillämpas vid detta val.

4.2 Röstlängden

Regeringens förslag: Den som tagits upp i den preliminära röstlängden får överklaga valnämndens beslut om att ta upp en annan person i röstlängden. Överklagande sker hos länsstyrelsen. Genom undantag från definitionen av samebegreppet föreskrivs att om länsstyrelsen beslutat att en person inte uppfyller kraven för att anses som same skall inte heller dennes barn kunna anses som same på den grunden att föräldern har varit upptagen i röstlängden.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av merparten av remissinstanserna. Hovrätten för övre Norrland har dock förslag på annan lydelse av 3 kap. 6 § än den föreslagna. Sametinget anser att det är olämpligt att ett icke samiskt organ skall kunna avgöra om en person är same eller inte och utgår från att besvärsmöjligheten till länsstyrelsen är en temporär lösning. Uppsala universitet anser att tänkbara nackdelar såsom risken för missbruk med en ordning som den föreslagna bör

övervägas ytterligare.

Skälen för regeringens förslag: Endast samer har enligt 3 kap. 3 § rösträtt i valen till Sametinget. Enligt 1 kap. 2 § sametingslagen avses med same den som anser sig vara same och gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som

20

språk i hemmet, eller har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängden till Sametinget.

Sametinget har enligt utredningen ansett definitionen av begreppet same vara oklar. Detta har fått till följd att valnämnden efter ett beslut av Sametinget i plenum tillåtit att även icke-samer som gift sig med en samisktalande person tas upp i röstlängden. Tolkningen överensstämmer enligt utredningen inte med avsikten med bestämmelsen. Utredningen finner dock att det inte finns skäl att föreslå en ändring i definitionen av begreppet same. Regeringen instämmer i utredningens bedömning. Regeringen anser emellertid att det förhållande att problem av det nämnda slaget kan uppstå när det gäller att bedöma vem som skall ha rätt att upptas i röstlängden tyder på att denna i dag omfattar personer som inte uppfyller de objektiva kriterier för upptagande som anges i sametingslagen. Dessa kan finnas kvar i röstlängden till dess de avlider eller själva begär att bli strukna.

I dag finns enligt 3 kap. 5 § sametingslagen en möjlighet att överklaga valnämndens beslut att inte uppta en person i röstlängden. Överklagande skall ske hos länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte, dvs. för närvarande Länsstyrelsen i Norrbottens län. Rätten att överklaga gäller bara den som inte tagits upp i längden. Utredningen föreslår att lagen ändras så att även valnämndens beslut om att ta upp en annan person i den preliminära röstlängden kan överprövas. Rätten att överklaga bör tillkomma samer. Förslaget innebär att den som upptagits i den preliminära röstlängden skall kunna överklaga ett beslut om att en annan person tagits upp i längden under påstående av att denne förts upp i längden utan att vara berättigad till det. Fel av det slag som beskrivits ovan kommer därmed att kunna rättas till. En liknande bestämmelse fanns i 1972 års vallag, men togs bort eftersom den sällan kom till användning och ansågs sakna praktisk betydelse (prop. 1993/94:21, s. 45). Regeringen delar utredningens bedömning att en bestämmelse av denna typ får anses ha betydelse för upprätthållande av Sametingets legitimitet. Risken för missbruk får anses vara försumbar. Lagen bör därför ändras i enlighet med förslaget. Texten bör dock formuleras så att det framgår att valnämndens fastställande av den preliminära röstlängden utgör ett enda beslut och att överklagandena avser beslutet i den del det rör upptagande av en viss person i längden.

För att ett överklagande skall vara möjligt även beträffande den som vid tidigare val varit upptagen i röstlängden måste redan den preliminära röstlängden vara fullständig och 3 kap. 5 § bör därför ändras i detta avseende. Se närmare i författningskommentaren.

Av legitimitetsskäl är det lämpligt att prövningen sker av en oberoende instans. Överklagandena skall därför, i likhet med vad som hittills gällt för överklaganden, prövas av länsstyrelsen.

Sedan prövningen är avslutad skall enligt 3 kap. 6 § en slutlig sameröstlängd upprättas. Denna skall enligt paragrafens nuvarande lydelse uppta samer som enligt Sametingets valnämnds eller länsstyrelsens beslut skall tas upp i längden. I utredningens lagförslag bibehålls denna formulering. Bestämmelsen bör dock, som påpekats under remissbehandlingen, omformuleras så, att det tydligt framgår att den, som enligt länsstyrelsens beslut efter överklagande av den preli-

Prop. 2003/04:86

21

minära röstlängden inte skall upptas i denna, inte heller skall tas upp i Prop. 2003/04:86 den slutliga röstlängden.

För att det skall vara praktiskt möjligt för den samiska allmänheten att få kännedom om den preliminära röstlängdens innehåll och därmed göra bruk av möjligheten att överklaga bör det föreskrivas att den preliminära röstlängden skall hållas tillgänglig för granskning. Valmyndigheten och Sametinget bör i samråd bestämma vid vilken tid och på vilken plats som röstlängden skall hållas tillgänglig. Dessa uppgifter bör också kungöras.

En person skall enligt 1 kap. 2 § 3 sametingslagen betraktas som same om personen anser sig vara same och har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängden. Endast samer har rösträtt till sametinget. Även ett barn till den som felaktigt upptagits i röstlängden har därmed rätt att tas upp i eller kvarstå i längden. Detta är, som utredningen framhållit, inte tillfredsställande.

Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det i framtiden skall krävas att föräldern har varit upptagen i röstlängden utan att länsstyrelsen därefter ändrat detta. Regeringen instämmer i utredningens förslag. Den föreslagna bestämmelsen bör dock begränsas så att den omfattar endast de fall där det av länsstyrelsens beslut framgår att föräldern inte är same.

Sådana situationer där en förälder efter länsstyrelsens beslut har tagits bort från röstlängden av andra skäl berörs härigenom inte av bestämmelsen. Ett barn till en same som är utländsk medborgare och har flyttat utomlands och därför inte längre skall finnas i röstlängden kan således tas upp i röstlängden under åberopande av att föräldern tidigare har varit upptagen i denna.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att bestämmelsen i 1 kap. 2 § förses med ett tillägg, enligt vilket ett barn till den som har varit upptagen i röstlängden inte skall betraktas som same, om länsstyrelsen beslutat att föräldern inte uppfyller kraven för att betraktas som same.

4.3
Valnämndens ställning

Regeringens förslag: Vissa delar av ansvaret för valet förs över från

Sametingets valnämnd till Valmyndigheten och länsstyrelsen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av samtliga remissinstanser.

Valmyndigheten framhåller att den ändrade ansvarsfördelningen

förutsätter datorstöd både vid röstlängds- och röstkortsframställningen,

valsedelshanteringen och sammanräkningen samt att utvecklingen av

datorstödet måste påbörjas redan under våren 2004 för att kunna

användas till nästa val. De ökade kostnaderna för Valmyndigheten och

länsstyrelsen anser Valmyndigheten bör täckas av sametingsanslaget.

Valmyndigheten har även anfört att duplettröstkort/duplettytterkuvert i

första hand bör skrivas ut av valnämnden och länsstyrelsen och inte, som

enligt utredningens förslag, av Valmyndigheten. Antalet valsedlar som

varje grupp eller parti kan få utan kostnad bör enligt Valmyndigheten

anges i lagen. Myndigheten anser att regler bör införas i sametingslagen

om att anteckning skall göras i röstlängden om avgivna godkända

brevröster och att rösterna skall räknas, ogiltiga röster sorteras bort samt
22

de godkända valsedlarna sorteras efter grupp, parti eller sammanslutning och att det även bör anges att personröster skall räknas. Valmyndigheten anser slutligen att länsstyrelsen bör utse även efterträdare till ledamöter och ersättare. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att Sametingets valnämnd bör göra en preliminär röstsammanräkning innan länsstyrelsen får valsedlarna för en slutlig sammanräkning.

Skälen för regeringens förslag: Valen till Sametinget handhas i stor utsträckning av Sametinget ensamt genom dess valnämnd. Vid Sametingets tillkomst förutsågs att nämnden i flera frågor skulle behöva samråda med den centrala valmyndigheten, dåvarande Riksskatteverket, vars uppgifter i denna del numera har övertagits av Valmyndigheten. Denna ordning skiljer sig avsevärt från vad som gäller beträffande de allmänna valen.

Valnämnden har enligt utredningen haft svårigheter att organisera valet utan ett omfattande stöd från Valmyndigheten. Det har även i samband med överklaganden av valutgången vid valet till Sametinget i maj 2001 visat sig att Sametingets valnämnd i flera avseenden avvikit från den föreskrivna ordningen för röstsammanräkningen. Enligt utredningen är det principiellt felaktigt att Sametinget fullt ut handhar sitt eget val. Det skulle inte kunna komma i fråga att rösträkningen till kommun- och riksdagsval utfördes av kommunerna eller riksdagen själva. Motsvarande regler om valhanteringen bör därför gälla vid valen till Sametinget som vid de allmänna valen.

Enligt regeringens mening bör inte Sametinget ensamt handha valen på det sätt som hittills varit fallet. Vissa av Sametingets valnämnds uppgifter i samband med val bör därför överföras till Valmyndigheten och länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte på sätt som utredningen föreslagit. Valmyndigheten kommer därigenom att ansvara för det förberedande arbetet och organisationen av röstningen, medan Länsstyrelsen i Norrbottens län ansvarar för röstsammanräkning och mandatfördelning. Sametingets valnämnd bör behålla sina nuvarande uppgifter med att utse valförrättare och ordna vallokaler samt upprätta röstlängden. Den sistnämnda uppgiften innefattar bedömningen av vem som är att anse som same. Denna bedömning måste i första hand anses vara en intern samisk angelägenhet. Även med hänsyn tagen till att det nu föreslås att möjligheterna att överklaga valnämndens beslut utökas (avsnitt 4.2) saknas skäl att ändra den nuvarande ordningen när det gäller nämndens ansvar för upprättande av röstlängden.

Duplettröstkort och duplettytterkuvert utfärdas enligt 3 kap. 7 § sametingslagen av valnämnden. Av praktiska skäl bör dessa, som Valmyndigheten anfört, kunna utfärdas inte bara av Valmyndigheten, utan även av valnämnden och länsstyrelsen. Ordningen för sametingsvalet kommer därmed att vara utformad på liknande sätt som den som gäller för de allmänna valen enligt 7 kap. 9 § vallagen.

Antalet valsedlar som varje grupp, parti eller liknande sammanslutning skall kunna erhålla utan kostnad är för närvarande inte begränsat. Enligt 3 kap. 10 § tredje stycket sametingslagen får det för varje grupp, parti eller sammanslutning finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater. Enligt vallagen gäller för de allmänna valen att staten svarar för kostnaden för valsedlar som motsvarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i en valkrets för ett parti som deltar i riksdagsvalet.

Prop. 2003/04:86

23

Samma regel gäller vid landstings- och kommunalvalen. För vissa partier Prop. 2003/04:86 har ett stort antal olika valsedlar framställts inför sametingsvalet. Skälet

till den rika floran av valsedlar är att det bara finns en valkrets vid sametingsvalet. Lokala listor över kandidater måste därför spridas i hela valkretsen. Eftersom detta innebär stora kostnader kan det, som Valmyndigheten anfört, behöva övervägas om antalet valsedlar som framställs utan kostnad bör begränsas. Sådana överväganden skulle kunna göras även med tanke på att det förekommer personval till Sametinget. Utredningen har inte berört frågan. Regeringen anser att det för närvarande inte finns tillräckligt underlag för att ändra den nuvarande ordningen.

