1975/76:8
18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1975/76:8, 1975/76:8
Dokumentets text
Regeringens
skrivelse nr 8 år 1975/76 Skr. 1975/76: 8
Nr 8
Regeringens
skrivelse till riksdagen med redogörelse fiir verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté mider år 1974;
beslutad
den 7 augusti 1975.
Regeringen
överlämnar till riksdagen enhgt befogade utdrag ur regeringsprotokoll
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1974.
På
regeringens vägnar
RUNE
B. JOHANSSON
G.
SIGURDSEN
1
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 8
Skr 1975/76: 8
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-08-07
Närvarande:
statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Geijer, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande:
statsrådet Sigurdsen
Skrivelse
till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1974
I
resoluflon 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådels rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådels ministerkommitté inför sina parlament. Kungl.
Maj:t har lämnat riksdagen sådana redogördser för åren 19671973 (skr. 1968:
23, skr. 1969: 27, skr. 1970:39, skr. 1971:119, skr. 1972:107, skr. 1973:161,
skr. 1974:131). En redogörelse för verksamheten inom Europarådels ministerkommitté
under år 1974 har utarbetats inom utrikesdepartementet i samråd med övriga
berörda departement. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta
ärende som bilaga.
Jag
hemställer att regeringen tUl riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1974.
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Skr 1975/76: 8
Bilaga
Redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitt under år 1974
/.
Ministerkommittémöten
1.
54:e ministerkommittémötet
Ministerkommitténs
54:e möte ägde rum i Strasbourg den 6 maj. Den svenska delegationen leddes av
utrikesminister Sven Andersson och bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud
hos Europarådet ambassadör Arne Fältheim, kabinettssekreterare Sverker Aström,
ambassadör Kaj Björk, kanslirådet Knut Thyberg och biträdande ombudet hos
Europarådet, departementssekreterare Sven-Otto Allard.
Ordförande
vid mötet var belgiske utrikesministern van Elslande.
På
dagordningen stod den europeiska säkerhetskonferensen, förbindelserna meUan
Europa och Förenta Staterna, tUlämpningen av ministerkommitténs resolution
(74) 4 om Europarådets framtida roll och utvecklingen av det europeiska
samarbetet. I samband med den sistnämnda dagordningspunkten kommenterade
ministerkommittén den Jcort före mötet inträffade regimförändringen i Portugal.
si)
Europeiska säkerhetskonferensen (ESK)
Den
europeiska säkerhetskonferensen blev föremål för inlägg av de flesta av
ministrarna. Från svensk sida framhöU utrikesminister Andersson att konferensarbetet
hade nått den viktiga punkl där delegaterna försökte finna kompromissformuleringar
beträffande de principer för relationerna mellan deltagarstatema, som skulle
bli elt av resultaten av ionferensen. UtrLkesministem sade sig hysa goda
förhoppningar om att arbetet skulle ge positiva resultat. Han underströk
angelägenheten av framsteg i fråga om information och mänskliga kontakter, men tUlfo-ade
att man inåste se realistiskt på vad som kunde uppnås. Man borde inte sätta upp
för ambitiösa mål för konferensen, som speglade den aktuella politiska
situationen i Europa. Derma skuUe inte komma att radikalt förändras av någon
tids internationella diskussioner. Samtidigt var man på svensk sida angelägen
om att konferensen skulle ses i sitt historiska perspektiv. Den borde ses
långsiktigt som ett led i en fortgående process som så småningom skulle skapa
en fastare grund för bevarandet av freden i Europa och för framtida samarbete
mellan Europas stater. Utrikesministern framhöll att man därför på svensk sida
i positiv anda önskade överväga möjligheten av framtida möten med regelbundna
intervaller.
b)
Förbindelserna EuropaFörenta staterna
Överläggningama
rörande förbmdelsema mellan Europa och Förenta staterna, vilka utgjorde en
fortsättning på diskussionen vid 53:e minis-
tl
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 8
Skr 1975/76: 8 4
termötet,
kom tUI stor del att beröra förhållandet mellan EG-stalerna och de utanför EG
stående europarådsstalerna.
Den
västtyske parlamentariske statssekreteraren Mörsch, som inledde meningsutbytet,
framhöU bl. a. att de Nio inte ensamma förde en dialog med Förenta staterna. I
själva verket deltog alla Europarådets stater i en sådan, i synnerhet inom
ramen för ESK.
Den
österrikiske utrikesministern Kirchschläger konstaterade att även de europarådsstaler
som inte tillhörde EG skulle bli lidande av ett bakslag i EGis förhandlmgar
med Förenta staterna. Detta var en otillfredsställande situation. De Nio
utgjorde inte ensamma hela Europa. Kirchschläger menade att det därför var
nödvändigt att dessa andra europeiska länder på något sätt också deltog i förhandUngarna
med Förenta staterna. Han ansåg att detta deltagande borde ske inom ramen för Europarådet,
vilket enligt hans mening var den institution som var mest lämpad härför.
Den
franske statssekreteraren de Lipkowski stödde Kirchschlägers åsikter och
underströk den nära solidaritet som existerade mellan de Nio och övriga
medlemmar av Europarådet. Brittiske utrikesministern Callaghan sade sig bl. a.
välkomna att diskussionen utgjorde en påminnelse för de Nio om att del även
fanns andra intressen än deras alt la hänsyn till. Europa omfattade mer än EG.
