Beredningskedjan
- behandlas i Bet. 2014/15:FiU28 Årsredovisning för staten 2014
Årsredovisning för staten 2014
2015-04-15 · 352 sidor, varav 338 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 338 av 352 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2014/15:101, Årsredovisning för staten 2014
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2014/15:101
Årsredovisning för staten 2014
opaginerad Regeringens skrivelse 2014/15:101 Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2014/15:101
Årsredovisning för staten 2014
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 9 april 2015
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2014. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
s. 5 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2014
Den offentliga sektorn redovisade 2014 ett underskott som uppgick till 74 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet försämrades med ca 22 miljarder kronor jämfört med 2013.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 72 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 59 miljarder kronor jämfört med 2013.
Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 68 miljarder kronor. Jämfört med 2013 försämrades resultatet med 44 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. Som andel av BNP ökade statsskulden från 32,7 procent 2013 till 34,5 procent 2014.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2014 jämfört med 2013.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Procent
Procent
2014
av BNP 1
2013
av BNP 2
Den offentliga sektorns
finansiella sparande
-74
-1,9
-52
-1,4
Statens
budgetsaldo
-72
-1,8
-131
-3,5
Utgiftstak
1 107
28,3
1 095
29,0
Takbegränsade
utgifter
1 096
28,0
1 067
28,3
Statens nettoförmögenhet
-413
-10,6
-346
-9,2
Statsskuld
1 347
34,5
1 236
32,7
Årets över-/underskott
i resultaträkningen
-68
-1,7
-24
-0,6
Utlåning 3
415
10,6
379
10,0
Garantiförbindelser 4
1 727
44,2
1 668
44,2
1 Prel. BNP för 2014 uppgår till 3 908 miljarder kronor (löpande priser).
2 Rev. BNP för 2013 uppgår till 3 776 miljarder kronor (löpande priser).
3 Inklusive utlåning till Riksbanken.
4 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
5
s. 6 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2014
2013
Inkomster
1 896
1 861
Skatter och avgifter
1664
1 613
Övriga inkomster
232
248
Utgifter
1 970
1 912
Finansiellt sparande
-74
-52
varav staten
-56
-43
varav ålderspensionssystemet
3
-5
varav kommunala sektorn
-21
-3
Utfallet
för det finansiella sparandet 2014
blev
-74 miljarder
kronor,
motsvar-
ande -1,9 procent av BNP. Det genomsnittliga
finansiella
sparandet
2005–2014 uppgick till
0,4 procent
av BNP.
Det finansiella sparandet
har försämrats de senaste åren. På liknande sätt har det strukturella sparandet försämrats de senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procent- enheter.
En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2014 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån om ett sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
2014
2013
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
1 103
1 093
Tekniska justeringar
4
2
Utgiftstak, slutligt fastställt
1 107
1 095
Takbegränsade utgifter
1 096
1 067
Budgeteringsmarginal
11
28
Budgeteringsmarginal, procent av
takbegränsade utgifter
1,0
2,6
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2014 uppgick till 1 107 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 096 miljarder kronor, dvs. 11 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
Utfallet för statens budget
Utfallet för statens budget 2014 och 2013
Miljarder kronor
Statens
budget
2014 1
2014
2013
Totala inkomster
820
790
791
Statens
skatteinkomster
812
802
777
Övriga inkomster
9
-12
13
Totala utgifter m.m.
866
862
921
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
m.m.
835
838
811
Statsskuldsräntor
m.m.
22
3
17
Förändring av
anslagsbehållningar
-2
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
11
22
96
Kassamässig
korrigering
0
0
-2
Budgetsaldo
-45
-72
-131
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. Utfallet blev drygt 790 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än budget. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre. Det beror bl.a. på högre husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kronor lägre än budget. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2014.
Utgifter m.m. i statens budget uppgick till 862 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2014. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades ytterligare 10 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 14 miljarder kronor lägre.
6
s. 7 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Resultaträkning
Resultaträkning
Miljarder kronor
2014
2013
Intäkter
Skatteintäkter
1 023
999
Övriga intäkter
101
112
Summa intäkter
1 124
1 111
Kostnader
Transfereringar m.m.
-929
-925
Statens egen verksamhet
-252
-247
Summa kostnader
-1 182
-1 173
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag
12
7
Finansiella intäkter och kostnader,
netto
-21
31
Årets överkott/underskott
-68
-24
Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till knappt 68 miljarder kronor och innebär en för- sämring med 44 miljarder kronor jämfört med 2013. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor.
Skatteintäkterna uppgick till 1 023 miljarder kronor och utgjorde 90 procent av de totala intäkterna.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 921 miljarder kronor, en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2013.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 252 miljarder kronor, vilket mot- svarar en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013.
Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till drygt -21 miljarder kronor, vilket är en försämring med 53 miljarder kronor jämfört med 2013. Drygt 33 miljarder kronor av resulta- tet 2013 avsåg reavinst från försäljningen av aktieinnehavet i Nordea AB. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 32 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2013.
Skr. 2014/15:101
Balansräkning
Balansräkning
Miljarder kronor
2014
2013
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
8
8
Materiella anläggningstillgångar
519
497
Finansiella anläggningstillgångar
393
389
Utlåning
415
379
Varulager m.m.
3
3
Fordringar
142
83
Periodavgränsningsposter
28
28
Kortfristiga placeringar
18
15
Kassa och bank
7
7
Summa tillgångar
1 533
1 410
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet
-413
-346
Fonder
139
131
Avsättning för pensioner m.m.
232
225
Statsskulden
1 347
1 236
Skulder m.m.
147
84
Periodavgränsningsposter
81
80
Summa kapital och skulder
1 533
1 410
Garantiförbindelser
1 513
1 435
Övriga ansvarsförbindelser
18
17
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -413 miljarder kronor vid utgången av 2014, vilket motsva- rar -10,6 procent av BNP. I förhållande till 2013 försämrades nettoförmögenheten med 67 mil- jarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. Lån i svenska kronor ökade med 72 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 38 miljarder kronor.
7
s. 8 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Statliga garantier
Statliga garantiåtaganden
Miljarder kronor
2014
2013
Insättningsgarantin
1 389
1 313
Investerarskyddet
Kreditgarantier
206
233
Garantier om tillförsel av kapital
122
112
Pensionsgarantier
8
8
Övriga garantier
2
2
Totalt
1 727
1 668
Statliga garantiåtaganden ökade med 59 miljarder kronor jämfört med 2013 och uppgick till 1 727 miljarder kronor vid utgången av 2014. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 44 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 389 miljarder kronor, vilket är en ökning med 76 miljarder kronor jämfört med 2013. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 206 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 27 miljarder kronor i för- hållande till 2013. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 122 miljarder kronor, vilket utgör en ökning med 10 miljarder kronor jäm- fört med 2013.
Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.
Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen.
Statlig utlåning
Statens utlåning
Miljarder kronor
lån/ändamål
2014
2013
Lån till Riksbanken
227
193
Studielån
174
170
Lån till andra stater
6
7
Övriga lån
8
9
Summa
415
379
Statens utlåning uppgick till 415 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och CSN:s studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, vilket omfattar en resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
2014
2013
Betalningar till EU
42
37
Betalningar från EU
12
10
Nettoflöde från statens budget till EU
30
27
Sveriges avgift till EU uppgick till 42 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 30 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 2,5 mil- jarder kronor jämfört med 2013. Ökningen jämfört med 2013 förklaras främst av att de rabatter som Sverige erhåller på BNI-avgiften 2014–2020 och den momsbaserade avgiften ännu inte realiserats utan kommer att hanteras retroaktivt.
8
s. 9 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Innehållsförteckning
Sammanfattning…………………………………………………………………...5
Årsredovisning för staten 2014 ...........................................................................
21
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................
27
1.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande .................................
27
1.2
Utgiftstaket för 2014 .......................................................................
30
2
Utfallet för statens budget...................................................................................
35
2.1
Saldot i statens budget 2014............................................................
35
2.2
Inkomster i statens budget 2014.....................................................
38
2.2.1
Prognosförutsättningar ...................................................................
38
2.2.2
Totala skatteintäkter........................................................................
41
2.2.3
Övriga inkomster.............................................................................
46
2.3
Utgifter i statens budget 2014.........................................................
53
2.3.1
Utgifter i statens budget – sammanfattning ..................................
53
2.3.2
Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ....................
57
2.3.3
Indragningar.....................................................................................
59
2.3.4
Överskridanden................................................................................
60
2.4
Utfall per utgiftsområde..................................................................
60
2.4.1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .....................................................
61
2.4.2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............
64
2.4.3
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.....................................
67
2.4.4
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet.......................................................
68
2.4.5
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ....................................
70
2.4.6
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...............
71
2.4.7
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ........................................
75
2.4.8
Utgiftsområde 8 Migration .............................................................
78
2.4.9
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .............
80
2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning.......................................................................
83
2.4.11
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ..................
86
2.4.12
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn......
89
2.4.13
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................
91
2.4.14
Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv............................
94
2.4.15
Utgiftsområde 15
Studiestöd ..........................................................
98
2.4.16
Utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning............
101
2.4.17
Utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid .........
108
2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik.................................................
111
2.4.19
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt...............................................
113
9
s. 10 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.20
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...........................
115
2.4.21
Utgiftsområde 21 Energi................................................................
118
2.4.22
Utgiftsområde 22 Kommunikationer............................................
120
2.4.23
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel .....
125
2.4.24
Utgiftsområde 24 Näringsliv .........................................................
127
2.4.25
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner......................
130
2.4.26
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.....................................
131
2.4.27
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................
134
2.4.28
Förändring av anslagsbehållningar ................................................
135
2.4.29
Riksgäldskontorets nettoutlåning .................................................
136
2.4.30
Kassamässig korrigering.................................................................
140
2.4.31
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ...................
141
2.5
Underliggande saldo och engångseffekter ....................................
143
2.6
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget..............
146
2.7
Beställningsbemyndiganden...........................................................
150
2.8
Inomstatliga lån ..............................................................................
151
2.9
Övriga krediter ...............................................................................
152
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..................................
155
3.1
Resultaträkning...............................................................................
155
3.1.1
Intäkter............................................................................................
156
3.1.2
Kostnader........................................................................................
157
3.1.3
Transfereringar ...............................................................................
158
3.1.4
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade .........................
160
3.1.5
Förbättrat resultat i statliga företag...............................................
160
3.1.6
Nettokostnaden för statsskulden ökade .......................................
161
3.2
Balansräkning..................................................................................
161
3.2.1
Nettoförmögenheten minskade ....................................................
162
3.2.2
Övriga förändringar i balansräkningen .........................................
162
3.3
Finansieringsanalys med kommentarer.........................................
164
3.3.1
Statens verksamhet gav negativt kassaflöde..................................
165
3.3.2
Kassaflödet från investeringar blev svagare...................................
165
3.3.3
Statens nettoutlåning var lägre än 2013.........................................
166
3.3.4
Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades.....................
166
3.3.5
Statens lån minskade ......................................................................
166
3.3.6
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på
statens budget .................................................................................
166
3.3.7
Justeringar som är hänförliga till statsskulden..............................
167
3.4
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ..........................
167
3.4.1
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ....................
167
3.4.2
Redovisningsprinciper för statens budget ....................................
176
3.4.3
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget..............
176
3.5
Noter ...............................................................................................
178
3.5.1
Noter till resultaträkningen ...........................................................
178
3.5.2
Noter till balansräkningen .............................................................
200
3.5.3
Noter till finansieringsanalysen.....................................................
230
4
Utvecklingen av statsskulden .............................................................................
237
4.1
Definition av statsskulden .............................................................
237
4.2
Statsskuldens fördelning och löptid ..............................................
238
4.3
Statsskuldens kostnader .................................................................
240
10
s. 11 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
5
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.........................
245
5.1
Statliga garantier.............................................................................
245
5.1.1
Garantiportföljens sammansättning .............................................
246
5.1.2
De olika garantityperna .................................................................
248
5.1.3
Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj................
252
5.1.4
Tillgångar i garantiverksamheten ..................................................
253
5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och
tillgångar i garantiverksamheten ...................................................
255
5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser
.........................................................................................................
255
5.2
Statlig utlåning med kreditrisk......................................................
257
5.2.1
Utlåningsportföljens sammansättning .........................................
258
5.2.2
De olika lånen med kreditrisk .......................................................
259
5.3
Stabilitetsfonden ............................................................................
261
5.4
Samlad analys av statens risker......................................................
261
5.4.1
Kreditrisk – den ordinarie portföljen ...........................................
261
5.4.2
Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen ....................................
262
5.4.3
Statens åtagande i den finansiella sektorn ....................................
262
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................
265
6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska
statsförvaltningen ..........................................................................
265
6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende
EU-medel .......................................................................................
265
6.1.2
Ramverket för intern styrning och kontroll ................................
266
6.1.3
Omfattningen av regeringens nationella intygande.....................
266
6.2
Räkenskapssammanställning av EU-medel..................................
268
6.2.1
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen..........
268
6.2.2
Resultaträkning ..............................................................................
269
6.2.3
Balansräkning .................................................................................
270
6.2.4
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning .........
270
6.3
Bedömning av ansvariga myndigheter ..........................................
271
6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning
och kontroll....................................................................................
271
6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser samt åtgärder vid
myndigheterna ...............................................................................
272
6.3.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas
årsredovisningar och ledningens förvaltning ...............................
275
6.4
Regeringens övergripande bedömning och
nationella intygande av EU-medel................................................
275
6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om
budgetgenomförandet ...................................................................
276
6.5.1
Väsentliga iakttagelser budgetåret 2013 .......................................
276
6.5.2
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige .............................
276
6.5.3
Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser ............
277
6.6
Redovisning av samtliga EU-medel ..............................................
277
6.6.1
Avgiften till EU:s budget ..............................................................
277
6.6.2
Redovisningen i statens budget.....................................................
278
6.6.3
Redovisning i resultaträkningen ...................................................
280
11
s. 12 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Bilagor:
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden
Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling
Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015
12
s. 13 Tabellförteckning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande...................................................
28
Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. ändrad
bruttoredovisning till följd av ENS 2010 1 ........................................................................
28
Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna .....................................................
28
Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande .....................
29
Tabell 1.5 Utgiftstaket ....................................................................................................
30
Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2014......................................
31
Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter ..................................................................................
31
Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet
av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014.................................................................
32
Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014 ......................................................................
35
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget......
36
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2013–2014 .........................................................
37
Tabell 2.4 Utgifter...........................................................................................................
38
Tabell 2.5 Skattereformer 2014 ......................................................................................
38
Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med
budgetpropositionen för 2014 .......................................................................................
39
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu
saknar utfall för 2014......................................................................................................
40
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i
årsredovisningen för staten och slutligt utfall ..............................................................
41
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget,
jämfört med statens budget för 2013 och 2014 ............................................................
42
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning ............................................................
47
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt ................................................
47
Tabell 2.12 Rörelseöverskott..........................................................................................
47
Tabell 2.13 Ränteinkomster............................................................................................
48
Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014 ....................................................................
49
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom ...................................................................
50
Tabell 2.16 Återbetalning av lån.....................................................................................
50
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster.............................................................................
51
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter..............................................................................
51
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU ...................................................................................
52
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ....................................
53
Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto........................
53
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014 ....................................................................
54
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2013–2014 .......................................................
55
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2014....
57
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar.............................................................
58
Tabell 2.26 Indragningar 2014........................................................................................
59
13
s. 14 Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra skydds-behövande Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014 ...................................................................
60
Tabell 2.28 UO 1 Anslag.................................................................................................
61
Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden..............................................................
62
Tabell 2.30 UO 1 Garantier ............................................................................................
62
Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån .................................................................................
62
Tabell 2.32 UO 2 Anslag.................................................................................................
64
Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden..............................................................
64
Tabell 2.34 UO 2 Utlåning .............................................................................................
65
Tabell 2.35 UO 2 Garantier ............................................................................................
65
Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån .................................................................................
66
Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter ..................................................................................
66
Tabell 2.38 UO 3 Anslag.................................................................................................
67
Tabell 2.39 UO 4 Anslag.................................................................................................
68
Tabell 2.40 UO 5 Anslag.................................................................................................
70
Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden..............................................................
70
Tabell 2.42 UO 6 Anslag.................................................................................................
71
Tabell 2.43 UO 6 Beställningsbemyndiganden..............................................................
72
Tabell 2.44 UO 6 Garantier ............................................................................................
73
Tabell 2.45 UO 6 Inomstatliga lån .................................................................................
73
Tabell 2.46 UO 6 Övriga krediter ..................................................................................
73
Tabell 2.47 UO 7 Anslag.................................................................................................
75
Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 .......................................................................
76
Tabell 2.49 UO 7 Beställningsbemyndiganden..............................................................
76
Tabell 2.50 UO 7 Garantier ............................................................................................
76
Tabell 2.51 UO 7 Övriga krediter ..................................................................................
77
Tabell 2.52 UO 8 Anslag.................................................................................................
78
Tabell 2.53 Asylsökande m.m. 2014 ...............................................................................
78
Tabell 2.54 UO 8 Beställningsbemyndiganden..............................................................
79
Tabell 2.55 UO 9 Anslag.................................................................................................
80
Tabell 2.56 UO 9 Beställningsbemyndiganden..............................................................
82
Tabell 2.57 UO 10 Anslag...............................................................................................
83
Tabell 2.58 UO 10 Ohälsomått ......................................................................................
84
Tabell 2.59 UO 10 Beställningsbemyndiganden............................................................
85
Tabell 2.60 UO 10 Övriga krediter ................................................................................
85
Tabell 2.61 UO 11 Anslag...............................................................................................
86
Tabell 2.62 UO 11 Övriga krediter ................................................................................
87
Tabell 2.63 UO 12 Anslag...............................................................................................
89
Tabell 2.64 UO 13 Anslag...............................................................................................
91
Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra skydds-behövande
samt deltagare i etableringsuppdraget............................................................................
91
Tabell 2.66 UO 13 Beställningsbemyndiganden............................................................
92
Tabell 2.67 UO 14 Anslag...............................................................................................
94
Tabell 2.68 Arbetslöshet..................................................................................................
94
Tabell 2.69 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser .........................................
96
Tabell 2.70 Bidrag till lönegarantiersättning ..................................................................
96
Tabell 2.71 UO 14 Beställningsbemyndiganden............................................................
96
Tabell 2.72 UO 15 Anslag...............................................................................................
98
Tabell 2.73 UO 15 Beställningsbemyndiganden............................................................
99
Tabell 2.74 UO 15 Utlåning .........................................................................................
100
Tabell 2.75 UO 16 Anslag.............................................................................................
101
Tabell 2.76 UO 16 Beställningsbemyndiganden..........................................................
103
14
s. 15 Tabell 2.111 Räntor på statsskulden 2010–2014, fördelning på Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.77 UO 16 Garantier........................................................................................
104
Tabell 2.78 UO 17 Anslag ............................................................................................
108
Tabell 2.79 UO 17 Beställningsbemyndiganden.........................................................
109
Tabell 2.80 UO 17 Utlåning.........................................................................................
109
Tabell 2.81 UO 18 Anslag ............................................................................................
111
Tabell 2.82 UO 18 Beställningsbemyndiganden.........................................................
111
Tabell 2.83 UO 18 Garantier........................................................................................
112
Tabell 2.84 UO 18 Övriga krediter..............................................................................
112
Tabell 2.85 UO 19 Anslag ............................................................................................
113
Tabell 2.86 UO 19 Beställningsbemyndiganden.........................................................
113
Tabell 2.87 UO 20 Anslag ............................................................................................
115
Tabell 2.88 UO 20 Beställningsbemyndiganden.........................................................
116
Tabell 2.89 UO 21 Anslag ............................................................................................
118
Tabell 2.90 UO 21 Beställningsbemyndigande ...........................................................
119
Tabell 2.91 UO 21 Utlåning.........................................................................................
119
Tabell 2.92 UO 21 Inomstatliga lån.............................................................................
119
Tabell 2.93 UO 22 Anslag ............................................................................................
120
Tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur...........................................
121
Tabell 2.95 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur .................................
122
Tabell 2.96 UO 22 Beställningsbemyndiganden.........................................................
122
Tabell 2.97 UO 22 Utlåning.........................................................................................
123
Tabell 2.98 UO 22 Garantier........................................................................................
123
Tabell 2.99 UO 22 Inomstatliga lån.............................................................................
123
Tabell 2.100 UO 23 Anslag ..........................................................................................
125
Tabell 2.101 UO 23 Beställningsbemyndiganden.......................................................
126
Tabell 2.102 UO 23 Garantier......................................................................................
126
Tabell 2.103 UO 23 Övriga krediter............................................................................
126
Tabell 2.104 UO 24 Anslag ..........................................................................................
127
Tabell 2.105 UO 24 Beställningsbemyndigande .........................................................
128
Tabell 2.106 UO 24 Utlåning.......................................................................................
128
Tabell 2.107 UO 24 Garantier......................................................................................
128
Tabell 2.108 UO 24 Övriga krediter............................................................................
128
Tabell 2.109 UO 25 Anslag ..........................................................................................
130
Tabell 2.110 UO 26 Anslag ..........................................................................................
131
Tabell 2.111 Räntor på statsskulden 2010–2014, fördelning på
anslagets komponenter.................................................................................................
132
Tabell 2.112 Räntor och valutakurser 2010–2014 årsgenomsnitt ..............................
132
Tabell 2.113 Avgiften till Europeiska unionen ............................................................
134
Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar exkl.
UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2010–2014.................................................................
135
Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar över
1 000 miljoner kronor under något av åren 2010–2014..............................................
136
Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning...........................................................
137
Tabell 2.117 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto .....................
137
Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret........................................
139
Tabell 2.119 Kassamässig korrigering ..........................................................................
140
Tabell 2.120 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ............................
142
Tabell 2.121 Statens budgetsaldo 2014 och 2013 justerat för större
engångseffekter.............................................................................................................
145
Tabell 2.122 Realekonomisk fördelning av statens budget ........................................
147
Tabell 2.123 Beställningsbemyndiganden 2014...........................................................
151
15
s. 16 Tabell 2.111 Räntor på statsskulden 2010–2014, fördelning på Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.124 Inomstatliga lån ........................................................................................
151
Tabell 2.125 Övriga krediter .........................................................................................
152
Tabell 3.1 Resultaträkning.............................................................................................
156
Tabell 3.2 Balansräkning................................................................................................
161
Tabell 3.3 Finansieringsanalys.......................................................................................
165
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2014 .................
166
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget...........................
177
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2014 ........
237
Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2014....................................................................
238
Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning...........................................
239
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor...................................................................
239
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader...............................................................................
240
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser ....................................................
246
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier .........................................................
248
Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader (exklusive
insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)...............
253
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden) ................
254
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar
i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet,
bankgarantier och garantikapital).................................................................................
255
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten......................................................................
256
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet....................................
257
Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk...................................................................
258
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori.....................................
259
Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramarna 2007–2013
och 2014–2020 ...............................................................................................................
269
Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramarna 2007–2013
och 2014–2020 ...............................................................................................................
270
Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramarna 2007–2013
och 2014–2020 ...............................................................................................................
270
Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)........................................
279
Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel ............................................................
280
16
s. 17 Diagramförteckning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Diagramförteckning
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2014..............
143
Diagram 2.2 procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2014,
realekonomiskt fördelade.............................................................................................
146
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter
mottagarkategori 2014..................................................................................................
148
Diagram 3.1 Statens intäkter........................................................................................
156
Diagram 3.2 Statens kostnader ....................................................................................
157
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor.......................................................................
158
Diagram 5.1
Garantiåtaganden 2010-2014 ..................................................................
247
Diagram 5.2
Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2010-2014 ....................
257
Diagram 5.3
Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för
osäkra fordringar 2010 – 2014......................................................................................
259
17
opaginerad Diagramförteckning Kontrollera mot PDF
Årsredovisning för staten 2014
s. 21 Årsredovisning för staten 2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Årsredovisning för staten 2014
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2014 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- visningssed. Regeringen bedömer att års- redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till stats- redovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har komplet- terande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redo- visningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt
3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupp- lysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2014 redovisas i balansräkningen. Finansierings- analysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2014 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2013.
Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2014 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetprop- ositionen för 2014, dels med utfallet för 2013.
Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2015/1192).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman- ställning i kontoform över den samlade svenska
21
s. 22 Årsredovisning för staten 2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgräns- ning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbe- myndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redo- visning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- intäkter och uppföljningen av överskottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2014 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska central- byrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vår- propositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken.
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets- ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt doku- menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2014
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 232 myndigheters årsredo- visningar för 2014.
Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamåls- enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.
För 2014 har Riksrevisionen lämnat femton modifierade revisionsberättelser, dvs. med reservation, avvikande mening eller inget uttalande. Följande fjorton myndigheter har fått revisionsberättelse med reservation: Domar- nämnden, Exportkreditnämnden, Forum för levande historia, Försäkringskassan, Läns- styrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Myndigheten för yrkeshögskolan, Riks- antikvarieämbetet, Statens historiska museer, Specialpedagogiska myndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Umeå universitet och
22
s. 23 Årsredovisning för staten 2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Vetenskapsrådet. Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågor avstått från att uttala sig. Tretton myndigheter har erhållit revisionsberättelse med upplysning, varav en är myndighet som fått en modifierad revisions- berättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2010–2014. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Den stora ökningen mellan 2013 och 2014 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.
Antal modifierade revisionsberättelser 2010–2014
2010
2011
2012
2013
2014
Summa
2
4
4
7
15
23
opaginerad Årsredovisning för staten 2014 Kontrollera mot PDF
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
s. 27 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2014, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2015 års ekonomiska vårproposition.
1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).
Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- förändringar på tillgångar och skulder.
Att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabili- seringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle
finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk- turen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunkturförsvagningen istället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
Det finansiella sparandet 2014
Det offentliga finansiella sparandet 2014 visade ett underskott på 74 miljarder kronor, mot- svarande 1,9 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2014 beräknades ett underskott på 58 miljarder kronor. Således blev det finansiella sparandet 16 miljarder kronor lägre än beräknat (se tabell 1.1) . Utfallet för både den offentliga sektorns inkomster och utgifter blev brutto betydligt högre än prognostiserat i budgetpropositionen. Merparten av differens- erna rör dock övergången från den gamla standarden för nationalräkenskaper ENS 1995, till den nya ENS 2010. Den nya standarden medför bl.a. att vissa poster bruttoförs, vilket sin tur innebar att såväl inkomster som utgifter justerades upp med ca 60 miljarder kronor 2014.
27
s. 28 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2014
2014
Utfall-
2013
BP2014
Utfall
BP14
Utfall
Inkomster
1 842
1 896
54
1 861
Skatter och avgifter 1
1 654
1 664
11
1 613
varav ENS 2010
11
11
9
Övriga inkomster
188
232
43
248
varav ENS 2010
49
49
46
Utgifter
1 900
1 970
70
1 912
varav ENS 2010
60
60
55
Finansiellt sparande
-58
-74
-16
-52
Procent av BNP
-1,5
-1,9
-0,3
-1,4
1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Justerat för bruttoeffekter av övergången till ENS 2010 fördelar sig avvikelsen mellan beräkningarna i budgetpropositionen för 2014 och utfallet 2014 relativt lika mellan inkomster och utgifter. Merparten av avvikelsen för inkomsterna rör kapitalinkomster medan underskattning av de kommunala utgifterna i huvudsak förklarar utgiftsavvikelserna.
Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 2010 1
Miljarder kronor
2014
2014
Utfall-
2013
BP2014
Utfall
BP14
Utfall
Inkomster
1 842
1 836
-6
1 805
Skatter och avgifter 2
1 654
1 654
-0
1 603
Övriga inkomster
188
183
-5
202
Utgifter
1 900
1 910
10
1 858
Finansiellt sparande
-58
-74
-16
-52
Procent av BNP
-1,5
-1,9
-0,3
-1,4
1 Avser bruttoförändringar som sammantaget är neutrala för det finansiella sparandet. Utöver bruttoeffekten har övergången till ENS 2010 också inneburit att det finansiella sparandet försämrats med ca 2 miljarder kronor 2014.
2 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Staten och kommunsektorn redovisade under- skott 2014, medan ålderspensionssystemet uppvisade ett mindre överskott. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2014, blev utfallet för det finansiella sparandet lägre än beräknat för staten och kommunsektorn, medan sparandet i ålderspensionssystemet i stället underskattades.
Det svagare finansiella sparandet i staten 2014 kan till stor del förklaras av att inkomsterna från aktieutdelningar blev lägre än beräknat. Detta
beror bl.a. på att övergången till ENS 2010 medförde att delar av Riksbankens inlevererade överskott klassats om till extraordinära utdelningar. Avvikelsen i kommunsektorn beror framför allt på att utgifterna för investeringar underskattades i prognosen. I ålderspensions- systemet förklaras avvikelsen av högre kapitalinkomster än prognostiserat.
Jämfört med 2013 försvagades det finansiella sparandet i staten och kommunsektorn medan en svag utveckling av pensionsutgifterna medförde att sparandet i ålderspensionssystemet förstärktes (se tabell 1.3) .
Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
2014
2014
Utfall-
2013
BP2014
Utfall
BP14
Utfall
Staten
-47
-56
-9
-43
Ålderspensionssystemet
2
3
2
-5
Kommunala sektorn
-12
-21
-8
-3
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Regeringen anser att det är viktigt att det finns tydliga principer för hur målet för den offentliga sektorns sparande följs upp, och att upp- följningen är transparent. I uppföljningen använder sig regeringen av ett antal indikatorer. Det är dock viktigt att peka på problemen med en allt för mekanisk tillämpning av dessa indikatorer. Framför allt finns en risk för att finanspolitiken vid en allt för mekanisk tillämpning riskerar att förstärka konjunktur- svängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där ett antal enskilda mål och restriktioner ställs mot varandra.
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2005–2014. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som riskerar att minska sannolikheten för att målet ska nås i framtiden.
28
s. 29 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Finansiellt sparande
0,3
1,8
2,2
3,3
2,0
-0,7
0,0
-0,1
-0,9
-1,4
-1,9
Bakåtblickande tioårssnitt
0,4
Strukturellt sparande
1,4
2,2
1,5
1,7
2,3
1,6
1,9
1,2
0,1
-0,5
-0,9
Anm.: Den så kallade sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisning för staten (se dock 2015 års ekonomiska vårproposition).
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
För att beakta vilken påverkan konjunkturläget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen också det strukturella sparandet som indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort den offentliga sektorns finansiella sparande skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångs- effekter (från och med 2015 års ekonomiska vårproposition beräknas det strukturella sparan- det med en ny beräkningsmetod). 1
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till och med 2014
År 2014 uppgick det finansiella sparandet till -1,9 procent av BNP och det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2005–2014 uppgick till 0,4 procent av BNP. Det finansiella sparandet har märkbart försämrats de senaste åren (se tabell 1.4) . På liknande sätt har det strukturella sparandet försämrats betydligt de senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procent- enheter.
En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2014 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån om ett sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I den ekonomiska vårpro- positionen för 2014 redovisar regeringen sin bedömning om hur en återgång till målet ska ske.
1 Se fördjupningsrutan Ny ansats för att beräkna det strukturella sparandet, 2015 års ekonomiska vårproposition.
29
s. 30 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
1.2 Utgiftstaket för 2014
Tabell 1.5 Utgiftstaket
Miljarder kronor
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå
877
894
931
949
971
989
1 018
1 050
1 074
1 093
1 103
Tekniska justeringar
-19
-24
-24
0
-14
0
6
13
10
2
4
Reella justeringar 1
-11
Utgiftstak, slutligt fastställt
858
870
907
938
957
989
1 024
1 063
1 084
1 095
1 107
Takbegränsade utgifter
856
864
895
910
943
965
986
989
1 022
1 067
1 096
Budgeteringsmarginal
2
6
12
28
14
24
38
74
62
28
11
Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter
0,3
0,7
1,3
3,1
1,4
2,5
3,9
7,5
6,0
2,6
1,0
1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en finanspolitiskt motiverad ändring. Anm.: För åren 1997–2003 se Årsredovisning för staten 2009
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgifts- taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.
Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskotts- målet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.
De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts- område 1–25 och 27 samt utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa
utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de tak- begränsade utgifterna.
I budgetpropositionen för 2011 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2014 skulle uppgå till 1 103 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.
De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2014 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.6. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2014 höjts med 4 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer till att kommunernas och lands-
30
s. 31 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
tingens skatteintäkter försämras, vilket för- anleder en höjning av statsbidraget till kommun- sektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.
Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2014
Miljarder kronor
2014
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2011)
1 103
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2012
Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus
0,17
Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12
regler
0,22
En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av
Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen
för 2011
-0,15
Ny nivå i Budgetpropositionen för 2012
1 103
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2013
Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad
fastighetsavgift
0,55
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,20
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark
0,13
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer
1,10
Ny nivå i Budgetpropositionen för 2013
1 105
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2014
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer
2,43
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,16
Ändrade principer för förlusthantering på studielån
-0,48
Ny nivå i Budgetpropositionen för 2014
1 107
Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2015
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,00
Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1
1 107
Slutligt utgiftstak
1 107
Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- begränsade utgifterna, 2014 till 1 095,5 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgifts- taket med en marginal på 11,5 miljarder kronor (se tabell 1.7) .
De takbegränsade utgifterna blev 4,8 miljarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2014. Detta förklaras främst av högre utgifter inom utgiftsområdena 27 Avgiften till Europeiska unionen, 8 Migration och 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
Skr. 2014/15:101
funktionsnedsättning med 3,9, 2,6 respektive 2,5 miljarder kronor.
Inom några utgiftsområden blev utgifterna lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2014, bl.a.: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 7 Internationellt bistånd och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 3,5, 0,8 respektive 0,8 miljarder kronor.
I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014 1
2014
2014
2013
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor 2
833,0
837,5
4,5
810,6
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens
budget
257,7
258,0
0,3
256,7
Takbegränsade utgifter
1 090,7
1 095,5
4,8
1 067,3
Budgeteringsmarginal
16,3
11,5
-4,8
27,7
Utgiftstak
1 107
1 107
0
1 095
1 Den av riksdagen i december 2013 fastställda budgeten för 2014, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2014.
2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 258 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen i budgeten för 2014.
Budgeteringsmarginalens användning
Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2014 på den nivå som regeringen föreslog i budget- propositionen för 2011. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 60,0 miljarder kronor. I utfallet för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till 11,5 miljarder kronor. Det betyder att budget- eringsmarginalen har blivit 48,6 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2014 fastställdes.
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån bör fastställas så att den stödjer målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. På längre sikt kan utgifts- takets nivå ses som ett utryck för regeringens syn på hur statens och ålderspensionssystemets totala utgifter bör utvecklas och begränsas i ett medelfristigt perspektiv. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte
31
s. 32 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.8 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) samt övriga faktorer.
Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014
Miljarder kronor
2014
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2011
60,0
Reformer
-34,0
Reviderad pris- och löneomräkning
3,9
Övriga makroekonomiska förändringar
7,7
Volymförändringar
-19,7
Övrigt 1
-6,4
Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen
-48,6
Budgeteringsmarginal i utfallet för
2013
11,5
1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.
Sammantaget har 34,0 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budget- propositionen för 2012 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturområdet (prop. 2011/12:1). I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2013/14:1).
Reviderade bedömningar av de makroekono- miska förutsättningarna har medfört att budge- teringsmarginalen blivit 7,7 miljarder kronor större. Det är främst utgifterna för ålderspens- ionssystemet som blivit lägre till följd av att inkomstindex och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budget- propositionen för 2011. Utgifterna för bistånd har också blivit lägre till följd av att nivån på
bruttonationalinkomsten (BNI) för 2014 stegvis bedömts bli mindre.
Ändrade makroekonomiska förutsättningar har vidare medfört högre utgifter inom vissa områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. I budgetpropositionen för 2012 och i 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes utveckl- ingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslös- hetsförsäkringen och de arbets-marknadspoli- tiska garantiprogrammen under de därpå följande åren.
Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfe- reringssystem (volymförändringar) har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,7 miljarder kronor mindre. Det är i första hand antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliterings- penning som i prognoserna för 2014 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårsekvivalenter, uppgick antalet ersättningsmottagare 2014 till ca 200 000, vilket är ca 55 procent fler än bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2011. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet personer fler 2014 än vad som bedömdes för 2014 i budgetpropositionen för 2011. Samman- taget blev utgifterna för ohälsan ca 12,0 miljarder kronor högre för 2014 än i budgetpropositionen för 2011 till följd av volymförändringar.
Vidare uppgick antalet inskrivna asylsökande 2014 till ca 63 000, vilket är ca 150 procent fler än bedömningen för samma år i budgetproposit- ionen för 2011. Utgifterna för migration och integration 2014 (inklusive avräkning från biståndsutgifterna i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har sammantaget blivit ca 8 miljarder kronor högre 2014 till följd av volymförändringar jämför med budgetpropositionen för 2011.
Utgiftsförändringar till följd av övriga fak- torer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korrige- ringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att bud- geteringsmarginalen blivit 6,4 miljarder kronor mindre. En bidragande orsak är att avgiften till EU blev högre 2014 än i budgetpropositionen för 2014 till följd av övriga orsaker. Det beror dels på revidering av medlemsstaternas BNI- och mervärdsskattebaser, dels på sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014.
32
opaginerad 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
2
Utfallet för statens budget
s. 35 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2 Utfallet för statens budget
Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
2.1 Saldot i statens budget 2014
Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014
Miljoner kronor
Skillnad
Statens
Ändrings-
Utfall
mot statens
budget
budget
2014
budget
Totala inkomster
820 424
790 210
-30 215
Statens
811 812
801 952
-9 860
skatteinkomster
Övriga inkomster
8 612
-11 743
-20 355
Totala utgifter m.m.
865 678
10 480
862 404
-3 274
Utgiftsområden
834 674
10 480
837 546
2 872
exkl. statsskulds-
räntor m.m.
Statsskuldsräntor
22 084
3 325
-18 759
m.m.
Förändring av
-1 660
1 660
anslags-
behållningar
Riksgäldskontorets
10 580
22 023
11 443
nettoutlåning
Kassamässig
0
-491
-491
korrigering
Budgetsaldo
-45 254
-72 194
-26 940
Budgetsaldot
blev -72 miljarder
kronor 2014
(tabell 2.1).
I
budgeten
beräknades
saldot
till -45 miljarder
kronor.
Saldot
blev
därmed
27 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkoms- terna blev 30 miljarder kronor lägre och utgift- erna blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.
Högre husavdrag och lägre elkonsumtion ger lägre skatteintäkter
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. Utfallet blev 790 mil- jarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 20 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre än beräknat. Det beror bl.a. på högre husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Även skatt på konsumtion och insatsvaror blev lägre. Orsaken är främst att försäljningen av elektrisk kraft blev lägre.
35
s. 36 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kro- nor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2014. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2014. Beräkningstekniskt antogs in- komster från försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor i statens budget för 2014.
Historiskt låga räntor på statsskulden medför lägre utgifter än anvisat
Det slutliga utfallet för utgifter m.m. i statens budget blev 862 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten för 2014. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev nästan 19 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat.
I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan riksdagens anvisade belopp och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget
Miljoner kronor
Skillnad
Statens
Ändrings
Utfall
mot statens
Utgiftsområde
budget
budget
2014
budget
8 Migration
9 919
3 847
12 551
2 632
10
Ekonomisk
trygghet vid
sjukdom och
funktions-
nedsättning
96 520
4 131
99 036
2 516
14
Arbetsmarknad
och arbetsliv
70 375
66 901
-3 474
15
Studiestöd
21 005
19 953
-1 052
26
Statsskulds-
räntor m.m.
22 084
3 325
-18 759
27
Avgiften till
Europeiska unionen
37 700
41 553
3 853
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
10 580
22 023
11 443
Övriga utgifter
597 494
2 501
597 060
-434
Summa utgifter m.m.
i statens budget
865 678
10 480
862 404
-3 274
Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 13 miljarder kronor, vilket är
3 miljarder kronor (26,5 procent) högre än det belopp som riksdagen anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i budgeten för 2014 anvisades ytterligare nästan 4 miljarder kronor.
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 miljarder kronor, vilket är nästan 3 miljarder kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än beräknat. Under hösten beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare drygt 4 miljarder kronor.
Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 67 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror till största delen på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning.
Färre studenter än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd uppgick utgifterna till nästan 20 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.
EU-avgiften högre än anvisade medel till följd av sent beslut om ändringsbudgetar på EU-budgeten
Avgiften till Europeiska unionen uppgick till knappt 42 miljarder kronor, vilket är nästan 4 miljarder kronor högre än det belopp som riksdagen anvisat. Det förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mer- värdesskattebas och av att ändringsbudgetar på EU-budgeten beslutades så sent att den minskning av inbetalningar som detta skulle ha lett till inte hann utföras under 2014. År 2015 har detta lett till motsvarande minskade betalningar till EU om närmare 3 miljarder kronor.
36
s. 37 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Engångseffekter påverkar saldot negativt med 14 miljarder kronor
Saldot i statens budget påverkades sammantaget negativt av engångseffekter (se även avsnitt 2.5). Engångseffekterna uppgick till drygt 14 mil- jarder kronor 2014. Nästan 6 miljarder kronor avser EU-avgiften till följd av sent beslut om ändringsbudgetar på EU-budgeten samt av försenad rabatt.
Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- utlåning blev drygt 11 miljarder kronor högre än det belopp som riksdagen anvisat. Kärnavfalls- fonden minskade sin kontobehållning i Riks- gäldskontoret med knappt 5 miljarder kronor 2014. Affärsverket Svenska Kraftnät ökade sina lån i Riksgäldskontoret med drygt 2 miljarder kronor som följd av omfattande investeringar i det svenska stamnätet. Båda dessa poster påverkade saldot i statens budget negativt.
Statens budget 2013 och 2014
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2013 och 2014. Statens budget visar för 2014 ett underskott på 72 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 131 miljarder kronor 2013, vilket är en förbättring med nästan 59 miljarder kronor.
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2013–2014
Miljoner kronor
Skillnad
Utfall 2014
Utfall 2013
mot 2013
Totala inkomster
790 210
790 535
-325
Statens skatteinkomster
801 952
777 295
24 657
Övriga inkomster
-11 743
13 239
-24 982
Totala utgifter m.m.
862 404
921 408
-59 004
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.
837 546
810 614
26 932
Statsskuldsräntor m.m.
3 325
16 774
-13 449
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
22 023
96 225
-74 202
Kassamässig
korrigering
-491
-2 205
1 714
Budgetsaldo
-72 194
-130 873
58 679
Skatteinkomsterna ökade men statens övriga inkomster minskade
Statens inkomster minskade med drygt 0,3 miljarder kronor mellan 2013 och 2014. Statens skatteinkomster däremot ökade med
Skr. 2014/15:101
nästan 25 miljarder kronor (3,2 procent). Det beror främst på högre arbetsgivaravgifter.
Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2014, beräknas öka med 22 miljarder kronor (2,8 procent). Direkta skatter på arbete beräknas öka med 2,7 miljarder kronor (0,5 pro- cent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 15 miljarder kronor (3,4 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas ha ökat med 13 miljarder kronor (2,8 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer
beräknas ha ökat
med 26 miljarder kronor
(3,2 procent). Posten Periodiseringar har
ökat
med 2,7 miljarder
kronor. Där redovisas
bl.a.
uppbörds- och betalningsförskjutningar, så att summan av skatterna blir kassamässig.
Övriga inkomster minskade med 25 miljarder kronor jämfört med 2013 varav Inkomster av försåld egendom minskade med ca 20,6 miljarder
kronor.
Utgifterna minskade till följd av större
engångseffekter 2013
Utgifterna
i statens budget minskade med
59 miljarder
kronor (6,4 procent)
mellan 2013
och 2014.
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
minskade
med drygt 74 miljarder kronor
(77,1 procent), till stor del beroende på engångs- effekter, under 2013. Utgifterna för utgiftsom- råde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 miljarder kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre.
Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2013 och 2014.
37
s. 38 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.4 Utgifter
Miljoner kronor
Skillnad
Utgiftsområde
Utfall 2014
Utfall 2013
mot 2013
1 Rikets styrelse
12 902
11 823
1 079
2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
14 122
16 052
-1 930
6 Försvar och samhällets
krisberedskap
47 978
45 410
2 567
8 Migration
12 551
9 870
2 681
9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
61 589
58 994
2 595
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktions-
nedsättning
99 036
96 394
2 642
12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
80 809
78 533
2 276
13 Integration och
jämställdhet
12 225
8 836
3 388
14
Arbetsmarknad och
arbetsliv
66 901
69 721
-2 820
16
Utbildning och
universitetsforskning
59 419
56 484
2 935
22
Kommunikationer
45 962
43 655
2 307
25
Allmänna bidrag till
kommuner
93 599
88 915
4 684
26
Statsskuldsräntor m.m.
3 325
16 774
-13 449
27
Avgiften till Europeiska
unionen
41 553
37 412
4 141
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
22 023
96 225
-74 202
Övriga utgifter
188 409
186 308
2 101
Summa utgifter m.m.
i statens budget
862 404
921 408
-59 004
2.2 Inkomster i statens budget 2014
Inkomsterna i
statens budget
2014 blev
790,2 miljarder
kronor, vilket är
30,2 miljarder
kronor lägre än budgeterat. Statens skatte- inkomster 2014 uppgick till 802,0 miljarder kronor. Detta var 9,9 miljarder lägre än beräknat i statens budget för 2014. Den storleksmässigt största differensen inom skatteinkomsterna uppstod inom området skatt på arbete.
I tabell 2.9 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2013 och 2014. I tabellen redovi- sas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2014 baseras på den av riksdagen godkända beräkningen för 2014 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139).
2.2.1 Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2014 skattereformer som sammanlagt be- dömdes minska skatteintäkterna med 19 mil- jarder kronor.
Tabell 2.5 Skattereformer 2014
Miljarder kronor
Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna
Skatt på arbete
-20
Skatt på kapital
0
Skatt på konsumtion och insatsvaror
1
Övriga skatter
0
Summa skattebeslut
-19
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Källa: Egna beräkningar.
De minskade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om med anledning av budgetpropositionen för 2014 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De nämnvärda regelförändringar som påverkar in- komster från skatt på arbete 2014 är bl.a. förstärkt jobbskatteavdrag, förhöjt grundavdrag för pensionärer och höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroe- konomiska förutsättningar som påverkar skatte- intäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2015 års eko- nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antaganden i budgetpropositionen för 2014.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2014 blev 0,3 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2014.
Konsumentprisindex, KPI, påverkar intäk- terna då skiktgränserna styrs av KPI. Om lö- nerna i samhället ökar med mer än KPI plus
38
s. 39 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
2 procentenheter, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni 2013–juni 2014 var KPI- utvecklingen betydligt svagare än vad som förväntades i budgetpropositionen för 2014. I stället för en uppgång om 1,1 procent var KPI- utvecklingen bara, 0,2 procent.
BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för BNP-tillväxten 2014 var bara något starkare mot vad som förväntades i budgetpropositionen för 2014. Hushållens kon- sumtion är en delkomponent inom BNP-måttet som påverkar intäkterna från såväl mervärdeskatt som punktskatter.
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2014
Procentuell utveckling om inget annat anges.
2013
2014
BNP, marknadspris 1
2,4
3,5
Diff. BP14
0,7
0,1
Arbetade timmar
0,6
1,9
Diff. BP14
0,1
1,4
Timlön 2
1,9
1,7
Diff. BP14
-0,9
-1,2
Utbetald lönesumma, skatteunderlag
2,4
3,7
Diff. BP14
-0,9
0,3
Arbetslöshet 3
8,0
7,9
Diff. BP14
-0,1
-0,1
Arbetsmarknadspolitiska program 4
3,9
3,7
Diff. BP14
0,0
-0,3
Hushållens konsumtionsutgifter 1
2,7
3,1
Diff. BP14
0,0
-1,0
Kommunal medelutdebitering 5
31,73
31,86
Diff. BP14
0,0
0,1
Statslåneränta 5
2,0
1,6
Diff. BP14
0,1
-0,6
KPI juni-juni 6
-0,1
0,2
Diff. BP BP1413
0,0
-0,9
Inkomstbasbelopp 7
56,6
56,9
Diff. BP14
0,0
0,0
Prisbasbelopp 7
44,5
44,4
Diff. BP14
0,0
0,0
Inkomstindex
154,8
155,6
Diff. BP14
0,0
0,0
Skiktgräns 7
413,2
420,8
Diff. BP14
0,0
-15,1
Övre skiktgräns 7
591,6
602,6
Diff. BP14
0,0
0,0
1 Löpande priser, procentuell förändring.
2 Enligt nationalräkenskapernas definition.
3 Arbetslöshet 15–74 år.
4 Procent av arbetskraften.
5 Procent.
6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.
7 Tusental kronor.
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Bedömningar om utfallet för 2014
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2014 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.
39
s. 40 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen.
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2014
1100
Direkta skatter på arbete
1110
Inkomstskatter
nov 15
1120
Allmänpensionsavgift
nov 15
1140
Skattereduktioner
nov 15
1200
Indirekta skatter på arbete
1210
Arbetsgivaravgifter, 1218
aug 15
1240
Egenavgifter
nov 15
1270
Särskild löneskatt, 1274
nov 15
1280
Nedsättningar,1283-1284
nov 15
1300
Skatt på kapital
1310
Skatt på kapital, hushåll
nov 15
1320
Skatt på företagsvinster
nov 15
1340
Avkastningsskatt, 1341-1342
nov 15
1350
Fastighetsskatt
nov 15
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410
Mervärdesskatt, 1411
sep 15
1600
Restförda och övriga skatter
1620
Övriga skatter, hushåll
maj 16
1630
Övriga skatter, företag
maj 16
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810
Skatter till andrasektorer
nov 15
1900
Periodiseringar
1910
Uppbördsförskjutningar
maj 16
1920
Betalningsförskjutningar
nov 15
Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2014.
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2014, vilken blir känd i november 2015.
För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2015 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2015.
För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2016, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds- förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2013 och 2014 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således
fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna
I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2008–2012. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,1 och 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter.
År 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos.
År 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- ras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.
År 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.
År 2011 var skillnaden mellan slutgiltigt utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för staten 6,2 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,8 pro- cent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på arbete och kapital.
År 2012 blev skillnaden mellan slutgiltigt utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för staten 6,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,9 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på kapital och konsumtion.
40
s. 41 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall
Miljarder kronor
Inkomstår
2008
2009
2010
2011
2012
Skatt på arbete
3,3
-0,5
-0,8
-3,6
1,7
Skatt på kapital
-2,3
11,4
10,6
-3,5
-2,8
Skatt på konsumtion och insatsvaror
0,1
-0,8
0,2
-1,3
-2,5
Restförda och övriga skatter
0,5
-0,6
-1,2
-1,2
-1,2
Totala skatteintäkter
1,7
9,5
8,8
-9,5
-5,1
Avgår: EU-skatter
0,1
0,3
0,0
0,0
0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter
1,6
9,2
8,8
-9,5
-5,1
Avgår: Kommunal inkomstskatt
0,9
0,8
-2,6
-3,0
0,9
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
0,1
0,5
-0,3
-0,2
0,6
Statens skatteintäkter
0,7
7,9
11,6
-6,2
-6,6
Procent av slutgiltigt utfall
0,1
1,1
1,5
0,8
0,9
2.2.2 Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2014 beräknas uppgå till 1 657,5 miljarder kronor. Detta är 4 miljarder kronor lägre i förhållande till statens budget för 2014. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommu- nalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till knappt 820 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed 2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Förväntade intäkter 2014 för såväl skatt på arbete och konsumtion inklusive insatsvaror är lägre i förhållande till budget, medan förväntade intäkter för skatt på kapital är högre än i budgeten. Den beloppsmässigt största negativa avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på arbete. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 2.9 nedan redovisas såväl skatteintäk- ter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2014, dvs. stor del av skatteintäkterna 2014 är fortfarande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt kopp- ling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.
41
s. 42 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2013 och 2014
Miljarder kronor
Beräknat utfall
Beräknat utfall
Skillnad mot statens budget
Inkomstår
2014
2013
2014
2013
Skatt på arbete
982,8
964,8
-9,4
-14,6
Direkta skatter
525,7
523,0
-5,6
-7,2
Kommunal inkomstskatt
600,0
581,9
-2,9
-2,7
Statlig inkomstskatt
46,2
44,8
0,8
-2,7
Allmän pensionsavgift
103,9
100,9
-0,4
-0,3
Skattereduktioner m.m.
-224,4
-204,6
-3,1
-1,5
Artistskatt
0,0
0,0
0,0
-0,1
Indirekta skatter
457,1
441,9
-3,8
-7,4
Arbetsgivaravgifter
471,5
454,3
1,1
-3,3
Egenavgifter
12,4
11,6
-1,7
-2,0
Särskild löneskatt
38,2
36,8
-2,0
-3,1
Nedsättningar
-33,8
-30,5
-1,2
0,9
Skatt på tjänstegruppliv
0,7
0,7
-0,2
0,1
Avgifter till premiepensionssystemet
-31,9
-31,0
0,2
0,0
Skatt på kapital
191,8
172,7
6,5
-5,7
Skatt på kapital, hushåll
40,6
32,3
6,2
6,0
Skatt på företagsvinster
95,5
89,0
-1,7
-14,3
Avkastningsskatt
10,3
6,9
0,4
-0,4
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
31,9
31,6
0,9
1,8
Stämpelskatt
9,3
8,9
0,9
1,4
Kupongskatt m.m.
4,2
4,1
-0,2
-0,2
Skatt på konsumtion och insatsvaror
474,0
461,1
-4,6
-17,4
Mervärdesskatt
353,8
339,5
1,2
-10,1
Skatt på tobak
11,4
11,1
-0,1
-0,5
Skatt på alkohol
12,8
12,2
-0,4
0,1
Energiskatt
39,0
40,9
-2,6
-1,2
Koldioxidskatt
23,3
24,0
-0,8
-2,4
Övriga skatter på energi och miljö
4,4
4,4
-1,6
-1,7
Skatt på vägtrafik
16,8
16,5
-0,2
-1,1
Skatt på import
5,8
5,2
0,6
-0,5
Övriga skatter
6,7
7,2
-0,6
0,0
Restförda och övriga skatter
8,9
11,1
3,3
7,2
Restförda skatter
-5,9
-6,6
0,4
-0,3
Övriga skatter
14,8
17,7
2,9
7,4
Totala skatteintäkter
1 657,5
1 609,8
-4,2
-30,6
Avgår, EU-skatter
-8,4
-6,9
-16,2
0,5
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 649,2
1 602,8
-4,8
-30,1
Avgår, kommunala inkomstskatter
-615,7
-597,4
2,8
2,5
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet
-213,6
-207,5
0,2
0,1
Statens skatteintäkter
819,9
797,9
-1,8
-27,4
Periodiseringar
-17,9
-20,6
-8,1
-10,8
Statens skatteinkomster
802,0
777,3
-9,9
-38,2
Övriga inkomster
-11,7
13,2
-20,4
-0,9
Inkomster i statens budget
790,2
790,5
-30,2
-39,0
42
s. 43 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs 2015 och uppgifterna för 2014 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2014 beräknas skatt på arbete ha uppgått till 982,8 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2014 har intäkterna reviderats ned med 9,4 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att lönesumman blev lägre jämfört med vad som förväntades i den prognos som låg till grund för budgeten. Utbetalade löner har reviderats ned huvudsakligen till följd av att taxeringsutfallet blev lägre än förväntat för 2013, vilket även får effekter på prognosåren. Skattereduktionen för husarbeten blev ca 3 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2013 blev utfallet för de direkta skatterna 523,0 mil- jarder kronor. År 2014 beräknas de direkta skatterna ha uppgått till 525,7 miljarder kronor.
Jämfört med staten budget för 2014 har de direkta skatterna 2014 reviderats ned med 5,6 miljarder kronor, vilket dels beror på att den kommunala inkomstskatten blev totalt 2,9 miljarder kronor lägre, dels på att skatte- reduktionerna blev 3,1 miljarder kronor högre.
Skr. 2014/15:101
Kommunal inkomstskatt
År 2014 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten ha uppgått till 600,0 miljar- der kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2014 reviderats ned med 2,9 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av att lönesumman blev lägre än vad som bedömdes i budgeten.
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 46,2 miljarder kronor 2014. I jämfö- relse med statens budget för 2014 har den statliga inkomstskatten reviderats upp med 0,8 miljarder kronor. Den ursprungligt beslutade budgeten för 2014 innehöll ett förslag om att höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomst- skatt, vilket beräknades minska intäkterna från statlig inkomstskatt med ca 3 miljarder kronor. Höjningen av den nedre skiktgränsen slopades dock senare genom beslut i riksdagen. Det förklarar att intäkterna från statlig inkomstsatt nu har reviderats upp. Samtidigt motverkas denna upprevidering av att lönesumman blev lägre än enligt vad som bedömdes i statens budget.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärv- sinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Prognosen för 2014 beräknas bli 103,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.
Skattereduktioner
År 2014 beräknas den totala skattereduktionen utgöra 224,4 miljarder kronor, vilket är 3,1 mil- jarder kronor högre än i statens budget. Avvikel- sen beror bl.a. på en högre skattereduktion för husarbeten (nästan uteslutande ROT-avdrag) än beräknat i budget.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete utgjorde 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2014 ha uppgått till 457,1 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller
43
s. 44 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För år 2014 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna 2014 blev 1,1 miljarder kronor högre än i statens budget.
Särskild löneskatt
År 2013 beräknas den särskilda löneskatten bli 38,2 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ned med 2,0 miljarder kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har reviderats ned.
Nedsättningar
Jämfört med statens budget för 2014 beräknas nedsättningarna bli 1,2 miljarder kronor lägre. Revideringen bidrar därmed till ökade totala skatteintäkter.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, hushållens kapitalinkomster samt kom- munal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2014 beräknas skatt på kapital utgöra ca 11,6 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.
De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga beskattningen i no- vember året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2014 fortfarande är en prognos.
Skatt på hushållens kapital
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av
olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.
Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till 40,6 miljarder kronor 2014. Det är 6,2 miljarder kronor högre än i statens budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster blev betydligt högre än vad som förväntades i budgeten. Revideringen beror också på att hus- hållens ränteinkomster nu bedöms bli högre och av att intäkterna från skatt på hushållens utgifts- räntor bedöms bli lägre än vad som bedömdes i budgeten.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 95,5 miljarder kronor 2014. Detta är 1,7 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014. Den slutgiltiga taxeringen för 2013 visade på lägre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte nedåt för de framtida förväntade intäkterna från företags- beskattningen.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen 2014 är 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.
Intäkten från avkastningsskatten ökar 2014 till 10,3 miljarder kronor, från 6,9 miljarder kronor 2013. Detta kan i all väsentlighet knytas till en uppgång i statslåneräntan under 2013.
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2013 till 7 075 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 210 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.
44
s. 45 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften 2014 beräknas uppgå till 16,1 miljarder kronor, varav 13,5 miljarder kronor för småhus och 2,6 miljarder kronor för bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen i statens budget för 2014 har prognosen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor.
Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Den statliga fastighetsskatten för 2014 beräknas uppgå till 15,8 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget för 2014. Upprevideringen förklaras av högre intäkter från fastighetsskatt på lokaldelen i hyreshusenheter och fastighetsskatt på indu- strin.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2014 blev 9,3 miljarder kronor. Det är 0,9 miljar- der kronor högre än i statens budget för 2014.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta ut- omlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.
Kupongskatten uppgick till 4,2 miljarder kronor 2014, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2014 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 474 mil- jarder kronor, vilket är 4,6 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pri- sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens
Skr. 2014/15:101
konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.
Intäkterna från mervärdesskatten uppgick till 353,8 miljarder kronor 2014, vilket är 1,2 mil- jarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2014.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.
Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseendet att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.
Intäkterna från punktskatterna totalt uppgick 2014 till 120,3 miljarder kronor, vilket är 5,7 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2014.
Intäkterna från skatt på tobak uppgick till 11,4 miljarder kronor 2014, vilket är 0,1 mil- jarder kronor lägre än budgeten.
Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2014 till 12,8 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.
Intäkterna från skatt på energi uppgick 2014 till 39,0 miljarder kronor och det är 2,6 miljarder kronor lägre än väntat. Koldioxidskatten beräk- nas ha inbringat 23,3 miljarder kronor 2014, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än väntat. Att intäkterna från både energi- och koldioxidskatt blev lägre än väntat i statens budget för 2014 beror på att konjunkturläget blev svagare än väntat, vilket medförde en lägre användning av olika energislag hos både företag och hushåll.
Övriga skatter på energi och miljö uppgick 2014 till 4,4 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror på att intäkterna från auktioner med utsläpps- rätter blev betydligt lägre än väntat.
45
s. 46 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till 16,8 miljarder kronor 2014 och det är 0,2 miljarder kronor lägre än väntat.
Intäkterna från skatt på import uppgick till 5,8 miljarder kronor 2014, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget.
Intäkterna från övriga skatter uppgick 2014 till 6,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.
Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till 8,9 miljarder kronor 2014. Restförda skatter är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat medan övriga skatter är 2,9 miljarder kronor högre än väntat.
Periodiseringar
Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den lö- pande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.
Periodiseringarna väntas 2014 ha uppgått till -17,9 miljarder kronor, vilket är 8,1 miljarder kronor lägre än väntat. Uppbördsförskjut- ningarna beräknas ha blivit 6,8 miljarder kronor lägre än beräknat medan betalningsförskjut- ningarna beräknas blivit 1,3 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014.
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp-
skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- terna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspens- ionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).
De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skatte- fordran vilket gör skattningen än mer osäker.
2.2.3 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2014 uppgick till -11 743 miljoner kronor och var därmed 20 355 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget för 2014. Övriga inkomster blev 24 982 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.
46
s. 47 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Inkomster av
statens
verksamhet
45 319
41 712
-3 607
48 141
Inkomster av
försåld egendom
15 000
182
-14 818
20 772
Återbetalning av
lån
1 053
945
-108
1 105
Kalkylmässiga
inkomster
10 254
9 868
-386
9 938
Bidrag m.m. från
EU
12 406
11 864
-542
10 265
Avräkningar m.m.
i anslutning till
skattesystemet
-75 419
-76 313
-894
-76 979
Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto
0
0
-3
Övriga inkomster
8 612
-11 743
-20 355
13 239
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het.
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Rörelseöverskott
4 157
4 149
-8
7 603
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
467
488
21
457
Ränteinkomster
1 333
2 074
741
6 020
Inkomster av statens
aktier
18 000
12 436
-5 564
20 655
Offentligrättsliga
avgifter
8 171
8 308
137
11 070
Försäljningsinkomster
55
62
7
54
Böter m.m.
1 216
1 130
-86
1 373
Övriga inkomster av
statens verksamhet
11 920
13 065
1 145
910
Inkomster av statens
verksamhet
45 319
41 712
-3 607
48 141
Skr. 2014/15:101
Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 41 712 miljoner kronor, vilket är 3 607 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Skillnaden jämfört med budgeten beror främst på att inkomsterna av
statens aktier
blev
5 564 miljoner
kronor
(30,9 procent) lägre än beräknat.
Inkomsterna
av statens verksamhet blev
6 429 miljoner
kronor
(13,4 procent)
lägre än
2013.
Lägre rörelseöverskott än beräknat från Riksbanken
Rörelseöverskotten uppgick till 4 149 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräknat. Riksbanken levererade ett lägre överskott än beräknat, men det kompense- ras av att det inlevererade överskottet av statligt stöd till exportkredit blev högre än beräknat.
Tabell 2.12 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2014
2014
SB 2014
2013
Luftfartsverkets
inlevererade överskott
2
-2
Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt
480
553
73
618
Sjöfartsverkets
inlevererade överskott
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
25
42
17
56
Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit
50
254
204
128
Riksbankens
inlevererade överskott
3 600
3 300
-300
6 800
Rörelseöverskott
4 157
4 149
-8
7 603
Affärsverket svenska kraftnät redovisade under föregående år 850 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket är en försämring med 100 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkens utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverken levererade 553 miljoner kronor i utdelning till staten under
2014. Utdelningen var
71 miljoner
kronor
(14,7 procent) högre
än beräknat
och
65 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än 2013. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet av den stats-
47
s. 48 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
stödda kreditverksamheten. Överskottet redo- visas på inkomsttitel. Överskottet uppgick till 254 miljoner kronor, vilket var 204 miljoner kronor mer än vad som beräknats i statens budget för 2014. Överskottet är 126 miljoner kronor (98,4 procent) högre än föregående år.
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 300 miljoner kronor, vilket var 300 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än beräknat. Över- skottet är 80 procent av Riksbankens genom- snittliga resultat under den senaste femårs- perioden, före bokslutsdispositioner m.m. Riksbanken redovisade ett negativt resultat på 2 000 miljoner kronor för 2013. Det inlevererade överskottet 2014 var 3 500 miljoner kronor (51,5 procent) lägre än föregående år.
Högre överskott av statens fastighetsförvaltning
Överskotten
av statens
fastighetsförvaltning
uppgick till
488 miljoner
kronor,
vilket
är
21 miljoner
kronor (4,5 procent)
högre
än
beräknat och 31 miljoner kronor (6,8 procent) högre än föregående år.
Överskottet från Statens fastighetsverk var 441 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 195 miljoner kronor, dels av en prelimi- när inleverans av avkastningskrav för 2014 på 246 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 47 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 14 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2014 på 33 miljoner kronor.
Lägre räntor på studielån på grund av ny kreditmodell
Ränteinkomster uppgick till 2 074 miljoner kronor, vilket är 741 miljoner kronor (55,6 pro- cent) högre än beräknat och 3 946 miljoner kronor (65,5 procent) lägre än föregående år.
Tabell 2.13 Ränteinkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2014
2014
SB 2014
2013
Räntor på näringslån
0
-1
0
-1
Räntor på studielån
44
37
-7
3 660
Övriga ränteinkomster
1 290
2 038
748
2 361
Ränteinkomster
1 333
2 074
741
6 020
Räntor
på studielån uppgick till 37 miljoner
kronor,
vilket
är 7 miljoner kronor (15,9 pro-
cent) lägre än
beräknat i statens budget och
3 623 miljoner
kronor (99,0 procent) lägre än
föregående år. Anledningen var att CSN införde en kreditmodell för studielånen år 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att ränte- inkomster inte längre redovisas mot inkomsttitel utan istället används för att finansiera ränte- kostnader av CSN:s lån i Riksgäldskontoret.
Övriga
ränteinkomster
uppgick
till
2 038 miljoner kronor, vilket
är 748 miljoner
kronor (58,0 procent) högre än beräknat och 323 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga ränteinkomster och utgör 96,5 procent av utfallet för dessa inkomster.
Inkomster av statens aktier lägre än beräknat
Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras på bolagens resultat från föregående år. Inkomster av statens aktier uppgick till 12 436 miljoner kronor, vilket är 5 564 miljoner kronor (30,9 procent) lägre än beräknat i statens budget och 8 219 miljoner kronor (39,8 procent) lägre än föregående år.
48
s. 49 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014
Miljoner kronor
Utfall 2014
Utfall 2013
Skillnad
Akademiska hus AB
1 374
1 355
19
Apoteket AB
150
31
119
Apoteket Produktion &
Laboratie AB
3
3
Apoteksgruppen i
Sverige Holding AB
4
4
AB Bostadsgaranti
9
9
-1
Ersättningsmark i
Sverige AB
113
113
Jernhusen AB
100
100
0
Lernia AB
58
58
Luossavaara-
Kiirunavaara AB
(LKAB)
3 500
5 500
-2 000
Nordea Bank AB
745
-745
Nordiska
investeringsbanken
190
170
20
PostNord AB
78
63
15
SJ AB
73
157
-84
Specialfastigheter AB
481
260
221
Sveaskog AB
450
435
15
Svensk bilprovning AB
290
70
220
Svensk exportkredit AB
327
213
114
Svenska
Rymdaktiebolaget
3
3
Teliasonera
4 844
4 601
243
Teracom Group AB
290
125
165
Vasallen AB
100
30
70
Vattenfall AB
6 774
-6 774
Vectura Consulting AB
17
-17
Totalt
12 436
20 655
-8 219
Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick till 1 374 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (1,4 procent) högre än 2013. Bolaget redovisade 2013 ett resultat på 1 181 miljoner kronor, vilket är 17,2 procent högre än 2012.
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har en utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska vara 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas till en genomsnittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB:s resultat efter skatt uppgick för 2013 till 4 312 miljoner kronor, vilket är 1 935 miljoner kronor (31,0 procent) lägre än 2012 års resultat. Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt 3 500 miljoner kronor 2014, vilket är 2 000 miljoner kronor lägre än 2013.
Skr. 2014/15:101
Staten avyttrade under 2013 sitt aktieinnehav i Nordea AB. På grund av detta minskade aktieutdelningarna 2014 med 745 miljoner kronor.
Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 4 844 miljoner, vilket är 243 miljoner kronor högre än 2013. Resultatet för 2013 uppgick till 17 128 miljoner kronor, vilket är 4 770 miljoner kronor (38,6 procent) högre än 2012.
Vattenfall AB gjorde under 2013 stora avskrivningar som medförde ett negativt resultat för året och att bolaget inte beslutade om några utdelningar 2014. Utdelningen var 6 774 mil- joner kronor 2013.
Inlandsinnovation AB beslutade under 2014 om en utdelning med 100 miljoner kronor. Beloppet betalades inte ut under 2014 men förväntas betalas ut under 2015.
År 2014 gjorde två bolag extra utdelningar till staten, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. Det gällde Svensk Bilprovning AB som avyttrade huvuddelen av sitt stationsnät (252 miljoner kronor) och Vasallen AB (47 miljoner kronor). Svensk bilprovning delade även ut 38 miljoner kronor i ordinarie utdelning och Vasallen delade ut 53 miljoner kronor i ordinarie utdelning under 2014.
Lägre inkomster från offentligrättsliga avgifter än 2013
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter var 8 308 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kronor (1,7 procent) högre än beräknat i statens budget för 2014.
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter är dock 2 763 miljoner kronor (25 procent) lägre än 2013. Skillnaden mot 2013 förklaras främst av lägre finansieringsavgifter från arbetslöshets- kassor och lägre avgifter vid Kronofogde- myndigheten.
Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 2 848 miljoner kronor, vilket är 2 672 miljoner kronor (51,6 procent) lägre än 2013. Detta beror på att arbetslöshetsavgiften avskaffades den 1 januari 2014.
Avgifterna vid Kronofogdemyndigheten upp- gick till 1 501 miljoner kronor, vilket är 209 mil- joner kronor (12,4 procent) lägre än 2013. Skill- naden beror huvudsakligen på att Kronofogde- myndigheten under 2013 ändrade principerna för redovisning av avgifter mot inkomsttiteln när det gäller grundavgifter i allmänna mål. De
49
s. 50 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
förändrade principerna resulterade i en över- gångseffekt på ca 300 miljoner kronor.
Högre inkomster av felparkeringsavgifter
Statens försäljningsinkomster uppgick till 62 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (13,1 procent) högre än beräknat och 8 miljoner kronor (15,3 procent) högre än föregående år. I inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar huvuddelen av ökningen i inkomstgruppens utfall.
Lägre inkomster från sanktionsavgifter
Inkomsterna
från böter m.m.
uppgick till
1 130 miljoner
kronor, vilket är
86 miljoner
kronor (7,1 procent) lägre än beräknat i statens budget och 243 miljoner kronor (17,7 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till statens budget samt utfallet för 2013 berodde till största delen på inkomsttiteln för bötes- medel. Inlevererade medel uppgick till 910 mil-
joner kronor,
vilket
är
105 miljoner
kronor
(10,3 procent)
mindre
än
beräknat i
statens
budget och 124 miljoner kronor (11,9 procent) mindre än föregående år.
Införandet av kreditmodell för studielånen försvårar jämförelsen mellan åren
De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 13 065 miljoner kronor, vilket är 1 145 miljoner kronor (9,6 procent) högre än beräknat i statens budget och 12 155 miljoner kronor högre än 2013.
Den enskilt största händelsen under året var en engångsinbetalning på 11,7 miljarder kronor från CSN i januari med anledning av att de införde en kreditmodell för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att kapitali- serad ränta från och med 2014 lånefinansieras. En engångseffekt uppstod eftersom CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.
I december gjorde Kronofogden en utmätning av ett tullärende från 2012 som resulterade i att 500 miljoner kronor betalades in på inkomst- titeln. Under december betalade även Statens skolverk in 200 miljoner kronor för återbetal- ning av bidrag från tidigare projekt, där det
ursprungliga uppdraget inte längre fanns kvar att redovisa emot.
Inkomster från försäljning av egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bland annat inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruv- egendom och aktier.
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Inkomster av försåld
egendom
15 000
182
-14 818
20 772
Låga inkomster av försåld egendom år 2014
Inkomsterna av försåld egendom uppgick till 182 miljoner kronor, vilket är 14 818 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 20 590 miljoner kronor lägre än 2013. Det beräknade beloppet utgör en beräkningsteknisk schablon på 15 000 miljoner kronor.
Skillnaden mellan åren beror huvudsakligen på att staten under 2013 sålde aktier i Nordea (19,7 miljarder kronor) och Vectura Consulting AB (0,9 miljarder kronor). Inkomsterna för 2014 avser andelar av intäkter på de exportaffärer som Försvarsexportmyndigheten förvaltar (Gripenkontraktet) och likvidation av två bolag, Ersättningsmark i Sverige AB och Apotekens Service AB.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel.
Tabell 2.16 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Återbetalning av
näringslån
2
1
-1
2
Återbetalning av
studielån
910
818
-92
968
Återbetalning av
övriga lån
141
127
-14
135
Återbetalning av lån
1 053
945
-108
1 105
50
s. 51 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Återbetalning av lån lägre än föregående år
Utfallet på inkomsttypen uppgick till 945 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än beräknat i statens budget och 160 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2013.
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Avskrivningar och
amorteringar
536
541
5
534
Avskrivningar på
fastigheter
536
541
5
534
Uppdragsmyndigheters
komplementkostnader
Statliga
pensionsavgifter
9 718
9 327
-391
9 404
Kalkylmässiga inkomster
10 254
9 868
-386
9 938
Inkomsterna uppgick till 9 868 miljoner kronor, vilket är 386 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Utfallet för statliga pensionsavgifter blev 9 327 miljoner kronor, vilket är 391 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.
De statliga pensionsavgifterna minskade
Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 9 327 miljoner kronor under 2014. Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp- gick till 7 654 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 747 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- sionssystemet blev 197 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avgifterna minskat med 77 miljoner kronor (0,9 procent).
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Statlig
tjänstepensionering
7 654
7 755
Särskild löneskatt på
pensionskostnader
1 747
1 753
Statlig
grupplivförsäkring
48
49
Premieskatt, gruppliv
38
38
Statlig
personskadeförsäkring
48
9
Avdrag för
administrations-
kostnader
-197
-187
Administration,
personskadeförsäkring
-12
-12
Statliga pensionsavgifter
9 718
9 327
-391
9 404
Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen finansieras av Europeiska regionala utveck- lingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgifts- områdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt, 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Bidragen avser vanligen fleråriga projekt där ersättningarna från EU ökar i takt med att projekten arbetar upp sina kostnader.
51
s. 52 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder
9 848
8 110
-1 738
7 453
Gårdsstöd
5 859
5 859
0
5 671
Övriga interventioner
133
124
-9
98
Exportbidrag
0
Djurbidrag
0
0
0
Offentlig lagring
12
-12
8
Övriga bidrag från
Europeiska
garantifonden för
jordbruket
8
181
173
74
Bidrag från EU till
landsbygdsutveck-
lingen
3 836
1 945
-1 891
1 602
Bidrag från EU till
fiskenäringen
88
38
-50
94
Bidrag från
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
1 191
1 395
204
1 292
Bidrag från
Europeiska
socialfonden
880
1 982
1 102
842
Bidrag till
transeuropeiska
nätverk
300
294
-6
393
Övriga bidrag från EU
99
45
-54
192
Bidrag m.m. från EU
12 406
11 864
-542
10 265
Inkomsterna uppgick till 11 864 miljoner kronor och är därmed 542 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 blev bidragen från EU 1 599 miljoner kronor (15,6 procent) högre.
Bidragen från EU:s jordbruksfonder högre än 2013 men lägre än beräknat i statens budget
Bidragen från EU:s jordbruksfonder var 8 110 miljoner kronor, vilket är 1 738 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 658 miljoner kronor (8,8 procent).
Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 1 945 miljoner, vilket är 1 891 mil- joner kronor lägre än beräknat. Anledningen är främst att bidrag för landsbygdsutveckling i den nya programperioden 2014–2020 kommer att betalas från EU först 2015. Jämfört med 2013 ökade bidragen med 343 miljoner kronor. Orsaken är främst att många projekt avseende
programperioden 2007–2013 slutredovisades under 2014.
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 173 miljoner kronor högre än vad som beräknats i statens budget. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygdsfonderna) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. År 2014 uppgår kursvinsten för de belopp EU betalade till Sverige till ca 173 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2013 utbetalats med kursen 8,66 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan minskade något i värde mot euron när inbetalningar inkom från EU för förskotterade stöd.
Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden
Bidragen från Europeiska regionala utveck- lingsfonden blev 1 395 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (17,1 procent) högre än beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med 2013 ökade intäkterna med 104 miljoner kronor.
Bidragen från
Europeiska
socialfonden blev
1 982 miljoner
kronor, vilket
är 1 102 miljoner
kronor (135 procent) högre än i budgeten och 1 140 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken till de högre utfallen är att fler projekt än väntat avseende programperioden 2007–2013 slutredo- visades under 2014.
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader [lagen (1993:387) om stöd- och service för vissa funktionshindrade]. Dessutom ingår olika avräkningar som avser dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
52
s. 53 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Tillkommande skatter
13 371
14 511
1 140
10 195
EU-skatter
10 277
11 045
768
6 889
Mervärdesskattebase
rad EU-avgift
5 106
5 252
146
1 714
Tullmedel
4 919
5 724
805
4 908
Jordbrukstullar och
sockeravgifter
252
70
-182
267
Kommunala
utjämningsavgifter
för LSS-kostnader
3 093
3 465
372
3 306
Avräkningar
-88 790
-90 824
-2 034
-87 175
Intäkter som förs till
fonder
-7 691
-7 655
36
-7 520
Kompensation för
mervärdesskatt
-81 100
-83 169
-2 070
-79 655
Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter
-28 960
-28 712
248
-28 641
Kompensation för
mervärdesskatt,
kommuner
-52 140
-54 458
-2 318
-51 014
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-75 419
-76 313
-894
-76 979
I statens budget för 2014 beräknades avräk- ningarna uppgå till -75 419 miljoner kronor. Utfallet blev -76 313 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså - 894 miljoner kronor. Orsaken är främst högre kompensation för mervärdesskatt till kom- munerna.
Jämfört med 2013 minskade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 666 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att de tillkommande skatter som bidrar till att finansiera EU-avgiften blivit 4 141 miljoner kronor högre. Orsaken är främst att EU- kommissionen gjort ett högre uttag av den BNI- baserade avgiften och den mervärdesskatte- baserade avgiften i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014–2020. Åt motsatt håll går avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna som ökat med 3 443 miljoner kronor.
Skr. 2014/15:101
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare kredi- terades skattekonto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan i statens budget.
Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Anställningsstöd
0
0
0
Jämställdhetsbonus
0
0
-3
Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto
0
0
-3
2.3 Utgifter i statens budget 2014
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korri- gering på budgetens utgiftssida.
Posten förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverk- ar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
Skillnaden mellan utfallet och de medel som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014 redovisas i tabell 2.22. Riksdagen sammanställde statens budget den 18 december 2013. Under 2014 har riksdagen vid två tillfällen beslutat om justerade anslagsnivåer, efter förslag om ändring- ar från regeringen. Totalt anvisade medel för budgetåret är summan av det som ursprungligen anvisades och det som anvisats efter riksdagens beslut om ändringar av budgeten.
2.3.1 Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprung- ligen anvisade medel, dels med totalt anvisade medel. En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande, eller anslagskredit.
53
s. 54 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014
Miljoner kronor
Statens
Ändrings-
Utfall-Statens
Utfall-Totalt
Utgiftsområde
budget
budget
Totalt anvisat
Utfall
budget
anvisat
1
Rikets styrelse
12 896
12 896
12 902
6
6
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
14 121
0
14 121
14 122
1
1
3
Skatt, tull och exekution
10 516
75
10 591
10 384
-132
-207
4
Rättsväsendet
40 292
200
40 492
40 194
-98
-298
5
Internationell samverkan
2 018
2 018
1 662
-356
-356
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
47 196
1 960
49 157
47 978
781
-1 179
7
Internationellt bistånd
31 831
-962
30 869
31 027
-804
158
8
Migration
9 919
3 847
13 767
12 551
2 632
-1 216
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
62 161
0
62 161
61 589
-572
-572
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
96 520
4 131
100 651
99 036
2 516
-1 614
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
39 013
83
39 096
39 313
300
217
12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
81 610
70
81 680
80 809
-801
-870
13
Integration och jämställdhet
12 432
550
12 982
12 225
-207
-757
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
70 375
70 375
66 901
-3 474
-3 474
15
Studiestöd
21 005
21 005
19 953
-1 052
-1 052
16
Utbildning och universitetsforskning
60 110
6
60 116
59 419
-691
-697
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
12 880
12 880
12 827
-53
-53
18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
1 230
1 230
1 076
-153
-153
19
Regional tillväxt
2 973
-33
2 940
2 879
-94
-62
20
Allmän miljö- och naturvård
5 156
5 156
5 085
-71
-71
21
Energi
2 830
2 830
2 858
28
28
22
Kommunikationer
45 428
0
45 428
45 962
534
534
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
15 278
515
15 793
16 203
924
410
24
Näringsliv
5 588
33
5 622
5 439
-149
-183
25
Allmänna bidrag till kommuner
93 596
3
93 599
93 599
3
0
26
Statsskuldsräntor m.m.
22 084
22 084
3 325
-18 759
-18 759
27
Avgiften till Europeiska unionen
37 700
37 700
41 553
3 853
3 853
Förändring av anslagsbehållningar
-1 660
-1 660
1 660
1 660
Summa
855 098
10 480
865 578
840 872
-14 226
-24 706
Riksgäldskontorets nettoutlåning
10 580
10 580
22 023
11 443
11 443
Kassamässig korrigering
0
0
-491
-491
-491
Summa utgifter i statens budget
865 678
10 480
876 158
862 404
-3 274
-13 754
De totala utgifterna blev lägre än anvisat
Utfallet för utgifterna i statens budget uppgick till 862 404 miljoner kronor. Det är 3 274 mil- joner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. I förhåll-
ande till det totalt anvisade beloppet, den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 13 754 miljoner kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade
54
s. 55 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
beloppet och utfall är utgifterna för Statsskulds- räntor m.m. som blev lägre än anvisat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat.
Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 12 551 miljoner kronor, vilket är 2 632 miljoner kronor (26,5 procent) högre än i statens budget för 2014. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i budgeten för 2014 anvisades ytterligare 3 847 miljoner kronor.
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 036 miljoner kronor, vilket är 2 516 mil- joner kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än beräknat i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare 4 131 miljoner kronor.
Färre arbetslösa och studerande än beräknat medför lägre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 66 901 miljoner kronor, vilket är 3 474 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014. Det beror till största del på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning.
Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev utfallet 19 953 miljoner kronor, vilket är 1 052 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. uppgick till 3 325 miljoner kronor, vilket är 18 759 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är större inkomster från överkurser vid emission än beräknat.
Skr. 2014/15:101
EU-avgiften högre än anvisat - kompenseras delvis 2015
Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 41 553 miljoner kronor, vilket är 3 853 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisat. Under 2015 har detta initialt motsvarats av minskade betalningar från Sverige till EU om 2 804 mil- joner kronor.
Kärnavfallsfondens minskade placeringar och Affärsverket svenska kraftnäts ökade lån ger högre nettoutlåning
Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- utlåning blev 11 443 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på att Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret samtidigt som Affärsverket svenska kraftnät ökade lånen i Riksgäldskontoret.
Utfall för 2014 och 2013
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2013–2014
Miljoner kronor
Skillnad
Utgiftsområde
Utfall 2014
Utfall 2013
mot 2013
1
Rikets styrelse
12 902
11 823
1 079
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
14 122
16 052
-1 930
3
Skatt, tull och exekution
10 384
10 388
-4
4
Rättsväsendet
40 194
39 297
897
5
Internationell samverkan
1 662
1 826
-164
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
47 978
45 410
2 567
7
Internationellt bistånd
31 027
30 776
252
8
Migration
12 551
9 870
2 681
9
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
61 589
58 994
2 595
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktions-
nedsättning
99 036
96 394
2 642
11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
39 313
39 985
-673
12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
80 809
78 533
2 276
13 Integration och
jämställdhet
12 225
8 836
3 388
14
Arbetsmarknad och
arbetsliv
66 901
69 721
-2 820
15
Studiestöd
19 953
20 567
-614
16
Utbildning och
universitetsforskning
59 419
56 484
2 935
17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
12 827
12 730
97
55
s. 56 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik
1 076
999
77
19
Regional tillväxt
2 879
3 270
-392
20
Allmän miljö- och
naturvård
5 085
4 807
278
21
Energi
2 858
2 613
245
22
Kommunikationer
45 962
43 655
2 307
23
Areella näringar,
landsbygd och livsmedel
16 203
16 006
196
24
Näringsliv
5 439
5 248
191
25
Allmänna bidrag till
kommuner
93 599
88 915
4 684
26
Statsskuldsräntor m.m.
3 325
16 774
-13 449
27
Avgiften till Europeiska
unionen
41 553
37 412
4 141
Förändring av
anslagsbehållningar
Summa
840 872
827 388
13 484
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
22 023
96 225
-74 202
Kassamässig korrigering
-491
-2 205
1 714
Summa utgifter m.m.
på statens budget
862 404
921 408
-59 004
Utgifterna minskade till följd av större
engångseffekter 2013
Utgifterna i statens
budget
minskade med
59 004 miljoner kronor (6,4 procent)
mellan
2013 och 2014. Riksgäldskontorets nettout- låning minskade med 74 202 miljoner kronor (77,1 procent), till stor del beroende på engångs- effekter under 2013. Utgifterna för utgiftso- mråde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 449 miljoner kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre.
Högre utgifter för allmänna val
Utgifterna för utgiftsområde 1 Rikets styrelse blev 1 079 miljoner kronor (9,1 procent) högre än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparla- mentet, riksdag, kommun- och landstings- fullmäktige, vilket ökade utgifterna.
Engångsutbetalning till EIB under 2013
Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskade i stället utgifterna med 1 930 miljoner kronor (12,0 procent). Det beror på att Sverige, under 2013, gjorde en engångsutbetalning till Europeiska investerings- banken (EIB).
Flygplanet JAS 39 E medför högre utgifter för staten
Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med 2 567 mil- joner kronor (5,7 procent). Det beror framför allt på högre utgifter för anskaffning och utveckling av flygplanet JAS 39 E.
Antalet asylsökande ökar
Även utgifterna för utgiftsområde 8 Migration blev högre än 2013. Ökningen uppgår till 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) och beror på att antalet asylsökande till Sverige har ökat.
Assistansersättningen fortsätter öka
Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg ökade med 2 595 mil- joner kronor (4,4 procent). Kostnaderna för statlig assistansersättning ökade med 1 338 mil- joner kronor (6,0 procent) och Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 721 miljoner kronor (3,5 procent).
Ökade utgifter för sjukpenning
Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning blev högre än 2013. Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med 2 642 miljoner kronor (2,7 procent). Ökningen beror bland annat på att fler erhåller sjukpenning och att fler får sjukpenning under en längre tid.
Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 276 miljoner kronor (2,9 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 934 miljoner kronor (2,5 procent), eftersom både ersätt- ningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än 2013.
Fler kommunmottagna ger högre utgifter
Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 3 388 miljoner kronor (38,3 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler flyktingar 2014 jämfört med föregående år.
Aktivitetsstödet minskade
Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2 820 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2013, vilket till stor del beror på att antalet deltagare i program med
56
s. 57 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
aktivitetsstöd minskade under året. Antalet arbetslösa är i princip oförändrat mellan åren.
Kapitaltillskott till ESS ger ökade utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning ökade utgifterna med 2 935 mil- joner kronor (5,2 procent). En av orsakerna till det högre utfallet är ett kapitaltillskott med 794 miljoner kronor till European Spallation Source ESS AB, vilket är en ökning med 394 miljoner kronor jämfört med 2013.
Järnvägsinvesteringarna ökade
Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommuni- kationer ökade med 2 307 miljoner kronor (5,3 procent). Till stor del beror ökningen på att järnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade.
Kommunerna kompenseras för sänkt skatt till pensionärer
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 4 684 miljoner kronor (5,3 procent). Det beror framför allt på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för sänkt skatt till pensionärer. Reformen ger minskade skatte- intäkter till kommuner och landsting.