Valmyndigheten har påpekat att sametingslagen saknar bestämmelser om anteckning i röstlängden av godkända brevröster, räkning av röster, utsortering av ogiltiga röster och sortering efter parti m.m. samt att personröster skall räknas. Frånvaron av sådana bestämmelser har enligt vad som framkommit inte hittills lett till svårigheter. Frågan har inte heller berörts av utredningen. Några ändringar i detta avseende bör för närvarande inte göras.

Enligt 3 kap. 32 a § i dess nuvarande lydelse skall valnämnden utse efterträdare till ordinarie ledamöter som avgår under mandatperioden och ytterligare ersättare för ersättare för ordinarie ledamöter som inträder som ordinarie ledamot eller avgår. Ledamöter och ersättare skall enligt utredningens förslag utses av länsstyrelsen. Frågan om hur efterträdare till ledamöter och ytterligare ersättare skall utses berörs inte av utredningen. Det finns emellertid enligt regeringens bedömning inte något skäl till att dessa skall utses på annat sätt än det som föreskrivs för ledamöter och ersättare. Bestämmelsen bör därför ändras så att även denna uppgift handhas av länsstyrelsen.

Enligt de regler som gäller för de allmänna valen skall den kommunala valnämnden göra en preliminär röstsammanräkning, varefter länsstyrelsen svarar för den slutliga sammanräkningen. Utredningen har inte föreslagit någon motsvarande ordning beträffande sametingsvalen. Valsedlarna kommer således, som påpekats vid remissbehandlingen, endast att räknas en gång. Enligt regeringens bedömning bör detta, bl.a. med hänsyn tagen till det relativt begränsade antalet röster som omfattas, vara tillräckligt för att tillgodose kraven på rättssäkerhet och demokratisk insyn.

Beträffande frågan om ansvaret för kostnader hänvisas till avsnitt 6.

4.4
Tidsfrister för sametingsvalet

Regeringens förslag: De tidsfrister för genomförande av val som anges i

sametingslagen utsträcks.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att tidsfristerna

utsträcks
så att anmälan till röstlängden skall komma in senast den

1 december året före valåret, att preliminär röstlängd skall ha upprättats

senast den 15 december samt att sista dag för överklagande av beslut om

röstlängden skall vara den 15 januari valåret. Tiden för länsstyrelsens

prövning av överklaganden förlängs till en månad.
24

Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av merparten remissinstanser. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att den föreslagna handläggningstiden för överklaganden av valnämndens beslut om upprättande av preliminär röstlängd är för snävt tilltagen. Länsstyrelsen anser vidare att det inte finns anledning att hålla offentligt sammanträde för att pröva överklaganden av röstlängden.

Skälen för regeringens förslag: Olägenheter kan uppkomma på grund av den begränsade tid som står till förfogande för förberedande åtgärder inför val till Sametinget. Särskilt den tid som står till buds för att sända ut röstkort har ansetts vara för kort. Valet skall enligt sametingslagen hållas den tredje söndagen i maj. Partier och kandidater skall anmälas senast den 25 mars valåret. Röstkort skall sändas ut senast 30 dagar före valet, vilket i praktiken innebär att arbetet med att sända ut röstkort skall utföras under en tid av drygt tre veckor. Det bör också beaktas att påskhelgen kan infalla under denna tid. Vidare anges det som ett problem att överklaganden av valnämndens beslut att upprätta den preliminära röstlängden skall handläggas av länsstyrelsen under den korta tiden mellan den 25 februari, då tiden för överklagande av beslutet går ut, och omkring den 10 mars, då länsstyrelsens prövning skall ske. Enligt Sametingets valnämnd är denna tid för kort för att nämnden skall kunna fullt ut bemöta de skäl som anförts.

Om utredningens förslag att utöka möjligheterna att överklaga beslut som innebär att en viss person upptagits i röstlängden (avsnitt 4.2) genomförs är det också nödvändigt att förlänga handläggningstiden i länsstyrelsen. Utredningen har med anledning av detta föreslagit att partier och kandidater skall anmälas tidigare än enligt nuvarande bestämmelser, nämligen senast den 15 mars i stället för den 25 mars. Den utökade tiden gör det lättare att hinna distribuera valsedlarna. Slutlig röstlängd skall vidare enligt förslaget ha upprättats senast den 1 mars i stället för den 20 mars. Länsstyrelsens prövning av överklaganden av beslut om upprättande av den preliminära röstlängden skall ske den 15 februari, eller om denna dag är en lördag eller söndag, närmast följande måndag, i stället för omkring den 10 mars. Tiden för överklagande föreslås löpa ut den 15 januari i stället för den 25 februari. Den preliminära röstlängden, slutligen, skall fastställas senast den 15 december året före valåret i stället för den 10 februari valåret, och anmälan till röstlängden skall ske senast den 1 december året före valåret, i stället för som enligt nuvarande bestämmelser den 15 januari valåret.

Med utredningens förslag skulle således tidsfristerna bli mindre snäva. länsstyrelsen i Norrbottens län har anfört att den föreslagna förlängningen av Länsstyrelsens handläggningstid av överklaganden av beslut om den preliminära röstlängden från två veckor till en månad är för kort. Det är enligt Länsstyrelsen nödvändigt att den som överklagandet avser får rimlig möjlighet att hinna yttra sig. Det kan även vara nödvändigt att kommunicera yttranden före avgörandet. Handläggningstiden bör därför enligt Länsstyrelsen utökas till minst tre månader.

Regeringen instämmer i utredningens förslag om att förlänga tidsfristerna. Av de skäl som Länsstyrelsen i Norrbottens län har anfört bör det dock vara möjligt att utsträcka handläggningstiden något i förhållande till utredningens förslag. Prövningen av ett överklagande bör

Prop. 2003/04:86

25

å andra sidan inte tillåtas dra för långt ut på tiden. Hänsyn bör även tas Prop. 2003/04:86 till att en förlängning av tiden för länsstyrelsens prövning förskjuter tiden

för valprocessen bakåt i motsvarande mån. Regeringen anser att en rimlig handläggningstid är två månader. Med en sådan förlängning kommer tiden för överklagande av beslutet om preliminär röstlängd att gå ut den 15 december året före valåret, preliminär röstlängd skall ha upprättats den 15 november och anmälan till röstlängden skall komma in senast den 1 november jämfört med tiderna enligt de nu gällande reglerna som är den 25 februari valåret, den 10 februari respektive den 15 januari.

Sametinget har efter remisstidens utgång anfört att tiden mellan sista dagen för anmälan till röstlängden och sista dagen för upprättande av röstlängden med utredningens förslag blir tämligen kort. Regeringen instämmer i detta. Sista dagen för anmälan till röstlängden bör därför vara den 20 oktober året före valåret.

Enligt 3 kap. 5 § sametingslagen skall anmärkning mot röstlängden prövas vid offentligt sammanträde hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen har anfört att förfarandet, liksom vid de allmänna valen, bör vara skriftligt eller att beslut i vart fall inte skall behöva fattas vid sammanträdet. Regeringen anser att några ändringar i den nuvarande ordningen inte bör göras.

4.5 Mandatfördelning

Regeringens förslag: Talet 1,4 används som första divisor vid fördelningen av mandat i Sametinget.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Sametinget har tillstyrkt förslaget. Övriga remiss-

instanser har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Sametingslagen saknar bestämmelser som fungerar som spärr mot småpartier. Det krävs vidare endast tre personer för att registrera ett parti (avsnitt 4.6). Detta har ansetts bidra till att de 31 ledamöterna i Sametinget representerar för närvarande nio partier, varav de tre minsta endast har ett mandat vardera. Utredningen har haft i uppdrag att se över valbestämmelserna i sametingslagen och överväga frågor om bl.a. procentspärr och en ökning av det antal personer som behövs för att registrera ett parti i syfte att åstadkomma en större stabilitet.

Utredningen har funnit att det är naturligt att en organisation i startskedet är dynamisk och att det förs en vital debatt, men att stabiliserande faktorer som en procentspärr eller skärpta krav för registrering av partier skulle kunna vara en hjälp. Utredningen framhåller dock att sådana åtgärder inte nödvändigtvis löser de problem som finns i Sametinget. Utredningen pekar på att svårigheterna att bilda en stabil politisk majoritet kan bero på att inte ens de största partierna alltid har haft fler än fem eller sex mandat. Det är inte säkert att åtgärder mot mycket små partier skulle lösa detta problem. Regeringen instämmer till fullo i detta. I likhet med utredningen finner regeringen dock att stabiliserande åtgärder bör kunna underlätta Sametingets funktion och

26

främja den politiska stabiliteten i tinget, även om de inte utgör en Prop. 2003/04:86 fullständig lösning på problemet.

Utredningen har föreslagit att en småpartispärr införs i form av ändringar i reglerna för mandatfördelningen. Det föreslås även skärpta krav för partiregistrering (avsnitt 4.6). Enligt 3 kap. 32 § sametingslagen skall mandaten, vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar, fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid skall mandaten, ett efter annat, tilldelas den grupp, det parti eller motsvarande som för var gång uppvisar det största jämförelsetalet. Detta beräknas genom att gruppernas, partiernas eller sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen (divisorn). Det är således den s.k. rena uddatalsmetoden med 1,0 som första divisor som tillämpas. Vid fördelningen av det första mandatet är jämförelsetalet för samtliga lika med röstetalet, eftersom antalet mandat som då tilldelats är lika med noll. Vid ett röstetal på 100 blir ekvationen vid första mandatfördelningen enligt lagtexten 100:1=100.

För de allmänna valen gäller att jämförelsetalet, så länge ett parti inte ännu tilldelats något mandat, beräknas genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4 (den s.k. jämkade uddatalsmetoden). Först därefter beräknas jämförelsetalet på samma sätt som enligt sametingslagen, dvs. genom att partiets röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet av de mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen. För riksdagsvalens vidkommande följer användningen av divisorn 1,4 av 3 kap. 8 § regeringsformen, medan regleringen för landstingsvalen, kommunalvalen och valen till Europaparlamentet finns i 20 kap. 1 § vallagen.

Genom att talet 1,4 används som första divisor motverkas att småpartier får mandat. Att valet till Sametinget i detta avseende kommit att få en från de allmänna valen avvikande reglering har sin grund i att det vid Sametingets tillkomst ansågs att det inte borde finnas någon spärr mot småpartier. Enligt departementschefen borde Sametinget, för att det skulle kunna representera alla samer, vara så uppbyggt att även mindre samiska sammanslutningar skulle kunna nominera sina kandidater (prop. 1992/93:32 s. 48). Enligt utredningen saknas numera skäl att värna om att mindre samiska sammanslutningar skall kunna bli representerade i Sametinget, eftersom utvecklingen gått mot etablerade partier. Behovet av en stabiliserande faktor är av den anledningen mera angeläget. En särreglering som den aktuella är därför inte längre motiverad. Regeringen instämmer i utredningens bedömning. Första divisor i sametingsvalet bör därför i framtiden vara 1,4.

4.6 Registrering av grupper och partier m.m.

Regeringens förslag: Grupper, partier och liknande sammanslutningar som inte redan har mandat i Sametinget måste ha ett dokumenterat stöd av minst 50 personer för att kunna bli registrerade och få ställa upp i valet.

27

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Prop. 2003/04:86

Remissinstanserna: Sametinget har tillstyrkt förslaget.
Övriga

remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 9 § sametingslagen skall det av en anmälan av kandidater till Sametinget framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla uppgift om namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Sametingets valnämnd beslutar härefter om registrering av gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen. Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande sammanslutningar är inte valbara. Bestämmelsen innebär således att det krävs tre personer för att registrera ett parti.