Diskussionen
utmynnade i alt ministerkommittén nådde enighet om att möjligheterna borde
övervägas hur åtminstone ett kontinuerligt och ömsesidigt informationsutbyte
mellan "de Nio" och "de Åtta" kunde säkras vad gällde
relationerna med Förenta staterna.
c) Europarådets
framtida roll
I
samband med atl ministrarna granskade förverkligandet av den re solution som
antogs i januari rörande Europarådets framtida roll, beslöt de alt upprätta elt
Europarådets förbindelsekonlor i Bryssel, vilket avses bidra lill att
underlätta kontakter och informationsutbyte med EG i syfte alt stärka
Europarådets relafloner med Gemenskaperna.
d) Utvecklingen
av det europeiska samarbetet
På
förslag av norske utrikesministern Frydenlund kommenterade ministerkommittén
bl. a. den kort före mötet inträffade regimförändringen i Portugal. Ministrarna
uttryckte en förhoppning om att den politiska utvecklingen skulle leda till
upprättande av demokrati i Portugal och till en fredlig lösning för
territorierna i Afrika i överensstämmelse med principen om
självbestämmanderätt. Ministerkommittén påminde om att medlemskap i Europarådet
jämlikt artikel 3 i organisationens stadga är öppet för alla europeiska
parlamentariska demokratier.
Ministrarna
tog vidare del av redogörelser för verksamheten inom Europarådet, EG och EFTA.
2.
55:e ministerkommittémötet
MmisterkommUténs
55:e möte ägde rum i Paris den 28 november. Den svenska delegationen leddes av utrLkesminister
Sven Andersson ocb bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet
ambassadör Arne Fältheim, ambassadör Kaj Björk, kanslirådet Knut Thyberg,
biträ-
Skr 1975/76: 8 5
dande
ombudet hos Europarådet, departementssekreterare Thomas Ganslandt, samt
departementssekreterare Carl-Magnus Hyltenius.
Ordförande
vid mötet var dels cypriotiske utrikesministern Christop-hides, dels danske
utrikesministern Guldberg. På dagordningen stod Greklands återinträde i
Europarådet, Cypern-frågan, den europeiska säkerhetskonferensen,
förbindelserna meUan Europa och Förenta staterna, utvecklingen av det
europeiska samarbetet samt Portugal.
a) Greklands
återinträde i Europarådet
Grekland
återintog sin plals i Europarådet genom att grekiske utrikesministern
deponerade ett tillträdesinstrument sedan ministerkommittén antagit resolution
(74) 34 om Greklands medlemskap i organisaflonen. Dagen innan hade rådgivande
församlingen genom sitt permanenta utskott i ett särskUt yttrande positivt
besvarat en förfrågan av ministerkommittén huruvida Grekland borde bevUjas
medlemskap. Genom Greklands återinträde ökade antalet medlemsstater i
Europarådet till aderton.
b) Cypemfrågan
Meningsutbytet
rörande Cypern-frågan utmynnade i alt ministerkommittén i presskommunikén
förklarade sig vara allvarligt bekymrad över situationen på Cypern och övertygad
om att lösningen på problemet måste nås genom förhandlingar mellan de
intresserade parterna och i syimerhet mellan de två berörda folkgrupperna.
Ministerkommittén uttalade att FN:s generalförsamlings resoluflon 3212 den 1
november 1974 utgjorde ett konstruktivt bidrag tUl sådana förhandlingar.
Slutligen förklarade sig ministerkommittén särskilt bekymrad över de humanitära
aspekterna av problemet och riktade en appell om fortsatta hjälpsändningar för
att lindra de båda folkgruppernas lidanden.
c) Europeiska
säkerbetskonferensen (ESK)
ESK-diskussionen
behandlade det aktuella läget i Genéve-förhandling-ama. Ministerkommittén
uttalade sig för ett avslutande av konferensen så tidigt som lät sig förenas
med krav på reella framsteg i förhandlingama. Vidare konstaterades att
konferensen borde erbjuda en grundval för att utveckla praktiskt samarbete
mellan Öst och Väst rörande alla Helsingfors-rekommendationerna.
d) Förbindelserna
EuropaFörenta staterna
Ministerkommittén
framhöU betydelsen av ömsesidigt förtroendefulla relationer med Förenta
staterna parallellt med det europeiska samarbetets utveckling. Ministrarna
hänvisade härvid särskilt till de allvarliga problemen i världsekonomin.
e) Utvecklingen
av det europeiska samarbetet
Ministerkommittén
tog del av redogörelser för verksamheten inom Europarådet, EG och EFTA.
Skr 1975/76: 8 6
f)
Portugal
Ministerkommittén
diskuterade relationerna mellan Portugal och Europarådet och uttryckte
förhoppningen att demokraliseringsprocessen i Portugal skulle fortsätta på
sådant sätt att landet i en nära framtid skulle kunna bli medlem av
Europarådet. Mmistrarna förklarade sig välkomna framställningar från de
portugisiska myndighetema om deltagande i Europarådets tekniska aktiviteter i
avvaktan på att Portugal uppnår fullt medlemskap. I samband därmed instruerades
generalsekreteraren att försäkra sig om att de portugisiska myndighetema var fuUt
informerade om de möjligheter som står dem till buds inom Europarådet.
1
sitt inlägg i diskussionen framhöll utrikesminister Andersson bl. a. att
Sverige hyste en stark önskan att se Portugal bli medlem i Europarådet så
snart landet blivit en parlamentarisk demokrati och i övrigt uppfyllde
stadgans krav för medlemskap. Han framhöll att det var angeläget alt utan
dröjsmål lämna de demokratiska krafterna i Portugal allt stöd och atl utreda möjlighetema
att bistå landet i dess ansträngningar att undvika ekonomiska och sociala
störningar som kunde hota dess ny-vuima frihet. En passiv attityd i Västeuropa
på det aktuella stadiet skulle enligt utrikesminislems menmg medföra ett tungt
ansvar om det demokratiska experimentet i Portugal misslyckades.
//. Expertkommittéer
1.