Utgifterna för statsskuldsräntor historiskt låga
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med 13 449 miljoner kronor (80,2 procent). Utgifterna är historiskt låga och minskningen beror till stor del på inkomster efter överkurser vid emission.
Engångseffekter påverkar jämförelsen i nettoutlåningen
Under 2014 minskade Riksgäldskontorets netto- utlåning med 74 202 miljoner kronor (77,1 pro- cent). Det beror framför allt på att lånen till Riksbanken ökade med 103 621 miljoner kronor 2013. Samtidigt ökade behållningen på stabi- litetsfondens konto med 25 901 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen 2013.
2.3.2 Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten
Utgifterna i statens budget blev 3,3 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt redo- visas hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makro-
Skr. 2014/15:101
ekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redo- visas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller Riksbanken. Reste- rande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2014
Miljarder kronor
Makro-
förutsätt
Övrigt 2
Totalt
Volym
ningar
Beslut
Utgiftsområden,
exklusive räntor 1
4,5
3,2
-2,2
2,8
0,7
Statsskuldsräntor
m.m.
-18,8
0,0
-18,7
0,0
0,0
Riksgäldskontorets
nettoutlåning 3
11,0
0,0
3,5
0,4
7,1
Summa utgifter
-3,3
3,2
-17,4
3,2
7,8
1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
3 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
Skillnader till följd av reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym)
Utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade volymer, vilket i första hand förklaras av utvecklingen inom två utgiftsområden.
Fler personer än beräknat i statens budget erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2014. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,5 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten.
Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl- sökande personer i Migrationsverkets mot- tagande uppgick till ca 64 000 personer 2014, vilket är närmare 50 procent fler än beräknat. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration blev 2,6 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Samtidigt blev utgifterna under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 0,8 miljarder kronor lägre än i statens budget,
57
s. 58 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
vilket främst förklaras av att biståndsutgifterna kan användas för att finansiera högre utgifter för ersättningar och bostadskostnader för asyl- sökande i enlighet med de definitioner som utfärdas av OECD:s biståndskommitté DAC.
Utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 miljard lägre än anvisat, vilket i första hand beror på att färre studerande än beräknat, under 2014, hade rätt till den högre bidragsnivån i studiestödssystemet.
Skillnader till följd av reviderade bedömningar av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 17,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Skillnaden återfinns framför allt på anslaget för statsskuldsräntor, som under denna kategori blev 18,7 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det beror främst på betydligt högre inkomster av överkurs vid emission, 15,2 mil- jarder kronor högre än beräknat i budgeten. Sådana överkurser uppstår när Riksgälds- kontoret emitterar obligationer med kupong- räntor som överstiger de aktuella marknads- räntorna. Detta innebär endast en omfördelning av räntebetalningar över tiden. Överkurserna blev ovanligt stora 2014 till följd av de exceptionellt låga marknadsräntorna. Ränte- anslaget påverkas av många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makro- beroende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad, som för 2014 endast var marginell, redovisas under kategorin Övrigt.
Utgifterna för Riksgäldskontorets nettout- låning blev, som följd av ändrade makro- förutsättningar, 3,5 miljarder kronor högre än i statens budget. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat har medfört att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat mer än väntat när lån refinansierats till en högre dollar- respektive eurokurs än den ursprungliga.
Utgifterna för utgiftsområdena, exkl. utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,2 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på ändrade makroekonomiska förut- sättningar. Det förklaras i första hand av att färre personer erhöll arbetslöshetsersättning eller deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program som berättigade till aktivitetsstöd än vad som
antogs vid budgeteringen, vilket har medfört lägre utgifter under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv.
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar
Skillnad
Utfall
SB
Utfall
utfall
2014-
2013
2014
2014
SB 2014
Procentuell förändring
från föregående år:
BNP (fasta priser) 1
1,3
2,5
2,1
-0,4
KPI (årsgenomsnitt) 1
0,0
0,9
-0,2
-1,1
Antal sysselsatta,
15–74 år 1
1,0
0,8
1,4
0,6
Timlön (enligt
nationalräkenskaperna)
1,9
2,9
1,7
-1,2
Nivåer:
Arbetslöshet, 15–74
år, procent av arbets-
kraften 1, 2
8,0
8,1
7,9
-0,2
SEK/Euro 3
8,65
8,45
9,10
0,65
SEK/USD 3
6,51
6,56
6,86
0,30
6-mån ränta,
årsgenomsnitt 3
0,9
1,1
0,4
-0,6
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt 3
1,6
1,9
0,9
-1,0
Källa: Statistiska centralbyrån.
2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.
3 Källa: Riksbanken.
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen, regeringen eller Riks- banken.
Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 2,8 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Det förklaras i första hand av att riksdagen anvisade ytterligare 2 miljarder kronor under hösten 2014 till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap mot bakgrund av uteblivna intäkter från Schweiz avseende medfinansiering för anskaffning och utveckling av JAS 39 E. Vidare anslog riksdagen under våren 2014 ytterligare medel till lång- siktiga åtgärder för landbygdens utveckling under utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel.
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 0,4 miljarder kronor högre till följd av beslut, vilket avsåg Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret. Lånevolymen i dollar utökades något,
58
s. 59 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
vilket klassificeras under kategorin Beslut. Under kategorin Makro klassificeras sådana förändringar av Riksbankens lån som beror på att lån refinansieras till en annan växelkurs än den ursprungliga.
Skillnader till följd av övriga orsaker
Utgifterna blev 7,8 miljarder kronor högre än i statens budget på grund av övriga orsaker. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) blev 7,1 miljarder kronor högre, medan utgiftsområdenas utgifter (exkl. räntor) blev 0,7 miljarder kronor högre.
Utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 3,9 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget av övriga orsaker. Det förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI- och mervärdes- skattebas för 1995–2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014.
Inom flera utgiftsområden blev utgifterna lägre än anvisat till följd av övriga orsaker, framför allt under områdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning.
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.
2.3.3 Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av stats- finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2014 har regeringen dragit in anslagsmedel på totalt 21 459 miljoner kronor. Det är 6 429 mil- joner kronor mer än 2013. De 26 största indragningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet under 2014. I tabell 29 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
Skr. 2014/15:101
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör
anslagssparande
Den största
indragningen,
som uppgick till
5 334 miljoner
kronor, avser
räntor på stats-
skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-
ersättning
och
aktivitetsstöd
och uppgick
till
2 913 miljoner
kronor. Båda
är indragning
av
anslagssparande.
Tabell 2.26 Indragningar 2014
Miljoner kronor
UO Anslag
5 1:1
Avgifter till internationella organisationer
170
6 1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 066
7 2:1
(2013)
Reformsamarbete i Östeuropa
133
9 1:4
Tandvårdsförmåner
1 007
9 1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
1 375
9 1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
158
Stimulansbidrag och åtgärder inom
9 4:5
äldrepolitiken
522
Ersättning för vanvård i den sociala barn-
9 4:8
och ungdomsvården
150
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
140
10
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
220
12
1:2
Föräldraförsäkring
231
Kommunersättningar vid
13
1:2
flyktingmottagande
406
Etableringsersättning till vissa nyanlända
13
1:3
invandrare
248
Ersättning till etableringslotsar och
13
1:4
insatser för vissa nyanlända invandrare
853
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
14
1:2
aktivitetsstöd
2 913
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14
1:3
program och insatser
178
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
316
15
1:2
Studiemedel
1 840
Utveckling av skolväsendet och annan
16
1:5
pedagogisk verksamhet
336
16
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
185
16
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
319
Särskilda utgifter inom universitet och
16
2:64
högskolor
356
23
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
170
Från EU-budgeten finansierade åtgärder
23
1:19
för landsbygdens miljö och struktur
426
26
1:1
Räntor på statsskulden
5 334
Övriga indragningar
2 408
Summa
21 459
59
s. 60 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.3.4 Överskridanden
Medgivna överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2014.
Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014
Miljoner kronor
Medgivet
Utnyttjat
överskridande
medgivet
UO
Anslag
överskridande
Avgiften till
27
1:1
Europeiska unionen
300
273
I
statens
budget anvisades
37 700 miljoner
kronor på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen som ligger under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Regeringen medgav i beslut den 27 november 2014 att
anslaget
fick
överskridas
med
300 miljoner
kronor
(dnr
Fi2014/4150).
Anslagskredit
på
3 728 miljoner
kronor utnyttjades
och av
det
medgivna överskridandet utnyttjades 273 mil- joner kronor.
Icke medgivna överskridanden
Under 2014 har inget anslag överskridits utan medgivande från regeringen.
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprungligen budgeterade belopp och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2014 med utfallet 2013. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas per utgiftsområde hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- den avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats redovisas. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyn- digande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2014 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2014 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).
2.4 Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.
60
s. 61 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.28 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
127
127
0
-0,1
124
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
843
837
-6
-0,7
802
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
717
703
-14
-2,0
690
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
80
70
-10
-12,4
57
4:1
Regeringskansliet m.m.
6 844
6 926
82
1,2
6 577
5:1
Länsstyrelserna m.m.
2 523
2 529
6
0,2
2 472
6:1
Allmänna val och demokrati
631
630
-2
-0,3
39
8:2
Presstöd
567
519
-48
-8,5
518
Övriga anslag
565
563
-2
-0,4
545
Summa
12 896
12 902
6
0,0
11 823
Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet
Utfallet uppgick till 12 902 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 1 079 miljoner kronor (9,1 procent).
Lägre utgifter för riksdagens fastigheter än budgeterat
Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- anslag blev 70 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det låga utfallet för 2014 beror i huvudsak på lägre kostnader än planerat för underhållsåtgärder och avskrivningskost- nader.
Under 2014 har byggnadsarbetet i och med renoveringen av fastigheten Mercurius färdig- ställts. Renoveringen av Mercurius, som ligger i Gamla Stan i Stockholm, påbörjades under 2012. Under 2014 har fastigheten tagits i bruk, men fulla avskrivningskostnader har ännu inte be- lastat anslaget på grund av förseningar i färdig- ställandet. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 13 miljoner kronor (23,4 procent).
Utgifterna för Regeringskansliet blev något högre än anvisat i budgeten
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 926 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2013 blev utfallet 349 miljoner kronor högre. Under 2014 ökade antalet årsarbetskrafter med 48 till 4 515 och personalkostnaderna ökade bl.a. med anledning av avgångsvederlag i samband med regerings- skiftet i september.
Valår medförde ökade utgifter för Allmänna val och demokrati
Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 630 miljoner kronor, vilket är 591 miljoner kronor högre än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparlamentet, riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige för första gången under samma år vilket förklarar de högre utgifterna.
61
s. 62 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
6:6
Stöd till politiska partier
171
128
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 171 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 128 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 43 miljoner kronor.
Garantier
Tabell 2.30 UO 1 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2014-12-31
Kreditgarantier till
UD-anställda 1
50
1
1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV)
Inomstatliga lån
Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2014-12-31
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten
100
59
Riksdagsförvaltningens
investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar
500
414
Summa
600
473
Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2014 var 473 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Dalarnas län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning, har myndig- heten i alla väsentliga avseenden, förutom vad gäller effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket med reservation nedan, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten har överskridit av regeringen beslutad anslagskredit med 7 995 000 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder anslagspost 16 under utgiftsområde 19. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:
– förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten.
– förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Länsstyrelsens i Jämtlands län ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014.
– lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten redovisar upplupna bidrags- intäkter och oförbrukade bidrag i balans- räkningen med felaktiga belopp. Båda dessa poster har genom bristande kontroll av redovisningen, redovisats med för högt belopp om 18 miljoner kronor.
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västerbottens län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation .
62
s. 63 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:
– upprättat årsredovisningen enligt förord- ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndig- heten,
– förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Länsstyrelsens i Västerbottens län ekono- miska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
– lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Länsstyrelsen i Västerbottens län har redovisat lämnade bidrag till kommunerna i transfererings- avsnittet om 27 618 000 kronor avseende bygde- och fiskemedel. Utbetalningarna har gjorts med delegerad rätt för kommunerna att fatta beslut om utbetalning till slutliga mottagare. För- farandet strider mot förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter. Enligt uppgift från länsstyrelsen uppgår den ackumulerade behåll- ningen hos kommunerna av ännu inte utbetalade medel från kommunerna per den 31 december 2014 till 49 477 000 kronor. Om utbetalning och beslut i dessa bidragsärenden hade fattats av Länsstyrelsen i Västerbottens län enligt förordningen skulle fonden för bygdemedel i Länsstyrelsens redovisning ha redovisats med motsvarande högre belopp.
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndig- hetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Skr. 2014/15:101
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndig- hetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
63
s. 64 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.32 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
11 764
11 857
93
0,8
11 351
1:9
Statistiska centralbyrån
550
541
-9
-1,7
531
1:10
Bidragsfastigheter
335
330
-4
-1,2
333
1:11
Finansinspektionen
417
408
-9
-2,1
333
1:12
Riksgäldskontoret
304
253
-50
-16,6
281
1:15
Riksrevisionen
311
301
-10
-3,0
279
Övriga anslag
441
431
-9
-2,0
2 942
Summa
14 121
14 122
1
0,0
16 052
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsför- valtning.
Utfallet uppgick till 14 122 miljoner kronor och blev därmed 1 miljon kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 1 930 miljoner kronor (12,0 procent) lägre.
Utfallet för statliga tjänstepensioner högre än 2013 Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 11 857 miljoner kronor. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 505 miljoner kronor (4,5 procent). Ökningen beror på att fler personer erhåller pensionsförmån samt att till- kommande individer har högre förmånsbelopp.
Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret blev 253 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (16,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror bl.a. på att Riksgäldskontoret har haft lägre kostnader för marknadsföring och IT-konsulter. Minskningen jämfört med 2013 förklaras även av att riksdagen har beslutat att flytta 15 miljoner kronor i anslag hänförliga till statsskuldsupplåningen till utgiftsområde 26 anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter .
Utfallet lägre 2014 på grund av Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken 2013
Den främsta förklaringen till att utfallet för utgiftsområdet som helhet blev lägre än för 2013 är att en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) på 2 517 miljoner kronor gjordes i februari 2013, vilket belastade anslaget 1:18 (2013) Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken .
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
Verksamhetsstöd för den
statliga
1:3
budgetprocessen
45
0
1:10
Bidragsfastigheter
30
0
Summa
75
0
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 75 miljoner kro- nor. Bemyndigandena har inte utnyttjats, varför det inte fanns några utestående åtaganden vid utgången av 2014.
64
s. 65 Utlåning Kontrollera mot PDF
Utlåning
Tabell 2.34 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utlåning
Låneram
Lån 2014-12-31
Kredit till Island 1
0
0
Kredit till Irland 2
600 EUR
600 EUR
Riksbanken 3
227 011
1 Prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310. Island betalade i juli 2014 tillbaka sitt lån till Sverige i förtid.
2 Prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209, prop. 2014/15:9, bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8.
3 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island med lån för att motverka finanskrisens effekter. Island amorterade hela lånet i förtid under 2014.
Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 243 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 198 525 miljoner kronor, utan valutaomvär- dering. Jämfört med 2013 ökade utlåningen till Riksbanken med 4 467 miljoner kronor. I ovans- tående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.
Skr. 2014/15:101
Garantier
Tabell 2.35 UO 2 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utestående
Utestående
åtaganden
åtaganden
utländsk
Garanti
Garantiram
2014-12-31
valuta
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
1 388 869
Garanti till insättare i
utländska instituts
filialer i Sverige 2
Obegränsad
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Garantier till banker
m.m. för skuld-
förbindelser 4
Obegränsad
935
Garantikapital i
Europeiska investerings-
6 565
banken (EIB) 5
6 565 EUR
62 467
EUR
Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken
1 963
(NIB) 6
1 963 EUR
18 682
EUR
Nordiska
investeringsbanken,
projektinvesteringslån 7
671 EUR
6 077
639 EUR
Garantikapital i
Europeiska utvecklings-
banken (EBRD) 8
542 EUR
5 153
542 EUR
Garantikapital till
Europarådets
utvecklingsbank (CEB) 9
124 EUR
1 177
124 EUR
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Akademiska
Hus 10
Obegränsad
79
A/O Dom Shvetsii 11
100
9
1 USD
Summa
1 483 448
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2013.
2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.
3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
4 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
5 Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.
6 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
7 Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.
8 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
9 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.
10 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.
11 Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014.
EUR=9,5155
USD=7,8117
65
s. 66 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Inomstatliga lån
Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2014-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter
12 800
12 012
Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing
2 915
1 677
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler
11 500
10 092
Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används
i verksamheten
15
6
Sjunde AP-fondens investeringar i
anläggningstillgångar som används
i verksamheten
5
0
Summa
27 235
23 787
Riksdagen
har
beslutat
om
låneramar
på
27 235 miljoner
kronor
inom
utgiftsområdet.
Utestående
lån
vid utgången
av 2014
var
23 787 miljoner kronor.
Övriga krediter
Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
0
Investerarskyddet 2
Obegränsad
0
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser 3
Obegränsad
0
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 4
Obegränsad
0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 5
Obegränsad
0
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 6
Obegränsad
0
Sjunde AP-fondens kredit på
räntekonto
100
0
Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av nya
myndigheter
355
0
Statens tjänstepensionsverk -
behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
62
Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet 7
100
0
Summa
0
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
4 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.
5 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.
6 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).
7 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
Riksdagen har beviljat krediter inom utgifts- området, bl.a. för insättningsgarantin och inves- terarskyddet. Det var inga krediter inom utgifts- området som var utnyttjade vid utgången av 2014.
66
s. 67 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.38 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Skatteverket
7 042
6 970
-73
-1,0
6 934
1:2
Kronofogdemyndigheten
1 797
1 763
-34
-1,9
1 794
1:3
Tullverket
1 677
75
1 651
-26
-1,5
1 660
Summa
10 516
75
10 384
-132
-1,3
10 388
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- myndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 10 384 miljoner kronor och blev därmed 132 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 minskade utgifterna med 4 miljoner kronor (0,0 procent).
Utgifterna för Skatteverket, Kronofogde-
myndigheten och Tullverket lägre än beräknat
Utfallet
för
anslaget
1:1
Skatteverket
blev
6 970 miljoner
kronor,
vilket
är 73 miljoner
kronor
lägre
än anvisat
i
budgeten
och
36 miljoner kronor högre än föregående år. Den låga utgiftsökningen förklaras bl.a. av återhållsamhet vid återrekrytering.
Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 763 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 31 miljoner kronor lägre än föregående år. Kronofogdemyndighetens lägre utfall kan även det förklaras med en återhållsamhet vad det gäller återrekrytering.
Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 651 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kro- nor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 9 miljoner kronor lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på färre antal anställda än 2013. Tullverket tillfördes 75 miljoner kronor efter beslut av riksdagen hösten 2014
67
s. 68 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.39 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Polisorganisationen
21 080
200
21 079
-1
0,0
20 698
1:2
Säkerhetspolisen
1 104
1 106
2
0,2
1 070
1:3
Åklagarmyndigheten
1 306
1 310
4
0,3
1 278
1:4
Ekobrottsmyndigheten
589
582
-7
-1,2
532
1:5
Sveriges Domstolar
5 346
5 226
-120
-2,2
5 171
1:6
Kriminalvården
7 835
-25
7 744
-91
-1,2
7 604
1:8
Rättsmedicinalverket
379
362
-17
-4,4
345
1:11
Ersättning för skador på grund av brott
122
111
-11
-9,1
98
1:12
Rättsliga biträden m.m.
2 306
2 432
127
5,5
2 260
1:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
40
25
67
27
67,2
54
Övriga anslag
184
174
-10
-5,5
187
Summa
40 292
200
40 194
-98
-0,2
39 297
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- myndigheten.
Utfallet uppgick till 40 194 miljoner kronor och blev därmed 98 miljoner kronor (0,2 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 897 miljoner kronor (2,3 procent) högre.
Utfallet för polisen och Kriminalvården
Utfallet för anslaget 1:1 Polisorganisationen uppgick till 21 079 miljoner kronor, vilket är en miljon lägre än vad som anvisades i statens budget. Polisens totala kostnader ökade med 381 miljoner kronor jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning på ca två procent. Anslaget tillfördes 200 miljoner kronor efter riksdagens beslut hösten 2014 vilket medförde att den nya Polismyndigheten kunde starta verksamheten den 1 januari 2015 med en ekonomi i balans.
Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 7 744 miljoner kronor. Det är 91 miljoner kro- nor lägre än vad som anvisades i statens budget.
Medelbeläggning i anstalt och häkte har under perioden 2010–2014 minskat kontinuerligt. Under 2014 har dock intagna i häkte stabiliserats runt samma nivå som 2013 och trenden med en minskande medelbeläggning i anstalt har mattats av.
Jämfört med föregående år ökade utfallet för anslaget med 140 miljoner kronor. En stor del av det högre utfallet 2014 beror på ökade personalkostnader, framför allt inom anstaltsverksamheten.
Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 67 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (67,2 procent) högre än ursprungligen anvisade medel i statens budget. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är framför allt utgif- terna för ersättning vid frihetskränkning som ökat under året. Under 2014 avgjordes 1 918 ärenden där ersättning utbetalades, vilket innebar en ökning med 17 procent jämfört med 2013. Andelen ärenden där ersättning för frihetskränk- ning beviljats har de senaste tre åren varit stabilt runt cirka 90 procent.
68
s. 69 Utlåning Kontrollera mot PDF
Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än 2013
Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 432 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (5,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 172 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Ökningen beror delvis på att timkostnadsnormen höjdes för offentliga försvarare och att antalet debiterade timmar per förordnande ökade. Även antalet omfattande mål, med flera tilltalade i samma mål, har ökat. Ett stort mål i Södertälje tingsrätt i juni 2014 är ett sådant exempel.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Domarnämnden
Domarnämnden har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:
– förutom avseende det förhållande som beskrivs i stycket grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten,
– gett en rättvisande bild av Domarnämndens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
– lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med och stödjer en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Årsredovisningen för Domarnämnden inkom till regeringen den 24 februari 2015. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Om den 22 februari infaller på en helgdag är det tillåtet att lämna årsredovisningen näst påföljande vardag. Årsredovisningen har lämnats för sent och därmed inte i enlighet med förordningens villkor.
Skr. 2014/15:101
Rikspolisstyrelsen
Övrig upplysning
Polisen redovisar i sin årsredovisning stora underskott i vissa offentligrättsliga verksam- heter. På grund av att det råder osäkerhet kring vilka ekonomiska mål som gäller för verksamheterna har Polisen inte getts möjlighet att efterleva det övergripande målet om full kostnadstäckning i avgiftsfinansierad verksam- het. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:6 Att överklaga till förvaltnings- rätten – handläggningstider och information till enskilda
Riksrevisionen har granskat förvaltnings- rätternas hantering av överklagade beslut.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riks- revisionens rapport om förvaltningsrätternas hantering av överklagade beslut (skr. 2013/14:253). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
69
s. 70 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.40 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 429
1 104
-325
-22,8
1 275
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
189
167
-22
-11,5
157
Övriga anslag
401
392
-9
-2,2
395
Summa
2 018
1 662
-356
-17,6
1 826
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisa- tioner.
Utfallet uppgick till 1 662 miljoner kronor, vilket är 356 miljoner kronor (17,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 164 miljoner kronor (8,9 procent) lägre.
Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev lägre än beräknat och jämfört med 2013
Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 104 miljoner kronor, vilket är 325 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i budgeten. Skillnaden beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 395 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget är 171 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än föregående år. Skillnaden förklaras till stor del av att en del av avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer beräknas belasta 2015 års budget, bl.a. på grund av förändrade mandat beroende på omvärldsförändringar.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:11
Samarbete inom
Östersjöregionen
160
80
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 160 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 80 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digande och utestående åtaganden uppgick till 80 miljoner kronor. Sida byggde upp en ny avtalsportfölj 2014. Det arbetet avslutades inte under 2014 vilket är förklaringen till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.
70
s. 71 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.42 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
23 711
232
23 483
-228
-1,0
22 953
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 875
-647
972
-903
-48,1
1 208
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
8 856
2 000
10 864
2 008
22,7
8 826
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
och anläggningar
6 704
6 564
-140
-2,1
6 471
1:5
Forskning och teknikutveckling
623
627
5
0,7
613
1:7
Officersutbildning m.m.
220
-15
204
-16
-7,1
195
1:8
Försvarets radioanstalt
860
852
-8
-0,9
832
2:1
Kustbevakningen
1 047
57
1 055
8
0,8
1 084
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
21
250
128
107
506,0
34
2:4
Krisberedskap
1 113
89
1 100
-13
-1,2
1 096
2:7
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 060
1 053
-7
-0,7
1 057
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
361
351
-9
-2,5
360
Övriga anslag
746
-6
724
-22
-2,9
683
Summa
47 196
1 960
47 978
781
1,7
45 410
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.
Utfallet uppgick till 47 978 miljoner kronor och blev därmed 781 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 2 568 miljoner kronor (5,7 procent) högre.
Ytterligare beredskapsövningar ledde till utgiftsökningar jämfört med 2013
Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 23 483 miljoner kronor, vilket är 228 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 530 miljoner kronor (2,3 procent) högre än före- gående år. Riksdagen beslutade att anvisa anslaget ytterligare medel hösten 2014 vilket medförde att försvaret kunde genomföra ytterligare beredskapsövningar under hösten.
Lägre utgifter än väntat för avvecklingen av International Security Assistance Force (ISAF) Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 972 miljoner kronor,
vilket är 903 miljoner kronor (48,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 236 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budgeten beror bland annat på att avvecklingen av International Security Assistance Force (ISAF) kunde göras till en lägre kostnad än beräknat. Detta på grund av att den afghanska armén övertog Camp Northern Ligths istället för att basen helt avvecklades. Delar av det planerade materielunderhållet sköts också upp till 2015 vilket bidrog till lägre utgifter. I och med att ISAF avvecklades minskade Sveriges internationella truppnärvaro. I Afghanistan minskade antalet stationerade med ca 270 individer till 30 personer i och med övergången till Resolut Support Mission (RSM). År 2014 förberedde Försvarsmakten svenskt styrkebidrag till FN-insatsen i Mali. Under första kvartalet 2015 ska det svenska bidraget till insatsen anlända.
71
s. 72 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar
Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 10 864 miljoner kronor. Det är 2 008 miljoner kronor (22,7 procent) högre än anvisade medel. I utgifterna ingår bl.a. leveranser av pansarterrängbil 360, modifierade flygplan JAS 39 C/D, nya bandvagnar samt beställningar som Försvarsmakten lagt på mark- baserat luftvärn. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 2 000 miljoner kronor hösten 2014. Anslagsmedlen användes till att fortsätta arbetet med anskaffningen och utvecklingen av flyg- planet JAS 39 E enligt den befintliga tidplanen. Vid budgeteringen avsåg Sverige att göra inför- skaffningen gemensamt med Schweiz men under våren 2014 avbröt Schweiz förhandlingarna efter en folkomröstning, vilket medförde ökade kostnader för Sverige. Detta förklarar även skillnaden på 2 038 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Färre studenter på officersprogrammet innebär lägre utgifter
Utfallet för anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. uppgick till 204 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten. Skillnaden mellan utfallet och budgeten beror på att antalet studenter som läser på officersprogrammet är färre än beräknat.
Högre utgifter än beräknat på grund av branden i Västmanlands län
Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings- tjänst m.m. uppgick till 128 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor (506 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 250 miljoner kronor. Medlen användes för att kompensera kommunerna för de utgifter som uppstod i samband med sommarens skogsbrand i Västmanland. Utgifterna för skogsbranden blev lägre än vad som beräknades hösten 2014, vilket resulterade i ett anslagssparande på 143 miljoner kronor. Under 2014 behandlades i stort sett alla ersätt- ningsanspråk och därför drogs stora delar av anslagssparandet in 2015.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.43 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:3
Anskaffning av materiel
och anläggningar
72 700
62 588
1:4
Vidmakthållande,
avveckling m.m. av
materiel och
anläggningar
18 800
15 545
2:2
Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra
naturolyckor
30
24
2:4
Krisberedskap
560
467
3:1
Strålsäkerhets-
myndigheten
55
53
Summa
92 145
78 677
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 92 145 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till
78 677 miljoner
kronor. Skillnaden mellan
bemyndiganden
och utestående åtaganden
uppgick till 13 468 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar . För detta anslag är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 10 112 miljoner kronor. Skillnaden beror bl.a. på osäkerhet om hur utveckling och anskaffning av flygplanet JAS 39 E skulle hanteras då det var planerat att göras tillsammans med annat land. Det har medfört att Försvarsmakten använt en större marginal till bemyndigandet än tidigare år.
Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av
materiel och anläggningar
uppgick till
18 800 miljoner kronor.
De
utestående
åtagandena uppgick till 15 545 miljoner kronor. Skillnaden på 3 255 miljoner kronor beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning, på grund av den pågående strukturomvandlingen inom försvarslogistiken.
72
s. 73 Utlåning Kontrollera mot PDF
Garantier
Tabell 2.44 UO 6 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2014-12-31
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1
24
10
1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.
Inomstatliga lån
Tabell 2.45 UO 6 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram Lån 2014-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskapsverksamhet
300
0
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
350
87
Summa
650
87
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden
40 000
0
Riksdagen har beslutat
om låneramar
på
650 miljoner kronor för inomstatliga lån, exklu- sive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Utestående lån var 87 miljoner kronor vid utgången av 2014.
Övriga krediter
Tabell 2.46 UO 6 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
Försvarets materielverks behov
av rörelsekapital
12 000
5 837
Försvarsexportmyndighetens
behov av rörelsekapital
7 000
499
Summa
19 000
6 336
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2014 uppgick till 6 336 miljoner kronor.
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2013:22 Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser
Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Försvarsmaktens förmåga till uthålliga in- satser (skr. 2013/14:185). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:FöU12, rskr. 2013/14:353).
RiR 2014:4 Försvarsmaktens omställning
Riksrevisionen har granskat om Försvars- maktens omställning har varit tydlig och transparent.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).
RiR 2014:7 Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret
Riksrevisionen har granskat de ekonomiska förutsättningarna för Försvarsmakten att genomföra den omställning som följer av riksdagens beslut från 2009 om ny försvars- politisk inriktning.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).
73
s. 74 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
RiR 2014:8 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010– 2014
Riksrevisionen har i sin slutrapport i granskningsstrategin för försvaret granskat regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret och övriga intentioner med försvaret.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvars- maktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).
RiR 2014:23 Informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen
Riksrevisionen har granskat informations- säkerhet i den civila statsförvaltningen.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riks- revisionens rapport om informationssäkerheten i den civila statsförvaltningen (skr. 2014/15:84). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
74
s. 75 Utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.47 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Biståndsverksamhet
30 678
-954
29 856
-822
-2,7
28 512
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
985
-8
973
-12
-1,3
980
2:1 (2013)
Reformsamarbete i Östeuropa
37
37
0,0
1 161
Övriga anslag
167
161
-7
-4,0
123
Summa
31 831
-962
31 027
-804
-2,5
30 776
Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- lingssamarbete.
Utfallet blev 31 027 miljoner kronor, vilket är 804 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 252 miljoner kronor (0,8 pro- cent) högre.
Lägre utgifter för biståndsverksamheten än beräknat men högre än 2013
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet
uppgick till
29 856 miljoner kronor,
vilket
är
822 miljoner
kronor (2,7 procent)
lägre
än
anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget minskades med 954 miljoner kronor genom riksdagens beslut våren 2014, främst för att finansiera ökade utgifter för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande under utgifts- område 8 Migration. Bland annat minskades budgeten för bidrag till multilaterala och inter-
nationella organisationer och
fonder
med
550 miljoner kronor.
Jämfört med 2013 blev utfallet för anslaget 1:1
Biståndsverksamhet
1 345 miljoner
kronor
(4,7 procent) högre.
Orsaken
är
främst
att
utgifter för reformsamarbeten i Östeuropa fr.o.m. 2014 redovisas under anslaget. Fram t.o.m. 2013 redovisades dessa utgifter under anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa , vilket förklarar det låga utfallet på detta anslag under 2014. Utgifterna för globala insatser för social hållbar utveckling ökade med 429 miljoner kronor 2014. Inom ramen för en ny strategi utökade Sida insatserna för området bl.a. för att förbättra tillgången på vatten och sanitet. Åt motsatt håll gick utbetalningarna till multi- laterala och internationella organisationer och fonder som minskade med 775 miljoner kronor.
Orsaken är främst den minskade tilldelningen som beslutades av riksdagen våren 2014.
Höjd biståndsram 2014
Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på bruttonational- inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var 1,0 procent av BNI 2014. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den totala svenska biståndsramen under ett år rapporteras årligen till OECD:s bistånds- kommitté DAC, som ansvarar för att samman- ställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rap- porteringen till DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som klassificeras som bi- stånd enligt DAC:s definition. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer (utgiftsområde 8 Migration), administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.
Biståndsramen för 2014 uppgår till 38 370 mil- joner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 2.48 redovisas DAC-rapporteringen för åren 2005– 2014. Det preliminära utfallet för 2014 är 1,10 procent av BNI enligt DAC:s redovisnings- principer. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI- prognosen.
75
s. 76 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014
Miljoner kronor
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Totalt utbetalt
bistånd
25 120
29 161
29 320
31 607
34 713
32 651
35 360
35 468
37 954
42 686
Totalt bistånd i
procent av BNI 1
0,94
1,02
0.93
0,98
1,12
0,97
1,02
0,97
1,01
1,10
1 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.49 UO 7 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:1
Biståndsverksamhet
69 221
60 521
1:5
Riksrevisionen:
Internationellt
utvecklingssamarbete
20
6
Summa
69 241
60 526
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 69 241 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 60 526 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 8 715 miljoner kronor och var huvud- sakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverk- samhet . De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien och Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.
Utestående åtaganden för fleråriga projekt under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet påverkas av vilken strategi som implementeras och i vilken fas projekten befinner sig i. Den största skillnaden från bemyndigandet rör Afrika. År 2014 avslutades många av strategierna för området och Sida tecknade därför kortare avtal. Det låga utnyttjandet av bemyndigandet för området Asien beror på att Sida har tecknat ettåriga avtal 2014 i stället för fleråriga. Nya strategier implementerades för Reform- samarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Arbetet med att bygga upp en ny avtals- portfölj som är i linje med den nya strategin påbörjades under 2014, men har inte avslutats.
Garantier
Tabell 2.50 UO 7 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utestående
Utestående
åtaganden
åtaganden
utländsk
Garanti
Garantiram
2014-12-31
valuta
Garantikapital,
Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken
(IBRD) 1
2247
USD
15 921
2038 USD
Garantikapital,
Afrikanska
utvecklingsbanken
(AfDB) 2
971
SDR
10 597
937 SDR
Garantikapital,
Interamerikanska
utvecklingsbanken
(IDB) 3
538
USD
3 507
449 USD
Garantikapital, Asiatiska
utvecklingsbanken
(AsDB) 4
343
SDR
3 882
343 SDR
Garantier inom
biståndsverksamheten
10 000
3 481
EIB-lån inom ramen för
Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet
152
EUR
26 EUR
Nordiska
Investeringsbankens
miljöinvesteringslån 5
104
EUR
236
25 EUR
Garantikapital
Multilaterala
investeringsorganet
MIGA 6
16
USD
127
16 USD
Summa
37 752
1 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
2 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91).
3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.
5 Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 11,3143 den 30/12
2014.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014. USD=7,8117
EUR=9,5155
76
s. 77 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Krediter
Tabell 2.51 UO 7 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 1
Obegränsad
0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 2
Obegränsad
0
Kredit för infriande av Sidas
garantier 2
Obegränsad
0
Summa
0
1 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34.
2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:19 Valuta för biståndspengarna? – valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet
Riksrevisionen har granskat den statliga hanteringen av valutaväxling och valutarisker i det internationella utvecklingssamarbetet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse (skr. 2014/15:49). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2014:24 Bistånd genom internationella organisationer
Riksrevisionen har granskat regeringens och Utrikesdepartementets hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer (skr. 2014/15:92). Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
77
s. 78 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration
Anslag
Tabell 2.52 UO 8 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Migrationsverket
3 159
476
3 608
449
14,2
3 057
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4 906
3 372
7 315
2 409
49,1
5 088
1:5
Kostnader vid domstolsprövning i
utlänningsärenden
160
121
-39
-24,2
117
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
290
245
-45
-15,6
255
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
306
242
-64
-21,0
298
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
111
87
-24
-21,6
122
Övriga anslag
986
933
-54
-5,4
933
Summa
9 919
3 847
12 551
2 632
26,5
9 870
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.
Utfallet uppgick till 12 551 miljoner kronor och är därmed 2 632 miljoner kronor (26,5 pro- cent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) högre.
Utgifterna för mottagandet av asylsökande högre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 7 315 miljoner kronor. Det är 2 409 miljoner kronor (49,1 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget. Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande uppgick till ca 64 000 personer, vilket är ca 22 000 fler än beräknat. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen om ändringar i statens budget under våren och hösten 2014 och anvisade sammantaget ytterligare 3 372 miljoner kronor.
Antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade med 27 000 personer jämfört med 2013
Tabell 2.53 Asylsökande m.m. 2014
Antal personer
SB
Utfall
Utfall SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Antal asylsökande
81 301
54 529
- varav
ensamkommande barn
och ungdomar
7 049
3 852
Avgjorda ärenden
53 503
49 870
Inskrivna personer i
Migrationsverkets
mottagande i
genomsnitt
42 100
63 939
21 839
43 200
Inskrivna personer i
Migrationsverkets
boende vid utgången
av året
79 387
52 775
- varav
anläggningsboende
52 674
34 489
Inskrivna personer i
Migrationsverkets
mottagande med
uppehållstillstånd
12 460
11 832
Källa: Migrationsverket
Antalet inskrivna i mottagningssystemet upp- gick i slutet av året till drygt 79 000. Det är en ökning med knappt 27 000 personer jämfört med 2013. Utgifterna för anslaget 1:2
Ersättningar och bostadskostnader ökade med 2 227 miljoner kronor jämfört med 2013.
78
s. 79 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 1 071 miljoner kronor (27,2 procent) och utgifterna för anläggnings- boende ökade med 1 157 miljoner kronor (100 procent). Antalet personer i anläggnings- boende ökade från ca 34 000 år 2013 till knappt 53 000 i slutet av 2014. Till följd av brist på bl.a. hyreslägenheter har Migrationsverkets ökning av antalet boendeplatser även i år främst bestått av s.k. tillfälliga anläggningsboenden där kost- naderna är betydligt högre än inom Migrations- verkets ordinarie bostadsbestånd.
Ökat kapacitetsbehov vid Migrationsverket
Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 3 608 miljoner kronor 2014, vilket är 449 miljoner kronor (14,2 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 550 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken till att ökningen blev högre än beräknat är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövningsverksamheten vid Migrationsverket för att möta det ökade antalet asylsökande. Jämfört med 2013 ökade personal- kostnaderna med drygt 300 miljoner kronor (15 procent) till 2 434 miljoner kronor och medeltalet anställda ökade från 4 142 till 4 766. För att finansiera de ökade utgifterna beslutade riksdagen att anvisa 476 miljoner kronor under våren respektive hösten 2014.
Antalet asylsökande ökade med 50 procent jämfört med 2013
År 2014 ansökte 81 301 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 26 772 (50,0 procent) jämfört med föregående år. Till följd av konflikten i Syrien är syriska med- borgare fortsatt den största gruppen med 30 583 ansökningar, vilket är en ökning med 87 procent. Antalet asylsökande från Eritrea ökade från 4 844 år 2013 till 11 499, vilket är en ökning med 137 procent. Antalet ansökningar från ensam- kommande barn ökade från 3 852 till 7 049, vilket är en ökning med 83,0 procent jämfört
med föregående år.
År
2014 avgjorde Migrationsverket
53 503
asylansökningar
varav
31 220
beviljades
(58,0 procent).
År 2013 avgjorde Migrations-
verket
49 870
asylansökningar varav
24 498
beviljades (49,0 procent). Sökande från Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2014.
Migrationsverket beviljade 12 094 personer arbetstillstånd 2014, vilket är en minskning med
Skr. 2014/15:101
3 263 personer (21,2 procent) jämfört med föregående år. Minskningen gäller främst arbetstillstånd för arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, som har minskat med 3 460 personer (49,1 procent).
År 2014 beviljades 42 435 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familje- anknytning, vilket är en ökning med 6,0 procent jämfört med 2013. Kategorin med familje- anknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som 2014 beviljades uppehålls- tillstånd .
Tabell 2.54 UO 8 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:8
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
asylsökande och
flyktingar
140
83
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 140 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 83 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndi- ganden och utestående åtaganden uppgick till 57 miljoner kronor. Arbetet med bidrags- ansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) har inte startat under året. Det beror på att det svenska nationella programmet för AMIF måste godkännas av EU- kommissionen, vilket inte skedde under 2014. En ytterligare orsak var de lägre än förväntade ingående åtagandena från 2013.
79
s. 80 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslag
Tabell 2.55 UO 9 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:4
Tandvårdsförmåner
5 685
5 226
-459
-8,1
5 200
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
21 230
21 546
316
1,5
20 825
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
1 732
1 625
-107
-6,2
1 542
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
658
489
-169
-25,7
781
1:12
E-hälsomyndigheten
109
54
-56
-50,8
2:2
Insatser för vaccinberedskap
85
0
-85
-99,6
1
4:2
Vissa statsbidrag inom
funktionshindersområdet
339
-20
302
-36
-10,8
338
4:3
Bilstöd till personer med
funktionsnedsättning
347
20
315
-32
-9,2
368
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
23 235
23 794
559
2,4
22 455
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken
1 745
1 605
-140
-8,0
1 251
4:7
Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m.
520
451
-69
-13,2
378
4:8
Ersättning för vanvård i den sociala barn-
och ungdomsvården
365
212
-153
-42,0
159
6:1
Alkoholsortimentsnämnden
0
0
0
-78,7
0
6:2
Åtgärder avseende alkohol, narkotika,
dopning, tobak, samt spel
299
266
-33
-10,9
247
Övriga anslag
5 812
5 704
-108
-1,9
5 450
Summa
62 161
0
61 589
-572
-0,9
58 994
Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- politik, folkhälsopolitik, funktionshinderspoli- tik, politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt barnrättspolitik.
Utfallet uppgick till 61 589 miljoner kronor och är därmed 572 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 2 595 miljoner kronor (4,4 procent).
Högre utfall än budgeterat för läkemedels- förmånerna, men lägre för tandvårdsförmåner
Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 5 226 miljoner kronor, vilket är 459 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. En orsak till skillnaden mot budgeten var att efterfrågan av det statliga tandvårdsstödet under 2014 blev lägre än vad regeringen räknat
med. Under året justerades även referenspri- serna, som används för att beräkna ersättningar i högkostnadsskyddet, vilket påverkade utfallet.
Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- förmånerna uppgick till 21 546 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inte haft någon överenskommelse för läkemedelsförmånernas kostnader sedan 2011. Kammarkollegiet betalade ut bidraget till landstingen i enlighet med det av regeringen beslutade beloppet.
Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 489 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Avvikelsen jämfört med anvisat på statens budget förklaras främst av att ersättningen för sjuk- och tandvårdstjänster blev
80
s. 81 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
lägre än beräknat. Detta beror på att vård- kostnaderna sedan hösten 2013 endast ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den hade getts i Sverige. Tidigare ersattes de faktiska vårdkostnaderna enligt vårdlandets utgiftsnivåer. En annan förklaring till avvikelsen mellan budget och utfall 2014 är att det är svårt att förutsäga hur patienter kommer att söka vård inom EES. Det gäller både de som kommer från andra länder och söker vård här och personer som söker vård utomlands.
Utfallet för nya myndigheten E-hälsomyndigheten cirka hälften av budgeterat belopp
Utfallet för anslaget 1:12 E-hälsomyndighe ten uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet kan till stor del förklaras av att upphandlingen av
internethälsoplattformen
HälsaFörMig över-
prövades. Ärendet är ännu inte avgjort.
Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för
vaccinationsberedskap uppgick till
mindre än
1 miljon kronor, vilket är
knappt
85 miljoner
kronor (99,6 procent) lägre än vad som an- visades i statens budget. Av de anvisade medlen fick 83,5 miljoner användas för att stärka förutsättningar att skydda Sveriges befolkning mot pandemisk influensa.
Efterfrågan på bilstöd lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till 315 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. Anslaget tillfördes 20 miljoner kronor hösten 2014 då utgifterna för anpassningsbidraget befarades bli högre än förväntat. Det lägre utfallet jämfört med budgeten beror delvis på att medelbeloppet för anpassningsbidraget blev lägre än förväntat. Genomsnittsutbetalningen för anpassningsbidraget har under de senaste tio åren ökat, men under 2014 började beloppet minska. Grundbidraget och anpassningsbidraget betalades också ut i mindre omfattning än beräknat i budgeten. Antalet personer som beviljats assistansersättning har varit relativt konstant de senaste åren men ökade 2014.
Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 23 794 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 1 339 mil- joner kronor (6,0 procent) jämfört med 2013. Det är 559 miljoner kronor (2,4 procent) högre
Skr. 2014/15:101
än budgeterat och medförde en belastning av anslagskrediten på 1 141 miljoner kronor.
De senaste årens trend med ett relativt konstant antal personer med assistansersättning bröts 2014. I december 2014 hade 16 158 perso- ner assistansersättning, ungefär 300 fler än i december 2013. Det genomsnittliga antalet be- viljade timmar per vecka och person fortsatte att öka. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar ökade från 121,2 timmar per vecka i december 2013 till 123,9 timmar per vecka i december 2014.
Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. För 2014 var schablonbeloppet 280 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor. Schablonbeloppet för 2013 var 275 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 308 kronor.
Utfallet för stimulansbidrag lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 605 miljoner kronor, vilket är 140 miljoner kronor (8,0 pro- cent) lägre än anvisat i budgeten. Avvikelsen från ursprungligt budgeterat belopp är främst hän- förlig till insatser för ökad kompetens inom äldrevården. Årets utfall motsvarade i princip det budgeterade beloppet, dock så gjordes åter- betalningar av bidragsutbetalningar från tidigare år på 111 miljoner kronor, vilket förklarar en stor del av skillnaden mot budgeten.
Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbetet m.m. blev 451 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet förklaras delvis av återbetalningar av medel från tidigare år på 23 miljoner kronor.
Utfallet för ersättning för vanvård ökade
Utfallet för anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i
den sociala
barn- och ungdomsvården blev
212 miljoner
kronor, vilket
är 153 miljoner
kronor lägre
än anvisat i
budgeten, men
53 miljoner kronor högre än utfallet för 2013. Ersättningsnämnden betalade 208 miljoner kronor (98 procent) i ersättning för övergrepp eller försummelser. Anslaget användes också till utgifter för reseersättningar och stödsamtal med sammanlagt 4 miljoner kronor (2 procent).
81
s. 82 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.56 UO 9 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:6
Bidrag till folkhälsa och
sjukvård
30
30
1:8
Bidrag till psykiatri
22
18
2:2
Insatser för
vaccinberedskap
170
0
4:5
Stimulansbidrag och
åtgärder inom
äldrepolitiken
670
634
7:2
Forskningsrådet för
hälsa, arbetsliv och
välfärd: Forskning
973
946
Summa
1 865
1 628
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 1 865 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 628 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 237 miljoner kronor. Huvudelen av skillnaden mellan bemyndiganden och ute- stående åtaganden avser anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap . Sverige behövde inte ingå ekonomiska åtaganden för pandemivaccin för influensa under 2014.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:9 Stödet till anhöriga omsorgsgivare
Riksrevisionen har granskat om staten har gett förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar behoven.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse till riksdagen Riksre- visionens rapport om stödet till anhöriga omsorgsgivare (skr. 2014/15:11). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SoU4, rskr. 2014/15:126).
RiR 2014:20 Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej
Riksrevisionen har granskat överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården (skr. 2014/15:52). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2014:22 Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?
Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och lagstadgad vård- garanti påverkat möjligheterna för primär- vården att verka för en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Regeringen har redovisat åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Regering- ens skrivelse Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning (skr. 2014/15:72). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
82
s. 83 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslag
Tabell 2.57 UO 10 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
31 078
1 422
32 300
1 222
3,9
27 941
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
49 553
2 474
50 828
1 274
2,6
52 240
1:3
Handikappersättningar
1 314
63
1 331
17
1,3
1 317
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
3 479
171
3 610
131
3,8
3 831
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
3 119
3 056
-63
-2,0
2 300
1:6 (2013)
Bidrag för arbetet med sjukskrivningar
inom hälso- och sjukvård
0
0,0
1 000
2:1
Försäkringskassan
7 869
7 811
-58
-0,7
7 660
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
67
61
-6
-8,4
64
Övriga anslag
41
40
-1
-2,4
42
Summa
96 520
4 131
99 036
2 516
2,6
96 394
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar
även myndigheterna
Försäkringskassan
och
Inspektionen för socialförsäkringen.
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick
till
99 036 miljoner
kronor och
blev
därmed
2 516 miljoner
kronor
(2,6 procent)
högre
än
vad som anvisades i statens budget. Jämfört med
2013 blev
utfallet 2 642 miljoner
kronor
(2,7 procent)
högre. Det
beror främst
på att
utgifterna för sjukpenning
ökade.
Utgifterna för sjukpenning ökade
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 32 300 miljoner kronor, vilket är 1 222 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Ytterligare medel tillfördes anslaget av riksdagen hösten 2014 med anledning av att utgifterna för sjukpenning ökade mer än beräknat under året. Det i sin tur berodde i huvudsak på ett ökat antal sjukfall.
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 50 828 miljoner kronor. Det är 1 274 miljoner kronor (2,6 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att
inflödet av personer som får sjuk- och aktivitetsersättning blev högre än beräknat och att utflödet blev lägre. Medelersättningen höjdes också för både sjuk- och aktivitetsersättning. Under hösten tillförde riksdagen anslaget 2 474 miljoner kronor med anledning av att sjuk- och aktivitetsersättning ökade mer än beräknat.
Ökade utgifter för sjukpenning även jämfört med föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
4 359 miljoner kronor (15,6 procent) högre. Ökningen förklaras av ett ökat inflöde av nya sjukfall och på att fler sjukfall blivit längre under året. Under 2014 beräknas 345 000 sjukfall ha startats med en varaktighet om minst 30 dagar, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med föregående år.
Antalet pågående sjukfall ökade, från ca 156 000 i december 2013 till ca 180 000 personer samma månad 2014. Det är en ökning med 15 procent. Ökningen var ca 16 procent för kvinnor och 13 procent för män.
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för
sjukskrivningsprocessen
blev
3 056 miljoner
kronor, vilket är
755 miljoner kronor
(32,8 procent) högre
än 2013.
Fr.o.m. 2014
redovisas utgifter, som tidigare redovisades under anslaget 1:6 (2013) Bidrag för arbetet med
83
s. 84 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård , i stället under anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivnings- processen .
Utgifterna för sjukersättning minskade jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 1 412 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än för 2013. Utgifterna för sjukersättning har minskat från 37 622 miljoner kronor år 2013 till 36 035 miljoner kronor för 2014. Minskningen beror på att utflödet av antalet personer från sjukersättningen varit större än inflödet till ersättningen. Det stora utflödet förklaras av att många som uppbär sjukersättning fyllt 65 år. Sjukersättning betalas ut till den som är 30–64 år och har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. I december 2014 hade 320 300 personer sjuk- ersättning, varav 191 200 var kvinnor och 129 100 män. Jämfört med december 2013 är det en minskning med 12 300 personer.
Aktivitetsersättning betalas ut till den som är 19–29 år och har nedsatt arbetsförmåga i minst ett år på grund av sjukdom. Aktivitetsersättning kan också betalas ut till personer som på grund av funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. I december 2014 hade 34 500 personer aktivitetsersättning, varav 16 200 var kvinnor och 18 400 män. Jämfört med december 2013 är det en ökning med 3 500 personer. Aktivitetsersättning kan som längst beviljas t.o.m. månaden före det att personen fyller 30 år. Utgifterna för aktivitetsersättning uppgick till 3 397 miljoner kronor 2014, vilket är en ökning med 299 miljoner kronor (9,7 procent) jämfört med 2013.
Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade- ersättningar m.m. uppgick till 3 610 miljoner kronor, vilket är 221 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2013. Riksdagen tillförde anslaget ytterligare 171 miljoner kronor hösten 2014 då minskningstakten för arbetsskade- ersättningar inte har varit lika stor som förväntat och fler livräntor har tillkommit. Under 2014 hade 40 000 personer arbetsskadelivränta i Sverige, jämfört med 43 600 vid motsvarande tidpunkt 2013. Antal personer med arbetsskade- livränta minskar emellertid kontinuerligt eftersom de flesta som nu får livränta finns i åldersgruppen 60–64 år. Färre personer ansöker också om arbetsskadelivränta.
Ohälsotalet vänder svagt uppåt
Tabell 2.58 UO 10 Ohälsomått
År 2014
År 2013
Ohälsotalet
27,3
26,8
därav kvinnor
32,8
32,0
därav män
22,1
21,8
Sjukpenningtalet
9,4
8,4
därav kvinnor
12,2
10,8
därav män
6,7
6,0
Källa: Försäkringskassan
Ohälsotalet är ett mått på antalet frånvarodagar per registrerad försäkrad som ersätts från sjukförsäkringen under ett år. Talet summerar utbetalade nettodagar med sjukpenning, rehabi- literingsersättning, sjukersättning och aktivitets- ersättning. Ohälsotalet relaterar till antalet personer i befolkningen mellan 16–64 år. Ohälsotalet var 27,3 år 2014, vilket är en ökning från föregående år då ohälsotalet var 26,8. Det innebär att den långvariga nedåtgående trend som pågick mellan 2003 och 2011 och som därefter planat ut nu har vänt svagt uppåt. Under året ökade ohälsotalet med 1,9 procent. År 2013 minskade ohälsotalet med 0,7 procent.
År 2014 var ohälsotalet högre för kvinnor (32,8) än för män (22,1) och skillnaden har ökat under de senaste åren. Skillnaden mellan könen ökade något 2014 då ohälsotalet ökade för kvinnor samtidigt som det minskade något för män.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabi- literingsersättning per registrerad försäkrad (16– 64 år). Sjukpenningtalet är exklusive försäkrade personer med hel sjukersättning eller aktivitets- ersättning under en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till nettodagar.
I december 2014 var sjukpenningtalet 9,4 dagar. Män har ett lägre sjukpenningtal (6,7) än kvinnor (12,2). Sjukpenningtalet minskade markant mellan 2002 och 2010, därefter har det skett en ökning. Kvinnors sjukpenningtal har ökat mer än mäns.
84
s. 85 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.59 UO 10 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:6
Bidrag för
sjukskrivningsprocessen
3 190
3 250
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 3 190 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 250 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 60 miljoner kronor. Skillnaden beror på att vissa åtaganden som redovisas mot bemyndigandet avser överenskommelser mellan staten och SKL som ingicks i december 2013 utan stöd av beställningsbemyndigande, men med förbehåll för riksdagens godkännande av budgetpropositionen för 2014, 2015 och 2016 (dnr S2013/8821/SF och S2013/8822/SF). Dessa åtaganden var således inte beräknade i regeringens förslag om beställningsbemyn- digande i budgetpropositionen för 2014.
Övriga krediter
Tabell 2.60 UO 10 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad
kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
Försäkringskassans behov av
likviditet i utbetalning av ersättning
för vård i andra länder
60
57
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Försäkringskassan
Försäkringskassan har, avseende sin årsredo- visning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten redovisar ingångna åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyn- digande med 62 500 000 kronor. Detta avser anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen, anslagspost 9 Försäkringsmedicinska utred- ningar under utgiftsområde 10. Åtagandena har ingåtts av regeringen, men anslagsposten disponeras av myndigheten. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.
85
s. 86 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslag
Tabell 2.61 UO 11 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Garantipension till ålderspension
16 359
16 539
180
1,1
16 751
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
13 059
13 035
-24
-0,2
13 883
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
8 384
8 493
109
1,3
8 182
1:4
Äldreförsörjningsstöd
678
83
724
46
6,8
658
2:1
Pensionsmyndigheten
532
522
-10
-2,0
511
Summa
39 013
83
39 313
300
0,8
39 985
Utgiftsområdet
omfattar
ersättning
vid
ålderdom
(garantipension,
bostadstillägg
till
pensionärer
samt
äldreförsörjningsstöd)
och
ersättning
vid
dödsfall
(omställningspension,
änkepension och
särskild
efterlevandepension
samt garantipension till dessa förmåner).
Inkomstrelaterad ålderspension
redovisas
under avsnittet
2.4.31 Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens budget.
Utfallet
för
utgiftsområdet
uppgick
till
39 313 miljoner
kronor
och
blev
därmed
300 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 minskade
utgifterna
med
672 miljoner
kronor
(1,7 procent).
Utgifterna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd högre än anvisat
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 16 539 miljoner kronor, vilket är 180 miljoner kronor (1,1 pro- cent) högre än det anvisade beloppet. Både antalet förmånstagare och medelbeloppet blev högre än beräknat.
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 493 miljoner kronor, vilket är 109 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisats i budgeten. Det beror på att fler pensionärer än beräknat fått bostads- tillägg.
Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjnings- stöd uppgick till 724 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (6,8 procent) högre än an- visat. Ytterligare 83 miljoner kronor anvisades av riksdagen hösten 2014. Kostnaderna för äldre-
försörjningsstöd ökar till följd av att fler personer än beräknat är berättigade till sådant stöd och att de som får stödet är berättigade till högre belopp. Detta är främst en följd av att antalet invandrade med asylskäl under det senaste året ökade mer än vad som tidigare beräknats.
Sänkt prisbasbelopp ger lägre utgifter för garantipension jämfört med 2013
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 212 miljoner kronor (1,3 pro- cent) lägre än föregående år. Minskningen beror på att prisbasbeloppet sänktes 2014.
Ungefär 787 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2014, vilket är 25 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 800 kronor per år 2014, en minskning med 900 kronor per år jämfört med 2013.
Lägre utgifter då färre får änkepension
Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxn a uppgick till 13 035 miljoner kronor, vilket är 848 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än föregående år. Änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2013 och 2014 minskade de med ca 11 000 personer, till 287 000 personer.
86
s. 87 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Bostadstilläggen ökar då inkomstpensionen minskade
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 493 miljoner kronor. Det är en ökning med 311 miljoner kronor (3,8 procent) jämfört med 2013. Ökningen beror huvudsakligen på att inkomstpensionen minskade 2014. Bostadstillägget ökar då pens- ionen minskar. En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader för pensionärerna.
Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2014 till 286 000 personer, en ökning med 11 000 personer jämfört med 2013. För 2014 var det genomsnittliga årsbeloppet 29 000 kronor, en ökning med 100 kronor eller 0,3 procent jämfört med 2013.
Ökad asylinvandring medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd
De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet
för anslaget
1:4
Äldreförsörjningsstöd är
724 miljoner
kronor,
vilket är 66 miljoner
kronor högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 9,1 procent jämfört med 2013 och uppgick till 19 000 personer 2014. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,9 procent och uppgick till 38 500 kronor 2014. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asylinvandring.
Skr. 2014/15:101
Övriga krediter
Tabell 2.62 UO 11 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
Pensionsmyndighetens behov av
likviditet i handeln med fondandelar
8 000
3
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades med ca 3 miljoner kronor vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit 2014 var 338 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Pensionsmyndigheten
Övriga upplysningar
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid redovisning av inkomstpension i myndighetens årsredovisning.
Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att inkomstpensionens finansiella ställ- ning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i Socialförsäkringsbalk (2010:110) samt förordning (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensions- systemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Gransk- ningen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte granskats av Riksrevisionen.
I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Dessa jämförelsetal har inte granskats av Riksrevisionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redovisar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett antal år. Detta avsnitt har inte granskats av Riksrevisionen.
87
s. 88 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:13 Att gå i pension – varför så krångligt?
Riksrevisionen har granskat om regeringen och Pensionsmyndigheten har utformat och informerat om valmöjligheterna i det allmänna pensionssystemet på ett sådant sätt att individen ges tillräckliga förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen har även granskat om regeringen har verkat för en motsvarande ordning inom tjänstepensionen.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att gå i pension (skr. 2014/15:33). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SfU8, rskr. 2014/15:117).
RiR 2014:17 Det allmänna pensionssystemet – en granskning av granskningen
Riksrevisionen har granskat statens förutsätt- ningar för att granskningen av det allmänna pensionssystemet ska bidra till att upprätthålla rättssäkerhet och effektivitet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om granskningen av det allmänna pensions- systemet (skr. 2014/15:34). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SfU9, rskr. 2014/15:118).
88
s. 89 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslag
Tabell 2.63 UO 12 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
SB procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Allmänna barnbidrag
25 132
25 220
88
0,4
24 723
1:2
Föräldraförsäkring
38 686
37 654
-1 032
-2,7
36 720
1:3
Underhållsstöd
2 056
2 060
4
0,2
2 052
1:4
Bidrag till kostnader för internationella
adoptioner
36
14
-22
-61,1
15
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
841
70
876
35
4,2
876
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
3 201
3 295
94
2,9
3 147
1:7
Pensionsrätt för barnår
6 732
6 732
0
0,0
6 468
1:8
Bostadsbidrag
4 926
4 958
32
0,7
4 533
Summa
81 610
70
80 809
-801
-1,0
78 533
Utgiftsområdet omfattar bland annat barn- bidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 80 809 miljoner kronor. Det är 801 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 2 276 miljoner kronor (2,9 procent) högre.
Utgifterna för föräldraförsäkring lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 37 654 miljoner kronor, vilket är 1 032 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Den främsta orsaken är att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd blev 876 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (4,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Det finns två skäl till detta. Beviljandefrekvensen för ärenden som avser enbart efterlevandestöd ökade under 2014 på grund av ändrad tillämpning efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som medfört förändrad rättspraxis. Beviljandefrekvensen blev 76 procent i genomsnitt under 2014. Det högre utfallet jämfört med anvisad budget beror också på att antalet ansökningar ökade under 2013 som en följd av stor flyktinginvandring. Antalet ansökningar har legat kvar på ungefär samma nivå 2014. Detta har resulterat i många beslut om efterlevandestöd under 2013 och 2014. Barn
under 18 år som har invandrat till Sverige och vars ena eller båda föräldrar har avlidit kan få efterlevandestöd. Hösten 2014 tilldelade riksdagen anslaget ytterligare 70 miljoner kronor på grund av det ökade antalet ansökningar om efterlevandestöd till följd av ökad migration och förändrad rättspraxis.
Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 3 295 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (2,9 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag.
Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade jämfört med 2013
Att utgifterna för utgiftsområdet blev högre än för 2013 beror främst på att utgifterna på anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 934 miljoner kronor (2,5 procent). Föräldra- penningen utgjorde 72,6 procent av utgiften för föräldraförsäkringen 2014. Utgifterna för föräldrapenning ökade med 466 miljoner kronor jämfört med 2013. Ökningen beror dels på att det betalades ut drygt 306 000 fler föräldra- penningdagar och dels på att den totala medel- ersättningen ökade med 1,1 procent mellan 2013 och 2014. År 2014 var den genomsnittliga medelersättningen för kvinnor 489 kronor per dag och för män 650 kronor per dag. Skillnaden förklaras dels av skillnader i arbetsinkomst
89
s. 90 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
mellan män och kvinnor men också av att kvinnor i mycket högre utsträckning får ersättning på grundnivå och lägstanivå. Under 2014 betalades föräldrapenning för drygt 51,8 miljoner dagar ut, vilket är 0,6 procent fler än 2013. Ökningen av antalet föräldrapenning- dagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) föddes preliminärt 114 907 barn fram till december 2014, vilket är 1 314 fler barn än under motsvarande period föregående år. Även utgifterna för den tillfälliga föräldra- penningen ökade till följd av att fler nettodagar användes. Ökningen var ca 4 procent och för- klaras främst av att antalet barn i åldrarna 1-4 år, som tillfällig föräldrapenning utges för, har ökat.
Utgifterna för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag ökade med 497 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med föregående år. Det beror framför allt på att antalet barn i åldrarna 0– 16 år ökade.
Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade med 425 miljoner kronor (9,4 procent), vilket beror på att det särskilda bidraget till hemmavarande barn höjdes 2014. Detta ledde till ökade utgifter samt fler barnhushåll med bostadsbidrag. Antal hushåll med bostadsbidrag var i genomsnitt 251 530 under 2014, varav 189 334 barnhushåll och 62 196 ungdomshus- håll. Jämfört med 2013 ökade antalet barnhushåll med 4 procent och antalet ungdomshushåll minskade med 1 procent.
Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn ökade med 148 miljoner kronor (4,7 procent). Antalet barn som har föräldrar som får vårdbidrag fortsatte att öka under 2014. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper och det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern 10–14 år. Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat varje år sedan 2007. År 2014 uppgick antalet nybeviljade vårdbidrag till 10 400 och den vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar och syndrom.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?
Riksrevisionen har granskat om underhålls- stödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt.
Regeringen har redovisat vissa vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten 2010, 2011 och 2012.
Betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51), bereds fortfarande inom Regerings- kansliet. Regeringen gjorde i budgetpropo- sitionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.6) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Socialdepartementet har under 2014 remitterat promemorian Ökat stöd för underhållsreglering (Ds 2014:27) där det lämnas förslag om att föräldrar ska få tillgång till sådant stöd, vilket till viss del tillgodoser Riksrevisionens rekom- mendationer. I sammanhanget bör även nämnas den lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att kommuner ska vara skyldiga att bereda föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning om föräldrarna så önskar.
Regeringen kommer att återkomma till Riks- dagen om de ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Ärendet bereds inom Regerings- kansliet.
90
s. 91 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Anslag
Tabell 2.64 UO 13 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
SB procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Integrationsåtgärder
197
80
245
48
24,3
205
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
7 362
90
6 968
-394
-5,4
5 542
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända
invandrare
2 342
450
2 685
342
14,6
1 668
1:4
Ersättning till etableringslotsar och
insatser för vissa nyanlända invandrare
1 961
-70
1 743
-218
-11,1
930
1:5
Hemutrustningslån
145
171
25
17,3
106
Övriga anslag
424
413
-11
-2,7
385
Summa
12 432
550
12 225
-207
-1,7
8 836
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhets- politik.
Utgifterna uppgick till 12 225 miljoner kronor och är därmed 207 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 3 388 miljoner kronor (38,4 procent).
Fler kommunmottagna flyktingar än beräknat för 2014
Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra skydds- behövande samt deltagare i etableringsuppdraget
Antal personer
Utfall-
SB
Utfall
SB
Utfall
Anslag
2014
2014
2014
2013
Totalt antal
kommunmottagna
40 000
45 836
5 836
34 499
1 varav barn och
ungdomar
17 942
17 035
2 varav ensamkomm ande barn
och
ungdomar
3 000
3 370
370
2 331
Antal deltagare i
etableringsuppdrag
i genomsnitt
30 600
36 478
5 878
22 871
Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen
Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 6 968 miljoner kronor,
vilket är 394 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Ersättningarna till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn blev 275 miljoner kronor lägre, trots att kommunerna tog emot fler än beräknat. Det lägre utfallet beror främst på eftersläpningar i ärendehantering och antal beviljade uppehållstillstånd på grund av det stora antalet asylsökande. Det innebär att ett stort antal ansökningar från kommunerna som avser mottagande 2014 kommer att betalas ut först under 2015. Kommunerna tog under 2014 emot 45 836 personer, vilket är 5 836 personer fler än beräknat i statens budget. Av dessa var 3 370 ensamkommande barn och ungdomar, vilket är 370 fler än väntat.
Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare blev 342 miljoner kronor (14,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken är ett högre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. För att finansiera de ökade utgifterna beslöt riksdagen att tillföra anslaget ytterligare 450 miljoner kronor hösten 2014.
Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 218 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2014. Orsaken är framför allt ett lägre utnyttjande av etablerings- lotsarnas tjänster än förväntat.
91
s. 92 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Kommunerna tog emot fler nyanlända invandrare 2014 jämfört med 2013
Utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 1 426 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2014 jämfört med föregående år. Antalet kommun- mottagna ökade från 34 499 personer 2013 till 45 836 personer 2014. Antalet barn och ungdomar ökade från 17 035 till 17 942, varav ensamkommande barn ökade från 2 331 till 3 370.
Antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade kraftigt 2014
Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade med 1 017 miljoner kronor (61 procent) jämfört med 2013. Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 22 871 deltagare 2013 till 36 478 deltagare 2014.
Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 813 miljoner kronor (87,5 procent) högre än 2013. Orsaken är det större antalet nyanlända invandrare i etablerings- uppdraget.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.66 UO 13 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:4
Ersättning till
etableringslotsar och
insatser för vissa
nyanlända invandrare
2 600
2 363
1:6
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
integration av
tredjelandsmedborgare
44
28
3:1
Särskilda
jämställdhetsåtgärder
27
0
Summa
2 671
2 391
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 671 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 391 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 280 miljoner kronor. Skillnaden för anslag 1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare beror på att etableringslotsarnas tjänster utnyttjades i lägre omfattning än beräknat vid budgeteringen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:3 Staten och det civila samhället i integrationsarbetet
Riksrevisionen har granskat hur staten har lyckats undanröja hinder och skapa förutsätt- ningar för det civila samhällets medverkan på integrationsområdet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om staten och det civila samhället i integrations- arbetet (skr. 2013/14:244). Granskningsrappor- ten är därmed slutbehandlad
RiR 2014:11 Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – Rätt insats i rätt tid?
Riksrevisionen har granskat statsens insatser för att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens (skr. 2014/15:19). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
RIR: 2014:14 Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbets- marknaden?
Riksrevisionen har undersökt om den arbets- förberedande insatsen etableringslots är utform- ad på ett effektivt sätt, så att den kan bidra till att påskynda individens etablering i arbetslivet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om etableringslotsar (skr. 2014/15:23). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
92
s. 93 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
RiR:2014:15 Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?
Riksrevisionen har granskat statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända invandrare i kommunerna.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapportens slutsatser samt vidtagna och planerade åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända (skr. 2014/15:31). Granskningsrap- porten är därmed slutbehandlad.
93
s. 94 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslag
Tabell 2.67 UO 14 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7 111
6 919
-191
-2,7
7 108
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
32 135
30 067
-2 067
-6,4
31 780
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
och insatser
9 224
8 662
-563
-6,1
8 862
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
17 831
17 549
-282
-1,6
17 040
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2014–2020
50
9
-41
-81,3
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
2 000
1 587
-413
-20,6
2 447
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2007–2013 1
1 009
1 132
123
12,2
1 507
2:1
Arbetsmiljöverket
622
600
-22
-3,6
602
Övriga anslag
392
374
-18
-4,6
374
Summa
70 375
66 901
-3 474
-4,9
69 721
1 Inkl. den svenska medfinansieringen
Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- marknad och arbetsliv och består i huvudsak av arbetsförmedling, utgifter för arbetsmarknads- politiska program, bidrag till arbetslöshets- ersättning och lönegarantiersättning samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.
Utfallet uppgick till 66 901 miljoner kronor, vilket är 3 474 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 2 820 miljoner kronor (4,0 procent) lägre. En förklaring till det lägre utfallet är att färre personer uppbar arbetslöshetsersättning eller deltog i ett arbets- marknadspolitiskt program som berättigade till aktivitetsstöd än vad som antogs vid budgete- ringen. Jämfört med föregående år minskade utgifterna, bl.a. på grund av lägre program- deltagande och att färre personer fick löne- garantiersättning.
Antalet arbetslösa på samma nivå som förra året
Tabell 2.68 Arbetslöshet
Antal
Antal
personer
Procent
personer
Procent
2014
2014
2013
2013
Antal arbetslösa,
15–74 år
411 000
410 900
- därav
heltidsstuderande
135 300
32,9
137 800
33,5
- därav personer med
utomnordiskt ursprung
145 900
35,5
137 700
33,5
- därav
långtidsarbetslösa
116 700
28,4
121 200
29,5
- därav långtids-
arbetslösa personer
med utomnordiskt
ursprung
53 600
13,0
54 300
13,2
- därav ungdomar,
15–24 år
152 600
37,1
156 200
38,0
Arbetslösheten, 15–74
år (arbetslösa som
andel av arbetskraften)
7,9
8,0
Ungdomsarbetslös-
heten, 15-24 år
(arbetslösa ungdomar
som andel av samtliga
ungdomar i
arbetskraften)
22,9
23,6
Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2013 respektive 2014. Källa: SCB.
94
s. 95 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Tabell 2.68 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är från helårsundersökningarna för 2014 och 2013.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa enligt AKU ökade med 100 personer mellan 2013 och 2014. Ökningen är för låg för att vara statistisk säkerställd. Antalet arbetslösa som är heltids- studerande minskade med 2 500 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 4 500 personer under 2014. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 8 200 personer. Däremot minskade antalet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet 2014 jämfört med 2013.
Ungdomar 15–24 år utgör 37,1 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade mellan åren både i faktiskt antal och som andel av den totala arbetskraften i undersökningen.
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskade under 2014
Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 6 919 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor lägre än anvisade medel och 189 miljoner kronor lägre än 2013. Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen minskade med 278 och uppgick vid utgången av 2014 till 11 452 stycken.
Lägre arbetslöshet än beräknat leder till att utgifterna blev lägre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 30 067 miljoner kronor, vilket är 2 067 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Antalet arbetslösa blev lägre än vad som antogs i budgetberäkningen, både i antal och i procent av arbetskraften. Detta påverkar både utgifterna för bidrag till arbetslösersättning och aktivitetstöd. Framför allt fick färre personer arbetslöshetsersättning än vad som antogs när budgeten beräknades.
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 8 662 miljoner kronor, vilket är 563 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknads- politiska programmen och under 2014 minskade genomsnittligt antal deltagare i arbetsmarknads-
Skr. 2014/15:101
politiska program med 12 761 personer till 176 624 personer vilket var en större minskning än vad som räknats med vid budgeteringen.
Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m . blev 17 549 miljoner kronor, vilket är 282 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på att antalet beslut om lönebidrag minskade mer under 2014 än vad som bedömdes vid budgetberäkningen.
Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 1 587 miljoner kronor, vilket är 413 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Antalet personer som omfattades av löne- garantin minskade under 2014.
Minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetstöd jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 1 713 miljoner kronor (5,4 procent) mellan åren. Det är en minskning av utgifterna för såväl arbetslöshetsersättningen som aktivitetsstödet. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd minskade under året. Av de öppet arbetslösa fick 36 procent arbetslöshetsersättning i september 2014.
Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbets- marknadspolitiska program och insatser minskade med 200 miljoner kronor (2,3 procent) mellan åren. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen.
I tabell 2.69 visas statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program, med specifikt fokus på jobb- och utvecklingsgarantin.
95
s. 96 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.69 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Antal
Antal
personer
personer
2014
2013
Sökande i program
176 624
189 384
Jobb- och utvecklingsgarantin
103 026
98 635
3
därav fas 1 och 2
68 640
64 440
4
därav sysselsättningsfasen
34 386
34 196
Män i sysselsättningsgarantin
18 228
18 270
Kvinnor i sysselsättningsgarantin
16 158
15 926
Utrikesfödda i sysselsättningsgarantin
70 582
67 556
Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2013 respektive 2014. Källa: Arbetsförmedlingen
Av samtliga inskrivna arbetslösa under 2014 deltog i genomsnitt 47 procent i arbets- marknadspolitiska program, samma andel som 2013. Det största programmet är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 58 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var i genomsnitt 68 640 personer, vilket är en ökning med 6,5 procent jämfört med 2013. Andelen deltagare som var i jobb- och utvecklings- garantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättnings- dagar var ungefär samma 2014 som 2013. Efter 450 ersättningsdagar blir deltagaren upptagen i sysselsättningsfasen. År 2014 ingick i genom- snitt 34 386 arbetssökande per månad i syssel- sättningsfasen jämfört med 34 196 personer 2013. I sysselsättningsfasen uppgick andelen kvinnor 2014 till 47 procent och andelen män till 53 procent. Andelen utrikesfödda deltagare var 37 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år.
Fler subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 509 miljoner kronor jämfört med föregående år. De särskilda subventionerade anställningarna för arbets- sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dvs. anställningar med lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklings- anställning och offentligt skyddat arbete ökade sammantaget för 2014. Ökningen avser trygghetsanställningar och utvecklingsanställ- ningar. Den minskning av antalet anställningar med lönebidrag som pågått sedan flera år tillbaka fortsatte.
Färre konkurser och rekonstruktioner 2014 ledde till lägre utgifter än 2013
I tabell 2.70 visas omfattningen av lönegarantier- sättningen och antalet konkurser och rekon- struktioner.
Tabell 2.70 Bidrag till lönegarantiersättning
2014
2013
Antal personer med lönegarantiersättning
23 708
34 187
Antal företagskonkurser och
företagsrekonstruktioner
3 080
3 564
Genomsnittligt antal dagar
63
63
Genomsnittlig ersättning per person
74 473
73 587
Källa: Kammarkollegiet
Utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning minskade med 860 miljoner kronor mellan åren 2013 och 2014. Antalet personer som fick lönegarantiersättning blev
23 708 under 2014, en minskning
med
30,7 procent. Det genomsnittliga antalet
dagar
som ersättning betalades ut var oförändrat, 63 dagar, jämfört med föregående år. Den genom- snittliga ersättningen per person ökade med 1,2 procent och uppgick till 74 473 kronor. Antalet företagskonkurser och företagsrekon- struktioner var 3 080 stycken, en minskning med 13,6 procent.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.71 UO 14 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:3
Kostnader för arbets-
marknadspolitiska
program och insatser
5 025
4 152
1:4
Lönebidrag och Samhall
m.m.
13 000
12 178
1:6
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden
2014–2020
1 000
11
1:7
Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
9
8
1:12
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden
2007–2013
199
145
2:1
Arbetsmiljöverket
18
18
Summa
19 251
16 512
96
s. 97 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 19 251 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 16 512 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 739 miljoner kronor. Skillnaden beror på att det finns en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena som bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:5 Effekter av förändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa
Riksrevisionen har granskat effekterna av att reglerna i arbetslöshetsförsäkringen för deltids- arbetslösa förändrades 2008.
Skr. 2014/15:101
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effekter av förändrade regler för deltids- arbetslösa (skr. 2013/14:252). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2014:27 Arbetsförmedlingens arbete vid varsel – Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?
Riksrevisionen har granskat om Arbets- förmedlingen i sitt arbete med varsel bidrar till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslas om uppsägning.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. (skr. 2014/15:42). Granskningsrapporten är där- med slutbehandlad.
97
s. 98 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Anslag
Tabell 2.72 UO 15 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Studiehjälp
3 382
3 365
-17
-0,5
3 474
1:2
Studiemedel
14 034
13 037
-997
-7,1
12 859
1:3
Avsättning för kreditförluster
1 542
1 569
26
1,7
1:3 (2013)
Studiemedelsräntor
-16
-16
0,0
3 853
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
1 602
1 620
18
1,1
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning
och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
61
52
-9
-14,6
51
1:7
Centrala studiestödsnämnden
344
288
-56
-16,3
294
Övriga anslag
40
40
0
0,1
36
Summa
21 005
19 953
-1 052
-5,0
20 567
Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även ärendehanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 19 953 miljoner kronor och blev därmed 1 052 miljoner kronor (5,0 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
Den förändrade hanteringen av studielånen (se följande avsnitt) innebär att den totala utgiftsnivån på utgiftsområdet minskade jämfört med 2013, framför allt till följd av att utgifterna för studiemedelsräntor nettoredovisas. Jämfört med 2013 blev utgifterna 614 miljoner kronor (3,0 procent) lägre.
Förändringar till följd av anpassning till budgetlagens bestämmelser
Från och med den 1 januari 2014 har redo- visningen av studielån anpassats till budgetlagens (2011:203) bestämmelser om utlåning. Budget- lagen innehåller generella bestämmelser om den statliga utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Bestämmelserna innebär en enhetlig hantering av garantier och lån, en garanti- och kreditmodell. Kreditmodellen innebär att den förväntade kostnaden ska
beräknas innan ett lån ställs ut, på samma sätt som för garantier.
Budgetlagens bestämmelser om finansiering av förväntad förlust tillämpas fullt ut på ny- utlåning av studielån fr.o.m. 2014. Det innebär att medel för förväntade förluster ska beräknas och belasta anslag när utlåning sker. På så sätt tas hänsyn till statens kostnader för studielånen när beslut om utlåning tas. Medlen förs till en räntebärande kreditreserv i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida förluster till följd av utlåningen. Anslagsmedel motsvarande 7,3 pro- cent av utlånade medel avsattes till kredit- reserven under 2014. Medel för förluster på utlåning före 2014 (stocken) tillförs kredit- reserven genom att belasta anslag det år då förlusten är konstaterad. Förluster på utlåning före 2014 och som således inte belastat anslag, kan beräknas utifrån redovisade nedskrivningar för osäkra fordringar i årsredovisningen för staten 2013. Dessa uppgår till 27,6 miljarder kronor.
För att få en överensstämmelse mellan statens fordringar på låntagarna och statens upplåning lånar CSN medel för kapitaliserade räntor. Denna del av upplåningen används för att finansiera räntekostnaderna i Riksgäldskontoret.
Budgetlagen föreskriver att det för ett lån ska tas ut en ränta som motsvarar statens förväntade kostnad för lånet. Kreditmodellen innebär för studielånens del att ränteinbetalningarna från
98
s. 99 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
studerande får disponeras för att betala räntekostnaderna till Riksgäldskontoret. Detta innebär att bruttoredovisningen av studie- medelsräntor har avskaffats. I stället disponerar CSN mottagna räntor från studerande för att finansiera räntan på lånen i Riksgäldskontoret. Riksdagen anvisar anslagsmedel för att täcka statens nettokostnad för studiemedelsräntor som utgörs av den 30-procentiga nedsättningen av räntan som gäller i förhållande till CSN:s låntagare.
Poster i statens budget som berördes av om- läggningen var inkomsttitel 2343 Ränte- inkomster på studielån efter 1988, inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, anslaget 1:3 (2013) Studiemedelsräntor , 1:3
Avsättning för kreditförluster (nytt anslag), anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
(nytt anslag) samt Riksgäldskontorets netto- utlåning.
Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 13 037 miljoner kronor, vilket är 997 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- bidrag och pensionsavgifter.
För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen under 2014 var 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen var 73 procent av totalbeloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än anvisade medel. Inom denna grupp är det huvud- sakligen utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå till vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasie- utbildning som blev lägre än anvisade medel. Antalet studerande var färre än det antal studerande som anslaget beräknades för.
Utfallet för anslaget 1:7 Centrala studiestöds- nämnden blev 56 miljoner kronor eller 16,3 pro- cent lägre än anvisade medel i statens budget. Det lägre utfallet beror till stora delar på för- skjutningar i tid avseende kostnader i samband med myndighetens arbete att byta ut och effektivisera systemstödet för administration av studiestödet. Det beror även på att de inbetalda avgifterna blev högre än vad som beräknats.
Skr. 2014/15:101
Utgifterna för såväl studiehjälp som studiemedel följer utvecklingen av antalet studerande
Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 110 miljoner kronor lägre än föregående år. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp och lärlingsersättning under 2014 var 406 395 stycken. Det är en minskning med 17 880 personer, 4,2 procent, jämfört med 2013. Antalet studerande med studiehjälp har minskat under de senaste tre åren. Förändringen följer befolkningsutvecklingen i åldern 16–20 år. Det totalt utbetalda beloppet minskade men inte i motsvarande omfattning som antal studerande. Det beror på att en lärlingsersättning tillkom 2014. Om man bortser från utbetalad lärlings- ersättning minskade beloppet för studiehjälp i motsvarande omfattning som antalet studerande.
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel ökade med 178 miljoner kronor jämfört med före- gående år. Det totala antalet studerande som fick studiemedel under 2014 var 482 155 stycken. Det är en ökning med 10 205 personer, 2,2 procent, jämfört med 2013. Utvecklingen av utbetalade bidrag följer utvecklingen av antalet studerande. Ökningen av antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå är den främsta förklaringen till att det totala antalet studerande med studiemedel ökade under 2014.
Utfallet för det nya anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 1 620 miljoner kro- nor. I samband med den förändrade hanteringen av studielånen uppstod en övergångseffekt vid betalning av ränta till Riksgäldskontoret på ca 600 miljoner kronor. Anslaget belastades 2014 med hela räntekostnaden för det fjärde kvartalet 2013 men endast 30 procent för det första till det tredje kvartalet 2014.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.73 UO 15 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
Bidrag till vissa
1:6
studiesociala ändamål
4
2
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 2 miljoner kronor.
99
s. 100 Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Utlåning
Tabell 2.74 UO 15 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram Lån 2014-12-31
Studielån
200 205
198 586
Låneramen
för
studielån
uppgick
till
200 205 miljoner
kronor. Utestående
lån
vid
utgången av 2014 var 198 586 miljoner kronor.
100
s. 101 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag
Tabell 2.75 UO 16 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet
2 708
2 198
-511
-18,9
1 350
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
467
415
-52
-11,1
394
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet, m.m.
3 691
3 689
-2
-0,1
3 671
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
190
-4
166
-24
-12,7
138
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
400
265
-135
-33,8
338
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
2 908
2 786
-122
-4,2
2 892
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 523
1 523
0
0,0
1 438
2:4
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
1 969
1 969
0
0,0
1 842
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 840
1 840
0
0,0
1 798
2:6
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
2 026
2 008
-18
-0,9
1 896
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 872
1 872
0
0,0
1 833
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
1 463
1 463
0
0,0
1 377
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 563
1 629
67
4,3
1 632
2:10
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
1 520
1 520
0
0,0
1 448
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
1 236
1 236
0
0,0
1 214
2:12
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
1 035
1 035
0
0,0
993
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 354
1 354
0
0,0
1 347
2:16
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
1 460
1 460
0
0,0
1 339
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 033
1 058
25
2,4
967
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning
1 371
1 371
0
0,0
1 303
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
2 893
2 889
-4
-0,1
2 759
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
654
-83
525
-129
-19,7
576
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2 315
2 315
0
0,0
2 256
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
5 506
93
5 750
244
4,4
5 006
3:9
Polarforskningssekretariatet
39
59
21
53,2
32
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
163
-10
120
-43
-26,1
150
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
31
12
-19
-60,9
31
Övriga anslag
16 881
10
16 892
12
0,1
16 465
Summa
60 110
6
59 419
-691
-1,1
56 484
101
s. 102 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högre utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
Utfallet uppgick till 59 419 miljoner kronor och blev därmed 691 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 2 935 miljoner kronor (5,2 procent).
För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.
Utfallet för utveckling av skolväsendet blev lägre än vad som anvisats i statens budget men högre än föregående år
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
blev
2 198 miljoner
kronor,
vilket
är
511 miljoner kronor
(18,9 procent) lägre
än
anvisat. Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget används även för utgifter för administration, uppföljning och utvärdering av uppdrag och satsningar, utredningar samt statsbidrag och stipendier.
Det lägre utfallet förklaras i huvudsak av att utgifterna för befattningsutbildning för rektorer, insatser för en förstärkt elevhälsa och karriärsteg för lärare blev lägre än beräknat. Dessutom ansökte färre huvudmän om bidrag för ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever och för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen än vad som beräknades i budgeten. Skolhuvudmännen ansökte även i lägre grad än beräknat om bidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov. Även utgifterna för bidrag för utveckling av lärande på arbetsplatser och utgifterna för legitimering av lärare och förskollärare blev lägre än budgeterat.
Utgifterna
blev
847 miljoner
kronor
(62,7 procent)
högre
än föregående
år. Det
ökade utfallet avser främst statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, statsbidrag för gymnasial lärlings-
utbildning och utgifter för kompetensutveckling av matematiklärare.
Lägre utgifter för vuxenutbildning jämfört med både budget och föregående år
Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 786 miljoner kronor. Det är 122 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev 106 miljoner kronor lägre än föregående år.
Det lägre utfallet jämfört med statens budget avser statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning m.m. År 2014 utbetalades 1 541 miljoner kronor i statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut medel för 25 340 årsplatser, vilket är en ökning med 1 088 årsplatser jämfört med föregående år. Utfallet av de beräknade årsplatserna påverkas av variationer i utbildningslängd och kostnad, samt av om utbildningsstarter ställs in på grund av för få sökande.
År 2014 betalades även 620 miljoner kronor som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ut av Statens skolverk, en minskning med 174 miljoner kronor jämfört med föregående år. Utöver detta utbetalades 300 miljoner kronor som avser statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna.
Lägre utgifter för bl.a. fortbildning och forskar- skolor jämfört med budget
Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 265 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (33,8 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på ett lägre antal sökande inom såväl fortbildning av lärare och fritidspedagoger som fortbildning av rektorer.
Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 525 miljoner kronor. Det är 129 miljoner kronor (19,7 pro- cent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utgifterna blev lägre än vad som fördelats för bl.a. vidareutbildning av obehöriga lärare och forskarskolor för lärare. Utfallet för dessa poster blev 70,9 miljoner kronor respektive 46,1 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 3:9 Polarforsknings- sekretariatet blev 53,2 procent högre än vad som anvisats i statens budget och 85,0 procent högre än föregående år. Polarforskningssekretariatets utgifter varierar mellan åren beroende på om
102
s. 103 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
större expeditioner genomförs eller inte. År 2014 fanns ett ingående överföringsbelopp på 24,1 miljoner kronor som har disponerats under året. Det har använts för att delfinansiera en forskningsexpedition (SWERUS-C3) till Arktis med isbrytaren Oden under sommaren 2014. Vid utgången av 2014 uppgick anslagssparandet till 3,6 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål blev 26,1 procent lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda insatser inom forsknings- och utvecklings- området. Anslaget används även för kapital- tillskott till holdingbolag knutna till universitet och högskolor.
Utfallet för anslaget 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM blev 60,9 procent lägre än anvisat i statens budget och 60,4 procent lägre än föregående år. Anslaget används bl.a. för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Unesco. Utgifterna på anslaget påverkas främst av utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel av budgeten och eventuella valutaförändringar. Anledningen till det lägre utfallet är att delar av medlemsavgiften för 2014 betalades i förskott i slutet av 2013. Då var även den svenska kronan starkare.
European Spallation Source (ESS) medförde ökade utgifter 2014
Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 5 750 miljoner kronor. Det är 244 miljoner kronor (4,4 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det högre utfallet gäller främst forskningsfinansiering och forsknings- infrastruktur. Anslaget, inklusive ingående överföringsbelopp, användes bl.a. för kapital- tillskott till European Spallation Source ESS AB. Våren 2014 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 93 miljoner kronor. Utfallet för anslaget blev 744 miljoner kronor (14,9 procent) högre än föregående år.
I september 2014 påbörjades byggnationen av ESS, som är en anläggning för mångvetenskaplig forskning med hjälp av neutronspridningsteknik som ska byggas utanför Lund. Den europeiska spallationskällan planeras att tas i full drift omkring 2025 och kommer att bli en av Europas största forskningsinfrastrukturer. Under 2014 har 711,6 miljoner kronor utbetalats av
Skr. 2014/15:101
Vetenskapsrådet till ESS AB och 82 miljoner kronor från Lunds universitet.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.76 UO 16 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:5
Utveckling av
skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
1 608
1 178
1:6
Särskilda insatser inom
skolområdet
32
33
1:10
Fortbildning av lärare
och förskolepersonal
205
105
1:14
Statligt stöd till
vuxenutbildning
3 350
3 239
2:6
Lunds universitet:
Forskning och
forskarutbildning
578
496
3:1
Vetenskapsrådet:
Forskning och
forskningsinformation
19 513
17 102
3:2
Vetenskapsrådet:
Avgifter till
internationella
organisationer
1 533
1 588
3:4
Rymdforskning och
rymdverksamhet
1 300
728
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter
till internationella
organisationer
2 100
2 037
4:1
Internationella program
153
90
Summa
30 372
26 596
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 30 372 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 26 596 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 776 miljoner kronor och hänför sig huvud- sakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skol- väsendet och annan pedagogisk verksamhet , anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation och anslaget 3:4 Rymd- forskning och rymdverksamhet .
För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillna- den på 430 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden bl.a. på lägre åtaganden än förväntat för Rektors- programmet, Matematiklyftet och Fjärde tekniskt år.
103
s. 104 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:6
Särskilda insatser inom skolområdet överskreds med drygt 0,5 miljoner kronor.
För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 2 411 miljoner kronor mellan beslutat bemyn- digande och utestående åtaganden bl.a. på att rekryteringen av internationella toppforskare inte uppnådde den omfattning som förväntades vid budgetering. Även en annan hantering av rådsprofessorsprogrammet och register för forskning bidrog till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.
Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer överskreds med 55 miljoner kronor. Skälet till överskridandet var att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat, främst till följd av en valutakursförsvagning av den svenska kronan. Nivån på avgifterna påverkas även av BNP-utvecklingen.
För anslaget 3:4 Rymdforskning och rymd- verksamhet beror skillnaden på 572 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden på att åtaganden för nya programramar inom European Space Agencys bärraketprogram kommer att bekräftas under 2015 och inte som förväntat 2014.
Garantier
Tabell 2.77 UO 16 Garantier
Miljoner kronor
Utestående åtaganden
Garanti
Garantiram
2014-12-31
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Chalmers
Tekniska Högskola AB 1
Obegränsad
398
1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Myndigheten för yrkeshögskolan
Myndigheten för yrkeshögskolan har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten förutom det förhållande som
beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten har ingått åtaganden där beställningsbemyndiganden saknas. Detta avser anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor anslagspost 26 Tolkutbildning under utgiftsområde 16, med åtaganden om 43 955 000 kronor och anslag 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning till Myndigheten för yrkeshögskolan, under utgiftsområde 17 med åtaganden om 36 090 000 kronor.
Specialpedagogiska skolmyndigheteten
Specialpedagogiska skolmyndigheten har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten har ingått åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyndigande om 529 000 kronor. Detta avser anslag 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet, anslagspost 1 Omvårdnadsinsatser under utgiftsområde 16.
Umeå universitet
Umeå universitet har, avseende sin årsredovis- ning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
104
s. 105 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten var 2012 med och finansierade byggnationen av en anläggning utanför universitetsområdet utan att ha erhållit regeringens medgivande till detta. Anläggningen aktiverades i myndighetens balansräkning som förbättringsutgifter på annans fastighet. Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att direktav- skriva anläggningens kvarvarande kostnader och att finansiera detta med grundutbildnings- anslaget (anslag 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå , anslagspost 1, under utgiftsområde 16), fort- farande utan att ha erhållit ett medgivande från regeringen.
Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden, förutom vad gäller effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överens- stämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten har ingått åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyndiganden om 55 292 000 kronor avseende anslag 3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer under utgiftsområde 16. Avgifterna erläggs i utländsk valuta och de utstående åtagandena är beroende av valuta- kursutvecklingen. Värdering har gjorts till balansdagens kurs vilket har medfört att de utestående åtagandena har ökat.
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det
Skr. 2014/15:101
ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Lund
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Lund redo- visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reser- vation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på i årsredovisningen har myndig- heten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reser- vation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens i årsredo-
105
s. 106 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
visningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Statens skolverk
Övrig upplysning
Myndigheten redovisar i årsredovisningen ett underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten som avser handläggning av lärarlegitimat- ioner. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan
Riksrevisionen har granskat statens insatser för en likvärdig betygssättning i grundskolan.
Riksdagen har i ett tillkännagivande, med anledning av regeringens skrivelse Riks- revisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (skr. 2011/12:57), uppmanat regeringen att den bör se till att ett bedömningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt tas fram och görs till-
gängligt där sådant material ännu inte finns (bet. 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174).
Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygsättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen ”Betygsskalan och betygen B och D – en handledning”. Den 12 juni 2014 redovisade Skolverket regeringens uppdrag om bl.a. fortsatt arbete med olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygssättning (U2014/4011/S). Med anledning av detta gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 16, avsnitt 9.6.3, s. 168 f.) bedömningen att tillkännagivandet kan anses slutligt tillgodosett. Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
RiR 2013:11 Statens kunskapsspridning till skolan
Riksrevisionen har granskat om statens sprid- ning av kunskap är effektiv och främjar att utbildningen i skolan i större utsträckning kan bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens kunskapsspridning till skolan (skr. 2013/14:95). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU23, rskr. 2013/14:377).
RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser i form av tillsyn och stöd på ett effektivt sätt bidrar till en god och trygg arbetsmiljö i skolan där elever inte utsätts för kränkande behandling eller trakasserier.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande
106
s. 107 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
behandling i skolan (skr. 2013/14:193). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU24, rskr. 2013/14:378).
RiR 2013:16 Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?
Riksrevisionen har granskat om Skol- inspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av grund- och gymnasieskolan verkar för en likvärdig utbildning av god kvalitet samt bidrar till goda förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över skolan (skr. 2013/14:200). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU25, rskr. 2013/14:376).
RiR 2014:18 Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare?
Riksrevisionen har granskat om systemet för dimensionering av lärarutbildning leder till att rätt antal lärare med rätt kompetens utbildas.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens dimensionering av lärarutbildningen. (skr. 2014/15:47). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2014:25 Specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?
Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynen och kvalitetsgranskningen av grund- och gymnasieskolan.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? (skr. 2014/15:106). Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
107
s. 108 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag
Tabell 2.78 UO 17 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 313
1 313
0
0,0
1 286
2:1
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och
Voksenåsen
979
979
0
0,0
958
6:1
Riksarkivet
356
347
-9
-2,6
361
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460
460
0
0,0
460
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1 006
1 001
-5
-0,5
991
8:2
Centrala museer: Stiftelser
245
245
0
0,0
240
10:1
Filmstöd
317
302
-15
-4,7
332
11:5
Stöd till taltidningar
83
76
-7
-8,8
122
12:2
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet
260
259
-2
-0,7
249
13:1
Stöd till idrotten
1 705
1 705
0
0,0
1 705
14:1
Bidrag till folkbildningen
3 625
3 625
0
0,0
3 547
Övriga anslag
2 529
2 515
-14
-0,6
2 479
Summa
12 880
12 827
-53
-0,4
12 730
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folk- bildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, teater, dans och musik, museer, utställ- ningar och trossamfund.
Utfallet uppgick till 12 827 miljoner kronor och blev därmed 53 miljoner kronor (0,4 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 97 miljoner kronor (0,8 procent).
Lägre utfall för Riksarkivet
Utfallet för anslaget 6:1 Riksarkivet blev 347 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Under 2013 utnyttjade Riksarkivet anslagskrediten, vilket medförde att myndighetens tilldelade medel för 2014 var ca 13 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statens budget för 2014.
Filmstödet lägre på grund av tidigarelagd digitalisering
Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 302 mil- joner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. År 2013 uppstod ett underskott på anslaget eftersom en förstärkning
av statens bidrag till filmavtalet med 15 miljoner kronor finansierades genom en kredit på anslaget för 2013. Anslaget tillfördes 15 miljoner kronor 2014 för att reglera utnyttjandet av anslags- krediten.
Stödet till taltidningar lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 11:5 Stöd till taltidningar blev 76 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 är utfallet 46 miljoner kronor (37,7 procent) lägre. Under 2014 genomförde Myndigheten för tillgängliga medier ett teknikskifte till ett nytt taltidningssystem. Detta är delvis förklaringen till det lägre utfallet i jämförelse med 2013.
108
s. 109 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.79 UO 17 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:5
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
9
7
2:2
Bidrag till vissa teater-,
dans- och
musikändamål
137
102
3:1
Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter
25
0
5:2
Ersättningar och bidrag
till konstnärer
136
111
7:2
Bidrag till
kulturmiljövård
100
68
13:2
Bidrag till allmänna
samlingslokaler
32
26
13:5
Bidrag till
riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
15
15
13:6
Insatser för den ideella
sektorn
57
53
Summa
511
381
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 511 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 381 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.
Utlåning
Tabell 2.80 UO 17 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2014-12-31
Stiftelsen Nordiska museet 1
15
1
1 Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 15 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet i samband med att Stiftelsen Nordiska museet införde fri entré på museet. Utestående lån vid utgången av 2014 var 1 miljon kronor.
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågors årsredovisning för 2014 avstått från att uttala sig .
Inget uttalande görs
På grund av att det förhållande som beskrivs i stycket Grund för att avstå från uttalande är så betydelsefullt har Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för sina revisions- uttalanden. Följaktligen avstår Riksrevisionen från att uttala sig om årsredovisningen.
Grund för att avstå från uttalande
Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag från att lämna resultaträkning och balansräkning i årsredovisningen. Tillväxtverket disponerar och redovisar Nämndens anslag. Eftersom regle- ringsbrevet Ku 2013/2461/RFS föreskriver undantag från väsentliga delar av en års- redovisning som behövs för att kunna utgöra en årsredovisning och ge en rättvisande bild av Nämndens finansiella ställning, resultat och finansiering i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunder- lag, saknas grund för att göra uttalanden om huruvida årsredovisningen är upprättad i enlighet med ett lämpligt ramverk, om den ger en rättvisande bild, och om resultatredovisningen är förenlig med övriga delar av årsredovisningen.
Forum för levande historia
Forum för levande historia har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten i alla väsentliga avseenden:
– upprättat årsredovisningen enligt för- ordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regle- ringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten,
– förutom effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation, gett en rättvisande bild av Forum för levande historias ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
109
s. 110 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
– lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Myndigheten redovisar ett banktillgodohavande om 15 000 000 och en övrig skuld med samma belopp. Medlen på bankkontot tillhör och an- vänds av organisationen International Holocaust Remembrance Alliance. Myndighetens ansvar är att förvalta och administrera in och utbetalningar på bankkontot, vilka bokförs mot skulden. De underliggande transaktionerna bokförs inte i myndighetens bokföring och revideras inte av Riksrevisionen. Denna information framgår inte av myndighetens årsredovisning och årsredo- visningen ger därmed inte en rättvisande bild av dessa balansposter.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- heten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Riksantikvarieämbetet redovisar i årsredo- visningen en omsättning för den arkeologiska uppdragsverksamheten på 124 000 000 kronor under 2014 och ett ackumulerat underskott om 53 600 000 kronor per den 31 december 2014. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgift- erna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Riksantikvarie- ämbetet saknar en rimlig plan för hur den arkeologiska uppdragsverksamheten ska kunna täcka sina kostnader och det upparbetade underskottet på några års sikt. Riksantikvarie- ämbetet har beskrivit förhållandena inom den arkeologiska uppdragsverksamheten i sin årsredovisning.
Upplysningar av särskild betydelse
Riksantikvarieämbetet redovisar i årsredo- visningen ett väsentligt underskott i den avgifts- finansierade verksamheten Svensk Museitjänst. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Statens historiska museer
Statens historiska museer har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myn- digheten förutom det förhållande som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation , i alla väsentliga avseenden, använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Grund för uttalande med reservation
Statens historiska museer redovisar i årsredo- visningen en omsättning på 1 787 000 kronor och ett underskott på 78 000 kronor under 2014 för verksamheten Försäljning av varor. Det ackumulerade underskottet uppgår till 6 962 000 kronor per den 31 december 2014. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgifter- na beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Statens historiska museer saknar en rimlig plan för att verksamheten Försäljning av varor ska kunna täcka sina kostnader samt det upparbetade underskottet på några års sikt. Statens historiska museer har beskrivit förhållandena i sin års- redovisning.
110
s. 111 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslag
Tabell 2.81 UO 18 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
100
14
-85
-85,6
0
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna
bostad
43
1
-42
-97,9
1
1:5
Boverket
234
230
-4
-1,6
212
1:8
Lantmäteriet
496
495
-1
-0,3
499
1:10
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
15
4
-11
-72,0
4
Övriga anslag
342
332
-10
-3,0
284
Summa
1 230
1 076
-153
-12,5
999
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.
Utfallet uppgick till 1 076 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 77 miljoner kronor (7,7 procent).
Låg tillströmming till olika stödprogram
Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 85 miljoner kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd för att underlätta ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av kommunala bostads- företag eller för att underlätta bördorna av deras åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. År 2014 tecknade staten och Sorsele kommun ett tilläggsavtal om fortsatt rekonstruktion av kommunens bostads- företag SorseleBo AB. Vid utgången av 2014 fanns ytterligare två avtal, ett med Ånge och ett med Hagfors.
Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Trots en ökning från 161 beviljade bidrag 2013 till 179 beviljade
bidrag 2014 är tillströmningen låg, vilket innebar att anslaget inte utnyttjades fullt ut.
Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (72,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Kommuner, länsstyrelser, kommunala sam- verkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för att utveckla landsbygden inom strandnära lägen. Antalet ansökningar uppgick till 24 under 2014.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.82 UO 18 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:2
Omstrukturering av
kommunala
bostadsföretag
67
17
1:4
Innovativt byggande
10
8
1:6
Bidrag till åtgärder mot
radon i bostäder
15
11
1:10
Stöd gällande utveckling
i strandnära lägen
12
5
1:11
Utvecklingsprojekt för
jämställda offentliga
rum
10
2
Summa
114
42
111
s. 112 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 114 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 42 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 72 miljoner kronor. Den största skillnaden är på anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och beror främst på en låg tillströmming av ärenden.
Garantier
Tabell 2.83 UO 18 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2014-12-31
Kreditgarantier för ny- och
ombyggnad av bostäder m.m.
10 000
2 093
Kreditgarantier för förvärv
av bostad
5 000
0
Summa
15 000
2 093
Övriga krediter
Tabell 2.84 UO 18 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
Kredit för infriande av
Boverkets garantier 1
Obegränsad
0
1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Lantmäteriet
Övrig upplysning
Myndigheten redovisar i sin årsredovisning ett stort underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten avseende uppdragsverksamhet. Underskottet särredovisas i årsredovisningen. Under 2014 har anslagsmedel använts i verksamheten. Enligt regleringsbrevet får anslaget användas för arbete inom ramen för politiken för global utveckling, därmed råder viss osäkerhet i vilka ekonomiska mål som gäller för uppdragsverksamheten. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:2 Bostäder för äldre i avfolkningsorter
Riksrevisionen har granskat förutsättningarna för äldres bostäder på svaga bostadsmarknader.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bostäder för äldre i avfolkningsorter (skr. 2013/14:247). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:CU7, rskr. 2013/14:247).
112
s. 113 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Anslag
Tabell 2.85 UO 19 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
1 524
1 543
19
1,3
1 537
1:2
Transportbidrag
449
369
-80
-17,8
360
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2007–2013
980
-33
966
-14
-1,4
1 373
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020
20
-20
0,0
Summa
2 973
-33
2 879
-94
-3,2
3 270
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Utfallet blev 2 879 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna 391 miljoner kronor (12,0 procent) lägre.
Färre ansökningar om transportbidrag än beräknat
Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- åtgärder blev 1 543 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget.
Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor lägre än anvisat. Transport- bidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska också stimulera höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Att utfallet är lägre än budgeterat beror på att den totala summan av ansökta transportbidrag blev lägre än budgeterat belopp.
Utfall för Europeiska regionala utvecklingsfonden förskjuts ofta mellan åren
Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev 966 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 407 miljoner kronor lägre än föregående års utfall. Utgifterna gäller vanligen fleråriga projekt som under programperioden ofta förskjuts
mellan åren. De budgeterade årliga anslagen ska anpassas efter när utgifterna faktiskt upp- kommer på anslaget. I takt med att program- perioden går mot avslut minskar utbetalningarna som belastar anslaget.
År 2014 startade en ny programperiod för Europeiska regionala utvecklingsfonden och anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden 2014–2020 fördes upp i statens budget. Anslaget saknar utfall under 2014. Det beror på att programmen inte kunde starta förrän EU-kommissionen godkänt det, vilket skedde först i december 2014.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.86 UO 19 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:1
Regionala
tillväxtåtgärder
2 700
1 894
1:4
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
perioden 2014–2020
2 000
0
Summa
4 700
1 894
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 700 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 894 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 806 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen
113
s. 114 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Anledningen till att bemyndigandet för anslag 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 inte utnyttjades var att EU- kommissionen godkände det regionala struktur- fondprogrammet, för vilket den regionala utvecklingsfonden är en del, först i december 2014.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:10 Förvaltningen av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tydlighet?
Riksrevisionen har granskat förvaltningen av regionalt beslutade projektmedel inom utgifts- område 19 Regional tillväxt, anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder .
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvalt- ningen av regionala projektmedel (skr. 2014/15:12). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:NU8, rskr. 2014/15:137).
114
s. 115 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Anslag
Tabell 2.87 UO 20 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Naturvårdsverket
377
386
8
2,2
368
1:2
Miljöövervakning m.m.
293
292
0
-0,2
291
1:3
Åtgärder för värdefull natur
637
639
2
0,3
612
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
418
387
-31
-7,3
412
1:7
Internationellt miljösamarbete
191
157
-34
-17,7
165
1:8
Supermiljöbilspremie
100
117
17
17,1
62
1:10
Klimatanpassning
110
94
-16
-14,4
98
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
673
668
-4
-0,6
497
1:15
Hållbara städer
3
6
2
67,1
12
1:16
Skydd av värdefull natur
808
811
3
0,4
807
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
610
605
-5
-0,9
600
Övriga anslag
937
923
-13
-1,4
882
Summa
5 156
5 085
-71
-1,4
4 807
Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls- byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 5 085 miljoner kronor och är därmed 71 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 278 miljoner kronor (5,8 procent) högre.
Förseningar påverkar utfallet för Sanering och återställning av förorenade områden
Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 387 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anledningen är att saneringen av Oskarhamns hamnbassäng blev försenad.
Utfallet för anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete blev 157 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor (17,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden hänför sig främst till att utbetalningen av medlemsavgiften till det europeiska satellitsamarbetet Eumetsat
blev lägre än beräknat. Beslut om det nya polära satellitprogrammet försenades på grund av den ekonomiska situationen i många medlemsländer.
Supermiljöbilspremien förbrukad i augusti
Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 117 miljoner kronor vilket är 17 miljoner kronor (17,1 procent) högre än anvisat i statens budget, vilket motsvarades av anslagssparande från 2013. Utbetalningarna av premien sker senare än inköpen av supermiljöbilarna på grund av att köpet och påställningen av bilen inte sker samtidigt. Att utfallet för 2014 blev högre än budgeterat beror på att premier för ärenden från 2013 betalades ut 2014. I början av augusti förbrukades de sista medlen. Supermiljöbils- premien uppgick till 40 000 kronor per bil och totalt anvisades 200 miljoner kronor över perioden 2012–2014.
Lägre utgifter än väntat för Klimatanpassning
Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning blev 94 miljoner kronor vilket är 16 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst leverantörsförseningar i arbetet med att ta fram en nationell höjddata- modell.
115
s. 116 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Utfallet för Hållbara städer över anvisat belopp
Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev 6 miljoner kronor vilket är 2 miljoner kronor (67,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Hållbara städer startade 2014 med ett anslags- sparande på 23 miljoner kronor vilket gjorde att överskridandet inte påverkade anslagskrediten, även om det var procentuellt högt.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.88 UO 20 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:2
Miljöövervakning m.m.
92
55
1:3
Åtgärder för värdefull
natur
210
210
1:4
Sanering och återställning
av förorenade områden
1 000
873
1:5
Miljöforskning
102
96
1:7
Internationellt
miljösamarbete
6
0
1:10
Klimatanpassning
52
18
1:12
Åtgärder för havs- och
vattenmiljö
130
103
1:13
Insatser för internationella
klimatinvesteringar
1 811
1 521
1:14
Internationellt miljö- och
kärnsäkerhetssamarbete
med Ryssland
17
2
1:16
Skydd av värdefull natur
25
1
2:2
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Forskning
1 650
1 034
Summa
5 095
3 912
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 095 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 912 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 1 183 miljoner kronor.
Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning var den enskilt största för utgifts- området och en starkt bidragande orsak till skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtagande. Anledningen till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut under 2014 var att beslut om medel för flera projekt sköts upp till 2015.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- berättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten i alla väsentliga avseenden:
– upprättat årsredovisningen enligt förord- ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndig- heten,
– förutom av effekterna av de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för uttalande med reservation gett en rättvisande bild av Sveriges geologiska undersöknings ekono- miska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
– lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
I Sveriges geologiska undersöknings årsredo- visning framgår att gjorda avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till. Redovisningen har skett i enlighet med ändrade villkor för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, anslagspost 3, under utgiftsområde 20 (regeringsbeslut daterat 2014-12-18). Dessa avsättningar uppgår till 14 290 000 kronor. Av Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 12 § i anslagsförordningen framgår dock att det huvudsakligen är kapitaltransaktioner, såsom utlåning och kapitalinsatser i och kapitaltillskott till juridiska personer m.m., som ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig. Härigenom ska gjorda avsättningar för sanering och återställning klassificeras som förvaltningsutgifter och ska därmed enligt anslagsförordningen redovisas mot anslag det budgetår som kostnaderna hänför sig till. Detta medför att 14 290 000 kronor inte har redovisats mot anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, anslagspost 3 för budgetåret 2014. Sveriges geologiska undersöknings årsredovisning ger därmed inte en rättvisande bild avseende myndighetens finansiering.
116
s. 117 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?
Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyoto- protokollet. Riksdagen har med anledning av granskningsrapporten gett regeringen tillkänna att hanteringen av överskottet av utsläpps- utrymme ska underställas riksdagen för beslut.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och hur överskottet av utsläppsutrymme ska hanteras i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) samt i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20). Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
117
s. 118 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Utgifterna för energiteknik blev lägre jämfört med 2013
Utgifterna för anslaget 1:9 Energiteknik blev 96 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (48,4 procent) lägre än föregående år. Stödet till innovativ biogas och investeringsstödet till solceller förlängdes båda under 2013 till att omfatta perioden 2013–2016. Då intresset var stort för solcellsstödet 2013 utnyttjades medel som ursprungligen var avsatta för senare år för att minska väntetiderna, vilket delvis förklarar skillnaden mellan åren.
Skr. 2014/15:101
2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Anslag
Tabell 2.89 UO 21 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader
279
279
-1
-0,2
259
1:3
Insatser för uthållig energianvändning
157
113
-44
-28,0
74
1:5
Energiforskning
1 287
1 401
115
8,9
1 143
1:6
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av
Barsebäcksverket
187
183
-4
-2,3
184
1:9
Energiteknik
100
96
-4
-3,9
186
1:10
Elberedskap
255
248
-7
-2,9
202
1:11
Energieffektiviseringsprogram
270
258
-12
-4,3
261
Övriga anslag
295
280
-15
-5,0
305
Summa
2 830
2 858
28
1,0
2 613
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel,
Försenade forskningsprojekt 2013 genomförda
distribution och användning av energi och syftar
2014
till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens-
Utfallet
för anslaget
1:5 Energiforskning
blev
kraft och försörjningstrygghet. Det är främst
1 401 miljoner
kronor, vilket
är 115 miljoner
Statens
energimyndighet, Energimarknads-
kronor högre än anvisat. Det högre utfallet beror
inspektionen och affärsverket Svenska kraftnät
till viss del på att forskningsprojekt som blivit
som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom
försenade 2013 genomfördes 2014 i stället, t.ex.
området.
Kontrollstation 2015. De försenade projekten
Utfallet
uppgick till 2 858 miljoner kronor
påverkar även jämförelsen mellan åren. Utfallet
och blev därmed 28 miljoner kronor (1,0 pro-
ökade med 258 miljoner kronor jämfört med
cent) högre än vad som anvisades i statens
2013.
budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med
245 miljoner kronor (9,4 procent).
Förseningar för det nationella regionalfonds- programmet
Utfallet för anslaget 1:3 Insatser för uthållig energianvändning blev 113 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (28,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget tillfördes medel i budgeten för att, med stöd av EU:s regionalfond, genomföra insatser för energi- effektivisering inom ramen för ett nationellt regionalfondsprogram. Det lägre utfallet beror på att programmet inte startade som planerat under 2014. Jämfört med 2013 var utfallet 39 miljoner kronor (52,7 procent) högre.
118
s. 119 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.90 UO 21 Beställningsbemyndigande
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:2
Regionala och lokala
insatser för
energieffektivisering m.m.
120
60
1:3
Insatser för uthållig
energianvändning
160
8
1:4
Stöd för
marknadsintroduktion av
vindkraft
5
2
1:5
Energiforskning
4 500
1 575
1:7
Planeringsstöd för
vindkraft m.m.
10
6
1:9
Energiteknik
220
201
1:10
Elberedskap
300
212
1:12
Avgifter till internationella
organisationer
15
2
Summa
5 330
2 066
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 330 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 066 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 264 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning . Skillnaden på 2 925 miljoner kronor för detta anslag beror delvis på att bemyndigandet inne- fattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några sådana åtaganden har dock inte ingåtts 2014. En ytterligare orsak var att 2014 avslutades många program och nya program tillkom vilket påverkade de utestående åtagandena.
För anslaget 1:3 Insatser för uthållig energi- användning har förseningar i det nationella regionalfondsprogramet medfört att åtaganden kommer att ingås först 2015 och inte som planerat 2014.
Skr. 2014/15:101
Utlåning
Tabell 2.91 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2014-12-31
Delägarlån till bolag i vilka
Svenska Kraftnät förvaltar
statens aktier
300
0
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Låneramen utnyttjades inte 2014.
Inomstatliga lån
Tabell 2.92 UO 21 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2014-12-31
Svenska Kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret
9 300
6 201
Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 9 300 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2014 var 6 201 miljoner kronor.
119
s. 120 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag
Tabell 2.93 UO 22 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
18 389
-1 360
17 935
-454
-2,5
1:1 (2013)
Väghållning
1 615
1 615
0,0
22 107
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
19 573
1 360
19 716
143
0,7
1:2 (2013)
Banhållning
-309
-309
0,0
14 813
1:3
Trafikverket
1 328
1 361
33
2,5
1 391
1:4
Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål
m.m.
388
388
0
0,0
143
1:5
Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
162
162
0
0,0
62
1:7
Trafikavtal
831
793
-38
-4,5
810
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk
349
309
-39
-11,3
393
1:11
Trängselskatt i Stockholm
874
435
-439
-50,3
664
1:12
Transportstyrelsen
2 015
1 992
-23
-1,2
1 893
1:14
Trängselskatt i Göteborg
817
897
80
9,8
668
Övriga anslag
702
667
-35
-5,0
709
Summa
45 428
0
45 962
534
1,2
43 655
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.
Utfallet uppgick till 45 962 miljoner kronor och är därmed 534 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 2 307 miljoner kronor (5,2 procent).
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott de får via medfinansiering i form av externa bidrag. Det utfall som redovisas här är endast den verksamhet som är finansierad med anslag.
Från och med 2014 redovisas den största delen av utgiftsområdet på två trafikslags- överskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakt- hållande av statens transportinfrastruktur används
för att vidmakthålla den befintliga infra- strukturens funktion. Dessa nya anslag ersätter anslagen 1:1 (2013) Väghållning och 1:2 (2013)
Banhållning .
Mild vinter och lägre elpriser ger lägre utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur
blev
17 935 miljoner
kronor, vilket är
454 miljoner kronor
(2,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Hösten 2014 beslutade riksdagen att överföra 1 360 miljoner kronor från anslaget till anslag 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur . Av dessa medel var 800 miljoner kronor ingen omprioritering av verksamhet, utan endast en konsekvens av att regeringen gjorde en ny bedömning kring de bärighetshöjande åtgär- derna som görs på vägnätet i norra Sverige mellan järnmalmsgruvan i Kaunisvaara och gruvan i Svappavaara, där omlastning sker till järnväg på Malmbanan. Resterande medel som omfördelades genom riksdagens beslut hösten 2014 avser till största delen planerade åtgärder
120
s. 121 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
inom underhållet av järnvägsinfrastrukturen. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 19 716 miljoner kronor, vilket är 143 miljoner kronor (0,7 pro- cent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Den milda vintern medförde att utgifterna för vinterhållning blev lägre än beräknat i statens budget. Dessutom sjönk elpriserna under hösten, vilket innebär att framför allt utgifterna för drift av järnväg blev lägre än beräknat. Utgifterna för transport- infrastruktur förskjuts ofta mellan åren.
Trängselskatt i Stockholm
Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 435 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (50,3 procent) lägre än anvisat. Detta som en konsekvens av att anslaget inte är beräknat efter förväntad medelsåtgång utan justeras utifrån beräknad intäkt. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen. Anslaget finansierar även system- och administrations- kostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet förväntas bli. Det största objektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Arbetsplanen vann laga kraft under senvåren 2014. I oktober 2014 beslutade regeringen att frysa produktionen. Frysningen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 2015 och produktionen återupptogs.
Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 897 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor (9,8 procent) högre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm som ska finansieras med intäkter från trängselskatten. Anslaget finansie- rar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. Anslags- konstruktionen är densamma som för trängsel- skatteanslaget för Stockholm.
Järnvägsinvesteringarna ökade, väginvesteringarna minskade
Eftersom anslagsstrukturen förändrats mellan åren är det svårt att göra jämförelser mellan åren
på anslagsnivå. I tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur och tabell 2.95 Vidmakt- hållande av statens transportinfrastruktur jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med motsvarande anslags- och eller delposter för 2013.
Tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2014
2013
Räntor och återbetalning av lån
för vägar
307
311
Räntor och återbetalning av lån
för järnvägar
1 412
1 271
Myndighetsutövning
140
149
Järnvägsinvesteringar i nationell
plan
7 207
5 417
Väginvesteringar i nationell plan
5 584
6 127
Investeringar i regional plan
2 404
2 613
Bidrag till Inlandsbanan och
Öresundsbrokonsortiet
431
419
Övriga insatser för effektivisering
av transportsystemet m.m.
449
426
Delsumma
17 935
16 733
Äldre anslag
385
-
Summa
18 319
16 733
Järnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade
Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 17 934 miljoner kronor. Även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning användes till viss del för utveckling av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för utveckling av transport- infrastrukturen blev 18 319 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 586 miljoner kronor (9,4 procent). Utgifterna för järnvägsinveste- ringar i nationell plan ökade med 1 790 miljoner kronor (33,0 procent) till 7 207 miljoner kronor. Stora banprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2014 är fler spår mellan Tomteboda och Kallhäll nära Stockholm (Mälarbanan), tunneln genom Hallandsåsen samt dubbelspår mellan Svartbäcken och Samnan i Gamla Uppsala.
Samtidigt minskade väginvesteringarna i nationell plan med 543 miljoner kronor (8,9 pro- cent). Totalt uppgick de till 5 584 miljoner kronor 2014. Stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågått under 2014 är
121
s. 122 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
E20 Norra Länken som delöppnades i november
2014 (helt klart våren 2016) och E4 Sundsvall som öppnades för trafik under 2014. Andra stora vägprojekt som pågått under 2014 är E6 Pålen– Tanumshede, E22 Sölve–Stensnäs och Väg 40 Ulricehamn.
Tabell 2.95 Vidmakthållande av statens transport- infrastruktur
Miljoner kronor
2014
2013
Drift och underhåll av vägar
9 333
9 912
Bärighet och tjälsäkring av vägar
1 767
1 589
Drift, underhåll och trafikledning
på järnväg
7 511
7 594
Bidrag för drift av enskild väg
1 105
1 048
Delsumma
19 716
20 143
Äldre anslag
828
-
Summa
20 543
20 143
Utfallet för anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 19 716 miljoner kronor. Även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning användes för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för vidmakthållande uppgick till 20 543 miljoner kronor, en ökning med 400 miljoner kronor (2,0 procent).
Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 9 333 miljoner kronor, vilket är 579 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2013. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg minskade med 83 miljoner kronor (1,1 procent) och uppgick till 7 511 miljoner kronor 2014.
Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. uppgick till 388 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 245 miljoner kronor (171,0 procent)jämfört med 2013. Ökningen beror på ökade anslag för isbrytningsverksamhet om 200 miljoner kronor, men eftersom det var en mild vinter redovisade Sjöfartverket ett överskott i verksamheten som de fonderade i sin resultatutjämningsfond.
Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. uppgick till 162 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 100 miljoner kronor (160,6 procent) jämfört med 2013. Utgifterna avser statsbidrag för att täcka underskott vid drift av Trollhätte kanal och Säffle kanaler.
EU senarelade TEN-T bidrag
Europeiska unionen (EU) ger årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transport- infrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU- budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 309 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (11,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre än budgeterat beror på att EU senarelagt bidragsutbetalningarna. Utfallet minskade med 84 miljoner kronor (21,4 procent) jämfört med 2013. År 2013 användes 260 miljoner kronor till att slutföra projektet Hallandsåsen.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.96 UO 22 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
99 350
89 284
1:2
Vidmakthållande av
statens
transportinfrastruktur
18 300
17 134
1:7
Trafikavtal
7 500
6 619
1:11
Trängselskatt i Stockholm
16 600
11 516
1:14
Trängselskatt i Göteborg
4 000
2 896
2:2
Ersättning för särskilda
tjänster till
funktionshindrade
197
86
2:3
Grundläggande
betaltjänster
55
17
2:5
Driftsäker och tillgänglig
elektronisk kommunikation
155
41
Summa
146 157
127 594
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 146 157 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 127 594 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 18 563 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur , 1:11
122
s. 123 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg
För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur beror skillnaden på 10 066 miljoner kronor mellan beslutat bemyn- digande och utestående åtaganden framför allt på att bemyndigandet för 2014 omfattade lån och räntekostnader för investeringsprojekten E4 Sundsvall och bron över Motalaviken. Dessa projekt ska dock finansieras med infrastruktur- avgifter och inte från anslag, vilket medför att de inte ingår i redovisade utestående åtaganden.
För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm beror skillnaden på 5 084 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagan- den på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte tecknats som planerat.
För anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg beror skillnaden på 1 104 miljoner kronor på att upptagna lån för trängselskattprojekten har amorterats och således minskade beräknade framtida räntekostnader och amorteringar.
Utlåning
Tabell 2.97 UO 22 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2014-12-31
A-train AB 1
1 000
1 000
Svensk-Danska Broförbindelsen
SVEDAB AB (Svedab) 2
5 400
5 346
Summa
6 400
6 346
1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 400 miljoner kronor för utlåning.
Utestående
lån vid utgången av 2014 var
6 346 miljoner kronor.
Lånet till
Svensk-Danska Broförbindelsen
SVEDAB AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta.
Lånet uppgick
vid utgången av 2014 till
5 346 miljoner
kronor. Enligt de beräkningar
som Svedab lämnade uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 702 mil-
joner kronor
i löpande priser, fram till den
31 december
2014. Utnyttjad ram exklusive
dessa poster var därmed 3 413 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 309 mil- joner kronor i 2009 års priser.
Skr. 2014/15:101
Garantier
Tabell 2.98 UO 22 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2014-12-31
Kreditgaranti till
Öresundsbro Konsortiets
upplåning 1
Obegränsad
19 343
Kapitaltäckningsgaranti
Arlandabanan
Infrastructure AB 2
Kapitaltäckningsgaranti
SVEDAB AB 3
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen), Posten AB
(inkl. Posten Logistik AB,
Posten Meddelande AB) 4
Obegränsad
6 341
Garantikapital Eurofima 5
42 CHF
329
Kreditgaranti Eurofima 6
52 CHF
411
Summa
26 424
1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.
2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.
3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.
4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013.
5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om
8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.
6 Prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014.
CHF=7,912328
Inomstatliga lån
Tabell 2.99 UO 22 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2014-12-31
Vissa infrastrukturprojekt
44 000
42 145
Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga
835
240
lån i eller utanför Riksgäldskontoret
Luftfartsverkets lån i och utanför
1 500
0
Riksgäldskontoret
Summa
46 335
42 385
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 46 335 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2014 var 42 385 miljoner kronor.
123
s. 124 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen - har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet?
Riksrevisionen har granskat it inom stats- förvaltningen, om myndigheterna på ett rimligt sätt har prövat om outsourcing bidrar till ökad effektivitet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens granskning av it inom statsförvaltningen och statliga it- projekt (skr. 2010/11:138). Ekonomistyrnings- verket har under 2014 och 2015 fått i uppdrag från regeringen att utveckla myndigheternas arbete kring it-kostnader, it-investeringar och outsourcing.
Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
124
s. 125 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslag
Tabell 2.100 UO 23 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
13
11
-2
-15,6
10
1:10
Gårdsstöd m.m.
5 932
6 149
217
3,7
5 918
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
144
131
-13
-9,1
88
1:12
Finansiella korrigeringar m.m.
75
-37
27
-49
-64,8
173
1:13
Strukturstöd till fisket m.m.
24
22
-2
-9,3
21
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m.
75
66
-10
-12,8
71
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 666
282
3 075
409
15,4
3 175
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
1 994
186
2 340
346
17,4
2 385
Övriga anslag
4 355
84
4 383
27
0,6
4 165
Summa
15 278
515
16 203
924
6,0
16 006
Utgiftsområdet omfattar bl.a. verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd, rennäring och samefrågor.
Utfallet uppgick till 16 203 miljoner kronor och är därmed 924 miljoner kronor (6,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna inom området med 196 miljoner kronor (1,2 procent).
Svagare krona medför högre gårdsstöd än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 6 149 miljoner kronor, vilket är 217 miljoner kronor (3,7 procent) högre än anvisat i statens
budget. Jämfört med
2013 blev
utfallet
232 miljoner kronor
(3,9 procent)
högre.
Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev svagare i förhållande till euron än beräknat i statens budget. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen.
Utfallet för anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. uppgick till 27 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor lägre än 2013. Det beror på att utfallet var ovanligt högt 2013, då anslaget belastades med finansiella
korrigeringar från EU-kommissionen (KOM) om totalt 173 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur blev 3 075 miljoner kronor. Det är 409 miljoner kronor (15,4 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. Våren 2014 beslutade riksdagen att tillföra 400 miljoner kronor för att ge utrymme för långsiktigt angelägna åtgärder för landsbygdens utveckling. Hösten 2014 minskades anslaget med 118 milj- oner kronor, varav 110 miljoner kronor fördes till anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur .
Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 100 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än föregående år. Det beror i huvudsak på försenade beslut om utbetalning av projekt- och företagsstöd för programperioden 2007–2013.
Utgifterna under anslaget 1:19 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 45 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år av samma skäl.
125
s. 126 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.101 UO 23 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:2
Insatser för skogsbruket
70
34
1:11
Intervention för
jordbruksprodukter m.m.
92
67
1:13
Strukturstöd till fisket
m.m.
46
36
1:14
Från EU-budgeten
finansierade strukturstöd
till fisket m.m.
113
79
1:18
Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur
11 332
1 432
1:19
Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur
9 966
1 867
1:20
Miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket
70
0
1:25
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Forskning och
samfinansierad forskning
1 500
825
Summa
23 190
4 340
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 23 190 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 340 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 18 850 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur . Huvudelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014– 2020. Anslagen ska gälla för hela program- perioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Skillnaden beror på att verksamheten inte kom igång som planerat.
Garantier
Tabell 2.102 UO 23 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2014-12-31
Programgarantier
2
Övriga krediter
Tabell 2.103 UO 23 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
Viltvårdsfondens kredit i
Riksgäldskontoret
5
0
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:12 Livsmedelskontrollen – tar staten sitt ansvar?
Riksrevisionen har granskat om staten genomför tillräckliga insatser för att säkerställa att den offentliga livsmedelskontrollen är effektiv och ändamålsenlig. Granskningen har avgränsats till den del av livsmedelskontrollen som genomförs av länsstyrelserna och kommunerna.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om granskning av livsmedelskontrollen (skr. 2014/15:16). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:MJU3, rskr. 2014/15:121).
126
s. 127 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslag
Tabell 2.104 UO 24 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling
2 449
0
2 413
-36
-1,5
2 239
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel m.m.
612
4
616
4
0,6
599
1:4
Tillväxtverket
262
263
1
0,5
237
1:5
Näringslivsutveckling m.m.
635
575
-60
-9,4
571
1:18
Omstrukturering och genomlysning av statligt
ägda företag
42
-3
12
-30
-70,6
22
1:21
Finansiering av rättegångskostnader
18
1
-17
-91,9
9
2:4
Investeringsfrämjande
57
33
56
-1
-1,7
90
Övriga anslag
1 513
1 502
-11
-0,7
1 480
Summa
5 588
33
5 439
-149
-2,7
5 248
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.
Utfallet uppgick till 5 439 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet 191 miljoner kronor (3,6 procent) högre.
Högre utgifter än föregående år för forskning och utveckling
Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovations- system: Forskning och utveckling uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisats i budgeten och 174 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2013. Ökningen jämfört med 2013 beror bl.a. på satsningar på strategiska innovat- ionsområden och att säkerställa ett fortsatt högt svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Ingen aktieförsäljning 2014 leder till lägre utgifter för rådgivning
Utfallet för anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag uppgick till 12 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (70,6 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten och 10 miljoner kronor lägre än föregående år. Anslaget används bl.a. till att
bekosta rådgivning till Regeringskansliet om förvaltningen av de statligt ägda företagen. Dessa utgifter ökade markant under perioden 2011– 2013. En stor del av utgiftsökningen för perioden berodde på ökat behov av rådgivning vid avyttring av aktier i statligt ägda företag. Under 2014 sålde staten inga aktier och därför uppkom inte samma utgifter, vilket är en av förklaringarna till det lägre utfallet.
Kostnaderna för finansiering av rättegångskostnader lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader uppgick till 1 miljon kronor, vilket är 17 miljoner kronor (91,9 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Föregående års utfall för anslaget var 9 miljoner kronor. Utfallet för anslaget är svårt att prognostisera eftersom utbetalningarna är beroende av ut- gången i olika domstolsförhandlingar.
Reglering av icke medgivet överskridande 2013 påverkade årets utfall
Utfallet för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande uppgick till 56 miljoner kronor. År 2013 över- skreds de anvisade medlen i statens budget för anslaget med 33 miljoner kronor. Överskrid- andet berodde på en avsättning för återkrav av EU medel i samband med avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige. I och med att avvecklingsmyndigheten
127
s. 128 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige upphörde den 1 januari 2014 täcktes det tidigare överskridandet genom riksdagens beslut hösten 2014, där anslaget tillfördes 33 miljoner kronor.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.105 UO 24 Beställningsbemyndigande
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2014-12-31
1:2
Verket för
innovationssystem:
Forskning och utveckling
2 100
1 998
1:5
Näringslivsutveckling m.m.
265
113
1:9
Sveriges geologiska
undersökning:
Geovetenskaplig forskning
6
4
Summa
2 371
2 116
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 371 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 116 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 255 miljoner kronor.
Utlåning
Tabell 2.106 UO 24 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2014-12-31
AB Svensk Exportkredit
80 000
0
Civila flygutvecklingsprojekt 1
1 110
306
SAS 2
0
0
Summa
81 110
306
1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.
2 Prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning på 1 190 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2014 var 306 miljoner kronor.
Flygbolaget SAS avslutade under våren 2014 det villkorade lånelöfte som svenska staten, genom Riksgäldskontoret, tillsammans med andra långivare ställt till bolaget. Lånelöftet gav SAS initialt rätt att låna upp till totalt 3,5 mil- jarder förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. SAS utnyttjade aldrig lånelöftet som skulle upphöra att gälla den 31 mars 2015.
Garantier
Tabell 2.107 UO 24 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2014-12-31
Exportkreditgarantier
500 000
243 857
Investeringsgarantier
10 000
4 755
Kreditgarantier till AB Svensk
Exportkredit för upplåning
250 000
0
Grundfondsförbindelse
Svenska
skeppshypotekskassan 1
350
350
Grundfondsförbindelse Fonden
för den mindre skeppsfarten 2
55
55
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Sveaskog AB 3
Obegränsad
610
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Vattenfall AB 3
Obegränsad
426
Pensionsgaranti (inkl
efterborgen), Nordea AB (f.d
Postgirot) 3
Obegränsad
253
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Svenska
Skogsplantor 3
Obegränsad
25
Pensionsgaranti SP Sveriges
Tekniska Forskningsinsitut 3
Obegränsad
21
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Teracom 3
Obegränsad
0
Pensionsgaranti Svensk
Maskinprovning AB 3
Obegränsad
5
Summa
250 357
1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.
2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.
3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150,
bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2013.
Övriga krediter
Tabell 2.108 UO 24 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
Exportkreditnämnden
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret
för skadeutbetalning
Obegränsad
0
128
s. 129 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Exportkreditnämnden
Exportkreditnämnden har, avseende sin årsredo- visning för 2014, fått en revisionsberättelse med reservation .
Uttalande med reservation
Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten i alla väsentliga avseenden:
– förutom avseende det förhållande som beskrivs i stycket grund för uttalande med reservation, upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten,
– gett en rättvisande bild av Exportkredit- nämndens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt
– lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med och stödjer en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet.
Grund för uttalande med reservation
Revisionen grundar sig på den årsredovisning för Exportkreditnämnden som inkom till regeringen den 19 mars 2015 och som innehåller ledningens underskriftsmening och ledningens namn. Detta saknades i den årsredovisning som lämnades 20 februari 2015. Enligt 2 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredo- visningen har lämnats för sent och därmed inte i enlighet med förordningens villkor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2014:1 Statens insatser för riskkapital- försörjning – i senaste laget
Riksrevisionen har granskat statens insatser för riskkapitalförsörjning.
Regeringen har redovisat bedömningar och vidtagna åtgärder med anledning av gransknings- rapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapital- försörjning (skr. 2013/14:235). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Skr. 2014/15:101
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68).
RiR 2014:16 Swedfund International AB – Är finansieringen av bolaget effektiv för staten?
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av hur kapitalbehovet har tillgodosetts i bolaget Swedfund International AB och följt upp de centrala rekommendationer som lämnades i samband med Riksrevisionens granskning av bolaget 2009.
Regeringen har redovisat bedömningar och vidtagna åtgärder med anledning av gransknings- rapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Swedfund International AB (skr. 2014/15:24). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:UU8, rskr. 2014/15:116).
RiR 2014:21 Exportkreditnämnden – effektivitet i exportgarantisystemet
Riksrevisionen har granskat om regeringen och Exportkreditnämnden har skapat goda förutsätt- ningar för effektivitet i exportgarantisystemet.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet (skr. 2014/15:59). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
129
s. 130 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslag
Tabell 2.109 UO 25 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
90 128
90 128
0
0,0
85 603
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
3 462
3
3 465
3
0,1
3 306
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
5
5
0
0,0
5
Summa
93 596
3
93 599
3
0,0
88 915
Utgiftsområdet omfattar ungefär två tredjedelar av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5, tabell Transfereringar till kommuner 2010– 2014).
Utfallet uppgick till 93 599 miljoner kronor och blev därmed 3 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 4 684 miljoner kronor (5,3 procent).
Kommunerna kompenserades för sänkt skatt till pensionärer
Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunal- ekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel men också med avgifter från vissa kommuner och landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunal- ekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar.
Utgifterna för anslaget uppgick till 90 128 miljoner kronor, vilket är 4 525 miljoner kronor mer än 2013. Ökningen beror till stor del på ekonomisk reglering med 2 425 miljoner kronor till följd av sänkt skatt för pensionärer. Skattelättnaden ger minskade skatteintäkter för kommuner och landsting som därför kompen- seras av staten. Dessutom förändrades modellen för beräkningar av inkomstutjämningen som är en del av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Det medförde att avgiftsfinansie- ringen från vissa kommuner och landsting minskade och därför bidrog staten med
ytterligare 961 miljoner kronor via anslag 1:1
Kommunalekonomisk utjämning.
Bidragen till
kommunerna
uppgick
till
64 231 miljoner
kronor, en
ökning
med
3 078 miljoner kronor (5,0 procent). Bidrag till landstingen uppgick till 25 897 miljoner kronor, en ökning med 1 447 miljoner kronor (5,9 procent). Landstingen kompenserades med ytterligare 450 miljoner kronor för hälso- och sjukvård för personer som vistas i landet utan tillstånd.
Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämnings- avgift för LSS-kostnader). Hösten 2014 anvisade riksdagen ytterligare 3 miljoner kronor till anslaget eftersom Statistiska centralbyrån i juni 2014 gjort slutliga beräkningar av LSS- kostnaderna som visade att bidraget till bidragsberättigade kommuner skulle överstiga anvisade medel. Den utjämningsavgift som övriga kommuner betalar till staten ökade med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
130
s. 131 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslag
Tabell 2.110 UO 26 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Räntor på statsskulden
21 929
3 200
-18 729
-85,4
16 694
1:2
Oförutsedda utgifter
10
10
0
4,3
3
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
115
-30
-20,7
77
Summa
22 084
3 325
-18 759
-84,9
16 774
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får, enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203), besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden,.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 3 325 miljoner kronor och är därmed 18 759 mil- joner kronor (84,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 13 449 miljoner kronor (80,2 procent) lägre än 2013.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska fak- torer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett netto av inkoms- ter och utgifter i Riksgäldskontorets upplånings- verksamhet. Därmed påverkas anslaget av reali- serade valutakursdifferenser, men inte oreali- serade. Anslaget påverkas inte av Riksgälds- kontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Se tabell 2.111.
Historiskt låga räntor på statsskulden
Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 3 200 miljoner kronor, vilket är 18 729 milj- oner kronor (85,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Ränteutgifterna har inte varit så låga sedan 70-talet. Den främsta förklaringen till de låga ränteutgifterna är tillfälliga effekter i form av högre överkurser vid emission.
131
s. 132 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.111 Räntor på statsskulden 2010–2014, fördelning på anslagets komponenter
Miljarder kronor
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall-SB
2010
2011
2012
2013
SB 2014
2014
2014
Räntor på lån i svenska kronor
22,8
29,3
28,9
22,7
24,4
24,6
0,2
Räntor på lån i utländsk valuta1
3,4
3,2
2,9
1,5
1,5
1,9
0,4
Över- (-)/underkurser (+) vid emission
-11,2
-6,0
-9,5
0,8
-1,5
-16,7
-15,2
Summa räntor
15,1
26,6
22,3
25,1
24,4
9,9
-14,5
Räntor på in- och utlåning1
-7,8
-5,7
-4,7
-4,2
-5,0
-5,2
-0,2
Valutakursförluster (+)/vinster (-) 2
8,0
3,7
-2,9
-10,2
-9,0
-5,0
4,0
Kursförluster (+)/vinster (-)
8,1
9,8
12,5
6,1
11,5
3,6
-7,9
Summa ränteutgifter
23,3
34,4
27,3
16,7
21,9
3,2
-18,7
1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1,2 miljarder kronor 2014) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.
2 Fr.o.m. 2014 redovisas depositioner under posten Valutakursförluster/vinster. Tidigare år har depositioner redovisats under Övrigt, men tabellen har gjorts jämförbar över tid.
Tabell 2.112 Räntor och valutakurser 2010–2014 årsgenomsnitt
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
2010
2011
2012
2013
2014
2014
Ränta
5 år %
2,3
2,3
1,1
1,6
1,9
0,9
Ränta
6 mån %
0,6
1,7
1,2
0,9
1,1
0,4
TCW-
index 1
129,3
122,3
120,9
117,1
115,9
122,9
SEK/EUR
9,54
9,03
8,71
8,65
8,45
9,10
SEK/USD
7,20
6,50
6,78
6,51
6,56
6,86
1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.
Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 218 miljoner kronor högre än beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 432 miljoner kronor högre än beräknat. Den största skillnaden från beräkningen i budgeten är inkomster av överkurser vid emission som beräknades uppgå till 1 500 miljoner kronor. Utfallet av inkomster efter överkurser vid emission blev 16 669 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 15 169 miljoner kronor. De stora inkomsterna av överkurserna vid emission beror i sin tur på de låga marknadsräntorna till följd av den utdragna lågkonjunkturen i världsekonomin. Överkurserna uppstår då Riksgälden emitterar i obligationer med kupongräntor som överstiger de aktuella marknadsräntorna. Under 2014 var detta fallet bland annat i en enskild nominell statsobligation (SGB 1047) med kupongräntan på 5 procent. Enbart för denna obligation gav emissionerna upphov till överkurser på drygt 9 miljarder kronor.
Valutakursvinsterna (netto) blev 3 972 mil- joner kronor lägre än beräknat. Hur stora valutakursförluster respektive valutakursvinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs. Dessutom påverkas posten av Riks- gäldskontorets derivataffärer. Derivataffärerna gör Riksgäldskontoret för att anpassa sin sammansättning i valutaskulden till det gällande riktvärdet och till eventuella placeringar i utländska valutor. Kursförlusterna (netto) blev 7 920 miljoner kronor lägre än budgeterat. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköps- tillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Byten som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna.
Stora inkomster av överkurser vid emission bidrog till lägre räntor på statsskulden jämfört med 2013
Utgifterna på utgiftsområdet blev 13 449 miljon- er kronor (80,2 procent) lägre än 2013. Det beror främst på att utgifterna på anslaget 1:1
Räntor på statsskulden blev 13 494 miljoner kronor (80,8 procent) lägre. Det lägre utfallet beror främst på stora inkomster av överkurser vid emission. År 2013 blev det i stället underkurser vid emission. Åt motsatt håll verkade att valutakursvinsterna blev lägre 2014 än 2013.
Den okonsoliderade statsskulden ökade under 2014 med 117 230 miljoner kronor till
132
s. 133 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
1 394 314 miljoner kronor
medan budget-
underskottet uppgick till
72 194 miljoner
kronor.
Skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten belastar anslaget Oförutsedda utgifter
Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 10 miljoner kronor, vilket samman- faller med vad som anvisades i statens budget för 2014.
Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslags- ändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom indrag från annat anslag. Under 2014 har 10 miljoner kronor betalats ut från detta anslag för skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten. För att finansiera dessa utgifter gjordes indrag på:
– Utgiftsområde 3 Skatt , tull och exekution, anslagen 1:1 Skatteverket och 1:2 Krono-
fogdemyndigheten med 361 000 kronor vardera avseende utgifter under 2013,
– Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Polisorganisationen med 10 779 kronor,
– Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:5 Sveriges domstolar med 88 389 kronor,
– Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets
krisberedskap; Försvarsmaktens anslag 1:1
Förbandsverksamhet och beredskap med 50 000 kronor,
– Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, anslaget 1:12
Finansiella
korrigeringar
med
9 700 000 kronor, och
– Utgiftsområde 23 Areella näringar,
landsbygd
och
livsmedel,
anslaget
1:13 Strukturstöd
till fisket
m.m. med
582 988 kronor.
133
s. 134 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Anslag
Tabell 2.113 Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2014
2014
2014
2014
2014
2013
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
37 700
41 553
3 853
10,2
37 412
Summa
37 700
41 553
3 853
10,2
37 412
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten.
EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlems- staterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revide- ringar av medlemsstaternas bruttonational- inkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och ändringsbudgetar på unionsnivå.
Högre avgift till EU än beräknat i budgeten
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 41 553 miljoner kronor och är därmed 3 853 mil- joner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det högre utfallet förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mervärdesskattebas för 1995– 2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar i EU för 2014. Beslut om ändringsbudgetar fattades i december 2014 och medför att betalningarna till EU 2015 blir lägre. För att finansiera den högre avgiften för 2014 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 300 miljoner kronor. Hela anslagskrediten för BNI-avgiften, 3 468 miljoner kronor, utnyttja- des och av det medgivna överskridandet utnyttjades 273 miljoner kronor.
Högre avgift 2014 i avvaktan på rabatt
Jämfört med 2013 ökade avgiften till EU med 4 141 miljoner kronor (11,1 procent). Det högre utfallet förklaras främst av utgifterna för den del
av Sveriges avgift till EU-budgeten som avser den mervärdesskattebaserade avgiften. Utfallet för denna avgift var 3 537 miljoner kronor högre än föregående år och beror till stor del på att kommissionen gjort ett högre avgiftsuttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för 2014.
Sveriges avgift till EU redovisas utförligare i avsnitt 6.6 Redovisning av samtliga EU-medel.
134
s. 135 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2010–2014
Miljoner kronor
2010
2011
2012
2013
2014
Ingående ramöverföringsbelopp 2014-01-01
45 320
47 421
27 571
20 465
18 499
Anvisat i statens budget (UO 1–27 exkl. UO 26)
787 451
784 476
794 788
812 303
834 674
Ändringsbudget
7 487
1 734
4 848
10 897
10 480
Utnyttjade medgivna överskridanden
171
235
351
0
273
Indragningar
-29 959
-39 330
-23 386
-14 541
-16 065
Utfall
763 028
766 987
783 706
810 614
837 546
Utgående ramöverföringsbelopp 2014-12-31
47 443
27 550
20 465
18 510
10 313
Förändring av anslagsbehållningar
2 123
-19 871
-7 106
-1 955
-8 186
Anm: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte stämmer med utgående överföringsbelopp 2010–2012. Justeringarna har rättats retroaktivt och medför att indragningar på 2012 justerats med 25 miljoner kronor. Dessa indragningar på 25 miljoner kronor avviker med samma belopp från indragningarna i ÅRS
2012.
Ramanslag kan både sparas och överskridas
Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändring av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -1 660 miljoner kronor i budgeten för 2014. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslags- krediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehåll- ningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgifts- område.
Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- ningarna under utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. minska med 8,7 miljoner kronor. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Nettosumman av förändringen av anslags- behållningar 2014, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.114.
Anslagsbehållningarna minskade med 8 miljarder kronor
Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2014 från 18 499 miljoner kronor vid ingången av året till 10 313 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 8 186 miljoner kronor, att jämföra med den ökning på 1 660 miljoner kronor som beräkna- des i budgeten.
Indragningarna ökade 10 procent
Indragningar
av anslagsmedel uppgick
till
16 065 miljoner
kronor under året. Det är en
ökning med
1
524 miljoner kronor (10,5 pro-
cent) jämfört med 2013.
I tabell 2.115 redovisas de anslag som
uppvisade utgående anslagsbehållningar
över
1 000 miljoner kronor under något av åren 2010–
2014.
135
s. 136 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2010–2014
Miljoner kronor
UO Anslag
2010
2011
2012
2013
2014
6 1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
393
690
811
1 066
256
7 1:1
Biståndsverksamhet
594
1 117
479
510
343
9 1:4
Tandvårdsförmåner m.m.
1 685
1 729
505
1 007
459
9 1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
133
643
399
1 375
-316
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
1 749
-1 958
-2 331
-73
-13
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättning m.m.
584
-311
-452
-1 375
-178
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
16 080
5 934
3 517
2 913
2 067
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
1 109
623
1 222
235
620
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
2 082
-145
-231
-147
265
14
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013
1 475
219
190
92
-31
15
1:2
Studiemedel m.m.
1 275
1 535
1 159
1 840
997
21
1:5
Energiforskning
942
1 071
552
193
11
22
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
1 217
22
1:1
Väghållning (2013)
1 077
2 041
1 544
1 620
0
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm
26
424
933
1 120
1 559
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
1 134
251
661
-99
-320
23
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 045
750
557
440
298
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur
2 409
1 106
812
843
256
Anslagsbehållningen för läkemedelsförmåner minskade mest
Det anslag där anslagsbehållningen minskade mest 2014 är anslaget 1:5 Bidrag till läkemedels- förmånerna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Anslagsbehåll- ningarna (ramöverföringsbeloppet) minskade med 1 691 miljoner kronor och 2014 utnyttjades anslagskrediten med 316 miljoner kronor.
För anslaget 1:1 (2013) Väghållning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskade anslagsbehållningarna med 1 620 miljoner kronor. Anslaget hade ett anslagssparande på 1 620 miljoner kronor 2013. Hela anslags- sparandet utnyttjades 2014.
Den högsta anslagsbehållningen 2014 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv. Behållningen uppgår till 2 067 miljoner kronor, en minskning med 846 miljoner kronor jämfört med 2013.
2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets netto- utlåning utgörs av in- och utlåning till myndig- heter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.
Utfallet för
nettoutlåningen uppgick
till
22 023 miljoner
kronor under 2014, vilket
var
11 443 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.116 specificeras netto- utlåningens största poster. Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. År 2013 var nettoutlåningen 96 225 miljoner kronor.
136
s. 137 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljoner kronor
SB 1
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2014
2014
2014
2013
Premiepensions-
avgifter, inbetalning
-35 000
-35 334
-334
-34 416
Premiepensionsmedel,
utbetalning
35 000
35 650
650
34 791
Övrig förvaltning av
premiepensionsmedel
i Riksgäldskontoret
-1 074
-1 074
1 885
Myndigheters
räntekonton
(se separat tabell)
-1 000
-224
776
-731
CSN, studielån
15 000
15 922
922
5 982
CSN, kreditreserv
-1 139
-1 139
CSN, servicekonto för
räntebetalningar
232
232
Investeringslån
myndigheter
1 000
1 169
169
2 399
Kärnavfallsfonden
0
4 636
4 636
3 765
Stabilitetsfonden
(se separat tabell)
-4 000
-3 492
508
-25 901
Insättningsgaranti-
fonden
-68
-68
34
Trafikverket,
infrastrukturlån
1 000
904
-96
1 574
Exportkreditnämnden,
placering av
verksamhetsöverskott
-1 773
-1 773
-2 616
Försvarets materiel-
verk, lån till
rörelsekapital
1 716
1 716
1 496
Statliga bolag m.m.
Lån till Svensk-
Danska
Broförbindelsen AB
155
155
130
Lån till Swedavia
0
0
-918
Övriga statliga bolag
m.m.
219
219
-66
Affärsverk
Affärsverket Svenska
kraftnät
2 427
2 427
1 920
Sjöfartsverket
64
240
Övrigt
Lån till Riksbanken
1 000
4 467
3 467
103 621
Lån till Island
0
-1 939
-1 939
Lån till Irland
0
2 605
Övrigt, netto
-495
431
Summa
10 580
22 023
11 443
96 225
1 Endast vissa delposter är specificerade.
Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen
Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget
Skr. 2014/15:101
uppgå till 35 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 35 334 miljoner kronor, dvs. 334 miljoner kronor högre än i budgeten.
Utbetalningarna
av
premiepensionsmedel
blev
35 650 miljoner
kronor, dvs.
650 miljoner
kronor högre
än
budgetens
beräkning
på
35 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga förvaltningens, blev en minskning med 758 miljoner kronor 2014. I statens budget för 2014 beräknades inbetalningarna av premie- pensionsavgifter vara lika stora som utbetal- ningarna. År 2013 blev den samlade effekten en ökad nettoutlåning med 2 260 miljoner kronor.
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade
Den sammanlagda behållningen på myndig- heternas räntekonton och vissa särskilda ränte- belagda konton ökade 2014 med 224 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behåll- ningarna öka med 1 000 miljoner kronor. I tabell 2.117 redovisas de största förändringarna.
Tabell 2.117 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
2014
2013
Arbetsförmedlingen
-302
183
Domstolsverket
10
-264
Försvarets materielverk
2 331
-459
Försvarsexportmyndigheten
-302
-918
Försvarsmakten
-3 577
2 576
Göteborgs universitet
-170
48
Karolinska institutet
-417
62
Kriminalvården
-78
-214
Lunds universitet
305
166
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
-117
355
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv
-156
-7
Rikspolisstyrelsen
293
-341
Socialstyrelsen
71
200
Statens fastighetsverk
435
153
Trafikverket
1 569
-1 084
Transportstyrelsen
207
-201
Uppsala universitet
-74
-181
Övriga räntekonton
-252
-805
Summa förändrade behållningar på
myndigheters räntekonton (omvänt tecken)
-224
-731
137
s. 138 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Nya principer för redovisning av studielån ger ökad nettoutlåning
Sedan 1989 finansieras Centrala studiestöds- nämndens (CSN) studielån med lån i Riksgälds- kontoret. En ny kreditmodell för studielån infördes fr.o.m. 2014 i enlighet med budget- lagens bestämmelser. En engångseffekt uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för den ingående skuldstocken av kapitaliserade räntor. Detta ökade upplåningen med 11 676 miljoner kronor. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster, vilket innebär att budgetsaldot inte påverkades. Under året amorterade studielån- tagarna 1 778 miljoner kronor av den kapitali- serade räntan.
Studielånen ökade med 6 024 miljoner kronor utöver lånen för kapitaliserad ränta. År 2013 ökade studielånen med 5 982 miljoner kronor.
En annan effekt av införandet av den nya kreditmodellen är att statens budget belastas med förväntade förluster på nya studielån redan då lånen tas. Statens budget belastas även med beräknade konstaterade förluster på lån upptagna före 2014. Medel för att finansiera förväntade förluster på nya lån och konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 förs till en kreditreserv, ett konto i Riksgäldskontoret. När en konstaterad förlust uppstår används medel i kreditreserven för att återbetala upptagna lån i Riksgäldskontoret. Nettoutlåningen minskar med 1 139 miljoner kronor av CSN:s medel i kreditreserven.
Ytterligare en effekt av de nya principerna för redovisning av studielån är att CSN disponerar de räntor som studielåntagarna betalar till myndigheten för att betala räntor på upplånade medel till Riksgäldskontoret. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till ett servicekonto till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar är 30 procent lägre än den ränta som Riksgälden fakturerar. Denna subvention finansieras från det nya anslaget 1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor i statens budget och förs till servicekontot. Räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras och påverkar servicekontot löpande under året. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari 2015. Saldot på servicekontot vid årets slut påverkas alltså både av räntor som betalas in av låntagarna sista kvartalet 2014 och årets kapitaliserade räntor.
Nettoutlåningen
påverkas
totalt
med
232 miljoner kronor till följd av servicekontot.
Den sammantagna påverkan för studielånen,
kreditreserven
och
servicekontot
uppgår
till
15 015 miljoner
kronor, vilket
är
15 miljoner
kronor (0,1 procent) högre än vad som beräkna- des i budgeten.
Investeringslånen ökade med över 1 miljard
Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den samman- lagda summan för sådana investeringslån ökade med 1 169 miljoner kronor, vilket är 169 mil- joner kronor mer än beräknat.
Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret
Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2014 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 4 636 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.
Stabilitetsavgifter minskar nettoutlåningen
Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden ökade behållningen på sitt konto med 3 492 miljoner kronor 2014, vilket minskade nettoutlåningen. Det är 508 miljoner kronor mindre än vad som beräknats i statens budget. Fonden finansieras bl.a. genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgiften uppgick 2014 till 3 162 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor högre än 2013.
Under 2013 ökade behållningen på Stabilitets- fondens konto med 25 901 miljoner kronor. Staten sålde aktieinnehavet i Nordea under 2013 och drygt hälften av de försålda aktierna tillhörde Stabilitetsfonden. Därför tillföll inkomsterna från försäljningen fonden. Denna inkomst uppgick till 21 390 miljoner kronor. Resterande försäljningsinkomster redovisades mot inkomsttitel under inkomster av försåld egendom. Dessa inkomster uppgick till 19 656 miljoner kronor 2013.
138
s. 139 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
De institut som deltar i bankgaranti- programmet betalar bankgarantiavgifter som förs till Stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 60 miljoner kronor 2014, vilket är 142 miljoner kronor lägre än 2013. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtaganden inom bankgarantiprogrammet minskar i takt med att de garanterade lånen förfaller. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förfaller 2015.
I Stabilitetsfondens ökade behållning ingår även 49 miljoner kronor i nettoinbetalningar avseende Carnegie och 235 miljoner kronor i ränteinkomster m.m. Fondens konto belastades med administrativa kostnader m.m. på 14 miljoner kronor.
Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2014
Utfall 2013
Stabilitetsavgifter
-3 162
-3 074
Nordea, aktieförsäljning
0
-21 390
Bankgarantiavgifter
-60
-202
Nordea, aktieutdelning
0
-809
Carnegie
-49
-90
Ränteinkomster m.m.
-235
-344
Administrativa kostnader m.m.
14
8
Summa kontoförändring
-3 492
-25 901
Trafikverkets infrastrukturlån ökade mindre än beräknat
I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 1 000 miljoner kronor. Utfallet blev 904 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor lägre än beräknat.
Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret
Exportkreditnämnden placerar överskottet i sin verksamhet på konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen ökade 2014 med 1 773 mil- joner kronor, vilket minskade årets netto- utlåning.
Försvarets materielverk ökade sina lån
Försvarets materielverk tar upp lån i Riksgälds- kontoret för att finansiera myndighetens behov av rörelsekapital. Myndigheten ökade lånet med 1 716 miljoner kronor under 2014.
Skr. 2014/15:101
Lån till statliga bolag m.m. medför ökad nettoutlåning
I posten övriga statliga bolag m.m. ingår bl.a. in- låning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 253 miljoner kronor till 696 mil- joner kronor under 2014. Riksgäldskontorets utlåning till GKN Aerospace Sweden AB ökade med 3 miljoner kronor och uppgick till 283 miljoner kronor vid utgången av 2014.
Svenska kraftnät ökade sina lån
Affärsverket Svenska kraftnät ökade lånen i Riksgäldskontoret med 2 427 miljoner kronor 2014. Affärsverkets totala lån i Riksgälds- kontoret uppgick den 31 december 2014 till 6 201 miljoner kronor. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investeringsvolymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad, bl.a. för att utbyggnaden av stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav.
Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån
Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgälds- kontoret för att förstärka valutareserven med anledning av den finansiella krisen. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken uppgick den 31 december till 198 525 miljoner kronor. Lånen är tillfälliga men det är inte klart när de kommer att återbetalas. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valuta- kurser då enskilda lån refinansieras. Under 2014 ökade lånen med 4 467 miljoner kronor främst med anledning av högre dollar och eurokurser än de ursprungliga. I budgeten räknade regeringen
med att Riksbankens
lån skulle öka
med
1 000 miljoner kronor.
En skillnad
på
3 467 miljoner kronor.
Lånet till Island nu återbetalt
Sverige har bistått Island med lån för att motverka finanskrisens effekter i landet. Drygt hälften betalades 2012 och resterande del, motsvarande 1 939 miljoner kronor återbetalades 2014. Lånet återbetalades i förtid. Enligt ursprunglig amorteringsplan skulle åter- betalningarna börja i slutet av 2014 och pågå till 2021. Bakgrunden är att Island efter krisen åter kan emittera på den internationella kapital- marknaden.
139
s. 140 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Oförändrat lån till Irland
Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. År 2012 lånade Irland sammantaget 300 miljoner euro motsvarande 2 638 miljoner. Under 2013 lånade Irland ytterligare 300 miljoner euro motsvarande 2 605 miljoner kronor av Sverige. Lånen hanteras av Riksgäldskontoret. Under 2014 är lånet oförändrat och det sammanlagda lånet till Irland uppgick till 5 243 miljoner kronor.
Nettoutlåningen lägre än föregående år
År 2014 blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 74 202 miljoner kronor lägre än 2013. Den högre nettoutlåningen 2013 förklaras främst av att lånen till Riksbanken ökade med 103 621 mil- joner kronor. Samtidigt ökade behållningen på Stabilitetsfondens konto med 25 901 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen.
Under 2013 amorterade Swedavia AB den sista delen av de infrastrukturlån som de tog över i samband med att Luftfartsverket bolagiserades 2010.
2.4.30 Kassamässig korrigering
Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens central- konto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transakt- ioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.
För 2014 blev utfallet för kassamässig korrigering -491 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrige- ringen bli 0.
Tabell 2.119 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2014
2014
SB 2014
2013
EU-betalningar, avgift
-1 427
-1 427
-2 158
Effekter av övergången till
311
kostnadsmässiga anslag
Förskjutningar av
-1 205
-1 205
818
betalningar och redovisning
mot räntebärande anslag vid
Trafikverket
Förskjutningar av
588
588
114
betalningar och redovisning
mot räntebärande anslag vid
Försvarsmakten
Venantius-lån
440
Ränteperiodisering
-9
-9
-95
Övrigt
1 562
1 562
-1 636
Summa
0
-491
-491
-2 205
EU rekvirerade ett lägre belopp än planerat
Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret, samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot i Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2014 en kassamässig korrigering på -1 427 miljoner kronor, eftersom kommissionen rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget.
Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar skapar kassamässiga korrigeringar
Trafikverket disponerar omfattande anslags- medel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick under 2014 till -1 205 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre
140
s. 141 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
belopp mot anslag, än vad som tillförts Trafik- verkets räntekonto.
Även Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har en omfattande investerings- verksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde uppgick under 2014 till 588 miljoner kronor. Det betyder att anslagsmedel som tillförts Försvarsmaktens räntekonto är högre än vad de redovisat mot anslag.
Redovisningen mot anslaget för statsskulds- räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomst- räntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -9 miljoner kronor för 2014. Enskilda månader kan det dock uppstå stora korrigeringsposter med anledning av detta.
Övriga korrigeringar
Posten Övrigt, som uppgick till 1 562 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovis- ning mot anslag och inkomsttitlar i förhållande till tidpunkten för betalning hos andra myndig- heter än Trafikverket och Försvarsmakten.
Jämförelse med föregående år
Den kassamässiga korrigeringen för 2014 blev 1 714 miljoner kronor högre än 2013. De främsta förklaringarna avser korrigering för betalning av EU-avgiften som blev 731 miljoner kronor högre 2014 medan Trafikverkets kassamässiga korrigering blev 2 023 miljoner kronor lägre 2014.
Kassamässiga korrigeringsposter 2013
Återbetalning av Venantiuslån resulterade i kassamässiga korrigeringar. Riksgäldskontoret övertog 2007 gäldenärsansvaret för Venantius AB:s lån på drygt 4 100 miljoner kronor. Återbetalningarna av dessa lån medförde kassa- mässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Korrigeringen uppgick till 440 miljoner kronor 2013.
I samband med övergången till kostnads- mässig redovisning mot anslag för myndig- heternas förvaltningsutgifter uppstod engångs-
Skr. 2014/15:101
effekter, vilka under 2009 i sin helhet belastade det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning under utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m. Överföringen av medel till Försvarsmaktens räntekonto delades dock upp på åren 2009–2013. Det innebär att en kassamässig korrigering uppstår under denna period. Utbetalningen till Försvars- maktens räntekonto uppgick under 2013 till 311 miljoner kronor, vilket påverkade den kassamässiga korrigeringen positivt.
2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garanti- pensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket
Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i premiepensionssystemet är avsatt för specifika personers räkning att använda till kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av den typen inte får räknas till den offentliga sektorn i national- räkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten
Fördelningssystemet, som omfattar inkomst- pensionen och tilläggspensionen, är ett auto- nomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgifts- taket för staten.
Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik
För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som arbetsgivarna betalar in till systemet tillsammans med till-
141
s. 142 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
gångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna.
Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En balanseringsperiod inleds därmed av att balans- talet understiger 1, då minskas omräkningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010.
Pensionssystemet befinner sig i en balanseringsperiod
Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex är ett index som mäter den allmänna löneutvecklingen. När balanserings- mekanismen är aktiverad följer pensionerna balansindex istället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både att höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som fastställer både inkomst- och balansindex.
Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 0,9837 för 2014. För 2013 var balanstalet 1,0198. Det betyder att pensions- systemet befinner sig i en balanseringsperiod. Trots att balanstalen både 2013 och 2012 översteg 1 har pensionssystemet även under dessa år befunnit sig i en balanseringsperiod eftersom balansindex inte nådde upp till nivån för inkomstindex.
Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna
Den inkomstgrundade ålderspensionen (in- komstpensionen, tilläggspensionen och premie- pensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP- fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot
fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- systemet och statens budget. Pensionsmyndig- heten fördelar de statliga ålderspensions- avgifterna mellan AP-fonderna och premie- pensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.
Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen
Inkomstpensionssystemet består av inkomst- pension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålders- pensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938– 1953 får såväl inkomstpension som tilläggs- pension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premie- pensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansva- rar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att de även administrerar premie- pensionssystemet.
Tabell 2.120 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
2014
2014
2014
2014
2013
AP-fonderna,
pensionsutgifter
254 834
255 111
277
0,1
253 966
Administrations-
utgifter
2 894
2 877
-17
-0,6
2 736
varav
Pensionsmyndigheten
m.fl. myndigheter
895
922
AP-fonderna, rörelsens
kostnader
865
820
AP-fonderna,
provisionskostnader
828
679
AP-fonderna,
prestationsbaserade
avgifter
289
315
257 728
257 988
260
0,1
256 703
AP-fonderna finansieras via ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskost- nader och prestationsbaserade avgifter. I rörel-
142
s. 143 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
sens kostnader för första till fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.
Förvaltararvoden ingår inte i administrations- kostnaderna i tabell 2.120. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemen- samma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader.
Pensionsutbetalningarna blev något högre än beräknat medan administrationskostnaderna blev lägre
I budgetpropositionen för 2014 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 257 728 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 257 988 miljoner kronor och är därmed 260 miljoner kronor högre än beräknat.
Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 255 111 miljoner kronor, vilket är 277 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpens- ion med 78 188 miljoner kronor och tilläggs- pension med 176 914 miljoner kronor. Utöver dessa utbetalningar överfördes 8,3 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänste- pensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.
Administrationskostnaderna för inkomst- pensionen blev 2 877 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensions- myndigheten, Skatteverket och Kronofogde- myndigheten fick tillsammans 895 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut den 12 december 2013).
Indexregler medförde att pensionerna räknades ned med 2,7 procent
Jämfört med 2013 blev utfallet för Ålders-
pensionssystemet vid
sidan
av budgeten
1 285 miljoner kronor
(0,5 procent) högre.
Pensionsutbetalningarna
från
AP-fonderna
Skr. 2014/15:101
ökade med 1 144 miljoner kronor (0,4 procent). Ökningen beror främst på att antal ålders- pensionärer med rätt till inkomstgrundad pension ökade. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna ned med 2,7 procent mellan 2013 och 2014. Det är förklaringen till att utgiftsökningen mellan dessa år blev måttlig. I december 2014 uppbar 2 013 500 pensionärer inkomstgrundad ålders- pension, en ökning med 50 900 personer jämfört med december 2013.
2.5 Underliggande saldo och engångseffekter
Underliggande saldo 1990–2014
Det faktiska utfallet i statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. Före- komsten av sådana poster försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling, det s.k. underliggande saldot. Större poster av engångskaraktär för 2014 och 2013 redovisas i tabell 2.121.
I diagrammet visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990– 2014. I början av perioden har justeringar även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för ökad jämförbarhet mellan åren.
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2014
Miljarder kronor
Miljarder kronor
150
150
100
100
50
50
0
0
-50
-50
-100
-100
-150
-150
-200
-200
-250
-250
-300
-300
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
2011
2014
Underliggande saldo
Faktiskt saldo
År 2014 uppgick det faktiska underskottet i budgeten till 72 miljarder kronor medan det underliggande underskottet var 58 miljarder kronor. Negativa engångseffekter bidrog alltså till att försämra saldot. Bland annat var EU-
143
s. 144 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
avgiften 2014 extra hög till följd av två negativa engångseffekter. År 2013 var det faktiska budgetunderskottet 131 miljarder kronor, dvs. nästan dubbelt så stort som 2014. Det förklaras dock främst av betydligt större negativa engångseffekter, framför allt Riksbankens utökade lån i Riksgäldskontoret. Rensat för engångseffekter var underskotten i stort sett lika stora de båda åren.
Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar de negativa engångseffekterna. Under perioden 1990–2014 uppgick engångseffekterna i genomsnitt till 17 miljarder kronor per år. Engångseffekterna var som störst 2009 med -105 miljarder kronor. Förklaringen var då, liksom 2013, att Riksbanken lånade i Riksgäldskontoret för att stärka valutareserven.
Engångseffekter 2014
Engångseffekterna 2014 försämrade saldot med 14,1 miljarder kronor. Större poster under 2014 kommenteras i detta avsnitt. De kommenteras även under respektive inkomst- och utgifts- område (avsnitt 2.2 och 2.4).
Anslag
Från och med 2014 beräknas Sveriges rabatt på EU-avgiften på ett nytt sätt. Denna rabatt beräknas reducera avgiften först 2016. Det uppstår därför negativa engångseffekter för saldot 2014 och 2015 och en motsvarande positiv effekt 2016 när rabatterna träder i kraft retroaktivt i form av en sänkt EU-avgift. År 2014 beräknas denna försenade rabatt på EU- avgiften till 3,2 miljarder kronor. Sveriges EU- avgift 2014 påverkades också av att avgifts- baserna för tidigare år reviderades retroaktivt. Det medförde en högre avgift under 2014 men också en minskad betalning till EU i början av 2015 på 2,8 miljarder kronor till följd av en korrigerad BNI och mervärdesskattebas. Denna minskade betalning periodiseras i national- räkenskaperna till 2014 och behandlas på motsvarande sätt här, som en engångseffekt för saldot 2014 och 2015.
Inkomsttitlar
Under 2014 gjorde två bolag extra utdelningar till staten, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. Det gällde Svensk Bilprovning som avyttrat huvuddelen av sitt stationsnät
(252 miljoner kronor) och Vasallen (47 miljoner kronor).
En stor engångspost som höjde budgetens inkomster med 11,7 miljarder kronor var Centrala studiestödsnämndens inbetalning av lån i Riksgäldskontoret för stocken av kapitaliserade räntor på studielån. Beloppet lånades upp och tillfördes inkomsttitel 2811 vid ingången av 2014 när en ny modell infördes för hantering och redovisning av studielån på budgeten. Denna engångstransaktion påverkade inte budgetsaldot men tas med här som en engångseffekt eftersom nivån höjdes på såväl budgetens inkomster som utgifter (Riksgäldskontorets nettoutlåning).
144
s. 145 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Tabell 2.121 Statens budgetsaldo 2014 och 2013 justerat för större engångseffekter
Miljoner kronor
2014
2013
Statens budgetsaldo
-72 194
-130 873
Justering för större engångseffekter
14 092
73 802
varav
Anslag
5 789
2 518
EU-avgift, försenad rabatt
3 214
EU-avgift, periodisering av retroaktiv BNI-
korrigering
2 575
Bidrag till kapitalet i Europeiska
investeringsbanken
2 518
Inkomsttitlar
-11 975
-20 578
Svensk Bilprovning, extra utdelning
-252
Vasallen, extra utdelning
-47
CSN-lån i RGK för kapitaliserade räntor, till
inkomsttitel
-11 676
Nordea, aktieförsäljning (del inkomsttitel)
-19 656
Vectura Consulting, aktieförsäljning
-922
Kassamässig korrigering
0
440
Venantius, återbetalning av övertaget lån
440
Riksgäldskontorets nettoutlåning
20 278
91 422
Lån till Riksbanken
4 467
103 621
Lån till Island
-1 939
Lån till affärsverket Svenska kraftnät
2 427
1 920
Kärnavfallsfonden
4 636
3 765
Insättningsgarantifonden
-68
34
Carnegie (stabilitetsfonden)
-49
-90
Exportkreditnämnden
-1 773
-2 616
Premiepensionsavgifter, inbetalning
-35 334
-34 416
Premiepensionsmedel, utbetalning
35 650
34 791
Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i
RGK
-1 074
1 885
Lån till CSN för kapitaliserade räntor, till
inkomsttitel
11 676
Nordea, aktieförsäljning (del
stabilitetsfonden)
-21 390
Lån till Irland
2 605
Återbetalning av lån Swedavia
(fd Luftfartsverket)
-918
Övrigt, netto
1 659
2 231
Statens budgetsaldo justerat för
engångseffekter
-58 102
-57 071
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Under Riksgäldskontorets nettoutlåning upp- stod 2014 såväl positiva som negativa engångs- effekter. De negativa effekterna dominerade dock. Detta främst som en följd av Centrala studiestödsnämnden lån i Riksgäldskontoret för
Skr. 2014/15:101
stocken av kapitaliserade räntor på studielån, 11,7 miljarder kronor. Posten påverkade dock inte budgetens saldo då medlen fördes till inkomsttitel, se avsnittet Inkomsttitlar.
En annan betydande negativ engångseffekt under nettoutlåningen avser Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Riksbanken lånade 2009 och 2013 totalt motsvarande ca 200 miljarder kronor i dollar och euro för att stärka valutareserven. Det totala lånet ökade under 2014 med 4,5 miljarder kronor, främst som en följd av att enskilda lån refinansierades till en högre dollar- eller eurokurs än den ursprungliga. En effekt åt motsatt håll på 1,9 miljarder kronor gällde Sveriges återstående lån till Island som under 2014 återbetalades i förtid. Enligt ursprunglig plan skulle amorteringarna pågå till 2021. Island kan efter krisen åter emittera på den interna- tionella kapitalmarknaden.
Som följd av omfattande investeringar i det svenska stamnätet ökade affärsverket Svenska kraftverk sina lån med 2,4 miljarder kronor. Vidare minskade Kärnavfallsfonden under året sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 4,6 miljarder kronor. Båda dessa poster påverkade saldot negativt.
En positiv engångseffekt för nettoutlåningen var att Exportkreditnämnden ökade behåll- ningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 1,8 miljarder kronor.
Inbetalningar av premiepensionsavgifter upp- gick 2014 till 35,3 miljarder kronor och utbetalningar av premiepensionsmedel till 35,6 miljarder kronor. En del av ålderspensions- avgiften inbetalas som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgälds- kontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år, vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställts. Från kontot betalar Pensionsmyndigheten ut premie- pensionsmedel (inkl. avkastning) en gång per år, i december året efter intjänandeåret, till de fonder som pensionsspararna valt. Myndig- hetens övriga förvaltning av premiepensions- medel medförde en ökad behållning på kontot med 1,1 miljard kronor.
Under posten Övrigt, netto (-1,7 miljarder kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndig- heter, bolag och affärsverk. År 2014 ingår främst ökade lån till Försvarets materielverk.