Någon motsvarande bestämmelse om krav på registrering saknas när det gäller de allmänna valen. Det finns dock enligt 5 kap. vallagen en möjlighet att skydda en partibeteckning genom att registrera beteckningen och anmäla kandidater till valet. En ansökan om registrering av en partibeteckning för val till riksdagen skall enligt 5 kap. 6 § ha dokumenterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om partiet inte redan är representerat i riksdagen. Motsvarande antal är 100 personer för landstingsvalet och 50 personer för val till kommunfullmäktige.

Det förhållande att det bara krävs tre personer för att registrera grupper, partier och liknande sammanslutningar har naturligtvis betydelse för splittringen av rösterna i sametingsvalet. Utredningen påpekar att varje registrerat parti bl.a. har rätt till fria valsedlar och att således även ett parti som har stöd av endast tre personer kan belasta valsystemet. Utredningen finner, som nämnts ovan i avsnitt 4.5, att ett skärpt krav inför registreringen skulle ha en dämpande effekt på röstsplittringen och har föreslagit att det införs ett krav på att minst 50 personer skall stödja grupper, partier eller liknande sammanslutningar för att de skall få registreras och ha rätt att ställa upp i valet. Detta skulle enligt utredningen utgöra en effektiv spärr mot att mycket små partier skulle bli representerade i Sametinget. Bestämmelsen i 3 kap. 9 § sametingslagen föreslås därför kompletterad med ett krav på att grupper, partier m.m. utöver vad som krävs enligt bestämmelsens nuvarande lydelse skall ha ett dokumenterat stöd av minst 50 röstberättigade personer, inklusive de angivna kandidaterna. Vidare föreslås att detta skall gälla endast grupper, partier och liknande sammanslutningar som inte har mandat i Sametinget. Skälet härtill är att det enligt utredningens uppfattning är lämpligt ur demokratisk synvinkel att de partier som redan är representerade i Sametinget kan komma under väljarnas bedömning. Om ett parti misslyckas med att få mandat i det kommande valet skall dock det skärpta registreringskravet omfatta partiet i nästföljande val. Regeringen instämmer i vad utredningen anfört.

28

4.7
Omval
Prop. 2003/04:86

Regeringens förslag: Regler om omval införs i sametingslagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har dock föreslagit att dagen för omval skall bestämmas av den centrala valmyndigheten i samråd med länsstyrelsen och Sametingets valnämnd.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av samtliga remissinstanser. Skälen för regeringens förslag: I samband med valet till Sametinget

2001 uppstod behov av att genomföra ett omval. Bestämmelser om omval saknades dock i sametingslagen, till skillnad mot vad som är fallet enligt vallagen beträffande allmänna val. Som en temporär lösning på problemet utfärdade regeringen en förordning med tillfällig giltighet, förordningen (2001:725) om valdag m.m. för omval till Sametinget. I förordningen föreskrevs bl.a. att den röstlängd som upprättats för det ordinarie valet skulle användas också vid omvalet. Förordningen upphörde att gälla den 1 januari 2002.

För att liknande situationer inte skall uppstå i framtiden bör som utredningen föreslagit regler om omval införas i sametingslagen. Detta innebär att det till en början måste föreskrivas om hur dagen för omval skall bestämmas. Vallagen (1997:157) föreskriver i 1 kap. 12 § beträffande omval till landstings- eller kommunfullmäktige att Valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen skall bestämma valdagen. När det gäller valen till Sametinget kommer, förutom Valmyndigheten och länsstyrelsen, Sametingets valnämnd att ha uppgifter. Dagen för omval bör därför, på motsvarande sätt som vid de allmänna valen, bestämmas av Valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen och Sametingets valnämnd.

Det är vidare lämpligt att samma röstlängd används som vid det ordinarie valet. En sådan reglering överensstämmer med vad som föreskrevs i den tillfälliga förordning som utfärdades i samband med valet 2001. Det saknas skäl att reglera frågan annorlunda när den nu får en permanent lösning. Den slutliga röstlängden får inte överklagas. Av 33 § följer att påstådda felaktigheter i den slutliga röstlängden inte kan utgöra en grund för ett beslut att förordna om omval. Det är därmed följdriktigt att den tidigare röstlängden används vid omval.

5 Behandling av personuppgifter

Regeringens förslag: Lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar ändras så att lagen gäller även valen till Sametinget.

Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något förslag i denna del.

Remissinstanserna: Endast Valmyndigheten har berört frågan. Valmyndigheten har framhållit att den ändrade ansvarsfördelningen förutsätter att ett datorstöd utvecklas för röstlängds- och röstkorts-

29

framställningen, valsedelshanteringen och sammanräkningen. Register Prop. 2003/04:86 måste enligt myndigheten föras med automatiserad databehandling över

de personer som anmält sig till röstlängden för att denna skall kunna framställas. Vidare behövs ett sådant register med uppgifter om kandidaterna för en rationell och säker röstsammanräkning. Valmyndigheten har även framhållit att en reglering av den typ som finns i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar behövs för behandlingen av personuppgifter i samband med sametingsvalet.

Skälen för regeringens förslag: Som Valmyndigheten påpekat behövs en reglering av personuppgiftsbehandlingen vid sametingsvalen. Lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar är bl.a. tillämplig vid allmänna val. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. ändamålet med behandlingen, personuppgiftsansvar, behandling av känsliga personuppgifter, innehåll i val- och folkomröstningsdatabasen och direktåtkomst. Det behov som Valmyndigheten pekat på kan enligt regeringens mening tillgodoses genom vissa ändringar i den nämnda lagen. Lagen skall därför göras tillämplig även på valen till Sametinget. För behandlingen av personuppgifter i samband med valen bör det finnas en särskild databas (databas för sametingsvalet) som används för tillhandahållande av den information som behövs för framställning av röstlängden, röstkort och valsedlar samt sammanräkning av valresultat, tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten samt statistik om valen. Dessa ändamål överensstämmer med vad som föreskrivs i lagen för de allmänna valen.

Enligt 3 § personuppgiftslagen (1998:204) är den personuppgiftsansvarig som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Enligt förslaget till ändring i sametingslagen skall Sametinget även i fortsättningen ansvara för upprättandet av röstlängden. Sametinget kommer härigenom att bestämma över behandlingen på det sätt som avses med definitionen. Sametinget skall därför anges vara personuppgiftsansvarig myndighet för denna behandling. Valmyndigheten och länsstyrelsen skall vara personuppgiftsansvariga myndigheter för den del av behandlingen av personuppgifter som dessa myndigheter var för sig är satta att utföra.

Till databasen skall Valmyndigheten, länsstyrelsen och Sametinget ha direktåtkomst när det hålls val till Sametinget.

Gallring av uppgifterna i databasen bör ske på samma sätt som hittills gällt för gallringen, dvs. så att den slutliga röstlängden bevaras för bruk i framtida val. Sametinget bör, i likhet med Valmyndigheten och länsstyrelsen, ha möjlighet att i enlighet med regeringens föreskrifter ta ut avgift för att lämna ut uppgifter ur databasen. Det bör observeras att denna möjlighet inte får användas för att inskränka rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen.

De föreslagna ändringarna i lagen är av teknisk karaktär och innebär sammanfattningsvis att i huvudsak samma regler om personuppgiftsbehandling skall tillämpas vid valet till Sametinget som vid allmänna val.

Med en ny reglering av personuppgiftsbehandlingen som den beskrivna blir 4 kap. sametingslagen till största delen överflödigt.

30

Kapitlet bör därför upphävas. Nuvarande 4 kap. 4 § bör dock bibehållas Prop. 2003/04:86 och erhålla ny placering i lagen.

Regeringens förslag har under hand beretts med de närmast berörda myndigheterna, Sametinget, Valmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbottens län, som härigenom fått tillfälle att lämna synpunkter. Ingen av dem har haft någon erinran mot förslaget.

6 Kostnadskonsekvenser

Eftersom ansvaret för vissa valfrågor överförs från valnämnden till Valmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbottens län innebär det minskade kostnader för Sametinget och ökade kostnader för framför allt Valmyndigheten. Vad gäller Länsstyrelsen i Norrbottens län kommer arbetsbördan att utökas i viss omfattning. Regeringen föreslår utökade möjligheter att överklaga den preliminära röstlängden. I vilken utsträckning dessa ärenden kommer att öka är svårt att förutse. Redan i dag prövar Länsstyrelsen överklaganden av den preliminära röstlängden. Regeringen anser, i likhet med utredningen, att det på sikt endast kommer att vara ett fåtal ärenden. Därutöver kommer det att ankomma på Länsstyrelsen att räkna rösterna i sametingsvalet och sköta mandatfördelningen. Detta kommer dock endast att ske vart fjärde år. Sammantaget är det regeringens slutsats att detta endast medför en marginell kostnadsökning för Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Beträffande Valmyndigheten kommer ansvarsfördelningen att innebära att det förberedande valarbetet och organisationen av röstningen omhänderhas av Valmyndigheten. Denna myndighet har redan tidigare bistått valnämnden i stor utsträckning. Det utökade ansvaret får dock anses innebära ökade kostnader framför allt vad avser upphandling, tryckning och distribution av valsedlar och information om valet. De ökade kostnaderna under 2004 bedöms uppgå till 400 000 kr och avses täckas genom en omfördelning av resurser till Valmyndigheten från Sametinget. Regeringen har för avsikt att återkomma i den ekonomiska vårpropositionen med förslag till anslagsförändringar. Från och med 2005 bedöms kostnaderna för Valmyndighetens och länsstyrelsens arbete med Sametingsvalet uppgå till 200 000 kr per år, vilka även dessa avses täckas genom en omfördelning av resurser från Sametinget. De anslagsförändringar som detta ger upphov till avser regeringen att återkomma till i budgetpropositionen för 2005.

31

7
Författningskommentar
Prop. 2003/04:86

7.1 Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

1 kap.

2 §

Ändringen har behandlats i avsnitt 4.2 och innebär att ett nytt andra stycke läggs till paragrafen. Genom den nya 3 kap. 5 a § blir det möjligt för den som upptagits i sameröstlängden att överklaga den preliminära röstlängden under åberopande av att någon annan felaktigt tagits upp i röstlängden. Genom den nya bestämmelsen i andra stycket klargörs att om länsstyrelsen efter ett överklagande bedömt att en person inte uppfyller kraven för att anses som same, så skall det förhållande att personen tidigare tagits upp i röstlängden inte innebära att personens barn skall anses som same enligt första stycket 3. Detta hindrar inte att barnet kan anses som same enligt de övriga punkterna i första stycket.

2 kap.

5 §

Ändringen föranleds av att ansvaret för valet till Sametinget delas mellan flera myndigheter.

3 kap.

2 §

Ändringen, som behandlats i avsnitt 4.3, följer av att ansvaret för sametingsvalet fördelas mellan Sametinget, Valmyndigheten och länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte efter mönster av vad som gäller vid de allmänna valen. I anslutning till vallagens (1997:157) systematik används uttrycket ”den centrala valmyndigheten”. Enligt 1 kap. 15 § vallagen skall det finnas en central valmyndighet. Regeringen skall bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Av förordningen (2001:240) med instruktion för Valmyndigheten följer att Valmyndigheten är central förvaltningsmyndighet för frågor om val.

4 §

Av ändringen framgår att den sista dagen för anmälan till röstlängden är den 20 oktober året före valåret.