Rättsfrågor
a) Konventioner
Under
1974 öppnades endast en konvention för undertecknande, den europeiska
konventionen om undantag från tillämpning av bestämmelser om preskription i
fråga om brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Konventionen
uinehåller bestämmelser om förpliktelse för anslutna stater att vidta de
lagstiftningsåtgärder som behövs för atl deras nationella regler om
preskription, både såvitt gäller möjligheten atl väcka åtal och att verkställa
utdömt straff, inte blir tUlämpliga på vissa i konvenlionen närmare angivna
brott, bl. a. sådana brott mot mänskligheten som avses i 1948 års FN-konvention
om förebyggande och bestraffning av folkmord (genocide) och en del brott som
särskilt anges i 1949 års Genéve-konventioner tUl skydd för krigets offer.
Sverige
har inte imdertecknat konventionen.
b) Resolutioner
som antagits av ministerkommittén
I en
resolution ( (74) 3) om mtemationeU terrorism konstaterar ministerkommittén,
att den är övertygad om att utlämning är ett särskUt ef-fekflvl sätt att uppnå
att den som har begått ett internationellt terroristdåd inte skall imdgå
straff. Medlemsstatemas regeringar rekommenderas därför alt vid utlämningsframställningar
i fråga om brott som avses i 1970 års Haag-konvention för bekämpande av olaga
besittningstagande av luftfartyg och 1971 års Montreal-konvention för
bekämpande av brott mot den civUa luftfartens säkerhet samt i fråga om brott
mot
Skr 1975/76: 8 7
diplomater
eller andra internationellt skyddade personer, tagande av gisslan eller andra
terroristhandlingar ta hänsyn tUl dessa gärningars särskUt aUvarliga art, när
de tUlämpar intemationella överenskommelser om utlämning, särskilt den etnropeiska
utlämningskonventionen, eller inhemsk rätt. Vidare rekommenderas regeringama
att, om begäran om utlämning avslås, alltid överlämna ärendet till den
nationella myndighet som prövar frågan om åtal. Slutligen rekommenderas
medlemsstater, som inte har jurisdiktion i sådana fall, att överväga möjlighetema
att införa jurisdiktion.
c)
Nionde europeiska justitieministermötet
Det
nionde europeiska justitieministermötet ägde rum i Wien den 30 och 31 maj 1974.
I mötet deltog företrädare för samtliga Europarådets medlemsstater utom Island
och Malta samt Fuiland. Justitieministermötena är knutna tiU Europarådet bl.
a. genom att Europarådets sekretariat utgör dessa mötens sekretariat.
Bland
de ämnen som diskuterades vid mötet kan nämnas frihelsberövande i brottmålsprocessen,
hinder av ekonomiskt och annat slag för part att föra talan vid domstol i civUmål,
samordnuig av åtgärder för att förebygga brott, juridiska problem som uppkommer
vid transplantation av mänskliga organ samt ersättning tiU brottsoffer.
Diskussionerna resulterade i att mötet antog resolutioner i de tre förstnämnda
ämnena. I resolutionerna rekommenderas Europarådets ministerkommitté att vidta
vissa närmare angivna åtgärder.
Till
gmnd för diskussionen rörande frihelsberövande i brottmålsprocessen låg en
rapport som framlagts av den brittiska regeringen. Justitie-mmistermötet
rekommenderade Europarådets ministerkommitté att uppdra åt Europeiska kommittén
för brottslighetsfrågor (ECCP) att fortsätta en redan påbörjad utredning av möjlighetema
att minska användningen av frihelsberövande åtgärder i brottmålsprocessen och
att förkorta den tid imder vUken en misstänkt berövas sin frihet.
Frågan
om hinder av ekonomiskt och aimat slag för part att föra talan vid domstol i civUmål
diskuterades mot bakgnmd av rapporter som hade utarbetats av Italiens och
Österrikes justitieministrar. Under dis-kussionema berördes särskilt de
svårigheter som de ekonomiskt svagare grupperna i samhället möter när det
gäller att hävda sin rätt inför domstol. Justitieministermötet beslöt
rekommendera Europarådets ministerkommitté att uppdra åt Europeiska kommittén
för juridiskt samarbete (CCJ) att studera de hinder av ekonomiskt eller annat
slag som föreligger för part att föra talan i civUmål vid domstol i hemlandet
eller vid utländsk domstol.
Den
kriminalpolitiska diskussionen ägde rum mot bakgrand av rapporter som hade
utarbetats av den franske justitieministern och Europarådets
generalsekreterare. Den franske justitieministern underströk behovet av en
samordning av samhällets insatser för att förhindra brott. Från svensk sida
redogjorde justitieminister Geijer för det svenska brottsförebyggande rådets
organisation och uppgifter. Justitieministermötet beslöt rekommendera
Europarådets muiisterkommitté att ställa sig positiv till ett förslag från ECCP
att anordna en konferens med deltagande av personer som i de olika
medlemsstaterna är ansvariga för brottsförebyggande åtgärder och behandlmg av
brottslingar. Vid denna
Skr 1975/76: 8 8
konferens
skuUe diskuteras vUka åtgärder som kan vidtas för att uppnå en ökad
differentiering av behandlmgsmetoderna med hänsyn tUl brottets art och brottslmgens
person. Vidare skulle frågan om lämpliga åtgärder för att förebygga brott tas
upp lUl behandling.
De
rättsliga problem som uppkommer vid transplantation av mänskliga organ hade
behandlats i en rapport av Belgiens justitieminister. Justitieministermötet
beslöt att rekommendera Europarådets ministerkommitté att, som ett första steg
mot en harmonisering av lagstiftningen på detta område, tillsätta en ad hoc
kommitté för diskussion av och utbyte av information rörande gällande och
planerad lagstiftning i medlemsstaterna.
Frågan
om ersättning tUl brottsoffer diskuterades mot bakgrund av rapporter som hade
framlagts av den nederländske justitieministern och av den brittiska
regeringen. Justitieministermötet beslöt rekommendera Europarådets mmisterkommiité
att uppdra åt ECCP att anordna diskussioner och utbyte av uiformation rörande
bl. a. syftet med och skälen för inrättande av ett system för ersättning till
brottsoffer, vilka slags skador som bör berättiga till ersättrung och vem som
bör ha rätt tiU ersättning.
d)
Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (CCJ)
Den
europeiska kommittén för juridiskt samarbete höll under år 1974 två möten.