145
s. 146 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget
Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definit- ioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den real- ekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med för- enklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den real- ekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts
Diagram 2.2 procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2014, realekonomiskt fördelade
Transfereringar 69,2 %
Konsumtion 25,5 %
Investeringar 3,4 %
Räntor 0,7 %
Övrigt finansiellt 1,2 %
146
s. 147 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 2.122 Realekonomisk fördelning av statens budget
Miljoner kronor
Utfall 2014
Utfall 2013
Förändring 2013–2014
Procentuell förändring 2013–2014
Transfereringar
581 692
562 373
19 319
3,4
varav till
Hushållssektorn
300 641
296 268
4 372
1,5
Kommunala sektorn
148 986
140 851
8 135
5,8
Företagssektorn
36 981
35 942
1 039
2,9
Ålderspensionssystemet
21 399
19 788
1 611
8,1
Statliga ideella organisationer
4 408
4 032
376
9,3
Internationell verksamhet
69 277
65 490
3 787
5,8
varav till EU-institutioner
41 553
37 412
4 141
11,1
Konsumtionsutgifter
214 320
208 448
5 872
2,8
varav
Löner inklusive sociala avgifter
119 927
115 936
3 991
3,4
Omkostnader för konsumtion
64 193
63 536
657
1,0
Lokaler
18 724
17 337
1 387
8,0
Sociala naturaförmåner
11 477
11 639
-163
-1,4
Investeringsverksamhet
28 978
25 150
3 828
15,2
Räntor
5 589
23 352
-17 764
-76,1
varav
Räntor på statsskulden
3 200
16 694
-13 494
-80,8
Finansiella transaktioner
10 293
8 066
2 227
27,6
Summa utgiftsområden
840 872
827 388
13 484
1,6
147
s. 148 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Transfereringar
Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksam- het. Transfereringarna utgjorde 69,2 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2014.
Transfereringarna till hushåll ökade med 1,5 procent
Hushållen fick 51,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med 4 372 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2013. Det berodde framför allt på att utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 3 659 miljoner kronor till 29 573 miljoner kronor. Ökningen förklaras av fler sjukfall och av att sjukfallen blev längre än tidigare år (se avsnitt 2.4.10).
Även utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade
jämfört med
2013. Ökningen
uppgick
till
1 482 miljoner
kronor. Orsaken
var att
fler
personer beviljades assistansersättning och att utnyttjade timmar fortsatte att öka.
Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning omfattar de största transfereringarna till hushållen. Utgifterna för anslaget minskade med 1 210 miljoner kronor till 45 069 miljoner kronor. Under de senaste åren har utgifterna för anslaget kontinuerligt minskat. Minskningen beror på att färre personer fått sjukersättning.
Även utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade jämfört med 2013. Minskningen blev 2 451 miljoner kronor. Det berodde på att den öppna arbetslösheten minskade 2014, vilket medförde att färre fick arbetslöshetsersättning.
Ökade transfereringar till kommuner som tar emot flyktingar
Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2014 fick kommunsektorn 25,6 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2014.
Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 8 135 miljoner kronor (5,8 procent) jämfört med 2013. Ökningen berodde framför allt på att utgifterna för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, ökade med 4 525 miljoner kronor (5,3 procent). Förändringen berodde främst på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för sänkt skatt för pensionärer och förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning (se avsnitt 2.4.25).
Även utgifterna för anslaget 1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade och blev 1 429 miljoner kronor högre (25,8 procent) jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tog emot betydligt fler flyktingar 2014 än 2013.
Ett anslag som ökat procentuellt mycket mellan åren är 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning. Transfereringarna till kommuner från anslaget ökade med 114,2 procent (617 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Ökningen berodde på statsbidrag till skolhuvudmän för t.ex. karriär- steg för lärare och på utgifter till följd av att kompetensutveckling av matematiklärare introducerades.
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2014
Hushåll 51,7 %
Företag 6,4 %
Kommuner 25,6 %
Organisationer 0,8 %
Ålderspensionssystemet 3,7 %
Internationell verksamhet 11,9 %
148
s. 149 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Konsumtion
Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkar- vård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2014 till 25,5 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion.
Drygt hälften av utgifterna för konsumtion var löner inklusive sociala avgifter. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 3,4 procent 2014.
Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 1,0 procent 2014. De största anslagen med omkostnader för konsumtion är anslagen 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer, samt anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:4 Vidmaktshållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Under 2014 har det internationella regelverket för nationalräkenskaper, Europeiska national- räkenskapssystemet (ENS), uppdaterats från ENS95 till ENS 2010. Enligt ENS 2010 klas- sificeras inköp av krigsmateriel som investe- ringar. Tidigare redovisades försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk som konsumtion. Eftersom national- räkenskapernas definitioner ligger till grund för den realekonomiska fördelningen redovisas därför krigsmateriel numer som investeringar. Tidsserien i tabell 2.122 har justerats retroaktivt.
Skr. 2014/15:101
Investeringar
Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (67,0 procent). Under 2014 har försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk omklassificerats från konsumtion till investeringar. För 2014 uppgick investeringar för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap som finansierades genom anslag till 8 594 miljoner, vilket är 29,7 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden.
Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte under utgiftsområdena utan ingår i Riksgälds- kontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.122.
Räntor och finansiella transaktioner
I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex.
Statens utgifter för studiemedelsräntor . Räntorna uppgick till 0,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2014. De två största anslagen var 1:1 Räntor på statsskulden under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och 1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor under utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa svarade tillsammans för 85,9 procent av de totala ränteutgifterna. Utgifterna för räntorna på statsskulden var 2014 de lägsta sedan 1970-talet (se avsnitt 2.4.26). Utfallet för de övriga räntorna påverkades av att hanteringen av studiemedelsräntor anpassades till budgetlagen med implementeringen av en kreditmodell (diskuteras i detalj under avsnitt 2.4.15).
De finansiella transaktionerna uppgick till 1,2 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2014 var
149
s. 150 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
anslaget 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur under utgiftsområde 22 Kommu- nikationer och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster under utgiftsområde 15 Studie- stöd. Anslaget Avsättning för kreditförluster är även det en konsekvens av införandet av den nya kreditmodellen för studielånen.
Internationellt
bistånd
uppgick skillnaden till
8 715 miljoner
kronor.
De största belopps-
mässiga skillnaderna inom området avsåg Afrika, Asien och Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.
För anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivnings- processen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beror skillnaden på 60 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagan-
2.7 Beställningsbemyndiganden den på att vissa ekonomiska åtaganden som
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.
Det totala bemyndigandebeloppet för 2014 var 406 752 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2014 uppgick till 332 221 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena var alltså 74 531 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet.
De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Även de största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden återfanns inom dessa områden
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick skillnaden mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden till 18 563 miljoner kronor. Skillnaden var störst för anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur och berodde framför allt på att åtaganden avseende lån och räntekostnader för investeringsprojekten E4 Sundsvall och bron över Motalaviken har budgeterats i bemyndigandet men inte ingår i redovisade utestående åtaganden. Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap uppgick skillnaden mellan bemyn- digandebelopp och utestående åtagande till 13 468 miljoner kronor. Den berodde bl.a. på anskaffningen och utvecklingen av flygplanet JAS 39 E som var planerad att göras gemensamt med Schweiz. Inom utgiftsområde 7
redovisas mot bemyndigandet avser överens- kommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting och som ingicks utan stöd av beställningsbemyndigande, men med förbehåll om riksdagens godkännande av kommande budgetpropositioner (se avsnitt 2.4.10).
Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning överskreds med 55 miljoner kronor. Skälet till överskridandet var att medlemsavgifterna som finansieras genom anslaget blev högre än beräknat. Nivån på avgifterna påverkas bl.a. av BNP-utveckling och valutakursförändringar.
De utestående åtagandena för anslaget 1:6
Särskilda insatser inom skolområdet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning översteg det beslutade bemyndigandet med ett mindre belopp (529 000 kronor).
En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2014 per anslag redovisas i bilaga 3. Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per anslag finns under respektive avsnitt för utgiftsområdena. Stora skillnader mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommente- ras i anslutning till bemyndigandetabellen i respektive avsnitt.
150
s. 151 Tabell 2.123 Beställningsbemyndiganden 2014 Kontrollera mot PDF
Tabell 2.123 Beställningsbemyndiganden 2014
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Utgiftsområde
bemyndiganden
2014-12-31
1
Rikets styrelse
171
128
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
75
0
5
Internationell samverkan
160
80
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
92 145
78 677
7
Internationellt bistånd
69 241
60 526
8
Migration
140
83
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
1 865
1 628
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
3 190
3 250
13 Integration och jämställdhet
2 671
2 391
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
19 251
16 512
15
Studiestöd
4
2
16
Utbildning och
universitetsforskning
30 372
26 596
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
511
381
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
114
42
19
Regional tillväxt
4 700
1 894
20
Allmän miljö- och naturvård
5 095
3 912
21
Energi
5 330
2 066
22
Kommunikationer
146 157
127 594
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
23 190
4 340
24
Näringsliv
2 371
2 116
Summa utgiftsområden
406 752
332 221
Skr. 2014/15:101
2.8 Inomstatliga lån
Tabell 2.124 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Lån
UO
Inomstatliga lån
Låneram
2014-12-31
1 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i
verksamheten
100
59
1
Riksdagsförvaltningens
investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar
500
414
2
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter
12 800
12 012
2
Statens järnvägars långfristiga
lån exkl. finansiell leasing
2 915
1 677
2
Fortifikationsverkets investeringar
i mark, anläggningar och lokaler
11 500
10 092
2 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som
används i verksamheten
15
6
2 Sjunde AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som
används i verksamheten
5
0
6 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och
beredskapsverksamhet
300
0
6 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
350
87
6
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden
40 000
0
21
Svenska Kraftnäts lån i och
utanför Riksgäldskontoret
9 300
6 201
22
Vissa infrastrukturprojekt
44 000
42 145
22
Sjöfartsverkets lång- och
kortfristiga lån i eller utanför
Riksgäldskontoret
835
240
22
Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret
1 500
0
Summa
124 120
72 934
151
s. 152 2.9 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2.9 Övriga krediter
Tabell 2.125 Övriga krediter
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Övriga krediter i
Utnyttjad kredit
UO
Riksgäldskontoret
Kredit
2014-12-31
2
Insättningsgarantin
Obegränsad
0
2
Investerarskyddet
Obegränsad
0
2
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser
Obegränsad
0
2
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner
Obegränsad
0
2 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv)
Obegränsad
0
2
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet
Obegränsad
0
2
Sjunde AP-fondens kredit på
räntekonto
100
0
2
Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av
nya myndigheter
355
0
2
Statens tjänstepensionsverk
- behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
62
2
Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet
100
0
6
Försvarets materielverks
behov av rörelsekapital
12 000
5 837
6
Försvarsexportmyndighetens
behov av rörelsekapital
7 000
499
7 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella
institutioner
Obegränsad
0
7
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv)
Obegränsad
0
7
Kredit för infriande av Sidas
garantier
Obegränsad
0
10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av
ersättning för vård i andra
länder
60
57
11
Pensionsmyndighetens behov
av likviditet i handeln med
fondandelar
8 000
3
18
Kredit för infriande av
Boverkets garantier
Obegränsad
0
23
Viltvårdsfondens kredit i
Riksgäldskontoret
5
0
24
Exportkreditnämnden
upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret för
skadeutbetalning
Obegränsad
0
Summa
6 457
152
opaginerad 2.9 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
s. 155 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.
Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
3.1 Resultaträkning
Lägre resultat
Resultaträkningen för 2014 visar ett underskott på 68 miljarder kronor, vilket är 44 miljarder kronor lägre jämfört med 2013.
155
s. 156 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 3.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
Not
2014
2013
Intäkter
Skatteintäkter
1
1 022 832
998 811
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
2
51 904
54 355
Intäkter av bidrag
3
49 062
57 428
Summa intäkter
1 123 798
1 110 594
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll
4
-590 036
-584 566
Transfereringar till företag
4
-42 665
-41 495
Transfereringar till kommuner
4
-221 437
-209 631
Transfereringar till utlandet
4
-66 880
-65 786
Avsättningar till/upplösning av
5
-8 375
-23 960
fonder
Summa transfereringar m.m.
-929 393
-925 438
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal
6
-120 094
-117 282
Kostnader för lokaler
7
-19 597
-18 346
Vissa garanti- och
kreditkostnader
8
-423
-624
Övriga driftkostnader
9
-85 411
-85 096
Avskrivningar och
nedskrivningar
10
-26 821
-25 952
Summa statens egen
verksamhet
-252 346
-247 300
Summa kostnader
-1 181 739
-1 172 738
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster
-57 941
-62 144
Resultat från andelar i hel-
och delägda företag
11
11 571
6 874
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden
12
-32 075
-17 894
Övriga finansiella intäkter
13
11 943
49 935
Övriga finansiella kostnader
14
-1 270
-656
Summa finansiella poster
-21 402
31 385
ÅRETS UNDERSKOTT
-67 772
-23 885
Transfereringskostnader och skatteintäkter ökade
Det lägre resultatet beror på flera faktorer. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor och transfereringskostnaderna ökade med 20 miljarder kronor. Nettokostnaden för stats- skulden ökade med 14 miljarder kronor då den
svagare kronan medförde valutakursförsäm- ringar. AP-fondernas nettobidrag till staten minskade med 7 miljarder kronor. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag förbättrades med nästan 5 miljarder kronor. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 5 miljarder kronor.
Försäljningen av aktier i Nordea AB på- verkade resultatet netto för 2013 positivt med 17 miljarder kronor.
3.1.1 Intäkter
Diagram 3.1 Statens intäkter
Finansiella
Intäkter av
Intäkter av
intäkter
1%
bidrag
avgifter och
4%
andra
ersättningar
5%
Skatteintäkter
90%
24 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna uppgick till 1 023 miljarder kronor vilket utgjorde 90 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Statens skatteintäkter ökade med 24 miljarder kronor (2 procent) jämfört med 2013. Skatte- intäkterna specificeras närmare i not 1.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter
Intäkter av inkomstskatter ökade med 20 mil- jarder kronor jämfört med 2013. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökade med 3,7 procent. Timlönen ökade med 1,7 pro- cent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,9 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 20 miljarder kronor varav jobbskatte- avdraget ökade med 14 miljarder kronor främst till följd av att riksdagen beslutade om en förstärkning av avdraget. Skattereduktion för allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 3,0 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och RUT-tjänster; ROT- avdrag ges för reparation, underhåll, om- och tillbyggnad och RUT-avdrag för hemtjänster)
156
s. 157 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
ökade med 2,4 miljarder kronor. Husavdraget uppgick till 20 miljarder kronor och huvuddelen avsåg ROT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 17 miljarder kronor eller motsvarande 3,8 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna.
Intäkterna från skatt på kapital ökade
Jämfört med 2013 ökade skatt på kapital med 19 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 8,3 miljarder kronor (26 procent). Denna ökning är en följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier samt lägre skattereduktioner på kapital. Skatt på företagsvinster ökade med 6,6 miljarder kronor (7,4 procent).
Intäkterna från mervärdesskatt ökade
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 13 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 14 miljarder kronor eller 4,2 procent. Utvecklingen förklaras av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,1 procent och att bostadsinvesteringarna steg med 22 procent 2014. I beloppet mervärdesskatt, 354 miljarder kronor, ingår återbetald mer- värdesskatt till statliga myndigheter med 29 miljarder kronor. Det beloppet är en inom- statlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Intäkterna från skatt på energi och miljö minskade
Skatt på energi och miljö minskade
med
2,5 miljarder kronor. Det beror delvis
på att
försäljningen av elektrisk kraft minskade och att vissa skattesatser på el och diesel var något lägre. Bensinförsäljningen minskade också med ca 4 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxidskatt. Dieselförsälj- ningen ökade däremot med ca 2 procent.
Intäkterna från skatt på alkohol, tobak och vägtrafik ökade
Skatt på alkohol och tobak ökade med 0,8 miljarder kronor. Skatt på vägtrafik ökade med 0,3 miljarder kronor mellan åren.
Intäkterna från AP-fondsmedel minskade
Bidragsintäkter minskade med 8,4 miljarder kronor. Minskningen förklaras till största delen
Skr. 2014/15:101
av att AP-fondernas nettobidrag för utbetal- ningarna av pensioner under året minskade. För 2014 ökade utbetalda pensioner som AP-fonden finansierar med 1 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonden ökade med 8 miljarder kronor. Det innebär att AP-fondens nettobidrag till staten minskade med 7 miljarder kronor.
Arbetslöshetsavgiften har avskaffats
Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 2,5 miljarder kronor. Arbets- löshetsavgiften som Inspektionen för arbetslös- hetsförsäkringen tidigare tog in har avskaffats och det medförde en minskning med 2,7 miljarder kronor. Naturvårdsverkets intäkter ökade med 2,0 miljarder till följd av reavinster vid försäljning av mark. Affärsverket svenska kraftnäts uppdragsintäkter minskade på grund av lägre omsättning.
3.1.2 Kostnader
Diagram 3.2 Statens kostnader
Finansiella kostnader; 3%
Kostnader för statens egen verksamhet; 21%
Transfereringar;
76%
Av statens kostnader var 76 procent transfere- ringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet var 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 3 procent. Kostnaderna för statens egen verksamhet hålls tillbaka i den konsoliderade redovisningen genom att socialavgifterna på statsanställdas löner elimineras.
157
s. 158 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
3.1.3 Transfereringar
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor
Transfereringar till utlandet 7%
Transfereringar till kommuner 24%
Transfereringar till hushåll 64%
Transfereringar till företag 5%
Diagrammet ovan visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräken- skapernas indelning. Hushållssektorn är den dominerande mottagaren och tar emot 64 pro- cent av transfereringarna. Transfereringarna till hushåll är bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshets- ersättning. Även bidrag till t.ex. ideella organisationer inom biståndsområdet räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar emot 24 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 921 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2013
Fler ålderspensionärer och högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom socialför- säkringen ökade med 7,2 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade måttligt med 1,1 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- pensionerna och tilläggspensionerna över 65 år ned med 2,7 procent mellan 2013 och 2014 vilket förklarar att ökningen mellan dessa år blev måttlig. Premiepensioner ökade med 1,3 mil- jarder kronor eller 39 procent. Ökningen beror på den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år. En tredje förklaring är att börskurserna ökade relativt kraftigt 2013
vilket påverkade uppräkningen av många premiepensioner 2014. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 0,7 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,8 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,2 miljarder kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostadstillägget ökar då pensionen minskar och ökningen blev 0,3 miljarder kronor.
Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning
Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,6 miljarder kronor (14 procent) 2014. Antalet nya sjukfall har fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har de senaste årens ökning framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Det finns indikationer på att den psykiska hälsan försämrats i samhället, vilket bl.a. yttrar sig i att fler uppger att de lider av sömnproblem. Även tidigare har sjukfrånvaron i psykiska diagnoser varierat mer än den totala sjukfrånvaron. När sjukskrivningarna totalt sett går upp, ökar frånvaron på grund av psykiska diagnoser ännu mer. Under december månad 2014 fick 196 000 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med december 2013. Sjukpenningtalet steg med 1 dag till 9,4 dagar
2014. Aktivitets och sjukersättningen minskade med 1,1 miljarder kronor (2,5 procent). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 354 000 personer i december. Det är en minskning med 2,7 procent jämfört med december föregående år. Minskningen förklaras av ett lågt antal nytillkomna samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är delvis en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. I december 2014 hade 320 300 personer sjukersättning, varav 191 200 var kvinnor och 129 100 män.
Fler fick assistansersättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Stödet ökade med 1,4 mil- jarder kronor (5,2 procent). I december 2014 hade 16 200 personer assistansersättning, vilket är 300 fler än i december 2013. Det genom- snittliga antalet timmar per person med assistansersättning ökade också.
158
s. 159 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Ökade kostnader för föräldraförsäkringen
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraför- säkringen med 0,7 miljarder kronor. Kostna- derna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att antalet barn i åldrarna 0– 8 år har ökat. Den tillfälliga föräldrapenningen ökade också på grund av större barnkullar.
Arbetslöshetsersättning minskade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 4,3 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen minskade med 1,2 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 1,4 miljarder kronor. I genomsnitt uppgick arbetslösheten till 7,9 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- sökning (AKU) 2014. År 2013 var genomsnittet 8,0 procent. Kostnaderna för arbetsmarknads- politiska program och insatser minskade med 1,0 miljarder kronor. I december 2014 var 385 000 personer (16–64 år) inskrivna som arbetslösa, dvs. öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd. Det var 26 000 färre än för ett år sedan. Mest minskade arbets- lösheten för arbetslösa som varit utan arbete en kort tid. Arbetslösheten minskar också mer bland kvinnor än bland män.
Ökad ersättning till etableringslotsar
Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,7 miljarder kronor. Det ökade antalet kom- munplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Lönegarantiersättningen minskade
Lönegarantiersättningen minskade med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2013. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats.
33 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföringen till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- pensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda
Skr. 2014/15:101
premiepensioner (4,7 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Lägre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet
Centrala studiestödsnämndens (CSN) kostnad för förlust i utlåningsverksamheten minskade med 0,5 miljarder kronor. Förlusten har minskat därför att CSN har bedömt att reserveringar för förluster på lån upptagna före 2001 är lägre än tidigare beräknat.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 1,2 miljarder kronor. Inom området arbets- marknad ökade köp av arbetsmarknadsutbild- ning med 0,6 miljarder kronor. Kostnaderna för lönebidrag och Samhall ökade med 0,5 miljarder kronor. Energimyndighetens transfereringar till företag ökade med 0,4 miljarder kronor och ökningen förklaras främst av kreditförluster för villkorslån.
Transfereringar till kommuner ökade
Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. År 2013 ökade bidragen till kommuner återigen och ökningen tilltog 2014. Transfe- reringarna till kommuner ökade totalt med 12 miljarder kronor 2014. Den kommunal- ekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 1,3 respektive 1,7 miljarder kronor. Ökningen beror på att kommunerna kompenserats för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, främst sänkt skatt för pensionärer. Kommunernas ersättningar för ingående mervärdesskatt ökade med 3,4 mil- jarder kronor.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 0,7 miljarder kronor. Då avtal saknats sedan flera år mellan staten och Sveriges kommuner och landsting på detta område har utgifterna reglerats i särskilda regeringsbeslut. Det innebär att de redovisade utgifterna för läkemedelsför- månerna är preliminära.
Ökad kommunersättning för flyktingmottagande
Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 3,4 miljarder kronor. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade 2,6 miljarder kronor. Ersättningen för ensamkommande barn
159
s. 160 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
ökade med 0,2 miljarder kronor. Antalet ensam- kommande barn 2014 var 7 049, 3 197 fler än 2013, och de kommunplacerade, var 1 085 fler än 2013.
Ersättningar till kommuner för mottagande av asylsökande ökade med 0,8 miljarder kronor. Totalt ansökte 81 301 om asyl, 27 042 fler än 2013. Sökande från Syrien fortsätter att vara den största gruppen, nästan 40 procent. Antalet asylsökande från Eritrea ökade mer procentuellt. Av det totala antalet asylsökande utgjorde sökande från Eritrea 14 procent. Antalet kommunmottagna för vilka ersättning utgår, enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, var 45 836 under 2014, vilket var 12 039 fler än 2013. År 2014 beviljades 110 610 uppehållstillstånd, vilket var 6 000 färre än 2013.
Mer till skolan
Anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade med 0,6 miljarder kronor. Statligt stöd till vuxenutbildning avseende yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade med 0,2 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift
Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,3 miljarder kronor.
Den BNI-baserade avgiften minskade 2,4 miljarder kronor. Den minskningen beror på att EU:s budget för 2014 var lägre än för 2013. Den lägre budgeten är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
Den mervärdesskattebaserade avgiften ökade 3,3 miljarder kronor. Den ökningen förklaras av att EU-kommissionen gjort ett högre uttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014–2020. Det beror på att det beslut om egna medel som reglerar Sveriges rabatt för perioden 2014–2020 väntas träda i kraft först 2016 eftersom det före ikraftträdandet måste godkännas av medlemsstaternas nationella parlament. Beslutet har dock verkan från och med 2014 och kommer att tillämpas retroaktivt. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget.
Kostnaden för bistånd och andra inter- nationella bidrag genom Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 0,1 miljarder kronor.
Tre miljarder till Stabilitetsfonden
Avsättningen till Stabilitetsfonden minskade jämfört med 2013 då avsättningen var särskild stor som följd av reavinster vid försäljningen av aktier i Nordea AB med 16 miljarder kronor. Fondens intäkter 2014 var 3,4 miljarder kronor.
3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade
Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 252 miljarder kronor 2014. Det är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2013. Statens personalkostnader ökade med 2,8 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,8 miljarder kronor eller 3,2 procent. Rikspolis- styrelsen och Försvarsmakten har de högsta personalkostnaderna. Statens lokalkostnader ökade med 1,3 miljarder kronor och mest ökade Migrationsverkets lokalkostnader. Övriga drift- kostnader ökade med 0,3 miljarder kronor. Bland annat ökade kostnaderna för det militära försvaret.
3.1.5 Förbättrat resultat i statliga företag
Resultatet från andelar i hel- och delägda företag ökade med 4,7 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redo- visade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.
Resultatet för Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) försämrades med 5,7 miljarder kronor. Kraftigt prisfall på järnmalm påverkade resultatet negativt. Samtidigt påverkade ökade volymer och valutaeffekter resultatet positivt. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 3,4 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket var 2,8 miljarder kronor högre än föregående år.
Vattenfalls resultat förbättrades med 5,5 miljarder kronor men är fortfarande negativt. Resultatet netto efter skatt belastades med nedskrivningar på 20 miljarder kronor samt ökade avsättningar för avvecklingen av kärn- kraften i Tyskland.
Akademiska hus AB visade 2,6 miljarder kronor bättre resultat än föregående år.
160
s. 161 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Ökningen är främst hänförbar till värdeför- ändringar i fastigheter.
3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden ökade
År 2014 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 32 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 14 miljarder kronor. Orsaken var främst att de positiva realiserade valutakursförändringarna minskade med 7,1 miljarder kronor och att de negativa orealiserade valutakursförändringarna ökade med 10 miljarder kronor. Båda dessa poster försämrades på grund av den svagare kronan.
Finansiella intäkter minskade
Övriga finansiella intäkter minskade med 38 miljarder kronor. År 2013 såldes statens innehav i Nordea AB vilket påverkade intäkterna med 33 miljarder kronor. Riksbankens in- levererade överskott minskade med 3,5 miljarder kronor jämfört med 2013.
3.2 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2014.
Skr. 2014/15:101
Tabell 3.2 Balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
Not
2014-12-31
2013-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella
anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för
utveckling
15
7 210
7 189
Rättigheter och andra
immateriella
anläggningstillgångar
16
876
862
Förskott avseende
immateriella
anläggningstillgångar
17
1
-
Summa immateriella
anläggningstillgångar
8 087
8 051
Materiella
anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar
18
116 093
114 884
Statliga
järnvägsanläggningar
19
129 445
124 673
Byggnader, mark och annan
fast egendom
20
39 274
36 415
Förbättringsutgifter på
annans fastighet
21
4 605
4 304
Maskiner, inventarier,
installationer m.m.
22
29 692
28 285
Pågående nyanläggningar
23
101 196
91 263
Beredskapstillgångar
24
93 155
94 040
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar
25
5 363
3 365
Summa materiella
anläggningstillgångar
518 823
497 229
Finansiella
anläggningstillgångar
Andelar i hel- och delägda
företag
26
350 113
348 281
Andra långfristiga
värdepappersinnehav
27
40 149
38 475
Långfristiga fordringar
28
3 177
2 674
Summa finansiella
anläggningstillgångar
393 439
389 430
Summa
anläggningstillgångar
920 349
894 710
Utlåning
29
414 718
378 902
Varulager m.m.
Varulager och förråd
30
1 703
1 584
Pågående arbeten
31
621
1 102
Fastigheter
32
161
174
Förskott till leverantörer
33
49
30
Summa varulager m.m.
2 534
2 890
161
s. 162 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Fordringar
Kundfordringar
34
6 177
6 828
Övriga kortfristiga fordringar
35
135 926
76 044
Summa fordringar
142 103
82 872
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
36
13 016
13 045
Upplupna bidragsintäkter
37
2 609
2 685
Övriga upplupna intäkter
38
12 222
12 707
Summa
periodavgränsningsposter
27 847
28 437
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar
39
18 445
15 458
Summa kortfristiga
placeringar
18 445
15 458
Kassa och bank
40
7 083
6 738
SUMMA TILLGÅNGAR
1 533 079
1 410 007
KAPITAL OCH
SKULDER
Not
Nettoförmögenhet
41
-413 113
-346 422
Fonder
42
139 426
131 051
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
43
221 144
214 192
Övriga avsättningar
44
10 600
10 739
Summa avsättningar
231 744
224 931
Statsskulden
Lån i svenska kronor
924 378
852 410
Lån i utländsk valuta
422 258
384 008
Summa statsskulden
45
1 346 636
1 236 418
Skulder m.m.
Långfristiga skulder
46
3 060
2 776
Leverantörsskulder
47
17 556
19 080
Övriga kortfristiga skulder
48
124 283
60 529
Depositioner
49
1 286
1 270
Förskott från uppdragsgivare
och kunder
50
759
240
Summa skulder m.m.
146 944
83 895
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
51
29 572
29 281
Oförbrukade bidrag
52
8 533
9 998
Övriga förutbetalda intäkter
53
43 337
40 855
Summa periodavgränsnings-
poster
81 442
80 134
SUMMA KAPITAL OCH
SKULDER
1 533 079
1 410 007
Garantiförbindelser
54
1 512 846
1 434 811
Övriga ansvarsförbindelser
55
17 840
16 756
3.2.1 Nettoförmögenheten minskade
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoför- mögenheten och motsvarar i huvudsak stats- budgetens ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2014 var nettoförmögen- heten -413 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld. Det är en minskning med 67 miljarder kronor jämfört med 2013 då netto- förmögenheten var -346 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här:
Mdkr
Ökning av tillgångar
123
Ökning av skulder
-175
Ökningar av avsättningar
-7
Ökning av fonder
-8
Summa
-67
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Mdkr
Årets underskott enligt resultat-
räkningen
-68
Värdeförändringar av aktier och andelar
+1
Summa
-67
Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i resultaträkningen på 68 miljarder kronor, dels av påverkan av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande för- klaringspost är värdeförändringar av statligt ägda företags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. År 2014 var dessa effekter positiva och uppgick till 1 miljard kronor.
3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2014 ökade de totala tillgångarna med 123 miljarder kronor till 1 533 miljarder kronor.
162
s. 163 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Nya vägar och järnvägar
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 22 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara 2014 var 5,6 miljarder kronor. Större objekt som öppnades för trafik under 2014 var bl.a. Norra länken, E4 Sundsvall, E22 Rolsberga–Fogdarp, E18 Västerås–Sagån, E 18 Hjulsta–Kista.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara 2014 var 8,5 miljarder kronor. Större projekt som färdigställdes 2014 var bl.a. dubbel- spårsutbyggnad i Jakobshyttan, dubbelspår Strängnäs-Härad samt bangårdsutbyggnader på Malmbanan i Ripats, Rensjön och Lakaträsk.
Trafikverkets pågående nyanläggningar ökade med 6,4 miljarder kronor. De större invest- eringsprojekten omfattar bl.a. Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunnel genom Hallandsåsen, E 20 Norra Länken och E18 Hjulsta-Kista i Stockholm samt E4 i Sundsvall.
Pågående nyanläggningar hos Svenska kraftnät ökade
Pågående nyanläggningar hos affärsverket Svenska kraftnät ökade med 3,3 miljarder kronor. SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge samt Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet är de största investeringarna.
Fler naturreservat
År 2014 genomförde Naturvårdsverket en rad bytesaffärer med de marker som togs över från Ersättningsmark i Sverige AB. Under 2014 ökade värdet på egendomen med 2,7 miljarder kronor vilket beror främst på dessa affärer.
Nya räddningshelikoptrar
Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade med 1,4 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på Sjöfartsverkets investering i nya räddningshelikoptrar. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar ökade med 2,0 miljarder kronor. Ökningen avser Försvarets materielverks förskott till SAAB för utveckling av JAS 39 E.
Värdet på Vattenfall och LKAB minskade
De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 4 miljarder kronor. Andelar i hel- och
Skr. 2014/15:101
delägda företag minskade med 1.8 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 5,1 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 8,2 miljarder kronor. Samtidigt uppgick positiva omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet till 10 miljarder kronor. Därutöver medförde omvärdering av förmåns- bestämda pensionsplaner en negativ påverkan med 6,3 miljarder kronor.
LKAB minskade i värde med 3,7 miljarder
kronor vilket
främst beror på utdelning på
3,5 miljarder
kronor samt årets resultat på
0,3 miljarder
kronor.
Andelsvärdet
för
Akademiska Hus AB ökade med 3,8 miljarder kronor mellan åren vilket främst förklaras av årets resultat på 5,2 miljarder kronor samt betald utdelning på 1,4 miljarder kronor.
Andelen i TeliaSonera AB ökade i värde med 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på andelen av årets resultat på 5,4 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med 1,2 miljarder kronor, främst med periodens resultatandel som uppgår till 0,8 miljarder kronor. Andelen i SAS AB minskade med 1,3 miljarder kronor vilket främst beror på ändrade redovisningsprinciper rörande pensioner.
Kärnavfallsfonden växer
Statens långfristiga värdepappersinnehav ökade med 1,7 miljarder kronor. Det största innehavet av värdepapper gäller Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat fondmedel placerade i bostads- obligationer med 1,9 miljarder kronor.
Statens lån till Riksbanken ökade
Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 33 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken består av lån i dollar och euro och ökningen beror på växelkursförändringar i och med att den svenska kronan försvagats mot dollarn och euron under året. Utlåningen till andra länder minskade totalt sett eftersom Island under året betalade tillbaka resterande del av sitt lån i förtid.
CSN:s fordringar ökade
CSN:s utlåningsfordran ökade med 4,1 miljarder kronor och uppgick till 175 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Ökningen av lånefordran beror främst på att
163
s. 164 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
nyutlåningen var större än amorteringarna och att det tillkommit många nya låntagare som ännu inte blivit återbetalningsskyldiga. De beräknade osäkra fordringarna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.
Ny placeringspolicy för Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden
Övriga kortfristiga fordringar har ökat med 60 miljarder kronor. Ökningen är hänförlig till repor i Insättningsgarantifonden och Kärnav- fallsfonden. Placeringspolicyn för båda fonderna ändrades 2014 och medger nu att affärer med återköpsavtal (s.k. repor) ligger öppna över bok- slutsdagen. Motsvarande skuldrepor redovisas under Övriga kortfristiga skulder.
Skatteverkets fordringar på skattekontot har minskat med 6,9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet.
Värdepapper och andelar ökade
Värdepapper och andelar ökade med 3,0 miljarder kronor och ökningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds- förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid bokslutstidpunkten.
Fonderna ökade
Fonder ökade med 8,4 miljarder kronor jämfört med 2013. Under året har Stabilitetsfondens behållning ökat med 3,4 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 2,8 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 2,2 miljarder kronor under året.
Avsättningarna ökade
Avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 6,6 miljarder kronor. Avsättningen på- verkades mest av att räntan i beräknings- grunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 5,7 miljarder kronor.
Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor
Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor och uppgick vid 2014 års utgång till 1 347 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 72 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 38 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2014 var -72 miljarder kronor. Ökningen beror också på växelkurs- förändringar. Riksgäldskontoret ökade sin
upplåning i obligationer m.m. i utländsk valuta med 126 miljarder kronor.
Ny placeringspolicy
Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden får enligt fastställd placeringspolicy delta i marknaden med återköpstransaktioner (s.k. repor) för statsskuldväxlar och obligationer (inkl. realränteobligationer). Dessa repor upp- gick till 62 miljarder kronor och förklarar ökningen av övriga kortfristiga skulder. Till- gångssidan av dessa repor redovisas som Övriga kortfristiga fordringar.
Skatteverkets slutavräkning av kommunal- skatt till kommuner och landsting medförde en fordran 2014 men en skuld 2013.
Lägre oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag minskade med 1,4 miljarder kronor. Svenska kraftnäts oförbrukade bidrag för investeringar minskade mest. Även för- skotten från EU:s landsbygdsfond hos Statens jordbruksverk minskade.
Förutbetalda intäkter ökade
Övriga förutbetalda intäkter vid Riksgälds- kontoret ökade med 9,7 miljarder kronor. Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.
Periodisering av skatter minskade. En för- utbetald intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är lägre än de betalda skatterna. För 2014 är skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna.
3.3 Finansieringsanalys med kommentarer
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna
164
s. 165 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
Tabell 3.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
2014
2013
Statens verksamhet
Skatter
56
1 013 664
980 116
Avgifter och andra
ersättningar
57
61 713
73 361
Intäkter av bidrag
49 062
57 428
Summa justerade intäkter
1 124 439
1 110 905
Transfereringar
58
-920 271
-900 320
Statens egen verksamhet
59
-217 346
-212 659
Summa justerade kostnader
-1 137 617
-1 112 979
Justeringar till betalningar
60
-707
7 094
Saldo statens verksamhet
-13 885
5 020
Investeringar
61
Finansiella investeringar
-3 191
-4 351
Materiella investeringar
-45 783
-44 018
Immateriella investeringar
-2 699
-2 973
Summa investeringsutgifter
-51 673
-51 342
Försäljning av
anläggningstillgångar
3 172
43 962
Summa
investeringsverksamhet
-48 501
-7 380
Utlåning
62
Nyutlåning
-21 028
-121 622
Amorteringar
13 338
11 689
Summa nettoutlåning
-7 690
-109 933
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning
63
-14 177
-10 106
Övrigt finansiellt netto
64
10 645
15 712
Justeringar till betalningar
65
10 524
-7 716
Summa finansiella
aktiviteter
6 992
-2 110
Totalt
-63 084
-114 403
Statens nettoupplånin g
Förändring av statsskulden
110 218
123 601
Orealiserade
valutakursförändringar
-47 134
-9 198
Totalt
63 084
114 403
Skr. 2014/15:101
3.3.1 Statens verksamhet gav negativt kassaflöde
Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, var negativt med 14 miljarder kronor 2014, vilket netto är 18 miljarder kronor lägre än föregående år. Skillnaden beror främst på att utbetalningarna av transfereringar har ökat med 20 miljarder kronor. Inbetalningarna av skatter har ökat med 34 miljarder kronor, men bidragsinbetalningarna har sjunkit som följd av att AP-fondernas nettobidrag till staten har minskat och inbetalningar från avgifter och andra ersättningar har minskat beroende på lägre utdelningar från statliga bolag. Utbetalningarna avseende statens egen verksamhet, främst driften av myndigheterna, har ökat. Förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten Justeringar till betalningar har netto påverkat kassaflödet endast marginellt. Här finns stora förändringar på både fordrings- och skuldsidan som följd av stora repotransaktioner över årsskiftet, men dessa tar ut varandra.
3.3.2 Kassaflödet från investeringar blev svagare
Kassaflödet i investeringsverksamhet har totalt sett försvagats med hela 41 miljarder kronor beroende på statens försäljning av aktier i Nordea AB 2013 som då gav inbetalningar till staten på 41 miljarder kronor. Investerings- utgifterna under 2014 uppgick till nära 52 miljarder kronor, vilket är en marginell ökning.
De materiella investeringarna har ökat och bland dessa är det i första hand mark- investeringar hos Naturvårdsverket som har ökat mest med 1,7 miljarder kronor. Även investe- ringar i järnvägsanläggningar och investeringar hos affärsverket Svenska kraftnät har ökat, medan investeringarna i beredskapstillgångar har sjunkit. De finansiella investeringarna har minskat något.
165
s. 166 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
3.3.3 Statens nettoutlåning var lägre än 2014. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer
2013
Statens
nettoutlåning
uppgick till
knappt
8 miljarder kronor, vilket är
mycket
lägre än
2013 då
Riksgäldskontoret
lånade
ut
nära
105 miljarder kronor
till Riksbanken
för
att
förstärka valutareserven. För 2014 har netto- utlåning till Riksbanken gjorts med 4,4 miljarder kronor, som gäller valutaeffekter i samband med omsättning av delar av lånet, medan lån till Island har amorterats med 1,9 miljarder kronor. Utöver detta har Riksbankslånets värde ökat pga. orealiserade valutakursförändringar. Centrala studiestödsnämndens nyutlåning uppgick till 16 miljarder kronor och nettot efter amorteringar till 5 miljarder kronor, vilket var samma nivå som 2013.
resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2014
Miljoner kronor
Resultaträkningens underskott
-67 772
Justeringar för poster som ej medför
betalningar
50 470
3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2014 var 7 miljarder kronor, vilket innebär att kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades med 9 miljarder kronor. Den viktigaste faktorn är att förändringar av till- gångar och skulder i statens upplåningsverksam- het har gett en positiv påverkan på kassaflödet i denna del.
Justeringar för förändringar av
fordringar och skulder
600
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar
-46 382
Finansieringsanalysens saldo
-63 084
Justeringar hänförbara till
statsskulden
-9 110
Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar
58
Förändring av inomstatliga innehav av
värdepapper, skuldkorrigeringar samt
övriga poster
-9 168
Statens budgetsaldo
-72 194
3.3.5 Statens lån minskade
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursför- ändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning 2014 uppgick till 63 miljarder kronor, dvs. staten har ökat sina lån som följd av det negativa budgetsaldot. Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor medan orealiserade negativa valutakursförändringar i upplånings- verksamheten innebar att upplåningsbehovet var 47 miljarder kronor lägre än förändringen av statsskulden.
3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget
I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget
Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 50 miljarder kronor och består av avskrivningar och ned- skrivningar med 28 miljarder kronor och avsättningar och fondering med 15 miljarder kronor. De omfattar även orealiserade valuta- kursförändringar med 18 miljarder kronor och realisationsvinster m.m. med 1 miljard kronor samt resultatandelar i statens hel- och delägda företag som avgår med nära 12 miljarder kronor.
Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Både fordringar och skulder har förändrats kraftigt, men förändringarna tar till största delen ut varandra. Nettofordringarna för skatter har ökat kopplat till bl.a. slut- avräkningen av kommunalskattemedel, vilket ger en negativ påverkan på likvida medel. Hos Riksgäldskontoret har fordringarna minskat och skulderna ökat i statsskuldförvaltningen, vilket
166
s. 167 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
ger en positiv påverkan. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på likvida medel med knappt 1 miljard kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är främst investeringar som gav ett utflöde av likvida medel på 49 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 8 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 12 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner var 46 miljarder kronor.
3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker.
Den konsoliderade resultat- och balans- räkningen och finansieringsanalysen är upp- ställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
Budgetlagen och förordningen om årsredo-
3.3.7 Justeringar som är hänförliga till visning och budgetunderlag reglerar grund-
statsskulden
Finansieringsanalysens saldo var negativt med 63 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var negativt med 72 miljarder kronor. Att netto- upplåningen är positiv innebär att staten ökat sina lån. Skillnaden mellan statens netto- upplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.
Skillnaden beror bl.a. på poster som har påverkat lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters innehav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkat statsskulden med 9 miljarder kronor. Myndigheternas innehav av statspapper har ökat med 7 miljarder kronor vilket är en viktig del av detta.
3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203), och grundas på de statliga myndig- heternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
läggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisnings- principerna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklas- sificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inom- statlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som fram- går av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.
Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.
Transfereringar
Transfereringar redovisas enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden
167
s. 168 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
sammanfalla med utbetalningen. Kostnaden periodiseras endast när den tydligt går att hänföra till ett visst år.
Skatter
Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.
Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartemen- tet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräknings- metod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomst- skatter, fastighetsskatt samt skattereduktioner.
När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.
Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna
den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålders- pensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- ningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i årsredovisningen för staten.
Avgränsning av redovisningsenheten
Resultat- och balansräkningen samt finansie- ringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens netto- upplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP- fonden omfattas inte av resultat- och balans- räkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensions- medlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom
168
s. 169 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndig- heter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
Konsolidering
Redovisningen är en konsolidering av årsredo- visningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.
En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balans- räkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
Gemensam brytdag
Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och period- avgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksam- hetens särart, genom dispens, särskilt regerings- beslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikel- ser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet.
Skr. 2014/15:101
Anläggningstillgångar och avskrivningstider
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde, med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. För materiella och immateriella anlägg- ningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.
Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för de specifika särskilt väsentliga tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskriv- ningstider.
För statliga väganläggningar tillämpas schablonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differen- tierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år.
För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3–10 år för övriga beredskaps- inventarier. För övriga beredskapsvaror – beredskapslager – som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten jämfört med myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för
169
s. 170 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.
Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänste- pensionsverk redovisar kostnaderna för tjänste- pensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultat- räkningen. Se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt.
Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till över- vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.
För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i års- redovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, Statens tjänstepensionsverk och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrappor- teringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.
Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter av- gränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräken- skaperna. Intäkterna redovisas som Skatte- intäkter i den konsoliderade resultaträkningen men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis:
– som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruks- avgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för radio och TV),
– som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret och Kärnavfalls- fondens avgifter),
– som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade över- skott som Kammarkollegiet redovisar), eller
– enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar).
Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndig- hetens resultaträkning (främst Statens jord- bruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna istället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
För att få enhetlighet vid beräkning av statens tjänstepensionsåtagande i årsredovisning för staten har principerna ändrats för affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Med anledning av det har jämförelsetalen för föregående år justerats och minskat posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser med totalt 1 872 miljoner kronor varav 850 miljoner kronor hos Luftfartsverket, 569 miljoner kronor hos Riksdagsförvaltningen, 339 miljoner kronor hos Sjöfartsverket och 114 miljoner kronor hos Svenska kraftnät. Se vidare under rubriken Kommentarer till särskilda poster nedan.
I balansräkningen har posten Övriga skulder omklassificerats och delas numera upp på Långfristiga skulder och Övriga kortfristiga skulder. Införandet av nya poster är ett led i anpassningen till internationella redovisnings- standarder. Förändringen har medfört juste- ringar av jämförelsetalen föregående år hos ett fåtal myndigheter, eftersom långfristiga skulder är sällsynta i staten. Justeringen ökade posten Långfristiga skulder med 2 464 miljoner kronor hos Trafikverket och hos Riksgäldskontoret ökade posten med 234 miljoner kronor. Posten Övriga kortfristiga skulder minskade med motsvarande belopp.
Posten Övriga fodringar benämns från och med 2014 Övriga kortfristiga fordringar. Det har dock inte föranlett några omklassificeringar.
Förändringarna för långfristiga och kort- fristiga skulder och fordringar är uppställda i enlighet med förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
170
s. 171 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredo- visningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplys- ningar, ändras jämförelsetalen även i årsredo- visningen för staten om inte beloppet är oväsent- ligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning har inte heller jäm- förelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny inform- ation tillkommit eller andra korrigeringar.
Andra justeringar av jämförelsetal
Jämförelsetalen för posterna Övriga kortfristiga fordringar och Andra långfristiga värdepappers- innhav har justerats upp med 158 miljoner kronor respektive 76 miljoner kronor jämfört med Årsredovisningen för staten 2013. Det rör finansiella instrument som överfördes till Riksgäldskontoret då affärsverket Statens järn- vägar lades ner. Riksgäldskontoret redovisade dessa som negativa skulder föregående år och detta korrigeras i år. Posterna Övriga kortfristiga skulder och Långfristiga skulder ökar med motsvarande belopp.
Jämförelsetalet för posten Transfereringar till företag har justerats ned med 800 miljoner kronor. Det beror på att kapitaltillskott som staten lämnat till två aktiebolag felaktigt redo- visades både som transferering och som investering i hel- och delägda företag. Inom avsnittet Transfereringar har även viss omklassificering av bidragsmottagare gjorts till följd av en översyn av den realekonomiska klassificeringen. Från mottagarna kommuner och hushåll har 159 miljoner kronor flyttats till företag. Saldot i resultaträkningen påverkas inte av den omklassificeringen.
Miljoner kronor
Årets underskott i resultaträkningen i Årsredovisningen
för staten 2013
-24 685
Justering, transfereringar
800
Årets underskott i resultaträkningen enligt
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2014
-23 885
Skr. 2014/15:101
Undantag från generella principer
Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.
Pensionsmyndigheten redovisar marknads- värden för sina tillgångar i premiepensions- systemet (placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag. Det gäller även för de tillgångar som finns med i årsredo- visningen för staten. Dessutom räknas upplupna ränteintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde, sam- tidigt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller i staten i övrigt. Årsredovisningen för staten skiljer sig alltså från Pensionsmyndighetens årsredovisning på denna punkt.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastig- heterna inte betraktas som en anläggnings- tillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de dock inte här.
Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredo- visningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
171
s. 172 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Kommentarer till särskilda poster
Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.
Statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar enligt regeringens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallo- dagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i års- redovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden).
Momskompensation till statliga myndigheter nettoredovisas
Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande kostnad, eftersom det inte är en extern kostnad att staten ger kompensation till sig själv.
Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas
I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie-pensions- systemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifts- intäkter som ska föras till inkomstpensions- systemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premie- pensioner.
I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensions- utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med mot- svarande belopp i statens budget tydliggjorts.
Överföringar till och från pensionssystemet
AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovis- ningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.
Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar där- efter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den
172
s. 173 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensions- systemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensions- systemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellan- skillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4).
Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt
Den statliga tjänstepensionsskulden som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.
Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers Tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i års- redovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensions- rörelsen för anställda i de konsoliderade myndig- heterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.
Grunderna för beräkning av försäkrings- tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder.
Skr. 2014/15:101
SPV ändrade 2013 redovisningen när det gäller förändring av antaganden om ränta i de försäkringstekniska grunderna (grundränta, brutto). Tidigare har SPV låtit ränteförändringar i Finansinspektionens tryggandegrunder slå igenom med högst 0,2 procentenheter per år i SPV:s grunder för beräkning av pensions- avsättningen. Från och med 2013 har dock SPV låtit Finansinspektionens räntesänkning slå fullt ut även i SPV:s beräkningsgrunder. Detta berodde bl.a. på att SPV fick regeringens tillstånd att förändra försäkringsrörelsens avkast- ningsmodell, så att tillgångar och skulder följer varandra vid ändring av grundräntan. Den tek- niska lösning med vissa statsinterna transakt- ioner som SPV tillämpar i sin redovisning, som bl.a. innebär att avkastning som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot kostnader, medför ingen resultatpåverkan på myndighets- nivå när räntan förändras kraftigt.
I årsredovisningen för staten 2013 skulle det dock blivit en stor resultatpåverkan om samma grundränta som Finansinspektionens tryggande- grunder tillämpades, eftersom de statsinterna transaktionerna elimineras. Den bedömning som gjordes inför arbetet med årsredovisningen för staten 2013, var att högst tillåta 0,2 procent- enheter av förändringen i antagandet om grund- ränta får slå igenom per år. Detta bedömdes ge en mer rättvisande bild av statens långsiktiga pensionsåtagande och därmed tillämpades samma principer som de senaste åren i årsredo- visningen för staten. Med anledning av detta gav regeringen Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utveckla principer för redovisning av statens tjänstepensionsskuld. Ekonomistyrningsverket har i rapport (ESV 2014:56), tagit ställning till att samma redovisningsprinciper som gällde i årsredovisningen för staten 2013, ska fortsätta tillämpas under de närmaste åren. Detta i avvaktan på nya internationella redovisnings- standarder om redovisning av tjänstepensions- skulder.
Detta medför att pensionsskulden 2014 är 18,8 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. Statens pensionskostnad är på motsvarande sätt 18,8 miljarder kronor lägre.
De beräkningsgrunder som fastställts för affärsverken och de grunder som Riksdags- förvaltningen tillämpar skiljer sig från SPV:s beräkningsgrunder för statens pensionsrörelse. I årsredovisningen för staten har därför affärs-
173
s. 174 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
verkens och Riksdagsförvaltningens pensions- skuld räknats om enligt principen att högst 0,2 procentenheter av förändringen i antagande om grundränta får slå igenom per år. Detta medför att den totala pensionsskulden för Riksdagsförvaltningen och affärsverken är 1,3 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i myndigheternas egna årsredo- visningar. Även jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade.
Vid beräkning av pensionsskulden för tjänste- pensionsförmåner (livförsäkringsavsättningar) har följande antaganden använts hos SPV.
– Antaganden om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, för- väntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2014 är bruttoräntan 0,5 procent (0,4 procent 2013). I årsredo- visningen för staten används emellertid
bruttoräntan 1,1 procent (1,3 procent 2013) med hänvisning till resonemanget ovan.
– Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på cirka 0,1 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år.
– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkast- ningsskatt görs vid beräkning av de försäk- ringstekniska avsättningarna. Antaganden om livslängd: Olika antaganden om livs- längd används för olika generationer och för olika kön.
CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar
CSN värderar utestående lånefordringar med avdrag för reservation på grund av osäkerhet. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna osäkra fordringar för lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån samt återkrav av dessa lånetyper. Beräkningsmodellen innehåller också uppsagda lån för de tre lånetyperna samt återkrav av studiehjälp och rekryteringsbidrag. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bland annat skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.
Beräkningen av osäkerheten i CSN:s låne- fordringar utgår i huvudsak från en individ-
baserad beräkningsmodell och görs utifrån tre värderingsprinciper:
– Reservation utifrån de personer som missköter sina betalningar.
– Reservation utifrån de trygghetsregler som finns vid återbetalning.
– Reservation utifrån framtida förluster på grund av dödsfall.
Den första värderingsprincipen utgår från lån- tagarens dokumenterade bristande betalnings- benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsför- mågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö i olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.
Den nya utlåningsmodell som CSN införde från och med 2014 och som beskrivs närmare i avsnitt 2.4.15 påverkar inte resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten.
Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret
Stabilitetsfonden bildades efter beslut av riksdagen 2008 och ska finansiera det stöd- system som införts i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Samtliga kreditinstitut är med och finansierar fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer ska i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och mot fondens avkastning, då med upplösning av fonden som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultat- räkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer
174
s. 175 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
utvecklingen så att redovisningsmetoderna lång- siktigt ger en rättvisande bild av händelserna. År 2014 har fonden ökat och vid årsskiftet uppgick den till 53 miljarder kronor.
Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret redovisar en skuld till Rundradiorörelsen på 696 miljoner kronor för distributionsmedel. Riksgäldskontorets skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten. Detta eftersom posten är intern i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.
Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen brutto- redovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.
Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredo- visningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunal- ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.
Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 och 4).
Överföringar till utvecklingsbanker
År 2014 har staten tillfört cirka 100 miljoner kronor till internationella utvecklingsbanker, som har redovisats som transfereringar till utlandet. Överföringar av motsvarande karaktär har även förekommit tidigare år. I de fall som är aktuella här, har Sveriges eventuella andelar i dessa banker således inte tagits upp som tillgång. Frågan om dessa medel i stället bör tas upp som tillgång kommer att utredas 2015. Se även kommentar under not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav.
Skr. 2014/15:101
Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet
Parter med kvantitativa åtaganden i klimat- konventionens Kyoto-protokoll har tillgodo- skrivits en tilldelad mängd utsläppsutrymme (assigned amount) för perioden 2008–2012. Parterna ska se till att de sammanlagda antropo- gena utsläppen av de växthusgaser som är an- givna i protokollets bilaga A inte överstiger deras tilldelade mängder. Sverige har för att uppfylla sitt åtagande under den första åtagandeperioden 2008–2012 tilldelats 375 864 317 tilldelade utsläppsenheter (AAU) dvs. motsvarande 104 procent av 1990 års utsläpp för vart och ett av åren 2008–2012. För att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008– 2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna har justerats i enlighet med protokollets artikel 3.
Regeringen redovisade i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) hur Sverige uppfyller åtagandet under den första åtagande- perioden. Sverige uppfyller åtagandet och beräknas få ett överskott av tilldelade utsläpps- enheter om sammanlagt ca 54,7 miljoner AAU. En del av det svenska AAU-innehavet är kopplat till innehav av utsläppsrätter (EUA) hos de företag som är anslutna till EU:s utsläpps- handelssystem. Denna del förfogar inte staten över och har därför räknats bort från beräkningen av överskottet.
Regeringen begärde vidare i budget- propositionen för 2015 (prop. 2014/15:01) riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyoto- protokollets första åtagandeperiod. Detta bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). I samband med avräkningen och redovisningen till FN av hur Sverige uppfyller sitt åtagande kommer överskottet av AAU att annulleras.
Efterfrågan på utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet bedöms vara ytterst be- gränsad. Merparten av parterna till protokollet beräknas nå sina åtaganden under den första åtagandeperioden. Vid klimatkonventionens artonde partsmöte i Doha 2012 slöts också en överenskommelse som begränsar handel av
175
s. 176 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
överskott av utsläppsutrymme för att nå åtaganden i Kyotoprotokollets andra åtagande- period. Det samlade globala överskottet har samtidigt beräknats vara i storleksordningen 10 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Mot bakgrund av den begränsade efterfrågan och stora tillgången av utsläppsutrymme samt avsaknaden av en fungerande marknad för detta, bedömer regeringen att inget ekonomiskt värde kan anges för det svenska överskottet av tilldelat utsläppsutrymme. Därmed kan inte någon tillgång redovisas i balansräkningen.
3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.
Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.
Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balans- räkningarna, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomst- titlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovis- ningen för staten.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statens budget en post för Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettout- låning består av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budget- saldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.
3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget
Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper.
Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten, redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.
Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader.
I tabellen sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.
176
s. 177 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget
Resultaträkningen
Statens budget
Skatt
Intäkt
Intäkt och be-
talning
Offentligrättsliga av-
Intäkt
Intäkt
gifter på inkomsttitel
Avgift av tillfällig natur
Intäkt
Kostnadsreduk-
eller mindre omfattning
tion på anslag
Övriga avgifter
Intäkt
Ingen påverkan
på anslag eller
inkomsttitlar
Erhållna bidrag som
Intäkt
Ingen påverkan
används i verksamheten
på anslag eller
inkomsttitlar
Transfereringar (läm-
Kostnad
Utbetalning
nade bidrag m.m.)
Avsättningar för fram-
Kostnad
Kostnad
tida åtaganden
Löner, varor och tjänster
Kostnad
Kostnad
Andel av företags-
Intäkt/kostnad en-
Inkomst vid
vinst/förlust
ligt kapitalandels-
utdelning
metoden
Orealiserad valuta-
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan
vinst/förlust och upp-
på anslag eller
lupen ränta
inkomsttitlar
Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat- räkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultat- räkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.
En stor principiell skillnad är att i resultat- räkningen elimineras alla ekonomiska mellan- havanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas
Skr. 2014/15:101
som kostnader. I statens budget däremot nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet. Utbetalning- arna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget.
177
s. 178 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
3.5 Noter
3.5.1 Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor
2014
2013
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter
646 264
626 746
Skattereduktioner m.m.
-224 404
-204 632
Övriga direkta skatter på arbete
103 850
100 861
Summa Direkta skatter på arbete
525 710
522 975
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter
471 547
454 312
Övriga indirekta skatter på arbete
17 436
18 609
Avgifter till premiepensionssystemet
-31 876
-31 048
Summa Indirekta skatter på arbete
457 107
441 873
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
40 610
32 301
Skatt på företagsvinster
95 525
88 959
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
31 867
31 559
Övriga skatter på kapital
23 803
19 904
Summa Skatt på kapital
191 805
172 723
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
353 755
339 477
varav kommunmoms
54 458
51 014
Skatt på alkohol och tobak
24 174
23 353
Skatt på energi och miljö
66 760
69 298
Skatt på vägtrafik
16 807
16 502
Inlevererat överskott från AB Svenska
4 763
5 269
Spel
Skatt på import
5 807
5 221
Övriga skatter på konsumtion och
1 941
1 946
insatsvaror
Summa Skatt på konsumtion och
474 007
461 066
insatsvaror
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.
1 222
3 602
Intäkter som förs till fonder
7 655
7 520
Summa Restförda och övriga skatter
8 877
11 122
Summa Totala skatteintäkter före
1 657 506
1 609 759
justering
Justering till belopp enligt ÅRS 2013
4 542
Totala skatteintäkter
1 657 506
1 614 301
Avgår: Kommunala inkomstskatter
-615 715
-597 435
Avgår: Avgifter till
-213 553
-207 518
ålderspensionssystemet
(inkomstpension)
Avgår: EU-skatter
-8 352
-6 935
Summa Statens skatteintäkter före
819 886
802 413
justering
Justering till belopp enligt ÅRS 2013
-1 342
Statens skatteintäkter enligt
819 886
801 071
statsbudgetavgränsning
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2013
-2 996
-3 480
varav 2012
-2 288
-1 108
Avgifter till ålderspensionssystemet
213 553
207 518
Avgifter till premiepensionssystemet
31 876
31 048
EU-skatter
8 352
6 935
Kommunala utjämningsavgifter LSS
3 465
3 306
Inkomstutjämningsavgift,
12 301
13 799
kostnadsutjämningsavgift
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
-28 712
-28 641
avräknade moms
Eliminering av statens
-28 827
-27 946
arbetsgivaravgifter
Eliminering av särskild löneskatt på
-3 589
-3 401
pensionskostnader
Eliminering av myndigheters skatter och
-189
-86
nystartstöd
Summa Total före justering
1 022 832
999 015
Justering till belopp enligt ÅRS 2011
-204
Total summa
1 022 832
998 811
24 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor (2 procent) jämfört med 2013. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en relativt säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter
Inkomstskatter ökade med 20 miljarder kronor jämfört med 2013. Förändringen förklaras
178
s. 179 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
framför allt av att lönesumman ökade med 3,7 procent. Timlönen ökade med 1,7 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,9 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 20 miljarder kronor varav jobbskatte- avdraget ökade med 14 miljarder kronor då sysselsättningen var högre. Skattereduktion för allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 3,0 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och RUT-tjänster; ROT- avdrag ges för reparation, underhåll, om- och tillbyggnad och RUT-avdrag för hemtjänster) ökade 2,4 miljarder kronor. Husavdraget upp- gick till 20 miljarder kronor och huvuddelen avsåg ROT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 17 miljarder kronor eller motsvarande 3,8 procent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.
Intäkterna från skatt på kapital ökade
Jämfört med 2013 ökade skatt på kapital med 19 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 8,3 miljarder kronor, 26 procent. Den ökningen är en följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier samt lägre skattereduktioner på kapital. Skatt på företagsvinster ökade med 6,6 miljarder kronor (7,4 procent).
Intäkterna från mervärdesskatten ökade
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 13 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 14 miljarder kronor eller 4,2 procent. Utvecklingen förklaras av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,1 procent och att bostadsinvesteringarna steg med 22 procent under 2014. I beloppet mer- värdesskatt, 354 miljarder kronor, ingår åter- betald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 29 miljarder kronor. Det beloppet är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Intäkterna från skatt på energi och miljö minskade
Skatt på energi och miljö minskade med 2,5 miljarder kronor. Det beror på att försäljningen av elektrisk kraft minskade och att
Skr. 2014/15:101
vissa skattesatser på el och diesel var något lägre. Det beror också på att bensinförsäljningen minskade med ca 4 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxid- skatt. Dieselförsäljningen ökade däremot med ca 2 procent.
Intäkterna från skatt på alkohol, tobak och vägtrafik ökade
Skatt på alkohol och tobak ökade med 0,8 miljarder kronor. Skatt på vägtrafik ökade med 0,3 miljarder kronor mellan åren.
AB Svenska spel levererade in 0,5 miljarder kronor mindre i överskott än 2013. Skatt på import ökade däremot 0,6 miljarder kronor.
Minskade omprövningar
Restförda och övriga skatter minskade med 2,2 miljarder kronor. Minskningen förklaras av omfattande ändrade skattebesked föregående år.
Kommunal inkomstskatt ökade
Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu- nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 18 miljarder kronor medan ålderspensions- systemets avgifter ökade med 6,0 miljarder kronor.
Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats
Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensions- systemet utbetalar staten löpande för att sedan slutreglera när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultat- räkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultat- räkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i national- räkenskaperna (se avsnitt 3.4.1 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.
179
s. 180 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt över 12 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjäm- ning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 55 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunal- ekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 67 miljarder kronor högre än i statens budget för 2014.
Tre justeringsbelopp
I kolumnen för jämförelsetalen från 2013 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2013 som beräknats under våren 2015 efter det att beskattningen av 2013 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redo- visning av utfallet på statens budget. Jämförelse- talen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultat- räkningen för 2013 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2013.
Skatteintäkterna 2013 blev lägre
Skatteintäkterna 2013 blev 3,0 miljarder kronor lägre jämfört med den beräkning av 2013 års skatt som gjordes våren 2014. Övriga indirekta skatter på arbete blev 2,7 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2014. Den minskningen beror främst på särskild löneskatt på pensions- kostnader för företag som fastställs först vid beskattningsutfallet och blev lägre än beräknat. Skatt på kapital för hushåll blev 2,3 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014 medan mervärdesskatt blev 2,4 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2014. Inkomstskatter och skattereduktioner blev 1,9 respektive 1,2 mil- jarder kronor högre än beräkningen våren 2014.
De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 1,5 miljarder kronor lägre.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2014
2013
Offentligrättslig verksamhet
Transportstyrelsen
2 429
2 402
Trafikverket
1 753
1 526
Kronofogdemyndigheten
1 495
1 702
Lantmäteriet
854
797
Rikspolisstyrelsen
722
716
Läkemedelsverket
556
523
Centrala studiestödsnämnden
532
531
Finansinspektionen
521
363
Bolagsverket
417
442
Strålsäkerhetsmyndigheten
356
329
Elsäkerhetsverket
321
319
Patent- och registreringsverket
288
300
Affärsverk
Luftfartsverket
1 324
1 836
Sjöfartsverket
1 399
1 347
Svenska kraftnät
15
13
Övriga
1 753
1 450
Summa offentligrättslig verksamhet
14 735
14 596
Uppdragsverksamhet
Trafikverket
4 204
4 594
Exportkreditnämnden
1 476
1 772
Statens institutionsstyrelse
1 587
1 397
Statens fastighetsverk
625
613
Lunds universitet
533
504
Skatteverket
534
488
Pensionsmyndigheten
493
838
Statens jordbruksverk
450
443
Försvarets materielverk
409
269
Sveriges lantbruksuniversitet
374
368
Uppsala universitet
371
352
Lantmäteriet
370
392
Affärsverk
Svenska kraftnät
8 814
9 668
Luftfartsverket
943
991
180
s. 181 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Sjöfartsverket
170
176
Övriga
6 205
6 652
Summa uppdragsverksamhet
27 558
29 517
Andra ersättningar
Inspektionen för
2 848
5 520
arbetslöshetsförsäkringen
Naturvårdsverket
2 669
621
Rikspolisstyrelsen
808
837
Kronofogdemyndigheten
746
361
Karolinska institutet
268
261
Centrala studiestödsnämnden
206
197
Statens skolverk
199
1
Exportkreditnämnden
163
141
Transportstyrelsen
160
142
Trafikverket
154
553
Affärsverk
Svenska kraftnät
158
125
Luftfartsverket
20
18
Sjöfartsverket
11
3
Övriga
1 201
1 462
Summa andra ersättningar
9 611
10 242
Total summa
51 904
54 355
Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 2 451 miljoner kronor eller 5 procent. Det beror bl.a. på att arbetslöshets- avgiften som Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen tidigare tog in har avskaffats. Dessa intäkter redovisas som andra ersättningar. Dessutom minskade Svenska kraftnäts intäkter av uppdragsverksamhet och Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter.
Naturvårdsverkets andra ersättningar ökade kraftigt tack vare en vinst som uppstod vid försäljning av mark. Intäkter av avgifter består av ersättning som betalas till staten för att få en motprestation. Avgifterna är ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten är ersättningar som inte betraktas som avgifter. I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller om de är att betrakta som annan ersättning.
Skr. 2014/15:101
Offentligrättsliga avgifter på konstant nivå jämfört med 2013
De offentligrättsliga avgifterna är s.k. tvingande avgifter som staten eller kommunerna med stöd av författning kan ålägga enskilda som betalning för en specificerad motprestation av det allmänna eller som en sanktion. År 2014 uppgick dessa intäkter till 14 735 miljoner kronor vilket är en ökning med 139 miljoner kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, som tas ut i en mängd olika verksamheter.
Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom tillstånds- och tillsyns- verksamheten inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet. De tar också ut avgifter för registerhållningsverksamhet och avgifter för s.k. undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtrafiktjänstverksamhet och gemensam avgift för säkerhetskontroll inom luftfartsområdet. Därtill kommer administrationsavgifter för trängselskatt, registerhållningsavgifter, körkort- savgifter och avgifter för registreringsskyltar som Transportstyrelsen redovisar.
Trafikverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter. Ökningen på 227 mil- joner kronor beror på att banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar har ökat med 195 miljoner kronor och förarprovsavgifter har ökat med 32 miljoner kronor.
Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalnings- föreläggande m.m. Att intäkterna minskade med 207 miljoner kronor beror främst på att en ändrad värderegleringsmodell för grundavgifter i allmänna mål infördes 2013, den gav en engångs- effekt på 281 miljoner kronor för 2013.
Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- gifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksam- heten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för s.k. stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.
Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med
181
s. 182 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
hänsyn till sina egenskaper eller användnings- områden står läkemedel nära.
CSN tar ut avgift bl.a. för att bevilja studie- stöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.
Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar, exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under myndighetens tillsyn eller är registrerade hos myndigheten.
Bolagsverket tar ut avgifter för att registrera företag.
Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels avgifter från de som i sin yrkes- verksamhet använder utrustning med icke- joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgen- utrustning.
Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskaps- avgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot andra avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersätt- ning för produkter de provat s.k. provnings- avgifter.
Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar.
Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar i huvudsak s.k. undervägsavgifter. De minskade intäkterna med 512 miljoner kronor beror bl.a. på en sänkning av undervägsavgiften från 1 januari 2014.
Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.
Svenska kraftnät redovisar avgifter för el- certifikat och ursprungsgarantier som offentlig- rättsliga avgifter.
Minskade intäkter i uppdragsverksamheten
Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgifts- förordningen (1992:191). Enligt bestämmelsen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för t.ex. publikationer, uthyrning av
lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. År 2014 minskade intäkterna av uppdragsverksamhet med 1 959 miljoner kronor och det är cirka 180 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet.
Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med de stora järnvägs- och väg- projekten händer det att Trafikverket bygger stationer och andra anläggningar som säljs till bl.a. kommuner. De ökade avgiftsintäkterna beror främst på fler uppdrag gentemot kommuner och andra i samband med investeringsprojekt.
Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. EKN sätter premiens storlek på marknadsmässiga grunder där avgiften beror på risken i varje affär. Intäkterna minskade med 296 miljoner kronor beroende främst på lägre garantigivning.
Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem [(lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall] och särskilda ungdomshem. Den del av verksam- hetens kostnader som inte täcks av myndig- hetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet.
Lunds universitet redovisar intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.
Skatteverkets uppdragsintäkter är ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensions- avgifter m.m.
Pensionsmyndighetens intäkter från upp- dragsverksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstpensionssystemet.
182
s. 183 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet är i huvudsak deras distriktsveterinärorgani- sation.
Försvarets materielverk har bl.a. intäkter av royalty för robotmateriel.
Sveriges lantbruksuniversitets uppdrags- intäkter kommer från djursjukvård, forsknings- uppdrag och övriga konsulttjänster, hyresin- täkter samt jordbruksprodukter.
Uppsala universitet redovisar intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service.
Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
I Svenska kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag, s.k. balansansvariga åtagit sig att planera sin elproduktion och elinköp med sin förbrukning så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna. De redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat- räkning. Uppdragsintäkterna minskade totalt med 854 miljoner kronor, vilket främst förklaras av lägre omsättning på balanskraft. Omsätt- ningen av balanskraft återspeglas av nivån på elpriserna under den aktuella perioden. Därigenom kan bruttomässigt stora avvikelser förekomma mellan olika år.
Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består i huvudsak av konsulttjänster.
Sjöfartsverkets intäkter från uppdrags- verksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.
Andra ersättningar minskade 2014
Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation. Dessa intäkter minskade under 2014 med 631 miljoner kronor.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar finansieringsavgifter och återstående korrigeringar av arbetslöshetsavgifter från arbetslöshetskassorna. Minskningen med 2 672 miljoner kronor är en följd av att arbetslöshetsavgiften har avskaffats.
Skr. 2014/15:101
Naturvårdsverket redovisar intäkter för administration av jaktkort samt provavgifter vid jägarexamen, administration av kväveoxid- avgifter samt batterifonder. Ökningen med 2 048 miljoner kronor jämfört med föregående år förklaras av stora reavinster från de markaffärer Naturvårdsverket genomförde. Reavinsterna har uppkommit genom påbörjade bytesaffärer med de marker som föregående år övertagits till bokförda värden från Ersättnings- mark i Sverige AB. Försäljningsvärdet av markerna har avsevärt överstigit markernas bokförda värden. Reavinsterna 2014 uppgick till 2 661 miljoner kronor.
Rikspolisstyrelsen redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.
Kronofogdemyndigheten redovisar bötes- medel, restavgifter och dröjsmålsavgifter som andra ersättningar.
Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och löne- kostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar.
CSN redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.
Andra ersättningar hos Statens skolverk är bl.a. återbetalda statsbidrag. Transportstyrelsen redovisar felparkeringsavgifter och restavgifter 2014 som andra ersättningar.
Exportkreditnämnden redovisar återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor som andra ersättningar.
Trafikverket redovisar i huvudsak intäkter från försäkringsbolag för skadeersättningar på väganläggningar som andra ersättningar.
Svenska kraftnät redovisar investeringsbidrag som andra ersättningar. Ökningen med 33 mil- joner kronor gäller bidrag till nätinvesteringar och beror på inflödet av kapacitetsavgifter under 2014.
Luftfartsverket redovisar bl.a. EU-bidrag till utvecklingsprojekt som andra ersättningar.
183
s. 184 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2014
2013
AP-fondsmedel
19 705
26 665
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
EU:S garantifond för jordbruket
6 314
6 147
EU:s landsbygdsfond
2 188
2 348
EU:s fiskerifond
67
64
Summa Statens jordbruksverk
8 569
8 559
Tillväxtverket och Länsstyrelsen i
Jämtland
Bidrag från Europeiska regionala
978
1 388
utvecklingsfonden period 2007-2013
Rådet för Europeiska Socialfonden i
Sverige
Bidrag från Europeiska socialfonden
981
1 177
period 2007-2013 m.m.
- bidrag från Europeiska socialfonden
9
-
period 2014-2020
Migrationsverket
Bidrag från Europeiska flyktingfonden
108
142
och återvändarefonden
Trafikverket
Bidrag till transeuropeiska nätverk
311
393
Övriga EU-bidrag
Universitet och högskolor
1 140
1 317
Övriga myndigheter
716
611
Summa EU-bidrag
12 812
13 587
Erhållna bidrag vid universitet och
7 263
6 576
högskolor (exklusive bidrag från EU)
Försäkringskassan
- assistansersättning
4 795
4 652
- underhållsstöd
1 198
1 231
Trafikverket (exklusive bidrag från EU)
1 090
2 575
Statens tjänstepensionsverk
601
644
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter
(exklusive bidrag från EU)
1 598
1 498
Total summa
49 062
57 428
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna minskade totalt sett med drygt 8 miljarder kronor.
Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för ut- betalning av ålderspensioner och de ålders- pensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2014 ökade utbetalda pensioner som finansieras via AP-fonden med 1 miljard kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonden ökade med 8 miljarder kronor. Det innebär att AP-fondens nettobidrag till staten minskade med 7 miljarder kronor.
Bidragen till universitet och högskolor ska huvudsakligen användas för forskning. EU, företag inom och utom Sverige, och olika forskningsstiftelser finansierar till stor del denna forskning. Universitet och högskolor redovisade intäkter av bidrag från EU med 1,1 miljarder kronor. Från övriga finansiärer redovisade universitet och högskolor intäkter av bidrag med 7,3 miljarder kronor vilket var en ökning jämfört med föregående år. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade.
Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.
Totalt betalade EU-kommissionen ut bidrag till Trafikverket på 0,3 miljarder kronor i EU- stöd för investeringar och utvecklingsinsatser. Bland större projekt som fick bidrag under 2014 var byggandet av ny järnvägsbro över Göta älv (Marieholmsbron), tunnelarbetena vid Hallandsåsen, Baltic Link Karlskrona–Gdynia (upprustning av järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona) samt åtgärder inom ERTMS- området (systemuppgraderingar och bidrag till fordonsutrustningar).
Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Intäkter av bidrag, exklusive bidrag från EU, minskade med 1,5 miljarder kronor jämfört med 2013. Den främsta orsaken är att investeringar under 2014 finansierades med större andel anslag jämfört med 2013.
184
s. 185 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter för den statliga tjänstepensions- rörelsen för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen.
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor
2014
2013
Socialförsäkring
480 759
473 592
Allmänna bidrag till kommuner
160 352
153 721
Arbetsmarknad
55 367
57 736
Överföring till premiepensionssystemet
32 989
30 993
Avgiften till Europeiska gemenskapen
39 210
37 412
Bistånd och andra internationella bidrag,
43 643
39 032
migration
Utbildning, studiestöd
27 512
26 962
Övrigt
81 186
82 030
Summa
921 018
901 478
Transfereringar
2014
2013
Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring
Pensioner (Pensionsmyndigheten)
Ålderspensioner vid sidan av statens budget
255 103
253 968
Premiepensioner
4 739
3 406
Ersättning vid ålderdom
38 791
39 475
(anslagsfinansierade förmåner)
Övrig Socialförsäkring
(Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten)
Ersättning vid sjukdom och
81 643
79 477
funktionsnedsättning m.m.
varav sjukpenning och rehabilitering
29 263
25 672
m.m.
varav aktivitets- och sjukersättning
44 121
45 237
Stöd till personer med funktionsnedsättning
28 904
27 475
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
71 578
69 791
(FK, PM)
Summa socialförsäkring till hushåll
480 758
473 592
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
27 896
30 457
varav Arbetsförmedlingen
13 446
14 604
varav Försäkringskassan
14 450
15 853
Skr. 2014/15:101
Arbetsmarknadspolitiska program och
4 253
5 216
insatser, Arbetsförmedlingen
Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
2 272
2 276
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet
1 581
2 383
Summa arbetsmarknad till hushåll
36 002
40 332
Utbildningspolitik
Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden
14 776
14 588
Kostnad resp. återföring av reservation för
51
528
förluster i utlåningsverksamheten, Centrala
studiestödsnämnden
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
3 625
3 547
Kammarkollegiet
Bistånd m.m., migration och integration
Bistånd och andra internationella bidrag
3 241
3 171
(bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete
Migrationsverket
1 530
1 228
Integration, Etableringslotsar,
1 643
903
Arbetsförmedlingen
Statens pensionsverk, pensionskostnader ej
948
1 183
statligt anställda
Nettoöverföring till
32 989
30 993
premiepensionssystemet
Övriga transfereringar till hushåll
14 473
14 501
Summa transfereringar till hushåll
590 036
584 566
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag och Samhall m.m.,
7 722
7 311
Arbetsförmedlingen
Lönebidrag och Samhall m.m.,
4 505
4 415
Kammarkollegiet
Arbetmarknadspolitiska program och
2 905
2 292
insatser, Arbetsförmedlingen
Anställningsstöd, Skatteverket
27
24
Summa arbetsmarknad till företag
15 159
14 042
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,
11 106
11 030
Statens jordbruksverk
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
2 737
2 619
utbildningssamordnare, Kammarkollegiet
Räntebidrag m.m., Boverket
296
304
Forskning och utveckling m.m., Verket för
1 492
1 353
innovationssystem
Tillväxtverket
1 152
1 205
Regionala tillväxtåtgärder m.m.,
539
547
länsstyrelserna
185
s. 186 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Energiforskning m.m., Statens
955
543
Energimyndighet
Trafikupphandling, Trafikverket
796
814
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
771
780
Kultur, Statens kulturråd
289
288
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,
867
811
Mynd för yrkeshögskolan
Mediefrågor, Presstödsnämnden
519
518
Transportstyrelesen
771
765
Övriga transfereringar till företag
5 216
5 876
Summa transfereringar till företag
42 665
41 495
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun-och landstingsmoms,
54 458
51 014
Skatteverket
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
3 465
3 306
Skatteverket
Kommunalekonomisk utjämning till
74 176
72 848
kommuner, Skatteverket
Kommunalekonomisk utjämning till
28 253
26 553
landsting, Skatteverket
Summa allmänna bidrag till kommuner
160 352
153 721
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m.
21 546
20 825
(Hälso- och sjukvårdspolitik),
Kammarkollegiet
Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och
1 618
1 633
sjukvårdpolitik), Försäkringskassan
Integration och migration,
Migrationsverket
Ersättningar och bostadskostnader
3 818
3 036
Ersättningar för ensamkommande barrn
3 404
3 201
Övriga kommunersättningar vid
5 350
2 933
flyktingmottagande
Summa Migrationsverket till kommuner
12 572
9 170
och landsting
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
3 403
3 362
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.
2 545
2 552
Summa arbetsmarknadspolitik till
3 403
3 362
kommuner
Skolverket (Barn-, ungdoms- och
vuxenutbildning):
Maxtaxa i barnomsorgen
3 688
3 669
Utveckling av skolväsendet och annan
1 158
541
pedagogisk verksamhet
Statligt stöd till vuxenutbildning
1 049
1 240
Övrigt, Skolverket
429
389
Summa Skolverket till kommuner
6 324
5 839
Ersättning vid sjukdom och
2 236
2 220
funktionsnedsättning, Försäkringskassan
Transportpolitik, Trafikverket
1 700
1 547
Bidrag till kultur, Statens kulturråd
1 431
1 429
Övriga transfereringar till kommuner
10 255
9 885
Summa transfereringar till kommuner
221 437
209 631
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet
29 063
31 478
Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket
4 983
1 714
Storbritanniens budgetreduktion,
463
407
Kammarkollegiet
Tullavgift, Tullverket
4 185
3 820
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket
24
-7
Avgiften till Europeiska unionen
38 718
37 412
Bistånd och andra internationella bidrag,
24 658
24 560
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
Övriga transfereringar till utlandet
3 504
3 814
Summa transfereringar till utlandet
66 880
65 786
Total summa transfereringar
921 018
901 478
Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.
Till området socialförsäkring räknas trans- fereringar som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålders- pensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktions- nedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning.
186
s. 187 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 19 miljarder kronor mellan 2013 och 2014.
Transfereringar till hushåll
Transfereringar
till
hushåll
ökade
med
5,3 miljarder
kronor
under
2014.
De
transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,1 pro- cent 2014) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Netto- överföringen till premiepensionssystemet var 33 miljarder kronor 2014, vilket var 2 miljarder kronor mer än 2013. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (social- försäkringssektorn), se not 3.
Fler ålderspensionärer och högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 7,2 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade måttligt med 1,1 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomstpensionerna och tilläggs- pensionerna över 65 år ned med 2,7 procent mellan 2013 och 2014 vilket förklarar att ökningen mellan dessa år blev måttlig.
Premiepensioner ökade med 1,3 miljarder kronor eller 39 procent. Den ökningen beror på den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antal årskullar med rätt till premiepension varje år. En tredje förklaring är att börskurserna ökade relativt kraftigt under 2013 vilket påverkade uppräkningen av många premie- pensioner 2014.
Ersättning vid ålderdom, som är anslags- finansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 0,7 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,8 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,2 miljarder
Skr. 2014/15:101
kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostads- tillägget ökar då pensionen minskar och ökningen blev 0,3 miljarder kronor.
Fler har fått sjukpenning men färre har fått aktivitets- och sjukersättning
Kostnaden för sjukpenning ökade med 3,6 miljarder kronor (14 procent). År 2014 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har de senaste årens ökning framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Det finns indikationer på att den psykiska hälsan försämrats i samhället, vilket bl.a. yttrar sig i att fler uppger att de lider av sömnproblem. Även tidigare har sjukfrånvaron i psykiska diagnoser varierat mer än den totala sjukfrånvaron. När sjukskrivningarna totalt sett går upp, ökar frånvaron på grund av psykiska diagnoser ännu mer. Under december månad 2014 fick 196 000 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med december 2013. Sjukpenningtalet steg med 1 dag till 9,4 dagar
2014. Aktivitets och sjuk ersättningen minskade med 1,1 miljarder kronor (2,5 procent). Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till knappt 354 000 personer i december. Det är en minskning med 2,7 procent jämfört med december föregående år. Minskningen förklaras av ett lågt antal nytillkomna samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är delvis en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan.
Fler fick assistansersättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning och ökade med 1,4 miljarder kronor (5,2 procent). I december 2014 hade 16 200 personer assistansersättning, 300 fler än i december 2013. Det genomsnittliga antalet timmar ökade också.
Ökade kostnader för föräldraförsäkringen
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldra- försäkringen med 0,7 miljarder kronor. Kostna- derna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att antalet barn i åldrarna 0– 8 år har ökat. Den tillfälliga föräldrapenningen ökade också på grund av större barnkullar.
187
s. 188 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Arbetslöshetsersättning minskade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 4,3 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen minskade med 1,2 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 1,4 miljarder kronor. I genomsnitt under 2014 uppgick arbetslösheten till 7,9 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Under 2013 var genomsnittet 8,0 procent. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med 1,0 miljard kronor. I december 2014 var 385 000 personer (16–64 år) inskrivna som arbetslösa, dvs. öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd. Det var 26 000 färre än för ett år sedan. Mest minskade arbetslösheten för arbetslösa som varit utan arbete en kort tid. Arbetslösheten minskar också mer bland kvinnor än bland män.
Ökad ersättning till etableringslotsar
Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,7 miljarder kronor. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen (2010:197) om etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare.
Lönegarantiersättningen minskade
Lönegarantiersättningen minskade med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2013. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats.
33 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- pensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (4,7 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Lägre nedskrivning av fordringar i CSN:s utlåningsverksamhet
Centrala studiestödsnämndens kostnad för förlust i utlåningsverksamheten minskade med 0,5 miljarder kronor. Förlusten har minskat därför att CSN har bedömt att reserveringen för förluster på lån upptagna före 2001 är lägre än tidigare beräknat.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 1,2 miljarder kronor. Inom området arbetsmark- nad ökade köp av arbetsmarknadsutbildning med 0,6 miljarder kronor. Kostnaderna för lönebidrag och Samhall ökade med 0,5 miljarder kronor. Energimyndighetens transfereringar till företag ökade med 0,4 miljarder kronor och ökningen förklaras främst av kreditförluster för villkorslån.
Transfereringar till kommuner ökade
Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. Under 2013 ökade bidragen till kommuner återigen och ökningen tilltog 2014.
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 12 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 9,0 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska ut- jämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.
Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt nära 15 miljarder kronor redo- visas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med drygt 54 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekono- miska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 69 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.
Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 1,3 miljarder kronor respektive 1,7 miljarder kronor. Ökningen beror på att kommunerna kompenserats för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, främst sänkt skatt för pensionärer. Kommunernas ersättning för
188
s. 189 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
ingående mervärdesskatt ökade med 3,4 mil- jarder kronor.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 0,7 miljarder kronor. Då avtal saknats sedan flera år mellan staten och Sveriges kommuner och landsting på detta område har utgifterna reglerats i särskilda regeringsbeslut. Det innebär att utgifterna för läkemedelsförmånerna är preliminära.
Ökad kommunersättning för flyktingmottagande
Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 3,4 miljar- der kronor. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade 2,6 miljarder kronor. Därav ökade ersättningen för ensamkommande barn med 0,2 miljarder kronor. Antalet ensam- kommande barn 2014 var 7 049, 3 197 fler än 2013, och de kommunplacerade var 1 085 fler än 2013.
Ersättningar till kommuner för mottagande av asylsökande ökade med 0,8 miljarder kronor. Totalt ansökte 81 301 personer om asyl, 27 042 fler än 2013. Sökande från Syrien fortsätter att vara den största gruppen, nästan 40 procent. Antalet asylsökande från Eritrea ökade mer procentuellt och var 14 procent. Migrations- verkets prognos är att antalet asylsökande fort- sätter att öka 2015 och beredskap behövs för att ta emot 90 000 asylsökande. Antalet kommun- mottagna för vilka ersättning utgår, enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, var 45 836 personer under 2014, vilket var 12 039 fler än 2013. År 2014 beviljades 110 610 uppehålls- tillstånd, vilket var 6 000 färre än 2013.
Mer till skolan
Anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade 0,6 miljarder kronor. Statligt stöd till vuxenutbildning avseende yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade med 0,2 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift
Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,3 miljarder kronor.
Den BNI-baserade avgiften minskade med 2,4 miljarder kronor. Den minskningen beror på att EU:s budget för 2014 var lägre än för 2013. Den lägre budgeten är ett resultat av rådets och
Skr. 2014/15:101
parlamentets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
Den mervärdesskattebaserade avgiften ökade med 3,3 miljarder kronor. Den ökningen förklaras av att EU-kommissionen gjort ett högre uttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014–2020. Det beror på att beslutet om egna medel som reglerar Sveriges rabatt för perioden 2014–2020 väntas träda i kraft först 2016 eftersom det först måste godkännas av medlemsstaternas nationella parlament. Beslutet har dock verkan från och med 2014 och kommer att tillämpas retroaktivt.
Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget.
Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ökade med 0,1 miljarder kronor.
Not 5
Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor
2014
2013
Stabilitetsfonden
3 406
20 265
Kärnavfallsfonden
2 785
2 188
Insättningsgarantifonden
2 230
1 656
Kammarkollegiets fonder
24
-20
Batterifonden
-138
-99
Övriga fonder
68
-30
Summa
8 375
23 960
Avsättning till fonder i staten avser främst Stabilitetsfonden och Insättnings-garantifonden som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden.
Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Avsättningen var på en mer normal nivå 2014, jämfört med 2013 då avsättningen var särskilt stor som följd av reavinster vid försäljning av aktier i Nordea AB med nära 17 000 miljoner kronor. Fondens intäkter under 2014 var stabilitetsavgifter med 3 162 miljoner kronor och bankgarantiavgifter med 40 miljoner kronor. Finansiella intäkter uppgick netto till 235 miljoner kronor. Inga bidrag betalades ut från fonden under året. Riksgäldskontoret har redovisningsansvaret för fonden. Fondens förändring skiljer sig något jämfört med den kassamässiga ökning av fondens behållning som
189
s. 190 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
är en del av Riksgäldskontorets nettotutlåning, beroende på periodiseringar av avgifter och finansiella poster.
Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garanti- verksamheten. Årets avsättning ökade främst beroende på att en kraftig ökning av det finansiella nettot, från 355 till 831 miljoner kronor. Intäkterna från insättningsgaranti- avgifter ökade med nära 100 miljoner kronor till 1 399 miljoner kronor.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden ökade med nära 600 miljoner kronor jämfört med 2013. Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. De minskade något från 2 478 till 2 451 miljoner kronor. Det finansiella nettot ökade med 264 miljoner kronor till 1 684 miljoner kronor, främst på grund av högre realisationsvinster. Samtidigt minskade ersätt- ningarna till reaktorinnehavarna med 287 mil- joner kronor till 1 272 miljoner kronor.
Övriga fonder i staten är numera förhållande- vis små. Batterifonden hos Naturvårdsverket minskade medan övriga fonder sammantaget ökade något under året. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42.
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
2014
2013
Lönekostnader inklusive arbetsgivarav-
gifter
Rikspolisstyrelsen
13 916
13 511
Försvarsmakten
10 543
10 472
Arbetsförmedlingen
5 580
5 633
Försäkringskassan
5 576
5 506
Skatteverket
5 029
4 969
Kriminalvården
4 416
4 234
Trafikverket
4 159
4 106
Lunds universitet
4 110
3 973
Regeringskansliet
3 915
3 657
Domstolsverket
3 611
3 482
Uppsala universitet
3 437
3 228
Göteborgs universitet
3 010
2 901
Stockholms universitet
2 672
2 545
Karolinska institutet
2 620
2 478
Kungl Tekniska högskolan
2 188
2 101
Umeå universitet
2 165
2 137
Migrationsverket
2 147
1 869
Linköpings universitet
1 986
1 892
Försvarets materielverk
1 790
1 622
Sveriges lantbruksuniversitet
1 672
1 671
Statens institutionsstyrelse
1 577
1 500
Tullverket
1 063
1 076
Kronofogdemyndigheten
990
1 021
Affärsverk
Luftfartsverket
1 004
1 008
Sjöfartsverket
803
678
Svenska kraftnät
238
227
Övriga myndigheter
32 945
31 893
Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter
123 162
119 390
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-28 827
-27 946
Summa lönekostnader efter eliminering
94 335
91 444
av arbetsgivaravgifter
Pensionskostnader
Rikspolisstyrelsen
1890
1 910
Försvarsmakten
1520
1 590
Regeringskansliet
604
587
Trafikverket
602
598
Försäkringskassan
594
576
Arbetsförmedlingen
567
608
Lunds universitet
562
558
Skatteverket
553
547
Domstolsverket
520
504
Göteborgs universitet
425
399
Uppsala universitet
414
410
Kriminalvården
374
362
Karolinska institutet
364
358
Umeå universitet
315
320
Riksdagsförvaltningen
276
391
Kungl. Tekniska högskolan
269
251
Linköpings universitet
259
251
Försvarets materielverk
229
210
Sveriges lantbruksuniversitet
217
218
Migrationsverket
208
182
Stockholms universitet
194
317
Åklagarmyndigheten
150
147
Affärsverk
Luftfartsverket
727
456
Sjöfartsverket
282
114
Svenska kraftnät
90
72
190
s. 191 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Övriga myndigheter
4 458
4 278
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner
9 689
9 376
Förändring av försäkringstekniska
6 632
7 611
avsättningar
Eliminering av premieintäkt för statliga
tjänstepensioner m.m.
-11 177
-11 421
Summa pensionskostnader
21 807
21 780
Övriga personalkostnader
Regeringskansliet
357
338
Försvarsmakten
328
375
Rikspolisstyrelsen
227
250
Trafikverket
182
176
Arbetsförmedlingen
154
139
Kriminalvården
153
143
Karolinska institutet
141
152
Försäkringskassan
124
125
Domstolsverket
122
126
Uppsala universitet
116
125
Styrelsen för internationellt
115
102
utvecklingssamarbete
Stockholms universitet
114
124
Kungl. Tekniska högskolan
101
104
Affärsverk
Sjöfartsverket
25
21
Svenska kraftnät
24
24
Luftfartsverket
2
37
Övriga myndigheter
1 667
1 697
Summa övriga personalkostnader
3 952
4 058
Total summa kostnader för personal
120 094
117 282
Statens kostnader för personal ökade med ca 2,8 miljarder kronor eller 2,4 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med ca 3,2 procent medan pensionskostnaderna ökade med 0,1 procent och övriga personal- kostnader minskade med 2,5 procent.
Lönekostnaderna ökade med 3,2 procent
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar- avgifter ökade med 3,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 3,2 procent. Lagstadgade arbets- givaravgifter uppgick under 2014 till 31,42 pro- cent av lönesumman, vilket är samma procent- sats som för 2013. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är stats-
Skr. 2014/15:101
interna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Migrationsverkets lönekostnader ökade med 14,9 procent vilket beror på ett större personal- behov till följd av den ökade inströmningen av asylsökande. Antalet anställda ökade med 1 044 personer från december 2013.
Försvarets materielverks ökade lönekost- nader, 10,3 procent, beror på att 117 personer under året gick över från Försvarsmakten till Försvarets materielverk, men beror även på löneökningen för året.
Regeringskansliets lönekostnader ökade med 7 procent med anledning av regeringsskiftet och därmed ökade avgångsvederlag. Även löne- revision och viss personalförändring påverkade utfallet.
Uppsala universitets lönekostnader ökade med 6,4 procent. Årets ökade lönekostnader kan främst hänföras till ökat antal anställda. I medeltal hade universitetet 6 840 anställda vilket var en ökning med ca 335 anställda jämfört med 2013.
Pensionskostnaderna var oförändrade
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Det har påverkats av att räntan i beräkningsgrunderna sänktes till 1,1 procent från 1,3 procent 2013. Sänkningen av ränteantagandet ökade tjänste- pensionsskulden med 6,6 miljarder kronor. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensions- avsättning finns i not 43. För 2014 har en enhetlig grundränta i beräkningsgrunderna för pensionsavsättningen använts i årsredovisningen för staten både för SPV:s pensionsavsättning och för Riksdagsförvaltningens, Luftfartsverkets, Sjöfartsverkets och Svenska Kraftnäts pensions- avsättningar. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar, vilket utöver premien till SPV innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp). Pensions- premiernas storlek beror på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i
191
s. 192 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
resultaträkningen. Den kompletterande och den individuella ålderspensionen fonderas däremot externt och därför elimineras inte myndig- heternas avgifter för dessa pensionsförmåner. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte.
På myndighetsnivån minskade Stockholms universitets pensionskostnader med 39 procent vilket beror på att myndigheten under 2014 fått en stor återbetalning efter en omräkning av pensionspremierna åren 2003–2014.
Affärsverkens pensionskostnader ökade kraftigt beroende på den omräkning som gjorts av deras pensionsavsättningar enligt den princip som används i årsredovisningen för staten. Den redovisade pensionsskulden för affärsverken är dock lägre i årsredovisningen för staten än i affärsverkens årsredovisningar.
Övriga personalkostnader minskade med 2,5 procent
Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De minskade sammantaget med 2,5 procent från föregående år.
Årsarbetskrafter
I nedanstående tabell visas antalet årsarbets- krafter vid de största statliga myndigheterna och totalt för 2014 och 2013.
Myndighet
2014
2013
Rikspolisstyrelsen
25 648
25 550
Försvarsmakten
18 678
18 159
Försäkringskassan
12 048
12 121
Arbetsförmedlingen
11 452
11 730
Skatteverket
9 589
9 705
Kriminalvården
9 163
9 050
Lunds universitet
6 908
6 796
Trafikverket
6 262
6 211
Uppsala universitet
5 907
5 615
Domstolsverket
5 811
5 665
Göteborgs universitet
5 188
5 138
Stockholms universitet
4 527
4 412
Regeringskansliet
4 515
4 467
Karolinska institutet
4 473
4 283
Migrationsverket
4 174
3 539
Umeå universitet
3 821
3 822
Linköpings universitet
3 675
3 697
Kungl. Tekniska högskolan
3 672
3 621
Statens institutionsstyrelse
3 274
3 146
Försvarets materielverk
3 053
2 816
Sveriges lantbruksuniversitet
2 909
2 959
Kronofogdemyndigheten
2 058
2 063
Lantmäteriet
1 868
1 864
Tullverket
1 844
1 892
Transportstyrelsen
1 804
1 740
Skogsstyrelsen
1 803
1 456
Linnéuniversitetet
1 698
1 773
Luleå tekniska universitet
1 425
1 386
Malmö högskola
1 329
1 285
Statens jordbruksverk
1 206
1 207
Statistiska centralbyrån
1 201
1 208
Åklagarmyndigheten
1 166
1 210
Luftfartsverket
1 061
1 064
Örebro universitet
1 051
1 077
Övriga myndigheter
40 058
39 484
Totalt
214 319
211 211
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.
Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes.
Under 2014 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 3 108 personer eller med 1,5 procent.
Skogsstyrelsens årsarbetskrafter ökade med 347 personer eller 24 procent från 2013. Förklaringen till detta är att från och med 2013 ingår även anställd personal som är anvisad från Arbetsförmedlingen och ökningen under 2014 beror bland annat på pågående större arbets- marknadsprojekt åt Arbetsförmedlingen.
Hos Migrationsverket ökade antal årsarbets- krafter med 18 procent vilket beror på nyanställ- ningar till följd av att inströmningen av asyl- sökande fortsatte att öka.
192
s. 193 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2014
2013
Försvarsmakten
2 351
2 528
Rikspolisstyrelsen
2 111
2 025
Migrationsverket
1 880
1 106
Kriminalvården
1 412
1 487
Regeringskansliet
1 386
1 366
Lunds universitet
974
946
Domstolsverket
815
803
Karolinska institutet
763
741
Kungl. Tekniska högskolan
738
698
Uppsala universitet
682
658
Stockholms universitet
655
424
Göteborgs universitet
649
627
Arbetsförmedlingen
635
636
Försäkringskassan
625
612
Skatteverket
479
502
Linköpings universitet
469
548
Umeå universitet
402
459
Sveriges lantbruksuniversitet
367
397
Trafikverket
348
331
Statens institutionsstyrelse
304
379
Försvarets materielverk
230
312
Linnéuniversitetet
193
192
Luleå tekniska universitet
182
181
Myndigheten för samhällsskydd och
179
162
beredskap
Malmö högskola
176
166
Örebro universitet
173
154
Tullverket
151
152
Affärsverk
Sjöfartsverket
42
41
Luftfartsverket
44
35
Svenska kraftnät
36
33
Övriga myndigheter
4 707
4 659
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader
-4 561
-5 014
Summa
19 597
18 346
Som kostnader för lokaler redovisas myndig- heters kostnader för hyrda lokaler. Redo- visningen är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna görs av hyra från de myndigheter som betalar sina
Skr. 2014/15:101
lokalkostnader till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Migrationsverkets hyreskostnader ökade med 774 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att antalet asylsökande fortsatte att öka kraftigt. Efterfrågan på platser i anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser, därför hyr Migrationsverket tillfälliga platser som är betydligt dyrare än avtalade platser.
Not 8
Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor
2014
2013
Riksgäldskontoret
Förväntade förluster, utestående
103
50
garantier
Övrigt
132
266
Summa Riksgäldskontoret
235
316
Exportkreditnämnden
Skadeersättningar
537
358
Förändring i reservering för skador
-343
22
Summa Exportkreditnämnden
194
380
Boverket
-6
-72
Summa
423
624
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren, samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt.
Riksgäldskontorets kostnader i garantiverk- samheten minskade med 81 miljoner kronor, vilket till största delen beror på lägre kostnader inom regress- och räntehanteringen. Även kostnaderna för nedskrivning av finansiella tillgångar minskade under året. Kostnaderna för förväntade förluster ökade vilket beror på Riksgäldskontoret utfärdat en ny garanti under året.
Exportkreditnämndens totala kostnader i ga- rantiverksamheten minskade med 186 miljoner kronor och beror främst på minskat behov av reservering för framtida skador. Skadeersätt- ningarna ökade med 179 miljoner kronor
193
s. 194 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
jämfört med föregående år. De största skade- utbetalningarna berör affärer i Iran, Sudan och Ukraina.
Boverket redovisar en kostnadsreduktion för förändring av avsättningar för garantier. Garantierna kan långivare teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid köp av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt.
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
2014
2013
Övriga driftkostnader - tjänster
Trafikverket
35 115
35 866
Försvarsmakten
14 687
14 435
Försvarets materielverk
6 491
6 812
Rikspolisstyrelsen
2 161
2 214
Karolinska institutet
1 415
1 335
Fortifikationsverket
1 410
1 489
Skatteverket
1 352
1 437
Statens fastighetsverk
1 300
1 175
Kärnavfallsfonden
1 293
1 582
Försäkringskassan
1 226
1 312
Göteborgs universitet
1 046
1 030
Naturvårdsverket
1 029
1 064
Lunds universitet
1 000
1 020
Transportstyrelsen
993
1 017
Umeå universitet
877
835
Statens skolverk
824
814
Arbetsförmedlingen
812
989
Regeringskansliet
784
781
Uppsala universitet
778
781
Kriminalvården
700
689
Pensionsmyndigheten
696
623
Styrelsen för internationellt
634
627
utvecklingssamarbete
Domstolsverket
607
658
Migrationsverket
603
490
Linköpings universitet
540
503
Övriga myndigheter
15 641
14 831
Summa tjänster
94 014
94 409
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk
11 345
11 708
Trafikverket
5 143
4 266
Försvarsmakten
3 852
3 730
Rikspolisstyrelsen
865
919
Migrationsverket
785
354
Fortifikationsverket
495
480
Karolinska institutet
421
401
Kriminalvården
387
380
Uppsala universitet
355
342
Lunds universitet
318
327
Stockholms universitet
221
190
Statens fastighetsverk
212
234
Göteborgs universitet
205
203
Kungl. Tekniska högskolan
192
193
Skatteverket
171
148
Sveriges lantbruksuniversitet
170
179
Transportstyrelsen
160
145
Statens institutionsstyrelse
130
98
Regeringskansliet
128
107
Umeå universitet
121
135
Statens jordbruksverk
110
111
Arbetsförmedlingen
108
112
Linköpings universitet
101
101
Övriga myndigheter
1 833
1 823
Summa varor
27 828
26 686
Affärsverk, övrig drift – varor och
tjänster
Svenska kraftnät
6 787
7 741
Sjöfartsverket
1 292
1 450
Luftfartsverket
1 107
1 166
Summa affärsverk, övrig drift – varor
9 186
10 357
och tjänster
Övriga driftkostnader - reparationer,
diverse m.m.
Försvarsmakten
1 975
2 015
Trafikverket
654
639
Kriminalvården
286
299
Myndigheten för samhällsskydd och
258
253
beredskap
Rikspolisstyrelsen
242
230
Regeringskansliet
212
213
Migrationsverket
207
141
Försvarets materielverk
177
148
Lunds universitet
150
142
Riksdagsförvaltningen
147
238
Arbetsförmedlingen
145
148
Stockholms universitet
117
115
Uppsala universitet
115
111
Kustbevakningen
113
116
Karolinska institutet
109
108
Försäkringskassan
100
85
Sveriges lantbruksuniversitet
96
88
Kungliga Tekniska högskolan
93
94
194
s. 195 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Göteborgs universitet
88
85
Umeå universitet
86
92
Linköpings universitet
85
85
Affärsverk
Svenska kraftnät
326
336
Luftfartsverket
95
114
Sjöfartsverket
84
103
Övriga myndigheter
1 539
1 479
Summa övriga driftkostnader
7 499
7 477
reparationer, diverse m.m -
Aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi
Trafikverket
-21 107
-20 649
Myndigheter i försvarssektorn
-8 652
-10 484
Försäkringskassan
-322
-380
Rikspolisstyrelsen
-108
-156
Skatteverket
-99
-120
Transportstyrelsen
-89
-135
Riksdagsförvaltningen
-74
-169
Pensionsmyndigheten
-67
-41
Umeå universitet
-57
-46
Migrationsverket
-49
-35
Affärsverk
Sjöfartsverket
-375
-621
Svenska kraftnät
-
-12
Övriga myndigheter
-438
-462
Summa aktivering utveckling av
-31 437
-33 310
anläggningstillgångar i egen regi
Eliminering av inomstatliga
-21 679
-20 523
transaktioner
Total summa övriga driftkostnader
85 411
85 096
Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisningen görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 0,3 miljarder kronor.
Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för
Skr. 2014/15:101
köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultat- räkningen och tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen. Trafikverket har aktiverat något mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi. I och med att aktiveringen var högre minskade de totala drift- kostnaderna hos Trafikverket med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster förklaras av uppbyggnaden av en ny bas i Mali. Även Försvarsmaktens kostnader för köp av materiel ökade, vilket främst beror på anskaff- ning av en provrobot.
Minskade kostnader för varor hos Försvarets materielverk gäller främst materiel som rör arméförband, ledningssystem och logistik. Även myndighetens kostnader för tjänster minskade. Minskningen avser främst pansarvärnssystem och marinförbandsmateriel. Aktiveringarna hos myndigheterna i försvarssektorn minskade jämfört med föregående år varav den största minskningen gäller beredskapsinventarier hos Försvarets materielverk.
Rikspolisstyrelsens övriga driftkostnader minskade jämfört med föregående år. Det beror bland annat på att myndigheten hade lägre kostnader för datorer, kringutrustning och resor. Dessutom har Rikspolisstyrelsen omklassificerat underhållskostnader för helikoptrar som betalats i förskott. Omklassificeringen minskade kost- naderna jämfört med föregående år.
Den energi som Svenska kraftnät köper eller säljer i form av balanskraft och reglerkraft, prissätts och avräknas mot respektive balans- ansvarigt företag. Under året minskade både volymen och priset för köpt och såld balanskraft, vilket huvudsakligen förklarar Svenska kraftnäts minskade driftkostnader.
195
s. 196 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Not 10
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2014
2013
Trafikverket
8 666
8 410
Försvarsmakten
8 364
8 148
Rikspolisstyrelsen
930
795
Fortifikationsverket
763
776
Försäkringskassan
603
589
Statens fastighetsverk
413
374
Kriminalvården
352
369
Lunds universitet
324
291
Skatteverket
266
306
Regeringskansliet
263
259
Domstolsverket
243
267
Myndigheten för samhällsskydd och
242
235
beredskap
Affärsverk
Svenska kraftnät
953
703
Luftfartsverket
214
177
Sjöfartsverket
162
392
Övriga myndigheter
4 063
3 861
Summa
26 821
25 952
I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar.
Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 256 miljoner kronor främst beroende på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19).
Försvarsmaktens avskrivningar ökade med 216 miljoner kronor främst beroende på avskriv- ningar på beredskapsinventarier som strids- fordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24).
Not 11
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2014
2013
Resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
Akademiska Hus AB
5 215
2 568
Sveaskog Holding AB
1 691
1 475
Specialfastigheter Sverige AB
1 390
1 301
AB Svensk Exportkredit
1 260
1 090
SBAB Bank AB
1 256
873
Swedavia AB
926
489
SJ AB
460
220
Teracom Boxer Group AB
393
586
Jernhusen AB
388
513
Apoteket AB
371
364
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
347
6 032
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
0
-196
(SVEDAB)
Systembolaget AB
-36
197
Svevia AB
188
57
Almi Företagspartner AB
118
74
PostNord AB
105
184
Vasallen AB
93
53
Lernia AB
85
146
Samhall AB
81
12
AB Svensk Bilprovning
63
31
RISE Holding AB
39
42
Svenska Rymdaktiebolaget
34
11
Infranord AB
17
-162
Metria AB
10
-20
Apotek Produktion & Laboratorier AB
9
19
Kungliga Dramatiska Teatern AB
5
3
Ersättningsmark i Sverige AB
1
-1 006
Kungliga Operan AB
1
5
Swedesurvey AB
1
-8
AB Göta Kanalbolag
0
0
AB Svenska miljöstyrningsrådet
0
1
Voksenåsen A/S
0
-1
Svenska Spel AB
-
-
Vectura Consulting AB
-
1
Apotekens Service AB
-3
-52
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB
-3
7
Statens Bostadsomvandling AB
-9
-7
Inlandsinnovation AB
-12
10
Swedfund International AB
-63
-93
Fouriertransform AB
-91
131
Green Cargo AB
-188
-382
196
s. 197 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
European Spallation Source ESS AB
-574
-392
Vattenfall AB
-8 178
-13 668
Övriga företag som redovisas av
1
-1
Kammarkollegiet
Summa Kammarkollegiet
5 391
507
Affärsverk
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät
6
13
Gasturbiner AB m.fl.
Luftfartsverket - LFV Holding AB
21
2
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding
3
1
AB
Övriga myndigheter
-23
10
Summa resultat från andelar i företag
5 398
533
med bestämmande statligt inflytande
Resultat från andelar i företag med
väsentligt statligt inflytande
TeliaSonera AB
5 408
5 582
Nordiska Investeringsbanken NIB
764
674
SAS AB
-158
38
AB Bostadsgaranti
132
26
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
14
2
VisitSweden AB
0
0
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
13
19
Summa resultat från andelar i företag
6 173
6 341
med väsentligt statligt inflytande
Resultat från andelar i hel- och delägda
företag - totalt
Resultat från andelar i företag med
5 398
533
bestämmande statligt inflytande
Resultat från andelar i företag med
6 173
6 341
väsentligt statligt inflytande
Total summa
11 571
6 874
Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultat- andelarna har ökat med 4,7 miljarder kronor jämfört med 2013.
Skr. 2014/15:101
Akademiska hus AB visade 2,6 miljarder kronor bättre resultat än föregående år. Ökningen är främst hänförbar till värde- förändringar i fastigheter.
Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 0,2 miljarder kronor, främst beroende på
högre leveransvolymer och högre priser.
Specialfastigheter
Sverige
AB
visade
0,1 miljarder kronor
bättre resultat än
före-
gående år vilket främst beror på högre positiv värdeförändring på förvaltningsfastigheter.
AB Svensk Exportkredit redovisade ett förbättrat resultat med 0,2 miljarder kronor, främst beroende på en upplösning av tidigare gjorda reserveringar för kreditförluster samt att nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade.
SBAB Bank AB förbättrade resultatet med 0,4 miljarder kronor, vilket främst beror på ett förbättrat nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde.
Swedavia förbättrade resultatet med 0,4 mil- jarder kronor. Swedavia avyttrade under året hotellfastigheten vid Stockholm Arlanda airport vilket påverkade rörelseresultatet positivt.
SJ visade ett förbättrat resultat med 0,2 miljarder kronor. Ökningen berodde bl.a. på positivt utfall i skiljenämnden avseende en tvist med en cateringleverantör samt realisationsvinst i samband med försäljning av lok.
Resultatet för Terracom AB försämrades med 0,2 miljarder kronor. Försämringen är främst hänförbar till lägre intäkter, till en utökad satsning på produktutveckling samt till en högre nettonivå på engångsposter. Engångsposterna gällde främst tidigarelagda kostnader för övergång till ny sändningsteknik samt till omstruktureringskostnader.
Jernhusen
AB försämrade resultatet med
0,1 miljarder
kronor. Resultatet påverkades
negativt av värdeförändringar på derivat och positivt av skatteeffekt vid bolagsförsäljning.
Resultatet
för LKAB försämrades
med
5,7 miljarder
kronor. Kraftigt prisfall på
järn-
malm påverkade resultatet negativt. Samtidigt påverkade ökade volymer och valutaeffekter resultatet positivt. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 3,4 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket var 2,8 miljarder kronor högre än föregående år.
Svedab:s resultat redovisas inte som resultat- andel eftersom det egna kapitalet hade varit
197
s. 198 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
negativt utan aktieägartillskott på 0,2 miljarder kronor.
Resultatandelen från Systembolaget minskade med 0,2 miljarder kronor. Andelen reducerades med respektive års betalda utdelning på 0,3 mil- jarder kronor för 2014 respektive 0,1 miljarder kronor 2013, som i stället betraktas som skatte- intäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till 0,3 miljarder kronor för båda åren.
Resultatet för Svevia förbättrades med 0,1 miljarder kronor, bl.a. beroende på kostnads- besparingar och avyttringen av trafiksystem Väst AB.
Resultatet för Infranord förbättrades med 0,2 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras med högre volymer, bättre resurs- utnyttjande och lägre administrativa kostnader.
Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 4,8 miljarder kronor, vilket är en försämring med 0,5 miljarder kronor. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten utan redovisas som skatteintäkt.
Green Cargo AB:s resultat ökade med 0,2 miljarder kronor. Det förbättrade resultatet är till stor del hänförligt till lägre personal- och driftskostnader.
Resultatandelen för ESS (European Spallation Source) försämrades med 0,2 miljarder kronor vilket förklaras med ökade personal- och konsultkostnader. Det förklaras också av att arbetet med byggnation av forskningsanlägg- ningen påbörjades under året vilket medförde relaterade byggkostnader.
Vattenfall AB:s resultat förbättrades med 5,5 miljarder kronor men är fortfarande negativt. Resultatet netto efter skatt belastades med nedskrivningar på 20,4 miljarder kronor samt ökade avsättningar för avvecklingen av kärn- kraften i Tyskland.
Ersättningsmark i Sverige AB likviderades i december 2014. I januari 2014 överfördes verksamheten i Apotekens Service till E- hälsomyndigheten. Bolaget likviderades i december 2014.
Resultatet för Nordiska Investeringsbanken (NIB) avser perioden 1 september 2013 till 31 augusti 2014. Resultatet för SAS AB avser perioden 1 november 2013 till 31 oktober 2014.
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor
2014
2013
Finansiella intäkter och kostnader för
förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
15 539
13 060
svenska kronor
Ränteintäkter avseende upplåning i
1 731
1 383
utländsk valuta
Summa ränteintäkter
17 270
14 443
Räntekostnader avseende upplåning i
-32 133
-33 368
svenska kronor
Räntekostnader avseende upplåning i
-2 857
-2 269
utländsk valuta
Summa räntekostnader
-34 990
-35 637
Realiserade valutakursförändringar
3 169
10 313
(netto)
Orealiserade valutakursförändringar
-17 898
-7 788
(netto)
Överkurs vid emission (netto)
4 108
6 926
Intäktsförda, preskriberade obligationer
-1
1
m.m.
Realiserade kursförändringar (netto)
-3 587
-6 080
Provisioner till banker m.fl.
-146
-72
Nettokostnad för förvaltning av
-32 075
-17 894
statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.
År 2014 uppgick nettokostnaden för stats- skulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 32,1 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 14,2 miljarder kronor. Orsaken var främst att de positiva realiserade valutakursförändringar minskade med 7,1 miljarder kronor och att de orealiserade valutakursförändringarna ökade till -17,9 miljarder kronor. Båda dessa poster försämrades på grund av den svagare kronan.
198
s. 199 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
2014
2013
Riksbankens inlevererade överskott
3 300
6 800
Centrala studiestödsnämnden
2 425
2 569
Skatteverket
1 940
2 287
Kärnavfallsfonden
1 756
1 200
Exportkreditnämnden
1 266
477
Kammarkollegiet, övrigt
236
137
Försäkringskassan
141
123
Pensionsmyndigheten
111
169
Riksgäldskontoret
93
747
Reavinst försäljning av aktier
28
33 715
Utdelning på aktier Nordea Bank AB
-
1 554
Affärsverk
Luftfartsverket
360
47
Svenska kraftnät
4
3
Sjöfartsverket
2
1
Övriga myndigheter
281
106
Summa
11 943
49 935
Övriga
finansiella
intäkter
minskade
med
38 miljarder kronor. År 2013 såldes statens inne- hav i Nordea AB och Vectura Consulting AB vilket påverkade intäkterna med 34 miljarder kronor. Riksbankens inlevererade överskott minskade också kraftigt jämfört med 2013.
Riksbanken levererade in överskott på 3 300 miljoner kronor.
CSN:s finansiella intäkter består bl.a. av räntor på studielån.
Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- kontosystemet.
Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- sakligen ränteintäkter för nominella placeringar.
Reavinst vid försäljning av aktier för 2013 innehöll ca 33 000 miljoner kronor från statens försäljning av aktierna i Nordea AB.
De finansiella intäkterna hos Luftfartsverket är räntedel i beräkningen av pensionsavsätt- ningen.
Skr. 2014/15:101
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
2014
2013
Exportkreditnämnden
1 021
429
Riksgäldskontoret
72
6
Trafikverket
59
58
Regeringskansliet
16
41
Försvarsmakten
16
16
Försäkringskassan
15
10
Försvarets materielverk
13
15
Riksdagsförvaltningen
13
10
Affärsverk
Luftfartsverket
2
34
Sjöfartsverket
6
29
Svenska kraftnät
16
13
Övriga myndigheter
85
56
Aktivering av finansiella kostnader
-64
-61
Summa
1 270
656
Exportkreditnämndens finansiella kostnader gäller främst kursdifferenser samt beräknade och realiserade kursförluster för premier och skade- fordringar.
Riksgäldskontorets övriga finansiella kostna- der är räntekostnader för repor i insättnings- garantifonden.
Regeringskansliets finansiella kostnader är i huvudsak valutakursförluster.
I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.
199
s. 200 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
3.5.2 Noter till balansräkningen
Not 15
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor
2014
2013
Försäkringskassan
1 431
1 453
Försvarsmakten
1 430
1 321
Transportstyrelsen
520
570
Skatteverket
481
499
Rikspolisstyrelsen
361
436
Kronofogdemyndigheten
211
205
Migrationsverket
200
190
Lantmäteriet
173
172
Pensionsmyndigheten
126
83
Trafikverket
117
144
Umeå universitet
112
82
Statens jordbruksverk
110
65
Arbetsförmedlingen
110
86
Affärsverk
Svenska kraftnät
118
250
Sjöfartsverket
25
17
Övriga myndigheter
1 685
1 616
Summa
7 210
7 189
Miljoner kronor
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
19 225
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
615
Årets investeringar, egen utveckling
1 777
Försäljning/utrangering
-328
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
21 289
Ingående ackumulerade avskrivningar
-12 114
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-2 223
Minskning av ack avskrivn vid
258
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-14 079
Summa
7 210
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program.
Försäkringskassans utgifter avser främst utveckling av it-system. De största posterna avser it-stöd för ärendehantering, själv- betjäningstjänster samt ny infrastruktur för it. Försäkringskassan har kvar it-system för
pensionshantering även efter Pensions- myndighetens bildande. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäk- ringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar avseende dessa tillgångar.
Försvarsmaktens post avser i huvudsak fortsatt utveckling av system PRIO som lanserades i början av 2009. PRIO är ett integrerat affärsystem för ledning, HR, ekonomi och logistik som etappvis införs i verksamheten. Under 2014 togs ett flertal etapper i drift.
Transportstyrelsens balanserade utgifter avser främst det nationella systemet för trängselskatter i Stockholm och Göteborg samt infrastruktur- avgifter i Motala och i Sundsvall. Sista delen av systemet togs i drift under 2014.
Skatteverkets post avser utgifter för utveckling av it-system. Minskningen av posten beror främst på nedskrivning av tillgångar som inte längre används i verksamheten.
Rikspolisstyrelsens balanserade utgifter för utveckling minskade totalt med 75 miljoner kronor. I beloppet ingår både en ökning och en minskning. Ökningen beror på ett antal it- utvecklingsprojekt som hantering av ärenden, handläggning och vapen samt intranät. Minskningen beror på nedskrivning av ett par projekt för utredningsstöd och kommunikation.
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2014
2013
Myndigheten för samhällsskydd och
204
120
beredskap
Rikspolisstyrelsen
78
80
Kriminalvården
75
92
Försäkringskassan
52
48
Statens fastighetsverk
26
10
Riksgäldskontoret
24
33
Domstolsverket
21
26
Skatteverket
19
20
Tullverket
18
20
Centrala studiestödsnämnden
18
0
Affärsverk
Svenska kraftnät
70
78
Sjöfartsverket
9
11
200
s. 201 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Övriga myndigheter
262
324
Summa
876
862
Miljoner kronor
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
3 370
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
308
Försäljning/utrangering
-132
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
3 546
Ingående ackumulerade avskrivningar
-2 446
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-340
Minskning av ack avskrivn vid
116
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-2 670
Summa
876
Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program.
Tillgångarna hos Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap avser främst investeringar i växlar och licenser för det nationella radio- kommunikationssystemet Rakel. Ökningen med 84 miljoner kronor beror på driftsättning av pågående nyanläggning i Rakelverksamheten.
Rikspolisstyrelsen rättigheter minskade med 2 miljoner kronor från föregående år. Minskningen beror främst på licensrättigheter relaterade till utvecklingsprojekt.
Kriminalvårdens post består huvudsakligen av tele- och säkerhetsinstallationer.
Affärsverket Svenska kraftnäts post består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser.
Skr. 2014/15:101
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2014
2013
Styrelsen för internationellt
1
-
utvecklingssamarbete
Summa
1
-
Förskottet avser utvecklingskostnader av systemstöd.
Not 18
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor
2014
2013
Ingående anskaffningsvärde
190 351
186 300
Årets anskaffning
-
-
Årets färdigställande från pågående
5 636
4 051
investering
Försäljning/utrangering
-
-
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
195 987
190 351
Ingående ackumulerade avskrivningar
-75 467
-71 111
Årets avskrivningar
-4 427
-4 356
Försäljning/utrangering
-
-
Ackumulerade avskrivningar
-79 894
-75 467
Nedskrivningar
-
-
Summa
116 093
114 884
Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Avskrivningstiden för dessa är 40 år. Värdet av väganläggningar som blev klara 2014 var 5 636 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar). Större objekt som öppnades för trafik 2014 var bl.a. Norra länken, E4 Sundsvall, E22 Rolsberga–Fogdarp, E18 Västerås–Sagån, E 18 Hjulsta–Kista.
201
s. 202 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2014
2013
Ingående anskaffningsvärde
174 733
158 668
Justering av ingående
154
-
anskaffningsvärde
Årets anskaffning
101
178
Årets färdigställande från pågående
8 475
15 894
investering
Försäljning/utrangering
-1
-7
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
183 462
174 733
Ingående avskrivningar
-50 060
-46 373
Årets avskrivningar
-3 957
-3 687
Ackumulerade avskrivningar
-54 017
-50 060
Nedskrivningar
Summa
129 445
124 673
Trafikverket redovisar investeringar i järnväg- sanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara 2014 var 8 475 miljoner kronor (överfört från pågående nyanläggningar).
Större projekt som färdigställdes 2014 var bl.a. dubbelspårsutbyggnad i Jakobshyttan, dubbel- spår Strängnäs–Härad samt bangårdsutbygg- nader på Malmbanan i Ripats, Rensjön och Lakaträsk.
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2014
2013
Statens fastighetsverk
13 677
13 697
Naturvårdsverket
10 415
7 668
Fortifikationsverket
9 836
9 729
Riksdagsförvaltningen
1 175
911
Trafikverket
903
974
Sveriges lantbruksuniversitet
761
792
Affärsverk
Sjöfartsverket
1 029
1 059
Luftfartsverket
945
1 102
Svenska Kraftnät
444
407
Övriga myndigheter
89
76
Summa
39 274
36 415
Miljoner kronor
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
58 605
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
3 265
Färdigställande av pågående nyanläggningar
1 371
Försäljning/utrangering
-481
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
62 760
Ingående ackumulerade avskrivningar
-22 424
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-1 552
Minskning av ack avskrivningar vid
410
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-23 566
Ingående ackumulerade uppskrivningar
80
Årets uppskrivningar
-
Utgående ackumulerade uppskrivningar
80
Summa
39 274
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De mark- egendomar som Statens fastighetsverk redovisar består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltar Statens fastighetsverk ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Det bokförda värdet för byggnader minskade med 20 miljoner kronor 2014. Minskningen beror främst på att årets avskrivningar och nedskrivningar är större än tillgångsredovisade projekt. Nedskrivningar gjordes av byggnader på kronoholmar samt Skokloster. De större tillgångsredovisade projekten 2014 var ombyggnad av Marin- museum, ombyggnad av kvarteret Västertorn samt restaurang i Natrum, Läckö slott.
Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Till och med 1993
202
s. 203 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
redovisades inte byggnader och annan fast egendom separerat från mark, vilket innebär att det finns sådana anläggningar i det bokförda värdet för mark. Många markområden är bokförda till ett värde som vida understiger marknadsvärdet. Under 2014 genomförde Naturvårdsverket en rad bytesaffärer med de marker som togs över från Ersättningsmark i Sverige AB. År 2014 ökade värdet på egendomen med 2 747 miljoner kronor, vilket främst beror på dessa affärer.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Värdet ökade med 107 miljoner kronor, vilket främst beror på förvärv av mark i Boden.
Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksbygg- naderna. Värdeökningen 2014 med 264 miljoner kronor beror främst på renovering av kvarteret Mercurius, Demokrativerkstaden och Samman- bindningsbanan samt åtgärder för begränsning av trafiken.
Not 21
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
2014
2013
Rikspolisstyrelsen
779
743
Regeringskansliet
488
505
Lunds universitet
318
283
Försvarsmakten
269
265
Försvarets materielverk
212
165
Kungl. Tekniska högskolan
190
167
Arbetsförmedlingen
181
193
Stockholms universitet
156
122
Umeå universitet
149
134
Domstolsverket
134
104
Övriga myndigheter
1 729
1 623
Summa
4 605
4 304
Miljoner kronor
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
10 059
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
1 124
Årets investeringar, egen utveckling
17
Försäljning/utrangering
-444
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
10 756
Ingående ackumulerade avskrivningar
-5 767
Skr. 2014/15:101
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-788
Minskning av ack avskrivningar vid
404
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-6 151
Summa
4 605
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel- dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp.
Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter ökade med 36 miljoner kronor, vilket främst beror på anpassningar av lokaler i de tre storstads- regionerna.
Regeringskansliets förbättringsutgifter består främst av investeringar i kanslier på utlands- myndigheterna men även investeringar i Regeringskansliets lokaler i Stockholm.
Lunds universitets förbättringsutgifter ökade med 35 miljoner kronor och beror främst på specialanpassning av forskningslokaler.
Not 22
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor
2014
2013
Kustbevakningen
2 807
2 921
Försvarsmakten
1 407
1 464
Myndigheten för samhällsskydd och
1 307
1 223
beredskap
Rikspolisstyrelsen
1 092
1 190
Lunds universitet
956
674
Trafikverket
891
711
Kriminalvården
871
876
Karolinska institutet
825
828
Uppsala universitet
703
619
Moderna Museet
612
471
Domstolsverket
548
630
Regeringskansliet
521
532
Sveriges lantbruksuniversitet
466
376
Kungl. Tekniska högskolan
448
339
Göteborgs universitet
420
408
Linköpings universitet
356
358
Umeå universitet
317
311
Skatteverket
261
262
Försäkringskassan
253
188
203
s. 204 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Stockholms universitet
212
155
anläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och
Nationalmuseum med Prins Eugens
210
188
informationssystem.
Waldemarsudde
Försvarets materielverk
156
128
Luleå tekniska universitet
137
129
Not 23
Tullverket
125
99
Pågående nyanläggningar
Migrationsverket
117
85
Arbetsförmedlingen
115
165
Miljoner kronor
Riksarkivet
111
121
2014
2013
Affärsverk
Svenska kraftnät
9 810
9 582
Sjöfartsverket
1 133
642
Luftfartsverket
17
26
Övriga myndigheter
2 488
2 584
Summa
29 692
28 285
Miljoner kronor
2014
Trafikverket
87 403
81 036
Fortifikationsverket
1 135
866
Lunds universitet
709
610
Statens fastighetsverk
633
480
Domstolsverket
138
72
Myndigheten för samhällsskydd och
127
223
beredskap
Försvarsmakten
112
109
Uppsala universitet
95
100
Naturvårdsverket
88
44
Kriminalvården
88
65
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
79 760
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
4 616
Årets investeringar, egen utveckling
8
Årets överföringar från Pågående nyanläggingar
2 350
Försäljning/utrangering
-4 587
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
82 147
Ingående ackumulerade avskrivningar
-51 799
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-5 179
Årets uppskrivningar
0
Minskning av ack avskrivn vid
4 523
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-52 455
Summa
29 692
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- medel är exempel på tillgångar som myndig- heterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.
Ökningen för Sjöfartsverket, 491 miljoner kronor, beror i huvudsak på investering i nya räddningshelikoptrar. Ökningen för Lunds universitet beror på investeringar för forsknings- anläggningen Max IV.
Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontroll-
Affärsverk
Svenska kraftnät
9 659
6 327
Sjöfartsverket
357
597
Luftfartsverket
221
170
Övriga myndigheter
431
564
Summa
101 196
91 263
Miljoner kronor
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
91 094
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
7 139
Årets investeringar, egen utveckling
21 058
Årets överföring till färdig tillgång
-17 920
Försäljning/utrangering
5
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
101 376
Årets nedskrivningar
-180
Summa
101 196
Av Trafikverkets belopp för pågående större investeringsprojekt omfattar 39 184 miljoner kronor väganläggningar och 47 912 miljoner kronor järnvägsanläggningar. Här ingår ett flertal mycket stora projekt, bl.a. Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunneln genom Hallandsåsen, E 20 Norra Länken och
204
s. 205 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
E18 Hjulsta–Kista i Stockholm samt E4 i Sundsvall.
Bland de största pågående investeringarna hos Svenska Kraftnät kan nämnas:
– SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge,
– Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet, samt
– NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden med den baltiska.
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2014
2013
IB Anskaffningsvärde
163 027
159 457
beredskapsinventarier
Årets anskaffning
7 743
10 091
Årets försäljningar/utrangeringar
-4 498
-6 521
UB Anskaffningsvärde
166 272
163 027
beredskapsinventarier
IB Beredskapsvaror i lager
16 749
16 634
Årets anskaffning
779
481
Årets övriga förändring
-350
-366
UB Beredskapsvaror i lager
17 178
16 749
UB Anskaffningsvärde
183 450
179 776
beredskapstillgångar
IB Ackumulerade avskrivningar
-85 736
-82 892
Årets avskrivningar/nedskrivningar
-7 735
-7 360
Årets försäljningar/utrangeringar
3 176
4 516
UB Ackumulerade avskrivningar (avser
-90 295
-85 736
beredskapsinventarier)
Summa
93 155
94 040
Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskaps- tillgångar i beredskapsinventarier och bered- skapsvaror. Beredskapsinventarierna uppgår till 76 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och bekläd-
Skr. 2014/15:101
nadsmateriel uppgår till 17 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 93 mil- jarder kronor av det utgående värdet hänförligt till militära beredskapstillgångar inklusive till- gångar under uppbyggnad och förskottering för sådana.
Nyanskaffning av militära beredskaps- inventarier uppgick till 7,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7,4 miljarder kronor 2014. Anskaffningen innefattar bl.a. pansarterrängbilar, helikoptrar och utveckling av stridsflygplan JAS 39 E Gripen. Under året genomförde Försvarsmakten försäljningar och utrangeringar för 1,3 miljarder kronor. Bered- skapslagrets värde ökade med 0,4 miljarder kronor under året.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varnings- signaler. Av det utgående värdet var MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor.
Socialstyrelsens beredskapstillgångar består av läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Social- styrelsens andel av utgående värde var knappt 0,1 miljarder kronor.
Not 25
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2014
2013
Försvarets materielverk
4 680
2 822
Trafikverket
594
524
Rikspolisstyrelsen
66
-
Lunds universitet
20
-
Övriga myndigheter
3
19
Summa
5 363
3 365
Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
Försvarets materielverks post består främst av förskott till SAAB för JAS 39 samt av förskott till utländska leverantörer, främst i USA. Ökningen 2014 avser främst förskott till SAAB för utveckling av JAS 39 E. Förskott till utländska leverantörer uppgår till 1,6 miljarder
205
s. 206 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
kronor och till
svenska
leverantörer till
3,1 miljarder kronor.
Trafikverkets förskott avser byggandet av
järnvägsanläggningar
och
väganläggningar,
främst Marieholmstunneln under Göta älv i Göteborg, Norra Länken och Norra Station i Stockholm samt järnvägsprojektet Strängnäs– Härad och Hallsberg–Degerön och vägprojektet Riksväg 40 Ulricehamn.
Not 26
Andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2014
2013
Summa andelar i företag med
295 544
294 703
bestämmande statligt inflytande
Summa andelar i företag med väsentligt
53 569
52 578
statligt inflytande
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
350 113
348 281
Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent).
Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2014
2013
ägarandel
Vattenfall AB
115 260
120 370
100,0%
Luossavaara-Kiirunavaara
37 754
41 472
100,0%
AB (LKAB)
Akademiska Hus AB
33 432
29 614
100,0%
Sveaskog Holding AB
18 463
17 397
100,0%
AB Svensk Exportkredit
16 157
14 990
100,0%
SBAB Bank AB
11 001
9 681
100,0%
Specialfastigheter Sverige
8 475
7 564
100,0%
AB
Almi Företagspartner AB
6 756
6 638
100,0%
Swedavia AB
5 571
4 904
100,0%
SJ AB
5 335
4 961
100,0%
Jernhusen AB
5 254
4 966
100,0%
PostNord AB
4 847
5 484
60,7%
Apoteket AB
4 686
4 389
100,0%
Swedfund International AB
3 785
3 448
100,0%
Fouriertransform AB
3 192
3 283
100,0%
Teracom Boxer Group AB
2 329
2 259
100,0%
Inlandsinnovation AB
1 918
2 030
100,0%
Samhall AB
1 656
1 572
100,0%
Systembolaget AB
1 574
1 610
100,0%
Svevia AB
1 176
985
100,0%
Green Cargo AB
1 096
1 333
100,0%
Vasallen AB
907
914
100,0%
RISE Research Institutes of
848
809
100,0%
Sweden Holding AB (IRECO
Holding AB)
Lernia AB
542
525
100,0%
Statens
509
534
100,0%
Bostadsomvandling AB
Svenska Rymdaktiebolaget
503
446
100,0%
Infranord AB
479
472
100,0%
Apoteksgruppen i Sverige
396
412
100,0%
Holding AB
European Spallation Source
231
37
73,7%
ESS AB
Apotek Produktion &
214
208
100,0%
Laboratorier AB
AB Svensk Bilprovning
144
372
100,0%
Svensk-Danska
131
0
100,0%
Broförbindelsen AB
(SVEDAB)
Metria AB
96
86
100,0%
AB Göta Kanalbolag
42
42
100,0%
Kungliga Dramatiska
39
34
100,0%
Teatern AB
Kungliga Operan AB
33
33
100,0%
206
s. 207 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Miljömärkning i Sverige AB
21
21
100,0%
Arlandabanan
10
10
100,0%
Infrastructure AB
Voksenåsen A/S
8
10
100,0%
Swedesurvey AB
7
6
100,0%
Svenska
2
3
85,0%
Miljöstyrningsrådet AB
Svenska Spel AB
0
0
100,0%
SweRoad (Swedish
15
14
100,0%
National Road Consulting
AB)
Apotekens Service AB
-
2
100,0%
Ersättningsmark i Sverige
-
140
100,0%
AB
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV
212
166
100,0%
Holding AB
Svenska kraftnät - Svenska
176
164
100,0%
Kraftnät Gasturbiner AB
Sjöfartsverket -
11
8
100,0%
Sjöfartsverket Holding AB
Övriga andelar
251
285
-
Summa
295 544
294 703
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 0,8 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 5,1 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 8,2 miljarder kronor. Ägar- förändringar medförde dock en positiv påverkan med 2,3 miljarder kronor. Kassaflödessäkring medförde en negativ påverkan med 0,5 miljarder kronor. Samtidigt uppgick positiva omräknings- differenser för verksamhet i utlandet till 10 miljarder kronor, vilket delvis utjämnades av negativ påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 2,4 miljarder kronor. Därutöver
medförde omvärdering av
förmånsbestämda
pensionsplaner
en
negativ
påverkan med
6,3 miljarder kronor.
LKAB minskade i värde med 3,7 miljarder
kronor vilket
främst
beror
på
utdelning
på
3,5 miljarder kronor
samt
årets
resultat
på
0,3 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 3,8 miljarder kronor mellan åren vilket främst förklaras av årets resultat på 5,2 miljarder
Skr. 2014/15:101
kronor samt betald utdelning på 1,4 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 1,1 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av årets resultat på 1,7 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,4 miljarder kronor.
Svensk Exportkredit AB ökade med 1,2 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,3 miljarder kronor, positiv påverkan från kassaflödessäkring med 0,2 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,3 miljarder kronor.
SBAB Bank AB ökade i värde med 1,3 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat.
Specialfastigheter i Sverige AB visade en ökning med 0,9 miljarder kronor, främst bestående av årets resultat på 1,4 miljarder minskat med 0,5 miljarder kronor i utdelning.
Swedavia AB ökade andelsvärdet med 0,7 miljarder kronor, främst orsakat av årets vinst på 0,9 miljarder kronor samt 0,2 miljarder kronor i negativ effekt av kassaflödessäkringar.
SJ AB ökade med 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 0,5 miljarder kronor och utdelning till staten på 0,1 miljarder
kronor.
Jernhusen
AB ökade
med
0,3 miljarder
kronor,
vilket beror
på
årets resultat
på
0,4 miljarder
kronor
samt
utdelning
på
0,1 miljarder kronor.
Andelen i PostNord AB:s resultat uppgick till 0,1 miljarder kronor, vilket tillsammans med utdelningen till staten på 0,1 miljarder kronor
och en sammantaget
negativ påverkan
på
0,6 miljarder kronor
vid omräkning
av
pensionsskulden och omräkningsdifferenser
av
koncernens egna kapital i utländska valutor förklarar minskningen av kapitalandelen med 0,6 miljarder kronor.
Apoteket AB ökade andelsvärdet med 0,3 miljarder kronor, vilket främst beror på årets resultat på 0,4 miljarder kronor samt utdelning på 0,1 miljarder kronor.
Swedfund International AB erhöll ett aktieägartillskott på 0,4 miljarder kronor, vilket
tillsammans
med
årets
underskott
på
0,1 miljarder
kronor
förklarar andelsvärdets
ökning med 0,3 miljarder kronor.
Fouriertransform
AB
minskade
med
0,1 miljarder kronor, vilket är hänförbart till årets underskott på 0,1 miljarder kronor.
207
s. 208 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Teracom AB visade en ökning av värdet med 0,1 miljarder kronor. Förändringen består av årets vinst på 0,4 miljarder samt utdelning på 0,1 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Inlandsinnovation AB minskade med 0,1 miljarder kronor, vilket beror på extra utdelning till staten med 0,1 miljarder kronor. Utdelningen var inte utbetald per den 31 december 2014 och ska enligt förvaltaren genomföras under 2015.
Samhall AB ökade med 0,1 miljarder kronor vilket förklaras av årets resultat på 0,1 miljarder kronor.
Svevia AB ökade i värde med 0,2 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat.
Green Cargo AB minskade i värde med 0,2 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat.
Andelsvärdet för ESS (European Spallation Source) ökade med 0,2 miljarder kronor vilket är hänförbart till statens andel av aktieägartillskott på 0,8 miljarder kronor och årets negativa resultat på 0,6 miljarder kronor.
Andelsvärdet för AB Svensk bilprovning minskade med drygt 0,2 vilket beror på årets resultat på knappt 0,1 miljarder kronor samt utdelning på 0,3 miljarder kronor.
Innehavet i SVEDAB skrevs 2013 ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital var negativt. Andelsvärdet är positivt 2014 vilket beror på aktieägartillkott på 0,2 miljarder kronor samt årets resultat på 0,3 miljarder kronor.
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet i form av utdelning till staten redovisas som skatteintäkt och uppgår till 5,2 miljarder kronor. Företagets egna kapital uppgick till 4,8 miljarder kronor vid årsskiftet och redovisas som upplupen skatteintäkt.
I januari 2014 överfördes verksamheten i Apotekens Service till E-hälsomyndigheten. Bolaget likviderades i december 2014.
Ersättningsmark i Sverige AB likviderades i december 2014.
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2014
2013
ägarandel
TeliaSonera AB
41 535
40 394
37,3%
Nordiska
10 602
9 426
38,1%
Investeringsbanken (NIB)
SAS AB
1 044
2 373
21,4%
AB Bostadsgaranti
169
178
50,0%
SOS Alarm Sverige AB
78
74
50,0%
(SOSAB)
VisitSweden AB
13
12
50,0%
Dom Shvetsii
0
0
36,0%
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord
128
121
-
Pool Spot As m.fl.
Summa
53 569
52 578
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande var 1 miljarder kronor högre än föregående år. Andelen i TeliaSonera AB ökade i värde med 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på andelen av årets resultat på 5,4 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor.
Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 81,4 miljarder kronor.
Nordiska
Investeringsbanken
ökade med
1,2 miljarder
kronor, främst med periodens
resultatandel
som
uppgår
till
0,8 miljarder
kronor. Utdelning
på 0,2 miljarder
kronor
reducerade
andelsvärdet.
Uppgifterna
avser
värdet enligt delårsbokslut per 31 augusti för
respektive år.
Andelen
i SAS
AB
minskade med
1,3 miljarder
kronor
vilket
främst beror på
ändrade redovisningsprinciper rörande pens- ioner. Uppgifterna avser värdet per 31 oktober. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,1 miljarder kronor.
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
208
s. 209 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Not 27
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2014
2013
Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer
27 423
25 475
Kammarkollegiet m.fl.
Europeiska investeringsbanken EIB
4 195
4 221
Orio AB (Saab Automobile Parts AB)
1 212
1 303
Europeiska utvecklingsbanken EBRD
1 040
1 040
Världsbanken IBRD
593
593
Europarådets utvecklingsbank CEB
34
34
Riksgäldskontoret
2 479
2 664
Exportkreditnämnden, obligationer
2 478
2 433
Karolinska institutet, aktier,
andelar och obligationer
199
226
Övriga myndigheter
496
486
Summa
40 149
38 475
Det största innehavet av värdepapper gäller Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat fond- medel placerade i bostadsobligationer med 1,9 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets innehav består till största delen nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Exportkreditnämndens innehav består av obligationer i utländska valutor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkredit- nämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar. Innehavet ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta.
Staten har även mindre andelar i banker och liknande med anknytning till biståndsverksam- het som inte redovisas ovan. Värdet på andelarna kommer att utredas vidare under 2015. Innehav som berörs är bl.a. Multilateral Investment Guarantee Agency (ingår i Världsbanks- koncernen), Asian Development Bank, African Development Bank och Inter-American Development Bank. Se även kommentarer under rubriken Överföringar till utvecklingsbanker i avsnitt 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning.
Skr. 2014/15:101
Not 28
Långfristiga fordringar
Miljoner kronor
2014
2013
Exportkreditnämnden
- Skadefordringar
1 737
1 364
- Återförsäkrares andel av
206
278
försäkringstekniska avsättningar
- Övrigt
27
Summa Exportkreditnämnden
1 943
1 669
Trafikverket
709
-
Styrelsen för internationellt
186
173
utvecklingssamarbete
Göteborgs universitet
106
110
Affärsverk
Svenska kraftnät
106
66
Luftfartsverket
52
588
Sjöfartsverket
30
18
Övriga myndigheter
45
50
Summa
3 177
2 674
Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk- ringstekniskt beräknat nettovärde på skade- fordringar. Fordringarna utgår från de skade- belopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuld- sättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran.
Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar uppgick till 1 737 miljoner kronor. Värdet före reservering för förväntade förluster på EKN:s fordringar uppgick till 6 725 miljoner kronor.
Trafikverkets fordringar gäller säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) garanterar och subventionerar U-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten består främst av det försäkringstekniskt beräk-
209
s. 210 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
nade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till U-kreditsystemet, 149 miljoner kronor samt premiefordringar på garantitagare inom U- kreditsystemet med 36 miljoner kronor.
Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus.
Svenska Kraftnäts fordringar består av lånefordringar samt säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX.
Luftfartsverket redovisade långfristiga fordringar består av en fordran på Eurocontrol avseende terminal och undervägsavgifter. Under året reglerades 532 miljoner kronor.
Not 29
Utlåning
Miljoner kronor
2014
2013
Riksgäldskontoret
Riksbanken
226 534
193 303
Irland
5 657
5 321
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
5 027
4 859
A-train AB
995
912
Premiepensionssystemet
898
1 043
Volvo Aero AB
283
280
Saab airbus
23
50
Island
-
1 801
Övrigt
1
11
Summa Riksgäldskontoret
239 418
207 580
Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
129 047
119 668
2001)
Studielån (beviljade mellan den 1
42 877
47 550
januari 1989 och den 30 juni 2001)
Studiemedel och äldre lån (beviljade
2 034
2 633
före 1989)
Hemutrustningslån
863
827
Summa Centrala studiestödsnämnden
174 821
170 678
Styrelsen för internationellt
293
268
utvecklingssamarbete
Statens energimyndighet
135
318
Övriga myndigheter
51
58
Summa
414 718
378 902
Riksgäldskontorets utlåning ökade totalt sett med nästan 32 miljarder kronor. Det beror på att utlåningen till Riksbanken ökade med 33 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken består av lån i dollar och euro och ökningen beror på växelkursförändringar i och med att den svenska kronan försvagats mot dollarn och euron under året.
År 2012 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Riksgäldskontoret betalade ut lånet under åren 2012 och 2013. Ökningen jämfört med föregående år beror på växelkursförändringar. Utlåningen till andra länder minskade totalt sett eftersom Island under året betalade tillbaka resterande del av sitt lån i förtid.
Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen gav Riksgäldskontoret ett lån till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Detta gjordes för att finansiera landanslutningar så att bron kunde anslutas till det svenska trafiknätet. Lånet löper till dess att Öresundsbrokonsortiet gett tillräckligt mycket utdelning till Svedab så att bolaget kan återbetala lånet till Riksgälds- kontoret. Svedab kommer enligt de senaste prognoserna att ha återbetalat lånet cirka år 2040.
I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet och AP- fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten.
CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade hos Riksgäldskontoret, vilket är de lån som går under benämningen annuitetslån och studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statens budget. Dessa benämns studiemedel, äldre lån och hemutrustningslån i samman-
ställningen ovan.
CSN:s
utlåningsfordran
ökade
med
4,1 miljarder
kronor och
uppgick
till
175 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Den totala utestående låne- fordran uppgick till 203 miljarder kronor och vid utgången av 2014 var den totala reserveringen för osäkra fordringar 28,2 miljarder kronor. Ökningen av lånefordran beror främst på att nyutlåningen var större än amorteringarna och att det tillkommit många nya låntagare som ännu
210
s. 211 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
inte blivit återbetalningsskyldiga. De beräknade osäkra fordringarna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) utlåning består till största delen av villkorslån och till en liten del av biståndskrediter. Ökningen av posten beror i huvudsak på effekten av högre valutakurser vid värdering av utestående lån i valuta.
Statens energimyndighet lånar ut pengar till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering.
Not 30
Varulager och förråd
Miljoner kronor
2014
2013
Trafikverket
641
573
Försvarsmakten
399
383
Rikspolisstyrelsen
136
125
Försvarets materielverk
103
98
Myndigheten för samhällsskydd
92
112
och beredskap
Kriminalvården
59
59
Affärsverk
Sjöfartsverket
101
77
Luftfartsverket
1
1
Övriga myndigheter
171
156
Summa
1 703
1 584
Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halv- fabrikat och färdiga produkter samt förnöden- heter som förbruknings- och tillsatsmaterial.
Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av järnvägsan- läggningar.
Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till myndighetens fordon. Varulagret består även av trycksaker.
Rikspolisstyrelsens varulager innehåller hu- vudsakligen beklädnad, vapen och ammunition.
Varulager och förråd hos Försvarets materiel- verk består främst av elektronikkomponenter till försvarets telenät.
Merparten av varulagret hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hör till den inter- nationella insatsverksamheten och består bl.a. av
Skr. 2014/15:101
vattenreningsverk och containrar för boende och kontor. Årets minskning beror på att uttag gjorts utan att återanskaffning skett. Dessutom har myndigheten gjort en nedskrivning av lagret.
Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst drivmedel och reservdelar till räddnings- helikoptrar. Ökningen av posten är hänförlig till reservdelarna.
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor
2014
2013
Försvarets materielverk
395
816
Lantmäteriet
192
206
Statens väg- och
14
14
transportforskningsinstitut
Affärsverk
Luftfartsverket
0
0
Övriga myndigheter
20
66
Summa
621
1 102
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund.
Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter.
211
s. 212 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor
2014
2013
Länsstyrelsen i Dalarnas län
137
144
Länsstyrelsen i Värmlands län
19
22
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
4
7
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
1
1
Övriga länsstyrelser
0
0
Summa
161
174
Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderings- områden i den s.k. Jordfonden. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- näringen.
Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter.
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2014
2013
Rikspolisstyrelsen
36
-
Trafikverket
7
15
Affärsverk
Luftfartsverket
6
1
Sjöfartsverket
-
12
Övriga myndigheter
0
2
Summa
49
30
Myndigheternas förskott avser huvudsakligen utvecklingsprojekt samt underhållstjänster och varuleveranser. Förändringen avser främst utvecklingsprojekt.
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor
2014
2013
Exportkreditnämnden
1 680
2 124
Trafikverket
1 007
1 263
Statens institutionsstyrelse
234
212
Försvarets materielverk
182
51
Karolinska institutet
145
136
Lantmäteriet
115
105
Lunds universitet
98
103
Statens fastighetsverk
98
75
Transportstyrelsen
73
129
Försvarsmakten
63
88
Uppsala universitet
63
58
Statens tjänstepensionsverk
56
59
Statistiska centrablyrån
51
29
Affärsverk
Svenska kraftnät
583
560
Luftfartsverket
201
201
Sjöfartsverket
156
132
Övriga myndigheter
1 372
1 503
Summa
6 177
6 828
Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär.
Exportkreditnämndens fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Ford- ringar avseende efterskottspremier minskade kraftigt under året.
Not 35
Övriga kortfristiga fordringar
Miljoner kronor
2014
2013
Skatteverket
- Fordringar på skattekonto, inkl.
47 909
54 790
restförda samt värdereglering
- Fordran på kommuner och landsting
4 968
-
- Övriga fordringar
15
14
Summa Skatteverket
52 892
54 804
Kärnavfallsfonden, repor
33 761
-
212
s. 213 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Riksgäldskontoret
-
Repor i Insättningsgarantifonden
28 256
-
-
Säkerheter
1 928
725
- Regressfordringar från infriade
94
77
garantier
- Affärsdagsredovisning
10
2 645
- Övrigt
124
111
Summa Riksgäldskontoret
30 412
3 558
Statens jordbruksverk
6 455
7 675
Försäkringskassan
2 509
2 452
Tullverket
2 498
2 309
Kronofogdemyndigheten
1 582
1 390
E-hälsomyndigheten
1 363
-
Centrala studiestödsnämnden
961
959
Transportstyrelsen
871
881
Affärsverk
Luftfartsverket
83
84
Svenska kraftnät
78
32
Sjöfartsverket
54
10
Övriga myndigheter
2 407
1 890
Summa
135 926
76 044
Övriga kortfristiga fordringar ökade med 60 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 6,9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och landsting är slutavräkning av kommunalskatt och var en skuld 2013. Skatteverket gör slutavräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justerar de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära medel som Skatteverket betalade ut till kommuner och landsting under inkomståret.
Placeringspolicyn för både Insättningsgaranti- fonden och Kärnavfallsfonden ändrades under 2014 och medger nu att affärer med återköps- avtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Motsvarande skuldrepor redovisas under Övriga kortfristiga skulder, se not 48.
Kärnavfallsfondens övriga kortfristiga ford- ringar är repor i förvaltningen av Kärnavfalls- fonden.
Riksgäldskontorets fordringar ökade med 26,9 miljarder kronor. Ökningen är hänförlig till
Skr. 2014/15:101
reporna i Insättningsgarantifonden. Affärsdags- redovisningen minskade med 2,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när en affär ingås som sedan tas bort några dagar senare i samband med att betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredo- visningen.
Statens jordbruksverk redovisar huvud- sakligen fordringar på EU för bidrag myndig- heten betalat ut inom jordbruksfonderna samt för produktionsavgift för socker. Fordran på EU minskade vilket främst hänför sig till lands- bygdsprogrammet. Programmet är ännu inte godkänt av EU, men beräknas bli det i juni 2015. Därför ställde Jordbruksverket inte ut några rekvisitioner, utan redovisar beloppet som upplupen intäkt.
Försäkringskassans fordringar är till största delen fordringar på bidragsskyldiga med underhållsstöd och återkravsfordringar samt fordringar för vård inom EU.
Tullverkets övriga fordringar består främst av obetalda tullräkningar för uppbörd. Orsaken till ökningen är att Tullverket debiterade mer uppbörd under de två sista veckorna 2014 jämfört med de två sista veckorna 2013. Importen ökade 2014 jämfört med 2013.
Not 36
Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
2014
2013
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska
3 498
6 828
kronor
- underkurser, upplåning i utländsk
479
270
valuta
- underkurser, statsskulden till
14
192
nominellt belopp i svenska kronor
- underkurs, statsskulden till nominellt
35
11
belopp i utländsk valuta
- förutbetalda kostnader
15
14
- fordran ränta, Riksgäldsspar
18
36
Summa Riksgäldskontoret
4 059
7 351
Kammarkollegiet
2 581
5
Rikspolisstyrelsen
574
560
Skatteverket
430
142
Kriminalvården
370
363
Trafikverket
370
353
213
s. 214 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Lunds universitet
271
256
Försäkringskassan
268
249
Arbetsförmedlingen
203
197
Domstolsverket
197
186
Myndigheten för samhällsskydd och
182
162
beredskap
Migrationsverket
180
138
Sveriges lantbruksuniversitet
172
115
Uppsala universitet
167
153
Karolinska institutet
162
161
Göteborgs universitet
156
149
Affärsverk
Sjöfartsverket
33
48
Svenska kraftnät
31
30
Luftfartsverket
20
28
Övriga myndigheter
2 590
2 399
Summa
13 016
13 045
En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster.
Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.
Kammarkollegiets förutbetalda kostnad är bl.a. en följd av omläggningen av Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS). Vid omläggningen räknade EU- kommissionen om medlemsstaternas BNI för perioden 1995–2013. Sverige kompenserades för omräkningen med 2 575 miljoner kronor i februari 2015.
Rikspolisstyrelsen redovisar förutbetalda kostnader för hyror på 445 miljoner kronor och övriga förutbetalda kostnader som leasing- avgifter, telefonikostnader, försäkringar samt drift, underhåll och support av datasystem.
Bland Skatteverkets förutbetalda kostnader finns 269 miljoner kronor för en återbetalning av den mervärdesskattebaserade EU-avgiften. Beloppet reglerades i februari 2015.
Posten förutbetalda kostnader vid Kriminal- vården utgörs huvudsakligen av förutbetalda hyror och nyttjanderätter.
I posten förutbetalda kostnader för Trafikverket ingår bl.a. projektkostnader för Citybanan med 169 miljoner kronor.
Lunds universitet redovisar förutbetalda hyreskostnader på 233 miljoner kronor.
Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år.
Not 37
Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
2014
2013
Trafikverket
418
698
Kungl. Tekniska högskolan
273
268
Karolinska institutet
212
222
Lunds universitet
207
180
Migrationsverket
203
218
Uppsala universitet
168
122
Göteborgs universitet
168
157
Stockholms universitet
155
83
Försäkringskassan
117
110
Sveriges lantbruksuniversitet
105
88
Linköpings universitet
102
84
Umeå universitet
87
76
Luleå tekniska universitet
65
61
Övriga myndigheter
329
318
Summa
2 609
2 685
Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten.
Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen finansieras av kommuner. Av dessa var 178 miljoner kronor väginvesteringar och 146 miljoner kronor järnvägsinvesteringar.
Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten är främst pågående forsknings- projekt.
Migrationsverket redovisade upplupna bidragsintäkter på 203 miljoner kronor för EU- medel.
214
s. 215 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Not 38
Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
2014
2013
Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor
4 782
5 169
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta
244
864
Övriga upplupna intäkter
1 116
735
Summa Riksgäldskontoret
6 142
6 768
Kärnavfallsfonden
1 770
1 794
Statens jordbruksverk
1 271
5
Försäkringskassan
471
474
Inspektionen för
239
425
arbetslöshetsförsäkringen
Tillväxtverket
234
551
Transportstyrelsen
207
177
Affärsverk
Svenska kraftnät
770
645
Luftfartsverket
218
207
Sjöfartsverket
68
71
Övriga myndigheter
832
1 590
Summa
12 222
12 707
Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter som upparbetats, men där myndigheten inte fakturerat eller fått betalt till och med brytdagen.
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränte- intäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret.
Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är upp- lupna avgifter för producerad el som kärnkrafts- bolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden med 1 327 miljoner kronor och 598 miljoner kronor upplupna ränteintäkter för placeringar.
Statens jordbruksverk redovisar upplupna intäkter för medel inom EU:s landsbygds- program 2014–2020. EU har ännu inte godkänt programmet men de beräknas ske i juni 2015.
Försäkringskassan redovisar upplupna in- täkter för vård inom EU på 315 miljoner kronor och upplupna ränteintäkter för återkrav på 135 miljoner kronor.
Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansie- ringsavgifter från arbetslöshetskassor. Arbets-
Skr. 2014/15:101
löshetsavgifter avskaffades fr.o.m. 2014 men ingick i beloppet 2013.
Tillväxtverkets upplupna intäkter är för medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013.
Svenska kraftnät redovisar upplupna nät- intäkter på 288 miljoner kronor och upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 476 miljoner kronor.
Not 39
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
2014
2013
Riksgäldskontoret
16 430
14 007
Försäkringskassan
1 029
1 001
Pensionsmyndigheten
443
450
Affärsverk
Luftfartsverket
543
-
Övriga myndigheter
0
0
Summa
18 445
15 458
Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (s.k. repor) i egna statspapper.
Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.
Pensionsmyndigheten redovisar obligationer, främst hypoteksobligationer, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen och Sjömans- pensionsfonden.
Luftfartsverket redovisar kortfristiga place- ringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar.
215
s. 216 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Not 40
Kassa och bank
Miljoner kronor
2014
2013
Exportkreditnämnden
821
831
Kronofogdemyndigheten
458
432
Trafikverket
264
139
E-hälsomyndigheten
195
-
Regeringskansliet
173
148
Styrelsen för internationellt
151
53
utvecklingssamarbete
Länsstyrelsen i Norrbottens län
151
145
Uppsala universitet
135
189
Karolinska institutet
109
108
Universitets- och högskolerådet
102
92
Affärsverk
Luftfartsverket
3 312
3 178
Svenska kraftnät
192
150
Sjöfartsverket
119
102
Övriga myndigheter
901
1 171
Summa
7 083
6 738
Exportkreditnämnden redovisar banktillgodo- havanden i utländsk valuta till värdet av 656 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor på 165 miljoner kronor.
Kronofogdemyndighetens belopp är till största delen deponerade medel och ansöknings- avgifter. Dessa har betalats in som klienters bankmedel men Kronofogdemyndigheten har ännu inte redovisat dem mot inkomsttitel.
Not 41
Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
2014
2013
Uppskrivningskapital
59
60
Donationskapital
797
639
Resultatandelar i hel- och delägda
253 990
258 462
företag
Balanserad kapitalförändring
-600 187
-581 698
Årets över-/underskott enligt
-67 772
-23 885
resultaträkningen
Summa
-413 113
-346 422
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens netto- förmögenhet negativ. Förändringen av netto- förmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Netto- förmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott/underskott. Där- utöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultat- räkningen. År 2014 minskade nettoförmögen- heten med 67 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i netto- förmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 158 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på donationer av konstverk till Moderna museet.
Resultatandelar i dotterbolag
Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Minskningen på 4,5 miljarder kronor under året består av föregående års resultat- andelar (6,9 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2014 (-13 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i dotter- bolagen (1,4 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,1 miljarder kronor).
Vattenfall AB redovisar en ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 3,1 miljarder kronor och består till största delen av positiva omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (10 miljarder kronor) och valutasäkring av utländskt eget kapital (-2,4 miljarder kronor),
216
s. 217 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
ägarförändringar (2,3 miljarder kronor), kassa- flödessäkring (-0,5 miljarder kronor) samt omvärderingar relaterade till pensionskulden (-6,3 miljarder kronor).
SAS AB omvärderade pensionsskulden i enlighet med nya redovisningsprinciper, vilket medförde en direkt minskning av andelen eget kapital med 2,0 miljarder kronor. En emission av preferensaktier ökade kapitalandelen med 0,7 miljarder kronor.
Postnords direkta minskning av andelen eget kapital uppgår till 0,7 miljarder kronor och består till största delen av omvärdering av pensionskulden.
Nordiska investeringsbankens redovisnings- valuta Euro stärktes gentemot svenska kronor, vilket medförde en ökning av andelen eget kapital med 0,6 miljarder kronor.
TeliaSonera AB rapporterar en direkt ökning av eget kapital med 0,6 miljarder kronor av- seende främst valutakursdifferenser (1,1 mil- jarder kronor), transaktioner i eget kapital i intressebolag (0,4 miljarder kronor), omvärde- ring av pensionsskuld (-1,5 miljarder kronor) och skatter (0,6 miljarder kronor).
LKAB minskade eget kapital med främst kassaflödessäkringar (-0,4 miljarder kronor) och omvärdering av pensionsskuld (-0,2 miljarder kronor).
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen minskade med 18 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott/underskott som inte är hänförligt till resultatandelar har minskat kapital- förändringen med 31 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterbolag enligt före- gående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp, dvs. 13 miljarder kronor.
Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,1 mil- jarder kronor).
EKN rapporterar en skuld för över förväntansriktig premieandel på 0,6 miljarder kronor, vilken kommer att redovisas på inkomsttitel följande år. Skulden är till staten och redovisas därför som en direkt ökning av balanserad kapitalförändring.
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.
Skr. 2014/15:101
Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten.
Eliminering av premiepensionssystemet ur Pensionsmyndighetens redovisning medförde en direkt ökning av nettoförmögenheten med 0,3 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket innebär en minskning av nettoförmögenheten med 0,3 miljarder kronor.
Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskar nettoför- mögenheten med 0,2 miljarder kronor.
Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en minskning av netto- förmögenheten.
Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt Nettoförmögenheten i avsnitt 3.2.1 Balansräkning.
217
s. 218 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Nettoförmögenhetens förändring
Miljoner kronor
Resultat- andelar i
Uppskrivnings-
Donations-
hel och delägda
Balanserad kapital-
Årets över-
kapital
kapital
företag
förändring
/underskott
Summa
Utgående balans 2013
60
639
258 462
-582 770
-24 685
-348 294
Omräkning av pensionsskuld
1 872
1 872
Omklassificering av transferering
-800
800
0
till aktieägartillskott
Ingående balans 2014
60
639
258 462
-581 698
-23 885
-346 422
Föreg. års kapitalförändring
-1
6 874
-30 758
23 885
0
Utdelning från hel- och delägda
-12 823
12 823
0
företag
Förändring av eget kapital hos
1 427
1 427
hel- och delägda företag
Försäljning och likvidering av
-28
28
0
aktier i hel- och delägda företag
Omföring av resultatandel från
90
-90
0
Systembolaget redovisad som
skatteintäkt
EKN:s skuld för över
565
565
förväntansriktig premieandel
Utjämningspost vid eliminering av
-523
-523
statspapper
Saldo vid eliminering av ensidiga
-339
-339
inomstatliga
periodavgränsningsposter samt
diverse fordringar och skulder
Pensionsmyndighetens
303
303
redovisning av
premiepensionssystemet
Rundradiokonto m.m.,
-258
-258
Riksgäldskontoret
Eliminering av inomstatliga
-177
-177
balansposter avseende moms
Saldo inomstatlig
-62
-62
betalningsavräkning
Övriga förändringar
158
-12
-1
145
Årets underskott
-67 772
-67 772
Summa årets förändring
-1
158
-4 472
-18 489
-43 887
-66 691
Utgående balans
59
797
253 990
-600 187
-67 772
-413 113
218
s. 219 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens netto- förmögenhet för 2013 och 2012 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer. National- räkenskapernas (NR) beräkningar finns inte färdigställda för 2014 och jämförelsen görs därför för 2013.
Miljarder kronor
2013
2012
Statens nettoförmögenhet enligt
-346
-316
årsredovisningen för staten
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Affärsverkens anläggningstillgångar
-20
-17
Fordringar och skulder hos andra
159
140
myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala
studiestödsnämnden m.fl.
Värdejusteringar, Centrala
32
32
studiestödsnämnden och
Exportkreditnämnden
Tillkommande poster i Statens förmögenhet
enligt NR-principer
Uppvärdering av börsnoterade aktier till
45
54
marknadsvärde
räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 51 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grund- fonden. Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda skatter vid årsskiftet medan balans- räkningen tar upp en periodavgränsningspost motsvarande den ackumulerade periodiseringen av skatteintäkterna. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommuner- nas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventar ier samt utökad aktivering av forskning och utveckling
Periodiserade skattefordringar
Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde
Riksbankens egna kapital utöver grundfond
Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld
643
646
Not 42
Fonder
Miljoner kronor
143
146
2014
2013
32
-30
Kärnavfallsfonden
53 157
50 372
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)
53 055
49 649
83
106
Insättningsgarantifonden
30 583
28 353
96
89
(Riksgäldskontoret)
Värdepapper hos Norrlandsfonden,
30
41
Riksbankens jubileumsfond, Allmänna
arvsfonden m.fl.
Övrigt
15
0
Statens förmögenhet enligt NR-principer
912
891
Skillnaden mellan balansräkningens netto- förmögenhet vid utgången av 2013 på -346 miljarder kronor och beräkningen enligt NR-principer på 912 miljarder kronor i tabellen ovan visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 258 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.
Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter-anskaff- ningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar
Trafiklivräntefonden
917
893
(Försäkringskassan)
Batterifonden (Naturvårdsverket)
510
648
Kammarkollegiet,
359
335
försäkringsverksamheten m.m.
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
316
306
Försäkringskassans övriga fonder
256
255
Övriga
273
240
Summa
139 426
131 051
Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.
219
s. 220 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- kollegiet. Fonden består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostads- finansieringsinstitut, i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2014 utgörs cirka 50 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer.
Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inlednings- vis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, ska öka så att den inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året ökade fondens behållning med 3,4 miljarder kronor (jfr not 5).
Riksgäldskontoret förvaltar även Insättnings- garantifonden som har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek bygger på institutens kapitaltäck- ningsgrad och används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i omfattade kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti- fonden ökade med 2,2 miljarder kronor under året.
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkes- skadefonden och Affärsverksfonden.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier.
Kammarkollegiets fonder avser kollegiets försäkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårds- fonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 45 procent av beloppet redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten, Brottsoffer- fonden samt Sjömanspensionsfonden hos Pensionsmyndigheten.
Not 43
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
2014
2013
Statens tjänstepensionsverk
212 284
205 652
Riksdagsförvaltningen
2 709
2 585
Försvarsmakten
242
364
Rikspolisstyrelsen
61
89
Trafikverket
65
58
Göteborgs universitet
22
46
Försvarets materielverk
32
42
Affärsverk
Luftfartsverket
2 987
2 731
Sjöfartsverket
1 833
1 690
Svenska kraftnät
469
433
Övriga myndigheter
440
502
Summa
221 144
214 192
Statens pensionsåtagande vid SPV
Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtals- försäkringar som myndigheterna har betalat premier eller lönekostnadspålägg för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken.
Den pensionsskuld som SPV redovisar ökade med 6,6 miljarder kronor jämfört med 2013 då den ökade med 7,6 miljarder kronor. Skulden har beräknats med motsvarande ränteantaganden som de som tillämpats i årsredovisningen för staten de närmast föregående åren (se redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar) och det innebär att den är 18,8 miljarder kronor lägre
220
s. 221 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
än den skuld som SPV redovisar i sin års- redovisning.
I nedanstående tabell framgår förändringens viktigaste delposter enligt en skuldanalys som SPV gjort.
Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet
Miljoner kronor
2014
2013
Ingående skuld
205 149
197 507
Justering av ingående skuld
-61
-81
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta
5 692
5 502
Ändrade beräkningsgrunder, övrigt
294
0
Nyintjänande
6 140
6 279
Utbetald pension
-9 117
-8 844
Basbeloppsindexering
-455
2 179
Grundränta, brutto
2 319
2 647
Grundränta, frigjorda omkostnader
-212
-204
Antaganden om livslängd
147
-12
Nya och tillfälliga sjukpensioner
113
133
Nyavsättning premiebefrielse
68
25
Nyavsättning icke aktuell, temporär
245
342
efterlevandepension
Avveckling riskförmåner
-32
1
Nya pensionsersättningar och särskilda
30
56
pensionsersättningar
Förändring av antastbar förmån
-41
10
Nya temporära efterlevandepensioner
110
103
Utbetalning, frigjorda omkostnader
-73
-71
Aktualisering
-78
-58
Övrigt
1 555
-365
Summa utgående skuld 1
211 793
205 149
1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 491 miljoner kronor (503 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43.
Ändrade beräkningsgrunder visar den skuld- effekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. I årsredovisningen för staten 2013 tillämpades grundräntan 1,3 procentenheter och för 2014 har den sänkts till 1,1 procent enligt den princip som innebär att en förändring av räntan i beräkningsgrunderna tillåts slå igenom med högst 0,2 procentenheter.
Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och komplette-
Skr. 2014/15:101
rande efterlevandepension/familjepension under året.
Utbetald pension motsvarar den skuld- minskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts.
Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2013 och 2014 var denna sänkning 0,22 procent vilket gav en skuldminskning med 455 miljoner kronor.
Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som 2014 var 1,1 procent.
I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under perioden till exempel på grund av samordning. År 2014 minskade inkomstpensionen med 2,7 procent vilket har lett till högre pensionsbelopp och högre skulder för bruttosamordnad tjänste- pension.
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till tidigare och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avsåg 611 miljoner kronor inkomstgarantier. Cirka 72 procent av den totala avsättningen avsåg avgångna ledamöter, medan återstoden avsåg aktiva ledamöter.
Pensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och affärsverket Svenska kraftnät har också räknats om enligt den princip som tillämpas för förändring av grundräntan i årsredovisningen för staten. Principen innebär att en förändring av grundräntan tillåts slå igenom med högst 0,2 procentenheter på grundräntan som används vid beräkning av pensionsavsättningen i årsredo- visningen för staten. Omräkningen innebär att sammantaget är tjänstepensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och affärsverken upp- tagna till 1 299 miljoner kronor lägre i årsredo- visningen för staten än i deras respektive årsredovisningar.
221
s. 222 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2014
2013
Exportkreditnämnden
5 618
6 232
Trafikverket
1 172
1 094
Riksgäldskontoret
909
806
Försvarsmakten
530
626
Pensionsmyndigheten, frivillig
448
449
pensionsförsäkring
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
355
220
Regeringskansliet
142
35
Rikspolisstyrelsen
122
90
Kriminalvården
99
77
Boverket, bostadskreditgarantier
89
102
Affärsverk
Luftfartsverket
165
140
Sjöfartsverket
56
7
Övriga myndigheter
895
861
Summa
10 600
10 739
Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2014 uppgick till 5 618 miljoner kronor (netto med hänsyn till återförsäkrares andel 5 412 miljoner kronor) vilket innebär en minskning med 614 miljoner kronor eller 10 procent under året. Reserveringen delas in i reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker, respektive reservering för skador. Det är reservering för ej intjänade premier som står för huvuddelen, 73 procent av den totala reserveringen. Det finns både positiva och negativa förändringar inom de olika delarna av reservationen. En stor del av årets minskning beror dock på att EKN under 2014 har lyft ut en del av avsättningen som rör s.k. över förväntansriktig premie, och redovisar den som skuld. Värdet av utestående garantier sjönk med cirka 10 procent under 2014, till 174 miljarder kronor. Samtidigt ökade kreditriskerna i genomsnitt. Totalt sett minskade därmed reserveringarna nominellt, men ökade något som andel av engagemanget.
Trafikverket redovisar gjorda avsättningar som främst gäller skadeståndskostnader med 840 miljoner kronor och miljöåtgärder med 260 miljoner kronor. Här ökade avsättningarna för skadestånd medan avsättningarna för miljöåtgärder minskade under året.
Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster. Reserveringen gäller till största delen garantin för Öresundsbron. Avsättningarna för förväntade förluster i garanti- verksamheten ökade med 103 miljoner kronor under 2014. Det beror huvudsakligen på den nya garantin till Eurofima, som finansierar inköp av lok och vagnar åt europeiska järnvägsbolag.
Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 har fortsatt att minska. Minskningen gäller den del av avsättningen som rör avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna för omstrukturering gäller till drygt 50 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna främst rör sanering samt kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder.
Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksam- het enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Av avsättningen på 448 miljoner kronor, utgör 50 miljoner kronor konsolideringsfond.
Boverket redovisar avsättningar för kredit- garantier för bostäder övertagna från Statens Bostadskreditnämnd.
Styrelsens för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang gäller garantier som EKN administrerar för Sidas räkning avseende krediter för vissa utvecklingsändamål (s.k. U-krediter) och fristående garantier. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser för U-krediter utfärdats under de senaste fyra åren. Engagemanget som rör U-krediter ökade ändå under året, från 952 miljoner kronor till 1 043 miljoner kronor, beroende på valutakursförändringar. Engage- manget i fristående krediter ökade kraftigt, från 1 318 miljoner kronor till 2 438 miljoner kronor. Avsättningen för förväntade förluster inom U- kreditsystemet minskade något som följd av den mindre omfattningen och kortare risktid i engagemanget. Avsättningen för förluster på
222
s. 223 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
fristående
garantier
ökade däremot från
126 miljoner
kronor
till 263 miljoner kronor i
samband med det ökade engagemanget. Avsättningen hos Sida innehåller även en mindre del som gäller uppsagda lokaler och uppsagd personal.
Regeringskansliet gjorde en avsättning på 105 miljoner kronor under året för ersättningar till de avgående politiskt anställda m.fl. efter valet 2014.
Not 45
Statsskulden
Lån i svenska kronor
Miljoner kronor
2014
2013
Nominella statsobligationer
591 814
603 508
Statsskuldväxlar
88 140
93 831
Likviditetsförvaltningsinstrument
60 266
61 345
Säkerheter i svenska kronor
20 805
11 062
Privatmarknadslån
36 278
46 349
Valutaderivat
-28 406
-120 816
Real skuld i svenska kronor
203 158
197 796
Summa
972 055
893 075
Eliminering, myndigheters innehav av
-47 677
-40 665
statspapper
Summa
924 378
852 410
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.
Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 19,5 miljarder kronor och Riks- gäldskontorets innehav för Insättningsgaranti- fonden var 28,0 miljarder kronor.
Skr. 2014/15:101
Lån i utländsk valuta
Miljoner kronor
2014
2013
Obligationer m.m. i utländsk valuta
385 841
259 579
Säkerheter i utländsk valuta
13 300
14 688
Valutaderivat
23 117
109 741
Summa
422 258
384 008
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 38,3 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2014
2013
Lån i svenska kronor
924 378
852 410
Lån i utländsk valuta
422 258
384 008
Summa
1 346 636
1 236 418
Statsskulden har totalt ökat med 110 miljarder kronor jämfört med 2013. Statens budgetsaldo för 2014 var -72 miljarder. Ökningen beror också bl.a. på växelkursförändringar. Riksgälds- kontoret ökade sin upplåning i obligationer m.m. i utländsk valuta med 126 miljarder kronor.
Not 46
Långfristiga skulder
Miljoner kronor
2014
2013
Trafikverket
2 679
2 465
Riksgäldskontoret
373
310
Övriga myndigheter
8
1
Summa
3 060
2 776
Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgälds- kontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten.