5 §

Ändringarna, som huvudsakligen har behandlats i avsnitt 4.2, innebär att

paragrafen ändras i flera avseenden.

Enligt första stycket skall samtliga personer som enligt valnämnden

har rätt att rösta i valet tas upp i den preliminära röstlängden. Bestämmel-

serna motsvarar delvis tidigare bestämmelser i 5 § första stycket och 6 §.

Av andra stycket framgår bl.a. att den preliminära röstlängden skall

hållas tillgänglig för granskning. Tid och plats för detta skall beslutas av

Valmyndigheten i samråd med Sametinget. Kungörelse om beslutet skall

införas i Post- och Inrikes Tidningar.
32

5 a §
Prop. 2003/04:86

Paragrafen är ny. Av första stycket, som delvis motsvarar tidigare 5 §

första stycket, framgår vilka som får överklaga valnämndens beslut om

preliminär röstlängd. Förutom att den som anmält sig men inte upptagits

i den preliminära röstlängden kan överklaga detta får nu även var och en

som har upptagits i den preliminära röstlängden överklaga att någon

annan har upptagits i längden.

I andra och tredje styckena, som delvis motsvarar tidigare 5 §, byts i

förtydligande syfte uttrycket anmärkning mot röstlängden ut mot

överklagande. Vidare fastställs ändrade datum för överklagande av

Sametingets valnämnds beslut om preliminär röstlängd samt länsstyrel-

sens prövning av överklaganden.

6 §

Av paragrafen framgår att valnämnden skall upprätta en slutlig röstlängd.

Ändringen, som behandlats i avsnitt 4.2, innebär att den slutliga

röstlängden skall omfatta de personer som enligt valnämndens beslut om

preliminär röstlängd eller enligt länsstyrelsens beslut efter överklagande

av valnämndens beslut skall upptas i röstlängden. Tidpunkten för

upprättande av den slutliga röstlängden ändras till följd av den utsträckta

tiden för valprocessen. I förtydligande syfte anges att den som enligt

länsstyrelsens beslut, efter överklagande av den preliminära röstlängden,

inte skall tas upp i röstlängden inte skall tas upp i den slutliga röst-

längden.

7 §

Ändringen föranleds av den nya ansvarsfördelningen mellan myndig-

heterna i samband med valen. Duplettröstkort/duplettytterkuvert skall

kunna erhållas från såväl Valmyndigheten som Sametingets valnämnd

och länsstyrelsen.

9 §

Ändringen av första stycket, som har behandlats i avsnitt 4.3, innebär att

kandidater till Sametinget skall anmälas till Valmyndigheten i stället för

till Sametingets valnämnd. Valmyndigheten skall även besluta om

registrering.

Ett nytt andra stycke, som har behandlats i avsnitt 4.6, innebär att

kraven för registrering av en grupp, ett parti eller en liknande

sammanslutning skärps. För att en sådan gruppering skall kunna

registreras skall, förutom det tidigare gällande kravet på stöd av minst tre

kandidater, den även ha ett dokumenterat stöd av minst 50 personer.

Personerna skall vara upptagna i röstlängden. Ingenting hindrar att

kandidaterna inräknas bland de personer som stöder grupperingen.

Kravet gäller grupperingar som inte har mandat i Sametinget. Det skärpta

registreringskravet omfattar inte den som har mandat. Om en gruppering

misslyckas med att ta mandat i det påföljande valet omfattar dock det

skärpta registreringskravet grupperingen i nästa val. Slutligen ändras

senaste datum för anmälan av kandidater.

33

10 §

Ändringen innebär att ordet valnämnden ersätts av uttrycket den centrala valmyndigheten. Ändringen är en följd av den nya ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vid sametingsvalen.

12 §

Se vid 10 §.

13 §

Ändringen innebär att valsedlar vid brevröstning skall sändas med post till länsstyrelsen i stället för som tidigare till Sametingets valnämnd. Ändringen är en följd av den nya ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i samband med sametingsvalen.

18 §

Ändringen innebär att valförrättaren skall sända de förslutna ytterkuvert som innehåller valkuvertet och valsedeln till länsstyrelsen i stället för till Sametingets valnämnd. Ändringen är en följd av den nya ansvarsfördelningen vid sametingsvalen.

19 §

Paragrafen rör brevröstning. Ändringen innebär att brevröstningsförsändelser skall sändas till länsstyrelsen i stället för till Sametingets valnämnd. Ändringen är en följd av den nya ansvarsfördelningen vid sametingsvalen.

21 §

Ändringen innebär att valnämnden ersätts av länsstyrelsen. Ändringen är en följd av den nya ansvarsfördelningen vid sametingsvalen.

22 §

Se vid 21 §.

26 §

Se vid 21 §.

32 §

Genom ändringen, som har behandlats i avsnitt 4.5, föreskrivs bl.a. att talet 1,4 skall användas som första divisor vid mandatfördelningen efter sametingsvalet. Ändringarna i övrigt är en följd av den nya ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vid sametingsvalen. Dessa ändringar innebär bl. a. att det är länsstyrelsen och inte Sametingets valnämnd som fördelar mandaten i Sametinget och utfärdar bevis till valda ledamöter och ersättare.

32 a §

Ändringen, som har behandlats i avsnitt 4.3, innebär att länsstyrelsen skall utse efterträdare till ordinarie ledamöter som avgått före den tid för vilken han blivit vald och ytterligare ersättare för ersättare för ledamöter som inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av någon

Prop. 2003/04:86

34

annan orsak. Dessa personer utses därmed av samma myndighet som Prop. 2003/04:86 enligt 2 kap. 32 § utser de ordinarie ledamöterna och ersättarna.

33 §

Ändringen, som har behandlats i avsnitt 4.3, innebär att länsstyrelsens beslut om prövning av valsedlars giltighet (3 kap. 22 §), mandatfördelningen (3 kap. 32 §) och utseende av efterträdare till ordinarie ledamöter och efterträdare (3 kap. 32 a §) överklagas hos Valmyndigheten. Ändringen är en följd av den ändrade ansvarsfördelningen vid sametingsvalen. Vidare anges i förtydligande syfte att Valprövningsnämnden i samband med att den upphäver ett val även får förordna att omval skall hållas.

34–36 §§

Paragraferna och rubriken är nya. Genom bestämmelserna införs regler om omval i Sametingslagen. Reglerna har utformats efter förebild av 1 kap. 12 § andra stycket vallagen och den tidsbegränsade förordningen (2001:725) om valdag m.m. för omval till Sametinget. Vid omval skall röstlängden från det föregående ordinarie valet användas. Ett överklagande av ett val till Sametinget måste ske inom tio dagar från det att resultatet av valet offentliggjorts (jfr 3 kap. 33 §).

37 §

Paragrafen motsvarar i huvudsak tidigare 4 kap. 4 §. Bestämmelsen innebär att inhämtning av uppgifter från folkbokföringen får ske för kontroll m.m. av uppgifter som avser sameröstlängden, såsom uppgifter i en anmälan till längden. Uppgifter om medborgarskap får dock inte registreras i databasen för sametingsvalet. Bestämmelsen har därför, i förhållande till lydelsen av tidigare 4 kap. 4 §, ändrats så att det tydligare framgår att den inte reglerar vilka uppgifter som får registreras i databasen. Vilka uppgifter som får behandlas i databasen regleras i stället i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.

7.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar

1 kap 1§

Genom ändringen görs lagen tillämplig även på behandlingen av personuppgifter vid val till Sametinget enligt sametingslagen.

6 §

Genom ändringen, som behandlas i kapitel 5, föreskrivs att Sametinget skall vara personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter i databasen för sametingsvalet som Sametinget skall utföra. Samma ansvar åligger Valmyndigheten och länsstyrelsen för den behandling som dessa myndigheter utför.

35

2 kap.
Prop. 2003/04:86

1 §

Ändringen är en följd av att det inrättas en särskild databas för val till

Sametinget.

15 §

Paragrafen är ny. Vid valen till Sametinget skall det liksom vid de

allmänna valen finnas en databas (databas för sametingsvalet).

Uppgifterna i denna får behandlas för samma ändamål som vid

motsvarande behandling av uppgifter i databasen för de allmänna valen.

16–22 §§

Paragraferna är nya. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestäm-

melserna i 2 kap. 2–11 §§.

23 §

Paragrafen är ny och motsvarar den upphävda 4 kap. 5 § sametingslagen.

Röstlängden från tidigare val skall bevaras, eftersom den enligt 3 kap.

6 § sametingslagen används som grund för upprättande av röstlängden

inför ett nytt val. Tidigare röstlängd används även vid tillämpningen av

1 kap. 2 § sametingslagen.

24 §

Genom ändringen får Sametinget, Valmyndigheten och länsstyrelsen rätt

att i enlighet med regeringens föreskrifter ta ut avgift för att lämna ut

uppgifter ur databasen för sametingsvalet.

36

Sammanfattning av betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2002:77)

Utredaren har haft i uppdrag att göra en översyn av Sametingets organisation och de dubbla rollerna som folkvalt organ och myndighet. Här sammanfattas de delar av utredningens förslag som behandlas i lagrådsremissen.

Röstningsförfarande, valnämndens ställning, omval och valets tidpunkt

Grunden för översynen av valets tidpunkt och röstningsförfarande har varit att valdeltagandet till Sametinget skulle vara alltför lågt. Enligt Sametingets valnämnd skulle röstningsförfarandet kunna utgöra ett skäl för det låga valdeltagandet. Valets tidpunkt skulle kunna vara ett annat.

Vid det senaste valet till Sametinget röstade 65 % av dem som tagits upp på röstlängden. Utredningen anser att denna siffra inte är uppseendeväckande låg. Utredningens utgångspunkt är att det inte är realistiskt att jämföra valet till Sametinget med riksdagsvalet. En mer rättvisande bild om valdeltagande erhåller man i stället om man jämför med Europavalet eller valet till kyrkofullmäktige (38,3 % respektive 14,2 % av de röstberättigade).

Ett problem skulle dock, enligt utredningen, i stället vara förhållandet att endast cirka hälften av alla samer är registrerade på röstlängden. Från Sametinget har anförts att en ansökan om att upptas på röstlängden leder till en bedömning om sökanden uppfyller kriterierna för att vara same, vilket avskräcker många från att söka. Det kan dock finnas flera andra skäl. Utredningens slutsats är att det är nödvändigt att upprätthålla kravet om en röstlängd. Sametingets legitimitet har sin grund i att det företräder det samiska folket. Därmed skall endast den som anses vara same ha rösträtt och detta medför i sin tur att det finns ett behov av en röstlängd. Det finns vidare, enligt utredningens uppfattning, inte skäl att ändra på de gällande kriterierna för vem som skall anses som same. Utredningen anser det också olämpligt att skapa förutsättningar för att sekretessbelägga röstlängden, såsom Sametinget föreslagit. Sammantaget anser utredningen att det får ankomma på Sametinget att genom exempelvis information försöka lösa de problem som uppstår på grund av kravet på registrering i röstlängden.

Det har påståtts att valnämnden, efter beslut av Sametinget i plenum, har fört upp personer på röstlängden vars enda annan samisk anknytning är att de är gifta med en same. Enligt utredningen medger en rimlig tolkning av lagtexten inte detta. Det anförda anses aktualisera två problem. Det ena är att det även inför framtida val kan finnas personer på röstlängden som inte uppfyller kriterierna. Enligt utredningen är detta olämpligt. För att komma till rätta med detta föreslås att det skall vara möjligt att överklaga den preliminära röstlängden till länsstyrelsen även under påstående att någon förts upp på röstlängden utan att vara därtill berättigad. Tidigare har den enda grunden för överklagande varit att man själv uteslutits från rösträtt.