Kommitténs 21 :a möte ägde rum den 2428 juni och det 22: a mötet den 26
december.
I
syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår
utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CCJ. Bland de
ämnen som är under utrednmg bör främst nämnas produktansvar, vårdnad om bam,
konsumentskydd, den enskildes skydd i administrativa förfaranden, privatiivets
skydd vid automatisk databehandling av personinformation, avtalsviten samt
frågor som har samband med förvärv av medborgarskap i fråga om makar med olika
nationalitet och deras bam. En kommitté, som behandlat utomäktenskapliga bams
rättsliga ställning, framlade under 1974 förslag till en konvention i detta
ämne. Förslaget, som godkändes av CCJ, har under 1975 godkänts av
ministerkommittén. CCJ har vidare slutfört arbetet på en handledning rörande
erkännande och verkställighet av utländska avgöranden på det civilrättsliga
området.
Under
år 1975 påbörjas studier angående den gifta kvinnans rättsliga ställning,
hinder av ekonomiskt och annat slag för part att föra talan vid domstol i civUmål
och samarbete mellan förvaltningsmyndigheter.
e)
Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (ECCP)
ECCP
höll under år 1974 sitt 23 :e möte. Vid mötet, som hölls den 1416 maj,
behandlades bl. a. förslag tUl resolution om mmimiregler för rättegång i den
åtalades frånvaro och förslag tUI resolution angående den praktiska
tillämpningen av den europeiska utlämningskonventionen. ECCP antog de
föreslagna lextema, såvitt gäller det förstnämnda förslaget med vissa
ändringar, och beslöt hänskjuta dem tUl mmisterkommit-tén.
Skr
1975/76: 8 9
Bland de frågor som under år 1974 behandlades av ECCP:s
under-kommittéer märks påföljder för trafikbrott, straffprocessuella fribetsberövanden,
försäljning och innehav av skjulvapen, undersökningar om återfallsbrottsligheten,
avkriminalisering, behandling av intagna med långa frihetsstraff, andra
alternativ till fängelse än vUlkorlig dom och liknande påföljder, straffrättens
möjligheter att bidra till mUjöskyddet samt ersättnuig tUl brottsoffer.
På ECCP:s arbetsprogram för 1975 står bl. a.
ungdomsbrottslighet och sociala förändringar samt ekonomiska brott.
Vid en kriminologisk konferens den 2528 november 1974
behandlades frågan om narkotikans betydelse för brottsligheten.
f) Expertkommittén för de mänskliga rättigheterna
Arbetet inom expertkommittén för de mänskliga rättighetema
bedrevs imder år 1974, förutom i plenum, inom en underkommitté. Sverige var
representerat i denna, vilken av plenum fått sig anförtrodd bl. a. massmediafrågor
med anknytning till mänskliga rättigheter.
Under året slutförde expertkommittén arbetet med den av
underkommittén förberedda frågan om en konvention angående utländska korrespondenter.
Vidare fortsatte expertkommittén, inom underkommiltén, elt
studium av förutsättningarna för en harmonisering av nationell massmedialagstiftning.
I samband härmed anordnade underkommittén en rundabordskonferens om pressråd i
Stockholm den 2627 september 1974.
Expertkommittén behandlade vidare under 1974 förslag tUl elt
nytt program för Europarådet på de mänskliga rättighelemas område.
Behandlingen av följande frågor, som tidigare uppförts på
kommitténs dagordning, fortsattes under 1974;
(i) Fråga om skydd för privatlivets helgd med hänsyn till
press och andra massmedia samt den tekniska utvecklingen.
(ii) Fråga om utvidgning av rätten till information genom
ett tUläggsprolokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna eller på annat sätt.
(iii) Förberedande av elt fjärde kollokvium beträffande
den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter i Rom.
2. Utbildnings- och kulturfrågor
a) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Ministerkommittén antog under året en resolution ((74) 10)
om upprättande av nationella centra för information om ekvivalensfrågor. I
Sverige kommer universitelskanslersämbelet alt fullgöra de uppgifter som
åligger ett sådant informationscentram.
b) Ad hoc-konferens om utbildning av invandrare
Under tiden 58 november anordnades av Europarådet och den
europeiska utbildningsministerkonferensen en konferens i Strasbourg om
utbildning av invandrare. Tre huvudteman behandlades:
Skr
1975/76: 8 10
1.
Invandrarens och hans famUjs
ställning vid ankomst till mottagarlandet
2.
UtbUdningsanordningar före och
under mottagarlandets skolpliktsperiod
3.
Möjlighet tUl yrkes- och
teknisk utbildning samt till aUmän ut-bUdning för vuxna och ungdom.
Arbetet
utmyimade i antagandet av rekommendationer till medlemsländerna av i korthet
följande innehåll:
Språkinlärning: invandrarbarn
bör ha en god kännedom om sitt hemspråk och sin hemkultur som grand för sin
utveckling och för inlärning av andra språk. Samtidigt bör intensiv
undervisning ges i mottagarlandets språk och kultur för att underlätta
anpassning tiU skolsystem eller arbete och samhälle.
Social och utbUdningsmässig
jämlikhet meUan invandrare och nationell befolkning eftersträvas.
Invandrare bör informeras om levnadsvUIkoren
i mottagarlandet före sin avresa, vid ankomsten till och under vistelsen i
mottagarlandet.
Bättre samordning nationeUt och
närmare samarbete mellan motta-gar- och sändarländer.
ömsesidigt godkännande av skolcertifikat
(betyg).
Förbättrad
utbildning av lärare i invandrarundervisning.
UtbUdningsdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet och skol
överstyrelsen var företrädda i den svenska delegationen.
Konferensens
rekommendationer behandlades vid den nionde europeiska
utbildningsministerkonferensen, som ägde rum i Stockholm den 1012 juni 1975,
med återkommande utbildning som huvudtema.
c)
Europeiska ungdomsfonden
Genom
försening av fondens start uppkom för 1973 ett överskott på 2 mUj. FF som lagts
tUl 1974 års resurser. Under 1974 bidrog fonden med nära 4 milj. FF tUl 102
aktiviteter i ungdomsorganisationers regi.
d)
Kulturstyrelsen
Kulturstyrelsen
(Council for Cultural Co-operation) har under året sammanträtt två gånger i
Strasbourg för programplanering och antagande av budget.
Av
de permanenta underkommittéerna har kommittéerna för allmänna skolfrågor samt
för vuxenulbUdning och kulturell utveckling sammanträtt vardera en gång, medan
den tredje, för högre utbildning och forskning, sammanträtt två gånger. Ad hoc-kommitléema
för pedagogisk forskning och pedagogisk information och dokumentation har
mötts vardera en gång.
Följande
frågor har behandlats.
(i)
Koncentration av verksamheten
De
strävanden efter en ökad koncentration av programverksamheten som mleddes imder
1972 fortsatte under 1974. Av de sju s. k. mtensiv-projekten (fortlöpande utbUdning;
systern för pedagogisk dokumentation
Skr 1975/76: 8 11
(EUDISED)*;
förskola; yrkes- och teknisk utbUdning; ekvivalensfrågor; läroplansutveckluig
och vuxenutbildning) har förskoleprojektet försenats och skaU påbörjas imder
1975. Två nya intensivprojekt inom kulturområdet avsågs inledas under 1975,
nämligen främjande av fri skapande verksamhet och stöd till konstnärligt
skapande.
(ii)
Allmänna skolfrågor
Kommittén
för aUmänna skolfrågor anordnade under året två symposier om
läroplansreformering, ett i Storbritannien ("Tvärvetenskaplig undervisning
i vetenskapUga ämnen på mellanskolenivå") och ett i Luxemburg
("Introduktion av nya ktmskapselement i läroplanen för 1619-årmgar").
Arbetet
inom intensivprojektet teknisk utbildning och yrkesutbUdnmg har koncentrerats tUl
denna utbUdnings roU i utbUdningssystemet i stort. Syftet är att införa teknisk
utbildning som en integrerad del i meUansko-leulbUdningen.
Arbetet
med lärarfrågor inom invandrarundervisning fortsatte under 1974. Frågorna om
språkundervisning avsågs återapptagas under 1975.
(iii)
Högre utbildning och forskning
Sverige
är ett av de 13 medlemsländer som deltar i specialprojektet "Mobility of Post-Graduate
Students and of Staff in Higher Education and Research". Projektet har det
dubbla syftet att förbättra informationen om rörlighet och föreslå åtgärder
för att avlägsna hinder för rörligheten. Det kommer att pågå tiU början av
1976.
Arbetsgrappen
för intensivprojektet "ekvivalens av kvalifikationer" möttes två
gånger för att behandla frågan om upprättande av nationella informationscentra
i ekvivalensfrågor (se 2 a).
En
arbetsgrapp föreslog riktluijer för tolkning av den gällande konventionen om
ekvivalens av diplom för tillträde tUl universitet. Riktlinjerna godtogs av
kommittén för högre utbildning och forskning.
Under
kommittén anordnades i Storbritannien ett symposium om reformering och
planering av högre utbildning. Bland frågor som diskuterades återfanns
nuvarande och framtida trender i studentantal, fördelning av antalet studenter
på olika typer av studier, nya undervisningsteknologier och andra medel att
förbättra effektiviteten i högre utbildning med begränsade resurser.
Sverige
deltar tillsammans med sex andra medlemsländer i ett stipendieprogram. Av
åttio erbjudna stipendier stod Sverige för tio.
(iv)
Kultur
Arbetet
med en handbok om principer för insamlande och presentation av kulturstatistik
pågick under 1974. Handboken beräknas utkomma 1975 liksom även en handbok med
förslag till metoder att presentera finansiella data på kulturområdet.
De
fjorton europeiska städer (bland dem Örebro) som sedan 1970 deltagit i en
experimentell studie avseende den kulturella utvecklingen i dessa städer avgav
under 1974 var sin preliminär rapport om utvecklingen av respektive bidrag tUl
projektet. Projektledama från dessa stä-
* European
Documentation and Information System for Education
Skr
1975/76: 8 12
der möttes för utarbetande av ett utkast tiU slutrapport
att publiceras 1976.
Ett symposium rörande status och ulbUdning av kulturförmedlare
höUs i Bryssel, varvid vissa rekommendationer antogs.
För att jämföra och utvärdera olika försök flll
decentralisering i beslutsfattandet inom kulturområdet beställdes och utgavs
en rapport avseende tre länders erfarenheter, bland dem Sverige.
Förberedelsearbetet för kulturministerkonferensen i Oslo
1976 påbörjades.
(v) Vuxenutbildning
Arbetet under 1974 ägnades huvudsakligen förberedandet av
ett kollokvium 1975 om integrering av vuxenutbildning i ett system för fortlöpande
UtbUdning ("permanent education") samt utbildning och fortsätt-nmgskurser
för lärare i vuxenutbildningen.
En preliminär rapport har utarbetats rörande
lagstiftningen vad gäller vuxenulbUdning i tio medlemsländer.
(vi) Sport
Arbetet koncentrerades tUl förberedandet av
sportministerkonferensen i Bryssel i mars 1975, vid vUken ett av huvudämnena
rörde ett "European Charter for Sport for AU".