Trafikverket redovisar betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 2 475 miljoner kronor och innehållna garanti- belopp med 205 miljoner kronor.
223
s. 224 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Riksgäldskontoret redovisar lån för tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde.
Not 47
Leverantörsskulder
Miljoner kronor
2 014
2013
Trafikverket
6 105
6 171
Försvarets materielverk
2 231
2 968
Försvarsmakten
835
659
Försäkringskassan
461
539
Rikspolisstyrelsen
397
796
Fortifikationsverket
384
325
Migrationsverket
320
222
Arbetsförmedlingen
317
588
Karolinska institutet
293
188
Kriminalvården
282
318
Myndigheten för samhällsskydd och
253
291
beredskap
Skatteverket
216
234
Göteborgs universitet
191
164
Statens fastighetsverk
189
230
Transportstyrelsen
187
174
Lunds universitet
183
251
Statens institutionsstyrelse
182
133
Domstolsverket
167
304
Regeringskansliet
153
161
Uppsala universitet
150
169
Umeå universitet
137
158
Sveriges meteorologiska och
110
94
hydrologiska institut
Stockholms universitet
109
90
Affärsverk
Svenska kraftnät
625
697
Sjöfartsverket
94
161
Luftfartsverket
146
137
Övriga myndigheter
2 839
2 858
Summa
17 556
19 080
Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten varierar mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
Not 48
Övriga kortfristiga skulder
Miljoner kronor
2014
2013
Kärnavfallsfonden, repor
33 765
-
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto
25 511
21 888
Skuld till kommuner och landsting
0
7 217
Övrigt, Skatteverket
89
275
Summa Skatteverket
25 600
29 380
Riksgäldskontoret
Repor Insättningsgarantifonden
28 255
-
Skuld till premiepensionssystemet
10 916
10 194
EU-avgifter
3 663
2 236
Övrigt, Riksgäldskontoret
934
226
Summa Riksgäldskontoret
43 768
12 656
Försäkringskassan
8 594
8 634
Trafikverket
2 247
4 648
E-hälsomyndigheten
1 560
-
Exportkreditnämnden
354
461
Statens tjänstepensionsverk
391
374
Rikspolisstyrelsen
330
329
Uppsala universitet
201
256
Försvarsmakten
200
268
Affärsverk
Svenska kraftnät
4 480
3 223
Luftfartsverket
92
95
Sjöfartsverket
25
18
Övriga myndigheter
2 676
187
Summa
124 283
60 529
Kärnavfallsfonden får enligt fastställd placerings- policy delta i marknaden med återköps- transaktioner, s.k. repor, för statsskuldväxlar och obligationer (inkl. realränteobligationer). Till- gångssidan av dessa repor redovisas under Övriga kortfristiga fordringar, se not 35.
En del av Skatteverkets skuld för konto- överskott på skattekonto består av skatte- betalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2015. En annan del består av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt
224
s. 225 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen.
Slutavräkning av kommunalskatt till kommu- ner och landsting medförde en fordran 2014 men en skuld 2013, se not 35.
Kammarkollegiet förvaltar Insättningsgaranti- fonden på uppdrag av Riksgäldskontoret. Från och med 2014 har placeringspolicyn förändrats och repor får placeras över årsskiftet. Tillgångs- sidan av dessa repor redovisas under Övriga kortfristiga fordringar, se not 35.
Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.
Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU kommissionens aktuella likviditetsbehov.
Försäkringskassans övriga skulder består av skatt på pensioner som betalas ut för Pensions- myndighetens räkning samt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.
I Trafikverkets övriga kortfristiga skulder ingår i huvudsak förskotteringar av väg- och järnvägsinvesteringar med 1 419 miljoner kro- nor, innehållna garantibelopp med 640 miljoner kronor samt 67 miljoner kronor för hyra av matarledningar.
E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer för distribution av läkemedels- förmån.
Affärsverket Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av bidrag från markägare, inve- steringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Ökningen med 1 257 miljoner kronor beror främst på en ökning av aktiverade investeringsbidrag och kapacitetsavgifter.
Skr. 2014/15:101
Not 49
Depositioner
Miljoner kronor
2014
2013
Kronofogdemyndigheten
782
772
Länsstyrelsen i Stockholms län
232
270
Länsstyrelser, övriga
146
117
Övriga myndigheter
126
111
Summa
1 286
1 270
Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
Not 50
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor
2014
2013
Patent- och registreringsverket
19
15
Kemikalieinspektionen
18
15
Lantmäteriet
18
21
Bolagsverket
12
9
Affärsverk
Svenska kraftnät
680
57
Övriga myndigheter
12
123
Summa
759
240
Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbete är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder.
Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Svenska kraftnät redovisar förskotten som intäkter under denna tid.
225
s. 226 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Not 51
Upplupna kostnader
Miljoner kronor
2014
2013
Riksgäldskontoret
12 106
14 702
Migrationsverket
4 164
2 524
Trafikverket
2 073
1 949
Försvarsmakten
1 268
1 091
Försäkringskassan
1 082
1 061
Rikspolisstyrelsen
944
1 007
Försvarets materielverk
916
513
Arbetsförmedlingen
668
515
Lantmäteriet
408
313
Statens jordbruksverk
374
109
Skatteverket
356
347
Kriminalvården
286
314
Göteborgs universitet
239
248
Transportstyrelsen
238
233
Kammarkollegiet
229
140
Regeringskansliet
226
220
Domstolsverket
185
200
Lunds universitet
184
241
Sveriges lantbruksuniversitet
164
161
Uppsala universitet
158
176
Stockholms universitet
137
141
Statens institutionsstyrelse
121
150
Affärsverk
Svenska kraftnät
592
423
Luftfartsverket
131
108
Sjöfartsverket
127
113
Övriga myndigheter
2 196
2 282
Total summa
29 572
29 281
Upplupna kostnader redovisas för tjänster som utförts under redovisningsperioden och varor som leverats men som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår.
Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstru- ment.
Migrationsverket redovisar en ökning av upplupna kostnader med 1 640 miljoner kronor varav upplupna kostnader för placering av barn ökade med 479 miljoner kronor och upplupna kostnader för ersättning för ensamkommande barn ökade med 539 miljoner kronor.
Trafikverket redovisar upplupna kostnader för markinlösen på 641 miljoner kronor och upp- lupna semesterlöner, exklusive sociala avgifter, med 256 miljoner kronor. 205 miljoner kronor utgör upplupna utgiftsräntor. Andra upp- arbetade personalrelaterade kostnader uppgår till 198 miljoner kronor. Dessutom ingår övriga upplupna kostnader för investeringsverksam- heten och för underhållsverksamheten.
Upplupna kostnader hos Försvarsmakten är i huvudsak semesterlöneskuld och annan löne- skuld på 1 162 miljoner kronor.
Försäkringskassan redovisar bl.a. upplupna kostnader för vård inom EU, tandvård och andra försäkringskostnader på 710 miljoner kronor.
Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft.
I övrigt består upplupna kostnader även av semester- och löneskulder som redovisas av de flesta myndigheter samt konsult- och revisions- arvoden m.m.
Not 52
Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2014
2013
Karolinska institutet
1 577
1 614
Lunds universitet
1 316
1 201
Göteborgs universitet
1 041
991
Uppsala universitet
790
813
Statens jordbruksverk
539
1180
Kungl. Tekniska högskolan
318
416
Umeå universitet
300
343
Linköpings universitet
257
269
Sveriges lantbruksuniversitet
232
242
Stockholms universitet
214
250
Kustbevakningen
171
172
Södertörns högskola
157
165
Trafikverket
141
25
Örebro universitet
117
123
Linnéuniversitetet
116
89
Luleå tekniska universitet
115
115
Affärsverk
Svenska kraftnät
-
887
Luftfartsverket
61
26
Övriga myndigheter
1 071
1 077
Summa
8 533
9 998
226
s. 227 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
Universitet och högskolor redovisar oför- brukade bidragsmedel främst för finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag.
Posten oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk är huvudsakligen förskott från EU:s landsbygdsfond på 0,5 miljarder kronor.
Svenska Kraftnät redovisar bidrag från markägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitets- avgifter.
Totalt oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2014
2013
Universitet och högskolor
15 719
15 098
Inomstatligt
8 787
8 125
Utomstatligt
6 932
6 973
Länsstyrelser
1 089
1 292
Inomstatliga
985
1 175
Utomstatliga
104
117
Övriga
2 848
4 671
Inomstatliga
1 351
1 763
Utomstatliga
1 497
2 908
Totala inomstatliga
11 123
11 063
Totala utomstatliga
8 533
9 998
Summa
19 656
21 061
Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.
De totala oförbrukade bidragen minskade med 1,4 miljarder kronor. Det är inomstatliga oförbrukade bidrag vid länsstyrelser och övriga myndigheter som har minskat.
För oförbrukade bidrag från utomstatliga finansiärer framgår jämförelser för de myndig-
Skr. 2014/15:101
heter som har störst oförbrukade belopp av not 52 ovan.
Högskolesektorn står för 79 procent av inomstatliga oförbrukade medel som vanligtvis är forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Dessa medel ökade med 0,7 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Lunds universitet redovisade störst belopp vid utgången av 2014. Beloppet uppgick till 2,1 miljarder kronor vilket var 24 procent av de totala inomstatliga oförbrukade medlen för universitet och högskolor. Uppsala universitet redovisade 14 procent och Karolinska institutet 12 procent av totalen. De inomstatliga oförbrukade bidragen ökade något för nämnda myndigheter.
Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.
Bland övriga myndigheter med oförbrukade bidrag från andra myndigheter, hade Vetenskapsrådet störst utfall med 0,2 miljarder kronor.
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 11 123 miljoner kronor.
I tabellen nedan visas hur 96 procent (10 715 miljoner kronor) av inomstatliga oför- brukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Ett belopp om 408 mil- joner kronor består av många mindre belopp och redovisas utan indelning i tidsintervall. Redo- visade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskatt- ningar om förväntad förbrukningstakt.
227
s. 228 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Miljoner kronor
Förbrukningstakt inomstatliga
3 månader
1
år
Mer än
oförbrukade bidrag
Totalt
Inom 3 månader
till ett år
till 3
år
3 år
Inomstatliga oförbrukade bidrag (med
förbrukningstakt)
10 715
2 698
6 437
1 405
175
varav Universitet och högskolor
8 787
2 306
5 505
877
99
varav Länsstyrelser
985
121
509
304
51
varav Övriga
943
271
423
224
25
Övriga (utan förbrukningstakt)
408
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag
11 123
Not 53
Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor
2014
2013
Riksgäldskontoret
32 224
22 563
Periodisering av skatter
8 795
16 046
Försvarets materielverk
261
658
Rådet för Europeiska socialfonden i
236
-
Sverige
Karolinska institutet
228
225
Lunds universitet
164
171
Kammarkollegiet
152
159
Statens fastighetsverk
132
125
Uppsala universitet
109
111
Göteborgs universitet
96
90
Trafikverket
86
59
Tillväxtverket
64
-
Högskolan Dalarna
60
12
Affärsverk
Sjöfartsverket
31
35
Svenska kraftnät
22
-
Luftfartsverket
12
4
Övriga myndigheter
665
597
Summa
43 337
40 855
Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.
Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.
Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av en förutbetald intäkt redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. För 2014 är den beräknade skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna.
Försvarets materielverks förutbetalda intäkter gäller i huvudsak pågående arbeten.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar medel från EU:s socialfond och integrationsfonden.
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
Not 54
Garantiförbindelser
Miljoner kronor
2014
2013
Garantier för vilka avsättning ej görs
(alla hos Riksgäldskontoret)
Insättningsgarantin och
1 388 869
1 312 808
investerarskyddet
Kreditgarantier
Bankgarantier
935
8 928
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital
121 513
111 175
228
s. 229 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Övriga garantier
Garantier som ställts ut av andra
1 529
1 900
myndigheter än Riksgäldskontoret
Summa garantiåtaganden som redovisas
inom linjen
1 512 846
1 434 811
Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Boverket hanterar de statliga garanti- åtagandena. Riksgäldskontoret beskriver garanti- verksamheten närmare i särskilt underlag.
Garantiåtagandena delas upp i två delar; garantier där myndigheterna inte gör avsättning för förluster och garantier där myndigheterna gör avsättning för förluster. Inom linjen tas de garantier som myndigheterna inte gör någon avsättning för upp. Dessa beskrivs nedan.
Garantiförbindelser för insättningsgarantin redovisas per den 31 december 2013. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.
Insättningsgarantin skyddar insättningar på konto upp till ett belopp på 100 000 euro per person och institut, vilket vid årsskiftet motsvarade strax över 900 000 kronor. De garanterade insättningarna uppgick till 1 389 miljarder kronor den 31 december 2013, vilket var en ökning med 76 miljarder kronor.
Bankgarantierna är det garantiprogram som beslutades 2008 och som gav banker, bostads- institut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att träffa avtal med staten om garantier för en del av sin upplåning. Programmet stängdes för nyteckning och utestående garantier har därför minskat successivt under de senaste åren till 935 miljoner kronor vid utgången av 2014.
Garantikapital är medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att staten förbinder sig att under vissa omständigheter skjuta till ett bestämt kapitalbelopp till instituten. Åtagandet ökade under 2014 från 111 miljarder kronor till 122 miljarder kronor.
Statens totala garantiåtaganden
Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Avsättningarna för förluster uppgick till sammanlagt cirka 7,0 miljarder kronor och kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar.
Skr. 2014/15:101
I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättning inte görs och de åtaganden för vilka avsättning görs. Totalsumman för garanti- åtaganden avviker från vad som redovisas i avsnitt 5 tabell 5.1 då åtaganden på 17 miljoner kronor i Luftfartsverkets årsredovisning inte redovisats som ett garantiåtagande utan som övriga ansvarsförbindelser.
Miljoner kronor
2014
2013
Garantiåtaganden för vilka avsättning
ej görs redovisade inom linjen (enligt
ovan)
1 512 846
1 434 811
Garantier för vilka avsättning görs -
redovisas ej inom linjen
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser,
405
405
Riksgäldskontoret
Kreditgarantier
Exportkreditgarantier,
174 245
194 713
Exportkreditnämnden
U-kreditgarantier, Sida
964
872
Fristående krediter, Sida
2 050
1 157
Infrastruktur, Riksgäldskontoret
19 343
19 697
Bostadskrediter, Boverket
2 093
1 735
Internationella åtaganden,
6 734
6 327
Riksgäldskontoret
Övrigt, Riksgäldskontoret
12
13
Övriga garantier
Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret
8 158
8 165
Summa garantiåtaganden för vilka
avsättning görs
214 004
233 084
Total summa garantiåtaganden
1 726 850
1 667 895
229
s. 230 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Not 55
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor
2014
2013
Riksgäldskontoret
9 680
8 230
Statens kulturråd
2 933
3 092
Statens tjänstepensionsverk
1 682
1 972
Kriminalvården
1 084
1 259
Södertörns högskola
1 025
680
Lunds universitet
216
300
Stockholms universitet
186
153
Totalförsvarets forskningsinstitut
162
171
Rikspolisstyrelsen
114
120
Göteborgs universitet
111
104
Domstolsverket
73
73
Arbetsförmedlingen
60
-
Affärsverk
Sjöfartsverket
232
256
Luftfartsverket
17
18
Övriga myndigheter
265
328
Summa
17 840
16 756
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balans- räkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvars- förbindelser som inte är garantiförbindelser.
Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansierings- institut.
Statens kulturråd redovisar ansvarsför- bindelser för statliga utställningsgarantier. Vid utgången av 2013 fanns 24 utställda garantier.
Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser.
Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler, i beloppet ingår även projekteringsgarantier. Södertörns högskola, Lunds universitet, Stockholms universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Göteborgs
universitet och Domstolsverket redovisar också ansvarsförbindelser för hyrda lokaler.
Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning.
Arbetsförmedlingen redovisar möjliga krav i pågående rättsliga tvister.
Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2022 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra till både tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.
Sjöfartsverkets post består av antastbara pensionsförpliktelser och ansvarsförbindelser för restvärden i räddningshelikoptrar. Luftfarts- verkets belopp är borgensåtagande till dotter- företag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.
Trafikverket redovisar flera åtaganden som inte beräknats med belopp. Det innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Slutligen finns en kapitalt- äckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgälds- kontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket.
3.5.3 Noter till finansieringsanalysen
Not 56
Skatter
Miljoner kronor
2014
2013
Enligt resultaträkningen
1 022 832
998 811
Tillkommer/avgår:
Förändring av fordringar och skulder
-9 168
-18 695
Summa
1 013 664
980 116
Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras
230
s. 231 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2014 understiger nettoin- betalningarna av skatter de beräknade skatte- intäkterna, vilket har minskat kassaflödet.
Not 57
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2014
2013
Enligt resultaträkningen
51 904
54 355
Tillkommer: Utdelningar
12 708
20 015
Avgår: realisationsvinster
-2 899
-1 009
Summa
61 713
73 361
Statens hel- och delägda företag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dessa företag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Under året har utdelningarna minskat kraftigt då Vattenfall AB inte gett någon utdelning och statens innehav i Nordea AB såldes 2013. De viktigaste utdelningarna 2014 är Telia Sonera AB med 4,6 miljarder kronor och LKAB med 3,5 miljarder kronor.
Not 58
Transfereringar
Miljoner kronor
2014
2013
Enligt resultaträkningen
929 393
925 438
Avgår:
Avsättningar till fonder
-8 375
-23 960
Nedskrivning och avskrivning av lån,
-768
-1 231
CSN m.fl.
Förändring av fordringar inkl
21
73
nedskrivning, Försäkringskassan
Summa
920 271
900 320
Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.
Skr. 2014/15:101
Avsättning till fonder i staten för 2014 avser främst Stabilitetsfonden, Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden (se not 5). Avsätt- ningen till Stabilitetsfonden var särskilt stor under 2013 beroende på den stora realisations- vinsten vid försäljning av aktier i Nordea AB.
Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är summan av, avskrivningar p.g.a. ålder och andra orsaker, nedskrivningar samt reserve- ring för osäkra fordringar.
Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.
Not 59
Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
2014
2013
Enligt resultaträkningen
252 346
247 300
Avgår:
Avskrivningar
-26 821
-25 952
Avsättningar (se not 43 och 44)
-6 814
-6 957
Värdereglering lån, Riksgäldskontoret
96
360
Realisationsförluster
-1 461
-2 092
Summa
217 346
212 659
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.
Ökningen av avsättningar avser i allt väsentligt statens tjänstepensioner (se not 44).
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Realisationsförlus- terna under 2014 avser främst utrangeringar av beredskapsinventarier vid Försvarsmakten.
Not 60
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2014
2013
Förändring av långfristiga fordringar
-2 501
-796
Förändring av omsättningstillgångar
-67 238
7 276
Förändring av kassa och bank
-345
-812
Förändring av skulder
69 378
1 426
Summa
-707
7 094
231
s. 232 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
För 2014 har justeringar till betalningar ökat kraftigt både på tillgångs- och skuldsidan, beroende på att Kärnavfallsfonden och Insätt- ningsgarantifonden har öppna repotransaktioner vid årsskiftet. De ökar både tillgångarna och skulderna med cirka 65 miljarder kronor och nettot av transaktionerna är nära noll. Den sammanlagda nettoeffekten av förändringar av fordringar och skulder är endast en miljard kronor för 2014.
Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas under not 56 och förändring av poster som tillhör statsskuld- förvaltningen redovisas under not 65.
Not 61
Investeringar
Miljoner kronor
2014
2013
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
3 191
4 351
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
8 522
10 571
Väganläggningar
9 588
9 746
Järnvägsanläggningar
11 221
10 345
Maskiner och inventarier
4 556
4 469
Fastigheter och markanläggningar
3 265
1 595
Övriga investeringar
8 631
7 292
Summa materiella investeringar
45 783
44 018
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
2 699
2 973
Total summa
51 673
51 342
De finansiella investeringarna uppgick till 3,2 miljarder kronor under 2014, vilket är en minskning med 1,2 miljarder kronor.
Årets investeringar finns framför allt hos Kärnavfallsfonden som ökat sitt innehav av bostadsobligationer med 1,9 miljarder kronor. I övrigt redovisas bl.a. kapitaltillskott till European Spallation Source med 0,7 miljarder kronor.
Materiella investeringar uppgick till 45,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 8,5 miljarder kronor, en minskning med
2 miljarder kronor från föregående år (se not
24). Investeringar i väganläggningar uppgick till
9,6 miljarder kronor, vilket är ungefär samma nivå som 2013.
Även investeringar i järnvägsanläggningar har varit i ungefär samma nivå som föregående år, med en marginell minskning till 10,2 miljarder kronor.
Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,6 miljarder kronor vilket är samma nivå som föregående år.
Investeringar i fastigheter och mark- anläggningar har ökat med 1,7 miljarder kronor till 3,3 miljarder kronor. Den övervägande delen är investeringar i mark vid Naturvårdsverket som gjort bytesaffärer med mark som övertagits från Ersättningsmark i Sverige AB.
Övriga investeringar uppgår till 8,6 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor. Av investeringarna avser 4,3 miljarder kronor pågående nyanläggningar vid affärsverket Svenska kraftnät och 0,8 miljarder kronor investeringar vid Fortifikationsverket.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 2,4 mil- jarder kronor 2012, vilket är samma nivå som föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkrings- kassan med 0,6 miljarder kronor, Försvars- makten med 0,3 miljarder kronor och Skatte- verket med 0,2 miljarder kronor.
Not 62
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2014
2013
Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån
15 993
15 307
Riksgäldskontoret
4 839
106 229
Övriga myndigheter
196
86
Summa nyutlåning
21 028
121 622
Amorteringar
Miljoner kronor
2014
2013
Centrala studiestödsnämnden
10 976
10 735
Riksgäldskontoret
2 335
920
Övriga myndigheter
27
34
Summa amorteringar
13 338
11 689
232
s. 233 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 16,0 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,7 miljarder kronor. Amorteringarna ökade med 0,2 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt valutakurseffekter vid omsättning av lånet till Riksbanken som netto gett betalningsflöden på 4 467 miljoner kronor. Utöver detta har lånets värde förändrats med orealiserade valutakurs- förändringar. Amorteringarna gäller framför allt lån till Island som amorterats i sin helhet med 1 939 miljoner kronor.
Not 63
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2014
2013
Ränteintäkter
17 270
14 443
Räntekostnader
-34 990
-35 637
Övriga poster, netto
-14 355
3 300
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser
17 898
7 788
Summa
-14 177
-10 106
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har försämrats med 4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ränte- kostnader för lån i svenska kronor har ökat med 2,9 miljarder kronor. De realiserade valutakurs- förändringarna har försämrats med cirka 7 miljarder kronor medan andra realiserade kurs- förändringar har förbättrats med 2,5 miljarder kronor.
Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. De orealiserade valutakurs- förluster som ingår i resultaträkningens saldo avgår därför och minskar ytterligare det negativa beloppet.
Skr. 2014/15:101
Not 64
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2014
2013
Finansiella intäkter enligt
11 943
49 576
resultaträkningen
Finansiella kostnader enligt
-1 270
-297
resultaträkningen
Avgår reavinst vid försäljning av aktier
-28
-33 567
m.m.
Summa
10 645
15 712
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).
Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansierings- analysens post Försäljning av anläggningstill- gångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. Försäljningen av statens aktier i Nordea AB stod för drygt 33 miljarder kronor av den reavinst som redovisades under 2013 och därför minskar både intäkterna och justerings- beloppet för 2014.
Not 65
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2014
2013
Förändring av tillgångar hänförbara till
4 075
-2 620
statens upplåning
Förändring av skulder hänförbara till
6 449
-5 096
statens upplåning
Summa
10 524
-7 716
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. För- ändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning 4,1 respektive 6,4 mil- jarder kronor under 2014.
233
opaginerad Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
4
Utvecklingen av statsskulden
s. 237 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
4 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett
underskott
på
72 miljarder kronor 2014.
Det innebär
att
budgetunderskottet minskade med 59 miljarder kronor jämfört med 2013, då budgeten visade ett underskott på 131 miljarder kronor. Statens lånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 236 miljarder kronor 2013 till 1 347 miljarder kronor 2014, dvs. med drygt 110 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden ökade är budgetunderskottet. Även växelkurs- förändringar bidrog. I första hand är det den försvagade kronkursen som gjorde att valuta- skuldens värde räknat i kronor steg.
Statsskulden i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld Riksgäldskontoret redovisar. Statsskulden från Riksgäldskontoret är okonsoliderad. Skillnaden beror på elimineringar för myndigheters innehav av svenska statsobligationer. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsolide- rade statsskulden. Därigenom påverkas stats- skulden i årsredovisningen även av förändringar i myndigheters innehav av statspapper.
Elimineringen av statliga myndigheters inne- hav av statspapper uppgick till 47,7 miljarder kronor 2014 (se nedanstående tabell). Nästan hela beloppet är Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndig- heters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balans-
räkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 47,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balans- räkningen för staten.
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2014
Miljarder kronor
Övriga
Elimi-
Insättnings-
Kärnavfalls-
myndig-
neras i
garantifonden
fonden
heter
ÅRS
Nominella
statsoblig
ationer
28,0
7,3
0,2
35,5
Reala
statsoblig
ationer
12,2
12,2
Totalt
28,0
19,5
0,2
47,7
4.1 Definition av statsskulden
Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflations- kompensation för realobligationer. Att stats- skulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstru- ment inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuld- bytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde årets sista bankdag den 30 december 2014.
237
s. 238 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Riksgäldskontoret redovisar enligt regering- ens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. Detsamma gäller de tillgångar och skulder som i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas. Exempel på sådana poster är upplupna räntor som redovisas under rubriken Periodavgränsnings- poster.
4.2 Statsskuldens fördelning och löptid
Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för stats- skulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.
Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen
Det övergripande målet för statsskuldsför- valtningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer i Riktlinjer för statsskuldens förvaltning efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur stats- skulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabellen nedan redovisas huvuddragen i regeringens riktlinjer för 2014.
Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Ut- värderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för åren 2009–2013 lämnades i april 2014.
Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2014
Andel, procent
Löptid, år
Nominell skuld i
kronor 1
60
2,7–3,2
Real skuld i kronor
25
7–10
Valutaskuld
15 ± 2 pe*
0,125
* Procentenheter
1 Därutöver kunde Riksgäldskontoret ha maximalt 70 miljarder kronor i nominell kronskuld med löptider över 12 år.
Den största delen av statsskulden består av nominella lån i kronor. I övrigt består stats- skulden av reala lån i kronor och skuld i utländsk valuta. Att fördela statsskulden på flera skuldslag är ett sätt att minska risken i förvaltningen.
Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper. Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare.
Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlig- het att fatta beslut om ränte- och valuta- positioner.
Det riktvärde som regeringen anger för den genomsnittliga räntebindningstiden baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Analysen bakom valet av räntebindningstid bygger på erfarenheten att det över tid är billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort räntebindningstid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta.
Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bl.a. beroende på att stats- skuldens storlek följer variationer i statens betalningar under året. År 2014 var ränte- bindningstiden i genomsnitt 2,8 år för lån med löptid under 12 år. Den var således inom riktlinjernas intervall.
Den reala kronskuldens löptid var 7,7 år i genomsnitt för 2014. Realskuldens andel av den
238
s. 239 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
totala skulden var i genomsnitt 22,9 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 25 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra efter- som nyupplåningen är liten förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag finns det heller inga derivatinstrument som kan användas för att påverka andelen realskuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. År 2014 utökades emissionerna av realobligationer något från planerade 15 mil- jarder kronor till att slutligen bli 16,8 miljarder kronor.
Den genomsnittliga räntebindningstiden för valutaskulden var 0,1 år under 2014. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Andelen valutaskuld var i genomsnitt 14,9 pro- cent av skulden 2014.
Statsskuldens utveckling 2014 fördelat på de olika skuldslagen
Styrningen av fördelningen av skuldslagen i rikt- linjerna bygger på det s.k. SSK-måttet (stats- skuldens summerade kassaflöde) som är ett annat skuldmått än den konsoliderade stats- skulden. De procentuella andelarna enligt rikt- linjerna som beskrivs ovan överensstämmer alltså inte med andelarna i tabell 4.3.
Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
2010
2011
2012
2013
2014
Nominella lån i
svenska kronor
632
652
667
665
733
Reala lån i
svenska kronor
211
205
183
188
191
Nominella lån i
utländsk valuta
270
262
262
384
422
Summa
konsoliderad
statsskuld
1 113
1 119
1 113
1 236
1 347
Anm.: Statsskulden redovisas för 2011–2014 i denna tabell enligt den nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2010. Beloppen för nominella lån i utländsk valuta är korrigerade vad gäller säkerheter (depositioner för handel med futures för 2011 och 2012).
Nominella lån i svenska kronor ökade med 68 miljarder kronor till 733 miljarder kronor 2014. Den reala lånestocken uppgick till 191 miljarder kronor i slutet av 2014, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2013.
Skr. 2014/15:101
Valutaskulden ökade med 38 miljarder kronor under 2014. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skapar även valutaskuld med hjälp av s.k. valutaswappar. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
2010
2011
2012
2013
2014
Nominella
statsobligationer
518
525
516
573
556
Statsskuldväxlar
85
72
105
94
88
Likviditetsförvaltnings
instrument
45
79
48
61
60
Säkerheter i svenska
kronor
-
14
17
11
21
Privatmarknadslån
62
57
50
46
36
Valutaderivat i
svenska kronor
-78
-95
-69
-121
-28
Nominella lån i
svenska kronor
632
652
667
665
733
Anm.: Statsskulden redovisas för 2011–2014 i denna tabell enligt nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2010.
Finansieringen via nominella statsobligationer minskade med 17 miljarder under 2014. Största ökningen i nominell upplåning var i derivat- instrument.
I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2014 fortsatte privatmarknadsupp- låningen att minska. Vid årets slut utgjorde den 2,7 procent av statsskulden, en minskning med 1 procentenhet jämfört med utgången av 2013.
Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna minskade kostnaderna för statsskulden 2014 med knappt 0,1 miljarder kronor. För femårsperioden 2010– 2014 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,6 miljarder kronor, varav premieobligationer stod för i princip hela besparingen. Riksgäldsspar är under avveckling efter ett beslut av Riksgälds- kontoret 2013. Skälet var att med den ökade konkurrensen på sparmarknaden bedömde Riksgäldskontoret att det inte var möjligt att behålla lönsamheten på sikt. Pengar som finns kvar på konton med rörlig ränta i slutet av 2015 kommer att betalas tillbaka. Konton med fast ränta är stängda för nyinsättning men löper vidare till sina ursprungliga förfallodagar.
239
s. 240 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Positionstagning
Riksgäldskontoret tar aktiva positioner för att sänka statens kostnader baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursut- vecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men ränte- positioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer.
När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgälds- kontoret dock sällan. Dessutom bedriver Riks- gäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa förvaltare. Där tas normalt relativt små positioner.
Den positionstagning som externa förvaltare bedrev gav en vinst på 90 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positionstagning gav en förlust på 271 miljoner kronor 2014. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen bidragit med ett överskott på 294 miljoner kronor. Den interna löpande förvaltningen har gett ett underskott på 905 miljoner kronor.
4.3 Statsskuldens kostnader
ring av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabellen nedan visas statsskuldens kostnader, vilket är en samman- fattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultat- räkningen, Nettokostnad för statsskulden).
Enligt resultaträkningen för 2014 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 32 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2013. Ökningen beror främst på högre realiserade och orealiserade valutakursförluster till följd av en försvagad kronkurs.
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
2010
2011
2012
2013
2014
Räntekostnader på lån i
38
45
38
33
32
svenska kronor
Räntekostnader på lån i
7
6
5
2
3
utländsk valuta
Realiserade
8
4
-3
-10
-3
valutakursdifferenser
Realiserade kursdifferenser
8
10
13
6
4
Orealiserade
-8
2
-2
3
42
valutakursdifferenser
Över-/underkurs vid emission
-7
-9
-9
-7
-4
m.m.
Summa kostnader
46
58
42
27
73
Ränteintäkter i
-20
-19
-18
-14
-17
upplåningsverksamheten
Nettokostnader efter intäkter,
26
39
24
13
56
exklusive skuldskötselåtgärder
Orealiserade
valutakursdifferenser
hänförbara till
skuldskötselinstrument och
-14
-4
-4
5
-24
vidareutlåning
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder
12
35
20
18
32
Utgifterna för statsskuldsräntor m.m. uppgick till 3 miljarder kronor 2014. Jämfört med 2013 minskade ränteutgifterna med 13 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslags- belastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine-
Realiserade valutakursdifferenser påverkas fram- för allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferen- serna uppgick till -3 miljarder kronor (minskad kostnad), vilket innebär en realiserad valuta- kursvinst 2014. År 2014 minskade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 2 miljarder kronor, till 4 miljarder kronor. Kurs- differenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.
Andra kostnadsposter ökade under året. De orealiserade valutakursförlusterna uppgick för
240
s. 241 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
2014 till 42 miljarder kronor. Det innebär ökade kostnader med 39 miljarder kronor mellan åren. Orealiserade valutakursförluster hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning vändes till valutakursvinster jämfört med 2013 och minskade de totala räntekostnaderna med 24 miljarder kronor 2014. De totala orealiserade valutakursförlusterna var netto 18 miljarder kronor.
Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. minskade något. Denna post minskade statsskuldens kostnader med 4 miljarder kronor 2014.
Skillnaden mellan statsskuldens netto-
kostnader
inklusive
skuldskötselåtgärder, på
32 miljarder
kronor,
och utfallet på anslaget
Räntor på statsskulden, på 3 miljarder kronor, förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser redovisas som netto- kostnad. Skillnaden uppgick 2014 till 29 miljarder kronor. År 2013 var motsvarande belopp 17 miljarder kronor i utgifter på statens budget, jämfört med 18 miljarder kronor i netto- kostnader i resultaträkningen, dvs. en skillnad på 1 miljard kronor.
241
opaginerad 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
5
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
s. 245 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
I detta avsnitt redovisas den statliga garanti- och utlåningsportföljen. Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla upplysningar om förväntade förluster och väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier. För att tillgodose detta kompletteras redovisningen i avsnittet med en sammanfattande riskanalys avseende den statliga garanti- och utlåningsportföljen.
5.1 Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i budgetlagen (2011:203). Denna kompletteras av förordningen (2011:211) om utlåning och garantier som innehåller mer enhetliga och detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Förordningen gäller inte för studielån. För studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) har budgetlagens bestämmelser tillämpats från och med den 1 januari 2014.
Enligt budgetlagen får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garanti- avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är för-
knippade med åtagandet. En förväntad förlust är väntevärdet av de förluster som kan uppstå från en garanti (inklusive eventuella återvinningar). Avgifterna för förväntade förluster sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Garantiverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen.
Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit- garantier och kreditgarantier för infrastruktur- projekt.
Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har villkor som skiljer från huvudprinciperna i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Exempel på garantier som hanteras i särskild ordning är insättningsgarantin som bl.a. regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, investeringsskyddet som bl.a. regleras i lagen (1999:158) om investerarskydd och garanti- programmet för banker m.fl. 2 som bl.a. regleras i lagen (2008:814) om statligt stöd till kredit- institut och förordning (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl.
2 M.fl. avser bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag.
245
s. 246 5.1.1 Garantiportföljens sammansättning Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
5.1.1 Garantiportföljens sammansättning
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Garantier 6
Utfästelser
2014
2013
2014
2013
2
Insättningsgarantin 1
1 388 869
1 312 808
2
Investerarskyddet 2
Kreditgarantier
206 375
233 441
126 281
117 813
2
Garantier till banker m.fl.
935
8 928
24
Exportkreditgarantier 3
174 245
194 713
125 814
117 571
7
U-kreditgarantier
964
872
79
80
7
Fristående garantier
2 050
1 157
388
162
22
Infrastruktur
19 343
19 697
18
Bostadskrediter
2 093
1 735
2, 7, 22
Internationella åtaganden
6 734
6 327
1, 6, 23
Övrigt
12
13
Garantier om tillförsel av kapital
121 918
111 580
22
Kapitaltäckningsgarantier 4
24
Grundfondsförbindelser
405
405
2, 7
Garantikapital
121 513
111 175
2, 16, 22, 24
Pensionsgarantier 5
8 158
8 165
16, 22
Övriga garantier
1 546
1 900
Affärsverkens garantier, m.fl.
1 546
1 900
Totalt
1 726 867
1 667 895
126 281
117 813
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2013.
2 F ör investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
3 Avser såväl bundna som obundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier.
4 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp.
5 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2013.
6 Totalbeloppet för garantiåtaganden för 2014 avviker från vad som redovisas i not 54 Garantiförbindelser i avsnitt 3 då åtaganden på 17 miljoner kronor i Luftfartsverkets årsredovisning inte redovisats som ett garantiåtagande utan som övriga ansvarsförbindelser.
Statens garantiportfölj ökade med cirka 59 miljarder kronor under 2014 och uppgick vid årsskiftet till 1 727 miljarder kronor, jämfört med 1 668 miljarder kronor 2013. Störst av åta- gandena är insättningsgarantin (1 389 miljarder kronor per 31 december 2013) följt av kredit- garantier (206 miljarder kronor per den 31 december 2013) och garantier om tillförsel av kapital (122 miljarder kronor per den 31 december 2013). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier från bland annat affärsverken uppgår till närmare 10 miljarder kronor.
I ovanstående belopp avseende statens garan- tiportfölj ingår inte de två utestående kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. Inte heller för investerarskyddet kan storleken på statens åtagande anges.
Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 126 miljarder kronor. Dessa består i huvudsak av exportkredit- garantier.
Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Rikgäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garanti- kapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Euro- fima ska redovisas av Trafikverket.
I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till
246
s. 247 5.1.1 Garantiportföljens sammansättning Kontrollera mot PDF
balansräkningen. De redovisade utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna utfästelser. 3
Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2010-2014
Miljoner kronor
2 000 000
1 800 000
1 600 000
Insättningsgarantin
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
Övriga garantier
400 000
200 000
-
2010 2011 2012 2013 2014
I tabell 5.2 finns en sammanställning av riksdagens beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier per myndighet. För EKN ingår, utöver garantier, även bundna och hälften av de obundna utfästelserna. Även i Sidas åtagande ingår utfästelser. Skillnaderna i total- belopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
Till följd av finanskrisen som inleddes 2008 beviljades både nya och utökade garantiramar. Regeringen beslutade enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om en ram för
garantiprogrammet till
banker
m.fl. om
1 500 miljarder kronor.
Ramen
halverades i
november 2010 till 750 miljarder kronor och programmet är sedan den 30 juni 2011 stängt för nyteckning.
För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.
Riksdagen har beslutat om en ram på 500 miljarder kronor från den 1 januari 2010 för EKN:s garantigivning. Det finns en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investerings- garantier.
Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden uppgår till 10 miljarder kronor.
Skr. 2014/15:101
Boverket får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För Boverkets övriga verksam- hetsgrenar finns ramar på lägre belopp.
Riksdagen beslutade också för 2014 att bemyndiga regeringen att ikläda staten betal- ningsansvar i form av en kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit (SEK) om 250 miljarder kronor. Garantiramen, som tillkom 2009, har hittills inte utnyttjats.
3 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren. Obundna utfästelser uppstår när beslut om utfästelse fattats av regeringen eller myndigheten.
Dock har för en obunden utfästelse inget underliggande avtal anmälts mellan externa parter, och inget garantiavtal har heller utfärdats av regeringen eller myndigheten.
247
s. 248 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier
Miljoner kronor
Utgifts-
Beslutade garantiramar
Utfärdade garantier
område
2014
2013
2014
2013
2
RGK
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
Obegränsad
1 388 869
1 312 808
Garantier till insättare i utländska instituts filialer i
Obegränsad
Obegränsad
2
Sverige 2
2
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Obegränsad
2
Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser 4
Obegränsad
Obegränsad
935
8 928
Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets
Obegränsad
Obegränsad
19 343
19 697
22
upplåning
Nordiska investeringsbanken, garantier för
6 383
5 999
6 077
5 999
2
projektinvesteringslån 5
Nordiska investeringsbanken, garantier för
987
928
236
313
7
miljöinvesteringslån 5
2, 16,
Pensionsgarantier
Obegränsad
Obegränsad
8 158
8 165
22, 24
1
Kreditgarantier till UD-anställda
50
50
1
1
24
Garantiram till AB Svensk Exportkredit
250 000
250 000
24
EKN
Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser) 6
500 000
500 000
243 857
259 846
24
Investeringsgarantier
10 000
10 000
4 755
4 201
7
Sida
Totalram
10 000
10 000
varav u-kreditgarantier (garantier och
1 043
952
7
utfästelser)
7
varav fristående garantier och utfästelser
2 438
1 319
18
Boverket
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 7
10 000
10 000
2 093
1 735
18
Förvärvsgarantier
5 000
5 000
0
0
Summa
1 677 805
1 623 962
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2013.
2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.
3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
4 Garantiprogrammet till banker m.fl. uppkom som en följd av oron på de finansiella marknaderna under hösten 2008. I enlighet med förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. har regeringen begränsat statens garantier som får lämnas för detta ändamål till sammanlagt 750 miljarder kronor.
5 Avvikelsen från posten internationella åtaganden i tabell 5.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 9 miljoner kronor och Eurofirma på 411 miljoner.
6 I beloppet 243 857 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 5.1.
7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.
Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
5.1.2 De olika garantityperna
I följande avsnitt presenteras de olika garanti- typerna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande
garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. Det maximala ersättnings- beloppet för den svenska insättningsgarantin uppgår till 100 000 euro per insättare och institut. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insätt- ningarna uppgick till 1 389 miljarder kronor per den 31 december 2013. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten.
248
s. 249 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
Inga ersättningsfall avseende insättnings- garantin inträffade under året.
Eftersom garantin regleras i särskilt ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.
Investerarskyddet
När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värde- papper skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättnings- beloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.
För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.
Inga ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall – värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). De kvarvarande kostnaderna för ersättningsfallet kommer att faktureras instituten under 2015.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garanti- åtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra lån- givare.
Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning
Hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och
Skr. 2014/15:101
bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Syftet var att underlätta bankers och bostadsinstituts upplåningsmöjlig- heter för att motverka risken för en kredit- åtstramning med negativa effekter på den reala ekonomin som följd. Den 30 juni 2011 stängdes programmet för nyteckning av garantier och som mest uppgick utställda garantier till 354 miljarder kronor i juni 2009.
Under 2014 löstes ett antal lån in och kvar i programmet var vid årsskiftet endast Carnegie Investment Bank AB. I slutet av 2014 uppgick utestående garantier till 0,9 miljarder jämfört med 9 miljarder kronor i slutet av 2013. Det sista garanterade lånet förfaller under andra kvartalet 2015 och i och med det är garantiprogrammet för banker m.fl. helt avvecklat.
Exportkreditgarantier
EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier. I samband med finanskrisen var efterfrågan på exportkreditgarantier kraftig, men under de senaste åren har efterfrågan kommit att minska. Årets minskning kan till viss del förklaras av att företagen har fått större tillgång till lån i banker och på obligationsmarknaderna. EKN gjorde under året stora satsningar på små och medel- stora företag.
Under 2014 utfärdade EKN nya offerter för 54 miljarder kronor och garantier för 27 mil- jarder kronor. Offertgivningen ökade med 9 miljarder kronor jämfört med 2013 medan garantigivningen minskade med 17 miljarder kronor.
Engagemang i form av exportkreditgarantier och tillhörande offerter, obundna såväl som bundna, uppgick vid årsskiftet till 295 miljarder kronor fördelade på 120 länder. Motsvarande
engagemang
för investeringsgarantierna var
4,8 miljarder
kronor. Exponering mot svenska
företag uppgick vid årsskiftet till 33,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 56,1 miljarder kronor vid utgången av 2013. Den stora exponeringen på svenska företag uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelse- kreditgarantier till stora företag. De utgör fortfarande en betydande andel av exponeringen, men minskade med 25 miljarder kronor under 2014 och förväntas fortsätta att minska under de kommande åren för att helt löpt ut under 2017.
249
s. 250 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Till följd av en normalisering av de finansiella marknaderna minskade efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) med 71 procent till 5,4 miljarder kronor under 2014. Dessa länder står för 20 procent av nya garantier. De affärer som under året dominerade garanti- givningen till OECD var inom telekom.
Utbetalningarna för infriade åtaganden ökade till 0,5 miljarder kronor 2014 jämfört med 0,4 miljarder kronor 2013. Ökningen förklaras av utbetalningar relaterade till kommersiella problem inom transport- och entreprenad- branschen. En tredjedel av utbetalningarna 2014 är relaterade till sanktionerna mot Iran och är i stort sett av samma omfattning som 2013.
U-kreditgarantier
En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes fram till och med den 1 juni 2009 ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar såväl u-kreditgarantierna som de fristående garantierna på uppdrag av Sida.
Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlig- het med förordningen (2009:320) om finansie- ring av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete. Inga ersättningar av- seende u-kreditgarantier utbetalades under 2014.
Fristående garantier
Sida har rätt att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.
Vid utgången av 2014 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 2,4 miljarder kronor. Engagemanget bestod av garantier om 2 miljarder kronor samt utfästelser om 0,4 miljarder kronor.
Infrastruktur
Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom
Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet uppgick till 19,3 miljarder kronor jämfört med 19,7 miljarder kronor året innan. Minskningen beror till stor del på en lägre skuldsättning i Öresundsbro Konsortiet.
De statliga garantierna har under året varit fö- remål för en granskning av EU-kommissionen, som ansåg att garantierna var att betrakta som statligt stöd eftersom de utgör en konkurrens- fördel för Öresundsbro Konsortiet. Vidare var garantierna, enligt EU-kommissionen, nöd- vändiga för att kunna genomföra det för europa- samarbetet prioriterade broprojektet. Enligt Danmark och Sverige ska garantier utställda efter 2040 notifieras hos EU-kommissionen.
Bostadskreditgarantier
Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Boverket tillhandahåller även förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillgång till finansiering/banklån för förvärv av bostad.
Den ökade efterfrågan på bostadskredit- garantier som direkt kunde härledas från marknadsoron under finanskrisen har mattats av. Det var dock en fortsatt hög aktivitet under året och antalet nya garantiavtal låg ungefär på samma nivå som året innan. Det kan bero på att bankerna möter ökade krav på kapitaltäckning, vilket gör ett statligt borgensåtagande mer attraktivt. I den mån banker väljer att täcka risker med hjälp av en statlig kreditgaranti reduceras deras krav på kapitaltäckning. Den totala garantistocken omfattade drygt 800
garantier och uppgick vid årsskiftet
till
2,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras
med
1,7 miljarder kronor 2013.
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena på 6,7 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid fyra tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.
250
s. 251 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
Under 2014 infriade Riksgäldskontoret ett delbelopp om 61 miljoner kronor under NIB:s miljöinvesteringslån.
Övrigt
Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och gles- bygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på relativt små belopp. Det finns även ett litet antal kreditgarantier för verksamhet inom ren- näringen. Detta program är fortfarande öppet för nyteckning.
Garantier om tillförsel av kapital
Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag är dessa garantier obegränsade i belopp. Oftast är de även obegränsade i tid. Det gör att de är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.
De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur- området: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar en kapital- täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 mil- joner kronor till Svenska Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Skr. 2014/15:101
Garantikapital
Sverige har medlemsåtaganden i tio inter- nationella finansiella institutioner. 4 Medlems- åtagandet består av inbetalt kapital och garanti- kapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garanti- kapitalet. Det totala åtagandet för garantikapital uppgick till 122 miljarder kronor vid utgången av 2014. Garantikapitalet till Eurofima om 0,3 mil- jarder kronor redovisas under övriga garantier, då Trafikverket ska redovisa åtagandet.
Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.
Pensionsgarantier
I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.
Vissa av pensionsåtagandena är försäkrade hos PRI Pensionsgaranti. För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.
Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Det finns också åtaganden till individer som var anställda i bland andra Domänverket och Byggnadsstyrelsen innan de bolagiserades.
4 Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen (IBRD och MIGA).
251
s. 252 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Pensionsåtagandena uppgick till cirka 8,2 miljarder kronor per den 31 december 2014. Av dessa var 5 miljarder kronor försäkrade hos PRI.
5.1.3 Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj
De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, vilka utgör ett mått på den kostnad som följer med garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndig- heterna gör avsättningar för de förväntade förlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.
Insättningsgarantin, investerarskyddet och garantierna till banker m.fl. regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för den förväntade förlusten. 5
I tabell 5.3 redovisas avsättningar för för- väntade förluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden samt hur avsättningarna förändrades under 2014.
5 Avgifterna för garantier till banker m.fl. förväntas dock överstiga de förväntade förlusterna enligt Riksgäldskontorets beräkningar. Se Riksgäldskontorets rapport ”Riksgäldskontorets åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet” 2014:3.
252
s. 253 RGK 1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)
Miljoner kronor
Avsättningar för
Avsättningarna som del
Garantiengagemang
förväntad förlust
av engagemangen
Myndighet
2014
2013
2014
2013
2014
2013
RGK 1
34 652
34 606
909
806
2,6%
2,3%
EKN 2
166 808
185 807
5 618
6 232
3,4%
3,4%
Sida 3
3 481
2 270
344
209
9,9%
9,2%
Boverket 4
2 093
1 735
87
101
4,1%
5,8%
Summa
207 033
224 418
6 957
7 348
3,4%
3,3%
1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, garantier till banker m.fl., garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 206 miljoner kronor från
5 618 miljoner kronor till 5 412 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 174 245 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang
166 808 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2.
3 I engagemangen för Sida ingår utfästelser.
4 Boverket har i sin årsredovisning för 2014 korrigerat beloppet avseende avsättningar för förväntad förlust för jämförelseåret (2013) från 112 miljoner kronor till
101 miljoner kronor. Detta medför att motsvarande förändring av jämförelseåret har genomförts i tabell 5.3. Förändringen förklarar skillnaden mellan tabell 5.3 och motsvarande tabell i Årsredovisning för staten 2013.
De totala avsättningarna för förväntade förluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2014 från 7,3 miljarder kronor till 7 miljarder kronor. EKN:s och Boverkets avsättningar minskade under året medan Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar ökade. Förutom att avsättningar påverkas av nivån på åtagandena och kreditrisken påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar. Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är Sidas garantier.
Utfallet kan skilja sig från förväntade förluster
Som framgår av avsnitt 5.1.3 görs avsättningar för förväntade förluster. Utfallen i garanti- verksamheten kan dock bli både bättre och sämre än det som beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod tenderar att röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. På grund av det behöver analysen av förväntade förluster kompletteras med analyser av negativa scenarier.
Riksgäldskontoret har i uppdrag att, i samverkan med övriga garanti- och utlånings- myndigheter, analysera risker i statens samlade garanti- och utlåningsportfölj. En rapport med en sådan riskanalys lämnas varje år till regeringen. Riskanalysen sammanfattas i avsnitt 5.4.
Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen
De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerar- skyddet och garantier till banker m.fl., liksom för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. De åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser uppgick per årsskiftet till 1 513 miljarder kronor jämfört med 1 435 miljarder kronor året innan (se även not 54 till balansräkningen).
5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en till- gång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.
253
s. 254 RGK 1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden)
Miljoner kronor
Värdepappersinnehav och
Kortfristiga placeringar
Regressfordr-
långfristiga placeringar
Konton hos RGK
och banktillgodohavanden
ingar (netto)
Totalt
Myndighet
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
RGK, insättningsgarantin 1
30 568
28 497
112
47
30 680
28 544
RGK, övriga garantier
utom garantierna till
banker m.fl. 2,3
1 212
1 303
289
286
94
77
1 595
1 666
EKN
2 478
2 433
24 560
22 784
842
853
1 737
1 364
29 616
27 434
Sida
1 821
1 722
76
49
149
129
2 046
1 900
Boverket
2 225
2 199
15
22
2 240
2 222
Summa
34 258
32 232
29 007
27 039
918
902
1 995
1 592
66 177
61 765
1 Avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde på 30 568 miljoner kronor. Marknadsvärdet för insättningsgarantifonden uppgår till 33 795 miljoner kronor.
2 Avgifterna för garantierna till banker m.fl. tillförs stabilitetsfonden. När det gäller konton hos Riksgäldskontoret ingår inte längre inkomna avgifter för administration. Beloppet för 2013 har därför justerats.
3 RGK har i sin årsredovisning för 2014 justerat beloppet avseende konton hos RGK för jämförelseåret (2013) från 400 miljoner kronor till 286 miljoner. Detta har medfört en följdändring av beloppet avseende totala garantitillgångar från 1 779 miljoner kronor till 1 666 miljoner kronor. Anledningen till justeringen är att beloppet numera endast innehåller avgifter för förväntad förlust och inte, vilket tidigare var fallet, avgifter för administration. Detta medför att motsvarande förändring av jämförelseåret har genomförts i tabell 5.4. Förändringen förklarar skillnaden mellan tabell 5.4 och motsvarande tabell i Årsredovisning för staten 2013.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- kontoret. Kammarkollegiet placerar inkom- mande avgifter i statsobligationer som har en löptid på tio år alternativt i de statsobligationer som har längst löptid.
Placeringarna utgör den s.k. insättnings- garantifonden, vilken hade ett bokfört värde på 30,6 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repo- verksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.
EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och u-kredit- garantier på valutakonton samt i valuta- depositioner och obligationer.
Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgälds- kontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för infrianden. En obegränsad kredit är kopplad till kontona. Överskott på ett konto ger ränte-
intäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. 6
Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Kontobehållningarna i Riksgäldskontoret är således inte fonder med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden
Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och banktill- godohavanden.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgälds- kontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade
6 Riksbankens beslut om negativ ränta får påverkan även på Riksgäldens ränta för de räntebärande kontona, då räntan enligt villkoren är baserad på Riksbankens reporänta.
254
s. 255 RGK 1 Kontrollera mot PDF
garantier. De uppgick till 8,9 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är
Skr. 2014/15:101
för exportkreditgarantierna betydande. Det totala nettovärdet på regressfordringarna upp- skattades till 2 miljarder kronor.
5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)
Miljoner kronor
Avsättningar för
Garantitillgångar
Myndighet
Garantiengagemang
förväntad förlust
enligt tabell 5.4
Nuvärde av framtida avgifter
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
RGK 1,5
34 652
34 606
909
806
1 595
1 666
47
38
EKN 2
166 808
185 807
5 618
6 232
29 616
27 434
1 613
2 124
Sida 3
3 481
2 270
344
209
2 046
1 900
37
37
Boverket 6
2 093
1 735
87
101
2 240
2 222
25
Summa
207 033
224 418
6 957
7 348
35 497
33 221
1 696
2 224
1 Summan 34 652 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 30 680 miljoner kronor.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 206 miljoner kronor från
5 618 miljoner kronor till 5 412 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 174 245 (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 166 808 (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2.
3 I engagemangen för Sida ingår utfästelser.
4 Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta.
5 Beloppet avseende RGK, garantitillgångar för 2013 har avviker från Årsredovisning för staten 2013. Förklaring till avvikelsen återfinns i not 3 till tabell 5.4.
6 Beloppet avseende Boverket, avsättningar för förväntad förlust 2013 avviker från Årsredovisning för staten 2013. Förklaring till avvikelsen återfinns i not 4 till tabell 5.3.
För att ta fram ett förväntat resultat för garanti- verksamheten (givet den information som fanns vid årsskiftet) analyseras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade förluster, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndig- hetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom förväntade förluster för dessa garantier inte har värderats.
Jämförelsen visar att för denna del av garanti- portföljen täcks avsättningarna för förväntade förluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). Utöver det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dags- läget en väsentlig andel av överskottet.
Trots att världsekonomin under flera år genomgått en svår ekonomisk tid, vilket även påverkat svensk ekonomi, är tillgångarna fort- farande större än avsättningarna. Under 2014 ökade tillgångarna medan avsättningarna minskade.
5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser
Flöden i garantiverksamheten
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara externa betalningar av garanti- avgifter, infrianden och återvinningar. I den mån dessa betalningar går via konton i Riksgälds- kontoret påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.
Avgifter
Garantitagarna betalade 2,6 miljarder kronor i avgifter 2014 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. År 2013 inbetalades drygt 2,7 miljarder kronor. Minskningen i avgifter beror till stor del på den kraftiga minskningen av volymen för garante- rade skuldförbindelser till banker m.fl.
255
s. 256 RGK 1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten
Miljoner kronor
Kostnader för
Myndighet
Avgifter
Återvinningar
Infrianden
administration
Summa
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
RGK, insättnings-
1 399
1 313
5
-12
-17
1 387
1 300
garantin
RGK, bankgarantier 1
40
224
40
224
RGK, övriga garantier
72
15
1
2
-61
0
-11
-15
1
2
EKN
1 064
1 130
163
140
-537
-358
-223
-210
467
703
Sida
60
54
12
12
0
0
-4
-7
68
59
Boverket
6
10
9
9
0
-1
-5
-3
10
14
Summa
2 640
2 747
185
167
-598
-359
-256
-254
1 971
2 301
1 Avgifterna för bankgarantierna har justerats för 2013 till följd av ändrad redovisningsprincip. Beloppet avseende avgifter för jämförelseåret har justerats från 202 miljoner kronor till 224 miljoner kronor. Förändringen förklarar skillnaden mellan tabell 5.6 och motsvarande tabell i Årsredovisning för staten 2013.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 185 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportkreditgarantier.
Infrianden
Utbetalningarna för infriade garantier var 598 miljoner kronor, främst rörande export- kreditgarantier. Den enskilt största posten avsåg fortsatta skadeutbetalningar till följd av att sanktionerna mot Iran, vilka har inneburit problem med att genomföra betalningar till och från landet.
Kostnader för administration
Administrationskostnaderna uppgick till 256 miljoner kronor för 2014, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, vilken varierar beroende på typ av garanti.
Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garanti- verksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garanti- verksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksam-
heten översteg utbetalningarna med 2 miljarder kronor 2014.
Statliga anslag i garantiverksamheten
I vissa fall kan riksdagen besluta att subvention- era hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften.
År 2014 utbetalades 5,8 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter, exklu- sive Sida. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garanti- kapital, u-kreditgarantier och kapitaltäcknings- garantier.
I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.
256
s. 257 RGK 1 Kontrollera mot PDF
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet
Miljoner kronor
Utgifts-
Utfall
Utfall
område
Anslag
Garantiåtagande
2014
2013
2
1:14 Vissa
A/O Dom Shvetsii
0,33
0,33
garanti- och
medlemsavgifter
Vissa internation-
-
-
ella finansierings-
institut
7
1:1 Bistånds-
Garantier under
-
-
verksamhet
Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet
7
1:1 Bistånds-
U-kreditgarantier
-
-
verksamhet
7
1.1 Bistånds-
Nordiska
3,59
6,50
verksamhet
investerings-
banken
Garanti till
miljöinvesterings-
lån i ODA-länder
7
1.1 Bistånds-
Nordiska
1,91
1,00
verksamhet
investerings-
banken
Garanti till
miljöinvesterings-
lån i ODA-länder
16
2:10 Stockholms
Fysikhuset
-
-
universitet:
Stockholm KB
Forskning och
forskarutbildning
16
2:18 Kungl.
Fysikhuset
-
-
Tekniska
Stockholm KB
högskolan:
Forskning och
forskarutbildning
22
1:2 Trafikverket:
Arlandabanan
-
-
Banhållning
Infrastructure AB
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna avseende garanti- avgifter, exklusive Sida, har de senaste fem åren varierat mellan knappt 1 miljon kronor och 8 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,6 och 6,5 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna och garantierna till banker m.fl. som varierat över tiden.
De årliga infriandena ökade från 444 miljoner kronor 2010 till 2,5 miljarder kronor 2011, vilket till stor del förklaras av infriandet av garantin avseende Saab Automobile AB:s lån från EIB. År 2014 ökade infriandena från 359 miljoner kronor till 598 miljoner kronor. Återvinningarna sjönk från 257 miljoner kronor 2010 till 185 miljoner
Skr. 2014/15:101
kronor 2014. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2010-2014
Miljoner kronor
8000
Återvinningar
6000
Subventioner
4000
2000
Avgifter
0
Adm kostn
-2000
Infrianden
-4000
Flödessaldo
2010
2011
2012
2013
2014
5.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och för- ordningar om låneprogram, till exempel studie- lån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma kredit- risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt via upplåning genom Riksgäldskontoret.
I och med den reformerade budgetlagen infördes från och med 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlånings- modell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som mot- svarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.
Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad ska tas ut för lånen eller att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. Hante- ringen av studielånen anpassades till utlånings- modellen från och med 2014 (se även avsnitt 5.2.2).
257
s. 258 RGK 1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
5.2.1 Utlåningsportföljens sammansättning
Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk
Miljoner kronor
Nedskrivning för
Utlåning efter nedskrivning
Utgifts-
Kreditmyndighet
Utlånat belopp
osäkra fordringar
för osäkra fordringar
Utlåningsram
område
respektive låntagare/ändamål
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
15
CSN, studielån 1
201 611
197 485
27 641
27 626
173 970
169 859
200 205
183 600
*
CSN, hemutrustningslån
1 438
1 390
585
572
854
819
22
RGK, A-train AB (Arlandabanan)
1 000
1 000
5
88
995
912
1 000
1 000
22
RGK, Svedab AB 2
5 346
5 191
319
332
5 027
4 859
3 361
3 361
(Öresundsbrons
landförbindelser)
22
RGK, Swedavia
0
0
0
0
3 240
24
RGK, Svensk Exportkredit
0
0
80 000
100 000
22
RGK, SAS
0
0
385
5
RGK, Island
0
1 801
0
1 801
3)
5
RGK, Irland
5 657
5 321
5 657
5 321
4)
4)
17,24
RGK, övriga
308
333
308
333
1 125
1 125
*
Sida, biståndskrediter
67
88
4
6
63
82
*
Sida, villkorslån
307
262
77
75
230
187
*
Tillväxtverket, lokaliseringslån
94
93
75
74
18
19
m.m.
*
Energimyndigheten
534
377
399
59
135
318
*
Länsstyrelserna, lantbrukslån
49
55
16
17
33
38
m.m.
*
Kammarkollegiet, näringslån
0
0
m.m.
Summa
216 410
213 396
29 122
28 848
187 289
184 547
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden och Riksbanken med 0 kronor respektive 226 534 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.
Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. * Anslagsfinansierad utlåning.
1 Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även kapitaliserade räntor och äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade beloppet.
2 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt.
3 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island var detta belopp 205 miljoner euro.
4 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Irland är detta belopp 600 miljoner euro.
Statens utlåning till privatpersoner, företag, projekt och andra stater, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2014 till 216 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med året innan. Den dominerande posten var studielånen från
Centrala studiestödsnämnden
(CSN) på
201,6 miljarder kronor, vilket
motsvarade
93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,4 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets utlåning på 12,3 miljarder kronor går till olika infrastrukturprojekt samt utlåning till Irland. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 1 miljard
kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Kreditmyndigheterna har upp- skattat de osäkra fordringarna till 29 miljarder kronor eller 13 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,6 miljarder kronor eller 95 procent av de osäkra fordringarna.
I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som Ekonomistyrningsverket anger i sina anvis- ningar.
258
s. 259 RGK 1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori
Miljoner kronor
Nedskrivning för
Utlåning efter nedskrivning
Myndighet respektive lånekategori
Utlånat belopp
osäkra fordringar
för osäkra fordringar
2014
2013
2014
2013
2014
2013
CSN 1
Lånefordringar
144 466
134 985
12 521
11 854
131 945
123 130
Lånefordringar med villkorad
återbetalningsskyldighet
58 584
63 894
15 705
16 343
42 879
47 550
Avräkningskonto
-3
-3
-3
-3
Delsumma
203 047
198 875
28 226
28 198
174 821
170 678
RGK
Lånefordringar
11 004
12 316
319
332
10 685
11 984
Utvecklingskapital/Royalty
1 306
1 330
5
88
1 301
1 242
Delsumma
12 310
13 646
324
420
11 986
13 226
Summa
215 357
212 522
28 550
28 618
186 807
183 904
1 I CSN:s utlåning för 2014 ingår saldot på avräkningskontot om 3 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med motsvarande belopp för CSN i tabell 5.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 29 till balansräkningen). För 2013 överensstämmer beloppen i tabellerna eftersom avräkningskontona ingår i dessa belopp.
Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar varit i princip oförändrad. I slutet av 2014 uppgick den till 187 miljarder kronor.
Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2010 – 2014
Miljoner kronor
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2010
2011
2012
2013
2014
Övriga
Riksgälden
CSN
5.2.2 De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Omkring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till
CSN
på tillsammans
201,6 miljarder kronor.
CSN
bedömde
de
osäkra fordringarna till
27,6 miljarder
kronor, vilket motsvarade
14 procent av det utlånade beloppet.
CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redo- visas mot inkomsttitel på statens budget.
– Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riks- gäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genom- snittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
Avdraget på 30 procent från räntan kompen- seras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarat- ioner. Därmed blir nettoeffekten på budget- saldot som helhet neutral.
Om en låntagare inte betalar hela ränte- kostnaden läggs den obetalda räntan till kapital- skulden vid nästa årsskifte
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorte- rar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp.
Förluster på utlåning av studielån finansieras från kreditreserven i enlighet med utlånings- modellen. Medel för förväntad förlust på nyutlå- ning fr.o.m. 2014 tillförs kreditreserven genom att belasta anslag i samband med att lånet har ställts ut. Medel för förluster på utlåning före 2014 (stocken) tillförs kreditreserven genom att
259
s. 260 RGK 1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
belasta anslag det år då förlusten är konstaterad. Förluster på utlåning före 2014 kan beräknas utifrån redovisade nedskrivningar för osäkra fordringar i årsredovisningen för staten 2013. Dessa uppgår till 27,6 miljarder kronor.
Hemutrustningslån till nyanlända
Sedan 1991 beviljar CSN lån till nyanlända för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,4 miljarder kronor varav 0,6 miljarder betraktas som osäker fordran.
Hemutrustningslånen finansierades fram till 2011 genom lån i Riksgäldskontoret men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fast- ställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 Övriga ränte- inkomster.
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,3 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Svensk-Danska Broförbindelsen (SVEDAB)
Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 5,3 miljarder kronor. Åter- betalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,3 miljarder kronor för förväntad förlust.
A-Train AB
Lånet till A-Train, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett villkorslån på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, av- kastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 5 miljoner kronor för förväntad förlust. Detta är en minskning med 83 miljoner
kronor jämfört med 2013. Minskningen berodde på en mer positiv prognos för de framtida betalningarna till staten. Nedskrivningen beräknades utifrån det maximala belopp som Riksgäldskontoret kan erhålla, dvs. 1 miljard kronor. De framtida betalningarna till staten som helhet beräknades dock överstiga 1 miljard kronor i nominella termer.
Lån till exportfinansiering
Exportfinansiering
Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja SEK en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. Låneramen har förlängts till att gälla även under 2014, men det totala rambeloppet har sänkts till 80 miljarder kronor. SEK har inte utnyttjat låneramen under perioden 2009–2014.
Lån som lyfts under ramen får från och med 2014 endast användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (det s.k. CIRR-systemet).
Lån till flygindustrin
Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av ut- vecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer.
Återbetalningarna är beroende av försäljnings- intäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivnings- behov i utlåningen.
Lån till andra stater
Riksdagen bemyndigade i början av 2009 regeringen att besluta om ett lån till Island. Lånet var ett tillägg till ett finansiellt stöd- program från Internationella valutafonden (IMF) och hanterades från svensk sida av Riksgäldskontoret. Sveriges del av lånet uppgick till maximalt 495 miljoner euro. Lånet betalades under 2014 tillbaka i förtid.
Under 2012 fick Riksgäldskontoret, efter bemyndigande från riksdagen, i uppdrag av
260
s. 261 RGK 1 Kontrollera mot PDF
regeringen att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet är ett tillägg till de lån som IMF och EU ställt ut. Vid slutet av 2014 uppgick lånet till 5,7 miljarder kronor.
Under året godkändes ett tilläggsavtal, vilket medger att Irland kan återbetala delar av sina lån från IMF i förtid, utan att samtidigt göra förskottbetalningar på lånet från Sverige.
Låneram till SAS-koncernen
Flygbolaget SAS avslutade under våren 2014 det villkorade lånelöfte som svenska staten, genom Riksgäldskontoret, tillsammans med andra långivare ställt till bolaget. Lånelöftet gav SAS initialt rätt att låna upp till totalt 3,5 miljarder kronor förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. SAS utnyttjade aldrig lånelöftet som skulle upphöra att gälla den 31 mars 2015.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 1 miljard kronor jämfört med 0,9 miljarder kronor för 2013. Av utlånat belopp 2014 bedömdes 0,6 miljarder kronor som osäkra fordringar, motsvarande 55 procent av beloppet.
Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomst- titel.
Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens utlåning om 0,5 miljarder kronor, varav osäkra fordringar bedömdes till 0,4 miljarder kronor.
5.3 Stabilitetsfonden
Riksdagen beslutade 2008 att inrätta en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Syftet var att finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig
Skr. 2014/15:101
avgift till fonden. Utöver avgiften läggs också intäkter som bankgarantiavgifter, utdelningar och pengar för försäljningar av tillgångar som anskaffats med medel från fonden in i fonden.
Alla kostnader för stödåtgärder enligt lagen om statligt stöd till kreditinstitut ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella intäkter och återvinningar för genomförda åtgärder ska gå tillbaka till fonden.
Fondens sammanlagda behållning var 53 miljarder kronor i slutet av 2014. 7
Lagen om statligt stöd till kreditinstitut inne- bär i sig inget åtagagande. Samtidigt är det oklart hur stabilitetsfonden kommer att påverkas av genomförandet av nya EU-regler om hantering av banker i kris i det s.k. resolutionsdirektivet (se även avsnitt 5.4.3 nedan).
5.4 Samlad analys av statens risker
Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlånings- portfölj (dnr Fi2010/5311). Uppdraget redovisas i en särskild rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag, hushåll och stater, dels statens åtaganden i den finansiella sektorn.
Genom att komplettera redovisningen med ett riskperspektiv fås en ökad öppenhet och tydlighet som gör det ännu enklare att kommunicera, både inom och utanför staten, att kontrollen över verksamheten är god.
Nedan följer en sammanfattning från den senaste rapporten ”Statens garantier och utlåning
– en riskanalys” som lämnades till regeringen den 13 mars 2015 (dnr Fi2015/1408).
5.4.1 Kreditrisk – den ordinarie portföljen
Riksgälden bedömer att risken för stora samlade förluster i den ordinarie portföljen är låg. Portföljen har en överlag god diversifiering till
7 I fonden inkluderas försäljningslikviden för de Nordeaaktier som tidigare ingick i fonden.
261
s. 262 RGK 1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
följd av dels ett stort antal engagemang, dels en både geografisk och branschmässig spridning av garanti- och låntagarna.
De sektorbaserade koncentrationer som likväl finns rör branschen för teleoperatörer och svenska hushåll, där negativa chocker mot dessa sektorer skulle kunna ge upphov till kluster av förluster. Båda sektorerna bedöms emellertid vara stabila och sannolikheten för allvarliga chocker låg. Det finns dessutom en motstånds- kraft hos garanti- och låntagarna om negativa chocker väl sker.
Portföljen innehåller även ett antal stora exponeringar mot enskilda garanti- eller låntagare, där ett fåtal slumpmässiga fallissemang skulle kunna innebära stora samlade förluster. Risken bedöms dock som låg. Garantikapital står för de allra största beloppen, där de inter- nationella finansiella institutioner som statens åtagande avser har stark kreditvärdighet.
Utöver förekommande koncentrationer är det även möjligt med kluster av förluster som beror på samvariationer mellan garanti- och låntagare i olika branscher eller geografiska områden. Enligt Riksgäldens bedömning skulle det krävas en djup ekonomisk kris med global spridning för att sådana generella samvariationer ska uppstå i den ordinarie portföljen.
5.4.2 Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen
Likviditetsriskerna i den ordinarie portföljen är mycket låga. Förklaringen är att statens likviditetsförvaltning är anpassad till högre belopp och ett större behov av flexibilitet än vad som rimligen krävs med anledning av utfärdade garantier och låneutfästelser. Vidare gäller risken för högre upplåningskostnader i första hand specifika utbetalningar, och inte statsskulden som helhet, samtidigt som eventuella effekter torde bli kortvariga.
5.4.3 Statens åtagande i den finansiella sektorn
Den finansiella sektorn bedöms separat från den ordinarie portföljen eftersom analysen på detta område präglas av statens åtagande att värna finansiell stabilitet. En stor förändring är att ett nytt regelverk 8 för hantering av banker i kris har börjat implementeras. Detta nya regelverk syftar huvudsakligen till att minimera risken för att skattemedel behöver användas för att hantera banker i kris, även om det inte kan uteslutas att så kan bli fallet.
Om en störning som drabbar det finansiella systemet är begränsad, i så måtto att endast insättningsgarantin behöver infrias, leder detta högst sannolikt inte till stora statliga förluster. Är störningen mot det finansiella systemet däremot stor nog för att utlösa de åtgärder som styrs av det nya resolutionsregelverket, avgörs omfattningen på åtgärderna av störningens natur.
För att hamna i en situation där resolution och skuldnedskrivning inte är tillräckligt för att undvika statliga förluster, krävs det en skuldkris som orsakar stora kreditförluster i det finansiella systemet. För att de statliga förlusterna ska bli stora krävs ytterligare större kreditförluster. Riksgäldens sammantagna bedömning är att sannolikheten är liten för att detta ska ske.
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag.
262
opaginerad RGK 1 Kontrollera mot PDF
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
s. 265 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Europeiska revisionsrättens granskningar avseende kommissionens genomförande av budgeten 2013.
Avsnitten 6.1–6.4 lämnas även till kommissionen och till revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.
I avsnitt 6.6 redovisas samtliga avgifter till och bidrag från EU samt medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget.
samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.
Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltningsmyndigheterna som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.
6.1 Redovisningsskyldighet för EU- medel i den svenska statsförvaltningen
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balans- räkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen
6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel
Regeringens nationella intygande för 2014 avseende EU-medel omfattar medel hänförliga till de fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014–2020. Det är i störst utsträckning medel från den tidigare programperioden som har hanterats i Sverige under 2014 då genomförandet av den nya programperioden enbart har påbörjats för jordbruksfonderna och Europeiska Socialfonden.
Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- sammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel
265
s. 266 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som för- valtas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar.
I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning.
Regeringens intygande baseras även på ramverket för intern styrning och kontroll. Genom ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran vilken möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.
Regeringens intygande syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt medför intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Intygandet, som ingår som en del i årsredo- visningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisions- rätten.
6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll
Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar:
– myndighetsförordningen (2007:515),
– internrevisionsförordningen (2006:1228),
– förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och
– förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag.
I myndighetsförordningen fastställs att myndig- hetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom i dess instruktioner bestämt att de ska inrätta internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken implementeras ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.
Myndigheter som omfattas av internrevisions- förordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förord- ningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande samt att myndigheten ska upprätta delårsrapport.
En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Brister och ofullständigheter kan motverkas i redovisning, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.
6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige får i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvud- sakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidrags- kategorin ligger dock ansvaret för att admini- strera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlems-
266
s. 267 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
staten och de omfattas därför inte av regeringens intygande.
Det är således enbart de medel som Sverige erhåller och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel. På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att förvalta medlen.
Intygandet för 2014 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från
– Europeiska garantifonden för jordbruket,
– Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling,
– Europeiska regionala utvecklingsfonden,
– Europeiska socialfonden,
– Europeiska fiskerifonden,
– Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare,
– Europeiska flyktingfonden,
– Europeiska återvändandefonden och
– Europeiska fonden för yttre gränser.
Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för samtliga fonder.
Europeiska garantifonden för jordbruket
Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden) har under 2014 finansierat olika direktstöd till jordbrukare och interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EU har svarat för finansieringen av stödåtgärderna.
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) har varit ansvarigt utbetalningsställe och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) har varit attesterande organ.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Landsbygdsfonden) har för de fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014–2020
Skr. 2014/15:101
finansierat insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har finansierats gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket har varit ansvarigt utbetalningsställe för fonden och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. ESV har varit attesterande organ.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionala utvecklingsfonden) har för den fler- åriga budgetramen 2007–2013 finansierat åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
I Sverige har Regionala utvecklingsfonden varit uppdelad i åtta regionala program och fem territoriella program. För varje program har en förvaltande myndighet, en attesterande myndig- het och en revisionsmyndighet utsetts. Det är den förvaltande myndigheten som har haft ansvaret för att det operativa programmet förvaltats och genomförts på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten har även betalat ut fondmedlen till de slutliga stödmottagarna. Den attesterande myndigheten har gjort en bedömning av om kostnaderna är stödberättigande och intygat till kommissionen att utgiftsdeklarationerna är korrekta.
Tillväxtverket har varit förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. För fyra territoriella program har Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län varit förvaltande och attesterande myndigheter.
ESV har varit revisionsmyndighet för de program inom Regionala utvecklingsfonden som förvaltats i Sverige.
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden (Socialfonden) har för de fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014– 2020 finansierat åtgärder som syftat till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i programmen har finansierats gemensamt av Sverige och EU.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) har varit förvaltande myndighet för de berörda programmen inom Socialfonden och har därmed ansvarat för att
267
s. 268 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
dessa genomförts på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten har även svarat för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet har därutöver varit attesterande myndighet.
ESV har varit revisionsmyndighet för programmen inom Socialfonden.
Europeiska fiskerifonden
Europeiska fiskerifonden (Fiskerifonden) har för den fleråriga budgetramen 2007–2013 främst finansierat åtgärder för att nå målet om att säkra bevarandet och det hållbara utnyttjande av havets resurser. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket har varit förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV har varit revisionsmyndighet.
SOLID-fonderna – Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under budgetramen 2007–2013. Den omfattar fyra olika fonder:
– Europeiska flyktingfonden (2008–2013) (Flyktingfonden),
– Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007–2013) (Gränsfonden),
– Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007–2013) (Integrationsfonden) och
– Europeiska återvändandefonden (2008– 2013) (Återvändandefonden).
Fonderna har finansierat samarbetsprojekt för flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande. Åtgärderna i programmen har finansierats gemensamt av Sverige och EU.
Migrationsverket har varit ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som fått stöd från Flyktingfonden och Återvändandefonden. Svenska ESF-rådet har varit ansvarig myndighet för Integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för Gränsfonden. Ansvariga myndigheter ska sköta uppdraget i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. ESV har varit revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet.
6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel
Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning och en kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2014 omfattar de fleråriga budget- ramarna för 2007–2013 och 2014–2020.
6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen
Det är endast EU-medel med delat förvaltningsansvar som ingår i räkenskaps- sammanställningen. Dessa medel brutto- redovisas på statens budget. Sammanställningen bygger på uppgifter som har lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndigheters årsredo- visningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna kan sammanfattas på följande sätt.
I resultaträkningen redovisas intäkter av EU- medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under den period då betalning sker, men i de fall intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de.
På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte mot- tagits. För en mottagen betalning som avser en senare period eller som bedöms behöva åter- betalas, redovisas en skuld eller period- avgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Skillnaden mellan fordran, skuld och period- avgränsningspost är vanligen att om anspråk på betalning har ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en period- avgränsningspost.
Utgifter på statens budget som finansieras från EU-budgeten avser i allt väsentligt transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre
268
s. 269 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna på statens budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalning sker.
6.2.2 Resultaträkning
Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts.
Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014–2020
Miljoner kronor
2014
2013
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska garantifonden för jordbruket
6 314
6 147
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014-2020
1 267
-
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007-2013
921
2 348
Europeiska strukturstödet till fisket m.m.
67
64
Europeiska regionala utvecklingsfonden
977
1 388
Europeiska socialfonden 2014-2020
9
-
Europeiska socialfonden 2007-2013
957
1 151
Europeiska flykting- och
återvändandefonden
108
142
Europeiska fonden för integration av
tredjelandsmedborgare
24
26
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.
10 644
11 266
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-110
-112
Kostnader för lokaler
-7
-8
Övriga driftkostnader
-75
-88
Summa verksamhetens kostnader
-192
-208
Lämnade bidrag
Europeiska garantifonden för jordbruket
-6 281
-6 005
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014-2020
-1 199
-
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007-2013
-1 083
-2 308
Europeiska strukturstödet till fisket m.m.
-66
-68
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-959
-1 329
Europeiska socialfonden 2014-2020
-9
-
Europeiska socialfonden 2007-2013
-944
-1 121
Europeiska flykting- och
återvändandefonden
-44
-37
Europeiska fonden för integration av
tredjelandsmedborgare
-31
-27
Summa lämnade bidrag
-10 616
-10 895
Summa kostnader
-10 808
-11 103
Nettokostnad/intäkt
-164
163
Intäkter – återflödet från EU-budgeten minskade
Intäkterna från EU minskade 2014 med 622 miljoner kronor, vilket främst beror på att programperioden 2007–2013 går mot sitt slut samtidigt som verksamheten i den nya programperioden inte har påbörjats i särskilt hög grad. Jämfört med 2013 minskade intäkterna
från
Regionala
utvecklingsfonden
med
411 miljoner kronor
och Socialfonden
med
185 miljoner kronor.
För 2014 redovisade Jordbruksverket intäkter från jordbruksfonderna på 8 569 miljoner kronor vilket är i nivå med förra året. Intäkterna utgörs till största delen av medel från jordbruks- fonderna för finansiering av gårdsstöd och lands- bygdsutveckling. För det nya landsbygds- programmet 2014–2020 har Jordbruksverket för stödåret 2014 periodiserat intäkter på 1 267 mil- joner kronor som ännu inte rekvirerats från EU.
Tillväxtverket och till en mindre del Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisade intäkter
på 977 miljoner
kronor från
Regionala
utvecklingsfonden.
Svenska ESF-rådet redo-
visade intäkter på
966 miljoner
kronor från
Socialfonden respektive 24 miljoner kronor från Integrationsfonden. Migrationsverket redo- visade intäkter på 108 miljoner kronor från Flykting- och Återvändandefonden.
Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade
Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst del av de bidrag som finansieras med
EU-medel.
Av
de
medel
Jordbruksverket
lämnade
i
EU-finansierade bidrag om
totalt
8 629 miljoner
kronor
utgör
6 281 miljoner
kronor
medel
från
Garantifonden
och
2 282 miljoner kronor utgör medel från Lands- bygdsfonden. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län lämnade bidrag finansierade från Regionala utvecklingsfonden med 959 miljoner kronor vilket är en minskning med 370 miljoner jämfört med 2013. Minskningen beror på minskade utbetalningar inom Regionala utveck- lingsfonden 2007–2013 eftersom program- perioden närmar sig sitt slut.
Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till 953 miljoner kronor. Migrationsverket redo- visade lämnade bidrag finansierade från Flykting- respektive Återvändandefonden med 44 miljoner kronor. Sammantaget minskade
269
s. 270 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
bidrag finansierade med EU-medel med 279 miljoner kronor jämfört med 2013.
6.2.3 Balansräkning
Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten.
Tabell 6.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014–2020
Miljoner kronor
2014-12-31
2013-12-31
Övriga kortfristiga fordringar
2014-2020
6 327
-
Övriga kortfristiga fordringar
2007-2013
62
7 617
Upplupna intäkter 2014-2020
1 267
-
Upplupna intäkter 2007-2013
472
1 601
Summa tillgångar
8 128
9 218
Kapital
6 939
7 920
Övriga kortfristiga skulder 2014-
2020
34
-
Övriga kortfristiga skulder 2007-
2013
4
-
Upplupna kostnader 2014-2020
311
-
Upplupna kostnader 2007-2013
-
46
Oförbrukade bidrag 2007-2013
712
1 252
Förutbetalda intäkter 2014-2020
128
-
Summa kapital och skulder
8 128
9 218
Fordringarna minskade
Fordringarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som utbetalades i slutet av 2014 med sammanlagt 6 327 miljoner kronor samt upplupna intäkter för landsbygdsstöd för programperioden 2014–2020 med 1 267 miljoner kronor. I övrigt redovisar Tillväxtverket upplupna intäkter för programperioden 2007– 2013 med 233 miljoner kronor, Migrationsverket med 203 miljoner kronor och Svenska ESF-rådet med 36 miljoner kronor.
Skulderna minskade något
Skulderna utgörs främst av oförbrukade bidrag i form av förskott från Landsbygdsfonden för den gamla programperioden på 539 miljoner kronor och Socialfonden på 172 miljoner kronor.
6.2.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning
I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar avseende EU-medel som genomförs med delad förvaltning i Sverige.
Tabell 6.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014–2020
Tusental kronor
UO/Anslag
Utfall 2014
Utfall 2013
08
Från EU-budgeten
1:8
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
87 353
121 887
13
Från EU-budgeten
1:6
finansierade insatser för
integration av
tredjelandsmedborgare
31 022
27 224
14
Europeiska socialfonden m.m.
1:6
för perioden 2014–2020
9 372
-
14
Europeiska socialfonden m.m.
1:12
för perioden 2007–2013
971 493
1 153 788
19
Europeiska regionala
1:3
utvecklingsfonden perioden
2007-2013
966 371
1 373 210
23
Gårdsstöd m.m.
1:10
6 149 384
5 917 560
23
Intervention för
1:11
jordbruksprodukter m.m.
131 037
88 078
23
Från EU-budgeten
1:14
finansierade strukturstöd till
fisket m.m.
65 724
70 624
23
Från EU-budgeten
1:19
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur för perioden 2014-
2020
1 277 346
-
23
Från EU-budgeten
1:19
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur för perioden 2007-
2013
1 062 381
2 385 360
Summa anslag
10 751 483
11 137 731
Inkomsttitlar
6111
Gårdsstöd
5 859 430
5 670 637
6113
Övriga interventioner
124 138
98 019
6115
Djurbidrag
-7
-84
6116
Offentlig lagring
0
8 366
6119
Övriga bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket
181 319
73 554
6124
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007-
2013
1 945 809
1 603 091
6213
Bidrag från Europeiska
fiskefonden 2007-2013
50 490
93 520
270
s. 271 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
6313
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklingsfonden
2007-2013
1 330 824
1 291 714
6314
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklingsfonden
2014-2020
64 395
-
6413
Bidrag från Europeiska
socialfonden 2007-2013
1 908 616
867 588
6414
Bidrag från Europeiska
socialfonden 2014-2020
73 077
-
6911
Övriga bidrag från EU
64 070
146 361
Summa inkomsttitlar
11 602 161
9 852 766
Saldo
-850 678
1 284 965
Vissa siffror i tabellen är justerade för nationell medfinansiering och medel som inte rör delad förvaltning och överensstämmer därför inte med det redovisade utfallet på anslag och inkomsttitlar eller vissa uppgifter i tabell 6.4.
Utgifter på statens budget minskade
Utgifter som redovisades mot anslag utgörs till största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket redovisade utgifter för gårdsstöd med 6 149 miljoner kronor och åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur med 1 062 miljoner kronor för programperioden 2007–2013 respektive 1 277 miljoner kronor för program- perioden 2014–2020. Jordbruksverket redovisade även utgifter för intervention och strukturstöd till fisket m.m.
Bland övriga utgifter är det i första hand Svenska ESF-rådet som redovisade stöd från Socialfonden och Integrationsfonden. Tillväxt- verket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisade utfall på anslag som finansieras av Regionala utvecklingsfonden. Migrationsverket redovisade lämnade stöd från Flyktingfonden och Återvändandefonden.
Inkomster på statens budget ökade
Inkomster av EU-medel på statens budget ökade med 1 749 miljoner kronor jämfört med 2013. Av årets totala inkomster från EU, utgör 70 procent, dvs. 8 111 miljoner kronor, inkomst- er avseende jordbruksstöd finansierade av Garantifonden och Landsbygdsfonden. Dessa medel liksom övriga jordbruksstöd ovan redo- visades av Jordbruksverket.
Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisade bidrag från Regionala utvecklings- fonden. Svenska ESF-rådet redovisade in- komster från Socialfonden på 1 982 miljoner kronor varav 73 miljoner kronor avser program- perioden 2014–2020. På inkomsttitel Övriga bidrag från EU redovisade Migrationsverket inkomster från Flyktingfonden med 66 miljoner
Skr. 2014/15:101
kronor samt en återbetalning av medel till Återvändandefonden med 2 miljoner kronor.
6.3 Bedömning av ansvariga myndigheter
I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i sina årsredovisningar. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program/fonder respektive myndigheters årsredovisningar. I avsnittet redogörs även för de åtgärder som vidtas vid myndigheterna med anledning av revisionens anmärkningar.
6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll
Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar gör i respektive årsredovisning.
Jordbruksfonderna
I årsredovisningen för 2014 intygar Jordbruks- verkets generaldirektör att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heten vara betryggande.
Förutom att Jordbruksverket lämnar en bedömning och ett intygande enligt förord- ningen om årsredovisning och budgetunderlag har direktören för utbetalningsstället vid myndigheten lämnat en förvaltningsförklaring enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jord- brukspolitiken. Förklaringen ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (den 16 oktober 2013 till den 15 oktober 2014) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV.