Utredningen tar i detta sammanhang även upp frågan om ett av kriterierna för att anses som same behöver ändras. I dag räcker det med

Prop. 2003/04:86

Bilaga 1

37

det förhållandet att en förälder varit med i röstlängd. Det skulle innebära att barn till den som en gång felaktigt förts upp anses vara same och kan tas med i röstlängden. För att åtgärda detta föreslås att det kriteriet ändras så att kravet blir att en förälder varit uppförd utan att detta ändrats av länsstyrelsen.

Utredningen anser att det av principiella skäl är felaktigt att Sametinget handhar sitt eget val fullt ut. Det skulle exempelvis inte komma i fråga att riksdagen räknade sina röster. I stället föreslås att motsvarande regler skall gälla för Sametinget som i dag redan gäller för de allmänna valen. Detta skulle höja Sametingets status och öka rättssäkerheten. Vid de allmänna valen, exempelvis val till kommunfullmäktige, är det länsstyrelsen som har det övergripande ansvaret för rösträkningen och mandatfördelningen. Valmyndigheten ansvarar för det förberedande valarbetet och kommunerna själva sköter sådana saker som att utse valförrättare och att ansvara för vallokaler. Utredningen föreslår motsvarande reglering för Sametinget. Vidare föreslås att det i sametingslagen skrivs in regler om hur omval skall hanteras eftersom en sådan reglering saknas i dag.

Till utredningen har vidare framförts att de i sametingslagen angivna tidsfristerna för valets genomförande redan är för snäva. Genom utredningens förslag om att utöka kretsen klagoberättigade för den preliminära röstlängden kommer vissa tidsfrister bli än svårare att hålla. En utsträckning av dessa tider föreslås därför.

Utredningen finner inget stöd för påståendet att brevröstningsförfarandet skulle vara alltför komplicerat för väljarna, vilket skulle leda till att väljarna avstod från att rösta. Utredningen anser att ett valdeltagande om 65 % inte är anmärkningsvärt lågt och konstaterar att i de senaste sametingsvalen var andelen röster som ogiltigförklarades också liten. Vidare anförs att brevröstning i dag är en vedertagen metod för att rösta och används generellt av utlandssvenskar i de allmänna valen. Alternativet poströstning anses vara kostsamt och komplicerat att organisera. Om poströstning infördes skulle man därför behöva överväga att samordna sametingsvalet med de allmänna valen. Utredningens slutsats är sammantaget att det saknas anledning att förändra röstningsförfarandet. Med ett oförändrat röstningsförfarande saknas också praktiska skäl för att flytta valdagen.

Från ledamöter i Sametinget har framförts att valdeltagandet skulle kunna öka om valet skedde samtidigt som riksdagsvalet. En gemensam valdag skulle också markera att Sametinget var en del av det svenska folkstyret. Utredningens slutsats är att det är oklart om en samordning med det allmänna valet skulle kunna vitalisera valet till Sametinget samt att det saknas tillräckligt starka skäl för att föreslå en förändring av den redan etablerade tidpunkten för valet.

Valkrets och mandatfördelning, procentspärr samt krav om registrering av parti

Utredningen har behandlat frågan om det finns ett behov av att införa en procentspärr i sametingsvalet och om kraven för partier att kunna ställa upp i valet bör skärpas. Utredningen konstaterar att skälet för denna översyn är att det skulle anses finnas alltför många och alltför små partier

Prop. 2003/04:86

Bilaga 1

38

i Sametinget samt att det är underförstått att detta förhållande skulle kunna försämra Sametingets effektivitet. Det konstateras att den politiska situationen i Sametinget sedan dess tillkomst har varit mindre stabil. Utredningen anser det dock naturligt att en organisation i sitt startskede är dynamisk och för en vital debatt. En hjälp i ett sådant skede skulle stabiliserande faktorer såsom procentspärr eller skärpta registreringskrav för partier kunna vara.

Utredningen varnar för att stabiliserande faktorer inte ensamt kan lösa de problem som funnits i Sametinget. Ett grundläggande problem har varit svårigheten att bilda en stabil politisk majoritet. Det kan ha haft sin grund i att även de största partierna tidigare inte haft mer än fem-sex mandat. Det har inneburit att det krävts ett samarbete mellan mer än två partier. Utredningen betvivlar att en utslagning av mycket små partier skulle lösa detta problem. Utredningen anser dock sammantaget att stabiliserande faktorer ändå bör övervägas för att undvika en uppsplittring. Även om sådana inte kan lösa samtliga problem bör de i vart fall underlätta och främja den politiska stabiliteten. Vidare noteras att det redan vid valet under hösten 2001 har skett en förändring, det största partiet erhöll då 10 mandat. Utredningens utgångspunkt är att såväl en procentspärr som krav inför partiregistrering motverkar en splittring inom Sametinget. Deras effekter i övrigt skiljer sig dock åt.

Utredningen behandlar även frågan om en valkretsindelning skulle ha en spärreffekt mot mindre partier. Metoden anses dock i viss mån osäker, eftersom det kan förekomma att ett mycket litet parti med tyngd i en valkrets kan få ett mandat. Vidare anförs att huvudsyftet med flera valkretsars normalt är att tillgodose den regionala representationen. Om det är en spärreffekt som eftersträvas anses det därför bättre att överväga en procentspärr eller ett skärpt registreringskrav än att kräva flera valkretsar. Det anförs vidare att valkretsar i de allmänna valen aldrig utgjort argument för representation med hänsyn till andra faktorer än geografiska.

Utredningens slutsats är att det enda hållbara argumentet för att införa flera valkretsar är om den geografiska representationen i Sametinget skulle vara skev. Från Sametingets håll har framförts att så inte skulle vara fallet. Utredningen anser därför att det saknas principiella skäl för att föreslå flera valkretsar. Dessutom anses att en sådan förändring skulle medföra praktiska nackdelar. Kostnaderna för såväl själva valet som valarbetet skulle öka. Ett annat problem skulle vara att partierna vid Sametinget inrättat sitt politiska arbete efter nu gällande förutsättningar och att dessa skulle förändras. Slutligen skulle förekomsten av flera valkretsar kräva utjämningsmandat.

Utredningen föreslår att 1,4 och inte 1 används som första divisor vid sametingsvalet. Det skulle innebära en anpassning till vad som gäller i de allmänna valen. Mandatfördelningen i sametingsvalet sker genom att mandat tilldelas ett efter annat det parti som uppvisar det största jämförelsetalet. Detta tal beräknas genom att partiernas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan tilldelats partiet. Vid det första mandatet blir alltså jämförelsetalet lika med röstetalet. Detta innebär en skillnad mot vad som gäller för de allmänna valen. Vid dessa val gäller så länge partiet ännu inte fått något mandat att jämförelsetalet beräknas genom att partiets röstetal delas med

Prop. 2003/04:86

Bilaga 1

39

1,4. Innebörden blir att det blir svårare att ta ett mandat. Divisorn om 1,4
Prop. 2003/04:86

har därmed en stabiliserande effekt. Det saknas enligt utredningen skäl
Bilaga 1

för en särreglering i denna del för Sametinget. En divisor om 1,4 hade i

1997 års val haft den effekten att det minsta partiet mist sitt mandat.

Utredningen har övervägt om en ändrad divisor är en tillräcklig åtgärd

eller om det därutöver krävs en procentspärr om tre eller fyra procent.

Utredningen konstaterar dock att en spärr skulle kunna ersättas med

ökade krav för partiregistrering. I dag krävs det endast tre personer för att

registrera ett parti. För sametingsvalet gäller att samtliga registrerade

partier har rätt till fria valsedlar. Det innebär alltså att ett parti med stöd

av enbart tre personer kan belasta valsystemet. Ett krav om 50 personer

utgör, enligt utredningens bedömning, en effektiv spärr mot mycket små

partier. Kravet skulle försvåra för partier utan förankring att ställa upp i

valet. En ytterligare fördel skulle vara att partier med mycket litet stöd

inte heller skulle belasta valapparaten. Utredningen föreslår därför att det

införs ett krav om att 50 personer, inklusive minst tre kandidater, måste

stödja ett parti för att det skall kunna registreras och därmed ha rätt att

ställa upp i valet. Dessa skall vara upptagna på sameröstlängden.

Enligt utredningens uppfattning är det ur demokratisk synvinkel

lämpligt att de partier som varit representerade i Sametinget kan ställas

under väljarnas bedömning i det påföljande valet. Det anses därför

ändamålsmässigt att ett skärpt registreringskrav, i det påföljande valet,

inte drabbar de partier som redan innehar mandat. Om ett parti skulle

misslyckas med att ta mandat i det påföljande valet skall dock det skärpta

registreringskravet omfatta det partiet i valet därefter.

Utredningen anser att förslagen om ett skärpt krav om registrering och

en förste divisor vid mandatfördelningen på 1,4 innebär att mycket små

partier får svårare att delta i valet och att erhålla mandat. Detta innebär

att partisplittringen motverkas.

Slutligen övervägs om dessa åtgärder är tillräckliga eller om det

därutöver finns skäl att föreslå en renodlad procentspärr. Utredningens

slutsats är att det i dag är svårt att bedöma om en sådan är nödvändig och

att det i stället är angeläget att först analysera vilka effekter de föreslagna

åtgärderna får i kommande val. Först om de skulle visa sig vara

otillräckliga finns det anledning att på nytt överväga frågan om en

procentspärr.

40

Sametinget skall tillsätta en valnämnd som skall svara för valet till sametinget.

Författningsförslag i betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2002:77)

Förslag till lag om ändring i Sametingslag (1992:1433)

Härigenom föreskrivs

dels att 1 kap 2 §, 2 kap. 2, 4–5 §§, 3 kap. 4–7, 9–10, 12–13, 18–19, 21–22, 26 och 32–33 §§ skall ha följande lydelse

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 1 a och 8–9 §§, 3 kap. 34–36 §§ samt närmast före 3 kap. 34 § en ny rubrik av följande lydelse,

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

1. gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet,

eller

2. gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3. har en förälder som är eller
3. har en förälder
som är

har varit upptagen i röstlängd till
upptagen i röstlängd till Same-

Sametinget.
tinget eller vars förälder har varit

upptagen i denna röstlängd utan

att länsstyrelsen därefter
beslutat

annat.

2 kap.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

5 §

Sametinget skall tillsätta en valnämnd som tillsammans med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen skall svara för valet till Sametinget.

Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

3 kap.

4 §

Anmälan till valnämnden för att
Anmälan till valnämnden för att

tas upp i sameröstlängden skall ha
tas upp i sameröstlängden skall ha

inkommit senast den 15 januari
inkommit senast den 1 december

valåret.
året före valåret.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 2

41

Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från längden om
Prop. 2003/04:86

han begär det eller avlider.

Bilaga 2

5 §

Valnämnden
beslutar
om
den
Valnämnden
skall
ha
upprättat

person som anmält sig enligt 4 §
en
preliminär
sameröstlängd

skall tas upp i sameröstlängd.
senast den 15 december året före

Valnämnden skall ha upprättat en
valåret. Den skall uppta

preliminär sameröstlängd senast
1. samer som tidigare varit upp-

den 10 februari valåret. Den som
tagna i sameröstlängd om de

anmält sig men inte upptagits i den
fortfarande
fyller
villkoren
för

preliminära sameröstlängden skall
rösträtt enligt 3 § och om de inte

genast
underrättas
om
beslutet.
begärt att bli avförda ur same-

Han har rätt att överklaga beslutet
röstlängden,

hos länsstyrelsen i det län där
2. person som anmält sig enligt

Sametinget har sitt säte senast den
4 § och som enligt valnämndens

25 februari valåret.

beslut skall tas upp i sameröst-

längd.