(vii) Ungdom
Ungdomsaktiviteten har under senare år huvudsakligen
knutils lill europeiska ungdomscentret och europeiska ungdomsfonden, vilka
båda är frislående i förhållande lill kulturslyrdsen.
På förslag av kommittén för kulturell utveckling, som
behandlar ungdomsfrågorna, beslutade kulturstyrelsen att 1975 överväga att ta
upp ett nytt program på ungdomsområdet, avsett att komplettera arbetet i ungdomscentret
och fonden.
(viii) Pedagogisk forskning och injormation
Under 1974 lade kommittén för pedagogisk forskning grunden
för ett nytt arbetsprogram, baserat på två huvudelement en fortsättning av
systemet att framställa "European Trend Reports" och avhållande av en
serie "Contact Workshops" i valda ämnen. Två sådana
"workshops" har hållits på försök, elt avseende evaluering av
förskoleexperiment och ett rörande kompensatorisk utbildning för sociokulturellt
handikappade.
Under 1974 publicerades en flerspråkig EUDISED-Thesaurus
som indexerar nyckeltermer inom utbUdningsområdel med angivande av ekvivalenta
termer på engelska, tyska och franska, vilket förbättrar möjligheterna att
erhålla information ur databanker. EUDISED-projektet har nu genomgått det
förberedande stadiet och beräknas bli operationellt under 197576.
(ix) Kommittén för byggnadsminnesvård
Arbetet på det av byggnadsminnesvårdskommittén uiilierade
Byggnadsvårdsåret 1975 fortsatte planenligt. Förslag till en europeisk
"charter" och en rekommendation lill regeringama rörande
byggnadsvårds-frågor utarbetades. Det planerade programmet kring de nationella
för-
Skr 1975/76: 8 13
söksprojekten
innefattande bl. a. dokumentation, studieresor och symposier fullföljdes.
Den svenska
nationalkommittén för Byggnadsvårdsåret godkände i december elt program för
verksamheten i Sverige under 1975.
3.
Sociala frågor
a) Konventioner
Under
1974 öppnades den europeiska konventionen för socialt skydd av jordbrakare för
undertecknande.
b) Sociala
kommittén
Under
år 1974 höll sociala kommittén två sammanträden, elt i maj och ett i oktober.
(i)
Kommittén antog ett förslag till resolution rörande nomademas sociala situation
i Europa, vUket överlämnades till ministerkommittén för godkännande.
(ii)
Med anledning av att en inom sociala kommittén tUlsatt expert-grapp rörande
planering och organisation av social välfärd hade utarbetat dels en allmän rapport
i ämnet, dels tre särskUda rapporter, som behandlade respektive bostadsfrågan,
handikappades problem och åld-rkigsfrågor, hade kommittén att ta ställning till
vilka åtgärder som borde vidtagas med anledning av rapportema.
Det
beslut som fattades innebar att kommittén
1)
betonade atl det för en
effektiv socialpolitik krävdes ingående kännedom om metoderna för analys av
social välfärd;
2)
erkände sociala indikatorers
värde för socialpolitik och social planering;
3)
bemyndigade europarådssekretariatet
att på framställning tillställa vederbörande nationella myndigheter ovaimämnda
rapporter, vUka därjämte skulle tUlställas europeiska slatislikerkonferensen;
4)
uppdrog åt sekretariatet att
utarbeta ett dokument om OECD:s arbete rörande sociala indikatorer, vilket
även skulle iimehålla förslag rörande de prakflska åtgärder Europarådet skulle
kunna vidtaga.
(ui)
Vad gäller Europarådels granskning av ILO-konventioner behandlade kommittén
dels frågan om en revision av arbetsformerna härför, dels val av konvention
för den följande genomgången.
Kommittén
kunde inle komma fram till något slutligt beslut om de framtida arbetsformerna
ulan beslöt att fortsätta diskussionen härom vid ett senare tillfälle.
Beträffande
val av konvention för granskning vid kommitténs 40:e möte beslöt kommittén att
studera ILO-konventionen (nr 103) 1952 om skydd vid havandeskap och barasbörd.
(iv)
Kommittén antog vidare dels en resolution rörande lättnader för svårt
handikappade i rådets medlemsstater, dels en resolution om införande av ett särskUt
kort för svårt handikappade. Beträffande den förra framhölls från svensk sida
att resolutionen inte stod i överensstämmelse med de principer som tillämpas i
Sverige, där man strävar efter en lösning av de handikappades problem efter
andra Imjer än de i resolutionen skisserade. Den senare resolutionen antogs av
vissa till det s. k. partiella avtalet anslutna statema, nämligen Belgien,
Frankrike, Italien och
Skr 1975/76: 8 14
Västtyskland.
Andra mtresserade stater inbjöds att ansluta sig tUI resolutionen.
(v)
Vid sin behandling av Europarådets sociala stipendier beslöt kommittén dels
föreslå att 1976 års stipendieprogram för samordnande forskning skulle
innefatta en studie rörande organisation av ferievistelse för bam och familjer
samt semesterhem för mödrar, dels uppdra åt sekretariatet att undersöka i vad
mån 1977 års forskningsprogram skulle kunna ägnas åt studier av social återanpassnmg
av före detta fångar.
c)
Expertkommittén för social trygghet
En
av kommitténs huvuduppgifter är att verka för harmonisering av
socialförsäkringssystemen i medlemsländema. På detta område slutfördes under
året en studie över utformningen av socialförsäkring för hem-arbetande med
sikte på en rekommendation tUl medlemsländerna. Vidare behandlades ett förslag
tiU rekommendation i fråga om flexibUitet beträffande ålderspensionering. Ett
annat pågående arbetsprojekt avser att belysa återverkningarna på
socialförsäkringens ekonomi av de förekommande pensionsålderssänknmgama i
olika länder i kombmation med den stigande medellivslängden hos befolkningen.