271
s. 272 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Av förvaltningsförklaringen framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör Garantifonden och Landsbygdsfonden har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskaps- reglerna.
ESV har i ett yttrande angivit att förvalt- ningsförklaringen på alla väsentliga punkter överensstämmer med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1306/2013.
Regionala utvecklingsfonden
Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredo- visningen för 2014 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.
Socialfonden
Tillförordnad generaldirektör för Svenska ESF- rådet intygar i myndighetens årsredovisning för 2014 att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.
Fiskerifonden
Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen för 2014 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kost- nader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande.
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
Myndighetsledningarna vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet och Rikspolisstyrelsen intygar att respektive årsredovisning för 2014 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Migrationsverket och Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heterna är betryggande.
Rikspolisstyrelsen anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel.
6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser samt åtgärder vid myndigheterna
Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för EU-medel i Sverige. ESV granskar de program och fonder där ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och genomförandet av kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsyttrande. I följande avsnitt redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive program/fond. ESV:s bedömning grundar sig på genomfört revisionsarbete under gransknings- perioden.
Granskningsresultaten bedöms av kommissionen som acceptabla där fel i de under- liggande transaktionerna understiger en gräns på två procent.
Jordbruksfonderna
Utöver yttrandet om Jordbruksverkets förvaltningsförklaring lämnar ESV även ett yttrande per jordbruksfond om årsräken- skaperna i egenskap av att ESV är attesterande organ för Garantifonden och Landsbygds- fonden. Yttrandet omfattar även den interna kontrollens effektivitet. ESV anser att redo- visningarna för Garantifonden och Landsbygds- fonden är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV bedömer för båda
272
s. 273 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
fonderna att de interna kontrollförfarandena fungerat tillfredsställande baserat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. Utan att det påverkar uttalandet påtalar dock ESV ett visst förhållande inom en del av Landsbygdsfonden. ESV har efter statistisk felutvärdering bedömt att den finansiella redovisningen för stödformerna företags- och projektstöd inom Landsbygds- fonden uppvisar fel med 2,03 procent.
Med anledning av de brister som identifierats vid ESV:s granskning har en rad åtgärder vidtagits av Jordbruksverket för att komma till rätta med dessa fel. Bland annat pågår arbete för att utreda möjligheten till förbättrad tillämpning av vissa kontroller, främst vad gäller offentlig upphandling, dubbel- och medfinansiering samt möjligheten att avgöra om kostnader är rimliga. Regeringen följer noga arbetet för att minska felen hos berörda myndigheter i hanteringen avseende företags- och projektstöden.
Regionala utvecklingsfonden
ESV har genomfört system- och projekt- granskningar för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i rådets förord- ning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestäm- melser för Europeiska regionala utvecklings- fonden, Europeiska socialfonden och Samman- hållningsfonden och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 om tillämpnings- föreskrifter för förordning (EG) nr 1083/2006 för samtliga åtta regionala program inom Regionala utvecklingsfonden och fem territoriella program som förvaltats i Sverige.
ESV har lämnat yttranden utan förbehåll med ett undantag. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd av detta, ger rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Undantaget avser det operativa programmet Interreg IV A Sverige-Norge. ESV bedömer där att förvaltnings- och kontrollsystemen inte fungerade på ett sådant sätt att de ger en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta. ESV uppskattar att reservationen berör 4,01 procent av de sammanlagda deklarerade utgifterna. Identifierade brister i förvaltnings- och
Skr. 2014/15:101
kontrollsystem berör förvaltningen hos Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Regeringen noterar att det endast är ett projekt som har haft brister vid ESV:s granskning som ligger till grund för den slutliga felprocenten, men följer länsstyrelsens arbete noga med att hantera identifierade brister. Länsstyrelsen har gjort nya bedömningar av stödberättigande utgifter, vilket ska verifieras av ESV.
Socialfonden
ESV har genomfört system- och projekt- granskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemet under perioden har varit för- enligt med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för det operativa programmet inom Socialfonden. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet har fungerat tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd av detta, ger rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Fiskerifonden
ESV bedömer att förvaltnings- och kontroll- systemet för det operativa programmet inom Fiskerifonden har varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden och i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1198/2006 och har fungerat tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
För Gränsfonden har ESV under 2014 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2011 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i Europaparlamentet och rådets beslut nr 574/2007/EG om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden 2007– 2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar och kommissionens beslut 2008/456/EG om
273
s. 274 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
tillämpningsföreskrifter för beslut nr 574/2007/EG. ESV bedömer att systemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer även att utgifts- redogörelserna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ramen för det årliga programmet och att ansökan om slutbetalning av gemenskaps- bidraget till detta årliga program är giltig.
För Integrationsfonden har ESV under 2014 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2011 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i rådets beslut nr 2007/435/EG om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar och kommissionens beslut 2008/457/EG om tillämpningsföreskrifter för beslut 2007/435/EG. ESV bedömer att systemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden. Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV uppskattar att 3,74 procent av de sammanlagda granskade utgifterna är felaktiga.
Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för Integrationsfonden. I syfte att säkerställa korrekta tolkningar och tillämpningar av fondens regelverk genomförs seminarier för den personal som arbetar med fonden. Myndigheten har även utvecklat och reviderat mallar, rutiner, projekthandledning och allmänna villkor för att förtydliga och förenkla för stödmottagare och ansvarig myndighet.
För Flyktingfonden har ESV under 2014 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2011 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i Europaparlamentet och rådets beslut 573/2007/EG om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och
hantering av migrationsströmmar och kommissionens beslut 2008/22/EG om tillämpningsföreskrifter för beslut nr 573/2007/EG. ESV bedömer att systemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta utom i följande avseenden. Förvaltnings- och kontrollsystemet har inte fungerat effektivt avseende ansvarig myndighets kontroller vid handläggning av stödmottagarnas rekvisitioner. ESV uppskattar att 3,15 procent av de sammanlagda granskade utgifterna är felaktiga. Myndigheten har korrigerat rekvirerat belopp för identifierade felaktigheter. Kvarvarande felprocent i granskade projekt är därefter noll.
För Återvändandefonden har ESV under 2014 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2011 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i Europaparlamentet och rådets beslut nr 575/2007/EG om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar och kommissionens beslut 2008/458/EG om tillämpningsföreskrifter för beslut nr 575/2007/EG. ESV bedömer att systemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Migrationsverket är ansvarig myndighet för Flykting- och Återvändandefonden. För flyktingfonden har Migrationsverket i syfte att få lägre felprocent i återstående utgiftsdeklarat- ioner ökat den interna informationen och kommunikationen inom fondförvaltningen. Vidare sker kontinuerligt riktade kompetens- utvecklingsinsatser samt dialog med samarbets- partners, exempelvis ESV och kommissionen. Ytterligare insatser har genomförts och fortsätter att genomföras för att brister i hur projekten följer lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ska kunna undvikas.
274
s. 275 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
6.3.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räken- skapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse. Riksrevisionens uttalande omfattar bl.a. om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet avser även om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.
Med två undantag erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel för 2014 en standard- utformad revisionsberättelse. Undantagen är Länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län. Anledningen till Riksrevisionens avvikande mening är dock inte kopplad till EU-medels- hantering eller redovisning av EU-medel. Enligt Riksrevisionens uppfattning ger således aktuella myndigheters årsredovisningar en i alla väsent- liga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2014 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budget- underlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.
Skr. 2014/15:101
6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel
Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens ut- talande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Under året har ESV:s yttranden innehållit reservationer för fyra fonder – Landsbygdsfonden, Interreg IV A Sverige- Norge, Integrationsfonden och Flyktingfonden. De myndigheter som förvaltar aktuella program/fonder har dock rapporterat rättvisande räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Riksrevisionen har inte gjort något uttalande med reservation eller avvikande mening som avser EU-medel vid sin granskning av de aktuella myndigheterna.
Regeringen noterar att ansvariga myndigheter vidtar åtgärder för att säkerställa en korrekt hantering och rapportering av EU-medel. Myndigheterna gör även korrigeringar av felaktigt utbetalda belopp för de fonder där det finns sådana krav. Resultaten från ESV:s granskning behandlas för närvarande av kommissionen. Då felprocenten bedöms för hela programperioden mot kommissionens fastställda toleransnivå på två procent, är det möjligt att de identifierade bristerna inte längre är föremål för reservation efter programperiodens slut. Regeringen följer kommissionens behandling av resultaten noga, men bedömer att det hos ansvariga myndigheter finns tillräckliga rutiner för att kunna säkerställa en korrekt hantering av EU-medel.
Regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
275
s. 276 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
6.5 Europeiska revisionsrättens däremot revisionsrätten ett uttalande med
årsrapport om budgetgenomförandet
Revisionsrätten genomför den externa revi- sionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av budgeten 2013.
Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel tas emot och används, samt bedöma hur de Europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel.
Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budget- genomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlit- lighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår.
Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för ministerrådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet.
6.5.1 Väsentliga iakttagelser budgetåret 2013
Revisionsrätten lämnade i revisionsförklaringen ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade
reservation.
Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 4,7 procent för kommissionens genomförande av budgeten 2013 (jämfört med 4,8 procent för 2012). Revisionsrättens upp- skattning av felprocenten är inte ett mått på bedrägeri, ineffektivitet eller slöseri. Det är en uppskattning av det penningbelopp som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom det inte använts i enlighet med EU:s regler. Exempel på typiska fel är betalningar till ett företag som uppges vara litet eller medelstort men som i själva verket ägs av ett stort företag eller tillägg till ett befintligt upphandlings- kontrakt utan att andra anbudsgivare får möjlighet att lämna anbud.
Merparten av felen förekom inom utgiftsom- råden där förvaltningen delas mellan medlems- staterna och kommissionen. De utgiftsområden där det förekom flest fel var återigen Regional- politik, energi och transport med en uppskattad felprocent på 6,9 procent och Landsbygds- utveckling, miljö, fiske och hälsa med 6,7 procent.
6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige
Revisionsrätten har i årsrapporten för 2013 rapporterat om brister i transportprojekt från granskningar i bl.a. Sverige. Det aktuella fallet rör efterlevnad av upphandlingsregler och avser kommissionens direkta förvaltning. Det rör således inte förvaltning där medlemsstaten Sverige ansvarar för förvaltningen tillsammans med kommissionen, utan det är ett av kommissionens genomförandeorgan som är ansvarigt.
Sverige nämns även i kapitlet för jordbruksstöd. Revisionsrätten har dock inte identifierat några brister i Sverige för aktuellt granskningsår utan nämner enbart att kommissionen har konstaterat att det funnits brister i Sverige i fråga om permanent betesmark. Felen i sig är kända sedan tidigare år och Sverige har redan åtgärdat aktuella brister.
276
s. 277 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
6.5.3 Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m., som riksdagen ställt sig bakom (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budget- området. I den svenska politiken ingår även att prioritera uppföljning och kontroll av EU- medel.
Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ytterst an- svarig för budgetens genomförande. Medlems- staterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen igenom- förandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och vid att kommissionen till- sammans med medlemsstaterna vidtar nöd- vändiga åtgärder för att komma tillrätta med de brister som revisionsrätten upptäcker.
Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2015 var att rekommendera Europa- parlamentet att bevilja kommissionen ansvars- frihet för budgetåret 2013. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid omröstningen eftersom revisionsrättens granskning visade en så hög felprocent. Nederländerna och Storbritannien röstade också nej till att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.
6.6 Redovisning av samtliga EU- medel
I detta avsnitt visas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomst- titlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2014 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Redo- visningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget.
Skr. 2014/15:101
6.6.1 Avgiften till EU:s budget
EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU- budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvud- sakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för gemenskapernas egna medel 9 . De egna medlen består av fyra komponenter.
Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent 10 av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.
Inom ramen för den gemensamma jordbruks- politiken tas en särskild produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller EU- budgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procent- sats som för tullavgifter.
Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Harmonise- rad mervärdesskattebas innebär att medlems- staternas intäkter från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlems- staterna.
Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU- budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på BNI-avgiften är en restpost och fastställs för att säkra att EU- budgetens inkomster och utgifter balanserar.
Ett antal medlemsstater har dock medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur finansieras av övriga medlemsstater. Nedsätt-
9 Tillämpas tills dess att rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel för perioden 2014–2020 trätt i kraft.
10 När beslut om egna medel för perioden 2014–2020 trätt i kraft uppgår behållningen till 20 procent. Detta kommer att tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2014.
277
s. 278 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
ningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs. kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. Dessa nedsättningar kommer att hanteras med retro- aktivitet från den 1 januari 2014 när Europeiska unionens beslut om egna medel för 2014–2020 trätt i kraft.
6.6.2 Redovisningen i statens budget
I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Brutto- redovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan de bidrags- utbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig.
Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU- avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till kommissionen för EU- budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, som till exempel:
– faktisk uppbörd av tullar och import- avgifter,
– revideringar av medlemsstaternas BNI,
– revideringar av baser för mervärdesskatt,
– utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och
– ändringsbudgetar på unionsnivå.
Högre avgift till EU än beräknat i budgeten
Sveriges avgift till EU uppgick 2014 till 41 553 miljoner kronor och är därmed 3 853 mil- joner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det högre utfallet förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mervärdesskattebas för 1995– 2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar på EU-budgeten för 2014. Beslut om ändrings- budgetar fattades i december 2014 och medför att betalningar till EU minskar med 2 804 mil- joner kronor, men först under 2015.
Revideringarna av BNI och mervärdesskatte- baserna kommer att leda till ytterligare minskade betalningar till EU för Sverige. Totalt beräknas betalningarna minska med ytterligare 1 600 mil- joner kronor under 2015.
För att finansiera den högre avgiften för 2014 medgav regeringen i regleringsbrev att anslaget fick överskridas med 300 miljoner kronor. Hela anslagskrediten för BNI-avgiften 3 468 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna över- skridandet utnyttjades 273 miljoner kronor.
Högre avgift 2014 i avvaktan på rabatt
Jämfört med 2013 ökade avgiften till EU med 4 141 miljoner kronor (11,1 procent). Det högre utfallet förklaras främst av att de rabatter som Sverige för perioden 2014–2020 erhåller på BNI- avgiften och på den mervärdesskattebaserade avgiften ännu inte realiserats utan kommer att hanteras retroaktivt. Det medför exempelvis att den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 5 252 miljoner kronor 2014, vilket är 3 537 miljoner kronor högre än föregående år.
Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen
Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2014 uppgick till 38 718 miljoner kronor (se avsnitt 3.5 not 4). Det är 2 835 miljoner kronor lägre än det kassamässiga utfallet i budgetens utfall, som uppgick till 41 553 miljoner kronor. Skillnaden förklaras av att hänsyn tagits till de minskade inbetalningarna av Sveriges BNI-avgift och mervärdesskattebaserade avgift för 2014 som reglerades i februari 2015 samt till retroaktiva justeringar av sockeravgifter.
Återflöde från EU ökade
Betalningarna från EU ökade med 1 598 mil- joner kronor. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvud- sakligen från Garantifonden och Landsbygds- fonden. I tabell 6.4 sammanfattas det kassa- mässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2010– 2014.
Uppgifterna i tabellen ger inte en helt full- ständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten ibland står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd
278
s. 279 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 6.4 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
Förändring
Miljoner kronor
2010
2011
2012
2013
2014
2013/2014
Tullavgift
4 103
4 399
4 004
3 820
4 185
365
Sockeravgifter
52
24
46
-7
53
60
Avgift till tillfällig
omstrukturering av EU:s
sockersektor
136
-
-
-
-
-
Mervärdesskattebaserad avgift
1 444
1 564
1 643
1 714
5 252
3 537
BNI-baserad avgift
24 323
24 312
25 461
31 478
31 600
122
Storbritannien-avgift
349
297
298
407
463
56
Summa betalningar till EU 1
30 407
30 596
31 452
37 412
41 553
4 141
Bidrag från Europeiska
utvecklings- och garantifonden
för jordbruket
0
-20
-1
0
0
0
Bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket
7 345
6 170
5 896
5 850
6 165
314
Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen
2 884
2 521
2 564
1 603
1 945
342
Bidrag från EU till
fiskenäringen
102
50
2
94
38
-55
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklingsfonden
872
1 842
1 003
1 292
1 395
104
Bidrag från Europeiska
socialfonden
1 151
1 191
-1
842
1 982
1 140
Bidrag till transeuropeiska
nätverk
391
419
212
393
294
-100
Övriga bidrag från EU
232
155
107
192
45
-147
Summa bidrag m.m. 2
12 977
12 328
9 782
10 266
11 864
1 598
Nettoflöde från statens budget
till EU
17 430
18 268
21 670
27 146
29 689
2 543
1 Avräknat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.
2 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m
och livsmedel. Medfinansieringen är en förut- sättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU- budgeten.
Garantifonden finansieras helt genom EU- budgeten bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar. Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.
Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2014 till 11 061 miljoner kronor (tabell 6.5). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2014 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till
11 864 miljoner kronor (tabell 6.4). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 804 miljoner kronor.
Periodiseringseffekterna uppkommer efter- som EU-budgeten generellt sett ersätter utbetal- ningar av stöd i efterhand. För Garantifonden och övriga strukturfonder förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.
279
s. 280 Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel Kontrollera mot PDF
Skr. 2014/15:101
Tabell 6.5 Anslag finansierade med EU-medel
Tusental kronor
UO/Anslag
Anslagsnamn
2013
2014
Förändring
08
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
121 887
87 353
-34 534
13
1:6
Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av
tredjelandsmedborgare
27 224
31 022
3 798
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
-
9 372
9 372
14
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013
1 153 788
971 493
-182 295
19
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013
1 373 210
966 371
-406 839
22
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
393 448
309 037
-84 411
23
1:10
Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
5 917 560
6 149 384
231 824
23
1:11
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
88 078
131 037
42 959
23
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
70 624
65 724
-4 900
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för jordbruks- och
livsmedelsstatistik 2014–2020
-
1 277 346
1 277 346
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur 2007–2013
2 385 360
1 062 381
-1 322 979
Summa
11 531 179
11 060 520
-470 659
6.6.3 Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassa- mässiga redovisningen i statens budget.
Bidrag utanför statens budget
Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2014 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 1 856 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisades som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget.
280
opaginerad Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
s. 3 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget för budgetåren 2012–2014 med 2014 års inkomststruktur
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
Skatt på arbete
992 243 143
982 817 642
-9 425 501
964 847 580
937 194 518
1100
Direkta skatter på arbete
531 337 782
525 710 302
-5 627 480
522 974 629
505 063 334
1110
Inkomstskatter
648 392 293
646 263 882
-2 128 411
626 746 191
604 919 265
1111
Statlig inkomstskatt
45 459 085
46 236 307
777 222
44 812 429
44 152 984
1115
Kommunal inkomstskatt
602 933 208
600 027 575
-2 905 633
581 933 762
560 766 282
1120
Allmän pensionsavgift
104 256 727
103 850 579
-406 148
100 860 936
97 560 647
1121
Allmän pensionsavgift
104 256 727
103 850 579
-406 148
100 860 936
97 560 647
1130
Artistskatt
6 346
0
-6 346
-535
6 346
1131
Artistskatt
6 346
0
-6 346
-535
6 346
1140
Skattereduktioner
-221 317 584
-224 404 158
-3 086 574
-204 631 964
-197 422 924
1141
Allmän pensionsavgift
-104 725 776
-103 818 301
907 475
-100 829 588
-97 531 990
1144
Fastighetsavgift
-197 805
-207 743
-9 938
-207 743
-199 075
1149
Bredband
0
0
0
0
0
1151
Sjöinkomst
-62 703
-56 440
6 263
-56 440
-62 784
1152
Stormskador
0
0
0
0
0
1153
Jobbskatteavdrag
-99 245 737
-100 135 018
-889 281
-85 795 434
-83 603 806
1154
Hus-avdrag
-16 815 563
-19 966 657
-3 151 094
-17 532 708
-15 871 877
1155
Gåvor till ideell verksamhet
-270 000
-220 000
50 000
-210 050
-153 392
1200
Indirekta skatter på arbete
460 905 361
457 107 339
-3 798 022
441 872 950
432 131 183
1210
Arbetsgivaravgifter
470 472 369
471 546 937
1 074 568
454 311 687
442 447 525
1211
Sjukförsäkringsavgift
60 382 363
60 287 318
-95 045
58 364 742
65 433 999
1212
Föräldraförsäkringsavgift
36 090 508
36 037 568
-52 940
34 854 497
33 877 937
1213
Arbetsskadeavgift
4 164 289
4 151 354
-12 935
4 022 490
3 914 108
1214
Ålderspensionsavgift
154 411 255
154 990 391
579 136
149 659 633
145 215 835
1215
Efterlevandepensionsavgift
16 240 729
16 216 113
-24 616
15 692 806
15 250 316
1216
Arbetsmarknadsavgift
39 820 078
39 365 613
-454 465
39 006 717
37 918 546
1217
Allmän löneavgift
137 143 931
136 710 685
-433 246
131 670 284
119 393 134
1218
Ofördelade avgifter
0
121 701
121 701
-475 221
419 797
1219
Nedsatta avgifter
22 219 216
23 666 194
1 446 978
21 515 739
21 023 852
1240
Egenavgifter
14 164 525
12 417 404
-1 747 121
11 603 249
11 790 879
1241
Sjukförsäkringsavgift
1 267 894
41 003
-1 226 891
550 333
751 280
1242
Föräldraförsäkringsavgift
1 157 080
1 038 365
-118 715
960 441
1 007 751
1243
Arbetsskadeavgift
133 284
119 607
-13 677
113 175
115 638
1244
Ålderspensionsavgift, netto
5 265 168
4 820 793
-444 375
4 438 578
4 447 900
1245
Efterlevandepensionsavgift
520 394
467 146
-53 248
441 500
452 474
1246
Arbetsmarknadsavgift
-1 228 151
0
1 228 151
6 860
1 850
1247
Allmän löneavgift
4 397 373
3 776 580
-620 793
3 660 710
3 531 226
1248
Ofördelade avgifter
0
0
0
0
0
3
s. 4 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
1249
Nedsatta avgifter
2 651 483
2 153 910
-497 573
1 431 652
1 482 760
1260
Avgifter till
premiepensionssystemet
-32 099 593
-31 875 650
223 943
-31 048 242
-29 994 264
1261
Avgifter till
premiepensionssystemet
-32 099 593
-31 875 650
223 943
-31 048 242
-29 994 264
1270
Särskild löneskatt
40 176 001
38 200 417
-1 975 584
36 832 150
37 399 682
1271
Pensionskostnader, företag
33 941 227
32 078 672
-1 862 555
30 922 953
31 546 290
1272
Pensionskostnader, staten
3 347 889
3 615 017
267 128
3 416 368
3 387 273
1273
Förvärvsinkomster
1 862 520
1 668 568
-193 952
1 690 421
1 616 374
1274
Egenföretagare
1 024 365
838 160
-186 205
802 408
849 746
1275
Övrigt
0
0
0
0
0
1280
Nedsättningar
-32 666 476
-33 849 054
-1 182 578
-30 503 418
-30 371 175
1281
Sjöfartsstöd
-1 773 805
-1 414 746
359 059
-1 482 619
-1 671 981
1282
Arbetsgivaravgifter
-22 219 216
-23 666 194
-1 446 978
-21 515 739
-21 023 852
1283
Egenavgifter, generell
nedsättning
-2 558 643
-2 078 485
480 158
-1 358 552
-1 405 140
1284
Egenavgifter, regional
nedsättning
-92 840
-75 424
17 416
-73 100
-77 620
1285
Nystartjobb
-6 021 972
-6 606 838
-584 866
-6 073 407
-6 192 583
1286
Stöd till yrkesintroduktions-
anställning
0
-7 366
-7 366
0
0
1290
Tjänstegruppliv
858 535
667 286
-191 249
677 525
858 535
1291
Tjänstegruppliv
858 535
667 286
-191 249
677 525
858 535
1300
Skatt på kapital
185 335 645
191 805 490
6 469 845
172 723 104
167 764 573
1310
Skatt på kapital, hushåll
34 398 073
40 609 625
6 211 552
32 300 885
27 723 810
1311
Skatt på kapital
51 684 955
61 988 881
10 303 926
56 128 397
53 188 504
1312
Skattereduktion kapital
-17 393 060
-21 198 531
-3 805 471
-23 227 583
-25 562 080
1313
Expansionsmedelsskatt
106 178
-180 724
-286 902
-599 929
97 386
1314
Skattereduktion riskkapital
0
0
0
0
0
1320
Skatt på företagsvinster
97 260 302
95 524 556
-1 735 746
88 959 569
89 473 761
1321
Skatt på företagsvinster
97 260 302
95 524 556
-1 735 746
88 959 569
89 473 761
1322
Skattereduktioner
0
0
0
0
0
1330
Kupongskatt
4 448 606
4 209 768
-238 838
4 144 750
3 772 386
1331
Kupongskatt
4 448 606
4 209 768
-238 838
4 144 750
3 772 386
1340
Avkastningsskatt
9 936 684
10 333 088
396 404
6 850 326
10 145 534
1341
Avkastningsskatt hushåll
235 893
129 505
-106 388
129 505
178 086
1342
Avkastningsskatt företag
9 396 546
10 020 403
623 857
6 537 640
9 693 309
1343
Avkastningsskatt på individuellt
pensionssparande
304 245
183 180
-121 065
183 180
274 139
4
s. 5 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
1350
Fastighetskatt
30 946 510
31 866 997
920 487
31 559 010
28 692 633
1351
Fastighetsskatt hushåll
658 172
683 787
25 615
681 625
676 116
1352
Fastighetsskatt företag
14 318 990
15 104 445
785 455
14 985 205
12 163 117
1353
Kommunal fastighetsavgift
hushåll
12 861 733
12 965 167
103 434
12 740 295
12 395 191
1354
Kommunal fastighetsavgift
företag
3 107 615
3 113 598
5 983
3 151 886
3 458 209
1360
Stämpelskatt
8 345 470
9 261 456
915 986
8 912 902
7 960 956
1361
Stämpelskatt
8 345 470
9 261 456
915 986
8 912 902
7 960 956
1380
Arvsskatt
0
0
0
-4 338
-4 506
1381
Arvsskatt
0
0
0
-4 338
-4 506
1382
Gåvoskatt
0
0
0
0
1400
Skatt på konsumtion och
insatsvaror
473 390 121
468 200 189
-5 189 932
455 845 485
447 287 843
1410
Mervärdesskatt
352 604 736
353 754 902
1 150 166
339 477 048
330 645 730
1411
Mervärdesskatt
352 604 736
353 754 902
1 150 166
339 477 048
330 645 730
1412
Skattelättnad för vissa
byggtjänster
0
0
0
0
0
1420
Skatt på alkohol och tobak
24 682 564
24 173 926
-508 638
23 352 779
24 132 042
1421
Skatt på tobak
11 524 550
11 375 777
-148 773
11 135 834
11 799 143
1422
Skatt på etylalkohol
4 280 673
4 073 046
-207 627
3 996 282
4 325 579
1423
Skatt på vin
5 115 185
5 039 469
-75 716
4 709 227
4 592 854
1424
Skatt på mellanklassprodukter
201 383
157 699
-43 684
177 795
174 619
1425
Skatt på öl
3 558 032
3 509 352
-48 680
3 328 865
3 237 106
1426
Privatinförsel av alkohol och
tobak
2 741
18 583
15 842
4 777
2 741
1430
Energiskatt
41 612 972
38 988 850
-2 624 122
40 910 722
40 117 662
1431
Skatt på elektrisk kraft
21 280 932
19 719 457
-1 561 475
21 072 592
20 262 552
1432
Energiskatt bensin
10 868 091
10 656 353
-211 738
11 099 190
11 657 960
1433
Energiskatt oljeprodukter
9 152 354
8 311 723
-840 631
8 361 597
7 760 381
1434
Energiskatt övrigt
311 595
301 316
-10 279
377 343
436 769
1440
Koldioxidskatt
24 112 627
23 333 823
-778 804
24 030 964
25 243 961
1441
Koldioxidskatt bensin
8 455 061
8 489 568
34 507
8 845 404
9 343 330
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
14 796 797
14 262 576
-534 221
14 454 955
14 750 856
1443
Koldioxidskatt övrigt
860 769
581 679
-279 090
730 605
1 149 775
1450
Övriga skatter på energi och
miljö
6 059 640
4 437 388
-1 622 252
4 356 647
4 462 540
1451
Svavelskatt
29 117
10 211
-18 906
14 109
29 117
1452
Skatt på råtallolja
0
0
0
0
0
1453
Särskild skatt mot försurning
52 688
49 135
-3 553
57 402
51 270
1454
Skatt på bekämpningsmedel
99 283
105 112
5 829
92 428
92 669
5
s. 6 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
1455
Skatt på termisk effekt i
kärnkraftsreaktorer
4 227 816
3 840 689
-387 127
4 037 578
3 938 779
1456
Avfallsskatt
169 316
139 808
-29 508
119 320
198 397
1457
Avgifter till
Kemikalieinspektionen
46 000
42 655
-3 345
2 076
43 565
1458
Övriga skatter
120 090
73 779
-46 311
33 733
108 744
1459
Intäkter från EU:s handel med
utsläppsrätter
1 315 330
176 000
-1 139 330
1470
Skatt på vägtrafik
17 017 997
16 807 070
-210 927
16 501 959
15 602 840
1471
Fordonsskatt
11 786 131
11 576 354
-209 777
11 492 382
11 191 280
1472
Vägavgifter
801 715
753 466
-48 249
751 503
771 379
1473
Trängselskatt
1 625 000
1 675 834
50 834
1 492 600
811 998
1474
Skatt på trafikförsäkringspremier
2 805 151
2 801 416
-3 735
2 765 474
2 828 183
1480
Övriga skatter
7 299 585
6 704 230
-595 355
7 215 366
7 083 068
1481
Systembolaget AB:s överskott
93 636
150 000
56 364
115 585
90 000
1482
Inlevererat överskott från
Svenska Spel AB
5 239 819
4 763 000
-476 819
5 268 950
5 136 574
1483
Skatt på spel
16 689
15 275
-1 414
15 423
15 596
1484
Lotteriskatt
1 373 790
1 304 724
-69 066
1 293 087
1 319 238
1485
Lotteriavgifter
25 532
29 237
3 705
34 069
21 262
1486
Skatt på annonser och reklam
310 356
225 130
-85 226
243 761
290 032
1487
Koncessionsavgifter på
televisionens område
0
0
0
0
0
1488
Lokalradioavgifter
129 979
115 891
-14 088
128 211
127 679
1489
Avgifter avseende Myndigheten
för radio och tv
7 784
8 700
916
7 660
7 651
1491
Avgifter för telekommunikation
102 000
92 273
-9 727
108 619
75 035
1492
Försäljningsskatt på motorfordon
0
0
0
0
2
1500
Skatt på import
5 184 865
5 806 810
621 945
5 220 676
5 254 679
1511
Tullmedel
4 932 251
5 737 032
804 781
4 976 399
4 995 084
1512
Sockeravgifter
252 614
69 778
-182 836
244 277
259 595
1513
Avgifter till EU:s
omstruktureringsfond för
sockersektorn
0
0
0
0
0
1600
Restförda och övriga skatter
5 598 622
8 876 240
3 277 618
11 121 842
3 018 012
1610
Restförda skatter
-6 263 792
-5 874 886
388 906
-6 616 613
-6 263 792
1611
Restförda skatter, hushåll
-2 256 844
-1 535 108
721 736
-2 105 406
-2 256 844
1612
Restförda skatter, företag
-4 006 948
-4 339 778
-332 830
-4 511 207
-4 006 948
1620
Övriga skatter, hushåll
3 319 994
3 379 593
59 599
3 014 796
3 140 440
1621
Omprövningar aktuellt
taxeringsår
27 792
3 310
-24 482
3 310
-330 896
1622
Omprövningar äldre taxeringsår
1 000 000
3 579 489
2 579 489
49 582
2 782 379
1623
Anstånd
500 000
-2 604 728
-3 104 728
428 852
-1 737 371
6
s. 7 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
1624
Övriga skatter
1 520 759
2 132 520
611 761
2 264 050
2 173 479
1625
Skattetillägg
174 710
137 059
-37 651
137 059
145 004
1626
Förseningsavgifter
96 733
131 944
35 211
131 944
107 845
1630
Övriga skatter,företag
851 816
3 716 828
2 865 012
7 203 935
-1 149 240
1631
Omprövningar aktuellt
taxeringsår
-500 000
-1 660 360
-1 160 360
-1 660 360
-1 660 360
1632
Omprövningar äldre taxeringsår
400 000
3 340 735
2 940 735
-298 417
-439 238
1633
Anstånd
-1 000 000
431 786
1 431 786
6 903 985
-955 527
1634
Övriga skatter
529 951
514 076
-15 875
721 599
356 292
1635
Skattetillägg
1 231 804
851 391
-380 413
1 353 522
1 342 124
1636
Förseningsavgifter
190 061
239 199
49 138
183 606
207 468
1640
Intäkter som förs till fonder
7 690 604
7 654 705
-35 899
7 519 724
7 290 604
1641
Insättningsgarantiavgifter
4 615 910
4 533 199
-82 711
4 370 250
4 215 910
1642
Avgifter till Kärnavfallsfonden
2 412 026
2 451 051
39 025
2 478 449
2 412 026
1643
Bilskrotningsavgifter
0
0
0
0
0
1644
Batteriavgifter
5 624
4 451
-1 173
4 869
5 624
1645
Kväveoxidavgifter
657 044
666 004
8 960
666 156
657 044
Totala skatteintäkter
1 661 752 396
1 657 506 370
-4 246 026
1 609 758 686
1 560 519 625
1700
Avgående poster, skatter till EU
-7 818 532
-8 351 571
-533 039
-6 934 676
-6 897 752
1710
EU-skatter
-7 818 532
-8 351 571
-533 039
-6 934 676
-6 897 752
1711
EU-skatter
-7 818 532
-8 351 571
-533 039
-6 934 676
-6 897 752
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 653 933 864
1 649 154 799
-4 779 065
1 602 824 010
1 553 621 873
1800
Avgående poster, skatter till andra
sektorer
-832 257 036
-829 268 725
2 988 311
-804 953 434
-777 823 207
1810
Skatter till andra sektorer
-832 257 036
-829 268 725
2 988 311
-804 953 434
-777 823 207
1811
Kommunala inkomstskatter
-618 512 093
-615 715 877
2 796 216
-597 435 480
-576 229 218
1812
Avgifter till AP-fonder
-213 744 943
-213 552 849
192 094
-207 517 954
-201 593 989
Statens skatteintäkter
821 676 828
819 886 074
-1 790 754
797 870 576
775 798 666
1900
Periodiseringar
-9 864 712
-17 933 951
-8 069 239
-20 574 880
16 853 784
1910
Uppbördförskjutningar
10 280 538
3 611 268
-6 669 270
13 985 925
32 958 660
1911
Uppbördsförskjutningar
10 280 538
3 611 268
-6 669 270
13 985 925
32 958 660
1920
Betalningsförskjutningar
-19 945 250
-21 539 714
-1 594 464
-34 611 801
-16 108 371
1921
Kommuner och landsting
-9 148 335
-10 412 977
-1 264 642
-14 789 769
-237 692
1922
Ålderpensionssystemet
-699 272
-552 257
147 015
-164 591
864 814
1923
Företag och hushåll
-6 877 404
-7 869 383
-991 979
-20 173 620
-17 218 957
1924
Kyrkosamfund
-761 549
-11 275
750 274
470 392
515 261
7
s. 8 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
1925
EU
-2 458 690
-2 693 822
-235 132
45 787
-31 796
1930
Anstånd
-200 000
-5 505
194 495
50 997
3 495
1931
Anstånd
-200 000
-5 505
194 495
50 997
3 495
1000
Statens skatteinkomster
811 812 116
801 952 123
-9 859 993
777 295 697
792 652 450
2100
Rörelseöverskott
4 157 000
4 149 223
-7 777
7 602 682
8 042 781
2110
Affärsverkens inlevererade
överskott
482 000
553 000
71 000
618 000
378 000
2114
Luftfartsverkets inlevererade
överskott
2 000
-2 000
2116
Affärsverket Svenska Kraftnäts
inlevererade utdelning och
inleverans av motsvarig
480 000
553 000
73 000
618 000
378 000
2118
Sjöfartsverkets inlevererade
överskott
2120
Övriga myndigheters inlevererade
överskott
75 000
296 223
221 223
184 682
164 781
2124
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
25 000
41 818
16 818
56 290
49 115
2126
Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit
50 000
254 405
204 405
128 392
115 667
2130
Riksbankens inlevererade
överskott
3 600 000
3 300 000
-300 000
6 800 000
7 500 000
2131
Riksbankens inlevererade
överskott
3 600 000
3 300 000
-300 000
6 800 000
7 500 000
2200
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
467 000
487 624
20 624
456 538
243 364
2210
Överskott av
fastighetsförvaltning
467 000
487 624
20 624
456 538
243 364
2215
Inlevererat överskott av statens
fastighetsförvaltning
467 000
487 624
20 624
456 538
243 364
2300
Ränteinkomster
1 333 236
2 074 436
741 200
6 019 926
5 823 153
2320
Räntor på näringslån
-476
-899
-423
-863
-665
2314
Ränteinkomster på lån till
fiskerinäringen
18
10
-7
13
24
2316
Ränteinkomster på
vattenkraftslån
2322
Räntor på övriga näringslån,
Kammarkollegiet
-712
-993
-281
-997
-989
2323
Räntor på övriga näringslån
5
-5
0
3
2324
Ränteinkomster på
lokaliseringslån
214
84
-130
121
297
8
s. 9 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
2340
Räntor på studielån
44 000
37 195
-6 805
3 659 788
4 065 741
2341
Ränteinkomster på statens lån
för universitetsstudier och
garantilån för studera
2342
Ränteinkomster på allmänna
studielån
44 000
37 195
-6 805
39 739
54 069
2343
Ränteinkomster på studielån
upptagna efter 1988
0
3 620 050
4 011 672
2390
Övriga ränteinkomster
1 289 712
2 038 140
748 428
2 361 000
1 758 076
2391
Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering
1
4
3
6
32
2392
Räntor på intressemedel
2394
Övriga ränteinkomster
81 611
72 352
-9 258
66 582
107 146
2397
Räntor på skattekonton m.m.,
netto
1 208 100
1 965 784
757 684
2 294 412
1 650 899
2400
Inkomst av statens aktier
18 000 000
12 435 929
-5 564 071
20 654 852
21 657 783
2410
Inkomster av statens aktier
18 000 000
12 435 929
-5 564 071
20 654 852
21 657 783
2411
Inkomster av statens aktier
18 000 000
12 435 929
-5 564 071
20 654 852
21 657 783
2500
Offentligrättsliga avgifter
8 170 809
8 307 513
136 704
11 070 343
10 392 954
2511
Expeditions- och
ansökningsavgifter
827 282
838 541
11 259
800 797
798 337
2522
Avgifter för granskning av filmer
och videogram
4 200
3 180
-1 020
6 399
6 935
2525
Finansieringsavgift för
arbetslöshetskassor
2 849 000
2 848 034
-966
5 519 972
5 193 378
2526
Utjämningsavgift från
arbetslöshetskassor
2527
Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkning
25 100
28 358
3 258
26 515
25 484
2528
Avgifter vid bergsstaten
19 000
22 857
3 857
19 147
26 922
2529
Avgifter vid patent- och
registreringsväsendet
118 068
82 311
-35 757
106 922
111 222
2531
Avgifter för registrering i
förenings- m.fl. register
2 538
2 164
-374
2 366
2 449
2532
Avgifter vid
kronofogdemyndigheterna
1 385 000
1 501 313
116 313
1 710 654
1 364 509
2534
Avgifter vid Transportstyrelsen
1 535 000
1 516 122
-18 878
1 558 823
1 548 254
2535
Avgifter för statliga garantier
2537
Miljöskyddsavgift
130 369
122 980
-7 389
124 292
125 808
2539
Täktavgift
2541
Avgifter vid Tullverket
2542
Patientavgifter vid
tandläkarutbildningen
2 372
3 080
709
3 789
2 289
2544
Avgifter vid Folkhälsoinstitutet
2548
Avgifter för Finansinspektionens
verksamhet
383 000
424 434
41 434
299 702
332 025
2551
Avgifter från kärnkraftverken
290 000
281 307
-8 693
285 278
276 532
9
s. 10 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
402 688
424 931
22 243
404 710
388 599
2553
Registreringsavgift till
Fastighetsmäklarinspektionen
16 900
17 323
423
17 099
17 242
2557
Avgifter vid statens internbank i
Riksgäldskontoret
4 551
4 558
6
4 463
4 392
2558
Avgifter för årlig revision
129 704
139 247
9 543
131 742
125 166
2559
Avgifter för etikprövning av
forskning
27 617
25 918
-1 699
26 327
25 635
2561
Efterbevaknings- och
tillsynsavgifter
18 420
20 852
2 431
21 347
17 776
55 000
62 226
7 226
53 953
64 086
2600
Försäljningsinkomster
2624
Inkomster av uppbörd av
55 000
61 987
6 987
53 880
56 931
felparkeringsavgifter
2625
Utförsäljning av beredskapslager
0
7 155
2627
Offentlig lagring,
240
240
73
försäljningsintäkter
2700
Böter m.m.
1 216 000
1 129 917
-86 083
1 373 053
1 458 322
2711
Restavgifter och
95 000
93 586
-1 414
112 029
92 774
dröjsmålsavgifter
2712
Bötesmedel
1 015 000
910 452
-104 548
1 033 976
976 080
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
3 000
-5 822
-8 822
-5 969
32 518
2714
Sanktionsavgifter m.m.
50 000
86 388
36 388
184 596
307 793
2717
Kontrollavgifter vid särskild
53 000
45 314
-7 687
48 421
49 157
skattekontroll
2800
Övriga inkomster av statens
11 920 000
13 065 122
1 145 122
909 970
1 166 822
verksamhet
2811
Övriga inkomster av statens
11 920 000
13 065 122
1 145 122
909 970
1 166 822
verksamhet
2000
Inkomster av statens
verksamhet
45 319 045
41 711 990
-3 607 054
48 141 316
48 849 264
3100
Inkomster av försålda
28 053
28 053
70 582
64 714
byggnader och maskiner
3120
Statliga myndigheters inkomster
28 053
28 053
70 582
64 714
av försålda byggnader och
maskiner
3125
Fortifikationsverkets försäljning
28 053
28 053
70 582
64 714
av fastigheter
3200
Övriga inkomster av
markförsäljning
3211
Övriga inkomster av
markförsäljning
10
s. 11 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
3300
Övriga inkomster av försåld
egendom
15 000 000
154 329
-14 845 671
20 701 528
257 451
3311
Inkomster av statens
gruvegendom
3312
Övriga inkomster av försåld
15 000 000
154 329
-14 845 671
20 701 528
257 451
egendom
3000
Inkomster av försåld
egendom
15 000 000
182 382
-14 817 618
20 772 110
322 165
4100
Återbetalning av näringslån
2 000
823
-1 177
2 471
2 132
4120
Återbetalning av jordbrukslån
500
474
-26
679
912
4123
Återbetalning av lån till
500
474
-26
679
912
fiskenäringen
4130
Återbetalning av övriga
1 500
349
-1 151
1 792
1 220
näringslån
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
4132
Återbetalning av lån avseende
såddfinansiering
4136
Återbetalning av övriga
69
69
38
167
näringslån, Kammarkollegiet
4137
Återbetalning av övriga
1 000
-17
-1 017
1 020
403
näringslån, Statens
jordbruksverk
4138
Återbetalning av tidigare infriade
statliga garantier
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
500
298
-202
734
650
4300
Återbetalning av studielån
910 100
817 627
-92 473
968 014
1 180 462
4311
Återbetalning av statens lån för
universitetsstudier
4312
Återbetalning av allmänna
studielån
100
51
-49
102
125
4313
Återbetalning av studiemedel
910 000
817 576
-92 424
967 912
1 180 336
4500
Återbetalning av övriga lån
141 000
126 675
-14 325
134 562
139 751
4516
Återbetalning av utgivna startlån
och bidrag
4525
Återbetalning av lån för svenska
FN-styrkor
1 000
1 170
170
768
4526
Återbetalning av övriga lån
140 000
125 505
-14 495
133 793
139 751
4000
Återbetalning av lån
1 053 100
945 125
-107 975
1 105 047
1 322 344
5100
Avskrivningar och amorteringar
536 000
540 509
4 509
533 757
525 808
5120
Avskrivningar på fastigheter
536 000
540 509
4 509
533 757
525 808
5121
Amortering på statskapital
536 000
540 509
4 509
533 757
525 808
11
s. 12 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
5130
Uppdragsmyndigheters
komplementkostnader
5131
Uppdragsmyndigheters m.fl.
komplementkostnader
5200
Statliga pensionsavgifter
9 718 000
9 327 025
-390 975
9 404 429
9 191 302
5211
Statliga pensionsavgifter
9 718 000
9 327 025
-390 975
9 404 429
9 191 302
5000
Kalkylmässiga inkomster
10 254 000
9 867 534
-386 466
9 938 186
9 717 110
6100
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder
9 848 000
8 110 209
-1 737 791
7 452 697
8 459 231
6110
Bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket
6 012 000
6 164 880
152 880
5 850 491
5 895 340
6111
Gårdsstöd
5 859 000
5 859 430
430
5 670 637
5 608 421
6112
Kompletterande åtgärder
perioden 1995-1999
6113
Övriga interventioner
133 000
124 138
-8 862
98 019
150 566
6114
Exportbidrag
1
570
6115
Djurbidrag
-7
-7
-85
312 071
6119
Övriga bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket
8 000
181 319
173 319
73 554
-238 979
6120
Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen
3 836 000
1 945 329
-1 890 671
1 602 207
2 563 891
6121
Europeiska utvecklings- och
garantifonden -
utvecklingssektionen 1995 -1999
6122
Europeiska utvecklings- och
garantifonden -
utvecklingssektionen 2000 -
2006
6123
Europeiska utvecklings- och
garantifonden - garantisektionen
2000 - 2006
-1 000
-480
520
-884
-536
6124
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007 -
2013
2 647 000
1 945 809
-701 191
1 603 091
2 564 427
6125
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014 -
2020
1 190 000
-1 190 000
6200
Bidrag från EU till fiskenäringen
88 000
38 158
-49 842
93 520
2 257
6211
Bidrag från Fonden för fiskets
utveckling 1995 -1999
6212
Bidrag från Fonden för fiskets
utveckling 2000 - 2006
-12 331
-12 331
6213
Bidrag från Europeiska
fiskefonden 2007-2013
70 000
50 490
-19 510
93 520
2 257
12
s. 13 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
6241
Bidrag från Europeiska havs- och
fiskerifonden 2014 - 2020
18 000
-18 000
6300
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
1 191 000
1 395 219
204 219
1 291 714
1 002 460
6311
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 1995 -1999
6312
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2000 - 2006
10 599
6313
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2007 - 2013
1 021 000
1 330 824
309 824
1 291 714
991 861
6314
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2014 - 2020
170 000
64 395
-105 605
6400
Bidrag från Europeiska
socialfonden
880 000
1 981 693
1 101 693
841 868
-669
6411
Bidrag från Europeiska
socialfonden 1995 -1999
6412
Bidrag från Europeiska
socialfonden 2000-2006
-25 719
-669
6413
Bidrag från Europeiska
socialfonden 2007 - 2013
880 000
1 908 616
1 028 616
867 588
6414
Bidrag från Europeiska
socialfonden 2014-2020
73 077
73 077
6500
Bidrag till transeuropeiska
nätverk
300 000
293 572
-6 428
393 448
211 909
6511
Bidrag till transeuropeiska
nätverk
300 000
293 572
-6 428
393 448
211 909
6900
Övriga bidrag från EU
98 552
44 744
-53 808
191 769
106 718
6911
Övriga bidrag från EU
98 552
44 744
-53 808
191 769
82 773
6912
Bidrag till EU:s
omstruktureringsfond för
sockersektorn
23 945
6000
Bidrag m.m från EU
12 405 552
11 863 594
-541 958
10 265 016
9 781 906
7100
Tillkommande skatter
13 370 694
14 510 722
1 140 027
10 195 236
10 086 233
7110
EU-skatter
10 277 222
11 045 393
768 171
6 889 127
6 929 548
7111
Momsbaserad EU-avgift
5 106 000
5 251 622
145 622
1 714 238
1 643 073
7112
Tullmedel
4 919 272
5 723 993
804 721
4 908 370
5 027 106
7113
Jordbrukstullar och
sockeravgifter
251 950
69 778
-182 172
266 519
259 370
7114
Avgifter till EU:s
omstruktureringsfond för
sockersektorn
0
0
0
0
13
s. 14 Tusental kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 1
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot statens
Beräknat utfall
Utfall 2012
2014
2014
budget
2013
7120
Kommunala utjämningsavgifter
3 093 472
3 465 329
371 857
3 306 109
3 156 685
7121
Utjämningsavgift för LSS-
kostnader
3 093 472
3 465 329
371 857
3 306 109
3 156 685
7200
Avräkningar
-88 790 190
-90 823 931
-2 033 741
-87 174 570
-85 014 364
7210
Intäkter som förs till fonder
-7 690 604
-7 654 705
35 899
-7 519 724
-7 290 604
7211
Intäkter som förs till fonder
-7 690 604
-7 654 705
35 899
-7 519 724
-7 290 604
7220
Kompensation för mervärdesskatt
-81 099 586
-83 169 226
-2 069 640
-79 654 846
-77 723 760
7221
Avräknad mervärdesskatt,
statliga myndigheter
-28 959 698
-28 711 694
248 004
-28 640 599
-28 199 052
7222
Kompensation för
mervärdesskatt, kommuner
-52 139 888
-54 457 532
-2 317 644
-51 014 247
-49 524 708
7000
Avräkningar m.m. i anslutning
till skattesystemet
-75 419 496
-76 313 210
-893 714
-76 979 334
-74 928 131
8100
Utgifter som redovisas som
krediteringar på skattekonto
-4
-4
-2 864
-143 916
8111
Anställningsstöd
-4
-4
-2
-13
8123
Jämställdhetsbonus
0
0
-2 863
-143 903
8000
Utgifter som redovisas som
krediteringar på skattekonto
-4
-4
-2 864
-143 916
Summa inkomster på statens
budget (kassamässigt)
820 424 318
790 209 536
-30 214 783
790 534 936
787 573 193
14
s. 2 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
s. 3 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2014
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
UO 1 Rikets styrelse
703 992
12 896 038
-70 156
13 529 874
12 902 420
6 382
6 382
-627 455
-1 020 178
392 723
627 455
1 Statschefen
766
126 908
127 674
126 718
-190
-190
-956
-4 764
3 808
956
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
766
126 908
127 674
126 718
-190
-190
-956
-4 764
3 808
956
2 Riksdagen samt JO m.m.
147 379
1 725 159
-46 328
1 826 210
1 695 220
-29 939
-29 939
-130 991
-182 746
51 755
130 991
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
56 409
842 655
899 064
836 908
-5 747
-5 747
-62 156
-87 436
25 280
62 156
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
28 731
717 344
746 075
703 162
-14 182
-14 182
-42 913
-64 433
21 520
42 913
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
51 328
80 000
-46 328
85 000
70 040
-9 960
-9 960
-14 960
-17 360
2 400
14 960
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
10 911
85 160
96 071
85 110
-50
-50
-10 962
-13 517
2 555
10 962
3 Sametinget
-24
38 319
38 295
38 907
588
588
612
-538
1 150
-612
3:1
Sametinget
-24
38 319
38 295
38 907
588
588
612
-538
1 150
-612
4 Regeringskansliet m.m.
457 283
6 843 531
-1 381
7 299 433
6 925 592
82 061
82 061
-373 840
-579 149
205 309
373 840
4:1
Regeringskansliet m.m.
457 283
6 843 531
-1 381
7 299 433
6 925 592
82 061
82 061
-373 840
-579 149
205 309
373 840
5 Länsstyrelserna
42 813
2 522 515
-177
2 565 150
2 528 733
6 218
6 218
-36 418
-137 315
100 897
36 418
5:1
Länsstyrelserna m.m.
42 813
2 522 515
-177
2 565 150
2 528 733
6 218
6 218
-36 418
-137 315
100 897
36 418
6 Demokratipolitik
12 734
906 225
-6 065
912 893
902 239
-3 986
-3 986
-10 654
-38 028
27 374
10 654
6:1
Allmänna val och demokrati
5 318
631 340
-818
635 840
629 621
-1 719
-1 719
-6 219
-24 589
18 370
6 219
6:2
Justitiekanslern
1 848
39 663
-749
40 762
39 627
-36
-36
-1 135
-2 325
1 190
1 135
6:3
Datainspektionen
4 204
43 790
-2 926
45 067
41 887
-1 903
-1 903
-3 180
-4 494
1 314
3 180
6:4
Svensk författningssamling
225
1 300
-225
1 300
1 084
-216
-216
-216
-255
39
216
6:5
Valmyndigheten
-208
18 932
18 724
20 014
1 082
1 082
1 290
-35
1 325
-1 290
3
s. 4 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
6:6
Stöd till politiska partier
1 347
171 200
-1 347
171 200
170 006
-1 194
-1 194
-1 194
-6 330
5 136
1 194
7 Nationella minoriteter
858
113 417
-387
113 888
113 045
-372
-372
-844
-844
0
844
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
716
96 917
-244
97 388
96 664
-253
-253
-725
-725
0
725
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten
142
16 500
-142
16 500
16 381
-119
-119
-119
-119
0
119
romer
8 Mediefrågor
41 631
599 558
-15 682
625 507
552 449
-47 109
-47 109
-73 058
-75 032
1 974
73 058
8:1
Presstödsnämnden
206
6 750
-8
6 947
6 572
-178
-178
-375
-578
203
375
8:2
Presstöd
40 609
567 119
-15 609
592 119
519 013
-48 106
-48 106
-73 106
-73 106
0
73 106
8:3
Myndigheten för radio och tv
817
25 689
-65
26 441
26 864
1 175
1 175
423
-1 348
1 771
-423
9 Sieps samt EU-information
553
20 406
-136
20 823
19 517
-889
-889
-1 306
-1 762
456
1 306
9:1
Svenska institutet för europapolitiska
553
20 406
-136
20 823
19 517
-889
-889
-1 306
-1 762
456
1 306
studier samt EU-information
UO 2 Samhällsekonomi och
64 719
14 121 162
-64 834
14 121 048
14 121 843
681
681
795
-666 457
667 252
-795
finansförvaltning
1:1
Statskontoret
8 704
88 942
-6 075
91 571
83 888
-5 054
-5 054
-7 683
-10 327
2 644
7 683
1:2
Kammarkollegiet
3 795
70 313
-1 738
72 370
70 988
675
675
-1 382
-3 491
2 109
1 382
1:3
Verksamhetsstöd för den statliga
10 619
46 110
-10 029
46 700
42 044
-4 066
-4 066
-4 656
-5 881
1 225
4 656
budgetprocessen
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
932
2 443
-932
2 443
1 552
-891
-891
-891
-902
11
891
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
-38 462
11 764 000
11 725 538
11 856 755
92 755
92 755
131 217
-456 983
588 200
-131 217
1:6
Finanspolitiska rådet
398
9 469
-121
9 746
9 592
123
123
-154
-438
284
154
1:7
Konjunkturinstitutet
1 903
60 536
-175
62 263
60 794
258
258
-1 470
-3 286
1 816
1 470
1:8
Ekonomistyrningsverket
-342
113 832
113 490
114 409
577
577
919
-2 496
3 415
-919
1:9
Statistiska centralbyrån
7 390
550 383
557 773
540 980
-9 403
-9 403
-16 793
-33 304
16 511
16 793
1:10
Bidragsfastigheter
-4 207
334 500
330 293
330 375
-4 125
-4 125
82
-9 953
10 035
-82
4
s. 5 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:11
Finansinspektionen
2 874
417 259
-241
419 892
408 434
-8 825
-8 825
-11 458
-32 321
20 863
11 458
1:12
Riksgäldskontoret
40 701
303 512
-25 240
318 973
253 015
-50 497
-50 497
-65 958
-74 793
8 835
65 958
1:13
Bokföringsnämnden
1 342
9 627
-42
10 927
9 476
-151
-151
-1 451
-1 740
289
1 451
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
435
2 370
-435
2 370
1 943
-427
-427
-427
-505
78
427
1:15
Riksrevisionen
16 003
310 732
-6 934
319 801
301 206
-9 526
-9 526
-18 595
-27 917
9 322
18 595
1:16
Finansmarknadsforskning
-237
29 984
-1 350
28 397
28 323
-1 661
-311
-74
-974
900
74
1:17
Finansinspektionens avgifter till EU:s
361
7 150
1 350
-361
8 500
8 068
918
-432
-432
-1 147
715
432
tillsynsmyndigheter
Äldre anslag
12 512
0
-12 512
0
0
0
0
1:18 (2013)
Kapitalhöjning i Europeiska
12 512
-12 512
0
0
0
0
0
0
investeringsbanken
UO 03 Skatt, tull och exekution
136 327
10 515 523
75 000
-722
10 726 128
10 383 666
-131 857
-206 857
-342 462
-657 928
315 466
342 462
1:1
Skatteverket
132 272
7 042 240
-361
7 174 151
6 969 607
-72 633
-72 633
-204 544
-415 811
211 267
204 544
1:2
Kronofogdemyndigheten
14 432
1 796 653
-361
1 810 724
1 763 023
-33 630
-33 630
-47 701
-101 601
53 900
47 701
1:3
Tullverket
-10 377
1 676 630
75 000
1 741 253
1 651 036
-25 594
-100 594
-90 217
-140 516
50 299
90 217
UO 4 Rättsväsendet
139 567
40 291 647
200 000
-119 827
40 511 386
40 193 843
-97 804
-297 804
-317 543
-1 687 037
1 369 494
317 543
1:1
Polisorganisationen
-156 836
21 080 109
200 000
-26 291
21 096 983
21 078 972
-1 137
-201 137
-18 011
-650 322
632 311
18 011
1:2
Säkerhetspolisen
24 482
1 104 428
1 128 910
1 106 181
1 753
1 753
-22 728
-55 861
33 133
22 728
1:3
Åklagarmyndigheten
10 416
1 305 963
1 316 379
1 309 913
3 950
3 950
-6 466
-45 645
39 179
6 466
1:4
Ekobrottsmyndigheten
-13 507
589 439
575 932
582 197
-7 242
-7 242
6 265
-11 418
17 683
-6 265
1:5
Sveriges Domstolar
-6 178
5 345 989
5 339 811
5 226 455
-119 534
-119 534
-113 356
-273 736
160 380
113 356
1:6
Kriminalvården
259 977
7 834 989
-25 000
-27 350
8 042 616
7 743 619
-91 370
-66 370
-298 997
-534 047
235 050
298 997
1:7
Brottsförebyggande rådet
2 327
89 700
92 027
89 377
-323
-323
-2 650
-5 341
2 691
2 650
1:8
Rättsmedicinalverket
13 446
378 733
-2 652
389 528
362 065
-16 668
-16 668
-27 463
-38 825
11 362
27 463
1:9
Gentekniknämnden
470
5 217
-308
5 378
5 333
116
116
-46
-203
157
46
5
s. 6 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:10
Brottsoffermyndigheten
4 713
37 144
-3 627
38 230
35 642
-1 502
-1 502
-2 588
-3 702
1 114
2 588
1:11
Ersättning för skador på grund av brott
-4 135
122 349
118 214
111 207
-11 142
-11 142
-7 007
-10 677
3 670
7 007
1:12
Rättsliga biträden m.m.
-57 615
2 305 657
2 248 042
2 432 430
126 773
126 773
184 388
-46 178
230 566
-184 388
1:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
1 693
40 117
25 000
66 810
67 071
26 954
1 954
262
-942
1 204
-262
1:14
Avgifter till vissa internationella
57 960
18 674
-57 960
18 674
11 568
-7 106
-7 106
-7 106
-7 106
0
7 106
sammanslutningar
1:15
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
7 157
7 157
7 157
0
0
0
-215
215
0
1:16
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
2 176
18 272
-1 639
18 809
17 250
-1 022
-1 022
-1 559
-2 107
548
1 559
1:17
Domarnämnden
178
7 710
7 888
7 406
-304
-304
-482
-713
231
482
UO 5 Internationell samverkan
208 541
2 018 087
-210 081
2 016 547
1 662 437
-355 650
-355 650
-354 109
-406 307
52 198
354 109
1:1
Avgifter till internationella organisationer
170 101
1 428 722
-170 101
1 428 722
1 103 568
-325 154
-325 154
-325 154
-368 016
42 862
325 154
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
2 940
157 842
-2 940
157 842
155 124
-2 718
-2 718
-2 718
-5 986
3 268
2 718
1:3
Nordiskt samarbete
2 558
13 595
-2 558
13 595
12 419
-1 176
-1 176
-1 176
-1 584
408
1 176
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands
1 290
3 826
-1 290
3 826
2 147
-1 679
-1 679
-1 679
-1 794
115
1 679
samt diverse kostnader för rättsväsendet
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
1 044
30 130
-161
31 014
30 751
621
621
-263
-1 167
904
263
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser
811
44 999
-1 014
44 796
45 346
347
347
550
-787
1 337
-550
rörande säkerhetspolitik, nedrustning och
icke-spridning
1:7
Bidrag till Stockholms internationella
24 431
24 431
24 431
0
0
0
0
0
0
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
15 693
15 693
15 693
0
0
0
0
0
0
1:9
Svenska institutet
-2 160
95 659
93 499
91 783
-3 876
-3 876
-1 715
-4 585
2 870
1 715
1:10
Information om Sverige i utlandet
-60
14 475
14 415
14 197
-278
-278
-217
-651
434
217
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
32 016
188 715
-32 016
188 715
166 979
-21 736
-21 736
-21 736
-21 736
0
21 736
6
s. 7 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
UO 6 Försvar och samhällets
1 145 259
47 196 317
1 960 350
-1 179 703
49 122 224
47 977 672
781 355
-1 178 995
-1 144 551
-2 688 312
1 543 761
1 144 551
krisberedskap
1 Försvar
825 140
43 211 355
1 564 000
-1 113 627
44 486 867
43 910 786
699 431
-864 569
-576 081
-2 003 650
1 427 569
576 081
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
-207 811
23 711 315
232 000
-50
23 735 454
23 483 029
-228 286
-460 286
-252 426
-963 766
711 340
252 426
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 065 612
1 874 628
-647 000
-1 065 612
1 227 628
972 093
-902 535
-255 535
-255 535
-442 998
187 463
255 535
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
13 635
8 856 194
2 000 000
10 869 829
10 863 796
2 007 602
7 602
-6 034
-271 720
265 686
6 034
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av
-105 053
6 704 249
6 599 196
6 564 217
-140 032
-140 032
-34 980
-236 107
201 127
34 980
materiel och anläggningar
1:5
Forskning och teknikutveckling
-3 701
622 736
619 035
627 263
4 527
4 527
8 228
-10 454
18 682
-8 228
1:6
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
9 905
26 553
-6 000
-9 191
21 267
17 483
-9 070
-3 070
-3 784
-4 581
797
3 784
1:7
Officersutbildning m.m.
34 131
219 592
-15 000
-27 468
211 255
203 930
-15 662
-662
-7 324
-13 912
6 588
7 324
1:8
Försvarets radioanstalt
6 257
860 262
866 519
852 256
-8 006
-8 006
-14 263
-40 071
25 808
14 263
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
-1 752
172 740
170 988
172 405
-335
-335
1 417
-3 765
5 182
-1 417
1:10
Nämnder m.m.
350
5 801
-350
5 801
5 485
-316
-316
-316
-490
174
316
1:11
Internationella materielsamarbeten,
1 887
69 639
-1 893
69 633
64 730
-4 909
-4 909
-4 903
-6 992
2 089
4 903
industrifrågor m.m.
1:12
Försvarsexportmyndigheten
5 597
67 526
-3 572
69 550
68 231
705
705
-1 319
-3 348
2 029
1 319
1:13
Försvarsunderrättelsedomstolen
1 397
7 634
-1 172
7 859
7 576
-58
-58
-283
-512
229
283
1:14
Statens inspektion för
4 685
12 486
-4 319
12 853
8 293
-4 193
-4 193
-4 560
-4 935
375
4 560
försvarsunderrättelseverksamheten
2 Samhällets krisberedskap
315 482
3 571 800
396 350
-65 774
4 217 858
3 662 402
90 602
-305 748
-555 456
-659 253
103 797
555 456
2:1
Kustbevakningen
214 823
1 046 633
56 950
1 318 406
1 055 000
8 367
-48 583
-263 406
-294 805
31 399
263 406
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och
0
24 850
24 850
24 850
0
0
0
-746
746
0
andra naturolyckor
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
-357
21 080
250 000
0
270 723
127 738
106 658
-143 342
-142 985
-145 093
2 108
142 985
2:4
Krisberedskap
99 797
1 112 851
89 400
-64 794
1 237 254
1 099 659
-13 192
-102 592
-137 595
-170 981
33 386
137 595
7
s. 8 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2:5
Gemensam radiokommunikation för skydd
48 000
48 000
48 000
0
0
0
0
0
0
och säkerhet
2:6
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
214 471
214 471
214 471
0
0
0
0
0
0
alarmeringstjänst enligt avtal
2:7
Myndigheten för samhällsskydd och
-1 039
1 060 477
1 059 438
1 053 162
-7 315
-7 315
-6 276
-38 090
31 814
6 276
beredskap
2:8
Statens haverikommission
2 258
43 438
-979
44 717
39 523
-3 915
-3 915
-5 193
-9 537
4 344
5 193
3 Strålsäkerhet
1 935
360 655
362 590
351 493
-9 162
-9 162
-11 097
-21 917
10 820
11 097
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
1 935
360 655
362 590
351 493
-9 162
-9 162
-11 097
-21 917
10 820
11 097
4 Elsäkerhet
1 843
52 507
-302
54 048
52 990
483
483
-1 058
-2 633
1 575
1 058
4:1
Elsäkerhetsverket
1 843
52 507
-302
54 048
52 990
483
483
-1 058
-2 633
1 575
1 058
Äldre anslag
860
0
860
-860
-860
0
860
2:8 (2011)
Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och
860
860
0
0
-860
-860
860
SPF
UO 7 Internationellt bistånd
722 428
31 830 988
-962 000
-180 731
31 410 686
31 027 324
-803 664
158 336
-383 362
-1 371 864
988 502
383 362
1 Internationellt utvecklingssamarbete
551 841
31 830 988
-962 000
-48 026
31 372 803
30 989 852
-841 136
120 864
-382 951
-1 371 453
988 502
382 951
1:1
Biståndsverksamhet
509 900
30 678 462
-954 190
-34 278
30 199 894
29 856 482
-821 980
132 210
-343 412
-1 297 787
954 375
343 412
1:2
Styrelsen för internationellt
25 498
985 189
-7 810
1 002 877
972 746
-12 443
-4 633
-30 131
-59 687
29 556
30 131
utvecklingssamarbete (Sida)
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
3
14 319
14 322
13 997
-322
-322
-324
-754
430
324
1:4
Folke Bernadotteakademin
743
98 018
98 761
96 525
-1 493
-1 493
-2 236
-5 177
2 941
2 236
1:5
Riksrevisionen: Internationellt
529
40 000
40 529
39 608
-392
-392
-921
-2 121
1 200
921
utvecklingssamarbete
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
15 169
15 000
-13 748
16 421
10 494
-4 506
-4 506
-5 927
-5 927
0
5 927
8
s. 9 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
Äldre anslag
170 587
0
-132 704
37 883
37 472
37 472
37 472
-411
-411
0
411
2:1 (2013)
Reformsamarbete i Östeuropa
170 587
0
-132 704
37 883
37 472
37 472
37 472
-411
-411
0
411
UO 8 Migration
12 611
9 919 331
3 847 462
-173 525
13 605 879
12 551 151
2 631 820
-1 215 642
-1 054 728
-2 171 853
1 117 125
1 054 728
1:1
Migrationsverket
51 769
3 159 154
475 814
3 686 737
3 607 777
448 623
-27 191
-78 960
-394 875
315 915
78 960
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
-253 936
4 906 099
3 371 648
8 023 811
7 314 967
2 408 868
-962 780
-708 844
-1 431 653
722 809
708 844
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
4 344
418 817
-4 744
418 417
419 279
462
462
862
-11 702
12 564
-862
1:4
Domstolsprövning i utlänningsärenden
45 564
562 548
-29 127
578 986
513 652
-48 896
-48 896
-65 333
-82 209
16 876
65 333
1:5
Kostnader vid domstolsprövning i
41 886
159 800
-41 886
159 800
121 068
-38 732
-38 732
-38 732
-43 526
4 794
38 732
utlänningsärenden
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
50 212
290 255
-92
340 375
245 033
-45 222
-45 222
-95 343
-109 853
14 510
95 343
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
-24 905
306 202
281 297
242 022
-64 180
-64 180
-39 275
-65 591
26 316
39 275
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
92 677
111 372
-92 677
111 372
87 353
-24 019
-24 019
-24 019
-27 360
3 341
24 019
asylsökande och flyktingar
1:9
Ramöverenskommelse om migrationspolitik
5 000
5 084
-5 000
5 084
-5 084
-5 084
-5 084
-5 084
0
5 084
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social
3 132 041
62 160 768
-3 639 964
61 652 845
61 589 041
-571 727
-571 727
-63 804
-2 019 450
1 955 646
63 804
omsorg
1 Hälso- och sjukvårdspolitik
2 675 324
31 682 563
-2 657 845
31 700 042
31 172 537
-510 026
-510 026
-527 505
-1 183 254
655 749
527 505
1:1
Myndigheten för vårdanalys
2 785
29 715
-1 911
30 589
29 827
112
112
-762
-1 653
891
762
1:2
Statens beredning för medicinsk utvärdering
3 453
58 091
-1 748
59 796
59 461
1 370
1 370
-335
-1 921
1 586
335
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
3 402
133 363
-2
136 763
140 276
6 913
6 913
3 513
-7 487
11 000
-3 513
1:4
Tandvårdsförmåner
1 006 917
5 684 540
-1 006 917
5 684 540
5 225 700
-458 840
-458 840
-458 840
-742 897
284 057
458 840
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
1 374 900
21 230 000
-1 374 900
21 230 000
21 546 310
316 310
316 310
316 310
-2 190
318 500
-316 310
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
169 310
1 732 251
-157 810
1 743 751
1 624 984
-107 267
-107 267
-118 767
-118 767
0
118 767
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
26 885
658 025
-26 885
658 025
488 766
-169 259
-169 259
-169 259
-202 160
32 901
169 259
1:8
Bidrag till psykiatri
87 673
849 948
-87 673
849 948
808 702
-41 246
-41 246
-41 246
-41 246
0
41 246
9
s. 10 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:9
Prestationsbunden vårdgaranti
1 000 000
1 000 000
1 000 000
0
0
0
0
0
0
1:10
Bidrag för mänskliga vävnader och celler
74 000
74 000
74 000
0
0
0
0
0
0
1:11
Läkemedelsverket
123 190
123 190
120 692
-2 498
-2 498
-2 498
-6 194
3 696
2 498
1:12
E-hälsomyndigheten
109 440
109 440
53 819
-55 621
-55 621
-55 621
-58 739
3 118
55 621
2 Folkhälsopolitik
92 094
642 488
-91 478
643 104
538 815
-103 673
-103 673
-104 289
-126 849
22 560
104 289
2:1
Folkhälsomyndigheten
356 819
356 819
347 954
-8 865
-8 865
-8 865
-25 405
16 540
8 865
2:2
Insatser för vaccinberedskap
84 000
85 000
-84 000
85 000
346
-84 654
-84 654
-84 654
-84 654
0
84 654
2:3
Bidrag till Nordic school of public health
4 758
20 502
-4 142
21 118
17 368
-3 134
-3 134
-3 750
-4 365
615
3 750
NHV
2:4
Bidrag till WHO
838
34 665
-838
34 665
29 704
-4 961
-4 961
-4 961
-6 001
1 040
4 961
2:5
Insatser mot hiv/aids och andra
2 499
145 502
-2 499
145 502
143 444
-2 058
-2 058
-2 058
-6 423
4 365
2 058
smittsamma sjukdomar
3 Funktionshinderspolitik
642
221 929
-21
222 550
220 857
-1 072
-1 072
-1 693
-2 869
1 176
1 693
3:1
Myndigheten för delaktighet
642
39 187
-21
39 808
38 115
-1 072
-1 072
-1 693
-2 869
1 176
1 693
3:2
Bidrag till handikapporganisationer
182 742
182 742
182 742
0
0
0
0
0
0
4 Politik för sociala tjänster
202 705
27 592 502
-781 086
27 014 121
27 668 376
75 874
75 874
654 255
-571 224
1 225 479
-654 255
4:1
Personligt ombud
10 251
104 460
-10 251
104 460
96 317
-8 143
-8 143
-8 143
-8 143
0
8 143
4:2
Vissa statsbidrag inom
15 952
338 929
-20 000
-15 952
318 929
302 438
-36 491
-16 491
-16 491
-16 491
0
16 491
funktionshindersområdet
4:3
Bilstöd till personer med
-12 619
346 995
20 000
354 376
315 172
-31 823
-51 823
-39 204
-56 554
17 350
39 204
funktionsnedsättning
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
-582 455
23 235 000
22 652 545
23 793 880
558 880
558 880
1 141 335
-20 415
1 161 750
-1 141 335
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
521 953
1 744 780
-521 953
1 744 780
1 604 539
-140 241
-140 241
-140 241
-140 241
0
140 241
äldrepolitiken
4:6
Statens institutionsstyrelse
29 996
878 119
-20 000
888 115
837 256
-40 863
-40 863
-50 859
-77 203
26 344
50 859
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
62 615
519 715
-62 615
519 715
451 040
-68 675
-68 675
-68 675
-68 675
0
68 675
10
s. 11 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
4:8
Ersättning för vanvård i den sociala barn-
150 315
365 000
-150 315
365 000
211 851
-153 149
-153 149
-153 149
-171 399
18 250
153 149
och ungdomsvården
4:9
Ersättningsnämnden
6 494
44 350
50 844
41 184
-3 166
-3 166
-9 659
-10 989
1 330
9 659
4:10
Myndigheten för internationella
203
15 154
0
15 357
14 699
-455
-455
-658
-1 113
455
658
adoptionsfrågor
5 Barnrättspolitik
14 011
57 057
-13 513
57 556
47 682
-9 375
-9 375
-9 873
-10 587
714
9 873
5:1
Barnombudsmannen
499
23 796
24 295
24 312
516
516
17
-697
714
-17
5:2
Insatser för att förverkliga konventionen om
13 513
33 261
-13 513
33 261
23 370
-9 891
-9 891
-9 891
-9 891
0
9 891
barnets rättigheter i Sverige
6 Alkohol-, narkotika-, dopnings-,
40 468
298 861
-40 461
298 868
266 160
-32 701
-32 701
-32 708
-32 715
7
32 708
tobaks- och spel-politik
6:1
Alkoholsortimentsnämnden
182
232
-175
239
49
-183
-183
-189
-196
7
189
6:2
Åtgärder avseende alkohol, narkotika,
40 286
298 629
-40 286
298 629
266 110
-32 519
-32 519
-32 519
-32 519
0
32 519
dopning, tobak, samt spel
7 Forskningspolitik
14 350
541 006
5 000
-895
559 462
552 863
11 857
6 857
-6 599
-22 829
16 230
6 599
7:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och
-776
28 564
5 000
32 788
33 328
4 764
-236
539
-318
857
-539
välfärd: Förvaltning
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och
15 126
512 442
-895
526 673
519 535
7 093
7 093
-7 138
-22 511
15 373
7 138
välfärd: Forskning
8 Socialstyrelsen
88 188
1 124 362
-5 000
-54 664
1 152 885
1 117 492
-6 870
-1 870
-35 393
-69 124
33 731
35 393
8:1
Socialstyrelsen
68 249
470 688
-46 012
492 925
494 377
23 689
23 689
1 452
-12 669
14 121
-1 452
8:2
Inspektionen för vård och omsorg
19 938
653 674
-5 000
-8 652
659 960
623 115
-30 559
-25 559
-36 845
-56 455
19 610
36 845
Äldre anslag
4 259
0
4 259
4 259
4 259
4 259
0
0
0
0
2:1 (2013)
Statens folkhälsoinstitut
3 545
0
3 545
3 545
3 545
3 545
0
0
0
0
2:2 (2013)
Smittskyddsinstitutet
714
0
714
714
714
714
0
0
0
0
11
s. 12 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
-1 375 884
96 519 847
4 130 765
-366 606
98 908 122
99 036 242
2 516 395
-1 614 370
128 120
-3 886 824
4 014 944
-128 120
och funktionsnedsättning
1 Ersättning vid sjukdom och
-1 298 796
88 583 664
4 130 765
-364 850
91 050 783
91 163 591
2 579 927
-1 550 838
112 808
-3 664 051
3 776 859
-112 808
funktionsnedsättning
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
-73 168
31 078 000
1 422 326
-140 158
32 287 000
32 299 964
1 221 964
-200 362
12 964
-1 392 486
1 405 450
-12 964
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
-1 375 133
49 553 336
2 474 496
-3 244
50 649 455
50 827 531
1 274 195
-1 200 301
178 076
-1 965 658
2 143 734
-178 076
1:3
Handikappersättningar
-44 080
1 314 000
63 080
1 333 000
1 330 767
16 767
-46 313
-2 233
-67 933
65 700
2 233
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
-66 863
3 479 000
170 863
3 583 000
3 609 752
130 752
-40 111
26 752
-133 248
160 000
-26 752
1:5
Ersättning för kroppsskador
1 275
40 828
-1 275
40 828
39 868
-960
-960
-960
-2 935
1 975
960
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
259 174
3 118 500
-220 174
3 157 500
3 055 709
-62 791
-62 791
-101 791
-101 791
0
101 791
2 Myndigheter
-77 193
7 936 183
-1 651
7 857 339
7 872 651
-63 532
-63 532
15 312
-222 773
238 085
-15 312
2:1
Försäkringskassan
-80 801
7 869 334
7 788 533
7 811 427
-57 907
-57 907
22 894
-213 186
236 080
-22 894
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
3 608
66 849
-1 651
68 806
61 223
-5 626
-5 626
-7 582
-9 587
2 005
7 582
Äldre anslag
105
0
-105
0
0
0
0
1:6 (2013)
Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom
105
-105
0
0
0
0
0
0
hälso- och sjukvård
UO 11 Ekonomisk trygghet vid
-560 780
39 012 596
83 412
-6 544
38 528 684
39 312 892
300 296
216 884
784 207
-1 155 775
1 939 982
-784 207
ålderdom
1 Ersättning vid ålderdom
-582 972
38 480 200
83 412
37 980 640
38 790 909
310 709
227 297
810 268
-1 113 742
1 924 010
-810 268
1:1
Garantipension till ålderspension
-277 613
16 359 400
16 081 787
16 539 279
179 879
179 879
457 493
-360 477
817 970
-457 493
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
-113 075
13 059 200
12 946 125
13 035 233
-23 967
-23 967
89 108
-563 852
652 960
-89 108
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
-151 571
8 383 700
8 232 129
8 492 629
108 929
108 929
260 500
-158 685
419 185
-260 500
1:4
Äldreförsörjningsstöd
-40 712
677 900
83 412
720 600
723 767
45 867
-37 545
3 167
-30 728
33 895
-3 167
12
s. 13 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2 Myndigheter
22 192
532 396
-6 544
548 044
521 983
-10 413
-10 413
-26 061
-42 033
15 972
26 061
2:1
Pensionsmyndigheten
22 192
532 396
-6 544
548 044
521 983
-10 413
-10 413
-26 061
-42 033
15 972
26 061
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer
-560 365
81 610 132
69 584
-251 326
80 868 025
80 809 299
-800 833
-870 417
-58 726
-3 884 268
3 825 542
58 726
och barn
1:1
Allmänna barnbidrag
-9 710
25 132 000
25 122 290
25 220 156
88 156
88 156
97 866
-1 158 734
1 256 600
-97 866
1:2
Föräldraförsäkring
-335 244
38 686 238
-230 662
38 120 332
37 653 833
-1 032 405
-1 032 405
-466 499
-2 488 345
2 021 846
466 499
1:3
Underhållsstöd
-60 937
2 056 000
1 995 063
2 059 742
3 742
3 742
64 679
-38 121
102 800
-64 679
1:4
Bidrag till kostnader för internationella
20 664
35 784
-20 664
35 784
13 920
-21 864
-21 864
-21 864
-22 938
1 074
21 864
adoptioner
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
-34 584
841 200
69 584
876 200
876 454
35 254
-34 330
254
-50 218
50 472
-254
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
-18 613
3 200 600
3 181 987
3 294 710
94 110
94 110
112 724
-33 726
146 450
-112 724
1:7
Pensionsrätt för barnår
6 732 310
6 732 310
6 732 310
0
0
0
0
0
0
1:8
Bostadsbidrag
-121 941
4 926 000
4 804 059
4 958 174
32 174
32 174
154 115
-92 185
246 300
-154 115
UO 13 Integration och jämställdhet
1 648 871
12 431 994
550 000
-1 648 116
12 982 749
12 224 508
-207 486
-757 486
-758 240
-1 752 213
993 973
758 240
1 Integration
1 635 524
12 039 655
550 000
-1 635 100
12 590 078
11 843 005
-196 650
-746 650
-747 073
-1 738 146
991 073
747 073
1:1
Integrationsåtgärder
37 919
197 130
80 000
-32 919
0
282 130
244 979
47 849
-32 151
-37 151
-37 151
0
37 151
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
384 764
7 362 064
90 000
-405 826
7 431 002
6 968 085
-393 979
-483 979
-462 917
-1 202 123
739 206
462 917
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända
247 933
2 342 424
450 000
-247 933
0
2 792 424
2 684 917
342 493
-107 507
-107 507
-247 128
139 621
107 507
invandrare
1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser
853 047
1 961 146
-70 000
-853 047
1 891 146
1 743 442
-217 704
-147 704
-147 704
-242 261
94 557
147 704
för vissa nyanlända invandrare
1:5
Hemutrustningslån
110 375
145 391
-95 375
160 391
170 560
25 169
25 169
10 169
-4 370
14 539
-10 169
1:6
Från EU-budgeten finansierade insatser för
1 486
31 500
32 986
31 022
-478
-478
-1 964
-5 114
3 150
1 964
integration av tredjelandsmedborgare
13
s. 14 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2 Diskriminering
368
139 700
-937
139 131
137 089
-2 611
-2 611
-2 042
-4 942
2 900
2 042
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
-298
97 281
-271
96 712
96 354
-927
-927
-358
-3 258
2 900
358
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism
666
42 419
-666
42 419
40 735
-1 684
-1 684
-1 684
-1 684
0
1 684
m.m.
3 Jämställdhet
12 979
252 639
-12 079
253 539
244 414
-8 225
-8 225
-9 125
-9 125
0
9 125
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
12 979
252 639
-12 079
253 539
244 414
-8 225
-8 225
-9 125
-9 125
0
9 125
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
3 489 822
70 374 895
-3 419 171
70 445 545
66 900 760
-3 474 135
-3 474 135
-3 544 785
-6 707 961
3 163 176
3 544 785
1 Arbetsmarknad
3 469 656
69 634 881
-3 408 661
69 695 876
66 197 550
-3 437 331
-3 437 331
-3 498 326
-6 643 284
3 144 958
3 498 326
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
58 452
7 110 650
7 169 102
6 919 370
-191 280
-191 280
-249 733
-463 053
213 320
249 733
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
2 913 108
32 134 598
-2 913 108
32 134 598
30 067 406
-2 067 192
-2 067 192
-2 067 192
-3 565 333
1 498 141
2 067 192
aktivitetsstöd
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
235 463
9 224 345
-177 861
9 281 946
8 661 520
-562 825
-562 825
-620 426
-1 079 008
458 582
620 426
program och insatser
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
316 182
17 831 288
-316 182
17 831 288
17 549 366
-281 922
-281 922
-281 922
-944 551
662 629
281 922
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
-2 109
112 969
110 860
110 620
-2 349
-2 349
-240
-3 629
3 389
240
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
50 000
50 000
9 371
-40 629
-40 629
-40 629
-45 629
5 000
40 629
2014-2020
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och
1 424
38 623
-466
39 581
37 599
-1 024
-1 024
-1 982
-3 141
1 159
1 982
utbildningspolitisk utvärdering
1:8
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
2 735
60 603
-1 045
62 293
60 374
-229
-229
-1 919
-3 737
1 818
1 919
1:9
Bidrag till administration av grundbeloppet
54 302
54 302
54 302
0
0
0
0
0
0
1:10
Bidrag till Stiftelsen Utbildning
8 303
8 303
8 303
0
0
0
0
0
0
Nordkalotten
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
-147 485
2 000 000
1 852 515
1 587 357
-412 643
-412 643
-265 158
-465 158
200 000
265 158
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
91 887
1 009 200
1 101 087
1 131 962
122 762
122 762
30 875
-70 045
100 920
-30 875
2007-2013
14
s. 15 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2 Arbetsliv
20 165
740 014
-10 510
749 669
703 210
-36 804
-36 804
-46 459
-64 677
18 218
46 459
2:1
Arbetsmiljöverket
7 359
622 352
-275
629 436
599 983
-22 369
-22 369
-29 453
-45 075
15 622
29 453
2:2
Arbetsdomstolen
2 794
29 194
-1 943
30 045
28 434
-760
-760
-1 611
-2 487
876
1 611
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
5 780
32 622
-5 780
32 622
27 237
-5 385
-5 385
-5 385
-5 430
45
5 385
2:4
Medlingsinstitutet
4 232
55 846
-2 512
57 566
47 555
-8 291
-8 291
-10 010
-11 685
1 675
10 010
UO 15 Studiestöd
1 880 458
21 005 141
-1 889 826
20 995 773
19 953 365
-1 051 776
-1 051 776
-1 042 408
-1 973 825
931 417
1 042 408
1:1
Studiehjälp
-4 149
3 382 155
3 378 006
3 364 661
-17 494
-17 494
-13 345
-182 453
169 108
13 345
1:2
Studiemedel
1 840 365
14 034 163
-1 840 365
14 034 163
13 036 788
-997 375
-997 375
-997 375
-1 580 121
582 746
997 375
1:3
Avsättning för kreditförluster
1 542 096
1 542 096
1 568 557
26 461
26 461
26 461
-50 644
77 105
-26 461
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
1 602 121
1 602 121
1 619 973
17 852
17 852
17 852
-62 254
80 106
-17 852
1:5
Bidrag till kostnader vid viss
10 178
61 150
-10 178
61 150
52 242
-8 908
-8 908
-8 908
-11 961
3 053
8 908
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
5 756
27 000
-5 756
27 000
27 000
0
0
0
-1 350
1 350
0
1:7
Centrala studiestödsnämnden
44 395
343 827
-33 526
354 696
287 667
-56 160
-56 160
-67 029
-84 220
17 191
67 029
1:8
Överklagandenämnden för studiestöd
122
12 629
12 751
12 686
57
57
-65
-823
758
65
Äldre anslag
-16 209
0
-16 209
-16 209
-16 209
-16 209
0
0
0
0
1:3 (2013)
Studiemedelsräntor
-16 209
0
-16 209
-16 209
-16 209
-16 209
0
0
0
0
UO 16 Utbildning och
2 032 654
60 110 013
6 400
-1 349 641
60 799 426
59 419 088
-690 925
-697 325
-1 380 338
-2 150 411
770 073
1 380 338
universitetsforskning
1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning
998 063
12 309 848
2 400
-946 938
12 363 373
11 472 455
-837 393
-839 793
-890 918
-1 184 451
293 533
890 918
1:1
Statens skolverk
13 019
459 878
5 500
-582
477 815
469 533
9 655
4 155
-8 283
-22 079
13 796
8 283
1:2
Statens skolinspektion
10 890
371 110
900
-278
382 622
368 700
-2 410
-3 310
-13 922
-25 055
11 133
13 922
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
17 692
689 449
707 141
703 668
14 219
14 219
-3 473
-24 156
20 683
3 473
15
s. 16 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:4
Sameskolstyrelsen
830
33 076
0
33 906
34 212
1 136
1 136
307
-1 347
1 654
-307
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan
344 865
2 708 302
-335 865
2 717 302
2 197 712
-510 590
-510 590
-519 590
-600 839
81 249
519 590
pedagogisk verksamhet
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
45 757
466 618
-46 401
465 974
414 853
-51 765
-51 765
-51 121
-63 990
12 869
51 121
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
4 840
3 691 000
-4 840
3 691 000
3 688 776
-2 224
-2 224
-2 224
-2 224
0
2 224
pedagogisk verksamhet, m.m.
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom
28 474
189 816
-4 000
-28 474
185 816
165 719
-24 097
-20 097
-20 097
-25 791
5 694
20 097
skolväsendet, m.m.