Den
preliminära
röstlängden

skall

hållas

tillgänglig
för

granskning på sätt den centrala

valmyndigheten

i
samråd
med

Sametinget
bestämmer.
Beslutet

skall kungöras i Post- och Inrikes

Tidningar. Vidare skall den som

anmält sig men inte upptagits i den

preliminära

sameröstlängden

genast underrättas om beslutet.

Den som anmält sig, men inte

upptagits får

överklaga
det

beslutet. Vidare kan var och en

som upptagits i den preliminära

röstlängden
överklaga att annan

upptagits.

Överklagandet skall ha kommit

in till länsstyrelsen i det län där

Sametinget har sitt säte senast den

15 januari valåret.

Anmärkning
mot
röstlängden
Anmärkning
mot
röstlängden

prövas vid offentligt sammanträde
prövas vid offentligt sammanträde

hos länsstyrelsen den 10 mars eller
hos länsstyrelsen den 15 februari

om denna dag är en lördag eller
eller om denna dag är en lördag

söndag, närmast följande måndag.
eller
söndag,
närmast
följande

måndag.

Länsstyrelsens beslut över anmärkning mot röstlängd får inte

överklagas.

6 §

Efter
det
att förekommande
Efter
det
att
förekommande

överklaganden
har
avgjorts
av
överklaganden
har
avgjorts
av

länsstyrelsen
skall
valnämnden
länsstyrelsen
skall
valnämnden
42

senast den 20 mars valåret upp-
senast den 1 mars valåret upprätta
Prop. 2003/04:86

rätta en slutlig sameröstlängd som
en slutlig sameröstlängd som skall
Bilaga 2

skall uppta

uppta samer som på grund av

1. samer
som
på grund
av
valnämndens eller länsstyrelsens

valnämndens eller
länsstyrelsens
beslut skall tas upp i röstlängd.

beslut skall tas upp i röstlängd och

2. samer
som
tidigare
varit

upptagna i sameröstlängd, om de

fortfarande
fyller
villkoren
för

rösträtt enligt 3 § och om de inte

begärt att bli avförda ur same-

röstlängden.

Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom valnämndens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett valkuvert och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen.

Om en röstberättigad har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller om röstkortet/ytterkuvertet inte har kommit honom tillhanda, är han berättigad att efter framställning till valnämnden få ett duplettröstkort/ duplettytterkuvert. Sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort.

Kandidater till Sametinget skall anmälas till valnämnden senast den 25 mars valåret. Av anmälan skall framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla uppgift på namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Till anmälan skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit sitt tillstånd att anmäla honom.

7 §

Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom den centrala valmyndighetens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett valkuvert och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen.

Om en röstberättigad har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller om röstkortet/ytterkuvertet inte har kommit honom tillhanda, är han berättigad efter framställning till den centrala valmyndigheten få ett duplettröstkort/duplettyttekuvert. Sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort.

9 §

Kandidater till Sametinget skall anmälas till den centrala valmyndigheten senast den 15 mars valåret. Av anmälan skall framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla uppgift på namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Till anmälan skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit sitt tillstånd att anmäla honom.

Därutöver gäller för grupper, partier eller liknande samman-

slutningar som inte har mandat i

43

Sametinget att anmälan skall ha

ett dokumenterat stöd
av
minst

50 personer. Dessa personer skall

vara upptagna på den slutliga

röstlängden för
det
kommande

valet.

Valnämnden beslutar om regi-
Den
centrala
valmyndigheten

strering av grupper, partier eller
beslutar
om
registrering
av

liknande sammanslutningar
och
grupper,
partier
eller
liknande

kandidater. Nämndens beslut
får
sammanslutningar och kandidater.

inte överklagas.

Myndighetens beslut får inte över-

klagas.

Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande

sammanslutningar är inte valbara.

10 §

Valnämnden utfärdar valsedlar.
Den
centrala valmyndigheten

På valsedel skall anges grupp,
utfärdar
valsedlar. På valsedel

parti eller liknande sammanslut-
skall anges grupp, parti eller lik-

ning samt minst tre kandidater för
nande sammanslutning samt minst

gruppen, partiet eller sammanslut-
tre kandidater för gruppen, partiet

ningen.
eller sammanslutningen.

Kandidatnamnen skall förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra. Intill varje kandidatnamn skall det finnas ett markerat utrymme där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering.

För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater.

12 §

Varje registrerad grupp, parti eller sammanslutning tilldelas valsedlar till det antal valnämnden beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln.

Valsedlar till större antal tillhandahålles av valnämnden om beställaren betalar valsedlarna i förskott.

Den som har rösträtt till Sametinget får rösta antingen i vallokal eller genom att sända sin valsedel till valnämnden med posten (brevröstning).

Varje registrerad grupp, parti eller sammanslutning tilldelas valsedlar till det antal den centrala valmyndigheten beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln.

Valsedlar till större antal tillhandahålles av den centrala valmyndigheten om beställaren betalar valsedlarna i förskott.

13 §

Den som har rösträtt till Sametinget får rösta antingen i vallokal eller genom att sända sin valsedel till länsstyrelsen i det län Sametinget har sitt säte med posten (brevröstning).

Prop. 2003/04:86

Bilaga 2

44

18 §

Valförrättaren skall omgående sända de mottagna förslutna ytterkuverten till valnämnden tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost.

Valförrättaren skall omgående sända de mottagna förslutna ytterkuvertet till länsstyrelsen i det län Sametinget har sitt säte tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost.

19 §

Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan valkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändel-
Sedan brevröstningsförsändel-

sen har gjorts i ordning enligt
sen har gjorts i ordning enligt

första stycket lägger väljaren in
första stycket lägger väljaren in

försändelsen i ett omslagskuvert
försändelsen i ett omslagskuvert

och tillsluter detta. Därefter läm-
och tillsluter detta. Därefter läm-

nas försändelsen för postbefordran
nas försändelsen för postbefordran

till valnämnden.
till länsstyrelsen i det län Same-

tinget har sitt säte.

En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

21 §

Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser in till valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen skall försändelserna förvaras på ett betryggande sätt.

Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de avgivna rösterna.

Vid sammanräkningen prövar valnämnden valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder.

Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till länsstyrelsen skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen skall försändelserna förvaras på ett betryggande sätt.

22 §

Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen skall länsstyrelsen granska och räkna de avgivna rösterna.

Vid sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 2

45

Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti eller motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas genom att gruppernas, partiernas eller de liknande sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen.

Härvid gäller för valnämnden i
Härvid gäller i tillämpliga delar

tillämpliga delar vad som enligt
18 kap. 9 och 10 §§ samt 11 §

18 kap. 9 och 10 §§
samt 11 §
första stycket 1, andra och tredje

första stycket 1, andra och tredje
styckena vallagen (1997:157).

styckena vallagen (1997:157) gäl-

ler för länsstyrelsen vid slutlig

sammanräkning och mandatfördel-

ning.

Vidare gäller att ett namn som
Vidare gäller att ett namn som

skrivits till på en valsedel skall
skrivits till på en valsedel skall

anses obefintligt.

anses obefintligt.

Vid förrättning skall protokoll föras.

26 §

Sedan rösterna från vallokalerna
Sedan rösterna från vallokalerna

har behandlats enligt 23–25 §§,
har behandlats enligt 23–25 §§,

fortsätter granskningen
med de
fortsätter granskningen med de

röster som har avgivits genom
röster som har avgivits genom

brevröstning och som har kommit
brevröstning och som kommit in

in till valnämnden före förrätt-
till länsstyrelsen före förrätt-

ningens början.

ningens början.

Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare åtgärd åt sidan.

32 §

Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti eller motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas så länge gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen ännu inte tilldelats något mandat genom att röstetalet delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att röstetalet delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen.

För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot utses skall reglerna i 18 kap. 38–39 §§ vallagen (1997:157) om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal skall fastställas för en kandidat måste han dessutom ha fått lägst 25 särskilda personröster.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 2

46

Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.

Valnämndens beslut enligt 22, 32 och 32 a §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har deltagit i valet.

Sedan länsstyrelsen fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

Länsstyrelsen skall utan dröjsmål till Sametinget och regeringen redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.

33 §

Länsstyrelsens beslut enligt 22 och 32 §§ samt valnämndens beslut enligt 32 a § får överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har deltagit i valet.

Överklagandet skall ges in till Valprövningsnämnden och vara nämnden till handa tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att resultatet av valet offentliggjorts enligt 32 eller 32 a §.

Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i denna paragraf får nämnden upphäva valet eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i 19 kap. 18 eller 19 §§ vallagen (1997:157).

Omval

34 §

Vid omval till Sametinget skall den centrala valmyndigheten i samråd med länsstyrelsen i det län Sametinget har sitt säte och Sametingets valnämnd bestämma valdag.

35 §

Den slutliga röstlängd som upprättats för det ordinarie valet skall användas.

36 §

I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 2

47

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2003/04:86

Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2002:77) avgetts av Justitieombudsmannen, Hovrätten för övre Norrland, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Luleå, Justitiekanslern, Valmyndigheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Uppsala universitet juridiska institutionen, Sametinget och Statens jordbruksverk.

Lunds universitet juridiska institutionen, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har avstått från att yttra sig.

Sametingets partier har inbjudits att lämna synpunkter. Denna möjlighet har också getts till Sametingen i Norge och Finland, Gränsdragningskommissionen samt Raoul Wallenberg-institutet.

48

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433) dels att 4 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 2 § skall utgå,

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 5 § samt 3 kap. 2, 4–7, 9, 10, 12, 13, 18, 19, 21, 22, 26, 32 , 32 a och 33 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya bestämmelser, 3 kap. 5 a § och 34–37 §§, samt närmast före 3 kap. 34 och 37 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

1. gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet,

eller

2. gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget.

Vad som sägs i första stycket 3 gäller inte om länsstyrelsen har beslutat att föräldern inte skall vara upptagen i röstlängden på den

grunden att föräldern inte är same.

2 kap.

5 §

Sametinget skall tillsätta en
Sametinget
skall
tillsätta
en

valnämnd som skall svara för valet
valnämnd
som
ansvarar
för

till Sametinget.
Sametingets
uppgifter vid val
till

Sametinget.

Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 4

49

3 kap.

2 §

För valet till Sametinget utgör
För valet till Sametinget utgör

landet
en
valkrets. Valnämnden
landet en
valkrets.
Valnämnden

utser
valförrättare
och
förbereder
utser valförrättare och har i övrigt

valet samt har i övrigt de uppgifter
de uppgifter som framgår av detta

som framgår av detta kapitel.
kapitel. Uppgifter vid val till

Sametinget fullgörs även av den

centrala
valmyndigheten enligt

vallagen (1997:157) och av läns-

styrelsen i det län där Sametinget

har sitt säte.

4 §

Anmälan till valnämnden för att
Anmälan till valnämnden för att

tas upp i sameröstlängden skall ha
tas upp i sameröstlängden skall ha

inkommit
senast
den
15 januari
inkommit
senast den
1 november

valåret.

året före valåret.

Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från längden,

om han begär det eller avlider.

5 §

Valnämnden
beslutar
om den

person som anmält sig enligt 4 §

skall tas upp i sameröstlängd.