I
likhet med tidigare år deltog kommittén i den årliga gransknmgen av rapporter
rörande tUlämpningen av den etnropeiska socialförsäkrings-balken.
4.
Hälsovårdsfrågor
a) Överenskommelser
Under
1974 öppnades överenskommelsen om utbyte av reagens för immunologisk vävnadstypning
för undertecknande.
b) Resolutioner
som antagits av ministerkommittén
Fyra
resolutioner antogs av ministerkommittén, nämligen (74) 5 om kampanj mot sexueUt
överförda sjukdomar, (74) 6 om åtgärder för att förbättra mun- och tandhygien,
(74) 29 om hälsoundersökningar som preventiv medicinsk åtgärd samt (74) 30 om hälso-
och socialvård för äldre som bor i eget hem.
c) Europeiska
hälsovårdskommittén
Under
år 1974 höll hälsovårdskommittén två sammanträden, elt i junr och ett i
november.
(i)
Underkommittén för blodtransfusionsfrågor och dess undergrap-per fortsatte sitt
arbete under arbetsåret. Hälsovårdskommittén beslöt bland annat att
rekommendera fortsatt ekonomiskt stöd till den europeiska banken för fraset
blod från sällsynta blodgrapper samt tUl det hoUändska institutet för allmän
hälsovård för utarbetande av vissa standards för helblod.
Kommittén
imderströk vikten av fortsatt forskning rörande risker i samband med
användandet av aggregat av plasma vid blodtransfusioner.
Vidare
förordades att kurser i blodtransfusion på hög nivå skulle fortsätta, medan
man däremot borde undersöka om det farms något fortsatt behov av kurser på
medelnivå.
(ii)
Hälsovårdskommittén diskuterade utveckUngen av det medicinska
Skr
1975/76: 8 15
stipendieprogrammet
och underströk dess betydelse för utnyttjandet av erfarenheter inom
Europa.
Som
ämne för 1975 års "Coordinated Research Programme" beslöt kommittén
upptaga "Perinatal sjuklighet och dödlighet i Europarådets medlemsländer
och FirUand".
(iii)
Kommittén slutbehandlade en rapport av en arbetsgrapp som studerat förebyggande
vård och beslöt alt med smärre justeringar överlämna ett resolutionsförslag i
ämnet till ministerkommittén. I detta sammanhang framhölls vikten av fortsatt
kritisk värdermg av allmänna hälsoundersökningar, urnan slutlig stäUning kunde
tagas tUl deras värde inom den förebyggande vården.
(iv)
Kommittén behandlade en rapport med förslag till vissa rekommendationer från
en arbetsgrapp om hälso- och sjukvård för gamla, som bor i eget hem. Rekommendationerna
skulle överlämnas till ministerkommittén för ställningstagande.
(v) Instraktioner
utarbetades för en arbetsgrapp som har tUl uppgift atl undersöka
rollfördelningen inom de olika paramedicinska personal-grapperna.
(vi)
Ett detaljerat arbetsprogram utformades för ytterligare en arbetsgrapp, som
tillsatts för att studera allmänläkarens utbildning och allmänna roll.
(vii)
Kommittén beslöt tiUstyrka två av rådgivande församluigen föreslagna
rekommendationer, nämligen dels nr 705 (1973) om konsumentskydd och dels nr
716 (1973) rörande åtgärder för att minska konsumtionen av alkohol och tobak.
(viii)
En rapport med förslag tUl rekommendation om överförbrak-ning av läkemedel
diskuterades ingående. Då enighet inte kunde nås om de föreslagna rekommendationema
beslöts att rapporten skulle pubUce-ras med påpekande av detta förhållande.
(be)
Kommittén behandlade vidare en undersökning om medicinska orsaker till
trafikolycksfall.
(x)
Såsom ämnen för fortsatt behandling inom kommittén föreslogs:
a)
Värdering av nya
behandlingsmetoder i fråga om alkoholism.
b)
Psykologens roll i den allmänna
hälso- och sjukvården som medlem av det medicinska teamet, särskilt i frågor
rörande familjens hälsa.
Slutligen
rekommenderade kommittén alt följande arbetsområden skulle bli föremål för
ytterligare studier:
1)
Orsakema lill att existerande
familjeplaneringsprogram inom Europarådets stater icke alltid slagit väl ut.
2)
Läkarens inställning vid
behandling av paflenter i livets slutskede.
3)
Anledningen till att kampanjer
rörande hälsovårdsupplysning misslyckats saml hur sådana kampanjer skall kunna
genomföras med en hegränsad budget.
4)
Sambandet mellan
omgivningsfaktorer och senUitetens patologi.
5)
Värdering av det medicinska
stipendieprogrammet.
6)
Modem drift av hälso- och
sjukvårdsinstitutioner.
5.
Arbetsmarknadsfrågor
a)
Förslag till konvention om migrerande arbetare
Mmisterkommittén
fortsatte på stäUföreträdamivå att behandla ett utkast till konvention för att
reglera migrerande arbetares förhåUanden.
Skr
1975/76: 8 16
Trots vissa framsteg har det sedan år 1971 pågående
arbetet härmed ännu inte kunnat avslutas.
b) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Två resolutioner rörande migration och arbetsmarknad
antogs av ministerkommittén, nämligen (74) 14 om migrerande arbetares och
deras familjers situation i Europa och (74) 15 om likabehandling av nationell
och utländsk arbetskraft vad avser arbets- och lönevillkor, avskedande samt
geografisk och yrkesmässig rörlighet. I den förra rekommenderas medlemsstatemas
regeringar bl. a. att vidta åtgärder för att förhindra illegal invandring och
illegalt utnyttjande av utiändsk arbetskraft, särskilt genom att vidta kärmbara
straffsanktioner mot dem som gör sig skyldiga till sådant missbrak. I den
senare rekommenderas bl.a. att åtgärder vidtas för att upplysa och skydda migrerande
arbetare som kan tänkas rekryteras av företag som hyr ut arbetskraft.
c) Sociala kommittén
Sociala kommittén godkände ett utkast tiU resolution
angående arbetslöshet bland ungdom för vidarebefordran till ministerkommittén.