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
18 275
105 878
-18 275
105 878
96 682
-9 196
-9 196
-9 196
-12 372
3 176
9 196
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
185 206
400 400
-185 206
400 400
264 929
-135 471
-135 471
-135 471
-146 268
10 797
135 471
1:11
Bidrag till vissa studier
-458
17 525
17 067
17 446
-79
-79
378
-148
526
-378
1:12
Myndigheten för yrkeshögskolan
2 438
101 621
104 059
101 833
212
212
-2 226
-5 275
3 049
2 226
1:13
Utveckling av vuxenutbildning m.m.
8 081
9 162
-7 815
9 428
5 826
-3 336
-3 336
-3 602
-3 878
276
3 602
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
319 202
2 908 449
-319 202
2 908 449
2 786 179
-122 270
-122 270
-122 270
-246 174
123 904
122 270
1:15
Särskilt utbildningsstöd
-1 049
157 564
156 515
156 387
-1 177
-1 177
-128
-4 855
4 727
128
2 Universitet och högskolor
798 377
40 145 654
-79 000
-373 247
40 491 784
40 089 420
-56 234
22 766
-402 364
-515 030
112 666
402 364
2:1
Universitetskanslersämbetet
-944
135 617
134 673
127 149
-8 468
-8 468
-7 524
-11 593
4 069
7 524
2:2
Universitets- och högskolerådet
-2 355
105 136
102 781
102 398
-2 738
-2 738
-384
-3 538
3 154
384
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på
1 522 625
1 522 625
1 522 625
0
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:4
Uppsala universitet: Forskning och
1 969 455
1 969 455
1 969 455
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå
1 839 950
1 839 950
1 839 950
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:6
Lunds universitet: Forskning och
82 000
2 026 160
2 108 160
2 008 160
-18 000
-18 000
-100 000
-100 000
0
100 000
forskarutbildning
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på
1 871 951
1 871 951
1 871 951
0
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
16
s. 17 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och
1 463 380
1 463 380
1 463 380
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på
66 539
1 562 848
1 629 387
1 629 387
66 539
66 539
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:10
Stockholms universitet: Forskning och
1 520 323
1 520 323
1 520 323
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå
1 235 819
1 235 819
1 235 819
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:12
Umeå universitet: Forskning och
1 035 060
1 035 060
1 035 060
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på
0
1 353 523
1 353 523
1 353 523
0
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:14
Linköpings universitet: Forskning och
800 342
800 342
800 342
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på
19 356
618 428
637 784
637 784
19 356
19 356
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:16
Karolinska institutet: Forskning och
1 460 085
1 460 085
1 460 085
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på
27 989
1 032 758
1 060 747
1 057 794
25 036
25 036
-2 952
-2 952
0
2 952
grundnivå och avancerad nivå
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
1 370 646
1 370 646
1 370 646
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på
3 915
624 897
628 812
628 812
3 915
3 915
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och
352 795
352 795
352 795
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på
580 991
580 991
580 991
0
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:22
Karlstads universitet: Forskning och
201 005
201 005
201 005
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå
976 138
976 138
976 138
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
17
s. 18 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och
283 945
283 945
283 945
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå
682 498
682 498
682 498
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:26
Örebro universitet: Forskning och
223 017
223 017
223 017
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå
522 156
522 156
522 156
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och
207 207
207 207
207 207
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:29
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på
266 603
266 603
260 241
-6 362
-6 362
-6 362
-6 362
0
6 362
grundnivå och avancerad nivå
2:30
Blekinge tekniska högskola: Forskning och
85 569
85 569
85 569
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:31
Malmö högskola: Utbildning på grundnivå
814 559
814 559
814 559
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:32
Malmö högskola: Forskning och
110 103
110 103
110 103
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:33
Mälardalens högskola: Utbildning på
57 019
568 829
-1 106
624 742
552 220
-16 609
-16 609
-72 522
-72 522
0
72 522
grundnivå och avancerad nivå
2:34
Mälardalens högskola: Forskning och
83 977
83 977
83 977
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:35
Stockholms konstnärliga högskola:
191 133
191 133
186 705
-4 428
-4 428
-4 428
-4 428
0
4 428
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:36
Stockholms konstnärliga högskola:
47 759
47 759
47 759
0
0
0
0
0
0
Konstnärlig forskning och forskarutbildning
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning
88 561
88 561
87 946
-615
-615
-615
-615
0
615
på grundnivå och avancerad nivå
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning
25 874
25 874
25 874
0
0
0
0
0
0
och forskarutbildning
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå
440 294
440 294
440 294
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
18
s. 19 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och
57 228
57 228
57 228
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå
395 688
395 688
395 688
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och
55 586
55 586
55 586
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå
417 968
417 968
417 968
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och
84 649
84 649
84 649
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på
361 923
361 923
361 923
0
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och
56 210
56 210
56 210
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på
350 782
350 782
350 782
0
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och
47 084
47 084
47 084
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på
29 677
314 837
344 514
318 918
4 081
4 081
-25 596
-25 596
0
25 596
grundnivå och avancerad nivå
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och
41 253
41 253
41 253
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå
25 480
359 009
384 489
367 745
8 736
8 736
-16 744
-16 744
0
16 744
och avancerad nivå
2:52
Högskolan Väst: Forskning och
40 796
40 796
40 796
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och
8 680
151 908
160 588
152 631
723
723
-7 957
-7 957
0
7 957
avancerad nivå
2:54
Konstfack: Konstnärlig forskning och
8 202
8 202
8 202
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på
60 431
60 431
60 431
0
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
19
s. 20 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig
4 909
4 909
4 909
0
0
0
0
0
0
forskning och forskarutbildning
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
1 274
121 537
122 811
122 811
1 274
1 274
0
0
0
0
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
8 294
8 294
8 294
0
0
0
0
0
0
Konstnärlig forskning och forskarutbildning
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på
370 473
370 473
370 473
0
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:60
Södertörns högskola: Forskning och
52 546
52 546
52 546
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå
23 548
23 548
23 548
0
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och
9 231
9 231
9 231
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på
25 144
2 892 777
-15 602
2 902 318
2 888 771
-4 006
-4 006
-13 548
-100 331
86 783
13 548
högskoleområdet
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och
450 014
653 890
-83 000
-355 972
664 932
525 162
-128 728
-45 728
-139 769
-158 429
18 660
139 769
högskolor
2:65
Särskilda medel till universitet och
4 590
588 064
4 000
-566
596 088
592 124
4 060
60
-3 964
-3 964
0
3 964
högskolor
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och
2 314 815
2 314 815
2 314 815
0
0
0
0
0
0
forskning
3 Forskning
225 727
7 520 573
83 000
-24 682
7 804 619
7 738 790
218 217
135 217
-65 829
-427 515
361 686
65 829
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
163 841
5 506 437
93 000
-4 571
5 758 707
5 750 327
243 890
150 890
-8 380
-283 702
275 322
8 380
forskningsinformation
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
3 578
260 061
-3 578
260 061
274 292
14 231
14 231
14 231
-8
14 239
-14 231
organisationer
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
4 860
133 697
-939
137 618
133 330
-367
-367
-4 288
-8 299
4 011
4 288
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
8 621
350 681
359 302
350 495
-186
-186
-8 807
-26 341
17 534
8 807
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
315
26 643
26 958
26 165
-478
-478
-793
-1 592
799
793
20
s. 21 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella
2 276
551 309
-2 276
551 309
550 599
-710
-710
-710
-28 275
27 565
710
organisationer
3:7
Institutet för rymdfysik
300
50 091
50 391
49 851
-240
-240
-540
-2 043
1 503
540
3:8
Kungl. biblioteket
-951
346 569
345 618
338 553
-8 016
-8 016
-7 065
-17 462
10 397
7 065
3:9
Polarforskningssekretariatet
24 116
38 553
62 669
59 077
20 524
20 524
-3 592
-5 520
1 928
3 592
3:10
Sunet
-328
43 834
43 506
45 077
1 243
1 243
1 570
-622
2 192
-1 570
3:11
Centrala etikprövningsnämnden
3 836
9 249
-3 560
9 526
7 103
-2 146
-2 146
-2 423
-2 700
277
2 423
3:12
Regionala etikprövningsnämnder
8 795
40 538
-7 877
41 457
33 516
-7 022
-7 022
-7 941
-8 973
1 032
7 941
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
6 467
162 911
-10 000
-1 882
157 497
120 405
-42 506
-32 506
-37 092
-41 979
4 887
37 092
4 Vissa gemensamma ändamål
2 339
133 938
-986
135 291
114 064
-19 874
-19 874
-21 226
-23 414
2 188
21 226
4:1
Internationella program
976
81 589
82 565
80 639
-950
-950
-1 926
-1 926
0
1 926
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
380
30 886
-380
30 886
12 080
-18 806
-18 806
-18 806
-20 350
1 544
18 806
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
45
9 143
9 188
8 924
-219
-219
-264
-538
274
264
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena
937
12 320
-606
12 651
12 421
101
101
-230
-600
370
230
utbildning och forskning
Äldre anslag
8 148
0
-3 788
4 360
4 360
4 360
4 360
0
0
0
0
1:11 (2012)
Förstärkning av basfärdigheter
3 788
0
-3 788
0
0
0
0
0
0
0
2:35 (2013)
Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning
4 360
0
4 360
4 360
4 360
4 360
0
0
0
0
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och
-15 156
12 880 425
-6 074
12 859 195
12 827 143
-53 282
-53 282
-32 052
-191 961
159 909
32 052
fritid
1 Kulturområdesövergripande
1 803
1 839 442
-1 113
1 840 131
1 832 913
-6 529
-6 529
-7 218
-60 416
53 198
7 218
verksamhet
1:1
Statens kulturråd
411
46 676
47 087
45 898
-778
-778
-1 190
-2 590
1 400
1 190
21
s. 22 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
179
243 668
-202
243 645
243 585
-83
-83
-60
-5 384
5 324
60
utveckling samt internationellt kulturutbyte
och samarbete
1:3
Skapande skola
-361
172 755
0
172 394
171 404
-1 351
-1 351
-990
-6 173
5 183
990
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
624
37 636
-2
38 258
37 649
13
13
-609
-1 738
1 129
609
kulturområdet
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9 884
9 884
9 364
-520
-520
-520
-817
297
520
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
-366
1 313 461
0
1 313 095
1 313 138
-323
-323
42
-39 362
39 404
-42
1:7
Myndigheten för kulturanalys
1 315
15 362
-910
15 768
11 876
-3 486
-3 486
-3 891
-4 352
461
3 891
2 Teater, dans och musik
1 254
1 278 379
1 279 633
1 276 579
-1 800
-1 800
-3 054
-12 038
8 984
3 054
0
2:1
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
978 904
978 904
978 904
0
0
0
0
0
0
Dansens Hus, Drottningholms slottsteater
och Voksenåsen
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och
-19
189 233
0
189 214
189 050
-183
-183
-163
-5 840
5 677
163
musikändamål
2:3
Statens musikverk
1 273
110 242
111 515
108 624
-1 618
-1 618
-2 890
-6 197
3 307
2 890
3 Litteraturen, läsandet och språket
-1 715
300 054
298 339
296 251
-3 803
-3 803
-2 088
-10 577
8 489
2 088
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
-12
137 182
0
137 170
137 157
-25
-25
-12
-4 127
4 115
12
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
1 014
88 173
89 187
88 718
545
545
-470
-3 115
2 645
470
3:3
Bidrag till Stiftelsen för lättläst
17 076
17 076
17 076
0
0
0
0
0
0
nyhetsinformation och litteratur
3:4
Institutet för språk och folkminnen
-2 717
57 623
54 906
53 300
-4 323
-4 323
-1 606
-3 335
1 729
1 606
4 Bildkonst, arkitektur, form och design
-895
80 747
-28
79 825
80 416
-331
-331
591
-1 832
2 423
-591
4:1
Statens konstråd
-151
8 086
7 935
8 158
72
72
223
-20
243
-223
4:2
Konstnärlig gestaltning av den
-783
33 054
32 271
32 732
-322
-322
461
-531
992
-461
gemensamma miljön
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
12
11 447
11 459
11 368
-79
-79
-91
-434
343
91
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
28
28 160
-28
28 160
28 158
-2
-2
-2
-847
845
2
22
s. 23 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
5 Kulturskaparnas villkor
163
364 331
-23
364 471
363 635
-696
-696
-836
-11 766
10 930
836
5:1
Konstnärsnämnden
247
19 771
20 018
19 549
-222
-222
-469
-1 062
593
469
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
-84
344 560
-23
344 453
344 086
-474
-474
-367
-10 704
10 337
367
6 Arkiv
-13 562
356 359
342 797
347 062
-9 297
-9 297
4 265
-6 426
10 691
-4 265
6:1
Riksarkivet
-13 562
356 359
342 797
347 062
-9 297
-9 297
4 265
-6 426
10 691
-4 265
7 Kulturmiljö
-3 616
930 865
-133
927 116
930 967
102
102
3 852
-10 274
14 126
-3 852
7:1
Riksantikvarieämbetet
-2 505
219 510
-133
216 871
218 298
-1 212
-1 212
1 426
-5 159
6 585
-1 426
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
-1 111
251 355
250 244
252 670
1 315
1 315
2 425
-5 116
7 541
-2 425
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460 000
460 000
460 000
0
0
0
0
0
0
8 Museer och utställningar
10 240
1 386 505
-159
1 396 586
1 382 611
-3 894
-3 894
-13 974
-46 777
32 803
13 974
8:1
Centrala museer: Myndigheter
8 719
1 006 469
0
1 015 188
1 001 266
-5 203
-5 203
-13 923
-44 117
30 194
13 923
8:2
Centrala museer: Stiftelser
244 614
244 614
244 614
0
0
0
0
0
0
8:3
Bidrag till vissa museer
48 392
48 392
48 392
0
0
0
0
0
0
8:4
Riksutställningar
928
43 163
44 091
43 186
23
23
-905
-2 200
1 295
905
8:5
Forum för levande historia
434
43 787
44 221
45 154
1 367
1 367
933
-381
1 314
-933
8:6
Statliga utställningsgarantier och inköp av
159
80
-159
80
-80
-80
-80
-80
0
80
vissa kulturföremål
9 Trossamfund
3 541
84 858
88 399
84 251
-607
-607
-4 149
-7 095
2 946
4 149
9:1
Nämnden för statligt stöd till trossamfund
-39
7 196
7 157
7 580
384
384
424
-192
616
-424
9:2
Stöd till trossamfund
3 581
77 662
81 243
76 671
-991
-991
-4 572
-6 902
2 330
4 572
10 Film
-14 940
317 144
-60
302 144
302 144
-15 000
-15 000
0
0
0
0
10:1
Filmstöd
-14 940
317 144
-60
302 144
302 144
-15 000
-15 000
0
0
0
0
23
s. 24 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
11 Medier
-4 172
125 279
-88
121 018
118 514
-6 765
-6 765
-2 505
-11 662
9 157
2 505
11:1
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och
21 793
21 793
21 793
0
0
0
0
0
0
Finland
11:2
Forskning och dokumentation om
2 624
2 624
2 624
0
0
0
0
0
0
medieutvecklingen
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella
88
383
-88
383
319
-64
-64
-64
-64
0
64
observatoriet
11:4
Statens medieråd
74
17 023
17 097
17 697
674
674
600
-211
811
-600
11:5
Stöd till taltidningar
-4 334
83 456
79 122
76 081
-7 375
-7 375
-3 041
-11 387
8 346
3 041
12 Ungdomspolitik
2 452
293 103
-1 597
293 957
291 256
-1 847
-1 847
-2 701
-3 681
980
2 701
12:1
Ungdomsstyrelsen
854
32 663
33 517
32 580
-83
-83
-938
-1 918
980
938
12:2
Bidrag till nationell och internationell
1 597
260 440
-1 597
260 440
258 676
-1 764
-1 764
-1 764
-1 764
0
1 764
ungdomsverksamhet
13 Politik för det civila samhället
1 357
1 833 321
-1 357
1 833 321
1 832 390
-931
-931
-931
-4 660
3 729
931
13:1
Stöd till idrotten
6
1 705 451
-6
1 705 451
1 705 216
-235
-235
-235
-235
0
235
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
809
32 164
-809
32 164
31 881
-283
-283
-283
-3 178
2 895
283
13:3
Bidrag för kvinnors organisering
484
28 163
-484
28 163
27 758
-405
-405
-405
-405
0
405
13:4
Stöd till friluftsorganisationer
27 785
27 785
27 785
0
0
0
-834
834
0
13:5
Bidrag till riksdagspartiers
0
15 000
0
15 000
15 000
0
0
0
0
0
0
kvinnoorganisationer
13:6
Insatser för den ideella sektorn
58
24 758
-58
24 758
24 750
-8
-8
-8
-8
0
8
14 Folkbildning
198
3 641 616
-198
3 641 616
3 641 616
0
0
0
0
0
0
14:1
Bidrag till folkbildningen
3 624 840
3 624 840
3 624 840
0
0
0
0
0
0
14:2
Bidrag till kontakttolkutbildning
198
16 776
-198
16 776
16 776
0
0
0
0
0
0
24
s. 25 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
15 Tillsyn av spelmarknaden
2 737
48 422
-1 317
49 841
46 537
-1 885
-1 885
-3 304
-4 757
1 453
3 304
15:1
Lotteriinspektionen
2 737
48 422
-1 317
49 841
46 537
-1 885
-1 885
-3 304
-4 757
1 453
3 304
UO 18 Samhällsplanering,
240 804
1 229 683
-190 751
1 279 736
1 076 398
-153 285
-153 285
-203 338
-236 114
32 776
203 338
bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik
1 Samhällsplanering, bostadsmarknad,
234 187
1 019 703
-187 252
1 066 637
866 178
-153 525
-153 525
-200 460
-224 561
24 101
200 460
byggande och lantmäteriverksamhet
1:1
Bostadspolitisk utveckling
12 456
20 000
-6 895
25 561
18 984
-1 016
-1 016
-6 577
-6 577
0
6 577
1:2
Omstrukturering av kommunala
99 792
99 500
-99 792
99 500
14 320
-85 180
-85 180
-85 180
-85 180
0
85 180
bostadsföretag
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att
41 155
43 000
-41 155
43 000
895
-42 105
-42 105
-42 105
-42 105
0
42 105
ordna bostad
1:4
Innovativt byggande
3 529
20 000
-3 529
20 000
19 082
-918
-918
-918
-918
0
918
1:5
Boverket
39 473
233 746
-15 169
258 050
229 915
-3 831
-3 831
-28 135
-34 823
6 688
28 135
1:6
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
10 222
32 802
-10 222
32 802
23 618
-9 184
-9 184
-9 184
-10 168
984
9 184
1:7
Statens geotekniska institut
-129
44 234
44 105
44 883
649
649
778
-549
1 327
-778
1:8
Lantmäteriet
13 139
496 444
-180
509 403
495 171
-1 273
-1 273
-14 232
-29 065
14 833
14 232
1:9
Statens va-nämnd
240
8 977
9 217
9 429
452
452
212
-57
269
-212
1:10
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
14 310
15 000
-10 310
19 000
4 199
-10 801
-10 801
-14 801
-14 801
0
14 801
1:11
Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga
6 000
6 000
5 682
-318
-318
-318
-318
0
318
rum
2 Konsumentpolitik
6 117
209 980
-2 998
213 099
210 220
240
240
-2 878
-11 553
8 675
2 878
2:1
Marknadsdomstolen
-1 016
11 214
10 198
10 037
-1 177
-1 177
-161
-497
336
161
2:2
Konsumentverket
4 637
125 369
-1 239
128 767
126 502
1 133
1 133
-2 265
-8 533
6 268
2 265
2:3
Allmänna reklamationsnämnden
221
33 935
34 156
34 258
323
323
102
-916
1 018
-102
2:4
Fastighetsmäklarinspektionen
2 243
17 629
-1 728
18 144
17 746
117
117
-399
-928
529
399
25
s. 26 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
2:5
Åtgärder på konsumentområdet
32
17 459
-32
17 459
17 304
-155
-155
-155
-679
524
155
2:6
Bidrag till miljömärkning av produkter
4 374
4 374
4 374
0
0
0
0
0
0
Äldre anslag
500
0
-500
0
0
0
0
1:4 (2012)
Räntebidrag m.m.
500
-500
0
0
0
0
0
0
UO 19 Regional tillväxt
205 772
2 972 701
-32 579
-155 449
2 990 446
2 878 530
-94 171
-61 592
-111 916
-387 245
275 329
111 916
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
66 437
1 523 837
-58 643
1 531 631
1 543 303
19 466
19 466
11 672
-141 214
152 886
-11 672
1:2
Transportbidrag
89 123
448 864
-89 123
448 864
368 857
-80 007
-80 007
-80 007
-102 450
22 443
80 007
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden
50 213
980 000
-32 579
-7 683
989 951
966 371
-13 629
18 950
-23 581
-121 581
98 000
23 581
perioden 2007-2013
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden
20 000
20 000
-20 000
-20 000
-20 000
-22 000
2 000
20 000
perioden 2014-2020
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
137 210
5 155 997
-77 990
5 215 217
5 085 102
-70 895
-70 895
-130 114
-210 564
80 450
130 114
1 Miljöpolitik
136 525
4 493 609
-76 918
4 553 215
4 426 974
-66 635
-66 635
-126 242
-186 820
60 578
126 242
1:1
Naturvårdsverket
13 436
377 231
-2 330
388 337
385 606
8 375
8 375
-2 731
-14 048
11 317
2 731
1:2
Miljöövervakning m.m.
1 735
292 714
-1 735
292 714
292 242
-472
-472
-472
-6 757
6 285
472
1:3
Åtgärder för värdefull natur
7 201
636 535
-7 201
636 535
638 654
2 119
2 119
2 119
-2 881
5 000
-2 119
1:4
Sanering och återställning av förorenade
4 655
418 018
-4 655
418 018
387 354
-30 664
-30 664
-30 664
-30 664
0
30 664
områden
1:5
Miljöforskning
6
82 162
-6
82 162
82 146
-16
-16
-16
-16
0
16
1:6
Kemikalieinspektionen
4 329
216 327
-314
220 342
213 105
-3 222
-3 222
-7 237
-13 727
6 490
7 237
1:7
Internationellt miljösamarbete
24 111
190 906
-24 111
190 906
157 205
-33 701
-33 701
-33 701
-39 429
5 728
33 701
1:8
Supermiljöbilspremie
17 800
100 000
117 800
117 080
17 080
17 080
-720
-720
0
720
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
1 913
218 136
220 049
215 525
-2 611
-2 611
-4 525
-11 069
6 544
4 525
institut
26
s. 27 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:10
Klimatanpassning
15 099
110 000
-15 191
109 908
94 162
-15 838
-15 838
-15 746
-19 046
3 300
15 746
1:11
Inspire
-263
20 000
19 737
18 081
-1 919
-1 919
-1 657
-2 257
600
1 657
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
5 814
672 565
-5 814
672 565
668 212
-4 353
-4 353
-4 353
-4 353
0
4 353
1:13
Insatser för internationella
-1 966
115 000
-311
112 723
113 097
-1 903
-1 903
374
-3 076
3 450
-374
klimatinvesteringar
1:14
Internationellt miljö- och
4 424
26 000
-4 424
26 000
23 884
-2 116
-2 116
-2 116
-2 779
663
2 116
kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland
1:15
Hållbara städer
22 710
3 300
-218
25 791
5 514
2 214
2 214
-20 277
-20 277
0
20 277
1:16
Skydd av värdefull natur
10 606
808 000
-10 606
808 000
810 857
2 857
2 857
2 857
-2 143
5 000
-2 857
1:17
Havs- och vattenmyndigheten
4 913
206 715
211 628
204 251
-2 464
-2 464
-7 377
-13 578
6 201
7 377
2 Miljöforskning
685
662 388
-1 072
662 001
658 128
-4 260
-4 260
-3 873
-23 745
19 872
3 873
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar
1 958
52 225
-1 072
53 111
53 324
1 099
1 099
212
-1 355
1 567
-212
och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar
-1 273
610 163
608 890
604 805
-5 358
-5 358
-4 085
-22 390
18 305
4 085
och samhällsbyggande: Forskning
UO 21 Energi
415 317
2 829 958
-145 228
3 100 047
2 858 256
28 298
28 298
-241 791
-364 313
122 522
241 791
1:1
Statens energimyndighet:
14 517
279 447
-6 548
287 416
278 910
-537
-537
-8 506
-16 889
8 383
8 506
Förvaltningskostnader
1:2
Regionala och lokala insatser för
2 455
140 000
-2 455
140 000
134 327
-5 673
-5 673
-5 673
-12 673
7 000
5 673
energieffektivisering m.m.
1:3
Insatser för uthållig energianvändning
5 830
157 000
-5 830
157 000
112 966
-44 034
-44 034
-44 034
-51 784
7 750
44 034
1:4
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
9 874
10 000
-9 874
10 000
10 280
280
280
280
-220
500
-280
1:5
Energiforskning
193 198
1 286 558
-67 346
1 412 410
1 401 476
114 918
114 918
-10 934
-73 184
62 250
10 934
1:6
Ersättning för vissa kostnader vid
-3 247
187 000
183 753
182 679
-4 321
-4 321
-1 075
-19 775
18 700
1 075
avveckling av Barsebäcksverket
1:7
Planeringsstöd för vindkraft m.m.
8 727
15 000
-8 727
15 000
14 982
-18
-18
-18
-768
750
18
27
s. 28 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:8
Energimarknadsinspektionen:
5 318
104 625
-2 333
107 611
101 933
-2 692
-2 692
-5 677
-8 816
3 139
5 677
Förvaltningskostnader
1:9
Energiteknik
14 256
100 000
-14 256
100 000
96 140
-3 860
-3 860
-3 860
-8 860
5 000
3 860
1:10
Elberedskap
136 528
255 000
391 528
247 651
-7 349
-7 349
-143 877
-151 527
7 650
143 877
1:11
Energieffektiviseringsprogram
9 225
270 000
-9 225
270 000
258 326
-11 674
-11 674
-11 674
-11 674
0
11 674
1:12
Avgifter till internationella organisationer
4 166
25 328
-4 166
25 328
18 586
-6 742
-6 742
-6 742
-8 142
1 400
6 742
Äldre anslag
14 468
0
-14 468
0
0
0
0
1:8 (2011)
Stöd för installation av solvärme
14 468
-14 468
0
0
0
0
0
0
UO 22 Kommunikationer
3 199 314
45 427 646
-161 641
48 465 320
45 961 592
533 946
533 946
-2 503 728
-6 447 718
3 943 990
2 503 728
1 Transportpolitik
1 832 659
44 928 676
-114 164
46 647 171
44 187 649
-741 027
-741 027
-2 459 523
-6 390 941
3 931 418
2 459 523
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
18 389 167
-1 360 125
17 029 042
17 935 388
-453 779
906 346
906 346
-755 643
1 661 989
-906 346
1:2
Vidmakthållande av statens
19 572 580
1 360 125
20 932 705
19 715 800
143 220
-1 216 905
-1 216 905
-3 310 175
2 093 270
1 216 905
transportinfrastruktur
1:3
Trafikverket
60 196
1 327 878
-18 733
1 369 341
1 361 315
33 437
33 437
-8 026
-47 862
39 836
8 026
1:4
Ersättning för sjöräddning,
388 308
388 308
388 308
0
0
0
0
0
0
fritidsbåtsändamål m.m.
1:5
Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
162 284
162 284
162 284
0
0
0
0
0
0
1:6
Driftbidrag till icke statliga flygplatser
37
70 013
-37
70 013
69 972
-41
-41
-41
-251
210
41
1:7
Trafikavtal
20 662
831 000
851 662
793 429
-37 571
-37 571
-58 233
-83 163
24 930
58 233
1:8
Viss internationell verksamhet
25 085
25 085
25 085
0
0
0
-753
753
0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
45 437
45 437
45 437
0
0
0
-1 363
1 363
0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till
263 984
348 500
612 484
309 037
-39 463
-39 463
-303 447
-338 297
34 850
303 447
Transeuropeiska nätverk
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 119 602
873 886
1 993 488
434 615
-439 271
-439 271
-1 558 873
-1 564 480
5 607
1 558 873
1:12
Transportstyrelsen
193 421
2 014 838
-94 009
2 114 250
1 991 631
-23 207
-23 207
-122 619
-183 064
60 445
122 619
1:13
Trafikanalys
3 239
62 700
-1 385
64 554
58 251
-4 449
-4 449
-6 304
-8 185
1 881
6 304
28
s. 29 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:14
Trängselskatt i Göteborg
171 517
817 000
988 517
897 097
80 097
80 097
-91 421
-97 705
6 284
91 421
2 Politiken för informationssamhället
44 134
498 970
-33 384
509 720
468 061
-30 909
-30 909
-41 659
-54 231
12 572
41 659
2:1
Post- och telestyrelsen:
333
27 300
0
27 633
27 096
-204
-204
-537
-1 356
819
537
Förvaltningskostnader för vissa
myndighetsuppgifter
2:2
Ersättning för särskilda tjänster till
4 682
127 278
-4 682
127 278
119 615
-7 663
-7 663
-7 663
-11 481
3 818
7 663
funktionshindrade
2:3
Grundläggande betaltjänster
14 621
37 000
-14 621
37 000
20 695
-16 305
-16 305
-16 305
-17 355
1 050
16 305
2:4
Informationsteknik: Telekommunikation
3 124
19 344
-3 124
19 344
16 999
-2 345
-2 345
-2 345
-2 630
285
2 345
m.m.
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
19 874
250 000
-10 242
259 632
245 465
-4 535
-4 535
-14 167
-20 467
6 300
14 167
kommunikation
2:6
Gemensamma e-förvaltningsprojekt av
1 500
38 048
-714
38 833
38 191
143
143
-642
-942
300
642
strategisk betydelse
Äldre anslag
1 322 521
0
-14 093
1 308 428
1 305 881
1 305 881
1 305 881
-2 547
-2 547
0
2 547
1:1 (2013)
Väghållning
1 620 486
0
-5 696
1 614 790
1 614 790
1 614 790
1 614 790
0
0
0
0
1:2 (2013)
Banhållning
-300 512
0
-8 396
-308 909
-308 909
-308 909
-308 909
0
0
0
0
1:15 (2013)
Avveckling av affärsverket Statens
2 547
0
2 547
0
0
-2 547
-2 547
0
2 547
Järnvägar
UO 23 Areella näringar, landsbygd och
1 474 673
15 278 336
514 510
-679 895
16 587 624
16 202 571
924 235
409 725
-385 054
-1 382 407
997 353
385 054
livsmedel
1:1
Skogsstyrelsen
4 657
405 533
8 000
418 190
410 765
5 232
-2 768
-7 425
-19 591
12 166
7 425
1:2
Insatser för skogsbruket
10 307
257 873
28 000
-10 307
285 873
277 662
19 789
-8 211
-8 211
-8 211
0
8 211
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
-845
115 093
114 248
115 275
182
182
1 027
-2 426
3 453
-1 027
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
107 298
107 298
107 298
0
0
0
0
0
0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
1 977
12 933
14 910
10 910
-2 023
-2 023
-4 000
-4 388
388
4 000
åtgärder
29
s. 30 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:6
Bekämpande av smittsamma
6 551
124 349
15 000
-6 551
0
139 349
132 083
7 734
-7 266
-7 266
-17 996
10 730
7 266
husdjurssjukdomar
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
2 028
37 778
-2 028
37 778
35 434
-2 344
-2 344
-2 344
-2 344
0
2 344
1:8
Statens jordbruksverk
270
521 089
30 000
551 359
534 830
13 741
-16 259
-16 530
-33 205
16 675
16 530
1:9
Bekämpande av växtskadegörare
78
5 000
-78
5 000
4 985
-15
-15
-15
-165
150
15
1:10
Gårdsstöd m.m.
-98 560
5 932 000
-3 692
5 829 748
6 149 384
217 384
217 384
319 637
-273 563
593 200
-319 637
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
170 222
144 100
-170 222
144 100
131 037
-13 063
-13 063
-13 063
-27 473
14 410
13 063
1:12
Finansiella korrigeringar m.m.
26 161
75 472
-37 000
-35 861
28 772
26 602
-48 870
-11 870
-2 170
-4 434
2 264
2 170
1:13
Strukturstöd till fisket m.m.
19 553
23 985
-583
42 955
21 746
-2 239
-2 239
-21 209
-21 209
0
21 209
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd
31 108
75 412
106 520
65 724
-9 688
-9 688
-40 796
-40 796
0
40 796
till fisket m.m.
1:15
Livsmedelsverket
6 936
304 035
-1 164
309 807
304 207
172
172
-5 600
-14 721
9 121
5 600
1:16
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
8 254
88 660
-8 431
88 483
84 610
-4 050
-4 050
-3 873
-6 383
2 510
3 873
1:17
Bidrag till vissa internationella
108
42 913
-108
42 913
41 564
-1 349
-1 349
-1 349
-2 636
1 287
1 349
organisationer m.m.
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
440 237
2 665 527
282 000
-15 286
3 372 479
3 074 933
409 406
127 406
-297 546
-464 005
166 459
297 546
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
842 500
1 993 633
185 510
-425 500
2 596 143
2 339 727
346 094
160 584
-256 416
-398 400
141 984
256 416
landsbygdens miljö och struktur
1:20
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
8
32 830
-12
32 826
27 050
-5 780
-5 780
-5 776
-6 761
985
5 776
1:21
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
4 116
4 116
4 116
0
0
0
-123
123
0
1:22
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
1 029
1 029
1 029
0
0
0
-103
103
0
1:23
Främjande av rennäringen m.m.
72
107 915
-72
107 915
110 065
2 150
2 150
2 150
-4 325
6 475
-2 150
1:24
Sveriges lantbruksuniversitet
1 702 926
3 000
1 705 926
1 705 926
3 000
0
0
0
0
0
1:25
Forskningsrådet för miljö, areella näringar
3 050
495 660
498 710
484 431
-11 229
-11 229
-14 279
-29 149
14 870
14 279
och samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning
1:26
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1 177
1 177
1 177
0
0
0
0
0
0
30
s. 31 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
UO 24 Näringsliv
162 415
5 588 403
33 487
-71 085
5 713 221
5 439 022
-149 381
-182 868
-274 199
-479 101
204 902
274 199
1 Näringspolitik
187 106
5 128 684
908
-66 165
5 250 533
4 984 025
-144 659
-145 567
-266 508
-441 857
175 349
266 508
1:1
Verket för innovationssystem
-1 124
158 611
157 487
158 254
-357
-357
767
-3 991
4 758
-767
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
-11 350
2 448 840
252
2 437 742
2 412 902
-35 938
-36 190
-24 840
-98 305
73 465
24 840
utveckling
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
612 313
3 656
615 969
615 969
3 656
0
0
-18 369
18 369
0
m.m.
1:4
Tillväxtverket
11 332
262 109
-4 015
269 427
263 310
1 201
1 201
-6 117
-13 980
7 863
6 117
1:5
Näringslivsutveckling m.m.
122 819
634 772
-9 645
747 946
575 000
-59 772
-59 772
-172 946
-204 085
31 139
172 946
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska
1 460
81 249
0
82 709
79 800
-1 449
-1 449
-2 909
-5 346
2 437
2 909
utvärderingar och analyser
1:7
Turistfrämjande
119 904
119 904
119 904
0
0
0
-3 597
3 597
0
1:8
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
9 923
223 450
-3 372
230 001
222 070
-1 380
-1 380
-7 931
-14 635
6 704
7 931
undersökningsverksamhet m.m.
1:9
Sveriges geologiska undersökning:
40
5 818
5 858
5 857
39
39
-1
-1
0
1
Geovetenskaplig forskning
1:10
Sveriges geologiska undersökning:
1 961
14 000
-1 961
14 000
12 250
-1 750
-1 750
-1 750
-2 170
420
1 750
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar,
m.m.
1:11
Patentbesvärsrätten
1 429
21 443
-789
22 083
19 749
-1 694
-1 694
-2 334
-2 977
643
2 334
1:12
Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer
-54
17 842
17 788
18 439
597
597
651
-241
892
-651
1:13
Bidrag till terminologisk verksamhet
4 297
4 297
4 297
0
0
0
0
0
0
1:14
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
8 327
8 327
8 327
0
0
0
0
0
0
1:15
Konkurrensverket
7 368
137 892
-3 339
141 922
140 210
2 318
2 318
-1 711
-15 500
13 789
1 711
1:16
Konkurrensforskning
257
13 685
13 942
13 839
154
154
-103
-514
411
103
1:17
Upprustning och drift av Göta kanal
25 310
25 310
25 310
0
0
0
0
0
0
1:18
Omstrukturering och genomlysning av
31 984
42 150
-3 000
-31 984
39 150
12 396
-29 754
-26 754
-26 754
-28 019
1 265
26 754
statligt ägda företag
1:19
Kapitalinsatser i statliga bolag
1 000
1 000
-1 000
1 000
-1 000
-1 000
-1 000
-1 000
0
1 000
31
s. 32 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
1:20
Avgifter till vissa internationella
1 061
17 780
-1 061
17 780
14 793
-2 987
-2 987
-2 987
-2 987
0
2 987
organisationer
1:21
Finansiering av rättegångskostnader
9 000
18 000
-9 000
18 000
1 458
-16 542
-16 542
-16 542
-18 342
1 800
16 542
1:22
Bidrag till företagsutveckling och innovation
259 892
259 892
259 892
0
0
0
-7 797
7 797
0
2 Utrikeshandel, handels- och
-24 691
459 719
32 579
-4 919
462 687
454 997
-4 722
-37 301
-7 691
-37 244
29 553
7 691
investeringsfrämjande
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk
545
23 696
24 241
24 112
416
416
-129
-840
711
129
kontroll: Myndighetsverksamhet
2:2
Kommerskollegium
3 163
83 056
-733
85 487
82 026
-1 030
-1 030
-3 461
-5 953
2 492
3 461
2:3
Exportfrämjande verksamhet
1 920
243 889
-1 928
243 881
242 595
-1 294
-1 294
-1 287
-23 934
22 647
1 287
2:4
Investeringsfrämjande
-32 523
57 442
32 579
-56
57 442
56 439
-1 003
-33 582
-1 003
-2 654
1 651
1 003
2:5
Avgifter till internationella
2 203
20 517
-2 203
20 517
18 706
-1 811
-1 811
-1 811
-3 863
2 052
1 811
handelsorganisationer
2:6
Bidrag till standardiseringen
31 119
31 119
31 119
0
0
0
0
0
0
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
10
93 595 983
3 116
-12
93 599 097
93 599 097
3 114
-2
0
-130 905
130 905
0
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
-2
90 128 420
90 128 418
90 128 418
-2
-2
0
-27 039
27 039
0
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
12
3 462 213
3 116
-12
3 465 329
3 465 329
3 116
0
0
-103 866
103 866
0
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska
5 350
5 350
5 350
0
0
0
0
0
0
organisationer
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
5 393 770
22 084 200
-5 393 770
22 084 200
3 325 496
-18 758 704
-18 758 704
-18 758 704
-20 967 124
2 208 420
18 758 704
1:1
Räntor på statsskulden
5 333 635
21 929 000
-5 333 635
21 929 000
3 199 932
-18 729 068
-18 729 068
-18 729 068
-20 921 968
2 192 900
18 729 068
1:2
Oförutsedda utgifter
7 062
10 000
-7 062
10 000
10 432
432
432
432
-568
1 000
-432
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
53 072
145 200
-53 072
145 200
115 132
-30 068
-30 068
-30 068
-44 588
14 520
30 068
UO 27 Avgiften till Europeiska unionen
-141 770
37 700 222
-6 589
272 640
37 824 502
41 552 980
3 852 758
3 852 758
3 728 478
-41 544
3 770 022
-3 728 478
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
-141 770
37 700 222
-6 589
272 640
37 824 502
41 552 980
3 852 758
3 852 758
3 728 478
-41 544
3 770 022
-3 728 478
32
s. 33 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 2
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
Ändringsbudget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+
(SB+ÄB)
ID+MÖ)
(A) Summa utgiftsområden
23 892 620
856 758 033
10 479 507
-21 459 255
272 640
869 943 544
840 871 737
-15 886 296
-26 365 803
-29 071 808
-65 039 660
35 967 852
29 071 808
-
(UO 1–27)
(B) Förändring av anslagsbehållningar
-1 668 700
-1 668 700
0
1 668 700
1 668 700
1 668 700
1 668 700
-1 668 700
(C) Förändring av anslagsbehållningar
8 700
8 700
0
-8 700
-8 700
-8 700
-8 700
8 700
UO 26
(D) Summa utgifter (A+B+C)
23 892 620
855 098 033
10 479 507
-21 459 255
272 640
868 283 544
840 871 737
-14 226 296
-24 705 803
-27 411 808
-63 379 660
35 967 852
27 411 808
(E) Utgiftsområden exkl.
18 498 850
834 673 833
10 479 507
-16 065 485
272 640
847 859 344
837 546 241
2 872 408
-7 607 099
-10 313 104
-44 072 536
33 759 432
10 313 104
statsskuldsräntor m.m. (A-UO 26)
(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning
10 580 000
10 580 000
22 023 357
11 443 357
11 443 357
11 443 357
11 443 357
(G) Kassamässig korrigering
0
0
-491 426
-491 426
-491 426
-491 426
-491 426
(H) Budgetens utgifter m.m. (D+F+G)
23 892 620
865 678 033
10 479 507
-21 459 255
272 640
878 863 544
862 403 668
-3 274 365
-13 753 872
-16 459 876
-52 427 728
35 967 852
16 459 876
(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av
257 728 000
257 987 760
259 760
budgeten
(J) Takbegränsade utgifter (E+B+I)
1 090 733 133
1 095 534 001
4 800 868
(K) Marginal till utgiftstaket
16 266 867
11 465 999
-4 800 868
(L) Utgiftstak (J+K)
1 107 000 000
1 107 000 000
0
33
opaginerad Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Beställnings- bemyndiganden
opaginerad Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 3
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2014
Tusental kronor
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2014-12-31
1 Rikets styrelse
6:6
Stöd till politiska partier
171 200
127 848
Totalt UO 01
171 200
127 848
2 Samhällsekonomi och
1:3
Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen
finansförvaltning
45 000
0
1:10
Bidragsfastigheter
30 000
0
Totalt UO 2
75 000
0
5 Internationell samverkan
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
159 500
79 530
Totalt UO 5
159 500
79 530
6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
72 700 000
62 587 861
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
anläggningar
18 800 000
15 545 236
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor
30 000
24 332
2:4
Krisberedskap
560 000
467 281
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
55 000
52 738
Totalt UO 6
92 145 000
78 677 448
7 Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
69 221 000
60 520 887
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
20 000
5 594
Totalt UO 7
69 241 000
60 526 481
08 Migration
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande
och flyktingar
140 000
83 198
Totalt UO 08
140 000
83 198
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
30 000
30 000
1:8
Bidrag till psykiatri
22 300
18 216
2:2
Insatser för vaccinberedskap
170 000
0
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
670 000
633 936
7:2
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
Forskning
973 000
946 334
Totalt UO 9
1 865 300
1 628 486
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
handikapp
3 190 000
3 250 000
Totalt UO 10
3 190 000
3 250 000
13 Integration och jämställdhet
1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa
nyanlända invandrare
2 600 000
2 363 221
1:6
Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av
tredjelandsmedborgare
44 000
28 226
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
27 239
0
Totalt UO 13
2 671 239
2 391 447
3
s. 1 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 3
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2014-12-31
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser
5 025 000
4 151 982
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
13 000 000
12 178 350
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020
1 000 000
10 942
1:7
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
9 000
7 823
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013
198 526
144 800
2:1
Arbetsmiljöverket
18 400
18 391
Totalt UO 14
19 250 926
16 512 288
15 Studiestöd
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
3 700
2 104
Totalt UO 15
3 700
2 104
16 Utbildning och universitetsforskning
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet
1 608 000
1 178 349
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
32 000
32 529
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
205 123
105 000
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
3 350 000
3 238 751
2:6
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
578 000
496 000
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
19 513 000
17 101 701
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer
1 533 000
1 588 292
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1 300 000
728 055
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer
2 100 000
2 037 188
4:1
Internationella program
153 000
90 000
Totalt UO 16
30 372 123
26 595 865
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9 000
6 776
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
137 000
101 682
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
25 000
0
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
136 000
110 763
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
100 000
67 810
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
32 000
26 283
13:5
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15 000
15 000
13:6
Insatser för den ideella sektorn
57 000
53 091
Totalt UO 17
511 000
381 405
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
67 000
16 820
1:4
Innovativt byggande
10 000
7 665
1:6
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
15 000
10 812
1:10
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
12 000
5 092
1:11
Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum
10 000
1 663
Totalt UO 18
114 000
42 052
19 Regional tillväxt
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
2 700 000
1 893 769
1:4
"Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014-2020"
2 000 000
0
Totalt UO 19
4 700 000
1 893 769
4
s. 2 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 3
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2014-12-31
20 Allmän miljö- och naturvård
1:2
Miljöövervakning m.m.
92 000
55 084
1:3
Åtgärder för värdefull natur
210 000
209 708
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1 000 000
873 212
1:5
Miljöforskning
102 000
96 305
1:7
Internationellt miljösamarbete
6 000
0
1:10
Klimatanpassning
52 000
18 269
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
130 000
102 802
1:13
Insatser för internationella klimatinvesteringar
1 811 000
1 520 584
1:14
Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med
Ryssland
17 000
1 776
1:16
Skydd av värdefull natur
25 000
978
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
1 650 000
1 033 691
Totalt UO 20
5 095 000
3 912 409
21 Energi
1:2
Regionala och lokala insatser för energieffektivisering
m.m.
120 000
60 297
1:3
Insatser för uthållig energianvändning
160 000
7 791
1:4
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
5 000
1 700
1:5
Energiforskning
4 500 000
1 575 062
1:7
Planeringsstöd för vindkraft m.m.
10 000
5 946
1:9
Energiteknik
220 000
201 347
1:10
Elberedskap
300 000
212 450
1:12
Avgifter till internationella organisationer
15 000
1 653
Totalt UO 21
5 330 000
2 066 246
22 Kommunikationer
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
99 350 000
89 284 396
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
18 300 000
17 134 400
1:7
Trafikavtal
7 500 000
6 619 100
1:11
Trängselskatt i Stockholm
16 600 000
11 515 800
1:14
Trängselskatt i Göteborg
4 000 000
2 895 600
2:2
Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade
197 000
86 493
2:3
Grundläggande betaltjänster
55 000
17 192
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
155 000
40 960
Totalt UO 22
146 157 000
127 593 941
23 Areella näringar, landsbygd och
1:2
Insatser för skogsbruket
livsmedel
70 000
34 226
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
92 000
66 777
1:13
Strukturstöd till fisket m.m.
46 105
36 306
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
m.m.
113 446
79 260
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
11 332 162
1 432 293
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur
9 966 141
1 867 048
1:20
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
70 000
0
1:25
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
1 500 000
824 589
Totalt UO 23
23 189 854
4 340 499
5
s. 3 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 3
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2014-12-31
24 Näringsliv
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
2 100 000
1 998 042
1:5
Näringslivsutveckling m.m.
265 000
113 430
1:9
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning
5 500
4 131
Totalt UO 24
2 370 500
2 115 603
Totalt
406 752 342
332 220 618
6
s. 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
s. 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 4
Slutbehandlade granskningsrapporter
Rapport
nr
Namn
Beslut
2011:4
IT inom statsförvaltningen - har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till
Skr. 2010/11:138
ökad effektivitet?
2011:23
Lika betyg, lika kunskap? – En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i
Prop. 2014/15:1
grundskolan
2013:11
Statens kunskapsspridning till skolan
Skr. 2013/14:95
2013:15
Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?
Skr. 2013/14:193
2013:16
Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?
Skr. 2013/14:200
2013:22
Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser
Skr. 2013/14:185
2014:1
Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget
Skr. 2013/14:235
2014:2
Bostäder för äldre i avfolkningsorter
Skr. 2013/14:247
2014:3
Staten och det civila samhället i integrationsarbetet
Skr. 2013/14:244
2014:4
Försvarsmaktens omställning
Skr. 2014/15:255
2014:5
Effekter av förändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa
Skr. 2013/14:252
2014:6
Att överklaga till förvaltningsrätten – handläggningstider och information till enskilda
Skr. 2013/14:253
2014:7
Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret
Skr. 2014/15:255
2014:8
Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010–2014
Skr. 2014/15:255
2014:9
Stödet till anhöriga omsorgsgivare
Skr. 2014/15:11
2014:10
Förvaltningen av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tydlighet?
Skr. 2014/15:12
2014:11
Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – Rätt insats i rätt tid?
Skr. 2014/15:19
2014:12
Livsmedelskontrollen – tar staten sitt ansvar?
Skr. 2014/15:16
2014:13
Att gå i pension – varför så krångligt?
Skr. 2014/15:33
2014:14
Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden?
Skr. 2014/15:23
2014:15
Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?
Skr. 2014/15:31
2014:16
Swedfund International AB – Är finansieringen av bolaget effektiv för staten?
Skr. 2014/15:24
2014:17
Det allmänna pensionssystemet – en granskning av granskningen
Skr. 2014/15:34
2014:18
Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare?
Skr. 2014/15:47
2014:19
Valuta för biståndspengarna? – valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet
Skr. 2014/15:49
2014:20
Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt
Skr. 2014/15:52
att tacka nej
2014:21
Exportkreditnämnden – effektivitet i exportgarantisystemet
Skr. 2014/15:59
2014:22
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?
Skr. 2014/15:72
2014:23
Informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen
Skr. 2014/15:84
2014:24
Bistånd genom internationella organisationer
Skr. 2014/15:92
2014:25
Specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?
Skr. 2014/15:106
2014:27
Arbetsförmedlingens arbete vid varsel – Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?
Skr. 2014/15:42
3
s. 6 Tabellsamling Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Utfall för statens budget 2010–2014
Miljarder kronor
2010
2011
2012
2013
2014
Inkomster
779,5
872,4
787,6
790,5
790,2
Statens skatteinkomster
779,5
840
792,7
777,3
801,9
Övriga inkomster
0
32,4
-5,1
13,2
-11,7
Utgifter m.m.
780,6
804,6
812,5
921,4
862,4
UO 1–25 och 27
763
767
783,7
810,6
837,6
Statsskuldsräntor m.m. UO 26
23,4
34,5
27,4
16,8
3,3
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-9,2
1,6
1
96,2
22,0
Kassamässig korrigering
3,4
1,5
0,4
-2,2
-0,5
Budgetsaldo
-1,1
67,8
-24,9
-130,9
-72,2
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Inkomster i statens budget 2010–2014
Miljarder kronor
Inkomstår
2010
2011
2012
2013
2014
Statens skatteintäkter
788,3
791,5
775,8
797,9
819,9
Periodiseringar
-8,9
48,4
16,9
-20,6
-17,9
Statens skatteinkomster
779,5
840,0
792,7
777,3
802,0
Inkomster av statens verksamhet
41,8
55,3
48,8
48,1
41,7
Inkomster av försåld egendom
0,2
23,1
0,3
20,8
0,2
Återbetalning av lån
1,7
1,5
1,3
1,1
0,9
Kalkylmässiga inkomster
8,9
11,1
9,7
9,9
9,9
Bidrag från EU
13,0
12,3
9,8
10,3
11,9
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-65,5
-70,8
-74,9
-77,0
-76,3
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot
0,0
-0,1
-0,1
0,0
0,0
Statens övriga inkomster
0,0
32,4
-5,1
13,2
-11,7
Inkomster i statens budget
779,5
872,4
787,6
790,5
790,2
Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
3
s. 4 Tabellsamling Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2010–2014
Miljarder kronor
Inkomstår
2010
2011
2012
2013
2014
Skatt på arbete
874,1
905,1
937,2
964,8
982,8
Direkta skatter
474,7
487,3
505,1
523,0
525,7
Kommunal skatt
522,9
538,2
560,8
581,9
600,0
Statlig skatt
42,5
44,6
44,2
44,8
46,2
Allmän pensionsavgift
89,2
93,5
97,6
100,9
103,9
Artistskatt
0,1
0,1
0,0
0,0
0,0
Skattereduktioner m.m.
-179,9
-189,1
-197,4
-204,6
-224,4
Indirekta skatter
399,4
417,8
432,1
441,9
457,1
Arbetsgivaravgifter
403,9
426,6
442,4
454,3
471,5
Egenavgifter
12,4
12,5
11,8
11,6
12,4
Särskild löneskatt
33,1
36,2
37,4
36,8
38,2
Nedsättningar
-24,6
-29,5
-30,4
-30,5
-33,8
Tjänstegruppliv
1,1
1,0
0,9
0,7
0,7
Avgifter till premiepensionssystemet
-26,4
-28,9
-30,0
-31,0
-31,9
Skatt på kapital
191,5
183,5
167,8
172,7
191,8
Skatt på kapital, hushåll
34,5
28,8
27,7
32,3
40,6
Skatt på företagsvinster
106,6
102,8
89,5
89,0
95,5
Avkastningsskatt
11,9
11,9
10,1
6,9
10,3
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
26,4
27,5
28,7
31,6
31,9
Stämpelskatt
9,0
8,0
8,0
8,9
9,3
Kupongskatt m.m.
3,1
4,6
3,8
4,1
4,2
Skatt på konsumtion och insatsvaror
449,3
455,0
452,5
461,1
474,0
Mervärdesskatt
324,3
332,5
330,6
339,5
353,8
Tobaksskatt
10,6
11,3
11,8
11,1
11,4
Skatt på etylalkohol
4,3
4,3
4,3
4,0
4,1
Skatt på vin m.m.
4,6
4,7
4,8
4,9
5,2
Skatt på öl
3,2
3,2
3,2
3,3
3,5
Energiskatt
41,2
40,6
40,1
40,9
39,0
Koldioxidskatt
27,3
25,4
25,2
24,0
23,3
Övriga skatter på energi och miljö
4,7
4,5
4,5
4,4
4,4
Skatt på vägtrafik
16,4
15,7
15,6
16,5
16,8
Skatt på import
5,7
5,7
5,3
5,2
5,8
Övriga skatter
7,0
7,3
7,1
7,2
6,7
Restförda och övriga skatter
1,1
2,9
3,0
11,1
8,9
Restförda skatter
-5,7
-6,3
-6,3
-6,6
-5,9
Övriga skatter
6,8
9,3
9,3
17,7
14,8
Totala skatteintäkter
1 515,9
1 546,6
1 560,5
1 609,8
1 657,5
Avgår: EU-skatter
-7,1
-7,2
-6,9
-6,9
-8,4
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 508,8
1 539,4
1 553,6
1 602,8
1 649,2
Avgår: Kommunal inkomstskatt
-537,0
-552,7
-576,2
-597,4
-615,7
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
-183,5
-195,2
-201,6
-207,5
-213,6
Statens skatteintäkter
788,3
791,5
775,8
797,9
819,9
Källa: Egna beräkningar.
4
s. 5 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Utgifter i statens budget 2010–2014
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2014. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna
Miljarder kronor
Utgiftsområden
2010
2011
2012
2013
2014
2010
2011
2012
2013
2014
1
Rikets styrelse
1,2
1,1
1,1
1,1
1,2
11,7
11,2
11,5
11,8
12,9
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1,2
1,3
1,3
1,5
1,3
12,1
12,9
13,5
16,1
14,1
3
Skatt, tull och exekution
1,0
1,0
1,0
1,0
0,9
9,4
9,9
10,3
10,4
10,4
4
Rättsväsendet
3,6
3,8
3,7
3,7
3,7
35,5
37,2
38,2
39,3
40,2
5
Internationell samverkan
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
2,0
1,9
1,5
1,8
1,7
6
Försvar och samhällets krisberedskap
4,6
4,5
4,4
4,3
4,4
45,7
44,2
45,5
45,4
48,0
7
Internationellt bistånd
2,7
3,0
3,0
2,9
2,8
26,7
29,2
30,2
30,8
31,0
8
Migration
0,7
0,8
0,8
0,9
1,1
7,1
7,6
8,2
9,9
12,6
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
5,7
5,7
5,7
5,5
5,6
56,0
56,5
58,7
59,0
61,6
10
Ek. trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
10,1
9,7
9,3
9,0
9,0
99,9
95,8
94,9
96,4
99,0
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
4,2
4,2
4,0
3,7
3,6
41,5
41,6
41,3
40,0
39,3
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
7,1
7,3
7,4
7,4
7,4
70,2
72,0
75,6
78,5
80,8
12
Justerat för teknisk förändring 1
7,1
7,3
7,4
7,4
7,4
70,3
72,2
75,6
78,5
80,8
13
Integration och jämställdhet
0,5
0,5
0,7
0,8
1,1
5,2
5,0
6,8
8,8
12,2
13
Justerat för teknisk förändring 1
0,5
0,5
0,6
0,8
1,1
5,2
5,0
5,7
8,8
12,2
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
7,0
6,4
6,5
6,5
6,1
68,6
63,3
66,6
69,7
66,9
15
Studiestöd
2,3
2,2
2,1
1,9
1,8
22,6
21,8
21,1
20,6
20,0
15
Justerat för teknisk förändring 1
2,2
2,2
2,0
1,9
1,8
22,1
21,4
20,6
20,1
20,0
16
Utbildning och universitetsforskning
5,4
5,4
5,3
5,3
5,4
53,3
53,7
53,8
56,5
59,4
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
5,4
5,4
5,3
5,3
5,4
11,3
12,0
12,3
12,7
12,8
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande samt konsumentpolitik
0,2
0,1
0,1
0,1
0,1
1,6
1,1
1,0
1,0
1,1
19
Regional tillväxt
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
3,2
3,2
3,4
3,3
2,9
20
Allmän miljö- och naturvård
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
5,2
5,1
4,8
4,8
5,1
21
Energi
0,3
0,3
0,3
0,2
0,3
2,7
2,9
2,7
2,6
2,9
22
Kommunikationer
4,0
3,9
4,2
4,1
4,2
39,8
38,7
42,9
43,7
46,0
22
Justerat för teknisk förändring 1
4,1
3,9
4,2
4,1
4,2
40,7
38,6
42,7
43,7
46,0
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
1,8
1,7
1,6
1,5
1,5
17,4
16,4
16,4
16,0
16,2
24
Näringsliv
0,9
0,5
0,6
0,5
0,5
8,5
5,3
5,9
5,2
5,4
25
Allmänna bidrag till kommuner
7,7
8,9
8,3
8,3
8,5
75,7
88,0
85,1
88,9
93,6
25
Justerat för teknisk förändring 1
8,7
9,1
8,5
8,4
8,5
85,6
90,1
87,0
89,4
93,6
26
Statsskuldsräntor m.m. 2
23,4
34,5
27,4
16,8
3,3
27
Avgiften till Europeiska unionen
3,1
3,1
3,1
3,5
3,8
30,4
30,6
31,5
37,4
41,6
Summa utgiftsområden
786,4
801,5
811,1
827,4
840,9
Ålderspensionssystemet vid sidan av
statens budget
22,6
22,4
23,3
24,1
23,5
222,9
222,0
238,5
256,7
258,0
Takbegränsade utgifter
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
985,9
989,0
1022,2
1067,3
1095,5
Budgeteringsmarginal
3,9
7,5
6,0
2,6
1,0
38,1
74,0
61,8
27,7
11,5
Utgiftstak för staten
1024,0
1063,0
1084,0
1095,0
1107,0
1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.4
2 Ingår inte i takbegränsade utgifter.
Källa: Ekonomistyrningsverket.
5
s. 6 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning av anslagen 2010-2014
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
Transfereringar
581 692
562 373
541 248
536 217
530 025
19 319
3,4
varav till
Hushållssektorn
300 641
296 268
290 429
283 868
288 037
4 372
1,5
Kommunala sektorn
148 986
140 851
133 838
136 695
126 412
8 135
5,8
Företagssektorn
36 981
35 942
33 691
33 579
33 611
1 039
2,9
Ålderspensionssystemet
21 399
19 788
21 011
20 771
23 116
1 611
8,1
Statliga ideella organisationer
4 408
4 032
3 848
3 745
3 730
376
9,3
Internationell verksamhet
69 277
65 490
58 430
57 558
55 119
3 787
5,8
varav till EU-institutioner
41 553
37 412
31 452
30 498
31 412
4 141
11,1
Konsumtionsutgifter
214 320
208 448
201 536
193 448
189 697
5 872
2,8
varav
Löner inklusive sociala avgifter
119 927
115 936
112 341
108 421
105 281
3 991
3,4
Omkostnader för konsumtion
64 193
63 536
62 356
58 859
58 254
657
1,0
Lokaler
18 724
17 337
16 984
16 326
16 260
1 387
8,0
Sociala naturaförmåner
11 477
11 639
9 855
9 842
9 902
-163
-1,4
Investeringsverksamhet
28 978
25 150
25 843
24 078
27 079
3 828
15,2
Räntor
5 589
23 352
31 698
39 390
29 087
-17 764
-76,1
varav
Räntor på statsskulden
3 200
16 694
27 299
34 374
23 252
-13 494
-80,8
Finansiella transaktioner
10 293
8 066
10 763
8 344
10 500
2 227
27,6
Summa utgiftsområden
840 872
827 388
811 088
801 478
786 389
13 484
1,6
Källa: Ekonomistyrningsverket.
6
s. 7 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2010–2014
Miljoner kronor
Procentuell
Utgiftsområde
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
01
Rikets styrelse
1 665
1 273
1 288
1 315
1 543
392
30,8
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
11 847
11 354
11 194
10 670
10 061
494
4,3
03
Skatt, tull och exekution
53
88
89
127
142
-35
-40,2
04
Rättsväsendet
226
252
220
232
285
-26
-10,3
05
Internationell samverkan
1 359
1 496
1 209
1 559
1 718
-137
-9,2
06
Försvar samt beredskap mot
sårbarhet
1 110
1 062
1 113
1 077
1 330
48
4,5
07
Internationellt bistånd
28 649
28 474
27 875
26 962
24 425
175
0,6
08
Migration
5 298
4 260
3 655
3 243
3 115
1 038
24,4
09
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
53 915
51 770
51 797
49 768
49 309
2 146
4,1
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
90 252
87 729
86 476
87 890
91 981
2 523
2,9
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
38 791
39 475
40 797
41 052
40 928
-684
-1,7
12
Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
80 809
78 533
75 579
71 994
70 177
2 276
2,9
13
Integration och jämställdhet
10 214
7 583
4 947
4 640
4 685
2 631
34,7
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
54 542
56 298
54 646
52 193
56 917
-1 756
-3,1
15
Studiestöd
16 558
16 419
16 424
16 340
16 406
139
0,8
16
Utbildning och
universitetsforskning
16 129
15 255
14 053
14 875
14 997
874
5,7
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
10 559
10 511
10 163
9 801
9 227
48
0,5
18
Samhällsplanering, bostads-
försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
94
54
81
214
680
40
75,2
19
Regional utveckling
2 643
3 029
3 188
2 998
2 989
-386
-12,7
20
Allmän miljö- och naturvård
1 125
999
784
1 089
1 624
126
12,6
21
Energi
1 410
1 434
1 527
2 006
1 770
-23
-1,6
22
Kommunikationer
3 818
3 407
2 583
1 707
3 012
412
12,1
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
12 096
11 993
12 004
12 464
13 376
104
0,9
24
Näringsliv
3 366
3 296
2 966
3 381
3 233
70
2,1
25
Allmänna bidrag till kommuner
93 599
88 915
85 138
88 022
75 689
4 684
5,3
26
Statsskuldsräntor m.m.
10
3
1
0
1
7
255,1
27
Avgiften till Europeiska unionen
41 553
37 412
31 452
30 596
30 407
4 141
11,1
Summa utgiftsområden
581 692
562 373
541 248
536 217
530 025
19 319
3,4
Källa: Ekonomistyrningsverket.
7
s. 8 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2010–2014
Miljoner kronor
Procentuell
UO
Anslag
Anslagsnamn
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
02
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
11 835
11 340
11 181
10 660
10 046
496
4,4
07
1:1
Biståndsverksamhet
3 703
3 338
3 377
3 093
2 601
365
10,9
08
1:2
Ersättningar och
bostadskostnader
1 058
780
667
671
722
278
35,7
09
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
28 589
27 107
25 915
24 286
23 188
1 482
5,5
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
29 573
25 914
23 131
20 332
17 445
3 659
14,1
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar
m.m.
45 069
46 279
47 855
50 893
56 328
-1 210
-2,6
10
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
3 370
3 606
3 752
3 938
4 249
-236
-6,5
11
1:1
Garantipension till ålderspension
16 539
16 751
18 035
18 485
18 234
-212
-1,3
11
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
13 035
13 883
14 226
14 439
15 091
-848
-6,1
11
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
8 493
8 182
7 949
7 594
7 091
310
3,8
12
1:1
Allmänna barnbidrag
25 220
24 723
24 281
24 140
23 731
497
2,0
12
1:2
Föräldraförsäkring
34 712
33 960
31 961
30 835
29 539
752
2,2
12
1:6
Vårdbidrag för
funktionshindrade barn
3 061
2 920
2 777
2 632
2 566
141
4,8
12
1:8
Bostadsbidrag
4 958
4 533
4 432
3 342
3 493
425
9,4
13
1:3
Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare
2 685
1 668
855
263
0
1 017
61,0
14
1:2
Bidrag till arbetslöshets-
ersättning och aktivitetsstöd
28 202
30 653
28 920
28 783
34 342
-2 451
-8,0
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
1 587
2 447
2 733
1 830
1 338
-860
-35,1
15
1:1
Studiehjälp
3 362
3 472
3 664
3 867
4 004
-110
-3,2
15
1:2
Studiemedel
10 993
10 742
10 480
10 201
10 222
251
2,3
Övriga anslag
24 595
23 970
24 239
23 584
23 808
625
2,6
Totalt
300 641
296 268
290 429
283 868
288 037
4 372
1,5
Källa: Ekonomistyrningsverket.
8
s. 9 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2010–2014
Miljoner kronor
Procentuell
UO
Anslag
Anslagsnamn
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
01
6:1
Allmänna val och demokrati
316
2
1
21
112
315
20 518,9
08
1:2
Ersättningar och
bostadskostnader
3 818
3 036
2 612
2 518
2 326
781
25,7
09
1:5
Bidrag för läkemedels-
förmånerna
21 546
20 825
22 151
22 557
23 067
721
3,5
09
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
-4 795
-4 652
-4 472
-4 425
-4 309
-143
3,1
10
1:6
Bidrag för sjukskrivnings-
processen
2 237
1 238
913
999
80,7
10
1:6
Bidrag för arbetet med
(2013)
sjukskrivningar inom hälso- och
"
sjukvård
982
748
714
995
-982
-100,0
13
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
6 968
5 539
3 888
4 199
4 516
1 429
25,8
14
1:12
Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2007-2013
519
700
784
671
533
-181
-25,8
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och
annan pedagogisk verksamhet
1 158
541
118
251
282
617
114,2
16
2:66
Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning
2 310
2 256
2 225
2 181
2 160
53
2,4
19
1:3
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden
2007-2013
485
722
771
407
378
-238
-32,9
25
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
90 128
85 603
81 975
85 003
72 749
4 525
5,3
25
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-
kostnader
3 465
3 306
3 157
3 015
2 933
159
4,8
Övriga anslag
20 831
20 753
18 969
19 582
20 670
78
0,4
Totalt
148 986
140 851
133 838
136 695
126 412
8 135
5,8
Källa: Ekonomistyrningsverket.
9
s. 10 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2010–2014
Miljoner kronor
Procentuell
UO
Anslag
Anslagsnamn
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknads-
politiska program och insatser
2 885
2 275
1 644
1 402
1 034
609
26,8
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
12 203
11 702
11 113
10 600
9 758
502
4,3
16
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet
193
28
28
28
28
164
581,8
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
6 149
5 916
5 918
6 340
7 104
233
3,9
23
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur
2 953
3 093
2 868
2 834
2 835
-139
-4,5
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur
2 243
2 309
2 540
2 484
2 308
-66
-2,9
24
1:2
Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling
1 164
1 072
921
794
758
92
8,6
Övriga anslag
9 191
9 547
8 658
9 097
9 786
-356
-3,7
Totalt
36 981
35 942
33 691
33 579
33 611
1 039
2,9
Källa: Ekonomistyrningsverket.
10
s. 11 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2010-2014
Miljoner kronor
Procentuell
Utgiftsområde
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
01
Rikets styrelse
10 879
10 186
9 890
9 543
9 694
692
6,8
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
2 173
2 102
2 158
2 126
1 954
71
3,4
03
Skatt, tull och exekution
9 847
9 812
9 637
9 175
8 702
36
0,4
04
Rättsväsendet
38 065
37 191
36 203
35 171
33 711
874
2,4
05
Internationell samverkan
298
323
335
328
290
-26
-8,0
06
Försvar och samhällets
krisberedskap
37 074
35 758
36 883
36 348
36 380
1 316
3,7
07
Internationellt bistånd
2 345
2 278
2 407
2 207
2 213
67
2,9
08
Migration
7 072
5 466
4 469
4 236
3 885
1 607
29,4
09
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
7 546
7 135
6 798
6 655
6 577
412
5,8
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
8 130
8 012
7 617
7 116
7 174
118
1,5
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
501
490
520
508
525
11
2,2
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13
Integration och jämställdhet
1 838
1 144
698
348
516
694
60,6
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
12 136
13 204
11 760
10 904
11 447
-1 068
-8,1
15
Studiestöd
689
680
696
698
689
8
1,2
16
Utbildning och
universitetsforskning
40 798
39 507
37 414
36 469
36 062
1 291
3,3
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
2 140
2 090
2 034
2 023
1 983
50
2,4
18
Samhällsplanering, bostads-
försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
947
906
813
815
834
41
4,6
19
Regional tillväxt
221
216
189
194
161
5
2,3
20
Allmän miljö- och naturvård
3 711
3 615
3 734
3 643
3 166
96
2,6
21
Energi
1 223
1 071
1 024
876
902
152
14,2
22
Kommunikationer
20 651
21 585
20 517
18 351
16 883
-934
-4,3
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
4 003
3 760
3 859
3 766
3 785
243
6,5
24
Näringsliv
2 033
1 916
1 881
1 947
2 162
117
6,1
25
Allmänna bidrag till kommuner
1
2
26
Statsskuldsräntor m.m.
27
Avgiften till Europeiska unionen
Prognosrevideringar
286
47
-422
Summa utgiftsområden
214 320
208 448
201 536
193 448
189 697
5 872
2,8
Källa: Ekonomistyrningsverket.
11
s. 12 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2010–2014
Miljoner kronor
Procentuell
UO
Anslag
Anslagsnamn
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
01
4:1
Regeringskansliet m.m.
4 460
4 137
3 998
3 752
3 895
324
7,8
03
1:1
Skatteverket
5 538
5 451
5 408
5 129
4 968
88
1,6
04
1:1
Polisorganisationen
15 374
14 989
14 719
14 167
13 725
385
2,6
04
1:2
Säkerhetspolisen
650
660
630
650
04
1:5
Sveriges Domstolar
3 725
3 580
3 421
3 325
3 149
144
4,0
04
1:6
Kriminalvården
4 792
4 590
4 419
4 438
4 373
202
4,4
06
1:1
Förbandsverksamhet och
beredskap
11 697
11 375
11 177
10 882
10 864
322
2,8
06
1:2
Försvarsmaktens insatser
internationellt
221
470
657
772
965
-248
-52,9
08
1:1
Migrationsverket
2 306
2 005
1 684
1 504
1 397
301
15,0
09
8:2
Inspektionen för vård och
omsorg
452
227
226
99,6
10
2:1
Försäkringskassan
5 588
5 411
5 238
5 138
5 080
177
3,3
14
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
5 265
5 362
5 305
4 313
4 430
-97
-1,8
16
2:4
Uppsala universitet: Forskning
och forskarutbildning
1 450
1 289
1 225
1 220
1 142
161
12,5
16
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
2 637
2 848
3 077
3 259
2 475
-212
-7,4
Övriga anslag
55 771
54 202
52 012
49 863
48 189
1 569
2,9
Totalt
119 927
115 936
112 341
108 421
105 281
3 991
3,4
Källa: Ekonomistyrningsverket.
12
s. 13 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2010–2014
Miljoner kronor
Procentuell
Utgiftsområde
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
01
Rikets styrelse
23
11
15
19
26
12
108,2
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
8
4
13
15
19
4
98,8
03
Skatt, tull och exekution
29
21
19
57
21
8
39,9
04
Rättsväsendet
223
278
243
208
86
-55
-19,8
05
Internationell samverkan
1
1
1
1
1
-1
-46,2
06
Försvar och samhällets
krisberedskap
8 594
7 207
6 053
5 467
6 866
1 387
19,2
07
Internationellt bistånd
2
4
1
2
2
-3
-61,0
08
Migration
35
20
24
11
10
15
74,7
09
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
24
18
21
26
19
6
32,8
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
16
17
13
11
10
0
-2,5
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
3
4
10
9
6
-1
-19,4
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13
Integration och jämställdhet
0
0
0
2
1
0
-77,6
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
30
29
64
54
40
2
5,4
15
Studiestöd
2
0
0
0
1
1
367,6
16
Utbildning och
universitetsforskning
315
257
1 003
984
836
58
22,6
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
25
26
18
21
21
0
-1,8
18
Samhällsplanering, bostads-
försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
8
11
42
26
17
-3
-30,4
19
Regional tillväxt
1
0
0
1
0
0
16,9
20
Allmän miljö- och naturvård
184
798
206
263
327
-614
-76,9
21
Energi
10
25
13
25
21
-15
-58,5
22
Kommunikationer
19 404
16 389
18 055
16 844
18 717
3 014
18,4
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
22
19
19
19
21
3
15,3
24
Näringsliv
18
9
7
11
11
9
100,8
25 Allmänna bidrag till kommuner
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
28 978
25 150
25 843
24 078
27 079
3 828
15,2
Källa: Ekonomistyrningsverket.
13
s. 14 Utgifter i statens budget 2010–2014 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2010–2014
Miljoner kronor
Procentuell
Utgiftsområde
Förändring
förändring
2014
2013
2012
2011
2010
2013-2014
2013-2014
01
Rikets styrelse
335
352
335
312
394
-17
-4,7
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
94
2 592
145
82
111
-2 498
-96,4
03
Skatt, tull och exekution
454
467
528
551
520
-13
-2,8
04
Rättsväsendet
1 680
1 577
1 547
1 553
1 405
103
6,6
05
Internationell samverkan
5
6
5
4
-11
0
-3,6
06
Försvar och samhällets
krisberedskap
1 200
1 383
1 413
1 261
1 088
-184
-13,3
07
Internationellt bistånd
31
18
-85
26
28
12
67,0
08
Migration
145
124
99
82
81
21
17,0
09
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
103
72
74
89
110
32
43,9
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
638
637
748
783
769
1
0,1
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
18
17
14
20
15
1
6,7
12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
0
0
0
0
0
-19,7
13
Integration och jämställdhet
172
108
1 108
-22
-10
64
59,5
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
192
190
163
134
152
3
1,5
15
Studiestöd
2 705
3 468
3 947
4 775
5 485
-763
-22,0
16
Utbildning och universitetsforskning
2 178
1 466
1 366
1 358
1 339
712
48,6
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
102
103
103
107
107
-1
-1,0
18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
27
29
45
55
28
-1
-4,1
19
Regional tillväxt
14
25
31
30
28
-10
-41,9
20
Allmän miljö- och naturvård
65
-605
107
73
44
670
-110,8
21
Energi
215
84
149
11
11
131
155,6
22
Kommunikationer
2 089
2 274
1 707
1 807
1 172
-185
-8,1
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
82
235
505
123
265
-153
-65,3
24
Näringsliv
22
26
1 029
29
3 096
-5
-17,5
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
3 315
16 771
27 380
34 492
23 360
-13 456
-80,2
27
Avgiften till Europeiska unionen
Prognosrevideringar
-286
-47
422
Summa utgiftsområden
15 882
31 418
42 462
47 735
39 587
-15 536
-49,5
Källa: Ekonomistyrningsverket.
14
s. 15 Antal statligt anställda 2010–2014, kvinnor respektive män Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 5
Antal statligt anställda 2010–2014, kvinnor respektive män
Antal 1
2010
2011
2012
2013
2014
Kvinnor
110 032
111 595
115 269
117 550
119 443
Män
102 744
104 797
105 700
107 782
109 585
Summa
212 776
216 392
220 969
225 332
229 028
Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2014 utgjorde de ca 5 700 personer. Betings-, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 16 800 personer 2014.
Källa: Arbetsgivarverket.
Antal statligt anställda 2010–2014 fördelade på åldersgrupper
Antal och procentuell fördelning
Ålder och kön
2010
2011
2012
2013
2014
–34
45 622
48 120
50 338
52 908
54 237
Kvinnor
51,3
49,7
50,7
50,2
49,7
Män
48,7
50,3
49,3
49,8
50,3
–35–44
56 662
57 285
58 571
59 722
61 447
Kvinnor
52,8
53,4
54,5
54,6
54,8
Män
47,2
46,6
45,5
45,4
45,2
45–54
52 917
53 905
55 650
57 184
58 318
Kvinnor
51,7
52,0
52,3
52,3
52,6
Män
48,3
48,0
47,7
47,7
47,4
55–
57 574
57 082
56 410
55 518
55 026
Kvinnor
51,0
50,9
51,0
51,3
51,1
Män
49,0
49,1
49,0
48,7
48,9
Källa: Arbetsgivarverket.
Antal anställda 2010–2014 fördelade på sektorer
Sektor
Kön
2010
2011
2012
2013
2014
Affärsverk 1
9 288
9 182
9 165
9 226
9 375
Kvinnor
35,3
35,4
35,7
35,7
36,0
Män
64,7
64,6
64,3
64,3
64,0
Universitet 2
54 056
56 438
57 457
58 489
59 355
Kvinnor
53,4
53,5
53,4
53,4
53,4
Män
46,6
46,5
46,6
46,6
46,6
Försvar 3
16 410
18 643
18 662
18 614
19 331
Kvinnor
18,6
17,5
17,5
16,9
16,9
Män
81,4
82,5
82,5
83,1
83,1
Övrig verksamhet 4
133 022
132 129
135 685
139 003
140 967
Kvinnor
56,2
56,7
57,5
57,5
57,5
Män
43,8
43,3
42,5
42,5
42,5
1 Affärsverk och infrastruktur.
2 Universitet och högskolor.
3 Försvarsmakten.
4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket.
15
opaginerad Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Statliga myndigheter m.m.
s. 3 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Statliga myndigheter m.m.
I de konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.
Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndigheter enligt ovan. Fonderna och andelarna tas inte upp separat i denna bilaga, utan de viktigaste fonderna framgår i not 42 medan andelar i statligt ägda bolag förtecknas i främst not 26.
De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall 2014.
A
Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket Avvecklingsmyndigheten för
utbildningsmyndigheter m.m. (myndigheten upphörde 2014-05-31) Avvecklingsmyndigheten för vissa myndigheter inom vård- och omsorgsområdet (myndigheten startade 2014-01-01)
B
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 6
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
C
Centrala etikprövningsnämnden
Centrala studiestödsnämnden
D
Datainspektionen
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
Domstolsverket
E
E-hälsomyndigheten (myndigheten startade 2014-01-01)
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Ersättningsnämnden Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet
Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten (myndigheten startade 2014-01-01)
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket Forum för levande historia
3
s. 4 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 6
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Försvarsexportmyndigheten
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Försvarsunderrättelsedomstolen
Försäkringskassan
G
Gentekniknämnden
Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet
H
Havs- och vattenmyndigheten
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan Väst
I
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen
J
Justitiekanslern
K
Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. Biblioteket Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden
L
Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsverket
Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län
4
s. 5 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län
M
Malmö högskola Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna Museet
Myndigheten för delaktighet (myndigheten bytte namn 2014-05-01 från Myndigheten för handikappolitisk samordning)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för radio och tv
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (myndigheten bytte namn 2014-04-01 från Ungdomsstyrelsen) Myndigheten för vårdanalys
Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens högskola
N
Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 6
Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för statligt stöd till trossamfund
P
Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten
Patentombudsnämnden
Pensionsmyndigheten
Polarforskningssekretariatet
Post- och telestyrelsen
Presstödsnämnden
R
Regeringskansliet
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond Riksdagens ombudsmän Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret
Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen ingår utom Säkerhetspolisen) Riksrevisionen
Riksutställningar
Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket
S
Sameskolstyrelsen
5
s. 6 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 4 / 1 5: 1 0 1 B ila ga 6
Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Socialstyrelsen
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet
Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk
Statens konstråd Statens kulturråd Statens maritima museer Statens medieråd
Statens museer för världskultur Statens musikverk
Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk Statens VA-nämnd
Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola (myndigheten startade 2014-01-01)
Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning)
Södertörns högskola
T
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket
Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys
Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket
U
Umeå universitet
Universitets- och högskolerådet Universitetskanslerämbetet Uppsala universitet
V
Valmyndigheten
Verket för innovationssystem
Vetenskapsrådet
Å
Åklagarmyndigheten
Ö
Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd
6
s. 3 Ordlista Kontrollera mot PDF
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggnings- tillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. Anläggnings- tillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Anskaffningsvärde
Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Anslag
Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter.
Anslagsbehållningar
Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budget- propositionen och vårpropositionen görs en
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
prognos över förändringen av anslags- behållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Anslagskredit
Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.
Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.
Ansvarsförbindelser
Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvars- förbindelser benämns i vissa fall eventual- förpliktelser, bl.a. i flera internationella redo- visningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvars- förbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).
3
s. 4 Ordlista Kontrollera mot PDF
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
Avräkning med statsverket
En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med statsverket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en koncern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statens central- konto i Riksbanken.
Avräkning mot statens centralkonto
Myndigheternas betalningar från och till statens centralkonto i Riksbanken, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.
Avsättning
Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.
Balansomslutning
Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.
Balansräkning
Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.
Beredskapstillgång
Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt
beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.
Bokföringsmässiga grunder
Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bok- fört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.
Bruttobudgetering
Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på inkomst- och utgiftssidan på statens budget. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar och utgifterna redovisas mot anslag. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens ekonomi och underlätta förståelsen av statens budget.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Bruttonationalprodukten justerad för faktor- inkomster, t.ex. löner till och från utlandet.
4
s. 5 Ordlista Kontrollera mot PDF
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Bruttoredovisning
Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. inte kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för budgetering på statens budget används begreppet bruttobudgetering.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.
Budgetsaldo
Saldot, dvs. slutsumman, i statens budget. Saldot består av budgetens inkomster minus budgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost. Budgetsaldot är per definition lika med statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Statens lånebehov.
Budgetunderskott
Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Budgetöverskott
Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.
Börsvärde
Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på en fondbörs.
CSA-avtal
En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare Skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använder Riksgäldskontoret CSA- avtal.
Dagslån
Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”.
Derivatinstrument
Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).
5
s. 6 Ordlista Kontrollera mot PDF
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
Effektivitetsrevision
Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.
Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapital- behållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och samman- sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.
Eliminering
Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsredovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.
Finansiell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med
innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- tillgång.
Finansiellt sparande
Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i national- räkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.
Finansieringsanalys
Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. Statens årsredovisning visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.
Fordringar
Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.
Futures
Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare Derivatinstrument.
Förutbetald intäkt
Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till
6
s. 7 Ordlista Kontrollera mot PDF
köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.
Förutbetald kostnad
Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år då prestation utförs.
God redovisningssed
Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att sådana beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisnings- reglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grund- läggande redovisningsprinciper. Bokföring och redovisning i staten ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.
Immateriell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balans- räkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.
Inbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, alltså när ersättning tas emot. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.
Indragning
Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).
Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.
Inkomsttitel
Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.
Inleverans
Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av
7
s. 8 Ordlista Kontrollera mot PDF
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.
Interna mellanhavanden
Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten menas med interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.
Intäkt
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen eller minskningen redovisas som en intäkt eller kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna. Motsvarigheten till dotter- och intresseföretag benämns i staten hel- och delägda företag. Dessa konsolideras i årsredovisningen för staten enligt kapitalandelsmetoden med samma gräns för ägarandelen (minst 20 procent) som den som gäller för intresseföretag i en koncern. I resultaträkningen benämns intäkten resultat från andelar i hel- och delägda företag.
Kassamässig redovisning mot statens budget
Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.
Konsoliderad bruttoskuld
De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna och AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.
Konsolidering
Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolideringen begränsas i staten till att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna (myndigheterna).
8
s. 9 Ordlista Kontrollera mot PDF
Konvergenskrav
De krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU), dvs. EU:s valutaunion.
Kostnad
Minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögen- het. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.
Medgivet överskridande
Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.
Nationalräkenskaperna
Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).
Nettoförmögenhet
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.
Nettokostnad för statsskulden
Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- verksamhet.
Omsättning
Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.
Omsättningstillgång
Tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, alltså inte avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.
Option
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.
Periodavgränsningspost
Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.
9
s. 10 Ordlista Kontrollera mot PDF
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).
Realränteobligation
En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.
Premieobligation
Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.
Primärt budgetsaldo
Saldot i statens budget exklusive stats- skuldräntor. Se vidare Statens budgetsaldo.
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.
Realekonomiska termer
Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga inrapporterings- koderna (S-koderna) och ligger till grund för beräkning av den statliga sektorn i nationalräkenskaperna och annan ekonomisk analys.
Redovisning mot anslag och inkomsttitlar
De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.
Refinansieringsrisk
Den risk för högre upplåningskostnader som uppkommer när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.
Regressrätt
Rätt för den som betalat för någon annans räkning att återkräva beloppet av den som ytterst ska stå för betalningen. Exempelvis en borgensmans rätt att av huvudgäldenären få vad han betalat.
Resultat före och efter skatt
Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.
Resultaträkning
Dokument i årsredovisningen som i samman- drag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultat-
10
s. 11 Ordlista Kontrollera mot PDF
räkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten Årets över- eller underskott.
Revisionsberättelse med standardutformning
Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när revisorn bedömer att årsredo- visningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.
Revisionsberättelse med reservation
Revisionsberättelse med reservation lämnas när revisorn drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller när revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.
Revisionsberättelse med avvikande mening
Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när det finns väsentliga fel som är genomgripande och att årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild.
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig
Revisorn avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.
Revisionsberättelse med upplysning
Revisorn lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.
Räkenskapsår
Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Räntabilitet på eget kapital
Ett företags avkastning på det kapital ägarna har satsat.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.
Rörelseresultat
Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt.
Skuld
En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser
11
s. 12 Ordlista Kontrollera mot PDF
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, till exempel från fast till rörlig ränta. Upplåning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspappersmarknaden. Se även Derivat- instrument.
Skuldskötselinstrument
Se Derivatinstrument.
Soliditet
Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.
Statens budget
En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettou- tlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas genom ändringar under pågående budgetår i
samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.
Statens budgetsaldo
Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.
Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Statens nettoupplåning
Statsskulden (exklusive orealiserade valuta- kursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.
Statliga affärsverk
Myndigheter under regeringen med affärs- drivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År
12
s. 13 Ordlista Kontrollera mot PDF
2014 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Svenska kraftnät.
Statliga kreditgarantier
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.
Statsobligation
Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2–17 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligations- räntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.
Statsredovisningen
Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredo- visningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.
Statsskulden
Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuld- växlar, premieobligationer och realränte- obligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron/- valutaswappar). Även upplåning via statsskuld-
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
växlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden före- kommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.
Statsskuldsränta
Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokförings- mässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valuta- förändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.
Statsskuldväxel
En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns även kortare löptider.
Takbegränsade utgifter
Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslags- behållningar och anslagskrediter ingår.
Termin
Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en
13
s. 14 Ordlista Kontrollera mot PDF
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.
Tilldelade medel
Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.
Tillgång
En resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.
Tillgängliga medel
Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet överskridande.
Transferering
Omfördelningstransaktion som oftast kännetecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- ersättningar, oftast via statens budget.
Underliggande saldo
Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.
Uppbörd
I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen uppbörd för de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men som den inte får disponera. De utgörs för staten som helhet till allra största delen av skatter och ska redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.
Utbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.
Utdelning
Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.
14
s. 15 Ordlista Kontrollera mot PDF
Utfallet på statens budget
Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statens budget.
Utgift
Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaff- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.
Utgiftsområde
En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.
Utgiftsramar
Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutsmodellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod” för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.
Utgiftstak för staten
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeterings- marginal. Utgiftstaket för staten beslutas i
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.
Valutarisk
Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balans- räkningen i noten till rubriken Netto- förmögenhet.
Årlig revision
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överens- stämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndig- heterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
15
s. 16 Ordlista Kontrollera mot PDF
S kr . 2014/15:101 Bilaga 7
Ändringar i statens budget
Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.
Överskottsmål
Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande
16
opaginerad Ordlista Kontrollera mot PDF
Utdrag ur protokoll
vid regeringssammanträde den 9 april 2015
Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht,
P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér,
M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi,
G Fridolin, A Hadzialic
Föredragande: Statsrådet M Andersson
Regeringen beslutar skrivelsen 2014/15:101 Årsredovisning för staten 2014