Valnämnden
skall
ha
upprättat
Valnämnden skall
ha
upprättat

en
preliminär
sameröstlängd
en
preliminär
sameröstlängd

senast den 10 februari valåret. Den
senast den 15 november året före

som anmält sig men inte upptagits i
valåret. Röstlängden skall inne-

den
preliminära
sameröstlängden
hålla uppgifter om

skall genast underrättas om be-
1. samer
som
tidigare
varit

slutet. Han har rätt att överklaga
upptagna i sameröstlängd och som

beslutet hos länsstyrelsen i det län
fortfarande
uppfyller
villkoren för

där Sametinget har sitt säte senast
rösträtt enligt 3 § och som inte

den 25 februari valåret.

begärt att bli avförda ur same-

Anmärkning

mot
röstlängden
röstlängden, och

prövas vid offentligt sammanträde
2. samer
som anmält
sig
enligt

hos länsstyrelsen den 10 mars eller
4 §
och
som uppfyller
villkoren

om denna dag är en lördag eller
enligt 3 §.

söndag, närmast följande måndag.
Den
preliminära
röstlängden

Länsstyrelsens beslut över an-
skall hållas tillgänglig för gransk-

märkning mot röstlängd får inte
ning på det sätt som den centrala

överklagas.

valmyndigheten efter samråd med

Sametinget bestämmer. Beslutet om

den
preliminära
röstlängden skall

kungöras i Post- och Inrikes

Tidningar. Den som anmält sig

men inte tagits upp i den preli-

minära
röstlängden
skall
genast

underrättas om detta.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 4

50

5 a §

Prop. 2003/04:86

Den som anmält sig men
inte
Bilaga 4

tagits upp i den preliminära röst-

längden får överklaga beslutet i

den delen. Vidare får var och en

som tagits upp i den preliminära

röstlängden
överklaga
beslutet

såvitt avser någon annan som

tagits upp.

Överklagandet
skall
ha
kommit

in till länsstyrelsen i det län där

Sametinget har sitt säte senast den

15 december året före valåret.

Överklaganden
av
beslutet
om

den preliminära röstlängden prö-

vas vid offentligt sammanträde hos

länsstyrelsen den 15 februari val-

året eller, om denna dag är en

lördag eller söndag, närmast föl-

jande måndag.

Länsstyrelsens
beslut
får
inte

överklagas.

6 §

Efter
det

att
förekommande
Efter
det
att
förekommande

överklaganden har avgjorts av läns-
överklaganden har avgjorts av läns-

styrelsen skall
valnämnden senast
styrelsen skall
valnämnden
senast

den 20 mars
valåret
upprätta en
den 1 mars valåret
upprätta
en

slutlig
sameröstlängd
som
skall
slutlig
sameröstlängd
som
skall

uppta

uppta samer som på grund av

1. samer
som
på
grund
av
valnämndens
eller länsstyrelsens

valnämndens

eller
länsstyrelsens
beslut skall tas upp i röstlängden.

beslut skall tas upp i röstlängd och
Om länsstyrelsen efter överkla-

2. samer
som
tidigare
varit
gande av beslutet om den preli-

upptagna i sameröstlängd, om de
minära
röstlängden
funnit
att

fortfarande

fyller villkoren
för
någon inte skall tas upp i

rösträtt enligt 3 § och om de inte
röstlängden skall denne inte tas

begärt att bli avförda ur same-
upp i den slutliga längden.

röstlängden.

51

7 § 1

Prop. 2003/04:86

Den som är upptagen i
Den som är upptagen i sameröst-
Bilaga 4

sameröstlängd
skall
genom
längd skall genom den centrala

valnämndens
försorg
erhålla
ett
valmyndighetens försorg erhålla ett

röstkort i form av ett ytterkuvert
röstkort i form av ett ytterkuvert

samt ett valkuvert och ett
samt ett valkuvert och ett omslags-

omslagskuvert. Röstkorten
och
kuvert.
Röstkorten

och

kuverten

kuverten skall sändas till de
skall sändas till de röstberättigade

röstberättigade
senast
30
dagar
senast 30 dagar före valdagen.

före valdagen.

Om en röstberättigad har förlorat

Om
en
röstberättigad

har
sitt röstkort/ytterkuvert

eller
om

förlorat
sitt
röstkort/ytterkuvert
röstkortet/ytterkuvertet
inte
har

eller
om röstkortet/ytterkuvertet
kommit honom tillhanda, är han

inte har kommit honom tillhanda,
berättigad att efter begäran få ett

är han berättigad att efter
duplettröstkort/duplettytterkuvert av

framställning
till
valnämnden
få
den centrala valmyndigheten, läns-

ett
duplettröstkort/duplettytterku-
styrelsen eller valnämnden. Ett

vert. Sådant kort skall vara tydligt
sådant kort skall vara tydligt märkt

märkt som duplettröstkort.

som duplettröstkort.

9 §

Kandidater till Sametinget skall
Kandidater
till Sametinget
skall

anmälas
till
valnämnden senast
anmälas till den centrala val-

den 25 mars valåret. Av anmälan
myndigheten
senast
den
15 mars

skall framgå vilken grupp, vilket
valåret. Av anmälan skall framgå

parti

eller

liknande
vilken grupp, vilket parti eller

sammanslutning som kandidaterna
liknande
sammanslutning
som

tillhör.
Anmälan
skall
också
kandidaterna tillhör. Anmälan skall

innehålla uppgift på namn på
också innehålla uppgift på namn på

minst tre kandidater i bestämd
minst tre kandidater i bestämd

ordningsföljd. Till
anmälan
skall
ordningsföljd.
Till

anmälan
skall

fogas skriftlig förklaring från varje
fogas skriftlig förklaring från varje

kandidat att han givit sitt tillstånd
kandidat att han givit sitt tillstånd

att anmäla honom.

att anmäla honom.

Därutöver
gäller
för
sådana

grupper,
partier
eller

liknande

sammanslutningar
som

inte
har

mandat i Sametinget att anmälan

skall ha ett dokumenterat stöd av

minst 50 personer, som skall vara

upptagna i den slutliga röstlängden

för det kommande valet.

Valnämnden beslutar om regi-
Den
centrala
valmyndigheten

strering av grupper, partier eller
beslutar om registrering av grupper,

liknande
sammanslutningar
och
partier

eller

liknande

kandidater. Nämndens
beslut
får
sammanslutningar och kandidater.

inte överklagas.

Myndighetens
beslut
får
inte

överklagas.

1 Senaste lydelse 2000:1214.
52

Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller
liknande
Prop. 2003/04:86

sammanslutningar är inte valbara.

Bilaga 4

10
§ 2

Valnämnden
utfärdar
valsedlar.
Den centrala valmyndigheten ut-

På valsedel skall anges grupp,
färdar valsedlar. På valsedel skall

parti

eller

liknande
anges grupp, parti eller liknande

sammanslutning
samt
minst
tre
sammanslutning
samt
minst
tre

kandidater
för
gruppen, partiet
kandidater för gruppen, partiet eller

eller sammanslutningen.

sammanslutningen.

Kandidatnamnen skall förses med nummer och tas upp i

nummerordning under varandra. Intill varje kandidatnamn skall det

finnas ett markerat utrymme där väljarna kan lämna en särskild

personröst genom en markering.

För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas

valsedlar med olika kombinationer av kandidater.

12 §

Varje
registrerad
grupp,
parti
Varje
registrerad
grupp,
parti

eller sammanslutning
tilldelas
eller
sammanslutning
tilldelas

valsedlar till det antal valnämnden
valsedlar till det antal den centrala

beslutar, lika för alla. Finns det
valmyndigheten
beslutar,
lika
för

olika valsedlar för samma grupp,
alla. Finns det olika valsedlar för

parti eller sammanslutning, gäller
samma grupp, parti eller samman-

detta varje sådan variant av val-
slutning, gäller detta varje sådan

sedeln.

variant av valsedeln.

Valsedlar till större antal till-
Valsedlar till större antal till-

handahålles
av
valnämnden
om
handahålles av den centrala val-

beställaren
betalar
valsedlarna i
myndigheten om beställaren betalar

förskott.

valsedlarna i förskott.

13 §

Den som har rösträtt till
Den som har rösträtt till

Sametinget får rösta antingen i
Sametinget får rösta antingen i

vallokal eller genom att sända sin
vallokal eller genom att med post

valsedel
till
valnämnden
med
sända sin valsedel till länsstyrelsen

posten (brevröstning).

i det län där Sametinget har sitt

säte (brevröstning).

18 §

Valförrättaren
skall
omgående
Valförrättaren
skall
omgående

sända de mottagna förslutna ytter-
sända de mottagna förslutna ytter-

kuverten till valnämnden till-
kuverten till länsstyrelsen i det län

sammans med förteckningen över
där Sametinget har sitt säte

de väljare som röstat i vallokalen.
tillsammans med
förteckningen

Försändelsen
skall
sändas
som
över de väljare som röstat i val-

värdepost.

lokalen. Försändelsen

skall sändas

som värdepost.

2 Senaste lydelse 2000:1214.
53

19 § 3

Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan valkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn får inte vara vittne.

Sedan

Sedan
brevröstningsförsändelsen

brevröstningsförsändelsen
har
har gjorts i ordning enligt första

gjorts i ordning enligt första
stycket lägger väljaren in för-

stycket lägger väljaren in för-
sändelsen i ett omslagskuvert och

sändelsen i ett omslagskuvert och
tillsluter
detta.
Därefter lämnas

tillsluter detta. Därefter
lämnas
försändelsen för
postbefordran till

försändelsen för postbefordran till
länsstyrelsen i det län där Same-

valnämnden.

tinget har sitt säte.

En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

21 §

Vid varje tillfälle då brevröst-
Vid varje tillfälle då brevröst-

ningsförsändelser
kommer
in till
ningsförsändelser kommer
in till

valnämnden
skall
antalet
länsstyrelsen skall antalet antecknas

antecknas i ett särskilt protokoll. I
i ett särskilt protokoll. I väntan på

väntan
på
den
slutliga
den slutliga sammanräkningen och

sammanräkningen
och
mandatfördelningen
skall
för-

mandatfördelningen skall
försän-
sändelserna förvaras på ett betryg-

delserna förvaras på ett betryg-
gande sätt.

gande sätt.

22 § 4

Vid en offentlig förrättning, som
Vid en offentlig förrättning, som

skall påbörjas så snart det kan ske
skall påbörjas så snart det kan ske

sedan en vecka förflutit från
sedan en vecka förflutit från

valdagen, skall valnämnden grans-
valdagen, skall länsstyrelsen grans-

ka och räkna de avgivna rösterna.
ka och räkna de avgivna rösterna.

Vid
sammanräkningen
prövar
Vid sammanräkningen
prövar

valnämnden valsedlarnas giltighet
länsstyrelsen valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut som denna
och meddelar de beslut som denna

prövning föranleder.

prövning föranleder.

3 Senaste lydelse 2000:1214.

4 Senaste lydelse 2000:1214.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 4

54

Härvid gäller för valnämnden i
Härvid gäller
i tillämpliga
delar

tillämpliga delar vad som enligt
18 kap. 9 och
10 §§ samt
11 §

18 kap. 9 och 10 §§ samt 11 §
första stycket 1, andra och tredje

första stycket 1, andra och tredje
styckena vallagen (1997:157).

styckena vallagen (1997:157) gäller för länsstyrelsen vid slutlig sammanräkning och mandafördelning.

Vidare gäller att ett namn som skrivits till på en valsedel skall anses obefintligt.

Vid förrättning skall protokoll föras.