Frågan om den fortsatta behandlingen av en resolution om ungdomen och
arbetslivet, anlagen av den europeiska arbelsminislerkonferensen år 1972,
uppsköts flll 1975.
Rådgivande församlingens resolution 564 (1974) om
arbetslagarnas dellagande i beslutsprocessen inom företaget samt resolution 565
(1974) och rekommendation 730 (1974) om humanisering av arbetsförhållandena i
det industriella samhället hade av ministerkommittén överlämnats till sociala
kommittén för yttrande. Den förra resolutionen ansågs inte påkalla någon åtgärd
från kommitténs sida, eftersom flera internaflonella organisationer redan var
engagerade i utredningar på området. Beträffande den senare resolutionen beslöt
sociala kommittén att föreslå ministerkommittén att den skulle bringa resolutionen
lill regeringarnas kännedom men också fästa församlingens uppmärksamhet på de
åtgärder som redan vidtagits enligt resolutionens riktlinjer.
d) Ad hoc-konferens om utbildning av invandrare
Under tiden den 58 november anordnades i Strasbourg en
konferens om utbildning av invandrare. Också andra aspekter på migration än de
utbUdningsmässiga diskuterades och elt antal rekommendationer i invandrarpolitiska
frågor antogs (jmf 2 b).
6. Miljö- och naturvårdsfrågor samt djurskydd a)
Naturvårdskommittén
Nalurvårdskommittén omorgaiuserades under 1974 och
följande underkommittéer upprättades; a) underkommittén för naturskydd, b) underkommittén
för planering och skötsel av naturområden samt c) underkommittén för
informationsfrågor.
Luftvårdskommiltén upphörde genom att kommitténs
arbetsuppgifter överfördes tUl naturvårdskommittén.
På naturvårdskommitléns årliga session i november,
kommitténs 13 :e session, behandlades bl. a. frågor rörande
Skr 1975/76: 8 17
hotade områden
i Alperna
European Diploma
kurser i tUlämpad
ekologi
b) Informationscentralen för naturvärdsfrågor
Informationsverksamheten bedrevs i sedvanliga former medan
diskussionen om en omorganisering av centralens verksamhet fortsatte.
c) Förberedande kommittén för den andra
miljöministerkonferensen
Förberedelsearbetet för den andra mUjöministerkonferensen,
som skall äga ram i Bryssel 1976, påbörjades under året.
d) Expertkommittén för djurskydd
Kommittén hade två sammanträden, elt i januari och ell i
oktober, varvid arbetet med ett utkast till konvention för skydd av djur inom animalieproduklion
för kommitténs del slutfördes. Kommittén framlade även förslag om att en
konvention rörande slaktmetoder för husdjur och en konvention beträffande
användning av levande djur i experimentellt syfte utarbetas.
7. Kommun-, region- och planfrågor
a) Kommittén för samarbete i kommunala och regionala
frågor
Kommittén handlägger frågor som rör lokala och regionala
organ och andra frågor med anknytnmg tUl regionalpolitik, särskilt med avseende
på relationema mellan statliga och kommunala organ.
Kommittén bislår ministerkommittén och Europarådets övriga
organ i frågor av lokalt och regionalt intresse. Dessutom fungerar kommittén
som ett samarbetsorgan mellan medlemsländemas regeringar för utbyte av information
och erfarenheter kring den lokala självstyrelsen.
Kommittén har tre arbetsgrupper, en för frågor rörande den
lokala och regionala strukturen, en för kommunemas ekonomi samt en för frågor
om glesbygdskommunernas ekonomiska och sociala utveckling. Sverige var under
1974 representerat i både kommittén och de tre arbetsgrupperna.
Arbetsgruppen för frågor rörande den regionala och
kommunala strukturen sammanträdde i Strasbourg den 2729 maj 1974.
Arbetsgruppen för kommunemas ekonomi sammanträdde i Strasbourg
den 911 september 1974.
Arbetsgrappen för frågor om glesbygdskommunemas ekonomiska
och sociala utvecklmg sammanträdde i Strasbourg den 1112 september 1974.
Kommittén höU sitt åttonde plenarmöte i Strasbourg den
2125 oktober 1974. Vid mötet diskuterades jämförande studier rörande förändringar
i kommunindelning och samarbete mellan kommuner samt kommunal demokrati.
Dessutom behandlades bl. a. informationsfrågor, regionala obalansproblem,
kommunalekonomiska frågor, gränskommunala frågor och användning av datorer i kommunema.
Sverige svarar för utformandet av en rapport i anslutning till en enkät som
Europarådet gör rörande den kommunala demokratin.
Skr 1975/76: 8 18
b)
Kommittén för förberedande av ministerkonferenser angående regional planering
Förberedelsearbetet
för den tredje planministerkonferensen, som skall äga rum i Italien år 1976,
inleddes under året.
8.
Europarådets budget
Europarådets
budget för år 1974 uppgick tUl cirka 96 760 000 FF, varav det svenska bidraget
utgjorde cirka 4 500 000 FF.
I
november 1974 fastställdes budgeten för 1975 tUl 111 040 000 FF och Sveriges
bidrag tUl 4 585 585 FF.
KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM If 75 750317
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Bet. 1986/87:SkU50 Med anledning av kompletteringspropositionen m.m. (prop. 1986/87:150 bil. 3 och 7 i vissa delar) s. 2 i texten
- Prop. 1986/87:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m.m. (Kompletteringspropositionen) i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar i 1 dokument.
- Lindell-Frantz, Nedsättning av försäkringsersättning, 1996 s. 57 · s. 116 i texten