26 §

Sedan rösterna från vallokalerna
Sedan
rösterna från vallokalerna

har behandlats enligt 23–25 §§,
har behandlats enligt 23–25 §§,

fortsätter granskningen med de
fortsätter
granskningen med de

röster som har avgivits genom
röster som har avgivits genom

brevröstning och som har kommit
brevröstning och som har kommit

in till valnämnden före förrätt-
in till länsstyrelsen före förrätt-

ningens början.
ningens början.

Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare

åtgärd åt sidan.

32 § 5

Vid mandatfördelningen mellan
Vid mandatfördelningen
mellan

grupper, partier
och
liknande
grupper,
partier
och
liknande

sammanslutningar skall mandaten
sammanslutningar
skall
mandaten

fördelas proportionellt på grundval
fördelas proportionellt på grundval

av valresultatet.
Härvid
tilldelas
av valresultatet.
Härvid
tilldelas

mandaten, ett efter annat den
mandaten, ett efter annat, den

grupp, det parti eller motsvarande
grupp, det parti eller motsvarande

som för varje gång uppvisar det
som för varje gång uppvisar det

största jämförelsetalet. Jämförelse-
största jämförelsetalet. Jämförelse-

talet beräknas genom att grupper-
talet är, så länge gruppen, partiet

nas, partiernas eller de liknande
eller sammanslutningen
ännu inte

sammanslutningarnas röstetal de-
tilldelats
något mandat,
röstetalet

las med det tal som är ett högre än
delat med 1,4. Därefter beräknas

det dubbla antalet mandat som
jämförelsetalet genom att röstetalet

redan har tilldelats gruppen, partiet
delas med det tal som är ett högre

eller sammanslutningen.

än det dubbla antalet mandat som

redan har tilldelats gruppen, partiet

eller sammanslutningen.

För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot utses skall reglerna i 18 kap. 38–39 §§ vallagen (1997:157) om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal skall fastställas för en kandidat måste han dessutom ha fått lägst 25 personröster.

5 Senaste lydelse 2000:1214.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 4

55

Sedan
valnämnden
fördelat
Sedan länsstyrelsen
fördelat

mandaten i Sametinget skall resul-
mandaten i Sametinget skall resul-

tatet av valet offentliggöras genom
tatet av valet offentliggöras genom

kungörelse i Post- och Inrikes
kungörelse i Post- och Inrikes

Tidningar.

Tidningar.

Valnämnden skall utan dröjsmål
Länsstyrelsen skall utan dröjsmål

till regeringen
redovisa
resultatet
till Sametinget och
regeringen

av valet samt utfärda bevis till
redovisa resultatet av valet samt

valda ledamöter och ersättare.

utfärda bevis till valda ledamöter

och ersättare.

32 a § 6

Om en ledamot har avgått före
Om en ledamot har avgått före

utgången av den tid för vilken han
utgången av den tid för vilken han

blivit vald, skall valnämnden på
blivit vald, skall länsstyrelsen på

anmälan av Sametingets ord-
anmälan av Sametingets ordförande

förande inkalla en ny ordinarie
inkalla en ny ordinarie ledamot

ledamot enligt de bestämmelser i
enligt de bestämmelser i 18 kap.

18 kap. 61 § vallagen (1997:157)
61 § vallagen (1997:157) som avser

som avser ny ordinarie landstings-
ny ordinarie landstingsledamot.

ledamot.

Om en ersättare för ledamot har
Om en ersättare för ledamot har

inträtt som ordinarie ledamot eller
inträtt som ordinarie ledamot eller

avgått som ersättare av annan
avgått som ersättare av annan orsak,

orsak,
skall
valnämnden
på
skall länsstyrelsen på anmälan av

anmälan av Sametingets ord-
Sametingets ordförande utse ytter-

förande
utse ytterligare
ersättare
ligare ersättare enligt de bestäm-

enligt de bestämmelser i 18 kap.
melser i 18 kap. 63 § vallagen som

63 § vallagen
(1997:157)
som
avser ersättare för landstings-

avser ersättare för landstings-
ledamot.

ledamot.

Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på sätt som

föreskrivs i 31 §.

33 § 7

Valnämndens beslut enligt 22,
Länsstyrelsens beslut
enligt 22,

32 och 32 a §§ får överklagas hos
32 och 32 a §§ får överklagas hos

Valprövningsnämnden. Ett beslut
Valprövningsnämnden.
Ett beslut

får överklagas av den som enligt
får överklagas av den som enligt

röstlängden var röstberättigad vid
röstlängden var röstberättigad vid

valet. Det får också överklagas av
valet. Det får också överklagas av

en grupp, ett parti eller en liknande
en grupp, ett parti eller en liknande

sammanslutning som har deltagit i
sammanslutning som har deltagit i

valet.
valet.

6 Senaste lydelse 2000:1214.

7 Senaste lydelse 1997:168.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 4

56

Överklagandet skall ges in till Valprövningsnämnden och vara nämn-
Prop. 2003/04:86

den till handa tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar
Bilaga 4

efter det att resultatet av valet offentliggjorts enligt 32 eller 32 a §.

Vid
Valprövningsnämndens
Vid
Valprövningsnämndens

prövning
av överklaganden som
prövning
av överklaganden
som

avses i denna paragraf får nämn-
avses i denna paragraf får nämnden

den upphäva valet eller föranstalta
upphäva valet och förordna om

om andra mindre ingripande åt-
omval eller föranstalta om andra

gärder enligt de grunder som anges
mindre ingripande åtgärder
enligt

i 19 kap. 18 eller 19 § vallagen
de grunder som anges i 19 kap.

(1997:157).
18 eller 19 § vallagen (1997:157).

Omval

34 §

Vid omval till Sametinget skall den centrala valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte och Sametingets valnämnd bestämma valdag. Beslutet får inte överklagas.

35 §

Den slutliga röstlängd som upprättats för det ordinarie valet skall användas vid omval.

36 §

I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag om ordinarie val vid omval.

Uppgifter i folkbokföringen

37 § 8

Till sameröstlängden får inhämtas uppgifter om namn, personnummer, adress och medborgarskap för aktualisering, komplettering och kontroll från register hos Skatteverket avseende uppgifter i folkbokföringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

8 Senaste lydelse 2003:704.

57

2. i den centrala valmyndighetens, Sametingets och länsstyrelsens verksamhet med val enligt sametingslagen (1992:1433),

om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter

1. i den centrala valmyndighetens och länsstyrelsernas verksamhet med val och folkomröstningar enligt vallagen (1997:157), folkomröstningslagen (1979:369) och lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar, samt

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar

dels att 1 kap. 1 och 6 §§ samt 2 kap. 1 § och rubriken till 2 kap. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tio nya paragrafer, 2 kap. 15–24 §§, samt närmast före 2 kap. 1, 15, 16, 20, 22, 23 och 24 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 4

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 1 Denna lag tillämpas vid behand-

ling av personuppgifter i den centrala valmyndighetens och länsstyrelsernas verksamhet med val och folkomröstningar enligt vallagen (1997:157), folkomröstningslagen (1979:369) samt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

1 Senaste lydelse 2002:66.

58

Den centrala valmyndigheten,

Sametinget och länsstyrelserna är var för sig personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som respektive myndighet skall utföra.

6 § 1 Den centrala valmyndigheten är

personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten skall utföra. En länsstyrelse är personuppgiftsansvarig för den behandling som länsstyrelsen skall utföra.

2 kap.

Val- och
Databaser

folkomröstningsdatabasen

Val- och folkomröstningsdatabas

1 § 2

I den centrala valmyndighetens och länsstyrelsernas verksamhet med val och folkomröstningar skall det finnas en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de i 1 kap. 4 och 5 §§ angivna ändamålen (val- och folkomröstningsdatabas).

I den centrala valmyndighetens och länsstyrelsernas verksamhet med val och folkomröstningar enligt 1 kap. 1 § 1 skall det finnas en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de i 1 kap. 4 och 5 §§ angivna ändamålen (val- och folkomröstningsdatabas).

Databas för sametingsvalet

15 §

I den centrala valmyndighetens, Sametingets och länsstyrelsens verksamhet med val enligt 1 kap. 1 § 2 skall det finnas en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de ändamål som anges i 1 kap. 4 och 5 §§ (databas för sametingsvalet).

1 Senaste lydelse 2002:66.

2 Senaste lydelse 2002:66.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 4

59

Innehåll i databasen för sametingsvalet

16 §

I databasen får uppgifter behandlas om personer som

1. har tagits upp i sameröstlängden, eller

2. är kandidater till Sametinget. Uppgifter om andra personer än

dem som anges i första stycket får behandlas om det behövs för handläggningen av ett ärende.

17 §

Beträffande en person som avses i 16 § 1 får i databasen behandlas uppgifter om personnummer, namn och adress.

18 §

Beträffande en person som avses i 16 § 2 får i databasen behandlas uppgifter om personnummer, namn, adress samt partibeteckning och övriga uppgifter som enligt 3 kap. 10 § sametinglagen (1992:1433) skall finnas på valsedlar där personen är upptagen.

19 §

Vad som sägs i 5–7 §§ om behandling av uppgifter i ett ärende, behandling av handlingar i ett ärende och utlämnande av uppgifter till enskilda gäller även databasen för sametingsvalet.

Direktåtkomst till databasen för sametingsvalet

20 §

Den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen och Sametinget får ha direktåtkomst till de uppgifter som avses i 17–19 §§.

Prop. 2003/04:86

Bilaga 4

60

21 §

Prop. 2003/04:86

Vad
som
sägs
i 9 § om en
Bilaga 4

enskilds
rätt
till
direktåtkomst

gäller även databasen för sametingsvalet.

Sökbegrepp vid sökning i databasen för sametingsvalet

22 §

Vad som sägs i 10 och 11 §§ om sökbegrepp gäller på motsvarande sätt vid sökning i databasen för sametingsvalet.

Gallring i databasen för sametingsvalet

23 §

Uppgifter som inte längre behövs för ändamålet med behandlingen av personuppgifter i databasen skall gallras om inte något annat följer av andra stycket.

Den slutliga sameröstlängden från varje sametingsval skall skrivas ut på papper och bevaras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om ytterligare bevarande.

Avgifter för utlämnande av uppgifter ur databasen för sametingsvalet

24 §

Den centrala valmyndigheten, Sametinget och länsstyrelsen får ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

61

Rätten att ta ut avgifter får inte
Prop. 2003/04:86

innebära inskränkning i rätten att
Bilaga 4

ta del av och mot fastställd avgift

få kopia eller utskrift av en allmän

handling enligt tryckfrihetsförord-

ningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

62

Lagrådets yttrande
Prop. 2003/04:86

Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-01-29

Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet

Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder.

Enligt en lagrådsremiss den 22 januari 2004 (Jordbruksdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

2. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Jacob Wichmann.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

63

Jordbruksdepartementet
Prop. 2003/04:86

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 2004

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Ulvskog, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad, Lund, Andnor, Nuder, Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin

Föredragande: statsrådet Sommestad

Regeringen beslutar proposition 2003/04:86 Ändringar i sametingslagen (1992:1433), m.m.

64

Rättsdatablad

Prop. 2003/04:86

Författningsrubrik
Bestämmelser som
Celexnummer för

inför, ändrar, upp-
bakomliggande EG-

häver eller upprepar
regler

ett normgivnings-

bemyndigande

Lag om ändring i lagen
2 kap. 23, 24 §§
-

(2001:183) om behand-

ling av personuppgifter i

verksamhet med val och

folkomröstningar

65